Wikipedia
papwiki
https://pap.wikipedia.org/wiki/P%C3%A1gina_Prinsipal
MediaWiki 1.47.0-wmf.6
first-letter
Medio
Spesial
Diskushon
Usuario
Diskushon usuario
Wikipedia
Diskushon Wikipedia
Fail
Diskushon fail
MediaWiki
Diskushon MediaWiki
Malchi
Diskushon malchi
Yuda
Diskushon yuda
Kategoria
Diskushon kategoria
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Trupial
0
2768
193791
179962
2026-06-14T15:56:57Z
Kallmemel
14000
193791
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox parha
| variante = c
| status = LC
| fuente status = 2018
| rl-id = 22735310
| descripcion = Trupial na Kòrsou
| orden = [[Passeriformes]]
| famia = [[Icteridae]]
| genero = ''[[Icterus]]''
| c-nomber = ''Icterus icterus''
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1766
| parentesis = si
| mapa = Icterus icterus map.svg
| leyenda =
}}
'''Trupial''' (''Icterus icterus'') ta un [[espesie]] di [[para]] ku ta biba na [[Sur Amérika]]. E ta e "para nashonal" di [[Venezuela]]. Riba e [[Islanan ABC]] e ta endémiko na [[Aruba]] i [[Kòrsou]], mientras na [[Boneiru]] el a wòrdu introdusí.
== Distribushon ==
E espesie ta aparesé na [[Colombia]] i Venezuela i tin tres [[supespesie]]:
* ''Icterus icterus icterus'': parti nort di Venezuela Sentral
* ''Icterus icterus ridgwayi'': nort di Colombia, kosta nort di Venezuela i islanan den serkania, manera Aruba, Boneiru i Kòrsou
* ''Icterus icterus metae'': nortost di Colombia i wèst di Venezuela
== Deskripshon ==
Trupial su kabes ta [[Preto|pretu]]; hala ta pretu ku strepi blanku; sobrá di e kurpa ta oraño. Largura ta di 17 pa 24 sèntimeter. Su yunan tin koló mas kla, kasi hel.
Trupial ta habitá areanan seku: sabana, mondi, ets. Nan ta kome insekto, tur sorto di fruta i webu di otro para. Tambe a yega di señalá trupialnan ta ataká i kome puïtu di galiña na Parke Tropikal na novèmber 2007.
Trupial ta hasi doño di nèshi di otro para of traha su mes nèshi den [[kadushi]]. Nan ta defendé nan teritorio vigorosamente kontra intruso.
{{Multiple image
| align = center
| direction = <!-- horizontal (default), vertical -->
| background color = <!-- box background as a 'hex triplet' web color prefixed by # e.g. #33CC00 -->
| width = <!-- displayed width of each image in pixels (an integer, omit "px" suffix); overrides "width[n]"s below -->
| caption_align = center
| image_style = 1
| image1 = A Troupial on a cactus in Curaçao.jpg
| caption1 = Trupial den kadushi na [[Kòrsou]]
| image2 = Curacao Icterus Icterus 2021 1.jpg
| caption2 = Trupial na un hotel na Kòrsou
| image3 = Venezuelan troupial eating cactus fruit.WebM
| caption3 = Trupial to kome dader di un [[Stenocereus griseus|datu]] ([[Boneiru]])
| total_width = 450
}}
{{Appendix}}
[[Kategoria:Para]]
[[Kategoria:Islanan ABC]]
[[Kategoria:Animal endemico di Aruba]]
odcpu22o42yvo6gzgnt8kzhad0ixd39
Kategoria:Para
14
3383
193770
171967
2026-06-14T15:52:10Z
Kallmemel
14000
Kallmemel moved page [[Kategoria:Paranan]] to [[Kategoria:Para]]
171967
wikitext
text/x-wiki
{{broodkruimel}}
[[Category:Chordata]]
9h6axtuvayn67fdp7jymapk5sao9a72
193796
193770
2026-06-14T16:02:25Z
Kallmemel
14000
193796
wikitext
text/x-wiki
{{broodkruimel|afbeelding=Bird (17463) - The Noun Project.svg}}
[[Category:Chordata]]
84872mykwiu8n7actl5ck23avzidv9k
Palomba
0
3802
193784
168153
2026-06-14T15:55:39Z
Kallmemel
14000
193784
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox parha
| status =
| fuente status =
| rl-id =
| imagen = Columba livia.jpg
| descripcion = ''Columba livia''
| orden = [[Columbiformes]]
| famia = [[Columbidae]]
| subfamia =
| genero =
| especie =
| taxon = Columba
| c-nomber =
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
| parentesis = si
| imagen2 = Припутень (Columba palumbus).jpg
| descripcion2 = ''Columba palumbus''
}}
'''Palomba''' of '''Paloma''' (''Columba'') ta un género di para Columbiformes di e famia Columbidae ku ta inkluí numeroso [[espesie]] di paloma mediano òf grandi ku un kurpa robusto. ''Columba'' ta e [[palabra]] ku ta nifiká “paloma” na [[latin]].
[[Espesie]]nan di e género aki tin presensia den Oropa, Asia, Afrika i Oseania, pero algun espesie, manera e paloma di baranka, a wòrdu introdusí pafó di nan área natural. Anteriormente, vários espesie merikano, ku aktualmente ta forma e género Patagioenas, a wòrdu klasifiká na ''Columba''.
== Siudatnan famoso pa palomba ==
E palomba di kaya of palomba di siudat ta derivá di palombanan domestiko ku a originalmente a wòrdu kriá di e palomba di piedra salvahe, ku den [[naturalesa]] tabata biba na klifnan kantu di laman i riba seru. Tur tres sortu ta brui ku otro regularmente. Palombanan ta haña e rantnan di edifisionan ta un bon substituto di klif, i a adapta na bida urbano i ta abundante den siudatnan ront mundu.
Hopi suidat ta famoso pa nan poblashonnan grandi di palomba, por ehemplo, e [[Piazza San Marco]] na [[Venezia]], i [[Trafalgar Square]] na [[London]]. Pa hopi aña palombanan na Trafalgar Square tabata konsidera un atrakshon turístiko, ku bendenonan di kaya bendiendo pakete di kuminda pa duna na e palombanan.[[File:Flock of feral pigeons at Trafalgar Square, London.jpg|thumb|left|London su plenchi di Trafalgar.]] E dunamentu di kuminda na Trafalgar a wordu prohibi ku hopi kontroversia na 2003 dor di London su gobernador Ken Livingstone. Pero toch varios grupo aktivista manera e grupo ''Save the Trafalgar Square Pigeons'' a haňa un buraku den e prohibishon, dunando e palombanan kuminda for di un parti chiki di e plenchi ku ta bou di kontrol di un otro suidat. E organisashon a bini na un akuerdo pa duna e palombanan kuminda solamente un biaha pa dia, na 7.30 a.m.
[[Category:Para]]
jvrl4vlzzg91zo0vbp6mjiyn9a8guap
Chuchubi
0
3827
193775
130994
2026-06-14T15:53:37Z
Kallmemel
14000
193775
wikitext
text/x-wiki
{{Taxobox parha
| variante = c
| status = LC
| fuente status = 2019
| rl-id = 22711029
| descripcion = Chuchubi na Tulum, Quintana Roo, [[Mexico]]
| imagen2 = TropicalMockingbird.jpg
| descripcion2 = Chuchubi na [[Isla Margarita]], [[Venezuela]]
| imagen3 = Mimus gilvus Sinsonte Tropical Mockingbird (6517377697).jpg
| descripcion3 = Chuchubi riba kadushi a [[Colombia]].
| orden = [[Passeriformes]]
| famia = [[Mimidae]]
| genero = [[Mimus]]
| c-nomber = ''Mimus gilvus''
| autor = [[Louis Jean Pierre Vieillot|Vieillot]]
| fecha = 1808
| parentesis = si
| mapa = Mimus gilvus map.svg
| leyenda = {{legend|green|Área di distribushon natural di e chuchubi.}}
| vocal1 = Mimus gilvus - Tropical Mockingbird XC251131.mp3
| descripcion vocal1 = Vokalisashon di chuchubi.
}}
'''Chuchubi''' òf '''chuchubi tropikal''' (''Mimus gilvus''; [[ingles]]: ''tropical mockingbird'', [[hulandes]]: ''tropische spotlijster'') ta un para ku ta biba na e parti sùit di [[Mexico]] te na e parti nort di [[Brasil]], den e Antianan Chiki i otro [[isla]]nan den [[Laman Karibe|Karibe]]. Podisé ta hende a introdusí e paranan akí na [[Panama]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad]].
E para, inkluso su supspesie ''Mimus gilvus rostratus'', ta endémiko i masha komun na e [[Islanan ABC]].<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177282&cat=163 Mimus gilvus subsp. rostratus], [[Dutch Caribbean Species Register]]</ref> Na [[Boneiru]] tambe ta mira e supspesie ''Mimus gilvus melanopterus'', konosí komo "chuchubi venezolano".<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/AM240308.pdf Update di Proyecto di Monitoreo di Parha di Caribe Hulandes], AweMainta (8 di maart 2024)</ref>
E ta famia di e ''Northern Mockingbird'' (''M. polyglottos'') ku ta su famia di mas serka bibante, pero e para na peliger di ekstinshon, e ''Socorro Mockingbird'' (''M. graysoni'') ta un famia mas serka ku a kere promé.
== Deskripshon ==
E para ta koló shinishi i aproksimadamente 25 cm largu. E tin un rabu pretu largu ku un punta blanku. Por identifik'e pa su wowo briyante i su moveshon abrupto. Su teritorio preferí ta den palu of [[kadushi]]. Aki e ta buska simia i insekto. Por haya neishi di Chuchubi den mata, taki di mata i asta den kas.
{{Appendix}}
[[Category:Para]]
[[Category:Islanan ABC]]
oomp1w51xqkwzcvbf0bvzfcdjdwupbn
Piaya cayana
0
3925
193787
178687
2026-06-14T15:56:01Z
Kallmemel
14000
193787
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox parha| variante = a
| nomber = ''Piaya cayana''
| exhibi titulo= cursivo
| status = LC
| fuente status = 2019
| rl-id = 61418830
| imagen = Squirrel cuckoo 2.JPG
| descripcion =
| orden = Cuculiformes
| famia = Cuculidae
| genero = ''[[Piaya]]''
| mapa = Piaya cayana map.svg
| leyenda = Mapa di distribushon
| c-nomber = ''Piaya cayana''
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1766
| parentesis = si
| species =
| sinonimo =
| fuente =
| imagen2 = Costa Rica DSCN4406 2-new (30762139530).jpg
| descripcion2 = Piaya cayana na [[Costa Rica]]
}}
'''''Piaya cayana''''', conoci como "parha rabo largo" of simplemente "parha di mondi", ta un [[Espesie|especie]] di [[para|parha]] cu ta biba na [[Sur Amérika|Sur]] y [[Amérika Sentral|Centro America]]; for di [[México|Mexico]] te [[Argentina]], incluyendo e [[Islanan ABC]]. E especie a wordo describi na 1766 pa Carl Linnaeus, un naturalista Sueco.
== Etimologia ==
Den diferente region, e especie aki ta conoci bou di diferente nomber comun: ''squirrel cuckoo'' (Ingles) i ''cuco ardilla'' (Spaño). E nòmber "squirrel cuckoo" ta referí na su manera di move door di e palo cu su rabo largo.
== Distribucion y habitat ==
E especie ta distribui ampliamente den Sur y Sentro America y tin diescuater [[Supespesie|subespecie]].<ref>{{en}}[https://www.worldbirdnames.org/new/ Gill, F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v12.2).] [https://web.archive.org/web/20230530153824/https://www.worldbirdnames.org/new/ Archiva] 30 di mei 2023.</ref> E ta habita un variedad di ambientenan tropical y subtropical, incluyendo mondi humedo, sabana cu mata halto, y na rand di seronan. E ta prefera areanan cu vegetacion denso, caminda e por move facilmente door di e ramanan en busca di cuminda. E ta un parha di palo cu hopi biaha ta wordo mira halto den e top di e palonan.
== Descripcion ==
E parha aki ta mas o ménos 46 cm largo. E tin plumanan cora cla na cabes, lomba i alanan. E parti abou di e curpa ta blanco. E caracteristica principal ta un rabo largo cu e parti abou preto di e plumanan di rabo cu un punta blanco hancho.
{{Appendix}}
[[Category:Para]]
[[Category:Islanan ABC]]
a68tjp7m5zblvu7vul4l6szweybli63
Shoco
0
4899
193789
179855
2026-06-14T15:56:39Z
Kallmemel
14000
193789
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox parha
| status =
| fuente status =
| orden = [[Strigiformes]]
| famia = [[Strigidae]]
| genero = ''[[Athene (genero)|Athene]]''
| especie = ''[[Athene cunicularia]]''
| taxon = [[Supespesie|Subespecie]]
| c-nomber = ''Athene cunicularia arubensis''
| autor = [[Juan Ignacio Molina|Molina]]
| fecha = 1782
| parentesis = si
}}
'''Shoco''' (''Athene cunicularia arubensis'', na [[Ingles]]: ''Aruban Burrowing Owl''; [[Hulandes]]:''Holenuil''), ta un [[Supespesie|subespecie]] di ''Athene cunicularia'' di e [[Famia (biologia)|famia]] Strigidae. E ta [[endemismo|endemico]] di [[Aruba]] y tin desde 2015 e status di [[shoco (simbolo nacional)|simbolo nacional]]. E shoco ta mas chikito ku e [[palabrua]] di [[Kòrsou]].
== Taxonomia ==
Desde 2014 e subespesie ''Athene cunicularia arubensis'' no ta aparece mas separa riba e Lista di Parha Mundial di IOC, pero a wordo incorpora bou di ''Athene cunicularia brachyptera''. <ref>{{en}}{{aut|Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2023.}} IOC World Bird List (v13.1). {{doi|10.14344/IOC.ML.13.1}} </ref>
== Distribucion y habitat ==
A base di comportacion y vocalisacionnan, ta asumi cu e shoco ta mas probablemente un especie distinto y separa di otro tiponan di uil. Ademas, ta sospecha cu e tin un presencia na Aruba pa por lo menos mas cu 1.5 miyon aña.<ref name="project">{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/aruba/19554-beschermingsproject-voor-shoco-op-aruba|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|titel=Beschermingsproject voor shoco op Aruba|datum=27 mei 2019|bezochtdatum= }}</ref>[[Fail:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|left|125px|Hol di shoco.]]
E shoco ta biba den un hol chikito den tera, tipo di cueba, den areanan cu vegetacion di cadushi abou y mondi seco. Hopi biaha e shoco ta para dilanti entrada di su hol riba un sero di santo of un rama di palo.
Si e shoco no por haña un hol pa traha su neishi, e ta coba uno unda tin tera moli. Ora e scoge un hol pa su neishi e ta pone webo. E webonan mester di dos te cuater siman pa habri. E yiunan mester mas o menos dos luna di tempo pa crece y bira suficientemente fuerte pa bula.
Como cu gran parti di e historia di bida di e subespecie aki ta desconoci ainda, ta monitorea e populacion denter di e area proteha di [[Parke Nacional Arikok]].
== Descripcion ==
E especie ta 20 centimeter largo di cabes pa rabo. Caracteristicanan notabel ta inclui wowonan grandi, rondo, geel, wenkbrauwnan blanco prominente, pluma di orea ausente, y pianan relativamente largo y gris.<ref name="Shoco">{{en}}{{Citeer web |date= |titel=Aruban burrowing owl |url=http://www.dcnanature.org/aruban-burrowing-owl-detail-page/ |archiefurl==https://web.archive.org/web/20190411223341/https://www.dcnanature.org/aruban-burrowing-owl-detail-page/ |archiefdatum=11 April 2019 |werk=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref>
Su cuminda ta consisti principalmente di raton, lagadishi y [[insekto|insectonan]] grandi, entre otro bichi, tiracochi y sangura.<ref name="Arikok">{{citeer web|url=http://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/fauna/shoko_hollenuil.pdf|werk=[[Parke Nacional Arikok]]|titel=Shoco (Holen uil)|datum=|bezochtdatum=|archiefdatum=2016-10-05|archiefurl=https://web.archive.org/web/20161005130859/http://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/fauna/shoko_hollenuil.pdf|dodeurl=}}</ref> E ta jaag esakinan for di tera; canando (manca) of coriendo. E tin e tendencia tambe di busca su preso for di un posicion halto y ta gar'e cu su pianan. E shoco ta activo durante dia, pero ta mas activo cu jaagmento mas laat den dia y anochi. E especie aki por mira hopi bon den scuridad y tin un oido excelente.
== Menasa y proteccion ==
E shoco ta wordo clasifica como un especie den peliger di extinsion y ta gosa di proteccion legal. Apesar di su popularidad, e bienestar y sobrevivencia ta bou di hopi preshon. Den e prome dos decadanan di [[siglo 21|siglo bintiun]], Aruba su poblacion a crece, y hunto cu esaki su densidad di poblacion. Cu 636 habitante pa [[Kilometer kuadrá|kilometer cuadra]] na 2017, el a hasta surpasa e densidad di [[Hulanda]].[[File:Shoco habitat.jpeg|thumb|200px|Borchi pa proteha e habitat di e shoco.]] Como resultado, e habitat di e shoco ta severamente limita y fragmenta. Ademas, e aumento no regula y extremo den [[turismo]] di recreashon off-road<ref name="project"/> y e precensia di e boa constrictor no-nativo ta forma un menasa pa e sobrevivencia di e shoco. Na 2013, e cantidad di shoco a wordo calcula na menos cu 200 par di cria.<ref>{{Citeer web|datum=2018-11-12 |titel=Colegio Arubano helpt bedreigde shoco|werk=[[Antilliaans Dagblad]] |url=https://antilliaansdagblad.com/aruba/18593-colegio-helpt-bedreigde-shoco }}</ref>
Base legal di e proteccion di shoco ta e leynan Natuurbeschermingsverordening (AB 1995 no. 2) y e
Landsbesluit Bescherming Inheemse Flora en Fauna (LBBIF), cu ta stipula cu ta prohibi pa molestia, mata of destrui habitat y neishinan di fauna protegi, incluyendo shoco. Tambe ta estrictamente prohibi pa mishi cu webo of yiunan. E ley ta inclui consecuencia y boet serio pa esnan cu viola e
reglanan aki.
E maneho, investigacion, monitoreo y inspeccion di naturalesa ta cay bou di competencia di Directie Natuur & Milieu (DNM). Den cuadro di e proteccion di e especie a coloca borchi di aviso na luganan vulnerabel. E tereno di Tierra del Sol Golf Course a wordo hasta declara oficialmente como Santuario Nacional di Shoco.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/36032 Aruba Birdlife Conservation kier usa su calendar pa 2026 pa recauda fondo pa e proteccion di shoco], NoticiaCla (30 di december 2025)</ref> Tambe a coloca cuebanan artificial pa cria na varios luga riba e isla, entre otro na varios hotel na [[Palm Beach]], International School of Aruba y [[Savaneta Camp]].
== Literatura tocante e shoco ==
A keda publica dos buki pa mucha cu ta conta principalmente di e shoco.
* ''Shon Shoco Weet Raad'' (2005, [[Jacques Thönissen]])
* ''De roep van de shoco / E grito di e shoco'' (2014, Charlotte Doornhein, buki di regalo bilingual skirbi pa e Festival di Buki di Mucha di Aruba).<ref>{{citeer web|url=http://www.charlottedoornhein.nl/wp-content/uploads/AD-30-april-2015-recensie-Roep-van-de-Shoco.pdf|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|titel=Op reis met de shoco|datum=30 april 2019|bezochtdatum=}}</ref>
<gallery widths="180" heights="170">
Shoco Aruba 22 50 40 638000.jpeg|Shoco na [[Eagle Beach]], Aruba.
Complex Marinierskazerne Savaneta.jpeg|Cueba artificial na [[Savaneta Camp]].
Shoco of Aruba (Athene cunicularia arubensis).webm|(Video) Dos Shoco para riba un taki di mata, Santa Cruz Aruba, 2018
</gallery>
== Mira tambe ==
* [[Shoco (simbolo nacional)]]
* [[Animalnan protehi na Aruba]]
* [[Aruba Birdlife Conservation]]
{{Navegacion simbolo nacional Aruba}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =69622924|titulo=Shoco}}
{{References}}
}}
[[Category:Para]]
[[Kategoria:Animal endemico di Aruba]]
pa7i6uc6jrkbug1m5i0vlefw97loln5
Palabrua
0
4900
193756
177186
2026-06-14T14:52:05Z
Kallmemel
14000
palabrua>patalewa
193756
wikitext
text/x-wiki
{{Taxobox parha|variante=c
| status = LC
| fuente status = 2016
| orden = Strigiformes
| famia = Tytonidae
| genero = ''[[Tyto]]''
| c-nomber = ''Tyto alba''
| autor = [[Giovanni Antonio Scopoli|Scopoli]]
| fecha = 1769
| parentesis = si
| mapa = Combined distribution map of Tyto alba, Tyto furcata, Tyto javanica.png
| leyenda = {{center| Distribushon di palabrua: ''Tyto alba'', ''T. furcata'' i ''T. javanica''}}
}}
'''Patalewa''' (nomber sientífiko: ''Tyto alba'') ta un [[espesie]] di [[para]] di jàg [[anochi]]. E ta un di e espesienan mas komún di e grupo aki, ku a wòrdu deskribí na 1768 pa Giovanni Scopoli.
E por wòrdu haña na tur kaminda, ku eksepshon di áreanan polar, den desierto, i sierto islanan chikí den [[Oséano Pasífiko]]. Na [[Kòrsou]] y [[Boneiru]] e patalewa ta endémiko. E ta wòrdu yamá na varios nòmber dependiendo na kaminda e ta biba. Tin di su nòmbernan tambe ta referi na su aparensia, yamada, of e akto ku ora e bula e no ta hasi zonido.
<gallery widths="160" heights="160">
Tyto alba close up.jpg|Un palabrua djaserka
Tyto alba guttata MHNT.ZOO.2010.11.154.8.jpg|Webu di e ''Tyto alba guttata''
</gallery>
[[Category:Paranan]]
[[Category:Islanan ABC]]
f4v2u2mmq8np9uu3gxxjccnwkh98vtg
193757
193756
2026-06-14T14:52:27Z
Kallmemel
14000
Kallmemel moved page [[Palabrua]] to [[Patalewa]] over redirect
193756
wikitext
text/x-wiki
{{Taxobox parha|variante=c
| status = LC
| fuente status = 2016
| orden = Strigiformes
| famia = Tytonidae
| genero = ''[[Tyto]]''
| c-nomber = ''Tyto alba''
| autor = [[Giovanni Antonio Scopoli|Scopoli]]
| fecha = 1769
| parentesis = si
| mapa = Combined distribution map of Tyto alba, Tyto furcata, Tyto javanica.png
| leyenda = {{center| Distribushon di palabrua: ''Tyto alba'', ''T. furcata'' i ''T. javanica''}}
}}
'''Patalewa''' (nomber sientífiko: ''Tyto alba'') ta un [[espesie]] di [[para]] di jàg [[anochi]]. E ta un di e espesienan mas komún di e grupo aki, ku a wòrdu deskribí na 1768 pa Giovanni Scopoli.
E por wòrdu haña na tur kaminda, ku eksepshon di áreanan polar, den desierto, i sierto islanan chikí den [[Oséano Pasífiko]]. Na [[Kòrsou]] y [[Boneiru]] e patalewa ta endémiko. E ta wòrdu yamá na varios nòmber dependiendo na kaminda e ta biba. Tin di su nòmbernan tambe ta referi na su aparensia, yamada, of e akto ku ora e bula e no ta hasi zonido.
<gallery widths="160" heights="160">
Tyto alba close up.jpg|Un palabrua djaserka
Tyto alba guttata MHNT.ZOO.2010.11.154.8.jpg|Webu di e ''Tyto alba guttata''
</gallery>
[[Category:Paranan]]
[[Category:Islanan ABC]]
f4v2u2mmq8np9uu3gxxjccnwkh98vtg
193759
193757
2026-06-14T14:56:10Z
Kallmemel
14000
Kallmemel moved page [[Patalewa]] to [[Palabrua]] over redirect
193756
wikitext
text/x-wiki
{{Taxobox parha|variante=c
| status = LC
| fuente status = 2016
| orden = Strigiformes
| famia = Tytonidae
| genero = ''[[Tyto]]''
| c-nomber = ''Tyto alba''
| autor = [[Giovanni Antonio Scopoli|Scopoli]]
| fecha = 1769
| parentesis = si
| mapa = Combined distribution map of Tyto alba, Tyto furcata, Tyto javanica.png
| leyenda = {{center| Distribushon di palabrua: ''Tyto alba'', ''T. furcata'' i ''T. javanica''}}
}}
'''Patalewa''' (nomber sientífiko: ''Tyto alba'') ta un [[espesie]] di [[para]] di jàg [[anochi]]. E ta un di e espesienan mas komún di e grupo aki, ku a wòrdu deskribí na 1768 pa Giovanni Scopoli.
E por wòrdu haña na tur kaminda, ku eksepshon di áreanan polar, den desierto, i sierto islanan chikí den [[Oséano Pasífiko]]. Na [[Kòrsou]] y [[Boneiru]] e patalewa ta endémiko. E ta wòrdu yamá na varios nòmber dependiendo na kaminda e ta biba. Tin di su nòmbernan tambe ta referi na su aparensia, yamada, of e akto ku ora e bula e no ta hasi zonido.
<gallery widths="160" heights="160">
Tyto alba close up.jpg|Un palabrua djaserka
Tyto alba guttata MHNT.ZOO.2010.11.154.8.jpg|Webu di e ''Tyto alba guttata''
</gallery>
[[Category:Paranan]]
[[Category:Islanan ABC]]
f4v2u2mmq8np9uu3gxxjccnwkh98vtg
193761
193759
2026-06-14T14:58:33Z
Kallmemel
14000
ampliacion
193761
wikitext
text/x-wiki
{{Taxobox parha|variante=c
| status = LC
| fuente status = 2016
| orden = Strigiformes
| famia = Tytonidae
| genero = ''[[Tyto]]''
| c-nomber = ''Tyto alba''
| autor = [[Giovanni Antonio Scopoli|Scopoli]]
| fecha = 1769
| parentesis = si
| mapa = Combined distribution map of Tyto alba, Tyto furcata, Tyto javanica.png
| leyenda = {{center| Distribushon di palabrua: ''Tyto alba'', ''T. furcata'' i ''T. javanica''}}
}}
'''Palabrua''' òf '''palaweta''' (nomber sientífiko: ''Tyto alba'') ta un [[espesie]] di [[para]] di jàg [[anochi]]. E ta un di e espesienan mas komún di e grupo aki, ku a wòrdu deskribí na 1768 pa Giovanni Scopoli.
E por wòrdu haña na tur kaminda, ku eksepshon di áreanan polar, den desierto, i sierto islanan chikí den [[Oséano Pasífiko]]. Na [[Kòrsou]] y [[Boneiru]] e patalewa ta endémiko. E ta wòrdu yamá na varios nòmber dependiendo na kaminda e ta biba. Tin di su nòmbernan tambe ta referi na su aparensia, yamada, of e akto ku ora e bula e no ta hasi zonido.
<gallery widths="160" heights="160">
Tyto alba close up.jpg|Un palabrua djaserka
Tyto alba guttata MHNT.ZOO.2010.11.154.8.jpg|Webu di e ''Tyto alba guttata''
</gallery>
[[Category:Paranan]]
[[Category:Islanan ABC]]
mturnvf5pirrn6zpwj0qab2wolc08ix
193783
193761
2026-06-14T15:55:34Z
Kallmemel
14000
193783
wikitext
text/x-wiki
{{Taxobox parha|variante=c
| status = LC
| fuente status = 2016
| orden = Strigiformes
| famia = Tytonidae
| genero = ''[[Tyto]]''
| c-nomber = ''Tyto alba''
| autor = [[Giovanni Antonio Scopoli|Scopoli]]
| fecha = 1769
| parentesis = si
| mapa = Combined distribution map of Tyto alba, Tyto furcata, Tyto javanica.png
| leyenda = {{center| Distribushon di palabrua: ''Tyto alba'', ''T. furcata'' i ''T. javanica''}}
}}
'''Palabrua''' òf '''palaweta''' (nomber sientífiko: ''Tyto alba'') ta un [[espesie]] di [[para]] di jàg [[anochi]]. E ta un di e espesienan mas komún di e grupo aki, ku a wòrdu deskribí na 1768 pa Giovanni Scopoli.
E por wòrdu haña na tur kaminda, ku eksepshon di áreanan polar, den desierto, i sierto islanan chikí den [[Oséano Pasífiko]]. Na [[Kòrsou]] y [[Boneiru]] e patalewa ta endémiko. E ta wòrdu yamá na varios nòmber dependiendo na kaminda e ta biba. Tin di su nòmbernan tambe ta referi na su aparensia, yamada, of e akto ku ora e bula e no ta hasi zonido.
<gallery widths="160" heights="160">
Tyto alba close up.jpg|Un palabrua djaserka
Tyto alba guttata MHNT.ZOO.2010.11.154.8.jpg|Webu di e ''Tyto alba guttata''
</gallery>
[[Category:Para]]
[[Category:Islanan ABC]]
p1189hdbuatb6vjy77l0bm5x3tty0wu
Warawara
0
4966
193794
165617
2026-06-14T15:57:52Z
Kallmemel
14000
193794
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox parha
| status = LC
| fuente status = 2016
| rl-id = 22696255
| imagen = Crested Caracara 2.jpg
| descripcion = ''Caracara cheriway'' [[Teksas]], [[Estadonan Uni di Amérika]]
| orden = [[Falconiformes]]
| famia = [[Falconidae]]
| subfamia = [[Polyborinae]]
| genero = ''[[Caracara]]''
| especie = ''[[Caracara plancus]]''
| taxon = Subespesie
| c-nomber = ''Caracara plancus cheriway''
| autor = [[Joseph Franz von Jacquin|Jacquin]]
| fecha = 1784
| parentesis = si
| imagen2 = Caracara -Vara Blanca -Costa Rica -upper body-8a.jpg
| descripcion2 = Muestra hubenil na [[Costa Rica]].
}}
'''Warawara''' (nomber sientífiko: ''Caracara plancus cheriway'') ta un para predadó di e [[Famia (biologia)|famia]] Falconidae. Anteriormente e para aki tabata kategorisá bou di e genus Polyborus.
== Etimologia ==
E nòmber warawara tin su rais den e palabra Arawak ''guaraguao'', kual tambe a wòrdu adoptá den spañó [[Latinoamérika|latinoamerikano]] como ''caracara'' i einan ta bai bèk na e idioma Tupi antiguo.<ref>[[Sidney Joubert|Joubert, S.]] & Van der Sijs, N (2000), [https://ivdnt.org/wp-content/uploads/2020/11/2020_Joubert-Sijs_Antilliaans-Nederlandse-woorden.pdf Antilliaans-Nederlandse woorden en hun herkomst]</ref> Ta asumí ku e palabra redupliká ta representa un imitashon di e zonido di e para.
== Deskripshon ==
Warawara tin un largura di 49-58 cm, un hanchura (di hala habrí) di 120 cm i ta pisa 1.050-1.300 gram. E rabu ta largu i e halanan hanchu. E para su pianan ta largu i ku frekwensia e ta kana i kore riba tera.
Paranan adulto tin un kurpa [[Preto|pretu]], halanan, kùif i korona. Riba su nèk, rabu i halanan tin manchanan blanku. E rabu ta blanku ku pretu i fraña na punta.
Warawara ku falki ta bini di e mesun famia pero kontrali na e falki nan no ta paranan ku ta bula lihé i yag ágilmente pero ta relativamente poko poko i ta pa gran parti kome bestia morto.
== Distribushon geográfiko ==
''Caracara cheriway'' ta un para nativo di e.o [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Islanan Kaiman]], [[Cuba|Kuba]], Trinidad y Tobago, e parti nòrt di Suramérika ( p.e. Colombia, Perú, Venezuela,Ecuador, Guyana, Sürnam i e parti nòrt di Brazil), gran parti di América Sentral (Panamá, Costa Rica, Nicaragua, Honduras, El Salvador, Guatemala) y Mèksiko, te ku e parti sùit di Merka.
{{Multiple image
| header_align =
| header =
| align = center
| image1 = Caracara cheriway map.png|thumb|left|]]
| image2 = Caracara (Caracara cheriway) (11437919766).jpg
| image3 =
| caption1 = Distribushon geográfiko di Warawara
| caption2 = Warawara (Caracara cheriway)
| caption3 =
| caption_align = center
| width1 =
| width2 =
| width3 =
| total_width = 400
| direction = horizontal
}}
== Wak tambe ==
* [[Animalnan protehi na Aruba]]
[[Kategoria:Para]]
[[Kategoria:Islanan ABC]]
3oisa0aht9jbob1j4k8rh1reg2mcqdr
Ganso Checo
0
5781
193777
170309
2026-06-14T15:53:54Z
Kallmemel
14000
193777
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox |variante = c
| especie = ''Anser anser domesticus''
}}
E '''ganso cheko''' ta un para derivá for di e krio selektivo di e ganso greylag salbahe (''Anser anser'') ku a originá na [[Czechia]].
Kompará ku otro rasanan di ganso, e ganso cheko ta relativamente chikitu pero robusto. E plumanan di ganso cheko ta di kalidat altu,<ref>{{cite web| url=http://www.husaceska.cz/pap/| title= Ganso Checo| publisher=| accessdate=2015-10-20}}</ref> ku un proporshon di abou hopi faborabel kompará ku otro tipo di plumanan.
E macho tipikamente ta pisa entre 5.5–6.6 kg, i e embra 3.5–5.6 kg. Nan ta pone 10-20 webu, kada un pisando 120 g.[2]
{{Appendix}}
[[Category:Para]]
[[Category:Czechia]]
8wzozy9dg4kw0zpl68kz9ygvjt5h4wn
Bratislava
0
6532
193850
134846
2026-06-15T11:51:04Z
CommonsDelinker
111
Replacing Bratislava-bratislava-flag.svg with [[File:Flag_of_Bratislava.svg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR2|Criterion 2]] (meaningless or ambiguous name)).
193850
wikitext
text/x-wiki
{| border=1 align=right cellpadding=4 cellspacing=0 width=300 style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;"
|+<big><big>'''Bratislava'''</big></big>
|-
| style="background:#efefef;" align="center" colspan=2 |
{| border="0" cellpadding="2" cellspacing="0"
|-
| align="center" width="140px" | [[File:Flag of Bratislava.svg|125px]]
| align="center" width="140px" | [[File:Coat of Arms of Bratislava.svg|125px]]
|}
|-
| align=center colspan=2 | [[File:Bratislava Montage.jpg|300px]]
|}
'''Bratislava''' ta e kapital i e suidat mas grandi di [[Slovakia]]. E siudat tin un populashon ta mas of menos 432.801 i un area di 367,58 kilometer kuadrá.
[[Category:Slovakia]]
[[Category:Siudadnan]]
om1s51eky76ielt5pvkxt4x0x9e39sb
Statuut pa Reino Hulandes
0
8137
193834
174247
2026-06-15T02:50:16Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
193834
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
E '''Statuut pa Reino Hulandes''' (òf simplemente '''Statuut''') ta regla e relashonnan konstitushonal entre [[Hulanda]], [[Aruba]], [[Kòrsou]] i [[Sint Maarten]]. E ta indiká ku kada pais konstituyente di [[Reino Hulandes]] ta atende su asuntunan interno independientemente. Huntu e paisnan ta trata e asuntunan di Reino. E Statuut ta duna ademas e reglanan pa kooperashon mutuo, asistensia, konsulta i pa e konstelashon estatal di e paisnan. E Statuut a wordu modifiká un kantidat di biaha desde 1954, por ehempel pa motibu di e independensia di Sürnam (1975), e status aparte di Aruba (1984) y reformanan konstitushonal den Karibe Hulandes (2010).
E aniversario di e firmamentu di Statuut ta wòrdu selebrá tur aña riba dia [[15 di desèmber]], [[Dia di Reino]].
== Historia ==
E [[Di Dos Guera Mundial|di dos guera mundial]] a krea un bista diferente di Reino Hulandes i [[kolonialismo]] manera el a funshoná te 1939. [[Sürnam]] i [[Kòrsou i Dependensianan|Teritorio Kòrsou]] (ofisialmente ‘[[Antias Hulandes]]’ for di 1948) tabata e úniko partinan desokupá di ‘Hulanda’ e tempu ei. Loke tabata spesial tabata ku mas ku mitar di e kombustibel di aviashon di e [[Aliadonan]] tabata bin di e refinerianan di [[Refineria Isla|Kòrsou]] i [[Lago Oil & Transport Company|Aruba]]. [[Wilhelmina di Hulanda|Reina Wilhelmina]] a anunsia mas [[independensia]] pa e teritorionan ultramar via Radio Oranje na 1942. Esei a resultá di no tabata sufisiente pa teritorionan hulandes den Asia. Independensia a keda deklará unilateralmente na 1945. Na 1949, Hulanda finalmente a traspasá soberania pa [[Indonesia|Repúblika di Indonesia]].
Na 1948, negosiashonnan a kuminsá ku Sürnam i Antia Hulandes. E ''Statuut voor het Koninkrijk Hulandes'', of simplemente Statuut, a keda kla na 1954. E diseño legal pa e areglo ta wòrdu atribuí na Wim van der Grinten, e tempu ei Sekretario di Estado responsabel pa organisashon públiko.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ABCDDD:010827155:mpeg21:a0174|werk=Trouw |titel=Van der Grinten was de eerste staatssecretaris|datum=1977-11-09|bezochtdatum=2024-12-15}}</ref><ref name="statuut">{{citeer web|url=https://www.trouw.nl/verdieping/het-lijpe-statuut-houdt-het-koninkrijk-al-65-jaar-bijeen-reden-voor-een-feestje~bbcac0aa3/|werk=Trouw|auteur=Marijnissen, Hans en Zuidervaart, Bart|titel=Het ‘lijpe’ Statuut houdt het Koninkrijk al 65 jaar bijeen; reden voor een feestje?|datum=2019-12-13|bezochtdatum=}}</ref> Enbolbí den kreashon di e Statuut tabata e ministernan Willem Kernkamp, Leendert Donker i Louis Beel na nòmber di Hulanda, Archibald Currie na nòmber di Sürnam i [[Moises Frumencio da Costa Gomez]] na nòmber di Antia Hulandes.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ABCDDD:010834688:mpeg21:a0195|werk=Het Parool|titel=Plechtige bevestiging van statuut op 15 december|datum=1954-11-12|bezochtdatum=2024-12-15}}</ref>
E Statuut a keda ehekutá dia [[15 di desèmber]] [[1954]], ora [[Juliana di Hulanda|Reina Juliana]] a firma e akta di konfirmashon, dunando e paisnan di [[Reino Hulandes|Reino]] un posishon igual. Dia [[29 di desèmber]] [[1954]] proklamashon di e lei di Statuut a tuma lugá dor di gobernador Struyken den un sesion seremonial di [[Parlamento di Antias Hulandes]]. Na e okashon aki gobièrnu antiano bou di [[Efraïn Jonckheer]] a deklará e dia komo un dia di fiesta ofisial i a otorgá un pordon parsial na tur prezu na [[Antias Hulandes]], loke a redusí nan kastigo ku 1/5 parti te un maksimo di seis luna.<ref>{{citeer web|titel=29 December: Statuutdag Gevangenen krijgen gratie|werk=[[Amigoe]]|datum=1954-12-28|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2023-12-14|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404474:mpeg21:p005}}</ref>
{{Multiple image|total_width = 620
| align = center
| caption_align = center
| image_style = border:none
| image1 = Statuut van het Koninkrijk der Nederlanden 1954 Nl-HaNA 2.02.20 13685 01.jpg
| caption1 =
| image2 = Statuut van het Koninkrijk der Nederlanden 1954 Nl-HaNA 2.02.20 13685 02.jpg
| caption2 =
| image3 = Statuut van het Koninkrijk der Nederlanden 1954 Nl-HaNA 2.02.20 13685 03.jpg
| caption3 =
| footer_background =
| footer_align = center
| footer = Statuut pa Reino Hulandes
}}
== Kontenido ==
Na 1954 Statuut a establesé e órden hurídiko nobo den Reino Hulandes entre Hulanda, Sürnam i Antias Hulandes. E partinan konstituyente di Reino por promove nan interesnan independientemente y riba un base igual i brinda otro ayudo. E Korona di e Reino den su estilo nobo a wòrdu dediká na [[Juliana di Hulanda|Reina Juliana]] i su susesornan legal. Representantenan di e monarka na Sürnam y Antiyas Hulandes ta keda e [[gobernador]]. Nan ta wòrdu nombrá dor di gobièrnu (rei i ministernan di Reino). E [[Konseho di Minister di Reino]] lo konsisti di e ministernan hulandes i un minister plenipotensiario pa Sürnam i un pa Antias Hulandes. E ministernan plenipotensiario ta wòrdu nombrá dor di e gobièrnunan nashonal.
Konseho di Minister di Reino ta maneha asuntunan komun di Reino riba tereno di:
* defensa
* relashonnan eksterior
* siudadania hulandes
* órdennan di kondekorashon (p.e. [[Orden di Oranje-Nassau]])
* nashonalidad di barkunan
* atmishon i ekspulshon di stranheronan
* ekstradishon
Leinan den e áreanan aki for di awor padilanti ta konsiderá komo leinan di Reino (''Rijkswet''). E konseptonan ta wòrdu tratá dor di e órganonan representativo di Hulanda, Sürnam i Antias Hulandes. Un minister plenipotensiario tambe por entrega un proposishon pa un [[ley di Reino|lei di Reino]] i por partisipa den e deliberashon riba un konsepto di lei di Reino den parlamento hulandes ([[Tweede Kamer]] i [[Eerste Kamer]]). E parlamentonan di Sürnam i [[parlamento di Antias Hulandes|Antias Hulandes]] tambe por manda delegadonan spesial pa parlamento hulandes pa partisipa den e debatenan.
E Statuut ta kontené tambe provishonnan tokante e [[Poder hudicial|poder hudisial]], relashonnan internashonal, defensa i tokante yudansa mutuo, konsulta i koperashon. E atministrashon di gobièrnu di e partinan aki ta regla den reglamentunan nashonal separá, trahá dor di Sürnam i Antia Hulandes. Representantenan di Sürnam i Antia Hulandes tambe ta haya un asiento den Konseho di Minister di Reino (ku solamente ta duna konseho riba konseptonan di lei di Reino).
Kambio di e Statuut ta tuma lugá pa medio di un lei di Reino (''Rijkswet'') i ta solamente posibel si tur pais ta aprobá esaki. E aprobashon di un ordenansa nashonal di aseptashon ta tuma lugá den dos buelta, kaminda e di dos buelta ta wòrdu saltá si e ta wòrdu aprobá den e promé buelta di votashon pa un mayoria di dos tersera parti di e parlamento. E konstitushon di Hulanda ("Grondwet") i di e otro teritorionan di Reino, manera e [[konstitushon di Antias Hulandes]] ("Staatsregeling", awendia remplasá pa e [[Constitucion di Aruba|konstitushon di Aruba]], [[konstitushon di Kòrsou]] i [[konstitushon di Sint Maarten]]) ta supordiná na e Statuut.
{{Multiple image|total_width = 640
| align = center
| caption_align = center
| image_style = border:none
| image1 = Ondertekening van het Statuut van het Koninkrijk door koningin Juliana in de Rid, Bestanddeelnr 015-0005.jpg
| caption1 = [[Juliana di Hulanda|Reina Juliana]] ta firma Statuut dia 15 di desèmber 1954
| image2 = Royal coat of arms of the Netherlands.svg
| caption2 = Eskudo di Reino Hulandes
| image3 = Het Autonomiemonument in Willemstad, Bestanddeelnr 252-3694.jpg
| caption3 = Monumento di outonomia na [[Willemstad]] (1955)
}}
== Kambio ==
E Statuut a wòrdu kambia un kantidat di biaha desde su adoptashon na 1954; e kambionan mas importante tabata na 1975, 1986 i 2010.<ref>[https://www.parlement.com/id/vh8lnhrs61ra/70_jaar_statuut_voor_het_koninkrijk#p5 70 jaar Statuut voor het Koninkrijk], parlament.com</ref> E promé ahuste na Statuut a bini na [[1975]]. E gabinete Den Uyl tabata na poder i a disidí ku “en realidat no tabata posibel mas pa tin [[kolonia]]nan”. Nieuw Guinea a bandona e Reino kaba i [[Sürnam]] a bira kompletamente [[independensia|independiente]] dia [[25 di novèmber]] [[1975]]. Hulanda i Antias Hulandes, ku ainda no por a bira independiente, a bira paisnan separá denter di Reino entrante 1975.
E siguiente amiendanan a bin den suseshon rapido desde 1985. Aruba kier a habri alanan y bandona Antias Hulandes. Komo areglo di transishon a duna Aruba un “[[Status aparte di Aruba|status aparte]]”, kaminda el a bira un pais separá dentro di e konstelashon di Reino (di manera ku e Statuut a bolbe aplika pa tres pais) i den e teksto di e Statuut nobo a bisa ku esaki tabata den preparashon pa un Aruba independiente . Desde [[1 di yanüari]] [[1986]] Aruba tin su propio gobierno nacional, su propio [[parlamento di Aruba|parlamento]] y su propio [[Lista di minister plenipotenciario di Aruba|minister plenipotenciario]].
Tambe a sigui kambionan na [[1994]] i [[1998]]. Banda di algun asuntu teknico, e kambio mas remarkabel tabata e desaparishon di e teksto tokante e eventual independensia di Aruba.
Na 2010 a kambia Statuut en konekshon ku e reformanan polítiko dentro di Reino Hulandes. [[Disolucion di Antia Hulandes|Antias Hulandes a keda disolbé]] komo pais dia [[10 di òktober]] [[2010]]. Kòrsou i Sint Maarten a bira paisnan independiente denter di Reino i e [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|teritorionan insular]] di [[Boneiru]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]] (e islanan BES) a bira parti di pais Hulanda. E kambio aki a pone ku Kòrsou i Sint Maarten tambe a haya un [[Minister plenipotenciario|minister plenipotensiario]], ku ta sinta den Konseho di Minister di Reino.
Na 2017, e Statuut a keda amienda mas aleu ku reformanan konstitushonal. Debí ku e konstitushon di Hulanda ("Grondwet"), modifiká riba e mesun fecha, a inkluí un base hurídiko pa establesimentu i disolushon di órganonan públiko teritorial ku no ta provinsia i munisipionan den [[Hulanda Karibense]], por a simplifiká e artíkulo tokante e tema aki ku ta inkluí den Statuut for di 2010.
== Rekomendashon ==
Na 2024, na okashon di e 70 aniversario di Statuut pa Reino Hulandes ''Raad van State'' ([[Konseho di Estado di Reino Hulandes]], RvS) den un konseho spontaneo a formula dos prinsipio pa futuro di Reino Hulandes: "koperashon konstruktivo i asistensia mutuo" i "kontribushon na relashonnan mas balansa i komprenshon mutuo". RvS ta rekomendá pa, a base di koperashon, enfoká riba garantisá entre otro [[derechonan humano]], bon gobernashon i leinan di konsenso di Reino. Pa balansa e relashonnan e ta propone pa redusí e defisit demokrátiko dor di duna tur residente ku nashonalidat hulandes den paisnan di [[Karibe Hulandes]] e derecho aktivo pa vota pa [[Tweede Kamer]]. Aktualmente esaki ta konta solamente pa personanan ku a biba na Hulanda of a traha den servisio públiko pa dies aña. Habitantenan di e munisipionan spesial di Boneiru, Sint Eustatius i Saba ya tin mag di vota pa Tweede Kamer. Banda di esaki ta boga pa bin ku un diseño di un areglo pa disputanan entre e paisnan i Reino, segun palabrashon hasi na 2010 den Statuut.<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2024/10/16/19273/ Advies Raad van State: Kiesrecht 2e kamer ook voor inwoners CAS-landen], dossierkoninkrijksrelaties.nl (17 di òktober 2024)</ref>
== Mira tambe ==
* [[Dia di Reino]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20211227112612/https://www.gobiernodireino.nl/topiconan/statuut-di-reino Statuut di Reino]
* [https://web.archive.org/web/20230923122253/https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/grondwet-en-statuut/statuut-koninkrijk Statuut Koninkrijk]
* [http://nl.wikisource.org/wiki/Statuut_voor_het_Koninkrijk_der_Nederlanden Teksto di Statuut di Reino Hulandes]
* [https://www.facebook.com/watch/?ref=embed_video&v=277666926572927 Het manifest tegen het Statuut in 1954], video di Radio Nederland Wereldomroep (1974)
{{Appendix}}
{{Commonscat}}
[[Category:Gobièrnu]]
06oy2t59gdpgft9frg1cf27axzc9swd
Norma-Wever-Croes
0
8594
193830
95140
2026-06-15T01:56:18Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
193830
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
E '''Norma-Wever-Croes''' ta un nomber colectivo pa un serie di normanan cu ta regula e salario maximo di funcionario halto den sector publico y semi-publico na [[Aruba]]. Base di e norma ta un limite di salario, fiha na 130% di e total di salario di prome minister di Aruba.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/aruba/21376-wever-croes-norm-ingevoerd-op-aruba|titel=Wever-Croesnorm ingevoerd op Aruba|werk=Antilliaans Dagblad|datum=2020-04-22|bezochtdatum=2022-06-28}}</ref> E norma ta carga e nomber di [[Evelyn Wever-Croes]], [[Lista di prome ministro di Aruba|prome minister di Aruba]] desde 2017.
== Historia ==
Na 2020 a introduci un norma salarial como medida den cuadro di e "Landenpakket", un pakete di medida compila den palabracion cu [[Hulanda]] pa mehora e situacion financiero-economico na Aruba. E tabata specificamente un condicion di e [[Konseho di Minister di Reino Hulandes|Conseho di Minister di Reino]] (RMR, "Rijksministerraad") pa Aruba ricibi e di dos pakete di sosten di liquides durante e [[Crisis di COVID-19 na Aruba|crisis di corona]] y cual a wordo uza pa e ayudo di emergencia FASE.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/09/wever-croes-norm-ter-discussie/|titel=Wever-Croesnorm ter discussie|werk=Aruba.nu|datum=2021-08-28|bezochtdatum=2022-06-28}}</ref> E norma salarial tin como meta pa evita dunamento di salario exorbitante den sector (semi-)publico y pa trece cambio den e structura salarial di gobierno.<ref>{{nl}}[https://rva.aw/rva/wp-content/uploads/2020/11/RvA-161-20.pdf Advies inzake LNT van Raad van Advies Aruba], 6 di yanüari 2021</ref> E norma Wever-Croes ta comparabel cu e asina yama "Balkenendenorm" estableci na Hulanda na aña 2013.
Na 2022 formalisacion di e norma salarial den un ordenansa tabata uno di e ocho condicion pa elimina e recorte salarial di ambtenaar di 12,6%, un medida den cuadro di corona cu ta na vigor desde 2020.
Dentro di Reino Hulandes e paisnan [[Sint Maarten]] i [[Kòrsou|Corsou]] tambe a introduci mediante ordenansa un norma pa reglementa e entrada mas halto den sector (semi)-publico.
== Ley ==
E medida di norma salarial a wordo incorpora den un ley titula "Landsverordening Normering Topinkomens" (LNT) i na 2022 a ser presenta na [[Parlamento di Aruba]].<ref>{{Citeer web|url=https://www.noticiacla.com/news/25649|titel=Parlamento ta trata ley pa regula salario maximo di directornan|werk=NoticiaCla|datum=2022-06-28}}</ref> Cu amienda parlamento ta aproba e ley LTN dia 28 di juni; na cual momento e salario maximo pa aña a keda fiha na Af. 329.000 y acopla na un periodo di transicion di 5 aña.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/aruba/25904-parlement-aruba-stemt-in-met-normering-topinkomens|titel=Parlement Aruba stemt in met normering topinkomens|werk=Antilliaans Dagblad|datum=2022-06-28|bezochtdatum=2022-06-29}}</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20220706104520/https://noticiacla.com/_images/content/LEY_NT.pdf Art. 9 Landsverordening Normering Topinkomens (AB 2022 nr.91, 4 juli 2022)]</ref>
== Mira tambe ==
* [[Kolegio di supervishon finansiero Aruba|Colegio di supervision financiero Aruba]]
{{Appendix}}
[[Category:Aruba]]
[[Category:Gobièrnu]]
qnlg0b0063iqvg8coo0p7u5hgf5kezx
Usuario:Caribiana/Sandbox/Deporte - Kòrsou/Boneiru
2
8967
193742
193738
2026-06-14T12:10:32Z
Caribiana
8320
193742
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], ora Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024 e nòmber "Blue Wave" a wòrdu menshoná den korant [[Antilliaans Dagblad]] komo un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026.<ref name=:"0"/> E ekspresion aki probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> "Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, pero tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé tambe komo “Los Azules” i “De Blauwen”.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátikada di futbòl, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den Reino Hulandes ku un poblashon relativamente chikí (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
For di e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su potensial kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente rondanan, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera Jamaica i Trinidad & Tobago. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra [[Jamaica]], a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B den e kualifikashon.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio a karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.
Un faktor oportuno úniko tabata ku a paisnan Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
Kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Agravante ta ku Kòrsou ta e pais mas chikitu pa logra kualifikashon den historia di Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> hecho ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta skòmel entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 su ranking tabata nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref> Histórikamente, su ranking mas altu tabata na yüli 2017 ku posishon nr. 68.
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haya formashon deportivo na Hulanda i ta biba pafor di Kòrsou unda nan ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití hungadónan pa representá un pais si nan tin konekshon familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes, ku un solo nashonalidad hulandes, ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat importante di hungadó di e selekshon tabata aktivo den liganan hulandes manera Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel relativamente altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]], kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e proseso di kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta duna un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá tantu na Kòrsou komo den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat ku raisnan di Kòrsou ta relativamente grandi.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural. Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su komunidatnan den eksterior.
Estimashonnan ta indiká ku miles di fanátiko a biaha pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial, reflehando e alkanse internashonal di e movementu.
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashconá ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den e sentro di [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, ku un kombinashon di deporte, músika i turismo.
E aktividatnan aki a forma parti di un esfuerso mas amplio pa integrá e partisipashon deportivo ku promoshon kultural i ekonómiko.
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo. Esaki ta inkluí músika, arte visual, kontenido digital i merkansia promoshonal.
Plataformanan sosial manera Instagram i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Entre otro, e artista [[Jeon]] a lansa e kansion “Mama Wa (The Blue Wave)”, ku ta reflehá e orguyo kolektivo rondó di e logro deportivo. Ademas, diferente produkto manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular. Institushonnan manera Centrale Bank van Curaçao en Sint Maarten a contribui tambe, por ehèmpel ku emision di moneda konmemorativo pa marka e kualifikashon históriko.
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.
Analista i observadónan a interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E fenómeno ta mustra kon deporte por sirbi komo un medio pa unifiká diferente grupo den sosiedat i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>[
Ademas, e movementu a kontribuí na visibilidat internashonal di Kòrsou, i por wòrdu interpretá komo un forma di "nation branding", unda e imagen di e pais ta wòrdu fortalesé riba un plataforma global.<ref>[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (jingle Blue Wave of Mama Wak sung by [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
-----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E beinam aki a bira popular durante e weganan eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], ora e selekshon a logra kualifiká pa promé bes den su historia pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Dor di su impakto “Blue Wave” ta referí no únikamente na e tim, sino tambe na un fenómeno sosial i kultural, simbolisando un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal rondó di e preparashon pa i partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial di FIFA 2026, organisá na Merka, Canada i México.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref> Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Nòmber ==
Blue Wave por ta un nòmber ku e bini di e fanatikada komo e nòmber di kariño di nos selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> E ekspreshon ta un referensia na e laman ku ta rondoná e pais insular Kòrsou.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé varios nomber alternativo manera ''Los Azules'' i ''De Blauwen'', ku ta referí na e koló blou tradishonal di e selekshon. Na mes momentu, e nòmber Blue Wave tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento di entusiasmo popular i unidat nashonal.
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momento históriko. Durante e proseso aki, “Blue Wave” a bira un lema unifikante ku reflehá e entusiasmo kresiente rondó di e ekipo.
Den uso komun, e término ta wòrdu empleá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan pa deskribí e movementu di sosten rondó di e selekshon nashonal di Kòrsou.
Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
Esei ta e nòmber pa ‘The Blue Wave’, e movementu ku a wòrdu poné den moveshon – inkluyendo e nombramentu di Advocaat na kuminsamentu di e aña aki – ku e meta prinsipal di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA 2026. E selekshon nashonal maskulino di Kòrsou nunka promé no a partisipá den un Kopa di Mundu. Yega na e Kopa di Oro ta un promé paso importante pa logra e meta ei.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
== Konteksto deportivo ==
[[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|right|120px|Logo Guinness World Records]]
Kòrsou, un pais outónomo denter di [[Reino Hulandes]] ku un poblashon di 158.006 habitante (1 di yanüari 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie di 444 km², ta e pais mas chikí ku a logra kualifiká pa un Kopa Mundial di FIFA te ku 2026.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Guinness Book of Records a rekonosé e hecho aki dia 14 di yüni 2026, ora di e partido Korsou kontra di Alemania na Houston.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Kòrsou a bira miembro di FIFA na 2011 i su selekshon nashonal a demostra progreso konstante den añanan siguiente.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> E ekipo a gana atenshon regional despues di su prestashon na CONCACAF Gold Cup 2019, unda e a yega e kuarto final.
Kòrsou a gana atenshon internashonal den kompetensianan manera [[Kopa Oro di CONCACAF]], unda e a logra yega e buelta di kuarto final (2019), mustrando su kapasidat kompetitivo den region.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou a yega na un posishon entre e top 80–90 di mundu (variabel segun aña), loke ta konsiderá un logro importante pa un pais di su grandura. Despues di e wega amistoso kontra Eskosia dia 30 di mei 2026 e ranking di Kòrsou ta nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E ekipo===
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momentu históriko di eksito ku ta relashoná na algu faktor. E selekshon ta konsistí kasi kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda ku a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbòl di Hulanda i tur ta biba pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan na Oropa, Merka i Asia. Entre e 26 hungadó solamente uno, [[Tahith Chong]], a nase na [[Willemstad]], pero a drenta e akademia di Feyenoord na Hulanda for di un edat hòben.<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Den temporada 2025/26, ocho hungadó selektá a hunga den Eredivisie, e liga mas altu na Hulanda, i kuater den Eerste Divisie. Dos hungadó a representá Hulanda anteriormente den se selekshon senior.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
Te ku 2023, sifranan di CBS Hulanda a mustra 144.814 persona di orígen di Kòrsou ta biba na Hulanda.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref> E uso di hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA i a kontribuí signifikativamente na nivel kompetitivo di e tim. Futbolistanan hulandes ku raisnan di Kòrsou ta permiti pa hunga pa Kòrsou pasobra nan tin nashonalidat hulandes.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref> Di akuerdo ku e regulashon di FIFA, hungadónan por hunga pa un pais na kua nan ta konektá pa medio di nan mayor òf welonan. Komo ku Kòrsou ta un pais outónomo dentro di Reino Hulandes, e hungadónan aki mesora ta kumpli ku e eksigencia di nashonalidat pa e selekshon nashonal.
Otro faktor tabata e oportunidat úniko ku a surgi ora Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]] (78), kende a asumí e posishon aki na 2024, a hunga un papel importante den e kualifikashon. Bou di su liderazgo Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan di FIFA, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Debí ku residente di Karibe Hulandes tin nashonalidat hulandes, hungadónan ku raisnan di Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Un situashon komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Gales ta hunga pa Inglatera.
Ku partisipashon di Kòrsou, Advocaat a bira un di e entrenadónan mas eksperensiá den historia di Kopa Mundial komo el a yega di partisipa tantu ku Hulanda (Kopa Mundial 1994 na Merka) komo ku [[Surkorea]] (Kopa Mundial 2006 na Alemania). El a selekta un tim final pa Kopa Mundial sin kambio.??
===Eliminatorio ===
Riba vèlt, Blue Wave ta un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].
Den e fase di apertura di e eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou tabatin un recort di 100% den su grupo, despues di a derotá [[Sint Lucia|St. Lucia]], Aruba, Barbados y mas notablemente Haiti ku 5-1. Den e di tres buelta e nashonnan mas establesé, Jamaica i Trinidad & Tobago, a para den nan kaminda den un grupo ku tambe tabata inkluí Bermuda. Kenji Gorré a skor den e viktoria krusial di 2-0 kontra Jamaica dia 10 di òktober 2025 na kas i Bermuda a wòrdu derotá 7-0 dia 13 di novèmber 2025.<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref>
Ku forsa nan a logra pasa dia 18 di november 2025 ku Gorre remplasando Dick Advocaat komo coach, ounke tabatin nervio ora Jamaica a haña un penalti den tempu di leshon ku a wòrdu anula despues di un konsulta di video ku asistente di rèfri. Kòrsou a terminá den top di grupo B di e kampaña di kualifikashon.<ref name=:"2"/>
== Enbolbimentu di komunidat ==
Durante e preparashon pa Kopa Mundial desde november 2025, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda. Esakinan a inkluí evento di fanátikonan di Blue Wave, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.
Diáspora i alkanse internashonal
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wordu organisá na diferente pais, kontribuyendo na un oumento di visibilidat global.
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wòrdu organisá na diferente pais, inkluyendo den Oropa i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].
E partisipashon den e Mundial a kontribuí na un oumento di visibilidat global di Kòrsou i a fortalesé konekshonnan entre Kòrsou i su diáspora, inkluyendo traves di turismo i atenshon mediátiko.
Esakinan a pone enfasis riba e interkonekshon entre [[deporte]], [[kultura]] i [[turismo]].
E partisipashon públiko a krese visiblemente, i e evento a kontribuí na fortalesementu di un sentido di unidad nashonal. Kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko for di Korsou lo ta presente na Houston pa e partido di apertura kontra Alemania. Alrededor di tres kuart di e kantidat ei ta wòrdu sperá pa e otro weganan di grupo.<ref name="Guardian"/>
=== Evento i festivalnan ===
E fenómeno “Blue Wave” a resultá den un programa di evento kultural organisá manera festival i selebrashonnan públiko den sentro históriko di [[Willemstad]]. E aktividatnan aki a kombiná deporte, músika i turismo.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref>
Aktualmente eventonan grandi di Blue Wave ta tumando lugá na Willemstad, i e sentronan di siudat di Punda i Otrobanda ta kompletamente dekorá den un ambiente di Kopa di Mundu.
===Produkshon kreativo===
E movimiento a inspirá produkshon kreativo manera músika, arte visual i kontenido digital. Plataformanan sosial a hunga un papel importante den su difushon, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Kòrsou a klasifiká, e artista musikal [[aruba]]no [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'' (The Blue Wave), un kansion dediká na e Blue Wave, e nomber di kariño di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná.
Tur selekshon nashonal tin un himno. Pa Korsou, e banda di zonido ei ta “Bluewave,” un kantika komo himno nashonal pa e selekshon, ku ta komposita i kanta pa e artista musikal arubano Jeon, den ritmo [[kompa]] i produsí pa Steve Andreas. El a kuminsá komo un petishon simpel. El a krese bira un gritu di reunion. Ku tempu, el a yuda kombertí “Bluewave” den un apodo ku e sostenedónan ta usa pa e selekshon nashonal mes.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Merkansia manera bandera i otro material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.
Centrale Bank van Curacao en Sint Maarten (CBCS) ta lansa dos moneda commemorativo special pa honra clasificacion historico di seleccion di futbol di Curacao pa Mundial di Futbol. Ta trata di un moneda di plata di cinco florin y un moneda di cincuenta cent.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
Merkansia manera bandera i paña den koló nashonal a bira símbolonan visibel di sosten.
Un kompania produktor a reporta un demanda fuerte pa bandera di Kòrsou ademas di produktonan promoshonal relashona cu Kopa Mundial, inKluyendo e programashon di e weganan, sticker pa bentana, banner y borchinan pa pone banda di kaminda.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref>
Komo identidat nobo e selekshon a haña un uniform nobo pa weganan na kas: e kamisa ta kompletamente den blou dediká na Blue Wave. E blou profundo ta simbolisá Laman Karibe, e energia di e isla, i e unidat di tur sostenedó di Kòrsou rònt mundu.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
== Nifikashon sosial i polítiko ==
“Blue Wave” a wòrdu interpretá komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union i orguyo kolektivo.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un forma di fortalecé visibilidat internashonal i imagen di Kòrsou.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un medio pa reforsá identidat nashonal (''nation branding'') i visibilidat internashonal.
Figuranan públiko i lídernan polítiko a deskribí “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union, ekspresá den lema manera “un isla, un soño”.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di con un logro deportivo por generá un movimiento sosial i kultural mas amplio.
Su impakto inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término a keda komo un símbolo di e periodo di orguyo kolektivo ligá na e Mundial 2026.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta ser konsiderá komo un ehèmpel kon un evento deportivo internashonal por generá un movementu kultural i sosial mas amplio.
Su impakto ta inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre kurasoleñonan riba e isla i den diáspora
E término a keda wordu usa komo un símbolo di e periodo di mobilidat i orguyo kolektivo ligá na e partisipashon di Kòrsou den e Kopa Mundial 2026.
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
---------------
Op het veld is de Blue Wave een afspiegeling van Curaçao: expressief, zelfverzekerd en met een natuurlijk gevoel voor ritme, een mix van Caribische creativiteit en Europese structuur. Onder de hoede van de nieuwe hoofdcoach Fred Rutten (een van de meest gerespecteerde voetbalmanagers van Nederland met ervaring bij PSV Eindhoven, FC Twente, Shalke 04, Feyenoord en Anderlecht), zet het elftal de opmars voort die het de WK-kwalificatie heeft opgeleverd.
De Blue Wave staat voor een gevoel van trots en saamhorigheid dat gedeeld wordt door iedereen die Curaçao hoog in het vaandel heeft en reikt tot ver buiten het eiland, waaronder tot de Curaçaose gemeenschappen in het Caribische gebied, Europa, Noord-Amerika, Latijns-Amerika en daarbuiten.
------
grokipedia Juninho Bacuna: Despite their Dutch birthplace, the family's Curaçaoan roots influenced Bacuna's decision to represent the island nation internationally, following Leandro's precedent in prioritizing heritage over birthplace eligibility for the Netherlands senior team.[49] This background underscores a pattern among Curaçaoan-Dutch families, where migration for economic opportunities in the Netherlands often preserves cultural and athletic connections to the Caribbean.[49]
-------
Dick Advocaat, E pelotero di 78 aña, cu lo bira e tecnico mas bieu den historia di Mundial den su di tres torneo final despues di 1994 y 2006 (Hulanda y Sur Korea), ya pa hopi tempo a lanta un spirito atacante den su hungadornan.
---------------
Curaçao: The Blue Wave
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
----
[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curacao Chronicle (10 di yüni 2026)
Het nieuwe Curaçao thuistenue: blauw als identiteit
Het nieuwe thuisshirt staat volledig in het teken van de iconische bijnaam The Blue Wave. Het diepe blauw symboliseert de Caribische zee, de energie van het eiland en de verbondenheid van alle Curaçao-supporters wereldwijd.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
Waar het uitshirt eerder al wereldwijd opviel dankzij de kleurrijke inspiratie uit Willemstad, zet het thuistenue juist de klassieke Curaçao-kleur centraal: blauw.
--------
== Links eksterno ==
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (jingle Blue Wave of Mama Wak sung by [[Jeon]])
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
----------
* vorige versie
ta un alias informal pa e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] i un término ku ta wòrdu usá pa deskribí e ola mas amplio di sosten públiko i aktividat kultural rondó di e partisipashon di e selekshon den e Kopa Mundial di FIFA 2026.
The Blue Wave is de populaire bijnaam voor het nationale voetbalelftal van Curaçao. De term staat symbool voor de historische en succesvolle opmars van het team en de nationale trots en eenheid op het eiland.
== Nomber ==
E expresion “Ola Blauw” ta referi na e color blauw tradicional di e seleccion di Curaçao y ta wordo usa comunmente pa sostenedornan, medionan di comunicacion, y organisacionnan. E término tambe ta lanta e identidat geográfiko di Kòrsou komo un isla den Karibe i ta simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal.[1]
Konteksto di futbòl
E selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou ta representá Kòrsou den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa Federashon di Futbòl Kòrsou. E kualifikashon di e tim pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 a marka un momentu signifikante den su historia deportivo, oumentando su visibilidat tantu regionalmente komo internashonalmente.
Durante e kampaña di kualifikashon i e preparashonnan di e torneo siguiente, “The Blue Wave” a surgi komo un slogan unifikante entre sostenedónan i stakeholdernan.[1]
Nifikashon kultural
Enbolbimentu di komunidat
Den e preparashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026, vários aktividat basá riba komunidat a wòrdu organisá na Kòrsou i bou di su diáspora. Esakinan a inkluí proyekshonnan públiko di partidonan, eventonan kultural, i inisiativanan di futbòl orientá na hubentut. Aktividatnan asina a kontribuí na oumento di partisipashon públiko i visibilidat di e selekshon nashonal.[1]
Produkshon kreativo
E Blue Wave tambe a inspirá produkshon kultural i kreativo, inkluyendo músika, presentashonnan i ekspreshonnan visual sentra riba identidat nashonal i kultura di futbòl. Merkansia manera paña i bandera den koló nashonal a bira ampliamente usá komo símbolonan di sosten.[1]
Diaspora i aspektonan ekonómiko
E konsepto di The Blue Wave a wòrdu asosiá ku oumento di kompromiso di e diaspora di Kòrsou. Simpatisadonan internashonal a kontribuí na e visibilidat di e ekipo i a partisipá na eventonan ligá na e Kopa di Mundu.
Análisisnan a sugerí ku e torneo a funshoná komo un “multiplikadó di diaspora,” fortalesé konekshonnan ekonómiko i sosial entre Kòrsou i su komunidat mundial a traves di biahe, turismo i eksposishon internashonal.[1]
Herensha
E Blue Wave ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel notabel di kon partisipashon den un evento deportivo internashonal grandi por generá mobilisashon kultural i sosial mas amplio. Su impakto ta inkluí oumento di visibilidat nashonal, oumento di interes den futbòl, i e refuerso di identidat kompartí bou di e kurasoleñonan riba e isla i den eksterior.
--------
The Blue Wave is an informal alias for the Curaçao national football team and a broader socio-cultural phenomenon associated with the island’s participation in the 2026 FIFA World Cup. The term is used to describe both the team itself and the widespread mobilization of public support, cultural expression, and diaspora engagement surrounding the tournament.
Terminology
The expression “Blue Wave” refers to the traditional blue color of the Curaçao national football team. It also symbolizes a collective movement, evoking both the maritime identity of the island and a surge of national unity and pride.[1][2]
Football context
The Curaçao national football team represents Curaçao in international competitions and is governed by the Curaçao Football Federation. Its qualification for the 2026 FIFA World Cup marked a historic milestone, with Curaçao described as one of the smallest nations ever to appear on football’s biggest stage.[3]
In this context, “The Blue Wave” emerged as a widely used slogan among supporters, media, and public figures, reflecting growing national enthusiasm and international attention.[4]
Cultural movement
Public engagement
Leading up to and during the 2026 FIFA World Cup, The Blue Wave developed into a broad cultural movement within Curaçao. Media reports describe the island as being “in the grip of the Blue Wave,” with widespread participation in football-related activities and expressions of national unity.[4]
Public initiatives included fan gatherings, watch parties, and community-driven events both on the island and abroad.[5]
Festivals and events
The movement also gave rise to organized cultural programming. The Blue Wave Festival, held in the historic center of Willemstad, combined music, performances, and public celebrations tied to the national team’s World Cup participation.[6][7]
These events contributed to increased activity in urban public spaces and highlighted the intersection of sport, culture, and tourism.
Music and media
The Blue Wave inspired a range of creative outputs, including music, slogans, and social media content. A notable example is the “Blue Wave” jingle, associated with performances such as Blue Wave of Mama Wak, which circulated widely online.[8][9]
Digital platforms, including Instagram and YouTube, played a significant role in amplifying the movement and engaging younger audiences.[8][9]
Political and social significance
Political leaders and public figures have framed The Blue Wave as a symbol of national cohesion. Statements by Curaçaoan officials emphasized that the movement extends beyond football, serving to unite the population across social and geographic boundaries.[10]
The concept has been described as fostering a shared identity under the idea of “one island, one dream.”[4]
Diaspora and international reach
The Blue Wave also resonated strongly among the Curaçaoan diaspora. Events and fan initiatives were organized internationally, including in Europe, reflecting the global distribution of Curaçaoan communities.[5]
Analyses highlight that the movement contributed to increased international visibility for Curaçao and strengthened transnational connections through travel, media exposure, and economic activity linked to the World Cup.[1][3]
Legacy
The Blue Wave is regarded as an example of how participation in a major international sporting event can catalyze broader cultural and social mobilization. Its legacy includes heightened national visibility, increased engagement with football, and the reinforcement of a shared identity among Curaçaoans both on the island and abroad.
References
Curaçao’s diaspora multiplier at the 2026 World Cup
The Blue Wave: Curacao's Pride
Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage
Curaçao in de ban van de BlueWave
Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa
Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad
Blue Wave Festival losgebarsten
The Blue Wave (Instagram)
Bluewave jingle (YouTube)
Pisas: The Blue Wave gaat over meer dan voetbal
--------
== Keep list ==
* E término a bira popular desde 2024 durante e weganan di kualifikashon i e preparashonnan pa e torneo, kaminda el a simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal, orguyo i identidat.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* De Blue Wave is de naam van het nationale mannenelftal van Curaçao, maar de term staat eigenlijk voor iets veel groters: de hausse in energie, steun en saamhorigheid rond dit historische moment. Voor veel mensen staat dit namelijk voor zo veel meer dan alleen voetbal. Het gaat om de erkenning, de trots en de wereldwijde aandacht voor wat Curaçao heeft gepresteerd en waar het voor staat.<ref>[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* Kòrsou ta konsiderá un di e paisnan mas chikí den mundu ku un poblashon di aproksimadamente 158.000–160.000 habitante (segun estimashon riba 1 di yanüari 2026)<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260604.pdf Poblacion di Corsou ta crece mas cu 158.000 mientras migracion ta sigui
impulsa crecemento], Bon Dia Aruba (4 di yüni 2026)</ref>. E ta un pais konstituyente di [[Reino Hulandes]]. A FIFA member since 2011, Curaçao have spent years building towards a first World Cup appearance.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref>
Den konteksto global, esaki ta pone Kòrsou den e grupo di paisnan chikitu tantu pa poblashon komo pa superfisie (±444 km²), pero ku un nivel haltu di desaroyo humano den region Karibe.
* Bou di liderazgo di entrenadó nashonal [[Dick Advocaat]], Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan aki, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Kico ta haci e situacion aki unico? E “football passport”: Debí ku tur residente di e parti Karibense di Reino tin nashonalidat Hulandes, hungadónan ku famia Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Esaki ta komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Wales ta hunga pa Gran Bretaña.
* <ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Tur ta bibando pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan di futbol na Oropa i Merka.<ref>https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup</ref> Mayoria di e hungadónan a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbol di Hulanda i awor pa medio di reglanan di IFA pa eligibilidat Korsou por hasi un yamado riba e talentonan di diaspora.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
E tim di 26 hòmber ta konsistí kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda, aparte di Tahith Chong, kende a nase na Willemstad i a drenta e akademia di Feyenoord na edat di dies aña.<ref name="Comenencia"/>
* i koló blou tradishonal di e selekshon nashonal.??
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
* E movementu tambe a resultá den programa di aktividatnan kultural organisá, manera e Blue Wave Festival den sentro históriko di [[Willemstad]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref> E eventonan aki a kombiná músika, presentashon i selebrashonnan públiko relashoná ku e partisipashon den e Mundial.
* Apesar di e kosto altu di esaki pa presensia na Kopa Mundial, kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko lo biaha pa e partido di apertura kontra Alemania dia 14 di yuni 2026 na [[Houston]], ku paketenan di buelo charter ku ta wòrdu areglá for di e isla.<ref name="Guardian"/>
* dokumental na TV hulandes ''Curaçao en het wonder van het WK'' : [[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)
In Willemstad vinden momenteel grote Blue Wave-evenementen plaats en de binnenstad van Punda en Otrobanda is volledig in WK-sfeer aangekleed.
*De eerste dure zes punten van Curaçao zijn binnen op weg naar het WK Voetbal 2026. De Stichting Blue Wave in oprichting wil die droom daadwerkelijk (helpen) realiseren, zo weet het Antilliaans Dagblad.
<ref>https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], AD (10 juni 2024)</ref>
* Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = Pariba Little League
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}}
| liga = Kampeonato Nashonal di Beisbòl Little League di Kòrsou
}}
'''Pariba Little League''' of '''Little League Liga Pariba''' ta un organisashon di beisbòl di [[Kòrsou]] pa muchanan entre 4 i 16 aña. E asosiashon di deporte hubenil ta forma parti di e sistema internashonal di kompetensia di Little League Baseball i ta representá e área geográfiko di “Pariba” riba e isla.
Den kompetensianan ofisial, Pariba Little League ta representá pa un ekipo selekshoná, ku ta konsistí di e mihó hungadónan di e liga, kende ta kompetí kontra otro liganan di e isla (Little League Liga Pabou) i den torneonan internashonal.
== Historia i desaroyo ==
Pariba Little League ta un di e programanan importante di beisbòl hubenil na Kòrsou. Huntu ku Pabou Little League, e ta kontribuí na e desaroyo di talento lokal na Kòrsou, ku tin un reputashon fuerte den beisbòl internashonal.
Desde 1980 Kòrsou ta partisipa regularmente den torneonan di Little League, ku resultado notabel, inkluyendo un kampeonato mundial na 2004 na Merka.
== Struktura ==
Den sistema di Little League, un “Little League” no ta solamente un ekipo, sino un organisashon lokal ku timnan di diferente edat. Pa torneonan ofisial, kada liga ta selekshoná un ekipo representativo.
E liganan aki ta kompetí pa determiná kende ta representá Kòrsou. (Curacao Region Tournament)
== Kompetensia internashonal ==
Kòrsou ta partisipá den dos nivel di kompetensia: e torneo di region Karibe di Little League World Series (kualifikashon) i e Little League Baseball World Series (LLBWS) na Williamsport, Pennsylvania.
===Region Karibe (kualifikashon pa LLBWS) ===
Desde inisio di e torneo di region Karibe [[Little League World Series (Region Karibe)]] na 2001, Pariba Little League a titula kampeon di Karibe na kuater okashon: 2001, 2002, – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016
konta komo un di e liganan mas kompetitivo di Curaçao. E liga a logra varios título regional, kualifikando pa e torneo mundial den e siguiente añanan:
2001 – kampion di region Karibe
2002 – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016 – kampion di region Karibe (rekòrd perfekto den torneo)
2026 – kampion di Curaçao / klasifiká pa LLBWS
E prestashonnan aki ta mustra ku Pariba ta un liga ku ta logra resultado konsistente na nivel regional, regularmente ganando derecho pa representá Curaçao den kompetensia internashonal.
== Torneo Little League World Series ==
=== Klasifikashon ===
Na 2026, e selekshon di Pariba Little League a logra un milestone importante ora ku el a kualifiká pa e Little League Baseball World Series (LLBWS).
E klasifikashon a keda sigurá despues di ku Pariba a gana e kampionato di Curaçao kontra Pabou Little League den un seri di mihó di shete.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series Pariba Wins Regional Title, Qualifies for Little League World Series], Curacao Chronicle (13 di aprel 2026)</ref> Pariba a gana e seri ku 4-2, inkluyendo dos viktoria decisivo di 6-2 i 5-2.
Durante e torneo, e tim a logra un rèkòrt general di 5-3.
===Partisipashon===
E aparishon di 2026 ta:
e di sinku biaha ku Pariba Little League ta partisipá den LLBWS
e promé aparishon desde 2016
e promé biaha ku un tim di Curaçao ta haña entrada direkto na e bracket internashonal
Den total, lo ta e di 16 biaha ku un representashon di Curaçao ta partisipá den e torneo na Williamsport, Pennsylvania.
== Hungadónan notabel ==
Diferente hungadónan yu di Korsou ku a pasa pa Pariba Little League òf su programa a yega na [[Major League Baseball]], inkluyendo:
* [[Ceddanne Rafaela]]
* [[Ozzie Albies]]
{{Appendix}}
--------------
'''Pariba Little League''' ta un ekipo hubenil di beisbol di [[Kòrsou]].
E di dos karchi pa e 2026 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presenta pa T-Mobile (LLBWS), a wòrdu ofisialmente konkistá ora ku Pariba Little League (Willemstad, Curaçao) a sali viktorioso den e Torneo di Region di Curaçao. E aña aki ta marka e promé biaha ku un tim di Kòrsou ta gana entrada direkto na e Bracket Internashonal di LLBWS, uniendo na Australia, Canada, Mexico, Hapon – i tambe e Kampionnan di Region di Asia-Pasífiko, Karibe, Europa i Afrika, i Latino Amérika – pa forma e tereno di 10 tim internashonal ku ta kompetí den e evento.<ref>https://www.littleleague.org/world-series/2026/llbws/news/pariba-little-league-to-represent-curacao-at-the-2026-little-league-baseball-world-series-presented-by-t-mobile/</ref>
Durante henter e torneo, Pariba Little League a gana su korona ku un rèkòrt general di 5-3 pa gana su puesto na LLBWS despues di a gana e seri di kampionato di mihó di shete riba Pabao Little League pa reklamá e título di region.
Esaki lo ta e di sinku biaha ku Pariba Little League ta aparesé den LLBWS, i e promé biaha den 10 aña, ku ta data for di 2016 ora el a kaba ku un rèkòrt di 1-2.
Adicionalmente, lo ta e di 16 biaha cu un team di Curaçao lo realisa e biahe pa Williamsport, su prome aparicion cu ta data for di 1980.
Atrabes di añanan, Curaçao a laga sinti su presencia den e torneonan di LLBWS. Ku 15 aparishon anterior ku ta data for di 1980, kuater subkampeon, i un viktoria di kampionato na 2004, nan programa ta sigui prosperá. Pariba LL tambe ta kas di un kantidat di hungadó i eks-alumnonan di MLB, mas notabelmente Ceddanne Rafaela (Boston Red Sox) i Ozzie Albies (Atlanta Braves).
E skema ofisial i informashon di e wèpsait pa e LLBWS 2026 a wòrdu anunsiá, miéntras ku e enkuentronan di promé buèlta lo wòrdu kompartí meimei di yüni, ya ku e di 79 Little League Baseball World Series lo tuma lugá di 19-30 di ougùstùs 2026. Pa mas informashon tokante e LLBWS, inkluyendo rekursonan di bishitante, invitadonan spesial, i mas kòntròl largu di zomer LittleLeague.org/WorldSeries. Pa kuminsá plania bo bishita na Williamsport, bai na LittleLeague.org/Visit.
-----
WILLEMSTAD – E ekipo di Little League di Pariba a keda koroná komo kampion regional i a sigurá klasifikashon pa Little League World Series, ganando e derecho di representá Kòrsou riba esenario internashonal.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series</ref>
Pariba a gana e seri di mihó di shete ku un viktoria di 4-2 riba Pabou. E weganan desisivo a wòrdu hunga djasabra na Post 6, kaminda Pariba a entregá aktuashonnan fuerte, ganando tur dos partido 6-2 i 5-2.
Cu e titulo regional, awor Pariba lo competi den e Little League World Series na Williamsport, cu ta programa pa tuma luga di 19 pa 30 di augustus.
E tim ta kla pa sali dia 13 di ougùstùs i lo kuminsá ku preparashonnan djis despues di un periodo kòrtiku di sosiegu.
E clasificacion ta marca otro logro pa baseball hubenil na Curaçao, cu tin un tradicion fuerte den e deporte y un historia di competi exitosamente na torneonan internacional.
The Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.<ref>https://www.facebook.com/LigaPabouLittleLeague/about</ref>
------------
'''Salon di Fama di Deporte di Kòrsou''' ta e galeria di honor dediká na deportista prominente i otro personanan ku a hasi un kontribushon signifikante pa deporte na [[Kòrsou]]. E taw, ku ta administrá pa Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) — ku anteriormente tabata konosí komo Curaçao Sport Federatie (CSF) — a instala e promé miembronan den e salon di fama na 1985 pa duna rekonesimentu públiko na atletenan, entrenador, dirigente i otro figura ku a lassa un marka duradero den deporte lokal i regional.
Historia
E idea pa un salon di fama na Kòrsou a surgi como un manera pa honrá e sportistanan i lideres ku a kontribuí pa desaroyo di deporte den e Antias Hulandes. E CSF (Curaçao Sport Federatie), e organizashon sportivo máximo na esei tempu, a hunga un rol di lider den e fundashon di e salon di fama na 1985. Desde su inicio, e salon di fama a sigui rekonosé sportistanan ku a logra nivel notabel, inkluyendo partisipashon olímpiko, logronan internashonal, i kontribushon pa komunidad deportiva.
Na desember 2020, FDOK a agrega otro 10 miembronan pa elevá e total ku 85 persona ku ta forma parti di e Salon di Fama di Kòrsou, inkluindo 10 damanan i 75 homber.
Signifikashon
E Salon di Fama ta:
un forma pa preservá i celebra historia deportivo di Kòrsou
un manera pa inspirá sportistanan hoben pa trese su talento
un medio pa duna rekonesimentu formal na atletenan, entrenador, arbitro i dirigente ku a kontribuí pa desaroyo di deporte
E lista di miembronan ta rekogi figura prominente di diferente deporte, inkluindo futbol, atletismo, esgrima, natashon, baseball, softball, karate, i otro disiplinanan.
--------------------
'''Salon di Fama''' na Korsou ([[]]:inglesHall of Fame) ta un lista di individuo
== Definishon ==
Un sala di fama, muraya di fama, òf kaminata di fama ta un lista di individuonan, logronan, òf otro entidatnan, normalmente skohé pa un grupo di elektor, pa marka nan ekselensia, logronan i fama den nan ramo. Den algun kaso, e salanan di fama aki ta konsistí di salanan òf museonan real ku ta konsagrá e honradonan ku eskultura, plaka, i eksposishon di memorabilia i informashon general tokante e destinatarionan indusí. Tin bia, e plachinan di e honradonan por wòrdu kologá riba un muraya (p’esei un “muraya di fama”) òf inskribí riba un acera (manera den un “kaminda di fama”, “kaminda di streanan”, òf “avenida di fama”). Den otro kasonan, e sala di fama ta mas figurativo i ta konsistí di un lista di nòmber di personanan notabel i nan logronan i kontribushonnan. E listanan ta wòrdu mantené pa un organisashon òf komunidat, i por ta nashonal, estatal, lokal òf privá.
* inicia na 1985 pa Curacao Sport Federatie met overhandiging van gouden CSF-pin
* 2017: Federashon Deporte i Olimpiko Korsou
Toegetreden" / ingresa den Salon di fama di Korsou
== Salon di fama ==
Deporte Korsou tin lista kompletu di tur miembro di Salon di Fama di Federashon Deporte Olimpiko Kòrsou (FDOK) ku antes tabata Curacao Sport Federatie (CSF). Na 1985 a instala e prome miembronan den Salon di Fama di Korsou. Na desember 2020 a instala 10 miembro pa yega na e gran total di 85 persona di kual 10 ta dama i 75 ta kabayero.
Di e personanan aki 37 a fayesé. Di e 38 federashonnan ku ta miembro di FDOK, 22 tin un òf mas miembro den Salon di Fama.<ref>[https://www.deportekorsou.com/posts/lista-kompletu-di-miembronan-di-salon-di-fama-di-korsou-di-tur-tempu Lista kompletu di miembronan di Salon di Fama di Kòrsou di tur tempu]</ref>
{| class="wikitable sortable"
! Aña
! Imagen
! Nomber
! Deporte
! Remarke
|-
| rowspan="10" | 1985|| || [[Antoine Maduro]]<br><small>(1909–1997)</small> || Futbol ||
|-
| || [[Myrna Anselma]]<br><small>(1936–2008)</small> || [[esgrima]] ||
|-
| || [[Ergilio Hato]]<br><small>(1926–2003)</small> ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Ernest Smith ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Guillermo Haseth ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Hector Rosario<br><small>()</small> || ||
|-
| || [[Juan Isa]]<br><small>()</small> || ||
|-
| || Wilfred (Willie) Pieters<br><small>()</small> || ||
|-
| || Mordy Maduro<br><small>()</small> || futbol|| presidente di NAVU i [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]]
|-
| || Benny Leito<br><small>()</small> || landamentu||
|-
| rowspan="3" | 1986|| ||[[Bèto Adriana]]<br><small>()</small> || Futbol ||
|-
| ||[[Iyo Pimentel]]<br><small>()</small> || Tenis ||
|-
| || Clovis Lodewijks<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1987|| || Hector Curiel || ||
|-
| || Julio Rooi<br><small>()</small> || ||
|-
| || Guillaume (Sam) Buntin<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1989|| || Guillermo Pardo || Futbol ||
|-
| || Walter van Rosberg<br><small>()</small> || ||
|-
| || Pedro Willems<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1992|| || [[Enith Brigitha]] || landamentu ||
|-
| || Marcel Jose Betrian<br><small>()</small> || (hisamentu di peso) ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1994|| || Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor || futbòl ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="1" | 2023|| || [[Laicam How]] || [[karate]] ||
|-
|}
== Konmemorashon i evolushon ==
Na más reciente edishonnan di e salon di fama, FDOK a introducí un regla nobo pa permití rekonesé atletenan postumamente, inkluyendo sporthelden famós ku a falleci i ku a lòk grandi kontribushon pa deporte—un cambio ku reflehá deseo pa amplifiká acknowledge i preservashon di legado historiko. Den e selekshon di 2024 pa e ceremonia na diciembre pa postumamente honrá atletenan importante di balòn, honkbal, karate, bokso i mas.
== Organisashon ==
E Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) ta e organisashon ku koordiná e proceso di nominashon i selekshon. E federashon ta traha ku sportbondnan afiliá pa rekomendá kandidatonan i pa evaluá su merito pa ingresá den e salon di fama.
----------
* 1985: [[Antoine Maduro]], [[Myrna Anselma]] ([[esgrima]]) i [[Ergilio Hato]] ([[futbol|futbòl]]), Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro,
* 1986: [[Beto Adriano]] (gewichtheffen), [[Iyo Pimentel]] (tennis), Clovis Lodewijks (Softball) en Benny Leito (zwemmen).
* 1987: [[Hector Curiel]] (1936-2022) hisamentu di peso, Julio Rooi, Guillaume “Sam” Buntin
* 1989: Guillermo Pardo, Walter van Rosberg, Pedro Willems
* 1992: [[Enith Brigitha]] (landamentu), Marcel Jose Betrian (hisamentu di peso), Jose Maria (Jo) Mathilda (futbòl)
* 1993
* 1994: Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor (futbòl), Henry Prince (verspringen), Rafael Fernando (Raffy) Josefa (beisbol)
* 1995: Edgard Ravenstein, Urnic “Randy” Wiel, [[Jan Boutmy]] ([[esgrima]])
futbol
* 1997: Geoffrey Goede, Romoldo Martis, [[Wilhelm Canword]] (futbol?)
* 2009: Soraida Juliana, Julius Hellburg, Ricardo Elhage, Niels Liberia, Errol Rooi
* 2014: Anthony Minguel, [[Cor van Aanholt]], Esthel (Jet) Jansen, Dudley Josepa, Marguerite de Rooy-Sprock, Andres de Constancia +, Edwin Solomon, Heraclio Henriquez +, Hubert Ibi Schoop +,Victor Copra
* 2015: 2015 Maximo “Max” Paula +
* 2016: Alvin “Fichi” Fléming, Celsio Victor Polinet +, Franklin Wilfred Mathilda, Harold Daniel Laurens +, Johnny Hellmund, Raymond Rafael Martha, Wendell Prince, Wilhelm Keman
* 2017: Antonio Pedro Keller, Antonio Jose "Papy" Martina, Efigenio Adriano Braafhart, Francisco Romualdo Gomez +, Gladwin Lumeno de Lanoi, Lupe Acasia Leito, [[Pedro Basiano Matrona]] (1927-2019), futbol, Stanley Maria Francisca, Orlando Felipe Cuales
* 2019: Renato Anasagasti, Sylvanie Clarke, Henk d'Arnault, Wenfrid Jakoba, Hubert Jansen, Nazario Martijn q.e.p.d., Eric Ogenia, Eva Marie Tujeehut Suriel, Gilbert Snijders i Hubert Zimmerman.
* Eva Marie “Amy” Tujeehut-Suriel, Eric Anthony Gregorio Ogenia, Gilbert Ciro Snijders, Henk “Henky” Alfons D’Arnault, Hubert Dominicus Jansen, Hubert Simon Zimmerman, Nazario Bernardus Martijn, Renato G. Anasagasti, Sylvanie Elaine Clarke, Wenfrid “Wenny” Pablo Jakoba
* 2020: Despues ku meimei di aña FDOK den un seremonia virtual a instalá William ‘Junior’ Millerson den Salon di Fama, riba 28 di dezèmber a instalá e dies sigieunte baluarte nan: Raoul Alias (Dam), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòfbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòfbòl), Erwin Martis (Atletismo) i Ivonne Leito – Senff (Karate).<ref name=:"1">https://www.sport.cw/mas-miembro-salon-di-fama/ </ref>
* [[William Millerson]] , Raoul Alias (Dama), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòftbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòftbòl), Erwin Martis (Atletiek), Ivonne Leito-Senff (Karate)
* 2021: [[Jeanne Lopes]] (tiru)
* 2023: [[Laicam How]] ([[karate]])
== Historia ==
For di aña 1985 a kuminsá ku Salon di Fama. Franklin Mathilda ku tabata presidente e tempu ei di Curaçaose Sport Federatie (CSF) a duna inisio na esaki. E promé baluartenan deportivo ku e aña ei a drenta Salon di Fama tabata: Antoine Maduro, Ergilio Hato, Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro, Myrna Anselma, Wilfred ‘Willie’ Pieters i Juan ‘Benny’ Leito. Tur e baluartenan aki entre tantu no ta na bida mas.<ref name=:"1"/>
FDOK ta e organisashon ku a sigui CSF i ku pues ta enkargá ku e evento di Salon di Fama. E federashon ta presidí pa Jean Francisca. Sobrá miembronan di direktiva ta Efigenio Braafhart (vise presidente), Ranjit Persaud (sekretario general), Aishel Richardson (di dos sekretario general), Nelson Maria (tesorero) i Ruthsel Martina ku ta fungí komo di dos tesorero.
* 2025:Durante e anochi di FDOK Honors Night, 5 persona a keda introdusí den FDOK su salon di fama. Un di e personanan aki ta Franklin Veeris. Aki bou ta sigui parti di Franklin su historia i tambe por disfrutá di un entrevista ku Franklin Veeris.
Franklin I. P. Veeris, komo deportista a praktiká vários ramo di deporte, pero su éksitonan grandi a konsentrá komo dirigente di body building.
Komo deportista e tabata áktivo den futbòl, tènis, karate i sailing, di kua e último aki el a kompetí riba nivel Mundial. Komo dirigente den tènis el a yuda organisá dos torneo grandi (Marlboro Professional Tennis Tournament) i mas despues den body building e.o. Metry Gala Classic.
Na edat di 40 aña Frank a kuminsá train deportistanan den fitness i body building despues di a sigui kurso i seminarionan na e.o. New Jersey, Los Angeles, Miami, New York i Tampa.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = WildCats KJ74
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}} Johnny Balentina
| liga = [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Dòbel A]]
}}
'''WildCats KJ74''', antes konosí komo '''Wild Cats''', ta un di e timnan di [[beisbòl]] mas prominente den [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Liga Dòbel A]] na [[Kòrsou]]. Den añanan 1960 e tim tabata milita den liga klase A; durante di e siguiente dékada el a logra promove i, desde 1975, a bira un forsa dominante den e Liga Dòbel A, e nivel mas altu di kompetensia di beisbòl na e isla.
WildCats a gana 17 título nashonal te ku 2024, loke ta hasié e tim mas viktorioso den historia di Liga Dòbel A. El a partisipá na 43 edishon di e [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|kampeonato di Liga Dòbel A]], i tambe a representá Kòrsou den kompetensianan internashonal, manera e Seri Latinomerikano i [[Seri di Karibe]].<ref>Marco Stoovelaar, [https://catcher.home.xs4all.nl/bb23-0402-wild-cats-curacao-nips-mexico-in-second-game-caribbean-baseball-series.htm WildCats Curaçao nips Mexico in second game Caribbean Series], international baseball headlines</ref><ref>David Venn, [https://www.mlb.com/news/curacao-team-brings-loaded-roster-to-2024-caribbean-series From Little League to Caribbean Series, Curaçao's roster has chemistry], mlb.com (2 di febrüari 2024)</ref>
E kambio di nòmber di klup a tuma lugá pa honra [[Kenley Jansen]], un picher profeshonal di Kòrsou ku a hunga e mayor parti di su karera pa Los Angeles Dodgers, usando e kamisa ku número 74.
== Lista di Honor ==
===Liga Dòbel A===
'''Kampeon (17)''':
* 1975, 1976, 1977, 1978, 1980, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2016, 2017, 2021, 2022
'''Supkampeon (11)''':
* 1979, 1981, 1982, 1986, 1987, 2004, 2013, 2014, 2015, 2018, 2020
== (Eks)-pelotero konosí ==
* [[Ruderly Manuel]]
* [[Diegomar Maxwell]]
* [[Dudley Leonora]]
== Link eksterno ==
* [https://www.flashscore.com/team/wildcats-kj74/YJuwLdD3/ Profil WildCats KJ74]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
Mientras ku añanan spesífiko di nan viktorianan di kampionato i finalisashonnan di subkampeon no ta lista ampliamente den e fuentenan disponibel, ta tuma nota ku e Wild Cats tabata un forsa dominante den e liga for di su inisio na 1975. Nan a representá Curaçao tambe den kompetensianan internashonal, manera e Serie Latino Amerikano 2018 i e Serie di Karibe 2020.
The '''Wild Cats''' baseball team, also known as WildCats KJ74, is one of the most successful clubs in the Curaçao National Championship AA League. They have secured 17 national championships, making them the team with the most titles in the league's history through 2022.
YouTube
+4
Flashscore
+4
Wikipedia
+4
Baseball Reference
While specific years of their championship victories and runner-up finishes are not comprehensively listed in the available sources, it's noted that the Wild Cats have been a dominant force in the league since its inception in 1975. They have also represented Curaçao in international competitions, such as the 2018 Latin American Series and the 2023 Caribbean Series.
-------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ruderly Rubino Manuel''' (☆ [[26 di ougùstùs]] [[1990]] na [[Kòrsou]]) ta un picher profeshonal di beisbòl. E tabata miembro di e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda pa e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017.<ref>{{Cite web|url=http://mlb.mlb.com/wbc/2013/teams/index.jsp?team=ned&team_id=878|title = Team}}</ref>
He was born on the 26th of August of 1990 in Willemstad, Curaçao. He's a local baseball star and started his career off by pitching for the Groot Kwartier Stars. He has also pitched for the Royal Scorpions in Curaçao and currently pitches for the Wildcats KJ74 Guardian Group. He has also pitched for 2 teams abroad, Sparta-Feyenoord from the Dutch Hoofdklasse in 2011 and for De Angelis North East Knights from the Italian Baseball League in 2012. He has also been part of the Kingdom of the Netherlands baseball team that played in the 2017 World Baseball Classic. Bonbini to Ruderly Manuel, who will also take part in Curaçao Baseball Week 2017!⚾️🇨🇼🔥
{{Appendix}}
--------------
{{Databox}}
'''Wimbleton''' ta un kompetensia internashonal di tènis, organisá pa e Federashon Internashonal di Tènis (ITF).
{{Appendix}}
[[Category:Deporte|Tènis]]
---------------------
{{Databox}}
'''Federashon di Atletismo di Kòrsou''' of '''Curaçao Atletiek Bond''' (CAB), Curaçao Athletics Federation, ta e órgano nashonal ku ta organisá atletismo na Kòrsou. E organisashon a wòrdu establesé originalmente na 1966, i e presidente di e asosiashon ta for di 2017 Willem Cordilia[1].
no.wiki:Federashon di Atletismo Kòrsou no ta miembro kompletu di CACAC, Konfederashon di Atletismo Sentroamerikano i Karibense, pero sí ta partisipá na Weganan CARIFTA. Curaçao tambe tabata e organisadó di e Weganan CARIFTA 2017.[2]
== Klupnan ==
E Federashon di Atletismo di Kòrsou ta reuní diesdos klup di atletismo afiliá: Curacao Master Athletics, Batavus, Cheetah, Deportivo San Kristof, the Eagles, Go Fast, New Revolution, Olympic, Rising Stars, Sloke, Sparta i Trupial.[3]
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox deportista
| variante = c
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 1,88 m
| peso = 77 kg
| deporte = Atletismo
| disciplina = 400 meter
| entrenado =
| debut =
| nacionalidad deportivo = [[File:Flag of the Netherlands Antilles (1986–2010).svg|25px|border]] [[Antias Hulandes]]<br/ >{{NLD}}
| wo = {{lista horizontal|
*2020}}
| bista medaya =
{{bista medaya}}
{{bista medaya rij|Weganan Olímpiko|0|1|0}}
{{bista medaya rij|Weganan Mundial Indoor Atletismo|0|0|2}}
}}
'''Liemarvin Bonefacia''' (☆ [[16 di aprel]] [[1990]] na [[Willemstad]]) ta un atleta di Kòrsou i un atleta olímpiko. E ta spesialisá den 400 meter i a representá [[Antias Hulandes]] te su disolushon na 2010.
Representando [[Hulanda]] Bonevacia a gana e medaya di plata den 4 x 400 m na [[Weganan Olimpico|Weganan Olímpiko]] 2020 na Tokyo, huntu ku [[Terrence Agard]], Tony van Diepen y Ramsey Angela.
== Link eksterno ==
* [https://worldathletics.org/athletes/netherlands/terrence-agard-14180980 Terrence Agard riba World Athletics]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Agard, Terrence}}
[[:Category:Deporte]]
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Atleta Olimpico]]
-----------------------
'''Randolph Benito (Johnny) Balentina''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1971]] na [[Willemstad]]) ta un pelotero hulandes ku a kompetí na tres okashon konsekutivo den [[Weganan Olimpico di Zomer|Weganan Olímpiko]]. El a partisipa na ‘Atlanta 1996’, ‘Sydney 2000’ i ‘Atenas 2004’. Na e okashonnan ei, e catcher drechi di e klup di beisbol Neptunus a termina ku e [[tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]], tambe konosí komo ''Tim di Reino'', na di seis (1996 i 2004) i e di sinku lugá (2000).
{{Appendix|2=
* [https://www.honkbalsite.com/ Nederlandse honkbalsite]
* [https://web.archive.org/web/20161202214838/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ba/johnny-balentina-1.html Profil di Johnny Balentina]
}}
{{DEFAULTSORT:Balentina, Randolph}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba|Bela]]
[[:Category:Atleta Olimpico|Bela]]
--------------
== Aanvulling [[Seri di Karibe]] ==
=== Kampeon segun wega final ===
Kuminsando ku e edishon di 2013 a introdusí un kampeonato kaminda e dos ekipo ku e mihó rekort di gana i pèrdè for di e promé etapa di e torneo di round-robin ta topa pa determiná e kampeon. Den edishon 2013, e promé buelta tabata konsistí di 12 wega i kada tim a enfrentá e otro timnan dos biaha, un komo home klup i e otro komo un ekipo di bishita; for di edishon 2014, ku e regreso di ekiponan di Cuba na e torneo, e promé etapa a ser kambia pa un round robin di 10 wega kaminda kada tim ta enfrentá e otro ekiponan un biaha.
{|class="sortable wikitable" width="100%"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Manager
|-
|[[2013]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Yaquis de Obregón
|style="text-align:center"|4–3 (18)
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Leones del Escogido
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Eddie Díaz
|-
|2014
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Isla di Margarita]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Naranjeros de Hermosillo
|style="text-align:center"|7–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Indios de Mayagüez
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Matías Carrillo
|-
|2015
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] [[San Juan]]
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Vegueros de Pinar del Río
|style="text-align:center"|3–2
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Tomateros de Culiacán
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Alfonso Urquiola
|-
|2016
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Venados de Mazatlán
|style="text-align:center"|5–4
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Tigres de Aragua
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Juan José Pacho
|-
|2017
|{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1–0 (10)
|{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2018
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px]] [[Guadalajara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|9–4
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2019
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] [[Siudad di Panama|Siudat di Panama]]
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Toros de Herrera
|style="text-align:center"|3–1
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Leñadores de Las Tunas
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Manuel Rodríguez
|-
|2020
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Toros del Este
|style="text-align:center"|9–3
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Cardenales de Lara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Lino Rivera
|-
|2021
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mazatlán
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|style="text-align:center"|4–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Criollos de Caguas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Félix Fermín
|-
| 2022
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Colombia.svg|25px|border]] Caimanes de Barranquilla
|style="text-align:center"|4-1
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Gigantes del Cibao
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] José Mosquera
|-
|2023
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Caracas]] i [[La Guaira]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Leones del Caracas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] José Offerman
|-
|2024
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Ozzie Guillén
|-
|2025
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mexicali
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2026
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2027
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|
|style="text-align:center"|
|
|
|}
{|class="sortable wikitable"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Mánager!!Rekort
|-
|2013
|{{MEX}} Hermosillo
|{{MEX}} Yaquis de Ciudad Obregón
|style="text-align:center"|4-3 (18)
|{{DOM}} Leones del Escogido
|{{DOM}} Eddie Díaz
|style="text-align:center"|4-3
|-
|2014
|{{VEN}} [[Isla Margarita]]
|{{MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]
|style="text-align:center"|7-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Indios de Mayagüez]]
|{{MEX}} Matías Carrillo
|style="text-align:center"|4-2
|-
|2015
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|Cuba}} [[Pinar del Río (béisbol)|Vegueros de Pinar del Río]]
|style="text-align:center"|3-2
|{{bandera|México}} [[Tomateros de Culiacán]]
|{{bandera|Cuba}} Alfonso Urquiola
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2016|2016]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|MEX}} [[Venados de Mazatlán]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|5-4
|{{bandera|VEN}} [[Tigres de Aragua]]
|{{bandera|MEX}} Juan José Pacho
|style="text-align:center"|6-0
|-
|2017
|{{MEX}} Culiacán
|{{bandera|Puerto Rico}} Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1-0 (10)
|{{bandera|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2018|2018]]
|{{bandera|México}} [[Jalisco]]<ref>[https://www.jalisco.gob.mx/es/prensa/noticias/64267 Presenta Gobernador Serie del Caribe Jalisco 2018]</ref>
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|style="text-align:center"|9-4
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|4-2
|-
|[[Serie del Caribe 2019|2019]]
|{{bandera|Panamá}} [[Panamá (ciudad)|Panamá]]
|{{bandera|Panamá}} [[Toros de Herrera]]
|style="text-align:center"|3-1
|{{bandera|Cuba}} [[Las Tunas (béisbol)|Leñadores de Las Tunas]]
|{{bandera|Panamá}} Manuel Rodríguez
|style="text-align:center"|4-1
|-
|[[Serie del Caribe 2020|2020]]
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Toros del Este]]
|style="text-align:center"|9-3
|{{bandera|VEN}} [[Cardenales de Lara]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Lino Rivera
|style="text-align:center"|6-1
|-
|[[Serie del Caribe 2021|2021]]
|{{bandera|MEX}} [[Mazatlán]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|{{bandera|República Dominicana}} Félix Fermín
|style="text-align:center"|7-0
|-
|[[Serie del Caribe 2022|2022]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|Colombia}} [[Caimanes de Barranquilla]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|República Dominicana}} [[Gigantes del Cibao]]
|{{bandera|Colombia}} José Mosquera
|style="text-align:center"|5-2
|-
|[[Serie del Caribe 2023|2023]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Caracas]] y [[La Guaira]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|Venezuela}} [[Leones del Caracas]]
|{{bandera|República Dominicana}} José Offerman
|style="text-align:center"|6-3
|-
|[[Serie del Caribe 2024|2024]]
|{{bandera|Estados Unidos}} [[Miami]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|{{bandera|Venezuela}} Oswaldo Guillén
|style="text-align:center"|7-1
|-
| 2025
|{{MEX}} [[Mexicali]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2026|2026]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2027|2027]]
|{{bandera|México}} [[Hermosillo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|}
==Partisipante==
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Promé edishon
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Kòrsou
|style="text-align:center"|2023
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{DOM}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal Dominikano
|style="text-align:center"|1970
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{MEX}}
| Liga di Mexico Pasifiko
|style="text-align:center"|1971
|-
|{{NCR}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Nicaragua
|style="text-align:center"|2024
|-
|{{PAN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Panameño
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff"|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[Puerto Rico]]
|Liga di Beisbòl Profeshonal Roberto Clemente
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff" |{{VEN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Venezuelano
|style="text-align:center"|1949
|}
* {{color box|#ccddff|border=silver}} miembro di Caribbean Professional Baseball Confederation
=== Partisipante den pasado ===
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Prome edishon
! Ultimo edishon
|-
| rowspan=3 |{{CUB}}
| Liga Cubano
|style="text-align:center"|1949
|style="text-align:center"|1960
|-
| Seri Nashonal Cubano
|style="text-align:center"|2014
|style="text-align:center"|2019
|-
|Liga Elite Cubano
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Klase AA di Kòrsou
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{COL}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal di Colombia
|style="text-align:center"|2020
|style="text-align:center"|2023
|}
===Nota===
*{{note label|PAN|a|a}} After the [[1960 Caribbean Series|1960 tournament]], Panama would not appear in another Caribbean Series until [[2019 Caribbean Series|2019]].
*{{note label|VEN|b|b}} Venezuela's LVBP was replaced by the [[Liga Occidental de Béisbol Profesional]] for the 1960 tournament
== Edishonnan ==
==Series==
{|class="wikitable"
|-
!Ana!!Luga!!Kampeon!!Manager!!Rekort
|-
|[[1949 Caribbean Series|1949]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]]|| [[Mike Guerra|Fermin Guerra]] ||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1950 Caribbean Series|1950]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PAN}} [[Carta Vieja Yankees]]|| [[Wayne Blackburn]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1951 Caribbean Series|1951]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]]|| [[George Scales]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1952 Caribbean Series|1952]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Habana (Cuban League)|Leones del Habana]]|| [[Mike González (catcher)|Mike González]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1953 Caribbean Series|1953]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (2)|| [[Buster Clarkson]]||style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1954 Caribbean Series|1954]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]]|| [[Mickey Owen]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1955 Caribbean Series|1955]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (3)|| [[Herman Franks]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1956 Caribbean Series|1956]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]]|| [[Oscar Rodríguez (baseball)|Oscar Rodríguez]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1957 Caribbean Series|1957]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]]|| [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1958 Caribbean Series|1958]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]] (2) || [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1959 Caribbean Series|1959]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]] (2)|| [[Clemente Carreras]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1960 Caribbean Series|1960]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]] (2)|| [[Tony Castaño]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|1961–1969|| colspan="4" style="text-align:center;" | None held
|-
|[[1970 Caribbean Series|1970]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]]|| [[Carlos Pascual (baseball)|Carlos Pascual]]||style="text-align:center;"|7–1
|-
|[[1971 Caribbean Series|1971]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]]|| [[Manny Mota]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1972 Caribbean Series|1972]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Leones de Ponce (baseball)|Leones de Ponce]]|| [[Frank Verdi]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1973 Caribbean Series|1973]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (2)|| [[Tommy Lasorda]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1974 Caribbean Series|1974]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (2)|| [[Bobby Wine]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1975 Caribbean Series|1975]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Vaqueros de Bayamón (baseball)|Vaqueros de Bayamón]]|| [[José Pagán]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1976 Caribbean Series|1976]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] & [[Santiago de los Caballeros|Santiago]] ||{{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]|| [[Cananea Reyes]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1977 Caribbean Series|1977]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (3)|| [[Buck Rodgers]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1978 Caribbean Series|1978]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]]|| [[Rene Lachemann]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1979 Caribbean Series|1979]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]] (2)|| [[Willie Horton (baseball)|Willie Horton]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1980 Caribbean Series|1980]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (4)|| [[Del Crandall]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1981 Caribbean Series|1981]]|| colspan="4" style="text-align:center;"|None held
|-
|[[1982 Caribbean Series|1982]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Leones del Caracas]]|| [[Chico Carrasquel]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1983 Caribbean Series|1983]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Lobos de Arecibo]]|| [[Ron Clark (baseball)|Ron Clark]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1984 Caribbean Series|1984]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]]|| [[Rubén Amaro, Sr.|Rubén Amaro]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1985 Caribbean Series|1985]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (5)|| [[Terry Collins]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1986 Caribbean Series|1986]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Maracaibo]]||{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]|| [[Cananea Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1987 Caribbean Series|1987]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (3)|| [[Ramón Avilés]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1988 Caribbean Series|1988]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]|| {{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]]|| [[Phil Regan (baseball)|Phil Regan]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1989 Caribbean Series|1989]]|||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]] (2)|| [[Pete Mackanin]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1990 Caribbean Series|1990]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (2)|| [[Felipe Alou]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1991 Caribbean Series|1991]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (6)|| [[John Roseboro]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1992 Caribbean Series|1992]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]] (2)|| [[Pat Kelly (catcher)|Pat Kelly]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1993 Caribbean Series|1993]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (4)|| [[Mako Oliveras]]||{ style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1994 Caribbean Series|1994]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (7)|| [[Casey Parsons]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1995 Caribbean Series|1995]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI}} [[Senadores de San Juan]]|| [[Luis Meléndez (baseball)|Luis Meléndez]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1996 Caribbean Series|1996]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]]|| [[Francisco Estrada]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1997 Caribbean Series|1997]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]]|| [[Mike Quade]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1998 Caribbean Series|1998]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (2)|| [[Tony Peña]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1999 Caribbean Series|1999]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (8)|| [[Dave Jauss]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[2000 Caribbean Series|2000]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (5)|| [[Mako Oliveras]] (2)||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2001 Caribbean Series|2001]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (3)|| [[Félix Fermín]] || style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2002 in baseball|2002]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]] (2)|| [[Francisco Estrada]] (2) || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2003 Caribbean Series|2003]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (4)|| [[Félix Fermín]] (2)||style="text-align:center;"|6–1
|-
|[[2004 Caribbean Series|2004]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (9)|| [[Manny Acta]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2005 Caribbean Series|2005]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlán]]|| [[Juan José Pacho]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2006 Caribbean Series|2006]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Valencia, Carabobo|Valencia]] and [[Maracay]]||{{flagicon|VEN}} [[Leones del Caracas ]] (2)|| [[Carlos Subero ]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2007 Caribbean Series|2007]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (5)|| [[Félix Fermín]] (3)||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2008 Caribbean Series|2008]]||{{flagicon|DOM}} [[Santiago de los Caballeros|Santiago]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (10)|| [[Héctor de la Cruz]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2009 Caribbean Series|2009]]||{{flagicon|MEX}} [[Mexicali]]||{{flagicon|VEN}} [[Tigres de Aragua]] || [[Buddy Bailey]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2010 Caribbean Series|2010]]||{{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (3)|| [[Ken Oberkfell]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2011 Caribbean Series|2011]]||{{flagicon|PRI}} [[Mayagüez, Puerto Rico|Mayagüez]]||{{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]]|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddie Díaz]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2012 Caribbean Series|2012]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (4)|| [[Ken Oberkfell]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2013 Caribbean Series|2013]] || {{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]] || {{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]] (2)|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddy Díaz]] (2)||style="text-align:center;"|4–3
|-
|[[2014 Caribbean Series|2014]] || {{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]] || {{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]] (2)|| [[Matías Carrillo]]||style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2015 Caribbean Series|2015]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] || {{flagicon|CUB}} [[Pinar del Río (baseball)|Vegueros de Pinar del Río]] || [[Pinar del Río (baseball)#Past and present stars|Alfonso Urquiola]] ||style="text-align:center;"|3–3
|-
|[[2016 Caribbean Series|2016]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlan]] (2)|| [[Juan José Pacho]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2017 Caribbean Series|2017]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]] || {{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (4) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]]||style="text-align:center;"|3−3
|-
|[[2018 Caribbean Series|2018]]||{{flagicon|MEX}} [[Guadalajara]] ||{{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (5) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]] (2)||style="text-align:center;"|4−2
|-
|[[2019 Caribbean Series|2019]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]] ||{{flagicon|PAN}} [[Toros de Herrera]]|| Manuel Rodríguez||style="text-align:center;"|4−1
|-
|[[2020 Caribbean Series|2020]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] ||{{flagicon|DOM}} [[Toros del Este]] || Lino Rivera ||style="text-align:center;"|6−1
|-
|[[2021 Caribbean Series|2021]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (6) || [[Félix Fermín]] (4) ||style="text-align:center;"|7−0
|-
|[[2022 Caribbean Series|2022]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|COL}} [[Caimanes de Barranquilla]]|| José Mosquera || style="text-align:center;" |5−1
|-
|[[2023 Caribbean Series|2023]]||{{flagicon|VEN}} [[Caracas]] and [[La Guaira]] || {{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (11)|| [[Jose Offerman]] || style="text-align:center;" |6−3
|-
|[[2024 Caribbean Series|2024]]
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|{{flagicon|VEN}} [[Tiburones de La Guaira]]
| [[Ozzie Guillén]]
|style="text-align:center;" |7−1
|}
* Selekshon Curacao Suns 2024 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2024/01/29/zeventien-internationals-koninkrijksteam-met-curacao-suns-naar-serie-del-caribe/</ref>
update: Jonathan Schoop; nieuw Jeremi Profar & Roger Bernadina (en.wiki)
* Selekshon Korsou 2023 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2023/01/31/internationals-met-curacaose-kampioen-naar-caribbean-series/</ref>
------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{DEFAULTSORT:Thode, Kiri}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Deporte]]
* 2013:Kiri Thode is in Duitsland wereldkampioen geworden van de Professional Windsurfers Association (PWA) Freestyle Windsurfing. Het is voor het eerst dat een windsurfer uit Bonaire wereldkampioen is geworden van de Freestyle competitie. Het is ook de eerste wereldtitel voor Thode.<ref>Belkis Osepa, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2013/10/09/wereldkampioenen-bonaire-warm-onthaald/ Wereldkampioenen Bonaire warm onthaald], Caribisch netwerk, 9 di oktober 2013</ref>
* 2020? video Children of the Wind ku rumanan Tonky i Taty Frans - dokumentario basa riba e bida di tres mucha homber Boneriano cu a conquista mundo cu nan teknika y trikinan innovativo riba nan plank di windsurf . E pelicula a gana premio na ....
de.wiki: Kiri Thode (geboren 26 februari 1991 in Kralendijk ) is een windsurfer op Bonaire . Hij behoort tot de beste freestylesurfers van de afgelopen jaren en werd in 2013 wereldkampioen in deze discipline .
------------------------------
{{Databox}}
'''Jurswailly (Ailly) Luciano''' (☆ [[25 di mart]] [[1991]] na [[Kòrsou]]) ta un eks-hungadó di "handbal" hulandes-kurasoleño i internashonalista. E tabata hunga den posicion derechista.
== Bida ==
Ailly Luciano a nase na Korsou i te edat di kuater ana tabata biba na Boka Sami. Ku su mayornan el a muda pa [[Hulanda]]. Su promé klup di handball tabata Papendrechtse DES'72. Komo teenager e ta switch pa e klup HV Quintus, hungango den e division di honor hulandes.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref> Desde 2011 e ta milita pa e klup franses Metz Handball den e divishon femenino franses mas haltu. E ta konosi pa su rapides. Huntu ku su klup el a titula kampeon nashonal di Fransia na 2013, 2014, 2016, 2017, 2018 i 2019. Na ana 2013, 2015, 2017 en 2019 e klup ta gana e Kopa di Fransia. Tambe na 2013 ta alkansa e final di e kampeonato oropea pero ta sufri un derota di e klup danes Team Tvis. Holstebro . Na 2021 e ta pone un fin na su karera deportivo pa dedika su mes na su In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro nl wiki:In maart 2016 tijdens het OKT in Metz (Frankrijk) is er een historisch hoogtepunt voor Luciano en het Nederlandse handbal, ze kwalificeerden zich voor het eerst voor de Olympische Spelen. Doordat de wedstrijd om het brons verloren werd van de huidige wereldkampioen Noorwegen (23-36), eindigden ze uiteindelijk op de vierde plaats.
== Selekshon hulandes ==
Debuut Oranje 15 mei 2012 Nederland – Groot-Brittannië 40-15 in Panningen
Komo internashonalista el a forma parti di e selekshon femenino di [[Hulanda]], hasiendo su debut durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. El a partisipa den 55 wega internashonal. Na 2016 el a representa Hulanda na e Weganan olimpiko na [[Rio de Janeiro]].<ref>https://www.ad.nl/dordrecht/papendrechtse-ex-international-ailly-luciano-stopt-met-handbal-eindelijk-tijd-om-te-puberen~a0830d73/ Papendrechtse ex-international Ailly Luciano stopt met handbal: ‘Eindelijk tijd om te puberen’], AD (9 di ougustus 2020)</ref> Ze maakte deel uit van het Nederlandse damesteam dat als vierde eindigde in handbal op de Olympische Zomerspelen van 2016 in Rio de Janeiro , Brazilië .
Handbalster Ailly Luciano heeft besloten haar interlandcarrière te beëindigen en gaat daarom niet mee met het Nederlands damesteam naar het Europees kampioenschap handbal in Zweden. "Ik heb op de Olympische Spelen gestaan, dat vind ik prachtig, maar voor mijn idee zit er niet meer in. Om weer vier jaar te knokken richting de Spelen zie ik niet zitten. Ik vind het goed geweest. Ik wil mijn levensdoelen oppakken."
De 25-jarige speelster uit Papendrecht kwam in augustus met het Nederlands damesteam uit op de Olympische Spelen in Rio de Janeiro en eindigde als vierde. Luciano, die speelt voor het Franse Metz, speelde 56 interlands voor Oranje en scoorde daarin 115 keer.<ref>[https://www.rijnmond.nl/nieuws/148285/handbalster-luciano-beeindigt-interlandcarriere Handbalster Luciano beëindigt interlandcarrière], Rijnmond (4 november 2016)</ref>
== Link eksterno ==
* [[http://history.eurohandball.com/ec/cl/women/2020-21/player/536101/Jurswailly+Luciano Jurswailly Luciano na European Handball Association]]
{{Appendix}}
In 2011 verhuisde de 1,71 meter lange rechtsbuiten naar het Franse eersteklasser Metz Handball , met wie ze in 2013 het kampioenschap en de beker won en de finale van de EHF Cup bereikte , waar ze verloren van de Deense club Team Tvis. Holstebro . Een seizoen later won ze opnieuw het kampioenschap. Ze won ook de Franse beker in 2015, 2017 en 2019 en het Franse kampioenschap in 2016, 2017, 2018 en 2019. In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro .
hunga den posishon derecho
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
Luciano a hasi su debut pa e selekshon hulandes durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. [3]
speelt voor Metz Handbal in de LFH Division 1 Féminine en voorheen het Nederlands dameshandbalteam . Ze nam deel aan het WK handbal dames 2013 in Servië , samen met de rest van het Nederlands elftal. [1] [2]
Luciano na nase na Korsou i a lanta na Boka Sami te edat di kuater ana. dorp Sint Michiel gewoond. Ku su mayornan el a muda pa Hulanda. Aki ta tabata hunga pa e klup HV Quintus.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html
Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref>
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
------------------------
'''Robert (Joy) Hosé''' (☆ [[14 di febrüari]] [[1949]] na - [[23 di òktober]] [[2023]] na [[Willemstad]] ) tabata un hungadó di pinpòn di [[Kòrsou]] di fama legendario. E tabata kampeon di Kòrsou di 1966 te 1972 i a optené varios título na Antia i internashonalmente, entre otro na 1971 kampeon latinoamerikano na [[Paraguai|Paraguay]].
== Biografia ==
Joy Hosé a nase na Kòrsou den e famia Hosé-Pimentel. E tin un ruman muhé i dos ruman hòmber. Su ruman mayó [[Humphrey Hosé|Humphrey]] tabata aktivo komo tenista profeshonal i su omo [[Iyo Pimentel]] tambe tabata tenista internashonal.
---------------
* Tim e Reino
=== Kampeonato Oropeo ===
{| class="wikitable" style=text-align:center
! Edishon
| 1954 || 1955 || 1956 || 1957 || 1958 || 1960 || 1962 || 1964 || 1965 || 1967 || 1969 || 1971 || 1973 || 1975 || 1977 || 1979 || 1981
|1983
|-
! Resultado
| * || * || {{oro}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || * || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{zilver}} || {{zilver}} || {{zilver}} ||{{goud}}
|{{zilver}}
|-
|
|-
! Edishon
| 1985 || 1987 || 1989 || 1991 || 1993 || 1995 || 1997 || 1999 || 2001 || 2003 ||[[EK Honkbal 2005|2005]]||[[EK Honkbal 2007|2007]]||[[EK Honkbal 2010|2010]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2012|2012]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2014|2014]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2016]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2019]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2021]]
|-
! Prestatie
|{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}
|-
|
|-
! Editie
| [[Europees kampioenschap honkbal 2023|2023]]
|-
! Prestatie
| {{brons}}
|}
: * <small>In 1954, 1955 en 1967 geen deelname.</small>
=== Kopa Interkontinental ===
{| class="wikitable"
! Editie
| 1983 || 1999 || 2002 || 2006 || [[Intercontinental Cup honkbal 2010|2010]]
|-
! Prestatie
| 4e || 8e || 8e || {{zilver}} || {{zilver}}
|}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Pabao Little League''' ta un ekipo di beisbol hubenil (10-12 ana) di Korsou ku a titula kampeon di karibe na .. okashon i tabata kampeon mundial na 2004. E ta forma parti di
e Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.
Winning the Caribbean Region Championship and making its 11th trip to Williamsport for the 2023 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presented by T-Mobile, is Pabao Little League (Willemstad, Curaçao) thanks to a 6-0 victory over the Dominican Republic in the championship game.
With its victory, Pabao LL will be returning to the LLBWS with the country’s 15th overall appearance in hopes to defend its International Championship title earned in 2022. Since the country’s first tournament appearance in 1980, Curaçao has maintained a winning record, 46-25, with a World Series championship in 2004 and three runner-up finishes in 2005, 2019, and 2022.
Pabao LL finished the Caribbean Region tournament with an unblemished 6-0 record, outscoring its opponents, 47-4, with four shutout performances.
With the first-round matchups of the 2023 LLBWS announced on June 6, Pabao LL will play Australia, represented by Hills Little League, in Game 5 on Thursday, Aug. 17 at 1 p.m. ET at Volunteer Stadium.
The 2023 Little League Baseball World Series, Presented by T-Mobile, is set to take place August 16-27. More information about the 2023 Little League World Series tournaments, including full schedules and downloadable brackets, can be found at LittleLeague.org/WorldSeries.
WILLEMSTAD- Djaweps , 10 di ougùstùs 2023 den oranan di mèrdia, e selekshon di Little League Liga Pabou kampion di Karibe a biaha pa Williamsport (USA), pa partisipá den e Kampionato Mundial di Beisbòl Little League. E kampionato Mundial di hóbennan di 11 i 12 aña lo start dia 16 i lo terminá dia 27 di ougùstùs 2023.
RBC Royal Bank, representá pa Sharier Dorand manera ta e kaso ku tur selekshon, tabata presente pa duna e selekshon sostén i deseá e delegashon éksito. E sigiente hungadónan ta forma parti di e selekshon.
{{Appendix}}
---------------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Dudley Guniberto Josefa''' (☆ [[1958]]) ta un [[karate]]ka di [[Kòrsou]]. Deportista – Dirigente Tékniko. a nasé na aña 1958. Dudley na aña 1967 kuminsá práktika deporte di yudo ku su 9 aña serka ..
== Bida i karera ==
.. a lanta na Kòrsou.
== Medaya ==
* 1987: [[Image:Med 2.png|Plata]] - Kampeonato hulandes
{{Appendix}}
{{Commonscat|Didi Gregorius}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64548365|titulo=Didi Gregorius}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://web.archive.org/web/20111005161849/http://www.honkbalsite.com/nederlandsteam/marieksongregorius.html Profil riba Honkbalsite]
* [https://www.baseball-reference.com/minors/player.cgi?id=gregor003mar Statistik Didi Gregorius]
}}
{{DEFAULTSORT:Gregorius, Didi}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
[[Category:Hulanda]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Sherry Sophia Veronica Howell''' (☆ [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un atleta kurasoleño.
Sherry Howell - Eckerd College, Softball and Volleyball
Howell played four years of softball and volleyball for Eckerd College from 1990 to 1993. She graduated in 1993 with a double major of Business Management and Psychology. The native of Curacao, Neth. Antilles, was a pitcher, a shortstop and centerfielder. She was a four-time All-America in softball, was named to the South Region team four times and the All-SSC team four times. Howell won or shared player-of-the-year honors twice in the conference and concluded her athletic career by being selected the SSC female athlete-of-the-year for the 1992-93 season. Howell holds the NCAA, Division II career batting average in softball at .524, is third in career slugging average at .921, 13th in home runs with 29 and second in single season highest batting average at 629. She led the nation in hitting as a senior and also doubles percentage. Howell led the conference in batting average four different years. In 1999, she represented her country in the World Games in Japan. Howell, who is fluent in six languages, was named All-Conference in volleyball two of the four years she played.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Howell, Sherry}}
[[Category:Hende]]
---------------
{{Commonscat|Josh Palacios}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1131860420|titulo=Josh Palacios}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Palacios, Josh}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
-------------------------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] di 1958 te 2010 na wega y torneonan internacional. E tabata kai bou di [[Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie|NAVU]], ku tabata konsisti di [[Kòrsou]] i [[Boneiru]] despues ku [[Aruba]] a separa na 1986.
en.wiki:The Netherlands Antilles national football team (Dutch, "Nederlands-Antilliaans voetbalelftal"; Papiamentu, "Selekshon Antiano di futbòl") was the national team of the former Netherlands Antilles from 1958 to 2010. It was controlled by the Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie. The NAVU consisted of Curaçao and Bonaire. Aruba split in 1986 and has its own team.
The Netherlands Antilles team never qualified for the FIFA World Cup. The country managed to come third in the CONCACAF championships of 1963 and 1969; during the 1963 tournament they were unofficial football world champions for four days after beating Mexico and before losing to Costa Rica.[1]
== Reforma di Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues [[Boneiru]] a bira miembro interino di CFU i [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Mira tambe ==
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Antias Hulandes]]
-------------
The '''Curaçao national football team''' ({{lang-nl|Curaçaos voetbalelftal}}; [[Papiamento language|Papiamentu]]: ''Selekshon di Futbòl Kòrsou'') represents [[Curaçao]] in [[FIFA|International]] [[association football|football]] and is controlled by the [[Curaçao Football Federation]] (Federashon Futbòl Kòrsou; FFK).<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| url-status = dead| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Following a constitutional change that allowed its predecessor, the [[Curaçao and Dependencies|Colony of Curaçao and Dependencies]] to become a unified [[constituent state|constituent country]] consisting of several island territories as the [[Netherlands Antilles]] and its dissolution in 2010, Curaçao has played under a new constitutional status as a separate constituent country since 2011.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=Gg1hDgAAQBAJ&pg=PA121 |title=Football and the Boundaries of History: Critical Studies in Soccer |editor=Elsey, Brenda |editor2=Pugliese, Stanislao G. |year=2017 |page=121 |isbn=9781349950065 |publisher= Springer |access-date=25 June 2019}}</ref>
Both FIFA and CONCACAF recognize the Curaçao national team to be the direct and sole successor of the dependant [[Territory of Curaçao national football team|Curaçao (1921–1958)]] and the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles national football]] teams.<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao] at [[FIFA]] official website</ref><ref>[https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curaçao] at [[CONCACAF]] official website</ref><ref>[https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html] at [[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|RSSSF]]</ref>
==History==
{{Further|Territory of Curaçao national football team|Netherlands Antilles national football team}}
The first national football team to bear the name Curaçao was the [[Territory of Curaçao national football team]], which made its debut in 1924 in an away match against neighboring [[Aruba national football team|Aruba]], a match which the Territory of Curaçao won four to nil.
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Seleccion nacional di futbol di Aruba''' ta e ekipo di [[futbol]] cu ta representa [[Aruba]] na wega y torneonan internacional, manera na e weganan di cualificacion pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] y den Copa Caribe. Tur tramite pa e seleccion ta bou encargo di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]], funda na 1932 y afilia na [[Union Futbol di Caribe|CFU]], [[CONCACAF]] y [[FIFA]] desde 1988.
The '''Aruba national football team''' ([[Dutch language|Dutch]]: Arubaans voetbalelftal; [[Papiamento language|Papiamento]]: Seleccion Arubano di futbol) is the national team of [[Aruba]], it was founded in 1932 and is affiliated with the Caribbean Football Union (CFU), CONCACAF and [[FIFA]] (since 1988) and is controlled by the [[Aruba Football Federation|Arubaanse Voetbal Bond]].
==History==
Between 1924 and 1933, Aruba only played against [[Curaçao national football team|Curaçao]], although these matches are not considered official.<ref>{{cite web |last1=Courtney |first1=Barrie |title=Aruba - List of International Matches |url=https://www.rsssf.org/tablesa/aruba-intres.html |website=RSSSF}}</ref> Aruba participated in its first tournament at the [[1955 CCCF Championship]], where they finished in 5th place. In 1958, Aruba became part of the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles]] until their secession in 1986.
Following its split from the Netherlands Antilles, the [[Aruba Football Federation]] was affiliated in 1988 with [[CONCACAF]] and [[FIFA]]. Aruba entered qualifying for the [[1989 Caribbean Cup]], and in its first group match it suffered the worst defeat in its history, at the hands of [[Trinidad and Tobago national football team|Trinidad and Tobago]], which crushed them 11–0. They played their first World Cup qualifying match against the [[Dominican Republic national football team|Dominican Republic]] as part of the [[1998 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|1998 World Cup qualifying]]. Aruba has participated in all the qualifying tournaments for the World Cup since, without being able to get past the first qualifying round.
Aruba has also yet to qualify for the [[Caribbean Cup]]. However, they showed some progress in the preliminary round of the [[2014 Caribbean Cup]] by getting two wins against [[Turks and Caicos national football team|Turks and Caicos]] (1–0) and [[British Virgin Islands national football team|British Virgin Islands]] (7–0), the latter being the biggest victory in its history. These results allowed them to reach 120th place in the FIFA World Ranking for the month of June 2014, their best ranking to date. Following these victories, Aruba lost 2–0 against [[French Guiana national football team|French Guiana]] and were eliminated.
Aruba began their [[2018 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|2018 World Cup qualification]] in the second round against [[Barbados national football team|Barbados]], losing 2–0 at home and 1–0 away, however FIFA ruled that Barbados had fielded an ineligible player, giving Aruba a 3–0 second leg victory and advancing them to the third round. Despite that, in the next round they were defeated again, this time by [[Saint Vincent and the Grenadines national football team|Saint Vincent and the Grenadines]] who won 3–2 on aggregate. Aruba failed to progress in the [[2022 FIFA World Cup qualification – CONCACAF First Round|2022 World Cup qualifiers]], finishing 4th in the first round.
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Aruba]]
E selekshon di Boneiru a kuminsa komo tim nashonal despues ku e tim antiano a keda disolbé na òktober 2010. E ta partisipa tur aña den e Torneo ABCS, kual na 2011 e ta gana sorpresivamente derotando Aruba 4-3 durante e tanda di penalty despues di un empate di 2:2 den final.[4]
-------------------------------------
'''Selekshon nashonal di futbòl di Sürnam''' ta e tim di [[futbol|futbòlista]] ku ta representa [[Sürnam]]. E ta kai bou di .........., ku ta miembro di [[Caribbean Football Union|CFU]] i miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Historia ==
E selekshon di Sürnam a kuminsa komo tim nashonal
==== Torneo ABCS ====
{| class="wikitable collapsible" width=50% style="text-align: center;font-size:90%;"
!colspan=8|Boneiru den torneo ABCS
|-
!width=45%|Aña
!width=25%|Lugá
!width=8%|W
!width=8%|G
!width=8%|E
!width=8%|P
!width=8%|GF
!width=8%|GC
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2010||di kuater ||2||0||1||1||5||7
|- bgcolor=gold
|{{SUR}} 2011||'''kampeón'''||2||1||1||0||5||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{ABW}} 2012||di kuater ||2||0||0||2||2||17
|- bgcolor=#cc9966
|{{CUW}} 2013||di tres ||2||1||0||1||2||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{SUR}} 2015||di kuater ||2||0||0||2||1||7
|- bgcolor=silver
|{{CUW}} 2021||supkampeón||2||1||0||1||4||4
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2022||di kuater ||2|| ?|| 0 || ? || 1 || 5
|-
!'''Total'''||'''6/6'''||14||3||2||7||20||46
|}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =148545934|titulo=Selección de fútbol de Bonaire}}
{{References}}
}}
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Surnam]]
Na de staatkundige hervormingen binnen het Koninkrijk der Nederlanden van 10 oktober 2010 en na afronding van het kwalificatietoernooi van de Caribbean Cup 2010 ging het Nederlands-Antilliaans voetbalelftal over in het Curaçaos voetbalelftal. Bonaire werd een paar jaar later voorlopig lid van de Caraïbische Voetbalunie CFU en op 19 april 2012 geassocieerd lid van de CONCACAF, en kan daarom in de toekomst inschrijven voor de Caribbean Cup.
Het Bonairiaans voetbalelftal is een team van voetballers dat Bonaire vertegenwoordigt. Bonaire is niet aangesloten bij de FIFA en kan daarom niet deelnemen aan het wereldkampioenschap. Bonaire doet jaarlijks mee aan het ABCS-toernooi, dat het in 2011 verrassend won.
The '''Bonaire national football team''' ({{lang-nl|Bonairiaans voetbalelftal}}; {{lang-pap|Selekshon Bonerianu di futbòl}}) is the national football team of the [[Caribbean]] island of [[Bonaire]], a [[Public body (Netherlands)|public body]] of the [[Netherlands]]. It is under the control of the [[Bonaire Football Federation]]. It became a member of the [[Caribbean Football Union|CFU]] and an associate member of CONCACAF on 19 April 2013.<ref name="CFU Facebook">{{cite web|title=CFU Facebook|url=https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|publisher=Caribbean Football Union|access-date=13 June 2014|archive-date=7 December 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191207213742/https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|url-status=live}}</ref><ref name="Congress takes key step in transparency">{{cite web|title=Congress takes key step in transparency|url=http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0,,12813~3150654,00.html|publisher=CONCAF|access-date=20 April 2013|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20130423234254/http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0%2C%2C12813~3150654%2C00.html|archive-date=23 April 2013}}</ref><ref name="Member Associations: Bonaire">{{cite web|title=Member Associations: Bonaire|url=http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|publisher=Caribbean Football Union|access-date=22 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029193820/http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|archive-date=29 October 2013|url-status=dead}}</ref> after which it became a full CONCACAF member on 10 June 2014<ref name="Ordinary Congress finalized">{{cite web|title=Ordinary Congress finalized|url=http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|publisher=CONCACAF.com|access-date=10 June 2014|date=10 June 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140612210312/http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|archive-date=2014-06-12|url-status=dead}}</ref> The team can participate in the [[CONCACAF Gold Cup]] and [[Caribbean Cup]] because of their membership in the confederation and sub-confederation.<ref name="Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership">{{cite web|title=Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership|date=20 April 2013|url=http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|publisher=Non-FIFA football|access-date=22 April 2013|archive-date=29 October 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029203911/http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|url-status=live}}</ref> However, Bonaire is not a member of [[FIFA]] and therefore can not compete in the [[FIFA World Cup]] or other FIFA events.<ref name="Sport en spel">{{cite web|title=Sport en spel|url=http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|publisher=beautiful-bonaire.nl|access-date=22 October 2014|language=nl|archive-date=22 October 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141022212953/http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|url-status=live}}</ref><ref name="What is CONCACAF?">{{cite web|title=What is CONCACAF?|url=http://www.concacaf.com/page/History|publisher=CONCACAF|access-date=21 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130406031852/http://www.concacaf.com/page/History|archive-date=2013-04-06|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =61824225|titulo=Miguel Pourier}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Pourier, Miguel}}
[[:Category:Antias Hulandes]]
[[:Category:Hende]]
-----------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] na wega y torneonan internacional, manera na .......
== Reforma Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl ]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues Boneiru a bira miembro interino di CFU i desde 19 di aprel [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]], i den futuro por inskribí pa [[Kopa di Oro]].
{{Appendix}}
[[:Category:Beisbol]]
[[:Category:Kòrsou]]
ta kambio na selekshon nashonal di KorsouOorspronkelijk heette het "Honkbal Nederlandse Antillen Nationaal Team", maar op 10 oktober 2010 werd de Nederlandse Antillen als regering ontmanteld (details zijn " Nederlandse Antillen "), de naam van het nationale team werd ook gewijzigd in "Curaçao Nationaal Team ".
en.wiki" The '''Netherlands Antilles national baseball team''' was a national team of the [[Netherlands Antilles]] and was controlled by the Netherlands Antillean Baseball Federation. It represented the former nation in senior-level men's international competition.
The Netherlands Antilles team was distinct from the [[Netherlands national baseball team]].
The Netherlands Antilles were represented in twelve [[Baseball World Cup]]s. Their highest finish was 7th place.<ref name="bjarkman worldcup">[[#refBjarkman|Bjarkman 2005]], pp.416–39</ref>
--------
'''Seleccion nacional di baseball di Aruba''' ta e team di [[Beisbòl|baseball]] cu ta representa Aruba na wega y torneonan internacional, manera na [[Weganan Panamericano]].
{{America baseball teams}}
{{National sports teams of Aruba}}
-----------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
== Historisch overzicht ==
{| class="wikitable sortable"
! WK-jaar
! Gastland(en)
! Aantal deelnemers
! Wereldkampioen
! Uitslag van de finale
! 2e plaats
! 3e plaats
! 4e plaats
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1930|1930]]'''
| {{UY}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URU}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1930|4 – 2]]
| {{ARG}}
| {{USA}}
| {{YUG}}
|-
| '''1934''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1934 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ITA}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1934|2 – 1 <small>n.v.</small>]]
| {{TCHf}}
| {{GER-1935f}}
| {{AUTf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1938|1938]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1938 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FRA}}
| style="text-align: center;" | 15
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1938|4 – 2]]
| {{HUN}}
| {{BRA}}
| {{SWE}}
|-
| '''1942'''
| colspan="7" | ''Kansela pa motibu di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]''
|-style="background: #D0E6FF;"
|-
| '''1946'''
| colspan="7" | ''Afgelast vanwege de Tweede Wereldoorlog''
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1950|1950]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1950 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR-1889}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URUf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1950|2 - 1]]
| {{BRA}}
| {{SWE}}
| {{ESP}}
|-
| '''1954''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1954 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CH}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1954|3 – 2]]
| {{HUN-1949f}}
| {{AUTf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1958|1958]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1958 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{SE}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1889f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1958|5 – 2]]
| {{SWEf}}
| {{FRAf}}
| {{FRGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1962|1962]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1962 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CL}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1962|3 – 1]]
| {{TCHf}}
| {{CHIf}}
| {{YUGf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1966|1966]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1966 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{EN}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ENGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1966|4 – 2 <small>n.v. </small>]]
| {{FRGf}}
| {{PORf}}
| {{URS-1955f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1970|1970]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1970 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1968f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1970|4 – 1]]
| {{ITAf}}
| {{FRGf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1974|1974]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1974 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE-1949-WD}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1974|2 – 1]]
| {{NEDf}}
| {{POLf}}
| {{BRA-1968f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1978|1978]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1978 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{AR}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1978|3 – 1 <small>n.v. </small>]]
| {{NEDf}}
| {{BRA-1968f}}
| {{ITAf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1982|1982]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1982 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ES}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1982|3 – 1]]
| {{FRGf}}
| {{POLf}}
| {{FRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1986|1986]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1986 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1986|3 – 2]]
| {{FRGf}}
| {{FRAf}}
| {{BELf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1990|1990]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1990 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{IT}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1990|1 – 0]]
| {{ARGf}}
| {{ITAf}}
| {{ENGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1994|1994]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1994 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{US}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1994|0 – 0 <small>n.v. (P: 3-2)</small>]]
| {{ITAf}}
| {{SWEf}}
| {{BULf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1998|1998]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1998 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1998|3 – 0]]
| {{BRAf}}
| {{CROf}}
| {{NEDf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2002|2002]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2002 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{KR}}<br />{{JP}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2002|2 – 0]]
| {{GERf}}
| {{TURf}}
| {{KORf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2006|2006]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2006 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2006|1 – 1 <small>n.v. (P: 5-3)</small>]]
| {{FRAf}}
| {{GERf}}
| {{PORf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2010|2010]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2010 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ZA}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ESPf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2010|1 – 0 <small>n.v.</small>]]
| {{NEDf}}
| {{GERf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2014|2014]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2014 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{GERf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2014|1 – 0 <small>n.v. </small>]]
| {{ARGf}}
| {{NEDf}}
| {{BRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2018|2018]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2018 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{RU}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2018|4 – 2]]
| {{CROf}}
| {{BELf}}
| {{ENGf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2022|2022]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2022 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{QA}}
| style="text-align: center;" | 32
|
|
|
|
|
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2026|2026]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2026 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CA}}<br />{{MX}}<br />{{VS}}
| style="text-align: center;" | 48
|
|
|
|
|
|}
----------------
tdy3soky6meblyciss2yii7qu8zxx60
193746
193742
2026-06-14T12:20:19Z
Caribiana
8320
193746
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], ora Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024 e nòmber "Blue Wave" a wòrdu menshoná den korant [[Antilliaans Dagblad]] komo un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026.<ref name=:"0"/> E ekspresion aki probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> "Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, pero tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé tambe komo “Los Azules” i “De Blauwen”.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátikada di futbòl, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den Reino Hulandes ku un poblashon relativamente chikí (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
For di e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su potensial kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente rondanan, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera Jamaica i Trinidad & Tobago. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra [[Jamaica]], a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B den e kualifikashon.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio a karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref>
Un faktor oportuno úniko tabata ku a paisnan Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
Kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Agravante ta ku Kòrsou ta e pais mas chikitu pa logra kualifikashon den historia di Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> hecho ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta skòmel entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 su ranking tabata nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref> Histórikamente, su ranking mas altu tabata na yüli 2017 ku posishon nr. 68.
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haya formashon deportivo na Hulanda i ta biba pafor di Kòrsou unda nan ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití hungadónan pa representá un pais si nan tin konekshon familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes, ku un solo nashonalidad hulandes, ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat importante di hungadó di e selekshon tabata aktivo den liganan hulandes manera Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel relativamente altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]], kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e proseso di kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta duna un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá tantu na Kòrsou komo den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat ku raisnan di Kòrsou ta relativamente grandi (± 144.814 persona).<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural. Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su komunidatnan den eksterior.
Estimashonnan ta indiká ku miles di fanátiko a biaha pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial, reflehando e alkanse internashonal di e movementu.
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashconá ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den e sentro di [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, ku un kombinashon di deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/>
E aktividatnan aki a forma parti di un esfuerso mas amplio pa integrá e partisipashon deportivo ku promoshon kultural i ekonómiko.
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo. Esaki ta inkluí músika, arte visual, kontenido digital i merkansia promoshonal.
Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Entre otro, e artista [[Jeon]] a lansa e kansion “Mama Wa (The Blue Wave)”, ku ta reflehá e orguyo kolektivo rondó di e logro deportivo. Ademas, diferente produkto manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular. Institushonnan manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] a kontribuí tambe, por ehèmpel ku emision di moneda konmemorativo pa marka e kualifikashon históriko.
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analista i observadónan a interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E fenómeno ta mustra kon deporte por sirbi komo un medio pa unifiká diferente grupo den sosiedat i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
Ademas, e movementu a kontribuí na visibilidat internashonal di Kòrsou, i por wòrdu interpretá komo un forma di "nation branding", unda e imagen di e pais ta wòrdu fortalesé riba un plataforma global.<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (jingle Blue Wave of Mama Wak sung by [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
-----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E beinam aki a bira popular durante e weganan eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], ora e selekshon a logra kualifiká pa promé bes den su historia pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Dor di su impakto “Blue Wave” ta referí no únikamente na e tim, sino tambe na un fenómeno sosial i kultural, simbolisando un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal rondó di e preparashon pa i partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial di FIFA 2026, organisá na Merka, Canada i México.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref> Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Nòmber ==
Blue Wave por ta un nòmber ku e bini di e fanatikada komo e nòmber di kariño di nos selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> E ekspreshon ta un referensia na e laman ku ta rondoná e pais insular Kòrsou.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé varios nomber alternativo manera ''Los Azules'' i ''De Blauwen'', ku ta referí na e koló blou tradishonal di e selekshon. Na mes momentu, e nòmber Blue Wave tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento di entusiasmo popular i unidat nashonal.
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momento históriko. Durante e proseso aki, “Blue Wave” a bira un lema unifikante ku reflehá e entusiasmo kresiente rondó di e ekipo.
Den uso komun, e término ta wòrdu empleá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan pa deskribí e movementu di sosten rondó di e selekshon nashonal di Kòrsou.
Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
Esei ta e nòmber pa ‘The Blue Wave’, e movementu ku a wòrdu poné den moveshon – inkluyendo e nombramentu di Advocaat na kuminsamentu di e aña aki – ku e meta prinsipal di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA 2026. E selekshon nashonal maskulino di Kòrsou nunka promé no a partisipá den un Kopa di Mundu. Yega na e Kopa di Oro ta un promé paso importante pa logra e meta ei.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
== Konteksto deportivo ==
[[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|right|120px|Logo Guinness World Records]]
Kòrsou, un pais outónomo denter di [[Reino Hulandes]] ku un poblashon di 158.006 habitante (1 di yanüari 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie di 444 km², ta e pais mas chikí ku a logra kualifiká pa un Kopa Mundial di FIFA te ku 2026.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Guinness Book of Records a rekonosé e hecho aki dia 14 di yüni 2026, ora di e partido Korsou kontra di Alemania na Houston.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Kòrsou a bira miembro di FIFA na 2011 i su selekshon nashonal a demostra progreso konstante den añanan siguiente.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> E ekipo a gana atenshon regional despues di su prestashon na CONCACAF Gold Cup 2019, unda e a yega e kuarto final.
Kòrsou a gana atenshon internashonal den kompetensianan manera [[Kopa Oro di CONCACAF]], unda e a logra yega e buelta di kuarto final (2019), mustrando su kapasidat kompetitivo den region.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou a yega na un posishon entre e top 80–90 di mundu (variabel segun aña), loke ta konsiderá un logro importante pa un pais di su grandura. Despues di e wega amistoso kontra Eskosia dia 30 di mei 2026 e ranking di Kòrsou ta nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E ekipo===
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momentu históriko di eksito ku ta relashoná na algu faktor. E selekshon ta konsistí kasi kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda ku a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbòl di Hulanda i tur ta biba pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan na Oropa, Merka i Asia. Entre e 26 hungadó solamente uno, [[Tahith Chong]], a nase na [[Willemstad]], pero a drenta e akademia di Feyenoord na Hulanda for di un edat hòben.<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Den temporada 2025/26, ocho hungadó selektá a hunga den Eredivisie, e liga mas altu na Hulanda, i kuater den Eerste Divisie. Dos hungadó a representá Hulanda anteriormente den se selekshon senior.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
Te ku 2023, sifranan di CBS Hulanda a mustra 144.814 persona di orígen di Kòrsou ta biba na Hulanda.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref> E uso di hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA i a kontribuí signifikativamente na nivel kompetitivo di e tim. Futbolistanan hulandes ku raisnan di Kòrsou ta permiti pa hunga pa Kòrsou pasobra nan tin nashonalidat hulandes.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref> Di akuerdo ku e regulashon di FIFA, hungadónan por hunga pa un pais na kua nan ta konektá pa medio di nan mayor òf welonan. Komo ku Kòrsou ta un pais outónomo dentro di Reino Hulandes, e hungadónan aki mesora ta kumpli ku e eksigencia di nashonalidat pa e selekshon nashonal.
Otro faktor tabata e oportunidat úniko ku a surgi ora Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]] (78), kende a asumí e posishon aki na 2024, a hunga un papel importante den e kualifikashon. Bou di su liderazgo Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan di FIFA, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Debí ku residente di Karibe Hulandes tin nashonalidat hulandes, hungadónan ku raisnan di Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Un situashon komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Gales ta hunga pa Inglatera.
Ku partisipashon di Kòrsou, Advocaat a bira un di e entrenadónan mas eksperensiá den historia di Kopa Mundial komo el a yega di partisipa tantu ku Hulanda (Kopa Mundial 1994 na Merka) komo ku [[Surkorea]] (Kopa Mundial 2006 na Alemania). El a selekta un tim final pa Kopa Mundial sin kambio.??
===Eliminatorio ===
Riba vèlt, Blue Wave ta un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].
Den e fase di apertura di e eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou tabatin un recort di 100% den su grupo, despues di a derotá [[Sint Lucia|St. Lucia]], Aruba, Barbados y mas notablemente Haiti ku 5-1. Den e di tres buelta e nashonnan mas establesé, Jamaica i Trinidad & Tobago, a para den nan kaminda den un grupo ku tambe tabata inkluí Bermuda. Kenji Gorré a skor den e viktoria krusial di 2-0 kontra Jamaica dia 10 di òktober 2025 na kas i Bermuda a wòrdu derotá 7-0 dia 13 di novèmber 2025.<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref>
Ku forsa nan a logra pasa dia 18 di november 2025 ku Gorre remplasando Dick Advocaat komo coach, ounke tabatin nervio ora Jamaica a haña un penalti den tempu di leshon ku a wòrdu anula despues di un konsulta di video ku asistente di rèfri. Kòrsou a terminá den top di grupo B di e kampaña di kualifikashon.<ref name=:"2"/>
== Enbolbimentu di komunidat ==
Durante e preparashon pa Kopa Mundial desde november 2025, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda. Esakinan a inkluí evento di fanátikonan di Blue Wave, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.
Diáspora i alkanse internashonal
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wordu organisá na diferente pais, kontribuyendo na un oumento di visibilidat global.
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wòrdu organisá na diferente pais, inkluyendo den Oropa i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].
E partisipashon den e Mundial a kontribuí na un oumento di visibilidat global di Kòrsou i a fortalesé konekshonnan entre Kòrsou i su diáspora, inkluyendo traves di turismo i atenshon mediátiko.
Esakinan a pone enfasis riba e interkonekshon entre [[deporte]], [[kultura]] i [[turismo]].
E partisipashon públiko a krese visiblemente, i e evento a kontribuí na fortalesementu di un sentido di unidad nashonal. Kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko for di Korsou lo ta presente na Houston pa e partido di apertura kontra Alemania. Alrededor di tres kuart di e kantidat ei ta wòrdu sperá pa e otro weganan di grupo.<ref name="Guardian"/>
=== Evento i festivalnan ===
E fenómeno “Blue Wave” a resultá den un programa di evento kultural organisá manera festival i selebrashonnan públiko den sentro históriko di [[Willemstad]]. E aktividatnan aki a kombiná deporte, músika i turismo.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref>
Aktualmente eventonan grandi di Blue Wave ta tumando lugá na Willemstad, i e sentronan di siudat di Punda i Otrobanda ta kompletamente dekorá den un ambiente di Kopa di Mundu.
===Produkshon kreativo===
E movimiento a inspirá produkshon kreativo manera músika, arte visual i kontenido digital. Plataformanan sosial a hunga un papel importante den su difushon, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Kòrsou a klasifiká, e artista musikal [[aruba]]no [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'' (The Blue Wave), un kansion dediká na e Blue Wave, e nomber di kariño di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná.
Tur selekshon nashonal tin un himno. Pa Korsou, e banda di zonido ei ta “Bluewave,” un kantika komo himno nashonal pa e selekshon, ku ta komposita i kanta pa e artista musikal arubano Jeon, den ritmo [[kompa]] i produsí pa Steve Andreas. El a kuminsá komo un petishon simpel. El a krese bira un gritu di reunion. Ku tempu, el a yuda kombertí “Bluewave” den un apodo ku e sostenedónan ta usa pa e selekshon nashonal mes.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Merkansia manera bandera i otro material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.
Centrale Bank van Curacao en Sint Maarten (CBCS) ta lansa dos moneda commemorativo special pa honra clasificacion historico di seleccion di futbol di Curacao pa Mundial di Futbol. Ta trata di un moneda di plata di cinco florin y un moneda di cincuenta cent.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
Merkansia manera bandera i paña den koló nashonal a bira símbolonan visibel di sosten.
Un kompania produktor a reporta un demanda fuerte pa bandera di Kòrsou ademas di produktonan promoshonal relashona cu Kopa Mundial, inKluyendo e programashon di e weganan, sticker pa bentana, banner y borchinan pa pone banda di kaminda.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref>
Komo identidat nobo e selekshon a haña un uniform nobo pa weganan na kas: e kamisa ta kompletamente den blou dediká na Blue Wave. E blou profundo ta simbolisá Laman Karibe, e energia di e isla, i e unidat di tur sostenedó di Kòrsou rònt mundu.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
== Nifikashon sosial i polítiko ==
“Blue Wave” a wòrdu interpretá komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union i orguyo kolektivo.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un forma di fortalecé visibilidat internashonal i imagen di Kòrsou.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un medio pa reforsá identidat nashonal (''nation branding'') i visibilidat internashonal.
Figuranan públiko i lídernan polítiko a deskribí “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union, ekspresá den lema manera “un isla, un soño”.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di con un logro deportivo por generá un movimiento sosial i kultural mas amplio.
Su impakto inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término a keda komo un símbolo di e periodo di orguyo kolektivo ligá na e Mundial 2026.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta ser konsiderá komo un ehèmpel kon un evento deportivo internashonal por generá un movementu kultural i sosial mas amplio.
Su impakto ta inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre kurasoleñonan riba e isla i den diáspora
E término a keda wordu usa komo un símbolo di e periodo di mobilidat i orguyo kolektivo ligá na e partisipashon di Kòrsou den e Kopa Mundial 2026.
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
---------------
Op het veld is de Blue Wave een afspiegeling van Curaçao: expressief, zelfverzekerd en met een natuurlijk gevoel voor ritme, een mix van Caribische creativiteit en Europese structuur. Onder de hoede van de nieuwe hoofdcoach Fred Rutten (een van de meest gerespecteerde voetbalmanagers van Nederland met ervaring bij PSV Eindhoven, FC Twente, Shalke 04, Feyenoord en Anderlecht), zet het elftal de opmars voort die het de WK-kwalificatie heeft opgeleverd.
De Blue Wave staat voor een gevoel van trots en saamhorigheid dat gedeeld wordt door iedereen die Curaçao hoog in het vaandel heeft en reikt tot ver buiten het eiland, waaronder tot de Curaçaose gemeenschappen in het Caribische gebied, Europa, Noord-Amerika, Latijns-Amerika en daarbuiten.
------
grokipedia Juninho Bacuna: Despite their Dutch birthplace, the family's Curaçaoan roots influenced Bacuna's decision to represent the island nation internationally, following Leandro's precedent in prioritizing heritage over birthplace eligibility for the Netherlands senior team.[49] This background underscores a pattern among Curaçaoan-Dutch families, where migration for economic opportunities in the Netherlands often preserves cultural and athletic connections to the Caribbean.[49]
-------
Dick Advocaat, E pelotero di 78 aña, cu lo bira e tecnico mas bieu den historia di Mundial den su di tres torneo final despues di 1994 y 2006 (Hulanda y Sur Korea), ya pa hopi tempo a lanta un spirito atacante den su hungadornan.
---------------
Curaçao: The Blue Wave
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
----
[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curacao Chronicle (10 di yüni 2026)
Het nieuwe Curaçao thuistenue: blauw als identiteit
Het nieuwe thuisshirt staat volledig in het teken van de iconische bijnaam The Blue Wave. Het diepe blauw symboliseert de Caribische zee, de energie van het eiland en de verbondenheid van alle Curaçao-supporters wereldwijd.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
Waar het uitshirt eerder al wereldwijd opviel dankzij de kleurrijke inspiratie uit Willemstad, zet het thuistenue juist de klassieke Curaçao-kleur centraal: blauw.
--------
== Links eksterno ==
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (jingle Blue Wave of Mama Wak sung by [[Jeon]])
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
----------
* vorige versie
ta un alias informal pa e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] i un término ku ta wòrdu usá pa deskribí e ola mas amplio di sosten públiko i aktividat kultural rondó di e partisipashon di e selekshon den e Kopa Mundial di FIFA 2026.
The Blue Wave is de populaire bijnaam voor het nationale voetbalelftal van Curaçao. De term staat symbool voor de historische en succesvolle opmars van het team en de nationale trots en eenheid op het eiland.
== Nomber ==
E expresion “Ola Blauw” ta referi na e color blauw tradicional di e seleccion di Curaçao y ta wordo usa comunmente pa sostenedornan, medionan di comunicacion, y organisacionnan. E término tambe ta lanta e identidat geográfiko di Kòrsou komo un isla den Karibe i ta simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal.[1]
Konteksto di futbòl
E selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou ta representá Kòrsou den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa Federashon di Futbòl Kòrsou. E kualifikashon di e tim pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 a marka un momentu signifikante den su historia deportivo, oumentando su visibilidat tantu regionalmente komo internashonalmente.
Durante e kampaña di kualifikashon i e preparashonnan di e torneo siguiente, “The Blue Wave” a surgi komo un slogan unifikante entre sostenedónan i stakeholdernan.[1]
Nifikashon kultural
Enbolbimentu di komunidat
Den e preparashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026, vários aktividat basá riba komunidat a wòrdu organisá na Kòrsou i bou di su diáspora. Esakinan a inkluí proyekshonnan públiko di partidonan, eventonan kultural, i inisiativanan di futbòl orientá na hubentut. Aktividatnan asina a kontribuí na oumento di partisipashon públiko i visibilidat di e selekshon nashonal.[1]
Produkshon kreativo
E Blue Wave tambe a inspirá produkshon kultural i kreativo, inkluyendo músika, presentashonnan i ekspreshonnan visual sentra riba identidat nashonal i kultura di futbòl. Merkansia manera paña i bandera den koló nashonal a bira ampliamente usá komo símbolonan di sosten.[1]
Diaspora i aspektonan ekonómiko
E konsepto di The Blue Wave a wòrdu asosiá ku oumento di kompromiso di e diaspora di Kòrsou. Simpatisadonan internashonal a kontribuí na e visibilidat di e ekipo i a partisipá na eventonan ligá na e Kopa di Mundu.
Análisisnan a sugerí ku e torneo a funshoná komo un “multiplikadó di diaspora,” fortalesé konekshonnan ekonómiko i sosial entre Kòrsou i su komunidat mundial a traves di biahe, turismo i eksposishon internashonal.[1]
Herensha
E Blue Wave ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel notabel di kon partisipashon den un evento deportivo internashonal grandi por generá mobilisashon kultural i sosial mas amplio. Su impakto ta inkluí oumento di visibilidat nashonal, oumento di interes den futbòl, i e refuerso di identidat kompartí bou di e kurasoleñonan riba e isla i den eksterior.
--------
The Blue Wave is an informal alias for the Curaçao national football team and a broader socio-cultural phenomenon associated with the island’s participation in the 2026 FIFA World Cup. The term is used to describe both the team itself and the widespread mobilization of public support, cultural expression, and diaspora engagement surrounding the tournament.
Terminology
The expression “Blue Wave” refers to the traditional blue color of the Curaçao national football team. It also symbolizes a collective movement, evoking both the maritime identity of the island and a surge of national unity and pride.[1][2]
Football context
The Curaçao national football team represents Curaçao in international competitions and is governed by the Curaçao Football Federation. Its qualification for the 2026 FIFA World Cup marked a historic milestone, with Curaçao described as one of the smallest nations ever to appear on football’s biggest stage.[3]
In this context, “The Blue Wave” emerged as a widely used slogan among supporters, media, and public figures, reflecting growing national enthusiasm and international attention.[4]
Cultural movement
Public engagement
Leading up to and during the 2026 FIFA World Cup, The Blue Wave developed into a broad cultural movement within Curaçao. Media reports describe the island as being “in the grip of the Blue Wave,” with widespread participation in football-related activities and expressions of national unity.[4]
Public initiatives included fan gatherings, watch parties, and community-driven events both on the island and abroad.[5]
Festivals and events
The movement also gave rise to organized cultural programming. The Blue Wave Festival, held in the historic center of Willemstad, combined music, performances, and public celebrations tied to the national team’s World Cup participation.[6][7]
These events contributed to increased activity in urban public spaces and highlighted the intersection of sport, culture, and tourism.
Music and media
The Blue Wave inspired a range of creative outputs, including music, slogans, and social media content. A notable example is the “Blue Wave” jingle, associated with performances such as Blue Wave of Mama Wak, which circulated widely online.[8][9]
Digital platforms, including Instagram and YouTube, played a significant role in amplifying the movement and engaging younger audiences.[8][9]
Political and social significance
Political leaders and public figures have framed The Blue Wave as a symbol of national cohesion. Statements by Curaçaoan officials emphasized that the movement extends beyond football, serving to unite the population across social and geographic boundaries.[10]
The concept has been described as fostering a shared identity under the idea of “one island, one dream.”[4]
Diaspora and international reach
The Blue Wave also resonated strongly among the Curaçaoan diaspora. Events and fan initiatives were organized internationally, including in Europe, reflecting the global distribution of Curaçaoan communities.[5]
Analyses highlight that the movement contributed to increased international visibility for Curaçao and strengthened transnational connections through travel, media exposure, and economic activity linked to the World Cup.[1][3]
Legacy
The Blue Wave is regarded as an example of how participation in a major international sporting event can catalyze broader cultural and social mobilization. Its legacy includes heightened national visibility, increased engagement with football, and the reinforcement of a shared identity among Curaçaoans both on the island and abroad.
References
Curaçao’s diaspora multiplier at the 2026 World Cup
The Blue Wave: Curacao's Pride
Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage
Curaçao in de ban van de BlueWave
Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa
Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad
Blue Wave Festival losgebarsten
The Blue Wave (Instagram)
Bluewave jingle (YouTube)
Pisas: The Blue Wave gaat over meer dan voetbal
--------
== Keep list ==
* E término a bira popular desde 2024 durante e weganan di kualifikashon i e preparashonnan pa e torneo, kaminda el a simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal, orguyo i identidat.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* De Blue Wave is de naam van het nationale mannenelftal van Curaçao, maar de term staat eigenlijk voor iets veel groters: de hausse in energie, steun en saamhorigheid rond dit historische moment. Voor veel mensen staat dit namelijk voor zo veel meer dan alleen voetbal. Het gaat om de erkenning, de trots en de wereldwijde aandacht voor wat Curaçao heeft gepresteerd en waar het voor staat.<ref>[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* Kòrsou ta konsiderá un di e paisnan mas chikí den mundu ku un poblashon di aproksimadamente 158.000–160.000 habitante (segun estimashon riba 1 di yanüari 2026)<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260604.pdf Poblacion di Corsou ta crece mas cu 158.000 mientras migracion ta sigui
impulsa crecemento], Bon Dia Aruba (4 di yüni 2026)</ref>. E ta un pais konstituyente di [[Reino Hulandes]]. A FIFA member since 2011, Curaçao have spent years building towards a first World Cup appearance.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref>
Den konteksto global, esaki ta pone Kòrsou den e grupo di paisnan chikitu tantu pa poblashon komo pa superfisie (±444 km²), pero ku un nivel haltu di desaroyo humano den region Karibe.
* Bou di liderazgo di entrenadó nashonal [[Dick Advocaat]], Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan aki, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Kico ta haci e situacion aki unico? E “football passport”: Debí ku tur residente di e parti Karibense di Reino tin nashonalidat Hulandes, hungadónan ku famia Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Esaki ta komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Wales ta hunga pa Gran Bretaña.
* <ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Tur ta bibando pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan di futbol na Oropa i Merka.<ref>https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup</ref> Mayoria di e hungadónan a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbol di Hulanda i awor pa medio di reglanan di IFA pa eligibilidat Korsou por hasi un yamado riba e talentonan di diaspora.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
E tim di 26 hòmber ta konsistí kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda, aparte di Tahith Chong, kende a nase na Willemstad i a drenta e akademia di Feyenoord na edat di dies aña.<ref name="Comenencia"/>
* i koló blou tradishonal di e selekshon nashonal.??
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
* E movementu tambe a resultá den programa di aktividatnan kultural organisá, manera e Blue Wave Festival den sentro históriko di [[Willemstad]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref> E eventonan aki a kombiná músika, presentashon i selebrashonnan públiko relashoná ku e partisipashon den e Mundial.
* Apesar di e kosto altu di esaki pa presensia na Kopa Mundial, kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko lo biaha pa e partido di apertura kontra Alemania dia 14 di yuni 2026 na [[Houston]], ku paketenan di buelo charter ku ta wòrdu areglá for di e isla.<ref name="Guardian"/>
* dokumental na TV hulandes ''Curaçao en het wonder van het WK'' : [[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)
In Willemstad vinden momenteel grote Blue Wave-evenementen plaats en de binnenstad van Punda en Otrobanda is volledig in WK-sfeer aangekleed.
*De eerste dure zes punten van Curaçao zijn binnen op weg naar het WK Voetbal 2026. De Stichting Blue Wave in oprichting wil die droom daadwerkelijk (helpen) realiseren, zo weet het Antilliaans Dagblad.
<ref>https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], AD (10 juni 2024)</ref>
* Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = Pariba Little League
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}}
| liga = Kampeonato Nashonal di Beisbòl Little League di Kòrsou
}}
'''Pariba Little League''' of '''Little League Liga Pariba''' ta un organisashon di beisbòl di [[Kòrsou]] pa muchanan entre 4 i 16 aña. E asosiashon di deporte hubenil ta forma parti di e sistema internashonal di kompetensia di Little League Baseball i ta representá e área geográfiko di “Pariba” riba e isla.
Den kompetensianan ofisial, Pariba Little League ta representá pa un ekipo selekshoná, ku ta konsistí di e mihó hungadónan di e liga, kende ta kompetí kontra otro liganan di e isla (Little League Liga Pabou) i den torneonan internashonal.
== Historia i desaroyo ==
Pariba Little League ta un di e programanan importante di beisbòl hubenil na Kòrsou. Huntu ku Pabou Little League, e ta kontribuí na e desaroyo di talento lokal na Kòrsou, ku tin un reputashon fuerte den beisbòl internashonal.
Desde 1980 Kòrsou ta partisipa regularmente den torneonan di Little League, ku resultado notabel, inkluyendo un kampeonato mundial na 2004 na Merka.
== Struktura ==
Den sistema di Little League, un “Little League” no ta solamente un ekipo, sino un organisashon lokal ku timnan di diferente edat. Pa torneonan ofisial, kada liga ta selekshoná un ekipo representativo.
E liganan aki ta kompetí pa determiná kende ta representá Kòrsou. (Curacao Region Tournament)
== Kompetensia internashonal ==
Kòrsou ta partisipá den dos nivel di kompetensia: e torneo di region Karibe di Little League World Series (kualifikashon) i e Little League Baseball World Series (LLBWS) na Williamsport, Pennsylvania.
===Region Karibe (kualifikashon pa LLBWS) ===
Desde inisio di e torneo di region Karibe [[Little League World Series (Region Karibe)]] na 2001, Pariba Little League a titula kampeon di Karibe na kuater okashon: 2001, 2002, – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016
konta komo un di e liganan mas kompetitivo di Curaçao. E liga a logra varios título regional, kualifikando pa e torneo mundial den e siguiente añanan:
2001 – kampion di region Karibe
2002 – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016 – kampion di region Karibe (rekòrd perfekto den torneo)
2026 – kampion di Curaçao / klasifiká pa LLBWS
E prestashonnan aki ta mustra ku Pariba ta un liga ku ta logra resultado konsistente na nivel regional, regularmente ganando derecho pa representá Curaçao den kompetensia internashonal.
== Torneo Little League World Series ==
=== Klasifikashon ===
Na 2026, e selekshon di Pariba Little League a logra un milestone importante ora ku el a kualifiká pa e Little League Baseball World Series (LLBWS).
E klasifikashon a keda sigurá despues di ku Pariba a gana e kampionato di Curaçao kontra Pabou Little League den un seri di mihó di shete.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series Pariba Wins Regional Title, Qualifies for Little League World Series], Curacao Chronicle (13 di aprel 2026)</ref> Pariba a gana e seri ku 4-2, inkluyendo dos viktoria decisivo di 6-2 i 5-2.
Durante e torneo, e tim a logra un rèkòrt general di 5-3.
===Partisipashon===
E aparishon di 2026 ta:
e di sinku biaha ku Pariba Little League ta partisipá den LLBWS
e promé aparishon desde 2016
e promé biaha ku un tim di Curaçao ta haña entrada direkto na e bracket internashonal
Den total, lo ta e di 16 biaha ku un representashon di Curaçao ta partisipá den e torneo na Williamsport, Pennsylvania.
== Hungadónan notabel ==
Diferente hungadónan yu di Korsou ku a pasa pa Pariba Little League òf su programa a yega na [[Major League Baseball]], inkluyendo:
* [[Ceddanne Rafaela]]
* [[Ozzie Albies]]
{{Appendix}}
--------------
'''Pariba Little League''' ta un ekipo hubenil di beisbol di [[Kòrsou]].
E di dos karchi pa e 2026 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presenta pa T-Mobile (LLBWS), a wòrdu ofisialmente konkistá ora ku Pariba Little League (Willemstad, Curaçao) a sali viktorioso den e Torneo di Region di Curaçao. E aña aki ta marka e promé biaha ku un tim di Kòrsou ta gana entrada direkto na e Bracket Internashonal di LLBWS, uniendo na Australia, Canada, Mexico, Hapon – i tambe e Kampionnan di Region di Asia-Pasífiko, Karibe, Europa i Afrika, i Latino Amérika – pa forma e tereno di 10 tim internashonal ku ta kompetí den e evento.<ref>https://www.littleleague.org/world-series/2026/llbws/news/pariba-little-league-to-represent-curacao-at-the-2026-little-league-baseball-world-series-presented-by-t-mobile/</ref>
Durante henter e torneo, Pariba Little League a gana su korona ku un rèkòrt general di 5-3 pa gana su puesto na LLBWS despues di a gana e seri di kampionato di mihó di shete riba Pabao Little League pa reklamá e título di region.
Esaki lo ta e di sinku biaha ku Pariba Little League ta aparesé den LLBWS, i e promé biaha den 10 aña, ku ta data for di 2016 ora el a kaba ku un rèkòrt di 1-2.
Adicionalmente, lo ta e di 16 biaha cu un team di Curaçao lo realisa e biahe pa Williamsport, su prome aparicion cu ta data for di 1980.
Atrabes di añanan, Curaçao a laga sinti su presencia den e torneonan di LLBWS. Ku 15 aparishon anterior ku ta data for di 1980, kuater subkampeon, i un viktoria di kampionato na 2004, nan programa ta sigui prosperá. Pariba LL tambe ta kas di un kantidat di hungadó i eks-alumnonan di MLB, mas notabelmente Ceddanne Rafaela (Boston Red Sox) i Ozzie Albies (Atlanta Braves).
E skema ofisial i informashon di e wèpsait pa e LLBWS 2026 a wòrdu anunsiá, miéntras ku e enkuentronan di promé buèlta lo wòrdu kompartí meimei di yüni, ya ku e di 79 Little League Baseball World Series lo tuma lugá di 19-30 di ougùstùs 2026. Pa mas informashon tokante e LLBWS, inkluyendo rekursonan di bishitante, invitadonan spesial, i mas kòntròl largu di zomer LittleLeague.org/WorldSeries. Pa kuminsá plania bo bishita na Williamsport, bai na LittleLeague.org/Visit.
-----
WILLEMSTAD – E ekipo di Little League di Pariba a keda koroná komo kampion regional i a sigurá klasifikashon pa Little League World Series, ganando e derecho di representá Kòrsou riba esenario internashonal.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series</ref>
Pariba a gana e seri di mihó di shete ku un viktoria di 4-2 riba Pabou. E weganan desisivo a wòrdu hunga djasabra na Post 6, kaminda Pariba a entregá aktuashonnan fuerte, ganando tur dos partido 6-2 i 5-2.
Cu e titulo regional, awor Pariba lo competi den e Little League World Series na Williamsport, cu ta programa pa tuma luga di 19 pa 30 di augustus.
E tim ta kla pa sali dia 13 di ougùstùs i lo kuminsá ku preparashonnan djis despues di un periodo kòrtiku di sosiegu.
E clasificacion ta marca otro logro pa baseball hubenil na Curaçao, cu tin un tradicion fuerte den e deporte y un historia di competi exitosamente na torneonan internacional.
The Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.<ref>https://www.facebook.com/LigaPabouLittleLeague/about</ref>
------------
'''Salon di Fama di Deporte di Kòrsou''' ta e galeria di honor dediká na deportista prominente i otro personanan ku a hasi un kontribushon signifikante pa deporte na [[Kòrsou]]. E taw, ku ta administrá pa Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) — ku anteriormente tabata konosí komo Curaçao Sport Federatie (CSF) — a instala e promé miembronan den e salon di fama na 1985 pa duna rekonesimentu públiko na atletenan, entrenador, dirigente i otro figura ku a lassa un marka duradero den deporte lokal i regional.
Historia
E idea pa un salon di fama na Kòrsou a surgi como un manera pa honrá e sportistanan i lideres ku a kontribuí pa desaroyo di deporte den e Antias Hulandes. E CSF (Curaçao Sport Federatie), e organizashon sportivo máximo na esei tempu, a hunga un rol di lider den e fundashon di e salon di fama na 1985. Desde su inicio, e salon di fama a sigui rekonosé sportistanan ku a logra nivel notabel, inkluyendo partisipashon olímpiko, logronan internashonal, i kontribushon pa komunidad deportiva.
Na desember 2020, FDOK a agrega otro 10 miembronan pa elevá e total ku 85 persona ku ta forma parti di e Salon di Fama di Kòrsou, inkluindo 10 damanan i 75 homber.
Signifikashon
E Salon di Fama ta:
un forma pa preservá i celebra historia deportivo di Kòrsou
un manera pa inspirá sportistanan hoben pa trese su talento
un medio pa duna rekonesimentu formal na atletenan, entrenador, arbitro i dirigente ku a kontribuí pa desaroyo di deporte
E lista di miembronan ta rekogi figura prominente di diferente deporte, inkluindo futbol, atletismo, esgrima, natashon, baseball, softball, karate, i otro disiplinanan.
--------------------
'''Salon di Fama''' na Korsou ([[]]:inglesHall of Fame) ta un lista di individuo
== Definishon ==
Un sala di fama, muraya di fama, òf kaminata di fama ta un lista di individuonan, logronan, òf otro entidatnan, normalmente skohé pa un grupo di elektor, pa marka nan ekselensia, logronan i fama den nan ramo. Den algun kaso, e salanan di fama aki ta konsistí di salanan òf museonan real ku ta konsagrá e honradonan ku eskultura, plaka, i eksposishon di memorabilia i informashon general tokante e destinatarionan indusí. Tin bia, e plachinan di e honradonan por wòrdu kologá riba un muraya (p’esei un “muraya di fama”) òf inskribí riba un acera (manera den un “kaminda di fama”, “kaminda di streanan”, òf “avenida di fama”). Den otro kasonan, e sala di fama ta mas figurativo i ta konsistí di un lista di nòmber di personanan notabel i nan logronan i kontribushonnan. E listanan ta wòrdu mantené pa un organisashon òf komunidat, i por ta nashonal, estatal, lokal òf privá.
* inicia na 1985 pa Curacao Sport Federatie met overhandiging van gouden CSF-pin
* 2017: Federashon Deporte i Olimpiko Korsou
Toegetreden" / ingresa den Salon di fama di Korsou
== Salon di fama ==
Deporte Korsou tin lista kompletu di tur miembro di Salon di Fama di Federashon Deporte Olimpiko Kòrsou (FDOK) ku antes tabata Curacao Sport Federatie (CSF). Na 1985 a instala e prome miembronan den Salon di Fama di Korsou. Na desember 2020 a instala 10 miembro pa yega na e gran total di 85 persona di kual 10 ta dama i 75 ta kabayero.
Di e personanan aki 37 a fayesé. Di e 38 federashonnan ku ta miembro di FDOK, 22 tin un òf mas miembro den Salon di Fama.<ref>[https://www.deportekorsou.com/posts/lista-kompletu-di-miembronan-di-salon-di-fama-di-korsou-di-tur-tempu Lista kompletu di miembronan di Salon di Fama di Kòrsou di tur tempu]</ref>
{| class="wikitable sortable"
! Aña
! Imagen
! Nomber
! Deporte
! Remarke
|-
| rowspan="10" | 1985|| || [[Antoine Maduro]]<br><small>(1909–1997)</small> || Futbol ||
|-
| || [[Myrna Anselma]]<br><small>(1936–2008)</small> || [[esgrima]] ||
|-
| || [[Ergilio Hato]]<br><small>(1926–2003)</small> ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Ernest Smith ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Guillermo Haseth ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Hector Rosario<br><small>()</small> || ||
|-
| || [[Juan Isa]]<br><small>()</small> || ||
|-
| || Wilfred (Willie) Pieters<br><small>()</small> || ||
|-
| || Mordy Maduro<br><small>()</small> || futbol|| presidente di NAVU i [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]]
|-
| || Benny Leito<br><small>()</small> || landamentu||
|-
| rowspan="3" | 1986|| ||[[Bèto Adriana]]<br><small>()</small> || Futbol ||
|-
| ||[[Iyo Pimentel]]<br><small>()</small> || Tenis ||
|-
| || Clovis Lodewijks<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1987|| || Hector Curiel || ||
|-
| || Julio Rooi<br><small>()</small> || ||
|-
| || Guillaume (Sam) Buntin<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1989|| || Guillermo Pardo || Futbol ||
|-
| || Walter van Rosberg<br><small>()</small> || ||
|-
| || Pedro Willems<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1992|| || [[Enith Brigitha]] || landamentu ||
|-
| || Marcel Jose Betrian<br><small>()</small> || (hisamentu di peso) ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1994|| || Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor || futbòl ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="1" | 2023|| || [[Laicam How]] || [[karate]] ||
|-
|}
== Konmemorashon i evolushon ==
Na más reciente edishonnan di e salon di fama, FDOK a introducí un regla nobo pa permití rekonesé atletenan postumamente, inkluyendo sporthelden famós ku a falleci i ku a lòk grandi kontribushon pa deporte—un cambio ku reflehá deseo pa amplifiká acknowledge i preservashon di legado historiko. Den e selekshon di 2024 pa e ceremonia na diciembre pa postumamente honrá atletenan importante di balòn, honkbal, karate, bokso i mas.
== Organisashon ==
E Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) ta e organisashon ku koordiná e proceso di nominashon i selekshon. E federashon ta traha ku sportbondnan afiliá pa rekomendá kandidatonan i pa evaluá su merito pa ingresá den e salon di fama.
----------
* 1985: [[Antoine Maduro]], [[Myrna Anselma]] ([[esgrima]]) i [[Ergilio Hato]] ([[futbol|futbòl]]), Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro,
* 1986: [[Beto Adriano]] (gewichtheffen), [[Iyo Pimentel]] (tennis), Clovis Lodewijks (Softball) en Benny Leito (zwemmen).
* 1987: [[Hector Curiel]] (1936-2022) hisamentu di peso, Julio Rooi, Guillaume “Sam” Buntin
* 1989: Guillermo Pardo, Walter van Rosberg, Pedro Willems
* 1992: [[Enith Brigitha]] (landamentu), Marcel Jose Betrian (hisamentu di peso), Jose Maria (Jo) Mathilda (futbòl)
* 1993
* 1994: Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor (futbòl), Henry Prince (verspringen), Rafael Fernando (Raffy) Josefa (beisbol)
* 1995: Edgard Ravenstein, Urnic “Randy” Wiel, [[Jan Boutmy]] ([[esgrima]])
futbol
* 1997: Geoffrey Goede, Romoldo Martis, [[Wilhelm Canword]] (futbol?)
* 2009: Soraida Juliana, Julius Hellburg, Ricardo Elhage, Niels Liberia, Errol Rooi
* 2014: Anthony Minguel, [[Cor van Aanholt]], Esthel (Jet) Jansen, Dudley Josepa, Marguerite de Rooy-Sprock, Andres de Constancia +, Edwin Solomon, Heraclio Henriquez +, Hubert Ibi Schoop +,Victor Copra
* 2015: 2015 Maximo “Max” Paula +
* 2016: Alvin “Fichi” Fléming, Celsio Victor Polinet +, Franklin Wilfred Mathilda, Harold Daniel Laurens +, Johnny Hellmund, Raymond Rafael Martha, Wendell Prince, Wilhelm Keman
* 2017: Antonio Pedro Keller, Antonio Jose "Papy" Martina, Efigenio Adriano Braafhart, Francisco Romualdo Gomez +, Gladwin Lumeno de Lanoi, Lupe Acasia Leito, [[Pedro Basiano Matrona]] (1927-2019), futbol, Stanley Maria Francisca, Orlando Felipe Cuales
* 2019: Renato Anasagasti, Sylvanie Clarke, Henk d'Arnault, Wenfrid Jakoba, Hubert Jansen, Nazario Martijn q.e.p.d., Eric Ogenia, Eva Marie Tujeehut Suriel, Gilbert Snijders i Hubert Zimmerman.
* Eva Marie “Amy” Tujeehut-Suriel, Eric Anthony Gregorio Ogenia, Gilbert Ciro Snijders, Henk “Henky” Alfons D’Arnault, Hubert Dominicus Jansen, Hubert Simon Zimmerman, Nazario Bernardus Martijn, Renato G. Anasagasti, Sylvanie Elaine Clarke, Wenfrid “Wenny” Pablo Jakoba
* 2020: Despues ku meimei di aña FDOK den un seremonia virtual a instalá William ‘Junior’ Millerson den Salon di Fama, riba 28 di dezèmber a instalá e dies sigieunte baluarte nan: Raoul Alias (Dam), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòfbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòfbòl), Erwin Martis (Atletismo) i Ivonne Leito – Senff (Karate).<ref name=:"1">https://www.sport.cw/mas-miembro-salon-di-fama/ </ref>
* [[William Millerson]] , Raoul Alias (Dama), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòftbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòftbòl), Erwin Martis (Atletiek), Ivonne Leito-Senff (Karate)
* 2021: [[Jeanne Lopes]] (tiru)
* 2023: [[Laicam How]] ([[karate]])
== Historia ==
For di aña 1985 a kuminsá ku Salon di Fama. Franklin Mathilda ku tabata presidente e tempu ei di Curaçaose Sport Federatie (CSF) a duna inisio na esaki. E promé baluartenan deportivo ku e aña ei a drenta Salon di Fama tabata: Antoine Maduro, Ergilio Hato, Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro, Myrna Anselma, Wilfred ‘Willie’ Pieters i Juan ‘Benny’ Leito. Tur e baluartenan aki entre tantu no ta na bida mas.<ref name=:"1"/>
FDOK ta e organisashon ku a sigui CSF i ku pues ta enkargá ku e evento di Salon di Fama. E federashon ta presidí pa Jean Francisca. Sobrá miembronan di direktiva ta Efigenio Braafhart (vise presidente), Ranjit Persaud (sekretario general), Aishel Richardson (di dos sekretario general), Nelson Maria (tesorero) i Ruthsel Martina ku ta fungí komo di dos tesorero.
* 2025:Durante e anochi di FDOK Honors Night, 5 persona a keda introdusí den FDOK su salon di fama. Un di e personanan aki ta Franklin Veeris. Aki bou ta sigui parti di Franklin su historia i tambe por disfrutá di un entrevista ku Franklin Veeris.
Franklin I. P. Veeris, komo deportista a praktiká vários ramo di deporte, pero su éksitonan grandi a konsentrá komo dirigente di body building.
Komo deportista e tabata áktivo den futbòl, tènis, karate i sailing, di kua e último aki el a kompetí riba nivel Mundial. Komo dirigente den tènis el a yuda organisá dos torneo grandi (Marlboro Professional Tennis Tournament) i mas despues den body building e.o. Metry Gala Classic.
Na edat di 40 aña Frank a kuminsá train deportistanan den fitness i body building despues di a sigui kurso i seminarionan na e.o. New Jersey, Los Angeles, Miami, New York i Tampa.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = WildCats KJ74
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}} Johnny Balentina
| liga = [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Dòbel A]]
}}
'''WildCats KJ74''', antes konosí komo '''Wild Cats''', ta un di e timnan di [[beisbòl]] mas prominente den [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Liga Dòbel A]] na [[Kòrsou]]. Den añanan 1960 e tim tabata milita den liga klase A; durante di e siguiente dékada el a logra promove i, desde 1975, a bira un forsa dominante den e Liga Dòbel A, e nivel mas altu di kompetensia di beisbòl na e isla.
WildCats a gana 17 título nashonal te ku 2024, loke ta hasié e tim mas viktorioso den historia di Liga Dòbel A. El a partisipá na 43 edishon di e [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|kampeonato di Liga Dòbel A]], i tambe a representá Kòrsou den kompetensianan internashonal, manera e Seri Latinomerikano i [[Seri di Karibe]].<ref>Marco Stoovelaar, [https://catcher.home.xs4all.nl/bb23-0402-wild-cats-curacao-nips-mexico-in-second-game-caribbean-baseball-series.htm WildCats Curaçao nips Mexico in second game Caribbean Series], international baseball headlines</ref><ref>David Venn, [https://www.mlb.com/news/curacao-team-brings-loaded-roster-to-2024-caribbean-series From Little League to Caribbean Series, Curaçao's roster has chemistry], mlb.com (2 di febrüari 2024)</ref>
E kambio di nòmber di klup a tuma lugá pa honra [[Kenley Jansen]], un picher profeshonal di Kòrsou ku a hunga e mayor parti di su karera pa Los Angeles Dodgers, usando e kamisa ku número 74.
== Lista di Honor ==
===Liga Dòbel A===
'''Kampeon (17)''':
* 1975, 1976, 1977, 1978, 1980, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2016, 2017, 2021, 2022
'''Supkampeon (11)''':
* 1979, 1981, 1982, 1986, 1987, 2004, 2013, 2014, 2015, 2018, 2020
== (Eks)-pelotero konosí ==
* [[Ruderly Manuel]]
* [[Diegomar Maxwell]]
* [[Dudley Leonora]]
== Link eksterno ==
* [https://www.flashscore.com/team/wildcats-kj74/YJuwLdD3/ Profil WildCats KJ74]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
Mientras ku añanan spesífiko di nan viktorianan di kampionato i finalisashonnan di subkampeon no ta lista ampliamente den e fuentenan disponibel, ta tuma nota ku e Wild Cats tabata un forsa dominante den e liga for di su inisio na 1975. Nan a representá Curaçao tambe den kompetensianan internashonal, manera e Serie Latino Amerikano 2018 i e Serie di Karibe 2020.
The '''Wild Cats''' baseball team, also known as WildCats KJ74, is one of the most successful clubs in the Curaçao National Championship AA League. They have secured 17 national championships, making them the team with the most titles in the league's history through 2022.
YouTube
+4
Flashscore
+4
Wikipedia
+4
Baseball Reference
While specific years of their championship victories and runner-up finishes are not comprehensively listed in the available sources, it's noted that the Wild Cats have been a dominant force in the league since its inception in 1975. They have also represented Curaçao in international competitions, such as the 2018 Latin American Series and the 2023 Caribbean Series.
-------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ruderly Rubino Manuel''' (☆ [[26 di ougùstùs]] [[1990]] na [[Kòrsou]]) ta un picher profeshonal di beisbòl. E tabata miembro di e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda pa e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017.<ref>{{Cite web|url=http://mlb.mlb.com/wbc/2013/teams/index.jsp?team=ned&team_id=878|title = Team}}</ref>
He was born on the 26th of August of 1990 in Willemstad, Curaçao. He's a local baseball star and started his career off by pitching for the Groot Kwartier Stars. He has also pitched for the Royal Scorpions in Curaçao and currently pitches for the Wildcats KJ74 Guardian Group. He has also pitched for 2 teams abroad, Sparta-Feyenoord from the Dutch Hoofdklasse in 2011 and for De Angelis North East Knights from the Italian Baseball League in 2012. He has also been part of the Kingdom of the Netherlands baseball team that played in the 2017 World Baseball Classic. Bonbini to Ruderly Manuel, who will also take part in Curaçao Baseball Week 2017!⚾️🇨🇼🔥
{{Appendix}}
--------------
{{Databox}}
'''Wimbleton''' ta un kompetensia internashonal di tènis, organisá pa e Federashon Internashonal di Tènis (ITF).
{{Appendix}}
[[Category:Deporte|Tènis]]
---------------------
{{Databox}}
'''Federashon di Atletismo di Kòrsou''' of '''Curaçao Atletiek Bond''' (CAB), Curaçao Athletics Federation, ta e órgano nashonal ku ta organisá atletismo na Kòrsou. E organisashon a wòrdu establesé originalmente na 1966, i e presidente di e asosiashon ta for di 2017 Willem Cordilia[1].
no.wiki:Federashon di Atletismo Kòrsou no ta miembro kompletu di CACAC, Konfederashon di Atletismo Sentroamerikano i Karibense, pero sí ta partisipá na Weganan CARIFTA. Curaçao tambe tabata e organisadó di e Weganan CARIFTA 2017.[2]
== Klupnan ==
E Federashon di Atletismo di Kòrsou ta reuní diesdos klup di atletismo afiliá: Curacao Master Athletics, Batavus, Cheetah, Deportivo San Kristof, the Eagles, Go Fast, New Revolution, Olympic, Rising Stars, Sloke, Sparta i Trupial.[3]
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox deportista
| variante = c
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 1,88 m
| peso = 77 kg
| deporte = Atletismo
| disciplina = 400 meter
| entrenado =
| debut =
| nacionalidad deportivo = [[File:Flag of the Netherlands Antilles (1986–2010).svg|25px|border]] [[Antias Hulandes]]<br/ >{{NLD}}
| wo = {{lista horizontal|
*2020}}
| bista medaya =
{{bista medaya}}
{{bista medaya rij|Weganan Olímpiko|0|1|0}}
{{bista medaya rij|Weganan Mundial Indoor Atletismo|0|0|2}}
}}
'''Liemarvin Bonefacia''' (☆ [[16 di aprel]] [[1990]] na [[Willemstad]]) ta un atleta di Kòrsou i un atleta olímpiko. E ta spesialisá den 400 meter i a representá [[Antias Hulandes]] te su disolushon na 2010.
Representando [[Hulanda]] Bonevacia a gana e medaya di plata den 4 x 400 m na [[Weganan Olimpico|Weganan Olímpiko]] 2020 na Tokyo, huntu ku [[Terrence Agard]], Tony van Diepen y Ramsey Angela.
== Link eksterno ==
* [https://worldathletics.org/athletes/netherlands/terrence-agard-14180980 Terrence Agard riba World Athletics]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Agard, Terrence}}
[[:Category:Deporte]]
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Atleta Olimpico]]
-----------------------
'''Randolph Benito (Johnny) Balentina''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1971]] na [[Willemstad]]) ta un pelotero hulandes ku a kompetí na tres okashon konsekutivo den [[Weganan Olimpico di Zomer|Weganan Olímpiko]]. El a partisipa na ‘Atlanta 1996’, ‘Sydney 2000’ i ‘Atenas 2004’. Na e okashonnan ei, e catcher drechi di e klup di beisbol Neptunus a termina ku e [[tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]], tambe konosí komo ''Tim di Reino'', na di seis (1996 i 2004) i e di sinku lugá (2000).
{{Appendix|2=
* [https://www.honkbalsite.com/ Nederlandse honkbalsite]
* [https://web.archive.org/web/20161202214838/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ba/johnny-balentina-1.html Profil di Johnny Balentina]
}}
{{DEFAULTSORT:Balentina, Randolph}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba|Bela]]
[[:Category:Atleta Olimpico|Bela]]
--------------
== Aanvulling [[Seri di Karibe]] ==
=== Kampeon segun wega final ===
Kuminsando ku e edishon di 2013 a introdusí un kampeonato kaminda e dos ekipo ku e mihó rekort di gana i pèrdè for di e promé etapa di e torneo di round-robin ta topa pa determiná e kampeon. Den edishon 2013, e promé buelta tabata konsistí di 12 wega i kada tim a enfrentá e otro timnan dos biaha, un komo home klup i e otro komo un ekipo di bishita; for di edishon 2014, ku e regreso di ekiponan di Cuba na e torneo, e promé etapa a ser kambia pa un round robin di 10 wega kaminda kada tim ta enfrentá e otro ekiponan un biaha.
{|class="sortable wikitable" width="100%"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Manager
|-
|[[2013]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Yaquis de Obregón
|style="text-align:center"|4–3 (18)
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Leones del Escogido
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Eddie Díaz
|-
|2014
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Isla di Margarita]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Naranjeros de Hermosillo
|style="text-align:center"|7–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Indios de Mayagüez
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Matías Carrillo
|-
|2015
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] [[San Juan]]
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Vegueros de Pinar del Río
|style="text-align:center"|3–2
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Tomateros de Culiacán
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Alfonso Urquiola
|-
|2016
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Venados de Mazatlán
|style="text-align:center"|5–4
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Tigres de Aragua
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Juan José Pacho
|-
|2017
|{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1–0 (10)
|{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2018
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px]] [[Guadalajara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|9–4
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2019
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] [[Siudad di Panama|Siudat di Panama]]
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Toros de Herrera
|style="text-align:center"|3–1
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Leñadores de Las Tunas
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Manuel Rodríguez
|-
|2020
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Toros del Este
|style="text-align:center"|9–3
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Cardenales de Lara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Lino Rivera
|-
|2021
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mazatlán
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|style="text-align:center"|4–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Criollos de Caguas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Félix Fermín
|-
| 2022
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Colombia.svg|25px|border]] Caimanes de Barranquilla
|style="text-align:center"|4-1
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Gigantes del Cibao
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] José Mosquera
|-
|2023
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Caracas]] i [[La Guaira]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Leones del Caracas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] José Offerman
|-
|2024
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Ozzie Guillén
|-
|2025
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mexicali
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2026
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2027
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|
|style="text-align:center"|
|
|
|}
{|class="sortable wikitable"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Mánager!!Rekort
|-
|2013
|{{MEX}} Hermosillo
|{{MEX}} Yaquis de Ciudad Obregón
|style="text-align:center"|4-3 (18)
|{{DOM}} Leones del Escogido
|{{DOM}} Eddie Díaz
|style="text-align:center"|4-3
|-
|2014
|{{VEN}} [[Isla Margarita]]
|{{MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]
|style="text-align:center"|7-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Indios de Mayagüez]]
|{{MEX}} Matías Carrillo
|style="text-align:center"|4-2
|-
|2015
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|Cuba}} [[Pinar del Río (béisbol)|Vegueros de Pinar del Río]]
|style="text-align:center"|3-2
|{{bandera|México}} [[Tomateros de Culiacán]]
|{{bandera|Cuba}} Alfonso Urquiola
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2016|2016]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|MEX}} [[Venados de Mazatlán]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|5-4
|{{bandera|VEN}} [[Tigres de Aragua]]
|{{bandera|MEX}} Juan José Pacho
|style="text-align:center"|6-0
|-
|2017
|{{MEX}} Culiacán
|{{bandera|Puerto Rico}} Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1-0 (10)
|{{bandera|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2018|2018]]
|{{bandera|México}} [[Jalisco]]<ref>[https://www.jalisco.gob.mx/es/prensa/noticias/64267 Presenta Gobernador Serie del Caribe Jalisco 2018]</ref>
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|style="text-align:center"|9-4
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|4-2
|-
|[[Serie del Caribe 2019|2019]]
|{{bandera|Panamá}} [[Panamá (ciudad)|Panamá]]
|{{bandera|Panamá}} [[Toros de Herrera]]
|style="text-align:center"|3-1
|{{bandera|Cuba}} [[Las Tunas (béisbol)|Leñadores de Las Tunas]]
|{{bandera|Panamá}} Manuel Rodríguez
|style="text-align:center"|4-1
|-
|[[Serie del Caribe 2020|2020]]
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Toros del Este]]
|style="text-align:center"|9-3
|{{bandera|VEN}} [[Cardenales de Lara]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Lino Rivera
|style="text-align:center"|6-1
|-
|[[Serie del Caribe 2021|2021]]
|{{bandera|MEX}} [[Mazatlán]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|{{bandera|República Dominicana}} Félix Fermín
|style="text-align:center"|7-0
|-
|[[Serie del Caribe 2022|2022]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|Colombia}} [[Caimanes de Barranquilla]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|República Dominicana}} [[Gigantes del Cibao]]
|{{bandera|Colombia}} José Mosquera
|style="text-align:center"|5-2
|-
|[[Serie del Caribe 2023|2023]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Caracas]] y [[La Guaira]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|Venezuela}} [[Leones del Caracas]]
|{{bandera|República Dominicana}} José Offerman
|style="text-align:center"|6-3
|-
|[[Serie del Caribe 2024|2024]]
|{{bandera|Estados Unidos}} [[Miami]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|{{bandera|Venezuela}} Oswaldo Guillén
|style="text-align:center"|7-1
|-
| 2025
|{{MEX}} [[Mexicali]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2026|2026]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2027|2027]]
|{{bandera|México}} [[Hermosillo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|}
==Partisipante==
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Promé edishon
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Kòrsou
|style="text-align:center"|2023
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{DOM}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal Dominikano
|style="text-align:center"|1970
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{MEX}}
| Liga di Mexico Pasifiko
|style="text-align:center"|1971
|-
|{{NCR}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Nicaragua
|style="text-align:center"|2024
|-
|{{PAN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Panameño
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff"|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[Puerto Rico]]
|Liga di Beisbòl Profeshonal Roberto Clemente
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff" |{{VEN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Venezuelano
|style="text-align:center"|1949
|}
* {{color box|#ccddff|border=silver}} miembro di Caribbean Professional Baseball Confederation
=== Partisipante den pasado ===
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Prome edishon
! Ultimo edishon
|-
| rowspan=3 |{{CUB}}
| Liga Cubano
|style="text-align:center"|1949
|style="text-align:center"|1960
|-
| Seri Nashonal Cubano
|style="text-align:center"|2014
|style="text-align:center"|2019
|-
|Liga Elite Cubano
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Klase AA di Kòrsou
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{COL}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal di Colombia
|style="text-align:center"|2020
|style="text-align:center"|2023
|}
===Nota===
*{{note label|PAN|a|a}} After the [[1960 Caribbean Series|1960 tournament]], Panama would not appear in another Caribbean Series until [[2019 Caribbean Series|2019]].
*{{note label|VEN|b|b}} Venezuela's LVBP was replaced by the [[Liga Occidental de Béisbol Profesional]] for the 1960 tournament
== Edishonnan ==
==Series==
{|class="wikitable"
|-
!Ana!!Luga!!Kampeon!!Manager!!Rekort
|-
|[[1949 Caribbean Series|1949]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]]|| [[Mike Guerra|Fermin Guerra]] ||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1950 Caribbean Series|1950]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PAN}} [[Carta Vieja Yankees]]|| [[Wayne Blackburn]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1951 Caribbean Series|1951]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]]|| [[George Scales]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1952 Caribbean Series|1952]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Habana (Cuban League)|Leones del Habana]]|| [[Mike González (catcher)|Mike González]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1953 Caribbean Series|1953]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (2)|| [[Buster Clarkson]]||style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1954 Caribbean Series|1954]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]]|| [[Mickey Owen]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1955 Caribbean Series|1955]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (3)|| [[Herman Franks]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1956 Caribbean Series|1956]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]]|| [[Oscar Rodríguez (baseball)|Oscar Rodríguez]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1957 Caribbean Series|1957]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]]|| [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1958 Caribbean Series|1958]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]] (2) || [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1959 Caribbean Series|1959]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]] (2)|| [[Clemente Carreras]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1960 Caribbean Series|1960]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]] (2)|| [[Tony Castaño]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|1961–1969|| colspan="4" style="text-align:center;" | None held
|-
|[[1970 Caribbean Series|1970]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]]|| [[Carlos Pascual (baseball)|Carlos Pascual]]||style="text-align:center;"|7–1
|-
|[[1971 Caribbean Series|1971]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]]|| [[Manny Mota]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1972 Caribbean Series|1972]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Leones de Ponce (baseball)|Leones de Ponce]]|| [[Frank Verdi]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1973 Caribbean Series|1973]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (2)|| [[Tommy Lasorda]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1974 Caribbean Series|1974]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (2)|| [[Bobby Wine]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1975 Caribbean Series|1975]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Vaqueros de Bayamón (baseball)|Vaqueros de Bayamón]]|| [[José Pagán]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1976 Caribbean Series|1976]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] & [[Santiago de los Caballeros|Santiago]] ||{{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]|| [[Cananea Reyes]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1977 Caribbean Series|1977]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (3)|| [[Buck Rodgers]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1978 Caribbean Series|1978]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]]|| [[Rene Lachemann]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1979 Caribbean Series|1979]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]] (2)|| [[Willie Horton (baseball)|Willie Horton]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1980 Caribbean Series|1980]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (4)|| [[Del Crandall]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1981 Caribbean Series|1981]]|| colspan="4" style="text-align:center;"|None held
|-
|[[1982 Caribbean Series|1982]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Leones del Caracas]]|| [[Chico Carrasquel]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1983 Caribbean Series|1983]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Lobos de Arecibo]]|| [[Ron Clark (baseball)|Ron Clark]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1984 Caribbean Series|1984]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]]|| [[Rubén Amaro, Sr.|Rubén Amaro]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1985 Caribbean Series|1985]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (5)|| [[Terry Collins]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1986 Caribbean Series|1986]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Maracaibo]]||{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]|| [[Cananea Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1987 Caribbean Series|1987]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (3)|| [[Ramón Avilés]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1988 Caribbean Series|1988]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]|| {{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]]|| [[Phil Regan (baseball)|Phil Regan]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1989 Caribbean Series|1989]]|||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]] (2)|| [[Pete Mackanin]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1990 Caribbean Series|1990]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (2)|| [[Felipe Alou]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1991 Caribbean Series|1991]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (6)|| [[John Roseboro]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1992 Caribbean Series|1992]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]] (2)|| [[Pat Kelly (catcher)|Pat Kelly]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1993 Caribbean Series|1993]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (4)|| [[Mako Oliveras]]||{ style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1994 Caribbean Series|1994]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (7)|| [[Casey Parsons]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1995 Caribbean Series|1995]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI}} [[Senadores de San Juan]]|| [[Luis Meléndez (baseball)|Luis Meléndez]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1996 Caribbean Series|1996]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]]|| [[Francisco Estrada]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1997 Caribbean Series|1997]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]]|| [[Mike Quade]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1998 Caribbean Series|1998]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (2)|| [[Tony Peña]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1999 Caribbean Series|1999]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (8)|| [[Dave Jauss]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[2000 Caribbean Series|2000]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (5)|| [[Mako Oliveras]] (2)||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2001 Caribbean Series|2001]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (3)|| [[Félix Fermín]] || style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2002 in baseball|2002]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]] (2)|| [[Francisco Estrada]] (2) || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2003 Caribbean Series|2003]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (4)|| [[Félix Fermín]] (2)||style="text-align:center;"|6–1
|-
|[[2004 Caribbean Series|2004]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (9)|| [[Manny Acta]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2005 Caribbean Series|2005]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlán]]|| [[Juan José Pacho]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2006 Caribbean Series|2006]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Valencia, Carabobo|Valencia]] and [[Maracay]]||{{flagicon|VEN}} [[Leones del Caracas ]] (2)|| [[Carlos Subero ]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2007 Caribbean Series|2007]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (5)|| [[Félix Fermín]] (3)||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2008 Caribbean Series|2008]]||{{flagicon|DOM}} [[Santiago de los Caballeros|Santiago]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (10)|| [[Héctor de la Cruz]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2009 Caribbean Series|2009]]||{{flagicon|MEX}} [[Mexicali]]||{{flagicon|VEN}} [[Tigres de Aragua]] || [[Buddy Bailey]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2010 Caribbean Series|2010]]||{{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (3)|| [[Ken Oberkfell]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2011 Caribbean Series|2011]]||{{flagicon|PRI}} [[Mayagüez, Puerto Rico|Mayagüez]]||{{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]]|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddie Díaz]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2012 Caribbean Series|2012]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (4)|| [[Ken Oberkfell]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2013 Caribbean Series|2013]] || {{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]] || {{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]] (2)|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddy Díaz]] (2)||style="text-align:center;"|4–3
|-
|[[2014 Caribbean Series|2014]] || {{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]] || {{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]] (2)|| [[Matías Carrillo]]||style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2015 Caribbean Series|2015]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] || {{flagicon|CUB}} [[Pinar del Río (baseball)|Vegueros de Pinar del Río]] || [[Pinar del Río (baseball)#Past and present stars|Alfonso Urquiola]] ||style="text-align:center;"|3–3
|-
|[[2016 Caribbean Series|2016]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlan]] (2)|| [[Juan José Pacho]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2017 Caribbean Series|2017]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]] || {{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (4) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]]||style="text-align:center;"|3−3
|-
|[[2018 Caribbean Series|2018]]||{{flagicon|MEX}} [[Guadalajara]] ||{{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (5) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]] (2)||style="text-align:center;"|4−2
|-
|[[2019 Caribbean Series|2019]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]] ||{{flagicon|PAN}} [[Toros de Herrera]]|| Manuel Rodríguez||style="text-align:center;"|4−1
|-
|[[2020 Caribbean Series|2020]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] ||{{flagicon|DOM}} [[Toros del Este]] || Lino Rivera ||style="text-align:center;"|6−1
|-
|[[2021 Caribbean Series|2021]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (6) || [[Félix Fermín]] (4) ||style="text-align:center;"|7−0
|-
|[[2022 Caribbean Series|2022]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|COL}} [[Caimanes de Barranquilla]]|| José Mosquera || style="text-align:center;" |5−1
|-
|[[2023 Caribbean Series|2023]]||{{flagicon|VEN}} [[Caracas]] and [[La Guaira]] || {{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (11)|| [[Jose Offerman]] || style="text-align:center;" |6−3
|-
|[[2024 Caribbean Series|2024]]
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|{{flagicon|VEN}} [[Tiburones de La Guaira]]
| [[Ozzie Guillén]]
|style="text-align:center;" |7−1
|}
* Selekshon Curacao Suns 2024 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2024/01/29/zeventien-internationals-koninkrijksteam-met-curacao-suns-naar-serie-del-caribe/</ref>
update: Jonathan Schoop; nieuw Jeremi Profar & Roger Bernadina (en.wiki)
* Selekshon Korsou 2023 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2023/01/31/internationals-met-curacaose-kampioen-naar-caribbean-series/</ref>
------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{DEFAULTSORT:Thode, Kiri}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Deporte]]
* 2013:Kiri Thode is in Duitsland wereldkampioen geworden van de Professional Windsurfers Association (PWA) Freestyle Windsurfing. Het is voor het eerst dat een windsurfer uit Bonaire wereldkampioen is geworden van de Freestyle competitie. Het is ook de eerste wereldtitel voor Thode.<ref>Belkis Osepa, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2013/10/09/wereldkampioenen-bonaire-warm-onthaald/ Wereldkampioenen Bonaire warm onthaald], Caribisch netwerk, 9 di oktober 2013</ref>
* 2020? video Children of the Wind ku rumanan Tonky i Taty Frans - dokumentario basa riba e bida di tres mucha homber Boneriano cu a conquista mundo cu nan teknika y trikinan innovativo riba nan plank di windsurf . E pelicula a gana premio na ....
de.wiki: Kiri Thode (geboren 26 februari 1991 in Kralendijk ) is een windsurfer op Bonaire . Hij behoort tot de beste freestylesurfers van de afgelopen jaren en werd in 2013 wereldkampioen in deze discipline .
------------------------------
{{Databox}}
'''Jurswailly (Ailly) Luciano''' (☆ [[25 di mart]] [[1991]] na [[Kòrsou]]) ta un eks-hungadó di "handbal" hulandes-kurasoleño i internashonalista. E tabata hunga den posicion derechista.
== Bida ==
Ailly Luciano a nase na Korsou i te edat di kuater ana tabata biba na Boka Sami. Ku su mayornan el a muda pa [[Hulanda]]. Su promé klup di handball tabata Papendrechtse DES'72. Komo teenager e ta switch pa e klup HV Quintus, hungango den e division di honor hulandes.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref> Desde 2011 e ta milita pa e klup franses Metz Handball den e divishon femenino franses mas haltu. E ta konosi pa su rapides. Huntu ku su klup el a titula kampeon nashonal di Fransia na 2013, 2014, 2016, 2017, 2018 i 2019. Na ana 2013, 2015, 2017 en 2019 e klup ta gana e Kopa di Fransia. Tambe na 2013 ta alkansa e final di e kampeonato oropea pero ta sufri un derota di e klup danes Team Tvis. Holstebro . Na 2021 e ta pone un fin na su karera deportivo pa dedika su mes na su In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro nl wiki:In maart 2016 tijdens het OKT in Metz (Frankrijk) is er een historisch hoogtepunt voor Luciano en het Nederlandse handbal, ze kwalificeerden zich voor het eerst voor de Olympische Spelen. Doordat de wedstrijd om het brons verloren werd van de huidige wereldkampioen Noorwegen (23-36), eindigden ze uiteindelijk op de vierde plaats.
== Selekshon hulandes ==
Debuut Oranje 15 mei 2012 Nederland – Groot-Brittannië 40-15 in Panningen
Komo internashonalista el a forma parti di e selekshon femenino di [[Hulanda]], hasiendo su debut durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. El a partisipa den 55 wega internashonal. Na 2016 el a representa Hulanda na e Weganan olimpiko na [[Rio de Janeiro]].<ref>https://www.ad.nl/dordrecht/papendrechtse-ex-international-ailly-luciano-stopt-met-handbal-eindelijk-tijd-om-te-puberen~a0830d73/ Papendrechtse ex-international Ailly Luciano stopt met handbal: ‘Eindelijk tijd om te puberen’], AD (9 di ougustus 2020)</ref> Ze maakte deel uit van het Nederlandse damesteam dat als vierde eindigde in handbal op de Olympische Zomerspelen van 2016 in Rio de Janeiro , Brazilië .
Handbalster Ailly Luciano heeft besloten haar interlandcarrière te beëindigen en gaat daarom niet mee met het Nederlands damesteam naar het Europees kampioenschap handbal in Zweden. "Ik heb op de Olympische Spelen gestaan, dat vind ik prachtig, maar voor mijn idee zit er niet meer in. Om weer vier jaar te knokken richting de Spelen zie ik niet zitten. Ik vind het goed geweest. Ik wil mijn levensdoelen oppakken."
De 25-jarige speelster uit Papendrecht kwam in augustus met het Nederlands damesteam uit op de Olympische Spelen in Rio de Janeiro en eindigde als vierde. Luciano, die speelt voor het Franse Metz, speelde 56 interlands voor Oranje en scoorde daarin 115 keer.<ref>[https://www.rijnmond.nl/nieuws/148285/handbalster-luciano-beeindigt-interlandcarriere Handbalster Luciano beëindigt interlandcarrière], Rijnmond (4 november 2016)</ref>
== Link eksterno ==
* [[http://history.eurohandball.com/ec/cl/women/2020-21/player/536101/Jurswailly+Luciano Jurswailly Luciano na European Handball Association]]
{{Appendix}}
In 2011 verhuisde de 1,71 meter lange rechtsbuiten naar het Franse eersteklasser Metz Handball , met wie ze in 2013 het kampioenschap en de beker won en de finale van de EHF Cup bereikte , waar ze verloren van de Deense club Team Tvis. Holstebro . Een seizoen later won ze opnieuw het kampioenschap. Ze won ook de Franse beker in 2015, 2017 en 2019 en het Franse kampioenschap in 2016, 2017, 2018 en 2019. In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro .
hunga den posishon derecho
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
Luciano a hasi su debut pa e selekshon hulandes durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. [3]
speelt voor Metz Handbal in de LFH Division 1 Féminine en voorheen het Nederlands dameshandbalteam . Ze nam deel aan het WK handbal dames 2013 in Servië , samen met de rest van het Nederlands elftal. [1] [2]
Luciano na nase na Korsou i a lanta na Boka Sami te edat di kuater ana. dorp Sint Michiel gewoond. Ku su mayornan el a muda pa Hulanda. Aki ta tabata hunga pa e klup HV Quintus.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html
Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref>
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
------------------------
'''Robert (Joy) Hosé''' (☆ [[14 di febrüari]] [[1949]] na - [[23 di òktober]] [[2023]] na [[Willemstad]] ) tabata un hungadó di pinpòn di [[Kòrsou]] di fama legendario. E tabata kampeon di Kòrsou di 1966 te 1972 i a optené varios título na Antia i internashonalmente, entre otro na 1971 kampeon latinoamerikano na [[Paraguai|Paraguay]].
== Biografia ==
Joy Hosé a nase na Kòrsou den e famia Hosé-Pimentel. E tin un ruman muhé i dos ruman hòmber. Su ruman mayó [[Humphrey Hosé|Humphrey]] tabata aktivo komo tenista profeshonal i su omo [[Iyo Pimentel]] tambe tabata tenista internashonal.
---------------
* Tim e Reino
=== Kampeonato Oropeo ===
{| class="wikitable" style=text-align:center
! Edishon
| 1954 || 1955 || 1956 || 1957 || 1958 || 1960 || 1962 || 1964 || 1965 || 1967 || 1969 || 1971 || 1973 || 1975 || 1977 || 1979 || 1981
|1983
|-
! Resultado
| * || * || {{oro}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || * || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{zilver}} || {{zilver}} || {{zilver}} ||{{goud}}
|{{zilver}}
|-
|
|-
! Edishon
| 1985 || 1987 || 1989 || 1991 || 1993 || 1995 || 1997 || 1999 || 2001 || 2003 ||[[EK Honkbal 2005|2005]]||[[EK Honkbal 2007|2007]]||[[EK Honkbal 2010|2010]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2012|2012]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2014|2014]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2016]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2019]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2021]]
|-
! Prestatie
|{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}
|-
|
|-
! Editie
| [[Europees kampioenschap honkbal 2023|2023]]
|-
! Prestatie
| {{brons}}
|}
: * <small>In 1954, 1955 en 1967 geen deelname.</small>
=== Kopa Interkontinental ===
{| class="wikitable"
! Editie
| 1983 || 1999 || 2002 || 2006 || [[Intercontinental Cup honkbal 2010|2010]]
|-
! Prestatie
| 4e || 8e || 8e || {{zilver}} || {{zilver}}
|}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Pabao Little League''' ta un ekipo di beisbol hubenil (10-12 ana) di Korsou ku a titula kampeon di karibe na .. okashon i tabata kampeon mundial na 2004. E ta forma parti di
e Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.
Winning the Caribbean Region Championship and making its 11th trip to Williamsport for the 2023 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presented by T-Mobile, is Pabao Little League (Willemstad, Curaçao) thanks to a 6-0 victory over the Dominican Republic in the championship game.
With its victory, Pabao LL will be returning to the LLBWS with the country’s 15th overall appearance in hopes to defend its International Championship title earned in 2022. Since the country’s first tournament appearance in 1980, Curaçao has maintained a winning record, 46-25, with a World Series championship in 2004 and three runner-up finishes in 2005, 2019, and 2022.
Pabao LL finished the Caribbean Region tournament with an unblemished 6-0 record, outscoring its opponents, 47-4, with four shutout performances.
With the first-round matchups of the 2023 LLBWS announced on June 6, Pabao LL will play Australia, represented by Hills Little League, in Game 5 on Thursday, Aug. 17 at 1 p.m. ET at Volunteer Stadium.
The 2023 Little League Baseball World Series, Presented by T-Mobile, is set to take place August 16-27. More information about the 2023 Little League World Series tournaments, including full schedules and downloadable brackets, can be found at LittleLeague.org/WorldSeries.
WILLEMSTAD- Djaweps , 10 di ougùstùs 2023 den oranan di mèrdia, e selekshon di Little League Liga Pabou kampion di Karibe a biaha pa Williamsport (USA), pa partisipá den e Kampionato Mundial di Beisbòl Little League. E kampionato Mundial di hóbennan di 11 i 12 aña lo start dia 16 i lo terminá dia 27 di ougùstùs 2023.
RBC Royal Bank, representá pa Sharier Dorand manera ta e kaso ku tur selekshon, tabata presente pa duna e selekshon sostén i deseá e delegashon éksito. E sigiente hungadónan ta forma parti di e selekshon.
{{Appendix}}
---------------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Dudley Guniberto Josefa''' (☆ [[1958]]) ta un [[karate]]ka di [[Kòrsou]]. Deportista – Dirigente Tékniko. a nasé na aña 1958. Dudley na aña 1967 kuminsá práktika deporte di yudo ku su 9 aña serka ..
== Bida i karera ==
.. a lanta na Kòrsou.
== Medaya ==
* 1987: [[Image:Med 2.png|Plata]] - Kampeonato hulandes
{{Appendix}}
{{Commonscat|Didi Gregorius}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64548365|titulo=Didi Gregorius}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://web.archive.org/web/20111005161849/http://www.honkbalsite.com/nederlandsteam/marieksongregorius.html Profil riba Honkbalsite]
* [https://www.baseball-reference.com/minors/player.cgi?id=gregor003mar Statistik Didi Gregorius]
}}
{{DEFAULTSORT:Gregorius, Didi}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
[[Category:Hulanda]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Sherry Sophia Veronica Howell''' (☆ [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un atleta kurasoleño.
Sherry Howell - Eckerd College, Softball and Volleyball
Howell played four years of softball and volleyball for Eckerd College from 1990 to 1993. She graduated in 1993 with a double major of Business Management and Psychology. The native of Curacao, Neth. Antilles, was a pitcher, a shortstop and centerfielder. She was a four-time All-America in softball, was named to the South Region team four times and the All-SSC team four times. Howell won or shared player-of-the-year honors twice in the conference and concluded her athletic career by being selected the SSC female athlete-of-the-year for the 1992-93 season. Howell holds the NCAA, Division II career batting average in softball at .524, is third in career slugging average at .921, 13th in home runs with 29 and second in single season highest batting average at 629. She led the nation in hitting as a senior and also doubles percentage. Howell led the conference in batting average four different years. In 1999, she represented her country in the World Games in Japan. Howell, who is fluent in six languages, was named All-Conference in volleyball two of the four years she played.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Howell, Sherry}}
[[Category:Hende]]
---------------
{{Commonscat|Josh Palacios}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1131860420|titulo=Josh Palacios}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Palacios, Josh}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
-------------------------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] di 1958 te 2010 na wega y torneonan internacional. E tabata kai bou di [[Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie|NAVU]], ku tabata konsisti di [[Kòrsou]] i [[Boneiru]] despues ku [[Aruba]] a separa na 1986.
en.wiki:The Netherlands Antilles national football team (Dutch, "Nederlands-Antilliaans voetbalelftal"; Papiamentu, "Selekshon Antiano di futbòl") was the national team of the former Netherlands Antilles from 1958 to 2010. It was controlled by the Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie. The NAVU consisted of Curaçao and Bonaire. Aruba split in 1986 and has its own team.
The Netherlands Antilles team never qualified for the FIFA World Cup. The country managed to come third in the CONCACAF championships of 1963 and 1969; during the 1963 tournament they were unofficial football world champions for four days after beating Mexico and before losing to Costa Rica.[1]
== Reforma di Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues [[Boneiru]] a bira miembro interino di CFU i [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Mira tambe ==
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Antias Hulandes]]
-------------
The '''Curaçao national football team''' ({{lang-nl|Curaçaos voetbalelftal}}; [[Papiamento language|Papiamentu]]: ''Selekshon di Futbòl Kòrsou'') represents [[Curaçao]] in [[FIFA|International]] [[association football|football]] and is controlled by the [[Curaçao Football Federation]] (Federashon Futbòl Kòrsou; FFK).<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| url-status = dead| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Following a constitutional change that allowed its predecessor, the [[Curaçao and Dependencies|Colony of Curaçao and Dependencies]] to become a unified [[constituent state|constituent country]] consisting of several island territories as the [[Netherlands Antilles]] and its dissolution in 2010, Curaçao has played under a new constitutional status as a separate constituent country since 2011.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=Gg1hDgAAQBAJ&pg=PA121 |title=Football and the Boundaries of History: Critical Studies in Soccer |editor=Elsey, Brenda |editor2=Pugliese, Stanislao G. |year=2017 |page=121 |isbn=9781349950065 |publisher= Springer |access-date=25 June 2019}}</ref>
Both FIFA and CONCACAF recognize the Curaçao national team to be the direct and sole successor of the dependant [[Territory of Curaçao national football team|Curaçao (1921–1958)]] and the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles national football]] teams.<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao] at [[FIFA]] official website</ref><ref>[https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curaçao] at [[CONCACAF]] official website</ref><ref>[https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html] at [[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|RSSSF]]</ref>
==History==
{{Further|Territory of Curaçao national football team|Netherlands Antilles national football team}}
The first national football team to bear the name Curaçao was the [[Territory of Curaçao national football team]], which made its debut in 1924 in an away match against neighboring [[Aruba national football team|Aruba]], a match which the Territory of Curaçao won four to nil.
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Seleccion nacional di futbol di Aruba''' ta e ekipo di [[futbol]] cu ta representa [[Aruba]] na wega y torneonan internacional, manera na e weganan di cualificacion pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] y den Copa Caribe. Tur tramite pa e seleccion ta bou encargo di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]], funda na 1932 y afilia na [[Union Futbol di Caribe|CFU]], [[CONCACAF]] y [[FIFA]] desde 1988.
The '''Aruba national football team''' ([[Dutch language|Dutch]]: Arubaans voetbalelftal; [[Papiamento language|Papiamento]]: Seleccion Arubano di futbol) is the national team of [[Aruba]], it was founded in 1932 and is affiliated with the Caribbean Football Union (CFU), CONCACAF and [[FIFA]] (since 1988) and is controlled by the [[Aruba Football Federation|Arubaanse Voetbal Bond]].
==History==
Between 1924 and 1933, Aruba only played against [[Curaçao national football team|Curaçao]], although these matches are not considered official.<ref>{{cite web |last1=Courtney |first1=Barrie |title=Aruba - List of International Matches |url=https://www.rsssf.org/tablesa/aruba-intres.html |website=RSSSF}}</ref> Aruba participated in its first tournament at the [[1955 CCCF Championship]], where they finished in 5th place. In 1958, Aruba became part of the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles]] until their secession in 1986.
Following its split from the Netherlands Antilles, the [[Aruba Football Federation]] was affiliated in 1988 with [[CONCACAF]] and [[FIFA]]. Aruba entered qualifying for the [[1989 Caribbean Cup]], and in its first group match it suffered the worst defeat in its history, at the hands of [[Trinidad and Tobago national football team|Trinidad and Tobago]], which crushed them 11–0. They played their first World Cup qualifying match against the [[Dominican Republic national football team|Dominican Republic]] as part of the [[1998 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|1998 World Cup qualifying]]. Aruba has participated in all the qualifying tournaments for the World Cup since, without being able to get past the first qualifying round.
Aruba has also yet to qualify for the [[Caribbean Cup]]. However, they showed some progress in the preliminary round of the [[2014 Caribbean Cup]] by getting two wins against [[Turks and Caicos national football team|Turks and Caicos]] (1–0) and [[British Virgin Islands national football team|British Virgin Islands]] (7–0), the latter being the biggest victory in its history. These results allowed them to reach 120th place in the FIFA World Ranking for the month of June 2014, their best ranking to date. Following these victories, Aruba lost 2–0 against [[French Guiana national football team|French Guiana]] and were eliminated.
Aruba began their [[2018 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|2018 World Cup qualification]] in the second round against [[Barbados national football team|Barbados]], losing 2–0 at home and 1–0 away, however FIFA ruled that Barbados had fielded an ineligible player, giving Aruba a 3–0 second leg victory and advancing them to the third round. Despite that, in the next round they were defeated again, this time by [[Saint Vincent and the Grenadines national football team|Saint Vincent and the Grenadines]] who won 3–2 on aggregate. Aruba failed to progress in the [[2022 FIFA World Cup qualification – CONCACAF First Round|2022 World Cup qualifiers]], finishing 4th in the first round.
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Aruba]]
E selekshon di Boneiru a kuminsa komo tim nashonal despues ku e tim antiano a keda disolbé na òktober 2010. E ta partisipa tur aña den e Torneo ABCS, kual na 2011 e ta gana sorpresivamente derotando Aruba 4-3 durante e tanda di penalty despues di un empate di 2:2 den final.[4]
-------------------------------------
'''Selekshon nashonal di futbòl di Sürnam''' ta e tim di [[futbol|futbòlista]] ku ta representa [[Sürnam]]. E ta kai bou di .........., ku ta miembro di [[Caribbean Football Union|CFU]] i miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Historia ==
E selekshon di Sürnam a kuminsa komo tim nashonal
==== Torneo ABCS ====
{| class="wikitable collapsible" width=50% style="text-align: center;font-size:90%;"
!colspan=8|Boneiru den torneo ABCS
|-
!width=45%|Aña
!width=25%|Lugá
!width=8%|W
!width=8%|G
!width=8%|E
!width=8%|P
!width=8%|GF
!width=8%|GC
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2010||di kuater ||2||0||1||1||5||7
|- bgcolor=gold
|{{SUR}} 2011||'''kampeón'''||2||1||1||0||5||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{ABW}} 2012||di kuater ||2||0||0||2||2||17
|- bgcolor=#cc9966
|{{CUW}} 2013||di tres ||2||1||0||1||2||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{SUR}} 2015||di kuater ||2||0||0||2||1||7
|- bgcolor=silver
|{{CUW}} 2021||supkampeón||2||1||0||1||4||4
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2022||di kuater ||2|| ?|| 0 || ? || 1 || 5
|-
!'''Total'''||'''6/6'''||14||3||2||7||20||46
|}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =148545934|titulo=Selección de fútbol de Bonaire}}
{{References}}
}}
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Surnam]]
Na de staatkundige hervormingen binnen het Koninkrijk der Nederlanden van 10 oktober 2010 en na afronding van het kwalificatietoernooi van de Caribbean Cup 2010 ging het Nederlands-Antilliaans voetbalelftal over in het Curaçaos voetbalelftal. Bonaire werd een paar jaar later voorlopig lid van de Caraïbische Voetbalunie CFU en op 19 april 2012 geassocieerd lid van de CONCACAF, en kan daarom in de toekomst inschrijven voor de Caribbean Cup.
Het Bonairiaans voetbalelftal is een team van voetballers dat Bonaire vertegenwoordigt. Bonaire is niet aangesloten bij de FIFA en kan daarom niet deelnemen aan het wereldkampioenschap. Bonaire doet jaarlijks mee aan het ABCS-toernooi, dat het in 2011 verrassend won.
The '''Bonaire national football team''' ({{lang-nl|Bonairiaans voetbalelftal}}; {{lang-pap|Selekshon Bonerianu di futbòl}}) is the national football team of the [[Caribbean]] island of [[Bonaire]], a [[Public body (Netherlands)|public body]] of the [[Netherlands]]. It is under the control of the [[Bonaire Football Federation]]. It became a member of the [[Caribbean Football Union|CFU]] and an associate member of CONCACAF on 19 April 2013.<ref name="CFU Facebook">{{cite web|title=CFU Facebook|url=https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|publisher=Caribbean Football Union|access-date=13 June 2014|archive-date=7 December 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191207213742/https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|url-status=live}}</ref><ref name="Congress takes key step in transparency">{{cite web|title=Congress takes key step in transparency|url=http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0,,12813~3150654,00.html|publisher=CONCAF|access-date=20 April 2013|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20130423234254/http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0%2C%2C12813~3150654%2C00.html|archive-date=23 April 2013}}</ref><ref name="Member Associations: Bonaire">{{cite web|title=Member Associations: Bonaire|url=http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|publisher=Caribbean Football Union|access-date=22 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029193820/http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|archive-date=29 October 2013|url-status=dead}}</ref> after which it became a full CONCACAF member on 10 June 2014<ref name="Ordinary Congress finalized">{{cite web|title=Ordinary Congress finalized|url=http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|publisher=CONCACAF.com|access-date=10 June 2014|date=10 June 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140612210312/http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|archive-date=2014-06-12|url-status=dead}}</ref> The team can participate in the [[CONCACAF Gold Cup]] and [[Caribbean Cup]] because of their membership in the confederation and sub-confederation.<ref name="Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership">{{cite web|title=Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership|date=20 April 2013|url=http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|publisher=Non-FIFA football|access-date=22 April 2013|archive-date=29 October 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029203911/http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|url-status=live}}</ref> However, Bonaire is not a member of [[FIFA]] and therefore can not compete in the [[FIFA World Cup]] or other FIFA events.<ref name="Sport en spel">{{cite web|title=Sport en spel|url=http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|publisher=beautiful-bonaire.nl|access-date=22 October 2014|language=nl|archive-date=22 October 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141022212953/http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|url-status=live}}</ref><ref name="What is CONCACAF?">{{cite web|title=What is CONCACAF?|url=http://www.concacaf.com/page/History|publisher=CONCACAF|access-date=21 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130406031852/http://www.concacaf.com/page/History|archive-date=2013-04-06|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =61824225|titulo=Miguel Pourier}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Pourier, Miguel}}
[[:Category:Antias Hulandes]]
[[:Category:Hende]]
-----------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] na wega y torneonan internacional, manera na .......
== Reforma Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl ]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues Boneiru a bira miembro interino di CFU i desde 19 di aprel [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]], i den futuro por inskribí pa [[Kopa di Oro]].
{{Appendix}}
[[:Category:Beisbol]]
[[:Category:Kòrsou]]
ta kambio na selekshon nashonal di KorsouOorspronkelijk heette het "Honkbal Nederlandse Antillen Nationaal Team", maar op 10 oktober 2010 werd de Nederlandse Antillen als regering ontmanteld (details zijn " Nederlandse Antillen "), de naam van het nationale team werd ook gewijzigd in "Curaçao Nationaal Team ".
en.wiki" The '''Netherlands Antilles national baseball team''' was a national team of the [[Netherlands Antilles]] and was controlled by the Netherlands Antillean Baseball Federation. It represented the former nation in senior-level men's international competition.
The Netherlands Antilles team was distinct from the [[Netherlands national baseball team]].
The Netherlands Antilles were represented in twelve [[Baseball World Cup]]s. Their highest finish was 7th place.<ref name="bjarkman worldcup">[[#refBjarkman|Bjarkman 2005]], pp.416–39</ref>
--------
'''Seleccion nacional di baseball di Aruba''' ta e team di [[Beisbòl|baseball]] cu ta representa Aruba na wega y torneonan internacional, manera na [[Weganan Panamericano]].
{{America baseball teams}}
{{National sports teams of Aruba}}
-----------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
== Historisch overzicht ==
{| class="wikitable sortable"
! WK-jaar
! Gastland(en)
! Aantal deelnemers
! Wereldkampioen
! Uitslag van de finale
! 2e plaats
! 3e plaats
! 4e plaats
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1930|1930]]'''
| {{UY}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URU}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1930|4 – 2]]
| {{ARG}}
| {{USA}}
| {{YUG}}
|-
| '''1934''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1934 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ITA}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1934|2 – 1 <small>n.v.</small>]]
| {{TCHf}}
| {{GER-1935f}}
| {{AUTf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1938|1938]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1938 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FRA}}
| style="text-align: center;" | 15
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1938|4 – 2]]
| {{HUN}}
| {{BRA}}
| {{SWE}}
|-
| '''1942'''
| colspan="7" | ''Kansela pa motibu di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]''
|-style="background: #D0E6FF;"
|-
| '''1946'''
| colspan="7" | ''Afgelast vanwege de Tweede Wereldoorlog''
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1950|1950]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1950 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR-1889}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URUf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1950|2 - 1]]
| {{BRA}}
| {{SWE}}
| {{ESP}}
|-
| '''1954''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1954 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CH}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1954|3 – 2]]
| {{HUN-1949f}}
| {{AUTf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1958|1958]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1958 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{SE}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1889f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1958|5 – 2]]
| {{SWEf}}
| {{FRAf}}
| {{FRGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1962|1962]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1962 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CL}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1962|3 – 1]]
| {{TCHf}}
| {{CHIf}}
| {{YUGf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1966|1966]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1966 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{EN}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ENGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1966|4 – 2 <small>n.v. </small>]]
| {{FRGf}}
| {{PORf}}
| {{URS-1955f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1970|1970]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1970 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1968f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1970|4 – 1]]
| {{ITAf}}
| {{FRGf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1974|1974]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1974 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE-1949-WD}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1974|2 – 1]]
| {{NEDf}}
| {{POLf}}
| {{BRA-1968f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1978|1978]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1978 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{AR}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1978|3 – 1 <small>n.v. </small>]]
| {{NEDf}}
| {{BRA-1968f}}
| {{ITAf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1982|1982]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1982 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ES}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1982|3 – 1]]
| {{FRGf}}
| {{POLf}}
| {{FRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1986|1986]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1986 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1986|3 – 2]]
| {{FRGf}}
| {{FRAf}}
| {{BELf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1990|1990]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1990 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{IT}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1990|1 – 0]]
| {{ARGf}}
| {{ITAf}}
| {{ENGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1994|1994]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1994 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{US}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1994|0 – 0 <small>n.v. (P: 3-2)</small>]]
| {{ITAf}}
| {{SWEf}}
| {{BULf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1998|1998]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1998 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1998|3 – 0]]
| {{BRAf}}
| {{CROf}}
| {{NEDf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2002|2002]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2002 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{KR}}<br />{{JP}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2002|2 – 0]]
| {{GERf}}
| {{TURf}}
| {{KORf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2006|2006]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2006 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2006|1 – 1 <small>n.v. (P: 5-3)</small>]]
| {{FRAf}}
| {{GERf}}
| {{PORf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2010|2010]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2010 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ZA}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ESPf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2010|1 – 0 <small>n.v.</small>]]
| {{NEDf}}
| {{GERf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2014|2014]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2014 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{GERf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2014|1 – 0 <small>n.v. </small>]]
| {{ARGf}}
| {{NEDf}}
| {{BRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2018|2018]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2018 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{RU}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2018|4 – 2]]
| {{CROf}}
| {{BELf}}
| {{ENGf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2022|2022]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2022 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{QA}}
| style="text-align: center;" | 32
|
|
|
|
|
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2026|2026]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2026 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CA}}<br />{{MX}}<br />{{VS}}
| style="text-align: center;" | 48
|
|
|
|
|
|}
----------------
gs6z3yj93rt4yjysfw14h8kcu57so3h
193747
193746
2026-06-14T12:22:40Z
Caribiana
8320
193747
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], ora Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024 e nòmber "Blue Wave" a wòrdu menshoná den korant [[Antilliaans Dagblad]] komo un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026.<ref name=:"0"/> E ekspresion aki probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> "Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, pero tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé tambe komo “Los Azules” i “De Blauwen”.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátikada di futbòl, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den Reino Hulandes ku un poblashon relativamente chikí (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
For di e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su potensial kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente rondanan, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera Jamaica i Trinidad & Tobago. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra [[Jamaica]], a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B den e kualifikashon.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio a karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref>
Un faktor oportuno úniko tabata ku a paisnan Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
Kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Agravante ta ku Kòrsou ta e pais mas chikitu pa logra kualifikashon den historia di Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> hecho ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta skòmel entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 su ranking tabata nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref> Histórikamente, su ranking mas altu tabata na yüli 2017 ku posishon nr. 68.
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haya formashon deportivo na Hulanda i ta biba pafor di Kòrsou unda nan ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití hungadónan pa representá un pais si nan tin konekshon familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes, ku un solo nashonalidad hulandes, ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat importante di hungadó di e selekshon tabata aktivo den liganan hulandes manera Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel relativamente altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]], kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e proseso di kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta duna un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá tantu na Kòrsou komo den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat ku raisnan di Kòrsou ta relativamente grandi (± 144.814 persona).<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural. Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su komunidatnan den eksterior.
Estimashonnan ta indiká ku miles di fanátiko a biaha pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial, reflehando e alkanse internashonal di e movementu.
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashconá ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den e sentro di [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, ku un kombinashon di deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/>
E aktividatnan aki a forma parti di un esfuerso mas amplio pa integrá e partisipashon deportivo ku promoshon kultural i ekonómiko.
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo. Esaki ta inkluí músika, arte visual, kontenido digital i merkansia promoshonal.
Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Entre otro, e artista [[Jeon]] a lansa e kansion “Mama Wa (The Blue Wave)”, ku ta reflehá e orguyo kolektivo rondó di e logro deportivo. Ademas, diferente produkto manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular. Institushonnan manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] a kontribuí tambe, por ehèmpel ku emision di moneda konmemorativo pa marka e kualifikashon históriko.
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analista i observadónan a interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E fenómeno ta mustra kon deporte por sirbi komo un medio pa unifiká diferente grupo den sosiedat i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
Ademas, e movementu a kontribuí na visibilidat internashonal di Kòrsou, i por wòrdu interpretá komo un forma di "nation branding", unda e imagen di e pais ta wòrdu fortalesé riba un plataforma global.<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[:Kategoria:Futbol na Kòrsou]]
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
-----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E beinam aki a bira popular durante e weganan eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], ora e selekshon a logra kualifiká pa promé bes den su historia pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Dor di su impakto “Blue Wave” ta referí no únikamente na e tim, sino tambe na un fenómeno sosial i kultural, simbolisando un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal rondó di e preparashon pa i partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial di FIFA 2026, organisá na Merka, Canada i México.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref> Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Nòmber ==
Blue Wave por ta un nòmber ku e bini di e fanatikada komo e nòmber di kariño di nos selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> E ekspreshon ta un referensia na e laman ku ta rondoná e pais insular Kòrsou.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé varios nomber alternativo manera ''Los Azules'' i ''De Blauwen'', ku ta referí na e koló blou tradishonal di e selekshon. Na mes momentu, e nòmber Blue Wave tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento di entusiasmo popular i unidat nashonal.
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momento históriko. Durante e proseso aki, “Blue Wave” a bira un lema unifikante ku reflehá e entusiasmo kresiente rondó di e ekipo.
Den uso komun, e término ta wòrdu empleá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan pa deskribí e movementu di sosten rondó di e selekshon nashonal di Kòrsou.
Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
Esei ta e nòmber pa ‘The Blue Wave’, e movementu ku a wòrdu poné den moveshon – inkluyendo e nombramentu di Advocaat na kuminsamentu di e aña aki – ku e meta prinsipal di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA 2026. E selekshon nashonal maskulino di Kòrsou nunka promé no a partisipá den un Kopa di Mundu. Yega na e Kopa di Oro ta un promé paso importante pa logra e meta ei.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
== Konteksto deportivo ==
[[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|right|120px|Logo Guinness World Records]]
Kòrsou, un pais outónomo denter di [[Reino Hulandes]] ku un poblashon di 158.006 habitante (1 di yanüari 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie di 444 km², ta e pais mas chikí ku a logra kualifiká pa un Kopa Mundial di FIFA te ku 2026.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Guinness Book of Records a rekonosé e hecho aki dia 14 di yüni 2026, ora di e partido Korsou kontra di Alemania na Houston.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Kòrsou a bira miembro di FIFA na 2011 i su selekshon nashonal a demostra progreso konstante den añanan siguiente.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> E ekipo a gana atenshon regional despues di su prestashon na CONCACAF Gold Cup 2019, unda e a yega e kuarto final.
Kòrsou a gana atenshon internashonal den kompetensianan manera [[Kopa Oro di CONCACAF]], unda e a logra yega e buelta di kuarto final (2019), mustrando su kapasidat kompetitivo den region.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou a yega na un posishon entre e top 80–90 di mundu (variabel segun aña), loke ta konsiderá un logro importante pa un pais di su grandura. Despues di e wega amistoso kontra Eskosia dia 30 di mei 2026 e ranking di Kòrsou ta nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E ekipo===
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momentu históriko di eksito ku ta relashoná na algu faktor. E selekshon ta konsistí kasi kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda ku a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbòl di Hulanda i tur ta biba pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan na Oropa, Merka i Asia. Entre e 26 hungadó solamente uno, [[Tahith Chong]], a nase na [[Willemstad]], pero a drenta e akademia di Feyenoord na Hulanda for di un edat hòben.<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Den temporada 2025/26, ocho hungadó selektá a hunga den Eredivisie, e liga mas altu na Hulanda, i kuater den Eerste Divisie. Dos hungadó a representá Hulanda anteriormente den se selekshon senior.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
Te ku 2023, sifranan di CBS Hulanda a mustra 144.814 persona di orígen di Kòrsou ta biba na Hulanda.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref> E uso di hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA i a kontribuí signifikativamente na nivel kompetitivo di e tim. Futbolistanan hulandes ku raisnan di Kòrsou ta permiti pa hunga pa Kòrsou pasobra nan tin nashonalidat hulandes.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref> Di akuerdo ku e regulashon di FIFA, hungadónan por hunga pa un pais na kua nan ta konektá pa medio di nan mayor òf welonan. Komo ku Kòrsou ta un pais outónomo dentro di Reino Hulandes, e hungadónan aki mesora ta kumpli ku e eksigencia di nashonalidat pa e selekshon nashonal.
Otro faktor tabata e oportunidat úniko ku a surgi ora Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]] (78), kende a asumí e posishon aki na 2024, a hunga un papel importante den e kualifikashon. Bou di su liderazgo Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan di FIFA, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Debí ku residente di Karibe Hulandes tin nashonalidat hulandes, hungadónan ku raisnan di Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Un situashon komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Gales ta hunga pa Inglatera.
Ku partisipashon di Kòrsou, Advocaat a bira un di e entrenadónan mas eksperensiá den historia di Kopa Mundial komo el a yega di partisipa tantu ku Hulanda (Kopa Mundial 1994 na Merka) komo ku [[Surkorea]] (Kopa Mundial 2006 na Alemania). El a selekta un tim final pa Kopa Mundial sin kambio.??
===Eliminatorio ===
Riba vèlt, Blue Wave ta un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].
Den e fase di apertura di e eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou tabatin un recort di 100% den su grupo, despues di a derotá [[Sint Lucia|St. Lucia]], Aruba, Barbados y mas notablemente Haiti ku 5-1. Den e di tres buelta e nashonnan mas establesé, Jamaica i Trinidad & Tobago, a para den nan kaminda den un grupo ku tambe tabata inkluí Bermuda. Kenji Gorré a skor den e viktoria krusial di 2-0 kontra Jamaica dia 10 di òktober 2025 na kas i Bermuda a wòrdu derotá 7-0 dia 13 di novèmber 2025.<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref>
Ku forsa nan a logra pasa dia 18 di november 2025 ku Gorre remplasando Dick Advocaat komo coach, ounke tabatin nervio ora Jamaica a haña un penalti den tempu di leshon ku a wòrdu anula despues di un konsulta di video ku asistente di rèfri. Kòrsou a terminá den top di grupo B di e kampaña di kualifikashon.<ref name=:"2"/>
== Enbolbimentu di komunidat ==
Durante e preparashon pa Kopa Mundial desde november 2025, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda. Esakinan a inkluí evento di fanátikonan di Blue Wave, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.
Diáspora i alkanse internashonal
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wordu organisá na diferente pais, kontribuyendo na un oumento di visibilidat global.
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wòrdu organisá na diferente pais, inkluyendo den Oropa i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].
E partisipashon den e Mundial a kontribuí na un oumento di visibilidat global di Kòrsou i a fortalesé konekshonnan entre Kòrsou i su diáspora, inkluyendo traves di turismo i atenshon mediátiko.
Esakinan a pone enfasis riba e interkonekshon entre [[deporte]], [[kultura]] i [[turismo]].
E partisipashon públiko a krese visiblemente, i e evento a kontribuí na fortalesementu di un sentido di unidad nashonal. Kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko for di Korsou lo ta presente na Houston pa e partido di apertura kontra Alemania. Alrededor di tres kuart di e kantidat ei ta wòrdu sperá pa e otro weganan di grupo.<ref name="Guardian"/>
=== Evento i festivalnan ===
E fenómeno “Blue Wave” a resultá den un programa di evento kultural organisá manera festival i selebrashonnan públiko den sentro históriko di [[Willemstad]]. E aktividatnan aki a kombiná deporte, músika i turismo.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref>
Aktualmente eventonan grandi di Blue Wave ta tumando lugá na Willemstad, i e sentronan di siudat di Punda i Otrobanda ta kompletamente dekorá den un ambiente di Kopa di Mundu.
===Produkshon kreativo===
E movimiento a inspirá produkshon kreativo manera músika, arte visual i kontenido digital. Plataformanan sosial a hunga un papel importante den su difushon, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Kòrsou a klasifiká, e artista musikal [[aruba]]no [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'' (The Blue Wave), un kansion dediká na e Blue Wave, e nomber di kariño di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná.
Tur selekshon nashonal tin un himno. Pa Korsou, e banda di zonido ei ta “Bluewave,” un kantika komo himno nashonal pa e selekshon, ku ta komposita i kanta pa e artista musikal arubano Jeon, den ritmo [[kompa]] i produsí pa Steve Andreas. El a kuminsá komo un petishon simpel. El a krese bira un gritu di reunion. Ku tempu, el a yuda kombertí “Bluewave” den un apodo ku e sostenedónan ta usa pa e selekshon nashonal mes.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Merkansia manera bandera i otro material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.
Centrale Bank van Curacao en Sint Maarten (CBCS) ta lansa dos moneda commemorativo special pa honra clasificacion historico di seleccion di futbol di Curacao pa Mundial di Futbol. Ta trata di un moneda di plata di cinco florin y un moneda di cincuenta cent.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
Merkansia manera bandera i paña den koló nashonal a bira símbolonan visibel di sosten.
Un kompania produktor a reporta un demanda fuerte pa bandera di Kòrsou ademas di produktonan promoshonal relashona cu Kopa Mundial, inKluyendo e programashon di e weganan, sticker pa bentana, banner y borchinan pa pone banda di kaminda.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref>
Komo identidat nobo e selekshon a haña un uniform nobo pa weganan na kas: e kamisa ta kompletamente den blou dediká na Blue Wave. E blou profundo ta simbolisá Laman Karibe, e energia di e isla, i e unidat di tur sostenedó di Kòrsou rònt mundu.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
== Nifikashon sosial i polítiko ==
“Blue Wave” a wòrdu interpretá komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union i orguyo kolektivo.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un forma di fortalecé visibilidat internashonal i imagen di Kòrsou.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un medio pa reforsá identidat nashonal (''nation branding'') i visibilidat internashonal.
Figuranan públiko i lídernan polítiko a deskribí “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union, ekspresá den lema manera “un isla, un soño”.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di con un logro deportivo por generá un movimiento sosial i kultural mas amplio.
Su impakto inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término a keda komo un símbolo di e periodo di orguyo kolektivo ligá na e Mundial 2026.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta ser konsiderá komo un ehèmpel kon un evento deportivo internashonal por generá un movementu kultural i sosial mas amplio.
Su impakto ta inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre kurasoleñonan riba e isla i den diáspora
E término a keda wordu usa komo un símbolo di e periodo di mobilidat i orguyo kolektivo ligá na e partisipashon di Kòrsou den e Kopa Mundial 2026.
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
---------------
Op het veld is de Blue Wave een afspiegeling van Curaçao: expressief, zelfverzekerd en met een natuurlijk gevoel voor ritme, een mix van Caribische creativiteit en Europese structuur. Onder de hoede van de nieuwe hoofdcoach Fred Rutten (een van de meest gerespecteerde voetbalmanagers van Nederland met ervaring bij PSV Eindhoven, FC Twente, Shalke 04, Feyenoord en Anderlecht), zet het elftal de opmars voort die het de WK-kwalificatie heeft opgeleverd.
De Blue Wave staat voor een gevoel van trots en saamhorigheid dat gedeeld wordt door iedereen die Curaçao hoog in het vaandel heeft en reikt tot ver buiten het eiland, waaronder tot de Curaçaose gemeenschappen in het Caribische gebied, Europa, Noord-Amerika, Latijns-Amerika en daarbuiten.
------
grokipedia Juninho Bacuna: Despite their Dutch birthplace, the family's Curaçaoan roots influenced Bacuna's decision to represent the island nation internationally, following Leandro's precedent in prioritizing heritage over birthplace eligibility for the Netherlands senior team.[49] This background underscores a pattern among Curaçaoan-Dutch families, where migration for economic opportunities in the Netherlands often preserves cultural and athletic connections to the Caribbean.[49]
-------
Dick Advocaat, E pelotero di 78 aña, cu lo bira e tecnico mas bieu den historia di Mundial den su di tres torneo final despues di 1994 y 2006 (Hulanda y Sur Korea), ya pa hopi tempo a lanta un spirito atacante den su hungadornan.
---------------
Curaçao: The Blue Wave
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
----
[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curacao Chronicle (10 di yüni 2026)
Het nieuwe Curaçao thuistenue: blauw als identiteit
Het nieuwe thuisshirt staat volledig in het teken van de iconische bijnaam The Blue Wave. Het diepe blauw symboliseert de Caribische zee, de energie van het eiland en de verbondenheid van alle Curaçao-supporters wereldwijd.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
Waar het uitshirt eerder al wereldwijd opviel dankzij de kleurrijke inspiratie uit Willemstad, zet het thuistenue juist de klassieke Curaçao-kleur centraal: blauw.
--------
== Links eksterno ==
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (jingle Blue Wave of Mama Wak sung by [[Jeon]])
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
----------
* vorige versie
ta un alias informal pa e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] i un término ku ta wòrdu usá pa deskribí e ola mas amplio di sosten públiko i aktividat kultural rondó di e partisipashon di e selekshon den e Kopa Mundial di FIFA 2026.
The Blue Wave is de populaire bijnaam voor het nationale voetbalelftal van Curaçao. De term staat symbool voor de historische en succesvolle opmars van het team en de nationale trots en eenheid op het eiland.
== Nomber ==
E expresion “Ola Blauw” ta referi na e color blauw tradicional di e seleccion di Curaçao y ta wordo usa comunmente pa sostenedornan, medionan di comunicacion, y organisacionnan. E término tambe ta lanta e identidat geográfiko di Kòrsou komo un isla den Karibe i ta simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal.[1]
Konteksto di futbòl
E selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou ta representá Kòrsou den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa Federashon di Futbòl Kòrsou. E kualifikashon di e tim pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 a marka un momentu signifikante den su historia deportivo, oumentando su visibilidat tantu regionalmente komo internashonalmente.
Durante e kampaña di kualifikashon i e preparashonnan di e torneo siguiente, “The Blue Wave” a surgi komo un slogan unifikante entre sostenedónan i stakeholdernan.[1]
Nifikashon kultural
Enbolbimentu di komunidat
Den e preparashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026, vários aktividat basá riba komunidat a wòrdu organisá na Kòrsou i bou di su diáspora. Esakinan a inkluí proyekshonnan públiko di partidonan, eventonan kultural, i inisiativanan di futbòl orientá na hubentut. Aktividatnan asina a kontribuí na oumento di partisipashon públiko i visibilidat di e selekshon nashonal.[1]
Produkshon kreativo
E Blue Wave tambe a inspirá produkshon kultural i kreativo, inkluyendo músika, presentashonnan i ekspreshonnan visual sentra riba identidat nashonal i kultura di futbòl. Merkansia manera paña i bandera den koló nashonal a bira ampliamente usá komo símbolonan di sosten.[1]
Diaspora i aspektonan ekonómiko
E konsepto di The Blue Wave a wòrdu asosiá ku oumento di kompromiso di e diaspora di Kòrsou. Simpatisadonan internashonal a kontribuí na e visibilidat di e ekipo i a partisipá na eventonan ligá na e Kopa di Mundu.
Análisisnan a sugerí ku e torneo a funshoná komo un “multiplikadó di diaspora,” fortalesé konekshonnan ekonómiko i sosial entre Kòrsou i su komunidat mundial a traves di biahe, turismo i eksposishon internashonal.[1]
Herensha
E Blue Wave ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel notabel di kon partisipashon den un evento deportivo internashonal grandi por generá mobilisashon kultural i sosial mas amplio. Su impakto ta inkluí oumento di visibilidat nashonal, oumento di interes den futbòl, i e refuerso di identidat kompartí bou di e kurasoleñonan riba e isla i den eksterior.
--------
The Blue Wave is an informal alias for the Curaçao national football team and a broader socio-cultural phenomenon associated with the island’s participation in the 2026 FIFA World Cup. The term is used to describe both the team itself and the widespread mobilization of public support, cultural expression, and diaspora engagement surrounding the tournament.
Terminology
The expression “Blue Wave” refers to the traditional blue color of the Curaçao national football team. It also symbolizes a collective movement, evoking both the maritime identity of the island and a surge of national unity and pride.[1][2]
Football context
The Curaçao national football team represents Curaçao in international competitions and is governed by the Curaçao Football Federation. Its qualification for the 2026 FIFA World Cup marked a historic milestone, with Curaçao described as one of the smallest nations ever to appear on football’s biggest stage.[3]
In this context, “The Blue Wave” emerged as a widely used slogan among supporters, media, and public figures, reflecting growing national enthusiasm and international attention.[4]
Cultural movement
Public engagement
Leading up to and during the 2026 FIFA World Cup, The Blue Wave developed into a broad cultural movement within Curaçao. Media reports describe the island as being “in the grip of the Blue Wave,” with widespread participation in football-related activities and expressions of national unity.[4]
Public initiatives included fan gatherings, watch parties, and community-driven events both on the island and abroad.[5]
Festivals and events
The movement also gave rise to organized cultural programming. The Blue Wave Festival, held in the historic center of Willemstad, combined music, performances, and public celebrations tied to the national team’s World Cup participation.[6][7]
These events contributed to increased activity in urban public spaces and highlighted the intersection of sport, culture, and tourism.
Music and media
The Blue Wave inspired a range of creative outputs, including music, slogans, and social media content. A notable example is the “Blue Wave” jingle, associated with performances such as Blue Wave of Mama Wak, which circulated widely online.[8][9]
Digital platforms, including Instagram and YouTube, played a significant role in amplifying the movement and engaging younger audiences.[8][9]
Political and social significance
Political leaders and public figures have framed The Blue Wave as a symbol of national cohesion. Statements by Curaçaoan officials emphasized that the movement extends beyond football, serving to unite the population across social and geographic boundaries.[10]
The concept has been described as fostering a shared identity under the idea of “one island, one dream.”[4]
Diaspora and international reach
The Blue Wave also resonated strongly among the Curaçaoan diaspora. Events and fan initiatives were organized internationally, including in Europe, reflecting the global distribution of Curaçaoan communities.[5]
Analyses highlight that the movement contributed to increased international visibility for Curaçao and strengthened transnational connections through travel, media exposure, and economic activity linked to the World Cup.[1][3]
Legacy
The Blue Wave is regarded as an example of how participation in a major international sporting event can catalyze broader cultural and social mobilization. Its legacy includes heightened national visibility, increased engagement with football, and the reinforcement of a shared identity among Curaçaoans both on the island and abroad.
References
Curaçao’s diaspora multiplier at the 2026 World Cup
The Blue Wave: Curacao's Pride
Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage
Curaçao in de ban van de BlueWave
Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa
Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad
Blue Wave Festival losgebarsten
The Blue Wave (Instagram)
Bluewave jingle (YouTube)
Pisas: The Blue Wave gaat over meer dan voetbal
--------
== Keep list ==
* E término a bira popular desde 2024 durante e weganan di kualifikashon i e preparashonnan pa e torneo, kaminda el a simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal, orguyo i identidat.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* De Blue Wave is de naam van het nationale mannenelftal van Curaçao, maar de term staat eigenlijk voor iets veel groters: de hausse in energie, steun en saamhorigheid rond dit historische moment. Voor veel mensen staat dit namelijk voor zo veel meer dan alleen voetbal. Het gaat om de erkenning, de trots en de wereldwijde aandacht voor wat Curaçao heeft gepresteerd en waar het voor staat.<ref>[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* Kòrsou ta konsiderá un di e paisnan mas chikí den mundu ku un poblashon di aproksimadamente 158.000–160.000 habitante (segun estimashon riba 1 di yanüari 2026)<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260604.pdf Poblacion di Corsou ta crece mas cu 158.000 mientras migracion ta sigui
impulsa crecemento], Bon Dia Aruba (4 di yüni 2026)</ref>. E ta un pais konstituyente di [[Reino Hulandes]]. A FIFA member since 2011, Curaçao have spent years building towards a first World Cup appearance.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref>
Den konteksto global, esaki ta pone Kòrsou den e grupo di paisnan chikitu tantu pa poblashon komo pa superfisie (±444 km²), pero ku un nivel haltu di desaroyo humano den region Karibe.
* Bou di liderazgo di entrenadó nashonal [[Dick Advocaat]], Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan aki, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Kico ta haci e situacion aki unico? E “football passport”: Debí ku tur residente di e parti Karibense di Reino tin nashonalidat Hulandes, hungadónan ku famia Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Esaki ta komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Wales ta hunga pa Gran Bretaña.
* <ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Tur ta bibando pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan di futbol na Oropa i Merka.<ref>https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup</ref> Mayoria di e hungadónan a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbol di Hulanda i awor pa medio di reglanan di IFA pa eligibilidat Korsou por hasi un yamado riba e talentonan di diaspora.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
E tim di 26 hòmber ta konsistí kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda, aparte di Tahith Chong, kende a nase na Willemstad i a drenta e akademia di Feyenoord na edat di dies aña.<ref name="Comenencia"/>
* i koló blou tradishonal di e selekshon nashonal.??
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
* E movementu tambe a resultá den programa di aktividatnan kultural organisá, manera e Blue Wave Festival den sentro históriko di [[Willemstad]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref> E eventonan aki a kombiná músika, presentashon i selebrashonnan públiko relashoná ku e partisipashon den e Mundial.
* Apesar di e kosto altu di esaki pa presensia na Kopa Mundial, kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko lo biaha pa e partido di apertura kontra Alemania dia 14 di yuni 2026 na [[Houston]], ku paketenan di buelo charter ku ta wòrdu areglá for di e isla.<ref name="Guardian"/>
* dokumental na TV hulandes ''Curaçao en het wonder van het WK'' : [[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)
In Willemstad vinden momenteel grote Blue Wave-evenementen plaats en de binnenstad van Punda en Otrobanda is volledig in WK-sfeer aangekleed.
*De eerste dure zes punten van Curaçao zijn binnen op weg naar het WK Voetbal 2026. De Stichting Blue Wave in oprichting wil die droom daadwerkelijk (helpen) realiseren, zo weet het Antilliaans Dagblad.
<ref>https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], AD (10 juni 2024)</ref>
* Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = Pariba Little League
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}}
| liga = Kampeonato Nashonal di Beisbòl Little League di Kòrsou
}}
'''Pariba Little League''' of '''Little League Liga Pariba''' ta un organisashon di beisbòl di [[Kòrsou]] pa muchanan entre 4 i 16 aña. E asosiashon di deporte hubenil ta forma parti di e sistema internashonal di kompetensia di Little League Baseball i ta representá e área geográfiko di “Pariba” riba e isla.
Den kompetensianan ofisial, Pariba Little League ta representá pa un ekipo selekshoná, ku ta konsistí di e mihó hungadónan di e liga, kende ta kompetí kontra otro liganan di e isla (Little League Liga Pabou) i den torneonan internashonal.
== Historia i desaroyo ==
Pariba Little League ta un di e programanan importante di beisbòl hubenil na Kòrsou. Huntu ku Pabou Little League, e ta kontribuí na e desaroyo di talento lokal na Kòrsou, ku tin un reputashon fuerte den beisbòl internashonal.
Desde 1980 Kòrsou ta partisipa regularmente den torneonan di Little League, ku resultado notabel, inkluyendo un kampeonato mundial na 2004 na Merka.
== Struktura ==
Den sistema di Little League, un “Little League” no ta solamente un ekipo, sino un organisashon lokal ku timnan di diferente edat. Pa torneonan ofisial, kada liga ta selekshoná un ekipo representativo.
E liganan aki ta kompetí pa determiná kende ta representá Kòrsou. (Curacao Region Tournament)
== Kompetensia internashonal ==
Kòrsou ta partisipá den dos nivel di kompetensia: e torneo di region Karibe di Little League World Series (kualifikashon) i e Little League Baseball World Series (LLBWS) na Williamsport, Pennsylvania.
===Region Karibe (kualifikashon pa LLBWS) ===
Desde inisio di e torneo di region Karibe [[Little League World Series (Region Karibe)]] na 2001, Pariba Little League a titula kampeon di Karibe na kuater okashon: 2001, 2002, – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016
konta komo un di e liganan mas kompetitivo di Curaçao. E liga a logra varios título regional, kualifikando pa e torneo mundial den e siguiente añanan:
2001 – kampion di region Karibe
2002 – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016 – kampion di region Karibe (rekòrd perfekto den torneo)
2026 – kampion di Curaçao / klasifiká pa LLBWS
E prestashonnan aki ta mustra ku Pariba ta un liga ku ta logra resultado konsistente na nivel regional, regularmente ganando derecho pa representá Curaçao den kompetensia internashonal.
== Torneo Little League World Series ==
=== Klasifikashon ===
Na 2026, e selekshon di Pariba Little League a logra un milestone importante ora ku el a kualifiká pa e Little League Baseball World Series (LLBWS).
E klasifikashon a keda sigurá despues di ku Pariba a gana e kampionato di Curaçao kontra Pabou Little League den un seri di mihó di shete.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series Pariba Wins Regional Title, Qualifies for Little League World Series], Curacao Chronicle (13 di aprel 2026)</ref> Pariba a gana e seri ku 4-2, inkluyendo dos viktoria decisivo di 6-2 i 5-2.
Durante e torneo, e tim a logra un rèkòrt general di 5-3.
===Partisipashon===
E aparishon di 2026 ta:
e di sinku biaha ku Pariba Little League ta partisipá den LLBWS
e promé aparishon desde 2016
e promé biaha ku un tim di Curaçao ta haña entrada direkto na e bracket internashonal
Den total, lo ta e di 16 biaha ku un representashon di Curaçao ta partisipá den e torneo na Williamsport, Pennsylvania.
== Hungadónan notabel ==
Diferente hungadónan yu di Korsou ku a pasa pa Pariba Little League òf su programa a yega na [[Major League Baseball]], inkluyendo:
* [[Ceddanne Rafaela]]
* [[Ozzie Albies]]
{{Appendix}}
--------------
'''Pariba Little League''' ta un ekipo hubenil di beisbol di [[Kòrsou]].
E di dos karchi pa e 2026 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presenta pa T-Mobile (LLBWS), a wòrdu ofisialmente konkistá ora ku Pariba Little League (Willemstad, Curaçao) a sali viktorioso den e Torneo di Region di Curaçao. E aña aki ta marka e promé biaha ku un tim di Kòrsou ta gana entrada direkto na e Bracket Internashonal di LLBWS, uniendo na Australia, Canada, Mexico, Hapon – i tambe e Kampionnan di Region di Asia-Pasífiko, Karibe, Europa i Afrika, i Latino Amérika – pa forma e tereno di 10 tim internashonal ku ta kompetí den e evento.<ref>https://www.littleleague.org/world-series/2026/llbws/news/pariba-little-league-to-represent-curacao-at-the-2026-little-league-baseball-world-series-presented-by-t-mobile/</ref>
Durante henter e torneo, Pariba Little League a gana su korona ku un rèkòrt general di 5-3 pa gana su puesto na LLBWS despues di a gana e seri di kampionato di mihó di shete riba Pabao Little League pa reklamá e título di region.
Esaki lo ta e di sinku biaha ku Pariba Little League ta aparesé den LLBWS, i e promé biaha den 10 aña, ku ta data for di 2016 ora el a kaba ku un rèkòrt di 1-2.
Adicionalmente, lo ta e di 16 biaha cu un team di Curaçao lo realisa e biahe pa Williamsport, su prome aparicion cu ta data for di 1980.
Atrabes di añanan, Curaçao a laga sinti su presencia den e torneonan di LLBWS. Ku 15 aparishon anterior ku ta data for di 1980, kuater subkampeon, i un viktoria di kampionato na 2004, nan programa ta sigui prosperá. Pariba LL tambe ta kas di un kantidat di hungadó i eks-alumnonan di MLB, mas notabelmente Ceddanne Rafaela (Boston Red Sox) i Ozzie Albies (Atlanta Braves).
E skema ofisial i informashon di e wèpsait pa e LLBWS 2026 a wòrdu anunsiá, miéntras ku e enkuentronan di promé buèlta lo wòrdu kompartí meimei di yüni, ya ku e di 79 Little League Baseball World Series lo tuma lugá di 19-30 di ougùstùs 2026. Pa mas informashon tokante e LLBWS, inkluyendo rekursonan di bishitante, invitadonan spesial, i mas kòntròl largu di zomer LittleLeague.org/WorldSeries. Pa kuminsá plania bo bishita na Williamsport, bai na LittleLeague.org/Visit.
-----
WILLEMSTAD – E ekipo di Little League di Pariba a keda koroná komo kampion regional i a sigurá klasifikashon pa Little League World Series, ganando e derecho di representá Kòrsou riba esenario internashonal.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series</ref>
Pariba a gana e seri di mihó di shete ku un viktoria di 4-2 riba Pabou. E weganan desisivo a wòrdu hunga djasabra na Post 6, kaminda Pariba a entregá aktuashonnan fuerte, ganando tur dos partido 6-2 i 5-2.
Cu e titulo regional, awor Pariba lo competi den e Little League World Series na Williamsport, cu ta programa pa tuma luga di 19 pa 30 di augustus.
E tim ta kla pa sali dia 13 di ougùstùs i lo kuminsá ku preparashonnan djis despues di un periodo kòrtiku di sosiegu.
E clasificacion ta marca otro logro pa baseball hubenil na Curaçao, cu tin un tradicion fuerte den e deporte y un historia di competi exitosamente na torneonan internacional.
The Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.<ref>https://www.facebook.com/LigaPabouLittleLeague/about</ref>
------------
'''Salon di Fama di Deporte di Kòrsou''' ta e galeria di honor dediká na deportista prominente i otro personanan ku a hasi un kontribushon signifikante pa deporte na [[Kòrsou]]. E taw, ku ta administrá pa Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) — ku anteriormente tabata konosí komo Curaçao Sport Federatie (CSF) — a instala e promé miembronan den e salon di fama na 1985 pa duna rekonesimentu públiko na atletenan, entrenador, dirigente i otro figura ku a lassa un marka duradero den deporte lokal i regional.
Historia
E idea pa un salon di fama na Kòrsou a surgi como un manera pa honrá e sportistanan i lideres ku a kontribuí pa desaroyo di deporte den e Antias Hulandes. E CSF (Curaçao Sport Federatie), e organizashon sportivo máximo na esei tempu, a hunga un rol di lider den e fundashon di e salon di fama na 1985. Desde su inicio, e salon di fama a sigui rekonosé sportistanan ku a logra nivel notabel, inkluyendo partisipashon olímpiko, logronan internashonal, i kontribushon pa komunidad deportiva.
Na desember 2020, FDOK a agrega otro 10 miembronan pa elevá e total ku 85 persona ku ta forma parti di e Salon di Fama di Kòrsou, inkluindo 10 damanan i 75 homber.
Signifikashon
E Salon di Fama ta:
un forma pa preservá i celebra historia deportivo di Kòrsou
un manera pa inspirá sportistanan hoben pa trese su talento
un medio pa duna rekonesimentu formal na atletenan, entrenador, arbitro i dirigente ku a kontribuí pa desaroyo di deporte
E lista di miembronan ta rekogi figura prominente di diferente deporte, inkluindo futbol, atletismo, esgrima, natashon, baseball, softball, karate, i otro disiplinanan.
--------------------
'''Salon di Fama''' na Korsou ([[]]:inglesHall of Fame) ta un lista di individuo
== Definishon ==
Un sala di fama, muraya di fama, òf kaminata di fama ta un lista di individuonan, logronan, òf otro entidatnan, normalmente skohé pa un grupo di elektor, pa marka nan ekselensia, logronan i fama den nan ramo. Den algun kaso, e salanan di fama aki ta konsistí di salanan òf museonan real ku ta konsagrá e honradonan ku eskultura, plaka, i eksposishon di memorabilia i informashon general tokante e destinatarionan indusí. Tin bia, e plachinan di e honradonan por wòrdu kologá riba un muraya (p’esei un “muraya di fama”) òf inskribí riba un acera (manera den un “kaminda di fama”, “kaminda di streanan”, òf “avenida di fama”). Den otro kasonan, e sala di fama ta mas figurativo i ta konsistí di un lista di nòmber di personanan notabel i nan logronan i kontribushonnan. E listanan ta wòrdu mantené pa un organisashon òf komunidat, i por ta nashonal, estatal, lokal òf privá.
* inicia na 1985 pa Curacao Sport Federatie met overhandiging van gouden CSF-pin
* 2017: Federashon Deporte i Olimpiko Korsou
Toegetreden" / ingresa den Salon di fama di Korsou
== Salon di fama ==
Deporte Korsou tin lista kompletu di tur miembro di Salon di Fama di Federashon Deporte Olimpiko Kòrsou (FDOK) ku antes tabata Curacao Sport Federatie (CSF). Na 1985 a instala e prome miembronan den Salon di Fama di Korsou. Na desember 2020 a instala 10 miembro pa yega na e gran total di 85 persona di kual 10 ta dama i 75 ta kabayero.
Di e personanan aki 37 a fayesé. Di e 38 federashonnan ku ta miembro di FDOK, 22 tin un òf mas miembro den Salon di Fama.<ref>[https://www.deportekorsou.com/posts/lista-kompletu-di-miembronan-di-salon-di-fama-di-korsou-di-tur-tempu Lista kompletu di miembronan di Salon di Fama di Kòrsou di tur tempu]</ref>
{| class="wikitable sortable"
! Aña
! Imagen
! Nomber
! Deporte
! Remarke
|-
| rowspan="10" | 1985|| || [[Antoine Maduro]]<br><small>(1909–1997)</small> || Futbol ||
|-
| || [[Myrna Anselma]]<br><small>(1936–2008)</small> || [[esgrima]] ||
|-
| || [[Ergilio Hato]]<br><small>(1926–2003)</small> ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Ernest Smith ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Guillermo Haseth ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Hector Rosario<br><small>()</small> || ||
|-
| || [[Juan Isa]]<br><small>()</small> || ||
|-
| || Wilfred (Willie) Pieters<br><small>()</small> || ||
|-
| || Mordy Maduro<br><small>()</small> || futbol|| presidente di NAVU i [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]]
|-
| || Benny Leito<br><small>()</small> || landamentu||
|-
| rowspan="3" | 1986|| ||[[Bèto Adriana]]<br><small>()</small> || Futbol ||
|-
| ||[[Iyo Pimentel]]<br><small>()</small> || Tenis ||
|-
| || Clovis Lodewijks<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1987|| || Hector Curiel || ||
|-
| || Julio Rooi<br><small>()</small> || ||
|-
| || Guillaume (Sam) Buntin<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1989|| || Guillermo Pardo || Futbol ||
|-
| || Walter van Rosberg<br><small>()</small> || ||
|-
| || Pedro Willems<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1992|| || [[Enith Brigitha]] || landamentu ||
|-
| || Marcel Jose Betrian<br><small>()</small> || (hisamentu di peso) ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1994|| || Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor || futbòl ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="1" | 2023|| || [[Laicam How]] || [[karate]] ||
|-
|}
== Konmemorashon i evolushon ==
Na más reciente edishonnan di e salon di fama, FDOK a introducí un regla nobo pa permití rekonesé atletenan postumamente, inkluyendo sporthelden famós ku a falleci i ku a lòk grandi kontribushon pa deporte—un cambio ku reflehá deseo pa amplifiká acknowledge i preservashon di legado historiko. Den e selekshon di 2024 pa e ceremonia na diciembre pa postumamente honrá atletenan importante di balòn, honkbal, karate, bokso i mas.
== Organisashon ==
E Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) ta e organisashon ku koordiná e proceso di nominashon i selekshon. E federashon ta traha ku sportbondnan afiliá pa rekomendá kandidatonan i pa evaluá su merito pa ingresá den e salon di fama.
----------
* 1985: [[Antoine Maduro]], [[Myrna Anselma]] ([[esgrima]]) i [[Ergilio Hato]] ([[futbol|futbòl]]), Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro,
* 1986: [[Beto Adriano]] (gewichtheffen), [[Iyo Pimentel]] (tennis), Clovis Lodewijks (Softball) en Benny Leito (zwemmen).
* 1987: [[Hector Curiel]] (1936-2022) hisamentu di peso, Julio Rooi, Guillaume “Sam” Buntin
* 1989: Guillermo Pardo, Walter van Rosberg, Pedro Willems
* 1992: [[Enith Brigitha]] (landamentu), Marcel Jose Betrian (hisamentu di peso), Jose Maria (Jo) Mathilda (futbòl)
* 1993
* 1994: Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor (futbòl), Henry Prince (verspringen), Rafael Fernando (Raffy) Josefa (beisbol)
* 1995: Edgard Ravenstein, Urnic “Randy” Wiel, [[Jan Boutmy]] ([[esgrima]])
futbol
* 1997: Geoffrey Goede, Romoldo Martis, [[Wilhelm Canword]] (futbol?)
* 2009: Soraida Juliana, Julius Hellburg, Ricardo Elhage, Niels Liberia, Errol Rooi
* 2014: Anthony Minguel, [[Cor van Aanholt]], Esthel (Jet) Jansen, Dudley Josepa, Marguerite de Rooy-Sprock, Andres de Constancia +, Edwin Solomon, Heraclio Henriquez +, Hubert Ibi Schoop +,Victor Copra
* 2015: 2015 Maximo “Max” Paula +
* 2016: Alvin “Fichi” Fléming, Celsio Victor Polinet +, Franklin Wilfred Mathilda, Harold Daniel Laurens +, Johnny Hellmund, Raymond Rafael Martha, Wendell Prince, Wilhelm Keman
* 2017: Antonio Pedro Keller, Antonio Jose "Papy" Martina, Efigenio Adriano Braafhart, Francisco Romualdo Gomez +, Gladwin Lumeno de Lanoi, Lupe Acasia Leito, [[Pedro Basiano Matrona]] (1927-2019), futbol, Stanley Maria Francisca, Orlando Felipe Cuales
* 2019: Renato Anasagasti, Sylvanie Clarke, Henk d'Arnault, Wenfrid Jakoba, Hubert Jansen, Nazario Martijn q.e.p.d., Eric Ogenia, Eva Marie Tujeehut Suriel, Gilbert Snijders i Hubert Zimmerman.
* Eva Marie “Amy” Tujeehut-Suriel, Eric Anthony Gregorio Ogenia, Gilbert Ciro Snijders, Henk “Henky” Alfons D’Arnault, Hubert Dominicus Jansen, Hubert Simon Zimmerman, Nazario Bernardus Martijn, Renato G. Anasagasti, Sylvanie Elaine Clarke, Wenfrid “Wenny” Pablo Jakoba
* 2020: Despues ku meimei di aña FDOK den un seremonia virtual a instalá William ‘Junior’ Millerson den Salon di Fama, riba 28 di dezèmber a instalá e dies sigieunte baluarte nan: Raoul Alias (Dam), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòfbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòfbòl), Erwin Martis (Atletismo) i Ivonne Leito – Senff (Karate).<ref name=:"1">https://www.sport.cw/mas-miembro-salon-di-fama/ </ref>
* [[William Millerson]] , Raoul Alias (Dama), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòftbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòftbòl), Erwin Martis (Atletiek), Ivonne Leito-Senff (Karate)
* 2021: [[Jeanne Lopes]] (tiru)
* 2023: [[Laicam How]] ([[karate]])
== Historia ==
For di aña 1985 a kuminsá ku Salon di Fama. Franklin Mathilda ku tabata presidente e tempu ei di Curaçaose Sport Federatie (CSF) a duna inisio na esaki. E promé baluartenan deportivo ku e aña ei a drenta Salon di Fama tabata: Antoine Maduro, Ergilio Hato, Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro, Myrna Anselma, Wilfred ‘Willie’ Pieters i Juan ‘Benny’ Leito. Tur e baluartenan aki entre tantu no ta na bida mas.<ref name=:"1"/>
FDOK ta e organisashon ku a sigui CSF i ku pues ta enkargá ku e evento di Salon di Fama. E federashon ta presidí pa Jean Francisca. Sobrá miembronan di direktiva ta Efigenio Braafhart (vise presidente), Ranjit Persaud (sekretario general), Aishel Richardson (di dos sekretario general), Nelson Maria (tesorero) i Ruthsel Martina ku ta fungí komo di dos tesorero.
* 2025:Durante e anochi di FDOK Honors Night, 5 persona a keda introdusí den FDOK su salon di fama. Un di e personanan aki ta Franklin Veeris. Aki bou ta sigui parti di Franklin su historia i tambe por disfrutá di un entrevista ku Franklin Veeris.
Franklin I. P. Veeris, komo deportista a praktiká vários ramo di deporte, pero su éksitonan grandi a konsentrá komo dirigente di body building.
Komo deportista e tabata áktivo den futbòl, tènis, karate i sailing, di kua e último aki el a kompetí riba nivel Mundial. Komo dirigente den tènis el a yuda organisá dos torneo grandi (Marlboro Professional Tennis Tournament) i mas despues den body building e.o. Metry Gala Classic.
Na edat di 40 aña Frank a kuminsá train deportistanan den fitness i body building despues di a sigui kurso i seminarionan na e.o. New Jersey, Los Angeles, Miami, New York i Tampa.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = WildCats KJ74
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}} Johnny Balentina
| liga = [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Dòbel A]]
}}
'''WildCats KJ74''', antes konosí komo '''Wild Cats''', ta un di e timnan di [[beisbòl]] mas prominente den [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Liga Dòbel A]] na [[Kòrsou]]. Den añanan 1960 e tim tabata milita den liga klase A; durante di e siguiente dékada el a logra promove i, desde 1975, a bira un forsa dominante den e Liga Dòbel A, e nivel mas altu di kompetensia di beisbòl na e isla.
WildCats a gana 17 título nashonal te ku 2024, loke ta hasié e tim mas viktorioso den historia di Liga Dòbel A. El a partisipá na 43 edishon di e [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|kampeonato di Liga Dòbel A]], i tambe a representá Kòrsou den kompetensianan internashonal, manera e Seri Latinomerikano i [[Seri di Karibe]].<ref>Marco Stoovelaar, [https://catcher.home.xs4all.nl/bb23-0402-wild-cats-curacao-nips-mexico-in-second-game-caribbean-baseball-series.htm WildCats Curaçao nips Mexico in second game Caribbean Series], international baseball headlines</ref><ref>David Venn, [https://www.mlb.com/news/curacao-team-brings-loaded-roster-to-2024-caribbean-series From Little League to Caribbean Series, Curaçao's roster has chemistry], mlb.com (2 di febrüari 2024)</ref>
E kambio di nòmber di klup a tuma lugá pa honra [[Kenley Jansen]], un picher profeshonal di Kòrsou ku a hunga e mayor parti di su karera pa Los Angeles Dodgers, usando e kamisa ku número 74.
== Lista di Honor ==
===Liga Dòbel A===
'''Kampeon (17)''':
* 1975, 1976, 1977, 1978, 1980, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2016, 2017, 2021, 2022
'''Supkampeon (11)''':
* 1979, 1981, 1982, 1986, 1987, 2004, 2013, 2014, 2015, 2018, 2020
== (Eks)-pelotero konosí ==
* [[Ruderly Manuel]]
* [[Diegomar Maxwell]]
* [[Dudley Leonora]]
== Link eksterno ==
* [https://www.flashscore.com/team/wildcats-kj74/YJuwLdD3/ Profil WildCats KJ74]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
Mientras ku añanan spesífiko di nan viktorianan di kampionato i finalisashonnan di subkampeon no ta lista ampliamente den e fuentenan disponibel, ta tuma nota ku e Wild Cats tabata un forsa dominante den e liga for di su inisio na 1975. Nan a representá Curaçao tambe den kompetensianan internashonal, manera e Serie Latino Amerikano 2018 i e Serie di Karibe 2020.
The '''Wild Cats''' baseball team, also known as WildCats KJ74, is one of the most successful clubs in the Curaçao National Championship AA League. They have secured 17 national championships, making them the team with the most titles in the league's history through 2022.
YouTube
+4
Flashscore
+4
Wikipedia
+4
Baseball Reference
While specific years of their championship victories and runner-up finishes are not comprehensively listed in the available sources, it's noted that the Wild Cats have been a dominant force in the league since its inception in 1975. They have also represented Curaçao in international competitions, such as the 2018 Latin American Series and the 2023 Caribbean Series.
-------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ruderly Rubino Manuel''' (☆ [[26 di ougùstùs]] [[1990]] na [[Kòrsou]]) ta un picher profeshonal di beisbòl. E tabata miembro di e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda pa e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017.<ref>{{Cite web|url=http://mlb.mlb.com/wbc/2013/teams/index.jsp?team=ned&team_id=878|title = Team}}</ref>
He was born on the 26th of August of 1990 in Willemstad, Curaçao. He's a local baseball star and started his career off by pitching for the Groot Kwartier Stars. He has also pitched for the Royal Scorpions in Curaçao and currently pitches for the Wildcats KJ74 Guardian Group. He has also pitched for 2 teams abroad, Sparta-Feyenoord from the Dutch Hoofdklasse in 2011 and for De Angelis North East Knights from the Italian Baseball League in 2012. He has also been part of the Kingdom of the Netherlands baseball team that played in the 2017 World Baseball Classic. Bonbini to Ruderly Manuel, who will also take part in Curaçao Baseball Week 2017!⚾️🇨🇼🔥
{{Appendix}}
--------------
{{Databox}}
'''Wimbleton''' ta un kompetensia internashonal di tènis, organisá pa e Federashon Internashonal di Tènis (ITF).
{{Appendix}}
[[Category:Deporte|Tènis]]
---------------------
{{Databox}}
'''Federashon di Atletismo di Kòrsou''' of '''Curaçao Atletiek Bond''' (CAB), Curaçao Athletics Federation, ta e órgano nashonal ku ta organisá atletismo na Kòrsou. E organisashon a wòrdu establesé originalmente na 1966, i e presidente di e asosiashon ta for di 2017 Willem Cordilia[1].
no.wiki:Federashon di Atletismo Kòrsou no ta miembro kompletu di CACAC, Konfederashon di Atletismo Sentroamerikano i Karibense, pero sí ta partisipá na Weganan CARIFTA. Curaçao tambe tabata e organisadó di e Weganan CARIFTA 2017.[2]
== Klupnan ==
E Federashon di Atletismo di Kòrsou ta reuní diesdos klup di atletismo afiliá: Curacao Master Athletics, Batavus, Cheetah, Deportivo San Kristof, the Eagles, Go Fast, New Revolution, Olympic, Rising Stars, Sloke, Sparta i Trupial.[3]
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox deportista
| variante = c
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 1,88 m
| peso = 77 kg
| deporte = Atletismo
| disciplina = 400 meter
| entrenado =
| debut =
| nacionalidad deportivo = [[File:Flag of the Netherlands Antilles (1986–2010).svg|25px|border]] [[Antias Hulandes]]<br/ >{{NLD}}
| wo = {{lista horizontal|
*2020}}
| bista medaya =
{{bista medaya}}
{{bista medaya rij|Weganan Olímpiko|0|1|0}}
{{bista medaya rij|Weganan Mundial Indoor Atletismo|0|0|2}}
}}
'''Liemarvin Bonefacia''' (☆ [[16 di aprel]] [[1990]] na [[Willemstad]]) ta un atleta di Kòrsou i un atleta olímpiko. E ta spesialisá den 400 meter i a representá [[Antias Hulandes]] te su disolushon na 2010.
Representando [[Hulanda]] Bonevacia a gana e medaya di plata den 4 x 400 m na [[Weganan Olimpico|Weganan Olímpiko]] 2020 na Tokyo, huntu ku [[Terrence Agard]], Tony van Diepen y Ramsey Angela.
== Link eksterno ==
* [https://worldathletics.org/athletes/netherlands/terrence-agard-14180980 Terrence Agard riba World Athletics]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Agard, Terrence}}
[[:Category:Deporte]]
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Atleta Olimpico]]
-----------------------
'''Randolph Benito (Johnny) Balentina''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1971]] na [[Willemstad]]) ta un pelotero hulandes ku a kompetí na tres okashon konsekutivo den [[Weganan Olimpico di Zomer|Weganan Olímpiko]]. El a partisipa na ‘Atlanta 1996’, ‘Sydney 2000’ i ‘Atenas 2004’. Na e okashonnan ei, e catcher drechi di e klup di beisbol Neptunus a termina ku e [[tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]], tambe konosí komo ''Tim di Reino'', na di seis (1996 i 2004) i e di sinku lugá (2000).
{{Appendix|2=
* [https://www.honkbalsite.com/ Nederlandse honkbalsite]
* [https://web.archive.org/web/20161202214838/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ba/johnny-balentina-1.html Profil di Johnny Balentina]
}}
{{DEFAULTSORT:Balentina, Randolph}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba|Bela]]
[[:Category:Atleta Olimpico|Bela]]
--------------
== Aanvulling [[Seri di Karibe]] ==
=== Kampeon segun wega final ===
Kuminsando ku e edishon di 2013 a introdusí un kampeonato kaminda e dos ekipo ku e mihó rekort di gana i pèrdè for di e promé etapa di e torneo di round-robin ta topa pa determiná e kampeon. Den edishon 2013, e promé buelta tabata konsistí di 12 wega i kada tim a enfrentá e otro timnan dos biaha, un komo home klup i e otro komo un ekipo di bishita; for di edishon 2014, ku e regreso di ekiponan di Cuba na e torneo, e promé etapa a ser kambia pa un round robin di 10 wega kaminda kada tim ta enfrentá e otro ekiponan un biaha.
{|class="sortable wikitable" width="100%"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Manager
|-
|[[2013]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Yaquis de Obregón
|style="text-align:center"|4–3 (18)
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Leones del Escogido
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Eddie Díaz
|-
|2014
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Isla di Margarita]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Naranjeros de Hermosillo
|style="text-align:center"|7–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Indios de Mayagüez
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Matías Carrillo
|-
|2015
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] [[San Juan]]
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Vegueros de Pinar del Río
|style="text-align:center"|3–2
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Tomateros de Culiacán
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Alfonso Urquiola
|-
|2016
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Venados de Mazatlán
|style="text-align:center"|5–4
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Tigres de Aragua
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Juan José Pacho
|-
|2017
|{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1–0 (10)
|{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2018
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px]] [[Guadalajara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|9–4
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2019
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] [[Siudad di Panama|Siudat di Panama]]
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Toros de Herrera
|style="text-align:center"|3–1
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Leñadores de Las Tunas
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Manuel Rodríguez
|-
|2020
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Toros del Este
|style="text-align:center"|9–3
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Cardenales de Lara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Lino Rivera
|-
|2021
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mazatlán
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|style="text-align:center"|4–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Criollos de Caguas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Félix Fermín
|-
| 2022
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Colombia.svg|25px|border]] Caimanes de Barranquilla
|style="text-align:center"|4-1
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Gigantes del Cibao
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] José Mosquera
|-
|2023
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Caracas]] i [[La Guaira]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Leones del Caracas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] José Offerman
|-
|2024
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Ozzie Guillén
|-
|2025
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mexicali
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2026
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2027
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|
|style="text-align:center"|
|
|
|}
{|class="sortable wikitable"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Mánager!!Rekort
|-
|2013
|{{MEX}} Hermosillo
|{{MEX}} Yaquis de Ciudad Obregón
|style="text-align:center"|4-3 (18)
|{{DOM}} Leones del Escogido
|{{DOM}} Eddie Díaz
|style="text-align:center"|4-3
|-
|2014
|{{VEN}} [[Isla Margarita]]
|{{MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]
|style="text-align:center"|7-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Indios de Mayagüez]]
|{{MEX}} Matías Carrillo
|style="text-align:center"|4-2
|-
|2015
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|Cuba}} [[Pinar del Río (béisbol)|Vegueros de Pinar del Río]]
|style="text-align:center"|3-2
|{{bandera|México}} [[Tomateros de Culiacán]]
|{{bandera|Cuba}} Alfonso Urquiola
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2016|2016]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|MEX}} [[Venados de Mazatlán]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|5-4
|{{bandera|VEN}} [[Tigres de Aragua]]
|{{bandera|MEX}} Juan José Pacho
|style="text-align:center"|6-0
|-
|2017
|{{MEX}} Culiacán
|{{bandera|Puerto Rico}} Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1-0 (10)
|{{bandera|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2018|2018]]
|{{bandera|México}} [[Jalisco]]<ref>[https://www.jalisco.gob.mx/es/prensa/noticias/64267 Presenta Gobernador Serie del Caribe Jalisco 2018]</ref>
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|style="text-align:center"|9-4
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|4-2
|-
|[[Serie del Caribe 2019|2019]]
|{{bandera|Panamá}} [[Panamá (ciudad)|Panamá]]
|{{bandera|Panamá}} [[Toros de Herrera]]
|style="text-align:center"|3-1
|{{bandera|Cuba}} [[Las Tunas (béisbol)|Leñadores de Las Tunas]]
|{{bandera|Panamá}} Manuel Rodríguez
|style="text-align:center"|4-1
|-
|[[Serie del Caribe 2020|2020]]
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Toros del Este]]
|style="text-align:center"|9-3
|{{bandera|VEN}} [[Cardenales de Lara]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Lino Rivera
|style="text-align:center"|6-1
|-
|[[Serie del Caribe 2021|2021]]
|{{bandera|MEX}} [[Mazatlán]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|{{bandera|República Dominicana}} Félix Fermín
|style="text-align:center"|7-0
|-
|[[Serie del Caribe 2022|2022]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|Colombia}} [[Caimanes de Barranquilla]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|República Dominicana}} [[Gigantes del Cibao]]
|{{bandera|Colombia}} José Mosquera
|style="text-align:center"|5-2
|-
|[[Serie del Caribe 2023|2023]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Caracas]] y [[La Guaira]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|Venezuela}} [[Leones del Caracas]]
|{{bandera|República Dominicana}} José Offerman
|style="text-align:center"|6-3
|-
|[[Serie del Caribe 2024|2024]]
|{{bandera|Estados Unidos}} [[Miami]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|{{bandera|Venezuela}} Oswaldo Guillén
|style="text-align:center"|7-1
|-
| 2025
|{{MEX}} [[Mexicali]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2026|2026]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2027|2027]]
|{{bandera|México}} [[Hermosillo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|}
==Partisipante==
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Promé edishon
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Kòrsou
|style="text-align:center"|2023
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{DOM}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal Dominikano
|style="text-align:center"|1970
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{MEX}}
| Liga di Mexico Pasifiko
|style="text-align:center"|1971
|-
|{{NCR}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Nicaragua
|style="text-align:center"|2024
|-
|{{PAN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Panameño
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff"|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[Puerto Rico]]
|Liga di Beisbòl Profeshonal Roberto Clemente
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff" |{{VEN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Venezuelano
|style="text-align:center"|1949
|}
* {{color box|#ccddff|border=silver}} miembro di Caribbean Professional Baseball Confederation
=== Partisipante den pasado ===
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Prome edishon
! Ultimo edishon
|-
| rowspan=3 |{{CUB}}
| Liga Cubano
|style="text-align:center"|1949
|style="text-align:center"|1960
|-
| Seri Nashonal Cubano
|style="text-align:center"|2014
|style="text-align:center"|2019
|-
|Liga Elite Cubano
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Klase AA di Kòrsou
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{COL}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal di Colombia
|style="text-align:center"|2020
|style="text-align:center"|2023
|}
===Nota===
*{{note label|PAN|a|a}} After the [[1960 Caribbean Series|1960 tournament]], Panama would not appear in another Caribbean Series until [[2019 Caribbean Series|2019]].
*{{note label|VEN|b|b}} Venezuela's LVBP was replaced by the [[Liga Occidental de Béisbol Profesional]] for the 1960 tournament
== Edishonnan ==
==Series==
{|class="wikitable"
|-
!Ana!!Luga!!Kampeon!!Manager!!Rekort
|-
|[[1949 Caribbean Series|1949]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]]|| [[Mike Guerra|Fermin Guerra]] ||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1950 Caribbean Series|1950]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PAN}} [[Carta Vieja Yankees]]|| [[Wayne Blackburn]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1951 Caribbean Series|1951]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]]|| [[George Scales]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1952 Caribbean Series|1952]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Habana (Cuban League)|Leones del Habana]]|| [[Mike González (catcher)|Mike González]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1953 Caribbean Series|1953]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (2)|| [[Buster Clarkson]]||style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1954 Caribbean Series|1954]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]]|| [[Mickey Owen]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1955 Caribbean Series|1955]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (3)|| [[Herman Franks]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1956 Caribbean Series|1956]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]]|| [[Oscar Rodríguez (baseball)|Oscar Rodríguez]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1957 Caribbean Series|1957]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]]|| [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1958 Caribbean Series|1958]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]] (2) || [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1959 Caribbean Series|1959]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]] (2)|| [[Clemente Carreras]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1960 Caribbean Series|1960]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]] (2)|| [[Tony Castaño]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|1961–1969|| colspan="4" style="text-align:center;" | None held
|-
|[[1970 Caribbean Series|1970]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]]|| [[Carlos Pascual (baseball)|Carlos Pascual]]||style="text-align:center;"|7–1
|-
|[[1971 Caribbean Series|1971]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]]|| [[Manny Mota]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1972 Caribbean Series|1972]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Leones de Ponce (baseball)|Leones de Ponce]]|| [[Frank Verdi]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1973 Caribbean Series|1973]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (2)|| [[Tommy Lasorda]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1974 Caribbean Series|1974]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (2)|| [[Bobby Wine]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1975 Caribbean Series|1975]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Vaqueros de Bayamón (baseball)|Vaqueros de Bayamón]]|| [[José Pagán]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1976 Caribbean Series|1976]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] & [[Santiago de los Caballeros|Santiago]] ||{{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]|| [[Cananea Reyes]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1977 Caribbean Series|1977]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (3)|| [[Buck Rodgers]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1978 Caribbean Series|1978]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]]|| [[Rene Lachemann]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1979 Caribbean Series|1979]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]] (2)|| [[Willie Horton (baseball)|Willie Horton]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1980 Caribbean Series|1980]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (4)|| [[Del Crandall]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1981 Caribbean Series|1981]]|| colspan="4" style="text-align:center;"|None held
|-
|[[1982 Caribbean Series|1982]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Leones del Caracas]]|| [[Chico Carrasquel]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1983 Caribbean Series|1983]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Lobos de Arecibo]]|| [[Ron Clark (baseball)|Ron Clark]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1984 Caribbean Series|1984]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]]|| [[Rubén Amaro, Sr.|Rubén Amaro]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1985 Caribbean Series|1985]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (5)|| [[Terry Collins]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1986 Caribbean Series|1986]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Maracaibo]]||{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]|| [[Cananea Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1987 Caribbean Series|1987]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (3)|| [[Ramón Avilés]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1988 Caribbean Series|1988]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]|| {{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]]|| [[Phil Regan (baseball)|Phil Regan]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1989 Caribbean Series|1989]]|||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]] (2)|| [[Pete Mackanin]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1990 Caribbean Series|1990]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (2)|| [[Felipe Alou]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1991 Caribbean Series|1991]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (6)|| [[John Roseboro]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1992 Caribbean Series|1992]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]] (2)|| [[Pat Kelly (catcher)|Pat Kelly]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1993 Caribbean Series|1993]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (4)|| [[Mako Oliveras]]||{ style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1994 Caribbean Series|1994]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (7)|| [[Casey Parsons]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1995 Caribbean Series|1995]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI}} [[Senadores de San Juan]]|| [[Luis Meléndez (baseball)|Luis Meléndez]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1996 Caribbean Series|1996]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]]|| [[Francisco Estrada]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1997 Caribbean Series|1997]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]]|| [[Mike Quade]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1998 Caribbean Series|1998]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (2)|| [[Tony Peña]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1999 Caribbean Series|1999]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (8)|| [[Dave Jauss]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[2000 Caribbean Series|2000]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (5)|| [[Mako Oliveras]] (2)||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2001 Caribbean Series|2001]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (3)|| [[Félix Fermín]] || style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2002 in baseball|2002]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]] (2)|| [[Francisco Estrada]] (2) || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2003 Caribbean Series|2003]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (4)|| [[Félix Fermín]] (2)||style="text-align:center;"|6–1
|-
|[[2004 Caribbean Series|2004]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (9)|| [[Manny Acta]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2005 Caribbean Series|2005]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlán]]|| [[Juan José Pacho]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2006 Caribbean Series|2006]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Valencia, Carabobo|Valencia]] and [[Maracay]]||{{flagicon|VEN}} [[Leones del Caracas ]] (2)|| [[Carlos Subero ]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2007 Caribbean Series|2007]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (5)|| [[Félix Fermín]] (3)||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2008 Caribbean Series|2008]]||{{flagicon|DOM}} [[Santiago de los Caballeros|Santiago]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (10)|| [[Héctor de la Cruz]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2009 Caribbean Series|2009]]||{{flagicon|MEX}} [[Mexicali]]||{{flagicon|VEN}} [[Tigres de Aragua]] || [[Buddy Bailey]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2010 Caribbean Series|2010]]||{{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (3)|| [[Ken Oberkfell]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2011 Caribbean Series|2011]]||{{flagicon|PRI}} [[Mayagüez, Puerto Rico|Mayagüez]]||{{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]]|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddie Díaz]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2012 Caribbean Series|2012]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (4)|| [[Ken Oberkfell]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2013 Caribbean Series|2013]] || {{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]] || {{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]] (2)|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddy Díaz]] (2)||style="text-align:center;"|4–3
|-
|[[2014 Caribbean Series|2014]] || {{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]] || {{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]] (2)|| [[Matías Carrillo]]||style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2015 Caribbean Series|2015]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] || {{flagicon|CUB}} [[Pinar del Río (baseball)|Vegueros de Pinar del Río]] || [[Pinar del Río (baseball)#Past and present stars|Alfonso Urquiola]] ||style="text-align:center;"|3–3
|-
|[[2016 Caribbean Series|2016]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlan]] (2)|| [[Juan José Pacho]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2017 Caribbean Series|2017]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]] || {{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (4) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]]||style="text-align:center;"|3−3
|-
|[[2018 Caribbean Series|2018]]||{{flagicon|MEX}} [[Guadalajara]] ||{{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (5) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]] (2)||style="text-align:center;"|4−2
|-
|[[2019 Caribbean Series|2019]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]] ||{{flagicon|PAN}} [[Toros de Herrera]]|| Manuel Rodríguez||style="text-align:center;"|4−1
|-
|[[2020 Caribbean Series|2020]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] ||{{flagicon|DOM}} [[Toros del Este]] || Lino Rivera ||style="text-align:center;"|6−1
|-
|[[2021 Caribbean Series|2021]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (6) || [[Félix Fermín]] (4) ||style="text-align:center;"|7−0
|-
|[[2022 Caribbean Series|2022]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|COL}} [[Caimanes de Barranquilla]]|| José Mosquera || style="text-align:center;" |5−1
|-
|[[2023 Caribbean Series|2023]]||{{flagicon|VEN}} [[Caracas]] and [[La Guaira]] || {{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (11)|| [[Jose Offerman]] || style="text-align:center;" |6−3
|-
|[[2024 Caribbean Series|2024]]
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|{{flagicon|VEN}} [[Tiburones de La Guaira]]
| [[Ozzie Guillén]]
|style="text-align:center;" |7−1
|}
* Selekshon Curacao Suns 2024 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2024/01/29/zeventien-internationals-koninkrijksteam-met-curacao-suns-naar-serie-del-caribe/</ref>
update: Jonathan Schoop; nieuw Jeremi Profar & Roger Bernadina (en.wiki)
* Selekshon Korsou 2023 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2023/01/31/internationals-met-curacaose-kampioen-naar-caribbean-series/</ref>
------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{DEFAULTSORT:Thode, Kiri}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Deporte]]
* 2013:Kiri Thode is in Duitsland wereldkampioen geworden van de Professional Windsurfers Association (PWA) Freestyle Windsurfing. Het is voor het eerst dat een windsurfer uit Bonaire wereldkampioen is geworden van de Freestyle competitie. Het is ook de eerste wereldtitel voor Thode.<ref>Belkis Osepa, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2013/10/09/wereldkampioenen-bonaire-warm-onthaald/ Wereldkampioenen Bonaire warm onthaald], Caribisch netwerk, 9 di oktober 2013</ref>
* 2020? video Children of the Wind ku rumanan Tonky i Taty Frans - dokumentario basa riba e bida di tres mucha homber Boneriano cu a conquista mundo cu nan teknika y trikinan innovativo riba nan plank di windsurf . E pelicula a gana premio na ....
de.wiki: Kiri Thode (geboren 26 februari 1991 in Kralendijk ) is een windsurfer op Bonaire . Hij behoort tot de beste freestylesurfers van de afgelopen jaren en werd in 2013 wereldkampioen in deze discipline .
------------------------------
{{Databox}}
'''Jurswailly (Ailly) Luciano''' (☆ [[25 di mart]] [[1991]] na [[Kòrsou]]) ta un eks-hungadó di "handbal" hulandes-kurasoleño i internashonalista. E tabata hunga den posicion derechista.
== Bida ==
Ailly Luciano a nase na Korsou i te edat di kuater ana tabata biba na Boka Sami. Ku su mayornan el a muda pa [[Hulanda]]. Su promé klup di handball tabata Papendrechtse DES'72. Komo teenager e ta switch pa e klup HV Quintus, hungango den e division di honor hulandes.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref> Desde 2011 e ta milita pa e klup franses Metz Handball den e divishon femenino franses mas haltu. E ta konosi pa su rapides. Huntu ku su klup el a titula kampeon nashonal di Fransia na 2013, 2014, 2016, 2017, 2018 i 2019. Na ana 2013, 2015, 2017 en 2019 e klup ta gana e Kopa di Fransia. Tambe na 2013 ta alkansa e final di e kampeonato oropea pero ta sufri un derota di e klup danes Team Tvis. Holstebro . Na 2021 e ta pone un fin na su karera deportivo pa dedika su mes na su In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro nl wiki:In maart 2016 tijdens het OKT in Metz (Frankrijk) is er een historisch hoogtepunt voor Luciano en het Nederlandse handbal, ze kwalificeerden zich voor het eerst voor de Olympische Spelen. Doordat de wedstrijd om het brons verloren werd van de huidige wereldkampioen Noorwegen (23-36), eindigden ze uiteindelijk op de vierde plaats.
== Selekshon hulandes ==
Debuut Oranje 15 mei 2012 Nederland – Groot-Brittannië 40-15 in Panningen
Komo internashonalista el a forma parti di e selekshon femenino di [[Hulanda]], hasiendo su debut durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. El a partisipa den 55 wega internashonal. Na 2016 el a representa Hulanda na e Weganan olimpiko na [[Rio de Janeiro]].<ref>https://www.ad.nl/dordrecht/papendrechtse-ex-international-ailly-luciano-stopt-met-handbal-eindelijk-tijd-om-te-puberen~a0830d73/ Papendrechtse ex-international Ailly Luciano stopt met handbal: ‘Eindelijk tijd om te puberen’], AD (9 di ougustus 2020)</ref> Ze maakte deel uit van het Nederlandse damesteam dat als vierde eindigde in handbal op de Olympische Zomerspelen van 2016 in Rio de Janeiro , Brazilië .
Handbalster Ailly Luciano heeft besloten haar interlandcarrière te beëindigen en gaat daarom niet mee met het Nederlands damesteam naar het Europees kampioenschap handbal in Zweden. "Ik heb op de Olympische Spelen gestaan, dat vind ik prachtig, maar voor mijn idee zit er niet meer in. Om weer vier jaar te knokken richting de Spelen zie ik niet zitten. Ik vind het goed geweest. Ik wil mijn levensdoelen oppakken."
De 25-jarige speelster uit Papendrecht kwam in augustus met het Nederlands damesteam uit op de Olympische Spelen in Rio de Janeiro en eindigde als vierde. Luciano, die speelt voor het Franse Metz, speelde 56 interlands voor Oranje en scoorde daarin 115 keer.<ref>[https://www.rijnmond.nl/nieuws/148285/handbalster-luciano-beeindigt-interlandcarriere Handbalster Luciano beëindigt interlandcarrière], Rijnmond (4 november 2016)</ref>
== Link eksterno ==
* [[http://history.eurohandball.com/ec/cl/women/2020-21/player/536101/Jurswailly+Luciano Jurswailly Luciano na European Handball Association]]
{{Appendix}}
In 2011 verhuisde de 1,71 meter lange rechtsbuiten naar het Franse eersteklasser Metz Handball , met wie ze in 2013 het kampioenschap en de beker won en de finale van de EHF Cup bereikte , waar ze verloren van de Deense club Team Tvis. Holstebro . Een seizoen later won ze opnieuw het kampioenschap. Ze won ook de Franse beker in 2015, 2017 en 2019 en het Franse kampioenschap in 2016, 2017, 2018 en 2019. In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro .
hunga den posishon derecho
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
Luciano a hasi su debut pa e selekshon hulandes durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. [3]
speelt voor Metz Handbal in de LFH Division 1 Féminine en voorheen het Nederlands dameshandbalteam . Ze nam deel aan het WK handbal dames 2013 in Servië , samen met de rest van het Nederlands elftal. [1] [2]
Luciano na nase na Korsou i a lanta na Boka Sami te edat di kuater ana. dorp Sint Michiel gewoond. Ku su mayornan el a muda pa Hulanda. Aki ta tabata hunga pa e klup HV Quintus.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html
Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref>
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
------------------------
'''Robert (Joy) Hosé''' (☆ [[14 di febrüari]] [[1949]] na - [[23 di òktober]] [[2023]] na [[Willemstad]] ) tabata un hungadó di pinpòn di [[Kòrsou]] di fama legendario. E tabata kampeon di Kòrsou di 1966 te 1972 i a optené varios título na Antia i internashonalmente, entre otro na 1971 kampeon latinoamerikano na [[Paraguai|Paraguay]].
== Biografia ==
Joy Hosé a nase na Kòrsou den e famia Hosé-Pimentel. E tin un ruman muhé i dos ruman hòmber. Su ruman mayó [[Humphrey Hosé|Humphrey]] tabata aktivo komo tenista profeshonal i su omo [[Iyo Pimentel]] tambe tabata tenista internashonal.
---------------
* Tim e Reino
=== Kampeonato Oropeo ===
{| class="wikitable" style=text-align:center
! Edishon
| 1954 || 1955 || 1956 || 1957 || 1958 || 1960 || 1962 || 1964 || 1965 || 1967 || 1969 || 1971 || 1973 || 1975 || 1977 || 1979 || 1981
|1983
|-
! Resultado
| * || * || {{oro}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || * || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{zilver}} || {{zilver}} || {{zilver}} ||{{goud}}
|{{zilver}}
|-
|
|-
! Edishon
| 1985 || 1987 || 1989 || 1991 || 1993 || 1995 || 1997 || 1999 || 2001 || 2003 ||[[EK Honkbal 2005|2005]]||[[EK Honkbal 2007|2007]]||[[EK Honkbal 2010|2010]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2012|2012]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2014|2014]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2016]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2019]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2021]]
|-
! Prestatie
|{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}
|-
|
|-
! Editie
| [[Europees kampioenschap honkbal 2023|2023]]
|-
! Prestatie
| {{brons}}
|}
: * <small>In 1954, 1955 en 1967 geen deelname.</small>
=== Kopa Interkontinental ===
{| class="wikitable"
! Editie
| 1983 || 1999 || 2002 || 2006 || [[Intercontinental Cup honkbal 2010|2010]]
|-
! Prestatie
| 4e || 8e || 8e || {{zilver}} || {{zilver}}
|}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Pabao Little League''' ta un ekipo di beisbol hubenil (10-12 ana) di Korsou ku a titula kampeon di karibe na .. okashon i tabata kampeon mundial na 2004. E ta forma parti di
e Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.
Winning the Caribbean Region Championship and making its 11th trip to Williamsport for the 2023 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presented by T-Mobile, is Pabao Little League (Willemstad, Curaçao) thanks to a 6-0 victory over the Dominican Republic in the championship game.
With its victory, Pabao LL will be returning to the LLBWS with the country’s 15th overall appearance in hopes to defend its International Championship title earned in 2022. Since the country’s first tournament appearance in 1980, Curaçao has maintained a winning record, 46-25, with a World Series championship in 2004 and three runner-up finishes in 2005, 2019, and 2022.
Pabao LL finished the Caribbean Region tournament with an unblemished 6-0 record, outscoring its opponents, 47-4, with four shutout performances.
With the first-round matchups of the 2023 LLBWS announced on June 6, Pabao LL will play Australia, represented by Hills Little League, in Game 5 on Thursday, Aug. 17 at 1 p.m. ET at Volunteer Stadium.
The 2023 Little League Baseball World Series, Presented by T-Mobile, is set to take place August 16-27. More information about the 2023 Little League World Series tournaments, including full schedules and downloadable brackets, can be found at LittleLeague.org/WorldSeries.
WILLEMSTAD- Djaweps , 10 di ougùstùs 2023 den oranan di mèrdia, e selekshon di Little League Liga Pabou kampion di Karibe a biaha pa Williamsport (USA), pa partisipá den e Kampionato Mundial di Beisbòl Little League. E kampionato Mundial di hóbennan di 11 i 12 aña lo start dia 16 i lo terminá dia 27 di ougùstùs 2023.
RBC Royal Bank, representá pa Sharier Dorand manera ta e kaso ku tur selekshon, tabata presente pa duna e selekshon sostén i deseá e delegashon éksito. E sigiente hungadónan ta forma parti di e selekshon.
{{Appendix}}
---------------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Dudley Guniberto Josefa''' (☆ [[1958]]) ta un [[karate]]ka di [[Kòrsou]]. Deportista – Dirigente Tékniko. a nasé na aña 1958. Dudley na aña 1967 kuminsá práktika deporte di yudo ku su 9 aña serka ..
== Bida i karera ==
.. a lanta na Kòrsou.
== Medaya ==
* 1987: [[Image:Med 2.png|Plata]] - Kampeonato hulandes
{{Appendix}}
{{Commonscat|Didi Gregorius}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64548365|titulo=Didi Gregorius}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://web.archive.org/web/20111005161849/http://www.honkbalsite.com/nederlandsteam/marieksongregorius.html Profil riba Honkbalsite]
* [https://www.baseball-reference.com/minors/player.cgi?id=gregor003mar Statistik Didi Gregorius]
}}
{{DEFAULTSORT:Gregorius, Didi}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
[[Category:Hulanda]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Sherry Sophia Veronica Howell''' (☆ [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un atleta kurasoleño.
Sherry Howell - Eckerd College, Softball and Volleyball
Howell played four years of softball and volleyball for Eckerd College from 1990 to 1993. She graduated in 1993 with a double major of Business Management and Psychology. The native of Curacao, Neth. Antilles, was a pitcher, a shortstop and centerfielder. She was a four-time All-America in softball, was named to the South Region team four times and the All-SSC team four times. Howell won or shared player-of-the-year honors twice in the conference and concluded her athletic career by being selected the SSC female athlete-of-the-year for the 1992-93 season. Howell holds the NCAA, Division II career batting average in softball at .524, is third in career slugging average at .921, 13th in home runs with 29 and second in single season highest batting average at 629. She led the nation in hitting as a senior and also doubles percentage. Howell led the conference in batting average four different years. In 1999, she represented her country in the World Games in Japan. Howell, who is fluent in six languages, was named All-Conference in volleyball two of the four years she played.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Howell, Sherry}}
[[Category:Hende]]
---------------
{{Commonscat|Josh Palacios}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1131860420|titulo=Josh Palacios}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Palacios, Josh}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
-------------------------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] di 1958 te 2010 na wega y torneonan internacional. E tabata kai bou di [[Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie|NAVU]], ku tabata konsisti di [[Kòrsou]] i [[Boneiru]] despues ku [[Aruba]] a separa na 1986.
en.wiki:The Netherlands Antilles national football team (Dutch, "Nederlands-Antilliaans voetbalelftal"; Papiamentu, "Selekshon Antiano di futbòl") was the national team of the former Netherlands Antilles from 1958 to 2010. It was controlled by the Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie. The NAVU consisted of Curaçao and Bonaire. Aruba split in 1986 and has its own team.
The Netherlands Antilles team never qualified for the FIFA World Cup. The country managed to come third in the CONCACAF championships of 1963 and 1969; during the 1963 tournament they were unofficial football world champions for four days after beating Mexico and before losing to Costa Rica.[1]
== Reforma di Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues [[Boneiru]] a bira miembro interino di CFU i [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Mira tambe ==
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Antias Hulandes]]
-------------
The '''Curaçao national football team''' ({{lang-nl|Curaçaos voetbalelftal}}; [[Papiamento language|Papiamentu]]: ''Selekshon di Futbòl Kòrsou'') represents [[Curaçao]] in [[FIFA|International]] [[association football|football]] and is controlled by the [[Curaçao Football Federation]] (Federashon Futbòl Kòrsou; FFK).<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| url-status = dead| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Following a constitutional change that allowed its predecessor, the [[Curaçao and Dependencies|Colony of Curaçao and Dependencies]] to become a unified [[constituent state|constituent country]] consisting of several island territories as the [[Netherlands Antilles]] and its dissolution in 2010, Curaçao has played under a new constitutional status as a separate constituent country since 2011.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=Gg1hDgAAQBAJ&pg=PA121 |title=Football and the Boundaries of History: Critical Studies in Soccer |editor=Elsey, Brenda |editor2=Pugliese, Stanislao G. |year=2017 |page=121 |isbn=9781349950065 |publisher= Springer |access-date=25 June 2019}}</ref>
Both FIFA and CONCACAF recognize the Curaçao national team to be the direct and sole successor of the dependant [[Territory of Curaçao national football team|Curaçao (1921–1958)]] and the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles national football]] teams.<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao] at [[FIFA]] official website</ref><ref>[https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curaçao] at [[CONCACAF]] official website</ref><ref>[https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html] at [[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|RSSSF]]</ref>
==History==
{{Further|Territory of Curaçao national football team|Netherlands Antilles national football team}}
The first national football team to bear the name Curaçao was the [[Territory of Curaçao national football team]], which made its debut in 1924 in an away match against neighboring [[Aruba national football team|Aruba]], a match which the Territory of Curaçao won four to nil.
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Seleccion nacional di futbol di Aruba''' ta e ekipo di [[futbol]] cu ta representa [[Aruba]] na wega y torneonan internacional, manera na e weganan di cualificacion pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] y den Copa Caribe. Tur tramite pa e seleccion ta bou encargo di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]], funda na 1932 y afilia na [[Union Futbol di Caribe|CFU]], [[CONCACAF]] y [[FIFA]] desde 1988.
The '''Aruba national football team''' ([[Dutch language|Dutch]]: Arubaans voetbalelftal; [[Papiamento language|Papiamento]]: Seleccion Arubano di futbol) is the national team of [[Aruba]], it was founded in 1932 and is affiliated with the Caribbean Football Union (CFU), CONCACAF and [[FIFA]] (since 1988) and is controlled by the [[Aruba Football Federation|Arubaanse Voetbal Bond]].
==History==
Between 1924 and 1933, Aruba only played against [[Curaçao national football team|Curaçao]], although these matches are not considered official.<ref>{{cite web |last1=Courtney |first1=Barrie |title=Aruba - List of International Matches |url=https://www.rsssf.org/tablesa/aruba-intres.html |website=RSSSF}}</ref> Aruba participated in its first tournament at the [[1955 CCCF Championship]], where they finished in 5th place. In 1958, Aruba became part of the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles]] until their secession in 1986.
Following its split from the Netherlands Antilles, the [[Aruba Football Federation]] was affiliated in 1988 with [[CONCACAF]] and [[FIFA]]. Aruba entered qualifying for the [[1989 Caribbean Cup]], and in its first group match it suffered the worst defeat in its history, at the hands of [[Trinidad and Tobago national football team|Trinidad and Tobago]], which crushed them 11–0. They played their first World Cup qualifying match against the [[Dominican Republic national football team|Dominican Republic]] as part of the [[1998 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|1998 World Cup qualifying]]. Aruba has participated in all the qualifying tournaments for the World Cup since, without being able to get past the first qualifying round.
Aruba has also yet to qualify for the [[Caribbean Cup]]. However, they showed some progress in the preliminary round of the [[2014 Caribbean Cup]] by getting two wins against [[Turks and Caicos national football team|Turks and Caicos]] (1–0) and [[British Virgin Islands national football team|British Virgin Islands]] (7–0), the latter being the biggest victory in its history. These results allowed them to reach 120th place in the FIFA World Ranking for the month of June 2014, their best ranking to date. Following these victories, Aruba lost 2–0 against [[French Guiana national football team|French Guiana]] and were eliminated.
Aruba began their [[2018 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|2018 World Cup qualification]] in the second round against [[Barbados national football team|Barbados]], losing 2–0 at home and 1–0 away, however FIFA ruled that Barbados had fielded an ineligible player, giving Aruba a 3–0 second leg victory and advancing them to the third round. Despite that, in the next round they were defeated again, this time by [[Saint Vincent and the Grenadines national football team|Saint Vincent and the Grenadines]] who won 3–2 on aggregate. Aruba failed to progress in the [[2022 FIFA World Cup qualification – CONCACAF First Round|2022 World Cup qualifiers]], finishing 4th in the first round.
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Aruba]]
E selekshon di Boneiru a kuminsa komo tim nashonal despues ku e tim antiano a keda disolbé na òktober 2010. E ta partisipa tur aña den e Torneo ABCS, kual na 2011 e ta gana sorpresivamente derotando Aruba 4-3 durante e tanda di penalty despues di un empate di 2:2 den final.[4]
-------------------------------------
'''Selekshon nashonal di futbòl di Sürnam''' ta e tim di [[futbol|futbòlista]] ku ta representa [[Sürnam]]. E ta kai bou di .........., ku ta miembro di [[Caribbean Football Union|CFU]] i miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Historia ==
E selekshon di Sürnam a kuminsa komo tim nashonal
==== Torneo ABCS ====
{| class="wikitable collapsible" width=50% style="text-align: center;font-size:90%;"
!colspan=8|Boneiru den torneo ABCS
|-
!width=45%|Aña
!width=25%|Lugá
!width=8%|W
!width=8%|G
!width=8%|E
!width=8%|P
!width=8%|GF
!width=8%|GC
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2010||di kuater ||2||0||1||1||5||7
|- bgcolor=gold
|{{SUR}} 2011||'''kampeón'''||2||1||1||0||5||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{ABW}} 2012||di kuater ||2||0||0||2||2||17
|- bgcolor=#cc9966
|{{CUW}} 2013||di tres ||2||1||0||1||2||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{SUR}} 2015||di kuater ||2||0||0||2||1||7
|- bgcolor=silver
|{{CUW}} 2021||supkampeón||2||1||0||1||4||4
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2022||di kuater ||2|| ?|| 0 || ? || 1 || 5
|-
!'''Total'''||'''6/6'''||14||3||2||7||20||46
|}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =148545934|titulo=Selección de fútbol de Bonaire}}
{{References}}
}}
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Surnam]]
Na de staatkundige hervormingen binnen het Koninkrijk der Nederlanden van 10 oktober 2010 en na afronding van het kwalificatietoernooi van de Caribbean Cup 2010 ging het Nederlands-Antilliaans voetbalelftal over in het Curaçaos voetbalelftal. Bonaire werd een paar jaar later voorlopig lid van de Caraïbische Voetbalunie CFU en op 19 april 2012 geassocieerd lid van de CONCACAF, en kan daarom in de toekomst inschrijven voor de Caribbean Cup.
Het Bonairiaans voetbalelftal is een team van voetballers dat Bonaire vertegenwoordigt. Bonaire is niet aangesloten bij de FIFA en kan daarom niet deelnemen aan het wereldkampioenschap. Bonaire doet jaarlijks mee aan het ABCS-toernooi, dat het in 2011 verrassend won.
The '''Bonaire national football team''' ({{lang-nl|Bonairiaans voetbalelftal}}; {{lang-pap|Selekshon Bonerianu di futbòl}}) is the national football team of the [[Caribbean]] island of [[Bonaire]], a [[Public body (Netherlands)|public body]] of the [[Netherlands]]. It is under the control of the [[Bonaire Football Federation]]. It became a member of the [[Caribbean Football Union|CFU]] and an associate member of CONCACAF on 19 April 2013.<ref name="CFU Facebook">{{cite web|title=CFU Facebook|url=https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|publisher=Caribbean Football Union|access-date=13 June 2014|archive-date=7 December 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191207213742/https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|url-status=live}}</ref><ref name="Congress takes key step in transparency">{{cite web|title=Congress takes key step in transparency|url=http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0,,12813~3150654,00.html|publisher=CONCAF|access-date=20 April 2013|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20130423234254/http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0%2C%2C12813~3150654%2C00.html|archive-date=23 April 2013}}</ref><ref name="Member Associations: Bonaire">{{cite web|title=Member Associations: Bonaire|url=http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|publisher=Caribbean Football Union|access-date=22 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029193820/http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|archive-date=29 October 2013|url-status=dead}}</ref> after which it became a full CONCACAF member on 10 June 2014<ref name="Ordinary Congress finalized">{{cite web|title=Ordinary Congress finalized|url=http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|publisher=CONCACAF.com|access-date=10 June 2014|date=10 June 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140612210312/http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|archive-date=2014-06-12|url-status=dead}}</ref> The team can participate in the [[CONCACAF Gold Cup]] and [[Caribbean Cup]] because of their membership in the confederation and sub-confederation.<ref name="Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership">{{cite web|title=Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership|date=20 April 2013|url=http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|publisher=Non-FIFA football|access-date=22 April 2013|archive-date=29 October 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029203911/http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|url-status=live}}</ref> However, Bonaire is not a member of [[FIFA]] and therefore can not compete in the [[FIFA World Cup]] or other FIFA events.<ref name="Sport en spel">{{cite web|title=Sport en spel|url=http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|publisher=beautiful-bonaire.nl|access-date=22 October 2014|language=nl|archive-date=22 October 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141022212953/http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|url-status=live}}</ref><ref name="What is CONCACAF?">{{cite web|title=What is CONCACAF?|url=http://www.concacaf.com/page/History|publisher=CONCACAF|access-date=21 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130406031852/http://www.concacaf.com/page/History|archive-date=2013-04-06|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =61824225|titulo=Miguel Pourier}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Pourier, Miguel}}
[[:Category:Antias Hulandes]]
[[:Category:Hende]]
-----------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] na wega y torneonan internacional, manera na .......
== Reforma Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl ]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues Boneiru a bira miembro interino di CFU i desde 19 di aprel [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]], i den futuro por inskribí pa [[Kopa di Oro]].
{{Appendix}}
[[:Category:Beisbol]]
[[:Category:Kòrsou]]
ta kambio na selekshon nashonal di KorsouOorspronkelijk heette het "Honkbal Nederlandse Antillen Nationaal Team", maar op 10 oktober 2010 werd de Nederlandse Antillen als regering ontmanteld (details zijn " Nederlandse Antillen "), de naam van het nationale team werd ook gewijzigd in "Curaçao Nationaal Team ".
en.wiki" The '''Netherlands Antilles national baseball team''' was a national team of the [[Netherlands Antilles]] and was controlled by the Netherlands Antillean Baseball Federation. It represented the former nation in senior-level men's international competition.
The Netherlands Antilles team was distinct from the [[Netherlands national baseball team]].
The Netherlands Antilles were represented in twelve [[Baseball World Cup]]s. Their highest finish was 7th place.<ref name="bjarkman worldcup">[[#refBjarkman|Bjarkman 2005]], pp.416–39</ref>
--------
'''Seleccion nacional di baseball di Aruba''' ta e team di [[Beisbòl|baseball]] cu ta representa Aruba na wega y torneonan internacional, manera na [[Weganan Panamericano]].
{{America baseball teams}}
{{National sports teams of Aruba}}
-----------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
== Historisch overzicht ==
{| class="wikitable sortable"
! WK-jaar
! Gastland(en)
! Aantal deelnemers
! Wereldkampioen
! Uitslag van de finale
! 2e plaats
! 3e plaats
! 4e plaats
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1930|1930]]'''
| {{UY}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URU}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1930|4 – 2]]
| {{ARG}}
| {{USA}}
| {{YUG}}
|-
| '''1934''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1934 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ITA}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1934|2 – 1 <small>n.v.</small>]]
| {{TCHf}}
| {{GER-1935f}}
| {{AUTf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1938|1938]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1938 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FRA}}
| style="text-align: center;" | 15
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1938|4 – 2]]
| {{HUN}}
| {{BRA}}
| {{SWE}}
|-
| '''1942'''
| colspan="7" | ''Kansela pa motibu di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]''
|-style="background: #D0E6FF;"
|-
| '''1946'''
| colspan="7" | ''Afgelast vanwege de Tweede Wereldoorlog''
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1950|1950]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1950 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR-1889}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URUf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1950|2 - 1]]
| {{BRA}}
| {{SWE}}
| {{ESP}}
|-
| '''1954''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1954 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CH}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1954|3 – 2]]
| {{HUN-1949f}}
| {{AUTf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1958|1958]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1958 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{SE}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1889f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1958|5 – 2]]
| {{SWEf}}
| {{FRAf}}
| {{FRGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1962|1962]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1962 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CL}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1962|3 – 1]]
| {{TCHf}}
| {{CHIf}}
| {{YUGf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1966|1966]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1966 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{EN}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ENGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1966|4 – 2 <small>n.v. </small>]]
| {{FRGf}}
| {{PORf}}
| {{URS-1955f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1970|1970]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1970 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1968f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1970|4 – 1]]
| {{ITAf}}
| {{FRGf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1974|1974]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1974 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE-1949-WD}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1974|2 – 1]]
| {{NEDf}}
| {{POLf}}
| {{BRA-1968f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1978|1978]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1978 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{AR}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1978|3 – 1 <small>n.v. </small>]]
| {{NEDf}}
| {{BRA-1968f}}
| {{ITAf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1982|1982]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1982 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ES}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1982|3 – 1]]
| {{FRGf}}
| {{POLf}}
| {{FRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1986|1986]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1986 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1986|3 – 2]]
| {{FRGf}}
| {{FRAf}}
| {{BELf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1990|1990]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1990 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{IT}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1990|1 – 0]]
| {{ARGf}}
| {{ITAf}}
| {{ENGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1994|1994]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1994 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{US}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1994|0 – 0 <small>n.v. (P: 3-2)</small>]]
| {{ITAf}}
| {{SWEf}}
| {{BULf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1998|1998]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1998 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1998|3 – 0]]
| {{BRAf}}
| {{CROf}}
| {{NEDf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2002|2002]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2002 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{KR}}<br />{{JP}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2002|2 – 0]]
| {{GERf}}
| {{TURf}}
| {{KORf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2006|2006]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2006 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2006|1 – 1 <small>n.v. (P: 5-3)</small>]]
| {{FRAf}}
| {{GERf}}
| {{PORf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2010|2010]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2010 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ZA}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ESPf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2010|1 – 0 <small>n.v.</small>]]
| {{NEDf}}
| {{GERf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2014|2014]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2014 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{GERf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2014|1 – 0 <small>n.v. </small>]]
| {{ARGf}}
| {{NEDf}}
| {{BRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2018|2018]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2018 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{RU}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2018|4 – 2]]
| {{CROf}}
| {{BELf}}
| {{ENGf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2022|2022]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2022 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{QA}}
| style="text-align: center;" | 32
|
|
|
|
|
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2026|2026]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2026 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CA}}<br />{{MX}}<br />{{VS}}
| style="text-align: center;" | 48
|
|
|
|
|
|}
----------------
gjjapdpfdxvbuzj5wx242hlc3grcszm
193749
193747
2026-06-14T12:30:46Z
Caribiana
8320
193749
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024 e nòmber "Blue Wave" a wòrdu menshoná den korant [[Antilliaans Dagblad]] komo un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026.<ref name=:"0"/> E ekspresion aki probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> "Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, pero tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé tambe komo “Los Azules” i “De Blauwen”.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátikada di futbòl, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den Reino Hulandes ku un poblashon relativamente chikí (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
For di e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su potensial kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente rondanan, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera Jamaica i Trinidad & Tobago. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra [[Jamaica]], a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B den e kualifikashon.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio a karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref>
Un faktor oportuno úniko tabata ku a paisnan Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
Kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Agravante ta ku Kòrsou ta e pais mas chikitu pa logra kualifikashon den historia di Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> hecho ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta skòmel entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 su ranking tabata nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref> Histórikamente, su ranking mas altu tabata na yüli 2017 ku posishon nr. 68.
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haya formashon deportivo na Hulanda i ta biba pafor di Kòrsou unda nan ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití hungadónan pa representá un pais si nan tin konekshon familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes, ku un solo nashonalidad hulandes, ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat importante di hungadó di e selekshon tabata aktivo den liganan hulandes manera Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel relativamente altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]], kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e proseso di kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta duna un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá tantu na Kòrsou komo den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat ku raisnan di Kòrsou ta relativamente grandi (± 144.814 persona).<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural. Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su komunidatnan den eksterior.
Estimashonnan ta indiká ku miles di fanátiko a biaha pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial, reflehando e alkanse internashonal di e movementu.
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashconá ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den e sentro di [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, ku un kombinashon di deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/>
E aktividatnan aki a forma parti di un esfuerso mas amplio pa integrá e partisipashon deportivo ku promoshon kultural i ekonómiko.
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo. Esaki ta inkluí músika, arte visual, kontenido digital i merkansia promoshonal.
Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Entre otro, e artista [[Jeon]] a lansa e kansion “Mama Wa (The Blue Wave)”, ku ta reflehá e orguyo kolektivo rondó di e logro deportivo. Ademas, diferente produkto manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular. Institushonnan manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] a kontribuí tambe, por ehèmpel ku emision di moneda konmemorativo pa marka e kualifikashon históriko.
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analista i observadónan a interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E fenómeno ta mustra kon deporte por sirbi komo un medio pa unifiká diferente grupo den sosiedat i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
Ademas, e movementu a kontribuí na visibilidat internashonal di Kòrsou, i por wòrdu interpretá komo un forma di "nation branding", unda e imagen di e pais ta wòrdu fortalesé riba un plataforma global.<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[:Kategoria:Futbol na Kòrsou]]
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
-----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E beinam aki a bira popular durante e weganan eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], ora e selekshon a logra kualifiká pa promé bes den su historia pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Dor di su impakto “Blue Wave” ta referí no únikamente na e tim, sino tambe na un fenómeno sosial i kultural, simbolisando un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal rondó di e preparashon pa i partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial di FIFA 2026, organisá na Merka, Canada i México.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref> Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Nòmber ==
Blue Wave por ta un nòmber ku e bini di e fanatikada komo e nòmber di kariño di nos selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> E ekspreshon ta un referensia na e laman ku ta rondoná e pais insular Kòrsou.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé varios nomber alternativo manera ''Los Azules'' i ''De Blauwen'', ku ta referí na e koló blou tradishonal di e selekshon. Na mes momentu, e nòmber Blue Wave tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento di entusiasmo popular i unidat nashonal.
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momento históriko. Durante e proseso aki, “Blue Wave” a bira un lema unifikante ku reflehá e entusiasmo kresiente rondó di e ekipo.
Den uso komun, e término ta wòrdu empleá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan pa deskribí e movementu di sosten rondó di e selekshon nashonal di Kòrsou.
Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
Esei ta e nòmber pa ‘The Blue Wave’, e movementu ku a wòrdu poné den moveshon – inkluyendo e nombramentu di Advocaat na kuminsamentu di e aña aki – ku e meta prinsipal di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA 2026. E selekshon nashonal maskulino di Kòrsou nunka promé no a partisipá den un Kopa di Mundu. Yega na e Kopa di Oro ta un promé paso importante pa logra e meta ei.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
== Konteksto deportivo ==
[[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|right|120px|Logo Guinness World Records]]
Kòrsou, un pais outónomo denter di [[Reino Hulandes]] ku un poblashon di 158.006 habitante (1 di yanüari 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie di 444 km², ta e pais mas chikí ku a logra kualifiká pa un Kopa Mundial di FIFA te ku 2026.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Guinness Book of Records a rekonosé e hecho aki dia 14 di yüni 2026, ora di e partido Korsou kontra di Alemania na Houston.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Kòrsou a bira miembro di FIFA na 2011 i su selekshon nashonal a demostra progreso konstante den añanan siguiente.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> E ekipo a gana atenshon regional despues di su prestashon na CONCACAF Gold Cup 2019, unda e a yega e kuarto final.
Kòrsou a gana atenshon internashonal den kompetensianan manera [[Kopa Oro di CONCACAF]], unda e a logra yega e buelta di kuarto final (2019), mustrando su kapasidat kompetitivo den region.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou a yega na un posishon entre e top 80–90 di mundu (variabel segun aña), loke ta konsiderá un logro importante pa un pais di su grandura. Despues di e wega amistoso kontra Eskosia dia 30 di mei 2026 e ranking di Kòrsou ta nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E ekipo===
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momentu históriko di eksito ku ta relashoná na algu faktor. E selekshon ta konsistí kasi kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda ku a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbòl di Hulanda i tur ta biba pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan na Oropa, Merka i Asia. Entre e 26 hungadó solamente uno, [[Tahith Chong]], a nase na [[Willemstad]], pero a drenta e akademia di Feyenoord na Hulanda for di un edat hòben.<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Den temporada 2025/26, ocho hungadó selektá a hunga den Eredivisie, e liga mas altu na Hulanda, i kuater den Eerste Divisie. Dos hungadó a representá Hulanda anteriormente den se selekshon senior.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
Te ku 2023, sifranan di CBS Hulanda a mustra 144.814 persona di orígen di Kòrsou ta biba na Hulanda.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref> E uso di hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA i a kontribuí signifikativamente na nivel kompetitivo di e tim. Futbolistanan hulandes ku raisnan di Kòrsou ta permiti pa hunga pa Kòrsou pasobra nan tin nashonalidat hulandes.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref> Di akuerdo ku e regulashon di FIFA, hungadónan por hunga pa un pais na kua nan ta konektá pa medio di nan mayor òf welonan. Komo ku Kòrsou ta un pais outónomo dentro di Reino Hulandes, e hungadónan aki mesora ta kumpli ku e eksigencia di nashonalidat pa e selekshon nashonal.
Otro faktor tabata e oportunidat úniko ku a surgi ora Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]] (78), kende a asumí e posishon aki na 2024, a hunga un papel importante den e kualifikashon. Bou di su liderazgo Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan di FIFA, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Debí ku residente di Karibe Hulandes tin nashonalidat hulandes, hungadónan ku raisnan di Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Un situashon komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Gales ta hunga pa Inglatera.
Ku partisipashon di Kòrsou, Advocaat a bira un di e entrenadónan mas eksperensiá den historia di Kopa Mundial komo el a yega di partisipa tantu ku Hulanda (Kopa Mundial 1994 na Merka) komo ku [[Surkorea]] (Kopa Mundial 2006 na Alemania). El a selekta un tim final pa Kopa Mundial sin kambio.??
===Eliminatorio ===
Riba vèlt, Blue Wave ta un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].
Den e fase di apertura di e eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou tabatin un recort di 100% den su grupo, despues di a derotá [[Sint Lucia|St. Lucia]], Aruba, Barbados y mas notablemente Haiti ku 5-1. Den e di tres buelta e nashonnan mas establesé, Jamaica i Trinidad & Tobago, a para den nan kaminda den un grupo ku tambe tabata inkluí Bermuda. Kenji Gorré a skor den e viktoria krusial di 2-0 kontra Jamaica dia 10 di òktober 2025 na kas i Bermuda a wòrdu derotá 7-0 dia 13 di novèmber 2025.<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref>
Ku forsa nan a logra pasa dia 18 di november 2025 ku Gorre remplasando Dick Advocaat komo coach, ounke tabatin nervio ora Jamaica a haña un penalti den tempu di leshon ku a wòrdu anula despues di un konsulta di video ku asistente di rèfri. Kòrsou a terminá den top di grupo B di e kampaña di kualifikashon.<ref name=:"2"/>
== Enbolbimentu di komunidat ==
Durante e preparashon pa Kopa Mundial desde november 2025, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda. Esakinan a inkluí evento di fanátikonan di Blue Wave, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.
Diáspora i alkanse internashonal
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wordu organisá na diferente pais, kontribuyendo na un oumento di visibilidat global.
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wòrdu organisá na diferente pais, inkluyendo den Oropa i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].
E partisipashon den e Mundial a kontribuí na un oumento di visibilidat global di Kòrsou i a fortalesé konekshonnan entre Kòrsou i su diáspora, inkluyendo traves di turismo i atenshon mediátiko.
Esakinan a pone enfasis riba e interkonekshon entre [[deporte]], [[kultura]] i [[turismo]].
E partisipashon públiko a krese visiblemente, i e evento a kontribuí na fortalesementu di un sentido di unidad nashonal. Kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko for di Korsou lo ta presente na Houston pa e partido di apertura kontra Alemania. Alrededor di tres kuart di e kantidat ei ta wòrdu sperá pa e otro weganan di grupo.<ref name="Guardian"/>
=== Evento i festivalnan ===
E fenómeno “Blue Wave” a resultá den un programa di evento kultural organisá manera festival i selebrashonnan públiko den sentro históriko di [[Willemstad]]. E aktividatnan aki a kombiná deporte, músika i turismo.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref>
Aktualmente eventonan grandi di Blue Wave ta tumando lugá na Willemstad, i e sentronan di siudat di Punda i Otrobanda ta kompletamente dekorá den un ambiente di Kopa di Mundu.
===Produkshon kreativo===
E movimiento a inspirá produkshon kreativo manera músika, arte visual i kontenido digital. Plataformanan sosial a hunga un papel importante den su difushon, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Kòrsou a klasifiká, e artista musikal [[aruba]]no [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'' (The Blue Wave), un kansion dediká na e Blue Wave, e nomber di kariño di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná.
Tur selekshon nashonal tin un himno. Pa Korsou, e banda di zonido ei ta “Bluewave,” un kantika komo himno nashonal pa e selekshon, ku ta komposita i kanta pa e artista musikal arubano Jeon, den ritmo [[kompa]] i produsí pa Steve Andreas. El a kuminsá komo un petishon simpel. El a krese bira un gritu di reunion. Ku tempu, el a yuda kombertí “Bluewave” den un apodo ku e sostenedónan ta usa pa e selekshon nashonal mes.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Merkansia manera bandera i otro material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.
Centrale Bank van Curacao en Sint Maarten (CBCS) ta lansa dos moneda commemorativo special pa honra clasificacion historico di seleccion di futbol di Curacao pa Mundial di Futbol. Ta trata di un moneda di plata di cinco florin y un moneda di cincuenta cent.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
Merkansia manera bandera i paña den koló nashonal a bira símbolonan visibel di sosten.
Un kompania produktor a reporta un demanda fuerte pa bandera di Kòrsou ademas di produktonan promoshonal relashona cu Kopa Mundial, inKluyendo e programashon di e weganan, sticker pa bentana, banner y borchinan pa pone banda di kaminda.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref>
Komo identidat nobo e selekshon a haña un uniform nobo pa weganan na kas: e kamisa ta kompletamente den blou dediká na Blue Wave. E blou profundo ta simbolisá Laman Karibe, e energia di e isla, i e unidat di tur sostenedó di Kòrsou rònt mundu.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
== Nifikashon sosial i polítiko ==
“Blue Wave” a wòrdu interpretá komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union i orguyo kolektivo.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un forma di fortalecé visibilidat internashonal i imagen di Kòrsou.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un medio pa reforsá identidat nashonal (''nation branding'') i visibilidat internashonal.
Figuranan públiko i lídernan polítiko a deskribí “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union, ekspresá den lema manera “un isla, un soño”.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di con un logro deportivo por generá un movimiento sosial i kultural mas amplio.
Su impakto inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término a keda komo un símbolo di e periodo di orguyo kolektivo ligá na e Mundial 2026.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta ser konsiderá komo un ehèmpel kon un evento deportivo internashonal por generá un movementu kultural i sosial mas amplio.
Su impakto ta inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre kurasoleñonan riba e isla i den diáspora
E término a keda wordu usa komo un símbolo di e periodo di mobilidat i orguyo kolektivo ligá na e partisipashon di Kòrsou den e Kopa Mundial 2026.
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
---------------
Op het veld is de Blue Wave een afspiegeling van Curaçao: expressief, zelfverzekerd en met een natuurlijk gevoel voor ritme, een mix van Caribische creativiteit en Europese structuur. Onder de hoede van de nieuwe hoofdcoach Fred Rutten (een van de meest gerespecteerde voetbalmanagers van Nederland met ervaring bij PSV Eindhoven, FC Twente, Shalke 04, Feyenoord en Anderlecht), zet het elftal de opmars voort die het de WK-kwalificatie heeft opgeleverd.
De Blue Wave staat voor een gevoel van trots en saamhorigheid dat gedeeld wordt door iedereen die Curaçao hoog in het vaandel heeft en reikt tot ver buiten het eiland, waaronder tot de Curaçaose gemeenschappen in het Caribische gebied, Europa, Noord-Amerika, Latijns-Amerika en daarbuiten.
------
grokipedia Juninho Bacuna: Despite their Dutch birthplace, the family's Curaçaoan roots influenced Bacuna's decision to represent the island nation internationally, following Leandro's precedent in prioritizing heritage over birthplace eligibility for the Netherlands senior team.[49] This background underscores a pattern among Curaçaoan-Dutch families, where migration for economic opportunities in the Netherlands often preserves cultural and athletic connections to the Caribbean.[49]
-------
Dick Advocaat, E pelotero di 78 aña, cu lo bira e tecnico mas bieu den historia di Mundial den su di tres torneo final despues di 1994 y 2006 (Hulanda y Sur Korea), ya pa hopi tempo a lanta un spirito atacante den su hungadornan.
---------------
Curaçao: The Blue Wave
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
----
[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curacao Chronicle (10 di yüni 2026)
Het nieuwe Curaçao thuistenue: blauw als identiteit
Het nieuwe thuisshirt staat volledig in het teken van de iconische bijnaam The Blue Wave. Het diepe blauw symboliseert de Caribische zee, de energie van het eiland en de verbondenheid van alle Curaçao-supporters wereldwijd.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
Waar het uitshirt eerder al wereldwijd opviel dankzij de kleurrijke inspiratie uit Willemstad, zet het thuistenue juist de klassieke Curaçao-kleur centraal: blauw.
--------
== Links eksterno ==
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (jingle Blue Wave of Mama Wak sung by [[Jeon]])
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
----------
* vorige versie
ta un alias informal pa e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] i un término ku ta wòrdu usá pa deskribí e ola mas amplio di sosten públiko i aktividat kultural rondó di e partisipashon di e selekshon den e Kopa Mundial di FIFA 2026.
The Blue Wave is de populaire bijnaam voor het nationale voetbalelftal van Curaçao. De term staat symbool voor de historische en succesvolle opmars van het team en de nationale trots en eenheid op het eiland.
== Nomber ==
E expresion “Ola Blauw” ta referi na e color blauw tradicional di e seleccion di Curaçao y ta wordo usa comunmente pa sostenedornan, medionan di comunicacion, y organisacionnan. E término tambe ta lanta e identidat geográfiko di Kòrsou komo un isla den Karibe i ta simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal.[1]
Konteksto di futbòl
E selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou ta representá Kòrsou den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa Federashon di Futbòl Kòrsou. E kualifikashon di e tim pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 a marka un momentu signifikante den su historia deportivo, oumentando su visibilidat tantu regionalmente komo internashonalmente.
Durante e kampaña di kualifikashon i e preparashonnan di e torneo siguiente, “The Blue Wave” a surgi komo un slogan unifikante entre sostenedónan i stakeholdernan.[1]
Nifikashon kultural
Enbolbimentu di komunidat
Den e preparashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026, vários aktividat basá riba komunidat a wòrdu organisá na Kòrsou i bou di su diáspora. Esakinan a inkluí proyekshonnan públiko di partidonan, eventonan kultural, i inisiativanan di futbòl orientá na hubentut. Aktividatnan asina a kontribuí na oumento di partisipashon públiko i visibilidat di e selekshon nashonal.[1]
Produkshon kreativo
E Blue Wave tambe a inspirá produkshon kultural i kreativo, inkluyendo músika, presentashonnan i ekspreshonnan visual sentra riba identidat nashonal i kultura di futbòl. Merkansia manera paña i bandera den koló nashonal a bira ampliamente usá komo símbolonan di sosten.[1]
Diaspora i aspektonan ekonómiko
E konsepto di The Blue Wave a wòrdu asosiá ku oumento di kompromiso di e diaspora di Kòrsou. Simpatisadonan internashonal a kontribuí na e visibilidat di e ekipo i a partisipá na eventonan ligá na e Kopa di Mundu.
Análisisnan a sugerí ku e torneo a funshoná komo un “multiplikadó di diaspora,” fortalesé konekshonnan ekonómiko i sosial entre Kòrsou i su komunidat mundial a traves di biahe, turismo i eksposishon internashonal.[1]
Herensha
E Blue Wave ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel notabel di kon partisipashon den un evento deportivo internashonal grandi por generá mobilisashon kultural i sosial mas amplio. Su impakto ta inkluí oumento di visibilidat nashonal, oumento di interes den futbòl, i e refuerso di identidat kompartí bou di e kurasoleñonan riba e isla i den eksterior.
--------
The Blue Wave is an informal alias for the Curaçao national football team and a broader socio-cultural phenomenon associated with the island’s participation in the 2026 FIFA World Cup. The term is used to describe both the team itself and the widespread mobilization of public support, cultural expression, and diaspora engagement surrounding the tournament.
Terminology
The expression “Blue Wave” refers to the traditional blue color of the Curaçao national football team. It also symbolizes a collective movement, evoking both the maritime identity of the island and a surge of national unity and pride.[1][2]
Football context
The Curaçao national football team represents Curaçao in international competitions and is governed by the Curaçao Football Federation. Its qualification for the 2026 FIFA World Cup marked a historic milestone, with Curaçao described as one of the smallest nations ever to appear on football’s biggest stage.[3]
In this context, “The Blue Wave” emerged as a widely used slogan among supporters, media, and public figures, reflecting growing national enthusiasm and international attention.[4]
Cultural movement
Public engagement
Leading up to and during the 2026 FIFA World Cup, The Blue Wave developed into a broad cultural movement within Curaçao. Media reports describe the island as being “in the grip of the Blue Wave,” with widespread participation in football-related activities and expressions of national unity.[4]
Public initiatives included fan gatherings, watch parties, and community-driven events both on the island and abroad.[5]
Festivals and events
The movement also gave rise to organized cultural programming. The Blue Wave Festival, held in the historic center of Willemstad, combined music, performances, and public celebrations tied to the national team’s World Cup participation.[6][7]
These events contributed to increased activity in urban public spaces and highlighted the intersection of sport, culture, and tourism.
Music and media
The Blue Wave inspired a range of creative outputs, including music, slogans, and social media content. A notable example is the “Blue Wave” jingle, associated with performances such as Blue Wave of Mama Wak, which circulated widely online.[8][9]
Digital platforms, including Instagram and YouTube, played a significant role in amplifying the movement and engaging younger audiences.[8][9]
Political and social significance
Political leaders and public figures have framed The Blue Wave as a symbol of national cohesion. Statements by Curaçaoan officials emphasized that the movement extends beyond football, serving to unite the population across social and geographic boundaries.[10]
The concept has been described as fostering a shared identity under the idea of “one island, one dream.”[4]
Diaspora and international reach
The Blue Wave also resonated strongly among the Curaçaoan diaspora. Events and fan initiatives were organized internationally, including in Europe, reflecting the global distribution of Curaçaoan communities.[5]
Analyses highlight that the movement contributed to increased international visibility for Curaçao and strengthened transnational connections through travel, media exposure, and economic activity linked to the World Cup.[1][3]
Legacy
The Blue Wave is regarded as an example of how participation in a major international sporting event can catalyze broader cultural and social mobilization. Its legacy includes heightened national visibility, increased engagement with football, and the reinforcement of a shared identity among Curaçaoans both on the island and abroad.
References
Curaçao’s diaspora multiplier at the 2026 World Cup
The Blue Wave: Curacao's Pride
Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage
Curaçao in de ban van de BlueWave
Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa
Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad
Blue Wave Festival losgebarsten
The Blue Wave (Instagram)
Bluewave jingle (YouTube)
Pisas: The Blue Wave gaat over meer dan voetbal
--------
== Keep list ==
* E término a bira popular desde 2024 durante e weganan di kualifikashon i e preparashonnan pa e torneo, kaminda el a simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal, orguyo i identidat.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* De Blue Wave is de naam van het nationale mannenelftal van Curaçao, maar de term staat eigenlijk voor iets veel groters: de hausse in energie, steun en saamhorigheid rond dit historische moment. Voor veel mensen staat dit namelijk voor zo veel meer dan alleen voetbal. Het gaat om de erkenning, de trots en de wereldwijde aandacht voor wat Curaçao heeft gepresteerd en waar het voor staat.<ref>[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* Kòrsou ta konsiderá un di e paisnan mas chikí den mundu ku un poblashon di aproksimadamente 158.000–160.000 habitante (segun estimashon riba 1 di yanüari 2026)<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260604.pdf Poblacion di Corsou ta crece mas cu 158.000 mientras migracion ta sigui
impulsa crecemento], Bon Dia Aruba (4 di yüni 2026)</ref>. E ta un pais konstituyente di [[Reino Hulandes]]. A FIFA member since 2011, Curaçao have spent years building towards a first World Cup appearance.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref>
Den konteksto global, esaki ta pone Kòrsou den e grupo di paisnan chikitu tantu pa poblashon komo pa superfisie (±444 km²), pero ku un nivel haltu di desaroyo humano den region Karibe.
* Bou di liderazgo di entrenadó nashonal [[Dick Advocaat]], Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan aki, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Kico ta haci e situacion aki unico? E “football passport”: Debí ku tur residente di e parti Karibense di Reino tin nashonalidat Hulandes, hungadónan ku famia Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Esaki ta komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Wales ta hunga pa Gran Bretaña.
* <ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Tur ta bibando pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan di futbol na Oropa i Merka.<ref>https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup</ref> Mayoria di e hungadónan a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbol di Hulanda i awor pa medio di reglanan di IFA pa eligibilidat Korsou por hasi un yamado riba e talentonan di diaspora.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
E tim di 26 hòmber ta konsistí kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda, aparte di Tahith Chong, kende a nase na Willemstad i a drenta e akademia di Feyenoord na edat di dies aña.<ref name="Comenencia"/>
* i koló blou tradishonal di e selekshon nashonal.??
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
* E movementu tambe a resultá den programa di aktividatnan kultural organisá, manera e Blue Wave Festival den sentro históriko di [[Willemstad]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref> E eventonan aki a kombiná músika, presentashon i selebrashonnan públiko relashoná ku e partisipashon den e Mundial.
* Apesar di e kosto altu di esaki pa presensia na Kopa Mundial, kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko lo biaha pa e partido di apertura kontra Alemania dia 14 di yuni 2026 na [[Houston]], ku paketenan di buelo charter ku ta wòrdu areglá for di e isla.<ref name="Guardian"/>
* dokumental na TV hulandes ''Curaçao en het wonder van het WK'' : [[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)
In Willemstad vinden momenteel grote Blue Wave-evenementen plaats en de binnenstad van Punda en Otrobanda is volledig in WK-sfeer aangekleed.
*De eerste dure zes punten van Curaçao zijn binnen op weg naar het WK Voetbal 2026. De Stichting Blue Wave in oprichting wil die droom daadwerkelijk (helpen) realiseren, zo weet het Antilliaans Dagblad.
<ref>https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], AD (10 juni 2024)</ref>
* Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = Pariba Little League
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}}
| liga = Kampeonato Nashonal di Beisbòl Little League di Kòrsou
}}
'''Pariba Little League''' of '''Little League Liga Pariba''' ta un organisashon di beisbòl di [[Kòrsou]] pa muchanan entre 4 i 16 aña. E asosiashon di deporte hubenil ta forma parti di e sistema internashonal di kompetensia di Little League Baseball i ta representá e área geográfiko di “Pariba” riba e isla.
Den kompetensianan ofisial, Pariba Little League ta representá pa un ekipo selekshoná, ku ta konsistí di e mihó hungadónan di e liga, kende ta kompetí kontra otro liganan di e isla (Little League Liga Pabou) i den torneonan internashonal.
== Historia i desaroyo ==
Pariba Little League ta un di e programanan importante di beisbòl hubenil na Kòrsou. Huntu ku Pabou Little League, e ta kontribuí na e desaroyo di talento lokal na Kòrsou, ku tin un reputashon fuerte den beisbòl internashonal.
Desde 1980 Kòrsou ta partisipa regularmente den torneonan di Little League, ku resultado notabel, inkluyendo un kampeonato mundial na 2004 na Merka.
== Struktura ==
Den sistema di Little League, un “Little League” no ta solamente un ekipo, sino un organisashon lokal ku timnan di diferente edat. Pa torneonan ofisial, kada liga ta selekshoná un ekipo representativo.
E liganan aki ta kompetí pa determiná kende ta representá Kòrsou. (Curacao Region Tournament)
== Kompetensia internashonal ==
Kòrsou ta partisipá den dos nivel di kompetensia: e torneo di region Karibe di Little League World Series (kualifikashon) i e Little League Baseball World Series (LLBWS) na Williamsport, Pennsylvania.
===Region Karibe (kualifikashon pa LLBWS) ===
Desde inisio di e torneo di region Karibe [[Little League World Series (Region Karibe)]] na 2001, Pariba Little League a titula kampeon di Karibe na kuater okashon: 2001, 2002, – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016
konta komo un di e liganan mas kompetitivo di Curaçao. E liga a logra varios título regional, kualifikando pa e torneo mundial den e siguiente añanan:
2001 – kampion di region Karibe
2002 – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016 – kampion di region Karibe (rekòrd perfekto den torneo)
2026 – kampion di Curaçao / klasifiká pa LLBWS
E prestashonnan aki ta mustra ku Pariba ta un liga ku ta logra resultado konsistente na nivel regional, regularmente ganando derecho pa representá Curaçao den kompetensia internashonal.
== Torneo Little League World Series ==
=== Klasifikashon ===
Na 2026, e selekshon di Pariba Little League a logra un milestone importante ora ku el a kualifiká pa e Little League Baseball World Series (LLBWS).
E klasifikashon a keda sigurá despues di ku Pariba a gana e kampionato di Curaçao kontra Pabou Little League den un seri di mihó di shete.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series Pariba Wins Regional Title, Qualifies for Little League World Series], Curacao Chronicle (13 di aprel 2026)</ref> Pariba a gana e seri ku 4-2, inkluyendo dos viktoria decisivo di 6-2 i 5-2.
Durante e torneo, e tim a logra un rèkòrt general di 5-3.
===Partisipashon===
E aparishon di 2026 ta:
e di sinku biaha ku Pariba Little League ta partisipá den LLBWS
e promé aparishon desde 2016
e promé biaha ku un tim di Curaçao ta haña entrada direkto na e bracket internashonal
Den total, lo ta e di 16 biaha ku un representashon di Curaçao ta partisipá den e torneo na Williamsport, Pennsylvania.
== Hungadónan notabel ==
Diferente hungadónan yu di Korsou ku a pasa pa Pariba Little League òf su programa a yega na [[Major League Baseball]], inkluyendo:
* [[Ceddanne Rafaela]]
* [[Ozzie Albies]]
{{Appendix}}
--------------
'''Pariba Little League''' ta un ekipo hubenil di beisbol di [[Kòrsou]].
E di dos karchi pa e 2026 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presenta pa T-Mobile (LLBWS), a wòrdu ofisialmente konkistá ora ku Pariba Little League (Willemstad, Curaçao) a sali viktorioso den e Torneo di Region di Curaçao. E aña aki ta marka e promé biaha ku un tim di Kòrsou ta gana entrada direkto na e Bracket Internashonal di LLBWS, uniendo na Australia, Canada, Mexico, Hapon – i tambe e Kampionnan di Region di Asia-Pasífiko, Karibe, Europa i Afrika, i Latino Amérika – pa forma e tereno di 10 tim internashonal ku ta kompetí den e evento.<ref>https://www.littleleague.org/world-series/2026/llbws/news/pariba-little-league-to-represent-curacao-at-the-2026-little-league-baseball-world-series-presented-by-t-mobile/</ref>
Durante henter e torneo, Pariba Little League a gana su korona ku un rèkòrt general di 5-3 pa gana su puesto na LLBWS despues di a gana e seri di kampionato di mihó di shete riba Pabao Little League pa reklamá e título di region.
Esaki lo ta e di sinku biaha ku Pariba Little League ta aparesé den LLBWS, i e promé biaha den 10 aña, ku ta data for di 2016 ora el a kaba ku un rèkòrt di 1-2.
Adicionalmente, lo ta e di 16 biaha cu un team di Curaçao lo realisa e biahe pa Williamsport, su prome aparicion cu ta data for di 1980.
Atrabes di añanan, Curaçao a laga sinti su presencia den e torneonan di LLBWS. Ku 15 aparishon anterior ku ta data for di 1980, kuater subkampeon, i un viktoria di kampionato na 2004, nan programa ta sigui prosperá. Pariba LL tambe ta kas di un kantidat di hungadó i eks-alumnonan di MLB, mas notabelmente Ceddanne Rafaela (Boston Red Sox) i Ozzie Albies (Atlanta Braves).
E skema ofisial i informashon di e wèpsait pa e LLBWS 2026 a wòrdu anunsiá, miéntras ku e enkuentronan di promé buèlta lo wòrdu kompartí meimei di yüni, ya ku e di 79 Little League Baseball World Series lo tuma lugá di 19-30 di ougùstùs 2026. Pa mas informashon tokante e LLBWS, inkluyendo rekursonan di bishitante, invitadonan spesial, i mas kòntròl largu di zomer LittleLeague.org/WorldSeries. Pa kuminsá plania bo bishita na Williamsport, bai na LittleLeague.org/Visit.
-----
WILLEMSTAD – E ekipo di Little League di Pariba a keda koroná komo kampion regional i a sigurá klasifikashon pa Little League World Series, ganando e derecho di representá Kòrsou riba esenario internashonal.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series</ref>
Pariba a gana e seri di mihó di shete ku un viktoria di 4-2 riba Pabou. E weganan desisivo a wòrdu hunga djasabra na Post 6, kaminda Pariba a entregá aktuashonnan fuerte, ganando tur dos partido 6-2 i 5-2.
Cu e titulo regional, awor Pariba lo competi den e Little League World Series na Williamsport, cu ta programa pa tuma luga di 19 pa 30 di augustus.
E tim ta kla pa sali dia 13 di ougùstùs i lo kuminsá ku preparashonnan djis despues di un periodo kòrtiku di sosiegu.
E clasificacion ta marca otro logro pa baseball hubenil na Curaçao, cu tin un tradicion fuerte den e deporte y un historia di competi exitosamente na torneonan internacional.
The Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.<ref>https://www.facebook.com/LigaPabouLittleLeague/about</ref>
------------
'''Salon di Fama di Deporte di Kòrsou''' ta e galeria di honor dediká na deportista prominente i otro personanan ku a hasi un kontribushon signifikante pa deporte na [[Kòrsou]]. E taw, ku ta administrá pa Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) — ku anteriormente tabata konosí komo Curaçao Sport Federatie (CSF) — a instala e promé miembronan den e salon di fama na 1985 pa duna rekonesimentu públiko na atletenan, entrenador, dirigente i otro figura ku a lassa un marka duradero den deporte lokal i regional.
Historia
E idea pa un salon di fama na Kòrsou a surgi como un manera pa honrá e sportistanan i lideres ku a kontribuí pa desaroyo di deporte den e Antias Hulandes. E CSF (Curaçao Sport Federatie), e organizashon sportivo máximo na esei tempu, a hunga un rol di lider den e fundashon di e salon di fama na 1985. Desde su inicio, e salon di fama a sigui rekonosé sportistanan ku a logra nivel notabel, inkluyendo partisipashon olímpiko, logronan internashonal, i kontribushon pa komunidad deportiva.
Na desember 2020, FDOK a agrega otro 10 miembronan pa elevá e total ku 85 persona ku ta forma parti di e Salon di Fama di Kòrsou, inkluindo 10 damanan i 75 homber.
Signifikashon
E Salon di Fama ta:
un forma pa preservá i celebra historia deportivo di Kòrsou
un manera pa inspirá sportistanan hoben pa trese su talento
un medio pa duna rekonesimentu formal na atletenan, entrenador, arbitro i dirigente ku a kontribuí pa desaroyo di deporte
E lista di miembronan ta rekogi figura prominente di diferente deporte, inkluindo futbol, atletismo, esgrima, natashon, baseball, softball, karate, i otro disiplinanan.
--------------------
'''Salon di Fama''' na Korsou ([[]]:inglesHall of Fame) ta un lista di individuo
== Definishon ==
Un sala di fama, muraya di fama, òf kaminata di fama ta un lista di individuonan, logronan, òf otro entidatnan, normalmente skohé pa un grupo di elektor, pa marka nan ekselensia, logronan i fama den nan ramo. Den algun kaso, e salanan di fama aki ta konsistí di salanan òf museonan real ku ta konsagrá e honradonan ku eskultura, plaka, i eksposishon di memorabilia i informashon general tokante e destinatarionan indusí. Tin bia, e plachinan di e honradonan por wòrdu kologá riba un muraya (p’esei un “muraya di fama”) òf inskribí riba un acera (manera den un “kaminda di fama”, “kaminda di streanan”, òf “avenida di fama”). Den otro kasonan, e sala di fama ta mas figurativo i ta konsistí di un lista di nòmber di personanan notabel i nan logronan i kontribushonnan. E listanan ta wòrdu mantené pa un organisashon òf komunidat, i por ta nashonal, estatal, lokal òf privá.
* inicia na 1985 pa Curacao Sport Federatie met overhandiging van gouden CSF-pin
* 2017: Federashon Deporte i Olimpiko Korsou
Toegetreden" / ingresa den Salon di fama di Korsou
== Salon di fama ==
Deporte Korsou tin lista kompletu di tur miembro di Salon di Fama di Federashon Deporte Olimpiko Kòrsou (FDOK) ku antes tabata Curacao Sport Federatie (CSF). Na 1985 a instala e prome miembronan den Salon di Fama di Korsou. Na desember 2020 a instala 10 miembro pa yega na e gran total di 85 persona di kual 10 ta dama i 75 ta kabayero.
Di e personanan aki 37 a fayesé. Di e 38 federashonnan ku ta miembro di FDOK, 22 tin un òf mas miembro den Salon di Fama.<ref>[https://www.deportekorsou.com/posts/lista-kompletu-di-miembronan-di-salon-di-fama-di-korsou-di-tur-tempu Lista kompletu di miembronan di Salon di Fama di Kòrsou di tur tempu]</ref>
{| class="wikitable sortable"
! Aña
! Imagen
! Nomber
! Deporte
! Remarke
|-
| rowspan="10" | 1985|| || [[Antoine Maduro]]<br><small>(1909–1997)</small> || Futbol ||
|-
| || [[Myrna Anselma]]<br><small>(1936–2008)</small> || [[esgrima]] ||
|-
| || [[Ergilio Hato]]<br><small>(1926–2003)</small> ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Ernest Smith ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Guillermo Haseth ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Hector Rosario<br><small>()</small> || ||
|-
| || [[Juan Isa]]<br><small>()</small> || ||
|-
| || Wilfred (Willie) Pieters<br><small>()</small> || ||
|-
| || Mordy Maduro<br><small>()</small> || futbol|| presidente di NAVU i [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]]
|-
| || Benny Leito<br><small>()</small> || landamentu||
|-
| rowspan="3" | 1986|| ||[[Bèto Adriana]]<br><small>()</small> || Futbol ||
|-
| ||[[Iyo Pimentel]]<br><small>()</small> || Tenis ||
|-
| || Clovis Lodewijks<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1987|| || Hector Curiel || ||
|-
| || Julio Rooi<br><small>()</small> || ||
|-
| || Guillaume (Sam) Buntin<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1989|| || Guillermo Pardo || Futbol ||
|-
| || Walter van Rosberg<br><small>()</small> || ||
|-
| || Pedro Willems<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1992|| || [[Enith Brigitha]] || landamentu ||
|-
| || Marcel Jose Betrian<br><small>()</small> || (hisamentu di peso) ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1994|| || Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor || futbòl ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="1" | 2023|| || [[Laicam How]] || [[karate]] ||
|-
|}
== Konmemorashon i evolushon ==
Na más reciente edishonnan di e salon di fama, FDOK a introducí un regla nobo pa permití rekonesé atletenan postumamente, inkluyendo sporthelden famós ku a falleci i ku a lòk grandi kontribushon pa deporte—un cambio ku reflehá deseo pa amplifiká acknowledge i preservashon di legado historiko. Den e selekshon di 2024 pa e ceremonia na diciembre pa postumamente honrá atletenan importante di balòn, honkbal, karate, bokso i mas.
== Organisashon ==
E Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) ta e organisashon ku koordiná e proceso di nominashon i selekshon. E federashon ta traha ku sportbondnan afiliá pa rekomendá kandidatonan i pa evaluá su merito pa ingresá den e salon di fama.
----------
* 1985: [[Antoine Maduro]], [[Myrna Anselma]] ([[esgrima]]) i [[Ergilio Hato]] ([[futbol|futbòl]]), Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro,
* 1986: [[Beto Adriano]] (gewichtheffen), [[Iyo Pimentel]] (tennis), Clovis Lodewijks (Softball) en Benny Leito (zwemmen).
* 1987: [[Hector Curiel]] (1936-2022) hisamentu di peso, Julio Rooi, Guillaume “Sam” Buntin
* 1989: Guillermo Pardo, Walter van Rosberg, Pedro Willems
* 1992: [[Enith Brigitha]] (landamentu), Marcel Jose Betrian (hisamentu di peso), Jose Maria (Jo) Mathilda (futbòl)
* 1993
* 1994: Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor (futbòl), Henry Prince (verspringen), Rafael Fernando (Raffy) Josefa (beisbol)
* 1995: Edgard Ravenstein, Urnic “Randy” Wiel, [[Jan Boutmy]] ([[esgrima]])
futbol
* 1997: Geoffrey Goede, Romoldo Martis, [[Wilhelm Canword]] (futbol?)
* 2009: Soraida Juliana, Julius Hellburg, Ricardo Elhage, Niels Liberia, Errol Rooi
* 2014: Anthony Minguel, [[Cor van Aanholt]], Esthel (Jet) Jansen, Dudley Josepa, Marguerite de Rooy-Sprock, Andres de Constancia +, Edwin Solomon, Heraclio Henriquez +, Hubert Ibi Schoop +,Victor Copra
* 2015: 2015 Maximo “Max” Paula +
* 2016: Alvin “Fichi” Fléming, Celsio Victor Polinet +, Franklin Wilfred Mathilda, Harold Daniel Laurens +, Johnny Hellmund, Raymond Rafael Martha, Wendell Prince, Wilhelm Keman
* 2017: Antonio Pedro Keller, Antonio Jose "Papy" Martina, Efigenio Adriano Braafhart, Francisco Romualdo Gomez +, Gladwin Lumeno de Lanoi, Lupe Acasia Leito, [[Pedro Basiano Matrona]] (1927-2019), futbol, Stanley Maria Francisca, Orlando Felipe Cuales
* 2019: Renato Anasagasti, Sylvanie Clarke, Henk d'Arnault, Wenfrid Jakoba, Hubert Jansen, Nazario Martijn q.e.p.d., Eric Ogenia, Eva Marie Tujeehut Suriel, Gilbert Snijders i Hubert Zimmerman.
* Eva Marie “Amy” Tujeehut-Suriel, Eric Anthony Gregorio Ogenia, Gilbert Ciro Snijders, Henk “Henky” Alfons D’Arnault, Hubert Dominicus Jansen, Hubert Simon Zimmerman, Nazario Bernardus Martijn, Renato G. Anasagasti, Sylvanie Elaine Clarke, Wenfrid “Wenny” Pablo Jakoba
* 2020: Despues ku meimei di aña FDOK den un seremonia virtual a instalá William ‘Junior’ Millerson den Salon di Fama, riba 28 di dezèmber a instalá e dies sigieunte baluarte nan: Raoul Alias (Dam), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòfbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòfbòl), Erwin Martis (Atletismo) i Ivonne Leito – Senff (Karate).<ref name=:"1">https://www.sport.cw/mas-miembro-salon-di-fama/ </ref>
* [[William Millerson]] , Raoul Alias (Dama), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòftbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòftbòl), Erwin Martis (Atletiek), Ivonne Leito-Senff (Karate)
* 2021: [[Jeanne Lopes]] (tiru)
* 2023: [[Laicam How]] ([[karate]])
== Historia ==
For di aña 1985 a kuminsá ku Salon di Fama. Franklin Mathilda ku tabata presidente e tempu ei di Curaçaose Sport Federatie (CSF) a duna inisio na esaki. E promé baluartenan deportivo ku e aña ei a drenta Salon di Fama tabata: Antoine Maduro, Ergilio Hato, Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro, Myrna Anselma, Wilfred ‘Willie’ Pieters i Juan ‘Benny’ Leito. Tur e baluartenan aki entre tantu no ta na bida mas.<ref name=:"1"/>
FDOK ta e organisashon ku a sigui CSF i ku pues ta enkargá ku e evento di Salon di Fama. E federashon ta presidí pa Jean Francisca. Sobrá miembronan di direktiva ta Efigenio Braafhart (vise presidente), Ranjit Persaud (sekretario general), Aishel Richardson (di dos sekretario general), Nelson Maria (tesorero) i Ruthsel Martina ku ta fungí komo di dos tesorero.
* 2025:Durante e anochi di FDOK Honors Night, 5 persona a keda introdusí den FDOK su salon di fama. Un di e personanan aki ta Franklin Veeris. Aki bou ta sigui parti di Franklin su historia i tambe por disfrutá di un entrevista ku Franklin Veeris.
Franklin I. P. Veeris, komo deportista a praktiká vários ramo di deporte, pero su éksitonan grandi a konsentrá komo dirigente di body building.
Komo deportista e tabata áktivo den futbòl, tènis, karate i sailing, di kua e último aki el a kompetí riba nivel Mundial. Komo dirigente den tènis el a yuda organisá dos torneo grandi (Marlboro Professional Tennis Tournament) i mas despues den body building e.o. Metry Gala Classic.
Na edat di 40 aña Frank a kuminsá train deportistanan den fitness i body building despues di a sigui kurso i seminarionan na e.o. New Jersey, Los Angeles, Miami, New York i Tampa.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = WildCats KJ74
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}} Johnny Balentina
| liga = [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Dòbel A]]
}}
'''WildCats KJ74''', antes konosí komo '''Wild Cats''', ta un di e timnan di [[beisbòl]] mas prominente den [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Liga Dòbel A]] na [[Kòrsou]]. Den añanan 1960 e tim tabata milita den liga klase A; durante di e siguiente dékada el a logra promove i, desde 1975, a bira un forsa dominante den e Liga Dòbel A, e nivel mas altu di kompetensia di beisbòl na e isla.
WildCats a gana 17 título nashonal te ku 2024, loke ta hasié e tim mas viktorioso den historia di Liga Dòbel A. El a partisipá na 43 edishon di e [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|kampeonato di Liga Dòbel A]], i tambe a representá Kòrsou den kompetensianan internashonal, manera e Seri Latinomerikano i [[Seri di Karibe]].<ref>Marco Stoovelaar, [https://catcher.home.xs4all.nl/bb23-0402-wild-cats-curacao-nips-mexico-in-second-game-caribbean-baseball-series.htm WildCats Curaçao nips Mexico in second game Caribbean Series], international baseball headlines</ref><ref>David Venn, [https://www.mlb.com/news/curacao-team-brings-loaded-roster-to-2024-caribbean-series From Little League to Caribbean Series, Curaçao's roster has chemistry], mlb.com (2 di febrüari 2024)</ref>
E kambio di nòmber di klup a tuma lugá pa honra [[Kenley Jansen]], un picher profeshonal di Kòrsou ku a hunga e mayor parti di su karera pa Los Angeles Dodgers, usando e kamisa ku número 74.
== Lista di Honor ==
===Liga Dòbel A===
'''Kampeon (17)''':
* 1975, 1976, 1977, 1978, 1980, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2016, 2017, 2021, 2022
'''Supkampeon (11)''':
* 1979, 1981, 1982, 1986, 1987, 2004, 2013, 2014, 2015, 2018, 2020
== (Eks)-pelotero konosí ==
* [[Ruderly Manuel]]
* [[Diegomar Maxwell]]
* [[Dudley Leonora]]
== Link eksterno ==
* [https://www.flashscore.com/team/wildcats-kj74/YJuwLdD3/ Profil WildCats KJ74]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
Mientras ku añanan spesífiko di nan viktorianan di kampionato i finalisashonnan di subkampeon no ta lista ampliamente den e fuentenan disponibel, ta tuma nota ku e Wild Cats tabata un forsa dominante den e liga for di su inisio na 1975. Nan a representá Curaçao tambe den kompetensianan internashonal, manera e Serie Latino Amerikano 2018 i e Serie di Karibe 2020.
The '''Wild Cats''' baseball team, also known as WildCats KJ74, is one of the most successful clubs in the Curaçao National Championship AA League. They have secured 17 national championships, making them the team with the most titles in the league's history through 2022.
YouTube
+4
Flashscore
+4
Wikipedia
+4
Baseball Reference
While specific years of their championship victories and runner-up finishes are not comprehensively listed in the available sources, it's noted that the Wild Cats have been a dominant force in the league since its inception in 1975. They have also represented Curaçao in international competitions, such as the 2018 Latin American Series and the 2023 Caribbean Series.
-------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ruderly Rubino Manuel''' (☆ [[26 di ougùstùs]] [[1990]] na [[Kòrsou]]) ta un picher profeshonal di beisbòl. E tabata miembro di e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda pa e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017.<ref>{{Cite web|url=http://mlb.mlb.com/wbc/2013/teams/index.jsp?team=ned&team_id=878|title = Team}}</ref>
He was born on the 26th of August of 1990 in Willemstad, Curaçao. He's a local baseball star and started his career off by pitching for the Groot Kwartier Stars. He has also pitched for the Royal Scorpions in Curaçao and currently pitches for the Wildcats KJ74 Guardian Group. He has also pitched for 2 teams abroad, Sparta-Feyenoord from the Dutch Hoofdklasse in 2011 and for De Angelis North East Knights from the Italian Baseball League in 2012. He has also been part of the Kingdom of the Netherlands baseball team that played in the 2017 World Baseball Classic. Bonbini to Ruderly Manuel, who will also take part in Curaçao Baseball Week 2017!⚾️🇨🇼🔥
{{Appendix}}
--------------
{{Databox}}
'''Wimbleton''' ta un kompetensia internashonal di tènis, organisá pa e Federashon Internashonal di Tènis (ITF).
{{Appendix}}
[[Category:Deporte|Tènis]]
---------------------
{{Databox}}
'''Federashon di Atletismo di Kòrsou''' of '''Curaçao Atletiek Bond''' (CAB), Curaçao Athletics Federation, ta e órgano nashonal ku ta organisá atletismo na Kòrsou. E organisashon a wòrdu establesé originalmente na 1966, i e presidente di e asosiashon ta for di 2017 Willem Cordilia[1].
no.wiki:Federashon di Atletismo Kòrsou no ta miembro kompletu di CACAC, Konfederashon di Atletismo Sentroamerikano i Karibense, pero sí ta partisipá na Weganan CARIFTA. Curaçao tambe tabata e organisadó di e Weganan CARIFTA 2017.[2]
== Klupnan ==
E Federashon di Atletismo di Kòrsou ta reuní diesdos klup di atletismo afiliá: Curacao Master Athletics, Batavus, Cheetah, Deportivo San Kristof, the Eagles, Go Fast, New Revolution, Olympic, Rising Stars, Sloke, Sparta i Trupial.[3]
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox deportista
| variante = c
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 1,88 m
| peso = 77 kg
| deporte = Atletismo
| disciplina = 400 meter
| entrenado =
| debut =
| nacionalidad deportivo = [[File:Flag of the Netherlands Antilles (1986–2010).svg|25px|border]] [[Antias Hulandes]]<br/ >{{NLD}}
| wo = {{lista horizontal|
*2020}}
| bista medaya =
{{bista medaya}}
{{bista medaya rij|Weganan Olímpiko|0|1|0}}
{{bista medaya rij|Weganan Mundial Indoor Atletismo|0|0|2}}
}}
'''Liemarvin Bonefacia''' (☆ [[16 di aprel]] [[1990]] na [[Willemstad]]) ta un atleta di Kòrsou i un atleta olímpiko. E ta spesialisá den 400 meter i a representá [[Antias Hulandes]] te su disolushon na 2010.
Representando [[Hulanda]] Bonevacia a gana e medaya di plata den 4 x 400 m na [[Weganan Olimpico|Weganan Olímpiko]] 2020 na Tokyo, huntu ku [[Terrence Agard]], Tony van Diepen y Ramsey Angela.
== Link eksterno ==
* [https://worldathletics.org/athletes/netherlands/terrence-agard-14180980 Terrence Agard riba World Athletics]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Agard, Terrence}}
[[:Category:Deporte]]
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Atleta Olimpico]]
-----------------------
'''Randolph Benito (Johnny) Balentina''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1971]] na [[Willemstad]]) ta un pelotero hulandes ku a kompetí na tres okashon konsekutivo den [[Weganan Olimpico di Zomer|Weganan Olímpiko]]. El a partisipa na ‘Atlanta 1996’, ‘Sydney 2000’ i ‘Atenas 2004’. Na e okashonnan ei, e catcher drechi di e klup di beisbol Neptunus a termina ku e [[tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]], tambe konosí komo ''Tim di Reino'', na di seis (1996 i 2004) i e di sinku lugá (2000).
{{Appendix|2=
* [https://www.honkbalsite.com/ Nederlandse honkbalsite]
* [https://web.archive.org/web/20161202214838/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ba/johnny-balentina-1.html Profil di Johnny Balentina]
}}
{{DEFAULTSORT:Balentina, Randolph}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba|Bela]]
[[:Category:Atleta Olimpico|Bela]]
--------------
== Aanvulling [[Seri di Karibe]] ==
=== Kampeon segun wega final ===
Kuminsando ku e edishon di 2013 a introdusí un kampeonato kaminda e dos ekipo ku e mihó rekort di gana i pèrdè for di e promé etapa di e torneo di round-robin ta topa pa determiná e kampeon. Den edishon 2013, e promé buelta tabata konsistí di 12 wega i kada tim a enfrentá e otro timnan dos biaha, un komo home klup i e otro komo un ekipo di bishita; for di edishon 2014, ku e regreso di ekiponan di Cuba na e torneo, e promé etapa a ser kambia pa un round robin di 10 wega kaminda kada tim ta enfrentá e otro ekiponan un biaha.
{|class="sortable wikitable" width="100%"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Manager
|-
|[[2013]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Yaquis de Obregón
|style="text-align:center"|4–3 (18)
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Leones del Escogido
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Eddie Díaz
|-
|2014
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Isla di Margarita]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Naranjeros de Hermosillo
|style="text-align:center"|7–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Indios de Mayagüez
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Matías Carrillo
|-
|2015
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] [[San Juan]]
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Vegueros de Pinar del Río
|style="text-align:center"|3–2
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Tomateros de Culiacán
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Alfonso Urquiola
|-
|2016
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Venados de Mazatlán
|style="text-align:center"|5–4
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Tigres de Aragua
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Juan José Pacho
|-
|2017
|{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1–0 (10)
|{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2018
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px]] [[Guadalajara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|9–4
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2019
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] [[Siudad di Panama|Siudat di Panama]]
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Toros de Herrera
|style="text-align:center"|3–1
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Leñadores de Las Tunas
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Manuel Rodríguez
|-
|2020
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Toros del Este
|style="text-align:center"|9–3
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Cardenales de Lara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Lino Rivera
|-
|2021
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mazatlán
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|style="text-align:center"|4–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Criollos de Caguas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Félix Fermín
|-
| 2022
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Colombia.svg|25px|border]] Caimanes de Barranquilla
|style="text-align:center"|4-1
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Gigantes del Cibao
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] José Mosquera
|-
|2023
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Caracas]] i [[La Guaira]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Leones del Caracas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] José Offerman
|-
|2024
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Ozzie Guillén
|-
|2025
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mexicali
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2026
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2027
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|
|style="text-align:center"|
|
|
|}
{|class="sortable wikitable"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Mánager!!Rekort
|-
|2013
|{{MEX}} Hermosillo
|{{MEX}} Yaquis de Ciudad Obregón
|style="text-align:center"|4-3 (18)
|{{DOM}} Leones del Escogido
|{{DOM}} Eddie Díaz
|style="text-align:center"|4-3
|-
|2014
|{{VEN}} [[Isla Margarita]]
|{{MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]
|style="text-align:center"|7-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Indios de Mayagüez]]
|{{MEX}} Matías Carrillo
|style="text-align:center"|4-2
|-
|2015
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|Cuba}} [[Pinar del Río (béisbol)|Vegueros de Pinar del Río]]
|style="text-align:center"|3-2
|{{bandera|México}} [[Tomateros de Culiacán]]
|{{bandera|Cuba}} Alfonso Urquiola
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2016|2016]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|MEX}} [[Venados de Mazatlán]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|5-4
|{{bandera|VEN}} [[Tigres de Aragua]]
|{{bandera|MEX}} Juan José Pacho
|style="text-align:center"|6-0
|-
|2017
|{{MEX}} Culiacán
|{{bandera|Puerto Rico}} Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1-0 (10)
|{{bandera|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2018|2018]]
|{{bandera|México}} [[Jalisco]]<ref>[https://www.jalisco.gob.mx/es/prensa/noticias/64267 Presenta Gobernador Serie del Caribe Jalisco 2018]</ref>
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|style="text-align:center"|9-4
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|4-2
|-
|[[Serie del Caribe 2019|2019]]
|{{bandera|Panamá}} [[Panamá (ciudad)|Panamá]]
|{{bandera|Panamá}} [[Toros de Herrera]]
|style="text-align:center"|3-1
|{{bandera|Cuba}} [[Las Tunas (béisbol)|Leñadores de Las Tunas]]
|{{bandera|Panamá}} Manuel Rodríguez
|style="text-align:center"|4-1
|-
|[[Serie del Caribe 2020|2020]]
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Toros del Este]]
|style="text-align:center"|9-3
|{{bandera|VEN}} [[Cardenales de Lara]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Lino Rivera
|style="text-align:center"|6-1
|-
|[[Serie del Caribe 2021|2021]]
|{{bandera|MEX}} [[Mazatlán]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|{{bandera|República Dominicana}} Félix Fermín
|style="text-align:center"|7-0
|-
|[[Serie del Caribe 2022|2022]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|Colombia}} [[Caimanes de Barranquilla]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|República Dominicana}} [[Gigantes del Cibao]]
|{{bandera|Colombia}} José Mosquera
|style="text-align:center"|5-2
|-
|[[Serie del Caribe 2023|2023]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Caracas]] y [[La Guaira]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|Venezuela}} [[Leones del Caracas]]
|{{bandera|República Dominicana}} José Offerman
|style="text-align:center"|6-3
|-
|[[Serie del Caribe 2024|2024]]
|{{bandera|Estados Unidos}} [[Miami]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|{{bandera|Venezuela}} Oswaldo Guillén
|style="text-align:center"|7-1
|-
| 2025
|{{MEX}} [[Mexicali]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2026|2026]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2027|2027]]
|{{bandera|México}} [[Hermosillo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|}
==Partisipante==
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Promé edishon
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Kòrsou
|style="text-align:center"|2023
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{DOM}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal Dominikano
|style="text-align:center"|1970
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{MEX}}
| Liga di Mexico Pasifiko
|style="text-align:center"|1971
|-
|{{NCR}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Nicaragua
|style="text-align:center"|2024
|-
|{{PAN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Panameño
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff"|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[Puerto Rico]]
|Liga di Beisbòl Profeshonal Roberto Clemente
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff" |{{VEN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Venezuelano
|style="text-align:center"|1949
|}
* {{color box|#ccddff|border=silver}} miembro di Caribbean Professional Baseball Confederation
=== Partisipante den pasado ===
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Prome edishon
! Ultimo edishon
|-
| rowspan=3 |{{CUB}}
| Liga Cubano
|style="text-align:center"|1949
|style="text-align:center"|1960
|-
| Seri Nashonal Cubano
|style="text-align:center"|2014
|style="text-align:center"|2019
|-
|Liga Elite Cubano
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Klase AA di Kòrsou
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{COL}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal di Colombia
|style="text-align:center"|2020
|style="text-align:center"|2023
|}
===Nota===
*{{note label|PAN|a|a}} After the [[1960 Caribbean Series|1960 tournament]], Panama would not appear in another Caribbean Series until [[2019 Caribbean Series|2019]].
*{{note label|VEN|b|b}} Venezuela's LVBP was replaced by the [[Liga Occidental de Béisbol Profesional]] for the 1960 tournament
== Edishonnan ==
==Series==
{|class="wikitable"
|-
!Ana!!Luga!!Kampeon!!Manager!!Rekort
|-
|[[1949 Caribbean Series|1949]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]]|| [[Mike Guerra|Fermin Guerra]] ||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1950 Caribbean Series|1950]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PAN}} [[Carta Vieja Yankees]]|| [[Wayne Blackburn]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1951 Caribbean Series|1951]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]]|| [[George Scales]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1952 Caribbean Series|1952]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Habana (Cuban League)|Leones del Habana]]|| [[Mike González (catcher)|Mike González]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1953 Caribbean Series|1953]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (2)|| [[Buster Clarkson]]||style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1954 Caribbean Series|1954]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]]|| [[Mickey Owen]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1955 Caribbean Series|1955]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (3)|| [[Herman Franks]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1956 Caribbean Series|1956]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]]|| [[Oscar Rodríguez (baseball)|Oscar Rodríguez]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1957 Caribbean Series|1957]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]]|| [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1958 Caribbean Series|1958]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]] (2) || [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1959 Caribbean Series|1959]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]] (2)|| [[Clemente Carreras]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1960 Caribbean Series|1960]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]] (2)|| [[Tony Castaño]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|1961–1969|| colspan="4" style="text-align:center;" | None held
|-
|[[1970 Caribbean Series|1970]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]]|| [[Carlos Pascual (baseball)|Carlos Pascual]]||style="text-align:center;"|7–1
|-
|[[1971 Caribbean Series|1971]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]]|| [[Manny Mota]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1972 Caribbean Series|1972]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Leones de Ponce (baseball)|Leones de Ponce]]|| [[Frank Verdi]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1973 Caribbean Series|1973]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (2)|| [[Tommy Lasorda]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1974 Caribbean Series|1974]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (2)|| [[Bobby Wine]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1975 Caribbean Series|1975]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Vaqueros de Bayamón (baseball)|Vaqueros de Bayamón]]|| [[José Pagán]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1976 Caribbean Series|1976]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] & [[Santiago de los Caballeros|Santiago]] ||{{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]|| [[Cananea Reyes]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1977 Caribbean Series|1977]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (3)|| [[Buck Rodgers]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1978 Caribbean Series|1978]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]]|| [[Rene Lachemann]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1979 Caribbean Series|1979]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]] (2)|| [[Willie Horton (baseball)|Willie Horton]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1980 Caribbean Series|1980]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (4)|| [[Del Crandall]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1981 Caribbean Series|1981]]|| colspan="4" style="text-align:center;"|None held
|-
|[[1982 Caribbean Series|1982]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Leones del Caracas]]|| [[Chico Carrasquel]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1983 Caribbean Series|1983]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Lobos de Arecibo]]|| [[Ron Clark (baseball)|Ron Clark]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1984 Caribbean Series|1984]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]]|| [[Rubén Amaro, Sr.|Rubén Amaro]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1985 Caribbean Series|1985]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (5)|| [[Terry Collins]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1986 Caribbean Series|1986]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Maracaibo]]||{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]|| [[Cananea Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1987 Caribbean Series|1987]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (3)|| [[Ramón Avilés]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1988 Caribbean Series|1988]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]|| {{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]]|| [[Phil Regan (baseball)|Phil Regan]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1989 Caribbean Series|1989]]|||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]] (2)|| [[Pete Mackanin]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1990 Caribbean Series|1990]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (2)|| [[Felipe Alou]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1991 Caribbean Series|1991]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (6)|| [[John Roseboro]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1992 Caribbean Series|1992]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]] (2)|| [[Pat Kelly (catcher)|Pat Kelly]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1993 Caribbean Series|1993]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (4)|| [[Mako Oliveras]]||{ style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1994 Caribbean Series|1994]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (7)|| [[Casey Parsons]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1995 Caribbean Series|1995]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI}} [[Senadores de San Juan]]|| [[Luis Meléndez (baseball)|Luis Meléndez]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1996 Caribbean Series|1996]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]]|| [[Francisco Estrada]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1997 Caribbean Series|1997]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]]|| [[Mike Quade]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1998 Caribbean Series|1998]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (2)|| [[Tony Peña]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1999 Caribbean Series|1999]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (8)|| [[Dave Jauss]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[2000 Caribbean Series|2000]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (5)|| [[Mako Oliveras]] (2)||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2001 Caribbean Series|2001]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (3)|| [[Félix Fermín]] || style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2002 in baseball|2002]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]] (2)|| [[Francisco Estrada]] (2) || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2003 Caribbean Series|2003]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (4)|| [[Félix Fermín]] (2)||style="text-align:center;"|6–1
|-
|[[2004 Caribbean Series|2004]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (9)|| [[Manny Acta]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2005 Caribbean Series|2005]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlán]]|| [[Juan José Pacho]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2006 Caribbean Series|2006]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Valencia, Carabobo|Valencia]] and [[Maracay]]||{{flagicon|VEN}} [[Leones del Caracas ]] (2)|| [[Carlos Subero ]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2007 Caribbean Series|2007]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (5)|| [[Félix Fermín]] (3)||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2008 Caribbean Series|2008]]||{{flagicon|DOM}} [[Santiago de los Caballeros|Santiago]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (10)|| [[Héctor de la Cruz]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2009 Caribbean Series|2009]]||{{flagicon|MEX}} [[Mexicali]]||{{flagicon|VEN}} [[Tigres de Aragua]] || [[Buddy Bailey]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2010 Caribbean Series|2010]]||{{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (3)|| [[Ken Oberkfell]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2011 Caribbean Series|2011]]||{{flagicon|PRI}} [[Mayagüez, Puerto Rico|Mayagüez]]||{{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]]|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddie Díaz]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2012 Caribbean Series|2012]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (4)|| [[Ken Oberkfell]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2013 Caribbean Series|2013]] || {{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]] || {{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]] (2)|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddy Díaz]] (2)||style="text-align:center;"|4–3
|-
|[[2014 Caribbean Series|2014]] || {{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]] || {{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]] (2)|| [[Matías Carrillo]]||style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2015 Caribbean Series|2015]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] || {{flagicon|CUB}} [[Pinar del Río (baseball)|Vegueros de Pinar del Río]] || [[Pinar del Río (baseball)#Past and present stars|Alfonso Urquiola]] ||style="text-align:center;"|3–3
|-
|[[2016 Caribbean Series|2016]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlan]] (2)|| [[Juan José Pacho]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2017 Caribbean Series|2017]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]] || {{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (4) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]]||style="text-align:center;"|3−3
|-
|[[2018 Caribbean Series|2018]]||{{flagicon|MEX}} [[Guadalajara]] ||{{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (5) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]] (2)||style="text-align:center;"|4−2
|-
|[[2019 Caribbean Series|2019]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]] ||{{flagicon|PAN}} [[Toros de Herrera]]|| Manuel Rodríguez||style="text-align:center;"|4−1
|-
|[[2020 Caribbean Series|2020]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] ||{{flagicon|DOM}} [[Toros del Este]] || Lino Rivera ||style="text-align:center;"|6−1
|-
|[[2021 Caribbean Series|2021]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (6) || [[Félix Fermín]] (4) ||style="text-align:center;"|7−0
|-
|[[2022 Caribbean Series|2022]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|COL}} [[Caimanes de Barranquilla]]|| José Mosquera || style="text-align:center;" |5−1
|-
|[[2023 Caribbean Series|2023]]||{{flagicon|VEN}} [[Caracas]] and [[La Guaira]] || {{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (11)|| [[Jose Offerman]] || style="text-align:center;" |6−3
|-
|[[2024 Caribbean Series|2024]]
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|{{flagicon|VEN}} [[Tiburones de La Guaira]]
| [[Ozzie Guillén]]
|style="text-align:center;" |7−1
|}
* Selekshon Curacao Suns 2024 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2024/01/29/zeventien-internationals-koninkrijksteam-met-curacao-suns-naar-serie-del-caribe/</ref>
update: Jonathan Schoop; nieuw Jeremi Profar & Roger Bernadina (en.wiki)
* Selekshon Korsou 2023 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2023/01/31/internationals-met-curacaose-kampioen-naar-caribbean-series/</ref>
------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{DEFAULTSORT:Thode, Kiri}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Deporte]]
* 2013:Kiri Thode is in Duitsland wereldkampioen geworden van de Professional Windsurfers Association (PWA) Freestyle Windsurfing. Het is voor het eerst dat een windsurfer uit Bonaire wereldkampioen is geworden van de Freestyle competitie. Het is ook de eerste wereldtitel voor Thode.<ref>Belkis Osepa, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2013/10/09/wereldkampioenen-bonaire-warm-onthaald/ Wereldkampioenen Bonaire warm onthaald], Caribisch netwerk, 9 di oktober 2013</ref>
* 2020? video Children of the Wind ku rumanan Tonky i Taty Frans - dokumentario basa riba e bida di tres mucha homber Boneriano cu a conquista mundo cu nan teknika y trikinan innovativo riba nan plank di windsurf . E pelicula a gana premio na ....
de.wiki: Kiri Thode (geboren 26 februari 1991 in Kralendijk ) is een windsurfer op Bonaire . Hij behoort tot de beste freestylesurfers van de afgelopen jaren en werd in 2013 wereldkampioen in deze discipline .
------------------------------
{{Databox}}
'''Jurswailly (Ailly) Luciano''' (☆ [[25 di mart]] [[1991]] na [[Kòrsou]]) ta un eks-hungadó di "handbal" hulandes-kurasoleño i internashonalista. E tabata hunga den posicion derechista.
== Bida ==
Ailly Luciano a nase na Korsou i te edat di kuater ana tabata biba na Boka Sami. Ku su mayornan el a muda pa [[Hulanda]]. Su promé klup di handball tabata Papendrechtse DES'72. Komo teenager e ta switch pa e klup HV Quintus, hungango den e division di honor hulandes.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref> Desde 2011 e ta milita pa e klup franses Metz Handball den e divishon femenino franses mas haltu. E ta konosi pa su rapides. Huntu ku su klup el a titula kampeon nashonal di Fransia na 2013, 2014, 2016, 2017, 2018 i 2019. Na ana 2013, 2015, 2017 en 2019 e klup ta gana e Kopa di Fransia. Tambe na 2013 ta alkansa e final di e kampeonato oropea pero ta sufri un derota di e klup danes Team Tvis. Holstebro . Na 2021 e ta pone un fin na su karera deportivo pa dedika su mes na su In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro nl wiki:In maart 2016 tijdens het OKT in Metz (Frankrijk) is er een historisch hoogtepunt voor Luciano en het Nederlandse handbal, ze kwalificeerden zich voor het eerst voor de Olympische Spelen. Doordat de wedstrijd om het brons verloren werd van de huidige wereldkampioen Noorwegen (23-36), eindigden ze uiteindelijk op de vierde plaats.
== Selekshon hulandes ==
Debuut Oranje 15 mei 2012 Nederland – Groot-Brittannië 40-15 in Panningen
Komo internashonalista el a forma parti di e selekshon femenino di [[Hulanda]], hasiendo su debut durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. El a partisipa den 55 wega internashonal. Na 2016 el a representa Hulanda na e Weganan olimpiko na [[Rio de Janeiro]].<ref>https://www.ad.nl/dordrecht/papendrechtse-ex-international-ailly-luciano-stopt-met-handbal-eindelijk-tijd-om-te-puberen~a0830d73/ Papendrechtse ex-international Ailly Luciano stopt met handbal: ‘Eindelijk tijd om te puberen’], AD (9 di ougustus 2020)</ref> Ze maakte deel uit van het Nederlandse damesteam dat als vierde eindigde in handbal op de Olympische Zomerspelen van 2016 in Rio de Janeiro , Brazilië .
Handbalster Ailly Luciano heeft besloten haar interlandcarrière te beëindigen en gaat daarom niet mee met het Nederlands damesteam naar het Europees kampioenschap handbal in Zweden. "Ik heb op de Olympische Spelen gestaan, dat vind ik prachtig, maar voor mijn idee zit er niet meer in. Om weer vier jaar te knokken richting de Spelen zie ik niet zitten. Ik vind het goed geweest. Ik wil mijn levensdoelen oppakken."
De 25-jarige speelster uit Papendrecht kwam in augustus met het Nederlands damesteam uit op de Olympische Spelen in Rio de Janeiro en eindigde als vierde. Luciano, die speelt voor het Franse Metz, speelde 56 interlands voor Oranje en scoorde daarin 115 keer.<ref>[https://www.rijnmond.nl/nieuws/148285/handbalster-luciano-beeindigt-interlandcarriere Handbalster Luciano beëindigt interlandcarrière], Rijnmond (4 november 2016)</ref>
== Link eksterno ==
* [[http://history.eurohandball.com/ec/cl/women/2020-21/player/536101/Jurswailly+Luciano Jurswailly Luciano na European Handball Association]]
{{Appendix}}
In 2011 verhuisde de 1,71 meter lange rechtsbuiten naar het Franse eersteklasser Metz Handball , met wie ze in 2013 het kampioenschap en de beker won en de finale van de EHF Cup bereikte , waar ze verloren van de Deense club Team Tvis. Holstebro . Een seizoen later won ze opnieuw het kampioenschap. Ze won ook de Franse beker in 2015, 2017 en 2019 en het Franse kampioenschap in 2016, 2017, 2018 en 2019. In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro .
hunga den posishon derecho
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
Luciano a hasi su debut pa e selekshon hulandes durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. [3]
speelt voor Metz Handbal in de LFH Division 1 Féminine en voorheen het Nederlands dameshandbalteam . Ze nam deel aan het WK handbal dames 2013 in Servië , samen met de rest van het Nederlands elftal. [1] [2]
Luciano na nase na Korsou i a lanta na Boka Sami te edat di kuater ana. dorp Sint Michiel gewoond. Ku su mayornan el a muda pa Hulanda. Aki ta tabata hunga pa e klup HV Quintus.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html
Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref>
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
------------------------
'''Robert (Joy) Hosé''' (☆ [[14 di febrüari]] [[1949]] na - [[23 di òktober]] [[2023]] na [[Willemstad]] ) tabata un hungadó di pinpòn di [[Kòrsou]] di fama legendario. E tabata kampeon di Kòrsou di 1966 te 1972 i a optené varios título na Antia i internashonalmente, entre otro na 1971 kampeon latinoamerikano na [[Paraguai|Paraguay]].
== Biografia ==
Joy Hosé a nase na Kòrsou den e famia Hosé-Pimentel. E tin un ruman muhé i dos ruman hòmber. Su ruman mayó [[Humphrey Hosé|Humphrey]] tabata aktivo komo tenista profeshonal i su omo [[Iyo Pimentel]] tambe tabata tenista internashonal.
---------------
* Tim e Reino
=== Kampeonato Oropeo ===
{| class="wikitable" style=text-align:center
! Edishon
| 1954 || 1955 || 1956 || 1957 || 1958 || 1960 || 1962 || 1964 || 1965 || 1967 || 1969 || 1971 || 1973 || 1975 || 1977 || 1979 || 1981
|1983
|-
! Resultado
| * || * || {{oro}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || * || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{zilver}} || {{zilver}} || {{zilver}} ||{{goud}}
|{{zilver}}
|-
|
|-
! Edishon
| 1985 || 1987 || 1989 || 1991 || 1993 || 1995 || 1997 || 1999 || 2001 || 2003 ||[[EK Honkbal 2005|2005]]||[[EK Honkbal 2007|2007]]||[[EK Honkbal 2010|2010]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2012|2012]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2014|2014]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2016]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2019]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2021]]
|-
! Prestatie
|{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}
|-
|
|-
! Editie
| [[Europees kampioenschap honkbal 2023|2023]]
|-
! Prestatie
| {{brons}}
|}
: * <small>In 1954, 1955 en 1967 geen deelname.</small>
=== Kopa Interkontinental ===
{| class="wikitable"
! Editie
| 1983 || 1999 || 2002 || 2006 || [[Intercontinental Cup honkbal 2010|2010]]
|-
! Prestatie
| 4e || 8e || 8e || {{zilver}} || {{zilver}}
|}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Pabao Little League''' ta un ekipo di beisbol hubenil (10-12 ana) di Korsou ku a titula kampeon di karibe na .. okashon i tabata kampeon mundial na 2004. E ta forma parti di
e Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.
Winning the Caribbean Region Championship and making its 11th trip to Williamsport for the 2023 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presented by T-Mobile, is Pabao Little League (Willemstad, Curaçao) thanks to a 6-0 victory over the Dominican Republic in the championship game.
With its victory, Pabao LL will be returning to the LLBWS with the country’s 15th overall appearance in hopes to defend its International Championship title earned in 2022. Since the country’s first tournament appearance in 1980, Curaçao has maintained a winning record, 46-25, with a World Series championship in 2004 and three runner-up finishes in 2005, 2019, and 2022.
Pabao LL finished the Caribbean Region tournament with an unblemished 6-0 record, outscoring its opponents, 47-4, with four shutout performances.
With the first-round matchups of the 2023 LLBWS announced on June 6, Pabao LL will play Australia, represented by Hills Little League, in Game 5 on Thursday, Aug. 17 at 1 p.m. ET at Volunteer Stadium.
The 2023 Little League Baseball World Series, Presented by T-Mobile, is set to take place August 16-27. More information about the 2023 Little League World Series tournaments, including full schedules and downloadable brackets, can be found at LittleLeague.org/WorldSeries.
WILLEMSTAD- Djaweps , 10 di ougùstùs 2023 den oranan di mèrdia, e selekshon di Little League Liga Pabou kampion di Karibe a biaha pa Williamsport (USA), pa partisipá den e Kampionato Mundial di Beisbòl Little League. E kampionato Mundial di hóbennan di 11 i 12 aña lo start dia 16 i lo terminá dia 27 di ougùstùs 2023.
RBC Royal Bank, representá pa Sharier Dorand manera ta e kaso ku tur selekshon, tabata presente pa duna e selekshon sostén i deseá e delegashon éksito. E sigiente hungadónan ta forma parti di e selekshon.
{{Appendix}}
---------------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Dudley Guniberto Josefa''' (☆ [[1958]]) ta un [[karate]]ka di [[Kòrsou]]. Deportista – Dirigente Tékniko. a nasé na aña 1958. Dudley na aña 1967 kuminsá práktika deporte di yudo ku su 9 aña serka ..
== Bida i karera ==
.. a lanta na Kòrsou.
== Medaya ==
* 1987: [[Image:Med 2.png|Plata]] - Kampeonato hulandes
{{Appendix}}
{{Commonscat|Didi Gregorius}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64548365|titulo=Didi Gregorius}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://web.archive.org/web/20111005161849/http://www.honkbalsite.com/nederlandsteam/marieksongregorius.html Profil riba Honkbalsite]
* [https://www.baseball-reference.com/minors/player.cgi?id=gregor003mar Statistik Didi Gregorius]
}}
{{DEFAULTSORT:Gregorius, Didi}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
[[Category:Hulanda]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Sherry Sophia Veronica Howell''' (☆ [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un atleta kurasoleño.
Sherry Howell - Eckerd College, Softball and Volleyball
Howell played four years of softball and volleyball for Eckerd College from 1990 to 1993. She graduated in 1993 with a double major of Business Management and Psychology. The native of Curacao, Neth. Antilles, was a pitcher, a shortstop and centerfielder. She was a four-time All-America in softball, was named to the South Region team four times and the All-SSC team four times. Howell won or shared player-of-the-year honors twice in the conference and concluded her athletic career by being selected the SSC female athlete-of-the-year for the 1992-93 season. Howell holds the NCAA, Division II career batting average in softball at .524, is third in career slugging average at .921, 13th in home runs with 29 and second in single season highest batting average at 629. She led the nation in hitting as a senior and also doubles percentage. Howell led the conference in batting average four different years. In 1999, she represented her country in the World Games in Japan. Howell, who is fluent in six languages, was named All-Conference in volleyball two of the four years she played.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Howell, Sherry}}
[[Category:Hende]]
---------------
{{Commonscat|Josh Palacios}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1131860420|titulo=Josh Palacios}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Palacios, Josh}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
-------------------------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] di 1958 te 2010 na wega y torneonan internacional. E tabata kai bou di [[Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie|NAVU]], ku tabata konsisti di [[Kòrsou]] i [[Boneiru]] despues ku [[Aruba]] a separa na 1986.
en.wiki:The Netherlands Antilles national football team (Dutch, "Nederlands-Antilliaans voetbalelftal"; Papiamentu, "Selekshon Antiano di futbòl") was the national team of the former Netherlands Antilles from 1958 to 2010. It was controlled by the Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie. The NAVU consisted of Curaçao and Bonaire. Aruba split in 1986 and has its own team.
The Netherlands Antilles team never qualified for the FIFA World Cup. The country managed to come third in the CONCACAF championships of 1963 and 1969; during the 1963 tournament they were unofficial football world champions for four days after beating Mexico and before losing to Costa Rica.[1]
== Reforma di Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues [[Boneiru]] a bira miembro interino di CFU i [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Mira tambe ==
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Antias Hulandes]]
-------------
The '''Curaçao national football team''' ({{lang-nl|Curaçaos voetbalelftal}}; [[Papiamento language|Papiamentu]]: ''Selekshon di Futbòl Kòrsou'') represents [[Curaçao]] in [[FIFA|International]] [[association football|football]] and is controlled by the [[Curaçao Football Federation]] (Federashon Futbòl Kòrsou; FFK).<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| url-status = dead| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Following a constitutional change that allowed its predecessor, the [[Curaçao and Dependencies|Colony of Curaçao and Dependencies]] to become a unified [[constituent state|constituent country]] consisting of several island territories as the [[Netherlands Antilles]] and its dissolution in 2010, Curaçao has played under a new constitutional status as a separate constituent country since 2011.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=Gg1hDgAAQBAJ&pg=PA121 |title=Football and the Boundaries of History: Critical Studies in Soccer |editor=Elsey, Brenda |editor2=Pugliese, Stanislao G. |year=2017 |page=121 |isbn=9781349950065 |publisher= Springer |access-date=25 June 2019}}</ref>
Both FIFA and CONCACAF recognize the Curaçao national team to be the direct and sole successor of the dependant [[Territory of Curaçao national football team|Curaçao (1921–1958)]] and the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles national football]] teams.<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao] at [[FIFA]] official website</ref><ref>[https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curaçao] at [[CONCACAF]] official website</ref><ref>[https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html] at [[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|RSSSF]]</ref>
==History==
{{Further|Territory of Curaçao national football team|Netherlands Antilles national football team}}
The first national football team to bear the name Curaçao was the [[Territory of Curaçao national football team]], which made its debut in 1924 in an away match against neighboring [[Aruba national football team|Aruba]], a match which the Territory of Curaçao won four to nil.
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Seleccion nacional di futbol di Aruba''' ta e ekipo di [[futbol]] cu ta representa [[Aruba]] na wega y torneonan internacional, manera na e weganan di cualificacion pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] y den Copa Caribe. Tur tramite pa e seleccion ta bou encargo di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]], funda na 1932 y afilia na [[Union Futbol di Caribe|CFU]], [[CONCACAF]] y [[FIFA]] desde 1988.
The '''Aruba national football team''' ([[Dutch language|Dutch]]: Arubaans voetbalelftal; [[Papiamento language|Papiamento]]: Seleccion Arubano di futbol) is the national team of [[Aruba]], it was founded in 1932 and is affiliated with the Caribbean Football Union (CFU), CONCACAF and [[FIFA]] (since 1988) and is controlled by the [[Aruba Football Federation|Arubaanse Voetbal Bond]].
==History==
Between 1924 and 1933, Aruba only played against [[Curaçao national football team|Curaçao]], although these matches are not considered official.<ref>{{cite web |last1=Courtney |first1=Barrie |title=Aruba - List of International Matches |url=https://www.rsssf.org/tablesa/aruba-intres.html |website=RSSSF}}</ref> Aruba participated in its first tournament at the [[1955 CCCF Championship]], where they finished in 5th place. In 1958, Aruba became part of the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles]] until their secession in 1986.
Following its split from the Netherlands Antilles, the [[Aruba Football Federation]] was affiliated in 1988 with [[CONCACAF]] and [[FIFA]]. Aruba entered qualifying for the [[1989 Caribbean Cup]], and in its first group match it suffered the worst defeat in its history, at the hands of [[Trinidad and Tobago national football team|Trinidad and Tobago]], which crushed them 11–0. They played their first World Cup qualifying match against the [[Dominican Republic national football team|Dominican Republic]] as part of the [[1998 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|1998 World Cup qualifying]]. Aruba has participated in all the qualifying tournaments for the World Cup since, without being able to get past the first qualifying round.
Aruba has also yet to qualify for the [[Caribbean Cup]]. However, they showed some progress in the preliminary round of the [[2014 Caribbean Cup]] by getting two wins against [[Turks and Caicos national football team|Turks and Caicos]] (1–0) and [[British Virgin Islands national football team|British Virgin Islands]] (7–0), the latter being the biggest victory in its history. These results allowed them to reach 120th place in the FIFA World Ranking for the month of June 2014, their best ranking to date. Following these victories, Aruba lost 2–0 against [[French Guiana national football team|French Guiana]] and were eliminated.
Aruba began their [[2018 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|2018 World Cup qualification]] in the second round against [[Barbados national football team|Barbados]], losing 2–0 at home and 1–0 away, however FIFA ruled that Barbados had fielded an ineligible player, giving Aruba a 3–0 second leg victory and advancing them to the third round. Despite that, in the next round they were defeated again, this time by [[Saint Vincent and the Grenadines national football team|Saint Vincent and the Grenadines]] who won 3–2 on aggregate. Aruba failed to progress in the [[2022 FIFA World Cup qualification – CONCACAF First Round|2022 World Cup qualifiers]], finishing 4th in the first round.
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Aruba]]
E selekshon di Boneiru a kuminsa komo tim nashonal despues ku e tim antiano a keda disolbé na òktober 2010. E ta partisipa tur aña den e Torneo ABCS, kual na 2011 e ta gana sorpresivamente derotando Aruba 4-3 durante e tanda di penalty despues di un empate di 2:2 den final.[4]
-------------------------------------
'''Selekshon nashonal di futbòl di Sürnam''' ta e tim di [[futbol|futbòlista]] ku ta representa [[Sürnam]]. E ta kai bou di .........., ku ta miembro di [[Caribbean Football Union|CFU]] i miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Historia ==
E selekshon di Sürnam a kuminsa komo tim nashonal
==== Torneo ABCS ====
{| class="wikitable collapsible" width=50% style="text-align: center;font-size:90%;"
!colspan=8|Boneiru den torneo ABCS
|-
!width=45%|Aña
!width=25%|Lugá
!width=8%|W
!width=8%|G
!width=8%|E
!width=8%|P
!width=8%|GF
!width=8%|GC
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2010||di kuater ||2||0||1||1||5||7
|- bgcolor=gold
|{{SUR}} 2011||'''kampeón'''||2||1||1||0||5||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{ABW}} 2012||di kuater ||2||0||0||2||2||17
|- bgcolor=#cc9966
|{{CUW}} 2013||di tres ||2||1||0||1||2||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{SUR}} 2015||di kuater ||2||0||0||2||1||7
|- bgcolor=silver
|{{CUW}} 2021||supkampeón||2||1||0||1||4||4
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2022||di kuater ||2|| ?|| 0 || ? || 1 || 5
|-
!'''Total'''||'''6/6'''||14||3||2||7||20||46
|}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =148545934|titulo=Selección de fútbol de Bonaire}}
{{References}}
}}
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Surnam]]
Na de staatkundige hervormingen binnen het Koninkrijk der Nederlanden van 10 oktober 2010 en na afronding van het kwalificatietoernooi van de Caribbean Cup 2010 ging het Nederlands-Antilliaans voetbalelftal over in het Curaçaos voetbalelftal. Bonaire werd een paar jaar later voorlopig lid van de Caraïbische Voetbalunie CFU en op 19 april 2012 geassocieerd lid van de CONCACAF, en kan daarom in de toekomst inschrijven voor de Caribbean Cup.
Het Bonairiaans voetbalelftal is een team van voetballers dat Bonaire vertegenwoordigt. Bonaire is niet aangesloten bij de FIFA en kan daarom niet deelnemen aan het wereldkampioenschap. Bonaire doet jaarlijks mee aan het ABCS-toernooi, dat het in 2011 verrassend won.
The '''Bonaire national football team''' ({{lang-nl|Bonairiaans voetbalelftal}}; {{lang-pap|Selekshon Bonerianu di futbòl}}) is the national football team of the [[Caribbean]] island of [[Bonaire]], a [[Public body (Netherlands)|public body]] of the [[Netherlands]]. It is under the control of the [[Bonaire Football Federation]]. It became a member of the [[Caribbean Football Union|CFU]] and an associate member of CONCACAF on 19 April 2013.<ref name="CFU Facebook">{{cite web|title=CFU Facebook|url=https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|publisher=Caribbean Football Union|access-date=13 June 2014|archive-date=7 December 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191207213742/https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|url-status=live}}</ref><ref name="Congress takes key step in transparency">{{cite web|title=Congress takes key step in transparency|url=http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0,,12813~3150654,00.html|publisher=CONCAF|access-date=20 April 2013|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20130423234254/http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0%2C%2C12813~3150654%2C00.html|archive-date=23 April 2013}}</ref><ref name="Member Associations: Bonaire">{{cite web|title=Member Associations: Bonaire|url=http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|publisher=Caribbean Football Union|access-date=22 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029193820/http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|archive-date=29 October 2013|url-status=dead}}</ref> after which it became a full CONCACAF member on 10 June 2014<ref name="Ordinary Congress finalized">{{cite web|title=Ordinary Congress finalized|url=http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|publisher=CONCACAF.com|access-date=10 June 2014|date=10 June 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140612210312/http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|archive-date=2014-06-12|url-status=dead}}</ref> The team can participate in the [[CONCACAF Gold Cup]] and [[Caribbean Cup]] because of their membership in the confederation and sub-confederation.<ref name="Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership">{{cite web|title=Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership|date=20 April 2013|url=http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|publisher=Non-FIFA football|access-date=22 April 2013|archive-date=29 October 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029203911/http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|url-status=live}}</ref> However, Bonaire is not a member of [[FIFA]] and therefore can not compete in the [[FIFA World Cup]] or other FIFA events.<ref name="Sport en spel">{{cite web|title=Sport en spel|url=http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|publisher=beautiful-bonaire.nl|access-date=22 October 2014|language=nl|archive-date=22 October 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141022212953/http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|url-status=live}}</ref><ref name="What is CONCACAF?">{{cite web|title=What is CONCACAF?|url=http://www.concacaf.com/page/History|publisher=CONCACAF|access-date=21 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130406031852/http://www.concacaf.com/page/History|archive-date=2013-04-06|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =61824225|titulo=Miguel Pourier}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Pourier, Miguel}}
[[:Category:Antias Hulandes]]
[[:Category:Hende]]
-----------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] na wega y torneonan internacional, manera na .......
== Reforma Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl ]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues Boneiru a bira miembro interino di CFU i desde 19 di aprel [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]], i den futuro por inskribí pa [[Kopa di Oro]].
{{Appendix}}
[[:Category:Beisbol]]
[[:Category:Kòrsou]]
ta kambio na selekshon nashonal di KorsouOorspronkelijk heette het "Honkbal Nederlandse Antillen Nationaal Team", maar op 10 oktober 2010 werd de Nederlandse Antillen als regering ontmanteld (details zijn " Nederlandse Antillen "), de naam van het nationale team werd ook gewijzigd in "Curaçao Nationaal Team ".
en.wiki" The '''Netherlands Antilles national baseball team''' was a national team of the [[Netherlands Antilles]] and was controlled by the Netherlands Antillean Baseball Federation. It represented the former nation in senior-level men's international competition.
The Netherlands Antilles team was distinct from the [[Netherlands national baseball team]].
The Netherlands Antilles were represented in twelve [[Baseball World Cup]]s. Their highest finish was 7th place.<ref name="bjarkman worldcup">[[#refBjarkman|Bjarkman 2005]], pp.416–39</ref>
--------
'''Seleccion nacional di baseball di Aruba''' ta e team di [[Beisbòl|baseball]] cu ta representa Aruba na wega y torneonan internacional, manera na [[Weganan Panamericano]].
{{America baseball teams}}
{{National sports teams of Aruba}}
-----------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
== Historisch overzicht ==
{| class="wikitable sortable"
! WK-jaar
! Gastland(en)
! Aantal deelnemers
! Wereldkampioen
! Uitslag van de finale
! 2e plaats
! 3e plaats
! 4e plaats
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1930|1930]]'''
| {{UY}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URU}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1930|4 – 2]]
| {{ARG}}
| {{USA}}
| {{YUG}}
|-
| '''1934''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1934 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ITA}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1934|2 – 1 <small>n.v.</small>]]
| {{TCHf}}
| {{GER-1935f}}
| {{AUTf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1938|1938]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1938 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FRA}}
| style="text-align: center;" | 15
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1938|4 – 2]]
| {{HUN}}
| {{BRA}}
| {{SWE}}
|-
| '''1942'''
| colspan="7" | ''Kansela pa motibu di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]''
|-style="background: #D0E6FF;"
|-
| '''1946'''
| colspan="7" | ''Afgelast vanwege de Tweede Wereldoorlog''
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1950|1950]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1950 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR-1889}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URUf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1950|2 - 1]]
| {{BRA}}
| {{SWE}}
| {{ESP}}
|-
| '''1954''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1954 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CH}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1954|3 – 2]]
| {{HUN-1949f}}
| {{AUTf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1958|1958]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1958 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{SE}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1889f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1958|5 – 2]]
| {{SWEf}}
| {{FRAf}}
| {{FRGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1962|1962]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1962 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CL}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1962|3 – 1]]
| {{TCHf}}
| {{CHIf}}
| {{YUGf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1966|1966]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1966 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{EN}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ENGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1966|4 – 2 <small>n.v. </small>]]
| {{FRGf}}
| {{PORf}}
| {{URS-1955f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1970|1970]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1970 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1968f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1970|4 – 1]]
| {{ITAf}}
| {{FRGf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1974|1974]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1974 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE-1949-WD}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1974|2 – 1]]
| {{NEDf}}
| {{POLf}}
| {{BRA-1968f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1978|1978]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1978 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{AR}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1978|3 – 1 <small>n.v. </small>]]
| {{NEDf}}
| {{BRA-1968f}}
| {{ITAf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1982|1982]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1982 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ES}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1982|3 – 1]]
| {{FRGf}}
| {{POLf}}
| {{FRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1986|1986]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1986 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1986|3 – 2]]
| {{FRGf}}
| {{FRAf}}
| {{BELf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1990|1990]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1990 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{IT}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1990|1 – 0]]
| {{ARGf}}
| {{ITAf}}
| {{ENGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1994|1994]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1994 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{US}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1994|0 – 0 <small>n.v. (P: 3-2)</small>]]
| {{ITAf}}
| {{SWEf}}
| {{BULf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1998|1998]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1998 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1998|3 – 0]]
| {{BRAf}}
| {{CROf}}
| {{NEDf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2002|2002]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2002 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{KR}}<br />{{JP}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2002|2 – 0]]
| {{GERf}}
| {{TURf}}
| {{KORf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2006|2006]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2006 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2006|1 – 1 <small>n.v. (P: 5-3)</small>]]
| {{FRAf}}
| {{GERf}}
| {{PORf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2010|2010]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2010 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ZA}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ESPf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2010|1 – 0 <small>n.v.</small>]]
| {{NEDf}}
| {{GERf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2014|2014]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2014 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{GERf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2014|1 – 0 <small>n.v. </small>]]
| {{ARGf}}
| {{NEDf}}
| {{BRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2018|2018]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2018 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{RU}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2018|4 – 2]]
| {{CROf}}
| {{BELf}}
| {{ENGf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2022|2022]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2022 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{QA}}
| style="text-align: center;" | 32
|
|
|
|
|
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2026|2026]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2026 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CA}}<br />{{MX}}<br />{{VS}}
| style="text-align: center;" | 48
|
|
|
|
|
|}
----------------
qid99m4rxztgk28u8ualg93zdcou5wy
193750
193749
2026-06-14T12:32:19Z
Caribiana
8320
/* Enbolbimentu di komunidat i diáspora */
193750
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024 e nòmber "Blue Wave" a wòrdu menshoná den korant [[Antilliaans Dagblad]] komo un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026.<ref name=:"0"/> E ekspresion aki probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> "Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, pero tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé tambe komo “Los Azules” i “De Blauwen”.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátikada di futbòl, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den Reino Hulandes ku un poblashon relativamente chikí (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
For di e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su potensial kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente rondanan, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera Jamaica i Trinidad & Tobago. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra [[Jamaica]], a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B den e kualifikashon.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio a karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref>
Un faktor oportuno úniko tabata ku a paisnan Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
Kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Agravante ta ku Kòrsou ta e pais mas chikitu pa logra kualifikashon den historia di Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> hecho ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta skòmel entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 su ranking tabata nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref> Histórikamente, su ranking mas altu tabata na yüli 2017 ku posishon nr. 68.
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haya formashon deportivo na Hulanda i ta biba pafor di Kòrsou unda nan ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití hungadónan pa representá un pais si nan tin konekshon familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes, ku un solo nashonalidad hulandes, ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat importante di hungadó di e selekshon tabata aktivo den liganan hulandes manera Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel relativamente altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]], kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e proseso di kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta duna un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name-:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá tantu na Kòrsou komo den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat ku raisnan di Kòrsou ta relativamente grandi (± 144.814 persona).<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name-:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su komunidatnan den eksterior.
Estimashonnan ta indiká ku miles di fanátiko a biaha pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial, reflehando e alkanse internashonal di e movementu.
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashconá ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den e sentro di [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, ku un kombinashon di deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/>
E aktividatnan aki a forma parti di un esfuerso mas amplio pa integrá e partisipashon deportivo ku promoshon kultural i ekonómiko.
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo. Esaki ta inkluí músika, arte visual, kontenido digital i merkansia promoshonal.
Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Entre otro, e artista [[Jeon]] a lansa e kansion “Mama Wa (The Blue Wave)”, ku ta reflehá e orguyo kolektivo rondó di e logro deportivo. Ademas, diferente produkto manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular. Institushonnan manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] a kontribuí tambe, por ehèmpel ku emision di moneda konmemorativo pa marka e kualifikashon históriko.
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analista i observadónan a interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E fenómeno ta mustra kon deporte por sirbi komo un medio pa unifiká diferente grupo den sosiedat i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
Ademas, e movementu a kontribuí na visibilidat internashonal di Kòrsou, i por wòrdu interpretá komo un forma di "nation branding", unda e imagen di e pais ta wòrdu fortalesé riba un plataforma global.<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[:Kategoria:Futbol na Kòrsou]]
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
-----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E beinam aki a bira popular durante e weganan eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], ora e selekshon a logra kualifiká pa promé bes den su historia pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Dor di su impakto “Blue Wave” ta referí no únikamente na e tim, sino tambe na un fenómeno sosial i kultural, simbolisando un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal rondó di e preparashon pa i partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial di FIFA 2026, organisá na Merka, Canada i México.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref> Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Nòmber ==
Blue Wave por ta un nòmber ku e bini di e fanatikada komo e nòmber di kariño di nos selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> E ekspreshon ta un referensia na e laman ku ta rondoná e pais insular Kòrsou.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé varios nomber alternativo manera ''Los Azules'' i ''De Blauwen'', ku ta referí na e koló blou tradishonal di e selekshon. Na mes momentu, e nòmber Blue Wave tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento di entusiasmo popular i unidat nashonal.
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momento históriko. Durante e proseso aki, “Blue Wave” a bira un lema unifikante ku reflehá e entusiasmo kresiente rondó di e ekipo.
Den uso komun, e término ta wòrdu empleá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan pa deskribí e movementu di sosten rondó di e selekshon nashonal di Kòrsou.
Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
Esei ta e nòmber pa ‘The Blue Wave’, e movementu ku a wòrdu poné den moveshon – inkluyendo e nombramentu di Advocaat na kuminsamentu di e aña aki – ku e meta prinsipal di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA 2026. E selekshon nashonal maskulino di Kòrsou nunka promé no a partisipá den un Kopa di Mundu. Yega na e Kopa di Oro ta un promé paso importante pa logra e meta ei.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
== Konteksto deportivo ==
[[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|right|120px|Logo Guinness World Records]]
Kòrsou, un pais outónomo denter di [[Reino Hulandes]] ku un poblashon di 158.006 habitante (1 di yanüari 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie di 444 km², ta e pais mas chikí ku a logra kualifiká pa un Kopa Mundial di FIFA te ku 2026.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Guinness Book of Records a rekonosé e hecho aki dia 14 di yüni 2026, ora di e partido Korsou kontra di Alemania na Houston.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Kòrsou a bira miembro di FIFA na 2011 i su selekshon nashonal a demostra progreso konstante den añanan siguiente.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> E ekipo a gana atenshon regional despues di su prestashon na CONCACAF Gold Cup 2019, unda e a yega e kuarto final.
Kòrsou a gana atenshon internashonal den kompetensianan manera [[Kopa Oro di CONCACAF]], unda e a logra yega e buelta di kuarto final (2019), mustrando su kapasidat kompetitivo den region.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou a yega na un posishon entre e top 80–90 di mundu (variabel segun aña), loke ta konsiderá un logro importante pa un pais di su grandura. Despues di e wega amistoso kontra Eskosia dia 30 di mei 2026 e ranking di Kòrsou ta nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E ekipo===
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momentu históriko di eksito ku ta relashoná na algu faktor. E selekshon ta konsistí kasi kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda ku a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbòl di Hulanda i tur ta biba pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan na Oropa, Merka i Asia. Entre e 26 hungadó solamente uno, [[Tahith Chong]], a nase na [[Willemstad]], pero a drenta e akademia di Feyenoord na Hulanda for di un edat hòben.<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Den temporada 2025/26, ocho hungadó selektá a hunga den Eredivisie, e liga mas altu na Hulanda, i kuater den Eerste Divisie. Dos hungadó a representá Hulanda anteriormente den se selekshon senior.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
Te ku 2023, sifranan di CBS Hulanda a mustra 144.814 persona di orígen di Kòrsou ta biba na Hulanda.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref> E uso di hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA i a kontribuí signifikativamente na nivel kompetitivo di e tim. Futbolistanan hulandes ku raisnan di Kòrsou ta permiti pa hunga pa Kòrsou pasobra nan tin nashonalidat hulandes.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref> Di akuerdo ku e regulashon di FIFA, hungadónan por hunga pa un pais na kua nan ta konektá pa medio di nan mayor òf welonan. Komo ku Kòrsou ta un pais outónomo dentro di Reino Hulandes, e hungadónan aki mesora ta kumpli ku e eksigencia di nashonalidat pa e selekshon nashonal.
Otro faktor tabata e oportunidat úniko ku a surgi ora Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]] (78), kende a asumí e posishon aki na 2024, a hunga un papel importante den e kualifikashon. Bou di su liderazgo Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan di FIFA, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Debí ku residente di Karibe Hulandes tin nashonalidat hulandes, hungadónan ku raisnan di Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Un situashon komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Gales ta hunga pa Inglatera.
Ku partisipashon di Kòrsou, Advocaat a bira un di e entrenadónan mas eksperensiá den historia di Kopa Mundial komo el a yega di partisipa tantu ku Hulanda (Kopa Mundial 1994 na Merka) komo ku [[Surkorea]] (Kopa Mundial 2006 na Alemania). El a selekta un tim final pa Kopa Mundial sin kambio.??
===Eliminatorio ===
Riba vèlt, Blue Wave ta un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].
Den e fase di apertura di e eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou tabatin un recort di 100% den su grupo, despues di a derotá [[Sint Lucia|St. Lucia]], Aruba, Barbados y mas notablemente Haiti ku 5-1. Den e di tres buelta e nashonnan mas establesé, Jamaica i Trinidad & Tobago, a para den nan kaminda den un grupo ku tambe tabata inkluí Bermuda. Kenji Gorré a skor den e viktoria krusial di 2-0 kontra Jamaica dia 10 di òktober 2025 na kas i Bermuda a wòrdu derotá 7-0 dia 13 di novèmber 2025.<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref>
Ku forsa nan a logra pasa dia 18 di november 2025 ku Gorre remplasando Dick Advocaat komo coach, ounke tabatin nervio ora Jamaica a haña un penalti den tempu di leshon ku a wòrdu anula despues di un konsulta di video ku asistente di rèfri. Kòrsou a terminá den top di grupo B di e kampaña di kualifikashon.<ref name=:"2"/>
== Enbolbimentu di komunidat ==
Durante e preparashon pa Kopa Mundial desde november 2025, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda. Esakinan a inkluí evento di fanátikonan di Blue Wave, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.
Diáspora i alkanse internashonal
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wordu organisá na diferente pais, kontribuyendo na un oumento di visibilidat global.
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wòrdu organisá na diferente pais, inkluyendo den Oropa i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].
E partisipashon den e Mundial a kontribuí na un oumento di visibilidat global di Kòrsou i a fortalesé konekshonnan entre Kòrsou i su diáspora, inkluyendo traves di turismo i atenshon mediátiko.
Esakinan a pone enfasis riba e interkonekshon entre [[deporte]], [[kultura]] i [[turismo]].
E partisipashon públiko a krese visiblemente, i e evento a kontribuí na fortalesementu di un sentido di unidad nashonal. Kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko for di Korsou lo ta presente na Houston pa e partido di apertura kontra Alemania. Alrededor di tres kuart di e kantidat ei ta wòrdu sperá pa e otro weganan di grupo.<ref name="Guardian"/>
=== Evento i festivalnan ===
E fenómeno “Blue Wave” a resultá den un programa di evento kultural organisá manera festival i selebrashonnan públiko den sentro históriko di [[Willemstad]]. E aktividatnan aki a kombiná deporte, músika i turismo.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref>
Aktualmente eventonan grandi di Blue Wave ta tumando lugá na Willemstad, i e sentronan di siudat di Punda i Otrobanda ta kompletamente dekorá den un ambiente di Kopa di Mundu.
===Produkshon kreativo===
E movimiento a inspirá produkshon kreativo manera músika, arte visual i kontenido digital. Plataformanan sosial a hunga un papel importante den su difushon, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Kòrsou a klasifiká, e artista musikal [[aruba]]no [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'' (The Blue Wave), un kansion dediká na e Blue Wave, e nomber di kariño di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná.
Tur selekshon nashonal tin un himno. Pa Korsou, e banda di zonido ei ta “Bluewave,” un kantika komo himno nashonal pa e selekshon, ku ta komposita i kanta pa e artista musikal arubano Jeon, den ritmo [[kompa]] i produsí pa Steve Andreas. El a kuminsá komo un petishon simpel. El a krese bira un gritu di reunion. Ku tempu, el a yuda kombertí “Bluewave” den un apodo ku e sostenedónan ta usa pa e selekshon nashonal mes.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Merkansia manera bandera i otro material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.
Centrale Bank van Curacao en Sint Maarten (CBCS) ta lansa dos moneda commemorativo special pa honra clasificacion historico di seleccion di futbol di Curacao pa Mundial di Futbol. Ta trata di un moneda di plata di cinco florin y un moneda di cincuenta cent.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
Merkansia manera bandera i paña den koló nashonal a bira símbolonan visibel di sosten.
Un kompania produktor a reporta un demanda fuerte pa bandera di Kòrsou ademas di produktonan promoshonal relashona cu Kopa Mundial, inKluyendo e programashon di e weganan, sticker pa bentana, banner y borchinan pa pone banda di kaminda.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref>
Komo identidat nobo e selekshon a haña un uniform nobo pa weganan na kas: e kamisa ta kompletamente den blou dediká na Blue Wave. E blou profundo ta simbolisá Laman Karibe, e energia di e isla, i e unidat di tur sostenedó di Kòrsou rònt mundu.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
== Nifikashon sosial i polítiko ==
“Blue Wave” a wòrdu interpretá komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union i orguyo kolektivo.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un forma di fortalecé visibilidat internashonal i imagen di Kòrsou.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un medio pa reforsá identidat nashonal (''nation branding'') i visibilidat internashonal.
Figuranan públiko i lídernan polítiko a deskribí “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union, ekspresá den lema manera “un isla, un soño”.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di con un logro deportivo por generá un movimiento sosial i kultural mas amplio.
Su impakto inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término a keda komo un símbolo di e periodo di orguyo kolektivo ligá na e Mundial 2026.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta ser konsiderá komo un ehèmpel kon un evento deportivo internashonal por generá un movementu kultural i sosial mas amplio.
Su impakto ta inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre kurasoleñonan riba e isla i den diáspora
E término a keda wordu usa komo un símbolo di e periodo di mobilidat i orguyo kolektivo ligá na e partisipashon di Kòrsou den e Kopa Mundial 2026.
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
---------------
Op het veld is de Blue Wave een afspiegeling van Curaçao: expressief, zelfverzekerd en met een natuurlijk gevoel voor ritme, een mix van Caribische creativiteit en Europese structuur. Onder de hoede van de nieuwe hoofdcoach Fred Rutten (een van de meest gerespecteerde voetbalmanagers van Nederland met ervaring bij PSV Eindhoven, FC Twente, Shalke 04, Feyenoord en Anderlecht), zet het elftal de opmars voort die het de WK-kwalificatie heeft opgeleverd.
De Blue Wave staat voor een gevoel van trots en saamhorigheid dat gedeeld wordt door iedereen die Curaçao hoog in het vaandel heeft en reikt tot ver buiten het eiland, waaronder tot de Curaçaose gemeenschappen in het Caribische gebied, Europa, Noord-Amerika, Latijns-Amerika en daarbuiten.
------
grokipedia Juninho Bacuna: Despite their Dutch birthplace, the family's Curaçaoan roots influenced Bacuna's decision to represent the island nation internationally, following Leandro's precedent in prioritizing heritage over birthplace eligibility for the Netherlands senior team.[49] This background underscores a pattern among Curaçaoan-Dutch families, where migration for economic opportunities in the Netherlands often preserves cultural and athletic connections to the Caribbean.[49]
-------
Dick Advocaat, E pelotero di 78 aña, cu lo bira e tecnico mas bieu den historia di Mundial den su di tres torneo final despues di 1994 y 2006 (Hulanda y Sur Korea), ya pa hopi tempo a lanta un spirito atacante den su hungadornan.
---------------
Curaçao: The Blue Wave
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
----
[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curacao Chronicle (10 di yüni 2026)
Het nieuwe Curaçao thuistenue: blauw als identiteit
Het nieuwe thuisshirt staat volledig in het teken van de iconische bijnaam The Blue Wave. Het diepe blauw symboliseert de Caribische zee, de energie van het eiland en de verbondenheid van alle Curaçao-supporters wereldwijd.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
Waar het uitshirt eerder al wereldwijd opviel dankzij de kleurrijke inspiratie uit Willemstad, zet het thuistenue juist de klassieke Curaçao-kleur centraal: blauw.
--------
== Links eksterno ==
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (jingle Blue Wave of Mama Wak sung by [[Jeon]])
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
----------
* vorige versie
ta un alias informal pa e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] i un término ku ta wòrdu usá pa deskribí e ola mas amplio di sosten públiko i aktividat kultural rondó di e partisipashon di e selekshon den e Kopa Mundial di FIFA 2026.
The Blue Wave is de populaire bijnaam voor het nationale voetbalelftal van Curaçao. De term staat symbool voor de historische en succesvolle opmars van het team en de nationale trots en eenheid op het eiland.
== Nomber ==
E expresion “Ola Blauw” ta referi na e color blauw tradicional di e seleccion di Curaçao y ta wordo usa comunmente pa sostenedornan, medionan di comunicacion, y organisacionnan. E término tambe ta lanta e identidat geográfiko di Kòrsou komo un isla den Karibe i ta simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal.[1]
Konteksto di futbòl
E selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou ta representá Kòrsou den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa Federashon di Futbòl Kòrsou. E kualifikashon di e tim pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 a marka un momentu signifikante den su historia deportivo, oumentando su visibilidat tantu regionalmente komo internashonalmente.
Durante e kampaña di kualifikashon i e preparashonnan di e torneo siguiente, “The Blue Wave” a surgi komo un slogan unifikante entre sostenedónan i stakeholdernan.[1]
Nifikashon kultural
Enbolbimentu di komunidat
Den e preparashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026, vários aktividat basá riba komunidat a wòrdu organisá na Kòrsou i bou di su diáspora. Esakinan a inkluí proyekshonnan públiko di partidonan, eventonan kultural, i inisiativanan di futbòl orientá na hubentut. Aktividatnan asina a kontribuí na oumento di partisipashon públiko i visibilidat di e selekshon nashonal.[1]
Produkshon kreativo
E Blue Wave tambe a inspirá produkshon kultural i kreativo, inkluyendo músika, presentashonnan i ekspreshonnan visual sentra riba identidat nashonal i kultura di futbòl. Merkansia manera paña i bandera den koló nashonal a bira ampliamente usá komo símbolonan di sosten.[1]
Diaspora i aspektonan ekonómiko
E konsepto di The Blue Wave a wòrdu asosiá ku oumento di kompromiso di e diaspora di Kòrsou. Simpatisadonan internashonal a kontribuí na e visibilidat di e ekipo i a partisipá na eventonan ligá na e Kopa di Mundu.
Análisisnan a sugerí ku e torneo a funshoná komo un “multiplikadó di diaspora,” fortalesé konekshonnan ekonómiko i sosial entre Kòrsou i su komunidat mundial a traves di biahe, turismo i eksposishon internashonal.[1]
Herensha
E Blue Wave ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel notabel di kon partisipashon den un evento deportivo internashonal grandi por generá mobilisashon kultural i sosial mas amplio. Su impakto ta inkluí oumento di visibilidat nashonal, oumento di interes den futbòl, i e refuerso di identidat kompartí bou di e kurasoleñonan riba e isla i den eksterior.
--------
The Blue Wave is an informal alias for the Curaçao national football team and a broader socio-cultural phenomenon associated with the island’s participation in the 2026 FIFA World Cup. The term is used to describe both the team itself and the widespread mobilization of public support, cultural expression, and diaspora engagement surrounding the tournament.
Terminology
The expression “Blue Wave” refers to the traditional blue color of the Curaçao national football team. It also symbolizes a collective movement, evoking both the maritime identity of the island and a surge of national unity and pride.[1][2]
Football context
The Curaçao national football team represents Curaçao in international competitions and is governed by the Curaçao Football Federation. Its qualification for the 2026 FIFA World Cup marked a historic milestone, with Curaçao described as one of the smallest nations ever to appear on football’s biggest stage.[3]
In this context, “The Blue Wave” emerged as a widely used slogan among supporters, media, and public figures, reflecting growing national enthusiasm and international attention.[4]
Cultural movement
Public engagement
Leading up to and during the 2026 FIFA World Cup, The Blue Wave developed into a broad cultural movement within Curaçao. Media reports describe the island as being “in the grip of the Blue Wave,” with widespread participation in football-related activities and expressions of national unity.[4]
Public initiatives included fan gatherings, watch parties, and community-driven events both on the island and abroad.[5]
Festivals and events
The movement also gave rise to organized cultural programming. The Blue Wave Festival, held in the historic center of Willemstad, combined music, performances, and public celebrations tied to the national team’s World Cup participation.[6][7]
These events contributed to increased activity in urban public spaces and highlighted the intersection of sport, culture, and tourism.
Music and media
The Blue Wave inspired a range of creative outputs, including music, slogans, and social media content. A notable example is the “Blue Wave” jingle, associated with performances such as Blue Wave of Mama Wak, which circulated widely online.[8][9]
Digital platforms, including Instagram and YouTube, played a significant role in amplifying the movement and engaging younger audiences.[8][9]
Political and social significance
Political leaders and public figures have framed The Blue Wave as a symbol of national cohesion. Statements by Curaçaoan officials emphasized that the movement extends beyond football, serving to unite the population across social and geographic boundaries.[10]
The concept has been described as fostering a shared identity under the idea of “one island, one dream.”[4]
Diaspora and international reach
The Blue Wave also resonated strongly among the Curaçaoan diaspora. Events and fan initiatives were organized internationally, including in Europe, reflecting the global distribution of Curaçaoan communities.[5]
Analyses highlight that the movement contributed to increased international visibility for Curaçao and strengthened transnational connections through travel, media exposure, and economic activity linked to the World Cup.[1][3]
Legacy
The Blue Wave is regarded as an example of how participation in a major international sporting event can catalyze broader cultural and social mobilization. Its legacy includes heightened national visibility, increased engagement with football, and the reinforcement of a shared identity among Curaçaoans both on the island and abroad.
References
Curaçao’s diaspora multiplier at the 2026 World Cup
The Blue Wave: Curacao's Pride
Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage
Curaçao in de ban van de BlueWave
Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa
Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad
Blue Wave Festival losgebarsten
The Blue Wave (Instagram)
Bluewave jingle (YouTube)
Pisas: The Blue Wave gaat over meer dan voetbal
--------
== Keep list ==
* E término a bira popular desde 2024 durante e weganan di kualifikashon i e preparashonnan pa e torneo, kaminda el a simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal, orguyo i identidat.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* De Blue Wave is de naam van het nationale mannenelftal van Curaçao, maar de term staat eigenlijk voor iets veel groters: de hausse in energie, steun en saamhorigheid rond dit historische moment. Voor veel mensen staat dit namelijk voor zo veel meer dan alleen voetbal. Het gaat om de erkenning, de trots en de wereldwijde aandacht voor wat Curaçao heeft gepresteerd en waar het voor staat.<ref>[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* Kòrsou ta konsiderá un di e paisnan mas chikí den mundu ku un poblashon di aproksimadamente 158.000–160.000 habitante (segun estimashon riba 1 di yanüari 2026)<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260604.pdf Poblacion di Corsou ta crece mas cu 158.000 mientras migracion ta sigui
impulsa crecemento], Bon Dia Aruba (4 di yüni 2026)</ref>. E ta un pais konstituyente di [[Reino Hulandes]]. A FIFA member since 2011, Curaçao have spent years building towards a first World Cup appearance.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref>
Den konteksto global, esaki ta pone Kòrsou den e grupo di paisnan chikitu tantu pa poblashon komo pa superfisie (±444 km²), pero ku un nivel haltu di desaroyo humano den region Karibe.
* Bou di liderazgo di entrenadó nashonal [[Dick Advocaat]], Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan aki, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Kico ta haci e situacion aki unico? E “football passport”: Debí ku tur residente di e parti Karibense di Reino tin nashonalidat Hulandes, hungadónan ku famia Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Esaki ta komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Wales ta hunga pa Gran Bretaña.
* <ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Tur ta bibando pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan di futbol na Oropa i Merka.<ref>https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup</ref> Mayoria di e hungadónan a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbol di Hulanda i awor pa medio di reglanan di IFA pa eligibilidat Korsou por hasi un yamado riba e talentonan di diaspora.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
E tim di 26 hòmber ta konsistí kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda, aparte di Tahith Chong, kende a nase na Willemstad i a drenta e akademia di Feyenoord na edat di dies aña.<ref name="Comenencia"/>
* i koló blou tradishonal di e selekshon nashonal.??
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
* E movementu tambe a resultá den programa di aktividatnan kultural organisá, manera e Blue Wave Festival den sentro históriko di [[Willemstad]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref> E eventonan aki a kombiná músika, presentashon i selebrashonnan públiko relashoná ku e partisipashon den e Mundial.
* Apesar di e kosto altu di esaki pa presensia na Kopa Mundial, kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko lo biaha pa e partido di apertura kontra Alemania dia 14 di yuni 2026 na [[Houston]], ku paketenan di buelo charter ku ta wòrdu areglá for di e isla.<ref name="Guardian"/>
* dokumental na TV hulandes ''Curaçao en het wonder van het WK'' : [[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)
In Willemstad vinden momenteel grote Blue Wave-evenementen plaats en de binnenstad van Punda en Otrobanda is volledig in WK-sfeer aangekleed.
*De eerste dure zes punten van Curaçao zijn binnen op weg naar het WK Voetbal 2026. De Stichting Blue Wave in oprichting wil die droom daadwerkelijk (helpen) realiseren, zo weet het Antilliaans Dagblad.
<ref>https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], AD (10 juni 2024)</ref>
* Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = Pariba Little League
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}}
| liga = Kampeonato Nashonal di Beisbòl Little League di Kòrsou
}}
'''Pariba Little League''' of '''Little League Liga Pariba''' ta un organisashon di beisbòl di [[Kòrsou]] pa muchanan entre 4 i 16 aña. E asosiashon di deporte hubenil ta forma parti di e sistema internashonal di kompetensia di Little League Baseball i ta representá e área geográfiko di “Pariba” riba e isla.
Den kompetensianan ofisial, Pariba Little League ta representá pa un ekipo selekshoná, ku ta konsistí di e mihó hungadónan di e liga, kende ta kompetí kontra otro liganan di e isla (Little League Liga Pabou) i den torneonan internashonal.
== Historia i desaroyo ==
Pariba Little League ta un di e programanan importante di beisbòl hubenil na Kòrsou. Huntu ku Pabou Little League, e ta kontribuí na e desaroyo di talento lokal na Kòrsou, ku tin un reputashon fuerte den beisbòl internashonal.
Desde 1980 Kòrsou ta partisipa regularmente den torneonan di Little League, ku resultado notabel, inkluyendo un kampeonato mundial na 2004 na Merka.
== Struktura ==
Den sistema di Little League, un “Little League” no ta solamente un ekipo, sino un organisashon lokal ku timnan di diferente edat. Pa torneonan ofisial, kada liga ta selekshoná un ekipo representativo.
E liganan aki ta kompetí pa determiná kende ta representá Kòrsou. (Curacao Region Tournament)
== Kompetensia internashonal ==
Kòrsou ta partisipá den dos nivel di kompetensia: e torneo di region Karibe di Little League World Series (kualifikashon) i e Little League Baseball World Series (LLBWS) na Williamsport, Pennsylvania.
===Region Karibe (kualifikashon pa LLBWS) ===
Desde inisio di e torneo di region Karibe [[Little League World Series (Region Karibe)]] na 2001, Pariba Little League a titula kampeon di Karibe na kuater okashon: 2001, 2002, – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016
konta komo un di e liganan mas kompetitivo di Curaçao. E liga a logra varios título regional, kualifikando pa e torneo mundial den e siguiente añanan:
2001 – kampion di region Karibe
2002 – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016 – kampion di region Karibe (rekòrd perfekto den torneo)
2026 – kampion di Curaçao / klasifiká pa LLBWS
E prestashonnan aki ta mustra ku Pariba ta un liga ku ta logra resultado konsistente na nivel regional, regularmente ganando derecho pa representá Curaçao den kompetensia internashonal.
== Torneo Little League World Series ==
=== Klasifikashon ===
Na 2026, e selekshon di Pariba Little League a logra un milestone importante ora ku el a kualifiká pa e Little League Baseball World Series (LLBWS).
E klasifikashon a keda sigurá despues di ku Pariba a gana e kampionato di Curaçao kontra Pabou Little League den un seri di mihó di shete.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series Pariba Wins Regional Title, Qualifies for Little League World Series], Curacao Chronicle (13 di aprel 2026)</ref> Pariba a gana e seri ku 4-2, inkluyendo dos viktoria decisivo di 6-2 i 5-2.
Durante e torneo, e tim a logra un rèkòrt general di 5-3.
===Partisipashon===
E aparishon di 2026 ta:
e di sinku biaha ku Pariba Little League ta partisipá den LLBWS
e promé aparishon desde 2016
e promé biaha ku un tim di Curaçao ta haña entrada direkto na e bracket internashonal
Den total, lo ta e di 16 biaha ku un representashon di Curaçao ta partisipá den e torneo na Williamsport, Pennsylvania.
== Hungadónan notabel ==
Diferente hungadónan yu di Korsou ku a pasa pa Pariba Little League òf su programa a yega na [[Major League Baseball]], inkluyendo:
* [[Ceddanne Rafaela]]
* [[Ozzie Albies]]
{{Appendix}}
--------------
'''Pariba Little League''' ta un ekipo hubenil di beisbol di [[Kòrsou]].
E di dos karchi pa e 2026 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presenta pa T-Mobile (LLBWS), a wòrdu ofisialmente konkistá ora ku Pariba Little League (Willemstad, Curaçao) a sali viktorioso den e Torneo di Region di Curaçao. E aña aki ta marka e promé biaha ku un tim di Kòrsou ta gana entrada direkto na e Bracket Internashonal di LLBWS, uniendo na Australia, Canada, Mexico, Hapon – i tambe e Kampionnan di Region di Asia-Pasífiko, Karibe, Europa i Afrika, i Latino Amérika – pa forma e tereno di 10 tim internashonal ku ta kompetí den e evento.<ref>https://www.littleleague.org/world-series/2026/llbws/news/pariba-little-league-to-represent-curacao-at-the-2026-little-league-baseball-world-series-presented-by-t-mobile/</ref>
Durante henter e torneo, Pariba Little League a gana su korona ku un rèkòrt general di 5-3 pa gana su puesto na LLBWS despues di a gana e seri di kampionato di mihó di shete riba Pabao Little League pa reklamá e título di region.
Esaki lo ta e di sinku biaha ku Pariba Little League ta aparesé den LLBWS, i e promé biaha den 10 aña, ku ta data for di 2016 ora el a kaba ku un rèkòrt di 1-2.
Adicionalmente, lo ta e di 16 biaha cu un team di Curaçao lo realisa e biahe pa Williamsport, su prome aparicion cu ta data for di 1980.
Atrabes di añanan, Curaçao a laga sinti su presencia den e torneonan di LLBWS. Ku 15 aparishon anterior ku ta data for di 1980, kuater subkampeon, i un viktoria di kampionato na 2004, nan programa ta sigui prosperá. Pariba LL tambe ta kas di un kantidat di hungadó i eks-alumnonan di MLB, mas notabelmente Ceddanne Rafaela (Boston Red Sox) i Ozzie Albies (Atlanta Braves).
E skema ofisial i informashon di e wèpsait pa e LLBWS 2026 a wòrdu anunsiá, miéntras ku e enkuentronan di promé buèlta lo wòrdu kompartí meimei di yüni, ya ku e di 79 Little League Baseball World Series lo tuma lugá di 19-30 di ougùstùs 2026. Pa mas informashon tokante e LLBWS, inkluyendo rekursonan di bishitante, invitadonan spesial, i mas kòntròl largu di zomer LittleLeague.org/WorldSeries. Pa kuminsá plania bo bishita na Williamsport, bai na LittleLeague.org/Visit.
-----
WILLEMSTAD – E ekipo di Little League di Pariba a keda koroná komo kampion regional i a sigurá klasifikashon pa Little League World Series, ganando e derecho di representá Kòrsou riba esenario internashonal.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series</ref>
Pariba a gana e seri di mihó di shete ku un viktoria di 4-2 riba Pabou. E weganan desisivo a wòrdu hunga djasabra na Post 6, kaminda Pariba a entregá aktuashonnan fuerte, ganando tur dos partido 6-2 i 5-2.
Cu e titulo regional, awor Pariba lo competi den e Little League World Series na Williamsport, cu ta programa pa tuma luga di 19 pa 30 di augustus.
E tim ta kla pa sali dia 13 di ougùstùs i lo kuminsá ku preparashonnan djis despues di un periodo kòrtiku di sosiegu.
E clasificacion ta marca otro logro pa baseball hubenil na Curaçao, cu tin un tradicion fuerte den e deporte y un historia di competi exitosamente na torneonan internacional.
The Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.<ref>https://www.facebook.com/LigaPabouLittleLeague/about</ref>
------------
'''Salon di Fama di Deporte di Kòrsou''' ta e galeria di honor dediká na deportista prominente i otro personanan ku a hasi un kontribushon signifikante pa deporte na [[Kòrsou]]. E taw, ku ta administrá pa Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) — ku anteriormente tabata konosí komo Curaçao Sport Federatie (CSF) — a instala e promé miembronan den e salon di fama na 1985 pa duna rekonesimentu públiko na atletenan, entrenador, dirigente i otro figura ku a lassa un marka duradero den deporte lokal i regional.
Historia
E idea pa un salon di fama na Kòrsou a surgi como un manera pa honrá e sportistanan i lideres ku a kontribuí pa desaroyo di deporte den e Antias Hulandes. E CSF (Curaçao Sport Federatie), e organizashon sportivo máximo na esei tempu, a hunga un rol di lider den e fundashon di e salon di fama na 1985. Desde su inicio, e salon di fama a sigui rekonosé sportistanan ku a logra nivel notabel, inkluyendo partisipashon olímpiko, logronan internashonal, i kontribushon pa komunidad deportiva.
Na desember 2020, FDOK a agrega otro 10 miembronan pa elevá e total ku 85 persona ku ta forma parti di e Salon di Fama di Kòrsou, inkluindo 10 damanan i 75 homber.
Signifikashon
E Salon di Fama ta:
un forma pa preservá i celebra historia deportivo di Kòrsou
un manera pa inspirá sportistanan hoben pa trese su talento
un medio pa duna rekonesimentu formal na atletenan, entrenador, arbitro i dirigente ku a kontribuí pa desaroyo di deporte
E lista di miembronan ta rekogi figura prominente di diferente deporte, inkluindo futbol, atletismo, esgrima, natashon, baseball, softball, karate, i otro disiplinanan.
--------------------
'''Salon di Fama''' na Korsou ([[]]:inglesHall of Fame) ta un lista di individuo
== Definishon ==
Un sala di fama, muraya di fama, òf kaminata di fama ta un lista di individuonan, logronan, òf otro entidatnan, normalmente skohé pa un grupo di elektor, pa marka nan ekselensia, logronan i fama den nan ramo. Den algun kaso, e salanan di fama aki ta konsistí di salanan òf museonan real ku ta konsagrá e honradonan ku eskultura, plaka, i eksposishon di memorabilia i informashon general tokante e destinatarionan indusí. Tin bia, e plachinan di e honradonan por wòrdu kologá riba un muraya (p’esei un “muraya di fama”) òf inskribí riba un acera (manera den un “kaminda di fama”, “kaminda di streanan”, òf “avenida di fama”). Den otro kasonan, e sala di fama ta mas figurativo i ta konsistí di un lista di nòmber di personanan notabel i nan logronan i kontribushonnan. E listanan ta wòrdu mantené pa un organisashon òf komunidat, i por ta nashonal, estatal, lokal òf privá.
* inicia na 1985 pa Curacao Sport Federatie met overhandiging van gouden CSF-pin
* 2017: Federashon Deporte i Olimpiko Korsou
Toegetreden" / ingresa den Salon di fama di Korsou
== Salon di fama ==
Deporte Korsou tin lista kompletu di tur miembro di Salon di Fama di Federashon Deporte Olimpiko Kòrsou (FDOK) ku antes tabata Curacao Sport Federatie (CSF). Na 1985 a instala e prome miembronan den Salon di Fama di Korsou. Na desember 2020 a instala 10 miembro pa yega na e gran total di 85 persona di kual 10 ta dama i 75 ta kabayero.
Di e personanan aki 37 a fayesé. Di e 38 federashonnan ku ta miembro di FDOK, 22 tin un òf mas miembro den Salon di Fama.<ref>[https://www.deportekorsou.com/posts/lista-kompletu-di-miembronan-di-salon-di-fama-di-korsou-di-tur-tempu Lista kompletu di miembronan di Salon di Fama di Kòrsou di tur tempu]</ref>
{| class="wikitable sortable"
! Aña
! Imagen
! Nomber
! Deporte
! Remarke
|-
| rowspan="10" | 1985|| || [[Antoine Maduro]]<br><small>(1909–1997)</small> || Futbol ||
|-
| || [[Myrna Anselma]]<br><small>(1936–2008)</small> || [[esgrima]] ||
|-
| || [[Ergilio Hato]]<br><small>(1926–2003)</small> ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Ernest Smith ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Guillermo Haseth ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Hector Rosario<br><small>()</small> || ||
|-
| || [[Juan Isa]]<br><small>()</small> || ||
|-
| || Wilfred (Willie) Pieters<br><small>()</small> || ||
|-
| || Mordy Maduro<br><small>()</small> || futbol|| presidente di NAVU i [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]]
|-
| || Benny Leito<br><small>()</small> || landamentu||
|-
| rowspan="3" | 1986|| ||[[Bèto Adriana]]<br><small>()</small> || Futbol ||
|-
| ||[[Iyo Pimentel]]<br><small>()</small> || Tenis ||
|-
| || Clovis Lodewijks<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1987|| || Hector Curiel || ||
|-
| || Julio Rooi<br><small>()</small> || ||
|-
| || Guillaume (Sam) Buntin<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1989|| || Guillermo Pardo || Futbol ||
|-
| || Walter van Rosberg<br><small>()</small> || ||
|-
| || Pedro Willems<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1992|| || [[Enith Brigitha]] || landamentu ||
|-
| || Marcel Jose Betrian<br><small>()</small> || (hisamentu di peso) ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1994|| || Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor || futbòl ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="1" | 2023|| || [[Laicam How]] || [[karate]] ||
|-
|}
== Konmemorashon i evolushon ==
Na más reciente edishonnan di e salon di fama, FDOK a introducí un regla nobo pa permití rekonesé atletenan postumamente, inkluyendo sporthelden famós ku a falleci i ku a lòk grandi kontribushon pa deporte—un cambio ku reflehá deseo pa amplifiká acknowledge i preservashon di legado historiko. Den e selekshon di 2024 pa e ceremonia na diciembre pa postumamente honrá atletenan importante di balòn, honkbal, karate, bokso i mas.
== Organisashon ==
E Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) ta e organisashon ku koordiná e proceso di nominashon i selekshon. E federashon ta traha ku sportbondnan afiliá pa rekomendá kandidatonan i pa evaluá su merito pa ingresá den e salon di fama.
----------
* 1985: [[Antoine Maduro]], [[Myrna Anselma]] ([[esgrima]]) i [[Ergilio Hato]] ([[futbol|futbòl]]), Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro,
* 1986: [[Beto Adriano]] (gewichtheffen), [[Iyo Pimentel]] (tennis), Clovis Lodewijks (Softball) en Benny Leito (zwemmen).
* 1987: [[Hector Curiel]] (1936-2022) hisamentu di peso, Julio Rooi, Guillaume “Sam” Buntin
* 1989: Guillermo Pardo, Walter van Rosberg, Pedro Willems
* 1992: [[Enith Brigitha]] (landamentu), Marcel Jose Betrian (hisamentu di peso), Jose Maria (Jo) Mathilda (futbòl)
* 1993
* 1994: Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor (futbòl), Henry Prince (verspringen), Rafael Fernando (Raffy) Josefa (beisbol)
* 1995: Edgard Ravenstein, Urnic “Randy” Wiel, [[Jan Boutmy]] ([[esgrima]])
futbol
* 1997: Geoffrey Goede, Romoldo Martis, [[Wilhelm Canword]] (futbol?)
* 2009: Soraida Juliana, Julius Hellburg, Ricardo Elhage, Niels Liberia, Errol Rooi
* 2014: Anthony Minguel, [[Cor van Aanholt]], Esthel (Jet) Jansen, Dudley Josepa, Marguerite de Rooy-Sprock, Andres de Constancia +, Edwin Solomon, Heraclio Henriquez +, Hubert Ibi Schoop +,Victor Copra
* 2015: 2015 Maximo “Max” Paula +
* 2016: Alvin “Fichi” Fléming, Celsio Victor Polinet +, Franklin Wilfred Mathilda, Harold Daniel Laurens +, Johnny Hellmund, Raymond Rafael Martha, Wendell Prince, Wilhelm Keman
* 2017: Antonio Pedro Keller, Antonio Jose "Papy" Martina, Efigenio Adriano Braafhart, Francisco Romualdo Gomez +, Gladwin Lumeno de Lanoi, Lupe Acasia Leito, [[Pedro Basiano Matrona]] (1927-2019), futbol, Stanley Maria Francisca, Orlando Felipe Cuales
* 2019: Renato Anasagasti, Sylvanie Clarke, Henk d'Arnault, Wenfrid Jakoba, Hubert Jansen, Nazario Martijn q.e.p.d., Eric Ogenia, Eva Marie Tujeehut Suriel, Gilbert Snijders i Hubert Zimmerman.
* Eva Marie “Amy” Tujeehut-Suriel, Eric Anthony Gregorio Ogenia, Gilbert Ciro Snijders, Henk “Henky” Alfons D’Arnault, Hubert Dominicus Jansen, Hubert Simon Zimmerman, Nazario Bernardus Martijn, Renato G. Anasagasti, Sylvanie Elaine Clarke, Wenfrid “Wenny” Pablo Jakoba
* 2020: Despues ku meimei di aña FDOK den un seremonia virtual a instalá William ‘Junior’ Millerson den Salon di Fama, riba 28 di dezèmber a instalá e dies sigieunte baluarte nan: Raoul Alias (Dam), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòfbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòfbòl), Erwin Martis (Atletismo) i Ivonne Leito – Senff (Karate).<ref name=:"1">https://www.sport.cw/mas-miembro-salon-di-fama/ </ref>
* [[William Millerson]] , Raoul Alias (Dama), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòftbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòftbòl), Erwin Martis (Atletiek), Ivonne Leito-Senff (Karate)
* 2021: [[Jeanne Lopes]] (tiru)
* 2023: [[Laicam How]] ([[karate]])
== Historia ==
For di aña 1985 a kuminsá ku Salon di Fama. Franklin Mathilda ku tabata presidente e tempu ei di Curaçaose Sport Federatie (CSF) a duna inisio na esaki. E promé baluartenan deportivo ku e aña ei a drenta Salon di Fama tabata: Antoine Maduro, Ergilio Hato, Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro, Myrna Anselma, Wilfred ‘Willie’ Pieters i Juan ‘Benny’ Leito. Tur e baluartenan aki entre tantu no ta na bida mas.<ref name=:"1"/>
FDOK ta e organisashon ku a sigui CSF i ku pues ta enkargá ku e evento di Salon di Fama. E federashon ta presidí pa Jean Francisca. Sobrá miembronan di direktiva ta Efigenio Braafhart (vise presidente), Ranjit Persaud (sekretario general), Aishel Richardson (di dos sekretario general), Nelson Maria (tesorero) i Ruthsel Martina ku ta fungí komo di dos tesorero.
* 2025:Durante e anochi di FDOK Honors Night, 5 persona a keda introdusí den FDOK su salon di fama. Un di e personanan aki ta Franklin Veeris. Aki bou ta sigui parti di Franklin su historia i tambe por disfrutá di un entrevista ku Franklin Veeris.
Franklin I. P. Veeris, komo deportista a praktiká vários ramo di deporte, pero su éksitonan grandi a konsentrá komo dirigente di body building.
Komo deportista e tabata áktivo den futbòl, tènis, karate i sailing, di kua e último aki el a kompetí riba nivel Mundial. Komo dirigente den tènis el a yuda organisá dos torneo grandi (Marlboro Professional Tennis Tournament) i mas despues den body building e.o. Metry Gala Classic.
Na edat di 40 aña Frank a kuminsá train deportistanan den fitness i body building despues di a sigui kurso i seminarionan na e.o. New Jersey, Los Angeles, Miami, New York i Tampa.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = WildCats KJ74
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}} Johnny Balentina
| liga = [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Dòbel A]]
}}
'''WildCats KJ74''', antes konosí komo '''Wild Cats''', ta un di e timnan di [[beisbòl]] mas prominente den [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Liga Dòbel A]] na [[Kòrsou]]. Den añanan 1960 e tim tabata milita den liga klase A; durante di e siguiente dékada el a logra promove i, desde 1975, a bira un forsa dominante den e Liga Dòbel A, e nivel mas altu di kompetensia di beisbòl na e isla.
WildCats a gana 17 título nashonal te ku 2024, loke ta hasié e tim mas viktorioso den historia di Liga Dòbel A. El a partisipá na 43 edishon di e [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|kampeonato di Liga Dòbel A]], i tambe a representá Kòrsou den kompetensianan internashonal, manera e Seri Latinomerikano i [[Seri di Karibe]].<ref>Marco Stoovelaar, [https://catcher.home.xs4all.nl/bb23-0402-wild-cats-curacao-nips-mexico-in-second-game-caribbean-baseball-series.htm WildCats Curaçao nips Mexico in second game Caribbean Series], international baseball headlines</ref><ref>David Venn, [https://www.mlb.com/news/curacao-team-brings-loaded-roster-to-2024-caribbean-series From Little League to Caribbean Series, Curaçao's roster has chemistry], mlb.com (2 di febrüari 2024)</ref>
E kambio di nòmber di klup a tuma lugá pa honra [[Kenley Jansen]], un picher profeshonal di Kòrsou ku a hunga e mayor parti di su karera pa Los Angeles Dodgers, usando e kamisa ku número 74.
== Lista di Honor ==
===Liga Dòbel A===
'''Kampeon (17)''':
* 1975, 1976, 1977, 1978, 1980, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2016, 2017, 2021, 2022
'''Supkampeon (11)''':
* 1979, 1981, 1982, 1986, 1987, 2004, 2013, 2014, 2015, 2018, 2020
== (Eks)-pelotero konosí ==
* [[Ruderly Manuel]]
* [[Diegomar Maxwell]]
* [[Dudley Leonora]]
== Link eksterno ==
* [https://www.flashscore.com/team/wildcats-kj74/YJuwLdD3/ Profil WildCats KJ74]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
Mientras ku añanan spesífiko di nan viktorianan di kampionato i finalisashonnan di subkampeon no ta lista ampliamente den e fuentenan disponibel, ta tuma nota ku e Wild Cats tabata un forsa dominante den e liga for di su inisio na 1975. Nan a representá Curaçao tambe den kompetensianan internashonal, manera e Serie Latino Amerikano 2018 i e Serie di Karibe 2020.
The '''Wild Cats''' baseball team, also known as WildCats KJ74, is one of the most successful clubs in the Curaçao National Championship AA League. They have secured 17 national championships, making them the team with the most titles in the league's history through 2022.
YouTube
+4
Flashscore
+4
Wikipedia
+4
Baseball Reference
While specific years of their championship victories and runner-up finishes are not comprehensively listed in the available sources, it's noted that the Wild Cats have been a dominant force in the league since its inception in 1975. They have also represented Curaçao in international competitions, such as the 2018 Latin American Series and the 2023 Caribbean Series.
-------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ruderly Rubino Manuel''' (☆ [[26 di ougùstùs]] [[1990]] na [[Kòrsou]]) ta un picher profeshonal di beisbòl. E tabata miembro di e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda pa e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017.<ref>{{Cite web|url=http://mlb.mlb.com/wbc/2013/teams/index.jsp?team=ned&team_id=878|title = Team}}</ref>
He was born on the 26th of August of 1990 in Willemstad, Curaçao. He's a local baseball star and started his career off by pitching for the Groot Kwartier Stars. He has also pitched for the Royal Scorpions in Curaçao and currently pitches for the Wildcats KJ74 Guardian Group. He has also pitched for 2 teams abroad, Sparta-Feyenoord from the Dutch Hoofdklasse in 2011 and for De Angelis North East Knights from the Italian Baseball League in 2012. He has also been part of the Kingdom of the Netherlands baseball team that played in the 2017 World Baseball Classic. Bonbini to Ruderly Manuel, who will also take part in Curaçao Baseball Week 2017!⚾️🇨🇼🔥
{{Appendix}}
--------------
{{Databox}}
'''Wimbleton''' ta un kompetensia internashonal di tènis, organisá pa e Federashon Internashonal di Tènis (ITF).
{{Appendix}}
[[Category:Deporte|Tènis]]
---------------------
{{Databox}}
'''Federashon di Atletismo di Kòrsou''' of '''Curaçao Atletiek Bond''' (CAB), Curaçao Athletics Federation, ta e órgano nashonal ku ta organisá atletismo na Kòrsou. E organisashon a wòrdu establesé originalmente na 1966, i e presidente di e asosiashon ta for di 2017 Willem Cordilia[1].
no.wiki:Federashon di Atletismo Kòrsou no ta miembro kompletu di CACAC, Konfederashon di Atletismo Sentroamerikano i Karibense, pero sí ta partisipá na Weganan CARIFTA. Curaçao tambe tabata e organisadó di e Weganan CARIFTA 2017.[2]
== Klupnan ==
E Federashon di Atletismo di Kòrsou ta reuní diesdos klup di atletismo afiliá: Curacao Master Athletics, Batavus, Cheetah, Deportivo San Kristof, the Eagles, Go Fast, New Revolution, Olympic, Rising Stars, Sloke, Sparta i Trupial.[3]
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox deportista
| variante = c
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 1,88 m
| peso = 77 kg
| deporte = Atletismo
| disciplina = 400 meter
| entrenado =
| debut =
| nacionalidad deportivo = [[File:Flag of the Netherlands Antilles (1986–2010).svg|25px|border]] [[Antias Hulandes]]<br/ >{{NLD}}
| wo = {{lista horizontal|
*2020}}
| bista medaya =
{{bista medaya}}
{{bista medaya rij|Weganan Olímpiko|0|1|0}}
{{bista medaya rij|Weganan Mundial Indoor Atletismo|0|0|2}}
}}
'''Liemarvin Bonefacia''' (☆ [[16 di aprel]] [[1990]] na [[Willemstad]]) ta un atleta di Kòrsou i un atleta olímpiko. E ta spesialisá den 400 meter i a representá [[Antias Hulandes]] te su disolushon na 2010.
Representando [[Hulanda]] Bonevacia a gana e medaya di plata den 4 x 400 m na [[Weganan Olimpico|Weganan Olímpiko]] 2020 na Tokyo, huntu ku [[Terrence Agard]], Tony van Diepen y Ramsey Angela.
== Link eksterno ==
* [https://worldathletics.org/athletes/netherlands/terrence-agard-14180980 Terrence Agard riba World Athletics]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Agard, Terrence}}
[[:Category:Deporte]]
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Atleta Olimpico]]
-----------------------
'''Randolph Benito (Johnny) Balentina''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1971]] na [[Willemstad]]) ta un pelotero hulandes ku a kompetí na tres okashon konsekutivo den [[Weganan Olimpico di Zomer|Weganan Olímpiko]]. El a partisipa na ‘Atlanta 1996’, ‘Sydney 2000’ i ‘Atenas 2004’. Na e okashonnan ei, e catcher drechi di e klup di beisbol Neptunus a termina ku e [[tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]], tambe konosí komo ''Tim di Reino'', na di seis (1996 i 2004) i e di sinku lugá (2000).
{{Appendix|2=
* [https://www.honkbalsite.com/ Nederlandse honkbalsite]
* [https://web.archive.org/web/20161202214838/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ba/johnny-balentina-1.html Profil di Johnny Balentina]
}}
{{DEFAULTSORT:Balentina, Randolph}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba|Bela]]
[[:Category:Atleta Olimpico|Bela]]
--------------
== Aanvulling [[Seri di Karibe]] ==
=== Kampeon segun wega final ===
Kuminsando ku e edishon di 2013 a introdusí un kampeonato kaminda e dos ekipo ku e mihó rekort di gana i pèrdè for di e promé etapa di e torneo di round-robin ta topa pa determiná e kampeon. Den edishon 2013, e promé buelta tabata konsistí di 12 wega i kada tim a enfrentá e otro timnan dos biaha, un komo home klup i e otro komo un ekipo di bishita; for di edishon 2014, ku e regreso di ekiponan di Cuba na e torneo, e promé etapa a ser kambia pa un round robin di 10 wega kaminda kada tim ta enfrentá e otro ekiponan un biaha.
{|class="sortable wikitable" width="100%"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Manager
|-
|[[2013]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Yaquis de Obregón
|style="text-align:center"|4–3 (18)
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Leones del Escogido
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Eddie Díaz
|-
|2014
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Isla di Margarita]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Naranjeros de Hermosillo
|style="text-align:center"|7–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Indios de Mayagüez
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Matías Carrillo
|-
|2015
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] [[San Juan]]
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Vegueros de Pinar del Río
|style="text-align:center"|3–2
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Tomateros de Culiacán
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Alfonso Urquiola
|-
|2016
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Venados de Mazatlán
|style="text-align:center"|5–4
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Tigres de Aragua
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Juan José Pacho
|-
|2017
|{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1–0 (10)
|{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2018
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px]] [[Guadalajara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|9–4
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2019
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] [[Siudad di Panama|Siudat di Panama]]
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Toros de Herrera
|style="text-align:center"|3–1
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Leñadores de Las Tunas
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Manuel Rodríguez
|-
|2020
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Toros del Este
|style="text-align:center"|9–3
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Cardenales de Lara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Lino Rivera
|-
|2021
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mazatlán
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|style="text-align:center"|4–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Criollos de Caguas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Félix Fermín
|-
| 2022
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Colombia.svg|25px|border]] Caimanes de Barranquilla
|style="text-align:center"|4-1
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Gigantes del Cibao
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] José Mosquera
|-
|2023
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Caracas]] i [[La Guaira]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Leones del Caracas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] José Offerman
|-
|2024
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Ozzie Guillén
|-
|2025
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mexicali
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2026
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2027
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|
|style="text-align:center"|
|
|
|}
{|class="sortable wikitable"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Mánager!!Rekort
|-
|2013
|{{MEX}} Hermosillo
|{{MEX}} Yaquis de Ciudad Obregón
|style="text-align:center"|4-3 (18)
|{{DOM}} Leones del Escogido
|{{DOM}} Eddie Díaz
|style="text-align:center"|4-3
|-
|2014
|{{VEN}} [[Isla Margarita]]
|{{MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]
|style="text-align:center"|7-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Indios de Mayagüez]]
|{{MEX}} Matías Carrillo
|style="text-align:center"|4-2
|-
|2015
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|Cuba}} [[Pinar del Río (béisbol)|Vegueros de Pinar del Río]]
|style="text-align:center"|3-2
|{{bandera|México}} [[Tomateros de Culiacán]]
|{{bandera|Cuba}} Alfonso Urquiola
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2016|2016]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|MEX}} [[Venados de Mazatlán]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|5-4
|{{bandera|VEN}} [[Tigres de Aragua]]
|{{bandera|MEX}} Juan José Pacho
|style="text-align:center"|6-0
|-
|2017
|{{MEX}} Culiacán
|{{bandera|Puerto Rico}} Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1-0 (10)
|{{bandera|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2018|2018]]
|{{bandera|México}} [[Jalisco]]<ref>[https://www.jalisco.gob.mx/es/prensa/noticias/64267 Presenta Gobernador Serie del Caribe Jalisco 2018]</ref>
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|style="text-align:center"|9-4
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|4-2
|-
|[[Serie del Caribe 2019|2019]]
|{{bandera|Panamá}} [[Panamá (ciudad)|Panamá]]
|{{bandera|Panamá}} [[Toros de Herrera]]
|style="text-align:center"|3-1
|{{bandera|Cuba}} [[Las Tunas (béisbol)|Leñadores de Las Tunas]]
|{{bandera|Panamá}} Manuel Rodríguez
|style="text-align:center"|4-1
|-
|[[Serie del Caribe 2020|2020]]
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Toros del Este]]
|style="text-align:center"|9-3
|{{bandera|VEN}} [[Cardenales de Lara]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Lino Rivera
|style="text-align:center"|6-1
|-
|[[Serie del Caribe 2021|2021]]
|{{bandera|MEX}} [[Mazatlán]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|{{bandera|República Dominicana}} Félix Fermín
|style="text-align:center"|7-0
|-
|[[Serie del Caribe 2022|2022]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|Colombia}} [[Caimanes de Barranquilla]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|República Dominicana}} [[Gigantes del Cibao]]
|{{bandera|Colombia}} José Mosquera
|style="text-align:center"|5-2
|-
|[[Serie del Caribe 2023|2023]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Caracas]] y [[La Guaira]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|Venezuela}} [[Leones del Caracas]]
|{{bandera|República Dominicana}} José Offerman
|style="text-align:center"|6-3
|-
|[[Serie del Caribe 2024|2024]]
|{{bandera|Estados Unidos}} [[Miami]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|{{bandera|Venezuela}} Oswaldo Guillén
|style="text-align:center"|7-1
|-
| 2025
|{{MEX}} [[Mexicali]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2026|2026]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2027|2027]]
|{{bandera|México}} [[Hermosillo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|}
==Partisipante==
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Promé edishon
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Kòrsou
|style="text-align:center"|2023
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{DOM}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal Dominikano
|style="text-align:center"|1970
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{MEX}}
| Liga di Mexico Pasifiko
|style="text-align:center"|1971
|-
|{{NCR}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Nicaragua
|style="text-align:center"|2024
|-
|{{PAN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Panameño
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff"|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[Puerto Rico]]
|Liga di Beisbòl Profeshonal Roberto Clemente
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff" |{{VEN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Venezuelano
|style="text-align:center"|1949
|}
* {{color box|#ccddff|border=silver}} miembro di Caribbean Professional Baseball Confederation
=== Partisipante den pasado ===
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Prome edishon
! Ultimo edishon
|-
| rowspan=3 |{{CUB}}
| Liga Cubano
|style="text-align:center"|1949
|style="text-align:center"|1960
|-
| Seri Nashonal Cubano
|style="text-align:center"|2014
|style="text-align:center"|2019
|-
|Liga Elite Cubano
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Klase AA di Kòrsou
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{COL}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal di Colombia
|style="text-align:center"|2020
|style="text-align:center"|2023
|}
===Nota===
*{{note label|PAN|a|a}} After the [[1960 Caribbean Series|1960 tournament]], Panama would not appear in another Caribbean Series until [[2019 Caribbean Series|2019]].
*{{note label|VEN|b|b}} Venezuela's LVBP was replaced by the [[Liga Occidental de Béisbol Profesional]] for the 1960 tournament
== Edishonnan ==
==Series==
{|class="wikitable"
|-
!Ana!!Luga!!Kampeon!!Manager!!Rekort
|-
|[[1949 Caribbean Series|1949]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]]|| [[Mike Guerra|Fermin Guerra]] ||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1950 Caribbean Series|1950]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PAN}} [[Carta Vieja Yankees]]|| [[Wayne Blackburn]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1951 Caribbean Series|1951]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]]|| [[George Scales]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1952 Caribbean Series|1952]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Habana (Cuban League)|Leones del Habana]]|| [[Mike González (catcher)|Mike González]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1953 Caribbean Series|1953]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (2)|| [[Buster Clarkson]]||style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1954 Caribbean Series|1954]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]]|| [[Mickey Owen]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1955 Caribbean Series|1955]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (3)|| [[Herman Franks]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1956 Caribbean Series|1956]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]]|| [[Oscar Rodríguez (baseball)|Oscar Rodríguez]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1957 Caribbean Series|1957]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]]|| [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1958 Caribbean Series|1958]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]] (2) || [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1959 Caribbean Series|1959]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]] (2)|| [[Clemente Carreras]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1960 Caribbean Series|1960]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]] (2)|| [[Tony Castaño]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|1961–1969|| colspan="4" style="text-align:center;" | None held
|-
|[[1970 Caribbean Series|1970]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]]|| [[Carlos Pascual (baseball)|Carlos Pascual]]||style="text-align:center;"|7–1
|-
|[[1971 Caribbean Series|1971]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]]|| [[Manny Mota]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1972 Caribbean Series|1972]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Leones de Ponce (baseball)|Leones de Ponce]]|| [[Frank Verdi]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1973 Caribbean Series|1973]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (2)|| [[Tommy Lasorda]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1974 Caribbean Series|1974]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (2)|| [[Bobby Wine]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1975 Caribbean Series|1975]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Vaqueros de Bayamón (baseball)|Vaqueros de Bayamón]]|| [[José Pagán]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1976 Caribbean Series|1976]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] & [[Santiago de los Caballeros|Santiago]] ||{{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]|| [[Cananea Reyes]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1977 Caribbean Series|1977]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (3)|| [[Buck Rodgers]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1978 Caribbean Series|1978]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]]|| [[Rene Lachemann]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1979 Caribbean Series|1979]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]] (2)|| [[Willie Horton (baseball)|Willie Horton]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1980 Caribbean Series|1980]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (4)|| [[Del Crandall]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1981 Caribbean Series|1981]]|| colspan="4" style="text-align:center;"|None held
|-
|[[1982 Caribbean Series|1982]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Leones del Caracas]]|| [[Chico Carrasquel]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1983 Caribbean Series|1983]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Lobos de Arecibo]]|| [[Ron Clark (baseball)|Ron Clark]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1984 Caribbean Series|1984]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]]|| [[Rubén Amaro, Sr.|Rubén Amaro]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1985 Caribbean Series|1985]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (5)|| [[Terry Collins]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1986 Caribbean Series|1986]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Maracaibo]]||{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]|| [[Cananea Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1987 Caribbean Series|1987]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (3)|| [[Ramón Avilés]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1988 Caribbean Series|1988]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]|| {{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]]|| [[Phil Regan (baseball)|Phil Regan]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1989 Caribbean Series|1989]]|||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]] (2)|| [[Pete Mackanin]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1990 Caribbean Series|1990]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (2)|| [[Felipe Alou]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1991 Caribbean Series|1991]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (6)|| [[John Roseboro]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1992 Caribbean Series|1992]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]] (2)|| [[Pat Kelly (catcher)|Pat Kelly]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1993 Caribbean Series|1993]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (4)|| [[Mako Oliveras]]||{ style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1994 Caribbean Series|1994]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (7)|| [[Casey Parsons]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1995 Caribbean Series|1995]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI}} [[Senadores de San Juan]]|| [[Luis Meléndez (baseball)|Luis Meléndez]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1996 Caribbean Series|1996]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]]|| [[Francisco Estrada]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1997 Caribbean Series|1997]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]]|| [[Mike Quade]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1998 Caribbean Series|1998]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (2)|| [[Tony Peña]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1999 Caribbean Series|1999]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (8)|| [[Dave Jauss]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[2000 Caribbean Series|2000]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (5)|| [[Mako Oliveras]] (2)||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2001 Caribbean Series|2001]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (3)|| [[Félix Fermín]] || style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2002 in baseball|2002]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]] (2)|| [[Francisco Estrada]] (2) || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2003 Caribbean Series|2003]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (4)|| [[Félix Fermín]] (2)||style="text-align:center;"|6–1
|-
|[[2004 Caribbean Series|2004]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (9)|| [[Manny Acta]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2005 Caribbean Series|2005]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlán]]|| [[Juan José Pacho]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2006 Caribbean Series|2006]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Valencia, Carabobo|Valencia]] and [[Maracay]]||{{flagicon|VEN}} [[Leones del Caracas ]] (2)|| [[Carlos Subero ]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2007 Caribbean Series|2007]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (5)|| [[Félix Fermín]] (3)||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2008 Caribbean Series|2008]]||{{flagicon|DOM}} [[Santiago de los Caballeros|Santiago]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (10)|| [[Héctor de la Cruz]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2009 Caribbean Series|2009]]||{{flagicon|MEX}} [[Mexicali]]||{{flagicon|VEN}} [[Tigres de Aragua]] || [[Buddy Bailey]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2010 Caribbean Series|2010]]||{{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (3)|| [[Ken Oberkfell]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2011 Caribbean Series|2011]]||{{flagicon|PRI}} [[Mayagüez, Puerto Rico|Mayagüez]]||{{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]]|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddie Díaz]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2012 Caribbean Series|2012]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (4)|| [[Ken Oberkfell]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2013 Caribbean Series|2013]] || {{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]] || {{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]] (2)|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddy Díaz]] (2)||style="text-align:center;"|4–3
|-
|[[2014 Caribbean Series|2014]] || {{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]] || {{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]] (2)|| [[Matías Carrillo]]||style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2015 Caribbean Series|2015]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] || {{flagicon|CUB}} [[Pinar del Río (baseball)|Vegueros de Pinar del Río]] || [[Pinar del Río (baseball)#Past and present stars|Alfonso Urquiola]] ||style="text-align:center;"|3–3
|-
|[[2016 Caribbean Series|2016]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlan]] (2)|| [[Juan José Pacho]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2017 Caribbean Series|2017]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]] || {{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (4) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]]||style="text-align:center;"|3−3
|-
|[[2018 Caribbean Series|2018]]||{{flagicon|MEX}} [[Guadalajara]] ||{{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (5) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]] (2)||style="text-align:center;"|4−2
|-
|[[2019 Caribbean Series|2019]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]] ||{{flagicon|PAN}} [[Toros de Herrera]]|| Manuel Rodríguez||style="text-align:center;"|4−1
|-
|[[2020 Caribbean Series|2020]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] ||{{flagicon|DOM}} [[Toros del Este]] || Lino Rivera ||style="text-align:center;"|6−1
|-
|[[2021 Caribbean Series|2021]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (6) || [[Félix Fermín]] (4) ||style="text-align:center;"|7−0
|-
|[[2022 Caribbean Series|2022]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|COL}} [[Caimanes de Barranquilla]]|| José Mosquera || style="text-align:center;" |5−1
|-
|[[2023 Caribbean Series|2023]]||{{flagicon|VEN}} [[Caracas]] and [[La Guaira]] || {{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (11)|| [[Jose Offerman]] || style="text-align:center;" |6−3
|-
|[[2024 Caribbean Series|2024]]
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|{{flagicon|VEN}} [[Tiburones de La Guaira]]
| [[Ozzie Guillén]]
|style="text-align:center;" |7−1
|}
* Selekshon Curacao Suns 2024 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2024/01/29/zeventien-internationals-koninkrijksteam-met-curacao-suns-naar-serie-del-caribe/</ref>
update: Jonathan Schoop; nieuw Jeremi Profar & Roger Bernadina (en.wiki)
* Selekshon Korsou 2023 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2023/01/31/internationals-met-curacaose-kampioen-naar-caribbean-series/</ref>
------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{DEFAULTSORT:Thode, Kiri}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Deporte]]
* 2013:Kiri Thode is in Duitsland wereldkampioen geworden van de Professional Windsurfers Association (PWA) Freestyle Windsurfing. Het is voor het eerst dat een windsurfer uit Bonaire wereldkampioen is geworden van de Freestyle competitie. Het is ook de eerste wereldtitel voor Thode.<ref>Belkis Osepa, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2013/10/09/wereldkampioenen-bonaire-warm-onthaald/ Wereldkampioenen Bonaire warm onthaald], Caribisch netwerk, 9 di oktober 2013</ref>
* 2020? video Children of the Wind ku rumanan Tonky i Taty Frans - dokumentario basa riba e bida di tres mucha homber Boneriano cu a conquista mundo cu nan teknika y trikinan innovativo riba nan plank di windsurf . E pelicula a gana premio na ....
de.wiki: Kiri Thode (geboren 26 februari 1991 in Kralendijk ) is een windsurfer op Bonaire . Hij behoort tot de beste freestylesurfers van de afgelopen jaren en werd in 2013 wereldkampioen in deze discipline .
------------------------------
{{Databox}}
'''Jurswailly (Ailly) Luciano''' (☆ [[25 di mart]] [[1991]] na [[Kòrsou]]) ta un eks-hungadó di "handbal" hulandes-kurasoleño i internashonalista. E tabata hunga den posicion derechista.
== Bida ==
Ailly Luciano a nase na Korsou i te edat di kuater ana tabata biba na Boka Sami. Ku su mayornan el a muda pa [[Hulanda]]. Su promé klup di handball tabata Papendrechtse DES'72. Komo teenager e ta switch pa e klup HV Quintus, hungango den e division di honor hulandes.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref> Desde 2011 e ta milita pa e klup franses Metz Handball den e divishon femenino franses mas haltu. E ta konosi pa su rapides. Huntu ku su klup el a titula kampeon nashonal di Fransia na 2013, 2014, 2016, 2017, 2018 i 2019. Na ana 2013, 2015, 2017 en 2019 e klup ta gana e Kopa di Fransia. Tambe na 2013 ta alkansa e final di e kampeonato oropea pero ta sufri un derota di e klup danes Team Tvis. Holstebro . Na 2021 e ta pone un fin na su karera deportivo pa dedika su mes na su In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro nl wiki:In maart 2016 tijdens het OKT in Metz (Frankrijk) is er een historisch hoogtepunt voor Luciano en het Nederlandse handbal, ze kwalificeerden zich voor het eerst voor de Olympische Spelen. Doordat de wedstrijd om het brons verloren werd van de huidige wereldkampioen Noorwegen (23-36), eindigden ze uiteindelijk op de vierde plaats.
== Selekshon hulandes ==
Debuut Oranje 15 mei 2012 Nederland – Groot-Brittannië 40-15 in Panningen
Komo internashonalista el a forma parti di e selekshon femenino di [[Hulanda]], hasiendo su debut durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. El a partisipa den 55 wega internashonal. Na 2016 el a representa Hulanda na e Weganan olimpiko na [[Rio de Janeiro]].<ref>https://www.ad.nl/dordrecht/papendrechtse-ex-international-ailly-luciano-stopt-met-handbal-eindelijk-tijd-om-te-puberen~a0830d73/ Papendrechtse ex-international Ailly Luciano stopt met handbal: ‘Eindelijk tijd om te puberen’], AD (9 di ougustus 2020)</ref> Ze maakte deel uit van het Nederlandse damesteam dat als vierde eindigde in handbal op de Olympische Zomerspelen van 2016 in Rio de Janeiro , Brazilië .
Handbalster Ailly Luciano heeft besloten haar interlandcarrière te beëindigen en gaat daarom niet mee met het Nederlands damesteam naar het Europees kampioenschap handbal in Zweden. "Ik heb op de Olympische Spelen gestaan, dat vind ik prachtig, maar voor mijn idee zit er niet meer in. Om weer vier jaar te knokken richting de Spelen zie ik niet zitten. Ik vind het goed geweest. Ik wil mijn levensdoelen oppakken."
De 25-jarige speelster uit Papendrecht kwam in augustus met het Nederlands damesteam uit op de Olympische Spelen in Rio de Janeiro en eindigde als vierde. Luciano, die speelt voor het Franse Metz, speelde 56 interlands voor Oranje en scoorde daarin 115 keer.<ref>[https://www.rijnmond.nl/nieuws/148285/handbalster-luciano-beeindigt-interlandcarriere Handbalster Luciano beëindigt interlandcarrière], Rijnmond (4 november 2016)</ref>
== Link eksterno ==
* [[http://history.eurohandball.com/ec/cl/women/2020-21/player/536101/Jurswailly+Luciano Jurswailly Luciano na European Handball Association]]
{{Appendix}}
In 2011 verhuisde de 1,71 meter lange rechtsbuiten naar het Franse eersteklasser Metz Handball , met wie ze in 2013 het kampioenschap en de beker won en de finale van de EHF Cup bereikte , waar ze verloren van de Deense club Team Tvis. Holstebro . Een seizoen later won ze opnieuw het kampioenschap. Ze won ook de Franse beker in 2015, 2017 en 2019 en het Franse kampioenschap in 2016, 2017, 2018 en 2019. In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro .
hunga den posishon derecho
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
Luciano a hasi su debut pa e selekshon hulandes durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. [3]
speelt voor Metz Handbal in de LFH Division 1 Féminine en voorheen het Nederlands dameshandbalteam . Ze nam deel aan het WK handbal dames 2013 in Servië , samen met de rest van het Nederlands elftal. [1] [2]
Luciano na nase na Korsou i a lanta na Boka Sami te edat di kuater ana. dorp Sint Michiel gewoond. Ku su mayornan el a muda pa Hulanda. Aki ta tabata hunga pa e klup HV Quintus.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html
Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref>
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
------------------------
'''Robert (Joy) Hosé''' (☆ [[14 di febrüari]] [[1949]] na - [[23 di òktober]] [[2023]] na [[Willemstad]] ) tabata un hungadó di pinpòn di [[Kòrsou]] di fama legendario. E tabata kampeon di Kòrsou di 1966 te 1972 i a optené varios título na Antia i internashonalmente, entre otro na 1971 kampeon latinoamerikano na [[Paraguai|Paraguay]].
== Biografia ==
Joy Hosé a nase na Kòrsou den e famia Hosé-Pimentel. E tin un ruman muhé i dos ruman hòmber. Su ruman mayó [[Humphrey Hosé|Humphrey]] tabata aktivo komo tenista profeshonal i su omo [[Iyo Pimentel]] tambe tabata tenista internashonal.
---------------
* Tim e Reino
=== Kampeonato Oropeo ===
{| class="wikitable" style=text-align:center
! Edishon
| 1954 || 1955 || 1956 || 1957 || 1958 || 1960 || 1962 || 1964 || 1965 || 1967 || 1969 || 1971 || 1973 || 1975 || 1977 || 1979 || 1981
|1983
|-
! Resultado
| * || * || {{oro}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || * || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{zilver}} || {{zilver}} || {{zilver}} ||{{goud}}
|{{zilver}}
|-
|
|-
! Edishon
| 1985 || 1987 || 1989 || 1991 || 1993 || 1995 || 1997 || 1999 || 2001 || 2003 ||[[EK Honkbal 2005|2005]]||[[EK Honkbal 2007|2007]]||[[EK Honkbal 2010|2010]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2012|2012]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2014|2014]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2016]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2019]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2021]]
|-
! Prestatie
|{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}
|-
|
|-
! Editie
| [[Europees kampioenschap honkbal 2023|2023]]
|-
! Prestatie
| {{brons}}
|}
: * <small>In 1954, 1955 en 1967 geen deelname.</small>
=== Kopa Interkontinental ===
{| class="wikitable"
! Editie
| 1983 || 1999 || 2002 || 2006 || [[Intercontinental Cup honkbal 2010|2010]]
|-
! Prestatie
| 4e || 8e || 8e || {{zilver}} || {{zilver}}
|}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Pabao Little League''' ta un ekipo di beisbol hubenil (10-12 ana) di Korsou ku a titula kampeon di karibe na .. okashon i tabata kampeon mundial na 2004. E ta forma parti di
e Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.
Winning the Caribbean Region Championship and making its 11th trip to Williamsport for the 2023 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presented by T-Mobile, is Pabao Little League (Willemstad, Curaçao) thanks to a 6-0 victory over the Dominican Republic in the championship game.
With its victory, Pabao LL will be returning to the LLBWS with the country’s 15th overall appearance in hopes to defend its International Championship title earned in 2022. Since the country’s first tournament appearance in 1980, Curaçao has maintained a winning record, 46-25, with a World Series championship in 2004 and three runner-up finishes in 2005, 2019, and 2022.
Pabao LL finished the Caribbean Region tournament with an unblemished 6-0 record, outscoring its opponents, 47-4, with four shutout performances.
With the first-round matchups of the 2023 LLBWS announced on June 6, Pabao LL will play Australia, represented by Hills Little League, in Game 5 on Thursday, Aug. 17 at 1 p.m. ET at Volunteer Stadium.
The 2023 Little League Baseball World Series, Presented by T-Mobile, is set to take place August 16-27. More information about the 2023 Little League World Series tournaments, including full schedules and downloadable brackets, can be found at LittleLeague.org/WorldSeries.
WILLEMSTAD- Djaweps , 10 di ougùstùs 2023 den oranan di mèrdia, e selekshon di Little League Liga Pabou kampion di Karibe a biaha pa Williamsport (USA), pa partisipá den e Kampionato Mundial di Beisbòl Little League. E kampionato Mundial di hóbennan di 11 i 12 aña lo start dia 16 i lo terminá dia 27 di ougùstùs 2023.
RBC Royal Bank, representá pa Sharier Dorand manera ta e kaso ku tur selekshon, tabata presente pa duna e selekshon sostén i deseá e delegashon éksito. E sigiente hungadónan ta forma parti di e selekshon.
{{Appendix}}
---------------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Dudley Guniberto Josefa''' (☆ [[1958]]) ta un [[karate]]ka di [[Kòrsou]]. Deportista – Dirigente Tékniko. a nasé na aña 1958. Dudley na aña 1967 kuminsá práktika deporte di yudo ku su 9 aña serka ..
== Bida i karera ==
.. a lanta na Kòrsou.
== Medaya ==
* 1987: [[Image:Med 2.png|Plata]] - Kampeonato hulandes
{{Appendix}}
{{Commonscat|Didi Gregorius}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64548365|titulo=Didi Gregorius}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://web.archive.org/web/20111005161849/http://www.honkbalsite.com/nederlandsteam/marieksongregorius.html Profil riba Honkbalsite]
* [https://www.baseball-reference.com/minors/player.cgi?id=gregor003mar Statistik Didi Gregorius]
}}
{{DEFAULTSORT:Gregorius, Didi}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
[[Category:Hulanda]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Sherry Sophia Veronica Howell''' (☆ [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un atleta kurasoleño.
Sherry Howell - Eckerd College, Softball and Volleyball
Howell played four years of softball and volleyball for Eckerd College from 1990 to 1993. She graduated in 1993 with a double major of Business Management and Psychology. The native of Curacao, Neth. Antilles, was a pitcher, a shortstop and centerfielder. She was a four-time All-America in softball, was named to the South Region team four times and the All-SSC team four times. Howell won or shared player-of-the-year honors twice in the conference and concluded her athletic career by being selected the SSC female athlete-of-the-year for the 1992-93 season. Howell holds the NCAA, Division II career batting average in softball at .524, is third in career slugging average at .921, 13th in home runs with 29 and second in single season highest batting average at 629. She led the nation in hitting as a senior and also doubles percentage. Howell led the conference in batting average four different years. In 1999, she represented her country in the World Games in Japan. Howell, who is fluent in six languages, was named All-Conference in volleyball two of the four years she played.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Howell, Sherry}}
[[Category:Hende]]
---------------
{{Commonscat|Josh Palacios}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1131860420|titulo=Josh Palacios}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Palacios, Josh}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
-------------------------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] di 1958 te 2010 na wega y torneonan internacional. E tabata kai bou di [[Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie|NAVU]], ku tabata konsisti di [[Kòrsou]] i [[Boneiru]] despues ku [[Aruba]] a separa na 1986.
en.wiki:The Netherlands Antilles national football team (Dutch, "Nederlands-Antilliaans voetbalelftal"; Papiamentu, "Selekshon Antiano di futbòl") was the national team of the former Netherlands Antilles from 1958 to 2010. It was controlled by the Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie. The NAVU consisted of Curaçao and Bonaire. Aruba split in 1986 and has its own team.
The Netherlands Antilles team never qualified for the FIFA World Cup. The country managed to come third in the CONCACAF championships of 1963 and 1969; during the 1963 tournament they were unofficial football world champions for four days after beating Mexico and before losing to Costa Rica.[1]
== Reforma di Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues [[Boneiru]] a bira miembro interino di CFU i [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Mira tambe ==
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Antias Hulandes]]
-------------
The '''Curaçao national football team''' ({{lang-nl|Curaçaos voetbalelftal}}; [[Papiamento language|Papiamentu]]: ''Selekshon di Futbòl Kòrsou'') represents [[Curaçao]] in [[FIFA|International]] [[association football|football]] and is controlled by the [[Curaçao Football Federation]] (Federashon Futbòl Kòrsou; FFK).<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| url-status = dead| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Following a constitutional change that allowed its predecessor, the [[Curaçao and Dependencies|Colony of Curaçao and Dependencies]] to become a unified [[constituent state|constituent country]] consisting of several island territories as the [[Netherlands Antilles]] and its dissolution in 2010, Curaçao has played under a new constitutional status as a separate constituent country since 2011.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=Gg1hDgAAQBAJ&pg=PA121 |title=Football and the Boundaries of History: Critical Studies in Soccer |editor=Elsey, Brenda |editor2=Pugliese, Stanislao G. |year=2017 |page=121 |isbn=9781349950065 |publisher= Springer |access-date=25 June 2019}}</ref>
Both FIFA and CONCACAF recognize the Curaçao national team to be the direct and sole successor of the dependant [[Territory of Curaçao national football team|Curaçao (1921–1958)]] and the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles national football]] teams.<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao] at [[FIFA]] official website</ref><ref>[https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curaçao] at [[CONCACAF]] official website</ref><ref>[https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html] at [[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|RSSSF]]</ref>
==History==
{{Further|Territory of Curaçao national football team|Netherlands Antilles national football team}}
The first national football team to bear the name Curaçao was the [[Territory of Curaçao national football team]], which made its debut in 1924 in an away match against neighboring [[Aruba national football team|Aruba]], a match which the Territory of Curaçao won four to nil.
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Seleccion nacional di futbol di Aruba''' ta e ekipo di [[futbol]] cu ta representa [[Aruba]] na wega y torneonan internacional, manera na e weganan di cualificacion pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] y den Copa Caribe. Tur tramite pa e seleccion ta bou encargo di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]], funda na 1932 y afilia na [[Union Futbol di Caribe|CFU]], [[CONCACAF]] y [[FIFA]] desde 1988.
The '''Aruba national football team''' ([[Dutch language|Dutch]]: Arubaans voetbalelftal; [[Papiamento language|Papiamento]]: Seleccion Arubano di futbol) is the national team of [[Aruba]], it was founded in 1932 and is affiliated with the Caribbean Football Union (CFU), CONCACAF and [[FIFA]] (since 1988) and is controlled by the [[Aruba Football Federation|Arubaanse Voetbal Bond]].
==History==
Between 1924 and 1933, Aruba only played against [[Curaçao national football team|Curaçao]], although these matches are not considered official.<ref>{{cite web |last1=Courtney |first1=Barrie |title=Aruba - List of International Matches |url=https://www.rsssf.org/tablesa/aruba-intres.html |website=RSSSF}}</ref> Aruba participated in its first tournament at the [[1955 CCCF Championship]], where they finished in 5th place. In 1958, Aruba became part of the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles]] until their secession in 1986.
Following its split from the Netherlands Antilles, the [[Aruba Football Federation]] was affiliated in 1988 with [[CONCACAF]] and [[FIFA]]. Aruba entered qualifying for the [[1989 Caribbean Cup]], and in its first group match it suffered the worst defeat in its history, at the hands of [[Trinidad and Tobago national football team|Trinidad and Tobago]], which crushed them 11–0. They played their first World Cup qualifying match against the [[Dominican Republic national football team|Dominican Republic]] as part of the [[1998 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|1998 World Cup qualifying]]. Aruba has participated in all the qualifying tournaments for the World Cup since, without being able to get past the first qualifying round.
Aruba has also yet to qualify for the [[Caribbean Cup]]. However, they showed some progress in the preliminary round of the [[2014 Caribbean Cup]] by getting two wins against [[Turks and Caicos national football team|Turks and Caicos]] (1–0) and [[British Virgin Islands national football team|British Virgin Islands]] (7–0), the latter being the biggest victory in its history. These results allowed them to reach 120th place in the FIFA World Ranking for the month of June 2014, their best ranking to date. Following these victories, Aruba lost 2–0 against [[French Guiana national football team|French Guiana]] and were eliminated.
Aruba began their [[2018 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|2018 World Cup qualification]] in the second round against [[Barbados national football team|Barbados]], losing 2–0 at home and 1–0 away, however FIFA ruled that Barbados had fielded an ineligible player, giving Aruba a 3–0 second leg victory and advancing them to the third round. Despite that, in the next round they were defeated again, this time by [[Saint Vincent and the Grenadines national football team|Saint Vincent and the Grenadines]] who won 3–2 on aggregate. Aruba failed to progress in the [[2022 FIFA World Cup qualification – CONCACAF First Round|2022 World Cup qualifiers]], finishing 4th in the first round.
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Aruba]]
E selekshon di Boneiru a kuminsa komo tim nashonal despues ku e tim antiano a keda disolbé na òktober 2010. E ta partisipa tur aña den e Torneo ABCS, kual na 2011 e ta gana sorpresivamente derotando Aruba 4-3 durante e tanda di penalty despues di un empate di 2:2 den final.[4]
-------------------------------------
'''Selekshon nashonal di futbòl di Sürnam''' ta e tim di [[futbol|futbòlista]] ku ta representa [[Sürnam]]. E ta kai bou di .........., ku ta miembro di [[Caribbean Football Union|CFU]] i miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Historia ==
E selekshon di Sürnam a kuminsa komo tim nashonal
==== Torneo ABCS ====
{| class="wikitable collapsible" width=50% style="text-align: center;font-size:90%;"
!colspan=8|Boneiru den torneo ABCS
|-
!width=45%|Aña
!width=25%|Lugá
!width=8%|W
!width=8%|G
!width=8%|E
!width=8%|P
!width=8%|GF
!width=8%|GC
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2010||di kuater ||2||0||1||1||5||7
|- bgcolor=gold
|{{SUR}} 2011||'''kampeón'''||2||1||1||0||5||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{ABW}} 2012||di kuater ||2||0||0||2||2||17
|- bgcolor=#cc9966
|{{CUW}} 2013||di tres ||2||1||0||1||2||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{SUR}} 2015||di kuater ||2||0||0||2||1||7
|- bgcolor=silver
|{{CUW}} 2021||supkampeón||2||1||0||1||4||4
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2022||di kuater ||2|| ?|| 0 || ? || 1 || 5
|-
!'''Total'''||'''6/6'''||14||3||2||7||20||46
|}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =148545934|titulo=Selección de fútbol de Bonaire}}
{{References}}
}}
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Surnam]]
Na de staatkundige hervormingen binnen het Koninkrijk der Nederlanden van 10 oktober 2010 en na afronding van het kwalificatietoernooi van de Caribbean Cup 2010 ging het Nederlands-Antilliaans voetbalelftal over in het Curaçaos voetbalelftal. Bonaire werd een paar jaar later voorlopig lid van de Caraïbische Voetbalunie CFU en op 19 april 2012 geassocieerd lid van de CONCACAF, en kan daarom in de toekomst inschrijven voor de Caribbean Cup.
Het Bonairiaans voetbalelftal is een team van voetballers dat Bonaire vertegenwoordigt. Bonaire is niet aangesloten bij de FIFA en kan daarom niet deelnemen aan het wereldkampioenschap. Bonaire doet jaarlijks mee aan het ABCS-toernooi, dat het in 2011 verrassend won.
The '''Bonaire national football team''' ({{lang-nl|Bonairiaans voetbalelftal}}; {{lang-pap|Selekshon Bonerianu di futbòl}}) is the national football team of the [[Caribbean]] island of [[Bonaire]], a [[Public body (Netherlands)|public body]] of the [[Netherlands]]. It is under the control of the [[Bonaire Football Federation]]. It became a member of the [[Caribbean Football Union|CFU]] and an associate member of CONCACAF on 19 April 2013.<ref name="CFU Facebook">{{cite web|title=CFU Facebook|url=https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|publisher=Caribbean Football Union|access-date=13 June 2014|archive-date=7 December 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191207213742/https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|url-status=live}}</ref><ref name="Congress takes key step in transparency">{{cite web|title=Congress takes key step in transparency|url=http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0,,12813~3150654,00.html|publisher=CONCAF|access-date=20 April 2013|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20130423234254/http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0%2C%2C12813~3150654%2C00.html|archive-date=23 April 2013}}</ref><ref name="Member Associations: Bonaire">{{cite web|title=Member Associations: Bonaire|url=http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|publisher=Caribbean Football Union|access-date=22 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029193820/http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|archive-date=29 October 2013|url-status=dead}}</ref> after which it became a full CONCACAF member on 10 June 2014<ref name="Ordinary Congress finalized">{{cite web|title=Ordinary Congress finalized|url=http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|publisher=CONCACAF.com|access-date=10 June 2014|date=10 June 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140612210312/http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|archive-date=2014-06-12|url-status=dead}}</ref> The team can participate in the [[CONCACAF Gold Cup]] and [[Caribbean Cup]] because of their membership in the confederation and sub-confederation.<ref name="Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership">{{cite web|title=Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership|date=20 April 2013|url=http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|publisher=Non-FIFA football|access-date=22 April 2013|archive-date=29 October 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029203911/http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|url-status=live}}</ref> However, Bonaire is not a member of [[FIFA]] and therefore can not compete in the [[FIFA World Cup]] or other FIFA events.<ref name="Sport en spel">{{cite web|title=Sport en spel|url=http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|publisher=beautiful-bonaire.nl|access-date=22 October 2014|language=nl|archive-date=22 October 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141022212953/http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|url-status=live}}</ref><ref name="What is CONCACAF?">{{cite web|title=What is CONCACAF?|url=http://www.concacaf.com/page/History|publisher=CONCACAF|access-date=21 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130406031852/http://www.concacaf.com/page/History|archive-date=2013-04-06|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =61824225|titulo=Miguel Pourier}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Pourier, Miguel}}
[[:Category:Antias Hulandes]]
[[:Category:Hende]]
-----------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] na wega y torneonan internacional, manera na .......
== Reforma Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl ]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues Boneiru a bira miembro interino di CFU i desde 19 di aprel [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]], i den futuro por inskribí pa [[Kopa di Oro]].
{{Appendix}}
[[:Category:Beisbol]]
[[:Category:Kòrsou]]
ta kambio na selekshon nashonal di KorsouOorspronkelijk heette het "Honkbal Nederlandse Antillen Nationaal Team", maar op 10 oktober 2010 werd de Nederlandse Antillen als regering ontmanteld (details zijn " Nederlandse Antillen "), de naam van het nationale team werd ook gewijzigd in "Curaçao Nationaal Team ".
en.wiki" The '''Netherlands Antilles national baseball team''' was a national team of the [[Netherlands Antilles]] and was controlled by the Netherlands Antillean Baseball Federation. It represented the former nation in senior-level men's international competition.
The Netherlands Antilles team was distinct from the [[Netherlands national baseball team]].
The Netherlands Antilles were represented in twelve [[Baseball World Cup]]s. Their highest finish was 7th place.<ref name="bjarkman worldcup">[[#refBjarkman|Bjarkman 2005]], pp.416–39</ref>
--------
'''Seleccion nacional di baseball di Aruba''' ta e team di [[Beisbòl|baseball]] cu ta representa Aruba na wega y torneonan internacional, manera na [[Weganan Panamericano]].
{{America baseball teams}}
{{National sports teams of Aruba}}
-----------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
== Historisch overzicht ==
{| class="wikitable sortable"
! WK-jaar
! Gastland(en)
! Aantal deelnemers
! Wereldkampioen
! Uitslag van de finale
! 2e plaats
! 3e plaats
! 4e plaats
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1930|1930]]'''
| {{UY}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URU}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1930|4 – 2]]
| {{ARG}}
| {{USA}}
| {{YUG}}
|-
| '''1934''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1934 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ITA}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1934|2 – 1 <small>n.v.</small>]]
| {{TCHf}}
| {{GER-1935f}}
| {{AUTf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1938|1938]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1938 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FRA}}
| style="text-align: center;" | 15
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1938|4 – 2]]
| {{HUN}}
| {{BRA}}
| {{SWE}}
|-
| '''1942'''
| colspan="7" | ''Kansela pa motibu di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]''
|-style="background: #D0E6FF;"
|-
| '''1946'''
| colspan="7" | ''Afgelast vanwege de Tweede Wereldoorlog''
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1950|1950]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1950 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR-1889}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URUf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1950|2 - 1]]
| {{BRA}}
| {{SWE}}
| {{ESP}}
|-
| '''1954''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1954 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CH}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1954|3 – 2]]
| {{HUN-1949f}}
| {{AUTf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1958|1958]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1958 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{SE}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1889f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1958|5 – 2]]
| {{SWEf}}
| {{FRAf}}
| {{FRGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1962|1962]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1962 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CL}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1962|3 – 1]]
| {{TCHf}}
| {{CHIf}}
| {{YUGf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1966|1966]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1966 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{EN}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ENGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1966|4 – 2 <small>n.v. </small>]]
| {{FRGf}}
| {{PORf}}
| {{URS-1955f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1970|1970]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1970 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1968f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1970|4 – 1]]
| {{ITAf}}
| {{FRGf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1974|1974]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1974 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE-1949-WD}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1974|2 – 1]]
| {{NEDf}}
| {{POLf}}
| {{BRA-1968f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1978|1978]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1978 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{AR}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1978|3 – 1 <small>n.v. </small>]]
| {{NEDf}}
| {{BRA-1968f}}
| {{ITAf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1982|1982]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1982 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ES}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1982|3 – 1]]
| {{FRGf}}
| {{POLf}}
| {{FRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1986|1986]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1986 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1986|3 – 2]]
| {{FRGf}}
| {{FRAf}}
| {{BELf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1990|1990]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1990 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{IT}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1990|1 – 0]]
| {{ARGf}}
| {{ITAf}}
| {{ENGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1994|1994]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1994 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{US}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1994|0 – 0 <small>n.v. (P: 3-2)</small>]]
| {{ITAf}}
| {{SWEf}}
| {{BULf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1998|1998]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1998 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1998|3 – 0]]
| {{BRAf}}
| {{CROf}}
| {{NEDf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2002|2002]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2002 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{KR}}<br />{{JP}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2002|2 – 0]]
| {{GERf}}
| {{TURf}}
| {{KORf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2006|2006]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2006 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2006|1 – 1 <small>n.v. (P: 5-3)</small>]]
| {{FRAf}}
| {{GERf}}
| {{PORf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2010|2010]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2010 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ZA}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ESPf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2010|1 – 0 <small>n.v.</small>]]
| {{NEDf}}
| {{GERf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2014|2014]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2014 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{GERf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2014|1 – 0 <small>n.v. </small>]]
| {{ARGf}}
| {{NEDf}}
| {{BRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2018|2018]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2018 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{RU}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2018|4 – 2]]
| {{CROf}}
| {{BELf}}
| {{ENGf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2022|2022]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2022 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{QA}}
| style="text-align: center;" | 32
|
|
|
|
|
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2026|2026]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2026 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CA}}<br />{{MX}}<br />{{VS}}
| style="text-align: center;" | 48
|
|
|
|
|
|}
----------------
le8i9nbgodixxcvm4dn827cqzzcz866
193752
193750
2026-06-14T12:33:24Z
Caribiana
8320
/* Enbolbimentu di komunidat i diáspora */
193752
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024 e nòmber "Blue Wave" a wòrdu menshoná den korant [[Antilliaans Dagblad]] komo un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026.<ref name=:"0"/> E ekspresion aki probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> "Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, pero tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé tambe komo “Los Azules” i “De Blauwen”.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátikada di futbòl, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den Reino Hulandes ku un poblashon relativamente chikí (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
For di e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su potensial kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente rondanan, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera Jamaica i Trinidad & Tobago. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra [[Jamaica]], a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B den e kualifikashon.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio a karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref>
Un faktor oportuno úniko tabata ku a paisnan Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
Kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Agravante ta ku Kòrsou ta e pais mas chikitu pa logra kualifikashon den historia di Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> hecho ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta skòmel entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 su ranking tabata nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref> Histórikamente, su ranking mas altu tabata na yüli 2017 ku posishon nr. 68.
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haya formashon deportivo na Hulanda i ta biba pafor di Kòrsou unda nan ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití hungadónan pa representá un pais si nan tin konekshon familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes, ku un solo nashonalidad hulandes, ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat importante di hungadó di e selekshon tabata aktivo den liganan hulandes manera Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel relativamente altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]], kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e proseso di kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta duna un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá tantu na Kòrsou komo den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat ku raisnan di Kòrsou ta relativamente grandi (± 144.814 persona).<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su komunidatnan den eksterior.
Estimashonnan ta indiká ku miles di fanátiko a biaha pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial, reflehando e alkanse internashonal di e movementu.
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashconá ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den e sentro di [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, ku un kombinashon di deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/>
E aktividatnan aki a forma parti di un esfuerso mas amplio pa integrá e partisipashon deportivo ku promoshon kultural i ekonómiko.
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo. Esaki ta inkluí músika, arte visual, kontenido digital i merkansia promoshonal.
Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Entre otro, e artista [[Jeon]] a lansa e kansion “Mama Wa (The Blue Wave)”, ku ta reflehá e orguyo kolektivo rondó di e logro deportivo. Ademas, diferente produkto manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular. Institushonnan manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] a kontribuí tambe, por ehèmpel ku emision di moneda konmemorativo pa marka e kualifikashon históriko.
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analista i observadónan a interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E fenómeno ta mustra kon deporte por sirbi komo un medio pa unifiká diferente grupo den sosiedat i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
Ademas, e movementu a kontribuí na visibilidat internashonal di Kòrsou, i por wòrdu interpretá komo un forma di "nation branding", unda e imagen di e pais ta wòrdu fortalesé riba un plataforma global.<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[:Kategoria:Futbol na Kòrsou]]
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
-----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E beinam aki a bira popular durante e weganan eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], ora e selekshon a logra kualifiká pa promé bes den su historia pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Dor di su impakto “Blue Wave” ta referí no únikamente na e tim, sino tambe na un fenómeno sosial i kultural, simbolisando un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal rondó di e preparashon pa i partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial di FIFA 2026, organisá na Merka, Canada i México.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref> Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Nòmber ==
Blue Wave por ta un nòmber ku e bini di e fanatikada komo e nòmber di kariño di nos selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> E ekspreshon ta un referensia na e laman ku ta rondoná e pais insular Kòrsou.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé varios nomber alternativo manera ''Los Azules'' i ''De Blauwen'', ku ta referí na e koló blou tradishonal di e selekshon. Na mes momentu, e nòmber Blue Wave tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento di entusiasmo popular i unidat nashonal.
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momento históriko. Durante e proseso aki, “Blue Wave” a bira un lema unifikante ku reflehá e entusiasmo kresiente rondó di e ekipo.
Den uso komun, e término ta wòrdu empleá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan pa deskribí e movementu di sosten rondó di e selekshon nashonal di Kòrsou.
Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
Esei ta e nòmber pa ‘The Blue Wave’, e movementu ku a wòrdu poné den moveshon – inkluyendo e nombramentu di Advocaat na kuminsamentu di e aña aki – ku e meta prinsipal di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA 2026. E selekshon nashonal maskulino di Kòrsou nunka promé no a partisipá den un Kopa di Mundu. Yega na e Kopa di Oro ta un promé paso importante pa logra e meta ei.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
== Konteksto deportivo ==
[[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|right|120px|Logo Guinness World Records]]
Kòrsou, un pais outónomo denter di [[Reino Hulandes]] ku un poblashon di 158.006 habitante (1 di yanüari 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie di 444 km², ta e pais mas chikí ku a logra kualifiká pa un Kopa Mundial di FIFA te ku 2026.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Guinness Book of Records a rekonosé e hecho aki dia 14 di yüni 2026, ora di e partido Korsou kontra di Alemania na Houston.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Kòrsou a bira miembro di FIFA na 2011 i su selekshon nashonal a demostra progreso konstante den añanan siguiente.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> E ekipo a gana atenshon regional despues di su prestashon na CONCACAF Gold Cup 2019, unda e a yega e kuarto final.
Kòrsou a gana atenshon internashonal den kompetensianan manera [[Kopa Oro di CONCACAF]], unda e a logra yega e buelta di kuarto final (2019), mustrando su kapasidat kompetitivo den region.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou a yega na un posishon entre e top 80–90 di mundu (variabel segun aña), loke ta konsiderá un logro importante pa un pais di su grandura. Despues di e wega amistoso kontra Eskosia dia 30 di mei 2026 e ranking di Kòrsou ta nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E ekipo===
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momentu históriko di eksito ku ta relashoná na algu faktor. E selekshon ta konsistí kasi kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda ku a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbòl di Hulanda i tur ta biba pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan na Oropa, Merka i Asia. Entre e 26 hungadó solamente uno, [[Tahith Chong]], a nase na [[Willemstad]], pero a drenta e akademia di Feyenoord na Hulanda for di un edat hòben.<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Den temporada 2025/26, ocho hungadó selektá a hunga den Eredivisie, e liga mas altu na Hulanda, i kuater den Eerste Divisie. Dos hungadó a representá Hulanda anteriormente den se selekshon senior.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
Te ku 2023, sifranan di CBS Hulanda a mustra 144.814 persona di orígen di Kòrsou ta biba na Hulanda.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref> E uso di hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA i a kontribuí signifikativamente na nivel kompetitivo di e tim. Futbolistanan hulandes ku raisnan di Kòrsou ta permiti pa hunga pa Kòrsou pasobra nan tin nashonalidat hulandes.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref> Di akuerdo ku e regulashon di FIFA, hungadónan por hunga pa un pais na kua nan ta konektá pa medio di nan mayor òf welonan. Komo ku Kòrsou ta un pais outónomo dentro di Reino Hulandes, e hungadónan aki mesora ta kumpli ku e eksigencia di nashonalidat pa e selekshon nashonal.
Otro faktor tabata e oportunidat úniko ku a surgi ora Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]] (78), kende a asumí e posishon aki na 2024, a hunga un papel importante den e kualifikashon. Bou di su liderazgo Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan di FIFA, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Debí ku residente di Karibe Hulandes tin nashonalidat hulandes, hungadónan ku raisnan di Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Un situashon komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Gales ta hunga pa Inglatera.
Ku partisipashon di Kòrsou, Advocaat a bira un di e entrenadónan mas eksperensiá den historia di Kopa Mundial komo el a yega di partisipa tantu ku Hulanda (Kopa Mundial 1994 na Merka) komo ku [[Surkorea]] (Kopa Mundial 2006 na Alemania). El a selekta un tim final pa Kopa Mundial sin kambio.??
===Eliminatorio ===
Riba vèlt, Blue Wave ta un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].
Den e fase di apertura di e eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou tabatin un recort di 100% den su grupo, despues di a derotá [[Sint Lucia|St. Lucia]], Aruba, Barbados y mas notablemente Haiti ku 5-1. Den e di tres buelta e nashonnan mas establesé, Jamaica i Trinidad & Tobago, a para den nan kaminda den un grupo ku tambe tabata inkluí Bermuda. Kenji Gorré a skor den e viktoria krusial di 2-0 kontra Jamaica dia 10 di òktober 2025 na kas i Bermuda a wòrdu derotá 7-0 dia 13 di novèmber 2025.<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref>
Ku forsa nan a logra pasa dia 18 di november 2025 ku Gorre remplasando Dick Advocaat komo coach, ounke tabatin nervio ora Jamaica a haña un penalti den tempu di leshon ku a wòrdu anula despues di un konsulta di video ku asistente di rèfri. Kòrsou a terminá den top di grupo B di e kampaña di kualifikashon.<ref name=:"2"/>
== Enbolbimentu di komunidat ==
Durante e preparashon pa Kopa Mundial desde november 2025, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda. Esakinan a inkluí evento di fanátikonan di Blue Wave, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.
Diáspora i alkanse internashonal
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wordu organisá na diferente pais, kontribuyendo na un oumento di visibilidat global.
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wòrdu organisá na diferente pais, inkluyendo den Oropa i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].
E partisipashon den e Mundial a kontribuí na un oumento di visibilidat global di Kòrsou i a fortalesé konekshonnan entre Kòrsou i su diáspora, inkluyendo traves di turismo i atenshon mediátiko.
Esakinan a pone enfasis riba e interkonekshon entre [[deporte]], [[kultura]] i [[turismo]].
E partisipashon públiko a krese visiblemente, i e evento a kontribuí na fortalesementu di un sentido di unidad nashonal. Kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko for di Korsou lo ta presente na Houston pa e partido di apertura kontra Alemania. Alrededor di tres kuart di e kantidat ei ta wòrdu sperá pa e otro weganan di grupo.<ref name="Guardian"/>
=== Evento i festivalnan ===
E fenómeno “Blue Wave” a resultá den un programa di evento kultural organisá manera festival i selebrashonnan públiko den sentro históriko di [[Willemstad]]. E aktividatnan aki a kombiná deporte, músika i turismo.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref>
Aktualmente eventonan grandi di Blue Wave ta tumando lugá na Willemstad, i e sentronan di siudat di Punda i Otrobanda ta kompletamente dekorá den un ambiente di Kopa di Mundu.
===Produkshon kreativo===
E movimiento a inspirá produkshon kreativo manera músika, arte visual i kontenido digital. Plataformanan sosial a hunga un papel importante den su difushon, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Kòrsou a klasifiká, e artista musikal [[aruba]]no [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'' (The Blue Wave), un kansion dediká na e Blue Wave, e nomber di kariño di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná.
Tur selekshon nashonal tin un himno. Pa Korsou, e banda di zonido ei ta “Bluewave,” un kantika komo himno nashonal pa e selekshon, ku ta komposita i kanta pa e artista musikal arubano Jeon, den ritmo [[kompa]] i produsí pa Steve Andreas. El a kuminsá komo un petishon simpel. El a krese bira un gritu di reunion. Ku tempu, el a yuda kombertí “Bluewave” den un apodo ku e sostenedónan ta usa pa e selekshon nashonal mes.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Merkansia manera bandera i otro material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.
Centrale Bank van Curacao en Sint Maarten (CBCS) ta lansa dos moneda commemorativo special pa honra clasificacion historico di seleccion di futbol di Curacao pa Mundial di Futbol. Ta trata di un moneda di plata di cinco florin y un moneda di cincuenta cent.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
Merkansia manera bandera i paña den koló nashonal a bira símbolonan visibel di sosten.
Un kompania produktor a reporta un demanda fuerte pa bandera di Kòrsou ademas di produktonan promoshonal relashona cu Kopa Mundial, inKluyendo e programashon di e weganan, sticker pa bentana, banner y borchinan pa pone banda di kaminda.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref>
Komo identidat nobo e selekshon a haña un uniform nobo pa weganan na kas: e kamisa ta kompletamente den blou dediká na Blue Wave. E blou profundo ta simbolisá Laman Karibe, e energia di e isla, i e unidat di tur sostenedó di Kòrsou rònt mundu.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
== Nifikashon sosial i polítiko ==
“Blue Wave” a wòrdu interpretá komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union i orguyo kolektivo.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un forma di fortalecé visibilidat internashonal i imagen di Kòrsou.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un medio pa reforsá identidat nashonal (''nation branding'') i visibilidat internashonal.
Figuranan públiko i lídernan polítiko a deskribí “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union, ekspresá den lema manera “un isla, un soño”.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di con un logro deportivo por generá un movimiento sosial i kultural mas amplio.
Su impakto inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término a keda komo un símbolo di e periodo di orguyo kolektivo ligá na e Mundial 2026.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta ser konsiderá komo un ehèmpel kon un evento deportivo internashonal por generá un movementu kultural i sosial mas amplio.
Su impakto ta inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre kurasoleñonan riba e isla i den diáspora
E término a keda wordu usa komo un símbolo di e periodo di mobilidat i orguyo kolektivo ligá na e partisipashon di Kòrsou den e Kopa Mundial 2026.
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
---------------
Op het veld is de Blue Wave een afspiegeling van Curaçao: expressief, zelfverzekerd en met een natuurlijk gevoel voor ritme, een mix van Caribische creativiteit en Europese structuur. Onder de hoede van de nieuwe hoofdcoach Fred Rutten (een van de meest gerespecteerde voetbalmanagers van Nederland met ervaring bij PSV Eindhoven, FC Twente, Shalke 04, Feyenoord en Anderlecht), zet het elftal de opmars voort die het de WK-kwalificatie heeft opgeleverd.
De Blue Wave staat voor een gevoel van trots en saamhorigheid dat gedeeld wordt door iedereen die Curaçao hoog in het vaandel heeft en reikt tot ver buiten het eiland, waaronder tot de Curaçaose gemeenschappen in het Caribische gebied, Europa, Noord-Amerika, Latijns-Amerika en daarbuiten.
------
grokipedia Juninho Bacuna: Despite their Dutch birthplace, the family's Curaçaoan roots influenced Bacuna's decision to represent the island nation internationally, following Leandro's precedent in prioritizing heritage over birthplace eligibility for the Netherlands senior team.[49] This background underscores a pattern among Curaçaoan-Dutch families, where migration for economic opportunities in the Netherlands often preserves cultural and athletic connections to the Caribbean.[49]
-------
Dick Advocaat, E pelotero di 78 aña, cu lo bira e tecnico mas bieu den historia di Mundial den su di tres torneo final despues di 1994 y 2006 (Hulanda y Sur Korea), ya pa hopi tempo a lanta un spirito atacante den su hungadornan.
---------------
Curaçao: The Blue Wave
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
----
[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curacao Chronicle (10 di yüni 2026)
Het nieuwe Curaçao thuistenue: blauw als identiteit
Het nieuwe thuisshirt staat volledig in het teken van de iconische bijnaam The Blue Wave. Het diepe blauw symboliseert de Caribische zee, de energie van het eiland en de verbondenheid van alle Curaçao-supporters wereldwijd.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
Waar het uitshirt eerder al wereldwijd opviel dankzij de kleurrijke inspiratie uit Willemstad, zet het thuistenue juist de klassieke Curaçao-kleur centraal: blauw.
--------
== Links eksterno ==
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (jingle Blue Wave of Mama Wak sung by [[Jeon]])
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
----------
* vorige versie
ta un alias informal pa e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] i un término ku ta wòrdu usá pa deskribí e ola mas amplio di sosten públiko i aktividat kultural rondó di e partisipashon di e selekshon den e Kopa Mundial di FIFA 2026.
The Blue Wave is de populaire bijnaam voor het nationale voetbalelftal van Curaçao. De term staat symbool voor de historische en succesvolle opmars van het team en de nationale trots en eenheid op het eiland.
== Nomber ==
E expresion “Ola Blauw” ta referi na e color blauw tradicional di e seleccion di Curaçao y ta wordo usa comunmente pa sostenedornan, medionan di comunicacion, y organisacionnan. E término tambe ta lanta e identidat geográfiko di Kòrsou komo un isla den Karibe i ta simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal.[1]
Konteksto di futbòl
E selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou ta representá Kòrsou den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa Federashon di Futbòl Kòrsou. E kualifikashon di e tim pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 a marka un momentu signifikante den su historia deportivo, oumentando su visibilidat tantu regionalmente komo internashonalmente.
Durante e kampaña di kualifikashon i e preparashonnan di e torneo siguiente, “The Blue Wave” a surgi komo un slogan unifikante entre sostenedónan i stakeholdernan.[1]
Nifikashon kultural
Enbolbimentu di komunidat
Den e preparashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026, vários aktividat basá riba komunidat a wòrdu organisá na Kòrsou i bou di su diáspora. Esakinan a inkluí proyekshonnan públiko di partidonan, eventonan kultural, i inisiativanan di futbòl orientá na hubentut. Aktividatnan asina a kontribuí na oumento di partisipashon públiko i visibilidat di e selekshon nashonal.[1]
Produkshon kreativo
E Blue Wave tambe a inspirá produkshon kultural i kreativo, inkluyendo músika, presentashonnan i ekspreshonnan visual sentra riba identidat nashonal i kultura di futbòl. Merkansia manera paña i bandera den koló nashonal a bira ampliamente usá komo símbolonan di sosten.[1]
Diaspora i aspektonan ekonómiko
E konsepto di The Blue Wave a wòrdu asosiá ku oumento di kompromiso di e diaspora di Kòrsou. Simpatisadonan internashonal a kontribuí na e visibilidat di e ekipo i a partisipá na eventonan ligá na e Kopa di Mundu.
Análisisnan a sugerí ku e torneo a funshoná komo un “multiplikadó di diaspora,” fortalesé konekshonnan ekonómiko i sosial entre Kòrsou i su komunidat mundial a traves di biahe, turismo i eksposishon internashonal.[1]
Herensha
E Blue Wave ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel notabel di kon partisipashon den un evento deportivo internashonal grandi por generá mobilisashon kultural i sosial mas amplio. Su impakto ta inkluí oumento di visibilidat nashonal, oumento di interes den futbòl, i e refuerso di identidat kompartí bou di e kurasoleñonan riba e isla i den eksterior.
--------
The Blue Wave is an informal alias for the Curaçao national football team and a broader socio-cultural phenomenon associated with the island’s participation in the 2026 FIFA World Cup. The term is used to describe both the team itself and the widespread mobilization of public support, cultural expression, and diaspora engagement surrounding the tournament.
Terminology
The expression “Blue Wave” refers to the traditional blue color of the Curaçao national football team. It also symbolizes a collective movement, evoking both the maritime identity of the island and a surge of national unity and pride.[1][2]
Football context
The Curaçao national football team represents Curaçao in international competitions and is governed by the Curaçao Football Federation. Its qualification for the 2026 FIFA World Cup marked a historic milestone, with Curaçao described as one of the smallest nations ever to appear on football’s biggest stage.[3]
In this context, “The Blue Wave” emerged as a widely used slogan among supporters, media, and public figures, reflecting growing national enthusiasm and international attention.[4]
Cultural movement
Public engagement
Leading up to and during the 2026 FIFA World Cup, The Blue Wave developed into a broad cultural movement within Curaçao. Media reports describe the island as being “in the grip of the Blue Wave,” with widespread participation in football-related activities and expressions of national unity.[4]
Public initiatives included fan gatherings, watch parties, and community-driven events both on the island and abroad.[5]
Festivals and events
The movement also gave rise to organized cultural programming. The Blue Wave Festival, held in the historic center of Willemstad, combined music, performances, and public celebrations tied to the national team’s World Cup participation.[6][7]
These events contributed to increased activity in urban public spaces and highlighted the intersection of sport, culture, and tourism.
Music and media
The Blue Wave inspired a range of creative outputs, including music, slogans, and social media content. A notable example is the “Blue Wave” jingle, associated with performances such as Blue Wave of Mama Wak, which circulated widely online.[8][9]
Digital platforms, including Instagram and YouTube, played a significant role in amplifying the movement and engaging younger audiences.[8][9]
Political and social significance
Political leaders and public figures have framed The Blue Wave as a symbol of national cohesion. Statements by Curaçaoan officials emphasized that the movement extends beyond football, serving to unite the population across social and geographic boundaries.[10]
The concept has been described as fostering a shared identity under the idea of “one island, one dream.”[4]
Diaspora and international reach
The Blue Wave also resonated strongly among the Curaçaoan diaspora. Events and fan initiatives were organized internationally, including in Europe, reflecting the global distribution of Curaçaoan communities.[5]
Analyses highlight that the movement contributed to increased international visibility for Curaçao and strengthened transnational connections through travel, media exposure, and economic activity linked to the World Cup.[1][3]
Legacy
The Blue Wave is regarded as an example of how participation in a major international sporting event can catalyze broader cultural and social mobilization. Its legacy includes heightened national visibility, increased engagement with football, and the reinforcement of a shared identity among Curaçaoans both on the island and abroad.
References
Curaçao’s diaspora multiplier at the 2026 World Cup
The Blue Wave: Curacao's Pride
Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage
Curaçao in de ban van de BlueWave
Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa
Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad
Blue Wave Festival losgebarsten
The Blue Wave (Instagram)
Bluewave jingle (YouTube)
Pisas: The Blue Wave gaat over meer dan voetbal
--------
== Keep list ==
* E término a bira popular desde 2024 durante e weganan di kualifikashon i e preparashonnan pa e torneo, kaminda el a simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal, orguyo i identidat.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* De Blue Wave is de naam van het nationale mannenelftal van Curaçao, maar de term staat eigenlijk voor iets veel groters: de hausse in energie, steun en saamhorigheid rond dit historische moment. Voor veel mensen staat dit namelijk voor zo veel meer dan alleen voetbal. Het gaat om de erkenning, de trots en de wereldwijde aandacht voor wat Curaçao heeft gepresteerd en waar het voor staat.<ref>[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* Kòrsou ta konsiderá un di e paisnan mas chikí den mundu ku un poblashon di aproksimadamente 158.000–160.000 habitante (segun estimashon riba 1 di yanüari 2026)<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260604.pdf Poblacion di Corsou ta crece mas cu 158.000 mientras migracion ta sigui
impulsa crecemento], Bon Dia Aruba (4 di yüni 2026)</ref>. E ta un pais konstituyente di [[Reino Hulandes]]. A FIFA member since 2011, Curaçao have spent years building towards a first World Cup appearance.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref>
Den konteksto global, esaki ta pone Kòrsou den e grupo di paisnan chikitu tantu pa poblashon komo pa superfisie (±444 km²), pero ku un nivel haltu di desaroyo humano den region Karibe.
* Bou di liderazgo di entrenadó nashonal [[Dick Advocaat]], Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan aki, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Kico ta haci e situacion aki unico? E “football passport”: Debí ku tur residente di e parti Karibense di Reino tin nashonalidat Hulandes, hungadónan ku famia Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Esaki ta komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Wales ta hunga pa Gran Bretaña.
* <ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Tur ta bibando pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan di futbol na Oropa i Merka.<ref>https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup</ref> Mayoria di e hungadónan a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbol di Hulanda i awor pa medio di reglanan di IFA pa eligibilidat Korsou por hasi un yamado riba e talentonan di diaspora.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
E tim di 26 hòmber ta konsistí kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda, aparte di Tahith Chong, kende a nase na Willemstad i a drenta e akademia di Feyenoord na edat di dies aña.<ref name="Comenencia"/>
* i koló blou tradishonal di e selekshon nashonal.??
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
* E movementu tambe a resultá den programa di aktividatnan kultural organisá, manera e Blue Wave Festival den sentro históriko di [[Willemstad]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref> E eventonan aki a kombiná músika, presentashon i selebrashonnan públiko relashoná ku e partisipashon den e Mundial.
* Apesar di e kosto altu di esaki pa presensia na Kopa Mundial, kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko lo biaha pa e partido di apertura kontra Alemania dia 14 di yuni 2026 na [[Houston]], ku paketenan di buelo charter ku ta wòrdu areglá for di e isla.<ref name="Guardian"/>
* dokumental na TV hulandes ''Curaçao en het wonder van het WK'' : [[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)
In Willemstad vinden momenteel grote Blue Wave-evenementen plaats en de binnenstad van Punda en Otrobanda is volledig in WK-sfeer aangekleed.
*De eerste dure zes punten van Curaçao zijn binnen op weg naar het WK Voetbal 2026. De Stichting Blue Wave in oprichting wil die droom daadwerkelijk (helpen) realiseren, zo weet het Antilliaans Dagblad.
<ref>https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], AD (10 juni 2024)</ref>
* Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = Pariba Little League
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}}
| liga = Kampeonato Nashonal di Beisbòl Little League di Kòrsou
}}
'''Pariba Little League''' of '''Little League Liga Pariba''' ta un organisashon di beisbòl di [[Kòrsou]] pa muchanan entre 4 i 16 aña. E asosiashon di deporte hubenil ta forma parti di e sistema internashonal di kompetensia di Little League Baseball i ta representá e área geográfiko di “Pariba” riba e isla.
Den kompetensianan ofisial, Pariba Little League ta representá pa un ekipo selekshoná, ku ta konsistí di e mihó hungadónan di e liga, kende ta kompetí kontra otro liganan di e isla (Little League Liga Pabou) i den torneonan internashonal.
== Historia i desaroyo ==
Pariba Little League ta un di e programanan importante di beisbòl hubenil na Kòrsou. Huntu ku Pabou Little League, e ta kontribuí na e desaroyo di talento lokal na Kòrsou, ku tin un reputashon fuerte den beisbòl internashonal.
Desde 1980 Kòrsou ta partisipa regularmente den torneonan di Little League, ku resultado notabel, inkluyendo un kampeonato mundial na 2004 na Merka.
== Struktura ==
Den sistema di Little League, un “Little League” no ta solamente un ekipo, sino un organisashon lokal ku timnan di diferente edat. Pa torneonan ofisial, kada liga ta selekshoná un ekipo representativo.
E liganan aki ta kompetí pa determiná kende ta representá Kòrsou. (Curacao Region Tournament)
== Kompetensia internashonal ==
Kòrsou ta partisipá den dos nivel di kompetensia: e torneo di region Karibe di Little League World Series (kualifikashon) i e Little League Baseball World Series (LLBWS) na Williamsport, Pennsylvania.
===Region Karibe (kualifikashon pa LLBWS) ===
Desde inisio di e torneo di region Karibe [[Little League World Series (Region Karibe)]] na 2001, Pariba Little League a titula kampeon di Karibe na kuater okashon: 2001, 2002, – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016
konta komo un di e liganan mas kompetitivo di Curaçao. E liga a logra varios título regional, kualifikando pa e torneo mundial den e siguiente añanan:
2001 – kampion di region Karibe
2002 – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016 – kampion di region Karibe (rekòrd perfekto den torneo)
2026 – kampion di Curaçao / klasifiká pa LLBWS
E prestashonnan aki ta mustra ku Pariba ta un liga ku ta logra resultado konsistente na nivel regional, regularmente ganando derecho pa representá Curaçao den kompetensia internashonal.
== Torneo Little League World Series ==
=== Klasifikashon ===
Na 2026, e selekshon di Pariba Little League a logra un milestone importante ora ku el a kualifiká pa e Little League Baseball World Series (LLBWS).
E klasifikashon a keda sigurá despues di ku Pariba a gana e kampionato di Curaçao kontra Pabou Little League den un seri di mihó di shete.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series Pariba Wins Regional Title, Qualifies for Little League World Series], Curacao Chronicle (13 di aprel 2026)</ref> Pariba a gana e seri ku 4-2, inkluyendo dos viktoria decisivo di 6-2 i 5-2.
Durante e torneo, e tim a logra un rèkòrt general di 5-3.
===Partisipashon===
E aparishon di 2026 ta:
e di sinku biaha ku Pariba Little League ta partisipá den LLBWS
e promé aparishon desde 2016
e promé biaha ku un tim di Curaçao ta haña entrada direkto na e bracket internashonal
Den total, lo ta e di 16 biaha ku un representashon di Curaçao ta partisipá den e torneo na Williamsport, Pennsylvania.
== Hungadónan notabel ==
Diferente hungadónan yu di Korsou ku a pasa pa Pariba Little League òf su programa a yega na [[Major League Baseball]], inkluyendo:
* [[Ceddanne Rafaela]]
* [[Ozzie Albies]]
{{Appendix}}
--------------
'''Pariba Little League''' ta un ekipo hubenil di beisbol di [[Kòrsou]].
E di dos karchi pa e 2026 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presenta pa T-Mobile (LLBWS), a wòrdu ofisialmente konkistá ora ku Pariba Little League (Willemstad, Curaçao) a sali viktorioso den e Torneo di Region di Curaçao. E aña aki ta marka e promé biaha ku un tim di Kòrsou ta gana entrada direkto na e Bracket Internashonal di LLBWS, uniendo na Australia, Canada, Mexico, Hapon – i tambe e Kampionnan di Region di Asia-Pasífiko, Karibe, Europa i Afrika, i Latino Amérika – pa forma e tereno di 10 tim internashonal ku ta kompetí den e evento.<ref>https://www.littleleague.org/world-series/2026/llbws/news/pariba-little-league-to-represent-curacao-at-the-2026-little-league-baseball-world-series-presented-by-t-mobile/</ref>
Durante henter e torneo, Pariba Little League a gana su korona ku un rèkòrt general di 5-3 pa gana su puesto na LLBWS despues di a gana e seri di kampionato di mihó di shete riba Pabao Little League pa reklamá e título di region.
Esaki lo ta e di sinku biaha ku Pariba Little League ta aparesé den LLBWS, i e promé biaha den 10 aña, ku ta data for di 2016 ora el a kaba ku un rèkòrt di 1-2.
Adicionalmente, lo ta e di 16 biaha cu un team di Curaçao lo realisa e biahe pa Williamsport, su prome aparicion cu ta data for di 1980.
Atrabes di añanan, Curaçao a laga sinti su presencia den e torneonan di LLBWS. Ku 15 aparishon anterior ku ta data for di 1980, kuater subkampeon, i un viktoria di kampionato na 2004, nan programa ta sigui prosperá. Pariba LL tambe ta kas di un kantidat di hungadó i eks-alumnonan di MLB, mas notabelmente Ceddanne Rafaela (Boston Red Sox) i Ozzie Albies (Atlanta Braves).
E skema ofisial i informashon di e wèpsait pa e LLBWS 2026 a wòrdu anunsiá, miéntras ku e enkuentronan di promé buèlta lo wòrdu kompartí meimei di yüni, ya ku e di 79 Little League Baseball World Series lo tuma lugá di 19-30 di ougùstùs 2026. Pa mas informashon tokante e LLBWS, inkluyendo rekursonan di bishitante, invitadonan spesial, i mas kòntròl largu di zomer LittleLeague.org/WorldSeries. Pa kuminsá plania bo bishita na Williamsport, bai na LittleLeague.org/Visit.
-----
WILLEMSTAD – E ekipo di Little League di Pariba a keda koroná komo kampion regional i a sigurá klasifikashon pa Little League World Series, ganando e derecho di representá Kòrsou riba esenario internashonal.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series</ref>
Pariba a gana e seri di mihó di shete ku un viktoria di 4-2 riba Pabou. E weganan desisivo a wòrdu hunga djasabra na Post 6, kaminda Pariba a entregá aktuashonnan fuerte, ganando tur dos partido 6-2 i 5-2.
Cu e titulo regional, awor Pariba lo competi den e Little League World Series na Williamsport, cu ta programa pa tuma luga di 19 pa 30 di augustus.
E tim ta kla pa sali dia 13 di ougùstùs i lo kuminsá ku preparashonnan djis despues di un periodo kòrtiku di sosiegu.
E clasificacion ta marca otro logro pa baseball hubenil na Curaçao, cu tin un tradicion fuerte den e deporte y un historia di competi exitosamente na torneonan internacional.
The Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.<ref>https://www.facebook.com/LigaPabouLittleLeague/about</ref>
------------
'''Salon di Fama di Deporte di Kòrsou''' ta e galeria di honor dediká na deportista prominente i otro personanan ku a hasi un kontribushon signifikante pa deporte na [[Kòrsou]]. E taw, ku ta administrá pa Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) — ku anteriormente tabata konosí komo Curaçao Sport Federatie (CSF) — a instala e promé miembronan den e salon di fama na 1985 pa duna rekonesimentu públiko na atletenan, entrenador, dirigente i otro figura ku a lassa un marka duradero den deporte lokal i regional.
Historia
E idea pa un salon di fama na Kòrsou a surgi como un manera pa honrá e sportistanan i lideres ku a kontribuí pa desaroyo di deporte den e Antias Hulandes. E CSF (Curaçao Sport Federatie), e organizashon sportivo máximo na esei tempu, a hunga un rol di lider den e fundashon di e salon di fama na 1985. Desde su inicio, e salon di fama a sigui rekonosé sportistanan ku a logra nivel notabel, inkluyendo partisipashon olímpiko, logronan internashonal, i kontribushon pa komunidad deportiva.
Na desember 2020, FDOK a agrega otro 10 miembronan pa elevá e total ku 85 persona ku ta forma parti di e Salon di Fama di Kòrsou, inkluindo 10 damanan i 75 homber.
Signifikashon
E Salon di Fama ta:
un forma pa preservá i celebra historia deportivo di Kòrsou
un manera pa inspirá sportistanan hoben pa trese su talento
un medio pa duna rekonesimentu formal na atletenan, entrenador, arbitro i dirigente ku a kontribuí pa desaroyo di deporte
E lista di miembronan ta rekogi figura prominente di diferente deporte, inkluindo futbol, atletismo, esgrima, natashon, baseball, softball, karate, i otro disiplinanan.
--------------------
'''Salon di Fama''' na Korsou ([[]]:inglesHall of Fame) ta un lista di individuo
== Definishon ==
Un sala di fama, muraya di fama, òf kaminata di fama ta un lista di individuonan, logronan, òf otro entidatnan, normalmente skohé pa un grupo di elektor, pa marka nan ekselensia, logronan i fama den nan ramo. Den algun kaso, e salanan di fama aki ta konsistí di salanan òf museonan real ku ta konsagrá e honradonan ku eskultura, plaka, i eksposishon di memorabilia i informashon general tokante e destinatarionan indusí. Tin bia, e plachinan di e honradonan por wòrdu kologá riba un muraya (p’esei un “muraya di fama”) òf inskribí riba un acera (manera den un “kaminda di fama”, “kaminda di streanan”, òf “avenida di fama”). Den otro kasonan, e sala di fama ta mas figurativo i ta konsistí di un lista di nòmber di personanan notabel i nan logronan i kontribushonnan. E listanan ta wòrdu mantené pa un organisashon òf komunidat, i por ta nashonal, estatal, lokal òf privá.
* inicia na 1985 pa Curacao Sport Federatie met overhandiging van gouden CSF-pin
* 2017: Federashon Deporte i Olimpiko Korsou
Toegetreden" / ingresa den Salon di fama di Korsou
== Salon di fama ==
Deporte Korsou tin lista kompletu di tur miembro di Salon di Fama di Federashon Deporte Olimpiko Kòrsou (FDOK) ku antes tabata Curacao Sport Federatie (CSF). Na 1985 a instala e prome miembronan den Salon di Fama di Korsou. Na desember 2020 a instala 10 miembro pa yega na e gran total di 85 persona di kual 10 ta dama i 75 ta kabayero.
Di e personanan aki 37 a fayesé. Di e 38 federashonnan ku ta miembro di FDOK, 22 tin un òf mas miembro den Salon di Fama.<ref>[https://www.deportekorsou.com/posts/lista-kompletu-di-miembronan-di-salon-di-fama-di-korsou-di-tur-tempu Lista kompletu di miembronan di Salon di Fama di Kòrsou di tur tempu]</ref>
{| class="wikitable sortable"
! Aña
! Imagen
! Nomber
! Deporte
! Remarke
|-
| rowspan="10" | 1985|| || [[Antoine Maduro]]<br><small>(1909–1997)</small> || Futbol ||
|-
| || [[Myrna Anselma]]<br><small>(1936–2008)</small> || [[esgrima]] ||
|-
| || [[Ergilio Hato]]<br><small>(1926–2003)</small> ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Ernest Smith ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Guillermo Haseth ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Hector Rosario<br><small>()</small> || ||
|-
| || [[Juan Isa]]<br><small>()</small> || ||
|-
| || Wilfred (Willie) Pieters<br><small>()</small> || ||
|-
| || Mordy Maduro<br><small>()</small> || futbol|| presidente di NAVU i [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]]
|-
| || Benny Leito<br><small>()</small> || landamentu||
|-
| rowspan="3" | 1986|| ||[[Bèto Adriana]]<br><small>()</small> || Futbol ||
|-
| ||[[Iyo Pimentel]]<br><small>()</small> || Tenis ||
|-
| || Clovis Lodewijks<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1987|| || Hector Curiel || ||
|-
| || Julio Rooi<br><small>()</small> || ||
|-
| || Guillaume (Sam) Buntin<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1989|| || Guillermo Pardo || Futbol ||
|-
| || Walter van Rosberg<br><small>()</small> || ||
|-
| || Pedro Willems<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1992|| || [[Enith Brigitha]] || landamentu ||
|-
| || Marcel Jose Betrian<br><small>()</small> || (hisamentu di peso) ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1994|| || Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor || futbòl ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="1" | 2023|| || [[Laicam How]] || [[karate]] ||
|-
|}
== Konmemorashon i evolushon ==
Na más reciente edishonnan di e salon di fama, FDOK a introducí un regla nobo pa permití rekonesé atletenan postumamente, inkluyendo sporthelden famós ku a falleci i ku a lòk grandi kontribushon pa deporte—un cambio ku reflehá deseo pa amplifiká acknowledge i preservashon di legado historiko. Den e selekshon di 2024 pa e ceremonia na diciembre pa postumamente honrá atletenan importante di balòn, honkbal, karate, bokso i mas.
== Organisashon ==
E Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) ta e organisashon ku koordiná e proceso di nominashon i selekshon. E federashon ta traha ku sportbondnan afiliá pa rekomendá kandidatonan i pa evaluá su merito pa ingresá den e salon di fama.
----------
* 1985: [[Antoine Maduro]], [[Myrna Anselma]] ([[esgrima]]) i [[Ergilio Hato]] ([[futbol|futbòl]]), Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro,
* 1986: [[Beto Adriano]] (gewichtheffen), [[Iyo Pimentel]] (tennis), Clovis Lodewijks (Softball) en Benny Leito (zwemmen).
* 1987: [[Hector Curiel]] (1936-2022) hisamentu di peso, Julio Rooi, Guillaume “Sam” Buntin
* 1989: Guillermo Pardo, Walter van Rosberg, Pedro Willems
* 1992: [[Enith Brigitha]] (landamentu), Marcel Jose Betrian (hisamentu di peso), Jose Maria (Jo) Mathilda (futbòl)
* 1993
* 1994: Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor (futbòl), Henry Prince (verspringen), Rafael Fernando (Raffy) Josefa (beisbol)
* 1995: Edgard Ravenstein, Urnic “Randy” Wiel, [[Jan Boutmy]] ([[esgrima]])
futbol
* 1997: Geoffrey Goede, Romoldo Martis, [[Wilhelm Canword]] (futbol?)
* 2009: Soraida Juliana, Julius Hellburg, Ricardo Elhage, Niels Liberia, Errol Rooi
* 2014: Anthony Minguel, [[Cor van Aanholt]], Esthel (Jet) Jansen, Dudley Josepa, Marguerite de Rooy-Sprock, Andres de Constancia +, Edwin Solomon, Heraclio Henriquez +, Hubert Ibi Schoop +,Victor Copra
* 2015: 2015 Maximo “Max” Paula +
* 2016: Alvin “Fichi” Fléming, Celsio Victor Polinet +, Franklin Wilfred Mathilda, Harold Daniel Laurens +, Johnny Hellmund, Raymond Rafael Martha, Wendell Prince, Wilhelm Keman
* 2017: Antonio Pedro Keller, Antonio Jose "Papy" Martina, Efigenio Adriano Braafhart, Francisco Romualdo Gomez +, Gladwin Lumeno de Lanoi, Lupe Acasia Leito, [[Pedro Basiano Matrona]] (1927-2019), futbol, Stanley Maria Francisca, Orlando Felipe Cuales
* 2019: Renato Anasagasti, Sylvanie Clarke, Henk d'Arnault, Wenfrid Jakoba, Hubert Jansen, Nazario Martijn q.e.p.d., Eric Ogenia, Eva Marie Tujeehut Suriel, Gilbert Snijders i Hubert Zimmerman.
* Eva Marie “Amy” Tujeehut-Suriel, Eric Anthony Gregorio Ogenia, Gilbert Ciro Snijders, Henk “Henky” Alfons D’Arnault, Hubert Dominicus Jansen, Hubert Simon Zimmerman, Nazario Bernardus Martijn, Renato G. Anasagasti, Sylvanie Elaine Clarke, Wenfrid “Wenny” Pablo Jakoba
* 2020: Despues ku meimei di aña FDOK den un seremonia virtual a instalá William ‘Junior’ Millerson den Salon di Fama, riba 28 di dezèmber a instalá e dies sigieunte baluarte nan: Raoul Alias (Dam), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòfbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòfbòl), Erwin Martis (Atletismo) i Ivonne Leito – Senff (Karate).<ref name=:"1">https://www.sport.cw/mas-miembro-salon-di-fama/ </ref>
* [[William Millerson]] , Raoul Alias (Dama), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòftbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòftbòl), Erwin Martis (Atletiek), Ivonne Leito-Senff (Karate)
* 2021: [[Jeanne Lopes]] (tiru)
* 2023: [[Laicam How]] ([[karate]])
== Historia ==
For di aña 1985 a kuminsá ku Salon di Fama. Franklin Mathilda ku tabata presidente e tempu ei di Curaçaose Sport Federatie (CSF) a duna inisio na esaki. E promé baluartenan deportivo ku e aña ei a drenta Salon di Fama tabata: Antoine Maduro, Ergilio Hato, Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro, Myrna Anselma, Wilfred ‘Willie’ Pieters i Juan ‘Benny’ Leito. Tur e baluartenan aki entre tantu no ta na bida mas.<ref name=:"1"/>
FDOK ta e organisashon ku a sigui CSF i ku pues ta enkargá ku e evento di Salon di Fama. E federashon ta presidí pa Jean Francisca. Sobrá miembronan di direktiva ta Efigenio Braafhart (vise presidente), Ranjit Persaud (sekretario general), Aishel Richardson (di dos sekretario general), Nelson Maria (tesorero) i Ruthsel Martina ku ta fungí komo di dos tesorero.
* 2025:Durante e anochi di FDOK Honors Night, 5 persona a keda introdusí den FDOK su salon di fama. Un di e personanan aki ta Franklin Veeris. Aki bou ta sigui parti di Franklin su historia i tambe por disfrutá di un entrevista ku Franklin Veeris.
Franklin I. P. Veeris, komo deportista a praktiká vários ramo di deporte, pero su éksitonan grandi a konsentrá komo dirigente di body building.
Komo deportista e tabata áktivo den futbòl, tènis, karate i sailing, di kua e último aki el a kompetí riba nivel Mundial. Komo dirigente den tènis el a yuda organisá dos torneo grandi (Marlboro Professional Tennis Tournament) i mas despues den body building e.o. Metry Gala Classic.
Na edat di 40 aña Frank a kuminsá train deportistanan den fitness i body building despues di a sigui kurso i seminarionan na e.o. New Jersey, Los Angeles, Miami, New York i Tampa.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = WildCats KJ74
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}} Johnny Balentina
| liga = [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Dòbel A]]
}}
'''WildCats KJ74''', antes konosí komo '''Wild Cats''', ta un di e timnan di [[beisbòl]] mas prominente den [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Liga Dòbel A]] na [[Kòrsou]]. Den añanan 1960 e tim tabata milita den liga klase A; durante di e siguiente dékada el a logra promove i, desde 1975, a bira un forsa dominante den e Liga Dòbel A, e nivel mas altu di kompetensia di beisbòl na e isla.
WildCats a gana 17 título nashonal te ku 2024, loke ta hasié e tim mas viktorioso den historia di Liga Dòbel A. El a partisipá na 43 edishon di e [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|kampeonato di Liga Dòbel A]], i tambe a representá Kòrsou den kompetensianan internashonal, manera e Seri Latinomerikano i [[Seri di Karibe]].<ref>Marco Stoovelaar, [https://catcher.home.xs4all.nl/bb23-0402-wild-cats-curacao-nips-mexico-in-second-game-caribbean-baseball-series.htm WildCats Curaçao nips Mexico in second game Caribbean Series], international baseball headlines</ref><ref>David Venn, [https://www.mlb.com/news/curacao-team-brings-loaded-roster-to-2024-caribbean-series From Little League to Caribbean Series, Curaçao's roster has chemistry], mlb.com (2 di febrüari 2024)</ref>
E kambio di nòmber di klup a tuma lugá pa honra [[Kenley Jansen]], un picher profeshonal di Kòrsou ku a hunga e mayor parti di su karera pa Los Angeles Dodgers, usando e kamisa ku número 74.
== Lista di Honor ==
===Liga Dòbel A===
'''Kampeon (17)''':
* 1975, 1976, 1977, 1978, 1980, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2016, 2017, 2021, 2022
'''Supkampeon (11)''':
* 1979, 1981, 1982, 1986, 1987, 2004, 2013, 2014, 2015, 2018, 2020
== (Eks)-pelotero konosí ==
* [[Ruderly Manuel]]
* [[Diegomar Maxwell]]
* [[Dudley Leonora]]
== Link eksterno ==
* [https://www.flashscore.com/team/wildcats-kj74/YJuwLdD3/ Profil WildCats KJ74]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
Mientras ku añanan spesífiko di nan viktorianan di kampionato i finalisashonnan di subkampeon no ta lista ampliamente den e fuentenan disponibel, ta tuma nota ku e Wild Cats tabata un forsa dominante den e liga for di su inisio na 1975. Nan a representá Curaçao tambe den kompetensianan internashonal, manera e Serie Latino Amerikano 2018 i e Serie di Karibe 2020.
The '''Wild Cats''' baseball team, also known as WildCats KJ74, is one of the most successful clubs in the Curaçao National Championship AA League. They have secured 17 national championships, making them the team with the most titles in the league's history through 2022.
YouTube
+4
Flashscore
+4
Wikipedia
+4
Baseball Reference
While specific years of their championship victories and runner-up finishes are not comprehensively listed in the available sources, it's noted that the Wild Cats have been a dominant force in the league since its inception in 1975. They have also represented Curaçao in international competitions, such as the 2018 Latin American Series and the 2023 Caribbean Series.
-------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ruderly Rubino Manuel''' (☆ [[26 di ougùstùs]] [[1990]] na [[Kòrsou]]) ta un picher profeshonal di beisbòl. E tabata miembro di e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda pa e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017.<ref>{{Cite web|url=http://mlb.mlb.com/wbc/2013/teams/index.jsp?team=ned&team_id=878|title = Team}}</ref>
He was born on the 26th of August of 1990 in Willemstad, Curaçao. He's a local baseball star and started his career off by pitching for the Groot Kwartier Stars. He has also pitched for the Royal Scorpions in Curaçao and currently pitches for the Wildcats KJ74 Guardian Group. He has also pitched for 2 teams abroad, Sparta-Feyenoord from the Dutch Hoofdklasse in 2011 and for De Angelis North East Knights from the Italian Baseball League in 2012. He has also been part of the Kingdom of the Netherlands baseball team that played in the 2017 World Baseball Classic. Bonbini to Ruderly Manuel, who will also take part in Curaçao Baseball Week 2017!⚾️🇨🇼🔥
{{Appendix}}
--------------
{{Databox}}
'''Wimbleton''' ta un kompetensia internashonal di tènis, organisá pa e Federashon Internashonal di Tènis (ITF).
{{Appendix}}
[[Category:Deporte|Tènis]]
---------------------
{{Databox}}
'''Federashon di Atletismo di Kòrsou''' of '''Curaçao Atletiek Bond''' (CAB), Curaçao Athletics Federation, ta e órgano nashonal ku ta organisá atletismo na Kòrsou. E organisashon a wòrdu establesé originalmente na 1966, i e presidente di e asosiashon ta for di 2017 Willem Cordilia[1].
no.wiki:Federashon di Atletismo Kòrsou no ta miembro kompletu di CACAC, Konfederashon di Atletismo Sentroamerikano i Karibense, pero sí ta partisipá na Weganan CARIFTA. Curaçao tambe tabata e organisadó di e Weganan CARIFTA 2017.[2]
== Klupnan ==
E Federashon di Atletismo di Kòrsou ta reuní diesdos klup di atletismo afiliá: Curacao Master Athletics, Batavus, Cheetah, Deportivo San Kristof, the Eagles, Go Fast, New Revolution, Olympic, Rising Stars, Sloke, Sparta i Trupial.[3]
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox deportista
| variante = c
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 1,88 m
| peso = 77 kg
| deporte = Atletismo
| disciplina = 400 meter
| entrenado =
| debut =
| nacionalidad deportivo = [[File:Flag of the Netherlands Antilles (1986–2010).svg|25px|border]] [[Antias Hulandes]]<br/ >{{NLD}}
| wo = {{lista horizontal|
*2020}}
| bista medaya =
{{bista medaya}}
{{bista medaya rij|Weganan Olímpiko|0|1|0}}
{{bista medaya rij|Weganan Mundial Indoor Atletismo|0|0|2}}
}}
'''Liemarvin Bonefacia''' (☆ [[16 di aprel]] [[1990]] na [[Willemstad]]) ta un atleta di Kòrsou i un atleta olímpiko. E ta spesialisá den 400 meter i a representá [[Antias Hulandes]] te su disolushon na 2010.
Representando [[Hulanda]] Bonevacia a gana e medaya di plata den 4 x 400 m na [[Weganan Olimpico|Weganan Olímpiko]] 2020 na Tokyo, huntu ku [[Terrence Agard]], Tony van Diepen y Ramsey Angela.
== Link eksterno ==
* [https://worldathletics.org/athletes/netherlands/terrence-agard-14180980 Terrence Agard riba World Athletics]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Agard, Terrence}}
[[:Category:Deporte]]
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Atleta Olimpico]]
-----------------------
'''Randolph Benito (Johnny) Balentina''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1971]] na [[Willemstad]]) ta un pelotero hulandes ku a kompetí na tres okashon konsekutivo den [[Weganan Olimpico di Zomer|Weganan Olímpiko]]. El a partisipa na ‘Atlanta 1996’, ‘Sydney 2000’ i ‘Atenas 2004’. Na e okashonnan ei, e catcher drechi di e klup di beisbol Neptunus a termina ku e [[tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]], tambe konosí komo ''Tim di Reino'', na di seis (1996 i 2004) i e di sinku lugá (2000).
{{Appendix|2=
* [https://www.honkbalsite.com/ Nederlandse honkbalsite]
* [https://web.archive.org/web/20161202214838/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ba/johnny-balentina-1.html Profil di Johnny Balentina]
}}
{{DEFAULTSORT:Balentina, Randolph}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba|Bela]]
[[:Category:Atleta Olimpico|Bela]]
--------------
== Aanvulling [[Seri di Karibe]] ==
=== Kampeon segun wega final ===
Kuminsando ku e edishon di 2013 a introdusí un kampeonato kaminda e dos ekipo ku e mihó rekort di gana i pèrdè for di e promé etapa di e torneo di round-robin ta topa pa determiná e kampeon. Den edishon 2013, e promé buelta tabata konsistí di 12 wega i kada tim a enfrentá e otro timnan dos biaha, un komo home klup i e otro komo un ekipo di bishita; for di edishon 2014, ku e regreso di ekiponan di Cuba na e torneo, e promé etapa a ser kambia pa un round robin di 10 wega kaminda kada tim ta enfrentá e otro ekiponan un biaha.
{|class="sortable wikitable" width="100%"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Manager
|-
|[[2013]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Yaquis de Obregón
|style="text-align:center"|4–3 (18)
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Leones del Escogido
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Eddie Díaz
|-
|2014
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Isla di Margarita]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Naranjeros de Hermosillo
|style="text-align:center"|7–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Indios de Mayagüez
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Matías Carrillo
|-
|2015
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] [[San Juan]]
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Vegueros de Pinar del Río
|style="text-align:center"|3–2
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Tomateros de Culiacán
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Alfonso Urquiola
|-
|2016
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Venados de Mazatlán
|style="text-align:center"|5–4
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Tigres de Aragua
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Juan José Pacho
|-
|2017
|{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1–0 (10)
|{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2018
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px]] [[Guadalajara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|9–4
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2019
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] [[Siudad di Panama|Siudat di Panama]]
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Toros de Herrera
|style="text-align:center"|3–1
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Leñadores de Las Tunas
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Manuel Rodríguez
|-
|2020
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Toros del Este
|style="text-align:center"|9–3
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Cardenales de Lara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Lino Rivera
|-
|2021
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mazatlán
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|style="text-align:center"|4–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Criollos de Caguas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Félix Fermín
|-
| 2022
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Colombia.svg|25px|border]] Caimanes de Barranquilla
|style="text-align:center"|4-1
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Gigantes del Cibao
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] José Mosquera
|-
|2023
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Caracas]] i [[La Guaira]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Leones del Caracas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] José Offerman
|-
|2024
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Ozzie Guillén
|-
|2025
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mexicali
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2026
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2027
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|
|style="text-align:center"|
|
|
|}
{|class="sortable wikitable"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Mánager!!Rekort
|-
|2013
|{{MEX}} Hermosillo
|{{MEX}} Yaquis de Ciudad Obregón
|style="text-align:center"|4-3 (18)
|{{DOM}} Leones del Escogido
|{{DOM}} Eddie Díaz
|style="text-align:center"|4-3
|-
|2014
|{{VEN}} [[Isla Margarita]]
|{{MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]
|style="text-align:center"|7-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Indios de Mayagüez]]
|{{MEX}} Matías Carrillo
|style="text-align:center"|4-2
|-
|2015
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|Cuba}} [[Pinar del Río (béisbol)|Vegueros de Pinar del Río]]
|style="text-align:center"|3-2
|{{bandera|México}} [[Tomateros de Culiacán]]
|{{bandera|Cuba}} Alfonso Urquiola
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2016|2016]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|MEX}} [[Venados de Mazatlán]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|5-4
|{{bandera|VEN}} [[Tigres de Aragua]]
|{{bandera|MEX}} Juan José Pacho
|style="text-align:center"|6-0
|-
|2017
|{{MEX}} Culiacán
|{{bandera|Puerto Rico}} Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1-0 (10)
|{{bandera|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2018|2018]]
|{{bandera|México}} [[Jalisco]]<ref>[https://www.jalisco.gob.mx/es/prensa/noticias/64267 Presenta Gobernador Serie del Caribe Jalisco 2018]</ref>
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|style="text-align:center"|9-4
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|4-2
|-
|[[Serie del Caribe 2019|2019]]
|{{bandera|Panamá}} [[Panamá (ciudad)|Panamá]]
|{{bandera|Panamá}} [[Toros de Herrera]]
|style="text-align:center"|3-1
|{{bandera|Cuba}} [[Las Tunas (béisbol)|Leñadores de Las Tunas]]
|{{bandera|Panamá}} Manuel Rodríguez
|style="text-align:center"|4-1
|-
|[[Serie del Caribe 2020|2020]]
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Toros del Este]]
|style="text-align:center"|9-3
|{{bandera|VEN}} [[Cardenales de Lara]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Lino Rivera
|style="text-align:center"|6-1
|-
|[[Serie del Caribe 2021|2021]]
|{{bandera|MEX}} [[Mazatlán]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|{{bandera|República Dominicana}} Félix Fermín
|style="text-align:center"|7-0
|-
|[[Serie del Caribe 2022|2022]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|Colombia}} [[Caimanes de Barranquilla]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|República Dominicana}} [[Gigantes del Cibao]]
|{{bandera|Colombia}} José Mosquera
|style="text-align:center"|5-2
|-
|[[Serie del Caribe 2023|2023]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Caracas]] y [[La Guaira]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|Venezuela}} [[Leones del Caracas]]
|{{bandera|República Dominicana}} José Offerman
|style="text-align:center"|6-3
|-
|[[Serie del Caribe 2024|2024]]
|{{bandera|Estados Unidos}} [[Miami]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|{{bandera|Venezuela}} Oswaldo Guillén
|style="text-align:center"|7-1
|-
| 2025
|{{MEX}} [[Mexicali]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2026|2026]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2027|2027]]
|{{bandera|México}} [[Hermosillo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|}
==Partisipante==
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Promé edishon
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Kòrsou
|style="text-align:center"|2023
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{DOM}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal Dominikano
|style="text-align:center"|1970
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{MEX}}
| Liga di Mexico Pasifiko
|style="text-align:center"|1971
|-
|{{NCR}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Nicaragua
|style="text-align:center"|2024
|-
|{{PAN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Panameño
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff"|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[Puerto Rico]]
|Liga di Beisbòl Profeshonal Roberto Clemente
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff" |{{VEN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Venezuelano
|style="text-align:center"|1949
|}
* {{color box|#ccddff|border=silver}} miembro di Caribbean Professional Baseball Confederation
=== Partisipante den pasado ===
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Prome edishon
! Ultimo edishon
|-
| rowspan=3 |{{CUB}}
| Liga Cubano
|style="text-align:center"|1949
|style="text-align:center"|1960
|-
| Seri Nashonal Cubano
|style="text-align:center"|2014
|style="text-align:center"|2019
|-
|Liga Elite Cubano
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Klase AA di Kòrsou
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{COL}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal di Colombia
|style="text-align:center"|2020
|style="text-align:center"|2023
|}
===Nota===
*{{note label|PAN|a|a}} After the [[1960 Caribbean Series|1960 tournament]], Panama would not appear in another Caribbean Series until [[2019 Caribbean Series|2019]].
*{{note label|VEN|b|b}} Venezuela's LVBP was replaced by the [[Liga Occidental de Béisbol Profesional]] for the 1960 tournament
== Edishonnan ==
==Series==
{|class="wikitable"
|-
!Ana!!Luga!!Kampeon!!Manager!!Rekort
|-
|[[1949 Caribbean Series|1949]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]]|| [[Mike Guerra|Fermin Guerra]] ||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1950 Caribbean Series|1950]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PAN}} [[Carta Vieja Yankees]]|| [[Wayne Blackburn]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1951 Caribbean Series|1951]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]]|| [[George Scales]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1952 Caribbean Series|1952]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Habana (Cuban League)|Leones del Habana]]|| [[Mike González (catcher)|Mike González]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1953 Caribbean Series|1953]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (2)|| [[Buster Clarkson]]||style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1954 Caribbean Series|1954]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]]|| [[Mickey Owen]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1955 Caribbean Series|1955]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (3)|| [[Herman Franks]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1956 Caribbean Series|1956]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]]|| [[Oscar Rodríguez (baseball)|Oscar Rodríguez]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1957 Caribbean Series|1957]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]]|| [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1958 Caribbean Series|1958]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]] (2) || [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1959 Caribbean Series|1959]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]] (2)|| [[Clemente Carreras]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1960 Caribbean Series|1960]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]] (2)|| [[Tony Castaño]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|1961–1969|| colspan="4" style="text-align:center;" | None held
|-
|[[1970 Caribbean Series|1970]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]]|| [[Carlos Pascual (baseball)|Carlos Pascual]]||style="text-align:center;"|7–1
|-
|[[1971 Caribbean Series|1971]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]]|| [[Manny Mota]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1972 Caribbean Series|1972]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Leones de Ponce (baseball)|Leones de Ponce]]|| [[Frank Verdi]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1973 Caribbean Series|1973]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (2)|| [[Tommy Lasorda]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1974 Caribbean Series|1974]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (2)|| [[Bobby Wine]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1975 Caribbean Series|1975]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Vaqueros de Bayamón (baseball)|Vaqueros de Bayamón]]|| [[José Pagán]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1976 Caribbean Series|1976]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] & [[Santiago de los Caballeros|Santiago]] ||{{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]|| [[Cananea Reyes]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1977 Caribbean Series|1977]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (3)|| [[Buck Rodgers]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1978 Caribbean Series|1978]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]]|| [[Rene Lachemann]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1979 Caribbean Series|1979]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]] (2)|| [[Willie Horton (baseball)|Willie Horton]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1980 Caribbean Series|1980]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (4)|| [[Del Crandall]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1981 Caribbean Series|1981]]|| colspan="4" style="text-align:center;"|None held
|-
|[[1982 Caribbean Series|1982]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Leones del Caracas]]|| [[Chico Carrasquel]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1983 Caribbean Series|1983]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Lobos de Arecibo]]|| [[Ron Clark (baseball)|Ron Clark]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1984 Caribbean Series|1984]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]]|| [[Rubén Amaro, Sr.|Rubén Amaro]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1985 Caribbean Series|1985]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (5)|| [[Terry Collins]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1986 Caribbean Series|1986]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Maracaibo]]||{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]|| [[Cananea Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1987 Caribbean Series|1987]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (3)|| [[Ramón Avilés]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1988 Caribbean Series|1988]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]|| {{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]]|| [[Phil Regan (baseball)|Phil Regan]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1989 Caribbean Series|1989]]|||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]] (2)|| [[Pete Mackanin]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1990 Caribbean Series|1990]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (2)|| [[Felipe Alou]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1991 Caribbean Series|1991]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (6)|| [[John Roseboro]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1992 Caribbean Series|1992]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]] (2)|| [[Pat Kelly (catcher)|Pat Kelly]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1993 Caribbean Series|1993]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (4)|| [[Mako Oliveras]]||{ style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1994 Caribbean Series|1994]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (7)|| [[Casey Parsons]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1995 Caribbean Series|1995]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI}} [[Senadores de San Juan]]|| [[Luis Meléndez (baseball)|Luis Meléndez]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1996 Caribbean Series|1996]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]]|| [[Francisco Estrada]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1997 Caribbean Series|1997]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]]|| [[Mike Quade]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1998 Caribbean Series|1998]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (2)|| [[Tony Peña]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1999 Caribbean Series|1999]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (8)|| [[Dave Jauss]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[2000 Caribbean Series|2000]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (5)|| [[Mako Oliveras]] (2)||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2001 Caribbean Series|2001]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (3)|| [[Félix Fermín]] || style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2002 in baseball|2002]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]] (2)|| [[Francisco Estrada]] (2) || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2003 Caribbean Series|2003]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (4)|| [[Félix Fermín]] (2)||style="text-align:center;"|6–1
|-
|[[2004 Caribbean Series|2004]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (9)|| [[Manny Acta]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2005 Caribbean Series|2005]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlán]]|| [[Juan José Pacho]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2006 Caribbean Series|2006]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Valencia, Carabobo|Valencia]] and [[Maracay]]||{{flagicon|VEN}} [[Leones del Caracas ]] (2)|| [[Carlos Subero ]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2007 Caribbean Series|2007]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (5)|| [[Félix Fermín]] (3)||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2008 Caribbean Series|2008]]||{{flagicon|DOM}} [[Santiago de los Caballeros|Santiago]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (10)|| [[Héctor de la Cruz]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2009 Caribbean Series|2009]]||{{flagicon|MEX}} [[Mexicali]]||{{flagicon|VEN}} [[Tigres de Aragua]] || [[Buddy Bailey]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2010 Caribbean Series|2010]]||{{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (3)|| [[Ken Oberkfell]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2011 Caribbean Series|2011]]||{{flagicon|PRI}} [[Mayagüez, Puerto Rico|Mayagüez]]||{{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]]|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddie Díaz]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2012 Caribbean Series|2012]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (4)|| [[Ken Oberkfell]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2013 Caribbean Series|2013]] || {{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]] || {{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]] (2)|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddy Díaz]] (2)||style="text-align:center;"|4–3
|-
|[[2014 Caribbean Series|2014]] || {{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]] || {{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]] (2)|| [[Matías Carrillo]]||style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2015 Caribbean Series|2015]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] || {{flagicon|CUB}} [[Pinar del Río (baseball)|Vegueros de Pinar del Río]] || [[Pinar del Río (baseball)#Past and present stars|Alfonso Urquiola]] ||style="text-align:center;"|3–3
|-
|[[2016 Caribbean Series|2016]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlan]] (2)|| [[Juan José Pacho]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2017 Caribbean Series|2017]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]] || {{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (4) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]]||style="text-align:center;"|3−3
|-
|[[2018 Caribbean Series|2018]]||{{flagicon|MEX}} [[Guadalajara]] ||{{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (5) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]] (2)||style="text-align:center;"|4−2
|-
|[[2019 Caribbean Series|2019]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]] ||{{flagicon|PAN}} [[Toros de Herrera]]|| Manuel Rodríguez||style="text-align:center;"|4−1
|-
|[[2020 Caribbean Series|2020]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] ||{{flagicon|DOM}} [[Toros del Este]] || Lino Rivera ||style="text-align:center;"|6−1
|-
|[[2021 Caribbean Series|2021]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (6) || [[Félix Fermín]] (4) ||style="text-align:center;"|7−0
|-
|[[2022 Caribbean Series|2022]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|COL}} [[Caimanes de Barranquilla]]|| José Mosquera || style="text-align:center;" |5−1
|-
|[[2023 Caribbean Series|2023]]||{{flagicon|VEN}} [[Caracas]] and [[La Guaira]] || {{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (11)|| [[Jose Offerman]] || style="text-align:center;" |6−3
|-
|[[2024 Caribbean Series|2024]]
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|{{flagicon|VEN}} [[Tiburones de La Guaira]]
| [[Ozzie Guillén]]
|style="text-align:center;" |7−1
|}
* Selekshon Curacao Suns 2024 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2024/01/29/zeventien-internationals-koninkrijksteam-met-curacao-suns-naar-serie-del-caribe/</ref>
update: Jonathan Schoop; nieuw Jeremi Profar & Roger Bernadina (en.wiki)
* Selekshon Korsou 2023 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2023/01/31/internationals-met-curacaose-kampioen-naar-caribbean-series/</ref>
------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{DEFAULTSORT:Thode, Kiri}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Deporte]]
* 2013:Kiri Thode is in Duitsland wereldkampioen geworden van de Professional Windsurfers Association (PWA) Freestyle Windsurfing. Het is voor het eerst dat een windsurfer uit Bonaire wereldkampioen is geworden van de Freestyle competitie. Het is ook de eerste wereldtitel voor Thode.<ref>Belkis Osepa, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2013/10/09/wereldkampioenen-bonaire-warm-onthaald/ Wereldkampioenen Bonaire warm onthaald], Caribisch netwerk, 9 di oktober 2013</ref>
* 2020? video Children of the Wind ku rumanan Tonky i Taty Frans - dokumentario basa riba e bida di tres mucha homber Boneriano cu a conquista mundo cu nan teknika y trikinan innovativo riba nan plank di windsurf . E pelicula a gana premio na ....
de.wiki: Kiri Thode (geboren 26 februari 1991 in Kralendijk ) is een windsurfer op Bonaire . Hij behoort tot de beste freestylesurfers van de afgelopen jaren en werd in 2013 wereldkampioen in deze discipline .
------------------------------
{{Databox}}
'''Jurswailly (Ailly) Luciano''' (☆ [[25 di mart]] [[1991]] na [[Kòrsou]]) ta un eks-hungadó di "handbal" hulandes-kurasoleño i internashonalista. E tabata hunga den posicion derechista.
== Bida ==
Ailly Luciano a nase na Korsou i te edat di kuater ana tabata biba na Boka Sami. Ku su mayornan el a muda pa [[Hulanda]]. Su promé klup di handball tabata Papendrechtse DES'72. Komo teenager e ta switch pa e klup HV Quintus, hungango den e division di honor hulandes.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref> Desde 2011 e ta milita pa e klup franses Metz Handball den e divishon femenino franses mas haltu. E ta konosi pa su rapides. Huntu ku su klup el a titula kampeon nashonal di Fransia na 2013, 2014, 2016, 2017, 2018 i 2019. Na ana 2013, 2015, 2017 en 2019 e klup ta gana e Kopa di Fransia. Tambe na 2013 ta alkansa e final di e kampeonato oropea pero ta sufri un derota di e klup danes Team Tvis. Holstebro . Na 2021 e ta pone un fin na su karera deportivo pa dedika su mes na su In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro nl wiki:In maart 2016 tijdens het OKT in Metz (Frankrijk) is er een historisch hoogtepunt voor Luciano en het Nederlandse handbal, ze kwalificeerden zich voor het eerst voor de Olympische Spelen. Doordat de wedstrijd om het brons verloren werd van de huidige wereldkampioen Noorwegen (23-36), eindigden ze uiteindelijk op de vierde plaats.
== Selekshon hulandes ==
Debuut Oranje 15 mei 2012 Nederland – Groot-Brittannië 40-15 in Panningen
Komo internashonalista el a forma parti di e selekshon femenino di [[Hulanda]], hasiendo su debut durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. El a partisipa den 55 wega internashonal. Na 2016 el a representa Hulanda na e Weganan olimpiko na [[Rio de Janeiro]].<ref>https://www.ad.nl/dordrecht/papendrechtse-ex-international-ailly-luciano-stopt-met-handbal-eindelijk-tijd-om-te-puberen~a0830d73/ Papendrechtse ex-international Ailly Luciano stopt met handbal: ‘Eindelijk tijd om te puberen’], AD (9 di ougustus 2020)</ref> Ze maakte deel uit van het Nederlandse damesteam dat als vierde eindigde in handbal op de Olympische Zomerspelen van 2016 in Rio de Janeiro , Brazilië .
Handbalster Ailly Luciano heeft besloten haar interlandcarrière te beëindigen en gaat daarom niet mee met het Nederlands damesteam naar het Europees kampioenschap handbal in Zweden. "Ik heb op de Olympische Spelen gestaan, dat vind ik prachtig, maar voor mijn idee zit er niet meer in. Om weer vier jaar te knokken richting de Spelen zie ik niet zitten. Ik vind het goed geweest. Ik wil mijn levensdoelen oppakken."
De 25-jarige speelster uit Papendrecht kwam in augustus met het Nederlands damesteam uit op de Olympische Spelen in Rio de Janeiro en eindigde als vierde. Luciano, die speelt voor het Franse Metz, speelde 56 interlands voor Oranje en scoorde daarin 115 keer.<ref>[https://www.rijnmond.nl/nieuws/148285/handbalster-luciano-beeindigt-interlandcarriere Handbalster Luciano beëindigt interlandcarrière], Rijnmond (4 november 2016)</ref>
== Link eksterno ==
* [[http://history.eurohandball.com/ec/cl/women/2020-21/player/536101/Jurswailly+Luciano Jurswailly Luciano na European Handball Association]]
{{Appendix}}
In 2011 verhuisde de 1,71 meter lange rechtsbuiten naar het Franse eersteklasser Metz Handball , met wie ze in 2013 het kampioenschap en de beker won en de finale van de EHF Cup bereikte , waar ze verloren van de Deense club Team Tvis. Holstebro . Een seizoen later won ze opnieuw het kampioenschap. Ze won ook de Franse beker in 2015, 2017 en 2019 en het Franse kampioenschap in 2016, 2017, 2018 en 2019. In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro .
hunga den posishon derecho
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
Luciano a hasi su debut pa e selekshon hulandes durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. [3]
speelt voor Metz Handbal in de LFH Division 1 Féminine en voorheen het Nederlands dameshandbalteam . Ze nam deel aan het WK handbal dames 2013 in Servië , samen met de rest van het Nederlands elftal. [1] [2]
Luciano na nase na Korsou i a lanta na Boka Sami te edat di kuater ana. dorp Sint Michiel gewoond. Ku su mayornan el a muda pa Hulanda. Aki ta tabata hunga pa e klup HV Quintus.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html
Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref>
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
------------------------
'''Robert (Joy) Hosé''' (☆ [[14 di febrüari]] [[1949]] na - [[23 di òktober]] [[2023]] na [[Willemstad]] ) tabata un hungadó di pinpòn di [[Kòrsou]] di fama legendario. E tabata kampeon di Kòrsou di 1966 te 1972 i a optené varios título na Antia i internashonalmente, entre otro na 1971 kampeon latinoamerikano na [[Paraguai|Paraguay]].
== Biografia ==
Joy Hosé a nase na Kòrsou den e famia Hosé-Pimentel. E tin un ruman muhé i dos ruman hòmber. Su ruman mayó [[Humphrey Hosé|Humphrey]] tabata aktivo komo tenista profeshonal i su omo [[Iyo Pimentel]] tambe tabata tenista internashonal.
---------------
* Tim e Reino
=== Kampeonato Oropeo ===
{| class="wikitable" style=text-align:center
! Edishon
| 1954 || 1955 || 1956 || 1957 || 1958 || 1960 || 1962 || 1964 || 1965 || 1967 || 1969 || 1971 || 1973 || 1975 || 1977 || 1979 || 1981
|1983
|-
! Resultado
| * || * || {{oro}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || * || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{zilver}} || {{zilver}} || {{zilver}} ||{{goud}}
|{{zilver}}
|-
|
|-
! Edishon
| 1985 || 1987 || 1989 || 1991 || 1993 || 1995 || 1997 || 1999 || 2001 || 2003 ||[[EK Honkbal 2005|2005]]||[[EK Honkbal 2007|2007]]||[[EK Honkbal 2010|2010]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2012|2012]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2014|2014]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2016]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2019]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2021]]
|-
! Prestatie
|{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}
|-
|
|-
! Editie
| [[Europees kampioenschap honkbal 2023|2023]]
|-
! Prestatie
| {{brons}}
|}
: * <small>In 1954, 1955 en 1967 geen deelname.</small>
=== Kopa Interkontinental ===
{| class="wikitable"
! Editie
| 1983 || 1999 || 2002 || 2006 || [[Intercontinental Cup honkbal 2010|2010]]
|-
! Prestatie
| 4e || 8e || 8e || {{zilver}} || {{zilver}}
|}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Pabao Little League''' ta un ekipo di beisbol hubenil (10-12 ana) di Korsou ku a titula kampeon di karibe na .. okashon i tabata kampeon mundial na 2004. E ta forma parti di
e Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.
Winning the Caribbean Region Championship and making its 11th trip to Williamsport for the 2023 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presented by T-Mobile, is Pabao Little League (Willemstad, Curaçao) thanks to a 6-0 victory over the Dominican Republic in the championship game.
With its victory, Pabao LL will be returning to the LLBWS with the country’s 15th overall appearance in hopes to defend its International Championship title earned in 2022. Since the country’s first tournament appearance in 1980, Curaçao has maintained a winning record, 46-25, with a World Series championship in 2004 and three runner-up finishes in 2005, 2019, and 2022.
Pabao LL finished the Caribbean Region tournament with an unblemished 6-0 record, outscoring its opponents, 47-4, with four shutout performances.
With the first-round matchups of the 2023 LLBWS announced on June 6, Pabao LL will play Australia, represented by Hills Little League, in Game 5 on Thursday, Aug. 17 at 1 p.m. ET at Volunteer Stadium.
The 2023 Little League Baseball World Series, Presented by T-Mobile, is set to take place August 16-27. More information about the 2023 Little League World Series tournaments, including full schedules and downloadable brackets, can be found at LittleLeague.org/WorldSeries.
WILLEMSTAD- Djaweps , 10 di ougùstùs 2023 den oranan di mèrdia, e selekshon di Little League Liga Pabou kampion di Karibe a biaha pa Williamsport (USA), pa partisipá den e Kampionato Mundial di Beisbòl Little League. E kampionato Mundial di hóbennan di 11 i 12 aña lo start dia 16 i lo terminá dia 27 di ougùstùs 2023.
RBC Royal Bank, representá pa Sharier Dorand manera ta e kaso ku tur selekshon, tabata presente pa duna e selekshon sostén i deseá e delegashon éksito. E sigiente hungadónan ta forma parti di e selekshon.
{{Appendix}}
---------------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Dudley Guniberto Josefa''' (☆ [[1958]]) ta un [[karate]]ka di [[Kòrsou]]. Deportista – Dirigente Tékniko. a nasé na aña 1958. Dudley na aña 1967 kuminsá práktika deporte di yudo ku su 9 aña serka ..
== Bida i karera ==
.. a lanta na Kòrsou.
== Medaya ==
* 1987: [[Image:Med 2.png|Plata]] - Kampeonato hulandes
{{Appendix}}
{{Commonscat|Didi Gregorius}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64548365|titulo=Didi Gregorius}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://web.archive.org/web/20111005161849/http://www.honkbalsite.com/nederlandsteam/marieksongregorius.html Profil riba Honkbalsite]
* [https://www.baseball-reference.com/minors/player.cgi?id=gregor003mar Statistik Didi Gregorius]
}}
{{DEFAULTSORT:Gregorius, Didi}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
[[Category:Hulanda]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Sherry Sophia Veronica Howell''' (☆ [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un atleta kurasoleño.
Sherry Howell - Eckerd College, Softball and Volleyball
Howell played four years of softball and volleyball for Eckerd College from 1990 to 1993. She graduated in 1993 with a double major of Business Management and Psychology. The native of Curacao, Neth. Antilles, was a pitcher, a shortstop and centerfielder. She was a four-time All-America in softball, was named to the South Region team four times and the All-SSC team four times. Howell won or shared player-of-the-year honors twice in the conference and concluded her athletic career by being selected the SSC female athlete-of-the-year for the 1992-93 season. Howell holds the NCAA, Division II career batting average in softball at .524, is third in career slugging average at .921, 13th in home runs with 29 and second in single season highest batting average at 629. She led the nation in hitting as a senior and also doubles percentage. Howell led the conference in batting average four different years. In 1999, she represented her country in the World Games in Japan. Howell, who is fluent in six languages, was named All-Conference in volleyball two of the four years she played.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Howell, Sherry}}
[[Category:Hende]]
---------------
{{Commonscat|Josh Palacios}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1131860420|titulo=Josh Palacios}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Palacios, Josh}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
-------------------------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] di 1958 te 2010 na wega y torneonan internacional. E tabata kai bou di [[Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie|NAVU]], ku tabata konsisti di [[Kòrsou]] i [[Boneiru]] despues ku [[Aruba]] a separa na 1986.
en.wiki:The Netherlands Antilles national football team (Dutch, "Nederlands-Antilliaans voetbalelftal"; Papiamentu, "Selekshon Antiano di futbòl") was the national team of the former Netherlands Antilles from 1958 to 2010. It was controlled by the Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie. The NAVU consisted of Curaçao and Bonaire. Aruba split in 1986 and has its own team.
The Netherlands Antilles team never qualified for the FIFA World Cup. The country managed to come third in the CONCACAF championships of 1963 and 1969; during the 1963 tournament they were unofficial football world champions for four days after beating Mexico and before losing to Costa Rica.[1]
== Reforma di Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues [[Boneiru]] a bira miembro interino di CFU i [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Mira tambe ==
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Antias Hulandes]]
-------------
The '''Curaçao national football team''' ({{lang-nl|Curaçaos voetbalelftal}}; [[Papiamento language|Papiamentu]]: ''Selekshon di Futbòl Kòrsou'') represents [[Curaçao]] in [[FIFA|International]] [[association football|football]] and is controlled by the [[Curaçao Football Federation]] (Federashon Futbòl Kòrsou; FFK).<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| url-status = dead| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Following a constitutional change that allowed its predecessor, the [[Curaçao and Dependencies|Colony of Curaçao and Dependencies]] to become a unified [[constituent state|constituent country]] consisting of several island territories as the [[Netherlands Antilles]] and its dissolution in 2010, Curaçao has played under a new constitutional status as a separate constituent country since 2011.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=Gg1hDgAAQBAJ&pg=PA121 |title=Football and the Boundaries of History: Critical Studies in Soccer |editor=Elsey, Brenda |editor2=Pugliese, Stanislao G. |year=2017 |page=121 |isbn=9781349950065 |publisher= Springer |access-date=25 June 2019}}</ref>
Both FIFA and CONCACAF recognize the Curaçao national team to be the direct and sole successor of the dependant [[Territory of Curaçao national football team|Curaçao (1921–1958)]] and the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles national football]] teams.<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao] at [[FIFA]] official website</ref><ref>[https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curaçao] at [[CONCACAF]] official website</ref><ref>[https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html] at [[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|RSSSF]]</ref>
==History==
{{Further|Territory of Curaçao national football team|Netherlands Antilles national football team}}
The first national football team to bear the name Curaçao was the [[Territory of Curaçao national football team]], which made its debut in 1924 in an away match against neighboring [[Aruba national football team|Aruba]], a match which the Territory of Curaçao won four to nil.
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Seleccion nacional di futbol di Aruba''' ta e ekipo di [[futbol]] cu ta representa [[Aruba]] na wega y torneonan internacional, manera na e weganan di cualificacion pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] y den Copa Caribe. Tur tramite pa e seleccion ta bou encargo di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]], funda na 1932 y afilia na [[Union Futbol di Caribe|CFU]], [[CONCACAF]] y [[FIFA]] desde 1988.
The '''Aruba national football team''' ([[Dutch language|Dutch]]: Arubaans voetbalelftal; [[Papiamento language|Papiamento]]: Seleccion Arubano di futbol) is the national team of [[Aruba]], it was founded in 1932 and is affiliated with the Caribbean Football Union (CFU), CONCACAF and [[FIFA]] (since 1988) and is controlled by the [[Aruba Football Federation|Arubaanse Voetbal Bond]].
==History==
Between 1924 and 1933, Aruba only played against [[Curaçao national football team|Curaçao]], although these matches are not considered official.<ref>{{cite web |last1=Courtney |first1=Barrie |title=Aruba - List of International Matches |url=https://www.rsssf.org/tablesa/aruba-intres.html |website=RSSSF}}</ref> Aruba participated in its first tournament at the [[1955 CCCF Championship]], where they finished in 5th place. In 1958, Aruba became part of the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles]] until their secession in 1986.
Following its split from the Netherlands Antilles, the [[Aruba Football Federation]] was affiliated in 1988 with [[CONCACAF]] and [[FIFA]]. Aruba entered qualifying for the [[1989 Caribbean Cup]], and in its first group match it suffered the worst defeat in its history, at the hands of [[Trinidad and Tobago national football team|Trinidad and Tobago]], which crushed them 11–0. They played their first World Cup qualifying match against the [[Dominican Republic national football team|Dominican Republic]] as part of the [[1998 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|1998 World Cup qualifying]]. Aruba has participated in all the qualifying tournaments for the World Cup since, without being able to get past the first qualifying round.
Aruba has also yet to qualify for the [[Caribbean Cup]]. However, they showed some progress in the preliminary round of the [[2014 Caribbean Cup]] by getting two wins against [[Turks and Caicos national football team|Turks and Caicos]] (1–0) and [[British Virgin Islands national football team|British Virgin Islands]] (7–0), the latter being the biggest victory in its history. These results allowed them to reach 120th place in the FIFA World Ranking for the month of June 2014, their best ranking to date. Following these victories, Aruba lost 2–0 against [[French Guiana national football team|French Guiana]] and were eliminated.
Aruba began their [[2018 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|2018 World Cup qualification]] in the second round against [[Barbados national football team|Barbados]], losing 2–0 at home and 1–0 away, however FIFA ruled that Barbados had fielded an ineligible player, giving Aruba a 3–0 second leg victory and advancing them to the third round. Despite that, in the next round they were defeated again, this time by [[Saint Vincent and the Grenadines national football team|Saint Vincent and the Grenadines]] who won 3–2 on aggregate. Aruba failed to progress in the [[2022 FIFA World Cup qualification – CONCACAF First Round|2022 World Cup qualifiers]], finishing 4th in the first round.
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Aruba]]
E selekshon di Boneiru a kuminsa komo tim nashonal despues ku e tim antiano a keda disolbé na òktober 2010. E ta partisipa tur aña den e Torneo ABCS, kual na 2011 e ta gana sorpresivamente derotando Aruba 4-3 durante e tanda di penalty despues di un empate di 2:2 den final.[4]
-------------------------------------
'''Selekshon nashonal di futbòl di Sürnam''' ta e tim di [[futbol|futbòlista]] ku ta representa [[Sürnam]]. E ta kai bou di .........., ku ta miembro di [[Caribbean Football Union|CFU]] i miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Historia ==
E selekshon di Sürnam a kuminsa komo tim nashonal
==== Torneo ABCS ====
{| class="wikitable collapsible" width=50% style="text-align: center;font-size:90%;"
!colspan=8|Boneiru den torneo ABCS
|-
!width=45%|Aña
!width=25%|Lugá
!width=8%|W
!width=8%|G
!width=8%|E
!width=8%|P
!width=8%|GF
!width=8%|GC
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2010||di kuater ||2||0||1||1||5||7
|- bgcolor=gold
|{{SUR}} 2011||'''kampeón'''||2||1||1||0||5||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{ABW}} 2012||di kuater ||2||0||0||2||2||17
|- bgcolor=#cc9966
|{{CUW}} 2013||di tres ||2||1||0||1||2||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{SUR}} 2015||di kuater ||2||0||0||2||1||7
|- bgcolor=silver
|{{CUW}} 2021||supkampeón||2||1||0||1||4||4
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2022||di kuater ||2|| ?|| 0 || ? || 1 || 5
|-
!'''Total'''||'''6/6'''||14||3||2||7||20||46
|}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =148545934|titulo=Selección de fútbol de Bonaire}}
{{References}}
}}
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Surnam]]
Na de staatkundige hervormingen binnen het Koninkrijk der Nederlanden van 10 oktober 2010 en na afronding van het kwalificatietoernooi van de Caribbean Cup 2010 ging het Nederlands-Antilliaans voetbalelftal over in het Curaçaos voetbalelftal. Bonaire werd een paar jaar later voorlopig lid van de Caraïbische Voetbalunie CFU en op 19 april 2012 geassocieerd lid van de CONCACAF, en kan daarom in de toekomst inschrijven voor de Caribbean Cup.
Het Bonairiaans voetbalelftal is een team van voetballers dat Bonaire vertegenwoordigt. Bonaire is niet aangesloten bij de FIFA en kan daarom niet deelnemen aan het wereldkampioenschap. Bonaire doet jaarlijks mee aan het ABCS-toernooi, dat het in 2011 verrassend won.
The '''Bonaire national football team''' ({{lang-nl|Bonairiaans voetbalelftal}}; {{lang-pap|Selekshon Bonerianu di futbòl}}) is the national football team of the [[Caribbean]] island of [[Bonaire]], a [[Public body (Netherlands)|public body]] of the [[Netherlands]]. It is under the control of the [[Bonaire Football Federation]]. It became a member of the [[Caribbean Football Union|CFU]] and an associate member of CONCACAF on 19 April 2013.<ref name="CFU Facebook">{{cite web|title=CFU Facebook|url=https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|publisher=Caribbean Football Union|access-date=13 June 2014|archive-date=7 December 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191207213742/https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|url-status=live}}</ref><ref name="Congress takes key step in transparency">{{cite web|title=Congress takes key step in transparency|url=http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0,,12813~3150654,00.html|publisher=CONCAF|access-date=20 April 2013|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20130423234254/http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0%2C%2C12813~3150654%2C00.html|archive-date=23 April 2013}}</ref><ref name="Member Associations: Bonaire">{{cite web|title=Member Associations: Bonaire|url=http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|publisher=Caribbean Football Union|access-date=22 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029193820/http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|archive-date=29 October 2013|url-status=dead}}</ref> after which it became a full CONCACAF member on 10 June 2014<ref name="Ordinary Congress finalized">{{cite web|title=Ordinary Congress finalized|url=http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|publisher=CONCACAF.com|access-date=10 June 2014|date=10 June 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140612210312/http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|archive-date=2014-06-12|url-status=dead}}</ref> The team can participate in the [[CONCACAF Gold Cup]] and [[Caribbean Cup]] because of their membership in the confederation and sub-confederation.<ref name="Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership">{{cite web|title=Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership|date=20 April 2013|url=http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|publisher=Non-FIFA football|access-date=22 April 2013|archive-date=29 October 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029203911/http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|url-status=live}}</ref> However, Bonaire is not a member of [[FIFA]] and therefore can not compete in the [[FIFA World Cup]] or other FIFA events.<ref name="Sport en spel">{{cite web|title=Sport en spel|url=http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|publisher=beautiful-bonaire.nl|access-date=22 October 2014|language=nl|archive-date=22 October 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141022212953/http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|url-status=live}}</ref><ref name="What is CONCACAF?">{{cite web|title=What is CONCACAF?|url=http://www.concacaf.com/page/History|publisher=CONCACAF|access-date=21 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130406031852/http://www.concacaf.com/page/History|archive-date=2013-04-06|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =61824225|titulo=Miguel Pourier}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Pourier, Miguel}}
[[:Category:Antias Hulandes]]
[[:Category:Hende]]
-----------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] na wega y torneonan internacional, manera na .......
== Reforma Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl ]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues Boneiru a bira miembro interino di CFU i desde 19 di aprel [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]], i den futuro por inskribí pa [[Kopa di Oro]].
{{Appendix}}
[[:Category:Beisbol]]
[[:Category:Kòrsou]]
ta kambio na selekshon nashonal di KorsouOorspronkelijk heette het "Honkbal Nederlandse Antillen Nationaal Team", maar op 10 oktober 2010 werd de Nederlandse Antillen als regering ontmanteld (details zijn " Nederlandse Antillen "), de naam van het nationale team werd ook gewijzigd in "Curaçao Nationaal Team ".
en.wiki" The '''Netherlands Antilles national baseball team''' was a national team of the [[Netherlands Antilles]] and was controlled by the Netherlands Antillean Baseball Federation. It represented the former nation in senior-level men's international competition.
The Netherlands Antilles team was distinct from the [[Netherlands national baseball team]].
The Netherlands Antilles were represented in twelve [[Baseball World Cup]]s. Their highest finish was 7th place.<ref name="bjarkman worldcup">[[#refBjarkman|Bjarkman 2005]], pp.416–39</ref>
--------
'''Seleccion nacional di baseball di Aruba''' ta e team di [[Beisbòl|baseball]] cu ta representa Aruba na wega y torneonan internacional, manera na [[Weganan Panamericano]].
{{America baseball teams}}
{{National sports teams of Aruba}}
-----------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
== Historisch overzicht ==
{| class="wikitable sortable"
! WK-jaar
! Gastland(en)
! Aantal deelnemers
! Wereldkampioen
! Uitslag van de finale
! 2e plaats
! 3e plaats
! 4e plaats
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1930|1930]]'''
| {{UY}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URU}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1930|4 – 2]]
| {{ARG}}
| {{USA}}
| {{YUG}}
|-
| '''1934''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1934 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ITA}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1934|2 – 1 <small>n.v.</small>]]
| {{TCHf}}
| {{GER-1935f}}
| {{AUTf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1938|1938]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1938 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FRA}}
| style="text-align: center;" | 15
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1938|4 – 2]]
| {{HUN}}
| {{BRA}}
| {{SWE}}
|-
| '''1942'''
| colspan="7" | ''Kansela pa motibu di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]''
|-style="background: #D0E6FF;"
|-
| '''1946'''
| colspan="7" | ''Afgelast vanwege de Tweede Wereldoorlog''
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1950|1950]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1950 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR-1889}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URUf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1950|2 - 1]]
| {{BRA}}
| {{SWE}}
| {{ESP}}
|-
| '''1954''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1954 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CH}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1954|3 – 2]]
| {{HUN-1949f}}
| {{AUTf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1958|1958]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1958 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{SE}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1889f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1958|5 – 2]]
| {{SWEf}}
| {{FRAf}}
| {{FRGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1962|1962]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1962 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CL}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1962|3 – 1]]
| {{TCHf}}
| {{CHIf}}
| {{YUGf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1966|1966]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1966 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{EN}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ENGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1966|4 – 2 <small>n.v. </small>]]
| {{FRGf}}
| {{PORf}}
| {{URS-1955f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1970|1970]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1970 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1968f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1970|4 – 1]]
| {{ITAf}}
| {{FRGf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1974|1974]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1974 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE-1949-WD}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1974|2 – 1]]
| {{NEDf}}
| {{POLf}}
| {{BRA-1968f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1978|1978]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1978 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{AR}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1978|3 – 1 <small>n.v. </small>]]
| {{NEDf}}
| {{BRA-1968f}}
| {{ITAf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1982|1982]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1982 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ES}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1982|3 – 1]]
| {{FRGf}}
| {{POLf}}
| {{FRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1986|1986]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1986 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1986|3 – 2]]
| {{FRGf}}
| {{FRAf}}
| {{BELf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1990|1990]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1990 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{IT}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1990|1 – 0]]
| {{ARGf}}
| {{ITAf}}
| {{ENGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1994|1994]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1994 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{US}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1994|0 – 0 <small>n.v. (P: 3-2)</small>]]
| {{ITAf}}
| {{SWEf}}
| {{BULf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1998|1998]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1998 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1998|3 – 0]]
| {{BRAf}}
| {{CROf}}
| {{NEDf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2002|2002]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2002 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{KR}}<br />{{JP}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2002|2 – 0]]
| {{GERf}}
| {{TURf}}
| {{KORf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2006|2006]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2006 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2006|1 – 1 <small>n.v. (P: 5-3)</small>]]
| {{FRAf}}
| {{GERf}}
| {{PORf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2010|2010]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2010 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ZA}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ESPf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2010|1 – 0 <small>n.v.</small>]]
| {{NEDf}}
| {{GERf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2014|2014]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2014 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{GERf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2014|1 – 0 <small>n.v. </small>]]
| {{ARGf}}
| {{NEDf}}
| {{BRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2018|2018]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2018 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{RU}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2018|4 – 2]]
| {{CROf}}
| {{BELf}}
| {{ENGf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2022|2022]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2022 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{QA}}
| style="text-align: center;" | 32
|
|
|
|
|
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2026|2026]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2026 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CA}}<br />{{MX}}<br />{{VS}}
| style="text-align: center;" | 48
|
|
|
|
|
|}
----------------
nkjpn2jel5dagkzkb278z6xtnhtmwsw
193753
193752
2026-06-14T12:34:10Z
Caribiana
8320
/* Enbolbimentu di komunidat i diáspora */
193753
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024 e nòmber "Blue Wave" a wòrdu menshoná den korant [[Antilliaans Dagblad]] komo un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026.<ref name=:"0"/> E ekspresion aki probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> "Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, pero tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé tambe komo “Los Azules” i “De Blauwen”.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátikada di futbòl, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den Reino Hulandes ku un poblashon relativamente chikí (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
For di e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su potensial kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente rondanan, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera Jamaica i Trinidad & Tobago. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra [[Jamaica]], a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B den e kualifikashon.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio a karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref>
Un faktor oportuno úniko tabata ku a paisnan Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
Kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Agravante ta ku Kòrsou ta e pais mas chikitu pa logra kualifikashon den historia di Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> hecho ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta skòmel entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 su ranking tabata nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref> Histórikamente, su ranking mas altu tabata na yüli 2017 ku posishon nr. 68.
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haya formashon deportivo na Hulanda i ta biba pafor di Kòrsou unda nan ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití hungadónan pa representá un pais si nan tin konekshon familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes, ku un solo nashonalidad hulandes, ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat importante di hungadó di e selekshon tabata aktivo den liganan hulandes manera Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel relativamente altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]], kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e proseso di kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta duna un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá tantu na Kòrsou komo den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat ku raisnan di Kòrsou ta relativamente grandi (± 144.814 persona).<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su komunidatnan den eksterior.
Estimashonnan ta indiká ku miles di fanátiko a biaha pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial, reflehando e alkanse internashonal di e movementu.
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashconá ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den e sentro di [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, ku un kombinashon di deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/>
E aktividatnan aki a forma parti di un esfuerso mas amplio pa integrá e partisipashon deportivo ku promoshon kultural i ekonómiko.
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo. Esaki ta inkluí músika, arte visual, kontenido digital i merkansia promoshonal.
Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Entre otro, e artista [[Jeon]] a lansa e kansion “Mama Wa (The Blue Wave)”, ku ta reflehá e orguyo kolektivo rondó di e logro deportivo. Ademas, diferente produkto manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular. Institushonnan manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] a kontribuí tambe, por ehèmpel ku emision di moneda konmemorativo pa marka e kualifikashon históriko.
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analista i observadónan a interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E fenómeno ta mustra kon deporte por sirbi komo un medio pa unifiká diferente grupo den sosiedat i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
Ademas, e movementu a kontribuí na visibilidat internashonal di Kòrsou, i por wòrdu interpretá komo un forma di "nation branding", unda e imagen di e pais ta wòrdu fortalesé riba un plataforma global.<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[:Kategoria:Futbol na Kòrsou]]
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
-----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E beinam aki a bira popular durante e weganan eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], ora e selekshon a logra kualifiká pa promé bes den su historia pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Dor di su impakto “Blue Wave” ta referí no únikamente na e tim, sino tambe na un fenómeno sosial i kultural, simbolisando un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal rondó di e preparashon pa i partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial di FIFA 2026, organisá na Merka, Canada i México.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref> Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Nòmber ==
Blue Wave por ta un nòmber ku e bini di e fanatikada komo e nòmber di kariño di nos selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> E ekspreshon ta un referensia na e laman ku ta rondoná e pais insular Kòrsou.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé varios nomber alternativo manera ''Los Azules'' i ''De Blauwen'', ku ta referí na e koló blou tradishonal di e selekshon. Na mes momentu, e nòmber Blue Wave tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento di entusiasmo popular i unidat nashonal.
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momento históriko. Durante e proseso aki, “Blue Wave” a bira un lema unifikante ku reflehá e entusiasmo kresiente rondó di e ekipo.
Den uso komun, e término ta wòrdu empleá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan pa deskribí e movementu di sosten rondó di e selekshon nashonal di Kòrsou.
Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
Esei ta e nòmber pa ‘The Blue Wave’, e movementu ku a wòrdu poné den moveshon – inkluyendo e nombramentu di Advocaat na kuminsamentu di e aña aki – ku e meta prinsipal di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA 2026. E selekshon nashonal maskulino di Kòrsou nunka promé no a partisipá den un Kopa di Mundu. Yega na e Kopa di Oro ta un promé paso importante pa logra e meta ei.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
== Konteksto deportivo ==
[[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|right|120px|Logo Guinness World Records]]
Kòrsou, un pais outónomo denter di [[Reino Hulandes]] ku un poblashon di 158.006 habitante (1 di yanüari 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie di 444 km², ta e pais mas chikí ku a logra kualifiká pa un Kopa Mundial di FIFA te ku 2026.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Guinness Book of Records a rekonosé e hecho aki dia 14 di yüni 2026, ora di e partido Korsou kontra di Alemania na Houston.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Kòrsou a bira miembro di FIFA na 2011 i su selekshon nashonal a demostra progreso konstante den añanan siguiente.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> E ekipo a gana atenshon regional despues di su prestashon na CONCACAF Gold Cup 2019, unda e a yega e kuarto final.
Kòrsou a gana atenshon internashonal den kompetensianan manera [[Kopa Oro di CONCACAF]], unda e a logra yega e buelta di kuarto final (2019), mustrando su kapasidat kompetitivo den region.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou a yega na un posishon entre e top 80–90 di mundu (variabel segun aña), loke ta konsiderá un logro importante pa un pais di su grandura. Despues di e wega amistoso kontra Eskosia dia 30 di mei 2026 e ranking di Kòrsou ta nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E ekipo===
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momentu históriko di eksito ku ta relashoná na algu faktor. E selekshon ta konsistí kasi kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda ku a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbòl di Hulanda i tur ta biba pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan na Oropa, Merka i Asia. Entre e 26 hungadó solamente uno, [[Tahith Chong]], a nase na [[Willemstad]], pero a drenta e akademia di Feyenoord na Hulanda for di un edat hòben.<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Den temporada 2025/26, ocho hungadó selektá a hunga den Eredivisie, e liga mas altu na Hulanda, i kuater den Eerste Divisie. Dos hungadó a representá Hulanda anteriormente den se selekshon senior.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
Te ku 2023, sifranan di CBS Hulanda a mustra 144.814 persona di orígen di Kòrsou ta biba na Hulanda.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref> E uso di hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA i a kontribuí signifikativamente na nivel kompetitivo di e tim. Futbolistanan hulandes ku raisnan di Kòrsou ta permiti pa hunga pa Kòrsou pasobra nan tin nashonalidat hulandes.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref> Di akuerdo ku e regulashon di FIFA, hungadónan por hunga pa un pais na kua nan ta konektá pa medio di nan mayor òf welonan. Komo ku Kòrsou ta un pais outónomo dentro di Reino Hulandes, e hungadónan aki mesora ta kumpli ku e eksigencia di nashonalidat pa e selekshon nashonal.
Otro faktor tabata e oportunidat úniko ku a surgi ora Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]] (78), kende a asumí e posishon aki na 2024, a hunga un papel importante den e kualifikashon. Bou di su liderazgo Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan di FIFA, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Debí ku residente di Karibe Hulandes tin nashonalidat hulandes, hungadónan ku raisnan di Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Un situashon komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Gales ta hunga pa Inglatera.
Ku partisipashon di Kòrsou, Advocaat a bira un di e entrenadónan mas eksperensiá den historia di Kopa Mundial komo el a yega di partisipa tantu ku Hulanda (Kopa Mundial 1994 na Merka) komo ku [[Surkorea]] (Kopa Mundial 2006 na Alemania). El a selekta un tim final pa Kopa Mundial sin kambio.??
===Eliminatorio ===
Riba vèlt, Blue Wave ta un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].
Den e fase di apertura di e eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou tabatin un recort di 100% den su grupo, despues di a derotá [[Sint Lucia|St. Lucia]], Aruba, Barbados y mas notablemente Haiti ku 5-1. Den e di tres buelta e nashonnan mas establesé, Jamaica i Trinidad & Tobago, a para den nan kaminda den un grupo ku tambe tabata inkluí Bermuda. Kenji Gorré a skor den e viktoria krusial di 2-0 kontra Jamaica dia 10 di òktober 2025 na kas i Bermuda a wòrdu derotá 7-0 dia 13 di novèmber 2025.<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref>
Ku forsa nan a logra pasa dia 18 di november 2025 ku Gorre remplasando Dick Advocaat komo coach, ounke tabatin nervio ora Jamaica a haña un penalti den tempu di leshon ku a wòrdu anula despues di un konsulta di video ku asistente di rèfri. Kòrsou a terminá den top di grupo B di e kampaña di kualifikashon.<ref name=:"2"/>
== Enbolbimentu di komunidat ==
Durante e preparashon pa Kopa Mundial desde november 2025, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda. Esakinan a inkluí evento di fanátikonan di Blue Wave, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.
Diáspora i alkanse internashonal
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wordu organisá na diferente pais, kontribuyendo na un oumento di visibilidat global.
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wòrdu organisá na diferente pais, inkluyendo den Oropa i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].
E partisipashon den e Mundial a kontribuí na un oumento di visibilidat global di Kòrsou i a fortalesé konekshonnan entre Kòrsou i su diáspora, inkluyendo traves di turismo i atenshon mediátiko.
Esakinan a pone enfasis riba e interkonekshon entre [[deporte]], [[kultura]] i [[turismo]].
E partisipashon públiko a krese visiblemente, i e evento a kontribuí na fortalesementu di un sentido di unidad nashonal. Kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko for di Korsou lo ta presente na Houston pa e partido di apertura kontra Alemania. Alrededor di tres kuart di e kantidat ei ta wòrdu sperá pa e otro weganan di grupo.<ref name="Guardian"/>
=== Evento i festivalnan ===
E fenómeno “Blue Wave” a resultá den un programa di evento kultural organisá manera festival i selebrashonnan públiko den sentro históriko di [[Willemstad]]. E aktividatnan aki a kombiná deporte, músika i turismo.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref>
Aktualmente eventonan grandi di Blue Wave ta tumando lugá na Willemstad, i e sentronan di siudat di Punda i Otrobanda ta kompletamente dekorá den un ambiente di Kopa di Mundu.
===Produkshon kreativo===
E movimiento a inspirá produkshon kreativo manera músika, arte visual i kontenido digital. Plataformanan sosial a hunga un papel importante den su difushon, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Kòrsou a klasifiká, e artista musikal [[aruba]]no [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'' (The Blue Wave), un kansion dediká na e Blue Wave, e nomber di kariño di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná.
Tur selekshon nashonal tin un himno. Pa Korsou, e banda di zonido ei ta “Bluewave,” un kantika komo himno nashonal pa e selekshon, ku ta komposita i kanta pa e artista musikal arubano Jeon, den ritmo [[kompa]] i produsí pa Steve Andreas. El a kuminsá komo un petishon simpel. El a krese bira un gritu di reunion. Ku tempu, el a yuda kombertí “Bluewave” den un apodo ku e sostenedónan ta usa pa e selekshon nashonal mes.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Merkansia manera bandera i otro material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.
Centrale Bank van Curacao en Sint Maarten (CBCS) ta lansa dos moneda commemorativo special pa honra clasificacion historico di seleccion di futbol di Curacao pa Mundial di Futbol. Ta trata di un moneda di plata di cinco florin y un moneda di cincuenta cent.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
Merkansia manera bandera i paña den koló nashonal a bira símbolonan visibel di sosten.
Un kompania produktor a reporta un demanda fuerte pa bandera di Kòrsou ademas di produktonan promoshonal relashona cu Kopa Mundial, inKluyendo e programashon di e weganan, sticker pa bentana, banner y borchinan pa pone banda di kaminda.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref>
Komo identidat nobo e selekshon a haña un uniform nobo pa weganan na kas: e kamisa ta kompletamente den blou dediká na Blue Wave. E blou profundo ta simbolisá Laman Karibe, e energia di e isla, i e unidat di tur sostenedó di Kòrsou rònt mundu.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
== Nifikashon sosial i polítiko ==
“Blue Wave” a wòrdu interpretá komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union i orguyo kolektivo.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un forma di fortalecé visibilidat internashonal i imagen di Kòrsou.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un medio pa reforsá identidat nashonal (''nation branding'') i visibilidat internashonal.
Figuranan públiko i lídernan polítiko a deskribí “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union, ekspresá den lema manera “un isla, un soño”.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di con un logro deportivo por generá un movimiento sosial i kultural mas amplio.
Su impakto inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término a keda komo un símbolo di e periodo di orguyo kolektivo ligá na e Mundial 2026.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta ser konsiderá komo un ehèmpel kon un evento deportivo internashonal por generá un movementu kultural i sosial mas amplio.
Su impakto ta inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre kurasoleñonan riba e isla i den diáspora
E término a keda wordu usa komo un símbolo di e periodo di mobilidat i orguyo kolektivo ligá na e partisipashon di Kòrsou den e Kopa Mundial 2026.
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
---------------
Op het veld is de Blue Wave een afspiegeling van Curaçao: expressief, zelfverzekerd en met een natuurlijk gevoel voor ritme, een mix van Caribische creativiteit en Europese structuur. Onder de hoede van de nieuwe hoofdcoach Fred Rutten (een van de meest gerespecteerde voetbalmanagers van Nederland met ervaring bij PSV Eindhoven, FC Twente, Shalke 04, Feyenoord en Anderlecht), zet het elftal de opmars voort die het de WK-kwalificatie heeft opgeleverd.
De Blue Wave staat voor een gevoel van trots en saamhorigheid dat gedeeld wordt door iedereen die Curaçao hoog in het vaandel heeft en reikt tot ver buiten het eiland, waaronder tot de Curaçaose gemeenschappen in het Caribische gebied, Europa, Noord-Amerika, Latijns-Amerika en daarbuiten.
------
grokipedia Juninho Bacuna: Despite their Dutch birthplace, the family's Curaçaoan roots influenced Bacuna's decision to represent the island nation internationally, following Leandro's precedent in prioritizing heritage over birthplace eligibility for the Netherlands senior team.[49] This background underscores a pattern among Curaçaoan-Dutch families, where migration for economic opportunities in the Netherlands often preserves cultural and athletic connections to the Caribbean.[49]
-------
Dick Advocaat, E pelotero di 78 aña, cu lo bira e tecnico mas bieu den historia di Mundial den su di tres torneo final despues di 1994 y 2006 (Hulanda y Sur Korea), ya pa hopi tempo a lanta un spirito atacante den su hungadornan.
---------------
Curaçao: The Blue Wave
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
----
[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curacao Chronicle (10 di yüni 2026)
Het nieuwe Curaçao thuistenue: blauw als identiteit
Het nieuwe thuisshirt staat volledig in het teken van de iconische bijnaam The Blue Wave. Het diepe blauw symboliseert de Caribische zee, de energie van het eiland en de verbondenheid van alle Curaçao-supporters wereldwijd.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
Waar het uitshirt eerder al wereldwijd opviel dankzij de kleurrijke inspiratie uit Willemstad, zet het thuistenue juist de klassieke Curaçao-kleur centraal: blauw.
--------
== Links eksterno ==
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (jingle Blue Wave of Mama Wak sung by [[Jeon]])
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
----------
* vorige versie
ta un alias informal pa e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] i un término ku ta wòrdu usá pa deskribí e ola mas amplio di sosten públiko i aktividat kultural rondó di e partisipashon di e selekshon den e Kopa Mundial di FIFA 2026.
The Blue Wave is de populaire bijnaam voor het nationale voetbalelftal van Curaçao. De term staat symbool voor de historische en succesvolle opmars van het team en de nationale trots en eenheid op het eiland.
== Nomber ==
E expresion “Ola Blauw” ta referi na e color blauw tradicional di e seleccion di Curaçao y ta wordo usa comunmente pa sostenedornan, medionan di comunicacion, y organisacionnan. E término tambe ta lanta e identidat geográfiko di Kòrsou komo un isla den Karibe i ta simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal.[1]
Konteksto di futbòl
E selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou ta representá Kòrsou den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa Federashon di Futbòl Kòrsou. E kualifikashon di e tim pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 a marka un momentu signifikante den su historia deportivo, oumentando su visibilidat tantu regionalmente komo internashonalmente.
Durante e kampaña di kualifikashon i e preparashonnan di e torneo siguiente, “The Blue Wave” a surgi komo un slogan unifikante entre sostenedónan i stakeholdernan.[1]
Nifikashon kultural
Enbolbimentu di komunidat
Den e preparashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026, vários aktividat basá riba komunidat a wòrdu organisá na Kòrsou i bou di su diáspora. Esakinan a inkluí proyekshonnan públiko di partidonan, eventonan kultural, i inisiativanan di futbòl orientá na hubentut. Aktividatnan asina a kontribuí na oumento di partisipashon públiko i visibilidat di e selekshon nashonal.[1]
Produkshon kreativo
E Blue Wave tambe a inspirá produkshon kultural i kreativo, inkluyendo músika, presentashonnan i ekspreshonnan visual sentra riba identidat nashonal i kultura di futbòl. Merkansia manera paña i bandera den koló nashonal a bira ampliamente usá komo símbolonan di sosten.[1]
Diaspora i aspektonan ekonómiko
E konsepto di The Blue Wave a wòrdu asosiá ku oumento di kompromiso di e diaspora di Kòrsou. Simpatisadonan internashonal a kontribuí na e visibilidat di e ekipo i a partisipá na eventonan ligá na e Kopa di Mundu.
Análisisnan a sugerí ku e torneo a funshoná komo un “multiplikadó di diaspora,” fortalesé konekshonnan ekonómiko i sosial entre Kòrsou i su komunidat mundial a traves di biahe, turismo i eksposishon internashonal.[1]
Herensha
E Blue Wave ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel notabel di kon partisipashon den un evento deportivo internashonal grandi por generá mobilisashon kultural i sosial mas amplio. Su impakto ta inkluí oumento di visibilidat nashonal, oumento di interes den futbòl, i e refuerso di identidat kompartí bou di e kurasoleñonan riba e isla i den eksterior.
--------
The Blue Wave is an informal alias for the Curaçao national football team and a broader socio-cultural phenomenon associated with the island’s participation in the 2026 FIFA World Cup. The term is used to describe both the team itself and the widespread mobilization of public support, cultural expression, and diaspora engagement surrounding the tournament.
Terminology
The expression “Blue Wave” refers to the traditional blue color of the Curaçao national football team. It also symbolizes a collective movement, evoking both the maritime identity of the island and a surge of national unity and pride.[1][2]
Football context
The Curaçao national football team represents Curaçao in international competitions and is governed by the Curaçao Football Federation. Its qualification for the 2026 FIFA World Cup marked a historic milestone, with Curaçao described as one of the smallest nations ever to appear on football’s biggest stage.[3]
In this context, “The Blue Wave” emerged as a widely used slogan among supporters, media, and public figures, reflecting growing national enthusiasm and international attention.[4]
Cultural movement
Public engagement
Leading up to and during the 2026 FIFA World Cup, The Blue Wave developed into a broad cultural movement within Curaçao. Media reports describe the island as being “in the grip of the Blue Wave,” with widespread participation in football-related activities and expressions of national unity.[4]
Public initiatives included fan gatherings, watch parties, and community-driven events both on the island and abroad.[5]
Festivals and events
The movement also gave rise to organized cultural programming. The Blue Wave Festival, held in the historic center of Willemstad, combined music, performances, and public celebrations tied to the national team’s World Cup participation.[6][7]
These events contributed to increased activity in urban public spaces and highlighted the intersection of sport, culture, and tourism.
Music and media
The Blue Wave inspired a range of creative outputs, including music, slogans, and social media content. A notable example is the “Blue Wave” jingle, associated with performances such as Blue Wave of Mama Wak, which circulated widely online.[8][9]
Digital platforms, including Instagram and YouTube, played a significant role in amplifying the movement and engaging younger audiences.[8][9]
Political and social significance
Political leaders and public figures have framed The Blue Wave as a symbol of national cohesion. Statements by Curaçaoan officials emphasized that the movement extends beyond football, serving to unite the population across social and geographic boundaries.[10]
The concept has been described as fostering a shared identity under the idea of “one island, one dream.”[4]
Diaspora and international reach
The Blue Wave also resonated strongly among the Curaçaoan diaspora. Events and fan initiatives were organized internationally, including in Europe, reflecting the global distribution of Curaçaoan communities.[5]
Analyses highlight that the movement contributed to increased international visibility for Curaçao and strengthened transnational connections through travel, media exposure, and economic activity linked to the World Cup.[1][3]
Legacy
The Blue Wave is regarded as an example of how participation in a major international sporting event can catalyze broader cultural and social mobilization. Its legacy includes heightened national visibility, increased engagement with football, and the reinforcement of a shared identity among Curaçaoans both on the island and abroad.
References
Curaçao’s diaspora multiplier at the 2026 World Cup
The Blue Wave: Curacao's Pride
Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage
Curaçao in de ban van de BlueWave
Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa
Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad
Blue Wave Festival losgebarsten
The Blue Wave (Instagram)
Bluewave jingle (YouTube)
Pisas: The Blue Wave gaat over meer dan voetbal
--------
== Keep list ==
* E término a bira popular desde 2024 durante e weganan di kualifikashon i e preparashonnan pa e torneo, kaminda el a simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal, orguyo i identidat.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* De Blue Wave is de naam van het nationale mannenelftal van Curaçao, maar de term staat eigenlijk voor iets veel groters: de hausse in energie, steun en saamhorigheid rond dit historische moment. Voor veel mensen staat dit namelijk voor zo veel meer dan alleen voetbal. Het gaat om de erkenning, de trots en de wereldwijde aandacht voor wat Curaçao heeft gepresteerd en waar het voor staat.<ref>[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* Kòrsou ta konsiderá un di e paisnan mas chikí den mundu ku un poblashon di aproksimadamente 158.000–160.000 habitante (segun estimashon riba 1 di yanüari 2026)<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260604.pdf Poblacion di Corsou ta crece mas cu 158.000 mientras migracion ta sigui
impulsa crecemento], Bon Dia Aruba (4 di yüni 2026)</ref>. E ta un pais konstituyente di [[Reino Hulandes]]. A FIFA member since 2011, Curaçao have spent years building towards a first World Cup appearance.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref>
Den konteksto global, esaki ta pone Kòrsou den e grupo di paisnan chikitu tantu pa poblashon komo pa superfisie (±444 km²), pero ku un nivel haltu di desaroyo humano den region Karibe.
* Bou di liderazgo di entrenadó nashonal [[Dick Advocaat]], Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan aki, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Kico ta haci e situacion aki unico? E “football passport”: Debí ku tur residente di e parti Karibense di Reino tin nashonalidat Hulandes, hungadónan ku famia Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Esaki ta komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Wales ta hunga pa Gran Bretaña.
* <ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Tur ta bibando pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan di futbol na Oropa i Merka.<ref>https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup</ref> Mayoria di e hungadónan a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbol di Hulanda i awor pa medio di reglanan di IFA pa eligibilidat Korsou por hasi un yamado riba e talentonan di diaspora.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
E tim di 26 hòmber ta konsistí kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda, aparte di Tahith Chong, kende a nase na Willemstad i a drenta e akademia di Feyenoord na edat di dies aña.<ref name="Comenencia"/>
* i koló blou tradishonal di e selekshon nashonal.??
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
* E movementu tambe a resultá den programa di aktividatnan kultural organisá, manera e Blue Wave Festival den sentro históriko di [[Willemstad]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref> E eventonan aki a kombiná músika, presentashon i selebrashonnan públiko relashoná ku e partisipashon den e Mundial.
* Apesar di e kosto altu di esaki pa presensia na Kopa Mundial, kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko lo biaha pa e partido di apertura kontra Alemania dia 14 di yuni 2026 na [[Houston]], ku paketenan di buelo charter ku ta wòrdu areglá for di e isla.<ref name="Guardian"/>
* dokumental na TV hulandes ''Curaçao en het wonder van het WK'' : [[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)
In Willemstad vinden momenteel grote Blue Wave-evenementen plaats en de binnenstad van Punda en Otrobanda is volledig in WK-sfeer aangekleed.
*De eerste dure zes punten van Curaçao zijn binnen op weg naar het WK Voetbal 2026. De Stichting Blue Wave in oprichting wil die droom daadwerkelijk (helpen) realiseren, zo weet het Antilliaans Dagblad.
<ref>https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], AD (10 juni 2024)</ref>
* Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = Pariba Little League
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}}
| liga = Kampeonato Nashonal di Beisbòl Little League di Kòrsou
}}
'''Pariba Little League''' of '''Little League Liga Pariba''' ta un organisashon di beisbòl di [[Kòrsou]] pa muchanan entre 4 i 16 aña. E asosiashon di deporte hubenil ta forma parti di e sistema internashonal di kompetensia di Little League Baseball i ta representá e área geográfiko di “Pariba” riba e isla.
Den kompetensianan ofisial, Pariba Little League ta representá pa un ekipo selekshoná, ku ta konsistí di e mihó hungadónan di e liga, kende ta kompetí kontra otro liganan di e isla (Little League Liga Pabou) i den torneonan internashonal.
== Historia i desaroyo ==
Pariba Little League ta un di e programanan importante di beisbòl hubenil na Kòrsou. Huntu ku Pabou Little League, e ta kontribuí na e desaroyo di talento lokal na Kòrsou, ku tin un reputashon fuerte den beisbòl internashonal.
Desde 1980 Kòrsou ta partisipa regularmente den torneonan di Little League, ku resultado notabel, inkluyendo un kampeonato mundial na 2004 na Merka.
== Struktura ==
Den sistema di Little League, un “Little League” no ta solamente un ekipo, sino un organisashon lokal ku timnan di diferente edat. Pa torneonan ofisial, kada liga ta selekshoná un ekipo representativo.
E liganan aki ta kompetí pa determiná kende ta representá Kòrsou. (Curacao Region Tournament)
== Kompetensia internashonal ==
Kòrsou ta partisipá den dos nivel di kompetensia: e torneo di region Karibe di Little League World Series (kualifikashon) i e Little League Baseball World Series (LLBWS) na Williamsport, Pennsylvania.
===Region Karibe (kualifikashon pa LLBWS) ===
Desde inisio di e torneo di region Karibe [[Little League World Series (Region Karibe)]] na 2001, Pariba Little League a titula kampeon di Karibe na kuater okashon: 2001, 2002, – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016
konta komo un di e liganan mas kompetitivo di Curaçao. E liga a logra varios título regional, kualifikando pa e torneo mundial den e siguiente añanan:
2001 – kampion di region Karibe
2002 – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016 – kampion di region Karibe (rekòrd perfekto den torneo)
2026 – kampion di Curaçao / klasifiká pa LLBWS
E prestashonnan aki ta mustra ku Pariba ta un liga ku ta logra resultado konsistente na nivel regional, regularmente ganando derecho pa representá Curaçao den kompetensia internashonal.
== Torneo Little League World Series ==
=== Klasifikashon ===
Na 2026, e selekshon di Pariba Little League a logra un milestone importante ora ku el a kualifiká pa e Little League Baseball World Series (LLBWS).
E klasifikashon a keda sigurá despues di ku Pariba a gana e kampionato di Curaçao kontra Pabou Little League den un seri di mihó di shete.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series Pariba Wins Regional Title, Qualifies for Little League World Series], Curacao Chronicle (13 di aprel 2026)</ref> Pariba a gana e seri ku 4-2, inkluyendo dos viktoria decisivo di 6-2 i 5-2.
Durante e torneo, e tim a logra un rèkòrt general di 5-3.
===Partisipashon===
E aparishon di 2026 ta:
e di sinku biaha ku Pariba Little League ta partisipá den LLBWS
e promé aparishon desde 2016
e promé biaha ku un tim di Curaçao ta haña entrada direkto na e bracket internashonal
Den total, lo ta e di 16 biaha ku un representashon di Curaçao ta partisipá den e torneo na Williamsport, Pennsylvania.
== Hungadónan notabel ==
Diferente hungadónan yu di Korsou ku a pasa pa Pariba Little League òf su programa a yega na [[Major League Baseball]], inkluyendo:
* [[Ceddanne Rafaela]]
* [[Ozzie Albies]]
{{Appendix}}
--------------
'''Pariba Little League''' ta un ekipo hubenil di beisbol di [[Kòrsou]].
E di dos karchi pa e 2026 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presenta pa T-Mobile (LLBWS), a wòrdu ofisialmente konkistá ora ku Pariba Little League (Willemstad, Curaçao) a sali viktorioso den e Torneo di Region di Curaçao. E aña aki ta marka e promé biaha ku un tim di Kòrsou ta gana entrada direkto na e Bracket Internashonal di LLBWS, uniendo na Australia, Canada, Mexico, Hapon – i tambe e Kampionnan di Region di Asia-Pasífiko, Karibe, Europa i Afrika, i Latino Amérika – pa forma e tereno di 10 tim internashonal ku ta kompetí den e evento.<ref>https://www.littleleague.org/world-series/2026/llbws/news/pariba-little-league-to-represent-curacao-at-the-2026-little-league-baseball-world-series-presented-by-t-mobile/</ref>
Durante henter e torneo, Pariba Little League a gana su korona ku un rèkòrt general di 5-3 pa gana su puesto na LLBWS despues di a gana e seri di kampionato di mihó di shete riba Pabao Little League pa reklamá e título di region.
Esaki lo ta e di sinku biaha ku Pariba Little League ta aparesé den LLBWS, i e promé biaha den 10 aña, ku ta data for di 2016 ora el a kaba ku un rèkòrt di 1-2.
Adicionalmente, lo ta e di 16 biaha cu un team di Curaçao lo realisa e biahe pa Williamsport, su prome aparicion cu ta data for di 1980.
Atrabes di añanan, Curaçao a laga sinti su presencia den e torneonan di LLBWS. Ku 15 aparishon anterior ku ta data for di 1980, kuater subkampeon, i un viktoria di kampionato na 2004, nan programa ta sigui prosperá. Pariba LL tambe ta kas di un kantidat di hungadó i eks-alumnonan di MLB, mas notabelmente Ceddanne Rafaela (Boston Red Sox) i Ozzie Albies (Atlanta Braves).
E skema ofisial i informashon di e wèpsait pa e LLBWS 2026 a wòrdu anunsiá, miéntras ku e enkuentronan di promé buèlta lo wòrdu kompartí meimei di yüni, ya ku e di 79 Little League Baseball World Series lo tuma lugá di 19-30 di ougùstùs 2026. Pa mas informashon tokante e LLBWS, inkluyendo rekursonan di bishitante, invitadonan spesial, i mas kòntròl largu di zomer LittleLeague.org/WorldSeries. Pa kuminsá plania bo bishita na Williamsport, bai na LittleLeague.org/Visit.
-----
WILLEMSTAD – E ekipo di Little League di Pariba a keda koroná komo kampion regional i a sigurá klasifikashon pa Little League World Series, ganando e derecho di representá Kòrsou riba esenario internashonal.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series</ref>
Pariba a gana e seri di mihó di shete ku un viktoria di 4-2 riba Pabou. E weganan desisivo a wòrdu hunga djasabra na Post 6, kaminda Pariba a entregá aktuashonnan fuerte, ganando tur dos partido 6-2 i 5-2.
Cu e titulo regional, awor Pariba lo competi den e Little League World Series na Williamsport, cu ta programa pa tuma luga di 19 pa 30 di augustus.
E tim ta kla pa sali dia 13 di ougùstùs i lo kuminsá ku preparashonnan djis despues di un periodo kòrtiku di sosiegu.
E clasificacion ta marca otro logro pa baseball hubenil na Curaçao, cu tin un tradicion fuerte den e deporte y un historia di competi exitosamente na torneonan internacional.
The Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.<ref>https://www.facebook.com/LigaPabouLittleLeague/about</ref>
------------
'''Salon di Fama di Deporte di Kòrsou''' ta e galeria di honor dediká na deportista prominente i otro personanan ku a hasi un kontribushon signifikante pa deporte na [[Kòrsou]]. E taw, ku ta administrá pa Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) — ku anteriormente tabata konosí komo Curaçao Sport Federatie (CSF) — a instala e promé miembronan den e salon di fama na 1985 pa duna rekonesimentu públiko na atletenan, entrenador, dirigente i otro figura ku a lassa un marka duradero den deporte lokal i regional.
Historia
E idea pa un salon di fama na Kòrsou a surgi como un manera pa honrá e sportistanan i lideres ku a kontribuí pa desaroyo di deporte den e Antias Hulandes. E CSF (Curaçao Sport Federatie), e organizashon sportivo máximo na esei tempu, a hunga un rol di lider den e fundashon di e salon di fama na 1985. Desde su inicio, e salon di fama a sigui rekonosé sportistanan ku a logra nivel notabel, inkluyendo partisipashon olímpiko, logronan internashonal, i kontribushon pa komunidad deportiva.
Na desember 2020, FDOK a agrega otro 10 miembronan pa elevá e total ku 85 persona ku ta forma parti di e Salon di Fama di Kòrsou, inkluindo 10 damanan i 75 homber.
Signifikashon
E Salon di Fama ta:
un forma pa preservá i celebra historia deportivo di Kòrsou
un manera pa inspirá sportistanan hoben pa trese su talento
un medio pa duna rekonesimentu formal na atletenan, entrenador, arbitro i dirigente ku a kontribuí pa desaroyo di deporte
E lista di miembronan ta rekogi figura prominente di diferente deporte, inkluindo futbol, atletismo, esgrima, natashon, baseball, softball, karate, i otro disiplinanan.
--------------------
'''Salon di Fama''' na Korsou ([[]]:inglesHall of Fame) ta un lista di individuo
== Definishon ==
Un sala di fama, muraya di fama, òf kaminata di fama ta un lista di individuonan, logronan, òf otro entidatnan, normalmente skohé pa un grupo di elektor, pa marka nan ekselensia, logronan i fama den nan ramo. Den algun kaso, e salanan di fama aki ta konsistí di salanan òf museonan real ku ta konsagrá e honradonan ku eskultura, plaka, i eksposishon di memorabilia i informashon general tokante e destinatarionan indusí. Tin bia, e plachinan di e honradonan por wòrdu kologá riba un muraya (p’esei un “muraya di fama”) òf inskribí riba un acera (manera den un “kaminda di fama”, “kaminda di streanan”, òf “avenida di fama”). Den otro kasonan, e sala di fama ta mas figurativo i ta konsistí di un lista di nòmber di personanan notabel i nan logronan i kontribushonnan. E listanan ta wòrdu mantené pa un organisashon òf komunidat, i por ta nashonal, estatal, lokal òf privá.
* inicia na 1985 pa Curacao Sport Federatie met overhandiging van gouden CSF-pin
* 2017: Federashon Deporte i Olimpiko Korsou
Toegetreden" / ingresa den Salon di fama di Korsou
== Salon di fama ==
Deporte Korsou tin lista kompletu di tur miembro di Salon di Fama di Federashon Deporte Olimpiko Kòrsou (FDOK) ku antes tabata Curacao Sport Federatie (CSF). Na 1985 a instala e prome miembronan den Salon di Fama di Korsou. Na desember 2020 a instala 10 miembro pa yega na e gran total di 85 persona di kual 10 ta dama i 75 ta kabayero.
Di e personanan aki 37 a fayesé. Di e 38 federashonnan ku ta miembro di FDOK, 22 tin un òf mas miembro den Salon di Fama.<ref>[https://www.deportekorsou.com/posts/lista-kompletu-di-miembronan-di-salon-di-fama-di-korsou-di-tur-tempu Lista kompletu di miembronan di Salon di Fama di Kòrsou di tur tempu]</ref>
{| class="wikitable sortable"
! Aña
! Imagen
! Nomber
! Deporte
! Remarke
|-
| rowspan="10" | 1985|| || [[Antoine Maduro]]<br><small>(1909–1997)</small> || Futbol ||
|-
| || [[Myrna Anselma]]<br><small>(1936–2008)</small> || [[esgrima]] ||
|-
| || [[Ergilio Hato]]<br><small>(1926–2003)</small> ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Ernest Smith ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Guillermo Haseth ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Hector Rosario<br><small>()</small> || ||
|-
| || [[Juan Isa]]<br><small>()</small> || ||
|-
| || Wilfred (Willie) Pieters<br><small>()</small> || ||
|-
| || Mordy Maduro<br><small>()</small> || futbol|| presidente di NAVU i [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]]
|-
| || Benny Leito<br><small>()</small> || landamentu||
|-
| rowspan="3" | 1986|| ||[[Bèto Adriana]]<br><small>()</small> || Futbol ||
|-
| ||[[Iyo Pimentel]]<br><small>()</small> || Tenis ||
|-
| || Clovis Lodewijks<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1987|| || Hector Curiel || ||
|-
| || Julio Rooi<br><small>()</small> || ||
|-
| || Guillaume (Sam) Buntin<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1989|| || Guillermo Pardo || Futbol ||
|-
| || Walter van Rosberg<br><small>()</small> || ||
|-
| || Pedro Willems<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1992|| || [[Enith Brigitha]] || landamentu ||
|-
| || Marcel Jose Betrian<br><small>()</small> || (hisamentu di peso) ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1994|| || Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor || futbòl ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="1" | 2023|| || [[Laicam How]] || [[karate]] ||
|-
|}
== Konmemorashon i evolushon ==
Na más reciente edishonnan di e salon di fama, FDOK a introducí un regla nobo pa permití rekonesé atletenan postumamente, inkluyendo sporthelden famós ku a falleci i ku a lòk grandi kontribushon pa deporte—un cambio ku reflehá deseo pa amplifiká acknowledge i preservashon di legado historiko. Den e selekshon di 2024 pa e ceremonia na diciembre pa postumamente honrá atletenan importante di balòn, honkbal, karate, bokso i mas.
== Organisashon ==
E Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) ta e organisashon ku koordiná e proceso di nominashon i selekshon. E federashon ta traha ku sportbondnan afiliá pa rekomendá kandidatonan i pa evaluá su merito pa ingresá den e salon di fama.
----------
* 1985: [[Antoine Maduro]], [[Myrna Anselma]] ([[esgrima]]) i [[Ergilio Hato]] ([[futbol|futbòl]]), Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro,
* 1986: [[Beto Adriano]] (gewichtheffen), [[Iyo Pimentel]] (tennis), Clovis Lodewijks (Softball) en Benny Leito (zwemmen).
* 1987: [[Hector Curiel]] (1936-2022) hisamentu di peso, Julio Rooi, Guillaume “Sam” Buntin
* 1989: Guillermo Pardo, Walter van Rosberg, Pedro Willems
* 1992: [[Enith Brigitha]] (landamentu), Marcel Jose Betrian (hisamentu di peso), Jose Maria (Jo) Mathilda (futbòl)
* 1993
* 1994: Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor (futbòl), Henry Prince (verspringen), Rafael Fernando (Raffy) Josefa (beisbol)
* 1995: Edgard Ravenstein, Urnic “Randy” Wiel, [[Jan Boutmy]] ([[esgrima]])
futbol
* 1997: Geoffrey Goede, Romoldo Martis, [[Wilhelm Canword]] (futbol?)
* 2009: Soraida Juliana, Julius Hellburg, Ricardo Elhage, Niels Liberia, Errol Rooi
* 2014: Anthony Minguel, [[Cor van Aanholt]], Esthel (Jet) Jansen, Dudley Josepa, Marguerite de Rooy-Sprock, Andres de Constancia +, Edwin Solomon, Heraclio Henriquez +, Hubert Ibi Schoop +,Victor Copra
* 2015: 2015 Maximo “Max” Paula +
* 2016: Alvin “Fichi” Fléming, Celsio Victor Polinet +, Franklin Wilfred Mathilda, Harold Daniel Laurens +, Johnny Hellmund, Raymond Rafael Martha, Wendell Prince, Wilhelm Keman
* 2017: Antonio Pedro Keller, Antonio Jose "Papy" Martina, Efigenio Adriano Braafhart, Francisco Romualdo Gomez +, Gladwin Lumeno de Lanoi, Lupe Acasia Leito, [[Pedro Basiano Matrona]] (1927-2019), futbol, Stanley Maria Francisca, Orlando Felipe Cuales
* 2019: Renato Anasagasti, Sylvanie Clarke, Henk d'Arnault, Wenfrid Jakoba, Hubert Jansen, Nazario Martijn q.e.p.d., Eric Ogenia, Eva Marie Tujeehut Suriel, Gilbert Snijders i Hubert Zimmerman.
* Eva Marie “Amy” Tujeehut-Suriel, Eric Anthony Gregorio Ogenia, Gilbert Ciro Snijders, Henk “Henky” Alfons D’Arnault, Hubert Dominicus Jansen, Hubert Simon Zimmerman, Nazario Bernardus Martijn, Renato G. Anasagasti, Sylvanie Elaine Clarke, Wenfrid “Wenny” Pablo Jakoba
* 2020: Despues ku meimei di aña FDOK den un seremonia virtual a instalá William ‘Junior’ Millerson den Salon di Fama, riba 28 di dezèmber a instalá e dies sigieunte baluarte nan: Raoul Alias (Dam), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòfbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòfbòl), Erwin Martis (Atletismo) i Ivonne Leito – Senff (Karate).<ref name=:"1">https://www.sport.cw/mas-miembro-salon-di-fama/ </ref>
* [[William Millerson]] , Raoul Alias (Dama), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòftbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòftbòl), Erwin Martis (Atletiek), Ivonne Leito-Senff (Karate)
* 2021: [[Jeanne Lopes]] (tiru)
* 2023: [[Laicam How]] ([[karate]])
== Historia ==
For di aña 1985 a kuminsá ku Salon di Fama. Franklin Mathilda ku tabata presidente e tempu ei di Curaçaose Sport Federatie (CSF) a duna inisio na esaki. E promé baluartenan deportivo ku e aña ei a drenta Salon di Fama tabata: Antoine Maduro, Ergilio Hato, Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro, Myrna Anselma, Wilfred ‘Willie’ Pieters i Juan ‘Benny’ Leito. Tur e baluartenan aki entre tantu no ta na bida mas.<ref name=:"1"/>
FDOK ta e organisashon ku a sigui CSF i ku pues ta enkargá ku e evento di Salon di Fama. E federashon ta presidí pa Jean Francisca. Sobrá miembronan di direktiva ta Efigenio Braafhart (vise presidente), Ranjit Persaud (sekretario general), Aishel Richardson (di dos sekretario general), Nelson Maria (tesorero) i Ruthsel Martina ku ta fungí komo di dos tesorero.
* 2025:Durante e anochi di FDOK Honors Night, 5 persona a keda introdusí den FDOK su salon di fama. Un di e personanan aki ta Franklin Veeris. Aki bou ta sigui parti di Franklin su historia i tambe por disfrutá di un entrevista ku Franklin Veeris.
Franklin I. P. Veeris, komo deportista a praktiká vários ramo di deporte, pero su éksitonan grandi a konsentrá komo dirigente di body building.
Komo deportista e tabata áktivo den futbòl, tènis, karate i sailing, di kua e último aki el a kompetí riba nivel Mundial. Komo dirigente den tènis el a yuda organisá dos torneo grandi (Marlboro Professional Tennis Tournament) i mas despues den body building e.o. Metry Gala Classic.
Na edat di 40 aña Frank a kuminsá train deportistanan den fitness i body building despues di a sigui kurso i seminarionan na e.o. New Jersey, Los Angeles, Miami, New York i Tampa.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = WildCats KJ74
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}} Johnny Balentina
| liga = [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Dòbel A]]
}}
'''WildCats KJ74''', antes konosí komo '''Wild Cats''', ta un di e timnan di [[beisbòl]] mas prominente den [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Liga Dòbel A]] na [[Kòrsou]]. Den añanan 1960 e tim tabata milita den liga klase A; durante di e siguiente dékada el a logra promove i, desde 1975, a bira un forsa dominante den e Liga Dòbel A, e nivel mas altu di kompetensia di beisbòl na e isla.
WildCats a gana 17 título nashonal te ku 2024, loke ta hasié e tim mas viktorioso den historia di Liga Dòbel A. El a partisipá na 43 edishon di e [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|kampeonato di Liga Dòbel A]], i tambe a representá Kòrsou den kompetensianan internashonal, manera e Seri Latinomerikano i [[Seri di Karibe]].<ref>Marco Stoovelaar, [https://catcher.home.xs4all.nl/bb23-0402-wild-cats-curacao-nips-mexico-in-second-game-caribbean-baseball-series.htm WildCats Curaçao nips Mexico in second game Caribbean Series], international baseball headlines</ref><ref>David Venn, [https://www.mlb.com/news/curacao-team-brings-loaded-roster-to-2024-caribbean-series From Little League to Caribbean Series, Curaçao's roster has chemistry], mlb.com (2 di febrüari 2024)</ref>
E kambio di nòmber di klup a tuma lugá pa honra [[Kenley Jansen]], un picher profeshonal di Kòrsou ku a hunga e mayor parti di su karera pa Los Angeles Dodgers, usando e kamisa ku número 74.
== Lista di Honor ==
===Liga Dòbel A===
'''Kampeon (17)''':
* 1975, 1976, 1977, 1978, 1980, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2016, 2017, 2021, 2022
'''Supkampeon (11)''':
* 1979, 1981, 1982, 1986, 1987, 2004, 2013, 2014, 2015, 2018, 2020
== (Eks)-pelotero konosí ==
* [[Ruderly Manuel]]
* [[Diegomar Maxwell]]
* [[Dudley Leonora]]
== Link eksterno ==
* [https://www.flashscore.com/team/wildcats-kj74/YJuwLdD3/ Profil WildCats KJ74]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
Mientras ku añanan spesífiko di nan viktorianan di kampionato i finalisashonnan di subkampeon no ta lista ampliamente den e fuentenan disponibel, ta tuma nota ku e Wild Cats tabata un forsa dominante den e liga for di su inisio na 1975. Nan a representá Curaçao tambe den kompetensianan internashonal, manera e Serie Latino Amerikano 2018 i e Serie di Karibe 2020.
The '''Wild Cats''' baseball team, also known as WildCats KJ74, is one of the most successful clubs in the Curaçao National Championship AA League. They have secured 17 national championships, making them the team with the most titles in the league's history through 2022.
YouTube
+4
Flashscore
+4
Wikipedia
+4
Baseball Reference
While specific years of their championship victories and runner-up finishes are not comprehensively listed in the available sources, it's noted that the Wild Cats have been a dominant force in the league since its inception in 1975. They have also represented Curaçao in international competitions, such as the 2018 Latin American Series and the 2023 Caribbean Series.
-------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ruderly Rubino Manuel''' (☆ [[26 di ougùstùs]] [[1990]] na [[Kòrsou]]) ta un picher profeshonal di beisbòl. E tabata miembro di e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda pa e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017.<ref>{{Cite web|url=http://mlb.mlb.com/wbc/2013/teams/index.jsp?team=ned&team_id=878|title = Team}}</ref>
He was born on the 26th of August of 1990 in Willemstad, Curaçao. He's a local baseball star and started his career off by pitching for the Groot Kwartier Stars. He has also pitched for the Royal Scorpions in Curaçao and currently pitches for the Wildcats KJ74 Guardian Group. He has also pitched for 2 teams abroad, Sparta-Feyenoord from the Dutch Hoofdklasse in 2011 and for De Angelis North East Knights from the Italian Baseball League in 2012. He has also been part of the Kingdom of the Netherlands baseball team that played in the 2017 World Baseball Classic. Bonbini to Ruderly Manuel, who will also take part in Curaçao Baseball Week 2017!⚾️🇨🇼🔥
{{Appendix}}
--------------
{{Databox}}
'''Wimbleton''' ta un kompetensia internashonal di tènis, organisá pa e Federashon Internashonal di Tènis (ITF).
{{Appendix}}
[[Category:Deporte|Tènis]]
---------------------
{{Databox}}
'''Federashon di Atletismo di Kòrsou''' of '''Curaçao Atletiek Bond''' (CAB), Curaçao Athletics Federation, ta e órgano nashonal ku ta organisá atletismo na Kòrsou. E organisashon a wòrdu establesé originalmente na 1966, i e presidente di e asosiashon ta for di 2017 Willem Cordilia[1].
no.wiki:Federashon di Atletismo Kòrsou no ta miembro kompletu di CACAC, Konfederashon di Atletismo Sentroamerikano i Karibense, pero sí ta partisipá na Weganan CARIFTA. Curaçao tambe tabata e organisadó di e Weganan CARIFTA 2017.[2]
== Klupnan ==
E Federashon di Atletismo di Kòrsou ta reuní diesdos klup di atletismo afiliá: Curacao Master Athletics, Batavus, Cheetah, Deportivo San Kristof, the Eagles, Go Fast, New Revolution, Olympic, Rising Stars, Sloke, Sparta i Trupial.[3]
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox deportista
| variante = c
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 1,88 m
| peso = 77 kg
| deporte = Atletismo
| disciplina = 400 meter
| entrenado =
| debut =
| nacionalidad deportivo = [[File:Flag of the Netherlands Antilles (1986–2010).svg|25px|border]] [[Antias Hulandes]]<br/ >{{NLD}}
| wo = {{lista horizontal|
*2020}}
| bista medaya =
{{bista medaya}}
{{bista medaya rij|Weganan Olímpiko|0|1|0}}
{{bista medaya rij|Weganan Mundial Indoor Atletismo|0|0|2}}
}}
'''Liemarvin Bonefacia''' (☆ [[16 di aprel]] [[1990]] na [[Willemstad]]) ta un atleta di Kòrsou i un atleta olímpiko. E ta spesialisá den 400 meter i a representá [[Antias Hulandes]] te su disolushon na 2010.
Representando [[Hulanda]] Bonevacia a gana e medaya di plata den 4 x 400 m na [[Weganan Olimpico|Weganan Olímpiko]] 2020 na Tokyo, huntu ku [[Terrence Agard]], Tony van Diepen y Ramsey Angela.
== Link eksterno ==
* [https://worldathletics.org/athletes/netherlands/terrence-agard-14180980 Terrence Agard riba World Athletics]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Agard, Terrence}}
[[:Category:Deporte]]
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Atleta Olimpico]]
-----------------------
'''Randolph Benito (Johnny) Balentina''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1971]] na [[Willemstad]]) ta un pelotero hulandes ku a kompetí na tres okashon konsekutivo den [[Weganan Olimpico di Zomer|Weganan Olímpiko]]. El a partisipa na ‘Atlanta 1996’, ‘Sydney 2000’ i ‘Atenas 2004’. Na e okashonnan ei, e catcher drechi di e klup di beisbol Neptunus a termina ku e [[tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]], tambe konosí komo ''Tim di Reino'', na di seis (1996 i 2004) i e di sinku lugá (2000).
{{Appendix|2=
* [https://www.honkbalsite.com/ Nederlandse honkbalsite]
* [https://web.archive.org/web/20161202214838/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ba/johnny-balentina-1.html Profil di Johnny Balentina]
}}
{{DEFAULTSORT:Balentina, Randolph}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba|Bela]]
[[:Category:Atleta Olimpico|Bela]]
--------------
== Aanvulling [[Seri di Karibe]] ==
=== Kampeon segun wega final ===
Kuminsando ku e edishon di 2013 a introdusí un kampeonato kaminda e dos ekipo ku e mihó rekort di gana i pèrdè for di e promé etapa di e torneo di round-robin ta topa pa determiná e kampeon. Den edishon 2013, e promé buelta tabata konsistí di 12 wega i kada tim a enfrentá e otro timnan dos biaha, un komo home klup i e otro komo un ekipo di bishita; for di edishon 2014, ku e regreso di ekiponan di Cuba na e torneo, e promé etapa a ser kambia pa un round robin di 10 wega kaminda kada tim ta enfrentá e otro ekiponan un biaha.
{|class="sortable wikitable" width="100%"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Manager
|-
|[[2013]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Yaquis de Obregón
|style="text-align:center"|4–3 (18)
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Leones del Escogido
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Eddie Díaz
|-
|2014
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Isla di Margarita]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Naranjeros de Hermosillo
|style="text-align:center"|7–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Indios de Mayagüez
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Matías Carrillo
|-
|2015
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] [[San Juan]]
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Vegueros de Pinar del Río
|style="text-align:center"|3–2
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Tomateros de Culiacán
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Alfonso Urquiola
|-
|2016
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Venados de Mazatlán
|style="text-align:center"|5–4
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Tigres de Aragua
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Juan José Pacho
|-
|2017
|{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1–0 (10)
|{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2018
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px]] [[Guadalajara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|9–4
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2019
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] [[Siudad di Panama|Siudat di Panama]]
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Toros de Herrera
|style="text-align:center"|3–1
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Leñadores de Las Tunas
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Manuel Rodríguez
|-
|2020
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Toros del Este
|style="text-align:center"|9–3
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Cardenales de Lara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Lino Rivera
|-
|2021
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mazatlán
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|style="text-align:center"|4–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Criollos de Caguas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Félix Fermín
|-
| 2022
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Colombia.svg|25px|border]] Caimanes de Barranquilla
|style="text-align:center"|4-1
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Gigantes del Cibao
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] José Mosquera
|-
|2023
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Caracas]] i [[La Guaira]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Leones del Caracas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] José Offerman
|-
|2024
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Ozzie Guillén
|-
|2025
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mexicali
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2026
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2027
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|
|style="text-align:center"|
|
|
|}
{|class="sortable wikitable"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Mánager!!Rekort
|-
|2013
|{{MEX}} Hermosillo
|{{MEX}} Yaquis de Ciudad Obregón
|style="text-align:center"|4-3 (18)
|{{DOM}} Leones del Escogido
|{{DOM}} Eddie Díaz
|style="text-align:center"|4-3
|-
|2014
|{{VEN}} [[Isla Margarita]]
|{{MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]
|style="text-align:center"|7-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Indios de Mayagüez]]
|{{MEX}} Matías Carrillo
|style="text-align:center"|4-2
|-
|2015
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|Cuba}} [[Pinar del Río (béisbol)|Vegueros de Pinar del Río]]
|style="text-align:center"|3-2
|{{bandera|México}} [[Tomateros de Culiacán]]
|{{bandera|Cuba}} Alfonso Urquiola
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2016|2016]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|MEX}} [[Venados de Mazatlán]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|5-4
|{{bandera|VEN}} [[Tigres de Aragua]]
|{{bandera|MEX}} Juan José Pacho
|style="text-align:center"|6-0
|-
|2017
|{{MEX}} Culiacán
|{{bandera|Puerto Rico}} Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1-0 (10)
|{{bandera|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2018|2018]]
|{{bandera|México}} [[Jalisco]]<ref>[https://www.jalisco.gob.mx/es/prensa/noticias/64267 Presenta Gobernador Serie del Caribe Jalisco 2018]</ref>
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|style="text-align:center"|9-4
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|4-2
|-
|[[Serie del Caribe 2019|2019]]
|{{bandera|Panamá}} [[Panamá (ciudad)|Panamá]]
|{{bandera|Panamá}} [[Toros de Herrera]]
|style="text-align:center"|3-1
|{{bandera|Cuba}} [[Las Tunas (béisbol)|Leñadores de Las Tunas]]
|{{bandera|Panamá}} Manuel Rodríguez
|style="text-align:center"|4-1
|-
|[[Serie del Caribe 2020|2020]]
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Toros del Este]]
|style="text-align:center"|9-3
|{{bandera|VEN}} [[Cardenales de Lara]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Lino Rivera
|style="text-align:center"|6-1
|-
|[[Serie del Caribe 2021|2021]]
|{{bandera|MEX}} [[Mazatlán]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|{{bandera|República Dominicana}} Félix Fermín
|style="text-align:center"|7-0
|-
|[[Serie del Caribe 2022|2022]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|Colombia}} [[Caimanes de Barranquilla]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|República Dominicana}} [[Gigantes del Cibao]]
|{{bandera|Colombia}} José Mosquera
|style="text-align:center"|5-2
|-
|[[Serie del Caribe 2023|2023]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Caracas]] y [[La Guaira]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|Venezuela}} [[Leones del Caracas]]
|{{bandera|República Dominicana}} José Offerman
|style="text-align:center"|6-3
|-
|[[Serie del Caribe 2024|2024]]
|{{bandera|Estados Unidos}} [[Miami]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|{{bandera|Venezuela}} Oswaldo Guillén
|style="text-align:center"|7-1
|-
| 2025
|{{MEX}} [[Mexicali]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2026|2026]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2027|2027]]
|{{bandera|México}} [[Hermosillo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|}
==Partisipante==
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Promé edishon
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Kòrsou
|style="text-align:center"|2023
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{DOM}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal Dominikano
|style="text-align:center"|1970
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{MEX}}
| Liga di Mexico Pasifiko
|style="text-align:center"|1971
|-
|{{NCR}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Nicaragua
|style="text-align:center"|2024
|-
|{{PAN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Panameño
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff"|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[Puerto Rico]]
|Liga di Beisbòl Profeshonal Roberto Clemente
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff" |{{VEN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Venezuelano
|style="text-align:center"|1949
|}
* {{color box|#ccddff|border=silver}} miembro di Caribbean Professional Baseball Confederation
=== Partisipante den pasado ===
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Prome edishon
! Ultimo edishon
|-
| rowspan=3 |{{CUB}}
| Liga Cubano
|style="text-align:center"|1949
|style="text-align:center"|1960
|-
| Seri Nashonal Cubano
|style="text-align:center"|2014
|style="text-align:center"|2019
|-
|Liga Elite Cubano
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Klase AA di Kòrsou
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{COL}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal di Colombia
|style="text-align:center"|2020
|style="text-align:center"|2023
|}
===Nota===
*{{note label|PAN|a|a}} After the [[1960 Caribbean Series|1960 tournament]], Panama would not appear in another Caribbean Series until [[2019 Caribbean Series|2019]].
*{{note label|VEN|b|b}} Venezuela's LVBP was replaced by the [[Liga Occidental de Béisbol Profesional]] for the 1960 tournament
== Edishonnan ==
==Series==
{|class="wikitable"
|-
!Ana!!Luga!!Kampeon!!Manager!!Rekort
|-
|[[1949 Caribbean Series|1949]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]]|| [[Mike Guerra|Fermin Guerra]] ||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1950 Caribbean Series|1950]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PAN}} [[Carta Vieja Yankees]]|| [[Wayne Blackburn]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1951 Caribbean Series|1951]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]]|| [[George Scales]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1952 Caribbean Series|1952]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Habana (Cuban League)|Leones del Habana]]|| [[Mike González (catcher)|Mike González]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1953 Caribbean Series|1953]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (2)|| [[Buster Clarkson]]||style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1954 Caribbean Series|1954]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]]|| [[Mickey Owen]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1955 Caribbean Series|1955]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (3)|| [[Herman Franks]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1956 Caribbean Series|1956]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]]|| [[Oscar Rodríguez (baseball)|Oscar Rodríguez]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1957 Caribbean Series|1957]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]]|| [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1958 Caribbean Series|1958]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]] (2) || [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1959 Caribbean Series|1959]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]] (2)|| [[Clemente Carreras]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1960 Caribbean Series|1960]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]] (2)|| [[Tony Castaño]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|1961–1969|| colspan="4" style="text-align:center;" | None held
|-
|[[1970 Caribbean Series|1970]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]]|| [[Carlos Pascual (baseball)|Carlos Pascual]]||style="text-align:center;"|7–1
|-
|[[1971 Caribbean Series|1971]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]]|| [[Manny Mota]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1972 Caribbean Series|1972]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Leones de Ponce (baseball)|Leones de Ponce]]|| [[Frank Verdi]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1973 Caribbean Series|1973]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (2)|| [[Tommy Lasorda]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1974 Caribbean Series|1974]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (2)|| [[Bobby Wine]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1975 Caribbean Series|1975]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Vaqueros de Bayamón (baseball)|Vaqueros de Bayamón]]|| [[José Pagán]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1976 Caribbean Series|1976]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] & [[Santiago de los Caballeros|Santiago]] ||{{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]|| [[Cananea Reyes]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1977 Caribbean Series|1977]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (3)|| [[Buck Rodgers]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1978 Caribbean Series|1978]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]]|| [[Rene Lachemann]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1979 Caribbean Series|1979]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]] (2)|| [[Willie Horton (baseball)|Willie Horton]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1980 Caribbean Series|1980]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (4)|| [[Del Crandall]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1981 Caribbean Series|1981]]|| colspan="4" style="text-align:center;"|None held
|-
|[[1982 Caribbean Series|1982]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Leones del Caracas]]|| [[Chico Carrasquel]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1983 Caribbean Series|1983]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Lobos de Arecibo]]|| [[Ron Clark (baseball)|Ron Clark]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1984 Caribbean Series|1984]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]]|| [[Rubén Amaro, Sr.|Rubén Amaro]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1985 Caribbean Series|1985]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (5)|| [[Terry Collins]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1986 Caribbean Series|1986]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Maracaibo]]||{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]|| [[Cananea Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1987 Caribbean Series|1987]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (3)|| [[Ramón Avilés]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1988 Caribbean Series|1988]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]|| {{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]]|| [[Phil Regan (baseball)|Phil Regan]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1989 Caribbean Series|1989]]|||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]] (2)|| [[Pete Mackanin]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1990 Caribbean Series|1990]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (2)|| [[Felipe Alou]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1991 Caribbean Series|1991]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (6)|| [[John Roseboro]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1992 Caribbean Series|1992]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]] (2)|| [[Pat Kelly (catcher)|Pat Kelly]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1993 Caribbean Series|1993]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (4)|| [[Mako Oliveras]]||{ style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1994 Caribbean Series|1994]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (7)|| [[Casey Parsons]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1995 Caribbean Series|1995]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI}} [[Senadores de San Juan]]|| [[Luis Meléndez (baseball)|Luis Meléndez]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1996 Caribbean Series|1996]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]]|| [[Francisco Estrada]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1997 Caribbean Series|1997]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]]|| [[Mike Quade]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1998 Caribbean Series|1998]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (2)|| [[Tony Peña]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1999 Caribbean Series|1999]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (8)|| [[Dave Jauss]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[2000 Caribbean Series|2000]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (5)|| [[Mako Oliveras]] (2)||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2001 Caribbean Series|2001]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (3)|| [[Félix Fermín]] || style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2002 in baseball|2002]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]] (2)|| [[Francisco Estrada]] (2) || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2003 Caribbean Series|2003]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (4)|| [[Félix Fermín]] (2)||style="text-align:center;"|6–1
|-
|[[2004 Caribbean Series|2004]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (9)|| [[Manny Acta]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2005 Caribbean Series|2005]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlán]]|| [[Juan José Pacho]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2006 Caribbean Series|2006]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Valencia, Carabobo|Valencia]] and [[Maracay]]||{{flagicon|VEN}} [[Leones del Caracas ]] (2)|| [[Carlos Subero ]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2007 Caribbean Series|2007]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (5)|| [[Félix Fermín]] (3)||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2008 Caribbean Series|2008]]||{{flagicon|DOM}} [[Santiago de los Caballeros|Santiago]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (10)|| [[Héctor de la Cruz]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2009 Caribbean Series|2009]]||{{flagicon|MEX}} [[Mexicali]]||{{flagicon|VEN}} [[Tigres de Aragua]] || [[Buddy Bailey]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2010 Caribbean Series|2010]]||{{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (3)|| [[Ken Oberkfell]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2011 Caribbean Series|2011]]||{{flagicon|PRI}} [[Mayagüez, Puerto Rico|Mayagüez]]||{{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]]|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddie Díaz]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2012 Caribbean Series|2012]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (4)|| [[Ken Oberkfell]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2013 Caribbean Series|2013]] || {{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]] || {{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]] (2)|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddy Díaz]] (2)||style="text-align:center;"|4–3
|-
|[[2014 Caribbean Series|2014]] || {{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]] || {{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]] (2)|| [[Matías Carrillo]]||style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2015 Caribbean Series|2015]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] || {{flagicon|CUB}} [[Pinar del Río (baseball)|Vegueros de Pinar del Río]] || [[Pinar del Río (baseball)#Past and present stars|Alfonso Urquiola]] ||style="text-align:center;"|3–3
|-
|[[2016 Caribbean Series|2016]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlan]] (2)|| [[Juan José Pacho]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2017 Caribbean Series|2017]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]] || {{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (4) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]]||style="text-align:center;"|3−3
|-
|[[2018 Caribbean Series|2018]]||{{flagicon|MEX}} [[Guadalajara]] ||{{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (5) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]] (2)||style="text-align:center;"|4−2
|-
|[[2019 Caribbean Series|2019]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]] ||{{flagicon|PAN}} [[Toros de Herrera]]|| Manuel Rodríguez||style="text-align:center;"|4−1
|-
|[[2020 Caribbean Series|2020]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] ||{{flagicon|DOM}} [[Toros del Este]] || Lino Rivera ||style="text-align:center;"|6−1
|-
|[[2021 Caribbean Series|2021]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (6) || [[Félix Fermín]] (4) ||style="text-align:center;"|7−0
|-
|[[2022 Caribbean Series|2022]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|COL}} [[Caimanes de Barranquilla]]|| José Mosquera || style="text-align:center;" |5−1
|-
|[[2023 Caribbean Series|2023]]||{{flagicon|VEN}} [[Caracas]] and [[La Guaira]] || {{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (11)|| [[Jose Offerman]] || style="text-align:center;" |6−3
|-
|[[2024 Caribbean Series|2024]]
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|{{flagicon|VEN}} [[Tiburones de La Guaira]]
| [[Ozzie Guillén]]
|style="text-align:center;" |7−1
|}
* Selekshon Curacao Suns 2024 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2024/01/29/zeventien-internationals-koninkrijksteam-met-curacao-suns-naar-serie-del-caribe/</ref>
update: Jonathan Schoop; nieuw Jeremi Profar & Roger Bernadina (en.wiki)
* Selekshon Korsou 2023 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2023/01/31/internationals-met-curacaose-kampioen-naar-caribbean-series/</ref>
------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{DEFAULTSORT:Thode, Kiri}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Deporte]]
* 2013:Kiri Thode is in Duitsland wereldkampioen geworden van de Professional Windsurfers Association (PWA) Freestyle Windsurfing. Het is voor het eerst dat een windsurfer uit Bonaire wereldkampioen is geworden van de Freestyle competitie. Het is ook de eerste wereldtitel voor Thode.<ref>Belkis Osepa, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2013/10/09/wereldkampioenen-bonaire-warm-onthaald/ Wereldkampioenen Bonaire warm onthaald], Caribisch netwerk, 9 di oktober 2013</ref>
* 2020? video Children of the Wind ku rumanan Tonky i Taty Frans - dokumentario basa riba e bida di tres mucha homber Boneriano cu a conquista mundo cu nan teknika y trikinan innovativo riba nan plank di windsurf . E pelicula a gana premio na ....
de.wiki: Kiri Thode (geboren 26 februari 1991 in Kralendijk ) is een windsurfer op Bonaire . Hij behoort tot de beste freestylesurfers van de afgelopen jaren en werd in 2013 wereldkampioen in deze discipline .
------------------------------
{{Databox}}
'''Jurswailly (Ailly) Luciano''' (☆ [[25 di mart]] [[1991]] na [[Kòrsou]]) ta un eks-hungadó di "handbal" hulandes-kurasoleño i internashonalista. E tabata hunga den posicion derechista.
== Bida ==
Ailly Luciano a nase na Korsou i te edat di kuater ana tabata biba na Boka Sami. Ku su mayornan el a muda pa [[Hulanda]]. Su promé klup di handball tabata Papendrechtse DES'72. Komo teenager e ta switch pa e klup HV Quintus, hungango den e division di honor hulandes.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref> Desde 2011 e ta milita pa e klup franses Metz Handball den e divishon femenino franses mas haltu. E ta konosi pa su rapides. Huntu ku su klup el a titula kampeon nashonal di Fransia na 2013, 2014, 2016, 2017, 2018 i 2019. Na ana 2013, 2015, 2017 en 2019 e klup ta gana e Kopa di Fransia. Tambe na 2013 ta alkansa e final di e kampeonato oropea pero ta sufri un derota di e klup danes Team Tvis. Holstebro . Na 2021 e ta pone un fin na su karera deportivo pa dedika su mes na su In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro nl wiki:In maart 2016 tijdens het OKT in Metz (Frankrijk) is er een historisch hoogtepunt voor Luciano en het Nederlandse handbal, ze kwalificeerden zich voor het eerst voor de Olympische Spelen. Doordat de wedstrijd om het brons verloren werd van de huidige wereldkampioen Noorwegen (23-36), eindigden ze uiteindelijk op de vierde plaats.
== Selekshon hulandes ==
Debuut Oranje 15 mei 2012 Nederland – Groot-Brittannië 40-15 in Panningen
Komo internashonalista el a forma parti di e selekshon femenino di [[Hulanda]], hasiendo su debut durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. El a partisipa den 55 wega internashonal. Na 2016 el a representa Hulanda na e Weganan olimpiko na [[Rio de Janeiro]].<ref>https://www.ad.nl/dordrecht/papendrechtse-ex-international-ailly-luciano-stopt-met-handbal-eindelijk-tijd-om-te-puberen~a0830d73/ Papendrechtse ex-international Ailly Luciano stopt met handbal: ‘Eindelijk tijd om te puberen’], AD (9 di ougustus 2020)</ref> Ze maakte deel uit van het Nederlandse damesteam dat als vierde eindigde in handbal op de Olympische Zomerspelen van 2016 in Rio de Janeiro , Brazilië .
Handbalster Ailly Luciano heeft besloten haar interlandcarrière te beëindigen en gaat daarom niet mee met het Nederlands damesteam naar het Europees kampioenschap handbal in Zweden. "Ik heb op de Olympische Spelen gestaan, dat vind ik prachtig, maar voor mijn idee zit er niet meer in. Om weer vier jaar te knokken richting de Spelen zie ik niet zitten. Ik vind het goed geweest. Ik wil mijn levensdoelen oppakken."
De 25-jarige speelster uit Papendrecht kwam in augustus met het Nederlands damesteam uit op de Olympische Spelen in Rio de Janeiro en eindigde als vierde. Luciano, die speelt voor het Franse Metz, speelde 56 interlands voor Oranje en scoorde daarin 115 keer.<ref>[https://www.rijnmond.nl/nieuws/148285/handbalster-luciano-beeindigt-interlandcarriere Handbalster Luciano beëindigt interlandcarrière], Rijnmond (4 november 2016)</ref>
== Link eksterno ==
* [[http://history.eurohandball.com/ec/cl/women/2020-21/player/536101/Jurswailly+Luciano Jurswailly Luciano na European Handball Association]]
{{Appendix}}
In 2011 verhuisde de 1,71 meter lange rechtsbuiten naar het Franse eersteklasser Metz Handball , met wie ze in 2013 het kampioenschap en de beker won en de finale van de EHF Cup bereikte , waar ze verloren van de Deense club Team Tvis. Holstebro . Een seizoen later won ze opnieuw het kampioenschap. Ze won ook de Franse beker in 2015, 2017 en 2019 en het Franse kampioenschap in 2016, 2017, 2018 en 2019. In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro .
hunga den posishon derecho
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
Luciano a hasi su debut pa e selekshon hulandes durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. [3]
speelt voor Metz Handbal in de LFH Division 1 Féminine en voorheen het Nederlands dameshandbalteam . Ze nam deel aan het WK handbal dames 2013 in Servië , samen met de rest van het Nederlands elftal. [1] [2]
Luciano na nase na Korsou i a lanta na Boka Sami te edat di kuater ana. dorp Sint Michiel gewoond. Ku su mayornan el a muda pa Hulanda. Aki ta tabata hunga pa e klup HV Quintus.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html
Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref>
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
------------------------
'''Robert (Joy) Hosé''' (☆ [[14 di febrüari]] [[1949]] na - [[23 di òktober]] [[2023]] na [[Willemstad]] ) tabata un hungadó di pinpòn di [[Kòrsou]] di fama legendario. E tabata kampeon di Kòrsou di 1966 te 1972 i a optené varios título na Antia i internashonalmente, entre otro na 1971 kampeon latinoamerikano na [[Paraguai|Paraguay]].
== Biografia ==
Joy Hosé a nase na Kòrsou den e famia Hosé-Pimentel. E tin un ruman muhé i dos ruman hòmber. Su ruman mayó [[Humphrey Hosé|Humphrey]] tabata aktivo komo tenista profeshonal i su omo [[Iyo Pimentel]] tambe tabata tenista internashonal.
---------------
* Tim e Reino
=== Kampeonato Oropeo ===
{| class="wikitable" style=text-align:center
! Edishon
| 1954 || 1955 || 1956 || 1957 || 1958 || 1960 || 1962 || 1964 || 1965 || 1967 || 1969 || 1971 || 1973 || 1975 || 1977 || 1979 || 1981
|1983
|-
! Resultado
| * || * || {{oro}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || * || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{zilver}} || {{zilver}} || {{zilver}} ||{{goud}}
|{{zilver}}
|-
|
|-
! Edishon
| 1985 || 1987 || 1989 || 1991 || 1993 || 1995 || 1997 || 1999 || 2001 || 2003 ||[[EK Honkbal 2005|2005]]||[[EK Honkbal 2007|2007]]||[[EK Honkbal 2010|2010]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2012|2012]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2014|2014]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2016]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2019]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2021]]
|-
! Prestatie
|{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}
|-
|
|-
! Editie
| [[Europees kampioenschap honkbal 2023|2023]]
|-
! Prestatie
| {{brons}}
|}
: * <small>In 1954, 1955 en 1967 geen deelname.</small>
=== Kopa Interkontinental ===
{| class="wikitable"
! Editie
| 1983 || 1999 || 2002 || 2006 || [[Intercontinental Cup honkbal 2010|2010]]
|-
! Prestatie
| 4e || 8e || 8e || {{zilver}} || {{zilver}}
|}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Pabao Little League''' ta un ekipo di beisbol hubenil (10-12 ana) di Korsou ku a titula kampeon di karibe na .. okashon i tabata kampeon mundial na 2004. E ta forma parti di
e Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.
Winning the Caribbean Region Championship and making its 11th trip to Williamsport for the 2023 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presented by T-Mobile, is Pabao Little League (Willemstad, Curaçao) thanks to a 6-0 victory over the Dominican Republic in the championship game.
With its victory, Pabao LL will be returning to the LLBWS with the country’s 15th overall appearance in hopes to defend its International Championship title earned in 2022. Since the country’s first tournament appearance in 1980, Curaçao has maintained a winning record, 46-25, with a World Series championship in 2004 and three runner-up finishes in 2005, 2019, and 2022.
Pabao LL finished the Caribbean Region tournament with an unblemished 6-0 record, outscoring its opponents, 47-4, with four shutout performances.
With the first-round matchups of the 2023 LLBWS announced on June 6, Pabao LL will play Australia, represented by Hills Little League, in Game 5 on Thursday, Aug. 17 at 1 p.m. ET at Volunteer Stadium.
The 2023 Little League Baseball World Series, Presented by T-Mobile, is set to take place August 16-27. More information about the 2023 Little League World Series tournaments, including full schedules and downloadable brackets, can be found at LittleLeague.org/WorldSeries.
WILLEMSTAD- Djaweps , 10 di ougùstùs 2023 den oranan di mèrdia, e selekshon di Little League Liga Pabou kampion di Karibe a biaha pa Williamsport (USA), pa partisipá den e Kampionato Mundial di Beisbòl Little League. E kampionato Mundial di hóbennan di 11 i 12 aña lo start dia 16 i lo terminá dia 27 di ougùstùs 2023.
RBC Royal Bank, representá pa Sharier Dorand manera ta e kaso ku tur selekshon, tabata presente pa duna e selekshon sostén i deseá e delegashon éksito. E sigiente hungadónan ta forma parti di e selekshon.
{{Appendix}}
---------------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Dudley Guniberto Josefa''' (☆ [[1958]]) ta un [[karate]]ka di [[Kòrsou]]. Deportista – Dirigente Tékniko. a nasé na aña 1958. Dudley na aña 1967 kuminsá práktika deporte di yudo ku su 9 aña serka ..
== Bida i karera ==
.. a lanta na Kòrsou.
== Medaya ==
* 1987: [[Image:Med 2.png|Plata]] - Kampeonato hulandes
{{Appendix}}
{{Commonscat|Didi Gregorius}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64548365|titulo=Didi Gregorius}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://web.archive.org/web/20111005161849/http://www.honkbalsite.com/nederlandsteam/marieksongregorius.html Profil riba Honkbalsite]
* [https://www.baseball-reference.com/minors/player.cgi?id=gregor003mar Statistik Didi Gregorius]
}}
{{DEFAULTSORT:Gregorius, Didi}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
[[Category:Hulanda]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Sherry Sophia Veronica Howell''' (☆ [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un atleta kurasoleño.
Sherry Howell - Eckerd College, Softball and Volleyball
Howell played four years of softball and volleyball for Eckerd College from 1990 to 1993. She graduated in 1993 with a double major of Business Management and Psychology. The native of Curacao, Neth. Antilles, was a pitcher, a shortstop and centerfielder. She was a four-time All-America in softball, was named to the South Region team four times and the All-SSC team four times. Howell won or shared player-of-the-year honors twice in the conference and concluded her athletic career by being selected the SSC female athlete-of-the-year for the 1992-93 season. Howell holds the NCAA, Division II career batting average in softball at .524, is third in career slugging average at .921, 13th in home runs with 29 and second in single season highest batting average at 629. She led the nation in hitting as a senior and also doubles percentage. Howell led the conference in batting average four different years. In 1999, she represented her country in the World Games in Japan. Howell, who is fluent in six languages, was named All-Conference in volleyball two of the four years she played.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Howell, Sherry}}
[[Category:Hende]]
---------------
{{Commonscat|Josh Palacios}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1131860420|titulo=Josh Palacios}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Palacios, Josh}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
-------------------------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] di 1958 te 2010 na wega y torneonan internacional. E tabata kai bou di [[Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie|NAVU]], ku tabata konsisti di [[Kòrsou]] i [[Boneiru]] despues ku [[Aruba]] a separa na 1986.
en.wiki:The Netherlands Antilles national football team (Dutch, "Nederlands-Antilliaans voetbalelftal"; Papiamentu, "Selekshon Antiano di futbòl") was the national team of the former Netherlands Antilles from 1958 to 2010. It was controlled by the Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie. The NAVU consisted of Curaçao and Bonaire. Aruba split in 1986 and has its own team.
The Netherlands Antilles team never qualified for the FIFA World Cup. The country managed to come third in the CONCACAF championships of 1963 and 1969; during the 1963 tournament they were unofficial football world champions for four days after beating Mexico and before losing to Costa Rica.[1]
== Reforma di Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues [[Boneiru]] a bira miembro interino di CFU i [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Mira tambe ==
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Antias Hulandes]]
-------------
The '''Curaçao national football team''' ({{lang-nl|Curaçaos voetbalelftal}}; [[Papiamento language|Papiamentu]]: ''Selekshon di Futbòl Kòrsou'') represents [[Curaçao]] in [[FIFA|International]] [[association football|football]] and is controlled by the [[Curaçao Football Federation]] (Federashon Futbòl Kòrsou; FFK).<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| url-status = dead| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Following a constitutional change that allowed its predecessor, the [[Curaçao and Dependencies|Colony of Curaçao and Dependencies]] to become a unified [[constituent state|constituent country]] consisting of several island territories as the [[Netherlands Antilles]] and its dissolution in 2010, Curaçao has played under a new constitutional status as a separate constituent country since 2011.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=Gg1hDgAAQBAJ&pg=PA121 |title=Football and the Boundaries of History: Critical Studies in Soccer |editor=Elsey, Brenda |editor2=Pugliese, Stanislao G. |year=2017 |page=121 |isbn=9781349950065 |publisher= Springer |access-date=25 June 2019}}</ref>
Both FIFA and CONCACAF recognize the Curaçao national team to be the direct and sole successor of the dependant [[Territory of Curaçao national football team|Curaçao (1921–1958)]] and the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles national football]] teams.<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao] at [[FIFA]] official website</ref><ref>[https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curaçao] at [[CONCACAF]] official website</ref><ref>[https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html] at [[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|RSSSF]]</ref>
==History==
{{Further|Territory of Curaçao national football team|Netherlands Antilles national football team}}
The first national football team to bear the name Curaçao was the [[Territory of Curaçao national football team]], which made its debut in 1924 in an away match against neighboring [[Aruba national football team|Aruba]], a match which the Territory of Curaçao won four to nil.
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Seleccion nacional di futbol di Aruba''' ta e ekipo di [[futbol]] cu ta representa [[Aruba]] na wega y torneonan internacional, manera na e weganan di cualificacion pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] y den Copa Caribe. Tur tramite pa e seleccion ta bou encargo di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]], funda na 1932 y afilia na [[Union Futbol di Caribe|CFU]], [[CONCACAF]] y [[FIFA]] desde 1988.
The '''Aruba national football team''' ([[Dutch language|Dutch]]: Arubaans voetbalelftal; [[Papiamento language|Papiamento]]: Seleccion Arubano di futbol) is the national team of [[Aruba]], it was founded in 1932 and is affiliated with the Caribbean Football Union (CFU), CONCACAF and [[FIFA]] (since 1988) and is controlled by the [[Aruba Football Federation|Arubaanse Voetbal Bond]].
==History==
Between 1924 and 1933, Aruba only played against [[Curaçao national football team|Curaçao]], although these matches are not considered official.<ref>{{cite web |last1=Courtney |first1=Barrie |title=Aruba - List of International Matches |url=https://www.rsssf.org/tablesa/aruba-intres.html |website=RSSSF}}</ref> Aruba participated in its first tournament at the [[1955 CCCF Championship]], where they finished in 5th place. In 1958, Aruba became part of the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles]] until their secession in 1986.
Following its split from the Netherlands Antilles, the [[Aruba Football Federation]] was affiliated in 1988 with [[CONCACAF]] and [[FIFA]]. Aruba entered qualifying for the [[1989 Caribbean Cup]], and in its first group match it suffered the worst defeat in its history, at the hands of [[Trinidad and Tobago national football team|Trinidad and Tobago]], which crushed them 11–0. They played their first World Cup qualifying match against the [[Dominican Republic national football team|Dominican Republic]] as part of the [[1998 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|1998 World Cup qualifying]]. Aruba has participated in all the qualifying tournaments for the World Cup since, without being able to get past the first qualifying round.
Aruba has also yet to qualify for the [[Caribbean Cup]]. However, they showed some progress in the preliminary round of the [[2014 Caribbean Cup]] by getting two wins against [[Turks and Caicos national football team|Turks and Caicos]] (1–0) and [[British Virgin Islands national football team|British Virgin Islands]] (7–0), the latter being the biggest victory in its history. These results allowed them to reach 120th place in the FIFA World Ranking for the month of June 2014, their best ranking to date. Following these victories, Aruba lost 2–0 against [[French Guiana national football team|French Guiana]] and were eliminated.
Aruba began their [[2018 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|2018 World Cup qualification]] in the second round against [[Barbados national football team|Barbados]], losing 2–0 at home and 1–0 away, however FIFA ruled that Barbados had fielded an ineligible player, giving Aruba a 3–0 second leg victory and advancing them to the third round. Despite that, in the next round they were defeated again, this time by [[Saint Vincent and the Grenadines national football team|Saint Vincent and the Grenadines]] who won 3–2 on aggregate. Aruba failed to progress in the [[2022 FIFA World Cup qualification – CONCACAF First Round|2022 World Cup qualifiers]], finishing 4th in the first round.
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Aruba]]
E selekshon di Boneiru a kuminsa komo tim nashonal despues ku e tim antiano a keda disolbé na òktober 2010. E ta partisipa tur aña den e Torneo ABCS, kual na 2011 e ta gana sorpresivamente derotando Aruba 4-3 durante e tanda di penalty despues di un empate di 2:2 den final.[4]
-------------------------------------
'''Selekshon nashonal di futbòl di Sürnam''' ta e tim di [[futbol|futbòlista]] ku ta representa [[Sürnam]]. E ta kai bou di .........., ku ta miembro di [[Caribbean Football Union|CFU]] i miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Historia ==
E selekshon di Sürnam a kuminsa komo tim nashonal
==== Torneo ABCS ====
{| class="wikitable collapsible" width=50% style="text-align: center;font-size:90%;"
!colspan=8|Boneiru den torneo ABCS
|-
!width=45%|Aña
!width=25%|Lugá
!width=8%|W
!width=8%|G
!width=8%|E
!width=8%|P
!width=8%|GF
!width=8%|GC
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2010||di kuater ||2||0||1||1||5||7
|- bgcolor=gold
|{{SUR}} 2011||'''kampeón'''||2||1||1||0||5||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{ABW}} 2012||di kuater ||2||0||0||2||2||17
|- bgcolor=#cc9966
|{{CUW}} 2013||di tres ||2||1||0||1||2||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{SUR}} 2015||di kuater ||2||0||0||2||1||7
|- bgcolor=silver
|{{CUW}} 2021||supkampeón||2||1||0||1||4||4
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2022||di kuater ||2|| ?|| 0 || ? || 1 || 5
|-
!'''Total'''||'''6/6'''||14||3||2||7||20||46
|}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =148545934|titulo=Selección de fútbol de Bonaire}}
{{References}}
}}
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Surnam]]
Na de staatkundige hervormingen binnen het Koninkrijk der Nederlanden van 10 oktober 2010 en na afronding van het kwalificatietoernooi van de Caribbean Cup 2010 ging het Nederlands-Antilliaans voetbalelftal over in het Curaçaos voetbalelftal. Bonaire werd een paar jaar later voorlopig lid van de Caraïbische Voetbalunie CFU en op 19 april 2012 geassocieerd lid van de CONCACAF, en kan daarom in de toekomst inschrijven voor de Caribbean Cup.
Het Bonairiaans voetbalelftal is een team van voetballers dat Bonaire vertegenwoordigt. Bonaire is niet aangesloten bij de FIFA en kan daarom niet deelnemen aan het wereldkampioenschap. Bonaire doet jaarlijks mee aan het ABCS-toernooi, dat het in 2011 verrassend won.
The '''Bonaire national football team''' ({{lang-nl|Bonairiaans voetbalelftal}}; {{lang-pap|Selekshon Bonerianu di futbòl}}) is the national football team of the [[Caribbean]] island of [[Bonaire]], a [[Public body (Netherlands)|public body]] of the [[Netherlands]]. It is under the control of the [[Bonaire Football Federation]]. It became a member of the [[Caribbean Football Union|CFU]] and an associate member of CONCACAF on 19 April 2013.<ref name="CFU Facebook">{{cite web|title=CFU Facebook|url=https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|publisher=Caribbean Football Union|access-date=13 June 2014|archive-date=7 December 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191207213742/https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|url-status=live}}</ref><ref name="Congress takes key step in transparency">{{cite web|title=Congress takes key step in transparency|url=http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0,,12813~3150654,00.html|publisher=CONCAF|access-date=20 April 2013|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20130423234254/http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0%2C%2C12813~3150654%2C00.html|archive-date=23 April 2013}}</ref><ref name="Member Associations: Bonaire">{{cite web|title=Member Associations: Bonaire|url=http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|publisher=Caribbean Football Union|access-date=22 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029193820/http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|archive-date=29 October 2013|url-status=dead}}</ref> after which it became a full CONCACAF member on 10 June 2014<ref name="Ordinary Congress finalized">{{cite web|title=Ordinary Congress finalized|url=http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|publisher=CONCACAF.com|access-date=10 June 2014|date=10 June 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140612210312/http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|archive-date=2014-06-12|url-status=dead}}</ref> The team can participate in the [[CONCACAF Gold Cup]] and [[Caribbean Cup]] because of their membership in the confederation and sub-confederation.<ref name="Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership">{{cite web|title=Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership|date=20 April 2013|url=http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|publisher=Non-FIFA football|access-date=22 April 2013|archive-date=29 October 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029203911/http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|url-status=live}}</ref> However, Bonaire is not a member of [[FIFA]] and therefore can not compete in the [[FIFA World Cup]] or other FIFA events.<ref name="Sport en spel">{{cite web|title=Sport en spel|url=http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|publisher=beautiful-bonaire.nl|access-date=22 October 2014|language=nl|archive-date=22 October 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141022212953/http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|url-status=live}}</ref><ref name="What is CONCACAF?">{{cite web|title=What is CONCACAF?|url=http://www.concacaf.com/page/History|publisher=CONCACAF|access-date=21 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130406031852/http://www.concacaf.com/page/History|archive-date=2013-04-06|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =61824225|titulo=Miguel Pourier}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Pourier, Miguel}}
[[:Category:Antias Hulandes]]
[[:Category:Hende]]
-----------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] na wega y torneonan internacional, manera na .......
== Reforma Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl ]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues Boneiru a bira miembro interino di CFU i desde 19 di aprel [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]], i den futuro por inskribí pa [[Kopa di Oro]].
{{Appendix}}
[[:Category:Beisbol]]
[[:Category:Kòrsou]]
ta kambio na selekshon nashonal di KorsouOorspronkelijk heette het "Honkbal Nederlandse Antillen Nationaal Team", maar op 10 oktober 2010 werd de Nederlandse Antillen als regering ontmanteld (details zijn " Nederlandse Antillen "), de naam van het nationale team werd ook gewijzigd in "Curaçao Nationaal Team ".
en.wiki" The '''Netherlands Antilles national baseball team''' was a national team of the [[Netherlands Antilles]] and was controlled by the Netherlands Antillean Baseball Federation. It represented the former nation in senior-level men's international competition.
The Netherlands Antilles team was distinct from the [[Netherlands national baseball team]].
The Netherlands Antilles were represented in twelve [[Baseball World Cup]]s. Their highest finish was 7th place.<ref name="bjarkman worldcup">[[#refBjarkman|Bjarkman 2005]], pp.416–39</ref>
--------
'''Seleccion nacional di baseball di Aruba''' ta e team di [[Beisbòl|baseball]] cu ta representa Aruba na wega y torneonan internacional, manera na [[Weganan Panamericano]].
{{America baseball teams}}
{{National sports teams of Aruba}}
-----------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
== Historisch overzicht ==
{| class="wikitable sortable"
! WK-jaar
! Gastland(en)
! Aantal deelnemers
! Wereldkampioen
! Uitslag van de finale
! 2e plaats
! 3e plaats
! 4e plaats
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1930|1930]]'''
| {{UY}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URU}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1930|4 – 2]]
| {{ARG}}
| {{USA}}
| {{YUG}}
|-
| '''1934''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1934 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ITA}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1934|2 – 1 <small>n.v.</small>]]
| {{TCHf}}
| {{GER-1935f}}
| {{AUTf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1938|1938]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1938 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FRA}}
| style="text-align: center;" | 15
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1938|4 – 2]]
| {{HUN}}
| {{BRA}}
| {{SWE}}
|-
| '''1942'''
| colspan="7" | ''Kansela pa motibu di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]''
|-style="background: #D0E6FF;"
|-
| '''1946'''
| colspan="7" | ''Afgelast vanwege de Tweede Wereldoorlog''
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1950|1950]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1950 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR-1889}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URUf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1950|2 - 1]]
| {{BRA}}
| {{SWE}}
| {{ESP}}
|-
| '''1954''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1954 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CH}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1954|3 – 2]]
| {{HUN-1949f}}
| {{AUTf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1958|1958]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1958 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{SE}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1889f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1958|5 – 2]]
| {{SWEf}}
| {{FRAf}}
| {{FRGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1962|1962]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1962 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CL}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1962|3 – 1]]
| {{TCHf}}
| {{CHIf}}
| {{YUGf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1966|1966]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1966 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{EN}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ENGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1966|4 – 2 <small>n.v. </small>]]
| {{FRGf}}
| {{PORf}}
| {{URS-1955f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1970|1970]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1970 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1968f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1970|4 – 1]]
| {{ITAf}}
| {{FRGf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1974|1974]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1974 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE-1949-WD}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1974|2 – 1]]
| {{NEDf}}
| {{POLf}}
| {{BRA-1968f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1978|1978]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1978 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{AR}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1978|3 – 1 <small>n.v. </small>]]
| {{NEDf}}
| {{BRA-1968f}}
| {{ITAf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1982|1982]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1982 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ES}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1982|3 – 1]]
| {{FRGf}}
| {{POLf}}
| {{FRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1986|1986]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1986 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1986|3 – 2]]
| {{FRGf}}
| {{FRAf}}
| {{BELf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1990|1990]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1990 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{IT}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1990|1 – 0]]
| {{ARGf}}
| {{ITAf}}
| {{ENGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1994|1994]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1994 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{US}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1994|0 – 0 <small>n.v. (P: 3-2)</small>]]
| {{ITAf}}
| {{SWEf}}
| {{BULf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1998|1998]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1998 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1998|3 – 0]]
| {{BRAf}}
| {{CROf}}
| {{NEDf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2002|2002]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2002 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{KR}}<br />{{JP}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2002|2 – 0]]
| {{GERf}}
| {{TURf}}
| {{KORf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2006|2006]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2006 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2006|1 – 1 <small>n.v. (P: 5-3)</small>]]
| {{FRAf}}
| {{GERf}}
| {{PORf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2010|2010]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2010 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ZA}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ESPf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2010|1 – 0 <small>n.v.</small>]]
| {{NEDf}}
| {{GERf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2014|2014]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2014 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{GERf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2014|1 – 0 <small>n.v. </small>]]
| {{ARGf}}
| {{NEDf}}
| {{BRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2018|2018]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2018 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{RU}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2018|4 – 2]]
| {{CROf}}
| {{BELf}}
| {{ENGf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2022|2022]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2022 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{QA}}
| style="text-align: center;" | 32
|
|
|
|
|
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2026|2026]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2026 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CA}}<br />{{MX}}<br />{{VS}}
| style="text-align: center;" | 48
|
|
|
|
|
|}
----------------
dx8yhvdy2m469p5fn9z61x9f952puxq
193754
193753
2026-06-14T12:40:40Z
Caribiana
8320
193754
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024 e nòmber "Blue Wave" a wòrdu menshoná den korant [[Antilliaans Dagblad]] komo un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026.<ref name=:"0"/> E ekspresion aki probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> "Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, pero tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé tambe komo “Los Azules” i “De Blauwen”.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátikada di futbòl, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den Reino Hulandes ku un poblashon relativamente chikí (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
For di e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su potensial kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente rondanan, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera Jamaica i Trinidad & Tobago. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra [[Jamaica]], a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B den e kualifikashon.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio a karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref>
Un faktor oportuno úniko tabata ku a paisnan Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
Kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Agravante ta ku Kòrsou ta e pais mas chikitu pa logra kualifikashon den historia di Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> hecho ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta skòmel entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 su ranking tabata nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref> Histórikamente, su ranking mas altu tabata na yüli 2017 ku posishon nr. 68.
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haya formashon deportivo na Hulanda i ta biba pafor di Kòrsou unda nan ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití hungadónan pa representá un pais si nan tin konekshon familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes, ku un solo nashonalidad hulandes, ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat importante di hungadó di e selekshon tabata aktivo den liganan hulandes manera Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel relativamente altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]], kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e proseso di kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta duna un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá tantu na Kòrsou komo den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat ku raisnan di Kòrsou ta relativamente grandi (± 144.814 persona).<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su komunidatnan den eksterior.
Kalkulashonnan ta indiká ku miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial, reflehando e alkanse (internashonal) di e movementu.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashconá ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den e sentro di [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, ku un kombinashon di deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/>
E aktividatnan aki a forma parti di un esfuerso mas amplio pa integrá e partisipashon deportivo ku promoshon kultural i ekonómiko.
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo. Esaki ta inkluí músika, arte visual, kontenido digital i merkansia promoshonal.
Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Entre otro, e artista [[Jeon]] a lansa e kansion “Mama Wa (The Blue Wave)”, ku ta reflehá e orguyo kolektivo rondó di e logro deportivo. Ademas, diferente produkto manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular. Institushonnan manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] a kontribuí tambe, por ehèmpel ku emision di moneda konmemorativo pa marka e kualifikashon históriko.
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analista i observadónan a interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E fenómeno ta mustra kon deporte por sirbi komo un medio pa unifiká diferente grupo den sosiedat i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
Ademas, e movementu a kontribuí na visibilidat internashonal di Kòrsou, i por wòrdu interpretá komo un forma di "nation branding", unda e imagen di e pais ta wòrdu fortalesé riba un plataforma global.<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[:Kategoria:Futbol na Kòrsou]]
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
-----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E beinam aki a bira popular durante e weganan eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], ora e selekshon a logra kualifiká pa promé bes den su historia pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Dor di su impakto “Blue Wave” ta referí no únikamente na e tim, sino tambe na un fenómeno sosial i kultural, simbolisando un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal rondó di e preparashon pa i partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial di FIFA 2026, organisá na Merka, Canada i México.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref> Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Nòmber ==
Blue Wave por ta un nòmber ku e bini di e fanatikada komo e nòmber di kariño di nos selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> E ekspreshon ta un referensia na e laman ku ta rondoná e pais insular Kòrsou.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé varios nomber alternativo manera ''Los Azules'' i ''De Blauwen'', ku ta referí na e koló blou tradishonal di e selekshon. Na mes momentu, e nòmber Blue Wave tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento di entusiasmo popular i unidat nashonal.
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momento históriko. Durante e proseso aki, “Blue Wave” a bira un lema unifikante ku reflehá e entusiasmo kresiente rondó di e ekipo.
Den uso komun, e término ta wòrdu empleá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan pa deskribí e movementu di sosten rondó di e selekshon nashonal di Kòrsou.
Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
Esei ta e nòmber pa ‘The Blue Wave’, e movementu ku a wòrdu poné den moveshon – inkluyendo e nombramentu di Advocaat na kuminsamentu di e aña aki – ku e meta prinsipal di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA 2026. E selekshon nashonal maskulino di Kòrsou nunka promé no a partisipá den un Kopa di Mundu. Yega na e Kopa di Oro ta un promé paso importante pa logra e meta ei.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
== Konteksto deportivo ==
[[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|right|120px|Logo Guinness World Records]]
Kòrsou, un pais outónomo denter di [[Reino Hulandes]] ku un poblashon di 158.006 habitante (1 di yanüari 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie di 444 km², ta e pais mas chikí ku a logra kualifiká pa un Kopa Mundial di FIFA te ku 2026.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Guinness Book of Records a rekonosé e hecho aki dia 14 di yüni 2026, ora di e partido Korsou kontra di Alemania na Houston.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Kòrsou a bira miembro di FIFA na 2011 i su selekshon nashonal a demostra progreso konstante den añanan siguiente.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> E ekipo a gana atenshon regional despues di su prestashon na CONCACAF Gold Cup 2019, unda e a yega e kuarto final.
Kòrsou a gana atenshon internashonal den kompetensianan manera [[Kopa Oro di CONCACAF]], unda e a logra yega e buelta di kuarto final (2019), mustrando su kapasidat kompetitivo den region.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou a yega na un posishon entre e top 80–90 di mundu (variabel segun aña), loke ta konsiderá un logro importante pa un pais di su grandura. Despues di e wega amistoso kontra Eskosia dia 30 di mei 2026 e ranking di Kòrsou ta nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E ekipo===
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momentu históriko di eksito ku ta relashoná na algu faktor. E selekshon ta konsistí kasi kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda ku a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbòl di Hulanda i tur ta biba pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan na Oropa, Merka i Asia. Entre e 26 hungadó solamente uno, [[Tahith Chong]], a nase na [[Willemstad]], pero a drenta e akademia di Feyenoord na Hulanda for di un edat hòben.<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Den temporada 2025/26, ocho hungadó selektá a hunga den Eredivisie, e liga mas altu na Hulanda, i kuater den Eerste Divisie. Dos hungadó a representá Hulanda anteriormente den se selekshon senior.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
Te ku 2023, sifranan di CBS Hulanda a mustra 144.814 persona di orígen di Kòrsou ta biba na Hulanda.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref> E uso di hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA i a kontribuí signifikativamente na nivel kompetitivo di e tim. Futbolistanan hulandes ku raisnan di Kòrsou ta permiti pa hunga pa Kòrsou pasobra nan tin nashonalidat hulandes.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref> Di akuerdo ku e regulashon di FIFA, hungadónan por hunga pa un pais na kua nan ta konektá pa medio di nan mayor òf welonan. Komo ku Kòrsou ta un pais outónomo dentro di Reino Hulandes, e hungadónan aki mesora ta kumpli ku e eksigencia di nashonalidat pa e selekshon nashonal.
Otro faktor tabata e oportunidat úniko ku a surgi ora Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]] (78), kende a asumí e posishon aki na 2024, a hunga un papel importante den e kualifikashon. Bou di su liderazgo Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan di FIFA, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Debí ku residente di Karibe Hulandes tin nashonalidat hulandes, hungadónan ku raisnan di Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Un situashon komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Gales ta hunga pa Inglatera.
Ku partisipashon di Kòrsou, Advocaat a bira un di e entrenadónan mas eksperensiá den historia di Kopa Mundial komo el a yega di partisipa tantu ku Hulanda (Kopa Mundial 1994 na Merka) komo ku [[Surkorea]] (Kopa Mundial 2006 na Alemania). El a selekta un tim final pa Kopa Mundial sin kambio.??
===Eliminatorio ===
Riba vèlt, Blue Wave ta un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].
Den e fase di apertura di e eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou tabatin un recort di 100% den su grupo, despues di a derotá [[Sint Lucia|St. Lucia]], Aruba, Barbados y mas notablemente Haiti ku 5-1. Den e di tres buelta e nashonnan mas establesé, Jamaica i Trinidad & Tobago, a para den nan kaminda den un grupo ku tambe tabata inkluí Bermuda. Kenji Gorré a skor den e viktoria krusial di 2-0 kontra Jamaica dia 10 di òktober 2025 na kas i Bermuda a wòrdu derotá 7-0 dia 13 di novèmber 2025.<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref>
Ku forsa nan a logra pasa dia 18 di november 2025 ku Gorre remplasando Dick Advocaat komo coach, ounke tabatin nervio ora Jamaica a haña un penalti den tempu di leshon ku a wòrdu anula despues di un konsulta di video ku asistente di rèfri. Kòrsou a terminá den top di grupo B di e kampaña di kualifikashon.<ref name=:"2"/>
== Enbolbimentu di komunidat ==
Durante e preparashon pa Kopa Mundial desde november 2025, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda. Esakinan a inkluí evento di fanátikonan di Blue Wave, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.
Diáspora i alkanse internashonal
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wordu organisá na diferente pais, kontribuyendo na un oumento di visibilidat global.
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wòrdu organisá na diferente pais, inkluyendo den Oropa i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].
E partisipashon den e Mundial a kontribuí na un oumento di visibilidat global di Kòrsou i a fortalesé konekshonnan entre Kòrsou i su diáspora, inkluyendo traves di turismo i atenshon mediátiko.
Esakinan a pone enfasis riba e interkonekshon entre [[deporte]], [[kultura]] i [[turismo]].
E partisipashon públiko a krese visiblemente, i e evento a kontribuí na fortalesementu di un sentido di unidad nashonal. Kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko for di Korsou lo ta presente na Houston pa e partido di apertura kontra Alemania. Alrededor di tres kuart di e kantidat ei ta wòrdu sperá pa e otro weganan di grupo.<ref name="Guardian"/>
=== Evento i festivalnan ===
E fenómeno “Blue Wave” a resultá den un programa di evento kultural organisá manera festival i selebrashonnan públiko den sentro históriko di [[Willemstad]]. E aktividatnan aki a kombiná deporte, músika i turismo.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref>
Aktualmente eventonan grandi di Blue Wave ta tumando lugá na Willemstad, i e sentronan di siudat di Punda i Otrobanda ta kompletamente dekorá den un ambiente di Kopa di Mundu.
===Produkshon kreativo===
E movimiento a inspirá produkshon kreativo manera músika, arte visual i kontenido digital. Plataformanan sosial a hunga un papel importante den su difushon, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Kòrsou a klasifiká, e artista musikal [[aruba]]no [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'' (The Blue Wave), un kansion dediká na e Blue Wave, e nomber di kariño di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná.
Tur selekshon nashonal tin un himno. Pa Korsou, e banda di zonido ei ta “Bluewave,” un kantika komo himno nashonal pa e selekshon, ku ta komposita i kanta pa e artista musikal arubano Jeon, den ritmo [[kompa]] i produsí pa Steve Andreas. El a kuminsá komo un petishon simpel. El a krese bira un gritu di reunion. Ku tempu, el a yuda kombertí “Bluewave” den un apodo ku e sostenedónan ta usa pa e selekshon nashonal mes.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Merkansia manera bandera i otro material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.
Centrale Bank van Curacao en Sint Maarten (CBCS) ta lansa dos moneda commemorativo special pa honra clasificacion historico di seleccion di futbol di Curacao pa Mundial di Futbol. Ta trata di un moneda di plata di cinco florin y un moneda di cincuenta cent.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
Merkansia manera bandera i paña den koló nashonal a bira símbolonan visibel di sosten.
Un kompania produktor a reporta un demanda fuerte pa bandera di Kòrsou ademas di produktonan promoshonal relashona cu Kopa Mundial, inKluyendo e programashon di e weganan, sticker pa bentana, banner y borchinan pa pone banda di kaminda.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref>
Komo identidat nobo e selekshon a haña un uniform nobo pa weganan na kas: e kamisa ta kompletamente den blou dediká na Blue Wave. E blou profundo ta simbolisá Laman Karibe, e energia di e isla, i e unidat di tur sostenedó di Kòrsou rònt mundu.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
== Nifikashon sosial i polítiko ==
“Blue Wave” a wòrdu interpretá komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union i orguyo kolektivo.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un forma di fortalecé visibilidat internashonal i imagen di Kòrsou.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un medio pa reforsá identidat nashonal (''nation branding'') i visibilidat internashonal.
Figuranan públiko i lídernan polítiko a deskribí “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union, ekspresá den lema manera “un isla, un soño”.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di con un logro deportivo por generá un movimiento sosial i kultural mas amplio.
Su impakto inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término a keda komo un símbolo di e periodo di orguyo kolektivo ligá na e Mundial 2026.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta ser konsiderá komo un ehèmpel kon un evento deportivo internashonal por generá un movementu kultural i sosial mas amplio.
Su impakto ta inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre kurasoleñonan riba e isla i den diáspora
E término a keda wordu usa komo un símbolo di e periodo di mobilidat i orguyo kolektivo ligá na e partisipashon di Kòrsou den e Kopa Mundial 2026.
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
---------------
Op het veld is de Blue Wave een afspiegeling van Curaçao: expressief, zelfverzekerd en met een natuurlijk gevoel voor ritme, een mix van Caribische creativiteit en Europese structuur. Onder de hoede van de nieuwe hoofdcoach Fred Rutten (een van de meest gerespecteerde voetbalmanagers van Nederland met ervaring bij PSV Eindhoven, FC Twente, Shalke 04, Feyenoord en Anderlecht), zet het elftal de opmars voort die het de WK-kwalificatie heeft opgeleverd.
De Blue Wave staat voor een gevoel van trots en saamhorigheid dat gedeeld wordt door iedereen die Curaçao hoog in het vaandel heeft en reikt tot ver buiten het eiland, waaronder tot de Curaçaose gemeenschappen in het Caribische gebied, Europa, Noord-Amerika, Latijns-Amerika en daarbuiten.
------
grokipedia Juninho Bacuna: Despite their Dutch birthplace, the family's Curaçaoan roots influenced Bacuna's decision to represent the island nation internationally, following Leandro's precedent in prioritizing heritage over birthplace eligibility for the Netherlands senior team.[49] This background underscores a pattern among Curaçaoan-Dutch families, where migration for economic opportunities in the Netherlands often preserves cultural and athletic connections to the Caribbean.[49]
-------
Dick Advocaat, E pelotero di 78 aña, cu lo bira e tecnico mas bieu den historia di Mundial den su di tres torneo final despues di 1994 y 2006 (Hulanda y Sur Korea), ya pa hopi tempo a lanta un spirito atacante den su hungadornan.
---------------
Curaçao: The Blue Wave
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
----
[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curacao Chronicle (10 di yüni 2026)
Het nieuwe Curaçao thuistenue: blauw als identiteit
Het nieuwe thuisshirt staat volledig in het teken van de iconische bijnaam The Blue Wave. Het diepe blauw symboliseert de Caribische zee, de energie van het eiland en de verbondenheid van alle Curaçao-supporters wereldwijd.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
Waar het uitshirt eerder al wereldwijd opviel dankzij de kleurrijke inspiratie uit Willemstad, zet het thuistenue juist de klassieke Curaçao-kleur centraal: blauw.
--------
== Links eksterno ==
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (jingle Blue Wave of Mama Wak sung by [[Jeon]])
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
----------
* vorige versie
ta un alias informal pa e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] i un término ku ta wòrdu usá pa deskribí e ola mas amplio di sosten públiko i aktividat kultural rondó di e partisipashon di e selekshon den e Kopa Mundial di FIFA 2026.
The Blue Wave is de populaire bijnaam voor het nationale voetbalelftal van Curaçao. De term staat symbool voor de historische en succesvolle opmars van het team en de nationale trots en eenheid op het eiland.
== Nomber ==
E expresion “Ola Blauw” ta referi na e color blauw tradicional di e seleccion di Curaçao y ta wordo usa comunmente pa sostenedornan, medionan di comunicacion, y organisacionnan. E término tambe ta lanta e identidat geográfiko di Kòrsou komo un isla den Karibe i ta simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal.[1]
Konteksto di futbòl
E selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou ta representá Kòrsou den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa Federashon di Futbòl Kòrsou. E kualifikashon di e tim pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 a marka un momentu signifikante den su historia deportivo, oumentando su visibilidat tantu regionalmente komo internashonalmente.
Durante e kampaña di kualifikashon i e preparashonnan di e torneo siguiente, “The Blue Wave” a surgi komo un slogan unifikante entre sostenedónan i stakeholdernan.[1]
Nifikashon kultural
Enbolbimentu di komunidat
Den e preparashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026, vários aktividat basá riba komunidat a wòrdu organisá na Kòrsou i bou di su diáspora. Esakinan a inkluí proyekshonnan públiko di partidonan, eventonan kultural, i inisiativanan di futbòl orientá na hubentut. Aktividatnan asina a kontribuí na oumento di partisipashon públiko i visibilidat di e selekshon nashonal.[1]
Produkshon kreativo
E Blue Wave tambe a inspirá produkshon kultural i kreativo, inkluyendo músika, presentashonnan i ekspreshonnan visual sentra riba identidat nashonal i kultura di futbòl. Merkansia manera paña i bandera den koló nashonal a bira ampliamente usá komo símbolonan di sosten.[1]
Diaspora i aspektonan ekonómiko
E konsepto di The Blue Wave a wòrdu asosiá ku oumento di kompromiso di e diaspora di Kòrsou. Simpatisadonan internashonal a kontribuí na e visibilidat di e ekipo i a partisipá na eventonan ligá na e Kopa di Mundu.
Análisisnan a sugerí ku e torneo a funshoná komo un “multiplikadó di diaspora,” fortalesé konekshonnan ekonómiko i sosial entre Kòrsou i su komunidat mundial a traves di biahe, turismo i eksposishon internashonal.[1]
Herensha
E Blue Wave ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel notabel di kon partisipashon den un evento deportivo internashonal grandi por generá mobilisashon kultural i sosial mas amplio. Su impakto ta inkluí oumento di visibilidat nashonal, oumento di interes den futbòl, i e refuerso di identidat kompartí bou di e kurasoleñonan riba e isla i den eksterior.
--------
The Blue Wave is an informal alias for the Curaçao national football team and a broader socio-cultural phenomenon associated with the island’s participation in the 2026 FIFA World Cup. The term is used to describe both the team itself and the widespread mobilization of public support, cultural expression, and diaspora engagement surrounding the tournament.
Terminology
The expression “Blue Wave” refers to the traditional blue color of the Curaçao national football team. It also symbolizes a collective movement, evoking both the maritime identity of the island and a surge of national unity and pride.[1][2]
Football context
The Curaçao national football team represents Curaçao in international competitions and is governed by the Curaçao Football Federation. Its qualification for the 2026 FIFA World Cup marked a historic milestone, with Curaçao described as one of the smallest nations ever to appear on football’s biggest stage.[3]
In this context, “The Blue Wave” emerged as a widely used slogan among supporters, media, and public figures, reflecting growing national enthusiasm and international attention.[4]
Cultural movement
Public engagement
Leading up to and during the 2026 FIFA World Cup, The Blue Wave developed into a broad cultural movement within Curaçao. Media reports describe the island as being “in the grip of the Blue Wave,” with widespread participation in football-related activities and expressions of national unity.[4]
Public initiatives included fan gatherings, watch parties, and community-driven events both on the island and abroad.[5]
Festivals and events
The movement also gave rise to organized cultural programming. The Blue Wave Festival, held in the historic center of Willemstad, combined music, performances, and public celebrations tied to the national team’s World Cup participation.[6][7]
These events contributed to increased activity in urban public spaces and highlighted the intersection of sport, culture, and tourism.
Music and media
The Blue Wave inspired a range of creative outputs, including music, slogans, and social media content. A notable example is the “Blue Wave” jingle, associated with performances such as Blue Wave of Mama Wak, which circulated widely online.[8][9]
Digital platforms, including Instagram and YouTube, played a significant role in amplifying the movement and engaging younger audiences.[8][9]
Political and social significance
Political leaders and public figures have framed The Blue Wave as a symbol of national cohesion. Statements by Curaçaoan officials emphasized that the movement extends beyond football, serving to unite the population across social and geographic boundaries.[10]
The concept has been described as fostering a shared identity under the idea of “one island, one dream.”[4]
Diaspora and international reach
The Blue Wave also resonated strongly among the Curaçaoan diaspora. Events and fan initiatives were organized internationally, including in Europe, reflecting the global distribution of Curaçaoan communities.[5]
Analyses highlight that the movement contributed to increased international visibility for Curaçao and strengthened transnational connections through travel, media exposure, and economic activity linked to the World Cup.[1][3]
Legacy
The Blue Wave is regarded as an example of how participation in a major international sporting event can catalyze broader cultural and social mobilization. Its legacy includes heightened national visibility, increased engagement with football, and the reinforcement of a shared identity among Curaçaoans both on the island and abroad.
References
Curaçao’s diaspora multiplier at the 2026 World Cup
The Blue Wave: Curacao's Pride
Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage
Curaçao in de ban van de BlueWave
Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa
Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad
Blue Wave Festival losgebarsten
The Blue Wave (Instagram)
Bluewave jingle (YouTube)
Pisas: The Blue Wave gaat over meer dan voetbal
--------
== Keep list ==
* E término a bira popular desde 2024 durante e weganan di kualifikashon i e preparashonnan pa e torneo, kaminda el a simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal, orguyo i identidat.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* De Blue Wave is de naam van het nationale mannenelftal van Curaçao, maar de term staat eigenlijk voor iets veel groters: de hausse in energie, steun en saamhorigheid rond dit historische moment. Voor veel mensen staat dit namelijk voor zo veel meer dan alleen voetbal. Het gaat om de erkenning, de trots en de wereldwijde aandacht voor wat Curaçao heeft gepresteerd en waar het voor staat.<ref>[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* Kòrsou ta konsiderá un di e paisnan mas chikí den mundu ku un poblashon di aproksimadamente 158.000–160.000 habitante (segun estimashon riba 1 di yanüari 2026)<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260604.pdf Poblacion di Corsou ta crece mas cu 158.000 mientras migracion ta sigui
impulsa crecemento], Bon Dia Aruba (4 di yüni 2026)</ref>. E ta un pais konstituyente di [[Reino Hulandes]]. A FIFA member since 2011, Curaçao have spent years building towards a first World Cup appearance.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref>
Den konteksto global, esaki ta pone Kòrsou den e grupo di paisnan chikitu tantu pa poblashon komo pa superfisie (±444 km²), pero ku un nivel haltu di desaroyo humano den region Karibe.
* Bou di liderazgo di entrenadó nashonal [[Dick Advocaat]], Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan aki, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Kico ta haci e situacion aki unico? E “football passport”: Debí ku tur residente di e parti Karibense di Reino tin nashonalidat Hulandes, hungadónan ku famia Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Esaki ta komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Wales ta hunga pa Gran Bretaña.
* <ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Tur ta bibando pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan di futbol na Oropa i Merka.<ref>https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup</ref> Mayoria di e hungadónan a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbol di Hulanda i awor pa medio di reglanan di IFA pa eligibilidat Korsou por hasi un yamado riba e talentonan di diaspora.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
E tim di 26 hòmber ta konsistí kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda, aparte di Tahith Chong, kende a nase na Willemstad i a drenta e akademia di Feyenoord na edat di dies aña.<ref name="Comenencia"/>
* i koló blou tradishonal di e selekshon nashonal.??
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
* E movementu tambe a resultá den programa di aktividatnan kultural organisá, manera e Blue Wave Festival den sentro históriko di [[Willemstad]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref> E eventonan aki a kombiná músika, presentashon i selebrashonnan públiko relashoná ku e partisipashon den e Mundial.
* Apesar di e kosto altu di esaki pa presensia na Kopa Mundial, kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko lo biaha pa e partido di apertura kontra Alemania dia 14 di yuni 2026 na [[Houston]], ku paketenan di buelo charter ku ta wòrdu areglá for di e isla.<ref name="Guardian"/>
* dokumental na TV hulandes ''Curaçao en het wonder van het WK'' : [[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)
In Willemstad vinden momenteel grote Blue Wave-evenementen plaats en de binnenstad van Punda en Otrobanda is volledig in WK-sfeer aangekleed.
*De eerste dure zes punten van Curaçao zijn binnen op weg naar het WK Voetbal 2026. De Stichting Blue Wave in oprichting wil die droom daadwerkelijk (helpen) realiseren, zo weet het Antilliaans Dagblad.
<ref>https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], AD (10 juni 2024)</ref>
* Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = Pariba Little League
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}}
| liga = Kampeonato Nashonal di Beisbòl Little League di Kòrsou
}}
'''Pariba Little League''' of '''Little League Liga Pariba''' ta un organisashon di beisbòl di [[Kòrsou]] pa muchanan entre 4 i 16 aña. E asosiashon di deporte hubenil ta forma parti di e sistema internashonal di kompetensia di Little League Baseball i ta representá e área geográfiko di “Pariba” riba e isla.
Den kompetensianan ofisial, Pariba Little League ta representá pa un ekipo selekshoná, ku ta konsistí di e mihó hungadónan di e liga, kende ta kompetí kontra otro liganan di e isla (Little League Liga Pabou) i den torneonan internashonal.
== Historia i desaroyo ==
Pariba Little League ta un di e programanan importante di beisbòl hubenil na Kòrsou. Huntu ku Pabou Little League, e ta kontribuí na e desaroyo di talento lokal na Kòrsou, ku tin un reputashon fuerte den beisbòl internashonal.
Desde 1980 Kòrsou ta partisipa regularmente den torneonan di Little League, ku resultado notabel, inkluyendo un kampeonato mundial na 2004 na Merka.
== Struktura ==
Den sistema di Little League, un “Little League” no ta solamente un ekipo, sino un organisashon lokal ku timnan di diferente edat. Pa torneonan ofisial, kada liga ta selekshoná un ekipo representativo.
E liganan aki ta kompetí pa determiná kende ta representá Kòrsou. (Curacao Region Tournament)
== Kompetensia internashonal ==
Kòrsou ta partisipá den dos nivel di kompetensia: e torneo di region Karibe di Little League World Series (kualifikashon) i e Little League Baseball World Series (LLBWS) na Williamsport, Pennsylvania.
===Region Karibe (kualifikashon pa LLBWS) ===
Desde inisio di e torneo di region Karibe [[Little League World Series (Region Karibe)]] na 2001, Pariba Little League a titula kampeon di Karibe na kuater okashon: 2001, 2002, – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016
konta komo un di e liganan mas kompetitivo di Curaçao. E liga a logra varios título regional, kualifikando pa e torneo mundial den e siguiente añanan:
2001 – kampion di region Karibe
2002 – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016 – kampion di region Karibe (rekòrd perfekto den torneo)
2026 – kampion di Curaçao / klasifiká pa LLBWS
E prestashonnan aki ta mustra ku Pariba ta un liga ku ta logra resultado konsistente na nivel regional, regularmente ganando derecho pa representá Curaçao den kompetensia internashonal.
== Torneo Little League World Series ==
=== Klasifikashon ===
Na 2026, e selekshon di Pariba Little League a logra un milestone importante ora ku el a kualifiká pa e Little League Baseball World Series (LLBWS).
E klasifikashon a keda sigurá despues di ku Pariba a gana e kampionato di Curaçao kontra Pabou Little League den un seri di mihó di shete.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series Pariba Wins Regional Title, Qualifies for Little League World Series], Curacao Chronicle (13 di aprel 2026)</ref> Pariba a gana e seri ku 4-2, inkluyendo dos viktoria decisivo di 6-2 i 5-2.
Durante e torneo, e tim a logra un rèkòrt general di 5-3.
===Partisipashon===
E aparishon di 2026 ta:
e di sinku biaha ku Pariba Little League ta partisipá den LLBWS
e promé aparishon desde 2016
e promé biaha ku un tim di Curaçao ta haña entrada direkto na e bracket internashonal
Den total, lo ta e di 16 biaha ku un representashon di Curaçao ta partisipá den e torneo na Williamsport, Pennsylvania.
== Hungadónan notabel ==
Diferente hungadónan yu di Korsou ku a pasa pa Pariba Little League òf su programa a yega na [[Major League Baseball]], inkluyendo:
* [[Ceddanne Rafaela]]
* [[Ozzie Albies]]
{{Appendix}}
--------------
'''Pariba Little League''' ta un ekipo hubenil di beisbol di [[Kòrsou]].
E di dos karchi pa e 2026 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presenta pa T-Mobile (LLBWS), a wòrdu ofisialmente konkistá ora ku Pariba Little League (Willemstad, Curaçao) a sali viktorioso den e Torneo di Region di Curaçao. E aña aki ta marka e promé biaha ku un tim di Kòrsou ta gana entrada direkto na e Bracket Internashonal di LLBWS, uniendo na Australia, Canada, Mexico, Hapon – i tambe e Kampionnan di Region di Asia-Pasífiko, Karibe, Europa i Afrika, i Latino Amérika – pa forma e tereno di 10 tim internashonal ku ta kompetí den e evento.<ref>https://www.littleleague.org/world-series/2026/llbws/news/pariba-little-league-to-represent-curacao-at-the-2026-little-league-baseball-world-series-presented-by-t-mobile/</ref>
Durante henter e torneo, Pariba Little League a gana su korona ku un rèkòrt general di 5-3 pa gana su puesto na LLBWS despues di a gana e seri di kampionato di mihó di shete riba Pabao Little League pa reklamá e título di region.
Esaki lo ta e di sinku biaha ku Pariba Little League ta aparesé den LLBWS, i e promé biaha den 10 aña, ku ta data for di 2016 ora el a kaba ku un rèkòrt di 1-2.
Adicionalmente, lo ta e di 16 biaha cu un team di Curaçao lo realisa e biahe pa Williamsport, su prome aparicion cu ta data for di 1980.
Atrabes di añanan, Curaçao a laga sinti su presencia den e torneonan di LLBWS. Ku 15 aparishon anterior ku ta data for di 1980, kuater subkampeon, i un viktoria di kampionato na 2004, nan programa ta sigui prosperá. Pariba LL tambe ta kas di un kantidat di hungadó i eks-alumnonan di MLB, mas notabelmente Ceddanne Rafaela (Boston Red Sox) i Ozzie Albies (Atlanta Braves).
E skema ofisial i informashon di e wèpsait pa e LLBWS 2026 a wòrdu anunsiá, miéntras ku e enkuentronan di promé buèlta lo wòrdu kompartí meimei di yüni, ya ku e di 79 Little League Baseball World Series lo tuma lugá di 19-30 di ougùstùs 2026. Pa mas informashon tokante e LLBWS, inkluyendo rekursonan di bishitante, invitadonan spesial, i mas kòntròl largu di zomer LittleLeague.org/WorldSeries. Pa kuminsá plania bo bishita na Williamsport, bai na LittleLeague.org/Visit.
-----
WILLEMSTAD – E ekipo di Little League di Pariba a keda koroná komo kampion regional i a sigurá klasifikashon pa Little League World Series, ganando e derecho di representá Kòrsou riba esenario internashonal.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series</ref>
Pariba a gana e seri di mihó di shete ku un viktoria di 4-2 riba Pabou. E weganan desisivo a wòrdu hunga djasabra na Post 6, kaminda Pariba a entregá aktuashonnan fuerte, ganando tur dos partido 6-2 i 5-2.
Cu e titulo regional, awor Pariba lo competi den e Little League World Series na Williamsport, cu ta programa pa tuma luga di 19 pa 30 di augustus.
E tim ta kla pa sali dia 13 di ougùstùs i lo kuminsá ku preparashonnan djis despues di un periodo kòrtiku di sosiegu.
E clasificacion ta marca otro logro pa baseball hubenil na Curaçao, cu tin un tradicion fuerte den e deporte y un historia di competi exitosamente na torneonan internacional.
The Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.<ref>https://www.facebook.com/LigaPabouLittleLeague/about</ref>
------------
'''Salon di Fama di Deporte di Kòrsou''' ta e galeria di honor dediká na deportista prominente i otro personanan ku a hasi un kontribushon signifikante pa deporte na [[Kòrsou]]. E taw, ku ta administrá pa Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) — ku anteriormente tabata konosí komo Curaçao Sport Federatie (CSF) — a instala e promé miembronan den e salon di fama na 1985 pa duna rekonesimentu públiko na atletenan, entrenador, dirigente i otro figura ku a lassa un marka duradero den deporte lokal i regional.
Historia
E idea pa un salon di fama na Kòrsou a surgi como un manera pa honrá e sportistanan i lideres ku a kontribuí pa desaroyo di deporte den e Antias Hulandes. E CSF (Curaçao Sport Federatie), e organizashon sportivo máximo na esei tempu, a hunga un rol di lider den e fundashon di e salon di fama na 1985. Desde su inicio, e salon di fama a sigui rekonosé sportistanan ku a logra nivel notabel, inkluyendo partisipashon olímpiko, logronan internashonal, i kontribushon pa komunidad deportiva.
Na desember 2020, FDOK a agrega otro 10 miembronan pa elevá e total ku 85 persona ku ta forma parti di e Salon di Fama di Kòrsou, inkluindo 10 damanan i 75 homber.
Signifikashon
E Salon di Fama ta:
un forma pa preservá i celebra historia deportivo di Kòrsou
un manera pa inspirá sportistanan hoben pa trese su talento
un medio pa duna rekonesimentu formal na atletenan, entrenador, arbitro i dirigente ku a kontribuí pa desaroyo di deporte
E lista di miembronan ta rekogi figura prominente di diferente deporte, inkluindo futbol, atletismo, esgrima, natashon, baseball, softball, karate, i otro disiplinanan.
--------------------
'''Salon di Fama''' na Korsou ([[]]:inglesHall of Fame) ta un lista di individuo
== Definishon ==
Un sala di fama, muraya di fama, òf kaminata di fama ta un lista di individuonan, logronan, òf otro entidatnan, normalmente skohé pa un grupo di elektor, pa marka nan ekselensia, logronan i fama den nan ramo. Den algun kaso, e salanan di fama aki ta konsistí di salanan òf museonan real ku ta konsagrá e honradonan ku eskultura, plaka, i eksposishon di memorabilia i informashon general tokante e destinatarionan indusí. Tin bia, e plachinan di e honradonan por wòrdu kologá riba un muraya (p’esei un “muraya di fama”) òf inskribí riba un acera (manera den un “kaminda di fama”, “kaminda di streanan”, òf “avenida di fama”). Den otro kasonan, e sala di fama ta mas figurativo i ta konsistí di un lista di nòmber di personanan notabel i nan logronan i kontribushonnan. E listanan ta wòrdu mantené pa un organisashon òf komunidat, i por ta nashonal, estatal, lokal òf privá.
* inicia na 1985 pa Curacao Sport Federatie met overhandiging van gouden CSF-pin
* 2017: Federashon Deporte i Olimpiko Korsou
Toegetreden" / ingresa den Salon di fama di Korsou
== Salon di fama ==
Deporte Korsou tin lista kompletu di tur miembro di Salon di Fama di Federashon Deporte Olimpiko Kòrsou (FDOK) ku antes tabata Curacao Sport Federatie (CSF). Na 1985 a instala e prome miembronan den Salon di Fama di Korsou. Na desember 2020 a instala 10 miembro pa yega na e gran total di 85 persona di kual 10 ta dama i 75 ta kabayero.
Di e personanan aki 37 a fayesé. Di e 38 federashonnan ku ta miembro di FDOK, 22 tin un òf mas miembro den Salon di Fama.<ref>[https://www.deportekorsou.com/posts/lista-kompletu-di-miembronan-di-salon-di-fama-di-korsou-di-tur-tempu Lista kompletu di miembronan di Salon di Fama di Kòrsou di tur tempu]</ref>
{| class="wikitable sortable"
! Aña
! Imagen
! Nomber
! Deporte
! Remarke
|-
| rowspan="10" | 1985|| || [[Antoine Maduro]]<br><small>(1909–1997)</small> || Futbol ||
|-
| || [[Myrna Anselma]]<br><small>(1936–2008)</small> || [[esgrima]] ||
|-
| || [[Ergilio Hato]]<br><small>(1926–2003)</small> ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Ernest Smith ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Guillermo Haseth ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Hector Rosario<br><small>()</small> || ||
|-
| || [[Juan Isa]]<br><small>()</small> || ||
|-
| || Wilfred (Willie) Pieters<br><small>()</small> || ||
|-
| || Mordy Maduro<br><small>()</small> || futbol|| presidente di NAVU i [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]]
|-
| || Benny Leito<br><small>()</small> || landamentu||
|-
| rowspan="3" | 1986|| ||[[Bèto Adriana]]<br><small>()</small> || Futbol ||
|-
| ||[[Iyo Pimentel]]<br><small>()</small> || Tenis ||
|-
| || Clovis Lodewijks<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1987|| || Hector Curiel || ||
|-
| || Julio Rooi<br><small>()</small> || ||
|-
| || Guillaume (Sam) Buntin<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1989|| || Guillermo Pardo || Futbol ||
|-
| || Walter van Rosberg<br><small>()</small> || ||
|-
| || Pedro Willems<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1992|| || [[Enith Brigitha]] || landamentu ||
|-
| || Marcel Jose Betrian<br><small>()</small> || (hisamentu di peso) ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1994|| || Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor || futbòl ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="1" | 2023|| || [[Laicam How]] || [[karate]] ||
|-
|}
== Konmemorashon i evolushon ==
Na más reciente edishonnan di e salon di fama, FDOK a introducí un regla nobo pa permití rekonesé atletenan postumamente, inkluyendo sporthelden famós ku a falleci i ku a lòk grandi kontribushon pa deporte—un cambio ku reflehá deseo pa amplifiká acknowledge i preservashon di legado historiko. Den e selekshon di 2024 pa e ceremonia na diciembre pa postumamente honrá atletenan importante di balòn, honkbal, karate, bokso i mas.
== Organisashon ==
E Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) ta e organisashon ku koordiná e proceso di nominashon i selekshon. E federashon ta traha ku sportbondnan afiliá pa rekomendá kandidatonan i pa evaluá su merito pa ingresá den e salon di fama.
----------
* 1985: [[Antoine Maduro]], [[Myrna Anselma]] ([[esgrima]]) i [[Ergilio Hato]] ([[futbol|futbòl]]), Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro,
* 1986: [[Beto Adriano]] (gewichtheffen), [[Iyo Pimentel]] (tennis), Clovis Lodewijks (Softball) en Benny Leito (zwemmen).
* 1987: [[Hector Curiel]] (1936-2022) hisamentu di peso, Julio Rooi, Guillaume “Sam” Buntin
* 1989: Guillermo Pardo, Walter van Rosberg, Pedro Willems
* 1992: [[Enith Brigitha]] (landamentu), Marcel Jose Betrian (hisamentu di peso), Jose Maria (Jo) Mathilda (futbòl)
* 1993
* 1994: Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor (futbòl), Henry Prince (verspringen), Rafael Fernando (Raffy) Josefa (beisbol)
* 1995: Edgard Ravenstein, Urnic “Randy” Wiel, [[Jan Boutmy]] ([[esgrima]])
futbol
* 1997: Geoffrey Goede, Romoldo Martis, [[Wilhelm Canword]] (futbol?)
* 2009: Soraida Juliana, Julius Hellburg, Ricardo Elhage, Niels Liberia, Errol Rooi
* 2014: Anthony Minguel, [[Cor van Aanholt]], Esthel (Jet) Jansen, Dudley Josepa, Marguerite de Rooy-Sprock, Andres de Constancia +, Edwin Solomon, Heraclio Henriquez +, Hubert Ibi Schoop +,Victor Copra
* 2015: 2015 Maximo “Max” Paula +
* 2016: Alvin “Fichi” Fléming, Celsio Victor Polinet +, Franklin Wilfred Mathilda, Harold Daniel Laurens +, Johnny Hellmund, Raymond Rafael Martha, Wendell Prince, Wilhelm Keman
* 2017: Antonio Pedro Keller, Antonio Jose "Papy" Martina, Efigenio Adriano Braafhart, Francisco Romualdo Gomez +, Gladwin Lumeno de Lanoi, Lupe Acasia Leito, [[Pedro Basiano Matrona]] (1927-2019), futbol, Stanley Maria Francisca, Orlando Felipe Cuales
* 2019: Renato Anasagasti, Sylvanie Clarke, Henk d'Arnault, Wenfrid Jakoba, Hubert Jansen, Nazario Martijn q.e.p.d., Eric Ogenia, Eva Marie Tujeehut Suriel, Gilbert Snijders i Hubert Zimmerman.
* Eva Marie “Amy” Tujeehut-Suriel, Eric Anthony Gregorio Ogenia, Gilbert Ciro Snijders, Henk “Henky” Alfons D’Arnault, Hubert Dominicus Jansen, Hubert Simon Zimmerman, Nazario Bernardus Martijn, Renato G. Anasagasti, Sylvanie Elaine Clarke, Wenfrid “Wenny” Pablo Jakoba
* 2020: Despues ku meimei di aña FDOK den un seremonia virtual a instalá William ‘Junior’ Millerson den Salon di Fama, riba 28 di dezèmber a instalá e dies sigieunte baluarte nan: Raoul Alias (Dam), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòfbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòfbòl), Erwin Martis (Atletismo) i Ivonne Leito – Senff (Karate).<ref name=:"1">https://www.sport.cw/mas-miembro-salon-di-fama/ </ref>
* [[William Millerson]] , Raoul Alias (Dama), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòftbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòftbòl), Erwin Martis (Atletiek), Ivonne Leito-Senff (Karate)
* 2021: [[Jeanne Lopes]] (tiru)
* 2023: [[Laicam How]] ([[karate]])
== Historia ==
For di aña 1985 a kuminsá ku Salon di Fama. Franklin Mathilda ku tabata presidente e tempu ei di Curaçaose Sport Federatie (CSF) a duna inisio na esaki. E promé baluartenan deportivo ku e aña ei a drenta Salon di Fama tabata: Antoine Maduro, Ergilio Hato, Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro, Myrna Anselma, Wilfred ‘Willie’ Pieters i Juan ‘Benny’ Leito. Tur e baluartenan aki entre tantu no ta na bida mas.<ref name=:"1"/>
FDOK ta e organisashon ku a sigui CSF i ku pues ta enkargá ku e evento di Salon di Fama. E federashon ta presidí pa Jean Francisca. Sobrá miembronan di direktiva ta Efigenio Braafhart (vise presidente), Ranjit Persaud (sekretario general), Aishel Richardson (di dos sekretario general), Nelson Maria (tesorero) i Ruthsel Martina ku ta fungí komo di dos tesorero.
* 2025:Durante e anochi di FDOK Honors Night, 5 persona a keda introdusí den FDOK su salon di fama. Un di e personanan aki ta Franklin Veeris. Aki bou ta sigui parti di Franklin su historia i tambe por disfrutá di un entrevista ku Franklin Veeris.
Franklin I. P. Veeris, komo deportista a praktiká vários ramo di deporte, pero su éksitonan grandi a konsentrá komo dirigente di body building.
Komo deportista e tabata áktivo den futbòl, tènis, karate i sailing, di kua e último aki el a kompetí riba nivel Mundial. Komo dirigente den tènis el a yuda organisá dos torneo grandi (Marlboro Professional Tennis Tournament) i mas despues den body building e.o. Metry Gala Classic.
Na edat di 40 aña Frank a kuminsá train deportistanan den fitness i body building despues di a sigui kurso i seminarionan na e.o. New Jersey, Los Angeles, Miami, New York i Tampa.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = WildCats KJ74
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}} Johnny Balentina
| liga = [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Dòbel A]]
}}
'''WildCats KJ74''', antes konosí komo '''Wild Cats''', ta un di e timnan di [[beisbòl]] mas prominente den [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Liga Dòbel A]] na [[Kòrsou]]. Den añanan 1960 e tim tabata milita den liga klase A; durante di e siguiente dékada el a logra promove i, desde 1975, a bira un forsa dominante den e Liga Dòbel A, e nivel mas altu di kompetensia di beisbòl na e isla.
WildCats a gana 17 título nashonal te ku 2024, loke ta hasié e tim mas viktorioso den historia di Liga Dòbel A. El a partisipá na 43 edishon di e [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|kampeonato di Liga Dòbel A]], i tambe a representá Kòrsou den kompetensianan internashonal, manera e Seri Latinomerikano i [[Seri di Karibe]].<ref>Marco Stoovelaar, [https://catcher.home.xs4all.nl/bb23-0402-wild-cats-curacao-nips-mexico-in-second-game-caribbean-baseball-series.htm WildCats Curaçao nips Mexico in second game Caribbean Series], international baseball headlines</ref><ref>David Venn, [https://www.mlb.com/news/curacao-team-brings-loaded-roster-to-2024-caribbean-series From Little League to Caribbean Series, Curaçao's roster has chemistry], mlb.com (2 di febrüari 2024)</ref>
E kambio di nòmber di klup a tuma lugá pa honra [[Kenley Jansen]], un picher profeshonal di Kòrsou ku a hunga e mayor parti di su karera pa Los Angeles Dodgers, usando e kamisa ku número 74.
== Lista di Honor ==
===Liga Dòbel A===
'''Kampeon (17)''':
* 1975, 1976, 1977, 1978, 1980, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2016, 2017, 2021, 2022
'''Supkampeon (11)''':
* 1979, 1981, 1982, 1986, 1987, 2004, 2013, 2014, 2015, 2018, 2020
== (Eks)-pelotero konosí ==
* [[Ruderly Manuel]]
* [[Diegomar Maxwell]]
* [[Dudley Leonora]]
== Link eksterno ==
* [https://www.flashscore.com/team/wildcats-kj74/YJuwLdD3/ Profil WildCats KJ74]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
Mientras ku añanan spesífiko di nan viktorianan di kampionato i finalisashonnan di subkampeon no ta lista ampliamente den e fuentenan disponibel, ta tuma nota ku e Wild Cats tabata un forsa dominante den e liga for di su inisio na 1975. Nan a representá Curaçao tambe den kompetensianan internashonal, manera e Serie Latino Amerikano 2018 i e Serie di Karibe 2020.
The '''Wild Cats''' baseball team, also known as WildCats KJ74, is one of the most successful clubs in the Curaçao National Championship AA League. They have secured 17 national championships, making them the team with the most titles in the league's history through 2022.
YouTube
+4
Flashscore
+4
Wikipedia
+4
Baseball Reference
While specific years of their championship victories and runner-up finishes are not comprehensively listed in the available sources, it's noted that the Wild Cats have been a dominant force in the league since its inception in 1975. They have also represented Curaçao in international competitions, such as the 2018 Latin American Series and the 2023 Caribbean Series.
-------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ruderly Rubino Manuel''' (☆ [[26 di ougùstùs]] [[1990]] na [[Kòrsou]]) ta un picher profeshonal di beisbòl. E tabata miembro di e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda pa e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017.<ref>{{Cite web|url=http://mlb.mlb.com/wbc/2013/teams/index.jsp?team=ned&team_id=878|title = Team}}</ref>
He was born on the 26th of August of 1990 in Willemstad, Curaçao. He's a local baseball star and started his career off by pitching for the Groot Kwartier Stars. He has also pitched for the Royal Scorpions in Curaçao and currently pitches for the Wildcats KJ74 Guardian Group. He has also pitched for 2 teams abroad, Sparta-Feyenoord from the Dutch Hoofdklasse in 2011 and for De Angelis North East Knights from the Italian Baseball League in 2012. He has also been part of the Kingdom of the Netherlands baseball team that played in the 2017 World Baseball Classic. Bonbini to Ruderly Manuel, who will also take part in Curaçao Baseball Week 2017!⚾️🇨🇼🔥
{{Appendix}}
--------------
{{Databox}}
'''Wimbleton''' ta un kompetensia internashonal di tènis, organisá pa e Federashon Internashonal di Tènis (ITF).
{{Appendix}}
[[Category:Deporte|Tènis]]
---------------------
{{Databox}}
'''Federashon di Atletismo di Kòrsou''' of '''Curaçao Atletiek Bond''' (CAB), Curaçao Athletics Federation, ta e órgano nashonal ku ta organisá atletismo na Kòrsou. E organisashon a wòrdu establesé originalmente na 1966, i e presidente di e asosiashon ta for di 2017 Willem Cordilia[1].
no.wiki:Federashon di Atletismo Kòrsou no ta miembro kompletu di CACAC, Konfederashon di Atletismo Sentroamerikano i Karibense, pero sí ta partisipá na Weganan CARIFTA. Curaçao tambe tabata e organisadó di e Weganan CARIFTA 2017.[2]
== Klupnan ==
E Federashon di Atletismo di Kòrsou ta reuní diesdos klup di atletismo afiliá: Curacao Master Athletics, Batavus, Cheetah, Deportivo San Kristof, the Eagles, Go Fast, New Revolution, Olympic, Rising Stars, Sloke, Sparta i Trupial.[3]
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox deportista
| variante = c
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 1,88 m
| peso = 77 kg
| deporte = Atletismo
| disciplina = 400 meter
| entrenado =
| debut =
| nacionalidad deportivo = [[File:Flag of the Netherlands Antilles (1986–2010).svg|25px|border]] [[Antias Hulandes]]<br/ >{{NLD}}
| wo = {{lista horizontal|
*2020}}
| bista medaya =
{{bista medaya}}
{{bista medaya rij|Weganan Olímpiko|0|1|0}}
{{bista medaya rij|Weganan Mundial Indoor Atletismo|0|0|2}}
}}
'''Liemarvin Bonefacia''' (☆ [[16 di aprel]] [[1990]] na [[Willemstad]]) ta un atleta di Kòrsou i un atleta olímpiko. E ta spesialisá den 400 meter i a representá [[Antias Hulandes]] te su disolushon na 2010.
Representando [[Hulanda]] Bonevacia a gana e medaya di plata den 4 x 400 m na [[Weganan Olimpico|Weganan Olímpiko]] 2020 na Tokyo, huntu ku [[Terrence Agard]], Tony van Diepen y Ramsey Angela.
== Link eksterno ==
* [https://worldathletics.org/athletes/netherlands/terrence-agard-14180980 Terrence Agard riba World Athletics]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Agard, Terrence}}
[[:Category:Deporte]]
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Atleta Olimpico]]
-----------------------
'''Randolph Benito (Johnny) Balentina''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1971]] na [[Willemstad]]) ta un pelotero hulandes ku a kompetí na tres okashon konsekutivo den [[Weganan Olimpico di Zomer|Weganan Olímpiko]]. El a partisipa na ‘Atlanta 1996’, ‘Sydney 2000’ i ‘Atenas 2004’. Na e okashonnan ei, e catcher drechi di e klup di beisbol Neptunus a termina ku e [[tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]], tambe konosí komo ''Tim di Reino'', na di seis (1996 i 2004) i e di sinku lugá (2000).
{{Appendix|2=
* [https://www.honkbalsite.com/ Nederlandse honkbalsite]
* [https://web.archive.org/web/20161202214838/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ba/johnny-balentina-1.html Profil di Johnny Balentina]
}}
{{DEFAULTSORT:Balentina, Randolph}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba|Bela]]
[[:Category:Atleta Olimpico|Bela]]
--------------
== Aanvulling [[Seri di Karibe]] ==
=== Kampeon segun wega final ===
Kuminsando ku e edishon di 2013 a introdusí un kampeonato kaminda e dos ekipo ku e mihó rekort di gana i pèrdè for di e promé etapa di e torneo di round-robin ta topa pa determiná e kampeon. Den edishon 2013, e promé buelta tabata konsistí di 12 wega i kada tim a enfrentá e otro timnan dos biaha, un komo home klup i e otro komo un ekipo di bishita; for di edishon 2014, ku e regreso di ekiponan di Cuba na e torneo, e promé etapa a ser kambia pa un round robin di 10 wega kaminda kada tim ta enfrentá e otro ekiponan un biaha.
{|class="sortable wikitable" width="100%"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Manager
|-
|[[2013]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Yaquis de Obregón
|style="text-align:center"|4–3 (18)
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Leones del Escogido
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Eddie Díaz
|-
|2014
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Isla di Margarita]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Naranjeros de Hermosillo
|style="text-align:center"|7–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Indios de Mayagüez
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Matías Carrillo
|-
|2015
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] [[San Juan]]
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Vegueros de Pinar del Río
|style="text-align:center"|3–2
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Tomateros de Culiacán
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Alfonso Urquiola
|-
|2016
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Venados de Mazatlán
|style="text-align:center"|5–4
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Tigres de Aragua
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Juan José Pacho
|-
|2017
|{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1–0 (10)
|{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2018
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px]] [[Guadalajara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|9–4
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2019
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] [[Siudad di Panama|Siudat di Panama]]
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Toros de Herrera
|style="text-align:center"|3–1
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Leñadores de Las Tunas
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Manuel Rodríguez
|-
|2020
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Toros del Este
|style="text-align:center"|9–3
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Cardenales de Lara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Lino Rivera
|-
|2021
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mazatlán
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|style="text-align:center"|4–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Criollos de Caguas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Félix Fermín
|-
| 2022
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Colombia.svg|25px|border]] Caimanes de Barranquilla
|style="text-align:center"|4-1
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Gigantes del Cibao
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] José Mosquera
|-
|2023
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Caracas]] i [[La Guaira]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Leones del Caracas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] José Offerman
|-
|2024
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Ozzie Guillén
|-
|2025
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mexicali
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2026
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2027
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|
|style="text-align:center"|
|
|
|}
{|class="sortable wikitable"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Mánager!!Rekort
|-
|2013
|{{MEX}} Hermosillo
|{{MEX}} Yaquis de Ciudad Obregón
|style="text-align:center"|4-3 (18)
|{{DOM}} Leones del Escogido
|{{DOM}} Eddie Díaz
|style="text-align:center"|4-3
|-
|2014
|{{VEN}} [[Isla Margarita]]
|{{MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]
|style="text-align:center"|7-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Indios de Mayagüez]]
|{{MEX}} Matías Carrillo
|style="text-align:center"|4-2
|-
|2015
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|Cuba}} [[Pinar del Río (béisbol)|Vegueros de Pinar del Río]]
|style="text-align:center"|3-2
|{{bandera|México}} [[Tomateros de Culiacán]]
|{{bandera|Cuba}} Alfonso Urquiola
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2016|2016]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|MEX}} [[Venados de Mazatlán]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|5-4
|{{bandera|VEN}} [[Tigres de Aragua]]
|{{bandera|MEX}} Juan José Pacho
|style="text-align:center"|6-0
|-
|2017
|{{MEX}} Culiacán
|{{bandera|Puerto Rico}} Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1-0 (10)
|{{bandera|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2018|2018]]
|{{bandera|México}} [[Jalisco]]<ref>[https://www.jalisco.gob.mx/es/prensa/noticias/64267 Presenta Gobernador Serie del Caribe Jalisco 2018]</ref>
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|style="text-align:center"|9-4
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|4-2
|-
|[[Serie del Caribe 2019|2019]]
|{{bandera|Panamá}} [[Panamá (ciudad)|Panamá]]
|{{bandera|Panamá}} [[Toros de Herrera]]
|style="text-align:center"|3-1
|{{bandera|Cuba}} [[Las Tunas (béisbol)|Leñadores de Las Tunas]]
|{{bandera|Panamá}} Manuel Rodríguez
|style="text-align:center"|4-1
|-
|[[Serie del Caribe 2020|2020]]
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Toros del Este]]
|style="text-align:center"|9-3
|{{bandera|VEN}} [[Cardenales de Lara]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Lino Rivera
|style="text-align:center"|6-1
|-
|[[Serie del Caribe 2021|2021]]
|{{bandera|MEX}} [[Mazatlán]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|{{bandera|República Dominicana}} Félix Fermín
|style="text-align:center"|7-0
|-
|[[Serie del Caribe 2022|2022]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|Colombia}} [[Caimanes de Barranquilla]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|República Dominicana}} [[Gigantes del Cibao]]
|{{bandera|Colombia}} José Mosquera
|style="text-align:center"|5-2
|-
|[[Serie del Caribe 2023|2023]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Caracas]] y [[La Guaira]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|Venezuela}} [[Leones del Caracas]]
|{{bandera|República Dominicana}} José Offerman
|style="text-align:center"|6-3
|-
|[[Serie del Caribe 2024|2024]]
|{{bandera|Estados Unidos}} [[Miami]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|{{bandera|Venezuela}} Oswaldo Guillén
|style="text-align:center"|7-1
|-
| 2025
|{{MEX}} [[Mexicali]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2026|2026]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2027|2027]]
|{{bandera|México}} [[Hermosillo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|}
==Partisipante==
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Promé edishon
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Kòrsou
|style="text-align:center"|2023
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{DOM}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal Dominikano
|style="text-align:center"|1970
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{MEX}}
| Liga di Mexico Pasifiko
|style="text-align:center"|1971
|-
|{{NCR}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Nicaragua
|style="text-align:center"|2024
|-
|{{PAN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Panameño
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff"|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[Puerto Rico]]
|Liga di Beisbòl Profeshonal Roberto Clemente
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff" |{{VEN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Venezuelano
|style="text-align:center"|1949
|}
* {{color box|#ccddff|border=silver}} miembro di Caribbean Professional Baseball Confederation
=== Partisipante den pasado ===
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Prome edishon
! Ultimo edishon
|-
| rowspan=3 |{{CUB}}
| Liga Cubano
|style="text-align:center"|1949
|style="text-align:center"|1960
|-
| Seri Nashonal Cubano
|style="text-align:center"|2014
|style="text-align:center"|2019
|-
|Liga Elite Cubano
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Klase AA di Kòrsou
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{COL}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal di Colombia
|style="text-align:center"|2020
|style="text-align:center"|2023
|}
===Nota===
*{{note label|PAN|a|a}} After the [[1960 Caribbean Series|1960 tournament]], Panama would not appear in another Caribbean Series until [[2019 Caribbean Series|2019]].
*{{note label|VEN|b|b}} Venezuela's LVBP was replaced by the [[Liga Occidental de Béisbol Profesional]] for the 1960 tournament
== Edishonnan ==
==Series==
{|class="wikitable"
|-
!Ana!!Luga!!Kampeon!!Manager!!Rekort
|-
|[[1949 Caribbean Series|1949]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]]|| [[Mike Guerra|Fermin Guerra]] ||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1950 Caribbean Series|1950]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PAN}} [[Carta Vieja Yankees]]|| [[Wayne Blackburn]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1951 Caribbean Series|1951]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]]|| [[George Scales]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1952 Caribbean Series|1952]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Habana (Cuban League)|Leones del Habana]]|| [[Mike González (catcher)|Mike González]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1953 Caribbean Series|1953]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (2)|| [[Buster Clarkson]]||style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1954 Caribbean Series|1954]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]]|| [[Mickey Owen]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1955 Caribbean Series|1955]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (3)|| [[Herman Franks]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1956 Caribbean Series|1956]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]]|| [[Oscar Rodríguez (baseball)|Oscar Rodríguez]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1957 Caribbean Series|1957]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]]|| [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1958 Caribbean Series|1958]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]] (2) || [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1959 Caribbean Series|1959]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]] (2)|| [[Clemente Carreras]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1960 Caribbean Series|1960]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]] (2)|| [[Tony Castaño]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|1961–1969|| colspan="4" style="text-align:center;" | None held
|-
|[[1970 Caribbean Series|1970]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]]|| [[Carlos Pascual (baseball)|Carlos Pascual]]||style="text-align:center;"|7–1
|-
|[[1971 Caribbean Series|1971]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]]|| [[Manny Mota]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1972 Caribbean Series|1972]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Leones de Ponce (baseball)|Leones de Ponce]]|| [[Frank Verdi]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1973 Caribbean Series|1973]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (2)|| [[Tommy Lasorda]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1974 Caribbean Series|1974]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (2)|| [[Bobby Wine]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1975 Caribbean Series|1975]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Vaqueros de Bayamón (baseball)|Vaqueros de Bayamón]]|| [[José Pagán]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1976 Caribbean Series|1976]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] & [[Santiago de los Caballeros|Santiago]] ||{{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]|| [[Cananea Reyes]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1977 Caribbean Series|1977]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (3)|| [[Buck Rodgers]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1978 Caribbean Series|1978]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]]|| [[Rene Lachemann]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1979 Caribbean Series|1979]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]] (2)|| [[Willie Horton (baseball)|Willie Horton]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1980 Caribbean Series|1980]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (4)|| [[Del Crandall]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1981 Caribbean Series|1981]]|| colspan="4" style="text-align:center;"|None held
|-
|[[1982 Caribbean Series|1982]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Leones del Caracas]]|| [[Chico Carrasquel]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1983 Caribbean Series|1983]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Lobos de Arecibo]]|| [[Ron Clark (baseball)|Ron Clark]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1984 Caribbean Series|1984]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]]|| [[Rubén Amaro, Sr.|Rubén Amaro]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1985 Caribbean Series|1985]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (5)|| [[Terry Collins]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1986 Caribbean Series|1986]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Maracaibo]]||{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]|| [[Cananea Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1987 Caribbean Series|1987]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (3)|| [[Ramón Avilés]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1988 Caribbean Series|1988]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]|| {{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]]|| [[Phil Regan (baseball)|Phil Regan]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1989 Caribbean Series|1989]]|||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]] (2)|| [[Pete Mackanin]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1990 Caribbean Series|1990]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (2)|| [[Felipe Alou]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1991 Caribbean Series|1991]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (6)|| [[John Roseboro]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1992 Caribbean Series|1992]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]] (2)|| [[Pat Kelly (catcher)|Pat Kelly]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1993 Caribbean Series|1993]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (4)|| [[Mako Oliveras]]||{ style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1994 Caribbean Series|1994]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (7)|| [[Casey Parsons]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1995 Caribbean Series|1995]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI}} [[Senadores de San Juan]]|| [[Luis Meléndez (baseball)|Luis Meléndez]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1996 Caribbean Series|1996]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]]|| [[Francisco Estrada]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1997 Caribbean Series|1997]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]]|| [[Mike Quade]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1998 Caribbean Series|1998]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (2)|| [[Tony Peña]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1999 Caribbean Series|1999]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (8)|| [[Dave Jauss]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[2000 Caribbean Series|2000]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (5)|| [[Mako Oliveras]] (2)||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2001 Caribbean Series|2001]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (3)|| [[Félix Fermín]] || style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2002 in baseball|2002]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]] (2)|| [[Francisco Estrada]] (2) || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2003 Caribbean Series|2003]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (4)|| [[Félix Fermín]] (2)||style="text-align:center;"|6–1
|-
|[[2004 Caribbean Series|2004]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (9)|| [[Manny Acta]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2005 Caribbean Series|2005]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlán]]|| [[Juan José Pacho]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2006 Caribbean Series|2006]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Valencia, Carabobo|Valencia]] and [[Maracay]]||{{flagicon|VEN}} [[Leones del Caracas ]] (2)|| [[Carlos Subero ]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2007 Caribbean Series|2007]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (5)|| [[Félix Fermín]] (3)||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2008 Caribbean Series|2008]]||{{flagicon|DOM}} [[Santiago de los Caballeros|Santiago]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (10)|| [[Héctor de la Cruz]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2009 Caribbean Series|2009]]||{{flagicon|MEX}} [[Mexicali]]||{{flagicon|VEN}} [[Tigres de Aragua]] || [[Buddy Bailey]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2010 Caribbean Series|2010]]||{{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (3)|| [[Ken Oberkfell]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2011 Caribbean Series|2011]]||{{flagicon|PRI}} [[Mayagüez, Puerto Rico|Mayagüez]]||{{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]]|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddie Díaz]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2012 Caribbean Series|2012]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (4)|| [[Ken Oberkfell]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2013 Caribbean Series|2013]] || {{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]] || {{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]] (2)|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddy Díaz]] (2)||style="text-align:center;"|4–3
|-
|[[2014 Caribbean Series|2014]] || {{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]] || {{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]] (2)|| [[Matías Carrillo]]||style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2015 Caribbean Series|2015]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] || {{flagicon|CUB}} [[Pinar del Río (baseball)|Vegueros de Pinar del Río]] || [[Pinar del Río (baseball)#Past and present stars|Alfonso Urquiola]] ||style="text-align:center;"|3–3
|-
|[[2016 Caribbean Series|2016]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlan]] (2)|| [[Juan José Pacho]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2017 Caribbean Series|2017]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]] || {{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (4) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]]||style="text-align:center;"|3−3
|-
|[[2018 Caribbean Series|2018]]||{{flagicon|MEX}} [[Guadalajara]] ||{{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (5) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]] (2)||style="text-align:center;"|4−2
|-
|[[2019 Caribbean Series|2019]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]] ||{{flagicon|PAN}} [[Toros de Herrera]]|| Manuel Rodríguez||style="text-align:center;"|4−1
|-
|[[2020 Caribbean Series|2020]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] ||{{flagicon|DOM}} [[Toros del Este]] || Lino Rivera ||style="text-align:center;"|6−1
|-
|[[2021 Caribbean Series|2021]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (6) || [[Félix Fermín]] (4) ||style="text-align:center;"|7−0
|-
|[[2022 Caribbean Series|2022]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|COL}} [[Caimanes de Barranquilla]]|| José Mosquera || style="text-align:center;" |5−1
|-
|[[2023 Caribbean Series|2023]]||{{flagicon|VEN}} [[Caracas]] and [[La Guaira]] || {{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (11)|| [[Jose Offerman]] || style="text-align:center;" |6−3
|-
|[[2024 Caribbean Series|2024]]
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|{{flagicon|VEN}} [[Tiburones de La Guaira]]
| [[Ozzie Guillén]]
|style="text-align:center;" |7−1
|}
* Selekshon Curacao Suns 2024 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2024/01/29/zeventien-internationals-koninkrijksteam-met-curacao-suns-naar-serie-del-caribe/</ref>
update: Jonathan Schoop; nieuw Jeremi Profar & Roger Bernadina (en.wiki)
* Selekshon Korsou 2023 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2023/01/31/internationals-met-curacaose-kampioen-naar-caribbean-series/</ref>
------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{DEFAULTSORT:Thode, Kiri}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Deporte]]
* 2013:Kiri Thode is in Duitsland wereldkampioen geworden van de Professional Windsurfers Association (PWA) Freestyle Windsurfing. Het is voor het eerst dat een windsurfer uit Bonaire wereldkampioen is geworden van de Freestyle competitie. Het is ook de eerste wereldtitel voor Thode.<ref>Belkis Osepa, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2013/10/09/wereldkampioenen-bonaire-warm-onthaald/ Wereldkampioenen Bonaire warm onthaald], Caribisch netwerk, 9 di oktober 2013</ref>
* 2020? video Children of the Wind ku rumanan Tonky i Taty Frans - dokumentario basa riba e bida di tres mucha homber Boneriano cu a conquista mundo cu nan teknika y trikinan innovativo riba nan plank di windsurf . E pelicula a gana premio na ....
de.wiki: Kiri Thode (geboren 26 februari 1991 in Kralendijk ) is een windsurfer op Bonaire . Hij behoort tot de beste freestylesurfers van de afgelopen jaren en werd in 2013 wereldkampioen in deze discipline .
------------------------------
{{Databox}}
'''Jurswailly (Ailly) Luciano''' (☆ [[25 di mart]] [[1991]] na [[Kòrsou]]) ta un eks-hungadó di "handbal" hulandes-kurasoleño i internashonalista. E tabata hunga den posicion derechista.
== Bida ==
Ailly Luciano a nase na Korsou i te edat di kuater ana tabata biba na Boka Sami. Ku su mayornan el a muda pa [[Hulanda]]. Su promé klup di handball tabata Papendrechtse DES'72. Komo teenager e ta switch pa e klup HV Quintus, hungango den e division di honor hulandes.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref> Desde 2011 e ta milita pa e klup franses Metz Handball den e divishon femenino franses mas haltu. E ta konosi pa su rapides. Huntu ku su klup el a titula kampeon nashonal di Fransia na 2013, 2014, 2016, 2017, 2018 i 2019. Na ana 2013, 2015, 2017 en 2019 e klup ta gana e Kopa di Fransia. Tambe na 2013 ta alkansa e final di e kampeonato oropea pero ta sufri un derota di e klup danes Team Tvis. Holstebro . Na 2021 e ta pone un fin na su karera deportivo pa dedika su mes na su In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro nl wiki:In maart 2016 tijdens het OKT in Metz (Frankrijk) is er een historisch hoogtepunt voor Luciano en het Nederlandse handbal, ze kwalificeerden zich voor het eerst voor de Olympische Spelen. Doordat de wedstrijd om het brons verloren werd van de huidige wereldkampioen Noorwegen (23-36), eindigden ze uiteindelijk op de vierde plaats.
== Selekshon hulandes ==
Debuut Oranje 15 mei 2012 Nederland – Groot-Brittannië 40-15 in Panningen
Komo internashonalista el a forma parti di e selekshon femenino di [[Hulanda]], hasiendo su debut durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. El a partisipa den 55 wega internashonal. Na 2016 el a representa Hulanda na e Weganan olimpiko na [[Rio de Janeiro]].<ref>https://www.ad.nl/dordrecht/papendrechtse-ex-international-ailly-luciano-stopt-met-handbal-eindelijk-tijd-om-te-puberen~a0830d73/ Papendrechtse ex-international Ailly Luciano stopt met handbal: ‘Eindelijk tijd om te puberen’], AD (9 di ougustus 2020)</ref> Ze maakte deel uit van het Nederlandse damesteam dat als vierde eindigde in handbal op de Olympische Zomerspelen van 2016 in Rio de Janeiro , Brazilië .
Handbalster Ailly Luciano heeft besloten haar interlandcarrière te beëindigen en gaat daarom niet mee met het Nederlands damesteam naar het Europees kampioenschap handbal in Zweden. "Ik heb op de Olympische Spelen gestaan, dat vind ik prachtig, maar voor mijn idee zit er niet meer in. Om weer vier jaar te knokken richting de Spelen zie ik niet zitten. Ik vind het goed geweest. Ik wil mijn levensdoelen oppakken."
De 25-jarige speelster uit Papendrecht kwam in augustus met het Nederlands damesteam uit op de Olympische Spelen in Rio de Janeiro en eindigde als vierde. Luciano, die speelt voor het Franse Metz, speelde 56 interlands voor Oranje en scoorde daarin 115 keer.<ref>[https://www.rijnmond.nl/nieuws/148285/handbalster-luciano-beeindigt-interlandcarriere Handbalster Luciano beëindigt interlandcarrière], Rijnmond (4 november 2016)</ref>
== Link eksterno ==
* [[http://history.eurohandball.com/ec/cl/women/2020-21/player/536101/Jurswailly+Luciano Jurswailly Luciano na European Handball Association]]
{{Appendix}}
In 2011 verhuisde de 1,71 meter lange rechtsbuiten naar het Franse eersteklasser Metz Handball , met wie ze in 2013 het kampioenschap en de beker won en de finale van de EHF Cup bereikte , waar ze verloren van de Deense club Team Tvis. Holstebro . Een seizoen later won ze opnieuw het kampioenschap. Ze won ook de Franse beker in 2015, 2017 en 2019 en het Franse kampioenschap in 2016, 2017, 2018 en 2019. In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro .
hunga den posishon derecho
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
Luciano a hasi su debut pa e selekshon hulandes durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. [3]
speelt voor Metz Handbal in de LFH Division 1 Féminine en voorheen het Nederlands dameshandbalteam . Ze nam deel aan het WK handbal dames 2013 in Servië , samen met de rest van het Nederlands elftal. [1] [2]
Luciano na nase na Korsou i a lanta na Boka Sami te edat di kuater ana. dorp Sint Michiel gewoond. Ku su mayornan el a muda pa Hulanda. Aki ta tabata hunga pa e klup HV Quintus.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html
Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref>
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
------------------------
'''Robert (Joy) Hosé''' (☆ [[14 di febrüari]] [[1949]] na - [[23 di òktober]] [[2023]] na [[Willemstad]] ) tabata un hungadó di pinpòn di [[Kòrsou]] di fama legendario. E tabata kampeon di Kòrsou di 1966 te 1972 i a optené varios título na Antia i internashonalmente, entre otro na 1971 kampeon latinoamerikano na [[Paraguai|Paraguay]].
== Biografia ==
Joy Hosé a nase na Kòrsou den e famia Hosé-Pimentel. E tin un ruman muhé i dos ruman hòmber. Su ruman mayó [[Humphrey Hosé|Humphrey]] tabata aktivo komo tenista profeshonal i su omo [[Iyo Pimentel]] tambe tabata tenista internashonal.
---------------
* Tim e Reino
=== Kampeonato Oropeo ===
{| class="wikitable" style=text-align:center
! Edishon
| 1954 || 1955 || 1956 || 1957 || 1958 || 1960 || 1962 || 1964 || 1965 || 1967 || 1969 || 1971 || 1973 || 1975 || 1977 || 1979 || 1981
|1983
|-
! Resultado
| * || * || {{oro}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || * || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{zilver}} || {{zilver}} || {{zilver}} ||{{goud}}
|{{zilver}}
|-
|
|-
! Edishon
| 1985 || 1987 || 1989 || 1991 || 1993 || 1995 || 1997 || 1999 || 2001 || 2003 ||[[EK Honkbal 2005|2005]]||[[EK Honkbal 2007|2007]]||[[EK Honkbal 2010|2010]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2012|2012]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2014|2014]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2016]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2019]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2021]]
|-
! Prestatie
|{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}
|-
|
|-
! Editie
| [[Europees kampioenschap honkbal 2023|2023]]
|-
! Prestatie
| {{brons}}
|}
: * <small>In 1954, 1955 en 1967 geen deelname.</small>
=== Kopa Interkontinental ===
{| class="wikitable"
! Editie
| 1983 || 1999 || 2002 || 2006 || [[Intercontinental Cup honkbal 2010|2010]]
|-
! Prestatie
| 4e || 8e || 8e || {{zilver}} || {{zilver}}
|}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Pabao Little League''' ta un ekipo di beisbol hubenil (10-12 ana) di Korsou ku a titula kampeon di karibe na .. okashon i tabata kampeon mundial na 2004. E ta forma parti di
e Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.
Winning the Caribbean Region Championship and making its 11th trip to Williamsport for the 2023 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presented by T-Mobile, is Pabao Little League (Willemstad, Curaçao) thanks to a 6-0 victory over the Dominican Republic in the championship game.
With its victory, Pabao LL will be returning to the LLBWS with the country’s 15th overall appearance in hopes to defend its International Championship title earned in 2022. Since the country’s first tournament appearance in 1980, Curaçao has maintained a winning record, 46-25, with a World Series championship in 2004 and three runner-up finishes in 2005, 2019, and 2022.
Pabao LL finished the Caribbean Region tournament with an unblemished 6-0 record, outscoring its opponents, 47-4, with four shutout performances.
With the first-round matchups of the 2023 LLBWS announced on June 6, Pabao LL will play Australia, represented by Hills Little League, in Game 5 on Thursday, Aug. 17 at 1 p.m. ET at Volunteer Stadium.
The 2023 Little League Baseball World Series, Presented by T-Mobile, is set to take place August 16-27. More information about the 2023 Little League World Series tournaments, including full schedules and downloadable brackets, can be found at LittleLeague.org/WorldSeries.
WILLEMSTAD- Djaweps , 10 di ougùstùs 2023 den oranan di mèrdia, e selekshon di Little League Liga Pabou kampion di Karibe a biaha pa Williamsport (USA), pa partisipá den e Kampionato Mundial di Beisbòl Little League. E kampionato Mundial di hóbennan di 11 i 12 aña lo start dia 16 i lo terminá dia 27 di ougùstùs 2023.
RBC Royal Bank, representá pa Sharier Dorand manera ta e kaso ku tur selekshon, tabata presente pa duna e selekshon sostén i deseá e delegashon éksito. E sigiente hungadónan ta forma parti di e selekshon.
{{Appendix}}
---------------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Dudley Guniberto Josefa''' (☆ [[1958]]) ta un [[karate]]ka di [[Kòrsou]]. Deportista – Dirigente Tékniko. a nasé na aña 1958. Dudley na aña 1967 kuminsá práktika deporte di yudo ku su 9 aña serka ..
== Bida i karera ==
.. a lanta na Kòrsou.
== Medaya ==
* 1987: [[Image:Med 2.png|Plata]] - Kampeonato hulandes
{{Appendix}}
{{Commonscat|Didi Gregorius}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64548365|titulo=Didi Gregorius}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://web.archive.org/web/20111005161849/http://www.honkbalsite.com/nederlandsteam/marieksongregorius.html Profil riba Honkbalsite]
* [https://www.baseball-reference.com/minors/player.cgi?id=gregor003mar Statistik Didi Gregorius]
}}
{{DEFAULTSORT:Gregorius, Didi}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
[[Category:Hulanda]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Sherry Sophia Veronica Howell''' (☆ [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un atleta kurasoleño.
Sherry Howell - Eckerd College, Softball and Volleyball
Howell played four years of softball and volleyball for Eckerd College from 1990 to 1993. She graduated in 1993 with a double major of Business Management and Psychology. The native of Curacao, Neth. Antilles, was a pitcher, a shortstop and centerfielder. She was a four-time All-America in softball, was named to the South Region team four times and the All-SSC team four times. Howell won or shared player-of-the-year honors twice in the conference and concluded her athletic career by being selected the SSC female athlete-of-the-year for the 1992-93 season. Howell holds the NCAA, Division II career batting average in softball at .524, is third in career slugging average at .921, 13th in home runs with 29 and second in single season highest batting average at 629. She led the nation in hitting as a senior and also doubles percentage. Howell led the conference in batting average four different years. In 1999, she represented her country in the World Games in Japan. Howell, who is fluent in six languages, was named All-Conference in volleyball two of the four years she played.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Howell, Sherry}}
[[Category:Hende]]
---------------
{{Commonscat|Josh Palacios}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1131860420|titulo=Josh Palacios}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Palacios, Josh}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
-------------------------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] di 1958 te 2010 na wega y torneonan internacional. E tabata kai bou di [[Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie|NAVU]], ku tabata konsisti di [[Kòrsou]] i [[Boneiru]] despues ku [[Aruba]] a separa na 1986.
en.wiki:The Netherlands Antilles national football team (Dutch, "Nederlands-Antilliaans voetbalelftal"; Papiamentu, "Selekshon Antiano di futbòl") was the national team of the former Netherlands Antilles from 1958 to 2010. It was controlled by the Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie. The NAVU consisted of Curaçao and Bonaire. Aruba split in 1986 and has its own team.
The Netherlands Antilles team never qualified for the FIFA World Cup. The country managed to come third in the CONCACAF championships of 1963 and 1969; during the 1963 tournament they were unofficial football world champions for four days after beating Mexico and before losing to Costa Rica.[1]
== Reforma di Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues [[Boneiru]] a bira miembro interino di CFU i [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Mira tambe ==
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Antias Hulandes]]
-------------
The '''Curaçao national football team''' ({{lang-nl|Curaçaos voetbalelftal}}; [[Papiamento language|Papiamentu]]: ''Selekshon di Futbòl Kòrsou'') represents [[Curaçao]] in [[FIFA|International]] [[association football|football]] and is controlled by the [[Curaçao Football Federation]] (Federashon Futbòl Kòrsou; FFK).<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| url-status = dead| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Following a constitutional change that allowed its predecessor, the [[Curaçao and Dependencies|Colony of Curaçao and Dependencies]] to become a unified [[constituent state|constituent country]] consisting of several island territories as the [[Netherlands Antilles]] and its dissolution in 2010, Curaçao has played under a new constitutional status as a separate constituent country since 2011.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=Gg1hDgAAQBAJ&pg=PA121 |title=Football and the Boundaries of History: Critical Studies in Soccer |editor=Elsey, Brenda |editor2=Pugliese, Stanislao G. |year=2017 |page=121 |isbn=9781349950065 |publisher= Springer |access-date=25 June 2019}}</ref>
Both FIFA and CONCACAF recognize the Curaçao national team to be the direct and sole successor of the dependant [[Territory of Curaçao national football team|Curaçao (1921–1958)]] and the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles national football]] teams.<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao] at [[FIFA]] official website</ref><ref>[https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curaçao] at [[CONCACAF]] official website</ref><ref>[https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html] at [[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|RSSSF]]</ref>
==History==
{{Further|Territory of Curaçao national football team|Netherlands Antilles national football team}}
The first national football team to bear the name Curaçao was the [[Territory of Curaçao national football team]], which made its debut in 1924 in an away match against neighboring [[Aruba national football team|Aruba]], a match which the Territory of Curaçao won four to nil.
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Seleccion nacional di futbol di Aruba''' ta e ekipo di [[futbol]] cu ta representa [[Aruba]] na wega y torneonan internacional, manera na e weganan di cualificacion pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] y den Copa Caribe. Tur tramite pa e seleccion ta bou encargo di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]], funda na 1932 y afilia na [[Union Futbol di Caribe|CFU]], [[CONCACAF]] y [[FIFA]] desde 1988.
The '''Aruba national football team''' ([[Dutch language|Dutch]]: Arubaans voetbalelftal; [[Papiamento language|Papiamento]]: Seleccion Arubano di futbol) is the national team of [[Aruba]], it was founded in 1932 and is affiliated with the Caribbean Football Union (CFU), CONCACAF and [[FIFA]] (since 1988) and is controlled by the [[Aruba Football Federation|Arubaanse Voetbal Bond]].
==History==
Between 1924 and 1933, Aruba only played against [[Curaçao national football team|Curaçao]], although these matches are not considered official.<ref>{{cite web |last1=Courtney |first1=Barrie |title=Aruba - List of International Matches |url=https://www.rsssf.org/tablesa/aruba-intres.html |website=RSSSF}}</ref> Aruba participated in its first tournament at the [[1955 CCCF Championship]], where they finished in 5th place. In 1958, Aruba became part of the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles]] until their secession in 1986.
Following its split from the Netherlands Antilles, the [[Aruba Football Federation]] was affiliated in 1988 with [[CONCACAF]] and [[FIFA]]. Aruba entered qualifying for the [[1989 Caribbean Cup]], and in its first group match it suffered the worst defeat in its history, at the hands of [[Trinidad and Tobago national football team|Trinidad and Tobago]], which crushed them 11–0. They played their first World Cup qualifying match against the [[Dominican Republic national football team|Dominican Republic]] as part of the [[1998 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|1998 World Cup qualifying]]. Aruba has participated in all the qualifying tournaments for the World Cup since, without being able to get past the first qualifying round.
Aruba has also yet to qualify for the [[Caribbean Cup]]. However, they showed some progress in the preliminary round of the [[2014 Caribbean Cup]] by getting two wins against [[Turks and Caicos national football team|Turks and Caicos]] (1–0) and [[British Virgin Islands national football team|British Virgin Islands]] (7–0), the latter being the biggest victory in its history. These results allowed them to reach 120th place in the FIFA World Ranking for the month of June 2014, their best ranking to date. Following these victories, Aruba lost 2–0 against [[French Guiana national football team|French Guiana]] and were eliminated.
Aruba began their [[2018 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|2018 World Cup qualification]] in the second round against [[Barbados national football team|Barbados]], losing 2–0 at home and 1–0 away, however FIFA ruled that Barbados had fielded an ineligible player, giving Aruba a 3–0 second leg victory and advancing them to the third round. Despite that, in the next round they were defeated again, this time by [[Saint Vincent and the Grenadines national football team|Saint Vincent and the Grenadines]] who won 3–2 on aggregate. Aruba failed to progress in the [[2022 FIFA World Cup qualification – CONCACAF First Round|2022 World Cup qualifiers]], finishing 4th in the first round.
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Aruba]]
E selekshon di Boneiru a kuminsa komo tim nashonal despues ku e tim antiano a keda disolbé na òktober 2010. E ta partisipa tur aña den e Torneo ABCS, kual na 2011 e ta gana sorpresivamente derotando Aruba 4-3 durante e tanda di penalty despues di un empate di 2:2 den final.[4]
-------------------------------------
'''Selekshon nashonal di futbòl di Sürnam''' ta e tim di [[futbol|futbòlista]] ku ta representa [[Sürnam]]. E ta kai bou di .........., ku ta miembro di [[Caribbean Football Union|CFU]] i miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Historia ==
E selekshon di Sürnam a kuminsa komo tim nashonal
==== Torneo ABCS ====
{| class="wikitable collapsible" width=50% style="text-align: center;font-size:90%;"
!colspan=8|Boneiru den torneo ABCS
|-
!width=45%|Aña
!width=25%|Lugá
!width=8%|W
!width=8%|G
!width=8%|E
!width=8%|P
!width=8%|GF
!width=8%|GC
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2010||di kuater ||2||0||1||1||5||7
|- bgcolor=gold
|{{SUR}} 2011||'''kampeón'''||2||1||1||0||5||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{ABW}} 2012||di kuater ||2||0||0||2||2||17
|- bgcolor=#cc9966
|{{CUW}} 2013||di tres ||2||1||0||1||2||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{SUR}} 2015||di kuater ||2||0||0||2||1||7
|- bgcolor=silver
|{{CUW}} 2021||supkampeón||2||1||0||1||4||4
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2022||di kuater ||2|| ?|| 0 || ? || 1 || 5
|-
!'''Total'''||'''6/6'''||14||3||2||7||20||46
|}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =148545934|titulo=Selección de fútbol de Bonaire}}
{{References}}
}}
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Surnam]]
Na de staatkundige hervormingen binnen het Koninkrijk der Nederlanden van 10 oktober 2010 en na afronding van het kwalificatietoernooi van de Caribbean Cup 2010 ging het Nederlands-Antilliaans voetbalelftal over in het Curaçaos voetbalelftal. Bonaire werd een paar jaar later voorlopig lid van de Caraïbische Voetbalunie CFU en op 19 april 2012 geassocieerd lid van de CONCACAF, en kan daarom in de toekomst inschrijven voor de Caribbean Cup.
Het Bonairiaans voetbalelftal is een team van voetballers dat Bonaire vertegenwoordigt. Bonaire is niet aangesloten bij de FIFA en kan daarom niet deelnemen aan het wereldkampioenschap. Bonaire doet jaarlijks mee aan het ABCS-toernooi, dat het in 2011 verrassend won.
The '''Bonaire national football team''' ({{lang-nl|Bonairiaans voetbalelftal}}; {{lang-pap|Selekshon Bonerianu di futbòl}}) is the national football team of the [[Caribbean]] island of [[Bonaire]], a [[Public body (Netherlands)|public body]] of the [[Netherlands]]. It is under the control of the [[Bonaire Football Federation]]. It became a member of the [[Caribbean Football Union|CFU]] and an associate member of CONCACAF on 19 April 2013.<ref name="CFU Facebook">{{cite web|title=CFU Facebook|url=https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|publisher=Caribbean Football Union|access-date=13 June 2014|archive-date=7 December 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191207213742/https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|url-status=live}}</ref><ref name="Congress takes key step in transparency">{{cite web|title=Congress takes key step in transparency|url=http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0,,12813~3150654,00.html|publisher=CONCAF|access-date=20 April 2013|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20130423234254/http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0%2C%2C12813~3150654%2C00.html|archive-date=23 April 2013}}</ref><ref name="Member Associations: Bonaire">{{cite web|title=Member Associations: Bonaire|url=http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|publisher=Caribbean Football Union|access-date=22 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029193820/http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|archive-date=29 October 2013|url-status=dead}}</ref> after which it became a full CONCACAF member on 10 June 2014<ref name="Ordinary Congress finalized">{{cite web|title=Ordinary Congress finalized|url=http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|publisher=CONCACAF.com|access-date=10 June 2014|date=10 June 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140612210312/http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|archive-date=2014-06-12|url-status=dead}}</ref> The team can participate in the [[CONCACAF Gold Cup]] and [[Caribbean Cup]] because of their membership in the confederation and sub-confederation.<ref name="Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership">{{cite web|title=Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership|date=20 April 2013|url=http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|publisher=Non-FIFA football|access-date=22 April 2013|archive-date=29 October 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029203911/http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|url-status=live}}</ref> However, Bonaire is not a member of [[FIFA]] and therefore can not compete in the [[FIFA World Cup]] or other FIFA events.<ref name="Sport en spel">{{cite web|title=Sport en spel|url=http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|publisher=beautiful-bonaire.nl|access-date=22 October 2014|language=nl|archive-date=22 October 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141022212953/http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|url-status=live}}</ref><ref name="What is CONCACAF?">{{cite web|title=What is CONCACAF?|url=http://www.concacaf.com/page/History|publisher=CONCACAF|access-date=21 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130406031852/http://www.concacaf.com/page/History|archive-date=2013-04-06|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =61824225|titulo=Miguel Pourier}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Pourier, Miguel}}
[[:Category:Antias Hulandes]]
[[:Category:Hende]]
-----------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] na wega y torneonan internacional, manera na .......
== Reforma Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl ]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues Boneiru a bira miembro interino di CFU i desde 19 di aprel [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]], i den futuro por inskribí pa [[Kopa di Oro]].
{{Appendix}}
[[:Category:Beisbol]]
[[:Category:Kòrsou]]
ta kambio na selekshon nashonal di KorsouOorspronkelijk heette het "Honkbal Nederlandse Antillen Nationaal Team", maar op 10 oktober 2010 werd de Nederlandse Antillen als regering ontmanteld (details zijn " Nederlandse Antillen "), de naam van het nationale team werd ook gewijzigd in "Curaçao Nationaal Team ".
en.wiki" The '''Netherlands Antilles national baseball team''' was a national team of the [[Netherlands Antilles]] and was controlled by the Netherlands Antillean Baseball Federation. It represented the former nation in senior-level men's international competition.
The Netherlands Antilles team was distinct from the [[Netherlands national baseball team]].
The Netherlands Antilles were represented in twelve [[Baseball World Cup]]s. Their highest finish was 7th place.<ref name="bjarkman worldcup">[[#refBjarkman|Bjarkman 2005]], pp.416–39</ref>
--------
'''Seleccion nacional di baseball di Aruba''' ta e team di [[Beisbòl|baseball]] cu ta representa Aruba na wega y torneonan internacional, manera na [[Weganan Panamericano]].
{{America baseball teams}}
{{National sports teams of Aruba}}
-----------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
== Historisch overzicht ==
{| class="wikitable sortable"
! WK-jaar
! Gastland(en)
! Aantal deelnemers
! Wereldkampioen
! Uitslag van de finale
! 2e plaats
! 3e plaats
! 4e plaats
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1930|1930]]'''
| {{UY}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URU}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1930|4 – 2]]
| {{ARG}}
| {{USA}}
| {{YUG}}
|-
| '''1934''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1934 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ITA}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1934|2 – 1 <small>n.v.</small>]]
| {{TCHf}}
| {{GER-1935f}}
| {{AUTf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1938|1938]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1938 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FRA}}
| style="text-align: center;" | 15
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1938|4 – 2]]
| {{HUN}}
| {{BRA}}
| {{SWE}}
|-
| '''1942'''
| colspan="7" | ''Kansela pa motibu di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]''
|-style="background: #D0E6FF;"
|-
| '''1946'''
| colspan="7" | ''Afgelast vanwege de Tweede Wereldoorlog''
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1950|1950]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1950 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR-1889}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URUf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1950|2 - 1]]
| {{BRA}}
| {{SWE}}
| {{ESP}}
|-
| '''1954''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1954 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CH}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1954|3 – 2]]
| {{HUN-1949f}}
| {{AUTf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1958|1958]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1958 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{SE}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1889f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1958|5 – 2]]
| {{SWEf}}
| {{FRAf}}
| {{FRGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1962|1962]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1962 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CL}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1962|3 – 1]]
| {{TCHf}}
| {{CHIf}}
| {{YUGf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1966|1966]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1966 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{EN}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ENGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1966|4 – 2 <small>n.v. </small>]]
| {{FRGf}}
| {{PORf}}
| {{URS-1955f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1970|1970]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1970 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1968f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1970|4 – 1]]
| {{ITAf}}
| {{FRGf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1974|1974]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1974 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE-1949-WD}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1974|2 – 1]]
| {{NEDf}}
| {{POLf}}
| {{BRA-1968f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1978|1978]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1978 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{AR}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1978|3 – 1 <small>n.v. </small>]]
| {{NEDf}}
| {{BRA-1968f}}
| {{ITAf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1982|1982]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1982 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ES}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1982|3 – 1]]
| {{FRGf}}
| {{POLf}}
| {{FRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1986|1986]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1986 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1986|3 – 2]]
| {{FRGf}}
| {{FRAf}}
| {{BELf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1990|1990]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1990 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{IT}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1990|1 – 0]]
| {{ARGf}}
| {{ITAf}}
| {{ENGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1994|1994]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1994 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{US}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1994|0 – 0 <small>n.v. (P: 3-2)</small>]]
| {{ITAf}}
| {{SWEf}}
| {{BULf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1998|1998]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1998 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1998|3 – 0]]
| {{BRAf}}
| {{CROf}}
| {{NEDf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2002|2002]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2002 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{KR}}<br />{{JP}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2002|2 – 0]]
| {{GERf}}
| {{TURf}}
| {{KORf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2006|2006]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2006 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2006|1 – 1 <small>n.v. (P: 5-3)</small>]]
| {{FRAf}}
| {{GERf}}
| {{PORf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2010|2010]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2010 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ZA}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ESPf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2010|1 – 0 <small>n.v.</small>]]
| {{NEDf}}
| {{GERf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2014|2014]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2014 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{GERf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2014|1 – 0 <small>n.v. </small>]]
| {{ARGf}}
| {{NEDf}}
| {{BRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2018|2018]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2018 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{RU}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2018|4 – 2]]
| {{CROf}}
| {{BELf}}
| {{ENGf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2022|2022]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2022 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{QA}}
| style="text-align: center;" | 32
|
|
|
|
|
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2026|2026]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2026 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CA}}<br />{{MX}}<br />{{VS}}
| style="text-align: center;" | 48
|
|
|
|
|
|}
----------------
r1rzoyispi01h5mtty9765b32kfd6by
193755
193754
2026-06-14T12:47:12Z
Caribiana
8320
193755
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024 e nòmber "Blue Wave" a wòrdu menshoná den korant [[Antilliaans Dagblad]] komo un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026.<ref name=:"0"/> E ekspresion aki probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> "Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, pero tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé tambe komo “Los Azules” i “De Blauwen”.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátikada di futbòl, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den Reino Hulandes ku un poblashon relativamente chikí (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
For di e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su potensial kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente rondanan, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera Jamaica i Trinidad & Tobago. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra [[Jamaica]], a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B den e kualifikashon.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio a karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref>
Un faktor oportuno úniko tabata ku a paisnan Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
Kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Agravante ta ku Kòrsou ta e pais mas chikitu pa logra kualifikashon den historia di Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> hecho ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta skòmel entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 su ranking tabata nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref> Histórikamente, su ranking mas altu tabata na yüli 2017 ku posishon nr. 68.
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haya formashon deportivo na Hulanda i ta biba pafor di Kòrsou unda nan ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití hungadónan pa representá un pais si nan tin konekshon familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes, ku un solo nashonalidad hulandes, ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat importante di hungadó di e selekshon tabata aktivo den liganan hulandes manera Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel relativamente altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]], kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e proseso di kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta duna un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá tantu na Kòrsou komo den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat ku raisnan di Kòrsou ta relativamente grandi (± 144.814 persona).<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su komunidatnan den eksterior.
Kalkulashonnan ta indiká ku miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial, reflehando e alkanse (internashonal) di e movementu.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashconá ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den e sentro di [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, ku un kombinashon di deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/>
E aktividatnan aki a forma parti di un esfuerso mas amplio pa integrá e partisipashon deportivo ku promoshon kultural i ekonómiko.
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo. Esaki ta inkluí músika, arte visual, kontenido digital i merkansia promoshonal.
Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Entre otro, e artista [[Jeon]] a lansa e kansion “Mama Wa (The Blue Wave)”, ku ta reflehá e orguyo kolektivo rondó di e logro deportivo.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Ademas, diferente produkto manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> Institushonnan manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] a kontribuí tambe, por ehèmpel ku emision di moneda konmemorativo pa marka e kualifikashon históriko.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analista i observadónan a interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E fenómeno ta mustra kon deporte por sirbi komo un medio pa unifiká diferente grupo den sosiedat i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
Ademas, e movementu a kontribuí na visibilidat internashonal di Kòrsou, i por wòrdu interpretá komo un forma di "nation branding", unda e imagen di e pais ta wòrdu fortalesé riba un plataforma global.<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[:Kategoria:Futbol na Kòrsou]]
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
-----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E beinam aki a bira popular durante e weganan eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], ora e selekshon a logra kualifiká pa promé bes den su historia pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Dor di su impakto “Blue Wave” ta referí no únikamente na e tim, sino tambe na un fenómeno sosial i kultural, simbolisando un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal rondó di e preparashon pa i partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial di FIFA 2026, organisá na Merka, Canada i México.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref> Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Nòmber ==
Blue Wave por ta un nòmber ku e bini di e fanatikada komo e nòmber di kariño di nos selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> E ekspreshon ta un referensia na e laman ku ta rondoná e pais insular Kòrsou.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé varios nomber alternativo manera ''Los Azules'' i ''De Blauwen'', ku ta referí na e koló blou tradishonal di e selekshon. Na mes momentu, e nòmber Blue Wave tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento di entusiasmo popular i unidat nashonal.
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momento históriko. Durante e proseso aki, “Blue Wave” a bira un lema unifikante ku reflehá e entusiasmo kresiente rondó di e ekipo.
Den uso komun, e término ta wòrdu empleá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan pa deskribí e movementu di sosten rondó di e selekshon nashonal di Kòrsou.
Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
Esei ta e nòmber pa ‘The Blue Wave’, e movementu ku a wòrdu poné den moveshon – inkluyendo e nombramentu di Advocaat na kuminsamentu di e aña aki – ku e meta prinsipal di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA 2026. E selekshon nashonal maskulino di Kòrsou nunka promé no a partisipá den un Kopa di Mundu. Yega na e Kopa di Oro ta un promé paso importante pa logra e meta ei.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
== Konteksto deportivo ==
[[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|right|120px|Logo Guinness World Records]]
Kòrsou, un pais outónomo denter di [[Reino Hulandes]] ku un poblashon di 158.006 habitante (1 di yanüari 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie di 444 km², ta e pais mas chikí ku a logra kualifiká pa un Kopa Mundial di FIFA te ku 2026.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Guinness Book of Records a rekonosé e hecho aki dia 14 di yüni 2026, ora di e partido Korsou kontra di Alemania na Houston.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Kòrsou a bira miembro di FIFA na 2011 i su selekshon nashonal a demostra progreso konstante den añanan siguiente.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> E ekipo a gana atenshon regional despues di su prestashon na CONCACAF Gold Cup 2019, unda e a yega e kuarto final.
Kòrsou a gana atenshon internashonal den kompetensianan manera [[Kopa Oro di CONCACAF]], unda e a logra yega e buelta di kuarto final (2019), mustrando su kapasidat kompetitivo den region.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou a yega na un posishon entre e top 80–90 di mundu (variabel segun aña), loke ta konsiderá un logro importante pa un pais di su grandura. Despues di e wega amistoso kontra Eskosia dia 30 di mei 2026 e ranking di Kòrsou ta nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E ekipo===
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momentu históriko di eksito ku ta relashoná na algu faktor. E selekshon ta konsistí kasi kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda ku a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbòl di Hulanda i tur ta biba pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan na Oropa, Merka i Asia. Entre e 26 hungadó solamente uno, [[Tahith Chong]], a nase na [[Willemstad]], pero a drenta e akademia di Feyenoord na Hulanda for di un edat hòben.<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Den temporada 2025/26, ocho hungadó selektá a hunga den Eredivisie, e liga mas altu na Hulanda, i kuater den Eerste Divisie. Dos hungadó a representá Hulanda anteriormente den se selekshon senior.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
Te ku 2023, sifranan di CBS Hulanda a mustra 144.814 persona di orígen di Kòrsou ta biba na Hulanda.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref> E uso di hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA i a kontribuí signifikativamente na nivel kompetitivo di e tim. Futbolistanan hulandes ku raisnan di Kòrsou ta permiti pa hunga pa Kòrsou pasobra nan tin nashonalidat hulandes.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref> Di akuerdo ku e regulashon di FIFA, hungadónan por hunga pa un pais na kua nan ta konektá pa medio di nan mayor òf welonan. Komo ku Kòrsou ta un pais outónomo dentro di Reino Hulandes, e hungadónan aki mesora ta kumpli ku e eksigencia di nashonalidat pa e selekshon nashonal.
Otro faktor tabata e oportunidat úniko ku a surgi ora Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]] (78), kende a asumí e posishon aki na 2024, a hunga un papel importante den e kualifikashon. Bou di su liderazgo Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan di FIFA, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Debí ku residente di Karibe Hulandes tin nashonalidat hulandes, hungadónan ku raisnan di Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Un situashon komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Gales ta hunga pa Inglatera.
Ku partisipashon di Kòrsou, Advocaat a bira un di e entrenadónan mas eksperensiá den historia di Kopa Mundial komo el a yega di partisipa tantu ku Hulanda (Kopa Mundial 1994 na Merka) komo ku [[Surkorea]] (Kopa Mundial 2006 na Alemania). El a selekta un tim final pa Kopa Mundial sin kambio.??
===Eliminatorio ===
Riba vèlt, Blue Wave ta un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].
Den e fase di apertura di e eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou tabatin un recort di 100% den su grupo, despues di a derotá [[Sint Lucia|St. Lucia]], Aruba, Barbados y mas notablemente Haiti ku 5-1. Den e di tres buelta e nashonnan mas establesé, Jamaica i Trinidad & Tobago, a para den nan kaminda den un grupo ku tambe tabata inkluí Bermuda. Kenji Gorré a skor den e viktoria krusial di 2-0 kontra Jamaica dia 10 di òktober 2025 na kas i Bermuda a wòrdu derotá 7-0 dia 13 di novèmber 2025.<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref>
Ku forsa nan a logra pasa dia 18 di november 2025 ku Gorre remplasando Dick Advocaat komo coach, ounke tabatin nervio ora Jamaica a haña un penalti den tempu di leshon ku a wòrdu anula despues di un konsulta di video ku asistente di rèfri. Kòrsou a terminá den top di grupo B di e kampaña di kualifikashon.<ref name=:"2"/>
== Enbolbimentu di komunidat ==
Durante e preparashon pa Kopa Mundial desde november 2025, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda. Esakinan a inkluí evento di fanátikonan di Blue Wave, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.
Diáspora i alkanse internashonal
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wordu organisá na diferente pais, kontribuyendo na un oumento di visibilidat global.
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wòrdu organisá na diferente pais, inkluyendo den Oropa i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].
E partisipashon den e Mundial a kontribuí na un oumento di visibilidat global di Kòrsou i a fortalesé konekshonnan entre Kòrsou i su diáspora, inkluyendo traves di turismo i atenshon mediátiko.
Esakinan a pone enfasis riba e interkonekshon entre [[deporte]], [[kultura]] i [[turismo]].
E partisipashon públiko a krese visiblemente, i e evento a kontribuí na fortalesementu di un sentido di unidad nashonal. Kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko for di Korsou lo ta presente na Houston pa e partido di apertura kontra Alemania. Alrededor di tres kuart di e kantidat ei ta wòrdu sperá pa e otro weganan di grupo.<ref name="Guardian"/>
=== Evento i festivalnan ===
E fenómeno “Blue Wave” a resultá den un programa di evento kultural organisá manera festival i selebrashonnan públiko den sentro históriko di [[Willemstad]]. E aktividatnan aki a kombiná deporte, músika i turismo.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref>
Aktualmente eventonan grandi di Blue Wave ta tumando lugá na Willemstad, i e sentronan di siudat di Punda i Otrobanda ta kompletamente dekorá den un ambiente di Kopa di Mundu.
===Produkshon kreativo===
E movimiento a inspirá produkshon kreativo manera músika, arte visual i kontenido digital. Plataformanan sosial a hunga un papel importante den su difushon, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Kòrsou a klasifiká, e artista musikal [[aruba]]no [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'' (The Blue Wave), un kansion dediká na e Blue Wave, e nomber di kariño di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná.
Tur selekshon nashonal tin un himno. Pa Korsou, e banda di zonido ei ta “Bluewave,” un kantika komo himno nashonal pa e selekshon, ku ta komposita i kanta pa e artista musikal arubano Jeon, den ritmo [[kompa]] i produsí pa Steve Andreas. El a kuminsá komo un petishon simpel. El a krese bira un gritu di reunion. Ku tempu, el a yuda kombertí “Bluewave” den un apodo ku e sostenedónan ta usa pa e selekshon nashonal mes.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Merkansia manera bandera i otro material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.
Centrale Bank van Curacao en Sint Maarten (CBCS) ta lansa dos moneda commemorativo special pa honra clasificacion historico di seleccion di futbol di Curacao pa Mundial di Futbol. Ta trata di un moneda di plata di cinco florin y un moneda di cincuenta cent.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
Merkansia manera bandera i paña den koló nashonal a bira símbolonan visibel di sosten.
Un kompania produktor a reporta un demanda fuerte pa bandera di Kòrsou ademas di produktonan promoshonal relashona cu Kopa Mundial, inKluyendo e programashon di e weganan, sticker pa bentana, banner y borchinan pa pone banda di kaminda.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref>
Komo identidat nobo e selekshon a haña un uniform nobo pa weganan na kas: e kamisa ta kompletamente den blou dediká na Blue Wave. E blou profundo ta simbolisá Laman Karibe, e energia di e isla, i e unidat di tur sostenedó di Kòrsou rònt mundu.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
== Nifikashon sosial i polítiko ==
“Blue Wave” a wòrdu interpretá komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union i orguyo kolektivo.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un forma di fortalecé visibilidat internashonal i imagen di Kòrsou.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un medio pa reforsá identidat nashonal (''nation branding'') i visibilidat internashonal.
Figuranan públiko i lídernan polítiko a deskribí “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union, ekspresá den lema manera “un isla, un soño”.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di con un logro deportivo por generá un movimiento sosial i kultural mas amplio.
Su impakto inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término a keda komo un símbolo di e periodo di orguyo kolektivo ligá na e Mundial 2026.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta ser konsiderá komo un ehèmpel kon un evento deportivo internashonal por generá un movementu kultural i sosial mas amplio.
Su impakto ta inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre kurasoleñonan riba e isla i den diáspora
E término a keda wordu usa komo un símbolo di e periodo di mobilidat i orguyo kolektivo ligá na e partisipashon di Kòrsou den e Kopa Mundial 2026.
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
---------------
Op het veld is de Blue Wave een afspiegeling van Curaçao: expressief, zelfverzekerd en met een natuurlijk gevoel voor ritme, een mix van Caribische creativiteit en Europese structuur. Onder de hoede van de nieuwe hoofdcoach Fred Rutten (een van de meest gerespecteerde voetbalmanagers van Nederland met ervaring bij PSV Eindhoven, FC Twente, Shalke 04, Feyenoord en Anderlecht), zet het elftal de opmars voort die het de WK-kwalificatie heeft opgeleverd.
De Blue Wave staat voor een gevoel van trots en saamhorigheid dat gedeeld wordt door iedereen die Curaçao hoog in het vaandel heeft en reikt tot ver buiten het eiland, waaronder tot de Curaçaose gemeenschappen in het Caribische gebied, Europa, Noord-Amerika, Latijns-Amerika en daarbuiten.
------
grokipedia Juninho Bacuna: Despite their Dutch birthplace, the family's Curaçaoan roots influenced Bacuna's decision to represent the island nation internationally, following Leandro's precedent in prioritizing heritage over birthplace eligibility for the Netherlands senior team.[49] This background underscores a pattern among Curaçaoan-Dutch families, where migration for economic opportunities in the Netherlands often preserves cultural and athletic connections to the Caribbean.[49]
-------
Dick Advocaat, E pelotero di 78 aña, cu lo bira e tecnico mas bieu den historia di Mundial den su di tres torneo final despues di 1994 y 2006 (Hulanda y Sur Korea), ya pa hopi tempo a lanta un spirito atacante den su hungadornan.
---------------
Curaçao: The Blue Wave
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
----
[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curacao Chronicle (10 di yüni 2026)
Het nieuwe Curaçao thuistenue: blauw als identiteit
Het nieuwe thuisshirt staat volledig in het teken van de iconische bijnaam The Blue Wave. Het diepe blauw symboliseert de Caribische zee, de energie van het eiland en de verbondenheid van alle Curaçao-supporters wereldwijd.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
Waar het uitshirt eerder al wereldwijd opviel dankzij de kleurrijke inspiratie uit Willemstad, zet het thuistenue juist de klassieke Curaçao-kleur centraal: blauw.
--------
== Links eksterno ==
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (jingle Blue Wave of Mama Wak sung by [[Jeon]])
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
----------
* vorige versie
ta un alias informal pa e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] i un término ku ta wòrdu usá pa deskribí e ola mas amplio di sosten públiko i aktividat kultural rondó di e partisipashon di e selekshon den e Kopa Mundial di FIFA 2026.
The Blue Wave is de populaire bijnaam voor het nationale voetbalelftal van Curaçao. De term staat symbool voor de historische en succesvolle opmars van het team en de nationale trots en eenheid op het eiland.
== Nomber ==
E expresion “Ola Blauw” ta referi na e color blauw tradicional di e seleccion di Curaçao y ta wordo usa comunmente pa sostenedornan, medionan di comunicacion, y organisacionnan. E término tambe ta lanta e identidat geográfiko di Kòrsou komo un isla den Karibe i ta simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal.[1]
Konteksto di futbòl
E selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou ta representá Kòrsou den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa Federashon di Futbòl Kòrsou. E kualifikashon di e tim pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 a marka un momentu signifikante den su historia deportivo, oumentando su visibilidat tantu regionalmente komo internashonalmente.
Durante e kampaña di kualifikashon i e preparashonnan di e torneo siguiente, “The Blue Wave” a surgi komo un slogan unifikante entre sostenedónan i stakeholdernan.[1]
Nifikashon kultural
Enbolbimentu di komunidat
Den e preparashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026, vários aktividat basá riba komunidat a wòrdu organisá na Kòrsou i bou di su diáspora. Esakinan a inkluí proyekshonnan públiko di partidonan, eventonan kultural, i inisiativanan di futbòl orientá na hubentut. Aktividatnan asina a kontribuí na oumento di partisipashon públiko i visibilidat di e selekshon nashonal.[1]
Produkshon kreativo
E Blue Wave tambe a inspirá produkshon kultural i kreativo, inkluyendo músika, presentashonnan i ekspreshonnan visual sentra riba identidat nashonal i kultura di futbòl. Merkansia manera paña i bandera den koló nashonal a bira ampliamente usá komo símbolonan di sosten.[1]
Diaspora i aspektonan ekonómiko
E konsepto di The Blue Wave a wòrdu asosiá ku oumento di kompromiso di e diaspora di Kòrsou. Simpatisadonan internashonal a kontribuí na e visibilidat di e ekipo i a partisipá na eventonan ligá na e Kopa di Mundu.
Análisisnan a sugerí ku e torneo a funshoná komo un “multiplikadó di diaspora,” fortalesé konekshonnan ekonómiko i sosial entre Kòrsou i su komunidat mundial a traves di biahe, turismo i eksposishon internashonal.[1]
Herensha
E Blue Wave ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel notabel di kon partisipashon den un evento deportivo internashonal grandi por generá mobilisashon kultural i sosial mas amplio. Su impakto ta inkluí oumento di visibilidat nashonal, oumento di interes den futbòl, i e refuerso di identidat kompartí bou di e kurasoleñonan riba e isla i den eksterior.
--------
The Blue Wave is an informal alias for the Curaçao national football team and a broader socio-cultural phenomenon associated with the island’s participation in the 2026 FIFA World Cup. The term is used to describe both the team itself and the widespread mobilization of public support, cultural expression, and diaspora engagement surrounding the tournament.
Terminology
The expression “Blue Wave” refers to the traditional blue color of the Curaçao national football team. It also symbolizes a collective movement, evoking both the maritime identity of the island and a surge of national unity and pride.[1][2]
Football context
The Curaçao national football team represents Curaçao in international competitions and is governed by the Curaçao Football Federation. Its qualification for the 2026 FIFA World Cup marked a historic milestone, with Curaçao described as one of the smallest nations ever to appear on football’s biggest stage.[3]
In this context, “The Blue Wave” emerged as a widely used slogan among supporters, media, and public figures, reflecting growing national enthusiasm and international attention.[4]
Cultural movement
Public engagement
Leading up to and during the 2026 FIFA World Cup, The Blue Wave developed into a broad cultural movement within Curaçao. Media reports describe the island as being “in the grip of the Blue Wave,” with widespread participation in football-related activities and expressions of national unity.[4]
Public initiatives included fan gatherings, watch parties, and community-driven events both on the island and abroad.[5]
Festivals and events
The movement also gave rise to organized cultural programming. The Blue Wave Festival, held in the historic center of Willemstad, combined music, performances, and public celebrations tied to the national team’s World Cup participation.[6][7]
These events contributed to increased activity in urban public spaces and highlighted the intersection of sport, culture, and tourism.
Music and media
The Blue Wave inspired a range of creative outputs, including music, slogans, and social media content. A notable example is the “Blue Wave” jingle, associated with performances such as Blue Wave of Mama Wak, which circulated widely online.[8][9]
Digital platforms, including Instagram and YouTube, played a significant role in amplifying the movement and engaging younger audiences.[8][9]
Political and social significance
Political leaders and public figures have framed The Blue Wave as a symbol of national cohesion. Statements by Curaçaoan officials emphasized that the movement extends beyond football, serving to unite the population across social and geographic boundaries.[10]
The concept has been described as fostering a shared identity under the idea of “one island, one dream.”[4]
Diaspora and international reach
The Blue Wave also resonated strongly among the Curaçaoan diaspora. Events and fan initiatives were organized internationally, including in Europe, reflecting the global distribution of Curaçaoan communities.[5]
Analyses highlight that the movement contributed to increased international visibility for Curaçao and strengthened transnational connections through travel, media exposure, and economic activity linked to the World Cup.[1][3]
Legacy
The Blue Wave is regarded as an example of how participation in a major international sporting event can catalyze broader cultural and social mobilization. Its legacy includes heightened national visibility, increased engagement with football, and the reinforcement of a shared identity among Curaçaoans both on the island and abroad.
References
Curaçao’s diaspora multiplier at the 2026 World Cup
The Blue Wave: Curacao's Pride
Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage
Curaçao in de ban van de BlueWave
Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa
Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad
Blue Wave Festival losgebarsten
The Blue Wave (Instagram)
Bluewave jingle (YouTube)
Pisas: The Blue Wave gaat over meer dan voetbal
--------
== Keep list ==
* E término a bira popular desde 2024 durante e weganan di kualifikashon i e preparashonnan pa e torneo, kaminda el a simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal, orguyo i identidat.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* De Blue Wave is de naam van het nationale mannenelftal van Curaçao, maar de term staat eigenlijk voor iets veel groters: de hausse in energie, steun en saamhorigheid rond dit historische moment. Voor veel mensen staat dit namelijk voor zo veel meer dan alleen voetbal. Het gaat om de erkenning, de trots en de wereldwijde aandacht voor wat Curaçao heeft gepresteerd en waar het voor staat.<ref>[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* Kòrsou ta konsiderá un di e paisnan mas chikí den mundu ku un poblashon di aproksimadamente 158.000–160.000 habitante (segun estimashon riba 1 di yanüari 2026)<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260604.pdf Poblacion di Corsou ta crece mas cu 158.000 mientras migracion ta sigui
impulsa crecemento], Bon Dia Aruba (4 di yüni 2026)</ref>. E ta un pais konstituyente di [[Reino Hulandes]]. A FIFA member since 2011, Curaçao have spent years building towards a first World Cup appearance.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref>
Den konteksto global, esaki ta pone Kòrsou den e grupo di paisnan chikitu tantu pa poblashon komo pa superfisie (±444 km²), pero ku un nivel haltu di desaroyo humano den region Karibe.
* Bou di liderazgo di entrenadó nashonal [[Dick Advocaat]], Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan aki, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Kico ta haci e situacion aki unico? E “football passport”: Debí ku tur residente di e parti Karibense di Reino tin nashonalidat Hulandes, hungadónan ku famia Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Esaki ta komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Wales ta hunga pa Gran Bretaña.
* <ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Tur ta bibando pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan di futbol na Oropa i Merka.<ref>https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup</ref> Mayoria di e hungadónan a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbol di Hulanda i awor pa medio di reglanan di IFA pa eligibilidat Korsou por hasi un yamado riba e talentonan di diaspora.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
E tim di 26 hòmber ta konsistí kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda, aparte di Tahith Chong, kende a nase na Willemstad i a drenta e akademia di Feyenoord na edat di dies aña.<ref name="Comenencia"/>
* i koló blou tradishonal di e selekshon nashonal.??
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
* E movementu tambe a resultá den programa di aktividatnan kultural organisá, manera e Blue Wave Festival den sentro históriko di [[Willemstad]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref> E eventonan aki a kombiná músika, presentashon i selebrashonnan públiko relashoná ku e partisipashon den e Mundial.
* Apesar di e kosto altu di esaki pa presensia na Kopa Mundial, kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko lo biaha pa e partido di apertura kontra Alemania dia 14 di yuni 2026 na [[Houston]], ku paketenan di buelo charter ku ta wòrdu areglá for di e isla.<ref name="Guardian"/>
* dokumental na TV hulandes ''Curaçao en het wonder van het WK'' : [[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)
In Willemstad vinden momenteel grote Blue Wave-evenementen plaats en de binnenstad van Punda en Otrobanda is volledig in WK-sfeer aangekleed.
*De eerste dure zes punten van Curaçao zijn binnen op weg naar het WK Voetbal 2026. De Stichting Blue Wave in oprichting wil die droom daadwerkelijk (helpen) realiseren, zo weet het Antilliaans Dagblad.
<ref>https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], AD (10 juni 2024)</ref>
* Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = Pariba Little League
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}}
| liga = Kampeonato Nashonal di Beisbòl Little League di Kòrsou
}}
'''Pariba Little League''' of '''Little League Liga Pariba''' ta un organisashon di beisbòl di [[Kòrsou]] pa muchanan entre 4 i 16 aña. E asosiashon di deporte hubenil ta forma parti di e sistema internashonal di kompetensia di Little League Baseball i ta representá e área geográfiko di “Pariba” riba e isla.
Den kompetensianan ofisial, Pariba Little League ta representá pa un ekipo selekshoná, ku ta konsistí di e mihó hungadónan di e liga, kende ta kompetí kontra otro liganan di e isla (Little League Liga Pabou) i den torneonan internashonal.
== Historia i desaroyo ==
Pariba Little League ta un di e programanan importante di beisbòl hubenil na Kòrsou. Huntu ku Pabou Little League, e ta kontribuí na e desaroyo di talento lokal na Kòrsou, ku tin un reputashon fuerte den beisbòl internashonal.
Desde 1980 Kòrsou ta partisipa regularmente den torneonan di Little League, ku resultado notabel, inkluyendo un kampeonato mundial na 2004 na Merka.
== Struktura ==
Den sistema di Little League, un “Little League” no ta solamente un ekipo, sino un organisashon lokal ku timnan di diferente edat. Pa torneonan ofisial, kada liga ta selekshoná un ekipo representativo.
E liganan aki ta kompetí pa determiná kende ta representá Kòrsou. (Curacao Region Tournament)
== Kompetensia internashonal ==
Kòrsou ta partisipá den dos nivel di kompetensia: e torneo di region Karibe di Little League World Series (kualifikashon) i e Little League Baseball World Series (LLBWS) na Williamsport, Pennsylvania.
===Region Karibe (kualifikashon pa LLBWS) ===
Desde inisio di e torneo di region Karibe [[Little League World Series (Region Karibe)]] na 2001, Pariba Little League a titula kampeon di Karibe na kuater okashon: 2001, 2002, – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016
konta komo un di e liganan mas kompetitivo di Curaçao. E liga a logra varios título regional, kualifikando pa e torneo mundial den e siguiente añanan:
2001 – kampion di region Karibe
2002 – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016 – kampion di region Karibe (rekòrd perfekto den torneo)
2026 – kampion di Curaçao / klasifiká pa LLBWS
E prestashonnan aki ta mustra ku Pariba ta un liga ku ta logra resultado konsistente na nivel regional, regularmente ganando derecho pa representá Curaçao den kompetensia internashonal.
== Torneo Little League World Series ==
=== Klasifikashon ===
Na 2026, e selekshon di Pariba Little League a logra un milestone importante ora ku el a kualifiká pa e Little League Baseball World Series (LLBWS).
E klasifikashon a keda sigurá despues di ku Pariba a gana e kampionato di Curaçao kontra Pabou Little League den un seri di mihó di shete.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series Pariba Wins Regional Title, Qualifies for Little League World Series], Curacao Chronicle (13 di aprel 2026)</ref> Pariba a gana e seri ku 4-2, inkluyendo dos viktoria decisivo di 6-2 i 5-2.
Durante e torneo, e tim a logra un rèkòrt general di 5-3.
===Partisipashon===
E aparishon di 2026 ta:
e di sinku biaha ku Pariba Little League ta partisipá den LLBWS
e promé aparishon desde 2016
e promé biaha ku un tim di Curaçao ta haña entrada direkto na e bracket internashonal
Den total, lo ta e di 16 biaha ku un representashon di Curaçao ta partisipá den e torneo na Williamsport, Pennsylvania.
== Hungadónan notabel ==
Diferente hungadónan yu di Korsou ku a pasa pa Pariba Little League òf su programa a yega na [[Major League Baseball]], inkluyendo:
* [[Ceddanne Rafaela]]
* [[Ozzie Albies]]
{{Appendix}}
--------------
'''Pariba Little League''' ta un ekipo hubenil di beisbol di [[Kòrsou]].
E di dos karchi pa e 2026 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presenta pa T-Mobile (LLBWS), a wòrdu ofisialmente konkistá ora ku Pariba Little League (Willemstad, Curaçao) a sali viktorioso den e Torneo di Region di Curaçao. E aña aki ta marka e promé biaha ku un tim di Kòrsou ta gana entrada direkto na e Bracket Internashonal di LLBWS, uniendo na Australia, Canada, Mexico, Hapon – i tambe e Kampionnan di Region di Asia-Pasífiko, Karibe, Europa i Afrika, i Latino Amérika – pa forma e tereno di 10 tim internashonal ku ta kompetí den e evento.<ref>https://www.littleleague.org/world-series/2026/llbws/news/pariba-little-league-to-represent-curacao-at-the-2026-little-league-baseball-world-series-presented-by-t-mobile/</ref>
Durante henter e torneo, Pariba Little League a gana su korona ku un rèkòrt general di 5-3 pa gana su puesto na LLBWS despues di a gana e seri di kampionato di mihó di shete riba Pabao Little League pa reklamá e título di region.
Esaki lo ta e di sinku biaha ku Pariba Little League ta aparesé den LLBWS, i e promé biaha den 10 aña, ku ta data for di 2016 ora el a kaba ku un rèkòrt di 1-2.
Adicionalmente, lo ta e di 16 biaha cu un team di Curaçao lo realisa e biahe pa Williamsport, su prome aparicion cu ta data for di 1980.
Atrabes di añanan, Curaçao a laga sinti su presencia den e torneonan di LLBWS. Ku 15 aparishon anterior ku ta data for di 1980, kuater subkampeon, i un viktoria di kampionato na 2004, nan programa ta sigui prosperá. Pariba LL tambe ta kas di un kantidat di hungadó i eks-alumnonan di MLB, mas notabelmente Ceddanne Rafaela (Boston Red Sox) i Ozzie Albies (Atlanta Braves).
E skema ofisial i informashon di e wèpsait pa e LLBWS 2026 a wòrdu anunsiá, miéntras ku e enkuentronan di promé buèlta lo wòrdu kompartí meimei di yüni, ya ku e di 79 Little League Baseball World Series lo tuma lugá di 19-30 di ougùstùs 2026. Pa mas informashon tokante e LLBWS, inkluyendo rekursonan di bishitante, invitadonan spesial, i mas kòntròl largu di zomer LittleLeague.org/WorldSeries. Pa kuminsá plania bo bishita na Williamsport, bai na LittleLeague.org/Visit.
-----
WILLEMSTAD – E ekipo di Little League di Pariba a keda koroná komo kampion regional i a sigurá klasifikashon pa Little League World Series, ganando e derecho di representá Kòrsou riba esenario internashonal.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series</ref>
Pariba a gana e seri di mihó di shete ku un viktoria di 4-2 riba Pabou. E weganan desisivo a wòrdu hunga djasabra na Post 6, kaminda Pariba a entregá aktuashonnan fuerte, ganando tur dos partido 6-2 i 5-2.
Cu e titulo regional, awor Pariba lo competi den e Little League World Series na Williamsport, cu ta programa pa tuma luga di 19 pa 30 di augustus.
E tim ta kla pa sali dia 13 di ougùstùs i lo kuminsá ku preparashonnan djis despues di un periodo kòrtiku di sosiegu.
E clasificacion ta marca otro logro pa baseball hubenil na Curaçao, cu tin un tradicion fuerte den e deporte y un historia di competi exitosamente na torneonan internacional.
The Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.<ref>https://www.facebook.com/LigaPabouLittleLeague/about</ref>
------------
'''Salon di Fama di Deporte di Kòrsou''' ta e galeria di honor dediká na deportista prominente i otro personanan ku a hasi un kontribushon signifikante pa deporte na [[Kòrsou]]. E taw, ku ta administrá pa Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) — ku anteriormente tabata konosí komo Curaçao Sport Federatie (CSF) — a instala e promé miembronan den e salon di fama na 1985 pa duna rekonesimentu públiko na atletenan, entrenador, dirigente i otro figura ku a lassa un marka duradero den deporte lokal i regional.
Historia
E idea pa un salon di fama na Kòrsou a surgi como un manera pa honrá e sportistanan i lideres ku a kontribuí pa desaroyo di deporte den e Antias Hulandes. E CSF (Curaçao Sport Federatie), e organizashon sportivo máximo na esei tempu, a hunga un rol di lider den e fundashon di e salon di fama na 1985. Desde su inicio, e salon di fama a sigui rekonosé sportistanan ku a logra nivel notabel, inkluyendo partisipashon olímpiko, logronan internashonal, i kontribushon pa komunidad deportiva.
Na desember 2020, FDOK a agrega otro 10 miembronan pa elevá e total ku 85 persona ku ta forma parti di e Salon di Fama di Kòrsou, inkluindo 10 damanan i 75 homber.
Signifikashon
E Salon di Fama ta:
un forma pa preservá i celebra historia deportivo di Kòrsou
un manera pa inspirá sportistanan hoben pa trese su talento
un medio pa duna rekonesimentu formal na atletenan, entrenador, arbitro i dirigente ku a kontribuí pa desaroyo di deporte
E lista di miembronan ta rekogi figura prominente di diferente deporte, inkluindo futbol, atletismo, esgrima, natashon, baseball, softball, karate, i otro disiplinanan.
--------------------
'''Salon di Fama''' na Korsou ([[]]:inglesHall of Fame) ta un lista di individuo
== Definishon ==
Un sala di fama, muraya di fama, òf kaminata di fama ta un lista di individuonan, logronan, òf otro entidatnan, normalmente skohé pa un grupo di elektor, pa marka nan ekselensia, logronan i fama den nan ramo. Den algun kaso, e salanan di fama aki ta konsistí di salanan òf museonan real ku ta konsagrá e honradonan ku eskultura, plaka, i eksposishon di memorabilia i informashon general tokante e destinatarionan indusí. Tin bia, e plachinan di e honradonan por wòrdu kologá riba un muraya (p’esei un “muraya di fama”) òf inskribí riba un acera (manera den un “kaminda di fama”, “kaminda di streanan”, òf “avenida di fama”). Den otro kasonan, e sala di fama ta mas figurativo i ta konsistí di un lista di nòmber di personanan notabel i nan logronan i kontribushonnan. E listanan ta wòrdu mantené pa un organisashon òf komunidat, i por ta nashonal, estatal, lokal òf privá.
* inicia na 1985 pa Curacao Sport Federatie met overhandiging van gouden CSF-pin
* 2017: Federashon Deporte i Olimpiko Korsou
Toegetreden" / ingresa den Salon di fama di Korsou
== Salon di fama ==
Deporte Korsou tin lista kompletu di tur miembro di Salon di Fama di Federashon Deporte Olimpiko Kòrsou (FDOK) ku antes tabata Curacao Sport Federatie (CSF). Na 1985 a instala e prome miembronan den Salon di Fama di Korsou. Na desember 2020 a instala 10 miembro pa yega na e gran total di 85 persona di kual 10 ta dama i 75 ta kabayero.
Di e personanan aki 37 a fayesé. Di e 38 federashonnan ku ta miembro di FDOK, 22 tin un òf mas miembro den Salon di Fama.<ref>[https://www.deportekorsou.com/posts/lista-kompletu-di-miembronan-di-salon-di-fama-di-korsou-di-tur-tempu Lista kompletu di miembronan di Salon di Fama di Kòrsou di tur tempu]</ref>
{| class="wikitable sortable"
! Aña
! Imagen
! Nomber
! Deporte
! Remarke
|-
| rowspan="10" | 1985|| || [[Antoine Maduro]]<br><small>(1909–1997)</small> || Futbol ||
|-
| || [[Myrna Anselma]]<br><small>(1936–2008)</small> || [[esgrima]] ||
|-
| || [[Ergilio Hato]]<br><small>(1926–2003)</small> ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Ernest Smith ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Guillermo Haseth ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Hector Rosario<br><small>()</small> || ||
|-
| || [[Juan Isa]]<br><small>()</small> || ||
|-
| || Wilfred (Willie) Pieters<br><small>()</small> || ||
|-
| || Mordy Maduro<br><small>()</small> || futbol|| presidente di NAVU i [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]]
|-
| || Benny Leito<br><small>()</small> || landamentu||
|-
| rowspan="3" | 1986|| ||[[Bèto Adriana]]<br><small>()</small> || Futbol ||
|-
| ||[[Iyo Pimentel]]<br><small>()</small> || Tenis ||
|-
| || Clovis Lodewijks<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1987|| || Hector Curiel || ||
|-
| || Julio Rooi<br><small>()</small> || ||
|-
| || Guillaume (Sam) Buntin<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1989|| || Guillermo Pardo || Futbol ||
|-
| || Walter van Rosberg<br><small>()</small> || ||
|-
| || Pedro Willems<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1992|| || [[Enith Brigitha]] || landamentu ||
|-
| || Marcel Jose Betrian<br><small>()</small> || (hisamentu di peso) ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1994|| || Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor || futbòl ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="1" | 2023|| || [[Laicam How]] || [[karate]] ||
|-
|}
== Konmemorashon i evolushon ==
Na más reciente edishonnan di e salon di fama, FDOK a introducí un regla nobo pa permití rekonesé atletenan postumamente, inkluyendo sporthelden famós ku a falleci i ku a lòk grandi kontribushon pa deporte—un cambio ku reflehá deseo pa amplifiká acknowledge i preservashon di legado historiko. Den e selekshon di 2024 pa e ceremonia na diciembre pa postumamente honrá atletenan importante di balòn, honkbal, karate, bokso i mas.
== Organisashon ==
E Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) ta e organisashon ku koordiná e proceso di nominashon i selekshon. E federashon ta traha ku sportbondnan afiliá pa rekomendá kandidatonan i pa evaluá su merito pa ingresá den e salon di fama.
----------
* 1985: [[Antoine Maduro]], [[Myrna Anselma]] ([[esgrima]]) i [[Ergilio Hato]] ([[futbol|futbòl]]), Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro,
* 1986: [[Beto Adriano]] (gewichtheffen), [[Iyo Pimentel]] (tennis), Clovis Lodewijks (Softball) en Benny Leito (zwemmen).
* 1987: [[Hector Curiel]] (1936-2022) hisamentu di peso, Julio Rooi, Guillaume “Sam” Buntin
* 1989: Guillermo Pardo, Walter van Rosberg, Pedro Willems
* 1992: [[Enith Brigitha]] (landamentu), Marcel Jose Betrian (hisamentu di peso), Jose Maria (Jo) Mathilda (futbòl)
* 1993
* 1994: Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor (futbòl), Henry Prince (verspringen), Rafael Fernando (Raffy) Josefa (beisbol)
* 1995: Edgard Ravenstein, Urnic “Randy” Wiel, [[Jan Boutmy]] ([[esgrima]])
futbol
* 1997: Geoffrey Goede, Romoldo Martis, [[Wilhelm Canword]] (futbol?)
* 2009: Soraida Juliana, Julius Hellburg, Ricardo Elhage, Niels Liberia, Errol Rooi
* 2014: Anthony Minguel, [[Cor van Aanholt]], Esthel (Jet) Jansen, Dudley Josepa, Marguerite de Rooy-Sprock, Andres de Constancia +, Edwin Solomon, Heraclio Henriquez +, Hubert Ibi Schoop +,Victor Copra
* 2015: 2015 Maximo “Max” Paula +
* 2016: Alvin “Fichi” Fléming, Celsio Victor Polinet +, Franklin Wilfred Mathilda, Harold Daniel Laurens +, Johnny Hellmund, Raymond Rafael Martha, Wendell Prince, Wilhelm Keman
* 2017: Antonio Pedro Keller, Antonio Jose "Papy" Martina, Efigenio Adriano Braafhart, Francisco Romualdo Gomez +, Gladwin Lumeno de Lanoi, Lupe Acasia Leito, [[Pedro Basiano Matrona]] (1927-2019), futbol, Stanley Maria Francisca, Orlando Felipe Cuales
* 2019: Renato Anasagasti, Sylvanie Clarke, Henk d'Arnault, Wenfrid Jakoba, Hubert Jansen, Nazario Martijn q.e.p.d., Eric Ogenia, Eva Marie Tujeehut Suriel, Gilbert Snijders i Hubert Zimmerman.
* Eva Marie “Amy” Tujeehut-Suriel, Eric Anthony Gregorio Ogenia, Gilbert Ciro Snijders, Henk “Henky” Alfons D’Arnault, Hubert Dominicus Jansen, Hubert Simon Zimmerman, Nazario Bernardus Martijn, Renato G. Anasagasti, Sylvanie Elaine Clarke, Wenfrid “Wenny” Pablo Jakoba
* 2020: Despues ku meimei di aña FDOK den un seremonia virtual a instalá William ‘Junior’ Millerson den Salon di Fama, riba 28 di dezèmber a instalá e dies sigieunte baluarte nan: Raoul Alias (Dam), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòfbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòfbòl), Erwin Martis (Atletismo) i Ivonne Leito – Senff (Karate).<ref name=:"1">https://www.sport.cw/mas-miembro-salon-di-fama/ </ref>
* [[William Millerson]] , Raoul Alias (Dama), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòftbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòftbòl), Erwin Martis (Atletiek), Ivonne Leito-Senff (Karate)
* 2021: [[Jeanne Lopes]] (tiru)
* 2023: [[Laicam How]] ([[karate]])
== Historia ==
For di aña 1985 a kuminsá ku Salon di Fama. Franklin Mathilda ku tabata presidente e tempu ei di Curaçaose Sport Federatie (CSF) a duna inisio na esaki. E promé baluartenan deportivo ku e aña ei a drenta Salon di Fama tabata: Antoine Maduro, Ergilio Hato, Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro, Myrna Anselma, Wilfred ‘Willie’ Pieters i Juan ‘Benny’ Leito. Tur e baluartenan aki entre tantu no ta na bida mas.<ref name=:"1"/>
FDOK ta e organisashon ku a sigui CSF i ku pues ta enkargá ku e evento di Salon di Fama. E federashon ta presidí pa Jean Francisca. Sobrá miembronan di direktiva ta Efigenio Braafhart (vise presidente), Ranjit Persaud (sekretario general), Aishel Richardson (di dos sekretario general), Nelson Maria (tesorero) i Ruthsel Martina ku ta fungí komo di dos tesorero.
* 2025:Durante e anochi di FDOK Honors Night, 5 persona a keda introdusí den FDOK su salon di fama. Un di e personanan aki ta Franklin Veeris. Aki bou ta sigui parti di Franklin su historia i tambe por disfrutá di un entrevista ku Franklin Veeris.
Franklin I. P. Veeris, komo deportista a praktiká vários ramo di deporte, pero su éksitonan grandi a konsentrá komo dirigente di body building.
Komo deportista e tabata áktivo den futbòl, tènis, karate i sailing, di kua e último aki el a kompetí riba nivel Mundial. Komo dirigente den tènis el a yuda organisá dos torneo grandi (Marlboro Professional Tennis Tournament) i mas despues den body building e.o. Metry Gala Classic.
Na edat di 40 aña Frank a kuminsá train deportistanan den fitness i body building despues di a sigui kurso i seminarionan na e.o. New Jersey, Los Angeles, Miami, New York i Tampa.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = WildCats KJ74
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}} Johnny Balentina
| liga = [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Dòbel A]]
}}
'''WildCats KJ74''', antes konosí komo '''Wild Cats''', ta un di e timnan di [[beisbòl]] mas prominente den [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Liga Dòbel A]] na [[Kòrsou]]. Den añanan 1960 e tim tabata milita den liga klase A; durante di e siguiente dékada el a logra promove i, desde 1975, a bira un forsa dominante den e Liga Dòbel A, e nivel mas altu di kompetensia di beisbòl na e isla.
WildCats a gana 17 título nashonal te ku 2024, loke ta hasié e tim mas viktorioso den historia di Liga Dòbel A. El a partisipá na 43 edishon di e [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|kampeonato di Liga Dòbel A]], i tambe a representá Kòrsou den kompetensianan internashonal, manera e Seri Latinomerikano i [[Seri di Karibe]].<ref>Marco Stoovelaar, [https://catcher.home.xs4all.nl/bb23-0402-wild-cats-curacao-nips-mexico-in-second-game-caribbean-baseball-series.htm WildCats Curaçao nips Mexico in second game Caribbean Series], international baseball headlines</ref><ref>David Venn, [https://www.mlb.com/news/curacao-team-brings-loaded-roster-to-2024-caribbean-series From Little League to Caribbean Series, Curaçao's roster has chemistry], mlb.com (2 di febrüari 2024)</ref>
E kambio di nòmber di klup a tuma lugá pa honra [[Kenley Jansen]], un picher profeshonal di Kòrsou ku a hunga e mayor parti di su karera pa Los Angeles Dodgers, usando e kamisa ku número 74.
== Lista di Honor ==
===Liga Dòbel A===
'''Kampeon (17)''':
* 1975, 1976, 1977, 1978, 1980, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2016, 2017, 2021, 2022
'''Supkampeon (11)''':
* 1979, 1981, 1982, 1986, 1987, 2004, 2013, 2014, 2015, 2018, 2020
== (Eks)-pelotero konosí ==
* [[Ruderly Manuel]]
* [[Diegomar Maxwell]]
* [[Dudley Leonora]]
== Link eksterno ==
* [https://www.flashscore.com/team/wildcats-kj74/YJuwLdD3/ Profil WildCats KJ74]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
Mientras ku añanan spesífiko di nan viktorianan di kampionato i finalisashonnan di subkampeon no ta lista ampliamente den e fuentenan disponibel, ta tuma nota ku e Wild Cats tabata un forsa dominante den e liga for di su inisio na 1975. Nan a representá Curaçao tambe den kompetensianan internashonal, manera e Serie Latino Amerikano 2018 i e Serie di Karibe 2020.
The '''Wild Cats''' baseball team, also known as WildCats KJ74, is one of the most successful clubs in the Curaçao National Championship AA League. They have secured 17 national championships, making them the team with the most titles in the league's history through 2022.
YouTube
+4
Flashscore
+4
Wikipedia
+4
Baseball Reference
While specific years of their championship victories and runner-up finishes are not comprehensively listed in the available sources, it's noted that the Wild Cats have been a dominant force in the league since its inception in 1975. They have also represented Curaçao in international competitions, such as the 2018 Latin American Series and the 2023 Caribbean Series.
-------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ruderly Rubino Manuel''' (☆ [[26 di ougùstùs]] [[1990]] na [[Kòrsou]]) ta un picher profeshonal di beisbòl. E tabata miembro di e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda pa e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017.<ref>{{Cite web|url=http://mlb.mlb.com/wbc/2013/teams/index.jsp?team=ned&team_id=878|title = Team}}</ref>
He was born on the 26th of August of 1990 in Willemstad, Curaçao. He's a local baseball star and started his career off by pitching for the Groot Kwartier Stars. He has also pitched for the Royal Scorpions in Curaçao and currently pitches for the Wildcats KJ74 Guardian Group. He has also pitched for 2 teams abroad, Sparta-Feyenoord from the Dutch Hoofdklasse in 2011 and for De Angelis North East Knights from the Italian Baseball League in 2012. He has also been part of the Kingdom of the Netherlands baseball team that played in the 2017 World Baseball Classic. Bonbini to Ruderly Manuel, who will also take part in Curaçao Baseball Week 2017!⚾️🇨🇼🔥
{{Appendix}}
--------------
{{Databox}}
'''Wimbleton''' ta un kompetensia internashonal di tènis, organisá pa e Federashon Internashonal di Tènis (ITF).
{{Appendix}}
[[Category:Deporte|Tènis]]
---------------------
{{Databox}}
'''Federashon di Atletismo di Kòrsou''' of '''Curaçao Atletiek Bond''' (CAB), Curaçao Athletics Federation, ta e órgano nashonal ku ta organisá atletismo na Kòrsou. E organisashon a wòrdu establesé originalmente na 1966, i e presidente di e asosiashon ta for di 2017 Willem Cordilia[1].
no.wiki:Federashon di Atletismo Kòrsou no ta miembro kompletu di CACAC, Konfederashon di Atletismo Sentroamerikano i Karibense, pero sí ta partisipá na Weganan CARIFTA. Curaçao tambe tabata e organisadó di e Weganan CARIFTA 2017.[2]
== Klupnan ==
E Federashon di Atletismo di Kòrsou ta reuní diesdos klup di atletismo afiliá: Curacao Master Athletics, Batavus, Cheetah, Deportivo San Kristof, the Eagles, Go Fast, New Revolution, Olympic, Rising Stars, Sloke, Sparta i Trupial.[3]
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox deportista
| variante = c
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 1,88 m
| peso = 77 kg
| deporte = Atletismo
| disciplina = 400 meter
| entrenado =
| debut =
| nacionalidad deportivo = [[File:Flag of the Netherlands Antilles (1986–2010).svg|25px|border]] [[Antias Hulandes]]<br/ >{{NLD}}
| wo = {{lista horizontal|
*2020}}
| bista medaya =
{{bista medaya}}
{{bista medaya rij|Weganan Olímpiko|0|1|0}}
{{bista medaya rij|Weganan Mundial Indoor Atletismo|0|0|2}}
}}
'''Liemarvin Bonefacia''' (☆ [[16 di aprel]] [[1990]] na [[Willemstad]]) ta un atleta di Kòrsou i un atleta olímpiko. E ta spesialisá den 400 meter i a representá [[Antias Hulandes]] te su disolushon na 2010.
Representando [[Hulanda]] Bonevacia a gana e medaya di plata den 4 x 400 m na [[Weganan Olimpico|Weganan Olímpiko]] 2020 na Tokyo, huntu ku [[Terrence Agard]], Tony van Diepen y Ramsey Angela.
== Link eksterno ==
* [https://worldathletics.org/athletes/netherlands/terrence-agard-14180980 Terrence Agard riba World Athletics]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Agard, Terrence}}
[[:Category:Deporte]]
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Atleta Olimpico]]
-----------------------
'''Randolph Benito (Johnny) Balentina''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1971]] na [[Willemstad]]) ta un pelotero hulandes ku a kompetí na tres okashon konsekutivo den [[Weganan Olimpico di Zomer|Weganan Olímpiko]]. El a partisipa na ‘Atlanta 1996’, ‘Sydney 2000’ i ‘Atenas 2004’. Na e okashonnan ei, e catcher drechi di e klup di beisbol Neptunus a termina ku e [[tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]], tambe konosí komo ''Tim di Reino'', na di seis (1996 i 2004) i e di sinku lugá (2000).
{{Appendix|2=
* [https://www.honkbalsite.com/ Nederlandse honkbalsite]
* [https://web.archive.org/web/20161202214838/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ba/johnny-balentina-1.html Profil di Johnny Balentina]
}}
{{DEFAULTSORT:Balentina, Randolph}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba|Bela]]
[[:Category:Atleta Olimpico|Bela]]
--------------
== Aanvulling [[Seri di Karibe]] ==
=== Kampeon segun wega final ===
Kuminsando ku e edishon di 2013 a introdusí un kampeonato kaminda e dos ekipo ku e mihó rekort di gana i pèrdè for di e promé etapa di e torneo di round-robin ta topa pa determiná e kampeon. Den edishon 2013, e promé buelta tabata konsistí di 12 wega i kada tim a enfrentá e otro timnan dos biaha, un komo home klup i e otro komo un ekipo di bishita; for di edishon 2014, ku e regreso di ekiponan di Cuba na e torneo, e promé etapa a ser kambia pa un round robin di 10 wega kaminda kada tim ta enfrentá e otro ekiponan un biaha.
{|class="sortable wikitable" width="100%"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Manager
|-
|[[2013]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Yaquis de Obregón
|style="text-align:center"|4–3 (18)
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Leones del Escogido
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Eddie Díaz
|-
|2014
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Isla di Margarita]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Naranjeros de Hermosillo
|style="text-align:center"|7–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Indios de Mayagüez
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Matías Carrillo
|-
|2015
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] [[San Juan]]
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Vegueros de Pinar del Río
|style="text-align:center"|3–2
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Tomateros de Culiacán
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Alfonso Urquiola
|-
|2016
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Venados de Mazatlán
|style="text-align:center"|5–4
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Tigres de Aragua
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Juan José Pacho
|-
|2017
|{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1–0 (10)
|{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2018
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px]] [[Guadalajara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|9–4
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2019
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] [[Siudad di Panama|Siudat di Panama]]
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Toros de Herrera
|style="text-align:center"|3–1
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Leñadores de Las Tunas
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Manuel Rodríguez
|-
|2020
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Toros del Este
|style="text-align:center"|9–3
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Cardenales de Lara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Lino Rivera
|-
|2021
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mazatlán
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|style="text-align:center"|4–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Criollos de Caguas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Félix Fermín
|-
| 2022
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Colombia.svg|25px|border]] Caimanes de Barranquilla
|style="text-align:center"|4-1
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Gigantes del Cibao
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] José Mosquera
|-
|2023
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Caracas]] i [[La Guaira]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Leones del Caracas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] José Offerman
|-
|2024
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Ozzie Guillén
|-
|2025
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mexicali
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2026
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2027
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|
|style="text-align:center"|
|
|
|}
{|class="sortable wikitable"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Mánager!!Rekort
|-
|2013
|{{MEX}} Hermosillo
|{{MEX}} Yaquis de Ciudad Obregón
|style="text-align:center"|4-3 (18)
|{{DOM}} Leones del Escogido
|{{DOM}} Eddie Díaz
|style="text-align:center"|4-3
|-
|2014
|{{VEN}} [[Isla Margarita]]
|{{MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]
|style="text-align:center"|7-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Indios de Mayagüez]]
|{{MEX}} Matías Carrillo
|style="text-align:center"|4-2
|-
|2015
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|Cuba}} [[Pinar del Río (béisbol)|Vegueros de Pinar del Río]]
|style="text-align:center"|3-2
|{{bandera|México}} [[Tomateros de Culiacán]]
|{{bandera|Cuba}} Alfonso Urquiola
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2016|2016]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|MEX}} [[Venados de Mazatlán]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|5-4
|{{bandera|VEN}} [[Tigres de Aragua]]
|{{bandera|MEX}} Juan José Pacho
|style="text-align:center"|6-0
|-
|2017
|{{MEX}} Culiacán
|{{bandera|Puerto Rico}} Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1-0 (10)
|{{bandera|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2018|2018]]
|{{bandera|México}} [[Jalisco]]<ref>[https://www.jalisco.gob.mx/es/prensa/noticias/64267 Presenta Gobernador Serie del Caribe Jalisco 2018]</ref>
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|style="text-align:center"|9-4
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|4-2
|-
|[[Serie del Caribe 2019|2019]]
|{{bandera|Panamá}} [[Panamá (ciudad)|Panamá]]
|{{bandera|Panamá}} [[Toros de Herrera]]
|style="text-align:center"|3-1
|{{bandera|Cuba}} [[Las Tunas (béisbol)|Leñadores de Las Tunas]]
|{{bandera|Panamá}} Manuel Rodríguez
|style="text-align:center"|4-1
|-
|[[Serie del Caribe 2020|2020]]
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Toros del Este]]
|style="text-align:center"|9-3
|{{bandera|VEN}} [[Cardenales de Lara]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Lino Rivera
|style="text-align:center"|6-1
|-
|[[Serie del Caribe 2021|2021]]
|{{bandera|MEX}} [[Mazatlán]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|{{bandera|República Dominicana}} Félix Fermín
|style="text-align:center"|7-0
|-
|[[Serie del Caribe 2022|2022]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|Colombia}} [[Caimanes de Barranquilla]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|República Dominicana}} [[Gigantes del Cibao]]
|{{bandera|Colombia}} José Mosquera
|style="text-align:center"|5-2
|-
|[[Serie del Caribe 2023|2023]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Caracas]] y [[La Guaira]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|Venezuela}} [[Leones del Caracas]]
|{{bandera|República Dominicana}} José Offerman
|style="text-align:center"|6-3
|-
|[[Serie del Caribe 2024|2024]]
|{{bandera|Estados Unidos}} [[Miami]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|{{bandera|Venezuela}} Oswaldo Guillén
|style="text-align:center"|7-1
|-
| 2025
|{{MEX}} [[Mexicali]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2026|2026]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2027|2027]]
|{{bandera|México}} [[Hermosillo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|}
==Partisipante==
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Promé edishon
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Kòrsou
|style="text-align:center"|2023
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{DOM}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal Dominikano
|style="text-align:center"|1970
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{MEX}}
| Liga di Mexico Pasifiko
|style="text-align:center"|1971
|-
|{{NCR}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Nicaragua
|style="text-align:center"|2024
|-
|{{PAN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Panameño
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff"|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[Puerto Rico]]
|Liga di Beisbòl Profeshonal Roberto Clemente
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff" |{{VEN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Venezuelano
|style="text-align:center"|1949
|}
* {{color box|#ccddff|border=silver}} miembro di Caribbean Professional Baseball Confederation
=== Partisipante den pasado ===
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Prome edishon
! Ultimo edishon
|-
| rowspan=3 |{{CUB}}
| Liga Cubano
|style="text-align:center"|1949
|style="text-align:center"|1960
|-
| Seri Nashonal Cubano
|style="text-align:center"|2014
|style="text-align:center"|2019
|-
|Liga Elite Cubano
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Klase AA di Kòrsou
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{COL}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal di Colombia
|style="text-align:center"|2020
|style="text-align:center"|2023
|}
===Nota===
*{{note label|PAN|a|a}} After the [[1960 Caribbean Series|1960 tournament]], Panama would not appear in another Caribbean Series until [[2019 Caribbean Series|2019]].
*{{note label|VEN|b|b}} Venezuela's LVBP was replaced by the [[Liga Occidental de Béisbol Profesional]] for the 1960 tournament
== Edishonnan ==
==Series==
{|class="wikitable"
|-
!Ana!!Luga!!Kampeon!!Manager!!Rekort
|-
|[[1949 Caribbean Series|1949]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]]|| [[Mike Guerra|Fermin Guerra]] ||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1950 Caribbean Series|1950]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PAN}} [[Carta Vieja Yankees]]|| [[Wayne Blackburn]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1951 Caribbean Series|1951]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]]|| [[George Scales]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1952 Caribbean Series|1952]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Habana (Cuban League)|Leones del Habana]]|| [[Mike González (catcher)|Mike González]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1953 Caribbean Series|1953]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (2)|| [[Buster Clarkson]]||style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1954 Caribbean Series|1954]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]]|| [[Mickey Owen]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1955 Caribbean Series|1955]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (3)|| [[Herman Franks]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1956 Caribbean Series|1956]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]]|| [[Oscar Rodríguez (baseball)|Oscar Rodríguez]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1957 Caribbean Series|1957]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]]|| [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1958 Caribbean Series|1958]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]] (2) || [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1959 Caribbean Series|1959]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]] (2)|| [[Clemente Carreras]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1960 Caribbean Series|1960]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]] (2)|| [[Tony Castaño]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|1961–1969|| colspan="4" style="text-align:center;" | None held
|-
|[[1970 Caribbean Series|1970]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]]|| [[Carlos Pascual (baseball)|Carlos Pascual]]||style="text-align:center;"|7–1
|-
|[[1971 Caribbean Series|1971]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]]|| [[Manny Mota]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1972 Caribbean Series|1972]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Leones de Ponce (baseball)|Leones de Ponce]]|| [[Frank Verdi]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1973 Caribbean Series|1973]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (2)|| [[Tommy Lasorda]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1974 Caribbean Series|1974]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (2)|| [[Bobby Wine]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1975 Caribbean Series|1975]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Vaqueros de Bayamón (baseball)|Vaqueros de Bayamón]]|| [[José Pagán]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1976 Caribbean Series|1976]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] & [[Santiago de los Caballeros|Santiago]] ||{{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]|| [[Cananea Reyes]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1977 Caribbean Series|1977]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (3)|| [[Buck Rodgers]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1978 Caribbean Series|1978]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]]|| [[Rene Lachemann]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1979 Caribbean Series|1979]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]] (2)|| [[Willie Horton (baseball)|Willie Horton]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1980 Caribbean Series|1980]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (4)|| [[Del Crandall]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1981 Caribbean Series|1981]]|| colspan="4" style="text-align:center;"|None held
|-
|[[1982 Caribbean Series|1982]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Leones del Caracas]]|| [[Chico Carrasquel]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1983 Caribbean Series|1983]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Lobos de Arecibo]]|| [[Ron Clark (baseball)|Ron Clark]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1984 Caribbean Series|1984]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]]|| [[Rubén Amaro, Sr.|Rubén Amaro]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1985 Caribbean Series|1985]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (5)|| [[Terry Collins]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1986 Caribbean Series|1986]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Maracaibo]]||{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]|| [[Cananea Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1987 Caribbean Series|1987]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (3)|| [[Ramón Avilés]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1988 Caribbean Series|1988]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]|| {{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]]|| [[Phil Regan (baseball)|Phil Regan]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1989 Caribbean Series|1989]]|||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]] (2)|| [[Pete Mackanin]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1990 Caribbean Series|1990]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (2)|| [[Felipe Alou]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1991 Caribbean Series|1991]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (6)|| [[John Roseboro]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1992 Caribbean Series|1992]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]] (2)|| [[Pat Kelly (catcher)|Pat Kelly]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1993 Caribbean Series|1993]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (4)|| [[Mako Oliveras]]||{ style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1994 Caribbean Series|1994]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (7)|| [[Casey Parsons]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1995 Caribbean Series|1995]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI}} [[Senadores de San Juan]]|| [[Luis Meléndez (baseball)|Luis Meléndez]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1996 Caribbean Series|1996]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]]|| [[Francisco Estrada]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1997 Caribbean Series|1997]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]]|| [[Mike Quade]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1998 Caribbean Series|1998]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (2)|| [[Tony Peña]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1999 Caribbean Series|1999]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (8)|| [[Dave Jauss]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[2000 Caribbean Series|2000]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (5)|| [[Mako Oliveras]] (2)||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2001 Caribbean Series|2001]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (3)|| [[Félix Fermín]] || style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2002 in baseball|2002]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]] (2)|| [[Francisco Estrada]] (2) || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2003 Caribbean Series|2003]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (4)|| [[Félix Fermín]] (2)||style="text-align:center;"|6–1
|-
|[[2004 Caribbean Series|2004]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (9)|| [[Manny Acta]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2005 Caribbean Series|2005]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlán]]|| [[Juan José Pacho]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2006 Caribbean Series|2006]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Valencia, Carabobo|Valencia]] and [[Maracay]]||{{flagicon|VEN}} [[Leones del Caracas ]] (2)|| [[Carlos Subero ]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2007 Caribbean Series|2007]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (5)|| [[Félix Fermín]] (3)||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2008 Caribbean Series|2008]]||{{flagicon|DOM}} [[Santiago de los Caballeros|Santiago]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (10)|| [[Héctor de la Cruz]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2009 Caribbean Series|2009]]||{{flagicon|MEX}} [[Mexicali]]||{{flagicon|VEN}} [[Tigres de Aragua]] || [[Buddy Bailey]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2010 Caribbean Series|2010]]||{{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (3)|| [[Ken Oberkfell]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2011 Caribbean Series|2011]]||{{flagicon|PRI}} [[Mayagüez, Puerto Rico|Mayagüez]]||{{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]]|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddie Díaz]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2012 Caribbean Series|2012]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (4)|| [[Ken Oberkfell]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2013 Caribbean Series|2013]] || {{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]] || {{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]] (2)|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddy Díaz]] (2)||style="text-align:center;"|4–3
|-
|[[2014 Caribbean Series|2014]] || {{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]] || {{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]] (2)|| [[Matías Carrillo]]||style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2015 Caribbean Series|2015]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] || {{flagicon|CUB}} [[Pinar del Río (baseball)|Vegueros de Pinar del Río]] || [[Pinar del Río (baseball)#Past and present stars|Alfonso Urquiola]] ||style="text-align:center;"|3–3
|-
|[[2016 Caribbean Series|2016]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlan]] (2)|| [[Juan José Pacho]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2017 Caribbean Series|2017]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]] || {{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (4) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]]||style="text-align:center;"|3−3
|-
|[[2018 Caribbean Series|2018]]||{{flagicon|MEX}} [[Guadalajara]] ||{{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (5) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]] (2)||style="text-align:center;"|4−2
|-
|[[2019 Caribbean Series|2019]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]] ||{{flagicon|PAN}} [[Toros de Herrera]]|| Manuel Rodríguez||style="text-align:center;"|4−1
|-
|[[2020 Caribbean Series|2020]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] ||{{flagicon|DOM}} [[Toros del Este]] || Lino Rivera ||style="text-align:center;"|6−1
|-
|[[2021 Caribbean Series|2021]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (6) || [[Félix Fermín]] (4) ||style="text-align:center;"|7−0
|-
|[[2022 Caribbean Series|2022]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|COL}} [[Caimanes de Barranquilla]]|| José Mosquera || style="text-align:center;" |5−1
|-
|[[2023 Caribbean Series|2023]]||{{flagicon|VEN}} [[Caracas]] and [[La Guaira]] || {{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (11)|| [[Jose Offerman]] || style="text-align:center;" |6−3
|-
|[[2024 Caribbean Series|2024]]
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|{{flagicon|VEN}} [[Tiburones de La Guaira]]
| [[Ozzie Guillén]]
|style="text-align:center;" |7−1
|}
* Selekshon Curacao Suns 2024 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2024/01/29/zeventien-internationals-koninkrijksteam-met-curacao-suns-naar-serie-del-caribe/</ref>
update: Jonathan Schoop; nieuw Jeremi Profar & Roger Bernadina (en.wiki)
* Selekshon Korsou 2023 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2023/01/31/internationals-met-curacaose-kampioen-naar-caribbean-series/</ref>
------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{DEFAULTSORT:Thode, Kiri}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Deporte]]
* 2013:Kiri Thode is in Duitsland wereldkampioen geworden van de Professional Windsurfers Association (PWA) Freestyle Windsurfing. Het is voor het eerst dat een windsurfer uit Bonaire wereldkampioen is geworden van de Freestyle competitie. Het is ook de eerste wereldtitel voor Thode.<ref>Belkis Osepa, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2013/10/09/wereldkampioenen-bonaire-warm-onthaald/ Wereldkampioenen Bonaire warm onthaald], Caribisch netwerk, 9 di oktober 2013</ref>
* 2020? video Children of the Wind ku rumanan Tonky i Taty Frans - dokumentario basa riba e bida di tres mucha homber Boneriano cu a conquista mundo cu nan teknika y trikinan innovativo riba nan plank di windsurf . E pelicula a gana premio na ....
de.wiki: Kiri Thode (geboren 26 februari 1991 in Kralendijk ) is een windsurfer op Bonaire . Hij behoort tot de beste freestylesurfers van de afgelopen jaren en werd in 2013 wereldkampioen in deze discipline .
------------------------------
{{Databox}}
'''Jurswailly (Ailly) Luciano''' (☆ [[25 di mart]] [[1991]] na [[Kòrsou]]) ta un eks-hungadó di "handbal" hulandes-kurasoleño i internashonalista. E tabata hunga den posicion derechista.
== Bida ==
Ailly Luciano a nase na Korsou i te edat di kuater ana tabata biba na Boka Sami. Ku su mayornan el a muda pa [[Hulanda]]. Su promé klup di handball tabata Papendrechtse DES'72. Komo teenager e ta switch pa e klup HV Quintus, hungango den e division di honor hulandes.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref> Desde 2011 e ta milita pa e klup franses Metz Handball den e divishon femenino franses mas haltu. E ta konosi pa su rapides. Huntu ku su klup el a titula kampeon nashonal di Fransia na 2013, 2014, 2016, 2017, 2018 i 2019. Na ana 2013, 2015, 2017 en 2019 e klup ta gana e Kopa di Fransia. Tambe na 2013 ta alkansa e final di e kampeonato oropea pero ta sufri un derota di e klup danes Team Tvis. Holstebro . Na 2021 e ta pone un fin na su karera deportivo pa dedika su mes na su In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro nl wiki:In maart 2016 tijdens het OKT in Metz (Frankrijk) is er een historisch hoogtepunt voor Luciano en het Nederlandse handbal, ze kwalificeerden zich voor het eerst voor de Olympische Spelen. Doordat de wedstrijd om het brons verloren werd van de huidige wereldkampioen Noorwegen (23-36), eindigden ze uiteindelijk op de vierde plaats.
== Selekshon hulandes ==
Debuut Oranje 15 mei 2012 Nederland – Groot-Brittannië 40-15 in Panningen
Komo internashonalista el a forma parti di e selekshon femenino di [[Hulanda]], hasiendo su debut durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. El a partisipa den 55 wega internashonal. Na 2016 el a representa Hulanda na e Weganan olimpiko na [[Rio de Janeiro]].<ref>https://www.ad.nl/dordrecht/papendrechtse-ex-international-ailly-luciano-stopt-met-handbal-eindelijk-tijd-om-te-puberen~a0830d73/ Papendrechtse ex-international Ailly Luciano stopt met handbal: ‘Eindelijk tijd om te puberen’], AD (9 di ougustus 2020)</ref> Ze maakte deel uit van het Nederlandse damesteam dat als vierde eindigde in handbal op de Olympische Zomerspelen van 2016 in Rio de Janeiro , Brazilië .
Handbalster Ailly Luciano heeft besloten haar interlandcarrière te beëindigen en gaat daarom niet mee met het Nederlands damesteam naar het Europees kampioenschap handbal in Zweden. "Ik heb op de Olympische Spelen gestaan, dat vind ik prachtig, maar voor mijn idee zit er niet meer in. Om weer vier jaar te knokken richting de Spelen zie ik niet zitten. Ik vind het goed geweest. Ik wil mijn levensdoelen oppakken."
De 25-jarige speelster uit Papendrecht kwam in augustus met het Nederlands damesteam uit op de Olympische Spelen in Rio de Janeiro en eindigde als vierde. Luciano, die speelt voor het Franse Metz, speelde 56 interlands voor Oranje en scoorde daarin 115 keer.<ref>[https://www.rijnmond.nl/nieuws/148285/handbalster-luciano-beeindigt-interlandcarriere Handbalster Luciano beëindigt interlandcarrière], Rijnmond (4 november 2016)</ref>
== Link eksterno ==
* [[http://history.eurohandball.com/ec/cl/women/2020-21/player/536101/Jurswailly+Luciano Jurswailly Luciano na European Handball Association]]
{{Appendix}}
In 2011 verhuisde de 1,71 meter lange rechtsbuiten naar het Franse eersteklasser Metz Handball , met wie ze in 2013 het kampioenschap en de beker won en de finale van de EHF Cup bereikte , waar ze verloren van de Deense club Team Tvis. Holstebro . Een seizoen later won ze opnieuw het kampioenschap. Ze won ook de Franse beker in 2015, 2017 en 2019 en het Franse kampioenschap in 2016, 2017, 2018 en 2019. In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro .
hunga den posishon derecho
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
Luciano a hasi su debut pa e selekshon hulandes durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. [3]
speelt voor Metz Handbal in de LFH Division 1 Féminine en voorheen het Nederlands dameshandbalteam . Ze nam deel aan het WK handbal dames 2013 in Servië , samen met de rest van het Nederlands elftal. [1] [2]
Luciano na nase na Korsou i a lanta na Boka Sami te edat di kuater ana. dorp Sint Michiel gewoond. Ku su mayornan el a muda pa Hulanda. Aki ta tabata hunga pa e klup HV Quintus.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html
Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref>
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
------------------------
'''Robert (Joy) Hosé''' (☆ [[14 di febrüari]] [[1949]] na - [[23 di òktober]] [[2023]] na [[Willemstad]] ) tabata un hungadó di pinpòn di [[Kòrsou]] di fama legendario. E tabata kampeon di Kòrsou di 1966 te 1972 i a optené varios título na Antia i internashonalmente, entre otro na 1971 kampeon latinoamerikano na [[Paraguai|Paraguay]].
== Biografia ==
Joy Hosé a nase na Kòrsou den e famia Hosé-Pimentel. E tin un ruman muhé i dos ruman hòmber. Su ruman mayó [[Humphrey Hosé|Humphrey]] tabata aktivo komo tenista profeshonal i su omo [[Iyo Pimentel]] tambe tabata tenista internashonal.
---------------
* Tim e Reino
=== Kampeonato Oropeo ===
{| class="wikitable" style=text-align:center
! Edishon
| 1954 || 1955 || 1956 || 1957 || 1958 || 1960 || 1962 || 1964 || 1965 || 1967 || 1969 || 1971 || 1973 || 1975 || 1977 || 1979 || 1981
|1983
|-
! Resultado
| * || * || {{oro}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || * || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{zilver}} || {{zilver}} || {{zilver}} ||{{goud}}
|{{zilver}}
|-
|
|-
! Edishon
| 1985 || 1987 || 1989 || 1991 || 1993 || 1995 || 1997 || 1999 || 2001 || 2003 ||[[EK Honkbal 2005|2005]]||[[EK Honkbal 2007|2007]]||[[EK Honkbal 2010|2010]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2012|2012]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2014|2014]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2016]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2019]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2021]]
|-
! Prestatie
|{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}
|-
|
|-
! Editie
| [[Europees kampioenschap honkbal 2023|2023]]
|-
! Prestatie
| {{brons}}
|}
: * <small>In 1954, 1955 en 1967 geen deelname.</small>
=== Kopa Interkontinental ===
{| class="wikitable"
! Editie
| 1983 || 1999 || 2002 || 2006 || [[Intercontinental Cup honkbal 2010|2010]]
|-
! Prestatie
| 4e || 8e || 8e || {{zilver}} || {{zilver}}
|}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Pabao Little League''' ta un ekipo di beisbol hubenil (10-12 ana) di Korsou ku a titula kampeon di karibe na .. okashon i tabata kampeon mundial na 2004. E ta forma parti di
e Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.
Winning the Caribbean Region Championship and making its 11th trip to Williamsport for the 2023 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presented by T-Mobile, is Pabao Little League (Willemstad, Curaçao) thanks to a 6-0 victory over the Dominican Republic in the championship game.
With its victory, Pabao LL will be returning to the LLBWS with the country’s 15th overall appearance in hopes to defend its International Championship title earned in 2022. Since the country’s first tournament appearance in 1980, Curaçao has maintained a winning record, 46-25, with a World Series championship in 2004 and three runner-up finishes in 2005, 2019, and 2022.
Pabao LL finished the Caribbean Region tournament with an unblemished 6-0 record, outscoring its opponents, 47-4, with four shutout performances.
With the first-round matchups of the 2023 LLBWS announced on June 6, Pabao LL will play Australia, represented by Hills Little League, in Game 5 on Thursday, Aug. 17 at 1 p.m. ET at Volunteer Stadium.
The 2023 Little League Baseball World Series, Presented by T-Mobile, is set to take place August 16-27. More information about the 2023 Little League World Series tournaments, including full schedules and downloadable brackets, can be found at LittleLeague.org/WorldSeries.
WILLEMSTAD- Djaweps , 10 di ougùstùs 2023 den oranan di mèrdia, e selekshon di Little League Liga Pabou kampion di Karibe a biaha pa Williamsport (USA), pa partisipá den e Kampionato Mundial di Beisbòl Little League. E kampionato Mundial di hóbennan di 11 i 12 aña lo start dia 16 i lo terminá dia 27 di ougùstùs 2023.
RBC Royal Bank, representá pa Sharier Dorand manera ta e kaso ku tur selekshon, tabata presente pa duna e selekshon sostén i deseá e delegashon éksito. E sigiente hungadónan ta forma parti di e selekshon.
{{Appendix}}
---------------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Dudley Guniberto Josefa''' (☆ [[1958]]) ta un [[karate]]ka di [[Kòrsou]]. Deportista – Dirigente Tékniko. a nasé na aña 1958. Dudley na aña 1967 kuminsá práktika deporte di yudo ku su 9 aña serka ..
== Bida i karera ==
.. a lanta na Kòrsou.
== Medaya ==
* 1987: [[Image:Med 2.png|Plata]] - Kampeonato hulandes
{{Appendix}}
{{Commonscat|Didi Gregorius}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64548365|titulo=Didi Gregorius}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://web.archive.org/web/20111005161849/http://www.honkbalsite.com/nederlandsteam/marieksongregorius.html Profil riba Honkbalsite]
* [https://www.baseball-reference.com/minors/player.cgi?id=gregor003mar Statistik Didi Gregorius]
}}
{{DEFAULTSORT:Gregorius, Didi}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
[[Category:Hulanda]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Sherry Sophia Veronica Howell''' (☆ [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un atleta kurasoleño.
Sherry Howell - Eckerd College, Softball and Volleyball
Howell played four years of softball and volleyball for Eckerd College from 1990 to 1993. She graduated in 1993 with a double major of Business Management and Psychology. The native of Curacao, Neth. Antilles, was a pitcher, a shortstop and centerfielder. She was a four-time All-America in softball, was named to the South Region team four times and the All-SSC team four times. Howell won or shared player-of-the-year honors twice in the conference and concluded her athletic career by being selected the SSC female athlete-of-the-year for the 1992-93 season. Howell holds the NCAA, Division II career batting average in softball at .524, is third in career slugging average at .921, 13th in home runs with 29 and second in single season highest batting average at 629. She led the nation in hitting as a senior and also doubles percentage. Howell led the conference in batting average four different years. In 1999, she represented her country in the World Games in Japan. Howell, who is fluent in six languages, was named All-Conference in volleyball two of the four years she played.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Howell, Sherry}}
[[Category:Hende]]
---------------
{{Commonscat|Josh Palacios}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1131860420|titulo=Josh Palacios}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Palacios, Josh}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
-------------------------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] di 1958 te 2010 na wega y torneonan internacional. E tabata kai bou di [[Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie|NAVU]], ku tabata konsisti di [[Kòrsou]] i [[Boneiru]] despues ku [[Aruba]] a separa na 1986.
en.wiki:The Netherlands Antilles national football team (Dutch, "Nederlands-Antilliaans voetbalelftal"; Papiamentu, "Selekshon Antiano di futbòl") was the national team of the former Netherlands Antilles from 1958 to 2010. It was controlled by the Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie. The NAVU consisted of Curaçao and Bonaire. Aruba split in 1986 and has its own team.
The Netherlands Antilles team never qualified for the FIFA World Cup. The country managed to come third in the CONCACAF championships of 1963 and 1969; during the 1963 tournament they were unofficial football world champions for four days after beating Mexico and before losing to Costa Rica.[1]
== Reforma di Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues [[Boneiru]] a bira miembro interino di CFU i [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Mira tambe ==
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Antias Hulandes]]
-------------
The '''Curaçao national football team''' ({{lang-nl|Curaçaos voetbalelftal}}; [[Papiamento language|Papiamentu]]: ''Selekshon di Futbòl Kòrsou'') represents [[Curaçao]] in [[FIFA|International]] [[association football|football]] and is controlled by the [[Curaçao Football Federation]] (Federashon Futbòl Kòrsou; FFK).<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| url-status = dead| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Following a constitutional change that allowed its predecessor, the [[Curaçao and Dependencies|Colony of Curaçao and Dependencies]] to become a unified [[constituent state|constituent country]] consisting of several island territories as the [[Netherlands Antilles]] and its dissolution in 2010, Curaçao has played under a new constitutional status as a separate constituent country since 2011.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=Gg1hDgAAQBAJ&pg=PA121 |title=Football and the Boundaries of History: Critical Studies in Soccer |editor=Elsey, Brenda |editor2=Pugliese, Stanislao G. |year=2017 |page=121 |isbn=9781349950065 |publisher= Springer |access-date=25 June 2019}}</ref>
Both FIFA and CONCACAF recognize the Curaçao national team to be the direct and sole successor of the dependant [[Territory of Curaçao national football team|Curaçao (1921–1958)]] and the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles national football]] teams.<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao] at [[FIFA]] official website</ref><ref>[https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curaçao] at [[CONCACAF]] official website</ref><ref>[https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html] at [[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|RSSSF]]</ref>
==History==
{{Further|Territory of Curaçao national football team|Netherlands Antilles national football team}}
The first national football team to bear the name Curaçao was the [[Territory of Curaçao national football team]], which made its debut in 1924 in an away match against neighboring [[Aruba national football team|Aruba]], a match which the Territory of Curaçao won four to nil.
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Seleccion nacional di futbol di Aruba''' ta e ekipo di [[futbol]] cu ta representa [[Aruba]] na wega y torneonan internacional, manera na e weganan di cualificacion pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] y den Copa Caribe. Tur tramite pa e seleccion ta bou encargo di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]], funda na 1932 y afilia na [[Union Futbol di Caribe|CFU]], [[CONCACAF]] y [[FIFA]] desde 1988.
The '''Aruba national football team''' ([[Dutch language|Dutch]]: Arubaans voetbalelftal; [[Papiamento language|Papiamento]]: Seleccion Arubano di futbol) is the national team of [[Aruba]], it was founded in 1932 and is affiliated with the Caribbean Football Union (CFU), CONCACAF and [[FIFA]] (since 1988) and is controlled by the [[Aruba Football Federation|Arubaanse Voetbal Bond]].
==History==
Between 1924 and 1933, Aruba only played against [[Curaçao national football team|Curaçao]], although these matches are not considered official.<ref>{{cite web |last1=Courtney |first1=Barrie |title=Aruba - List of International Matches |url=https://www.rsssf.org/tablesa/aruba-intres.html |website=RSSSF}}</ref> Aruba participated in its first tournament at the [[1955 CCCF Championship]], where they finished in 5th place. In 1958, Aruba became part of the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles]] until their secession in 1986.
Following its split from the Netherlands Antilles, the [[Aruba Football Federation]] was affiliated in 1988 with [[CONCACAF]] and [[FIFA]]. Aruba entered qualifying for the [[1989 Caribbean Cup]], and in its first group match it suffered the worst defeat in its history, at the hands of [[Trinidad and Tobago national football team|Trinidad and Tobago]], which crushed them 11–0. They played their first World Cup qualifying match against the [[Dominican Republic national football team|Dominican Republic]] as part of the [[1998 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|1998 World Cup qualifying]]. Aruba has participated in all the qualifying tournaments for the World Cup since, without being able to get past the first qualifying round.
Aruba has also yet to qualify for the [[Caribbean Cup]]. However, they showed some progress in the preliminary round of the [[2014 Caribbean Cup]] by getting two wins against [[Turks and Caicos national football team|Turks and Caicos]] (1–0) and [[British Virgin Islands national football team|British Virgin Islands]] (7–0), the latter being the biggest victory in its history. These results allowed them to reach 120th place in the FIFA World Ranking for the month of June 2014, their best ranking to date. Following these victories, Aruba lost 2–0 against [[French Guiana national football team|French Guiana]] and were eliminated.
Aruba began their [[2018 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|2018 World Cup qualification]] in the second round against [[Barbados national football team|Barbados]], losing 2–0 at home and 1–0 away, however FIFA ruled that Barbados had fielded an ineligible player, giving Aruba a 3–0 second leg victory and advancing them to the third round. Despite that, in the next round they were defeated again, this time by [[Saint Vincent and the Grenadines national football team|Saint Vincent and the Grenadines]] who won 3–2 on aggregate. Aruba failed to progress in the [[2022 FIFA World Cup qualification – CONCACAF First Round|2022 World Cup qualifiers]], finishing 4th in the first round.
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Aruba]]
E selekshon di Boneiru a kuminsa komo tim nashonal despues ku e tim antiano a keda disolbé na òktober 2010. E ta partisipa tur aña den e Torneo ABCS, kual na 2011 e ta gana sorpresivamente derotando Aruba 4-3 durante e tanda di penalty despues di un empate di 2:2 den final.[4]
-------------------------------------
'''Selekshon nashonal di futbòl di Sürnam''' ta e tim di [[futbol|futbòlista]] ku ta representa [[Sürnam]]. E ta kai bou di .........., ku ta miembro di [[Caribbean Football Union|CFU]] i miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Historia ==
E selekshon di Sürnam a kuminsa komo tim nashonal
==== Torneo ABCS ====
{| class="wikitable collapsible" width=50% style="text-align: center;font-size:90%;"
!colspan=8|Boneiru den torneo ABCS
|-
!width=45%|Aña
!width=25%|Lugá
!width=8%|W
!width=8%|G
!width=8%|E
!width=8%|P
!width=8%|GF
!width=8%|GC
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2010||di kuater ||2||0||1||1||5||7
|- bgcolor=gold
|{{SUR}} 2011||'''kampeón'''||2||1||1||0||5||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{ABW}} 2012||di kuater ||2||0||0||2||2||17
|- bgcolor=#cc9966
|{{CUW}} 2013||di tres ||2||1||0||1||2||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{SUR}} 2015||di kuater ||2||0||0||2||1||7
|- bgcolor=silver
|{{CUW}} 2021||supkampeón||2||1||0||1||4||4
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2022||di kuater ||2|| ?|| 0 || ? || 1 || 5
|-
!'''Total'''||'''6/6'''||14||3||2||7||20||46
|}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =148545934|titulo=Selección de fútbol de Bonaire}}
{{References}}
}}
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Surnam]]
Na de staatkundige hervormingen binnen het Koninkrijk der Nederlanden van 10 oktober 2010 en na afronding van het kwalificatietoernooi van de Caribbean Cup 2010 ging het Nederlands-Antilliaans voetbalelftal over in het Curaçaos voetbalelftal. Bonaire werd een paar jaar later voorlopig lid van de Caraïbische Voetbalunie CFU en op 19 april 2012 geassocieerd lid van de CONCACAF, en kan daarom in de toekomst inschrijven voor de Caribbean Cup.
Het Bonairiaans voetbalelftal is een team van voetballers dat Bonaire vertegenwoordigt. Bonaire is niet aangesloten bij de FIFA en kan daarom niet deelnemen aan het wereldkampioenschap. Bonaire doet jaarlijks mee aan het ABCS-toernooi, dat het in 2011 verrassend won.
The '''Bonaire national football team''' ({{lang-nl|Bonairiaans voetbalelftal}}; {{lang-pap|Selekshon Bonerianu di futbòl}}) is the national football team of the [[Caribbean]] island of [[Bonaire]], a [[Public body (Netherlands)|public body]] of the [[Netherlands]]. It is under the control of the [[Bonaire Football Federation]]. It became a member of the [[Caribbean Football Union|CFU]] and an associate member of CONCACAF on 19 April 2013.<ref name="CFU Facebook">{{cite web|title=CFU Facebook|url=https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|publisher=Caribbean Football Union|access-date=13 June 2014|archive-date=7 December 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191207213742/https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|url-status=live}}</ref><ref name="Congress takes key step in transparency">{{cite web|title=Congress takes key step in transparency|url=http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0,,12813~3150654,00.html|publisher=CONCAF|access-date=20 April 2013|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20130423234254/http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0%2C%2C12813~3150654%2C00.html|archive-date=23 April 2013}}</ref><ref name="Member Associations: Bonaire">{{cite web|title=Member Associations: Bonaire|url=http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|publisher=Caribbean Football Union|access-date=22 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029193820/http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|archive-date=29 October 2013|url-status=dead}}</ref> after which it became a full CONCACAF member on 10 June 2014<ref name="Ordinary Congress finalized">{{cite web|title=Ordinary Congress finalized|url=http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|publisher=CONCACAF.com|access-date=10 June 2014|date=10 June 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140612210312/http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|archive-date=2014-06-12|url-status=dead}}</ref> The team can participate in the [[CONCACAF Gold Cup]] and [[Caribbean Cup]] because of their membership in the confederation and sub-confederation.<ref name="Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership">{{cite web|title=Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership|date=20 April 2013|url=http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|publisher=Non-FIFA football|access-date=22 April 2013|archive-date=29 October 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029203911/http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|url-status=live}}</ref> However, Bonaire is not a member of [[FIFA]] and therefore can not compete in the [[FIFA World Cup]] or other FIFA events.<ref name="Sport en spel">{{cite web|title=Sport en spel|url=http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|publisher=beautiful-bonaire.nl|access-date=22 October 2014|language=nl|archive-date=22 October 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141022212953/http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|url-status=live}}</ref><ref name="What is CONCACAF?">{{cite web|title=What is CONCACAF?|url=http://www.concacaf.com/page/History|publisher=CONCACAF|access-date=21 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130406031852/http://www.concacaf.com/page/History|archive-date=2013-04-06|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =61824225|titulo=Miguel Pourier}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Pourier, Miguel}}
[[:Category:Antias Hulandes]]
[[:Category:Hende]]
-----------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] na wega y torneonan internacional, manera na .......
== Reforma Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl ]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues Boneiru a bira miembro interino di CFU i desde 19 di aprel [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]], i den futuro por inskribí pa [[Kopa di Oro]].
{{Appendix}}
[[:Category:Beisbol]]
[[:Category:Kòrsou]]
ta kambio na selekshon nashonal di KorsouOorspronkelijk heette het "Honkbal Nederlandse Antillen Nationaal Team", maar op 10 oktober 2010 werd de Nederlandse Antillen als regering ontmanteld (details zijn " Nederlandse Antillen "), de naam van het nationale team werd ook gewijzigd in "Curaçao Nationaal Team ".
en.wiki" The '''Netherlands Antilles national baseball team''' was a national team of the [[Netherlands Antilles]] and was controlled by the Netherlands Antillean Baseball Federation. It represented the former nation in senior-level men's international competition.
The Netherlands Antilles team was distinct from the [[Netherlands national baseball team]].
The Netherlands Antilles were represented in twelve [[Baseball World Cup]]s. Their highest finish was 7th place.<ref name="bjarkman worldcup">[[#refBjarkman|Bjarkman 2005]], pp.416–39</ref>
--------
'''Seleccion nacional di baseball di Aruba''' ta e team di [[Beisbòl|baseball]] cu ta representa Aruba na wega y torneonan internacional, manera na [[Weganan Panamericano]].
{{America baseball teams}}
{{National sports teams of Aruba}}
-----------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
== Historisch overzicht ==
{| class="wikitable sortable"
! WK-jaar
! Gastland(en)
! Aantal deelnemers
! Wereldkampioen
! Uitslag van de finale
! 2e plaats
! 3e plaats
! 4e plaats
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1930|1930]]'''
| {{UY}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URU}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1930|4 – 2]]
| {{ARG}}
| {{USA}}
| {{YUG}}
|-
| '''1934''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1934 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ITA}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1934|2 – 1 <small>n.v.</small>]]
| {{TCHf}}
| {{GER-1935f}}
| {{AUTf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1938|1938]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1938 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FRA}}
| style="text-align: center;" | 15
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1938|4 – 2]]
| {{HUN}}
| {{BRA}}
| {{SWE}}
|-
| '''1942'''
| colspan="7" | ''Kansela pa motibu di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]''
|-style="background: #D0E6FF;"
|-
| '''1946'''
| colspan="7" | ''Afgelast vanwege de Tweede Wereldoorlog''
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1950|1950]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1950 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR-1889}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URUf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1950|2 - 1]]
| {{BRA}}
| {{SWE}}
| {{ESP}}
|-
| '''1954''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1954 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CH}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1954|3 – 2]]
| {{HUN-1949f}}
| {{AUTf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1958|1958]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1958 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{SE}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1889f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1958|5 – 2]]
| {{SWEf}}
| {{FRAf}}
| {{FRGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1962|1962]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1962 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CL}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1962|3 – 1]]
| {{TCHf}}
| {{CHIf}}
| {{YUGf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1966|1966]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1966 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{EN}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ENGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1966|4 – 2 <small>n.v. </small>]]
| {{FRGf}}
| {{PORf}}
| {{URS-1955f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1970|1970]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1970 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1968f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1970|4 – 1]]
| {{ITAf}}
| {{FRGf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1974|1974]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1974 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE-1949-WD}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1974|2 – 1]]
| {{NEDf}}
| {{POLf}}
| {{BRA-1968f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1978|1978]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1978 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{AR}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1978|3 – 1 <small>n.v. </small>]]
| {{NEDf}}
| {{BRA-1968f}}
| {{ITAf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1982|1982]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1982 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ES}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1982|3 – 1]]
| {{FRGf}}
| {{POLf}}
| {{FRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1986|1986]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1986 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1986|3 – 2]]
| {{FRGf}}
| {{FRAf}}
| {{BELf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1990|1990]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1990 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{IT}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1990|1 – 0]]
| {{ARGf}}
| {{ITAf}}
| {{ENGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1994|1994]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1994 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{US}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1994|0 – 0 <small>n.v. (P: 3-2)</small>]]
| {{ITAf}}
| {{SWEf}}
| {{BULf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1998|1998]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1998 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1998|3 – 0]]
| {{BRAf}}
| {{CROf}}
| {{NEDf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2002|2002]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2002 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{KR}}<br />{{JP}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2002|2 – 0]]
| {{GERf}}
| {{TURf}}
| {{KORf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2006|2006]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2006 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2006|1 – 1 <small>n.v. (P: 5-3)</small>]]
| {{FRAf}}
| {{GERf}}
| {{PORf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2010|2010]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2010 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ZA}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ESPf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2010|1 – 0 <small>n.v.</small>]]
| {{NEDf}}
| {{GERf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2014|2014]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2014 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{GERf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2014|1 – 0 <small>n.v. </small>]]
| {{ARGf}}
| {{NEDf}}
| {{BRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2018|2018]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2018 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{RU}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2018|4 – 2]]
| {{CROf}}
| {{BELf}}
| {{ENGf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2022|2022]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2022 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{QA}}
| style="text-align: center;" | 32
|
|
|
|
|
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2026|2026]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2026 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CA}}<br />{{MX}}<br />{{VS}}
| style="text-align: center;" | 48
|
|
|
|
|
|}
----------------
1cmpbupuzzfl7vsku7j3t5se0rjh7h1
193797
193755
2026-06-14T17:01:51Z
Caribiana
8320
/* Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 */
193797
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024 e nòmber "Blue Wave" a wòrdu menshoná den korant [[Antilliaans Dagblad]] komo un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026.<ref name=:"0"/> E ekspresion aki probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> "Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, pero tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé tambe komo “Los Azules” i “De Blauwen”.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátikada di futbòl, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den Reino Hulandes ku un poblashon relativamente chikí (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
For di e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su potensial kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera Jamaica i Trinidad & Tobago, i tambe Bermuda. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra [[Jamaica]], a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B den e kualifikashon.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio a karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref>
Un faktor oportuno úniko tabata ku a paisnan Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
Kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Agravante ta ku Kòrsou ta e pais mas chikitu pa logra kualifikashon den historia di Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> hecho ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta skòmel entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 su ranking tabata nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref> Histórikamente, su ranking mas altu tabata na yüli 2017 ku posishon nr. 68.
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haya formashon deportivo na Hulanda i ta biba pafor di Kòrsou unda nan ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití hungadónan pa representá un pais si nan tin konekshon familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes, ku un solo nashonalidad hulandes, ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat importante di hungadó di e selekshon tabata aktivo den liganan hulandes manera Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel relativamente altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]], kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e proseso di kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta duna un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá tantu na Kòrsou komo den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat ku raisnan di Kòrsou ta relativamente grandi (± 144.814 persona).<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su komunidatnan den eksterior.
Kalkulashonnan ta indiká ku miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial, reflehando e alkanse (internashonal) di e movementu.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashconá ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den e sentro di [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, ku un kombinashon di deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/>
E aktividatnan aki a forma parti di un esfuerso mas amplio pa integrá e partisipashon deportivo ku promoshon kultural i ekonómiko.
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo. Esaki ta inkluí músika, arte visual, kontenido digital i merkansia promoshonal.
Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Entre otro, e artista [[Jeon]] a lansa e kansion “Mama Wa (The Blue Wave)”, ku ta reflehá e orguyo kolektivo rondó di e logro deportivo.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Ademas, diferente produkto manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> Institushonnan manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] a kontribuí tambe, por ehèmpel ku emision di moneda konmemorativo pa marka e kualifikashon históriko.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analista i observadónan a interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E fenómeno ta mustra kon deporte por sirbi komo un medio pa unifiká diferente grupo den sosiedat i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
Ademas, e movementu a kontribuí na visibilidat internashonal di Kòrsou, i por wòrdu interpretá komo un forma di "nation branding", unda e imagen di e pais ta wòrdu fortalesé riba un plataforma global.<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[:Kategoria:Futbol na Kòrsou]]
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
-----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E beinam aki a bira popular durante e weganan eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], ora e selekshon a logra kualifiká pa promé bes den su historia pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Dor di su impakto “Blue Wave” ta referí no únikamente na e tim, sino tambe na un fenómeno sosial i kultural, simbolisando un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal rondó di e preparashon pa i partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial di FIFA 2026, organisá na Merka, Canada i México.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref> Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Nòmber ==
Blue Wave por ta un nòmber ku e bini di e fanatikada komo e nòmber di kariño di nos selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> E ekspreshon ta un referensia na e laman ku ta rondoná e pais insular Kòrsou.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé varios nomber alternativo manera ''Los Azules'' i ''De Blauwen'', ku ta referí na e koló blou tradishonal di e selekshon. Na mes momentu, e nòmber Blue Wave tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento di entusiasmo popular i unidat nashonal.
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momento históriko. Durante e proseso aki, “Blue Wave” a bira un lema unifikante ku reflehá e entusiasmo kresiente rondó di e ekipo.
Den uso komun, e término ta wòrdu empleá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan pa deskribí e movementu di sosten rondó di e selekshon nashonal di Kòrsou.
Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
Esei ta e nòmber pa ‘The Blue Wave’, e movementu ku a wòrdu poné den moveshon – inkluyendo e nombramentu di Advocaat na kuminsamentu di e aña aki – ku e meta prinsipal di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA 2026. E selekshon nashonal maskulino di Kòrsou nunka promé no a partisipá den un Kopa di Mundu. Yega na e Kopa di Oro ta un promé paso importante pa logra e meta ei.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
== Konteksto deportivo ==
[[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|right|120px|Logo Guinness World Records]]
Kòrsou, un pais outónomo denter di [[Reino Hulandes]] ku un poblashon di 158.006 habitante (1 di yanüari 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie di 444 km², ta e pais mas chikí ku a logra kualifiká pa un Kopa Mundial di FIFA te ku 2026.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Guinness Book of Records a rekonosé e hecho aki dia 14 di yüni 2026, ora di e partido Korsou kontra di Alemania na Houston.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Kòrsou a bira miembro di FIFA na 2011 i su selekshon nashonal a demostra progreso konstante den añanan siguiente.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> E ekipo a gana atenshon regional despues di su prestashon na CONCACAF Gold Cup 2019, unda e a yega e kuarto final.
Kòrsou a gana atenshon internashonal den kompetensianan manera [[Kopa Oro di CONCACAF]], unda e a logra yega e buelta di kuarto final (2019), mustrando su kapasidat kompetitivo den region.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou a yega na un posishon entre e top 80–90 di mundu (variabel segun aña), loke ta konsiderá un logro importante pa un pais di su grandura. Despues di e wega amistoso kontra Eskosia dia 30 di mei 2026 e ranking di Kòrsou ta nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E ekipo===
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momentu históriko di eksito ku ta relashoná na algu faktor. E selekshon ta konsistí kasi kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda ku a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbòl di Hulanda i tur ta biba pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan na Oropa, Merka i Asia. Entre e 26 hungadó solamente uno, [[Tahith Chong]], a nase na [[Willemstad]], pero a drenta e akademia di Feyenoord na Hulanda for di un edat hòben.<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Den temporada 2025/26, ocho hungadó selektá a hunga den Eredivisie, e liga mas altu na Hulanda, i kuater den Eerste Divisie. Dos hungadó a representá Hulanda anteriormente den se selekshon senior.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
Te ku 2023, sifranan di CBS Hulanda a mustra 144.814 persona di orígen di Kòrsou ta biba na Hulanda.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref> E uso di hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA i a kontribuí signifikativamente na nivel kompetitivo di e tim. Futbolistanan hulandes ku raisnan di Kòrsou ta permiti pa hunga pa Kòrsou pasobra nan tin nashonalidat hulandes.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref> Di akuerdo ku e regulashon di FIFA, hungadónan por hunga pa un pais na kua nan ta konektá pa medio di nan mayor òf welonan. Komo ku Kòrsou ta un pais outónomo dentro di Reino Hulandes, e hungadónan aki mesora ta kumpli ku e eksigencia di nashonalidat pa e selekshon nashonal.
Otro faktor tabata e oportunidat úniko ku a surgi ora Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]] (78), kende a asumí e posishon aki na 2024, a hunga un papel importante den e kualifikashon. Bou di su liderazgo Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan di FIFA, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Debí ku residente di Karibe Hulandes tin nashonalidat hulandes, hungadónan ku raisnan di Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Un situashon komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Gales ta hunga pa Inglatera.
Ku partisipashon di Kòrsou, Advocaat a bira un di e entrenadónan mas eksperensiá den historia di Kopa Mundial komo el a yega di partisipa tantu ku Hulanda (Kopa Mundial 1994 na Merka) komo ku [[Surkorea]] (Kopa Mundial 2006 na Alemania). El a selekta un tim final pa Kopa Mundial sin kambio.??
===Eliminatorio ===
Riba vèlt, Blue Wave ta un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].
Den e fase di apertura di e eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou tabatin un recort di 100% den su grupo, despues di a derotá [[Sint Lucia|St. Lucia]], Aruba, Barbados y mas notablemente Haiti ku 5-1. Den e di tres buelta e nashonnan mas establesé, Jamaica i Trinidad & Tobago, a para den nan kaminda den un grupo ku tambe tabata inkluí Bermuda. Kenji Gorré a skor den e viktoria krusial di 2-0 kontra Jamaica dia 10 di òktober 2025 na kas i Bermuda a wòrdu derotá 7-0 dia 13 di novèmber 2025.<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref>
Ku forsa nan a logra pasa dia 18 di november 2025 ku Gorre remplasando Dick Advocaat komo coach, ounke tabatin nervio ora Jamaica a haña un penalti den tempu di leshon ku a wòrdu anula despues di un konsulta di video ku asistente di rèfri. Kòrsou a terminá den top di grupo B di e kampaña di kualifikashon.<ref name=:"2"/>
== Enbolbimentu di komunidat ==
Durante e preparashon pa Kopa Mundial desde november 2025, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda. Esakinan a inkluí evento di fanátikonan di Blue Wave, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.
Diáspora i alkanse internashonal
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wordu organisá na diferente pais, kontribuyendo na un oumento di visibilidat global.
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wòrdu organisá na diferente pais, inkluyendo den Oropa i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].
E partisipashon den e Mundial a kontribuí na un oumento di visibilidat global di Kòrsou i a fortalesé konekshonnan entre Kòrsou i su diáspora, inkluyendo traves di turismo i atenshon mediátiko.
Esakinan a pone enfasis riba e interkonekshon entre [[deporte]], [[kultura]] i [[turismo]].
E partisipashon públiko a krese visiblemente, i e evento a kontribuí na fortalesementu di un sentido di unidad nashonal. Kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko for di Korsou lo ta presente na Houston pa e partido di apertura kontra Alemania. Alrededor di tres kuart di e kantidat ei ta wòrdu sperá pa e otro weganan di grupo.<ref name="Guardian"/>
=== Evento i festivalnan ===
E fenómeno “Blue Wave” a resultá den un programa di evento kultural organisá manera festival i selebrashonnan públiko den sentro históriko di [[Willemstad]]. E aktividatnan aki a kombiná deporte, músika i turismo.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref>
Aktualmente eventonan grandi di Blue Wave ta tumando lugá na Willemstad, i e sentronan di siudat di Punda i Otrobanda ta kompletamente dekorá den un ambiente di Kopa di Mundu.
===Produkshon kreativo===
E movimiento a inspirá produkshon kreativo manera músika, arte visual i kontenido digital. Plataformanan sosial a hunga un papel importante den su difushon, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Kòrsou a klasifiká, e artista musikal [[aruba]]no [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'' (The Blue Wave), un kansion dediká na e Blue Wave, e nomber di kariño di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná.
Tur selekshon nashonal tin un himno. Pa Korsou, e banda di zonido ei ta “Bluewave,” un kantika komo himno nashonal pa e selekshon, ku ta komposita i kanta pa e artista musikal arubano Jeon, den ritmo [[kompa]] i produsí pa Steve Andreas. El a kuminsá komo un petishon simpel. El a krese bira un gritu di reunion. Ku tempu, el a yuda kombertí “Bluewave” den un apodo ku e sostenedónan ta usa pa e selekshon nashonal mes.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Merkansia manera bandera i otro material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.
Centrale Bank van Curacao en Sint Maarten (CBCS) ta lansa dos moneda commemorativo special pa honra clasificacion historico di seleccion di futbol di Curacao pa Mundial di Futbol. Ta trata di un moneda di plata di cinco florin y un moneda di cincuenta cent.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
Merkansia manera bandera i paña den koló nashonal a bira símbolonan visibel di sosten.
Un kompania produktor a reporta un demanda fuerte pa bandera di Kòrsou ademas di produktonan promoshonal relashona cu Kopa Mundial, inKluyendo e programashon di e weganan, sticker pa bentana, banner y borchinan pa pone banda di kaminda.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref>
Komo identidat nobo e selekshon a haña un uniform nobo pa weganan na kas: e kamisa ta kompletamente den blou dediká na Blue Wave. E blou profundo ta simbolisá Laman Karibe, e energia di e isla, i e unidat di tur sostenedó di Kòrsou rònt mundu.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
== Nifikashon sosial i polítiko ==
“Blue Wave” a wòrdu interpretá komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union i orguyo kolektivo.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un forma di fortalecé visibilidat internashonal i imagen di Kòrsou.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un medio pa reforsá identidat nashonal (''nation branding'') i visibilidat internashonal.
Figuranan públiko i lídernan polítiko a deskribí “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union, ekspresá den lema manera “un isla, un soño”.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di con un logro deportivo por generá un movimiento sosial i kultural mas amplio.
Su impakto inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término a keda komo un símbolo di e periodo di orguyo kolektivo ligá na e Mundial 2026.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta ser konsiderá komo un ehèmpel kon un evento deportivo internashonal por generá un movementu kultural i sosial mas amplio.
Su impakto ta inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre kurasoleñonan riba e isla i den diáspora
E término a keda wordu usa komo un símbolo di e periodo di mobilidat i orguyo kolektivo ligá na e partisipashon di Kòrsou den e Kopa Mundial 2026.
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
---------------
Op het veld is de Blue Wave een afspiegeling van Curaçao: expressief, zelfverzekerd en met een natuurlijk gevoel voor ritme, een mix van Caribische creativiteit en Europese structuur. Onder de hoede van de nieuwe hoofdcoach Fred Rutten (een van de meest gerespecteerde voetbalmanagers van Nederland met ervaring bij PSV Eindhoven, FC Twente, Shalke 04, Feyenoord en Anderlecht), zet het elftal de opmars voort die het de WK-kwalificatie heeft opgeleverd.
De Blue Wave staat voor een gevoel van trots en saamhorigheid dat gedeeld wordt door iedereen die Curaçao hoog in het vaandel heeft en reikt tot ver buiten het eiland, waaronder tot de Curaçaose gemeenschappen in het Caribische gebied, Europa, Noord-Amerika, Latijns-Amerika en daarbuiten.
------
grokipedia Juninho Bacuna: Despite their Dutch birthplace, the family's Curaçaoan roots influenced Bacuna's decision to represent the island nation internationally, following Leandro's precedent in prioritizing heritage over birthplace eligibility for the Netherlands senior team.[49] This background underscores a pattern among Curaçaoan-Dutch families, where migration for economic opportunities in the Netherlands often preserves cultural and athletic connections to the Caribbean.[49]
-------
Dick Advocaat, E pelotero di 78 aña, cu lo bira e tecnico mas bieu den historia di Mundial den su di tres torneo final despues di 1994 y 2006 (Hulanda y Sur Korea), ya pa hopi tempo a lanta un spirito atacante den su hungadornan.
---------------
Curaçao: The Blue Wave
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
----
[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curacao Chronicle (10 di yüni 2026)
Het nieuwe Curaçao thuistenue: blauw als identiteit
Het nieuwe thuisshirt staat volledig in het teken van de iconische bijnaam The Blue Wave. Het diepe blauw symboliseert de Caribische zee, de energie van het eiland en de verbondenheid van alle Curaçao-supporters wereldwijd.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
Waar het uitshirt eerder al wereldwijd opviel dankzij de kleurrijke inspiratie uit Willemstad, zet het thuistenue juist de klassieke Curaçao-kleur centraal: blauw.
--------
== Links eksterno ==
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (jingle Blue Wave of Mama Wak sung by [[Jeon]])
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
----------
* vorige versie
ta un alias informal pa e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] i un término ku ta wòrdu usá pa deskribí e ola mas amplio di sosten públiko i aktividat kultural rondó di e partisipashon di e selekshon den e Kopa Mundial di FIFA 2026.
The Blue Wave is de populaire bijnaam voor het nationale voetbalelftal van Curaçao. De term staat symbool voor de historische en succesvolle opmars van het team en de nationale trots en eenheid op het eiland.
== Nomber ==
E expresion “Ola Blauw” ta referi na e color blauw tradicional di e seleccion di Curaçao y ta wordo usa comunmente pa sostenedornan, medionan di comunicacion, y organisacionnan. E término tambe ta lanta e identidat geográfiko di Kòrsou komo un isla den Karibe i ta simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal.[1]
Konteksto di futbòl
E selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou ta representá Kòrsou den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa Federashon di Futbòl Kòrsou. E kualifikashon di e tim pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 a marka un momentu signifikante den su historia deportivo, oumentando su visibilidat tantu regionalmente komo internashonalmente.
Durante e kampaña di kualifikashon i e preparashonnan di e torneo siguiente, “The Blue Wave” a surgi komo un slogan unifikante entre sostenedónan i stakeholdernan.[1]
Nifikashon kultural
Enbolbimentu di komunidat
Den e preparashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026, vários aktividat basá riba komunidat a wòrdu organisá na Kòrsou i bou di su diáspora. Esakinan a inkluí proyekshonnan públiko di partidonan, eventonan kultural, i inisiativanan di futbòl orientá na hubentut. Aktividatnan asina a kontribuí na oumento di partisipashon públiko i visibilidat di e selekshon nashonal.[1]
Produkshon kreativo
E Blue Wave tambe a inspirá produkshon kultural i kreativo, inkluyendo músika, presentashonnan i ekspreshonnan visual sentra riba identidat nashonal i kultura di futbòl. Merkansia manera paña i bandera den koló nashonal a bira ampliamente usá komo símbolonan di sosten.[1]
Diaspora i aspektonan ekonómiko
E konsepto di The Blue Wave a wòrdu asosiá ku oumento di kompromiso di e diaspora di Kòrsou. Simpatisadonan internashonal a kontribuí na e visibilidat di e ekipo i a partisipá na eventonan ligá na e Kopa di Mundu.
Análisisnan a sugerí ku e torneo a funshoná komo un “multiplikadó di diaspora,” fortalesé konekshonnan ekonómiko i sosial entre Kòrsou i su komunidat mundial a traves di biahe, turismo i eksposishon internashonal.[1]
Herensha
E Blue Wave ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel notabel di kon partisipashon den un evento deportivo internashonal grandi por generá mobilisashon kultural i sosial mas amplio. Su impakto ta inkluí oumento di visibilidat nashonal, oumento di interes den futbòl, i e refuerso di identidat kompartí bou di e kurasoleñonan riba e isla i den eksterior.
--------
The Blue Wave is an informal alias for the Curaçao national football team and a broader socio-cultural phenomenon associated with the island’s participation in the 2026 FIFA World Cup. The term is used to describe both the team itself and the widespread mobilization of public support, cultural expression, and diaspora engagement surrounding the tournament.
Terminology
The expression “Blue Wave” refers to the traditional blue color of the Curaçao national football team. It also symbolizes a collective movement, evoking both the maritime identity of the island and a surge of national unity and pride.[1][2]
Football context
The Curaçao national football team represents Curaçao in international competitions and is governed by the Curaçao Football Federation. Its qualification for the 2026 FIFA World Cup marked a historic milestone, with Curaçao described as one of the smallest nations ever to appear on football’s biggest stage.[3]
In this context, “The Blue Wave” emerged as a widely used slogan among supporters, media, and public figures, reflecting growing national enthusiasm and international attention.[4]
Cultural movement
Public engagement
Leading up to and during the 2026 FIFA World Cup, The Blue Wave developed into a broad cultural movement within Curaçao. Media reports describe the island as being “in the grip of the Blue Wave,” with widespread participation in football-related activities and expressions of national unity.[4]
Public initiatives included fan gatherings, watch parties, and community-driven events both on the island and abroad.[5]
Festivals and events
The movement also gave rise to organized cultural programming. The Blue Wave Festival, held in the historic center of Willemstad, combined music, performances, and public celebrations tied to the national team’s World Cup participation.[6][7]
These events contributed to increased activity in urban public spaces and highlighted the intersection of sport, culture, and tourism.
Music and media
The Blue Wave inspired a range of creative outputs, including music, slogans, and social media content. A notable example is the “Blue Wave” jingle, associated with performances such as Blue Wave of Mama Wak, which circulated widely online.[8][9]
Digital platforms, including Instagram and YouTube, played a significant role in amplifying the movement and engaging younger audiences.[8][9]
Political and social significance
Political leaders and public figures have framed The Blue Wave as a symbol of national cohesion. Statements by Curaçaoan officials emphasized that the movement extends beyond football, serving to unite the population across social and geographic boundaries.[10]
The concept has been described as fostering a shared identity under the idea of “one island, one dream.”[4]
Diaspora and international reach
The Blue Wave also resonated strongly among the Curaçaoan diaspora. Events and fan initiatives were organized internationally, including in Europe, reflecting the global distribution of Curaçaoan communities.[5]
Analyses highlight that the movement contributed to increased international visibility for Curaçao and strengthened transnational connections through travel, media exposure, and economic activity linked to the World Cup.[1][3]
Legacy
The Blue Wave is regarded as an example of how participation in a major international sporting event can catalyze broader cultural and social mobilization. Its legacy includes heightened national visibility, increased engagement with football, and the reinforcement of a shared identity among Curaçaoans both on the island and abroad.
References
Curaçao’s diaspora multiplier at the 2026 World Cup
The Blue Wave: Curacao's Pride
Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage
Curaçao in de ban van de BlueWave
Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa
Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad
Blue Wave Festival losgebarsten
The Blue Wave (Instagram)
Bluewave jingle (YouTube)
Pisas: The Blue Wave gaat over meer dan voetbal
--------
== Keep list ==
* E término a bira popular desde 2024 durante e weganan di kualifikashon i e preparashonnan pa e torneo, kaminda el a simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal, orguyo i identidat.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* De Blue Wave is de naam van het nationale mannenelftal van Curaçao, maar de term staat eigenlijk voor iets veel groters: de hausse in energie, steun en saamhorigheid rond dit historische moment. Voor veel mensen staat dit namelijk voor zo veel meer dan alleen voetbal. Het gaat om de erkenning, de trots en de wereldwijde aandacht voor wat Curaçao heeft gepresteerd en waar het voor staat.<ref>[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* Kòrsou ta konsiderá un di e paisnan mas chikí den mundu ku un poblashon di aproksimadamente 158.000–160.000 habitante (segun estimashon riba 1 di yanüari 2026)<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260604.pdf Poblacion di Corsou ta crece mas cu 158.000 mientras migracion ta sigui
impulsa crecemento], Bon Dia Aruba (4 di yüni 2026)</ref>. E ta un pais konstituyente di [[Reino Hulandes]]. A FIFA member since 2011, Curaçao have spent years building towards a first World Cup appearance.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref>
Den konteksto global, esaki ta pone Kòrsou den e grupo di paisnan chikitu tantu pa poblashon komo pa superfisie (±444 km²), pero ku un nivel haltu di desaroyo humano den region Karibe.
* Bou di liderazgo di entrenadó nashonal [[Dick Advocaat]], Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan aki, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Kico ta haci e situacion aki unico? E “football passport”: Debí ku tur residente di e parti Karibense di Reino tin nashonalidat Hulandes, hungadónan ku famia Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Esaki ta komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Wales ta hunga pa Gran Bretaña.
* <ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Tur ta bibando pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan di futbol na Oropa i Merka.<ref>https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup</ref> Mayoria di e hungadónan a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbol di Hulanda i awor pa medio di reglanan di IFA pa eligibilidat Korsou por hasi un yamado riba e talentonan di diaspora.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
E tim di 26 hòmber ta konsistí kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda, aparte di Tahith Chong, kende a nase na Willemstad i a drenta e akademia di Feyenoord na edat di dies aña.<ref name="Comenencia"/>
* i koló blou tradishonal di e selekshon nashonal.??
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
* E movementu tambe a resultá den programa di aktividatnan kultural organisá, manera e Blue Wave Festival den sentro históriko di [[Willemstad]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref> E eventonan aki a kombiná músika, presentashon i selebrashonnan públiko relashoná ku e partisipashon den e Mundial.
* Apesar di e kosto altu di esaki pa presensia na Kopa Mundial, kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko lo biaha pa e partido di apertura kontra Alemania dia 14 di yuni 2026 na [[Houston]], ku paketenan di buelo charter ku ta wòrdu areglá for di e isla.<ref name="Guardian"/>
* dokumental na TV hulandes ''Curaçao en het wonder van het WK'' : [[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)
In Willemstad vinden momenteel grote Blue Wave-evenementen plaats en de binnenstad van Punda en Otrobanda is volledig in WK-sfeer aangekleed.
*De eerste dure zes punten van Curaçao zijn binnen op weg naar het WK Voetbal 2026. De Stichting Blue Wave in oprichting wil die droom daadwerkelijk (helpen) realiseren, zo weet het Antilliaans Dagblad.
<ref>https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], AD (10 juni 2024)</ref>
* Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = Pariba Little League
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}}
| liga = Kampeonato Nashonal di Beisbòl Little League di Kòrsou
}}
'''Pariba Little League''' of '''Little League Liga Pariba''' ta un organisashon di beisbòl di [[Kòrsou]] pa muchanan entre 4 i 16 aña. E asosiashon di deporte hubenil ta forma parti di e sistema internashonal di kompetensia di Little League Baseball i ta representá e área geográfiko di “Pariba” riba e isla.
Den kompetensianan ofisial, Pariba Little League ta representá pa un ekipo selekshoná, ku ta konsistí di e mihó hungadónan di e liga, kende ta kompetí kontra otro liganan di e isla (Little League Liga Pabou) i den torneonan internashonal.
== Historia i desaroyo ==
Pariba Little League ta un di e programanan importante di beisbòl hubenil na Kòrsou. Huntu ku Pabou Little League, e ta kontribuí na e desaroyo di talento lokal na Kòrsou, ku tin un reputashon fuerte den beisbòl internashonal.
Desde 1980 Kòrsou ta partisipa regularmente den torneonan di Little League, ku resultado notabel, inkluyendo un kampeonato mundial na 2004 na Merka.
== Struktura ==
Den sistema di Little League, un “Little League” no ta solamente un ekipo, sino un organisashon lokal ku timnan di diferente edat. Pa torneonan ofisial, kada liga ta selekshoná un ekipo representativo.
E liganan aki ta kompetí pa determiná kende ta representá Kòrsou. (Curacao Region Tournament)
== Kompetensia internashonal ==
Kòrsou ta partisipá den dos nivel di kompetensia: e torneo di region Karibe di Little League World Series (kualifikashon) i e Little League Baseball World Series (LLBWS) na Williamsport, Pennsylvania.
===Region Karibe (kualifikashon pa LLBWS) ===
Desde inisio di e torneo di region Karibe [[Little League World Series (Region Karibe)]] na 2001, Pariba Little League a titula kampeon di Karibe na kuater okashon: 2001, 2002, – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016
konta komo un di e liganan mas kompetitivo di Curaçao. E liga a logra varios título regional, kualifikando pa e torneo mundial den e siguiente añanan:
2001 – kampion di region Karibe
2002 – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016 – kampion di region Karibe (rekòrd perfekto den torneo)
2026 – kampion di Curaçao / klasifiká pa LLBWS
E prestashonnan aki ta mustra ku Pariba ta un liga ku ta logra resultado konsistente na nivel regional, regularmente ganando derecho pa representá Curaçao den kompetensia internashonal.
== Torneo Little League World Series ==
=== Klasifikashon ===
Na 2026, e selekshon di Pariba Little League a logra un milestone importante ora ku el a kualifiká pa e Little League Baseball World Series (LLBWS).
E klasifikashon a keda sigurá despues di ku Pariba a gana e kampionato di Curaçao kontra Pabou Little League den un seri di mihó di shete.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series Pariba Wins Regional Title, Qualifies for Little League World Series], Curacao Chronicle (13 di aprel 2026)</ref> Pariba a gana e seri ku 4-2, inkluyendo dos viktoria decisivo di 6-2 i 5-2.
Durante e torneo, e tim a logra un rèkòrt general di 5-3.
===Partisipashon===
E aparishon di 2026 ta:
e di sinku biaha ku Pariba Little League ta partisipá den LLBWS
e promé aparishon desde 2016
e promé biaha ku un tim di Curaçao ta haña entrada direkto na e bracket internashonal
Den total, lo ta e di 16 biaha ku un representashon di Curaçao ta partisipá den e torneo na Williamsport, Pennsylvania.
== Hungadónan notabel ==
Diferente hungadónan yu di Korsou ku a pasa pa Pariba Little League òf su programa a yega na [[Major League Baseball]], inkluyendo:
* [[Ceddanne Rafaela]]
* [[Ozzie Albies]]
{{Appendix}}
--------------
'''Pariba Little League''' ta un ekipo hubenil di beisbol di [[Kòrsou]].
E di dos karchi pa e 2026 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presenta pa T-Mobile (LLBWS), a wòrdu ofisialmente konkistá ora ku Pariba Little League (Willemstad, Curaçao) a sali viktorioso den e Torneo di Region di Curaçao. E aña aki ta marka e promé biaha ku un tim di Kòrsou ta gana entrada direkto na e Bracket Internashonal di LLBWS, uniendo na Australia, Canada, Mexico, Hapon – i tambe e Kampionnan di Region di Asia-Pasífiko, Karibe, Europa i Afrika, i Latino Amérika – pa forma e tereno di 10 tim internashonal ku ta kompetí den e evento.<ref>https://www.littleleague.org/world-series/2026/llbws/news/pariba-little-league-to-represent-curacao-at-the-2026-little-league-baseball-world-series-presented-by-t-mobile/</ref>
Durante henter e torneo, Pariba Little League a gana su korona ku un rèkòrt general di 5-3 pa gana su puesto na LLBWS despues di a gana e seri di kampionato di mihó di shete riba Pabao Little League pa reklamá e título di region.
Esaki lo ta e di sinku biaha ku Pariba Little League ta aparesé den LLBWS, i e promé biaha den 10 aña, ku ta data for di 2016 ora el a kaba ku un rèkòrt di 1-2.
Adicionalmente, lo ta e di 16 biaha cu un team di Curaçao lo realisa e biahe pa Williamsport, su prome aparicion cu ta data for di 1980.
Atrabes di añanan, Curaçao a laga sinti su presencia den e torneonan di LLBWS. Ku 15 aparishon anterior ku ta data for di 1980, kuater subkampeon, i un viktoria di kampionato na 2004, nan programa ta sigui prosperá. Pariba LL tambe ta kas di un kantidat di hungadó i eks-alumnonan di MLB, mas notabelmente Ceddanne Rafaela (Boston Red Sox) i Ozzie Albies (Atlanta Braves).
E skema ofisial i informashon di e wèpsait pa e LLBWS 2026 a wòrdu anunsiá, miéntras ku e enkuentronan di promé buèlta lo wòrdu kompartí meimei di yüni, ya ku e di 79 Little League Baseball World Series lo tuma lugá di 19-30 di ougùstùs 2026. Pa mas informashon tokante e LLBWS, inkluyendo rekursonan di bishitante, invitadonan spesial, i mas kòntròl largu di zomer LittleLeague.org/WorldSeries. Pa kuminsá plania bo bishita na Williamsport, bai na LittleLeague.org/Visit.
-----
WILLEMSTAD – E ekipo di Little League di Pariba a keda koroná komo kampion regional i a sigurá klasifikashon pa Little League World Series, ganando e derecho di representá Kòrsou riba esenario internashonal.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series</ref>
Pariba a gana e seri di mihó di shete ku un viktoria di 4-2 riba Pabou. E weganan desisivo a wòrdu hunga djasabra na Post 6, kaminda Pariba a entregá aktuashonnan fuerte, ganando tur dos partido 6-2 i 5-2.
Cu e titulo regional, awor Pariba lo competi den e Little League World Series na Williamsport, cu ta programa pa tuma luga di 19 pa 30 di augustus.
E tim ta kla pa sali dia 13 di ougùstùs i lo kuminsá ku preparashonnan djis despues di un periodo kòrtiku di sosiegu.
E clasificacion ta marca otro logro pa baseball hubenil na Curaçao, cu tin un tradicion fuerte den e deporte y un historia di competi exitosamente na torneonan internacional.
The Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.<ref>https://www.facebook.com/LigaPabouLittleLeague/about</ref>
------------
'''Salon di Fama di Deporte di Kòrsou''' ta e galeria di honor dediká na deportista prominente i otro personanan ku a hasi un kontribushon signifikante pa deporte na [[Kòrsou]]. E taw, ku ta administrá pa Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) — ku anteriormente tabata konosí komo Curaçao Sport Federatie (CSF) — a instala e promé miembronan den e salon di fama na 1985 pa duna rekonesimentu públiko na atletenan, entrenador, dirigente i otro figura ku a lassa un marka duradero den deporte lokal i regional.
Historia
E idea pa un salon di fama na Kòrsou a surgi como un manera pa honrá e sportistanan i lideres ku a kontribuí pa desaroyo di deporte den e Antias Hulandes. E CSF (Curaçao Sport Federatie), e organizashon sportivo máximo na esei tempu, a hunga un rol di lider den e fundashon di e salon di fama na 1985. Desde su inicio, e salon di fama a sigui rekonosé sportistanan ku a logra nivel notabel, inkluyendo partisipashon olímpiko, logronan internashonal, i kontribushon pa komunidad deportiva.
Na desember 2020, FDOK a agrega otro 10 miembronan pa elevá e total ku 85 persona ku ta forma parti di e Salon di Fama di Kòrsou, inkluindo 10 damanan i 75 homber.
Signifikashon
E Salon di Fama ta:
un forma pa preservá i celebra historia deportivo di Kòrsou
un manera pa inspirá sportistanan hoben pa trese su talento
un medio pa duna rekonesimentu formal na atletenan, entrenador, arbitro i dirigente ku a kontribuí pa desaroyo di deporte
E lista di miembronan ta rekogi figura prominente di diferente deporte, inkluindo futbol, atletismo, esgrima, natashon, baseball, softball, karate, i otro disiplinanan.
--------------------
'''Salon di Fama''' na Korsou ([[]]:inglesHall of Fame) ta un lista di individuo
== Definishon ==
Un sala di fama, muraya di fama, òf kaminata di fama ta un lista di individuonan, logronan, òf otro entidatnan, normalmente skohé pa un grupo di elektor, pa marka nan ekselensia, logronan i fama den nan ramo. Den algun kaso, e salanan di fama aki ta konsistí di salanan òf museonan real ku ta konsagrá e honradonan ku eskultura, plaka, i eksposishon di memorabilia i informashon general tokante e destinatarionan indusí. Tin bia, e plachinan di e honradonan por wòrdu kologá riba un muraya (p’esei un “muraya di fama”) òf inskribí riba un acera (manera den un “kaminda di fama”, “kaminda di streanan”, òf “avenida di fama”). Den otro kasonan, e sala di fama ta mas figurativo i ta konsistí di un lista di nòmber di personanan notabel i nan logronan i kontribushonnan. E listanan ta wòrdu mantené pa un organisashon òf komunidat, i por ta nashonal, estatal, lokal òf privá.
* inicia na 1985 pa Curacao Sport Federatie met overhandiging van gouden CSF-pin
* 2017: Federashon Deporte i Olimpiko Korsou
Toegetreden" / ingresa den Salon di fama di Korsou
== Salon di fama ==
Deporte Korsou tin lista kompletu di tur miembro di Salon di Fama di Federashon Deporte Olimpiko Kòrsou (FDOK) ku antes tabata Curacao Sport Federatie (CSF). Na 1985 a instala e prome miembronan den Salon di Fama di Korsou. Na desember 2020 a instala 10 miembro pa yega na e gran total di 85 persona di kual 10 ta dama i 75 ta kabayero.
Di e personanan aki 37 a fayesé. Di e 38 federashonnan ku ta miembro di FDOK, 22 tin un òf mas miembro den Salon di Fama.<ref>[https://www.deportekorsou.com/posts/lista-kompletu-di-miembronan-di-salon-di-fama-di-korsou-di-tur-tempu Lista kompletu di miembronan di Salon di Fama di Kòrsou di tur tempu]</ref>
{| class="wikitable sortable"
! Aña
! Imagen
! Nomber
! Deporte
! Remarke
|-
| rowspan="10" | 1985|| || [[Antoine Maduro]]<br><small>(1909–1997)</small> || Futbol ||
|-
| || [[Myrna Anselma]]<br><small>(1936–2008)</small> || [[esgrima]] ||
|-
| || [[Ergilio Hato]]<br><small>(1926–2003)</small> ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Ernest Smith ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Guillermo Haseth ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Hector Rosario<br><small>()</small> || ||
|-
| || [[Juan Isa]]<br><small>()</small> || ||
|-
| || Wilfred (Willie) Pieters<br><small>()</small> || ||
|-
| || Mordy Maduro<br><small>()</small> || futbol|| presidente di NAVU i [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]]
|-
| || Benny Leito<br><small>()</small> || landamentu||
|-
| rowspan="3" | 1986|| ||[[Bèto Adriana]]<br><small>()</small> || Futbol ||
|-
| ||[[Iyo Pimentel]]<br><small>()</small> || Tenis ||
|-
| || Clovis Lodewijks<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1987|| || Hector Curiel || ||
|-
| || Julio Rooi<br><small>()</small> || ||
|-
| || Guillaume (Sam) Buntin<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1989|| || Guillermo Pardo || Futbol ||
|-
| || Walter van Rosberg<br><small>()</small> || ||
|-
| || Pedro Willems<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1992|| || [[Enith Brigitha]] || landamentu ||
|-
| || Marcel Jose Betrian<br><small>()</small> || (hisamentu di peso) ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1994|| || Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor || futbòl ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="1" | 2023|| || [[Laicam How]] || [[karate]] ||
|-
|}
== Konmemorashon i evolushon ==
Na más reciente edishonnan di e salon di fama, FDOK a introducí un regla nobo pa permití rekonesé atletenan postumamente, inkluyendo sporthelden famós ku a falleci i ku a lòk grandi kontribushon pa deporte—un cambio ku reflehá deseo pa amplifiká acknowledge i preservashon di legado historiko. Den e selekshon di 2024 pa e ceremonia na diciembre pa postumamente honrá atletenan importante di balòn, honkbal, karate, bokso i mas.
== Organisashon ==
E Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) ta e organisashon ku koordiná e proceso di nominashon i selekshon. E federashon ta traha ku sportbondnan afiliá pa rekomendá kandidatonan i pa evaluá su merito pa ingresá den e salon di fama.
----------
* 1985: [[Antoine Maduro]], [[Myrna Anselma]] ([[esgrima]]) i [[Ergilio Hato]] ([[futbol|futbòl]]), Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro,
* 1986: [[Beto Adriano]] (gewichtheffen), [[Iyo Pimentel]] (tennis), Clovis Lodewijks (Softball) en Benny Leito (zwemmen).
* 1987: [[Hector Curiel]] (1936-2022) hisamentu di peso, Julio Rooi, Guillaume “Sam” Buntin
* 1989: Guillermo Pardo, Walter van Rosberg, Pedro Willems
* 1992: [[Enith Brigitha]] (landamentu), Marcel Jose Betrian (hisamentu di peso), Jose Maria (Jo) Mathilda (futbòl)
* 1993
* 1994: Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor (futbòl), Henry Prince (verspringen), Rafael Fernando (Raffy) Josefa (beisbol)
* 1995: Edgard Ravenstein, Urnic “Randy” Wiel, [[Jan Boutmy]] ([[esgrima]])
futbol
* 1997: Geoffrey Goede, Romoldo Martis, [[Wilhelm Canword]] (futbol?)
* 2009: Soraida Juliana, Julius Hellburg, Ricardo Elhage, Niels Liberia, Errol Rooi
* 2014: Anthony Minguel, [[Cor van Aanholt]], Esthel (Jet) Jansen, Dudley Josepa, Marguerite de Rooy-Sprock, Andres de Constancia +, Edwin Solomon, Heraclio Henriquez +, Hubert Ibi Schoop +,Victor Copra
* 2015: 2015 Maximo “Max” Paula +
* 2016: Alvin “Fichi” Fléming, Celsio Victor Polinet +, Franklin Wilfred Mathilda, Harold Daniel Laurens +, Johnny Hellmund, Raymond Rafael Martha, Wendell Prince, Wilhelm Keman
* 2017: Antonio Pedro Keller, Antonio Jose "Papy" Martina, Efigenio Adriano Braafhart, Francisco Romualdo Gomez +, Gladwin Lumeno de Lanoi, Lupe Acasia Leito, [[Pedro Basiano Matrona]] (1927-2019), futbol, Stanley Maria Francisca, Orlando Felipe Cuales
* 2019: Renato Anasagasti, Sylvanie Clarke, Henk d'Arnault, Wenfrid Jakoba, Hubert Jansen, Nazario Martijn q.e.p.d., Eric Ogenia, Eva Marie Tujeehut Suriel, Gilbert Snijders i Hubert Zimmerman.
* Eva Marie “Amy” Tujeehut-Suriel, Eric Anthony Gregorio Ogenia, Gilbert Ciro Snijders, Henk “Henky” Alfons D’Arnault, Hubert Dominicus Jansen, Hubert Simon Zimmerman, Nazario Bernardus Martijn, Renato G. Anasagasti, Sylvanie Elaine Clarke, Wenfrid “Wenny” Pablo Jakoba
* 2020: Despues ku meimei di aña FDOK den un seremonia virtual a instalá William ‘Junior’ Millerson den Salon di Fama, riba 28 di dezèmber a instalá e dies sigieunte baluarte nan: Raoul Alias (Dam), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòfbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòfbòl), Erwin Martis (Atletismo) i Ivonne Leito – Senff (Karate).<ref name=:"1">https://www.sport.cw/mas-miembro-salon-di-fama/ </ref>
* [[William Millerson]] , Raoul Alias (Dama), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòftbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòftbòl), Erwin Martis (Atletiek), Ivonne Leito-Senff (Karate)
* 2021: [[Jeanne Lopes]] (tiru)
* 2023: [[Laicam How]] ([[karate]])
== Historia ==
For di aña 1985 a kuminsá ku Salon di Fama. Franklin Mathilda ku tabata presidente e tempu ei di Curaçaose Sport Federatie (CSF) a duna inisio na esaki. E promé baluartenan deportivo ku e aña ei a drenta Salon di Fama tabata: Antoine Maduro, Ergilio Hato, Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro, Myrna Anselma, Wilfred ‘Willie’ Pieters i Juan ‘Benny’ Leito. Tur e baluartenan aki entre tantu no ta na bida mas.<ref name=:"1"/>
FDOK ta e organisashon ku a sigui CSF i ku pues ta enkargá ku e evento di Salon di Fama. E federashon ta presidí pa Jean Francisca. Sobrá miembronan di direktiva ta Efigenio Braafhart (vise presidente), Ranjit Persaud (sekretario general), Aishel Richardson (di dos sekretario general), Nelson Maria (tesorero) i Ruthsel Martina ku ta fungí komo di dos tesorero.
* 2025:Durante e anochi di FDOK Honors Night, 5 persona a keda introdusí den FDOK su salon di fama. Un di e personanan aki ta Franklin Veeris. Aki bou ta sigui parti di Franklin su historia i tambe por disfrutá di un entrevista ku Franklin Veeris.
Franklin I. P. Veeris, komo deportista a praktiká vários ramo di deporte, pero su éksitonan grandi a konsentrá komo dirigente di body building.
Komo deportista e tabata áktivo den futbòl, tènis, karate i sailing, di kua e último aki el a kompetí riba nivel Mundial. Komo dirigente den tènis el a yuda organisá dos torneo grandi (Marlboro Professional Tennis Tournament) i mas despues den body building e.o. Metry Gala Classic.
Na edat di 40 aña Frank a kuminsá train deportistanan den fitness i body building despues di a sigui kurso i seminarionan na e.o. New Jersey, Los Angeles, Miami, New York i Tampa.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = WildCats KJ74
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}} Johnny Balentina
| liga = [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Dòbel A]]
}}
'''WildCats KJ74''', antes konosí komo '''Wild Cats''', ta un di e timnan di [[beisbòl]] mas prominente den [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Liga Dòbel A]] na [[Kòrsou]]. Den añanan 1960 e tim tabata milita den liga klase A; durante di e siguiente dékada el a logra promove i, desde 1975, a bira un forsa dominante den e Liga Dòbel A, e nivel mas altu di kompetensia di beisbòl na e isla.
WildCats a gana 17 título nashonal te ku 2024, loke ta hasié e tim mas viktorioso den historia di Liga Dòbel A. El a partisipá na 43 edishon di e [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|kampeonato di Liga Dòbel A]], i tambe a representá Kòrsou den kompetensianan internashonal, manera e Seri Latinomerikano i [[Seri di Karibe]].<ref>Marco Stoovelaar, [https://catcher.home.xs4all.nl/bb23-0402-wild-cats-curacao-nips-mexico-in-second-game-caribbean-baseball-series.htm WildCats Curaçao nips Mexico in second game Caribbean Series], international baseball headlines</ref><ref>David Venn, [https://www.mlb.com/news/curacao-team-brings-loaded-roster-to-2024-caribbean-series From Little League to Caribbean Series, Curaçao's roster has chemistry], mlb.com (2 di febrüari 2024)</ref>
E kambio di nòmber di klup a tuma lugá pa honra [[Kenley Jansen]], un picher profeshonal di Kòrsou ku a hunga e mayor parti di su karera pa Los Angeles Dodgers, usando e kamisa ku número 74.
== Lista di Honor ==
===Liga Dòbel A===
'''Kampeon (17)''':
* 1975, 1976, 1977, 1978, 1980, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2016, 2017, 2021, 2022
'''Supkampeon (11)''':
* 1979, 1981, 1982, 1986, 1987, 2004, 2013, 2014, 2015, 2018, 2020
== (Eks)-pelotero konosí ==
* [[Ruderly Manuel]]
* [[Diegomar Maxwell]]
* [[Dudley Leonora]]
== Link eksterno ==
* [https://www.flashscore.com/team/wildcats-kj74/YJuwLdD3/ Profil WildCats KJ74]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
Mientras ku añanan spesífiko di nan viktorianan di kampionato i finalisashonnan di subkampeon no ta lista ampliamente den e fuentenan disponibel, ta tuma nota ku e Wild Cats tabata un forsa dominante den e liga for di su inisio na 1975. Nan a representá Curaçao tambe den kompetensianan internashonal, manera e Serie Latino Amerikano 2018 i e Serie di Karibe 2020.
The '''Wild Cats''' baseball team, also known as WildCats KJ74, is one of the most successful clubs in the Curaçao National Championship AA League. They have secured 17 national championships, making them the team with the most titles in the league's history through 2022.
YouTube
+4
Flashscore
+4
Wikipedia
+4
Baseball Reference
While specific years of their championship victories and runner-up finishes are not comprehensively listed in the available sources, it's noted that the Wild Cats have been a dominant force in the league since its inception in 1975. They have also represented Curaçao in international competitions, such as the 2018 Latin American Series and the 2023 Caribbean Series.
-------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ruderly Rubino Manuel''' (☆ [[26 di ougùstùs]] [[1990]] na [[Kòrsou]]) ta un picher profeshonal di beisbòl. E tabata miembro di e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda pa e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017.<ref>{{Cite web|url=http://mlb.mlb.com/wbc/2013/teams/index.jsp?team=ned&team_id=878|title = Team}}</ref>
He was born on the 26th of August of 1990 in Willemstad, Curaçao. He's a local baseball star and started his career off by pitching for the Groot Kwartier Stars. He has also pitched for the Royal Scorpions in Curaçao and currently pitches for the Wildcats KJ74 Guardian Group. He has also pitched for 2 teams abroad, Sparta-Feyenoord from the Dutch Hoofdklasse in 2011 and for De Angelis North East Knights from the Italian Baseball League in 2012. He has also been part of the Kingdom of the Netherlands baseball team that played in the 2017 World Baseball Classic. Bonbini to Ruderly Manuel, who will also take part in Curaçao Baseball Week 2017!⚾️🇨🇼🔥
{{Appendix}}
--------------
{{Databox}}
'''Wimbleton''' ta un kompetensia internashonal di tènis, organisá pa e Federashon Internashonal di Tènis (ITF).
{{Appendix}}
[[Category:Deporte|Tènis]]
---------------------
{{Databox}}
'''Federashon di Atletismo di Kòrsou''' of '''Curaçao Atletiek Bond''' (CAB), Curaçao Athletics Federation, ta e órgano nashonal ku ta organisá atletismo na Kòrsou. E organisashon a wòrdu establesé originalmente na 1966, i e presidente di e asosiashon ta for di 2017 Willem Cordilia[1].
no.wiki:Federashon di Atletismo Kòrsou no ta miembro kompletu di CACAC, Konfederashon di Atletismo Sentroamerikano i Karibense, pero sí ta partisipá na Weganan CARIFTA. Curaçao tambe tabata e organisadó di e Weganan CARIFTA 2017.[2]
== Klupnan ==
E Federashon di Atletismo di Kòrsou ta reuní diesdos klup di atletismo afiliá: Curacao Master Athletics, Batavus, Cheetah, Deportivo San Kristof, the Eagles, Go Fast, New Revolution, Olympic, Rising Stars, Sloke, Sparta i Trupial.[3]
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox deportista
| variante = c
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 1,88 m
| peso = 77 kg
| deporte = Atletismo
| disciplina = 400 meter
| entrenado =
| debut =
| nacionalidad deportivo = [[File:Flag of the Netherlands Antilles (1986–2010).svg|25px|border]] [[Antias Hulandes]]<br/ >{{NLD}}
| wo = {{lista horizontal|
*2020}}
| bista medaya =
{{bista medaya}}
{{bista medaya rij|Weganan Olímpiko|0|1|0}}
{{bista medaya rij|Weganan Mundial Indoor Atletismo|0|0|2}}
}}
'''Liemarvin Bonefacia''' (☆ [[16 di aprel]] [[1990]] na [[Willemstad]]) ta un atleta di Kòrsou i un atleta olímpiko. E ta spesialisá den 400 meter i a representá [[Antias Hulandes]] te su disolushon na 2010.
Representando [[Hulanda]] Bonevacia a gana e medaya di plata den 4 x 400 m na [[Weganan Olimpico|Weganan Olímpiko]] 2020 na Tokyo, huntu ku [[Terrence Agard]], Tony van Diepen y Ramsey Angela.
== Link eksterno ==
* [https://worldathletics.org/athletes/netherlands/terrence-agard-14180980 Terrence Agard riba World Athletics]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Agard, Terrence}}
[[:Category:Deporte]]
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Atleta Olimpico]]
-----------------------
'''Randolph Benito (Johnny) Balentina''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1971]] na [[Willemstad]]) ta un pelotero hulandes ku a kompetí na tres okashon konsekutivo den [[Weganan Olimpico di Zomer|Weganan Olímpiko]]. El a partisipa na ‘Atlanta 1996’, ‘Sydney 2000’ i ‘Atenas 2004’. Na e okashonnan ei, e catcher drechi di e klup di beisbol Neptunus a termina ku e [[tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]], tambe konosí komo ''Tim di Reino'', na di seis (1996 i 2004) i e di sinku lugá (2000).
{{Appendix|2=
* [https://www.honkbalsite.com/ Nederlandse honkbalsite]
* [https://web.archive.org/web/20161202214838/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ba/johnny-balentina-1.html Profil di Johnny Balentina]
}}
{{DEFAULTSORT:Balentina, Randolph}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba|Bela]]
[[:Category:Atleta Olimpico|Bela]]
--------------
== Aanvulling [[Seri di Karibe]] ==
=== Kampeon segun wega final ===
Kuminsando ku e edishon di 2013 a introdusí un kampeonato kaminda e dos ekipo ku e mihó rekort di gana i pèrdè for di e promé etapa di e torneo di round-robin ta topa pa determiná e kampeon. Den edishon 2013, e promé buelta tabata konsistí di 12 wega i kada tim a enfrentá e otro timnan dos biaha, un komo home klup i e otro komo un ekipo di bishita; for di edishon 2014, ku e regreso di ekiponan di Cuba na e torneo, e promé etapa a ser kambia pa un round robin di 10 wega kaminda kada tim ta enfrentá e otro ekiponan un biaha.
{|class="sortable wikitable" width="100%"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Manager
|-
|[[2013]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Yaquis de Obregón
|style="text-align:center"|4–3 (18)
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Leones del Escogido
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Eddie Díaz
|-
|2014
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Isla di Margarita]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Naranjeros de Hermosillo
|style="text-align:center"|7–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Indios de Mayagüez
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Matías Carrillo
|-
|2015
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] [[San Juan]]
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Vegueros de Pinar del Río
|style="text-align:center"|3–2
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Tomateros de Culiacán
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Alfonso Urquiola
|-
|2016
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Venados de Mazatlán
|style="text-align:center"|5–4
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Tigres de Aragua
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Juan José Pacho
|-
|2017
|{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1–0 (10)
|{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2018
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px]] [[Guadalajara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|9–4
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2019
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] [[Siudad di Panama|Siudat di Panama]]
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Toros de Herrera
|style="text-align:center"|3–1
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Leñadores de Las Tunas
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Manuel Rodríguez
|-
|2020
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Toros del Este
|style="text-align:center"|9–3
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Cardenales de Lara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Lino Rivera
|-
|2021
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mazatlán
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|style="text-align:center"|4–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Criollos de Caguas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Félix Fermín
|-
| 2022
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Colombia.svg|25px|border]] Caimanes de Barranquilla
|style="text-align:center"|4-1
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Gigantes del Cibao
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] José Mosquera
|-
|2023
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Caracas]] i [[La Guaira]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Leones del Caracas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] José Offerman
|-
|2024
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Ozzie Guillén
|-
|2025
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mexicali
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2026
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2027
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|
|style="text-align:center"|
|
|
|}
{|class="sortable wikitable"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Mánager!!Rekort
|-
|2013
|{{MEX}} Hermosillo
|{{MEX}} Yaquis de Ciudad Obregón
|style="text-align:center"|4-3 (18)
|{{DOM}} Leones del Escogido
|{{DOM}} Eddie Díaz
|style="text-align:center"|4-3
|-
|2014
|{{VEN}} [[Isla Margarita]]
|{{MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]
|style="text-align:center"|7-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Indios de Mayagüez]]
|{{MEX}} Matías Carrillo
|style="text-align:center"|4-2
|-
|2015
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|Cuba}} [[Pinar del Río (béisbol)|Vegueros de Pinar del Río]]
|style="text-align:center"|3-2
|{{bandera|México}} [[Tomateros de Culiacán]]
|{{bandera|Cuba}} Alfonso Urquiola
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2016|2016]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|MEX}} [[Venados de Mazatlán]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|5-4
|{{bandera|VEN}} [[Tigres de Aragua]]
|{{bandera|MEX}} Juan José Pacho
|style="text-align:center"|6-0
|-
|2017
|{{MEX}} Culiacán
|{{bandera|Puerto Rico}} Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1-0 (10)
|{{bandera|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2018|2018]]
|{{bandera|México}} [[Jalisco]]<ref>[https://www.jalisco.gob.mx/es/prensa/noticias/64267 Presenta Gobernador Serie del Caribe Jalisco 2018]</ref>
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|style="text-align:center"|9-4
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|4-2
|-
|[[Serie del Caribe 2019|2019]]
|{{bandera|Panamá}} [[Panamá (ciudad)|Panamá]]
|{{bandera|Panamá}} [[Toros de Herrera]]
|style="text-align:center"|3-1
|{{bandera|Cuba}} [[Las Tunas (béisbol)|Leñadores de Las Tunas]]
|{{bandera|Panamá}} Manuel Rodríguez
|style="text-align:center"|4-1
|-
|[[Serie del Caribe 2020|2020]]
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Toros del Este]]
|style="text-align:center"|9-3
|{{bandera|VEN}} [[Cardenales de Lara]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Lino Rivera
|style="text-align:center"|6-1
|-
|[[Serie del Caribe 2021|2021]]
|{{bandera|MEX}} [[Mazatlán]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|{{bandera|República Dominicana}} Félix Fermín
|style="text-align:center"|7-0
|-
|[[Serie del Caribe 2022|2022]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|Colombia}} [[Caimanes de Barranquilla]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|República Dominicana}} [[Gigantes del Cibao]]
|{{bandera|Colombia}} José Mosquera
|style="text-align:center"|5-2
|-
|[[Serie del Caribe 2023|2023]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Caracas]] y [[La Guaira]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|Venezuela}} [[Leones del Caracas]]
|{{bandera|República Dominicana}} José Offerman
|style="text-align:center"|6-3
|-
|[[Serie del Caribe 2024|2024]]
|{{bandera|Estados Unidos}} [[Miami]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|{{bandera|Venezuela}} Oswaldo Guillén
|style="text-align:center"|7-1
|-
| 2025
|{{MEX}} [[Mexicali]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2026|2026]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2027|2027]]
|{{bandera|México}} [[Hermosillo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|}
==Partisipante==
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Promé edishon
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Kòrsou
|style="text-align:center"|2023
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{DOM}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal Dominikano
|style="text-align:center"|1970
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{MEX}}
| Liga di Mexico Pasifiko
|style="text-align:center"|1971
|-
|{{NCR}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Nicaragua
|style="text-align:center"|2024
|-
|{{PAN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Panameño
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff"|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[Puerto Rico]]
|Liga di Beisbòl Profeshonal Roberto Clemente
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff" |{{VEN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Venezuelano
|style="text-align:center"|1949
|}
* {{color box|#ccddff|border=silver}} miembro di Caribbean Professional Baseball Confederation
=== Partisipante den pasado ===
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Prome edishon
! Ultimo edishon
|-
| rowspan=3 |{{CUB}}
| Liga Cubano
|style="text-align:center"|1949
|style="text-align:center"|1960
|-
| Seri Nashonal Cubano
|style="text-align:center"|2014
|style="text-align:center"|2019
|-
|Liga Elite Cubano
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Klase AA di Kòrsou
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{COL}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal di Colombia
|style="text-align:center"|2020
|style="text-align:center"|2023
|}
===Nota===
*{{note label|PAN|a|a}} After the [[1960 Caribbean Series|1960 tournament]], Panama would not appear in another Caribbean Series until [[2019 Caribbean Series|2019]].
*{{note label|VEN|b|b}} Venezuela's LVBP was replaced by the [[Liga Occidental de Béisbol Profesional]] for the 1960 tournament
== Edishonnan ==
==Series==
{|class="wikitable"
|-
!Ana!!Luga!!Kampeon!!Manager!!Rekort
|-
|[[1949 Caribbean Series|1949]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]]|| [[Mike Guerra|Fermin Guerra]] ||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1950 Caribbean Series|1950]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PAN}} [[Carta Vieja Yankees]]|| [[Wayne Blackburn]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1951 Caribbean Series|1951]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]]|| [[George Scales]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1952 Caribbean Series|1952]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Habana (Cuban League)|Leones del Habana]]|| [[Mike González (catcher)|Mike González]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1953 Caribbean Series|1953]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (2)|| [[Buster Clarkson]]||style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1954 Caribbean Series|1954]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]]|| [[Mickey Owen]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1955 Caribbean Series|1955]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (3)|| [[Herman Franks]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1956 Caribbean Series|1956]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]]|| [[Oscar Rodríguez (baseball)|Oscar Rodríguez]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1957 Caribbean Series|1957]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]]|| [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1958 Caribbean Series|1958]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]] (2) || [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1959 Caribbean Series|1959]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]] (2)|| [[Clemente Carreras]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1960 Caribbean Series|1960]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]] (2)|| [[Tony Castaño]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|1961–1969|| colspan="4" style="text-align:center;" | None held
|-
|[[1970 Caribbean Series|1970]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]]|| [[Carlos Pascual (baseball)|Carlos Pascual]]||style="text-align:center;"|7–1
|-
|[[1971 Caribbean Series|1971]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]]|| [[Manny Mota]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1972 Caribbean Series|1972]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Leones de Ponce (baseball)|Leones de Ponce]]|| [[Frank Verdi]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1973 Caribbean Series|1973]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (2)|| [[Tommy Lasorda]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1974 Caribbean Series|1974]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (2)|| [[Bobby Wine]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1975 Caribbean Series|1975]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Vaqueros de Bayamón (baseball)|Vaqueros de Bayamón]]|| [[José Pagán]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1976 Caribbean Series|1976]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] & [[Santiago de los Caballeros|Santiago]] ||{{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]|| [[Cananea Reyes]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1977 Caribbean Series|1977]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (3)|| [[Buck Rodgers]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1978 Caribbean Series|1978]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]]|| [[Rene Lachemann]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1979 Caribbean Series|1979]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]] (2)|| [[Willie Horton (baseball)|Willie Horton]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1980 Caribbean Series|1980]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (4)|| [[Del Crandall]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1981 Caribbean Series|1981]]|| colspan="4" style="text-align:center;"|None held
|-
|[[1982 Caribbean Series|1982]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Leones del Caracas]]|| [[Chico Carrasquel]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1983 Caribbean Series|1983]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Lobos de Arecibo]]|| [[Ron Clark (baseball)|Ron Clark]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1984 Caribbean Series|1984]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]]|| [[Rubén Amaro, Sr.|Rubén Amaro]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1985 Caribbean Series|1985]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (5)|| [[Terry Collins]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1986 Caribbean Series|1986]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Maracaibo]]||{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]|| [[Cananea Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1987 Caribbean Series|1987]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (3)|| [[Ramón Avilés]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1988 Caribbean Series|1988]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]|| {{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]]|| [[Phil Regan (baseball)|Phil Regan]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1989 Caribbean Series|1989]]|||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]] (2)|| [[Pete Mackanin]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1990 Caribbean Series|1990]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (2)|| [[Felipe Alou]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1991 Caribbean Series|1991]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (6)|| [[John Roseboro]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1992 Caribbean Series|1992]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]] (2)|| [[Pat Kelly (catcher)|Pat Kelly]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1993 Caribbean Series|1993]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (4)|| [[Mako Oliveras]]||{ style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1994 Caribbean Series|1994]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (7)|| [[Casey Parsons]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1995 Caribbean Series|1995]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI}} [[Senadores de San Juan]]|| [[Luis Meléndez (baseball)|Luis Meléndez]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1996 Caribbean Series|1996]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]]|| [[Francisco Estrada]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1997 Caribbean Series|1997]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]]|| [[Mike Quade]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1998 Caribbean Series|1998]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (2)|| [[Tony Peña]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1999 Caribbean Series|1999]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (8)|| [[Dave Jauss]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[2000 Caribbean Series|2000]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (5)|| [[Mako Oliveras]] (2)||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2001 Caribbean Series|2001]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (3)|| [[Félix Fermín]] || style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2002 in baseball|2002]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]] (2)|| [[Francisco Estrada]] (2) || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2003 Caribbean Series|2003]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (4)|| [[Félix Fermín]] (2)||style="text-align:center;"|6–1
|-
|[[2004 Caribbean Series|2004]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (9)|| [[Manny Acta]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2005 Caribbean Series|2005]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlán]]|| [[Juan José Pacho]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2006 Caribbean Series|2006]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Valencia, Carabobo|Valencia]] and [[Maracay]]||{{flagicon|VEN}} [[Leones del Caracas ]] (2)|| [[Carlos Subero ]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2007 Caribbean Series|2007]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (5)|| [[Félix Fermín]] (3)||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2008 Caribbean Series|2008]]||{{flagicon|DOM}} [[Santiago de los Caballeros|Santiago]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (10)|| [[Héctor de la Cruz]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2009 Caribbean Series|2009]]||{{flagicon|MEX}} [[Mexicali]]||{{flagicon|VEN}} [[Tigres de Aragua]] || [[Buddy Bailey]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2010 Caribbean Series|2010]]||{{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (3)|| [[Ken Oberkfell]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2011 Caribbean Series|2011]]||{{flagicon|PRI}} [[Mayagüez, Puerto Rico|Mayagüez]]||{{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]]|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddie Díaz]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2012 Caribbean Series|2012]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (4)|| [[Ken Oberkfell]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2013 Caribbean Series|2013]] || {{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]] || {{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]] (2)|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddy Díaz]] (2)||style="text-align:center;"|4–3
|-
|[[2014 Caribbean Series|2014]] || {{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]] || {{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]] (2)|| [[Matías Carrillo]]||style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2015 Caribbean Series|2015]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] || {{flagicon|CUB}} [[Pinar del Río (baseball)|Vegueros de Pinar del Río]] || [[Pinar del Río (baseball)#Past and present stars|Alfonso Urquiola]] ||style="text-align:center;"|3–3
|-
|[[2016 Caribbean Series|2016]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlan]] (2)|| [[Juan José Pacho]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2017 Caribbean Series|2017]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]] || {{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (4) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]]||style="text-align:center;"|3−3
|-
|[[2018 Caribbean Series|2018]]||{{flagicon|MEX}} [[Guadalajara]] ||{{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (5) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]] (2)||style="text-align:center;"|4−2
|-
|[[2019 Caribbean Series|2019]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]] ||{{flagicon|PAN}} [[Toros de Herrera]]|| Manuel Rodríguez||style="text-align:center;"|4−1
|-
|[[2020 Caribbean Series|2020]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] ||{{flagicon|DOM}} [[Toros del Este]] || Lino Rivera ||style="text-align:center;"|6−1
|-
|[[2021 Caribbean Series|2021]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (6) || [[Félix Fermín]] (4) ||style="text-align:center;"|7−0
|-
|[[2022 Caribbean Series|2022]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|COL}} [[Caimanes de Barranquilla]]|| José Mosquera || style="text-align:center;" |5−1
|-
|[[2023 Caribbean Series|2023]]||{{flagicon|VEN}} [[Caracas]] and [[La Guaira]] || {{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (11)|| [[Jose Offerman]] || style="text-align:center;" |6−3
|-
|[[2024 Caribbean Series|2024]]
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|{{flagicon|VEN}} [[Tiburones de La Guaira]]
| [[Ozzie Guillén]]
|style="text-align:center;" |7−1
|}
* Selekshon Curacao Suns 2024 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2024/01/29/zeventien-internationals-koninkrijksteam-met-curacao-suns-naar-serie-del-caribe/</ref>
update: Jonathan Schoop; nieuw Jeremi Profar & Roger Bernadina (en.wiki)
* Selekshon Korsou 2023 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2023/01/31/internationals-met-curacaose-kampioen-naar-caribbean-series/</ref>
------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{DEFAULTSORT:Thode, Kiri}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Deporte]]
* 2013:Kiri Thode is in Duitsland wereldkampioen geworden van de Professional Windsurfers Association (PWA) Freestyle Windsurfing. Het is voor het eerst dat een windsurfer uit Bonaire wereldkampioen is geworden van de Freestyle competitie. Het is ook de eerste wereldtitel voor Thode.<ref>Belkis Osepa, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2013/10/09/wereldkampioenen-bonaire-warm-onthaald/ Wereldkampioenen Bonaire warm onthaald], Caribisch netwerk, 9 di oktober 2013</ref>
* 2020? video Children of the Wind ku rumanan Tonky i Taty Frans - dokumentario basa riba e bida di tres mucha homber Boneriano cu a conquista mundo cu nan teknika y trikinan innovativo riba nan plank di windsurf . E pelicula a gana premio na ....
de.wiki: Kiri Thode (geboren 26 februari 1991 in Kralendijk ) is een windsurfer op Bonaire . Hij behoort tot de beste freestylesurfers van de afgelopen jaren en werd in 2013 wereldkampioen in deze discipline .
------------------------------
{{Databox}}
'''Jurswailly (Ailly) Luciano''' (☆ [[25 di mart]] [[1991]] na [[Kòrsou]]) ta un eks-hungadó di "handbal" hulandes-kurasoleño i internashonalista. E tabata hunga den posicion derechista.
== Bida ==
Ailly Luciano a nase na Korsou i te edat di kuater ana tabata biba na Boka Sami. Ku su mayornan el a muda pa [[Hulanda]]. Su promé klup di handball tabata Papendrechtse DES'72. Komo teenager e ta switch pa e klup HV Quintus, hungango den e division di honor hulandes.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref> Desde 2011 e ta milita pa e klup franses Metz Handball den e divishon femenino franses mas haltu. E ta konosi pa su rapides. Huntu ku su klup el a titula kampeon nashonal di Fransia na 2013, 2014, 2016, 2017, 2018 i 2019. Na ana 2013, 2015, 2017 en 2019 e klup ta gana e Kopa di Fransia. Tambe na 2013 ta alkansa e final di e kampeonato oropea pero ta sufri un derota di e klup danes Team Tvis. Holstebro . Na 2021 e ta pone un fin na su karera deportivo pa dedika su mes na su In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro nl wiki:In maart 2016 tijdens het OKT in Metz (Frankrijk) is er een historisch hoogtepunt voor Luciano en het Nederlandse handbal, ze kwalificeerden zich voor het eerst voor de Olympische Spelen. Doordat de wedstrijd om het brons verloren werd van de huidige wereldkampioen Noorwegen (23-36), eindigden ze uiteindelijk op de vierde plaats.
== Selekshon hulandes ==
Debuut Oranje 15 mei 2012 Nederland – Groot-Brittannië 40-15 in Panningen
Komo internashonalista el a forma parti di e selekshon femenino di [[Hulanda]], hasiendo su debut durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. El a partisipa den 55 wega internashonal. Na 2016 el a representa Hulanda na e Weganan olimpiko na [[Rio de Janeiro]].<ref>https://www.ad.nl/dordrecht/papendrechtse-ex-international-ailly-luciano-stopt-met-handbal-eindelijk-tijd-om-te-puberen~a0830d73/ Papendrechtse ex-international Ailly Luciano stopt met handbal: ‘Eindelijk tijd om te puberen’], AD (9 di ougustus 2020)</ref> Ze maakte deel uit van het Nederlandse damesteam dat als vierde eindigde in handbal op de Olympische Zomerspelen van 2016 in Rio de Janeiro , Brazilië .
Handbalster Ailly Luciano heeft besloten haar interlandcarrière te beëindigen en gaat daarom niet mee met het Nederlands damesteam naar het Europees kampioenschap handbal in Zweden. "Ik heb op de Olympische Spelen gestaan, dat vind ik prachtig, maar voor mijn idee zit er niet meer in. Om weer vier jaar te knokken richting de Spelen zie ik niet zitten. Ik vind het goed geweest. Ik wil mijn levensdoelen oppakken."
De 25-jarige speelster uit Papendrecht kwam in augustus met het Nederlands damesteam uit op de Olympische Spelen in Rio de Janeiro en eindigde als vierde. Luciano, die speelt voor het Franse Metz, speelde 56 interlands voor Oranje en scoorde daarin 115 keer.<ref>[https://www.rijnmond.nl/nieuws/148285/handbalster-luciano-beeindigt-interlandcarriere Handbalster Luciano beëindigt interlandcarrière], Rijnmond (4 november 2016)</ref>
== Link eksterno ==
* [[http://history.eurohandball.com/ec/cl/women/2020-21/player/536101/Jurswailly+Luciano Jurswailly Luciano na European Handball Association]]
{{Appendix}}
In 2011 verhuisde de 1,71 meter lange rechtsbuiten naar het Franse eersteklasser Metz Handball , met wie ze in 2013 het kampioenschap en de beker won en de finale van de EHF Cup bereikte , waar ze verloren van de Deense club Team Tvis. Holstebro . Een seizoen later won ze opnieuw het kampioenschap. Ze won ook de Franse beker in 2015, 2017 en 2019 en het Franse kampioenschap in 2016, 2017, 2018 en 2019. In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro .
hunga den posishon derecho
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
Luciano a hasi su debut pa e selekshon hulandes durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. [3]
speelt voor Metz Handbal in de LFH Division 1 Féminine en voorheen het Nederlands dameshandbalteam . Ze nam deel aan het WK handbal dames 2013 in Servië , samen met de rest van het Nederlands elftal. [1] [2]
Luciano na nase na Korsou i a lanta na Boka Sami te edat di kuater ana. dorp Sint Michiel gewoond. Ku su mayornan el a muda pa Hulanda. Aki ta tabata hunga pa e klup HV Quintus.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html
Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref>
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
------------------------
'''Robert (Joy) Hosé''' (☆ [[14 di febrüari]] [[1949]] na - [[23 di òktober]] [[2023]] na [[Willemstad]] ) tabata un hungadó di pinpòn di [[Kòrsou]] di fama legendario. E tabata kampeon di Kòrsou di 1966 te 1972 i a optené varios título na Antia i internashonalmente, entre otro na 1971 kampeon latinoamerikano na [[Paraguai|Paraguay]].
== Biografia ==
Joy Hosé a nase na Kòrsou den e famia Hosé-Pimentel. E tin un ruman muhé i dos ruman hòmber. Su ruman mayó [[Humphrey Hosé|Humphrey]] tabata aktivo komo tenista profeshonal i su omo [[Iyo Pimentel]] tambe tabata tenista internashonal.
---------------
* Tim e Reino
=== Kampeonato Oropeo ===
{| class="wikitable" style=text-align:center
! Edishon
| 1954 || 1955 || 1956 || 1957 || 1958 || 1960 || 1962 || 1964 || 1965 || 1967 || 1969 || 1971 || 1973 || 1975 || 1977 || 1979 || 1981
|1983
|-
! Resultado
| * || * || {{oro}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || * || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{zilver}} || {{zilver}} || {{zilver}} ||{{goud}}
|{{zilver}}
|-
|
|-
! Edishon
| 1985 || 1987 || 1989 || 1991 || 1993 || 1995 || 1997 || 1999 || 2001 || 2003 ||[[EK Honkbal 2005|2005]]||[[EK Honkbal 2007|2007]]||[[EK Honkbal 2010|2010]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2012|2012]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2014|2014]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2016]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2019]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2021]]
|-
! Prestatie
|{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}
|-
|
|-
! Editie
| [[Europees kampioenschap honkbal 2023|2023]]
|-
! Prestatie
| {{brons}}
|}
: * <small>In 1954, 1955 en 1967 geen deelname.</small>
=== Kopa Interkontinental ===
{| class="wikitable"
! Editie
| 1983 || 1999 || 2002 || 2006 || [[Intercontinental Cup honkbal 2010|2010]]
|-
! Prestatie
| 4e || 8e || 8e || {{zilver}} || {{zilver}}
|}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Pabao Little League''' ta un ekipo di beisbol hubenil (10-12 ana) di Korsou ku a titula kampeon di karibe na .. okashon i tabata kampeon mundial na 2004. E ta forma parti di
e Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.
Winning the Caribbean Region Championship and making its 11th trip to Williamsport for the 2023 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presented by T-Mobile, is Pabao Little League (Willemstad, Curaçao) thanks to a 6-0 victory over the Dominican Republic in the championship game.
With its victory, Pabao LL will be returning to the LLBWS with the country’s 15th overall appearance in hopes to defend its International Championship title earned in 2022. Since the country’s first tournament appearance in 1980, Curaçao has maintained a winning record, 46-25, with a World Series championship in 2004 and three runner-up finishes in 2005, 2019, and 2022.
Pabao LL finished the Caribbean Region tournament with an unblemished 6-0 record, outscoring its opponents, 47-4, with four shutout performances.
With the first-round matchups of the 2023 LLBWS announced on June 6, Pabao LL will play Australia, represented by Hills Little League, in Game 5 on Thursday, Aug. 17 at 1 p.m. ET at Volunteer Stadium.
The 2023 Little League Baseball World Series, Presented by T-Mobile, is set to take place August 16-27. More information about the 2023 Little League World Series tournaments, including full schedules and downloadable brackets, can be found at LittleLeague.org/WorldSeries.
WILLEMSTAD- Djaweps , 10 di ougùstùs 2023 den oranan di mèrdia, e selekshon di Little League Liga Pabou kampion di Karibe a biaha pa Williamsport (USA), pa partisipá den e Kampionato Mundial di Beisbòl Little League. E kampionato Mundial di hóbennan di 11 i 12 aña lo start dia 16 i lo terminá dia 27 di ougùstùs 2023.
RBC Royal Bank, representá pa Sharier Dorand manera ta e kaso ku tur selekshon, tabata presente pa duna e selekshon sostén i deseá e delegashon éksito. E sigiente hungadónan ta forma parti di e selekshon.
{{Appendix}}
---------------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Dudley Guniberto Josefa''' (☆ [[1958]]) ta un [[karate]]ka di [[Kòrsou]]. Deportista – Dirigente Tékniko. a nasé na aña 1958. Dudley na aña 1967 kuminsá práktika deporte di yudo ku su 9 aña serka ..
== Bida i karera ==
.. a lanta na Kòrsou.
== Medaya ==
* 1987: [[Image:Med 2.png|Plata]] - Kampeonato hulandes
{{Appendix}}
{{Commonscat|Didi Gregorius}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64548365|titulo=Didi Gregorius}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://web.archive.org/web/20111005161849/http://www.honkbalsite.com/nederlandsteam/marieksongregorius.html Profil riba Honkbalsite]
* [https://www.baseball-reference.com/minors/player.cgi?id=gregor003mar Statistik Didi Gregorius]
}}
{{DEFAULTSORT:Gregorius, Didi}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
[[Category:Hulanda]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Sherry Sophia Veronica Howell''' (☆ [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un atleta kurasoleño.
Sherry Howell - Eckerd College, Softball and Volleyball
Howell played four years of softball and volleyball for Eckerd College from 1990 to 1993. She graduated in 1993 with a double major of Business Management and Psychology. The native of Curacao, Neth. Antilles, was a pitcher, a shortstop and centerfielder. She was a four-time All-America in softball, was named to the South Region team four times and the All-SSC team four times. Howell won or shared player-of-the-year honors twice in the conference and concluded her athletic career by being selected the SSC female athlete-of-the-year for the 1992-93 season. Howell holds the NCAA, Division II career batting average in softball at .524, is third in career slugging average at .921, 13th in home runs with 29 and second in single season highest batting average at 629. She led the nation in hitting as a senior and also doubles percentage. Howell led the conference in batting average four different years. In 1999, she represented her country in the World Games in Japan. Howell, who is fluent in six languages, was named All-Conference in volleyball two of the four years she played.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Howell, Sherry}}
[[Category:Hende]]
---------------
{{Commonscat|Josh Palacios}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1131860420|titulo=Josh Palacios}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Palacios, Josh}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
-------------------------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] di 1958 te 2010 na wega y torneonan internacional. E tabata kai bou di [[Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie|NAVU]], ku tabata konsisti di [[Kòrsou]] i [[Boneiru]] despues ku [[Aruba]] a separa na 1986.
en.wiki:The Netherlands Antilles national football team (Dutch, "Nederlands-Antilliaans voetbalelftal"; Papiamentu, "Selekshon Antiano di futbòl") was the national team of the former Netherlands Antilles from 1958 to 2010. It was controlled by the Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie. The NAVU consisted of Curaçao and Bonaire. Aruba split in 1986 and has its own team.
The Netherlands Antilles team never qualified for the FIFA World Cup. The country managed to come third in the CONCACAF championships of 1963 and 1969; during the 1963 tournament they were unofficial football world champions for four days after beating Mexico and before losing to Costa Rica.[1]
== Reforma di Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues [[Boneiru]] a bira miembro interino di CFU i [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Mira tambe ==
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Antias Hulandes]]
-------------
The '''Curaçao national football team''' ({{lang-nl|Curaçaos voetbalelftal}}; [[Papiamento language|Papiamentu]]: ''Selekshon di Futbòl Kòrsou'') represents [[Curaçao]] in [[FIFA|International]] [[association football|football]] and is controlled by the [[Curaçao Football Federation]] (Federashon Futbòl Kòrsou; FFK).<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| url-status = dead| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Following a constitutional change that allowed its predecessor, the [[Curaçao and Dependencies|Colony of Curaçao and Dependencies]] to become a unified [[constituent state|constituent country]] consisting of several island territories as the [[Netherlands Antilles]] and its dissolution in 2010, Curaçao has played under a new constitutional status as a separate constituent country since 2011.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=Gg1hDgAAQBAJ&pg=PA121 |title=Football and the Boundaries of History: Critical Studies in Soccer |editor=Elsey, Brenda |editor2=Pugliese, Stanislao G. |year=2017 |page=121 |isbn=9781349950065 |publisher= Springer |access-date=25 June 2019}}</ref>
Both FIFA and CONCACAF recognize the Curaçao national team to be the direct and sole successor of the dependant [[Territory of Curaçao national football team|Curaçao (1921–1958)]] and the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles national football]] teams.<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao] at [[FIFA]] official website</ref><ref>[https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curaçao] at [[CONCACAF]] official website</ref><ref>[https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html] at [[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|RSSSF]]</ref>
==History==
{{Further|Territory of Curaçao national football team|Netherlands Antilles national football team}}
The first national football team to bear the name Curaçao was the [[Territory of Curaçao national football team]], which made its debut in 1924 in an away match against neighboring [[Aruba national football team|Aruba]], a match which the Territory of Curaçao won four to nil.
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Seleccion nacional di futbol di Aruba''' ta e ekipo di [[futbol]] cu ta representa [[Aruba]] na wega y torneonan internacional, manera na e weganan di cualificacion pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] y den Copa Caribe. Tur tramite pa e seleccion ta bou encargo di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]], funda na 1932 y afilia na [[Union Futbol di Caribe|CFU]], [[CONCACAF]] y [[FIFA]] desde 1988.
The '''Aruba national football team''' ([[Dutch language|Dutch]]: Arubaans voetbalelftal; [[Papiamento language|Papiamento]]: Seleccion Arubano di futbol) is the national team of [[Aruba]], it was founded in 1932 and is affiliated with the Caribbean Football Union (CFU), CONCACAF and [[FIFA]] (since 1988) and is controlled by the [[Aruba Football Federation|Arubaanse Voetbal Bond]].
==History==
Between 1924 and 1933, Aruba only played against [[Curaçao national football team|Curaçao]], although these matches are not considered official.<ref>{{cite web |last1=Courtney |first1=Barrie |title=Aruba - List of International Matches |url=https://www.rsssf.org/tablesa/aruba-intres.html |website=RSSSF}}</ref> Aruba participated in its first tournament at the [[1955 CCCF Championship]], where they finished in 5th place. In 1958, Aruba became part of the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles]] until their secession in 1986.
Following its split from the Netherlands Antilles, the [[Aruba Football Federation]] was affiliated in 1988 with [[CONCACAF]] and [[FIFA]]. Aruba entered qualifying for the [[1989 Caribbean Cup]], and in its first group match it suffered the worst defeat in its history, at the hands of [[Trinidad and Tobago national football team|Trinidad and Tobago]], which crushed them 11–0. They played their first World Cup qualifying match against the [[Dominican Republic national football team|Dominican Republic]] as part of the [[1998 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|1998 World Cup qualifying]]. Aruba has participated in all the qualifying tournaments for the World Cup since, without being able to get past the first qualifying round.
Aruba has also yet to qualify for the [[Caribbean Cup]]. However, they showed some progress in the preliminary round of the [[2014 Caribbean Cup]] by getting two wins against [[Turks and Caicos national football team|Turks and Caicos]] (1–0) and [[British Virgin Islands national football team|British Virgin Islands]] (7–0), the latter being the biggest victory in its history. These results allowed them to reach 120th place in the FIFA World Ranking for the month of June 2014, their best ranking to date. Following these victories, Aruba lost 2–0 against [[French Guiana national football team|French Guiana]] and were eliminated.
Aruba began their [[2018 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|2018 World Cup qualification]] in the second round against [[Barbados national football team|Barbados]], losing 2–0 at home and 1–0 away, however FIFA ruled that Barbados had fielded an ineligible player, giving Aruba a 3–0 second leg victory and advancing them to the third round. Despite that, in the next round they were defeated again, this time by [[Saint Vincent and the Grenadines national football team|Saint Vincent and the Grenadines]] who won 3–2 on aggregate. Aruba failed to progress in the [[2022 FIFA World Cup qualification – CONCACAF First Round|2022 World Cup qualifiers]], finishing 4th in the first round.
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Aruba]]
E selekshon di Boneiru a kuminsa komo tim nashonal despues ku e tim antiano a keda disolbé na òktober 2010. E ta partisipa tur aña den e Torneo ABCS, kual na 2011 e ta gana sorpresivamente derotando Aruba 4-3 durante e tanda di penalty despues di un empate di 2:2 den final.[4]
-------------------------------------
'''Selekshon nashonal di futbòl di Sürnam''' ta e tim di [[futbol|futbòlista]] ku ta representa [[Sürnam]]. E ta kai bou di .........., ku ta miembro di [[Caribbean Football Union|CFU]] i miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Historia ==
E selekshon di Sürnam a kuminsa komo tim nashonal
==== Torneo ABCS ====
{| class="wikitable collapsible" width=50% style="text-align: center;font-size:90%;"
!colspan=8|Boneiru den torneo ABCS
|-
!width=45%|Aña
!width=25%|Lugá
!width=8%|W
!width=8%|G
!width=8%|E
!width=8%|P
!width=8%|GF
!width=8%|GC
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2010||di kuater ||2||0||1||1||5||7
|- bgcolor=gold
|{{SUR}} 2011||'''kampeón'''||2||1||1||0||5||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{ABW}} 2012||di kuater ||2||0||0||2||2||17
|- bgcolor=#cc9966
|{{CUW}} 2013||di tres ||2||1||0||1||2||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{SUR}} 2015||di kuater ||2||0||0||2||1||7
|- bgcolor=silver
|{{CUW}} 2021||supkampeón||2||1||0||1||4||4
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2022||di kuater ||2|| ?|| 0 || ? || 1 || 5
|-
!'''Total'''||'''6/6'''||14||3||2||7||20||46
|}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =148545934|titulo=Selección de fútbol de Bonaire}}
{{References}}
}}
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Surnam]]
Na de staatkundige hervormingen binnen het Koninkrijk der Nederlanden van 10 oktober 2010 en na afronding van het kwalificatietoernooi van de Caribbean Cup 2010 ging het Nederlands-Antilliaans voetbalelftal over in het Curaçaos voetbalelftal. Bonaire werd een paar jaar later voorlopig lid van de Caraïbische Voetbalunie CFU en op 19 april 2012 geassocieerd lid van de CONCACAF, en kan daarom in de toekomst inschrijven voor de Caribbean Cup.
Het Bonairiaans voetbalelftal is een team van voetballers dat Bonaire vertegenwoordigt. Bonaire is niet aangesloten bij de FIFA en kan daarom niet deelnemen aan het wereldkampioenschap. Bonaire doet jaarlijks mee aan het ABCS-toernooi, dat het in 2011 verrassend won.
The '''Bonaire national football team''' ({{lang-nl|Bonairiaans voetbalelftal}}; {{lang-pap|Selekshon Bonerianu di futbòl}}) is the national football team of the [[Caribbean]] island of [[Bonaire]], a [[Public body (Netherlands)|public body]] of the [[Netherlands]]. It is under the control of the [[Bonaire Football Federation]]. It became a member of the [[Caribbean Football Union|CFU]] and an associate member of CONCACAF on 19 April 2013.<ref name="CFU Facebook">{{cite web|title=CFU Facebook|url=https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|publisher=Caribbean Football Union|access-date=13 June 2014|archive-date=7 December 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191207213742/https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|url-status=live}}</ref><ref name="Congress takes key step in transparency">{{cite web|title=Congress takes key step in transparency|url=http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0,,12813~3150654,00.html|publisher=CONCAF|access-date=20 April 2013|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20130423234254/http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0%2C%2C12813~3150654%2C00.html|archive-date=23 April 2013}}</ref><ref name="Member Associations: Bonaire">{{cite web|title=Member Associations: Bonaire|url=http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|publisher=Caribbean Football Union|access-date=22 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029193820/http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|archive-date=29 October 2013|url-status=dead}}</ref> after which it became a full CONCACAF member on 10 June 2014<ref name="Ordinary Congress finalized">{{cite web|title=Ordinary Congress finalized|url=http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|publisher=CONCACAF.com|access-date=10 June 2014|date=10 June 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140612210312/http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|archive-date=2014-06-12|url-status=dead}}</ref> The team can participate in the [[CONCACAF Gold Cup]] and [[Caribbean Cup]] because of their membership in the confederation and sub-confederation.<ref name="Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership">{{cite web|title=Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership|date=20 April 2013|url=http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|publisher=Non-FIFA football|access-date=22 April 2013|archive-date=29 October 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029203911/http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|url-status=live}}</ref> However, Bonaire is not a member of [[FIFA]] and therefore can not compete in the [[FIFA World Cup]] or other FIFA events.<ref name="Sport en spel">{{cite web|title=Sport en spel|url=http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|publisher=beautiful-bonaire.nl|access-date=22 October 2014|language=nl|archive-date=22 October 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141022212953/http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|url-status=live}}</ref><ref name="What is CONCACAF?">{{cite web|title=What is CONCACAF?|url=http://www.concacaf.com/page/History|publisher=CONCACAF|access-date=21 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130406031852/http://www.concacaf.com/page/History|archive-date=2013-04-06|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =61824225|titulo=Miguel Pourier}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Pourier, Miguel}}
[[:Category:Antias Hulandes]]
[[:Category:Hende]]
-----------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] na wega y torneonan internacional, manera na .......
== Reforma Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl ]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues Boneiru a bira miembro interino di CFU i desde 19 di aprel [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]], i den futuro por inskribí pa [[Kopa di Oro]].
{{Appendix}}
[[:Category:Beisbol]]
[[:Category:Kòrsou]]
ta kambio na selekshon nashonal di KorsouOorspronkelijk heette het "Honkbal Nederlandse Antillen Nationaal Team", maar op 10 oktober 2010 werd de Nederlandse Antillen als regering ontmanteld (details zijn " Nederlandse Antillen "), de naam van het nationale team werd ook gewijzigd in "Curaçao Nationaal Team ".
en.wiki" The '''Netherlands Antilles national baseball team''' was a national team of the [[Netherlands Antilles]] and was controlled by the Netherlands Antillean Baseball Federation. It represented the former nation in senior-level men's international competition.
The Netherlands Antilles team was distinct from the [[Netherlands national baseball team]].
The Netherlands Antilles were represented in twelve [[Baseball World Cup]]s. Their highest finish was 7th place.<ref name="bjarkman worldcup">[[#refBjarkman|Bjarkman 2005]], pp.416–39</ref>
--------
'''Seleccion nacional di baseball di Aruba''' ta e team di [[Beisbòl|baseball]] cu ta representa Aruba na wega y torneonan internacional, manera na [[Weganan Panamericano]].
{{America baseball teams}}
{{National sports teams of Aruba}}
-----------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
== Historisch overzicht ==
{| class="wikitable sortable"
! WK-jaar
! Gastland(en)
! Aantal deelnemers
! Wereldkampioen
! Uitslag van de finale
! 2e plaats
! 3e plaats
! 4e plaats
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1930|1930]]'''
| {{UY}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URU}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1930|4 – 2]]
| {{ARG}}
| {{USA}}
| {{YUG}}
|-
| '''1934''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1934 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ITA}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1934|2 – 1 <small>n.v.</small>]]
| {{TCHf}}
| {{GER-1935f}}
| {{AUTf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1938|1938]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1938 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FRA}}
| style="text-align: center;" | 15
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1938|4 – 2]]
| {{HUN}}
| {{BRA}}
| {{SWE}}
|-
| '''1942'''
| colspan="7" | ''Kansela pa motibu di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]''
|-style="background: #D0E6FF;"
|-
| '''1946'''
| colspan="7" | ''Afgelast vanwege de Tweede Wereldoorlog''
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1950|1950]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1950 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR-1889}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URUf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1950|2 - 1]]
| {{BRA}}
| {{SWE}}
| {{ESP}}
|-
| '''1954''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1954 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CH}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1954|3 – 2]]
| {{HUN-1949f}}
| {{AUTf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1958|1958]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1958 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{SE}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1889f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1958|5 – 2]]
| {{SWEf}}
| {{FRAf}}
| {{FRGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1962|1962]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1962 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CL}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1962|3 – 1]]
| {{TCHf}}
| {{CHIf}}
| {{YUGf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1966|1966]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1966 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{EN}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ENGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1966|4 – 2 <small>n.v. </small>]]
| {{FRGf}}
| {{PORf}}
| {{URS-1955f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1970|1970]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1970 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1968f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1970|4 – 1]]
| {{ITAf}}
| {{FRGf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1974|1974]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1974 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE-1949-WD}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1974|2 – 1]]
| {{NEDf}}
| {{POLf}}
| {{BRA-1968f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1978|1978]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1978 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{AR}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1978|3 – 1 <small>n.v. </small>]]
| {{NEDf}}
| {{BRA-1968f}}
| {{ITAf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1982|1982]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1982 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ES}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1982|3 – 1]]
| {{FRGf}}
| {{POLf}}
| {{FRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1986|1986]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1986 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1986|3 – 2]]
| {{FRGf}}
| {{FRAf}}
| {{BELf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1990|1990]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1990 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{IT}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1990|1 – 0]]
| {{ARGf}}
| {{ITAf}}
| {{ENGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1994|1994]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1994 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{US}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1994|0 – 0 <small>n.v. (P: 3-2)</small>]]
| {{ITAf}}
| {{SWEf}}
| {{BULf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1998|1998]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1998 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1998|3 – 0]]
| {{BRAf}}
| {{CROf}}
| {{NEDf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2002|2002]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2002 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{KR}}<br />{{JP}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2002|2 – 0]]
| {{GERf}}
| {{TURf}}
| {{KORf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2006|2006]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2006 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2006|1 – 1 <small>n.v. (P: 5-3)</small>]]
| {{FRAf}}
| {{GERf}}
| {{PORf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2010|2010]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2010 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ZA}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ESPf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2010|1 – 0 <small>n.v.</small>]]
| {{NEDf}}
| {{GERf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2014|2014]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2014 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{GERf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2014|1 – 0 <small>n.v. </small>]]
| {{ARGf}}
| {{NEDf}}
| {{BRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2018|2018]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2018 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{RU}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2018|4 – 2]]
| {{CROf}}
| {{BELf}}
| {{ENGf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2022|2022]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2022 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{QA}}
| style="text-align: center;" | 32
|
|
|
|
|
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2026|2026]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2026 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CA}}<br />{{MX}}<br />{{VS}}
| style="text-align: center;" | 48
|
|
|
|
|
|}
----------------
bbdkfnrq4cfnieqwfvxt2zwcctzjqik
193798
193797
2026-06-14T17:25:26Z
Caribiana
8320
193798
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, e nòmber "Blue Wave" a wòrdu menshoná den korant [[Antilliaans Dagblad]] komo un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026.<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo “Los Azules” i “De Blauwen”.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den Reino Hulandes ku un poblashon relativamente chikí (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
For di e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su potensial kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera Jamaica i Trinidad & Tobago, i tambe Bermuda. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra [[Jamaica]], a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B den e kualifikashon.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio a karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref>
Un faktor oportuno úniko tabata ku a paisnan Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
Kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Agravante ta ku Kòrsou ta e pais mas chikitu pa logra kualifikashon den historia di Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> hecho ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta skòmel entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 su ranking tabata nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref> Histórikamente, su ranking mas altu tabata na yüli 2017 ku posishon nr. 68.
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haya formashon deportivo na Hulanda i ta biba pafor di Kòrsou unda nan ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití hungadónan pa representá un pais si nan tin konekshon familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes, ku un solo nashonalidad hulandes, ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat importante di hungadó di e selekshon tabata aktivo den liganan hulandes manera Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel relativamente altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]], kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e proseso di kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta duna un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá tantu na Kòrsou komo den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat ku raisnan di Kòrsou ta relativamente grandi (± 144.814 persona).<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su komunidatnan den eksterior.
Kalkulashonnan ta indiká ku miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial, reflehando e alkanse (internashonal) di e movementu.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashconá ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den e sentro di [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, ku un kombinashon di deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/>
E aktividatnan aki a forma parti di un esfuerso mas amplio pa integrá e partisipashon deportivo ku promoshon kultural i ekonómiko.
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo. Esaki ta inkluí músika, arte visual, kontenido digital i merkansia promoshonal.
Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Entre otro, e artista [[Jeon]] a lansa e kansion “Mama Wa (The Blue Wave)”, ku ta reflehá e orguyo kolektivo rondó di e logro deportivo.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Ademas, diferente produkto manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> Institushonnan manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] a kontribuí tambe, por ehèmpel ku emision di moneda konmemorativo pa marka e kualifikashon históriko.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analista i observadónan a interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E fenómeno ta mustra kon deporte por sirbi komo un medio pa unifiká diferente grupo den sosiedat i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
Ademas, e movementu a kontribuí na visibilidat internashonal di Kòrsou, i por wòrdu interpretá komo un forma di "nation branding", unda e imagen di e pais ta wòrdu fortalesé riba un plataforma global.<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[:Kategoria:Futbol na Kòrsou]]
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
-----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E beinam aki a bira popular durante e weganan eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], ora e selekshon a logra kualifiká pa promé bes den su historia pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Dor di su impakto “Blue Wave” ta referí no únikamente na e tim, sino tambe na un fenómeno sosial i kultural, simbolisando un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal rondó di e preparashon pa i partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial di FIFA 2026, organisá na Merka, Canada i México.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref> Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Nòmber ==
Blue Wave por ta un nòmber ku e bini di e fanatikada komo e nòmber di kariño di nos selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> E ekspreshon ta un referensia na e laman ku ta rondoná e pais insular Kòrsou.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé varios nomber alternativo manera ''Los Azules'' i ''De Blauwen'', ku ta referí na e koló blou tradishonal di e selekshon. Na mes momentu, e nòmber Blue Wave tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento di entusiasmo popular i unidat nashonal.
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momento históriko. Durante e proseso aki, “Blue Wave” a bira un lema unifikante ku reflehá e entusiasmo kresiente rondó di e ekipo.
Den uso komun, e término ta wòrdu empleá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan pa deskribí e movementu di sosten rondó di e selekshon nashonal di Kòrsou.
Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
Esei ta e nòmber pa ‘The Blue Wave’, e movementu ku a wòrdu poné den moveshon – inkluyendo e nombramentu di Advocaat na kuminsamentu di e aña aki – ku e meta prinsipal di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA 2026. E selekshon nashonal maskulino di Kòrsou nunka promé no a partisipá den un Kopa di Mundu. Yega na e Kopa di Oro ta un promé paso importante pa logra e meta ei.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
== Konteksto deportivo ==
[[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|right|120px|Logo Guinness World Records]]
Kòrsou, un pais outónomo denter di [[Reino Hulandes]] ku un poblashon di 158.006 habitante (1 di yanüari 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie di 444 km², ta e pais mas chikí ku a logra kualifiká pa un Kopa Mundial di FIFA te ku 2026.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Guinness Book of Records a rekonosé e hecho aki dia 14 di yüni 2026, ora di e partido Korsou kontra di Alemania na Houston.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Kòrsou a bira miembro di FIFA na 2011 i su selekshon nashonal a demostra progreso konstante den añanan siguiente.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> E ekipo a gana atenshon regional despues di su prestashon na CONCACAF Gold Cup 2019, unda e a yega e kuarto final.
Kòrsou a gana atenshon internashonal den kompetensianan manera [[Kopa Oro di CONCACAF]], unda e a logra yega e buelta di kuarto final (2019), mustrando su kapasidat kompetitivo den region.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou a yega na un posishon entre e top 80–90 di mundu (variabel segun aña), loke ta konsiderá un logro importante pa un pais di su grandura. Despues di e wega amistoso kontra Eskosia dia 30 di mei 2026 e ranking di Kòrsou ta nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E ekipo===
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momentu históriko di eksito ku ta relashoná na algu faktor. E selekshon ta konsistí kasi kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda ku a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbòl di Hulanda i tur ta biba pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan na Oropa, Merka i Asia. Entre e 26 hungadó solamente uno, [[Tahith Chong]], a nase na [[Willemstad]], pero a drenta e akademia di Feyenoord na Hulanda for di un edat hòben.<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Den temporada 2025/26, ocho hungadó selektá a hunga den Eredivisie, e liga mas altu na Hulanda, i kuater den Eerste Divisie. Dos hungadó a representá Hulanda anteriormente den se selekshon senior.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
Te ku 2023, sifranan di CBS Hulanda a mustra 144.814 persona di orígen di Kòrsou ta biba na Hulanda.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref> E uso di hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA i a kontribuí signifikativamente na nivel kompetitivo di e tim. Futbolistanan hulandes ku raisnan di Kòrsou ta permiti pa hunga pa Kòrsou pasobra nan tin nashonalidat hulandes.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref> Di akuerdo ku e regulashon di FIFA, hungadónan por hunga pa un pais na kua nan ta konektá pa medio di nan mayor òf welonan. Komo ku Kòrsou ta un pais outónomo dentro di Reino Hulandes, e hungadónan aki mesora ta kumpli ku e eksigencia di nashonalidat pa e selekshon nashonal.
Otro faktor tabata e oportunidat úniko ku a surgi ora Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]] (78), kende a asumí e posishon aki na 2024, a hunga un papel importante den e kualifikashon. Bou di su liderazgo Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan di FIFA, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Debí ku residente di Karibe Hulandes tin nashonalidat hulandes, hungadónan ku raisnan di Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Un situashon komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Gales ta hunga pa Inglatera.
Ku partisipashon di Kòrsou, Advocaat a bira un di e entrenadónan mas eksperensiá den historia di Kopa Mundial komo el a yega di partisipa tantu ku Hulanda (Kopa Mundial 1994 na Merka) komo ku [[Surkorea]] (Kopa Mundial 2006 na Alemania). El a selekta un tim final pa Kopa Mundial sin kambio.??
===Eliminatorio ===
Riba vèlt, Blue Wave ta un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].
Den e fase di apertura di e eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou tabatin un recort di 100% den su grupo, despues di a derotá [[Sint Lucia|St. Lucia]], Aruba, Barbados y mas notablemente Haiti ku 5-1. Den e di tres buelta e nashonnan mas establesé, Jamaica i Trinidad & Tobago, a para den nan kaminda den un grupo ku tambe tabata inkluí Bermuda. Kenji Gorré a skor den e viktoria krusial di 2-0 kontra Jamaica dia 10 di òktober 2025 na kas i Bermuda a wòrdu derotá 7-0 dia 13 di novèmber 2025.<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref>
Ku forsa nan a logra pasa dia 18 di november 2025 ku Gorre remplasando Dick Advocaat komo coach, ounke tabatin nervio ora Jamaica a haña un penalti den tempu di leshon ku a wòrdu anula despues di un konsulta di video ku asistente di rèfri. Kòrsou a terminá den top di grupo B di e kampaña di kualifikashon.<ref name=:"2"/>
== Enbolbimentu di komunidat ==
Durante e preparashon pa Kopa Mundial desde november 2025, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda. Esakinan a inkluí evento di fanátikonan di Blue Wave, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.
Diáspora i alkanse internashonal
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wordu organisá na diferente pais, kontribuyendo na un oumento di visibilidat global.
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wòrdu organisá na diferente pais, inkluyendo den Oropa i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].
E partisipashon den e Mundial a kontribuí na un oumento di visibilidat global di Kòrsou i a fortalesé konekshonnan entre Kòrsou i su diáspora, inkluyendo traves di turismo i atenshon mediátiko.
Esakinan a pone enfasis riba e interkonekshon entre [[deporte]], [[kultura]] i [[turismo]].
E partisipashon públiko a krese visiblemente, i e evento a kontribuí na fortalesementu di un sentido di unidad nashonal. Kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko for di Korsou lo ta presente na Houston pa e partido di apertura kontra Alemania. Alrededor di tres kuart di e kantidat ei ta wòrdu sperá pa e otro weganan di grupo.<ref name="Guardian"/>
=== Evento i festivalnan ===
E fenómeno “Blue Wave” a resultá den un programa di evento kultural organisá manera festival i selebrashonnan públiko den sentro históriko di [[Willemstad]]. E aktividatnan aki a kombiná deporte, músika i turismo.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref>
Aktualmente eventonan grandi di Blue Wave ta tumando lugá na Willemstad, i e sentronan di siudat di Punda i Otrobanda ta kompletamente dekorá den un ambiente di Kopa di Mundu.
===Produkshon kreativo===
E movimiento a inspirá produkshon kreativo manera músika, arte visual i kontenido digital. Plataformanan sosial a hunga un papel importante den su difushon, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Kòrsou a klasifiká, e artista musikal [[aruba]]no [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'' (The Blue Wave), un kansion dediká na e Blue Wave, e nomber di kariño di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná.
Tur selekshon nashonal tin un himno. Pa Korsou, e banda di zonido ei ta “Bluewave,” un kantika komo himno nashonal pa e selekshon, ku ta komposita i kanta pa e artista musikal arubano Jeon, den ritmo [[kompa]] i produsí pa Steve Andreas. El a kuminsá komo un petishon simpel. El a krese bira un gritu di reunion. Ku tempu, el a yuda kombertí “Bluewave” den un apodo ku e sostenedónan ta usa pa e selekshon nashonal mes.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Merkansia manera bandera i otro material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.
Centrale Bank van Curacao en Sint Maarten (CBCS) ta lansa dos moneda commemorativo special pa honra clasificacion historico di seleccion di futbol di Curacao pa Mundial di Futbol. Ta trata di un moneda di plata di cinco florin y un moneda di cincuenta cent.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
Merkansia manera bandera i paña den koló nashonal a bira símbolonan visibel di sosten.
Un kompania produktor a reporta un demanda fuerte pa bandera di Kòrsou ademas di produktonan promoshonal relashona cu Kopa Mundial, inKluyendo e programashon di e weganan, sticker pa bentana, banner y borchinan pa pone banda di kaminda.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref>
Komo identidat nobo e selekshon a haña un uniform nobo pa weganan na kas: e kamisa ta kompletamente den blou dediká na Blue Wave. E blou profundo ta simbolisá Laman Karibe, e energia di e isla, i e unidat di tur sostenedó di Kòrsou rònt mundu.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
== Nifikashon sosial i polítiko ==
“Blue Wave” a wòrdu interpretá komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union i orguyo kolektivo.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un forma di fortalecé visibilidat internashonal i imagen di Kòrsou.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un medio pa reforsá identidat nashonal (''nation branding'') i visibilidat internashonal.
Figuranan públiko i lídernan polítiko a deskribí “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union, ekspresá den lema manera “un isla, un soño”.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di con un logro deportivo por generá un movimiento sosial i kultural mas amplio.
Su impakto inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término a keda komo un símbolo di e periodo di orguyo kolektivo ligá na e Mundial 2026.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta ser konsiderá komo un ehèmpel kon un evento deportivo internashonal por generá un movementu kultural i sosial mas amplio.
Su impakto ta inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre kurasoleñonan riba e isla i den diáspora
E término a keda wordu usa komo un símbolo di e periodo di mobilidat i orguyo kolektivo ligá na e partisipashon di Kòrsou den e Kopa Mundial 2026.
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
---------------
Op het veld is de Blue Wave een afspiegeling van Curaçao: expressief, zelfverzekerd en met een natuurlijk gevoel voor ritme, een mix van Caribische creativiteit en Europese structuur. Onder de hoede van de nieuwe hoofdcoach Fred Rutten (een van de meest gerespecteerde voetbalmanagers van Nederland met ervaring bij PSV Eindhoven, FC Twente, Shalke 04, Feyenoord en Anderlecht), zet het elftal de opmars voort die het de WK-kwalificatie heeft opgeleverd.
De Blue Wave staat voor een gevoel van trots en saamhorigheid dat gedeeld wordt door iedereen die Curaçao hoog in het vaandel heeft en reikt tot ver buiten het eiland, waaronder tot de Curaçaose gemeenschappen in het Caribische gebied, Europa, Noord-Amerika, Latijns-Amerika en daarbuiten.
------
grokipedia Juninho Bacuna: Despite their Dutch birthplace, the family's Curaçaoan roots influenced Bacuna's decision to represent the island nation internationally, following Leandro's precedent in prioritizing heritage over birthplace eligibility for the Netherlands senior team.[49] This background underscores a pattern among Curaçaoan-Dutch families, where migration for economic opportunities in the Netherlands often preserves cultural and athletic connections to the Caribbean.[49]
-------
Dick Advocaat, E pelotero di 78 aña, cu lo bira e tecnico mas bieu den historia di Mundial den su di tres torneo final despues di 1994 y 2006 (Hulanda y Sur Korea), ya pa hopi tempo a lanta un spirito atacante den su hungadornan.
---------------
Curaçao: The Blue Wave
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
----
[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curacao Chronicle (10 di yüni 2026)
Het nieuwe Curaçao thuistenue: blauw als identiteit
Het nieuwe thuisshirt staat volledig in het teken van de iconische bijnaam The Blue Wave. Het diepe blauw symboliseert de Caribische zee, de energie van het eiland en de verbondenheid van alle Curaçao-supporters wereldwijd.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
Waar het uitshirt eerder al wereldwijd opviel dankzij de kleurrijke inspiratie uit Willemstad, zet het thuistenue juist de klassieke Curaçao-kleur centraal: blauw.
--------
== Links eksterno ==
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (jingle Blue Wave of Mama Wak sung by [[Jeon]])
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
----------
* vorige versie
ta un alias informal pa e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] i un término ku ta wòrdu usá pa deskribí e ola mas amplio di sosten públiko i aktividat kultural rondó di e partisipashon di e selekshon den e Kopa Mundial di FIFA 2026.
The Blue Wave is de populaire bijnaam voor het nationale voetbalelftal van Curaçao. De term staat symbool voor de historische en succesvolle opmars van het team en de nationale trots en eenheid op het eiland.
== Nomber ==
E expresion “Ola Blauw” ta referi na e color blauw tradicional di e seleccion di Curaçao y ta wordo usa comunmente pa sostenedornan, medionan di comunicacion, y organisacionnan. E término tambe ta lanta e identidat geográfiko di Kòrsou komo un isla den Karibe i ta simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal.[1]
Konteksto di futbòl
E selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou ta representá Kòrsou den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa Federashon di Futbòl Kòrsou. E kualifikashon di e tim pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 a marka un momentu signifikante den su historia deportivo, oumentando su visibilidat tantu regionalmente komo internashonalmente.
Durante e kampaña di kualifikashon i e preparashonnan di e torneo siguiente, “The Blue Wave” a surgi komo un slogan unifikante entre sostenedónan i stakeholdernan.[1]
Nifikashon kultural
Enbolbimentu di komunidat
Den e preparashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026, vários aktividat basá riba komunidat a wòrdu organisá na Kòrsou i bou di su diáspora. Esakinan a inkluí proyekshonnan públiko di partidonan, eventonan kultural, i inisiativanan di futbòl orientá na hubentut. Aktividatnan asina a kontribuí na oumento di partisipashon públiko i visibilidat di e selekshon nashonal.[1]
Produkshon kreativo
E Blue Wave tambe a inspirá produkshon kultural i kreativo, inkluyendo músika, presentashonnan i ekspreshonnan visual sentra riba identidat nashonal i kultura di futbòl. Merkansia manera paña i bandera den koló nashonal a bira ampliamente usá komo símbolonan di sosten.[1]
Diaspora i aspektonan ekonómiko
E konsepto di The Blue Wave a wòrdu asosiá ku oumento di kompromiso di e diaspora di Kòrsou. Simpatisadonan internashonal a kontribuí na e visibilidat di e ekipo i a partisipá na eventonan ligá na e Kopa di Mundu.
Análisisnan a sugerí ku e torneo a funshoná komo un “multiplikadó di diaspora,” fortalesé konekshonnan ekonómiko i sosial entre Kòrsou i su komunidat mundial a traves di biahe, turismo i eksposishon internashonal.[1]
Herensha
E Blue Wave ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel notabel di kon partisipashon den un evento deportivo internashonal grandi por generá mobilisashon kultural i sosial mas amplio. Su impakto ta inkluí oumento di visibilidat nashonal, oumento di interes den futbòl, i e refuerso di identidat kompartí bou di e kurasoleñonan riba e isla i den eksterior.
--------
The Blue Wave is an informal alias for the Curaçao national football team and a broader socio-cultural phenomenon associated with the island’s participation in the 2026 FIFA World Cup. The term is used to describe both the team itself and the widespread mobilization of public support, cultural expression, and diaspora engagement surrounding the tournament.
Terminology
The expression “Blue Wave” refers to the traditional blue color of the Curaçao national football team. It also symbolizes a collective movement, evoking both the maritime identity of the island and a surge of national unity and pride.[1][2]
Football context
The Curaçao national football team represents Curaçao in international competitions and is governed by the Curaçao Football Federation. Its qualification for the 2026 FIFA World Cup marked a historic milestone, with Curaçao described as one of the smallest nations ever to appear on football’s biggest stage.[3]
In this context, “The Blue Wave” emerged as a widely used slogan among supporters, media, and public figures, reflecting growing national enthusiasm and international attention.[4]
Cultural movement
Public engagement
Leading up to and during the 2026 FIFA World Cup, The Blue Wave developed into a broad cultural movement within Curaçao. Media reports describe the island as being “in the grip of the Blue Wave,” with widespread participation in football-related activities and expressions of national unity.[4]
Public initiatives included fan gatherings, watch parties, and community-driven events both on the island and abroad.[5]
Festivals and events
The movement also gave rise to organized cultural programming. The Blue Wave Festival, held in the historic center of Willemstad, combined music, performances, and public celebrations tied to the national team’s World Cup participation.[6][7]
These events contributed to increased activity in urban public spaces and highlighted the intersection of sport, culture, and tourism.
Music and media
The Blue Wave inspired a range of creative outputs, including music, slogans, and social media content. A notable example is the “Blue Wave” jingle, associated with performances such as Blue Wave of Mama Wak, which circulated widely online.[8][9]
Digital platforms, including Instagram and YouTube, played a significant role in amplifying the movement and engaging younger audiences.[8][9]
Political and social significance
Political leaders and public figures have framed The Blue Wave as a symbol of national cohesion. Statements by Curaçaoan officials emphasized that the movement extends beyond football, serving to unite the population across social and geographic boundaries.[10]
The concept has been described as fostering a shared identity under the idea of “one island, one dream.”[4]
Diaspora and international reach
The Blue Wave also resonated strongly among the Curaçaoan diaspora. Events and fan initiatives were organized internationally, including in Europe, reflecting the global distribution of Curaçaoan communities.[5]
Analyses highlight that the movement contributed to increased international visibility for Curaçao and strengthened transnational connections through travel, media exposure, and economic activity linked to the World Cup.[1][3]
Legacy
The Blue Wave is regarded as an example of how participation in a major international sporting event can catalyze broader cultural and social mobilization. Its legacy includes heightened national visibility, increased engagement with football, and the reinforcement of a shared identity among Curaçaoans both on the island and abroad.
References
Curaçao’s diaspora multiplier at the 2026 World Cup
The Blue Wave: Curacao's Pride
Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage
Curaçao in de ban van de BlueWave
Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa
Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad
Blue Wave Festival losgebarsten
The Blue Wave (Instagram)
Bluewave jingle (YouTube)
Pisas: The Blue Wave gaat over meer dan voetbal
--------
== Keep list ==
* E término a bira popular desde 2024 durante e weganan di kualifikashon i e preparashonnan pa e torneo, kaminda el a simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal, orguyo i identidat.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* De Blue Wave is de naam van het nationale mannenelftal van Curaçao, maar de term staat eigenlijk voor iets veel groters: de hausse in energie, steun en saamhorigheid rond dit historische moment. Voor veel mensen staat dit namelijk voor zo veel meer dan alleen voetbal. Het gaat om de erkenning, de trots en de wereldwijde aandacht voor wat Curaçao heeft gepresteerd en waar het voor staat.<ref>[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* Kòrsou ta konsiderá un di e paisnan mas chikí den mundu ku un poblashon di aproksimadamente 158.000–160.000 habitante (segun estimashon riba 1 di yanüari 2026)<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260604.pdf Poblacion di Corsou ta crece mas cu 158.000 mientras migracion ta sigui
impulsa crecemento], Bon Dia Aruba (4 di yüni 2026)</ref>. E ta un pais konstituyente di [[Reino Hulandes]]. A FIFA member since 2011, Curaçao have spent years building towards a first World Cup appearance.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref>
Den konteksto global, esaki ta pone Kòrsou den e grupo di paisnan chikitu tantu pa poblashon komo pa superfisie (±444 km²), pero ku un nivel haltu di desaroyo humano den region Karibe.
* Bou di liderazgo di entrenadó nashonal [[Dick Advocaat]], Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan aki, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Kico ta haci e situacion aki unico? E “football passport”: Debí ku tur residente di e parti Karibense di Reino tin nashonalidat Hulandes, hungadónan ku famia Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Esaki ta komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Wales ta hunga pa Gran Bretaña.
* <ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Tur ta bibando pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan di futbol na Oropa i Merka.<ref>https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup</ref> Mayoria di e hungadónan a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbol di Hulanda i awor pa medio di reglanan di IFA pa eligibilidat Korsou por hasi un yamado riba e talentonan di diaspora.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
E tim di 26 hòmber ta konsistí kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda, aparte di Tahith Chong, kende a nase na Willemstad i a drenta e akademia di Feyenoord na edat di dies aña.<ref name="Comenencia"/>
* i koló blou tradishonal di e selekshon nashonal.??
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
* E movementu tambe a resultá den programa di aktividatnan kultural organisá, manera e Blue Wave Festival den sentro históriko di [[Willemstad]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref> E eventonan aki a kombiná músika, presentashon i selebrashonnan públiko relashoná ku e partisipashon den e Mundial.
* Apesar di e kosto altu di esaki pa presensia na Kopa Mundial, kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko lo biaha pa e partido di apertura kontra Alemania dia 14 di yuni 2026 na [[Houston]], ku paketenan di buelo charter ku ta wòrdu areglá for di e isla.<ref name="Guardian"/>
* dokumental na TV hulandes ''Curaçao en het wonder van het WK'' : [[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)
In Willemstad vinden momenteel grote Blue Wave-evenementen plaats en de binnenstad van Punda en Otrobanda is volledig in WK-sfeer aangekleed.
*De eerste dure zes punten van Curaçao zijn binnen op weg naar het WK Voetbal 2026. De Stichting Blue Wave in oprichting wil die droom daadwerkelijk (helpen) realiseren, zo weet het Antilliaans Dagblad.
<ref>https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], AD (10 juni 2024)</ref>
* Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = Pariba Little League
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}}
| liga = Kampeonato Nashonal di Beisbòl Little League di Kòrsou
}}
'''Pariba Little League''' of '''Little League Liga Pariba''' ta un organisashon di beisbòl di [[Kòrsou]] pa muchanan entre 4 i 16 aña. E asosiashon di deporte hubenil ta forma parti di e sistema internashonal di kompetensia di Little League Baseball i ta representá e área geográfiko di “Pariba” riba e isla.
Den kompetensianan ofisial, Pariba Little League ta representá pa un ekipo selekshoná, ku ta konsistí di e mihó hungadónan di e liga, kende ta kompetí kontra otro liganan di e isla (Little League Liga Pabou) i den torneonan internashonal.
== Historia i desaroyo ==
Pariba Little League ta un di e programanan importante di beisbòl hubenil na Kòrsou. Huntu ku Pabou Little League, e ta kontribuí na e desaroyo di talento lokal na Kòrsou, ku tin un reputashon fuerte den beisbòl internashonal.
Desde 1980 Kòrsou ta partisipa regularmente den torneonan di Little League, ku resultado notabel, inkluyendo un kampeonato mundial na 2004 na Merka.
== Struktura ==
Den sistema di Little League, un “Little League” no ta solamente un ekipo, sino un organisashon lokal ku timnan di diferente edat. Pa torneonan ofisial, kada liga ta selekshoná un ekipo representativo.
E liganan aki ta kompetí pa determiná kende ta representá Kòrsou. (Curacao Region Tournament)
== Kompetensia internashonal ==
Kòrsou ta partisipá den dos nivel di kompetensia: e torneo di region Karibe di Little League World Series (kualifikashon) i e Little League Baseball World Series (LLBWS) na Williamsport, Pennsylvania.
===Region Karibe (kualifikashon pa LLBWS) ===
Desde inisio di e torneo di region Karibe [[Little League World Series (Region Karibe)]] na 2001, Pariba Little League a titula kampeon di Karibe na kuater okashon: 2001, 2002, – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016
konta komo un di e liganan mas kompetitivo di Curaçao. E liga a logra varios título regional, kualifikando pa e torneo mundial den e siguiente añanan:
2001 – kampion di region Karibe
2002 – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016 – kampion di region Karibe (rekòrd perfekto den torneo)
2026 – kampion di Curaçao / klasifiká pa LLBWS
E prestashonnan aki ta mustra ku Pariba ta un liga ku ta logra resultado konsistente na nivel regional, regularmente ganando derecho pa representá Curaçao den kompetensia internashonal.
== Torneo Little League World Series ==
=== Klasifikashon ===
Na 2026, e selekshon di Pariba Little League a logra un milestone importante ora ku el a kualifiká pa e Little League Baseball World Series (LLBWS).
E klasifikashon a keda sigurá despues di ku Pariba a gana e kampionato di Curaçao kontra Pabou Little League den un seri di mihó di shete.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series Pariba Wins Regional Title, Qualifies for Little League World Series], Curacao Chronicle (13 di aprel 2026)</ref> Pariba a gana e seri ku 4-2, inkluyendo dos viktoria decisivo di 6-2 i 5-2.
Durante e torneo, e tim a logra un rèkòrt general di 5-3.
===Partisipashon===
E aparishon di 2026 ta:
e di sinku biaha ku Pariba Little League ta partisipá den LLBWS
e promé aparishon desde 2016
e promé biaha ku un tim di Curaçao ta haña entrada direkto na e bracket internashonal
Den total, lo ta e di 16 biaha ku un representashon di Curaçao ta partisipá den e torneo na Williamsport, Pennsylvania.
== Hungadónan notabel ==
Diferente hungadónan yu di Korsou ku a pasa pa Pariba Little League òf su programa a yega na [[Major League Baseball]], inkluyendo:
* [[Ceddanne Rafaela]]
* [[Ozzie Albies]]
{{Appendix}}
--------------
'''Pariba Little League''' ta un ekipo hubenil di beisbol di [[Kòrsou]].
E di dos karchi pa e 2026 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presenta pa T-Mobile (LLBWS), a wòrdu ofisialmente konkistá ora ku Pariba Little League (Willemstad, Curaçao) a sali viktorioso den e Torneo di Region di Curaçao. E aña aki ta marka e promé biaha ku un tim di Kòrsou ta gana entrada direkto na e Bracket Internashonal di LLBWS, uniendo na Australia, Canada, Mexico, Hapon – i tambe e Kampionnan di Region di Asia-Pasífiko, Karibe, Europa i Afrika, i Latino Amérika – pa forma e tereno di 10 tim internashonal ku ta kompetí den e evento.<ref>https://www.littleleague.org/world-series/2026/llbws/news/pariba-little-league-to-represent-curacao-at-the-2026-little-league-baseball-world-series-presented-by-t-mobile/</ref>
Durante henter e torneo, Pariba Little League a gana su korona ku un rèkòrt general di 5-3 pa gana su puesto na LLBWS despues di a gana e seri di kampionato di mihó di shete riba Pabao Little League pa reklamá e título di region.
Esaki lo ta e di sinku biaha ku Pariba Little League ta aparesé den LLBWS, i e promé biaha den 10 aña, ku ta data for di 2016 ora el a kaba ku un rèkòrt di 1-2.
Adicionalmente, lo ta e di 16 biaha cu un team di Curaçao lo realisa e biahe pa Williamsport, su prome aparicion cu ta data for di 1980.
Atrabes di añanan, Curaçao a laga sinti su presencia den e torneonan di LLBWS. Ku 15 aparishon anterior ku ta data for di 1980, kuater subkampeon, i un viktoria di kampionato na 2004, nan programa ta sigui prosperá. Pariba LL tambe ta kas di un kantidat di hungadó i eks-alumnonan di MLB, mas notabelmente Ceddanne Rafaela (Boston Red Sox) i Ozzie Albies (Atlanta Braves).
E skema ofisial i informashon di e wèpsait pa e LLBWS 2026 a wòrdu anunsiá, miéntras ku e enkuentronan di promé buèlta lo wòrdu kompartí meimei di yüni, ya ku e di 79 Little League Baseball World Series lo tuma lugá di 19-30 di ougùstùs 2026. Pa mas informashon tokante e LLBWS, inkluyendo rekursonan di bishitante, invitadonan spesial, i mas kòntròl largu di zomer LittleLeague.org/WorldSeries. Pa kuminsá plania bo bishita na Williamsport, bai na LittleLeague.org/Visit.
-----
WILLEMSTAD – E ekipo di Little League di Pariba a keda koroná komo kampion regional i a sigurá klasifikashon pa Little League World Series, ganando e derecho di representá Kòrsou riba esenario internashonal.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series</ref>
Pariba a gana e seri di mihó di shete ku un viktoria di 4-2 riba Pabou. E weganan desisivo a wòrdu hunga djasabra na Post 6, kaminda Pariba a entregá aktuashonnan fuerte, ganando tur dos partido 6-2 i 5-2.
Cu e titulo regional, awor Pariba lo competi den e Little League World Series na Williamsport, cu ta programa pa tuma luga di 19 pa 30 di augustus.
E tim ta kla pa sali dia 13 di ougùstùs i lo kuminsá ku preparashonnan djis despues di un periodo kòrtiku di sosiegu.
E clasificacion ta marca otro logro pa baseball hubenil na Curaçao, cu tin un tradicion fuerte den e deporte y un historia di competi exitosamente na torneonan internacional.
The Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.<ref>https://www.facebook.com/LigaPabouLittleLeague/about</ref>
------------
'''Salon di Fama di Deporte di Kòrsou''' ta e galeria di honor dediká na deportista prominente i otro personanan ku a hasi un kontribushon signifikante pa deporte na [[Kòrsou]]. E taw, ku ta administrá pa Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) — ku anteriormente tabata konosí komo Curaçao Sport Federatie (CSF) — a instala e promé miembronan den e salon di fama na 1985 pa duna rekonesimentu públiko na atletenan, entrenador, dirigente i otro figura ku a lassa un marka duradero den deporte lokal i regional.
Historia
E idea pa un salon di fama na Kòrsou a surgi como un manera pa honrá e sportistanan i lideres ku a kontribuí pa desaroyo di deporte den e Antias Hulandes. E CSF (Curaçao Sport Federatie), e organizashon sportivo máximo na esei tempu, a hunga un rol di lider den e fundashon di e salon di fama na 1985. Desde su inicio, e salon di fama a sigui rekonosé sportistanan ku a logra nivel notabel, inkluyendo partisipashon olímpiko, logronan internashonal, i kontribushon pa komunidad deportiva.
Na desember 2020, FDOK a agrega otro 10 miembronan pa elevá e total ku 85 persona ku ta forma parti di e Salon di Fama di Kòrsou, inkluindo 10 damanan i 75 homber.
Signifikashon
E Salon di Fama ta:
un forma pa preservá i celebra historia deportivo di Kòrsou
un manera pa inspirá sportistanan hoben pa trese su talento
un medio pa duna rekonesimentu formal na atletenan, entrenador, arbitro i dirigente ku a kontribuí pa desaroyo di deporte
E lista di miembronan ta rekogi figura prominente di diferente deporte, inkluindo futbol, atletismo, esgrima, natashon, baseball, softball, karate, i otro disiplinanan.
--------------------
'''Salon di Fama''' na Korsou ([[]]:inglesHall of Fame) ta un lista di individuo
== Definishon ==
Un sala di fama, muraya di fama, òf kaminata di fama ta un lista di individuonan, logronan, òf otro entidatnan, normalmente skohé pa un grupo di elektor, pa marka nan ekselensia, logronan i fama den nan ramo. Den algun kaso, e salanan di fama aki ta konsistí di salanan òf museonan real ku ta konsagrá e honradonan ku eskultura, plaka, i eksposishon di memorabilia i informashon general tokante e destinatarionan indusí. Tin bia, e plachinan di e honradonan por wòrdu kologá riba un muraya (p’esei un “muraya di fama”) òf inskribí riba un acera (manera den un “kaminda di fama”, “kaminda di streanan”, òf “avenida di fama”). Den otro kasonan, e sala di fama ta mas figurativo i ta konsistí di un lista di nòmber di personanan notabel i nan logronan i kontribushonnan. E listanan ta wòrdu mantené pa un organisashon òf komunidat, i por ta nashonal, estatal, lokal òf privá.
* inicia na 1985 pa Curacao Sport Federatie met overhandiging van gouden CSF-pin
* 2017: Federashon Deporte i Olimpiko Korsou
Toegetreden" / ingresa den Salon di fama di Korsou
== Salon di fama ==
Deporte Korsou tin lista kompletu di tur miembro di Salon di Fama di Federashon Deporte Olimpiko Kòrsou (FDOK) ku antes tabata Curacao Sport Federatie (CSF). Na 1985 a instala e prome miembronan den Salon di Fama di Korsou. Na desember 2020 a instala 10 miembro pa yega na e gran total di 85 persona di kual 10 ta dama i 75 ta kabayero.
Di e personanan aki 37 a fayesé. Di e 38 federashonnan ku ta miembro di FDOK, 22 tin un òf mas miembro den Salon di Fama.<ref>[https://www.deportekorsou.com/posts/lista-kompletu-di-miembronan-di-salon-di-fama-di-korsou-di-tur-tempu Lista kompletu di miembronan di Salon di Fama di Kòrsou di tur tempu]</ref>
{| class="wikitable sortable"
! Aña
! Imagen
! Nomber
! Deporte
! Remarke
|-
| rowspan="10" | 1985|| || [[Antoine Maduro]]<br><small>(1909–1997)</small> || Futbol ||
|-
| || [[Myrna Anselma]]<br><small>(1936–2008)</small> || [[esgrima]] ||
|-
| || [[Ergilio Hato]]<br><small>(1926–2003)</small> ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Ernest Smith ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Guillermo Haseth ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Hector Rosario<br><small>()</small> || ||
|-
| || [[Juan Isa]]<br><small>()</small> || ||
|-
| || Wilfred (Willie) Pieters<br><small>()</small> || ||
|-
| || Mordy Maduro<br><small>()</small> || futbol|| presidente di NAVU i [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]]
|-
| || Benny Leito<br><small>()</small> || landamentu||
|-
| rowspan="3" | 1986|| ||[[Bèto Adriana]]<br><small>()</small> || Futbol ||
|-
| ||[[Iyo Pimentel]]<br><small>()</small> || Tenis ||
|-
| || Clovis Lodewijks<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1987|| || Hector Curiel || ||
|-
| || Julio Rooi<br><small>()</small> || ||
|-
| || Guillaume (Sam) Buntin<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1989|| || Guillermo Pardo || Futbol ||
|-
| || Walter van Rosberg<br><small>()</small> || ||
|-
| || Pedro Willems<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1992|| || [[Enith Brigitha]] || landamentu ||
|-
| || Marcel Jose Betrian<br><small>()</small> || (hisamentu di peso) ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1994|| || Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor || futbòl ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="1" | 2023|| || [[Laicam How]] || [[karate]] ||
|-
|}
== Konmemorashon i evolushon ==
Na más reciente edishonnan di e salon di fama, FDOK a introducí un regla nobo pa permití rekonesé atletenan postumamente, inkluyendo sporthelden famós ku a falleci i ku a lòk grandi kontribushon pa deporte—un cambio ku reflehá deseo pa amplifiká acknowledge i preservashon di legado historiko. Den e selekshon di 2024 pa e ceremonia na diciembre pa postumamente honrá atletenan importante di balòn, honkbal, karate, bokso i mas.
== Organisashon ==
E Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) ta e organisashon ku koordiná e proceso di nominashon i selekshon. E federashon ta traha ku sportbondnan afiliá pa rekomendá kandidatonan i pa evaluá su merito pa ingresá den e salon di fama.
----------
* 1985: [[Antoine Maduro]], [[Myrna Anselma]] ([[esgrima]]) i [[Ergilio Hato]] ([[futbol|futbòl]]), Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro,
* 1986: [[Beto Adriano]] (gewichtheffen), [[Iyo Pimentel]] (tennis), Clovis Lodewijks (Softball) en Benny Leito (zwemmen).
* 1987: [[Hector Curiel]] (1936-2022) hisamentu di peso, Julio Rooi, Guillaume “Sam” Buntin
* 1989: Guillermo Pardo, Walter van Rosberg, Pedro Willems
* 1992: [[Enith Brigitha]] (landamentu), Marcel Jose Betrian (hisamentu di peso), Jose Maria (Jo) Mathilda (futbòl)
* 1993
* 1994: Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor (futbòl), Henry Prince (verspringen), Rafael Fernando (Raffy) Josefa (beisbol)
* 1995: Edgard Ravenstein, Urnic “Randy” Wiel, [[Jan Boutmy]] ([[esgrima]])
futbol
* 1997: Geoffrey Goede, Romoldo Martis, [[Wilhelm Canword]] (futbol?)
* 2009: Soraida Juliana, Julius Hellburg, Ricardo Elhage, Niels Liberia, Errol Rooi
* 2014: Anthony Minguel, [[Cor van Aanholt]], Esthel (Jet) Jansen, Dudley Josepa, Marguerite de Rooy-Sprock, Andres de Constancia +, Edwin Solomon, Heraclio Henriquez +, Hubert Ibi Schoop +,Victor Copra
* 2015: 2015 Maximo “Max” Paula +
* 2016: Alvin “Fichi” Fléming, Celsio Victor Polinet +, Franklin Wilfred Mathilda, Harold Daniel Laurens +, Johnny Hellmund, Raymond Rafael Martha, Wendell Prince, Wilhelm Keman
* 2017: Antonio Pedro Keller, Antonio Jose "Papy" Martina, Efigenio Adriano Braafhart, Francisco Romualdo Gomez +, Gladwin Lumeno de Lanoi, Lupe Acasia Leito, [[Pedro Basiano Matrona]] (1927-2019), futbol, Stanley Maria Francisca, Orlando Felipe Cuales
* 2019: Renato Anasagasti, Sylvanie Clarke, Henk d'Arnault, Wenfrid Jakoba, Hubert Jansen, Nazario Martijn q.e.p.d., Eric Ogenia, Eva Marie Tujeehut Suriel, Gilbert Snijders i Hubert Zimmerman.
* Eva Marie “Amy” Tujeehut-Suriel, Eric Anthony Gregorio Ogenia, Gilbert Ciro Snijders, Henk “Henky” Alfons D’Arnault, Hubert Dominicus Jansen, Hubert Simon Zimmerman, Nazario Bernardus Martijn, Renato G. Anasagasti, Sylvanie Elaine Clarke, Wenfrid “Wenny” Pablo Jakoba
* 2020: Despues ku meimei di aña FDOK den un seremonia virtual a instalá William ‘Junior’ Millerson den Salon di Fama, riba 28 di dezèmber a instalá e dies sigieunte baluarte nan: Raoul Alias (Dam), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòfbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòfbòl), Erwin Martis (Atletismo) i Ivonne Leito – Senff (Karate).<ref name=:"1">https://www.sport.cw/mas-miembro-salon-di-fama/ </ref>
* [[William Millerson]] , Raoul Alias (Dama), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòftbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòftbòl), Erwin Martis (Atletiek), Ivonne Leito-Senff (Karate)
* 2021: [[Jeanne Lopes]] (tiru)
* 2023: [[Laicam How]] ([[karate]])
== Historia ==
For di aña 1985 a kuminsá ku Salon di Fama. Franklin Mathilda ku tabata presidente e tempu ei di Curaçaose Sport Federatie (CSF) a duna inisio na esaki. E promé baluartenan deportivo ku e aña ei a drenta Salon di Fama tabata: Antoine Maduro, Ergilio Hato, Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro, Myrna Anselma, Wilfred ‘Willie’ Pieters i Juan ‘Benny’ Leito. Tur e baluartenan aki entre tantu no ta na bida mas.<ref name=:"1"/>
FDOK ta e organisashon ku a sigui CSF i ku pues ta enkargá ku e evento di Salon di Fama. E federashon ta presidí pa Jean Francisca. Sobrá miembronan di direktiva ta Efigenio Braafhart (vise presidente), Ranjit Persaud (sekretario general), Aishel Richardson (di dos sekretario general), Nelson Maria (tesorero) i Ruthsel Martina ku ta fungí komo di dos tesorero.
* 2025:Durante e anochi di FDOK Honors Night, 5 persona a keda introdusí den FDOK su salon di fama. Un di e personanan aki ta Franklin Veeris. Aki bou ta sigui parti di Franklin su historia i tambe por disfrutá di un entrevista ku Franklin Veeris.
Franklin I. P. Veeris, komo deportista a praktiká vários ramo di deporte, pero su éksitonan grandi a konsentrá komo dirigente di body building.
Komo deportista e tabata áktivo den futbòl, tènis, karate i sailing, di kua e último aki el a kompetí riba nivel Mundial. Komo dirigente den tènis el a yuda organisá dos torneo grandi (Marlboro Professional Tennis Tournament) i mas despues den body building e.o. Metry Gala Classic.
Na edat di 40 aña Frank a kuminsá train deportistanan den fitness i body building despues di a sigui kurso i seminarionan na e.o. New Jersey, Los Angeles, Miami, New York i Tampa.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = WildCats KJ74
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}} Johnny Balentina
| liga = [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Dòbel A]]
}}
'''WildCats KJ74''', antes konosí komo '''Wild Cats''', ta un di e timnan di [[beisbòl]] mas prominente den [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Liga Dòbel A]] na [[Kòrsou]]. Den añanan 1960 e tim tabata milita den liga klase A; durante di e siguiente dékada el a logra promove i, desde 1975, a bira un forsa dominante den e Liga Dòbel A, e nivel mas altu di kompetensia di beisbòl na e isla.
WildCats a gana 17 título nashonal te ku 2024, loke ta hasié e tim mas viktorioso den historia di Liga Dòbel A. El a partisipá na 43 edishon di e [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|kampeonato di Liga Dòbel A]], i tambe a representá Kòrsou den kompetensianan internashonal, manera e Seri Latinomerikano i [[Seri di Karibe]].<ref>Marco Stoovelaar, [https://catcher.home.xs4all.nl/bb23-0402-wild-cats-curacao-nips-mexico-in-second-game-caribbean-baseball-series.htm WildCats Curaçao nips Mexico in second game Caribbean Series], international baseball headlines</ref><ref>David Venn, [https://www.mlb.com/news/curacao-team-brings-loaded-roster-to-2024-caribbean-series From Little League to Caribbean Series, Curaçao's roster has chemistry], mlb.com (2 di febrüari 2024)</ref>
E kambio di nòmber di klup a tuma lugá pa honra [[Kenley Jansen]], un picher profeshonal di Kòrsou ku a hunga e mayor parti di su karera pa Los Angeles Dodgers, usando e kamisa ku número 74.
== Lista di Honor ==
===Liga Dòbel A===
'''Kampeon (17)''':
* 1975, 1976, 1977, 1978, 1980, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2016, 2017, 2021, 2022
'''Supkampeon (11)''':
* 1979, 1981, 1982, 1986, 1987, 2004, 2013, 2014, 2015, 2018, 2020
== (Eks)-pelotero konosí ==
* [[Ruderly Manuel]]
* [[Diegomar Maxwell]]
* [[Dudley Leonora]]
== Link eksterno ==
* [https://www.flashscore.com/team/wildcats-kj74/YJuwLdD3/ Profil WildCats KJ74]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
Mientras ku añanan spesífiko di nan viktorianan di kampionato i finalisashonnan di subkampeon no ta lista ampliamente den e fuentenan disponibel, ta tuma nota ku e Wild Cats tabata un forsa dominante den e liga for di su inisio na 1975. Nan a representá Curaçao tambe den kompetensianan internashonal, manera e Serie Latino Amerikano 2018 i e Serie di Karibe 2020.
The '''Wild Cats''' baseball team, also known as WildCats KJ74, is one of the most successful clubs in the Curaçao National Championship AA League. They have secured 17 national championships, making them the team with the most titles in the league's history through 2022.
YouTube
+4
Flashscore
+4
Wikipedia
+4
Baseball Reference
While specific years of their championship victories and runner-up finishes are not comprehensively listed in the available sources, it's noted that the Wild Cats have been a dominant force in the league since its inception in 1975. They have also represented Curaçao in international competitions, such as the 2018 Latin American Series and the 2023 Caribbean Series.
-------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ruderly Rubino Manuel''' (☆ [[26 di ougùstùs]] [[1990]] na [[Kòrsou]]) ta un picher profeshonal di beisbòl. E tabata miembro di e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda pa e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017.<ref>{{Cite web|url=http://mlb.mlb.com/wbc/2013/teams/index.jsp?team=ned&team_id=878|title = Team}}</ref>
He was born on the 26th of August of 1990 in Willemstad, Curaçao. He's a local baseball star and started his career off by pitching for the Groot Kwartier Stars. He has also pitched for the Royal Scorpions in Curaçao and currently pitches for the Wildcats KJ74 Guardian Group. He has also pitched for 2 teams abroad, Sparta-Feyenoord from the Dutch Hoofdklasse in 2011 and for De Angelis North East Knights from the Italian Baseball League in 2012. He has also been part of the Kingdom of the Netherlands baseball team that played in the 2017 World Baseball Classic. Bonbini to Ruderly Manuel, who will also take part in Curaçao Baseball Week 2017!⚾️🇨🇼🔥
{{Appendix}}
--------------
{{Databox}}
'''Wimbleton''' ta un kompetensia internashonal di tènis, organisá pa e Federashon Internashonal di Tènis (ITF).
{{Appendix}}
[[Category:Deporte|Tènis]]
---------------------
{{Databox}}
'''Federashon di Atletismo di Kòrsou''' of '''Curaçao Atletiek Bond''' (CAB), Curaçao Athletics Federation, ta e órgano nashonal ku ta organisá atletismo na Kòrsou. E organisashon a wòrdu establesé originalmente na 1966, i e presidente di e asosiashon ta for di 2017 Willem Cordilia[1].
no.wiki:Federashon di Atletismo Kòrsou no ta miembro kompletu di CACAC, Konfederashon di Atletismo Sentroamerikano i Karibense, pero sí ta partisipá na Weganan CARIFTA. Curaçao tambe tabata e organisadó di e Weganan CARIFTA 2017.[2]
== Klupnan ==
E Federashon di Atletismo di Kòrsou ta reuní diesdos klup di atletismo afiliá: Curacao Master Athletics, Batavus, Cheetah, Deportivo San Kristof, the Eagles, Go Fast, New Revolution, Olympic, Rising Stars, Sloke, Sparta i Trupial.[3]
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox deportista
| variante = c
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 1,88 m
| peso = 77 kg
| deporte = Atletismo
| disciplina = 400 meter
| entrenado =
| debut =
| nacionalidad deportivo = [[File:Flag of the Netherlands Antilles (1986–2010).svg|25px|border]] [[Antias Hulandes]]<br/ >{{NLD}}
| wo = {{lista horizontal|
*2020}}
| bista medaya =
{{bista medaya}}
{{bista medaya rij|Weganan Olímpiko|0|1|0}}
{{bista medaya rij|Weganan Mundial Indoor Atletismo|0|0|2}}
}}
'''Liemarvin Bonefacia''' (☆ [[16 di aprel]] [[1990]] na [[Willemstad]]) ta un atleta di Kòrsou i un atleta olímpiko. E ta spesialisá den 400 meter i a representá [[Antias Hulandes]] te su disolushon na 2010.
Representando [[Hulanda]] Bonevacia a gana e medaya di plata den 4 x 400 m na [[Weganan Olimpico|Weganan Olímpiko]] 2020 na Tokyo, huntu ku [[Terrence Agard]], Tony van Diepen y Ramsey Angela.
== Link eksterno ==
* [https://worldathletics.org/athletes/netherlands/terrence-agard-14180980 Terrence Agard riba World Athletics]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Agard, Terrence}}
[[:Category:Deporte]]
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Atleta Olimpico]]
-----------------------
'''Randolph Benito (Johnny) Balentina''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1971]] na [[Willemstad]]) ta un pelotero hulandes ku a kompetí na tres okashon konsekutivo den [[Weganan Olimpico di Zomer|Weganan Olímpiko]]. El a partisipa na ‘Atlanta 1996’, ‘Sydney 2000’ i ‘Atenas 2004’. Na e okashonnan ei, e catcher drechi di e klup di beisbol Neptunus a termina ku e [[tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]], tambe konosí komo ''Tim di Reino'', na di seis (1996 i 2004) i e di sinku lugá (2000).
{{Appendix|2=
* [https://www.honkbalsite.com/ Nederlandse honkbalsite]
* [https://web.archive.org/web/20161202214838/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ba/johnny-balentina-1.html Profil di Johnny Balentina]
}}
{{DEFAULTSORT:Balentina, Randolph}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba|Bela]]
[[:Category:Atleta Olimpico|Bela]]
--------------
== Aanvulling [[Seri di Karibe]] ==
=== Kampeon segun wega final ===
Kuminsando ku e edishon di 2013 a introdusí un kampeonato kaminda e dos ekipo ku e mihó rekort di gana i pèrdè for di e promé etapa di e torneo di round-robin ta topa pa determiná e kampeon. Den edishon 2013, e promé buelta tabata konsistí di 12 wega i kada tim a enfrentá e otro timnan dos biaha, un komo home klup i e otro komo un ekipo di bishita; for di edishon 2014, ku e regreso di ekiponan di Cuba na e torneo, e promé etapa a ser kambia pa un round robin di 10 wega kaminda kada tim ta enfrentá e otro ekiponan un biaha.
{|class="sortable wikitable" width="100%"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Manager
|-
|[[2013]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Yaquis de Obregón
|style="text-align:center"|4–3 (18)
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Leones del Escogido
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Eddie Díaz
|-
|2014
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Isla di Margarita]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Naranjeros de Hermosillo
|style="text-align:center"|7–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Indios de Mayagüez
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Matías Carrillo
|-
|2015
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] [[San Juan]]
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Vegueros de Pinar del Río
|style="text-align:center"|3–2
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Tomateros de Culiacán
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Alfonso Urquiola
|-
|2016
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Venados de Mazatlán
|style="text-align:center"|5–4
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Tigres de Aragua
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Juan José Pacho
|-
|2017
|{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1–0 (10)
|{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2018
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px]] [[Guadalajara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|9–4
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2019
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] [[Siudad di Panama|Siudat di Panama]]
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Toros de Herrera
|style="text-align:center"|3–1
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Leñadores de Las Tunas
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Manuel Rodríguez
|-
|2020
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Toros del Este
|style="text-align:center"|9–3
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Cardenales de Lara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Lino Rivera
|-
|2021
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mazatlán
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|style="text-align:center"|4–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Criollos de Caguas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Félix Fermín
|-
| 2022
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Colombia.svg|25px|border]] Caimanes de Barranquilla
|style="text-align:center"|4-1
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Gigantes del Cibao
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] José Mosquera
|-
|2023
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Caracas]] i [[La Guaira]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Leones del Caracas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] José Offerman
|-
|2024
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Ozzie Guillén
|-
|2025
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mexicali
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2026
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2027
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|
|style="text-align:center"|
|
|
|}
{|class="sortable wikitable"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Mánager!!Rekort
|-
|2013
|{{MEX}} Hermosillo
|{{MEX}} Yaquis de Ciudad Obregón
|style="text-align:center"|4-3 (18)
|{{DOM}} Leones del Escogido
|{{DOM}} Eddie Díaz
|style="text-align:center"|4-3
|-
|2014
|{{VEN}} [[Isla Margarita]]
|{{MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]
|style="text-align:center"|7-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Indios de Mayagüez]]
|{{MEX}} Matías Carrillo
|style="text-align:center"|4-2
|-
|2015
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|Cuba}} [[Pinar del Río (béisbol)|Vegueros de Pinar del Río]]
|style="text-align:center"|3-2
|{{bandera|México}} [[Tomateros de Culiacán]]
|{{bandera|Cuba}} Alfonso Urquiola
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2016|2016]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|MEX}} [[Venados de Mazatlán]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|5-4
|{{bandera|VEN}} [[Tigres de Aragua]]
|{{bandera|MEX}} Juan José Pacho
|style="text-align:center"|6-0
|-
|2017
|{{MEX}} Culiacán
|{{bandera|Puerto Rico}} Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1-0 (10)
|{{bandera|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2018|2018]]
|{{bandera|México}} [[Jalisco]]<ref>[https://www.jalisco.gob.mx/es/prensa/noticias/64267 Presenta Gobernador Serie del Caribe Jalisco 2018]</ref>
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|style="text-align:center"|9-4
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|4-2
|-
|[[Serie del Caribe 2019|2019]]
|{{bandera|Panamá}} [[Panamá (ciudad)|Panamá]]
|{{bandera|Panamá}} [[Toros de Herrera]]
|style="text-align:center"|3-1
|{{bandera|Cuba}} [[Las Tunas (béisbol)|Leñadores de Las Tunas]]
|{{bandera|Panamá}} Manuel Rodríguez
|style="text-align:center"|4-1
|-
|[[Serie del Caribe 2020|2020]]
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Toros del Este]]
|style="text-align:center"|9-3
|{{bandera|VEN}} [[Cardenales de Lara]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Lino Rivera
|style="text-align:center"|6-1
|-
|[[Serie del Caribe 2021|2021]]
|{{bandera|MEX}} [[Mazatlán]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|{{bandera|República Dominicana}} Félix Fermín
|style="text-align:center"|7-0
|-
|[[Serie del Caribe 2022|2022]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|Colombia}} [[Caimanes de Barranquilla]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|República Dominicana}} [[Gigantes del Cibao]]
|{{bandera|Colombia}} José Mosquera
|style="text-align:center"|5-2
|-
|[[Serie del Caribe 2023|2023]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Caracas]] y [[La Guaira]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|Venezuela}} [[Leones del Caracas]]
|{{bandera|República Dominicana}} José Offerman
|style="text-align:center"|6-3
|-
|[[Serie del Caribe 2024|2024]]
|{{bandera|Estados Unidos}} [[Miami]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|{{bandera|Venezuela}} Oswaldo Guillén
|style="text-align:center"|7-1
|-
| 2025
|{{MEX}} [[Mexicali]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2026|2026]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2027|2027]]
|{{bandera|México}} [[Hermosillo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|}
==Partisipante==
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Promé edishon
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Kòrsou
|style="text-align:center"|2023
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{DOM}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal Dominikano
|style="text-align:center"|1970
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{MEX}}
| Liga di Mexico Pasifiko
|style="text-align:center"|1971
|-
|{{NCR}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Nicaragua
|style="text-align:center"|2024
|-
|{{PAN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Panameño
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff"|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[Puerto Rico]]
|Liga di Beisbòl Profeshonal Roberto Clemente
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff" |{{VEN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Venezuelano
|style="text-align:center"|1949
|}
* {{color box|#ccddff|border=silver}} miembro di Caribbean Professional Baseball Confederation
=== Partisipante den pasado ===
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Prome edishon
! Ultimo edishon
|-
| rowspan=3 |{{CUB}}
| Liga Cubano
|style="text-align:center"|1949
|style="text-align:center"|1960
|-
| Seri Nashonal Cubano
|style="text-align:center"|2014
|style="text-align:center"|2019
|-
|Liga Elite Cubano
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Klase AA di Kòrsou
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{COL}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal di Colombia
|style="text-align:center"|2020
|style="text-align:center"|2023
|}
===Nota===
*{{note label|PAN|a|a}} After the [[1960 Caribbean Series|1960 tournament]], Panama would not appear in another Caribbean Series until [[2019 Caribbean Series|2019]].
*{{note label|VEN|b|b}} Venezuela's LVBP was replaced by the [[Liga Occidental de Béisbol Profesional]] for the 1960 tournament
== Edishonnan ==
==Series==
{|class="wikitable"
|-
!Ana!!Luga!!Kampeon!!Manager!!Rekort
|-
|[[1949 Caribbean Series|1949]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]]|| [[Mike Guerra|Fermin Guerra]] ||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1950 Caribbean Series|1950]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PAN}} [[Carta Vieja Yankees]]|| [[Wayne Blackburn]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1951 Caribbean Series|1951]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]]|| [[George Scales]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1952 Caribbean Series|1952]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Habana (Cuban League)|Leones del Habana]]|| [[Mike González (catcher)|Mike González]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1953 Caribbean Series|1953]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (2)|| [[Buster Clarkson]]||style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1954 Caribbean Series|1954]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]]|| [[Mickey Owen]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1955 Caribbean Series|1955]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (3)|| [[Herman Franks]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1956 Caribbean Series|1956]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]]|| [[Oscar Rodríguez (baseball)|Oscar Rodríguez]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1957 Caribbean Series|1957]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]]|| [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1958 Caribbean Series|1958]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]] (2) || [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1959 Caribbean Series|1959]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]] (2)|| [[Clemente Carreras]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1960 Caribbean Series|1960]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]] (2)|| [[Tony Castaño]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|1961–1969|| colspan="4" style="text-align:center;" | None held
|-
|[[1970 Caribbean Series|1970]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]]|| [[Carlos Pascual (baseball)|Carlos Pascual]]||style="text-align:center;"|7–1
|-
|[[1971 Caribbean Series|1971]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]]|| [[Manny Mota]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1972 Caribbean Series|1972]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Leones de Ponce (baseball)|Leones de Ponce]]|| [[Frank Verdi]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1973 Caribbean Series|1973]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (2)|| [[Tommy Lasorda]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1974 Caribbean Series|1974]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (2)|| [[Bobby Wine]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1975 Caribbean Series|1975]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Vaqueros de Bayamón (baseball)|Vaqueros de Bayamón]]|| [[José Pagán]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1976 Caribbean Series|1976]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] & [[Santiago de los Caballeros|Santiago]] ||{{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]|| [[Cananea Reyes]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1977 Caribbean Series|1977]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (3)|| [[Buck Rodgers]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1978 Caribbean Series|1978]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]]|| [[Rene Lachemann]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1979 Caribbean Series|1979]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]] (2)|| [[Willie Horton (baseball)|Willie Horton]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1980 Caribbean Series|1980]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (4)|| [[Del Crandall]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1981 Caribbean Series|1981]]|| colspan="4" style="text-align:center;"|None held
|-
|[[1982 Caribbean Series|1982]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Leones del Caracas]]|| [[Chico Carrasquel]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1983 Caribbean Series|1983]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Lobos de Arecibo]]|| [[Ron Clark (baseball)|Ron Clark]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1984 Caribbean Series|1984]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]]|| [[Rubén Amaro, Sr.|Rubén Amaro]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1985 Caribbean Series|1985]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (5)|| [[Terry Collins]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1986 Caribbean Series|1986]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Maracaibo]]||{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]|| [[Cananea Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1987 Caribbean Series|1987]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (3)|| [[Ramón Avilés]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1988 Caribbean Series|1988]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]|| {{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]]|| [[Phil Regan (baseball)|Phil Regan]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1989 Caribbean Series|1989]]|||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]] (2)|| [[Pete Mackanin]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1990 Caribbean Series|1990]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (2)|| [[Felipe Alou]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1991 Caribbean Series|1991]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (6)|| [[John Roseboro]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1992 Caribbean Series|1992]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]] (2)|| [[Pat Kelly (catcher)|Pat Kelly]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1993 Caribbean Series|1993]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (4)|| [[Mako Oliveras]]||{ style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1994 Caribbean Series|1994]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (7)|| [[Casey Parsons]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1995 Caribbean Series|1995]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI}} [[Senadores de San Juan]]|| [[Luis Meléndez (baseball)|Luis Meléndez]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1996 Caribbean Series|1996]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]]|| [[Francisco Estrada]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1997 Caribbean Series|1997]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]]|| [[Mike Quade]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1998 Caribbean Series|1998]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (2)|| [[Tony Peña]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1999 Caribbean Series|1999]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (8)|| [[Dave Jauss]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[2000 Caribbean Series|2000]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (5)|| [[Mako Oliveras]] (2)||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2001 Caribbean Series|2001]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (3)|| [[Félix Fermín]] || style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2002 in baseball|2002]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]] (2)|| [[Francisco Estrada]] (2) || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2003 Caribbean Series|2003]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (4)|| [[Félix Fermín]] (2)||style="text-align:center;"|6–1
|-
|[[2004 Caribbean Series|2004]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (9)|| [[Manny Acta]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2005 Caribbean Series|2005]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlán]]|| [[Juan José Pacho]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2006 Caribbean Series|2006]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Valencia, Carabobo|Valencia]] and [[Maracay]]||{{flagicon|VEN}} [[Leones del Caracas ]] (2)|| [[Carlos Subero ]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2007 Caribbean Series|2007]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (5)|| [[Félix Fermín]] (3)||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2008 Caribbean Series|2008]]||{{flagicon|DOM}} [[Santiago de los Caballeros|Santiago]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (10)|| [[Héctor de la Cruz]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2009 Caribbean Series|2009]]||{{flagicon|MEX}} [[Mexicali]]||{{flagicon|VEN}} [[Tigres de Aragua]] || [[Buddy Bailey]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2010 Caribbean Series|2010]]||{{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (3)|| [[Ken Oberkfell]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2011 Caribbean Series|2011]]||{{flagicon|PRI}} [[Mayagüez, Puerto Rico|Mayagüez]]||{{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]]|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddie Díaz]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2012 Caribbean Series|2012]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (4)|| [[Ken Oberkfell]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2013 Caribbean Series|2013]] || {{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]] || {{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]] (2)|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddy Díaz]] (2)||style="text-align:center;"|4–3
|-
|[[2014 Caribbean Series|2014]] || {{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]] || {{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]] (2)|| [[Matías Carrillo]]||style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2015 Caribbean Series|2015]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] || {{flagicon|CUB}} [[Pinar del Río (baseball)|Vegueros de Pinar del Río]] || [[Pinar del Río (baseball)#Past and present stars|Alfonso Urquiola]] ||style="text-align:center;"|3–3
|-
|[[2016 Caribbean Series|2016]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlan]] (2)|| [[Juan José Pacho]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2017 Caribbean Series|2017]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]] || {{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (4) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]]||style="text-align:center;"|3−3
|-
|[[2018 Caribbean Series|2018]]||{{flagicon|MEX}} [[Guadalajara]] ||{{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (5) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]] (2)||style="text-align:center;"|4−2
|-
|[[2019 Caribbean Series|2019]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]] ||{{flagicon|PAN}} [[Toros de Herrera]]|| Manuel Rodríguez||style="text-align:center;"|4−1
|-
|[[2020 Caribbean Series|2020]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] ||{{flagicon|DOM}} [[Toros del Este]] || Lino Rivera ||style="text-align:center;"|6−1
|-
|[[2021 Caribbean Series|2021]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (6) || [[Félix Fermín]] (4) ||style="text-align:center;"|7−0
|-
|[[2022 Caribbean Series|2022]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|COL}} [[Caimanes de Barranquilla]]|| José Mosquera || style="text-align:center;" |5−1
|-
|[[2023 Caribbean Series|2023]]||{{flagicon|VEN}} [[Caracas]] and [[La Guaira]] || {{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (11)|| [[Jose Offerman]] || style="text-align:center;" |6−3
|-
|[[2024 Caribbean Series|2024]]
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|{{flagicon|VEN}} [[Tiburones de La Guaira]]
| [[Ozzie Guillén]]
|style="text-align:center;" |7−1
|}
* Selekshon Curacao Suns 2024 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2024/01/29/zeventien-internationals-koninkrijksteam-met-curacao-suns-naar-serie-del-caribe/</ref>
update: Jonathan Schoop; nieuw Jeremi Profar & Roger Bernadina (en.wiki)
* Selekshon Korsou 2023 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2023/01/31/internationals-met-curacaose-kampioen-naar-caribbean-series/</ref>
------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{DEFAULTSORT:Thode, Kiri}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Deporte]]
* 2013:Kiri Thode is in Duitsland wereldkampioen geworden van de Professional Windsurfers Association (PWA) Freestyle Windsurfing. Het is voor het eerst dat een windsurfer uit Bonaire wereldkampioen is geworden van de Freestyle competitie. Het is ook de eerste wereldtitel voor Thode.<ref>Belkis Osepa, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2013/10/09/wereldkampioenen-bonaire-warm-onthaald/ Wereldkampioenen Bonaire warm onthaald], Caribisch netwerk, 9 di oktober 2013</ref>
* 2020? video Children of the Wind ku rumanan Tonky i Taty Frans - dokumentario basa riba e bida di tres mucha homber Boneriano cu a conquista mundo cu nan teknika y trikinan innovativo riba nan plank di windsurf . E pelicula a gana premio na ....
de.wiki: Kiri Thode (geboren 26 februari 1991 in Kralendijk ) is een windsurfer op Bonaire . Hij behoort tot de beste freestylesurfers van de afgelopen jaren en werd in 2013 wereldkampioen in deze discipline .
------------------------------
{{Databox}}
'''Jurswailly (Ailly) Luciano''' (☆ [[25 di mart]] [[1991]] na [[Kòrsou]]) ta un eks-hungadó di "handbal" hulandes-kurasoleño i internashonalista. E tabata hunga den posicion derechista.
== Bida ==
Ailly Luciano a nase na Korsou i te edat di kuater ana tabata biba na Boka Sami. Ku su mayornan el a muda pa [[Hulanda]]. Su promé klup di handball tabata Papendrechtse DES'72. Komo teenager e ta switch pa e klup HV Quintus, hungango den e division di honor hulandes.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref> Desde 2011 e ta milita pa e klup franses Metz Handball den e divishon femenino franses mas haltu. E ta konosi pa su rapides. Huntu ku su klup el a titula kampeon nashonal di Fransia na 2013, 2014, 2016, 2017, 2018 i 2019. Na ana 2013, 2015, 2017 en 2019 e klup ta gana e Kopa di Fransia. Tambe na 2013 ta alkansa e final di e kampeonato oropea pero ta sufri un derota di e klup danes Team Tvis. Holstebro . Na 2021 e ta pone un fin na su karera deportivo pa dedika su mes na su In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro nl wiki:In maart 2016 tijdens het OKT in Metz (Frankrijk) is er een historisch hoogtepunt voor Luciano en het Nederlandse handbal, ze kwalificeerden zich voor het eerst voor de Olympische Spelen. Doordat de wedstrijd om het brons verloren werd van de huidige wereldkampioen Noorwegen (23-36), eindigden ze uiteindelijk op de vierde plaats.
== Selekshon hulandes ==
Debuut Oranje 15 mei 2012 Nederland – Groot-Brittannië 40-15 in Panningen
Komo internashonalista el a forma parti di e selekshon femenino di [[Hulanda]], hasiendo su debut durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. El a partisipa den 55 wega internashonal. Na 2016 el a representa Hulanda na e Weganan olimpiko na [[Rio de Janeiro]].<ref>https://www.ad.nl/dordrecht/papendrechtse-ex-international-ailly-luciano-stopt-met-handbal-eindelijk-tijd-om-te-puberen~a0830d73/ Papendrechtse ex-international Ailly Luciano stopt met handbal: ‘Eindelijk tijd om te puberen’], AD (9 di ougustus 2020)</ref> Ze maakte deel uit van het Nederlandse damesteam dat als vierde eindigde in handbal op de Olympische Zomerspelen van 2016 in Rio de Janeiro , Brazilië .
Handbalster Ailly Luciano heeft besloten haar interlandcarrière te beëindigen en gaat daarom niet mee met het Nederlands damesteam naar het Europees kampioenschap handbal in Zweden. "Ik heb op de Olympische Spelen gestaan, dat vind ik prachtig, maar voor mijn idee zit er niet meer in. Om weer vier jaar te knokken richting de Spelen zie ik niet zitten. Ik vind het goed geweest. Ik wil mijn levensdoelen oppakken."
De 25-jarige speelster uit Papendrecht kwam in augustus met het Nederlands damesteam uit op de Olympische Spelen in Rio de Janeiro en eindigde als vierde. Luciano, die speelt voor het Franse Metz, speelde 56 interlands voor Oranje en scoorde daarin 115 keer.<ref>[https://www.rijnmond.nl/nieuws/148285/handbalster-luciano-beeindigt-interlandcarriere Handbalster Luciano beëindigt interlandcarrière], Rijnmond (4 november 2016)</ref>
== Link eksterno ==
* [[http://history.eurohandball.com/ec/cl/women/2020-21/player/536101/Jurswailly+Luciano Jurswailly Luciano na European Handball Association]]
{{Appendix}}
In 2011 verhuisde de 1,71 meter lange rechtsbuiten naar het Franse eersteklasser Metz Handball , met wie ze in 2013 het kampioenschap en de beker won en de finale van de EHF Cup bereikte , waar ze verloren van de Deense club Team Tvis. Holstebro . Een seizoen later won ze opnieuw het kampioenschap. Ze won ook de Franse beker in 2015, 2017 en 2019 en het Franse kampioenschap in 2016, 2017, 2018 en 2019. In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro .
hunga den posishon derecho
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
Luciano a hasi su debut pa e selekshon hulandes durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. [3]
speelt voor Metz Handbal in de LFH Division 1 Féminine en voorheen het Nederlands dameshandbalteam . Ze nam deel aan het WK handbal dames 2013 in Servië , samen met de rest van het Nederlands elftal. [1] [2]
Luciano na nase na Korsou i a lanta na Boka Sami te edat di kuater ana. dorp Sint Michiel gewoond. Ku su mayornan el a muda pa Hulanda. Aki ta tabata hunga pa e klup HV Quintus.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html
Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref>
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
------------------------
'''Robert (Joy) Hosé''' (☆ [[14 di febrüari]] [[1949]] na - [[23 di òktober]] [[2023]] na [[Willemstad]] ) tabata un hungadó di pinpòn di [[Kòrsou]] di fama legendario. E tabata kampeon di Kòrsou di 1966 te 1972 i a optené varios título na Antia i internashonalmente, entre otro na 1971 kampeon latinoamerikano na [[Paraguai|Paraguay]].
== Biografia ==
Joy Hosé a nase na Kòrsou den e famia Hosé-Pimentel. E tin un ruman muhé i dos ruman hòmber. Su ruman mayó [[Humphrey Hosé|Humphrey]] tabata aktivo komo tenista profeshonal i su omo [[Iyo Pimentel]] tambe tabata tenista internashonal.
---------------
* Tim e Reino
=== Kampeonato Oropeo ===
{| class="wikitable" style=text-align:center
! Edishon
| 1954 || 1955 || 1956 || 1957 || 1958 || 1960 || 1962 || 1964 || 1965 || 1967 || 1969 || 1971 || 1973 || 1975 || 1977 || 1979 || 1981
|1983
|-
! Resultado
| * || * || {{oro}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || * || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{zilver}} || {{zilver}} || {{zilver}} ||{{goud}}
|{{zilver}}
|-
|
|-
! Edishon
| 1985 || 1987 || 1989 || 1991 || 1993 || 1995 || 1997 || 1999 || 2001 || 2003 ||[[EK Honkbal 2005|2005]]||[[EK Honkbal 2007|2007]]||[[EK Honkbal 2010|2010]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2012|2012]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2014|2014]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2016]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2019]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2021]]
|-
! Prestatie
|{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}
|-
|
|-
! Editie
| [[Europees kampioenschap honkbal 2023|2023]]
|-
! Prestatie
| {{brons}}
|}
: * <small>In 1954, 1955 en 1967 geen deelname.</small>
=== Kopa Interkontinental ===
{| class="wikitable"
! Editie
| 1983 || 1999 || 2002 || 2006 || [[Intercontinental Cup honkbal 2010|2010]]
|-
! Prestatie
| 4e || 8e || 8e || {{zilver}} || {{zilver}}
|}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Pabao Little League''' ta un ekipo di beisbol hubenil (10-12 ana) di Korsou ku a titula kampeon di karibe na .. okashon i tabata kampeon mundial na 2004. E ta forma parti di
e Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.
Winning the Caribbean Region Championship and making its 11th trip to Williamsport for the 2023 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presented by T-Mobile, is Pabao Little League (Willemstad, Curaçao) thanks to a 6-0 victory over the Dominican Republic in the championship game.
With its victory, Pabao LL will be returning to the LLBWS with the country’s 15th overall appearance in hopes to defend its International Championship title earned in 2022. Since the country’s first tournament appearance in 1980, Curaçao has maintained a winning record, 46-25, with a World Series championship in 2004 and three runner-up finishes in 2005, 2019, and 2022.
Pabao LL finished the Caribbean Region tournament with an unblemished 6-0 record, outscoring its opponents, 47-4, with four shutout performances.
With the first-round matchups of the 2023 LLBWS announced on June 6, Pabao LL will play Australia, represented by Hills Little League, in Game 5 on Thursday, Aug. 17 at 1 p.m. ET at Volunteer Stadium.
The 2023 Little League Baseball World Series, Presented by T-Mobile, is set to take place August 16-27. More information about the 2023 Little League World Series tournaments, including full schedules and downloadable brackets, can be found at LittleLeague.org/WorldSeries.
WILLEMSTAD- Djaweps , 10 di ougùstùs 2023 den oranan di mèrdia, e selekshon di Little League Liga Pabou kampion di Karibe a biaha pa Williamsport (USA), pa partisipá den e Kampionato Mundial di Beisbòl Little League. E kampionato Mundial di hóbennan di 11 i 12 aña lo start dia 16 i lo terminá dia 27 di ougùstùs 2023.
RBC Royal Bank, representá pa Sharier Dorand manera ta e kaso ku tur selekshon, tabata presente pa duna e selekshon sostén i deseá e delegashon éksito. E sigiente hungadónan ta forma parti di e selekshon.
{{Appendix}}
---------------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Dudley Guniberto Josefa''' (☆ [[1958]]) ta un [[karate]]ka di [[Kòrsou]]. Deportista – Dirigente Tékniko. a nasé na aña 1958. Dudley na aña 1967 kuminsá práktika deporte di yudo ku su 9 aña serka ..
== Bida i karera ==
.. a lanta na Kòrsou.
== Medaya ==
* 1987: [[Image:Med 2.png|Plata]] - Kampeonato hulandes
{{Appendix}}
{{Commonscat|Didi Gregorius}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64548365|titulo=Didi Gregorius}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://web.archive.org/web/20111005161849/http://www.honkbalsite.com/nederlandsteam/marieksongregorius.html Profil riba Honkbalsite]
* [https://www.baseball-reference.com/minors/player.cgi?id=gregor003mar Statistik Didi Gregorius]
}}
{{DEFAULTSORT:Gregorius, Didi}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
[[Category:Hulanda]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Sherry Sophia Veronica Howell''' (☆ [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un atleta kurasoleño.
Sherry Howell - Eckerd College, Softball and Volleyball
Howell played four years of softball and volleyball for Eckerd College from 1990 to 1993. She graduated in 1993 with a double major of Business Management and Psychology. The native of Curacao, Neth. Antilles, was a pitcher, a shortstop and centerfielder. She was a four-time All-America in softball, was named to the South Region team four times and the All-SSC team four times. Howell won or shared player-of-the-year honors twice in the conference and concluded her athletic career by being selected the SSC female athlete-of-the-year for the 1992-93 season. Howell holds the NCAA, Division II career batting average in softball at .524, is third in career slugging average at .921, 13th in home runs with 29 and second in single season highest batting average at 629. She led the nation in hitting as a senior and also doubles percentage. Howell led the conference in batting average four different years. In 1999, she represented her country in the World Games in Japan. Howell, who is fluent in six languages, was named All-Conference in volleyball two of the four years she played.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Howell, Sherry}}
[[Category:Hende]]
---------------
{{Commonscat|Josh Palacios}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1131860420|titulo=Josh Palacios}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Palacios, Josh}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
-------------------------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] di 1958 te 2010 na wega y torneonan internacional. E tabata kai bou di [[Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie|NAVU]], ku tabata konsisti di [[Kòrsou]] i [[Boneiru]] despues ku [[Aruba]] a separa na 1986.
en.wiki:The Netherlands Antilles national football team (Dutch, "Nederlands-Antilliaans voetbalelftal"; Papiamentu, "Selekshon Antiano di futbòl") was the national team of the former Netherlands Antilles from 1958 to 2010. It was controlled by the Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie. The NAVU consisted of Curaçao and Bonaire. Aruba split in 1986 and has its own team.
The Netherlands Antilles team never qualified for the FIFA World Cup. The country managed to come third in the CONCACAF championships of 1963 and 1969; during the 1963 tournament they were unofficial football world champions for four days after beating Mexico and before losing to Costa Rica.[1]
== Reforma di Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues [[Boneiru]] a bira miembro interino di CFU i [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Mira tambe ==
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Antias Hulandes]]
-------------
The '''Curaçao national football team''' ({{lang-nl|Curaçaos voetbalelftal}}; [[Papiamento language|Papiamentu]]: ''Selekshon di Futbòl Kòrsou'') represents [[Curaçao]] in [[FIFA|International]] [[association football|football]] and is controlled by the [[Curaçao Football Federation]] (Federashon Futbòl Kòrsou; FFK).<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| url-status = dead| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Following a constitutional change that allowed its predecessor, the [[Curaçao and Dependencies|Colony of Curaçao and Dependencies]] to become a unified [[constituent state|constituent country]] consisting of several island territories as the [[Netherlands Antilles]] and its dissolution in 2010, Curaçao has played under a new constitutional status as a separate constituent country since 2011.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=Gg1hDgAAQBAJ&pg=PA121 |title=Football and the Boundaries of History: Critical Studies in Soccer |editor=Elsey, Brenda |editor2=Pugliese, Stanislao G. |year=2017 |page=121 |isbn=9781349950065 |publisher= Springer |access-date=25 June 2019}}</ref>
Both FIFA and CONCACAF recognize the Curaçao national team to be the direct and sole successor of the dependant [[Territory of Curaçao national football team|Curaçao (1921–1958)]] and the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles national football]] teams.<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao] at [[FIFA]] official website</ref><ref>[https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curaçao] at [[CONCACAF]] official website</ref><ref>[https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html] at [[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|RSSSF]]</ref>
==History==
{{Further|Territory of Curaçao national football team|Netherlands Antilles national football team}}
The first national football team to bear the name Curaçao was the [[Territory of Curaçao national football team]], which made its debut in 1924 in an away match against neighboring [[Aruba national football team|Aruba]], a match which the Territory of Curaçao won four to nil.
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Seleccion nacional di futbol di Aruba''' ta e ekipo di [[futbol]] cu ta representa [[Aruba]] na wega y torneonan internacional, manera na e weganan di cualificacion pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] y den Copa Caribe. Tur tramite pa e seleccion ta bou encargo di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]], funda na 1932 y afilia na [[Union Futbol di Caribe|CFU]], [[CONCACAF]] y [[FIFA]] desde 1988.
The '''Aruba national football team''' ([[Dutch language|Dutch]]: Arubaans voetbalelftal; [[Papiamento language|Papiamento]]: Seleccion Arubano di futbol) is the national team of [[Aruba]], it was founded in 1932 and is affiliated with the Caribbean Football Union (CFU), CONCACAF and [[FIFA]] (since 1988) and is controlled by the [[Aruba Football Federation|Arubaanse Voetbal Bond]].
==History==
Between 1924 and 1933, Aruba only played against [[Curaçao national football team|Curaçao]], although these matches are not considered official.<ref>{{cite web |last1=Courtney |first1=Barrie |title=Aruba - List of International Matches |url=https://www.rsssf.org/tablesa/aruba-intres.html |website=RSSSF}}</ref> Aruba participated in its first tournament at the [[1955 CCCF Championship]], where they finished in 5th place. In 1958, Aruba became part of the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles]] until their secession in 1986.
Following its split from the Netherlands Antilles, the [[Aruba Football Federation]] was affiliated in 1988 with [[CONCACAF]] and [[FIFA]]. Aruba entered qualifying for the [[1989 Caribbean Cup]], and in its first group match it suffered the worst defeat in its history, at the hands of [[Trinidad and Tobago national football team|Trinidad and Tobago]], which crushed them 11–0. They played their first World Cup qualifying match against the [[Dominican Republic national football team|Dominican Republic]] as part of the [[1998 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|1998 World Cup qualifying]]. Aruba has participated in all the qualifying tournaments for the World Cup since, without being able to get past the first qualifying round.
Aruba has also yet to qualify for the [[Caribbean Cup]]. However, they showed some progress in the preliminary round of the [[2014 Caribbean Cup]] by getting two wins against [[Turks and Caicos national football team|Turks and Caicos]] (1–0) and [[British Virgin Islands national football team|British Virgin Islands]] (7–0), the latter being the biggest victory in its history. These results allowed them to reach 120th place in the FIFA World Ranking for the month of June 2014, their best ranking to date. Following these victories, Aruba lost 2–0 against [[French Guiana national football team|French Guiana]] and were eliminated.
Aruba began their [[2018 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|2018 World Cup qualification]] in the second round against [[Barbados national football team|Barbados]], losing 2–0 at home and 1–0 away, however FIFA ruled that Barbados had fielded an ineligible player, giving Aruba a 3–0 second leg victory and advancing them to the third round. Despite that, in the next round they were defeated again, this time by [[Saint Vincent and the Grenadines national football team|Saint Vincent and the Grenadines]] who won 3–2 on aggregate. Aruba failed to progress in the [[2022 FIFA World Cup qualification – CONCACAF First Round|2022 World Cup qualifiers]], finishing 4th in the first round.
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Aruba]]
E selekshon di Boneiru a kuminsa komo tim nashonal despues ku e tim antiano a keda disolbé na òktober 2010. E ta partisipa tur aña den e Torneo ABCS, kual na 2011 e ta gana sorpresivamente derotando Aruba 4-3 durante e tanda di penalty despues di un empate di 2:2 den final.[4]
-------------------------------------
'''Selekshon nashonal di futbòl di Sürnam''' ta e tim di [[futbol|futbòlista]] ku ta representa [[Sürnam]]. E ta kai bou di .........., ku ta miembro di [[Caribbean Football Union|CFU]] i miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Historia ==
E selekshon di Sürnam a kuminsa komo tim nashonal
==== Torneo ABCS ====
{| class="wikitable collapsible" width=50% style="text-align: center;font-size:90%;"
!colspan=8|Boneiru den torneo ABCS
|-
!width=45%|Aña
!width=25%|Lugá
!width=8%|W
!width=8%|G
!width=8%|E
!width=8%|P
!width=8%|GF
!width=8%|GC
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2010||di kuater ||2||0||1||1||5||7
|- bgcolor=gold
|{{SUR}} 2011||'''kampeón'''||2||1||1||0||5||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{ABW}} 2012||di kuater ||2||0||0||2||2||17
|- bgcolor=#cc9966
|{{CUW}} 2013||di tres ||2||1||0||1||2||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{SUR}} 2015||di kuater ||2||0||0||2||1||7
|- bgcolor=silver
|{{CUW}} 2021||supkampeón||2||1||0||1||4||4
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2022||di kuater ||2|| ?|| 0 || ? || 1 || 5
|-
!'''Total'''||'''6/6'''||14||3||2||7||20||46
|}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =148545934|titulo=Selección de fútbol de Bonaire}}
{{References}}
}}
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Surnam]]
Na de staatkundige hervormingen binnen het Koninkrijk der Nederlanden van 10 oktober 2010 en na afronding van het kwalificatietoernooi van de Caribbean Cup 2010 ging het Nederlands-Antilliaans voetbalelftal over in het Curaçaos voetbalelftal. Bonaire werd een paar jaar later voorlopig lid van de Caraïbische Voetbalunie CFU en op 19 april 2012 geassocieerd lid van de CONCACAF, en kan daarom in de toekomst inschrijven voor de Caribbean Cup.
Het Bonairiaans voetbalelftal is een team van voetballers dat Bonaire vertegenwoordigt. Bonaire is niet aangesloten bij de FIFA en kan daarom niet deelnemen aan het wereldkampioenschap. Bonaire doet jaarlijks mee aan het ABCS-toernooi, dat het in 2011 verrassend won.
The '''Bonaire national football team''' ({{lang-nl|Bonairiaans voetbalelftal}}; {{lang-pap|Selekshon Bonerianu di futbòl}}) is the national football team of the [[Caribbean]] island of [[Bonaire]], a [[Public body (Netherlands)|public body]] of the [[Netherlands]]. It is under the control of the [[Bonaire Football Federation]]. It became a member of the [[Caribbean Football Union|CFU]] and an associate member of CONCACAF on 19 April 2013.<ref name="CFU Facebook">{{cite web|title=CFU Facebook|url=https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|publisher=Caribbean Football Union|access-date=13 June 2014|archive-date=7 December 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191207213742/https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|url-status=live}}</ref><ref name="Congress takes key step in transparency">{{cite web|title=Congress takes key step in transparency|url=http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0,,12813~3150654,00.html|publisher=CONCAF|access-date=20 April 2013|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20130423234254/http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0%2C%2C12813~3150654%2C00.html|archive-date=23 April 2013}}</ref><ref name="Member Associations: Bonaire">{{cite web|title=Member Associations: Bonaire|url=http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|publisher=Caribbean Football Union|access-date=22 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029193820/http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|archive-date=29 October 2013|url-status=dead}}</ref> after which it became a full CONCACAF member on 10 June 2014<ref name="Ordinary Congress finalized">{{cite web|title=Ordinary Congress finalized|url=http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|publisher=CONCACAF.com|access-date=10 June 2014|date=10 June 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140612210312/http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|archive-date=2014-06-12|url-status=dead}}</ref> The team can participate in the [[CONCACAF Gold Cup]] and [[Caribbean Cup]] because of their membership in the confederation and sub-confederation.<ref name="Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership">{{cite web|title=Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership|date=20 April 2013|url=http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|publisher=Non-FIFA football|access-date=22 April 2013|archive-date=29 October 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029203911/http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|url-status=live}}</ref> However, Bonaire is not a member of [[FIFA]] and therefore can not compete in the [[FIFA World Cup]] or other FIFA events.<ref name="Sport en spel">{{cite web|title=Sport en spel|url=http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|publisher=beautiful-bonaire.nl|access-date=22 October 2014|language=nl|archive-date=22 October 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141022212953/http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|url-status=live}}</ref><ref name="What is CONCACAF?">{{cite web|title=What is CONCACAF?|url=http://www.concacaf.com/page/History|publisher=CONCACAF|access-date=21 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130406031852/http://www.concacaf.com/page/History|archive-date=2013-04-06|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =61824225|titulo=Miguel Pourier}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Pourier, Miguel}}
[[:Category:Antias Hulandes]]
[[:Category:Hende]]
-----------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] na wega y torneonan internacional, manera na .......
== Reforma Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl ]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues Boneiru a bira miembro interino di CFU i desde 19 di aprel [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]], i den futuro por inskribí pa [[Kopa di Oro]].
{{Appendix}}
[[:Category:Beisbol]]
[[:Category:Kòrsou]]
ta kambio na selekshon nashonal di KorsouOorspronkelijk heette het "Honkbal Nederlandse Antillen Nationaal Team", maar op 10 oktober 2010 werd de Nederlandse Antillen als regering ontmanteld (details zijn " Nederlandse Antillen "), de naam van het nationale team werd ook gewijzigd in "Curaçao Nationaal Team ".
en.wiki" The '''Netherlands Antilles national baseball team''' was a national team of the [[Netherlands Antilles]] and was controlled by the Netherlands Antillean Baseball Federation. It represented the former nation in senior-level men's international competition.
The Netherlands Antilles team was distinct from the [[Netherlands national baseball team]].
The Netherlands Antilles were represented in twelve [[Baseball World Cup]]s. Their highest finish was 7th place.<ref name="bjarkman worldcup">[[#refBjarkman|Bjarkman 2005]], pp.416–39</ref>
--------
'''Seleccion nacional di baseball di Aruba''' ta e team di [[Beisbòl|baseball]] cu ta representa Aruba na wega y torneonan internacional, manera na [[Weganan Panamericano]].
{{America baseball teams}}
{{National sports teams of Aruba}}
-----------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
== Historisch overzicht ==
{| class="wikitable sortable"
! WK-jaar
! Gastland(en)
! Aantal deelnemers
! Wereldkampioen
! Uitslag van de finale
! 2e plaats
! 3e plaats
! 4e plaats
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1930|1930]]'''
| {{UY}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URU}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1930|4 – 2]]
| {{ARG}}
| {{USA}}
| {{YUG}}
|-
| '''1934''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1934 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ITA}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1934|2 – 1 <small>n.v.</small>]]
| {{TCHf}}
| {{GER-1935f}}
| {{AUTf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1938|1938]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1938 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FRA}}
| style="text-align: center;" | 15
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1938|4 – 2]]
| {{HUN}}
| {{BRA}}
| {{SWE}}
|-
| '''1942'''
| colspan="7" | ''Kansela pa motibu di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]''
|-style="background: #D0E6FF;"
|-
| '''1946'''
| colspan="7" | ''Afgelast vanwege de Tweede Wereldoorlog''
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1950|1950]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1950 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR-1889}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URUf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1950|2 - 1]]
| {{BRA}}
| {{SWE}}
| {{ESP}}
|-
| '''1954''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1954 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CH}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1954|3 – 2]]
| {{HUN-1949f}}
| {{AUTf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1958|1958]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1958 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{SE}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1889f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1958|5 – 2]]
| {{SWEf}}
| {{FRAf}}
| {{FRGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1962|1962]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1962 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CL}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1962|3 – 1]]
| {{TCHf}}
| {{CHIf}}
| {{YUGf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1966|1966]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1966 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{EN}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ENGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1966|4 – 2 <small>n.v. </small>]]
| {{FRGf}}
| {{PORf}}
| {{URS-1955f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1970|1970]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1970 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1968f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1970|4 – 1]]
| {{ITAf}}
| {{FRGf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1974|1974]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1974 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE-1949-WD}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1974|2 – 1]]
| {{NEDf}}
| {{POLf}}
| {{BRA-1968f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1978|1978]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1978 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{AR}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1978|3 – 1 <small>n.v. </small>]]
| {{NEDf}}
| {{BRA-1968f}}
| {{ITAf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1982|1982]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1982 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ES}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1982|3 – 1]]
| {{FRGf}}
| {{POLf}}
| {{FRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1986|1986]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1986 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1986|3 – 2]]
| {{FRGf}}
| {{FRAf}}
| {{BELf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1990|1990]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1990 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{IT}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1990|1 – 0]]
| {{ARGf}}
| {{ITAf}}
| {{ENGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1994|1994]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1994 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{US}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1994|0 – 0 <small>n.v. (P: 3-2)</small>]]
| {{ITAf}}
| {{SWEf}}
| {{BULf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1998|1998]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1998 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1998|3 – 0]]
| {{BRAf}}
| {{CROf}}
| {{NEDf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2002|2002]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2002 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{KR}}<br />{{JP}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2002|2 – 0]]
| {{GERf}}
| {{TURf}}
| {{KORf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2006|2006]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2006 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2006|1 – 1 <small>n.v. (P: 5-3)</small>]]
| {{FRAf}}
| {{GERf}}
| {{PORf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2010|2010]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2010 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ZA}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ESPf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2010|1 – 0 <small>n.v.</small>]]
| {{NEDf}}
| {{GERf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2014|2014]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2014 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{GERf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2014|1 – 0 <small>n.v. </small>]]
| {{ARGf}}
| {{NEDf}}
| {{BRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2018|2018]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2018 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{RU}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2018|4 – 2]]
| {{CROf}}
| {{BELf}}
| {{ENGf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2022|2022]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2022 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{QA}}
| style="text-align: center;" | 32
|
|
|
|
|
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2026|2026]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2026 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CA}}<br />{{MX}}<br />{{VS}}
| style="text-align: center;" | 48
|
|
|
|
|
|}
----------------
qv9hgc3rx396wg8alkrpsmzby6h8cxr
193799
193798
2026-06-14T17:27:27Z
Caribiana
8320
193799
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, e nòmber "Blue Wave" a wòrdu menshoná den korant [[Antilliaans Dagblad]] komo un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026.<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den Reino Hulandes ku un poblashon relativamente chikí (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
For di e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su potensial kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera Jamaica i Trinidad & Tobago, i tambe Bermuda. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra [[Jamaica]], a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B den e kualifikashon.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio a karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref>
Un faktor oportuno úniko tabata ku a paisnan Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
Kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Agravante ta ku Kòrsou ta e pais mas chikitu pa logra kualifikashon den historia di Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> hecho ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta skòmel entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 su ranking tabata nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref> Histórikamente, su ranking mas altu tabata na yüli 2017 ku posishon nr. 68.
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haya formashon deportivo na Hulanda i ta biba pafor di Kòrsou unda nan ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití hungadónan pa representá un pais si nan tin konekshon familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes, ku un solo nashonalidad hulandes, ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat importante di hungadó di e selekshon tabata aktivo den liganan hulandes manera Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel relativamente altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]], kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e proseso di kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta duna un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá tantu na Kòrsou komo den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat ku raisnan di Kòrsou ta relativamente grandi (± 144.814 persona).<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su komunidatnan den eksterior.
Kalkulashonnan ta indiká ku miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial, reflehando e alkanse (internashonal) di e movementu.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashconá ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den e sentro di [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, ku un kombinashon di deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/>
E aktividatnan aki a forma parti di un esfuerso mas amplio pa integrá e partisipashon deportivo ku promoshon kultural i ekonómiko.
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo. Esaki ta inkluí músika, arte visual, kontenido digital i merkansia promoshonal.
Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Entre otro, e artista [[Jeon]] a lansa e kansion “Mama Wa (The Blue Wave)”, ku ta reflehá e orguyo kolektivo rondó di e logro deportivo.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Ademas, diferente produkto manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> Institushonnan manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] a kontribuí tambe, por ehèmpel ku emision di moneda konmemorativo pa marka e kualifikashon históriko.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analista i observadónan a interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E fenómeno ta mustra kon deporte por sirbi komo un medio pa unifiká diferente grupo den sosiedat i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
Ademas, e movementu a kontribuí na visibilidat internashonal di Kòrsou, i por wòrdu interpretá komo un forma di "nation branding", unda e imagen di e pais ta wòrdu fortalesé riba un plataforma global.<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[:Kategoria:Futbol na Kòrsou]]
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
-----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E beinam aki a bira popular durante e weganan eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], ora e selekshon a logra kualifiká pa promé bes den su historia pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Dor di su impakto “Blue Wave” ta referí no únikamente na e tim, sino tambe na un fenómeno sosial i kultural, simbolisando un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal rondó di e preparashon pa i partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial di FIFA 2026, organisá na Merka, Canada i México.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref> Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Nòmber ==
Blue Wave por ta un nòmber ku e bini di e fanatikada komo e nòmber di kariño di nos selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> E ekspreshon ta un referensia na e laman ku ta rondoná e pais insular Kòrsou.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé varios nomber alternativo manera ''Los Azules'' i ''De Blauwen'', ku ta referí na e koló blou tradishonal di e selekshon. Na mes momentu, e nòmber Blue Wave tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento di entusiasmo popular i unidat nashonal.
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momento históriko. Durante e proseso aki, “Blue Wave” a bira un lema unifikante ku reflehá e entusiasmo kresiente rondó di e ekipo.
Den uso komun, e término ta wòrdu empleá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan pa deskribí e movementu di sosten rondó di e selekshon nashonal di Kòrsou.
Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
Esei ta e nòmber pa ‘The Blue Wave’, e movementu ku a wòrdu poné den moveshon – inkluyendo e nombramentu di Advocaat na kuminsamentu di e aña aki – ku e meta prinsipal di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA 2026. E selekshon nashonal maskulino di Kòrsou nunka promé no a partisipá den un Kopa di Mundu. Yega na e Kopa di Oro ta un promé paso importante pa logra e meta ei.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
== Konteksto deportivo ==
[[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|right|120px|Logo Guinness World Records]]
Kòrsou, un pais outónomo denter di [[Reino Hulandes]] ku un poblashon di 158.006 habitante (1 di yanüari 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie di 444 km², ta e pais mas chikí ku a logra kualifiká pa un Kopa Mundial di FIFA te ku 2026.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Guinness Book of Records a rekonosé e hecho aki dia 14 di yüni 2026, ora di e partido Korsou kontra di Alemania na Houston.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Kòrsou a bira miembro di FIFA na 2011 i su selekshon nashonal a demostra progreso konstante den añanan siguiente.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> E ekipo a gana atenshon regional despues di su prestashon na CONCACAF Gold Cup 2019, unda e a yega e kuarto final.
Kòrsou a gana atenshon internashonal den kompetensianan manera [[Kopa Oro di CONCACAF]], unda e a logra yega e buelta di kuarto final (2019), mustrando su kapasidat kompetitivo den region.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou a yega na un posishon entre e top 80–90 di mundu (variabel segun aña), loke ta konsiderá un logro importante pa un pais di su grandura. Despues di e wega amistoso kontra Eskosia dia 30 di mei 2026 e ranking di Kòrsou ta nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E ekipo===
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momentu históriko di eksito ku ta relashoná na algu faktor. E selekshon ta konsistí kasi kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda ku a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbòl di Hulanda i tur ta biba pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan na Oropa, Merka i Asia. Entre e 26 hungadó solamente uno, [[Tahith Chong]], a nase na [[Willemstad]], pero a drenta e akademia di Feyenoord na Hulanda for di un edat hòben.<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Den temporada 2025/26, ocho hungadó selektá a hunga den Eredivisie, e liga mas altu na Hulanda, i kuater den Eerste Divisie. Dos hungadó a representá Hulanda anteriormente den se selekshon senior.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
Te ku 2023, sifranan di CBS Hulanda a mustra 144.814 persona di orígen di Kòrsou ta biba na Hulanda.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref> E uso di hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA i a kontribuí signifikativamente na nivel kompetitivo di e tim. Futbolistanan hulandes ku raisnan di Kòrsou ta permiti pa hunga pa Kòrsou pasobra nan tin nashonalidat hulandes.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref> Di akuerdo ku e regulashon di FIFA, hungadónan por hunga pa un pais na kua nan ta konektá pa medio di nan mayor òf welonan. Komo ku Kòrsou ta un pais outónomo dentro di Reino Hulandes, e hungadónan aki mesora ta kumpli ku e eksigencia di nashonalidat pa e selekshon nashonal.
Otro faktor tabata e oportunidat úniko ku a surgi ora Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]] (78), kende a asumí e posishon aki na 2024, a hunga un papel importante den e kualifikashon. Bou di su liderazgo Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan di FIFA, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Debí ku residente di Karibe Hulandes tin nashonalidat hulandes, hungadónan ku raisnan di Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Un situashon komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Gales ta hunga pa Inglatera.
Ku partisipashon di Kòrsou, Advocaat a bira un di e entrenadónan mas eksperensiá den historia di Kopa Mundial komo el a yega di partisipa tantu ku Hulanda (Kopa Mundial 1994 na Merka) komo ku [[Surkorea]] (Kopa Mundial 2006 na Alemania). El a selekta un tim final pa Kopa Mundial sin kambio.??
===Eliminatorio ===
Riba vèlt, Blue Wave ta un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].
Den e fase di apertura di e eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou tabatin un recort di 100% den su grupo, despues di a derotá [[Sint Lucia|St. Lucia]], Aruba, Barbados y mas notablemente Haiti ku 5-1. Den e di tres buelta e nashonnan mas establesé, Jamaica i Trinidad & Tobago, a para den nan kaminda den un grupo ku tambe tabata inkluí Bermuda. Kenji Gorré a skor den e viktoria krusial di 2-0 kontra Jamaica dia 10 di òktober 2025 na kas i Bermuda a wòrdu derotá 7-0 dia 13 di novèmber 2025.<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref>
Ku forsa nan a logra pasa dia 18 di november 2025 ku Gorre remplasando Dick Advocaat komo coach, ounke tabatin nervio ora Jamaica a haña un penalti den tempu di leshon ku a wòrdu anula despues di un konsulta di video ku asistente di rèfri. Kòrsou a terminá den top di grupo B di e kampaña di kualifikashon.<ref name=:"2"/>
== Enbolbimentu di komunidat ==
Durante e preparashon pa Kopa Mundial desde november 2025, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda. Esakinan a inkluí evento di fanátikonan di Blue Wave, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.
Diáspora i alkanse internashonal
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wordu organisá na diferente pais, kontribuyendo na un oumento di visibilidat global.
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wòrdu organisá na diferente pais, inkluyendo den Oropa i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].
E partisipashon den e Mundial a kontribuí na un oumento di visibilidat global di Kòrsou i a fortalesé konekshonnan entre Kòrsou i su diáspora, inkluyendo traves di turismo i atenshon mediátiko.
Esakinan a pone enfasis riba e interkonekshon entre [[deporte]], [[kultura]] i [[turismo]].
E partisipashon públiko a krese visiblemente, i e evento a kontribuí na fortalesementu di un sentido di unidad nashonal. Kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko for di Korsou lo ta presente na Houston pa e partido di apertura kontra Alemania. Alrededor di tres kuart di e kantidat ei ta wòrdu sperá pa e otro weganan di grupo.<ref name="Guardian"/>
=== Evento i festivalnan ===
E fenómeno “Blue Wave” a resultá den un programa di evento kultural organisá manera festival i selebrashonnan públiko den sentro históriko di [[Willemstad]]. E aktividatnan aki a kombiná deporte, músika i turismo.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref>
Aktualmente eventonan grandi di Blue Wave ta tumando lugá na Willemstad, i e sentronan di siudat di Punda i Otrobanda ta kompletamente dekorá den un ambiente di Kopa di Mundu.
===Produkshon kreativo===
E movimiento a inspirá produkshon kreativo manera músika, arte visual i kontenido digital. Plataformanan sosial a hunga un papel importante den su difushon, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Kòrsou a klasifiká, e artista musikal [[aruba]]no [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'' (The Blue Wave), un kansion dediká na e Blue Wave, e nomber di kariño di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná.
Tur selekshon nashonal tin un himno. Pa Korsou, e banda di zonido ei ta “Bluewave,” un kantika komo himno nashonal pa e selekshon, ku ta komposita i kanta pa e artista musikal arubano Jeon, den ritmo [[kompa]] i produsí pa Steve Andreas. El a kuminsá komo un petishon simpel. El a krese bira un gritu di reunion. Ku tempu, el a yuda kombertí “Bluewave” den un apodo ku e sostenedónan ta usa pa e selekshon nashonal mes.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Merkansia manera bandera i otro material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.
Centrale Bank van Curacao en Sint Maarten (CBCS) ta lansa dos moneda commemorativo special pa honra clasificacion historico di seleccion di futbol di Curacao pa Mundial di Futbol. Ta trata di un moneda di plata di cinco florin y un moneda di cincuenta cent.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
Merkansia manera bandera i paña den koló nashonal a bira símbolonan visibel di sosten.
Un kompania produktor a reporta un demanda fuerte pa bandera di Kòrsou ademas di produktonan promoshonal relashona cu Kopa Mundial, inKluyendo e programashon di e weganan, sticker pa bentana, banner y borchinan pa pone banda di kaminda.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref>
Komo identidat nobo e selekshon a haña un uniform nobo pa weganan na kas: e kamisa ta kompletamente den blou dediká na Blue Wave. E blou profundo ta simbolisá Laman Karibe, e energia di e isla, i e unidat di tur sostenedó di Kòrsou rònt mundu.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
== Nifikashon sosial i polítiko ==
“Blue Wave” a wòrdu interpretá komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union i orguyo kolektivo.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un forma di fortalecé visibilidat internashonal i imagen di Kòrsou.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un medio pa reforsá identidat nashonal (''nation branding'') i visibilidat internashonal.
Figuranan públiko i lídernan polítiko a deskribí “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union, ekspresá den lema manera “un isla, un soño”.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di con un logro deportivo por generá un movimiento sosial i kultural mas amplio.
Su impakto inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término a keda komo un símbolo di e periodo di orguyo kolektivo ligá na e Mundial 2026.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta ser konsiderá komo un ehèmpel kon un evento deportivo internashonal por generá un movementu kultural i sosial mas amplio.
Su impakto ta inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre kurasoleñonan riba e isla i den diáspora
E término a keda wordu usa komo un símbolo di e periodo di mobilidat i orguyo kolektivo ligá na e partisipashon di Kòrsou den e Kopa Mundial 2026.
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
---------------
Op het veld is de Blue Wave een afspiegeling van Curaçao: expressief, zelfverzekerd en met een natuurlijk gevoel voor ritme, een mix van Caribische creativiteit en Europese structuur. Onder de hoede van de nieuwe hoofdcoach Fred Rutten (een van de meest gerespecteerde voetbalmanagers van Nederland met ervaring bij PSV Eindhoven, FC Twente, Shalke 04, Feyenoord en Anderlecht), zet het elftal de opmars voort die het de WK-kwalificatie heeft opgeleverd.
De Blue Wave staat voor een gevoel van trots en saamhorigheid dat gedeeld wordt door iedereen die Curaçao hoog in het vaandel heeft en reikt tot ver buiten het eiland, waaronder tot de Curaçaose gemeenschappen in het Caribische gebied, Europa, Noord-Amerika, Latijns-Amerika en daarbuiten.
------
grokipedia Juninho Bacuna: Despite their Dutch birthplace, the family's Curaçaoan roots influenced Bacuna's decision to represent the island nation internationally, following Leandro's precedent in prioritizing heritage over birthplace eligibility for the Netherlands senior team.[49] This background underscores a pattern among Curaçaoan-Dutch families, where migration for economic opportunities in the Netherlands often preserves cultural and athletic connections to the Caribbean.[49]
-------
Dick Advocaat, E pelotero di 78 aña, cu lo bira e tecnico mas bieu den historia di Mundial den su di tres torneo final despues di 1994 y 2006 (Hulanda y Sur Korea), ya pa hopi tempo a lanta un spirito atacante den su hungadornan.
---------------
Curaçao: The Blue Wave
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
----
[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curacao Chronicle (10 di yüni 2026)
Het nieuwe Curaçao thuistenue: blauw als identiteit
Het nieuwe thuisshirt staat volledig in het teken van de iconische bijnaam The Blue Wave. Het diepe blauw symboliseert de Caribische zee, de energie van het eiland en de verbondenheid van alle Curaçao-supporters wereldwijd.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
Waar het uitshirt eerder al wereldwijd opviel dankzij de kleurrijke inspiratie uit Willemstad, zet het thuistenue juist de klassieke Curaçao-kleur centraal: blauw.
--------
== Links eksterno ==
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (jingle Blue Wave of Mama Wak sung by [[Jeon]])
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
----------
* vorige versie
ta un alias informal pa e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] i un término ku ta wòrdu usá pa deskribí e ola mas amplio di sosten públiko i aktividat kultural rondó di e partisipashon di e selekshon den e Kopa Mundial di FIFA 2026.
The Blue Wave is de populaire bijnaam voor het nationale voetbalelftal van Curaçao. De term staat symbool voor de historische en succesvolle opmars van het team en de nationale trots en eenheid op het eiland.
== Nomber ==
E expresion “Ola Blauw” ta referi na e color blauw tradicional di e seleccion di Curaçao y ta wordo usa comunmente pa sostenedornan, medionan di comunicacion, y organisacionnan. E término tambe ta lanta e identidat geográfiko di Kòrsou komo un isla den Karibe i ta simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal.[1]
Konteksto di futbòl
E selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou ta representá Kòrsou den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa Federashon di Futbòl Kòrsou. E kualifikashon di e tim pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 a marka un momentu signifikante den su historia deportivo, oumentando su visibilidat tantu regionalmente komo internashonalmente.
Durante e kampaña di kualifikashon i e preparashonnan di e torneo siguiente, “The Blue Wave” a surgi komo un slogan unifikante entre sostenedónan i stakeholdernan.[1]
Nifikashon kultural
Enbolbimentu di komunidat
Den e preparashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026, vários aktividat basá riba komunidat a wòrdu organisá na Kòrsou i bou di su diáspora. Esakinan a inkluí proyekshonnan públiko di partidonan, eventonan kultural, i inisiativanan di futbòl orientá na hubentut. Aktividatnan asina a kontribuí na oumento di partisipashon públiko i visibilidat di e selekshon nashonal.[1]
Produkshon kreativo
E Blue Wave tambe a inspirá produkshon kultural i kreativo, inkluyendo músika, presentashonnan i ekspreshonnan visual sentra riba identidat nashonal i kultura di futbòl. Merkansia manera paña i bandera den koló nashonal a bira ampliamente usá komo símbolonan di sosten.[1]
Diaspora i aspektonan ekonómiko
E konsepto di The Blue Wave a wòrdu asosiá ku oumento di kompromiso di e diaspora di Kòrsou. Simpatisadonan internashonal a kontribuí na e visibilidat di e ekipo i a partisipá na eventonan ligá na e Kopa di Mundu.
Análisisnan a sugerí ku e torneo a funshoná komo un “multiplikadó di diaspora,” fortalesé konekshonnan ekonómiko i sosial entre Kòrsou i su komunidat mundial a traves di biahe, turismo i eksposishon internashonal.[1]
Herensha
E Blue Wave ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel notabel di kon partisipashon den un evento deportivo internashonal grandi por generá mobilisashon kultural i sosial mas amplio. Su impakto ta inkluí oumento di visibilidat nashonal, oumento di interes den futbòl, i e refuerso di identidat kompartí bou di e kurasoleñonan riba e isla i den eksterior.
--------
The Blue Wave is an informal alias for the Curaçao national football team and a broader socio-cultural phenomenon associated with the island’s participation in the 2026 FIFA World Cup. The term is used to describe both the team itself and the widespread mobilization of public support, cultural expression, and diaspora engagement surrounding the tournament.
Terminology
The expression “Blue Wave” refers to the traditional blue color of the Curaçao national football team. It also symbolizes a collective movement, evoking both the maritime identity of the island and a surge of national unity and pride.[1][2]
Football context
The Curaçao national football team represents Curaçao in international competitions and is governed by the Curaçao Football Federation. Its qualification for the 2026 FIFA World Cup marked a historic milestone, with Curaçao described as one of the smallest nations ever to appear on football’s biggest stage.[3]
In this context, “The Blue Wave” emerged as a widely used slogan among supporters, media, and public figures, reflecting growing national enthusiasm and international attention.[4]
Cultural movement
Public engagement
Leading up to and during the 2026 FIFA World Cup, The Blue Wave developed into a broad cultural movement within Curaçao. Media reports describe the island as being “in the grip of the Blue Wave,” with widespread participation in football-related activities and expressions of national unity.[4]
Public initiatives included fan gatherings, watch parties, and community-driven events both on the island and abroad.[5]
Festivals and events
The movement also gave rise to organized cultural programming. The Blue Wave Festival, held in the historic center of Willemstad, combined music, performances, and public celebrations tied to the national team’s World Cup participation.[6][7]
These events contributed to increased activity in urban public spaces and highlighted the intersection of sport, culture, and tourism.
Music and media
The Blue Wave inspired a range of creative outputs, including music, slogans, and social media content. A notable example is the “Blue Wave” jingle, associated with performances such as Blue Wave of Mama Wak, which circulated widely online.[8][9]
Digital platforms, including Instagram and YouTube, played a significant role in amplifying the movement and engaging younger audiences.[8][9]
Political and social significance
Political leaders and public figures have framed The Blue Wave as a symbol of national cohesion. Statements by Curaçaoan officials emphasized that the movement extends beyond football, serving to unite the population across social and geographic boundaries.[10]
The concept has been described as fostering a shared identity under the idea of “one island, one dream.”[4]
Diaspora and international reach
The Blue Wave also resonated strongly among the Curaçaoan diaspora. Events and fan initiatives were organized internationally, including in Europe, reflecting the global distribution of Curaçaoan communities.[5]
Analyses highlight that the movement contributed to increased international visibility for Curaçao and strengthened transnational connections through travel, media exposure, and economic activity linked to the World Cup.[1][3]
Legacy
The Blue Wave is regarded as an example of how participation in a major international sporting event can catalyze broader cultural and social mobilization. Its legacy includes heightened national visibility, increased engagement with football, and the reinforcement of a shared identity among Curaçaoans both on the island and abroad.
References
Curaçao’s diaspora multiplier at the 2026 World Cup
The Blue Wave: Curacao's Pride
Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage
Curaçao in de ban van de BlueWave
Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa
Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad
Blue Wave Festival losgebarsten
The Blue Wave (Instagram)
Bluewave jingle (YouTube)
Pisas: The Blue Wave gaat over meer dan voetbal
--------
== Keep list ==
* E término a bira popular desde 2024 durante e weganan di kualifikashon i e preparashonnan pa e torneo, kaminda el a simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal, orguyo i identidat.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* De Blue Wave is de naam van het nationale mannenelftal van Curaçao, maar de term staat eigenlijk voor iets veel groters: de hausse in energie, steun en saamhorigheid rond dit historische moment. Voor veel mensen staat dit namelijk voor zo veel meer dan alleen voetbal. Het gaat om de erkenning, de trots en de wereldwijde aandacht voor wat Curaçao heeft gepresteerd en waar het voor staat.<ref>[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* Kòrsou ta konsiderá un di e paisnan mas chikí den mundu ku un poblashon di aproksimadamente 158.000–160.000 habitante (segun estimashon riba 1 di yanüari 2026)<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260604.pdf Poblacion di Corsou ta crece mas cu 158.000 mientras migracion ta sigui
impulsa crecemento], Bon Dia Aruba (4 di yüni 2026)</ref>. E ta un pais konstituyente di [[Reino Hulandes]]. A FIFA member since 2011, Curaçao have spent years building towards a first World Cup appearance.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref>
Den konteksto global, esaki ta pone Kòrsou den e grupo di paisnan chikitu tantu pa poblashon komo pa superfisie (±444 km²), pero ku un nivel haltu di desaroyo humano den region Karibe.
* Bou di liderazgo di entrenadó nashonal [[Dick Advocaat]], Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan aki, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Kico ta haci e situacion aki unico? E “football passport”: Debí ku tur residente di e parti Karibense di Reino tin nashonalidat Hulandes, hungadónan ku famia Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Esaki ta komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Wales ta hunga pa Gran Bretaña.
* <ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Tur ta bibando pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan di futbol na Oropa i Merka.<ref>https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup</ref> Mayoria di e hungadónan a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbol di Hulanda i awor pa medio di reglanan di IFA pa eligibilidat Korsou por hasi un yamado riba e talentonan di diaspora.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
E tim di 26 hòmber ta konsistí kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda, aparte di Tahith Chong, kende a nase na Willemstad i a drenta e akademia di Feyenoord na edat di dies aña.<ref name="Comenencia"/>
* i koló blou tradishonal di e selekshon nashonal.??
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
* E movementu tambe a resultá den programa di aktividatnan kultural organisá, manera e Blue Wave Festival den sentro históriko di [[Willemstad]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref> E eventonan aki a kombiná músika, presentashon i selebrashonnan públiko relashoná ku e partisipashon den e Mundial.
* Apesar di e kosto altu di esaki pa presensia na Kopa Mundial, kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko lo biaha pa e partido di apertura kontra Alemania dia 14 di yuni 2026 na [[Houston]], ku paketenan di buelo charter ku ta wòrdu areglá for di e isla.<ref name="Guardian"/>
* dokumental na TV hulandes ''Curaçao en het wonder van het WK'' : [[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)
In Willemstad vinden momenteel grote Blue Wave-evenementen plaats en de binnenstad van Punda en Otrobanda is volledig in WK-sfeer aangekleed.
*De eerste dure zes punten van Curaçao zijn binnen op weg naar het WK Voetbal 2026. De Stichting Blue Wave in oprichting wil die droom daadwerkelijk (helpen) realiseren, zo weet het Antilliaans Dagblad.
<ref>https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], AD (10 juni 2024)</ref>
* Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = Pariba Little League
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}}
| liga = Kampeonato Nashonal di Beisbòl Little League di Kòrsou
}}
'''Pariba Little League''' of '''Little League Liga Pariba''' ta un organisashon di beisbòl di [[Kòrsou]] pa muchanan entre 4 i 16 aña. E asosiashon di deporte hubenil ta forma parti di e sistema internashonal di kompetensia di Little League Baseball i ta representá e área geográfiko di “Pariba” riba e isla.
Den kompetensianan ofisial, Pariba Little League ta representá pa un ekipo selekshoná, ku ta konsistí di e mihó hungadónan di e liga, kende ta kompetí kontra otro liganan di e isla (Little League Liga Pabou) i den torneonan internashonal.
== Historia i desaroyo ==
Pariba Little League ta un di e programanan importante di beisbòl hubenil na Kòrsou. Huntu ku Pabou Little League, e ta kontribuí na e desaroyo di talento lokal na Kòrsou, ku tin un reputashon fuerte den beisbòl internashonal.
Desde 1980 Kòrsou ta partisipa regularmente den torneonan di Little League, ku resultado notabel, inkluyendo un kampeonato mundial na 2004 na Merka.
== Struktura ==
Den sistema di Little League, un “Little League” no ta solamente un ekipo, sino un organisashon lokal ku timnan di diferente edat. Pa torneonan ofisial, kada liga ta selekshoná un ekipo representativo.
E liganan aki ta kompetí pa determiná kende ta representá Kòrsou. (Curacao Region Tournament)
== Kompetensia internashonal ==
Kòrsou ta partisipá den dos nivel di kompetensia: e torneo di region Karibe di Little League World Series (kualifikashon) i e Little League Baseball World Series (LLBWS) na Williamsport, Pennsylvania.
===Region Karibe (kualifikashon pa LLBWS) ===
Desde inisio di e torneo di region Karibe [[Little League World Series (Region Karibe)]] na 2001, Pariba Little League a titula kampeon di Karibe na kuater okashon: 2001, 2002, – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016
konta komo un di e liganan mas kompetitivo di Curaçao. E liga a logra varios título regional, kualifikando pa e torneo mundial den e siguiente añanan:
2001 – kampion di region Karibe
2002 – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016 – kampion di region Karibe (rekòrd perfekto den torneo)
2026 – kampion di Curaçao / klasifiká pa LLBWS
E prestashonnan aki ta mustra ku Pariba ta un liga ku ta logra resultado konsistente na nivel regional, regularmente ganando derecho pa representá Curaçao den kompetensia internashonal.
== Torneo Little League World Series ==
=== Klasifikashon ===
Na 2026, e selekshon di Pariba Little League a logra un milestone importante ora ku el a kualifiká pa e Little League Baseball World Series (LLBWS).
E klasifikashon a keda sigurá despues di ku Pariba a gana e kampionato di Curaçao kontra Pabou Little League den un seri di mihó di shete.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series Pariba Wins Regional Title, Qualifies for Little League World Series], Curacao Chronicle (13 di aprel 2026)</ref> Pariba a gana e seri ku 4-2, inkluyendo dos viktoria decisivo di 6-2 i 5-2.
Durante e torneo, e tim a logra un rèkòrt general di 5-3.
===Partisipashon===
E aparishon di 2026 ta:
e di sinku biaha ku Pariba Little League ta partisipá den LLBWS
e promé aparishon desde 2016
e promé biaha ku un tim di Curaçao ta haña entrada direkto na e bracket internashonal
Den total, lo ta e di 16 biaha ku un representashon di Curaçao ta partisipá den e torneo na Williamsport, Pennsylvania.
== Hungadónan notabel ==
Diferente hungadónan yu di Korsou ku a pasa pa Pariba Little League òf su programa a yega na [[Major League Baseball]], inkluyendo:
* [[Ceddanne Rafaela]]
* [[Ozzie Albies]]
{{Appendix}}
--------------
'''Pariba Little League''' ta un ekipo hubenil di beisbol di [[Kòrsou]].
E di dos karchi pa e 2026 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presenta pa T-Mobile (LLBWS), a wòrdu ofisialmente konkistá ora ku Pariba Little League (Willemstad, Curaçao) a sali viktorioso den e Torneo di Region di Curaçao. E aña aki ta marka e promé biaha ku un tim di Kòrsou ta gana entrada direkto na e Bracket Internashonal di LLBWS, uniendo na Australia, Canada, Mexico, Hapon – i tambe e Kampionnan di Region di Asia-Pasífiko, Karibe, Europa i Afrika, i Latino Amérika – pa forma e tereno di 10 tim internashonal ku ta kompetí den e evento.<ref>https://www.littleleague.org/world-series/2026/llbws/news/pariba-little-league-to-represent-curacao-at-the-2026-little-league-baseball-world-series-presented-by-t-mobile/</ref>
Durante henter e torneo, Pariba Little League a gana su korona ku un rèkòrt general di 5-3 pa gana su puesto na LLBWS despues di a gana e seri di kampionato di mihó di shete riba Pabao Little League pa reklamá e título di region.
Esaki lo ta e di sinku biaha ku Pariba Little League ta aparesé den LLBWS, i e promé biaha den 10 aña, ku ta data for di 2016 ora el a kaba ku un rèkòrt di 1-2.
Adicionalmente, lo ta e di 16 biaha cu un team di Curaçao lo realisa e biahe pa Williamsport, su prome aparicion cu ta data for di 1980.
Atrabes di añanan, Curaçao a laga sinti su presencia den e torneonan di LLBWS. Ku 15 aparishon anterior ku ta data for di 1980, kuater subkampeon, i un viktoria di kampionato na 2004, nan programa ta sigui prosperá. Pariba LL tambe ta kas di un kantidat di hungadó i eks-alumnonan di MLB, mas notabelmente Ceddanne Rafaela (Boston Red Sox) i Ozzie Albies (Atlanta Braves).
E skema ofisial i informashon di e wèpsait pa e LLBWS 2026 a wòrdu anunsiá, miéntras ku e enkuentronan di promé buèlta lo wòrdu kompartí meimei di yüni, ya ku e di 79 Little League Baseball World Series lo tuma lugá di 19-30 di ougùstùs 2026. Pa mas informashon tokante e LLBWS, inkluyendo rekursonan di bishitante, invitadonan spesial, i mas kòntròl largu di zomer LittleLeague.org/WorldSeries. Pa kuminsá plania bo bishita na Williamsport, bai na LittleLeague.org/Visit.
-----
WILLEMSTAD – E ekipo di Little League di Pariba a keda koroná komo kampion regional i a sigurá klasifikashon pa Little League World Series, ganando e derecho di representá Kòrsou riba esenario internashonal.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series</ref>
Pariba a gana e seri di mihó di shete ku un viktoria di 4-2 riba Pabou. E weganan desisivo a wòrdu hunga djasabra na Post 6, kaminda Pariba a entregá aktuashonnan fuerte, ganando tur dos partido 6-2 i 5-2.
Cu e titulo regional, awor Pariba lo competi den e Little League World Series na Williamsport, cu ta programa pa tuma luga di 19 pa 30 di augustus.
E tim ta kla pa sali dia 13 di ougùstùs i lo kuminsá ku preparashonnan djis despues di un periodo kòrtiku di sosiegu.
E clasificacion ta marca otro logro pa baseball hubenil na Curaçao, cu tin un tradicion fuerte den e deporte y un historia di competi exitosamente na torneonan internacional.
The Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.<ref>https://www.facebook.com/LigaPabouLittleLeague/about</ref>
------------
'''Salon di Fama di Deporte di Kòrsou''' ta e galeria di honor dediká na deportista prominente i otro personanan ku a hasi un kontribushon signifikante pa deporte na [[Kòrsou]]. E taw, ku ta administrá pa Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) — ku anteriormente tabata konosí komo Curaçao Sport Federatie (CSF) — a instala e promé miembronan den e salon di fama na 1985 pa duna rekonesimentu públiko na atletenan, entrenador, dirigente i otro figura ku a lassa un marka duradero den deporte lokal i regional.
Historia
E idea pa un salon di fama na Kòrsou a surgi como un manera pa honrá e sportistanan i lideres ku a kontribuí pa desaroyo di deporte den e Antias Hulandes. E CSF (Curaçao Sport Federatie), e organizashon sportivo máximo na esei tempu, a hunga un rol di lider den e fundashon di e salon di fama na 1985. Desde su inicio, e salon di fama a sigui rekonosé sportistanan ku a logra nivel notabel, inkluyendo partisipashon olímpiko, logronan internashonal, i kontribushon pa komunidad deportiva.
Na desember 2020, FDOK a agrega otro 10 miembronan pa elevá e total ku 85 persona ku ta forma parti di e Salon di Fama di Kòrsou, inkluindo 10 damanan i 75 homber.
Signifikashon
E Salon di Fama ta:
un forma pa preservá i celebra historia deportivo di Kòrsou
un manera pa inspirá sportistanan hoben pa trese su talento
un medio pa duna rekonesimentu formal na atletenan, entrenador, arbitro i dirigente ku a kontribuí pa desaroyo di deporte
E lista di miembronan ta rekogi figura prominente di diferente deporte, inkluindo futbol, atletismo, esgrima, natashon, baseball, softball, karate, i otro disiplinanan.
--------------------
'''Salon di Fama''' na Korsou ([[]]:inglesHall of Fame) ta un lista di individuo
== Definishon ==
Un sala di fama, muraya di fama, òf kaminata di fama ta un lista di individuonan, logronan, òf otro entidatnan, normalmente skohé pa un grupo di elektor, pa marka nan ekselensia, logronan i fama den nan ramo. Den algun kaso, e salanan di fama aki ta konsistí di salanan òf museonan real ku ta konsagrá e honradonan ku eskultura, plaka, i eksposishon di memorabilia i informashon general tokante e destinatarionan indusí. Tin bia, e plachinan di e honradonan por wòrdu kologá riba un muraya (p’esei un “muraya di fama”) òf inskribí riba un acera (manera den un “kaminda di fama”, “kaminda di streanan”, òf “avenida di fama”). Den otro kasonan, e sala di fama ta mas figurativo i ta konsistí di un lista di nòmber di personanan notabel i nan logronan i kontribushonnan. E listanan ta wòrdu mantené pa un organisashon òf komunidat, i por ta nashonal, estatal, lokal òf privá.
* inicia na 1985 pa Curacao Sport Federatie met overhandiging van gouden CSF-pin
* 2017: Federashon Deporte i Olimpiko Korsou
Toegetreden" / ingresa den Salon di fama di Korsou
== Salon di fama ==
Deporte Korsou tin lista kompletu di tur miembro di Salon di Fama di Federashon Deporte Olimpiko Kòrsou (FDOK) ku antes tabata Curacao Sport Federatie (CSF). Na 1985 a instala e prome miembronan den Salon di Fama di Korsou. Na desember 2020 a instala 10 miembro pa yega na e gran total di 85 persona di kual 10 ta dama i 75 ta kabayero.
Di e personanan aki 37 a fayesé. Di e 38 federashonnan ku ta miembro di FDOK, 22 tin un òf mas miembro den Salon di Fama.<ref>[https://www.deportekorsou.com/posts/lista-kompletu-di-miembronan-di-salon-di-fama-di-korsou-di-tur-tempu Lista kompletu di miembronan di Salon di Fama di Kòrsou di tur tempu]</ref>
{| class="wikitable sortable"
! Aña
! Imagen
! Nomber
! Deporte
! Remarke
|-
| rowspan="10" | 1985|| || [[Antoine Maduro]]<br><small>(1909–1997)</small> || Futbol ||
|-
| || [[Myrna Anselma]]<br><small>(1936–2008)</small> || [[esgrima]] ||
|-
| || [[Ergilio Hato]]<br><small>(1926–2003)</small> ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Ernest Smith ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Guillermo Haseth ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Hector Rosario<br><small>()</small> || ||
|-
| || [[Juan Isa]]<br><small>()</small> || ||
|-
| || Wilfred (Willie) Pieters<br><small>()</small> || ||
|-
| || Mordy Maduro<br><small>()</small> || futbol|| presidente di NAVU i [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]]
|-
| || Benny Leito<br><small>()</small> || landamentu||
|-
| rowspan="3" | 1986|| ||[[Bèto Adriana]]<br><small>()</small> || Futbol ||
|-
| ||[[Iyo Pimentel]]<br><small>()</small> || Tenis ||
|-
| || Clovis Lodewijks<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1987|| || Hector Curiel || ||
|-
| || Julio Rooi<br><small>()</small> || ||
|-
| || Guillaume (Sam) Buntin<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1989|| || Guillermo Pardo || Futbol ||
|-
| || Walter van Rosberg<br><small>()</small> || ||
|-
| || Pedro Willems<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1992|| || [[Enith Brigitha]] || landamentu ||
|-
| || Marcel Jose Betrian<br><small>()</small> || (hisamentu di peso) ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1994|| || Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor || futbòl ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="1" | 2023|| || [[Laicam How]] || [[karate]] ||
|-
|}
== Konmemorashon i evolushon ==
Na más reciente edishonnan di e salon di fama, FDOK a introducí un regla nobo pa permití rekonesé atletenan postumamente, inkluyendo sporthelden famós ku a falleci i ku a lòk grandi kontribushon pa deporte—un cambio ku reflehá deseo pa amplifiká acknowledge i preservashon di legado historiko. Den e selekshon di 2024 pa e ceremonia na diciembre pa postumamente honrá atletenan importante di balòn, honkbal, karate, bokso i mas.
== Organisashon ==
E Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) ta e organisashon ku koordiná e proceso di nominashon i selekshon. E federashon ta traha ku sportbondnan afiliá pa rekomendá kandidatonan i pa evaluá su merito pa ingresá den e salon di fama.
----------
* 1985: [[Antoine Maduro]], [[Myrna Anselma]] ([[esgrima]]) i [[Ergilio Hato]] ([[futbol|futbòl]]), Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro,
* 1986: [[Beto Adriano]] (gewichtheffen), [[Iyo Pimentel]] (tennis), Clovis Lodewijks (Softball) en Benny Leito (zwemmen).
* 1987: [[Hector Curiel]] (1936-2022) hisamentu di peso, Julio Rooi, Guillaume “Sam” Buntin
* 1989: Guillermo Pardo, Walter van Rosberg, Pedro Willems
* 1992: [[Enith Brigitha]] (landamentu), Marcel Jose Betrian (hisamentu di peso), Jose Maria (Jo) Mathilda (futbòl)
* 1993
* 1994: Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor (futbòl), Henry Prince (verspringen), Rafael Fernando (Raffy) Josefa (beisbol)
* 1995: Edgard Ravenstein, Urnic “Randy” Wiel, [[Jan Boutmy]] ([[esgrima]])
futbol
* 1997: Geoffrey Goede, Romoldo Martis, [[Wilhelm Canword]] (futbol?)
* 2009: Soraida Juliana, Julius Hellburg, Ricardo Elhage, Niels Liberia, Errol Rooi
* 2014: Anthony Minguel, [[Cor van Aanholt]], Esthel (Jet) Jansen, Dudley Josepa, Marguerite de Rooy-Sprock, Andres de Constancia +, Edwin Solomon, Heraclio Henriquez +, Hubert Ibi Schoop +,Victor Copra
* 2015: 2015 Maximo “Max” Paula +
* 2016: Alvin “Fichi” Fléming, Celsio Victor Polinet +, Franklin Wilfred Mathilda, Harold Daniel Laurens +, Johnny Hellmund, Raymond Rafael Martha, Wendell Prince, Wilhelm Keman
* 2017: Antonio Pedro Keller, Antonio Jose "Papy" Martina, Efigenio Adriano Braafhart, Francisco Romualdo Gomez +, Gladwin Lumeno de Lanoi, Lupe Acasia Leito, [[Pedro Basiano Matrona]] (1927-2019), futbol, Stanley Maria Francisca, Orlando Felipe Cuales
* 2019: Renato Anasagasti, Sylvanie Clarke, Henk d'Arnault, Wenfrid Jakoba, Hubert Jansen, Nazario Martijn q.e.p.d., Eric Ogenia, Eva Marie Tujeehut Suriel, Gilbert Snijders i Hubert Zimmerman.
* Eva Marie “Amy” Tujeehut-Suriel, Eric Anthony Gregorio Ogenia, Gilbert Ciro Snijders, Henk “Henky” Alfons D’Arnault, Hubert Dominicus Jansen, Hubert Simon Zimmerman, Nazario Bernardus Martijn, Renato G. Anasagasti, Sylvanie Elaine Clarke, Wenfrid “Wenny” Pablo Jakoba
* 2020: Despues ku meimei di aña FDOK den un seremonia virtual a instalá William ‘Junior’ Millerson den Salon di Fama, riba 28 di dezèmber a instalá e dies sigieunte baluarte nan: Raoul Alias (Dam), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòfbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòfbòl), Erwin Martis (Atletismo) i Ivonne Leito – Senff (Karate).<ref name=:"1">https://www.sport.cw/mas-miembro-salon-di-fama/ </ref>
* [[William Millerson]] , Raoul Alias (Dama), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòftbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòftbòl), Erwin Martis (Atletiek), Ivonne Leito-Senff (Karate)
* 2021: [[Jeanne Lopes]] (tiru)
* 2023: [[Laicam How]] ([[karate]])
== Historia ==
For di aña 1985 a kuminsá ku Salon di Fama. Franklin Mathilda ku tabata presidente e tempu ei di Curaçaose Sport Federatie (CSF) a duna inisio na esaki. E promé baluartenan deportivo ku e aña ei a drenta Salon di Fama tabata: Antoine Maduro, Ergilio Hato, Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro, Myrna Anselma, Wilfred ‘Willie’ Pieters i Juan ‘Benny’ Leito. Tur e baluartenan aki entre tantu no ta na bida mas.<ref name=:"1"/>
FDOK ta e organisashon ku a sigui CSF i ku pues ta enkargá ku e evento di Salon di Fama. E federashon ta presidí pa Jean Francisca. Sobrá miembronan di direktiva ta Efigenio Braafhart (vise presidente), Ranjit Persaud (sekretario general), Aishel Richardson (di dos sekretario general), Nelson Maria (tesorero) i Ruthsel Martina ku ta fungí komo di dos tesorero.
* 2025:Durante e anochi di FDOK Honors Night, 5 persona a keda introdusí den FDOK su salon di fama. Un di e personanan aki ta Franklin Veeris. Aki bou ta sigui parti di Franklin su historia i tambe por disfrutá di un entrevista ku Franklin Veeris.
Franklin I. P. Veeris, komo deportista a praktiká vários ramo di deporte, pero su éksitonan grandi a konsentrá komo dirigente di body building.
Komo deportista e tabata áktivo den futbòl, tènis, karate i sailing, di kua e último aki el a kompetí riba nivel Mundial. Komo dirigente den tènis el a yuda organisá dos torneo grandi (Marlboro Professional Tennis Tournament) i mas despues den body building e.o. Metry Gala Classic.
Na edat di 40 aña Frank a kuminsá train deportistanan den fitness i body building despues di a sigui kurso i seminarionan na e.o. New Jersey, Los Angeles, Miami, New York i Tampa.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = WildCats KJ74
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}} Johnny Balentina
| liga = [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Dòbel A]]
}}
'''WildCats KJ74''', antes konosí komo '''Wild Cats''', ta un di e timnan di [[beisbòl]] mas prominente den [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Liga Dòbel A]] na [[Kòrsou]]. Den añanan 1960 e tim tabata milita den liga klase A; durante di e siguiente dékada el a logra promove i, desde 1975, a bira un forsa dominante den e Liga Dòbel A, e nivel mas altu di kompetensia di beisbòl na e isla.
WildCats a gana 17 título nashonal te ku 2024, loke ta hasié e tim mas viktorioso den historia di Liga Dòbel A. El a partisipá na 43 edishon di e [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|kampeonato di Liga Dòbel A]], i tambe a representá Kòrsou den kompetensianan internashonal, manera e Seri Latinomerikano i [[Seri di Karibe]].<ref>Marco Stoovelaar, [https://catcher.home.xs4all.nl/bb23-0402-wild-cats-curacao-nips-mexico-in-second-game-caribbean-baseball-series.htm WildCats Curaçao nips Mexico in second game Caribbean Series], international baseball headlines</ref><ref>David Venn, [https://www.mlb.com/news/curacao-team-brings-loaded-roster-to-2024-caribbean-series From Little League to Caribbean Series, Curaçao's roster has chemistry], mlb.com (2 di febrüari 2024)</ref>
E kambio di nòmber di klup a tuma lugá pa honra [[Kenley Jansen]], un picher profeshonal di Kòrsou ku a hunga e mayor parti di su karera pa Los Angeles Dodgers, usando e kamisa ku número 74.
== Lista di Honor ==
===Liga Dòbel A===
'''Kampeon (17)''':
* 1975, 1976, 1977, 1978, 1980, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2016, 2017, 2021, 2022
'''Supkampeon (11)''':
* 1979, 1981, 1982, 1986, 1987, 2004, 2013, 2014, 2015, 2018, 2020
== (Eks)-pelotero konosí ==
* [[Ruderly Manuel]]
* [[Diegomar Maxwell]]
* [[Dudley Leonora]]
== Link eksterno ==
* [https://www.flashscore.com/team/wildcats-kj74/YJuwLdD3/ Profil WildCats KJ74]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
Mientras ku añanan spesífiko di nan viktorianan di kampionato i finalisashonnan di subkampeon no ta lista ampliamente den e fuentenan disponibel, ta tuma nota ku e Wild Cats tabata un forsa dominante den e liga for di su inisio na 1975. Nan a representá Curaçao tambe den kompetensianan internashonal, manera e Serie Latino Amerikano 2018 i e Serie di Karibe 2020.
The '''Wild Cats''' baseball team, also known as WildCats KJ74, is one of the most successful clubs in the Curaçao National Championship AA League. They have secured 17 national championships, making them the team with the most titles in the league's history through 2022.
YouTube
+4
Flashscore
+4
Wikipedia
+4
Baseball Reference
While specific years of their championship victories and runner-up finishes are not comprehensively listed in the available sources, it's noted that the Wild Cats have been a dominant force in the league since its inception in 1975. They have also represented Curaçao in international competitions, such as the 2018 Latin American Series and the 2023 Caribbean Series.
-------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ruderly Rubino Manuel''' (☆ [[26 di ougùstùs]] [[1990]] na [[Kòrsou]]) ta un picher profeshonal di beisbòl. E tabata miembro di e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda pa e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017.<ref>{{Cite web|url=http://mlb.mlb.com/wbc/2013/teams/index.jsp?team=ned&team_id=878|title = Team}}</ref>
He was born on the 26th of August of 1990 in Willemstad, Curaçao. He's a local baseball star and started his career off by pitching for the Groot Kwartier Stars. He has also pitched for the Royal Scorpions in Curaçao and currently pitches for the Wildcats KJ74 Guardian Group. He has also pitched for 2 teams abroad, Sparta-Feyenoord from the Dutch Hoofdklasse in 2011 and for De Angelis North East Knights from the Italian Baseball League in 2012. He has also been part of the Kingdom of the Netherlands baseball team that played in the 2017 World Baseball Classic. Bonbini to Ruderly Manuel, who will also take part in Curaçao Baseball Week 2017!⚾️🇨🇼🔥
{{Appendix}}
--------------
{{Databox}}
'''Wimbleton''' ta un kompetensia internashonal di tènis, organisá pa e Federashon Internashonal di Tènis (ITF).
{{Appendix}}
[[Category:Deporte|Tènis]]
---------------------
{{Databox}}
'''Federashon di Atletismo di Kòrsou''' of '''Curaçao Atletiek Bond''' (CAB), Curaçao Athletics Federation, ta e órgano nashonal ku ta organisá atletismo na Kòrsou. E organisashon a wòrdu establesé originalmente na 1966, i e presidente di e asosiashon ta for di 2017 Willem Cordilia[1].
no.wiki:Federashon di Atletismo Kòrsou no ta miembro kompletu di CACAC, Konfederashon di Atletismo Sentroamerikano i Karibense, pero sí ta partisipá na Weganan CARIFTA. Curaçao tambe tabata e organisadó di e Weganan CARIFTA 2017.[2]
== Klupnan ==
E Federashon di Atletismo di Kòrsou ta reuní diesdos klup di atletismo afiliá: Curacao Master Athletics, Batavus, Cheetah, Deportivo San Kristof, the Eagles, Go Fast, New Revolution, Olympic, Rising Stars, Sloke, Sparta i Trupial.[3]
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox deportista
| variante = c
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 1,88 m
| peso = 77 kg
| deporte = Atletismo
| disciplina = 400 meter
| entrenado =
| debut =
| nacionalidad deportivo = [[File:Flag of the Netherlands Antilles (1986–2010).svg|25px|border]] [[Antias Hulandes]]<br/ >{{NLD}}
| wo = {{lista horizontal|
*2020}}
| bista medaya =
{{bista medaya}}
{{bista medaya rij|Weganan Olímpiko|0|1|0}}
{{bista medaya rij|Weganan Mundial Indoor Atletismo|0|0|2}}
}}
'''Liemarvin Bonefacia''' (☆ [[16 di aprel]] [[1990]] na [[Willemstad]]) ta un atleta di Kòrsou i un atleta olímpiko. E ta spesialisá den 400 meter i a representá [[Antias Hulandes]] te su disolushon na 2010.
Representando [[Hulanda]] Bonevacia a gana e medaya di plata den 4 x 400 m na [[Weganan Olimpico|Weganan Olímpiko]] 2020 na Tokyo, huntu ku [[Terrence Agard]], Tony van Diepen y Ramsey Angela.
== Link eksterno ==
* [https://worldathletics.org/athletes/netherlands/terrence-agard-14180980 Terrence Agard riba World Athletics]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Agard, Terrence}}
[[:Category:Deporte]]
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Atleta Olimpico]]
-----------------------
'''Randolph Benito (Johnny) Balentina''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1971]] na [[Willemstad]]) ta un pelotero hulandes ku a kompetí na tres okashon konsekutivo den [[Weganan Olimpico di Zomer|Weganan Olímpiko]]. El a partisipa na ‘Atlanta 1996’, ‘Sydney 2000’ i ‘Atenas 2004’. Na e okashonnan ei, e catcher drechi di e klup di beisbol Neptunus a termina ku e [[tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]], tambe konosí komo ''Tim di Reino'', na di seis (1996 i 2004) i e di sinku lugá (2000).
{{Appendix|2=
* [https://www.honkbalsite.com/ Nederlandse honkbalsite]
* [https://web.archive.org/web/20161202214838/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ba/johnny-balentina-1.html Profil di Johnny Balentina]
}}
{{DEFAULTSORT:Balentina, Randolph}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba|Bela]]
[[:Category:Atleta Olimpico|Bela]]
--------------
== Aanvulling [[Seri di Karibe]] ==
=== Kampeon segun wega final ===
Kuminsando ku e edishon di 2013 a introdusí un kampeonato kaminda e dos ekipo ku e mihó rekort di gana i pèrdè for di e promé etapa di e torneo di round-robin ta topa pa determiná e kampeon. Den edishon 2013, e promé buelta tabata konsistí di 12 wega i kada tim a enfrentá e otro timnan dos biaha, un komo home klup i e otro komo un ekipo di bishita; for di edishon 2014, ku e regreso di ekiponan di Cuba na e torneo, e promé etapa a ser kambia pa un round robin di 10 wega kaminda kada tim ta enfrentá e otro ekiponan un biaha.
{|class="sortable wikitable" width="100%"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Manager
|-
|[[2013]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Yaquis de Obregón
|style="text-align:center"|4–3 (18)
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Leones del Escogido
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Eddie Díaz
|-
|2014
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Isla di Margarita]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Naranjeros de Hermosillo
|style="text-align:center"|7–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Indios de Mayagüez
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Matías Carrillo
|-
|2015
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] [[San Juan]]
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Vegueros de Pinar del Río
|style="text-align:center"|3–2
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Tomateros de Culiacán
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Alfonso Urquiola
|-
|2016
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Venados de Mazatlán
|style="text-align:center"|5–4
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Tigres de Aragua
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Juan José Pacho
|-
|2017
|{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1–0 (10)
|{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2018
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px]] [[Guadalajara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|9–4
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2019
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] [[Siudad di Panama|Siudat di Panama]]
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Toros de Herrera
|style="text-align:center"|3–1
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Leñadores de Las Tunas
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Manuel Rodríguez
|-
|2020
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Toros del Este
|style="text-align:center"|9–3
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Cardenales de Lara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Lino Rivera
|-
|2021
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mazatlán
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|style="text-align:center"|4–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Criollos de Caguas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Félix Fermín
|-
| 2022
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Colombia.svg|25px|border]] Caimanes de Barranquilla
|style="text-align:center"|4-1
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Gigantes del Cibao
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] José Mosquera
|-
|2023
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Caracas]] i [[La Guaira]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Leones del Caracas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] José Offerman
|-
|2024
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Ozzie Guillén
|-
|2025
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mexicali
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2026
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2027
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|
|style="text-align:center"|
|
|
|}
{|class="sortable wikitable"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Mánager!!Rekort
|-
|2013
|{{MEX}} Hermosillo
|{{MEX}} Yaquis de Ciudad Obregón
|style="text-align:center"|4-3 (18)
|{{DOM}} Leones del Escogido
|{{DOM}} Eddie Díaz
|style="text-align:center"|4-3
|-
|2014
|{{VEN}} [[Isla Margarita]]
|{{MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]
|style="text-align:center"|7-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Indios de Mayagüez]]
|{{MEX}} Matías Carrillo
|style="text-align:center"|4-2
|-
|2015
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|Cuba}} [[Pinar del Río (béisbol)|Vegueros de Pinar del Río]]
|style="text-align:center"|3-2
|{{bandera|México}} [[Tomateros de Culiacán]]
|{{bandera|Cuba}} Alfonso Urquiola
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2016|2016]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|MEX}} [[Venados de Mazatlán]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|5-4
|{{bandera|VEN}} [[Tigres de Aragua]]
|{{bandera|MEX}} Juan José Pacho
|style="text-align:center"|6-0
|-
|2017
|{{MEX}} Culiacán
|{{bandera|Puerto Rico}} Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1-0 (10)
|{{bandera|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2018|2018]]
|{{bandera|México}} [[Jalisco]]<ref>[https://www.jalisco.gob.mx/es/prensa/noticias/64267 Presenta Gobernador Serie del Caribe Jalisco 2018]</ref>
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|style="text-align:center"|9-4
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|4-2
|-
|[[Serie del Caribe 2019|2019]]
|{{bandera|Panamá}} [[Panamá (ciudad)|Panamá]]
|{{bandera|Panamá}} [[Toros de Herrera]]
|style="text-align:center"|3-1
|{{bandera|Cuba}} [[Las Tunas (béisbol)|Leñadores de Las Tunas]]
|{{bandera|Panamá}} Manuel Rodríguez
|style="text-align:center"|4-1
|-
|[[Serie del Caribe 2020|2020]]
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Toros del Este]]
|style="text-align:center"|9-3
|{{bandera|VEN}} [[Cardenales de Lara]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Lino Rivera
|style="text-align:center"|6-1
|-
|[[Serie del Caribe 2021|2021]]
|{{bandera|MEX}} [[Mazatlán]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|{{bandera|República Dominicana}} Félix Fermín
|style="text-align:center"|7-0
|-
|[[Serie del Caribe 2022|2022]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|Colombia}} [[Caimanes de Barranquilla]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|República Dominicana}} [[Gigantes del Cibao]]
|{{bandera|Colombia}} José Mosquera
|style="text-align:center"|5-2
|-
|[[Serie del Caribe 2023|2023]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Caracas]] y [[La Guaira]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|Venezuela}} [[Leones del Caracas]]
|{{bandera|República Dominicana}} José Offerman
|style="text-align:center"|6-3
|-
|[[Serie del Caribe 2024|2024]]
|{{bandera|Estados Unidos}} [[Miami]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|{{bandera|Venezuela}} Oswaldo Guillén
|style="text-align:center"|7-1
|-
| 2025
|{{MEX}} [[Mexicali]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2026|2026]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2027|2027]]
|{{bandera|México}} [[Hermosillo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|}
==Partisipante==
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Promé edishon
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Kòrsou
|style="text-align:center"|2023
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{DOM}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal Dominikano
|style="text-align:center"|1970
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{MEX}}
| Liga di Mexico Pasifiko
|style="text-align:center"|1971
|-
|{{NCR}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Nicaragua
|style="text-align:center"|2024
|-
|{{PAN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Panameño
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff"|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[Puerto Rico]]
|Liga di Beisbòl Profeshonal Roberto Clemente
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff" |{{VEN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Venezuelano
|style="text-align:center"|1949
|}
* {{color box|#ccddff|border=silver}} miembro di Caribbean Professional Baseball Confederation
=== Partisipante den pasado ===
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Prome edishon
! Ultimo edishon
|-
| rowspan=3 |{{CUB}}
| Liga Cubano
|style="text-align:center"|1949
|style="text-align:center"|1960
|-
| Seri Nashonal Cubano
|style="text-align:center"|2014
|style="text-align:center"|2019
|-
|Liga Elite Cubano
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Klase AA di Kòrsou
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{COL}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal di Colombia
|style="text-align:center"|2020
|style="text-align:center"|2023
|}
===Nota===
*{{note label|PAN|a|a}} After the [[1960 Caribbean Series|1960 tournament]], Panama would not appear in another Caribbean Series until [[2019 Caribbean Series|2019]].
*{{note label|VEN|b|b}} Venezuela's LVBP was replaced by the [[Liga Occidental de Béisbol Profesional]] for the 1960 tournament
== Edishonnan ==
==Series==
{|class="wikitable"
|-
!Ana!!Luga!!Kampeon!!Manager!!Rekort
|-
|[[1949 Caribbean Series|1949]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]]|| [[Mike Guerra|Fermin Guerra]] ||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1950 Caribbean Series|1950]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PAN}} [[Carta Vieja Yankees]]|| [[Wayne Blackburn]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1951 Caribbean Series|1951]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]]|| [[George Scales]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1952 Caribbean Series|1952]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Habana (Cuban League)|Leones del Habana]]|| [[Mike González (catcher)|Mike González]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1953 Caribbean Series|1953]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (2)|| [[Buster Clarkson]]||style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1954 Caribbean Series|1954]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]]|| [[Mickey Owen]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1955 Caribbean Series|1955]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (3)|| [[Herman Franks]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1956 Caribbean Series|1956]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]]|| [[Oscar Rodríguez (baseball)|Oscar Rodríguez]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1957 Caribbean Series|1957]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]]|| [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1958 Caribbean Series|1958]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]] (2) || [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1959 Caribbean Series|1959]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]] (2)|| [[Clemente Carreras]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1960 Caribbean Series|1960]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]] (2)|| [[Tony Castaño]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|1961–1969|| colspan="4" style="text-align:center;" | None held
|-
|[[1970 Caribbean Series|1970]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]]|| [[Carlos Pascual (baseball)|Carlos Pascual]]||style="text-align:center;"|7–1
|-
|[[1971 Caribbean Series|1971]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]]|| [[Manny Mota]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1972 Caribbean Series|1972]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Leones de Ponce (baseball)|Leones de Ponce]]|| [[Frank Verdi]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1973 Caribbean Series|1973]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (2)|| [[Tommy Lasorda]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1974 Caribbean Series|1974]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (2)|| [[Bobby Wine]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1975 Caribbean Series|1975]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Vaqueros de Bayamón (baseball)|Vaqueros de Bayamón]]|| [[José Pagán]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1976 Caribbean Series|1976]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] & [[Santiago de los Caballeros|Santiago]] ||{{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]|| [[Cananea Reyes]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1977 Caribbean Series|1977]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (3)|| [[Buck Rodgers]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1978 Caribbean Series|1978]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]]|| [[Rene Lachemann]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1979 Caribbean Series|1979]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]] (2)|| [[Willie Horton (baseball)|Willie Horton]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1980 Caribbean Series|1980]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (4)|| [[Del Crandall]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1981 Caribbean Series|1981]]|| colspan="4" style="text-align:center;"|None held
|-
|[[1982 Caribbean Series|1982]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Leones del Caracas]]|| [[Chico Carrasquel]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1983 Caribbean Series|1983]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Lobos de Arecibo]]|| [[Ron Clark (baseball)|Ron Clark]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1984 Caribbean Series|1984]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]]|| [[Rubén Amaro, Sr.|Rubén Amaro]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1985 Caribbean Series|1985]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (5)|| [[Terry Collins]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1986 Caribbean Series|1986]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Maracaibo]]||{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]|| [[Cananea Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1987 Caribbean Series|1987]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (3)|| [[Ramón Avilés]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1988 Caribbean Series|1988]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]|| {{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]]|| [[Phil Regan (baseball)|Phil Regan]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1989 Caribbean Series|1989]]|||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]] (2)|| [[Pete Mackanin]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1990 Caribbean Series|1990]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (2)|| [[Felipe Alou]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1991 Caribbean Series|1991]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (6)|| [[John Roseboro]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1992 Caribbean Series|1992]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]] (2)|| [[Pat Kelly (catcher)|Pat Kelly]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1993 Caribbean Series|1993]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (4)|| [[Mako Oliveras]]||{ style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1994 Caribbean Series|1994]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (7)|| [[Casey Parsons]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1995 Caribbean Series|1995]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI}} [[Senadores de San Juan]]|| [[Luis Meléndez (baseball)|Luis Meléndez]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1996 Caribbean Series|1996]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]]|| [[Francisco Estrada]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1997 Caribbean Series|1997]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]]|| [[Mike Quade]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1998 Caribbean Series|1998]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (2)|| [[Tony Peña]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1999 Caribbean Series|1999]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (8)|| [[Dave Jauss]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[2000 Caribbean Series|2000]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (5)|| [[Mako Oliveras]] (2)||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2001 Caribbean Series|2001]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (3)|| [[Félix Fermín]] || style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2002 in baseball|2002]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]] (2)|| [[Francisco Estrada]] (2) || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2003 Caribbean Series|2003]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (4)|| [[Félix Fermín]] (2)||style="text-align:center;"|6–1
|-
|[[2004 Caribbean Series|2004]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (9)|| [[Manny Acta]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2005 Caribbean Series|2005]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlán]]|| [[Juan José Pacho]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2006 Caribbean Series|2006]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Valencia, Carabobo|Valencia]] and [[Maracay]]||{{flagicon|VEN}} [[Leones del Caracas ]] (2)|| [[Carlos Subero ]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2007 Caribbean Series|2007]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (5)|| [[Félix Fermín]] (3)||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2008 Caribbean Series|2008]]||{{flagicon|DOM}} [[Santiago de los Caballeros|Santiago]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (10)|| [[Héctor de la Cruz]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2009 Caribbean Series|2009]]||{{flagicon|MEX}} [[Mexicali]]||{{flagicon|VEN}} [[Tigres de Aragua]] || [[Buddy Bailey]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2010 Caribbean Series|2010]]||{{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (3)|| [[Ken Oberkfell]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2011 Caribbean Series|2011]]||{{flagicon|PRI}} [[Mayagüez, Puerto Rico|Mayagüez]]||{{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]]|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddie Díaz]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2012 Caribbean Series|2012]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (4)|| [[Ken Oberkfell]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2013 Caribbean Series|2013]] || {{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]] || {{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]] (2)|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddy Díaz]] (2)||style="text-align:center;"|4–3
|-
|[[2014 Caribbean Series|2014]] || {{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]] || {{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]] (2)|| [[Matías Carrillo]]||style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2015 Caribbean Series|2015]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] || {{flagicon|CUB}} [[Pinar del Río (baseball)|Vegueros de Pinar del Río]] || [[Pinar del Río (baseball)#Past and present stars|Alfonso Urquiola]] ||style="text-align:center;"|3–3
|-
|[[2016 Caribbean Series|2016]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlan]] (2)|| [[Juan José Pacho]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2017 Caribbean Series|2017]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]] || {{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (4) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]]||style="text-align:center;"|3−3
|-
|[[2018 Caribbean Series|2018]]||{{flagicon|MEX}} [[Guadalajara]] ||{{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (5) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]] (2)||style="text-align:center;"|4−2
|-
|[[2019 Caribbean Series|2019]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]] ||{{flagicon|PAN}} [[Toros de Herrera]]|| Manuel Rodríguez||style="text-align:center;"|4−1
|-
|[[2020 Caribbean Series|2020]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] ||{{flagicon|DOM}} [[Toros del Este]] || Lino Rivera ||style="text-align:center;"|6−1
|-
|[[2021 Caribbean Series|2021]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (6) || [[Félix Fermín]] (4) ||style="text-align:center;"|7−0
|-
|[[2022 Caribbean Series|2022]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|COL}} [[Caimanes de Barranquilla]]|| José Mosquera || style="text-align:center;" |5−1
|-
|[[2023 Caribbean Series|2023]]||{{flagicon|VEN}} [[Caracas]] and [[La Guaira]] || {{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (11)|| [[Jose Offerman]] || style="text-align:center;" |6−3
|-
|[[2024 Caribbean Series|2024]]
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|{{flagicon|VEN}} [[Tiburones de La Guaira]]
| [[Ozzie Guillén]]
|style="text-align:center;" |7−1
|}
* Selekshon Curacao Suns 2024 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2024/01/29/zeventien-internationals-koninkrijksteam-met-curacao-suns-naar-serie-del-caribe/</ref>
update: Jonathan Schoop; nieuw Jeremi Profar & Roger Bernadina (en.wiki)
* Selekshon Korsou 2023 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2023/01/31/internationals-met-curacaose-kampioen-naar-caribbean-series/</ref>
------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{DEFAULTSORT:Thode, Kiri}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Deporte]]
* 2013:Kiri Thode is in Duitsland wereldkampioen geworden van de Professional Windsurfers Association (PWA) Freestyle Windsurfing. Het is voor het eerst dat een windsurfer uit Bonaire wereldkampioen is geworden van de Freestyle competitie. Het is ook de eerste wereldtitel voor Thode.<ref>Belkis Osepa, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2013/10/09/wereldkampioenen-bonaire-warm-onthaald/ Wereldkampioenen Bonaire warm onthaald], Caribisch netwerk, 9 di oktober 2013</ref>
* 2020? video Children of the Wind ku rumanan Tonky i Taty Frans - dokumentario basa riba e bida di tres mucha homber Boneriano cu a conquista mundo cu nan teknika y trikinan innovativo riba nan plank di windsurf . E pelicula a gana premio na ....
de.wiki: Kiri Thode (geboren 26 februari 1991 in Kralendijk ) is een windsurfer op Bonaire . Hij behoort tot de beste freestylesurfers van de afgelopen jaren en werd in 2013 wereldkampioen in deze discipline .
------------------------------
{{Databox}}
'''Jurswailly (Ailly) Luciano''' (☆ [[25 di mart]] [[1991]] na [[Kòrsou]]) ta un eks-hungadó di "handbal" hulandes-kurasoleño i internashonalista. E tabata hunga den posicion derechista.
== Bida ==
Ailly Luciano a nase na Korsou i te edat di kuater ana tabata biba na Boka Sami. Ku su mayornan el a muda pa [[Hulanda]]. Su promé klup di handball tabata Papendrechtse DES'72. Komo teenager e ta switch pa e klup HV Quintus, hungango den e division di honor hulandes.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref> Desde 2011 e ta milita pa e klup franses Metz Handball den e divishon femenino franses mas haltu. E ta konosi pa su rapides. Huntu ku su klup el a titula kampeon nashonal di Fransia na 2013, 2014, 2016, 2017, 2018 i 2019. Na ana 2013, 2015, 2017 en 2019 e klup ta gana e Kopa di Fransia. Tambe na 2013 ta alkansa e final di e kampeonato oropea pero ta sufri un derota di e klup danes Team Tvis. Holstebro . Na 2021 e ta pone un fin na su karera deportivo pa dedika su mes na su In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro nl wiki:In maart 2016 tijdens het OKT in Metz (Frankrijk) is er een historisch hoogtepunt voor Luciano en het Nederlandse handbal, ze kwalificeerden zich voor het eerst voor de Olympische Spelen. Doordat de wedstrijd om het brons verloren werd van de huidige wereldkampioen Noorwegen (23-36), eindigden ze uiteindelijk op de vierde plaats.
== Selekshon hulandes ==
Debuut Oranje 15 mei 2012 Nederland – Groot-Brittannië 40-15 in Panningen
Komo internashonalista el a forma parti di e selekshon femenino di [[Hulanda]], hasiendo su debut durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. El a partisipa den 55 wega internashonal. Na 2016 el a representa Hulanda na e Weganan olimpiko na [[Rio de Janeiro]].<ref>https://www.ad.nl/dordrecht/papendrechtse-ex-international-ailly-luciano-stopt-met-handbal-eindelijk-tijd-om-te-puberen~a0830d73/ Papendrechtse ex-international Ailly Luciano stopt met handbal: ‘Eindelijk tijd om te puberen’], AD (9 di ougustus 2020)</ref> Ze maakte deel uit van het Nederlandse damesteam dat als vierde eindigde in handbal op de Olympische Zomerspelen van 2016 in Rio de Janeiro , Brazilië .
Handbalster Ailly Luciano heeft besloten haar interlandcarrière te beëindigen en gaat daarom niet mee met het Nederlands damesteam naar het Europees kampioenschap handbal in Zweden. "Ik heb op de Olympische Spelen gestaan, dat vind ik prachtig, maar voor mijn idee zit er niet meer in. Om weer vier jaar te knokken richting de Spelen zie ik niet zitten. Ik vind het goed geweest. Ik wil mijn levensdoelen oppakken."
De 25-jarige speelster uit Papendrecht kwam in augustus met het Nederlands damesteam uit op de Olympische Spelen in Rio de Janeiro en eindigde als vierde. Luciano, die speelt voor het Franse Metz, speelde 56 interlands voor Oranje en scoorde daarin 115 keer.<ref>[https://www.rijnmond.nl/nieuws/148285/handbalster-luciano-beeindigt-interlandcarriere Handbalster Luciano beëindigt interlandcarrière], Rijnmond (4 november 2016)</ref>
== Link eksterno ==
* [[http://history.eurohandball.com/ec/cl/women/2020-21/player/536101/Jurswailly+Luciano Jurswailly Luciano na European Handball Association]]
{{Appendix}}
In 2011 verhuisde de 1,71 meter lange rechtsbuiten naar het Franse eersteklasser Metz Handball , met wie ze in 2013 het kampioenschap en de beker won en de finale van de EHF Cup bereikte , waar ze verloren van de Deense club Team Tvis. Holstebro . Een seizoen later won ze opnieuw het kampioenschap. Ze won ook de Franse beker in 2015, 2017 en 2019 en het Franse kampioenschap in 2016, 2017, 2018 en 2019. In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro .
hunga den posishon derecho
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
Luciano a hasi su debut pa e selekshon hulandes durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. [3]
speelt voor Metz Handbal in de LFH Division 1 Féminine en voorheen het Nederlands dameshandbalteam . Ze nam deel aan het WK handbal dames 2013 in Servië , samen met de rest van het Nederlands elftal. [1] [2]
Luciano na nase na Korsou i a lanta na Boka Sami te edat di kuater ana. dorp Sint Michiel gewoond. Ku su mayornan el a muda pa Hulanda. Aki ta tabata hunga pa e klup HV Quintus.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html
Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref>
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
------------------------
'''Robert (Joy) Hosé''' (☆ [[14 di febrüari]] [[1949]] na - [[23 di òktober]] [[2023]] na [[Willemstad]] ) tabata un hungadó di pinpòn di [[Kòrsou]] di fama legendario. E tabata kampeon di Kòrsou di 1966 te 1972 i a optené varios título na Antia i internashonalmente, entre otro na 1971 kampeon latinoamerikano na [[Paraguai|Paraguay]].
== Biografia ==
Joy Hosé a nase na Kòrsou den e famia Hosé-Pimentel. E tin un ruman muhé i dos ruman hòmber. Su ruman mayó [[Humphrey Hosé|Humphrey]] tabata aktivo komo tenista profeshonal i su omo [[Iyo Pimentel]] tambe tabata tenista internashonal.
---------------
* Tim e Reino
=== Kampeonato Oropeo ===
{| class="wikitable" style=text-align:center
! Edishon
| 1954 || 1955 || 1956 || 1957 || 1958 || 1960 || 1962 || 1964 || 1965 || 1967 || 1969 || 1971 || 1973 || 1975 || 1977 || 1979 || 1981
|1983
|-
! Resultado
| * || * || {{oro}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || * || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{zilver}} || {{zilver}} || {{zilver}} ||{{goud}}
|{{zilver}}
|-
|
|-
! Edishon
| 1985 || 1987 || 1989 || 1991 || 1993 || 1995 || 1997 || 1999 || 2001 || 2003 ||[[EK Honkbal 2005|2005]]||[[EK Honkbal 2007|2007]]||[[EK Honkbal 2010|2010]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2012|2012]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2014|2014]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2016]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2019]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2021]]
|-
! Prestatie
|{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}
|-
|
|-
! Editie
| [[Europees kampioenschap honkbal 2023|2023]]
|-
! Prestatie
| {{brons}}
|}
: * <small>In 1954, 1955 en 1967 geen deelname.</small>
=== Kopa Interkontinental ===
{| class="wikitable"
! Editie
| 1983 || 1999 || 2002 || 2006 || [[Intercontinental Cup honkbal 2010|2010]]
|-
! Prestatie
| 4e || 8e || 8e || {{zilver}} || {{zilver}}
|}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Pabao Little League''' ta un ekipo di beisbol hubenil (10-12 ana) di Korsou ku a titula kampeon di karibe na .. okashon i tabata kampeon mundial na 2004. E ta forma parti di
e Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.
Winning the Caribbean Region Championship and making its 11th trip to Williamsport for the 2023 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presented by T-Mobile, is Pabao Little League (Willemstad, Curaçao) thanks to a 6-0 victory over the Dominican Republic in the championship game.
With its victory, Pabao LL will be returning to the LLBWS with the country’s 15th overall appearance in hopes to defend its International Championship title earned in 2022. Since the country’s first tournament appearance in 1980, Curaçao has maintained a winning record, 46-25, with a World Series championship in 2004 and three runner-up finishes in 2005, 2019, and 2022.
Pabao LL finished the Caribbean Region tournament with an unblemished 6-0 record, outscoring its opponents, 47-4, with four shutout performances.
With the first-round matchups of the 2023 LLBWS announced on June 6, Pabao LL will play Australia, represented by Hills Little League, in Game 5 on Thursday, Aug. 17 at 1 p.m. ET at Volunteer Stadium.
The 2023 Little League Baseball World Series, Presented by T-Mobile, is set to take place August 16-27. More information about the 2023 Little League World Series tournaments, including full schedules and downloadable brackets, can be found at LittleLeague.org/WorldSeries.
WILLEMSTAD- Djaweps , 10 di ougùstùs 2023 den oranan di mèrdia, e selekshon di Little League Liga Pabou kampion di Karibe a biaha pa Williamsport (USA), pa partisipá den e Kampionato Mundial di Beisbòl Little League. E kampionato Mundial di hóbennan di 11 i 12 aña lo start dia 16 i lo terminá dia 27 di ougùstùs 2023.
RBC Royal Bank, representá pa Sharier Dorand manera ta e kaso ku tur selekshon, tabata presente pa duna e selekshon sostén i deseá e delegashon éksito. E sigiente hungadónan ta forma parti di e selekshon.
{{Appendix}}
---------------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Dudley Guniberto Josefa''' (☆ [[1958]]) ta un [[karate]]ka di [[Kòrsou]]. Deportista – Dirigente Tékniko. a nasé na aña 1958. Dudley na aña 1967 kuminsá práktika deporte di yudo ku su 9 aña serka ..
== Bida i karera ==
.. a lanta na Kòrsou.
== Medaya ==
* 1987: [[Image:Med 2.png|Plata]] - Kampeonato hulandes
{{Appendix}}
{{Commonscat|Didi Gregorius}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64548365|titulo=Didi Gregorius}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://web.archive.org/web/20111005161849/http://www.honkbalsite.com/nederlandsteam/marieksongregorius.html Profil riba Honkbalsite]
* [https://www.baseball-reference.com/minors/player.cgi?id=gregor003mar Statistik Didi Gregorius]
}}
{{DEFAULTSORT:Gregorius, Didi}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
[[Category:Hulanda]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Sherry Sophia Veronica Howell''' (☆ [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un atleta kurasoleño.
Sherry Howell - Eckerd College, Softball and Volleyball
Howell played four years of softball and volleyball for Eckerd College from 1990 to 1993. She graduated in 1993 with a double major of Business Management and Psychology. The native of Curacao, Neth. Antilles, was a pitcher, a shortstop and centerfielder. She was a four-time All-America in softball, was named to the South Region team four times and the All-SSC team four times. Howell won or shared player-of-the-year honors twice in the conference and concluded her athletic career by being selected the SSC female athlete-of-the-year for the 1992-93 season. Howell holds the NCAA, Division II career batting average in softball at .524, is third in career slugging average at .921, 13th in home runs with 29 and second in single season highest batting average at 629. She led the nation in hitting as a senior and also doubles percentage. Howell led the conference in batting average four different years. In 1999, she represented her country in the World Games in Japan. Howell, who is fluent in six languages, was named All-Conference in volleyball two of the four years she played.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Howell, Sherry}}
[[Category:Hende]]
---------------
{{Commonscat|Josh Palacios}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1131860420|titulo=Josh Palacios}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Palacios, Josh}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
-------------------------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] di 1958 te 2010 na wega y torneonan internacional. E tabata kai bou di [[Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie|NAVU]], ku tabata konsisti di [[Kòrsou]] i [[Boneiru]] despues ku [[Aruba]] a separa na 1986.
en.wiki:The Netherlands Antilles national football team (Dutch, "Nederlands-Antilliaans voetbalelftal"; Papiamentu, "Selekshon Antiano di futbòl") was the national team of the former Netherlands Antilles from 1958 to 2010. It was controlled by the Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie. The NAVU consisted of Curaçao and Bonaire. Aruba split in 1986 and has its own team.
The Netherlands Antilles team never qualified for the FIFA World Cup. The country managed to come third in the CONCACAF championships of 1963 and 1969; during the 1963 tournament they were unofficial football world champions for four days after beating Mexico and before losing to Costa Rica.[1]
== Reforma di Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues [[Boneiru]] a bira miembro interino di CFU i [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Mira tambe ==
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Antias Hulandes]]
-------------
The '''Curaçao national football team''' ({{lang-nl|Curaçaos voetbalelftal}}; [[Papiamento language|Papiamentu]]: ''Selekshon di Futbòl Kòrsou'') represents [[Curaçao]] in [[FIFA|International]] [[association football|football]] and is controlled by the [[Curaçao Football Federation]] (Federashon Futbòl Kòrsou; FFK).<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| url-status = dead| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Following a constitutional change that allowed its predecessor, the [[Curaçao and Dependencies|Colony of Curaçao and Dependencies]] to become a unified [[constituent state|constituent country]] consisting of several island territories as the [[Netherlands Antilles]] and its dissolution in 2010, Curaçao has played under a new constitutional status as a separate constituent country since 2011.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=Gg1hDgAAQBAJ&pg=PA121 |title=Football and the Boundaries of History: Critical Studies in Soccer |editor=Elsey, Brenda |editor2=Pugliese, Stanislao G. |year=2017 |page=121 |isbn=9781349950065 |publisher= Springer |access-date=25 June 2019}}</ref>
Both FIFA and CONCACAF recognize the Curaçao national team to be the direct and sole successor of the dependant [[Territory of Curaçao national football team|Curaçao (1921–1958)]] and the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles national football]] teams.<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao] at [[FIFA]] official website</ref><ref>[https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curaçao] at [[CONCACAF]] official website</ref><ref>[https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html] at [[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|RSSSF]]</ref>
==History==
{{Further|Territory of Curaçao national football team|Netherlands Antilles national football team}}
The first national football team to bear the name Curaçao was the [[Territory of Curaçao national football team]], which made its debut in 1924 in an away match against neighboring [[Aruba national football team|Aruba]], a match which the Territory of Curaçao won four to nil.
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Seleccion nacional di futbol di Aruba''' ta e ekipo di [[futbol]] cu ta representa [[Aruba]] na wega y torneonan internacional, manera na e weganan di cualificacion pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] y den Copa Caribe. Tur tramite pa e seleccion ta bou encargo di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]], funda na 1932 y afilia na [[Union Futbol di Caribe|CFU]], [[CONCACAF]] y [[FIFA]] desde 1988.
The '''Aruba national football team''' ([[Dutch language|Dutch]]: Arubaans voetbalelftal; [[Papiamento language|Papiamento]]: Seleccion Arubano di futbol) is the national team of [[Aruba]], it was founded in 1932 and is affiliated with the Caribbean Football Union (CFU), CONCACAF and [[FIFA]] (since 1988) and is controlled by the [[Aruba Football Federation|Arubaanse Voetbal Bond]].
==History==
Between 1924 and 1933, Aruba only played against [[Curaçao national football team|Curaçao]], although these matches are not considered official.<ref>{{cite web |last1=Courtney |first1=Barrie |title=Aruba - List of International Matches |url=https://www.rsssf.org/tablesa/aruba-intres.html |website=RSSSF}}</ref> Aruba participated in its first tournament at the [[1955 CCCF Championship]], where they finished in 5th place. In 1958, Aruba became part of the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles]] until their secession in 1986.
Following its split from the Netherlands Antilles, the [[Aruba Football Federation]] was affiliated in 1988 with [[CONCACAF]] and [[FIFA]]. Aruba entered qualifying for the [[1989 Caribbean Cup]], and in its first group match it suffered the worst defeat in its history, at the hands of [[Trinidad and Tobago national football team|Trinidad and Tobago]], which crushed them 11–0. They played their first World Cup qualifying match against the [[Dominican Republic national football team|Dominican Republic]] as part of the [[1998 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|1998 World Cup qualifying]]. Aruba has participated in all the qualifying tournaments for the World Cup since, without being able to get past the first qualifying round.
Aruba has also yet to qualify for the [[Caribbean Cup]]. However, they showed some progress in the preliminary round of the [[2014 Caribbean Cup]] by getting two wins against [[Turks and Caicos national football team|Turks and Caicos]] (1–0) and [[British Virgin Islands national football team|British Virgin Islands]] (7–0), the latter being the biggest victory in its history. These results allowed them to reach 120th place in the FIFA World Ranking for the month of June 2014, their best ranking to date. Following these victories, Aruba lost 2–0 against [[French Guiana national football team|French Guiana]] and were eliminated.
Aruba began their [[2018 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|2018 World Cup qualification]] in the second round against [[Barbados national football team|Barbados]], losing 2–0 at home and 1–0 away, however FIFA ruled that Barbados had fielded an ineligible player, giving Aruba a 3–0 second leg victory and advancing them to the third round. Despite that, in the next round they were defeated again, this time by [[Saint Vincent and the Grenadines national football team|Saint Vincent and the Grenadines]] who won 3–2 on aggregate. Aruba failed to progress in the [[2022 FIFA World Cup qualification – CONCACAF First Round|2022 World Cup qualifiers]], finishing 4th in the first round.
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Aruba]]
E selekshon di Boneiru a kuminsa komo tim nashonal despues ku e tim antiano a keda disolbé na òktober 2010. E ta partisipa tur aña den e Torneo ABCS, kual na 2011 e ta gana sorpresivamente derotando Aruba 4-3 durante e tanda di penalty despues di un empate di 2:2 den final.[4]
-------------------------------------
'''Selekshon nashonal di futbòl di Sürnam''' ta e tim di [[futbol|futbòlista]] ku ta representa [[Sürnam]]. E ta kai bou di .........., ku ta miembro di [[Caribbean Football Union|CFU]] i miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Historia ==
E selekshon di Sürnam a kuminsa komo tim nashonal
==== Torneo ABCS ====
{| class="wikitable collapsible" width=50% style="text-align: center;font-size:90%;"
!colspan=8|Boneiru den torneo ABCS
|-
!width=45%|Aña
!width=25%|Lugá
!width=8%|W
!width=8%|G
!width=8%|E
!width=8%|P
!width=8%|GF
!width=8%|GC
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2010||di kuater ||2||0||1||1||5||7
|- bgcolor=gold
|{{SUR}} 2011||'''kampeón'''||2||1||1||0||5||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{ABW}} 2012||di kuater ||2||0||0||2||2||17
|- bgcolor=#cc9966
|{{CUW}} 2013||di tres ||2||1||0||1||2||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{SUR}} 2015||di kuater ||2||0||0||2||1||7
|- bgcolor=silver
|{{CUW}} 2021||supkampeón||2||1||0||1||4||4
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2022||di kuater ||2|| ?|| 0 || ? || 1 || 5
|-
!'''Total'''||'''6/6'''||14||3||2||7||20||46
|}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =148545934|titulo=Selección de fútbol de Bonaire}}
{{References}}
}}
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Surnam]]
Na de staatkundige hervormingen binnen het Koninkrijk der Nederlanden van 10 oktober 2010 en na afronding van het kwalificatietoernooi van de Caribbean Cup 2010 ging het Nederlands-Antilliaans voetbalelftal over in het Curaçaos voetbalelftal. Bonaire werd een paar jaar later voorlopig lid van de Caraïbische Voetbalunie CFU en op 19 april 2012 geassocieerd lid van de CONCACAF, en kan daarom in de toekomst inschrijven voor de Caribbean Cup.
Het Bonairiaans voetbalelftal is een team van voetballers dat Bonaire vertegenwoordigt. Bonaire is niet aangesloten bij de FIFA en kan daarom niet deelnemen aan het wereldkampioenschap. Bonaire doet jaarlijks mee aan het ABCS-toernooi, dat het in 2011 verrassend won.
The '''Bonaire national football team''' ({{lang-nl|Bonairiaans voetbalelftal}}; {{lang-pap|Selekshon Bonerianu di futbòl}}) is the national football team of the [[Caribbean]] island of [[Bonaire]], a [[Public body (Netherlands)|public body]] of the [[Netherlands]]. It is under the control of the [[Bonaire Football Federation]]. It became a member of the [[Caribbean Football Union|CFU]] and an associate member of CONCACAF on 19 April 2013.<ref name="CFU Facebook">{{cite web|title=CFU Facebook|url=https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|publisher=Caribbean Football Union|access-date=13 June 2014|archive-date=7 December 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191207213742/https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|url-status=live}}</ref><ref name="Congress takes key step in transparency">{{cite web|title=Congress takes key step in transparency|url=http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0,,12813~3150654,00.html|publisher=CONCAF|access-date=20 April 2013|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20130423234254/http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0%2C%2C12813~3150654%2C00.html|archive-date=23 April 2013}}</ref><ref name="Member Associations: Bonaire">{{cite web|title=Member Associations: Bonaire|url=http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|publisher=Caribbean Football Union|access-date=22 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029193820/http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|archive-date=29 October 2013|url-status=dead}}</ref> after which it became a full CONCACAF member on 10 June 2014<ref name="Ordinary Congress finalized">{{cite web|title=Ordinary Congress finalized|url=http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|publisher=CONCACAF.com|access-date=10 June 2014|date=10 June 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140612210312/http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|archive-date=2014-06-12|url-status=dead}}</ref> The team can participate in the [[CONCACAF Gold Cup]] and [[Caribbean Cup]] because of their membership in the confederation and sub-confederation.<ref name="Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership">{{cite web|title=Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership|date=20 April 2013|url=http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|publisher=Non-FIFA football|access-date=22 April 2013|archive-date=29 October 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029203911/http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|url-status=live}}</ref> However, Bonaire is not a member of [[FIFA]] and therefore can not compete in the [[FIFA World Cup]] or other FIFA events.<ref name="Sport en spel">{{cite web|title=Sport en spel|url=http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|publisher=beautiful-bonaire.nl|access-date=22 October 2014|language=nl|archive-date=22 October 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141022212953/http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|url-status=live}}</ref><ref name="What is CONCACAF?">{{cite web|title=What is CONCACAF?|url=http://www.concacaf.com/page/History|publisher=CONCACAF|access-date=21 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130406031852/http://www.concacaf.com/page/History|archive-date=2013-04-06|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =61824225|titulo=Miguel Pourier}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Pourier, Miguel}}
[[:Category:Antias Hulandes]]
[[:Category:Hende]]
-----------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] na wega y torneonan internacional, manera na .......
== Reforma Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl ]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues Boneiru a bira miembro interino di CFU i desde 19 di aprel [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]], i den futuro por inskribí pa [[Kopa di Oro]].
{{Appendix}}
[[:Category:Beisbol]]
[[:Category:Kòrsou]]
ta kambio na selekshon nashonal di KorsouOorspronkelijk heette het "Honkbal Nederlandse Antillen Nationaal Team", maar op 10 oktober 2010 werd de Nederlandse Antillen als regering ontmanteld (details zijn " Nederlandse Antillen "), de naam van het nationale team werd ook gewijzigd in "Curaçao Nationaal Team ".
en.wiki" The '''Netherlands Antilles national baseball team''' was a national team of the [[Netherlands Antilles]] and was controlled by the Netherlands Antillean Baseball Federation. It represented the former nation in senior-level men's international competition.
The Netherlands Antilles team was distinct from the [[Netherlands national baseball team]].
The Netherlands Antilles were represented in twelve [[Baseball World Cup]]s. Their highest finish was 7th place.<ref name="bjarkman worldcup">[[#refBjarkman|Bjarkman 2005]], pp.416–39</ref>
--------
'''Seleccion nacional di baseball di Aruba''' ta e team di [[Beisbòl|baseball]] cu ta representa Aruba na wega y torneonan internacional, manera na [[Weganan Panamericano]].
{{America baseball teams}}
{{National sports teams of Aruba}}
-----------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
== Historisch overzicht ==
{| class="wikitable sortable"
! WK-jaar
! Gastland(en)
! Aantal deelnemers
! Wereldkampioen
! Uitslag van de finale
! 2e plaats
! 3e plaats
! 4e plaats
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1930|1930]]'''
| {{UY}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URU}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1930|4 – 2]]
| {{ARG}}
| {{USA}}
| {{YUG}}
|-
| '''1934''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1934 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ITA}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1934|2 – 1 <small>n.v.</small>]]
| {{TCHf}}
| {{GER-1935f}}
| {{AUTf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1938|1938]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1938 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FRA}}
| style="text-align: center;" | 15
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1938|4 – 2]]
| {{HUN}}
| {{BRA}}
| {{SWE}}
|-
| '''1942'''
| colspan="7" | ''Kansela pa motibu di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]''
|-style="background: #D0E6FF;"
|-
| '''1946'''
| colspan="7" | ''Afgelast vanwege de Tweede Wereldoorlog''
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1950|1950]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1950 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR-1889}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URUf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1950|2 - 1]]
| {{BRA}}
| {{SWE}}
| {{ESP}}
|-
| '''1954''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1954 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CH}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1954|3 – 2]]
| {{HUN-1949f}}
| {{AUTf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1958|1958]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1958 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{SE}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1889f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1958|5 – 2]]
| {{SWEf}}
| {{FRAf}}
| {{FRGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1962|1962]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1962 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CL}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1962|3 – 1]]
| {{TCHf}}
| {{CHIf}}
| {{YUGf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1966|1966]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1966 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{EN}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ENGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1966|4 – 2 <small>n.v. </small>]]
| {{FRGf}}
| {{PORf}}
| {{URS-1955f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1970|1970]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1970 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1968f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1970|4 – 1]]
| {{ITAf}}
| {{FRGf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1974|1974]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1974 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE-1949-WD}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1974|2 – 1]]
| {{NEDf}}
| {{POLf}}
| {{BRA-1968f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1978|1978]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1978 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{AR}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1978|3 – 1 <small>n.v. </small>]]
| {{NEDf}}
| {{BRA-1968f}}
| {{ITAf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1982|1982]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1982 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ES}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1982|3 – 1]]
| {{FRGf}}
| {{POLf}}
| {{FRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1986|1986]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1986 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1986|3 – 2]]
| {{FRGf}}
| {{FRAf}}
| {{BELf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1990|1990]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1990 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{IT}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1990|1 – 0]]
| {{ARGf}}
| {{ITAf}}
| {{ENGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1994|1994]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1994 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{US}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1994|0 – 0 <small>n.v. (P: 3-2)</small>]]
| {{ITAf}}
| {{SWEf}}
| {{BULf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1998|1998]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1998 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1998|3 – 0]]
| {{BRAf}}
| {{CROf}}
| {{NEDf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2002|2002]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2002 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{KR}}<br />{{JP}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2002|2 – 0]]
| {{GERf}}
| {{TURf}}
| {{KORf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2006|2006]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2006 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2006|1 – 1 <small>n.v. (P: 5-3)</small>]]
| {{FRAf}}
| {{GERf}}
| {{PORf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2010|2010]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2010 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ZA}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ESPf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2010|1 – 0 <small>n.v.</small>]]
| {{NEDf}}
| {{GERf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2014|2014]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2014 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{GERf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2014|1 – 0 <small>n.v. </small>]]
| {{ARGf}}
| {{NEDf}}
| {{BRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2018|2018]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2018 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{RU}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2018|4 – 2]]
| {{CROf}}
| {{BELf}}
| {{ENGf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2022|2022]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2022 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{QA}}
| style="text-align: center;" | 32
|
|
|
|
|
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2026|2026]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2026 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CA}}<br />{{MX}}<br />{{VS}}
| style="text-align: center;" | 48
|
|
|
|
|
|}
----------------
3t3e6dxfca87bhgvnm3cuc8b02m2jsr
193800
193799
2026-06-14T17:34:22Z
Caribiana
8320
/* Konteksto deportivo */
193800
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, e nòmber "Blue Wave" a wòrdu menshoná den korant [[Antilliaans Dagblad]] komo un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026.<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
Desde e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera Jamaica i Trinidad & Tobago, i tambe Bermuda. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra [[Jamaica]], a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B den e kualifikashon.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio a karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref>
Un faktor oportuno úniko tabata ku a paisnan Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
Kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Agravante ta ku Kòrsou ta e pais mas chikitu pa logra kualifikashon den historia di Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> hecho ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta skòmel entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 su ranking tabata nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref> Histórikamente, su ranking mas altu tabata na yüli 2017 ku posishon nr. 68.
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haya formashon deportivo na Hulanda i ta biba pafor di Kòrsou unda nan ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití hungadónan pa representá un pais si nan tin konekshon familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes, ku un solo nashonalidad hulandes, ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat importante di hungadó di e selekshon tabata aktivo den liganan hulandes manera Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel relativamente altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]], kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e proseso di kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta duna un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá tantu na Kòrsou komo den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat ku raisnan di Kòrsou ta relativamente grandi (± 144.814 persona).<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su komunidatnan den eksterior.
Kalkulashonnan ta indiká ku miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial, reflehando e alkanse (internashonal) di e movementu.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashconá ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den e sentro di [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, ku un kombinashon di deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/>
E aktividatnan aki a forma parti di un esfuerso mas amplio pa integrá e partisipashon deportivo ku promoshon kultural i ekonómiko.
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo. Esaki ta inkluí músika, arte visual, kontenido digital i merkansia promoshonal.
Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Entre otro, e artista [[Jeon]] a lansa e kansion “Mama Wa (The Blue Wave)”, ku ta reflehá e orguyo kolektivo rondó di e logro deportivo.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Ademas, diferente produkto manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> Institushonnan manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] a kontribuí tambe, por ehèmpel ku emision di moneda konmemorativo pa marka e kualifikashon históriko.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analista i observadónan a interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E fenómeno ta mustra kon deporte por sirbi komo un medio pa unifiká diferente grupo den sosiedat i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
Ademas, e movementu a kontribuí na visibilidat internashonal di Kòrsou, i por wòrdu interpretá komo un forma di "nation branding", unda e imagen di e pais ta wòrdu fortalesé riba un plataforma global.<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[:Kategoria:Futbol na Kòrsou]]
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
-----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E beinam aki a bira popular durante e weganan eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], ora e selekshon a logra kualifiká pa promé bes den su historia pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Dor di su impakto “Blue Wave” ta referí no únikamente na e tim, sino tambe na un fenómeno sosial i kultural, simbolisando un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal rondó di e preparashon pa i partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial di FIFA 2026, organisá na Merka, Canada i México.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref> Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Nòmber ==
Blue Wave por ta un nòmber ku e bini di e fanatikada komo e nòmber di kariño di nos selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> E ekspreshon ta un referensia na e laman ku ta rondoná e pais insular Kòrsou.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé varios nomber alternativo manera ''Los Azules'' i ''De Blauwen'', ku ta referí na e koló blou tradishonal di e selekshon. Na mes momentu, e nòmber Blue Wave tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento di entusiasmo popular i unidat nashonal.
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momento históriko. Durante e proseso aki, “Blue Wave” a bira un lema unifikante ku reflehá e entusiasmo kresiente rondó di e ekipo.
Den uso komun, e término ta wòrdu empleá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan pa deskribí e movementu di sosten rondó di e selekshon nashonal di Kòrsou.
Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
Esei ta e nòmber pa ‘The Blue Wave’, e movementu ku a wòrdu poné den moveshon – inkluyendo e nombramentu di Advocaat na kuminsamentu di e aña aki – ku e meta prinsipal di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA 2026. E selekshon nashonal maskulino di Kòrsou nunka promé no a partisipá den un Kopa di Mundu. Yega na e Kopa di Oro ta un promé paso importante pa logra e meta ei.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
== Konteksto deportivo ==
[[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|right|120px|Logo Guinness World Records]]
Kòrsou, un pais outónomo denter di [[Reino Hulandes]] ku un poblashon di 158.006 habitante (1 di yanüari 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie di 444 km², ta e pais mas chikí ku a logra kualifiká pa un Kopa Mundial di FIFA te ku 2026.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Guinness Book of Records a rekonosé e hecho aki dia 14 di yüni 2026, ora di e partido Korsou kontra di Alemania na Houston.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Kòrsou a bira miembro di FIFA na 2011 i su selekshon nashonal a demostra progreso konstante den añanan siguiente.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> E ekipo a gana atenshon regional despues di su prestashon na CONCACAF Gold Cup 2019, unda e a yega e kuarto final.
Kòrsou a gana atenshon internashonal den kompetensianan manera [[Kopa Oro di CONCACAF]], unda e a logra yega e buelta di kuarto final (2019), mustrando su kapasidat kompetitivo den region.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou a yega na un posishon entre e top 80–90 di mundu (variabel segun aña), loke ta konsiderá un logro importante pa un pais di su grandura. Despues di e wega amistoso kontra Eskosia dia 30 di mei 2026 e ranking di Kòrsou ta nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E ekipo===
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momentu históriko di eksito ku ta relashoná na algu faktor. E selekshon ta konsistí kasi kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda ku a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbòl di Hulanda i tur ta biba pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan na Oropa, Merka i Asia. Entre e 26 hungadó solamente uno, [[Tahith Chong]], a nase na [[Willemstad]], pero a drenta e akademia di Feyenoord na Hulanda for di un edat hòben.<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Den temporada 2025/26, ocho hungadó selektá a hunga den Eredivisie, e liga mas altu na Hulanda, i kuater den Eerste Divisie. Dos hungadó a representá Hulanda anteriormente den se selekshon senior.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
Te ku 2023, sifranan di CBS Hulanda a mustra 144.814 persona di orígen di Kòrsou ta biba na Hulanda.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref> E uso di hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA i a kontribuí signifikativamente na nivel kompetitivo di e tim. Futbolistanan hulandes ku raisnan di Kòrsou ta permiti pa hunga pa Kòrsou pasobra nan tin nashonalidat hulandes.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref> Di akuerdo ku e regulashon di FIFA, hungadónan por hunga pa un pais na kua nan ta konektá pa medio di nan mayor òf welonan. Komo ku Kòrsou ta un pais outónomo dentro di Reino Hulandes, e hungadónan aki mesora ta kumpli ku e eksigencia di nashonalidat pa e selekshon nashonal.
Otro faktor tabata e oportunidat úniko ku a surgi ora Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]] (78), kende a asumí e posishon aki na 2024, a hunga un papel importante den e kualifikashon. Bou di su liderazgo Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan di FIFA, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Debí ku residente di Karibe Hulandes tin nashonalidat hulandes, hungadónan ku raisnan di Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Un situashon komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Gales ta hunga pa Inglatera.
Ku partisipashon di Kòrsou, Advocaat a bira un di e entrenadónan mas eksperensiá den historia di Kopa Mundial komo el a yega di partisipa tantu ku Hulanda (Kopa Mundial 1994 na Merka) komo ku [[Surkorea]] (Kopa Mundial 2006 na Alemania). El a selekta un tim final pa Kopa Mundial sin kambio.??
===Eliminatorio ===
Riba vèlt, Blue Wave ta un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].
Den e fase di apertura di e eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou tabatin un recort di 100% den su grupo, despues di a derotá [[Sint Lucia|St. Lucia]], Aruba, Barbados y mas notablemente Haiti ku 5-1. Den e di tres buelta e nashonnan mas establesé, Jamaica i Trinidad & Tobago, a para den nan kaminda den un grupo ku tambe tabata inkluí Bermuda. Kenji Gorré a skor den e viktoria krusial di 2-0 kontra Jamaica dia 10 di òktober 2025 na kas i Bermuda a wòrdu derotá 7-0 dia 13 di novèmber 2025.<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref>
Ku forsa nan a logra pasa dia 18 di november 2025 ku Gorre remplasando Dick Advocaat komo coach, ounke tabatin nervio ora Jamaica a haña un penalti den tempu di leshon ku a wòrdu anula despues di un konsulta di video ku asistente di rèfri. Kòrsou a terminá den top di grupo B di e kampaña di kualifikashon.<ref name=:"2"/>
== Enbolbimentu di komunidat ==
Durante e preparashon pa Kopa Mundial desde november 2025, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda. Esakinan a inkluí evento di fanátikonan di Blue Wave, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.
Diáspora i alkanse internashonal
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wordu organisá na diferente pais, kontribuyendo na un oumento di visibilidat global.
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wòrdu organisá na diferente pais, inkluyendo den Oropa i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].
E partisipashon den e Mundial a kontribuí na un oumento di visibilidat global di Kòrsou i a fortalesé konekshonnan entre Kòrsou i su diáspora, inkluyendo traves di turismo i atenshon mediátiko.
Esakinan a pone enfasis riba e interkonekshon entre [[deporte]], [[kultura]] i [[turismo]].
E partisipashon públiko a krese visiblemente, i e evento a kontribuí na fortalesementu di un sentido di unidad nashonal. Kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko for di Korsou lo ta presente na Houston pa e partido di apertura kontra Alemania. Alrededor di tres kuart di e kantidat ei ta wòrdu sperá pa e otro weganan di grupo.<ref name="Guardian"/>
=== Evento i festivalnan ===
E fenómeno “Blue Wave” a resultá den un programa di evento kultural organisá manera festival i selebrashonnan públiko den sentro históriko di [[Willemstad]]. E aktividatnan aki a kombiná deporte, músika i turismo.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref>
Aktualmente eventonan grandi di Blue Wave ta tumando lugá na Willemstad, i e sentronan di siudat di Punda i Otrobanda ta kompletamente dekorá den un ambiente di Kopa di Mundu.
===Produkshon kreativo===
E movimiento a inspirá produkshon kreativo manera músika, arte visual i kontenido digital. Plataformanan sosial a hunga un papel importante den su difushon, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Kòrsou a klasifiká, e artista musikal [[aruba]]no [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'' (The Blue Wave), un kansion dediká na e Blue Wave, e nomber di kariño di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná.
Tur selekshon nashonal tin un himno. Pa Korsou, e banda di zonido ei ta “Bluewave,” un kantika komo himno nashonal pa e selekshon, ku ta komposita i kanta pa e artista musikal arubano Jeon, den ritmo [[kompa]] i produsí pa Steve Andreas. El a kuminsá komo un petishon simpel. El a krese bira un gritu di reunion. Ku tempu, el a yuda kombertí “Bluewave” den un apodo ku e sostenedónan ta usa pa e selekshon nashonal mes.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Merkansia manera bandera i otro material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.
Centrale Bank van Curacao en Sint Maarten (CBCS) ta lansa dos moneda commemorativo special pa honra clasificacion historico di seleccion di futbol di Curacao pa Mundial di Futbol. Ta trata di un moneda di plata di cinco florin y un moneda di cincuenta cent.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
Merkansia manera bandera i paña den koló nashonal a bira símbolonan visibel di sosten.
Un kompania produktor a reporta un demanda fuerte pa bandera di Kòrsou ademas di produktonan promoshonal relashona cu Kopa Mundial, inKluyendo e programashon di e weganan, sticker pa bentana, banner y borchinan pa pone banda di kaminda.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref>
Komo identidat nobo e selekshon a haña un uniform nobo pa weganan na kas: e kamisa ta kompletamente den blou dediká na Blue Wave. E blou profundo ta simbolisá Laman Karibe, e energia di e isla, i e unidat di tur sostenedó di Kòrsou rònt mundu.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
== Nifikashon sosial i polítiko ==
“Blue Wave” a wòrdu interpretá komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union i orguyo kolektivo.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un forma di fortalecé visibilidat internashonal i imagen di Kòrsou.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un medio pa reforsá identidat nashonal (''nation branding'') i visibilidat internashonal.
Figuranan públiko i lídernan polítiko a deskribí “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union, ekspresá den lema manera “un isla, un soño”.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di con un logro deportivo por generá un movimiento sosial i kultural mas amplio.
Su impakto inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término a keda komo un símbolo di e periodo di orguyo kolektivo ligá na e Mundial 2026.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta ser konsiderá komo un ehèmpel kon un evento deportivo internashonal por generá un movementu kultural i sosial mas amplio.
Su impakto ta inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre kurasoleñonan riba e isla i den diáspora
E término a keda wordu usa komo un símbolo di e periodo di mobilidat i orguyo kolektivo ligá na e partisipashon di Kòrsou den e Kopa Mundial 2026.
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
---------------
Op het veld is de Blue Wave een afspiegeling van Curaçao: expressief, zelfverzekerd en met een natuurlijk gevoel voor ritme, een mix van Caribische creativiteit en Europese structuur. Onder de hoede van de nieuwe hoofdcoach Fred Rutten (een van de meest gerespecteerde voetbalmanagers van Nederland met ervaring bij PSV Eindhoven, FC Twente, Shalke 04, Feyenoord en Anderlecht), zet het elftal de opmars voort die het de WK-kwalificatie heeft opgeleverd.
De Blue Wave staat voor een gevoel van trots en saamhorigheid dat gedeeld wordt door iedereen die Curaçao hoog in het vaandel heeft en reikt tot ver buiten het eiland, waaronder tot de Curaçaose gemeenschappen in het Caribische gebied, Europa, Noord-Amerika, Latijns-Amerika en daarbuiten.
------
grokipedia Juninho Bacuna: Despite their Dutch birthplace, the family's Curaçaoan roots influenced Bacuna's decision to represent the island nation internationally, following Leandro's precedent in prioritizing heritage over birthplace eligibility for the Netherlands senior team.[49] This background underscores a pattern among Curaçaoan-Dutch families, where migration for economic opportunities in the Netherlands often preserves cultural and athletic connections to the Caribbean.[49]
-------
Dick Advocaat, E pelotero di 78 aña, cu lo bira e tecnico mas bieu den historia di Mundial den su di tres torneo final despues di 1994 y 2006 (Hulanda y Sur Korea), ya pa hopi tempo a lanta un spirito atacante den su hungadornan.
---------------
Curaçao: The Blue Wave
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
----
[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curacao Chronicle (10 di yüni 2026)
Het nieuwe Curaçao thuistenue: blauw als identiteit
Het nieuwe thuisshirt staat volledig in het teken van de iconische bijnaam The Blue Wave. Het diepe blauw symboliseert de Caribische zee, de energie van het eiland en de verbondenheid van alle Curaçao-supporters wereldwijd.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
Waar het uitshirt eerder al wereldwijd opviel dankzij de kleurrijke inspiratie uit Willemstad, zet het thuistenue juist de klassieke Curaçao-kleur centraal: blauw.
--------
== Links eksterno ==
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (jingle Blue Wave of Mama Wak sung by [[Jeon]])
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
----------
* vorige versie
ta un alias informal pa e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] i un término ku ta wòrdu usá pa deskribí e ola mas amplio di sosten públiko i aktividat kultural rondó di e partisipashon di e selekshon den e Kopa Mundial di FIFA 2026.
The Blue Wave is de populaire bijnaam voor het nationale voetbalelftal van Curaçao. De term staat symbool voor de historische en succesvolle opmars van het team en de nationale trots en eenheid op het eiland.
== Nomber ==
E expresion “Ola Blauw” ta referi na e color blauw tradicional di e seleccion di Curaçao y ta wordo usa comunmente pa sostenedornan, medionan di comunicacion, y organisacionnan. E término tambe ta lanta e identidat geográfiko di Kòrsou komo un isla den Karibe i ta simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal.[1]
Konteksto di futbòl
E selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou ta representá Kòrsou den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa Federashon di Futbòl Kòrsou. E kualifikashon di e tim pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 a marka un momentu signifikante den su historia deportivo, oumentando su visibilidat tantu regionalmente komo internashonalmente.
Durante e kampaña di kualifikashon i e preparashonnan di e torneo siguiente, “The Blue Wave” a surgi komo un slogan unifikante entre sostenedónan i stakeholdernan.[1]
Nifikashon kultural
Enbolbimentu di komunidat
Den e preparashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026, vários aktividat basá riba komunidat a wòrdu organisá na Kòrsou i bou di su diáspora. Esakinan a inkluí proyekshonnan públiko di partidonan, eventonan kultural, i inisiativanan di futbòl orientá na hubentut. Aktividatnan asina a kontribuí na oumento di partisipashon públiko i visibilidat di e selekshon nashonal.[1]
Produkshon kreativo
E Blue Wave tambe a inspirá produkshon kultural i kreativo, inkluyendo músika, presentashonnan i ekspreshonnan visual sentra riba identidat nashonal i kultura di futbòl. Merkansia manera paña i bandera den koló nashonal a bira ampliamente usá komo símbolonan di sosten.[1]
Diaspora i aspektonan ekonómiko
E konsepto di The Blue Wave a wòrdu asosiá ku oumento di kompromiso di e diaspora di Kòrsou. Simpatisadonan internashonal a kontribuí na e visibilidat di e ekipo i a partisipá na eventonan ligá na e Kopa di Mundu.
Análisisnan a sugerí ku e torneo a funshoná komo un “multiplikadó di diaspora,” fortalesé konekshonnan ekonómiko i sosial entre Kòrsou i su komunidat mundial a traves di biahe, turismo i eksposishon internashonal.[1]
Herensha
E Blue Wave ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel notabel di kon partisipashon den un evento deportivo internashonal grandi por generá mobilisashon kultural i sosial mas amplio. Su impakto ta inkluí oumento di visibilidat nashonal, oumento di interes den futbòl, i e refuerso di identidat kompartí bou di e kurasoleñonan riba e isla i den eksterior.
--------
The Blue Wave is an informal alias for the Curaçao national football team and a broader socio-cultural phenomenon associated with the island’s participation in the 2026 FIFA World Cup. The term is used to describe both the team itself and the widespread mobilization of public support, cultural expression, and diaspora engagement surrounding the tournament.
Terminology
The expression “Blue Wave” refers to the traditional blue color of the Curaçao national football team. It also symbolizes a collective movement, evoking both the maritime identity of the island and a surge of national unity and pride.[1][2]
Football context
The Curaçao national football team represents Curaçao in international competitions and is governed by the Curaçao Football Federation. Its qualification for the 2026 FIFA World Cup marked a historic milestone, with Curaçao described as one of the smallest nations ever to appear on football’s biggest stage.[3]
In this context, “The Blue Wave” emerged as a widely used slogan among supporters, media, and public figures, reflecting growing national enthusiasm and international attention.[4]
Cultural movement
Public engagement
Leading up to and during the 2026 FIFA World Cup, The Blue Wave developed into a broad cultural movement within Curaçao. Media reports describe the island as being “in the grip of the Blue Wave,” with widespread participation in football-related activities and expressions of national unity.[4]
Public initiatives included fan gatherings, watch parties, and community-driven events both on the island and abroad.[5]
Festivals and events
The movement also gave rise to organized cultural programming. The Blue Wave Festival, held in the historic center of Willemstad, combined music, performances, and public celebrations tied to the national team’s World Cup participation.[6][7]
These events contributed to increased activity in urban public spaces and highlighted the intersection of sport, culture, and tourism.
Music and media
The Blue Wave inspired a range of creative outputs, including music, slogans, and social media content. A notable example is the “Blue Wave” jingle, associated with performances such as Blue Wave of Mama Wak, which circulated widely online.[8][9]
Digital platforms, including Instagram and YouTube, played a significant role in amplifying the movement and engaging younger audiences.[8][9]
Political and social significance
Political leaders and public figures have framed The Blue Wave as a symbol of national cohesion. Statements by Curaçaoan officials emphasized that the movement extends beyond football, serving to unite the population across social and geographic boundaries.[10]
The concept has been described as fostering a shared identity under the idea of “one island, one dream.”[4]
Diaspora and international reach
The Blue Wave also resonated strongly among the Curaçaoan diaspora. Events and fan initiatives were organized internationally, including in Europe, reflecting the global distribution of Curaçaoan communities.[5]
Analyses highlight that the movement contributed to increased international visibility for Curaçao and strengthened transnational connections through travel, media exposure, and economic activity linked to the World Cup.[1][3]
Legacy
The Blue Wave is regarded as an example of how participation in a major international sporting event can catalyze broader cultural and social mobilization. Its legacy includes heightened national visibility, increased engagement with football, and the reinforcement of a shared identity among Curaçaoans both on the island and abroad.
References
Curaçao’s diaspora multiplier at the 2026 World Cup
The Blue Wave: Curacao's Pride
Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage
Curaçao in de ban van de BlueWave
Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa
Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad
Blue Wave Festival losgebarsten
The Blue Wave (Instagram)
Bluewave jingle (YouTube)
Pisas: The Blue Wave gaat over meer dan voetbal
--------
== Keep list ==
* E término a bira popular desde 2024 durante e weganan di kualifikashon i e preparashonnan pa e torneo, kaminda el a simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal, orguyo i identidat.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* De Blue Wave is de naam van het nationale mannenelftal van Curaçao, maar de term staat eigenlijk voor iets veel groters: de hausse in energie, steun en saamhorigheid rond dit historische moment. Voor veel mensen staat dit namelijk voor zo veel meer dan alleen voetbal. Het gaat om de erkenning, de trots en de wereldwijde aandacht voor wat Curaçao heeft gepresteerd en waar het voor staat.<ref>[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* Kòrsou ta konsiderá un di e paisnan mas chikí den mundu ku un poblashon di aproksimadamente 158.000–160.000 habitante (segun estimashon riba 1 di yanüari 2026)<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260604.pdf Poblacion di Corsou ta crece mas cu 158.000 mientras migracion ta sigui
impulsa crecemento], Bon Dia Aruba (4 di yüni 2026)</ref>. E ta un pais konstituyente di [[Reino Hulandes]]. A FIFA member since 2011, Curaçao have spent years building towards a first World Cup appearance.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref>
Den konteksto global, esaki ta pone Kòrsou den e grupo di paisnan chikitu tantu pa poblashon komo pa superfisie (±444 km²), pero ku un nivel haltu di desaroyo humano den region Karibe.
* Bou di liderazgo di entrenadó nashonal [[Dick Advocaat]], Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan aki, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Kico ta haci e situacion aki unico? E “football passport”: Debí ku tur residente di e parti Karibense di Reino tin nashonalidat Hulandes, hungadónan ku famia Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Esaki ta komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Wales ta hunga pa Gran Bretaña.
* <ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Tur ta bibando pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan di futbol na Oropa i Merka.<ref>https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup</ref> Mayoria di e hungadónan a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbol di Hulanda i awor pa medio di reglanan di IFA pa eligibilidat Korsou por hasi un yamado riba e talentonan di diaspora.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
E tim di 26 hòmber ta konsistí kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda, aparte di Tahith Chong, kende a nase na Willemstad i a drenta e akademia di Feyenoord na edat di dies aña.<ref name="Comenencia"/>
* i koló blou tradishonal di e selekshon nashonal.??
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
* E movementu tambe a resultá den programa di aktividatnan kultural organisá, manera e Blue Wave Festival den sentro históriko di [[Willemstad]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref> E eventonan aki a kombiná músika, presentashon i selebrashonnan públiko relashoná ku e partisipashon den e Mundial.
* Apesar di e kosto altu di esaki pa presensia na Kopa Mundial, kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko lo biaha pa e partido di apertura kontra Alemania dia 14 di yuni 2026 na [[Houston]], ku paketenan di buelo charter ku ta wòrdu areglá for di e isla.<ref name="Guardian"/>
* dokumental na TV hulandes ''Curaçao en het wonder van het WK'' : [[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)
In Willemstad vinden momenteel grote Blue Wave-evenementen plaats en de binnenstad van Punda en Otrobanda is volledig in WK-sfeer aangekleed.
*De eerste dure zes punten van Curaçao zijn binnen op weg naar het WK Voetbal 2026. De Stichting Blue Wave in oprichting wil die droom daadwerkelijk (helpen) realiseren, zo weet het Antilliaans Dagblad.
<ref>https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], AD (10 juni 2024)</ref>
* Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = Pariba Little League
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}}
| liga = Kampeonato Nashonal di Beisbòl Little League di Kòrsou
}}
'''Pariba Little League''' of '''Little League Liga Pariba''' ta un organisashon di beisbòl di [[Kòrsou]] pa muchanan entre 4 i 16 aña. E asosiashon di deporte hubenil ta forma parti di e sistema internashonal di kompetensia di Little League Baseball i ta representá e área geográfiko di “Pariba” riba e isla.
Den kompetensianan ofisial, Pariba Little League ta representá pa un ekipo selekshoná, ku ta konsistí di e mihó hungadónan di e liga, kende ta kompetí kontra otro liganan di e isla (Little League Liga Pabou) i den torneonan internashonal.
== Historia i desaroyo ==
Pariba Little League ta un di e programanan importante di beisbòl hubenil na Kòrsou. Huntu ku Pabou Little League, e ta kontribuí na e desaroyo di talento lokal na Kòrsou, ku tin un reputashon fuerte den beisbòl internashonal.
Desde 1980 Kòrsou ta partisipa regularmente den torneonan di Little League, ku resultado notabel, inkluyendo un kampeonato mundial na 2004 na Merka.
== Struktura ==
Den sistema di Little League, un “Little League” no ta solamente un ekipo, sino un organisashon lokal ku timnan di diferente edat. Pa torneonan ofisial, kada liga ta selekshoná un ekipo representativo.
E liganan aki ta kompetí pa determiná kende ta representá Kòrsou. (Curacao Region Tournament)
== Kompetensia internashonal ==
Kòrsou ta partisipá den dos nivel di kompetensia: e torneo di region Karibe di Little League World Series (kualifikashon) i e Little League Baseball World Series (LLBWS) na Williamsport, Pennsylvania.
===Region Karibe (kualifikashon pa LLBWS) ===
Desde inisio di e torneo di region Karibe [[Little League World Series (Region Karibe)]] na 2001, Pariba Little League a titula kampeon di Karibe na kuater okashon: 2001, 2002, – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016
konta komo un di e liganan mas kompetitivo di Curaçao. E liga a logra varios título regional, kualifikando pa e torneo mundial den e siguiente añanan:
2001 – kampion di region Karibe
2002 – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016 – kampion di region Karibe (rekòrd perfekto den torneo)
2026 – kampion di Curaçao / klasifiká pa LLBWS
E prestashonnan aki ta mustra ku Pariba ta un liga ku ta logra resultado konsistente na nivel regional, regularmente ganando derecho pa representá Curaçao den kompetensia internashonal.
== Torneo Little League World Series ==
=== Klasifikashon ===
Na 2026, e selekshon di Pariba Little League a logra un milestone importante ora ku el a kualifiká pa e Little League Baseball World Series (LLBWS).
E klasifikashon a keda sigurá despues di ku Pariba a gana e kampionato di Curaçao kontra Pabou Little League den un seri di mihó di shete.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series Pariba Wins Regional Title, Qualifies for Little League World Series], Curacao Chronicle (13 di aprel 2026)</ref> Pariba a gana e seri ku 4-2, inkluyendo dos viktoria decisivo di 6-2 i 5-2.
Durante e torneo, e tim a logra un rèkòrt general di 5-3.
===Partisipashon===
E aparishon di 2026 ta:
e di sinku biaha ku Pariba Little League ta partisipá den LLBWS
e promé aparishon desde 2016
e promé biaha ku un tim di Curaçao ta haña entrada direkto na e bracket internashonal
Den total, lo ta e di 16 biaha ku un representashon di Curaçao ta partisipá den e torneo na Williamsport, Pennsylvania.
== Hungadónan notabel ==
Diferente hungadónan yu di Korsou ku a pasa pa Pariba Little League òf su programa a yega na [[Major League Baseball]], inkluyendo:
* [[Ceddanne Rafaela]]
* [[Ozzie Albies]]
{{Appendix}}
--------------
'''Pariba Little League''' ta un ekipo hubenil di beisbol di [[Kòrsou]].
E di dos karchi pa e 2026 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presenta pa T-Mobile (LLBWS), a wòrdu ofisialmente konkistá ora ku Pariba Little League (Willemstad, Curaçao) a sali viktorioso den e Torneo di Region di Curaçao. E aña aki ta marka e promé biaha ku un tim di Kòrsou ta gana entrada direkto na e Bracket Internashonal di LLBWS, uniendo na Australia, Canada, Mexico, Hapon – i tambe e Kampionnan di Region di Asia-Pasífiko, Karibe, Europa i Afrika, i Latino Amérika – pa forma e tereno di 10 tim internashonal ku ta kompetí den e evento.<ref>https://www.littleleague.org/world-series/2026/llbws/news/pariba-little-league-to-represent-curacao-at-the-2026-little-league-baseball-world-series-presented-by-t-mobile/</ref>
Durante henter e torneo, Pariba Little League a gana su korona ku un rèkòrt general di 5-3 pa gana su puesto na LLBWS despues di a gana e seri di kampionato di mihó di shete riba Pabao Little League pa reklamá e título di region.
Esaki lo ta e di sinku biaha ku Pariba Little League ta aparesé den LLBWS, i e promé biaha den 10 aña, ku ta data for di 2016 ora el a kaba ku un rèkòrt di 1-2.
Adicionalmente, lo ta e di 16 biaha cu un team di Curaçao lo realisa e biahe pa Williamsport, su prome aparicion cu ta data for di 1980.
Atrabes di añanan, Curaçao a laga sinti su presencia den e torneonan di LLBWS. Ku 15 aparishon anterior ku ta data for di 1980, kuater subkampeon, i un viktoria di kampionato na 2004, nan programa ta sigui prosperá. Pariba LL tambe ta kas di un kantidat di hungadó i eks-alumnonan di MLB, mas notabelmente Ceddanne Rafaela (Boston Red Sox) i Ozzie Albies (Atlanta Braves).
E skema ofisial i informashon di e wèpsait pa e LLBWS 2026 a wòrdu anunsiá, miéntras ku e enkuentronan di promé buèlta lo wòrdu kompartí meimei di yüni, ya ku e di 79 Little League Baseball World Series lo tuma lugá di 19-30 di ougùstùs 2026. Pa mas informashon tokante e LLBWS, inkluyendo rekursonan di bishitante, invitadonan spesial, i mas kòntròl largu di zomer LittleLeague.org/WorldSeries. Pa kuminsá plania bo bishita na Williamsport, bai na LittleLeague.org/Visit.
-----
WILLEMSTAD – E ekipo di Little League di Pariba a keda koroná komo kampion regional i a sigurá klasifikashon pa Little League World Series, ganando e derecho di representá Kòrsou riba esenario internashonal.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series</ref>
Pariba a gana e seri di mihó di shete ku un viktoria di 4-2 riba Pabou. E weganan desisivo a wòrdu hunga djasabra na Post 6, kaminda Pariba a entregá aktuashonnan fuerte, ganando tur dos partido 6-2 i 5-2.
Cu e titulo regional, awor Pariba lo competi den e Little League World Series na Williamsport, cu ta programa pa tuma luga di 19 pa 30 di augustus.
E tim ta kla pa sali dia 13 di ougùstùs i lo kuminsá ku preparashonnan djis despues di un periodo kòrtiku di sosiegu.
E clasificacion ta marca otro logro pa baseball hubenil na Curaçao, cu tin un tradicion fuerte den e deporte y un historia di competi exitosamente na torneonan internacional.
The Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.<ref>https://www.facebook.com/LigaPabouLittleLeague/about</ref>
------------
'''Salon di Fama di Deporte di Kòrsou''' ta e galeria di honor dediká na deportista prominente i otro personanan ku a hasi un kontribushon signifikante pa deporte na [[Kòrsou]]. E taw, ku ta administrá pa Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) — ku anteriormente tabata konosí komo Curaçao Sport Federatie (CSF) — a instala e promé miembronan den e salon di fama na 1985 pa duna rekonesimentu públiko na atletenan, entrenador, dirigente i otro figura ku a lassa un marka duradero den deporte lokal i regional.
Historia
E idea pa un salon di fama na Kòrsou a surgi como un manera pa honrá e sportistanan i lideres ku a kontribuí pa desaroyo di deporte den e Antias Hulandes. E CSF (Curaçao Sport Federatie), e organizashon sportivo máximo na esei tempu, a hunga un rol di lider den e fundashon di e salon di fama na 1985. Desde su inicio, e salon di fama a sigui rekonosé sportistanan ku a logra nivel notabel, inkluyendo partisipashon olímpiko, logronan internashonal, i kontribushon pa komunidad deportiva.
Na desember 2020, FDOK a agrega otro 10 miembronan pa elevá e total ku 85 persona ku ta forma parti di e Salon di Fama di Kòrsou, inkluindo 10 damanan i 75 homber.
Signifikashon
E Salon di Fama ta:
un forma pa preservá i celebra historia deportivo di Kòrsou
un manera pa inspirá sportistanan hoben pa trese su talento
un medio pa duna rekonesimentu formal na atletenan, entrenador, arbitro i dirigente ku a kontribuí pa desaroyo di deporte
E lista di miembronan ta rekogi figura prominente di diferente deporte, inkluindo futbol, atletismo, esgrima, natashon, baseball, softball, karate, i otro disiplinanan.
--------------------
'''Salon di Fama''' na Korsou ([[]]:inglesHall of Fame) ta un lista di individuo
== Definishon ==
Un sala di fama, muraya di fama, òf kaminata di fama ta un lista di individuonan, logronan, òf otro entidatnan, normalmente skohé pa un grupo di elektor, pa marka nan ekselensia, logronan i fama den nan ramo. Den algun kaso, e salanan di fama aki ta konsistí di salanan òf museonan real ku ta konsagrá e honradonan ku eskultura, plaka, i eksposishon di memorabilia i informashon general tokante e destinatarionan indusí. Tin bia, e plachinan di e honradonan por wòrdu kologá riba un muraya (p’esei un “muraya di fama”) òf inskribí riba un acera (manera den un “kaminda di fama”, “kaminda di streanan”, òf “avenida di fama”). Den otro kasonan, e sala di fama ta mas figurativo i ta konsistí di un lista di nòmber di personanan notabel i nan logronan i kontribushonnan. E listanan ta wòrdu mantené pa un organisashon òf komunidat, i por ta nashonal, estatal, lokal òf privá.
* inicia na 1985 pa Curacao Sport Federatie met overhandiging van gouden CSF-pin
* 2017: Federashon Deporte i Olimpiko Korsou
Toegetreden" / ingresa den Salon di fama di Korsou
== Salon di fama ==
Deporte Korsou tin lista kompletu di tur miembro di Salon di Fama di Federashon Deporte Olimpiko Kòrsou (FDOK) ku antes tabata Curacao Sport Federatie (CSF). Na 1985 a instala e prome miembronan den Salon di Fama di Korsou. Na desember 2020 a instala 10 miembro pa yega na e gran total di 85 persona di kual 10 ta dama i 75 ta kabayero.
Di e personanan aki 37 a fayesé. Di e 38 federashonnan ku ta miembro di FDOK, 22 tin un òf mas miembro den Salon di Fama.<ref>[https://www.deportekorsou.com/posts/lista-kompletu-di-miembronan-di-salon-di-fama-di-korsou-di-tur-tempu Lista kompletu di miembronan di Salon di Fama di Kòrsou di tur tempu]</ref>
{| class="wikitable sortable"
! Aña
! Imagen
! Nomber
! Deporte
! Remarke
|-
| rowspan="10" | 1985|| || [[Antoine Maduro]]<br><small>(1909–1997)</small> || Futbol ||
|-
| || [[Myrna Anselma]]<br><small>(1936–2008)</small> || [[esgrima]] ||
|-
| || [[Ergilio Hato]]<br><small>(1926–2003)</small> ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Ernest Smith ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Guillermo Haseth ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Hector Rosario<br><small>()</small> || ||
|-
| || [[Juan Isa]]<br><small>()</small> || ||
|-
| || Wilfred (Willie) Pieters<br><small>()</small> || ||
|-
| || Mordy Maduro<br><small>()</small> || futbol|| presidente di NAVU i [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]]
|-
| || Benny Leito<br><small>()</small> || landamentu||
|-
| rowspan="3" | 1986|| ||[[Bèto Adriana]]<br><small>()</small> || Futbol ||
|-
| ||[[Iyo Pimentel]]<br><small>()</small> || Tenis ||
|-
| || Clovis Lodewijks<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1987|| || Hector Curiel || ||
|-
| || Julio Rooi<br><small>()</small> || ||
|-
| || Guillaume (Sam) Buntin<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1989|| || Guillermo Pardo || Futbol ||
|-
| || Walter van Rosberg<br><small>()</small> || ||
|-
| || Pedro Willems<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1992|| || [[Enith Brigitha]] || landamentu ||
|-
| || Marcel Jose Betrian<br><small>()</small> || (hisamentu di peso) ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1994|| || Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor || futbòl ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="1" | 2023|| || [[Laicam How]] || [[karate]] ||
|-
|}
== Konmemorashon i evolushon ==
Na más reciente edishonnan di e salon di fama, FDOK a introducí un regla nobo pa permití rekonesé atletenan postumamente, inkluyendo sporthelden famós ku a falleci i ku a lòk grandi kontribushon pa deporte—un cambio ku reflehá deseo pa amplifiká acknowledge i preservashon di legado historiko. Den e selekshon di 2024 pa e ceremonia na diciembre pa postumamente honrá atletenan importante di balòn, honkbal, karate, bokso i mas.
== Organisashon ==
E Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) ta e organisashon ku koordiná e proceso di nominashon i selekshon. E federashon ta traha ku sportbondnan afiliá pa rekomendá kandidatonan i pa evaluá su merito pa ingresá den e salon di fama.
----------
* 1985: [[Antoine Maduro]], [[Myrna Anselma]] ([[esgrima]]) i [[Ergilio Hato]] ([[futbol|futbòl]]), Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro,
* 1986: [[Beto Adriano]] (gewichtheffen), [[Iyo Pimentel]] (tennis), Clovis Lodewijks (Softball) en Benny Leito (zwemmen).
* 1987: [[Hector Curiel]] (1936-2022) hisamentu di peso, Julio Rooi, Guillaume “Sam” Buntin
* 1989: Guillermo Pardo, Walter van Rosberg, Pedro Willems
* 1992: [[Enith Brigitha]] (landamentu), Marcel Jose Betrian (hisamentu di peso), Jose Maria (Jo) Mathilda (futbòl)
* 1993
* 1994: Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor (futbòl), Henry Prince (verspringen), Rafael Fernando (Raffy) Josefa (beisbol)
* 1995: Edgard Ravenstein, Urnic “Randy” Wiel, [[Jan Boutmy]] ([[esgrima]])
futbol
* 1997: Geoffrey Goede, Romoldo Martis, [[Wilhelm Canword]] (futbol?)
* 2009: Soraida Juliana, Julius Hellburg, Ricardo Elhage, Niels Liberia, Errol Rooi
* 2014: Anthony Minguel, [[Cor van Aanholt]], Esthel (Jet) Jansen, Dudley Josepa, Marguerite de Rooy-Sprock, Andres de Constancia +, Edwin Solomon, Heraclio Henriquez +, Hubert Ibi Schoop +,Victor Copra
* 2015: 2015 Maximo “Max” Paula +
* 2016: Alvin “Fichi” Fléming, Celsio Victor Polinet +, Franklin Wilfred Mathilda, Harold Daniel Laurens +, Johnny Hellmund, Raymond Rafael Martha, Wendell Prince, Wilhelm Keman
* 2017: Antonio Pedro Keller, Antonio Jose "Papy" Martina, Efigenio Adriano Braafhart, Francisco Romualdo Gomez +, Gladwin Lumeno de Lanoi, Lupe Acasia Leito, [[Pedro Basiano Matrona]] (1927-2019), futbol, Stanley Maria Francisca, Orlando Felipe Cuales
* 2019: Renato Anasagasti, Sylvanie Clarke, Henk d'Arnault, Wenfrid Jakoba, Hubert Jansen, Nazario Martijn q.e.p.d., Eric Ogenia, Eva Marie Tujeehut Suriel, Gilbert Snijders i Hubert Zimmerman.
* Eva Marie “Amy” Tujeehut-Suriel, Eric Anthony Gregorio Ogenia, Gilbert Ciro Snijders, Henk “Henky” Alfons D’Arnault, Hubert Dominicus Jansen, Hubert Simon Zimmerman, Nazario Bernardus Martijn, Renato G. Anasagasti, Sylvanie Elaine Clarke, Wenfrid “Wenny” Pablo Jakoba
* 2020: Despues ku meimei di aña FDOK den un seremonia virtual a instalá William ‘Junior’ Millerson den Salon di Fama, riba 28 di dezèmber a instalá e dies sigieunte baluarte nan: Raoul Alias (Dam), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòfbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòfbòl), Erwin Martis (Atletismo) i Ivonne Leito – Senff (Karate).<ref name=:"1">https://www.sport.cw/mas-miembro-salon-di-fama/ </ref>
* [[William Millerson]] , Raoul Alias (Dama), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòftbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòftbòl), Erwin Martis (Atletiek), Ivonne Leito-Senff (Karate)
* 2021: [[Jeanne Lopes]] (tiru)
* 2023: [[Laicam How]] ([[karate]])
== Historia ==
For di aña 1985 a kuminsá ku Salon di Fama. Franklin Mathilda ku tabata presidente e tempu ei di Curaçaose Sport Federatie (CSF) a duna inisio na esaki. E promé baluartenan deportivo ku e aña ei a drenta Salon di Fama tabata: Antoine Maduro, Ergilio Hato, Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro, Myrna Anselma, Wilfred ‘Willie’ Pieters i Juan ‘Benny’ Leito. Tur e baluartenan aki entre tantu no ta na bida mas.<ref name=:"1"/>
FDOK ta e organisashon ku a sigui CSF i ku pues ta enkargá ku e evento di Salon di Fama. E federashon ta presidí pa Jean Francisca. Sobrá miembronan di direktiva ta Efigenio Braafhart (vise presidente), Ranjit Persaud (sekretario general), Aishel Richardson (di dos sekretario general), Nelson Maria (tesorero) i Ruthsel Martina ku ta fungí komo di dos tesorero.
* 2025:Durante e anochi di FDOK Honors Night, 5 persona a keda introdusí den FDOK su salon di fama. Un di e personanan aki ta Franklin Veeris. Aki bou ta sigui parti di Franklin su historia i tambe por disfrutá di un entrevista ku Franklin Veeris.
Franklin I. P. Veeris, komo deportista a praktiká vários ramo di deporte, pero su éksitonan grandi a konsentrá komo dirigente di body building.
Komo deportista e tabata áktivo den futbòl, tènis, karate i sailing, di kua e último aki el a kompetí riba nivel Mundial. Komo dirigente den tènis el a yuda organisá dos torneo grandi (Marlboro Professional Tennis Tournament) i mas despues den body building e.o. Metry Gala Classic.
Na edat di 40 aña Frank a kuminsá train deportistanan den fitness i body building despues di a sigui kurso i seminarionan na e.o. New Jersey, Los Angeles, Miami, New York i Tampa.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = WildCats KJ74
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}} Johnny Balentina
| liga = [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Dòbel A]]
}}
'''WildCats KJ74''', antes konosí komo '''Wild Cats''', ta un di e timnan di [[beisbòl]] mas prominente den [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Liga Dòbel A]] na [[Kòrsou]]. Den añanan 1960 e tim tabata milita den liga klase A; durante di e siguiente dékada el a logra promove i, desde 1975, a bira un forsa dominante den e Liga Dòbel A, e nivel mas altu di kompetensia di beisbòl na e isla.
WildCats a gana 17 título nashonal te ku 2024, loke ta hasié e tim mas viktorioso den historia di Liga Dòbel A. El a partisipá na 43 edishon di e [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|kampeonato di Liga Dòbel A]], i tambe a representá Kòrsou den kompetensianan internashonal, manera e Seri Latinomerikano i [[Seri di Karibe]].<ref>Marco Stoovelaar, [https://catcher.home.xs4all.nl/bb23-0402-wild-cats-curacao-nips-mexico-in-second-game-caribbean-baseball-series.htm WildCats Curaçao nips Mexico in second game Caribbean Series], international baseball headlines</ref><ref>David Venn, [https://www.mlb.com/news/curacao-team-brings-loaded-roster-to-2024-caribbean-series From Little League to Caribbean Series, Curaçao's roster has chemistry], mlb.com (2 di febrüari 2024)</ref>
E kambio di nòmber di klup a tuma lugá pa honra [[Kenley Jansen]], un picher profeshonal di Kòrsou ku a hunga e mayor parti di su karera pa Los Angeles Dodgers, usando e kamisa ku número 74.
== Lista di Honor ==
===Liga Dòbel A===
'''Kampeon (17)''':
* 1975, 1976, 1977, 1978, 1980, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2016, 2017, 2021, 2022
'''Supkampeon (11)''':
* 1979, 1981, 1982, 1986, 1987, 2004, 2013, 2014, 2015, 2018, 2020
== (Eks)-pelotero konosí ==
* [[Ruderly Manuel]]
* [[Diegomar Maxwell]]
* [[Dudley Leonora]]
== Link eksterno ==
* [https://www.flashscore.com/team/wildcats-kj74/YJuwLdD3/ Profil WildCats KJ74]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
Mientras ku añanan spesífiko di nan viktorianan di kampionato i finalisashonnan di subkampeon no ta lista ampliamente den e fuentenan disponibel, ta tuma nota ku e Wild Cats tabata un forsa dominante den e liga for di su inisio na 1975. Nan a representá Curaçao tambe den kompetensianan internashonal, manera e Serie Latino Amerikano 2018 i e Serie di Karibe 2020.
The '''Wild Cats''' baseball team, also known as WildCats KJ74, is one of the most successful clubs in the Curaçao National Championship AA League. They have secured 17 national championships, making them the team with the most titles in the league's history through 2022.
YouTube
+4
Flashscore
+4
Wikipedia
+4
Baseball Reference
While specific years of their championship victories and runner-up finishes are not comprehensively listed in the available sources, it's noted that the Wild Cats have been a dominant force in the league since its inception in 1975. They have also represented Curaçao in international competitions, such as the 2018 Latin American Series and the 2023 Caribbean Series.
-------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ruderly Rubino Manuel''' (☆ [[26 di ougùstùs]] [[1990]] na [[Kòrsou]]) ta un picher profeshonal di beisbòl. E tabata miembro di e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda pa e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017.<ref>{{Cite web|url=http://mlb.mlb.com/wbc/2013/teams/index.jsp?team=ned&team_id=878|title = Team}}</ref>
He was born on the 26th of August of 1990 in Willemstad, Curaçao. He's a local baseball star and started his career off by pitching for the Groot Kwartier Stars. He has also pitched for the Royal Scorpions in Curaçao and currently pitches for the Wildcats KJ74 Guardian Group. He has also pitched for 2 teams abroad, Sparta-Feyenoord from the Dutch Hoofdklasse in 2011 and for De Angelis North East Knights from the Italian Baseball League in 2012. He has also been part of the Kingdom of the Netherlands baseball team that played in the 2017 World Baseball Classic. Bonbini to Ruderly Manuel, who will also take part in Curaçao Baseball Week 2017!⚾️🇨🇼🔥
{{Appendix}}
--------------
{{Databox}}
'''Wimbleton''' ta un kompetensia internashonal di tènis, organisá pa e Federashon Internashonal di Tènis (ITF).
{{Appendix}}
[[Category:Deporte|Tènis]]
---------------------
{{Databox}}
'''Federashon di Atletismo di Kòrsou''' of '''Curaçao Atletiek Bond''' (CAB), Curaçao Athletics Federation, ta e órgano nashonal ku ta organisá atletismo na Kòrsou. E organisashon a wòrdu establesé originalmente na 1966, i e presidente di e asosiashon ta for di 2017 Willem Cordilia[1].
no.wiki:Federashon di Atletismo Kòrsou no ta miembro kompletu di CACAC, Konfederashon di Atletismo Sentroamerikano i Karibense, pero sí ta partisipá na Weganan CARIFTA. Curaçao tambe tabata e organisadó di e Weganan CARIFTA 2017.[2]
== Klupnan ==
E Federashon di Atletismo di Kòrsou ta reuní diesdos klup di atletismo afiliá: Curacao Master Athletics, Batavus, Cheetah, Deportivo San Kristof, the Eagles, Go Fast, New Revolution, Olympic, Rising Stars, Sloke, Sparta i Trupial.[3]
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox deportista
| variante = c
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 1,88 m
| peso = 77 kg
| deporte = Atletismo
| disciplina = 400 meter
| entrenado =
| debut =
| nacionalidad deportivo = [[File:Flag of the Netherlands Antilles (1986–2010).svg|25px|border]] [[Antias Hulandes]]<br/ >{{NLD}}
| wo = {{lista horizontal|
*2020}}
| bista medaya =
{{bista medaya}}
{{bista medaya rij|Weganan Olímpiko|0|1|0}}
{{bista medaya rij|Weganan Mundial Indoor Atletismo|0|0|2}}
}}
'''Liemarvin Bonefacia''' (☆ [[16 di aprel]] [[1990]] na [[Willemstad]]) ta un atleta di Kòrsou i un atleta olímpiko. E ta spesialisá den 400 meter i a representá [[Antias Hulandes]] te su disolushon na 2010.
Representando [[Hulanda]] Bonevacia a gana e medaya di plata den 4 x 400 m na [[Weganan Olimpico|Weganan Olímpiko]] 2020 na Tokyo, huntu ku [[Terrence Agard]], Tony van Diepen y Ramsey Angela.
== Link eksterno ==
* [https://worldathletics.org/athletes/netherlands/terrence-agard-14180980 Terrence Agard riba World Athletics]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Agard, Terrence}}
[[:Category:Deporte]]
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Atleta Olimpico]]
-----------------------
'''Randolph Benito (Johnny) Balentina''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1971]] na [[Willemstad]]) ta un pelotero hulandes ku a kompetí na tres okashon konsekutivo den [[Weganan Olimpico di Zomer|Weganan Olímpiko]]. El a partisipa na ‘Atlanta 1996’, ‘Sydney 2000’ i ‘Atenas 2004’. Na e okashonnan ei, e catcher drechi di e klup di beisbol Neptunus a termina ku e [[tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]], tambe konosí komo ''Tim di Reino'', na di seis (1996 i 2004) i e di sinku lugá (2000).
{{Appendix|2=
* [https://www.honkbalsite.com/ Nederlandse honkbalsite]
* [https://web.archive.org/web/20161202214838/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ba/johnny-balentina-1.html Profil di Johnny Balentina]
}}
{{DEFAULTSORT:Balentina, Randolph}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba|Bela]]
[[:Category:Atleta Olimpico|Bela]]
--------------
== Aanvulling [[Seri di Karibe]] ==
=== Kampeon segun wega final ===
Kuminsando ku e edishon di 2013 a introdusí un kampeonato kaminda e dos ekipo ku e mihó rekort di gana i pèrdè for di e promé etapa di e torneo di round-robin ta topa pa determiná e kampeon. Den edishon 2013, e promé buelta tabata konsistí di 12 wega i kada tim a enfrentá e otro timnan dos biaha, un komo home klup i e otro komo un ekipo di bishita; for di edishon 2014, ku e regreso di ekiponan di Cuba na e torneo, e promé etapa a ser kambia pa un round robin di 10 wega kaminda kada tim ta enfrentá e otro ekiponan un biaha.
{|class="sortable wikitable" width="100%"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Manager
|-
|[[2013]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Yaquis de Obregón
|style="text-align:center"|4–3 (18)
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Leones del Escogido
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Eddie Díaz
|-
|2014
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Isla di Margarita]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Naranjeros de Hermosillo
|style="text-align:center"|7–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Indios de Mayagüez
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Matías Carrillo
|-
|2015
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] [[San Juan]]
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Vegueros de Pinar del Río
|style="text-align:center"|3–2
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Tomateros de Culiacán
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Alfonso Urquiola
|-
|2016
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Venados de Mazatlán
|style="text-align:center"|5–4
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Tigres de Aragua
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Juan José Pacho
|-
|2017
|{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1–0 (10)
|{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2018
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px]] [[Guadalajara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|9–4
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2019
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] [[Siudad di Panama|Siudat di Panama]]
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Toros de Herrera
|style="text-align:center"|3–1
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Leñadores de Las Tunas
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Manuel Rodríguez
|-
|2020
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Toros del Este
|style="text-align:center"|9–3
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Cardenales de Lara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Lino Rivera
|-
|2021
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mazatlán
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|style="text-align:center"|4–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Criollos de Caguas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Félix Fermín
|-
| 2022
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Colombia.svg|25px|border]] Caimanes de Barranquilla
|style="text-align:center"|4-1
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Gigantes del Cibao
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] José Mosquera
|-
|2023
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Caracas]] i [[La Guaira]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Leones del Caracas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] José Offerman
|-
|2024
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Ozzie Guillén
|-
|2025
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mexicali
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2026
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2027
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|
|style="text-align:center"|
|
|
|}
{|class="sortable wikitable"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Mánager!!Rekort
|-
|2013
|{{MEX}} Hermosillo
|{{MEX}} Yaquis de Ciudad Obregón
|style="text-align:center"|4-3 (18)
|{{DOM}} Leones del Escogido
|{{DOM}} Eddie Díaz
|style="text-align:center"|4-3
|-
|2014
|{{VEN}} [[Isla Margarita]]
|{{MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]
|style="text-align:center"|7-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Indios de Mayagüez]]
|{{MEX}} Matías Carrillo
|style="text-align:center"|4-2
|-
|2015
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|Cuba}} [[Pinar del Río (béisbol)|Vegueros de Pinar del Río]]
|style="text-align:center"|3-2
|{{bandera|México}} [[Tomateros de Culiacán]]
|{{bandera|Cuba}} Alfonso Urquiola
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2016|2016]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|MEX}} [[Venados de Mazatlán]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|5-4
|{{bandera|VEN}} [[Tigres de Aragua]]
|{{bandera|MEX}} Juan José Pacho
|style="text-align:center"|6-0
|-
|2017
|{{MEX}} Culiacán
|{{bandera|Puerto Rico}} Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1-0 (10)
|{{bandera|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2018|2018]]
|{{bandera|México}} [[Jalisco]]<ref>[https://www.jalisco.gob.mx/es/prensa/noticias/64267 Presenta Gobernador Serie del Caribe Jalisco 2018]</ref>
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|style="text-align:center"|9-4
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|4-2
|-
|[[Serie del Caribe 2019|2019]]
|{{bandera|Panamá}} [[Panamá (ciudad)|Panamá]]
|{{bandera|Panamá}} [[Toros de Herrera]]
|style="text-align:center"|3-1
|{{bandera|Cuba}} [[Las Tunas (béisbol)|Leñadores de Las Tunas]]
|{{bandera|Panamá}} Manuel Rodríguez
|style="text-align:center"|4-1
|-
|[[Serie del Caribe 2020|2020]]
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Toros del Este]]
|style="text-align:center"|9-3
|{{bandera|VEN}} [[Cardenales de Lara]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Lino Rivera
|style="text-align:center"|6-1
|-
|[[Serie del Caribe 2021|2021]]
|{{bandera|MEX}} [[Mazatlán]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|{{bandera|República Dominicana}} Félix Fermín
|style="text-align:center"|7-0
|-
|[[Serie del Caribe 2022|2022]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|Colombia}} [[Caimanes de Barranquilla]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|República Dominicana}} [[Gigantes del Cibao]]
|{{bandera|Colombia}} José Mosquera
|style="text-align:center"|5-2
|-
|[[Serie del Caribe 2023|2023]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Caracas]] y [[La Guaira]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|Venezuela}} [[Leones del Caracas]]
|{{bandera|República Dominicana}} José Offerman
|style="text-align:center"|6-3
|-
|[[Serie del Caribe 2024|2024]]
|{{bandera|Estados Unidos}} [[Miami]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|{{bandera|Venezuela}} Oswaldo Guillén
|style="text-align:center"|7-1
|-
| 2025
|{{MEX}} [[Mexicali]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2026|2026]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2027|2027]]
|{{bandera|México}} [[Hermosillo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|}
==Partisipante==
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Promé edishon
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Kòrsou
|style="text-align:center"|2023
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{DOM}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal Dominikano
|style="text-align:center"|1970
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{MEX}}
| Liga di Mexico Pasifiko
|style="text-align:center"|1971
|-
|{{NCR}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Nicaragua
|style="text-align:center"|2024
|-
|{{PAN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Panameño
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff"|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[Puerto Rico]]
|Liga di Beisbòl Profeshonal Roberto Clemente
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff" |{{VEN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Venezuelano
|style="text-align:center"|1949
|}
* {{color box|#ccddff|border=silver}} miembro di Caribbean Professional Baseball Confederation
=== Partisipante den pasado ===
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Prome edishon
! Ultimo edishon
|-
| rowspan=3 |{{CUB}}
| Liga Cubano
|style="text-align:center"|1949
|style="text-align:center"|1960
|-
| Seri Nashonal Cubano
|style="text-align:center"|2014
|style="text-align:center"|2019
|-
|Liga Elite Cubano
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Klase AA di Kòrsou
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{COL}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal di Colombia
|style="text-align:center"|2020
|style="text-align:center"|2023
|}
===Nota===
*{{note label|PAN|a|a}} After the [[1960 Caribbean Series|1960 tournament]], Panama would not appear in another Caribbean Series until [[2019 Caribbean Series|2019]].
*{{note label|VEN|b|b}} Venezuela's LVBP was replaced by the [[Liga Occidental de Béisbol Profesional]] for the 1960 tournament
== Edishonnan ==
==Series==
{|class="wikitable"
|-
!Ana!!Luga!!Kampeon!!Manager!!Rekort
|-
|[[1949 Caribbean Series|1949]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]]|| [[Mike Guerra|Fermin Guerra]] ||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1950 Caribbean Series|1950]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PAN}} [[Carta Vieja Yankees]]|| [[Wayne Blackburn]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1951 Caribbean Series|1951]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]]|| [[George Scales]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1952 Caribbean Series|1952]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Habana (Cuban League)|Leones del Habana]]|| [[Mike González (catcher)|Mike González]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1953 Caribbean Series|1953]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (2)|| [[Buster Clarkson]]||style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1954 Caribbean Series|1954]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]]|| [[Mickey Owen]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1955 Caribbean Series|1955]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (3)|| [[Herman Franks]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1956 Caribbean Series|1956]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]]|| [[Oscar Rodríguez (baseball)|Oscar Rodríguez]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1957 Caribbean Series|1957]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]]|| [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1958 Caribbean Series|1958]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]] (2) || [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1959 Caribbean Series|1959]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]] (2)|| [[Clemente Carreras]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1960 Caribbean Series|1960]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]] (2)|| [[Tony Castaño]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|1961–1969|| colspan="4" style="text-align:center;" | None held
|-
|[[1970 Caribbean Series|1970]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]]|| [[Carlos Pascual (baseball)|Carlos Pascual]]||style="text-align:center;"|7–1
|-
|[[1971 Caribbean Series|1971]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]]|| [[Manny Mota]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1972 Caribbean Series|1972]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Leones de Ponce (baseball)|Leones de Ponce]]|| [[Frank Verdi]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1973 Caribbean Series|1973]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (2)|| [[Tommy Lasorda]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1974 Caribbean Series|1974]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (2)|| [[Bobby Wine]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1975 Caribbean Series|1975]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Vaqueros de Bayamón (baseball)|Vaqueros de Bayamón]]|| [[José Pagán]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1976 Caribbean Series|1976]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] & [[Santiago de los Caballeros|Santiago]] ||{{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]|| [[Cananea Reyes]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1977 Caribbean Series|1977]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (3)|| [[Buck Rodgers]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1978 Caribbean Series|1978]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]]|| [[Rene Lachemann]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1979 Caribbean Series|1979]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]] (2)|| [[Willie Horton (baseball)|Willie Horton]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1980 Caribbean Series|1980]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (4)|| [[Del Crandall]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1981 Caribbean Series|1981]]|| colspan="4" style="text-align:center;"|None held
|-
|[[1982 Caribbean Series|1982]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Leones del Caracas]]|| [[Chico Carrasquel]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1983 Caribbean Series|1983]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Lobos de Arecibo]]|| [[Ron Clark (baseball)|Ron Clark]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1984 Caribbean Series|1984]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]]|| [[Rubén Amaro, Sr.|Rubén Amaro]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1985 Caribbean Series|1985]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (5)|| [[Terry Collins]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1986 Caribbean Series|1986]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Maracaibo]]||{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]|| [[Cananea Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1987 Caribbean Series|1987]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (3)|| [[Ramón Avilés]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1988 Caribbean Series|1988]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]|| {{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]]|| [[Phil Regan (baseball)|Phil Regan]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1989 Caribbean Series|1989]]|||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]] (2)|| [[Pete Mackanin]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1990 Caribbean Series|1990]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (2)|| [[Felipe Alou]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1991 Caribbean Series|1991]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (6)|| [[John Roseboro]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1992 Caribbean Series|1992]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]] (2)|| [[Pat Kelly (catcher)|Pat Kelly]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1993 Caribbean Series|1993]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (4)|| [[Mako Oliveras]]||{ style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1994 Caribbean Series|1994]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (7)|| [[Casey Parsons]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1995 Caribbean Series|1995]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI}} [[Senadores de San Juan]]|| [[Luis Meléndez (baseball)|Luis Meléndez]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1996 Caribbean Series|1996]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]]|| [[Francisco Estrada]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1997 Caribbean Series|1997]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]]|| [[Mike Quade]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1998 Caribbean Series|1998]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (2)|| [[Tony Peña]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1999 Caribbean Series|1999]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (8)|| [[Dave Jauss]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[2000 Caribbean Series|2000]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (5)|| [[Mako Oliveras]] (2)||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2001 Caribbean Series|2001]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (3)|| [[Félix Fermín]] || style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2002 in baseball|2002]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]] (2)|| [[Francisco Estrada]] (2) || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2003 Caribbean Series|2003]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (4)|| [[Félix Fermín]] (2)||style="text-align:center;"|6–1
|-
|[[2004 Caribbean Series|2004]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (9)|| [[Manny Acta]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2005 Caribbean Series|2005]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlán]]|| [[Juan José Pacho]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2006 Caribbean Series|2006]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Valencia, Carabobo|Valencia]] and [[Maracay]]||{{flagicon|VEN}} [[Leones del Caracas ]] (2)|| [[Carlos Subero ]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2007 Caribbean Series|2007]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (5)|| [[Félix Fermín]] (3)||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2008 Caribbean Series|2008]]||{{flagicon|DOM}} [[Santiago de los Caballeros|Santiago]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (10)|| [[Héctor de la Cruz]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2009 Caribbean Series|2009]]||{{flagicon|MEX}} [[Mexicali]]||{{flagicon|VEN}} [[Tigres de Aragua]] || [[Buddy Bailey]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2010 Caribbean Series|2010]]||{{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (3)|| [[Ken Oberkfell]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2011 Caribbean Series|2011]]||{{flagicon|PRI}} [[Mayagüez, Puerto Rico|Mayagüez]]||{{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]]|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddie Díaz]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2012 Caribbean Series|2012]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (4)|| [[Ken Oberkfell]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2013 Caribbean Series|2013]] || {{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]] || {{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]] (2)|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddy Díaz]] (2)||style="text-align:center;"|4–3
|-
|[[2014 Caribbean Series|2014]] || {{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]] || {{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]] (2)|| [[Matías Carrillo]]||style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2015 Caribbean Series|2015]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] || {{flagicon|CUB}} [[Pinar del Río (baseball)|Vegueros de Pinar del Río]] || [[Pinar del Río (baseball)#Past and present stars|Alfonso Urquiola]] ||style="text-align:center;"|3–3
|-
|[[2016 Caribbean Series|2016]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlan]] (2)|| [[Juan José Pacho]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2017 Caribbean Series|2017]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]] || {{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (4) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]]||style="text-align:center;"|3−3
|-
|[[2018 Caribbean Series|2018]]||{{flagicon|MEX}} [[Guadalajara]] ||{{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (5) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]] (2)||style="text-align:center;"|4−2
|-
|[[2019 Caribbean Series|2019]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]] ||{{flagicon|PAN}} [[Toros de Herrera]]|| Manuel Rodríguez||style="text-align:center;"|4−1
|-
|[[2020 Caribbean Series|2020]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] ||{{flagicon|DOM}} [[Toros del Este]] || Lino Rivera ||style="text-align:center;"|6−1
|-
|[[2021 Caribbean Series|2021]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (6) || [[Félix Fermín]] (4) ||style="text-align:center;"|7−0
|-
|[[2022 Caribbean Series|2022]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|COL}} [[Caimanes de Barranquilla]]|| José Mosquera || style="text-align:center;" |5−1
|-
|[[2023 Caribbean Series|2023]]||{{flagicon|VEN}} [[Caracas]] and [[La Guaira]] || {{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (11)|| [[Jose Offerman]] || style="text-align:center;" |6−3
|-
|[[2024 Caribbean Series|2024]]
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|{{flagicon|VEN}} [[Tiburones de La Guaira]]
| [[Ozzie Guillén]]
|style="text-align:center;" |7−1
|}
* Selekshon Curacao Suns 2024 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2024/01/29/zeventien-internationals-koninkrijksteam-met-curacao-suns-naar-serie-del-caribe/</ref>
update: Jonathan Schoop; nieuw Jeremi Profar & Roger Bernadina (en.wiki)
* Selekshon Korsou 2023 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2023/01/31/internationals-met-curacaose-kampioen-naar-caribbean-series/</ref>
------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{DEFAULTSORT:Thode, Kiri}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Deporte]]
* 2013:Kiri Thode is in Duitsland wereldkampioen geworden van de Professional Windsurfers Association (PWA) Freestyle Windsurfing. Het is voor het eerst dat een windsurfer uit Bonaire wereldkampioen is geworden van de Freestyle competitie. Het is ook de eerste wereldtitel voor Thode.<ref>Belkis Osepa, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2013/10/09/wereldkampioenen-bonaire-warm-onthaald/ Wereldkampioenen Bonaire warm onthaald], Caribisch netwerk, 9 di oktober 2013</ref>
* 2020? video Children of the Wind ku rumanan Tonky i Taty Frans - dokumentario basa riba e bida di tres mucha homber Boneriano cu a conquista mundo cu nan teknika y trikinan innovativo riba nan plank di windsurf . E pelicula a gana premio na ....
de.wiki: Kiri Thode (geboren 26 februari 1991 in Kralendijk ) is een windsurfer op Bonaire . Hij behoort tot de beste freestylesurfers van de afgelopen jaren en werd in 2013 wereldkampioen in deze discipline .
------------------------------
{{Databox}}
'''Jurswailly (Ailly) Luciano''' (☆ [[25 di mart]] [[1991]] na [[Kòrsou]]) ta un eks-hungadó di "handbal" hulandes-kurasoleño i internashonalista. E tabata hunga den posicion derechista.
== Bida ==
Ailly Luciano a nase na Korsou i te edat di kuater ana tabata biba na Boka Sami. Ku su mayornan el a muda pa [[Hulanda]]. Su promé klup di handball tabata Papendrechtse DES'72. Komo teenager e ta switch pa e klup HV Quintus, hungango den e division di honor hulandes.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref> Desde 2011 e ta milita pa e klup franses Metz Handball den e divishon femenino franses mas haltu. E ta konosi pa su rapides. Huntu ku su klup el a titula kampeon nashonal di Fransia na 2013, 2014, 2016, 2017, 2018 i 2019. Na ana 2013, 2015, 2017 en 2019 e klup ta gana e Kopa di Fransia. Tambe na 2013 ta alkansa e final di e kampeonato oropea pero ta sufri un derota di e klup danes Team Tvis. Holstebro . Na 2021 e ta pone un fin na su karera deportivo pa dedika su mes na su In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro nl wiki:In maart 2016 tijdens het OKT in Metz (Frankrijk) is er een historisch hoogtepunt voor Luciano en het Nederlandse handbal, ze kwalificeerden zich voor het eerst voor de Olympische Spelen. Doordat de wedstrijd om het brons verloren werd van de huidige wereldkampioen Noorwegen (23-36), eindigden ze uiteindelijk op de vierde plaats.
== Selekshon hulandes ==
Debuut Oranje 15 mei 2012 Nederland – Groot-Brittannië 40-15 in Panningen
Komo internashonalista el a forma parti di e selekshon femenino di [[Hulanda]], hasiendo su debut durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. El a partisipa den 55 wega internashonal. Na 2016 el a representa Hulanda na e Weganan olimpiko na [[Rio de Janeiro]].<ref>https://www.ad.nl/dordrecht/papendrechtse-ex-international-ailly-luciano-stopt-met-handbal-eindelijk-tijd-om-te-puberen~a0830d73/ Papendrechtse ex-international Ailly Luciano stopt met handbal: ‘Eindelijk tijd om te puberen’], AD (9 di ougustus 2020)</ref> Ze maakte deel uit van het Nederlandse damesteam dat als vierde eindigde in handbal op de Olympische Zomerspelen van 2016 in Rio de Janeiro , Brazilië .
Handbalster Ailly Luciano heeft besloten haar interlandcarrière te beëindigen en gaat daarom niet mee met het Nederlands damesteam naar het Europees kampioenschap handbal in Zweden. "Ik heb op de Olympische Spelen gestaan, dat vind ik prachtig, maar voor mijn idee zit er niet meer in. Om weer vier jaar te knokken richting de Spelen zie ik niet zitten. Ik vind het goed geweest. Ik wil mijn levensdoelen oppakken."
De 25-jarige speelster uit Papendrecht kwam in augustus met het Nederlands damesteam uit op de Olympische Spelen in Rio de Janeiro en eindigde als vierde. Luciano, die speelt voor het Franse Metz, speelde 56 interlands voor Oranje en scoorde daarin 115 keer.<ref>[https://www.rijnmond.nl/nieuws/148285/handbalster-luciano-beeindigt-interlandcarriere Handbalster Luciano beëindigt interlandcarrière], Rijnmond (4 november 2016)</ref>
== Link eksterno ==
* [[http://history.eurohandball.com/ec/cl/women/2020-21/player/536101/Jurswailly+Luciano Jurswailly Luciano na European Handball Association]]
{{Appendix}}
In 2011 verhuisde de 1,71 meter lange rechtsbuiten naar het Franse eersteklasser Metz Handball , met wie ze in 2013 het kampioenschap en de beker won en de finale van de EHF Cup bereikte , waar ze verloren van de Deense club Team Tvis. Holstebro . Een seizoen later won ze opnieuw het kampioenschap. Ze won ook de Franse beker in 2015, 2017 en 2019 en het Franse kampioenschap in 2016, 2017, 2018 en 2019. In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro .
hunga den posishon derecho
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
Luciano a hasi su debut pa e selekshon hulandes durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. [3]
speelt voor Metz Handbal in de LFH Division 1 Féminine en voorheen het Nederlands dameshandbalteam . Ze nam deel aan het WK handbal dames 2013 in Servië , samen met de rest van het Nederlands elftal. [1] [2]
Luciano na nase na Korsou i a lanta na Boka Sami te edat di kuater ana. dorp Sint Michiel gewoond. Ku su mayornan el a muda pa Hulanda. Aki ta tabata hunga pa e klup HV Quintus.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html
Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref>
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
------------------------
'''Robert (Joy) Hosé''' (☆ [[14 di febrüari]] [[1949]] na - [[23 di òktober]] [[2023]] na [[Willemstad]] ) tabata un hungadó di pinpòn di [[Kòrsou]] di fama legendario. E tabata kampeon di Kòrsou di 1966 te 1972 i a optené varios título na Antia i internashonalmente, entre otro na 1971 kampeon latinoamerikano na [[Paraguai|Paraguay]].
== Biografia ==
Joy Hosé a nase na Kòrsou den e famia Hosé-Pimentel. E tin un ruman muhé i dos ruman hòmber. Su ruman mayó [[Humphrey Hosé|Humphrey]] tabata aktivo komo tenista profeshonal i su omo [[Iyo Pimentel]] tambe tabata tenista internashonal.
---------------
* Tim e Reino
=== Kampeonato Oropeo ===
{| class="wikitable" style=text-align:center
! Edishon
| 1954 || 1955 || 1956 || 1957 || 1958 || 1960 || 1962 || 1964 || 1965 || 1967 || 1969 || 1971 || 1973 || 1975 || 1977 || 1979 || 1981
|1983
|-
! Resultado
| * || * || {{oro}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || * || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{zilver}} || {{zilver}} || {{zilver}} ||{{goud}}
|{{zilver}}
|-
|
|-
! Edishon
| 1985 || 1987 || 1989 || 1991 || 1993 || 1995 || 1997 || 1999 || 2001 || 2003 ||[[EK Honkbal 2005|2005]]||[[EK Honkbal 2007|2007]]||[[EK Honkbal 2010|2010]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2012|2012]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2014|2014]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2016]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2019]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2021]]
|-
! Prestatie
|{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}
|-
|
|-
! Editie
| [[Europees kampioenschap honkbal 2023|2023]]
|-
! Prestatie
| {{brons}}
|}
: * <small>In 1954, 1955 en 1967 geen deelname.</small>
=== Kopa Interkontinental ===
{| class="wikitable"
! Editie
| 1983 || 1999 || 2002 || 2006 || [[Intercontinental Cup honkbal 2010|2010]]
|-
! Prestatie
| 4e || 8e || 8e || {{zilver}} || {{zilver}}
|}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Pabao Little League''' ta un ekipo di beisbol hubenil (10-12 ana) di Korsou ku a titula kampeon di karibe na .. okashon i tabata kampeon mundial na 2004. E ta forma parti di
e Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.
Winning the Caribbean Region Championship and making its 11th trip to Williamsport for the 2023 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presented by T-Mobile, is Pabao Little League (Willemstad, Curaçao) thanks to a 6-0 victory over the Dominican Republic in the championship game.
With its victory, Pabao LL will be returning to the LLBWS with the country’s 15th overall appearance in hopes to defend its International Championship title earned in 2022. Since the country’s first tournament appearance in 1980, Curaçao has maintained a winning record, 46-25, with a World Series championship in 2004 and three runner-up finishes in 2005, 2019, and 2022.
Pabao LL finished the Caribbean Region tournament with an unblemished 6-0 record, outscoring its opponents, 47-4, with four shutout performances.
With the first-round matchups of the 2023 LLBWS announced on June 6, Pabao LL will play Australia, represented by Hills Little League, in Game 5 on Thursday, Aug. 17 at 1 p.m. ET at Volunteer Stadium.
The 2023 Little League Baseball World Series, Presented by T-Mobile, is set to take place August 16-27. More information about the 2023 Little League World Series tournaments, including full schedules and downloadable brackets, can be found at LittleLeague.org/WorldSeries.
WILLEMSTAD- Djaweps , 10 di ougùstùs 2023 den oranan di mèrdia, e selekshon di Little League Liga Pabou kampion di Karibe a biaha pa Williamsport (USA), pa partisipá den e Kampionato Mundial di Beisbòl Little League. E kampionato Mundial di hóbennan di 11 i 12 aña lo start dia 16 i lo terminá dia 27 di ougùstùs 2023.
RBC Royal Bank, representá pa Sharier Dorand manera ta e kaso ku tur selekshon, tabata presente pa duna e selekshon sostén i deseá e delegashon éksito. E sigiente hungadónan ta forma parti di e selekshon.
{{Appendix}}
---------------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Dudley Guniberto Josefa''' (☆ [[1958]]) ta un [[karate]]ka di [[Kòrsou]]. Deportista – Dirigente Tékniko. a nasé na aña 1958. Dudley na aña 1967 kuminsá práktika deporte di yudo ku su 9 aña serka ..
== Bida i karera ==
.. a lanta na Kòrsou.
== Medaya ==
* 1987: [[Image:Med 2.png|Plata]] - Kampeonato hulandes
{{Appendix}}
{{Commonscat|Didi Gregorius}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64548365|titulo=Didi Gregorius}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://web.archive.org/web/20111005161849/http://www.honkbalsite.com/nederlandsteam/marieksongregorius.html Profil riba Honkbalsite]
* [https://www.baseball-reference.com/minors/player.cgi?id=gregor003mar Statistik Didi Gregorius]
}}
{{DEFAULTSORT:Gregorius, Didi}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
[[Category:Hulanda]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Sherry Sophia Veronica Howell''' (☆ [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un atleta kurasoleño.
Sherry Howell - Eckerd College, Softball and Volleyball
Howell played four years of softball and volleyball for Eckerd College from 1990 to 1993. She graduated in 1993 with a double major of Business Management and Psychology. The native of Curacao, Neth. Antilles, was a pitcher, a shortstop and centerfielder. She was a four-time All-America in softball, was named to the South Region team four times and the All-SSC team four times. Howell won or shared player-of-the-year honors twice in the conference and concluded her athletic career by being selected the SSC female athlete-of-the-year for the 1992-93 season. Howell holds the NCAA, Division II career batting average in softball at .524, is third in career slugging average at .921, 13th in home runs with 29 and second in single season highest batting average at 629. She led the nation in hitting as a senior and also doubles percentage. Howell led the conference in batting average four different years. In 1999, she represented her country in the World Games in Japan. Howell, who is fluent in six languages, was named All-Conference in volleyball two of the four years she played.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Howell, Sherry}}
[[Category:Hende]]
---------------
{{Commonscat|Josh Palacios}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1131860420|titulo=Josh Palacios}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Palacios, Josh}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
-------------------------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] di 1958 te 2010 na wega y torneonan internacional. E tabata kai bou di [[Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie|NAVU]], ku tabata konsisti di [[Kòrsou]] i [[Boneiru]] despues ku [[Aruba]] a separa na 1986.
en.wiki:The Netherlands Antilles national football team (Dutch, "Nederlands-Antilliaans voetbalelftal"; Papiamentu, "Selekshon Antiano di futbòl") was the national team of the former Netherlands Antilles from 1958 to 2010. It was controlled by the Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie. The NAVU consisted of Curaçao and Bonaire. Aruba split in 1986 and has its own team.
The Netherlands Antilles team never qualified for the FIFA World Cup. The country managed to come third in the CONCACAF championships of 1963 and 1969; during the 1963 tournament they were unofficial football world champions for four days after beating Mexico and before losing to Costa Rica.[1]
== Reforma di Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues [[Boneiru]] a bira miembro interino di CFU i [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Mira tambe ==
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Antias Hulandes]]
-------------
The '''Curaçao national football team''' ({{lang-nl|Curaçaos voetbalelftal}}; [[Papiamento language|Papiamentu]]: ''Selekshon di Futbòl Kòrsou'') represents [[Curaçao]] in [[FIFA|International]] [[association football|football]] and is controlled by the [[Curaçao Football Federation]] (Federashon Futbòl Kòrsou; FFK).<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| url-status = dead| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Following a constitutional change that allowed its predecessor, the [[Curaçao and Dependencies|Colony of Curaçao and Dependencies]] to become a unified [[constituent state|constituent country]] consisting of several island territories as the [[Netherlands Antilles]] and its dissolution in 2010, Curaçao has played under a new constitutional status as a separate constituent country since 2011.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=Gg1hDgAAQBAJ&pg=PA121 |title=Football and the Boundaries of History: Critical Studies in Soccer |editor=Elsey, Brenda |editor2=Pugliese, Stanislao G. |year=2017 |page=121 |isbn=9781349950065 |publisher= Springer |access-date=25 June 2019}}</ref>
Both FIFA and CONCACAF recognize the Curaçao national team to be the direct and sole successor of the dependant [[Territory of Curaçao national football team|Curaçao (1921–1958)]] and the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles national football]] teams.<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao] at [[FIFA]] official website</ref><ref>[https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curaçao] at [[CONCACAF]] official website</ref><ref>[https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html] at [[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|RSSSF]]</ref>
==History==
{{Further|Territory of Curaçao national football team|Netherlands Antilles national football team}}
The first national football team to bear the name Curaçao was the [[Territory of Curaçao national football team]], which made its debut in 1924 in an away match against neighboring [[Aruba national football team|Aruba]], a match which the Territory of Curaçao won four to nil.
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Seleccion nacional di futbol di Aruba''' ta e ekipo di [[futbol]] cu ta representa [[Aruba]] na wega y torneonan internacional, manera na e weganan di cualificacion pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] y den Copa Caribe. Tur tramite pa e seleccion ta bou encargo di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]], funda na 1932 y afilia na [[Union Futbol di Caribe|CFU]], [[CONCACAF]] y [[FIFA]] desde 1988.
The '''Aruba national football team''' ([[Dutch language|Dutch]]: Arubaans voetbalelftal; [[Papiamento language|Papiamento]]: Seleccion Arubano di futbol) is the national team of [[Aruba]], it was founded in 1932 and is affiliated with the Caribbean Football Union (CFU), CONCACAF and [[FIFA]] (since 1988) and is controlled by the [[Aruba Football Federation|Arubaanse Voetbal Bond]].
==History==
Between 1924 and 1933, Aruba only played against [[Curaçao national football team|Curaçao]], although these matches are not considered official.<ref>{{cite web |last1=Courtney |first1=Barrie |title=Aruba - List of International Matches |url=https://www.rsssf.org/tablesa/aruba-intres.html |website=RSSSF}}</ref> Aruba participated in its first tournament at the [[1955 CCCF Championship]], where they finished in 5th place. In 1958, Aruba became part of the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles]] until their secession in 1986.
Following its split from the Netherlands Antilles, the [[Aruba Football Federation]] was affiliated in 1988 with [[CONCACAF]] and [[FIFA]]. Aruba entered qualifying for the [[1989 Caribbean Cup]], and in its first group match it suffered the worst defeat in its history, at the hands of [[Trinidad and Tobago national football team|Trinidad and Tobago]], which crushed them 11–0. They played their first World Cup qualifying match against the [[Dominican Republic national football team|Dominican Republic]] as part of the [[1998 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|1998 World Cup qualifying]]. Aruba has participated in all the qualifying tournaments for the World Cup since, without being able to get past the first qualifying round.
Aruba has also yet to qualify for the [[Caribbean Cup]]. However, they showed some progress in the preliminary round of the [[2014 Caribbean Cup]] by getting two wins against [[Turks and Caicos national football team|Turks and Caicos]] (1–0) and [[British Virgin Islands national football team|British Virgin Islands]] (7–0), the latter being the biggest victory in its history. These results allowed them to reach 120th place in the FIFA World Ranking for the month of June 2014, their best ranking to date. Following these victories, Aruba lost 2–0 against [[French Guiana national football team|French Guiana]] and were eliminated.
Aruba began their [[2018 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|2018 World Cup qualification]] in the second round against [[Barbados national football team|Barbados]], losing 2–0 at home and 1–0 away, however FIFA ruled that Barbados had fielded an ineligible player, giving Aruba a 3–0 second leg victory and advancing them to the third round. Despite that, in the next round they were defeated again, this time by [[Saint Vincent and the Grenadines national football team|Saint Vincent and the Grenadines]] who won 3–2 on aggregate. Aruba failed to progress in the [[2022 FIFA World Cup qualification – CONCACAF First Round|2022 World Cup qualifiers]], finishing 4th in the first round.
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Aruba]]
E selekshon di Boneiru a kuminsa komo tim nashonal despues ku e tim antiano a keda disolbé na òktober 2010. E ta partisipa tur aña den e Torneo ABCS, kual na 2011 e ta gana sorpresivamente derotando Aruba 4-3 durante e tanda di penalty despues di un empate di 2:2 den final.[4]
-------------------------------------
'''Selekshon nashonal di futbòl di Sürnam''' ta e tim di [[futbol|futbòlista]] ku ta representa [[Sürnam]]. E ta kai bou di .........., ku ta miembro di [[Caribbean Football Union|CFU]] i miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Historia ==
E selekshon di Sürnam a kuminsa komo tim nashonal
==== Torneo ABCS ====
{| class="wikitable collapsible" width=50% style="text-align: center;font-size:90%;"
!colspan=8|Boneiru den torneo ABCS
|-
!width=45%|Aña
!width=25%|Lugá
!width=8%|W
!width=8%|G
!width=8%|E
!width=8%|P
!width=8%|GF
!width=8%|GC
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2010||di kuater ||2||0||1||1||5||7
|- bgcolor=gold
|{{SUR}} 2011||'''kampeón'''||2||1||1||0||5||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{ABW}} 2012||di kuater ||2||0||0||2||2||17
|- bgcolor=#cc9966
|{{CUW}} 2013||di tres ||2||1||0||1||2||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{SUR}} 2015||di kuater ||2||0||0||2||1||7
|- bgcolor=silver
|{{CUW}} 2021||supkampeón||2||1||0||1||4||4
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2022||di kuater ||2|| ?|| 0 || ? || 1 || 5
|-
!'''Total'''||'''6/6'''||14||3||2||7||20||46
|}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =148545934|titulo=Selección de fútbol de Bonaire}}
{{References}}
}}
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Surnam]]
Na de staatkundige hervormingen binnen het Koninkrijk der Nederlanden van 10 oktober 2010 en na afronding van het kwalificatietoernooi van de Caribbean Cup 2010 ging het Nederlands-Antilliaans voetbalelftal over in het Curaçaos voetbalelftal. Bonaire werd een paar jaar later voorlopig lid van de Caraïbische Voetbalunie CFU en op 19 april 2012 geassocieerd lid van de CONCACAF, en kan daarom in de toekomst inschrijven voor de Caribbean Cup.
Het Bonairiaans voetbalelftal is een team van voetballers dat Bonaire vertegenwoordigt. Bonaire is niet aangesloten bij de FIFA en kan daarom niet deelnemen aan het wereldkampioenschap. Bonaire doet jaarlijks mee aan het ABCS-toernooi, dat het in 2011 verrassend won.
The '''Bonaire national football team''' ({{lang-nl|Bonairiaans voetbalelftal}}; {{lang-pap|Selekshon Bonerianu di futbòl}}) is the national football team of the [[Caribbean]] island of [[Bonaire]], a [[Public body (Netherlands)|public body]] of the [[Netherlands]]. It is under the control of the [[Bonaire Football Federation]]. It became a member of the [[Caribbean Football Union|CFU]] and an associate member of CONCACAF on 19 April 2013.<ref name="CFU Facebook">{{cite web|title=CFU Facebook|url=https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|publisher=Caribbean Football Union|access-date=13 June 2014|archive-date=7 December 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191207213742/https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|url-status=live}}</ref><ref name="Congress takes key step in transparency">{{cite web|title=Congress takes key step in transparency|url=http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0,,12813~3150654,00.html|publisher=CONCAF|access-date=20 April 2013|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20130423234254/http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0%2C%2C12813~3150654%2C00.html|archive-date=23 April 2013}}</ref><ref name="Member Associations: Bonaire">{{cite web|title=Member Associations: Bonaire|url=http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|publisher=Caribbean Football Union|access-date=22 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029193820/http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|archive-date=29 October 2013|url-status=dead}}</ref> after which it became a full CONCACAF member on 10 June 2014<ref name="Ordinary Congress finalized">{{cite web|title=Ordinary Congress finalized|url=http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|publisher=CONCACAF.com|access-date=10 June 2014|date=10 June 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140612210312/http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|archive-date=2014-06-12|url-status=dead}}</ref> The team can participate in the [[CONCACAF Gold Cup]] and [[Caribbean Cup]] because of their membership in the confederation and sub-confederation.<ref name="Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership">{{cite web|title=Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership|date=20 April 2013|url=http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|publisher=Non-FIFA football|access-date=22 April 2013|archive-date=29 October 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029203911/http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|url-status=live}}</ref> However, Bonaire is not a member of [[FIFA]] and therefore can not compete in the [[FIFA World Cup]] or other FIFA events.<ref name="Sport en spel">{{cite web|title=Sport en spel|url=http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|publisher=beautiful-bonaire.nl|access-date=22 October 2014|language=nl|archive-date=22 October 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141022212953/http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|url-status=live}}</ref><ref name="What is CONCACAF?">{{cite web|title=What is CONCACAF?|url=http://www.concacaf.com/page/History|publisher=CONCACAF|access-date=21 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130406031852/http://www.concacaf.com/page/History|archive-date=2013-04-06|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =61824225|titulo=Miguel Pourier}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Pourier, Miguel}}
[[:Category:Antias Hulandes]]
[[:Category:Hende]]
-----------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] na wega y torneonan internacional, manera na .......
== Reforma Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl ]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues Boneiru a bira miembro interino di CFU i desde 19 di aprel [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]], i den futuro por inskribí pa [[Kopa di Oro]].
{{Appendix}}
[[:Category:Beisbol]]
[[:Category:Kòrsou]]
ta kambio na selekshon nashonal di KorsouOorspronkelijk heette het "Honkbal Nederlandse Antillen Nationaal Team", maar op 10 oktober 2010 werd de Nederlandse Antillen als regering ontmanteld (details zijn " Nederlandse Antillen "), de naam van het nationale team werd ook gewijzigd in "Curaçao Nationaal Team ".
en.wiki" The '''Netherlands Antilles national baseball team''' was a national team of the [[Netherlands Antilles]] and was controlled by the Netherlands Antillean Baseball Federation. It represented the former nation in senior-level men's international competition.
The Netherlands Antilles team was distinct from the [[Netherlands national baseball team]].
The Netherlands Antilles were represented in twelve [[Baseball World Cup]]s. Their highest finish was 7th place.<ref name="bjarkman worldcup">[[#refBjarkman|Bjarkman 2005]], pp.416–39</ref>
--------
'''Seleccion nacional di baseball di Aruba''' ta e team di [[Beisbòl|baseball]] cu ta representa Aruba na wega y torneonan internacional, manera na [[Weganan Panamericano]].
{{America baseball teams}}
{{National sports teams of Aruba}}
-----------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
== Historisch overzicht ==
{| class="wikitable sortable"
! WK-jaar
! Gastland(en)
! Aantal deelnemers
! Wereldkampioen
! Uitslag van de finale
! 2e plaats
! 3e plaats
! 4e plaats
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1930|1930]]'''
| {{UY}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URU}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1930|4 – 2]]
| {{ARG}}
| {{USA}}
| {{YUG}}
|-
| '''1934''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1934 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ITA}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1934|2 – 1 <small>n.v.</small>]]
| {{TCHf}}
| {{GER-1935f}}
| {{AUTf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1938|1938]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1938 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FRA}}
| style="text-align: center;" | 15
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1938|4 – 2]]
| {{HUN}}
| {{BRA}}
| {{SWE}}
|-
| '''1942'''
| colspan="7" | ''Kansela pa motibu di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]''
|-style="background: #D0E6FF;"
|-
| '''1946'''
| colspan="7" | ''Afgelast vanwege de Tweede Wereldoorlog''
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1950|1950]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1950 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR-1889}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URUf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1950|2 - 1]]
| {{BRA}}
| {{SWE}}
| {{ESP}}
|-
| '''1954''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1954 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CH}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1954|3 – 2]]
| {{HUN-1949f}}
| {{AUTf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1958|1958]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1958 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{SE}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1889f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1958|5 – 2]]
| {{SWEf}}
| {{FRAf}}
| {{FRGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1962|1962]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1962 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CL}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1962|3 – 1]]
| {{TCHf}}
| {{CHIf}}
| {{YUGf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1966|1966]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1966 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{EN}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ENGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1966|4 – 2 <small>n.v. </small>]]
| {{FRGf}}
| {{PORf}}
| {{URS-1955f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1970|1970]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1970 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1968f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1970|4 – 1]]
| {{ITAf}}
| {{FRGf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1974|1974]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1974 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE-1949-WD}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1974|2 – 1]]
| {{NEDf}}
| {{POLf}}
| {{BRA-1968f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1978|1978]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1978 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{AR}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1978|3 – 1 <small>n.v. </small>]]
| {{NEDf}}
| {{BRA-1968f}}
| {{ITAf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1982|1982]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1982 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ES}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1982|3 – 1]]
| {{FRGf}}
| {{POLf}}
| {{FRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1986|1986]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1986 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1986|3 – 2]]
| {{FRGf}}
| {{FRAf}}
| {{BELf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1990|1990]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1990 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{IT}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1990|1 – 0]]
| {{ARGf}}
| {{ITAf}}
| {{ENGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1994|1994]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1994 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{US}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1994|0 – 0 <small>n.v. (P: 3-2)</small>]]
| {{ITAf}}
| {{SWEf}}
| {{BULf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1998|1998]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1998 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1998|3 – 0]]
| {{BRAf}}
| {{CROf}}
| {{NEDf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2002|2002]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2002 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{KR}}<br />{{JP}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2002|2 – 0]]
| {{GERf}}
| {{TURf}}
| {{KORf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2006|2006]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2006 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2006|1 – 1 <small>n.v. (P: 5-3)</small>]]
| {{FRAf}}
| {{GERf}}
| {{PORf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2010|2010]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2010 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ZA}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ESPf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2010|1 – 0 <small>n.v.</small>]]
| {{NEDf}}
| {{GERf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2014|2014]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2014 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{GERf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2014|1 – 0 <small>n.v. </small>]]
| {{ARGf}}
| {{NEDf}}
| {{BRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2018|2018]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2018 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{RU}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2018|4 – 2]]
| {{CROf}}
| {{BELf}}
| {{ENGf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2022|2022]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2022 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{QA}}
| style="text-align: center;" | 32
|
|
|
|
|
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2026|2026]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2026 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CA}}<br />{{MX}}<br />{{VS}}
| style="text-align: center;" | 48
|
|
|
|
|
|}
----------------
2lde3ds2a7wtwmkl427f1fucbqtompy
193801
193800
2026-06-14T17:37:17Z
Caribiana
8320
/* Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 */
193801
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, e nòmber "Blue Wave" a wòrdu menshoná den korant [[Antilliaans Dagblad]] komo un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026.<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
Desde e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera Jamaica i Trinidad & Tobago, i tambe Bermuda. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra [[Jamaica]], a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio a karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref>
Un faktor oportuno úniko tabata ku a paisnan Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
Kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Agravante ta ku Kòrsou ta e pais mas chikitu pa logra kualifikashon den historia di Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> hecho ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta skòmel entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 su ranking tabata nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref> Histórikamente, su ranking mas altu tabata na yüli 2017 ku posishon nr. 68.
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haya formashon deportivo na Hulanda i ta biba pafor di Kòrsou unda nan ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití hungadónan pa representá un pais si nan tin konekshon familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes, ku un solo nashonalidad hulandes, ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat importante di hungadó di e selekshon tabata aktivo den liganan hulandes manera Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel relativamente altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]], kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e proseso di kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta duna un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá tantu na Kòrsou komo den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat ku raisnan di Kòrsou ta relativamente grandi (± 144.814 persona).<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su komunidatnan den eksterior.
Kalkulashonnan ta indiká ku miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial, reflehando e alkanse (internashonal) di e movementu.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashconá ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den e sentro di [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, ku un kombinashon di deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/>
E aktividatnan aki a forma parti di un esfuerso mas amplio pa integrá e partisipashon deportivo ku promoshon kultural i ekonómiko.
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo. Esaki ta inkluí músika, arte visual, kontenido digital i merkansia promoshonal.
Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Entre otro, e artista [[Jeon]] a lansa e kansion “Mama Wa (The Blue Wave)”, ku ta reflehá e orguyo kolektivo rondó di e logro deportivo.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Ademas, diferente produkto manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> Institushonnan manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] a kontribuí tambe, por ehèmpel ku emision di moneda konmemorativo pa marka e kualifikashon históriko.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analista i observadónan a interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E fenómeno ta mustra kon deporte por sirbi komo un medio pa unifiká diferente grupo den sosiedat i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
Ademas, e movementu a kontribuí na visibilidat internashonal di Kòrsou, i por wòrdu interpretá komo un forma di "nation branding", unda e imagen di e pais ta wòrdu fortalesé riba un plataforma global.<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[:Kategoria:Futbol na Kòrsou]]
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
-----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E beinam aki a bira popular durante e weganan eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], ora e selekshon a logra kualifiká pa promé bes den su historia pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Dor di su impakto “Blue Wave” ta referí no únikamente na e tim, sino tambe na un fenómeno sosial i kultural, simbolisando un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal rondó di e preparashon pa i partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial di FIFA 2026, organisá na Merka, Canada i México.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref> Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Nòmber ==
Blue Wave por ta un nòmber ku e bini di e fanatikada komo e nòmber di kariño di nos selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> E ekspreshon ta un referensia na e laman ku ta rondoná e pais insular Kòrsou.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé varios nomber alternativo manera ''Los Azules'' i ''De Blauwen'', ku ta referí na e koló blou tradishonal di e selekshon. Na mes momentu, e nòmber Blue Wave tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento di entusiasmo popular i unidat nashonal.
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momento históriko. Durante e proseso aki, “Blue Wave” a bira un lema unifikante ku reflehá e entusiasmo kresiente rondó di e ekipo.
Den uso komun, e término ta wòrdu empleá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan pa deskribí e movementu di sosten rondó di e selekshon nashonal di Kòrsou.
Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
Esei ta e nòmber pa ‘The Blue Wave’, e movementu ku a wòrdu poné den moveshon – inkluyendo e nombramentu di Advocaat na kuminsamentu di e aña aki – ku e meta prinsipal di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA 2026. E selekshon nashonal maskulino di Kòrsou nunka promé no a partisipá den un Kopa di Mundu. Yega na e Kopa di Oro ta un promé paso importante pa logra e meta ei.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
== Konteksto deportivo ==
[[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|right|120px|Logo Guinness World Records]]
Kòrsou, un pais outónomo denter di [[Reino Hulandes]] ku un poblashon di 158.006 habitante (1 di yanüari 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie di 444 km², ta e pais mas chikí ku a logra kualifiká pa un Kopa Mundial di FIFA te ku 2026.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Guinness Book of Records a rekonosé e hecho aki dia 14 di yüni 2026, ora di e partido Korsou kontra di Alemania na Houston.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Kòrsou a bira miembro di FIFA na 2011 i su selekshon nashonal a demostra progreso konstante den añanan siguiente.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> E ekipo a gana atenshon regional despues di su prestashon na CONCACAF Gold Cup 2019, unda e a yega e kuarto final.
Kòrsou a gana atenshon internashonal den kompetensianan manera [[Kopa Oro di CONCACAF]], unda e a logra yega e buelta di kuarto final (2019), mustrando su kapasidat kompetitivo den region.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou a yega na un posishon entre e top 80–90 di mundu (variabel segun aña), loke ta konsiderá un logro importante pa un pais di su grandura. Despues di e wega amistoso kontra Eskosia dia 30 di mei 2026 e ranking di Kòrsou ta nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E ekipo===
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momentu históriko di eksito ku ta relashoná na algu faktor. E selekshon ta konsistí kasi kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda ku a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbòl di Hulanda i tur ta biba pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan na Oropa, Merka i Asia. Entre e 26 hungadó solamente uno, [[Tahith Chong]], a nase na [[Willemstad]], pero a drenta e akademia di Feyenoord na Hulanda for di un edat hòben.<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Den temporada 2025/26, ocho hungadó selektá a hunga den Eredivisie, e liga mas altu na Hulanda, i kuater den Eerste Divisie. Dos hungadó a representá Hulanda anteriormente den se selekshon senior.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
Te ku 2023, sifranan di CBS Hulanda a mustra 144.814 persona di orígen di Kòrsou ta biba na Hulanda.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref> E uso di hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA i a kontribuí signifikativamente na nivel kompetitivo di e tim. Futbolistanan hulandes ku raisnan di Kòrsou ta permiti pa hunga pa Kòrsou pasobra nan tin nashonalidat hulandes.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref> Di akuerdo ku e regulashon di FIFA, hungadónan por hunga pa un pais na kua nan ta konektá pa medio di nan mayor òf welonan. Komo ku Kòrsou ta un pais outónomo dentro di Reino Hulandes, e hungadónan aki mesora ta kumpli ku e eksigencia di nashonalidat pa e selekshon nashonal.
Otro faktor tabata e oportunidat úniko ku a surgi ora Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]] (78), kende a asumí e posishon aki na 2024, a hunga un papel importante den e kualifikashon. Bou di su liderazgo Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan di FIFA, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Debí ku residente di Karibe Hulandes tin nashonalidat hulandes, hungadónan ku raisnan di Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Un situashon komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Gales ta hunga pa Inglatera.
Ku partisipashon di Kòrsou, Advocaat a bira un di e entrenadónan mas eksperensiá den historia di Kopa Mundial komo el a yega di partisipa tantu ku Hulanda (Kopa Mundial 1994 na Merka) komo ku [[Surkorea]] (Kopa Mundial 2006 na Alemania). El a selekta un tim final pa Kopa Mundial sin kambio.??
===Eliminatorio ===
Riba vèlt, Blue Wave ta un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].
Den e fase di apertura di e eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou tabatin un recort di 100% den su grupo, despues di a derotá [[Sint Lucia|St. Lucia]], Aruba, Barbados y mas notablemente Haiti ku 5-1. Den e di tres buelta e nashonnan mas establesé, Jamaica i Trinidad & Tobago, a para den nan kaminda den un grupo ku tambe tabata inkluí Bermuda. Kenji Gorré a skor den e viktoria krusial di 2-0 kontra Jamaica dia 10 di òktober 2025 na kas i Bermuda a wòrdu derotá 7-0 dia 13 di novèmber 2025.<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref>
Ku forsa nan a logra pasa dia 18 di november 2025 ku Gorre remplasando Dick Advocaat komo coach, ounke tabatin nervio ora Jamaica a haña un penalti den tempu di leshon ku a wòrdu anula despues di un konsulta di video ku asistente di rèfri. Kòrsou a terminá den top di grupo B di e kampaña di kualifikashon.<ref name=:"2"/>
== Enbolbimentu di komunidat ==
Durante e preparashon pa Kopa Mundial desde november 2025, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda. Esakinan a inkluí evento di fanátikonan di Blue Wave, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.
Diáspora i alkanse internashonal
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wordu organisá na diferente pais, kontribuyendo na un oumento di visibilidat global.
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wòrdu organisá na diferente pais, inkluyendo den Oropa i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].
E partisipashon den e Mundial a kontribuí na un oumento di visibilidat global di Kòrsou i a fortalesé konekshonnan entre Kòrsou i su diáspora, inkluyendo traves di turismo i atenshon mediátiko.
Esakinan a pone enfasis riba e interkonekshon entre [[deporte]], [[kultura]] i [[turismo]].
E partisipashon públiko a krese visiblemente, i e evento a kontribuí na fortalesementu di un sentido di unidad nashonal. Kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko for di Korsou lo ta presente na Houston pa e partido di apertura kontra Alemania. Alrededor di tres kuart di e kantidat ei ta wòrdu sperá pa e otro weganan di grupo.<ref name="Guardian"/>
=== Evento i festivalnan ===
E fenómeno “Blue Wave” a resultá den un programa di evento kultural organisá manera festival i selebrashonnan públiko den sentro históriko di [[Willemstad]]. E aktividatnan aki a kombiná deporte, músika i turismo.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref>
Aktualmente eventonan grandi di Blue Wave ta tumando lugá na Willemstad, i e sentronan di siudat di Punda i Otrobanda ta kompletamente dekorá den un ambiente di Kopa di Mundu.
===Produkshon kreativo===
E movimiento a inspirá produkshon kreativo manera músika, arte visual i kontenido digital. Plataformanan sosial a hunga un papel importante den su difushon, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Kòrsou a klasifiká, e artista musikal [[aruba]]no [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'' (The Blue Wave), un kansion dediká na e Blue Wave, e nomber di kariño di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná.
Tur selekshon nashonal tin un himno. Pa Korsou, e banda di zonido ei ta “Bluewave,” un kantika komo himno nashonal pa e selekshon, ku ta komposita i kanta pa e artista musikal arubano Jeon, den ritmo [[kompa]] i produsí pa Steve Andreas. El a kuminsá komo un petishon simpel. El a krese bira un gritu di reunion. Ku tempu, el a yuda kombertí “Bluewave” den un apodo ku e sostenedónan ta usa pa e selekshon nashonal mes.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Merkansia manera bandera i otro material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.
Centrale Bank van Curacao en Sint Maarten (CBCS) ta lansa dos moneda commemorativo special pa honra clasificacion historico di seleccion di futbol di Curacao pa Mundial di Futbol. Ta trata di un moneda di plata di cinco florin y un moneda di cincuenta cent.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
Merkansia manera bandera i paña den koló nashonal a bira símbolonan visibel di sosten.
Un kompania produktor a reporta un demanda fuerte pa bandera di Kòrsou ademas di produktonan promoshonal relashona cu Kopa Mundial, inKluyendo e programashon di e weganan, sticker pa bentana, banner y borchinan pa pone banda di kaminda.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref>
Komo identidat nobo e selekshon a haña un uniform nobo pa weganan na kas: e kamisa ta kompletamente den blou dediká na Blue Wave. E blou profundo ta simbolisá Laman Karibe, e energia di e isla, i e unidat di tur sostenedó di Kòrsou rònt mundu.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
== Nifikashon sosial i polítiko ==
“Blue Wave” a wòrdu interpretá komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union i orguyo kolektivo.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un forma di fortalecé visibilidat internashonal i imagen di Kòrsou.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un medio pa reforsá identidat nashonal (''nation branding'') i visibilidat internashonal.
Figuranan públiko i lídernan polítiko a deskribí “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union, ekspresá den lema manera “un isla, un soño”.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di con un logro deportivo por generá un movimiento sosial i kultural mas amplio.
Su impakto inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término a keda komo un símbolo di e periodo di orguyo kolektivo ligá na e Mundial 2026.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta ser konsiderá komo un ehèmpel kon un evento deportivo internashonal por generá un movementu kultural i sosial mas amplio.
Su impakto ta inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre kurasoleñonan riba e isla i den diáspora
E término a keda wordu usa komo un símbolo di e periodo di mobilidat i orguyo kolektivo ligá na e partisipashon di Kòrsou den e Kopa Mundial 2026.
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
---------------
Op het veld is de Blue Wave een afspiegeling van Curaçao: expressief, zelfverzekerd en met een natuurlijk gevoel voor ritme, een mix van Caribische creativiteit en Europese structuur. Onder de hoede van de nieuwe hoofdcoach Fred Rutten (een van de meest gerespecteerde voetbalmanagers van Nederland met ervaring bij PSV Eindhoven, FC Twente, Shalke 04, Feyenoord en Anderlecht), zet het elftal de opmars voort die het de WK-kwalificatie heeft opgeleverd.
De Blue Wave staat voor een gevoel van trots en saamhorigheid dat gedeeld wordt door iedereen die Curaçao hoog in het vaandel heeft en reikt tot ver buiten het eiland, waaronder tot de Curaçaose gemeenschappen in het Caribische gebied, Europa, Noord-Amerika, Latijns-Amerika en daarbuiten.
------
grokipedia Juninho Bacuna: Despite their Dutch birthplace, the family's Curaçaoan roots influenced Bacuna's decision to represent the island nation internationally, following Leandro's precedent in prioritizing heritage over birthplace eligibility for the Netherlands senior team.[49] This background underscores a pattern among Curaçaoan-Dutch families, where migration for economic opportunities in the Netherlands often preserves cultural and athletic connections to the Caribbean.[49]
-------
Dick Advocaat, E pelotero di 78 aña, cu lo bira e tecnico mas bieu den historia di Mundial den su di tres torneo final despues di 1994 y 2006 (Hulanda y Sur Korea), ya pa hopi tempo a lanta un spirito atacante den su hungadornan.
---------------
Curaçao: The Blue Wave
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
----
[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curacao Chronicle (10 di yüni 2026)
Het nieuwe Curaçao thuistenue: blauw als identiteit
Het nieuwe thuisshirt staat volledig in het teken van de iconische bijnaam The Blue Wave. Het diepe blauw symboliseert de Caribische zee, de energie van het eiland en de verbondenheid van alle Curaçao-supporters wereldwijd.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
Waar het uitshirt eerder al wereldwijd opviel dankzij de kleurrijke inspiratie uit Willemstad, zet het thuistenue juist de klassieke Curaçao-kleur centraal: blauw.
--------
== Links eksterno ==
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (jingle Blue Wave of Mama Wak sung by [[Jeon]])
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
----------
* vorige versie
ta un alias informal pa e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] i un término ku ta wòrdu usá pa deskribí e ola mas amplio di sosten públiko i aktividat kultural rondó di e partisipashon di e selekshon den e Kopa Mundial di FIFA 2026.
The Blue Wave is de populaire bijnaam voor het nationale voetbalelftal van Curaçao. De term staat symbool voor de historische en succesvolle opmars van het team en de nationale trots en eenheid op het eiland.
== Nomber ==
E expresion “Ola Blauw” ta referi na e color blauw tradicional di e seleccion di Curaçao y ta wordo usa comunmente pa sostenedornan, medionan di comunicacion, y organisacionnan. E término tambe ta lanta e identidat geográfiko di Kòrsou komo un isla den Karibe i ta simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal.[1]
Konteksto di futbòl
E selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou ta representá Kòrsou den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa Federashon di Futbòl Kòrsou. E kualifikashon di e tim pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 a marka un momentu signifikante den su historia deportivo, oumentando su visibilidat tantu regionalmente komo internashonalmente.
Durante e kampaña di kualifikashon i e preparashonnan di e torneo siguiente, “The Blue Wave” a surgi komo un slogan unifikante entre sostenedónan i stakeholdernan.[1]
Nifikashon kultural
Enbolbimentu di komunidat
Den e preparashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026, vários aktividat basá riba komunidat a wòrdu organisá na Kòrsou i bou di su diáspora. Esakinan a inkluí proyekshonnan públiko di partidonan, eventonan kultural, i inisiativanan di futbòl orientá na hubentut. Aktividatnan asina a kontribuí na oumento di partisipashon públiko i visibilidat di e selekshon nashonal.[1]
Produkshon kreativo
E Blue Wave tambe a inspirá produkshon kultural i kreativo, inkluyendo músika, presentashonnan i ekspreshonnan visual sentra riba identidat nashonal i kultura di futbòl. Merkansia manera paña i bandera den koló nashonal a bira ampliamente usá komo símbolonan di sosten.[1]
Diaspora i aspektonan ekonómiko
E konsepto di The Blue Wave a wòrdu asosiá ku oumento di kompromiso di e diaspora di Kòrsou. Simpatisadonan internashonal a kontribuí na e visibilidat di e ekipo i a partisipá na eventonan ligá na e Kopa di Mundu.
Análisisnan a sugerí ku e torneo a funshoná komo un “multiplikadó di diaspora,” fortalesé konekshonnan ekonómiko i sosial entre Kòrsou i su komunidat mundial a traves di biahe, turismo i eksposishon internashonal.[1]
Herensha
E Blue Wave ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel notabel di kon partisipashon den un evento deportivo internashonal grandi por generá mobilisashon kultural i sosial mas amplio. Su impakto ta inkluí oumento di visibilidat nashonal, oumento di interes den futbòl, i e refuerso di identidat kompartí bou di e kurasoleñonan riba e isla i den eksterior.
--------
The Blue Wave is an informal alias for the Curaçao national football team and a broader socio-cultural phenomenon associated with the island’s participation in the 2026 FIFA World Cup. The term is used to describe both the team itself and the widespread mobilization of public support, cultural expression, and diaspora engagement surrounding the tournament.
Terminology
The expression “Blue Wave” refers to the traditional blue color of the Curaçao national football team. It also symbolizes a collective movement, evoking both the maritime identity of the island and a surge of national unity and pride.[1][2]
Football context
The Curaçao national football team represents Curaçao in international competitions and is governed by the Curaçao Football Federation. Its qualification for the 2026 FIFA World Cup marked a historic milestone, with Curaçao described as one of the smallest nations ever to appear on football’s biggest stage.[3]
In this context, “The Blue Wave” emerged as a widely used slogan among supporters, media, and public figures, reflecting growing national enthusiasm and international attention.[4]
Cultural movement
Public engagement
Leading up to and during the 2026 FIFA World Cup, The Blue Wave developed into a broad cultural movement within Curaçao. Media reports describe the island as being “in the grip of the Blue Wave,” with widespread participation in football-related activities and expressions of national unity.[4]
Public initiatives included fan gatherings, watch parties, and community-driven events both on the island and abroad.[5]
Festivals and events
The movement also gave rise to organized cultural programming. The Blue Wave Festival, held in the historic center of Willemstad, combined music, performances, and public celebrations tied to the national team’s World Cup participation.[6][7]
These events contributed to increased activity in urban public spaces and highlighted the intersection of sport, culture, and tourism.
Music and media
The Blue Wave inspired a range of creative outputs, including music, slogans, and social media content. A notable example is the “Blue Wave” jingle, associated with performances such as Blue Wave of Mama Wak, which circulated widely online.[8][9]
Digital platforms, including Instagram and YouTube, played a significant role in amplifying the movement and engaging younger audiences.[8][9]
Political and social significance
Political leaders and public figures have framed The Blue Wave as a symbol of national cohesion. Statements by Curaçaoan officials emphasized that the movement extends beyond football, serving to unite the population across social and geographic boundaries.[10]
The concept has been described as fostering a shared identity under the idea of “one island, one dream.”[4]
Diaspora and international reach
The Blue Wave also resonated strongly among the Curaçaoan diaspora. Events and fan initiatives were organized internationally, including in Europe, reflecting the global distribution of Curaçaoan communities.[5]
Analyses highlight that the movement contributed to increased international visibility for Curaçao and strengthened transnational connections through travel, media exposure, and economic activity linked to the World Cup.[1][3]
Legacy
The Blue Wave is regarded as an example of how participation in a major international sporting event can catalyze broader cultural and social mobilization. Its legacy includes heightened national visibility, increased engagement with football, and the reinforcement of a shared identity among Curaçaoans both on the island and abroad.
References
Curaçao’s diaspora multiplier at the 2026 World Cup
The Blue Wave: Curacao's Pride
Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage
Curaçao in de ban van de BlueWave
Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa
Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad
Blue Wave Festival losgebarsten
The Blue Wave (Instagram)
Bluewave jingle (YouTube)
Pisas: The Blue Wave gaat over meer dan voetbal
--------
== Keep list ==
* E término a bira popular desde 2024 durante e weganan di kualifikashon i e preparashonnan pa e torneo, kaminda el a simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal, orguyo i identidat.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* De Blue Wave is de naam van het nationale mannenelftal van Curaçao, maar de term staat eigenlijk voor iets veel groters: de hausse in energie, steun en saamhorigheid rond dit historische moment. Voor veel mensen staat dit namelijk voor zo veel meer dan alleen voetbal. Het gaat om de erkenning, de trots en de wereldwijde aandacht voor wat Curaçao heeft gepresteerd en waar het voor staat.<ref>[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* Kòrsou ta konsiderá un di e paisnan mas chikí den mundu ku un poblashon di aproksimadamente 158.000–160.000 habitante (segun estimashon riba 1 di yanüari 2026)<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260604.pdf Poblacion di Corsou ta crece mas cu 158.000 mientras migracion ta sigui
impulsa crecemento], Bon Dia Aruba (4 di yüni 2026)</ref>. E ta un pais konstituyente di [[Reino Hulandes]]. A FIFA member since 2011, Curaçao have spent years building towards a first World Cup appearance.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref>
Den konteksto global, esaki ta pone Kòrsou den e grupo di paisnan chikitu tantu pa poblashon komo pa superfisie (±444 km²), pero ku un nivel haltu di desaroyo humano den region Karibe.
* Bou di liderazgo di entrenadó nashonal [[Dick Advocaat]], Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan aki, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Kico ta haci e situacion aki unico? E “football passport”: Debí ku tur residente di e parti Karibense di Reino tin nashonalidat Hulandes, hungadónan ku famia Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Esaki ta komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Wales ta hunga pa Gran Bretaña.
* <ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Tur ta bibando pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan di futbol na Oropa i Merka.<ref>https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup</ref> Mayoria di e hungadónan a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbol di Hulanda i awor pa medio di reglanan di IFA pa eligibilidat Korsou por hasi un yamado riba e talentonan di diaspora.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
E tim di 26 hòmber ta konsistí kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda, aparte di Tahith Chong, kende a nase na Willemstad i a drenta e akademia di Feyenoord na edat di dies aña.<ref name="Comenencia"/>
* i koló blou tradishonal di e selekshon nashonal.??
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
* E movementu tambe a resultá den programa di aktividatnan kultural organisá, manera e Blue Wave Festival den sentro históriko di [[Willemstad]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref> E eventonan aki a kombiná músika, presentashon i selebrashonnan públiko relashoná ku e partisipashon den e Mundial.
* Apesar di e kosto altu di esaki pa presensia na Kopa Mundial, kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko lo biaha pa e partido di apertura kontra Alemania dia 14 di yuni 2026 na [[Houston]], ku paketenan di buelo charter ku ta wòrdu areglá for di e isla.<ref name="Guardian"/>
* dokumental na TV hulandes ''Curaçao en het wonder van het WK'' : [[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)
In Willemstad vinden momenteel grote Blue Wave-evenementen plaats en de binnenstad van Punda en Otrobanda is volledig in WK-sfeer aangekleed.
*De eerste dure zes punten van Curaçao zijn binnen op weg naar het WK Voetbal 2026. De Stichting Blue Wave in oprichting wil die droom daadwerkelijk (helpen) realiseren, zo weet het Antilliaans Dagblad.
<ref>https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], AD (10 juni 2024)</ref>
* Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = Pariba Little League
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}}
| liga = Kampeonato Nashonal di Beisbòl Little League di Kòrsou
}}
'''Pariba Little League''' of '''Little League Liga Pariba''' ta un organisashon di beisbòl di [[Kòrsou]] pa muchanan entre 4 i 16 aña. E asosiashon di deporte hubenil ta forma parti di e sistema internashonal di kompetensia di Little League Baseball i ta representá e área geográfiko di “Pariba” riba e isla.
Den kompetensianan ofisial, Pariba Little League ta representá pa un ekipo selekshoná, ku ta konsistí di e mihó hungadónan di e liga, kende ta kompetí kontra otro liganan di e isla (Little League Liga Pabou) i den torneonan internashonal.
== Historia i desaroyo ==
Pariba Little League ta un di e programanan importante di beisbòl hubenil na Kòrsou. Huntu ku Pabou Little League, e ta kontribuí na e desaroyo di talento lokal na Kòrsou, ku tin un reputashon fuerte den beisbòl internashonal.
Desde 1980 Kòrsou ta partisipa regularmente den torneonan di Little League, ku resultado notabel, inkluyendo un kampeonato mundial na 2004 na Merka.
== Struktura ==
Den sistema di Little League, un “Little League” no ta solamente un ekipo, sino un organisashon lokal ku timnan di diferente edat. Pa torneonan ofisial, kada liga ta selekshoná un ekipo representativo.
E liganan aki ta kompetí pa determiná kende ta representá Kòrsou. (Curacao Region Tournament)
== Kompetensia internashonal ==
Kòrsou ta partisipá den dos nivel di kompetensia: e torneo di region Karibe di Little League World Series (kualifikashon) i e Little League Baseball World Series (LLBWS) na Williamsport, Pennsylvania.
===Region Karibe (kualifikashon pa LLBWS) ===
Desde inisio di e torneo di region Karibe [[Little League World Series (Region Karibe)]] na 2001, Pariba Little League a titula kampeon di Karibe na kuater okashon: 2001, 2002, – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016
konta komo un di e liganan mas kompetitivo di Curaçao. E liga a logra varios título regional, kualifikando pa e torneo mundial den e siguiente añanan:
2001 – kampion di region Karibe
2002 – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016 – kampion di region Karibe (rekòrd perfekto den torneo)
2026 – kampion di Curaçao / klasifiká pa LLBWS
E prestashonnan aki ta mustra ku Pariba ta un liga ku ta logra resultado konsistente na nivel regional, regularmente ganando derecho pa representá Curaçao den kompetensia internashonal.
== Torneo Little League World Series ==
=== Klasifikashon ===
Na 2026, e selekshon di Pariba Little League a logra un milestone importante ora ku el a kualifiká pa e Little League Baseball World Series (LLBWS).
E klasifikashon a keda sigurá despues di ku Pariba a gana e kampionato di Curaçao kontra Pabou Little League den un seri di mihó di shete.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series Pariba Wins Regional Title, Qualifies for Little League World Series], Curacao Chronicle (13 di aprel 2026)</ref> Pariba a gana e seri ku 4-2, inkluyendo dos viktoria decisivo di 6-2 i 5-2.
Durante e torneo, e tim a logra un rèkòrt general di 5-3.
===Partisipashon===
E aparishon di 2026 ta:
e di sinku biaha ku Pariba Little League ta partisipá den LLBWS
e promé aparishon desde 2016
e promé biaha ku un tim di Curaçao ta haña entrada direkto na e bracket internashonal
Den total, lo ta e di 16 biaha ku un representashon di Curaçao ta partisipá den e torneo na Williamsport, Pennsylvania.
== Hungadónan notabel ==
Diferente hungadónan yu di Korsou ku a pasa pa Pariba Little League òf su programa a yega na [[Major League Baseball]], inkluyendo:
* [[Ceddanne Rafaela]]
* [[Ozzie Albies]]
{{Appendix}}
--------------
'''Pariba Little League''' ta un ekipo hubenil di beisbol di [[Kòrsou]].
E di dos karchi pa e 2026 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presenta pa T-Mobile (LLBWS), a wòrdu ofisialmente konkistá ora ku Pariba Little League (Willemstad, Curaçao) a sali viktorioso den e Torneo di Region di Curaçao. E aña aki ta marka e promé biaha ku un tim di Kòrsou ta gana entrada direkto na e Bracket Internashonal di LLBWS, uniendo na Australia, Canada, Mexico, Hapon – i tambe e Kampionnan di Region di Asia-Pasífiko, Karibe, Europa i Afrika, i Latino Amérika – pa forma e tereno di 10 tim internashonal ku ta kompetí den e evento.<ref>https://www.littleleague.org/world-series/2026/llbws/news/pariba-little-league-to-represent-curacao-at-the-2026-little-league-baseball-world-series-presented-by-t-mobile/</ref>
Durante henter e torneo, Pariba Little League a gana su korona ku un rèkòrt general di 5-3 pa gana su puesto na LLBWS despues di a gana e seri di kampionato di mihó di shete riba Pabao Little League pa reklamá e título di region.
Esaki lo ta e di sinku biaha ku Pariba Little League ta aparesé den LLBWS, i e promé biaha den 10 aña, ku ta data for di 2016 ora el a kaba ku un rèkòrt di 1-2.
Adicionalmente, lo ta e di 16 biaha cu un team di Curaçao lo realisa e biahe pa Williamsport, su prome aparicion cu ta data for di 1980.
Atrabes di añanan, Curaçao a laga sinti su presencia den e torneonan di LLBWS. Ku 15 aparishon anterior ku ta data for di 1980, kuater subkampeon, i un viktoria di kampionato na 2004, nan programa ta sigui prosperá. Pariba LL tambe ta kas di un kantidat di hungadó i eks-alumnonan di MLB, mas notabelmente Ceddanne Rafaela (Boston Red Sox) i Ozzie Albies (Atlanta Braves).
E skema ofisial i informashon di e wèpsait pa e LLBWS 2026 a wòrdu anunsiá, miéntras ku e enkuentronan di promé buèlta lo wòrdu kompartí meimei di yüni, ya ku e di 79 Little League Baseball World Series lo tuma lugá di 19-30 di ougùstùs 2026. Pa mas informashon tokante e LLBWS, inkluyendo rekursonan di bishitante, invitadonan spesial, i mas kòntròl largu di zomer LittleLeague.org/WorldSeries. Pa kuminsá plania bo bishita na Williamsport, bai na LittleLeague.org/Visit.
-----
WILLEMSTAD – E ekipo di Little League di Pariba a keda koroná komo kampion regional i a sigurá klasifikashon pa Little League World Series, ganando e derecho di representá Kòrsou riba esenario internashonal.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series</ref>
Pariba a gana e seri di mihó di shete ku un viktoria di 4-2 riba Pabou. E weganan desisivo a wòrdu hunga djasabra na Post 6, kaminda Pariba a entregá aktuashonnan fuerte, ganando tur dos partido 6-2 i 5-2.
Cu e titulo regional, awor Pariba lo competi den e Little League World Series na Williamsport, cu ta programa pa tuma luga di 19 pa 30 di augustus.
E tim ta kla pa sali dia 13 di ougùstùs i lo kuminsá ku preparashonnan djis despues di un periodo kòrtiku di sosiegu.
E clasificacion ta marca otro logro pa baseball hubenil na Curaçao, cu tin un tradicion fuerte den e deporte y un historia di competi exitosamente na torneonan internacional.
The Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.<ref>https://www.facebook.com/LigaPabouLittleLeague/about</ref>
------------
'''Salon di Fama di Deporte di Kòrsou''' ta e galeria di honor dediká na deportista prominente i otro personanan ku a hasi un kontribushon signifikante pa deporte na [[Kòrsou]]. E taw, ku ta administrá pa Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) — ku anteriormente tabata konosí komo Curaçao Sport Federatie (CSF) — a instala e promé miembronan den e salon di fama na 1985 pa duna rekonesimentu públiko na atletenan, entrenador, dirigente i otro figura ku a lassa un marka duradero den deporte lokal i regional.
Historia
E idea pa un salon di fama na Kòrsou a surgi como un manera pa honrá e sportistanan i lideres ku a kontribuí pa desaroyo di deporte den e Antias Hulandes. E CSF (Curaçao Sport Federatie), e organizashon sportivo máximo na esei tempu, a hunga un rol di lider den e fundashon di e salon di fama na 1985. Desde su inicio, e salon di fama a sigui rekonosé sportistanan ku a logra nivel notabel, inkluyendo partisipashon olímpiko, logronan internashonal, i kontribushon pa komunidad deportiva.
Na desember 2020, FDOK a agrega otro 10 miembronan pa elevá e total ku 85 persona ku ta forma parti di e Salon di Fama di Kòrsou, inkluindo 10 damanan i 75 homber.
Signifikashon
E Salon di Fama ta:
un forma pa preservá i celebra historia deportivo di Kòrsou
un manera pa inspirá sportistanan hoben pa trese su talento
un medio pa duna rekonesimentu formal na atletenan, entrenador, arbitro i dirigente ku a kontribuí pa desaroyo di deporte
E lista di miembronan ta rekogi figura prominente di diferente deporte, inkluindo futbol, atletismo, esgrima, natashon, baseball, softball, karate, i otro disiplinanan.
--------------------
'''Salon di Fama''' na Korsou ([[]]:inglesHall of Fame) ta un lista di individuo
== Definishon ==
Un sala di fama, muraya di fama, òf kaminata di fama ta un lista di individuonan, logronan, òf otro entidatnan, normalmente skohé pa un grupo di elektor, pa marka nan ekselensia, logronan i fama den nan ramo. Den algun kaso, e salanan di fama aki ta konsistí di salanan òf museonan real ku ta konsagrá e honradonan ku eskultura, plaka, i eksposishon di memorabilia i informashon general tokante e destinatarionan indusí. Tin bia, e plachinan di e honradonan por wòrdu kologá riba un muraya (p’esei un “muraya di fama”) òf inskribí riba un acera (manera den un “kaminda di fama”, “kaminda di streanan”, òf “avenida di fama”). Den otro kasonan, e sala di fama ta mas figurativo i ta konsistí di un lista di nòmber di personanan notabel i nan logronan i kontribushonnan. E listanan ta wòrdu mantené pa un organisashon òf komunidat, i por ta nashonal, estatal, lokal òf privá.
* inicia na 1985 pa Curacao Sport Federatie met overhandiging van gouden CSF-pin
* 2017: Federashon Deporte i Olimpiko Korsou
Toegetreden" / ingresa den Salon di fama di Korsou
== Salon di fama ==
Deporte Korsou tin lista kompletu di tur miembro di Salon di Fama di Federashon Deporte Olimpiko Kòrsou (FDOK) ku antes tabata Curacao Sport Federatie (CSF). Na 1985 a instala e prome miembronan den Salon di Fama di Korsou. Na desember 2020 a instala 10 miembro pa yega na e gran total di 85 persona di kual 10 ta dama i 75 ta kabayero.
Di e personanan aki 37 a fayesé. Di e 38 federashonnan ku ta miembro di FDOK, 22 tin un òf mas miembro den Salon di Fama.<ref>[https://www.deportekorsou.com/posts/lista-kompletu-di-miembronan-di-salon-di-fama-di-korsou-di-tur-tempu Lista kompletu di miembronan di Salon di Fama di Kòrsou di tur tempu]</ref>
{| class="wikitable sortable"
! Aña
! Imagen
! Nomber
! Deporte
! Remarke
|-
| rowspan="10" | 1985|| || [[Antoine Maduro]]<br><small>(1909–1997)</small> || Futbol ||
|-
| || [[Myrna Anselma]]<br><small>(1936–2008)</small> || [[esgrima]] ||
|-
| || [[Ergilio Hato]]<br><small>(1926–2003)</small> ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Ernest Smith ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Guillermo Haseth ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Hector Rosario<br><small>()</small> || ||
|-
| || [[Juan Isa]]<br><small>()</small> || ||
|-
| || Wilfred (Willie) Pieters<br><small>()</small> || ||
|-
| || Mordy Maduro<br><small>()</small> || futbol|| presidente di NAVU i [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]]
|-
| || Benny Leito<br><small>()</small> || landamentu||
|-
| rowspan="3" | 1986|| ||[[Bèto Adriana]]<br><small>()</small> || Futbol ||
|-
| ||[[Iyo Pimentel]]<br><small>()</small> || Tenis ||
|-
| || Clovis Lodewijks<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1987|| || Hector Curiel || ||
|-
| || Julio Rooi<br><small>()</small> || ||
|-
| || Guillaume (Sam) Buntin<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1989|| || Guillermo Pardo || Futbol ||
|-
| || Walter van Rosberg<br><small>()</small> || ||
|-
| || Pedro Willems<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1992|| || [[Enith Brigitha]] || landamentu ||
|-
| || Marcel Jose Betrian<br><small>()</small> || (hisamentu di peso) ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1994|| || Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor || futbòl ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="1" | 2023|| || [[Laicam How]] || [[karate]] ||
|-
|}
== Konmemorashon i evolushon ==
Na más reciente edishonnan di e salon di fama, FDOK a introducí un regla nobo pa permití rekonesé atletenan postumamente, inkluyendo sporthelden famós ku a falleci i ku a lòk grandi kontribushon pa deporte—un cambio ku reflehá deseo pa amplifiká acknowledge i preservashon di legado historiko. Den e selekshon di 2024 pa e ceremonia na diciembre pa postumamente honrá atletenan importante di balòn, honkbal, karate, bokso i mas.
== Organisashon ==
E Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) ta e organisashon ku koordiná e proceso di nominashon i selekshon. E federashon ta traha ku sportbondnan afiliá pa rekomendá kandidatonan i pa evaluá su merito pa ingresá den e salon di fama.
----------
* 1985: [[Antoine Maduro]], [[Myrna Anselma]] ([[esgrima]]) i [[Ergilio Hato]] ([[futbol|futbòl]]), Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro,
* 1986: [[Beto Adriano]] (gewichtheffen), [[Iyo Pimentel]] (tennis), Clovis Lodewijks (Softball) en Benny Leito (zwemmen).
* 1987: [[Hector Curiel]] (1936-2022) hisamentu di peso, Julio Rooi, Guillaume “Sam” Buntin
* 1989: Guillermo Pardo, Walter van Rosberg, Pedro Willems
* 1992: [[Enith Brigitha]] (landamentu), Marcel Jose Betrian (hisamentu di peso), Jose Maria (Jo) Mathilda (futbòl)
* 1993
* 1994: Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor (futbòl), Henry Prince (verspringen), Rafael Fernando (Raffy) Josefa (beisbol)
* 1995: Edgard Ravenstein, Urnic “Randy” Wiel, [[Jan Boutmy]] ([[esgrima]])
futbol
* 1997: Geoffrey Goede, Romoldo Martis, [[Wilhelm Canword]] (futbol?)
* 2009: Soraida Juliana, Julius Hellburg, Ricardo Elhage, Niels Liberia, Errol Rooi
* 2014: Anthony Minguel, [[Cor van Aanholt]], Esthel (Jet) Jansen, Dudley Josepa, Marguerite de Rooy-Sprock, Andres de Constancia +, Edwin Solomon, Heraclio Henriquez +, Hubert Ibi Schoop +,Victor Copra
* 2015: 2015 Maximo “Max” Paula +
* 2016: Alvin “Fichi” Fléming, Celsio Victor Polinet +, Franklin Wilfred Mathilda, Harold Daniel Laurens +, Johnny Hellmund, Raymond Rafael Martha, Wendell Prince, Wilhelm Keman
* 2017: Antonio Pedro Keller, Antonio Jose "Papy" Martina, Efigenio Adriano Braafhart, Francisco Romualdo Gomez +, Gladwin Lumeno de Lanoi, Lupe Acasia Leito, [[Pedro Basiano Matrona]] (1927-2019), futbol, Stanley Maria Francisca, Orlando Felipe Cuales
* 2019: Renato Anasagasti, Sylvanie Clarke, Henk d'Arnault, Wenfrid Jakoba, Hubert Jansen, Nazario Martijn q.e.p.d., Eric Ogenia, Eva Marie Tujeehut Suriel, Gilbert Snijders i Hubert Zimmerman.
* Eva Marie “Amy” Tujeehut-Suriel, Eric Anthony Gregorio Ogenia, Gilbert Ciro Snijders, Henk “Henky” Alfons D’Arnault, Hubert Dominicus Jansen, Hubert Simon Zimmerman, Nazario Bernardus Martijn, Renato G. Anasagasti, Sylvanie Elaine Clarke, Wenfrid “Wenny” Pablo Jakoba
* 2020: Despues ku meimei di aña FDOK den un seremonia virtual a instalá William ‘Junior’ Millerson den Salon di Fama, riba 28 di dezèmber a instalá e dies sigieunte baluarte nan: Raoul Alias (Dam), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòfbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòfbòl), Erwin Martis (Atletismo) i Ivonne Leito – Senff (Karate).<ref name=:"1">https://www.sport.cw/mas-miembro-salon-di-fama/ </ref>
* [[William Millerson]] , Raoul Alias (Dama), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòftbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòftbòl), Erwin Martis (Atletiek), Ivonne Leito-Senff (Karate)
* 2021: [[Jeanne Lopes]] (tiru)
* 2023: [[Laicam How]] ([[karate]])
== Historia ==
For di aña 1985 a kuminsá ku Salon di Fama. Franklin Mathilda ku tabata presidente e tempu ei di Curaçaose Sport Federatie (CSF) a duna inisio na esaki. E promé baluartenan deportivo ku e aña ei a drenta Salon di Fama tabata: Antoine Maduro, Ergilio Hato, Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro, Myrna Anselma, Wilfred ‘Willie’ Pieters i Juan ‘Benny’ Leito. Tur e baluartenan aki entre tantu no ta na bida mas.<ref name=:"1"/>
FDOK ta e organisashon ku a sigui CSF i ku pues ta enkargá ku e evento di Salon di Fama. E federashon ta presidí pa Jean Francisca. Sobrá miembronan di direktiva ta Efigenio Braafhart (vise presidente), Ranjit Persaud (sekretario general), Aishel Richardson (di dos sekretario general), Nelson Maria (tesorero) i Ruthsel Martina ku ta fungí komo di dos tesorero.
* 2025:Durante e anochi di FDOK Honors Night, 5 persona a keda introdusí den FDOK su salon di fama. Un di e personanan aki ta Franklin Veeris. Aki bou ta sigui parti di Franklin su historia i tambe por disfrutá di un entrevista ku Franklin Veeris.
Franklin I. P. Veeris, komo deportista a praktiká vários ramo di deporte, pero su éksitonan grandi a konsentrá komo dirigente di body building.
Komo deportista e tabata áktivo den futbòl, tènis, karate i sailing, di kua e último aki el a kompetí riba nivel Mundial. Komo dirigente den tènis el a yuda organisá dos torneo grandi (Marlboro Professional Tennis Tournament) i mas despues den body building e.o. Metry Gala Classic.
Na edat di 40 aña Frank a kuminsá train deportistanan den fitness i body building despues di a sigui kurso i seminarionan na e.o. New Jersey, Los Angeles, Miami, New York i Tampa.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = WildCats KJ74
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}} Johnny Balentina
| liga = [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Dòbel A]]
}}
'''WildCats KJ74''', antes konosí komo '''Wild Cats''', ta un di e timnan di [[beisbòl]] mas prominente den [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Liga Dòbel A]] na [[Kòrsou]]. Den añanan 1960 e tim tabata milita den liga klase A; durante di e siguiente dékada el a logra promove i, desde 1975, a bira un forsa dominante den e Liga Dòbel A, e nivel mas altu di kompetensia di beisbòl na e isla.
WildCats a gana 17 título nashonal te ku 2024, loke ta hasié e tim mas viktorioso den historia di Liga Dòbel A. El a partisipá na 43 edishon di e [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|kampeonato di Liga Dòbel A]], i tambe a representá Kòrsou den kompetensianan internashonal, manera e Seri Latinomerikano i [[Seri di Karibe]].<ref>Marco Stoovelaar, [https://catcher.home.xs4all.nl/bb23-0402-wild-cats-curacao-nips-mexico-in-second-game-caribbean-baseball-series.htm WildCats Curaçao nips Mexico in second game Caribbean Series], international baseball headlines</ref><ref>David Venn, [https://www.mlb.com/news/curacao-team-brings-loaded-roster-to-2024-caribbean-series From Little League to Caribbean Series, Curaçao's roster has chemistry], mlb.com (2 di febrüari 2024)</ref>
E kambio di nòmber di klup a tuma lugá pa honra [[Kenley Jansen]], un picher profeshonal di Kòrsou ku a hunga e mayor parti di su karera pa Los Angeles Dodgers, usando e kamisa ku número 74.
== Lista di Honor ==
===Liga Dòbel A===
'''Kampeon (17)''':
* 1975, 1976, 1977, 1978, 1980, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2016, 2017, 2021, 2022
'''Supkampeon (11)''':
* 1979, 1981, 1982, 1986, 1987, 2004, 2013, 2014, 2015, 2018, 2020
== (Eks)-pelotero konosí ==
* [[Ruderly Manuel]]
* [[Diegomar Maxwell]]
* [[Dudley Leonora]]
== Link eksterno ==
* [https://www.flashscore.com/team/wildcats-kj74/YJuwLdD3/ Profil WildCats KJ74]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
Mientras ku añanan spesífiko di nan viktorianan di kampionato i finalisashonnan di subkampeon no ta lista ampliamente den e fuentenan disponibel, ta tuma nota ku e Wild Cats tabata un forsa dominante den e liga for di su inisio na 1975. Nan a representá Curaçao tambe den kompetensianan internashonal, manera e Serie Latino Amerikano 2018 i e Serie di Karibe 2020.
The '''Wild Cats''' baseball team, also known as WildCats KJ74, is one of the most successful clubs in the Curaçao National Championship AA League. They have secured 17 national championships, making them the team with the most titles in the league's history through 2022.
YouTube
+4
Flashscore
+4
Wikipedia
+4
Baseball Reference
While specific years of their championship victories and runner-up finishes are not comprehensively listed in the available sources, it's noted that the Wild Cats have been a dominant force in the league since its inception in 1975. They have also represented Curaçao in international competitions, such as the 2018 Latin American Series and the 2023 Caribbean Series.
-------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ruderly Rubino Manuel''' (☆ [[26 di ougùstùs]] [[1990]] na [[Kòrsou]]) ta un picher profeshonal di beisbòl. E tabata miembro di e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda pa e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017.<ref>{{Cite web|url=http://mlb.mlb.com/wbc/2013/teams/index.jsp?team=ned&team_id=878|title = Team}}</ref>
He was born on the 26th of August of 1990 in Willemstad, Curaçao. He's a local baseball star and started his career off by pitching for the Groot Kwartier Stars. He has also pitched for the Royal Scorpions in Curaçao and currently pitches for the Wildcats KJ74 Guardian Group. He has also pitched for 2 teams abroad, Sparta-Feyenoord from the Dutch Hoofdklasse in 2011 and for De Angelis North East Knights from the Italian Baseball League in 2012. He has also been part of the Kingdom of the Netherlands baseball team that played in the 2017 World Baseball Classic. Bonbini to Ruderly Manuel, who will also take part in Curaçao Baseball Week 2017!⚾️🇨🇼🔥
{{Appendix}}
--------------
{{Databox}}
'''Wimbleton''' ta un kompetensia internashonal di tènis, organisá pa e Federashon Internashonal di Tènis (ITF).
{{Appendix}}
[[Category:Deporte|Tènis]]
---------------------
{{Databox}}
'''Federashon di Atletismo di Kòrsou''' of '''Curaçao Atletiek Bond''' (CAB), Curaçao Athletics Federation, ta e órgano nashonal ku ta organisá atletismo na Kòrsou. E organisashon a wòrdu establesé originalmente na 1966, i e presidente di e asosiashon ta for di 2017 Willem Cordilia[1].
no.wiki:Federashon di Atletismo Kòrsou no ta miembro kompletu di CACAC, Konfederashon di Atletismo Sentroamerikano i Karibense, pero sí ta partisipá na Weganan CARIFTA. Curaçao tambe tabata e organisadó di e Weganan CARIFTA 2017.[2]
== Klupnan ==
E Federashon di Atletismo di Kòrsou ta reuní diesdos klup di atletismo afiliá: Curacao Master Athletics, Batavus, Cheetah, Deportivo San Kristof, the Eagles, Go Fast, New Revolution, Olympic, Rising Stars, Sloke, Sparta i Trupial.[3]
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox deportista
| variante = c
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 1,88 m
| peso = 77 kg
| deporte = Atletismo
| disciplina = 400 meter
| entrenado =
| debut =
| nacionalidad deportivo = [[File:Flag of the Netherlands Antilles (1986–2010).svg|25px|border]] [[Antias Hulandes]]<br/ >{{NLD}}
| wo = {{lista horizontal|
*2020}}
| bista medaya =
{{bista medaya}}
{{bista medaya rij|Weganan Olímpiko|0|1|0}}
{{bista medaya rij|Weganan Mundial Indoor Atletismo|0|0|2}}
}}
'''Liemarvin Bonefacia''' (☆ [[16 di aprel]] [[1990]] na [[Willemstad]]) ta un atleta di Kòrsou i un atleta olímpiko. E ta spesialisá den 400 meter i a representá [[Antias Hulandes]] te su disolushon na 2010.
Representando [[Hulanda]] Bonevacia a gana e medaya di plata den 4 x 400 m na [[Weganan Olimpico|Weganan Olímpiko]] 2020 na Tokyo, huntu ku [[Terrence Agard]], Tony van Diepen y Ramsey Angela.
== Link eksterno ==
* [https://worldathletics.org/athletes/netherlands/terrence-agard-14180980 Terrence Agard riba World Athletics]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Agard, Terrence}}
[[:Category:Deporte]]
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Atleta Olimpico]]
-----------------------
'''Randolph Benito (Johnny) Balentina''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1971]] na [[Willemstad]]) ta un pelotero hulandes ku a kompetí na tres okashon konsekutivo den [[Weganan Olimpico di Zomer|Weganan Olímpiko]]. El a partisipa na ‘Atlanta 1996’, ‘Sydney 2000’ i ‘Atenas 2004’. Na e okashonnan ei, e catcher drechi di e klup di beisbol Neptunus a termina ku e [[tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]], tambe konosí komo ''Tim di Reino'', na di seis (1996 i 2004) i e di sinku lugá (2000).
{{Appendix|2=
* [https://www.honkbalsite.com/ Nederlandse honkbalsite]
* [https://web.archive.org/web/20161202214838/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ba/johnny-balentina-1.html Profil di Johnny Balentina]
}}
{{DEFAULTSORT:Balentina, Randolph}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba|Bela]]
[[:Category:Atleta Olimpico|Bela]]
--------------
== Aanvulling [[Seri di Karibe]] ==
=== Kampeon segun wega final ===
Kuminsando ku e edishon di 2013 a introdusí un kampeonato kaminda e dos ekipo ku e mihó rekort di gana i pèrdè for di e promé etapa di e torneo di round-robin ta topa pa determiná e kampeon. Den edishon 2013, e promé buelta tabata konsistí di 12 wega i kada tim a enfrentá e otro timnan dos biaha, un komo home klup i e otro komo un ekipo di bishita; for di edishon 2014, ku e regreso di ekiponan di Cuba na e torneo, e promé etapa a ser kambia pa un round robin di 10 wega kaminda kada tim ta enfrentá e otro ekiponan un biaha.
{|class="sortable wikitable" width="100%"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Manager
|-
|[[2013]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Yaquis de Obregón
|style="text-align:center"|4–3 (18)
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Leones del Escogido
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Eddie Díaz
|-
|2014
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Isla di Margarita]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Naranjeros de Hermosillo
|style="text-align:center"|7–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Indios de Mayagüez
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Matías Carrillo
|-
|2015
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] [[San Juan]]
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Vegueros de Pinar del Río
|style="text-align:center"|3–2
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Tomateros de Culiacán
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Alfonso Urquiola
|-
|2016
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Venados de Mazatlán
|style="text-align:center"|5–4
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Tigres de Aragua
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Juan José Pacho
|-
|2017
|{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1–0 (10)
|{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2018
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px]] [[Guadalajara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|9–4
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2019
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] [[Siudad di Panama|Siudat di Panama]]
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Toros de Herrera
|style="text-align:center"|3–1
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Leñadores de Las Tunas
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Manuel Rodríguez
|-
|2020
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Toros del Este
|style="text-align:center"|9–3
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Cardenales de Lara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Lino Rivera
|-
|2021
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mazatlán
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|style="text-align:center"|4–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Criollos de Caguas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Félix Fermín
|-
| 2022
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Colombia.svg|25px|border]] Caimanes de Barranquilla
|style="text-align:center"|4-1
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Gigantes del Cibao
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] José Mosquera
|-
|2023
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Caracas]] i [[La Guaira]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Leones del Caracas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] José Offerman
|-
|2024
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Ozzie Guillén
|-
|2025
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mexicali
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2026
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2027
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|
|style="text-align:center"|
|
|
|}
{|class="sortable wikitable"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Mánager!!Rekort
|-
|2013
|{{MEX}} Hermosillo
|{{MEX}} Yaquis de Ciudad Obregón
|style="text-align:center"|4-3 (18)
|{{DOM}} Leones del Escogido
|{{DOM}} Eddie Díaz
|style="text-align:center"|4-3
|-
|2014
|{{VEN}} [[Isla Margarita]]
|{{MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]
|style="text-align:center"|7-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Indios de Mayagüez]]
|{{MEX}} Matías Carrillo
|style="text-align:center"|4-2
|-
|2015
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|Cuba}} [[Pinar del Río (béisbol)|Vegueros de Pinar del Río]]
|style="text-align:center"|3-2
|{{bandera|México}} [[Tomateros de Culiacán]]
|{{bandera|Cuba}} Alfonso Urquiola
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2016|2016]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|MEX}} [[Venados de Mazatlán]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|5-4
|{{bandera|VEN}} [[Tigres de Aragua]]
|{{bandera|MEX}} Juan José Pacho
|style="text-align:center"|6-0
|-
|2017
|{{MEX}} Culiacán
|{{bandera|Puerto Rico}} Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1-0 (10)
|{{bandera|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2018|2018]]
|{{bandera|México}} [[Jalisco]]<ref>[https://www.jalisco.gob.mx/es/prensa/noticias/64267 Presenta Gobernador Serie del Caribe Jalisco 2018]</ref>
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|style="text-align:center"|9-4
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|4-2
|-
|[[Serie del Caribe 2019|2019]]
|{{bandera|Panamá}} [[Panamá (ciudad)|Panamá]]
|{{bandera|Panamá}} [[Toros de Herrera]]
|style="text-align:center"|3-1
|{{bandera|Cuba}} [[Las Tunas (béisbol)|Leñadores de Las Tunas]]
|{{bandera|Panamá}} Manuel Rodríguez
|style="text-align:center"|4-1
|-
|[[Serie del Caribe 2020|2020]]
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Toros del Este]]
|style="text-align:center"|9-3
|{{bandera|VEN}} [[Cardenales de Lara]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Lino Rivera
|style="text-align:center"|6-1
|-
|[[Serie del Caribe 2021|2021]]
|{{bandera|MEX}} [[Mazatlán]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|{{bandera|República Dominicana}} Félix Fermín
|style="text-align:center"|7-0
|-
|[[Serie del Caribe 2022|2022]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|Colombia}} [[Caimanes de Barranquilla]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|República Dominicana}} [[Gigantes del Cibao]]
|{{bandera|Colombia}} José Mosquera
|style="text-align:center"|5-2
|-
|[[Serie del Caribe 2023|2023]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Caracas]] y [[La Guaira]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|Venezuela}} [[Leones del Caracas]]
|{{bandera|República Dominicana}} José Offerman
|style="text-align:center"|6-3
|-
|[[Serie del Caribe 2024|2024]]
|{{bandera|Estados Unidos}} [[Miami]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|{{bandera|Venezuela}} Oswaldo Guillén
|style="text-align:center"|7-1
|-
| 2025
|{{MEX}} [[Mexicali]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2026|2026]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2027|2027]]
|{{bandera|México}} [[Hermosillo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|}
==Partisipante==
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Promé edishon
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Kòrsou
|style="text-align:center"|2023
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{DOM}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal Dominikano
|style="text-align:center"|1970
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{MEX}}
| Liga di Mexico Pasifiko
|style="text-align:center"|1971
|-
|{{NCR}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Nicaragua
|style="text-align:center"|2024
|-
|{{PAN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Panameño
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff"|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[Puerto Rico]]
|Liga di Beisbòl Profeshonal Roberto Clemente
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff" |{{VEN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Venezuelano
|style="text-align:center"|1949
|}
* {{color box|#ccddff|border=silver}} miembro di Caribbean Professional Baseball Confederation
=== Partisipante den pasado ===
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Prome edishon
! Ultimo edishon
|-
| rowspan=3 |{{CUB}}
| Liga Cubano
|style="text-align:center"|1949
|style="text-align:center"|1960
|-
| Seri Nashonal Cubano
|style="text-align:center"|2014
|style="text-align:center"|2019
|-
|Liga Elite Cubano
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Klase AA di Kòrsou
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{COL}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal di Colombia
|style="text-align:center"|2020
|style="text-align:center"|2023
|}
===Nota===
*{{note label|PAN|a|a}} After the [[1960 Caribbean Series|1960 tournament]], Panama would not appear in another Caribbean Series until [[2019 Caribbean Series|2019]].
*{{note label|VEN|b|b}} Venezuela's LVBP was replaced by the [[Liga Occidental de Béisbol Profesional]] for the 1960 tournament
== Edishonnan ==
==Series==
{|class="wikitable"
|-
!Ana!!Luga!!Kampeon!!Manager!!Rekort
|-
|[[1949 Caribbean Series|1949]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]]|| [[Mike Guerra|Fermin Guerra]] ||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1950 Caribbean Series|1950]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PAN}} [[Carta Vieja Yankees]]|| [[Wayne Blackburn]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1951 Caribbean Series|1951]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]]|| [[George Scales]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1952 Caribbean Series|1952]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Habana (Cuban League)|Leones del Habana]]|| [[Mike González (catcher)|Mike González]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1953 Caribbean Series|1953]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (2)|| [[Buster Clarkson]]||style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1954 Caribbean Series|1954]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]]|| [[Mickey Owen]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1955 Caribbean Series|1955]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (3)|| [[Herman Franks]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1956 Caribbean Series|1956]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]]|| [[Oscar Rodríguez (baseball)|Oscar Rodríguez]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1957 Caribbean Series|1957]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]]|| [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1958 Caribbean Series|1958]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]] (2) || [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1959 Caribbean Series|1959]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]] (2)|| [[Clemente Carreras]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1960 Caribbean Series|1960]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]] (2)|| [[Tony Castaño]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|1961–1969|| colspan="4" style="text-align:center;" | None held
|-
|[[1970 Caribbean Series|1970]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]]|| [[Carlos Pascual (baseball)|Carlos Pascual]]||style="text-align:center;"|7–1
|-
|[[1971 Caribbean Series|1971]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]]|| [[Manny Mota]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1972 Caribbean Series|1972]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Leones de Ponce (baseball)|Leones de Ponce]]|| [[Frank Verdi]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1973 Caribbean Series|1973]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (2)|| [[Tommy Lasorda]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1974 Caribbean Series|1974]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (2)|| [[Bobby Wine]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1975 Caribbean Series|1975]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Vaqueros de Bayamón (baseball)|Vaqueros de Bayamón]]|| [[José Pagán]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1976 Caribbean Series|1976]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] & [[Santiago de los Caballeros|Santiago]] ||{{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]|| [[Cananea Reyes]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1977 Caribbean Series|1977]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (3)|| [[Buck Rodgers]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1978 Caribbean Series|1978]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]]|| [[Rene Lachemann]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1979 Caribbean Series|1979]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]] (2)|| [[Willie Horton (baseball)|Willie Horton]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1980 Caribbean Series|1980]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (4)|| [[Del Crandall]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1981 Caribbean Series|1981]]|| colspan="4" style="text-align:center;"|None held
|-
|[[1982 Caribbean Series|1982]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Leones del Caracas]]|| [[Chico Carrasquel]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1983 Caribbean Series|1983]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Lobos de Arecibo]]|| [[Ron Clark (baseball)|Ron Clark]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1984 Caribbean Series|1984]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]]|| [[Rubén Amaro, Sr.|Rubén Amaro]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1985 Caribbean Series|1985]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (5)|| [[Terry Collins]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1986 Caribbean Series|1986]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Maracaibo]]||{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]|| [[Cananea Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1987 Caribbean Series|1987]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (3)|| [[Ramón Avilés]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1988 Caribbean Series|1988]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]|| {{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]]|| [[Phil Regan (baseball)|Phil Regan]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1989 Caribbean Series|1989]]|||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]] (2)|| [[Pete Mackanin]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1990 Caribbean Series|1990]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (2)|| [[Felipe Alou]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1991 Caribbean Series|1991]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (6)|| [[John Roseboro]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1992 Caribbean Series|1992]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]] (2)|| [[Pat Kelly (catcher)|Pat Kelly]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1993 Caribbean Series|1993]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (4)|| [[Mako Oliveras]]||{ style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1994 Caribbean Series|1994]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (7)|| [[Casey Parsons]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1995 Caribbean Series|1995]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI}} [[Senadores de San Juan]]|| [[Luis Meléndez (baseball)|Luis Meléndez]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1996 Caribbean Series|1996]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]]|| [[Francisco Estrada]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1997 Caribbean Series|1997]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]]|| [[Mike Quade]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1998 Caribbean Series|1998]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (2)|| [[Tony Peña]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1999 Caribbean Series|1999]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (8)|| [[Dave Jauss]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[2000 Caribbean Series|2000]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (5)|| [[Mako Oliveras]] (2)||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2001 Caribbean Series|2001]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (3)|| [[Félix Fermín]] || style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2002 in baseball|2002]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]] (2)|| [[Francisco Estrada]] (2) || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2003 Caribbean Series|2003]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (4)|| [[Félix Fermín]] (2)||style="text-align:center;"|6–1
|-
|[[2004 Caribbean Series|2004]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (9)|| [[Manny Acta]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2005 Caribbean Series|2005]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlán]]|| [[Juan José Pacho]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2006 Caribbean Series|2006]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Valencia, Carabobo|Valencia]] and [[Maracay]]||{{flagicon|VEN}} [[Leones del Caracas ]] (2)|| [[Carlos Subero ]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2007 Caribbean Series|2007]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (5)|| [[Félix Fermín]] (3)||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2008 Caribbean Series|2008]]||{{flagicon|DOM}} [[Santiago de los Caballeros|Santiago]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (10)|| [[Héctor de la Cruz]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2009 Caribbean Series|2009]]||{{flagicon|MEX}} [[Mexicali]]||{{flagicon|VEN}} [[Tigres de Aragua]] || [[Buddy Bailey]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2010 Caribbean Series|2010]]||{{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (3)|| [[Ken Oberkfell]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2011 Caribbean Series|2011]]||{{flagicon|PRI}} [[Mayagüez, Puerto Rico|Mayagüez]]||{{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]]|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddie Díaz]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2012 Caribbean Series|2012]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (4)|| [[Ken Oberkfell]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2013 Caribbean Series|2013]] || {{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]] || {{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]] (2)|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddy Díaz]] (2)||style="text-align:center;"|4–3
|-
|[[2014 Caribbean Series|2014]] || {{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]] || {{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]] (2)|| [[Matías Carrillo]]||style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2015 Caribbean Series|2015]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] || {{flagicon|CUB}} [[Pinar del Río (baseball)|Vegueros de Pinar del Río]] || [[Pinar del Río (baseball)#Past and present stars|Alfonso Urquiola]] ||style="text-align:center;"|3–3
|-
|[[2016 Caribbean Series|2016]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlan]] (2)|| [[Juan José Pacho]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2017 Caribbean Series|2017]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]] || {{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (4) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]]||style="text-align:center;"|3−3
|-
|[[2018 Caribbean Series|2018]]||{{flagicon|MEX}} [[Guadalajara]] ||{{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (5) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]] (2)||style="text-align:center;"|4−2
|-
|[[2019 Caribbean Series|2019]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]] ||{{flagicon|PAN}} [[Toros de Herrera]]|| Manuel Rodríguez||style="text-align:center;"|4−1
|-
|[[2020 Caribbean Series|2020]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] ||{{flagicon|DOM}} [[Toros del Este]] || Lino Rivera ||style="text-align:center;"|6−1
|-
|[[2021 Caribbean Series|2021]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (6) || [[Félix Fermín]] (4) ||style="text-align:center;"|7−0
|-
|[[2022 Caribbean Series|2022]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|COL}} [[Caimanes de Barranquilla]]|| José Mosquera || style="text-align:center;" |5−1
|-
|[[2023 Caribbean Series|2023]]||{{flagicon|VEN}} [[Caracas]] and [[La Guaira]] || {{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (11)|| [[Jose Offerman]] || style="text-align:center;" |6−3
|-
|[[2024 Caribbean Series|2024]]
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|{{flagicon|VEN}} [[Tiburones de La Guaira]]
| [[Ozzie Guillén]]
|style="text-align:center;" |7−1
|}
* Selekshon Curacao Suns 2024 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2024/01/29/zeventien-internationals-koninkrijksteam-met-curacao-suns-naar-serie-del-caribe/</ref>
update: Jonathan Schoop; nieuw Jeremi Profar & Roger Bernadina (en.wiki)
* Selekshon Korsou 2023 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2023/01/31/internationals-met-curacaose-kampioen-naar-caribbean-series/</ref>
------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{DEFAULTSORT:Thode, Kiri}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Deporte]]
* 2013:Kiri Thode is in Duitsland wereldkampioen geworden van de Professional Windsurfers Association (PWA) Freestyle Windsurfing. Het is voor het eerst dat een windsurfer uit Bonaire wereldkampioen is geworden van de Freestyle competitie. Het is ook de eerste wereldtitel voor Thode.<ref>Belkis Osepa, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2013/10/09/wereldkampioenen-bonaire-warm-onthaald/ Wereldkampioenen Bonaire warm onthaald], Caribisch netwerk, 9 di oktober 2013</ref>
* 2020? video Children of the Wind ku rumanan Tonky i Taty Frans - dokumentario basa riba e bida di tres mucha homber Boneriano cu a conquista mundo cu nan teknika y trikinan innovativo riba nan plank di windsurf . E pelicula a gana premio na ....
de.wiki: Kiri Thode (geboren 26 februari 1991 in Kralendijk ) is een windsurfer op Bonaire . Hij behoort tot de beste freestylesurfers van de afgelopen jaren en werd in 2013 wereldkampioen in deze discipline .
------------------------------
{{Databox}}
'''Jurswailly (Ailly) Luciano''' (☆ [[25 di mart]] [[1991]] na [[Kòrsou]]) ta un eks-hungadó di "handbal" hulandes-kurasoleño i internashonalista. E tabata hunga den posicion derechista.
== Bida ==
Ailly Luciano a nase na Korsou i te edat di kuater ana tabata biba na Boka Sami. Ku su mayornan el a muda pa [[Hulanda]]. Su promé klup di handball tabata Papendrechtse DES'72. Komo teenager e ta switch pa e klup HV Quintus, hungango den e division di honor hulandes.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref> Desde 2011 e ta milita pa e klup franses Metz Handball den e divishon femenino franses mas haltu. E ta konosi pa su rapides. Huntu ku su klup el a titula kampeon nashonal di Fransia na 2013, 2014, 2016, 2017, 2018 i 2019. Na ana 2013, 2015, 2017 en 2019 e klup ta gana e Kopa di Fransia. Tambe na 2013 ta alkansa e final di e kampeonato oropea pero ta sufri un derota di e klup danes Team Tvis. Holstebro . Na 2021 e ta pone un fin na su karera deportivo pa dedika su mes na su In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro nl wiki:In maart 2016 tijdens het OKT in Metz (Frankrijk) is er een historisch hoogtepunt voor Luciano en het Nederlandse handbal, ze kwalificeerden zich voor het eerst voor de Olympische Spelen. Doordat de wedstrijd om het brons verloren werd van de huidige wereldkampioen Noorwegen (23-36), eindigden ze uiteindelijk op de vierde plaats.
== Selekshon hulandes ==
Debuut Oranje 15 mei 2012 Nederland – Groot-Brittannië 40-15 in Panningen
Komo internashonalista el a forma parti di e selekshon femenino di [[Hulanda]], hasiendo su debut durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. El a partisipa den 55 wega internashonal. Na 2016 el a representa Hulanda na e Weganan olimpiko na [[Rio de Janeiro]].<ref>https://www.ad.nl/dordrecht/papendrechtse-ex-international-ailly-luciano-stopt-met-handbal-eindelijk-tijd-om-te-puberen~a0830d73/ Papendrechtse ex-international Ailly Luciano stopt met handbal: ‘Eindelijk tijd om te puberen’], AD (9 di ougustus 2020)</ref> Ze maakte deel uit van het Nederlandse damesteam dat als vierde eindigde in handbal op de Olympische Zomerspelen van 2016 in Rio de Janeiro , Brazilië .
Handbalster Ailly Luciano heeft besloten haar interlandcarrière te beëindigen en gaat daarom niet mee met het Nederlands damesteam naar het Europees kampioenschap handbal in Zweden. "Ik heb op de Olympische Spelen gestaan, dat vind ik prachtig, maar voor mijn idee zit er niet meer in. Om weer vier jaar te knokken richting de Spelen zie ik niet zitten. Ik vind het goed geweest. Ik wil mijn levensdoelen oppakken."
De 25-jarige speelster uit Papendrecht kwam in augustus met het Nederlands damesteam uit op de Olympische Spelen in Rio de Janeiro en eindigde als vierde. Luciano, die speelt voor het Franse Metz, speelde 56 interlands voor Oranje en scoorde daarin 115 keer.<ref>[https://www.rijnmond.nl/nieuws/148285/handbalster-luciano-beeindigt-interlandcarriere Handbalster Luciano beëindigt interlandcarrière], Rijnmond (4 november 2016)</ref>
== Link eksterno ==
* [[http://history.eurohandball.com/ec/cl/women/2020-21/player/536101/Jurswailly+Luciano Jurswailly Luciano na European Handball Association]]
{{Appendix}}
In 2011 verhuisde de 1,71 meter lange rechtsbuiten naar het Franse eersteklasser Metz Handball , met wie ze in 2013 het kampioenschap en de beker won en de finale van de EHF Cup bereikte , waar ze verloren van de Deense club Team Tvis. Holstebro . Een seizoen later won ze opnieuw het kampioenschap. Ze won ook de Franse beker in 2015, 2017 en 2019 en het Franse kampioenschap in 2016, 2017, 2018 en 2019. In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro .
hunga den posishon derecho
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
Luciano a hasi su debut pa e selekshon hulandes durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. [3]
speelt voor Metz Handbal in de LFH Division 1 Féminine en voorheen het Nederlands dameshandbalteam . Ze nam deel aan het WK handbal dames 2013 in Servië , samen met de rest van het Nederlands elftal. [1] [2]
Luciano na nase na Korsou i a lanta na Boka Sami te edat di kuater ana. dorp Sint Michiel gewoond. Ku su mayornan el a muda pa Hulanda. Aki ta tabata hunga pa e klup HV Quintus.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html
Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref>
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
------------------------
'''Robert (Joy) Hosé''' (☆ [[14 di febrüari]] [[1949]] na - [[23 di òktober]] [[2023]] na [[Willemstad]] ) tabata un hungadó di pinpòn di [[Kòrsou]] di fama legendario. E tabata kampeon di Kòrsou di 1966 te 1972 i a optené varios título na Antia i internashonalmente, entre otro na 1971 kampeon latinoamerikano na [[Paraguai|Paraguay]].
== Biografia ==
Joy Hosé a nase na Kòrsou den e famia Hosé-Pimentel. E tin un ruman muhé i dos ruman hòmber. Su ruman mayó [[Humphrey Hosé|Humphrey]] tabata aktivo komo tenista profeshonal i su omo [[Iyo Pimentel]] tambe tabata tenista internashonal.
---------------
* Tim e Reino
=== Kampeonato Oropeo ===
{| class="wikitable" style=text-align:center
! Edishon
| 1954 || 1955 || 1956 || 1957 || 1958 || 1960 || 1962 || 1964 || 1965 || 1967 || 1969 || 1971 || 1973 || 1975 || 1977 || 1979 || 1981
|1983
|-
! Resultado
| * || * || {{oro}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || * || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{zilver}} || {{zilver}} || {{zilver}} ||{{goud}}
|{{zilver}}
|-
|
|-
! Edishon
| 1985 || 1987 || 1989 || 1991 || 1993 || 1995 || 1997 || 1999 || 2001 || 2003 ||[[EK Honkbal 2005|2005]]||[[EK Honkbal 2007|2007]]||[[EK Honkbal 2010|2010]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2012|2012]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2014|2014]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2016]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2019]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2021]]
|-
! Prestatie
|{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}
|-
|
|-
! Editie
| [[Europees kampioenschap honkbal 2023|2023]]
|-
! Prestatie
| {{brons}}
|}
: * <small>In 1954, 1955 en 1967 geen deelname.</small>
=== Kopa Interkontinental ===
{| class="wikitable"
! Editie
| 1983 || 1999 || 2002 || 2006 || [[Intercontinental Cup honkbal 2010|2010]]
|-
! Prestatie
| 4e || 8e || 8e || {{zilver}} || {{zilver}}
|}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Pabao Little League''' ta un ekipo di beisbol hubenil (10-12 ana) di Korsou ku a titula kampeon di karibe na .. okashon i tabata kampeon mundial na 2004. E ta forma parti di
e Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.
Winning the Caribbean Region Championship and making its 11th trip to Williamsport for the 2023 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presented by T-Mobile, is Pabao Little League (Willemstad, Curaçao) thanks to a 6-0 victory over the Dominican Republic in the championship game.
With its victory, Pabao LL will be returning to the LLBWS with the country’s 15th overall appearance in hopes to defend its International Championship title earned in 2022. Since the country’s first tournament appearance in 1980, Curaçao has maintained a winning record, 46-25, with a World Series championship in 2004 and three runner-up finishes in 2005, 2019, and 2022.
Pabao LL finished the Caribbean Region tournament with an unblemished 6-0 record, outscoring its opponents, 47-4, with four shutout performances.
With the first-round matchups of the 2023 LLBWS announced on June 6, Pabao LL will play Australia, represented by Hills Little League, in Game 5 on Thursday, Aug. 17 at 1 p.m. ET at Volunteer Stadium.
The 2023 Little League Baseball World Series, Presented by T-Mobile, is set to take place August 16-27. More information about the 2023 Little League World Series tournaments, including full schedules and downloadable brackets, can be found at LittleLeague.org/WorldSeries.
WILLEMSTAD- Djaweps , 10 di ougùstùs 2023 den oranan di mèrdia, e selekshon di Little League Liga Pabou kampion di Karibe a biaha pa Williamsport (USA), pa partisipá den e Kampionato Mundial di Beisbòl Little League. E kampionato Mundial di hóbennan di 11 i 12 aña lo start dia 16 i lo terminá dia 27 di ougùstùs 2023.
RBC Royal Bank, representá pa Sharier Dorand manera ta e kaso ku tur selekshon, tabata presente pa duna e selekshon sostén i deseá e delegashon éksito. E sigiente hungadónan ta forma parti di e selekshon.
{{Appendix}}
---------------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Dudley Guniberto Josefa''' (☆ [[1958]]) ta un [[karate]]ka di [[Kòrsou]]. Deportista – Dirigente Tékniko. a nasé na aña 1958. Dudley na aña 1967 kuminsá práktika deporte di yudo ku su 9 aña serka ..
== Bida i karera ==
.. a lanta na Kòrsou.
== Medaya ==
* 1987: [[Image:Med 2.png|Plata]] - Kampeonato hulandes
{{Appendix}}
{{Commonscat|Didi Gregorius}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64548365|titulo=Didi Gregorius}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://web.archive.org/web/20111005161849/http://www.honkbalsite.com/nederlandsteam/marieksongregorius.html Profil riba Honkbalsite]
* [https://www.baseball-reference.com/minors/player.cgi?id=gregor003mar Statistik Didi Gregorius]
}}
{{DEFAULTSORT:Gregorius, Didi}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
[[Category:Hulanda]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Sherry Sophia Veronica Howell''' (☆ [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un atleta kurasoleño.
Sherry Howell - Eckerd College, Softball and Volleyball
Howell played four years of softball and volleyball for Eckerd College from 1990 to 1993. She graduated in 1993 with a double major of Business Management and Psychology. The native of Curacao, Neth. Antilles, was a pitcher, a shortstop and centerfielder. She was a four-time All-America in softball, was named to the South Region team four times and the All-SSC team four times. Howell won or shared player-of-the-year honors twice in the conference and concluded her athletic career by being selected the SSC female athlete-of-the-year for the 1992-93 season. Howell holds the NCAA, Division II career batting average in softball at .524, is third in career slugging average at .921, 13th in home runs with 29 and second in single season highest batting average at 629. She led the nation in hitting as a senior and also doubles percentage. Howell led the conference in batting average four different years. In 1999, she represented her country in the World Games in Japan. Howell, who is fluent in six languages, was named All-Conference in volleyball two of the four years she played.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Howell, Sherry}}
[[Category:Hende]]
---------------
{{Commonscat|Josh Palacios}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1131860420|titulo=Josh Palacios}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Palacios, Josh}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
-------------------------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] di 1958 te 2010 na wega y torneonan internacional. E tabata kai bou di [[Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie|NAVU]], ku tabata konsisti di [[Kòrsou]] i [[Boneiru]] despues ku [[Aruba]] a separa na 1986.
en.wiki:The Netherlands Antilles national football team (Dutch, "Nederlands-Antilliaans voetbalelftal"; Papiamentu, "Selekshon Antiano di futbòl") was the national team of the former Netherlands Antilles from 1958 to 2010. It was controlled by the Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie. The NAVU consisted of Curaçao and Bonaire. Aruba split in 1986 and has its own team.
The Netherlands Antilles team never qualified for the FIFA World Cup. The country managed to come third in the CONCACAF championships of 1963 and 1969; during the 1963 tournament they were unofficial football world champions for four days after beating Mexico and before losing to Costa Rica.[1]
== Reforma di Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues [[Boneiru]] a bira miembro interino di CFU i [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Mira tambe ==
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Antias Hulandes]]
-------------
The '''Curaçao national football team''' ({{lang-nl|Curaçaos voetbalelftal}}; [[Papiamento language|Papiamentu]]: ''Selekshon di Futbòl Kòrsou'') represents [[Curaçao]] in [[FIFA|International]] [[association football|football]] and is controlled by the [[Curaçao Football Federation]] (Federashon Futbòl Kòrsou; FFK).<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| url-status = dead| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Following a constitutional change that allowed its predecessor, the [[Curaçao and Dependencies|Colony of Curaçao and Dependencies]] to become a unified [[constituent state|constituent country]] consisting of several island territories as the [[Netherlands Antilles]] and its dissolution in 2010, Curaçao has played under a new constitutional status as a separate constituent country since 2011.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=Gg1hDgAAQBAJ&pg=PA121 |title=Football and the Boundaries of History: Critical Studies in Soccer |editor=Elsey, Brenda |editor2=Pugliese, Stanislao G. |year=2017 |page=121 |isbn=9781349950065 |publisher= Springer |access-date=25 June 2019}}</ref>
Both FIFA and CONCACAF recognize the Curaçao national team to be the direct and sole successor of the dependant [[Territory of Curaçao national football team|Curaçao (1921–1958)]] and the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles national football]] teams.<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao] at [[FIFA]] official website</ref><ref>[https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curaçao] at [[CONCACAF]] official website</ref><ref>[https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html] at [[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|RSSSF]]</ref>
==History==
{{Further|Territory of Curaçao national football team|Netherlands Antilles national football team}}
The first national football team to bear the name Curaçao was the [[Territory of Curaçao national football team]], which made its debut in 1924 in an away match against neighboring [[Aruba national football team|Aruba]], a match which the Territory of Curaçao won four to nil.
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Seleccion nacional di futbol di Aruba''' ta e ekipo di [[futbol]] cu ta representa [[Aruba]] na wega y torneonan internacional, manera na e weganan di cualificacion pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] y den Copa Caribe. Tur tramite pa e seleccion ta bou encargo di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]], funda na 1932 y afilia na [[Union Futbol di Caribe|CFU]], [[CONCACAF]] y [[FIFA]] desde 1988.
The '''Aruba national football team''' ([[Dutch language|Dutch]]: Arubaans voetbalelftal; [[Papiamento language|Papiamento]]: Seleccion Arubano di futbol) is the national team of [[Aruba]], it was founded in 1932 and is affiliated with the Caribbean Football Union (CFU), CONCACAF and [[FIFA]] (since 1988) and is controlled by the [[Aruba Football Federation|Arubaanse Voetbal Bond]].
==History==
Between 1924 and 1933, Aruba only played against [[Curaçao national football team|Curaçao]], although these matches are not considered official.<ref>{{cite web |last1=Courtney |first1=Barrie |title=Aruba - List of International Matches |url=https://www.rsssf.org/tablesa/aruba-intres.html |website=RSSSF}}</ref> Aruba participated in its first tournament at the [[1955 CCCF Championship]], where they finished in 5th place. In 1958, Aruba became part of the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles]] until their secession in 1986.
Following its split from the Netherlands Antilles, the [[Aruba Football Federation]] was affiliated in 1988 with [[CONCACAF]] and [[FIFA]]. Aruba entered qualifying for the [[1989 Caribbean Cup]], and in its first group match it suffered the worst defeat in its history, at the hands of [[Trinidad and Tobago national football team|Trinidad and Tobago]], which crushed them 11–0. They played their first World Cup qualifying match against the [[Dominican Republic national football team|Dominican Republic]] as part of the [[1998 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|1998 World Cup qualifying]]. Aruba has participated in all the qualifying tournaments for the World Cup since, without being able to get past the first qualifying round.
Aruba has also yet to qualify for the [[Caribbean Cup]]. However, they showed some progress in the preliminary round of the [[2014 Caribbean Cup]] by getting two wins against [[Turks and Caicos national football team|Turks and Caicos]] (1–0) and [[British Virgin Islands national football team|British Virgin Islands]] (7–0), the latter being the biggest victory in its history. These results allowed them to reach 120th place in the FIFA World Ranking for the month of June 2014, their best ranking to date. Following these victories, Aruba lost 2–0 against [[French Guiana national football team|French Guiana]] and were eliminated.
Aruba began their [[2018 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|2018 World Cup qualification]] in the second round against [[Barbados national football team|Barbados]], losing 2–0 at home and 1–0 away, however FIFA ruled that Barbados had fielded an ineligible player, giving Aruba a 3–0 second leg victory and advancing them to the third round. Despite that, in the next round they were defeated again, this time by [[Saint Vincent and the Grenadines national football team|Saint Vincent and the Grenadines]] who won 3–2 on aggregate. Aruba failed to progress in the [[2022 FIFA World Cup qualification – CONCACAF First Round|2022 World Cup qualifiers]], finishing 4th in the first round.
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Aruba]]
E selekshon di Boneiru a kuminsa komo tim nashonal despues ku e tim antiano a keda disolbé na òktober 2010. E ta partisipa tur aña den e Torneo ABCS, kual na 2011 e ta gana sorpresivamente derotando Aruba 4-3 durante e tanda di penalty despues di un empate di 2:2 den final.[4]
-------------------------------------
'''Selekshon nashonal di futbòl di Sürnam''' ta e tim di [[futbol|futbòlista]] ku ta representa [[Sürnam]]. E ta kai bou di .........., ku ta miembro di [[Caribbean Football Union|CFU]] i miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Historia ==
E selekshon di Sürnam a kuminsa komo tim nashonal
==== Torneo ABCS ====
{| class="wikitable collapsible" width=50% style="text-align: center;font-size:90%;"
!colspan=8|Boneiru den torneo ABCS
|-
!width=45%|Aña
!width=25%|Lugá
!width=8%|W
!width=8%|G
!width=8%|E
!width=8%|P
!width=8%|GF
!width=8%|GC
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2010||di kuater ||2||0||1||1||5||7
|- bgcolor=gold
|{{SUR}} 2011||'''kampeón'''||2||1||1||0||5||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{ABW}} 2012||di kuater ||2||0||0||2||2||17
|- bgcolor=#cc9966
|{{CUW}} 2013||di tres ||2||1||0||1||2||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{SUR}} 2015||di kuater ||2||0||0||2||1||7
|- bgcolor=silver
|{{CUW}} 2021||supkampeón||2||1||0||1||4||4
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2022||di kuater ||2|| ?|| 0 || ? || 1 || 5
|-
!'''Total'''||'''6/6'''||14||3||2||7||20||46
|}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =148545934|titulo=Selección de fútbol de Bonaire}}
{{References}}
}}
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Surnam]]
Na de staatkundige hervormingen binnen het Koninkrijk der Nederlanden van 10 oktober 2010 en na afronding van het kwalificatietoernooi van de Caribbean Cup 2010 ging het Nederlands-Antilliaans voetbalelftal over in het Curaçaos voetbalelftal. Bonaire werd een paar jaar later voorlopig lid van de Caraïbische Voetbalunie CFU en op 19 april 2012 geassocieerd lid van de CONCACAF, en kan daarom in de toekomst inschrijven voor de Caribbean Cup.
Het Bonairiaans voetbalelftal is een team van voetballers dat Bonaire vertegenwoordigt. Bonaire is niet aangesloten bij de FIFA en kan daarom niet deelnemen aan het wereldkampioenschap. Bonaire doet jaarlijks mee aan het ABCS-toernooi, dat het in 2011 verrassend won.
The '''Bonaire national football team''' ({{lang-nl|Bonairiaans voetbalelftal}}; {{lang-pap|Selekshon Bonerianu di futbòl}}) is the national football team of the [[Caribbean]] island of [[Bonaire]], a [[Public body (Netherlands)|public body]] of the [[Netherlands]]. It is under the control of the [[Bonaire Football Federation]]. It became a member of the [[Caribbean Football Union|CFU]] and an associate member of CONCACAF on 19 April 2013.<ref name="CFU Facebook">{{cite web|title=CFU Facebook|url=https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|publisher=Caribbean Football Union|access-date=13 June 2014|archive-date=7 December 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191207213742/https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|url-status=live}}</ref><ref name="Congress takes key step in transparency">{{cite web|title=Congress takes key step in transparency|url=http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0,,12813~3150654,00.html|publisher=CONCAF|access-date=20 April 2013|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20130423234254/http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0%2C%2C12813~3150654%2C00.html|archive-date=23 April 2013}}</ref><ref name="Member Associations: Bonaire">{{cite web|title=Member Associations: Bonaire|url=http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|publisher=Caribbean Football Union|access-date=22 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029193820/http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|archive-date=29 October 2013|url-status=dead}}</ref> after which it became a full CONCACAF member on 10 June 2014<ref name="Ordinary Congress finalized">{{cite web|title=Ordinary Congress finalized|url=http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|publisher=CONCACAF.com|access-date=10 June 2014|date=10 June 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140612210312/http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|archive-date=2014-06-12|url-status=dead}}</ref> The team can participate in the [[CONCACAF Gold Cup]] and [[Caribbean Cup]] because of their membership in the confederation and sub-confederation.<ref name="Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership">{{cite web|title=Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership|date=20 April 2013|url=http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|publisher=Non-FIFA football|access-date=22 April 2013|archive-date=29 October 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029203911/http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|url-status=live}}</ref> However, Bonaire is not a member of [[FIFA]] and therefore can not compete in the [[FIFA World Cup]] or other FIFA events.<ref name="Sport en spel">{{cite web|title=Sport en spel|url=http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|publisher=beautiful-bonaire.nl|access-date=22 October 2014|language=nl|archive-date=22 October 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141022212953/http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|url-status=live}}</ref><ref name="What is CONCACAF?">{{cite web|title=What is CONCACAF?|url=http://www.concacaf.com/page/History|publisher=CONCACAF|access-date=21 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130406031852/http://www.concacaf.com/page/History|archive-date=2013-04-06|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =61824225|titulo=Miguel Pourier}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Pourier, Miguel}}
[[:Category:Antias Hulandes]]
[[:Category:Hende]]
-----------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] na wega y torneonan internacional, manera na .......
== Reforma Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl ]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues Boneiru a bira miembro interino di CFU i desde 19 di aprel [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]], i den futuro por inskribí pa [[Kopa di Oro]].
{{Appendix}}
[[:Category:Beisbol]]
[[:Category:Kòrsou]]
ta kambio na selekshon nashonal di KorsouOorspronkelijk heette het "Honkbal Nederlandse Antillen Nationaal Team", maar op 10 oktober 2010 werd de Nederlandse Antillen als regering ontmanteld (details zijn " Nederlandse Antillen "), de naam van het nationale team werd ook gewijzigd in "Curaçao Nationaal Team ".
en.wiki" The '''Netherlands Antilles national baseball team''' was a national team of the [[Netherlands Antilles]] and was controlled by the Netherlands Antillean Baseball Federation. It represented the former nation in senior-level men's international competition.
The Netherlands Antilles team was distinct from the [[Netherlands national baseball team]].
The Netherlands Antilles were represented in twelve [[Baseball World Cup]]s. Their highest finish was 7th place.<ref name="bjarkman worldcup">[[#refBjarkman|Bjarkman 2005]], pp.416–39</ref>
--------
'''Seleccion nacional di baseball di Aruba''' ta e team di [[Beisbòl|baseball]] cu ta representa Aruba na wega y torneonan internacional, manera na [[Weganan Panamericano]].
{{America baseball teams}}
{{National sports teams of Aruba}}
-----------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
== Historisch overzicht ==
{| class="wikitable sortable"
! WK-jaar
! Gastland(en)
! Aantal deelnemers
! Wereldkampioen
! Uitslag van de finale
! 2e plaats
! 3e plaats
! 4e plaats
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1930|1930]]'''
| {{UY}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URU}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1930|4 – 2]]
| {{ARG}}
| {{USA}}
| {{YUG}}
|-
| '''1934''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1934 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ITA}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1934|2 – 1 <small>n.v.</small>]]
| {{TCHf}}
| {{GER-1935f}}
| {{AUTf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1938|1938]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1938 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FRA}}
| style="text-align: center;" | 15
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1938|4 – 2]]
| {{HUN}}
| {{BRA}}
| {{SWE}}
|-
| '''1942'''
| colspan="7" | ''Kansela pa motibu di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]''
|-style="background: #D0E6FF;"
|-
| '''1946'''
| colspan="7" | ''Afgelast vanwege de Tweede Wereldoorlog''
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1950|1950]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1950 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR-1889}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URUf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1950|2 - 1]]
| {{BRA}}
| {{SWE}}
| {{ESP}}
|-
| '''1954''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1954 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CH}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1954|3 – 2]]
| {{HUN-1949f}}
| {{AUTf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1958|1958]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1958 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{SE}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1889f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1958|5 – 2]]
| {{SWEf}}
| {{FRAf}}
| {{FRGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1962|1962]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1962 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CL}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1962|3 – 1]]
| {{TCHf}}
| {{CHIf}}
| {{YUGf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1966|1966]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1966 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{EN}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ENGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1966|4 – 2 <small>n.v. </small>]]
| {{FRGf}}
| {{PORf}}
| {{URS-1955f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1970|1970]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1970 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1968f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1970|4 – 1]]
| {{ITAf}}
| {{FRGf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1974|1974]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1974 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE-1949-WD}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1974|2 – 1]]
| {{NEDf}}
| {{POLf}}
| {{BRA-1968f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1978|1978]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1978 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{AR}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1978|3 – 1 <small>n.v. </small>]]
| {{NEDf}}
| {{BRA-1968f}}
| {{ITAf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1982|1982]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1982 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ES}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1982|3 – 1]]
| {{FRGf}}
| {{POLf}}
| {{FRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1986|1986]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1986 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1986|3 – 2]]
| {{FRGf}}
| {{FRAf}}
| {{BELf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1990|1990]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1990 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{IT}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1990|1 – 0]]
| {{ARGf}}
| {{ITAf}}
| {{ENGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1994|1994]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1994 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{US}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1994|0 – 0 <small>n.v. (P: 3-2)</small>]]
| {{ITAf}}
| {{SWEf}}
| {{BULf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1998|1998]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1998 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1998|3 – 0]]
| {{BRAf}}
| {{CROf}}
| {{NEDf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2002|2002]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2002 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{KR}}<br />{{JP}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2002|2 – 0]]
| {{GERf}}
| {{TURf}}
| {{KORf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2006|2006]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2006 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2006|1 – 1 <small>n.v. (P: 5-3)</small>]]
| {{FRAf}}
| {{GERf}}
| {{PORf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2010|2010]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2010 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ZA}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ESPf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2010|1 – 0 <small>n.v.</small>]]
| {{NEDf}}
| {{GERf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2014|2014]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2014 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{GERf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2014|1 – 0 <small>n.v. </small>]]
| {{ARGf}}
| {{NEDf}}
| {{BRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2018|2018]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2018 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{RU}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2018|4 – 2]]
| {{CROf}}
| {{BELf}}
| {{ENGf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2022|2022]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2022 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{QA}}
| style="text-align: center;" | 32
|
|
|
|
|
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2026|2026]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2026 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CA}}<br />{{MX}}<br />{{VS}}
| style="text-align: center;" | 48
|
|
|
|
|
|}
----------------
nx01orbtubez4bng0dw23ktojvf9u2r
193802
193801
2026-06-14T17:49:33Z
Caribiana
8320
/* Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 */
193802
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, e nòmber "Blue Wave" a wòrdu menshoná den korant [[Antilliaans Dagblad]] komo un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026.<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
Desde e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera [[Jamaica]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago]], i tambe [[Bermuda]]. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra Jamaica, a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio tabata karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref>
Un faktor importante tabata ku Canada, México i Merka no a partisipá den e eliminatorionan debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, e paisnan aki ta forma e obstákulo mas grandi pa timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika).<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Ademas, Kòrsou a bira e pais mas chikitu ku a logra kualifiká pa Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> un logro ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta varia entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 e selekshon tabata pará na posishon nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haya formashon deportivo na Hulanda i ta biba pafor di Kòrsou unda nan ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití hungadónan pa representá un pais si nan tin konekshon familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes, ku un solo nashonalidad hulandes, ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat importante di hungadó di e selekshon tabata aktivo den liganan hulandes manera Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel relativamente altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]], kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e proseso di kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta duna un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá tantu na Kòrsou komo den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat ku raisnan di Kòrsou ta relativamente grandi (± 144.814 persona).<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su komunidatnan den eksterior.
Kalkulashonnan ta indiká ku miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial, reflehando e alkanse (internashonal) di e movementu.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashconá ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den e sentro di [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, ku un kombinashon di deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/>
E aktividatnan aki a forma parti di un esfuerso mas amplio pa integrá e partisipashon deportivo ku promoshon kultural i ekonómiko.
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo. Esaki ta inkluí músika, arte visual, kontenido digital i merkansia promoshonal.
Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Entre otro, e artista [[Jeon]] a lansa e kansion “Mama Wa (The Blue Wave)”, ku ta reflehá e orguyo kolektivo rondó di e logro deportivo.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Ademas, diferente produkto manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> Institushonnan manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] a kontribuí tambe, por ehèmpel ku emision di moneda konmemorativo pa marka e kualifikashon históriko.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analista i observadónan a interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E fenómeno ta mustra kon deporte por sirbi komo un medio pa unifiká diferente grupo den sosiedat i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
Ademas, e movementu a kontribuí na visibilidat internashonal di Kòrsou, i por wòrdu interpretá komo un forma di "nation branding", unda e imagen di e pais ta wòrdu fortalesé riba un plataforma global.<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[:Kategoria:Futbol na Kòrsou]]
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
-----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E beinam aki a bira popular durante e weganan eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], ora e selekshon a logra kualifiká pa promé bes den su historia pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Dor di su impakto “Blue Wave” ta referí no únikamente na e tim, sino tambe na un fenómeno sosial i kultural, simbolisando un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal rondó di e preparashon pa i partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial di FIFA 2026, organisá na Merka, Canada i México.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref> Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Nòmber ==
Blue Wave por ta un nòmber ku e bini di e fanatikada komo e nòmber di kariño di nos selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> E ekspreshon ta un referensia na e laman ku ta rondoná e pais insular Kòrsou.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé varios nomber alternativo manera ''Los Azules'' i ''De Blauwen'', ku ta referí na e koló blou tradishonal di e selekshon. Na mes momentu, e nòmber Blue Wave tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento di entusiasmo popular i unidat nashonal.
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momento históriko. Durante e proseso aki, “Blue Wave” a bira un lema unifikante ku reflehá e entusiasmo kresiente rondó di e ekipo.
Den uso komun, e término ta wòrdu empleá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan pa deskribí e movementu di sosten rondó di e selekshon nashonal di Kòrsou.
Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
Esei ta e nòmber pa ‘The Blue Wave’, e movementu ku a wòrdu poné den moveshon – inkluyendo e nombramentu di Advocaat na kuminsamentu di e aña aki – ku e meta prinsipal di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA 2026. E selekshon nashonal maskulino di Kòrsou nunka promé no a partisipá den un Kopa di Mundu. Yega na e Kopa di Oro ta un promé paso importante pa logra e meta ei.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
== Konteksto deportivo ==
[[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|right|120px|Logo Guinness World Records]]
Kòrsou, un pais outónomo denter di [[Reino Hulandes]] ku un poblashon di 158.006 habitante (1 di yanüari 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie di 444 km², ta e pais mas chikí ku a logra kualifiká pa un Kopa Mundial di FIFA te ku 2026.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Guinness Book of Records a rekonosé e hecho aki dia 14 di yüni 2026, ora di e partido Korsou kontra di Alemania na Houston.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Kòrsou a bira miembro di FIFA na 2011 i su selekshon nashonal a demostra progreso konstante den añanan siguiente.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> E ekipo a gana atenshon regional despues di su prestashon na CONCACAF Gold Cup 2019, unda e a yega e kuarto final.
Kòrsou a gana atenshon internashonal den kompetensianan manera [[Kopa Oro di CONCACAF]], unda e a logra yega e buelta di kuarto final (2019), mustrando su kapasidat kompetitivo den region.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou a yega na un posishon entre e top 80–90 di mundu (variabel segun aña), loke ta konsiderá un logro importante pa un pais di su grandura. Despues di e wega amistoso kontra Eskosia dia 30 di mei 2026 e ranking di Kòrsou ta nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E ekipo===
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momentu históriko di eksito ku ta relashoná na algu faktor. E selekshon ta konsistí kasi kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda ku a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbòl di Hulanda i tur ta biba pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan na Oropa, Merka i Asia. Entre e 26 hungadó solamente uno, [[Tahith Chong]], a nase na [[Willemstad]], pero a drenta e akademia di Feyenoord na Hulanda for di un edat hòben.<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Den temporada 2025/26, ocho hungadó selektá a hunga den Eredivisie, e liga mas altu na Hulanda, i kuater den Eerste Divisie. Dos hungadó a representá Hulanda anteriormente den se selekshon senior.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
Te ku 2023, sifranan di CBS Hulanda a mustra 144.814 persona di orígen di Kòrsou ta biba na Hulanda.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref> E uso di hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA i a kontribuí signifikativamente na nivel kompetitivo di e tim. Futbolistanan hulandes ku raisnan di Kòrsou ta permiti pa hunga pa Kòrsou pasobra nan tin nashonalidat hulandes.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref> Di akuerdo ku e regulashon di FIFA, hungadónan por hunga pa un pais na kua nan ta konektá pa medio di nan mayor òf welonan. Komo ku Kòrsou ta un pais outónomo dentro di Reino Hulandes, e hungadónan aki mesora ta kumpli ku e eksigencia di nashonalidat pa e selekshon nashonal.
Otro faktor tabata e oportunidat úniko ku a surgi ora Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]] (78), kende a asumí e posishon aki na 2024, a hunga un papel importante den e kualifikashon. Bou di su liderazgo Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan di FIFA, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Debí ku residente di Karibe Hulandes tin nashonalidat hulandes, hungadónan ku raisnan di Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Un situashon komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Gales ta hunga pa Inglatera.
Ku partisipashon di Kòrsou, Advocaat a bira un di e entrenadónan mas eksperensiá den historia di Kopa Mundial komo el a yega di partisipa tantu ku Hulanda (Kopa Mundial 1994 na Merka) komo ku [[Surkorea]] (Kopa Mundial 2006 na Alemania). El a selekta un tim final pa Kopa Mundial sin kambio.??
===Eliminatorio ===
Riba vèlt, Blue Wave ta un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].
Den e fase di apertura di e eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou tabatin un recort di 100% den su grupo, despues di a derotá [[Sint Lucia|St. Lucia]], Aruba, Barbados y mas notablemente Haiti ku 5-1. Den e di tres buelta e nashonnan mas establesé, Jamaica i Trinidad & Tobago, a para den nan kaminda den un grupo ku tambe tabata inkluí Bermuda. Kenji Gorré a skor den e viktoria krusial di 2-0 kontra Jamaica dia 10 di òktober 2025 na kas i Bermuda a wòrdu derotá 7-0 dia 13 di novèmber 2025.<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref>
Ku forsa nan a logra pasa dia 18 di november 2025 ku Gorre remplasando Dick Advocaat komo coach, ounke tabatin nervio ora Jamaica a haña un penalti den tempu di leshon ku a wòrdu anula despues di un konsulta di video ku asistente di rèfri. Kòrsou a terminá den top di grupo B di e kampaña di kualifikashon.<ref name=:"2"/>
== Enbolbimentu di komunidat ==
Durante e preparashon pa Kopa Mundial desde november 2025, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda. Esakinan a inkluí evento di fanátikonan di Blue Wave, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.
Diáspora i alkanse internashonal
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wordu organisá na diferente pais, kontribuyendo na un oumento di visibilidat global.
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wòrdu organisá na diferente pais, inkluyendo den Oropa i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].
E partisipashon den e Mundial a kontribuí na un oumento di visibilidat global di Kòrsou i a fortalesé konekshonnan entre Kòrsou i su diáspora, inkluyendo traves di turismo i atenshon mediátiko.
Esakinan a pone enfasis riba e interkonekshon entre [[deporte]], [[kultura]] i [[turismo]].
E partisipashon públiko a krese visiblemente, i e evento a kontribuí na fortalesementu di un sentido di unidad nashonal. Kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko for di Korsou lo ta presente na Houston pa e partido di apertura kontra Alemania. Alrededor di tres kuart di e kantidat ei ta wòrdu sperá pa e otro weganan di grupo.<ref name="Guardian"/>
=== Evento i festivalnan ===
E fenómeno “Blue Wave” a resultá den un programa di evento kultural organisá manera festival i selebrashonnan públiko den sentro históriko di [[Willemstad]]. E aktividatnan aki a kombiná deporte, músika i turismo.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref>
Aktualmente eventonan grandi di Blue Wave ta tumando lugá na Willemstad, i e sentronan di siudat di Punda i Otrobanda ta kompletamente dekorá den un ambiente di Kopa di Mundu.
===Produkshon kreativo===
E movimiento a inspirá produkshon kreativo manera músika, arte visual i kontenido digital. Plataformanan sosial a hunga un papel importante den su difushon, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Kòrsou a klasifiká, e artista musikal [[aruba]]no [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'' (The Blue Wave), un kansion dediká na e Blue Wave, e nomber di kariño di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná.
Tur selekshon nashonal tin un himno. Pa Korsou, e banda di zonido ei ta “Bluewave,” un kantika komo himno nashonal pa e selekshon, ku ta komposita i kanta pa e artista musikal arubano Jeon, den ritmo [[kompa]] i produsí pa Steve Andreas. El a kuminsá komo un petishon simpel. El a krese bira un gritu di reunion. Ku tempu, el a yuda kombertí “Bluewave” den un apodo ku e sostenedónan ta usa pa e selekshon nashonal mes.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Merkansia manera bandera i otro material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.
Centrale Bank van Curacao en Sint Maarten (CBCS) ta lansa dos moneda commemorativo special pa honra clasificacion historico di seleccion di futbol di Curacao pa Mundial di Futbol. Ta trata di un moneda di plata di cinco florin y un moneda di cincuenta cent.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
Merkansia manera bandera i paña den koló nashonal a bira símbolonan visibel di sosten.
Un kompania produktor a reporta un demanda fuerte pa bandera di Kòrsou ademas di produktonan promoshonal relashona cu Kopa Mundial, inKluyendo e programashon di e weganan, sticker pa bentana, banner y borchinan pa pone banda di kaminda.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref>
Komo identidat nobo e selekshon a haña un uniform nobo pa weganan na kas: e kamisa ta kompletamente den blou dediká na Blue Wave. E blou profundo ta simbolisá Laman Karibe, e energia di e isla, i e unidat di tur sostenedó di Kòrsou rònt mundu.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
== Nifikashon sosial i polítiko ==
“Blue Wave” a wòrdu interpretá komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union i orguyo kolektivo.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un forma di fortalecé visibilidat internashonal i imagen di Kòrsou.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un medio pa reforsá identidat nashonal (''nation branding'') i visibilidat internashonal.
Figuranan públiko i lídernan polítiko a deskribí “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union, ekspresá den lema manera “un isla, un soño”.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di con un logro deportivo por generá un movimiento sosial i kultural mas amplio.
Su impakto inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término a keda komo un símbolo di e periodo di orguyo kolektivo ligá na e Mundial 2026.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta ser konsiderá komo un ehèmpel kon un evento deportivo internashonal por generá un movementu kultural i sosial mas amplio.
Su impakto ta inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre kurasoleñonan riba e isla i den diáspora
E término a keda wordu usa komo un símbolo di e periodo di mobilidat i orguyo kolektivo ligá na e partisipashon di Kòrsou den e Kopa Mundial 2026.
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
---------------
Op het veld is de Blue Wave een afspiegeling van Curaçao: expressief, zelfverzekerd en met een natuurlijk gevoel voor ritme, een mix van Caribische creativiteit en Europese structuur. Onder de hoede van de nieuwe hoofdcoach Fred Rutten (een van de meest gerespecteerde voetbalmanagers van Nederland met ervaring bij PSV Eindhoven, FC Twente, Shalke 04, Feyenoord en Anderlecht), zet het elftal de opmars voort die het de WK-kwalificatie heeft opgeleverd.
De Blue Wave staat voor een gevoel van trots en saamhorigheid dat gedeeld wordt door iedereen die Curaçao hoog in het vaandel heeft en reikt tot ver buiten het eiland, waaronder tot de Curaçaose gemeenschappen in het Caribische gebied, Europa, Noord-Amerika, Latijns-Amerika en daarbuiten.
------
grokipedia Juninho Bacuna: Despite their Dutch birthplace, the family's Curaçaoan roots influenced Bacuna's decision to represent the island nation internationally, following Leandro's precedent in prioritizing heritage over birthplace eligibility for the Netherlands senior team.[49] This background underscores a pattern among Curaçaoan-Dutch families, where migration for economic opportunities in the Netherlands often preserves cultural and athletic connections to the Caribbean.[49]
-------
Dick Advocaat, E pelotero di 78 aña, cu lo bira e tecnico mas bieu den historia di Mundial den su di tres torneo final despues di 1994 y 2006 (Hulanda y Sur Korea), ya pa hopi tempo a lanta un spirito atacante den su hungadornan.
---------------
Curaçao: The Blue Wave
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
----
[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curacao Chronicle (10 di yüni 2026)
Het nieuwe Curaçao thuistenue: blauw als identiteit
Het nieuwe thuisshirt staat volledig in het teken van de iconische bijnaam The Blue Wave. Het diepe blauw symboliseert de Caribische zee, de energie van het eiland en de verbondenheid van alle Curaçao-supporters wereldwijd.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
Waar het uitshirt eerder al wereldwijd opviel dankzij de kleurrijke inspiratie uit Willemstad, zet het thuistenue juist de klassieke Curaçao-kleur centraal: blauw.
--------
== Links eksterno ==
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (jingle Blue Wave of Mama Wak sung by [[Jeon]])
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
----------
* vorige versie
ta un alias informal pa e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] i un término ku ta wòrdu usá pa deskribí e ola mas amplio di sosten públiko i aktividat kultural rondó di e partisipashon di e selekshon den e Kopa Mundial di FIFA 2026.
The Blue Wave is de populaire bijnaam voor het nationale voetbalelftal van Curaçao. De term staat symbool voor de historische en succesvolle opmars van het team en de nationale trots en eenheid op het eiland.
== Nomber ==
E expresion “Ola Blauw” ta referi na e color blauw tradicional di e seleccion di Curaçao y ta wordo usa comunmente pa sostenedornan, medionan di comunicacion, y organisacionnan. E término tambe ta lanta e identidat geográfiko di Kòrsou komo un isla den Karibe i ta simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal.[1]
Konteksto di futbòl
E selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou ta representá Kòrsou den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa Federashon di Futbòl Kòrsou. E kualifikashon di e tim pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 a marka un momentu signifikante den su historia deportivo, oumentando su visibilidat tantu regionalmente komo internashonalmente.
Durante e kampaña di kualifikashon i e preparashonnan di e torneo siguiente, “The Blue Wave” a surgi komo un slogan unifikante entre sostenedónan i stakeholdernan.[1]
Nifikashon kultural
Enbolbimentu di komunidat
Den e preparashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026, vários aktividat basá riba komunidat a wòrdu organisá na Kòrsou i bou di su diáspora. Esakinan a inkluí proyekshonnan públiko di partidonan, eventonan kultural, i inisiativanan di futbòl orientá na hubentut. Aktividatnan asina a kontribuí na oumento di partisipashon públiko i visibilidat di e selekshon nashonal.[1]
Produkshon kreativo
E Blue Wave tambe a inspirá produkshon kultural i kreativo, inkluyendo músika, presentashonnan i ekspreshonnan visual sentra riba identidat nashonal i kultura di futbòl. Merkansia manera paña i bandera den koló nashonal a bira ampliamente usá komo símbolonan di sosten.[1]
Diaspora i aspektonan ekonómiko
E konsepto di The Blue Wave a wòrdu asosiá ku oumento di kompromiso di e diaspora di Kòrsou. Simpatisadonan internashonal a kontribuí na e visibilidat di e ekipo i a partisipá na eventonan ligá na e Kopa di Mundu.
Análisisnan a sugerí ku e torneo a funshoná komo un “multiplikadó di diaspora,” fortalesé konekshonnan ekonómiko i sosial entre Kòrsou i su komunidat mundial a traves di biahe, turismo i eksposishon internashonal.[1]
Herensha
E Blue Wave ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel notabel di kon partisipashon den un evento deportivo internashonal grandi por generá mobilisashon kultural i sosial mas amplio. Su impakto ta inkluí oumento di visibilidat nashonal, oumento di interes den futbòl, i e refuerso di identidat kompartí bou di e kurasoleñonan riba e isla i den eksterior.
--------
The Blue Wave is an informal alias for the Curaçao national football team and a broader socio-cultural phenomenon associated with the island’s participation in the 2026 FIFA World Cup. The term is used to describe both the team itself and the widespread mobilization of public support, cultural expression, and diaspora engagement surrounding the tournament.
Terminology
The expression “Blue Wave” refers to the traditional blue color of the Curaçao national football team. It also symbolizes a collective movement, evoking both the maritime identity of the island and a surge of national unity and pride.[1][2]
Football context
The Curaçao national football team represents Curaçao in international competitions and is governed by the Curaçao Football Federation. Its qualification for the 2026 FIFA World Cup marked a historic milestone, with Curaçao described as one of the smallest nations ever to appear on football’s biggest stage.[3]
In this context, “The Blue Wave” emerged as a widely used slogan among supporters, media, and public figures, reflecting growing national enthusiasm and international attention.[4]
Cultural movement
Public engagement
Leading up to and during the 2026 FIFA World Cup, The Blue Wave developed into a broad cultural movement within Curaçao. Media reports describe the island as being “in the grip of the Blue Wave,” with widespread participation in football-related activities and expressions of national unity.[4]
Public initiatives included fan gatherings, watch parties, and community-driven events both on the island and abroad.[5]
Festivals and events
The movement also gave rise to organized cultural programming. The Blue Wave Festival, held in the historic center of Willemstad, combined music, performances, and public celebrations tied to the national team’s World Cup participation.[6][7]
These events contributed to increased activity in urban public spaces and highlighted the intersection of sport, culture, and tourism.
Music and media
The Blue Wave inspired a range of creative outputs, including music, slogans, and social media content. A notable example is the “Blue Wave” jingle, associated with performances such as Blue Wave of Mama Wak, which circulated widely online.[8][9]
Digital platforms, including Instagram and YouTube, played a significant role in amplifying the movement and engaging younger audiences.[8][9]
Political and social significance
Political leaders and public figures have framed The Blue Wave as a symbol of national cohesion. Statements by Curaçaoan officials emphasized that the movement extends beyond football, serving to unite the population across social and geographic boundaries.[10]
The concept has been described as fostering a shared identity under the idea of “one island, one dream.”[4]
Diaspora and international reach
The Blue Wave also resonated strongly among the Curaçaoan diaspora. Events and fan initiatives were organized internationally, including in Europe, reflecting the global distribution of Curaçaoan communities.[5]
Analyses highlight that the movement contributed to increased international visibility for Curaçao and strengthened transnational connections through travel, media exposure, and economic activity linked to the World Cup.[1][3]
Legacy
The Blue Wave is regarded as an example of how participation in a major international sporting event can catalyze broader cultural and social mobilization. Its legacy includes heightened national visibility, increased engagement with football, and the reinforcement of a shared identity among Curaçaoans both on the island and abroad.
References
Curaçao’s diaspora multiplier at the 2026 World Cup
The Blue Wave: Curacao's Pride
Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage
Curaçao in de ban van de BlueWave
Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa
Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad
Blue Wave Festival losgebarsten
The Blue Wave (Instagram)
Bluewave jingle (YouTube)
Pisas: The Blue Wave gaat over meer dan voetbal
--------
== Keep list ==
* E término a bira popular desde 2024 durante e weganan di kualifikashon i e preparashonnan pa e torneo, kaminda el a simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal, orguyo i identidat.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* De Blue Wave is de naam van het nationale mannenelftal van Curaçao, maar de term staat eigenlijk voor iets veel groters: de hausse in energie, steun en saamhorigheid rond dit historische moment. Voor veel mensen staat dit namelijk voor zo veel meer dan alleen voetbal. Het gaat om de erkenning, de trots en de wereldwijde aandacht voor wat Curaçao heeft gepresteerd en waar het voor staat.<ref>[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* Kòrsou ta konsiderá un di e paisnan mas chikí den mundu ku un poblashon di aproksimadamente 158.000–160.000 habitante (segun estimashon riba 1 di yanüari 2026)<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260604.pdf Poblacion di Corsou ta crece mas cu 158.000 mientras migracion ta sigui
impulsa crecemento], Bon Dia Aruba (4 di yüni 2026)</ref>. E ta un pais konstituyente di [[Reino Hulandes]]. A FIFA member since 2011, Curaçao have spent years building towards a first World Cup appearance.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref>
Den konteksto global, esaki ta pone Kòrsou den e grupo di paisnan chikitu tantu pa poblashon komo pa superfisie (±444 km²), pero ku un nivel haltu di desaroyo humano den region Karibe.
* Bou di liderazgo di entrenadó nashonal [[Dick Advocaat]], Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan aki, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Kico ta haci e situacion aki unico? E “football passport”: Debí ku tur residente di e parti Karibense di Reino tin nashonalidat Hulandes, hungadónan ku famia Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Esaki ta komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Wales ta hunga pa Gran Bretaña.
* <ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Tur ta bibando pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan di futbol na Oropa i Merka.<ref>https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup</ref> Mayoria di e hungadónan a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbol di Hulanda i awor pa medio di reglanan di IFA pa eligibilidat Korsou por hasi un yamado riba e talentonan di diaspora.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
E tim di 26 hòmber ta konsistí kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda, aparte di Tahith Chong, kende a nase na Willemstad i a drenta e akademia di Feyenoord na edat di dies aña.<ref name="Comenencia"/>
* i koló blou tradishonal di e selekshon nashonal.??
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
* E movementu tambe a resultá den programa di aktividatnan kultural organisá, manera e Blue Wave Festival den sentro históriko di [[Willemstad]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref> E eventonan aki a kombiná músika, presentashon i selebrashonnan públiko relashoná ku e partisipashon den e Mundial.
* Apesar di e kosto altu di esaki pa presensia na Kopa Mundial, kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko lo biaha pa e partido di apertura kontra Alemania dia 14 di yuni 2026 na [[Houston]], ku paketenan di buelo charter ku ta wòrdu areglá for di e isla.<ref name="Guardian"/>
* dokumental na TV hulandes ''Curaçao en het wonder van het WK'' : [[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)
In Willemstad vinden momenteel grote Blue Wave-evenementen plaats en de binnenstad van Punda en Otrobanda is volledig in WK-sfeer aangekleed.
*De eerste dure zes punten van Curaçao zijn binnen op weg naar het WK Voetbal 2026. De Stichting Blue Wave in oprichting wil die droom daadwerkelijk (helpen) realiseren, zo weet het Antilliaans Dagblad.
<ref>https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], AD (10 juni 2024)</ref>
* Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = Pariba Little League
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}}
| liga = Kampeonato Nashonal di Beisbòl Little League di Kòrsou
}}
'''Pariba Little League''' of '''Little League Liga Pariba''' ta un organisashon di beisbòl di [[Kòrsou]] pa muchanan entre 4 i 16 aña. E asosiashon di deporte hubenil ta forma parti di e sistema internashonal di kompetensia di Little League Baseball i ta representá e área geográfiko di “Pariba” riba e isla.
Den kompetensianan ofisial, Pariba Little League ta representá pa un ekipo selekshoná, ku ta konsistí di e mihó hungadónan di e liga, kende ta kompetí kontra otro liganan di e isla (Little League Liga Pabou) i den torneonan internashonal.
== Historia i desaroyo ==
Pariba Little League ta un di e programanan importante di beisbòl hubenil na Kòrsou. Huntu ku Pabou Little League, e ta kontribuí na e desaroyo di talento lokal na Kòrsou, ku tin un reputashon fuerte den beisbòl internashonal.
Desde 1980 Kòrsou ta partisipa regularmente den torneonan di Little League, ku resultado notabel, inkluyendo un kampeonato mundial na 2004 na Merka.
== Struktura ==
Den sistema di Little League, un “Little League” no ta solamente un ekipo, sino un organisashon lokal ku timnan di diferente edat. Pa torneonan ofisial, kada liga ta selekshoná un ekipo representativo.
E liganan aki ta kompetí pa determiná kende ta representá Kòrsou. (Curacao Region Tournament)
== Kompetensia internashonal ==
Kòrsou ta partisipá den dos nivel di kompetensia: e torneo di region Karibe di Little League World Series (kualifikashon) i e Little League Baseball World Series (LLBWS) na Williamsport, Pennsylvania.
===Region Karibe (kualifikashon pa LLBWS) ===
Desde inisio di e torneo di region Karibe [[Little League World Series (Region Karibe)]] na 2001, Pariba Little League a titula kampeon di Karibe na kuater okashon: 2001, 2002, – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016
konta komo un di e liganan mas kompetitivo di Curaçao. E liga a logra varios título regional, kualifikando pa e torneo mundial den e siguiente añanan:
2001 – kampion di region Karibe
2002 – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016 – kampion di region Karibe (rekòrd perfekto den torneo)
2026 – kampion di Curaçao / klasifiká pa LLBWS
E prestashonnan aki ta mustra ku Pariba ta un liga ku ta logra resultado konsistente na nivel regional, regularmente ganando derecho pa representá Curaçao den kompetensia internashonal.
== Torneo Little League World Series ==
=== Klasifikashon ===
Na 2026, e selekshon di Pariba Little League a logra un milestone importante ora ku el a kualifiká pa e Little League Baseball World Series (LLBWS).
E klasifikashon a keda sigurá despues di ku Pariba a gana e kampionato di Curaçao kontra Pabou Little League den un seri di mihó di shete.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series Pariba Wins Regional Title, Qualifies for Little League World Series], Curacao Chronicle (13 di aprel 2026)</ref> Pariba a gana e seri ku 4-2, inkluyendo dos viktoria decisivo di 6-2 i 5-2.
Durante e torneo, e tim a logra un rèkòrt general di 5-3.
===Partisipashon===
E aparishon di 2026 ta:
e di sinku biaha ku Pariba Little League ta partisipá den LLBWS
e promé aparishon desde 2016
e promé biaha ku un tim di Curaçao ta haña entrada direkto na e bracket internashonal
Den total, lo ta e di 16 biaha ku un representashon di Curaçao ta partisipá den e torneo na Williamsport, Pennsylvania.
== Hungadónan notabel ==
Diferente hungadónan yu di Korsou ku a pasa pa Pariba Little League òf su programa a yega na [[Major League Baseball]], inkluyendo:
* [[Ceddanne Rafaela]]
* [[Ozzie Albies]]
{{Appendix}}
--------------
'''Pariba Little League''' ta un ekipo hubenil di beisbol di [[Kòrsou]].
E di dos karchi pa e 2026 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presenta pa T-Mobile (LLBWS), a wòrdu ofisialmente konkistá ora ku Pariba Little League (Willemstad, Curaçao) a sali viktorioso den e Torneo di Region di Curaçao. E aña aki ta marka e promé biaha ku un tim di Kòrsou ta gana entrada direkto na e Bracket Internashonal di LLBWS, uniendo na Australia, Canada, Mexico, Hapon – i tambe e Kampionnan di Region di Asia-Pasífiko, Karibe, Europa i Afrika, i Latino Amérika – pa forma e tereno di 10 tim internashonal ku ta kompetí den e evento.<ref>https://www.littleleague.org/world-series/2026/llbws/news/pariba-little-league-to-represent-curacao-at-the-2026-little-league-baseball-world-series-presented-by-t-mobile/</ref>
Durante henter e torneo, Pariba Little League a gana su korona ku un rèkòrt general di 5-3 pa gana su puesto na LLBWS despues di a gana e seri di kampionato di mihó di shete riba Pabao Little League pa reklamá e título di region.
Esaki lo ta e di sinku biaha ku Pariba Little League ta aparesé den LLBWS, i e promé biaha den 10 aña, ku ta data for di 2016 ora el a kaba ku un rèkòrt di 1-2.
Adicionalmente, lo ta e di 16 biaha cu un team di Curaçao lo realisa e biahe pa Williamsport, su prome aparicion cu ta data for di 1980.
Atrabes di añanan, Curaçao a laga sinti su presencia den e torneonan di LLBWS. Ku 15 aparishon anterior ku ta data for di 1980, kuater subkampeon, i un viktoria di kampionato na 2004, nan programa ta sigui prosperá. Pariba LL tambe ta kas di un kantidat di hungadó i eks-alumnonan di MLB, mas notabelmente Ceddanne Rafaela (Boston Red Sox) i Ozzie Albies (Atlanta Braves).
E skema ofisial i informashon di e wèpsait pa e LLBWS 2026 a wòrdu anunsiá, miéntras ku e enkuentronan di promé buèlta lo wòrdu kompartí meimei di yüni, ya ku e di 79 Little League Baseball World Series lo tuma lugá di 19-30 di ougùstùs 2026. Pa mas informashon tokante e LLBWS, inkluyendo rekursonan di bishitante, invitadonan spesial, i mas kòntròl largu di zomer LittleLeague.org/WorldSeries. Pa kuminsá plania bo bishita na Williamsport, bai na LittleLeague.org/Visit.
-----
WILLEMSTAD – E ekipo di Little League di Pariba a keda koroná komo kampion regional i a sigurá klasifikashon pa Little League World Series, ganando e derecho di representá Kòrsou riba esenario internashonal.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series</ref>
Pariba a gana e seri di mihó di shete ku un viktoria di 4-2 riba Pabou. E weganan desisivo a wòrdu hunga djasabra na Post 6, kaminda Pariba a entregá aktuashonnan fuerte, ganando tur dos partido 6-2 i 5-2.
Cu e titulo regional, awor Pariba lo competi den e Little League World Series na Williamsport, cu ta programa pa tuma luga di 19 pa 30 di augustus.
E tim ta kla pa sali dia 13 di ougùstùs i lo kuminsá ku preparashonnan djis despues di un periodo kòrtiku di sosiegu.
E clasificacion ta marca otro logro pa baseball hubenil na Curaçao, cu tin un tradicion fuerte den e deporte y un historia di competi exitosamente na torneonan internacional.
The Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.<ref>https://www.facebook.com/LigaPabouLittleLeague/about</ref>
------------
'''Salon di Fama di Deporte di Kòrsou''' ta e galeria di honor dediká na deportista prominente i otro personanan ku a hasi un kontribushon signifikante pa deporte na [[Kòrsou]]. E taw, ku ta administrá pa Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) — ku anteriormente tabata konosí komo Curaçao Sport Federatie (CSF) — a instala e promé miembronan den e salon di fama na 1985 pa duna rekonesimentu públiko na atletenan, entrenador, dirigente i otro figura ku a lassa un marka duradero den deporte lokal i regional.
Historia
E idea pa un salon di fama na Kòrsou a surgi como un manera pa honrá e sportistanan i lideres ku a kontribuí pa desaroyo di deporte den e Antias Hulandes. E CSF (Curaçao Sport Federatie), e organizashon sportivo máximo na esei tempu, a hunga un rol di lider den e fundashon di e salon di fama na 1985. Desde su inicio, e salon di fama a sigui rekonosé sportistanan ku a logra nivel notabel, inkluyendo partisipashon olímpiko, logronan internashonal, i kontribushon pa komunidad deportiva.
Na desember 2020, FDOK a agrega otro 10 miembronan pa elevá e total ku 85 persona ku ta forma parti di e Salon di Fama di Kòrsou, inkluindo 10 damanan i 75 homber.
Signifikashon
E Salon di Fama ta:
un forma pa preservá i celebra historia deportivo di Kòrsou
un manera pa inspirá sportistanan hoben pa trese su talento
un medio pa duna rekonesimentu formal na atletenan, entrenador, arbitro i dirigente ku a kontribuí pa desaroyo di deporte
E lista di miembronan ta rekogi figura prominente di diferente deporte, inkluindo futbol, atletismo, esgrima, natashon, baseball, softball, karate, i otro disiplinanan.
--------------------
'''Salon di Fama''' na Korsou ([[]]:inglesHall of Fame) ta un lista di individuo
== Definishon ==
Un sala di fama, muraya di fama, òf kaminata di fama ta un lista di individuonan, logronan, òf otro entidatnan, normalmente skohé pa un grupo di elektor, pa marka nan ekselensia, logronan i fama den nan ramo. Den algun kaso, e salanan di fama aki ta konsistí di salanan òf museonan real ku ta konsagrá e honradonan ku eskultura, plaka, i eksposishon di memorabilia i informashon general tokante e destinatarionan indusí. Tin bia, e plachinan di e honradonan por wòrdu kologá riba un muraya (p’esei un “muraya di fama”) òf inskribí riba un acera (manera den un “kaminda di fama”, “kaminda di streanan”, òf “avenida di fama”). Den otro kasonan, e sala di fama ta mas figurativo i ta konsistí di un lista di nòmber di personanan notabel i nan logronan i kontribushonnan. E listanan ta wòrdu mantené pa un organisashon òf komunidat, i por ta nashonal, estatal, lokal òf privá.
* inicia na 1985 pa Curacao Sport Federatie met overhandiging van gouden CSF-pin
* 2017: Federashon Deporte i Olimpiko Korsou
Toegetreden" / ingresa den Salon di fama di Korsou
== Salon di fama ==
Deporte Korsou tin lista kompletu di tur miembro di Salon di Fama di Federashon Deporte Olimpiko Kòrsou (FDOK) ku antes tabata Curacao Sport Federatie (CSF). Na 1985 a instala e prome miembronan den Salon di Fama di Korsou. Na desember 2020 a instala 10 miembro pa yega na e gran total di 85 persona di kual 10 ta dama i 75 ta kabayero.
Di e personanan aki 37 a fayesé. Di e 38 federashonnan ku ta miembro di FDOK, 22 tin un òf mas miembro den Salon di Fama.<ref>[https://www.deportekorsou.com/posts/lista-kompletu-di-miembronan-di-salon-di-fama-di-korsou-di-tur-tempu Lista kompletu di miembronan di Salon di Fama di Kòrsou di tur tempu]</ref>
{| class="wikitable sortable"
! Aña
! Imagen
! Nomber
! Deporte
! Remarke
|-
| rowspan="10" | 1985|| || [[Antoine Maduro]]<br><small>(1909–1997)</small> || Futbol ||
|-
| || [[Myrna Anselma]]<br><small>(1936–2008)</small> || [[esgrima]] ||
|-
| || [[Ergilio Hato]]<br><small>(1926–2003)</small> ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Ernest Smith ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Guillermo Haseth ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Hector Rosario<br><small>()</small> || ||
|-
| || [[Juan Isa]]<br><small>()</small> || ||
|-
| || Wilfred (Willie) Pieters<br><small>()</small> || ||
|-
| || Mordy Maduro<br><small>()</small> || futbol|| presidente di NAVU i [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]]
|-
| || Benny Leito<br><small>()</small> || landamentu||
|-
| rowspan="3" | 1986|| ||[[Bèto Adriana]]<br><small>()</small> || Futbol ||
|-
| ||[[Iyo Pimentel]]<br><small>()</small> || Tenis ||
|-
| || Clovis Lodewijks<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1987|| || Hector Curiel || ||
|-
| || Julio Rooi<br><small>()</small> || ||
|-
| || Guillaume (Sam) Buntin<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1989|| || Guillermo Pardo || Futbol ||
|-
| || Walter van Rosberg<br><small>()</small> || ||
|-
| || Pedro Willems<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1992|| || [[Enith Brigitha]] || landamentu ||
|-
| || Marcel Jose Betrian<br><small>()</small> || (hisamentu di peso) ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1994|| || Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor || futbòl ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="1" | 2023|| || [[Laicam How]] || [[karate]] ||
|-
|}
== Konmemorashon i evolushon ==
Na más reciente edishonnan di e salon di fama, FDOK a introducí un regla nobo pa permití rekonesé atletenan postumamente, inkluyendo sporthelden famós ku a falleci i ku a lòk grandi kontribushon pa deporte—un cambio ku reflehá deseo pa amplifiká acknowledge i preservashon di legado historiko. Den e selekshon di 2024 pa e ceremonia na diciembre pa postumamente honrá atletenan importante di balòn, honkbal, karate, bokso i mas.
== Organisashon ==
E Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) ta e organisashon ku koordiná e proceso di nominashon i selekshon. E federashon ta traha ku sportbondnan afiliá pa rekomendá kandidatonan i pa evaluá su merito pa ingresá den e salon di fama.
----------
* 1985: [[Antoine Maduro]], [[Myrna Anselma]] ([[esgrima]]) i [[Ergilio Hato]] ([[futbol|futbòl]]), Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro,
* 1986: [[Beto Adriano]] (gewichtheffen), [[Iyo Pimentel]] (tennis), Clovis Lodewijks (Softball) en Benny Leito (zwemmen).
* 1987: [[Hector Curiel]] (1936-2022) hisamentu di peso, Julio Rooi, Guillaume “Sam” Buntin
* 1989: Guillermo Pardo, Walter van Rosberg, Pedro Willems
* 1992: [[Enith Brigitha]] (landamentu), Marcel Jose Betrian (hisamentu di peso), Jose Maria (Jo) Mathilda (futbòl)
* 1993
* 1994: Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor (futbòl), Henry Prince (verspringen), Rafael Fernando (Raffy) Josefa (beisbol)
* 1995: Edgard Ravenstein, Urnic “Randy” Wiel, [[Jan Boutmy]] ([[esgrima]])
futbol
* 1997: Geoffrey Goede, Romoldo Martis, [[Wilhelm Canword]] (futbol?)
* 2009: Soraida Juliana, Julius Hellburg, Ricardo Elhage, Niels Liberia, Errol Rooi
* 2014: Anthony Minguel, [[Cor van Aanholt]], Esthel (Jet) Jansen, Dudley Josepa, Marguerite de Rooy-Sprock, Andres de Constancia +, Edwin Solomon, Heraclio Henriquez +, Hubert Ibi Schoop +,Victor Copra
* 2015: 2015 Maximo “Max” Paula +
* 2016: Alvin “Fichi” Fléming, Celsio Victor Polinet +, Franklin Wilfred Mathilda, Harold Daniel Laurens +, Johnny Hellmund, Raymond Rafael Martha, Wendell Prince, Wilhelm Keman
* 2017: Antonio Pedro Keller, Antonio Jose "Papy" Martina, Efigenio Adriano Braafhart, Francisco Romualdo Gomez +, Gladwin Lumeno de Lanoi, Lupe Acasia Leito, [[Pedro Basiano Matrona]] (1927-2019), futbol, Stanley Maria Francisca, Orlando Felipe Cuales
* 2019: Renato Anasagasti, Sylvanie Clarke, Henk d'Arnault, Wenfrid Jakoba, Hubert Jansen, Nazario Martijn q.e.p.d., Eric Ogenia, Eva Marie Tujeehut Suriel, Gilbert Snijders i Hubert Zimmerman.
* Eva Marie “Amy” Tujeehut-Suriel, Eric Anthony Gregorio Ogenia, Gilbert Ciro Snijders, Henk “Henky” Alfons D’Arnault, Hubert Dominicus Jansen, Hubert Simon Zimmerman, Nazario Bernardus Martijn, Renato G. Anasagasti, Sylvanie Elaine Clarke, Wenfrid “Wenny” Pablo Jakoba
* 2020: Despues ku meimei di aña FDOK den un seremonia virtual a instalá William ‘Junior’ Millerson den Salon di Fama, riba 28 di dezèmber a instalá e dies sigieunte baluarte nan: Raoul Alias (Dam), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòfbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòfbòl), Erwin Martis (Atletismo) i Ivonne Leito – Senff (Karate).<ref name=:"1">https://www.sport.cw/mas-miembro-salon-di-fama/ </ref>
* [[William Millerson]] , Raoul Alias (Dama), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòftbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòftbòl), Erwin Martis (Atletiek), Ivonne Leito-Senff (Karate)
* 2021: [[Jeanne Lopes]] (tiru)
* 2023: [[Laicam How]] ([[karate]])
== Historia ==
For di aña 1985 a kuminsá ku Salon di Fama. Franklin Mathilda ku tabata presidente e tempu ei di Curaçaose Sport Federatie (CSF) a duna inisio na esaki. E promé baluartenan deportivo ku e aña ei a drenta Salon di Fama tabata: Antoine Maduro, Ergilio Hato, Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro, Myrna Anselma, Wilfred ‘Willie’ Pieters i Juan ‘Benny’ Leito. Tur e baluartenan aki entre tantu no ta na bida mas.<ref name=:"1"/>
FDOK ta e organisashon ku a sigui CSF i ku pues ta enkargá ku e evento di Salon di Fama. E federashon ta presidí pa Jean Francisca. Sobrá miembronan di direktiva ta Efigenio Braafhart (vise presidente), Ranjit Persaud (sekretario general), Aishel Richardson (di dos sekretario general), Nelson Maria (tesorero) i Ruthsel Martina ku ta fungí komo di dos tesorero.
* 2025:Durante e anochi di FDOK Honors Night, 5 persona a keda introdusí den FDOK su salon di fama. Un di e personanan aki ta Franklin Veeris. Aki bou ta sigui parti di Franklin su historia i tambe por disfrutá di un entrevista ku Franklin Veeris.
Franklin I. P. Veeris, komo deportista a praktiká vários ramo di deporte, pero su éksitonan grandi a konsentrá komo dirigente di body building.
Komo deportista e tabata áktivo den futbòl, tènis, karate i sailing, di kua e último aki el a kompetí riba nivel Mundial. Komo dirigente den tènis el a yuda organisá dos torneo grandi (Marlboro Professional Tennis Tournament) i mas despues den body building e.o. Metry Gala Classic.
Na edat di 40 aña Frank a kuminsá train deportistanan den fitness i body building despues di a sigui kurso i seminarionan na e.o. New Jersey, Los Angeles, Miami, New York i Tampa.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = WildCats KJ74
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}} Johnny Balentina
| liga = [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Dòbel A]]
}}
'''WildCats KJ74''', antes konosí komo '''Wild Cats''', ta un di e timnan di [[beisbòl]] mas prominente den [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Liga Dòbel A]] na [[Kòrsou]]. Den añanan 1960 e tim tabata milita den liga klase A; durante di e siguiente dékada el a logra promove i, desde 1975, a bira un forsa dominante den e Liga Dòbel A, e nivel mas altu di kompetensia di beisbòl na e isla.
WildCats a gana 17 título nashonal te ku 2024, loke ta hasié e tim mas viktorioso den historia di Liga Dòbel A. El a partisipá na 43 edishon di e [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|kampeonato di Liga Dòbel A]], i tambe a representá Kòrsou den kompetensianan internashonal, manera e Seri Latinomerikano i [[Seri di Karibe]].<ref>Marco Stoovelaar, [https://catcher.home.xs4all.nl/bb23-0402-wild-cats-curacao-nips-mexico-in-second-game-caribbean-baseball-series.htm WildCats Curaçao nips Mexico in second game Caribbean Series], international baseball headlines</ref><ref>David Venn, [https://www.mlb.com/news/curacao-team-brings-loaded-roster-to-2024-caribbean-series From Little League to Caribbean Series, Curaçao's roster has chemistry], mlb.com (2 di febrüari 2024)</ref>
E kambio di nòmber di klup a tuma lugá pa honra [[Kenley Jansen]], un picher profeshonal di Kòrsou ku a hunga e mayor parti di su karera pa Los Angeles Dodgers, usando e kamisa ku número 74.
== Lista di Honor ==
===Liga Dòbel A===
'''Kampeon (17)''':
* 1975, 1976, 1977, 1978, 1980, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2016, 2017, 2021, 2022
'''Supkampeon (11)''':
* 1979, 1981, 1982, 1986, 1987, 2004, 2013, 2014, 2015, 2018, 2020
== (Eks)-pelotero konosí ==
* [[Ruderly Manuel]]
* [[Diegomar Maxwell]]
* [[Dudley Leonora]]
== Link eksterno ==
* [https://www.flashscore.com/team/wildcats-kj74/YJuwLdD3/ Profil WildCats KJ74]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
Mientras ku añanan spesífiko di nan viktorianan di kampionato i finalisashonnan di subkampeon no ta lista ampliamente den e fuentenan disponibel, ta tuma nota ku e Wild Cats tabata un forsa dominante den e liga for di su inisio na 1975. Nan a representá Curaçao tambe den kompetensianan internashonal, manera e Serie Latino Amerikano 2018 i e Serie di Karibe 2020.
The '''Wild Cats''' baseball team, also known as WildCats KJ74, is one of the most successful clubs in the Curaçao National Championship AA League. They have secured 17 national championships, making them the team with the most titles in the league's history through 2022.
YouTube
+4
Flashscore
+4
Wikipedia
+4
Baseball Reference
While specific years of their championship victories and runner-up finishes are not comprehensively listed in the available sources, it's noted that the Wild Cats have been a dominant force in the league since its inception in 1975. They have also represented Curaçao in international competitions, such as the 2018 Latin American Series and the 2023 Caribbean Series.
-------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ruderly Rubino Manuel''' (☆ [[26 di ougùstùs]] [[1990]] na [[Kòrsou]]) ta un picher profeshonal di beisbòl. E tabata miembro di e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda pa e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017.<ref>{{Cite web|url=http://mlb.mlb.com/wbc/2013/teams/index.jsp?team=ned&team_id=878|title = Team}}</ref>
He was born on the 26th of August of 1990 in Willemstad, Curaçao. He's a local baseball star and started his career off by pitching for the Groot Kwartier Stars. He has also pitched for the Royal Scorpions in Curaçao and currently pitches for the Wildcats KJ74 Guardian Group. He has also pitched for 2 teams abroad, Sparta-Feyenoord from the Dutch Hoofdklasse in 2011 and for De Angelis North East Knights from the Italian Baseball League in 2012. He has also been part of the Kingdom of the Netherlands baseball team that played in the 2017 World Baseball Classic. Bonbini to Ruderly Manuel, who will also take part in Curaçao Baseball Week 2017!⚾️🇨🇼🔥
{{Appendix}}
--------------
{{Databox}}
'''Wimbleton''' ta un kompetensia internashonal di tènis, organisá pa e Federashon Internashonal di Tènis (ITF).
{{Appendix}}
[[Category:Deporte|Tènis]]
---------------------
{{Databox}}
'''Federashon di Atletismo di Kòrsou''' of '''Curaçao Atletiek Bond''' (CAB), Curaçao Athletics Federation, ta e órgano nashonal ku ta organisá atletismo na Kòrsou. E organisashon a wòrdu establesé originalmente na 1966, i e presidente di e asosiashon ta for di 2017 Willem Cordilia[1].
no.wiki:Federashon di Atletismo Kòrsou no ta miembro kompletu di CACAC, Konfederashon di Atletismo Sentroamerikano i Karibense, pero sí ta partisipá na Weganan CARIFTA. Curaçao tambe tabata e organisadó di e Weganan CARIFTA 2017.[2]
== Klupnan ==
E Federashon di Atletismo di Kòrsou ta reuní diesdos klup di atletismo afiliá: Curacao Master Athletics, Batavus, Cheetah, Deportivo San Kristof, the Eagles, Go Fast, New Revolution, Olympic, Rising Stars, Sloke, Sparta i Trupial.[3]
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox deportista
| variante = c
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 1,88 m
| peso = 77 kg
| deporte = Atletismo
| disciplina = 400 meter
| entrenado =
| debut =
| nacionalidad deportivo = [[File:Flag of the Netherlands Antilles (1986–2010).svg|25px|border]] [[Antias Hulandes]]<br/ >{{NLD}}
| wo = {{lista horizontal|
*2020}}
| bista medaya =
{{bista medaya}}
{{bista medaya rij|Weganan Olímpiko|0|1|0}}
{{bista medaya rij|Weganan Mundial Indoor Atletismo|0|0|2}}
}}
'''Liemarvin Bonefacia''' (☆ [[16 di aprel]] [[1990]] na [[Willemstad]]) ta un atleta di Kòrsou i un atleta olímpiko. E ta spesialisá den 400 meter i a representá [[Antias Hulandes]] te su disolushon na 2010.
Representando [[Hulanda]] Bonevacia a gana e medaya di plata den 4 x 400 m na [[Weganan Olimpico|Weganan Olímpiko]] 2020 na Tokyo, huntu ku [[Terrence Agard]], Tony van Diepen y Ramsey Angela.
== Link eksterno ==
* [https://worldathletics.org/athletes/netherlands/terrence-agard-14180980 Terrence Agard riba World Athletics]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Agard, Terrence}}
[[:Category:Deporte]]
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Atleta Olimpico]]
-----------------------
'''Randolph Benito (Johnny) Balentina''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1971]] na [[Willemstad]]) ta un pelotero hulandes ku a kompetí na tres okashon konsekutivo den [[Weganan Olimpico di Zomer|Weganan Olímpiko]]. El a partisipa na ‘Atlanta 1996’, ‘Sydney 2000’ i ‘Atenas 2004’. Na e okashonnan ei, e catcher drechi di e klup di beisbol Neptunus a termina ku e [[tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]], tambe konosí komo ''Tim di Reino'', na di seis (1996 i 2004) i e di sinku lugá (2000).
{{Appendix|2=
* [https://www.honkbalsite.com/ Nederlandse honkbalsite]
* [https://web.archive.org/web/20161202214838/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ba/johnny-balentina-1.html Profil di Johnny Balentina]
}}
{{DEFAULTSORT:Balentina, Randolph}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba|Bela]]
[[:Category:Atleta Olimpico|Bela]]
--------------
== Aanvulling [[Seri di Karibe]] ==
=== Kampeon segun wega final ===
Kuminsando ku e edishon di 2013 a introdusí un kampeonato kaminda e dos ekipo ku e mihó rekort di gana i pèrdè for di e promé etapa di e torneo di round-robin ta topa pa determiná e kampeon. Den edishon 2013, e promé buelta tabata konsistí di 12 wega i kada tim a enfrentá e otro timnan dos biaha, un komo home klup i e otro komo un ekipo di bishita; for di edishon 2014, ku e regreso di ekiponan di Cuba na e torneo, e promé etapa a ser kambia pa un round robin di 10 wega kaminda kada tim ta enfrentá e otro ekiponan un biaha.
{|class="sortable wikitable" width="100%"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Manager
|-
|[[2013]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Yaquis de Obregón
|style="text-align:center"|4–3 (18)
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Leones del Escogido
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Eddie Díaz
|-
|2014
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Isla di Margarita]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Naranjeros de Hermosillo
|style="text-align:center"|7–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Indios de Mayagüez
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Matías Carrillo
|-
|2015
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] [[San Juan]]
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Vegueros de Pinar del Río
|style="text-align:center"|3–2
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Tomateros de Culiacán
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Alfonso Urquiola
|-
|2016
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Venados de Mazatlán
|style="text-align:center"|5–4
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Tigres de Aragua
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Juan José Pacho
|-
|2017
|{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1–0 (10)
|{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2018
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px]] [[Guadalajara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|9–4
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2019
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] [[Siudad di Panama|Siudat di Panama]]
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Toros de Herrera
|style="text-align:center"|3–1
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Leñadores de Las Tunas
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Manuel Rodríguez
|-
|2020
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Toros del Este
|style="text-align:center"|9–3
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Cardenales de Lara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Lino Rivera
|-
|2021
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mazatlán
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|style="text-align:center"|4–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Criollos de Caguas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Félix Fermín
|-
| 2022
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Colombia.svg|25px|border]] Caimanes de Barranquilla
|style="text-align:center"|4-1
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Gigantes del Cibao
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] José Mosquera
|-
|2023
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Caracas]] i [[La Guaira]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Leones del Caracas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] José Offerman
|-
|2024
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Ozzie Guillén
|-
|2025
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mexicali
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2026
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2027
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|
|style="text-align:center"|
|
|
|}
{|class="sortable wikitable"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Mánager!!Rekort
|-
|2013
|{{MEX}} Hermosillo
|{{MEX}} Yaquis de Ciudad Obregón
|style="text-align:center"|4-3 (18)
|{{DOM}} Leones del Escogido
|{{DOM}} Eddie Díaz
|style="text-align:center"|4-3
|-
|2014
|{{VEN}} [[Isla Margarita]]
|{{MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]
|style="text-align:center"|7-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Indios de Mayagüez]]
|{{MEX}} Matías Carrillo
|style="text-align:center"|4-2
|-
|2015
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|Cuba}} [[Pinar del Río (béisbol)|Vegueros de Pinar del Río]]
|style="text-align:center"|3-2
|{{bandera|México}} [[Tomateros de Culiacán]]
|{{bandera|Cuba}} Alfonso Urquiola
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2016|2016]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|MEX}} [[Venados de Mazatlán]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|5-4
|{{bandera|VEN}} [[Tigres de Aragua]]
|{{bandera|MEX}} Juan José Pacho
|style="text-align:center"|6-0
|-
|2017
|{{MEX}} Culiacán
|{{bandera|Puerto Rico}} Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1-0 (10)
|{{bandera|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2018|2018]]
|{{bandera|México}} [[Jalisco]]<ref>[https://www.jalisco.gob.mx/es/prensa/noticias/64267 Presenta Gobernador Serie del Caribe Jalisco 2018]</ref>
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|style="text-align:center"|9-4
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|4-2
|-
|[[Serie del Caribe 2019|2019]]
|{{bandera|Panamá}} [[Panamá (ciudad)|Panamá]]
|{{bandera|Panamá}} [[Toros de Herrera]]
|style="text-align:center"|3-1
|{{bandera|Cuba}} [[Las Tunas (béisbol)|Leñadores de Las Tunas]]
|{{bandera|Panamá}} Manuel Rodríguez
|style="text-align:center"|4-1
|-
|[[Serie del Caribe 2020|2020]]
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Toros del Este]]
|style="text-align:center"|9-3
|{{bandera|VEN}} [[Cardenales de Lara]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Lino Rivera
|style="text-align:center"|6-1
|-
|[[Serie del Caribe 2021|2021]]
|{{bandera|MEX}} [[Mazatlán]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|{{bandera|República Dominicana}} Félix Fermín
|style="text-align:center"|7-0
|-
|[[Serie del Caribe 2022|2022]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|Colombia}} [[Caimanes de Barranquilla]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|República Dominicana}} [[Gigantes del Cibao]]
|{{bandera|Colombia}} José Mosquera
|style="text-align:center"|5-2
|-
|[[Serie del Caribe 2023|2023]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Caracas]] y [[La Guaira]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|Venezuela}} [[Leones del Caracas]]
|{{bandera|República Dominicana}} José Offerman
|style="text-align:center"|6-3
|-
|[[Serie del Caribe 2024|2024]]
|{{bandera|Estados Unidos}} [[Miami]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|{{bandera|Venezuela}} Oswaldo Guillén
|style="text-align:center"|7-1
|-
| 2025
|{{MEX}} [[Mexicali]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2026|2026]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2027|2027]]
|{{bandera|México}} [[Hermosillo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|}
==Partisipante==
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Promé edishon
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Kòrsou
|style="text-align:center"|2023
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{DOM}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal Dominikano
|style="text-align:center"|1970
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{MEX}}
| Liga di Mexico Pasifiko
|style="text-align:center"|1971
|-
|{{NCR}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Nicaragua
|style="text-align:center"|2024
|-
|{{PAN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Panameño
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff"|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[Puerto Rico]]
|Liga di Beisbòl Profeshonal Roberto Clemente
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff" |{{VEN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Venezuelano
|style="text-align:center"|1949
|}
* {{color box|#ccddff|border=silver}} miembro di Caribbean Professional Baseball Confederation
=== Partisipante den pasado ===
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Prome edishon
! Ultimo edishon
|-
| rowspan=3 |{{CUB}}
| Liga Cubano
|style="text-align:center"|1949
|style="text-align:center"|1960
|-
| Seri Nashonal Cubano
|style="text-align:center"|2014
|style="text-align:center"|2019
|-
|Liga Elite Cubano
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Klase AA di Kòrsou
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{COL}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal di Colombia
|style="text-align:center"|2020
|style="text-align:center"|2023
|}
===Nota===
*{{note label|PAN|a|a}} After the [[1960 Caribbean Series|1960 tournament]], Panama would not appear in another Caribbean Series until [[2019 Caribbean Series|2019]].
*{{note label|VEN|b|b}} Venezuela's LVBP was replaced by the [[Liga Occidental de Béisbol Profesional]] for the 1960 tournament
== Edishonnan ==
==Series==
{|class="wikitable"
|-
!Ana!!Luga!!Kampeon!!Manager!!Rekort
|-
|[[1949 Caribbean Series|1949]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]]|| [[Mike Guerra|Fermin Guerra]] ||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1950 Caribbean Series|1950]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PAN}} [[Carta Vieja Yankees]]|| [[Wayne Blackburn]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1951 Caribbean Series|1951]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]]|| [[George Scales]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1952 Caribbean Series|1952]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Habana (Cuban League)|Leones del Habana]]|| [[Mike González (catcher)|Mike González]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1953 Caribbean Series|1953]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (2)|| [[Buster Clarkson]]||style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1954 Caribbean Series|1954]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]]|| [[Mickey Owen]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1955 Caribbean Series|1955]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (3)|| [[Herman Franks]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1956 Caribbean Series|1956]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]]|| [[Oscar Rodríguez (baseball)|Oscar Rodríguez]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1957 Caribbean Series|1957]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]]|| [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1958 Caribbean Series|1958]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]] (2) || [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1959 Caribbean Series|1959]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]] (2)|| [[Clemente Carreras]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1960 Caribbean Series|1960]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]] (2)|| [[Tony Castaño]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|1961–1969|| colspan="4" style="text-align:center;" | None held
|-
|[[1970 Caribbean Series|1970]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]]|| [[Carlos Pascual (baseball)|Carlos Pascual]]||style="text-align:center;"|7–1
|-
|[[1971 Caribbean Series|1971]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]]|| [[Manny Mota]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1972 Caribbean Series|1972]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Leones de Ponce (baseball)|Leones de Ponce]]|| [[Frank Verdi]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1973 Caribbean Series|1973]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (2)|| [[Tommy Lasorda]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1974 Caribbean Series|1974]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (2)|| [[Bobby Wine]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1975 Caribbean Series|1975]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Vaqueros de Bayamón (baseball)|Vaqueros de Bayamón]]|| [[José Pagán]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1976 Caribbean Series|1976]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] & [[Santiago de los Caballeros|Santiago]] ||{{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]|| [[Cananea Reyes]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1977 Caribbean Series|1977]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (3)|| [[Buck Rodgers]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1978 Caribbean Series|1978]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]]|| [[Rene Lachemann]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1979 Caribbean Series|1979]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]] (2)|| [[Willie Horton (baseball)|Willie Horton]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1980 Caribbean Series|1980]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (4)|| [[Del Crandall]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1981 Caribbean Series|1981]]|| colspan="4" style="text-align:center;"|None held
|-
|[[1982 Caribbean Series|1982]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Leones del Caracas]]|| [[Chico Carrasquel]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1983 Caribbean Series|1983]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Lobos de Arecibo]]|| [[Ron Clark (baseball)|Ron Clark]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1984 Caribbean Series|1984]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]]|| [[Rubén Amaro, Sr.|Rubén Amaro]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1985 Caribbean Series|1985]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (5)|| [[Terry Collins]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1986 Caribbean Series|1986]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Maracaibo]]||{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]|| [[Cananea Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1987 Caribbean Series|1987]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (3)|| [[Ramón Avilés]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1988 Caribbean Series|1988]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]|| {{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]]|| [[Phil Regan (baseball)|Phil Regan]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1989 Caribbean Series|1989]]|||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]] (2)|| [[Pete Mackanin]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1990 Caribbean Series|1990]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (2)|| [[Felipe Alou]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1991 Caribbean Series|1991]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (6)|| [[John Roseboro]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1992 Caribbean Series|1992]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]] (2)|| [[Pat Kelly (catcher)|Pat Kelly]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1993 Caribbean Series|1993]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (4)|| [[Mako Oliveras]]||{ style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1994 Caribbean Series|1994]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (7)|| [[Casey Parsons]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1995 Caribbean Series|1995]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI}} [[Senadores de San Juan]]|| [[Luis Meléndez (baseball)|Luis Meléndez]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1996 Caribbean Series|1996]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]]|| [[Francisco Estrada]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1997 Caribbean Series|1997]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]]|| [[Mike Quade]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1998 Caribbean Series|1998]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (2)|| [[Tony Peña]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1999 Caribbean Series|1999]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (8)|| [[Dave Jauss]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[2000 Caribbean Series|2000]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (5)|| [[Mako Oliveras]] (2)||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2001 Caribbean Series|2001]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (3)|| [[Félix Fermín]] || style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2002 in baseball|2002]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]] (2)|| [[Francisco Estrada]] (2) || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2003 Caribbean Series|2003]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (4)|| [[Félix Fermín]] (2)||style="text-align:center;"|6–1
|-
|[[2004 Caribbean Series|2004]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (9)|| [[Manny Acta]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2005 Caribbean Series|2005]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlán]]|| [[Juan José Pacho]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2006 Caribbean Series|2006]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Valencia, Carabobo|Valencia]] and [[Maracay]]||{{flagicon|VEN}} [[Leones del Caracas ]] (2)|| [[Carlos Subero ]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2007 Caribbean Series|2007]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (5)|| [[Félix Fermín]] (3)||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2008 Caribbean Series|2008]]||{{flagicon|DOM}} [[Santiago de los Caballeros|Santiago]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (10)|| [[Héctor de la Cruz]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2009 Caribbean Series|2009]]||{{flagicon|MEX}} [[Mexicali]]||{{flagicon|VEN}} [[Tigres de Aragua]] || [[Buddy Bailey]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2010 Caribbean Series|2010]]||{{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (3)|| [[Ken Oberkfell]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2011 Caribbean Series|2011]]||{{flagicon|PRI}} [[Mayagüez, Puerto Rico|Mayagüez]]||{{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]]|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddie Díaz]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2012 Caribbean Series|2012]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (4)|| [[Ken Oberkfell]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2013 Caribbean Series|2013]] || {{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]] || {{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]] (2)|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddy Díaz]] (2)||style="text-align:center;"|4–3
|-
|[[2014 Caribbean Series|2014]] || {{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]] || {{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]] (2)|| [[Matías Carrillo]]||style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2015 Caribbean Series|2015]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] || {{flagicon|CUB}} [[Pinar del Río (baseball)|Vegueros de Pinar del Río]] || [[Pinar del Río (baseball)#Past and present stars|Alfonso Urquiola]] ||style="text-align:center;"|3–3
|-
|[[2016 Caribbean Series|2016]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlan]] (2)|| [[Juan José Pacho]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2017 Caribbean Series|2017]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]] || {{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (4) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]]||style="text-align:center;"|3−3
|-
|[[2018 Caribbean Series|2018]]||{{flagicon|MEX}} [[Guadalajara]] ||{{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (5) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]] (2)||style="text-align:center;"|4−2
|-
|[[2019 Caribbean Series|2019]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]] ||{{flagicon|PAN}} [[Toros de Herrera]]|| Manuel Rodríguez||style="text-align:center;"|4−1
|-
|[[2020 Caribbean Series|2020]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] ||{{flagicon|DOM}} [[Toros del Este]] || Lino Rivera ||style="text-align:center;"|6−1
|-
|[[2021 Caribbean Series|2021]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (6) || [[Félix Fermín]] (4) ||style="text-align:center;"|7−0
|-
|[[2022 Caribbean Series|2022]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|COL}} [[Caimanes de Barranquilla]]|| José Mosquera || style="text-align:center;" |5−1
|-
|[[2023 Caribbean Series|2023]]||{{flagicon|VEN}} [[Caracas]] and [[La Guaira]] || {{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (11)|| [[Jose Offerman]] || style="text-align:center;" |6−3
|-
|[[2024 Caribbean Series|2024]]
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|{{flagicon|VEN}} [[Tiburones de La Guaira]]
| [[Ozzie Guillén]]
|style="text-align:center;" |7−1
|}
* Selekshon Curacao Suns 2024 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2024/01/29/zeventien-internationals-koninkrijksteam-met-curacao-suns-naar-serie-del-caribe/</ref>
update: Jonathan Schoop; nieuw Jeremi Profar & Roger Bernadina (en.wiki)
* Selekshon Korsou 2023 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2023/01/31/internationals-met-curacaose-kampioen-naar-caribbean-series/</ref>
------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{DEFAULTSORT:Thode, Kiri}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Deporte]]
* 2013:Kiri Thode is in Duitsland wereldkampioen geworden van de Professional Windsurfers Association (PWA) Freestyle Windsurfing. Het is voor het eerst dat een windsurfer uit Bonaire wereldkampioen is geworden van de Freestyle competitie. Het is ook de eerste wereldtitel voor Thode.<ref>Belkis Osepa, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2013/10/09/wereldkampioenen-bonaire-warm-onthaald/ Wereldkampioenen Bonaire warm onthaald], Caribisch netwerk, 9 di oktober 2013</ref>
* 2020? video Children of the Wind ku rumanan Tonky i Taty Frans - dokumentario basa riba e bida di tres mucha homber Boneriano cu a conquista mundo cu nan teknika y trikinan innovativo riba nan plank di windsurf . E pelicula a gana premio na ....
de.wiki: Kiri Thode (geboren 26 februari 1991 in Kralendijk ) is een windsurfer op Bonaire . Hij behoort tot de beste freestylesurfers van de afgelopen jaren en werd in 2013 wereldkampioen in deze discipline .
------------------------------
{{Databox}}
'''Jurswailly (Ailly) Luciano''' (☆ [[25 di mart]] [[1991]] na [[Kòrsou]]) ta un eks-hungadó di "handbal" hulandes-kurasoleño i internashonalista. E tabata hunga den posicion derechista.
== Bida ==
Ailly Luciano a nase na Korsou i te edat di kuater ana tabata biba na Boka Sami. Ku su mayornan el a muda pa [[Hulanda]]. Su promé klup di handball tabata Papendrechtse DES'72. Komo teenager e ta switch pa e klup HV Quintus, hungango den e division di honor hulandes.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref> Desde 2011 e ta milita pa e klup franses Metz Handball den e divishon femenino franses mas haltu. E ta konosi pa su rapides. Huntu ku su klup el a titula kampeon nashonal di Fransia na 2013, 2014, 2016, 2017, 2018 i 2019. Na ana 2013, 2015, 2017 en 2019 e klup ta gana e Kopa di Fransia. Tambe na 2013 ta alkansa e final di e kampeonato oropea pero ta sufri un derota di e klup danes Team Tvis. Holstebro . Na 2021 e ta pone un fin na su karera deportivo pa dedika su mes na su In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro nl wiki:In maart 2016 tijdens het OKT in Metz (Frankrijk) is er een historisch hoogtepunt voor Luciano en het Nederlandse handbal, ze kwalificeerden zich voor het eerst voor de Olympische Spelen. Doordat de wedstrijd om het brons verloren werd van de huidige wereldkampioen Noorwegen (23-36), eindigden ze uiteindelijk op de vierde plaats.
== Selekshon hulandes ==
Debuut Oranje 15 mei 2012 Nederland – Groot-Brittannië 40-15 in Panningen
Komo internashonalista el a forma parti di e selekshon femenino di [[Hulanda]], hasiendo su debut durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. El a partisipa den 55 wega internashonal. Na 2016 el a representa Hulanda na e Weganan olimpiko na [[Rio de Janeiro]].<ref>https://www.ad.nl/dordrecht/papendrechtse-ex-international-ailly-luciano-stopt-met-handbal-eindelijk-tijd-om-te-puberen~a0830d73/ Papendrechtse ex-international Ailly Luciano stopt met handbal: ‘Eindelijk tijd om te puberen’], AD (9 di ougustus 2020)</ref> Ze maakte deel uit van het Nederlandse damesteam dat als vierde eindigde in handbal op de Olympische Zomerspelen van 2016 in Rio de Janeiro , Brazilië .
Handbalster Ailly Luciano heeft besloten haar interlandcarrière te beëindigen en gaat daarom niet mee met het Nederlands damesteam naar het Europees kampioenschap handbal in Zweden. "Ik heb op de Olympische Spelen gestaan, dat vind ik prachtig, maar voor mijn idee zit er niet meer in. Om weer vier jaar te knokken richting de Spelen zie ik niet zitten. Ik vind het goed geweest. Ik wil mijn levensdoelen oppakken."
De 25-jarige speelster uit Papendrecht kwam in augustus met het Nederlands damesteam uit op de Olympische Spelen in Rio de Janeiro en eindigde als vierde. Luciano, die speelt voor het Franse Metz, speelde 56 interlands voor Oranje en scoorde daarin 115 keer.<ref>[https://www.rijnmond.nl/nieuws/148285/handbalster-luciano-beeindigt-interlandcarriere Handbalster Luciano beëindigt interlandcarrière], Rijnmond (4 november 2016)</ref>
== Link eksterno ==
* [[http://history.eurohandball.com/ec/cl/women/2020-21/player/536101/Jurswailly+Luciano Jurswailly Luciano na European Handball Association]]
{{Appendix}}
In 2011 verhuisde de 1,71 meter lange rechtsbuiten naar het Franse eersteklasser Metz Handball , met wie ze in 2013 het kampioenschap en de beker won en de finale van de EHF Cup bereikte , waar ze verloren van de Deense club Team Tvis. Holstebro . Een seizoen later won ze opnieuw het kampioenschap. Ze won ook de Franse beker in 2015, 2017 en 2019 en het Franse kampioenschap in 2016, 2017, 2018 en 2019. In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro .
hunga den posishon derecho
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
Luciano a hasi su debut pa e selekshon hulandes durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. [3]
speelt voor Metz Handbal in de LFH Division 1 Féminine en voorheen het Nederlands dameshandbalteam . Ze nam deel aan het WK handbal dames 2013 in Servië , samen met de rest van het Nederlands elftal. [1] [2]
Luciano na nase na Korsou i a lanta na Boka Sami te edat di kuater ana. dorp Sint Michiel gewoond. Ku su mayornan el a muda pa Hulanda. Aki ta tabata hunga pa e klup HV Quintus.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html
Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref>
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
------------------------
'''Robert (Joy) Hosé''' (☆ [[14 di febrüari]] [[1949]] na - [[23 di òktober]] [[2023]] na [[Willemstad]] ) tabata un hungadó di pinpòn di [[Kòrsou]] di fama legendario. E tabata kampeon di Kòrsou di 1966 te 1972 i a optené varios título na Antia i internashonalmente, entre otro na 1971 kampeon latinoamerikano na [[Paraguai|Paraguay]].
== Biografia ==
Joy Hosé a nase na Kòrsou den e famia Hosé-Pimentel. E tin un ruman muhé i dos ruman hòmber. Su ruman mayó [[Humphrey Hosé|Humphrey]] tabata aktivo komo tenista profeshonal i su omo [[Iyo Pimentel]] tambe tabata tenista internashonal.
---------------
* Tim e Reino
=== Kampeonato Oropeo ===
{| class="wikitable" style=text-align:center
! Edishon
| 1954 || 1955 || 1956 || 1957 || 1958 || 1960 || 1962 || 1964 || 1965 || 1967 || 1969 || 1971 || 1973 || 1975 || 1977 || 1979 || 1981
|1983
|-
! Resultado
| * || * || {{oro}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || * || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{zilver}} || {{zilver}} || {{zilver}} ||{{goud}}
|{{zilver}}
|-
|
|-
! Edishon
| 1985 || 1987 || 1989 || 1991 || 1993 || 1995 || 1997 || 1999 || 2001 || 2003 ||[[EK Honkbal 2005|2005]]||[[EK Honkbal 2007|2007]]||[[EK Honkbal 2010|2010]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2012|2012]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2014|2014]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2016]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2019]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2021]]
|-
! Prestatie
|{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}
|-
|
|-
! Editie
| [[Europees kampioenschap honkbal 2023|2023]]
|-
! Prestatie
| {{brons}}
|}
: * <small>In 1954, 1955 en 1967 geen deelname.</small>
=== Kopa Interkontinental ===
{| class="wikitable"
! Editie
| 1983 || 1999 || 2002 || 2006 || [[Intercontinental Cup honkbal 2010|2010]]
|-
! Prestatie
| 4e || 8e || 8e || {{zilver}} || {{zilver}}
|}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Pabao Little League''' ta un ekipo di beisbol hubenil (10-12 ana) di Korsou ku a titula kampeon di karibe na .. okashon i tabata kampeon mundial na 2004. E ta forma parti di
e Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.
Winning the Caribbean Region Championship and making its 11th trip to Williamsport for the 2023 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presented by T-Mobile, is Pabao Little League (Willemstad, Curaçao) thanks to a 6-0 victory over the Dominican Republic in the championship game.
With its victory, Pabao LL will be returning to the LLBWS with the country’s 15th overall appearance in hopes to defend its International Championship title earned in 2022. Since the country’s first tournament appearance in 1980, Curaçao has maintained a winning record, 46-25, with a World Series championship in 2004 and three runner-up finishes in 2005, 2019, and 2022.
Pabao LL finished the Caribbean Region tournament with an unblemished 6-0 record, outscoring its opponents, 47-4, with four shutout performances.
With the first-round matchups of the 2023 LLBWS announced on June 6, Pabao LL will play Australia, represented by Hills Little League, in Game 5 on Thursday, Aug. 17 at 1 p.m. ET at Volunteer Stadium.
The 2023 Little League Baseball World Series, Presented by T-Mobile, is set to take place August 16-27. More information about the 2023 Little League World Series tournaments, including full schedules and downloadable brackets, can be found at LittleLeague.org/WorldSeries.
WILLEMSTAD- Djaweps , 10 di ougùstùs 2023 den oranan di mèrdia, e selekshon di Little League Liga Pabou kampion di Karibe a biaha pa Williamsport (USA), pa partisipá den e Kampionato Mundial di Beisbòl Little League. E kampionato Mundial di hóbennan di 11 i 12 aña lo start dia 16 i lo terminá dia 27 di ougùstùs 2023.
RBC Royal Bank, representá pa Sharier Dorand manera ta e kaso ku tur selekshon, tabata presente pa duna e selekshon sostén i deseá e delegashon éksito. E sigiente hungadónan ta forma parti di e selekshon.
{{Appendix}}
---------------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Dudley Guniberto Josefa''' (☆ [[1958]]) ta un [[karate]]ka di [[Kòrsou]]. Deportista – Dirigente Tékniko. a nasé na aña 1958. Dudley na aña 1967 kuminsá práktika deporte di yudo ku su 9 aña serka ..
== Bida i karera ==
.. a lanta na Kòrsou.
== Medaya ==
* 1987: [[Image:Med 2.png|Plata]] - Kampeonato hulandes
{{Appendix}}
{{Commonscat|Didi Gregorius}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64548365|titulo=Didi Gregorius}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://web.archive.org/web/20111005161849/http://www.honkbalsite.com/nederlandsteam/marieksongregorius.html Profil riba Honkbalsite]
* [https://www.baseball-reference.com/minors/player.cgi?id=gregor003mar Statistik Didi Gregorius]
}}
{{DEFAULTSORT:Gregorius, Didi}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
[[Category:Hulanda]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Sherry Sophia Veronica Howell''' (☆ [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un atleta kurasoleño.
Sherry Howell - Eckerd College, Softball and Volleyball
Howell played four years of softball and volleyball for Eckerd College from 1990 to 1993. She graduated in 1993 with a double major of Business Management and Psychology. The native of Curacao, Neth. Antilles, was a pitcher, a shortstop and centerfielder. She was a four-time All-America in softball, was named to the South Region team four times and the All-SSC team four times. Howell won or shared player-of-the-year honors twice in the conference and concluded her athletic career by being selected the SSC female athlete-of-the-year for the 1992-93 season. Howell holds the NCAA, Division II career batting average in softball at .524, is third in career slugging average at .921, 13th in home runs with 29 and second in single season highest batting average at 629. She led the nation in hitting as a senior and also doubles percentage. Howell led the conference in batting average four different years. In 1999, she represented her country in the World Games in Japan. Howell, who is fluent in six languages, was named All-Conference in volleyball two of the four years she played.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Howell, Sherry}}
[[Category:Hende]]
---------------
{{Commonscat|Josh Palacios}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1131860420|titulo=Josh Palacios}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Palacios, Josh}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
-------------------------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] di 1958 te 2010 na wega y torneonan internacional. E tabata kai bou di [[Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie|NAVU]], ku tabata konsisti di [[Kòrsou]] i [[Boneiru]] despues ku [[Aruba]] a separa na 1986.
en.wiki:The Netherlands Antilles national football team (Dutch, "Nederlands-Antilliaans voetbalelftal"; Papiamentu, "Selekshon Antiano di futbòl") was the national team of the former Netherlands Antilles from 1958 to 2010. It was controlled by the Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie. The NAVU consisted of Curaçao and Bonaire. Aruba split in 1986 and has its own team.
The Netherlands Antilles team never qualified for the FIFA World Cup. The country managed to come third in the CONCACAF championships of 1963 and 1969; during the 1963 tournament they were unofficial football world champions for four days after beating Mexico and before losing to Costa Rica.[1]
== Reforma di Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues [[Boneiru]] a bira miembro interino di CFU i [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Mira tambe ==
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Antias Hulandes]]
-------------
The '''Curaçao national football team''' ({{lang-nl|Curaçaos voetbalelftal}}; [[Papiamento language|Papiamentu]]: ''Selekshon di Futbòl Kòrsou'') represents [[Curaçao]] in [[FIFA|International]] [[association football|football]] and is controlled by the [[Curaçao Football Federation]] (Federashon Futbòl Kòrsou; FFK).<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| url-status = dead| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Following a constitutional change that allowed its predecessor, the [[Curaçao and Dependencies|Colony of Curaçao and Dependencies]] to become a unified [[constituent state|constituent country]] consisting of several island territories as the [[Netherlands Antilles]] and its dissolution in 2010, Curaçao has played under a new constitutional status as a separate constituent country since 2011.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=Gg1hDgAAQBAJ&pg=PA121 |title=Football and the Boundaries of History: Critical Studies in Soccer |editor=Elsey, Brenda |editor2=Pugliese, Stanislao G. |year=2017 |page=121 |isbn=9781349950065 |publisher= Springer |access-date=25 June 2019}}</ref>
Both FIFA and CONCACAF recognize the Curaçao national team to be the direct and sole successor of the dependant [[Territory of Curaçao national football team|Curaçao (1921–1958)]] and the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles national football]] teams.<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao] at [[FIFA]] official website</ref><ref>[https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curaçao] at [[CONCACAF]] official website</ref><ref>[https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html] at [[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|RSSSF]]</ref>
==History==
{{Further|Territory of Curaçao national football team|Netherlands Antilles national football team}}
The first national football team to bear the name Curaçao was the [[Territory of Curaçao national football team]], which made its debut in 1924 in an away match against neighboring [[Aruba national football team|Aruba]], a match which the Territory of Curaçao won four to nil.
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Seleccion nacional di futbol di Aruba''' ta e ekipo di [[futbol]] cu ta representa [[Aruba]] na wega y torneonan internacional, manera na e weganan di cualificacion pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] y den Copa Caribe. Tur tramite pa e seleccion ta bou encargo di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]], funda na 1932 y afilia na [[Union Futbol di Caribe|CFU]], [[CONCACAF]] y [[FIFA]] desde 1988.
The '''Aruba national football team''' ([[Dutch language|Dutch]]: Arubaans voetbalelftal; [[Papiamento language|Papiamento]]: Seleccion Arubano di futbol) is the national team of [[Aruba]], it was founded in 1932 and is affiliated with the Caribbean Football Union (CFU), CONCACAF and [[FIFA]] (since 1988) and is controlled by the [[Aruba Football Federation|Arubaanse Voetbal Bond]].
==History==
Between 1924 and 1933, Aruba only played against [[Curaçao national football team|Curaçao]], although these matches are not considered official.<ref>{{cite web |last1=Courtney |first1=Barrie |title=Aruba - List of International Matches |url=https://www.rsssf.org/tablesa/aruba-intres.html |website=RSSSF}}</ref> Aruba participated in its first tournament at the [[1955 CCCF Championship]], where they finished in 5th place. In 1958, Aruba became part of the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles]] until their secession in 1986.
Following its split from the Netherlands Antilles, the [[Aruba Football Federation]] was affiliated in 1988 with [[CONCACAF]] and [[FIFA]]. Aruba entered qualifying for the [[1989 Caribbean Cup]], and in its first group match it suffered the worst defeat in its history, at the hands of [[Trinidad and Tobago national football team|Trinidad and Tobago]], which crushed them 11–0. They played their first World Cup qualifying match against the [[Dominican Republic national football team|Dominican Republic]] as part of the [[1998 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|1998 World Cup qualifying]]. Aruba has participated in all the qualifying tournaments for the World Cup since, without being able to get past the first qualifying round.
Aruba has also yet to qualify for the [[Caribbean Cup]]. However, they showed some progress in the preliminary round of the [[2014 Caribbean Cup]] by getting two wins against [[Turks and Caicos national football team|Turks and Caicos]] (1–0) and [[British Virgin Islands national football team|British Virgin Islands]] (7–0), the latter being the biggest victory in its history. These results allowed them to reach 120th place in the FIFA World Ranking for the month of June 2014, their best ranking to date. Following these victories, Aruba lost 2–0 against [[French Guiana national football team|French Guiana]] and were eliminated.
Aruba began their [[2018 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|2018 World Cup qualification]] in the second round against [[Barbados national football team|Barbados]], losing 2–0 at home and 1–0 away, however FIFA ruled that Barbados had fielded an ineligible player, giving Aruba a 3–0 second leg victory and advancing them to the third round. Despite that, in the next round they were defeated again, this time by [[Saint Vincent and the Grenadines national football team|Saint Vincent and the Grenadines]] who won 3–2 on aggregate. Aruba failed to progress in the [[2022 FIFA World Cup qualification – CONCACAF First Round|2022 World Cup qualifiers]], finishing 4th in the first round.
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Aruba]]
E selekshon di Boneiru a kuminsa komo tim nashonal despues ku e tim antiano a keda disolbé na òktober 2010. E ta partisipa tur aña den e Torneo ABCS, kual na 2011 e ta gana sorpresivamente derotando Aruba 4-3 durante e tanda di penalty despues di un empate di 2:2 den final.[4]
-------------------------------------
'''Selekshon nashonal di futbòl di Sürnam''' ta e tim di [[futbol|futbòlista]] ku ta representa [[Sürnam]]. E ta kai bou di .........., ku ta miembro di [[Caribbean Football Union|CFU]] i miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Historia ==
E selekshon di Sürnam a kuminsa komo tim nashonal
==== Torneo ABCS ====
{| class="wikitable collapsible" width=50% style="text-align: center;font-size:90%;"
!colspan=8|Boneiru den torneo ABCS
|-
!width=45%|Aña
!width=25%|Lugá
!width=8%|W
!width=8%|G
!width=8%|E
!width=8%|P
!width=8%|GF
!width=8%|GC
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2010||di kuater ||2||0||1||1||5||7
|- bgcolor=gold
|{{SUR}} 2011||'''kampeón'''||2||1||1||0||5||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{ABW}} 2012||di kuater ||2||0||0||2||2||17
|- bgcolor=#cc9966
|{{CUW}} 2013||di tres ||2||1||0||1||2||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{SUR}} 2015||di kuater ||2||0||0||2||1||7
|- bgcolor=silver
|{{CUW}} 2021||supkampeón||2||1||0||1||4||4
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2022||di kuater ||2|| ?|| 0 || ? || 1 || 5
|-
!'''Total'''||'''6/6'''||14||3||2||7||20||46
|}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =148545934|titulo=Selección de fútbol de Bonaire}}
{{References}}
}}
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Surnam]]
Na de staatkundige hervormingen binnen het Koninkrijk der Nederlanden van 10 oktober 2010 en na afronding van het kwalificatietoernooi van de Caribbean Cup 2010 ging het Nederlands-Antilliaans voetbalelftal over in het Curaçaos voetbalelftal. Bonaire werd een paar jaar later voorlopig lid van de Caraïbische Voetbalunie CFU en op 19 april 2012 geassocieerd lid van de CONCACAF, en kan daarom in de toekomst inschrijven voor de Caribbean Cup.
Het Bonairiaans voetbalelftal is een team van voetballers dat Bonaire vertegenwoordigt. Bonaire is niet aangesloten bij de FIFA en kan daarom niet deelnemen aan het wereldkampioenschap. Bonaire doet jaarlijks mee aan het ABCS-toernooi, dat het in 2011 verrassend won.
The '''Bonaire national football team''' ({{lang-nl|Bonairiaans voetbalelftal}}; {{lang-pap|Selekshon Bonerianu di futbòl}}) is the national football team of the [[Caribbean]] island of [[Bonaire]], a [[Public body (Netherlands)|public body]] of the [[Netherlands]]. It is under the control of the [[Bonaire Football Federation]]. It became a member of the [[Caribbean Football Union|CFU]] and an associate member of CONCACAF on 19 April 2013.<ref name="CFU Facebook">{{cite web|title=CFU Facebook|url=https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|publisher=Caribbean Football Union|access-date=13 June 2014|archive-date=7 December 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191207213742/https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|url-status=live}}</ref><ref name="Congress takes key step in transparency">{{cite web|title=Congress takes key step in transparency|url=http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0,,12813~3150654,00.html|publisher=CONCAF|access-date=20 April 2013|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20130423234254/http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0%2C%2C12813~3150654%2C00.html|archive-date=23 April 2013}}</ref><ref name="Member Associations: Bonaire">{{cite web|title=Member Associations: Bonaire|url=http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|publisher=Caribbean Football Union|access-date=22 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029193820/http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|archive-date=29 October 2013|url-status=dead}}</ref> after which it became a full CONCACAF member on 10 June 2014<ref name="Ordinary Congress finalized">{{cite web|title=Ordinary Congress finalized|url=http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|publisher=CONCACAF.com|access-date=10 June 2014|date=10 June 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140612210312/http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|archive-date=2014-06-12|url-status=dead}}</ref> The team can participate in the [[CONCACAF Gold Cup]] and [[Caribbean Cup]] because of their membership in the confederation and sub-confederation.<ref name="Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership">{{cite web|title=Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership|date=20 April 2013|url=http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|publisher=Non-FIFA football|access-date=22 April 2013|archive-date=29 October 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029203911/http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|url-status=live}}</ref> However, Bonaire is not a member of [[FIFA]] and therefore can not compete in the [[FIFA World Cup]] or other FIFA events.<ref name="Sport en spel">{{cite web|title=Sport en spel|url=http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|publisher=beautiful-bonaire.nl|access-date=22 October 2014|language=nl|archive-date=22 October 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141022212953/http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|url-status=live}}</ref><ref name="What is CONCACAF?">{{cite web|title=What is CONCACAF?|url=http://www.concacaf.com/page/History|publisher=CONCACAF|access-date=21 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130406031852/http://www.concacaf.com/page/History|archive-date=2013-04-06|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =61824225|titulo=Miguel Pourier}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Pourier, Miguel}}
[[:Category:Antias Hulandes]]
[[:Category:Hende]]
-----------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] na wega y torneonan internacional, manera na .......
== Reforma Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl ]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues Boneiru a bira miembro interino di CFU i desde 19 di aprel [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]], i den futuro por inskribí pa [[Kopa di Oro]].
{{Appendix}}
[[:Category:Beisbol]]
[[:Category:Kòrsou]]
ta kambio na selekshon nashonal di KorsouOorspronkelijk heette het "Honkbal Nederlandse Antillen Nationaal Team", maar op 10 oktober 2010 werd de Nederlandse Antillen als regering ontmanteld (details zijn " Nederlandse Antillen "), de naam van het nationale team werd ook gewijzigd in "Curaçao Nationaal Team ".
en.wiki" The '''Netherlands Antilles national baseball team''' was a national team of the [[Netherlands Antilles]] and was controlled by the Netherlands Antillean Baseball Federation. It represented the former nation in senior-level men's international competition.
The Netherlands Antilles team was distinct from the [[Netherlands national baseball team]].
The Netherlands Antilles were represented in twelve [[Baseball World Cup]]s. Their highest finish was 7th place.<ref name="bjarkman worldcup">[[#refBjarkman|Bjarkman 2005]], pp.416–39</ref>
--------
'''Seleccion nacional di baseball di Aruba''' ta e team di [[Beisbòl|baseball]] cu ta representa Aruba na wega y torneonan internacional, manera na [[Weganan Panamericano]].
{{America baseball teams}}
{{National sports teams of Aruba}}
-----------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
== Historisch overzicht ==
{| class="wikitable sortable"
! WK-jaar
! Gastland(en)
! Aantal deelnemers
! Wereldkampioen
! Uitslag van de finale
! 2e plaats
! 3e plaats
! 4e plaats
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1930|1930]]'''
| {{UY}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URU}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1930|4 – 2]]
| {{ARG}}
| {{USA}}
| {{YUG}}
|-
| '''1934''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1934 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ITA}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1934|2 – 1 <small>n.v.</small>]]
| {{TCHf}}
| {{GER-1935f}}
| {{AUTf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1938|1938]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1938 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FRA}}
| style="text-align: center;" | 15
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1938|4 – 2]]
| {{HUN}}
| {{BRA}}
| {{SWE}}
|-
| '''1942'''
| colspan="7" | ''Kansela pa motibu di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]''
|-style="background: #D0E6FF;"
|-
| '''1946'''
| colspan="7" | ''Afgelast vanwege de Tweede Wereldoorlog''
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1950|1950]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1950 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR-1889}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URUf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1950|2 - 1]]
| {{BRA}}
| {{SWE}}
| {{ESP}}
|-
| '''1954''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1954 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CH}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1954|3 – 2]]
| {{HUN-1949f}}
| {{AUTf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1958|1958]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1958 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{SE}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1889f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1958|5 – 2]]
| {{SWEf}}
| {{FRAf}}
| {{FRGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1962|1962]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1962 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CL}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1962|3 – 1]]
| {{TCHf}}
| {{CHIf}}
| {{YUGf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1966|1966]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1966 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{EN}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ENGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1966|4 – 2 <small>n.v. </small>]]
| {{FRGf}}
| {{PORf}}
| {{URS-1955f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1970|1970]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1970 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1968f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1970|4 – 1]]
| {{ITAf}}
| {{FRGf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1974|1974]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1974 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE-1949-WD}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1974|2 – 1]]
| {{NEDf}}
| {{POLf}}
| {{BRA-1968f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1978|1978]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1978 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{AR}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1978|3 – 1 <small>n.v. </small>]]
| {{NEDf}}
| {{BRA-1968f}}
| {{ITAf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1982|1982]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1982 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ES}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1982|3 – 1]]
| {{FRGf}}
| {{POLf}}
| {{FRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1986|1986]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1986 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1986|3 – 2]]
| {{FRGf}}
| {{FRAf}}
| {{BELf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1990|1990]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1990 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{IT}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1990|1 – 0]]
| {{ARGf}}
| {{ITAf}}
| {{ENGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1994|1994]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1994 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{US}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1994|0 – 0 <small>n.v. (P: 3-2)</small>]]
| {{ITAf}}
| {{SWEf}}
| {{BULf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1998|1998]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1998 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1998|3 – 0]]
| {{BRAf}}
| {{CROf}}
| {{NEDf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2002|2002]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2002 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{KR}}<br />{{JP}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2002|2 – 0]]
| {{GERf}}
| {{TURf}}
| {{KORf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2006|2006]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2006 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2006|1 – 1 <small>n.v. (P: 5-3)</small>]]
| {{FRAf}}
| {{GERf}}
| {{PORf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2010|2010]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2010 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ZA}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ESPf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2010|1 – 0 <small>n.v.</small>]]
| {{NEDf}}
| {{GERf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2014|2014]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2014 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{GERf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2014|1 – 0 <small>n.v. </small>]]
| {{ARGf}}
| {{NEDf}}
| {{BRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2018|2018]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2018 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{RU}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2018|4 – 2]]
| {{CROf}}
| {{BELf}}
| {{ENGf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2022|2022]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2022 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{QA}}
| style="text-align: center;" | 32
|
|
|
|
|
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2026|2026]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2026 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CA}}<br />{{MX}}<br />{{VS}}
| style="text-align: center;" | 48
|
|
|
|
|
|}
----------------
2f8gf6ui166vg82gv5sd6xav398vibq
193803
193802
2026-06-14T17:54:46Z
Caribiana
8320
193803
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, e nòmber "Blue Wave" a wòrdu menshoná den korant [[Antilliaans Dagblad]] komo un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026.<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
Desde e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera [[Jamaica]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago]], i tambe [[Bermuda]]. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra Jamaica, a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio tabata karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref>
Un faktor importante tabata ku Canada, México i Merka no a partisipá den e eliminatorionan debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, e paisnan aki ta forma e obstákulo mas grandi pa timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika).<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Ademas, Kòrsou a bira e pais mas chikitu ku a logra kualifiká pa Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> un logro ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta varia entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 e selekshon tabata pará na posishon nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haña nan formashon den e sistema hulandes i ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití hungadónan pa representá un pais si nan tin konekshon familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes, ku un solo nashonalidad hulandes, ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat importante di hungadó di e selekshon tabata aktivo den liganan hulandes manera Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel relativamente altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]], kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e proseso di kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta duna un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá tantu na Kòrsou komo den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat ku raisnan di Kòrsou ta relativamente grandi (± 144.814 persona).<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su komunidatnan den eksterior.
Kalkulashonnan ta indiká ku miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial, reflehando e alkanse (internashonal) di e movementu.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashconá ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den e sentro di [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, ku un kombinashon di deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/>
E aktividatnan aki a forma parti di un esfuerso mas amplio pa integrá e partisipashon deportivo ku promoshon kultural i ekonómiko.
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo. Esaki ta inkluí músika, arte visual, kontenido digital i merkansia promoshonal.
Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Entre otro, e artista [[Jeon]] a lansa e kansion “Mama Wa (The Blue Wave)”, ku ta reflehá e orguyo kolektivo rondó di e logro deportivo.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Ademas, diferente produkto manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> Institushonnan manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] a kontribuí tambe, por ehèmpel ku emision di moneda konmemorativo pa marka e kualifikashon históriko.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analista i observadónan a interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E fenómeno ta mustra kon deporte por sirbi komo un medio pa unifiká diferente grupo den sosiedat i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
Ademas, e movementu a kontribuí na visibilidat internashonal di Kòrsou, i por wòrdu interpretá komo un forma di "nation branding", unda e imagen di e pais ta wòrdu fortalesé riba un plataforma global.<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[:Kategoria:Futbol na Kòrsou]]
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
-----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E beinam aki a bira popular durante e weganan eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], ora e selekshon a logra kualifiká pa promé bes den su historia pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Dor di su impakto “Blue Wave” ta referí no únikamente na e tim, sino tambe na un fenómeno sosial i kultural, simbolisando un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal rondó di e preparashon pa i partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial di FIFA 2026, organisá na Merka, Canada i México.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref> Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Nòmber ==
Blue Wave por ta un nòmber ku e bini di e fanatikada komo e nòmber di kariño di nos selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> E ekspreshon ta un referensia na e laman ku ta rondoná e pais insular Kòrsou.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé varios nomber alternativo manera ''Los Azules'' i ''De Blauwen'', ku ta referí na e koló blou tradishonal di e selekshon. Na mes momentu, e nòmber Blue Wave tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento di entusiasmo popular i unidat nashonal.
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momento históriko. Durante e proseso aki, “Blue Wave” a bira un lema unifikante ku reflehá e entusiasmo kresiente rondó di e ekipo.
Den uso komun, e término ta wòrdu empleá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan pa deskribí e movementu di sosten rondó di e selekshon nashonal di Kòrsou.
Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
Esei ta e nòmber pa ‘The Blue Wave’, e movementu ku a wòrdu poné den moveshon – inkluyendo e nombramentu di Advocaat na kuminsamentu di e aña aki – ku e meta prinsipal di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA 2026. E selekshon nashonal maskulino di Kòrsou nunka promé no a partisipá den un Kopa di Mundu. Yega na e Kopa di Oro ta un promé paso importante pa logra e meta ei.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
== Konteksto deportivo ==
[[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|right|120px|Logo Guinness World Records]]
Kòrsou, un pais outónomo denter di [[Reino Hulandes]] ku un poblashon di 158.006 habitante (1 di yanüari 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie di 444 km², ta e pais mas chikí ku a logra kualifiká pa un Kopa Mundial di FIFA te ku 2026.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Guinness Book of Records a rekonosé e hecho aki dia 14 di yüni 2026, ora di e partido Korsou kontra di Alemania na Houston.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Kòrsou a bira miembro di FIFA na 2011 i su selekshon nashonal a demostra progreso konstante den añanan siguiente.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> E ekipo a gana atenshon regional despues di su prestashon na CONCACAF Gold Cup 2019, unda e a yega e kuarto final.
Kòrsou a gana atenshon internashonal den kompetensianan manera [[Kopa Oro di CONCACAF]], unda e a logra yega e buelta di kuarto final (2019), mustrando su kapasidat kompetitivo den region.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou a yega na un posishon entre e top 80–90 di mundu (variabel segun aña), loke ta konsiderá un logro importante pa un pais di su grandura. Despues di e wega amistoso kontra Eskosia dia 30 di mei 2026 e ranking di Kòrsou ta nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E ekipo===
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momentu históriko di eksito ku ta relashoná na algu faktor. E selekshon ta konsistí kasi kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda ku a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbòl di Hulanda i tur ta biba pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan na Oropa, Merka i Asia. Entre e 26 hungadó solamente uno, [[Tahith Chong]], a nase na [[Willemstad]], pero a drenta e akademia di Feyenoord na Hulanda for di un edat hòben.<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Den temporada 2025/26, ocho hungadó selektá a hunga den Eredivisie, e liga mas altu na Hulanda, i kuater den Eerste Divisie. Dos hungadó a representá Hulanda anteriormente den se selekshon senior.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
Te ku 2023, sifranan di CBS Hulanda a mustra 144.814 persona di orígen di Kòrsou ta biba na Hulanda.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref> E uso di hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA i a kontribuí signifikativamente na nivel kompetitivo di e tim. Futbolistanan hulandes ku raisnan di Kòrsou ta permiti pa hunga pa Kòrsou pasobra nan tin nashonalidat hulandes.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref> Di akuerdo ku e regulashon di FIFA, hungadónan por hunga pa un pais na kua nan ta konektá pa medio di nan mayor òf welonan. Komo ku Kòrsou ta un pais outónomo dentro di Reino Hulandes, e hungadónan aki mesora ta kumpli ku e eksigencia di nashonalidat pa e selekshon nashonal.
Otro faktor tabata e oportunidat úniko ku a surgi ora Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]] (78), kende a asumí e posishon aki na 2024, a hunga un papel importante den e kualifikashon. Bou di su liderazgo Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan di FIFA, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Debí ku residente di Karibe Hulandes tin nashonalidat hulandes, hungadónan ku raisnan di Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Un situashon komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Gales ta hunga pa Inglatera.
Ku partisipashon di Kòrsou, Advocaat a bira un di e entrenadónan mas eksperensiá den historia di Kopa Mundial komo el a yega di partisipa tantu ku Hulanda (Kopa Mundial 1994 na Merka) komo ku [[Surkorea]] (Kopa Mundial 2006 na Alemania). El a selekta un tim final pa Kopa Mundial sin kambio.??
===Eliminatorio ===
Riba vèlt, Blue Wave ta un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].
Den e fase di apertura di e eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou tabatin un recort di 100% den su grupo, despues di a derotá [[Sint Lucia|St. Lucia]], Aruba, Barbados y mas notablemente Haiti ku 5-1. Den e di tres buelta e nashonnan mas establesé, Jamaica i Trinidad & Tobago, a para den nan kaminda den un grupo ku tambe tabata inkluí Bermuda. Kenji Gorré a skor den e viktoria krusial di 2-0 kontra Jamaica dia 10 di òktober 2025 na kas i Bermuda a wòrdu derotá 7-0 dia 13 di novèmber 2025.<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref>
Ku forsa nan a logra pasa dia 18 di november 2025 ku Gorre remplasando Dick Advocaat komo coach, ounke tabatin nervio ora Jamaica a haña un penalti den tempu di leshon ku a wòrdu anula despues di un konsulta di video ku asistente di rèfri. Kòrsou a terminá den top di grupo B di e kampaña di kualifikashon.<ref name=:"2"/>
== Enbolbimentu di komunidat ==
Durante e preparashon pa Kopa Mundial desde november 2025, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda. Esakinan a inkluí evento di fanátikonan di Blue Wave, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.
Diáspora i alkanse internashonal
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wordu organisá na diferente pais, kontribuyendo na un oumento di visibilidat global.
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wòrdu organisá na diferente pais, inkluyendo den Oropa i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].
E partisipashon den e Mundial a kontribuí na un oumento di visibilidat global di Kòrsou i a fortalesé konekshonnan entre Kòrsou i su diáspora, inkluyendo traves di turismo i atenshon mediátiko.
Esakinan a pone enfasis riba e interkonekshon entre [[deporte]], [[kultura]] i [[turismo]].
E partisipashon públiko a krese visiblemente, i e evento a kontribuí na fortalesementu di un sentido di unidad nashonal. Kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko for di Korsou lo ta presente na Houston pa e partido di apertura kontra Alemania. Alrededor di tres kuart di e kantidat ei ta wòrdu sperá pa e otro weganan di grupo.<ref name="Guardian"/>
=== Evento i festivalnan ===
E fenómeno “Blue Wave” a resultá den un programa di evento kultural organisá manera festival i selebrashonnan públiko den sentro históriko di [[Willemstad]]. E aktividatnan aki a kombiná deporte, músika i turismo.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref>
Aktualmente eventonan grandi di Blue Wave ta tumando lugá na Willemstad, i e sentronan di siudat di Punda i Otrobanda ta kompletamente dekorá den un ambiente di Kopa di Mundu.
===Produkshon kreativo===
E movimiento a inspirá produkshon kreativo manera músika, arte visual i kontenido digital. Plataformanan sosial a hunga un papel importante den su difushon, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Kòrsou a klasifiká, e artista musikal [[aruba]]no [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'' (The Blue Wave), un kansion dediká na e Blue Wave, e nomber di kariño di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná.
Tur selekshon nashonal tin un himno. Pa Korsou, e banda di zonido ei ta “Bluewave,” un kantika komo himno nashonal pa e selekshon, ku ta komposita i kanta pa e artista musikal arubano Jeon, den ritmo [[kompa]] i produsí pa Steve Andreas. El a kuminsá komo un petishon simpel. El a krese bira un gritu di reunion. Ku tempu, el a yuda kombertí “Bluewave” den un apodo ku e sostenedónan ta usa pa e selekshon nashonal mes.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Merkansia manera bandera i otro material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.
Centrale Bank van Curacao en Sint Maarten (CBCS) ta lansa dos moneda commemorativo special pa honra clasificacion historico di seleccion di futbol di Curacao pa Mundial di Futbol. Ta trata di un moneda di plata di cinco florin y un moneda di cincuenta cent.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
Merkansia manera bandera i paña den koló nashonal a bira símbolonan visibel di sosten.
Un kompania produktor a reporta un demanda fuerte pa bandera di Kòrsou ademas di produktonan promoshonal relashona cu Kopa Mundial, inKluyendo e programashon di e weganan, sticker pa bentana, banner y borchinan pa pone banda di kaminda.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref>
Komo identidat nobo e selekshon a haña un uniform nobo pa weganan na kas: e kamisa ta kompletamente den blou dediká na Blue Wave. E blou profundo ta simbolisá Laman Karibe, e energia di e isla, i e unidat di tur sostenedó di Kòrsou rònt mundu.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
== Nifikashon sosial i polítiko ==
“Blue Wave” a wòrdu interpretá komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union i orguyo kolektivo.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un forma di fortalecé visibilidat internashonal i imagen di Kòrsou.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un medio pa reforsá identidat nashonal (''nation branding'') i visibilidat internashonal.
Figuranan públiko i lídernan polítiko a deskribí “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union, ekspresá den lema manera “un isla, un soño”.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di con un logro deportivo por generá un movimiento sosial i kultural mas amplio.
Su impakto inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término a keda komo un símbolo di e periodo di orguyo kolektivo ligá na e Mundial 2026.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta ser konsiderá komo un ehèmpel kon un evento deportivo internashonal por generá un movementu kultural i sosial mas amplio.
Su impakto ta inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre kurasoleñonan riba e isla i den diáspora
E término a keda wordu usa komo un símbolo di e periodo di mobilidat i orguyo kolektivo ligá na e partisipashon di Kòrsou den e Kopa Mundial 2026.
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
---------------
Op het veld is de Blue Wave een afspiegeling van Curaçao: expressief, zelfverzekerd en met een natuurlijk gevoel voor ritme, een mix van Caribische creativiteit en Europese structuur. Onder de hoede van de nieuwe hoofdcoach Fred Rutten (een van de meest gerespecteerde voetbalmanagers van Nederland met ervaring bij PSV Eindhoven, FC Twente, Shalke 04, Feyenoord en Anderlecht), zet het elftal de opmars voort die het de WK-kwalificatie heeft opgeleverd.
De Blue Wave staat voor een gevoel van trots en saamhorigheid dat gedeeld wordt door iedereen die Curaçao hoog in het vaandel heeft en reikt tot ver buiten het eiland, waaronder tot de Curaçaose gemeenschappen in het Caribische gebied, Europa, Noord-Amerika, Latijns-Amerika en daarbuiten.
------
grokipedia Juninho Bacuna: Despite their Dutch birthplace, the family's Curaçaoan roots influenced Bacuna's decision to represent the island nation internationally, following Leandro's precedent in prioritizing heritage over birthplace eligibility for the Netherlands senior team.[49] This background underscores a pattern among Curaçaoan-Dutch families, where migration for economic opportunities in the Netherlands often preserves cultural and athletic connections to the Caribbean.[49]
-------
Dick Advocaat, E pelotero di 78 aña, cu lo bira e tecnico mas bieu den historia di Mundial den su di tres torneo final despues di 1994 y 2006 (Hulanda y Sur Korea), ya pa hopi tempo a lanta un spirito atacante den su hungadornan.
---------------
Curaçao: The Blue Wave
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
----
[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curacao Chronicle (10 di yüni 2026)
Het nieuwe Curaçao thuistenue: blauw als identiteit
Het nieuwe thuisshirt staat volledig in het teken van de iconische bijnaam The Blue Wave. Het diepe blauw symboliseert de Caribische zee, de energie van het eiland en de verbondenheid van alle Curaçao-supporters wereldwijd.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
Waar het uitshirt eerder al wereldwijd opviel dankzij de kleurrijke inspiratie uit Willemstad, zet het thuistenue juist de klassieke Curaçao-kleur centraal: blauw.
--------
== Links eksterno ==
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (jingle Blue Wave of Mama Wak sung by [[Jeon]])
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
----------
* vorige versie
ta un alias informal pa e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] i un término ku ta wòrdu usá pa deskribí e ola mas amplio di sosten públiko i aktividat kultural rondó di e partisipashon di e selekshon den e Kopa Mundial di FIFA 2026.
The Blue Wave is de populaire bijnaam voor het nationale voetbalelftal van Curaçao. De term staat symbool voor de historische en succesvolle opmars van het team en de nationale trots en eenheid op het eiland.
== Nomber ==
E expresion “Ola Blauw” ta referi na e color blauw tradicional di e seleccion di Curaçao y ta wordo usa comunmente pa sostenedornan, medionan di comunicacion, y organisacionnan. E término tambe ta lanta e identidat geográfiko di Kòrsou komo un isla den Karibe i ta simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal.[1]
Konteksto di futbòl
E selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou ta representá Kòrsou den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa Federashon di Futbòl Kòrsou. E kualifikashon di e tim pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 a marka un momentu signifikante den su historia deportivo, oumentando su visibilidat tantu regionalmente komo internashonalmente.
Durante e kampaña di kualifikashon i e preparashonnan di e torneo siguiente, “The Blue Wave” a surgi komo un slogan unifikante entre sostenedónan i stakeholdernan.[1]
Nifikashon kultural
Enbolbimentu di komunidat
Den e preparashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026, vários aktividat basá riba komunidat a wòrdu organisá na Kòrsou i bou di su diáspora. Esakinan a inkluí proyekshonnan públiko di partidonan, eventonan kultural, i inisiativanan di futbòl orientá na hubentut. Aktividatnan asina a kontribuí na oumento di partisipashon públiko i visibilidat di e selekshon nashonal.[1]
Produkshon kreativo
E Blue Wave tambe a inspirá produkshon kultural i kreativo, inkluyendo músika, presentashonnan i ekspreshonnan visual sentra riba identidat nashonal i kultura di futbòl. Merkansia manera paña i bandera den koló nashonal a bira ampliamente usá komo símbolonan di sosten.[1]
Diaspora i aspektonan ekonómiko
E konsepto di The Blue Wave a wòrdu asosiá ku oumento di kompromiso di e diaspora di Kòrsou. Simpatisadonan internashonal a kontribuí na e visibilidat di e ekipo i a partisipá na eventonan ligá na e Kopa di Mundu.
Análisisnan a sugerí ku e torneo a funshoná komo un “multiplikadó di diaspora,” fortalesé konekshonnan ekonómiko i sosial entre Kòrsou i su komunidat mundial a traves di biahe, turismo i eksposishon internashonal.[1]
Herensha
E Blue Wave ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel notabel di kon partisipashon den un evento deportivo internashonal grandi por generá mobilisashon kultural i sosial mas amplio. Su impakto ta inkluí oumento di visibilidat nashonal, oumento di interes den futbòl, i e refuerso di identidat kompartí bou di e kurasoleñonan riba e isla i den eksterior.
--------
The Blue Wave is an informal alias for the Curaçao national football team and a broader socio-cultural phenomenon associated with the island’s participation in the 2026 FIFA World Cup. The term is used to describe both the team itself and the widespread mobilization of public support, cultural expression, and diaspora engagement surrounding the tournament.
Terminology
The expression “Blue Wave” refers to the traditional blue color of the Curaçao national football team. It also symbolizes a collective movement, evoking both the maritime identity of the island and a surge of national unity and pride.[1][2]
Football context
The Curaçao national football team represents Curaçao in international competitions and is governed by the Curaçao Football Federation. Its qualification for the 2026 FIFA World Cup marked a historic milestone, with Curaçao described as one of the smallest nations ever to appear on football’s biggest stage.[3]
In this context, “The Blue Wave” emerged as a widely used slogan among supporters, media, and public figures, reflecting growing national enthusiasm and international attention.[4]
Cultural movement
Public engagement
Leading up to and during the 2026 FIFA World Cup, The Blue Wave developed into a broad cultural movement within Curaçao. Media reports describe the island as being “in the grip of the Blue Wave,” with widespread participation in football-related activities and expressions of national unity.[4]
Public initiatives included fan gatherings, watch parties, and community-driven events both on the island and abroad.[5]
Festivals and events
The movement also gave rise to organized cultural programming. The Blue Wave Festival, held in the historic center of Willemstad, combined music, performances, and public celebrations tied to the national team’s World Cup participation.[6][7]
These events contributed to increased activity in urban public spaces and highlighted the intersection of sport, culture, and tourism.
Music and media
The Blue Wave inspired a range of creative outputs, including music, slogans, and social media content. A notable example is the “Blue Wave” jingle, associated with performances such as Blue Wave of Mama Wak, which circulated widely online.[8][9]
Digital platforms, including Instagram and YouTube, played a significant role in amplifying the movement and engaging younger audiences.[8][9]
Political and social significance
Political leaders and public figures have framed The Blue Wave as a symbol of national cohesion. Statements by Curaçaoan officials emphasized that the movement extends beyond football, serving to unite the population across social and geographic boundaries.[10]
The concept has been described as fostering a shared identity under the idea of “one island, one dream.”[4]
Diaspora and international reach
The Blue Wave also resonated strongly among the Curaçaoan diaspora. Events and fan initiatives were organized internationally, including in Europe, reflecting the global distribution of Curaçaoan communities.[5]
Analyses highlight that the movement contributed to increased international visibility for Curaçao and strengthened transnational connections through travel, media exposure, and economic activity linked to the World Cup.[1][3]
Legacy
The Blue Wave is regarded as an example of how participation in a major international sporting event can catalyze broader cultural and social mobilization. Its legacy includes heightened national visibility, increased engagement with football, and the reinforcement of a shared identity among Curaçaoans both on the island and abroad.
References
Curaçao’s diaspora multiplier at the 2026 World Cup
The Blue Wave: Curacao's Pride
Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage
Curaçao in de ban van de BlueWave
Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa
Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad
Blue Wave Festival losgebarsten
The Blue Wave (Instagram)
Bluewave jingle (YouTube)
Pisas: The Blue Wave gaat over meer dan voetbal
--------
== Keep list ==
* E término a bira popular desde 2024 durante e weganan di kualifikashon i e preparashonnan pa e torneo, kaminda el a simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal, orguyo i identidat.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* De Blue Wave is de naam van het nationale mannenelftal van Curaçao, maar de term staat eigenlijk voor iets veel groters: de hausse in energie, steun en saamhorigheid rond dit historische moment. Voor veel mensen staat dit namelijk voor zo veel meer dan alleen voetbal. Het gaat om de erkenning, de trots en de wereldwijde aandacht voor wat Curaçao heeft gepresteerd en waar het voor staat.<ref>[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* Kòrsou ta konsiderá un di e paisnan mas chikí den mundu ku un poblashon di aproksimadamente 158.000–160.000 habitante (segun estimashon riba 1 di yanüari 2026)<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260604.pdf Poblacion di Corsou ta crece mas cu 158.000 mientras migracion ta sigui
impulsa crecemento], Bon Dia Aruba (4 di yüni 2026)</ref>. E ta un pais konstituyente di [[Reino Hulandes]]. A FIFA member since 2011, Curaçao have spent years building towards a first World Cup appearance.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref>
Den konteksto global, esaki ta pone Kòrsou den e grupo di paisnan chikitu tantu pa poblashon komo pa superfisie (±444 km²), pero ku un nivel haltu di desaroyo humano den region Karibe.
* Bou di liderazgo di entrenadó nashonal [[Dick Advocaat]], Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan aki, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Kico ta haci e situacion aki unico? E “football passport”: Debí ku tur residente di e parti Karibense di Reino tin nashonalidat Hulandes, hungadónan ku famia Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Esaki ta komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Wales ta hunga pa Gran Bretaña.
* <ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Tur ta bibando pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan di futbol na Oropa i Merka.<ref>https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup</ref> Mayoria di e hungadónan a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbol di Hulanda i awor pa medio di reglanan di IFA pa eligibilidat Korsou por hasi un yamado riba e talentonan di diaspora.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
E tim di 26 hòmber ta konsistí kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda, aparte di Tahith Chong, kende a nase na Willemstad i a drenta e akademia di Feyenoord na edat di dies aña.<ref name="Comenencia"/>
* i koló blou tradishonal di e selekshon nashonal.??
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
* E movementu tambe a resultá den programa di aktividatnan kultural organisá, manera e Blue Wave Festival den sentro históriko di [[Willemstad]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref> E eventonan aki a kombiná músika, presentashon i selebrashonnan públiko relashoná ku e partisipashon den e Mundial.
* Apesar di e kosto altu di esaki pa presensia na Kopa Mundial, kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko lo biaha pa e partido di apertura kontra Alemania dia 14 di yuni 2026 na [[Houston]], ku paketenan di buelo charter ku ta wòrdu areglá for di e isla.<ref name="Guardian"/>
* dokumental na TV hulandes ''Curaçao en het wonder van het WK'' : [[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)
In Willemstad vinden momenteel grote Blue Wave-evenementen plaats en de binnenstad van Punda en Otrobanda is volledig in WK-sfeer aangekleed.
*De eerste dure zes punten van Curaçao zijn binnen op weg naar het WK Voetbal 2026. De Stichting Blue Wave in oprichting wil die droom daadwerkelijk (helpen) realiseren, zo weet het Antilliaans Dagblad.
<ref>https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], AD (10 juni 2024)</ref>
* Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = Pariba Little League
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}}
| liga = Kampeonato Nashonal di Beisbòl Little League di Kòrsou
}}
'''Pariba Little League''' of '''Little League Liga Pariba''' ta un organisashon di beisbòl di [[Kòrsou]] pa muchanan entre 4 i 16 aña. E asosiashon di deporte hubenil ta forma parti di e sistema internashonal di kompetensia di Little League Baseball i ta representá e área geográfiko di “Pariba” riba e isla.
Den kompetensianan ofisial, Pariba Little League ta representá pa un ekipo selekshoná, ku ta konsistí di e mihó hungadónan di e liga, kende ta kompetí kontra otro liganan di e isla (Little League Liga Pabou) i den torneonan internashonal.
== Historia i desaroyo ==
Pariba Little League ta un di e programanan importante di beisbòl hubenil na Kòrsou. Huntu ku Pabou Little League, e ta kontribuí na e desaroyo di talento lokal na Kòrsou, ku tin un reputashon fuerte den beisbòl internashonal.
Desde 1980 Kòrsou ta partisipa regularmente den torneonan di Little League, ku resultado notabel, inkluyendo un kampeonato mundial na 2004 na Merka.
== Struktura ==
Den sistema di Little League, un “Little League” no ta solamente un ekipo, sino un organisashon lokal ku timnan di diferente edat. Pa torneonan ofisial, kada liga ta selekshoná un ekipo representativo.
E liganan aki ta kompetí pa determiná kende ta representá Kòrsou. (Curacao Region Tournament)
== Kompetensia internashonal ==
Kòrsou ta partisipá den dos nivel di kompetensia: e torneo di region Karibe di Little League World Series (kualifikashon) i e Little League Baseball World Series (LLBWS) na Williamsport, Pennsylvania.
===Region Karibe (kualifikashon pa LLBWS) ===
Desde inisio di e torneo di region Karibe [[Little League World Series (Region Karibe)]] na 2001, Pariba Little League a titula kampeon di Karibe na kuater okashon: 2001, 2002, – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016
konta komo un di e liganan mas kompetitivo di Curaçao. E liga a logra varios título regional, kualifikando pa e torneo mundial den e siguiente añanan:
2001 – kampion di region Karibe
2002 – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016 – kampion di region Karibe (rekòrd perfekto den torneo)
2026 – kampion di Curaçao / klasifiká pa LLBWS
E prestashonnan aki ta mustra ku Pariba ta un liga ku ta logra resultado konsistente na nivel regional, regularmente ganando derecho pa representá Curaçao den kompetensia internashonal.
== Torneo Little League World Series ==
=== Klasifikashon ===
Na 2026, e selekshon di Pariba Little League a logra un milestone importante ora ku el a kualifiká pa e Little League Baseball World Series (LLBWS).
E klasifikashon a keda sigurá despues di ku Pariba a gana e kampionato di Curaçao kontra Pabou Little League den un seri di mihó di shete.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series Pariba Wins Regional Title, Qualifies for Little League World Series], Curacao Chronicle (13 di aprel 2026)</ref> Pariba a gana e seri ku 4-2, inkluyendo dos viktoria decisivo di 6-2 i 5-2.
Durante e torneo, e tim a logra un rèkòrt general di 5-3.
===Partisipashon===
E aparishon di 2026 ta:
e di sinku biaha ku Pariba Little League ta partisipá den LLBWS
e promé aparishon desde 2016
e promé biaha ku un tim di Curaçao ta haña entrada direkto na e bracket internashonal
Den total, lo ta e di 16 biaha ku un representashon di Curaçao ta partisipá den e torneo na Williamsport, Pennsylvania.
== Hungadónan notabel ==
Diferente hungadónan yu di Korsou ku a pasa pa Pariba Little League òf su programa a yega na [[Major League Baseball]], inkluyendo:
* [[Ceddanne Rafaela]]
* [[Ozzie Albies]]
{{Appendix}}
--------------
'''Pariba Little League''' ta un ekipo hubenil di beisbol di [[Kòrsou]].
E di dos karchi pa e 2026 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presenta pa T-Mobile (LLBWS), a wòrdu ofisialmente konkistá ora ku Pariba Little League (Willemstad, Curaçao) a sali viktorioso den e Torneo di Region di Curaçao. E aña aki ta marka e promé biaha ku un tim di Kòrsou ta gana entrada direkto na e Bracket Internashonal di LLBWS, uniendo na Australia, Canada, Mexico, Hapon – i tambe e Kampionnan di Region di Asia-Pasífiko, Karibe, Europa i Afrika, i Latino Amérika – pa forma e tereno di 10 tim internashonal ku ta kompetí den e evento.<ref>https://www.littleleague.org/world-series/2026/llbws/news/pariba-little-league-to-represent-curacao-at-the-2026-little-league-baseball-world-series-presented-by-t-mobile/</ref>
Durante henter e torneo, Pariba Little League a gana su korona ku un rèkòrt general di 5-3 pa gana su puesto na LLBWS despues di a gana e seri di kampionato di mihó di shete riba Pabao Little League pa reklamá e título di region.
Esaki lo ta e di sinku biaha ku Pariba Little League ta aparesé den LLBWS, i e promé biaha den 10 aña, ku ta data for di 2016 ora el a kaba ku un rèkòrt di 1-2.
Adicionalmente, lo ta e di 16 biaha cu un team di Curaçao lo realisa e biahe pa Williamsport, su prome aparicion cu ta data for di 1980.
Atrabes di añanan, Curaçao a laga sinti su presencia den e torneonan di LLBWS. Ku 15 aparishon anterior ku ta data for di 1980, kuater subkampeon, i un viktoria di kampionato na 2004, nan programa ta sigui prosperá. Pariba LL tambe ta kas di un kantidat di hungadó i eks-alumnonan di MLB, mas notabelmente Ceddanne Rafaela (Boston Red Sox) i Ozzie Albies (Atlanta Braves).
E skema ofisial i informashon di e wèpsait pa e LLBWS 2026 a wòrdu anunsiá, miéntras ku e enkuentronan di promé buèlta lo wòrdu kompartí meimei di yüni, ya ku e di 79 Little League Baseball World Series lo tuma lugá di 19-30 di ougùstùs 2026. Pa mas informashon tokante e LLBWS, inkluyendo rekursonan di bishitante, invitadonan spesial, i mas kòntròl largu di zomer LittleLeague.org/WorldSeries. Pa kuminsá plania bo bishita na Williamsport, bai na LittleLeague.org/Visit.
-----
WILLEMSTAD – E ekipo di Little League di Pariba a keda koroná komo kampion regional i a sigurá klasifikashon pa Little League World Series, ganando e derecho di representá Kòrsou riba esenario internashonal.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series</ref>
Pariba a gana e seri di mihó di shete ku un viktoria di 4-2 riba Pabou. E weganan desisivo a wòrdu hunga djasabra na Post 6, kaminda Pariba a entregá aktuashonnan fuerte, ganando tur dos partido 6-2 i 5-2.
Cu e titulo regional, awor Pariba lo competi den e Little League World Series na Williamsport, cu ta programa pa tuma luga di 19 pa 30 di augustus.
E tim ta kla pa sali dia 13 di ougùstùs i lo kuminsá ku preparashonnan djis despues di un periodo kòrtiku di sosiegu.
E clasificacion ta marca otro logro pa baseball hubenil na Curaçao, cu tin un tradicion fuerte den e deporte y un historia di competi exitosamente na torneonan internacional.
The Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.<ref>https://www.facebook.com/LigaPabouLittleLeague/about</ref>
------------
'''Salon di Fama di Deporte di Kòrsou''' ta e galeria di honor dediká na deportista prominente i otro personanan ku a hasi un kontribushon signifikante pa deporte na [[Kòrsou]]. E taw, ku ta administrá pa Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) — ku anteriormente tabata konosí komo Curaçao Sport Federatie (CSF) — a instala e promé miembronan den e salon di fama na 1985 pa duna rekonesimentu públiko na atletenan, entrenador, dirigente i otro figura ku a lassa un marka duradero den deporte lokal i regional.
Historia
E idea pa un salon di fama na Kòrsou a surgi como un manera pa honrá e sportistanan i lideres ku a kontribuí pa desaroyo di deporte den e Antias Hulandes. E CSF (Curaçao Sport Federatie), e organizashon sportivo máximo na esei tempu, a hunga un rol di lider den e fundashon di e salon di fama na 1985. Desde su inicio, e salon di fama a sigui rekonosé sportistanan ku a logra nivel notabel, inkluyendo partisipashon olímpiko, logronan internashonal, i kontribushon pa komunidad deportiva.
Na desember 2020, FDOK a agrega otro 10 miembronan pa elevá e total ku 85 persona ku ta forma parti di e Salon di Fama di Kòrsou, inkluindo 10 damanan i 75 homber.
Signifikashon
E Salon di Fama ta:
un forma pa preservá i celebra historia deportivo di Kòrsou
un manera pa inspirá sportistanan hoben pa trese su talento
un medio pa duna rekonesimentu formal na atletenan, entrenador, arbitro i dirigente ku a kontribuí pa desaroyo di deporte
E lista di miembronan ta rekogi figura prominente di diferente deporte, inkluindo futbol, atletismo, esgrima, natashon, baseball, softball, karate, i otro disiplinanan.
--------------------
'''Salon di Fama''' na Korsou ([[]]:inglesHall of Fame) ta un lista di individuo
== Definishon ==
Un sala di fama, muraya di fama, òf kaminata di fama ta un lista di individuonan, logronan, òf otro entidatnan, normalmente skohé pa un grupo di elektor, pa marka nan ekselensia, logronan i fama den nan ramo. Den algun kaso, e salanan di fama aki ta konsistí di salanan òf museonan real ku ta konsagrá e honradonan ku eskultura, plaka, i eksposishon di memorabilia i informashon general tokante e destinatarionan indusí. Tin bia, e plachinan di e honradonan por wòrdu kologá riba un muraya (p’esei un “muraya di fama”) òf inskribí riba un acera (manera den un “kaminda di fama”, “kaminda di streanan”, òf “avenida di fama”). Den otro kasonan, e sala di fama ta mas figurativo i ta konsistí di un lista di nòmber di personanan notabel i nan logronan i kontribushonnan. E listanan ta wòrdu mantené pa un organisashon òf komunidat, i por ta nashonal, estatal, lokal òf privá.
* inicia na 1985 pa Curacao Sport Federatie met overhandiging van gouden CSF-pin
* 2017: Federashon Deporte i Olimpiko Korsou
Toegetreden" / ingresa den Salon di fama di Korsou
== Salon di fama ==
Deporte Korsou tin lista kompletu di tur miembro di Salon di Fama di Federashon Deporte Olimpiko Kòrsou (FDOK) ku antes tabata Curacao Sport Federatie (CSF). Na 1985 a instala e prome miembronan den Salon di Fama di Korsou. Na desember 2020 a instala 10 miembro pa yega na e gran total di 85 persona di kual 10 ta dama i 75 ta kabayero.
Di e personanan aki 37 a fayesé. Di e 38 federashonnan ku ta miembro di FDOK, 22 tin un òf mas miembro den Salon di Fama.<ref>[https://www.deportekorsou.com/posts/lista-kompletu-di-miembronan-di-salon-di-fama-di-korsou-di-tur-tempu Lista kompletu di miembronan di Salon di Fama di Kòrsou di tur tempu]</ref>
{| class="wikitable sortable"
! Aña
! Imagen
! Nomber
! Deporte
! Remarke
|-
| rowspan="10" | 1985|| || [[Antoine Maduro]]<br><small>(1909–1997)</small> || Futbol ||
|-
| || [[Myrna Anselma]]<br><small>(1936–2008)</small> || [[esgrima]] ||
|-
| || [[Ergilio Hato]]<br><small>(1926–2003)</small> ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Ernest Smith ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Guillermo Haseth ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Hector Rosario<br><small>()</small> || ||
|-
| || [[Juan Isa]]<br><small>()</small> || ||
|-
| || Wilfred (Willie) Pieters<br><small>()</small> || ||
|-
| || Mordy Maduro<br><small>()</small> || futbol|| presidente di NAVU i [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]]
|-
| || Benny Leito<br><small>()</small> || landamentu||
|-
| rowspan="3" | 1986|| ||[[Bèto Adriana]]<br><small>()</small> || Futbol ||
|-
| ||[[Iyo Pimentel]]<br><small>()</small> || Tenis ||
|-
| || Clovis Lodewijks<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1987|| || Hector Curiel || ||
|-
| || Julio Rooi<br><small>()</small> || ||
|-
| || Guillaume (Sam) Buntin<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1989|| || Guillermo Pardo || Futbol ||
|-
| || Walter van Rosberg<br><small>()</small> || ||
|-
| || Pedro Willems<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1992|| || [[Enith Brigitha]] || landamentu ||
|-
| || Marcel Jose Betrian<br><small>()</small> || (hisamentu di peso) ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1994|| || Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor || futbòl ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="1" | 2023|| || [[Laicam How]] || [[karate]] ||
|-
|}
== Konmemorashon i evolushon ==
Na más reciente edishonnan di e salon di fama, FDOK a introducí un regla nobo pa permití rekonesé atletenan postumamente, inkluyendo sporthelden famós ku a falleci i ku a lòk grandi kontribushon pa deporte—un cambio ku reflehá deseo pa amplifiká acknowledge i preservashon di legado historiko. Den e selekshon di 2024 pa e ceremonia na diciembre pa postumamente honrá atletenan importante di balòn, honkbal, karate, bokso i mas.
== Organisashon ==
E Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) ta e organisashon ku koordiná e proceso di nominashon i selekshon. E federashon ta traha ku sportbondnan afiliá pa rekomendá kandidatonan i pa evaluá su merito pa ingresá den e salon di fama.
----------
* 1985: [[Antoine Maduro]], [[Myrna Anselma]] ([[esgrima]]) i [[Ergilio Hato]] ([[futbol|futbòl]]), Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro,
* 1986: [[Beto Adriano]] (gewichtheffen), [[Iyo Pimentel]] (tennis), Clovis Lodewijks (Softball) en Benny Leito (zwemmen).
* 1987: [[Hector Curiel]] (1936-2022) hisamentu di peso, Julio Rooi, Guillaume “Sam” Buntin
* 1989: Guillermo Pardo, Walter van Rosberg, Pedro Willems
* 1992: [[Enith Brigitha]] (landamentu), Marcel Jose Betrian (hisamentu di peso), Jose Maria (Jo) Mathilda (futbòl)
* 1993
* 1994: Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor (futbòl), Henry Prince (verspringen), Rafael Fernando (Raffy) Josefa (beisbol)
* 1995: Edgard Ravenstein, Urnic “Randy” Wiel, [[Jan Boutmy]] ([[esgrima]])
futbol
* 1997: Geoffrey Goede, Romoldo Martis, [[Wilhelm Canword]] (futbol?)
* 2009: Soraida Juliana, Julius Hellburg, Ricardo Elhage, Niels Liberia, Errol Rooi
* 2014: Anthony Minguel, [[Cor van Aanholt]], Esthel (Jet) Jansen, Dudley Josepa, Marguerite de Rooy-Sprock, Andres de Constancia +, Edwin Solomon, Heraclio Henriquez +, Hubert Ibi Schoop +,Victor Copra
* 2015: 2015 Maximo “Max” Paula +
* 2016: Alvin “Fichi” Fléming, Celsio Victor Polinet +, Franklin Wilfred Mathilda, Harold Daniel Laurens +, Johnny Hellmund, Raymond Rafael Martha, Wendell Prince, Wilhelm Keman
* 2017: Antonio Pedro Keller, Antonio Jose "Papy" Martina, Efigenio Adriano Braafhart, Francisco Romualdo Gomez +, Gladwin Lumeno de Lanoi, Lupe Acasia Leito, [[Pedro Basiano Matrona]] (1927-2019), futbol, Stanley Maria Francisca, Orlando Felipe Cuales
* 2019: Renato Anasagasti, Sylvanie Clarke, Henk d'Arnault, Wenfrid Jakoba, Hubert Jansen, Nazario Martijn q.e.p.d., Eric Ogenia, Eva Marie Tujeehut Suriel, Gilbert Snijders i Hubert Zimmerman.
* Eva Marie “Amy” Tujeehut-Suriel, Eric Anthony Gregorio Ogenia, Gilbert Ciro Snijders, Henk “Henky” Alfons D’Arnault, Hubert Dominicus Jansen, Hubert Simon Zimmerman, Nazario Bernardus Martijn, Renato G. Anasagasti, Sylvanie Elaine Clarke, Wenfrid “Wenny” Pablo Jakoba
* 2020: Despues ku meimei di aña FDOK den un seremonia virtual a instalá William ‘Junior’ Millerson den Salon di Fama, riba 28 di dezèmber a instalá e dies sigieunte baluarte nan: Raoul Alias (Dam), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòfbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòfbòl), Erwin Martis (Atletismo) i Ivonne Leito – Senff (Karate).<ref name=:"1">https://www.sport.cw/mas-miembro-salon-di-fama/ </ref>
* [[William Millerson]] , Raoul Alias (Dama), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòftbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòftbòl), Erwin Martis (Atletiek), Ivonne Leito-Senff (Karate)
* 2021: [[Jeanne Lopes]] (tiru)
* 2023: [[Laicam How]] ([[karate]])
== Historia ==
For di aña 1985 a kuminsá ku Salon di Fama. Franklin Mathilda ku tabata presidente e tempu ei di Curaçaose Sport Federatie (CSF) a duna inisio na esaki. E promé baluartenan deportivo ku e aña ei a drenta Salon di Fama tabata: Antoine Maduro, Ergilio Hato, Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro, Myrna Anselma, Wilfred ‘Willie’ Pieters i Juan ‘Benny’ Leito. Tur e baluartenan aki entre tantu no ta na bida mas.<ref name=:"1"/>
FDOK ta e organisashon ku a sigui CSF i ku pues ta enkargá ku e evento di Salon di Fama. E federashon ta presidí pa Jean Francisca. Sobrá miembronan di direktiva ta Efigenio Braafhart (vise presidente), Ranjit Persaud (sekretario general), Aishel Richardson (di dos sekretario general), Nelson Maria (tesorero) i Ruthsel Martina ku ta fungí komo di dos tesorero.
* 2025:Durante e anochi di FDOK Honors Night, 5 persona a keda introdusí den FDOK su salon di fama. Un di e personanan aki ta Franklin Veeris. Aki bou ta sigui parti di Franklin su historia i tambe por disfrutá di un entrevista ku Franklin Veeris.
Franklin I. P. Veeris, komo deportista a praktiká vários ramo di deporte, pero su éksitonan grandi a konsentrá komo dirigente di body building.
Komo deportista e tabata áktivo den futbòl, tènis, karate i sailing, di kua e último aki el a kompetí riba nivel Mundial. Komo dirigente den tènis el a yuda organisá dos torneo grandi (Marlboro Professional Tennis Tournament) i mas despues den body building e.o. Metry Gala Classic.
Na edat di 40 aña Frank a kuminsá train deportistanan den fitness i body building despues di a sigui kurso i seminarionan na e.o. New Jersey, Los Angeles, Miami, New York i Tampa.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = WildCats KJ74
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}} Johnny Balentina
| liga = [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Dòbel A]]
}}
'''WildCats KJ74''', antes konosí komo '''Wild Cats''', ta un di e timnan di [[beisbòl]] mas prominente den [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Liga Dòbel A]] na [[Kòrsou]]. Den añanan 1960 e tim tabata milita den liga klase A; durante di e siguiente dékada el a logra promove i, desde 1975, a bira un forsa dominante den e Liga Dòbel A, e nivel mas altu di kompetensia di beisbòl na e isla.
WildCats a gana 17 título nashonal te ku 2024, loke ta hasié e tim mas viktorioso den historia di Liga Dòbel A. El a partisipá na 43 edishon di e [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|kampeonato di Liga Dòbel A]], i tambe a representá Kòrsou den kompetensianan internashonal, manera e Seri Latinomerikano i [[Seri di Karibe]].<ref>Marco Stoovelaar, [https://catcher.home.xs4all.nl/bb23-0402-wild-cats-curacao-nips-mexico-in-second-game-caribbean-baseball-series.htm WildCats Curaçao nips Mexico in second game Caribbean Series], international baseball headlines</ref><ref>David Venn, [https://www.mlb.com/news/curacao-team-brings-loaded-roster-to-2024-caribbean-series From Little League to Caribbean Series, Curaçao's roster has chemistry], mlb.com (2 di febrüari 2024)</ref>
E kambio di nòmber di klup a tuma lugá pa honra [[Kenley Jansen]], un picher profeshonal di Kòrsou ku a hunga e mayor parti di su karera pa Los Angeles Dodgers, usando e kamisa ku número 74.
== Lista di Honor ==
===Liga Dòbel A===
'''Kampeon (17)''':
* 1975, 1976, 1977, 1978, 1980, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2016, 2017, 2021, 2022
'''Supkampeon (11)''':
* 1979, 1981, 1982, 1986, 1987, 2004, 2013, 2014, 2015, 2018, 2020
== (Eks)-pelotero konosí ==
* [[Ruderly Manuel]]
* [[Diegomar Maxwell]]
* [[Dudley Leonora]]
== Link eksterno ==
* [https://www.flashscore.com/team/wildcats-kj74/YJuwLdD3/ Profil WildCats KJ74]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
Mientras ku añanan spesífiko di nan viktorianan di kampionato i finalisashonnan di subkampeon no ta lista ampliamente den e fuentenan disponibel, ta tuma nota ku e Wild Cats tabata un forsa dominante den e liga for di su inisio na 1975. Nan a representá Curaçao tambe den kompetensianan internashonal, manera e Serie Latino Amerikano 2018 i e Serie di Karibe 2020.
The '''Wild Cats''' baseball team, also known as WildCats KJ74, is one of the most successful clubs in the Curaçao National Championship AA League. They have secured 17 national championships, making them the team with the most titles in the league's history through 2022.
YouTube
+4
Flashscore
+4
Wikipedia
+4
Baseball Reference
While specific years of their championship victories and runner-up finishes are not comprehensively listed in the available sources, it's noted that the Wild Cats have been a dominant force in the league since its inception in 1975. They have also represented Curaçao in international competitions, such as the 2018 Latin American Series and the 2023 Caribbean Series.
-------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ruderly Rubino Manuel''' (☆ [[26 di ougùstùs]] [[1990]] na [[Kòrsou]]) ta un picher profeshonal di beisbòl. E tabata miembro di e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda pa e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017.<ref>{{Cite web|url=http://mlb.mlb.com/wbc/2013/teams/index.jsp?team=ned&team_id=878|title = Team}}</ref>
He was born on the 26th of August of 1990 in Willemstad, Curaçao. He's a local baseball star and started his career off by pitching for the Groot Kwartier Stars. He has also pitched for the Royal Scorpions in Curaçao and currently pitches for the Wildcats KJ74 Guardian Group. He has also pitched for 2 teams abroad, Sparta-Feyenoord from the Dutch Hoofdklasse in 2011 and for De Angelis North East Knights from the Italian Baseball League in 2012. He has also been part of the Kingdom of the Netherlands baseball team that played in the 2017 World Baseball Classic. Bonbini to Ruderly Manuel, who will also take part in Curaçao Baseball Week 2017!⚾️🇨🇼🔥
{{Appendix}}
--------------
{{Databox}}
'''Wimbleton''' ta un kompetensia internashonal di tènis, organisá pa e Federashon Internashonal di Tènis (ITF).
{{Appendix}}
[[Category:Deporte|Tènis]]
---------------------
{{Databox}}
'''Federashon di Atletismo di Kòrsou''' of '''Curaçao Atletiek Bond''' (CAB), Curaçao Athletics Federation, ta e órgano nashonal ku ta organisá atletismo na Kòrsou. E organisashon a wòrdu establesé originalmente na 1966, i e presidente di e asosiashon ta for di 2017 Willem Cordilia[1].
no.wiki:Federashon di Atletismo Kòrsou no ta miembro kompletu di CACAC, Konfederashon di Atletismo Sentroamerikano i Karibense, pero sí ta partisipá na Weganan CARIFTA. Curaçao tambe tabata e organisadó di e Weganan CARIFTA 2017.[2]
== Klupnan ==
E Federashon di Atletismo di Kòrsou ta reuní diesdos klup di atletismo afiliá: Curacao Master Athletics, Batavus, Cheetah, Deportivo San Kristof, the Eagles, Go Fast, New Revolution, Olympic, Rising Stars, Sloke, Sparta i Trupial.[3]
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox deportista
| variante = c
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 1,88 m
| peso = 77 kg
| deporte = Atletismo
| disciplina = 400 meter
| entrenado =
| debut =
| nacionalidad deportivo = [[File:Flag of the Netherlands Antilles (1986–2010).svg|25px|border]] [[Antias Hulandes]]<br/ >{{NLD}}
| wo = {{lista horizontal|
*2020}}
| bista medaya =
{{bista medaya}}
{{bista medaya rij|Weganan Olímpiko|0|1|0}}
{{bista medaya rij|Weganan Mundial Indoor Atletismo|0|0|2}}
}}
'''Liemarvin Bonefacia''' (☆ [[16 di aprel]] [[1990]] na [[Willemstad]]) ta un atleta di Kòrsou i un atleta olímpiko. E ta spesialisá den 400 meter i a representá [[Antias Hulandes]] te su disolushon na 2010.
Representando [[Hulanda]] Bonevacia a gana e medaya di plata den 4 x 400 m na [[Weganan Olimpico|Weganan Olímpiko]] 2020 na Tokyo, huntu ku [[Terrence Agard]], Tony van Diepen y Ramsey Angela.
== Link eksterno ==
* [https://worldathletics.org/athletes/netherlands/terrence-agard-14180980 Terrence Agard riba World Athletics]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Agard, Terrence}}
[[:Category:Deporte]]
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Atleta Olimpico]]
-----------------------
'''Randolph Benito (Johnny) Balentina''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1971]] na [[Willemstad]]) ta un pelotero hulandes ku a kompetí na tres okashon konsekutivo den [[Weganan Olimpico di Zomer|Weganan Olímpiko]]. El a partisipa na ‘Atlanta 1996’, ‘Sydney 2000’ i ‘Atenas 2004’. Na e okashonnan ei, e catcher drechi di e klup di beisbol Neptunus a termina ku e [[tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]], tambe konosí komo ''Tim di Reino'', na di seis (1996 i 2004) i e di sinku lugá (2000).
{{Appendix|2=
* [https://www.honkbalsite.com/ Nederlandse honkbalsite]
* [https://web.archive.org/web/20161202214838/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ba/johnny-balentina-1.html Profil di Johnny Balentina]
}}
{{DEFAULTSORT:Balentina, Randolph}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba|Bela]]
[[:Category:Atleta Olimpico|Bela]]
--------------
== Aanvulling [[Seri di Karibe]] ==
=== Kampeon segun wega final ===
Kuminsando ku e edishon di 2013 a introdusí un kampeonato kaminda e dos ekipo ku e mihó rekort di gana i pèrdè for di e promé etapa di e torneo di round-robin ta topa pa determiná e kampeon. Den edishon 2013, e promé buelta tabata konsistí di 12 wega i kada tim a enfrentá e otro timnan dos biaha, un komo home klup i e otro komo un ekipo di bishita; for di edishon 2014, ku e regreso di ekiponan di Cuba na e torneo, e promé etapa a ser kambia pa un round robin di 10 wega kaminda kada tim ta enfrentá e otro ekiponan un biaha.
{|class="sortable wikitable" width="100%"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Manager
|-
|[[2013]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Yaquis de Obregón
|style="text-align:center"|4–3 (18)
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Leones del Escogido
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Eddie Díaz
|-
|2014
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Isla di Margarita]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Naranjeros de Hermosillo
|style="text-align:center"|7–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Indios de Mayagüez
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Matías Carrillo
|-
|2015
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] [[San Juan]]
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Vegueros de Pinar del Río
|style="text-align:center"|3–2
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Tomateros de Culiacán
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Alfonso Urquiola
|-
|2016
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Venados de Mazatlán
|style="text-align:center"|5–4
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Tigres de Aragua
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Juan José Pacho
|-
|2017
|{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1–0 (10)
|{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2018
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px]] [[Guadalajara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|9–4
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2019
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] [[Siudad di Panama|Siudat di Panama]]
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Toros de Herrera
|style="text-align:center"|3–1
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Leñadores de Las Tunas
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Manuel Rodríguez
|-
|2020
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Toros del Este
|style="text-align:center"|9–3
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Cardenales de Lara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Lino Rivera
|-
|2021
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mazatlán
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|style="text-align:center"|4–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Criollos de Caguas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Félix Fermín
|-
| 2022
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Colombia.svg|25px|border]] Caimanes de Barranquilla
|style="text-align:center"|4-1
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Gigantes del Cibao
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] José Mosquera
|-
|2023
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Caracas]] i [[La Guaira]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Leones del Caracas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] José Offerman
|-
|2024
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Ozzie Guillén
|-
|2025
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mexicali
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2026
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2027
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|
|style="text-align:center"|
|
|
|}
{|class="sortable wikitable"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Mánager!!Rekort
|-
|2013
|{{MEX}} Hermosillo
|{{MEX}} Yaquis de Ciudad Obregón
|style="text-align:center"|4-3 (18)
|{{DOM}} Leones del Escogido
|{{DOM}} Eddie Díaz
|style="text-align:center"|4-3
|-
|2014
|{{VEN}} [[Isla Margarita]]
|{{MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]
|style="text-align:center"|7-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Indios de Mayagüez]]
|{{MEX}} Matías Carrillo
|style="text-align:center"|4-2
|-
|2015
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|Cuba}} [[Pinar del Río (béisbol)|Vegueros de Pinar del Río]]
|style="text-align:center"|3-2
|{{bandera|México}} [[Tomateros de Culiacán]]
|{{bandera|Cuba}} Alfonso Urquiola
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2016|2016]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|MEX}} [[Venados de Mazatlán]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|5-4
|{{bandera|VEN}} [[Tigres de Aragua]]
|{{bandera|MEX}} Juan José Pacho
|style="text-align:center"|6-0
|-
|2017
|{{MEX}} Culiacán
|{{bandera|Puerto Rico}} Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1-0 (10)
|{{bandera|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2018|2018]]
|{{bandera|México}} [[Jalisco]]<ref>[https://www.jalisco.gob.mx/es/prensa/noticias/64267 Presenta Gobernador Serie del Caribe Jalisco 2018]</ref>
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|style="text-align:center"|9-4
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|4-2
|-
|[[Serie del Caribe 2019|2019]]
|{{bandera|Panamá}} [[Panamá (ciudad)|Panamá]]
|{{bandera|Panamá}} [[Toros de Herrera]]
|style="text-align:center"|3-1
|{{bandera|Cuba}} [[Las Tunas (béisbol)|Leñadores de Las Tunas]]
|{{bandera|Panamá}} Manuel Rodríguez
|style="text-align:center"|4-1
|-
|[[Serie del Caribe 2020|2020]]
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Toros del Este]]
|style="text-align:center"|9-3
|{{bandera|VEN}} [[Cardenales de Lara]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Lino Rivera
|style="text-align:center"|6-1
|-
|[[Serie del Caribe 2021|2021]]
|{{bandera|MEX}} [[Mazatlán]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|{{bandera|República Dominicana}} Félix Fermín
|style="text-align:center"|7-0
|-
|[[Serie del Caribe 2022|2022]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|Colombia}} [[Caimanes de Barranquilla]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|República Dominicana}} [[Gigantes del Cibao]]
|{{bandera|Colombia}} José Mosquera
|style="text-align:center"|5-2
|-
|[[Serie del Caribe 2023|2023]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Caracas]] y [[La Guaira]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|Venezuela}} [[Leones del Caracas]]
|{{bandera|República Dominicana}} José Offerman
|style="text-align:center"|6-3
|-
|[[Serie del Caribe 2024|2024]]
|{{bandera|Estados Unidos}} [[Miami]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|{{bandera|Venezuela}} Oswaldo Guillén
|style="text-align:center"|7-1
|-
| 2025
|{{MEX}} [[Mexicali]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2026|2026]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2027|2027]]
|{{bandera|México}} [[Hermosillo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|}
==Partisipante==
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Promé edishon
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Kòrsou
|style="text-align:center"|2023
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{DOM}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal Dominikano
|style="text-align:center"|1970
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{MEX}}
| Liga di Mexico Pasifiko
|style="text-align:center"|1971
|-
|{{NCR}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Nicaragua
|style="text-align:center"|2024
|-
|{{PAN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Panameño
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff"|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[Puerto Rico]]
|Liga di Beisbòl Profeshonal Roberto Clemente
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff" |{{VEN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Venezuelano
|style="text-align:center"|1949
|}
* {{color box|#ccddff|border=silver}} miembro di Caribbean Professional Baseball Confederation
=== Partisipante den pasado ===
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Prome edishon
! Ultimo edishon
|-
| rowspan=3 |{{CUB}}
| Liga Cubano
|style="text-align:center"|1949
|style="text-align:center"|1960
|-
| Seri Nashonal Cubano
|style="text-align:center"|2014
|style="text-align:center"|2019
|-
|Liga Elite Cubano
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Klase AA di Kòrsou
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{COL}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal di Colombia
|style="text-align:center"|2020
|style="text-align:center"|2023
|}
===Nota===
*{{note label|PAN|a|a}} After the [[1960 Caribbean Series|1960 tournament]], Panama would not appear in another Caribbean Series until [[2019 Caribbean Series|2019]].
*{{note label|VEN|b|b}} Venezuela's LVBP was replaced by the [[Liga Occidental de Béisbol Profesional]] for the 1960 tournament
== Edishonnan ==
==Series==
{|class="wikitable"
|-
!Ana!!Luga!!Kampeon!!Manager!!Rekort
|-
|[[1949 Caribbean Series|1949]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]]|| [[Mike Guerra|Fermin Guerra]] ||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1950 Caribbean Series|1950]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PAN}} [[Carta Vieja Yankees]]|| [[Wayne Blackburn]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1951 Caribbean Series|1951]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]]|| [[George Scales]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1952 Caribbean Series|1952]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Habana (Cuban League)|Leones del Habana]]|| [[Mike González (catcher)|Mike González]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1953 Caribbean Series|1953]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (2)|| [[Buster Clarkson]]||style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1954 Caribbean Series|1954]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]]|| [[Mickey Owen]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1955 Caribbean Series|1955]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (3)|| [[Herman Franks]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1956 Caribbean Series|1956]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]]|| [[Oscar Rodríguez (baseball)|Oscar Rodríguez]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1957 Caribbean Series|1957]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]]|| [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1958 Caribbean Series|1958]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]] (2) || [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1959 Caribbean Series|1959]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]] (2)|| [[Clemente Carreras]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1960 Caribbean Series|1960]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]] (2)|| [[Tony Castaño]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|1961–1969|| colspan="4" style="text-align:center;" | None held
|-
|[[1970 Caribbean Series|1970]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]]|| [[Carlos Pascual (baseball)|Carlos Pascual]]||style="text-align:center;"|7–1
|-
|[[1971 Caribbean Series|1971]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]]|| [[Manny Mota]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1972 Caribbean Series|1972]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Leones de Ponce (baseball)|Leones de Ponce]]|| [[Frank Verdi]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1973 Caribbean Series|1973]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (2)|| [[Tommy Lasorda]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1974 Caribbean Series|1974]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (2)|| [[Bobby Wine]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1975 Caribbean Series|1975]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Vaqueros de Bayamón (baseball)|Vaqueros de Bayamón]]|| [[José Pagán]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1976 Caribbean Series|1976]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] & [[Santiago de los Caballeros|Santiago]] ||{{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]|| [[Cananea Reyes]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1977 Caribbean Series|1977]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (3)|| [[Buck Rodgers]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1978 Caribbean Series|1978]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]]|| [[Rene Lachemann]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1979 Caribbean Series|1979]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]] (2)|| [[Willie Horton (baseball)|Willie Horton]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1980 Caribbean Series|1980]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (4)|| [[Del Crandall]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1981 Caribbean Series|1981]]|| colspan="4" style="text-align:center;"|None held
|-
|[[1982 Caribbean Series|1982]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Leones del Caracas]]|| [[Chico Carrasquel]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1983 Caribbean Series|1983]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Lobos de Arecibo]]|| [[Ron Clark (baseball)|Ron Clark]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1984 Caribbean Series|1984]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]]|| [[Rubén Amaro, Sr.|Rubén Amaro]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1985 Caribbean Series|1985]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (5)|| [[Terry Collins]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1986 Caribbean Series|1986]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Maracaibo]]||{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]|| [[Cananea Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1987 Caribbean Series|1987]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (3)|| [[Ramón Avilés]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1988 Caribbean Series|1988]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]|| {{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]]|| [[Phil Regan (baseball)|Phil Regan]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1989 Caribbean Series|1989]]|||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]] (2)|| [[Pete Mackanin]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1990 Caribbean Series|1990]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (2)|| [[Felipe Alou]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1991 Caribbean Series|1991]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (6)|| [[John Roseboro]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1992 Caribbean Series|1992]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]] (2)|| [[Pat Kelly (catcher)|Pat Kelly]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1993 Caribbean Series|1993]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (4)|| [[Mako Oliveras]]||{ style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1994 Caribbean Series|1994]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (7)|| [[Casey Parsons]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1995 Caribbean Series|1995]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI}} [[Senadores de San Juan]]|| [[Luis Meléndez (baseball)|Luis Meléndez]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1996 Caribbean Series|1996]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]]|| [[Francisco Estrada]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1997 Caribbean Series|1997]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]]|| [[Mike Quade]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1998 Caribbean Series|1998]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (2)|| [[Tony Peña]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1999 Caribbean Series|1999]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (8)|| [[Dave Jauss]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[2000 Caribbean Series|2000]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (5)|| [[Mako Oliveras]] (2)||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2001 Caribbean Series|2001]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (3)|| [[Félix Fermín]] || style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2002 in baseball|2002]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]] (2)|| [[Francisco Estrada]] (2) || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2003 Caribbean Series|2003]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (4)|| [[Félix Fermín]] (2)||style="text-align:center;"|6–1
|-
|[[2004 Caribbean Series|2004]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (9)|| [[Manny Acta]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2005 Caribbean Series|2005]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlán]]|| [[Juan José Pacho]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2006 Caribbean Series|2006]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Valencia, Carabobo|Valencia]] and [[Maracay]]||{{flagicon|VEN}} [[Leones del Caracas ]] (2)|| [[Carlos Subero ]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2007 Caribbean Series|2007]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (5)|| [[Félix Fermín]] (3)||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2008 Caribbean Series|2008]]||{{flagicon|DOM}} [[Santiago de los Caballeros|Santiago]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (10)|| [[Héctor de la Cruz]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2009 Caribbean Series|2009]]||{{flagicon|MEX}} [[Mexicali]]||{{flagicon|VEN}} [[Tigres de Aragua]] || [[Buddy Bailey]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2010 Caribbean Series|2010]]||{{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (3)|| [[Ken Oberkfell]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2011 Caribbean Series|2011]]||{{flagicon|PRI}} [[Mayagüez, Puerto Rico|Mayagüez]]||{{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]]|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddie Díaz]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2012 Caribbean Series|2012]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (4)|| [[Ken Oberkfell]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2013 Caribbean Series|2013]] || {{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]] || {{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]] (2)|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddy Díaz]] (2)||style="text-align:center;"|4–3
|-
|[[2014 Caribbean Series|2014]] || {{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]] || {{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]] (2)|| [[Matías Carrillo]]||style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2015 Caribbean Series|2015]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] || {{flagicon|CUB}} [[Pinar del Río (baseball)|Vegueros de Pinar del Río]] || [[Pinar del Río (baseball)#Past and present stars|Alfonso Urquiola]] ||style="text-align:center;"|3–3
|-
|[[2016 Caribbean Series|2016]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlan]] (2)|| [[Juan José Pacho]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2017 Caribbean Series|2017]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]] || {{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (4) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]]||style="text-align:center;"|3−3
|-
|[[2018 Caribbean Series|2018]]||{{flagicon|MEX}} [[Guadalajara]] ||{{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (5) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]] (2)||style="text-align:center;"|4−2
|-
|[[2019 Caribbean Series|2019]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]] ||{{flagicon|PAN}} [[Toros de Herrera]]|| Manuel Rodríguez||style="text-align:center;"|4−1
|-
|[[2020 Caribbean Series|2020]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] ||{{flagicon|DOM}} [[Toros del Este]] || Lino Rivera ||style="text-align:center;"|6−1
|-
|[[2021 Caribbean Series|2021]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (6) || [[Félix Fermín]] (4) ||style="text-align:center;"|7−0
|-
|[[2022 Caribbean Series|2022]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|COL}} [[Caimanes de Barranquilla]]|| José Mosquera || style="text-align:center;" |5−1
|-
|[[2023 Caribbean Series|2023]]||{{flagicon|VEN}} [[Caracas]] and [[La Guaira]] || {{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (11)|| [[Jose Offerman]] || style="text-align:center;" |6−3
|-
|[[2024 Caribbean Series|2024]]
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|{{flagicon|VEN}} [[Tiburones de La Guaira]]
| [[Ozzie Guillén]]
|style="text-align:center;" |7−1
|}
* Selekshon Curacao Suns 2024 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2024/01/29/zeventien-internationals-koninkrijksteam-met-curacao-suns-naar-serie-del-caribe/</ref>
update: Jonathan Schoop; nieuw Jeremi Profar & Roger Bernadina (en.wiki)
* Selekshon Korsou 2023 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2023/01/31/internationals-met-curacaose-kampioen-naar-caribbean-series/</ref>
------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{DEFAULTSORT:Thode, Kiri}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Deporte]]
* 2013:Kiri Thode is in Duitsland wereldkampioen geworden van de Professional Windsurfers Association (PWA) Freestyle Windsurfing. Het is voor het eerst dat een windsurfer uit Bonaire wereldkampioen is geworden van de Freestyle competitie. Het is ook de eerste wereldtitel voor Thode.<ref>Belkis Osepa, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2013/10/09/wereldkampioenen-bonaire-warm-onthaald/ Wereldkampioenen Bonaire warm onthaald], Caribisch netwerk, 9 di oktober 2013</ref>
* 2020? video Children of the Wind ku rumanan Tonky i Taty Frans - dokumentario basa riba e bida di tres mucha homber Boneriano cu a conquista mundo cu nan teknika y trikinan innovativo riba nan plank di windsurf . E pelicula a gana premio na ....
de.wiki: Kiri Thode (geboren 26 februari 1991 in Kralendijk ) is een windsurfer op Bonaire . Hij behoort tot de beste freestylesurfers van de afgelopen jaren en werd in 2013 wereldkampioen in deze discipline .
------------------------------
{{Databox}}
'''Jurswailly (Ailly) Luciano''' (☆ [[25 di mart]] [[1991]] na [[Kòrsou]]) ta un eks-hungadó di "handbal" hulandes-kurasoleño i internashonalista. E tabata hunga den posicion derechista.
== Bida ==
Ailly Luciano a nase na Korsou i te edat di kuater ana tabata biba na Boka Sami. Ku su mayornan el a muda pa [[Hulanda]]. Su promé klup di handball tabata Papendrechtse DES'72. Komo teenager e ta switch pa e klup HV Quintus, hungango den e division di honor hulandes.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref> Desde 2011 e ta milita pa e klup franses Metz Handball den e divishon femenino franses mas haltu. E ta konosi pa su rapides. Huntu ku su klup el a titula kampeon nashonal di Fransia na 2013, 2014, 2016, 2017, 2018 i 2019. Na ana 2013, 2015, 2017 en 2019 e klup ta gana e Kopa di Fransia. Tambe na 2013 ta alkansa e final di e kampeonato oropea pero ta sufri un derota di e klup danes Team Tvis. Holstebro . Na 2021 e ta pone un fin na su karera deportivo pa dedika su mes na su In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro nl wiki:In maart 2016 tijdens het OKT in Metz (Frankrijk) is er een historisch hoogtepunt voor Luciano en het Nederlandse handbal, ze kwalificeerden zich voor het eerst voor de Olympische Spelen. Doordat de wedstrijd om het brons verloren werd van de huidige wereldkampioen Noorwegen (23-36), eindigden ze uiteindelijk op de vierde plaats.
== Selekshon hulandes ==
Debuut Oranje 15 mei 2012 Nederland – Groot-Brittannië 40-15 in Panningen
Komo internashonalista el a forma parti di e selekshon femenino di [[Hulanda]], hasiendo su debut durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. El a partisipa den 55 wega internashonal. Na 2016 el a representa Hulanda na e Weganan olimpiko na [[Rio de Janeiro]].<ref>https://www.ad.nl/dordrecht/papendrechtse-ex-international-ailly-luciano-stopt-met-handbal-eindelijk-tijd-om-te-puberen~a0830d73/ Papendrechtse ex-international Ailly Luciano stopt met handbal: ‘Eindelijk tijd om te puberen’], AD (9 di ougustus 2020)</ref> Ze maakte deel uit van het Nederlandse damesteam dat als vierde eindigde in handbal op de Olympische Zomerspelen van 2016 in Rio de Janeiro , Brazilië .
Handbalster Ailly Luciano heeft besloten haar interlandcarrière te beëindigen en gaat daarom niet mee met het Nederlands damesteam naar het Europees kampioenschap handbal in Zweden. "Ik heb op de Olympische Spelen gestaan, dat vind ik prachtig, maar voor mijn idee zit er niet meer in. Om weer vier jaar te knokken richting de Spelen zie ik niet zitten. Ik vind het goed geweest. Ik wil mijn levensdoelen oppakken."
De 25-jarige speelster uit Papendrecht kwam in augustus met het Nederlands damesteam uit op de Olympische Spelen in Rio de Janeiro en eindigde als vierde. Luciano, die speelt voor het Franse Metz, speelde 56 interlands voor Oranje en scoorde daarin 115 keer.<ref>[https://www.rijnmond.nl/nieuws/148285/handbalster-luciano-beeindigt-interlandcarriere Handbalster Luciano beëindigt interlandcarrière], Rijnmond (4 november 2016)</ref>
== Link eksterno ==
* [[http://history.eurohandball.com/ec/cl/women/2020-21/player/536101/Jurswailly+Luciano Jurswailly Luciano na European Handball Association]]
{{Appendix}}
In 2011 verhuisde de 1,71 meter lange rechtsbuiten naar het Franse eersteklasser Metz Handball , met wie ze in 2013 het kampioenschap en de beker won en de finale van de EHF Cup bereikte , waar ze verloren van de Deense club Team Tvis. Holstebro . Een seizoen later won ze opnieuw het kampioenschap. Ze won ook de Franse beker in 2015, 2017 en 2019 en het Franse kampioenschap in 2016, 2017, 2018 en 2019. In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro .
hunga den posishon derecho
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
Luciano a hasi su debut pa e selekshon hulandes durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. [3]
speelt voor Metz Handbal in de LFH Division 1 Féminine en voorheen het Nederlands dameshandbalteam . Ze nam deel aan het WK handbal dames 2013 in Servië , samen met de rest van het Nederlands elftal. [1] [2]
Luciano na nase na Korsou i a lanta na Boka Sami te edat di kuater ana. dorp Sint Michiel gewoond. Ku su mayornan el a muda pa Hulanda. Aki ta tabata hunga pa e klup HV Quintus.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html
Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref>
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
------------------------
'''Robert (Joy) Hosé''' (☆ [[14 di febrüari]] [[1949]] na - [[23 di òktober]] [[2023]] na [[Willemstad]] ) tabata un hungadó di pinpòn di [[Kòrsou]] di fama legendario. E tabata kampeon di Kòrsou di 1966 te 1972 i a optené varios título na Antia i internashonalmente, entre otro na 1971 kampeon latinoamerikano na [[Paraguai|Paraguay]].
== Biografia ==
Joy Hosé a nase na Kòrsou den e famia Hosé-Pimentel. E tin un ruman muhé i dos ruman hòmber. Su ruman mayó [[Humphrey Hosé|Humphrey]] tabata aktivo komo tenista profeshonal i su omo [[Iyo Pimentel]] tambe tabata tenista internashonal.
---------------
* Tim e Reino
=== Kampeonato Oropeo ===
{| class="wikitable" style=text-align:center
! Edishon
| 1954 || 1955 || 1956 || 1957 || 1958 || 1960 || 1962 || 1964 || 1965 || 1967 || 1969 || 1971 || 1973 || 1975 || 1977 || 1979 || 1981
|1983
|-
! Resultado
| * || * || {{oro}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || * || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{zilver}} || {{zilver}} || {{zilver}} ||{{goud}}
|{{zilver}}
|-
|
|-
! Edishon
| 1985 || 1987 || 1989 || 1991 || 1993 || 1995 || 1997 || 1999 || 2001 || 2003 ||[[EK Honkbal 2005|2005]]||[[EK Honkbal 2007|2007]]||[[EK Honkbal 2010|2010]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2012|2012]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2014|2014]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2016]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2019]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2021]]
|-
! Prestatie
|{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}
|-
|
|-
! Editie
| [[Europees kampioenschap honkbal 2023|2023]]
|-
! Prestatie
| {{brons}}
|}
: * <small>In 1954, 1955 en 1967 geen deelname.</small>
=== Kopa Interkontinental ===
{| class="wikitable"
! Editie
| 1983 || 1999 || 2002 || 2006 || [[Intercontinental Cup honkbal 2010|2010]]
|-
! Prestatie
| 4e || 8e || 8e || {{zilver}} || {{zilver}}
|}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Pabao Little League''' ta un ekipo di beisbol hubenil (10-12 ana) di Korsou ku a titula kampeon di karibe na .. okashon i tabata kampeon mundial na 2004. E ta forma parti di
e Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.
Winning the Caribbean Region Championship and making its 11th trip to Williamsport for the 2023 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presented by T-Mobile, is Pabao Little League (Willemstad, Curaçao) thanks to a 6-0 victory over the Dominican Republic in the championship game.
With its victory, Pabao LL will be returning to the LLBWS with the country’s 15th overall appearance in hopes to defend its International Championship title earned in 2022. Since the country’s first tournament appearance in 1980, Curaçao has maintained a winning record, 46-25, with a World Series championship in 2004 and three runner-up finishes in 2005, 2019, and 2022.
Pabao LL finished the Caribbean Region tournament with an unblemished 6-0 record, outscoring its opponents, 47-4, with four shutout performances.
With the first-round matchups of the 2023 LLBWS announced on June 6, Pabao LL will play Australia, represented by Hills Little League, in Game 5 on Thursday, Aug. 17 at 1 p.m. ET at Volunteer Stadium.
The 2023 Little League Baseball World Series, Presented by T-Mobile, is set to take place August 16-27. More information about the 2023 Little League World Series tournaments, including full schedules and downloadable brackets, can be found at LittleLeague.org/WorldSeries.
WILLEMSTAD- Djaweps , 10 di ougùstùs 2023 den oranan di mèrdia, e selekshon di Little League Liga Pabou kampion di Karibe a biaha pa Williamsport (USA), pa partisipá den e Kampionato Mundial di Beisbòl Little League. E kampionato Mundial di hóbennan di 11 i 12 aña lo start dia 16 i lo terminá dia 27 di ougùstùs 2023.
RBC Royal Bank, representá pa Sharier Dorand manera ta e kaso ku tur selekshon, tabata presente pa duna e selekshon sostén i deseá e delegashon éksito. E sigiente hungadónan ta forma parti di e selekshon.
{{Appendix}}
---------------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Dudley Guniberto Josefa''' (☆ [[1958]]) ta un [[karate]]ka di [[Kòrsou]]. Deportista – Dirigente Tékniko. a nasé na aña 1958. Dudley na aña 1967 kuminsá práktika deporte di yudo ku su 9 aña serka ..
== Bida i karera ==
.. a lanta na Kòrsou.
== Medaya ==
* 1987: [[Image:Med 2.png|Plata]] - Kampeonato hulandes
{{Appendix}}
{{Commonscat|Didi Gregorius}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64548365|titulo=Didi Gregorius}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://web.archive.org/web/20111005161849/http://www.honkbalsite.com/nederlandsteam/marieksongregorius.html Profil riba Honkbalsite]
* [https://www.baseball-reference.com/minors/player.cgi?id=gregor003mar Statistik Didi Gregorius]
}}
{{DEFAULTSORT:Gregorius, Didi}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
[[Category:Hulanda]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Sherry Sophia Veronica Howell''' (☆ [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un atleta kurasoleño.
Sherry Howell - Eckerd College, Softball and Volleyball
Howell played four years of softball and volleyball for Eckerd College from 1990 to 1993. She graduated in 1993 with a double major of Business Management and Psychology. The native of Curacao, Neth. Antilles, was a pitcher, a shortstop and centerfielder. She was a four-time All-America in softball, was named to the South Region team four times and the All-SSC team four times. Howell won or shared player-of-the-year honors twice in the conference and concluded her athletic career by being selected the SSC female athlete-of-the-year for the 1992-93 season. Howell holds the NCAA, Division II career batting average in softball at .524, is third in career slugging average at .921, 13th in home runs with 29 and second in single season highest batting average at 629. She led the nation in hitting as a senior and also doubles percentage. Howell led the conference in batting average four different years. In 1999, she represented her country in the World Games in Japan. Howell, who is fluent in six languages, was named All-Conference in volleyball two of the four years she played.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Howell, Sherry}}
[[Category:Hende]]
---------------
{{Commonscat|Josh Palacios}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1131860420|titulo=Josh Palacios}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Palacios, Josh}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
-------------------------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] di 1958 te 2010 na wega y torneonan internacional. E tabata kai bou di [[Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie|NAVU]], ku tabata konsisti di [[Kòrsou]] i [[Boneiru]] despues ku [[Aruba]] a separa na 1986.
en.wiki:The Netherlands Antilles national football team (Dutch, "Nederlands-Antilliaans voetbalelftal"; Papiamentu, "Selekshon Antiano di futbòl") was the national team of the former Netherlands Antilles from 1958 to 2010. It was controlled by the Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie. The NAVU consisted of Curaçao and Bonaire. Aruba split in 1986 and has its own team.
The Netherlands Antilles team never qualified for the FIFA World Cup. The country managed to come third in the CONCACAF championships of 1963 and 1969; during the 1963 tournament they were unofficial football world champions for four days after beating Mexico and before losing to Costa Rica.[1]
== Reforma di Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues [[Boneiru]] a bira miembro interino di CFU i [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Mira tambe ==
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Antias Hulandes]]
-------------
The '''Curaçao national football team''' ({{lang-nl|Curaçaos voetbalelftal}}; [[Papiamento language|Papiamentu]]: ''Selekshon di Futbòl Kòrsou'') represents [[Curaçao]] in [[FIFA|International]] [[association football|football]] and is controlled by the [[Curaçao Football Federation]] (Federashon Futbòl Kòrsou; FFK).<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| url-status = dead| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Following a constitutional change that allowed its predecessor, the [[Curaçao and Dependencies|Colony of Curaçao and Dependencies]] to become a unified [[constituent state|constituent country]] consisting of several island territories as the [[Netherlands Antilles]] and its dissolution in 2010, Curaçao has played under a new constitutional status as a separate constituent country since 2011.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=Gg1hDgAAQBAJ&pg=PA121 |title=Football and the Boundaries of History: Critical Studies in Soccer |editor=Elsey, Brenda |editor2=Pugliese, Stanislao G. |year=2017 |page=121 |isbn=9781349950065 |publisher= Springer |access-date=25 June 2019}}</ref>
Both FIFA and CONCACAF recognize the Curaçao national team to be the direct and sole successor of the dependant [[Territory of Curaçao national football team|Curaçao (1921–1958)]] and the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles national football]] teams.<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao] at [[FIFA]] official website</ref><ref>[https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curaçao] at [[CONCACAF]] official website</ref><ref>[https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html] at [[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|RSSSF]]</ref>
==History==
{{Further|Territory of Curaçao national football team|Netherlands Antilles national football team}}
The first national football team to bear the name Curaçao was the [[Territory of Curaçao national football team]], which made its debut in 1924 in an away match against neighboring [[Aruba national football team|Aruba]], a match which the Territory of Curaçao won four to nil.
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Seleccion nacional di futbol di Aruba''' ta e ekipo di [[futbol]] cu ta representa [[Aruba]] na wega y torneonan internacional, manera na e weganan di cualificacion pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] y den Copa Caribe. Tur tramite pa e seleccion ta bou encargo di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]], funda na 1932 y afilia na [[Union Futbol di Caribe|CFU]], [[CONCACAF]] y [[FIFA]] desde 1988.
The '''Aruba national football team''' ([[Dutch language|Dutch]]: Arubaans voetbalelftal; [[Papiamento language|Papiamento]]: Seleccion Arubano di futbol) is the national team of [[Aruba]], it was founded in 1932 and is affiliated with the Caribbean Football Union (CFU), CONCACAF and [[FIFA]] (since 1988) and is controlled by the [[Aruba Football Federation|Arubaanse Voetbal Bond]].
==History==
Between 1924 and 1933, Aruba only played against [[Curaçao national football team|Curaçao]], although these matches are not considered official.<ref>{{cite web |last1=Courtney |first1=Barrie |title=Aruba - List of International Matches |url=https://www.rsssf.org/tablesa/aruba-intres.html |website=RSSSF}}</ref> Aruba participated in its first tournament at the [[1955 CCCF Championship]], where they finished in 5th place. In 1958, Aruba became part of the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles]] until their secession in 1986.
Following its split from the Netherlands Antilles, the [[Aruba Football Federation]] was affiliated in 1988 with [[CONCACAF]] and [[FIFA]]. Aruba entered qualifying for the [[1989 Caribbean Cup]], and in its first group match it suffered the worst defeat in its history, at the hands of [[Trinidad and Tobago national football team|Trinidad and Tobago]], which crushed them 11–0. They played their first World Cup qualifying match against the [[Dominican Republic national football team|Dominican Republic]] as part of the [[1998 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|1998 World Cup qualifying]]. Aruba has participated in all the qualifying tournaments for the World Cup since, without being able to get past the first qualifying round.
Aruba has also yet to qualify for the [[Caribbean Cup]]. However, they showed some progress in the preliminary round of the [[2014 Caribbean Cup]] by getting two wins against [[Turks and Caicos national football team|Turks and Caicos]] (1–0) and [[British Virgin Islands national football team|British Virgin Islands]] (7–0), the latter being the biggest victory in its history. These results allowed them to reach 120th place in the FIFA World Ranking for the month of June 2014, their best ranking to date. Following these victories, Aruba lost 2–0 against [[French Guiana national football team|French Guiana]] and were eliminated.
Aruba began their [[2018 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|2018 World Cup qualification]] in the second round against [[Barbados national football team|Barbados]], losing 2–0 at home and 1–0 away, however FIFA ruled that Barbados had fielded an ineligible player, giving Aruba a 3–0 second leg victory and advancing them to the third round. Despite that, in the next round they were defeated again, this time by [[Saint Vincent and the Grenadines national football team|Saint Vincent and the Grenadines]] who won 3–2 on aggregate. Aruba failed to progress in the [[2022 FIFA World Cup qualification – CONCACAF First Round|2022 World Cup qualifiers]], finishing 4th in the first round.
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Aruba]]
E selekshon di Boneiru a kuminsa komo tim nashonal despues ku e tim antiano a keda disolbé na òktober 2010. E ta partisipa tur aña den e Torneo ABCS, kual na 2011 e ta gana sorpresivamente derotando Aruba 4-3 durante e tanda di penalty despues di un empate di 2:2 den final.[4]
-------------------------------------
'''Selekshon nashonal di futbòl di Sürnam''' ta e tim di [[futbol|futbòlista]] ku ta representa [[Sürnam]]. E ta kai bou di .........., ku ta miembro di [[Caribbean Football Union|CFU]] i miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Historia ==
E selekshon di Sürnam a kuminsa komo tim nashonal
==== Torneo ABCS ====
{| class="wikitable collapsible" width=50% style="text-align: center;font-size:90%;"
!colspan=8|Boneiru den torneo ABCS
|-
!width=45%|Aña
!width=25%|Lugá
!width=8%|W
!width=8%|G
!width=8%|E
!width=8%|P
!width=8%|GF
!width=8%|GC
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2010||di kuater ||2||0||1||1||5||7
|- bgcolor=gold
|{{SUR}} 2011||'''kampeón'''||2||1||1||0||5||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{ABW}} 2012||di kuater ||2||0||0||2||2||17
|- bgcolor=#cc9966
|{{CUW}} 2013||di tres ||2||1||0||1||2||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{SUR}} 2015||di kuater ||2||0||0||2||1||7
|- bgcolor=silver
|{{CUW}} 2021||supkampeón||2||1||0||1||4||4
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2022||di kuater ||2|| ?|| 0 || ? || 1 || 5
|-
!'''Total'''||'''6/6'''||14||3||2||7||20||46
|}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =148545934|titulo=Selección de fútbol de Bonaire}}
{{References}}
}}
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Surnam]]
Na de staatkundige hervormingen binnen het Koninkrijk der Nederlanden van 10 oktober 2010 en na afronding van het kwalificatietoernooi van de Caribbean Cup 2010 ging het Nederlands-Antilliaans voetbalelftal over in het Curaçaos voetbalelftal. Bonaire werd een paar jaar later voorlopig lid van de Caraïbische Voetbalunie CFU en op 19 april 2012 geassocieerd lid van de CONCACAF, en kan daarom in de toekomst inschrijven voor de Caribbean Cup.
Het Bonairiaans voetbalelftal is een team van voetballers dat Bonaire vertegenwoordigt. Bonaire is niet aangesloten bij de FIFA en kan daarom niet deelnemen aan het wereldkampioenschap. Bonaire doet jaarlijks mee aan het ABCS-toernooi, dat het in 2011 verrassend won.
The '''Bonaire national football team''' ({{lang-nl|Bonairiaans voetbalelftal}}; {{lang-pap|Selekshon Bonerianu di futbòl}}) is the national football team of the [[Caribbean]] island of [[Bonaire]], a [[Public body (Netherlands)|public body]] of the [[Netherlands]]. It is under the control of the [[Bonaire Football Federation]]. It became a member of the [[Caribbean Football Union|CFU]] and an associate member of CONCACAF on 19 April 2013.<ref name="CFU Facebook">{{cite web|title=CFU Facebook|url=https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|publisher=Caribbean Football Union|access-date=13 June 2014|archive-date=7 December 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191207213742/https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|url-status=live}}</ref><ref name="Congress takes key step in transparency">{{cite web|title=Congress takes key step in transparency|url=http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0,,12813~3150654,00.html|publisher=CONCAF|access-date=20 April 2013|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20130423234254/http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0%2C%2C12813~3150654%2C00.html|archive-date=23 April 2013}}</ref><ref name="Member Associations: Bonaire">{{cite web|title=Member Associations: Bonaire|url=http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|publisher=Caribbean Football Union|access-date=22 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029193820/http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|archive-date=29 October 2013|url-status=dead}}</ref> after which it became a full CONCACAF member on 10 June 2014<ref name="Ordinary Congress finalized">{{cite web|title=Ordinary Congress finalized|url=http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|publisher=CONCACAF.com|access-date=10 June 2014|date=10 June 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140612210312/http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|archive-date=2014-06-12|url-status=dead}}</ref> The team can participate in the [[CONCACAF Gold Cup]] and [[Caribbean Cup]] because of their membership in the confederation and sub-confederation.<ref name="Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership">{{cite web|title=Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership|date=20 April 2013|url=http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|publisher=Non-FIFA football|access-date=22 April 2013|archive-date=29 October 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029203911/http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|url-status=live}}</ref> However, Bonaire is not a member of [[FIFA]] and therefore can not compete in the [[FIFA World Cup]] or other FIFA events.<ref name="Sport en spel">{{cite web|title=Sport en spel|url=http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|publisher=beautiful-bonaire.nl|access-date=22 October 2014|language=nl|archive-date=22 October 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141022212953/http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|url-status=live}}</ref><ref name="What is CONCACAF?">{{cite web|title=What is CONCACAF?|url=http://www.concacaf.com/page/History|publisher=CONCACAF|access-date=21 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130406031852/http://www.concacaf.com/page/History|archive-date=2013-04-06|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =61824225|titulo=Miguel Pourier}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Pourier, Miguel}}
[[:Category:Antias Hulandes]]
[[:Category:Hende]]
-----------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] na wega y torneonan internacional, manera na .......
== Reforma Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl ]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues Boneiru a bira miembro interino di CFU i desde 19 di aprel [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]], i den futuro por inskribí pa [[Kopa di Oro]].
{{Appendix}}
[[:Category:Beisbol]]
[[:Category:Kòrsou]]
ta kambio na selekshon nashonal di KorsouOorspronkelijk heette het "Honkbal Nederlandse Antillen Nationaal Team", maar op 10 oktober 2010 werd de Nederlandse Antillen als regering ontmanteld (details zijn " Nederlandse Antillen "), de naam van het nationale team werd ook gewijzigd in "Curaçao Nationaal Team ".
en.wiki" The '''Netherlands Antilles national baseball team''' was a national team of the [[Netherlands Antilles]] and was controlled by the Netherlands Antillean Baseball Federation. It represented the former nation in senior-level men's international competition.
The Netherlands Antilles team was distinct from the [[Netherlands national baseball team]].
The Netherlands Antilles were represented in twelve [[Baseball World Cup]]s. Their highest finish was 7th place.<ref name="bjarkman worldcup">[[#refBjarkman|Bjarkman 2005]], pp.416–39</ref>
--------
'''Seleccion nacional di baseball di Aruba''' ta e team di [[Beisbòl|baseball]] cu ta representa Aruba na wega y torneonan internacional, manera na [[Weganan Panamericano]].
{{America baseball teams}}
{{National sports teams of Aruba}}
-----------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
== Historisch overzicht ==
{| class="wikitable sortable"
! WK-jaar
! Gastland(en)
! Aantal deelnemers
! Wereldkampioen
! Uitslag van de finale
! 2e plaats
! 3e plaats
! 4e plaats
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1930|1930]]'''
| {{UY}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URU}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1930|4 – 2]]
| {{ARG}}
| {{USA}}
| {{YUG}}
|-
| '''1934''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1934 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ITA}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1934|2 – 1 <small>n.v.</small>]]
| {{TCHf}}
| {{GER-1935f}}
| {{AUTf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1938|1938]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1938 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FRA}}
| style="text-align: center;" | 15
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1938|4 – 2]]
| {{HUN}}
| {{BRA}}
| {{SWE}}
|-
| '''1942'''
| colspan="7" | ''Kansela pa motibu di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]''
|-style="background: #D0E6FF;"
|-
| '''1946'''
| colspan="7" | ''Afgelast vanwege de Tweede Wereldoorlog''
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1950|1950]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1950 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR-1889}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URUf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1950|2 - 1]]
| {{BRA}}
| {{SWE}}
| {{ESP}}
|-
| '''1954''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1954 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CH}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1954|3 – 2]]
| {{HUN-1949f}}
| {{AUTf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1958|1958]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1958 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{SE}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1889f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1958|5 – 2]]
| {{SWEf}}
| {{FRAf}}
| {{FRGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1962|1962]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1962 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CL}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1962|3 – 1]]
| {{TCHf}}
| {{CHIf}}
| {{YUGf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1966|1966]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1966 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{EN}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ENGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1966|4 – 2 <small>n.v. </small>]]
| {{FRGf}}
| {{PORf}}
| {{URS-1955f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1970|1970]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1970 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1968f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1970|4 – 1]]
| {{ITAf}}
| {{FRGf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1974|1974]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1974 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE-1949-WD}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1974|2 – 1]]
| {{NEDf}}
| {{POLf}}
| {{BRA-1968f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1978|1978]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1978 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{AR}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1978|3 – 1 <small>n.v. </small>]]
| {{NEDf}}
| {{BRA-1968f}}
| {{ITAf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1982|1982]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1982 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ES}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1982|3 – 1]]
| {{FRGf}}
| {{POLf}}
| {{FRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1986|1986]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1986 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1986|3 – 2]]
| {{FRGf}}
| {{FRAf}}
| {{BELf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1990|1990]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1990 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{IT}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1990|1 – 0]]
| {{ARGf}}
| {{ITAf}}
| {{ENGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1994|1994]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1994 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{US}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1994|0 – 0 <small>n.v. (P: 3-2)</small>]]
| {{ITAf}}
| {{SWEf}}
| {{BULf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1998|1998]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1998 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1998|3 – 0]]
| {{BRAf}}
| {{CROf}}
| {{NEDf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2002|2002]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2002 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{KR}}<br />{{JP}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2002|2 – 0]]
| {{GERf}}
| {{TURf}}
| {{KORf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2006|2006]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2006 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2006|1 – 1 <small>n.v. (P: 5-3)</small>]]
| {{FRAf}}
| {{GERf}}
| {{PORf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2010|2010]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2010 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ZA}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ESPf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2010|1 – 0 <small>n.v.</small>]]
| {{NEDf}}
| {{GERf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2014|2014]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2014 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{GERf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2014|1 – 0 <small>n.v. </small>]]
| {{ARGf}}
| {{NEDf}}
| {{BRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2018|2018]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2018 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{RU}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2018|4 – 2]]
| {{CROf}}
| {{BELf}}
| {{ENGf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2022|2022]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2022 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{QA}}
| style="text-align: center;" | 32
|
|
|
|
|
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2026|2026]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2026 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CA}}<br />{{MX}}<br />{{VS}}
| style="text-align: center;" | 48
|
|
|
|
|
|}
----------------
4849313em7mureizw7riolgzz6f1o4z
193804
193803
2026-06-14T18:00:34Z
Caribiana
8320
193804
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, e nòmber "Blue Wave" a wòrdu menshoná den korant [[Antilliaans Dagblad]] komo un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026.<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
Desde e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera [[Jamaica]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago]], i tambe [[Bermuda]]. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra Jamaica, a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio tabata karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref>
Un faktor importante tabata ku Canada, México i Merka no a partisipá den e eliminatorionan debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, e paisnan aki ta forma e obstákulo mas grandi pa timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika).<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Ademas, Kòrsou a bira e pais mas chikitu ku a logra kualifiká pa Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> un logro ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta varia entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 e selekshon tabata pará na posishon nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haña nan formashon den e sistema hulandes i ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití representashon a base di konekshonnan familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes, ku un solo nashonalidad hulandes, ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
E uso di hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití representashon na basa di relashonnan familiar, manera mayor òf welonan. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes ta hasi e proseso mas aksesibel.[15]
Den temporada 2025/26, un kantidat importante di hungadó di e selekshon tabata aktivo den liganan hulandes manera Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel relativamente altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]], kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e proseso di kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta duna un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá tantu na Kòrsou komo den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat ku raisnan di Kòrsou ta relativamente grandi (± 144.814 persona).<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su komunidatnan den eksterior.
Kalkulashonnan ta indiká ku miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial, reflehando e alkanse (internashonal) di e movementu.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashconá ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den e sentro di [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, ku un kombinashon di deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/>
E aktividatnan aki a forma parti di un esfuerso mas amplio pa integrá e partisipashon deportivo ku promoshon kultural i ekonómiko.
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo. Esaki ta inkluí músika, arte visual, kontenido digital i merkansia promoshonal.
Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Entre otro, e artista [[Jeon]] a lansa e kansion “Mama Wa (The Blue Wave)”, ku ta reflehá e orguyo kolektivo rondó di e logro deportivo.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Ademas, diferente produkto manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> Institushonnan manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] a kontribuí tambe, por ehèmpel ku emision di moneda konmemorativo pa marka e kualifikashon históriko.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analista i observadónan a interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E fenómeno ta mustra kon deporte por sirbi komo un medio pa unifiká diferente grupo den sosiedat i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
Ademas, e movementu a kontribuí na visibilidat internashonal di Kòrsou, i por wòrdu interpretá komo un forma di "nation branding", unda e imagen di e pais ta wòrdu fortalesé riba un plataforma global.<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[:Kategoria:Futbol na Kòrsou]]
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
-----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E beinam aki a bira popular durante e weganan eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], ora e selekshon a logra kualifiká pa promé bes den su historia pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Dor di su impakto “Blue Wave” ta referí no únikamente na e tim, sino tambe na un fenómeno sosial i kultural, simbolisando un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal rondó di e preparashon pa i partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial di FIFA 2026, organisá na Merka, Canada i México.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref> Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Nòmber ==
Blue Wave por ta un nòmber ku e bini di e fanatikada komo e nòmber di kariño di nos selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> E ekspreshon ta un referensia na e laman ku ta rondoná e pais insular Kòrsou.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé varios nomber alternativo manera ''Los Azules'' i ''De Blauwen'', ku ta referí na e koló blou tradishonal di e selekshon. Na mes momentu, e nòmber Blue Wave tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento di entusiasmo popular i unidat nashonal.
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momento históriko. Durante e proseso aki, “Blue Wave” a bira un lema unifikante ku reflehá e entusiasmo kresiente rondó di e ekipo.
Den uso komun, e término ta wòrdu empleá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan pa deskribí e movementu di sosten rondó di e selekshon nashonal di Kòrsou.
Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
Esei ta e nòmber pa ‘The Blue Wave’, e movementu ku a wòrdu poné den moveshon – inkluyendo e nombramentu di Advocaat na kuminsamentu di e aña aki – ku e meta prinsipal di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA 2026. E selekshon nashonal maskulino di Kòrsou nunka promé no a partisipá den un Kopa di Mundu. Yega na e Kopa di Oro ta un promé paso importante pa logra e meta ei.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
== Konteksto deportivo ==
[[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|right|120px|Logo Guinness World Records]]
Kòrsou, un pais outónomo denter di [[Reino Hulandes]] ku un poblashon di 158.006 habitante (1 di yanüari 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie di 444 km², ta e pais mas chikí ku a logra kualifiká pa un Kopa Mundial di FIFA te ku 2026.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Guinness Book of Records a rekonosé e hecho aki dia 14 di yüni 2026, ora di e partido Korsou kontra di Alemania na Houston.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Kòrsou a bira miembro di FIFA na 2011 i su selekshon nashonal a demostra progreso konstante den añanan siguiente.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> E ekipo a gana atenshon regional despues di su prestashon na CONCACAF Gold Cup 2019, unda e a yega e kuarto final.
Kòrsou a gana atenshon internashonal den kompetensianan manera [[Kopa Oro di CONCACAF]], unda e a logra yega e buelta di kuarto final (2019), mustrando su kapasidat kompetitivo den region.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou a yega na un posishon entre e top 80–90 di mundu (variabel segun aña), loke ta konsiderá un logro importante pa un pais di su grandura. Despues di e wega amistoso kontra Eskosia dia 30 di mei 2026 e ranking di Kòrsou ta nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E ekipo===
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momentu históriko di eksito ku ta relashoná na algu faktor. E selekshon ta konsistí kasi kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda ku a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbòl di Hulanda i tur ta biba pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan na Oropa, Merka i Asia. Entre e 26 hungadó solamente uno, [[Tahith Chong]], a nase na [[Willemstad]], pero a drenta e akademia di Feyenoord na Hulanda for di un edat hòben.<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Den temporada 2025/26, ocho hungadó selektá a hunga den Eredivisie, e liga mas altu na Hulanda, i kuater den Eerste Divisie. Dos hungadó a representá Hulanda anteriormente den se selekshon senior.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
Te ku 2023, sifranan di CBS Hulanda a mustra 144.814 persona di orígen di Kòrsou ta biba na Hulanda.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref> E uso di hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA i a kontribuí signifikativamente na nivel kompetitivo di e tim. Futbolistanan hulandes ku raisnan di Kòrsou ta permiti pa hunga pa Kòrsou pasobra nan tin nashonalidat hulandes.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref> Di akuerdo ku e regulashon di FIFA, hungadónan por hunga pa un pais na kua nan ta konektá pa medio di nan mayor òf welonan. Komo ku Kòrsou ta un pais outónomo dentro di Reino Hulandes, e hungadónan aki mesora ta kumpli ku e eksigencia di nashonalidat pa e selekshon nashonal.
Otro faktor tabata e oportunidat úniko ku a surgi ora Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]] (78), kende a asumí e posishon aki na 2024, a hunga un papel importante den e kualifikashon. Bou di su liderazgo Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan di FIFA, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Debí ku residente di Karibe Hulandes tin nashonalidat hulandes, hungadónan ku raisnan di Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Un situashon komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Gales ta hunga pa Inglatera.
Ku partisipashon di Kòrsou, Advocaat a bira un di e entrenadónan mas eksperensiá den historia di Kopa Mundial komo el a yega di partisipa tantu ku Hulanda (Kopa Mundial 1994 na Merka) komo ku [[Surkorea]] (Kopa Mundial 2006 na Alemania). El a selekta un tim final pa Kopa Mundial sin kambio.??
===Eliminatorio ===
Riba vèlt, Blue Wave ta un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].
Den e fase di apertura di e eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou tabatin un recort di 100% den su grupo, despues di a derotá [[Sint Lucia|St. Lucia]], Aruba, Barbados y mas notablemente Haiti ku 5-1. Den e di tres buelta e nashonnan mas establesé, Jamaica i Trinidad & Tobago, a para den nan kaminda den un grupo ku tambe tabata inkluí Bermuda. Kenji Gorré a skor den e viktoria krusial di 2-0 kontra Jamaica dia 10 di òktober 2025 na kas i Bermuda a wòrdu derotá 7-0 dia 13 di novèmber 2025.<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref>
Ku forsa nan a logra pasa dia 18 di november 2025 ku Gorre remplasando Dick Advocaat komo coach, ounke tabatin nervio ora Jamaica a haña un penalti den tempu di leshon ku a wòrdu anula despues di un konsulta di video ku asistente di rèfri. Kòrsou a terminá den top di grupo B di e kampaña di kualifikashon.<ref name=:"2"/>
== Enbolbimentu di komunidat ==
Durante e preparashon pa Kopa Mundial desde november 2025, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda. Esakinan a inkluí evento di fanátikonan di Blue Wave, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.
Diáspora i alkanse internashonal
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wordu organisá na diferente pais, kontribuyendo na un oumento di visibilidat global.
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wòrdu organisá na diferente pais, inkluyendo den Oropa i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].
E partisipashon den e Mundial a kontribuí na un oumento di visibilidat global di Kòrsou i a fortalesé konekshonnan entre Kòrsou i su diáspora, inkluyendo traves di turismo i atenshon mediátiko.
Esakinan a pone enfasis riba e interkonekshon entre [[deporte]], [[kultura]] i [[turismo]].
E partisipashon públiko a krese visiblemente, i e evento a kontribuí na fortalesementu di un sentido di unidad nashonal. Kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko for di Korsou lo ta presente na Houston pa e partido di apertura kontra Alemania. Alrededor di tres kuart di e kantidat ei ta wòrdu sperá pa e otro weganan di grupo.<ref name="Guardian"/>
=== Evento i festivalnan ===
E fenómeno “Blue Wave” a resultá den un programa di evento kultural organisá manera festival i selebrashonnan públiko den sentro históriko di [[Willemstad]]. E aktividatnan aki a kombiná deporte, músika i turismo.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref>
Aktualmente eventonan grandi di Blue Wave ta tumando lugá na Willemstad, i e sentronan di siudat di Punda i Otrobanda ta kompletamente dekorá den un ambiente di Kopa di Mundu.
===Produkshon kreativo===
E movimiento a inspirá produkshon kreativo manera músika, arte visual i kontenido digital. Plataformanan sosial a hunga un papel importante den su difushon, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Kòrsou a klasifiká, e artista musikal [[aruba]]no [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'' (The Blue Wave), un kansion dediká na e Blue Wave, e nomber di kariño di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná.
Tur selekshon nashonal tin un himno. Pa Korsou, e banda di zonido ei ta “Bluewave,” un kantika komo himno nashonal pa e selekshon, ku ta komposita i kanta pa e artista musikal arubano Jeon, den ritmo [[kompa]] i produsí pa Steve Andreas. El a kuminsá komo un petishon simpel. El a krese bira un gritu di reunion. Ku tempu, el a yuda kombertí “Bluewave” den un apodo ku e sostenedónan ta usa pa e selekshon nashonal mes.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Merkansia manera bandera i otro material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.
Centrale Bank van Curacao en Sint Maarten (CBCS) ta lansa dos moneda commemorativo special pa honra clasificacion historico di seleccion di futbol di Curacao pa Mundial di Futbol. Ta trata di un moneda di plata di cinco florin y un moneda di cincuenta cent.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
Merkansia manera bandera i paña den koló nashonal a bira símbolonan visibel di sosten.
Un kompania produktor a reporta un demanda fuerte pa bandera di Kòrsou ademas di produktonan promoshonal relashona cu Kopa Mundial, inKluyendo e programashon di e weganan, sticker pa bentana, banner y borchinan pa pone banda di kaminda.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref>
Komo identidat nobo e selekshon a haña un uniform nobo pa weganan na kas: e kamisa ta kompletamente den blou dediká na Blue Wave. E blou profundo ta simbolisá Laman Karibe, e energia di e isla, i e unidat di tur sostenedó di Kòrsou rònt mundu.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
== Nifikashon sosial i polítiko ==
“Blue Wave” a wòrdu interpretá komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union i orguyo kolektivo.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un forma di fortalecé visibilidat internashonal i imagen di Kòrsou.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un medio pa reforsá identidat nashonal (''nation branding'') i visibilidat internashonal.
Figuranan públiko i lídernan polítiko a deskribí “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union, ekspresá den lema manera “un isla, un soño”.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di con un logro deportivo por generá un movimiento sosial i kultural mas amplio.
Su impakto inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término a keda komo un símbolo di e periodo di orguyo kolektivo ligá na e Mundial 2026.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta ser konsiderá komo un ehèmpel kon un evento deportivo internashonal por generá un movementu kultural i sosial mas amplio.
Su impakto ta inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre kurasoleñonan riba e isla i den diáspora
E término a keda wordu usa komo un símbolo di e periodo di mobilidat i orguyo kolektivo ligá na e partisipashon di Kòrsou den e Kopa Mundial 2026.
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
---------------
Op het veld is de Blue Wave een afspiegeling van Curaçao: expressief, zelfverzekerd en met een natuurlijk gevoel voor ritme, een mix van Caribische creativiteit en Europese structuur. Onder de hoede van de nieuwe hoofdcoach Fred Rutten (een van de meest gerespecteerde voetbalmanagers van Nederland met ervaring bij PSV Eindhoven, FC Twente, Shalke 04, Feyenoord en Anderlecht), zet het elftal de opmars voort die het de WK-kwalificatie heeft opgeleverd.
De Blue Wave staat voor een gevoel van trots en saamhorigheid dat gedeeld wordt door iedereen die Curaçao hoog in het vaandel heeft en reikt tot ver buiten het eiland, waaronder tot de Curaçaose gemeenschappen in het Caribische gebied, Europa, Noord-Amerika, Latijns-Amerika en daarbuiten.
------
grokipedia Juninho Bacuna: Despite their Dutch birthplace, the family's Curaçaoan roots influenced Bacuna's decision to represent the island nation internationally, following Leandro's precedent in prioritizing heritage over birthplace eligibility for the Netherlands senior team.[49] This background underscores a pattern among Curaçaoan-Dutch families, where migration for economic opportunities in the Netherlands often preserves cultural and athletic connections to the Caribbean.[49]
-------
Dick Advocaat, E pelotero di 78 aña, cu lo bira e tecnico mas bieu den historia di Mundial den su di tres torneo final despues di 1994 y 2006 (Hulanda y Sur Korea), ya pa hopi tempo a lanta un spirito atacante den su hungadornan.
---------------
Curaçao: The Blue Wave
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
----
[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curacao Chronicle (10 di yüni 2026)
Het nieuwe Curaçao thuistenue: blauw als identiteit
Het nieuwe thuisshirt staat volledig in het teken van de iconische bijnaam The Blue Wave. Het diepe blauw symboliseert de Caribische zee, de energie van het eiland en de verbondenheid van alle Curaçao-supporters wereldwijd.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
Waar het uitshirt eerder al wereldwijd opviel dankzij de kleurrijke inspiratie uit Willemstad, zet het thuistenue juist de klassieke Curaçao-kleur centraal: blauw.
--------
== Links eksterno ==
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (jingle Blue Wave of Mama Wak sung by [[Jeon]])
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
----------
* vorige versie
ta un alias informal pa e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] i un término ku ta wòrdu usá pa deskribí e ola mas amplio di sosten públiko i aktividat kultural rondó di e partisipashon di e selekshon den e Kopa Mundial di FIFA 2026.
The Blue Wave is de populaire bijnaam voor het nationale voetbalelftal van Curaçao. De term staat symbool voor de historische en succesvolle opmars van het team en de nationale trots en eenheid op het eiland.
== Nomber ==
E expresion “Ola Blauw” ta referi na e color blauw tradicional di e seleccion di Curaçao y ta wordo usa comunmente pa sostenedornan, medionan di comunicacion, y organisacionnan. E término tambe ta lanta e identidat geográfiko di Kòrsou komo un isla den Karibe i ta simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal.[1]
Konteksto di futbòl
E selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou ta representá Kòrsou den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa Federashon di Futbòl Kòrsou. E kualifikashon di e tim pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 a marka un momentu signifikante den su historia deportivo, oumentando su visibilidat tantu regionalmente komo internashonalmente.
Durante e kampaña di kualifikashon i e preparashonnan di e torneo siguiente, “The Blue Wave” a surgi komo un slogan unifikante entre sostenedónan i stakeholdernan.[1]
Nifikashon kultural
Enbolbimentu di komunidat
Den e preparashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026, vários aktividat basá riba komunidat a wòrdu organisá na Kòrsou i bou di su diáspora. Esakinan a inkluí proyekshonnan públiko di partidonan, eventonan kultural, i inisiativanan di futbòl orientá na hubentut. Aktividatnan asina a kontribuí na oumento di partisipashon públiko i visibilidat di e selekshon nashonal.[1]
Produkshon kreativo
E Blue Wave tambe a inspirá produkshon kultural i kreativo, inkluyendo músika, presentashonnan i ekspreshonnan visual sentra riba identidat nashonal i kultura di futbòl. Merkansia manera paña i bandera den koló nashonal a bira ampliamente usá komo símbolonan di sosten.[1]
Diaspora i aspektonan ekonómiko
E konsepto di The Blue Wave a wòrdu asosiá ku oumento di kompromiso di e diaspora di Kòrsou. Simpatisadonan internashonal a kontribuí na e visibilidat di e ekipo i a partisipá na eventonan ligá na e Kopa di Mundu.
Análisisnan a sugerí ku e torneo a funshoná komo un “multiplikadó di diaspora,” fortalesé konekshonnan ekonómiko i sosial entre Kòrsou i su komunidat mundial a traves di biahe, turismo i eksposishon internashonal.[1]
Herensha
E Blue Wave ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel notabel di kon partisipashon den un evento deportivo internashonal grandi por generá mobilisashon kultural i sosial mas amplio. Su impakto ta inkluí oumento di visibilidat nashonal, oumento di interes den futbòl, i e refuerso di identidat kompartí bou di e kurasoleñonan riba e isla i den eksterior.
--------
The Blue Wave is an informal alias for the Curaçao national football team and a broader socio-cultural phenomenon associated with the island’s participation in the 2026 FIFA World Cup. The term is used to describe both the team itself and the widespread mobilization of public support, cultural expression, and diaspora engagement surrounding the tournament.
Terminology
The expression “Blue Wave” refers to the traditional blue color of the Curaçao national football team. It also symbolizes a collective movement, evoking both the maritime identity of the island and a surge of national unity and pride.[1][2]
Football context
The Curaçao national football team represents Curaçao in international competitions and is governed by the Curaçao Football Federation. Its qualification for the 2026 FIFA World Cup marked a historic milestone, with Curaçao described as one of the smallest nations ever to appear on football’s biggest stage.[3]
In this context, “The Blue Wave” emerged as a widely used slogan among supporters, media, and public figures, reflecting growing national enthusiasm and international attention.[4]
Cultural movement
Public engagement
Leading up to and during the 2026 FIFA World Cup, The Blue Wave developed into a broad cultural movement within Curaçao. Media reports describe the island as being “in the grip of the Blue Wave,” with widespread participation in football-related activities and expressions of national unity.[4]
Public initiatives included fan gatherings, watch parties, and community-driven events both on the island and abroad.[5]
Festivals and events
The movement also gave rise to organized cultural programming. The Blue Wave Festival, held in the historic center of Willemstad, combined music, performances, and public celebrations tied to the national team’s World Cup participation.[6][7]
These events contributed to increased activity in urban public spaces and highlighted the intersection of sport, culture, and tourism.
Music and media
The Blue Wave inspired a range of creative outputs, including music, slogans, and social media content. A notable example is the “Blue Wave” jingle, associated with performances such as Blue Wave of Mama Wak, which circulated widely online.[8][9]
Digital platforms, including Instagram and YouTube, played a significant role in amplifying the movement and engaging younger audiences.[8][9]
Political and social significance
Political leaders and public figures have framed The Blue Wave as a symbol of national cohesion. Statements by Curaçaoan officials emphasized that the movement extends beyond football, serving to unite the population across social and geographic boundaries.[10]
The concept has been described as fostering a shared identity under the idea of “one island, one dream.”[4]
Diaspora and international reach
The Blue Wave also resonated strongly among the Curaçaoan diaspora. Events and fan initiatives were organized internationally, including in Europe, reflecting the global distribution of Curaçaoan communities.[5]
Analyses highlight that the movement contributed to increased international visibility for Curaçao and strengthened transnational connections through travel, media exposure, and economic activity linked to the World Cup.[1][3]
Legacy
The Blue Wave is regarded as an example of how participation in a major international sporting event can catalyze broader cultural and social mobilization. Its legacy includes heightened national visibility, increased engagement with football, and the reinforcement of a shared identity among Curaçaoans both on the island and abroad.
References
Curaçao’s diaspora multiplier at the 2026 World Cup
The Blue Wave: Curacao's Pride
Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage
Curaçao in de ban van de BlueWave
Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa
Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad
Blue Wave Festival losgebarsten
The Blue Wave (Instagram)
Bluewave jingle (YouTube)
Pisas: The Blue Wave gaat over meer dan voetbal
--------
== Keep list ==
* E término a bira popular desde 2024 durante e weganan di kualifikashon i e preparashonnan pa e torneo, kaminda el a simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal, orguyo i identidat.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* De Blue Wave is de naam van het nationale mannenelftal van Curaçao, maar de term staat eigenlijk voor iets veel groters: de hausse in energie, steun en saamhorigheid rond dit historische moment. Voor veel mensen staat dit namelijk voor zo veel meer dan alleen voetbal. Het gaat om de erkenning, de trots en de wereldwijde aandacht voor wat Curaçao heeft gepresteerd en waar het voor staat.<ref>[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* Kòrsou ta konsiderá un di e paisnan mas chikí den mundu ku un poblashon di aproksimadamente 158.000–160.000 habitante (segun estimashon riba 1 di yanüari 2026)<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260604.pdf Poblacion di Corsou ta crece mas cu 158.000 mientras migracion ta sigui
impulsa crecemento], Bon Dia Aruba (4 di yüni 2026)</ref>. E ta un pais konstituyente di [[Reino Hulandes]]. A FIFA member since 2011, Curaçao have spent years building towards a first World Cup appearance.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref>
Den konteksto global, esaki ta pone Kòrsou den e grupo di paisnan chikitu tantu pa poblashon komo pa superfisie (±444 km²), pero ku un nivel haltu di desaroyo humano den region Karibe.
* Bou di liderazgo di entrenadó nashonal [[Dick Advocaat]], Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan aki, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Kico ta haci e situacion aki unico? E “football passport”: Debí ku tur residente di e parti Karibense di Reino tin nashonalidat Hulandes, hungadónan ku famia Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Esaki ta komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Wales ta hunga pa Gran Bretaña.
* <ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Tur ta bibando pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan di futbol na Oropa i Merka.<ref>https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup</ref> Mayoria di e hungadónan a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbol di Hulanda i awor pa medio di reglanan di IFA pa eligibilidat Korsou por hasi un yamado riba e talentonan di diaspora.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
E tim di 26 hòmber ta konsistí kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda, aparte di Tahith Chong, kende a nase na Willemstad i a drenta e akademia di Feyenoord na edat di dies aña.<ref name="Comenencia"/>
* i koló blou tradishonal di e selekshon nashonal.??
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
* E movementu tambe a resultá den programa di aktividatnan kultural organisá, manera e Blue Wave Festival den sentro históriko di [[Willemstad]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref> E eventonan aki a kombiná músika, presentashon i selebrashonnan públiko relashoná ku e partisipashon den e Mundial.
* Apesar di e kosto altu di esaki pa presensia na Kopa Mundial, kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko lo biaha pa e partido di apertura kontra Alemania dia 14 di yuni 2026 na [[Houston]], ku paketenan di buelo charter ku ta wòrdu areglá for di e isla.<ref name="Guardian"/>
* dokumental na TV hulandes ''Curaçao en het wonder van het WK'' : [[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)
In Willemstad vinden momenteel grote Blue Wave-evenementen plaats en de binnenstad van Punda en Otrobanda is volledig in WK-sfeer aangekleed.
*De eerste dure zes punten van Curaçao zijn binnen op weg naar het WK Voetbal 2026. De Stichting Blue Wave in oprichting wil die droom daadwerkelijk (helpen) realiseren, zo weet het Antilliaans Dagblad.
<ref>https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], AD (10 juni 2024)</ref>
* Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = Pariba Little League
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}}
| liga = Kampeonato Nashonal di Beisbòl Little League di Kòrsou
}}
'''Pariba Little League''' of '''Little League Liga Pariba''' ta un organisashon di beisbòl di [[Kòrsou]] pa muchanan entre 4 i 16 aña. E asosiashon di deporte hubenil ta forma parti di e sistema internashonal di kompetensia di Little League Baseball i ta representá e área geográfiko di “Pariba” riba e isla.
Den kompetensianan ofisial, Pariba Little League ta representá pa un ekipo selekshoná, ku ta konsistí di e mihó hungadónan di e liga, kende ta kompetí kontra otro liganan di e isla (Little League Liga Pabou) i den torneonan internashonal.
== Historia i desaroyo ==
Pariba Little League ta un di e programanan importante di beisbòl hubenil na Kòrsou. Huntu ku Pabou Little League, e ta kontribuí na e desaroyo di talento lokal na Kòrsou, ku tin un reputashon fuerte den beisbòl internashonal.
Desde 1980 Kòrsou ta partisipa regularmente den torneonan di Little League, ku resultado notabel, inkluyendo un kampeonato mundial na 2004 na Merka.
== Struktura ==
Den sistema di Little League, un “Little League” no ta solamente un ekipo, sino un organisashon lokal ku timnan di diferente edat. Pa torneonan ofisial, kada liga ta selekshoná un ekipo representativo.
E liganan aki ta kompetí pa determiná kende ta representá Kòrsou. (Curacao Region Tournament)
== Kompetensia internashonal ==
Kòrsou ta partisipá den dos nivel di kompetensia: e torneo di region Karibe di Little League World Series (kualifikashon) i e Little League Baseball World Series (LLBWS) na Williamsport, Pennsylvania.
===Region Karibe (kualifikashon pa LLBWS) ===
Desde inisio di e torneo di region Karibe [[Little League World Series (Region Karibe)]] na 2001, Pariba Little League a titula kampeon di Karibe na kuater okashon: 2001, 2002, – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016
konta komo un di e liganan mas kompetitivo di Curaçao. E liga a logra varios título regional, kualifikando pa e torneo mundial den e siguiente añanan:
2001 – kampion di region Karibe
2002 – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016 – kampion di region Karibe (rekòrd perfekto den torneo)
2026 – kampion di Curaçao / klasifiká pa LLBWS
E prestashonnan aki ta mustra ku Pariba ta un liga ku ta logra resultado konsistente na nivel regional, regularmente ganando derecho pa representá Curaçao den kompetensia internashonal.
== Torneo Little League World Series ==
=== Klasifikashon ===
Na 2026, e selekshon di Pariba Little League a logra un milestone importante ora ku el a kualifiká pa e Little League Baseball World Series (LLBWS).
E klasifikashon a keda sigurá despues di ku Pariba a gana e kampionato di Curaçao kontra Pabou Little League den un seri di mihó di shete.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series Pariba Wins Regional Title, Qualifies for Little League World Series], Curacao Chronicle (13 di aprel 2026)</ref> Pariba a gana e seri ku 4-2, inkluyendo dos viktoria decisivo di 6-2 i 5-2.
Durante e torneo, e tim a logra un rèkòrt general di 5-3.
===Partisipashon===
E aparishon di 2026 ta:
e di sinku biaha ku Pariba Little League ta partisipá den LLBWS
e promé aparishon desde 2016
e promé biaha ku un tim di Curaçao ta haña entrada direkto na e bracket internashonal
Den total, lo ta e di 16 biaha ku un representashon di Curaçao ta partisipá den e torneo na Williamsport, Pennsylvania.
== Hungadónan notabel ==
Diferente hungadónan yu di Korsou ku a pasa pa Pariba Little League òf su programa a yega na [[Major League Baseball]], inkluyendo:
* [[Ceddanne Rafaela]]
* [[Ozzie Albies]]
{{Appendix}}
--------------
'''Pariba Little League''' ta un ekipo hubenil di beisbol di [[Kòrsou]].
E di dos karchi pa e 2026 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presenta pa T-Mobile (LLBWS), a wòrdu ofisialmente konkistá ora ku Pariba Little League (Willemstad, Curaçao) a sali viktorioso den e Torneo di Region di Curaçao. E aña aki ta marka e promé biaha ku un tim di Kòrsou ta gana entrada direkto na e Bracket Internashonal di LLBWS, uniendo na Australia, Canada, Mexico, Hapon – i tambe e Kampionnan di Region di Asia-Pasífiko, Karibe, Europa i Afrika, i Latino Amérika – pa forma e tereno di 10 tim internashonal ku ta kompetí den e evento.<ref>https://www.littleleague.org/world-series/2026/llbws/news/pariba-little-league-to-represent-curacao-at-the-2026-little-league-baseball-world-series-presented-by-t-mobile/</ref>
Durante henter e torneo, Pariba Little League a gana su korona ku un rèkòrt general di 5-3 pa gana su puesto na LLBWS despues di a gana e seri di kampionato di mihó di shete riba Pabao Little League pa reklamá e título di region.
Esaki lo ta e di sinku biaha ku Pariba Little League ta aparesé den LLBWS, i e promé biaha den 10 aña, ku ta data for di 2016 ora el a kaba ku un rèkòrt di 1-2.
Adicionalmente, lo ta e di 16 biaha cu un team di Curaçao lo realisa e biahe pa Williamsport, su prome aparicion cu ta data for di 1980.
Atrabes di añanan, Curaçao a laga sinti su presencia den e torneonan di LLBWS. Ku 15 aparishon anterior ku ta data for di 1980, kuater subkampeon, i un viktoria di kampionato na 2004, nan programa ta sigui prosperá. Pariba LL tambe ta kas di un kantidat di hungadó i eks-alumnonan di MLB, mas notabelmente Ceddanne Rafaela (Boston Red Sox) i Ozzie Albies (Atlanta Braves).
E skema ofisial i informashon di e wèpsait pa e LLBWS 2026 a wòrdu anunsiá, miéntras ku e enkuentronan di promé buèlta lo wòrdu kompartí meimei di yüni, ya ku e di 79 Little League Baseball World Series lo tuma lugá di 19-30 di ougùstùs 2026. Pa mas informashon tokante e LLBWS, inkluyendo rekursonan di bishitante, invitadonan spesial, i mas kòntròl largu di zomer LittleLeague.org/WorldSeries. Pa kuminsá plania bo bishita na Williamsport, bai na LittleLeague.org/Visit.
-----
WILLEMSTAD – E ekipo di Little League di Pariba a keda koroná komo kampion regional i a sigurá klasifikashon pa Little League World Series, ganando e derecho di representá Kòrsou riba esenario internashonal.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series</ref>
Pariba a gana e seri di mihó di shete ku un viktoria di 4-2 riba Pabou. E weganan desisivo a wòrdu hunga djasabra na Post 6, kaminda Pariba a entregá aktuashonnan fuerte, ganando tur dos partido 6-2 i 5-2.
Cu e titulo regional, awor Pariba lo competi den e Little League World Series na Williamsport, cu ta programa pa tuma luga di 19 pa 30 di augustus.
E tim ta kla pa sali dia 13 di ougùstùs i lo kuminsá ku preparashonnan djis despues di un periodo kòrtiku di sosiegu.
E clasificacion ta marca otro logro pa baseball hubenil na Curaçao, cu tin un tradicion fuerte den e deporte y un historia di competi exitosamente na torneonan internacional.
The Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.<ref>https://www.facebook.com/LigaPabouLittleLeague/about</ref>
------------
'''Salon di Fama di Deporte di Kòrsou''' ta e galeria di honor dediká na deportista prominente i otro personanan ku a hasi un kontribushon signifikante pa deporte na [[Kòrsou]]. E taw, ku ta administrá pa Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) — ku anteriormente tabata konosí komo Curaçao Sport Federatie (CSF) — a instala e promé miembronan den e salon di fama na 1985 pa duna rekonesimentu públiko na atletenan, entrenador, dirigente i otro figura ku a lassa un marka duradero den deporte lokal i regional.
Historia
E idea pa un salon di fama na Kòrsou a surgi como un manera pa honrá e sportistanan i lideres ku a kontribuí pa desaroyo di deporte den e Antias Hulandes. E CSF (Curaçao Sport Federatie), e organizashon sportivo máximo na esei tempu, a hunga un rol di lider den e fundashon di e salon di fama na 1985. Desde su inicio, e salon di fama a sigui rekonosé sportistanan ku a logra nivel notabel, inkluyendo partisipashon olímpiko, logronan internashonal, i kontribushon pa komunidad deportiva.
Na desember 2020, FDOK a agrega otro 10 miembronan pa elevá e total ku 85 persona ku ta forma parti di e Salon di Fama di Kòrsou, inkluindo 10 damanan i 75 homber.
Signifikashon
E Salon di Fama ta:
un forma pa preservá i celebra historia deportivo di Kòrsou
un manera pa inspirá sportistanan hoben pa trese su talento
un medio pa duna rekonesimentu formal na atletenan, entrenador, arbitro i dirigente ku a kontribuí pa desaroyo di deporte
E lista di miembronan ta rekogi figura prominente di diferente deporte, inkluindo futbol, atletismo, esgrima, natashon, baseball, softball, karate, i otro disiplinanan.
--------------------
'''Salon di Fama''' na Korsou ([[]]:inglesHall of Fame) ta un lista di individuo
== Definishon ==
Un sala di fama, muraya di fama, òf kaminata di fama ta un lista di individuonan, logronan, òf otro entidatnan, normalmente skohé pa un grupo di elektor, pa marka nan ekselensia, logronan i fama den nan ramo. Den algun kaso, e salanan di fama aki ta konsistí di salanan òf museonan real ku ta konsagrá e honradonan ku eskultura, plaka, i eksposishon di memorabilia i informashon general tokante e destinatarionan indusí. Tin bia, e plachinan di e honradonan por wòrdu kologá riba un muraya (p’esei un “muraya di fama”) òf inskribí riba un acera (manera den un “kaminda di fama”, “kaminda di streanan”, òf “avenida di fama”). Den otro kasonan, e sala di fama ta mas figurativo i ta konsistí di un lista di nòmber di personanan notabel i nan logronan i kontribushonnan. E listanan ta wòrdu mantené pa un organisashon òf komunidat, i por ta nashonal, estatal, lokal òf privá.
* inicia na 1985 pa Curacao Sport Federatie met overhandiging van gouden CSF-pin
* 2017: Federashon Deporte i Olimpiko Korsou
Toegetreden" / ingresa den Salon di fama di Korsou
== Salon di fama ==
Deporte Korsou tin lista kompletu di tur miembro di Salon di Fama di Federashon Deporte Olimpiko Kòrsou (FDOK) ku antes tabata Curacao Sport Federatie (CSF). Na 1985 a instala e prome miembronan den Salon di Fama di Korsou. Na desember 2020 a instala 10 miembro pa yega na e gran total di 85 persona di kual 10 ta dama i 75 ta kabayero.
Di e personanan aki 37 a fayesé. Di e 38 federashonnan ku ta miembro di FDOK, 22 tin un òf mas miembro den Salon di Fama.<ref>[https://www.deportekorsou.com/posts/lista-kompletu-di-miembronan-di-salon-di-fama-di-korsou-di-tur-tempu Lista kompletu di miembronan di Salon di Fama di Kòrsou di tur tempu]</ref>
{| class="wikitable sortable"
! Aña
! Imagen
! Nomber
! Deporte
! Remarke
|-
| rowspan="10" | 1985|| || [[Antoine Maduro]]<br><small>(1909–1997)</small> || Futbol ||
|-
| || [[Myrna Anselma]]<br><small>(1936–2008)</small> || [[esgrima]] ||
|-
| || [[Ergilio Hato]]<br><small>(1926–2003)</small> ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Ernest Smith ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Guillermo Haseth ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Hector Rosario<br><small>()</small> || ||
|-
| || [[Juan Isa]]<br><small>()</small> || ||
|-
| || Wilfred (Willie) Pieters<br><small>()</small> || ||
|-
| || Mordy Maduro<br><small>()</small> || futbol|| presidente di NAVU i [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]]
|-
| || Benny Leito<br><small>()</small> || landamentu||
|-
| rowspan="3" | 1986|| ||[[Bèto Adriana]]<br><small>()</small> || Futbol ||
|-
| ||[[Iyo Pimentel]]<br><small>()</small> || Tenis ||
|-
| || Clovis Lodewijks<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1987|| || Hector Curiel || ||
|-
| || Julio Rooi<br><small>()</small> || ||
|-
| || Guillaume (Sam) Buntin<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1989|| || Guillermo Pardo || Futbol ||
|-
| || Walter van Rosberg<br><small>()</small> || ||
|-
| || Pedro Willems<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1992|| || [[Enith Brigitha]] || landamentu ||
|-
| || Marcel Jose Betrian<br><small>()</small> || (hisamentu di peso) ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1994|| || Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor || futbòl ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="1" | 2023|| || [[Laicam How]] || [[karate]] ||
|-
|}
== Konmemorashon i evolushon ==
Na más reciente edishonnan di e salon di fama, FDOK a introducí un regla nobo pa permití rekonesé atletenan postumamente, inkluyendo sporthelden famós ku a falleci i ku a lòk grandi kontribushon pa deporte—un cambio ku reflehá deseo pa amplifiká acknowledge i preservashon di legado historiko. Den e selekshon di 2024 pa e ceremonia na diciembre pa postumamente honrá atletenan importante di balòn, honkbal, karate, bokso i mas.
== Organisashon ==
E Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) ta e organisashon ku koordiná e proceso di nominashon i selekshon. E federashon ta traha ku sportbondnan afiliá pa rekomendá kandidatonan i pa evaluá su merito pa ingresá den e salon di fama.
----------
* 1985: [[Antoine Maduro]], [[Myrna Anselma]] ([[esgrima]]) i [[Ergilio Hato]] ([[futbol|futbòl]]), Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro,
* 1986: [[Beto Adriano]] (gewichtheffen), [[Iyo Pimentel]] (tennis), Clovis Lodewijks (Softball) en Benny Leito (zwemmen).
* 1987: [[Hector Curiel]] (1936-2022) hisamentu di peso, Julio Rooi, Guillaume “Sam” Buntin
* 1989: Guillermo Pardo, Walter van Rosberg, Pedro Willems
* 1992: [[Enith Brigitha]] (landamentu), Marcel Jose Betrian (hisamentu di peso), Jose Maria (Jo) Mathilda (futbòl)
* 1993
* 1994: Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor (futbòl), Henry Prince (verspringen), Rafael Fernando (Raffy) Josefa (beisbol)
* 1995: Edgard Ravenstein, Urnic “Randy” Wiel, [[Jan Boutmy]] ([[esgrima]])
futbol
* 1997: Geoffrey Goede, Romoldo Martis, [[Wilhelm Canword]] (futbol?)
* 2009: Soraida Juliana, Julius Hellburg, Ricardo Elhage, Niels Liberia, Errol Rooi
* 2014: Anthony Minguel, [[Cor van Aanholt]], Esthel (Jet) Jansen, Dudley Josepa, Marguerite de Rooy-Sprock, Andres de Constancia +, Edwin Solomon, Heraclio Henriquez +, Hubert Ibi Schoop +,Victor Copra
* 2015: 2015 Maximo “Max” Paula +
* 2016: Alvin “Fichi” Fléming, Celsio Victor Polinet +, Franklin Wilfred Mathilda, Harold Daniel Laurens +, Johnny Hellmund, Raymond Rafael Martha, Wendell Prince, Wilhelm Keman
* 2017: Antonio Pedro Keller, Antonio Jose "Papy" Martina, Efigenio Adriano Braafhart, Francisco Romualdo Gomez +, Gladwin Lumeno de Lanoi, Lupe Acasia Leito, [[Pedro Basiano Matrona]] (1927-2019), futbol, Stanley Maria Francisca, Orlando Felipe Cuales
* 2019: Renato Anasagasti, Sylvanie Clarke, Henk d'Arnault, Wenfrid Jakoba, Hubert Jansen, Nazario Martijn q.e.p.d., Eric Ogenia, Eva Marie Tujeehut Suriel, Gilbert Snijders i Hubert Zimmerman.
* Eva Marie “Amy” Tujeehut-Suriel, Eric Anthony Gregorio Ogenia, Gilbert Ciro Snijders, Henk “Henky” Alfons D’Arnault, Hubert Dominicus Jansen, Hubert Simon Zimmerman, Nazario Bernardus Martijn, Renato G. Anasagasti, Sylvanie Elaine Clarke, Wenfrid “Wenny” Pablo Jakoba
* 2020: Despues ku meimei di aña FDOK den un seremonia virtual a instalá William ‘Junior’ Millerson den Salon di Fama, riba 28 di dezèmber a instalá e dies sigieunte baluarte nan: Raoul Alias (Dam), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòfbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòfbòl), Erwin Martis (Atletismo) i Ivonne Leito – Senff (Karate).<ref name=:"1">https://www.sport.cw/mas-miembro-salon-di-fama/ </ref>
* [[William Millerson]] , Raoul Alias (Dama), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòftbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòftbòl), Erwin Martis (Atletiek), Ivonne Leito-Senff (Karate)
* 2021: [[Jeanne Lopes]] (tiru)
* 2023: [[Laicam How]] ([[karate]])
== Historia ==
For di aña 1985 a kuminsá ku Salon di Fama. Franklin Mathilda ku tabata presidente e tempu ei di Curaçaose Sport Federatie (CSF) a duna inisio na esaki. E promé baluartenan deportivo ku e aña ei a drenta Salon di Fama tabata: Antoine Maduro, Ergilio Hato, Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro, Myrna Anselma, Wilfred ‘Willie’ Pieters i Juan ‘Benny’ Leito. Tur e baluartenan aki entre tantu no ta na bida mas.<ref name=:"1"/>
FDOK ta e organisashon ku a sigui CSF i ku pues ta enkargá ku e evento di Salon di Fama. E federashon ta presidí pa Jean Francisca. Sobrá miembronan di direktiva ta Efigenio Braafhart (vise presidente), Ranjit Persaud (sekretario general), Aishel Richardson (di dos sekretario general), Nelson Maria (tesorero) i Ruthsel Martina ku ta fungí komo di dos tesorero.
* 2025:Durante e anochi di FDOK Honors Night, 5 persona a keda introdusí den FDOK su salon di fama. Un di e personanan aki ta Franklin Veeris. Aki bou ta sigui parti di Franklin su historia i tambe por disfrutá di un entrevista ku Franklin Veeris.
Franklin I. P. Veeris, komo deportista a praktiká vários ramo di deporte, pero su éksitonan grandi a konsentrá komo dirigente di body building.
Komo deportista e tabata áktivo den futbòl, tènis, karate i sailing, di kua e último aki el a kompetí riba nivel Mundial. Komo dirigente den tènis el a yuda organisá dos torneo grandi (Marlboro Professional Tennis Tournament) i mas despues den body building e.o. Metry Gala Classic.
Na edat di 40 aña Frank a kuminsá train deportistanan den fitness i body building despues di a sigui kurso i seminarionan na e.o. New Jersey, Los Angeles, Miami, New York i Tampa.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = WildCats KJ74
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}} Johnny Balentina
| liga = [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Dòbel A]]
}}
'''WildCats KJ74''', antes konosí komo '''Wild Cats''', ta un di e timnan di [[beisbòl]] mas prominente den [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Liga Dòbel A]] na [[Kòrsou]]. Den añanan 1960 e tim tabata milita den liga klase A; durante di e siguiente dékada el a logra promove i, desde 1975, a bira un forsa dominante den e Liga Dòbel A, e nivel mas altu di kompetensia di beisbòl na e isla.
WildCats a gana 17 título nashonal te ku 2024, loke ta hasié e tim mas viktorioso den historia di Liga Dòbel A. El a partisipá na 43 edishon di e [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|kampeonato di Liga Dòbel A]], i tambe a representá Kòrsou den kompetensianan internashonal, manera e Seri Latinomerikano i [[Seri di Karibe]].<ref>Marco Stoovelaar, [https://catcher.home.xs4all.nl/bb23-0402-wild-cats-curacao-nips-mexico-in-second-game-caribbean-baseball-series.htm WildCats Curaçao nips Mexico in second game Caribbean Series], international baseball headlines</ref><ref>David Venn, [https://www.mlb.com/news/curacao-team-brings-loaded-roster-to-2024-caribbean-series From Little League to Caribbean Series, Curaçao's roster has chemistry], mlb.com (2 di febrüari 2024)</ref>
E kambio di nòmber di klup a tuma lugá pa honra [[Kenley Jansen]], un picher profeshonal di Kòrsou ku a hunga e mayor parti di su karera pa Los Angeles Dodgers, usando e kamisa ku número 74.
== Lista di Honor ==
===Liga Dòbel A===
'''Kampeon (17)''':
* 1975, 1976, 1977, 1978, 1980, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2016, 2017, 2021, 2022
'''Supkampeon (11)''':
* 1979, 1981, 1982, 1986, 1987, 2004, 2013, 2014, 2015, 2018, 2020
== (Eks)-pelotero konosí ==
* [[Ruderly Manuel]]
* [[Diegomar Maxwell]]
* [[Dudley Leonora]]
== Link eksterno ==
* [https://www.flashscore.com/team/wildcats-kj74/YJuwLdD3/ Profil WildCats KJ74]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
Mientras ku añanan spesífiko di nan viktorianan di kampionato i finalisashonnan di subkampeon no ta lista ampliamente den e fuentenan disponibel, ta tuma nota ku e Wild Cats tabata un forsa dominante den e liga for di su inisio na 1975. Nan a representá Curaçao tambe den kompetensianan internashonal, manera e Serie Latino Amerikano 2018 i e Serie di Karibe 2020.
The '''Wild Cats''' baseball team, also known as WildCats KJ74, is one of the most successful clubs in the Curaçao National Championship AA League. They have secured 17 national championships, making them the team with the most titles in the league's history through 2022.
YouTube
+4
Flashscore
+4
Wikipedia
+4
Baseball Reference
While specific years of their championship victories and runner-up finishes are not comprehensively listed in the available sources, it's noted that the Wild Cats have been a dominant force in the league since its inception in 1975. They have also represented Curaçao in international competitions, such as the 2018 Latin American Series and the 2023 Caribbean Series.
-------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ruderly Rubino Manuel''' (☆ [[26 di ougùstùs]] [[1990]] na [[Kòrsou]]) ta un picher profeshonal di beisbòl. E tabata miembro di e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda pa e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017.<ref>{{Cite web|url=http://mlb.mlb.com/wbc/2013/teams/index.jsp?team=ned&team_id=878|title = Team}}</ref>
He was born on the 26th of August of 1990 in Willemstad, Curaçao. He's a local baseball star and started his career off by pitching for the Groot Kwartier Stars. He has also pitched for the Royal Scorpions in Curaçao and currently pitches for the Wildcats KJ74 Guardian Group. He has also pitched for 2 teams abroad, Sparta-Feyenoord from the Dutch Hoofdklasse in 2011 and for De Angelis North East Knights from the Italian Baseball League in 2012. He has also been part of the Kingdom of the Netherlands baseball team that played in the 2017 World Baseball Classic. Bonbini to Ruderly Manuel, who will also take part in Curaçao Baseball Week 2017!⚾️🇨🇼🔥
{{Appendix}}
--------------
{{Databox}}
'''Wimbleton''' ta un kompetensia internashonal di tènis, organisá pa e Federashon Internashonal di Tènis (ITF).
{{Appendix}}
[[Category:Deporte|Tènis]]
---------------------
{{Databox}}
'''Federashon di Atletismo di Kòrsou''' of '''Curaçao Atletiek Bond''' (CAB), Curaçao Athletics Federation, ta e órgano nashonal ku ta organisá atletismo na Kòrsou. E organisashon a wòrdu establesé originalmente na 1966, i e presidente di e asosiashon ta for di 2017 Willem Cordilia[1].
no.wiki:Federashon di Atletismo Kòrsou no ta miembro kompletu di CACAC, Konfederashon di Atletismo Sentroamerikano i Karibense, pero sí ta partisipá na Weganan CARIFTA. Curaçao tambe tabata e organisadó di e Weganan CARIFTA 2017.[2]
== Klupnan ==
E Federashon di Atletismo di Kòrsou ta reuní diesdos klup di atletismo afiliá: Curacao Master Athletics, Batavus, Cheetah, Deportivo San Kristof, the Eagles, Go Fast, New Revolution, Olympic, Rising Stars, Sloke, Sparta i Trupial.[3]
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox deportista
| variante = c
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 1,88 m
| peso = 77 kg
| deporte = Atletismo
| disciplina = 400 meter
| entrenado =
| debut =
| nacionalidad deportivo = [[File:Flag of the Netherlands Antilles (1986–2010).svg|25px|border]] [[Antias Hulandes]]<br/ >{{NLD}}
| wo = {{lista horizontal|
*2020}}
| bista medaya =
{{bista medaya}}
{{bista medaya rij|Weganan Olímpiko|0|1|0}}
{{bista medaya rij|Weganan Mundial Indoor Atletismo|0|0|2}}
}}
'''Liemarvin Bonefacia''' (☆ [[16 di aprel]] [[1990]] na [[Willemstad]]) ta un atleta di Kòrsou i un atleta olímpiko. E ta spesialisá den 400 meter i a representá [[Antias Hulandes]] te su disolushon na 2010.
Representando [[Hulanda]] Bonevacia a gana e medaya di plata den 4 x 400 m na [[Weganan Olimpico|Weganan Olímpiko]] 2020 na Tokyo, huntu ku [[Terrence Agard]], Tony van Diepen y Ramsey Angela.
== Link eksterno ==
* [https://worldathletics.org/athletes/netherlands/terrence-agard-14180980 Terrence Agard riba World Athletics]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Agard, Terrence}}
[[:Category:Deporte]]
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Atleta Olimpico]]
-----------------------
'''Randolph Benito (Johnny) Balentina''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1971]] na [[Willemstad]]) ta un pelotero hulandes ku a kompetí na tres okashon konsekutivo den [[Weganan Olimpico di Zomer|Weganan Olímpiko]]. El a partisipa na ‘Atlanta 1996’, ‘Sydney 2000’ i ‘Atenas 2004’. Na e okashonnan ei, e catcher drechi di e klup di beisbol Neptunus a termina ku e [[tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]], tambe konosí komo ''Tim di Reino'', na di seis (1996 i 2004) i e di sinku lugá (2000).
{{Appendix|2=
* [https://www.honkbalsite.com/ Nederlandse honkbalsite]
* [https://web.archive.org/web/20161202214838/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ba/johnny-balentina-1.html Profil di Johnny Balentina]
}}
{{DEFAULTSORT:Balentina, Randolph}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba|Bela]]
[[:Category:Atleta Olimpico|Bela]]
--------------
== Aanvulling [[Seri di Karibe]] ==
=== Kampeon segun wega final ===
Kuminsando ku e edishon di 2013 a introdusí un kampeonato kaminda e dos ekipo ku e mihó rekort di gana i pèrdè for di e promé etapa di e torneo di round-robin ta topa pa determiná e kampeon. Den edishon 2013, e promé buelta tabata konsistí di 12 wega i kada tim a enfrentá e otro timnan dos biaha, un komo home klup i e otro komo un ekipo di bishita; for di edishon 2014, ku e regreso di ekiponan di Cuba na e torneo, e promé etapa a ser kambia pa un round robin di 10 wega kaminda kada tim ta enfrentá e otro ekiponan un biaha.
{|class="sortable wikitable" width="100%"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Manager
|-
|[[2013]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Yaquis de Obregón
|style="text-align:center"|4–3 (18)
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Leones del Escogido
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Eddie Díaz
|-
|2014
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Isla di Margarita]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Naranjeros de Hermosillo
|style="text-align:center"|7–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Indios de Mayagüez
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Matías Carrillo
|-
|2015
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] [[San Juan]]
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Vegueros de Pinar del Río
|style="text-align:center"|3–2
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Tomateros de Culiacán
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Alfonso Urquiola
|-
|2016
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Venados de Mazatlán
|style="text-align:center"|5–4
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Tigres de Aragua
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Juan José Pacho
|-
|2017
|{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1–0 (10)
|{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2018
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px]] [[Guadalajara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|9–4
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2019
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] [[Siudad di Panama|Siudat di Panama]]
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Toros de Herrera
|style="text-align:center"|3–1
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Leñadores de Las Tunas
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Manuel Rodríguez
|-
|2020
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Toros del Este
|style="text-align:center"|9–3
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Cardenales de Lara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Lino Rivera
|-
|2021
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mazatlán
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|style="text-align:center"|4–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Criollos de Caguas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Félix Fermín
|-
| 2022
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Colombia.svg|25px|border]] Caimanes de Barranquilla
|style="text-align:center"|4-1
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Gigantes del Cibao
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] José Mosquera
|-
|2023
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Caracas]] i [[La Guaira]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Leones del Caracas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] José Offerman
|-
|2024
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Ozzie Guillén
|-
|2025
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mexicali
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2026
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2027
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|
|style="text-align:center"|
|
|
|}
{|class="sortable wikitable"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Mánager!!Rekort
|-
|2013
|{{MEX}} Hermosillo
|{{MEX}} Yaquis de Ciudad Obregón
|style="text-align:center"|4-3 (18)
|{{DOM}} Leones del Escogido
|{{DOM}} Eddie Díaz
|style="text-align:center"|4-3
|-
|2014
|{{VEN}} [[Isla Margarita]]
|{{MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]
|style="text-align:center"|7-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Indios de Mayagüez]]
|{{MEX}} Matías Carrillo
|style="text-align:center"|4-2
|-
|2015
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|Cuba}} [[Pinar del Río (béisbol)|Vegueros de Pinar del Río]]
|style="text-align:center"|3-2
|{{bandera|México}} [[Tomateros de Culiacán]]
|{{bandera|Cuba}} Alfonso Urquiola
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2016|2016]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|MEX}} [[Venados de Mazatlán]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|5-4
|{{bandera|VEN}} [[Tigres de Aragua]]
|{{bandera|MEX}} Juan José Pacho
|style="text-align:center"|6-0
|-
|2017
|{{MEX}} Culiacán
|{{bandera|Puerto Rico}} Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1-0 (10)
|{{bandera|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2018|2018]]
|{{bandera|México}} [[Jalisco]]<ref>[https://www.jalisco.gob.mx/es/prensa/noticias/64267 Presenta Gobernador Serie del Caribe Jalisco 2018]</ref>
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|style="text-align:center"|9-4
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|4-2
|-
|[[Serie del Caribe 2019|2019]]
|{{bandera|Panamá}} [[Panamá (ciudad)|Panamá]]
|{{bandera|Panamá}} [[Toros de Herrera]]
|style="text-align:center"|3-1
|{{bandera|Cuba}} [[Las Tunas (béisbol)|Leñadores de Las Tunas]]
|{{bandera|Panamá}} Manuel Rodríguez
|style="text-align:center"|4-1
|-
|[[Serie del Caribe 2020|2020]]
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Toros del Este]]
|style="text-align:center"|9-3
|{{bandera|VEN}} [[Cardenales de Lara]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Lino Rivera
|style="text-align:center"|6-1
|-
|[[Serie del Caribe 2021|2021]]
|{{bandera|MEX}} [[Mazatlán]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|{{bandera|República Dominicana}} Félix Fermín
|style="text-align:center"|7-0
|-
|[[Serie del Caribe 2022|2022]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|Colombia}} [[Caimanes de Barranquilla]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|República Dominicana}} [[Gigantes del Cibao]]
|{{bandera|Colombia}} José Mosquera
|style="text-align:center"|5-2
|-
|[[Serie del Caribe 2023|2023]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Caracas]] y [[La Guaira]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|Venezuela}} [[Leones del Caracas]]
|{{bandera|República Dominicana}} José Offerman
|style="text-align:center"|6-3
|-
|[[Serie del Caribe 2024|2024]]
|{{bandera|Estados Unidos}} [[Miami]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|{{bandera|Venezuela}} Oswaldo Guillén
|style="text-align:center"|7-1
|-
| 2025
|{{MEX}} [[Mexicali]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2026|2026]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2027|2027]]
|{{bandera|México}} [[Hermosillo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|}
==Partisipante==
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Promé edishon
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Kòrsou
|style="text-align:center"|2023
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{DOM}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal Dominikano
|style="text-align:center"|1970
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{MEX}}
| Liga di Mexico Pasifiko
|style="text-align:center"|1971
|-
|{{NCR}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Nicaragua
|style="text-align:center"|2024
|-
|{{PAN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Panameño
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff"|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[Puerto Rico]]
|Liga di Beisbòl Profeshonal Roberto Clemente
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff" |{{VEN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Venezuelano
|style="text-align:center"|1949
|}
* {{color box|#ccddff|border=silver}} miembro di Caribbean Professional Baseball Confederation
=== Partisipante den pasado ===
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Prome edishon
! Ultimo edishon
|-
| rowspan=3 |{{CUB}}
| Liga Cubano
|style="text-align:center"|1949
|style="text-align:center"|1960
|-
| Seri Nashonal Cubano
|style="text-align:center"|2014
|style="text-align:center"|2019
|-
|Liga Elite Cubano
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Klase AA di Kòrsou
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{COL}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal di Colombia
|style="text-align:center"|2020
|style="text-align:center"|2023
|}
===Nota===
*{{note label|PAN|a|a}} After the [[1960 Caribbean Series|1960 tournament]], Panama would not appear in another Caribbean Series until [[2019 Caribbean Series|2019]].
*{{note label|VEN|b|b}} Venezuela's LVBP was replaced by the [[Liga Occidental de Béisbol Profesional]] for the 1960 tournament
== Edishonnan ==
==Series==
{|class="wikitable"
|-
!Ana!!Luga!!Kampeon!!Manager!!Rekort
|-
|[[1949 Caribbean Series|1949]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]]|| [[Mike Guerra|Fermin Guerra]] ||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1950 Caribbean Series|1950]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PAN}} [[Carta Vieja Yankees]]|| [[Wayne Blackburn]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1951 Caribbean Series|1951]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]]|| [[George Scales]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1952 Caribbean Series|1952]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Habana (Cuban League)|Leones del Habana]]|| [[Mike González (catcher)|Mike González]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1953 Caribbean Series|1953]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (2)|| [[Buster Clarkson]]||style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1954 Caribbean Series|1954]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]]|| [[Mickey Owen]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1955 Caribbean Series|1955]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (3)|| [[Herman Franks]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1956 Caribbean Series|1956]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]]|| [[Oscar Rodríguez (baseball)|Oscar Rodríguez]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1957 Caribbean Series|1957]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]]|| [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1958 Caribbean Series|1958]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]] (2) || [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1959 Caribbean Series|1959]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]] (2)|| [[Clemente Carreras]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1960 Caribbean Series|1960]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]] (2)|| [[Tony Castaño]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|1961–1969|| colspan="4" style="text-align:center;" | None held
|-
|[[1970 Caribbean Series|1970]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]]|| [[Carlos Pascual (baseball)|Carlos Pascual]]||style="text-align:center;"|7–1
|-
|[[1971 Caribbean Series|1971]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]]|| [[Manny Mota]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1972 Caribbean Series|1972]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Leones de Ponce (baseball)|Leones de Ponce]]|| [[Frank Verdi]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1973 Caribbean Series|1973]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (2)|| [[Tommy Lasorda]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1974 Caribbean Series|1974]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (2)|| [[Bobby Wine]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1975 Caribbean Series|1975]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Vaqueros de Bayamón (baseball)|Vaqueros de Bayamón]]|| [[José Pagán]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1976 Caribbean Series|1976]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] & [[Santiago de los Caballeros|Santiago]] ||{{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]|| [[Cananea Reyes]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1977 Caribbean Series|1977]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (3)|| [[Buck Rodgers]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1978 Caribbean Series|1978]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]]|| [[Rene Lachemann]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1979 Caribbean Series|1979]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]] (2)|| [[Willie Horton (baseball)|Willie Horton]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1980 Caribbean Series|1980]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (4)|| [[Del Crandall]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1981 Caribbean Series|1981]]|| colspan="4" style="text-align:center;"|None held
|-
|[[1982 Caribbean Series|1982]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Leones del Caracas]]|| [[Chico Carrasquel]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1983 Caribbean Series|1983]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Lobos de Arecibo]]|| [[Ron Clark (baseball)|Ron Clark]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1984 Caribbean Series|1984]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]]|| [[Rubén Amaro, Sr.|Rubén Amaro]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1985 Caribbean Series|1985]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (5)|| [[Terry Collins]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1986 Caribbean Series|1986]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Maracaibo]]||{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]|| [[Cananea Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1987 Caribbean Series|1987]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (3)|| [[Ramón Avilés]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1988 Caribbean Series|1988]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]|| {{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]]|| [[Phil Regan (baseball)|Phil Regan]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1989 Caribbean Series|1989]]|||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]] (2)|| [[Pete Mackanin]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1990 Caribbean Series|1990]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (2)|| [[Felipe Alou]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1991 Caribbean Series|1991]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (6)|| [[John Roseboro]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1992 Caribbean Series|1992]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]] (2)|| [[Pat Kelly (catcher)|Pat Kelly]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1993 Caribbean Series|1993]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (4)|| [[Mako Oliveras]]||{ style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1994 Caribbean Series|1994]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (7)|| [[Casey Parsons]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1995 Caribbean Series|1995]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI}} [[Senadores de San Juan]]|| [[Luis Meléndez (baseball)|Luis Meléndez]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1996 Caribbean Series|1996]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]]|| [[Francisco Estrada]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1997 Caribbean Series|1997]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]]|| [[Mike Quade]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1998 Caribbean Series|1998]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (2)|| [[Tony Peña]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1999 Caribbean Series|1999]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (8)|| [[Dave Jauss]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[2000 Caribbean Series|2000]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (5)|| [[Mako Oliveras]] (2)||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2001 Caribbean Series|2001]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (3)|| [[Félix Fermín]] || style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2002 in baseball|2002]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]] (2)|| [[Francisco Estrada]] (2) || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2003 Caribbean Series|2003]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (4)|| [[Félix Fermín]] (2)||style="text-align:center;"|6–1
|-
|[[2004 Caribbean Series|2004]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (9)|| [[Manny Acta]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2005 Caribbean Series|2005]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlán]]|| [[Juan José Pacho]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2006 Caribbean Series|2006]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Valencia, Carabobo|Valencia]] and [[Maracay]]||{{flagicon|VEN}} [[Leones del Caracas ]] (2)|| [[Carlos Subero ]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2007 Caribbean Series|2007]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (5)|| [[Félix Fermín]] (3)||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2008 Caribbean Series|2008]]||{{flagicon|DOM}} [[Santiago de los Caballeros|Santiago]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (10)|| [[Héctor de la Cruz]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2009 Caribbean Series|2009]]||{{flagicon|MEX}} [[Mexicali]]||{{flagicon|VEN}} [[Tigres de Aragua]] || [[Buddy Bailey]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2010 Caribbean Series|2010]]||{{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (3)|| [[Ken Oberkfell]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2011 Caribbean Series|2011]]||{{flagicon|PRI}} [[Mayagüez, Puerto Rico|Mayagüez]]||{{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]]|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddie Díaz]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2012 Caribbean Series|2012]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (4)|| [[Ken Oberkfell]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2013 Caribbean Series|2013]] || {{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]] || {{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]] (2)|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddy Díaz]] (2)||style="text-align:center;"|4–3
|-
|[[2014 Caribbean Series|2014]] || {{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]] || {{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]] (2)|| [[Matías Carrillo]]||style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2015 Caribbean Series|2015]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] || {{flagicon|CUB}} [[Pinar del Río (baseball)|Vegueros de Pinar del Río]] || [[Pinar del Río (baseball)#Past and present stars|Alfonso Urquiola]] ||style="text-align:center;"|3–3
|-
|[[2016 Caribbean Series|2016]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlan]] (2)|| [[Juan José Pacho]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2017 Caribbean Series|2017]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]] || {{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (4) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]]||style="text-align:center;"|3−3
|-
|[[2018 Caribbean Series|2018]]||{{flagicon|MEX}} [[Guadalajara]] ||{{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (5) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]] (2)||style="text-align:center;"|4−2
|-
|[[2019 Caribbean Series|2019]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]] ||{{flagicon|PAN}} [[Toros de Herrera]]|| Manuel Rodríguez||style="text-align:center;"|4−1
|-
|[[2020 Caribbean Series|2020]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] ||{{flagicon|DOM}} [[Toros del Este]] || Lino Rivera ||style="text-align:center;"|6−1
|-
|[[2021 Caribbean Series|2021]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (6) || [[Félix Fermín]] (4) ||style="text-align:center;"|7−0
|-
|[[2022 Caribbean Series|2022]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|COL}} [[Caimanes de Barranquilla]]|| José Mosquera || style="text-align:center;" |5−1
|-
|[[2023 Caribbean Series|2023]]||{{flagicon|VEN}} [[Caracas]] and [[La Guaira]] || {{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (11)|| [[Jose Offerman]] || style="text-align:center;" |6−3
|-
|[[2024 Caribbean Series|2024]]
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|{{flagicon|VEN}} [[Tiburones de La Guaira]]
| [[Ozzie Guillén]]
|style="text-align:center;" |7−1
|}
* Selekshon Curacao Suns 2024 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2024/01/29/zeventien-internationals-koninkrijksteam-met-curacao-suns-naar-serie-del-caribe/</ref>
update: Jonathan Schoop; nieuw Jeremi Profar & Roger Bernadina (en.wiki)
* Selekshon Korsou 2023 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2023/01/31/internationals-met-curacaose-kampioen-naar-caribbean-series/</ref>
------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{DEFAULTSORT:Thode, Kiri}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Deporte]]
* 2013:Kiri Thode is in Duitsland wereldkampioen geworden van de Professional Windsurfers Association (PWA) Freestyle Windsurfing. Het is voor het eerst dat een windsurfer uit Bonaire wereldkampioen is geworden van de Freestyle competitie. Het is ook de eerste wereldtitel voor Thode.<ref>Belkis Osepa, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2013/10/09/wereldkampioenen-bonaire-warm-onthaald/ Wereldkampioenen Bonaire warm onthaald], Caribisch netwerk, 9 di oktober 2013</ref>
* 2020? video Children of the Wind ku rumanan Tonky i Taty Frans - dokumentario basa riba e bida di tres mucha homber Boneriano cu a conquista mundo cu nan teknika y trikinan innovativo riba nan plank di windsurf . E pelicula a gana premio na ....
de.wiki: Kiri Thode (geboren 26 februari 1991 in Kralendijk ) is een windsurfer op Bonaire . Hij behoort tot de beste freestylesurfers van de afgelopen jaren en werd in 2013 wereldkampioen in deze discipline .
------------------------------
{{Databox}}
'''Jurswailly (Ailly) Luciano''' (☆ [[25 di mart]] [[1991]] na [[Kòrsou]]) ta un eks-hungadó di "handbal" hulandes-kurasoleño i internashonalista. E tabata hunga den posicion derechista.
== Bida ==
Ailly Luciano a nase na Korsou i te edat di kuater ana tabata biba na Boka Sami. Ku su mayornan el a muda pa [[Hulanda]]. Su promé klup di handball tabata Papendrechtse DES'72. Komo teenager e ta switch pa e klup HV Quintus, hungango den e division di honor hulandes.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref> Desde 2011 e ta milita pa e klup franses Metz Handball den e divishon femenino franses mas haltu. E ta konosi pa su rapides. Huntu ku su klup el a titula kampeon nashonal di Fransia na 2013, 2014, 2016, 2017, 2018 i 2019. Na ana 2013, 2015, 2017 en 2019 e klup ta gana e Kopa di Fransia. Tambe na 2013 ta alkansa e final di e kampeonato oropea pero ta sufri un derota di e klup danes Team Tvis. Holstebro . Na 2021 e ta pone un fin na su karera deportivo pa dedika su mes na su In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro nl wiki:In maart 2016 tijdens het OKT in Metz (Frankrijk) is er een historisch hoogtepunt voor Luciano en het Nederlandse handbal, ze kwalificeerden zich voor het eerst voor de Olympische Spelen. Doordat de wedstrijd om het brons verloren werd van de huidige wereldkampioen Noorwegen (23-36), eindigden ze uiteindelijk op de vierde plaats.
== Selekshon hulandes ==
Debuut Oranje 15 mei 2012 Nederland – Groot-Brittannië 40-15 in Panningen
Komo internashonalista el a forma parti di e selekshon femenino di [[Hulanda]], hasiendo su debut durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. El a partisipa den 55 wega internashonal. Na 2016 el a representa Hulanda na e Weganan olimpiko na [[Rio de Janeiro]].<ref>https://www.ad.nl/dordrecht/papendrechtse-ex-international-ailly-luciano-stopt-met-handbal-eindelijk-tijd-om-te-puberen~a0830d73/ Papendrechtse ex-international Ailly Luciano stopt met handbal: ‘Eindelijk tijd om te puberen’], AD (9 di ougustus 2020)</ref> Ze maakte deel uit van het Nederlandse damesteam dat als vierde eindigde in handbal op de Olympische Zomerspelen van 2016 in Rio de Janeiro , Brazilië .
Handbalster Ailly Luciano heeft besloten haar interlandcarrière te beëindigen en gaat daarom niet mee met het Nederlands damesteam naar het Europees kampioenschap handbal in Zweden. "Ik heb op de Olympische Spelen gestaan, dat vind ik prachtig, maar voor mijn idee zit er niet meer in. Om weer vier jaar te knokken richting de Spelen zie ik niet zitten. Ik vind het goed geweest. Ik wil mijn levensdoelen oppakken."
De 25-jarige speelster uit Papendrecht kwam in augustus met het Nederlands damesteam uit op de Olympische Spelen in Rio de Janeiro en eindigde als vierde. Luciano, die speelt voor het Franse Metz, speelde 56 interlands voor Oranje en scoorde daarin 115 keer.<ref>[https://www.rijnmond.nl/nieuws/148285/handbalster-luciano-beeindigt-interlandcarriere Handbalster Luciano beëindigt interlandcarrière], Rijnmond (4 november 2016)</ref>
== Link eksterno ==
* [[http://history.eurohandball.com/ec/cl/women/2020-21/player/536101/Jurswailly+Luciano Jurswailly Luciano na European Handball Association]]
{{Appendix}}
In 2011 verhuisde de 1,71 meter lange rechtsbuiten naar het Franse eersteklasser Metz Handball , met wie ze in 2013 het kampioenschap en de beker won en de finale van de EHF Cup bereikte , waar ze verloren van de Deense club Team Tvis. Holstebro . Een seizoen later won ze opnieuw het kampioenschap. Ze won ook de Franse beker in 2015, 2017 en 2019 en het Franse kampioenschap in 2016, 2017, 2018 en 2019. In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro .
hunga den posishon derecho
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
Luciano a hasi su debut pa e selekshon hulandes durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. [3]
speelt voor Metz Handbal in de LFH Division 1 Féminine en voorheen het Nederlands dameshandbalteam . Ze nam deel aan het WK handbal dames 2013 in Servië , samen met de rest van het Nederlands elftal. [1] [2]
Luciano na nase na Korsou i a lanta na Boka Sami te edat di kuater ana. dorp Sint Michiel gewoond. Ku su mayornan el a muda pa Hulanda. Aki ta tabata hunga pa e klup HV Quintus.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html
Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref>
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
------------------------
'''Robert (Joy) Hosé''' (☆ [[14 di febrüari]] [[1949]] na - [[23 di òktober]] [[2023]] na [[Willemstad]] ) tabata un hungadó di pinpòn di [[Kòrsou]] di fama legendario. E tabata kampeon di Kòrsou di 1966 te 1972 i a optené varios título na Antia i internashonalmente, entre otro na 1971 kampeon latinoamerikano na [[Paraguai|Paraguay]].
== Biografia ==
Joy Hosé a nase na Kòrsou den e famia Hosé-Pimentel. E tin un ruman muhé i dos ruman hòmber. Su ruman mayó [[Humphrey Hosé|Humphrey]] tabata aktivo komo tenista profeshonal i su omo [[Iyo Pimentel]] tambe tabata tenista internashonal.
---------------
* Tim e Reino
=== Kampeonato Oropeo ===
{| class="wikitable" style=text-align:center
! Edishon
| 1954 || 1955 || 1956 || 1957 || 1958 || 1960 || 1962 || 1964 || 1965 || 1967 || 1969 || 1971 || 1973 || 1975 || 1977 || 1979 || 1981
|1983
|-
! Resultado
| * || * || {{oro}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || * || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{zilver}} || {{zilver}} || {{zilver}} ||{{goud}}
|{{zilver}}
|-
|
|-
! Edishon
| 1985 || 1987 || 1989 || 1991 || 1993 || 1995 || 1997 || 1999 || 2001 || 2003 ||[[EK Honkbal 2005|2005]]||[[EK Honkbal 2007|2007]]||[[EK Honkbal 2010|2010]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2012|2012]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2014|2014]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2016]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2019]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2021]]
|-
! Prestatie
|{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}
|-
|
|-
! Editie
| [[Europees kampioenschap honkbal 2023|2023]]
|-
! Prestatie
| {{brons}}
|}
: * <small>In 1954, 1955 en 1967 geen deelname.</small>
=== Kopa Interkontinental ===
{| class="wikitable"
! Editie
| 1983 || 1999 || 2002 || 2006 || [[Intercontinental Cup honkbal 2010|2010]]
|-
! Prestatie
| 4e || 8e || 8e || {{zilver}} || {{zilver}}
|}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Pabao Little League''' ta un ekipo di beisbol hubenil (10-12 ana) di Korsou ku a titula kampeon di karibe na .. okashon i tabata kampeon mundial na 2004. E ta forma parti di
e Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.
Winning the Caribbean Region Championship and making its 11th trip to Williamsport for the 2023 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presented by T-Mobile, is Pabao Little League (Willemstad, Curaçao) thanks to a 6-0 victory over the Dominican Republic in the championship game.
With its victory, Pabao LL will be returning to the LLBWS with the country’s 15th overall appearance in hopes to defend its International Championship title earned in 2022. Since the country’s first tournament appearance in 1980, Curaçao has maintained a winning record, 46-25, with a World Series championship in 2004 and three runner-up finishes in 2005, 2019, and 2022.
Pabao LL finished the Caribbean Region tournament with an unblemished 6-0 record, outscoring its opponents, 47-4, with four shutout performances.
With the first-round matchups of the 2023 LLBWS announced on June 6, Pabao LL will play Australia, represented by Hills Little League, in Game 5 on Thursday, Aug. 17 at 1 p.m. ET at Volunteer Stadium.
The 2023 Little League Baseball World Series, Presented by T-Mobile, is set to take place August 16-27. More information about the 2023 Little League World Series tournaments, including full schedules and downloadable brackets, can be found at LittleLeague.org/WorldSeries.
WILLEMSTAD- Djaweps , 10 di ougùstùs 2023 den oranan di mèrdia, e selekshon di Little League Liga Pabou kampion di Karibe a biaha pa Williamsport (USA), pa partisipá den e Kampionato Mundial di Beisbòl Little League. E kampionato Mundial di hóbennan di 11 i 12 aña lo start dia 16 i lo terminá dia 27 di ougùstùs 2023.
RBC Royal Bank, representá pa Sharier Dorand manera ta e kaso ku tur selekshon, tabata presente pa duna e selekshon sostén i deseá e delegashon éksito. E sigiente hungadónan ta forma parti di e selekshon.
{{Appendix}}
---------------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Dudley Guniberto Josefa''' (☆ [[1958]]) ta un [[karate]]ka di [[Kòrsou]]. Deportista – Dirigente Tékniko. a nasé na aña 1958. Dudley na aña 1967 kuminsá práktika deporte di yudo ku su 9 aña serka ..
== Bida i karera ==
.. a lanta na Kòrsou.
== Medaya ==
* 1987: [[Image:Med 2.png|Plata]] - Kampeonato hulandes
{{Appendix}}
{{Commonscat|Didi Gregorius}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64548365|titulo=Didi Gregorius}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://web.archive.org/web/20111005161849/http://www.honkbalsite.com/nederlandsteam/marieksongregorius.html Profil riba Honkbalsite]
* [https://www.baseball-reference.com/minors/player.cgi?id=gregor003mar Statistik Didi Gregorius]
}}
{{DEFAULTSORT:Gregorius, Didi}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
[[Category:Hulanda]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Sherry Sophia Veronica Howell''' (☆ [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un atleta kurasoleño.
Sherry Howell - Eckerd College, Softball and Volleyball
Howell played four years of softball and volleyball for Eckerd College from 1990 to 1993. She graduated in 1993 with a double major of Business Management and Psychology. The native of Curacao, Neth. Antilles, was a pitcher, a shortstop and centerfielder. She was a four-time All-America in softball, was named to the South Region team four times and the All-SSC team four times. Howell won or shared player-of-the-year honors twice in the conference and concluded her athletic career by being selected the SSC female athlete-of-the-year for the 1992-93 season. Howell holds the NCAA, Division II career batting average in softball at .524, is third in career slugging average at .921, 13th in home runs with 29 and second in single season highest batting average at 629. She led the nation in hitting as a senior and also doubles percentage. Howell led the conference in batting average four different years. In 1999, she represented her country in the World Games in Japan. Howell, who is fluent in six languages, was named All-Conference in volleyball two of the four years she played.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Howell, Sherry}}
[[Category:Hende]]
---------------
{{Commonscat|Josh Palacios}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1131860420|titulo=Josh Palacios}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Palacios, Josh}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
-------------------------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] di 1958 te 2010 na wega y torneonan internacional. E tabata kai bou di [[Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie|NAVU]], ku tabata konsisti di [[Kòrsou]] i [[Boneiru]] despues ku [[Aruba]] a separa na 1986.
en.wiki:The Netherlands Antilles national football team (Dutch, "Nederlands-Antilliaans voetbalelftal"; Papiamentu, "Selekshon Antiano di futbòl") was the national team of the former Netherlands Antilles from 1958 to 2010. It was controlled by the Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie. The NAVU consisted of Curaçao and Bonaire. Aruba split in 1986 and has its own team.
The Netherlands Antilles team never qualified for the FIFA World Cup. The country managed to come third in the CONCACAF championships of 1963 and 1969; during the 1963 tournament they were unofficial football world champions for four days after beating Mexico and before losing to Costa Rica.[1]
== Reforma di Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues [[Boneiru]] a bira miembro interino di CFU i [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Mira tambe ==
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Antias Hulandes]]
-------------
The '''Curaçao national football team''' ({{lang-nl|Curaçaos voetbalelftal}}; [[Papiamento language|Papiamentu]]: ''Selekshon di Futbòl Kòrsou'') represents [[Curaçao]] in [[FIFA|International]] [[association football|football]] and is controlled by the [[Curaçao Football Federation]] (Federashon Futbòl Kòrsou; FFK).<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| url-status = dead| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Following a constitutional change that allowed its predecessor, the [[Curaçao and Dependencies|Colony of Curaçao and Dependencies]] to become a unified [[constituent state|constituent country]] consisting of several island territories as the [[Netherlands Antilles]] and its dissolution in 2010, Curaçao has played under a new constitutional status as a separate constituent country since 2011.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=Gg1hDgAAQBAJ&pg=PA121 |title=Football and the Boundaries of History: Critical Studies in Soccer |editor=Elsey, Brenda |editor2=Pugliese, Stanislao G. |year=2017 |page=121 |isbn=9781349950065 |publisher= Springer |access-date=25 June 2019}}</ref>
Both FIFA and CONCACAF recognize the Curaçao national team to be the direct and sole successor of the dependant [[Territory of Curaçao national football team|Curaçao (1921–1958)]] and the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles national football]] teams.<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao] at [[FIFA]] official website</ref><ref>[https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curaçao] at [[CONCACAF]] official website</ref><ref>[https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html] at [[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|RSSSF]]</ref>
==History==
{{Further|Territory of Curaçao national football team|Netherlands Antilles national football team}}
The first national football team to bear the name Curaçao was the [[Territory of Curaçao national football team]], which made its debut in 1924 in an away match against neighboring [[Aruba national football team|Aruba]], a match which the Territory of Curaçao won four to nil.
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Seleccion nacional di futbol di Aruba''' ta e ekipo di [[futbol]] cu ta representa [[Aruba]] na wega y torneonan internacional, manera na e weganan di cualificacion pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] y den Copa Caribe. Tur tramite pa e seleccion ta bou encargo di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]], funda na 1932 y afilia na [[Union Futbol di Caribe|CFU]], [[CONCACAF]] y [[FIFA]] desde 1988.
The '''Aruba national football team''' ([[Dutch language|Dutch]]: Arubaans voetbalelftal; [[Papiamento language|Papiamento]]: Seleccion Arubano di futbol) is the national team of [[Aruba]], it was founded in 1932 and is affiliated with the Caribbean Football Union (CFU), CONCACAF and [[FIFA]] (since 1988) and is controlled by the [[Aruba Football Federation|Arubaanse Voetbal Bond]].
==History==
Between 1924 and 1933, Aruba only played against [[Curaçao national football team|Curaçao]], although these matches are not considered official.<ref>{{cite web |last1=Courtney |first1=Barrie |title=Aruba - List of International Matches |url=https://www.rsssf.org/tablesa/aruba-intres.html |website=RSSSF}}</ref> Aruba participated in its first tournament at the [[1955 CCCF Championship]], where they finished in 5th place. In 1958, Aruba became part of the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles]] until their secession in 1986.
Following its split from the Netherlands Antilles, the [[Aruba Football Federation]] was affiliated in 1988 with [[CONCACAF]] and [[FIFA]]. Aruba entered qualifying for the [[1989 Caribbean Cup]], and in its first group match it suffered the worst defeat in its history, at the hands of [[Trinidad and Tobago national football team|Trinidad and Tobago]], which crushed them 11–0. They played their first World Cup qualifying match against the [[Dominican Republic national football team|Dominican Republic]] as part of the [[1998 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|1998 World Cup qualifying]]. Aruba has participated in all the qualifying tournaments for the World Cup since, without being able to get past the first qualifying round.
Aruba has also yet to qualify for the [[Caribbean Cup]]. However, they showed some progress in the preliminary round of the [[2014 Caribbean Cup]] by getting two wins against [[Turks and Caicos national football team|Turks and Caicos]] (1–0) and [[British Virgin Islands national football team|British Virgin Islands]] (7–0), the latter being the biggest victory in its history. These results allowed them to reach 120th place in the FIFA World Ranking for the month of June 2014, their best ranking to date. Following these victories, Aruba lost 2–0 against [[French Guiana national football team|French Guiana]] and were eliminated.
Aruba began their [[2018 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|2018 World Cup qualification]] in the second round against [[Barbados national football team|Barbados]], losing 2–0 at home and 1–0 away, however FIFA ruled that Barbados had fielded an ineligible player, giving Aruba a 3–0 second leg victory and advancing them to the third round. Despite that, in the next round they were defeated again, this time by [[Saint Vincent and the Grenadines national football team|Saint Vincent and the Grenadines]] who won 3–2 on aggregate. Aruba failed to progress in the [[2022 FIFA World Cup qualification – CONCACAF First Round|2022 World Cup qualifiers]], finishing 4th in the first round.
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Aruba]]
E selekshon di Boneiru a kuminsa komo tim nashonal despues ku e tim antiano a keda disolbé na òktober 2010. E ta partisipa tur aña den e Torneo ABCS, kual na 2011 e ta gana sorpresivamente derotando Aruba 4-3 durante e tanda di penalty despues di un empate di 2:2 den final.[4]
-------------------------------------
'''Selekshon nashonal di futbòl di Sürnam''' ta e tim di [[futbol|futbòlista]] ku ta representa [[Sürnam]]. E ta kai bou di .........., ku ta miembro di [[Caribbean Football Union|CFU]] i miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Historia ==
E selekshon di Sürnam a kuminsa komo tim nashonal
==== Torneo ABCS ====
{| class="wikitable collapsible" width=50% style="text-align: center;font-size:90%;"
!colspan=8|Boneiru den torneo ABCS
|-
!width=45%|Aña
!width=25%|Lugá
!width=8%|W
!width=8%|G
!width=8%|E
!width=8%|P
!width=8%|GF
!width=8%|GC
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2010||di kuater ||2||0||1||1||5||7
|- bgcolor=gold
|{{SUR}} 2011||'''kampeón'''||2||1||1||0||5||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{ABW}} 2012||di kuater ||2||0||0||2||2||17
|- bgcolor=#cc9966
|{{CUW}} 2013||di tres ||2||1||0||1||2||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{SUR}} 2015||di kuater ||2||0||0||2||1||7
|- bgcolor=silver
|{{CUW}} 2021||supkampeón||2||1||0||1||4||4
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2022||di kuater ||2|| ?|| 0 || ? || 1 || 5
|-
!'''Total'''||'''6/6'''||14||3||2||7||20||46
|}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =148545934|titulo=Selección de fútbol de Bonaire}}
{{References}}
}}
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Surnam]]
Na de staatkundige hervormingen binnen het Koninkrijk der Nederlanden van 10 oktober 2010 en na afronding van het kwalificatietoernooi van de Caribbean Cup 2010 ging het Nederlands-Antilliaans voetbalelftal over in het Curaçaos voetbalelftal. Bonaire werd een paar jaar later voorlopig lid van de Caraïbische Voetbalunie CFU en op 19 april 2012 geassocieerd lid van de CONCACAF, en kan daarom in de toekomst inschrijven voor de Caribbean Cup.
Het Bonairiaans voetbalelftal is een team van voetballers dat Bonaire vertegenwoordigt. Bonaire is niet aangesloten bij de FIFA en kan daarom niet deelnemen aan het wereldkampioenschap. Bonaire doet jaarlijks mee aan het ABCS-toernooi, dat het in 2011 verrassend won.
The '''Bonaire national football team''' ({{lang-nl|Bonairiaans voetbalelftal}}; {{lang-pap|Selekshon Bonerianu di futbòl}}) is the national football team of the [[Caribbean]] island of [[Bonaire]], a [[Public body (Netherlands)|public body]] of the [[Netherlands]]. It is under the control of the [[Bonaire Football Federation]]. It became a member of the [[Caribbean Football Union|CFU]] and an associate member of CONCACAF on 19 April 2013.<ref name="CFU Facebook">{{cite web|title=CFU Facebook|url=https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|publisher=Caribbean Football Union|access-date=13 June 2014|archive-date=7 December 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191207213742/https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|url-status=live}}</ref><ref name="Congress takes key step in transparency">{{cite web|title=Congress takes key step in transparency|url=http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0,,12813~3150654,00.html|publisher=CONCAF|access-date=20 April 2013|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20130423234254/http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0%2C%2C12813~3150654%2C00.html|archive-date=23 April 2013}}</ref><ref name="Member Associations: Bonaire">{{cite web|title=Member Associations: Bonaire|url=http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|publisher=Caribbean Football Union|access-date=22 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029193820/http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|archive-date=29 October 2013|url-status=dead}}</ref> after which it became a full CONCACAF member on 10 June 2014<ref name="Ordinary Congress finalized">{{cite web|title=Ordinary Congress finalized|url=http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|publisher=CONCACAF.com|access-date=10 June 2014|date=10 June 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140612210312/http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|archive-date=2014-06-12|url-status=dead}}</ref> The team can participate in the [[CONCACAF Gold Cup]] and [[Caribbean Cup]] because of their membership in the confederation and sub-confederation.<ref name="Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership">{{cite web|title=Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership|date=20 April 2013|url=http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|publisher=Non-FIFA football|access-date=22 April 2013|archive-date=29 October 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029203911/http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|url-status=live}}</ref> However, Bonaire is not a member of [[FIFA]] and therefore can not compete in the [[FIFA World Cup]] or other FIFA events.<ref name="Sport en spel">{{cite web|title=Sport en spel|url=http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|publisher=beautiful-bonaire.nl|access-date=22 October 2014|language=nl|archive-date=22 October 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141022212953/http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|url-status=live}}</ref><ref name="What is CONCACAF?">{{cite web|title=What is CONCACAF?|url=http://www.concacaf.com/page/History|publisher=CONCACAF|access-date=21 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130406031852/http://www.concacaf.com/page/History|archive-date=2013-04-06|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =61824225|titulo=Miguel Pourier}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Pourier, Miguel}}
[[:Category:Antias Hulandes]]
[[:Category:Hende]]
-----------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] na wega y torneonan internacional, manera na .......
== Reforma Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl ]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues Boneiru a bira miembro interino di CFU i desde 19 di aprel [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]], i den futuro por inskribí pa [[Kopa di Oro]].
{{Appendix}}
[[:Category:Beisbol]]
[[:Category:Kòrsou]]
ta kambio na selekshon nashonal di KorsouOorspronkelijk heette het "Honkbal Nederlandse Antillen Nationaal Team", maar op 10 oktober 2010 werd de Nederlandse Antillen als regering ontmanteld (details zijn " Nederlandse Antillen "), de naam van het nationale team werd ook gewijzigd in "Curaçao Nationaal Team ".
en.wiki" The '''Netherlands Antilles national baseball team''' was a national team of the [[Netherlands Antilles]] and was controlled by the Netherlands Antillean Baseball Federation. It represented the former nation in senior-level men's international competition.
The Netherlands Antilles team was distinct from the [[Netherlands national baseball team]].
The Netherlands Antilles were represented in twelve [[Baseball World Cup]]s. Their highest finish was 7th place.<ref name="bjarkman worldcup">[[#refBjarkman|Bjarkman 2005]], pp.416–39</ref>
--------
'''Seleccion nacional di baseball di Aruba''' ta e team di [[Beisbòl|baseball]] cu ta representa Aruba na wega y torneonan internacional, manera na [[Weganan Panamericano]].
{{America baseball teams}}
{{National sports teams of Aruba}}
-----------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
== Historisch overzicht ==
{| class="wikitable sortable"
! WK-jaar
! Gastland(en)
! Aantal deelnemers
! Wereldkampioen
! Uitslag van de finale
! 2e plaats
! 3e plaats
! 4e plaats
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1930|1930]]'''
| {{UY}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URU}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1930|4 – 2]]
| {{ARG}}
| {{USA}}
| {{YUG}}
|-
| '''1934''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1934 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ITA}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1934|2 – 1 <small>n.v.</small>]]
| {{TCHf}}
| {{GER-1935f}}
| {{AUTf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1938|1938]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1938 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FRA}}
| style="text-align: center;" | 15
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1938|4 – 2]]
| {{HUN}}
| {{BRA}}
| {{SWE}}
|-
| '''1942'''
| colspan="7" | ''Kansela pa motibu di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]''
|-style="background: #D0E6FF;"
|-
| '''1946'''
| colspan="7" | ''Afgelast vanwege de Tweede Wereldoorlog''
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1950|1950]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1950 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR-1889}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URUf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1950|2 - 1]]
| {{BRA}}
| {{SWE}}
| {{ESP}}
|-
| '''1954''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1954 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CH}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1954|3 – 2]]
| {{HUN-1949f}}
| {{AUTf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1958|1958]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1958 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{SE}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1889f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1958|5 – 2]]
| {{SWEf}}
| {{FRAf}}
| {{FRGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1962|1962]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1962 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CL}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1962|3 – 1]]
| {{TCHf}}
| {{CHIf}}
| {{YUGf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1966|1966]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1966 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{EN}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ENGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1966|4 – 2 <small>n.v. </small>]]
| {{FRGf}}
| {{PORf}}
| {{URS-1955f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1970|1970]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1970 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1968f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1970|4 – 1]]
| {{ITAf}}
| {{FRGf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1974|1974]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1974 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE-1949-WD}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1974|2 – 1]]
| {{NEDf}}
| {{POLf}}
| {{BRA-1968f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1978|1978]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1978 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{AR}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1978|3 – 1 <small>n.v. </small>]]
| {{NEDf}}
| {{BRA-1968f}}
| {{ITAf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1982|1982]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1982 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ES}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1982|3 – 1]]
| {{FRGf}}
| {{POLf}}
| {{FRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1986|1986]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1986 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1986|3 – 2]]
| {{FRGf}}
| {{FRAf}}
| {{BELf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1990|1990]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1990 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{IT}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1990|1 – 0]]
| {{ARGf}}
| {{ITAf}}
| {{ENGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1994|1994]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1994 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{US}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1994|0 – 0 <small>n.v. (P: 3-2)</small>]]
| {{ITAf}}
| {{SWEf}}
| {{BULf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1998|1998]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1998 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1998|3 – 0]]
| {{BRAf}}
| {{CROf}}
| {{NEDf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2002|2002]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2002 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{KR}}<br />{{JP}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2002|2 – 0]]
| {{GERf}}
| {{TURf}}
| {{KORf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2006|2006]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2006 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2006|1 – 1 <small>n.v. (P: 5-3)</small>]]
| {{FRAf}}
| {{GERf}}
| {{PORf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2010|2010]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2010 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ZA}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ESPf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2010|1 – 0 <small>n.v.</small>]]
| {{NEDf}}
| {{GERf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2014|2014]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2014 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{GERf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2014|1 – 0 <small>n.v. </small>]]
| {{ARGf}}
| {{NEDf}}
| {{BRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2018|2018]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2018 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{RU}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2018|4 – 2]]
| {{CROf}}
| {{BELf}}
| {{ENGf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2022|2022]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2022 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{QA}}
| style="text-align: center;" | 32
|
|
|
|
|
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2026|2026]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2026 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CA}}<br />{{MX}}<br />{{VS}}
| style="text-align: center;" | 48
|
|
|
|
|
|}
----------------
s31dj30v3e7m7uc7imx3jdacme749r3
193806
193804
2026-06-14T18:13:08Z
Caribiana
8320
/* E tim */
193806
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, e nòmber "Blue Wave" a wòrdu menshoná den korant [[Antilliaans Dagblad]] komo un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026.<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
Desde e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera [[Jamaica]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago]], i tambe [[Bermuda]]. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra Jamaica, a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio tabata karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref>
Un faktor importante tabata ku Canada, México i Merka no a partisipá den e eliminatorionan debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, e paisnan aki ta forma e obstákulo mas grandi pa timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika).<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Ademas, Kòrsou a bira e pais mas chikitu ku a logra kualifiká pa Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> un logro ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta varia entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 e selekshon tabata pará na posishon nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haña nan formashon den e sistema hulandes i ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití representashon a base di konekshonnan familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes inkluso nan nashonalidat hulandes ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat signifikativo di hungadó di e selekshon tabata aktivo den Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, Dick Advocaat, kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta reflehá e karakter di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá tantu na Kòrsou komo den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat ku raisnan di Kòrsou ta relativamente grandi (± 144.814 persona).<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su komunidatnan den eksterior.
Kalkulashonnan ta indiká ku miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial, reflehando e alkanse (internashonal) di e movementu.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashconá ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den e sentro di [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, ku un kombinashon di deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/>
E aktividatnan aki a forma parti di un esfuerso mas amplio pa integrá e partisipashon deportivo ku promoshon kultural i ekonómiko.
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo. Esaki ta inkluí músika, arte visual, kontenido digital i merkansia promoshonal.
Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Entre otro, e artista [[Jeon]] a lansa e kansion “Mama Wa (The Blue Wave)”, ku ta reflehá e orguyo kolektivo rondó di e logro deportivo.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Ademas, diferente produkto manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> Institushonnan manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] a kontribuí tambe, por ehèmpel ku emision di moneda konmemorativo pa marka e kualifikashon históriko.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analista i observadónan a interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E fenómeno ta mustra kon deporte por sirbi komo un medio pa unifiká diferente grupo den sosiedat i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
Ademas, e movementu a kontribuí na visibilidat internashonal di Kòrsou, i por wòrdu interpretá komo un forma di "nation branding", unda e imagen di e pais ta wòrdu fortalesé riba un plataforma global.<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[:Kategoria:Futbol na Kòrsou]]
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
-----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E beinam aki a bira popular durante e weganan eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], ora e selekshon a logra kualifiká pa promé bes den su historia pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Dor di su impakto “Blue Wave” ta referí no únikamente na e tim, sino tambe na un fenómeno sosial i kultural, simbolisando un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal rondó di e preparashon pa i partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial di FIFA 2026, organisá na Merka, Canada i México.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref> Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Nòmber ==
Blue Wave por ta un nòmber ku e bini di e fanatikada komo e nòmber di kariño di nos selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> E ekspreshon ta un referensia na e laman ku ta rondoná e pais insular Kòrsou.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé varios nomber alternativo manera ''Los Azules'' i ''De Blauwen'', ku ta referí na e koló blou tradishonal di e selekshon. Na mes momentu, e nòmber Blue Wave tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento di entusiasmo popular i unidat nashonal.
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momento históriko. Durante e proseso aki, “Blue Wave” a bira un lema unifikante ku reflehá e entusiasmo kresiente rondó di e ekipo.
Den uso komun, e término ta wòrdu empleá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan pa deskribí e movementu di sosten rondó di e selekshon nashonal di Kòrsou.
Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
Esei ta e nòmber pa ‘The Blue Wave’, e movementu ku a wòrdu poné den moveshon – inkluyendo e nombramentu di Advocaat na kuminsamentu di e aña aki – ku e meta prinsipal di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA 2026. E selekshon nashonal maskulino di Kòrsou nunka promé no a partisipá den un Kopa di Mundu. Yega na e Kopa di Oro ta un promé paso importante pa logra e meta ei.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
== Konteksto deportivo ==
[[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|right|120px|Logo Guinness World Records]]
Kòrsou, un pais outónomo denter di [[Reino Hulandes]] ku un poblashon di 158.006 habitante (1 di yanüari 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie di 444 km², ta e pais mas chikí ku a logra kualifiká pa un Kopa Mundial di FIFA te ku 2026.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Guinness Book of Records a rekonosé e hecho aki dia 14 di yüni 2026, ora di e partido Korsou kontra di Alemania na Houston.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Kòrsou a bira miembro di FIFA na 2011 i su selekshon nashonal a demostra progreso konstante den añanan siguiente.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> E ekipo a gana atenshon regional despues di su prestashon na CONCACAF Gold Cup 2019, unda e a yega e kuarto final.
Kòrsou a gana atenshon internashonal den kompetensianan manera [[Kopa Oro di CONCACAF]], unda e a logra yega e buelta di kuarto final (2019), mustrando su kapasidat kompetitivo den region.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou a yega na un posishon entre e top 80–90 di mundu (variabel segun aña), loke ta konsiderá un logro importante pa un pais di su grandura. Despues di e wega amistoso kontra Eskosia dia 30 di mei 2026 e ranking di Kòrsou ta nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E ekipo===
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momentu históriko di eksito ku ta relashoná na algu faktor. E selekshon ta konsistí kasi kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda ku a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbòl di Hulanda i tur ta biba pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan na Oropa, Merka i Asia. Entre e 26 hungadó solamente uno, [[Tahith Chong]], a nase na [[Willemstad]], pero a drenta e akademia di Feyenoord na Hulanda for di un edat hòben.<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Den temporada 2025/26, ocho hungadó selektá a hunga den Eredivisie, e liga mas altu na Hulanda, i kuater den Eerste Divisie. Dos hungadó a representá Hulanda anteriormente den se selekshon senior.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
Te ku 2023, sifranan di CBS Hulanda a mustra 144.814 persona di orígen di Kòrsou ta biba na Hulanda.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref> E uso di hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA i a kontribuí signifikativamente na nivel kompetitivo di e tim. Futbolistanan hulandes ku raisnan di Kòrsou ta permiti pa hunga pa Kòrsou pasobra nan tin nashonalidat hulandes.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref> Di akuerdo ku e regulashon di FIFA, hungadónan por hunga pa un pais na kua nan ta konektá pa medio di nan mayor òf welonan. Komo ku Kòrsou ta un pais outónomo dentro di Reino Hulandes, e hungadónan aki mesora ta kumpli ku e eksigencia di nashonalidat pa e selekshon nashonal.
Otro faktor tabata e oportunidat úniko ku a surgi ora Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]] (78), kende a asumí e posishon aki na 2024, a hunga un papel importante den e kualifikashon. Bou di su liderazgo Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan di FIFA, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Debí ku residente di Karibe Hulandes tin nashonalidat hulandes, hungadónan ku raisnan di Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Un situashon komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Gales ta hunga pa Inglatera.
Ku partisipashon di Kòrsou, Advocaat a bira un di e entrenadónan mas eksperensiá den historia di Kopa Mundial komo el a yega di partisipa tantu ku Hulanda (Kopa Mundial 1994 na Merka) komo ku [[Surkorea]] (Kopa Mundial 2006 na Alemania). El a selekta un tim final pa Kopa Mundial sin kambio.??
===Eliminatorio ===
Riba vèlt, Blue Wave ta un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].
Den e fase di apertura di e eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou tabatin un recort di 100% den su grupo, despues di a derotá [[Sint Lucia|St. Lucia]], Aruba, Barbados y mas notablemente Haiti ku 5-1. Den e di tres buelta e nashonnan mas establesé, Jamaica i Trinidad & Tobago, a para den nan kaminda den un grupo ku tambe tabata inkluí Bermuda. Kenji Gorré a skor den e viktoria krusial di 2-0 kontra Jamaica dia 10 di òktober 2025 na kas i Bermuda a wòrdu derotá 7-0 dia 13 di novèmber 2025.<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref>
Ku forsa nan a logra pasa dia 18 di november 2025 ku Gorre remplasando Dick Advocaat komo coach, ounke tabatin nervio ora Jamaica a haña un penalti den tempu di leshon ku a wòrdu anula despues di un konsulta di video ku asistente di rèfri. Kòrsou a terminá den top di grupo B di e kampaña di kualifikashon.<ref name=:"2"/>
== Enbolbimentu di komunidat ==
Durante e preparashon pa Kopa Mundial desde november 2025, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda. Esakinan a inkluí evento di fanátikonan di Blue Wave, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.
Diáspora i alkanse internashonal
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wordu organisá na diferente pais, kontribuyendo na un oumento di visibilidat global.
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wòrdu organisá na diferente pais, inkluyendo den Oropa i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].
E partisipashon den e Mundial a kontribuí na un oumento di visibilidat global di Kòrsou i a fortalesé konekshonnan entre Kòrsou i su diáspora, inkluyendo traves di turismo i atenshon mediátiko.
Esakinan a pone enfasis riba e interkonekshon entre [[deporte]], [[kultura]] i [[turismo]].
E partisipashon públiko a krese visiblemente, i e evento a kontribuí na fortalesementu di un sentido di unidad nashonal. Kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko for di Korsou lo ta presente na Houston pa e partido di apertura kontra Alemania. Alrededor di tres kuart di e kantidat ei ta wòrdu sperá pa e otro weganan di grupo.<ref name="Guardian"/>
=== Evento i festivalnan ===
E fenómeno “Blue Wave” a resultá den un programa di evento kultural organisá manera festival i selebrashonnan públiko den sentro históriko di [[Willemstad]]. E aktividatnan aki a kombiná deporte, músika i turismo.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref>
Aktualmente eventonan grandi di Blue Wave ta tumando lugá na Willemstad, i e sentronan di siudat di Punda i Otrobanda ta kompletamente dekorá den un ambiente di Kopa di Mundu.
===Produkshon kreativo===
E movimiento a inspirá produkshon kreativo manera músika, arte visual i kontenido digital. Plataformanan sosial a hunga un papel importante den su difushon, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Kòrsou a klasifiká, e artista musikal [[aruba]]no [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'' (The Blue Wave), un kansion dediká na e Blue Wave, e nomber di kariño di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná.
Tur selekshon nashonal tin un himno. Pa Korsou, e banda di zonido ei ta “Bluewave,” un kantika komo himno nashonal pa e selekshon, ku ta komposita i kanta pa e artista musikal arubano Jeon, den ritmo [[kompa]] i produsí pa Steve Andreas. El a kuminsá komo un petishon simpel. El a krese bira un gritu di reunion. Ku tempu, el a yuda kombertí “Bluewave” den un apodo ku e sostenedónan ta usa pa e selekshon nashonal mes.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Merkansia manera bandera i otro material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.
Centrale Bank van Curacao en Sint Maarten (CBCS) ta lansa dos moneda commemorativo special pa honra clasificacion historico di seleccion di futbol di Curacao pa Mundial di Futbol. Ta trata di un moneda di plata di cinco florin y un moneda di cincuenta cent.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
Merkansia manera bandera i paña den koló nashonal a bira símbolonan visibel di sosten.
Un kompania produktor a reporta un demanda fuerte pa bandera di Kòrsou ademas di produktonan promoshonal relashona cu Kopa Mundial, inKluyendo e programashon di e weganan, sticker pa bentana, banner y borchinan pa pone banda di kaminda.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref>
Komo identidat nobo e selekshon a haña un uniform nobo pa weganan na kas: e kamisa ta kompletamente den blou dediká na Blue Wave. E blou profundo ta simbolisá Laman Karibe, e energia di e isla, i e unidat di tur sostenedó di Kòrsou rònt mundu.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
== Nifikashon sosial i polítiko ==
“Blue Wave” a wòrdu interpretá komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union i orguyo kolektivo.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un forma di fortalecé visibilidat internashonal i imagen di Kòrsou.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un medio pa reforsá identidat nashonal (''nation branding'') i visibilidat internashonal.
Figuranan públiko i lídernan polítiko a deskribí “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union, ekspresá den lema manera “un isla, un soño”.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di con un logro deportivo por generá un movimiento sosial i kultural mas amplio.
Su impakto inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término a keda komo un símbolo di e periodo di orguyo kolektivo ligá na e Mundial 2026.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta ser konsiderá komo un ehèmpel kon un evento deportivo internashonal por generá un movementu kultural i sosial mas amplio.
Su impakto ta inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre kurasoleñonan riba e isla i den diáspora
E término a keda wordu usa komo un símbolo di e periodo di mobilidat i orguyo kolektivo ligá na e partisipashon di Kòrsou den e Kopa Mundial 2026.
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
---------------
Op het veld is de Blue Wave een afspiegeling van Curaçao: expressief, zelfverzekerd en met een natuurlijk gevoel voor ritme, een mix van Caribische creativiteit en Europese structuur. Onder de hoede van de nieuwe hoofdcoach Fred Rutten (een van de meest gerespecteerde voetbalmanagers van Nederland met ervaring bij PSV Eindhoven, FC Twente, Shalke 04, Feyenoord en Anderlecht), zet het elftal de opmars voort die het de WK-kwalificatie heeft opgeleverd.
De Blue Wave staat voor een gevoel van trots en saamhorigheid dat gedeeld wordt door iedereen die Curaçao hoog in het vaandel heeft en reikt tot ver buiten het eiland, waaronder tot de Curaçaose gemeenschappen in het Caribische gebied, Europa, Noord-Amerika, Latijns-Amerika en daarbuiten.
------
grokipedia Juninho Bacuna: Despite their Dutch birthplace, the family's Curaçaoan roots influenced Bacuna's decision to represent the island nation internationally, following Leandro's precedent in prioritizing heritage over birthplace eligibility for the Netherlands senior team.[49] This background underscores a pattern among Curaçaoan-Dutch families, where migration for economic opportunities in the Netherlands often preserves cultural and athletic connections to the Caribbean.[49]
-------
Dick Advocaat, E pelotero di 78 aña, cu lo bira e tecnico mas bieu den historia di Mundial den su di tres torneo final despues di 1994 y 2006 (Hulanda y Sur Korea), ya pa hopi tempo a lanta un spirito atacante den su hungadornan.
---------------
Curaçao: The Blue Wave
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
----
[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curacao Chronicle (10 di yüni 2026)
Het nieuwe Curaçao thuistenue: blauw als identiteit
Het nieuwe thuisshirt staat volledig in het teken van de iconische bijnaam The Blue Wave. Het diepe blauw symboliseert de Caribische zee, de energie van het eiland en de verbondenheid van alle Curaçao-supporters wereldwijd.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
Waar het uitshirt eerder al wereldwijd opviel dankzij de kleurrijke inspiratie uit Willemstad, zet het thuistenue juist de klassieke Curaçao-kleur centraal: blauw.
--------
== Links eksterno ==
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (jingle Blue Wave of Mama Wak sung by [[Jeon]])
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
----------
* vorige versie
ta un alias informal pa e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] i un término ku ta wòrdu usá pa deskribí e ola mas amplio di sosten públiko i aktividat kultural rondó di e partisipashon di e selekshon den e Kopa Mundial di FIFA 2026.
The Blue Wave is de populaire bijnaam voor het nationale voetbalelftal van Curaçao. De term staat symbool voor de historische en succesvolle opmars van het team en de nationale trots en eenheid op het eiland.
== Nomber ==
E expresion “Ola Blauw” ta referi na e color blauw tradicional di e seleccion di Curaçao y ta wordo usa comunmente pa sostenedornan, medionan di comunicacion, y organisacionnan. E término tambe ta lanta e identidat geográfiko di Kòrsou komo un isla den Karibe i ta simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal.[1]
Konteksto di futbòl
E selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou ta representá Kòrsou den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa Federashon di Futbòl Kòrsou. E kualifikashon di e tim pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 a marka un momentu signifikante den su historia deportivo, oumentando su visibilidat tantu regionalmente komo internashonalmente.
Durante e kampaña di kualifikashon i e preparashonnan di e torneo siguiente, “The Blue Wave” a surgi komo un slogan unifikante entre sostenedónan i stakeholdernan.[1]
Nifikashon kultural
Enbolbimentu di komunidat
Den e preparashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026, vários aktividat basá riba komunidat a wòrdu organisá na Kòrsou i bou di su diáspora. Esakinan a inkluí proyekshonnan públiko di partidonan, eventonan kultural, i inisiativanan di futbòl orientá na hubentut. Aktividatnan asina a kontribuí na oumento di partisipashon públiko i visibilidat di e selekshon nashonal.[1]
Produkshon kreativo
E Blue Wave tambe a inspirá produkshon kultural i kreativo, inkluyendo músika, presentashonnan i ekspreshonnan visual sentra riba identidat nashonal i kultura di futbòl. Merkansia manera paña i bandera den koló nashonal a bira ampliamente usá komo símbolonan di sosten.[1]
Diaspora i aspektonan ekonómiko
E konsepto di The Blue Wave a wòrdu asosiá ku oumento di kompromiso di e diaspora di Kòrsou. Simpatisadonan internashonal a kontribuí na e visibilidat di e ekipo i a partisipá na eventonan ligá na e Kopa di Mundu.
Análisisnan a sugerí ku e torneo a funshoná komo un “multiplikadó di diaspora,” fortalesé konekshonnan ekonómiko i sosial entre Kòrsou i su komunidat mundial a traves di biahe, turismo i eksposishon internashonal.[1]
Herensha
E Blue Wave ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel notabel di kon partisipashon den un evento deportivo internashonal grandi por generá mobilisashon kultural i sosial mas amplio. Su impakto ta inkluí oumento di visibilidat nashonal, oumento di interes den futbòl, i e refuerso di identidat kompartí bou di e kurasoleñonan riba e isla i den eksterior.
--------
The Blue Wave is an informal alias for the Curaçao national football team and a broader socio-cultural phenomenon associated with the island’s participation in the 2026 FIFA World Cup. The term is used to describe both the team itself and the widespread mobilization of public support, cultural expression, and diaspora engagement surrounding the tournament.
Terminology
The expression “Blue Wave” refers to the traditional blue color of the Curaçao national football team. It also symbolizes a collective movement, evoking both the maritime identity of the island and a surge of national unity and pride.[1][2]
Football context
The Curaçao national football team represents Curaçao in international competitions and is governed by the Curaçao Football Federation. Its qualification for the 2026 FIFA World Cup marked a historic milestone, with Curaçao described as one of the smallest nations ever to appear on football’s biggest stage.[3]
In this context, “The Blue Wave” emerged as a widely used slogan among supporters, media, and public figures, reflecting growing national enthusiasm and international attention.[4]
Cultural movement
Public engagement
Leading up to and during the 2026 FIFA World Cup, The Blue Wave developed into a broad cultural movement within Curaçao. Media reports describe the island as being “in the grip of the Blue Wave,” with widespread participation in football-related activities and expressions of national unity.[4]
Public initiatives included fan gatherings, watch parties, and community-driven events both on the island and abroad.[5]
Festivals and events
The movement also gave rise to organized cultural programming. The Blue Wave Festival, held in the historic center of Willemstad, combined music, performances, and public celebrations tied to the national team’s World Cup participation.[6][7]
These events contributed to increased activity in urban public spaces and highlighted the intersection of sport, culture, and tourism.
Music and media
The Blue Wave inspired a range of creative outputs, including music, slogans, and social media content. A notable example is the “Blue Wave” jingle, associated with performances such as Blue Wave of Mama Wak, which circulated widely online.[8][9]
Digital platforms, including Instagram and YouTube, played a significant role in amplifying the movement and engaging younger audiences.[8][9]
Political and social significance
Political leaders and public figures have framed The Blue Wave as a symbol of national cohesion. Statements by Curaçaoan officials emphasized that the movement extends beyond football, serving to unite the population across social and geographic boundaries.[10]
The concept has been described as fostering a shared identity under the idea of “one island, one dream.”[4]
Diaspora and international reach
The Blue Wave also resonated strongly among the Curaçaoan diaspora. Events and fan initiatives were organized internationally, including in Europe, reflecting the global distribution of Curaçaoan communities.[5]
Analyses highlight that the movement contributed to increased international visibility for Curaçao and strengthened transnational connections through travel, media exposure, and economic activity linked to the World Cup.[1][3]
Legacy
The Blue Wave is regarded as an example of how participation in a major international sporting event can catalyze broader cultural and social mobilization. Its legacy includes heightened national visibility, increased engagement with football, and the reinforcement of a shared identity among Curaçaoans both on the island and abroad.
References
Curaçao’s diaspora multiplier at the 2026 World Cup
The Blue Wave: Curacao's Pride
Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage
Curaçao in de ban van de BlueWave
Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa
Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad
Blue Wave Festival losgebarsten
The Blue Wave (Instagram)
Bluewave jingle (YouTube)
Pisas: The Blue Wave gaat over meer dan voetbal
--------
== Keep list ==
* E término a bira popular desde 2024 durante e weganan di kualifikashon i e preparashonnan pa e torneo, kaminda el a simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal, orguyo i identidat.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* De Blue Wave is de naam van het nationale mannenelftal van Curaçao, maar de term staat eigenlijk voor iets veel groters: de hausse in energie, steun en saamhorigheid rond dit historische moment. Voor veel mensen staat dit namelijk voor zo veel meer dan alleen voetbal. Het gaat om de erkenning, de trots en de wereldwijde aandacht voor wat Curaçao heeft gepresteerd en waar het voor staat.<ref>[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* Kòrsou ta konsiderá un di e paisnan mas chikí den mundu ku un poblashon di aproksimadamente 158.000–160.000 habitante (segun estimashon riba 1 di yanüari 2026)<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260604.pdf Poblacion di Corsou ta crece mas cu 158.000 mientras migracion ta sigui
impulsa crecemento], Bon Dia Aruba (4 di yüni 2026)</ref>. E ta un pais konstituyente di [[Reino Hulandes]]. A FIFA member since 2011, Curaçao have spent years building towards a first World Cup appearance.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref>
Den konteksto global, esaki ta pone Kòrsou den e grupo di paisnan chikitu tantu pa poblashon komo pa superfisie (±444 km²), pero ku un nivel haltu di desaroyo humano den region Karibe.
* Bou di liderazgo di entrenadó nashonal [[Dick Advocaat]], Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan aki, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Kico ta haci e situacion aki unico? E “football passport”: Debí ku tur residente di e parti Karibense di Reino tin nashonalidat Hulandes, hungadónan ku famia Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Esaki ta komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Wales ta hunga pa Gran Bretaña.
* <ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Tur ta bibando pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan di futbol na Oropa i Merka.<ref>https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup</ref> Mayoria di e hungadónan a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbol di Hulanda i awor pa medio di reglanan di IFA pa eligibilidat Korsou por hasi un yamado riba e talentonan di diaspora.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
E tim di 26 hòmber ta konsistí kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda, aparte di Tahith Chong, kende a nase na Willemstad i a drenta e akademia di Feyenoord na edat di dies aña.<ref name="Comenencia"/>
* i koló blou tradishonal di e selekshon nashonal.??
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
* E movementu tambe a resultá den programa di aktividatnan kultural organisá, manera e Blue Wave Festival den sentro históriko di [[Willemstad]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref> E eventonan aki a kombiná músika, presentashon i selebrashonnan públiko relashoná ku e partisipashon den e Mundial.
* Apesar di e kosto altu di esaki pa presensia na Kopa Mundial, kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko lo biaha pa e partido di apertura kontra Alemania dia 14 di yuni 2026 na [[Houston]], ku paketenan di buelo charter ku ta wòrdu areglá for di e isla.<ref name="Guardian"/>
* dokumental na TV hulandes ''Curaçao en het wonder van het WK'' : [[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)
In Willemstad vinden momenteel grote Blue Wave-evenementen plaats en de binnenstad van Punda en Otrobanda is volledig in WK-sfeer aangekleed.
*De eerste dure zes punten van Curaçao zijn binnen op weg naar het WK Voetbal 2026. De Stichting Blue Wave in oprichting wil die droom daadwerkelijk (helpen) realiseren, zo weet het Antilliaans Dagblad.
<ref>https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], AD (10 juni 2024)</ref>
* Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = Pariba Little League
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}}
| liga = Kampeonato Nashonal di Beisbòl Little League di Kòrsou
}}
'''Pariba Little League''' of '''Little League Liga Pariba''' ta un organisashon di beisbòl di [[Kòrsou]] pa muchanan entre 4 i 16 aña. E asosiashon di deporte hubenil ta forma parti di e sistema internashonal di kompetensia di Little League Baseball i ta representá e área geográfiko di “Pariba” riba e isla.
Den kompetensianan ofisial, Pariba Little League ta representá pa un ekipo selekshoná, ku ta konsistí di e mihó hungadónan di e liga, kende ta kompetí kontra otro liganan di e isla (Little League Liga Pabou) i den torneonan internashonal.
== Historia i desaroyo ==
Pariba Little League ta un di e programanan importante di beisbòl hubenil na Kòrsou. Huntu ku Pabou Little League, e ta kontribuí na e desaroyo di talento lokal na Kòrsou, ku tin un reputashon fuerte den beisbòl internashonal.
Desde 1980 Kòrsou ta partisipa regularmente den torneonan di Little League, ku resultado notabel, inkluyendo un kampeonato mundial na 2004 na Merka.
== Struktura ==
Den sistema di Little League, un “Little League” no ta solamente un ekipo, sino un organisashon lokal ku timnan di diferente edat. Pa torneonan ofisial, kada liga ta selekshoná un ekipo representativo.
E liganan aki ta kompetí pa determiná kende ta representá Kòrsou. (Curacao Region Tournament)
== Kompetensia internashonal ==
Kòrsou ta partisipá den dos nivel di kompetensia: e torneo di region Karibe di Little League World Series (kualifikashon) i e Little League Baseball World Series (LLBWS) na Williamsport, Pennsylvania.
===Region Karibe (kualifikashon pa LLBWS) ===
Desde inisio di e torneo di region Karibe [[Little League World Series (Region Karibe)]] na 2001, Pariba Little League a titula kampeon di Karibe na kuater okashon: 2001, 2002, – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016
konta komo un di e liganan mas kompetitivo di Curaçao. E liga a logra varios título regional, kualifikando pa e torneo mundial den e siguiente añanan:
2001 – kampion di region Karibe
2002 – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016 – kampion di region Karibe (rekòrd perfekto den torneo)
2026 – kampion di Curaçao / klasifiká pa LLBWS
E prestashonnan aki ta mustra ku Pariba ta un liga ku ta logra resultado konsistente na nivel regional, regularmente ganando derecho pa representá Curaçao den kompetensia internashonal.
== Torneo Little League World Series ==
=== Klasifikashon ===
Na 2026, e selekshon di Pariba Little League a logra un milestone importante ora ku el a kualifiká pa e Little League Baseball World Series (LLBWS).
E klasifikashon a keda sigurá despues di ku Pariba a gana e kampionato di Curaçao kontra Pabou Little League den un seri di mihó di shete.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series Pariba Wins Regional Title, Qualifies for Little League World Series], Curacao Chronicle (13 di aprel 2026)</ref> Pariba a gana e seri ku 4-2, inkluyendo dos viktoria decisivo di 6-2 i 5-2.
Durante e torneo, e tim a logra un rèkòrt general di 5-3.
===Partisipashon===
E aparishon di 2026 ta:
e di sinku biaha ku Pariba Little League ta partisipá den LLBWS
e promé aparishon desde 2016
e promé biaha ku un tim di Curaçao ta haña entrada direkto na e bracket internashonal
Den total, lo ta e di 16 biaha ku un representashon di Curaçao ta partisipá den e torneo na Williamsport, Pennsylvania.
== Hungadónan notabel ==
Diferente hungadónan yu di Korsou ku a pasa pa Pariba Little League òf su programa a yega na [[Major League Baseball]], inkluyendo:
* [[Ceddanne Rafaela]]
* [[Ozzie Albies]]
{{Appendix}}
--------------
'''Pariba Little League''' ta un ekipo hubenil di beisbol di [[Kòrsou]].
E di dos karchi pa e 2026 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presenta pa T-Mobile (LLBWS), a wòrdu ofisialmente konkistá ora ku Pariba Little League (Willemstad, Curaçao) a sali viktorioso den e Torneo di Region di Curaçao. E aña aki ta marka e promé biaha ku un tim di Kòrsou ta gana entrada direkto na e Bracket Internashonal di LLBWS, uniendo na Australia, Canada, Mexico, Hapon – i tambe e Kampionnan di Region di Asia-Pasífiko, Karibe, Europa i Afrika, i Latino Amérika – pa forma e tereno di 10 tim internashonal ku ta kompetí den e evento.<ref>https://www.littleleague.org/world-series/2026/llbws/news/pariba-little-league-to-represent-curacao-at-the-2026-little-league-baseball-world-series-presented-by-t-mobile/</ref>
Durante henter e torneo, Pariba Little League a gana su korona ku un rèkòrt general di 5-3 pa gana su puesto na LLBWS despues di a gana e seri di kampionato di mihó di shete riba Pabao Little League pa reklamá e título di region.
Esaki lo ta e di sinku biaha ku Pariba Little League ta aparesé den LLBWS, i e promé biaha den 10 aña, ku ta data for di 2016 ora el a kaba ku un rèkòrt di 1-2.
Adicionalmente, lo ta e di 16 biaha cu un team di Curaçao lo realisa e biahe pa Williamsport, su prome aparicion cu ta data for di 1980.
Atrabes di añanan, Curaçao a laga sinti su presencia den e torneonan di LLBWS. Ku 15 aparishon anterior ku ta data for di 1980, kuater subkampeon, i un viktoria di kampionato na 2004, nan programa ta sigui prosperá. Pariba LL tambe ta kas di un kantidat di hungadó i eks-alumnonan di MLB, mas notabelmente Ceddanne Rafaela (Boston Red Sox) i Ozzie Albies (Atlanta Braves).
E skema ofisial i informashon di e wèpsait pa e LLBWS 2026 a wòrdu anunsiá, miéntras ku e enkuentronan di promé buèlta lo wòrdu kompartí meimei di yüni, ya ku e di 79 Little League Baseball World Series lo tuma lugá di 19-30 di ougùstùs 2026. Pa mas informashon tokante e LLBWS, inkluyendo rekursonan di bishitante, invitadonan spesial, i mas kòntròl largu di zomer LittleLeague.org/WorldSeries. Pa kuminsá plania bo bishita na Williamsport, bai na LittleLeague.org/Visit.
-----
WILLEMSTAD – E ekipo di Little League di Pariba a keda koroná komo kampion regional i a sigurá klasifikashon pa Little League World Series, ganando e derecho di representá Kòrsou riba esenario internashonal.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series</ref>
Pariba a gana e seri di mihó di shete ku un viktoria di 4-2 riba Pabou. E weganan desisivo a wòrdu hunga djasabra na Post 6, kaminda Pariba a entregá aktuashonnan fuerte, ganando tur dos partido 6-2 i 5-2.
Cu e titulo regional, awor Pariba lo competi den e Little League World Series na Williamsport, cu ta programa pa tuma luga di 19 pa 30 di augustus.
E tim ta kla pa sali dia 13 di ougùstùs i lo kuminsá ku preparashonnan djis despues di un periodo kòrtiku di sosiegu.
E clasificacion ta marca otro logro pa baseball hubenil na Curaçao, cu tin un tradicion fuerte den e deporte y un historia di competi exitosamente na torneonan internacional.
The Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.<ref>https://www.facebook.com/LigaPabouLittleLeague/about</ref>
------------
'''Salon di Fama di Deporte di Kòrsou''' ta e galeria di honor dediká na deportista prominente i otro personanan ku a hasi un kontribushon signifikante pa deporte na [[Kòrsou]]. E taw, ku ta administrá pa Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) — ku anteriormente tabata konosí komo Curaçao Sport Federatie (CSF) — a instala e promé miembronan den e salon di fama na 1985 pa duna rekonesimentu públiko na atletenan, entrenador, dirigente i otro figura ku a lassa un marka duradero den deporte lokal i regional.
Historia
E idea pa un salon di fama na Kòrsou a surgi como un manera pa honrá e sportistanan i lideres ku a kontribuí pa desaroyo di deporte den e Antias Hulandes. E CSF (Curaçao Sport Federatie), e organizashon sportivo máximo na esei tempu, a hunga un rol di lider den e fundashon di e salon di fama na 1985. Desde su inicio, e salon di fama a sigui rekonosé sportistanan ku a logra nivel notabel, inkluyendo partisipashon olímpiko, logronan internashonal, i kontribushon pa komunidad deportiva.
Na desember 2020, FDOK a agrega otro 10 miembronan pa elevá e total ku 85 persona ku ta forma parti di e Salon di Fama di Kòrsou, inkluindo 10 damanan i 75 homber.
Signifikashon
E Salon di Fama ta:
un forma pa preservá i celebra historia deportivo di Kòrsou
un manera pa inspirá sportistanan hoben pa trese su talento
un medio pa duna rekonesimentu formal na atletenan, entrenador, arbitro i dirigente ku a kontribuí pa desaroyo di deporte
E lista di miembronan ta rekogi figura prominente di diferente deporte, inkluindo futbol, atletismo, esgrima, natashon, baseball, softball, karate, i otro disiplinanan.
--------------------
'''Salon di Fama''' na Korsou ([[]]:inglesHall of Fame) ta un lista di individuo
== Definishon ==
Un sala di fama, muraya di fama, òf kaminata di fama ta un lista di individuonan, logronan, òf otro entidatnan, normalmente skohé pa un grupo di elektor, pa marka nan ekselensia, logronan i fama den nan ramo. Den algun kaso, e salanan di fama aki ta konsistí di salanan òf museonan real ku ta konsagrá e honradonan ku eskultura, plaka, i eksposishon di memorabilia i informashon general tokante e destinatarionan indusí. Tin bia, e plachinan di e honradonan por wòrdu kologá riba un muraya (p’esei un “muraya di fama”) òf inskribí riba un acera (manera den un “kaminda di fama”, “kaminda di streanan”, òf “avenida di fama”). Den otro kasonan, e sala di fama ta mas figurativo i ta konsistí di un lista di nòmber di personanan notabel i nan logronan i kontribushonnan. E listanan ta wòrdu mantené pa un organisashon òf komunidat, i por ta nashonal, estatal, lokal òf privá.
* inicia na 1985 pa Curacao Sport Federatie met overhandiging van gouden CSF-pin
* 2017: Federashon Deporte i Olimpiko Korsou
Toegetreden" / ingresa den Salon di fama di Korsou
== Salon di fama ==
Deporte Korsou tin lista kompletu di tur miembro di Salon di Fama di Federashon Deporte Olimpiko Kòrsou (FDOK) ku antes tabata Curacao Sport Federatie (CSF). Na 1985 a instala e prome miembronan den Salon di Fama di Korsou. Na desember 2020 a instala 10 miembro pa yega na e gran total di 85 persona di kual 10 ta dama i 75 ta kabayero.
Di e personanan aki 37 a fayesé. Di e 38 federashonnan ku ta miembro di FDOK, 22 tin un òf mas miembro den Salon di Fama.<ref>[https://www.deportekorsou.com/posts/lista-kompletu-di-miembronan-di-salon-di-fama-di-korsou-di-tur-tempu Lista kompletu di miembronan di Salon di Fama di Kòrsou di tur tempu]</ref>
{| class="wikitable sortable"
! Aña
! Imagen
! Nomber
! Deporte
! Remarke
|-
| rowspan="10" | 1985|| || [[Antoine Maduro]]<br><small>(1909–1997)</small> || Futbol ||
|-
| || [[Myrna Anselma]]<br><small>(1936–2008)</small> || [[esgrima]] ||
|-
| || [[Ergilio Hato]]<br><small>(1926–2003)</small> ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Ernest Smith ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Guillermo Haseth ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Hector Rosario<br><small>()</small> || ||
|-
| || [[Juan Isa]]<br><small>()</small> || ||
|-
| || Wilfred (Willie) Pieters<br><small>()</small> || ||
|-
| || Mordy Maduro<br><small>()</small> || futbol|| presidente di NAVU i [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]]
|-
| || Benny Leito<br><small>()</small> || landamentu||
|-
| rowspan="3" | 1986|| ||[[Bèto Adriana]]<br><small>()</small> || Futbol ||
|-
| ||[[Iyo Pimentel]]<br><small>()</small> || Tenis ||
|-
| || Clovis Lodewijks<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1987|| || Hector Curiel || ||
|-
| || Julio Rooi<br><small>()</small> || ||
|-
| || Guillaume (Sam) Buntin<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1989|| || Guillermo Pardo || Futbol ||
|-
| || Walter van Rosberg<br><small>()</small> || ||
|-
| || Pedro Willems<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1992|| || [[Enith Brigitha]] || landamentu ||
|-
| || Marcel Jose Betrian<br><small>()</small> || (hisamentu di peso) ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1994|| || Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor || futbòl ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="1" | 2023|| || [[Laicam How]] || [[karate]] ||
|-
|}
== Konmemorashon i evolushon ==
Na más reciente edishonnan di e salon di fama, FDOK a introducí un regla nobo pa permití rekonesé atletenan postumamente, inkluyendo sporthelden famós ku a falleci i ku a lòk grandi kontribushon pa deporte—un cambio ku reflehá deseo pa amplifiká acknowledge i preservashon di legado historiko. Den e selekshon di 2024 pa e ceremonia na diciembre pa postumamente honrá atletenan importante di balòn, honkbal, karate, bokso i mas.
== Organisashon ==
E Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) ta e organisashon ku koordiná e proceso di nominashon i selekshon. E federashon ta traha ku sportbondnan afiliá pa rekomendá kandidatonan i pa evaluá su merito pa ingresá den e salon di fama.
----------
* 1985: [[Antoine Maduro]], [[Myrna Anselma]] ([[esgrima]]) i [[Ergilio Hato]] ([[futbol|futbòl]]), Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro,
* 1986: [[Beto Adriano]] (gewichtheffen), [[Iyo Pimentel]] (tennis), Clovis Lodewijks (Softball) en Benny Leito (zwemmen).
* 1987: [[Hector Curiel]] (1936-2022) hisamentu di peso, Julio Rooi, Guillaume “Sam” Buntin
* 1989: Guillermo Pardo, Walter van Rosberg, Pedro Willems
* 1992: [[Enith Brigitha]] (landamentu), Marcel Jose Betrian (hisamentu di peso), Jose Maria (Jo) Mathilda (futbòl)
* 1993
* 1994: Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor (futbòl), Henry Prince (verspringen), Rafael Fernando (Raffy) Josefa (beisbol)
* 1995: Edgard Ravenstein, Urnic “Randy” Wiel, [[Jan Boutmy]] ([[esgrima]])
futbol
* 1997: Geoffrey Goede, Romoldo Martis, [[Wilhelm Canword]] (futbol?)
* 2009: Soraida Juliana, Julius Hellburg, Ricardo Elhage, Niels Liberia, Errol Rooi
* 2014: Anthony Minguel, [[Cor van Aanholt]], Esthel (Jet) Jansen, Dudley Josepa, Marguerite de Rooy-Sprock, Andres de Constancia +, Edwin Solomon, Heraclio Henriquez +, Hubert Ibi Schoop +,Victor Copra
* 2015: 2015 Maximo “Max” Paula +
* 2016: Alvin “Fichi” Fléming, Celsio Victor Polinet +, Franklin Wilfred Mathilda, Harold Daniel Laurens +, Johnny Hellmund, Raymond Rafael Martha, Wendell Prince, Wilhelm Keman
* 2017: Antonio Pedro Keller, Antonio Jose "Papy" Martina, Efigenio Adriano Braafhart, Francisco Romualdo Gomez +, Gladwin Lumeno de Lanoi, Lupe Acasia Leito, [[Pedro Basiano Matrona]] (1927-2019), futbol, Stanley Maria Francisca, Orlando Felipe Cuales
* 2019: Renato Anasagasti, Sylvanie Clarke, Henk d'Arnault, Wenfrid Jakoba, Hubert Jansen, Nazario Martijn q.e.p.d., Eric Ogenia, Eva Marie Tujeehut Suriel, Gilbert Snijders i Hubert Zimmerman.
* Eva Marie “Amy” Tujeehut-Suriel, Eric Anthony Gregorio Ogenia, Gilbert Ciro Snijders, Henk “Henky” Alfons D’Arnault, Hubert Dominicus Jansen, Hubert Simon Zimmerman, Nazario Bernardus Martijn, Renato G. Anasagasti, Sylvanie Elaine Clarke, Wenfrid “Wenny” Pablo Jakoba
* 2020: Despues ku meimei di aña FDOK den un seremonia virtual a instalá William ‘Junior’ Millerson den Salon di Fama, riba 28 di dezèmber a instalá e dies sigieunte baluarte nan: Raoul Alias (Dam), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòfbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòfbòl), Erwin Martis (Atletismo) i Ivonne Leito – Senff (Karate).<ref name=:"1">https://www.sport.cw/mas-miembro-salon-di-fama/ </ref>
* [[William Millerson]] , Raoul Alias (Dama), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòftbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòftbòl), Erwin Martis (Atletiek), Ivonne Leito-Senff (Karate)
* 2021: [[Jeanne Lopes]] (tiru)
* 2023: [[Laicam How]] ([[karate]])
== Historia ==
For di aña 1985 a kuminsá ku Salon di Fama. Franklin Mathilda ku tabata presidente e tempu ei di Curaçaose Sport Federatie (CSF) a duna inisio na esaki. E promé baluartenan deportivo ku e aña ei a drenta Salon di Fama tabata: Antoine Maduro, Ergilio Hato, Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro, Myrna Anselma, Wilfred ‘Willie’ Pieters i Juan ‘Benny’ Leito. Tur e baluartenan aki entre tantu no ta na bida mas.<ref name=:"1"/>
FDOK ta e organisashon ku a sigui CSF i ku pues ta enkargá ku e evento di Salon di Fama. E federashon ta presidí pa Jean Francisca. Sobrá miembronan di direktiva ta Efigenio Braafhart (vise presidente), Ranjit Persaud (sekretario general), Aishel Richardson (di dos sekretario general), Nelson Maria (tesorero) i Ruthsel Martina ku ta fungí komo di dos tesorero.
* 2025:Durante e anochi di FDOK Honors Night, 5 persona a keda introdusí den FDOK su salon di fama. Un di e personanan aki ta Franklin Veeris. Aki bou ta sigui parti di Franklin su historia i tambe por disfrutá di un entrevista ku Franklin Veeris.
Franklin I. P. Veeris, komo deportista a praktiká vários ramo di deporte, pero su éksitonan grandi a konsentrá komo dirigente di body building.
Komo deportista e tabata áktivo den futbòl, tènis, karate i sailing, di kua e último aki el a kompetí riba nivel Mundial. Komo dirigente den tènis el a yuda organisá dos torneo grandi (Marlboro Professional Tennis Tournament) i mas despues den body building e.o. Metry Gala Classic.
Na edat di 40 aña Frank a kuminsá train deportistanan den fitness i body building despues di a sigui kurso i seminarionan na e.o. New Jersey, Los Angeles, Miami, New York i Tampa.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = WildCats KJ74
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}} Johnny Balentina
| liga = [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Dòbel A]]
}}
'''WildCats KJ74''', antes konosí komo '''Wild Cats''', ta un di e timnan di [[beisbòl]] mas prominente den [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Liga Dòbel A]] na [[Kòrsou]]. Den añanan 1960 e tim tabata milita den liga klase A; durante di e siguiente dékada el a logra promove i, desde 1975, a bira un forsa dominante den e Liga Dòbel A, e nivel mas altu di kompetensia di beisbòl na e isla.
WildCats a gana 17 título nashonal te ku 2024, loke ta hasié e tim mas viktorioso den historia di Liga Dòbel A. El a partisipá na 43 edishon di e [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|kampeonato di Liga Dòbel A]], i tambe a representá Kòrsou den kompetensianan internashonal, manera e Seri Latinomerikano i [[Seri di Karibe]].<ref>Marco Stoovelaar, [https://catcher.home.xs4all.nl/bb23-0402-wild-cats-curacao-nips-mexico-in-second-game-caribbean-baseball-series.htm WildCats Curaçao nips Mexico in second game Caribbean Series], international baseball headlines</ref><ref>David Venn, [https://www.mlb.com/news/curacao-team-brings-loaded-roster-to-2024-caribbean-series From Little League to Caribbean Series, Curaçao's roster has chemistry], mlb.com (2 di febrüari 2024)</ref>
E kambio di nòmber di klup a tuma lugá pa honra [[Kenley Jansen]], un picher profeshonal di Kòrsou ku a hunga e mayor parti di su karera pa Los Angeles Dodgers, usando e kamisa ku número 74.
== Lista di Honor ==
===Liga Dòbel A===
'''Kampeon (17)''':
* 1975, 1976, 1977, 1978, 1980, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2016, 2017, 2021, 2022
'''Supkampeon (11)''':
* 1979, 1981, 1982, 1986, 1987, 2004, 2013, 2014, 2015, 2018, 2020
== (Eks)-pelotero konosí ==
* [[Ruderly Manuel]]
* [[Diegomar Maxwell]]
* [[Dudley Leonora]]
== Link eksterno ==
* [https://www.flashscore.com/team/wildcats-kj74/YJuwLdD3/ Profil WildCats KJ74]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
Mientras ku añanan spesífiko di nan viktorianan di kampionato i finalisashonnan di subkampeon no ta lista ampliamente den e fuentenan disponibel, ta tuma nota ku e Wild Cats tabata un forsa dominante den e liga for di su inisio na 1975. Nan a representá Curaçao tambe den kompetensianan internashonal, manera e Serie Latino Amerikano 2018 i e Serie di Karibe 2020.
The '''Wild Cats''' baseball team, also known as WildCats KJ74, is one of the most successful clubs in the Curaçao National Championship AA League. They have secured 17 national championships, making them the team with the most titles in the league's history through 2022.
YouTube
+4
Flashscore
+4
Wikipedia
+4
Baseball Reference
While specific years of their championship victories and runner-up finishes are not comprehensively listed in the available sources, it's noted that the Wild Cats have been a dominant force in the league since its inception in 1975. They have also represented Curaçao in international competitions, such as the 2018 Latin American Series and the 2023 Caribbean Series.
-------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ruderly Rubino Manuel''' (☆ [[26 di ougùstùs]] [[1990]] na [[Kòrsou]]) ta un picher profeshonal di beisbòl. E tabata miembro di e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda pa e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017.<ref>{{Cite web|url=http://mlb.mlb.com/wbc/2013/teams/index.jsp?team=ned&team_id=878|title = Team}}</ref>
He was born on the 26th of August of 1990 in Willemstad, Curaçao. He's a local baseball star and started his career off by pitching for the Groot Kwartier Stars. He has also pitched for the Royal Scorpions in Curaçao and currently pitches for the Wildcats KJ74 Guardian Group. He has also pitched for 2 teams abroad, Sparta-Feyenoord from the Dutch Hoofdklasse in 2011 and for De Angelis North East Knights from the Italian Baseball League in 2012. He has also been part of the Kingdom of the Netherlands baseball team that played in the 2017 World Baseball Classic. Bonbini to Ruderly Manuel, who will also take part in Curaçao Baseball Week 2017!⚾️🇨🇼🔥
{{Appendix}}
--------------
{{Databox}}
'''Wimbleton''' ta un kompetensia internashonal di tènis, organisá pa e Federashon Internashonal di Tènis (ITF).
{{Appendix}}
[[Category:Deporte|Tènis]]
---------------------
{{Databox}}
'''Federashon di Atletismo di Kòrsou''' of '''Curaçao Atletiek Bond''' (CAB), Curaçao Athletics Federation, ta e órgano nashonal ku ta organisá atletismo na Kòrsou. E organisashon a wòrdu establesé originalmente na 1966, i e presidente di e asosiashon ta for di 2017 Willem Cordilia[1].
no.wiki:Federashon di Atletismo Kòrsou no ta miembro kompletu di CACAC, Konfederashon di Atletismo Sentroamerikano i Karibense, pero sí ta partisipá na Weganan CARIFTA. Curaçao tambe tabata e organisadó di e Weganan CARIFTA 2017.[2]
== Klupnan ==
E Federashon di Atletismo di Kòrsou ta reuní diesdos klup di atletismo afiliá: Curacao Master Athletics, Batavus, Cheetah, Deportivo San Kristof, the Eagles, Go Fast, New Revolution, Olympic, Rising Stars, Sloke, Sparta i Trupial.[3]
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox deportista
| variante = c
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 1,88 m
| peso = 77 kg
| deporte = Atletismo
| disciplina = 400 meter
| entrenado =
| debut =
| nacionalidad deportivo = [[File:Flag of the Netherlands Antilles (1986–2010).svg|25px|border]] [[Antias Hulandes]]<br/ >{{NLD}}
| wo = {{lista horizontal|
*2020}}
| bista medaya =
{{bista medaya}}
{{bista medaya rij|Weganan Olímpiko|0|1|0}}
{{bista medaya rij|Weganan Mundial Indoor Atletismo|0|0|2}}
}}
'''Liemarvin Bonefacia''' (☆ [[16 di aprel]] [[1990]] na [[Willemstad]]) ta un atleta di Kòrsou i un atleta olímpiko. E ta spesialisá den 400 meter i a representá [[Antias Hulandes]] te su disolushon na 2010.
Representando [[Hulanda]] Bonevacia a gana e medaya di plata den 4 x 400 m na [[Weganan Olimpico|Weganan Olímpiko]] 2020 na Tokyo, huntu ku [[Terrence Agard]], Tony van Diepen y Ramsey Angela.
== Link eksterno ==
* [https://worldathletics.org/athletes/netherlands/terrence-agard-14180980 Terrence Agard riba World Athletics]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Agard, Terrence}}
[[:Category:Deporte]]
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Atleta Olimpico]]
-----------------------
'''Randolph Benito (Johnny) Balentina''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1971]] na [[Willemstad]]) ta un pelotero hulandes ku a kompetí na tres okashon konsekutivo den [[Weganan Olimpico di Zomer|Weganan Olímpiko]]. El a partisipa na ‘Atlanta 1996’, ‘Sydney 2000’ i ‘Atenas 2004’. Na e okashonnan ei, e catcher drechi di e klup di beisbol Neptunus a termina ku e [[tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]], tambe konosí komo ''Tim di Reino'', na di seis (1996 i 2004) i e di sinku lugá (2000).
{{Appendix|2=
* [https://www.honkbalsite.com/ Nederlandse honkbalsite]
* [https://web.archive.org/web/20161202214838/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ba/johnny-balentina-1.html Profil di Johnny Balentina]
}}
{{DEFAULTSORT:Balentina, Randolph}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba|Bela]]
[[:Category:Atleta Olimpico|Bela]]
--------------
== Aanvulling [[Seri di Karibe]] ==
=== Kampeon segun wega final ===
Kuminsando ku e edishon di 2013 a introdusí un kampeonato kaminda e dos ekipo ku e mihó rekort di gana i pèrdè for di e promé etapa di e torneo di round-robin ta topa pa determiná e kampeon. Den edishon 2013, e promé buelta tabata konsistí di 12 wega i kada tim a enfrentá e otro timnan dos biaha, un komo home klup i e otro komo un ekipo di bishita; for di edishon 2014, ku e regreso di ekiponan di Cuba na e torneo, e promé etapa a ser kambia pa un round robin di 10 wega kaminda kada tim ta enfrentá e otro ekiponan un biaha.
{|class="sortable wikitable" width="100%"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Manager
|-
|[[2013]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Yaquis de Obregón
|style="text-align:center"|4–3 (18)
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Leones del Escogido
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Eddie Díaz
|-
|2014
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Isla di Margarita]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Naranjeros de Hermosillo
|style="text-align:center"|7–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Indios de Mayagüez
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Matías Carrillo
|-
|2015
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] [[San Juan]]
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Vegueros de Pinar del Río
|style="text-align:center"|3–2
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Tomateros de Culiacán
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Alfonso Urquiola
|-
|2016
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Venados de Mazatlán
|style="text-align:center"|5–4
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Tigres de Aragua
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Juan José Pacho
|-
|2017
|{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1–0 (10)
|{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2018
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px]] [[Guadalajara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|9–4
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2019
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] [[Siudad di Panama|Siudat di Panama]]
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Toros de Herrera
|style="text-align:center"|3–1
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Leñadores de Las Tunas
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Manuel Rodríguez
|-
|2020
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Toros del Este
|style="text-align:center"|9–3
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Cardenales de Lara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Lino Rivera
|-
|2021
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mazatlán
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|style="text-align:center"|4–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Criollos de Caguas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Félix Fermín
|-
| 2022
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Colombia.svg|25px|border]] Caimanes de Barranquilla
|style="text-align:center"|4-1
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Gigantes del Cibao
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] José Mosquera
|-
|2023
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Caracas]] i [[La Guaira]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Leones del Caracas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] José Offerman
|-
|2024
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Ozzie Guillén
|-
|2025
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mexicali
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2026
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2027
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|
|style="text-align:center"|
|
|
|}
{|class="sortable wikitable"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Mánager!!Rekort
|-
|2013
|{{MEX}} Hermosillo
|{{MEX}} Yaquis de Ciudad Obregón
|style="text-align:center"|4-3 (18)
|{{DOM}} Leones del Escogido
|{{DOM}} Eddie Díaz
|style="text-align:center"|4-3
|-
|2014
|{{VEN}} [[Isla Margarita]]
|{{MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]
|style="text-align:center"|7-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Indios de Mayagüez]]
|{{MEX}} Matías Carrillo
|style="text-align:center"|4-2
|-
|2015
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|Cuba}} [[Pinar del Río (béisbol)|Vegueros de Pinar del Río]]
|style="text-align:center"|3-2
|{{bandera|México}} [[Tomateros de Culiacán]]
|{{bandera|Cuba}} Alfonso Urquiola
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2016|2016]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|MEX}} [[Venados de Mazatlán]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|5-4
|{{bandera|VEN}} [[Tigres de Aragua]]
|{{bandera|MEX}} Juan José Pacho
|style="text-align:center"|6-0
|-
|2017
|{{MEX}} Culiacán
|{{bandera|Puerto Rico}} Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1-0 (10)
|{{bandera|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2018|2018]]
|{{bandera|México}} [[Jalisco]]<ref>[https://www.jalisco.gob.mx/es/prensa/noticias/64267 Presenta Gobernador Serie del Caribe Jalisco 2018]</ref>
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|style="text-align:center"|9-4
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|4-2
|-
|[[Serie del Caribe 2019|2019]]
|{{bandera|Panamá}} [[Panamá (ciudad)|Panamá]]
|{{bandera|Panamá}} [[Toros de Herrera]]
|style="text-align:center"|3-1
|{{bandera|Cuba}} [[Las Tunas (béisbol)|Leñadores de Las Tunas]]
|{{bandera|Panamá}} Manuel Rodríguez
|style="text-align:center"|4-1
|-
|[[Serie del Caribe 2020|2020]]
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Toros del Este]]
|style="text-align:center"|9-3
|{{bandera|VEN}} [[Cardenales de Lara]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Lino Rivera
|style="text-align:center"|6-1
|-
|[[Serie del Caribe 2021|2021]]
|{{bandera|MEX}} [[Mazatlán]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|{{bandera|República Dominicana}} Félix Fermín
|style="text-align:center"|7-0
|-
|[[Serie del Caribe 2022|2022]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|Colombia}} [[Caimanes de Barranquilla]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|República Dominicana}} [[Gigantes del Cibao]]
|{{bandera|Colombia}} José Mosquera
|style="text-align:center"|5-2
|-
|[[Serie del Caribe 2023|2023]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Caracas]] y [[La Guaira]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|Venezuela}} [[Leones del Caracas]]
|{{bandera|República Dominicana}} José Offerman
|style="text-align:center"|6-3
|-
|[[Serie del Caribe 2024|2024]]
|{{bandera|Estados Unidos}} [[Miami]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|{{bandera|Venezuela}} Oswaldo Guillén
|style="text-align:center"|7-1
|-
| 2025
|{{MEX}} [[Mexicali]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2026|2026]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2027|2027]]
|{{bandera|México}} [[Hermosillo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|}
==Partisipante==
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Promé edishon
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Kòrsou
|style="text-align:center"|2023
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{DOM}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal Dominikano
|style="text-align:center"|1970
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{MEX}}
| Liga di Mexico Pasifiko
|style="text-align:center"|1971
|-
|{{NCR}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Nicaragua
|style="text-align:center"|2024
|-
|{{PAN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Panameño
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff"|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[Puerto Rico]]
|Liga di Beisbòl Profeshonal Roberto Clemente
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff" |{{VEN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Venezuelano
|style="text-align:center"|1949
|}
* {{color box|#ccddff|border=silver}} miembro di Caribbean Professional Baseball Confederation
=== Partisipante den pasado ===
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Prome edishon
! Ultimo edishon
|-
| rowspan=3 |{{CUB}}
| Liga Cubano
|style="text-align:center"|1949
|style="text-align:center"|1960
|-
| Seri Nashonal Cubano
|style="text-align:center"|2014
|style="text-align:center"|2019
|-
|Liga Elite Cubano
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Klase AA di Kòrsou
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{COL}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal di Colombia
|style="text-align:center"|2020
|style="text-align:center"|2023
|}
===Nota===
*{{note label|PAN|a|a}} After the [[1960 Caribbean Series|1960 tournament]], Panama would not appear in another Caribbean Series until [[2019 Caribbean Series|2019]].
*{{note label|VEN|b|b}} Venezuela's LVBP was replaced by the [[Liga Occidental de Béisbol Profesional]] for the 1960 tournament
== Edishonnan ==
==Series==
{|class="wikitable"
|-
!Ana!!Luga!!Kampeon!!Manager!!Rekort
|-
|[[1949 Caribbean Series|1949]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]]|| [[Mike Guerra|Fermin Guerra]] ||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1950 Caribbean Series|1950]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PAN}} [[Carta Vieja Yankees]]|| [[Wayne Blackburn]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1951 Caribbean Series|1951]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]]|| [[George Scales]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1952 Caribbean Series|1952]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Habana (Cuban League)|Leones del Habana]]|| [[Mike González (catcher)|Mike González]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1953 Caribbean Series|1953]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (2)|| [[Buster Clarkson]]||style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1954 Caribbean Series|1954]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]]|| [[Mickey Owen]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1955 Caribbean Series|1955]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (3)|| [[Herman Franks]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1956 Caribbean Series|1956]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]]|| [[Oscar Rodríguez (baseball)|Oscar Rodríguez]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1957 Caribbean Series|1957]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]]|| [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1958 Caribbean Series|1958]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]] (2) || [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1959 Caribbean Series|1959]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]] (2)|| [[Clemente Carreras]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1960 Caribbean Series|1960]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]] (2)|| [[Tony Castaño]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|1961–1969|| colspan="4" style="text-align:center;" | None held
|-
|[[1970 Caribbean Series|1970]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]]|| [[Carlos Pascual (baseball)|Carlos Pascual]]||style="text-align:center;"|7–1
|-
|[[1971 Caribbean Series|1971]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]]|| [[Manny Mota]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1972 Caribbean Series|1972]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Leones de Ponce (baseball)|Leones de Ponce]]|| [[Frank Verdi]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1973 Caribbean Series|1973]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (2)|| [[Tommy Lasorda]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1974 Caribbean Series|1974]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (2)|| [[Bobby Wine]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1975 Caribbean Series|1975]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Vaqueros de Bayamón (baseball)|Vaqueros de Bayamón]]|| [[José Pagán]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1976 Caribbean Series|1976]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] & [[Santiago de los Caballeros|Santiago]] ||{{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]|| [[Cananea Reyes]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1977 Caribbean Series|1977]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (3)|| [[Buck Rodgers]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1978 Caribbean Series|1978]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]]|| [[Rene Lachemann]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1979 Caribbean Series|1979]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]] (2)|| [[Willie Horton (baseball)|Willie Horton]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1980 Caribbean Series|1980]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (4)|| [[Del Crandall]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1981 Caribbean Series|1981]]|| colspan="4" style="text-align:center;"|None held
|-
|[[1982 Caribbean Series|1982]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Leones del Caracas]]|| [[Chico Carrasquel]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1983 Caribbean Series|1983]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Lobos de Arecibo]]|| [[Ron Clark (baseball)|Ron Clark]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1984 Caribbean Series|1984]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]]|| [[Rubén Amaro, Sr.|Rubén Amaro]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1985 Caribbean Series|1985]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (5)|| [[Terry Collins]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1986 Caribbean Series|1986]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Maracaibo]]||{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]|| [[Cananea Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1987 Caribbean Series|1987]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (3)|| [[Ramón Avilés]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1988 Caribbean Series|1988]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]|| {{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]]|| [[Phil Regan (baseball)|Phil Regan]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1989 Caribbean Series|1989]]|||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]] (2)|| [[Pete Mackanin]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1990 Caribbean Series|1990]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (2)|| [[Felipe Alou]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1991 Caribbean Series|1991]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (6)|| [[John Roseboro]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1992 Caribbean Series|1992]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]] (2)|| [[Pat Kelly (catcher)|Pat Kelly]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1993 Caribbean Series|1993]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (4)|| [[Mako Oliveras]]||{ style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1994 Caribbean Series|1994]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (7)|| [[Casey Parsons]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1995 Caribbean Series|1995]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI}} [[Senadores de San Juan]]|| [[Luis Meléndez (baseball)|Luis Meléndez]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1996 Caribbean Series|1996]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]]|| [[Francisco Estrada]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1997 Caribbean Series|1997]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]]|| [[Mike Quade]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1998 Caribbean Series|1998]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (2)|| [[Tony Peña]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1999 Caribbean Series|1999]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (8)|| [[Dave Jauss]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[2000 Caribbean Series|2000]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (5)|| [[Mako Oliveras]] (2)||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2001 Caribbean Series|2001]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (3)|| [[Félix Fermín]] || style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2002 in baseball|2002]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]] (2)|| [[Francisco Estrada]] (2) || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2003 Caribbean Series|2003]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (4)|| [[Félix Fermín]] (2)||style="text-align:center;"|6–1
|-
|[[2004 Caribbean Series|2004]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (9)|| [[Manny Acta]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2005 Caribbean Series|2005]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlán]]|| [[Juan José Pacho]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2006 Caribbean Series|2006]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Valencia, Carabobo|Valencia]] and [[Maracay]]||{{flagicon|VEN}} [[Leones del Caracas ]] (2)|| [[Carlos Subero ]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2007 Caribbean Series|2007]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (5)|| [[Félix Fermín]] (3)||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2008 Caribbean Series|2008]]||{{flagicon|DOM}} [[Santiago de los Caballeros|Santiago]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (10)|| [[Héctor de la Cruz]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2009 Caribbean Series|2009]]||{{flagicon|MEX}} [[Mexicali]]||{{flagicon|VEN}} [[Tigres de Aragua]] || [[Buddy Bailey]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2010 Caribbean Series|2010]]||{{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (3)|| [[Ken Oberkfell]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2011 Caribbean Series|2011]]||{{flagicon|PRI}} [[Mayagüez, Puerto Rico|Mayagüez]]||{{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]]|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddie Díaz]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2012 Caribbean Series|2012]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (4)|| [[Ken Oberkfell]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2013 Caribbean Series|2013]] || {{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]] || {{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]] (2)|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddy Díaz]] (2)||style="text-align:center;"|4–3
|-
|[[2014 Caribbean Series|2014]] || {{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]] || {{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]] (2)|| [[Matías Carrillo]]||style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2015 Caribbean Series|2015]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] || {{flagicon|CUB}} [[Pinar del Río (baseball)|Vegueros de Pinar del Río]] || [[Pinar del Río (baseball)#Past and present stars|Alfonso Urquiola]] ||style="text-align:center;"|3–3
|-
|[[2016 Caribbean Series|2016]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlan]] (2)|| [[Juan José Pacho]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2017 Caribbean Series|2017]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]] || {{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (4) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]]||style="text-align:center;"|3−3
|-
|[[2018 Caribbean Series|2018]]||{{flagicon|MEX}} [[Guadalajara]] ||{{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (5) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]] (2)||style="text-align:center;"|4−2
|-
|[[2019 Caribbean Series|2019]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]] ||{{flagicon|PAN}} [[Toros de Herrera]]|| Manuel Rodríguez||style="text-align:center;"|4−1
|-
|[[2020 Caribbean Series|2020]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] ||{{flagicon|DOM}} [[Toros del Este]] || Lino Rivera ||style="text-align:center;"|6−1
|-
|[[2021 Caribbean Series|2021]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (6) || [[Félix Fermín]] (4) ||style="text-align:center;"|7−0
|-
|[[2022 Caribbean Series|2022]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|COL}} [[Caimanes de Barranquilla]]|| José Mosquera || style="text-align:center;" |5−1
|-
|[[2023 Caribbean Series|2023]]||{{flagicon|VEN}} [[Caracas]] and [[La Guaira]] || {{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (11)|| [[Jose Offerman]] || style="text-align:center;" |6−3
|-
|[[2024 Caribbean Series|2024]]
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|{{flagicon|VEN}} [[Tiburones de La Guaira]]
| [[Ozzie Guillén]]
|style="text-align:center;" |7−1
|}
* Selekshon Curacao Suns 2024 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2024/01/29/zeventien-internationals-koninkrijksteam-met-curacao-suns-naar-serie-del-caribe/</ref>
update: Jonathan Schoop; nieuw Jeremi Profar & Roger Bernadina (en.wiki)
* Selekshon Korsou 2023 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2023/01/31/internationals-met-curacaose-kampioen-naar-caribbean-series/</ref>
------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{DEFAULTSORT:Thode, Kiri}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Deporte]]
* 2013:Kiri Thode is in Duitsland wereldkampioen geworden van de Professional Windsurfers Association (PWA) Freestyle Windsurfing. Het is voor het eerst dat een windsurfer uit Bonaire wereldkampioen is geworden van de Freestyle competitie. Het is ook de eerste wereldtitel voor Thode.<ref>Belkis Osepa, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2013/10/09/wereldkampioenen-bonaire-warm-onthaald/ Wereldkampioenen Bonaire warm onthaald], Caribisch netwerk, 9 di oktober 2013</ref>
* 2020? video Children of the Wind ku rumanan Tonky i Taty Frans - dokumentario basa riba e bida di tres mucha homber Boneriano cu a conquista mundo cu nan teknika y trikinan innovativo riba nan plank di windsurf . E pelicula a gana premio na ....
de.wiki: Kiri Thode (geboren 26 februari 1991 in Kralendijk ) is een windsurfer op Bonaire . Hij behoort tot de beste freestylesurfers van de afgelopen jaren en werd in 2013 wereldkampioen in deze discipline .
------------------------------
{{Databox}}
'''Jurswailly (Ailly) Luciano''' (☆ [[25 di mart]] [[1991]] na [[Kòrsou]]) ta un eks-hungadó di "handbal" hulandes-kurasoleño i internashonalista. E tabata hunga den posicion derechista.
== Bida ==
Ailly Luciano a nase na Korsou i te edat di kuater ana tabata biba na Boka Sami. Ku su mayornan el a muda pa [[Hulanda]]. Su promé klup di handball tabata Papendrechtse DES'72. Komo teenager e ta switch pa e klup HV Quintus, hungango den e division di honor hulandes.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref> Desde 2011 e ta milita pa e klup franses Metz Handball den e divishon femenino franses mas haltu. E ta konosi pa su rapides. Huntu ku su klup el a titula kampeon nashonal di Fransia na 2013, 2014, 2016, 2017, 2018 i 2019. Na ana 2013, 2015, 2017 en 2019 e klup ta gana e Kopa di Fransia. Tambe na 2013 ta alkansa e final di e kampeonato oropea pero ta sufri un derota di e klup danes Team Tvis. Holstebro . Na 2021 e ta pone un fin na su karera deportivo pa dedika su mes na su In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro nl wiki:In maart 2016 tijdens het OKT in Metz (Frankrijk) is er een historisch hoogtepunt voor Luciano en het Nederlandse handbal, ze kwalificeerden zich voor het eerst voor de Olympische Spelen. Doordat de wedstrijd om het brons verloren werd van de huidige wereldkampioen Noorwegen (23-36), eindigden ze uiteindelijk op de vierde plaats.
== Selekshon hulandes ==
Debuut Oranje 15 mei 2012 Nederland – Groot-Brittannië 40-15 in Panningen
Komo internashonalista el a forma parti di e selekshon femenino di [[Hulanda]], hasiendo su debut durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. El a partisipa den 55 wega internashonal. Na 2016 el a representa Hulanda na e Weganan olimpiko na [[Rio de Janeiro]].<ref>https://www.ad.nl/dordrecht/papendrechtse-ex-international-ailly-luciano-stopt-met-handbal-eindelijk-tijd-om-te-puberen~a0830d73/ Papendrechtse ex-international Ailly Luciano stopt met handbal: ‘Eindelijk tijd om te puberen’], AD (9 di ougustus 2020)</ref> Ze maakte deel uit van het Nederlandse damesteam dat als vierde eindigde in handbal op de Olympische Zomerspelen van 2016 in Rio de Janeiro , Brazilië .
Handbalster Ailly Luciano heeft besloten haar interlandcarrière te beëindigen en gaat daarom niet mee met het Nederlands damesteam naar het Europees kampioenschap handbal in Zweden. "Ik heb op de Olympische Spelen gestaan, dat vind ik prachtig, maar voor mijn idee zit er niet meer in. Om weer vier jaar te knokken richting de Spelen zie ik niet zitten. Ik vind het goed geweest. Ik wil mijn levensdoelen oppakken."
De 25-jarige speelster uit Papendrecht kwam in augustus met het Nederlands damesteam uit op de Olympische Spelen in Rio de Janeiro en eindigde als vierde. Luciano, die speelt voor het Franse Metz, speelde 56 interlands voor Oranje en scoorde daarin 115 keer.<ref>[https://www.rijnmond.nl/nieuws/148285/handbalster-luciano-beeindigt-interlandcarriere Handbalster Luciano beëindigt interlandcarrière], Rijnmond (4 november 2016)</ref>
== Link eksterno ==
* [[http://history.eurohandball.com/ec/cl/women/2020-21/player/536101/Jurswailly+Luciano Jurswailly Luciano na European Handball Association]]
{{Appendix}}
In 2011 verhuisde de 1,71 meter lange rechtsbuiten naar het Franse eersteklasser Metz Handball , met wie ze in 2013 het kampioenschap en de beker won en de finale van de EHF Cup bereikte , waar ze verloren van de Deense club Team Tvis. Holstebro . Een seizoen later won ze opnieuw het kampioenschap. Ze won ook de Franse beker in 2015, 2017 en 2019 en het Franse kampioenschap in 2016, 2017, 2018 en 2019. In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro .
hunga den posishon derecho
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
Luciano a hasi su debut pa e selekshon hulandes durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. [3]
speelt voor Metz Handbal in de LFH Division 1 Féminine en voorheen het Nederlands dameshandbalteam . Ze nam deel aan het WK handbal dames 2013 in Servië , samen met de rest van het Nederlands elftal. [1] [2]
Luciano na nase na Korsou i a lanta na Boka Sami te edat di kuater ana. dorp Sint Michiel gewoond. Ku su mayornan el a muda pa Hulanda. Aki ta tabata hunga pa e klup HV Quintus.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html
Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref>
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
------------------------
'''Robert (Joy) Hosé''' (☆ [[14 di febrüari]] [[1949]] na - [[23 di òktober]] [[2023]] na [[Willemstad]] ) tabata un hungadó di pinpòn di [[Kòrsou]] di fama legendario. E tabata kampeon di Kòrsou di 1966 te 1972 i a optené varios título na Antia i internashonalmente, entre otro na 1971 kampeon latinoamerikano na [[Paraguai|Paraguay]].
== Biografia ==
Joy Hosé a nase na Kòrsou den e famia Hosé-Pimentel. E tin un ruman muhé i dos ruman hòmber. Su ruman mayó [[Humphrey Hosé|Humphrey]] tabata aktivo komo tenista profeshonal i su omo [[Iyo Pimentel]] tambe tabata tenista internashonal.
---------------
* Tim e Reino
=== Kampeonato Oropeo ===
{| class="wikitable" style=text-align:center
! Edishon
| 1954 || 1955 || 1956 || 1957 || 1958 || 1960 || 1962 || 1964 || 1965 || 1967 || 1969 || 1971 || 1973 || 1975 || 1977 || 1979 || 1981
|1983
|-
! Resultado
| * || * || {{oro}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || * || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{zilver}} || {{zilver}} || {{zilver}} ||{{goud}}
|{{zilver}}
|-
|
|-
! Edishon
| 1985 || 1987 || 1989 || 1991 || 1993 || 1995 || 1997 || 1999 || 2001 || 2003 ||[[EK Honkbal 2005|2005]]||[[EK Honkbal 2007|2007]]||[[EK Honkbal 2010|2010]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2012|2012]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2014|2014]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2016]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2019]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2021]]
|-
! Prestatie
|{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}
|-
|
|-
! Editie
| [[Europees kampioenschap honkbal 2023|2023]]
|-
! Prestatie
| {{brons}}
|}
: * <small>In 1954, 1955 en 1967 geen deelname.</small>
=== Kopa Interkontinental ===
{| class="wikitable"
! Editie
| 1983 || 1999 || 2002 || 2006 || [[Intercontinental Cup honkbal 2010|2010]]
|-
! Prestatie
| 4e || 8e || 8e || {{zilver}} || {{zilver}}
|}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Pabao Little League''' ta un ekipo di beisbol hubenil (10-12 ana) di Korsou ku a titula kampeon di karibe na .. okashon i tabata kampeon mundial na 2004. E ta forma parti di
e Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.
Winning the Caribbean Region Championship and making its 11th trip to Williamsport for the 2023 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presented by T-Mobile, is Pabao Little League (Willemstad, Curaçao) thanks to a 6-0 victory over the Dominican Republic in the championship game.
With its victory, Pabao LL will be returning to the LLBWS with the country’s 15th overall appearance in hopes to defend its International Championship title earned in 2022. Since the country’s first tournament appearance in 1980, Curaçao has maintained a winning record, 46-25, with a World Series championship in 2004 and three runner-up finishes in 2005, 2019, and 2022.
Pabao LL finished the Caribbean Region tournament with an unblemished 6-0 record, outscoring its opponents, 47-4, with four shutout performances.
With the first-round matchups of the 2023 LLBWS announced on June 6, Pabao LL will play Australia, represented by Hills Little League, in Game 5 on Thursday, Aug. 17 at 1 p.m. ET at Volunteer Stadium.
The 2023 Little League Baseball World Series, Presented by T-Mobile, is set to take place August 16-27. More information about the 2023 Little League World Series tournaments, including full schedules and downloadable brackets, can be found at LittleLeague.org/WorldSeries.
WILLEMSTAD- Djaweps , 10 di ougùstùs 2023 den oranan di mèrdia, e selekshon di Little League Liga Pabou kampion di Karibe a biaha pa Williamsport (USA), pa partisipá den e Kampionato Mundial di Beisbòl Little League. E kampionato Mundial di hóbennan di 11 i 12 aña lo start dia 16 i lo terminá dia 27 di ougùstùs 2023.
RBC Royal Bank, representá pa Sharier Dorand manera ta e kaso ku tur selekshon, tabata presente pa duna e selekshon sostén i deseá e delegashon éksito. E sigiente hungadónan ta forma parti di e selekshon.
{{Appendix}}
---------------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Dudley Guniberto Josefa''' (☆ [[1958]]) ta un [[karate]]ka di [[Kòrsou]]. Deportista – Dirigente Tékniko. a nasé na aña 1958. Dudley na aña 1967 kuminsá práktika deporte di yudo ku su 9 aña serka ..
== Bida i karera ==
.. a lanta na Kòrsou.
== Medaya ==
* 1987: [[Image:Med 2.png|Plata]] - Kampeonato hulandes
{{Appendix}}
{{Commonscat|Didi Gregorius}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64548365|titulo=Didi Gregorius}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://web.archive.org/web/20111005161849/http://www.honkbalsite.com/nederlandsteam/marieksongregorius.html Profil riba Honkbalsite]
* [https://www.baseball-reference.com/minors/player.cgi?id=gregor003mar Statistik Didi Gregorius]
}}
{{DEFAULTSORT:Gregorius, Didi}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
[[Category:Hulanda]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Sherry Sophia Veronica Howell''' (☆ [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un atleta kurasoleño.
Sherry Howell - Eckerd College, Softball and Volleyball
Howell played four years of softball and volleyball for Eckerd College from 1990 to 1993. She graduated in 1993 with a double major of Business Management and Psychology. The native of Curacao, Neth. Antilles, was a pitcher, a shortstop and centerfielder. She was a four-time All-America in softball, was named to the South Region team four times and the All-SSC team four times. Howell won or shared player-of-the-year honors twice in the conference and concluded her athletic career by being selected the SSC female athlete-of-the-year for the 1992-93 season. Howell holds the NCAA, Division II career batting average in softball at .524, is third in career slugging average at .921, 13th in home runs with 29 and second in single season highest batting average at 629. She led the nation in hitting as a senior and also doubles percentage. Howell led the conference in batting average four different years. In 1999, she represented her country in the World Games in Japan. Howell, who is fluent in six languages, was named All-Conference in volleyball two of the four years she played.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Howell, Sherry}}
[[Category:Hende]]
---------------
{{Commonscat|Josh Palacios}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1131860420|titulo=Josh Palacios}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Palacios, Josh}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
-------------------------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] di 1958 te 2010 na wega y torneonan internacional. E tabata kai bou di [[Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie|NAVU]], ku tabata konsisti di [[Kòrsou]] i [[Boneiru]] despues ku [[Aruba]] a separa na 1986.
en.wiki:The Netherlands Antilles national football team (Dutch, "Nederlands-Antilliaans voetbalelftal"; Papiamentu, "Selekshon Antiano di futbòl") was the national team of the former Netherlands Antilles from 1958 to 2010. It was controlled by the Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie. The NAVU consisted of Curaçao and Bonaire. Aruba split in 1986 and has its own team.
The Netherlands Antilles team never qualified for the FIFA World Cup. The country managed to come third in the CONCACAF championships of 1963 and 1969; during the 1963 tournament they were unofficial football world champions for four days after beating Mexico and before losing to Costa Rica.[1]
== Reforma di Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues [[Boneiru]] a bira miembro interino di CFU i [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Mira tambe ==
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Antias Hulandes]]
-------------
The '''Curaçao national football team''' ({{lang-nl|Curaçaos voetbalelftal}}; [[Papiamento language|Papiamentu]]: ''Selekshon di Futbòl Kòrsou'') represents [[Curaçao]] in [[FIFA|International]] [[association football|football]] and is controlled by the [[Curaçao Football Federation]] (Federashon Futbòl Kòrsou; FFK).<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| url-status = dead| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Following a constitutional change that allowed its predecessor, the [[Curaçao and Dependencies|Colony of Curaçao and Dependencies]] to become a unified [[constituent state|constituent country]] consisting of several island territories as the [[Netherlands Antilles]] and its dissolution in 2010, Curaçao has played under a new constitutional status as a separate constituent country since 2011.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=Gg1hDgAAQBAJ&pg=PA121 |title=Football and the Boundaries of History: Critical Studies in Soccer |editor=Elsey, Brenda |editor2=Pugliese, Stanislao G. |year=2017 |page=121 |isbn=9781349950065 |publisher= Springer |access-date=25 June 2019}}</ref>
Both FIFA and CONCACAF recognize the Curaçao national team to be the direct and sole successor of the dependant [[Territory of Curaçao national football team|Curaçao (1921–1958)]] and the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles national football]] teams.<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao] at [[FIFA]] official website</ref><ref>[https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curaçao] at [[CONCACAF]] official website</ref><ref>[https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html] at [[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|RSSSF]]</ref>
==History==
{{Further|Territory of Curaçao national football team|Netherlands Antilles national football team}}
The first national football team to bear the name Curaçao was the [[Territory of Curaçao national football team]], which made its debut in 1924 in an away match against neighboring [[Aruba national football team|Aruba]], a match which the Territory of Curaçao won four to nil.
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Seleccion nacional di futbol di Aruba''' ta e ekipo di [[futbol]] cu ta representa [[Aruba]] na wega y torneonan internacional, manera na e weganan di cualificacion pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] y den Copa Caribe. Tur tramite pa e seleccion ta bou encargo di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]], funda na 1932 y afilia na [[Union Futbol di Caribe|CFU]], [[CONCACAF]] y [[FIFA]] desde 1988.
The '''Aruba national football team''' ([[Dutch language|Dutch]]: Arubaans voetbalelftal; [[Papiamento language|Papiamento]]: Seleccion Arubano di futbol) is the national team of [[Aruba]], it was founded in 1932 and is affiliated with the Caribbean Football Union (CFU), CONCACAF and [[FIFA]] (since 1988) and is controlled by the [[Aruba Football Federation|Arubaanse Voetbal Bond]].
==History==
Between 1924 and 1933, Aruba only played against [[Curaçao national football team|Curaçao]], although these matches are not considered official.<ref>{{cite web |last1=Courtney |first1=Barrie |title=Aruba - List of International Matches |url=https://www.rsssf.org/tablesa/aruba-intres.html |website=RSSSF}}</ref> Aruba participated in its first tournament at the [[1955 CCCF Championship]], where they finished in 5th place. In 1958, Aruba became part of the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles]] until their secession in 1986.
Following its split from the Netherlands Antilles, the [[Aruba Football Federation]] was affiliated in 1988 with [[CONCACAF]] and [[FIFA]]. Aruba entered qualifying for the [[1989 Caribbean Cup]], and in its first group match it suffered the worst defeat in its history, at the hands of [[Trinidad and Tobago national football team|Trinidad and Tobago]], which crushed them 11–0. They played their first World Cup qualifying match against the [[Dominican Republic national football team|Dominican Republic]] as part of the [[1998 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|1998 World Cup qualifying]]. Aruba has participated in all the qualifying tournaments for the World Cup since, without being able to get past the first qualifying round.
Aruba has also yet to qualify for the [[Caribbean Cup]]. However, they showed some progress in the preliminary round of the [[2014 Caribbean Cup]] by getting two wins against [[Turks and Caicos national football team|Turks and Caicos]] (1–0) and [[British Virgin Islands national football team|British Virgin Islands]] (7–0), the latter being the biggest victory in its history. These results allowed them to reach 120th place in the FIFA World Ranking for the month of June 2014, their best ranking to date. Following these victories, Aruba lost 2–0 against [[French Guiana national football team|French Guiana]] and were eliminated.
Aruba began their [[2018 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|2018 World Cup qualification]] in the second round against [[Barbados national football team|Barbados]], losing 2–0 at home and 1–0 away, however FIFA ruled that Barbados had fielded an ineligible player, giving Aruba a 3–0 second leg victory and advancing them to the third round. Despite that, in the next round they were defeated again, this time by [[Saint Vincent and the Grenadines national football team|Saint Vincent and the Grenadines]] who won 3–2 on aggregate. Aruba failed to progress in the [[2022 FIFA World Cup qualification – CONCACAF First Round|2022 World Cup qualifiers]], finishing 4th in the first round.
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Aruba]]
E selekshon di Boneiru a kuminsa komo tim nashonal despues ku e tim antiano a keda disolbé na òktober 2010. E ta partisipa tur aña den e Torneo ABCS, kual na 2011 e ta gana sorpresivamente derotando Aruba 4-3 durante e tanda di penalty despues di un empate di 2:2 den final.[4]
-------------------------------------
'''Selekshon nashonal di futbòl di Sürnam''' ta e tim di [[futbol|futbòlista]] ku ta representa [[Sürnam]]. E ta kai bou di .........., ku ta miembro di [[Caribbean Football Union|CFU]] i miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Historia ==
E selekshon di Sürnam a kuminsa komo tim nashonal
==== Torneo ABCS ====
{| class="wikitable collapsible" width=50% style="text-align: center;font-size:90%;"
!colspan=8|Boneiru den torneo ABCS
|-
!width=45%|Aña
!width=25%|Lugá
!width=8%|W
!width=8%|G
!width=8%|E
!width=8%|P
!width=8%|GF
!width=8%|GC
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2010||di kuater ||2||0||1||1||5||7
|- bgcolor=gold
|{{SUR}} 2011||'''kampeón'''||2||1||1||0||5||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{ABW}} 2012||di kuater ||2||0||0||2||2||17
|- bgcolor=#cc9966
|{{CUW}} 2013||di tres ||2||1||0||1||2||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{SUR}} 2015||di kuater ||2||0||0||2||1||7
|- bgcolor=silver
|{{CUW}} 2021||supkampeón||2||1||0||1||4||4
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2022||di kuater ||2|| ?|| 0 || ? || 1 || 5
|-
!'''Total'''||'''6/6'''||14||3||2||7||20||46
|}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =148545934|titulo=Selección de fútbol de Bonaire}}
{{References}}
}}
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Surnam]]
Na de staatkundige hervormingen binnen het Koninkrijk der Nederlanden van 10 oktober 2010 en na afronding van het kwalificatietoernooi van de Caribbean Cup 2010 ging het Nederlands-Antilliaans voetbalelftal over in het Curaçaos voetbalelftal. Bonaire werd een paar jaar later voorlopig lid van de Caraïbische Voetbalunie CFU en op 19 april 2012 geassocieerd lid van de CONCACAF, en kan daarom in de toekomst inschrijven voor de Caribbean Cup.
Het Bonairiaans voetbalelftal is een team van voetballers dat Bonaire vertegenwoordigt. Bonaire is niet aangesloten bij de FIFA en kan daarom niet deelnemen aan het wereldkampioenschap. Bonaire doet jaarlijks mee aan het ABCS-toernooi, dat het in 2011 verrassend won.
The '''Bonaire national football team''' ({{lang-nl|Bonairiaans voetbalelftal}}; {{lang-pap|Selekshon Bonerianu di futbòl}}) is the national football team of the [[Caribbean]] island of [[Bonaire]], a [[Public body (Netherlands)|public body]] of the [[Netherlands]]. It is under the control of the [[Bonaire Football Federation]]. It became a member of the [[Caribbean Football Union|CFU]] and an associate member of CONCACAF on 19 April 2013.<ref name="CFU Facebook">{{cite web|title=CFU Facebook|url=https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|publisher=Caribbean Football Union|access-date=13 June 2014|archive-date=7 December 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191207213742/https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|url-status=live}}</ref><ref name="Congress takes key step in transparency">{{cite web|title=Congress takes key step in transparency|url=http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0,,12813~3150654,00.html|publisher=CONCAF|access-date=20 April 2013|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20130423234254/http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0%2C%2C12813~3150654%2C00.html|archive-date=23 April 2013}}</ref><ref name="Member Associations: Bonaire">{{cite web|title=Member Associations: Bonaire|url=http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|publisher=Caribbean Football Union|access-date=22 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029193820/http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|archive-date=29 October 2013|url-status=dead}}</ref> after which it became a full CONCACAF member on 10 June 2014<ref name="Ordinary Congress finalized">{{cite web|title=Ordinary Congress finalized|url=http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|publisher=CONCACAF.com|access-date=10 June 2014|date=10 June 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140612210312/http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|archive-date=2014-06-12|url-status=dead}}</ref> The team can participate in the [[CONCACAF Gold Cup]] and [[Caribbean Cup]] because of their membership in the confederation and sub-confederation.<ref name="Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership">{{cite web|title=Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership|date=20 April 2013|url=http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|publisher=Non-FIFA football|access-date=22 April 2013|archive-date=29 October 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029203911/http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|url-status=live}}</ref> However, Bonaire is not a member of [[FIFA]] and therefore can not compete in the [[FIFA World Cup]] or other FIFA events.<ref name="Sport en spel">{{cite web|title=Sport en spel|url=http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|publisher=beautiful-bonaire.nl|access-date=22 October 2014|language=nl|archive-date=22 October 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141022212953/http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|url-status=live}}</ref><ref name="What is CONCACAF?">{{cite web|title=What is CONCACAF?|url=http://www.concacaf.com/page/History|publisher=CONCACAF|access-date=21 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130406031852/http://www.concacaf.com/page/History|archive-date=2013-04-06|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =61824225|titulo=Miguel Pourier}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Pourier, Miguel}}
[[:Category:Antias Hulandes]]
[[:Category:Hende]]
-----------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] na wega y torneonan internacional, manera na .......
== Reforma Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl ]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues Boneiru a bira miembro interino di CFU i desde 19 di aprel [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]], i den futuro por inskribí pa [[Kopa di Oro]].
{{Appendix}}
[[:Category:Beisbol]]
[[:Category:Kòrsou]]
ta kambio na selekshon nashonal di KorsouOorspronkelijk heette het "Honkbal Nederlandse Antillen Nationaal Team", maar op 10 oktober 2010 werd de Nederlandse Antillen als regering ontmanteld (details zijn " Nederlandse Antillen "), de naam van het nationale team werd ook gewijzigd in "Curaçao Nationaal Team ".
en.wiki" The '''Netherlands Antilles national baseball team''' was a national team of the [[Netherlands Antilles]] and was controlled by the Netherlands Antillean Baseball Federation. It represented the former nation in senior-level men's international competition.
The Netherlands Antilles team was distinct from the [[Netherlands national baseball team]].
The Netherlands Antilles were represented in twelve [[Baseball World Cup]]s. Their highest finish was 7th place.<ref name="bjarkman worldcup">[[#refBjarkman|Bjarkman 2005]], pp.416–39</ref>
--------
'''Seleccion nacional di baseball di Aruba''' ta e team di [[Beisbòl|baseball]] cu ta representa Aruba na wega y torneonan internacional, manera na [[Weganan Panamericano]].
{{America baseball teams}}
{{National sports teams of Aruba}}
-----------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
== Historisch overzicht ==
{| class="wikitable sortable"
! WK-jaar
! Gastland(en)
! Aantal deelnemers
! Wereldkampioen
! Uitslag van de finale
! 2e plaats
! 3e plaats
! 4e plaats
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1930|1930]]'''
| {{UY}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URU}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1930|4 – 2]]
| {{ARG}}
| {{USA}}
| {{YUG}}
|-
| '''1934''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1934 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ITA}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1934|2 – 1 <small>n.v.</small>]]
| {{TCHf}}
| {{GER-1935f}}
| {{AUTf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1938|1938]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1938 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FRA}}
| style="text-align: center;" | 15
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1938|4 – 2]]
| {{HUN}}
| {{BRA}}
| {{SWE}}
|-
| '''1942'''
| colspan="7" | ''Kansela pa motibu di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]''
|-style="background: #D0E6FF;"
|-
| '''1946'''
| colspan="7" | ''Afgelast vanwege de Tweede Wereldoorlog''
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1950|1950]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1950 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR-1889}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URUf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1950|2 - 1]]
| {{BRA}}
| {{SWE}}
| {{ESP}}
|-
| '''1954''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1954 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CH}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1954|3 – 2]]
| {{HUN-1949f}}
| {{AUTf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1958|1958]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1958 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{SE}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1889f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1958|5 – 2]]
| {{SWEf}}
| {{FRAf}}
| {{FRGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1962|1962]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1962 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CL}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1962|3 – 1]]
| {{TCHf}}
| {{CHIf}}
| {{YUGf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1966|1966]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1966 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{EN}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ENGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1966|4 – 2 <small>n.v. </small>]]
| {{FRGf}}
| {{PORf}}
| {{URS-1955f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1970|1970]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1970 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1968f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1970|4 – 1]]
| {{ITAf}}
| {{FRGf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1974|1974]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1974 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE-1949-WD}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1974|2 – 1]]
| {{NEDf}}
| {{POLf}}
| {{BRA-1968f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1978|1978]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1978 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{AR}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1978|3 – 1 <small>n.v. </small>]]
| {{NEDf}}
| {{BRA-1968f}}
| {{ITAf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1982|1982]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1982 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ES}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1982|3 – 1]]
| {{FRGf}}
| {{POLf}}
| {{FRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1986|1986]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1986 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1986|3 – 2]]
| {{FRGf}}
| {{FRAf}}
| {{BELf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1990|1990]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1990 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{IT}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1990|1 – 0]]
| {{ARGf}}
| {{ITAf}}
| {{ENGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1994|1994]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1994 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{US}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1994|0 – 0 <small>n.v. (P: 3-2)</small>]]
| {{ITAf}}
| {{SWEf}}
| {{BULf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1998|1998]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1998 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1998|3 – 0]]
| {{BRAf}}
| {{CROf}}
| {{NEDf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2002|2002]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2002 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{KR}}<br />{{JP}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2002|2 – 0]]
| {{GERf}}
| {{TURf}}
| {{KORf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2006|2006]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2006 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2006|1 – 1 <small>n.v. (P: 5-3)</small>]]
| {{FRAf}}
| {{GERf}}
| {{PORf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2010|2010]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2010 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ZA}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ESPf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2010|1 – 0 <small>n.v.</small>]]
| {{NEDf}}
| {{GERf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2014|2014]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2014 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{GERf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2014|1 – 0 <small>n.v. </small>]]
| {{ARGf}}
| {{NEDf}}
| {{BRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2018|2018]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2018 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{RU}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2018|4 – 2]]
| {{CROf}}
| {{BELf}}
| {{ENGf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2022|2022]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2022 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{QA}}
| style="text-align: center;" | 32
|
|
|
|
|
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2026|2026]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2026 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CA}}<br />{{MX}}<br />{{VS}}
| style="text-align: center;" | 48
|
|
|
|
|
|}
----------------
8y6enj72u0s1pjs4tv1am4i7waszmt1
193809
193806
2026-06-14T18:44:02Z
Caribiana
8320
/* Enbolbimentu di komunidat i diáspora */
193809
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, e nòmber "Blue Wave" a wòrdu menshoná den korant [[Antilliaans Dagblad]] komo un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026.<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
Desde e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera [[Jamaica]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago]], i tambe [[Bermuda]]. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra Jamaica, a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio tabata karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref>
Un faktor importante tabata ku Canada, México i Merka no a partisipá den e eliminatorionan debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, e paisnan aki ta forma e obstákulo mas grandi pa timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika).<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Ademas, Kòrsou a bira e pais mas chikitu ku a logra kualifiká pa Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> un logro ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta varia entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 e selekshon tabata pará na posishon nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haña nan formashon den e sistema hulandes i ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití representashon a base di konekshonnan familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes inkluso nan nashonalidat hulandes ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat signifikativo di hungadó di e selekshon tabata aktivo den Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, Dick Advocaat, kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta reflehá e karakter di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat grandi di origen di Kòrsou (± 144.814 persona) ta biba.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshon públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su diáspora. Miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashoná ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, kombinando deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/>
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo, inkluyendo músika, arte visual, kontenido digital i merkansia promoshonal. Plataformanan sosial manera Instagram i YouTube a hunga un papel importante den difushon di e movementu. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu.
Entre otro, e artista musikal [[Jeon]] a lansa e kansion ''Mama Wa'' (The Blue Wave), ku ta sirbi komo himno pa e selekshon. Su letra ta reflehá e orguyo kolektivo rònt di e logro deportivo di kualifikashon i ta menshoná vários miembro di e tim.<ref name="Guardian"/><ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Artíkulonan manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular,<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> i institushonnan manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] a emití moneda konmemorativo pa marka e momentu históriko.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analista i observadónan a interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E fenómeno ta mustra kon deporte por sirbi komo un medio pa unifiká diferente grupo den sosiedat i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
Ademas, e movementu a kontribuí na visibilidat internashonal di Kòrsou, i por wòrdu interpretá komo un forma di "nation branding", unda e imagen di e pais ta wòrdu fortalesé riba un plataforma global.<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[:Kategoria:Futbol na Kòrsou]]
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
-----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E beinam aki a bira popular durante e weganan eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], ora e selekshon a logra kualifiká pa promé bes den su historia pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Dor di su impakto “Blue Wave” ta referí no únikamente na e tim, sino tambe na un fenómeno sosial i kultural, simbolisando un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal rondó di e preparashon pa i partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial di FIFA 2026, organisá na Merka, Canada i México.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref> Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Nòmber ==
Blue Wave por ta un nòmber ku e bini di e fanatikada komo e nòmber di kariño di nos selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> E ekspreshon ta un referensia na e laman ku ta rondoná e pais insular Kòrsou.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé varios nomber alternativo manera ''Los Azules'' i ''De Blauwen'', ku ta referí na e koló blou tradishonal di e selekshon. Na mes momentu, e nòmber Blue Wave tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento di entusiasmo popular i unidat nashonal.
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momento históriko. Durante e proseso aki, “Blue Wave” a bira un lema unifikante ku reflehá e entusiasmo kresiente rondó di e ekipo.
Den uso komun, e término ta wòrdu empleá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan pa deskribí e movementu di sosten rondó di e selekshon nashonal di Kòrsou.
Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
Esei ta e nòmber pa ‘The Blue Wave’, e movementu ku a wòrdu poné den moveshon – inkluyendo e nombramentu di Advocaat na kuminsamentu di e aña aki – ku e meta prinsipal di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA 2026. E selekshon nashonal maskulino di Kòrsou nunka promé no a partisipá den un Kopa di Mundu. Yega na e Kopa di Oro ta un promé paso importante pa logra e meta ei.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
== Konteksto deportivo ==
[[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|right|120px|Logo Guinness World Records]]
Kòrsou, un pais outónomo denter di [[Reino Hulandes]] ku un poblashon di 158.006 habitante (1 di yanüari 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie di 444 km², ta e pais mas chikí ku a logra kualifiká pa un Kopa Mundial di FIFA te ku 2026.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Guinness Book of Records a rekonosé e hecho aki dia 14 di yüni 2026, ora di e partido Korsou kontra di Alemania na Houston.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Kòrsou a bira miembro di FIFA na 2011 i su selekshon nashonal a demostra progreso konstante den añanan siguiente.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> E ekipo a gana atenshon regional despues di su prestashon na CONCACAF Gold Cup 2019, unda e a yega e kuarto final.
Kòrsou a gana atenshon internashonal den kompetensianan manera [[Kopa Oro di CONCACAF]], unda e a logra yega e buelta di kuarto final (2019), mustrando su kapasidat kompetitivo den region.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou a yega na un posishon entre e top 80–90 di mundu (variabel segun aña), loke ta konsiderá un logro importante pa un pais di su grandura. Despues di e wega amistoso kontra Eskosia dia 30 di mei 2026 e ranking di Kòrsou ta nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E ekipo===
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momentu históriko di eksito ku ta relashoná na algu faktor. E selekshon ta konsistí kasi kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda ku a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbòl di Hulanda i tur ta biba pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan na Oropa, Merka i Asia. Entre e 26 hungadó solamente uno, [[Tahith Chong]], a nase na [[Willemstad]], pero a drenta e akademia di Feyenoord na Hulanda for di un edat hòben.<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Den temporada 2025/26, ocho hungadó selektá a hunga den Eredivisie, e liga mas altu na Hulanda, i kuater den Eerste Divisie. Dos hungadó a representá Hulanda anteriormente den se selekshon senior.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
Te ku 2023, sifranan di CBS Hulanda a mustra 144.814 persona di orígen di Kòrsou ta biba na Hulanda.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref> E uso di hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA i a kontribuí signifikativamente na nivel kompetitivo di e tim. Futbolistanan hulandes ku raisnan di Kòrsou ta permiti pa hunga pa Kòrsou pasobra nan tin nashonalidat hulandes.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref> Di akuerdo ku e regulashon di FIFA, hungadónan por hunga pa un pais na kua nan ta konektá pa medio di nan mayor òf welonan. Komo ku Kòrsou ta un pais outónomo dentro di Reino Hulandes, e hungadónan aki mesora ta kumpli ku e eksigencia di nashonalidat pa e selekshon nashonal.
Otro faktor tabata e oportunidat úniko ku a surgi ora Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]] (78), kende a asumí e posishon aki na 2024, a hunga un papel importante den e kualifikashon. Bou di su liderazgo Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan di FIFA, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Debí ku residente di Karibe Hulandes tin nashonalidat hulandes, hungadónan ku raisnan di Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Un situashon komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Gales ta hunga pa Inglatera.
Ku partisipashon di Kòrsou, Advocaat a bira un di e entrenadónan mas eksperensiá den historia di Kopa Mundial komo el a yega di partisipa tantu ku Hulanda (Kopa Mundial 1994 na Merka) komo ku [[Surkorea]] (Kopa Mundial 2006 na Alemania). El a selekta un tim final pa Kopa Mundial sin kambio.??
===Eliminatorio ===
Riba vèlt, Blue Wave ta un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].
Den e fase di apertura di e eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou tabatin un recort di 100% den su grupo, despues di a derotá [[Sint Lucia|St. Lucia]], Aruba, Barbados y mas notablemente Haiti ku 5-1. Den e di tres buelta e nashonnan mas establesé, Jamaica i Trinidad & Tobago, a para den nan kaminda den un grupo ku tambe tabata inkluí Bermuda. Kenji Gorré a skor den e viktoria krusial di 2-0 kontra Jamaica dia 10 di òktober 2025 na kas i Bermuda a wòrdu derotá 7-0 dia 13 di novèmber 2025.<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref>
Ku forsa nan a logra pasa dia 18 di november 2025 ku Gorre remplasando Dick Advocaat komo coach, ounke tabatin nervio ora Jamaica a haña un penalti den tempu di leshon ku a wòrdu anula despues di un konsulta di video ku asistente di rèfri. Kòrsou a terminá den top di grupo B di e kampaña di kualifikashon.<ref name=:"2"/>
== Enbolbimentu di komunidat ==
Durante e preparashon pa Kopa Mundial desde november 2025, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda. Esakinan a inkluí evento di fanátikonan di Blue Wave, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.
Diáspora i alkanse internashonal
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wordu organisá na diferente pais, kontribuyendo na un oumento di visibilidat global.
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wòrdu organisá na diferente pais, inkluyendo den Oropa i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].
E partisipashon den e Mundial a kontribuí na un oumento di visibilidat global di Kòrsou i a fortalesé konekshonnan entre Kòrsou i su diáspora, inkluyendo traves di turismo i atenshon mediátiko.
Esakinan a pone enfasis riba e interkonekshon entre [[deporte]], [[kultura]] i [[turismo]].
E partisipashon públiko a krese visiblemente, i e evento a kontribuí na fortalesementu di un sentido di unidad nashonal. Kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko for di Korsou lo ta presente na Houston pa e partido di apertura kontra Alemania. Alrededor di tres kuart di e kantidat ei ta wòrdu sperá pa e otro weganan di grupo.<ref name="Guardian"/>
=== Evento i festivalnan ===
E fenómeno “Blue Wave” a resultá den un programa di evento kultural organisá manera festival i selebrashonnan públiko den sentro históriko di [[Willemstad]]. E aktividatnan aki a kombiná deporte, músika i turismo.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref>
Aktualmente eventonan grandi di Blue Wave ta tumando lugá na Willemstad, i e sentronan di siudat di Punda i Otrobanda ta kompletamente dekorá den un ambiente di Kopa di Mundu.
===Produkshon kreativo===
E movimiento a inspirá produkshon kreativo manera músika, arte visual i kontenido digital. Plataformanan sosial a hunga un papel importante den su difushon, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Kòrsou a klasifiká, e artista musikal [[aruba]]no [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'' (The Blue Wave), un kansion dediká na e Blue Wave, e nomber di kariño di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná.
Tur selekshon nashonal tin un himno. Pa Korsou, e banda di zonido ei ta “Bluewave,” un kantika komo himno nashonal pa e selekshon, ku ta komposita i kanta pa e artista musikal arubano Jeon, den ritmo [[kompa]] i produsí pa Steve Andreas. El a kuminsá komo un petishon simpel. El a krese bira un gritu di reunion. Ku tempu, el a yuda kombertí “Bluewave” den un apodo ku e sostenedónan ta usa pa e selekshon nashonal mes.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Merkansia manera bandera i otro material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.
Centrale Bank van Curacao en Sint Maarten (CBCS) ta lansa dos moneda commemorativo special pa honra clasificacion historico di seleccion di futbol di Curacao pa Mundial di Futbol. Ta trata di un moneda di plata di cinco florin y un moneda di cincuenta cent.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
Merkansia manera bandera i paña den koló nashonal a bira símbolonan visibel di sosten.
Un kompania produktor a reporta un demanda fuerte pa bandera di Kòrsou ademas di produktonan promoshonal relashona cu Kopa Mundial, inKluyendo e programashon di e weganan, sticker pa bentana, banner y borchinan pa pone banda di kaminda.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref>
Komo identidat nobo e selekshon a haña un uniform nobo pa weganan na kas: e kamisa ta kompletamente den blou dediká na Blue Wave. E blou profundo ta simbolisá Laman Karibe, e energia di e isla, i e unidat di tur sostenedó di Kòrsou rònt mundu.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
== Nifikashon sosial i polítiko ==
“Blue Wave” a wòrdu interpretá komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union i orguyo kolektivo.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un forma di fortalecé visibilidat internashonal i imagen di Kòrsou.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un medio pa reforsá identidat nashonal (''nation branding'') i visibilidat internashonal.
Figuranan públiko i lídernan polítiko a deskribí “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union, ekspresá den lema manera “un isla, un soño”.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di con un logro deportivo por generá un movimiento sosial i kultural mas amplio.
Su impakto inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término a keda komo un símbolo di e periodo di orguyo kolektivo ligá na e Mundial 2026.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta ser konsiderá komo un ehèmpel kon un evento deportivo internashonal por generá un movementu kultural i sosial mas amplio.
Su impakto ta inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre kurasoleñonan riba e isla i den diáspora
E término a keda wordu usa komo un símbolo di e periodo di mobilidat i orguyo kolektivo ligá na e partisipashon di Kòrsou den e Kopa Mundial 2026.
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
---------------
Op het veld is de Blue Wave een afspiegeling van Curaçao: expressief, zelfverzekerd en met een natuurlijk gevoel voor ritme, een mix van Caribische creativiteit en Europese structuur. Onder de hoede van de nieuwe hoofdcoach Fred Rutten (een van de meest gerespecteerde voetbalmanagers van Nederland met ervaring bij PSV Eindhoven, FC Twente, Shalke 04, Feyenoord en Anderlecht), zet het elftal de opmars voort die het de WK-kwalificatie heeft opgeleverd.
De Blue Wave staat voor een gevoel van trots en saamhorigheid dat gedeeld wordt door iedereen die Curaçao hoog in het vaandel heeft en reikt tot ver buiten het eiland, waaronder tot de Curaçaose gemeenschappen in het Caribische gebied, Europa, Noord-Amerika, Latijns-Amerika en daarbuiten.
------
grokipedia Juninho Bacuna: Despite their Dutch birthplace, the family's Curaçaoan roots influenced Bacuna's decision to represent the island nation internationally, following Leandro's precedent in prioritizing heritage over birthplace eligibility for the Netherlands senior team.[49] This background underscores a pattern among Curaçaoan-Dutch families, where migration for economic opportunities in the Netherlands often preserves cultural and athletic connections to the Caribbean.[49]
-------
Dick Advocaat, E pelotero di 78 aña, cu lo bira e tecnico mas bieu den historia di Mundial den su di tres torneo final despues di 1994 y 2006 (Hulanda y Sur Korea), ya pa hopi tempo a lanta un spirito atacante den su hungadornan.
---------------
Curaçao: The Blue Wave
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
----
[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curacao Chronicle (10 di yüni 2026)
Het nieuwe Curaçao thuistenue: blauw als identiteit
Het nieuwe thuisshirt staat volledig in het teken van de iconische bijnaam The Blue Wave. Het diepe blauw symboliseert de Caribische zee, de energie van het eiland en de verbondenheid van alle Curaçao-supporters wereldwijd.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
Waar het uitshirt eerder al wereldwijd opviel dankzij de kleurrijke inspiratie uit Willemstad, zet het thuistenue juist de klassieke Curaçao-kleur centraal: blauw.
--------
== Links eksterno ==
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (jingle Blue Wave of Mama Wak sung by [[Jeon]])
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
----------
* vorige versie
ta un alias informal pa e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] i un término ku ta wòrdu usá pa deskribí e ola mas amplio di sosten públiko i aktividat kultural rondó di e partisipashon di e selekshon den e Kopa Mundial di FIFA 2026.
The Blue Wave is de populaire bijnaam voor het nationale voetbalelftal van Curaçao. De term staat symbool voor de historische en succesvolle opmars van het team en de nationale trots en eenheid op het eiland.
== Nomber ==
E expresion “Ola Blauw” ta referi na e color blauw tradicional di e seleccion di Curaçao y ta wordo usa comunmente pa sostenedornan, medionan di comunicacion, y organisacionnan. E término tambe ta lanta e identidat geográfiko di Kòrsou komo un isla den Karibe i ta simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal.[1]
Konteksto di futbòl
E selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou ta representá Kòrsou den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa Federashon di Futbòl Kòrsou. E kualifikashon di e tim pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 a marka un momentu signifikante den su historia deportivo, oumentando su visibilidat tantu regionalmente komo internashonalmente.
Durante e kampaña di kualifikashon i e preparashonnan di e torneo siguiente, “The Blue Wave” a surgi komo un slogan unifikante entre sostenedónan i stakeholdernan.[1]
Nifikashon kultural
Enbolbimentu di komunidat
Den e preparashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026, vários aktividat basá riba komunidat a wòrdu organisá na Kòrsou i bou di su diáspora. Esakinan a inkluí proyekshonnan públiko di partidonan, eventonan kultural, i inisiativanan di futbòl orientá na hubentut. Aktividatnan asina a kontribuí na oumento di partisipashon públiko i visibilidat di e selekshon nashonal.[1]
Produkshon kreativo
E Blue Wave tambe a inspirá produkshon kultural i kreativo, inkluyendo músika, presentashonnan i ekspreshonnan visual sentra riba identidat nashonal i kultura di futbòl. Merkansia manera paña i bandera den koló nashonal a bira ampliamente usá komo símbolonan di sosten.[1]
Diaspora i aspektonan ekonómiko
E konsepto di The Blue Wave a wòrdu asosiá ku oumento di kompromiso di e diaspora di Kòrsou. Simpatisadonan internashonal a kontribuí na e visibilidat di e ekipo i a partisipá na eventonan ligá na e Kopa di Mundu.
Análisisnan a sugerí ku e torneo a funshoná komo un “multiplikadó di diaspora,” fortalesé konekshonnan ekonómiko i sosial entre Kòrsou i su komunidat mundial a traves di biahe, turismo i eksposishon internashonal.[1]
Herensha
E Blue Wave ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel notabel di kon partisipashon den un evento deportivo internashonal grandi por generá mobilisashon kultural i sosial mas amplio. Su impakto ta inkluí oumento di visibilidat nashonal, oumento di interes den futbòl, i e refuerso di identidat kompartí bou di e kurasoleñonan riba e isla i den eksterior.
--------
The Blue Wave is an informal alias for the Curaçao national football team and a broader socio-cultural phenomenon associated with the island’s participation in the 2026 FIFA World Cup. The term is used to describe both the team itself and the widespread mobilization of public support, cultural expression, and diaspora engagement surrounding the tournament.
Terminology
The expression “Blue Wave” refers to the traditional blue color of the Curaçao national football team. It also symbolizes a collective movement, evoking both the maritime identity of the island and a surge of national unity and pride.[1][2]
Football context
The Curaçao national football team represents Curaçao in international competitions and is governed by the Curaçao Football Federation. Its qualification for the 2026 FIFA World Cup marked a historic milestone, with Curaçao described as one of the smallest nations ever to appear on football’s biggest stage.[3]
In this context, “The Blue Wave” emerged as a widely used slogan among supporters, media, and public figures, reflecting growing national enthusiasm and international attention.[4]
Cultural movement
Public engagement
Leading up to and during the 2026 FIFA World Cup, The Blue Wave developed into a broad cultural movement within Curaçao. Media reports describe the island as being “in the grip of the Blue Wave,” with widespread participation in football-related activities and expressions of national unity.[4]
Public initiatives included fan gatherings, watch parties, and community-driven events both on the island and abroad.[5]
Festivals and events
The movement also gave rise to organized cultural programming. The Blue Wave Festival, held in the historic center of Willemstad, combined music, performances, and public celebrations tied to the national team’s World Cup participation.[6][7]
These events contributed to increased activity in urban public spaces and highlighted the intersection of sport, culture, and tourism.
Music and media
The Blue Wave inspired a range of creative outputs, including music, slogans, and social media content. A notable example is the “Blue Wave” jingle, associated with performances such as Blue Wave of Mama Wak, which circulated widely online.[8][9]
Digital platforms, including Instagram and YouTube, played a significant role in amplifying the movement and engaging younger audiences.[8][9]
Political and social significance
Political leaders and public figures have framed The Blue Wave as a symbol of national cohesion. Statements by Curaçaoan officials emphasized that the movement extends beyond football, serving to unite the population across social and geographic boundaries.[10]
The concept has been described as fostering a shared identity under the idea of “one island, one dream.”[4]
Diaspora and international reach
The Blue Wave also resonated strongly among the Curaçaoan diaspora. Events and fan initiatives were organized internationally, including in Europe, reflecting the global distribution of Curaçaoan communities.[5]
Analyses highlight that the movement contributed to increased international visibility for Curaçao and strengthened transnational connections through travel, media exposure, and economic activity linked to the World Cup.[1][3]
Legacy
The Blue Wave is regarded as an example of how participation in a major international sporting event can catalyze broader cultural and social mobilization. Its legacy includes heightened national visibility, increased engagement with football, and the reinforcement of a shared identity among Curaçaoans both on the island and abroad.
References
Curaçao’s diaspora multiplier at the 2026 World Cup
The Blue Wave: Curacao's Pride
Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage
Curaçao in de ban van de BlueWave
Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa
Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad
Blue Wave Festival losgebarsten
The Blue Wave (Instagram)
Bluewave jingle (YouTube)
Pisas: The Blue Wave gaat over meer dan voetbal
--------
== Keep list ==
* E término a bira popular desde 2024 durante e weganan di kualifikashon i e preparashonnan pa e torneo, kaminda el a simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal, orguyo i identidat.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* De Blue Wave is de naam van het nationale mannenelftal van Curaçao, maar de term staat eigenlijk voor iets veel groters: de hausse in energie, steun en saamhorigheid rond dit historische moment. Voor veel mensen staat dit namelijk voor zo veel meer dan alleen voetbal. Het gaat om de erkenning, de trots en de wereldwijde aandacht voor wat Curaçao heeft gepresteerd en waar het voor staat.<ref>[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* Kòrsou ta konsiderá un di e paisnan mas chikí den mundu ku un poblashon di aproksimadamente 158.000–160.000 habitante (segun estimashon riba 1 di yanüari 2026)<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260604.pdf Poblacion di Corsou ta crece mas cu 158.000 mientras migracion ta sigui
impulsa crecemento], Bon Dia Aruba (4 di yüni 2026)</ref>. E ta un pais konstituyente di [[Reino Hulandes]]. A FIFA member since 2011, Curaçao have spent years building towards a first World Cup appearance.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref>
Den konteksto global, esaki ta pone Kòrsou den e grupo di paisnan chikitu tantu pa poblashon komo pa superfisie (±444 km²), pero ku un nivel haltu di desaroyo humano den region Karibe.
* Bou di liderazgo di entrenadó nashonal [[Dick Advocaat]], Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan aki, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Kico ta haci e situacion aki unico? E “football passport”: Debí ku tur residente di e parti Karibense di Reino tin nashonalidat Hulandes, hungadónan ku famia Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Esaki ta komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Wales ta hunga pa Gran Bretaña.
* <ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Tur ta bibando pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan di futbol na Oropa i Merka.<ref>https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup</ref> Mayoria di e hungadónan a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbol di Hulanda i awor pa medio di reglanan di IFA pa eligibilidat Korsou por hasi un yamado riba e talentonan di diaspora.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
E tim di 26 hòmber ta konsistí kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda, aparte di Tahith Chong, kende a nase na Willemstad i a drenta e akademia di Feyenoord na edat di dies aña.<ref name="Comenencia"/>
* i koló blou tradishonal di e selekshon nashonal.??
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
* E movementu tambe a resultá den programa di aktividatnan kultural organisá, manera e Blue Wave Festival den sentro históriko di [[Willemstad]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref> E eventonan aki a kombiná músika, presentashon i selebrashonnan públiko relashoná ku e partisipashon den e Mundial.
* Apesar di e kosto altu di esaki pa presensia na Kopa Mundial, kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko lo biaha pa e partido di apertura kontra Alemania dia 14 di yuni 2026 na [[Houston]], ku paketenan di buelo charter ku ta wòrdu areglá for di e isla.<ref name="Guardian"/>
* dokumental na TV hulandes ''Curaçao en het wonder van het WK'' : [[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)
In Willemstad vinden momenteel grote Blue Wave-evenementen plaats en de binnenstad van Punda en Otrobanda is volledig in WK-sfeer aangekleed.
*De eerste dure zes punten van Curaçao zijn binnen op weg naar het WK Voetbal 2026. De Stichting Blue Wave in oprichting wil die droom daadwerkelijk (helpen) realiseren, zo weet het Antilliaans Dagblad.
<ref>https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], AD (10 juni 2024)</ref>
* Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = Pariba Little League
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}}
| liga = Kampeonato Nashonal di Beisbòl Little League di Kòrsou
}}
'''Pariba Little League''' of '''Little League Liga Pariba''' ta un organisashon di beisbòl di [[Kòrsou]] pa muchanan entre 4 i 16 aña. E asosiashon di deporte hubenil ta forma parti di e sistema internashonal di kompetensia di Little League Baseball i ta representá e área geográfiko di “Pariba” riba e isla.
Den kompetensianan ofisial, Pariba Little League ta representá pa un ekipo selekshoná, ku ta konsistí di e mihó hungadónan di e liga, kende ta kompetí kontra otro liganan di e isla (Little League Liga Pabou) i den torneonan internashonal.
== Historia i desaroyo ==
Pariba Little League ta un di e programanan importante di beisbòl hubenil na Kòrsou. Huntu ku Pabou Little League, e ta kontribuí na e desaroyo di talento lokal na Kòrsou, ku tin un reputashon fuerte den beisbòl internashonal.
Desde 1980 Kòrsou ta partisipa regularmente den torneonan di Little League, ku resultado notabel, inkluyendo un kampeonato mundial na 2004 na Merka.
== Struktura ==
Den sistema di Little League, un “Little League” no ta solamente un ekipo, sino un organisashon lokal ku timnan di diferente edat. Pa torneonan ofisial, kada liga ta selekshoná un ekipo representativo.
E liganan aki ta kompetí pa determiná kende ta representá Kòrsou. (Curacao Region Tournament)
== Kompetensia internashonal ==
Kòrsou ta partisipá den dos nivel di kompetensia: e torneo di region Karibe di Little League World Series (kualifikashon) i e Little League Baseball World Series (LLBWS) na Williamsport, Pennsylvania.
===Region Karibe (kualifikashon pa LLBWS) ===
Desde inisio di e torneo di region Karibe [[Little League World Series (Region Karibe)]] na 2001, Pariba Little League a titula kampeon di Karibe na kuater okashon: 2001, 2002, – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016
konta komo un di e liganan mas kompetitivo di Curaçao. E liga a logra varios título regional, kualifikando pa e torneo mundial den e siguiente añanan:
2001 – kampion di region Karibe
2002 – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016 – kampion di region Karibe (rekòrd perfekto den torneo)
2026 – kampion di Curaçao / klasifiká pa LLBWS
E prestashonnan aki ta mustra ku Pariba ta un liga ku ta logra resultado konsistente na nivel regional, regularmente ganando derecho pa representá Curaçao den kompetensia internashonal.
== Torneo Little League World Series ==
=== Klasifikashon ===
Na 2026, e selekshon di Pariba Little League a logra un milestone importante ora ku el a kualifiká pa e Little League Baseball World Series (LLBWS).
E klasifikashon a keda sigurá despues di ku Pariba a gana e kampionato di Curaçao kontra Pabou Little League den un seri di mihó di shete.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series Pariba Wins Regional Title, Qualifies for Little League World Series], Curacao Chronicle (13 di aprel 2026)</ref> Pariba a gana e seri ku 4-2, inkluyendo dos viktoria decisivo di 6-2 i 5-2.
Durante e torneo, e tim a logra un rèkòrt general di 5-3.
===Partisipashon===
E aparishon di 2026 ta:
e di sinku biaha ku Pariba Little League ta partisipá den LLBWS
e promé aparishon desde 2016
e promé biaha ku un tim di Curaçao ta haña entrada direkto na e bracket internashonal
Den total, lo ta e di 16 biaha ku un representashon di Curaçao ta partisipá den e torneo na Williamsport, Pennsylvania.
== Hungadónan notabel ==
Diferente hungadónan yu di Korsou ku a pasa pa Pariba Little League òf su programa a yega na [[Major League Baseball]], inkluyendo:
* [[Ceddanne Rafaela]]
* [[Ozzie Albies]]
{{Appendix}}
--------------
'''Pariba Little League''' ta un ekipo hubenil di beisbol di [[Kòrsou]].
E di dos karchi pa e 2026 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presenta pa T-Mobile (LLBWS), a wòrdu ofisialmente konkistá ora ku Pariba Little League (Willemstad, Curaçao) a sali viktorioso den e Torneo di Region di Curaçao. E aña aki ta marka e promé biaha ku un tim di Kòrsou ta gana entrada direkto na e Bracket Internashonal di LLBWS, uniendo na Australia, Canada, Mexico, Hapon – i tambe e Kampionnan di Region di Asia-Pasífiko, Karibe, Europa i Afrika, i Latino Amérika – pa forma e tereno di 10 tim internashonal ku ta kompetí den e evento.<ref>https://www.littleleague.org/world-series/2026/llbws/news/pariba-little-league-to-represent-curacao-at-the-2026-little-league-baseball-world-series-presented-by-t-mobile/</ref>
Durante henter e torneo, Pariba Little League a gana su korona ku un rèkòrt general di 5-3 pa gana su puesto na LLBWS despues di a gana e seri di kampionato di mihó di shete riba Pabao Little League pa reklamá e título di region.
Esaki lo ta e di sinku biaha ku Pariba Little League ta aparesé den LLBWS, i e promé biaha den 10 aña, ku ta data for di 2016 ora el a kaba ku un rèkòrt di 1-2.
Adicionalmente, lo ta e di 16 biaha cu un team di Curaçao lo realisa e biahe pa Williamsport, su prome aparicion cu ta data for di 1980.
Atrabes di añanan, Curaçao a laga sinti su presencia den e torneonan di LLBWS. Ku 15 aparishon anterior ku ta data for di 1980, kuater subkampeon, i un viktoria di kampionato na 2004, nan programa ta sigui prosperá. Pariba LL tambe ta kas di un kantidat di hungadó i eks-alumnonan di MLB, mas notabelmente Ceddanne Rafaela (Boston Red Sox) i Ozzie Albies (Atlanta Braves).
E skema ofisial i informashon di e wèpsait pa e LLBWS 2026 a wòrdu anunsiá, miéntras ku e enkuentronan di promé buèlta lo wòrdu kompartí meimei di yüni, ya ku e di 79 Little League Baseball World Series lo tuma lugá di 19-30 di ougùstùs 2026. Pa mas informashon tokante e LLBWS, inkluyendo rekursonan di bishitante, invitadonan spesial, i mas kòntròl largu di zomer LittleLeague.org/WorldSeries. Pa kuminsá plania bo bishita na Williamsport, bai na LittleLeague.org/Visit.
-----
WILLEMSTAD – E ekipo di Little League di Pariba a keda koroná komo kampion regional i a sigurá klasifikashon pa Little League World Series, ganando e derecho di representá Kòrsou riba esenario internashonal.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series</ref>
Pariba a gana e seri di mihó di shete ku un viktoria di 4-2 riba Pabou. E weganan desisivo a wòrdu hunga djasabra na Post 6, kaminda Pariba a entregá aktuashonnan fuerte, ganando tur dos partido 6-2 i 5-2.
Cu e titulo regional, awor Pariba lo competi den e Little League World Series na Williamsport, cu ta programa pa tuma luga di 19 pa 30 di augustus.
E tim ta kla pa sali dia 13 di ougùstùs i lo kuminsá ku preparashonnan djis despues di un periodo kòrtiku di sosiegu.
E clasificacion ta marca otro logro pa baseball hubenil na Curaçao, cu tin un tradicion fuerte den e deporte y un historia di competi exitosamente na torneonan internacional.
The Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.<ref>https://www.facebook.com/LigaPabouLittleLeague/about</ref>
------------
'''Salon di Fama di Deporte di Kòrsou''' ta e galeria di honor dediká na deportista prominente i otro personanan ku a hasi un kontribushon signifikante pa deporte na [[Kòrsou]]. E taw, ku ta administrá pa Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) — ku anteriormente tabata konosí komo Curaçao Sport Federatie (CSF) — a instala e promé miembronan den e salon di fama na 1985 pa duna rekonesimentu públiko na atletenan, entrenador, dirigente i otro figura ku a lassa un marka duradero den deporte lokal i regional.
Historia
E idea pa un salon di fama na Kòrsou a surgi como un manera pa honrá e sportistanan i lideres ku a kontribuí pa desaroyo di deporte den e Antias Hulandes. E CSF (Curaçao Sport Federatie), e organizashon sportivo máximo na esei tempu, a hunga un rol di lider den e fundashon di e salon di fama na 1985. Desde su inicio, e salon di fama a sigui rekonosé sportistanan ku a logra nivel notabel, inkluyendo partisipashon olímpiko, logronan internashonal, i kontribushon pa komunidad deportiva.
Na desember 2020, FDOK a agrega otro 10 miembronan pa elevá e total ku 85 persona ku ta forma parti di e Salon di Fama di Kòrsou, inkluindo 10 damanan i 75 homber.
Signifikashon
E Salon di Fama ta:
un forma pa preservá i celebra historia deportivo di Kòrsou
un manera pa inspirá sportistanan hoben pa trese su talento
un medio pa duna rekonesimentu formal na atletenan, entrenador, arbitro i dirigente ku a kontribuí pa desaroyo di deporte
E lista di miembronan ta rekogi figura prominente di diferente deporte, inkluindo futbol, atletismo, esgrima, natashon, baseball, softball, karate, i otro disiplinanan.
--------------------
'''Salon di Fama''' na Korsou ([[]]:inglesHall of Fame) ta un lista di individuo
== Definishon ==
Un sala di fama, muraya di fama, òf kaminata di fama ta un lista di individuonan, logronan, òf otro entidatnan, normalmente skohé pa un grupo di elektor, pa marka nan ekselensia, logronan i fama den nan ramo. Den algun kaso, e salanan di fama aki ta konsistí di salanan òf museonan real ku ta konsagrá e honradonan ku eskultura, plaka, i eksposishon di memorabilia i informashon general tokante e destinatarionan indusí. Tin bia, e plachinan di e honradonan por wòrdu kologá riba un muraya (p’esei un “muraya di fama”) òf inskribí riba un acera (manera den un “kaminda di fama”, “kaminda di streanan”, òf “avenida di fama”). Den otro kasonan, e sala di fama ta mas figurativo i ta konsistí di un lista di nòmber di personanan notabel i nan logronan i kontribushonnan. E listanan ta wòrdu mantené pa un organisashon òf komunidat, i por ta nashonal, estatal, lokal òf privá.
* inicia na 1985 pa Curacao Sport Federatie met overhandiging van gouden CSF-pin
* 2017: Federashon Deporte i Olimpiko Korsou
Toegetreden" / ingresa den Salon di fama di Korsou
== Salon di fama ==
Deporte Korsou tin lista kompletu di tur miembro di Salon di Fama di Federashon Deporte Olimpiko Kòrsou (FDOK) ku antes tabata Curacao Sport Federatie (CSF). Na 1985 a instala e prome miembronan den Salon di Fama di Korsou. Na desember 2020 a instala 10 miembro pa yega na e gran total di 85 persona di kual 10 ta dama i 75 ta kabayero.
Di e personanan aki 37 a fayesé. Di e 38 federashonnan ku ta miembro di FDOK, 22 tin un òf mas miembro den Salon di Fama.<ref>[https://www.deportekorsou.com/posts/lista-kompletu-di-miembronan-di-salon-di-fama-di-korsou-di-tur-tempu Lista kompletu di miembronan di Salon di Fama di Kòrsou di tur tempu]</ref>
{| class="wikitable sortable"
! Aña
! Imagen
! Nomber
! Deporte
! Remarke
|-
| rowspan="10" | 1985|| || [[Antoine Maduro]]<br><small>(1909–1997)</small> || Futbol ||
|-
| || [[Myrna Anselma]]<br><small>(1936–2008)</small> || [[esgrima]] ||
|-
| || [[Ergilio Hato]]<br><small>(1926–2003)</small> ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Ernest Smith ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Guillermo Haseth ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Hector Rosario<br><small>()</small> || ||
|-
| || [[Juan Isa]]<br><small>()</small> || ||
|-
| || Wilfred (Willie) Pieters<br><small>()</small> || ||
|-
| || Mordy Maduro<br><small>()</small> || futbol|| presidente di NAVU i [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]]
|-
| || Benny Leito<br><small>()</small> || landamentu||
|-
| rowspan="3" | 1986|| ||[[Bèto Adriana]]<br><small>()</small> || Futbol ||
|-
| ||[[Iyo Pimentel]]<br><small>()</small> || Tenis ||
|-
| || Clovis Lodewijks<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1987|| || Hector Curiel || ||
|-
| || Julio Rooi<br><small>()</small> || ||
|-
| || Guillaume (Sam) Buntin<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1989|| || Guillermo Pardo || Futbol ||
|-
| || Walter van Rosberg<br><small>()</small> || ||
|-
| || Pedro Willems<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1992|| || [[Enith Brigitha]] || landamentu ||
|-
| || Marcel Jose Betrian<br><small>()</small> || (hisamentu di peso) ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1994|| || Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor || futbòl ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="1" | 2023|| || [[Laicam How]] || [[karate]] ||
|-
|}
== Konmemorashon i evolushon ==
Na más reciente edishonnan di e salon di fama, FDOK a introducí un regla nobo pa permití rekonesé atletenan postumamente, inkluyendo sporthelden famós ku a falleci i ku a lòk grandi kontribushon pa deporte—un cambio ku reflehá deseo pa amplifiká acknowledge i preservashon di legado historiko. Den e selekshon di 2024 pa e ceremonia na diciembre pa postumamente honrá atletenan importante di balòn, honkbal, karate, bokso i mas.
== Organisashon ==
E Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) ta e organisashon ku koordiná e proceso di nominashon i selekshon. E federashon ta traha ku sportbondnan afiliá pa rekomendá kandidatonan i pa evaluá su merito pa ingresá den e salon di fama.
----------
* 1985: [[Antoine Maduro]], [[Myrna Anselma]] ([[esgrima]]) i [[Ergilio Hato]] ([[futbol|futbòl]]), Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro,
* 1986: [[Beto Adriano]] (gewichtheffen), [[Iyo Pimentel]] (tennis), Clovis Lodewijks (Softball) en Benny Leito (zwemmen).
* 1987: [[Hector Curiel]] (1936-2022) hisamentu di peso, Julio Rooi, Guillaume “Sam” Buntin
* 1989: Guillermo Pardo, Walter van Rosberg, Pedro Willems
* 1992: [[Enith Brigitha]] (landamentu), Marcel Jose Betrian (hisamentu di peso), Jose Maria (Jo) Mathilda (futbòl)
* 1993
* 1994: Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor (futbòl), Henry Prince (verspringen), Rafael Fernando (Raffy) Josefa (beisbol)
* 1995: Edgard Ravenstein, Urnic “Randy” Wiel, [[Jan Boutmy]] ([[esgrima]])
futbol
* 1997: Geoffrey Goede, Romoldo Martis, [[Wilhelm Canword]] (futbol?)
* 2009: Soraida Juliana, Julius Hellburg, Ricardo Elhage, Niels Liberia, Errol Rooi
* 2014: Anthony Minguel, [[Cor van Aanholt]], Esthel (Jet) Jansen, Dudley Josepa, Marguerite de Rooy-Sprock, Andres de Constancia +, Edwin Solomon, Heraclio Henriquez +, Hubert Ibi Schoop +,Victor Copra
* 2015: 2015 Maximo “Max” Paula +
* 2016: Alvin “Fichi” Fléming, Celsio Victor Polinet +, Franklin Wilfred Mathilda, Harold Daniel Laurens +, Johnny Hellmund, Raymond Rafael Martha, Wendell Prince, Wilhelm Keman
* 2017: Antonio Pedro Keller, Antonio Jose "Papy" Martina, Efigenio Adriano Braafhart, Francisco Romualdo Gomez +, Gladwin Lumeno de Lanoi, Lupe Acasia Leito, [[Pedro Basiano Matrona]] (1927-2019), futbol, Stanley Maria Francisca, Orlando Felipe Cuales
* 2019: Renato Anasagasti, Sylvanie Clarke, Henk d'Arnault, Wenfrid Jakoba, Hubert Jansen, Nazario Martijn q.e.p.d., Eric Ogenia, Eva Marie Tujeehut Suriel, Gilbert Snijders i Hubert Zimmerman.
* Eva Marie “Amy” Tujeehut-Suriel, Eric Anthony Gregorio Ogenia, Gilbert Ciro Snijders, Henk “Henky” Alfons D’Arnault, Hubert Dominicus Jansen, Hubert Simon Zimmerman, Nazario Bernardus Martijn, Renato G. Anasagasti, Sylvanie Elaine Clarke, Wenfrid “Wenny” Pablo Jakoba
* 2020: Despues ku meimei di aña FDOK den un seremonia virtual a instalá William ‘Junior’ Millerson den Salon di Fama, riba 28 di dezèmber a instalá e dies sigieunte baluarte nan: Raoul Alias (Dam), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòfbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòfbòl), Erwin Martis (Atletismo) i Ivonne Leito – Senff (Karate).<ref name=:"1">https://www.sport.cw/mas-miembro-salon-di-fama/ </ref>
* [[William Millerson]] , Raoul Alias (Dama), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòftbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòftbòl), Erwin Martis (Atletiek), Ivonne Leito-Senff (Karate)
* 2021: [[Jeanne Lopes]] (tiru)
* 2023: [[Laicam How]] ([[karate]])
== Historia ==
For di aña 1985 a kuminsá ku Salon di Fama. Franklin Mathilda ku tabata presidente e tempu ei di Curaçaose Sport Federatie (CSF) a duna inisio na esaki. E promé baluartenan deportivo ku e aña ei a drenta Salon di Fama tabata: Antoine Maduro, Ergilio Hato, Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro, Myrna Anselma, Wilfred ‘Willie’ Pieters i Juan ‘Benny’ Leito. Tur e baluartenan aki entre tantu no ta na bida mas.<ref name=:"1"/>
FDOK ta e organisashon ku a sigui CSF i ku pues ta enkargá ku e evento di Salon di Fama. E federashon ta presidí pa Jean Francisca. Sobrá miembronan di direktiva ta Efigenio Braafhart (vise presidente), Ranjit Persaud (sekretario general), Aishel Richardson (di dos sekretario general), Nelson Maria (tesorero) i Ruthsel Martina ku ta fungí komo di dos tesorero.
* 2025:Durante e anochi di FDOK Honors Night, 5 persona a keda introdusí den FDOK su salon di fama. Un di e personanan aki ta Franklin Veeris. Aki bou ta sigui parti di Franklin su historia i tambe por disfrutá di un entrevista ku Franklin Veeris.
Franklin I. P. Veeris, komo deportista a praktiká vários ramo di deporte, pero su éksitonan grandi a konsentrá komo dirigente di body building.
Komo deportista e tabata áktivo den futbòl, tènis, karate i sailing, di kua e último aki el a kompetí riba nivel Mundial. Komo dirigente den tènis el a yuda organisá dos torneo grandi (Marlboro Professional Tennis Tournament) i mas despues den body building e.o. Metry Gala Classic.
Na edat di 40 aña Frank a kuminsá train deportistanan den fitness i body building despues di a sigui kurso i seminarionan na e.o. New Jersey, Los Angeles, Miami, New York i Tampa.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = WildCats KJ74
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}} Johnny Balentina
| liga = [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Dòbel A]]
}}
'''WildCats KJ74''', antes konosí komo '''Wild Cats''', ta un di e timnan di [[beisbòl]] mas prominente den [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Liga Dòbel A]] na [[Kòrsou]]. Den añanan 1960 e tim tabata milita den liga klase A; durante di e siguiente dékada el a logra promove i, desde 1975, a bira un forsa dominante den e Liga Dòbel A, e nivel mas altu di kompetensia di beisbòl na e isla.
WildCats a gana 17 título nashonal te ku 2024, loke ta hasié e tim mas viktorioso den historia di Liga Dòbel A. El a partisipá na 43 edishon di e [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|kampeonato di Liga Dòbel A]], i tambe a representá Kòrsou den kompetensianan internashonal, manera e Seri Latinomerikano i [[Seri di Karibe]].<ref>Marco Stoovelaar, [https://catcher.home.xs4all.nl/bb23-0402-wild-cats-curacao-nips-mexico-in-second-game-caribbean-baseball-series.htm WildCats Curaçao nips Mexico in second game Caribbean Series], international baseball headlines</ref><ref>David Venn, [https://www.mlb.com/news/curacao-team-brings-loaded-roster-to-2024-caribbean-series From Little League to Caribbean Series, Curaçao's roster has chemistry], mlb.com (2 di febrüari 2024)</ref>
E kambio di nòmber di klup a tuma lugá pa honra [[Kenley Jansen]], un picher profeshonal di Kòrsou ku a hunga e mayor parti di su karera pa Los Angeles Dodgers, usando e kamisa ku número 74.
== Lista di Honor ==
===Liga Dòbel A===
'''Kampeon (17)''':
* 1975, 1976, 1977, 1978, 1980, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2016, 2017, 2021, 2022
'''Supkampeon (11)''':
* 1979, 1981, 1982, 1986, 1987, 2004, 2013, 2014, 2015, 2018, 2020
== (Eks)-pelotero konosí ==
* [[Ruderly Manuel]]
* [[Diegomar Maxwell]]
* [[Dudley Leonora]]
== Link eksterno ==
* [https://www.flashscore.com/team/wildcats-kj74/YJuwLdD3/ Profil WildCats KJ74]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
Mientras ku añanan spesífiko di nan viktorianan di kampionato i finalisashonnan di subkampeon no ta lista ampliamente den e fuentenan disponibel, ta tuma nota ku e Wild Cats tabata un forsa dominante den e liga for di su inisio na 1975. Nan a representá Curaçao tambe den kompetensianan internashonal, manera e Serie Latino Amerikano 2018 i e Serie di Karibe 2020.
The '''Wild Cats''' baseball team, also known as WildCats KJ74, is one of the most successful clubs in the Curaçao National Championship AA League. They have secured 17 national championships, making them the team with the most titles in the league's history through 2022.
YouTube
+4
Flashscore
+4
Wikipedia
+4
Baseball Reference
While specific years of their championship victories and runner-up finishes are not comprehensively listed in the available sources, it's noted that the Wild Cats have been a dominant force in the league since its inception in 1975. They have also represented Curaçao in international competitions, such as the 2018 Latin American Series and the 2023 Caribbean Series.
-------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ruderly Rubino Manuel''' (☆ [[26 di ougùstùs]] [[1990]] na [[Kòrsou]]) ta un picher profeshonal di beisbòl. E tabata miembro di e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda pa e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017.<ref>{{Cite web|url=http://mlb.mlb.com/wbc/2013/teams/index.jsp?team=ned&team_id=878|title = Team}}</ref>
He was born on the 26th of August of 1990 in Willemstad, Curaçao. He's a local baseball star and started his career off by pitching for the Groot Kwartier Stars. He has also pitched for the Royal Scorpions in Curaçao and currently pitches for the Wildcats KJ74 Guardian Group. He has also pitched for 2 teams abroad, Sparta-Feyenoord from the Dutch Hoofdklasse in 2011 and for De Angelis North East Knights from the Italian Baseball League in 2012. He has also been part of the Kingdom of the Netherlands baseball team that played in the 2017 World Baseball Classic. Bonbini to Ruderly Manuel, who will also take part in Curaçao Baseball Week 2017!⚾️🇨🇼🔥
{{Appendix}}
--------------
{{Databox}}
'''Wimbleton''' ta un kompetensia internashonal di tènis, organisá pa e Federashon Internashonal di Tènis (ITF).
{{Appendix}}
[[Category:Deporte|Tènis]]
---------------------
{{Databox}}
'''Federashon di Atletismo di Kòrsou''' of '''Curaçao Atletiek Bond''' (CAB), Curaçao Athletics Federation, ta e órgano nashonal ku ta organisá atletismo na Kòrsou. E organisashon a wòrdu establesé originalmente na 1966, i e presidente di e asosiashon ta for di 2017 Willem Cordilia[1].
no.wiki:Federashon di Atletismo Kòrsou no ta miembro kompletu di CACAC, Konfederashon di Atletismo Sentroamerikano i Karibense, pero sí ta partisipá na Weganan CARIFTA. Curaçao tambe tabata e organisadó di e Weganan CARIFTA 2017.[2]
== Klupnan ==
E Federashon di Atletismo di Kòrsou ta reuní diesdos klup di atletismo afiliá: Curacao Master Athletics, Batavus, Cheetah, Deportivo San Kristof, the Eagles, Go Fast, New Revolution, Olympic, Rising Stars, Sloke, Sparta i Trupial.[3]
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox deportista
| variante = c
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 1,88 m
| peso = 77 kg
| deporte = Atletismo
| disciplina = 400 meter
| entrenado =
| debut =
| nacionalidad deportivo = [[File:Flag of the Netherlands Antilles (1986–2010).svg|25px|border]] [[Antias Hulandes]]<br/ >{{NLD}}
| wo = {{lista horizontal|
*2020}}
| bista medaya =
{{bista medaya}}
{{bista medaya rij|Weganan Olímpiko|0|1|0}}
{{bista medaya rij|Weganan Mundial Indoor Atletismo|0|0|2}}
}}
'''Liemarvin Bonefacia''' (☆ [[16 di aprel]] [[1990]] na [[Willemstad]]) ta un atleta di Kòrsou i un atleta olímpiko. E ta spesialisá den 400 meter i a representá [[Antias Hulandes]] te su disolushon na 2010.
Representando [[Hulanda]] Bonevacia a gana e medaya di plata den 4 x 400 m na [[Weganan Olimpico|Weganan Olímpiko]] 2020 na Tokyo, huntu ku [[Terrence Agard]], Tony van Diepen y Ramsey Angela.
== Link eksterno ==
* [https://worldathletics.org/athletes/netherlands/terrence-agard-14180980 Terrence Agard riba World Athletics]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Agard, Terrence}}
[[:Category:Deporte]]
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Atleta Olimpico]]
-----------------------
'''Randolph Benito (Johnny) Balentina''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1971]] na [[Willemstad]]) ta un pelotero hulandes ku a kompetí na tres okashon konsekutivo den [[Weganan Olimpico di Zomer|Weganan Olímpiko]]. El a partisipa na ‘Atlanta 1996’, ‘Sydney 2000’ i ‘Atenas 2004’. Na e okashonnan ei, e catcher drechi di e klup di beisbol Neptunus a termina ku e [[tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]], tambe konosí komo ''Tim di Reino'', na di seis (1996 i 2004) i e di sinku lugá (2000).
{{Appendix|2=
* [https://www.honkbalsite.com/ Nederlandse honkbalsite]
* [https://web.archive.org/web/20161202214838/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ba/johnny-balentina-1.html Profil di Johnny Balentina]
}}
{{DEFAULTSORT:Balentina, Randolph}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba|Bela]]
[[:Category:Atleta Olimpico|Bela]]
--------------
== Aanvulling [[Seri di Karibe]] ==
=== Kampeon segun wega final ===
Kuminsando ku e edishon di 2013 a introdusí un kampeonato kaminda e dos ekipo ku e mihó rekort di gana i pèrdè for di e promé etapa di e torneo di round-robin ta topa pa determiná e kampeon. Den edishon 2013, e promé buelta tabata konsistí di 12 wega i kada tim a enfrentá e otro timnan dos biaha, un komo home klup i e otro komo un ekipo di bishita; for di edishon 2014, ku e regreso di ekiponan di Cuba na e torneo, e promé etapa a ser kambia pa un round robin di 10 wega kaminda kada tim ta enfrentá e otro ekiponan un biaha.
{|class="sortable wikitable" width="100%"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Manager
|-
|[[2013]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Yaquis de Obregón
|style="text-align:center"|4–3 (18)
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Leones del Escogido
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Eddie Díaz
|-
|2014
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Isla di Margarita]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Naranjeros de Hermosillo
|style="text-align:center"|7–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Indios de Mayagüez
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Matías Carrillo
|-
|2015
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] [[San Juan]]
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Vegueros de Pinar del Río
|style="text-align:center"|3–2
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Tomateros de Culiacán
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Alfonso Urquiola
|-
|2016
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Venados de Mazatlán
|style="text-align:center"|5–4
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Tigres de Aragua
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Juan José Pacho
|-
|2017
|{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1–0 (10)
|{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2018
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px]] [[Guadalajara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|9–4
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2019
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] [[Siudad di Panama|Siudat di Panama]]
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Toros de Herrera
|style="text-align:center"|3–1
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Leñadores de Las Tunas
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Manuel Rodríguez
|-
|2020
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Toros del Este
|style="text-align:center"|9–3
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Cardenales de Lara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Lino Rivera
|-
|2021
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mazatlán
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|style="text-align:center"|4–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Criollos de Caguas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Félix Fermín
|-
| 2022
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Colombia.svg|25px|border]] Caimanes de Barranquilla
|style="text-align:center"|4-1
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Gigantes del Cibao
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] José Mosquera
|-
|2023
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Caracas]] i [[La Guaira]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Leones del Caracas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] José Offerman
|-
|2024
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Ozzie Guillén
|-
|2025
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mexicali
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2026
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2027
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|
|style="text-align:center"|
|
|
|}
{|class="sortable wikitable"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Mánager!!Rekort
|-
|2013
|{{MEX}} Hermosillo
|{{MEX}} Yaquis de Ciudad Obregón
|style="text-align:center"|4-3 (18)
|{{DOM}} Leones del Escogido
|{{DOM}} Eddie Díaz
|style="text-align:center"|4-3
|-
|2014
|{{VEN}} [[Isla Margarita]]
|{{MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]
|style="text-align:center"|7-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Indios de Mayagüez]]
|{{MEX}} Matías Carrillo
|style="text-align:center"|4-2
|-
|2015
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|Cuba}} [[Pinar del Río (béisbol)|Vegueros de Pinar del Río]]
|style="text-align:center"|3-2
|{{bandera|México}} [[Tomateros de Culiacán]]
|{{bandera|Cuba}} Alfonso Urquiola
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2016|2016]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|MEX}} [[Venados de Mazatlán]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|5-4
|{{bandera|VEN}} [[Tigres de Aragua]]
|{{bandera|MEX}} Juan José Pacho
|style="text-align:center"|6-0
|-
|2017
|{{MEX}} Culiacán
|{{bandera|Puerto Rico}} Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1-0 (10)
|{{bandera|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2018|2018]]
|{{bandera|México}} [[Jalisco]]<ref>[https://www.jalisco.gob.mx/es/prensa/noticias/64267 Presenta Gobernador Serie del Caribe Jalisco 2018]</ref>
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|style="text-align:center"|9-4
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|4-2
|-
|[[Serie del Caribe 2019|2019]]
|{{bandera|Panamá}} [[Panamá (ciudad)|Panamá]]
|{{bandera|Panamá}} [[Toros de Herrera]]
|style="text-align:center"|3-1
|{{bandera|Cuba}} [[Las Tunas (béisbol)|Leñadores de Las Tunas]]
|{{bandera|Panamá}} Manuel Rodríguez
|style="text-align:center"|4-1
|-
|[[Serie del Caribe 2020|2020]]
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Toros del Este]]
|style="text-align:center"|9-3
|{{bandera|VEN}} [[Cardenales de Lara]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Lino Rivera
|style="text-align:center"|6-1
|-
|[[Serie del Caribe 2021|2021]]
|{{bandera|MEX}} [[Mazatlán]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|{{bandera|República Dominicana}} Félix Fermín
|style="text-align:center"|7-0
|-
|[[Serie del Caribe 2022|2022]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|Colombia}} [[Caimanes de Barranquilla]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|República Dominicana}} [[Gigantes del Cibao]]
|{{bandera|Colombia}} José Mosquera
|style="text-align:center"|5-2
|-
|[[Serie del Caribe 2023|2023]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Caracas]] y [[La Guaira]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|Venezuela}} [[Leones del Caracas]]
|{{bandera|República Dominicana}} José Offerman
|style="text-align:center"|6-3
|-
|[[Serie del Caribe 2024|2024]]
|{{bandera|Estados Unidos}} [[Miami]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|{{bandera|Venezuela}} Oswaldo Guillén
|style="text-align:center"|7-1
|-
| 2025
|{{MEX}} [[Mexicali]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2026|2026]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2027|2027]]
|{{bandera|México}} [[Hermosillo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|}
==Partisipante==
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Promé edishon
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Kòrsou
|style="text-align:center"|2023
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{DOM}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal Dominikano
|style="text-align:center"|1970
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{MEX}}
| Liga di Mexico Pasifiko
|style="text-align:center"|1971
|-
|{{NCR}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Nicaragua
|style="text-align:center"|2024
|-
|{{PAN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Panameño
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff"|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[Puerto Rico]]
|Liga di Beisbòl Profeshonal Roberto Clemente
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff" |{{VEN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Venezuelano
|style="text-align:center"|1949
|}
* {{color box|#ccddff|border=silver}} miembro di Caribbean Professional Baseball Confederation
=== Partisipante den pasado ===
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Prome edishon
! Ultimo edishon
|-
| rowspan=3 |{{CUB}}
| Liga Cubano
|style="text-align:center"|1949
|style="text-align:center"|1960
|-
| Seri Nashonal Cubano
|style="text-align:center"|2014
|style="text-align:center"|2019
|-
|Liga Elite Cubano
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Klase AA di Kòrsou
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{COL}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal di Colombia
|style="text-align:center"|2020
|style="text-align:center"|2023
|}
===Nota===
*{{note label|PAN|a|a}} After the [[1960 Caribbean Series|1960 tournament]], Panama would not appear in another Caribbean Series until [[2019 Caribbean Series|2019]].
*{{note label|VEN|b|b}} Venezuela's LVBP was replaced by the [[Liga Occidental de Béisbol Profesional]] for the 1960 tournament
== Edishonnan ==
==Series==
{|class="wikitable"
|-
!Ana!!Luga!!Kampeon!!Manager!!Rekort
|-
|[[1949 Caribbean Series|1949]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]]|| [[Mike Guerra|Fermin Guerra]] ||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1950 Caribbean Series|1950]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PAN}} [[Carta Vieja Yankees]]|| [[Wayne Blackburn]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1951 Caribbean Series|1951]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]]|| [[George Scales]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1952 Caribbean Series|1952]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Habana (Cuban League)|Leones del Habana]]|| [[Mike González (catcher)|Mike González]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1953 Caribbean Series|1953]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (2)|| [[Buster Clarkson]]||style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1954 Caribbean Series|1954]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]]|| [[Mickey Owen]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1955 Caribbean Series|1955]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (3)|| [[Herman Franks]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1956 Caribbean Series|1956]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]]|| [[Oscar Rodríguez (baseball)|Oscar Rodríguez]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1957 Caribbean Series|1957]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]]|| [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1958 Caribbean Series|1958]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]] (2) || [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1959 Caribbean Series|1959]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]] (2)|| [[Clemente Carreras]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1960 Caribbean Series|1960]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]] (2)|| [[Tony Castaño]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|1961–1969|| colspan="4" style="text-align:center;" | None held
|-
|[[1970 Caribbean Series|1970]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]]|| [[Carlos Pascual (baseball)|Carlos Pascual]]||style="text-align:center;"|7–1
|-
|[[1971 Caribbean Series|1971]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]]|| [[Manny Mota]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1972 Caribbean Series|1972]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Leones de Ponce (baseball)|Leones de Ponce]]|| [[Frank Verdi]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1973 Caribbean Series|1973]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (2)|| [[Tommy Lasorda]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1974 Caribbean Series|1974]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (2)|| [[Bobby Wine]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1975 Caribbean Series|1975]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Vaqueros de Bayamón (baseball)|Vaqueros de Bayamón]]|| [[José Pagán]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1976 Caribbean Series|1976]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] & [[Santiago de los Caballeros|Santiago]] ||{{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]|| [[Cananea Reyes]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1977 Caribbean Series|1977]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (3)|| [[Buck Rodgers]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1978 Caribbean Series|1978]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]]|| [[Rene Lachemann]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1979 Caribbean Series|1979]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]] (2)|| [[Willie Horton (baseball)|Willie Horton]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1980 Caribbean Series|1980]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (4)|| [[Del Crandall]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1981 Caribbean Series|1981]]|| colspan="4" style="text-align:center;"|None held
|-
|[[1982 Caribbean Series|1982]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Leones del Caracas]]|| [[Chico Carrasquel]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1983 Caribbean Series|1983]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Lobos de Arecibo]]|| [[Ron Clark (baseball)|Ron Clark]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1984 Caribbean Series|1984]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]]|| [[Rubén Amaro, Sr.|Rubén Amaro]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1985 Caribbean Series|1985]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (5)|| [[Terry Collins]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1986 Caribbean Series|1986]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Maracaibo]]||{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]|| [[Cananea Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1987 Caribbean Series|1987]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (3)|| [[Ramón Avilés]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1988 Caribbean Series|1988]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]|| {{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]]|| [[Phil Regan (baseball)|Phil Regan]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1989 Caribbean Series|1989]]|||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]] (2)|| [[Pete Mackanin]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1990 Caribbean Series|1990]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (2)|| [[Felipe Alou]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1991 Caribbean Series|1991]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (6)|| [[John Roseboro]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1992 Caribbean Series|1992]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]] (2)|| [[Pat Kelly (catcher)|Pat Kelly]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1993 Caribbean Series|1993]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (4)|| [[Mako Oliveras]]||{ style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1994 Caribbean Series|1994]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (7)|| [[Casey Parsons]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1995 Caribbean Series|1995]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI}} [[Senadores de San Juan]]|| [[Luis Meléndez (baseball)|Luis Meléndez]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1996 Caribbean Series|1996]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]]|| [[Francisco Estrada]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1997 Caribbean Series|1997]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]]|| [[Mike Quade]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1998 Caribbean Series|1998]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (2)|| [[Tony Peña]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1999 Caribbean Series|1999]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (8)|| [[Dave Jauss]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[2000 Caribbean Series|2000]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (5)|| [[Mako Oliveras]] (2)||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2001 Caribbean Series|2001]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (3)|| [[Félix Fermín]] || style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2002 in baseball|2002]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]] (2)|| [[Francisco Estrada]] (2) || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2003 Caribbean Series|2003]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (4)|| [[Félix Fermín]] (2)||style="text-align:center;"|6–1
|-
|[[2004 Caribbean Series|2004]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (9)|| [[Manny Acta]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2005 Caribbean Series|2005]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlán]]|| [[Juan José Pacho]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2006 Caribbean Series|2006]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Valencia, Carabobo|Valencia]] and [[Maracay]]||{{flagicon|VEN}} [[Leones del Caracas ]] (2)|| [[Carlos Subero ]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2007 Caribbean Series|2007]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (5)|| [[Félix Fermín]] (3)||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2008 Caribbean Series|2008]]||{{flagicon|DOM}} [[Santiago de los Caballeros|Santiago]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (10)|| [[Héctor de la Cruz]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2009 Caribbean Series|2009]]||{{flagicon|MEX}} [[Mexicali]]||{{flagicon|VEN}} [[Tigres de Aragua]] || [[Buddy Bailey]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2010 Caribbean Series|2010]]||{{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (3)|| [[Ken Oberkfell]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2011 Caribbean Series|2011]]||{{flagicon|PRI}} [[Mayagüez, Puerto Rico|Mayagüez]]||{{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]]|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddie Díaz]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2012 Caribbean Series|2012]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (4)|| [[Ken Oberkfell]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2013 Caribbean Series|2013]] || {{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]] || {{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]] (2)|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddy Díaz]] (2)||style="text-align:center;"|4–3
|-
|[[2014 Caribbean Series|2014]] || {{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]] || {{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]] (2)|| [[Matías Carrillo]]||style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2015 Caribbean Series|2015]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] || {{flagicon|CUB}} [[Pinar del Río (baseball)|Vegueros de Pinar del Río]] || [[Pinar del Río (baseball)#Past and present stars|Alfonso Urquiola]] ||style="text-align:center;"|3–3
|-
|[[2016 Caribbean Series|2016]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlan]] (2)|| [[Juan José Pacho]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2017 Caribbean Series|2017]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]] || {{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (4) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]]||style="text-align:center;"|3−3
|-
|[[2018 Caribbean Series|2018]]||{{flagicon|MEX}} [[Guadalajara]] ||{{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (5) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]] (2)||style="text-align:center;"|4−2
|-
|[[2019 Caribbean Series|2019]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]] ||{{flagicon|PAN}} [[Toros de Herrera]]|| Manuel Rodríguez||style="text-align:center;"|4−1
|-
|[[2020 Caribbean Series|2020]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] ||{{flagicon|DOM}} [[Toros del Este]] || Lino Rivera ||style="text-align:center;"|6−1
|-
|[[2021 Caribbean Series|2021]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (6) || [[Félix Fermín]] (4) ||style="text-align:center;"|7−0
|-
|[[2022 Caribbean Series|2022]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|COL}} [[Caimanes de Barranquilla]]|| José Mosquera || style="text-align:center;" |5−1
|-
|[[2023 Caribbean Series|2023]]||{{flagicon|VEN}} [[Caracas]] and [[La Guaira]] || {{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (11)|| [[Jose Offerman]] || style="text-align:center;" |6−3
|-
|[[2024 Caribbean Series|2024]]
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|{{flagicon|VEN}} [[Tiburones de La Guaira]]
| [[Ozzie Guillén]]
|style="text-align:center;" |7−1
|}
* Selekshon Curacao Suns 2024 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2024/01/29/zeventien-internationals-koninkrijksteam-met-curacao-suns-naar-serie-del-caribe/</ref>
update: Jonathan Schoop; nieuw Jeremi Profar & Roger Bernadina (en.wiki)
* Selekshon Korsou 2023 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2023/01/31/internationals-met-curacaose-kampioen-naar-caribbean-series/</ref>
------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{DEFAULTSORT:Thode, Kiri}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Deporte]]
* 2013:Kiri Thode is in Duitsland wereldkampioen geworden van de Professional Windsurfers Association (PWA) Freestyle Windsurfing. Het is voor het eerst dat een windsurfer uit Bonaire wereldkampioen is geworden van de Freestyle competitie. Het is ook de eerste wereldtitel voor Thode.<ref>Belkis Osepa, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2013/10/09/wereldkampioenen-bonaire-warm-onthaald/ Wereldkampioenen Bonaire warm onthaald], Caribisch netwerk, 9 di oktober 2013</ref>
* 2020? video Children of the Wind ku rumanan Tonky i Taty Frans - dokumentario basa riba e bida di tres mucha homber Boneriano cu a conquista mundo cu nan teknika y trikinan innovativo riba nan plank di windsurf . E pelicula a gana premio na ....
de.wiki: Kiri Thode (geboren 26 februari 1991 in Kralendijk ) is een windsurfer op Bonaire . Hij behoort tot de beste freestylesurfers van de afgelopen jaren en werd in 2013 wereldkampioen in deze discipline .
------------------------------
{{Databox}}
'''Jurswailly (Ailly) Luciano''' (☆ [[25 di mart]] [[1991]] na [[Kòrsou]]) ta un eks-hungadó di "handbal" hulandes-kurasoleño i internashonalista. E tabata hunga den posicion derechista.
== Bida ==
Ailly Luciano a nase na Korsou i te edat di kuater ana tabata biba na Boka Sami. Ku su mayornan el a muda pa [[Hulanda]]. Su promé klup di handball tabata Papendrechtse DES'72. Komo teenager e ta switch pa e klup HV Quintus, hungango den e division di honor hulandes.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref> Desde 2011 e ta milita pa e klup franses Metz Handball den e divishon femenino franses mas haltu. E ta konosi pa su rapides. Huntu ku su klup el a titula kampeon nashonal di Fransia na 2013, 2014, 2016, 2017, 2018 i 2019. Na ana 2013, 2015, 2017 en 2019 e klup ta gana e Kopa di Fransia. Tambe na 2013 ta alkansa e final di e kampeonato oropea pero ta sufri un derota di e klup danes Team Tvis. Holstebro . Na 2021 e ta pone un fin na su karera deportivo pa dedika su mes na su In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro nl wiki:In maart 2016 tijdens het OKT in Metz (Frankrijk) is er een historisch hoogtepunt voor Luciano en het Nederlandse handbal, ze kwalificeerden zich voor het eerst voor de Olympische Spelen. Doordat de wedstrijd om het brons verloren werd van de huidige wereldkampioen Noorwegen (23-36), eindigden ze uiteindelijk op de vierde plaats.
== Selekshon hulandes ==
Debuut Oranje 15 mei 2012 Nederland – Groot-Brittannië 40-15 in Panningen
Komo internashonalista el a forma parti di e selekshon femenino di [[Hulanda]], hasiendo su debut durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. El a partisipa den 55 wega internashonal. Na 2016 el a representa Hulanda na e Weganan olimpiko na [[Rio de Janeiro]].<ref>https://www.ad.nl/dordrecht/papendrechtse-ex-international-ailly-luciano-stopt-met-handbal-eindelijk-tijd-om-te-puberen~a0830d73/ Papendrechtse ex-international Ailly Luciano stopt met handbal: ‘Eindelijk tijd om te puberen’], AD (9 di ougustus 2020)</ref> Ze maakte deel uit van het Nederlandse damesteam dat als vierde eindigde in handbal op de Olympische Zomerspelen van 2016 in Rio de Janeiro , Brazilië .
Handbalster Ailly Luciano heeft besloten haar interlandcarrière te beëindigen en gaat daarom niet mee met het Nederlands damesteam naar het Europees kampioenschap handbal in Zweden. "Ik heb op de Olympische Spelen gestaan, dat vind ik prachtig, maar voor mijn idee zit er niet meer in. Om weer vier jaar te knokken richting de Spelen zie ik niet zitten. Ik vind het goed geweest. Ik wil mijn levensdoelen oppakken."
De 25-jarige speelster uit Papendrecht kwam in augustus met het Nederlands damesteam uit op de Olympische Spelen in Rio de Janeiro en eindigde als vierde. Luciano, die speelt voor het Franse Metz, speelde 56 interlands voor Oranje en scoorde daarin 115 keer.<ref>[https://www.rijnmond.nl/nieuws/148285/handbalster-luciano-beeindigt-interlandcarriere Handbalster Luciano beëindigt interlandcarrière], Rijnmond (4 november 2016)</ref>
== Link eksterno ==
* [[http://history.eurohandball.com/ec/cl/women/2020-21/player/536101/Jurswailly+Luciano Jurswailly Luciano na European Handball Association]]
{{Appendix}}
In 2011 verhuisde de 1,71 meter lange rechtsbuiten naar het Franse eersteklasser Metz Handball , met wie ze in 2013 het kampioenschap en de beker won en de finale van de EHF Cup bereikte , waar ze verloren van de Deense club Team Tvis. Holstebro . Een seizoen later won ze opnieuw het kampioenschap. Ze won ook de Franse beker in 2015, 2017 en 2019 en het Franse kampioenschap in 2016, 2017, 2018 en 2019. In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro .
hunga den posishon derecho
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
Luciano a hasi su debut pa e selekshon hulandes durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. [3]
speelt voor Metz Handbal in de LFH Division 1 Féminine en voorheen het Nederlands dameshandbalteam . Ze nam deel aan het WK handbal dames 2013 in Servië , samen met de rest van het Nederlands elftal. [1] [2]
Luciano na nase na Korsou i a lanta na Boka Sami te edat di kuater ana. dorp Sint Michiel gewoond. Ku su mayornan el a muda pa Hulanda. Aki ta tabata hunga pa e klup HV Quintus.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html
Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref>
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
------------------------
'''Robert (Joy) Hosé''' (☆ [[14 di febrüari]] [[1949]] na - [[23 di òktober]] [[2023]] na [[Willemstad]] ) tabata un hungadó di pinpòn di [[Kòrsou]] di fama legendario. E tabata kampeon di Kòrsou di 1966 te 1972 i a optené varios título na Antia i internashonalmente, entre otro na 1971 kampeon latinoamerikano na [[Paraguai|Paraguay]].
== Biografia ==
Joy Hosé a nase na Kòrsou den e famia Hosé-Pimentel. E tin un ruman muhé i dos ruman hòmber. Su ruman mayó [[Humphrey Hosé|Humphrey]] tabata aktivo komo tenista profeshonal i su omo [[Iyo Pimentel]] tambe tabata tenista internashonal.
---------------
* Tim e Reino
=== Kampeonato Oropeo ===
{| class="wikitable" style=text-align:center
! Edishon
| 1954 || 1955 || 1956 || 1957 || 1958 || 1960 || 1962 || 1964 || 1965 || 1967 || 1969 || 1971 || 1973 || 1975 || 1977 || 1979 || 1981
|1983
|-
! Resultado
| * || * || {{oro}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || * || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{zilver}} || {{zilver}} || {{zilver}} ||{{goud}}
|{{zilver}}
|-
|
|-
! Edishon
| 1985 || 1987 || 1989 || 1991 || 1993 || 1995 || 1997 || 1999 || 2001 || 2003 ||[[EK Honkbal 2005|2005]]||[[EK Honkbal 2007|2007]]||[[EK Honkbal 2010|2010]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2012|2012]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2014|2014]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2016]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2019]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2021]]
|-
! Prestatie
|{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}
|-
|
|-
! Editie
| [[Europees kampioenschap honkbal 2023|2023]]
|-
! Prestatie
| {{brons}}
|}
: * <small>In 1954, 1955 en 1967 geen deelname.</small>
=== Kopa Interkontinental ===
{| class="wikitable"
! Editie
| 1983 || 1999 || 2002 || 2006 || [[Intercontinental Cup honkbal 2010|2010]]
|-
! Prestatie
| 4e || 8e || 8e || {{zilver}} || {{zilver}}
|}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Pabao Little League''' ta un ekipo di beisbol hubenil (10-12 ana) di Korsou ku a titula kampeon di karibe na .. okashon i tabata kampeon mundial na 2004. E ta forma parti di
e Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.
Winning the Caribbean Region Championship and making its 11th trip to Williamsport for the 2023 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presented by T-Mobile, is Pabao Little League (Willemstad, Curaçao) thanks to a 6-0 victory over the Dominican Republic in the championship game.
With its victory, Pabao LL will be returning to the LLBWS with the country’s 15th overall appearance in hopes to defend its International Championship title earned in 2022. Since the country’s first tournament appearance in 1980, Curaçao has maintained a winning record, 46-25, with a World Series championship in 2004 and three runner-up finishes in 2005, 2019, and 2022.
Pabao LL finished the Caribbean Region tournament with an unblemished 6-0 record, outscoring its opponents, 47-4, with four shutout performances.
With the first-round matchups of the 2023 LLBWS announced on June 6, Pabao LL will play Australia, represented by Hills Little League, in Game 5 on Thursday, Aug. 17 at 1 p.m. ET at Volunteer Stadium.
The 2023 Little League Baseball World Series, Presented by T-Mobile, is set to take place August 16-27. More information about the 2023 Little League World Series tournaments, including full schedules and downloadable brackets, can be found at LittleLeague.org/WorldSeries.
WILLEMSTAD- Djaweps , 10 di ougùstùs 2023 den oranan di mèrdia, e selekshon di Little League Liga Pabou kampion di Karibe a biaha pa Williamsport (USA), pa partisipá den e Kampionato Mundial di Beisbòl Little League. E kampionato Mundial di hóbennan di 11 i 12 aña lo start dia 16 i lo terminá dia 27 di ougùstùs 2023.
RBC Royal Bank, representá pa Sharier Dorand manera ta e kaso ku tur selekshon, tabata presente pa duna e selekshon sostén i deseá e delegashon éksito. E sigiente hungadónan ta forma parti di e selekshon.
{{Appendix}}
---------------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Dudley Guniberto Josefa''' (☆ [[1958]]) ta un [[karate]]ka di [[Kòrsou]]. Deportista – Dirigente Tékniko. a nasé na aña 1958. Dudley na aña 1967 kuminsá práktika deporte di yudo ku su 9 aña serka ..
== Bida i karera ==
.. a lanta na Kòrsou.
== Medaya ==
* 1987: [[Image:Med 2.png|Plata]] - Kampeonato hulandes
{{Appendix}}
{{Commonscat|Didi Gregorius}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64548365|titulo=Didi Gregorius}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://web.archive.org/web/20111005161849/http://www.honkbalsite.com/nederlandsteam/marieksongregorius.html Profil riba Honkbalsite]
* [https://www.baseball-reference.com/minors/player.cgi?id=gregor003mar Statistik Didi Gregorius]
}}
{{DEFAULTSORT:Gregorius, Didi}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
[[Category:Hulanda]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Sherry Sophia Veronica Howell''' (☆ [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un atleta kurasoleño.
Sherry Howell - Eckerd College, Softball and Volleyball
Howell played four years of softball and volleyball for Eckerd College from 1990 to 1993. She graduated in 1993 with a double major of Business Management and Psychology. The native of Curacao, Neth. Antilles, was a pitcher, a shortstop and centerfielder. She was a four-time All-America in softball, was named to the South Region team four times and the All-SSC team four times. Howell won or shared player-of-the-year honors twice in the conference and concluded her athletic career by being selected the SSC female athlete-of-the-year for the 1992-93 season. Howell holds the NCAA, Division II career batting average in softball at .524, is third in career slugging average at .921, 13th in home runs with 29 and second in single season highest batting average at 629. She led the nation in hitting as a senior and also doubles percentage. Howell led the conference in batting average four different years. In 1999, she represented her country in the World Games in Japan. Howell, who is fluent in six languages, was named All-Conference in volleyball two of the four years she played.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Howell, Sherry}}
[[Category:Hende]]
---------------
{{Commonscat|Josh Palacios}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1131860420|titulo=Josh Palacios}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Palacios, Josh}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
-------------------------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] di 1958 te 2010 na wega y torneonan internacional. E tabata kai bou di [[Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie|NAVU]], ku tabata konsisti di [[Kòrsou]] i [[Boneiru]] despues ku [[Aruba]] a separa na 1986.
en.wiki:The Netherlands Antilles national football team (Dutch, "Nederlands-Antilliaans voetbalelftal"; Papiamentu, "Selekshon Antiano di futbòl") was the national team of the former Netherlands Antilles from 1958 to 2010. It was controlled by the Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie. The NAVU consisted of Curaçao and Bonaire. Aruba split in 1986 and has its own team.
The Netherlands Antilles team never qualified for the FIFA World Cup. The country managed to come third in the CONCACAF championships of 1963 and 1969; during the 1963 tournament they were unofficial football world champions for four days after beating Mexico and before losing to Costa Rica.[1]
== Reforma di Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues [[Boneiru]] a bira miembro interino di CFU i [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Mira tambe ==
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Antias Hulandes]]
-------------
The '''Curaçao national football team''' ({{lang-nl|Curaçaos voetbalelftal}}; [[Papiamento language|Papiamentu]]: ''Selekshon di Futbòl Kòrsou'') represents [[Curaçao]] in [[FIFA|International]] [[association football|football]] and is controlled by the [[Curaçao Football Federation]] (Federashon Futbòl Kòrsou; FFK).<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| url-status = dead| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Following a constitutional change that allowed its predecessor, the [[Curaçao and Dependencies|Colony of Curaçao and Dependencies]] to become a unified [[constituent state|constituent country]] consisting of several island territories as the [[Netherlands Antilles]] and its dissolution in 2010, Curaçao has played under a new constitutional status as a separate constituent country since 2011.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=Gg1hDgAAQBAJ&pg=PA121 |title=Football and the Boundaries of History: Critical Studies in Soccer |editor=Elsey, Brenda |editor2=Pugliese, Stanislao G. |year=2017 |page=121 |isbn=9781349950065 |publisher= Springer |access-date=25 June 2019}}</ref>
Both FIFA and CONCACAF recognize the Curaçao national team to be the direct and sole successor of the dependant [[Territory of Curaçao national football team|Curaçao (1921–1958)]] and the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles national football]] teams.<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao] at [[FIFA]] official website</ref><ref>[https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curaçao] at [[CONCACAF]] official website</ref><ref>[https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html] at [[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|RSSSF]]</ref>
==History==
{{Further|Territory of Curaçao national football team|Netherlands Antilles national football team}}
The first national football team to bear the name Curaçao was the [[Territory of Curaçao national football team]], which made its debut in 1924 in an away match against neighboring [[Aruba national football team|Aruba]], a match which the Territory of Curaçao won four to nil.
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Seleccion nacional di futbol di Aruba''' ta e ekipo di [[futbol]] cu ta representa [[Aruba]] na wega y torneonan internacional, manera na e weganan di cualificacion pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] y den Copa Caribe. Tur tramite pa e seleccion ta bou encargo di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]], funda na 1932 y afilia na [[Union Futbol di Caribe|CFU]], [[CONCACAF]] y [[FIFA]] desde 1988.
The '''Aruba national football team''' ([[Dutch language|Dutch]]: Arubaans voetbalelftal; [[Papiamento language|Papiamento]]: Seleccion Arubano di futbol) is the national team of [[Aruba]], it was founded in 1932 and is affiliated with the Caribbean Football Union (CFU), CONCACAF and [[FIFA]] (since 1988) and is controlled by the [[Aruba Football Federation|Arubaanse Voetbal Bond]].
==History==
Between 1924 and 1933, Aruba only played against [[Curaçao national football team|Curaçao]], although these matches are not considered official.<ref>{{cite web |last1=Courtney |first1=Barrie |title=Aruba - List of International Matches |url=https://www.rsssf.org/tablesa/aruba-intres.html |website=RSSSF}}</ref> Aruba participated in its first tournament at the [[1955 CCCF Championship]], where they finished in 5th place. In 1958, Aruba became part of the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles]] until their secession in 1986.
Following its split from the Netherlands Antilles, the [[Aruba Football Federation]] was affiliated in 1988 with [[CONCACAF]] and [[FIFA]]. Aruba entered qualifying for the [[1989 Caribbean Cup]], and in its first group match it suffered the worst defeat in its history, at the hands of [[Trinidad and Tobago national football team|Trinidad and Tobago]], which crushed them 11–0. They played their first World Cup qualifying match against the [[Dominican Republic national football team|Dominican Republic]] as part of the [[1998 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|1998 World Cup qualifying]]. Aruba has participated in all the qualifying tournaments for the World Cup since, without being able to get past the first qualifying round.
Aruba has also yet to qualify for the [[Caribbean Cup]]. However, they showed some progress in the preliminary round of the [[2014 Caribbean Cup]] by getting two wins against [[Turks and Caicos national football team|Turks and Caicos]] (1–0) and [[British Virgin Islands national football team|British Virgin Islands]] (7–0), the latter being the biggest victory in its history. These results allowed them to reach 120th place in the FIFA World Ranking for the month of June 2014, their best ranking to date. Following these victories, Aruba lost 2–0 against [[French Guiana national football team|French Guiana]] and were eliminated.
Aruba began their [[2018 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|2018 World Cup qualification]] in the second round against [[Barbados national football team|Barbados]], losing 2–0 at home and 1–0 away, however FIFA ruled that Barbados had fielded an ineligible player, giving Aruba a 3–0 second leg victory and advancing them to the third round. Despite that, in the next round they were defeated again, this time by [[Saint Vincent and the Grenadines national football team|Saint Vincent and the Grenadines]] who won 3–2 on aggregate. Aruba failed to progress in the [[2022 FIFA World Cup qualification – CONCACAF First Round|2022 World Cup qualifiers]], finishing 4th in the first round.
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Aruba]]
E selekshon di Boneiru a kuminsa komo tim nashonal despues ku e tim antiano a keda disolbé na òktober 2010. E ta partisipa tur aña den e Torneo ABCS, kual na 2011 e ta gana sorpresivamente derotando Aruba 4-3 durante e tanda di penalty despues di un empate di 2:2 den final.[4]
-------------------------------------
'''Selekshon nashonal di futbòl di Sürnam''' ta e tim di [[futbol|futbòlista]] ku ta representa [[Sürnam]]. E ta kai bou di .........., ku ta miembro di [[Caribbean Football Union|CFU]] i miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Historia ==
E selekshon di Sürnam a kuminsa komo tim nashonal
==== Torneo ABCS ====
{| class="wikitable collapsible" width=50% style="text-align: center;font-size:90%;"
!colspan=8|Boneiru den torneo ABCS
|-
!width=45%|Aña
!width=25%|Lugá
!width=8%|W
!width=8%|G
!width=8%|E
!width=8%|P
!width=8%|GF
!width=8%|GC
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2010||di kuater ||2||0||1||1||5||7
|- bgcolor=gold
|{{SUR}} 2011||'''kampeón'''||2||1||1||0||5||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{ABW}} 2012||di kuater ||2||0||0||2||2||17
|- bgcolor=#cc9966
|{{CUW}} 2013||di tres ||2||1||0||1||2||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{SUR}} 2015||di kuater ||2||0||0||2||1||7
|- bgcolor=silver
|{{CUW}} 2021||supkampeón||2||1||0||1||4||4
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2022||di kuater ||2|| ?|| 0 || ? || 1 || 5
|-
!'''Total'''||'''6/6'''||14||3||2||7||20||46
|}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =148545934|titulo=Selección de fútbol de Bonaire}}
{{References}}
}}
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Surnam]]
Na de staatkundige hervormingen binnen het Koninkrijk der Nederlanden van 10 oktober 2010 en na afronding van het kwalificatietoernooi van de Caribbean Cup 2010 ging het Nederlands-Antilliaans voetbalelftal over in het Curaçaos voetbalelftal. Bonaire werd een paar jaar later voorlopig lid van de Caraïbische Voetbalunie CFU en op 19 april 2012 geassocieerd lid van de CONCACAF, en kan daarom in de toekomst inschrijven voor de Caribbean Cup.
Het Bonairiaans voetbalelftal is een team van voetballers dat Bonaire vertegenwoordigt. Bonaire is niet aangesloten bij de FIFA en kan daarom niet deelnemen aan het wereldkampioenschap. Bonaire doet jaarlijks mee aan het ABCS-toernooi, dat het in 2011 verrassend won.
The '''Bonaire national football team''' ({{lang-nl|Bonairiaans voetbalelftal}}; {{lang-pap|Selekshon Bonerianu di futbòl}}) is the national football team of the [[Caribbean]] island of [[Bonaire]], a [[Public body (Netherlands)|public body]] of the [[Netherlands]]. It is under the control of the [[Bonaire Football Federation]]. It became a member of the [[Caribbean Football Union|CFU]] and an associate member of CONCACAF on 19 April 2013.<ref name="CFU Facebook">{{cite web|title=CFU Facebook|url=https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|publisher=Caribbean Football Union|access-date=13 June 2014|archive-date=7 December 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191207213742/https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|url-status=live}}</ref><ref name="Congress takes key step in transparency">{{cite web|title=Congress takes key step in transparency|url=http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0,,12813~3150654,00.html|publisher=CONCAF|access-date=20 April 2013|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20130423234254/http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0%2C%2C12813~3150654%2C00.html|archive-date=23 April 2013}}</ref><ref name="Member Associations: Bonaire">{{cite web|title=Member Associations: Bonaire|url=http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|publisher=Caribbean Football Union|access-date=22 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029193820/http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|archive-date=29 October 2013|url-status=dead}}</ref> after which it became a full CONCACAF member on 10 June 2014<ref name="Ordinary Congress finalized">{{cite web|title=Ordinary Congress finalized|url=http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|publisher=CONCACAF.com|access-date=10 June 2014|date=10 June 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140612210312/http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|archive-date=2014-06-12|url-status=dead}}</ref> The team can participate in the [[CONCACAF Gold Cup]] and [[Caribbean Cup]] because of their membership in the confederation and sub-confederation.<ref name="Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership">{{cite web|title=Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership|date=20 April 2013|url=http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|publisher=Non-FIFA football|access-date=22 April 2013|archive-date=29 October 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029203911/http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|url-status=live}}</ref> However, Bonaire is not a member of [[FIFA]] and therefore can not compete in the [[FIFA World Cup]] or other FIFA events.<ref name="Sport en spel">{{cite web|title=Sport en spel|url=http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|publisher=beautiful-bonaire.nl|access-date=22 October 2014|language=nl|archive-date=22 October 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141022212953/http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|url-status=live}}</ref><ref name="What is CONCACAF?">{{cite web|title=What is CONCACAF?|url=http://www.concacaf.com/page/History|publisher=CONCACAF|access-date=21 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130406031852/http://www.concacaf.com/page/History|archive-date=2013-04-06|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =61824225|titulo=Miguel Pourier}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Pourier, Miguel}}
[[:Category:Antias Hulandes]]
[[:Category:Hende]]
-----------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] na wega y torneonan internacional, manera na .......
== Reforma Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl ]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues Boneiru a bira miembro interino di CFU i desde 19 di aprel [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]], i den futuro por inskribí pa [[Kopa di Oro]].
{{Appendix}}
[[:Category:Beisbol]]
[[:Category:Kòrsou]]
ta kambio na selekshon nashonal di KorsouOorspronkelijk heette het "Honkbal Nederlandse Antillen Nationaal Team", maar op 10 oktober 2010 werd de Nederlandse Antillen als regering ontmanteld (details zijn " Nederlandse Antillen "), de naam van het nationale team werd ook gewijzigd in "Curaçao Nationaal Team ".
en.wiki" The '''Netherlands Antilles national baseball team''' was a national team of the [[Netherlands Antilles]] and was controlled by the Netherlands Antillean Baseball Federation. It represented the former nation in senior-level men's international competition.
The Netherlands Antilles team was distinct from the [[Netherlands national baseball team]].
The Netherlands Antilles were represented in twelve [[Baseball World Cup]]s. Their highest finish was 7th place.<ref name="bjarkman worldcup">[[#refBjarkman|Bjarkman 2005]], pp.416–39</ref>
--------
'''Seleccion nacional di baseball di Aruba''' ta e team di [[Beisbòl|baseball]] cu ta representa Aruba na wega y torneonan internacional, manera na [[Weganan Panamericano]].
{{America baseball teams}}
{{National sports teams of Aruba}}
-----------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
== Historisch overzicht ==
{| class="wikitable sortable"
! WK-jaar
! Gastland(en)
! Aantal deelnemers
! Wereldkampioen
! Uitslag van de finale
! 2e plaats
! 3e plaats
! 4e plaats
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1930|1930]]'''
| {{UY}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URU}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1930|4 – 2]]
| {{ARG}}
| {{USA}}
| {{YUG}}
|-
| '''1934''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1934 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ITA}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1934|2 – 1 <small>n.v.</small>]]
| {{TCHf}}
| {{GER-1935f}}
| {{AUTf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1938|1938]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1938 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FRA}}
| style="text-align: center;" | 15
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1938|4 – 2]]
| {{HUN}}
| {{BRA}}
| {{SWE}}
|-
| '''1942'''
| colspan="7" | ''Kansela pa motibu di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]''
|-style="background: #D0E6FF;"
|-
| '''1946'''
| colspan="7" | ''Afgelast vanwege de Tweede Wereldoorlog''
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1950|1950]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1950 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR-1889}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URUf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1950|2 - 1]]
| {{BRA}}
| {{SWE}}
| {{ESP}}
|-
| '''1954''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1954 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CH}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1954|3 – 2]]
| {{HUN-1949f}}
| {{AUTf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1958|1958]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1958 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{SE}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1889f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1958|5 – 2]]
| {{SWEf}}
| {{FRAf}}
| {{FRGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1962|1962]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1962 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CL}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1962|3 – 1]]
| {{TCHf}}
| {{CHIf}}
| {{YUGf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1966|1966]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1966 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{EN}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ENGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1966|4 – 2 <small>n.v. </small>]]
| {{FRGf}}
| {{PORf}}
| {{URS-1955f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1970|1970]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1970 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1968f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1970|4 – 1]]
| {{ITAf}}
| {{FRGf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1974|1974]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1974 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE-1949-WD}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1974|2 – 1]]
| {{NEDf}}
| {{POLf}}
| {{BRA-1968f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1978|1978]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1978 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{AR}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1978|3 – 1 <small>n.v. </small>]]
| {{NEDf}}
| {{BRA-1968f}}
| {{ITAf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1982|1982]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1982 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ES}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1982|3 – 1]]
| {{FRGf}}
| {{POLf}}
| {{FRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1986|1986]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1986 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1986|3 – 2]]
| {{FRGf}}
| {{FRAf}}
| {{BELf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1990|1990]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1990 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{IT}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1990|1 – 0]]
| {{ARGf}}
| {{ITAf}}
| {{ENGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1994|1994]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1994 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{US}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1994|0 – 0 <small>n.v. (P: 3-2)</small>]]
| {{ITAf}}
| {{SWEf}}
| {{BULf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1998|1998]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1998 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1998|3 – 0]]
| {{BRAf}}
| {{CROf}}
| {{NEDf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2002|2002]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2002 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{KR}}<br />{{JP}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2002|2 – 0]]
| {{GERf}}
| {{TURf}}
| {{KORf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2006|2006]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2006 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2006|1 – 1 <small>n.v. (P: 5-3)</small>]]
| {{FRAf}}
| {{GERf}}
| {{PORf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2010|2010]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2010 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ZA}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ESPf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2010|1 – 0 <small>n.v.</small>]]
| {{NEDf}}
| {{GERf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2014|2014]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2014 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{GERf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2014|1 – 0 <small>n.v. </small>]]
| {{ARGf}}
| {{NEDf}}
| {{BRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2018|2018]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2018 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{RU}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2018|4 – 2]]
| {{CROf}}
| {{BELf}}
| {{ENGf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2022|2022]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2022 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{QA}}
| style="text-align: center;" | 32
|
|
|
|
|
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2026|2026]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2026 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CA}}<br />{{MX}}<br />{{VS}}
| style="text-align: center;" | 48
|
|
|
|
|
|}
----------------
rqly8jdrclxcqkizadzkx5cmwzzjryl
193810
193809
2026-06-14T19:05:15Z
Caribiana
8320
193810
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, e nòmber "Blue Wave" a wòrdu menshoná den korant [[Antilliaans Dagblad]] komo un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026.<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
Desde e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera [[Jamaica]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago]], i tambe [[Bermuda]]. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra Jamaica, a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio tabata karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref>
Un faktor importante tabata ku Canada, México i Merka no a partisipá den e eliminatorionan debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, e paisnan aki ta forma e obstákulo mas grandi pa timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika).<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Ademas, Kòrsou a bira e pais mas chikitu ku a logra kualifiká pa Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> un logro ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta varia entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 e selekshon tabata pará na posishon nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haña nan formashon den e sistema hulandes i ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití representashon a base di konekshonnan familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes inkluso nan nashonalidat hulandes ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat signifikativo di hungadó di e selekshon tabata aktivo den Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, Dick Advocaat, kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta reflehá e karakter di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat grandi di origen di Kòrsou (± 144.814 persona) ta biba.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshon públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su diáspora. Miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashoná ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, kombinando deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/>
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo, inkluyendo músika, arte visual, kontenido digital i merkansia promoshonal. Plataformanan sosial manera Instagram i YouTube a hunga un papel importante den difushon di e movementu. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu.
Entre otro, e artista musikal [[Jeon]] a lansa e kansion ''Mama Wa'' (The Blue Wave), ku ta sirbi komo himno pa e selekshon. Su letra ta reflehá e orguyo kolektivo rònt di e logro deportivo di kualifikashon i ta menshoná vários miembro di e tim.<ref name="Guardian"/><ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Artíkulonan manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular,<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> i institushonnan manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] a emití moneda konmemorativo pa marka e momentu históriko.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analistanan ta interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E ta mustra kon deporte por unifiká diferente grupo den sosiedat i mustra loke e pais ta para p’e,<ref name=:"1"/> kual ta fortalesé e imagen di Kòrsou riba nivel internashonal (''nation branding'').<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá mas ku djis futbòl. E ta trata di rekonosementu, orguyo i presensia di Kòrsou riba e esenario mundial.<ref name=:"1"/>
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[:Kategoria:Futbol na Kòrsou]]
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
-----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E beinam aki a bira popular durante e weganan eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], ora e selekshon a logra kualifiká pa promé bes den su historia pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Dor di su impakto “Blue Wave” ta referí no únikamente na e tim, sino tambe na un fenómeno sosial i kultural, simbolisando un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal rondó di e preparashon pa i partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial di FIFA 2026, organisá na Merka, Canada i México.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref> Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Nòmber ==
Blue Wave por ta un nòmber ku e bini di e fanatikada komo e nòmber di kariño di nos selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> E ekspreshon ta un referensia na e laman ku ta rondoná e pais insular Kòrsou.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé varios nomber alternativo manera ''Los Azules'' i ''De Blauwen'', ku ta referí na e koló blou tradishonal di e selekshon. Na mes momentu, e nòmber Blue Wave tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento di entusiasmo popular i unidat nashonal.
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momento históriko. Durante e proseso aki, “Blue Wave” a bira un lema unifikante ku reflehá e entusiasmo kresiente rondó di e ekipo.
Den uso komun, e término ta wòrdu empleá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan pa deskribí e movementu di sosten rondó di e selekshon nashonal di Kòrsou.
Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
Esei ta e nòmber pa ‘The Blue Wave’, e movementu ku a wòrdu poné den moveshon – inkluyendo e nombramentu di Advocaat na kuminsamentu di e aña aki – ku e meta prinsipal di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA 2026. E selekshon nashonal maskulino di Kòrsou nunka promé no a partisipá den un Kopa di Mundu. Yega na e Kopa di Oro ta un promé paso importante pa logra e meta ei.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
== Konteksto deportivo ==
[[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|right|120px|Logo Guinness World Records]]
Kòrsou, un pais outónomo denter di [[Reino Hulandes]] ku un poblashon di 158.006 habitante (1 di yanüari 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie di 444 km², ta e pais mas chikí ku a logra kualifiká pa un Kopa Mundial di FIFA te ku 2026.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Guinness Book of Records a rekonosé e hecho aki dia 14 di yüni 2026, ora di e partido Korsou kontra di Alemania na Houston.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Kòrsou a bira miembro di FIFA na 2011 i su selekshon nashonal a demostra progreso konstante den añanan siguiente.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> E ekipo a gana atenshon regional despues di su prestashon na CONCACAF Gold Cup 2019, unda e a yega e kuarto final.
Kòrsou a gana atenshon internashonal den kompetensianan manera [[Kopa Oro di CONCACAF]], unda e a logra yega e buelta di kuarto final (2019), mustrando su kapasidat kompetitivo den region.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou a yega na un posishon entre e top 80–90 di mundu (variabel segun aña), loke ta konsiderá un logro importante pa un pais di su grandura. Despues di e wega amistoso kontra Eskosia dia 30 di mei 2026 e ranking di Kòrsou ta nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E ekipo===
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momentu históriko di eksito ku ta relashoná na algu faktor. E selekshon ta konsistí kasi kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda ku a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbòl di Hulanda i tur ta biba pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan na Oropa, Merka i Asia. Entre e 26 hungadó solamente uno, [[Tahith Chong]], a nase na [[Willemstad]], pero a drenta e akademia di Feyenoord na Hulanda for di un edat hòben.<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Den temporada 2025/26, ocho hungadó selektá a hunga den Eredivisie, e liga mas altu na Hulanda, i kuater den Eerste Divisie. Dos hungadó a representá Hulanda anteriormente den se selekshon senior.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
Te ku 2023, sifranan di CBS Hulanda a mustra 144.814 persona di orígen di Kòrsou ta biba na Hulanda.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref> E uso di hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA i a kontribuí signifikativamente na nivel kompetitivo di e tim. Futbolistanan hulandes ku raisnan di Kòrsou ta permiti pa hunga pa Kòrsou pasobra nan tin nashonalidat hulandes.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref> Di akuerdo ku e regulashon di FIFA, hungadónan por hunga pa un pais na kua nan ta konektá pa medio di nan mayor òf welonan. Komo ku Kòrsou ta un pais outónomo dentro di Reino Hulandes, e hungadónan aki mesora ta kumpli ku e eksigencia di nashonalidat pa e selekshon nashonal.
Otro faktor tabata e oportunidat úniko ku a surgi ora Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]] (78), kende a asumí e posishon aki na 2024, a hunga un papel importante den e kualifikashon. Bou di su liderazgo Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan di FIFA, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Debí ku residente di Karibe Hulandes tin nashonalidat hulandes, hungadónan ku raisnan di Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Un situashon komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Gales ta hunga pa Inglatera.
Ku partisipashon di Kòrsou, Advocaat a bira un di e entrenadónan mas eksperensiá den historia di Kopa Mundial komo el a yega di partisipa tantu ku Hulanda (Kopa Mundial 1994 na Merka) komo ku [[Surkorea]] (Kopa Mundial 2006 na Alemania). El a selekta un tim final pa Kopa Mundial sin kambio.??
===Eliminatorio ===
Riba vèlt, Blue Wave ta un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].
Den e fase di apertura di e eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou tabatin un recort di 100% den su grupo, despues di a derotá [[Sint Lucia|St. Lucia]], Aruba, Barbados y mas notablemente Haiti ku 5-1. Den e di tres buelta e nashonnan mas establesé, Jamaica i Trinidad & Tobago, a para den nan kaminda den un grupo ku tambe tabata inkluí Bermuda. Kenji Gorré a skor den e viktoria krusial di 2-0 kontra Jamaica dia 10 di òktober 2025 na kas i Bermuda a wòrdu derotá 7-0 dia 13 di novèmber 2025.<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref>
Ku forsa nan a logra pasa dia 18 di november 2025 ku Gorre remplasando Dick Advocaat komo coach, ounke tabatin nervio ora Jamaica a haña un penalti den tempu di leshon ku a wòrdu anula despues di un konsulta di video ku asistente di rèfri. Kòrsou a terminá den top di grupo B di e kampaña di kualifikashon.<ref name=:"2"/>
== Enbolbimentu di komunidat ==
Durante e preparashon pa Kopa Mundial desde november 2025, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda. Esakinan a inkluí evento di fanátikonan di Blue Wave, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.
Diáspora i alkanse internashonal
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wordu organisá na diferente pais, kontribuyendo na un oumento di visibilidat global.
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wòrdu organisá na diferente pais, inkluyendo den Oropa i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].
E partisipashon den e Mundial a kontribuí na un oumento di visibilidat global di Kòrsou i a fortalesé konekshonnan entre Kòrsou i su diáspora, inkluyendo traves di turismo i atenshon mediátiko.
Esakinan a pone enfasis riba e interkonekshon entre [[deporte]], [[kultura]] i [[turismo]].
E partisipashon públiko a krese visiblemente, i e evento a kontribuí na fortalesementu di un sentido di unidad nashonal. Kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko for di Korsou lo ta presente na Houston pa e partido di apertura kontra Alemania. Alrededor di tres kuart di e kantidat ei ta wòrdu sperá pa e otro weganan di grupo.<ref name="Guardian"/>
=== Evento i festivalnan ===
E fenómeno “Blue Wave” a resultá den un programa di evento kultural organisá manera festival i selebrashonnan públiko den sentro históriko di [[Willemstad]]. E aktividatnan aki a kombiná deporte, músika i turismo.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref>
Aktualmente eventonan grandi di Blue Wave ta tumando lugá na Willemstad, i e sentronan di siudat di Punda i Otrobanda ta kompletamente dekorá den un ambiente di Kopa di Mundu.
===Produkshon kreativo===
E movimiento a inspirá produkshon kreativo manera músika, arte visual i kontenido digital. Plataformanan sosial a hunga un papel importante den su difushon, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Kòrsou a klasifiká, e artista musikal [[aruba]]no [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'' (The Blue Wave), un kansion dediká na e Blue Wave, e nomber di kariño di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná.
Tur selekshon nashonal tin un himno. Pa Korsou, e banda di zonido ei ta “Bluewave,” un kantika komo himno nashonal pa e selekshon, ku ta komposita i kanta pa e artista musikal arubano Jeon, den ritmo [[kompa]] i produsí pa Steve Andreas. El a kuminsá komo un petishon simpel. El a krese bira un gritu di reunion. Ku tempu, el a yuda kombertí “Bluewave” den un apodo ku e sostenedónan ta usa pa e selekshon nashonal mes.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Merkansia manera bandera i otro material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.
Centrale Bank van Curacao en Sint Maarten (CBCS) ta lansa dos moneda commemorativo special pa honra clasificacion historico di seleccion di futbol di Curacao pa Mundial di Futbol. Ta trata di un moneda di plata di cinco florin y un moneda di cincuenta cent.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
Merkansia manera bandera i paña den koló nashonal a bira símbolonan visibel di sosten.
Un kompania produktor a reporta un demanda fuerte pa bandera di Kòrsou ademas di produktonan promoshonal relashona cu Kopa Mundial, inKluyendo e programashon di e weganan, sticker pa bentana, banner y borchinan pa pone banda di kaminda.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref>
Komo identidat nobo e selekshon a haña un uniform nobo pa weganan na kas: e kamisa ta kompletamente den blou dediká na Blue Wave. E blou profundo ta simbolisá Laman Karibe, e energia di e isla, i e unidat di tur sostenedó di Kòrsou rònt mundu.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
== Nifikashon sosial i polítiko ==
“Blue Wave” a wòrdu interpretá komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union i orguyo kolektivo.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un forma di fortalecé visibilidat internashonal i imagen di Kòrsou.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un medio pa reforsá identidat nashonal (''nation branding'') i visibilidat internashonal.
Figuranan públiko i lídernan polítiko a deskribí “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union, ekspresá den lema manera “un isla, un soño”.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di con un logro deportivo por generá un movimiento sosial i kultural mas amplio.
Su impakto inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término a keda komo un símbolo di e periodo di orguyo kolektivo ligá na e Mundial 2026.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta ser konsiderá komo un ehèmpel kon un evento deportivo internashonal por generá un movementu kultural i sosial mas amplio.
Su impakto ta inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre kurasoleñonan riba e isla i den diáspora
E término a keda wordu usa komo un símbolo di e periodo di mobilidat i orguyo kolektivo ligá na e partisipashon di Kòrsou den e Kopa Mundial 2026.
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
---------------
Op het veld is de Blue Wave een afspiegeling van Curaçao: expressief, zelfverzekerd en met een natuurlijk gevoel voor ritme, een mix van Caribische creativiteit en Europese structuur. Onder de hoede van de nieuwe hoofdcoach Fred Rutten (een van de meest gerespecteerde voetbalmanagers van Nederland met ervaring bij PSV Eindhoven, FC Twente, Shalke 04, Feyenoord en Anderlecht), zet het elftal de opmars voort die het de WK-kwalificatie heeft opgeleverd.
De Blue Wave staat voor een gevoel van trots en saamhorigheid dat gedeeld wordt door iedereen die Curaçao hoog in het vaandel heeft en reikt tot ver buiten het eiland, waaronder tot de Curaçaose gemeenschappen in het Caribische gebied, Europa, Noord-Amerika, Latijns-Amerika en daarbuiten.
------
grokipedia Juninho Bacuna: Despite their Dutch birthplace, the family's Curaçaoan roots influenced Bacuna's decision to represent the island nation internationally, following Leandro's precedent in prioritizing heritage over birthplace eligibility for the Netherlands senior team.[49] This background underscores a pattern among Curaçaoan-Dutch families, where migration for economic opportunities in the Netherlands often preserves cultural and athletic connections to the Caribbean.[49]
-------
Dick Advocaat, E pelotero di 78 aña, cu lo bira e tecnico mas bieu den historia di Mundial den su di tres torneo final despues di 1994 y 2006 (Hulanda y Sur Korea), ya pa hopi tempo a lanta un spirito atacante den su hungadornan.
---------------
Curaçao: The Blue Wave
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
----
[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curacao Chronicle (10 di yüni 2026)
Het nieuwe Curaçao thuistenue: blauw als identiteit
Het nieuwe thuisshirt staat volledig in het teken van de iconische bijnaam The Blue Wave. Het diepe blauw symboliseert de Caribische zee, de energie van het eiland en de verbondenheid van alle Curaçao-supporters wereldwijd.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
Waar het uitshirt eerder al wereldwijd opviel dankzij de kleurrijke inspiratie uit Willemstad, zet het thuistenue juist de klassieke Curaçao-kleur centraal: blauw.
--------
== Links eksterno ==
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (jingle Blue Wave of Mama Wak sung by [[Jeon]])
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
----------
* vorige versie
ta un alias informal pa e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] i un término ku ta wòrdu usá pa deskribí e ola mas amplio di sosten públiko i aktividat kultural rondó di e partisipashon di e selekshon den e Kopa Mundial di FIFA 2026.
The Blue Wave is de populaire bijnaam voor het nationale voetbalelftal van Curaçao. De term staat symbool voor de historische en succesvolle opmars van het team en de nationale trots en eenheid op het eiland.
== Nomber ==
E expresion “Ola Blauw” ta referi na e color blauw tradicional di e seleccion di Curaçao y ta wordo usa comunmente pa sostenedornan, medionan di comunicacion, y organisacionnan. E término tambe ta lanta e identidat geográfiko di Kòrsou komo un isla den Karibe i ta simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal.[1]
Konteksto di futbòl
E selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou ta representá Kòrsou den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa Federashon di Futbòl Kòrsou. E kualifikashon di e tim pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 a marka un momentu signifikante den su historia deportivo, oumentando su visibilidat tantu regionalmente komo internashonalmente.
Durante e kampaña di kualifikashon i e preparashonnan di e torneo siguiente, “The Blue Wave” a surgi komo un slogan unifikante entre sostenedónan i stakeholdernan.[1]
Nifikashon kultural
Enbolbimentu di komunidat
Den e preparashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026, vários aktividat basá riba komunidat a wòrdu organisá na Kòrsou i bou di su diáspora. Esakinan a inkluí proyekshonnan públiko di partidonan, eventonan kultural, i inisiativanan di futbòl orientá na hubentut. Aktividatnan asina a kontribuí na oumento di partisipashon públiko i visibilidat di e selekshon nashonal.[1]
Produkshon kreativo
E Blue Wave tambe a inspirá produkshon kultural i kreativo, inkluyendo músika, presentashonnan i ekspreshonnan visual sentra riba identidat nashonal i kultura di futbòl. Merkansia manera paña i bandera den koló nashonal a bira ampliamente usá komo símbolonan di sosten.[1]
Diaspora i aspektonan ekonómiko
E konsepto di The Blue Wave a wòrdu asosiá ku oumento di kompromiso di e diaspora di Kòrsou. Simpatisadonan internashonal a kontribuí na e visibilidat di e ekipo i a partisipá na eventonan ligá na e Kopa di Mundu.
Análisisnan a sugerí ku e torneo a funshoná komo un “multiplikadó di diaspora,” fortalesé konekshonnan ekonómiko i sosial entre Kòrsou i su komunidat mundial a traves di biahe, turismo i eksposishon internashonal.[1]
Herensha
E Blue Wave ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel notabel di kon partisipashon den un evento deportivo internashonal grandi por generá mobilisashon kultural i sosial mas amplio. Su impakto ta inkluí oumento di visibilidat nashonal, oumento di interes den futbòl, i e refuerso di identidat kompartí bou di e kurasoleñonan riba e isla i den eksterior.
--------
The Blue Wave is an informal alias for the Curaçao national football team and a broader socio-cultural phenomenon associated with the island’s participation in the 2026 FIFA World Cup. The term is used to describe both the team itself and the widespread mobilization of public support, cultural expression, and diaspora engagement surrounding the tournament.
Terminology
The expression “Blue Wave” refers to the traditional blue color of the Curaçao national football team. It also symbolizes a collective movement, evoking both the maritime identity of the island and a surge of national unity and pride.[1][2]
Football context
The Curaçao national football team represents Curaçao in international competitions and is governed by the Curaçao Football Federation. Its qualification for the 2026 FIFA World Cup marked a historic milestone, with Curaçao described as one of the smallest nations ever to appear on football’s biggest stage.[3]
In this context, “The Blue Wave” emerged as a widely used slogan among supporters, media, and public figures, reflecting growing national enthusiasm and international attention.[4]
Cultural movement
Public engagement
Leading up to and during the 2026 FIFA World Cup, The Blue Wave developed into a broad cultural movement within Curaçao. Media reports describe the island as being “in the grip of the Blue Wave,” with widespread participation in football-related activities and expressions of national unity.[4]
Public initiatives included fan gatherings, watch parties, and community-driven events both on the island and abroad.[5]
Festivals and events
The movement also gave rise to organized cultural programming. The Blue Wave Festival, held in the historic center of Willemstad, combined music, performances, and public celebrations tied to the national team’s World Cup participation.[6][7]
These events contributed to increased activity in urban public spaces and highlighted the intersection of sport, culture, and tourism.
Music and media
The Blue Wave inspired a range of creative outputs, including music, slogans, and social media content. A notable example is the “Blue Wave” jingle, associated with performances such as Blue Wave of Mama Wak, which circulated widely online.[8][9]
Digital platforms, including Instagram and YouTube, played a significant role in amplifying the movement and engaging younger audiences.[8][9]
Political and social significance
Political leaders and public figures have framed The Blue Wave as a symbol of national cohesion. Statements by Curaçaoan officials emphasized that the movement extends beyond football, serving to unite the population across social and geographic boundaries.[10]
The concept has been described as fostering a shared identity under the idea of “one island, one dream.”[4]
Diaspora and international reach
The Blue Wave also resonated strongly among the Curaçaoan diaspora. Events and fan initiatives were organized internationally, including in Europe, reflecting the global distribution of Curaçaoan communities.[5]
Analyses highlight that the movement contributed to increased international visibility for Curaçao and strengthened transnational connections through travel, media exposure, and economic activity linked to the World Cup.[1][3]
Legacy
The Blue Wave is regarded as an example of how participation in a major international sporting event can catalyze broader cultural and social mobilization. Its legacy includes heightened national visibility, increased engagement with football, and the reinforcement of a shared identity among Curaçaoans both on the island and abroad.
References
Curaçao’s diaspora multiplier at the 2026 World Cup
The Blue Wave: Curacao's Pride
Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage
Curaçao in de ban van de BlueWave
Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa
Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad
Blue Wave Festival losgebarsten
The Blue Wave (Instagram)
Bluewave jingle (YouTube)
Pisas: The Blue Wave gaat over meer dan voetbal
--------
== Keep list ==
* E término a bira popular desde 2024 durante e weganan di kualifikashon i e preparashonnan pa e torneo, kaminda el a simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal, orguyo i identidat.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* De Blue Wave is de naam van het nationale mannenelftal van Curaçao, maar de term staat eigenlijk voor iets veel groters: de hausse in energie, steun en saamhorigheid rond dit historische moment. Voor veel mensen staat dit namelijk voor zo veel meer dan alleen voetbal. Het gaat om de erkenning, de trots en de wereldwijde aandacht voor wat Curaçao heeft gepresteerd en waar het voor staat.<ref>[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* Kòrsou ta konsiderá un di e paisnan mas chikí den mundu ku un poblashon di aproksimadamente 158.000–160.000 habitante (segun estimashon riba 1 di yanüari 2026)<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260604.pdf Poblacion di Corsou ta crece mas cu 158.000 mientras migracion ta sigui
impulsa crecemento], Bon Dia Aruba (4 di yüni 2026)</ref>. E ta un pais konstituyente di [[Reino Hulandes]]. A FIFA member since 2011, Curaçao have spent years building towards a first World Cup appearance.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref>
Den konteksto global, esaki ta pone Kòrsou den e grupo di paisnan chikitu tantu pa poblashon komo pa superfisie (±444 km²), pero ku un nivel haltu di desaroyo humano den region Karibe.
* Bou di liderazgo di entrenadó nashonal [[Dick Advocaat]], Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan aki, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Kico ta haci e situacion aki unico? E “football passport”: Debí ku tur residente di e parti Karibense di Reino tin nashonalidat Hulandes, hungadónan ku famia Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Esaki ta komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Wales ta hunga pa Gran Bretaña.
* <ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Tur ta bibando pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan di futbol na Oropa i Merka.<ref>https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup</ref> Mayoria di e hungadónan a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbol di Hulanda i awor pa medio di reglanan di IFA pa eligibilidat Korsou por hasi un yamado riba e talentonan di diaspora.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
E tim di 26 hòmber ta konsistí kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda, aparte di Tahith Chong, kende a nase na Willemstad i a drenta e akademia di Feyenoord na edat di dies aña.<ref name="Comenencia"/>
* i koló blou tradishonal di e selekshon nashonal.??
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
* E movementu tambe a resultá den programa di aktividatnan kultural organisá, manera e Blue Wave Festival den sentro históriko di [[Willemstad]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref> E eventonan aki a kombiná músika, presentashon i selebrashonnan públiko relashoná ku e partisipashon den e Mundial.
* Apesar di e kosto altu di esaki pa presensia na Kopa Mundial, kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko lo biaha pa e partido di apertura kontra Alemania dia 14 di yuni 2026 na [[Houston]], ku paketenan di buelo charter ku ta wòrdu areglá for di e isla.<ref name="Guardian"/>
* dokumental na TV hulandes ''Curaçao en het wonder van het WK'' : [[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)
In Willemstad vinden momenteel grote Blue Wave-evenementen plaats en de binnenstad van Punda en Otrobanda is volledig in WK-sfeer aangekleed.
*De eerste dure zes punten van Curaçao zijn binnen op weg naar het WK Voetbal 2026. De Stichting Blue Wave in oprichting wil die droom daadwerkelijk (helpen) realiseren, zo weet het Antilliaans Dagblad.
<ref>https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], AD (10 juni 2024)</ref>
* Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = Pariba Little League
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}}
| liga = Kampeonato Nashonal di Beisbòl Little League di Kòrsou
}}
'''Pariba Little League''' of '''Little League Liga Pariba''' ta un organisashon di beisbòl di [[Kòrsou]] pa muchanan entre 4 i 16 aña. E asosiashon di deporte hubenil ta forma parti di e sistema internashonal di kompetensia di Little League Baseball i ta representá e área geográfiko di “Pariba” riba e isla.
Den kompetensianan ofisial, Pariba Little League ta representá pa un ekipo selekshoná, ku ta konsistí di e mihó hungadónan di e liga, kende ta kompetí kontra otro liganan di e isla (Little League Liga Pabou) i den torneonan internashonal.
== Historia i desaroyo ==
Pariba Little League ta un di e programanan importante di beisbòl hubenil na Kòrsou. Huntu ku Pabou Little League, e ta kontribuí na e desaroyo di talento lokal na Kòrsou, ku tin un reputashon fuerte den beisbòl internashonal.
Desde 1980 Kòrsou ta partisipa regularmente den torneonan di Little League, ku resultado notabel, inkluyendo un kampeonato mundial na 2004 na Merka.
== Struktura ==
Den sistema di Little League, un “Little League” no ta solamente un ekipo, sino un organisashon lokal ku timnan di diferente edat. Pa torneonan ofisial, kada liga ta selekshoná un ekipo representativo.
E liganan aki ta kompetí pa determiná kende ta representá Kòrsou. (Curacao Region Tournament)
== Kompetensia internashonal ==
Kòrsou ta partisipá den dos nivel di kompetensia: e torneo di region Karibe di Little League World Series (kualifikashon) i e Little League Baseball World Series (LLBWS) na Williamsport, Pennsylvania.
===Region Karibe (kualifikashon pa LLBWS) ===
Desde inisio di e torneo di region Karibe [[Little League World Series (Region Karibe)]] na 2001, Pariba Little League a titula kampeon di Karibe na kuater okashon: 2001, 2002, – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016
konta komo un di e liganan mas kompetitivo di Curaçao. E liga a logra varios título regional, kualifikando pa e torneo mundial den e siguiente añanan:
2001 – kampion di region Karibe
2002 – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016 – kampion di region Karibe (rekòrd perfekto den torneo)
2026 – kampion di Curaçao / klasifiká pa LLBWS
E prestashonnan aki ta mustra ku Pariba ta un liga ku ta logra resultado konsistente na nivel regional, regularmente ganando derecho pa representá Curaçao den kompetensia internashonal.
== Torneo Little League World Series ==
=== Klasifikashon ===
Na 2026, e selekshon di Pariba Little League a logra un milestone importante ora ku el a kualifiká pa e Little League Baseball World Series (LLBWS).
E klasifikashon a keda sigurá despues di ku Pariba a gana e kampionato di Curaçao kontra Pabou Little League den un seri di mihó di shete.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series Pariba Wins Regional Title, Qualifies for Little League World Series], Curacao Chronicle (13 di aprel 2026)</ref> Pariba a gana e seri ku 4-2, inkluyendo dos viktoria decisivo di 6-2 i 5-2.
Durante e torneo, e tim a logra un rèkòrt general di 5-3.
===Partisipashon===
E aparishon di 2026 ta:
e di sinku biaha ku Pariba Little League ta partisipá den LLBWS
e promé aparishon desde 2016
e promé biaha ku un tim di Curaçao ta haña entrada direkto na e bracket internashonal
Den total, lo ta e di 16 biaha ku un representashon di Curaçao ta partisipá den e torneo na Williamsport, Pennsylvania.
== Hungadónan notabel ==
Diferente hungadónan yu di Korsou ku a pasa pa Pariba Little League òf su programa a yega na [[Major League Baseball]], inkluyendo:
* [[Ceddanne Rafaela]]
* [[Ozzie Albies]]
{{Appendix}}
--------------
'''Pariba Little League''' ta un ekipo hubenil di beisbol di [[Kòrsou]].
E di dos karchi pa e 2026 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presenta pa T-Mobile (LLBWS), a wòrdu ofisialmente konkistá ora ku Pariba Little League (Willemstad, Curaçao) a sali viktorioso den e Torneo di Region di Curaçao. E aña aki ta marka e promé biaha ku un tim di Kòrsou ta gana entrada direkto na e Bracket Internashonal di LLBWS, uniendo na Australia, Canada, Mexico, Hapon – i tambe e Kampionnan di Region di Asia-Pasífiko, Karibe, Europa i Afrika, i Latino Amérika – pa forma e tereno di 10 tim internashonal ku ta kompetí den e evento.<ref>https://www.littleleague.org/world-series/2026/llbws/news/pariba-little-league-to-represent-curacao-at-the-2026-little-league-baseball-world-series-presented-by-t-mobile/</ref>
Durante henter e torneo, Pariba Little League a gana su korona ku un rèkòrt general di 5-3 pa gana su puesto na LLBWS despues di a gana e seri di kampionato di mihó di shete riba Pabao Little League pa reklamá e título di region.
Esaki lo ta e di sinku biaha ku Pariba Little League ta aparesé den LLBWS, i e promé biaha den 10 aña, ku ta data for di 2016 ora el a kaba ku un rèkòrt di 1-2.
Adicionalmente, lo ta e di 16 biaha cu un team di Curaçao lo realisa e biahe pa Williamsport, su prome aparicion cu ta data for di 1980.
Atrabes di añanan, Curaçao a laga sinti su presencia den e torneonan di LLBWS. Ku 15 aparishon anterior ku ta data for di 1980, kuater subkampeon, i un viktoria di kampionato na 2004, nan programa ta sigui prosperá. Pariba LL tambe ta kas di un kantidat di hungadó i eks-alumnonan di MLB, mas notabelmente Ceddanne Rafaela (Boston Red Sox) i Ozzie Albies (Atlanta Braves).
E skema ofisial i informashon di e wèpsait pa e LLBWS 2026 a wòrdu anunsiá, miéntras ku e enkuentronan di promé buèlta lo wòrdu kompartí meimei di yüni, ya ku e di 79 Little League Baseball World Series lo tuma lugá di 19-30 di ougùstùs 2026. Pa mas informashon tokante e LLBWS, inkluyendo rekursonan di bishitante, invitadonan spesial, i mas kòntròl largu di zomer LittleLeague.org/WorldSeries. Pa kuminsá plania bo bishita na Williamsport, bai na LittleLeague.org/Visit.
-----
WILLEMSTAD – E ekipo di Little League di Pariba a keda koroná komo kampion regional i a sigurá klasifikashon pa Little League World Series, ganando e derecho di representá Kòrsou riba esenario internashonal.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series</ref>
Pariba a gana e seri di mihó di shete ku un viktoria di 4-2 riba Pabou. E weganan desisivo a wòrdu hunga djasabra na Post 6, kaminda Pariba a entregá aktuashonnan fuerte, ganando tur dos partido 6-2 i 5-2.
Cu e titulo regional, awor Pariba lo competi den e Little League World Series na Williamsport, cu ta programa pa tuma luga di 19 pa 30 di augustus.
E tim ta kla pa sali dia 13 di ougùstùs i lo kuminsá ku preparashonnan djis despues di un periodo kòrtiku di sosiegu.
E clasificacion ta marca otro logro pa baseball hubenil na Curaçao, cu tin un tradicion fuerte den e deporte y un historia di competi exitosamente na torneonan internacional.
The Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.<ref>https://www.facebook.com/LigaPabouLittleLeague/about</ref>
------------
'''Salon di Fama di Deporte di Kòrsou''' ta e galeria di honor dediká na deportista prominente i otro personanan ku a hasi un kontribushon signifikante pa deporte na [[Kòrsou]]. E taw, ku ta administrá pa Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) — ku anteriormente tabata konosí komo Curaçao Sport Federatie (CSF) — a instala e promé miembronan den e salon di fama na 1985 pa duna rekonesimentu públiko na atletenan, entrenador, dirigente i otro figura ku a lassa un marka duradero den deporte lokal i regional.
Historia
E idea pa un salon di fama na Kòrsou a surgi como un manera pa honrá e sportistanan i lideres ku a kontribuí pa desaroyo di deporte den e Antias Hulandes. E CSF (Curaçao Sport Federatie), e organizashon sportivo máximo na esei tempu, a hunga un rol di lider den e fundashon di e salon di fama na 1985. Desde su inicio, e salon di fama a sigui rekonosé sportistanan ku a logra nivel notabel, inkluyendo partisipashon olímpiko, logronan internashonal, i kontribushon pa komunidad deportiva.
Na desember 2020, FDOK a agrega otro 10 miembronan pa elevá e total ku 85 persona ku ta forma parti di e Salon di Fama di Kòrsou, inkluindo 10 damanan i 75 homber.
Signifikashon
E Salon di Fama ta:
un forma pa preservá i celebra historia deportivo di Kòrsou
un manera pa inspirá sportistanan hoben pa trese su talento
un medio pa duna rekonesimentu formal na atletenan, entrenador, arbitro i dirigente ku a kontribuí pa desaroyo di deporte
E lista di miembronan ta rekogi figura prominente di diferente deporte, inkluindo futbol, atletismo, esgrima, natashon, baseball, softball, karate, i otro disiplinanan.
--------------------
'''Salon di Fama''' na Korsou ([[]]:inglesHall of Fame) ta un lista di individuo
== Definishon ==
Un sala di fama, muraya di fama, òf kaminata di fama ta un lista di individuonan, logronan, òf otro entidatnan, normalmente skohé pa un grupo di elektor, pa marka nan ekselensia, logronan i fama den nan ramo. Den algun kaso, e salanan di fama aki ta konsistí di salanan òf museonan real ku ta konsagrá e honradonan ku eskultura, plaka, i eksposishon di memorabilia i informashon general tokante e destinatarionan indusí. Tin bia, e plachinan di e honradonan por wòrdu kologá riba un muraya (p’esei un “muraya di fama”) òf inskribí riba un acera (manera den un “kaminda di fama”, “kaminda di streanan”, òf “avenida di fama”). Den otro kasonan, e sala di fama ta mas figurativo i ta konsistí di un lista di nòmber di personanan notabel i nan logronan i kontribushonnan. E listanan ta wòrdu mantené pa un organisashon òf komunidat, i por ta nashonal, estatal, lokal òf privá.
* inicia na 1985 pa Curacao Sport Federatie met overhandiging van gouden CSF-pin
* 2017: Federashon Deporte i Olimpiko Korsou
Toegetreden" / ingresa den Salon di fama di Korsou
== Salon di fama ==
Deporte Korsou tin lista kompletu di tur miembro di Salon di Fama di Federashon Deporte Olimpiko Kòrsou (FDOK) ku antes tabata Curacao Sport Federatie (CSF). Na 1985 a instala e prome miembronan den Salon di Fama di Korsou. Na desember 2020 a instala 10 miembro pa yega na e gran total di 85 persona di kual 10 ta dama i 75 ta kabayero.
Di e personanan aki 37 a fayesé. Di e 38 federashonnan ku ta miembro di FDOK, 22 tin un òf mas miembro den Salon di Fama.<ref>[https://www.deportekorsou.com/posts/lista-kompletu-di-miembronan-di-salon-di-fama-di-korsou-di-tur-tempu Lista kompletu di miembronan di Salon di Fama di Kòrsou di tur tempu]</ref>
{| class="wikitable sortable"
! Aña
! Imagen
! Nomber
! Deporte
! Remarke
|-
| rowspan="10" | 1985|| || [[Antoine Maduro]]<br><small>(1909–1997)</small> || Futbol ||
|-
| || [[Myrna Anselma]]<br><small>(1936–2008)</small> || [[esgrima]] ||
|-
| || [[Ergilio Hato]]<br><small>(1926–2003)</small> ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Ernest Smith ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Guillermo Haseth ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Hector Rosario<br><small>()</small> || ||
|-
| || [[Juan Isa]]<br><small>()</small> || ||
|-
| || Wilfred (Willie) Pieters<br><small>()</small> || ||
|-
| || Mordy Maduro<br><small>()</small> || futbol|| presidente di NAVU i [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]]
|-
| || Benny Leito<br><small>()</small> || landamentu||
|-
| rowspan="3" | 1986|| ||[[Bèto Adriana]]<br><small>()</small> || Futbol ||
|-
| ||[[Iyo Pimentel]]<br><small>()</small> || Tenis ||
|-
| || Clovis Lodewijks<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1987|| || Hector Curiel || ||
|-
| || Julio Rooi<br><small>()</small> || ||
|-
| || Guillaume (Sam) Buntin<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1989|| || Guillermo Pardo || Futbol ||
|-
| || Walter van Rosberg<br><small>()</small> || ||
|-
| || Pedro Willems<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1992|| || [[Enith Brigitha]] || landamentu ||
|-
| || Marcel Jose Betrian<br><small>()</small> || (hisamentu di peso) ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1994|| || Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor || futbòl ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="1" | 2023|| || [[Laicam How]] || [[karate]] ||
|-
|}
== Konmemorashon i evolushon ==
Na más reciente edishonnan di e salon di fama, FDOK a introducí un regla nobo pa permití rekonesé atletenan postumamente, inkluyendo sporthelden famós ku a falleci i ku a lòk grandi kontribushon pa deporte—un cambio ku reflehá deseo pa amplifiká acknowledge i preservashon di legado historiko. Den e selekshon di 2024 pa e ceremonia na diciembre pa postumamente honrá atletenan importante di balòn, honkbal, karate, bokso i mas.
== Organisashon ==
E Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) ta e organisashon ku koordiná e proceso di nominashon i selekshon. E federashon ta traha ku sportbondnan afiliá pa rekomendá kandidatonan i pa evaluá su merito pa ingresá den e salon di fama.
----------
* 1985: [[Antoine Maduro]], [[Myrna Anselma]] ([[esgrima]]) i [[Ergilio Hato]] ([[futbol|futbòl]]), Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro,
* 1986: [[Beto Adriano]] (gewichtheffen), [[Iyo Pimentel]] (tennis), Clovis Lodewijks (Softball) en Benny Leito (zwemmen).
* 1987: [[Hector Curiel]] (1936-2022) hisamentu di peso, Julio Rooi, Guillaume “Sam” Buntin
* 1989: Guillermo Pardo, Walter van Rosberg, Pedro Willems
* 1992: [[Enith Brigitha]] (landamentu), Marcel Jose Betrian (hisamentu di peso), Jose Maria (Jo) Mathilda (futbòl)
* 1993
* 1994: Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor (futbòl), Henry Prince (verspringen), Rafael Fernando (Raffy) Josefa (beisbol)
* 1995: Edgard Ravenstein, Urnic “Randy” Wiel, [[Jan Boutmy]] ([[esgrima]])
futbol
* 1997: Geoffrey Goede, Romoldo Martis, [[Wilhelm Canword]] (futbol?)
* 2009: Soraida Juliana, Julius Hellburg, Ricardo Elhage, Niels Liberia, Errol Rooi
* 2014: Anthony Minguel, [[Cor van Aanholt]], Esthel (Jet) Jansen, Dudley Josepa, Marguerite de Rooy-Sprock, Andres de Constancia +, Edwin Solomon, Heraclio Henriquez +, Hubert Ibi Schoop +,Victor Copra
* 2015: 2015 Maximo “Max” Paula +
* 2016: Alvin “Fichi” Fléming, Celsio Victor Polinet +, Franklin Wilfred Mathilda, Harold Daniel Laurens +, Johnny Hellmund, Raymond Rafael Martha, Wendell Prince, Wilhelm Keman
* 2017: Antonio Pedro Keller, Antonio Jose "Papy" Martina, Efigenio Adriano Braafhart, Francisco Romualdo Gomez +, Gladwin Lumeno de Lanoi, Lupe Acasia Leito, [[Pedro Basiano Matrona]] (1927-2019), futbol, Stanley Maria Francisca, Orlando Felipe Cuales
* 2019: Renato Anasagasti, Sylvanie Clarke, Henk d'Arnault, Wenfrid Jakoba, Hubert Jansen, Nazario Martijn q.e.p.d., Eric Ogenia, Eva Marie Tujeehut Suriel, Gilbert Snijders i Hubert Zimmerman.
* Eva Marie “Amy” Tujeehut-Suriel, Eric Anthony Gregorio Ogenia, Gilbert Ciro Snijders, Henk “Henky” Alfons D’Arnault, Hubert Dominicus Jansen, Hubert Simon Zimmerman, Nazario Bernardus Martijn, Renato G. Anasagasti, Sylvanie Elaine Clarke, Wenfrid “Wenny” Pablo Jakoba
* 2020: Despues ku meimei di aña FDOK den un seremonia virtual a instalá William ‘Junior’ Millerson den Salon di Fama, riba 28 di dezèmber a instalá e dies sigieunte baluarte nan: Raoul Alias (Dam), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòfbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòfbòl), Erwin Martis (Atletismo) i Ivonne Leito – Senff (Karate).<ref name=:"1">https://www.sport.cw/mas-miembro-salon-di-fama/ </ref>
* [[William Millerson]] , Raoul Alias (Dama), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòftbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòftbòl), Erwin Martis (Atletiek), Ivonne Leito-Senff (Karate)
* 2021: [[Jeanne Lopes]] (tiru)
* 2023: [[Laicam How]] ([[karate]])
== Historia ==
For di aña 1985 a kuminsá ku Salon di Fama. Franklin Mathilda ku tabata presidente e tempu ei di Curaçaose Sport Federatie (CSF) a duna inisio na esaki. E promé baluartenan deportivo ku e aña ei a drenta Salon di Fama tabata: Antoine Maduro, Ergilio Hato, Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro, Myrna Anselma, Wilfred ‘Willie’ Pieters i Juan ‘Benny’ Leito. Tur e baluartenan aki entre tantu no ta na bida mas.<ref name=:"1"/>
FDOK ta e organisashon ku a sigui CSF i ku pues ta enkargá ku e evento di Salon di Fama. E federashon ta presidí pa Jean Francisca. Sobrá miembronan di direktiva ta Efigenio Braafhart (vise presidente), Ranjit Persaud (sekretario general), Aishel Richardson (di dos sekretario general), Nelson Maria (tesorero) i Ruthsel Martina ku ta fungí komo di dos tesorero.
* 2025:Durante e anochi di FDOK Honors Night, 5 persona a keda introdusí den FDOK su salon di fama. Un di e personanan aki ta Franklin Veeris. Aki bou ta sigui parti di Franklin su historia i tambe por disfrutá di un entrevista ku Franklin Veeris.
Franklin I. P. Veeris, komo deportista a praktiká vários ramo di deporte, pero su éksitonan grandi a konsentrá komo dirigente di body building.
Komo deportista e tabata áktivo den futbòl, tènis, karate i sailing, di kua e último aki el a kompetí riba nivel Mundial. Komo dirigente den tènis el a yuda organisá dos torneo grandi (Marlboro Professional Tennis Tournament) i mas despues den body building e.o. Metry Gala Classic.
Na edat di 40 aña Frank a kuminsá train deportistanan den fitness i body building despues di a sigui kurso i seminarionan na e.o. New Jersey, Los Angeles, Miami, New York i Tampa.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = WildCats KJ74
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}} Johnny Balentina
| liga = [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Dòbel A]]
}}
'''WildCats KJ74''', antes konosí komo '''Wild Cats''', ta un di e timnan di [[beisbòl]] mas prominente den [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Liga Dòbel A]] na [[Kòrsou]]. Den añanan 1960 e tim tabata milita den liga klase A; durante di e siguiente dékada el a logra promove i, desde 1975, a bira un forsa dominante den e Liga Dòbel A, e nivel mas altu di kompetensia di beisbòl na e isla.
WildCats a gana 17 título nashonal te ku 2024, loke ta hasié e tim mas viktorioso den historia di Liga Dòbel A. El a partisipá na 43 edishon di e [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|kampeonato di Liga Dòbel A]], i tambe a representá Kòrsou den kompetensianan internashonal, manera e Seri Latinomerikano i [[Seri di Karibe]].<ref>Marco Stoovelaar, [https://catcher.home.xs4all.nl/bb23-0402-wild-cats-curacao-nips-mexico-in-second-game-caribbean-baseball-series.htm WildCats Curaçao nips Mexico in second game Caribbean Series], international baseball headlines</ref><ref>David Venn, [https://www.mlb.com/news/curacao-team-brings-loaded-roster-to-2024-caribbean-series From Little League to Caribbean Series, Curaçao's roster has chemistry], mlb.com (2 di febrüari 2024)</ref>
E kambio di nòmber di klup a tuma lugá pa honra [[Kenley Jansen]], un picher profeshonal di Kòrsou ku a hunga e mayor parti di su karera pa Los Angeles Dodgers, usando e kamisa ku número 74.
== Lista di Honor ==
===Liga Dòbel A===
'''Kampeon (17)''':
* 1975, 1976, 1977, 1978, 1980, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2016, 2017, 2021, 2022
'''Supkampeon (11)''':
* 1979, 1981, 1982, 1986, 1987, 2004, 2013, 2014, 2015, 2018, 2020
== (Eks)-pelotero konosí ==
* [[Ruderly Manuel]]
* [[Diegomar Maxwell]]
* [[Dudley Leonora]]
== Link eksterno ==
* [https://www.flashscore.com/team/wildcats-kj74/YJuwLdD3/ Profil WildCats KJ74]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
Mientras ku añanan spesífiko di nan viktorianan di kampionato i finalisashonnan di subkampeon no ta lista ampliamente den e fuentenan disponibel, ta tuma nota ku e Wild Cats tabata un forsa dominante den e liga for di su inisio na 1975. Nan a representá Curaçao tambe den kompetensianan internashonal, manera e Serie Latino Amerikano 2018 i e Serie di Karibe 2020.
The '''Wild Cats''' baseball team, also known as WildCats KJ74, is one of the most successful clubs in the Curaçao National Championship AA League. They have secured 17 national championships, making them the team with the most titles in the league's history through 2022.
YouTube
+4
Flashscore
+4
Wikipedia
+4
Baseball Reference
While specific years of their championship victories and runner-up finishes are not comprehensively listed in the available sources, it's noted that the Wild Cats have been a dominant force in the league since its inception in 1975. They have also represented Curaçao in international competitions, such as the 2018 Latin American Series and the 2023 Caribbean Series.
-------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ruderly Rubino Manuel''' (☆ [[26 di ougùstùs]] [[1990]] na [[Kòrsou]]) ta un picher profeshonal di beisbòl. E tabata miembro di e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda pa e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017.<ref>{{Cite web|url=http://mlb.mlb.com/wbc/2013/teams/index.jsp?team=ned&team_id=878|title = Team}}</ref>
He was born on the 26th of August of 1990 in Willemstad, Curaçao. He's a local baseball star and started his career off by pitching for the Groot Kwartier Stars. He has also pitched for the Royal Scorpions in Curaçao and currently pitches for the Wildcats KJ74 Guardian Group. He has also pitched for 2 teams abroad, Sparta-Feyenoord from the Dutch Hoofdklasse in 2011 and for De Angelis North East Knights from the Italian Baseball League in 2012. He has also been part of the Kingdom of the Netherlands baseball team that played in the 2017 World Baseball Classic. Bonbini to Ruderly Manuel, who will also take part in Curaçao Baseball Week 2017!⚾️🇨🇼🔥
{{Appendix}}
--------------
{{Databox}}
'''Wimbleton''' ta un kompetensia internashonal di tènis, organisá pa e Federashon Internashonal di Tènis (ITF).
{{Appendix}}
[[Category:Deporte|Tènis]]
---------------------
{{Databox}}
'''Federashon di Atletismo di Kòrsou''' of '''Curaçao Atletiek Bond''' (CAB), Curaçao Athletics Federation, ta e órgano nashonal ku ta organisá atletismo na Kòrsou. E organisashon a wòrdu establesé originalmente na 1966, i e presidente di e asosiashon ta for di 2017 Willem Cordilia[1].
no.wiki:Federashon di Atletismo Kòrsou no ta miembro kompletu di CACAC, Konfederashon di Atletismo Sentroamerikano i Karibense, pero sí ta partisipá na Weganan CARIFTA. Curaçao tambe tabata e organisadó di e Weganan CARIFTA 2017.[2]
== Klupnan ==
E Federashon di Atletismo di Kòrsou ta reuní diesdos klup di atletismo afiliá: Curacao Master Athletics, Batavus, Cheetah, Deportivo San Kristof, the Eagles, Go Fast, New Revolution, Olympic, Rising Stars, Sloke, Sparta i Trupial.[3]
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox deportista
| variante = c
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 1,88 m
| peso = 77 kg
| deporte = Atletismo
| disciplina = 400 meter
| entrenado =
| debut =
| nacionalidad deportivo = [[File:Flag of the Netherlands Antilles (1986–2010).svg|25px|border]] [[Antias Hulandes]]<br/ >{{NLD}}
| wo = {{lista horizontal|
*2020}}
| bista medaya =
{{bista medaya}}
{{bista medaya rij|Weganan Olímpiko|0|1|0}}
{{bista medaya rij|Weganan Mundial Indoor Atletismo|0|0|2}}
}}
'''Liemarvin Bonefacia''' (☆ [[16 di aprel]] [[1990]] na [[Willemstad]]) ta un atleta di Kòrsou i un atleta olímpiko. E ta spesialisá den 400 meter i a representá [[Antias Hulandes]] te su disolushon na 2010.
Representando [[Hulanda]] Bonevacia a gana e medaya di plata den 4 x 400 m na [[Weganan Olimpico|Weganan Olímpiko]] 2020 na Tokyo, huntu ku [[Terrence Agard]], Tony van Diepen y Ramsey Angela.
== Link eksterno ==
* [https://worldathletics.org/athletes/netherlands/terrence-agard-14180980 Terrence Agard riba World Athletics]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Agard, Terrence}}
[[:Category:Deporte]]
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Atleta Olimpico]]
-----------------------
'''Randolph Benito (Johnny) Balentina''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1971]] na [[Willemstad]]) ta un pelotero hulandes ku a kompetí na tres okashon konsekutivo den [[Weganan Olimpico di Zomer|Weganan Olímpiko]]. El a partisipa na ‘Atlanta 1996’, ‘Sydney 2000’ i ‘Atenas 2004’. Na e okashonnan ei, e catcher drechi di e klup di beisbol Neptunus a termina ku e [[tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]], tambe konosí komo ''Tim di Reino'', na di seis (1996 i 2004) i e di sinku lugá (2000).
{{Appendix|2=
* [https://www.honkbalsite.com/ Nederlandse honkbalsite]
* [https://web.archive.org/web/20161202214838/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ba/johnny-balentina-1.html Profil di Johnny Balentina]
}}
{{DEFAULTSORT:Balentina, Randolph}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba|Bela]]
[[:Category:Atleta Olimpico|Bela]]
--------------
== Aanvulling [[Seri di Karibe]] ==
=== Kampeon segun wega final ===
Kuminsando ku e edishon di 2013 a introdusí un kampeonato kaminda e dos ekipo ku e mihó rekort di gana i pèrdè for di e promé etapa di e torneo di round-robin ta topa pa determiná e kampeon. Den edishon 2013, e promé buelta tabata konsistí di 12 wega i kada tim a enfrentá e otro timnan dos biaha, un komo home klup i e otro komo un ekipo di bishita; for di edishon 2014, ku e regreso di ekiponan di Cuba na e torneo, e promé etapa a ser kambia pa un round robin di 10 wega kaminda kada tim ta enfrentá e otro ekiponan un biaha.
{|class="sortable wikitable" width="100%"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Manager
|-
|[[2013]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Yaquis de Obregón
|style="text-align:center"|4–3 (18)
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Leones del Escogido
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Eddie Díaz
|-
|2014
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Isla di Margarita]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Naranjeros de Hermosillo
|style="text-align:center"|7–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Indios de Mayagüez
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Matías Carrillo
|-
|2015
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] [[San Juan]]
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Vegueros de Pinar del Río
|style="text-align:center"|3–2
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Tomateros de Culiacán
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Alfonso Urquiola
|-
|2016
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Venados de Mazatlán
|style="text-align:center"|5–4
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Tigres de Aragua
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Juan José Pacho
|-
|2017
|{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1–0 (10)
|{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2018
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px]] [[Guadalajara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|9–4
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2019
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] [[Siudad di Panama|Siudat di Panama]]
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Toros de Herrera
|style="text-align:center"|3–1
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Leñadores de Las Tunas
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Manuel Rodríguez
|-
|2020
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Toros del Este
|style="text-align:center"|9–3
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Cardenales de Lara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Lino Rivera
|-
|2021
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mazatlán
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|style="text-align:center"|4–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Criollos de Caguas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Félix Fermín
|-
| 2022
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Colombia.svg|25px|border]] Caimanes de Barranquilla
|style="text-align:center"|4-1
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Gigantes del Cibao
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] José Mosquera
|-
|2023
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Caracas]] i [[La Guaira]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Leones del Caracas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] José Offerman
|-
|2024
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Ozzie Guillén
|-
|2025
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mexicali
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2026
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2027
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|
|style="text-align:center"|
|
|
|}
{|class="sortable wikitable"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Mánager!!Rekort
|-
|2013
|{{MEX}} Hermosillo
|{{MEX}} Yaquis de Ciudad Obregón
|style="text-align:center"|4-3 (18)
|{{DOM}} Leones del Escogido
|{{DOM}} Eddie Díaz
|style="text-align:center"|4-3
|-
|2014
|{{VEN}} [[Isla Margarita]]
|{{MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]
|style="text-align:center"|7-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Indios de Mayagüez]]
|{{MEX}} Matías Carrillo
|style="text-align:center"|4-2
|-
|2015
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|Cuba}} [[Pinar del Río (béisbol)|Vegueros de Pinar del Río]]
|style="text-align:center"|3-2
|{{bandera|México}} [[Tomateros de Culiacán]]
|{{bandera|Cuba}} Alfonso Urquiola
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2016|2016]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|MEX}} [[Venados de Mazatlán]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|5-4
|{{bandera|VEN}} [[Tigres de Aragua]]
|{{bandera|MEX}} Juan José Pacho
|style="text-align:center"|6-0
|-
|2017
|{{MEX}} Culiacán
|{{bandera|Puerto Rico}} Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1-0 (10)
|{{bandera|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2018|2018]]
|{{bandera|México}} [[Jalisco]]<ref>[https://www.jalisco.gob.mx/es/prensa/noticias/64267 Presenta Gobernador Serie del Caribe Jalisco 2018]</ref>
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|style="text-align:center"|9-4
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|4-2
|-
|[[Serie del Caribe 2019|2019]]
|{{bandera|Panamá}} [[Panamá (ciudad)|Panamá]]
|{{bandera|Panamá}} [[Toros de Herrera]]
|style="text-align:center"|3-1
|{{bandera|Cuba}} [[Las Tunas (béisbol)|Leñadores de Las Tunas]]
|{{bandera|Panamá}} Manuel Rodríguez
|style="text-align:center"|4-1
|-
|[[Serie del Caribe 2020|2020]]
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Toros del Este]]
|style="text-align:center"|9-3
|{{bandera|VEN}} [[Cardenales de Lara]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Lino Rivera
|style="text-align:center"|6-1
|-
|[[Serie del Caribe 2021|2021]]
|{{bandera|MEX}} [[Mazatlán]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|{{bandera|República Dominicana}} Félix Fermín
|style="text-align:center"|7-0
|-
|[[Serie del Caribe 2022|2022]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|Colombia}} [[Caimanes de Barranquilla]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|República Dominicana}} [[Gigantes del Cibao]]
|{{bandera|Colombia}} José Mosquera
|style="text-align:center"|5-2
|-
|[[Serie del Caribe 2023|2023]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Caracas]] y [[La Guaira]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|Venezuela}} [[Leones del Caracas]]
|{{bandera|República Dominicana}} José Offerman
|style="text-align:center"|6-3
|-
|[[Serie del Caribe 2024|2024]]
|{{bandera|Estados Unidos}} [[Miami]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|{{bandera|Venezuela}} Oswaldo Guillén
|style="text-align:center"|7-1
|-
| 2025
|{{MEX}} [[Mexicali]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2026|2026]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2027|2027]]
|{{bandera|México}} [[Hermosillo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|}
==Partisipante==
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Promé edishon
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Kòrsou
|style="text-align:center"|2023
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{DOM}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal Dominikano
|style="text-align:center"|1970
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{MEX}}
| Liga di Mexico Pasifiko
|style="text-align:center"|1971
|-
|{{NCR}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Nicaragua
|style="text-align:center"|2024
|-
|{{PAN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Panameño
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff"|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[Puerto Rico]]
|Liga di Beisbòl Profeshonal Roberto Clemente
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff" |{{VEN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Venezuelano
|style="text-align:center"|1949
|}
* {{color box|#ccddff|border=silver}} miembro di Caribbean Professional Baseball Confederation
=== Partisipante den pasado ===
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Prome edishon
! Ultimo edishon
|-
| rowspan=3 |{{CUB}}
| Liga Cubano
|style="text-align:center"|1949
|style="text-align:center"|1960
|-
| Seri Nashonal Cubano
|style="text-align:center"|2014
|style="text-align:center"|2019
|-
|Liga Elite Cubano
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Klase AA di Kòrsou
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{COL}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal di Colombia
|style="text-align:center"|2020
|style="text-align:center"|2023
|}
===Nota===
*{{note label|PAN|a|a}} After the [[1960 Caribbean Series|1960 tournament]], Panama would not appear in another Caribbean Series until [[2019 Caribbean Series|2019]].
*{{note label|VEN|b|b}} Venezuela's LVBP was replaced by the [[Liga Occidental de Béisbol Profesional]] for the 1960 tournament
== Edishonnan ==
==Series==
{|class="wikitable"
|-
!Ana!!Luga!!Kampeon!!Manager!!Rekort
|-
|[[1949 Caribbean Series|1949]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]]|| [[Mike Guerra|Fermin Guerra]] ||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1950 Caribbean Series|1950]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PAN}} [[Carta Vieja Yankees]]|| [[Wayne Blackburn]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1951 Caribbean Series|1951]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]]|| [[George Scales]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1952 Caribbean Series|1952]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Habana (Cuban League)|Leones del Habana]]|| [[Mike González (catcher)|Mike González]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1953 Caribbean Series|1953]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (2)|| [[Buster Clarkson]]||style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1954 Caribbean Series|1954]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]]|| [[Mickey Owen]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1955 Caribbean Series|1955]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (3)|| [[Herman Franks]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1956 Caribbean Series|1956]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]]|| [[Oscar Rodríguez (baseball)|Oscar Rodríguez]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1957 Caribbean Series|1957]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]]|| [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1958 Caribbean Series|1958]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]] (2) || [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1959 Caribbean Series|1959]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]] (2)|| [[Clemente Carreras]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1960 Caribbean Series|1960]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]] (2)|| [[Tony Castaño]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|1961–1969|| colspan="4" style="text-align:center;" | None held
|-
|[[1970 Caribbean Series|1970]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]]|| [[Carlos Pascual (baseball)|Carlos Pascual]]||style="text-align:center;"|7–1
|-
|[[1971 Caribbean Series|1971]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]]|| [[Manny Mota]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1972 Caribbean Series|1972]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Leones de Ponce (baseball)|Leones de Ponce]]|| [[Frank Verdi]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1973 Caribbean Series|1973]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (2)|| [[Tommy Lasorda]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1974 Caribbean Series|1974]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (2)|| [[Bobby Wine]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1975 Caribbean Series|1975]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Vaqueros de Bayamón (baseball)|Vaqueros de Bayamón]]|| [[José Pagán]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1976 Caribbean Series|1976]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] & [[Santiago de los Caballeros|Santiago]] ||{{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]|| [[Cananea Reyes]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1977 Caribbean Series|1977]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (3)|| [[Buck Rodgers]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1978 Caribbean Series|1978]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]]|| [[Rene Lachemann]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1979 Caribbean Series|1979]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]] (2)|| [[Willie Horton (baseball)|Willie Horton]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1980 Caribbean Series|1980]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (4)|| [[Del Crandall]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1981 Caribbean Series|1981]]|| colspan="4" style="text-align:center;"|None held
|-
|[[1982 Caribbean Series|1982]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Leones del Caracas]]|| [[Chico Carrasquel]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1983 Caribbean Series|1983]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Lobos de Arecibo]]|| [[Ron Clark (baseball)|Ron Clark]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1984 Caribbean Series|1984]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]]|| [[Rubén Amaro, Sr.|Rubén Amaro]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1985 Caribbean Series|1985]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (5)|| [[Terry Collins]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1986 Caribbean Series|1986]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Maracaibo]]||{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]|| [[Cananea Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1987 Caribbean Series|1987]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (3)|| [[Ramón Avilés]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1988 Caribbean Series|1988]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]|| {{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]]|| [[Phil Regan (baseball)|Phil Regan]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1989 Caribbean Series|1989]]|||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]] (2)|| [[Pete Mackanin]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1990 Caribbean Series|1990]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (2)|| [[Felipe Alou]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1991 Caribbean Series|1991]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (6)|| [[John Roseboro]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1992 Caribbean Series|1992]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]] (2)|| [[Pat Kelly (catcher)|Pat Kelly]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1993 Caribbean Series|1993]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (4)|| [[Mako Oliveras]]||{ style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1994 Caribbean Series|1994]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (7)|| [[Casey Parsons]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1995 Caribbean Series|1995]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI}} [[Senadores de San Juan]]|| [[Luis Meléndez (baseball)|Luis Meléndez]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1996 Caribbean Series|1996]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]]|| [[Francisco Estrada]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1997 Caribbean Series|1997]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]]|| [[Mike Quade]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1998 Caribbean Series|1998]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (2)|| [[Tony Peña]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1999 Caribbean Series|1999]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (8)|| [[Dave Jauss]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[2000 Caribbean Series|2000]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (5)|| [[Mako Oliveras]] (2)||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2001 Caribbean Series|2001]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (3)|| [[Félix Fermín]] || style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2002 in baseball|2002]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]] (2)|| [[Francisco Estrada]] (2) || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2003 Caribbean Series|2003]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (4)|| [[Félix Fermín]] (2)||style="text-align:center;"|6–1
|-
|[[2004 Caribbean Series|2004]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (9)|| [[Manny Acta]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2005 Caribbean Series|2005]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlán]]|| [[Juan José Pacho]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2006 Caribbean Series|2006]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Valencia, Carabobo|Valencia]] and [[Maracay]]||{{flagicon|VEN}} [[Leones del Caracas ]] (2)|| [[Carlos Subero ]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2007 Caribbean Series|2007]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (5)|| [[Félix Fermín]] (3)||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2008 Caribbean Series|2008]]||{{flagicon|DOM}} [[Santiago de los Caballeros|Santiago]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (10)|| [[Héctor de la Cruz]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2009 Caribbean Series|2009]]||{{flagicon|MEX}} [[Mexicali]]||{{flagicon|VEN}} [[Tigres de Aragua]] || [[Buddy Bailey]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2010 Caribbean Series|2010]]||{{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (3)|| [[Ken Oberkfell]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2011 Caribbean Series|2011]]||{{flagicon|PRI}} [[Mayagüez, Puerto Rico|Mayagüez]]||{{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]]|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddie Díaz]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2012 Caribbean Series|2012]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (4)|| [[Ken Oberkfell]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2013 Caribbean Series|2013]] || {{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]] || {{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]] (2)|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddy Díaz]] (2)||style="text-align:center;"|4–3
|-
|[[2014 Caribbean Series|2014]] || {{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]] || {{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]] (2)|| [[Matías Carrillo]]||style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2015 Caribbean Series|2015]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] || {{flagicon|CUB}} [[Pinar del Río (baseball)|Vegueros de Pinar del Río]] || [[Pinar del Río (baseball)#Past and present stars|Alfonso Urquiola]] ||style="text-align:center;"|3–3
|-
|[[2016 Caribbean Series|2016]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlan]] (2)|| [[Juan José Pacho]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2017 Caribbean Series|2017]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]] || {{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (4) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]]||style="text-align:center;"|3−3
|-
|[[2018 Caribbean Series|2018]]||{{flagicon|MEX}} [[Guadalajara]] ||{{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (5) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]] (2)||style="text-align:center;"|4−2
|-
|[[2019 Caribbean Series|2019]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]] ||{{flagicon|PAN}} [[Toros de Herrera]]|| Manuel Rodríguez||style="text-align:center;"|4−1
|-
|[[2020 Caribbean Series|2020]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] ||{{flagicon|DOM}} [[Toros del Este]] || Lino Rivera ||style="text-align:center;"|6−1
|-
|[[2021 Caribbean Series|2021]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (6) || [[Félix Fermín]] (4) ||style="text-align:center;"|7−0
|-
|[[2022 Caribbean Series|2022]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|COL}} [[Caimanes de Barranquilla]]|| José Mosquera || style="text-align:center;" |5−1
|-
|[[2023 Caribbean Series|2023]]||{{flagicon|VEN}} [[Caracas]] and [[La Guaira]] || {{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (11)|| [[Jose Offerman]] || style="text-align:center;" |6−3
|-
|[[2024 Caribbean Series|2024]]
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|{{flagicon|VEN}} [[Tiburones de La Guaira]]
| [[Ozzie Guillén]]
|style="text-align:center;" |7−1
|}
* Selekshon Curacao Suns 2024 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2024/01/29/zeventien-internationals-koninkrijksteam-met-curacao-suns-naar-serie-del-caribe/</ref>
update: Jonathan Schoop; nieuw Jeremi Profar & Roger Bernadina (en.wiki)
* Selekshon Korsou 2023 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2023/01/31/internationals-met-curacaose-kampioen-naar-caribbean-series/</ref>
------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{DEFAULTSORT:Thode, Kiri}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Deporte]]
* 2013:Kiri Thode is in Duitsland wereldkampioen geworden van de Professional Windsurfers Association (PWA) Freestyle Windsurfing. Het is voor het eerst dat een windsurfer uit Bonaire wereldkampioen is geworden van de Freestyle competitie. Het is ook de eerste wereldtitel voor Thode.<ref>Belkis Osepa, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2013/10/09/wereldkampioenen-bonaire-warm-onthaald/ Wereldkampioenen Bonaire warm onthaald], Caribisch netwerk, 9 di oktober 2013</ref>
* 2020? video Children of the Wind ku rumanan Tonky i Taty Frans - dokumentario basa riba e bida di tres mucha homber Boneriano cu a conquista mundo cu nan teknika y trikinan innovativo riba nan plank di windsurf . E pelicula a gana premio na ....
de.wiki: Kiri Thode (geboren 26 februari 1991 in Kralendijk ) is een windsurfer op Bonaire . Hij behoort tot de beste freestylesurfers van de afgelopen jaren en werd in 2013 wereldkampioen in deze discipline .
------------------------------
{{Databox}}
'''Jurswailly (Ailly) Luciano''' (☆ [[25 di mart]] [[1991]] na [[Kòrsou]]) ta un eks-hungadó di "handbal" hulandes-kurasoleño i internashonalista. E tabata hunga den posicion derechista.
== Bida ==
Ailly Luciano a nase na Korsou i te edat di kuater ana tabata biba na Boka Sami. Ku su mayornan el a muda pa [[Hulanda]]. Su promé klup di handball tabata Papendrechtse DES'72. Komo teenager e ta switch pa e klup HV Quintus, hungango den e division di honor hulandes.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref> Desde 2011 e ta milita pa e klup franses Metz Handball den e divishon femenino franses mas haltu. E ta konosi pa su rapides. Huntu ku su klup el a titula kampeon nashonal di Fransia na 2013, 2014, 2016, 2017, 2018 i 2019. Na ana 2013, 2015, 2017 en 2019 e klup ta gana e Kopa di Fransia. Tambe na 2013 ta alkansa e final di e kampeonato oropea pero ta sufri un derota di e klup danes Team Tvis. Holstebro . Na 2021 e ta pone un fin na su karera deportivo pa dedika su mes na su In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro nl wiki:In maart 2016 tijdens het OKT in Metz (Frankrijk) is er een historisch hoogtepunt voor Luciano en het Nederlandse handbal, ze kwalificeerden zich voor het eerst voor de Olympische Spelen. Doordat de wedstrijd om het brons verloren werd van de huidige wereldkampioen Noorwegen (23-36), eindigden ze uiteindelijk op de vierde plaats.
== Selekshon hulandes ==
Debuut Oranje 15 mei 2012 Nederland – Groot-Brittannië 40-15 in Panningen
Komo internashonalista el a forma parti di e selekshon femenino di [[Hulanda]], hasiendo su debut durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. El a partisipa den 55 wega internashonal. Na 2016 el a representa Hulanda na e Weganan olimpiko na [[Rio de Janeiro]].<ref>https://www.ad.nl/dordrecht/papendrechtse-ex-international-ailly-luciano-stopt-met-handbal-eindelijk-tijd-om-te-puberen~a0830d73/ Papendrechtse ex-international Ailly Luciano stopt met handbal: ‘Eindelijk tijd om te puberen’], AD (9 di ougustus 2020)</ref> Ze maakte deel uit van het Nederlandse damesteam dat als vierde eindigde in handbal op de Olympische Zomerspelen van 2016 in Rio de Janeiro , Brazilië .
Handbalster Ailly Luciano heeft besloten haar interlandcarrière te beëindigen en gaat daarom niet mee met het Nederlands damesteam naar het Europees kampioenschap handbal in Zweden. "Ik heb op de Olympische Spelen gestaan, dat vind ik prachtig, maar voor mijn idee zit er niet meer in. Om weer vier jaar te knokken richting de Spelen zie ik niet zitten. Ik vind het goed geweest. Ik wil mijn levensdoelen oppakken."
De 25-jarige speelster uit Papendrecht kwam in augustus met het Nederlands damesteam uit op de Olympische Spelen in Rio de Janeiro en eindigde als vierde. Luciano, die speelt voor het Franse Metz, speelde 56 interlands voor Oranje en scoorde daarin 115 keer.<ref>[https://www.rijnmond.nl/nieuws/148285/handbalster-luciano-beeindigt-interlandcarriere Handbalster Luciano beëindigt interlandcarrière], Rijnmond (4 november 2016)</ref>
== Link eksterno ==
* [[http://history.eurohandball.com/ec/cl/women/2020-21/player/536101/Jurswailly+Luciano Jurswailly Luciano na European Handball Association]]
{{Appendix}}
In 2011 verhuisde de 1,71 meter lange rechtsbuiten naar het Franse eersteklasser Metz Handball , met wie ze in 2013 het kampioenschap en de beker won en de finale van de EHF Cup bereikte , waar ze verloren van de Deense club Team Tvis. Holstebro . Een seizoen later won ze opnieuw het kampioenschap. Ze won ook de Franse beker in 2015, 2017 en 2019 en het Franse kampioenschap in 2016, 2017, 2018 en 2019. In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro .
hunga den posishon derecho
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
Luciano a hasi su debut pa e selekshon hulandes durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. [3]
speelt voor Metz Handbal in de LFH Division 1 Féminine en voorheen het Nederlands dameshandbalteam . Ze nam deel aan het WK handbal dames 2013 in Servië , samen met de rest van het Nederlands elftal. [1] [2]
Luciano na nase na Korsou i a lanta na Boka Sami te edat di kuater ana. dorp Sint Michiel gewoond. Ku su mayornan el a muda pa Hulanda. Aki ta tabata hunga pa e klup HV Quintus.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html
Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref>
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
------------------------
'''Robert (Joy) Hosé''' (☆ [[14 di febrüari]] [[1949]] na - [[23 di òktober]] [[2023]] na [[Willemstad]] ) tabata un hungadó di pinpòn di [[Kòrsou]] di fama legendario. E tabata kampeon di Kòrsou di 1966 te 1972 i a optené varios título na Antia i internashonalmente, entre otro na 1971 kampeon latinoamerikano na [[Paraguai|Paraguay]].
== Biografia ==
Joy Hosé a nase na Kòrsou den e famia Hosé-Pimentel. E tin un ruman muhé i dos ruman hòmber. Su ruman mayó [[Humphrey Hosé|Humphrey]] tabata aktivo komo tenista profeshonal i su omo [[Iyo Pimentel]] tambe tabata tenista internashonal.
---------------
* Tim e Reino
=== Kampeonato Oropeo ===
{| class="wikitable" style=text-align:center
! Edishon
| 1954 || 1955 || 1956 || 1957 || 1958 || 1960 || 1962 || 1964 || 1965 || 1967 || 1969 || 1971 || 1973 || 1975 || 1977 || 1979 || 1981
|1983
|-
! Resultado
| * || * || {{oro}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || * || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{zilver}} || {{zilver}} || {{zilver}} ||{{goud}}
|{{zilver}}
|-
|
|-
! Edishon
| 1985 || 1987 || 1989 || 1991 || 1993 || 1995 || 1997 || 1999 || 2001 || 2003 ||[[EK Honkbal 2005|2005]]||[[EK Honkbal 2007|2007]]||[[EK Honkbal 2010|2010]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2012|2012]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2014|2014]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2016]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2019]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2021]]
|-
! Prestatie
|{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}
|-
|
|-
! Editie
| [[Europees kampioenschap honkbal 2023|2023]]
|-
! Prestatie
| {{brons}}
|}
: * <small>In 1954, 1955 en 1967 geen deelname.</small>
=== Kopa Interkontinental ===
{| class="wikitable"
! Editie
| 1983 || 1999 || 2002 || 2006 || [[Intercontinental Cup honkbal 2010|2010]]
|-
! Prestatie
| 4e || 8e || 8e || {{zilver}} || {{zilver}}
|}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Pabao Little League''' ta un ekipo di beisbol hubenil (10-12 ana) di Korsou ku a titula kampeon di karibe na .. okashon i tabata kampeon mundial na 2004. E ta forma parti di
e Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.
Winning the Caribbean Region Championship and making its 11th trip to Williamsport for the 2023 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presented by T-Mobile, is Pabao Little League (Willemstad, Curaçao) thanks to a 6-0 victory over the Dominican Republic in the championship game.
With its victory, Pabao LL will be returning to the LLBWS with the country’s 15th overall appearance in hopes to defend its International Championship title earned in 2022. Since the country’s first tournament appearance in 1980, Curaçao has maintained a winning record, 46-25, with a World Series championship in 2004 and three runner-up finishes in 2005, 2019, and 2022.
Pabao LL finished the Caribbean Region tournament with an unblemished 6-0 record, outscoring its opponents, 47-4, with four shutout performances.
With the first-round matchups of the 2023 LLBWS announced on June 6, Pabao LL will play Australia, represented by Hills Little League, in Game 5 on Thursday, Aug. 17 at 1 p.m. ET at Volunteer Stadium.
The 2023 Little League Baseball World Series, Presented by T-Mobile, is set to take place August 16-27. More information about the 2023 Little League World Series tournaments, including full schedules and downloadable brackets, can be found at LittleLeague.org/WorldSeries.
WILLEMSTAD- Djaweps , 10 di ougùstùs 2023 den oranan di mèrdia, e selekshon di Little League Liga Pabou kampion di Karibe a biaha pa Williamsport (USA), pa partisipá den e Kampionato Mundial di Beisbòl Little League. E kampionato Mundial di hóbennan di 11 i 12 aña lo start dia 16 i lo terminá dia 27 di ougùstùs 2023.
RBC Royal Bank, representá pa Sharier Dorand manera ta e kaso ku tur selekshon, tabata presente pa duna e selekshon sostén i deseá e delegashon éksito. E sigiente hungadónan ta forma parti di e selekshon.
{{Appendix}}
---------------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Dudley Guniberto Josefa''' (☆ [[1958]]) ta un [[karate]]ka di [[Kòrsou]]. Deportista – Dirigente Tékniko. a nasé na aña 1958. Dudley na aña 1967 kuminsá práktika deporte di yudo ku su 9 aña serka ..
== Bida i karera ==
.. a lanta na Kòrsou.
== Medaya ==
* 1987: [[Image:Med 2.png|Plata]] - Kampeonato hulandes
{{Appendix}}
{{Commonscat|Didi Gregorius}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64548365|titulo=Didi Gregorius}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://web.archive.org/web/20111005161849/http://www.honkbalsite.com/nederlandsteam/marieksongregorius.html Profil riba Honkbalsite]
* [https://www.baseball-reference.com/minors/player.cgi?id=gregor003mar Statistik Didi Gregorius]
}}
{{DEFAULTSORT:Gregorius, Didi}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
[[Category:Hulanda]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Sherry Sophia Veronica Howell''' (☆ [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un atleta kurasoleño.
Sherry Howell - Eckerd College, Softball and Volleyball
Howell played four years of softball and volleyball for Eckerd College from 1990 to 1993. She graduated in 1993 with a double major of Business Management and Psychology. The native of Curacao, Neth. Antilles, was a pitcher, a shortstop and centerfielder. She was a four-time All-America in softball, was named to the South Region team four times and the All-SSC team four times. Howell won or shared player-of-the-year honors twice in the conference and concluded her athletic career by being selected the SSC female athlete-of-the-year for the 1992-93 season. Howell holds the NCAA, Division II career batting average in softball at .524, is third in career slugging average at .921, 13th in home runs with 29 and second in single season highest batting average at 629. She led the nation in hitting as a senior and also doubles percentage. Howell led the conference in batting average four different years. In 1999, she represented her country in the World Games in Japan. Howell, who is fluent in six languages, was named All-Conference in volleyball two of the four years she played.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Howell, Sherry}}
[[Category:Hende]]
---------------
{{Commonscat|Josh Palacios}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1131860420|titulo=Josh Palacios}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Palacios, Josh}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
-------------------------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] di 1958 te 2010 na wega y torneonan internacional. E tabata kai bou di [[Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie|NAVU]], ku tabata konsisti di [[Kòrsou]] i [[Boneiru]] despues ku [[Aruba]] a separa na 1986.
en.wiki:The Netherlands Antilles national football team (Dutch, "Nederlands-Antilliaans voetbalelftal"; Papiamentu, "Selekshon Antiano di futbòl") was the national team of the former Netherlands Antilles from 1958 to 2010. It was controlled by the Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie. The NAVU consisted of Curaçao and Bonaire. Aruba split in 1986 and has its own team.
The Netherlands Antilles team never qualified for the FIFA World Cup. The country managed to come third in the CONCACAF championships of 1963 and 1969; during the 1963 tournament they were unofficial football world champions for four days after beating Mexico and before losing to Costa Rica.[1]
== Reforma di Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues [[Boneiru]] a bira miembro interino di CFU i [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Mira tambe ==
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Antias Hulandes]]
-------------
The '''Curaçao national football team''' ({{lang-nl|Curaçaos voetbalelftal}}; [[Papiamento language|Papiamentu]]: ''Selekshon di Futbòl Kòrsou'') represents [[Curaçao]] in [[FIFA|International]] [[association football|football]] and is controlled by the [[Curaçao Football Federation]] (Federashon Futbòl Kòrsou; FFK).<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| url-status = dead| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Following a constitutional change that allowed its predecessor, the [[Curaçao and Dependencies|Colony of Curaçao and Dependencies]] to become a unified [[constituent state|constituent country]] consisting of several island territories as the [[Netherlands Antilles]] and its dissolution in 2010, Curaçao has played under a new constitutional status as a separate constituent country since 2011.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=Gg1hDgAAQBAJ&pg=PA121 |title=Football and the Boundaries of History: Critical Studies in Soccer |editor=Elsey, Brenda |editor2=Pugliese, Stanislao G. |year=2017 |page=121 |isbn=9781349950065 |publisher= Springer |access-date=25 June 2019}}</ref>
Both FIFA and CONCACAF recognize the Curaçao national team to be the direct and sole successor of the dependant [[Territory of Curaçao national football team|Curaçao (1921–1958)]] and the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles national football]] teams.<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao] at [[FIFA]] official website</ref><ref>[https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curaçao] at [[CONCACAF]] official website</ref><ref>[https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html] at [[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|RSSSF]]</ref>
==History==
{{Further|Territory of Curaçao national football team|Netherlands Antilles national football team}}
The first national football team to bear the name Curaçao was the [[Territory of Curaçao national football team]], which made its debut in 1924 in an away match against neighboring [[Aruba national football team|Aruba]], a match which the Territory of Curaçao won four to nil.
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Seleccion nacional di futbol di Aruba''' ta e ekipo di [[futbol]] cu ta representa [[Aruba]] na wega y torneonan internacional, manera na e weganan di cualificacion pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] y den Copa Caribe. Tur tramite pa e seleccion ta bou encargo di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]], funda na 1932 y afilia na [[Union Futbol di Caribe|CFU]], [[CONCACAF]] y [[FIFA]] desde 1988.
The '''Aruba national football team''' ([[Dutch language|Dutch]]: Arubaans voetbalelftal; [[Papiamento language|Papiamento]]: Seleccion Arubano di futbol) is the national team of [[Aruba]], it was founded in 1932 and is affiliated with the Caribbean Football Union (CFU), CONCACAF and [[FIFA]] (since 1988) and is controlled by the [[Aruba Football Federation|Arubaanse Voetbal Bond]].
==History==
Between 1924 and 1933, Aruba only played against [[Curaçao national football team|Curaçao]], although these matches are not considered official.<ref>{{cite web |last1=Courtney |first1=Barrie |title=Aruba - List of International Matches |url=https://www.rsssf.org/tablesa/aruba-intres.html |website=RSSSF}}</ref> Aruba participated in its first tournament at the [[1955 CCCF Championship]], where they finished in 5th place. In 1958, Aruba became part of the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles]] until their secession in 1986.
Following its split from the Netherlands Antilles, the [[Aruba Football Federation]] was affiliated in 1988 with [[CONCACAF]] and [[FIFA]]. Aruba entered qualifying for the [[1989 Caribbean Cup]], and in its first group match it suffered the worst defeat in its history, at the hands of [[Trinidad and Tobago national football team|Trinidad and Tobago]], which crushed them 11–0. They played their first World Cup qualifying match against the [[Dominican Republic national football team|Dominican Republic]] as part of the [[1998 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|1998 World Cup qualifying]]. Aruba has participated in all the qualifying tournaments for the World Cup since, without being able to get past the first qualifying round.
Aruba has also yet to qualify for the [[Caribbean Cup]]. However, they showed some progress in the preliminary round of the [[2014 Caribbean Cup]] by getting two wins against [[Turks and Caicos national football team|Turks and Caicos]] (1–0) and [[British Virgin Islands national football team|British Virgin Islands]] (7–0), the latter being the biggest victory in its history. These results allowed them to reach 120th place in the FIFA World Ranking for the month of June 2014, their best ranking to date. Following these victories, Aruba lost 2–0 against [[French Guiana national football team|French Guiana]] and were eliminated.
Aruba began their [[2018 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|2018 World Cup qualification]] in the second round against [[Barbados national football team|Barbados]], losing 2–0 at home and 1–0 away, however FIFA ruled that Barbados had fielded an ineligible player, giving Aruba a 3–0 second leg victory and advancing them to the third round. Despite that, in the next round they were defeated again, this time by [[Saint Vincent and the Grenadines national football team|Saint Vincent and the Grenadines]] who won 3–2 on aggregate. Aruba failed to progress in the [[2022 FIFA World Cup qualification – CONCACAF First Round|2022 World Cup qualifiers]], finishing 4th in the first round.
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Aruba]]
E selekshon di Boneiru a kuminsa komo tim nashonal despues ku e tim antiano a keda disolbé na òktober 2010. E ta partisipa tur aña den e Torneo ABCS, kual na 2011 e ta gana sorpresivamente derotando Aruba 4-3 durante e tanda di penalty despues di un empate di 2:2 den final.[4]
-------------------------------------
'''Selekshon nashonal di futbòl di Sürnam''' ta e tim di [[futbol|futbòlista]] ku ta representa [[Sürnam]]. E ta kai bou di .........., ku ta miembro di [[Caribbean Football Union|CFU]] i miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Historia ==
E selekshon di Sürnam a kuminsa komo tim nashonal
==== Torneo ABCS ====
{| class="wikitable collapsible" width=50% style="text-align: center;font-size:90%;"
!colspan=8|Boneiru den torneo ABCS
|-
!width=45%|Aña
!width=25%|Lugá
!width=8%|W
!width=8%|G
!width=8%|E
!width=8%|P
!width=8%|GF
!width=8%|GC
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2010||di kuater ||2||0||1||1||5||7
|- bgcolor=gold
|{{SUR}} 2011||'''kampeón'''||2||1||1||0||5||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{ABW}} 2012||di kuater ||2||0||0||2||2||17
|- bgcolor=#cc9966
|{{CUW}} 2013||di tres ||2||1||0||1||2||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{SUR}} 2015||di kuater ||2||0||0||2||1||7
|- bgcolor=silver
|{{CUW}} 2021||supkampeón||2||1||0||1||4||4
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2022||di kuater ||2|| ?|| 0 || ? || 1 || 5
|-
!'''Total'''||'''6/6'''||14||3||2||7||20||46
|}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =148545934|titulo=Selección de fútbol de Bonaire}}
{{References}}
}}
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Surnam]]
Na de staatkundige hervormingen binnen het Koninkrijk der Nederlanden van 10 oktober 2010 en na afronding van het kwalificatietoernooi van de Caribbean Cup 2010 ging het Nederlands-Antilliaans voetbalelftal over in het Curaçaos voetbalelftal. Bonaire werd een paar jaar later voorlopig lid van de Caraïbische Voetbalunie CFU en op 19 april 2012 geassocieerd lid van de CONCACAF, en kan daarom in de toekomst inschrijven voor de Caribbean Cup.
Het Bonairiaans voetbalelftal is een team van voetballers dat Bonaire vertegenwoordigt. Bonaire is niet aangesloten bij de FIFA en kan daarom niet deelnemen aan het wereldkampioenschap. Bonaire doet jaarlijks mee aan het ABCS-toernooi, dat het in 2011 verrassend won.
The '''Bonaire national football team''' ({{lang-nl|Bonairiaans voetbalelftal}}; {{lang-pap|Selekshon Bonerianu di futbòl}}) is the national football team of the [[Caribbean]] island of [[Bonaire]], a [[Public body (Netherlands)|public body]] of the [[Netherlands]]. It is under the control of the [[Bonaire Football Federation]]. It became a member of the [[Caribbean Football Union|CFU]] and an associate member of CONCACAF on 19 April 2013.<ref name="CFU Facebook">{{cite web|title=CFU Facebook|url=https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|publisher=Caribbean Football Union|access-date=13 June 2014|archive-date=7 December 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191207213742/https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|url-status=live}}</ref><ref name="Congress takes key step in transparency">{{cite web|title=Congress takes key step in transparency|url=http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0,,12813~3150654,00.html|publisher=CONCAF|access-date=20 April 2013|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20130423234254/http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0%2C%2C12813~3150654%2C00.html|archive-date=23 April 2013}}</ref><ref name="Member Associations: Bonaire">{{cite web|title=Member Associations: Bonaire|url=http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|publisher=Caribbean Football Union|access-date=22 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029193820/http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|archive-date=29 October 2013|url-status=dead}}</ref> after which it became a full CONCACAF member on 10 June 2014<ref name="Ordinary Congress finalized">{{cite web|title=Ordinary Congress finalized|url=http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|publisher=CONCACAF.com|access-date=10 June 2014|date=10 June 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140612210312/http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|archive-date=2014-06-12|url-status=dead}}</ref> The team can participate in the [[CONCACAF Gold Cup]] and [[Caribbean Cup]] because of their membership in the confederation and sub-confederation.<ref name="Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership">{{cite web|title=Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership|date=20 April 2013|url=http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|publisher=Non-FIFA football|access-date=22 April 2013|archive-date=29 October 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029203911/http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|url-status=live}}</ref> However, Bonaire is not a member of [[FIFA]] and therefore can not compete in the [[FIFA World Cup]] or other FIFA events.<ref name="Sport en spel">{{cite web|title=Sport en spel|url=http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|publisher=beautiful-bonaire.nl|access-date=22 October 2014|language=nl|archive-date=22 October 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141022212953/http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|url-status=live}}</ref><ref name="What is CONCACAF?">{{cite web|title=What is CONCACAF?|url=http://www.concacaf.com/page/History|publisher=CONCACAF|access-date=21 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130406031852/http://www.concacaf.com/page/History|archive-date=2013-04-06|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =61824225|titulo=Miguel Pourier}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Pourier, Miguel}}
[[:Category:Antias Hulandes]]
[[:Category:Hende]]
-----------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] na wega y torneonan internacional, manera na .......
== Reforma Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl ]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues Boneiru a bira miembro interino di CFU i desde 19 di aprel [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]], i den futuro por inskribí pa [[Kopa di Oro]].
{{Appendix}}
[[:Category:Beisbol]]
[[:Category:Kòrsou]]
ta kambio na selekshon nashonal di KorsouOorspronkelijk heette het "Honkbal Nederlandse Antillen Nationaal Team", maar op 10 oktober 2010 werd de Nederlandse Antillen als regering ontmanteld (details zijn " Nederlandse Antillen "), de naam van het nationale team werd ook gewijzigd in "Curaçao Nationaal Team ".
en.wiki" The '''Netherlands Antilles national baseball team''' was a national team of the [[Netherlands Antilles]] and was controlled by the Netherlands Antillean Baseball Federation. It represented the former nation in senior-level men's international competition.
The Netherlands Antilles team was distinct from the [[Netherlands national baseball team]].
The Netherlands Antilles were represented in twelve [[Baseball World Cup]]s. Their highest finish was 7th place.<ref name="bjarkman worldcup">[[#refBjarkman|Bjarkman 2005]], pp.416–39</ref>
--------
'''Seleccion nacional di baseball di Aruba''' ta e team di [[Beisbòl|baseball]] cu ta representa Aruba na wega y torneonan internacional, manera na [[Weganan Panamericano]].
{{America baseball teams}}
{{National sports teams of Aruba}}
-----------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
== Historisch overzicht ==
{| class="wikitable sortable"
! WK-jaar
! Gastland(en)
! Aantal deelnemers
! Wereldkampioen
! Uitslag van de finale
! 2e plaats
! 3e plaats
! 4e plaats
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1930|1930]]'''
| {{UY}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URU}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1930|4 – 2]]
| {{ARG}}
| {{USA}}
| {{YUG}}
|-
| '''1934''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1934 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ITA}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1934|2 – 1 <small>n.v.</small>]]
| {{TCHf}}
| {{GER-1935f}}
| {{AUTf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1938|1938]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1938 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FRA}}
| style="text-align: center;" | 15
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1938|4 – 2]]
| {{HUN}}
| {{BRA}}
| {{SWE}}
|-
| '''1942'''
| colspan="7" | ''Kansela pa motibu di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]''
|-style="background: #D0E6FF;"
|-
| '''1946'''
| colspan="7" | ''Afgelast vanwege de Tweede Wereldoorlog''
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1950|1950]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1950 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR-1889}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URUf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1950|2 - 1]]
| {{BRA}}
| {{SWE}}
| {{ESP}}
|-
| '''1954''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1954 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CH}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1954|3 – 2]]
| {{HUN-1949f}}
| {{AUTf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1958|1958]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1958 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{SE}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1889f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1958|5 – 2]]
| {{SWEf}}
| {{FRAf}}
| {{FRGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1962|1962]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1962 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CL}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1962|3 – 1]]
| {{TCHf}}
| {{CHIf}}
| {{YUGf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1966|1966]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1966 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{EN}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ENGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1966|4 – 2 <small>n.v. </small>]]
| {{FRGf}}
| {{PORf}}
| {{URS-1955f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1970|1970]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1970 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1968f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1970|4 – 1]]
| {{ITAf}}
| {{FRGf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1974|1974]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1974 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE-1949-WD}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1974|2 – 1]]
| {{NEDf}}
| {{POLf}}
| {{BRA-1968f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1978|1978]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1978 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{AR}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1978|3 – 1 <small>n.v. </small>]]
| {{NEDf}}
| {{BRA-1968f}}
| {{ITAf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1982|1982]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1982 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ES}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1982|3 – 1]]
| {{FRGf}}
| {{POLf}}
| {{FRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1986|1986]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1986 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1986|3 – 2]]
| {{FRGf}}
| {{FRAf}}
| {{BELf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1990|1990]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1990 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{IT}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1990|1 – 0]]
| {{ARGf}}
| {{ITAf}}
| {{ENGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1994|1994]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1994 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{US}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1994|0 – 0 <small>n.v. (P: 3-2)</small>]]
| {{ITAf}}
| {{SWEf}}
| {{BULf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1998|1998]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1998 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1998|3 – 0]]
| {{BRAf}}
| {{CROf}}
| {{NEDf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2002|2002]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2002 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{KR}}<br />{{JP}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2002|2 – 0]]
| {{GERf}}
| {{TURf}}
| {{KORf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2006|2006]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2006 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2006|1 – 1 <small>n.v. (P: 5-3)</small>]]
| {{FRAf}}
| {{GERf}}
| {{PORf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2010|2010]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2010 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ZA}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ESPf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2010|1 – 0 <small>n.v.</small>]]
| {{NEDf}}
| {{GERf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2014|2014]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2014 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{GERf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2014|1 – 0 <small>n.v. </small>]]
| {{ARGf}}
| {{NEDf}}
| {{BRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2018|2018]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2018 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{RU}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2018|4 – 2]]
| {{CROf}}
| {{BELf}}
| {{ENGf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2022|2022]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2022 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{QA}}
| style="text-align: center;" | 32
|
|
|
|
|
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2026|2026]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2026 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CA}}<br />{{MX}}<br />{{VS}}
| style="text-align: center;" | 48
|
|
|
|
|
|}
----------------
8ztq03sb3d376nhrijorhw09t0aoa9w
193811
193810
2026-06-14T19:06:31Z
Caribiana
8320
193811
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, e nòmber "Blue Wave" a wòrdu menshoná den korant [[Antilliaans Dagblad]] komo un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026.<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
Desde e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera [[Jamaica]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago]], i tambe [[Bermuda]]. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra Jamaica, a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio tabata karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref>
Un faktor importante tabata ku Canada, México i Merka no a partisipá den e eliminatorionan debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, e paisnan aki ta forma e obstákulo mas grandi pa timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika).<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Ademas, Kòrsou a bira e pais mas chikitu ku a logra kualifiká pa Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> un logro ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta varia entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 e selekshon tabata pará na posishon nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haña nan formashon den e sistema hulandes i ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití representashon a base di konekshonnan familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes inkluso nan nashonalidat hulandes ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat signifikativo di hungadó di e selekshon tabata aktivo den Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, Dick Advocaat, kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta reflehá e karakter di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat grandi di origen di Kòrsou (± 144.814 persona) ta biba.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshon públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su diáspora. Miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashoná ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, kombinando deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/>
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo, inkluyendo músika, arte visual, kontenido digital i merkansia promoshonal. Plataformanan sosial manera Instagram i YouTube a hunga un papel importante den difushon di e movementu. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu.
Entre otro, e artista musikal [[Jeon]] a lansa e kansion ''Mama Wa'' (The Blue Wave), ku ta sirbi komo himno pa e selekshon. Su letra ta reflehá e orguyo kolektivo rònt di e logro deportivo di kualifikashon i ta menshoná vários miembro di e tim.<ref name="Guardian"/><ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Artíkulonan manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular,<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> i institushonnan manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] a emití moneda konmemorativo pa marka e momentu históriko.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analistanan ta interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E ta mustra kon deporte por unifiká diferente grupo den sosiedat i mustra loke e pais ta para p’e,<ref name=:"1"/> kual ta fortalesé e imagen di Kòrsou riba nivel internashonal (''nation branding'').<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá mas ku djis futbòl. E ta trata di rekonosementu, orguyo i presensia di Kòrsou riba e esenario mundial.<ref name=:"1"/>
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[:Kategoria:Futbòl na Kòrsou]]
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
-----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E beinam aki a bira popular durante e weganan eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], ora e selekshon a logra kualifiká pa promé bes den su historia pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Dor di su impakto “Blue Wave” ta referí no únikamente na e tim, sino tambe na un fenómeno sosial i kultural, simbolisando un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal rondó di e preparashon pa i partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial di FIFA 2026, organisá na Merka, Canada i México.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref> Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Nòmber ==
Blue Wave por ta un nòmber ku e bini di e fanatikada komo e nòmber di kariño di nos selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> E ekspreshon ta un referensia na e laman ku ta rondoná e pais insular Kòrsou.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé varios nomber alternativo manera ''Los Azules'' i ''De Blauwen'', ku ta referí na e koló blou tradishonal di e selekshon. Na mes momentu, e nòmber Blue Wave tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento di entusiasmo popular i unidat nashonal.
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momento históriko. Durante e proseso aki, “Blue Wave” a bira un lema unifikante ku reflehá e entusiasmo kresiente rondó di e ekipo.
Den uso komun, e término ta wòrdu empleá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan pa deskribí e movementu di sosten rondó di e selekshon nashonal di Kòrsou.
Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
Esei ta e nòmber pa ‘The Blue Wave’, e movementu ku a wòrdu poné den moveshon – inkluyendo e nombramentu di Advocaat na kuminsamentu di e aña aki – ku e meta prinsipal di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA 2026. E selekshon nashonal maskulino di Kòrsou nunka promé no a partisipá den un Kopa di Mundu. Yega na e Kopa di Oro ta un promé paso importante pa logra e meta ei.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
== Konteksto deportivo ==
[[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|right|120px|Logo Guinness World Records]]
Kòrsou, un pais outónomo denter di [[Reino Hulandes]] ku un poblashon di 158.006 habitante (1 di yanüari 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie di 444 km², ta e pais mas chikí ku a logra kualifiká pa un Kopa Mundial di FIFA te ku 2026.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Guinness Book of Records a rekonosé e hecho aki dia 14 di yüni 2026, ora di e partido Korsou kontra di Alemania na Houston.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Kòrsou a bira miembro di FIFA na 2011 i su selekshon nashonal a demostra progreso konstante den añanan siguiente.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> E ekipo a gana atenshon regional despues di su prestashon na CONCACAF Gold Cup 2019, unda e a yega e kuarto final.
Kòrsou a gana atenshon internashonal den kompetensianan manera [[Kopa Oro di CONCACAF]], unda e a logra yega e buelta di kuarto final (2019), mustrando su kapasidat kompetitivo den region.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou a yega na un posishon entre e top 80–90 di mundu (variabel segun aña), loke ta konsiderá un logro importante pa un pais di su grandura. Despues di e wega amistoso kontra Eskosia dia 30 di mei 2026 e ranking di Kòrsou ta nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E ekipo===
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momentu históriko di eksito ku ta relashoná na algu faktor. E selekshon ta konsistí kasi kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda ku a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbòl di Hulanda i tur ta biba pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan na Oropa, Merka i Asia. Entre e 26 hungadó solamente uno, [[Tahith Chong]], a nase na [[Willemstad]], pero a drenta e akademia di Feyenoord na Hulanda for di un edat hòben.<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Den temporada 2025/26, ocho hungadó selektá a hunga den Eredivisie, e liga mas altu na Hulanda, i kuater den Eerste Divisie. Dos hungadó a representá Hulanda anteriormente den se selekshon senior.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
Te ku 2023, sifranan di CBS Hulanda a mustra 144.814 persona di orígen di Kòrsou ta biba na Hulanda.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref> E uso di hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA i a kontribuí signifikativamente na nivel kompetitivo di e tim. Futbolistanan hulandes ku raisnan di Kòrsou ta permiti pa hunga pa Kòrsou pasobra nan tin nashonalidat hulandes.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref> Di akuerdo ku e regulashon di FIFA, hungadónan por hunga pa un pais na kua nan ta konektá pa medio di nan mayor òf welonan. Komo ku Kòrsou ta un pais outónomo dentro di Reino Hulandes, e hungadónan aki mesora ta kumpli ku e eksigencia di nashonalidat pa e selekshon nashonal.
Otro faktor tabata e oportunidat úniko ku a surgi ora Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]] (78), kende a asumí e posishon aki na 2024, a hunga un papel importante den e kualifikashon. Bou di su liderazgo Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan di FIFA, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Debí ku residente di Karibe Hulandes tin nashonalidat hulandes, hungadónan ku raisnan di Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Un situashon komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Gales ta hunga pa Inglatera.
Ku partisipashon di Kòrsou, Advocaat a bira un di e entrenadónan mas eksperensiá den historia di Kopa Mundial komo el a yega di partisipa tantu ku Hulanda (Kopa Mundial 1994 na Merka) komo ku [[Surkorea]] (Kopa Mundial 2006 na Alemania). El a selekta un tim final pa Kopa Mundial sin kambio.??
===Eliminatorio ===
Riba vèlt, Blue Wave ta un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].
Den e fase di apertura di e eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou tabatin un recort di 100% den su grupo, despues di a derotá [[Sint Lucia|St. Lucia]], Aruba, Barbados y mas notablemente Haiti ku 5-1. Den e di tres buelta e nashonnan mas establesé, Jamaica i Trinidad & Tobago, a para den nan kaminda den un grupo ku tambe tabata inkluí Bermuda. Kenji Gorré a skor den e viktoria krusial di 2-0 kontra Jamaica dia 10 di òktober 2025 na kas i Bermuda a wòrdu derotá 7-0 dia 13 di novèmber 2025.<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref>
Ku forsa nan a logra pasa dia 18 di november 2025 ku Gorre remplasando Dick Advocaat komo coach, ounke tabatin nervio ora Jamaica a haña un penalti den tempu di leshon ku a wòrdu anula despues di un konsulta di video ku asistente di rèfri. Kòrsou a terminá den top di grupo B di e kampaña di kualifikashon.<ref name=:"2"/>
== Enbolbimentu di komunidat ==
Durante e preparashon pa Kopa Mundial desde november 2025, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda. Esakinan a inkluí evento di fanátikonan di Blue Wave, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.
Diáspora i alkanse internashonal
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wordu organisá na diferente pais, kontribuyendo na un oumento di visibilidat global.
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wòrdu organisá na diferente pais, inkluyendo den Oropa i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].
E partisipashon den e Mundial a kontribuí na un oumento di visibilidat global di Kòrsou i a fortalesé konekshonnan entre Kòrsou i su diáspora, inkluyendo traves di turismo i atenshon mediátiko.
Esakinan a pone enfasis riba e interkonekshon entre [[deporte]], [[kultura]] i [[turismo]].
E partisipashon públiko a krese visiblemente, i e evento a kontribuí na fortalesementu di un sentido di unidad nashonal. Kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko for di Korsou lo ta presente na Houston pa e partido di apertura kontra Alemania. Alrededor di tres kuart di e kantidat ei ta wòrdu sperá pa e otro weganan di grupo.<ref name="Guardian"/>
=== Evento i festivalnan ===
E fenómeno “Blue Wave” a resultá den un programa di evento kultural organisá manera festival i selebrashonnan públiko den sentro históriko di [[Willemstad]]. E aktividatnan aki a kombiná deporte, músika i turismo.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref>
Aktualmente eventonan grandi di Blue Wave ta tumando lugá na Willemstad, i e sentronan di siudat di Punda i Otrobanda ta kompletamente dekorá den un ambiente di Kopa di Mundu.
===Produkshon kreativo===
E movimiento a inspirá produkshon kreativo manera músika, arte visual i kontenido digital. Plataformanan sosial a hunga un papel importante den su difushon, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Kòrsou a klasifiká, e artista musikal [[aruba]]no [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'' (The Blue Wave), un kansion dediká na e Blue Wave, e nomber di kariño di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná.
Tur selekshon nashonal tin un himno. Pa Korsou, e banda di zonido ei ta “Bluewave,” un kantika komo himno nashonal pa e selekshon, ku ta komposita i kanta pa e artista musikal arubano Jeon, den ritmo [[kompa]] i produsí pa Steve Andreas. El a kuminsá komo un petishon simpel. El a krese bira un gritu di reunion. Ku tempu, el a yuda kombertí “Bluewave” den un apodo ku e sostenedónan ta usa pa e selekshon nashonal mes.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Merkansia manera bandera i otro material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.
Centrale Bank van Curacao en Sint Maarten (CBCS) ta lansa dos moneda commemorativo special pa honra clasificacion historico di seleccion di futbol di Curacao pa Mundial di Futbol. Ta trata di un moneda di plata di cinco florin y un moneda di cincuenta cent.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
Merkansia manera bandera i paña den koló nashonal a bira símbolonan visibel di sosten.
Un kompania produktor a reporta un demanda fuerte pa bandera di Kòrsou ademas di produktonan promoshonal relashona cu Kopa Mundial, inKluyendo e programashon di e weganan, sticker pa bentana, banner y borchinan pa pone banda di kaminda.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref>
Komo identidat nobo e selekshon a haña un uniform nobo pa weganan na kas: e kamisa ta kompletamente den blou dediká na Blue Wave. E blou profundo ta simbolisá Laman Karibe, e energia di e isla, i e unidat di tur sostenedó di Kòrsou rònt mundu.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
== Nifikashon sosial i polítiko ==
“Blue Wave” a wòrdu interpretá komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union i orguyo kolektivo.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un forma di fortalecé visibilidat internashonal i imagen di Kòrsou.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un medio pa reforsá identidat nashonal (''nation branding'') i visibilidat internashonal.
Figuranan públiko i lídernan polítiko a deskribí “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union, ekspresá den lema manera “un isla, un soño”.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di con un logro deportivo por generá un movimiento sosial i kultural mas amplio.
Su impakto inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término a keda komo un símbolo di e periodo di orguyo kolektivo ligá na e Mundial 2026.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta ser konsiderá komo un ehèmpel kon un evento deportivo internashonal por generá un movementu kultural i sosial mas amplio.
Su impakto ta inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre kurasoleñonan riba e isla i den diáspora
E término a keda wordu usa komo un símbolo di e periodo di mobilidat i orguyo kolektivo ligá na e partisipashon di Kòrsou den e Kopa Mundial 2026.
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
---------------
Op het veld is de Blue Wave een afspiegeling van Curaçao: expressief, zelfverzekerd en met een natuurlijk gevoel voor ritme, een mix van Caribische creativiteit en Europese structuur. Onder de hoede van de nieuwe hoofdcoach Fred Rutten (een van de meest gerespecteerde voetbalmanagers van Nederland met ervaring bij PSV Eindhoven, FC Twente, Shalke 04, Feyenoord en Anderlecht), zet het elftal de opmars voort die het de WK-kwalificatie heeft opgeleverd.
De Blue Wave staat voor een gevoel van trots en saamhorigheid dat gedeeld wordt door iedereen die Curaçao hoog in het vaandel heeft en reikt tot ver buiten het eiland, waaronder tot de Curaçaose gemeenschappen in het Caribische gebied, Europa, Noord-Amerika, Latijns-Amerika en daarbuiten.
------
grokipedia Juninho Bacuna: Despite their Dutch birthplace, the family's Curaçaoan roots influenced Bacuna's decision to represent the island nation internationally, following Leandro's precedent in prioritizing heritage over birthplace eligibility for the Netherlands senior team.[49] This background underscores a pattern among Curaçaoan-Dutch families, where migration for economic opportunities in the Netherlands often preserves cultural and athletic connections to the Caribbean.[49]
-------
Dick Advocaat, E pelotero di 78 aña, cu lo bira e tecnico mas bieu den historia di Mundial den su di tres torneo final despues di 1994 y 2006 (Hulanda y Sur Korea), ya pa hopi tempo a lanta un spirito atacante den su hungadornan.
---------------
Curaçao: The Blue Wave
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
----
[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curacao Chronicle (10 di yüni 2026)
Het nieuwe Curaçao thuistenue: blauw als identiteit
Het nieuwe thuisshirt staat volledig in het teken van de iconische bijnaam The Blue Wave. Het diepe blauw symboliseert de Caribische zee, de energie van het eiland en de verbondenheid van alle Curaçao-supporters wereldwijd.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
Waar het uitshirt eerder al wereldwijd opviel dankzij de kleurrijke inspiratie uit Willemstad, zet het thuistenue juist de klassieke Curaçao-kleur centraal: blauw.
--------
== Links eksterno ==
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (jingle Blue Wave of Mama Wak sung by [[Jeon]])
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
----------
* vorige versie
ta un alias informal pa e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] i un término ku ta wòrdu usá pa deskribí e ola mas amplio di sosten públiko i aktividat kultural rondó di e partisipashon di e selekshon den e Kopa Mundial di FIFA 2026.
The Blue Wave is de populaire bijnaam voor het nationale voetbalelftal van Curaçao. De term staat symbool voor de historische en succesvolle opmars van het team en de nationale trots en eenheid op het eiland.
== Nomber ==
E expresion “Ola Blauw” ta referi na e color blauw tradicional di e seleccion di Curaçao y ta wordo usa comunmente pa sostenedornan, medionan di comunicacion, y organisacionnan. E término tambe ta lanta e identidat geográfiko di Kòrsou komo un isla den Karibe i ta simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal.[1]
Konteksto di futbòl
E selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou ta representá Kòrsou den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa Federashon di Futbòl Kòrsou. E kualifikashon di e tim pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 a marka un momentu signifikante den su historia deportivo, oumentando su visibilidat tantu regionalmente komo internashonalmente.
Durante e kampaña di kualifikashon i e preparashonnan di e torneo siguiente, “The Blue Wave” a surgi komo un slogan unifikante entre sostenedónan i stakeholdernan.[1]
Nifikashon kultural
Enbolbimentu di komunidat
Den e preparashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026, vários aktividat basá riba komunidat a wòrdu organisá na Kòrsou i bou di su diáspora. Esakinan a inkluí proyekshonnan públiko di partidonan, eventonan kultural, i inisiativanan di futbòl orientá na hubentut. Aktividatnan asina a kontribuí na oumento di partisipashon públiko i visibilidat di e selekshon nashonal.[1]
Produkshon kreativo
E Blue Wave tambe a inspirá produkshon kultural i kreativo, inkluyendo músika, presentashonnan i ekspreshonnan visual sentra riba identidat nashonal i kultura di futbòl. Merkansia manera paña i bandera den koló nashonal a bira ampliamente usá komo símbolonan di sosten.[1]
Diaspora i aspektonan ekonómiko
E konsepto di The Blue Wave a wòrdu asosiá ku oumento di kompromiso di e diaspora di Kòrsou. Simpatisadonan internashonal a kontribuí na e visibilidat di e ekipo i a partisipá na eventonan ligá na e Kopa di Mundu.
Análisisnan a sugerí ku e torneo a funshoná komo un “multiplikadó di diaspora,” fortalesé konekshonnan ekonómiko i sosial entre Kòrsou i su komunidat mundial a traves di biahe, turismo i eksposishon internashonal.[1]
Herensha
E Blue Wave ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel notabel di kon partisipashon den un evento deportivo internashonal grandi por generá mobilisashon kultural i sosial mas amplio. Su impakto ta inkluí oumento di visibilidat nashonal, oumento di interes den futbòl, i e refuerso di identidat kompartí bou di e kurasoleñonan riba e isla i den eksterior.
--------
The Blue Wave is an informal alias for the Curaçao national football team and a broader socio-cultural phenomenon associated with the island’s participation in the 2026 FIFA World Cup. The term is used to describe both the team itself and the widespread mobilization of public support, cultural expression, and diaspora engagement surrounding the tournament.
Terminology
The expression “Blue Wave” refers to the traditional blue color of the Curaçao national football team. It also symbolizes a collective movement, evoking both the maritime identity of the island and a surge of national unity and pride.[1][2]
Football context
The Curaçao national football team represents Curaçao in international competitions and is governed by the Curaçao Football Federation. Its qualification for the 2026 FIFA World Cup marked a historic milestone, with Curaçao described as one of the smallest nations ever to appear on football’s biggest stage.[3]
In this context, “The Blue Wave” emerged as a widely used slogan among supporters, media, and public figures, reflecting growing national enthusiasm and international attention.[4]
Cultural movement
Public engagement
Leading up to and during the 2026 FIFA World Cup, The Blue Wave developed into a broad cultural movement within Curaçao. Media reports describe the island as being “in the grip of the Blue Wave,” with widespread participation in football-related activities and expressions of national unity.[4]
Public initiatives included fan gatherings, watch parties, and community-driven events both on the island and abroad.[5]
Festivals and events
The movement also gave rise to organized cultural programming. The Blue Wave Festival, held in the historic center of Willemstad, combined music, performances, and public celebrations tied to the national team’s World Cup participation.[6][7]
These events contributed to increased activity in urban public spaces and highlighted the intersection of sport, culture, and tourism.
Music and media
The Blue Wave inspired a range of creative outputs, including music, slogans, and social media content. A notable example is the “Blue Wave” jingle, associated with performances such as Blue Wave of Mama Wak, which circulated widely online.[8][9]
Digital platforms, including Instagram and YouTube, played a significant role in amplifying the movement and engaging younger audiences.[8][9]
Political and social significance
Political leaders and public figures have framed The Blue Wave as a symbol of national cohesion. Statements by Curaçaoan officials emphasized that the movement extends beyond football, serving to unite the population across social and geographic boundaries.[10]
The concept has been described as fostering a shared identity under the idea of “one island, one dream.”[4]
Diaspora and international reach
The Blue Wave also resonated strongly among the Curaçaoan diaspora. Events and fan initiatives were organized internationally, including in Europe, reflecting the global distribution of Curaçaoan communities.[5]
Analyses highlight that the movement contributed to increased international visibility for Curaçao and strengthened transnational connections through travel, media exposure, and economic activity linked to the World Cup.[1][3]
Legacy
The Blue Wave is regarded as an example of how participation in a major international sporting event can catalyze broader cultural and social mobilization. Its legacy includes heightened national visibility, increased engagement with football, and the reinforcement of a shared identity among Curaçaoans both on the island and abroad.
References
Curaçao’s diaspora multiplier at the 2026 World Cup
The Blue Wave: Curacao's Pride
Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage
Curaçao in de ban van de BlueWave
Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa
Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad
Blue Wave Festival losgebarsten
The Blue Wave (Instagram)
Bluewave jingle (YouTube)
Pisas: The Blue Wave gaat over meer dan voetbal
--------
== Keep list ==
* E término a bira popular desde 2024 durante e weganan di kualifikashon i e preparashonnan pa e torneo, kaminda el a simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal, orguyo i identidat.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* De Blue Wave is de naam van het nationale mannenelftal van Curaçao, maar de term staat eigenlijk voor iets veel groters: de hausse in energie, steun en saamhorigheid rond dit historische moment. Voor veel mensen staat dit namelijk voor zo veel meer dan alleen voetbal. Het gaat om de erkenning, de trots en de wereldwijde aandacht voor wat Curaçao heeft gepresteerd en waar het voor staat.<ref>[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* Kòrsou ta konsiderá un di e paisnan mas chikí den mundu ku un poblashon di aproksimadamente 158.000–160.000 habitante (segun estimashon riba 1 di yanüari 2026)<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260604.pdf Poblacion di Corsou ta crece mas cu 158.000 mientras migracion ta sigui
impulsa crecemento], Bon Dia Aruba (4 di yüni 2026)</ref>. E ta un pais konstituyente di [[Reino Hulandes]]. A FIFA member since 2011, Curaçao have spent years building towards a first World Cup appearance.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref>
Den konteksto global, esaki ta pone Kòrsou den e grupo di paisnan chikitu tantu pa poblashon komo pa superfisie (±444 km²), pero ku un nivel haltu di desaroyo humano den region Karibe.
* Bou di liderazgo di entrenadó nashonal [[Dick Advocaat]], Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan aki, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Kico ta haci e situacion aki unico? E “football passport”: Debí ku tur residente di e parti Karibense di Reino tin nashonalidat Hulandes, hungadónan ku famia Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Esaki ta komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Wales ta hunga pa Gran Bretaña.
* <ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Tur ta bibando pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan di futbol na Oropa i Merka.<ref>https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup</ref> Mayoria di e hungadónan a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbol di Hulanda i awor pa medio di reglanan di IFA pa eligibilidat Korsou por hasi un yamado riba e talentonan di diaspora.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
E tim di 26 hòmber ta konsistí kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda, aparte di Tahith Chong, kende a nase na Willemstad i a drenta e akademia di Feyenoord na edat di dies aña.<ref name="Comenencia"/>
* i koló blou tradishonal di e selekshon nashonal.??
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
* E movementu tambe a resultá den programa di aktividatnan kultural organisá, manera e Blue Wave Festival den sentro históriko di [[Willemstad]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref> E eventonan aki a kombiná músika, presentashon i selebrashonnan públiko relashoná ku e partisipashon den e Mundial.
* Apesar di e kosto altu di esaki pa presensia na Kopa Mundial, kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko lo biaha pa e partido di apertura kontra Alemania dia 14 di yuni 2026 na [[Houston]], ku paketenan di buelo charter ku ta wòrdu areglá for di e isla.<ref name="Guardian"/>
* dokumental na TV hulandes ''Curaçao en het wonder van het WK'' : [[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)
In Willemstad vinden momenteel grote Blue Wave-evenementen plaats en de binnenstad van Punda en Otrobanda is volledig in WK-sfeer aangekleed.
*De eerste dure zes punten van Curaçao zijn binnen op weg naar het WK Voetbal 2026. De Stichting Blue Wave in oprichting wil die droom daadwerkelijk (helpen) realiseren, zo weet het Antilliaans Dagblad.
<ref>https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], AD (10 juni 2024)</ref>
* Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = Pariba Little League
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}}
| liga = Kampeonato Nashonal di Beisbòl Little League di Kòrsou
}}
'''Pariba Little League''' of '''Little League Liga Pariba''' ta un organisashon di beisbòl di [[Kòrsou]] pa muchanan entre 4 i 16 aña. E asosiashon di deporte hubenil ta forma parti di e sistema internashonal di kompetensia di Little League Baseball i ta representá e área geográfiko di “Pariba” riba e isla.
Den kompetensianan ofisial, Pariba Little League ta representá pa un ekipo selekshoná, ku ta konsistí di e mihó hungadónan di e liga, kende ta kompetí kontra otro liganan di e isla (Little League Liga Pabou) i den torneonan internashonal.
== Historia i desaroyo ==
Pariba Little League ta un di e programanan importante di beisbòl hubenil na Kòrsou. Huntu ku Pabou Little League, e ta kontribuí na e desaroyo di talento lokal na Kòrsou, ku tin un reputashon fuerte den beisbòl internashonal.
Desde 1980 Kòrsou ta partisipa regularmente den torneonan di Little League, ku resultado notabel, inkluyendo un kampeonato mundial na 2004 na Merka.
== Struktura ==
Den sistema di Little League, un “Little League” no ta solamente un ekipo, sino un organisashon lokal ku timnan di diferente edat. Pa torneonan ofisial, kada liga ta selekshoná un ekipo representativo.
E liganan aki ta kompetí pa determiná kende ta representá Kòrsou. (Curacao Region Tournament)
== Kompetensia internashonal ==
Kòrsou ta partisipá den dos nivel di kompetensia: e torneo di region Karibe di Little League World Series (kualifikashon) i e Little League Baseball World Series (LLBWS) na Williamsport, Pennsylvania.
===Region Karibe (kualifikashon pa LLBWS) ===
Desde inisio di e torneo di region Karibe [[Little League World Series (Region Karibe)]] na 2001, Pariba Little League a titula kampeon di Karibe na kuater okashon: 2001, 2002, – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016
konta komo un di e liganan mas kompetitivo di Curaçao. E liga a logra varios título regional, kualifikando pa e torneo mundial den e siguiente añanan:
2001 – kampion di region Karibe
2002 – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016 – kampion di region Karibe (rekòrd perfekto den torneo)
2026 – kampion di Curaçao / klasifiká pa LLBWS
E prestashonnan aki ta mustra ku Pariba ta un liga ku ta logra resultado konsistente na nivel regional, regularmente ganando derecho pa representá Curaçao den kompetensia internashonal.
== Torneo Little League World Series ==
=== Klasifikashon ===
Na 2026, e selekshon di Pariba Little League a logra un milestone importante ora ku el a kualifiká pa e Little League Baseball World Series (LLBWS).
E klasifikashon a keda sigurá despues di ku Pariba a gana e kampionato di Curaçao kontra Pabou Little League den un seri di mihó di shete.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series Pariba Wins Regional Title, Qualifies for Little League World Series], Curacao Chronicle (13 di aprel 2026)</ref> Pariba a gana e seri ku 4-2, inkluyendo dos viktoria decisivo di 6-2 i 5-2.
Durante e torneo, e tim a logra un rèkòrt general di 5-3.
===Partisipashon===
E aparishon di 2026 ta:
e di sinku biaha ku Pariba Little League ta partisipá den LLBWS
e promé aparishon desde 2016
e promé biaha ku un tim di Curaçao ta haña entrada direkto na e bracket internashonal
Den total, lo ta e di 16 biaha ku un representashon di Curaçao ta partisipá den e torneo na Williamsport, Pennsylvania.
== Hungadónan notabel ==
Diferente hungadónan yu di Korsou ku a pasa pa Pariba Little League òf su programa a yega na [[Major League Baseball]], inkluyendo:
* [[Ceddanne Rafaela]]
* [[Ozzie Albies]]
{{Appendix}}
--------------
'''Pariba Little League''' ta un ekipo hubenil di beisbol di [[Kòrsou]].
E di dos karchi pa e 2026 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presenta pa T-Mobile (LLBWS), a wòrdu ofisialmente konkistá ora ku Pariba Little League (Willemstad, Curaçao) a sali viktorioso den e Torneo di Region di Curaçao. E aña aki ta marka e promé biaha ku un tim di Kòrsou ta gana entrada direkto na e Bracket Internashonal di LLBWS, uniendo na Australia, Canada, Mexico, Hapon – i tambe e Kampionnan di Region di Asia-Pasífiko, Karibe, Europa i Afrika, i Latino Amérika – pa forma e tereno di 10 tim internashonal ku ta kompetí den e evento.<ref>https://www.littleleague.org/world-series/2026/llbws/news/pariba-little-league-to-represent-curacao-at-the-2026-little-league-baseball-world-series-presented-by-t-mobile/</ref>
Durante henter e torneo, Pariba Little League a gana su korona ku un rèkòrt general di 5-3 pa gana su puesto na LLBWS despues di a gana e seri di kampionato di mihó di shete riba Pabao Little League pa reklamá e título di region.
Esaki lo ta e di sinku biaha ku Pariba Little League ta aparesé den LLBWS, i e promé biaha den 10 aña, ku ta data for di 2016 ora el a kaba ku un rèkòrt di 1-2.
Adicionalmente, lo ta e di 16 biaha cu un team di Curaçao lo realisa e biahe pa Williamsport, su prome aparicion cu ta data for di 1980.
Atrabes di añanan, Curaçao a laga sinti su presencia den e torneonan di LLBWS. Ku 15 aparishon anterior ku ta data for di 1980, kuater subkampeon, i un viktoria di kampionato na 2004, nan programa ta sigui prosperá. Pariba LL tambe ta kas di un kantidat di hungadó i eks-alumnonan di MLB, mas notabelmente Ceddanne Rafaela (Boston Red Sox) i Ozzie Albies (Atlanta Braves).
E skema ofisial i informashon di e wèpsait pa e LLBWS 2026 a wòrdu anunsiá, miéntras ku e enkuentronan di promé buèlta lo wòrdu kompartí meimei di yüni, ya ku e di 79 Little League Baseball World Series lo tuma lugá di 19-30 di ougùstùs 2026. Pa mas informashon tokante e LLBWS, inkluyendo rekursonan di bishitante, invitadonan spesial, i mas kòntròl largu di zomer LittleLeague.org/WorldSeries. Pa kuminsá plania bo bishita na Williamsport, bai na LittleLeague.org/Visit.
-----
WILLEMSTAD – E ekipo di Little League di Pariba a keda koroná komo kampion regional i a sigurá klasifikashon pa Little League World Series, ganando e derecho di representá Kòrsou riba esenario internashonal.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series</ref>
Pariba a gana e seri di mihó di shete ku un viktoria di 4-2 riba Pabou. E weganan desisivo a wòrdu hunga djasabra na Post 6, kaminda Pariba a entregá aktuashonnan fuerte, ganando tur dos partido 6-2 i 5-2.
Cu e titulo regional, awor Pariba lo competi den e Little League World Series na Williamsport, cu ta programa pa tuma luga di 19 pa 30 di augustus.
E tim ta kla pa sali dia 13 di ougùstùs i lo kuminsá ku preparashonnan djis despues di un periodo kòrtiku di sosiegu.
E clasificacion ta marca otro logro pa baseball hubenil na Curaçao, cu tin un tradicion fuerte den e deporte y un historia di competi exitosamente na torneonan internacional.
The Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.<ref>https://www.facebook.com/LigaPabouLittleLeague/about</ref>
------------
'''Salon di Fama di Deporte di Kòrsou''' ta e galeria di honor dediká na deportista prominente i otro personanan ku a hasi un kontribushon signifikante pa deporte na [[Kòrsou]]. E taw, ku ta administrá pa Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) — ku anteriormente tabata konosí komo Curaçao Sport Federatie (CSF) — a instala e promé miembronan den e salon di fama na 1985 pa duna rekonesimentu públiko na atletenan, entrenador, dirigente i otro figura ku a lassa un marka duradero den deporte lokal i regional.
Historia
E idea pa un salon di fama na Kòrsou a surgi como un manera pa honrá e sportistanan i lideres ku a kontribuí pa desaroyo di deporte den e Antias Hulandes. E CSF (Curaçao Sport Federatie), e organizashon sportivo máximo na esei tempu, a hunga un rol di lider den e fundashon di e salon di fama na 1985. Desde su inicio, e salon di fama a sigui rekonosé sportistanan ku a logra nivel notabel, inkluyendo partisipashon olímpiko, logronan internashonal, i kontribushon pa komunidad deportiva.
Na desember 2020, FDOK a agrega otro 10 miembronan pa elevá e total ku 85 persona ku ta forma parti di e Salon di Fama di Kòrsou, inkluindo 10 damanan i 75 homber.
Signifikashon
E Salon di Fama ta:
un forma pa preservá i celebra historia deportivo di Kòrsou
un manera pa inspirá sportistanan hoben pa trese su talento
un medio pa duna rekonesimentu formal na atletenan, entrenador, arbitro i dirigente ku a kontribuí pa desaroyo di deporte
E lista di miembronan ta rekogi figura prominente di diferente deporte, inkluindo futbol, atletismo, esgrima, natashon, baseball, softball, karate, i otro disiplinanan.
--------------------
'''Salon di Fama''' na Korsou ([[]]:inglesHall of Fame) ta un lista di individuo
== Definishon ==
Un sala di fama, muraya di fama, òf kaminata di fama ta un lista di individuonan, logronan, òf otro entidatnan, normalmente skohé pa un grupo di elektor, pa marka nan ekselensia, logronan i fama den nan ramo. Den algun kaso, e salanan di fama aki ta konsistí di salanan òf museonan real ku ta konsagrá e honradonan ku eskultura, plaka, i eksposishon di memorabilia i informashon general tokante e destinatarionan indusí. Tin bia, e plachinan di e honradonan por wòrdu kologá riba un muraya (p’esei un “muraya di fama”) òf inskribí riba un acera (manera den un “kaminda di fama”, “kaminda di streanan”, òf “avenida di fama”). Den otro kasonan, e sala di fama ta mas figurativo i ta konsistí di un lista di nòmber di personanan notabel i nan logronan i kontribushonnan. E listanan ta wòrdu mantené pa un organisashon òf komunidat, i por ta nashonal, estatal, lokal òf privá.
* inicia na 1985 pa Curacao Sport Federatie met overhandiging van gouden CSF-pin
* 2017: Federashon Deporte i Olimpiko Korsou
Toegetreden" / ingresa den Salon di fama di Korsou
== Salon di fama ==
Deporte Korsou tin lista kompletu di tur miembro di Salon di Fama di Federashon Deporte Olimpiko Kòrsou (FDOK) ku antes tabata Curacao Sport Federatie (CSF). Na 1985 a instala e prome miembronan den Salon di Fama di Korsou. Na desember 2020 a instala 10 miembro pa yega na e gran total di 85 persona di kual 10 ta dama i 75 ta kabayero.
Di e personanan aki 37 a fayesé. Di e 38 federashonnan ku ta miembro di FDOK, 22 tin un òf mas miembro den Salon di Fama.<ref>[https://www.deportekorsou.com/posts/lista-kompletu-di-miembronan-di-salon-di-fama-di-korsou-di-tur-tempu Lista kompletu di miembronan di Salon di Fama di Kòrsou di tur tempu]</ref>
{| class="wikitable sortable"
! Aña
! Imagen
! Nomber
! Deporte
! Remarke
|-
| rowspan="10" | 1985|| || [[Antoine Maduro]]<br><small>(1909–1997)</small> || Futbol ||
|-
| || [[Myrna Anselma]]<br><small>(1936–2008)</small> || [[esgrima]] ||
|-
| || [[Ergilio Hato]]<br><small>(1926–2003)</small> ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Ernest Smith ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Guillermo Haseth ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Hector Rosario<br><small>()</small> || ||
|-
| || [[Juan Isa]]<br><small>()</small> || ||
|-
| || Wilfred (Willie) Pieters<br><small>()</small> || ||
|-
| || Mordy Maduro<br><small>()</small> || futbol|| presidente di NAVU i [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]]
|-
| || Benny Leito<br><small>()</small> || landamentu||
|-
| rowspan="3" | 1986|| ||[[Bèto Adriana]]<br><small>()</small> || Futbol ||
|-
| ||[[Iyo Pimentel]]<br><small>()</small> || Tenis ||
|-
| || Clovis Lodewijks<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1987|| || Hector Curiel || ||
|-
| || Julio Rooi<br><small>()</small> || ||
|-
| || Guillaume (Sam) Buntin<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1989|| || Guillermo Pardo || Futbol ||
|-
| || Walter van Rosberg<br><small>()</small> || ||
|-
| || Pedro Willems<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1992|| || [[Enith Brigitha]] || landamentu ||
|-
| || Marcel Jose Betrian<br><small>()</small> || (hisamentu di peso) ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1994|| || Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor || futbòl ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="1" | 2023|| || [[Laicam How]] || [[karate]] ||
|-
|}
== Konmemorashon i evolushon ==
Na más reciente edishonnan di e salon di fama, FDOK a introducí un regla nobo pa permití rekonesé atletenan postumamente, inkluyendo sporthelden famós ku a falleci i ku a lòk grandi kontribushon pa deporte—un cambio ku reflehá deseo pa amplifiká acknowledge i preservashon di legado historiko. Den e selekshon di 2024 pa e ceremonia na diciembre pa postumamente honrá atletenan importante di balòn, honkbal, karate, bokso i mas.
== Organisashon ==
E Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) ta e organisashon ku koordiná e proceso di nominashon i selekshon. E federashon ta traha ku sportbondnan afiliá pa rekomendá kandidatonan i pa evaluá su merito pa ingresá den e salon di fama.
----------
* 1985: [[Antoine Maduro]], [[Myrna Anselma]] ([[esgrima]]) i [[Ergilio Hato]] ([[futbol|futbòl]]), Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro,
* 1986: [[Beto Adriano]] (gewichtheffen), [[Iyo Pimentel]] (tennis), Clovis Lodewijks (Softball) en Benny Leito (zwemmen).
* 1987: [[Hector Curiel]] (1936-2022) hisamentu di peso, Julio Rooi, Guillaume “Sam” Buntin
* 1989: Guillermo Pardo, Walter van Rosberg, Pedro Willems
* 1992: [[Enith Brigitha]] (landamentu), Marcel Jose Betrian (hisamentu di peso), Jose Maria (Jo) Mathilda (futbòl)
* 1993
* 1994: Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor (futbòl), Henry Prince (verspringen), Rafael Fernando (Raffy) Josefa (beisbol)
* 1995: Edgard Ravenstein, Urnic “Randy” Wiel, [[Jan Boutmy]] ([[esgrima]])
futbol
* 1997: Geoffrey Goede, Romoldo Martis, [[Wilhelm Canword]] (futbol?)
* 2009: Soraida Juliana, Julius Hellburg, Ricardo Elhage, Niels Liberia, Errol Rooi
* 2014: Anthony Minguel, [[Cor van Aanholt]], Esthel (Jet) Jansen, Dudley Josepa, Marguerite de Rooy-Sprock, Andres de Constancia +, Edwin Solomon, Heraclio Henriquez +, Hubert Ibi Schoop +,Victor Copra
* 2015: 2015 Maximo “Max” Paula +
* 2016: Alvin “Fichi” Fléming, Celsio Victor Polinet +, Franklin Wilfred Mathilda, Harold Daniel Laurens +, Johnny Hellmund, Raymond Rafael Martha, Wendell Prince, Wilhelm Keman
* 2017: Antonio Pedro Keller, Antonio Jose "Papy" Martina, Efigenio Adriano Braafhart, Francisco Romualdo Gomez +, Gladwin Lumeno de Lanoi, Lupe Acasia Leito, [[Pedro Basiano Matrona]] (1927-2019), futbol, Stanley Maria Francisca, Orlando Felipe Cuales
* 2019: Renato Anasagasti, Sylvanie Clarke, Henk d'Arnault, Wenfrid Jakoba, Hubert Jansen, Nazario Martijn q.e.p.d., Eric Ogenia, Eva Marie Tujeehut Suriel, Gilbert Snijders i Hubert Zimmerman.
* Eva Marie “Amy” Tujeehut-Suriel, Eric Anthony Gregorio Ogenia, Gilbert Ciro Snijders, Henk “Henky” Alfons D’Arnault, Hubert Dominicus Jansen, Hubert Simon Zimmerman, Nazario Bernardus Martijn, Renato G. Anasagasti, Sylvanie Elaine Clarke, Wenfrid “Wenny” Pablo Jakoba
* 2020: Despues ku meimei di aña FDOK den un seremonia virtual a instalá William ‘Junior’ Millerson den Salon di Fama, riba 28 di dezèmber a instalá e dies sigieunte baluarte nan: Raoul Alias (Dam), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòfbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòfbòl), Erwin Martis (Atletismo) i Ivonne Leito – Senff (Karate).<ref name=:"1">https://www.sport.cw/mas-miembro-salon-di-fama/ </ref>
* [[William Millerson]] , Raoul Alias (Dama), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòftbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòftbòl), Erwin Martis (Atletiek), Ivonne Leito-Senff (Karate)
* 2021: [[Jeanne Lopes]] (tiru)
* 2023: [[Laicam How]] ([[karate]])
== Historia ==
For di aña 1985 a kuminsá ku Salon di Fama. Franklin Mathilda ku tabata presidente e tempu ei di Curaçaose Sport Federatie (CSF) a duna inisio na esaki. E promé baluartenan deportivo ku e aña ei a drenta Salon di Fama tabata: Antoine Maduro, Ergilio Hato, Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro, Myrna Anselma, Wilfred ‘Willie’ Pieters i Juan ‘Benny’ Leito. Tur e baluartenan aki entre tantu no ta na bida mas.<ref name=:"1"/>
FDOK ta e organisashon ku a sigui CSF i ku pues ta enkargá ku e evento di Salon di Fama. E federashon ta presidí pa Jean Francisca. Sobrá miembronan di direktiva ta Efigenio Braafhart (vise presidente), Ranjit Persaud (sekretario general), Aishel Richardson (di dos sekretario general), Nelson Maria (tesorero) i Ruthsel Martina ku ta fungí komo di dos tesorero.
* 2025:Durante e anochi di FDOK Honors Night, 5 persona a keda introdusí den FDOK su salon di fama. Un di e personanan aki ta Franklin Veeris. Aki bou ta sigui parti di Franklin su historia i tambe por disfrutá di un entrevista ku Franklin Veeris.
Franklin I. P. Veeris, komo deportista a praktiká vários ramo di deporte, pero su éksitonan grandi a konsentrá komo dirigente di body building.
Komo deportista e tabata áktivo den futbòl, tènis, karate i sailing, di kua e último aki el a kompetí riba nivel Mundial. Komo dirigente den tènis el a yuda organisá dos torneo grandi (Marlboro Professional Tennis Tournament) i mas despues den body building e.o. Metry Gala Classic.
Na edat di 40 aña Frank a kuminsá train deportistanan den fitness i body building despues di a sigui kurso i seminarionan na e.o. New Jersey, Los Angeles, Miami, New York i Tampa.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = WildCats KJ74
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}} Johnny Balentina
| liga = [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Dòbel A]]
}}
'''WildCats KJ74''', antes konosí komo '''Wild Cats''', ta un di e timnan di [[beisbòl]] mas prominente den [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Liga Dòbel A]] na [[Kòrsou]]. Den añanan 1960 e tim tabata milita den liga klase A; durante di e siguiente dékada el a logra promove i, desde 1975, a bira un forsa dominante den e Liga Dòbel A, e nivel mas altu di kompetensia di beisbòl na e isla.
WildCats a gana 17 título nashonal te ku 2024, loke ta hasié e tim mas viktorioso den historia di Liga Dòbel A. El a partisipá na 43 edishon di e [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|kampeonato di Liga Dòbel A]], i tambe a representá Kòrsou den kompetensianan internashonal, manera e Seri Latinomerikano i [[Seri di Karibe]].<ref>Marco Stoovelaar, [https://catcher.home.xs4all.nl/bb23-0402-wild-cats-curacao-nips-mexico-in-second-game-caribbean-baseball-series.htm WildCats Curaçao nips Mexico in second game Caribbean Series], international baseball headlines</ref><ref>David Venn, [https://www.mlb.com/news/curacao-team-brings-loaded-roster-to-2024-caribbean-series From Little League to Caribbean Series, Curaçao's roster has chemistry], mlb.com (2 di febrüari 2024)</ref>
E kambio di nòmber di klup a tuma lugá pa honra [[Kenley Jansen]], un picher profeshonal di Kòrsou ku a hunga e mayor parti di su karera pa Los Angeles Dodgers, usando e kamisa ku número 74.
== Lista di Honor ==
===Liga Dòbel A===
'''Kampeon (17)''':
* 1975, 1976, 1977, 1978, 1980, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2016, 2017, 2021, 2022
'''Supkampeon (11)''':
* 1979, 1981, 1982, 1986, 1987, 2004, 2013, 2014, 2015, 2018, 2020
== (Eks)-pelotero konosí ==
* [[Ruderly Manuel]]
* [[Diegomar Maxwell]]
* [[Dudley Leonora]]
== Link eksterno ==
* [https://www.flashscore.com/team/wildcats-kj74/YJuwLdD3/ Profil WildCats KJ74]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
Mientras ku añanan spesífiko di nan viktorianan di kampionato i finalisashonnan di subkampeon no ta lista ampliamente den e fuentenan disponibel, ta tuma nota ku e Wild Cats tabata un forsa dominante den e liga for di su inisio na 1975. Nan a representá Curaçao tambe den kompetensianan internashonal, manera e Serie Latino Amerikano 2018 i e Serie di Karibe 2020.
The '''Wild Cats''' baseball team, also known as WildCats KJ74, is one of the most successful clubs in the Curaçao National Championship AA League. They have secured 17 national championships, making them the team with the most titles in the league's history through 2022.
YouTube
+4
Flashscore
+4
Wikipedia
+4
Baseball Reference
While specific years of their championship victories and runner-up finishes are not comprehensively listed in the available sources, it's noted that the Wild Cats have been a dominant force in the league since its inception in 1975. They have also represented Curaçao in international competitions, such as the 2018 Latin American Series and the 2023 Caribbean Series.
-------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ruderly Rubino Manuel''' (☆ [[26 di ougùstùs]] [[1990]] na [[Kòrsou]]) ta un picher profeshonal di beisbòl. E tabata miembro di e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda pa e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017.<ref>{{Cite web|url=http://mlb.mlb.com/wbc/2013/teams/index.jsp?team=ned&team_id=878|title = Team}}</ref>
He was born on the 26th of August of 1990 in Willemstad, Curaçao. He's a local baseball star and started his career off by pitching for the Groot Kwartier Stars. He has also pitched for the Royal Scorpions in Curaçao and currently pitches for the Wildcats KJ74 Guardian Group. He has also pitched for 2 teams abroad, Sparta-Feyenoord from the Dutch Hoofdklasse in 2011 and for De Angelis North East Knights from the Italian Baseball League in 2012. He has also been part of the Kingdom of the Netherlands baseball team that played in the 2017 World Baseball Classic. Bonbini to Ruderly Manuel, who will also take part in Curaçao Baseball Week 2017!⚾️🇨🇼🔥
{{Appendix}}
--------------
{{Databox}}
'''Wimbleton''' ta un kompetensia internashonal di tènis, organisá pa e Federashon Internashonal di Tènis (ITF).
{{Appendix}}
[[Category:Deporte|Tènis]]
---------------------
{{Databox}}
'''Federashon di Atletismo di Kòrsou''' of '''Curaçao Atletiek Bond''' (CAB), Curaçao Athletics Federation, ta e órgano nashonal ku ta organisá atletismo na Kòrsou. E organisashon a wòrdu establesé originalmente na 1966, i e presidente di e asosiashon ta for di 2017 Willem Cordilia[1].
no.wiki:Federashon di Atletismo Kòrsou no ta miembro kompletu di CACAC, Konfederashon di Atletismo Sentroamerikano i Karibense, pero sí ta partisipá na Weganan CARIFTA. Curaçao tambe tabata e organisadó di e Weganan CARIFTA 2017.[2]
== Klupnan ==
E Federashon di Atletismo di Kòrsou ta reuní diesdos klup di atletismo afiliá: Curacao Master Athletics, Batavus, Cheetah, Deportivo San Kristof, the Eagles, Go Fast, New Revolution, Olympic, Rising Stars, Sloke, Sparta i Trupial.[3]
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox deportista
| variante = c
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 1,88 m
| peso = 77 kg
| deporte = Atletismo
| disciplina = 400 meter
| entrenado =
| debut =
| nacionalidad deportivo = [[File:Flag of the Netherlands Antilles (1986–2010).svg|25px|border]] [[Antias Hulandes]]<br/ >{{NLD}}
| wo = {{lista horizontal|
*2020}}
| bista medaya =
{{bista medaya}}
{{bista medaya rij|Weganan Olímpiko|0|1|0}}
{{bista medaya rij|Weganan Mundial Indoor Atletismo|0|0|2}}
}}
'''Liemarvin Bonefacia''' (☆ [[16 di aprel]] [[1990]] na [[Willemstad]]) ta un atleta di Kòrsou i un atleta olímpiko. E ta spesialisá den 400 meter i a representá [[Antias Hulandes]] te su disolushon na 2010.
Representando [[Hulanda]] Bonevacia a gana e medaya di plata den 4 x 400 m na [[Weganan Olimpico|Weganan Olímpiko]] 2020 na Tokyo, huntu ku [[Terrence Agard]], Tony van Diepen y Ramsey Angela.
== Link eksterno ==
* [https://worldathletics.org/athletes/netherlands/terrence-agard-14180980 Terrence Agard riba World Athletics]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Agard, Terrence}}
[[:Category:Deporte]]
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Atleta Olimpico]]
-----------------------
'''Randolph Benito (Johnny) Balentina''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1971]] na [[Willemstad]]) ta un pelotero hulandes ku a kompetí na tres okashon konsekutivo den [[Weganan Olimpico di Zomer|Weganan Olímpiko]]. El a partisipa na ‘Atlanta 1996’, ‘Sydney 2000’ i ‘Atenas 2004’. Na e okashonnan ei, e catcher drechi di e klup di beisbol Neptunus a termina ku e [[tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]], tambe konosí komo ''Tim di Reino'', na di seis (1996 i 2004) i e di sinku lugá (2000).
{{Appendix|2=
* [https://www.honkbalsite.com/ Nederlandse honkbalsite]
* [https://web.archive.org/web/20161202214838/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ba/johnny-balentina-1.html Profil di Johnny Balentina]
}}
{{DEFAULTSORT:Balentina, Randolph}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba|Bela]]
[[:Category:Atleta Olimpico|Bela]]
--------------
== Aanvulling [[Seri di Karibe]] ==
=== Kampeon segun wega final ===
Kuminsando ku e edishon di 2013 a introdusí un kampeonato kaminda e dos ekipo ku e mihó rekort di gana i pèrdè for di e promé etapa di e torneo di round-robin ta topa pa determiná e kampeon. Den edishon 2013, e promé buelta tabata konsistí di 12 wega i kada tim a enfrentá e otro timnan dos biaha, un komo home klup i e otro komo un ekipo di bishita; for di edishon 2014, ku e regreso di ekiponan di Cuba na e torneo, e promé etapa a ser kambia pa un round robin di 10 wega kaminda kada tim ta enfrentá e otro ekiponan un biaha.
{|class="sortable wikitable" width="100%"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Manager
|-
|[[2013]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Yaquis de Obregón
|style="text-align:center"|4–3 (18)
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Leones del Escogido
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Eddie Díaz
|-
|2014
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Isla di Margarita]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Naranjeros de Hermosillo
|style="text-align:center"|7–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Indios de Mayagüez
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Matías Carrillo
|-
|2015
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] [[San Juan]]
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Vegueros de Pinar del Río
|style="text-align:center"|3–2
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Tomateros de Culiacán
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Alfonso Urquiola
|-
|2016
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Venados de Mazatlán
|style="text-align:center"|5–4
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Tigres de Aragua
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Juan José Pacho
|-
|2017
|{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1–0 (10)
|{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2018
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px]] [[Guadalajara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|9–4
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2019
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] [[Siudad di Panama|Siudat di Panama]]
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Toros de Herrera
|style="text-align:center"|3–1
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Leñadores de Las Tunas
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Manuel Rodríguez
|-
|2020
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Toros del Este
|style="text-align:center"|9–3
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Cardenales de Lara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Lino Rivera
|-
|2021
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mazatlán
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|style="text-align:center"|4–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Criollos de Caguas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Félix Fermín
|-
| 2022
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Colombia.svg|25px|border]] Caimanes de Barranquilla
|style="text-align:center"|4-1
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Gigantes del Cibao
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] José Mosquera
|-
|2023
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Caracas]] i [[La Guaira]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Leones del Caracas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] José Offerman
|-
|2024
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Ozzie Guillén
|-
|2025
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mexicali
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2026
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2027
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|
|style="text-align:center"|
|
|
|}
{|class="sortable wikitable"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Mánager!!Rekort
|-
|2013
|{{MEX}} Hermosillo
|{{MEX}} Yaquis de Ciudad Obregón
|style="text-align:center"|4-3 (18)
|{{DOM}} Leones del Escogido
|{{DOM}} Eddie Díaz
|style="text-align:center"|4-3
|-
|2014
|{{VEN}} [[Isla Margarita]]
|{{MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]
|style="text-align:center"|7-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Indios de Mayagüez]]
|{{MEX}} Matías Carrillo
|style="text-align:center"|4-2
|-
|2015
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|Cuba}} [[Pinar del Río (béisbol)|Vegueros de Pinar del Río]]
|style="text-align:center"|3-2
|{{bandera|México}} [[Tomateros de Culiacán]]
|{{bandera|Cuba}} Alfonso Urquiola
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2016|2016]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|MEX}} [[Venados de Mazatlán]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|5-4
|{{bandera|VEN}} [[Tigres de Aragua]]
|{{bandera|MEX}} Juan José Pacho
|style="text-align:center"|6-0
|-
|2017
|{{MEX}} Culiacán
|{{bandera|Puerto Rico}} Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1-0 (10)
|{{bandera|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2018|2018]]
|{{bandera|México}} [[Jalisco]]<ref>[https://www.jalisco.gob.mx/es/prensa/noticias/64267 Presenta Gobernador Serie del Caribe Jalisco 2018]</ref>
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|style="text-align:center"|9-4
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|4-2
|-
|[[Serie del Caribe 2019|2019]]
|{{bandera|Panamá}} [[Panamá (ciudad)|Panamá]]
|{{bandera|Panamá}} [[Toros de Herrera]]
|style="text-align:center"|3-1
|{{bandera|Cuba}} [[Las Tunas (béisbol)|Leñadores de Las Tunas]]
|{{bandera|Panamá}} Manuel Rodríguez
|style="text-align:center"|4-1
|-
|[[Serie del Caribe 2020|2020]]
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Toros del Este]]
|style="text-align:center"|9-3
|{{bandera|VEN}} [[Cardenales de Lara]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Lino Rivera
|style="text-align:center"|6-1
|-
|[[Serie del Caribe 2021|2021]]
|{{bandera|MEX}} [[Mazatlán]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|{{bandera|República Dominicana}} Félix Fermín
|style="text-align:center"|7-0
|-
|[[Serie del Caribe 2022|2022]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|Colombia}} [[Caimanes de Barranquilla]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|República Dominicana}} [[Gigantes del Cibao]]
|{{bandera|Colombia}} José Mosquera
|style="text-align:center"|5-2
|-
|[[Serie del Caribe 2023|2023]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Caracas]] y [[La Guaira]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|Venezuela}} [[Leones del Caracas]]
|{{bandera|República Dominicana}} José Offerman
|style="text-align:center"|6-3
|-
|[[Serie del Caribe 2024|2024]]
|{{bandera|Estados Unidos}} [[Miami]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|{{bandera|Venezuela}} Oswaldo Guillén
|style="text-align:center"|7-1
|-
| 2025
|{{MEX}} [[Mexicali]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2026|2026]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2027|2027]]
|{{bandera|México}} [[Hermosillo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|}
==Partisipante==
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Promé edishon
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Kòrsou
|style="text-align:center"|2023
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{DOM}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal Dominikano
|style="text-align:center"|1970
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{MEX}}
| Liga di Mexico Pasifiko
|style="text-align:center"|1971
|-
|{{NCR}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Nicaragua
|style="text-align:center"|2024
|-
|{{PAN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Panameño
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff"|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[Puerto Rico]]
|Liga di Beisbòl Profeshonal Roberto Clemente
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff" |{{VEN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Venezuelano
|style="text-align:center"|1949
|}
* {{color box|#ccddff|border=silver}} miembro di Caribbean Professional Baseball Confederation
=== Partisipante den pasado ===
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Prome edishon
! Ultimo edishon
|-
| rowspan=3 |{{CUB}}
| Liga Cubano
|style="text-align:center"|1949
|style="text-align:center"|1960
|-
| Seri Nashonal Cubano
|style="text-align:center"|2014
|style="text-align:center"|2019
|-
|Liga Elite Cubano
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Klase AA di Kòrsou
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{COL}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal di Colombia
|style="text-align:center"|2020
|style="text-align:center"|2023
|}
===Nota===
*{{note label|PAN|a|a}} After the [[1960 Caribbean Series|1960 tournament]], Panama would not appear in another Caribbean Series until [[2019 Caribbean Series|2019]].
*{{note label|VEN|b|b}} Venezuela's LVBP was replaced by the [[Liga Occidental de Béisbol Profesional]] for the 1960 tournament
== Edishonnan ==
==Series==
{|class="wikitable"
|-
!Ana!!Luga!!Kampeon!!Manager!!Rekort
|-
|[[1949 Caribbean Series|1949]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]]|| [[Mike Guerra|Fermin Guerra]] ||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1950 Caribbean Series|1950]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PAN}} [[Carta Vieja Yankees]]|| [[Wayne Blackburn]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1951 Caribbean Series|1951]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]]|| [[George Scales]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1952 Caribbean Series|1952]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Habana (Cuban League)|Leones del Habana]]|| [[Mike González (catcher)|Mike González]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1953 Caribbean Series|1953]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (2)|| [[Buster Clarkson]]||style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1954 Caribbean Series|1954]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]]|| [[Mickey Owen]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1955 Caribbean Series|1955]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (3)|| [[Herman Franks]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1956 Caribbean Series|1956]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]]|| [[Oscar Rodríguez (baseball)|Oscar Rodríguez]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1957 Caribbean Series|1957]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]]|| [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1958 Caribbean Series|1958]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]] (2) || [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1959 Caribbean Series|1959]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]] (2)|| [[Clemente Carreras]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1960 Caribbean Series|1960]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]] (2)|| [[Tony Castaño]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|1961–1969|| colspan="4" style="text-align:center;" | None held
|-
|[[1970 Caribbean Series|1970]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]]|| [[Carlos Pascual (baseball)|Carlos Pascual]]||style="text-align:center;"|7–1
|-
|[[1971 Caribbean Series|1971]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]]|| [[Manny Mota]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1972 Caribbean Series|1972]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Leones de Ponce (baseball)|Leones de Ponce]]|| [[Frank Verdi]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1973 Caribbean Series|1973]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (2)|| [[Tommy Lasorda]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1974 Caribbean Series|1974]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (2)|| [[Bobby Wine]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1975 Caribbean Series|1975]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Vaqueros de Bayamón (baseball)|Vaqueros de Bayamón]]|| [[José Pagán]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1976 Caribbean Series|1976]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] & [[Santiago de los Caballeros|Santiago]] ||{{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]|| [[Cananea Reyes]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1977 Caribbean Series|1977]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (3)|| [[Buck Rodgers]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1978 Caribbean Series|1978]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]]|| [[Rene Lachemann]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1979 Caribbean Series|1979]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]] (2)|| [[Willie Horton (baseball)|Willie Horton]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1980 Caribbean Series|1980]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (4)|| [[Del Crandall]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1981 Caribbean Series|1981]]|| colspan="4" style="text-align:center;"|None held
|-
|[[1982 Caribbean Series|1982]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Leones del Caracas]]|| [[Chico Carrasquel]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1983 Caribbean Series|1983]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Lobos de Arecibo]]|| [[Ron Clark (baseball)|Ron Clark]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1984 Caribbean Series|1984]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]]|| [[Rubén Amaro, Sr.|Rubén Amaro]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1985 Caribbean Series|1985]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (5)|| [[Terry Collins]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1986 Caribbean Series|1986]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Maracaibo]]||{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]|| [[Cananea Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1987 Caribbean Series|1987]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (3)|| [[Ramón Avilés]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1988 Caribbean Series|1988]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]|| {{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]]|| [[Phil Regan (baseball)|Phil Regan]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1989 Caribbean Series|1989]]|||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]] (2)|| [[Pete Mackanin]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1990 Caribbean Series|1990]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (2)|| [[Felipe Alou]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1991 Caribbean Series|1991]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (6)|| [[John Roseboro]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1992 Caribbean Series|1992]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]] (2)|| [[Pat Kelly (catcher)|Pat Kelly]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1993 Caribbean Series|1993]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (4)|| [[Mako Oliveras]]||{ style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1994 Caribbean Series|1994]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (7)|| [[Casey Parsons]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1995 Caribbean Series|1995]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI}} [[Senadores de San Juan]]|| [[Luis Meléndez (baseball)|Luis Meléndez]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1996 Caribbean Series|1996]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]]|| [[Francisco Estrada]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1997 Caribbean Series|1997]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]]|| [[Mike Quade]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1998 Caribbean Series|1998]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (2)|| [[Tony Peña]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1999 Caribbean Series|1999]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (8)|| [[Dave Jauss]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[2000 Caribbean Series|2000]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (5)|| [[Mako Oliveras]] (2)||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2001 Caribbean Series|2001]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (3)|| [[Félix Fermín]] || style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2002 in baseball|2002]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]] (2)|| [[Francisco Estrada]] (2) || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2003 Caribbean Series|2003]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (4)|| [[Félix Fermín]] (2)||style="text-align:center;"|6–1
|-
|[[2004 Caribbean Series|2004]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (9)|| [[Manny Acta]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2005 Caribbean Series|2005]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlán]]|| [[Juan José Pacho]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2006 Caribbean Series|2006]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Valencia, Carabobo|Valencia]] and [[Maracay]]||{{flagicon|VEN}} [[Leones del Caracas ]] (2)|| [[Carlos Subero ]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2007 Caribbean Series|2007]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (5)|| [[Félix Fermín]] (3)||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2008 Caribbean Series|2008]]||{{flagicon|DOM}} [[Santiago de los Caballeros|Santiago]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (10)|| [[Héctor de la Cruz]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2009 Caribbean Series|2009]]||{{flagicon|MEX}} [[Mexicali]]||{{flagicon|VEN}} [[Tigres de Aragua]] || [[Buddy Bailey]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2010 Caribbean Series|2010]]||{{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (3)|| [[Ken Oberkfell]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2011 Caribbean Series|2011]]||{{flagicon|PRI}} [[Mayagüez, Puerto Rico|Mayagüez]]||{{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]]|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddie Díaz]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2012 Caribbean Series|2012]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (4)|| [[Ken Oberkfell]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2013 Caribbean Series|2013]] || {{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]] || {{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]] (2)|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddy Díaz]] (2)||style="text-align:center;"|4–3
|-
|[[2014 Caribbean Series|2014]] || {{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]] || {{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]] (2)|| [[Matías Carrillo]]||style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2015 Caribbean Series|2015]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] || {{flagicon|CUB}} [[Pinar del Río (baseball)|Vegueros de Pinar del Río]] || [[Pinar del Río (baseball)#Past and present stars|Alfonso Urquiola]] ||style="text-align:center;"|3–3
|-
|[[2016 Caribbean Series|2016]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlan]] (2)|| [[Juan José Pacho]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2017 Caribbean Series|2017]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]] || {{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (4) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]]||style="text-align:center;"|3−3
|-
|[[2018 Caribbean Series|2018]]||{{flagicon|MEX}} [[Guadalajara]] ||{{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (5) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]] (2)||style="text-align:center;"|4−2
|-
|[[2019 Caribbean Series|2019]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]] ||{{flagicon|PAN}} [[Toros de Herrera]]|| Manuel Rodríguez||style="text-align:center;"|4−1
|-
|[[2020 Caribbean Series|2020]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] ||{{flagicon|DOM}} [[Toros del Este]] || Lino Rivera ||style="text-align:center;"|6−1
|-
|[[2021 Caribbean Series|2021]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (6) || [[Félix Fermín]] (4) ||style="text-align:center;"|7−0
|-
|[[2022 Caribbean Series|2022]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|COL}} [[Caimanes de Barranquilla]]|| José Mosquera || style="text-align:center;" |5−1
|-
|[[2023 Caribbean Series|2023]]||{{flagicon|VEN}} [[Caracas]] and [[La Guaira]] || {{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (11)|| [[Jose Offerman]] || style="text-align:center;" |6−3
|-
|[[2024 Caribbean Series|2024]]
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|{{flagicon|VEN}} [[Tiburones de La Guaira]]
| [[Ozzie Guillén]]
|style="text-align:center;" |7−1
|}
* Selekshon Curacao Suns 2024 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2024/01/29/zeventien-internationals-koninkrijksteam-met-curacao-suns-naar-serie-del-caribe/</ref>
update: Jonathan Schoop; nieuw Jeremi Profar & Roger Bernadina (en.wiki)
* Selekshon Korsou 2023 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2023/01/31/internationals-met-curacaose-kampioen-naar-caribbean-series/</ref>
------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{DEFAULTSORT:Thode, Kiri}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Deporte]]
* 2013:Kiri Thode is in Duitsland wereldkampioen geworden van de Professional Windsurfers Association (PWA) Freestyle Windsurfing. Het is voor het eerst dat een windsurfer uit Bonaire wereldkampioen is geworden van de Freestyle competitie. Het is ook de eerste wereldtitel voor Thode.<ref>Belkis Osepa, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2013/10/09/wereldkampioenen-bonaire-warm-onthaald/ Wereldkampioenen Bonaire warm onthaald], Caribisch netwerk, 9 di oktober 2013</ref>
* 2020? video Children of the Wind ku rumanan Tonky i Taty Frans - dokumentario basa riba e bida di tres mucha homber Boneriano cu a conquista mundo cu nan teknika y trikinan innovativo riba nan plank di windsurf . E pelicula a gana premio na ....
de.wiki: Kiri Thode (geboren 26 februari 1991 in Kralendijk ) is een windsurfer op Bonaire . Hij behoort tot de beste freestylesurfers van de afgelopen jaren en werd in 2013 wereldkampioen in deze discipline .
------------------------------
{{Databox}}
'''Jurswailly (Ailly) Luciano''' (☆ [[25 di mart]] [[1991]] na [[Kòrsou]]) ta un eks-hungadó di "handbal" hulandes-kurasoleño i internashonalista. E tabata hunga den posicion derechista.
== Bida ==
Ailly Luciano a nase na Korsou i te edat di kuater ana tabata biba na Boka Sami. Ku su mayornan el a muda pa [[Hulanda]]. Su promé klup di handball tabata Papendrechtse DES'72. Komo teenager e ta switch pa e klup HV Quintus, hungango den e division di honor hulandes.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref> Desde 2011 e ta milita pa e klup franses Metz Handball den e divishon femenino franses mas haltu. E ta konosi pa su rapides. Huntu ku su klup el a titula kampeon nashonal di Fransia na 2013, 2014, 2016, 2017, 2018 i 2019. Na ana 2013, 2015, 2017 en 2019 e klup ta gana e Kopa di Fransia. Tambe na 2013 ta alkansa e final di e kampeonato oropea pero ta sufri un derota di e klup danes Team Tvis. Holstebro . Na 2021 e ta pone un fin na su karera deportivo pa dedika su mes na su In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro nl wiki:In maart 2016 tijdens het OKT in Metz (Frankrijk) is er een historisch hoogtepunt voor Luciano en het Nederlandse handbal, ze kwalificeerden zich voor het eerst voor de Olympische Spelen. Doordat de wedstrijd om het brons verloren werd van de huidige wereldkampioen Noorwegen (23-36), eindigden ze uiteindelijk op de vierde plaats.
== Selekshon hulandes ==
Debuut Oranje 15 mei 2012 Nederland – Groot-Brittannië 40-15 in Panningen
Komo internashonalista el a forma parti di e selekshon femenino di [[Hulanda]], hasiendo su debut durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. El a partisipa den 55 wega internashonal. Na 2016 el a representa Hulanda na e Weganan olimpiko na [[Rio de Janeiro]].<ref>https://www.ad.nl/dordrecht/papendrechtse-ex-international-ailly-luciano-stopt-met-handbal-eindelijk-tijd-om-te-puberen~a0830d73/ Papendrechtse ex-international Ailly Luciano stopt met handbal: ‘Eindelijk tijd om te puberen’], AD (9 di ougustus 2020)</ref> Ze maakte deel uit van het Nederlandse damesteam dat als vierde eindigde in handbal op de Olympische Zomerspelen van 2016 in Rio de Janeiro , Brazilië .
Handbalster Ailly Luciano heeft besloten haar interlandcarrière te beëindigen en gaat daarom niet mee met het Nederlands damesteam naar het Europees kampioenschap handbal in Zweden. "Ik heb op de Olympische Spelen gestaan, dat vind ik prachtig, maar voor mijn idee zit er niet meer in. Om weer vier jaar te knokken richting de Spelen zie ik niet zitten. Ik vind het goed geweest. Ik wil mijn levensdoelen oppakken."
De 25-jarige speelster uit Papendrecht kwam in augustus met het Nederlands damesteam uit op de Olympische Spelen in Rio de Janeiro en eindigde als vierde. Luciano, die speelt voor het Franse Metz, speelde 56 interlands voor Oranje en scoorde daarin 115 keer.<ref>[https://www.rijnmond.nl/nieuws/148285/handbalster-luciano-beeindigt-interlandcarriere Handbalster Luciano beëindigt interlandcarrière], Rijnmond (4 november 2016)</ref>
== Link eksterno ==
* [[http://history.eurohandball.com/ec/cl/women/2020-21/player/536101/Jurswailly+Luciano Jurswailly Luciano na European Handball Association]]
{{Appendix}}
In 2011 verhuisde de 1,71 meter lange rechtsbuiten naar het Franse eersteklasser Metz Handball , met wie ze in 2013 het kampioenschap en de beker won en de finale van de EHF Cup bereikte , waar ze verloren van de Deense club Team Tvis. Holstebro . Een seizoen later won ze opnieuw het kampioenschap. Ze won ook de Franse beker in 2015, 2017 en 2019 en het Franse kampioenschap in 2016, 2017, 2018 en 2019. In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro .
hunga den posishon derecho
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
Luciano a hasi su debut pa e selekshon hulandes durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. [3]
speelt voor Metz Handbal in de LFH Division 1 Féminine en voorheen het Nederlands dameshandbalteam . Ze nam deel aan het WK handbal dames 2013 in Servië , samen met de rest van het Nederlands elftal. [1] [2]
Luciano na nase na Korsou i a lanta na Boka Sami te edat di kuater ana. dorp Sint Michiel gewoond. Ku su mayornan el a muda pa Hulanda. Aki ta tabata hunga pa e klup HV Quintus.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html
Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref>
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
------------------------
'''Robert (Joy) Hosé''' (☆ [[14 di febrüari]] [[1949]] na - [[23 di òktober]] [[2023]] na [[Willemstad]] ) tabata un hungadó di pinpòn di [[Kòrsou]] di fama legendario. E tabata kampeon di Kòrsou di 1966 te 1972 i a optené varios título na Antia i internashonalmente, entre otro na 1971 kampeon latinoamerikano na [[Paraguai|Paraguay]].
== Biografia ==
Joy Hosé a nase na Kòrsou den e famia Hosé-Pimentel. E tin un ruman muhé i dos ruman hòmber. Su ruman mayó [[Humphrey Hosé|Humphrey]] tabata aktivo komo tenista profeshonal i su omo [[Iyo Pimentel]] tambe tabata tenista internashonal.
---------------
* Tim e Reino
=== Kampeonato Oropeo ===
{| class="wikitable" style=text-align:center
! Edishon
| 1954 || 1955 || 1956 || 1957 || 1958 || 1960 || 1962 || 1964 || 1965 || 1967 || 1969 || 1971 || 1973 || 1975 || 1977 || 1979 || 1981
|1983
|-
! Resultado
| * || * || {{oro}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || * || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{zilver}} || {{zilver}} || {{zilver}} ||{{goud}}
|{{zilver}}
|-
|
|-
! Edishon
| 1985 || 1987 || 1989 || 1991 || 1993 || 1995 || 1997 || 1999 || 2001 || 2003 ||[[EK Honkbal 2005|2005]]||[[EK Honkbal 2007|2007]]||[[EK Honkbal 2010|2010]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2012|2012]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2014|2014]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2016]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2019]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2021]]
|-
! Prestatie
|{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}
|-
|
|-
! Editie
| [[Europees kampioenschap honkbal 2023|2023]]
|-
! Prestatie
| {{brons}}
|}
: * <small>In 1954, 1955 en 1967 geen deelname.</small>
=== Kopa Interkontinental ===
{| class="wikitable"
! Editie
| 1983 || 1999 || 2002 || 2006 || [[Intercontinental Cup honkbal 2010|2010]]
|-
! Prestatie
| 4e || 8e || 8e || {{zilver}} || {{zilver}}
|}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Pabao Little League''' ta un ekipo di beisbol hubenil (10-12 ana) di Korsou ku a titula kampeon di karibe na .. okashon i tabata kampeon mundial na 2004. E ta forma parti di
e Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.
Winning the Caribbean Region Championship and making its 11th trip to Williamsport for the 2023 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presented by T-Mobile, is Pabao Little League (Willemstad, Curaçao) thanks to a 6-0 victory over the Dominican Republic in the championship game.
With its victory, Pabao LL will be returning to the LLBWS with the country’s 15th overall appearance in hopes to defend its International Championship title earned in 2022. Since the country’s first tournament appearance in 1980, Curaçao has maintained a winning record, 46-25, with a World Series championship in 2004 and three runner-up finishes in 2005, 2019, and 2022.
Pabao LL finished the Caribbean Region tournament with an unblemished 6-0 record, outscoring its opponents, 47-4, with four shutout performances.
With the first-round matchups of the 2023 LLBWS announced on June 6, Pabao LL will play Australia, represented by Hills Little League, in Game 5 on Thursday, Aug. 17 at 1 p.m. ET at Volunteer Stadium.
The 2023 Little League Baseball World Series, Presented by T-Mobile, is set to take place August 16-27. More information about the 2023 Little League World Series tournaments, including full schedules and downloadable brackets, can be found at LittleLeague.org/WorldSeries.
WILLEMSTAD- Djaweps , 10 di ougùstùs 2023 den oranan di mèrdia, e selekshon di Little League Liga Pabou kampion di Karibe a biaha pa Williamsport (USA), pa partisipá den e Kampionato Mundial di Beisbòl Little League. E kampionato Mundial di hóbennan di 11 i 12 aña lo start dia 16 i lo terminá dia 27 di ougùstùs 2023.
RBC Royal Bank, representá pa Sharier Dorand manera ta e kaso ku tur selekshon, tabata presente pa duna e selekshon sostén i deseá e delegashon éksito. E sigiente hungadónan ta forma parti di e selekshon.
{{Appendix}}
---------------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Dudley Guniberto Josefa''' (☆ [[1958]]) ta un [[karate]]ka di [[Kòrsou]]. Deportista – Dirigente Tékniko. a nasé na aña 1958. Dudley na aña 1967 kuminsá práktika deporte di yudo ku su 9 aña serka ..
== Bida i karera ==
.. a lanta na Kòrsou.
== Medaya ==
* 1987: [[Image:Med 2.png|Plata]] - Kampeonato hulandes
{{Appendix}}
{{Commonscat|Didi Gregorius}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64548365|titulo=Didi Gregorius}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://web.archive.org/web/20111005161849/http://www.honkbalsite.com/nederlandsteam/marieksongregorius.html Profil riba Honkbalsite]
* [https://www.baseball-reference.com/minors/player.cgi?id=gregor003mar Statistik Didi Gregorius]
}}
{{DEFAULTSORT:Gregorius, Didi}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
[[Category:Hulanda]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Sherry Sophia Veronica Howell''' (☆ [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un atleta kurasoleño.
Sherry Howell - Eckerd College, Softball and Volleyball
Howell played four years of softball and volleyball for Eckerd College from 1990 to 1993. She graduated in 1993 with a double major of Business Management and Psychology. The native of Curacao, Neth. Antilles, was a pitcher, a shortstop and centerfielder. She was a four-time All-America in softball, was named to the South Region team four times and the All-SSC team four times. Howell won or shared player-of-the-year honors twice in the conference and concluded her athletic career by being selected the SSC female athlete-of-the-year for the 1992-93 season. Howell holds the NCAA, Division II career batting average in softball at .524, is third in career slugging average at .921, 13th in home runs with 29 and second in single season highest batting average at 629. She led the nation in hitting as a senior and also doubles percentage. Howell led the conference in batting average four different years. In 1999, she represented her country in the World Games in Japan. Howell, who is fluent in six languages, was named All-Conference in volleyball two of the four years she played.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Howell, Sherry}}
[[Category:Hende]]
---------------
{{Commonscat|Josh Palacios}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1131860420|titulo=Josh Palacios}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Palacios, Josh}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
-------------------------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] di 1958 te 2010 na wega y torneonan internacional. E tabata kai bou di [[Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie|NAVU]], ku tabata konsisti di [[Kòrsou]] i [[Boneiru]] despues ku [[Aruba]] a separa na 1986.
en.wiki:The Netherlands Antilles national football team (Dutch, "Nederlands-Antilliaans voetbalelftal"; Papiamentu, "Selekshon Antiano di futbòl") was the national team of the former Netherlands Antilles from 1958 to 2010. It was controlled by the Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie. The NAVU consisted of Curaçao and Bonaire. Aruba split in 1986 and has its own team.
The Netherlands Antilles team never qualified for the FIFA World Cup. The country managed to come third in the CONCACAF championships of 1963 and 1969; during the 1963 tournament they were unofficial football world champions for four days after beating Mexico and before losing to Costa Rica.[1]
== Reforma di Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues [[Boneiru]] a bira miembro interino di CFU i [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Mira tambe ==
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Antias Hulandes]]
-------------
The '''Curaçao national football team''' ({{lang-nl|Curaçaos voetbalelftal}}; [[Papiamento language|Papiamentu]]: ''Selekshon di Futbòl Kòrsou'') represents [[Curaçao]] in [[FIFA|International]] [[association football|football]] and is controlled by the [[Curaçao Football Federation]] (Federashon Futbòl Kòrsou; FFK).<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| url-status = dead| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Following a constitutional change that allowed its predecessor, the [[Curaçao and Dependencies|Colony of Curaçao and Dependencies]] to become a unified [[constituent state|constituent country]] consisting of several island territories as the [[Netherlands Antilles]] and its dissolution in 2010, Curaçao has played under a new constitutional status as a separate constituent country since 2011.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=Gg1hDgAAQBAJ&pg=PA121 |title=Football and the Boundaries of History: Critical Studies in Soccer |editor=Elsey, Brenda |editor2=Pugliese, Stanislao G. |year=2017 |page=121 |isbn=9781349950065 |publisher= Springer |access-date=25 June 2019}}</ref>
Both FIFA and CONCACAF recognize the Curaçao national team to be the direct and sole successor of the dependant [[Territory of Curaçao national football team|Curaçao (1921–1958)]] and the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles national football]] teams.<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao] at [[FIFA]] official website</ref><ref>[https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curaçao] at [[CONCACAF]] official website</ref><ref>[https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html] at [[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|RSSSF]]</ref>
==History==
{{Further|Territory of Curaçao national football team|Netherlands Antilles national football team}}
The first national football team to bear the name Curaçao was the [[Territory of Curaçao national football team]], which made its debut in 1924 in an away match against neighboring [[Aruba national football team|Aruba]], a match which the Territory of Curaçao won four to nil.
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Seleccion nacional di futbol di Aruba''' ta e ekipo di [[futbol]] cu ta representa [[Aruba]] na wega y torneonan internacional, manera na e weganan di cualificacion pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] y den Copa Caribe. Tur tramite pa e seleccion ta bou encargo di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]], funda na 1932 y afilia na [[Union Futbol di Caribe|CFU]], [[CONCACAF]] y [[FIFA]] desde 1988.
The '''Aruba national football team''' ([[Dutch language|Dutch]]: Arubaans voetbalelftal; [[Papiamento language|Papiamento]]: Seleccion Arubano di futbol) is the national team of [[Aruba]], it was founded in 1932 and is affiliated with the Caribbean Football Union (CFU), CONCACAF and [[FIFA]] (since 1988) and is controlled by the [[Aruba Football Federation|Arubaanse Voetbal Bond]].
==History==
Between 1924 and 1933, Aruba only played against [[Curaçao national football team|Curaçao]], although these matches are not considered official.<ref>{{cite web |last1=Courtney |first1=Barrie |title=Aruba - List of International Matches |url=https://www.rsssf.org/tablesa/aruba-intres.html |website=RSSSF}}</ref> Aruba participated in its first tournament at the [[1955 CCCF Championship]], where they finished in 5th place. In 1958, Aruba became part of the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles]] until their secession in 1986.
Following its split from the Netherlands Antilles, the [[Aruba Football Federation]] was affiliated in 1988 with [[CONCACAF]] and [[FIFA]]. Aruba entered qualifying for the [[1989 Caribbean Cup]], and in its first group match it suffered the worst defeat in its history, at the hands of [[Trinidad and Tobago national football team|Trinidad and Tobago]], which crushed them 11–0. They played their first World Cup qualifying match against the [[Dominican Republic national football team|Dominican Republic]] as part of the [[1998 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|1998 World Cup qualifying]]. Aruba has participated in all the qualifying tournaments for the World Cup since, without being able to get past the first qualifying round.
Aruba has also yet to qualify for the [[Caribbean Cup]]. However, they showed some progress in the preliminary round of the [[2014 Caribbean Cup]] by getting two wins against [[Turks and Caicos national football team|Turks and Caicos]] (1–0) and [[British Virgin Islands national football team|British Virgin Islands]] (7–0), the latter being the biggest victory in its history. These results allowed them to reach 120th place in the FIFA World Ranking for the month of June 2014, their best ranking to date. Following these victories, Aruba lost 2–0 against [[French Guiana national football team|French Guiana]] and were eliminated.
Aruba began their [[2018 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|2018 World Cup qualification]] in the second round against [[Barbados national football team|Barbados]], losing 2–0 at home and 1–0 away, however FIFA ruled that Barbados had fielded an ineligible player, giving Aruba a 3–0 second leg victory and advancing them to the third round. Despite that, in the next round they were defeated again, this time by [[Saint Vincent and the Grenadines national football team|Saint Vincent and the Grenadines]] who won 3–2 on aggregate. Aruba failed to progress in the [[2022 FIFA World Cup qualification – CONCACAF First Round|2022 World Cup qualifiers]], finishing 4th in the first round.
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Aruba]]
E selekshon di Boneiru a kuminsa komo tim nashonal despues ku e tim antiano a keda disolbé na òktober 2010. E ta partisipa tur aña den e Torneo ABCS, kual na 2011 e ta gana sorpresivamente derotando Aruba 4-3 durante e tanda di penalty despues di un empate di 2:2 den final.[4]
-------------------------------------
'''Selekshon nashonal di futbòl di Sürnam''' ta e tim di [[futbol|futbòlista]] ku ta representa [[Sürnam]]. E ta kai bou di .........., ku ta miembro di [[Caribbean Football Union|CFU]] i miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Historia ==
E selekshon di Sürnam a kuminsa komo tim nashonal
==== Torneo ABCS ====
{| class="wikitable collapsible" width=50% style="text-align: center;font-size:90%;"
!colspan=8|Boneiru den torneo ABCS
|-
!width=45%|Aña
!width=25%|Lugá
!width=8%|W
!width=8%|G
!width=8%|E
!width=8%|P
!width=8%|GF
!width=8%|GC
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2010||di kuater ||2||0||1||1||5||7
|- bgcolor=gold
|{{SUR}} 2011||'''kampeón'''||2||1||1||0||5||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{ABW}} 2012||di kuater ||2||0||0||2||2||17
|- bgcolor=#cc9966
|{{CUW}} 2013||di tres ||2||1||0||1||2||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{SUR}} 2015||di kuater ||2||0||0||2||1||7
|- bgcolor=silver
|{{CUW}} 2021||supkampeón||2||1||0||1||4||4
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2022||di kuater ||2|| ?|| 0 || ? || 1 || 5
|-
!'''Total'''||'''6/6'''||14||3||2||7||20||46
|}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =148545934|titulo=Selección de fútbol de Bonaire}}
{{References}}
}}
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Surnam]]
Na de staatkundige hervormingen binnen het Koninkrijk der Nederlanden van 10 oktober 2010 en na afronding van het kwalificatietoernooi van de Caribbean Cup 2010 ging het Nederlands-Antilliaans voetbalelftal over in het Curaçaos voetbalelftal. Bonaire werd een paar jaar later voorlopig lid van de Caraïbische Voetbalunie CFU en op 19 april 2012 geassocieerd lid van de CONCACAF, en kan daarom in de toekomst inschrijven voor de Caribbean Cup.
Het Bonairiaans voetbalelftal is een team van voetballers dat Bonaire vertegenwoordigt. Bonaire is niet aangesloten bij de FIFA en kan daarom niet deelnemen aan het wereldkampioenschap. Bonaire doet jaarlijks mee aan het ABCS-toernooi, dat het in 2011 verrassend won.
The '''Bonaire national football team''' ({{lang-nl|Bonairiaans voetbalelftal}}; {{lang-pap|Selekshon Bonerianu di futbòl}}) is the national football team of the [[Caribbean]] island of [[Bonaire]], a [[Public body (Netherlands)|public body]] of the [[Netherlands]]. It is under the control of the [[Bonaire Football Federation]]. It became a member of the [[Caribbean Football Union|CFU]] and an associate member of CONCACAF on 19 April 2013.<ref name="CFU Facebook">{{cite web|title=CFU Facebook|url=https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|publisher=Caribbean Football Union|access-date=13 June 2014|archive-date=7 December 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191207213742/https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|url-status=live}}</ref><ref name="Congress takes key step in transparency">{{cite web|title=Congress takes key step in transparency|url=http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0,,12813~3150654,00.html|publisher=CONCAF|access-date=20 April 2013|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20130423234254/http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0%2C%2C12813~3150654%2C00.html|archive-date=23 April 2013}}</ref><ref name="Member Associations: Bonaire">{{cite web|title=Member Associations: Bonaire|url=http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|publisher=Caribbean Football Union|access-date=22 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029193820/http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|archive-date=29 October 2013|url-status=dead}}</ref> after which it became a full CONCACAF member on 10 June 2014<ref name="Ordinary Congress finalized">{{cite web|title=Ordinary Congress finalized|url=http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|publisher=CONCACAF.com|access-date=10 June 2014|date=10 June 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140612210312/http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|archive-date=2014-06-12|url-status=dead}}</ref> The team can participate in the [[CONCACAF Gold Cup]] and [[Caribbean Cup]] because of their membership in the confederation and sub-confederation.<ref name="Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership">{{cite web|title=Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership|date=20 April 2013|url=http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|publisher=Non-FIFA football|access-date=22 April 2013|archive-date=29 October 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029203911/http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|url-status=live}}</ref> However, Bonaire is not a member of [[FIFA]] and therefore can not compete in the [[FIFA World Cup]] or other FIFA events.<ref name="Sport en spel">{{cite web|title=Sport en spel|url=http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|publisher=beautiful-bonaire.nl|access-date=22 October 2014|language=nl|archive-date=22 October 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141022212953/http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|url-status=live}}</ref><ref name="What is CONCACAF?">{{cite web|title=What is CONCACAF?|url=http://www.concacaf.com/page/History|publisher=CONCACAF|access-date=21 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130406031852/http://www.concacaf.com/page/History|archive-date=2013-04-06|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =61824225|titulo=Miguel Pourier}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Pourier, Miguel}}
[[:Category:Antias Hulandes]]
[[:Category:Hende]]
-----------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] na wega y torneonan internacional, manera na .......
== Reforma Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl ]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues Boneiru a bira miembro interino di CFU i desde 19 di aprel [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]], i den futuro por inskribí pa [[Kopa di Oro]].
{{Appendix}}
[[:Category:Beisbol]]
[[:Category:Kòrsou]]
ta kambio na selekshon nashonal di KorsouOorspronkelijk heette het "Honkbal Nederlandse Antillen Nationaal Team", maar op 10 oktober 2010 werd de Nederlandse Antillen als regering ontmanteld (details zijn " Nederlandse Antillen "), de naam van het nationale team werd ook gewijzigd in "Curaçao Nationaal Team ".
en.wiki" The '''Netherlands Antilles national baseball team''' was a national team of the [[Netherlands Antilles]] and was controlled by the Netherlands Antillean Baseball Federation. It represented the former nation in senior-level men's international competition.
The Netherlands Antilles team was distinct from the [[Netherlands national baseball team]].
The Netherlands Antilles were represented in twelve [[Baseball World Cup]]s. Their highest finish was 7th place.<ref name="bjarkman worldcup">[[#refBjarkman|Bjarkman 2005]], pp.416–39</ref>
--------
'''Seleccion nacional di baseball di Aruba''' ta e team di [[Beisbòl|baseball]] cu ta representa Aruba na wega y torneonan internacional, manera na [[Weganan Panamericano]].
{{America baseball teams}}
{{National sports teams of Aruba}}
-----------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
== Historisch overzicht ==
{| class="wikitable sortable"
! WK-jaar
! Gastland(en)
! Aantal deelnemers
! Wereldkampioen
! Uitslag van de finale
! 2e plaats
! 3e plaats
! 4e plaats
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1930|1930]]'''
| {{UY}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URU}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1930|4 – 2]]
| {{ARG}}
| {{USA}}
| {{YUG}}
|-
| '''1934''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1934 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ITA}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1934|2 – 1 <small>n.v.</small>]]
| {{TCHf}}
| {{GER-1935f}}
| {{AUTf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1938|1938]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1938 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FRA}}
| style="text-align: center;" | 15
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1938|4 – 2]]
| {{HUN}}
| {{BRA}}
| {{SWE}}
|-
| '''1942'''
| colspan="7" | ''Kansela pa motibu di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]''
|-style="background: #D0E6FF;"
|-
| '''1946'''
| colspan="7" | ''Afgelast vanwege de Tweede Wereldoorlog''
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1950|1950]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1950 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR-1889}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URUf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1950|2 - 1]]
| {{BRA}}
| {{SWE}}
| {{ESP}}
|-
| '''1954''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1954 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CH}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1954|3 – 2]]
| {{HUN-1949f}}
| {{AUTf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1958|1958]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1958 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{SE}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1889f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1958|5 – 2]]
| {{SWEf}}
| {{FRAf}}
| {{FRGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1962|1962]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1962 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CL}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1962|3 – 1]]
| {{TCHf}}
| {{CHIf}}
| {{YUGf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1966|1966]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1966 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{EN}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ENGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1966|4 – 2 <small>n.v. </small>]]
| {{FRGf}}
| {{PORf}}
| {{URS-1955f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1970|1970]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1970 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1968f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1970|4 – 1]]
| {{ITAf}}
| {{FRGf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1974|1974]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1974 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE-1949-WD}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1974|2 – 1]]
| {{NEDf}}
| {{POLf}}
| {{BRA-1968f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1978|1978]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1978 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{AR}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1978|3 – 1 <small>n.v. </small>]]
| {{NEDf}}
| {{BRA-1968f}}
| {{ITAf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1982|1982]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1982 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ES}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1982|3 – 1]]
| {{FRGf}}
| {{POLf}}
| {{FRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1986|1986]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1986 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1986|3 – 2]]
| {{FRGf}}
| {{FRAf}}
| {{BELf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1990|1990]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1990 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{IT}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1990|1 – 0]]
| {{ARGf}}
| {{ITAf}}
| {{ENGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1994|1994]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1994 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{US}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1994|0 – 0 <small>n.v. (P: 3-2)</small>]]
| {{ITAf}}
| {{SWEf}}
| {{BULf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1998|1998]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1998 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1998|3 – 0]]
| {{BRAf}}
| {{CROf}}
| {{NEDf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2002|2002]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2002 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{KR}}<br />{{JP}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2002|2 – 0]]
| {{GERf}}
| {{TURf}}
| {{KORf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2006|2006]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2006 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2006|1 – 1 <small>n.v. (P: 5-3)</small>]]
| {{FRAf}}
| {{GERf}}
| {{PORf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2010|2010]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2010 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ZA}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ESPf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2010|1 – 0 <small>n.v.</small>]]
| {{NEDf}}
| {{GERf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2014|2014]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2014 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{GERf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2014|1 – 0 <small>n.v. </small>]]
| {{ARGf}}
| {{NEDf}}
| {{BRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2018|2018]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2018 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{RU}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2018|4 – 2]]
| {{CROf}}
| {{BELf}}
| {{ENGf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2022|2022]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2022 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{QA}}
| style="text-align: center;" | 32
|
|
|
|
|
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2026|2026]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2026 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CA}}<br />{{MX}}<br />{{VS}}
| style="text-align: center;" | 48
|
|
|
|
|
|}
----------------
0bespf2qitmi3hycc9ba6lm2yx5guo2
193823
193811
2026-06-14T21:14:35Z
Caribiana
8320
193823
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{| class="wikitable" width="90%" style="font-size:90%; text-align:center;"
| colspan="9" |'''Grupo E - [[Kopa Mundial di Futbòl]] 2026'''
! rowspan="31" width="1%" |
|-
! width="2%" |Posishon
! width="2%" |Tim
! width="2%" |{{Tooltip|Pld|Matches played}}
! width="2%" |{{Tooltip|W|Matches won}}
! width="2%" |{{Tooltip|D|Matches drawn}}*
! width="2%" |{{Tooltip|L|Matches lost}}
! width="2%" |{{Tooltip|GF|Goals for}}
! width="2%" |{{Tooltip|GA|Goals against}}
! width="2%" |{{Tooltip|GD|Goals difference}}
! width="2%" |{{Tooltip|Pts|:Points}}
|-
| 1 ||[[File:Flag of Germany.svg|20px|border]] [[Alemania]] || 1||1||0||0||7||1 ||+6 ||3
|-
| 2 ||[[File:Flag of Ecuador.svg|20px|border]] [[Ecuador]] || 0|| || || || || || ||
|-
| 3 ||[[File:Flag of Ivory Coast.svg|20px|border]] [[Ecuador]] || 0 || || || || || || ||
|-
| 4 ||[[File:Flag of Curacao.svg|20px|border]] [[Kòrsou]] || 1|| 0 ||0||1|| 1||7||-6||0
|}
Pos Teamvte Pld W D L GF GA GD Pts Qualification
1 Germany 1 1 0 0 7 1 +6 3 Advance to knockout stage
2 Ecuador 0 0 0 0 0 0 0 0[a]
3 Ivory Coast 0 0 0 0 0 0 0 0[a] Possible knockout stage based on ranking
4 Curaçao 1 0 0 1 1 7 −6 0
-----------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, e nòmber "Blue Wave" a wòrdu menshoná den korant [[Antilliaans Dagblad]] komo un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026.<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
Desde e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera [[Jamaica]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago]], i tambe [[Bermuda]]. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra Jamaica, a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio tabata karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref>
Un faktor importante tabata ku Canada, México i Merka no a partisipá den e eliminatorionan debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, e paisnan aki ta forma e obstákulo mas grandi pa timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika).<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Ademas, Kòrsou a bira e pais mas chikitu ku a logra kualifiká pa Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> un logro ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta varia entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 e selekshon tabata pará na posishon nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haña nan formashon den e sistema hulandes i ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití representashon a base di konekshonnan familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes inkluso nan nashonalidat hulandes ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat signifikativo di hungadó di e selekshon tabata aktivo den Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, Dick Advocaat, kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta reflehá e karakter di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat grandi di origen di Kòrsou (± 144.814 persona) ta biba.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshon públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su diáspora. Miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashoná ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, kombinando deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/>
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo, inkluyendo músika, arte visual, kontenido digital i merkansia promoshonal. Plataformanan sosial manera Instagram i YouTube a hunga un papel importante den difushon di e movementu. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu.
Entre otro, e artista musikal [[Jeon]] a lansa e kansion ''Mama Wa'' (The Blue Wave), ku ta sirbi komo himno pa e selekshon. Su letra ta reflehá e orguyo kolektivo rònt di e logro deportivo di kualifikashon i ta menshoná vários miembro di e tim.<ref name="Guardian"/><ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Artíkulonan manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular,<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> i institushonnan manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] a emití moneda konmemorativo pa marka e momentu históriko.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analistanan ta interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E ta mustra kon deporte por unifiká diferente grupo den sosiedat i mustra loke e pais ta para p’e,<ref name=:"1"/> kual ta fortalesé e imagen di Kòrsou riba nivel internashonal (''nation branding'').<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá mas ku djis futbòl. E ta trata di rekonosementu, orguyo i presensia di Kòrsou riba e esenario mundial.<ref name=:"1"/>
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[:Kategoria:Futbòl na Kòrsou]]
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
-----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E beinam aki a bira popular durante e weganan eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], ora e selekshon a logra kualifiká pa promé bes den su historia pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Dor di su impakto “Blue Wave” ta referí no únikamente na e tim, sino tambe na un fenómeno sosial i kultural, simbolisando un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal rondó di e preparashon pa i partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial di FIFA 2026, organisá na Merka, Canada i México.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref> Pa hopi hende, e suseso históriko aki ta representá muchu mas ku djis futbòl. Ta trata di e rekonosementu, orguyo, i atenshon mundial pa loke Kòrsou a logra i loke e isla ta para p’e.<ref name=:"1"/>
== Nòmber ==
Blue Wave por ta un nòmber ku e bini di e fanatikada komo e nòmber di kariño di nos selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref> E ekspreshon ta un referensia na e laman ku ta rondoná e pais insular Kòrsou.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosé varios nomber alternativo manera ''Los Azules'' i ''De Blauwen'', ku ta referí na e koló blou tradishonal di e selekshon. Na mes momentu, e nòmber Blue Wave tin un nifikashon metafóriko: un “ola” ku ta representá un kresemento di entusiasmo popular i unidat nashonal.
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momento históriko. Durante e proseso aki, “Blue Wave” a bira un lema unifikante ku reflehá e entusiasmo kresiente rondó di e ekipo.
Den uso komun, e término ta wòrdu empleá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan pa deskribí e movementu di sosten rondó di e selekshon nashonal di Kòrsou.
Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
Esei ta e nòmber pa ‘The Blue Wave’, e movementu ku a wòrdu poné den moveshon – inkluyendo e nombramentu di Advocaat na kuminsamentu di e aña aki – ku e meta prinsipal di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA 2026. E selekshon nashonal maskulino di Kòrsou nunka promé no a partisipá den un Kopa di Mundu. Yega na e Kopa di Oro ta un promé paso importante pa logra e meta ei.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
== Konteksto deportivo ==
[[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|right|120px|Logo Guinness World Records]]
Kòrsou, un pais outónomo denter di [[Reino Hulandes]] ku un poblashon di 158.006 habitante (1 di yanüari 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie di 444 km², ta e pais mas chikí ku a logra kualifiká pa un Kopa Mundial di FIFA te ku 2026.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Guinness Book of Records a rekonosé e hecho aki dia 14 di yüni 2026, ora di e partido Korsou kontra di Alemania na Houston.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Kòrsou a bira miembro di FIFA na 2011 i su selekshon nashonal a demostra progreso konstante den añanan siguiente.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> E ekipo a gana atenshon regional despues di su prestashon na CONCACAF Gold Cup 2019, unda e a yega e kuarto final.
Kòrsou a gana atenshon internashonal den kompetensianan manera [[Kopa Oro di CONCACAF]], unda e a logra yega e buelta di kuarto final (2019), mustrando su kapasidat kompetitivo den region.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou a yega na un posishon entre e top 80–90 di mundu (variabel segun aña), loke ta konsiderá un logro importante pa un pais di su grandura. Despues di e wega amistoso kontra Eskosia dia 30 di mei 2026 e ranking di Kòrsou ta nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E ekipo===
Kualifikashon pa Kopa Mundial 2026 a marka un momentu históriko di eksito ku ta relashoná na algu faktor. E selekshon ta konsistí kasi kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda ku a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbòl di Hulanda i tur ta biba pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan na Oropa, Merka i Asia. Entre e 26 hungadó solamente uno, [[Tahith Chong]], a nase na [[Willemstad]], pero a drenta e akademia di Feyenoord na Hulanda for di un edat hòben.<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Den temporada 2025/26, ocho hungadó selektá a hunga den Eredivisie, e liga mas altu na Hulanda, i kuater den Eerste Divisie. Dos hungadó a representá Hulanda anteriormente den se selekshon senior.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
Te ku 2023, sifranan di CBS Hulanda a mustra 144.814 persona di orígen di Kòrsou ta biba na Hulanda.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref> E uso di hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA i a kontribuí signifikativamente na nivel kompetitivo di e tim. Futbolistanan hulandes ku raisnan di Kòrsou ta permiti pa hunga pa Kòrsou pasobra nan tin nashonalidat hulandes.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref> Di akuerdo ku e regulashon di FIFA, hungadónan por hunga pa un pais na kua nan ta konektá pa medio di nan mayor òf welonan. Komo ku Kòrsou ta un pais outónomo dentro di Reino Hulandes, e hungadónan aki mesora ta kumpli ku e eksigencia di nashonalidat pa e selekshon nashonal.
Otro faktor tabata e oportunidat úniko ku a surgi ora Canada, Mexico i Merka no a partisipá den e partidonan eliminatorio debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika) ta pèrdè kontra e tres pais aki.<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, [[Dick Advocaat]] (78), kende a asumí e posishon aki na 2024, a hunga un papel importante den e kualifikashon. Bou di su liderazgo Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan di FIFA, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Debí ku residente di Karibe Hulandes tin nashonalidat hulandes, hungadónan ku raisnan di Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Un situashon komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Gales ta hunga pa Inglatera.
Ku partisipashon di Kòrsou, Advocaat a bira un di e entrenadónan mas eksperensiá den historia di Kopa Mundial komo el a yega di partisipa tantu ku Hulanda (Kopa Mundial 1994 na Merka) komo ku [[Surkorea]] (Kopa Mundial 2006 na Alemania). El a selekta un tim final pa Kopa Mundial sin kambio.??
===Eliminatorio ===
Riba vèlt, Blue Wave ta un refleho di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].
Den e fase di apertura di e eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou tabatin un recort di 100% den su grupo, despues di a derotá [[Sint Lucia|St. Lucia]], Aruba, Barbados y mas notablemente Haiti ku 5-1. Den e di tres buelta e nashonnan mas establesé, Jamaica i Trinidad & Tobago, a para den nan kaminda den un grupo ku tambe tabata inkluí Bermuda. Kenji Gorré a skor den e viktoria krusial di 2-0 kontra Jamaica dia 10 di òktober 2025 na kas i Bermuda a wòrdu derotá 7-0 dia 13 di novèmber 2025.<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref>
Ku forsa nan a logra pasa dia 18 di november 2025 ku Gorre remplasando Dick Advocaat komo coach, ounke tabatin nervio ora Jamaica a haña un penalti den tempu di leshon ku a wòrdu anula despues di un konsulta di video ku asistente di rèfri. Kòrsou a terminá den top di grupo B di e kampaña di kualifikashon.<ref name=:"2"/>
== Enbolbimentu di komunidat ==
Durante e preparashon pa Kopa Mundial desde november 2025, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda. Esakinan a inkluí evento di fanátikonan di Blue Wave, proyekshonnan públiko di weganan i aktividatnan kultural.
Diáspora i alkanse internashonal
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wordu organisá na diferente pais, kontribuyendo na un oumento di visibilidat global.
E movementu a resoná fuertemente den komunidatnan di Kòrsou den eksterior. Evento i inisiativanan di fanátikonan a wòrdu organisá na diferente pais, inkluyendo den Oropa i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].
E partisipashon den e Mundial a kontribuí na un oumento di visibilidat global di Kòrsou i a fortalesé konekshonnan entre Kòrsou i su diáspora, inkluyendo traves di turismo i atenshon mediátiko.
Esakinan a pone enfasis riba e interkonekshon entre [[deporte]], [[kultura]] i [[turismo]].
E partisipashon públiko a krese visiblemente, i e evento a kontribuí na fortalesementu di un sentido di unidad nashonal. Kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko for di Korsou lo ta presente na Houston pa e partido di apertura kontra Alemania. Alrededor di tres kuart di e kantidat ei ta wòrdu sperá pa e otro weganan di grupo.<ref name="Guardian"/>
=== Evento i festivalnan ===
E fenómeno “Blue Wave” a resultá den un programa di evento kultural organisá manera festival i selebrashonnan públiko den sentro históriko di [[Willemstad]]. E aktividatnan aki a kombiná deporte, músika i turismo.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref>
Aktualmente eventonan grandi di Blue Wave ta tumando lugá na Willemstad, i e sentronan di siudat di Punda i Otrobanda ta kompletamente dekorá den un ambiente di Kopa di Mundu.
===Produkshon kreativo===
E movimiento a inspirá produkshon kreativo manera músika, arte visual i kontenido digital. Plataformanan sosial a hunga un papel importante den su difushon, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Kòrsou a klasifiká, e artista musikal [[aruba]]no [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'' (The Blue Wave), un kansion dediká na e Blue Wave, e nomber di kariño di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná.
Tur selekshon nashonal tin un himno. Pa Korsou, e banda di zonido ei ta “Bluewave,” un kantika komo himno nashonal pa e selekshon, ku ta komposita i kanta pa e artista musikal arubano Jeon, den ritmo [[kompa]] i produsí pa Steve Andreas. El a kuminsá komo un petishon simpel. El a krese bira un gritu di reunion. Ku tempu, el a yuda kombertí “Bluewave” den un apodo ku e sostenedónan ta usa pa e selekshon nashonal mes.<ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Merkansia manera bandera i otro material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular.
Centrale Bank van Curacao en Sint Maarten (CBCS) ta lansa dos moneda commemorativo special pa honra clasificacion historico di seleccion di futbol di Curacao pa Mundial di Futbol. Ta trata di un moneda di plata di cinco florin y un moneda di cincuenta cent.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá produkshon kreativo inkluyendo obra di arte, dekorashon, músika, lema i kontenido digital. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu, spesialmente bou di hóbennan.
Despues ku Korsou a klasifiká, e artista musikal [[Jeon]] a lansa ''Mama Wa'', un kansion dediká na e Blue Wave, e apodo di e tim. E kansion ta kapta e orguyo rondó di e logro, ku vários miembro di e tim menshoná den e letra.<ref name="Guardian"/>
Na televishon hulandes a pasa un dokumental ''Curaçao en het wonder van het WK'', un narativa tocanten e orguyo, identidat i futuro di e isla. <ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)</ref>
Merkansia manera bandera i paña den koló nashonal a bira símbolonan visibel di sosten.
Un kompania produktor a reporta un demanda fuerte pa bandera di Kòrsou ademas di produktonan promoshonal relashona cu Kopa Mundial, inKluyendo e programashon di e weganan, sticker pa bentana, banner y borchinan pa pone banda di kaminda.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref>
Komo identidat nobo e selekshon a haña un uniform nobo pa weganan na kas: e kamisa ta kompletamente den blou dediká na Blue Wave. E blou profundo ta simbolisá Laman Karibe, e energia di e isla, i e unidat di tur sostenedó di Kòrsou rònt mundu.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
== Nifikashon sosial i polítiko ==
“Blue Wave” a wòrdu interpretá komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union i orguyo kolektivo.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un forma di fortalecé visibilidat internashonal i imagen di Kòrsou.
Analistanan a señalá ku e fenómeno ta bai mas ayá di deporte, sirbiendo komo un medio pa reforsá identidat nashonal (''nation branding'') i visibilidat internashonal.
Figuranan públiko i lídernan polítiko a deskribí “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial. E término a wòrdu asosiá ku ideanan di union, ekspresá den lema manera “un isla, un soño”.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di con un logro deportivo por generá un movimiento sosial i kultural mas amplio.
Su impakto inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término a keda komo un símbolo di e periodo di orguyo kolektivo ligá na e Mundial 2026.
== Herensia ==
“Blue Wave” ta ser konsiderá komo un ehèmpel kon un evento deportivo internashonal por generá un movementu kultural i sosial mas amplio.
Su impakto ta inkluí:
*oumento di visibilidat nashonal
*interes kresiente den futbòl
*refuerso di identidat kompartí entre kurasoleñonan riba e isla i den diáspora
E término a keda wordu usa komo un símbolo di e periodo di mobilidat i orguyo kolektivo ligá na e partisipashon di Kòrsou den e Kopa Mundial 2026.
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
---------------
Op het veld is de Blue Wave een afspiegeling van Curaçao: expressief, zelfverzekerd en met een natuurlijk gevoel voor ritme, een mix van Caribische creativiteit en Europese structuur. Onder de hoede van de nieuwe hoofdcoach Fred Rutten (een van de meest gerespecteerde voetbalmanagers van Nederland met ervaring bij PSV Eindhoven, FC Twente, Shalke 04, Feyenoord en Anderlecht), zet het elftal de opmars voort die het de WK-kwalificatie heeft opgeleverd.
De Blue Wave staat voor een gevoel van trots en saamhorigheid dat gedeeld wordt door iedereen die Curaçao hoog in het vaandel heeft en reikt tot ver buiten het eiland, waaronder tot de Curaçaose gemeenschappen in het Caribische gebied, Europa, Noord-Amerika, Latijns-Amerika en daarbuiten.
------
grokipedia Juninho Bacuna: Despite their Dutch birthplace, the family's Curaçaoan roots influenced Bacuna's decision to represent the island nation internationally, following Leandro's precedent in prioritizing heritage over birthplace eligibility for the Netherlands senior team.[49] This background underscores a pattern among Curaçaoan-Dutch families, where migration for economic opportunities in the Netherlands often preserves cultural and athletic connections to the Caribbean.[49]
-------
Dick Advocaat, E pelotero di 78 aña, cu lo bira e tecnico mas bieu den historia di Mundial den su di tres torneo final despues di 1994 y 2006 (Hulanda y Sur Korea), ya pa hopi tempo a lanta un spirito atacante den su hungadornan.
---------------
Curaçao: The Blue Wave
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
----
[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nlCup], Curacao Chronicle (10 di yüni 2026)
Het nieuwe Curaçao thuistenue: blauw als identiteit
Het nieuwe thuisshirt staat volledig in het teken van de iconische bijnaam The Blue Wave. Het diepe blauw symboliseert de Caribische zee, de energie van het eiland en de verbondenheid van alle Curaçao-supporters wereldwijd.<ref>https://www.voetbalshop.nl/blog/de-blue-wave-is-hier-het-nieuwe-curacao-thuistenue-nu-verkrijgbaar-bij-voetbalshop De Blue Wave is hier: het nieuwe Curaçao thuistenue nu verkrijgbaar bij Voetbalshop.nl], </ref>
Waar het uitshirt eerder al wereldwijd opviel dankzij de kleurrijke inspiratie uit Willemstad, zet het thuistenue juist de klassieke Curaçao-kleur centraal: blauw.
--------
== Links eksterno ==
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (jingle Blue Wave of Mama Wak sung by [[Jeon]])
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)
* [https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend]
* [https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride]
* [https://www.africanews.com/2026/05/29/curacaos-blue-wave-smallest-nation-ever-on-footballs-biggest-stage/ Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage]
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], AD
* [https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], AD
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)
* [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)
* [https://nu.cw/2026/01/23/precies-honderd-jaar-geleden-eerste-wedstrijd-van-de-blue-wave/ Precies 100 jaar geleden: eerste wedstrijd van de "blue Wave"], nu.cw (23 januari 2026)
* Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)
* https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)
* https://nu.cw/2026/06/01/overheid-organiseert-blue-nation-nature-experience/
----------
* vorige versie
ta un alias informal pa e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]] i un término ku ta wòrdu usá pa deskribí e ola mas amplio di sosten públiko i aktividat kultural rondó di e partisipashon di e selekshon den e Kopa Mundial di FIFA 2026.
The Blue Wave is de populaire bijnaam voor het nationale voetbalelftal van Curaçao. De term staat symbool voor de historische en succesvolle opmars van het team en de nationale trots en eenheid op het eiland.
== Nomber ==
E expresion “Ola Blauw” ta referi na e color blauw tradicional di e seleccion di Curaçao y ta wordo usa comunmente pa sostenedornan, medionan di comunicacion, y organisacionnan. E término tambe ta lanta e identidat geográfiko di Kòrsou komo un isla den Karibe i ta simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal.[1]
Konteksto di futbòl
E selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou ta representá Kòrsou den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa Federashon di Futbòl Kòrsou. E kualifikashon di e tim pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 a marka un momentu signifikante den su historia deportivo, oumentando su visibilidat tantu regionalmente komo internashonalmente.
Durante e kampaña di kualifikashon i e preparashonnan di e torneo siguiente, “The Blue Wave” a surgi komo un slogan unifikante entre sostenedónan i stakeholdernan.[1]
Nifikashon kultural
Enbolbimentu di komunidat
Den e preparashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026, vários aktividat basá riba komunidat a wòrdu organisá na Kòrsou i bou di su diáspora. Esakinan a inkluí proyekshonnan públiko di partidonan, eventonan kultural, i inisiativanan di futbòl orientá na hubentut. Aktividatnan asina a kontribuí na oumento di partisipashon públiko i visibilidat di e selekshon nashonal.[1]
Produkshon kreativo
E Blue Wave tambe a inspirá produkshon kultural i kreativo, inkluyendo músika, presentashonnan i ekspreshonnan visual sentra riba identidat nashonal i kultura di futbòl. Merkansia manera paña i bandera den koló nashonal a bira ampliamente usá komo símbolonan di sosten.[1]
Diaspora i aspektonan ekonómiko
E konsepto di The Blue Wave a wòrdu asosiá ku oumento di kompromiso di e diaspora di Kòrsou. Simpatisadonan internashonal a kontribuí na e visibilidat di e ekipo i a partisipá na eventonan ligá na e Kopa di Mundu.
Análisisnan a sugerí ku e torneo a funshoná komo un “multiplikadó di diaspora,” fortalesé konekshonnan ekonómiko i sosial entre Kòrsou i su komunidat mundial a traves di biahe, turismo i eksposishon internashonal.[1]
Herensha
E Blue Wave ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel notabel di kon partisipashon den un evento deportivo internashonal grandi por generá mobilisashon kultural i sosial mas amplio. Su impakto ta inkluí oumento di visibilidat nashonal, oumento di interes den futbòl, i e refuerso di identidat kompartí bou di e kurasoleñonan riba e isla i den eksterior.
--------
The Blue Wave is an informal alias for the Curaçao national football team and a broader socio-cultural phenomenon associated with the island’s participation in the 2026 FIFA World Cup. The term is used to describe both the team itself and the widespread mobilization of public support, cultural expression, and diaspora engagement surrounding the tournament.
Terminology
The expression “Blue Wave” refers to the traditional blue color of the Curaçao national football team. It also symbolizes a collective movement, evoking both the maritime identity of the island and a surge of national unity and pride.[1][2]
Football context
The Curaçao national football team represents Curaçao in international competitions and is governed by the Curaçao Football Federation. Its qualification for the 2026 FIFA World Cup marked a historic milestone, with Curaçao described as one of the smallest nations ever to appear on football’s biggest stage.[3]
In this context, “The Blue Wave” emerged as a widely used slogan among supporters, media, and public figures, reflecting growing national enthusiasm and international attention.[4]
Cultural movement
Public engagement
Leading up to and during the 2026 FIFA World Cup, The Blue Wave developed into a broad cultural movement within Curaçao. Media reports describe the island as being “in the grip of the Blue Wave,” with widespread participation in football-related activities and expressions of national unity.[4]
Public initiatives included fan gatherings, watch parties, and community-driven events both on the island and abroad.[5]
Festivals and events
The movement also gave rise to organized cultural programming. The Blue Wave Festival, held in the historic center of Willemstad, combined music, performances, and public celebrations tied to the national team’s World Cup participation.[6][7]
These events contributed to increased activity in urban public spaces and highlighted the intersection of sport, culture, and tourism.
Music and media
The Blue Wave inspired a range of creative outputs, including music, slogans, and social media content. A notable example is the “Blue Wave” jingle, associated with performances such as Blue Wave of Mama Wak, which circulated widely online.[8][9]
Digital platforms, including Instagram and YouTube, played a significant role in amplifying the movement and engaging younger audiences.[8][9]
Political and social significance
Political leaders and public figures have framed The Blue Wave as a symbol of national cohesion. Statements by Curaçaoan officials emphasized that the movement extends beyond football, serving to unite the population across social and geographic boundaries.[10]
The concept has been described as fostering a shared identity under the idea of “one island, one dream.”[4]
Diaspora and international reach
The Blue Wave also resonated strongly among the Curaçaoan diaspora. Events and fan initiatives were organized internationally, including in Europe, reflecting the global distribution of Curaçaoan communities.[5]
Analyses highlight that the movement contributed to increased international visibility for Curaçao and strengthened transnational connections through travel, media exposure, and economic activity linked to the World Cup.[1][3]
Legacy
The Blue Wave is regarded as an example of how participation in a major international sporting event can catalyze broader cultural and social mobilization. Its legacy includes heightened national visibility, increased engagement with football, and the reinforcement of a shared identity among Curaçaoans both on the island and abroad.
References
Curaçao’s diaspora multiplier at the 2026 World Cup
The Blue Wave: Curacao's Pride
Curaçao’s blue wave: Smallest nation ever on football’s biggest stage
Curaçao in de ban van de BlueWave
Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa
Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad
Blue Wave Festival losgebarsten
The Blue Wave (Instagram)
Bluewave jingle (YouTube)
Pisas: The Blue Wave gaat over meer dan voetbal
--------
== Keep list ==
* E término a bira popular desde 2024 durante e weganan di kualifikashon i e preparashonnan pa e torneo, kaminda el a simbolisá un ola kolektivo di sosten nashonal, orguyo i identidat.<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* De Blue Wave is de naam van het nationale mannenelftal van Curaçao, maar de term staat eigenlijk voor iets veel groters: de hausse in energie, steun en saamhorigheid rond dit historische moment. Voor veel mensen staat dit namelijk voor zo veel meer dan alleen voetbal. Het gaat om de erkenning, de trots en de wereldwijde aandacht voor wat Curaçao heeft gepresteerd en waar het voor staat.<ref>[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
* Kòrsou ta konsiderá un di e paisnan mas chikí den mundu ku un poblashon di aproksimadamente 158.000–160.000 habitante (segun estimashon riba 1 di yanüari 2026)<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260604.pdf Poblacion di Corsou ta crece mas cu 158.000 mientras migracion ta sigui
impulsa crecemento], Bon Dia Aruba (4 di yüni 2026)</ref>. E ta un pais konstituyente di [[Reino Hulandes]]. A FIFA member since 2011, Curaçao have spent years building towards a first World Cup appearance.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref>
Den konteksto global, esaki ta pone Kòrsou den e grupo di paisnan chikitu tantu pa poblashon komo pa superfisie (±444 km²), pero ku un nivel haltu di desaroyo humano den region Karibe.
* Bou di liderazgo di entrenadó nashonal [[Dick Advocaat]], Kòrsou a hasi bon uso di e reglanan aki, resultando den un ekipo konsistiendo pa gran parti di futbolistanan profeshonal ku a nase i entrená na Hulanda. Kico ta haci e situacion aki unico? E “football passport”: Debí ku tur residente di e parti Karibense di Reino tin nashonalidat Hulandes, hungadónan ku famia Kòrsou mesora ta bini na remarke pa un transferensia di nashonalidat deportivo. Esaki ta komparábel ku kon hungadónan di Eskosia òf Wales ta hunga pa Gran Bretaña.
* <ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref> Tur ta bibando pafor di Kòrsou bou kontrat di klupnan di futbol na Oropa i Merka.<ref>https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup</ref> Mayoria di e hungadónan a haña nan formashon den e akademianan hubenil di futbol di Hulanda i awor pa medio di reglanan di IFA pa eligibilidat Korsou por hasi un yamado riba e talentonan di diaspora.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
E tim di 26 hòmber ta konsistí kompletamente di hungadónan nasé na Hulanda, aparte di Tahith Chong, kende a nase na Willemstad i a drenta e akademia di Feyenoord na edat di dies aña.<ref name="Comenencia"/>
* i koló blou tradishonal di e selekshon nashonal.??
The country's official nickname is "The Blue Wave," a reference to the ocean surrounding the small island nation. Curaçao, the smallest country to ever make the World Cup, also has a large sailboat as part of its crest.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref>
* E movementu tambe a resultá den programa di aktividatnan kultural organisá, manera e Blue Wave Festival den sentro históriko di [[Willemstad]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di mei 2026)</ref> E eventonan aki a kombiná músika, presentashon i selebrashonnan públiko relashoná ku e partisipashon den e Mundial.
* Apesar di e kosto altu di esaki pa presensia na Kopa Mundial, kalkulashonnan ta sugerí ku mas ku 3.000 fanátiko lo biaha pa e partido di apertura kontra Alemania dia 14 di yuni 2026 na [[Houston]], ku paketenan di buelo charter ku ta wòrdu areglá for di e isla.<ref name="Guardian"/>
* dokumental na TV hulandes ''Curaçao en het wonder van het WK'' : [[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/90418/curacao-en-het-wk-documentaire-over-trots-identiteit-en-de-toekomst-van-het-eiland Curaçao en het WK: documentaire over trots, identiteit en de toekomst van het eiland], curacao.nu (7 di yuni 2026)
In Willemstad vinden momenteel grote Blue Wave-evenementen plaats en de binnenstad van Punda en Otrobanda is volledig in WK-sfeer aangekleed.
*De eerste dure zes punten van Curaçao zijn binnen op weg naar het WK Voetbal 2026. De Stichting Blue Wave in oprichting wil die droom daadwerkelijk (helpen) realiseren, zo weet het Antilliaans Dagblad.
<ref>https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], AD (10 juni 2024)</ref>
* Dat is de naam voor ‘The Blue Wave’, de beweging die op gang is gezet – onder meer met de aanstelling van Advocaat begin dit jaar – met als grote doel plaatsing voor het Wereldkampioenschap Voetbal 2026. Nog nooit eerder is het nationale herenteam van Curaçao aanwezig geweest op een WK. Het bereiken van de Gold Cup is een eerste belangrijke stap om het doel te halen.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 november 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = Pariba Little League
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}}
| liga = Kampeonato Nashonal di Beisbòl Little League di Kòrsou
}}
'''Pariba Little League''' of '''Little League Liga Pariba''' ta un organisashon di beisbòl di [[Kòrsou]] pa muchanan entre 4 i 16 aña. E asosiashon di deporte hubenil ta forma parti di e sistema internashonal di kompetensia di Little League Baseball i ta representá e área geográfiko di “Pariba” riba e isla.
Den kompetensianan ofisial, Pariba Little League ta representá pa un ekipo selekshoná, ku ta konsistí di e mihó hungadónan di e liga, kende ta kompetí kontra otro liganan di e isla (Little League Liga Pabou) i den torneonan internashonal.
== Historia i desaroyo ==
Pariba Little League ta un di e programanan importante di beisbòl hubenil na Kòrsou. Huntu ku Pabou Little League, e ta kontribuí na e desaroyo di talento lokal na Kòrsou, ku tin un reputashon fuerte den beisbòl internashonal.
Desde 1980 Kòrsou ta partisipa regularmente den torneonan di Little League, ku resultado notabel, inkluyendo un kampeonato mundial na 2004 na Merka.
== Struktura ==
Den sistema di Little League, un “Little League” no ta solamente un ekipo, sino un organisashon lokal ku timnan di diferente edat. Pa torneonan ofisial, kada liga ta selekshoná un ekipo representativo.
E liganan aki ta kompetí pa determiná kende ta representá Kòrsou. (Curacao Region Tournament)
== Kompetensia internashonal ==
Kòrsou ta partisipá den dos nivel di kompetensia: e torneo di region Karibe di Little League World Series (kualifikashon) i e Little League Baseball World Series (LLBWS) na Williamsport, Pennsylvania.
===Region Karibe (kualifikashon pa LLBWS) ===
Desde inisio di e torneo di region Karibe [[Little League World Series (Region Karibe)]] na 2001, Pariba Little League a titula kampeon di Karibe na kuater okashon: 2001, 2002, – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016
konta komo un di e liganan mas kompetitivo di Curaçao. E liga a logra varios título regional, kualifikando pa e torneo mundial den e siguiente añanan:
2001 – kampion di region Karibe
2002 – kampion di region Karibe
2012 – kampion di region Karibe (rekòrd fuerte den fase di grupo)
2016 – kampion di region Karibe (rekòrd perfekto den torneo)
2026 – kampion di Curaçao / klasifiká pa LLBWS
E prestashonnan aki ta mustra ku Pariba ta un liga ku ta logra resultado konsistente na nivel regional, regularmente ganando derecho pa representá Curaçao den kompetensia internashonal.
== Torneo Little League World Series ==
=== Klasifikashon ===
Na 2026, e selekshon di Pariba Little League a logra un milestone importante ora ku el a kualifiká pa e Little League Baseball World Series (LLBWS).
E klasifikashon a keda sigurá despues di ku Pariba a gana e kampionato di Curaçao kontra Pabou Little League den un seri di mihó di shete.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series Pariba Wins Regional Title, Qualifies for Little League World Series], Curacao Chronicle (13 di aprel 2026)</ref> Pariba a gana e seri ku 4-2, inkluyendo dos viktoria decisivo di 6-2 i 5-2.
Durante e torneo, e tim a logra un rèkòrt general di 5-3.
===Partisipashon===
E aparishon di 2026 ta:
e di sinku biaha ku Pariba Little League ta partisipá den LLBWS
e promé aparishon desde 2016
e promé biaha ku un tim di Curaçao ta haña entrada direkto na e bracket internashonal
Den total, lo ta e di 16 biaha ku un representashon di Curaçao ta partisipá den e torneo na Williamsport, Pennsylvania.
== Hungadónan notabel ==
Diferente hungadónan yu di Korsou ku a pasa pa Pariba Little League òf su programa a yega na [[Major League Baseball]], inkluyendo:
* [[Ceddanne Rafaela]]
* [[Ozzie Albies]]
{{Appendix}}
--------------
'''Pariba Little League''' ta un ekipo hubenil di beisbol di [[Kòrsou]].
E di dos karchi pa e 2026 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presenta pa T-Mobile (LLBWS), a wòrdu ofisialmente konkistá ora ku Pariba Little League (Willemstad, Curaçao) a sali viktorioso den e Torneo di Region di Curaçao. E aña aki ta marka e promé biaha ku un tim di Kòrsou ta gana entrada direkto na e Bracket Internashonal di LLBWS, uniendo na Australia, Canada, Mexico, Hapon – i tambe e Kampionnan di Region di Asia-Pasífiko, Karibe, Europa i Afrika, i Latino Amérika – pa forma e tereno di 10 tim internashonal ku ta kompetí den e evento.<ref>https://www.littleleague.org/world-series/2026/llbws/news/pariba-little-league-to-represent-curacao-at-the-2026-little-league-baseball-world-series-presented-by-t-mobile/</ref>
Durante henter e torneo, Pariba Little League a gana su korona ku un rèkòrt general di 5-3 pa gana su puesto na LLBWS despues di a gana e seri di kampionato di mihó di shete riba Pabao Little League pa reklamá e título di region.
Esaki lo ta e di sinku biaha ku Pariba Little League ta aparesé den LLBWS, i e promé biaha den 10 aña, ku ta data for di 2016 ora el a kaba ku un rèkòrt di 1-2.
Adicionalmente, lo ta e di 16 biaha cu un team di Curaçao lo realisa e biahe pa Williamsport, su prome aparicion cu ta data for di 1980.
Atrabes di añanan, Curaçao a laga sinti su presencia den e torneonan di LLBWS. Ku 15 aparishon anterior ku ta data for di 1980, kuater subkampeon, i un viktoria di kampionato na 2004, nan programa ta sigui prosperá. Pariba LL tambe ta kas di un kantidat di hungadó i eks-alumnonan di MLB, mas notabelmente Ceddanne Rafaela (Boston Red Sox) i Ozzie Albies (Atlanta Braves).
E skema ofisial i informashon di e wèpsait pa e LLBWS 2026 a wòrdu anunsiá, miéntras ku e enkuentronan di promé buèlta lo wòrdu kompartí meimei di yüni, ya ku e di 79 Little League Baseball World Series lo tuma lugá di 19-30 di ougùstùs 2026. Pa mas informashon tokante e LLBWS, inkluyendo rekursonan di bishitante, invitadonan spesial, i mas kòntròl largu di zomer LittleLeague.org/WorldSeries. Pa kuminsá plania bo bishita na Williamsport, bai na LittleLeague.org/Visit.
-----
WILLEMSTAD – E ekipo di Little League di Pariba a keda koroná komo kampion regional i a sigurá klasifikashon pa Little League World Series, ganando e derecho di representá Kòrsou riba esenario internashonal.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/pariba-wins-regional-title-qualifies-for-little-league-world-series</ref>
Pariba a gana e seri di mihó di shete ku un viktoria di 4-2 riba Pabou. E weganan desisivo a wòrdu hunga djasabra na Post 6, kaminda Pariba a entregá aktuashonnan fuerte, ganando tur dos partido 6-2 i 5-2.
Cu e titulo regional, awor Pariba lo competi den e Little League World Series na Williamsport, cu ta programa pa tuma luga di 19 pa 30 di augustus.
E tim ta kla pa sali dia 13 di ougùstùs i lo kuminsá ku preparashonnan djis despues di un periodo kòrtiku di sosiegu.
E clasificacion ta marca otro logro pa baseball hubenil na Curaçao, cu tin un tradicion fuerte den e deporte y un historia di competi exitosamente na torneonan internacional.
The Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.<ref>https://www.facebook.com/LigaPabouLittleLeague/about</ref>
------------
'''Salon di Fama di Deporte di Kòrsou''' ta e galeria di honor dediká na deportista prominente i otro personanan ku a hasi un kontribushon signifikante pa deporte na [[Kòrsou]]. E taw, ku ta administrá pa Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) — ku anteriormente tabata konosí komo Curaçao Sport Federatie (CSF) — a instala e promé miembronan den e salon di fama na 1985 pa duna rekonesimentu públiko na atletenan, entrenador, dirigente i otro figura ku a lassa un marka duradero den deporte lokal i regional.
Historia
E idea pa un salon di fama na Kòrsou a surgi como un manera pa honrá e sportistanan i lideres ku a kontribuí pa desaroyo di deporte den e Antias Hulandes. E CSF (Curaçao Sport Federatie), e organizashon sportivo máximo na esei tempu, a hunga un rol di lider den e fundashon di e salon di fama na 1985. Desde su inicio, e salon di fama a sigui rekonosé sportistanan ku a logra nivel notabel, inkluyendo partisipashon olímpiko, logronan internashonal, i kontribushon pa komunidad deportiva.
Na desember 2020, FDOK a agrega otro 10 miembronan pa elevá e total ku 85 persona ku ta forma parti di e Salon di Fama di Kòrsou, inkluindo 10 damanan i 75 homber.
Signifikashon
E Salon di Fama ta:
un forma pa preservá i celebra historia deportivo di Kòrsou
un manera pa inspirá sportistanan hoben pa trese su talento
un medio pa duna rekonesimentu formal na atletenan, entrenador, arbitro i dirigente ku a kontribuí pa desaroyo di deporte
E lista di miembronan ta rekogi figura prominente di diferente deporte, inkluindo futbol, atletismo, esgrima, natashon, baseball, softball, karate, i otro disiplinanan.
--------------------
'''Salon di Fama''' na Korsou ([[]]:inglesHall of Fame) ta un lista di individuo
== Definishon ==
Un sala di fama, muraya di fama, òf kaminata di fama ta un lista di individuonan, logronan, òf otro entidatnan, normalmente skohé pa un grupo di elektor, pa marka nan ekselensia, logronan i fama den nan ramo. Den algun kaso, e salanan di fama aki ta konsistí di salanan òf museonan real ku ta konsagrá e honradonan ku eskultura, plaka, i eksposishon di memorabilia i informashon general tokante e destinatarionan indusí. Tin bia, e plachinan di e honradonan por wòrdu kologá riba un muraya (p’esei un “muraya di fama”) òf inskribí riba un acera (manera den un “kaminda di fama”, “kaminda di streanan”, òf “avenida di fama”). Den otro kasonan, e sala di fama ta mas figurativo i ta konsistí di un lista di nòmber di personanan notabel i nan logronan i kontribushonnan. E listanan ta wòrdu mantené pa un organisashon òf komunidat, i por ta nashonal, estatal, lokal òf privá.
* inicia na 1985 pa Curacao Sport Federatie met overhandiging van gouden CSF-pin
* 2017: Federashon Deporte i Olimpiko Korsou
Toegetreden" / ingresa den Salon di fama di Korsou
== Salon di fama ==
Deporte Korsou tin lista kompletu di tur miembro di Salon di Fama di Federashon Deporte Olimpiko Kòrsou (FDOK) ku antes tabata Curacao Sport Federatie (CSF). Na 1985 a instala e prome miembronan den Salon di Fama di Korsou. Na desember 2020 a instala 10 miembro pa yega na e gran total di 85 persona di kual 10 ta dama i 75 ta kabayero.
Di e personanan aki 37 a fayesé. Di e 38 federashonnan ku ta miembro di FDOK, 22 tin un òf mas miembro den Salon di Fama.<ref>[https://www.deportekorsou.com/posts/lista-kompletu-di-miembronan-di-salon-di-fama-di-korsou-di-tur-tempu Lista kompletu di miembronan di Salon di Fama di Kòrsou di tur tempu]</ref>
{| class="wikitable sortable"
! Aña
! Imagen
! Nomber
! Deporte
! Remarke
|-
| rowspan="10" | 1985|| || [[Antoine Maduro]]<br><small>(1909–1997)</small> || Futbol ||
|-
| || [[Myrna Anselma]]<br><small>(1936–2008)</small> || [[esgrima]] ||
|-
| || [[Ergilio Hato]]<br><small>(1926–2003)</small> ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Ernest Smith ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Guillermo Haseth ||[[futbol|futbòl]] ||
|-
| || Hector Rosario<br><small>()</small> || ||
|-
| || [[Juan Isa]]<br><small>()</small> || ||
|-
| || Wilfred (Willie) Pieters<br><small>()</small> || ||
|-
| || Mordy Maduro<br><small>()</small> || futbol|| presidente di NAVU i [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]]
|-
| || Benny Leito<br><small>()</small> || landamentu||
|-
| rowspan="3" | 1986|| ||[[Bèto Adriana]]<br><small>()</small> || Futbol ||
|-
| ||[[Iyo Pimentel]]<br><small>()</small> || Tenis ||
|-
| || Clovis Lodewijks<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1987|| || Hector Curiel || ||
|-
| || Julio Rooi<br><small>()</small> || ||
|-
| || Guillaume (Sam) Buntin<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1989|| || Guillermo Pardo || Futbol ||
|-
| || Walter van Rosberg<br><small>()</small> || ||
|-
| || Pedro Willems<br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1992|| || [[Enith Brigitha]] || landamentu ||
|-
| || Marcel Jose Betrian<br><small>()</small> || (hisamentu di peso) ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="3" | 1994|| || Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor || futbòl ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| || <br><small>()</small> || ||
|-
| rowspan="1" | 2023|| || [[Laicam How]] || [[karate]] ||
|-
|}
== Konmemorashon i evolushon ==
Na más reciente edishonnan di e salon di fama, FDOK a introducí un regla nobo pa permití rekonesé atletenan postumamente, inkluyendo sporthelden famós ku a falleci i ku a lòk grandi kontribushon pa deporte—un cambio ku reflehá deseo pa amplifiká acknowledge i preservashon di legado historiko. Den e selekshon di 2024 pa e ceremonia na diciembre pa postumamente honrá atletenan importante di balòn, honkbal, karate, bokso i mas.
== Organisashon ==
E Federashon Deporte i Olímpiko di Kòrsou (FDOK) ta e organisashon ku koordiná e proceso di nominashon i selekshon. E federashon ta traha ku sportbondnan afiliá pa rekomendá kandidatonan i pa evaluá su merito pa ingresá den e salon di fama.
----------
* 1985: [[Antoine Maduro]], [[Myrna Anselma]] ([[esgrima]]) i [[Ergilio Hato]] ([[futbol|futbòl]]), Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro,
* 1986: [[Beto Adriano]] (gewichtheffen), [[Iyo Pimentel]] (tennis), Clovis Lodewijks (Softball) en Benny Leito (zwemmen).
* 1987: [[Hector Curiel]] (1936-2022) hisamentu di peso, Julio Rooi, Guillaume “Sam” Buntin
* 1989: Guillermo Pardo, Walter van Rosberg, Pedro Willems
* 1992: [[Enith Brigitha]] (landamentu), Marcel Jose Betrian (hisamentu di peso), Jose Maria (Jo) Mathilda (futbòl)
* 1993
* 1994: Edmundo Eustaquio (Sol) Confesor (futbòl), Henry Prince (verspringen), Rafael Fernando (Raffy) Josefa (beisbol)
* 1995: Edgard Ravenstein, Urnic “Randy” Wiel, [[Jan Boutmy]] ([[esgrima]])
futbol
* 1997: Geoffrey Goede, Romoldo Martis, [[Wilhelm Canword]] (futbol?)
* 2009: Soraida Juliana, Julius Hellburg, Ricardo Elhage, Niels Liberia, Errol Rooi
* 2014: Anthony Minguel, [[Cor van Aanholt]], Esthel (Jet) Jansen, Dudley Josepa, Marguerite de Rooy-Sprock, Andres de Constancia +, Edwin Solomon, Heraclio Henriquez +, Hubert Ibi Schoop +,Victor Copra
* 2015: 2015 Maximo “Max” Paula +
* 2016: Alvin “Fichi” Fléming, Celsio Victor Polinet +, Franklin Wilfred Mathilda, Harold Daniel Laurens +, Johnny Hellmund, Raymond Rafael Martha, Wendell Prince, Wilhelm Keman
* 2017: Antonio Pedro Keller, Antonio Jose "Papy" Martina, Efigenio Adriano Braafhart, Francisco Romualdo Gomez +, Gladwin Lumeno de Lanoi, Lupe Acasia Leito, [[Pedro Basiano Matrona]] (1927-2019), futbol, Stanley Maria Francisca, Orlando Felipe Cuales
* 2019: Renato Anasagasti, Sylvanie Clarke, Henk d'Arnault, Wenfrid Jakoba, Hubert Jansen, Nazario Martijn q.e.p.d., Eric Ogenia, Eva Marie Tujeehut Suriel, Gilbert Snijders i Hubert Zimmerman.
* Eva Marie “Amy” Tujeehut-Suriel, Eric Anthony Gregorio Ogenia, Gilbert Ciro Snijders, Henk “Henky” Alfons D’Arnault, Hubert Dominicus Jansen, Hubert Simon Zimmerman, Nazario Bernardus Martijn, Renato G. Anasagasti, Sylvanie Elaine Clarke, Wenfrid “Wenny” Pablo Jakoba
* 2020: Despues ku meimei di aña FDOK den un seremonia virtual a instalá William ‘Junior’ Millerson den Salon di Fama, riba 28 di dezèmber a instalá e dies sigieunte baluarte nan: Raoul Alias (Dam), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòfbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòfbòl), Erwin Martis (Atletismo) i Ivonne Leito – Senff (Karate).<ref name=:"1">https://www.sport.cw/mas-miembro-salon-di-fama/ </ref>
* [[William Millerson]] , Raoul Alias (Dama), Michael Arvelo (Biyar), Marcel Brigitha (Beisbòl), Wilfrido Coffi (Futsal), Philip Elhage (Beisbòl), Magdalena Faneyt (Sòftbòl), Eelco Gonet (Basketbòl), Gustavo de Jongh (Sòftbòl), Erwin Martis (Atletiek), Ivonne Leito-Senff (Karate)
* 2021: [[Jeanne Lopes]] (tiru)
* 2023: [[Laicam How]] ([[karate]])
== Historia ==
For di aña 1985 a kuminsá ku Salon di Fama. Franklin Mathilda ku tabata presidente e tempu ei di Curaçaose Sport Federatie (CSF) a duna inisio na esaki. E promé baluartenan deportivo ku e aña ei a drenta Salon di Fama tabata: Antoine Maduro, Ergilio Hato, Ernest Smith, Guillermo Haseth, Hector Rosario, Juan Isa, Mordy Maduro, Myrna Anselma, Wilfred ‘Willie’ Pieters i Juan ‘Benny’ Leito. Tur e baluartenan aki entre tantu no ta na bida mas.<ref name=:"1"/>
FDOK ta e organisashon ku a sigui CSF i ku pues ta enkargá ku e evento di Salon di Fama. E federashon ta presidí pa Jean Francisca. Sobrá miembronan di direktiva ta Efigenio Braafhart (vise presidente), Ranjit Persaud (sekretario general), Aishel Richardson (di dos sekretario general), Nelson Maria (tesorero) i Ruthsel Martina ku ta fungí komo di dos tesorero.
* 2025:Durante e anochi di FDOK Honors Night, 5 persona a keda introdusí den FDOK su salon di fama. Un di e personanan aki ta Franklin Veeris. Aki bou ta sigui parti di Franklin su historia i tambe por disfrutá di un entrevista ku Franklin Veeris.
Franklin I. P. Veeris, komo deportista a praktiká vários ramo di deporte, pero su éksitonan grandi a konsentrá komo dirigente di body building.
Komo deportista e tabata áktivo den futbòl, tènis, karate i sailing, di kua e último aki el a kompetí riba nivel Mundial. Komo dirigente den tènis el a yuda organisá dos torneo grandi (Marlboro Professional Tennis Tournament) i mas despues den body building e.o. Metry Gala Classic.
Na edat di 40 aña Frank a kuminsá train deportistanan den fitness i body building despues di a sigui kurso i seminarionan na e.o. New Jersey, Los Angeles, Miami, New York i Tampa.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = WildCats KJ74
| nomber completo =
| alias =
| funda =
| Presidente =
| entrenado =
| manager = {{CUW|bandera}} Johnny Balentina
| liga = [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Dòbel A]]
}}
'''WildCats KJ74''', antes konosí komo '''Wild Cats''', ta un di e timnan di [[beisbòl]] mas prominente den [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|Liga Dòbel A]] na [[Kòrsou]]. Den añanan 1960 e tim tabata milita den liga klase A; durante di e siguiente dékada el a logra promove i, desde 1975, a bira un forsa dominante den e Liga Dòbel A, e nivel mas altu di kompetensia di beisbòl na e isla.
WildCats a gana 17 título nashonal te ku 2024, loke ta hasié e tim mas viktorioso den historia di Liga Dòbel A. El a partisipá na 43 edishon di e [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|kampeonato di Liga Dòbel A]], i tambe a representá Kòrsou den kompetensianan internashonal, manera e Seri Latinomerikano i [[Seri di Karibe]].<ref>Marco Stoovelaar, [https://catcher.home.xs4all.nl/bb23-0402-wild-cats-curacao-nips-mexico-in-second-game-caribbean-baseball-series.htm WildCats Curaçao nips Mexico in second game Caribbean Series], international baseball headlines</ref><ref>David Venn, [https://www.mlb.com/news/curacao-team-brings-loaded-roster-to-2024-caribbean-series From Little League to Caribbean Series, Curaçao's roster has chemistry], mlb.com (2 di febrüari 2024)</ref>
E kambio di nòmber di klup a tuma lugá pa honra [[Kenley Jansen]], un picher profeshonal di Kòrsou ku a hunga e mayor parti di su karera pa Los Angeles Dodgers, usando e kamisa ku número 74.
== Lista di Honor ==
===Liga Dòbel A===
'''Kampeon (17)''':
* 1975, 1976, 1977, 1978, 1980, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2016, 2017, 2021, 2022
'''Supkampeon (11)''':
* 1979, 1981, 1982, 1986, 1987, 2004, 2013, 2014, 2015, 2018, 2020
== (Eks)-pelotero konosí ==
* [[Ruderly Manuel]]
* [[Diegomar Maxwell]]
* [[Dudley Leonora]]
== Link eksterno ==
* [https://www.flashscore.com/team/wildcats-kj74/YJuwLdD3/ Profil WildCats KJ74]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
Mientras ku añanan spesífiko di nan viktorianan di kampionato i finalisashonnan di subkampeon no ta lista ampliamente den e fuentenan disponibel, ta tuma nota ku e Wild Cats tabata un forsa dominante den e liga for di su inisio na 1975. Nan a representá Curaçao tambe den kompetensianan internashonal, manera e Serie Latino Amerikano 2018 i e Serie di Karibe 2020.
The '''Wild Cats''' baseball team, also known as WildCats KJ74, is one of the most successful clubs in the Curaçao National Championship AA League. They have secured 17 national championships, making them the team with the most titles in the league's history through 2022.
YouTube
+4
Flashscore
+4
Wikipedia
+4
Baseball Reference
While specific years of their championship victories and runner-up finishes are not comprehensively listed in the available sources, it's noted that the Wild Cats have been a dominant force in the league since its inception in 1975. They have also represented Curaçao in international competitions, such as the 2018 Latin American Series and the 2023 Caribbean Series.
-------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ruderly Rubino Manuel''' (☆ [[26 di ougùstùs]] [[1990]] na [[Kòrsou]]) ta un picher profeshonal di beisbòl. E tabata miembro di e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda pa e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017.<ref>{{Cite web|url=http://mlb.mlb.com/wbc/2013/teams/index.jsp?team=ned&team_id=878|title = Team}}</ref>
He was born on the 26th of August of 1990 in Willemstad, Curaçao. He's a local baseball star and started his career off by pitching for the Groot Kwartier Stars. He has also pitched for the Royal Scorpions in Curaçao and currently pitches for the Wildcats KJ74 Guardian Group. He has also pitched for 2 teams abroad, Sparta-Feyenoord from the Dutch Hoofdklasse in 2011 and for De Angelis North East Knights from the Italian Baseball League in 2012. He has also been part of the Kingdom of the Netherlands baseball team that played in the 2017 World Baseball Classic. Bonbini to Ruderly Manuel, who will also take part in Curaçao Baseball Week 2017!⚾️🇨🇼🔥
{{Appendix}}
--------------
{{Databox}}
'''Wimbleton''' ta un kompetensia internashonal di tènis, organisá pa e Federashon Internashonal di Tènis (ITF).
{{Appendix}}
[[Category:Deporte|Tènis]]
---------------------
{{Databox}}
'''Federashon di Atletismo di Kòrsou''' of '''Curaçao Atletiek Bond''' (CAB), Curaçao Athletics Federation, ta e órgano nashonal ku ta organisá atletismo na Kòrsou. E organisashon a wòrdu establesé originalmente na 1966, i e presidente di e asosiashon ta for di 2017 Willem Cordilia[1].
no.wiki:Federashon di Atletismo Kòrsou no ta miembro kompletu di CACAC, Konfederashon di Atletismo Sentroamerikano i Karibense, pero sí ta partisipá na Weganan CARIFTA. Curaçao tambe tabata e organisadó di e Weganan CARIFTA 2017.[2]
== Klupnan ==
E Federashon di Atletismo di Kòrsou ta reuní diesdos klup di atletismo afiliá: Curacao Master Athletics, Batavus, Cheetah, Deportivo San Kristof, the Eagles, Go Fast, New Revolution, Olympic, Rising Stars, Sloke, Sparta i Trupial.[3]
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox deportista
| variante = c
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 1,88 m
| peso = 77 kg
| deporte = Atletismo
| disciplina = 400 meter
| entrenado =
| debut =
| nacionalidad deportivo = [[File:Flag of the Netherlands Antilles (1986–2010).svg|25px|border]] [[Antias Hulandes]]<br/ >{{NLD}}
| wo = {{lista horizontal|
*2020}}
| bista medaya =
{{bista medaya}}
{{bista medaya rij|Weganan Olímpiko|0|1|0}}
{{bista medaya rij|Weganan Mundial Indoor Atletismo|0|0|2}}
}}
'''Liemarvin Bonefacia''' (☆ [[16 di aprel]] [[1990]] na [[Willemstad]]) ta un atleta di Kòrsou i un atleta olímpiko. E ta spesialisá den 400 meter i a representá [[Antias Hulandes]] te su disolushon na 2010.
Representando [[Hulanda]] Bonevacia a gana e medaya di plata den 4 x 400 m na [[Weganan Olimpico|Weganan Olímpiko]] 2020 na Tokyo, huntu ku [[Terrence Agard]], Tony van Diepen y Ramsey Angela.
== Link eksterno ==
* [https://worldathletics.org/athletes/netherlands/terrence-agard-14180980 Terrence Agard riba World Athletics]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Agard, Terrence}}
[[:Category:Deporte]]
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Atleta Olimpico]]
-----------------------
'''Randolph Benito (Johnny) Balentina''' (☆ [[8 di ougùstùs]] [[1971]] na [[Willemstad]]) ta un pelotero hulandes ku a kompetí na tres okashon konsekutivo den [[Weganan Olimpico di Zomer|Weganan Olímpiko]]. El a partisipa na ‘Atlanta 1996’, ‘Sydney 2000’ i ‘Atenas 2004’. Na e okashonnan ei, e catcher drechi di e klup di beisbol Neptunus a termina ku e [[tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]], tambe konosí komo ''Tim di Reino'', na di seis (1996 i 2004) i e di sinku lugá (2000).
{{Appendix|2=
* [https://www.honkbalsite.com/ Nederlandse honkbalsite]
* [https://web.archive.org/web/20161202214838/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ba/johnny-balentina-1.html Profil di Johnny Balentina]
}}
{{DEFAULTSORT:Balentina, Randolph}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba|Bela]]
[[:Category:Atleta Olimpico|Bela]]
--------------
== Aanvulling [[Seri di Karibe]] ==
=== Kampeon segun wega final ===
Kuminsando ku e edishon di 2013 a introdusí un kampeonato kaminda e dos ekipo ku e mihó rekort di gana i pèrdè for di e promé etapa di e torneo di round-robin ta topa pa determiná e kampeon. Den edishon 2013, e promé buelta tabata konsistí di 12 wega i kada tim a enfrentá e otro timnan dos biaha, un komo home klup i e otro komo un ekipo di bishita; for di edishon 2014, ku e regreso di ekiponan di Cuba na e torneo, e promé etapa a ser kambia pa un round robin di 10 wega kaminda kada tim ta enfrentá e otro ekiponan un biaha.
{|class="sortable wikitable" width="100%"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Manager
|-
|[[2013]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Yaquis de Obregón
|style="text-align:center"|4–3 (18)
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Leones del Escogido
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Eddie Díaz
|-
|2014
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Isla di Margarita]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Naranjeros de Hermosillo
|style="text-align:center"|7–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Indios de Mayagüez
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Matías Carrillo
|-
|2015
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] [[San Juan]]
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Vegueros de Pinar del Río
|style="text-align:center"|3–2
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Tomateros de Culiacán
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Alfonso Urquiola
|-
|2016
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Venados de Mazatlán
|style="text-align:center"|5–4
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Tigres de Aragua
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Juan José Pacho
|-
|2017
|{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1–0 (10)
|{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2018
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px]] [[Guadalajara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|9–4
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Luis Matos
|-
|2019
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] [[Siudad di Panama|Siudat di Panama]]
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Toros de Herrera
|style="text-align:center"|3–1
|[[File:Flag of Cuba.svg|25px|border]] Leñadores de Las Tunas
|[[File:Flag of Panama.svg|25px]] Manuel Rodríguez
|-
|2020
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Toros del Este
|style="text-align:center"|9–3
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Cardenales de Lara]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] Lino Rivera
|-
|2021
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mazatlán
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Águilas Cibaeñas
|style="text-align:center"|4–1
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] Criollos de Caguas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Félix Fermín
|-
| 2022
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|[[File:Flag of Colombia.svg|25px|border]] Caimanes de Barranquilla
|style="text-align:center"|4-1
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Gigantes del Cibao
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] José Mosquera
|-
|2023
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Caracas]] i [[La Guaira]]
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Leones del Caracas
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] José Offerman
|-
|2024
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3−0
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|25px|border]] Tigres del Licey
|[[File:Flag of Venezuela.svg|25px|border]] Ozzie Guillén
|-
|2025
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Mexicali
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2026
|[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] [[Santo Domingo]]
|
|style="text-align:center"|
|
|
|-
|2027
|[[File:Flag of Mexico.svg|25px|border]] Hermosillo
|
|style="text-align:center"|
|
|
|}
{|class="sortable wikitable"
!Aña!!Sede!!Kampeon!!Resultado!!Supkampeon!!Mánager!!Rekort
|-
|2013
|{{MEX}} Hermosillo
|{{MEX}} Yaquis de Ciudad Obregón
|style="text-align:center"|4-3 (18)
|{{DOM}} Leones del Escogido
|{{DOM}} Eddie Díaz
|style="text-align:center"|4-3
|-
|2014
|{{VEN}} [[Isla Margarita]]
|{{MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]
|style="text-align:center"|7-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Indios de Mayagüez]]
|{{MEX}} Matías Carrillo
|style="text-align:center"|4-2
|-
|2015
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|Cuba}} [[Pinar del Río (béisbol)|Vegueros de Pinar del Río]]
|style="text-align:center"|3-2
|{{bandera|México}} [[Tomateros de Culiacán]]
|{{bandera|Cuba}} Alfonso Urquiola
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2016|2016]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|MEX}} [[Venados de Mazatlán]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|5-4
|{{bandera|VEN}} [[Tigres de Aragua]]
|{{bandera|MEX}} Juan José Pacho
|style="text-align:center"|6-0
|-
|2017
|{{MEX}} Culiacán
|{{bandera|Puerto Rico}} Criollos de Caguas
|style="text-align:center"|1-0 (10)
|{{bandera|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|3-3
|-
|[[Serie del Caribe 2018|2018]]
|{{bandera|México}} [[Jalisco]]<ref>[https://www.jalisco.gob.mx/es/prensa/noticias/64267 Presenta Gobernador Serie del Caribe Jalisco 2018]</ref>
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|style="text-align:center"|9-4
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Luis Matos
|style="text-align:center"|4-2
|-
|[[Serie del Caribe 2019|2019]]
|{{bandera|Panamá}} [[Panamá (ciudad)|Panamá]]
|{{bandera|Panamá}} [[Toros de Herrera]]
|style="text-align:center"|3-1
|{{bandera|Cuba}} [[Las Tunas (béisbol)|Leñadores de Las Tunas]]
|{{bandera|Panamá}} Manuel Rodríguez
|style="text-align:center"|4-1
|-
|[[Serie del Caribe 2020|2020]]
|{{bandera|Puerto Rico}} [[San Juan (Puerto Rico)|San Juan]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Toros del Este]]
|style="text-align:center"|9-3
|{{bandera|VEN}} [[Cardenales de Lara]]
|{{bandera|Puerto Rico}} Lino Rivera
|style="text-align:center"|6-1
|-
|[[Serie del Caribe 2021|2021]]
|{{bandera|MEX}} [[Mazatlán]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Águilas Cibaeñas]] [[Archivo:Cscr-featured.png|15px|Campeón Invicto]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|Puerto Rico}} [[Criollos de Caguas]]
|{{bandera|República Dominicana}} Félix Fermín
|style="text-align:center"|7-0
|-
|[[Serie del Caribe 2022|2022]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|{{bandera|Colombia}} [[Caimanes de Barranquilla]]
|style="text-align:center"|4-1
|{{bandera|República Dominicana}} [[Gigantes del Cibao]]
|{{bandera|Colombia}} José Mosquera
|style="text-align:center"|5-2
|-
|[[Serie del Caribe 2023|2023]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Caracas]] y [[La Guaira]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|Venezuela}} [[Leones del Caracas]]
|{{bandera|República Dominicana}} José Offerman
|style="text-align:center"|6-3
|-
|[[Serie del Caribe 2024|2024]]
|{{bandera|Estados Unidos}} [[Miami]]
|{{bandera|Venezuela}} [[Tiburones de La Guaira]]
|style="text-align:center"|3-0
|{{bandera|República Dominicana}} [[Tigres del Licey]]
|{{bandera|Venezuela}} Oswaldo Guillén
|style="text-align:center"|7-1
|-
| 2025
|{{MEX}} [[Mexicali]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2026|2026]]
|{{bandera|República Dominicana}} [[Santo Domingo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|-
|[[Serie del Caribe 2027|2027]]
|{{bandera|México}} [[Hermosillo]]
|colspan=5 align=center|'''Por disputarse'''
|}
==Partisipante==
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Promé edishon
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Kòrsou
|style="text-align:center"|2023
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{DOM}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal Dominikano
|style="text-align:center"|1970
|-
|bgcolor="#ccddff"|{{MEX}}
| Liga di Mexico Pasifiko
|style="text-align:center"|1971
|-
|{{NCR}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Nicaragua
|style="text-align:center"|2024
|-
|{{PAN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Panameño
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff"|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px]] [[Puerto Rico]]
|Liga di Beisbòl Profeshonal Roberto Clemente
|style="text-align:center"|1949
|-
|bgcolor="#ccddff" |{{VEN}}
| Liga di Beisbòl Profeshonal Venezuelano
|style="text-align:center"|1949
|}
* {{color box|#ccddff|border=silver}} miembro di Caribbean Professional Baseball Confederation
=== Partisipante den pasado ===
{| class="wikitable sortable"
! Pais
! Liga
! Prome edishon
! Ultimo edishon
|-
| rowspan=3 |{{CUB}}
| Liga Cubano
|style="text-align:center"|1949
|style="text-align:center"|1960
|-
| Seri Nashonal Cubano
|style="text-align:center"|2014
|style="text-align:center"|2019
|-
|Liga Elite Cubano
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{CUW}}
| Liga di Beisbòl Klase AA di Kòrsou
|style="text-align:center" colspan=2|2023
|-
|{{COL}}
|Liga di Beisbòl Profeshonal di Colombia
|style="text-align:center"|2020
|style="text-align:center"|2023
|}
===Nota===
*{{note label|PAN|a|a}} After the [[1960 Caribbean Series|1960 tournament]], Panama would not appear in another Caribbean Series until [[2019 Caribbean Series|2019]].
*{{note label|VEN|b|b}} Venezuela's LVBP was replaced by the [[Liga Occidental de Béisbol Profesional]] for the 1960 tournament
== Edishonnan ==
==Series==
{|class="wikitable"
|-
!Ana!!Luga!!Kampeon!!Manager!!Rekort
|-
|[[1949 Caribbean Series|1949]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]]|| [[Mike Guerra|Fermin Guerra]] ||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1950 Caribbean Series|1950]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PAN}} [[Carta Vieja Yankees]]|| [[Wayne Blackburn]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1951 Caribbean Series|1951]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1895}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]]|| [[George Scales]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1952 Caribbean Series|1952]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Habana (Cuban League)|Leones del Habana]]|| [[Mike González (catcher)|Mike González]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1953 Caribbean Series|1953]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (2)|| [[Buster Clarkson]]||style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1954 Caribbean Series|1954]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]]|| [[Mickey Owen]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1955 Caribbean Series|1955]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (3)|| [[Herman Franks]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1956 Caribbean Series|1956]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]]|| [[Oscar Rodríguez (baseball)|Oscar Rodríguez]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1957 Caribbean Series|1957]]||{{flagicon|CUB}} [[Havana]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]]|| [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1958 Caribbean Series|1958]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|CUB}} [[Marianao (Cuban League baseball club)|Tigres de Marianao]] (2) || [[Nap Reyes|Napoleón Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1959 Caribbean Series|1959]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|CUB}} [[Almendares (baseball club)|Alacranes del Almendares]] (2)|| [[Clemente Carreras]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1960 Caribbean Series|1960]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]]||{{flagicon|CUB}} [[Cienfuegos (Cuban League baseball club)|Elefantes de Cienfuegos]] (2)|| [[Tony Castaño]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|1961–1969|| colspan="4" style="text-align:center;" | None held
|-
|[[1970 Caribbean Series|1970]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]]|| [[Carlos Pascual (baseball)|Carlos Pascual]]||style="text-align:center;"|7–1
|-
|[[1971 Caribbean Series|1971]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]]|| [[Manny Mota]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1972 Caribbean Series|1972]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Leones de Ponce (baseball)|Leones de Ponce]]|| [[Frank Verdi]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1973 Caribbean Series|1973]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (2)|| [[Tommy Lasorda]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1974 Caribbean Series|1974]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (2)|| [[Bobby Wine]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1975 Caribbean Series|1975]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Vaqueros de Bayamón (baseball)|Vaqueros de Bayamón]]|| [[José Pagán]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1976 Caribbean Series|1976]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] & [[Santiago de los Caballeros|Santiago]] ||{{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]]|| [[Cananea Reyes]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1977 Caribbean Series|1977]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (3)|| [[Buck Rodgers]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1978 Caribbean Series|1978]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]]|| [[Rene Lachemann]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1979 Caribbean Series|1979]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Navegantes del Magallanes]] (2)|| [[Willie Horton (baseball)|Willie Horton]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1980 Caribbean Series|1980]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (4)|| [[Del Crandall]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1981 Caribbean Series|1981]]|| colspan="4" style="text-align:center;"|None held
|-
|[[1982 Caribbean Series|1982]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Leones del Caracas]]|| [[Chico Carrasquel]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1983 Caribbean Series|1983]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Lobos de Arecibo]]|| [[Ron Clark (baseball)|Ron Clark]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1984 Caribbean Series|1984]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]]|| [[Rubén Amaro, Sr.|Rubén Amaro]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1985 Caribbean Series|1985]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (5)|| [[Terry Collins]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1986 Caribbean Series|1986]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Maracaibo]]||{{flagicon|MEX}} [[Águilas de Mexicali]]|| [[Cananea Reyes]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1987 Caribbean Series|1987]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (3)|| [[Ramón Avilés]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1988 Caribbean Series|1988]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]|| {{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]]|| [[Phil Regan (baseball)|Phil Regan]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1989 Caribbean Series|1989]]|||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Águilas del Zulia]] (2)|| [[Pete Mackanin]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1990 Caribbean Series|1990]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (2)|| [[Felipe Alou]]||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1991 Caribbean Series|1991]]||{{flagicon|USA}} [[Miami]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (6)|| [[John Roseboro]]|| style="text-align:center;"|5–0
|-
|[[1992 Caribbean Series|1992]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|PRI|1952}} [[Indios de Mayagüez]] (2)|| [[Pat Kelly (catcher)|Pat Kelly]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1993 Caribbean Series|1993]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|PRI|1952}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (4)|| [[Mako Oliveras]]||{ style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[1994 Caribbean Series|1994]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (7)|| [[Casey Parsons]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1995 Caribbean Series|1995]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|PRI}} [[Senadores de San Juan]]|| [[Luis Meléndez (baseball)|Luis Meléndez]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1996 Caribbean Series|1996]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]]|| [[Francisco Estrada]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[1997 Caribbean Series|1997]]||{{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]]|| [[Mike Quade]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[1998 Caribbean Series|1998]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Puerto la Cruz]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (2)|| [[Tony Peña]]|| style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[1999 Caribbean Series|1999]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (8)|| [[Dave Jauss]]|| style="text-align:center;"|5–2
|-
|[[2000 Caribbean Series|2000]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|PRI}} [[Cangrejeros de Santurce (baseball)|Cangrejeros de Santurce]] (5)|| [[Mako Oliveras]] (2)||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2001 Caribbean Series|2001]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (3)|| [[Félix Fermín]] || style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2002 in baseball|2002]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Caracas]]||{{flagicon|MEX}} [[Tomateros de Culiacán]] (2)|| [[Francisco Estrada]] (2) || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2003 Caribbean Series|2003]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (4)|| [[Félix Fermín]] (2)||style="text-align:center;"|6–1
|-
|[[2004 Caribbean Series|2004]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (9)|| [[Manny Acta]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2005 Caribbean Series|2005]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]]||{{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlán]]|| [[Juan José Pacho]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2006 Caribbean Series|2006]]||{{flagicon|VEN|1930}} [[Valencia, Carabobo|Valencia]] and [[Maracay]]||{{flagicon|VEN}} [[Leones del Caracas ]] (2)|| [[Carlos Subero ]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2007 Caribbean Series|2007]]||{{flagicon|PRI}} [[Carolina, Puerto Rico|Carolina]]||{{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (5)|| [[Félix Fermín]] (3)||style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2008 Caribbean Series|2008]]||{{flagicon|DOM}} [[Santiago de los Caballeros|Santiago]]||{{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (10)|| [[Héctor de la Cruz]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2009 Caribbean Series|2009]]||{{flagicon|MEX}} [[Mexicali]]||{{flagicon|VEN}} [[Tigres de Aragua]] || [[Buddy Bailey]]|| style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2010 Caribbean Series|2010]]||{{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (3)|| [[Ken Oberkfell]] || style="text-align:center;"|5–1
|-
|[[2011 Caribbean Series|2011]]||{{flagicon|PRI}} [[Mayagüez, Puerto Rico|Mayagüez]]||{{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]]|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddie Díaz]]|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2012 Caribbean Series|2012]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]]||{{flagicon|DOM}} [[Leones del Escogido]] (4)|| [[Ken Oberkfell]] (2)|| style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2013 Caribbean Series|2013]] || {{flagicon|MEX}} [[Hermosillo]] || {{flagicon|MEX}} [[Yaquis de Obregón]] (2)|| [[Yaquis de Obregón#History|Eddy Díaz]] (2)||style="text-align:center;"|4–3
|-
|[[2014 Caribbean Series|2014]] || {{flagicon|VEN}} [[Margarita Island]] || {{flagicon|MEX}} [[Naranjeros de Hermosillo]] (2)|| [[Matías Carrillo]]||style="text-align:center;"|4–2
|-
|[[2015 Caribbean Series|2015]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] || {{flagicon|CUB}} [[Pinar del Río (baseball)|Vegueros de Pinar del Río]] || [[Pinar del Río (baseball)#Past and present stars|Alfonso Urquiola]] ||style="text-align:center;"|3–3
|-
|[[2016 Caribbean Series|2016]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|MEX}} [[Venados de Mazatlan]] (2)|| [[Juan José Pacho]]||style="text-align:center;"|6–0
|-
|[[2017 Caribbean Series|2017]]||{{flagicon|MEX}} [[Culiacán]] || {{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (4) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]]||style="text-align:center;"|3−3
|-
|[[2018 Caribbean Series|2018]]||{{flagicon|MEX}} [[Guadalajara]] ||{{flagicon|PUR}} [[Criollos de Caguas (baseball)|Criollos de Caguas]] (5) || [[Luis Matos (baseball, born 1978)|Luis Matos]] (2)||style="text-align:center;"|4−2
|-
|[[2019 Caribbean Series|2019]]||{{flagicon|PAN}} [[Panama City]] ||{{flagicon|PAN}} [[Toros de Herrera]]|| Manuel Rodríguez||style="text-align:center;"|4−1
|-
|[[2020 Caribbean Series|2020]]||{{flagicon|PRI}} [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] ||{{flagicon|DOM}} [[Toros del Este]] || Lino Rivera ||style="text-align:center;"|6−1
|-
|[[2021 Caribbean Series|2021]]||{{flagicon|MEX}} [[Mazatlán]] || {{flagicon|DOM}} [[Águilas Cibaeñas]] (6) || [[Félix Fermín]] (4) ||style="text-align:center;"|7−0
|-
|[[2022 Caribbean Series|2022]]||{{flagicon|DOM}} [[Santo Domingo]] || {{flagicon|COL}} [[Caimanes de Barranquilla]]|| José Mosquera || style="text-align:center;" |5−1
|-
|[[2023 Caribbean Series|2023]]||{{flagicon|VEN}} [[Caracas]] and [[La Guaira]] || {{flagicon|DOM}} [[Tigres del Licey]] (11)|| [[Jose Offerman]] || style="text-align:center;" |6−3
|-
|[[2024 Caribbean Series|2024]]
|{{flagicon|USA}} [[Miami]]
|{{flagicon|VEN}} [[Tiburones de La Guaira]]
| [[Ozzie Guillén]]
|style="text-align:center;" |7−1
|}
* Selekshon Curacao Suns 2024 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2024/01/29/zeventien-internationals-koninkrijksteam-met-curacao-suns-naar-serie-del-caribe/</ref>
update: Jonathan Schoop; nieuw Jeremi Profar & Roger Bernadina (en.wiki)
* Selekshon Korsou 2023 <ref>https://honkbalsoftbal.nl/2023/01/31/internationals-met-curacaose-kampioen-naar-caribbean-series/</ref>
------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{DEFAULTSORT:Thode, Kiri}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Deporte]]
* 2013:Kiri Thode is in Duitsland wereldkampioen geworden van de Professional Windsurfers Association (PWA) Freestyle Windsurfing. Het is voor het eerst dat een windsurfer uit Bonaire wereldkampioen is geworden van de Freestyle competitie. Het is ook de eerste wereldtitel voor Thode.<ref>Belkis Osepa, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2013/10/09/wereldkampioenen-bonaire-warm-onthaald/ Wereldkampioenen Bonaire warm onthaald], Caribisch netwerk, 9 di oktober 2013</ref>
* 2020? video Children of the Wind ku rumanan Tonky i Taty Frans - dokumentario basa riba e bida di tres mucha homber Boneriano cu a conquista mundo cu nan teknika y trikinan innovativo riba nan plank di windsurf . E pelicula a gana premio na ....
de.wiki: Kiri Thode (geboren 26 februari 1991 in Kralendijk ) is een windsurfer op Bonaire . Hij behoort tot de beste freestylesurfers van de afgelopen jaren en werd in 2013 wereldkampioen in deze discipline .
------------------------------
{{Databox}}
'''Jurswailly (Ailly) Luciano''' (☆ [[25 di mart]] [[1991]] na [[Kòrsou]]) ta un eks-hungadó di "handbal" hulandes-kurasoleño i internashonalista. E tabata hunga den posicion derechista.
== Bida ==
Ailly Luciano a nase na Korsou i te edat di kuater ana tabata biba na Boka Sami. Ku su mayornan el a muda pa [[Hulanda]]. Su promé klup di handball tabata Papendrechtse DES'72. Komo teenager e ta switch pa e klup HV Quintus, hungango den e division di honor hulandes.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref> Desde 2011 e ta milita pa e klup franses Metz Handball den e divishon femenino franses mas haltu. E ta konosi pa su rapides. Huntu ku su klup el a titula kampeon nashonal di Fransia na 2013, 2014, 2016, 2017, 2018 i 2019. Na ana 2013, 2015, 2017 en 2019 e klup ta gana e Kopa di Fransia. Tambe na 2013 ta alkansa e final di e kampeonato oropea pero ta sufri un derota di e klup danes Team Tvis. Holstebro . Na 2021 e ta pone un fin na su karera deportivo pa dedika su mes na su In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro nl wiki:In maart 2016 tijdens het OKT in Metz (Frankrijk) is er een historisch hoogtepunt voor Luciano en het Nederlandse handbal, ze kwalificeerden zich voor het eerst voor de Olympische Spelen. Doordat de wedstrijd om het brons verloren werd van de huidige wereldkampioen Noorwegen (23-36), eindigden ze uiteindelijk op de vierde plaats.
== Selekshon hulandes ==
Debuut Oranje 15 mei 2012 Nederland – Groot-Brittannië 40-15 in Panningen
Komo internashonalista el a forma parti di e selekshon femenino di [[Hulanda]], hasiendo su debut durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. El a partisipa den 55 wega internashonal. Na 2016 el a representa Hulanda na e Weganan olimpiko na [[Rio de Janeiro]].<ref>https://www.ad.nl/dordrecht/papendrechtse-ex-international-ailly-luciano-stopt-met-handbal-eindelijk-tijd-om-te-puberen~a0830d73/ Papendrechtse ex-international Ailly Luciano stopt met handbal: ‘Eindelijk tijd om te puberen’], AD (9 di ougustus 2020)</ref> Ze maakte deel uit van het Nederlandse damesteam dat als vierde eindigde in handbal op de Olympische Zomerspelen van 2016 in Rio de Janeiro , Brazilië .
Handbalster Ailly Luciano heeft besloten haar interlandcarrière te beëindigen en gaat daarom niet mee met het Nederlands damesteam naar het Europees kampioenschap handbal in Zweden. "Ik heb op de Olympische Spelen gestaan, dat vind ik prachtig, maar voor mijn idee zit er niet meer in. Om weer vier jaar te knokken richting de Spelen zie ik niet zitten. Ik vind het goed geweest. Ik wil mijn levensdoelen oppakken."
De 25-jarige speelster uit Papendrecht kwam in augustus met het Nederlands damesteam uit op de Olympische Spelen in Rio de Janeiro en eindigde als vierde. Luciano, die speelt voor het Franse Metz, speelde 56 interlands voor Oranje en scoorde daarin 115 keer.<ref>[https://www.rijnmond.nl/nieuws/148285/handbalster-luciano-beeindigt-interlandcarriere Handbalster Luciano beëindigt interlandcarrière], Rijnmond (4 november 2016)</ref>
== Link eksterno ==
* [[http://history.eurohandball.com/ec/cl/women/2020-21/player/536101/Jurswailly+Luciano Jurswailly Luciano na European Handball Association]]
{{Appendix}}
In 2011 verhuisde de 1,71 meter lange rechtsbuiten naar het Franse eersteklasser Metz Handball , met wie ze in 2013 het kampioenschap en de beker won en de finale van de EHF Cup bereikte , waar ze verloren van de Deense club Team Tvis. Holstebro . Een seizoen later won ze opnieuw het kampioenschap. Ze won ook de Franse beker in 2015, 2017 en 2019 en het Franse kampioenschap in 2016, 2017, 2018 en 2019. In de zomer van 2021 beëindigde ze haar carrière.
Luciano speelde 55 interlands voor het Nederlands elftal , waarin ze 113 doelpunten maakte. Ze nam deel aan het WK 2013 in Servië . Ze nam ook deel aan de Olympische Spelen van 2016 in Rio de Janeiro .
hunga den posishon derecho
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
Luciano a hasi su debut pa e selekshon hulandes durante e Kampeonato Mundial di Handbal 2013 na [[Serbia]]. [3]
speelt voor Metz Handbal in de LFH Division 1 Féminine en voorheen het Nederlands dameshandbalteam . Ze nam deel aan het WK handbal dames 2013 in Servië , samen met de rest van het Nederlands elftal. [1] [2]
Luciano na nase na Korsou i a lanta na Boka Sami te edat di kuater ana. dorp Sint Michiel gewoond. Ku su mayornan el a muda pa Hulanda. Aki ta tabata hunga pa e klup HV Quintus.<ref>https://www.mosellesport.fr/articles-metz-handball/lucarne-sur-curacao-avec-ailly-luciano.html
Lucarne sur Curaçao avec Ailly Luciano], Moselle Sport (3 di yanuari 2018)</ref>
Geboren op 25 maart 1991 in Wilemstad (Curaçao, Nederland)
Rechtsbuiten bij Metz Handbal sinds 2011
Nederlands international (56 caps)
Voormalige club: HV Quintus (Nederland).
------------------------
'''Robert (Joy) Hosé''' (☆ [[14 di febrüari]] [[1949]] na - [[23 di òktober]] [[2023]] na [[Willemstad]] ) tabata un hungadó di pinpòn di [[Kòrsou]] di fama legendario. E tabata kampeon di Kòrsou di 1966 te 1972 i a optené varios título na Antia i internashonalmente, entre otro na 1971 kampeon latinoamerikano na [[Paraguai|Paraguay]].
== Biografia ==
Joy Hosé a nase na Kòrsou den e famia Hosé-Pimentel. E tin un ruman muhé i dos ruman hòmber. Su ruman mayó [[Humphrey Hosé|Humphrey]] tabata aktivo komo tenista profeshonal i su omo [[Iyo Pimentel]] tambe tabata tenista internashonal.
---------------
* Tim e Reino
=== Kampeonato Oropeo ===
{| class="wikitable" style=text-align:center
! Edishon
| 1954 || 1955 || 1956 || 1957 || 1958 || 1960 || 1962 || 1964 || 1965 || 1967 || 1969 || 1971 || 1973 || 1975 || 1977 || 1979 || 1981
|1983
|-
! Resultado
| * || * || {{oro}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || * || {{goud}} || {{goud}} || {{goud}} || {{zilver}} || {{zilver}} || {{zilver}} ||{{goud}}
|{{zilver}}
|-
|
|-
! Edishon
| 1985 || 1987 || 1989 || 1991 || 1993 || 1995 || 1997 || 1999 || 2001 || 2003 ||[[EK Honkbal 2005|2005]]||[[EK Honkbal 2007|2007]]||[[EK Honkbal 2010|2010]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2012|2012]]||[[Europees kampioenschap honkbal 2014|2014]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2016]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2019]]||[[Europees kampioenschap honkbal|2021]]
|-
! Prestatie
|{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{zilver}}||{{zilver}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}||{{goud}}
|-
|
|-
! Editie
| [[Europees kampioenschap honkbal 2023|2023]]
|-
! Prestatie
| {{brons}}
|}
: * <small>In 1954, 1955 en 1967 geen deelname.</small>
=== Kopa Interkontinental ===
{| class="wikitable"
! Editie
| 1983 || 1999 || 2002 || 2006 || [[Intercontinental Cup honkbal 2010|2010]]
|-
! Prestatie
| 4e || 8e || 8e || {{zilver}} || {{zilver}}
|}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Pabao Little League''' ta un ekipo di beisbol hubenil (10-12 ana) di Korsou ku a titula kampeon di karibe na .. okashon i tabata kampeon mundial na 2004. E ta forma parti di
e Pabou Little League association is a baseball organization for kids from 4 to 16 years old.
Winning the Caribbean Region Championship and making its 11th trip to Williamsport for the 2023 Little League Baseball® World Series (LLBWS), Presented by T-Mobile, is Pabao Little League (Willemstad, Curaçao) thanks to a 6-0 victory over the Dominican Republic in the championship game.
With its victory, Pabao LL will be returning to the LLBWS with the country’s 15th overall appearance in hopes to defend its International Championship title earned in 2022. Since the country’s first tournament appearance in 1980, Curaçao has maintained a winning record, 46-25, with a World Series championship in 2004 and three runner-up finishes in 2005, 2019, and 2022.
Pabao LL finished the Caribbean Region tournament with an unblemished 6-0 record, outscoring its opponents, 47-4, with four shutout performances.
With the first-round matchups of the 2023 LLBWS announced on June 6, Pabao LL will play Australia, represented by Hills Little League, in Game 5 on Thursday, Aug. 17 at 1 p.m. ET at Volunteer Stadium.
The 2023 Little League Baseball World Series, Presented by T-Mobile, is set to take place August 16-27. More information about the 2023 Little League World Series tournaments, including full schedules and downloadable brackets, can be found at LittleLeague.org/WorldSeries.
WILLEMSTAD- Djaweps , 10 di ougùstùs 2023 den oranan di mèrdia, e selekshon di Little League Liga Pabou kampion di Karibe a biaha pa Williamsport (USA), pa partisipá den e Kampionato Mundial di Beisbòl Little League. E kampionato Mundial di hóbennan di 11 i 12 aña lo start dia 16 i lo terminá dia 27 di ougùstùs 2023.
RBC Royal Bank, representá pa Sharier Dorand manera ta e kaso ku tur selekshon, tabata presente pa duna e selekshon sostén i deseá e delegashon éksito. E sigiente hungadónan ta forma parti di e selekshon.
{{Appendix}}
---------------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Dudley Guniberto Josefa''' (☆ [[1958]]) ta un [[karate]]ka di [[Kòrsou]]. Deportista – Dirigente Tékniko. a nasé na aña 1958. Dudley na aña 1967 kuminsá práktika deporte di yudo ku su 9 aña serka ..
== Bida i karera ==
.. a lanta na Kòrsou.
== Medaya ==
* 1987: [[Image:Med 2.png|Plata]] - Kampeonato hulandes
{{Appendix}}
{{Commonscat|Didi Gregorius}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64548365|titulo=Didi Gregorius}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://web.archive.org/web/20111005161849/http://www.honkbalsite.com/nederlandsteam/marieksongregorius.html Profil riba Honkbalsite]
* [https://www.baseball-reference.com/minors/player.cgi?id=gregor003mar Statistik Didi Gregorius]
}}
{{DEFAULTSORT:Gregorius, Didi}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
[[Category:Hulanda]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Sherry Sophia Veronica Howell''' (☆ [[]] na [[Kòrsou]]) tabata un atleta kurasoleño.
Sherry Howell - Eckerd College, Softball and Volleyball
Howell played four years of softball and volleyball for Eckerd College from 1990 to 1993. She graduated in 1993 with a double major of Business Management and Psychology. The native of Curacao, Neth. Antilles, was a pitcher, a shortstop and centerfielder. She was a four-time All-America in softball, was named to the South Region team four times and the All-SSC team four times. Howell won or shared player-of-the-year honors twice in the conference and concluded her athletic career by being selected the SSC female athlete-of-the-year for the 1992-93 season. Howell holds the NCAA, Division II career batting average in softball at .524, is third in career slugging average at .921, 13th in home runs with 29 and second in single season highest batting average at 629. She led the nation in hitting as a senior and also doubles percentage. Howell led the conference in batting average four different years. In 1999, she represented her country in the World Games in Japan. Howell, who is fluent in six languages, was named All-Conference in volleyball two of the four years she played.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Howell, Sherry}}
[[Category:Hende]]
---------------
{{Commonscat|Josh Palacios}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1131860420|titulo=Josh Palacios}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Palacios, Josh}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
-------------------------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] di 1958 te 2010 na wega y torneonan internacional. E tabata kai bou di [[Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie|NAVU]], ku tabata konsisti di [[Kòrsou]] i [[Boneiru]] despues ku [[Aruba]] a separa na 1986.
en.wiki:The Netherlands Antilles national football team (Dutch, "Nederlands-Antilliaans voetbalelftal"; Papiamentu, "Selekshon Antiano di futbòl") was the national team of the former Netherlands Antilles from 1958 to 2010. It was controlled by the Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie. The NAVU consisted of Curaçao and Bonaire. Aruba split in 1986 and has its own team.
The Netherlands Antilles team never qualified for the FIFA World Cup. The country managed to come third in the CONCACAF championships of 1963 and 1969; during the 1963 tournament they were unofficial football world champions for four days after beating Mexico and before losing to Costa Rica.[1]
== Reforma di Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues [[Boneiru]] a bira miembro interino di CFU i [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Mira tambe ==
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Antias Hulandes]]
-------------
The '''Curaçao national football team''' ({{lang-nl|Curaçaos voetbalelftal}}; [[Papiamento language|Papiamentu]]: ''Selekshon di Futbòl Kòrsou'') represents [[Curaçao]] in [[FIFA|International]] [[association football|football]] and is controlled by the [[Curaçao Football Federation]] (Federashon Futbòl Kòrsou; FFK).<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| url-status = dead| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Following a constitutional change that allowed its predecessor, the [[Curaçao and Dependencies|Colony of Curaçao and Dependencies]] to become a unified [[constituent state|constituent country]] consisting of several island territories as the [[Netherlands Antilles]] and its dissolution in 2010, Curaçao has played under a new constitutional status as a separate constituent country since 2011.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=Gg1hDgAAQBAJ&pg=PA121 |title=Football and the Boundaries of History: Critical Studies in Soccer |editor=Elsey, Brenda |editor2=Pugliese, Stanislao G. |year=2017 |page=121 |isbn=9781349950065 |publisher= Springer |access-date=25 June 2019}}</ref>
Both FIFA and CONCACAF recognize the Curaçao national team to be the direct and sole successor of the dependant [[Territory of Curaçao national football team|Curaçao (1921–1958)]] and the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles national football]] teams.<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao] at [[FIFA]] official website</ref><ref>[https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curaçao] at [[CONCACAF]] official website</ref><ref>[https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html] at [[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|RSSSF]]</ref>
==History==
{{Further|Territory of Curaçao national football team|Netherlands Antilles national football team}}
The first national football team to bear the name Curaçao was the [[Territory of Curaçao national football team]], which made its debut in 1924 in an away match against neighboring [[Aruba national football team|Aruba]], a match which the Territory of Curaçao won four to nil.
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Seleccion nacional di futbol di Aruba''' ta e ekipo di [[futbol]] cu ta representa [[Aruba]] na wega y torneonan internacional, manera na e weganan di cualificacion pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] y den Copa Caribe. Tur tramite pa e seleccion ta bou encargo di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]], funda na 1932 y afilia na [[Union Futbol di Caribe|CFU]], [[CONCACAF]] y [[FIFA]] desde 1988.
The '''Aruba national football team''' ([[Dutch language|Dutch]]: Arubaans voetbalelftal; [[Papiamento language|Papiamento]]: Seleccion Arubano di futbol) is the national team of [[Aruba]], it was founded in 1932 and is affiliated with the Caribbean Football Union (CFU), CONCACAF and [[FIFA]] (since 1988) and is controlled by the [[Aruba Football Federation|Arubaanse Voetbal Bond]].
==History==
Between 1924 and 1933, Aruba only played against [[Curaçao national football team|Curaçao]], although these matches are not considered official.<ref>{{cite web |last1=Courtney |first1=Barrie |title=Aruba - List of International Matches |url=https://www.rsssf.org/tablesa/aruba-intres.html |website=RSSSF}}</ref> Aruba participated in its first tournament at the [[1955 CCCF Championship]], where they finished in 5th place. In 1958, Aruba became part of the [[Netherlands Antilles national football team|Netherlands Antilles]] until their secession in 1986.
Following its split from the Netherlands Antilles, the [[Aruba Football Federation]] was affiliated in 1988 with [[CONCACAF]] and [[FIFA]]. Aruba entered qualifying for the [[1989 Caribbean Cup]], and in its first group match it suffered the worst defeat in its history, at the hands of [[Trinidad and Tobago national football team|Trinidad and Tobago]], which crushed them 11–0. They played their first World Cup qualifying match against the [[Dominican Republic national football team|Dominican Republic]] as part of the [[1998 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|1998 World Cup qualifying]]. Aruba has participated in all the qualifying tournaments for the World Cup since, without being able to get past the first qualifying round.
Aruba has also yet to qualify for the [[Caribbean Cup]]. However, they showed some progress in the preliminary round of the [[2014 Caribbean Cup]] by getting two wins against [[Turks and Caicos national football team|Turks and Caicos]] (1–0) and [[British Virgin Islands national football team|British Virgin Islands]] (7–0), the latter being the biggest victory in its history. These results allowed them to reach 120th place in the FIFA World Ranking for the month of June 2014, their best ranking to date. Following these victories, Aruba lost 2–0 against [[French Guiana national football team|French Guiana]] and were eliminated.
Aruba began their [[2018 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)|2018 World Cup qualification]] in the second round against [[Barbados national football team|Barbados]], losing 2–0 at home and 1–0 away, however FIFA ruled that Barbados had fielded an ineligible player, giving Aruba a 3–0 second leg victory and advancing them to the third round. Despite that, in the next round they were defeated again, this time by [[Saint Vincent and the Grenadines national football team|Saint Vincent and the Grenadines]] who won 3–2 on aggregate. Aruba failed to progress in the [[2022 FIFA World Cup qualification – CONCACAF First Round|2022 World Cup qualifiers]], finishing 4th in the first round.
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Aruba]]
E selekshon di Boneiru a kuminsa komo tim nashonal despues ku e tim antiano a keda disolbé na òktober 2010. E ta partisipa tur aña den e Torneo ABCS, kual na 2011 e ta gana sorpresivamente derotando Aruba 4-3 durante e tanda di penalty despues di un empate di 2:2 den final.[4]
-------------------------------------
'''Selekshon nashonal di futbòl di Sürnam''' ta e tim di [[futbol|futbòlista]] ku ta representa [[Sürnam]]. E ta kai bou di .........., ku ta miembro di [[Caribbean Football Union|CFU]] i miembro asosiá di [[CONCACAF]].
== Historia ==
E selekshon di Sürnam a kuminsa komo tim nashonal
==== Torneo ABCS ====
{| class="wikitable collapsible" width=50% style="text-align: center;font-size:90%;"
!colspan=8|Boneiru den torneo ABCS
|-
!width=45%|Aña
!width=25%|Lugá
!width=8%|W
!width=8%|G
!width=8%|E
!width=8%|P
!width=8%|GF
!width=8%|GC
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2010||di kuater ||2||0||1||1||5||7
|- bgcolor=gold
|{{SUR}} 2011||'''kampeón'''||2||1||1||0||5||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{ABW}} 2012||di kuater ||2||0||0||2||2||17
|- bgcolor=#cc9966
|{{CUW}} 2013||di tres ||2||1||0||1||2||3
|- bgcolor=#9acdff
|{{SUR}} 2015||di kuater ||2||0||0||2||1||7
|- bgcolor=silver
|{{CUW}} 2021||supkampeón||2||1||0||1||4||4
|- bgcolor=#9acdff
|{{CUW}} 2022||di kuater ||2|| ?|| 0 || ? || 1 || 5
|-
!'''Total'''||'''6/6'''||14||3||2||7||20||46
|}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =148545934|titulo=Selección de fútbol de Bonaire}}
{{References}}
}}
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Surnam]]
Na de staatkundige hervormingen binnen het Koninkrijk der Nederlanden van 10 oktober 2010 en na afronding van het kwalificatietoernooi van de Caribbean Cup 2010 ging het Nederlands-Antilliaans voetbalelftal over in het Curaçaos voetbalelftal. Bonaire werd een paar jaar later voorlopig lid van de Caraïbische Voetbalunie CFU en op 19 april 2012 geassocieerd lid van de CONCACAF, en kan daarom in de toekomst inschrijven voor de Caribbean Cup.
Het Bonairiaans voetbalelftal is een team van voetballers dat Bonaire vertegenwoordigt. Bonaire is niet aangesloten bij de FIFA en kan daarom niet deelnemen aan het wereldkampioenschap. Bonaire doet jaarlijks mee aan het ABCS-toernooi, dat het in 2011 verrassend won.
The '''Bonaire national football team''' ({{lang-nl|Bonairiaans voetbalelftal}}; {{lang-pap|Selekshon Bonerianu di futbòl}}) is the national football team of the [[Caribbean]] island of [[Bonaire]], a [[Public body (Netherlands)|public body]] of the [[Netherlands]]. It is under the control of the [[Bonaire Football Federation]]. It became a member of the [[Caribbean Football Union|CFU]] and an associate member of CONCACAF on 19 April 2013.<ref name="CFU Facebook">{{cite web|title=CFU Facebook|url=https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|publisher=Caribbean Football Union|access-date=13 June 2014|archive-date=7 December 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191207213742/https://www.facebook.com/CaribbeanFootballUnion/posts/294315830704569|url-status=live}}</ref><ref name="Congress takes key step in transparency">{{cite web|title=Congress takes key step in transparency|url=http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0,,12813~3150654,00.html|publisher=CONCAF|access-date=20 April 2013|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20130423234254/http://www.concacaf.com/page/ConfederationDetail/0%2C%2C12813~3150654%2C00.html|archive-date=23 April 2013}}</ref><ref name="Member Associations: Bonaire">{{cite web|title=Member Associations: Bonaire|url=http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|publisher=Caribbean Football Union|access-date=22 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029193820/http://cfufootball.org/index.php/member-associations/our-members/9180-bonaire|archive-date=29 October 2013|url-status=dead}}</ref> after which it became a full CONCACAF member on 10 June 2014<ref name="Ordinary Congress finalized">{{cite web|title=Ordinary Congress finalized|url=http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|publisher=CONCACAF.com|access-date=10 June 2014|date=10 June 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140612210312/http://www.concacaf.com/article/ordinary-congress-finalized|archive-date=2014-06-12|url-status=dead}}</ref> The team can participate in the [[CONCACAF Gold Cup]] and [[Caribbean Cup]] because of their membership in the confederation and sub-confederation.<ref name="Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership">{{cite web|title=Bonaire join CONCACAF as remaining non-FIFA sides gain full membership|date=20 April 2013|url=http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|publisher=Non-FIFA football|access-date=22 April 2013|archive-date=29 October 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029203911/http://nonfifafootball.blogspot.com/2013/04/bonaire-join-concacaf-as-remaining-non.html|url-status=live}}</ref> However, Bonaire is not a member of [[FIFA]] and therefore can not compete in the [[FIFA World Cup]] or other FIFA events.<ref name="Sport en spel">{{cite web|title=Sport en spel|url=http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|publisher=beautiful-bonaire.nl|access-date=22 October 2014|language=nl|archive-date=22 October 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141022212953/http://www.beautiful-bonaire.nl/over_bonaire/cultuur_sport_spel.html|url-status=live}}</ref><ref name="What is CONCACAF?">{{cite web|title=What is CONCACAF?|url=http://www.concacaf.com/page/History|publisher=CONCACAF|access-date=21 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130406031852/http://www.concacaf.com/page/History|archive-date=2013-04-06|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =61824225|titulo=Miguel Pourier}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Pourier, Miguel}}
[[:Category:Antias Hulandes]]
[[:Category:Hende]]
-----------------
'''Selekshon antiano di futbòl''' tabata e tim nashonal di [[futbòl]] ku tabata representa [[Antias Hulandes]] na wega y torneonan internacional, manera na .......
== Reforma Antias Hulandes ==
Tras e [[Disolucion di Antia Hulandes|reformanan konstitushonal]] denter di [[Reino Hulandes]] di [[10 di òktober]] [[2010]] i e final di e torneo di kualifikashon pa [[Kopa Karibe]] 2010 e [[selekshon antiano di futbòl ]] a pasa over den e [[selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]. Un par di aña despues Boneiru a bira miembro interino di CFU i desde 19 di aprel [[2012]] miembro asosiá di [[CONCACAF]], i den futuro por inskribí pa [[Kopa di Oro]].
{{Appendix}}
[[:Category:Beisbol]]
[[:Category:Kòrsou]]
ta kambio na selekshon nashonal di KorsouOorspronkelijk heette het "Honkbal Nederlandse Antillen Nationaal Team", maar op 10 oktober 2010 werd de Nederlandse Antillen als regering ontmanteld (details zijn " Nederlandse Antillen "), de naam van het nationale team werd ook gewijzigd in "Curaçao Nationaal Team ".
en.wiki" The '''Netherlands Antilles national baseball team''' was a national team of the [[Netherlands Antilles]] and was controlled by the Netherlands Antillean Baseball Federation. It represented the former nation in senior-level men's international competition.
The Netherlands Antilles team was distinct from the [[Netherlands national baseball team]].
The Netherlands Antilles were represented in twelve [[Baseball World Cup]]s. Their highest finish was 7th place.<ref name="bjarkman worldcup">[[#refBjarkman|Bjarkman 2005]], pp.416–39</ref>
--------
'''Seleccion nacional di baseball di Aruba''' ta e team di [[Beisbòl|baseball]] cu ta representa Aruba na wega y torneonan internacional, manera na [[Weganan Panamericano]].
{{America baseball teams}}
{{National sports teams of Aruba}}
-----------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
== Historisch overzicht ==
{| class="wikitable sortable"
! WK-jaar
! Gastland(en)
! Aantal deelnemers
! Wereldkampioen
! Uitslag van de finale
! 2e plaats
! 3e plaats
! 4e plaats
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1930|1930]]'''
| {{UY}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URU}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1930|4 – 2]]
| {{ARG}}
| {{USA}}
| {{YUG}}
|-
| '''1934''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1934 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ITA}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1934|2 – 1 <small>n.v.</small>]]
| {{TCHf}}
| {{GER-1935f}}
| {{AUTf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1938|1938]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1938 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FRA}}
| style="text-align: center;" | 15
| {{ITA-1861f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1938|4 – 2]]
| {{HUN}}
| {{BRA}}
| {{SWE}}
|-
| '''1942'''
| colspan="7" | ''Kansela pa motibu di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]''
|-style="background: #D0E6FF;"
|-
| '''1946'''
| colspan="7" | ''Afgelast vanwege de Tweede Wereldoorlog''
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1950|1950]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1950 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR-1889}}
| style="text-align: center;" | 13
| {{URUf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1950|2 - 1]]
| {{BRA}}
| {{SWE}}
| {{ESP}}
|-
| '''1954''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1954 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CH}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1954|3 – 2]]
| {{HUN-1949f}}
| {{AUTf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1958|1958]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1958 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{SE}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1889f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1958|5 – 2]]
| {{SWEf}}
| {{FRAf}}
| {{FRGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1962|1962]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1962 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CL}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1962|3 – 1]]
| {{TCHf}}
| {{CHIf}}
| {{YUGf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1966|1966]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1966 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{EN}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ENGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1966|4 – 2 <small>n.v. </small>]]
| {{FRGf}}
| {{PORf}}
| {{URS-1955f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1970|1970]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1970 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{BRA-1968f}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1970|4 – 1]]
| {{ITAf}}
| {{FRGf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1974|1974]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1974 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE-1949-WD}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1974|2 – 1]]
| {{NEDf}}
| {{POLf}}
| {{BRA-1968f}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1978|1978]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1978 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{AR}}
| style="text-align: center;" | 16
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1978|3 – 1 <small>n.v. </small>]]
| {{NEDf}}
| {{BRA-1968f}}
| {{ITAf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1982|1982]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1982 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ES}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1982|3 – 1]]
| {{FRGf}}
| {{POLf}}
| {{FRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1986|1986]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1986 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{MX}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{ARGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1986|3 – 2]]
| {{FRGf}}
| {{FRAf}}
| {{BELf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1990|1990]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1990 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{IT}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{FRGf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1990|1 – 0]]
| {{ARGf}}
| {{ITAf}}
| {{ENGf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1994|1994]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1994 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{US}}
| style="text-align: center;" | 24
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1994|0 – 0 <small>n.v. (P: 3-2)</small>]]
| {{ITAf}}
| {{SWEf}}
| {{BULf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 1998|1998]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 1998 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{FR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 1998|3 – 0]]
| {{BRAf}}
| {{CROf}}
| {{NEDf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2002|2002]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2002 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{KR}}<br />{{JP}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{BRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2002|2 – 0]]
| {{GERf}}
| {{TURf}}
| {{KORf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2006|2006]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2006 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{DE}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ITAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2006|1 – 1 <small>n.v. (P: 5-3)</small>]]
| {{FRAf}}
| {{GERf}}
| {{PORf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2010|2010]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2010 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{ZA}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{ESPf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2010|1 – 0 <small>n.v.</small>]]
| {{NEDf}}
| {{GERf}}
| {{URUf}}
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2014|2014]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2014 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{BR}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{GERf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2014|1 – 0 <small>n.v. </small>]]
| {{ARGf}}
| {{NEDf}}
| {{BRAf}}
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2018|2018]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2018 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{RU}}
| style="text-align: center;" | 32
| {{FRAf}}
| [[Finale wereldkampioenschap voetbal 2018|4 – 2]]
| {{CROf}}
| {{BELf}}
| {{ENGf}}
|-
|-style="background: #D0E6FF;"
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2022|2022]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2022 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{QA}}
| style="text-align: center;" | 32
|
|
|
|
|
|-
| '''[[Wereldkampioenschap voetbal 2026|2026]]''' <small>([[Wereldkampioenschap voetbal 2026 (kwalificatie)|kwalificaties]])</small>
| {{CA}}<br />{{MX}}<br />{{VS}}
| style="text-align: center;" | 48
|
|
|
|
|
|}
----------------
1po055aapjsdqqjnaibh6zps3bh8tcf
Digicel
0
9198
193828
174752
2026-06-15T00:30:10Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
193828
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{infobox empresa
| variante = c
| funda = [[1 di aprel]] [[2001]]
| sede = [[Kingston]], [[Jamaica]]
| empleado = 5500
| pais = Region Karibense
| sector = Telefonia mobil y [[internet]]
}}
'''Digicel''' ta un proveedó di telefonia mobil i [[internet]] den region di [[Laman Karibe|Karibe]]. E ta ofrese su servisionan den 33 pais i region.
== Historia ==
Digicel a wòrdu fundá na aprel 2001 na [[Jamaica]] door di e [[Irlanda|irlandes]] Denis O'Brien. Den mas o menos 100 dia e kompania ta krese ku 100.000 kliente i den 4 aña ta kaptura 70% di e merkado [[Jamaica|hamaikino]].<ref>[https://www.irishtimes.com/culture/taking-midas-touch-to-caribbean-1.454924 Taking Midas touch to Caribbean], Irishtimes.com, 13 di yüni 2005</ref> Algun aña despues Digicel Jamaica ta inisiá operashonnan den otro pais i teritorio di Karibe, ripitiendo na varios okashon e eksito di Jamaica. E ekspanshon aki a kuminsa na 2003 ku [[Sint Lucia]] i Sint Vincent, siguí pa [[Haiti]] i [[Trinidad i Tobago]] na 2006. E ta lansa tambe su servisionan na [[Aruba]], [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]. E empresa a kontinua pa drenta otro merkadonan regional, tanto den [[Amérika Sentral]] i [[Sur Amérika]] komo [[Oseania]], unda e tin presensia na [[Fiji]], [[Samoa]], [[Nauru]], [[Papua-Nieuw-Guinea]], [[Vanuatu]] i [[Tonga]]. Sede prinsipal di e Grupo Digicel ta [[Kingston]], Jamaica.
<gallery widths="200" heights="180">
Digicel storefront in Castries, Saint Lucia.jpg|Digicel na [[Castries]], [[Sint Lucia]]
Digicel, Paramaribo.jpg|Digicel na [[Paramaribo]], [[Sürnam]]
</gallery>
=== Region di Karibe ===
Na 2006 e operashonnan den region di Karibe tabata inkluí 21 pais i teritorio.
{| border="1" cellpadding="5" cellspacing="0" align="left" width="90%" style="border-bottom:3px solid grey;"
! style="background:#ffdead;" | Teritorio
! colspan="2" style="background:#ffdead;" | Frekuensia GSM i CDMA
! colspan="2" style="background:#ffdead;" | Wepsait lokal
|-
| {{AIA}}
| 900/1900 MHz
| 1900 MHz (planeá)
| [http://www.digicelanguilla.com Digicel Anguilla]
|-
| {{ATG}}
| 850/900 MHz
| 800 MHz (planeá)
| [http://www.digicelantiguaandbarbuda.com Digicel Antigua & Barbuda]
|-
| {{ABW}}
| 900/1800 MHz
| 1900 MHz
| [http://www.digicelaruba.com Digicel Aruba]
|-
| {{BRB}}
| 900/1800/1900 MHz
| 800/1900 MHz
| [https://web.archive.org/web/20210921102310/https://www.digicelbarbados.com/ Digicel Barbados]
|-
| {{BMU}}
| 1900 MHz
| 1900 MHz
| [http://www.digicelbermuda.com Digicel Bermuda]
|-
| {{BON}}
| 900/1800 MHz
| NO [[CDMA]]
| [http://www.digicelbonaire.com Digicel Bonaire]
|-
| {{CUW}}
| 900/1800/1900 MHz
| 1900 MHz (planeá)
| [https://web.archive.org/web/20250313051153/http://digicelcuracao.com/ Digicel Kòrsou]
|-
| [[File:Flag of Dominica.svg|25px]] [[Dominica]]
| 900/1900 MHz
| 1900 MHz (planeá)
| [http://www.digicelanguilla.com Digicel Dominica]
|-
| {{ECU}}
| 900 MHz
| NO CDMA
| {{Enlace roto|1=[http://www.digicel.com.ec Digicel Ecuador] }}
|-
| {{SLV}}
| 900 MHz
| 900 MHz
| [https://web.archive.org/web/20211017032949/https://digicel.com.sv/ Digicel El Salvador]
|-
<!-- | {{USA}}
| 850/900/1800/1900 MHz
| 800/1900 MHz
| [http://www.digicelgroup.com Digicel Group] -->
|-
| [[File:Flag of French Guiana.svg|25px]] [[Guyana Franses]]
| 900/1800 MHz
| NO CDMA
| [http://www.digicel.fr Digicel French Windies & French Guiana]
|-
| {{GRD}}
| 900/1800/1900 MHz
| 1900 MHz (planeá)
| [http://www.digicelgrenada.com Digicel Grenada]
|-
| [[File:Flag of Guadeloupe (UPLG).svg|25px]] [[Guadeloupe]]
| 900/1800 MHz
| NO CDMA
| [http://www.digicel.fr Digicel French Windies & French Guiana]
|-
| {{GTM}} (planeá)*
| 900 MHz
| NO CDMA
| [http://www.digicelgroup.com Digicel Group]
|-
| {{GUY}}
| 900 MHz
| NO CDMA
| [http://www.digicelguyana.com Digicel Guyana]
|-
| {{HTI}}
| 1800/1900 MHz
| NO CDMA
| [http://www.digicelhaiti.com Digicel Haiti]
|-
| [[File:Flag of the Cayman Islands.svg|25px]] [[Islanan Kaiman]]
| 850/900/1800/1900 MHz
| 800/1900 MHz
| [https://web.archive.org/web/20080112155751/http://www.digicel.ky/ Digicel Cayman Islands]
|-
| {{JAM}}
| 900/1800/1900 MHz
| 1900 MHz
| [http://www.digiceljamaica.com Digicel Jamaica]
|-
| {{MTQ}}
| 900/1800 MHz
| NO CDMA
| [http://www.digicel.fr Digicel French Windies & French Guiana]
|-
| {{PAN}}
| 1900 MHz
| 1900 MHz
| [http://www.digicelpanama.com Digicel Panama]
|-
| {{KNA}}
| 900/1800/1900 MHz
| 1900 MHz (planned)
| [https://web.archive.org/web/20110202190921/http://digicelsaintkittsandnevis.com/ Digicel Saint Kitts & Nevis]
|-
| {{LCA}}
| 900/1800/1900 MHz
| 1900 MHz (planned)
| [https://web.archive.org/web/20230201122331/http://digicelstlucia.com/ Digicel St. Lucia]
|-
| [[File:Flag of Saint Vincent and the Grenadines.svg|25px]] [[Saint Vincent i Grenadinesnan]]
| 900/1800/1900 MHz
| 1900 MHz (planned)
| [http://www.digicelsvg.com Digicel Saint Vincent & the Grenadines]
|-
| {{SUR}}
| 900 MHz
| NO CDMA
| [http://www.digicelsuriname.com Digicel Suriname]
|-
| [[File:Flag of the Turks and Caicos Islands.svg|25px]] [[Islanan Turcas y Caicos]]
| 900/1900 MHz
| 1900 MHz (planeá)
| [http://www.digiceltci.com Digicel Turks & Caicos]
|-
| {{TTO}}
| 850/1900 MHz
| 800/1900 MHz (planeá)
| [https://web.archive.org/web/20250313052927/http://digiceltt.com/ Digicel Trinidad & Tobago]
|-
|}
{{Appendix}}
[[Category:Empresa]]
[[Category:Telekomunikashon]]
7oqwxf9jsk9aqlwlz6c9zb3w7syau72
One-Tété Lohkay
0
9275
193831
172033
2026-06-15T02:01:27Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
193831
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| infobox_tipo = resistente
| variante = c
| nomber = One-Tété Lohkay
| imagen = Statue of freedom fighter One-Tete Lohkay Sint Maarten Dutch Caribbean.jpg
| hanchura_imagen = 270
| descripcion = Estatua di Lohkay na [[Sint Maarten]]
| temporada resistencia = [[siglo 19]]
| evento = Sistema di plantashi i [[sklabitut]]
| pais = {{SXM}}
}}
'''One-Tété Lohkay''' (literalmente: Lohkay ku un pecho) ta un héroe i luchadó pa libertat di [[siglo 19]], e époka final di [[sklabitut]] na [[Sint Maarten]].
One-Tété Lohkay tabata un muhé hoben nasí den sklabitut na un [[plantashi]] den sekshon [[Hulanda|hulandes]] di e [[Sint Maarten (isla)|isla di Sint Maarten]]. E tabata wòrdu konsiderá rebèlde ya ku repetidamente e tabata purba pa skapa di su 'doñonan'. Durante su intentonan pa skapa e ta wòrdu gará i tresí bek na e plantashi. Komo kastigo pa su rebeldia i señal pa ku e otro katibunan e doñonan di plantashi a duna orden pa kita un di su pechonan.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://www.nrc.nl/nieuws/2022/12/23/alsnog-op-een-voetstuk-a4152479|auteur=Merijn de Waal|titel=Dit zijn de strijders tegen slavernij die nu alsnog op een voetstuk worden gezet|werk=NRC|datum=2022-12-23|bezochtdatum=2023-04-22}}</ref> Fo'i e momento ei el a bira konosí komo “One-Tété Lohkay”.<ref>General Audit Chamber Sint Maarten [https://web.archive.org/web/20230308202348/http://www.arsxm.org/wp-content/uploads/2020/11/De-legende-van-Lohkay-NL-versie.pdf Mini Focus Audit: De legende van Lohkay], November 2020</ref>
== Leyenda ==
Leyenda ta konta ku despues di su rekuperashon Lohkay a skapa definitivamente di e plantashi pa bai biba den e serunan. Den oranan di anochi e tabata kolektá alimentashon i lotenan di reserva riba e kunukunan grandi di [[Industry (Sint Maarten)|Industry]], [[Saunders (Sint Maarten)|Saunders]], [[Sint Peters]], Marigot Hill i South Reward.<ref>''Slavernij. Het verhaal van Joāo, Wally, Oopjen, Paulus, Van Bengalen, Surapati, Sepali, Tula, Dirk, Lokhay'' door Eveline Sint Nicolaas, [[Valika Smeulders]], e.a. Rijksmuseum - Atlas Contact, februari 2021. ISBN 9789045042459</ref> Su determinashon i karakter sin miedo a hasié un héroe remarkabel i un símbolo di libertat pa Sint Maarten. Na Sint Maarten Lohkay ta wòrdu honrá i selebrá riba [[Dia di Emansipashon]] pa motibo di su perseveransia i kurashi.
== Konmemorashon ==
Na 2006 a develá un estatua di One-Tété Lohkay di e artista visual [[nigeria]]no, [[Michael Maghiro]], kual ta koloká meimei riba e rotònde di Cay Hill. E imagen ta representa Lohkay koriendo ku un bònchi di kaña riba su skouder robes i un faha ront su pecho, ilustrando su resistensia i forsa. Durante [[Irma (horcan)|horcan Irma]] na sèptèmber 2017 e estatua a sufri daño i a wòrdu warda den tayer di e artista.<ref>{{en}}{{citeer web|url=https://www.thedailyherald.sx/islands/statue-of-one-tete-lohkay-still-waiting-for-better-times|titel=Statue of One-Tété Lohkay still waiting for better times|werk=The Daily Herald|datum=2020-07-05|bezochtdatum=2023-04-22}}</ref> Dia [[18 di febrüari]] 2021 e eskultura restorá a wòrdu poní bek na su luga original akompaná pa un seremonia di develo.<ref>[https://www.thedailyherald.sx/islands/one-tete-lokay-statue-restored One Tete Lokay statue restored], The Daily Herald Sint Maarten 18 February 2021</ref> One-Tété Lohkay a wòrdu eksplísitamente menshoná den e diskurso di [[Mark Rutte]] na desèmber 2022, den kual [[Diskulpa di Hulanda pa e pasado kolonial|gobièrnu hulandes a diskulpá]] pa e pasado di sklabitut den Reino Hulandes.<ref>{{nl}}[https://web.archive.org/web/20230529061937/https://www.rijksoverheid.nl/documenten/toespraken/2022/12/19/toespraak-minister-president-rutte-over-het-slavernijverleden Toespraak van minister-president Mark Rutte over het slavernijverleden], rijksoverheid.nl, 19 di desèmber 2022</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63986969|titulo=One-Tete Lohkay}}
{{References}}
}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Historia|Sint Maarten]]
[[Category:Sint Maarten]]
i895rhtmzz7d9tl1w7r6mm5glx4nnga
Historia di Interlingue
0
9379
193829
161877
2026-06-15T01:01:16Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
193829
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
[[File:First issue of Cosmoglotta, 1922.jpg|alt=|thumb|250px|E promé edishon di Kosmoglott (despues Cosmoglotta), a wòrdu publiká den purá despues di e anunsio ku Liga di Nashonnan tabata studiando e problema di un idioma internashonal.]]
E '''historia di Interlingue''' (antes Occidental) ta span un [[siglo]] desde e publikashon inisial dor su kreadó [[Edgar de Wahl]] na 1922.
== Inisio ==
Edgar de Wahl a anunsiá e kreashon di Occidental na 1922 ku e promé edishon di e revista Cosmoglotta, ku a wòrdu publiká na [[Tallinn]], [[Estonia]] bou di e nòmber ''Kosmoglott''.<ref>{{Cite web|title=Kosmoglott, 1922, p. 1|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1922&page=1&size=45|url-status=live|access-date=2021-07-24|archive-date=2021-06-26|archive-url=https://web.archive.org/web/20210626092436/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1922&page=1&size=45}}</ref> Occidental tabata un produkto di añanan di eksperimentashon personal bou di e nòmber Auli (''idioma ouksiliar''), ku el a usa for di 1906 te 1921 i mas despues a keda konosí komo proto-Occidental.<ref>{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&size=45&page=8|title=Cosmoglotta B, 1945, p. 8|website=anno.onb.ac.at|access-date=2018-12-18|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415022348/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&size=45&page=8|url-status=live}}</ref> De Wahl, inisialmente un defensor di [[Volapük]] i despues di [[Esperanto]], a kuminsá krea Occidental despues di e voto frakasá pa reformá Esperanto na 1894.<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1946, p. 18|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1946&page=19&size=45|url-status=live|access-date=2020-12-20|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413203629/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1946&page=19&size=45}}</ref> [[File:Occidentalists in Vienna, 1927.jpg|thumb|left|Enkuentro di usuarionan di idioma Occidental (Interlingue) na Viena na 1927.]]
De Wahl a korespondé ku kreadónan di otro idioma, manera e matemátiko [[italia]]no [[Giuseppe Peano]] (kreadó di [[Latino sine flexione]]), di ken el a haña un apresio pa su selekshon di vokabulario internashonal, i [[Waldemar Rosenberger]], e kreadó di [[Idiom neutral]].<ref name=":9">{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1946, p. 18|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1946&page=18&size=45|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415023325/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1946&page=18&size=45|archive-date=2021-04-15|access-date=2019-01-30}}</ref>
Ora a anunsiá Occidental na 1922, e idioma tabata praktikamente kla kaba.<ref>{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1925&page=40&size=45|title=Kosmoglott, 1925, p.40|cita=Translation: "I found the most precise sense of "-atu" for example no earlier than 1924 ... maybe with time I will also find the precise sense of "-il, -esc, -itudo", etc."|accessdate=2019-02-19|fechaarchivo =2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415015947/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1925&page=40&size=45}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1947&page=15&size=45|title=Cosmoglotta B, 1947, p. 15|website=anno.onb.ac.at|accessdate=2018-12-28|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415021222/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1947&page=15&size=45}}</ref> De Wahl no tabatin intenshon pa anunsiá e idioma pa algun aña mas, pero a disidí aselerá su lansamentu despues di tende ku Liga di Nashonnan (LON) a kuminsá un enkuesta riba e kuestion di un idioma internashonal. E promé publikashon konosí na Occidental, titulá ''Transcendent Algebra'' di Jacob Linzbach, a sali poko promé ku Kosmoglott a debutá.<ref>{{cite web |url= http://keyboardfire.com/s/transalg/|title= Transcendental Algebra|archive-url= https://web.archive.org/web/20190822222146/http://keyboardfire.com/s/transalg/|access-date= 2019-11-30|archive-date= 2019-08-22}}</ref> [[File:Occidental-Union, Wien 1928.jpg|thumb|right|Partisipante na un enkuentro di Occidental (Interlingue) na [[Viena]], 1928: Engelbert Pigal, Karl Janotta, A. Deminger, Hanns Hörbiger, Eugen Moess, Franz Houdek, Johann Robert Hörbiger]]
Occidental a kuminsá atraé siguidó despues di su lansamentu, danki na su legibilidat, a pesar di un falta total di gramátika i dikshonario.<ref>{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1927&size=45&page=7|title=Kosmoglott, 1925, p.7|website=anno.onb.ac.at|access-date=2018-12-28|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413204017/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1927&page=7&size=45}}</ref> Dos aña despues na 1924, de Wahl a skirbi ku el tabata korespondiendo ku mas o ménos 30 persona "na bon Occidental" a pesar di e falta di material di studio,<ref>{{Cite web|title=Kosmoglott, 1924, p. 14|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1924&size=45&teil=0101&page=14|quote=Translation: "He asserts that Occidental, despite being easily readable, is very difficult to write and that one could hardly find 10 people in the world able to write it without errors. Well, with me alone there is already three times that number corresponding in good Occidental."|access-date=2019-02-07|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415022346/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1924&size=45&teil=0101&page=14}}</ref> i usadónan di otro idiomanan a kuminsá uni ku Occidental. E promé dikshonario, ''Radicarium Directiv'', un kolekshon di palabra básiko di Occidental i nan ekivalente den ocho idioma, a sali e aña siguiente.
Kosmoglott tambe tabata un foro pa varios otro idioma planeá, aunke ainda mayormente skirbi na Occidental. E nomber a sera cambia pa Cosmoglotta na 1927 ora ku e a kuminsá ofisialmente promové Occidental en lugar di otro idiomanan, i e luna aki e ofisina editórial i administrativo di e revista a sera trasladá pa e bario Mauer di [[Viena]], ku awor ta forma parti di Liesing. Hopi di e éksito inicial pa Occidental den e periodo aki a bini for di e lokalidat nobo di e ofisina, huntu ku e esfuerso di [[Engelbert Pigal]], tambe di Austria, k kual su artíkulo "Li Ovre de Edgar de Wahl" a lanta interés pa Occidental entre uzares di Ido. Uso na Fransia a kuminsá na 1928, i na komienso di e próksimo dekada, e komunidat di Occidental a keda establesé na Alemania, Austria, Suèdia, Tjekoslovakia i Suisa.
== Período di Vienna i Guera Mundial II ==
[[File:Postkarte Lingue international Occidental.jpg|thumb|right|Postal di PR ku teksto na Occidental kreado na 1928 na Vienna]]
Tambe durante e período di Vienna a estabilidat finansiero a ta notable. Ku yuda di dos patrocinadornan grandi, Hans Hörbiger, tambe di Viena, i G.A. Moore for di [[London]], ''Cosmoglotta'' a prosperá apesar di e krísis ekonómiko. Despues ku e dos a fayesé na 1931, Cosmoglotta a yega atrobe di dependé di entrada di suskripshon i republikashon<ref name=":14">{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1937, p.79|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1937&page=80&size=45|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415030229/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1937&page=80&size=45|archive-date=2021-04-15|access-date=2019-03-13}}</ref>.
E movementu ku tabata krese a kuminsá mas agresivamente kampaña pa Occidental na e promé añanan di 1930,<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1933, p. 20.|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1933&size=45&page=22|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415024026/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1933&size=45&page=22|archive-date=2021-04-15|access-date=2019-04-11}}</ref> haci uso di su fasilidat pa lé na vista pa kontakta organisashonnan manera empresa, embahada, drukkeria i LON ku kartanan skirbi kompleto na Occidental ku spesial èksito pa komunikashon i respuestas.<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1935, p. 30|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1935&size=45&page=30|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415032533/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1935&size=45&page=30|archive-date=2021-04-15|access-date=2019-02-20}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1931, p. 92|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1931&size=45&page=95|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201027051833/http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1931&size=45&page=95|archive-date=2020-10-27|access-date=2020-10-22|quote=Un commercial firma in Tchecoslovacia scri spontanmen al redaction: "Mi firma...opera in Italia solmen per li medium de Occidental, e to in omni romanic states. To es un miraculos fact. Vu posse scrir a omni romano in Occidental e il va comprender vor idées."}}</ref> Den e período aki, tambe a ser krea e promé grabashon di spreek en Occidental ku a ser distribuí.<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1934, p. 52.|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1934&size=45&page=67|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415014454/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1934&size=45&page=67|archive-date=2021-04-15|access-date=2019-04-13}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1935, p. 12|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1935&size=45&page=12|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415022338/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1935&size=45&page=12|archive-date=2021-04-15|access-date=2019-02-20}}</ref>
Entre 1935 i 1939 ''Cosmoglotta'' tabata hopi aktivo i a publiká un di dos edishon di e revista. Originalmente titulá ''Cosmoglotta-Informationes'',<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B (Cosmoglotta-Informationes), 1935, p. 1|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1935&page=1&size=45|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413203535/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1935&page=1&size=45|archive-date=2021-04-13|access-date=2020-12-15}}</ref> ma prontu a ser renombrá pa ''Cosmoglotta B'', ku enfasis riba asuntunan di interes interno manera temanan lingwístiko, informe di notisia riba Occidental, i aktualidatnan finansiero. Na kuminsamentu di 1936, no kontando ku e 110 edishon di Cosmoglotta i otro revista i buletinnan, a eksistí un total di 80 publikashon tokante i den ''Occidental''<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1936, p. 17|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1936&size=45&page=17|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415020219/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1936&size=45&page=17|archive-date=2021-04-15|access-date=2019-02-23}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1936, p. 38|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1936&size=45&page=38|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415020032/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1936&page=38&size=45|archive-date=2021-04-15|access-date=2019-02-23}}</ref>.
Pero e añanan promé ku Di Dos Guera Mundial a pone difikultat pa Occidental i otro idiomanan planiá. Nan a ser prohibí na [[Alemania]],<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1948, pg. 5|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&size=45&page=5|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210203100042/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&size=45&page=5|archive-date=2021-02-03|access-date=2019-01-20|quote=(Translation) Regrettably, public propagation of Occidental was not possible in Germany from 1935 (the year when artificial languages were banned in Germany) until the end of the war...}}</ref> [[Austria]]<ref>[http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&page=12&size=45 Cosmoglotta B, 1945, p. 12.] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210415020632/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&page=12&size=45|date=2021-04-15}} Translation öf the last pre-war Occidental postcard from Austria sent to Switzerland in December 1938: "My sadness from not being able to continue my interlinguistic work continues and has made me almost melancholic. Please do not send me mail in Occidental."</ref> i Czechoslovakia, i mes a ser desmantelá,<ref>[http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1944&page=109&size=45 Cosmoglotta B, 1944, p. 109.] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210415021543/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1944&page=109&size=45|date=2021-04-15}} Translation: "The reality is that Occidental, like the other international languages, is prohibited in Germany, that the Occidental societies have been disbanded there (also in Czechoslovakia and Austria) even before the war, and that only regime change in those countries will make Occidental propagation a possibility again.</ref> i a ser tene bou di suprevishon di Gestapo,<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1948, p. 122|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&size=45&page=122|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210324052338/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&size=45&page=122|archive-date=2021-03-24|access-date=2019-02-02|quote=English translation: The final exchange of telegrams between us was your telegram in March 1938 where you asked me if I would go to The Hague to participate in the IALA conference, and my quick negative response, not followed by a letter explaining why. You certainly had guessed the cause, but you cannot know what actually happened. Immediately after the coming of Hitler I had the "honour", as president of an international organisation, to be watched by the Gestapo, which interrogated me multiple times and searched through my house, confiscating a large part of my correspondence and my interlinguistic material."}}</ref> ku tambe a deskonfiá materialnan instruktivo.<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1948, p. 33.|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1948&size=45&page=33|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415024141/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1948&size=45&page=33|archive-date=2021-04-15|access-date=2019-01-16|quote=Translation: "I myself lost my entire rich Occidental-Interlingue possessions in 1936 through home raids by the infamous Gestapo...How thankful you must be to your governments which have avoided such catastrophes that our land (Germany) has suffered, one after another, for 35 years now."}}</ref> E prohibishon di idiomanan ousiliar na Alemania tabata partiularmente damahele pasobra esaki tabata unda e mayoria di Occidentalista tabata biba na e momentu aki.<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1946, p. 32|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1946&size=45&page=32|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415024144/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1946&size=45&page=32|archive-date=2021-04-15|access-date=2019-01-06}}</ref> E inkapacidad pa akseptá pago pa suskripshon tabata un golpe finansiero ku a kontinuá despues di e guerra<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1946, p. 11|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1946&page=11&size=45|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413203603/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1946&page=11&size=45|archive-date=2021-04-13|access-date=2020-12-15}}</ref> ku division di Alemania den zona di influensia, kaminda no tur zona a permití pago.<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1947, p. 107|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1947&size=45&page=99|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413204211/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1947&size=45&page=99|archive-date=2021-04-13|access-date=2020-12-15}}</ref>
De Wahl, na Tallinn, no tabata kapas di komunika ku Occidental-Union na Suisa for di 1939 pa Oktober 1947, promé debí na gera i despues pa e intersepsion di koreo entre Suisa i [[Union Sovietiko]].<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1947, p. 100|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1947&size=45&page=92|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415023923/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1947&size=45&page=92|archive-date=2021-04-15|access-date=2019-01-02|website=anno.onb.ac.at}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1948, p. 100|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&page=101&size=45|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413204221/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&page=101&size=45|archive-date=2021-04-13|access-date=2020-12-15}}</ref> Sin sa nada di esaki, de Wahl tabata sinti su mes perpleks pa e falta di respuesta na su kartanan kontinuo; hasta un kòleksion grandi di poesia tradusí na Okidental no a yega na nan destinatario. E uniko karta di dje ku a yega na Suisa tabata na 1947, preguntando Occidental-Union pakiko nan no a respondé niun di su kartanan.<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1948, p. 99|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&page=100&size=45|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413203808/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&page=100&size=45|archive-date=2021-04-13|access-date=2020-12-15}}</ref> Entre tantu, kas di de Wahl i su biblioteka kompleto a keda destruí durante e bombardamento di Tallinn. De Wahl mes a keda inkarserá pa un tempu despues di e rehusá pa laga [[Estonia]] pa Alemania, i despues a buska refugio den un hospital sikiátriko kaminda e a biba su bida.<ref>{{Cite web|last=Barandovská-Frank|first=Vĕra|title=Latinidaj planlingvoj (AIS-kurso, 1 studunuo)|url=http://interl.home.amu.edu.pl/interlingvistiko/Barandovska_Latinidaj_planlingvoj.pdf|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190123010131/http://interl.home.amu.edu.pl/interlingvistiko/Barandovska_Latinidaj_planlingvoj.pdf|archive-date=2019-01-23|access-date=2019-01-22|quote="Post la okupo de Tallinn per sovetia armeo estis deportita kaj malaperinta la edzino de De Wahl, lia domo komplete forbruliĝis dum bombardado, detruiĝis lia riĉa biblioteko kaj manuskriptoj. Post la alveno de naziaj trupoj De Wahl rifuzis translokiĝon al Germanio kaj estis enkarcerigita. Por savi lin, liaj amikoj lasis proklami lin mense malsana. En la jaro 1944, 77-jaraĝa, li eniris sanatorion Seewald apud Tallinn kaj restis tie ankaŭ post la milito, ne havante propran loĝejon"}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1948, p. 98|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&page=99&size=45|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413203805/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&page=99&size=45|archive-date=2021-04-13|access-date=2020-12-15}}</ref>
E kuminsamentu di guera na 1939 a para publikashon di ambos Cosmoglottas te na 1940, pero na 1941 Cosmoglotta B a kuminsá publikashon bek i a sigui te na 1950.<ref name=":3">{{Cite web|title=Plan de aparition de KOSMOGLOTT 1922-1926 e COSMOGLOTTA 1927-1972 (Austrian National Library)|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1922&page=73&size=45|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415025601/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1922&page=73&size=45|archive-date=2021-04-15|access-date=2019-01-28}}</ref> Un edishon di ya sea Cosmoglotta A òf B a keda publiká tur luna entre yanüari 1937 i september 1939, i despues (despues di e impakto inicial di gera) tur luna for di september 1941 te na juni 1951.<ref name=":3" /> Durante guera, solamente esnan na Suisa i Suèdia neutral tabata kapas pa dediká nan kompleto na e idioma, ku nan tabata sigui aktividatnan semi-ofisialmente.<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1941, p. 1|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1941&page=1&size=45|access-date=2021-07-05|archive-date=2021-07-09|archive-url=https://web.archive.org/web/20210709183239/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1941&page=1&size=45}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1943, p. 85|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1943&page=85&size=45|access-date=2021-07-05|archive-date=2021-07-09|archive-url=https://web.archive.org/web/20210709185453/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1943&page=85&size=45}}</ref>
Durante guera, oksidèntalistnan a nota ku idioma a wordu permití hopi biaha pa ser manda via telegrama den i for di Suisa (spesialmente pa i for di [[Suesia]])<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1946, p.8.|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1946&page=8&size=45|access-date=2018-12-22|website=anno.onb.ac.at|quote=English translation: "At the assembly of the Swiss Association for Occidental in Bienne it was noted with satisfaction that despite the war the cooperation at least with the Swedish worldlanguage friends was always able to be maintained, in that the letters and telegrams written in Occidental passed by the censors without problem."|archive-date=2021-02-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20210207153229/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1946&page=8&size=45}}</ref> inkluso sin rekonosimentu ofisial, surmizando ku censornan por a komprondé e idioma<ref>{{Cite web |url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1943&page=6&size=45 |title=Cosmoglotta B, 1943, p. 6 |access-date=2018-12-10 |archive-date=2021-04-15 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210415024228/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1943&page=6&size=45 }}</ref> i por a kere ku nan tabata skirbi na Spanjòl of Romansh<ref>{{Cite web |url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&page=15&size=45 |title=Cosmoglotta B, 1945, p. 15 |access-date=2018-12-10 |archive-date=2021-04-15 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210415021903/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&page=15&size=45}}</ref> (un idioma chikí pero ofisial di orígen Romanse den Suisa). Esaki a permití algun komunikashon pa tuma lugá entre oksidèntalistnan na Suisa i Suèdia. E otro sentronan di aktividat oksidèntal den Europa no a sali asina bon, ku stok di materyal di estùdio na [[Viena]] i [[Tallinn]] a keda destruí den bombardeo<ref>{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1946&page=9&size=45|title=Cosmoglotta B, 1946, p.9|website=anno.onb.ac.at|access-date=2018-12-22|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415020703/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1946&page=9&size=45}}</ref> i hopi oksidèntalist a keda manda pa kampu di konsetrashon na Alemania i Chekoslovakia.<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1941, p. 1|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1941&page=1&size=45|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210709183239/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1941&page=1&size=45|archive-date=2021-07-09|access-date=2021-07-05}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1943, p. 85|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1943&page=85&size=45|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210709185453/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1943&page=85&size=45|archive-date=2021-07-09|access-date=2021-07-05}}</ref>
Despues di guera, a reestablese e kontaktonan lihe pa esnan ku a keda na bida, ku lesadónan for di paisnan manera Fransia, Czechoslovakia, Finlandia i Gran Britania a ser risibi pa Cosmoglotta. Skirbidónan a bisa ku nan tabata kla pa kuminsá aktividatnan nobo pa e idioma. Cosmoglotta tabata tin suskribidónan na 58 siudat den Suisa algun luna promé ku final di [[Di Dos Guera Mundial]] na Europa, i Cosmoglotta A a kuminsá publika bek na 1946.<ref name=":3" />
== Standarisashon ==
Durante di gueranan hopi occidentalistanan a bai standardisá e idioma. De Wahl a krea Occidental ku un kantidat di karaterístikanan ku no por a kambia, pero el a kere ku su siguiemento di e "leynan di bida" a duna un fundeshi firme pa ku e por sigui un "evolushon natural"<ref>{{Cite web|title=Kosmoglott, 1922, p. 65|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1922&page=65&size=45|access-date=2020-12-16|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413203337/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1922&page=65&size=45}}</ref> ku un flexibilidad ku lo "permiti tempu i praktika pa tuma kuido di modifikashonnan ku lo demostra di ta nesesario".<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1927, p. 95|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1927&page=103&size=45|access-date=2020-08-22|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415020154/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1927&size=45&page=103}}</ref> Komu resultado, algun palabra tabata tin mas ku un forma permití, ku no por a resolvé solamente pa dekretu, laga e desishon final na komunidat pa inkluí ambos forma posibel den e promé dikshonarionan di Occidental.<ref>[https://web.archive.org/web/20210415020331/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&page=3&size=45 Cosmoglotta B, 1945, p. 3:] {{Wayback|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&page=3&size=45 |date=20210415020331 }} Translation: "For some hundreds of international words there are two forms between which it is not easy to know which one is better. E. de Wahl wisely wrote both in the first dictionaries, with the intention to let practice make the decision."</ref> Un ehèmpel ta ku e verbo ''scrir'' (pa skirbi) i un otro forma posibel ta ''scripter'', pasobra ambos ta kria derivashonnan internashonalmente rekonesibel: ''scritura'' i ''scritor'' for di ''scrir'', of ''scriptura'' i ''scriptor'' for di ''scripter''.<ref name=":16" /> De Wahl a eksprésá un preferensia pa ''scrir'', konsiderando ''scripter'' di ta un tiki pèsá, pero a komentá ku e último, sigur ta permití i ku Occidental por tuma un evolushon similar ku idiomanan natural den ku ambos forma ta yega na uso komun, ku e forma mas largu tin un karakter mas pèsá i formal i e forma mas kòrtiku tin un tono mas lihé i tur dia (manera na Ingles, ''story'' vs ''history'').<ref name=":16">{{Cite book|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1925&page=14&size=45|title=Kosmoglott, 1925, p. 14|date=May 1925|access-date=2020-12-16|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413203618/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1925&page=14&size=45}}</ref>
Ortografia tabata un otro área den ku tabatin varios posibilidat, manera ortografia etimològiko (''adtractiv'', ''obpression''), ortografia historiko (''attractiv'', ''oppression''), òf ortografia simplifiká (''atractiv'', ''opression'').<ref>{{Cite web |url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1944&page=66&size=45 |title=Cosmoglotta B, 1944, p. 66 |access-date=2018-12-07 |archive-date=2021-04-15 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210415014651/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1944&page=66&size=45 }}</ref> Finalmente, e ortografia simplifiká a bira e estandard pa 1939.<ref>{{Cite book|last=Schmidt|first=Dr. Thomas|title=GROSSES MODERNES WÖRTERBUCH INTERLINGUE (OCCIDENTAL) - DEUTSCH|year=2020|location=Berlin|pages=2|quote=Von seiner Entstehung bis zum Ausbruch des Zweiten Weltkrieges 1939 wurde die Rechtschreibung der Sprache deutlich vereinfacht. Diese sogenannte „simplificat ortografie“ löste die alte „historic ortografie“ ab.}}</ref> Ku kuestionnan ku keda tokante di e forma ofisial di algun palabra i un falta di material general pa públiko,<ref name="Sin_nombre-p744-1">{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1938, p. 82|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1938&size=45&page=71|access-date=2019-03-23|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415015942/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1938&size=45&page=71}}</ref> hopi tempu durante [[Di Dos Guera Mundial]] a bai pa standarisashon di idioma i kreadonan di kurso, i pa motibu di e guerra ku ta sigui, na ògstùs 1943 a tuma e desishon pa krea un akademia interina pa ofisializá e proseso aki.
E proseso aki a kuminsá no muchu tempu promé ku e guerra, i e occidentalistanan di [[Suisa]], ku nan ta sinti nan mes solá for di resto di kontinènt, a optá pa konsetrashon riba material instrukshonal pa por tene listu pa fin di e guerra.<ref name="Sin_nombre-p744-1"/><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1939, p. 1|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1939&page=1&size=45|access-date=2019-03-24|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415033016/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1939&page=1&size=45}}</ref> Na nan esfuerso pa haci esaki, hopi bia nan a topa cu e decision entre dos forma cu "teoreticamente igualmente bon" cu a keda den uso popular, pero cu presencia por ta confuso pa un estudiante nobo di idioma.<ref>{{Cite web |url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&size=45&page=49 |title=Cosmoglotta B, 1945, p. 49 |access-date=2018-12-13 |archive-date=2021-04-15 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210415021844/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&size=45&page=49 }}</ref> E akademia a sostene cu e esfuerso di estandarisashon mester ta basa riba uso real, afirmando cu:
<blockquote>
...estandarisashon di idioma tin limite natural. 'Estandarisá' e idioma no ta nifiká oficialmente un di e posible solushon manera arbitrario i rechasá e otro como indeseabel e molesto. Solamente solushonnan cu a keda apoyá dor di práktika ta wordu estandarisá.<ref>[http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1944&page=67&size=45 Cosmoglotta B, 1944, p. 67:] {{Wayback|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1944&page=67&size=45 |date=20210415020828 }} "...li standardisation del lingue have su natural límites. "Standardisar li lingue ne significa arbitrarimen oficialisar un del solutiones possibil e rejecter li altris quam índesirabil e genant. On standardisa solmen solutiones queles ja ha esset sanctionat per li practica."</ref>
</blockquote>
== IALA, Interlingua, i kambio di nòmber pa Interlingue ==
E ''International Auxiliary Language Association'' (IALA), fundá na 1924<ref>{{Cite book|last=Esterhill|first=Frank J.|url=https://books.google.com/books?id=V-pUYFcH2PwC|title=Interlingua Institute: A History|publisher=Interlingua Institute|year=2000|isbn=9780917848025|pages=ix|access-date=2020-12-25|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413211451/https://books.google.com/books?id=V-pUYFcH2PwC}}</ref> pa studia i determiná e mehor lenguá planeá pa komunikashon internashonal, na prinsipio tabata mirá ku sospecho pa e komunidat Okcidental. Su ko-fundadó Alice Vanderbilt Morris tabata un Esperantista, manera hopi di su personál,<ref name=":7">{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&page=84&size=45|title=Cosmoglotta A, 1948, p. 84|access-date=2019-01-31|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415025850/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&page=84&size=45}}</ref> i hopi di e Okcidentalistanan, inkluyendo De Wahl mes,<ref name=":7" /> tabata kreyendo ku su liderazgo bao Esperantista William Edward Collinson ta nifiká ku a instalá pa un preteksto neutral i kientífiko pa fortifiká un rekomendashon final pa [[Esperanto]]. Relashonnan pronto a mehorá, sinembargo, ora ta klaru ku e intenshon di e IALA tabata pa ta lo mas imparshial posibel dor di kuminsá ku familiarisá ku tur lenguá planeá eksistente. Ric Berger, un prominente Okcidentalista kua mas despues a uni ku [[Interlingua]] na e añanan 1950, a hasi un bishita personal na Morris na 1935 den kual nan a manifestá interés pa Interlinguei a invitá'ne pa papia na e idioma, mehorando hopi e opinión di Berger riba e organisashon.
<blockquote>
Mi opinion personal no tabata asina pesimista, ya cu, ora mi tabata na Bruselas na 1935, mi a buska Sra. Morris i pronto mi a haya un audiencia cu ne unda mi a ser invitá pa papia na occidental. Ne a pidi su esposo, embajador di Merka, pa bin tende mi, pa confirma loke parecia interesa nan hopi: un idioma unda tur palabra por wordu ta komprondé sin mester a lerne! [...] Sra. Morris por a yuda su fortuna simplemente pa sostené esperanto, kual tabata su derechi manera esperantista konvikto. Pero en lugar di esei [...] a desidí doná su placa na un korte lingwístiko neutral pa resolvé e problema na manera siéntifikamente, mesora ku e sentensia ta kontra su konvikshon.<ref>{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&page=85&size=45|title=Cosmoglotta A, 1948, p. 85|access-date=2019-01-31|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415031939/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&page=85&size=45}}</ref>
</blockquote>
Na 1945, e IALA a anunsiá ku nan tabata planiá pa krea nan mes propio idioma i a presenta katro posible versiónnan en konsiderashon, tur ku ta naturalístiko<ref name=":8">{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1948, p. 84|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&page=85&size=45|access-date=2019-01-31|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415031939/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&page=85&size=45}}</ref> kompará ku skematiko. Okcidentalistanan na mayoria tabata kontentu ku e desishon di e IALA pa krea un idioma asina similar na naturalesa ku Okcidental, mirándolo komo un asociashon kredibel ku ta duna peso na nan argumento ku un idioma ousiliar mester salí for di estudio di lenguánan natural en beis di trata di adapta nan den un sistema artificial. Ric Berger tabata partiularmente positivo den su deskripshon di e idioma venidero komo un victoria pa e skol naturalístiko<ref name=":8" /> i "kasi e mesun idioma" na 1948.<ref>{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&size=45&page=35|title=Cosmoglotta A, 1948, p. 34|access-date=2019-01-26|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415025943/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&size=45&page=35}}</ref> Berger ainda tabatin reservashon, sinembargo, den twas di si un proyekto ku aspekto i estruktura asina similar ta lográ "faha prehudisio [kontra lenguá planeá] i krea unidad entre e partisipantenan di lenguánan internashonal".<ref name=":2">{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1948&page=29&size=45|title=Cosmoglotta B, 1948, p. 29|access-date=2019-01-26|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415014645/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1948&page=29&size=45}}</ref> Berger tambe tabata temiendo ku posiblemente lo simplemente "dispersá e partisipantenan di lenguánan naturalístiko sin nada pa demonstrá" despues ku Okcidental a krea "unidad den skol naturalístiko" pa tanto tempu.<ref name=":2" />
Mientras e dos idiomanan tabatin un vocabulario identiko di 90 por ciento<ref>{{Cite web|url=http://interl.home.amu.edu.pl/interlingvistiko/Barandovska_Latinidaj_planlingvoj.pdf|title=Latinidaj planlingvoj (AIS-kurso, 1 studunuo)|last=Barandovská-Frank|first=Vĕra|quote=Alphonse Matejka konstatis, ke la publikigita vortprovizo de Interlingua en 90% kongruas kun tiu de Interlingue, se oni ne rigardas ortografion (historian kaj simpligitan) kaj uzon de finaj vokaloj.|access-date=2019-01-22|archive-date=2019-01-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20190123010131/http://interl.home.amu.edu.pl/interlingvistiko/Barandovska_Latinidaj_planlingvoj.pdf}}</ref>, sin kuenta di diferenshanan ortografiko (por ehèmpel, ''filosofie'' i ''philosophia'' ta kontemplá komo e mesun palabra), strukturalmente i derivativamente nan tabata hopi diferente. Regla di De Wahl den Occidental, mayormente a abolí verbunan dobbel di stampanan Latin (verbunan manera akt: ''ager'', ''act''- òf manda: ''mitter'', ''miss''-), mientras Interlingua simplemente a asetá nan komo parti di un sistema naturalístiko.<ref>{{Cite web|last=Gode|first=Alexander|title=A grammar of Interlingua: Appendix 1 (Double-Stem Verbs)|url=https://adoneilson.com/int/gi/append/double.html|access-date=2020-10-21|archive-date=2020-10-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20201023125657/https://adoneilson.com/int/gi/append/double.html}}</ref> E idiomanan di kontrol (Italiano, Spanjó i/o Portugees, Franses, Ingles) ku a wordu usa pa forma su vocabulario den mayoria di kaso mester a haya un palabra elegibel den tres idioma fuente (e "regla di tres"),<ref>{{Cite web|title=Le tres principios principal del standardization international in interlingua|url=https://www.interlingua.com/historia/publicationes/standardisation.htm|access-date=2020-12-17|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413204205/https://www.interlingua.com/historia/publicationes/standardisation.htm}}</ref> kual lo a kontraha ku e substrato Germaniko di Occidental i varios otro palabra ku lo ta, segun definishon, no elegibel den un idioma unifiká ku a retene e metodologia di Interlingua. Interlingua tambe a permití konjugashon verbal irregular opshonal, manera ''so'', ''son'' i ''sia'', komo forma di e promé persona singular, terseira persona plural i forma subjuntivo di ''esser'', e verbo "ta".<ref>{{Cite web|url=http://www.bowks.net/worldlang/aux/b_IED_s.html|title=Interlingua-English Dictionary S|archive-url=https://web.archive.org/web/20071213083124/http://www.bowks.net/worldlang/aux/b_IED_s.html|archive-date=2007-12-13}}</ref>
Ademas, Occidental ainda ta rekuperando di e guera. Cosmoglotta a sigui raportá te 1946 tokante kende a sobreviví e guera, kende entre nan tabata kla pa partisipá atrobe i kendenan ku ainda no por a ser kontakta.<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1945, p. 120|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&page=119&size=45|access-date=2020-12-17|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413203639/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&page=119&size=45}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1946, p. 4|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1946&page=4&size=45|access-date=2020-12-17|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413203615/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1946&page=4&size=45}}</ref> E revista ta enfrentá problema finansiero debí na kosto inflá di imprenta posguera i nan inablidat pa risibí pago for di algun pais,<ref>{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1948&size=45&page=12|title=Cosmoglotta B, 1948, p. 12|quote=Translation: "Unfortunately, in 1947 we were not able to publish more than two printed editions: the enormous increase of printing costs and the difficulties transferring the credits accumulated in certain countries were the reasons why we had to be prudent about expenses...even though printing costs have increased by 5 times compared to before the war, the subscription fees have remained the same. Regretfully we have been forced to increase the subscription price this year to 8 Swiss francs..."|access-date=2019-01-26|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415023734/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1948&size=45&page=12}}</ref> ku ta un kontraste marká kontra e bien-finansiá<ref name="harlow2000">Harlow, Don. ''The Esperanto Book'', Chapter 3: {{Cite web |url=http://donh.best.vwh.net/Esperanto/EBook/chap03.html |title=Archived copy |access-date=2008-09-09 |archive-date=2012-02-04 |archive-url=https://web.archive.org/web/20120204044938/http://donh.best.vwh.net/Esperanto/EBook/chap03.html }}.</ref> IALA ku ta basá na New York.<ref name="harlow2000"/><ref>{{Cite web|title=Historia de Interlingua|url=https://www.interlingua.com/historia/|access-date=2021-11-20|website=www.interlingua.com}}</ref>
Politika internashonal tambe tabata un difikultat pa oksidantalistanan despues di guera. E cuminashon di [[Guera Friu]] a crea un situashon incomodo pa Occidental-Union,<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1948, p. 7|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1948&page=7&size=45|quote="Li recent evenimentes politic e li division del munde in du sectores de influentie (occidental e oriental) ha mettet nor propagatores de quelc landes in delicat situation. It ha devenit desfacil nu parlar pri un lingue de quel li nómine in cert landes evoca suspectiones in li circul politic. Pro to nor Centrale ha recivet ti-ci mensus, precipue de Tchecoslovacia, propositiones usar vice li nómine de Occidental ti de ''Interal'' (=''INTER/national Auxiliari lingue'')."|access-date=2019-02-01|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415025617/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1948&page=7&size=45}}</ref><ref>{{Cite web|last=Barandovská-Frank|first=Vĕra|title=Latinidaj planlingvoj (AIS-kurso, 1 studunuo)|url=http://interl.home.amu.edu.pl/interlingvistiko/Barandovska_Latinidaj_planlingvoj.pdf|quote="La postmilita divido de Eŭropo en orientan kaj okcidentan sektoron sentigis la nomon “Occidental” propagando por kapitalisma okcidento, tial venis proponoj ŝanĝi la nomon."|access-date=2019-01-22|archive-date=2019-01-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20190123010131/http://interl.home.amu.edu.pl/interlingvistiko/Barandovska_Latinidaj_planlingvoj.pdf}}</ref><ref>{{Cite book|last=Pigal|first=Engelbert|title=Interlingue (Occidental), die Weltsprache|publisher=Gesellschaft Cosmoglotta|year=1950|location=Vienna, Austria|pages=4|oclc=67940249|quote=Schließlich wurde aus Gründen der Neutralität mit 1. September 1949 der Name der Sprache in Interlingue geändert.}}</ref> kende nan nomber desafortunadamente tabata koincidi ku e di un liga politiko kontra Rusia; e okcidentalistanan di Suisa tabata kere ku esei ta e motibu pa tur e karchinan di de Wahl for di Tallinn a ser intersepta.<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1948, p. 99|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&page=100&size=45|quote=Translation: "One should not forget that the name Occidental had been selected in 1922, when it had absolutely no political significance. And today, by strange chance the title of the Occidental-Union coincides with that of a political league opposed to the Russians. It is possible that in Tallinn they considered de Wahl a person requiring police surveillance. How to protest and explain the misunderstanding from so far away?"|access-date=2019-02-01|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413203808/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&page=100&size=45}}</ref> De Wahl a keda sin sabi di desaroyo den e idioma i e propuesta pa resto di su bida.<ref>{{Cite web|title=Occidental A, 1948, p. 98|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&page=99&size=45|access-date=2020-12-15|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413203805/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&page=99&size=45}}</ref> Na kumins di 1948 e oksidantalistanan di Chèkoslovakia a kuminsa pidi un nomber nobo ku lo permiti nan aktividatnan linguístiko sin sospecho, proponiendo e nomber ''Interal'' (''International auxiliari lingue''), na kua e union a respondé ku e termino Interlingue lo ta mas apropiado i ku nan tabata liber pa introdusí e idioma komo "Interlingue (Occidental)", òf hasta bai kiti e mension di Okcidental entre parentesi si nan kier.<ref>{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1948&page=7&size=45|title=Cosmoglotta B, 1948, p. 7|access-date=2019-02-01|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415025617/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1948&page=7&size=45}}</ref> Ric Berger a kuminsa abogá pa un kambio di nomber for di Okcidental pa Interlingue na 1948<ref>{{Cite web|title=Biographias: Ric(hard) Berger|url=https://www.interlingua.com/historia/biographias/berger.htm|quote=Postea, de 1934 a 1950, ille esseva co-redactor del magazin del Occidental-Union, "Cosmoglotta", e esseva le interprenditor in 1948 quando occidental - presentate per le estoniano Edgar de Wahl - cambiava nomine a interlingue.|access-date=2020-12-18|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413204010/https://www.interlingua.com/historia/biographias/berger.htm}}</ref> ku e tambe tabata spera lo yuda den un fusion entre e dos idiomanan.<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta, summer 2000|url=http://cosmoglotta.narod.ru/Cg289/cg289.htm|quote=Proque yo esperat que noi vell posser un vez fusionar con Interlingua, ti-ci nov nómine devet facilisar li transition por nor membres, evitante talmen, coram li publica, un nov radical changeament de nómine. Yo dunc proposit, in februar 1948, in Cosmoglotta, remplazzar li nómine Occidental per Interlingue malgré li oposition del presidente del Academie.|access-date=2018-12-13|archive-date=2018-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20181215222745/http://cosmoglotta.narod.ru/Cg289/cg289.htm}}</ref> E votashon ofisial riba e kambio di nomber pa Interlingue a tuma lugá na 1949 i a pasa ku 91% di apoyo, hasi e nomber ofisial Interlingue, ku Interlingue (Occidental) tambe permití, kuminsando September 1949.<ref>{{Cite web|url=https://www.scribd.com/doc/48608370/Cosmoglotta-October-1949|title=Cosmoglotta A, 1949, p. 112|quote=English translation: "91% of the voters have adopted the proposition of the Senate of the Occidental Union, i.e. the new name: INTERLINGUE. The usage of the name INTERLINGUE, or if one wishes INTERLINGUE (Occ.) is valid from 1.9.1949."|access-date=2019-02-09|archive-date=2020-07-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20200724134429/https://www.scribd.com/doc/48608370/Cosmoglotta-October-1949}}</ref>
E debut di Interlingua na 1951 a debilitá Interlingue-Okcidental, ku te e momentu ei tabata sin rival den e kampo di idiomanan ousiliar naturalístiko planiá. Vĕra Barandovská-Frank su perceptshon di e situashon na e momentu ei tabata asina (tradusi for di Esperanto):
<blockquote>
Den tereno di lenguahan planiá naturalístiko, Occidental-Interlingue tabata te ora no tin rival (speshalmente despues di morto di Otto Jespersen, autor di Novial), pasobra tur proyekto nobo tabata kasi imitashon di dje. Esaki tambe tabata aplikabel na Interlingua, pero e tin ku dje un dikshonario di 27.000 palabra konsistí di lingwista profesional ku a dunále hopi respeto, pero en prinsipio nomberá solamente e mesun kaminda ku de Wahl a kuminsá. [...] Den e sirkunstansia aki, e esfuerso di Ric Berger pa muebe tur usario di Interlingue na Interlingua di IALA tabata un sok. Su herehia a kausá dubitashon i interrupshon den krúnanan di Interlingue, speshalmente despues ku e a bira envolví den publikashon di "Revista de Interlingua". E idea anterior di un fushon natural di ambos lenguaha a ser munstra komo inrealistiko, ku e idioma nobo a bira un rival.<ref>{{Cite web|last=Barandovská-Frank|first=Vĕra|title=Latinidaj planlingvoj (AIS-kurso, 1 studunuo)|url=http://interl.home.amu.edu.pl/interlingvistiko/Barandovska_Latinidaj_planlingvoj.pdf|quote="...la simileco inter ambaŭ interlingvoj estas tiom granda, ke certe eblos iu racia sintezo inter ili, konkludis Matejka en 1951...La senato de Interlingue-Union kaj la Interlingue-Academie pritraktis la proponojn, ke (1) Interlingue Union iĝu kolektiva membro de IALA kaj (2) Interlingue-Union restu favora al estonta aktiveco de IALA kaj morale subtenu ĝin. La unua propono ne estis akceptita, sed jes la dua, do praktike kunlaboro kaj subteno de Interlingua."|access-date=2019-01-22|archive-date=2019-01-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20190123010131/http://interl.home.amu.edu.pl/interlingvistiko/Barandovska_Latinidaj_planlingvoj.pdf}}</ref><ref name=":4">{{Cite web|last=Barandovská-Frank|first=Vĕra|title=Latinidaj planlingvoj (AIS-kurso, 1 studunuo)|url=http://interl.home.amu.edu.pl/interlingvistiko/Barandovska_Latinidaj_planlingvoj.pdf|page=18|access-date=2019-01-22|archive-date=2019-01-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20190123010131/http://interl.home.amu.edu.pl/interlingvistiko/Barandovska_Latinidaj_planlingvoj.pdf}}</ref>
</blockquote>
Den manera similar, Don Harlow a resumí aña 1951 pa Occidental:
<blockquote>
Interlingua tabatin un grupo di apoyo kla. Kasi trinta aña a pasa desde ku Occidental a krea, kende su forsa den mundu "naturalístiko" a evitá otro proyekto "naturalístiko" di desaroyá nan mesun movimentu. Pero estrella di Occidental a perde su briljansa despues di e guerra. Awor, manera un papafor di lus, a bini e regalo mandá di dos, un idioma konstrukshon nobo ku ta mas "naturalístiko" ku Occidental. A pesar di esfuerso di suporter di Occidental ku ta keda fiel, manera rebautisá nan idioma komo Interlingue, mayoria di Occidentalistanan restante a hasi un peregrinashon kòrtiku pa Interlingua.<ref name="harlow2000" />
</blockquote>
== Stagnashon i renasementu ==
[[File:Cosmoglotta_325.jpg|thumb|Isyu 325 di ''Cosmoglotta'' pa e periodo di yanüari te december 2019.]]
Mientras ku tantu usuario a migrá pa Interlingua a debilitá Interlingue gravemente, e disminushon di aktividat tabata gradual i tuma lugá durante di dékada.<ref name="Interlingua">{{Google books|id=OgHXBP3SoBsC|page=73|title=Language}}</ref><ref>{{Google books|id=V-pUYFcH2PwC|page=21|title=Interlingua Institute: A History}}</ref> Cosmoglotta B a detené su publikashon despues di 1950, i e frekuentidat di Cosmoglotta A a kuminsá baha gradualmente: un biaha tur otro luna for di 1952, i despues un biaha kada kuartal for di 1963.<ref name=":3" /> Otro buletinnan na Interlingue a sigui sali durante e tempu aki manera ''Cive del Munde'' (Suisa), ''Voce de Praha'' (Chèkoslovakia), ''Sved Interlinguist'' (Suèdia), ''International Memorandum'' (Reino Uní), ''Interlinguistic Novas'' (Fransia), ''Jurnale Scolari International'' (Fransia), ''Buletine Pedagogic International'' (Fransia), ''Super li Frontieras'' (Fransia), ''Interlingue-Postillon'' (1958, Alemania), ''Novas de Oriente'' (1958, Hapon), ''Amicitie european'' (1959, Suisa), ''Teorie e practica'' (Suisa-Chèkoslovakia, 1967), i ''Novas in Interlingue'' (Chèkoslovakia, 1971). Barandovská-Frank tabata kredé ku e disminushon di interés den Occidental-Interlingue a okurí en konserto ku envejesementu di e generashon ku a keda atraí pa esaki for di otro lenguaplanifiká:
<blockquote>
Mayoria di e interesá den Interlingue tabata di e generashon ku a konose Volapük, Esperanto i Ido despues, i ku mas despues a haña solushon mas estetiko (esensialmente naturalístiko) den Occidental-Interlingue. Hopi di nan a mové despues na Interlingua di IALA, pero esei no a keda mas éksitoso, pesey nan ku a keda leal na Occidental-Interlingue no a logra transmití nan entusiasmo na un generashon nobo.<ref name=":4" />
</blockquote>
Aktividat den Interlingue a yega na un nivel abou den dekada di 1980 i prinsipio di 1990, ora publikashon di Cosmoglotta a stop pa algun aña. Mientras edishon 269 a sali na 1972 despues di publika un bia pa temporada entre 1963,<ref name=":3" /> edishon 289 no a ser logra te na verano di 2000<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, Summer 2000|url=http://cosmoglotta.narod.ru/Cg289/cg289.htm|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210922200525/http://cosmoglotta.narod.ru/Cg289/cg289.htm|archive-date=2021-09-22|access-date=2018-12-13}}</ref> pa un promedio di menos di un edishon pa aña. Segun Harlow, "na 1985, ultimo periodiko di Occidental, Cosmoglotta, a stop su publikashon, i su redaktor, Sr. Adrian Pilgrim, a ser sita ku a deskribí Occidental komo un 'lingua morto'".<ref name="harlow2000" /> Un dekada despues, un dokumental na 1994 di Steve Hawley i Steyger tokante linguanan plani a presentá hablante di Interlingue Donald Gasper komo "un di e último hablante di e lingua Occidental".<ref>{{Citation|last=Hawley|first=Steve|title=Language Lessons 1994|date=2010-06-01|url=https://vimeo.com/12197673|archive-url=https://web.archive.org/web/20191211190635/https://vimeo.com/12197673|access-date=2019-01-30|archive-date=2019-12-11|url-status=live}}</ref>
Manera den kaso di otro linguanan plani, yegada di [[internet]] a duna impulso na e renasementu di Interlingue.<ref>{{Cite web|title=Omniglot: Interlingue (Occidental)|url=https://omniglot.com/writing/occidental.htm|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200929131417/https://omniglot.com/writing/occidental.htm|archive-date=2020-09-29|access-date=2020-08-09}}</ref><ref name=":10">{{Cite web|last=Barandovská-Frank|first=Vĕra|title=Latinidaj planlingvoj (AIS-kurso, 1 studunuo)|url=http://interl.home.amu.edu.pl/interlingvistiko/Barandovska_Latinidaj_planlingvoj.pdf|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190123010131/http://interl.home.amu.edu.pl/interlingvistiko/Barandovska_Latinidaj_planlingvoj.pdf|archive-date=2019-01-23|access-date=2019-01-22}}</ref><ref name="Interlingua" /> Na 1999, e promé grupo di Yahoo! na Occidental a ser fundá, Cosmoglotta a kuminsá publika intermittente nòvamente, i e lingua a bira un sùhetu di diskushon den literatura tokante linguanan ousiliar.<ref>{{Cite web|title=IE-Munde - Jurnal e information pri Interlingue (Occidental)|url=https://www.ie-munde.com/historie.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190130162516/https://www.ie-munde.com/historie.html|archive-date=2019-01-30|access-date=2019-01-30|website=www.ie-munde.com}}</ref> Un ehèmpel ta The Esperanto Book publiká na 1995 pa Harlow, kende a skirbí ku Occidental tabata enfoká intensionalmente riba formanan Eropeo i ku algun di su sekuidó mas prominente a sostené un filosofia Eurosentriko, ku por a enkarga su difusión.<ref name="harlow2000" /><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1927, p. 33|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1927&page=39&size=45|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413203551/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1927&page=39&size=45|archive-date=2021-04-13|access-date=2020-12-20}}</ref> Aunke, tambe e punto di bista opuesto<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1927, p. 64|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1929&page=68&size=45|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415014456/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1929&page=68&size=45|archive-date=2021-04-15|access-date=2020-10-18|quote=Yo confesse que yo vide poc in li Europan cultura del ultim 1900 annus quel es tam remarcabilmen preciosi. To quo es max visibil es tyrannie, oppression, guerres e nigri superstition.}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1949, p.108|url=http://cosmoglotta.pbworks.com/w/page/131845221/Cosmoglotta%20A%20149%20%28oct%201949%29|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200724141051/http://cosmoglotta.pbworks.com/w/page/131845221/Cosmoglotta%20A%20149%20%28oct%201949%29|archive-date=2020-07-24|access-date=2020-10-18|quote=In ti témpor yo esset in Sydney, e pro que yo havet grand interesse por li indigenes e volet converter mi blanc fratres a un bon opinion pri ili, yo scrit in li presse pri ti heroic action e comparat li brutalitá del blanc rasse con li conciliantie e self-sacrificie del negros.}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|title=Kosmoglott, 1924, p. 2|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1924&page=2&size=45|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210215154215/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1924&page=2&size=45|archive-date=2021-02-15|access-date=2019-02-16|quote=Tal paroles nu ancor ne tro numerosi, ja in li secul passat ha augmentat in grand quantitá, e in futur va crescer in exorbitant proportion, quande, per li international comunication, li idées del stabil oriental cultures va inundar e influer li maladi Europa, quel just nu perdi su equilibrie.}}</ref> tabata komun den e komunidat, i Occidental a hanja adepto den hopi pais inkluyendo paisnan Asiátiko.<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1937|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1937&size=45&page=114|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415015404/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1937&size=45&page=114|archive-date=2021-04-15|access-date=2019-01-29|quote=JAPAN: Kokusaigo-Kenkyusho, Daita 11-784, Setagaya, TOKIO (Pch. Tokio 62 061)}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1958, p. 66, 77|url=https://github.com/occidental-lang/occidental-lang.github.io/blob/master/resources/Cosmoglotta_V_1958.pdf|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210915114204/https://github.com/occidental-lang/occidental-lang.github.io/blob/master/resources/Cosmoglotta_V_1958.pdf|archive-date=2021-09-15|access-date=2020-12-22|website=[[GitHub]]}}</ref> Un Wikipedia na Interlingue a ser aprobá na 2004. Den añanan mas resien, enkuentronan ofisial di hablante di Interlingue a ser reanudá: un na Ulm na 2013,<ref>{{Cite journal|title=Litt incontra in Ulm.|journal=IE-MUNDE (Revúe in Interlingue-Occidental) Numeró 7 - Octobre 2013}}</ref>, altri in Munich in 2014 con tri participantes<ref>{{Cite web|title=IE-Munde - Jurnal e information pri Interlingue (Occidental)|url=https://www.ie-munde.com/incontra-de-interlingue-7-im-de-april-2014-in-muenchen.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190130162556/https://www.ie-munde.com/incontra-de-interlingue-7-im-de-april-2014-in-muenchen.html|archive-date=2019-01-30|access-date=2019-01-30|website=www.ie-munde.com}}</ref> un otro na [[München]] na 2014 ku tres partisipante, i un otro na Ulm e añanan despues ku sinku.
{{Interlingue}}
{{Appendix}}
[[Category:Interlingue]]
lf84ii32ldki3jr5c5vjleoc0r2cwc0
Prikichi
0
9429
193788
178649
2026-06-14T15:56:07Z
Kallmemel
14000
193788
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox parha |variante = a
| status =
| fuente status =
| rl-id =
| imagen = Aratinga pertinax -national park -Aruba-8.jpg
| descripcion = Prikichi na [[Aruba]], den [[Parke Nacional Arikok|Parke Nashonal Arikok]].
| clase = [[Aves]]
| orden = [[Psittaciformes]]
| famia = [[Psittacidae]]
| genero = ''[[Eupsittula]]''
| c-nomber = ''Eupsittula pertinax arubensis''
| autor = Hartert
| fecha = 1892
| parentesis = si
| original =
| imagen2 =
| descripcion2 =
}}
'''Prikichi di Aruba''' (''Eupsittula pertinax arubensis''), ta un [[Supespesie|subespecie]] di e parha ''[[Eupsittula pertinax]]'', di e [[Famia (biologia)|famia]] di lora Psittacidae. E subespecie a wordo formalmente describi na 1892 door di Ernst Hartert, un ornitologo [[Alemania|Aleman]].<ref>[https://avibase.bsc-eoc.org/species.jsp?avibaseid=66740391 Avibase]</ref> Desde 2017, e tin e status di parha nacional di [[Aruba]].<ref>[https://dcnanature.org/prikichi-aruba-national-bird/ Prikichi declared Aruba national bird], [[Dutch Caribbean Nature Alliance|DCNA]] (22 di februari 2017)</ref>
== Distribucion y habitat ==
E subespecie ta wordo haya solamente na Aruba, unda e ta [[endemismo|endemico]]. E ta biba den mondinan seco of banda di costa caminda tin hopi cuminda y matanan grandi pa sirbi como luga pa traha neishi. E ta wordo yama "Aruba parakeet" of "brown-throated parakeet" na [[Ingles]] y "maisparkiet" na [[Hulandes]].<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177293&cat=CTAB_NAMES Aruba Parakeet Eupsittula pertinax subsp. arubensis], [[Dutch Caribbean Species Register]]</ref><ref>[https://www.dcbd.nl/resource/1935 Aruba Bird Checklist - Version March 2018], [[Dutch Caribbean Nature Alliance|DCNA]]</ref>
Riba e otro [[islanan ABC]] tin otro subespecie cu ta pareu, pero cu algun variacion di color. Ta trata di ''E. p. xantbogenius'' na [[Boneiru|Boneiro]] y ''E. p. pertinax'' na [[Kòrsou|Corsou]].<ref name="Boneriano"/>
{{multiple image
| total_width = 420
| align = center
|direction= horizontal
|border = infobox
|image1 = Aratinga pertinax -Bonaire-8.jpg
|caption1 = Prikichi na [[Boneiru|Boneiro]].
|image2 = Aratinga pertinax -Curacao, Caribbean Sea, Kingdom of the Netherlands-8a.jpg
|caption2 = Homber ta duna prikichi di come na [[Kòrsou|Corsou]].
}}
== Descripcion ==
E subespecie ta midi entre 25 y 28 cm di largura y tin un curpa cu plumanan berde-geel. Su frenta, rabo y puntanan di ala ta blauw y tin un mancha oraño-geel rond di su wowo. E prikichi ta mas chikitu ku e [[lora]] y ta facil pa domestica.
E parha ta haci grito skerpi penetrante cu e ta ripiti varios biaha tras di otro.<ref name="Boneriano">{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210504/offline/download.pdf|werk=Boneriano|datum=3 mei 2021|titel=Prikichi mas i mas ta brui bou di dak di kas}}</ref> E gritonan aki ta sirbi como forma di comunicacion: pa mantene contacto den grupo, identifica fuentenan di cuminda y adverti den caso di peliger. Ora tin peliger, e ta core cu otro parhanan for di su teritorio.
E ta biba di fruta y [[insekto|insecto]]. E mes ta un fuente di cuminda pa parhanan predado.
{{Appendix}}
[[Kategoria:Para]]
[[Kategoria:Animal endemico di Aruba]]
59trkq6scqiush6u0q1gal4523hvbgt
Jeon
0
9931
193815
191441
2026-06-14T19:29:55Z
Caribiana
8320
ampliashon
193815
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox musico
| nomber = Jeon
| imagen = Jeon (Jonathan Thiel).jpeg
| descripcion = Jeon na Djiespie (2021)
| tamaño imagen = 250
| nomber completo =
| nomber nacemento = Jonathan Bryan Thiel
| alias = Jeon Arvani
| fecha nacemento = [[27 di yanüari|27 di januari]] [[1991]]
| luga nacemento = {{ABW}}
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais fayecimento =
| aña activo =
| genero = musica latino urbano
| ofishi = musico<br/>cantante/rapper<br/>compositor<br/>producer
| bos =
| cantica = "''Machika''"
| influencia =
| seya =
| acto =
| asociacion =
| firma =
| website =
| imdb =
| allmusic = <!--Wikidata -->
| lastfm = <!--Wikidata -->
}}
'''Jeon''' of '''Jeon Arvani''', nomber artistico di Jonathan Bryan Thiel, (☆ [[27 di yanüari|27 di januari]] [[1991]] na [[Santa Cruz]]), ta un [[Músika|musico]], [[canta]]nte, [[rap]]per, compositor y producer [[Aruba|Arubiano]]. E ta rap na [[Papiamentu|Papiamento]].
== Bida y carera ==
Jonathan Thiel a nace na Aruba den un famia musical. E tin tres ruman y ta e yiu mas chikito di su mayornan. Su tata Robert Thiel, ta pianista, producer musical y dirigente di un banda musical, cu ta conoci pa e hit ''Duna bo un serenata''. Su wela tambe tabata musico. Desde edad di ocho aña el a cuminsa haya les di piano di su tata.<ref>[https://partyflock.nl/artist/93223:Jeon Jeon biografie], partyflock.nl</ref> Gradualmente el a siña toca diferente instrumento manera cuatro, [[wiri]], conga y percusion. Despues di completa su enseñansa primario el a sigui pa EPB Hato.
Thiel a cuminsa subi tarima cu 14 aña. Na 2007, bou nomber "Biggy Boy", el a sali rey hubenil di [[soca|roadmarch]] cu su composicion ''Move cu mi'' y rey hubenil di [[calypso]] cu ''Nos mes''.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2007-02-07/page/n16/mode/1up?q=biggie+boy|titel=Mighty Buddy y Biggie Boy a hala atencion den caya grandi|werk=[[Awe Mainta]]|datum=2007-02-07|bezochtdatum=2023-12-16}}</ref> El a haci su debut como hoben musico cu e cancion ''E Gaiton'' den e grupo Gaitas Sensacionales. Su prome hit tabata ''Mi kier bo ta felis'' (2008), cu a pega na tur tres di e [[islanan ABC]]. Djey el a skoge pa transforma di Biggy Boy pa e artista Jeon, nomber deriva di Jonathan.<ref>[https://xclusivomagazine.com/the-making-of-jeon-e-artista-mas-comercialisa-na-aruba-preparando-pa-su-lansamento-internacional/ The making of jeon – E artista mas comercialisa na Aruba preparando pa su lansamento internacional], exlcusivomagazine.com (30 di september 2019)</ref>
Durante su carera musical Jeon a produci riba 500 cantica.<ref>{{citeer web|url=https://24ora.com/durante-presentacion-na-belgica-gobierno-di-corsou-a-reconoce-jeon/|titel=Durante presentacion na Belgica gobierno di Corsou a reconoce Jeon|werk=24ora.com|datum=2023-08-14|bezochtdatum=2023-11-30}}</ref> E ta compone den varios estilo y ritmo, aplicando fusion entre reggaeton, [[rap]], [[zouk]] y [[Ritmo kombiná|ritmo combina]].<ref name="Rona">{{en}}{{citeer web|url=https://wheninaruba.com/blog/aruba-new-single-by-jeon/|titel=Aruba—New Single by Jeon|werk=wheninaruba.com|auteur=Rona Coster|datum=2018-11-18|bezochtdatum=2023-12-16}}</ref>
Su composicionnan, manera ''Dushi bida'' y ''Ta mi hendenan'', a sa di score hitnan den gran parti di [[Reino Hulandes]], [[Colombia]] y [[Venezuela]]. Na varios ocacion el a wordo elegi "artista di aña" y a ricibi reconocimento como embahador di [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Durante [[Arte di Palabra]] na 2017 a dune un homenahe pa su aporte na idioma Papiamento.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2017-03-25/page/n26/mode/1up?q=jeon|titel=Jonathan Thiel lo mantene Papiamento como su inspiracion mundialmente|werk=AweMainta|datum=2017-03-25|bezochtdatum=2023-11-30}}</ref>
Pa su proyectonan musical el a colabora cu e artista Arubano [[Ataniro]] y [[Basic One]], agrupacion cu cual el a presenta tambe como cantante. Na 2016, despues di a muda pa Hulanda e aña prome, el a firma cu e label diskero di Sony. Na aña 2018 el a graba, hunto cu e cantantenan J.Balvin di Colombia y Anitta di [[Brasil|Brazil]], e hit internacional ''“Machika”'', logrando un “platinum album”.<ref name="iTunes">{{citeer web|url=https://itunes.apple.com/br/album/machika-single/1333136580|titel=Machika - Single by J Balvin, Jeon & Anitta|werk=iTunes|datum=2018-01-19|bezochtdatum=2023-11-30}}</ref><ref>{{en}}{{Citeer web|url = https://hyperallergic.com/467931/the-latin-invasion-in-pop/|titel= The Latin Invasion in Pop|auteur= Lucas Fagen|werk= Hyperallergic|datum=2018-10-28|bezochtdatum=2023-12-16}}</ref> Jeon a presenta cu concierto di artistanan grandi, manera Romeo Santos, [[Juan Luis Guerra]], Zion & Lennox.
Na 2025, Jeon a lansa e cantica ''Bluewave'' (of ''Mama wak''), compone den ritmo [[kompa]] y produci pa Steve Andreas. E cantica a bira popular como himno special di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|seleccion di Corsou]] relaciona cu su clasificacion exitoso pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] 2026.<ref>[https://www.ad.nl/binnenland/bners-met-wortels-in-curacao-hartstikke-trots-op-wk-kwalificatie-zon-ontlading-op-het-eiland~a422bfae/ BN’ers met wortels in Curaçao hartstikke trots op WK-kwalificatie: ‘Zo’n ontlading op het eiland’], ad.nl (19 di november 2025)</ref> Su letra ta refleha e orguyo colectivo rond di e logro deportivo y ta referi na varios miembro di e seleccion.<ref name="Guardian"/><ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
== Discografia ==
'''Single'''
* ''Dushi Bida'' (2016)
* ''Bon Vibe''
* ''It is what it is''
* ''Chiki Cha'' (cu Ritmo Real)
* ''Amanecer'' ( cu Leo Herrera)
* ''Machika'' (2018, cu J.Balvin y Anitta)
* ''Aruba'' (2018)
* ''Nijmegen'' (2022, cu Ori)
* ''Miss Dior'' (2023)
* ''Caya ta Papia'' (2024)
'''Album'''
* ''Biggy Boy Forever''
* ''Santa Cruz''
* ''Otra noche''
{{Appendix}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Kantante]]
[[Category:Arubano konosí]]
[[Category:Pseudónimo]]
kvvpd238wdf9ve3bje85frkkk6awtgq
193816
193815
2026-06-14T19:32:29Z
Caribiana
8320
193816
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox musico
| nomber = Jeon
| imagen = Jeon (Jonathan Thiel).jpeg
| descripcion = Jeon na Djiespie (2021)
| tamaño imagen = 250
| nomber completo =
| nomber nacemento = Jonathan Bryan Thiel
| alias = Jeon Arvani
| fecha nacemento = [[27 di yanüari|27 di januari]] [[1991]]
| luga nacemento = {{ABW}}
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais fayecimento =
| aña activo =
| genero = musica latino urbano
| ofishi = musico<br/>cantante/rapper<br/>compositor<br/>producer
| bos =
| cantica = "''Machika''"
| influencia =
| seya =
| acto =
| asociacion =
| firma =
| website =
| imdb =
| allmusic = <!--Wikidata -->
| lastfm = <!--Wikidata -->
}}
'''Jeon''' of '''Jeon Arvani''', nomber artistico di Jonathan Bryan Thiel, (☆ [[27 di yanüari|27 di januari]] [[1991]] na [[Santa Cruz]]), ta un [[Músika|musico]], [[canta]]nte, [[rap]]per, compositor y producer [[Aruba|Arubiano]]. E ta rap na [[Papiamentu|Papiamento]].
== Bida y carera ==
Jonathan Thiel a nace na Aruba den un famia musical. E tin tres ruman y ta e yiu mas chikito di su mayornan. Su tata Robert Thiel, ta pianista, producer musical y dirigente di un banda musical, cu ta conoci pa e hit ''Duna bo un serenata''. Su wela tambe tabata musico. Desde edad di ocho aña el a cuminsa haya les di piano di su tata.<ref>[https://partyflock.nl/artist/93223:Jeon Jeon biografie], partyflock.nl</ref> Gradualmente el a siña toca diferente instrumento manera cuatro, [[wiri]], conga y percusion. Despues di completa su enseñansa primario el a sigui pa EPB Hato.
Thiel a cuminsa subi tarima cu 14 aña. Na 2007, bou nomber "Biggy Boy", el a sali rey hubenil di [[soca|roadmarch]] cu su composicion ''Move cu mi'' y rey hubenil di [[calypso]] cu ''Nos mes''.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2007-02-07/page/n16/mode/1up?q=biggie+boy|titel=Mighty Buddy y Biggie Boy a hala atencion den caya grandi|werk=[[Awe Mainta]]|datum=2007-02-07|bezochtdatum=2023-12-16}}</ref> El a haci su debut como hoben musico cu e cancion ''E Gaiton'' den e grupo Gaitas Sensacionales. Su prome hit tabata ''Mi kier bo ta felis'' (2008), cu a pega na tur tres di e [[islanan ABC]]. Djey el a skoge pa transforma di Biggy Boy pa e artista Jeon, nomber deriva di Jonathan.<ref>[https://xclusivomagazine.com/the-making-of-jeon-e-artista-mas-comercialisa-na-aruba-preparando-pa-su-lansamento-internacional/ The making of jeon – E artista mas comercialisa na Aruba preparando pa su lansamento internacional], exlcusivomagazine.com (30 di september 2019)</ref>
Durante su carera musical Jeon a produci riba 500 cantica.<ref>{{citeer web|url=https://24ora.com/durante-presentacion-na-belgica-gobierno-di-corsou-a-reconoce-jeon/|titel=Durante presentacion na Belgica gobierno di Corsou a reconoce Jeon|werk=24ora.com|datum=2023-08-14|bezochtdatum=2023-11-30}}</ref> E ta compone den varios estilo y ritmo, aplicando fusion entre reggaeton, [[rap]], [[zouk]] y [[Ritmo kombiná|ritmo combina]].<ref name="Rona">{{en}}{{citeer web|url=https://wheninaruba.com/blog/aruba-new-single-by-jeon/|titel=Aruba—New Single by Jeon|werk=wheninaruba.com|auteur=Rona Coster|datum=2018-11-18|bezochtdatum=2023-12-16}}</ref>
Su composicionnan, manera ''Dushi bida'' y ''Ta mi hendenan'', a sa di score hitnan den gran parti di [[Reino Hulandes]], [[Colombia]] y [[Venezuela]]. Na varios ocacion el a wordo elegi "artista di aña" y a ricibi reconocimento como embahador di [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Durante [[Arte di Palabra]] na 2017 a dune un homenahe pa su aporte na idioma Papiamento.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2017-03-25/page/n26/mode/1up?q=jeon|titel=Jonathan Thiel lo mantene Papiamento como su inspiracion mundialmente|werk=AweMainta|datum=2017-03-25|bezochtdatum=2023-11-30}}</ref>
Pa su proyectonan musical el a colabora cu e artista Arubano [[Ataniro]] y [[Basic One]], agrupacion cu cual el a presenta tambe como cantante. Na 2016, despues di a muda pa Hulanda e aña prome, el a firma cu e label diskero di Sony. Na aña 2018 el a graba, hunto cu e cantantenan J.Balvin di Colombia y Anitta di [[Brasil|Brazil]], e hit internacional ''“Machika”'', logrando un “platinum album”.<ref name="iTunes">{{citeer web|url=https://itunes.apple.com/br/album/machika-single/1333136580|titel=Machika - Single by J Balvin, Jeon & Anitta|werk=iTunes|datum=2018-01-19|bezochtdatum=2023-11-30}}</ref><ref>{{en}}{{Citeer web|url = https://hyperallergic.com/467931/the-latin-invasion-in-pop/|titel= The Latin Invasion in Pop|auteur= Lucas Fagen|werk= Hyperallergic|datum=2018-10-28|bezochtdatum=2023-12-16}}</ref> Jeon a presenta cu concierto di artistanan grandi, manera Romeo Santos, [[Juan Luis Guerra]], Zion & Lennox.
Na 2025, Jeon a lansa e cantica ''Bluewave'' (of ''Mama wak''), compone den ritmo [[kompa]] y produci pa Steve Andreas. E cantica a bira popular como himno special di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|seleccion di Corsou]] relaciona cu su clasificacion exitoso pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] 2026.<ref>[https://www.ad.nl/binnenland/bners-met-wortels-in-curacao-hartstikke-trots-op-wk-kwalificatie-zon-ontlading-op-het-eiland~a422bfae/ BN’ers met wortels in Curaçao hartstikke trots op WK-kwalificatie: ‘Zo’n ontlading op het eiland’], ad.nl (19 di november 2025)</ref> Su letra ta refleha e orguyo colectivo rond di e logro deportivo y ta referi na varios miembro di e seleccion.<ref>[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref><ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
== Discografia ==
'''Single'''
* ''Dushi Bida'' (2016)
* ''Bon Vibe''
* ''It is what it is''
* ''Chiki Cha'' (cu Ritmo Real)
* ''Amanecer'' ( cu Leo Herrera)
* ''Machika'' (2018, cu J.Balvin y Anitta)
* ''Aruba'' (2018)
* ''Nijmegen'' (2022, cu Ori)
* ''Miss Dior'' (2023)
* ''Caya ta Papia'' (2024)
'''Album'''
* ''Biggy Boy Forever''
* ''Santa Cruz''
* ''Otra noche''
{{Appendix}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Kantante]]
[[Category:Arubano konosí]]
[[Category:Pseudónimo]]
n4h78ywlj2oluyyqxgahdvdt16ow707
Trupial Kachó
0
10021
193792
165054
2026-06-14T15:57:04Z
Kallmemel
14000
193792
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox parha
| variante = c
| status = LC
| fuente status = 2018
| rl-id = 22724087
| imagen = Icterus nigrogularis 2.jpg
| orden = [[Passeriformes]]
| famia = [[Icteridae]]
| genero = ''[[Icterus (genero)|Icterus]]''
| x-nomber = ''Icterus nigrogularis''
| autor = [[Carl Wilhelm Hahn|Hahn]]
| fecha = 1819
| parentesis = si
| species = Icterus nigrogularis
| mapa = Icterus nigrogularis map.svg
| leyenda = Área di distribushon natural di trupial kachó
}}
'''Trupial Kachó''' ([[Boneiru]] i [[Kòrsou]]) of '''Gonzalito''' ([[Aruba]]/[[Venezuela]]) (''Icterus nigrogularis''; [[ingles]]: ''yellow oriole'', [[hulandes]]: ''gele troepiaal'') ta un [[espesie]] di para di kanto di e [[Famia (biologia)|famia]] Icteridae ([[trupial]]).<ref>{{citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189217|titel=Yellow Oriole Icterus nigrogularis|werk=[[Dutch Caribbean Species Register]]|datum= |bezochtdatum=2023-01-03}}</ref>
== Distribushon ==
E para ta nativo den e zona nort di [[Sur Amérika]] i tin presensia na [[islanan ABC]], [[Colombia]], [[Venezuela]], [[Guyana]], [[Trinidad i Tobago]], [[Guyana Franses]], [[Sürnam]] i e parti nort di [[Brasil]].
Den ''Icterus nigrogularis'' tin kuater supspesie rekonosí<ref name=WA>[http://wikiaves.com.br/joao-pinto-amarelo João-pinto-amarelo]; ''WikiAves''.
</ref>:
* ''Icterus nigrogularis nigrogularis'' (Hahn, 1819) - na parti nort di Colombia; na Venezuela, Guyana, Sürnam, Guyana Franses i nort di Brasil huntu ku e estadonan Roraima i Amapá;
* ''Icterus nigrogularis curasoensis'' (Ridgway, 1884) – na Aruba, [[Boneiru]] i [[Kòrsou]];
* ''Icterus nigrogularis helioeides'' (AH Clark, 1902) – na [[isla di Margarita]] na kosta karibense di Venezuela;
* ''Icterus nigrogularis trinitatis'' (EJO Hartert, 1913) – na [[Trinidad (isla)|isla di Trinidad]], isla di Monos i den region nortost di Venezuela riba e peninsula di Paria.
== Deskripshon ==
E espesie ta un para ku ta biba den mondi habri, den mata di mondi i hardin. E ta mas of menos 20 sèntimeter di largura i pa gran parti hel ku kachete, nèk i ala pretu. E tin miedu di hende, pesei ta hañé mas tantu den terenonan inhabitá i seku ku [[wabi]] i [[kadushi]]. E ta konosí pa su nèshinan den forma di boter kolga na taki fini komunmente altu den mata. E ta haya 2 pa 3 webu. E trupial kachó ta kome prinsipalmente insekto, ku e ta buska entre e flor i blachinan di un mata. E ta suplementá esaki ku fruta i nektar.<ref name=WA/>
== Galeria ==
<gallery widths="185">
Yellow Oriole - Curaçao, January 2023.jpg|Trupial kachó riba un taki di [[wabi]] na [[Kòrsou]]
Icterus nigrogularis (Turpial amarillo) (14010914802).jpg|Trupial kachó na [[Colombia]]
Kol-e100-.jpg|Nèshi di trupial kachó na [[Colombia]]
</gallery>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =155321712|titulo=Icterus nigrogularis}}
{{References}}
}}
[[Category:Para]]
[[Category:Islanan ABC]]
dwunbn8at0t9w0cgyv0meudwfvxx1tc
Lora
0
10023
193782
189818
2026-06-14T15:54:59Z
Kallmemel
14000
193782
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox parha
| status = NT
| statusbron = 2021
| rl-id = 22686325
| imagen = Amazona barbadensis rothschildi - Bonaire.jpg
| descripcion = Lora na [[Boneiru|Boneiro]]
| imagen2 = Amazona barbadensis -Palmitos Park, Gran Canaria, Canary islands, Spain-8a.jpg
| descripcion2 = Lora na [[Islanan Kanaria|Islanan Canaria]], Spaña
| orden = [[Papagay|Psittaciformes]]
| famia = [[Psittacidae]] (Papagay di Africa y mundo nobo)
| genero = ''[[Amazona]]''
| mapa = Amazona barbadensis map.svg
| leyenda = Mapa di distribucion
| c-nomber = ''Amazona barbadensis''
| autor = [[Johann Friedrich Gmelin|Gmelin]]
| fecha = 1788
| parentesis = si
| species = ''Amazona barbadensis''
| sinonimo = * ''Amazona barbadensis rotschildi'' (Hartert, 1892)
| fuente = <ref>Gmelin, 1788. ''Ps[ittacus] barbadensis'' (protoniem). Syst. Nat., 1, pt. 1, 1788, p. 339 [https://www.biodiversitylibrary.org/page/25751559 BHL]</ref>
}}
'''Lora''' ('''''Amazona barbadensis'''''; [[ingles]]: ''yellow shouldered amazon'', [[hulandes]]: ''geelvleugelamazone'') ta un [[Espesie|especie]] di parha di e [[Famia (biologia)|famia]] Psittacidae. E ta un parha endemico na [[Venezuela]], [[Boneiru|Boneiro]], [[isla di Margarita|Margarita]] y [[La Blanquilla]] unda e ta vulnerabel como especie.
== Distribucion y habitat ==
E lora ta presente den extremo nort di Venezuela y riba e islanan cercano manera [[Aruba]], [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]. E populacion total ta estima entre 1700 y 5600 parha adulto.
Na Kòrsou e no ta nativo sino a wordo introduci. Despues di a keda extermina na 1947, e especie a wordo reintroduci na Aruba na 2023.
E habitat di e lora ta terenonan di vegetacion arido cu hopi cadushi y mata di mondi. E parha ta traha neishi den e aperturanan di baranca, palo y cadushi grandi.<ref>[https://www.iucnredlist.org/species/22686325/198373501 Yellow-shouldered Amazon], IUCN Red list</ref>
{{Multiple image
| footer_align = center
| footer = Lora na Boneiro
| align = center
| border = infobox
| image1 = Yellow-shouldered Amazon pair, Bonaire 0393.jpg
| image3 = Yellow Shouldered Parrots (11718463136).jpg
| image2 = Lora.jpg
| caption_align = center
| total_width = 300
| perrow = 1/2
}}
== Descripcion ==
E parha ta 33 centimeter largo y su color ta generalmente berde. Caracteristico ta e plumanan; e rand smal di color berde scur riba e pluma ta haci esaki aparenta scama. E berde riba e pecho y barica tin un tint di blauw. E berde riba e cabes ta bira gradualmente geel riba e frenta y rond di e wowo. Bou di e wowo e geel ta cambia prome den blauw cla y despues berde. Ademas tin mancha di color riba e schouder i parti di e pianan. Ora e lora ta bula por mira e color cora riba e ala i e color blauw scur riba e punta di e plumanan di ala.
== Menasa y proteccion ==
For di aña 1947 e especie a wordo extermina na Aruba, debi na jaagmento ilegal pa bendemento como mascota, y matamento pa motibo cu e lora tabata wordo considera un plaga pa agricultura. Desde 2017 e ta protegi pa ley bou Ordenansa di Naturalesa di Aruba.<ref>{{nl}}[https://web.archive.org/web/20240106181552/https://secure.overheid.aw/actueel/nieuws_46856/item/lora-papegaai-worden-sinds-2017-beschermd-door-de-wet_63584.html Lora papegaai worden sinds 2017 beschermd door de wet], Gobierno di Aruba (7 di december 2023)</ref> Na fin di 2023 [[Aruba Conservation Foundation|ACF]] a reintroduci 25 lora den naturalesa Arubano,<ref>{{citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177288&cat=163|titel=Yellow shouldered Amazon Amazon barbadensis|werk=Dutch Caribbean Species Register|datum= |bezochtdatum=2024-01-05}}</ref><ref>[https://24ora.com/e-prome-yellow-shouldered-amazon-ta-tuma-su-buelo-liber-den-naturalesa-di-aruba/ E prome yellow-shouldered Amazon ta tuma su buelo liber den naturalesa di Aruba], 24ora.com (3 di januari 2024)</ref> sinembargo ya den 2025 un caida den e cantidad a keda observa.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250820.pdf Accionnan humano ta presenta menasa mas grandi pa nos Lora], Bon Dia Aruba (20 di augustus 2025)</ref>
Na Boneiro a conta 995 lora na januari 2021, mientras un aña prome esaki tabata 1228.<ref>Inge Poorthuis, [https://web.archive.org/web/20210223091542/https://koninkrijk.nu/2021/02/15/bonaire-telt-995-loras/ Bonaire telt 995 lora's], Koninkrijk.nu (15 di februari 2021)</ref> E especie ta poni riba e [[Lista Kòrá di IUCN|lista cora di International Union for Conservation of Nature and Natural Resources (IUCN)]] como su existencia ta depende di medidanan di proteccion. Pa e lora aki tin restriccion di traficacion na vigor.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =66335509|titulo=Geelvleugelamazone}}
{{References}}
}}
[[Category:Para]]
[[Category:Islanan ABC]]
4fzrapoqwqe91kyhj2xxn7fcktu6wjn
Malchi:Página Prinsipal Actual
10
10188
193827
193083
2026-06-14T22:29:01Z
Caribiana
8320
15/6
193827
wikitext
text/x-wiki
{{Columns-list|colwidth=16em|
* [[Abolishon di sklabitut den Reino Hulandes]] (1 di yüli 1863)
* [[Dera Gay]] (24 di yüni)
* [[Blue Wave]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Juneteenth]]
* [[Reserva di biosfera di Aruba]]
* [[Rutsel Martha]] (1955-2026)
* [[Deficit democratico den Reino Hulandes|Defisit demokrátiko den Reino Hulandes]]
* [[Horcan na Islanan ABC]]
* [[Stòf di Sahara]]
* [[Wikipedia na Papiamentu]]
* [[Estrecho di Ormuz]]
}}
dx1hi778b0jwo5hlfey79lncqnezk4d
Gianni Vernetti
0
11074
193805
172685
2026-06-14T18:12:56Z
~2026-35014-25
18332
193805
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| pais = {{ITA}}
}}
'''Gianni Vernetti''' (☆ [[27 di novèmber]] [[1960]] na [[Turin]]) ta un periodista, eskritor i polítiko [[italia]]no. El a keda elegí den parlamento [[italia]]no na 2001<ref>[http://leg14.camera.it/cartellecomuni/leg15/include/contenitore_dati.asp?tipopagina=&deputato=d300393&source=%2Fdeputatism%2F240%2Fdocumentoxml%2Easp&position=Deputati%5CLa%20Scheda%20Personale&Pagina=Deputati/Composizione/SchedeDeputati/SchedeDeputati.asp%3Fdeputato=d300393&Vis=1&Nominativo=VERNETTI%20Gianni On.Gianni Vernetti], XIV Legislatura</ref> i 2008, i den senado italiano na 2006.<ref>[https://www.senato.it/leg/15/BGT/Schede/Attsen/00017802.htm Sen.Gianni Vernetti], XV Legislatura</ref>. Na [[2006]] el a bira viseminister di Relashonnan Eksterior<ref>{{cite web|url=http://www.esteri.it/MAE/IT/Sala_Stampa/ArchivioNotizie/Comunicati/2006/05/200605_DAlema_Comunicato_5.htm |title=Ministero degli Affari Esteri – 05 – Farnesina: deleghe attribuite dal Ministro D'Alema |publisher=Esteri.it |date= |accessdate=2014-01-29}}</ref>
For di mei [[2020]] e ta kolumnista di e korant La Repubblica,<ref>{{cite web |url=https://www.repubblica.it/commenti/autore/gianni_vernetti/ |title= Gianni Vernetti, Autore, La Repubblica}}</ref> skirbiendo editorial, reportahe i entrevistanan tokante e krísisnan global mas importante, e enfrentamentu kresiente entre demokrasia i regimennan outoritario, e menasanan nobo pa siguridat internashonal, e retonan presentá pa e regimennan di [[Rusia]], [[China]] i [[Iran]].
Na mart 2022 el a publiká e tomo ''"Disidentes"'' pa Rizzoli,<ref>{{cite web |url=https://www.rizzolilibri.it/libri/dissidenti/ |title= Dissidenti Rizzoli}}</ref> den kua e ta analisá e enfrentamentu kresiente entre demokrasia i autokrasia, kompañando e lektor riba un biahe dor di e serunan di [[Kurdistan]], kaminda e kombatientenan kurdo a derotá e milisianan jihadista di ISIS; riba e inklinashonnan di e serunan di Himalaya, kaminda algun monhe balente a salba e kultura tibetano antiguo; den [[Lituania]] pais chikitu i kombatiente, ku a eksperensia tur tipo di totalitarismo di [[siglo 20]] i ku awendia ta risibí disidentenan di Rusia i [[Belarus]]; riba e isla di [[Taiwan]], ku ta resistíendo outoritarismo chines.
Vernetti ta kasá ku e periodista Laura de Donato. Huntu nan tin kuater yu.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Vernetti, Gianni}}
[[Category:Politiko]]
[[Category:Hende]]
[[Category:Italia]]
iru30p2vzmijd2dy3tqvlq1vmkk1yak
Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)
0
11469
193808
193706
2026-06-14T18:19:28Z
~2026-34651-68
18334
/* Selekshon aktual */
193808
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox seleccion nacional futbol
| variante = c
| bgcolor = #002B7F <!-- color uniform -->
| nomber = Kòrsou
| copa mundial = copa mundial futbol <!--<copa mundial> (masculino) + <nomber> ta defini Rango di FIFA-->
| bandera = [[File:Flag of Curaçao.svg|175px|border]]
| alias = Los Azules - De Blauwen - The Blue Wave - Pantera Negra
| federacion = [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
| Sponsor = [[Nike, Inc.|Nike]]
| rango halto = di 68 (yüli 2017)
| rango abou = di 183 (aprel 2013, yüli 2014)
| coach = [[Dick Advocaat]]
| stadion = [[Stadion Ergilio Hato]]
| internacional futbolista = [[Cuco Martina]] (55)
| gol futbolista = [[Rangelo Janga]] (21)
| prome internacional = {{DOMf}} 1 – 0 {{CUWf-r}}
| luga prome internacional = [[San Cristóbal]], [[Repúblika Dominikano]]
| fecha prome internacional = 20 di ougustus 2011
| hazaña = {{CUWf}} 10 – 0 {{GRDf-r}}
| luga hazaña = [[Willemstad]]
| fecha hazaña = 11 di septèmber 2018
| perdida = {{ARGf}} 7 – 0 {{CUWf-r}}
| luga perdida = [[Santiago del Estero]], [[Argentina]]
| fecha perdida = 28 di mart 2023
<!-- Seccion di Copa Mundial -->
| CM participacion = 1
| CM prome biaha = 2026
| CM miho resultado=
| regional = Kopa Oro di CONCACAF <!--no agrega parentesis cuadra-->
| regional participacion = 6
| regional prome biaha = 1963
| regional miho resultado = Di tres luga <br/> (1963, 1969)
| regional2 = Kopa Karibe <!--no agrega parentesis cuadra-->
| regional2 participacion = 2
| regional2 prome biaha = 2014
| regional2 miho resultado = Ganadó (2017)
<!-- Seccion di uniform: primera -->
| pattern_la1 = _cur26h
| pattern_b1 = _cur26hA
| pattern_ra1 = _cur26h
| pattern_sh1 = _cur26h
| pattern_so1 = _cur26hl
| leftarm1 = 344fc0
| body1 = 344fc0
| rightarm1 = 344fc0
| shorts1 = 344fc0
| socks1 = 344fc0
<!-- Seccion di uniform: segundo -->
| pattern_la2 = _cur26a
| pattern_b2 = _cur26aA
| pattern_ra2 = _cur26a
| pattern_sh2 = _cur26a
| pattern_so2 = _cur26al
| leftarm2 = f2efd4
| body2 = f2efd4
| rightarm2 = f2efd4
| shorts2 = f2efd4
| socks2 = f2efd4
}}
E '''selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou''' ta e ekipo di [[futbol]]istanan maskulino ku desde 2011 ta representá [[Kòrsou]] den kompetensianan internashonal i ta kai bou di [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]].<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Riba e tabla di klasifikashon mundial di [[FIFA]], Kòrsou a logra posishon 68° na yüli di 2017, te awor su mihó posishon ademas di ta e di 6 mihó selekshon di [[CONCACAF]]. El a gana e [[Kopa Karibe]] (''Caribbean Cup'') na 2017, loke tabata e promé premio ofisial pa Kòrsou. Na 2019 e selekshon a logra yega e kuart final di e [[Kopa Oro di CONCACAF]] pa promé biaha.
Na novèmber 2025, e selekshon a enkabesá su grupo di kualifikashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 i a kualifiká dia 18 di november 2025 pa promé biaha pa Kopa Mundial, loke a hasi Kòrsou bira e nashon di mas chikitu den tantu poblashon komo área pa klasifiká pa e torneo.<ref>{{Cite web |date=2025-11-19 |title=Population of... 156,000: Caribbean minnows break wild record to secure WC spot — Wrap |url=https://www.foxsports.com.au/football/wild-scenes-as-27year-wc-drought-ends-with-stunning-goals-and-red-card-drama-wrap/news-story/a41294afec3801b915e75c9b1784a852 |access-date=2025-11-19 |work=Fox Sports Australia}}</ref>
E selekshon ta hunga su weganan normalmente den [[Stadion Ergilio Hato]] na [[Willemstad]]. Tur tramite pa e selekshon nashonal ta resortá bou di [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).
== Historia ==
Na 2011 e ekipo aki a tuma lugá di e [[Selekshon Antiano di Futbòl|selekshon di futbòl di Antias Hulandes]], ku a stop di eksistí despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di Antia Hulandes]]. E ekipo aki tambe a hunga bou di e nòmber di "Kòrsou" te ku 1958, pero e tempu ei tabata representá tur e islanan di e teritorio di [[Kòrsou i Dependensianan]]. Tanto FIFA komo CONCACAF ta rekonosé e selekshon nashonal di Kòrsou komo e susesor direkto i úniko di e ekiponan di futbòl nashonal di Kòrsou (1921-1958) i Antias Hulandes (1958-2010).<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao], [[FIFA]]</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20210309013123/https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curacao], [[CONCACAF]] (9 di mart 2021)</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20230203071708/https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html Curaçao — List of Champions], RSSSF (3 di febrüari 2023)</ref>
Dia 29 di òktober 2010 e selekshon maskulino di Kòrsou a hunga su promé wega amistoso na [[Willemstad]] kontra [[Aruba]]. E wega aki a keda gana ku 3-0 i Everon Espacia a skor e promé gol na nòmber di Kòrsou. E promé wega pafor di Karibe Hulandes tabata 20 di ougùstùs 2011 kontra [[Repúblika Dominikano]] na estadio Panamerikano; esaki a terminá den un derota di 1-0 pa Kòrsou.
== Partisipashon na torneo ==
=== Kopa Mundial ===
For di aña 2011 Kòrsou ta partisipá na weganan di klasifikashon pa kampeonato mundial di futbòl di [[FIFA]]. Na su promé weganan klasifikatorio pa Mundial 2014 na [[Brasil]] e selekshon a enfrenta [[Antigua y Barbuda|Antigua i Barbuda]], [[Haiti]] i [[U.S. Virgin Islands|Islanan Birgen Merikano]]. Despues di 2 viktoria i 1 empate for di 6 wega nan a keda eliminá komo e di tres ekipo di grupo F. E dos viktoria kontra e [[U.S. Virgin Islands|Islanan Birgen Merikano]] (3-0 i 6-1) tabata e proménan den un kualifikashon pa Kopa Mundial.
Pa Mundial 2018 e ekipo a alkansa e di tres buelta di e torneo i kualifikashon. Den e promé ronda na mart 2015 el a enfrentá [[Montserrat]] i a klasifiká pa e di dos ronda kontra [[Cuba]] ku un viktoria di 2-1 na kas i un viktoria di 2-2 den e di dos wega. Despues di un empate 0-0 den e wega na kas, un empate 1-1 den e wega di regreso kontra Cuba tabata sufisiente pa pone riba e regla di golnan pa e di tres ronda. Sinembargo, e ekipo a keda eliminá na septèmber 2015 despues di dos derota 0-1 kontra [[El Salvador]].
Den e kualifikashon di 2022 e ekipo a enfrentá [[Guatemala]], [[Sint Vincent i Grenadinanan]], Cuba i e Islanan Birgen Britániko den e promé ronda na mart i yüni 2021. E ekipo a gana e grupo dor di hasi mas gol i a avansá pa e di dos ronda. Despues di un derota di 2-1 i un empate di 0-0 kontra [[Panama]] el a keda eliminá den e di dos ronda.
==== 2026 ====
E selekshon a kai den grupo C di e weganan di kualifikashon pa Kopa Mundial 2026. Su promé partidonan na 2024 tabata kontra [[Barbados]] riba 5 di yüni den [[Stadion Ergilio Hato]] i kontra [[Aruba]] riba 8 di yüni den [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]. Na 2025 el a sigui topa ku [[Sint Lucia]] riba 6 di yüni i [[Haiti]] riba 10 di yüni.
Despues ku entrenadó prinsipal, Dick Advocaat, a reklutá varios hungadó di e diaspora kurasoleño na [[Hulanda]] pa fortalesé e selekshon<ref>[https://nu.cw/2025/09/26/obispo-en-hansen-versterken-curacao-in-jacht-op-wk-ticket/ Obispo en Hansen versterken Curaçao in jacht op WK-ticket], curacao.nu (26 di sèptèmber 2025)</ref>, esaki pasa pa promé lugá den su grupo di klasifikashon ku diesun punto despues di un viktoria di 7-0 kontra Bermuda ku e penúltimo wega di e grupo na novèmber 2025.<ref>[https://nu.cw/2025/11/14/curacao-boekt-overtuigende-zege-en-staat-aan-kop-in-groep/ Curaçao boekt overtuigende zege en staat aan kop in groep], nu.cw (14 di novèmber 2025)</ref>
Pa e último wega durante e klasifikashon pa Kopa Mundial di FIFA 2026, e selekshon a empatá 0-0 kontra Jamaica kaminda Kòrsou a bira e nashon di mas chikitu den poblashon (156.115 hende) ku den historia a yega di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA, mientras Dick Advocaat lo bira e mènedjer di mas bieu den historia pa entrená e ekipo durante e Kopa Mundial di FIFA.<ref>[https://www.reuters.com/sports/soccer/advocaat-become-oldest-coach-world-cup-after-curacao-qualification-2025-11-19/ Advocaat to become oldest coach World Cup after Curaçao qualification], reuters.com</ref><ref>{{citeer web|url= https://www.bbc.com/sport/football/articles/c14p3dmdld1o|titel=Curaçao become smallest nation to qualify for World Cup|date=2025-11-19|werk=BBC Sport|bezochtdatum=2025-11-19}}</ref>
Komo himno pa e trayekto pa Kopa Mundial di e tim, a komposita e kantika yamá “The Blue Wave” na 2025, ku ta wòrdo interpretá pa e artista [[Jeon]].
=== Kopa Oro di CONCACAF ===
* 2017 – Preliminatorio
* 2019 – Kuart final
* 2021 – A retirá
* 2023 – No a kualifiká
Ku e viktoria 4-1 di e selekshon riba St. Lucia dia 18 di novèmber 2024 den Stadion Ergilio Hato Kòrsou a promove bek pa Liga A di [[CONCACAF Nations League]] i a klasifika automátikamente pa e proximo edishon di Kopa Oro na Merka.<ref>[https://nu.cw/2024/11/18/curacao-kwalificeert-zich-voor-de-gold-cup-na-zege-op-saint-lucia/ Curaçao kwalificeert zich voor de Gold Cup na zege op Saint Lucia], nu.cw (18 di novèmber 2024)</ref>
=== Kopa Karibe ===
Na 2014 e selekshon a hunga den e ronda preliminatorio di [[Kopa Karibe]]. Den e edishon di 2017, e selekshon, despues di un fuerte kampaña di kualifikashon, a derotá e anfitrion [[Martinique]] den e semifinal ku e skor di 2-1. E ta vense [[Jamaica]], kampeon saliente i seis biaha ganadó, ku e skor di 2-1 i ta logra su promé Kopa Karibe. Algun hungadó di e wega final tabata [[Elson Hooi]] (2 gol), Eloy Room (kiper), Gino van Kessel, [[Ayrton Statie]], [[Rangelo Janga]] i [[Leandro Bacuna]].
=== Kopa di Rei ===
Dia 5 di yüni 2019, Kòrsou a gana 3-1 kontra [[India]] den e promé ronda di Kopa di Rei, un torneo [[Tailandia|tailandés]] riba invitashon. Den e final dia 8 di yüni 2019, despues di un empate 1-1 despues di pinalti, e ekipo a gana e Kopa di Rei ku 5-4 di [[Vietnam]] na Chang Arena den e siudat Buri Ram na [[Tailandia]].
=== Kopa ABCS ===
Na 2013 e ta yega te final, perdiendo di [[Sürnam]] 1-3 i ta caba na di tres lugá di [[Torneo ABCS|Kopa ABCS]] na 2015. Entre 2016 i 2020 no tabatin kompetensia. Kòrsou tabata ganadó na 2021 den final kontra [[Boneiru]] (2-1) i na 2022 ta sali viktorioso den pinalti kontra Sürnam.<ref>[https://www.rsssf.org/tablesa/abcs.html ABCS Football Tournament], RSSSF.org</ref>
== Último wega i próksimo enkuentronan ==
[[File:Soccerball current event.svg|20px]] <small>Aktualisá te ku FIFA Seri 2026 na mart 2026</small>
<div style="display:flex; gap:0.5em;">{{legend|#CCFFCC|Viktoria|border=1px solid #AAAAAA}}
{{legend|#FFFFCC|Empate|border=1px solid #AAAAAA}}
{{legend|#FFCCCC|Derota|border=1px solid #AAAAAA}}</div>
=== 2023/2024/2025 ===
{| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%"
|- bgcolor=darkblue style="color:yellow
! width="11%" |Fecha
! width="12%" |Siudat
! width="12%" |Lokal
! width="5%" |Resultado
! width="14%" |Bishitante
! width="20%" |Kompetensia
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|17-10-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''5:3'''
|{{TTO}}
|[[CONCACAF Nations League]] 23/24
|- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|16-11-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{SLV}}
| Partido amistoso
|- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|20-11-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{SLV}}
| Partido amistoso
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|21-03-2024
|[[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Alanya
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:0'''
|[[File:Flag of England.svg|22px|border]] Hull City
|Partido amistoso híbrido
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|05-06-2024
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:1'''
|{{BRB}}
| Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|08-06-2024
| [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
|align=right|[[Seleccion nacional di futbol di Aruba (masculino)|Aruba]] [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]]
|align=center|'''0:2'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|06-09-2024
|[[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]] [[Saint George’s]]
|align=right|[[Sint Lucia]] [[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]]
|align=center|'''2:1'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|09-09-2024
|[[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]] [[Saint George’s]]
|align=right|[[Sint Maarten (Fransia)|Saint-Martin]] [[File:Flag of Saint-Martin (local).svg|22px]]
|align=center|'''0:4'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|11-10-2024
|[[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]] Gros Islet
|align=right|[[Grenada]] [[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]]
|align=center|'''0:0'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|14-10-2024
|[[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]] Gros Islet
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:0'''
|{{GRD}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|15-11-2024
| [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''5:0'''
|[[File:Flag of Saint-Martin (local).svg|22px]] [[Sint Maarten (Fransia)|Saint-Martin]]
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|18-11-2024
| [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:1'''
|{{LCA}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|06-06-2025
| [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:0'''
|{{LCA}}
| Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|10-06-2025
|[[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
|align=right|[[Haiti]] [[File:Flag of Haiti.svg|23px|border]]
|align=center|'''1:5'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|17-06-2025
| [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] San Jose
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''0:0'''
|{{SLV}}
|CONCACAF Gold Cup 2025
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|21-06-2025
| [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] [[San Jose]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{CAN}}
|CONCACAF Gold Cup 2025
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|24-06-2025
| [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] [[Houston]]
|align=right| [[Honduras]] [[File:Flag of Honduras (2022–present).svg|22px|border]]
|align=center| '''2:1'''
|{{CUW}}
|CONCACAF Gold Cup 2025
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 05-09-2025
|[[File:Flag of Trinidad and Tobago.svg|22px|border]] [[Port of Spain]]
|align=right|[[Trinidad i Tobago]] [[File:Flag of Trinidad and Tobago.svg|23px|border]]
|align=center| '''0:0'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 09-09-2025
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center| '''3:2'''
|{{BMU}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 10-10-2025
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center| '''2:0'''
|{{JAM}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 14-10-2025
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center| '''1:1'''
|{{TTO}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 13-11-2025
|[[File:Flag of Bermuda.svg|22px|border]] [[Hamilton]]
|align=right|[[Bermuda]] [[File:Flag of Bermuda.svg|23px|border]]
|align=center| '''0:7'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 18-11-2025
|[[File:Flag of Jamaica.svg|22px|border]] [[Kingston]]
|align=right|[[Jamaica]] [[File:Flag of Jamaica.svg|23px|border]]
|align=center| '''0:0'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|}
{{clear}}
=== 2026 ===
{| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%"
|- bgcolor=darkblue style="color:yellow
! width="11%" |Fecha
! width="12%" |Siudat
! width="12%" |Lokal
! width="5%" |Resultado
! width="14%" |Bishitante
! width="20%" |Kompetensia
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|27-03-2026
| {{AUS|bandera}} [[Sydney]]
|align=right|[[China]] [[File:Flag of China.svg|22px|border]]
|align=center|'''2:0'''
|{{CUW}}
| FIFA Seri 2026
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|31-03-2026
| {{AUS|bandera}} [[Melbourne]]
|align=right|[[Australia]] [[File:Flag of Australia.svg|22px|border]]
|align=center|'''5:1'''
|{{CUW}}
| FIFA Seri 2026
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|30-05-2026
| [[File:Flag of Scotland.svg|24px|border]] [[Glasgow]]
|align=right|[[Eskosia]] [[File:Flag of Scotland.svg|23px|border]]
|align=center|'''4:1'''
| {{CUW}}
| wega amistoso
|- bgcolor 0000 = style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|06-06-2026
| {{CUW|bandera}} [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|''':'''
| {{ABW}}
| wega amistoso
|- bgcolor 0000 = style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|14-06-2026
| {{USA|bandera}} [[Houston]]
|align=right|[[Alemania]] [[File:Flag of Germany.svg|22px|border]]
|align=center|''':'''
| {{CUW}}
| FIFA [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor 0000 style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|20-06-2026
| {{USA|bandera}} [[Kansas City]]
|align=right|[[Ecuador]] [[File:Flag of Ecuador.svg|22px|border]]
|align=center|''':'''
| {{CUW}}
| FIFA [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor 0000 style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|25-06-2026
| {{USA|bandera}} [[Filadelfia]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curacao.svg|22px|border]]
|align=center|''':'''
| {{CIV}}
| FIFA [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|}
{{clear}}
== Tim tékniko ==
{| class="wikitable"
|-
! Posishon
! Nòmber
|-
| Entrenadó prinsipal || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dick Advocaat]]
|-
| Entrenadó athuntu || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Cor Pot<br/ >[[File:Flag of Suriname.svg|20px|border]] [[Dean Gorré]]
|-
| Entrenadó pa kiper || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Raymond Mulder
|-
| Entrenadó fisiko || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Angelo Cijntje
|-
| Video Analista || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Léon Hese
|-
| Médiko ||
|-
| Ofisial di prensa || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Vincent Schildkamp
|-
| Manager di tim || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Wouter Jansen
|-
| Content Creator || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Anouar Amrani
|}
== Lista di entrenadó ==
*[[File:Flag of Argentina.svg|20px|border]] Manuel Bilches (2011–2012)<ref name="alberto/pieternella">{{citeer web |auteur=Joachim Springer |url=http://www.versgeperst.com/sport/113124/bilches-moet-curacao-naar-wk-leiden.html |titel=Bilches moet Curaçao naar WK leiden |werk=Versgeperst.com |datum=2011-08-04 |sprache=nl |archiv-url=https://web.archive.org/web/20160611114129/http://www.versgeperst.com/sport/113124/bilches-moet-curacao-naar-wk-leiden.html |archiv-datum=2016-06-11|abruf=2016-09-06}}</ref>
*[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Ludwig Alberto (2012–2014)<ref name="alberto/pieternella"/>
*[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Igemar Pieternella (2014, interino)<ref name="alberto/pieternella" />
*[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Etienne Siliee (2014–2015)<ref>{{Citeer web|auteur=Paul Clarke |url=http://jamaica-gleaner.com/article/sports/20141112/soca-warriors-win-caribbean-cup-opener-0 |titel=Soca Warriors Win Caribbean Cup Opener |werk=The Gleaner |hrsg=The Gleaner Company |datum=2014-11-12|abruf=2016-09-06}}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Patrick Kluivert]] (2015–2016)<ref>{{citeer web|auteur=Lentin Goodijk|url=http://www.metronieuws.nl/sport/2015/03/internationals-curacao-dolblij-met-komst-kluivert |titel=Internationals Curaçao dolblij met komst Kluivert |werk=Metro |hrsg=Telegraaf Media Groep |datum=2015-03-05}}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Remko Bicentini]] (2016–2020)<ref>{{citeer web|auteur=Edson Evertsz |url=http://www.deporteawe.com/2016/08/24/remko-bicentini-rihairo-meulens-partido-di-fogeo-pa-selekshon-di-futbol-di-korsou/ |titel=Remko Bicentini, Rihairo Meulens i Partido di Fogeo pa Selekshon di Futbol di Korsou |werk=Deporte Awe |datum=2016-08-24 }}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Guus Hiddink (2020–2021)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Patrick Kluivert (2021, remplasante di Hiddink, kende a haña [[COVID-19]] durante e kualifikashon pa Mundial 2022)<ref>{{Citeer web|url=https://ffk.cw/patrick-kluivert-will-replace-guus-hiddink-for-the-remainder-of-the-qualification-matches-for-world-cup-2021/ |titel=Patrick Kluivert will replace Guus Hiddink for the remainder of the qualification matches for World Cup 2021|werk=[[Federashon Futbòl Kòrsou|ffk.cw]] |datum=2021-05-19 |bezochtdatum=2021-06-02}}</ref><ref>{{Citeer web |url=https://curacao.nu/curacao-uitgeschakeld-in-kwalificatie-wk/ |titel=Curaçao uitgeschakeld in kwalificatie WK |werk=Curacao.nu |sprache=nl |datum=2021-06-16 |abruf=2021-06-16}}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Art Langeler (2022)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Remko Bicentini (2022-2023)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dean Gorré]] (2023, interino)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dick Advocaat]] (2024-2026)<ref>[https://www.ad.nl/buitenlands-voetbal/dick-advocaat-76-keert-opnieuw-terug-uit-pensioen-en-gaat-aan-de-slag-bij-curacao~a264fd04/ Dick Advocaat (76) keert opnieuw terug uit pensioen en gaat aan de slag bij Curaçao], Ad.nl (15 di yanüari 2024)</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Fred Rutten]] (2026)<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/86256/advocaat-stopt-per-direct-als-bondscoach-curacao Advocaat stopt per direct als bondscoach Curaçao], curacao.nu (23 di febrüari 2026)</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dick Advocaat]] (desde 2026)
== Selekshon aktual ==
E siguiente hungadónan tabata parti di e tim pa FIFA Series 2026 na mart 2026 i tambe a wòrdu konfirmá komo e selekshon di Kòrsou pa Kopa Mundial 2026.<ref>David Hessing, [https://www.nu.nl/wk-voetbal/6396262/advocaat-heeft-wk-selectie-curacao-snel-rond-en-selecteert-8-eredivisie-spelers.html?referrer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F Advocaat heeft WK-selectie Curaçao snel rond en selecteert 8 Eredivisie-spelers], nu.nl (18 di mei 2026)</ref>
''Aparishon i golnan aktualisá te ku i inkluyendo e partido FIFA Series 2026 na mart 2026.''
{| class="wikitable sortable" style="font-size:90%; width: 60%; text-align: center;"
|-
!width=5%| №
!width=10%|Imagen
!width=30%|Nòmber
!width=10%|№ di partido hungá
!width=10%|№ di gol
!width=30%|Klup
|- bgcolor="#e6e6fa"
| colspan="6" |'''Portero'''
|-
| 1
|align=left|[[File:Room Eloy Columbus Crew SC Meet the Team 2019.jpg|60px|Eloy Room]] ||[[Eloy Room]]<br><small>(1986)</small>
|70
|0
|align=left| [[File:Flag of the United States.svg|20px|border]] Miami FC
|-
| 23
| align="left" | [[File:Austria U-18 vs. Netherlands U-18 2017-03-23 (095) (cropped).jpg|60px|Trevor Doornbusch]]|| [[Trevor Doornbusch]]<br><small>(1999)</small>
|7
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] VVV-Venlo
|-
| 22
| align="left" | ||[[Tyrick Bodak]]<br><small>(2002)</small>
|4
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Telstar
|- bgcolor="#e6e6fa"
|colspan=6|'''Defensor'''
|-
| 3
| align="left" | [[File:Go Ahead Eagles - RKC Waalwijk - 52830811567 (cropped).jpg |60px|Juriën Gaari]] || [[Juriën Gaari]]<br><small>(1993)</small>
|58
|1
| align="left" |[[File:Flag of Saudi Arabia.svg|20px|border]] Abha Club
|-
| 4
| align="left" | ||[[Roshon van Eijma]]<br><small>(1998)</small>
|27
|1
| align="left" |[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] RKC Waalwijk
|-
| 5
| align="left" |[[File:Sherel Floranus at Antalyaspor vs Fatih Karagümrük SK 20220213.jpg|60px|Sherel Floranus]] ||[[Sherel Floranus]]<br><small>(1998)</small>
|26
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] PEC Zwolle
|-
| 20
| align="left" |[[File:PSV Eindhoven, Teamcamp Bad Erlach, July 2014 (076).jpg|60px|Joshua Brenet]]||[[Joshua Brenet]]<br><small>(1994)</small>
|17
|1
| align="left" |[[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Kayserispor
|-
| 2
| align="left" | ||[[Shurandy Sambo]]<br><small>(2001)</small>
|7
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Sparta Rotterdam
|-
|18
| align="left" |[[File:Austria U-18 vs. Netherlands U-18 2017-03-23 (060).jpg|60px|Armando Obispo ]] ||[[Armando Obispo]]<br><small>(1999)</small>
|4
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] PSV
|-
|60px|
| align="left" | [[File:Go Ahead Eagles - AZ - 53170906955 (Riechedly Bazoer).jpg|60px|Riechedly Bazoer]] ||[[Riechedly Bazoer]]<br><small>(1996)</small>
|3
|0
| align="left" | [[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Konyaspor
|-
| 13
| align="left" | ||[[Deveron Fonville]]<br><small>(2003)</small>
|0
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] N.E.C.
|- bgcolor="#e6e6fa"
|colspan=6|'''Mediokampista'''
|-
| 10
| align="left" | [[File:Leandro Bacuna.jpg|60px|Leandro Bacuna]] ||[[Leandro Bacuna]] (kapitan)<br><small>(1991)</small>
|70
|16
| align="left" |[[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Iğdır FK
|-
| 7
| align="left" | [[File:Juninho bacuna-1531777726.jpeg|60px|Juninho Bacuna]] ||[[Juninho Bacuna]]<br><small>(1997)</small>
|47
|14
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Volendam
|-
| 6
| align="left" |[[File:Godfried Roemeratoe.JPG|60px|Godfried Roemeratoe]] ||[[Godfried Roemeratoe]]<br><small>(1999)</small>
|26
|1
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] RKC Waalwijk
|-
| 21
| align="left" |[[File:Kevin felida-1571753982.jpg|60px|Kevin Felida]]||[[Kevin Felida]]<br><small>(1999)</small>
|19
|1
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Den Bosch
|-
| 8
| align="left" | ||[[Livano Comenencia]]<br><small>(2004)</small>
|18
|1
| align="left" | [[File:Flag of Switzerland.svg|20px|border]] FC Zürich
|-
| 15
| align="left" |[[File:Ar'jany Martha 18042026 (3).jpg|60px|Ar'Jany Martha]] ||[[Ar'Jany Martha]]<br><small>(2003)</small>
|8
|2
| align="left" | [[File:Flag of England.svg|20px|border]] Rotherham United
|-
| 17
| align="left" | [[File:Tyrese Noslin-1751620543.jpg|60px|Tyrese Noslin]] ||[[Tyrese Noslin]]<br><small>(2002)</small>
|5
|1
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Telstar
|-
|
| align="left" | [[File:Tahith Chong (38487929362).jpg|60px|Tahith Chong]]||[[Tahith Chong]]<br><small>(1999)</small>
|4
|2
| align="left" | [[File:Flag of England.svg|20px|border]] Sheffield United FC
|- bgcolor="#e6e6fa"
| colspan="6" |'''Delantero'''
|-
| 14
| align="left" |[[File:Kenji Gorré (2015).jpg|60px|Kenji Gorré]]||[[Kenji Gorré]]<br><small>(1994)</small>
|37
|6
| align="left" |[[File:Flag of Israel.svg|20px|border]] Maccabi Haifa
|-
|
| align="left" | [[File:Brandley_Kuwas (cropped).png|60px|Brandley Kuwas]]||[[Brandley Kuwas]]<br><small>(1992)</small>
|34
|2
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Volendam
|-
|
| align="left" | [[File:Gervane-kastaneer.jpg|60px|Gervane Kastaneer]]||[[Gervane Kastaneer]]<br><small>(1996)</small>
|27
|9
| align="left" | [[File:Flag of Malaysia.svg|20px|border]] Terangganu FC
|-
| 11
| align="left" | ||[[Jeremy Antonisse]]<br><small>(2002)</small>
|25
|3
| align="left" | [[File:Flag of Greece.svg|20px|border]] AE Kifisia
|-
| 16
| align="left" | ||[[Jearl Margaritha]]<br><small>(2000)</small>
|21
|5
| align="left" |[[File:Flag of Belgium.svg|20px|border]] SK Beveren
|-
| 9
| align="left" | [[File:PSV Eindhoven, Teamcamp Bad Erlach, July 2014 (094).jpg|60px|Jürgen Locadia]] ||[[Jürgen Locadia]]<br><small>(1993)</small>
|12
|1
| align="left" | [[File:Flag of the United States.svg|20px|border]] Miami FC
|-
| 12
| align="left" | [[File:Sontje Hansen 16082025 (1).jpg|60px|Sontje Hansen]] ||[[Sontje Hansen]]<br><small>(2002)</small>
|5
|1
| align="left" | [[File:Flag of England.svg|20px|border]] Middlesbrough FC
|}
== Mira tambe ==
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (1921-1958)]]
* [[Selekshon Antiano di Futbòl|Selekshon antiano di futbòl]] (1958-2010)
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba (masculino)|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://ffk.cw/ Wepsait di Federashon di Futbòl Kòrsou]
* [https://www.rsssf.org/tablesn/nedant-intres.html Weganan Internashonal di Kòrsou i Antia Hulandes te 2004]
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 The Blue Wave], [[Jeon]], [[Youtube]] 2025
{{Appendix}}
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
3gr126hndtl65xu1cn08o9dsimas280
193812
193808
2026-06-14T19:08:17Z
Biel1000
17406
193812
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox seleccion nacional futbol
| variante = c
| bgcolor = #002B7F <!-- color uniform -->
| nomber = Kòrsou
| copa mundial = copa mundial futbol <!--<copa mundial> (masculino) + <nomber> ta defini Rango di FIFA-->
| bandera = [[File:Flag of Curaçao.svg|175px|border]]
| alias = Los Azules - De Blauwen - The Blue Wave - Pantera Negra
| federacion = [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
| Sponsor = [[Nike, Inc.|Nike]]
| rango halto = di 68 (yüli 2017)
| rango abou = di 183 (aprel 2013, yüli 2014)
| coach = [[Dick Advocaat]]
| stadion = [[Stadion Ergilio Hato]]
| internacional futbolista = [[Cuco Martina]] (55)
| gol futbolista = [[Rangelo Janga]] (21)
| prome internacional = {{DOMf}} 1 – 0 {{CUWf-r}}
| luga prome internacional = [[San Cristóbal]], [[Repúblika Dominikano]]
| fecha prome internacional = 20 di ougustus 2011
| hazaña = {{CUWf}} 10 – 0 {{GRDf-r}}
| luga hazaña = [[Willemstad]]
| fecha hazaña = 11 di septèmber 2018
| perdida = {{ARGf}} 7 – 0 {{CUWf-r}}
| luga perdida = [[Santiago del Estero]], [[Argentina]]
| fecha perdida = 28 di mart 2023
<!-- Seccion di Copa Mundial -->
| CM participacion = 1
| CM prome biaha = 2026
| CM miho resultado=
| regional = Kopa Oro di CONCACAF <!--no agrega parentesis cuadra-->
| regional participacion = 6
| regional prome biaha = 1963
| regional miho resultado = Di tres luga <br/> (1963, 1969)
| regional2 = Kopa Karibe <!--no agrega parentesis cuadra-->
| regional2 participacion = 2
| regional2 prome biaha = 2014
| regional2 miho resultado = Ganadó (2017)
<!-- Seccion di uniform: primera -->
| pattern_la1 = _cur26h
| pattern_b1 = _cur26hA
| pattern_ra1 = _cur26h
| pattern_sh1 = _cur26h
| pattern_so1 = _cur26hl
| leftarm1 = 344fc0
| body1 = 344fc0
| rightarm1 = 344fc0
| shorts1 = 344fc0
| socks1 = 344fc0
<!-- Seccion di uniform: segundo -->
| pattern_la2 = _cur26a
| pattern_b2 = _cur26aA
| pattern_ra2 = _cur26a
| pattern_sh2 = _cur26a
| pattern_so2 = _cur26al
| leftarm2 = f2efd4
| body2 = f2efd4
| rightarm2 = f2efd4
| shorts2 = f2efd4
| socks2 = f2efd4
}}
E '''selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou''' ta e ekipo di [[futbol]]istanan maskulino ku desde 2011 ta representá [[Kòrsou]] den kompetensianan internashonal i ta kai bou di [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]].<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Riba e tabla di klasifikashon mundial di [[FIFA]], Kòrsou a logra posishon 68° na yüli di 2017, te awor su mihó posishon ademas di ta e di 6 mihó selekshon di [[CONCACAF]]. El a gana e [[Kopa Karibe]] (''Caribbean Cup'') na 2017, loke tabata e promé premio ofisial pa Kòrsou. Na 2019 e selekshon a logra yega e kuart final di e [[Kopa Oro di CONCACAF]] pa promé biaha.
Na novèmber 2025, e selekshon a enkabesá su grupo di kualifikashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 i a kualifiká dia 18 di november 2025 pa promé biaha pa Kopa Mundial, loke a hasi Kòrsou bira e nashon di mas chikitu den tantu poblashon komo área pa klasifiká pa e torneo.<ref>{{Cite web |date=2025-11-19 |title=Population of... 156,000: Caribbean minnows break wild record to secure WC spot — Wrap |url=https://www.foxsports.com.au/football/wild-scenes-as-27year-wc-drought-ends-with-stunning-goals-and-red-card-drama-wrap/news-story/a41294afec3801b915e75c9b1784a852 |access-date=2025-11-19 |work=Fox Sports Australia}}</ref>
E selekshon ta hunga su weganan normalmente den [[Stadion Ergilio Hato]] na [[Willemstad]]. Tur tramite pa e selekshon nashonal ta resortá bou di [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).
== Historia ==
Na 2011 e ekipo aki a tuma lugá di e [[Selekshon Antiano di Futbòl|selekshon di futbòl di Antias Hulandes]], ku a stop di eksistí despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di Antia Hulandes]]. E ekipo aki tambe a hunga bou di e nòmber di "Kòrsou" te ku 1958, pero e tempu ei tabata representá tur e islanan di e teritorio di [[Kòrsou i Dependensianan]]. Tanto FIFA komo CONCACAF ta rekonosé e selekshon nashonal di Kòrsou komo e susesor direkto i úniko di e ekiponan di futbòl nashonal di Kòrsou (1921-1958) i Antias Hulandes (1958-2010).<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao], [[FIFA]]</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20210309013123/https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curacao], [[CONCACAF]] (9 di mart 2021)</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20230203071708/https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html Curaçao — List of Champions], RSSSF (3 di febrüari 2023)</ref>
Dia 29 di òktober 2010 e selekshon maskulino di Kòrsou a hunga su promé wega amistoso na [[Willemstad]] kontra [[Aruba]]. E wega aki a keda gana ku 3-0 i Everon Espacia a skor e promé gol na nòmber di Kòrsou. E promé wega pafor di Karibe Hulandes tabata 20 di ougùstùs 2011 kontra [[Repúblika Dominikano]] na estadio Panamerikano; esaki a terminá den un derota di 1-0 pa Kòrsou.
== Partisipashon na torneo ==
=== Kopa Mundial ===
For di aña 2011 Kòrsou ta partisipá na weganan di klasifikashon pa kampeonato mundial di futbòl di [[FIFA]]. Na su promé weganan klasifikatorio pa Mundial 2014 na [[Brasil]] e selekshon a enfrenta [[Antigua y Barbuda|Antigua i Barbuda]], [[Haiti]] i [[U.S. Virgin Islands|Islanan Birgen Merikano]]. Despues di 2 viktoria i 1 empate for di 6 wega nan a keda eliminá komo e di tres ekipo di grupo F. E dos viktoria kontra e [[U.S. Virgin Islands|Islanan Birgen Merikano]] (3-0 i 6-1) tabata e proménan den un kualifikashon pa Kopa Mundial.
Pa Mundial 2018 e ekipo a alkansa e di tres buelta di e torneo i kualifikashon. Den e promé ronda na mart 2015 el a enfrentá [[Montserrat]] i a klasifiká pa e di dos ronda kontra [[Cuba]] ku un viktoria di 2-1 na kas i un viktoria di 2-2 den e di dos wega. Despues di un empate 0-0 den e wega na kas, un empate 1-1 den e wega di regreso kontra Cuba tabata sufisiente pa pone riba e regla di golnan pa e di tres ronda. Sinembargo, e ekipo a keda eliminá na septèmber 2015 despues di dos derota 0-1 kontra [[El Salvador]].
Den e kualifikashon di 2022 e ekipo a enfrentá [[Guatemala]], [[Sint Vincent i Grenadinanan]], Cuba i e Islanan Birgen Britániko den e promé ronda na mart i yüni 2021. E ekipo a gana e grupo dor di hasi mas gol i a avansá pa e di dos ronda. Despues di un derota di 2-1 i un empate di 0-0 kontra [[Panama]] el a keda eliminá den e di dos ronda.
==== 2026 ====
E selekshon a kai den grupo C di e weganan di kualifikashon pa Kopa Mundial 2026. Su promé partidonan na 2024 tabata kontra [[Barbados]] riba 5 di yüni den [[Stadion Ergilio Hato]] i kontra [[Aruba]] riba 8 di yüni den [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]. Na 2025 el a sigui topa ku [[Sint Lucia]] riba 6 di yüni i [[Haiti]] riba 10 di yüni.
Despues ku entrenadó prinsipal, Dick Advocaat, a reklutá varios hungadó di e diaspora kurasoleño na [[Hulanda]] pa fortalesé e selekshon<ref>[https://nu.cw/2025/09/26/obispo-en-hansen-versterken-curacao-in-jacht-op-wk-ticket/ Obispo en Hansen versterken Curaçao in jacht op WK-ticket], curacao.nu (26 di sèptèmber 2025)</ref>, esaki pasa pa promé lugá den su grupo di klasifikashon ku diesun punto despues di un viktoria di 7-0 kontra Bermuda ku e penúltimo wega di e grupo na novèmber 2025.<ref>[https://nu.cw/2025/11/14/curacao-boekt-overtuigende-zege-en-staat-aan-kop-in-groep/ Curaçao boekt overtuigende zege en staat aan kop in groep], nu.cw (14 di novèmber 2025)</ref>
Pa e último wega durante e klasifikashon pa Kopa Mundial di FIFA 2026, e selekshon a empatá 0-0 kontra Jamaica kaminda Kòrsou a bira e nashon di mas chikitu den poblashon (156.115 hende) ku den historia a yega di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA, mientras Dick Advocaat lo bira e mènedjer di mas bieu den historia pa entrená e ekipo durante e Kopa Mundial di FIFA.<ref>[https://www.reuters.com/sports/soccer/advocaat-become-oldest-coach-world-cup-after-curacao-qualification-2025-11-19/ Advocaat to become oldest coach World Cup after Curaçao qualification], reuters.com</ref><ref>{{citeer web|url= https://www.bbc.com/sport/football/articles/c14p3dmdld1o|titel=Curaçao become smallest nation to qualify for World Cup|date=2025-11-19|werk=BBC Sport|bezochtdatum=2025-11-19}}</ref>
Komo himno pa e trayekto pa Kopa Mundial di e tim, a komposita e kantika yamá “The Blue Wave” na 2025, ku ta wòrdo interpretá pa e artista [[Jeon]].
=== Kopa Oro di CONCACAF ===
* 2017 – Preliminatorio
* 2019 – Kuart final
* 2021 – A retirá
* 2023 – No a kualifiká
Ku e viktoria 4-1 di e selekshon riba St. Lucia dia 18 di novèmber 2024 den Stadion Ergilio Hato Kòrsou a promove bek pa Liga A di [[CONCACAF Nations League]] i a klasifika automátikamente pa e proximo edishon di Kopa Oro na Merka.<ref>[https://nu.cw/2024/11/18/curacao-kwalificeert-zich-voor-de-gold-cup-na-zege-op-saint-lucia/ Curaçao kwalificeert zich voor de Gold Cup na zege op Saint Lucia], nu.cw (18 di novèmber 2024)</ref>
=== Kopa Karibe ===
Na 2014 e selekshon a hunga den e ronda preliminatorio di [[Kopa Karibe]]. Den e edishon di 2017, e selekshon, despues di un fuerte kampaña di kualifikashon, a derotá e anfitrion [[Martinique]] den e semifinal ku e skor di 2-1. E ta vense [[Jamaica]], kampeon saliente i seis biaha ganadó, ku e skor di 2-1 i ta logra su promé Kopa Karibe. Algun hungadó di e wega final tabata [[Elson Hooi]] (2 gol), Eloy Room (kiper), Gino van Kessel, [[Ayrton Statie]], [[Rangelo Janga]] i [[Leandro Bacuna]].
=== Kopa di Rei ===
Dia 5 di yüni 2019, Kòrsou a gana 3-1 kontra [[India]] den e promé ronda di Kopa di Rei, un torneo [[Tailandia|tailandés]] riba invitashon. Den e final dia 8 di yüni 2019, despues di un empate 1-1 despues di pinalti, e ekipo a gana e Kopa di Rei ku 5-4 di [[Vietnam]] na Chang Arena den e siudat Buri Ram na [[Tailandia]].
=== Kopa ABCS ===
Na 2013 e ta yega te final, perdiendo di [[Sürnam]] 1-3 i ta caba na di tres lugá di [[Torneo ABCS|Kopa ABCS]] na 2015. Entre 2016 i 2020 no tabatin kompetensia. Kòrsou tabata ganadó na 2021 den final kontra [[Boneiru]] (2-1) i na 2022 ta sali viktorioso den pinalti kontra Sürnam.<ref>[https://www.rsssf.org/tablesa/abcs.html ABCS Football Tournament], RSSSF.org</ref>
== Último wega i próksimo enkuentronan ==
[[File:Soccerball current event.svg|20px]] <small>Aktualisá te ku FIFA Seri 2026 na mart 2026</small>
<div style="display:flex; gap:0.5em;">{{legend|#CCFFCC|Viktoria|border=1px solid #AAAAAA}}
{{legend|#FFFFCC|Empate|border=1px solid #AAAAAA}}
{{legend|#FFCCCC|Derota|border=1px solid #AAAAAA}}</div>
=== 2023/2024/2025 ===
{| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%"
|- bgcolor=darkblue style="color:yellow
! width="11%" |Fecha
! width="12%" |Siudat
! width="12%" |Lokal
! width="5%" |Resultado
! width="14%" |Bishitante
! width="20%" |Kompetensia
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|17-10-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''5:3'''
|{{TTO}}
|[[CONCACAF Nations League]] 23/24
|- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|16-11-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{SLV}}
| Partido amistoso
|- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|20-11-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{SLV}}
| Partido amistoso
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|21-03-2024
|[[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Alanya
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:0'''
|[[File:Flag of England.svg|22px|border]] Hull City
|Partido amistoso híbrido
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|05-06-2024
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:1'''
|{{BRB}}
| Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|08-06-2024
| [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
|align=right|[[Seleccion nacional di futbol di Aruba (masculino)|Aruba]] [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]]
|align=center|'''0:2'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|06-09-2024
|[[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]] [[Saint George’s]]
|align=right|[[Sint Lucia]] [[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]]
|align=center|'''2:1'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|09-09-2024
|[[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]] [[Saint George’s]]
|align=right|[[Sint Maarten (Fransia)|Saint-Martin]] [[File:Flag of Saint-Martin (local).svg|22px]]
|align=center|'''0:4'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|11-10-2024
|[[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]] Gros Islet
|align=right|[[Grenada]] [[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]]
|align=center|'''0:0'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|14-10-2024
|[[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]] Gros Islet
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:0'''
|{{GRD}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|15-11-2024
| [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''5:0'''
|[[File:Flag of Saint-Martin (local).svg|22px]] [[Sint Maarten (Fransia)|Saint-Martin]]
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|18-11-2024
| [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:1'''
|{{LCA}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|06-06-2025
| [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:0'''
|{{LCA}}
| Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|10-06-2025
|[[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
|align=right|[[Haiti]] [[File:Flag of Haiti.svg|23px|border]]
|align=center|'''1:5'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|17-06-2025
| [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] San Jose
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''0:0'''
|{{SLV}}
|CONCACAF Gold Cup 2025
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|21-06-2025
| [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] [[San Jose]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{CAN}}
|CONCACAF Gold Cup 2025
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|24-06-2025
| [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] [[Houston]]
|align=right| [[Honduras]] [[File:Flag of Honduras (2022–present).svg|22px|border]]
|align=center| '''2:1'''
|{{CUW}}
|CONCACAF Gold Cup 2025
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 05-09-2025
|[[File:Flag of Trinidad and Tobago.svg|22px|border]] [[Port of Spain]]
|align=right|[[Trinidad i Tobago]] [[File:Flag of Trinidad and Tobago.svg|23px|border]]
|align=center| '''0:0'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 09-09-2025
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center| '''3:2'''
|{{BMU}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 10-10-2025
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center| '''2:0'''
|{{JAM}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 14-10-2025
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center| '''1:1'''
|{{TTO}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 13-11-2025
|[[File:Flag of Bermuda.svg|22px|border]] [[Hamilton]]
|align=right|[[Bermuda]] [[File:Flag of Bermuda.svg|23px|border]]
|align=center| '''0:7'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 18-11-2025
|[[File:Flag of Jamaica.svg|22px|border]] [[Kingston]]
|align=right|[[Jamaica]] [[File:Flag of Jamaica.svg|23px|border]]
|align=center| '''0:0'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|}
{{clear}}
=== 2026 ===
{| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%"
|- bgcolor=darkblue style="color:yellow
! width="11%" |Fecha
! width="12%" |Siudat
! width="12%" |Lokal
! width="5%" |Resultado
! width="14%" |Bishitante
! width="20%" |Kompetensia
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|27-03-2026
| {{AUS|bandera}} [[Sydney]]
|align=right|[[China]] [[File:Flag of China.svg|22px|border]]
|align=center|'''2:0'''
|{{CUW}}
| FIFA Seri 2026
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|31-03-2026
| {{AUS|bandera}} [[Melbourne]]
|align=right|[[Australia]] [[File:Flag of Australia.svg|22px|border]]
|align=center|'''5:1'''
|{{CUW}}
| FIFA Seri 2026
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|30-05-2026
| [[File:Flag of Scotland.svg|24px|border]] [[Glasgow]]
|align=right|[[Eskosia]] [[File:Flag of Scotland.svg|23px|border]]
|align=center|'''4:1'''
| {{CUW}}
| wega amistoso
|- bgcolor=CCFFCC = style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|06-06-2026
| {{CUW|bandera}} [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:0'''
| {{ABW}}
| wega amistoso
|- bgcolor=FFCCCC = style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|14-06-2026
| {{USA|bandera}} [[Houston]]
|align=right|[[Alemania]] [[File:Flag of Germany.svg|22px|border]]
|align=center|'''7:1'''
| {{CUW}}
| FIFA [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor 0000 style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|20-06-2026
| {{USA|bandera}} [[Kansas City]]
|align=right|[[Ecuador]] [[File:Flag of Ecuador.svg|22px|border]]
|align=center|''':'''
| {{CUW}}
| FIFA [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor 0000 style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|25-06-2026
| {{USA|bandera}} [[Filadelfia]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curacao.svg|22px|border]]
|align=center|''':'''
| {{CIV}}
| FIFA [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|}
{{clear}}
== Tim tékniko ==
{| class="wikitable"
|-
! Posishon
! Nòmber
|-
| Entrenadó prinsipal || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dick Advocaat]]
|-
| Entrenadó athuntu || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Cor Pot<br/ >[[File:Flag of Suriname.svg|20px|border]] [[Dean Gorré]]
|-
| Entrenadó pa kiper || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Raymond Mulder
|-
| Entrenadó fisiko || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Angelo Cijntje
|-
| Video Analista || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Léon Hese
|-
| Médiko ||
|-
| Ofisial di prensa || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Vincent Schildkamp
|-
| Manager di tim || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Wouter Jansen
|-
| Content Creator || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Anouar Amrani
|}
== Lista di entrenadó ==
*[[File:Flag of Argentina.svg|20px|border]] Manuel Bilches (2011–2012)<ref name="alberto/pieternella">{{citeer web |auteur=Joachim Springer |url=http://www.versgeperst.com/sport/113124/bilches-moet-curacao-naar-wk-leiden.html |titel=Bilches moet Curaçao naar WK leiden |werk=Versgeperst.com |datum=2011-08-04 |sprache=nl |archiv-url=https://web.archive.org/web/20160611114129/http://www.versgeperst.com/sport/113124/bilches-moet-curacao-naar-wk-leiden.html |archiv-datum=2016-06-11|abruf=2016-09-06}}</ref>
*[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Ludwig Alberto (2012–2014)<ref name="alberto/pieternella"/>
*[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Igemar Pieternella (2014, interino)<ref name="alberto/pieternella" />
*[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Etienne Siliee (2014–2015)<ref>{{Citeer web|auteur=Paul Clarke |url=http://jamaica-gleaner.com/article/sports/20141112/soca-warriors-win-caribbean-cup-opener-0 |titel=Soca Warriors Win Caribbean Cup Opener |werk=The Gleaner |hrsg=The Gleaner Company |datum=2014-11-12|abruf=2016-09-06}}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Patrick Kluivert]] (2015–2016)<ref>{{citeer web|auteur=Lentin Goodijk|url=http://www.metronieuws.nl/sport/2015/03/internationals-curacao-dolblij-met-komst-kluivert |titel=Internationals Curaçao dolblij met komst Kluivert |werk=Metro |hrsg=Telegraaf Media Groep |datum=2015-03-05}}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Remko Bicentini]] (2016–2020)<ref>{{citeer web|auteur=Edson Evertsz |url=http://www.deporteawe.com/2016/08/24/remko-bicentini-rihairo-meulens-partido-di-fogeo-pa-selekshon-di-futbol-di-korsou/ |titel=Remko Bicentini, Rihairo Meulens i Partido di Fogeo pa Selekshon di Futbol di Korsou |werk=Deporte Awe |datum=2016-08-24 }}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Guus Hiddink (2020–2021)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Patrick Kluivert (2021, remplasante di Hiddink, kende a haña [[COVID-19]] durante e kualifikashon pa Mundial 2022)<ref>{{Citeer web|url=https://ffk.cw/patrick-kluivert-will-replace-guus-hiddink-for-the-remainder-of-the-qualification-matches-for-world-cup-2021/ |titel=Patrick Kluivert will replace Guus Hiddink for the remainder of the qualification matches for World Cup 2021|werk=[[Federashon Futbòl Kòrsou|ffk.cw]] |datum=2021-05-19 |bezochtdatum=2021-06-02}}</ref><ref>{{Citeer web |url=https://curacao.nu/curacao-uitgeschakeld-in-kwalificatie-wk/ |titel=Curaçao uitgeschakeld in kwalificatie WK |werk=Curacao.nu |sprache=nl |datum=2021-06-16 |abruf=2021-06-16}}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Art Langeler (2022)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Remko Bicentini (2022-2023)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dean Gorré]] (2023, interino)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dick Advocaat]] (2024-2026)<ref>[https://www.ad.nl/buitenlands-voetbal/dick-advocaat-76-keert-opnieuw-terug-uit-pensioen-en-gaat-aan-de-slag-bij-curacao~a264fd04/ Dick Advocaat (76) keert opnieuw terug uit pensioen en gaat aan de slag bij Curaçao], Ad.nl (15 di yanüari 2024)</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Fred Rutten]] (2026)<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/86256/advocaat-stopt-per-direct-als-bondscoach-curacao Advocaat stopt per direct als bondscoach Curaçao], curacao.nu (23 di febrüari 2026)</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dick Advocaat]] (desde 2026)
== Selekshon aktual ==
E siguiente hungadónan tabata parti di e tim pa FIFA Series 2026 na mart 2026 i tambe a wòrdu konfirmá komo e selekshon di Kòrsou pa Kopa Mundial 2026.<ref>David Hessing, [https://www.nu.nl/wk-voetbal/6396262/advocaat-heeft-wk-selectie-curacao-snel-rond-en-selecteert-8-eredivisie-spelers.html?referrer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F Advocaat heeft WK-selectie Curaçao snel rond en selecteert 8 Eredivisie-spelers], nu.nl (18 di mei 2026)</ref>
''Aparishon i golnan aktualisá te ku i inkluyendo e partido FIFA Series 2026 na mart 2026.''
{| class="wikitable sortable" style="font-size:90%; width: 60%; text-align: center;"
|-
!width=5%| №
!width=10%|Imagen
!width=30%|Nòmber
!width=10%|№ di partido hungá
!width=10%|№ di gol
!width=30%|Klup
|- bgcolor="#e6e6fa"
| colspan="6" |'''Portero'''
|-
| 1
|align=left|[[File:Room Eloy Columbus Crew SC Meet the Team 2019.jpg|60px|Eloy Room]] ||[[Eloy Room]]<br><small>(1986)</small>
|70
|0
|align=left| [[File:Flag of the United States.svg|20px|border]] Miami FC
|-
| 23
| align="left" | [[File:Austria U-18 vs. Netherlands U-18 2017-03-23 (095) (cropped).jpg|60px|Trevor Doornbusch]]|| [[Trevor Doornbusch]]<br><small>(1999)</small>
|7
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] VVV-Venlo
|-
| 22
| align="left" | ||[[Tyrick Bodak]]<br><small>(2002)</small>
|4
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Telstar
|- bgcolor="#e6e6fa"
|colspan=6|'''Defensor'''
|-
| 3
| align="left" | [[File:Go Ahead Eagles - RKC Waalwijk - 52830811567 (cropped).jpg |60px|Juriën Gaari]] || [[Juriën Gaari]]<br><small>(1993)</small>
|58
|1
| align="left" |[[File:Flag of Saudi Arabia.svg|20px|border]] Abha Club
|-
| 4
| align="left" | ||[[Roshon van Eijma]]<br><small>(1998)</small>
|27
|1
| align="left" |[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] RKC Waalwijk
|-
| 5
| align="left" |[[File:Sherel Floranus at Antalyaspor vs Fatih Karagümrük SK 20220213.jpg|60px|Sherel Floranus]] ||[[Sherel Floranus]]<br><small>(1998)</small>
|26
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] PEC Zwolle
|-
| 20
| align="left" |[[File:PSV Eindhoven, Teamcamp Bad Erlach, July 2014 (076).jpg|60px|Joshua Brenet]]||[[Joshua Brenet]]<br><small>(1994)</small>
|17
|1
| align="left" |[[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Kayserispor
|-
| 2
| align="left" | ||[[Shurandy Sambo]]<br><small>(2001)</small>
|7
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Sparta Rotterdam
|-
|18
| align="left" |[[File:Austria U-18 vs. Netherlands U-18 2017-03-23 (060).jpg|60px|Armando Obispo ]] ||[[Armando Obispo]]<br><small>(1999)</small>
|4
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] PSV
|-
|60px|
| align="left" | [[File:Go Ahead Eagles - AZ - 53170906955 (Riechedly Bazoer).jpg|60px|Riechedly Bazoer]] ||[[Riechedly Bazoer]]<br><small>(1996)</small>
|3
|0
| align="left" | [[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Konyaspor
|-
| 13
| align="left" | ||[[Deveron Fonville]]<br><small>(2003)</small>
|0
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] N.E.C.
|- bgcolor="#e6e6fa"
|colspan=6|'''Mediokampista'''
|-
| 10
| align="left" | [[File:Leandro Bacuna.jpg|60px|Leandro Bacuna]] ||[[Leandro Bacuna]] (kapitan)<br><small>(1991)</small>
|70
|16
| align="left" |[[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Iğdır FK
|-
| 7
| align="left" | [[File:Juninho bacuna-1531777726.jpeg|60px|Juninho Bacuna]] ||[[Juninho Bacuna]]<br><small>(1997)</small>
|47
|14
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Volendam
|-
| 6
| align="left" |[[File:Godfried Roemeratoe.JPG|60px|Godfried Roemeratoe]] ||[[Godfried Roemeratoe]]<br><small>(1999)</small>
|26
|1
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] RKC Waalwijk
|-
| 21
| align="left" |[[File:Kevin felida-1571753982.jpg|60px|Kevin Felida]]||[[Kevin Felida]]<br><small>(1999)</small>
|19
|1
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Den Bosch
|-
| 8
| align="left" | ||[[Livano Comenencia]]<br><small>(2004)</small>
|18
|1
| align="left" | [[File:Flag of Switzerland.svg|20px|border]] FC Zürich
|-
| 15
| align="left" |[[File:Ar'jany Martha 18042026 (3).jpg|60px|Ar'Jany Martha]] ||[[Ar'Jany Martha]]<br><small>(2003)</small>
|8
|2
| align="left" | [[File:Flag of England.svg|20px|border]] Rotherham United
|-
| 17
| align="left" | [[File:Tyrese Noslin-1751620543.jpg|60px|Tyrese Noslin]] ||[[Tyrese Noslin]]<br><small>(2002)</small>
|5
|1
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Telstar
|-
|
| align="left" | [[File:Tahith Chong (38487929362).jpg|60px|Tahith Chong]]||[[Tahith Chong]]<br><small>(1999)</small>
|4
|2
| align="left" | [[File:Flag of England.svg|20px|border]] Sheffield United FC
|- bgcolor="#e6e6fa"
| colspan="6" |'''Delantero'''
|-
| 14
| align="left" |[[File:Kenji Gorré (2015).jpg|60px|Kenji Gorré]]||[[Kenji Gorré]]<br><small>(1994)</small>
|37
|6
| align="left" |[[File:Flag of Israel.svg|20px|border]] Maccabi Haifa
|-
|
| align="left" | [[File:Brandley_Kuwas (cropped).png|60px|Brandley Kuwas]]||[[Brandley Kuwas]]<br><small>(1992)</small>
|34
|2
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Volendam
|-
|
| align="left" | [[File:Gervane-kastaneer.jpg|60px|Gervane Kastaneer]]||[[Gervane Kastaneer]]<br><small>(1996)</small>
|27
|9
| align="left" | [[File:Flag of Malaysia.svg|20px|border]] Terangganu FC
|-
| 11
| align="left" | ||[[Jeremy Antonisse]]<br><small>(2002)</small>
|25
|3
| align="left" | [[File:Flag of Greece.svg|20px|border]] AE Kifisia
|-
| 16
| align="left" | ||[[Jearl Margaritha]]<br><small>(2000)</small>
|21
|5
| align="left" |[[File:Flag of Belgium.svg|20px|border]] SK Beveren
|-
| 9
| align="left" | [[File:PSV Eindhoven, Teamcamp Bad Erlach, July 2014 (094).jpg|60px|Jürgen Locadia]] ||[[Jürgen Locadia]]<br><small>(1993)</small>
|12
|1
| align="left" | [[File:Flag of the United States.svg|20px|border]] Miami FC
|-
| 12
| align="left" | [[File:Sontje Hansen 16082025 (1).jpg|60px|Sontje Hansen]] ||[[Sontje Hansen]]<br><small>(2002)</small>
|5
|1
| align="left" | [[File:Flag of England.svg|20px|border]] Middlesbrough FC
|}
== Mira tambe ==
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (1921-1958)]]
* [[Selekshon Antiano di Futbòl|Selekshon antiano di futbòl]] (1958-2010)
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba (masculino)|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://ffk.cw/ Wepsait di Federashon di Futbòl Kòrsou]
* [https://www.rsssf.org/tablesn/nedant-intres.html Weganan Internashonal di Kòrsou i Antia Hulandes te 2004]
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 The Blue Wave], [[Jeon]], [[Youtube]] 2025
{{Appendix}}
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
1b7jiagi6y8h2sdpcvku6w3lujq7iby
193813
193812
2026-06-14T19:09:40Z
Caribiana
8320
wikilink
193813
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox seleccion nacional futbol
| variante = c
| bgcolor = #002B7F <!-- color uniform -->
| nomber = Kòrsou
| copa mundial = copa mundial futbol <!--<copa mundial> (masculino) + <nomber> ta defini Rango di FIFA-->
| bandera = [[File:Flag of Curaçao.svg|175px|border]]
| alias = Los Azules - De Blauwen - [[Blue Wave]] - Pantera Negra
| federacion = [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
| Sponsor = [[Nike, Inc.|Nike]]
| rango halto = di 68 (yüli 2017)
| rango abou = di 183 (aprel 2013, yüli 2014)
| coach = [[Dick Advocaat]]
| stadion = [[Stadion Ergilio Hato]]
| internacional futbolista = [[Cuco Martina]] (55)
| gol futbolista = [[Rangelo Janga]] (21)
| prome internacional = {{DOMf}} 1 – 0 {{CUWf-r}}
| luga prome internacional = [[San Cristóbal]], [[Repúblika Dominikano]]
| fecha prome internacional = 20 di ougustus 2011
| hazaña = {{CUWf}} 10 – 0 {{GRDf-r}}
| luga hazaña = [[Willemstad]]
| fecha hazaña = 11 di septèmber 2018
| perdida = {{ARGf}} 7 – 0 {{CUWf-r}}
| luga perdida = [[Santiago del Estero]], [[Argentina]]
| fecha perdida = 28 di mart 2023
<!-- Seccion di Copa Mundial -->
| CM participacion = 1
| CM prome biaha = 2026
| CM miho resultado=
| regional = Kopa Oro di CONCACAF <!--no agrega parentesis cuadra-->
| regional participacion = 6
| regional prome biaha = 1963
| regional miho resultado = Di tres luga <br/> (1963, 1969)
| regional2 = Kopa Karibe <!--no agrega parentesis cuadra-->
| regional2 participacion = 2
| regional2 prome biaha = 2014
| regional2 miho resultado = Ganadó (2017)
<!-- Seccion di uniform: primera -->
| pattern_la1 = _cur26h
| pattern_b1 = _cur26hA
| pattern_ra1 = _cur26h
| pattern_sh1 = _cur26h
| pattern_so1 = _cur26hl
| leftarm1 = 344fc0
| body1 = 344fc0
| rightarm1 = 344fc0
| shorts1 = 344fc0
| socks1 = 344fc0
<!-- Seccion di uniform: segundo -->
| pattern_la2 = _cur26a
| pattern_b2 = _cur26aA
| pattern_ra2 = _cur26a
| pattern_sh2 = _cur26a
| pattern_so2 = _cur26al
| leftarm2 = f2efd4
| body2 = f2efd4
| rightarm2 = f2efd4
| shorts2 = f2efd4
| socks2 = f2efd4
}}
E '''selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou''' ta e ekipo di [[futbol]]istanan maskulino ku desde 2011 ta representá [[Kòrsou]] den kompetensianan internashonal i ta kai bou di [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]].<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Riba e tabla di klasifikashon mundial di [[FIFA]], Kòrsou a logra posishon 68° na yüli di 2017, te awor su mihó posishon ademas di ta e di 6 mihó selekshon di [[CONCACAF]]. El a gana e [[Kopa Karibe]] (''Caribbean Cup'') na 2017, loke tabata e promé premio ofisial pa Kòrsou. Na 2019 e selekshon a logra yega e kuart final di e [[Kopa Oro di CONCACAF]] pa promé biaha.
Na novèmber 2025, e selekshon a enkabesá su grupo di kualifikashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 i a kualifiká dia 18 di november 2025 pa promé biaha pa Kopa Mundial, loke a hasi Kòrsou bira e nashon di mas chikitu den tantu poblashon komo área pa klasifiká pa e torneo.<ref>{{Cite web |date=2025-11-19 |title=Population of... 156,000: Caribbean minnows break wild record to secure WC spot — Wrap |url=https://www.foxsports.com.au/football/wild-scenes-as-27year-wc-drought-ends-with-stunning-goals-and-red-card-drama-wrap/news-story/a41294afec3801b915e75c9b1784a852 |access-date=2025-11-19 |work=Fox Sports Australia}}</ref>
E selekshon ta hunga su weganan normalmente den [[Stadion Ergilio Hato]] na [[Willemstad]]. Tur tramite pa e selekshon nashonal ta resortá bou di [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).
== Historia ==
Na 2011 e ekipo aki a tuma lugá di e [[Selekshon Antiano di Futbòl|selekshon di futbòl di Antias Hulandes]], ku a stop di eksistí despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di Antia Hulandes]]. E ekipo aki tambe a hunga bou di e nòmber di "Kòrsou" te ku 1958, pero e tempu ei tabata representá tur e islanan di e teritorio di [[Kòrsou i Dependensianan]]. Tanto FIFA komo CONCACAF ta rekonosé e selekshon nashonal di Kòrsou komo e susesor direkto i úniko di e ekiponan di futbòl nashonal di Kòrsou (1921-1958) i Antias Hulandes (1958-2010).<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao], [[FIFA]]</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20210309013123/https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curacao], [[CONCACAF]] (9 di mart 2021)</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20230203071708/https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html Curaçao — List of Champions], RSSSF (3 di febrüari 2023)</ref>
Dia 29 di òktober 2010 e selekshon maskulino di Kòrsou a hunga su promé wega amistoso na [[Willemstad]] kontra [[Aruba]]. E wega aki a keda gana ku 3-0 i Everon Espacia a skor e promé gol na nòmber di Kòrsou. E promé wega pafor di Karibe Hulandes tabata 20 di ougùstùs 2011 kontra [[Repúblika Dominikano]] na estadio Panamerikano; esaki a terminá den un derota di 1-0 pa Kòrsou.
== Partisipashon na torneo ==
=== Kopa Mundial ===
For di aña 2011 Kòrsou ta partisipá na weganan di klasifikashon pa kampeonato mundial di futbòl di [[FIFA]]. Na su promé weganan klasifikatorio pa Mundial 2014 na [[Brasil]] e selekshon a enfrenta [[Antigua y Barbuda|Antigua i Barbuda]], [[Haiti]] i [[U.S. Virgin Islands|Islanan Birgen Merikano]]. Despues di 2 viktoria i 1 empate for di 6 wega nan a keda eliminá komo e di tres ekipo di grupo F. E dos viktoria kontra e [[U.S. Virgin Islands|Islanan Birgen Merikano]] (3-0 i 6-1) tabata e proménan den un kualifikashon pa Kopa Mundial.
Pa Mundial 2018 e ekipo a alkansa e di tres buelta di e torneo i kualifikashon. Den e promé ronda na mart 2015 el a enfrentá [[Montserrat]] i a klasifiká pa e di dos ronda kontra [[Cuba]] ku un viktoria di 2-1 na kas i un viktoria di 2-2 den e di dos wega. Despues di un empate 0-0 den e wega na kas, un empate 1-1 den e wega di regreso kontra Cuba tabata sufisiente pa pone riba e regla di golnan pa e di tres ronda. Sinembargo, e ekipo a keda eliminá na septèmber 2015 despues di dos derota 0-1 kontra [[El Salvador]].
Den e kualifikashon di 2022 e ekipo a enfrentá [[Guatemala]], [[Sint Vincent i Grenadinanan]], Cuba i e Islanan Birgen Britániko den e promé ronda na mart i yüni 2021. E ekipo a gana e grupo dor di hasi mas gol i a avansá pa e di dos ronda. Despues di un derota di 2-1 i un empate di 0-0 kontra [[Panama]] el a keda eliminá den e di dos ronda.
==== 2026 ====
E selekshon a kai den grupo C di e weganan di kualifikashon pa Kopa Mundial 2026. Su promé partidonan na 2024 tabata kontra [[Barbados]] riba 5 di yüni den [[Stadion Ergilio Hato]] i kontra [[Aruba]] riba 8 di yüni den [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]. Na 2025 el a sigui topa ku [[Sint Lucia]] riba 6 di yüni i [[Haiti]] riba 10 di yüni.
Despues ku entrenadó prinsipal, Dick Advocaat, a reklutá varios hungadó di e diaspora kurasoleño na [[Hulanda]] pa fortalesé e selekshon<ref>[https://nu.cw/2025/09/26/obispo-en-hansen-versterken-curacao-in-jacht-op-wk-ticket/ Obispo en Hansen versterken Curaçao in jacht op WK-ticket], curacao.nu (26 di sèptèmber 2025)</ref>, esaki pasa pa promé lugá den su grupo di klasifikashon ku diesun punto despues di un viktoria di 7-0 kontra Bermuda ku e penúltimo wega di e grupo na novèmber 2025.<ref>[https://nu.cw/2025/11/14/curacao-boekt-overtuigende-zege-en-staat-aan-kop-in-groep/ Curaçao boekt overtuigende zege en staat aan kop in groep], nu.cw (14 di novèmber 2025)</ref>
Pa e último wega durante e klasifikashon pa Kopa Mundial di FIFA 2026, e selekshon a empatá 0-0 kontra Jamaica kaminda Kòrsou a bira e nashon di mas chikitu den poblashon (156.115 hende) ku den historia a yega di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA, mientras Dick Advocaat lo bira e mènedjer di mas bieu den historia pa entrená e ekipo durante e Kopa Mundial di FIFA.<ref>[https://www.reuters.com/sports/soccer/advocaat-become-oldest-coach-world-cup-after-curacao-qualification-2025-11-19/ Advocaat to become oldest coach World Cup after Curaçao qualification], reuters.com</ref><ref>{{citeer web|url= https://www.bbc.com/sport/football/articles/c14p3dmdld1o|titel=Curaçao become smallest nation to qualify for World Cup|date=2025-11-19|werk=BBC Sport|bezochtdatum=2025-11-19}}</ref>
Komo himno pa e trayekto pa Kopa Mundial di e tim, a komposita e kantika yamá “The Blue Wave” na 2025, ku ta wòrdo interpretá pa e artista [[Jeon]].
=== Kopa Oro di CONCACAF ===
* 2017 – Preliminatorio
* 2019 – Kuart final
* 2021 – A retirá
* 2023 – No a kualifiká
Ku e viktoria 4-1 di e selekshon riba St. Lucia dia 18 di novèmber 2024 den Stadion Ergilio Hato Kòrsou a promove bek pa Liga A di [[CONCACAF Nations League]] i a klasifika automátikamente pa e proximo edishon di Kopa Oro na Merka.<ref>[https://nu.cw/2024/11/18/curacao-kwalificeert-zich-voor-de-gold-cup-na-zege-op-saint-lucia/ Curaçao kwalificeert zich voor de Gold Cup na zege op Saint Lucia], nu.cw (18 di novèmber 2024)</ref>
=== Kopa Karibe ===
Na 2014 e selekshon a hunga den e ronda preliminatorio di [[Kopa Karibe]]. Den e edishon di 2017, e selekshon, despues di un fuerte kampaña di kualifikashon, a derotá e anfitrion [[Martinique]] den e semifinal ku e skor di 2-1. E ta vense [[Jamaica]], kampeon saliente i seis biaha ganadó, ku e skor di 2-1 i ta logra su promé Kopa Karibe. Algun hungadó di e wega final tabata [[Elson Hooi]] (2 gol), Eloy Room (kiper), Gino van Kessel, [[Ayrton Statie]], [[Rangelo Janga]] i [[Leandro Bacuna]].
=== Kopa di Rei ===
Dia 5 di yüni 2019, Kòrsou a gana 3-1 kontra [[India]] den e promé ronda di Kopa di Rei, un torneo [[Tailandia|tailandés]] riba invitashon. Den e final dia 8 di yüni 2019, despues di un empate 1-1 despues di pinalti, e ekipo a gana e Kopa di Rei ku 5-4 di [[Vietnam]] na Chang Arena den e siudat Buri Ram na [[Tailandia]].
=== Kopa ABCS ===
Na 2013 e ta yega te final, perdiendo di [[Sürnam]] 1-3 i ta caba na di tres lugá di [[Torneo ABCS|Kopa ABCS]] na 2015. Entre 2016 i 2020 no tabatin kompetensia. Kòrsou tabata ganadó na 2021 den final kontra [[Boneiru]] (2-1) i na 2022 ta sali viktorioso den pinalti kontra Sürnam.<ref>[https://www.rsssf.org/tablesa/abcs.html ABCS Football Tournament], RSSSF.org</ref>
== Último wega i próksimo enkuentronan ==
[[File:Soccerball current event.svg|20px]] <small>Aktualisá te ku FIFA Seri 2026 na mart 2026</small>
<div style="display:flex; gap:0.5em;">{{legend|#CCFFCC|Viktoria|border=1px solid #AAAAAA}}
{{legend|#FFFFCC|Empate|border=1px solid #AAAAAA}}
{{legend|#FFCCCC|Derota|border=1px solid #AAAAAA}}</div>
=== 2023/2024/2025 ===
{| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%"
|- bgcolor=darkblue style="color:yellow
! width="11%" |Fecha
! width="12%" |Siudat
! width="12%" |Lokal
! width="5%" |Resultado
! width="14%" |Bishitante
! width="20%" |Kompetensia
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|17-10-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''5:3'''
|{{TTO}}
|[[CONCACAF Nations League]] 23/24
|- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|16-11-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{SLV}}
| Partido amistoso
|- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|20-11-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{SLV}}
| Partido amistoso
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|21-03-2024
|[[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Alanya
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:0'''
|[[File:Flag of England.svg|22px|border]] Hull City
|Partido amistoso híbrido
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|05-06-2024
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:1'''
|{{BRB}}
| Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|08-06-2024
| [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
|align=right|[[Seleccion nacional di futbol di Aruba (masculino)|Aruba]] [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]]
|align=center|'''0:2'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|06-09-2024
|[[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]] [[Saint George’s]]
|align=right|[[Sint Lucia]] [[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]]
|align=center|'''2:1'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|09-09-2024
|[[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]] [[Saint George’s]]
|align=right|[[Sint Maarten (Fransia)|Saint-Martin]] [[File:Flag of Saint-Martin (local).svg|22px]]
|align=center|'''0:4'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|11-10-2024
|[[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]] Gros Islet
|align=right|[[Grenada]] [[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]]
|align=center|'''0:0'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|14-10-2024
|[[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]] Gros Islet
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:0'''
|{{GRD}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|15-11-2024
| [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''5:0'''
|[[File:Flag of Saint-Martin (local).svg|22px]] [[Sint Maarten (Fransia)|Saint-Martin]]
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|18-11-2024
| [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:1'''
|{{LCA}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|06-06-2025
| [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:0'''
|{{LCA}}
| Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|10-06-2025
|[[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
|align=right|[[Haiti]] [[File:Flag of Haiti.svg|23px|border]]
|align=center|'''1:5'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|17-06-2025
| [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] San Jose
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''0:0'''
|{{SLV}}
|CONCACAF Gold Cup 2025
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|21-06-2025
| [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] [[San Jose]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{CAN}}
|CONCACAF Gold Cup 2025
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|24-06-2025
| [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] [[Houston]]
|align=right| [[Honduras]] [[File:Flag of Honduras (2022–present).svg|22px|border]]
|align=center| '''2:1'''
|{{CUW}}
|CONCACAF Gold Cup 2025
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 05-09-2025
|[[File:Flag of Trinidad and Tobago.svg|22px|border]] [[Port of Spain]]
|align=right|[[Trinidad i Tobago]] [[File:Flag of Trinidad and Tobago.svg|23px|border]]
|align=center| '''0:0'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 09-09-2025
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center| '''3:2'''
|{{BMU}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 10-10-2025
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center| '''2:0'''
|{{JAM}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 14-10-2025
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center| '''1:1'''
|{{TTO}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 13-11-2025
|[[File:Flag of Bermuda.svg|22px|border]] [[Hamilton]]
|align=right|[[Bermuda]] [[File:Flag of Bermuda.svg|23px|border]]
|align=center| '''0:7'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 18-11-2025
|[[File:Flag of Jamaica.svg|22px|border]] [[Kingston]]
|align=right|[[Jamaica]] [[File:Flag of Jamaica.svg|23px|border]]
|align=center| '''0:0'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|}
{{clear}}
=== 2026 ===
{| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%"
|- bgcolor=darkblue style="color:yellow
! width="11%" |Fecha
! width="12%" |Siudat
! width="12%" |Lokal
! width="5%" |Resultado
! width="14%" |Bishitante
! width="20%" |Kompetensia
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|27-03-2026
| {{AUS|bandera}} [[Sydney]]
|align=right|[[China]] [[File:Flag of China.svg|22px|border]]
|align=center|'''2:0'''
|{{CUW}}
| FIFA Seri 2026
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|31-03-2026
| {{AUS|bandera}} [[Melbourne]]
|align=right|[[Australia]] [[File:Flag of Australia.svg|22px|border]]
|align=center|'''5:1'''
|{{CUW}}
| FIFA Seri 2026
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|30-05-2026
| [[File:Flag of Scotland.svg|24px|border]] [[Glasgow]]
|align=right|[[Eskosia]] [[File:Flag of Scotland.svg|23px|border]]
|align=center|'''4:1'''
| {{CUW}}
| wega amistoso
|- bgcolor=CCFFCC = style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|06-06-2026
| {{CUW|bandera}} [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:0'''
| {{ABW}}
| wega amistoso
|- bgcolor=FFCCCC = style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|14-06-2026
| {{USA|bandera}} [[Houston]]
|align=right|[[Alemania]] [[File:Flag of Germany.svg|22px|border]]
|align=center|'''7:1'''
| {{CUW}}
| FIFA [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor 0000 style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|20-06-2026
| {{USA|bandera}} [[Kansas City]]
|align=right|[[Ecuador]] [[File:Flag of Ecuador.svg|22px|border]]
|align=center|''':'''
| {{CUW}}
| FIFA [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor 0000 style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|25-06-2026
| {{USA|bandera}} [[Filadelfia]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curacao.svg|22px|border]]
|align=center|''':'''
| {{CIV}}
| FIFA [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|}
{{clear}}
== Tim tékniko ==
{| class="wikitable"
|-
! Posishon
! Nòmber
|-
| Entrenadó prinsipal || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dick Advocaat]]
|-
| Entrenadó athuntu || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Cor Pot<br/ >[[File:Flag of Suriname.svg|20px|border]] [[Dean Gorré]]
|-
| Entrenadó pa kiper || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Raymond Mulder
|-
| Entrenadó fisiko || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Angelo Cijntje
|-
| Video Analista || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Léon Hese
|-
| Médiko ||
|-
| Ofisial di prensa || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Vincent Schildkamp
|-
| Manager di tim || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Wouter Jansen
|-
| Content Creator || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Anouar Amrani
|}
== Lista di entrenadó ==
*[[File:Flag of Argentina.svg|20px|border]] Manuel Bilches (2011–2012)<ref name="alberto/pieternella">{{citeer web |auteur=Joachim Springer |url=http://www.versgeperst.com/sport/113124/bilches-moet-curacao-naar-wk-leiden.html |titel=Bilches moet Curaçao naar WK leiden |werk=Versgeperst.com |datum=2011-08-04 |sprache=nl |archiv-url=https://web.archive.org/web/20160611114129/http://www.versgeperst.com/sport/113124/bilches-moet-curacao-naar-wk-leiden.html |archiv-datum=2016-06-11|abruf=2016-09-06}}</ref>
*[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Ludwig Alberto (2012–2014)<ref name="alberto/pieternella"/>
*[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Igemar Pieternella (2014, interino)<ref name="alberto/pieternella" />
*[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Etienne Siliee (2014–2015)<ref>{{Citeer web|auteur=Paul Clarke |url=http://jamaica-gleaner.com/article/sports/20141112/soca-warriors-win-caribbean-cup-opener-0 |titel=Soca Warriors Win Caribbean Cup Opener |werk=The Gleaner |hrsg=The Gleaner Company |datum=2014-11-12|abruf=2016-09-06}}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Patrick Kluivert]] (2015–2016)<ref>{{citeer web|auteur=Lentin Goodijk|url=http://www.metronieuws.nl/sport/2015/03/internationals-curacao-dolblij-met-komst-kluivert |titel=Internationals Curaçao dolblij met komst Kluivert |werk=Metro |hrsg=Telegraaf Media Groep |datum=2015-03-05}}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Remko Bicentini]] (2016–2020)<ref>{{citeer web|auteur=Edson Evertsz |url=http://www.deporteawe.com/2016/08/24/remko-bicentini-rihairo-meulens-partido-di-fogeo-pa-selekshon-di-futbol-di-korsou/ |titel=Remko Bicentini, Rihairo Meulens i Partido di Fogeo pa Selekshon di Futbol di Korsou |werk=Deporte Awe |datum=2016-08-24 }}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Guus Hiddink (2020–2021)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Patrick Kluivert (2021, remplasante di Hiddink, kende a haña [[COVID-19]] durante e kualifikashon pa Mundial 2022)<ref>{{Citeer web|url=https://ffk.cw/patrick-kluivert-will-replace-guus-hiddink-for-the-remainder-of-the-qualification-matches-for-world-cup-2021/ |titel=Patrick Kluivert will replace Guus Hiddink for the remainder of the qualification matches for World Cup 2021|werk=[[Federashon Futbòl Kòrsou|ffk.cw]] |datum=2021-05-19 |bezochtdatum=2021-06-02}}</ref><ref>{{Citeer web |url=https://curacao.nu/curacao-uitgeschakeld-in-kwalificatie-wk/ |titel=Curaçao uitgeschakeld in kwalificatie WK |werk=Curacao.nu |sprache=nl |datum=2021-06-16 |abruf=2021-06-16}}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Art Langeler (2022)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Remko Bicentini (2022-2023)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dean Gorré]] (2023, interino)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dick Advocaat]] (2024-2026)<ref>[https://www.ad.nl/buitenlands-voetbal/dick-advocaat-76-keert-opnieuw-terug-uit-pensioen-en-gaat-aan-de-slag-bij-curacao~a264fd04/ Dick Advocaat (76) keert opnieuw terug uit pensioen en gaat aan de slag bij Curaçao], Ad.nl (15 di yanüari 2024)</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Fred Rutten]] (2026)<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/86256/advocaat-stopt-per-direct-als-bondscoach-curacao Advocaat stopt per direct als bondscoach Curaçao], curacao.nu (23 di febrüari 2026)</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dick Advocaat]] (desde 2026)
== Selekshon aktual ==
E siguiente hungadónan tabata parti di e tim pa FIFA Series 2026 na mart 2026 i tambe a wòrdu konfirmá komo e selekshon di Kòrsou pa Kopa Mundial 2026.<ref>David Hessing, [https://www.nu.nl/wk-voetbal/6396262/advocaat-heeft-wk-selectie-curacao-snel-rond-en-selecteert-8-eredivisie-spelers.html?referrer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F Advocaat heeft WK-selectie Curaçao snel rond en selecteert 8 Eredivisie-spelers], nu.nl (18 di mei 2026)</ref>
''Aparishon i golnan aktualisá te ku i inkluyendo e partido FIFA Series 2026 na mart 2026.''
{| class="wikitable sortable" style="font-size:90%; width: 60%; text-align: center;"
|-
!width=5%| №
!width=10%|Imagen
!width=30%|Nòmber
!width=10%|№ di partido hungá
!width=10%|№ di gol
!width=30%|Klup
|- bgcolor="#e6e6fa"
| colspan="6" |'''Portero'''
|-
| 1
|align=left|[[File:Room Eloy Columbus Crew SC Meet the Team 2019.jpg|60px|Eloy Room]] ||[[Eloy Room]]<br><small>(1986)</small>
|70
|0
|align=left| [[File:Flag of the United States.svg|20px|border]] Miami FC
|-
| 23
| align="left" | [[File:Austria U-18 vs. Netherlands U-18 2017-03-23 (095) (cropped).jpg|60px|Trevor Doornbusch]]|| [[Trevor Doornbusch]]<br><small>(1999)</small>
|7
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] VVV-Venlo
|-
| 22
| align="left" | ||[[Tyrick Bodak]]<br><small>(2002)</small>
|4
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Telstar
|- bgcolor="#e6e6fa"
|colspan=6|'''Defensor'''
|-
| 3
| align="left" | [[File:Go Ahead Eagles - RKC Waalwijk - 52830811567 (cropped).jpg |60px|Juriën Gaari]] || [[Juriën Gaari]]<br><small>(1993)</small>
|58
|1
| align="left" |[[File:Flag of Saudi Arabia.svg|20px|border]] Abha Club
|-
| 4
| align="left" | ||[[Roshon van Eijma]]<br><small>(1998)</small>
|27
|1
| align="left" |[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] RKC Waalwijk
|-
| 5
| align="left" |[[File:Sherel Floranus at Antalyaspor vs Fatih Karagümrük SK 20220213.jpg|60px|Sherel Floranus]] ||[[Sherel Floranus]]<br><small>(1998)</small>
|26
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] PEC Zwolle
|-
| 20
| align="left" |[[File:PSV Eindhoven, Teamcamp Bad Erlach, July 2014 (076).jpg|60px|Joshua Brenet]]||[[Joshua Brenet]]<br><small>(1994)</small>
|17
|1
| align="left" |[[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Kayserispor
|-
| 2
| align="left" | ||[[Shurandy Sambo]]<br><small>(2001)</small>
|7
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Sparta Rotterdam
|-
|18
| align="left" |[[File:Austria U-18 vs. Netherlands U-18 2017-03-23 (060).jpg|60px|Armando Obispo ]] ||[[Armando Obispo]]<br><small>(1999)</small>
|4
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] PSV
|-
|60px|
| align="left" | [[File:Go Ahead Eagles - AZ - 53170906955 (Riechedly Bazoer).jpg|60px|Riechedly Bazoer]] ||[[Riechedly Bazoer]]<br><small>(1996)</small>
|3
|0
| align="left" | [[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Konyaspor
|-
| 13
| align="left" | ||[[Deveron Fonville]]<br><small>(2003)</small>
|0
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] N.E.C.
|- bgcolor="#e6e6fa"
|colspan=6|'''Mediokampista'''
|-
| 10
| align="left" | [[File:Leandro Bacuna.jpg|60px|Leandro Bacuna]] ||[[Leandro Bacuna]] (kapitan)<br><small>(1991)</small>
|70
|16
| align="left" |[[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Iğdır FK
|-
| 7
| align="left" | [[File:Juninho bacuna-1531777726.jpeg|60px|Juninho Bacuna]] ||[[Juninho Bacuna]]<br><small>(1997)</small>
|47
|14
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Volendam
|-
| 6
| align="left" |[[File:Godfried Roemeratoe.JPG|60px|Godfried Roemeratoe]] ||[[Godfried Roemeratoe]]<br><small>(1999)</small>
|26
|1
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] RKC Waalwijk
|-
| 21
| align="left" |[[File:Kevin felida-1571753982.jpg|60px|Kevin Felida]]||[[Kevin Felida]]<br><small>(1999)</small>
|19
|1
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Den Bosch
|-
| 8
| align="left" | ||[[Livano Comenencia]]<br><small>(2004)</small>
|18
|1
| align="left" | [[File:Flag of Switzerland.svg|20px|border]] FC Zürich
|-
| 15
| align="left" |[[File:Ar'jany Martha 18042026 (3).jpg|60px|Ar'Jany Martha]] ||[[Ar'Jany Martha]]<br><small>(2003)</small>
|8
|2
| align="left" | [[File:Flag of England.svg|20px|border]] Rotherham United
|-
| 17
| align="left" | [[File:Tyrese Noslin-1751620543.jpg|60px|Tyrese Noslin]] ||[[Tyrese Noslin]]<br><small>(2002)</small>
|5
|1
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Telstar
|-
|
| align="left" | [[File:Tahith Chong (38487929362).jpg|60px|Tahith Chong]]||[[Tahith Chong]]<br><small>(1999)</small>
|4
|2
| align="left" | [[File:Flag of England.svg|20px|border]] Sheffield United FC
|- bgcolor="#e6e6fa"
| colspan="6" |'''Delantero'''
|-
| 14
| align="left" |[[File:Kenji Gorré (2015).jpg|60px|Kenji Gorré]]||[[Kenji Gorré]]<br><small>(1994)</small>
|37
|6
| align="left" |[[File:Flag of Israel.svg|20px|border]] Maccabi Haifa
|-
|
| align="left" | [[File:Brandley_Kuwas (cropped).png|60px|Brandley Kuwas]]||[[Brandley Kuwas]]<br><small>(1992)</small>
|34
|2
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Volendam
|-
|
| align="left" | [[File:Gervane-kastaneer.jpg|60px|Gervane Kastaneer]]||[[Gervane Kastaneer]]<br><small>(1996)</small>
|27
|9
| align="left" | [[File:Flag of Malaysia.svg|20px|border]] Terangganu FC
|-
| 11
| align="left" | ||[[Jeremy Antonisse]]<br><small>(2002)</small>
|25
|3
| align="left" | [[File:Flag of Greece.svg|20px|border]] AE Kifisia
|-
| 16
| align="left" | ||[[Jearl Margaritha]]<br><small>(2000)</small>
|21
|5
| align="left" |[[File:Flag of Belgium.svg|20px|border]] SK Beveren
|-
| 9
| align="left" | [[File:PSV Eindhoven, Teamcamp Bad Erlach, July 2014 (094).jpg|60px|Jürgen Locadia]] ||[[Jürgen Locadia]]<br><small>(1993)</small>
|12
|1
| align="left" | [[File:Flag of the United States.svg|20px|border]] Miami FC
|-
| 12
| align="left" | [[File:Sontje Hansen 16082025 (1).jpg|60px|Sontje Hansen]] ||[[Sontje Hansen]]<br><small>(2002)</small>
|5
|1
| align="left" | [[File:Flag of England.svg|20px|border]] Middlesbrough FC
|}
== Mira tambe ==
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (1921-1958)]]
* [[Selekshon Antiano di Futbòl|Selekshon antiano di futbòl]] (1958-2010)
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba (masculino)|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://ffk.cw/ Wepsait di Federashon di Futbòl Kòrsou]
* [https://www.rsssf.org/tablesn/nedant-intres.html Weganan Internashonal di Kòrsou i Antia Hulandes te 2004]
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 The Blue Wave], [[Jeon]], [[Youtube]] 2025
{{Appendix}}
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
kgo9vzfbp4vfdkftd7acge7932sf4fr
193814
193813
2026-06-14T19:12:19Z
Caribiana
8320
/* Selekshon aktual */
193814
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox seleccion nacional futbol
| variante = c
| bgcolor = #002B7F <!-- color uniform -->
| nomber = Kòrsou
| copa mundial = copa mundial futbol <!--<copa mundial> (masculino) + <nomber> ta defini Rango di FIFA-->
| bandera = [[File:Flag of Curaçao.svg|175px|border]]
| alias = Los Azules - De Blauwen - [[Blue Wave]] - Pantera Negra
| federacion = [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
| Sponsor = [[Nike, Inc.|Nike]]
| rango halto = di 68 (yüli 2017)
| rango abou = di 183 (aprel 2013, yüli 2014)
| coach = [[Dick Advocaat]]
| stadion = [[Stadion Ergilio Hato]]
| internacional futbolista = [[Cuco Martina]] (55)
| gol futbolista = [[Rangelo Janga]] (21)
| prome internacional = {{DOMf}} 1 – 0 {{CUWf-r}}
| luga prome internacional = [[San Cristóbal]], [[Repúblika Dominikano]]
| fecha prome internacional = 20 di ougustus 2011
| hazaña = {{CUWf}} 10 – 0 {{GRDf-r}}
| luga hazaña = [[Willemstad]]
| fecha hazaña = 11 di septèmber 2018
| perdida = {{ARGf}} 7 – 0 {{CUWf-r}}
| luga perdida = [[Santiago del Estero]], [[Argentina]]
| fecha perdida = 28 di mart 2023
<!-- Seccion di Copa Mundial -->
| CM participacion = 1
| CM prome biaha = 2026
| CM miho resultado=
| regional = Kopa Oro di CONCACAF <!--no agrega parentesis cuadra-->
| regional participacion = 6
| regional prome biaha = 1963
| regional miho resultado = Di tres luga <br/> (1963, 1969)
| regional2 = Kopa Karibe <!--no agrega parentesis cuadra-->
| regional2 participacion = 2
| regional2 prome biaha = 2014
| regional2 miho resultado = Ganadó (2017)
<!-- Seccion di uniform: primera -->
| pattern_la1 = _cur26h
| pattern_b1 = _cur26hA
| pattern_ra1 = _cur26h
| pattern_sh1 = _cur26h
| pattern_so1 = _cur26hl
| leftarm1 = 344fc0
| body1 = 344fc0
| rightarm1 = 344fc0
| shorts1 = 344fc0
| socks1 = 344fc0
<!-- Seccion di uniform: segundo -->
| pattern_la2 = _cur26a
| pattern_b2 = _cur26aA
| pattern_ra2 = _cur26a
| pattern_sh2 = _cur26a
| pattern_so2 = _cur26al
| leftarm2 = f2efd4
| body2 = f2efd4
| rightarm2 = f2efd4
| shorts2 = f2efd4
| socks2 = f2efd4
}}
E '''selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou''' ta e ekipo di [[futbol]]istanan maskulino ku desde 2011 ta representá [[Kòrsou]] den kompetensianan internashonal i ta kai bou di [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]].<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Riba e tabla di klasifikashon mundial di [[FIFA]], Kòrsou a logra posishon 68° na yüli di 2017, te awor su mihó posishon ademas di ta e di 6 mihó selekshon di [[CONCACAF]]. El a gana e [[Kopa Karibe]] (''Caribbean Cup'') na 2017, loke tabata e promé premio ofisial pa Kòrsou. Na 2019 e selekshon a logra yega e kuart final di e [[Kopa Oro di CONCACAF]] pa promé biaha.
Na novèmber 2025, e selekshon a enkabesá su grupo di kualifikashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 i a kualifiká dia 18 di november 2025 pa promé biaha pa Kopa Mundial, loke a hasi Kòrsou bira e nashon di mas chikitu den tantu poblashon komo área pa klasifiká pa e torneo.<ref>{{Cite web |date=2025-11-19 |title=Population of... 156,000: Caribbean minnows break wild record to secure WC spot — Wrap |url=https://www.foxsports.com.au/football/wild-scenes-as-27year-wc-drought-ends-with-stunning-goals-and-red-card-drama-wrap/news-story/a41294afec3801b915e75c9b1784a852 |access-date=2025-11-19 |work=Fox Sports Australia}}</ref>
E selekshon ta hunga su weganan normalmente den [[Stadion Ergilio Hato]] na [[Willemstad]]. Tur tramite pa e selekshon nashonal ta resortá bou di [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).
== Historia ==
Na 2011 e ekipo aki a tuma lugá di e [[Selekshon Antiano di Futbòl|selekshon di futbòl di Antias Hulandes]], ku a stop di eksistí despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di Antia Hulandes]]. E ekipo aki tambe a hunga bou di e nòmber di "Kòrsou" te ku 1958, pero e tempu ei tabata representá tur e islanan di e teritorio di [[Kòrsou i Dependensianan]]. Tanto FIFA komo CONCACAF ta rekonosé e selekshon nashonal di Kòrsou komo e susesor direkto i úniko di e ekiponan di futbòl nashonal di Kòrsou (1921-1958) i Antias Hulandes (1958-2010).<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao], [[FIFA]]</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20210309013123/https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curacao], [[CONCACAF]] (9 di mart 2021)</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20230203071708/https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html Curaçao — List of Champions], RSSSF (3 di febrüari 2023)</ref>
Dia 29 di òktober 2010 e selekshon maskulino di Kòrsou a hunga su promé wega amistoso na [[Willemstad]] kontra [[Aruba]]. E wega aki a keda gana ku 3-0 i Everon Espacia a skor e promé gol na nòmber di Kòrsou. E promé wega pafor di Karibe Hulandes tabata 20 di ougùstùs 2011 kontra [[Repúblika Dominikano]] na estadio Panamerikano; esaki a terminá den un derota di 1-0 pa Kòrsou.
== Partisipashon na torneo ==
=== Kopa Mundial ===
For di aña 2011 Kòrsou ta partisipá na weganan di klasifikashon pa kampeonato mundial di futbòl di [[FIFA]]. Na su promé weganan klasifikatorio pa Mundial 2014 na [[Brasil]] e selekshon a enfrenta [[Antigua y Barbuda|Antigua i Barbuda]], [[Haiti]] i [[U.S. Virgin Islands|Islanan Birgen Merikano]]. Despues di 2 viktoria i 1 empate for di 6 wega nan a keda eliminá komo e di tres ekipo di grupo F. E dos viktoria kontra e [[U.S. Virgin Islands|Islanan Birgen Merikano]] (3-0 i 6-1) tabata e proménan den un kualifikashon pa Kopa Mundial.
Pa Mundial 2018 e ekipo a alkansa e di tres buelta di e torneo i kualifikashon. Den e promé ronda na mart 2015 el a enfrentá [[Montserrat]] i a klasifiká pa e di dos ronda kontra [[Cuba]] ku un viktoria di 2-1 na kas i un viktoria di 2-2 den e di dos wega. Despues di un empate 0-0 den e wega na kas, un empate 1-1 den e wega di regreso kontra Cuba tabata sufisiente pa pone riba e regla di golnan pa e di tres ronda. Sinembargo, e ekipo a keda eliminá na septèmber 2015 despues di dos derota 0-1 kontra [[El Salvador]].
Den e kualifikashon di 2022 e ekipo a enfrentá [[Guatemala]], [[Sint Vincent i Grenadinanan]], Cuba i e Islanan Birgen Britániko den e promé ronda na mart i yüni 2021. E ekipo a gana e grupo dor di hasi mas gol i a avansá pa e di dos ronda. Despues di un derota di 2-1 i un empate di 0-0 kontra [[Panama]] el a keda eliminá den e di dos ronda.
==== 2026 ====
E selekshon a kai den grupo C di e weganan di kualifikashon pa Kopa Mundial 2026. Su promé partidonan na 2024 tabata kontra [[Barbados]] riba 5 di yüni den [[Stadion Ergilio Hato]] i kontra [[Aruba]] riba 8 di yüni den [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]. Na 2025 el a sigui topa ku [[Sint Lucia]] riba 6 di yüni i [[Haiti]] riba 10 di yüni.
Despues ku entrenadó prinsipal, Dick Advocaat, a reklutá varios hungadó di e diaspora kurasoleño na [[Hulanda]] pa fortalesé e selekshon<ref>[https://nu.cw/2025/09/26/obispo-en-hansen-versterken-curacao-in-jacht-op-wk-ticket/ Obispo en Hansen versterken Curaçao in jacht op WK-ticket], curacao.nu (26 di sèptèmber 2025)</ref>, esaki pasa pa promé lugá den su grupo di klasifikashon ku diesun punto despues di un viktoria di 7-0 kontra Bermuda ku e penúltimo wega di e grupo na novèmber 2025.<ref>[https://nu.cw/2025/11/14/curacao-boekt-overtuigende-zege-en-staat-aan-kop-in-groep/ Curaçao boekt overtuigende zege en staat aan kop in groep], nu.cw (14 di novèmber 2025)</ref>
Pa e último wega durante e klasifikashon pa Kopa Mundial di FIFA 2026, e selekshon a empatá 0-0 kontra Jamaica kaminda Kòrsou a bira e nashon di mas chikitu den poblashon (156.115 hende) ku den historia a yega di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA, mientras Dick Advocaat lo bira e mènedjer di mas bieu den historia pa entrená e ekipo durante e Kopa Mundial di FIFA.<ref>[https://www.reuters.com/sports/soccer/advocaat-become-oldest-coach-world-cup-after-curacao-qualification-2025-11-19/ Advocaat to become oldest coach World Cup after Curaçao qualification], reuters.com</ref><ref>{{citeer web|url= https://www.bbc.com/sport/football/articles/c14p3dmdld1o|titel=Curaçao become smallest nation to qualify for World Cup|date=2025-11-19|werk=BBC Sport|bezochtdatum=2025-11-19}}</ref>
Komo himno pa e trayekto pa Kopa Mundial di e tim, a komposita e kantika yamá “The Blue Wave” na 2025, ku ta wòrdo interpretá pa e artista [[Jeon]].
=== Kopa Oro di CONCACAF ===
* 2017 – Preliminatorio
* 2019 – Kuart final
* 2021 – A retirá
* 2023 – No a kualifiká
Ku e viktoria 4-1 di e selekshon riba St. Lucia dia 18 di novèmber 2024 den Stadion Ergilio Hato Kòrsou a promove bek pa Liga A di [[CONCACAF Nations League]] i a klasifika automátikamente pa e proximo edishon di Kopa Oro na Merka.<ref>[https://nu.cw/2024/11/18/curacao-kwalificeert-zich-voor-de-gold-cup-na-zege-op-saint-lucia/ Curaçao kwalificeert zich voor de Gold Cup na zege op Saint Lucia], nu.cw (18 di novèmber 2024)</ref>
=== Kopa Karibe ===
Na 2014 e selekshon a hunga den e ronda preliminatorio di [[Kopa Karibe]]. Den e edishon di 2017, e selekshon, despues di un fuerte kampaña di kualifikashon, a derotá e anfitrion [[Martinique]] den e semifinal ku e skor di 2-1. E ta vense [[Jamaica]], kampeon saliente i seis biaha ganadó, ku e skor di 2-1 i ta logra su promé Kopa Karibe. Algun hungadó di e wega final tabata [[Elson Hooi]] (2 gol), Eloy Room (kiper), Gino van Kessel, [[Ayrton Statie]], [[Rangelo Janga]] i [[Leandro Bacuna]].
=== Kopa di Rei ===
Dia 5 di yüni 2019, Kòrsou a gana 3-1 kontra [[India]] den e promé ronda di Kopa di Rei, un torneo [[Tailandia|tailandés]] riba invitashon. Den e final dia 8 di yüni 2019, despues di un empate 1-1 despues di pinalti, e ekipo a gana e Kopa di Rei ku 5-4 di [[Vietnam]] na Chang Arena den e siudat Buri Ram na [[Tailandia]].
=== Kopa ABCS ===
Na 2013 e ta yega te final, perdiendo di [[Sürnam]] 1-3 i ta caba na di tres lugá di [[Torneo ABCS|Kopa ABCS]] na 2015. Entre 2016 i 2020 no tabatin kompetensia. Kòrsou tabata ganadó na 2021 den final kontra [[Boneiru]] (2-1) i na 2022 ta sali viktorioso den pinalti kontra Sürnam.<ref>[https://www.rsssf.org/tablesa/abcs.html ABCS Football Tournament], RSSSF.org</ref>
== Último wega i próksimo enkuentronan ==
[[File:Soccerball current event.svg|20px]] <small>Aktualisá te ku FIFA Seri 2026 na mart 2026</small>
<div style="display:flex; gap:0.5em;">{{legend|#CCFFCC|Viktoria|border=1px solid #AAAAAA}}
{{legend|#FFFFCC|Empate|border=1px solid #AAAAAA}}
{{legend|#FFCCCC|Derota|border=1px solid #AAAAAA}}</div>
=== 2023/2024/2025 ===
{| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%"
|- bgcolor=darkblue style="color:yellow
! width="11%" |Fecha
! width="12%" |Siudat
! width="12%" |Lokal
! width="5%" |Resultado
! width="14%" |Bishitante
! width="20%" |Kompetensia
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|17-10-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''5:3'''
|{{TTO}}
|[[CONCACAF Nations League]] 23/24
|- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|16-11-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{SLV}}
| Partido amistoso
|- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|20-11-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{SLV}}
| Partido amistoso
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|21-03-2024
|[[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Alanya
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:0'''
|[[File:Flag of England.svg|22px|border]] Hull City
|Partido amistoso híbrido
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|05-06-2024
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:1'''
|{{BRB}}
| Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|08-06-2024
| [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
|align=right|[[Seleccion nacional di futbol di Aruba (masculino)|Aruba]] [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]]
|align=center|'''0:2'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|06-09-2024
|[[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]] [[Saint George’s]]
|align=right|[[Sint Lucia]] [[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]]
|align=center|'''2:1'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|09-09-2024
|[[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]] [[Saint George’s]]
|align=right|[[Sint Maarten (Fransia)|Saint-Martin]] [[File:Flag of Saint-Martin (local).svg|22px]]
|align=center|'''0:4'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|11-10-2024
|[[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]] Gros Islet
|align=right|[[Grenada]] [[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]]
|align=center|'''0:0'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|14-10-2024
|[[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]] Gros Islet
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:0'''
|{{GRD}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|15-11-2024
| [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''5:0'''
|[[File:Flag of Saint-Martin (local).svg|22px]] [[Sint Maarten (Fransia)|Saint-Martin]]
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|18-11-2024
| [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:1'''
|{{LCA}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|06-06-2025
| [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:0'''
|{{LCA}}
| Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|10-06-2025
|[[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
|align=right|[[Haiti]] [[File:Flag of Haiti.svg|23px|border]]
|align=center|'''1:5'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|17-06-2025
| [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] San Jose
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''0:0'''
|{{SLV}}
|CONCACAF Gold Cup 2025
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|21-06-2025
| [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] [[San Jose]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{CAN}}
|CONCACAF Gold Cup 2025
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|24-06-2025
| [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] [[Houston]]
|align=right| [[Honduras]] [[File:Flag of Honduras (2022–present).svg|22px|border]]
|align=center| '''2:1'''
|{{CUW}}
|CONCACAF Gold Cup 2025
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 05-09-2025
|[[File:Flag of Trinidad and Tobago.svg|22px|border]] [[Port of Spain]]
|align=right|[[Trinidad i Tobago]] [[File:Flag of Trinidad and Tobago.svg|23px|border]]
|align=center| '''0:0'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 09-09-2025
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center| '''3:2'''
|{{BMU}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 10-10-2025
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center| '''2:0'''
|{{JAM}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 14-10-2025
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center| '''1:1'''
|{{TTO}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 13-11-2025
|[[File:Flag of Bermuda.svg|22px|border]] [[Hamilton]]
|align=right|[[Bermuda]] [[File:Flag of Bermuda.svg|23px|border]]
|align=center| '''0:7'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 18-11-2025
|[[File:Flag of Jamaica.svg|22px|border]] [[Kingston]]
|align=right|[[Jamaica]] [[File:Flag of Jamaica.svg|23px|border]]
|align=center| '''0:0'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|}
{{clear}}
=== 2026 ===
{| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%"
|- bgcolor=darkblue style="color:yellow
! width="11%" |Fecha
! width="12%" |Siudat
! width="12%" |Lokal
! width="5%" |Resultado
! width="14%" |Bishitante
! width="20%" |Kompetensia
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|27-03-2026
| {{AUS|bandera}} [[Sydney]]
|align=right|[[China]] [[File:Flag of China.svg|22px|border]]
|align=center|'''2:0'''
|{{CUW}}
| FIFA Seri 2026
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|31-03-2026
| {{AUS|bandera}} [[Melbourne]]
|align=right|[[Australia]] [[File:Flag of Australia.svg|22px|border]]
|align=center|'''5:1'''
|{{CUW}}
| FIFA Seri 2026
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|30-05-2026
| [[File:Flag of Scotland.svg|24px|border]] [[Glasgow]]
|align=right|[[Eskosia]] [[File:Flag of Scotland.svg|23px|border]]
|align=center|'''4:1'''
| {{CUW}}
| wega amistoso
|- bgcolor=CCFFCC = style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|06-06-2026
| {{CUW|bandera}} [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:0'''
| {{ABW}}
| wega amistoso
|- bgcolor=FFCCCC = style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|14-06-2026
| {{USA|bandera}} [[Houston]]
|align=right|[[Alemania]] [[File:Flag of Germany.svg|22px|border]]
|align=center|'''7:1'''
| {{CUW}}
| FIFA [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor 0000 style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|20-06-2026
| {{USA|bandera}} [[Kansas City]]
|align=right|[[Ecuador]] [[File:Flag of Ecuador.svg|22px|border]]
|align=center|''':'''
| {{CUW}}
| FIFA [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor 0000 style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|25-06-2026
| {{USA|bandera}} [[Filadelfia]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curacao.svg|22px|border]]
|align=center|''':'''
| {{CIV}}
| FIFA [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|}
{{clear}}
== Tim tékniko ==
{| class="wikitable"
|-
! Posishon
! Nòmber
|-
| Entrenadó prinsipal || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dick Advocaat]]
|-
| Entrenadó athuntu || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Cor Pot<br/ >[[File:Flag of Suriname.svg|20px|border]] [[Dean Gorré]]
|-
| Entrenadó pa kiper || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Raymond Mulder
|-
| Entrenadó fisiko || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Angelo Cijntje
|-
| Video Analista || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Léon Hese
|-
| Médiko ||
|-
| Ofisial di prensa || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Vincent Schildkamp
|-
| Manager di tim || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Wouter Jansen
|-
| Content Creator || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Anouar Amrani
|}
== Lista di entrenadó ==
*[[File:Flag of Argentina.svg|20px|border]] Manuel Bilches (2011–2012)<ref name="alberto/pieternella">{{citeer web |auteur=Joachim Springer |url=http://www.versgeperst.com/sport/113124/bilches-moet-curacao-naar-wk-leiden.html |titel=Bilches moet Curaçao naar WK leiden |werk=Versgeperst.com |datum=2011-08-04 |sprache=nl |archiv-url=https://web.archive.org/web/20160611114129/http://www.versgeperst.com/sport/113124/bilches-moet-curacao-naar-wk-leiden.html |archiv-datum=2016-06-11|abruf=2016-09-06}}</ref>
*[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Ludwig Alberto (2012–2014)<ref name="alberto/pieternella"/>
*[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Igemar Pieternella (2014, interino)<ref name="alberto/pieternella" />
*[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Etienne Siliee (2014–2015)<ref>{{Citeer web|auteur=Paul Clarke |url=http://jamaica-gleaner.com/article/sports/20141112/soca-warriors-win-caribbean-cup-opener-0 |titel=Soca Warriors Win Caribbean Cup Opener |werk=The Gleaner |hrsg=The Gleaner Company |datum=2014-11-12|abruf=2016-09-06}}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Patrick Kluivert]] (2015–2016)<ref>{{citeer web|auteur=Lentin Goodijk|url=http://www.metronieuws.nl/sport/2015/03/internationals-curacao-dolblij-met-komst-kluivert |titel=Internationals Curaçao dolblij met komst Kluivert |werk=Metro |hrsg=Telegraaf Media Groep |datum=2015-03-05}}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Remko Bicentini]] (2016–2020)<ref>{{citeer web|auteur=Edson Evertsz |url=http://www.deporteawe.com/2016/08/24/remko-bicentini-rihairo-meulens-partido-di-fogeo-pa-selekshon-di-futbol-di-korsou/ |titel=Remko Bicentini, Rihairo Meulens i Partido di Fogeo pa Selekshon di Futbol di Korsou |werk=Deporte Awe |datum=2016-08-24 }}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Guus Hiddink (2020–2021)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Patrick Kluivert (2021, remplasante di Hiddink, kende a haña [[COVID-19]] durante e kualifikashon pa Mundial 2022)<ref>{{Citeer web|url=https://ffk.cw/patrick-kluivert-will-replace-guus-hiddink-for-the-remainder-of-the-qualification-matches-for-world-cup-2021/ |titel=Patrick Kluivert will replace Guus Hiddink for the remainder of the qualification matches for World Cup 2021|werk=[[Federashon Futbòl Kòrsou|ffk.cw]] |datum=2021-05-19 |bezochtdatum=2021-06-02}}</ref><ref>{{Citeer web |url=https://curacao.nu/curacao-uitgeschakeld-in-kwalificatie-wk/ |titel=Curaçao uitgeschakeld in kwalificatie WK |werk=Curacao.nu |sprache=nl |datum=2021-06-16 |abruf=2021-06-16}}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Art Langeler (2022)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Remko Bicentini (2022-2023)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dean Gorré]] (2023, interino)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dick Advocaat]] (2024-2026)<ref>[https://www.ad.nl/buitenlands-voetbal/dick-advocaat-76-keert-opnieuw-terug-uit-pensioen-en-gaat-aan-de-slag-bij-curacao~a264fd04/ Dick Advocaat (76) keert opnieuw terug uit pensioen en gaat aan de slag bij Curaçao], Ad.nl (15 di yanüari 2024)</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Fred Rutten]] (2026)<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/86256/advocaat-stopt-per-direct-als-bondscoach-curacao Advocaat stopt per direct als bondscoach Curaçao], curacao.nu (23 di febrüari 2026)</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dick Advocaat]] (desde 2026)
== Selekshon aktual ==
E siguiente hungadónan tabata parti di e tim pa FIFA Series 2026 na mart 2026 i tambe a wòrdu konfirmá komo e selekshon di Kòrsou pa Kopa Mundial 2026.<ref>David Hessing, [https://www.nu.nl/wk-voetbal/6396262/advocaat-heeft-wk-selectie-curacao-snel-rond-en-selecteert-8-eredivisie-spelers.html?referrer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F Advocaat heeft WK-selectie Curaçao snel rond en selecteert 8 Eredivisie-spelers], nu.nl (18 di mei 2026)</ref>
''Aparishon i golnan aktualisá te ku i inkluyendo e partido FIFA Series 2026 na mart 2026.''
{| class="wikitable sortable" style="font-size:90%; width: 60%; text-align: center;"
|-
!width=5%| №
!width=10%|Imagen
!width=30%|Nòmber
!width=10%|№ di partido hungá
!width=10%|№ di gol
!width=30%|Klup
|- bgcolor="#e6e6fa"
| colspan="6" |'''Portero'''
|-
| 1
|align=left|[[File:Room Eloy Columbus Crew SC Meet the Team 2019.jpg|60px|Eloy Room]] ||[[Eloy Room]]<br><small>(1986)</small>
|70
|0
|align=left| [[File:Flag of the United States.svg|20px|border]] Miami FC
|-
| 23
| align="left" | [[File:Austria U-18 vs. Netherlands U-18 2017-03-23 (095) (cropped).jpg|60px|Trevor Doornbusch]]|| [[Trevor Doornbusch]]<br><small>(1999)</small>
|7
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] VVV-Venlo
|-
| 22
| align="left" | ||[[Tyrick Bodak]]<br><small>(2002)</small>
|4
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Telstar
|- bgcolor="#e6e6fa"
|colspan=6|'''Defensor'''
|-
| 3
| align="left" | [[File:Go Ahead Eagles - RKC Waalwijk - 52830811567 (cropped).jpg |60px|Juriën Gaari]] || [[Juriën Gaari]]<br><small>(1993)</small>
|58
|1
| align="left" |[[File:Flag of Saudi Arabia.svg|20px|border]] Abha Club
|-
| 4
| align="left" | ||[[Roshon van Eijma]]<br><small>(1998)</small>
|27
|1
| align="left" |[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] RKC Waalwijk
|-
| 5
| align="left" |[[File:Sherel Floranus at Antalyaspor vs Fatih Karagümrük SK 20220213.jpg|60px|Sherel Floranus]] ||[[Sherel Floranus]]<br><small>(1998)</small>
|26
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] PEC Zwolle
|-
| 20
| align="left" |[[File:PSV Eindhoven, Teamcamp Bad Erlach, July 2014 (076).jpg|60px|Joshua Brenet]]||[[Joshua Brenet]]<br><small>(1994)</small>
|17
|1
| align="left" |[[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Kayserispor
|-
| 2
| align="left" | ||[[Shurandy Sambo]]<br><small>(2001)</small>
|7
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Sparta Rotterdam
|-
|18
| align="left" |[[File:Austria U-18 vs. Netherlands U-18 2017-03-23 (060).jpg|60px|Armando Obispo ]] ||[[Armando Obispo]]<br><small>(1999)</small>
|4
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] PSV
|-
|60px|
| align="left" | [[File:Go Ahead Eagles - AZ - 53170906955 (Riechedly Bazoer).jpg|60px|Riechedly Bazoer]] ||[[Riechedly Bazoer]]<br><small>(1996)</small>
|3
|0
| align="left" | [[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Konyaspor
|-
| 13
| align="left" | ||[[Deveron Fonville]]<br><small>(2003)</small>
|0
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] N.E.C.
|- bgcolor="#e6e6fa"
|colspan=6|'''Mediokampista'''
|-
| 10
| align="left" | [[File:Leandro Bacuna.jpg|60px|Leandro Bacuna]] ||[[Leandro Bacuna]] (kapitan)<br><small>(1991)</small>
|70
|16
| align="left" |[[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Iğdır FK
|-
| 7
| align="left" | [[File:Juninho bacuna-1531777726.jpeg|60px|Juninho Bacuna]] ||[[Juninho Bacuna]]<br><small>(1997)</small>
|47
|14
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Volendam
|-
| 6
| align="left" |[[File:Godfried Roemeratoe.JPG|60px|Godfried Roemeratoe]] ||[[Godfried Roemeratoe]]<br><small>(1999)</small>
|26
|1
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] RKC Waalwijk
|-
| 21
| align="left" |[[File:Kevin felida-1571753982.jpg|60px|Kevin Felida]]||[[Kevin Felida]]<br><small>(1999)</small>
|19
|1
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Den Bosch
|-
| 8
| align="left" | ||[[Livano Comenencia]]<br><small>(2004)</small>
|18
|1
| align="left" | [[File:Flag of Switzerland.svg|20px|border]] FC Zürich
|-
| 15
| align="left" |[[File:Ar'jany Martha 18042026 (3).jpg|60px|Ar'jany Martha]] ||[[Ar'jany Martha]]<br><small>(2003)</small>
|8
|2
| align="left" | [[File:Flag of England.svg|20px|border]] Rotherham United
|-
| 17
| align="left" | [[File:Tyrese Noslin-1751620543.jpg|60px|Tyrese Noslin]] ||[[Tyrese Noslin]]<br><small>(2002)</small>
|5
|1
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Telstar
|-
|
| align="left" | [[File:Tahith Chong (38487929362).jpg|60px|Tahith Chong]]||[[Tahith Chong]]<br><small>(1999)</small>
|4
|2
| align="left" | [[File:Flag of England.svg|20px|border]] Sheffield United FC
|- bgcolor="#e6e6fa"
| colspan="6" |'''Delantero'''
|-
| 14
| align="left" |[[File:Kenji Gorré (2015).jpg|60px|Kenji Gorré]]||[[Kenji Gorré]]<br><small>(1994)</small>
|37
|6
| align="left" |[[File:Flag of Israel.svg|20px|border]] Maccabi Haifa
|-
|
| align="left" | [[File:Brandley_Kuwas (cropped).png|60px|Brandley Kuwas]]||[[Brandley Kuwas]]<br><small>(1992)</small>
|34
|2
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Volendam
|-
|
| align="left" | [[File:Gervane-kastaneer.jpg|60px|Gervane Kastaneer]]||[[Gervane Kastaneer]]<br><small>(1996)</small>
|27
|9
| align="left" | [[File:Flag of Malaysia.svg|20px|border]] Terangganu FC
|-
| 11
| align="left" | ||[[Jeremy Antonisse]]<br><small>(2002)</small>
|25
|3
| align="left" | [[File:Flag of Greece.svg|20px|border]] AE Kifisia
|-
| 16
| align="left" | ||[[Jearl Margaritha]]<br><small>(2000)</small>
|21
|5
| align="left" |[[File:Flag of Belgium.svg|20px|border]] SK Beveren
|-
| 9
| align="left" | [[File:PSV Eindhoven, Teamcamp Bad Erlach, July 2014 (094).jpg|60px|Jürgen Locadia]] ||[[Jürgen Locadia]]<br><small>(1993)</small>
|12
|1
| align="left" | [[File:Flag of the United States.svg|20px|border]] Miami FC
|-
| 12
| align="left" | [[File:Sontje Hansen 16082025 (1).jpg|60px|Sontje Hansen]] ||[[Sontje Hansen]]<br><small>(2002)</small>
|5
|1
| align="left" | [[File:Flag of England.svg|20px|border]] Middlesbrough FC
|}
== Mira tambe ==
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (1921-1958)]]
* [[Selekshon Antiano di Futbòl|Selekshon antiano di futbòl]] (1958-2010)
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba (masculino)|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://ffk.cw/ Wepsait di Federashon di Futbòl Kòrsou]
* [https://www.rsssf.org/tablesn/nedant-intres.html Weganan Internashonal di Kòrsou i Antia Hulandes te 2004]
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 The Blue Wave], [[Jeon]], [[Youtube]] 2025
{{Appendix}}
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
qckuiadmyba790l43249q3juy8j3md5
193819
193814
2026-06-14T19:50:48Z
Caribiana
8320
193819
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox seleccion nacional futbol| variante = c
| bgcolor = #002B7F <!-- color uniform -->
| nomber = Kòrsou
| copa mundial = copa mundial futbol <!--<copa mundial> (masculino) + <nomber> ta defini Rango di FIFA-->
| bandera = [[File:Flag of Curaçao.svg|175px|border]]
| alias = Los Azules - De Blauwen - [[Blue Wave]] - Pantera Negra
| federacion = [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
| Sponsor = [[Nike, Inc.|Nike]]
| rango halto = di 68 (yüli 2017)
| rango abou = di 183 (aprel 2013, yüli 2014)
| coach = [[Dick Advocaat]]
| stadion = [[Stadion Ergilio Hato]]
| internacional futbolista = [[Cuco Martina]] (55)
| gol futbolista = [[Rangelo Janga]] (21)
| prome internacional = {{DOMf}} 1 – 0 {{CUWf-r}}
| luga prome internacional = [[San Cristóbal]], [[Repúblika Dominikano]]
| fecha prome internacional = 20 di ougustus 2011
| hazaña = {{CUWf}} 10 – 0 {{GRDf-r}}
| luga hazaña = [[Willemstad]]
| fecha hazaña = 11 di septèmber 2018
| perdida = {{ARGf}} 7 – 0 {{CUWf-r}}
| luga perdida = [[Santiago del Estero]], [[Argentina]]
| fecha perdida = 28 di mart 2023
<!-- Seccion di Copa Mundial -->
| CM participacion = 1
| CM prome biaha = 2026
| CM miho resultado=
| regional = Kopa Oro di CONCACAF <!--no agrega parentesis cuadra-->
| regional participacion = 6
| regional prome biaha = 1963
| regional miho resultado = Di tres luga <br/> (1963, 1969)
| regional2 = Kopa Karibe <!--no agrega parentesis cuadra-->
| regional2 participacion = 2
| regional2 prome biaha = 2014
| regional2 miho resultado = Ganadó (2017)
<!-- Seccion di uniform: primera -->
| pattern_la1 = _cur26h
| pattern_b1 = _cur26hA
| pattern_ra1 = _cur26h
| pattern_sh1 = _cur26h
| pattern_so1 = _cur26hl
| leftarm1 = 344fc0
| body1 = 344fc0
| rightarm1 = 344fc0
| shorts1 = 344fc0
| socks1 = 344fc0
<!-- Seccion di uniform: segundo -->
| pattern_la2 = _cur26a
| pattern_b2 = _cur26aA
| pattern_ra2 = _cur26a
| pattern_sh2 = _cur26a
| pattern_so2 = _cur26al
| leftarm2 = f2efd4
| body2 = f2efd4
| rightarm2 = f2efd4
| shorts2 = f2efd4
| socks2 = f2efd4
}}
E '''selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou''' ta e ekipo di [[futbol]]istanan maskulino ku desde 2011 ta representá [[Kòrsou]] den kompetensianan internashonal i ta kai bou di [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]].<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Riba e tabla di klasifikashon mundial di [[FIFA]], Kòrsou a logra posishon 68° na yüli di 2017, te awor su mihó posishon ademas di ta e di 6 mihó selekshon di [[CONCACAF]]. El a gana e [[Kopa Karibe]] (''Caribbean Cup'') na 2017, loke tabata e promé premio ofisial pa Kòrsou. Na 2019 e selekshon a logra yega e kuart final di e [[Kopa Oro di CONCACAF]] pa promé biaha.
Na novèmber 2025, e selekshon a enkabesá su grupo di kualifikashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 i a kualifiká dia 18 di november 2025 pa promé biaha pa Kopa Mundial, loke a hasi Kòrsou bira e nashon di mas chikitu den tantu poblashon komo área pa klasifiká pa e torneo.<ref>{{Cite web |date=2025-11-19 |title=Population of... 156,000: Caribbean minnows break wild record to secure WC spot — Wrap |url=https://www.foxsports.com.au/football/wild-scenes-as-27year-wc-drought-ends-with-stunning-goals-and-red-card-drama-wrap/news-story/a41294afec3801b915e75c9b1784a852 |access-date=2025-11-19 |work=Fox Sports Australia}}</ref>
E selekshon ta hunga su weganan normalmente den [[Stadion Ergilio Hato]] na [[Willemstad]]. Tur tramite pa e selekshon nashonal ta resortá bou di [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).
== Historia ==
Na 2011 e ekipo aki a tuma lugá di e [[Selekshon Antiano di Futbòl|selekshon di futbòl di Antias Hulandes]], ku a stop di eksistí despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di Antia Hulandes]]. E ekipo aki tambe a hunga bou di e nòmber di "Kòrsou" te ku 1958, pero e tempu ei tabata representá tur e islanan di e teritorio di [[Kòrsou i Dependensianan]]. Tanto FIFA komo CONCACAF ta rekonosé e selekshon nashonal di Kòrsou komo e susesor direkto i úniko di e ekiponan di futbòl nashonal di Kòrsou (1921-1958) i Antias Hulandes (1958-2010).<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao], [[FIFA]]</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20210309013123/https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curacao], [[CONCACAF]] (9 di mart 2021)</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20230203071708/https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html Curaçao — List of Champions], RSSSF (3 di febrüari 2023)</ref>
Dia 29 di òktober 2010 e selekshon maskulino di Kòrsou a hunga su promé wega amistoso na [[Willemstad]] kontra [[Aruba]]. E wega aki a keda gana ku 3-0 i Everon Espacia a skor e promé gol na nòmber di Kòrsou. E promé wega pafor di Karibe Hulandes tabata 20 di ougùstùs 2011 kontra [[Repúblika Dominikano]] na estadio Panamerikano; esaki a terminá den un derota di 1-0 pa Kòrsou.
== Partisipashon na torneo ==
=== Kopa Mundial ===
For di aña 2011 Kòrsou ta partisipá na weganan di klasifikashon pa kampeonato mundial di futbòl di [[FIFA]]. Na su promé weganan klasifikatorio pa Mundial 2014 na [[Brasil]] e selekshon a enfrenta [[Antigua y Barbuda|Antigua i Barbuda]], [[Haiti]] i [[U.S. Virgin Islands|Islanan Birgen Merikano]]. Despues di 2 viktoria i 1 empate for di 6 wega nan a keda eliminá komo e di tres ekipo di grupo F. E dos viktoria kontra e [[U.S. Virgin Islands|Islanan Birgen Merikano]] (3-0 i 6-1) tabata e proménan den un kualifikashon pa Kopa Mundial.
Pa Mundial 2018 e ekipo a alkansa e di tres buelta di e torneo i kualifikashon. Den e promé ronda na mart 2015 el a enfrentá [[Montserrat]] i a klasifiká pa e di dos ronda kontra [[Cuba]] ku un viktoria di 2-1 na kas i un viktoria di 2-2 den e di dos wega. Despues di un empate 0-0 den e wega na kas, un empate 1-1 den e wega di regreso kontra Cuba tabata sufisiente pa pone riba e regla di golnan pa e di tres ronda. Sinembargo, e ekipo a keda eliminá na septèmber 2015 despues di dos derota 0-1 kontra [[El Salvador]].
Den e kualifikashon di 2022 e ekipo a enfrentá [[Guatemala]], [[Sint Vincent i Grenadinanan]], Cuba i e Islanan Birgen Britániko den e promé ronda na mart i yüni 2021. E ekipo a gana e grupo dor di hasi mas gol i a avansá pa e di dos ronda. Despues di un derota di 2-1 i un empate di 0-0 kontra [[Panama]] el a keda eliminá den e di dos ronda.
==== 2026 ====
E selekshon a kai den grupo C di e weganan di kualifikashon pa Kopa Mundial 2026. Su promé partidonan na 2024 tabata kontra [[Barbados]] riba 5 di yüni den [[Stadion Ergilio Hato]] i kontra [[Aruba]] riba 8 di yüni den [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]. Na 2025 el a sigui topa ku [[Sint Lucia]] riba 6 di yüni i [[Haiti]] riba 10 di yüni.
Despues ku entrenadó prinsipal, Dick Advocaat, a reklutá varios hungadó di e diaspora kurasoleño na [[Hulanda]] pa fortalesé e selekshon<ref>[https://nu.cw/2025/09/26/obispo-en-hansen-versterken-curacao-in-jacht-op-wk-ticket/ Obispo en Hansen versterken Curaçao in jacht op WK-ticket], curacao.nu (26 di sèptèmber 2025)</ref>, esaki pasa pa promé lugá den su grupo di klasifikashon ku diesun punto despues di un viktoria di 7-0 kontra Bermuda ku e penúltimo wega di e grupo na novèmber 2025.<ref>[https://nu.cw/2025/11/14/curacao-boekt-overtuigende-zege-en-staat-aan-kop-in-groep/ Curaçao boekt overtuigende zege en staat aan kop in groep], nu.cw (14 di novèmber 2025)</ref>
Pa e último wega durante e klasifikashon pa Kopa Mundial di FIFA 2026, e selekshon a empatá 0-0 kontra Jamaica kaminda Kòrsou a bira e nashon di mas chikitu den poblashon (156.115 hende) ku den historia a yega di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA, mientras Dick Advocaat lo bira e mènedjer di mas bieu den historia pa entrená e ekipo durante e Kopa Mundial di FIFA.<ref>[https://www.reuters.com/sports/soccer/advocaat-become-oldest-coach-world-cup-after-curacao-qualification-2025-11-19/ Advocaat to become oldest coach World Cup after Curaçao qualification], reuters.com</ref><ref>{{citeer web|url= https://www.bbc.com/sport/football/articles/c14p3dmdld1o|titel=Curaçao become smallest nation to qualify for World Cup|date=2025-11-19|werk=BBC Sport|bezochtdatum=2025-11-19}}</ref>
Komo himno pa e trayekto pa Kopa Mundial di e tim, a komposita e kantika yamá “The Blue Wave” na 2025, ku ta wòrdo interpretá pa e artista [[Jeon]].
=== Kopa Oro di CONCACAF ===
* 2017 – Preliminatorio
* 2019 – Kuart final
* 2021 – A retirá
* 2023 – No a kualifiká
Ku e viktoria 4-1 di e selekshon riba St. Lucia dia 18 di novèmber 2024 den Stadion Ergilio Hato Kòrsou a promove bek pa Liga A di [[CONCACAF Nations League]] i a klasifika automátikamente pa e proximo edishon di Kopa Oro na Merka.<ref>[https://nu.cw/2024/11/18/curacao-kwalificeert-zich-voor-de-gold-cup-na-zege-op-saint-lucia/ Curaçao kwalificeert zich voor de Gold Cup na zege op Saint Lucia], nu.cw (18 di novèmber 2024)</ref>
=== Kopa Karibe ===
Na 2014 e selekshon a hunga den e ronda preliminatorio di [[Kopa Karibe]]. Den e edishon di 2017, e selekshon, despues di un fuerte kampaña di kualifikashon, a derotá e anfitrion [[Martinique]] den e semifinal ku e skor di 2-1. E ta vense [[Jamaica]], kampeon saliente i seis biaha ganadó, ku e skor di 2-1 i ta logra su promé Kopa Karibe. Algun hungadó di e wega final tabata [[Elson Hooi]] (2 gol), Eloy Room (kiper), Gino van Kessel, [[Ayrton Statie]], [[Rangelo Janga]] i [[Leandro Bacuna]].
=== Kopa di Rei ===
Dia 5 di yüni 2019, Kòrsou a gana 3-1 kontra [[India]] den e promé ronda di Kopa di Rei, un torneo [[Tailandia|tailandés]] riba invitashon. Den e final dia 8 di yüni 2019, despues di un empate 1-1 despues di pinalti, e ekipo a gana e Kopa di Rei ku 5-4 di [[Vietnam]] na Chang Arena den e siudat Buri Ram na [[Tailandia]].
=== Kopa ABCS ===
Na 2013 e ta yega te final, perdiendo di [[Sürnam]] 1-3 i ta caba na di tres lugá di [[Torneo ABCS|Kopa ABCS]] na 2015. Entre 2016 i 2020 no tabatin kompetensia. Kòrsou tabata ganadó na 2021 den final kontra [[Boneiru]] (2-1) i na 2022 ta sali viktorioso den pinalti kontra Sürnam.<ref>[https://www.rsssf.org/tablesa/abcs.html ABCS Football Tournament], RSSSF.org</ref>
== Último wega i próksimo enkuentronan ==
[[File:Soccerball current event.svg|20px]] <small>Aktualisá te ku FIFA Seri 2026 na mart 2026</small>
<div style="display:flex; gap:0.5em;">{{legend|#CCFFCC|Viktoria|border=1px solid #AAAAAA}}
{{legend|#FFFFCC|Empate|border=1px solid #AAAAAA}}
{{legend|#FFCCCC|Derota|border=1px solid #AAAAAA}}</div>
=== 2023/2024/2025 ===
{| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%"
|- bgcolor=darkblue style="color:yellow
! width="11%" |Fecha
! width="12%" |Siudat
! width="12%" |Lokal
! width="5%" |Resultado
! width="14%" |Bishitante
! width="20%" |Kompetensia
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|17-10-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''5:3'''
|{{TTO}}
|[[CONCACAF Nations League]] 23/24
|- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|16-11-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{SLV}}
| Partido amistoso
|- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|20-11-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{SLV}}
| Partido amistoso
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|21-03-2024
|[[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Alanya
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:0'''
|[[File:Flag of England.svg|22px|border]] Hull City
|Partido amistoso híbrido
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|05-06-2024
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:1'''
|{{BRB}}
| Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|08-06-2024
| [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
|align=right|[[Seleccion nacional di futbol di Aruba (masculino)|Aruba]] [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]]
|align=center|'''0:2'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|06-09-2024
|[[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]] [[Saint George’s]]
|align=right|[[Sint Lucia]] [[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]]
|align=center|'''2:1'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|09-09-2024
|[[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]] [[Saint George’s]]
|align=right|[[Sint Maarten (Fransia)|Saint-Martin]] [[File:Flag of Saint-Martin (local).svg|22px]]
|align=center|'''0:4'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|11-10-2024
|[[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]] Gros Islet
|align=right|[[Grenada]] [[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]]
|align=center|'''0:0'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|14-10-2024
|[[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]] Gros Islet
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:0'''
|{{GRD}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|15-11-2024
| [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''5:0'''
|[[File:Flag of Saint-Martin (local).svg|22px]] [[Sint Maarten (Fransia)|Saint-Martin]]
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|18-11-2024
| [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:1'''
|{{LCA}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|06-06-2025
| [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:0'''
|{{LCA}}
| Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|10-06-2025
|[[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
|align=right|[[Haiti]] [[File:Flag of Haiti.svg|23px|border]]
|align=center|'''1:5'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|17-06-2025
| [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] San Jose
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''0:0'''
|{{SLV}}
|CONCACAF Gold Cup 2025
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|21-06-2025
| [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] [[San Jose]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{CAN}}
|CONCACAF Gold Cup 2025
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|24-06-2025
| [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] [[Houston]]
|align=right| [[Honduras]] [[File:Flag of Honduras (2022–present).svg|22px|border]]
|align=center| '''2:1'''
|{{CUW}}
|CONCACAF Gold Cup 2025
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 05-09-2025
|[[File:Flag of Trinidad and Tobago.svg|22px|border]] [[Port of Spain]]
|align=right|[[Trinidad i Tobago]] [[File:Flag of Trinidad and Tobago.svg|23px|border]]
|align=center| '''0:0'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 09-09-2025
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center| '''3:2'''
|{{BMU}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 10-10-2025
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center| '''2:0'''
|{{JAM}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 14-10-2025
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center| '''1:1'''
|{{TTO}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 13-11-2025
|[[File:Flag of Bermuda.svg|22px|border]] [[Hamilton]]
|align=right|[[Bermuda]] [[File:Flag of Bermuda.svg|23px|border]]
|align=center| '''0:7'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 18-11-2025
|[[File:Flag of Jamaica.svg|22px|border]] [[Kingston]]
|align=right|[[Jamaica]] [[File:Flag of Jamaica.svg|23px|border]]
|align=center| '''0:0'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|}
{{clear}}
=== 2026 ===
{| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%"
|- bgcolor=darkblue style="color:yellow
! width="11%" |Fecha
! width="12%" |Siudat
! width="12%" |Lokal
! width="5%" |Resultado
! width="14%" |Bishitante
! width="20%" |Kompetensia
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|27-03-2026
| {{AUS|bandera}} [[Sydney]]
|align=right|[[China]] [[File:Flag of China.svg|22px|border]]
|align=center|'''2:0'''
|{{CUW}}
| FIFA Seri 2026
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|31-03-2026
| {{AUS|bandera}} [[Melbourne]]
|align=right|[[Australia]] [[File:Flag of Australia.svg|22px|border]]
|align=center|'''5:1'''
|{{CUW}}
| FIFA Seri 2026
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|30-05-2026
| [[File:Flag of Scotland.svg|24px|border]] [[Glasgow]]
|align=right|[[Eskosia]] [[File:Flag of Scotland.svg|23px|border]]
|align=center|'''4:1'''
| {{CUW}}
| wega amistoso
|- bgcolor=CCFFCC = style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|06-06-2026
| {{CUW|bandera}} [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:0'''
| {{ABW}}
| wega amistoso
|- bgcolor=FFCCCC = style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|14-06-2026
| {{USA|bandera}} [[Houston]]
|align=right|[[Alemania]] [[File:Flag of Germany.svg|22px|border]]
|align=center|'''7:1'''
| {{CUW}}
| FIFA [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor 0000 style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|20-06-2026
| {{USA|bandera}} [[Kansas City]]
|align=right|[[Ecuador]] [[File:Flag of Ecuador.svg|22px|border]]
|align=center|''':'''
| {{CUW}}
| FIFA [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor 0000 style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|25-06-2026
| {{USA|bandera}} [[Filadelfia]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curacao.svg|22px|border]]
|align=center|''':'''
| {{CIV}}
| FIFA [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|}
{{clear}}
== Tim tékniko ==
{| class="wikitable"
|-
! Posishon
! Nòmber
|-
| Entrenadó prinsipal || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dick Advocaat]]
|-
| Entrenadó athuntu || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Cor Pot<br/ >[[File:Flag of Suriname.svg|20px|border]] [[Dean Gorré]]
|-
| Entrenadó pa kiper || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Raymond Mulder
|-
| Entrenadó fisiko || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Angelo Cijntje
|-
| Video Analista || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Léon Hese
|-
| Médiko ||
|-
| Ofisial di prensa || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Vincent Schildkamp
|-
| Manager di tim || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Wouter Jansen
|-
| Content Creator || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Anouar Amrani
|}
== Lista di entrenadó ==
*[[File:Flag of Argentina.svg|20px|border]] Manuel Bilches (2011–2012)<ref name="alberto/pieternella">{{citeer web |auteur=Joachim Springer |url=http://www.versgeperst.com/sport/113124/bilches-moet-curacao-naar-wk-leiden.html |titel=Bilches moet Curaçao naar WK leiden |werk=Versgeperst.com |datum=2011-08-04 |sprache=nl |archiv-url=https://web.archive.org/web/20160611114129/http://www.versgeperst.com/sport/113124/bilches-moet-curacao-naar-wk-leiden.html |archiv-datum=2016-06-11|abruf=2016-09-06}}</ref>
*[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Ludwig Alberto (2012–2014)<ref name="alberto/pieternella"/>
*[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Igemar Pieternella (2014, interino)<ref name="alberto/pieternella" />
*[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Etienne Siliee (2014–2015)<ref>{{Citeer web|auteur=Paul Clarke |url=http://jamaica-gleaner.com/article/sports/20141112/soca-warriors-win-caribbean-cup-opener-0 |titel=Soca Warriors Win Caribbean Cup Opener |werk=The Gleaner |hrsg=The Gleaner Company |datum=2014-11-12|abruf=2016-09-06}}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Patrick Kluivert]] (2015–2016)<ref>{{citeer web|auteur=Lentin Goodijk|url=http://www.metronieuws.nl/sport/2015/03/internationals-curacao-dolblij-met-komst-kluivert |titel=Internationals Curaçao dolblij met komst Kluivert |werk=Metro |hrsg=Telegraaf Media Groep |datum=2015-03-05}}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Remko Bicentini]] (2016–2020)<ref>{{citeer web|auteur=Edson Evertsz |url=http://www.deporteawe.com/2016/08/24/remko-bicentini-rihairo-meulens-partido-di-fogeo-pa-selekshon-di-futbol-di-korsou/ |titel=Remko Bicentini, Rihairo Meulens i Partido di Fogeo pa Selekshon di Futbol di Korsou |werk=Deporte Awe |datum=2016-08-24 }}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Guus Hiddink (2020–2021)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Patrick Kluivert (2021, remplasante di Hiddink, kende a haña [[COVID-19]] durante e kualifikashon pa Mundial 2022)<ref>{{Citeer web|url=https://ffk.cw/patrick-kluivert-will-replace-guus-hiddink-for-the-remainder-of-the-qualification-matches-for-world-cup-2021/ |titel=Patrick Kluivert will replace Guus Hiddink for the remainder of the qualification matches for World Cup 2021|werk=[[Federashon Futbòl Kòrsou|ffk.cw]] |datum=2021-05-19 |bezochtdatum=2021-06-02}}</ref><ref>{{Citeer web |url=https://curacao.nu/curacao-uitgeschakeld-in-kwalificatie-wk/ |titel=Curaçao uitgeschakeld in kwalificatie WK |werk=Curacao.nu |sprache=nl |datum=2021-06-16 |abruf=2021-06-16}}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Art Langeler (2022)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Remko Bicentini (2022-2023)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dean Gorré]] (2023, interino)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dick Advocaat]] (2024-2026)<ref>[https://www.ad.nl/buitenlands-voetbal/dick-advocaat-76-keert-opnieuw-terug-uit-pensioen-en-gaat-aan-de-slag-bij-curacao~a264fd04/ Dick Advocaat (76) keert opnieuw terug uit pensioen en gaat aan de slag bij Curaçao], Ad.nl (15 di yanüari 2024)</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Fred Rutten]] (2026)<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/86256/advocaat-stopt-per-direct-als-bondscoach-curacao Advocaat stopt per direct als bondscoach Curaçao], curacao.nu (23 di febrüari 2026)</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dick Advocaat]] (desde 2026)
== Selekshon aktual ==
E siguiente hungadónan tabata parti di e tim pa FIFA Series 2026 na mart 2026 i tambe a wòrdu konfirmá komo e selekshon di Kòrsou pa Kopa Mundial 2026.<ref>David Hessing, [https://www.nu.nl/wk-voetbal/6396262/advocaat-heeft-wk-selectie-curacao-snel-rond-en-selecteert-8-eredivisie-spelers.html?referrer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F Advocaat heeft WK-selectie Curaçao snel rond en selecteert 8 Eredivisie-spelers], nu.nl (18 di mei 2026)</ref>
''Aparishon i golnan aktualisá te ku i inkluyendo e partido FIFA Series 2026 na mart 2026.''
{| class="wikitable sortable" style="font-size:90%; width: 60%; text-align: center;"
|-
!width=5%| №
!width=10%|Imagen
!width=30%|Nòmber
!width=10%|№ di partido hungá
!width=10%|№ di gol
!width=30%|Klup
|- bgcolor="#e6e6fa"
| colspan="6" |'''Portero'''
|-
| 1
|align=left|[[File:Room Eloy Columbus Crew SC Meet the Team 2019.jpg|60px|Eloy Room]] ||[[Eloy Room]]<br><small>(1986)</small>
|70
|0
|align=left| [[File:Flag of the United States.svg|20px|border]] Miami FC
|-
| 23
| align="left" | [[File:Austria U-18 vs. Netherlands U-18 2017-03-23 (095) (cropped).jpg|60px|Trevor Doornbusch]]|| [[Trevor Doornbusch]]<br><small>(1999)</small>
|7
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] VVV-Venlo
|-
| 22
| align="left" | ||[[Tyrick Bodak]]<br><small>(2002)</small>
|4
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Telstar
|- bgcolor="#e6e6fa"
|colspan=6|'''Defensor'''
|-
| 3
| align="left" | [[File:Go Ahead Eagles - RKC Waalwijk - 52830811567 (cropped).jpg |60px|Juriën Gaari]] || [[Juriën Gaari]]<br><small>(1993)</small>
|58
|1
| align="left" |[[File:Flag of Saudi Arabia.svg|20px|border]] Abha Club
|-
| 4
| align="left" | ||[[Roshon van Eijma]]<br><small>(1998)</small>
|27
|1
| align="left" |[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] RKC Waalwijk
|-
| 5
| align="left" |[[File:Sherel Floranus at Antalyaspor vs Fatih Karagümrük SK 20220213.jpg|60px|Sherel Floranus]] ||[[Sherel Floranus]]<br><small>(1998)</small>
|26
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] PEC Zwolle
|-
| 20
| align="left" |[[File:PSV Eindhoven, Teamcamp Bad Erlach, July 2014 (076).jpg|60px|Joshua Brenet]]||[[Joshua Brenet]]<br><small>(1994)</small>
|17
|1
| align="left" |[[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Kayserispor
|-
| 2
| align="left" | ||[[Shurandy Sambo]]<br><small>(2001)</small>
|7
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Sparta Rotterdam
|-
|18
| align="left" |[[File:Austria U-18 vs. Netherlands U-18 2017-03-23 (060).jpg|60px|Armando Obispo ]] ||[[Armando Obispo]]<br><small>(1999)</small>
|4
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] PSV
|-
|60px|
| align="left" | [[File:Go Ahead Eagles - AZ - 53170906955 (Riechedly Bazoer).jpg|60px|Riechedly Bazoer]] ||[[Riechedly Bazoer]]<br><small>(1996)</small>
|3
|0
| align="left" | [[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Konyaspor
|-
| 13
| align="left" | ||[[Deveron Fonville]]<br><small>(2003)</small>
|0
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] N.E.C.
|- bgcolor="#e6e6fa"
|colspan=6|'''Mediokampista'''
|-
| 10
| align="left" | [[File:Leandro Bacuna.jpg|60px|Leandro Bacuna]] ||[[Leandro Bacuna]] (kapitan)<br><small>(1991)</small>
|70
|16
| align="left" |[[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Iğdır FK
|-
| 7
| align="left" | [[File:Juninho bacuna-1531777726.jpeg|60px|Juninho Bacuna]] ||[[Juninho Bacuna]]<br><small>(1997)</small>
|47
|14
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Volendam
|-
| 6
| align="left" |[[File:Godfried Roemeratoe.JPG|60px|Godfried Roemeratoe]] ||[[Godfried Roemeratoe]]<br><small>(1999)</small>
|26
|1
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] RKC Waalwijk
|-
| 21
| align="left" |[[File:Kevin felida-1571753982.jpg|60px|Kevin Felida]]||[[Kevin Felida]]<br><small>(1999)</small>
|19
|1
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Den Bosch
|-
| 8
| align="left" | ||[[Livano Comenencia]]<br><small>(2004)</small>
|18
|1
| align="left" | [[File:Flag of Switzerland.svg|20px|border]] FC Zürich
|-
| 15
| align="left" |[[File:Ar'jany Martha 18042026 (3).jpg|60px|Ar'jany Martha]] ||[[Ar'jany Martha]]<br><small>(2003)</small>
|8
|2
| align="left" | [[File:Flag of England.svg|20px|border]] Rotherham United
|-
| 17
| align="left" | [[File:Tyrese Noslin-1751620543.jpg|60px|Tyrese Noslin]] ||[[Tyrese Noslin]]<br><small>(2002)</small>
|5
|1
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Telstar
|-
|
| align="left" | [[File:Tahith Chong (38487929362).jpg|60px|Tahith Chong]]||[[Tahith Chong]]<br><small>(1999)</small>
|4
|2
| align="left" | [[File:Flag of England.svg|20px|border]] Sheffield United FC
|- bgcolor="#e6e6fa"
| colspan="6" |'''Delantero'''
|-
| 14
| align="left" |[[File:Kenji Gorré (2015).jpg|60px|Kenji Gorré]]||[[Kenji Gorré]]<br><small>(1994)</small>
|37
|6
| align="left" |[[File:Flag of Israel.svg|20px|border]] Maccabi Haifa
|-
|
| align="left" | [[File:Brandley_Kuwas (cropped).png|60px|Brandley Kuwas]]||[[Brandley Kuwas]]<br><small>(1992)</small>
|34
|2
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Volendam
|-
|
| align="left" | [[File:Gervane-kastaneer.jpg|60px|Gervane Kastaneer]]||[[Gervane Kastaneer]]<br><small>(1996)</small>
|27
|9
| align="left" | [[File:Flag of Malaysia.svg|20px|border]] Terangganu FC
|-
| 11
| align="left" | ||[[Jeremy Antonisse]]<br><small>(2002)</small>
|25
|3
| align="left" | [[File:Flag of Greece.svg|20px|border]] AE Kifisia
|-
| 16
| align="left" | ||[[Jearl Margaritha]]<br><small>(2000)</small>
|21
|5
| align="left" |[[File:Flag of Belgium.svg|20px|border]] SK Beveren
|-
| 9
| align="left" | [[File:PSV Eindhoven, Teamcamp Bad Erlach, July 2014 (094).jpg|60px|Jürgen Locadia]] ||[[Jürgen Locadia]]<br><small>(1993)</small>
|12
|1
| align="left" | [[File:Flag of the United States.svg|20px|border]] Miami FC
|-
| 12
| align="left" | [[File:Sontje Hansen 16082025 (1).jpg|60px|Sontje Hansen]] ||[[Sontje Hansen]]<br><small>(2002)</small>
|5
|1
| align="left" | [[File:Flag of England.svg|20px|border]] Middlesbrough FC
|}
== Mira tambe ==
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (1921-1958)]]
* [[Selekshon Antiano di Futbòl|Selekshon antiano di futbòl]] (1958-2010)
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba (masculino)|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://ffk.cw/ Wepsait di Federashon di Futbòl Kòrsou]
* [https://www.rsssf.org/tablesn/nedant-intres.html Weganan Internashonal di Kòrsou i Antia Hulandes te 2004]
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 The Blue Wave], [[Jeon]], [[Youtube]] 2025
{{Appendix}}
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
dxyzpf5ulfqwgkbk65k99uyiijdmubq
193825
193819
2026-06-14T22:06:11Z
Caribiana
8320
/* Mira tambe */
193825
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox seleccion nacional futbol| variante = c
| bgcolor = #002B7F <!-- color uniform -->
| nomber = Kòrsou
| copa mundial = copa mundial futbol <!--<copa mundial> (masculino) + <nomber> ta defini Rango di FIFA-->
| bandera = [[File:Flag of Curaçao.svg|175px|border]]
| alias = Los Azules - De Blauwen - [[Blue Wave]] - Pantera Negra
| federacion = [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
| Sponsor = [[Nike, Inc.|Nike]]
| rango halto = di 68 (yüli 2017)
| rango abou = di 183 (aprel 2013, yüli 2014)
| coach = [[Dick Advocaat]]
| stadion = [[Stadion Ergilio Hato]]
| internacional futbolista = [[Cuco Martina]] (55)
| gol futbolista = [[Rangelo Janga]] (21)
| prome internacional = {{DOMf}} 1 – 0 {{CUWf-r}}
| luga prome internacional = [[San Cristóbal]], [[Repúblika Dominikano]]
| fecha prome internacional = 20 di ougustus 2011
| hazaña = {{CUWf}} 10 – 0 {{GRDf-r}}
| luga hazaña = [[Willemstad]]
| fecha hazaña = 11 di septèmber 2018
| perdida = {{ARGf}} 7 – 0 {{CUWf-r}}
| luga perdida = [[Santiago del Estero]], [[Argentina]]
| fecha perdida = 28 di mart 2023
<!-- Seccion di Copa Mundial -->
| CM participacion = 1
| CM prome biaha = 2026
| CM miho resultado=
| regional = Kopa Oro di CONCACAF <!--no agrega parentesis cuadra-->
| regional participacion = 6
| regional prome biaha = 1963
| regional miho resultado = Di tres luga <br/> (1963, 1969)
| regional2 = Kopa Karibe <!--no agrega parentesis cuadra-->
| regional2 participacion = 2
| regional2 prome biaha = 2014
| regional2 miho resultado = Ganadó (2017)
<!-- Seccion di uniform: primera -->
| pattern_la1 = _cur26h
| pattern_b1 = _cur26hA
| pattern_ra1 = _cur26h
| pattern_sh1 = _cur26h
| pattern_so1 = _cur26hl
| leftarm1 = 344fc0
| body1 = 344fc0
| rightarm1 = 344fc0
| shorts1 = 344fc0
| socks1 = 344fc0
<!-- Seccion di uniform: segundo -->
| pattern_la2 = _cur26a
| pattern_b2 = _cur26aA
| pattern_ra2 = _cur26a
| pattern_sh2 = _cur26a
| pattern_so2 = _cur26al
| leftarm2 = f2efd4
| body2 = f2efd4
| rightarm2 = f2efd4
| shorts2 = f2efd4
| socks2 = f2efd4
}}
E '''selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou''' ta e ekipo di [[futbol]]istanan maskulino ku desde 2011 ta representá [[Kòrsou]] den kompetensianan internashonal i ta kai bou di [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]].<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref>
Riba e tabla di klasifikashon mundial di [[FIFA]], Kòrsou a logra posishon 68° na yüli di 2017, te awor su mihó posishon ademas di ta e di 6 mihó selekshon di [[CONCACAF]]. El a gana e [[Kopa Karibe]] (''Caribbean Cup'') na 2017, loke tabata e promé premio ofisial pa Kòrsou. Na 2019 e selekshon a logra yega e kuart final di e [[Kopa Oro di CONCACAF]] pa promé biaha.
Na novèmber 2025, e selekshon a enkabesá su grupo di kualifikashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 i a kualifiká dia 18 di november 2025 pa promé biaha pa Kopa Mundial, loke a hasi Kòrsou bira e nashon di mas chikitu den tantu poblashon komo área pa klasifiká pa e torneo.<ref>{{Cite web |date=2025-11-19 |title=Population of... 156,000: Caribbean minnows break wild record to secure WC spot — Wrap |url=https://www.foxsports.com.au/football/wild-scenes-as-27year-wc-drought-ends-with-stunning-goals-and-red-card-drama-wrap/news-story/a41294afec3801b915e75c9b1784a852 |access-date=2025-11-19 |work=Fox Sports Australia}}</ref>
E selekshon ta hunga su weganan normalmente den [[Stadion Ergilio Hato]] na [[Willemstad]]. Tur tramite pa e selekshon nashonal ta resortá bou di [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).
== Historia ==
Na 2011 e ekipo aki a tuma lugá di e [[Selekshon Antiano di Futbòl|selekshon di futbòl di Antias Hulandes]], ku a stop di eksistí despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di Antia Hulandes]]. E ekipo aki tambe a hunga bou di e nòmber di "Kòrsou" te ku 1958, pero e tempu ei tabata representá tur e islanan di e teritorio di [[Kòrsou i Dependensianan]]. Tanto FIFA komo CONCACAF ta rekonosé e selekshon nashonal di Kòrsou komo e susesor direkto i úniko di e ekiponan di futbòl nashonal di Kòrsou (1921-1958) i Antias Hulandes (1958-2010).<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao], [[FIFA]]</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20210309013123/https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curacao], [[CONCACAF]] (9 di mart 2021)</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20230203071708/https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html Curaçao — List of Champions], RSSSF (3 di febrüari 2023)</ref>
Dia 29 di òktober 2010 e selekshon maskulino di Kòrsou a hunga su promé wega amistoso na [[Willemstad]] kontra [[Aruba]]. E wega aki a keda gana ku 3-0 i Everon Espacia a skor e promé gol na nòmber di Kòrsou. E promé wega pafor di Karibe Hulandes tabata 20 di ougùstùs 2011 kontra [[Repúblika Dominikano]] na estadio Panamerikano; esaki a terminá den un derota di 1-0 pa Kòrsou.
== Partisipashon na torneo ==
=== Kopa Mundial ===
For di aña 2011 Kòrsou ta partisipá na weganan di klasifikashon pa kampeonato mundial di futbòl di [[FIFA]]. Na su promé weganan klasifikatorio pa Mundial 2014 na [[Brasil]] e selekshon a enfrenta [[Antigua y Barbuda|Antigua i Barbuda]], [[Haiti]] i [[U.S. Virgin Islands|Islanan Birgen Merikano]]. Despues di 2 viktoria i 1 empate for di 6 wega nan a keda eliminá komo e di tres ekipo di grupo F. E dos viktoria kontra e [[U.S. Virgin Islands|Islanan Birgen Merikano]] (3-0 i 6-1) tabata e proménan den un kualifikashon pa Kopa Mundial.
Pa Mundial 2018 e ekipo a alkansa e di tres buelta di e torneo i kualifikashon. Den e promé ronda na mart 2015 el a enfrentá [[Montserrat]] i a klasifiká pa e di dos ronda kontra [[Cuba]] ku un viktoria di 2-1 na kas i un viktoria di 2-2 den e di dos wega. Despues di un empate 0-0 den e wega na kas, un empate 1-1 den e wega di regreso kontra Cuba tabata sufisiente pa pone riba e regla di golnan pa e di tres ronda. Sinembargo, e ekipo a keda eliminá na septèmber 2015 despues di dos derota 0-1 kontra [[El Salvador]].
Den e kualifikashon di 2022 e ekipo a enfrentá [[Guatemala]], [[Sint Vincent i Grenadinanan]], Cuba i e Islanan Birgen Britániko den e promé ronda na mart i yüni 2021. E ekipo a gana e grupo dor di hasi mas gol i a avansá pa e di dos ronda. Despues di un derota di 2-1 i un empate di 0-0 kontra [[Panama]] el a keda eliminá den e di dos ronda.
==== 2026 ====
E selekshon a kai den grupo C di e weganan di kualifikashon pa Kopa Mundial 2026. Su promé partidonan na 2024 tabata kontra [[Barbados]] riba 5 di yüni den [[Stadion Ergilio Hato]] i kontra [[Aruba]] riba 8 di yüni den [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]. Na 2025 el a sigui topa ku [[Sint Lucia]] riba 6 di yüni i [[Haiti]] riba 10 di yüni.
Despues ku entrenadó prinsipal, Dick Advocaat, a reklutá varios hungadó di e diaspora kurasoleño na [[Hulanda]] pa fortalesé e selekshon<ref>[https://nu.cw/2025/09/26/obispo-en-hansen-versterken-curacao-in-jacht-op-wk-ticket/ Obispo en Hansen versterken Curaçao in jacht op WK-ticket], curacao.nu (26 di sèptèmber 2025)</ref>, esaki pasa pa promé lugá den su grupo di klasifikashon ku diesun punto despues di un viktoria di 7-0 kontra Bermuda ku e penúltimo wega di e grupo na novèmber 2025.<ref>[https://nu.cw/2025/11/14/curacao-boekt-overtuigende-zege-en-staat-aan-kop-in-groep/ Curaçao boekt overtuigende zege en staat aan kop in groep], nu.cw (14 di novèmber 2025)</ref>
Pa e último wega durante e klasifikashon pa Kopa Mundial di FIFA 2026, e selekshon a empatá 0-0 kontra Jamaica kaminda Kòrsou a bira e nashon di mas chikitu den poblashon (156.115 hende) ku den historia a yega di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA, mientras Dick Advocaat lo bira e mènedjer di mas bieu den historia pa entrená e ekipo durante e Kopa Mundial di FIFA.<ref>[https://www.reuters.com/sports/soccer/advocaat-become-oldest-coach-world-cup-after-curacao-qualification-2025-11-19/ Advocaat to become oldest coach World Cup after Curaçao qualification], reuters.com</ref><ref>{{citeer web|url= https://www.bbc.com/sport/football/articles/c14p3dmdld1o|titel=Curaçao become smallest nation to qualify for World Cup|date=2025-11-19|werk=BBC Sport|bezochtdatum=2025-11-19}}</ref>
Komo himno pa e trayekto pa Kopa Mundial di e tim, a komposita e kantika yamá “The Blue Wave” na 2025, ku ta wòrdo interpretá pa e artista [[Jeon]].
=== Kopa Oro di CONCACAF ===
* 2017 – Preliminatorio
* 2019 – Kuart final
* 2021 – A retirá
* 2023 – No a kualifiká
Ku e viktoria 4-1 di e selekshon riba St. Lucia dia 18 di novèmber 2024 den Stadion Ergilio Hato Kòrsou a promove bek pa Liga A di [[CONCACAF Nations League]] i a klasifika automátikamente pa e proximo edishon di Kopa Oro na Merka.<ref>[https://nu.cw/2024/11/18/curacao-kwalificeert-zich-voor-de-gold-cup-na-zege-op-saint-lucia/ Curaçao kwalificeert zich voor de Gold Cup na zege op Saint Lucia], nu.cw (18 di novèmber 2024)</ref>
=== Kopa Karibe ===
Na 2014 e selekshon a hunga den e ronda preliminatorio di [[Kopa Karibe]]. Den e edishon di 2017, e selekshon, despues di un fuerte kampaña di kualifikashon, a derotá e anfitrion [[Martinique]] den e semifinal ku e skor di 2-1. E ta vense [[Jamaica]], kampeon saliente i seis biaha ganadó, ku e skor di 2-1 i ta logra su promé Kopa Karibe. Algun hungadó di e wega final tabata [[Elson Hooi]] (2 gol), Eloy Room (kiper), Gino van Kessel, [[Ayrton Statie]], [[Rangelo Janga]] i [[Leandro Bacuna]].
=== Kopa di Rei ===
Dia 5 di yüni 2019, Kòrsou a gana 3-1 kontra [[India]] den e promé ronda di Kopa di Rei, un torneo [[Tailandia|tailandés]] riba invitashon. Den e final dia 8 di yüni 2019, despues di un empate 1-1 despues di pinalti, e ekipo a gana e Kopa di Rei ku 5-4 di [[Vietnam]] na Chang Arena den e siudat Buri Ram na [[Tailandia]].
=== Kopa ABCS ===
Na 2013 e ta yega te final, perdiendo di [[Sürnam]] 1-3 i ta caba na di tres lugá di [[Torneo ABCS|Kopa ABCS]] na 2015. Entre 2016 i 2020 no tabatin kompetensia. Kòrsou tabata ganadó na 2021 den final kontra [[Boneiru]] (2-1) i na 2022 ta sali viktorioso den pinalti kontra Sürnam.<ref>[https://www.rsssf.org/tablesa/abcs.html ABCS Football Tournament], RSSSF.org</ref>
== Último wega i próksimo enkuentronan ==
[[File:Soccerball current event.svg|20px]] <small>Aktualisá te ku FIFA Seri 2026 na mart 2026</small>
<div style="display:flex; gap:0.5em;">{{legend|#CCFFCC|Viktoria|border=1px solid #AAAAAA}}
{{legend|#FFFFCC|Empate|border=1px solid #AAAAAA}}
{{legend|#FFCCCC|Derota|border=1px solid #AAAAAA}}</div>
=== 2023/2024/2025 ===
{| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%"
|- bgcolor=darkblue style="color:yellow
! width="11%" |Fecha
! width="12%" |Siudat
! width="12%" |Lokal
! width="5%" |Resultado
! width="14%" |Bishitante
! width="20%" |Kompetensia
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|17-10-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''5:3'''
|{{TTO}}
|[[CONCACAF Nations League]] 23/24
|- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|16-11-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{SLV}}
| Partido amistoso
|- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|20-11-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{SLV}}
| Partido amistoso
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|21-03-2024
|[[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Alanya
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:0'''
|[[File:Flag of England.svg|22px|border]] Hull City
|Partido amistoso híbrido
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|05-06-2024
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:1'''
|{{BRB}}
| Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|08-06-2024
| [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
|align=right|[[Seleccion nacional di futbol di Aruba (masculino)|Aruba]] [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]]
|align=center|'''0:2'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|06-09-2024
|[[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]] [[Saint George’s]]
|align=right|[[Sint Lucia]] [[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]]
|align=center|'''2:1'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|09-09-2024
|[[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]] [[Saint George’s]]
|align=right|[[Sint Maarten (Fransia)|Saint-Martin]] [[File:Flag of Saint-Martin (local).svg|22px]]
|align=center|'''0:4'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|11-10-2024
|[[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]] Gros Islet
|align=right|[[Grenada]] [[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]]
|align=center|'''0:0'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|14-10-2024
|[[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]] Gros Islet
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:0'''
|{{GRD}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|15-11-2024
| [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''5:0'''
|[[File:Flag of Saint-Martin (local).svg|22px]] [[Sint Maarten (Fransia)|Saint-Martin]]
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|18-11-2024
| [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:1'''
|{{LCA}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|06-06-2025
| [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:0'''
|{{LCA}}
| Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|10-06-2025
|[[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
|align=right|[[Haiti]] [[File:Flag of Haiti.svg|23px|border]]
|align=center|'''1:5'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|17-06-2025
| [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] San Jose
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''0:0'''
|{{SLV}}
|CONCACAF Gold Cup 2025
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|21-06-2025
| [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] [[San Jose]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{CAN}}
|CONCACAF Gold Cup 2025
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|24-06-2025
| [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] [[Houston]]
|align=right| [[Honduras]] [[File:Flag of Honduras (2022–present).svg|22px|border]]
|align=center| '''2:1'''
|{{CUW}}
|CONCACAF Gold Cup 2025
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 05-09-2025
|[[File:Flag of Trinidad and Tobago.svg|22px|border]] [[Port of Spain]]
|align=right|[[Trinidad i Tobago]] [[File:Flag of Trinidad and Tobago.svg|23px|border]]
|align=center| '''0:0'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 09-09-2025
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center| '''3:2'''
|{{BMU}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 10-10-2025
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center| '''2:0'''
|{{JAM}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 14-10-2025
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center| '''1:1'''
|{{TTO}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 13-11-2025
|[[File:Flag of Bermuda.svg|22px|border]] [[Hamilton]]
|align=right|[[Bermuda]] [[File:Flag of Bermuda.svg|23px|border]]
|align=center| '''0:7'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center| 18-11-2025
|[[File:Flag of Jamaica.svg|22px|border]] [[Kingston]]
|align=right|[[Jamaica]] [[File:Flag of Jamaica.svg|23px|border]]
|align=center| '''0:0'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|}
{{clear}}
=== 2026 ===
{| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%"
|- bgcolor=darkblue style="color:yellow
! width="11%" |Fecha
! width="12%" |Siudat
! width="12%" |Lokal
! width="5%" |Resultado
! width="14%" |Bishitante
! width="20%" |Kompetensia
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|27-03-2026
| {{AUS|bandera}} [[Sydney]]
|align=right|[[China]] [[File:Flag of China.svg|22px|border]]
|align=center|'''2:0'''
|{{CUW}}
| FIFA Seri 2026
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|31-03-2026
| {{AUS|bandera}} [[Melbourne]]
|align=right|[[Australia]] [[File:Flag of Australia.svg|22px|border]]
|align=center|'''5:1'''
|{{CUW}}
| FIFA Seri 2026
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|30-05-2026
| [[File:Flag of Scotland.svg|24px|border]] [[Glasgow]]
|align=right|[[Eskosia]] [[File:Flag of Scotland.svg|23px|border]]
|align=center|'''4:1'''
| {{CUW}}
| wega amistoso
|- bgcolor=CCFFCC = style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|06-06-2026
| {{CUW|bandera}} [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:0'''
| {{ABW}}
| wega amistoso
|- bgcolor=FFCCCC = style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|14-06-2026
| {{USA|bandera}} [[Houston]]
|align=right|[[Alemania]] [[File:Flag of Germany.svg|22px|border]]
|align=center|'''7:1'''
| {{CUW}}
| FIFA [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor 0000 style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|20-06-2026
| {{USA|bandera}} [[Kansas City]]
|align=right|[[Ecuador]] [[File:Flag of Ecuador.svg|22px|border]]
|align=center|''':'''
| {{CUW}}
| FIFA [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor 0000 style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|25-06-2026
| {{USA|bandera}} [[Filadelfia]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curacao.svg|22px|border]]
|align=center|''':'''
| {{CIV}}
| FIFA [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|}
{{clear}}
== Tim tékniko ==
{| class="wikitable"
|-
! Posishon
! Nòmber
|-
| Entrenadó prinsipal || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dick Advocaat]]
|-
| Entrenadó athuntu || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Cor Pot<br/ >[[File:Flag of Suriname.svg|20px|border]] [[Dean Gorré]]
|-
| Entrenadó pa kiper || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Raymond Mulder
|-
| Entrenadó fisiko || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Angelo Cijntje
|-
| Video Analista || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Léon Hese
|-
| Médiko ||
|-
| Ofisial di prensa || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Vincent Schildkamp
|-
| Manager di tim || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Wouter Jansen
|-
| Content Creator || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Anouar Amrani
|}
== Lista di entrenadó ==
*[[File:Flag of Argentina.svg|20px|border]] Manuel Bilches (2011–2012)<ref name="alberto/pieternella">{{citeer web |auteur=Joachim Springer |url=http://www.versgeperst.com/sport/113124/bilches-moet-curacao-naar-wk-leiden.html |titel=Bilches moet Curaçao naar WK leiden |werk=Versgeperst.com |datum=2011-08-04 |sprache=nl |archiv-url=https://web.archive.org/web/20160611114129/http://www.versgeperst.com/sport/113124/bilches-moet-curacao-naar-wk-leiden.html |archiv-datum=2016-06-11|abruf=2016-09-06}}</ref>
*[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Ludwig Alberto (2012–2014)<ref name="alberto/pieternella"/>
*[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Igemar Pieternella (2014, interino)<ref name="alberto/pieternella" />
*[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Etienne Siliee (2014–2015)<ref>{{Citeer web|auteur=Paul Clarke |url=http://jamaica-gleaner.com/article/sports/20141112/soca-warriors-win-caribbean-cup-opener-0 |titel=Soca Warriors Win Caribbean Cup Opener |werk=The Gleaner |hrsg=The Gleaner Company |datum=2014-11-12|abruf=2016-09-06}}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Patrick Kluivert]] (2015–2016)<ref>{{citeer web|auteur=Lentin Goodijk|url=http://www.metronieuws.nl/sport/2015/03/internationals-curacao-dolblij-met-komst-kluivert |titel=Internationals Curaçao dolblij met komst Kluivert |werk=Metro |hrsg=Telegraaf Media Groep |datum=2015-03-05}}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Remko Bicentini]] (2016–2020)<ref>{{citeer web|auteur=Edson Evertsz |url=http://www.deporteawe.com/2016/08/24/remko-bicentini-rihairo-meulens-partido-di-fogeo-pa-selekshon-di-futbol-di-korsou/ |titel=Remko Bicentini, Rihairo Meulens i Partido di Fogeo pa Selekshon di Futbol di Korsou |werk=Deporte Awe |datum=2016-08-24 }}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Guus Hiddink (2020–2021)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Patrick Kluivert (2021, remplasante di Hiddink, kende a haña [[COVID-19]] durante e kualifikashon pa Mundial 2022)<ref>{{Citeer web|url=https://ffk.cw/patrick-kluivert-will-replace-guus-hiddink-for-the-remainder-of-the-qualification-matches-for-world-cup-2021/ |titel=Patrick Kluivert will replace Guus Hiddink for the remainder of the qualification matches for World Cup 2021|werk=[[Federashon Futbòl Kòrsou|ffk.cw]] |datum=2021-05-19 |bezochtdatum=2021-06-02}}</ref><ref>{{Citeer web |url=https://curacao.nu/curacao-uitgeschakeld-in-kwalificatie-wk/ |titel=Curaçao uitgeschakeld in kwalificatie WK |werk=Curacao.nu |sprache=nl |datum=2021-06-16 |abruf=2021-06-16}}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Art Langeler (2022)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Remko Bicentini (2022-2023)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dean Gorré]] (2023, interino)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dick Advocaat]] (2024-2026)<ref>[https://www.ad.nl/buitenlands-voetbal/dick-advocaat-76-keert-opnieuw-terug-uit-pensioen-en-gaat-aan-de-slag-bij-curacao~a264fd04/ Dick Advocaat (76) keert opnieuw terug uit pensioen en gaat aan de slag bij Curaçao], Ad.nl (15 di yanüari 2024)</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Fred Rutten]] (2026)<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/86256/advocaat-stopt-per-direct-als-bondscoach-curacao Advocaat stopt per direct als bondscoach Curaçao], curacao.nu (23 di febrüari 2026)</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dick Advocaat]] (desde 2026)
== Selekshon aktual ==
E siguiente hungadónan tabata parti di e tim pa FIFA Series 2026 na mart 2026 i tambe a wòrdu konfirmá komo e selekshon di Kòrsou pa Kopa Mundial 2026.<ref>David Hessing, [https://www.nu.nl/wk-voetbal/6396262/advocaat-heeft-wk-selectie-curacao-snel-rond-en-selecteert-8-eredivisie-spelers.html?referrer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F Advocaat heeft WK-selectie Curaçao snel rond en selecteert 8 Eredivisie-spelers], nu.nl (18 di mei 2026)</ref>
''Aparishon i golnan aktualisá te ku i inkluyendo e partido FIFA Series 2026 na mart 2026.''
{| class="wikitable sortable" style="font-size:90%; width: 60%; text-align: center;"
|-
!width=5%| №
!width=10%|Imagen
!width=30%|Nòmber
!width=10%|№ di partido hungá
!width=10%|№ di gol
!width=30%|Klup
|- bgcolor="#e6e6fa"
| colspan="6" |'''Portero'''
|-
| 1
|align=left|[[File:Room Eloy Columbus Crew SC Meet the Team 2019.jpg|60px|Eloy Room]] ||[[Eloy Room]]<br><small>(1986)</small>
|70
|0
|align=left| [[File:Flag of the United States.svg|20px|border]] Miami FC
|-
| 23
| align="left" | [[File:Austria U-18 vs. Netherlands U-18 2017-03-23 (095) (cropped).jpg|60px|Trevor Doornbusch]]|| [[Trevor Doornbusch]]<br><small>(1999)</small>
|7
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] VVV-Venlo
|-
| 22
| align="left" | ||[[Tyrick Bodak]]<br><small>(2002)</small>
|4
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Telstar
|- bgcolor="#e6e6fa"
|colspan=6|'''Defensor'''
|-
| 3
| align="left" | [[File:Go Ahead Eagles - RKC Waalwijk - 52830811567 (cropped).jpg |60px|Juriën Gaari]] || [[Juriën Gaari]]<br><small>(1993)</small>
|58
|1
| align="left" |[[File:Flag of Saudi Arabia.svg|20px|border]] Abha Club
|-
| 4
| align="left" | ||[[Roshon van Eijma]]<br><small>(1998)</small>
|27
|1
| align="left" |[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] RKC Waalwijk
|-
| 5
| align="left" |[[File:Sherel Floranus at Antalyaspor vs Fatih Karagümrük SK 20220213.jpg|60px|Sherel Floranus]] ||[[Sherel Floranus]]<br><small>(1998)</small>
|26
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] PEC Zwolle
|-
| 20
| align="left" |[[File:PSV Eindhoven, Teamcamp Bad Erlach, July 2014 (076).jpg|60px|Joshua Brenet]]||[[Joshua Brenet]]<br><small>(1994)</small>
|17
|1
| align="left" |[[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Kayserispor
|-
| 2
| align="left" | ||[[Shurandy Sambo]]<br><small>(2001)</small>
|7
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Sparta Rotterdam
|-
|18
| align="left" |[[File:Austria U-18 vs. Netherlands U-18 2017-03-23 (060).jpg|60px|Armando Obispo ]] ||[[Armando Obispo]]<br><small>(1999)</small>
|4
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] PSV
|-
|60px|
| align="left" | [[File:Go Ahead Eagles - AZ - 53170906955 (Riechedly Bazoer).jpg|60px|Riechedly Bazoer]] ||[[Riechedly Bazoer]]<br><small>(1996)</small>
|3
|0
| align="left" | [[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Konyaspor
|-
| 13
| align="left" | ||[[Deveron Fonville]]<br><small>(2003)</small>
|0
|0
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] N.E.C.
|- bgcolor="#e6e6fa"
|colspan=6|'''Mediokampista'''
|-
| 10
| align="left" | [[File:Leandro Bacuna.jpg|60px|Leandro Bacuna]] ||[[Leandro Bacuna]] (kapitan)<br><small>(1991)</small>
|70
|16
| align="left" |[[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Iğdır FK
|-
| 7
| align="left" | [[File:Juninho bacuna-1531777726.jpeg|60px|Juninho Bacuna]] ||[[Juninho Bacuna]]<br><small>(1997)</small>
|47
|14
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Volendam
|-
| 6
| align="left" |[[File:Godfried Roemeratoe.JPG|60px|Godfried Roemeratoe]] ||[[Godfried Roemeratoe]]<br><small>(1999)</small>
|26
|1
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] RKC Waalwijk
|-
| 21
| align="left" |[[File:Kevin felida-1571753982.jpg|60px|Kevin Felida]]||[[Kevin Felida]]<br><small>(1999)</small>
|19
|1
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Den Bosch
|-
| 8
| align="left" | ||[[Livano Comenencia]]<br><small>(2004)</small>
|18
|1
| align="left" | [[File:Flag of Switzerland.svg|20px|border]] FC Zürich
|-
| 15
| align="left" |[[File:Ar'jany Martha 18042026 (3).jpg|60px|Ar'jany Martha]] ||[[Ar'jany Martha]]<br><small>(2003)</small>
|8
|2
| align="left" | [[File:Flag of England.svg|20px|border]] Rotherham United
|-
| 17
| align="left" | [[File:Tyrese Noslin-1751620543.jpg|60px|Tyrese Noslin]] ||[[Tyrese Noslin]]<br><small>(2002)</small>
|5
|1
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Telstar
|-
|
| align="left" | [[File:Tahith Chong (38487929362).jpg|60px|Tahith Chong]]||[[Tahith Chong]]<br><small>(1999)</small>
|4
|2
| align="left" | [[File:Flag of England.svg|20px|border]] Sheffield United FC
|- bgcolor="#e6e6fa"
| colspan="6" |'''Delantero'''
|-
| 14
| align="left" |[[File:Kenji Gorré (2015).jpg|60px|Kenji Gorré]]||[[Kenji Gorré]]<br><small>(1994)</small>
|37
|6
| align="left" |[[File:Flag of Israel.svg|20px|border]] Maccabi Haifa
|-
|
| align="left" | [[File:Brandley_Kuwas (cropped).png|60px|Brandley Kuwas]]||[[Brandley Kuwas]]<br><small>(1992)</small>
|34
|2
| align="left" | [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Volendam
|-
|
| align="left" | [[File:Gervane-kastaneer.jpg|60px|Gervane Kastaneer]]||[[Gervane Kastaneer]]<br><small>(1996)</small>
|27
|9
| align="left" | [[File:Flag of Malaysia.svg|20px|border]] Terangganu FC
|-
| 11
| align="left" | ||[[Jeremy Antonisse]]<br><small>(2002)</small>
|25
|3
| align="left" | [[File:Flag of Greece.svg|20px|border]] AE Kifisia
|-
| 16
| align="left" | ||[[Jearl Margaritha]]<br><small>(2000)</small>
|21
|5
| align="left" |[[File:Flag of Belgium.svg|20px|border]] SK Beveren
|-
| 9
| align="left" | [[File:PSV Eindhoven, Teamcamp Bad Erlach, July 2014 (094).jpg|60px|Jürgen Locadia]] ||[[Jürgen Locadia]]<br><small>(1993)</small>
|12
|1
| align="left" | [[File:Flag of the United States.svg|20px|border]] Miami FC
|-
| 12
| align="left" | [[File:Sontje Hansen 16082025 (1).jpg|60px|Sontje Hansen]] ||[[Sontje Hansen]]<br><small>(2002)</small>
|5
|1
| align="left" | [[File:Flag of England.svg|20px|border]] Middlesbrough FC
|}
== Mira tambe ==
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Blue Wave]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (1921-1958)]]
* [[Selekshon Antiano di Futbòl|Selekshon antiano di futbòl]] (1958-2010)
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba (masculino)|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://ffk.cw/ Wepsait di Federashon di Futbòl Kòrsou]
* [https://www.rsssf.org/tablesn/nedant-intres.html Weganan Internashonal di Kòrsou i Antia Hulandes te 2004]
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 The Blue Wave], [[Jeon]], [[Youtube]] 2025
{{Appendix}}
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
dep7csr0irm1qnld2nuirfrx31aea0d
Malchi:Taxobox parha/doc
10
11880
193795
174851
2026-06-14T16:01:58Z
Kallmemel
14000
193795
wikitext
text/x-wiki
{{Documentation subpage}}
<!-- Añadi categoria unda ta indica abou di e pagina aki y interwiki na Wikidata -->
{{Ambox|text={{tl|Taxobox parha}} ta dedica na e clase di animal: ''aves'' (parha). Pa un otro tipo di {{tl|Taxobox}}, mira: {{tl|Taxobox mamifero}}, {{tl|Taxobox anfibio}}, {{tl|Taxobox reptiel}}, {{tl|Taxobox virus}}, {{tl|Taxobox barbulet}}}}
== Uzo ==
=== Taxobox partial ===
{{Taxobox parha
| nomber = ''nomber''
| titulo exhibi =
| status =
| fuente status = ''fuente status''
| rl-id =
| imagen =Bird (17463) - The Noun Project.svg
| descripcion =
| orden = ''orden''
| famia = ''famia''
| genero = ''genero''
| taxon = ''taxon''
| c-nomber = ''c-nomber''
| autor = ''autor''
| fecha = ''fecha''
| parentesis =
| original = ''original''
| imagen2 =
| descripcion2 =
| commons =
| species =
}}
<syntaxhighlight lang="wikitext" style="overflow:auto;">{{Taxobox parha
| variante =
| nomber =
| titulo exhibi =
| status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN -->
| fuente status = <!-- <aña> -->
| rl-id =
| imagen =
| descripcion =
| orden =
| famia =
| genero =
| taxon =
| c-nomber =
| autor =
| fecha =
| parentesis = <!-- yena: si; añadi parentesis na autor y fecha -->
| original =
| imagen2 =
| descripcion2 =
| commons =
| species =
}}</syntaxhighlight>
== Ehempel ==
{{Taxobox parha
| status = NT
| fuente status = 2021
| imagen = Amazona barbadensis rothschildi - Bonaire.jpg
| descripcion = Lora na [[Boneiru|Boneiro]]
| imagen2 = Amazona barbadensis -Palmitos Park, Gran Canaria, Canary islands, Spain-8a.jpg
| descripcion2 = Lora na [[Islanan Kanaria]], Spaña
| orden = [[Papagay|Psittaciformes]]
| famia = [[Psittacidae]] (Papagay di Africa y mundo nobo)
| genero = ''[[Amazona]]''
| mapa = Amazona barbadensis map.svg
| leyenda = Mapa di distribucion
| c-nomber = ''Amazona barbadensis''
| autor = [[Johann Friedrich Gmelin|Gmelin]]
| fecha = 1788
| parentesis = si
| species = Amazona barbadensis
| sinonimo = * Amazona barbadensis rotschildi (Hartert, 1892)
| fuente = <ref>Gmelin, 1788. ''Ps[ittacus] barbadensis'' (protoniem). Syst. Nat., 1, pt. 1, 1788, p. 339 [https://www.biodiversitylibrary.org/page/25751559 BHL]</ref>
}}
<syntaxhighlight lang="wikitext" style="overflow:auto;">
{{Taxobox parha
| status = NT
| fuente status = 2021
| imagen = Amazona barbadensis rothschildi - Bonaire.jpg
| descripcion = Lora na [[Boneiru|Boneiro]]
| imagen2 = Amazona barbadensis -Palmitos Park, Gran Canaria, Canary islands, Spain-8a.jpg
| descripcion2 = Lora na [[Islanan Kanaria]], Spaña
| orden = [[Papagay|Psittaciformes]]
| famia = [[Psittacidae]] (Papagay di Africa y mundo nobo)
| genero = ''[[Amazona]]''
| mapa = Amazona barbadensis map.svg
| leyenda = Mapa di distribucion
| c-nomber = ''Amazona barbadensis''
| autor = [[Johann Friedrich Gmelin|Gmelin]]
| fecha = 1788
| parentesis = si
| species = Amazona barbadensis
| sinonimo = * Amazona barbadensis rotschildi (Hartert, 1892)
| fuente = <ref>Gmelin, 1788. ''Ps[ittacus] barbadensis'' (protoniem). Syst. Nat., 1, pt. 1, 1788, p. 339 [https://www.biodiversitylibrary.org/page/25751559 BHL]</ref>
}}
</syntaxhighlight>
{{appendix}}
== Parameter di plantia==
=== Status ===
:{|class="wikitable"
|+ Categoria di Lista Cora di IUCN
! Categoria
! Ingles
! Papiamento
|-
|'''EX''' || {{lang|en|Extinct|italic=yes}} || Extinto
|-
|'''EW''' || {{lang|en|Extinct in the wild|italic=yes}} || Extinto den naturalesa
|-
|'''CR''' || {{lang|en|Critically endangered|italic=yes}}|| Criticamente menasa
|-
|'''EN''' || {{lang|en|Endangered|italic=yes}} || Menasa
|-
|'''VU''' || {{lang|en|Vulnerabel|italic=yes}} || Vulnerabel
|-
|'''NT''' || {{lang|en|Near Threatened|italic=yes}} || Sensibel pa menasa
|-
|'''LC''' ||{{lang|en|Least Concern|italic=yes}}|| Menos preocupa
|-
|'''DD''' || {{lang|en|Data Deficient|italic=yes}}|| Deficiente di data
|-
|'''NE''' || {{lang|en|Not Evaluated|italic=yes}}|| No evalua
|}
== Parameter di plantia ==
<templatedata>
{
"params": {
"variante": {},
"nomber": {},
"exhibi titulo": {},
"status": {},
"fuente status": {},
"in": {},
"rl-id": {},
"imagen": {},
"descripcion": {},
"subclase": {},
"infraclase": {},
"clade1": {},
"clade2": {},
"superorden": {},
"orden": {},
"autor orden": {},
"fecha orden": {},
"suborden": {},
"autor suborden": {},
"fecha suborden": {},
"infraorden": {},
"autor infraorden": {},
"fecha infraorden": {},
"parvorde": {},
"autor parvorde": {},
"fecha parvorde": {},
"superfamia": {},
"autor superfamia": {},
"fecha superfamia": {},
"famia": {},
"autor famia": {},
"fecha famia": {},
"subfamia": {},
"autor subfamia": {},
"fecha subfamia": {},
"tribu": {},
"autor tribu": {},
"fecha tribu": {},
"subtribu": {},
"autor subtribu": {},
"fecha subtribu": {},
"genero": {},
"autor genero": {},
"fecha genero": {},
"subgenero": {},
"autor subgenero": {},
"fecha subgenero": {},
"especie": {},
"taxon": {},
"c-nomber": {},
"autor": {},
"fecha": {},
"fuente": {},
"parentesis": {},
"worms": {},
"original": {},
"especie tipico": {},
"genero tipico": {},
"rango": {},
"onderverdeling": {},
"domestica": {},
"imagen2": {},
"descripcion2": {},
"imagen3": {},
"descripcion3": {},
"imaegn4": {},
"descripcion4": {},
"mapa": {},
"leyenda": {},
"vocal1": {},
"descripcion vocal1": {},
"vocal2": {},
"descripcion vocal2": {},
"vocal3": {},
"descripcion vocal3": {},
"sinonimo": {},
"commons": {},
"species": {}
},
"format": "block"
}
</templatedata>
<includeonly>{{sandbox other||
<!-- Categoria abou di liña aki; interwikis na Wikidata -->
}}</includeonly>
ab3bbbdn61kb858220k4um3nk1w6wba
Rafaela Statie
0
12433
193832
159616
2026-06-15T02:23:36Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
193832
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox artista
|variante = a
|nomber = Rafaela Statie
|alias = La Diva
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
<!-- Seccion di informacion personal -->
|nomber completo = Rafaela Margarita Statie
|fecha nacemento = [[24 di òktober|24 di oktober]] [[1948]]
|luga nacemento = [[Boneiru|Boneiro]]
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|nacionalidad =
|residencia = {{ABW}}
|educacion = arte dramatico, astrologia
<!-- Seccion di famia -->
|mayornan = Ilda Kelly, Cristobal (Kotochi) Statia
|casa = Ronny Elizabeth
|yui =
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|aña activo =
|ofishi = aktriz, cantante, personahe di television, astrologo
|genero =
|obra =
|distincion =
}}
'''Rafaela Margarita (Rafi) Statie''' (☆ [[24 di òktober|24 di oktober]] [[1948]] na [[Boneiru|Boneiro]]), tambe conoci como ''"La Diva"'', ta un actriz, artista, cantante y modelo [[Boneiru|Boneriano]]-[[Aruba]]no. Na [[Aruba]] y [[Venezuela]] el a bira conoci como personahe di television.
== Bida y carera ==
Rafi Statie a nace na [[Boneiru|Boneiro]] como yiu di Ilda Kelly di [[Aruba]] y Cristobal (Kotochi) Statia di [[Antriol]].<ref name="mucha">[https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2010-04-17/page/n21/mode/1up?q=rafaela+Statie&view=theater E mucha di bou'i palu a logra yega hopi leu], AweMainta (17 di april 2010)</ref> For di edad di 8 aña e tabata biba na [[Aruba]] y tabata sa cu e kier bira artista. El a cuminsa canta for di jong. E tabata canta den diferente grupo local, manera ‘Hermanos Heyer’, 'Trio Caribe' y tabata participa na festival y shownan musical na Aruba, entre otro na [[Telearuba]] y hotelnan conoci riba e isla. Shownan cu el a yega di actua aden tabata di Robby Schouten, Adison Croes, Ronny Brete, Ito Tromp y Hubert (Caruso) Booy. El a compone e cancion titula ''Yo no tengo consuelo'', cu el a graba cu conhunto [[Estrellas del Caribe]].<ref name="baluarte"/>
Despues di a casa cu e futbolista internacional di [[Kòrsou|Corsou]] Ronny Elizabeth na 1972, Statie a bay biba na [[Caracas]], [[Venezuela]], caminda Ronny a sigui su carera profesional. Unabes na Venezuela el a skohe pa studia arte dramatico, graduando na Instituto Juana Sujo na 1978.<ref name="baluarte">Ruby Eckmeyer, [https://web.archive.org/web/20241220120444/https://issuu.com/gabinetewevercroesaruba/docs/buki_baluarte Baluarte], Departamento di Cultura Aruba, 2020, pag. 68</ref> Cu su talentonan psikico el a studia tambe astrologia y a traha pa 2 aña como man drechi di e conocido astrologo internacional Adriana Azzi.
Su carera den [[teatro]] a inicia na 1979 ora el a haci un audicion pa television y a logra haya un papel den e telenovela "Estefania". El a sigui pa actua den 28 telenovela Venezolano, varios mini-serie, 10 obra teatral y den pelicula di Venezuela y [[Fransia|Francia]].<ref name="mucha"/> E tabata ademas modelo exclusivo di e pacus di paña ‘Carnabi’ den e revista "Variedades". Pa su figura exotico e tabata wordo yama "La Diva". El a traha tambe na [[Radio Caracas Televisión|Radio Caracas Television]], Venevision y Canal 8. Despues di a bolbe Aruba na 2001 el a actua den diferente obra teatral Arubano, manera ‘Hendenan bruha’ di Louella Mercera i dos obra di Jhon Freddy Tobón Montoya.<ref name="mucha"/> Ademas di forma parti di "Teatro Experimental Contemporaneo Aruba,<ref>[https://masnoticia.com/dia-mundial-di-teatro-celebra-cu-yen-di-talento-local/ Dia Mundial di Teatro celebra cu yen di talento local], Masnoticia (8 di juni 2021)</ref> e ta guia grupo teatral como boluntario.<ref name="baluarte"/>
Na un dado momento Statie a cuminsa ta duna horoscop tambe na Aruba, primeramente na Radio Galactica y despues tambe pa e revista ‘On Air’ y e programa ‘Nos Mainta’ na Telearuba, hunto cu presentado Siomara Everon.<ref name="baluarte"/>
== Actuacion ==
=== Telenovela ===
* ''Que paso con Jaqueline?'' (1982)
* ''Por estas calles'' (1992-1994)
=== Pelicula ===
* ''La vida de Otro'' (1998)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Rafaela, Statie}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Aktor]]
[[Category:Aruba]]
s300jx19z38hzsx0moauqsgmlfoxtud
Representante di Hulanda na Aruba, Kòrsou i Sint Maarten
0
12714
193833
153090
2026-06-15T02:31:45Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
193833
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Representante di Hulanda na Aruba, Kòrsou i Sint Maarten''' of simplemente '''Representante di Hulanda''' ([[hulandes]]: Vertegenwoordiger van Nederland in Aruba, Curaçao en Sint Maarten, VNACS), ta e representante ofisial di pais Hulanda na e otro paisnan den [[Reino Hulandes]]: [[Aruba]], [[Kòrsou]] i [[Sint Maarten]]. E funshon ta masomenos komparabel ku esun di un embahador. Te ku 2010 e tabata konosí komo representante di Hulanda na Antias Hulandes i Aruba (VNONA).
E representashon ta konsistí di tres filial den [[Karibe Hulandes]]: e ofisina prinsipal na [[Willemstad]] (VNW), e ofisina na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] (VNO), i e ofisina na [[Philipsburg]] (VNP). Tur tres filial ta representa i promove e interesnan di Hulanda den e respektivo paisnan Aruba, Kòrsou i Sint Maarten. VNACS tambe ta ofresé asistensia, entre otro pa elekshon na Hulanda i otorgamentu di DigiD i ta duna konseho na residentenan di Hulanda Oropeo den e paisnan aki.<ref>https://www.vnacs.nl/</ref>
=== Lista di representante ===
* Ben H.A. van der Wolff (1976-1981)
* Anton J. van Hesteren (1981-1984)
* Lammert de Jong (1984-1998)
* Laurens Knegt (? -2008)
* Rob Vermaas (2008-2011)
* Gerard van der Wulp (2011-2014)
* Henk Brons (2015-2018)
* Erwin Arkenbout (2018-2022)
* Edson Hato (2023-2024)
* Gerbert Kunst (desde 15 di mei 2025)<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2025/01/31/benoeming-nieuwe-vertegenwoordiger-van-nederland-in-aruba-curacao-en-sint-maarten Benoeming nieuwe vertegenwoordiger van Nederland in Aruba, Curaçao en Sint Maarten], rijksoverheid.nl (31 di yanüari 2025)</ref>
== Mira tambe ==
* [[Representante di Reino pa e órganonan públiko di Boneiru, Sint Eustatius i Saba]]
== Link eksterno ==
* [https://papiamentu.vnacs.nl/ Wepsait ofisial di VNACS]
* [https://web.archive.org/web/20221109142537/https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/caribische-deel-van-het-koninkrijk/vertegenwoordiging-van-nederland-in-aruba-curacao-en-sint-maarten Vertegenwoordiging van Nederland in Aruba, Curaçao en Sint Maarten]
{{Appendix}}
[[Category:Reino Hulandes]]
[[Category:Hulanda]]
s68qqu8zr4mevgkqdva19ylxtgx6ss2
Pato di aña
0
13007
193786
180844
2026-06-14T15:55:54Z
Kallmemel
14000
193786
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox parha
| status = LC
| fuente status = 2024
| imagen = Bubali Plas Aruba (WoA) 3.jpg
| descripcion = Pato di aña na [[Bubaliplas]]
| orden = [[Anseriformes]]
| famia = [[Anatidae]]
| genero = ''[[Anas]]''
| imagen2 = Anas bahamensis map.svg
| c-nomber = ''Anas bahamensis''
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
| origineel = ''Anas bahamensis''
| worms = 422573
}}
'''Pato di aña''' (''Anas bahamensis''), tambe conoci como '''Patu Morèkè''' ta un [[Espesie|especie]] di parha denter e [[Famia (biologia)|famia]] Anatidae. E nomber cientifico di e especie a wordo publica na 1758 pa Carl Linnaeus.<ref>{{citeer boek|url=https://biodiversitylibrary.org/page/727029|auteur=Linnaeus, C.|jaar=1758|titel=Systema naturae|editie=10|pagina=124|doi=10.5962/bhl.title.542}}</ref>
== Distribucion y habitat ==
''A. bahamensis'' ta wordo haya den region Caribense, [[Sur Amérika|Sur America]], y [[Islanan Galápagos|Islanan Galapagos]]. E especie ta habita den plasnan cu vegetacion denso, incluyendo moeras di mangel y [[laguna]]nan canto di costa.
Na [[Sürnam|Surnam]], ''A. bahamensis'' ta prefera areanan cu plasnan chikito y grandi, caminda Yerba di Chogogo (''Ruppia maritima'') ta presente.<ref>{{Citeer web|url=https://edepot.wur.nl/364556|titel=Verspreiding en voedsel van een aantal eendesoorten langs de kust van Suriname; Vegetatiekundig onderzoek in het natuurreservaat Raleighvallen - Voltzberg|bezochtdatum=2025-05-15|auteur=B.H.J. de Jong, A.M.A. Holthuijzen|datum=1976|formaat=pdf|pagina's=9|taal=nl|via=research.wur.nl|citaat=Het Anakie prefereerde vooral in gebieden met kleine en grote plassen, waar Ruppia aanwezig was.}}</ref>
=== Subespecie ===
''A. bahamensis'' ta wordo distingui den tres [[Supespesie|subespecie]], separa geograficamente, ''A. bahamensis bahamensis, A. bahamensis rubrirostris, y A. bahamensis galapagensis. A. bahamensis bahamensis'' ta aparece riba islanan di West-India y panort di Sur America. ''A. bahamensis rubrirostris'' ta distribui paseit di [[Ecuador]] y [[Brasil|Brazil]] te na parti panort di [[Argentina]] y [[Chile]]. ''A. bahamensis galapagensis'' ta endemico pa Islanan di Galapagos.<ref>{{citeer web|url=https://doi.org/10.14344/IOC.ML.13.1|titel=IOC World Bird List (v13.1)|bezochtdatum=2025-05-15|auteur=Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds)|datum=2023|formaat=xlsx|taal=en}}</ref>
== Carateristica ==
''A. bahamensis'' ta reconosibel pa su mancha blanco caracteristico riba e couchinan y garganta, separa for di e corona pa un liña di division distinto. E pato aki ta principalmente come for di e superficie di awa cu un pik greis-blauw cu un mancha cora na su fundeshi. E plumashi ta principalmente bruin cu manchanan preto na pecho, na banda, y barica. E pianan ta greis, y e wowonan ta varia di cora pa cora-bruin.<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://animaldiversity.org/accounts/Anas_bahamensis/#habitat|titel=Anas bahamensis
white-cheeked pintail|bezochtdatum=2025-05-15|auteur=Jacqueline Cain|werk=animaldiversity.org|taal=en}}</ref>
E embranan ta generalmente mas chikito cu e machonan, tin rabo mas cortico y ta menos bisto den color.<ref name=":0" />
''A. b. bahamensis'', ku un largura di 44 pa 51 cm, ta mas grandi y cu colornan mas bisto cu e subespecie ''A. b. rubrirostris'', cu tin un largura di 41 pa 48 cm. E ''A. b. Galapagensis'' ta e subespecie di mas chikito, cu un largura di 38 pa 45 cm. Contrario na e otro subespecie, e pato aki en general no tin e liña di division distinto entre e corona bruin y a cara blanco. E span di hala tambe ta varia pa subespecie:
* ''A. b. bahamensis'': 60-68 cm
* ''A. b rubrirostris'': 58-65 cm
* ''A. b. Galapagensis'': 55-62 cm
Denter e subespecienan, embra ta pisa poco mas cu e machonan. Embra ta pisa cu un promedio di 569 gram, mientras cu e macho tin un peso promedio di 503 gram.
Puyitonan ta mas cla y briyante di color compara cu e adultonan. Nan tin un strepi preto bisto cu ta cora for di e wowo te na e garganta, y un mancha ros na e fundeshi di e pik. Ademas, recien naci nan ta pisa mas o menos 34 gram. <ref name=":0" />
{{Appendix|refs|2=
*{{tradukshon for di otro Wikipedia |idioma=nl |titel=Bahamapijlstaart |oldid=68859865}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Para]]
taifm3xid01ifebm6sl9x70ggq75rn4
Aruba Birdlife Conservation
0
13281
193773
191011
2026-06-14T15:53:05Z
Kallmemel
14000
193773
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox organisacion| variante = a
| nomber = Aruba Birdlife Conservation
| abrevia = Fundacion ABC
| logo =
| imagen =
| descripcion =
| leyenda =
| funda = [[11 di mei]] [[2010]]<ref>Rona Coster, [https://batibleki.wheninaruba.com/aruba-birdlife-conservation-established/ Aruba Birdlife Conservatiion established], batibleke (13 di mei 2010)</ref>
| funda_na = {{ABW}}
| origina_di =
| fusion_di =
| fundado = Annette Peterson-Bredie<br>Tim Peterson<br>Greg Peterson
| termina =
| ideologia =
| presidente = Greg Peterson
| director =
| obhetivo =
| lema =
| parameter =
| parameter_info=
}}
'''Aruba Birdlife Conservation''' (Fundacion ABC) ta un organisacion di conservacion di naturalesa di [[Aruba]], funda na 2010. E ta un organisacion no-gubernamental (NGO) y sin fin di lucro, cu ta dedica na proteccion di flora, fauna y specialmente parhanan local y migratorio riba e isla.
== Meta y actividad ==
Aruba Birdlife Conservation tin como meta pa proteha y promove e biodiversidad natural di Aruba, cu enfoke specifico riba parhanan i nan habitat. E isla tin 236 [[espesie|especie]] di parha documenta, di cual mas cu 75% ta migratorio. Dos [[Supespesie|subespecie]] [[endemismo|endemico]] ta particularmente importante pa e organisacion, cu ta e:
* [[shoco]] (''Athene cunicularia arubensis'')<ref>[http://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/fauna/shoko_hollenuil.pdf Shoco (holenuil)] [https://web.archive.org/web/20161005130859/http://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/fauna/shoko_hollenuil.pdf Archiva] 5 di october 2016.</ref>
* [[prikichi]] (''Eupsittula pertinax arubensis'').
E organisacion ta activo tanto cu trabou den veld como den medionan digital. Por ehempel, e ta plama su mensahe pa medio di fotografia, video y campaña educativo riba internet, cu e fin pa aumenta consenshi entre e poblacion tocante e balor y fragilidad di e naturalesa di Aruba.
Otro actividad importante ta lobbymento. Na 2011 fundacion ABC a manda un peticion formal pa [[parlamento di Aruba]]no pa otorga status di proteccion special na varios localidad di mayor importancia ecologico, manera:
* duinnan di California
* [[saliña]]nan na Tierra del Sol, [[Malmok]], [[Palm Beach]] y [[Savaneta]]
* [[Bubaliplas]], Sero Teishi
* [[Spaans Lagoen]] (zona Ramsar)
* [[Mangel Halto]], Rooi Bringamosa, Rooi Taki, Rooi Manoonchi, Rooi Lamoenchi
* islanan di rif di Oranjestad y San Nicolas
* tur zona di mangel
Na februari 2013, 12 miembro di [[Parlamento di Aruba|parlamento]] a propone un mocion pa otorga status proteha denter di tres luna. E proposicion aki a wordo aproba unanimamente pa tur 21 miembro di parlamento.<ref>[https://web.archive.org/web/20141222133646/http://arubabirdlifeconservation.com/catalog/Verzoek%20aan%20de%20Regering%20Bescherming%20Natturgebieden_24Feb2013.pdf Verzoek beschermen natuurgebieden, 23 februari 2013]</ref> Desde 2016 Fundacion ABC a hiba varios accion huridico pa proteha naturalesa, particularmente pa e area rond di Bubaliplas, unda algun tereno a wordo otorga na desaroyado den violacion di e Plan di Desaroyo Espacial (ROP).<ref name=":0">{{nl}}Greg Peterson, [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/opiniecolumn/17706-de-bubali-wetlands-op-aruba-before-en-after De Bubali-wetlands op Aruba "before" en "after"], [[Antilliaans Dagblad]] (1 di juni 2018)</ref> Na 2026 a entama un caso sumario contra gobierno y [[Aruba Conservation Foundation|ACF]] pa e daño ambiental continuo den zonanan di naturalesa, cu ta wordo ocaciona door di vehiculo motorisa, particularmente UTV y ATV.<ref>[https://24ora.com/bayendo-corte-aruba-birdlife-conservation-ta-pidi-pa-ordena-gobierno-defende-naturalesa/ Bayendo Corte: Aruba Birdlife Conservation ta pidi pa ordena gobierno defende naturalesa] [[24ora]] (11 di mei 2026)</ref>
E organisacion ta recauda fondo pa su actividadnan mediante donacion y benta di su calender anual cu potretnan di parha.<ref>[https://www.arubatoday.com/aruba-birdlife-calendar-2020-a-fact-with-support-of-hilton/ Aruba birdlife calendar 2020 a fact with support of Hilton], arubatoday.com</ref> Na 2016 a publica tambe ''Bird Wildlife of Aruba'', un buki di potret cu un checklist di parha cu tin presencia na Aruba.<ref name=":0"/>
Fundacion ABC ta forma parti di [[Dutch Caribbean Nature Alliance]] (DCNA), un aliansa regional di organisacionnan di naturalesa den henter [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].
[[File:Evento di Ban Wiki edicion 3 - Flora y Fauna 07 (cropped).jpg|thumb|220px|Portada di e buki ''Bird Wildlife of Aruba'' (2016).]]
[[File:Evento di Ban Wiki edicion 3 - Flora y Fauna 03 (cropped).jpg|thumb|220px|Greg Peterson, presidente di ABC]]
== Proyectonan notabel ==
* Proteccion di e shoco: un campaña nacional pa preveni extincion di e shoco a resulta den su declaracion como un simbolo nacional na yanüari 2012.<ref>[https://web.archive.org/web/20160305054315/http://arubabirdlifeconservation.com/the_field_gallery.php?the_fieldid=MTE=&pageid=MTE=&page1=1 Shoco National Symbol of Aruba]</ref>
* Promocion di e prikichi: un campaña promocional pa e prikichi a wordo lansa, despues di a propone pa declar'e parha nacional; esaki a duna resultado na 2017.<ref name=":0"/>
* Control di especie invasivo: un campaña nacional pa conscientisa pueblo tocante e peliger cu e boa constrictor invasivo ta trece pa fauna local. Esaki a causa un bahada considerabel di e populacion di e conenchi (''Sylvilagus floridanus''), y shoco y prikichi.<ref name="arubabirdlifeconservation.com">[https://web.archive.org/web/20160305034046/http://arubabirdlifeconservation.com/catalog/Voorstel%20Project%20Boa%20Control%20Program_%2014%20September%202010_%20Marquez-Peterson.pdf Diego Marquez & Greg Peterson, Een Aruba zonder Trupial, Prikichi, Patrishi en Shoco? De noodzaak voor een Boa constrictor beheersprogramma, 14 september 2010]</ref> Como parti di e esfuerso a organisa varios dia di coaching.
* Conteo di parha: organisacion di e prome Dia Nacional di Conteo di Parha den 2011<ref name="arubabirdlifeconservation.com"/>. Mas di 12.000 formulario a wordo distribui den scolnan, y tabata disponibel online tambe. Den colaboracion cu entre otro [[Parke Nacional Arikok]], postkantoor y Oficina Central di Estadistica di Aruba, e evento a tuma luga dia 18 di maart 2011 entre 7:00–9:00 am. Participantenan mester a anota e parhanan cu nan a mira den nan cura durante 15 minuut.<ref>[https://web.archive.org/web/20160305050748/http://arubabirdlifeconservation.com/catalog/FINAL_BirdCount2011_15Maart_2013.pdf Ruud Derix, Greg Peterson & Diego Marquez, The National Bird Count in 2011 in Aruba, Central Bureau of Statistics (CBS) Aruba, 2013]</ref>
* Accion contra dumpnan ilegal: despues di un campaña pa combati dumpnan ilegal, gobierno a tuma medidan mas severo. Mayoria di e localidadnan ilegal a wordo sanciona y ta wordo monitorea awor regularmente.
* Crio di especie menasa: inicia y sostene programanan di crio pa preveni extincion di especie local, manera e shoco, prikichi, conenchi rabo di catuna, y patrishi (''Colinus cristatus cristatus'').<ref>[https://web.archive.org/web/20130724122525/http://arubabirdlifeconservation.com/aboutus.php?pageid=Mg== Greg Peterson, About us, Aruba Birdlife Conservation, 2012]</ref>
== Mira tambe ==
* [[Important Bird Area]]
{{Appendix}}
[[Kategoria:Para]]
[[Kategoria:Naturalesa na Aruba]]
[[Kategoria:Conservacion di Naturalesa]]
8sorgda86dryyh8iq3bg05nzg99qhbn
Eupsittula pertinax
0
13282
193776
178654
2026-06-14T15:53:45Z
Kallmemel
14000
193776
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox parha| stop <imagen> = si
| nomber = ''Eupsittula pertinax''
| exhibi titulo= cursivo
| status = LC
| fuente status = 2019
| rl-id = 22685745
| orden = [[Psittaciformes]]
| famia = [[Psittacidae]]
| genero = ''[[Eupsittula]]''
| mapa = Eupsittula pertinax map.svg
| leyenda = Mapa di distribucion
| c-nomber = ''Eupsittula pertinax''
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
| parentesis = si
| original = ''Psittacus pertinax''
| imagen = Venezuela - Gran Sabana - Perico carasucia (Aratinga pertinax).jpg
| descripcion = Eupsittula pertinax na [[Venezuela]].
}}
'''''Eupsittula pertinax''''' (antes ''Aratinga pertinax''), ta un [[espesie|especie]] di parha di e [[Famia (biologia)|famia]] di lora Psittacidae. E especie a wordo formalmente describi na 1758 door di Carl Linnaeus, un naturalista [[Suesia|sueco]].<ref>{{aut|Linnaeus, C.}} (1758). [https://biodiversitylibrary.org/page/727005 ''Systema naturae'' ed. 10: 98]</ref> Na e [[islanan ABC]] ta yama e especie aki incluso su [[Supespesie|subespecie]]<nowiki/>nan "[[prikichi]]".
== Distribucion y taxonomia ==
Habitat di e especie ta [[Amérika Sentral|Centro America]] y e parti nort di [[Sur Amérika|Sur America]], particularmente [[Aruba]], [[Barbados]], [[Brasil]], [[Colombia]], [[Costa Rica]], [[Dominica]], [[Guyana Franses|Guyana Frances]], [[Guyana]], [[México|Mexico]], [[Panama]], [[Puerto Rico]], [[Sürnam|Surnam]], [[Venezuela]] y [[U.S. Virgin Islands|Islanan Birgen Mericano]]. E ta conoci tambe como ''perico cara sucia'' ([[spaño]]), ''brown-throated parakeet'' ([[ingles]]) y ''maïsparkiet'' ([[hulandes]]). Bou di e especie ta distingui 14 subspecie.<ref>{{en}}[https://www.worldbirdnames.org/new/ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.2).]</ref>
== Islanan ABC ==
Entre e subespecienan tin algun cu ta haya solamente riba e [[islanan ABC]]; unda nan ta [[endemismo|endemico]]. Na Aruba tin e subespecie ''[[prikichi|E. p. arubensis]]'', na [[Boneiru|Boneiro]] ''E. p. xantbogenius'' i na [[Kòrsou|Corsou]] ''E. p. pertinax''.<ref name="Boneriano"/> Tur tres subespecie ta casi mescos, pero cu algun variacion di color. Por identifica e parha aki na su pluma berde briyante, punta di ala blauw, cara geeloraño, su rabo punta largo y su grito scerpi penetrante ku e ta ripiti tras di otro.<ref name="Boneriano">{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210504/offline/download.pdf|werk=Boneriano|datum=3 mei 2021|titel=Prikichi mas i mas ta brui bou di dak di kas}}</ref>
{{multiple image
| total_width = 450
| align = center
|direction= horizontal
|border = infobox
|image3 = Aratinga pertinax -Bonaire-8.jpg
|caption3 = Prikichi na [[Boneiru|Boneiro]].
|image2 = Aratinga pertinax -Curacao, Caribbean Sea, Kingdom of the Netherlands-8a.jpg
|caption2 = Homber ta duna prikichi di come na [[Kòrsou|Corsou]].
|image1 = Aratinga pertinax -national park -Aruba-8.jpg
|caption1 = Prikichi na [[Parke Nacional Arikok]], [[Aruba]].
}}
== Mira tambe ==
* [[Prikichi]]
== Link externo ==
*[http://avibase.bsc-eoc.org/species.jsp?lang=NL&avibaseid=C96642592C6262A2 Avibase]
{{Commonscat}}
{{Appendix}}
[[Kategoria:Para]]
[[Kategoria:Islanan ABC]]
fd95al3ige4k6dhzgbdtaq1ge7wxjz2
Para
0
13334
193772
179085
2026-06-14T15:52:41Z
Kallmemel
14000
193772
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Taxobox|variante=c
| tipo = animal
| imagen = Bird Diversity 2013 Cropped.jpg
| descripcion = Vários espesie di para
| fossiel = [[Krijt (periodo)|Krijt superior]] – presente
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Chordata]]
| subtroncon = [[Vertebrata]]
| infratroncon = Tetrapoda
| taxon = Klase
| c-nomber = Aves
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
| clade1 = Sauropsida
| clade2 = [[Dinosouro|Dinosauria]]
| superclase = Amniota
| orden =
| clade3 = Theropoda
}}
'''Para''' ta un grupo di [[vertebrata]] ku [[sanger kayente]] i ta forma e klase '''Aves'''.
Paranana ta karakterisá pa pluma, pik sin djente, e ponementu di webu ku kaska duru, un metabolismo altu, un kurason ku kuater kamber, i un skelet fuerte pero lihé. Paranan ta aparese riba tur [[kontinente]] i ta varia den tamaño, for di un kolibri (''Mellisuga helenae'') di 5,5 sèntimeter te na e abestrus komun di 2,8 meter. Tin mas ku 11.000 [[espesie]] bibu, dividí den 44 òrden; mas ku mitar ta ''Passeriformes'', òf "para di kanto". Mayoria di para tin ala, e ekstremidatnan dilanti modifiká. E úniko paranan sin ala konosí ta e paranan ''Dinornithiformes'' i ''Aepyornithidae'' ku ya ta ekstinto. Alanan a permití mayoria para bula, pero pa algun grupo, esaki no ta posibel mas. Esakinan ta inkluí por ehèmpel ''Ratite'' (para di kaná), pinguin, i vários espesie [[Endemismo|endémiko]] insular. Nan sistema digestivo i respiratorio ta spesialmente adaptá pa bula. Algun para, spesialmente paranan di laman i awa, a desaroyá adaptashon pa landa. E estudio sientífiko di paranan ta yamá ornitólogia.
Para ta [[dinosouro]]nan plumá, desendiente di ''Theropoda'', i ta e úniko miembronan bibu di e grupo di dinosouro. Den kladístika moderno, nan ta wòrdu konsiderá komo reptil, komo ku krokodel ta nan pariente bibu di mas serka. Para a evolushoná for di e paranan primitivo nombrá ''Avialae'', kende ta inkluí ''Archaeopteryx'', ku a aparesé pa promé biaha den Jura Superior. Paranan moderno (''Neornithes'') probablemente a originá den Krijt Superior, òf posiblemente entre Krijt Inferior i Superior (mas o ménos 100 mion aña pasá (Ma)), i a pasa den un gran diversifikashon rònt di e ekstinshon masal di Krijt-Paleógeno (66 Ma), ku a eliminá e pterosouro i tur dinosouro ku no ta paresido na para.
Hopi espesie di para ta sosial i ta pasa konosementu di generashon pa generashon, un forma di kultura. Nan ta komuniká a base di señalnan visual, yamada, i kanto, i ta eksponé komportashon manera krio kooperativo, yagmentu, kongregá, i ataká òf persiguí presa. Mayoria di espesie ta sosialmente monogamo, generalmente pa un temporada di krio, tin biaha pa vários aña i rara bes pa bida. Paranan ta reprodusí dor di pone webu fertelisá, generalmanete den un nèshi pa inkubashon te ora nan brota. Mayoria di espesie ta proveé kuido ekstenso na nan yunan.
Paranan ta hunga un ròl importante den sosiedat humano. Nan ta un fuente di alimento, inkluyendo karni i webu, i ta proveé pluma pa vários uso. Paranan doméstika i salbahe tambe ta kontribuí na industria, por ehèmpel guano ta wòrdu usá komo fertilisante. Espesienan manera lora i para di kanto, ta wòrdu mantené komo bestia di kas. Paranan ta aparesé frekuentemente den arte, religion i folklore. Desde siglo dieshsete, aktividat humano a kondusí na ekstinshon di aproksimadamente 120 pa 130 espesie, ku hopi mas ya a disparsé promé ku esei. Awendia, maske ku esfuersonan pa ku konservashon, rònt di 1.200 espesie ta menasá ku ekstinshon. Observashon di para ta un aktividat rekreativo popular i un parti importante di e industria di ekoturismo.
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia |idioma=en |titel=Bird |oldid=1307254378}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Para| ]]
hn3da982ii937r5juoq7mdxm2mthel6
Geotrygon mystacea
0
13429
193781
172559
2026-06-14T15:54:51Z
Kallmemel
14000
193781
wikitext
text/x-wiki
{{Taxobox parha| variante = c
| nomber = ''Geotrygon mystacea''
| exhibi titulo= cursivo
| status = LC
| rl-id =
| imagen = Bridled Quail-Dove (7624361038).jpg
| descripcion =
| imagen2 =
| descripcion2 =
| orden = Columbiformes
| famia = Columbidae
| genero = ''Geotrygon''
| c-nomber= ''G. mystacea''
| autor = Temminck
| fecha = 1811
| parentesis = si
| origineel =
| worms =
| sinonimo=
}}
'''Geotrygon mystacea''' ta un [[espesie]] di [[para]] ku ta pertenesé na [[Famia (biologia)|famia]] Columbidae (paloma). E nòmber sientífiko a keda publiká pa promé biaha na 1811 pa Coenraad Jacob Temminck.
== Distribushon i habitat ==
E espesie aki ta [[endemismo|endémiko]] na [[Antia Menor]], for di [[Barbuda]] te [[Sint Lucia|St. Lucia]], inkluyendo e islanan [[Saba]], [[Sint Eustatius]] i [[Sint Maarten]].<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=176990&cat=CTAB_NAMES|titel=Bridled Quail-Dove Geotrygon mystacea|werk=[[Dutch Caribbean Species Register|DCSR]]|bezochtdatum=2025-09-16}}</ref> E subespesie, ''G. mystacea sabae'', ta biba solamente riba e isla di Saba.<ref>K.H. Voous, {{citeer web|url=https://repository.naturalis.nl/pub/506200/SFAC1955006001001.pdf|titel= The birds of St. Martin, Saba,
and St. Eustatius}}</ref>
E ta un espesie residente, no-migratorio. Su habitat natural ta mondi seku (sup)tropikal i áreanan humedo ku vegetashon denso ku hopi sushi di blachi.<ref name=BRQD-BOW>Boal, C. W. (2020). Bridled Quail-Dove (''Geotrygon mystacea''), version 1.0. Den: Birds of the World (T. S. Schulenberg, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.brqdov1.01 retrieved September 20, 2021</ref><ref>{{Cite journal|last=McNair|date=2005|title=Records of rare and uncommon birds from recent surveys on St. Croix|url=https://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/nab/v059n04/p00536-p00551.pdf|journal=North American Birds|volume=59|issue=4|pages=536–551}}</ref><ref>{{Cite journal|last=Askins|date=1991|title=Impact of hurricane Hugo on bird populations on St. John, US Virgin islands.|journal=Biotropica|volume=23 |issue=4 |pages=481–487|doi=10.2307/2388270|jstor=2388270|bibcode=1991Biotr..23..481A }}</ref> E ta un para tímido ku ta biba riba suelo.
== Etimologia ==
E espesie ta konosí komo ''bridled quail-dove'' na [[ingles]] i ''grote kwartelduif'' na [[hulandes]]. E ta popularmente konosí komo ''partridge'' na [[Sint Eustatius]] i ''wood hen'' na [[Saba]].<ref name=":1"/>
== Deskripshon ==
E espesie ta mas o ménos 30 centimeter largu, ku alanan ku por span te ku 50 centimeter. E tin un aparensia robusto i ta pisa entre 210 pa 230 gram. Su koló ta maron-bèrdè skur ariba, mientras e parti abou ta mas klá ku un pechu kòrá-bruin, barika kòrá manera biña. E pianan ta kòrá-lila. E kabes ta bèrdè-olijfi skur krusá pa un liña blanku bou di wowo i e partinan lateral i posterior di e nek tin un briyo blou-bèrdè metáliko. E wowo oraño-hel ta rondoná pa un sirkulo di kueru kòrá desnudo.
E embra ta generalmente mas strikto ku e machu.<ref name=":0">{{cite journal|author=Poncet, Laurent|title=La diffusion de l’information sur la biodiversité en France|journal=Netcom|numéro=27-1/2|date=2013-09-01|issn=0987-6014|doi=10.4000/netcom.1306|url=http://dx.doi.org/10.4000/netcom.1306|pages=181–189}}</ref>.
== Menasa ==
E espesie a wòrdu klasifiká komo "no menasá" na 2016 segun e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]]<ref>[https://www.iucnredlist.org/species/22690958/93296362 ''Geotrygon mystacea''], IUCN Red List</ref>, sinembargo e populashon den region di Karibe ta generalmente diminuyendo desde 2009 i riba sierto isla ta kasi serka di ekstinshon.
Na Sint Eustatius, e populashon a sufri grandemente a kousa di [[Horcan|orkan]] Irma i Maria na 2017. Den [[Parke Nashonal Quill]], kaminda antes tabatin rònt di 3.000 ehemplar, un investigashon na 2021 a indiká ku tabatin menos ku 50. Ademas di e impakto di klima, otro presionnan prinsipal ta inkluí degradashon di habitat, presensia di bestianan di kria ku ta kore ront los i predashon di djaka i pushi feral.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250915.pdf St. Eustatius: Accion urgente ta necesario mientras especie iconico di
parha ta cerca di extincion], BDA (15 di september 2025)</ref> Pa aborda e situashon aki, fundashon STENAPA a lansa medidanan spesífiko na 2023 pa protehé e populashon ku a keda i pa restora su habitat.
{{Appendix}}
[[Kategoria:Para]]
[[Kategoria:Karibe Hulandes]]
c7802hgrf7uytoe1e7gbcpvyq76lukp
Passeriformes
0
13463
193785
185286
2026-06-14T15:55:44Z
Kallmemel
14000
193785
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Taxobox parha|variante=c
| imagen = Passeriformes-01v01.jpg
| fossiel = Eocene – presente
| taxon = Òrden
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Passeriformes''' ta un órden di [[para]] sumamente diverso ku ta inkluí mas ku mitar di tur [[espesie]] di para rònt mundu. Passeriformes tambe ta wòrdu referí na dje komo '''para di kanto'''. Nan ta e grupo di [[vertebrata]] di tera mas diverso, ku mas ku 5.700 espesie identifiká, ku ta aproksimadamente dos be e kantidat di espesie den órden di [[mamífero]] mas grandi, e ''Rodentia''. Passeriformes ta konsistí di mas ku 110 [[Famia (biologia)|famia]], loke ta pone nan na di dos lugá den diversidat entre vertebrata despues di ''Perciformes''. Nan [[evolushon]] eksitoso ta atribuí na un variedat di adaptashon, manera e abilidat di sinta den palu di mata, uso di kantika, notablemente nan inteligensia, i diversidat i kompleho di nan nèshi.
E término ''Passeriformes'' ta deriva for di e nomber sientífiko di e para di jonchi, ''Passer domesticus''. E òrden ta dividí den tres supòrden: dos òrden prinsipal, ''Passeri'' i ''Tyranni'', i un di tres mas chikitu, ''Acanthisitti''.
== Karakterístika ==
=== Anatomia ===
Passeriformes tin un patronchi di dede karakterístiko. Nan tin kuater dede di pia: tres ta dirigí pa dilanti i uno pa patras (latin: ''hallux'' ta referí na dùim), un patronchi yamá anisodaktilia. No tin fleshi entre e dedenan di pia. Den algun espesie, manera den famianan Cotingidae i Hirundinidae sierto dedenan di pia por ta parsialmente fusioná huntu na e base. E posishon di dede di pia aki ta yuda e paranan wanta bon na rama i tambe na superfisie vertikal.[[Fail:PyrrhocoraxFoot.jpg|thumb|Ilustrashon di dede di pia karakterístiko di passeriformes.]]E espesie- mas grandi i mas pisá ta e ''Corvus crassirostris'' i e subespesie mas grandi ta e ''Corvus corax'', ku por krese mas ku 65 cm di largura i pisa te ku 1,4 kg. Otro tiponan, manera e ''Menura novaehollandiae'' i algun para di paraiso (''Paradisaeidae''), por ta asta mas largu debí na nan rabo largu. Di otro banda, e ''Myiornis ecaudatus'' ta e espesie di mas chikitu, ku solamente 6,5 cm di largura i un peso promedio di 4,2 gram.
{{multiple image
| image1 = Flickr - don macauley - Corvus crassirostris Cropped.jpg
| caption1 = ''Corvus crassirostris''
| image2 = Myiornis ecaudatus - Short -tailed pigmy tyrant.JPG
| caption2 = ''Myiornis ecaudatus''
| align = right
}}
Hopi passeriformes ta konosí pa nan kantamentu. Esaki ta posibel dor di un sistema kompleho di múskulo ku ta kontrolá e sirinks (órgano di kanto).
Meskos ku [[hende]], pero kontrali na mayoria di otro vertebrata, passeriformes no por produsí vitamina C den nan higra, pues esaki por unikamente wòrdu suminstrá via nan alimentashon.
=== Nèshi i webu ===
Tur passeriformes tin yu altrisial, esaki ta nifiká ku e yunan ta nase siegu, sin pluma òf ku masha tiki pluma, i ta kompletamente dependiente di nan mayor pa kuminda i protekshon. Mayoria di passeriformes ta pone webu di koló, kontrali na mayoria di otro espesie di para, ku típiko webu blanku. Eksepshon ta inkluí para ku ta brui riba tera, frekuentemente ku webu kamuflá, i Cuculiformes, ku ta partisipá den parasitismo reproduktivo i ta pone nan webunan den nèshi di passeriformes.
E kantidat di webu pa krío ta varia konsiderablemente. Algun espesie australiano mas grandi, manera di e [[Género (biologia)|generonan]] ''Menura'' i ''Cercotrichas'', en general ta pone un webu. Na kontraste, hopi passeriformes chikitu den regionnan mas kalor tipikamente ta pone dos pa sinku webu. Den latitutnan nort, algun espesie, manera di [[Famia (biologia)|famia]] Paridae ku ta traha nèshi den tronkon, por pone te ku diesdos webu.
{{multiple image
| image1 = Cape weaver (Ploceus capensis) nest building video.webm
| image2 = Casa de João de Barro ou Forneiro(Furnarius rufus) em uma Paineira Rosa(Ceiba speciosa) no Km-136 da SP-333 - panoramio.jpg
| footer = Nèshi di ''Ploceus capensis'' (Ploceidae) i ''Furnarius rufus'' (Furnariidae)
| align = left
}}
Passeriformes ta konstruí nan nèshi kuidadoso, generalmente na lugánan protehá i difisil pa yega, manera den palu òf kraknan den baranka. E material ku ta wòrdu usá ta varia mashá: yerba, rama, blachi, mos, kabei di mamífero, pluma, webu di araña, òf klei. E forma di nèshi tambe ta varia, for di forma di komchi típiko te ku nèshi kompliká trensá di e famia Ploceidae, òf e nèshinan di klei den forma di fòrnu trahá pa algun miembro di e famia di Furnariidae.
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia |idioma=es |titel=Passeriformes |oldid=169246746}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Para]]
fyzmetrn95955u15uhrdgj6qvo9gg73
Garsa Blanco Chikito
0
13815
193779
178667
2026-06-14T15:54:19Z
Kallmemel
14000
193779
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{Taxobox parha
|status=LC
|fuente status=2016
|imagen=Egretta thula1.jpg
|mapa=Egretta thula map.svg
|troncon = [[chordata]]
|clase= [[Para|Aves]]
|orden= Pelecaniformes
|famia=Ardeidae
|genero= ''Egretta''
|c-nomber=''Egretta thula''
|autor=[[Juan Ignacio Molina|Molina]]
|fecha=1782
|parentesis= si
|original=''Ardea thula''
|sinonimo=* ''Leucophoyx thula'' (Molina, 1782)
* ''Florida thula''
|leyenda={{legend|yellow|cria}}{{legend|blue|invierno}}{{legend|green|henter e aña}}
}}
'''Garsa Blanco Chikito''' (''Egretta thula'') ta un [[espesie|especie]] di e famia di [[garsa]] (Ardeidae).
== Caracteristica ==
''E. thula'' ta un garza di tamaño mediano, ku ta midi 56 pa 66 centimeter di largura, y ta pisa aproximadamente 350 pa 380 gram. E span di hala ta rond di 100 centimeter. E plumashi ta completamente blanco briyante. E cuero rond di e nanishi, entre e pik y e wowonan geel, ta geel di color y claramente visibel; durante temporada di cria mayoria be ta cambia pa color cora. E parti ariba y punta di e pik ta greis scur, mientras cu e parti abou ta blanco. E patanan tambe ta greis scur. Macho y embra ta identico den aparencia.
== Comportamento ==
E dieet di ''E. thula'', mescos cu mayoria especie di garsa, ta consisti di pisca, [[molusko|molusco]], dori, reptiel chikito, y [[Insekto|insecto]]. Hopi biaha e garsa ta para keto canto di awa, warda pa prooi pasa landa. Ademas, ''E. thula'' ta uza su patanan pa spanta bestia mita scondi for di tera, y ta gara nan cu su pik largo. E garsa tambe sa pisca door di bula riba e superficie di e awa, kaminda e ta pik rapidamente un pisca for di awa. Den areanan habri e garsa por wordo haya regularmente rond di bestia di cria, kaminda e ta gara insecto. Pa jaag riba kreeft chikito e ta cora door di awa poco seco.[[Fail:Dip-fishing - the finish (16230790794).jpg|center|thumb|''E. thula'' ta pisca]]
== Reproduccion ==
''E. thula'' ta cria principalmente den colonia, cu hopi biaha ta consisti di varios especie di garsa. Criamento ta sosode tanto banda di costa como riba banki di lagonan di awa dushi. E neishi ta consisti di rama, blachi y pluma y ta wordo construi generalmente den mata. E macho ta colecta e material pa neishi, cu loke e embra ta construi e neishi.
E embra en general ta pone tres pa cuater webo blauw-berde cla. Incubacion di webo ta wordo cria pa ambos mayor, y ta dura un periodo di 20-26 dia. Despues di mas o menos 20-25 dia e criatura ta ful pluma y ta bandona e neishi, y ta independiente despues di mas o menos un luna i mita.
{{multiple image
| image2 = Egretta thula3.jpg
| caption2 = Kriatura den neishi
| image1 = Egretta thula 2zz.jpg
| align = center
| caption1 = Webo
| total_width = 350
}}
== Distribucion y habitat ==
''E. thula'' ta ser haya exclusivamente na [[Nort Amérika|Noord]] y [[Sur Amérika|Sur America]]. E distribucion ta extende for di sur di [[Canada]] te na [[Chile]] y [[Argentina]], inclui [[Laman Karibe|Caribe]]. E garsa ta residencia den regionnan mas calor, mientras cu poblacion den areanan mas friu pa nort y pa zuid ta migra pa regionnan mas calor durante winter.
=== Subespecie ===
Ta distingui entre dos [[Supespesie|subespecie]]:
* ''E. thula brewsteri'': west di Noord America
* ''E. thula thula'' : oost y sur di Noord America pa central di Chile y noord di Argentina.
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia |idioma=nl |titel=Amerikaanse kleine zilverreiger |oldid=61112183}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Para]]
0g8dbmah177ppk76v5jbulztcqtm4ad
Garsa Cora
0
13819
193780
178661
2026-06-14T15:54:42Z
Kallmemel
14000
193780
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{Taxobox parha
| imagen = Egretta rufescens1.jpg
| descripcion = Morf scur adulto
| imagen2= Reddish Egret - white morph.jpg
| descripcion2= Morf blanco adulto
| status = NT
| fuente status = 2020
| orden = [[Pelecaniformes]]
| famia = [[Ardeidae]]
| genero = ''[[Egretta]]''
| c-nomber = ''Egretta rufescens''
| autor = Gmelin
| fecha = 1789
| parentesis = si
| mapa = Egretta rufescens map.svg
| leyenda = {{legend|blue|pafo di temporada di cria}} {{legend|green|tur temporada}}
| sinonimo =* ''Ardea rufescens'' <small>Gmelin, 1789</small>
* ''Dichromanassa rufescens'' <small>(Gmelin, 1789)</small>
* ''Hydranassa rufescens'' subsp. ''rufescens'' <small>Stotz et al., 1996</small>
}}
'''Garsa Cora''' (''Egretta rufescens'') ta un [[Para|parha]] den e famia di [[garsa]] (Areidae).
== Caracteristica ==
''E. rufescens'' tin un largura di aproximadamente 70 centimeter y un span di hala di 116-125 centimeter. E peso corporal ta varia entre 364-870 gram. E pik di dos tono cu pluma grof riba cabes y nek ta tipico pa e especie.<ref>{{Citeer web |url=https://www.allaboutbirds.org/guide/Reddish_Egret/overview |titel=Reddish Egret Overview, All About Birds, Cornell Lab of Ornithology |bezochtdatum=2026-01-06 |werk=www.allaboutbirds.org |taal=en}}</ref> Tin dos morf di color distincto, esta e morf scur y morf blanco. E morf scur ta mas comun cu e morf blanco.<ref name=":0" />
E morfo scur adulto ta staal greis cu un cabes y nek di color frusto (of cane). E garsanan inmadura ta generalmente mas bleek, cu colornan mas cla den greis y frusto. E aparencia di morf blanco ta identico na otro garsa blanco, pero nota pa nan comportacion, pata greis y ros na e base di e pik como adulto.<ref name=":0" />
== Comportamento ==
E garsa ta core, bula y draai den awa poco hundo mientras cu e ta tene su halanan habri; un tecnica utilisa pa reduci briyo y flush prooi.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://ebird.org/species/redegr |titel=Roodhalsreiger - eBird |bezochtdatum=2026-01-06 |werk=ebird.org |taal=nl}}</ref>[[Fail:Fishing Dance (23557172966).jpg|thumb|center|''E. rufescens'' ta pisca]]
== Habitat y distribucion ==
E garsa ta wordo haya na [[Amerika Sentral|America Central]], [[Bahamas]], [[Laman Karibe|Caribe]], Golfo di Mexico, y [[Mexico]]. E especie ta wordo haya exclusivamente den habitatnan canto di costa, particularmente riba lodo.<ref name=":0" />
[[Fail:Reddish egret fishing.png|thumb|Garsa Cora riba mangel na [[Lac]], [[Boneiru|Boneiro]]|left]]
Ta reconose dos [[Supespesie|subespecie]]:<ref>{{en}}{{aut|Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2023.}} IOC World Bird List (v13.1). {{doi|10.14344/IOC.ML.13.1}} </ref>
* ''E. r. rufescens'': sur di Merca, Antias, y Mexico
* ''E. r. dickeyi'': Baja California
== Status ==
E tamaño di poblacion a wordo calcula na 5.000-10.000 na 2020. Desde 2009, e especie aki ta lista como ''sensibel pa menasa'' riba [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]].<ref name="IUCN"/><ref>{{Citeer web |url=https://datazone.birdlife.org/species/factsheet/reddish-egret-egretta-rufescens |titel=Reddish Egret Egretta Rufescens Species Factsheet |bezochtdatum=2026-01-06 |werk=BirdLife DataZone |taal=en}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia |idioma=nl |titel=Roodhalsreiger |oldid=63972237}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Para]]
27b8yyjelktepdqni90o1ids9w579y5
Garsa
0
13822
193778
178514
2026-06-14T15:54:04Z
Kallmemel
14000
193778
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{Taxobox parha
| imagen = Ardeidae-01.jpg
| orden = [[Pelecaniformes]]
| taxon = Famia
| c-nomber = Ardeidae
| autor = [[William Elford Leach|Leach]]
| fecha = 1820
| parentesis = si
}}
E '''garsa''' of '''garabet''' (Ardeidae) ta un famia di [[Para|parha]] denter di e orden Pelecaniformes. E famia ta inclui 66 especie.
== Taxonomia ==
=== Lista di genero ===
Ordo alfabetico,cantidad di genero y especie segun IOC World List.<ref>{{Citeer web |url=https://www.worldbirdnames.org/new/ |titel=IOC World Bird List – Version 14.2 |bezochtdatum=2026-01-05 |werk=www.worldbirdnames.org}}</ref>
* Genero ''[[Agamia]]'' (1 especie)
* Genero ''[[Ardea (geslacht)|Ardea]]'' (16 especie)
* Genero ''[[Ardeola]]'' (6 especie)
* Genero ''[[Botaurus]]'' (14 especie)
* Genero ''[[Butorides]]'' (3 especie)
* Genero ''[[Witrugkwak|Calherodius]]'' (1 especie)
* Genero ''[[Cochlearius]]'' (1 especie)
* Genero ''[[Egretta]]'' (13 especie)
* Genero ''[[Gorsachius]]'' (2 especie)
* Genero ''[[Nyctanassa]]'' (2 especie)
* Genero ''[[Nycticorax]]'' (6 especie)
* Genero ''[[Hainankwak|Oroanassa]]'' (1 especie)
* Genero ''[[Pilherodius]]'' (1 especie)
* Genero ''[[Syrigma]]'' (1 especie)
* Genero ''[[Tigriornis]]'' (1 especie)
* Genero ''[[Tigrisoma]]'' (3 especie)
* Genero ''[[Zebrilus]]'' (1 especie)
* Genero ''[[Zonerodius]]'' (1 especie)
=== Extinto ===
* Genero ''[[Zeltornis]]'' (1 especie)
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia |idioma=nl |titel=Reigers |oldid=68876297}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:para]]
sua5lcx91js4523jvs7j71s6pfadh6s
SS Pedernales
0
13981
193826
190482
2026-06-14T22:12:04Z
Caribiana
8320
wikilink
193826
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SS ''Pedernales''''' tabata un tankero petrolero di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] di e era di [[Di Dos Guera Mundial| Guera Mundial II]] y postguera. El a wordo construi na 1938 na Monfalcone, [[Italia]] pa Cantieri Riuniti dell’Adriatico, y tabata nabega bou di bandera [[Reino Uni|Britanico]].<ref name=":0">{{citeer web|url=http://uboat.net/allies/merchants/1340.html
|titel=Allied ships hit: Pedernales|auteur=Guðmundur Helgason|werk=German U-boats of WWII - uboat.net}}</ref> E barco di 3945 ton di registro bruto (GRT) tabata transportá petroleo crudo for di [[Lago di Maracaibo]], [[Venezuela]], pa e refineria di Lago na [[San Nicolas]], [[Aruba]].
Despues di a sufri daño den un atake di torpedo dia [[16 di febrüari|16 di februari]] [[1942]] den haf di [[San Nicolas]], ''Pedernales'' a wordo reconstrui y a continua den operacion pa Lago te 1954. Na aña 1959 el a wordo desmantela.
Fragmentonan di e curpa di SS ''Pedernales'' cu a permanece na Aruba ta situa den lama na costa west cerca di [[Palm Beach]], unda awendia nan ta sirbi como un atraccion popular pa buceo.
== Historia ==
Dia [[16 di febrüari|16 di februari]] [[1942]], durante [[Operacion Neuland]], SS ''Pedernales'' a sufri daño severo ora un torpedo for di e submarino Aleman U-156, bou mando di capitan-teniente [[Werner Hartenstein]], a alcansa e barco mientras e tabata ancra den haf di San Nicolas.
Despues di e impacto di torpedo, e tankero a pega candela pero no a sink. Ocho miembro di tripulacion a perde nan bida, mientras diesocho otro a logra sobrevivi. Pa evita cu e barco sink completamente, e a wordo hala riba costa cu ayudo di dos remolcador y despues bandona.<ref name=":0"/>
E curpa di e barku a wordo hiba pa e drydock di Lago, unda el a wordo corta den tres seccion. E seccionnan di proa y popa, cu no tabata completamente destrui, a wordo uni hunto. E barco reconstrui a navega riba su propio forsa pa [[Baltimore]], [[Maryland]], caminda a wordo instala un seccion meymey nobo, despues di cua el a sigui den servicio.<ref name=":0"/>
Despues di guera, e tankero a sigui nabega pa Lago bou di su mesun nomber te aña 1954.<ref>{{citeer web|titel=Vier Lago-tankers uit de vaart|werk=[[Amigoe]]|datum=1954-05-03|bezochtdatum=2026-01-27|via=Delpher.nl|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404275:mpeg21:p003}}</ref> Na 1957 el a wordo renombra ''Esso Pedernales'' y na 1958, el a bolbe wordo renombra ''Katendrecht''. Finalmente, e barco reconstrui a wordo di scrap na [[Rotterdam]] na 1959.<ref name=":0"/>
== Restonan na Aruba ==
E seccion meymey original, cu a keda na Aruba, a wordo saca for di e drydock y a uza durante hopi aña door di [[Marina Real|Marina Real Hulandes]] como blanco pa entrenamento di bombardeo. Esaki a causa cu e restonan di e naufragio a keda fragmenta den varios pida.
Awendia, e restonan aki di SS ''Pedernales'' ta situa den lama na costa west di Aruba, cerca di Palm Beach, na un profundidad di mas o menos 8–9 meter. E naufragio a bira un [[ref artifisial|rif artificial]] yen di bida marino, incluyendo diferente sorto di pisca, turtuga di lama, tribon di santo y chuchunan.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.aruba.nu/nieuws/geschiedenis/81801/duikers-oefenen-bij-historisch-wrak-ss-pedernales-voor-palm-beach Duikers oefenen bij historisch wrak SS Pedernales voor Palm Beach], aruba.nu (9 di november 2025)</ref>
E sitio ta considera un di e luganan di buceo mas facil y popular na Aruba. E awanan trankil y e profundidad limita ta haci e sitio adecua pa snorkel, entrenamento di buceo, y fotografia bou di awa, y pa buceadornan di tur nivel.<ref>[https://www.divers-guide.com/en/pedernales-shipwreck Pedernales Shipwreck], divers-guide.com</ref>
== Mira tambe ==
* [[Lago Oil & Transport Company]]
* [[SS Antilla|SS ''Antilla'']]
== Link externo ==
* [https://www.youtube.com/watch?v=N-Az6A7nzYw Aruba Dive Wreck The Pedernales], [[Youtube]] (2019)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Pedernales, Ss}}
[[Kategoria:Boto]]
[[Kategoria:Aruba]]
tvctv98zkgphdg7xr3jwu7ylvwrkgtv
Sternchi
0
14090
193790
193642
2026-06-14T15:56:51Z
Kallmemel
14000
193790
wikitext
text/x-wiki
{{Taxobox parha| variante = a
| nomber = Sternchi
| exhibi titulo =
| imagen = Sterna hirundo - Common Tern.jpg
| descripcion = Sternchi comun of meuchi pico cora (''Sterna hirundo'')
| status =
| reino = [[Animal]]ia
| troncon = [[Chordata]]
| clase = [[Para|Aves]]
| orden = Charadriiformes
| famia = Sternidae
| taxon = Tribu
| c-nomber = Sternini
* ''Sterninae'' (tradicional)
* ''Sternini'' (den algun sistema)
}}
{{Variante|a}}
'''Sternchi''' (na [[ingles]]: ''tern''; [[hulandes]]: ''stern'') ta un grupo di parha marino cu ta pertenece na e famia di Sternidae. Mayoria di sternchi ta parha migratorio. Nan ta sigui patronchinan di migracion, segun temporada entre zonanan di broei y di alimentacion, frecuentemente ta cubri distancianan grandi riba lama habri.{{Bròn?|Falta fuente di referensia|2026|6|13}}
== Taxonomia ==
Riba e clasificacion taxonomico di sternchi no tin consenso completo. Tradicionalmente nan tabata wordo inclui den famia di meuchi (Laridae), sea como un subfamia (Sterninae), como un tribu (Sternini) of como un grupo separá. Mayoria di sternchi tabata anteriormente clasifica den genero Sterna.<ref>del Hoyo, J.; Elliott, A. & Sargatal, J. (editors) (1996): Handbook of Birds of the World, Volume 3: Hoatzin to Auks. Lynx Edicions, Barcelona. {{ISBN|84-87334-22-9}}</ref>
Analisis moderno di secuencia di [[DNA]] a mustra cu e grupo tradicional Sterna no tabata monofilogenetico. Esaki a conduci na un reorganisacion taxonomico, cu e division di sternchi den varios clado y e introduccion di generonan mas chikito y mas specifico.<ref name="Bridge">Bridge, E.S.; Jones, A.W. & Baker, A.J. (2005): A phylogenetic framework for the terns (Sternini) inferred from mtDNA sequences: implications for taxonomy and plumage evolution. ''Molecular Phylogenetics and Evolution'' '''35'''(2): 459-469. {{doi|10.1016/j.ympev.2004.12.010}}</ref><ref>Collinson, M. (2006). Splitting headaches? Recent taxonomic changes affecting the British and Western Palaearctic lists. British Birds 99 (6): 306-323.</ref>
Sterninae ta un subfamia di parha di lama den famia di Sternidae. Den algun sistema di clasificacion, mesun grupo aki tabata ser trata como e tribu Sternini. E grupo ta inclui sternchi "clasico", "noddy" y parhanan di genero ''Gygis''.{{Bròn?|Falta fuente di referensia|2026|6|13}}
=== Genero ===
* Genero ''Anous'' (5 [[espesie]])
* Genero ''Chlidonias'' (4 espesie)
* Genero ''Gelochelidon'' (1 espesie)
* Genero ''Gygis'' (1 espesie)
* Genero ''Hydroprogne'' (1 espesie)
* Genero ''Larosterna'' (1 espesie)
* Genero ''Onychoprion'' (4 espesie)
* Genero ''Phaetusa'' (1 espesie)
* Genero ''Sterna'' (13 espesie)
* Genero ''Sternula'' (7 espesie)
* Genero ''Thalasseus'' (7 espesie)
== Distribucion y habitat ==
Sternchi ta parhanan cosmopolita cu ta wordo haya na casi tur parti di mundo. Nan ta principalmente marino, costal of pelagico, pero algun [[espesie|especie]] ta biba tambe riba awanan interior manera [[Lago (kurpa di awa)|lago]], [[laguna]] y [[riu]].{{Bròn?|Falta fuente di referensia|2026|6|13}}
Entre tur parha, incluso reino di animal, e sternchi ''Sterna paradisaea'' ta realisa e migracion anual di mas largo for di zonanan Artico te [[Antártika|Antartica]] y bek.{{Bròn?|Falta fuente di referensia|2026|6|13}}
== Descripcion ==
Sternchi ta parhanan chikito te mediano (aproximadamente 20 te 56 cm) cu un forma delega y grasioso. Nan ta caracterisa pa:
* pia relativamente cortico,<ref name=":1"/>
* un pico fuerte y punta agudo,
* un rabo largo y forkia, cual a duna nan e apodo popular “sualchi di lama” y
* un nek generalmente cortico.<ref name=":1"/>
Mayoria di e especienan ta gris cla ariba, blanco abou, cu un capa preto riba e cabes durante temporada di broei. Nan ta bula rapido y elegante.
== Caribe Hulandes ==
Sternchi ta presente riba e [[islanan ABC]] como parhanan migratorio y, den varios caso, como parhanan cu ta broei riba y rond di e islanan. Nan ta wordo observa principalmente durante e periodo di ponemento di neishi y di broei, cu ta cay entre maart y september.<ref name=":1">[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260207.pdf Temporada di sternchi a yega y ACF ta haci yamado pa nan proteccion], BDA (7 di februari 2026)</ref> Durante e periodo aki, e cantidad di sternchi riba e islanan ta aumenta notablemente.
=== Aruba ===
Aruba ta anfitrion pa dies especie di sternchi durante temporada di broei.<ref name=":1" /><ref name=":0">{{Citeer web|url=https://cms.acf.aw/wp-content/uploads/2026/04/Tern_Factsheet_ACF.pdf|titel=Conservation: Terns Facts Sheet|bezochtdatum=2026-06-13|werk=acf.aw/learning|taal=en}}</ref> Esaki tin un significancia global pa cu conservacion di parha global marino. Na Aruba, 90% di populacion caribense di sternchi comun, 25% di populacion global di sternchi grandi, y 25% di populacion caribense di noddy preto ta broei anualmente. Temporada di broei ta core normalmente for di januari te september.<ref name=":0" /> E areanan mas importante pa neishi y broei ta inclui:<ref name=":1"/><ref name=":0" />
* Rif di San Nicolas ("No-go" zona di conservacion), unda sternchi ta pone neishi riba tereno habri, den santo of den matanan chikito rond di e rif. E areanan aki ta generalmente prohibi pa publico.
* Na costa panort di e isla, unda baranca y piedranan ta ofrece sitio relativamente sigur pa broei.
=== Corsou ===
[[Kòrsou|Corsou]] y su sitionan na costa ta forma parti di areanan importante pa parha marino, incluso sitionan clave pa colonianan di sternchi.<ref>{{citeer web |titel=North-east Curaçao parks and coast, Curaçao |url=https://datazone.birdlife.org/site/factsheet/21971-northeast-cura%C3%A7ao-parks-and-coast-cura%C3%A7ao#Qualifying-species|werk=Datazone by Birdlife|bezochtdatum=2026-02-07}}</ref>
Ademas, riba [[Klein Kòrsou|Klein Curaçao]], e presencia di sternchinan ta considerabel. Varios especie, incluso e sternchi bata preto (''Onychoprion fuscatus'') y sternchi bril (''Onychoprion anaethetus''), a ser documenta como especienan reproductivo den recien estudionan ornitologico den veld.<ref>{{cite journal |last1=Debrot |first1=A.O. |title=A case study of sea and shorebird breeding recovery following goat and cat eradication on Klein Curaçao |journal=Journal of Field Ornithology |year=2023 }}</ref>
E presencia di sternchi na Corsou ta lanta interes di observadornan di parha y ta contribui na popularidad di e isla como un destinacion pa "birdwatching".<ref>{{cite web |title=Help make the seabird breeding season on Curacao a success! |url=https://birdwatchingcuracao.com/2025/04/24/help-make-the-seabird-breeding-season-on-curacao-a-success/|site=Bird Watching Curaçao |date=2025-04-24 }}</ref>
{| class="wikitable collapsible" width = "70%"
|-
! colspan="4" |Algun expecie observa den Caribe Hulandes
|-
! rowspan="2" |Imagen
! rowspan="2" | Especie
! colspan="2"| Nomber comun
|-
! Aruba || Corsou/Boneiro
|-
|[[File:Anous minutus by Gregg Yan 02.jpg|170px]]
|''Chlidonias niger''<br><small>Linnaeus, 1758</small>
| Sternchi preto || Meuchi pretu
|-
| [[File:Gelochelidon nilotica 1.jpg|170px]]
|''Gelochelidon nilotica''
| Sternchi nilotico || Meuchi nilótiko
|-
| [[File:Sterna-caspia-010.jpg|170px]]
|''Hydroprogne caspia''
| Sternchi gigante || Meuchi gigante
|-
| [[File:Bridled Tern (31861703240).jpg|170px]]
|''Onychoprion anaethetus'' <br><small>Scopoli, 1786</small>
| Sternchi bril || Meuchi brel
|-
| [[File:Sterna fuscata.JPG|170px]]
|''Onychoprion fuscatus'' <br><small>Linnaeus, 1766</small>
| Sternchi bata preto || Meuchi bachi pretu
|-
| [[File:Least Tern RWD22.jpg|170px]]
|''Sternula antillarum''
| Sternchi chikito || Meuchi chikitu
|-
| [[File:Thalasseus maximus in flight.jpg|170px]]
|''Thalasseus maximus''
| Sternchi di Rey || Meuchi real
|-
|}
== Mira tambe ==
* [[Important Bird Area]]
* [[Parke Marino Aruba]]
* [[Saliña Tierra del Sol]]
* [[Klein Bonaire]]
* [[Klein Kòrsou|Klein Curaçao]]
* [[Great Salt Pond]]
{{Appendix}}
[[Kategoria:Para]]
nfoboejafs7j7cgs0uw7vbrdeuftebm
Barbacoa
0
14133
193774
183762
2026-06-14T15:53:20Z
Kallmemel
14000
193774
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox parha | variante = a
| status = LC
| fuente status =
| rl-id =
| imagen =
| descripcion = Barbacoa den ambiente local na [[Kòrsou|Corsou]].
| orden = [[Colombiformes]]
| famia = [[Columbidae]]
| genero = ''Patagioenas''
| mapa = Patagioenas corensis map.svg
| leyenda = Mapa di distribucion
| c-nomber = ''Patagioenas corensis''
| autor = Jacquin
| fecha = 1784
| parentesis = si
| original =
| sinonimo =
* ''Columba corensis'' (Jacquin, 1784)
}}
'''Barbacoa''' of '''Ala Blanca''' (''Patagioenas corensis'', [[Ingles]]: ''Bare-Eyed Pigeon'', [[Hulandes]]: ''Naaktoogduif'') ta un [[espesie|especie]] di parha den e [[Famia (biologia)|famia]] di Columbidae (paloma). E nomber cientifico di e especie a wordo publica na 1784 pa e Austriaco Joseph Franz von Jacquin.
== Distribucion y habitat ==
E [[espesie|especie]] ta presente na e costanan Caribense di [[Colombia]] y [[Venezuela]], y e [[isla]]nan den cercania: [[Aruba]], [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]. Tambe e ta wordo haya na e islanan Venezolano: [[Isla di Margarita|Margarita]] y [[La Blanquilla]].<ref name=IOC11.2>{{citeer web |url=https://www.worldbirdnames.org/ |titel=IOC World Bird List (v 11.2) |last1=Gill |first1= F. |last2=Donsker|first2=D.|last3=Rasmussen |first3=P. |date=juli 2021 }}</ref>
Alrededor di fin di 2012 of comienso di 2013 el a wordo introduci na e [[Sint Maarten (isla)|isla di Sint Maarten]], caminda su populacion awor a aumenta y plama riba henter e isla.<ref>{{en}}{{Cite book |last1=Cambrone |first1=Christopher |last2=Levesque |first2=Anthony |last3=Cézilly |first3=Frank |date=2024-07-30 |title=Using Citizen Science and Field Surveys to Document the Introduction, Establishment, and Rapid Spread of the Bare-Eyed Pigeon, Patagioenas corensis, on the Island of Saint-Martin, West Indies |journal=Biology|volume=13 |issue=8 |page=585 |doi=10.3390/biology13080585 |issn=2079-7737}}</ref>
E ta habita principalmente den un paisahe seco di mata di sumpiña y cadushi, y den mondi di acacia y mangel, por ehempel na [[Saliña Tierra del Sol]] (Aruba), [[Lac]] y [[Klein Bonaire]] (Boneiro).
E ta wordo haya tambe den zonanan cultiva y pobla pa hende. E barbacoa tin un presencia prominente den ambiente local riba [[islanan ABC]], y ta ser considera un paloma comun.
Riba e continente [[Sur Amérika|Sur America]] e ta presente te cu mas o menos 400 meter riba nivel di lama, aunke e ta wordo haya generalmente na elevacionnan mas abou.<ref name=BEPI-BOW>Baptista, L. F., P. W. Trail, H. M. Horblit, and P. F. D. Boesman (2020). Bare-eyed Pigeon (''Patagioenas corensis''), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.baepig2.01 consulta 13 di september 2021</ref>
== Nomber ==
Den [[Papiamentu|Papiamento]] e especie ta conoci bou di diferente nomber popular. Nan ta segun isla:<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189014 Bare-eyed Pigeon Patagioenas corensis], [[Dutch Caribbean Species Register]]</ref>
* {{ABW}} - Barbacoa, Ala Blanca, Warbacoa, Warakoa, Warwacowa, Warwacoha
* {{BON}} - Warbacoa, Paloma di Mondi, Warwacowa, Warwacoha
* {{CUW}} - Ala Blanca, Warawacoa
== Descripcion ==
E especie ta un parha di un tamaño mediano y ta midi 32 - 37 cm pa e macho y 30 - 34.5 cm pa e embra, cu un peso rond di 274 gram. E plumahe di macho y embra ta mescos. Su cabes, garganta y pechu ta ros-biña.[[File:Buladuif.jpg|thumb|250px|left|Barbacoa riba un mata.]] E wowo ta color oraño-bruin y rondona pa cuero sunu, un renchi blauw smal y un area pafo mas hancho di color cora-bruin, loke ta dune un aparencia yen di expresion y impresion cu e ta alerta.<ref name="BDA">[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260220.pdf Palomanan ta un di e heroe hopi biaha ignora di Aruba su naturalesa], Bon Dia Aruba (20 di februari 2026)</ref> E parti ariba di lomba y nek ta mustra un patronchi di scama di color brons-preto y maron cla. E parti abou di lomba ta gris blauw cla. E area di ventilacion ta blanco. E ala dobla ta mustra un mancha blanco hancho, cu ta bira specialmente visibel ora e ta bulando.
E especie hubenil ta un version mas cla y menos contrasta cu e adulto.<ref name=BEPI-BOW/>
== Alimentacion y comportacion ==
E barbacoa ta come principalmente simia, fruta y grano. E ta busca cuminda den mata y palo, pero tambe por come riba tera. Den algun zona, e ta adapta bon na ambientenan modifica pa hende y ta wordo mira mas y mas cerca di cas y hardin, anochi y mainta.<ref>[https://birdwatchingcuracao.com/2021/07/14/birds-in-the-garden-9-the-bare-eyed-pigeon/? Birds in the garden (9): the Bare-eyed pigeon], Birdwatching Curaçao (14 di juli 2021)</ref> E minimo estorbo ta pon'e bula bay.<ref name="BDA"/>
Su canto ta consisti di un serie ritmico di notanan abou, hopi biaha describi como: “woh… woh-hu-whOAh…”.<ref name=BEPI-BOW/> E tono aki ta diferente for di otro especienan di paloma riba e islanan ABC.
== Conservacion ==
Segun e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]], e especie ta clasifica como ''Least Concern'' (LC), indicando cu e no ta wordo considera menasa actualmente y cu su populacion ta generalmente stabil den su area.
== Link externo ==
* [https://www.xeno-canto.org/species/Patagioenas-corensis ''Patagioenas corensis'' - sharing wildlife sounds from around the world], xeno-canto.org
{{Appendix}}
[[Kategoria:Para]]
[[Kategoria:Karibe Hulandes]]
72xp4s3d662monu1hwolk6zc9wqysmh
Livano Comenencia
0
14511
193821
193567
2026-06-14T20:29:19Z
Caribiana
8320
ampliashon
193821
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox futbolista| variante = c
| nomber = Livano Comenencia
| nomber completo = Livano Shyron Liomar Comenencia
| imagen =
| descripcion =
| fecha nacemento = [[3 di febrüari]] [[2004]]
| luga nacemento = [[Breda]]
| pais nacemento = [[Hulanda]]
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais fayecimento =
| nacionalidad= {{NLD}}
| nacionalidad_dep = {{CUW}}
| haltura = 191
| peso =
| pia = drechi
| club actual = [[File:Flag of Switzerland.svg|20px|border]] FC Zürich
| liga = Superliga di Suisa
| number = 3
| posicion = Defensor
| contract = 30 di yüni 2029
<!-- Seccion di seleccion nacional 1-->
| seleccion = [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] U-15 te U-20
| debut seleccion =
| number seleccion=
| participa = 22
| goal = 3
<!-- Seccion di seleccion nacional 2-->
| seleccion2 = {{CUWf}}
| debut seleccion2 = 11 di òktober 2024
| number seleccion2=
| participa2 = 20
| goal2 = 2
| temporada = 2021–2023<br />2023–2025<br />2025–
| club = [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Jong PSV<br /> [[File:Flag of Italy.svg|20px|border]] Juventus Next Gen<br /> [[File:Flag of Switzerland.svg|20px|border]] FC Zürich
| actualisa = 12 di yüni 2026
}}
'''Livano Shyron Liomar Comenencia''' (☆ [[3 di febrüari]] [[2004]] na [[Breda]], [[Hulanda]]) ta un futbolista profeshonal hulandes-kurasoleño, ku ta hunga komo defensa drechi. Aktualmente e ta milita pa FC Zürich i pa e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)| selekshon nashonal di Kòrsou]].
==Karera==
Comenencia a kuminsá su desaroyo den e akademia hubenil di TVC Breda. Na 2012, el a drenta e akademia di PSV Eindhoven, unda el a progresá dor di tur e nivelnan hubenil. Na ougùstùs 2020, el a firma su promé kontrakt profeshonal.<ref>[https://www.psv.nl/nieuwspagina/artikel/bredanaar-livano-comenencia-tekent-eerste-psv-contract.htm Bredanaar Livano Comenencia tekent eerste PSV-contract] PSV, 12 augustus 2020. [https://web.archive.org/web/20230903210505/https://www.psv.nl/nieuwspagina/artikel/bredanaar-livano-comenencia-tekent-eerste-psv-contract.htm Archivá] 3 di septèmber 2023.</ref>
=== Klup ===
Dia 16 di ougùstùs 2021, Comenencia a hasi su debut profeshonal pa Jong PSV den e Promé Divishon, den un partido kontra FC Den Bosch.<ref>[https://www.ed.nl/psv/piepjong-jong-psv-houdt-geen-stand-tegen-fc-den-bosch~a8e4a448/ Piepjong Jong PSV houdt geen stand tegen FC Den Bosch] Eindhovens Dagblad, 16 augustus 2021. [https://web.archive.org/web/20230903210503/https://www.ed.nl/psv/piepjong-jong-psv-houdt-geen-stand-tegen-fc-den-bosch~a8e4a448/ Archivá] 3 di septèmber 2023.</ref>
Na 2021, el a wòrdu inkluí den e lista anual di korant ''The Guardian'' di e 60 talento mas grandi di [[futbol|futbòl]] mundial, nasé na 2004.<ref name="TGuard2">{{Cite web|last1=Christenson |first1=Marcus |last2=Bandini |first2=Nicky |title=Next Generation 2021: 60 of the best young talents in world football |language=en-GB |work=The Guardian |url=https://www.theguardian.com/football/ng-interactive/2021/oct/07/next-generation-2021-60-of-the-best-young-talents-in-world-football |access-date= |issn=0261-3077}}</ref>
Na febrüari 2022, el a prolongá su kontrakt ku PSV te meimei di 2025.<ref>[https://www.vi.nl/nieuws/onvergetelijke-dag-voor-psv-talent-mijn-ouders-moesten-bijna-huilen Onvergetelijke dag voor PSV-talent: 'Mijn ouders moesten bijna huilen'] VI, 16 augustus 2021. [https://web.archive.org/web/20230902083846/https://www.vi.nl/nieuws/onvergetelijke-dag-voor-psv-talent-mijn-ouders-moesten-bijna-huilen Archivá] 2 di septèmber 2023.</ref>
Dia 31 di ougùstùs 2023, Comenencia a transferí pa Juventus Next Gen, e tim di reserva di e klup [[italia]]no Juventus, kaminda el a firma un kontrakt di dos aña.<ref>{{Cite web |date=2023-08-31 |title=Livano Comenencia è bianconero |url=https://www.juventus.com/it/news/articoli/juventus-next-gen-livano-comenencia-e-bianconero |access-date= |website=Juventus.com |language=it}}</ref><ref>{{Cite web |date=2023-09-01 |title=Juve, c'è l'annuncio di Comenencia: i dettagli dell'operazione |url=https://corrieredellosport.it/news/calcio/calcio-mercato/juventus/2023/09/01-112473230/juve_c_e_l_annuncio_di_comenencia_i_dettagli_dell_operazione |access-date=|website=Corriere dello Sport |language=it}}</ref>
Dia 6 di ougùstùs 2025, el a firma un kontrakt di kuater aña ku FC Zürich na [[Suisa]].<ref>{{cite web|publisher=FC Zürich|url=https://www.fcz.ch/pages/news/livano-comenencia-wechselt-zum-fc-zurich|title=Livano Comenencia wechselt zum FC Zürich|trans-title=Livano Comenencia moves to FC Zurich|date=2025-08-06|access-date=|language=de}}</ref>
===Internashonal===
Comenencia a representá Hulanda na diferente nivel hubenil (U-15 te U-20). El a hasi su debut pa e selekshon hulandes U-15 na 2019 den un partido amistoso kontra [[Hungria]]. Durante su karera hubenil, el a akumulá aparishonnan pa U-16, U-18, U-19 i U-20, inkluyendo un gol pa U-18.<ref>[https://www.onsoranje.nl/teams/185192/uitslagen/wedstrijd/31121 Vriendschappelijk] riba ''Ons Oranje'', KNVB</ref>
====Selekshon nashonal di Kòrsou====
Na òktober 2024, Comenencia a aseptá un yamada pa e selekshon nashonal di Kòrsou pa e weganan kontra [[Grenada]] di [[CONCACAF Nations League]] 2024–25.<ref>{{cite web |url=https://www.instagram.com/p/DA0Scn-uuzV/ |publisher=Curaçao national football team – Official Instagram |title=🚨UPDATE: Comenencia joins the Blue Wave |accessdate= |date=2024-10-07}}</ref>
Na mei 2026, el a wòrdu inkluí den e selekshon final di Kòrsou pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]], e promé aparishon di e pais na e torneo.<ref>{{cite web|title=Smallest nation Curacao name debut World Cup squad|url=https://www.bbc.com/sport/football/articles/c70798249j0o|date=18 May 2026|access-date=2026-05-21}}</ref> Den e debut di Kòrsou dia 14 di yüni 2026 kontra Alemania, ku a terminá den un derota 7-1, el a anotá e promé gol den Kopa Mundial pa Kòrsou.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/91193/historisch-wk-debuut-eindigt-in-ruime-nederlaag-tegen-duitsland Historisch WK-debuut eindigt in ruime nederlaag tegen Duitsland], curacao.nu (14 di yüni 2026)</ref>
{{Appendix}}
{{Malchi:Navegashon Selekshon Nashonal di Futbòl di Kòrsou KM 2026}}
{{DEFAULTSORT:Comenencia, Livano}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Futbolista]]
[[Kategoria:Futbòl na Kòrsou]]
nqdtai5xt324xeoa4a8zw8dmap7srqf
Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl
0
14547
193822
192604
2026-06-14T20:46:01Z
Caribiana
8320
193822
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Kòrsou]] lo aparesé den e torneo final di [[Kopa Mundial di Futbòl]] pa promé biaha na [[2026]]. E artíkulo aki ta trata di e partisipashon i prestashonnan di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di Kòrsou]] den e Kopa Mundial di Futbòl di [[FIFA]].
E selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou a partisipá pa promé biaha den e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2014, despues di [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di Antias Hulandes]]. Promé ku esaki, di 1958 te 2010, e teritorio tabata kompetí komo [[Antias Hulandes]], ku no a logra klasifiká pa un torneo final di Kopa Mundial.
Dia 18 di novèmber 2025, e selekshon di Kòrsou a terminá na promé lugá den su grupo di klasifikashon i a logra klasifiká pa Kopa Mundial 2026. Ku un poblashon di aproksimadamente 156.000 habitante i un superfisie di 444 km², Kòrsou a bira e pais di mas chikitu pa klasifiká pa e torneo.<ref>{{Cite web |date=2025-11-19 |title=Population of... 156,000: Caribbean minnows break wild record to secure WC spot — Wrap |url=https://www.foxsports.com.au/football/wild-scenes-as-27year-wc-drought-ends-with-stunning-goals-and-red-card-drama-wrap/news-story/a41294afec3801b915e75c9b1784a852 |access-date=19 November 2025 |work=Fox Sports Australia}}</ref>
== Partisipashon i prestashon ==
{| class="wikitable" width="100%" style="font-size:90%; text-align:center;"
! colspan="9" |Rékort [[Kopa Mundial di Futbòl]]
! rowspan="31" width="1%" |
! colspan="7" |Historial di klasifikashon
|-
! width="15%" |Aña
! width="15%" |Fase
! width="5%" |Posishon
! width="5%" |{{Tooltip|Pld|Matches played}}
! width="5%" |{{Tooltip|W|Matches won}}
! width="5%" |{{Tooltip|D|Matches drawn}}*
! width="5%" |{{Tooltip|L|Matches lost}}
! width="5%" |{{Tooltip|GF|Goals for}}
! width="5%" |{{Tooltip|GA|Goals against}}
! width="5%" |{{Tooltip|Pld|Games played}}
! width="5%" |{{Tooltip|W|Won}}
! width="5%" |{{Tooltip|D|Drawn}}
! width="5%" |{{Tooltip|L|Lost}}
! width="5%" |{{Tooltip|GF|Goals for}}
! width="5%" |{{Tooltip|GA|Goals against}}
|-
! colspan="9" |komo [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (1921-1958)|Teritorio Insular di Kòrsou]]
! colspan="7" |komo [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (1921-1958)|Teritorio Insular di Kòrsou]]
|-
|[[File:Flag of Uruguay.svg|20px|border]] 1930
| colspan="8" |''No a afiliá na FIFA''
| colspan="6" |''No a afiliá na FIFA''
|-
|[[File:Flag of Italy.svg|20px|border]] 1934
| colspan="8" rowspan="4" |''No a partisipá''
| colspan="6" rowspan="4" |''No a partisipá''
|-
|[[File:Flag of France.svg|20px|border]] 1938
|-
|[[File:Flag of Brazil.svg|20px|border]] 1950
|-
|[[File:Flag of Switzerland.svg|20px|border]] 1954
|-
|[[File:Flag of Sweden.svg|20px|border]] 1958
| colspan="8" |''No a klasifiká''
|3
|1
|0
|2
|4
|7
|-
! colspan="9" |komo [[File:Flag of the Netherlands Antilles.svg|20px|border]] [[selekshon Antiano di Futbòl|Antias Hulandes]]
! colspan="7" |komo [[File:Flag of the Netherlands Antilles.svg|20px|border]] [[selekshon Antiano di Futbòl|Antias Hulandes]]
|-
|[[File:Flag of Chile.svg|20px|border]] 1962
| colspan="8" rowspan="13" |''No a klasifiká''
|6
|2
|2
|2
|4
|14
|-
|[[File:Flag of England.svg|20px|border]] 1966
|4
|1
|2
|1
|2
|3
|-
| [[File:Flag of Mexico.svg|20px|border]] 1970
|4
|1
|0
|3
|3
|9
|-
|[[File:Flag of Germany.svg|20px|border]] 1974
|5
|0
|2
|3
|4
|19
|-
| {{ARG|bandera}} 1978
|2
|0
|0
|2
|1
|9
|-
|[[File:Flag of Spain.svg|20px|border]] 1982
|4
|0
|3
|1
|1
|2
|-
|[[File:Flag of Mexico.svg|20px|border]] 1986
|2
|0
|1
|1
|0
|4
|-
|[[File:Flag of Spain.svg|20px|border]] 1990
|4
|2
|0
|2
|4
|7
|-
| [[File:Flag of the United States.svg|20px|border]] 1994
|2
|0
|1
|1
|1
|4
|-
| [[File:Flag of France.svg|20px|border]] 1998
|2
|0
|1
|1
|1
|2
|-
| [[File:Flag of South Korea.svg|20px|border]][[File:Flag of Japan.svg|20px|border]] 2002
|2
|0
|1
|1
|1
|6
|-
|[[File:Flag of Germany.svg|20px|border]] 2006
|4
|1
|0
|3
|4
|8
|-
| [[File:Flag of South Africa.svg|20px|border]] 2010
|4
|2
|1
|1
|3
|1
|-
! colspan="9" |komo {{CUWf}}
! colspan="7" |komo {{CUWf}}
|-
|[[File:Flag of Brazil.svg|20px|border]] 2014
| colspan="8" rowspan="3" |''No a klasifiká''
|6
|2
|1
|3
|15
|15
|-
|[[File:Flag of Russia.svg|20px|border]] 2018
|6
|1
|3
|2
|5
|6
|-
| [[File:Flag of Qatar.svg|20px|border]] 2022
|6
|3
|2
|1
|16
|3
|-
|[[File:Flag of Canada.svg|20px|border]] [[File:Flag of Mexico.svg|20px|border]][[File:Flag of the United States.svg|20px|border]] 2026
| colspan="1" |''Klasifiká'' || 4 || 1 ||0 ||0 || 1 || 1 || 7
|10
|7
|3
|0
|28
|5
|-
|[[File:Flag of Morocco.svg|20px|border]] [[File:Flag of Portugal.svg|20px|border]][[File:Flag of Spain.svg|20px|border]] 2030
| colspan="8" rowspan="2" |''Pa determiná''
| colspan="6" rowspan="2" |''Pa determiná''
|-
|[[File:Flag of Saudi Arabia.svg|20px|border]] 2034
|-
!Total
!-
!{{Tooltip|1/23|Number of tournaments qualified for}}
!-
!-
!-
!-
!-
!-
!76
!23
!23
!30
!94
!125
|}
''*Empatenan ta inkluí partidonan di eliminatorio disidí pa tiramentu di pinalti.
{{Appendix}}
[[Kategoria:Futbòl na Kòrsou]]
k1e7t2lwmbfez3kgadra4s4d4af0ftk
193824
193822
2026-06-14T21:21:46Z
Caribiana
8320
tabel agrega
193824
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Kòrsou]] lo aparesé den e torneo final di [[Kopa Mundial di Futbòl]] pa promé biaha na [[2026]]. E artíkulo aki ta trata di e partisipashon i prestashonnan di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di Kòrsou]] den e Kopa Mundial di Futbòl di [[FIFA]].
E selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou a partisipá pa promé biaha den e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2014, despues di [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di Antias Hulandes]]. Promé ku esaki, di 1958 te 2010, e teritorio tabata kompetí komo [[Antias Hulandes]], ku no a logra klasifiká pa un torneo final di Kopa Mundial.
Dia 18 di novèmber 2025, e selekshon di Kòrsou a terminá na promé lugá den su grupo di klasifikashon i a logra klasifiká pa Kopa Mundial 2026. Ku un poblashon di aproksimadamente 156.000 habitante i un superfisie di 444 km², Kòrsou a bira e pais di mas chikitu pa klasifiká pa e torneo.<ref>{{Cite web |date=2025-11-19 |title=Population of... 156,000: Caribbean minnows break wild record to secure WC spot — Wrap |url=https://www.foxsports.com.au/football/wild-scenes-as-27year-wc-drought-ends-with-stunning-goals-and-red-card-drama-wrap/news-story/a41294afec3801b915e75c9b1784a852 |access-date=19 November 2025 |work=Fox Sports Australia}}</ref>
== Partisipashon i prestashon ==
{| class="wikitable" width="100%" style="font-size:90%; text-align:center;"
! colspan="9" |Rékort [[Kopa Mundial di Futbòl]]
! rowspan="31" width="1%" |
! colspan="7" |Historial di klasifikashon
|-
! width="15%" |Aña
! width="15%" |Fase
! width="5%" |Posishon
! width="5%" |{{Tooltip|Pld|Matches played}}
! width="5%" |{{Tooltip|W|Matches won}}
! width="5%" |{{Tooltip|D|Matches drawn}}*
! width="5%" |{{Tooltip|L|Matches lost}}
! width="5%" |{{Tooltip|GF|Goals for}}
! width="5%" |{{Tooltip|GA|Goals against}}
! width="5%" |{{Tooltip|Pld|Games played}}
! width="5%" |{{Tooltip|W|Won}}
! width="5%" |{{Tooltip|D|Drawn}}
! width="5%" |{{Tooltip|L|Lost}}
! width="5%" |{{Tooltip|GF|Goals for}}
! width="5%" |{{Tooltip|GA|Goals against}}
|-
! colspan="9" |komo [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (1921-1958)|Teritorio Insular di Kòrsou]]
! colspan="7" |komo [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (1921-1958)|Teritorio Insular di Kòrsou]]
|-
|[[File:Flag of Uruguay.svg|20px|border]] 1930
| colspan="8" |''No a afiliá na FIFA''
| colspan="6" |''No a afiliá na FIFA''
|-
|[[File:Flag of Italy.svg|20px|border]] 1934
| colspan="8" rowspan="4" |''No a partisipá''
| colspan="6" rowspan="4" |''No a partisipá''
|-
|[[File:Flag of France.svg|20px|border]] 1938
|-
|[[File:Flag of Brazil.svg|20px|border]] 1950
|-
|[[File:Flag of Switzerland.svg|20px|border]] 1954
|-
|[[File:Flag of Sweden.svg|20px|border]] 1958
| colspan="8" |''No a klasifiká''
|3
|1
|0
|2
|4
|7
|-
! colspan="9" |komo [[File:Flag of the Netherlands Antilles.svg|20px|border]] [[selekshon Antiano di Futbòl|Antias Hulandes]]
! colspan="7" |komo [[File:Flag of the Netherlands Antilles.svg|20px|border]] [[selekshon Antiano di Futbòl|Antias Hulandes]]
|-
|[[File:Flag of Chile.svg|20px|border]] 1962
| colspan="8" rowspan="13" |''No a klasifiká''
|6
|2
|2
|2
|4
|14
|-
|[[File:Flag of England.svg|20px|border]] 1966
|4
|1
|2
|1
|2
|3
|-
| [[File:Flag of Mexico.svg|20px|border]] 1970
|4
|1
|0
|3
|3
|9
|-
|[[File:Flag of Germany.svg|20px|border]] 1974
|5
|0
|2
|3
|4
|19
|-
| {{ARG|bandera}} 1978
|2
|0
|0
|2
|1
|9
|-
|[[File:Flag of Spain.svg|20px|border]] 1982
|4
|0
|3
|1
|1
|2
|-
|[[File:Flag of Mexico.svg|20px|border]] 1986
|2
|0
|1
|1
|0
|4
|-
|[[File:Flag of Spain.svg|20px|border]] 1990
|4
|2
|0
|2
|4
|7
|-
| [[File:Flag of the United States.svg|20px|border]] 1994
|2
|0
|1
|1
|1
|4
|-
| [[File:Flag of France.svg|20px|border]] 1998
|2
|0
|1
|1
|1
|2
|-
| [[File:Flag of South Korea.svg|20px|border]][[File:Flag of Japan.svg|20px|border]] 2002
|2
|0
|1
|1
|1
|6
|-
|[[File:Flag of Germany.svg|20px|border]] 2006
|4
|1
|0
|3
|4
|8
|-
| [[File:Flag of South Africa.svg|20px|border]] 2010
|4
|2
|1
|1
|3
|1
|-
! colspan="9" |komo {{CUWf}}
! colspan="7" |komo {{CUWf}}
|-
|[[File:Flag of Brazil.svg|20px|border]] 2014
| colspan="8" rowspan="3" |''No a klasifiká''
|6
|2
|1
|3
|15
|15
|-
|[[File:Flag of Russia.svg|20px|border]] 2018
|6
|1
|3
|2
|5
|6
|-
| [[File:Flag of Qatar.svg|20px|border]] 2022
|6
|3
|2
|1
|16
|3
|-
|[[File:Flag of Canada.svg|20px|border]] [[File:Flag of Mexico.svg|20px|border]][[File:Flag of the United States.svg|20px|border]] 2026
| colspan="1" |''Den progreso'' || 4 || 1 ||0 ||0 || 1 || 1 || 7
|10
|7
|3
|0
|28
|5
|-
|[[File:Flag of Morocco.svg|20px|border]] [[File:Flag of Portugal.svg|20px|border]][[File:Flag of Spain.svg|20px|border]] 2030
| colspan="8" rowspan="2" |''Pa determiná''
| colspan="6" rowspan="2" |''Pa determiná''
|-
|[[File:Flag of Saudi Arabia.svg|20px|border]] 2034
|-
!Total
!-
!{{Tooltip|1/23|Number of tournaments qualified for}}
!-
!-
!-
!-
!-
!-
!76
!23
!23
!30
!94
!125
|}
''*Empatenan ta inkluí partidonan di eliminatorio disidí pa tiramentu di pinalti.
== Resultado di grupo ==
{| class="wikitable" width="80%" style="font-size:90%; text-align:center;"
| colspan="9" |'''Grupo E - [[Kopa Mundial di Futbòl]] 2026'''
! rowspan="31" width="1%" |
|-
! width="2%" |Posishon
! width="3%" |Tim
! width="2%" |{{Tooltip|Pld|Matches played}}
! width="2%" |{{Tooltip|W|Matches won}}
! width="2%" |{{Tooltip|D|Matches drawn}}*
! width="2%" |{{Tooltip|L|Matches lost}}
! width="2%" |{{Tooltip|GF|Goals for}}
! width="2%" |{{Tooltip|GA|Goals against}}
! width="2%" |{{Tooltip|GD|Goals difference}}
! width="2%" |{{Tooltip|Pts|:Points}}
|-
| 1 ||[[File:Flag of Germany.svg|20px|border]] [[Alemania]] || 1||1||0||0||7||1 ||+6 ||3
|-
| 2 ||[[File:Flag of Ecuador.svg|20px|border]] [[Ecuador]] || 0|| || || || || || ||
|-
| 3 ||[[File:Flag of Ivory Coast.svg|20px|border]] [[Ecuador]] || 0 || || || || || || ||
|-
| 4 || {{CUWf}} || 1|| 0 ||0||1|| 1||7||-6||0
|}
{{Appendix}}
[[Kategoria:Futbòl na Kòrsou]]
mjtwjscuzf0os6sja5ndkhevu1huci1
Brandley Kuwas
0
14563
193807
193597
2026-06-14T18:16:42Z
~2026-34651-68
18334
193807
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox futbolista| variante = c
| nomber = Brandley Kuwas
| nomber completo = Brandley Mack-Olien Kuwas
| imagen = Brandley Kuwas (cropped).png
| descripcion =
| fecha nacemento = [[19 di sèptèmber]] [[1992]]
| luga nacemento = Hoorn
| pais nacemento = [[Hulanda]]
| fecha fayecimento=
| luga fayecimento =
| pais fayecimento =
| nacionalidad = {{NLD}}
| nacionalidad_dep = {{CUW}}
| haltura = 181
| pia = robes
| club actual = [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Volendam
| liga = Eerste Divisie
| number = 10
| posicion = Delantero
| contract = 30 di yüni 2026
<!-- Seccion di seleccion nacional 1-->
| seleccion = {{CUWf}}
| debut seleccion = 22 di mart 2017
| number seleccion=
| participa = 35
| goal = 2
| temporada = 2012–2015<br />2015–2016<br />2016–2019<br />2019–2021<br />2021<br />2021–2022<br />2022–2023<br />2024–
| club = [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Volendam<br />[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Excelsior<br />[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Heracles Almelo<br />[[File:Flag of United Arab Emirates.svg|20px|border]] Al-Nasr<br />→[[File:Flag of United Arab Emirates.svg|20px|border]] Al-Jazira<br />[[File:Flag of Israel.svg|20px|border]] Maccabi Tel Aviv<br />[[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Giresunspor<br />[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Volendam
}}
'''Brandley Mack-Olien Kuwas''' (☆ [[19 di sèptèmber]] [[1992]] na Hoorn, [[Hulanda]]) ta un futbolista [[Hulanda|hulandes]] ku raisnan di [[Kòrsou]] ku ta hunga komo delantero. Aktualmente, e ta hunga pa FC Volendam i pa e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)| selekshon nashonal di Kòrsou]].
==Karera==
Kuwas a kuminsá na Hellas Sport i despues a pasa tres aña den e akademia hubenil di AZ. El a regresá na Hellas Sport i na 2009 a avansá pa e ekipo hubenil di mas altu di KFC. Tambe el a hunga futsal pa KZZ i The Counters. For di 2010, Kuwas a hunga pa e promé ekipo di KFC den di dos divishon. Na 2012, el a kore stage na Heracles Almelo.<ref>[https://www.nhnieuws.nl/nieuws/80485/Speler-KFC-loopt-stage-bij-Heracles-Almelo Speler KFC loopt stage bij Heracles Almelo], nhnieuws.nl, 23 mei 2012. [https://web.archive.org/web/20201128170247</ref>
===Klup===
Meimei di 2012, Kuwas a bandoná KFC pa FC Volendam,[2] kaminda el a hasi su debut profeshonal dia 12 di ougùstùs 2012 den Eerste Divisie kontra SC Cambuur. Den e di tres temporada na Volendam, el a eksperensiá su avanse importante ku nuebe gol i diesseis asistensia den tur kompetensia.
Na april 2015, el a firma un kontrato di dos aña ku Excelsior.
Dia 23 di mei 2016, Kuwas a transferí pa Heracles Almelo. Den tres temporada na e klup, el a produsí 23 gol i 34 asistensia den 106 partido.
Na mita di 2019, Kuwas a muda pa Al-Nasr na Emiratonan Árabe Uni. Ku su klup, el a gana e Kopa di Liga UAE 2020.
Meimei di 2019, el a muda pa Al-Nasr na Emiratonan Árabe Uni, kaminda el a gana e Kopa di Liga UAE na 2020. Na ougùstùs 2021, Kuwas a transferí pa Maccabi Tel Aviv na Israel.
Na sèptèmber 2022, el a firma ku e klup turko Giresunspor. E klup a keda relegá for di Süper Lig na fin di temporada, i su kontrato a wòrdu terminá na desèmber 2023.
Dia 20 di sèptèmber 2024, Kuwas a regresá na FC Volendam. El a hunga den kasi tur partido den e temporada 2024/25 i a bira kampion di e Promé Divishon ku e klup.<ref>[https://www.vi.nl/nieuws/volendam-loopt-uit-voor-kampioensfeest-god-is-een-volendammer Volendam loopt uit voor kampioensfeest: 'God is een Volendammer'] VI.nl, 12 mei 2025</ref> Na yüli 2025, el a prolongá su kontrato te meimei di 2026.<ref>[https://fcvolendam.nl/nieuws/kuwas-met-fc-volendam-de-vriendenloterij-eredivisie-in-aanvaller-tekent-voor-een-jaar-bij/ Kuwas met FC Volendam de VriendenLoterij Eredivisie in; aanvaller tekent voor één jaar bij] FC Volendam, 2 juli 2025</ref>
===Internashonal===
====Selekshon nashonal di Kòrsou====
Kuwas a hasi su debut pa e selekshon nashonal di Kòrsou dia 22 di mart 2017 den un partido amistoso kontra El Salvador (1-1), kaminda el a duna un asistensia pa e gol di [[Felitciano Zschusschen]].<ref>{{cite web|url=http://www.rtvoost.nl/pl.aspx?nid=265454|title=Assist Brandley Kuwas voor Curaçao tegen El Salvador|first=R. T. V.|last=Oost|date=23 March 2017|website=RTV Oost}}</ref>
Anteriormente, el a wòrdu konsiderá pa e selekshon nashonal di Hulanda i a tene kombersashonnan ku entrenadó Danny Blind, pero el no a wòrdu selektá.<ref>[https://www.ad.nl/nederlands-voetbal/kuwas-debuteert-voor-nationale-ploeg-curacao~a0fe6d9c/ Kuwas debuteert voor nationale ploeg Curaçao], Algemeen Dagblad, 23 maart 2017. [https://web.archive.org/web/20230523033028/https://www.ad.nl/nederlands-voetbal/kuwas-debuteert-voor-nationale-ploeg-curacao~a0fe6d9c/ Archivá] 23 di mei 2023.</ref>
Dia 11 di sèptèmber 2018, Kuwas a kontribuí ku un gol i sinku asistensia den un viktoria di 10-0 kontra [[Grenada]].
Kòrsou a klasifiká pa [[[[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] pa promé biaha na novèmber 2025. Dia 18 di mei 2026, e entrenadó nashonal [[Dick Advocaat]] a inkluí Kuwas den e selekshon di Kòrsou pa e torneo final na Canada, Mexico i Merka.<ref>Hessing, David, [https://www.nu.nl/wk-voetbal/6396262/advocaat-heeft-wk-selectie-curacao-snel-rond-en-selecteert-8-eredivisie-spelers.html Advocaat heeft WK-selectie Curaçao snel rond en selecteert 8 Eredivisie-spelers] NU.nl, 18 mei 2026</ref>
{| class="wikitable" style="font-size:100%;" width="90%"
! No. !! Fecha !! Lugá !! Oponente !! Skor !! Resultado !! Torneo
|+ Lista di golnan internashonal anotá pa Brandley Kuwas
|-
| 1. || 10 di sèptèmber 2018 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] [[Stadion Ergilio Hato]], [[Willemstad]] || [[File:Flag of Grenada.svg|20px|border]] [[Grenada]] || align=center | '''3'''–0 || align=center | 10–0 || kualifikashon [[CONCACAF Nations League]] 2019/20
|-
| 2. || 5 di yüni 2021 || [[File:Flag of Guatemala.svg|20px|border]] Estadio El Trébol, [[Siudad di Guatemala|Siudat di Guatemala]] || [[File:Flag of British Virgin Islands.svg|20px|border]] [[British Virgin Islands]] || align=center | '''1'''–0 || align=center | 8–0 || kualfikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2022 di [[FIFA]]
|}
{{Appendix}}
{{Malchi:Navegashon Selekshon Nashonal di Futbòl di Kòrsou KM 2026}}
{{DEFAULTSORT:Kuwas, Brandley }}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Futbolista]]
[[Kategoria:Futbòl na Kòrsou]]
sb3qi3uc80kieyje3bg8bjrc8witofc
Ref artifisial
0
14608
193740
193739
2026-06-14T12:00:29Z
Kallmemel
14000
193740
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Multiple image
|header={{PAGENAME}}
|perrow=1/2
|image1=Manta ray Biorock reef.jpg
|caption1=Ref artifisial ([[Indonesia]])
|image2=Lake Pontchartrain Basin Foundation Reef Balls, close.jpg
|caption2=Bala di ref ta djis un tipo di struktura usá den konstrukshon di ref artifisial.<ref>{{Citeer web |url=https://reefballfoundation.org/reef-ball-description/ |titel=What is a Reef Ball? |bezochtdatum=2026-06-13 |werk=Reef Ball Foundation |taal=en-US}}</ref>
|image3=Artificialreef.JPG
|caption3=Ref artifisial konstruí ku blòki di beton.
|total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
|footer={{Commonscat inline}}
|footer_align=center
}}
'''Ref artifisial''' ta un habitat artifisial den awa fresku òf marino kreá for di material natural i strukturanan fabriká dor di hende humano komo substituto pa ref natural (p.e., [[ref di koral]]).<ref>{{cite book |last1=Seaman, Jr |first1=William |title=Artificial Habitats for Marine and Freshwater Fisheries |chapter=3 Ecology of Artificial Reef Habitats and Fishes|year=2013 |publisher=Academic Press |isbn=978-0-08-057117-1 |url=https://books.google.com/books?id=-6XYBAAAQBAJ&pg=PA61 |language=en}}</ref>
== Funshon ==
Ref artifisial tin tres funshon:<ref>{{Citeer web |url=https://education.nationalgeographic.org/resource/reef |titel=Reef |bezochtdatum=2026-06-13 |werk=education.nationalgeographic.org |taal=en}}</ref>
# E ta protegé kostanan for di eroshon dor di aktua komo un barera for di tormenta oseániko,
# promove biodivirsidat pa rekreashon (p.e., piska) i akuakultura, i
# pa krea patronchi di ola pa deporte di sùrfmento.
E ref artifisial di mas grandi ta un brùg (Tacoma Narrows Bridge) ku a kòlèps na 1940, koloká den region Nortwèst Pasífiko na estado di [[Washington]].<ref>{{Citeer web |url=https://www.nationalgeographic.com/history/article/tacoma-narrows-bridge-collapse-artificial-reef |titel=How a doomed bridge became the Pacific Northwest’s most unlikely reef |datum=2025-11-26 |bezochtdatum=2026-06-13 |werk=History |taal=en}}</ref>
== Tipo ==
Un ref artifisial mester konsistí di material adekuá ku ta kompartí algun propiedat esensial: stabil, duradero, kompleho, i no ta kontaminá.<ref>{{Citeer web|url=https://oarreefs.org/reef-sites/reef-design-and-types/|titel=Reef Design & Types {{!}} Organization for Artificial Reefs|bezochtdatum=2026-06-14|achternaam=KMA|datum=2024-05-20|werk=oarreefs.org|taal=en-US}}</ref>{{Appendix}}
[[Kategoria:forma di tera]]
8jwvv58lu061m2t6rrl3qygtk3y6o0x
193741
193740
2026-06-14T12:02:28Z
Kallmemel
14000
/* Tipo */
193741
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Multiple image
|header={{PAGENAME}}
|perrow=1/2
|image1=Manta ray Biorock reef.jpg
|caption1=Ref artifisial ([[Indonesia]])
|image2=Lake Pontchartrain Basin Foundation Reef Balls, close.jpg
|caption2=Bala di ref ta djis un tipo di struktura usá den konstrukshon di ref artifisial.<ref>{{Citeer web |url=https://reefballfoundation.org/reef-ball-description/ |titel=What is a Reef Ball? |bezochtdatum=2026-06-13 |werk=Reef Ball Foundation |taal=en-US}}</ref>
|image3=Artificialreef.JPG
|caption3=Ref artifisial konstruí ku blòki di beton.
|total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
|footer={{Commonscat inline}}
|footer_align=center
}}
'''Ref artifisial''' ta un habitat artifisial den awa fresku òf marino kreá for di material natural i strukturanan fabriká dor di hende humano komo substituto pa ref natural (p.e., [[ref di koral]]).<ref>{{cite book |last1=Seaman, Jr |first1=William |title=Artificial Habitats for Marine and Freshwater Fisheries |chapter=3 Ecology of Artificial Reef Habitats and Fishes|year=2013 |publisher=Academic Press |isbn=978-0-08-057117-1 |url=https://books.google.com/books?id=-6XYBAAAQBAJ&pg=PA61 |language=en}}</ref>
== Funshon ==
Ref artifisial tin tres funshon:<ref>{{Citeer web |url=https://education.nationalgeographic.org/resource/reef |titel=Reef |bezochtdatum=2026-06-13 |werk=education.nationalgeographic.org |taal=en}}</ref>
# E ta protegé kostanan for di eroshon dor di aktua komo un barera for di tormenta oseániko,
# promove biodivirsidat pa rekreashon (p.e., piska) i akuakultura, i
# pa krea patronchi di ola pa deporte di sùrfmento.
E ref artifisial di mas grandi ta un brùg (Tacoma Narrows Bridge) ku a kòlèps na 1940, koloká den region Nortwèst Pasífiko na estado di [[Washington]].<ref>{{Citeer web |url=https://www.nationalgeographic.com/history/article/tacoma-narrows-bridge-collapse-artificial-reef |titel=How a doomed bridge became the Pacific Northwest’s most unlikely reef |datum=2025-11-26 |bezochtdatum=2026-06-13 |werk=History |taal=en}}</ref>
== Tipo ==
Un ref artifisial mester konsistí di material adekuá ku ta kompartí algun propiedat esensial; nan mester ta stabil, duradero, kompleho, i no ta kontaminá.<ref>{{Citeer web|url=https://oarreefs.org/reef-sites/reef-design-and-types/|titel=Reef Design & Types {{!}} Organization for Artificial Reefs|bezochtdatum=2026-06-14|achternaam=KMA|datum=2024-05-20|werk=oarreefs.org|taal=en-US}}</ref>{{Appendix}}
[[Kategoria:forma di tera]]
03yq9ssyt8u6n40iv3sigxqjc50xbxf
193743
193741
2026-06-14T12:12:19Z
Kallmemel
14000
/* Tipo */
193743
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Multiple image
|header={{PAGENAME}}
|perrow=1/2
|image1=Manta ray Biorock reef.jpg
|caption1=Ref artifisial ([[Indonesia]])
|image2=Lake Pontchartrain Basin Foundation Reef Balls, close.jpg
|caption2=Bala di ref ta djis un tipo di struktura usá den konstrukshon di ref artifisial.<ref>{{Citeer web |url=https://reefballfoundation.org/reef-ball-description/ |titel=What is a Reef Ball? |bezochtdatum=2026-06-13 |werk=Reef Ball Foundation |taal=en-US}}</ref>
|image3=Artificialreef.JPG
|caption3=Ref artifisial konstruí ku blòki di beton.
|total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
|footer={{Commonscat inline}}
|footer_align=center
}}
'''Ref artifisial''' ta un habitat artifisial den awa fresku òf marino kreá for di material natural i strukturanan fabriká dor di hende humano komo substituto pa ref natural (p.e., [[ref di koral]]).<ref>{{cite book |last1=Seaman, Jr |first1=William |title=Artificial Habitats for Marine and Freshwater Fisheries |chapter=3 Ecology of Artificial Reef Habitats and Fishes|year=2013 |publisher=Academic Press |isbn=978-0-08-057117-1 |url=https://books.google.com/books?id=-6XYBAAAQBAJ&pg=PA61 |language=en}}</ref>
== Funshon ==
Ref artifisial tin tres funshon:<ref>{{Citeer web |url=https://education.nationalgeographic.org/resource/reef |titel=Reef |bezochtdatum=2026-06-13 |werk=education.nationalgeographic.org |taal=en}}</ref>
# E ta protegé kostanan for di eroshon dor di aktua komo un barera for di tormenta oseániko,
# promove biodivirsidat pa rekreashon (p.e., piska) i akuakultura, i
# pa krea patronchi di ola pa deporte di sùrfmento.
E ref artifisial di mas grandi ta un brùg (Tacoma Narrows Bridge) ku a kòlèps na 1940, koloká den region Nortwèst Pasífiko na estado di [[Washington]].<ref>{{Citeer web |url=https://www.nationalgeographic.com/history/article/tacoma-narrows-bridge-collapse-artificial-reef |titel=How a doomed bridge became the Pacific Northwest’s most unlikely reef |datum=2025-11-26 |bezochtdatum=2026-06-13 |werk=History |taal=en}}</ref>
== Tipo ==
Un ref artifisial mester konsistí di material adekuá ku ta kompartí algun propiedat esensial: nan mester ta stabil, duradero, kompleho, i no ta kontaminá.<ref>{{Citeer web|url=https://oarreefs.org/reef-sites/reef-design-and-types/|titel=Reef Design & Types {{!}} Organization for Artificial Reefs|bezochtdatum=2026-06-14|achternaam=KMA|datum=2024-05-20|werk=oarreefs.org|taal=en-US}}</ref>{{Appendix}}
[[Kategoria:forma di tera]]
ebxwhxu9kg8lcvl7evdai7heot0ybqh
193744
193743
2026-06-14T12:12:37Z
Kallmemel
14000
193744
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Multiple image
|header={{PAGENAME}}
|perrow=1/2
|image1=Manta ray Biorock reef.jpg
|caption1=Ref artifisial ([[Indonesia]])
|image2=Lake Pontchartrain Basin Foundation Reef Balls, close.jpg
|caption2=Bala di ref ta djis un tipo di struktura usá den konstrukshon di ref artifisial.<ref>{{Citeer web |url=https://reefballfoundation.org/reef-ball-description/ |titel=What is a Reef Ball? |bezochtdatum=2026-06-13 |werk=Reef Ball Foundation |taal=en-US}}</ref>
|image3=Artificialreef.JPG
|caption3=Ref artifisial konstruí ku blòki di beton.
|total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
|footer={{Commonscat inline}}
|footer_align=center
}}
'''Ref artifisial''' ta un habitat artifisial den awa fresku òf marino kreá for di material natural i strukturanan fabriká dor di hende humano komo substituto pa ref natural (p.e., [[ref di koral]]).<ref>{{cite book |last1=Seaman, Jr |first1=William |title=Artificial Habitats for Marine and Freshwater Fisheries |chapter=3 Ecology of Artificial Reef Habitats and Fishes|year=2013 |publisher=Academic Press |isbn=978-0-08-057117-1 |url=https://books.google.com/books?id=-6XYBAAAQBAJ&pg=PA61 |language=en}}</ref>
== Funshon ==
Ref artifisial tin tres funshon:<ref>{{Citeer web |url=https://education.nationalgeographic.org/resource/reef |titel=Reef |bezochtdatum=2026-06-13 |werk=education.nationalgeographic.org |taal=en}}</ref>
# E ta protegé kostanan for di eroshon dor di aktua komo un barera for di tormenta oseániko,
# promove biodivirsidat pa rekreashon (p.e., piska) i akuakultura, i
# pa krea patronchi di ola pa deporte di sùrfmento.
E ref artifisial di mas grandi ta un brùg (Tacoma Narrows Bridge) ku a kòlèps na 1940, koloká den region Nortwèst Pasífiko na estado di [[Washington]].<ref>{{Citeer web |url=https://www.nationalgeographic.com/history/article/tacoma-narrows-bridge-collapse-artificial-reef |titel=How a doomed bridge became the Pacific Northwest’s most unlikely reef |datum=2025-11-26 |bezochtdatum=2026-06-13 |werk=History |taal=en}}</ref>
== Tipo ==
Un ref artifisial mester konsistí di material adekuá ku ta kompartí algun propiedat esensial; nan mester ta stabil, duradero, kompleho, i no ta kontaminá.<ref>{{Citeer web|url=https://oarreefs.org/reef-sites/reef-design-and-types/|titel=Reef Design & Types {{!}} Organization for Artificial Reefs|bezochtdatum=2026-06-14|achternaam=KMA|datum=2024-05-20|werk=oarreefs.org|taal=en-US}}</ref>{{Appendix}}
[[Kategoria:forma di tera]]
03yq9ssyt8u6n40iv3sigxqjc50xbxf
193745
193744
2026-06-14T12:19:57Z
Kallmemel
14000
/* Tipo */
193745
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Multiple image
|header={{PAGENAME}}
|perrow=1/2
|image1=Manta ray Biorock reef.jpg
|caption1=Ref artifisial ([[Indonesia]])
|image2=Lake Pontchartrain Basin Foundation Reef Balls, close.jpg
|caption2=Bala di ref ta djis un tipo di struktura usá den konstrukshon di ref artifisial.<ref>{{Citeer web |url=https://reefballfoundation.org/reef-ball-description/ |titel=What is a Reef Ball? |bezochtdatum=2026-06-13 |werk=Reef Ball Foundation |taal=en-US}}</ref>
|image3=Artificialreef.JPG
|caption3=Ref artifisial konstruí ku blòki di beton.
|total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
|footer={{Commonscat inline}}
|footer_align=center
}}
'''Ref artifisial''' ta un habitat artifisial den awa fresku òf marino kreá for di material natural i strukturanan fabriká dor di hende humano komo substituto pa ref natural (p.e., [[ref di koral]]).<ref>{{cite book |last1=Seaman, Jr |first1=William |title=Artificial Habitats for Marine and Freshwater Fisheries |chapter=3 Ecology of Artificial Reef Habitats and Fishes|year=2013 |publisher=Academic Press |isbn=978-0-08-057117-1 |url=https://books.google.com/books?id=-6XYBAAAQBAJ&pg=PA61 |language=en}}</ref>
== Funshon ==
Ref artifisial tin tres funshon:<ref>{{Citeer web |url=https://education.nationalgeographic.org/resource/reef |titel=Reef |bezochtdatum=2026-06-13 |werk=education.nationalgeographic.org |taal=en}}</ref>
# E ta protegé kostanan for di eroshon dor di aktua komo un barera for di tormenta oseániko,
# promove biodivirsidat pa rekreashon (p.e., piska) i akuakultura, i
# pa krea patronchi di ola pa deporte di sùrfmento.
E ref artifisial di mas grandi ta un brùg (Tacoma Narrows Bridge) ku a kòlèps na 1940, koloká den region Nortwèst Pasífiko na estado di [[Washington]].<ref>{{Citeer web |url=https://www.nationalgeographic.com/history/article/tacoma-narrows-bridge-collapse-artificial-reef |titel=How a doomed bridge became the Pacific Northwest’s most unlikely reef |datum=2025-11-26 |bezochtdatum=2026-06-13 |werk=History |taal=en}}</ref>
== Tipo ==
Un ref artifisial mester konsistí di material adekuá ku ta kompartí algun propiedat esensial; nan mester ta stabil, duradero, kompleho, i no ta kontaminá. Ehèmpel di materialnan adekuá ta beton i [[Piedra di kalki|kalichi]] òf metal no-korosivo.<ref>{{Citeer web|url=https://oarreefs.org/reef-sites/reef-design-and-types/|titel=Reef Design & Types {{!}} Organization for Artificial Reefs|bezochtdatum=2026-06-14|achternaam=KMA|datum=2024-05-20|werk=oarreefs.org|taal=en-US}}</ref>{{Appendix}}
[[Kategoria:forma di tera]]
6xrk3kqwdm2gfk4l27ulbceg6cdkuec
193748
193745
2026-06-14T12:25:17Z
Kallmemel
14000
/* Tipo */
193748
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Multiple image
|header={{PAGENAME}}
|perrow=1/2
|image1=Manta ray Biorock reef.jpg
|caption1=Ref artifisial ([[Indonesia]])
|image2=Lake Pontchartrain Basin Foundation Reef Balls, close.jpg
|caption2=Bala di ref ta djis un tipo di struktura usá den konstrukshon di ref artifisial.<ref>{{Citeer web |url=https://reefballfoundation.org/reef-ball-description/ |titel=What is a Reef Ball? |bezochtdatum=2026-06-13 |werk=Reef Ball Foundation |taal=en-US}}</ref>
|image3=Artificialreef.JPG
|caption3=Ref artifisial konstruí ku blòki di beton.
|total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
|footer={{Commonscat inline}}
|footer_align=center
}}
'''Ref artifisial''' ta un habitat artifisial den awa fresku òf marino kreá for di material natural i strukturanan fabriká dor di hende humano komo substituto pa ref natural (p.e., [[ref di koral]]).<ref>{{cite book |last1=Seaman, Jr |first1=William |title=Artificial Habitats for Marine and Freshwater Fisheries |chapter=3 Ecology of Artificial Reef Habitats and Fishes|year=2013 |publisher=Academic Press |isbn=978-0-08-057117-1 |url=https://books.google.com/books?id=-6XYBAAAQBAJ&pg=PA61 |language=en}}</ref>
== Funshon ==
Ref artifisial tin tres funshon:<ref>{{Citeer web |url=https://education.nationalgeographic.org/resource/reef |titel=Reef |bezochtdatum=2026-06-13 |werk=education.nationalgeographic.org |taal=en}}</ref>
# E ta protegé kostanan for di eroshon dor di aktua komo un barera for di tormenta oseániko,
# promove biodivirsidat pa rekreashon (p.e., piska) i akuakultura, i
# pa krea patronchi di ola pa deporte di sùrfmento.
E ref artifisial di mas grandi ta un brùg (Tacoma Narrows Bridge) ku a kòlèps na 1940, koloká den region Nortwèst Pasífiko na estado di [[Washington]].<ref>{{Citeer web |url=https://www.nationalgeographic.com/history/article/tacoma-narrows-bridge-collapse-artificial-reef |titel=How a doomed bridge became the Pacific Northwest’s most unlikely reef |datum=2025-11-26 |bezochtdatum=2026-06-13 |werk=History |taal=en}}</ref>
== Tipo ==
Un ref artifisial mester konsistí di material adekuá ku ta kompartí algun propiedat esensial; nan mester ta stabil, duradero, kompleho (ta proveé mas habitat pa biodiversidat ku strukturanan grandi, chikitu, habrí, será, òf bòm di santu), i no ta kontaminá. Ehèmpel di materialnan adekuá ta beton i [[Piedra di kalki|kalichi]] òf metal no-korosivo.<ref>{{Citeer web|url=https://oarreefs.org/reef-sites/reef-design-and-types/|titel=Reef Design & Types {{!}} Organization for Artificial Reefs|bezochtdatum=2026-06-14|achternaam=KMA|datum=2024-05-20|werk=oarreefs.org|taal=en-US}}</ref>{{Appendix}}
[[Kategoria:forma di tera]]
itxuhnoaceu51zr0e0f1jd42ug51dnb
193751
193748
2026-06-14T12:32:25Z
Kallmemel
14000
193751
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Multiple image
|header={{PAGENAME}}
|perrow=1/2
|image1=Manta ray Biorock reef.jpg
|caption1=Ref artifisial ([[Indonesia]])
|image2=Lake Pontchartrain Basin Foundation Reef Balls, close.jpg
|caption2=Bala di ref ta djis un tipo di struktura usá den konstrukshon di ref artifisial.<ref>{{Citeer web |url=https://reefballfoundation.org/reef-ball-description/ |titel=What is a Reef Ball? |bezochtdatum=2026-06-13 |werk=Reef Ball Foundation |taal=en-US}}</ref>
|image3=Artificialreef.JPG
|caption3=Ref artifisial konstruí ku blòki di beton.
|total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
|footer={{Commonscat inline}}
|footer_align=center
}}
'''Ref artifisial''' ta un habitat artifisial den awa fresku òf marino kreá for di material natural i strukturanan fabriká dor di hende humano komo substituto pa ref natural (p.e., [[ref di koral]]).<ref>{{cite book |last1=Seaman, Jr |first1=William |title=Artificial Habitats for Marine and Freshwater Fisheries |chapter=3 Ecology of Artificial Reef Habitats and Fishes|year=2013 |publisher=Academic Press |isbn=978-0-08-057117-1 |url=https://books.google.com/books?id=-6XYBAAAQBAJ&pg=PA61 |language=en}}</ref>
== Funshon ==
Ref artifisial tin tres funshon:<ref>{{Citeer web |url=https://education.nationalgeographic.org/resource/reef |titel=Reef |bezochtdatum=2026-06-13 |werk=education.nationalgeographic.org |taal=en}}</ref>
# E ta protegé kostanan for di eroshon dor di aktua komo un barera for di tormenta oseániko,
# promove biodivirsidat pa rekreashon (p.e., piska) i akuakultura, i
# pa krea patronchi di ola pa deporte di sùrfmento.
E ref artifisial di mas grandi ta un brùg (Tacoma Narrows Bridge) ku a kòlèps na 1940, koloká den region Nortwèst Pasífiko na estado di [[Washington]].<ref>{{Citeer web |url=https://www.nationalgeographic.com/history/article/tacoma-narrows-bridge-collapse-artificial-reef |titel=How a doomed bridge became the Pacific Northwest’s most unlikely reef |datum=2025-11-26 |bezochtdatum=2026-06-13 |werk=History |taal=en}}</ref>
== Tipo ==
Un ref artifisial mester konsistí di material adekuá ku ta kompartí algun propiedat esensial; nan mester ta stabil, duradero, kompleho (ta proveé mas habitat pa biodiversidat ku strukturanan grandi, chikitu, habrí, será, òf bòm di santu), i no ta kontaminá. Ehèmpel di materialnan adekuá ta beton i [[Piedra di kalki|kalichi]] òf metal no-korosivo.<ref>{{Citeer web|url=https://oarreefs.org/reef-sites/reef-design-and-types/|titel=Reef Design & Types {{!}} Organization for Artificial Reefs|bezochtdatum=2026-06-14|achternaam=KMA|datum=2024-05-20|werk=oarreefs.org|taal=en-US}}</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:forma di tera]]
8j4lnkrawrakgyou2jx6y79gzeac8re
Tyto alba
0
14612
193762
2026-06-14T15:02:46Z
Kallmemel
14000
Redirected page to [[Palabrua]]
193762
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Palabrua]]
szl598d4j1rs37yicdc2b1r1c95j7q6
Tyto furcata
0
14613
193763
2026-06-14T15:13:32Z
Kallmemel
14000
Created page with "{{variante|c}} {{Taxobox parha|c | exhibi titulo = cursivo | status = NE | fuente status = | imagen = Flickr - Dario Sanches - CORUJA-DA-IGREJA (Tyto furcata).jpg | descripcion = ''{{PAGENAME}}'' | orden = [[Strigiformes]] | famia = [[Tytonidae]] | genero = ''[[Tyto]]'' | mapa = Tyto furcata map.svg | c-nomber = ''Tyto furcata'' | autor = [[Coenraad Jacob Temminck|Temminck]] | fecha = 1827 | parentesis = si }} '''''Tyto furcata''''' ta un palabrua (Strigiformes) for di..."
193763
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Taxobox parha|c
| exhibi titulo = cursivo
| status = NE
| fuente status =
| imagen = Flickr - Dario Sanches - CORUJA-DA-IGREJA (Tyto furcata).jpg
| descripcion = ''{{PAGENAME}}''
| orden = [[Strigiformes]]
| famia = [[Tytonidae]]
| genero = ''[[Tyto]]''
| mapa = Tyto furcata map.svg
| c-nomber = ''Tyto furcata''
| autor = [[Coenraad Jacob Temminck|Temminck]]
| fecha = 1827
| parentesis = si
}}
'''''Tyto furcata''''' ta un palabrua (Strigiformes) for di famia Tytonidae. Nòmber komun ta '''palaweta'''.
{{Appendix}}
[[Kategoria:Animalnan]]
52jnee5jk5nh5hjv56n8xmjjbfmvbha
193764
193763
2026-06-14T15:15:47Z
Kallmemel
14000
193764
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Taxobox parha|c
| exhibi titulo = cursivo
| status = NE
| fuente status =
| imagen = Flickr - Dario Sanches - CORUJA-DA-IGREJA (Tyto furcata).jpg
| descripcion = ''{{PAGENAME}}''
| orden = [[Strigiformes]]
| famia = [[Tytonidae]]
| genero = ''[[Tyto]]''
| mapa = Tyto furcata map.svg
| c-nomber = ''Tyto furcata''
| autor = [[Coenraad Jacob Temminck|Temminck]]
| fecha = 1827
| parentesis = si
}}
'''''Tyto furcata''''' ta un palabrua (Strigiformes) for di famia Tytonidae. Nòmber komun ta '''patalewa'''.
{{Appendix}}
[[Kategoria:Animalnan]]
ksa3lo4emds4oaq2qopt4cjxuaj1xen
193765
193764
2026-06-14T15:21:41Z
Kallmemel
14000
parameter
193765
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Taxobox parha|c
| exhibi titulo = cursivo
| status = NE
| fuente status =
| imagen = Flickr - Dario Sanches - CORUJA-DA-IGREJA (Tyto furcata).jpg
| descripcion = ''{{PAGENAME}}''
| orden = [[Strigiformes]]
| famia = [[Tytonidae]]
| genero = ''[[Tyto]]''
| mapa = Tyto furcata map.svg
| c-nomber = ''Tyto furcata''
| autor = [[Coenraad Jacob Temminck|Temminck]]
| fecha = 1827
| parentesis = si
| vocal1 = American Barn Owl Screech.flac
| descripcion vocal1 = Grabá na [[California]]
}}
'''''Tyto furcata''''' ta un palabrua (Strigiformes) for di famia Tytonidae. Nòmber komun ta '''patalewa'''.
{{Appendix}}
[[Kategoria:Animalnan]]
18zte4ity02csn6owioqprl2btxi9wt
193766
193765
2026-06-14T15:39:47Z
Kallmemel
14000
193766
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Taxobox parha|c
| exhibi titulo = cursivo
| status = NE
| fuente status =
| imagen = Flickr - Dario Sanches - CORUJA-DA-IGREJA (Tyto furcata).jpg
| descripcion = ''{{PAGENAME}}''
| orden = [[Strigiformes]]
| famia = [[Tytonidae]]
| genero = ''[[Tyto]]''
| mapa = Tyto furcata map.svg
| c-nomber = ''Tyto furcata''
| autor = [[Coenraad Jacob Temminck|Temminck]]
| fecha = 1827
| parentesis = si
| vocal1 = American Barn Owl Screech.flac
| descripcion vocal1 = Grabá na [[California]]
}}
'''''Tyto furcata''''' ta un palabrua (Strigiformes) for di famia Tytonidae. Nòmber komun ta '''patalewa'''.
''T. furcata'' ta konta diesdos [[supespesie]]:<ref>{{Citeer web |url=https://www.worldbirdnames.org/ioc-lists/crossref |titel=IOC World Bird List 13.1 |bezochtdatum=2026-06-14 |taal=en}}</ref>
* ''T. f. pratincola''
* ''T. f. guatemalae''
* ''T. f. bondi''
* ''T. f. niveicauda''
* ''T. f. furcata''
* ''T. f. nigrescens''
* ''T. f. insularis''
* ''T. f. bargei''
* ''T. f. contempta''
* ''T. f. hellmayri''
* ''T. f. tuidara''
* ''T. f. punctatissima''
{{Appendix}}
[[Kategoria:Animalnan]]
7u3ptul92zrlp9ov3z95l5sm86mnvwt
193767
193766
2026-06-14T15:46:14Z
Kallmemel
14000
193767
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Taxobox parha|c
| exhibi titulo = cursivo
| status = NE
| fuente status =
| imagen = Flickr - Dario Sanches - CORUJA-DA-IGREJA (Tyto furcata).jpg
| descripcion = ''{{PAGENAME}}''
| orden = [[Strigiformes]]
| famia = [[Tytonidae]]
| genero = ''[[Tyto]]''
| mapa = Tyto furcata map.svg
| c-nomber = ''Tyto furcata''
| autor = [[Coenraad Jacob Temminck|Temminck]]
| fecha = 1827
| parentesis = si
| vocal1 = American Barn Owl Screech.flac
| descripcion vocal1 = Grabá na [[California]]
}}
'''''Tyto furcata''''' ta un palabrua (Strigiformes) for di famia Tytonidae. Nòmber komun ta '''patalewa'''.
''T. furcata'' ta konta diesdos [[supespesie]]:<ref>{{Citeer web |url=https://www.worldbirdnames.org/ioc-lists/crossref |titel=IOC World Bird List 13.1 |bezochtdatum=2026-06-14 |taal=en}}</ref>
* ''T. f. pratincola''
* ''T. f. guatemalae''
* ''T. f. bondi''
* ''T. f. niveicauda'': [[Cuba]]
* ''T. f. furcata'': Cuba, [[Islanan Kaiman]], i [[Jamaica]]
* ''T. f. nigrescens'': [[Dominica]]
* ''T. f. insularis'': [[Antia Menor]]
* ''T. f. bargei'': [[Antias Hulandes|Antia Hulandes]]
* ''T. f. contempta'': [[Andes]] for di [[Venezuela]] te [[Peru]]
* ''T. f. hellmayri''
* ''T. f. tuidara''
* ''T. f. punctatissima''
{{Appendix}}
[[Kategoria:Animalnan]]
s8ofykqd4m1g8q6avtk9cbapjim1nhs
193768
193767
2026-06-14T15:46:40Z
Kallmemel
14000
193768
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Taxobox parha|c
| exhibi titulo = cursivo
| status = NE
| fuente status =
| imagen = Flickr - Dario Sanches - CORUJA-DA-IGREJA (Tyto furcata).jpg
| descripcion = ''{{PAGENAME}}''
| orden = [[Strigiformes]]
| famia = [[Tytonidae]]
| genero = ''[[Tyto]]''
| mapa = Tyto furcata map.svg
| c-nomber = ''Tyto furcata''
| autor = [[Coenraad Jacob Temminck|Temminck]]
| fecha = 1827
| parentesis = si
| vocal1 = American Barn Owl Screech.flac
| descripcion vocal1 = Grabá na [[California]]
}}
'''''Tyto furcata''''' ta un palabrua (Strigiformes) for di famia Tytonidae. Nòmber komun ta '''patalewa'''.
''T. furcata'' ta konta diesdos [[supespesie]]:<ref>{{Citeer web |url=https://www.worldbirdnames.org/ioc-lists/crossref |titel=IOC World Bird List 13.1 |bezochtdatum=2026-06-14 |taal=en}}</ref>
* ''T. f. pratincola''
* ''T. f. guatemalae''
* ''T. f. bondi''
* ''T. f. niveicauda'': [[Cuba]]
* ''T. f. furcata'': Cuba, [[Islanan Kaiman]], i [[Jamaica]]
* ''T. f. nigrescens'': [[Dominica]]
* ''T. f. insularis'': [[Antia Menor]]
* ''T. f. bargei'': [[Antias Hulandes|Antia Hulandes]]
* ''T. f. contempta'': [[Andes]] for di [[Venezuela]] te [[Peru]]
* ''T. f. hellmayri''
* ''T. f. tuidara''
* ''T. f. punctatissima'': [[Islanan Galápagos]]
{{Appendix}}
[[Kategoria:Animalnan]]
at5851ejfhhrm3wwfet3ulxwjh5t6dg
193769
193768
2026-06-14T15:51:38Z
Kallmemel
14000
193769
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Taxobox parha|c
| exhibi titulo = cursivo
| status = NE
| fuente status =
| imagen = Flickr - Dario Sanches - CORUJA-DA-IGREJA (Tyto furcata).jpg
| descripcion = ''{{PAGENAME}}''
| orden = [[Strigiformes]]
| famia = [[Tytonidae]]
| genero = ''[[Tyto]]''
| mapa = Tyto furcata map.svg
| c-nomber = ''Tyto furcata''
| autor = [[Coenraad Jacob Temminck|Temminck]]
| fecha = 1827
| parentesis = si
| vocal1 = American Barn Owl Screech.flac
| descripcion vocal1 = Grabá na [[California]]
}}
'''''Tyto furcata''''' ta un palabrua (Strigiformes) for di famia Tytonidae. Nòmber komun ta '''patalewa'''.
''T. furcata'' ta konta diesdos [[supespesie]]:<ref>{{Citeer web |url=https://www.worldbirdnames.org/ioc-lists/crossref |titel=IOC World Bird List 13.1 |bezochtdatum=2026-06-14 |taal=en}}</ref>
* ''T. f. pratincola''
* ''T. f. guatemalae''
* ''T. f. bondi''
* ''T. f. niveicauda'': [[Cuba]]
* ''T. f. furcata'': Cuba, [[Islanan Kaiman]], i [[Jamaica]]
* ''T. f. nigrescens'': [[Dominica]]
* ''T. f. insularis'': [[Antia Menor]]
* ''T. f. bargei'': [[Antias Hulandes|Antia Hulandes]]
* ''T. f. contempta'': [[Andes]] for di [[Venezuela]] te [[Peru]]
* ''T. f. hellmayri''
* ''T. f. tuidara''
* ''T. f. punctatissima'': [[Islanan Galápagos]]
{{Appendix}}
[[Kategoria:Paranan]]
kgzhyyqxdqg2fvwveqcwiov5fb98e1c
193793
193769
2026-06-14T15:57:33Z
Kallmemel
14000
193793
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Taxobox parha|c
| exhibi titulo = cursivo
| status = NE
| fuente status =
| imagen = Flickr - Dario Sanches - CORUJA-DA-IGREJA (Tyto furcata).jpg
| descripcion = ''{{PAGENAME}}''
| orden = [[Strigiformes]]
| famia = [[Tytonidae]]
| genero = ''[[Tyto]]''
| mapa = Tyto furcata map.svg
| c-nomber = ''Tyto furcata''
| autor = [[Coenraad Jacob Temminck|Temminck]]
| fecha = 1827
| parentesis = si
| vocal1 = American Barn Owl Screech.flac
| descripcion vocal1 = Grabá na [[California]]
}}
'''''Tyto furcata''''' ta un palabrua (Strigiformes) for di famia Tytonidae. Nòmber komun ta '''patalewa'''.
''T. furcata'' ta konta diesdos [[supespesie]]:<ref>{{Citeer web |url=https://www.worldbirdnames.org/ioc-lists/crossref |titel=IOC World Bird List 13.1 |bezochtdatum=2026-06-14 |taal=en}}</ref>
* ''T. f. pratincola''
* ''T. f. guatemalae''
* ''T. f. bondi''
* ''T. f. niveicauda'': [[Cuba]]
* ''T. f. furcata'': Cuba, [[Islanan Kaiman]], i [[Jamaica]]
* ''T. f. nigrescens'': [[Dominica]]
* ''T. f. insularis'': [[Antia Menor]]
* ''T. f. bargei'': [[Antias Hulandes|Antia Hulandes]]
* ''T. f. contempta'': [[Andes]] for di [[Venezuela]] te [[Peru]]
* ''T. f. hellmayri''
* ''T. f. tuidara''
* ''T. f. punctatissima'': [[Islanan Galápagos]]
{{Appendix}}
[[Kategoria:Para]]
9usdsgfmh7r227sf5njgdip8prrhrls
Blue Wave
0
14615
193817
2026-06-14T19:37:18Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé b..."
193817
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, e nòmber "Blue Wave" a wòrdu menshoná den korant [[Antilliaans Dagblad]] komo un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026.<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
Desde e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera [[Jamaica]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago]], i tambe [[Bermuda]]. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra Jamaica, a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio tabata karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref>
Un faktor importante tabata ku Canada, México i Merka no a partisipá den e eliminatorionan debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, e paisnan aki ta forma e obstákulo mas grandi pa timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika).<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Ademas, Kòrsou a bira e pais mas chikitu ku a logra kualifiká pa Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> un logro ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta varia entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 e selekshon tabata pará na posishon nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haña nan formashon den e sistema hulandes i ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití representashon a base di konekshonnan familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes inkluso nan nashonalidat hulandes ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat signifikativo di hungadó di e selekshon tabata aktivo den Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, Dick Advocaat, kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta reflehá e karakter di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat grandi di origen di Kòrsou (± 144.814 persona) ta biba.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshon públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su diáspora. Miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashoná ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, kombinando deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/>
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo, inkluyendo músika, arte visual, kontenido digital i merkansia promoshonal. Plataformanan sosial manera Instagram i YouTube a hunga un papel importante den difushon di e movementu. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu.
Entre otro, e artista musikal [[Jeon]] a lansa e kansion ''Mama Wa'' (The Blue Wave), ku ta sirbi komo himno pa e selekshon. Su letra ta reflehá e orguyo kolektivo rònt di e logro deportivo di kualifikashon i ta menshoná vários miembro di e tim.<ref name="Guardian"/><ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Artíkulonan manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular,<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> i institushonnan manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] a emití moneda konmemorativo pa marka e momentu históriko.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analistanan ta interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E ta mustra kon deporte por unifiká diferente grupo den sosiedat i mustra loke e pais ta para p’e,<ref name=:"1"/> kual ta fortalesé e imagen di Kòrsou riba nivel internashonal (''nation branding'').<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e logro históriko aki ta representá mas ku djis futbòl. E ta trata di rekonosementu, orguyo i presensia di Kòrsou riba e esenario mundial.<ref name=:"1"/>
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[Kategoria:Futbòl na Kòrsou]]
axedmiv5cdxqvrd5vc81dgft5ihd9bp
193818
193817
2026-06-14T19:46:58Z
Caribiana
8320
/* Evento, festival i kreatividat */
193818
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, e nòmber "Blue Wave" a wòrdu menshoná den korant [[Antilliaans Dagblad]] komo un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026.<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
Desde e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera [[Jamaica]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago]], i tambe [[Bermuda]]. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra Jamaica, a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio tabata karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref>
Un faktor importante tabata ku Canada, México i Merka no a partisipá den e eliminatorionan debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, e paisnan aki ta forma e obstákulo mas grandi pa timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika).<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Ademas, Kòrsou a bira e pais mas chikitu ku a logra kualifiká pa Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> un logro ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta varia entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 e selekshon tabata pará na posishon nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haña nan formashon den e sistema hulandes i ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití representashon a base di konekshonnan familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes inkluso nan nashonalidat hulandes ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat signifikativo di hungadó di e selekshon tabata aktivo den Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, Dick Advocaat, kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta reflehá e karakter di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat grandi di origen di Kòrsou (± 144.814 persona) ta biba.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshon públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su diáspora. Miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashoná ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, kombinando deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/toerisme/91182/curacao-zet-wk-debuut-in-voor-wereldwijde-promotie Curaçao zet WK-debuut in voor wereldwijde promotie], curacao.nu (14 di yüni 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo, inkluyendo músika, arte visual, kontenido digital i merkansia promoshonal. Plataformanan sosial manera Instagram i YouTube a hunga un papel importante den difushon di e movementu. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu.
Entre otro, e artista musikal [[Jeon]] a lansa e kansion ''Mama Wa'' (The Blue Wave), ku ta sirbi komo himno pa e selekshon. Su letra ta reflehá e orguyo kolektivo rònt di e logro deportivo di kualifikashon i ta menshoná vários miembro di e tim.<ref name="Guardian"/><ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Artíkulonan manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular,<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> i institushonnan manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] a emití moneda konmemorativo pa marka e momentu históriko.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analistanan ta interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E ta mustra kon deporte por unifiká diferente grupo den sosiedat i mustra loke e pais ta para p’e,<ref name=:"1"/> kual ta fortalesé e imagen di Kòrsou riba nivel internashonal (''nation branding'').<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e logro históriko aki ta representá mas ku djis futbòl. E ta trata di rekonosementu, orguyo i presensia di Kòrsou riba e esenario mundial.<ref name=:"1"/>
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[Kategoria:Futbòl na Kòrsou]]
cxyc9rbenrb1e8rq8sttv8ibq0i8jgz
193820
193818
2026-06-14T20:04:25Z
Caribiana
8320
imagen agrega
193820
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:Nuvola Curaçaoan flag.svg|thumb|Bandera di [[Kòrsou]].]]
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, e nòmber "Blue Wave" a wòrdu menshoná den korant [[Antilliaans Dagblad]] komo un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026.<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
Desde e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera [[Jamaica]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago]], i tambe [[Bermuda]]. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra Jamaica, a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio tabata karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref> [[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|left|130px|Logo di Guinness World Records]]
Un faktor importante tabata ku Canada, México i Merka no a partisipá den e eliminatorionan debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, e paisnan aki ta forma e obstákulo mas grandi pa timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika).<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Ademas, Kòrsou a bira e pais mas chikitu ku a logra kualifiká pa Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> un logro ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta varia entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 e selekshon tabata pará na posishon nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haña nan formashon den e sistema hulandes i ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití representashon a base di konekshonnan familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes inkluso nan nashonalidat hulandes ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat signifikativo di hungadó di e selekshon tabata aktivo den Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, Dick Advocaat, kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta reflehá e karakter di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat grandi di origen di Kòrsou (± 144.814 persona) ta biba.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshon públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su diáspora. Miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashoná ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, kombinando deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/toerisme/91182/curacao-zet-wk-debuut-in-voor-wereldwijde-promotie Curaçao zet WK-debuut in voor wereldwijde promotie], curacao.nu (14 di yüni 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo, inkluyendo músika, arte visual, kontenido digital i merkansia promoshonal. Plataformanan sosial manera Instagram i YouTube a hunga un papel importante den difushon di e movementu. Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu.
Entre otro, e artista musikal [[Jeon]] a lansa e kansion ''Mama Wa'' (The Blue Wave), ku ta sirbi komo himno pa e selekshon. Su letra ta reflehá e orguyo kolektivo rònt di e logro deportivo di kualifikashon i ta menshoná vários miembro di e tim.<ref name="Guardian"/><ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Artíkulonan manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular,<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> i institushonnan manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] a emití moneda konmemorativo pa marka e momentu históriko.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analistanan ta interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E ta mustra kon deporte por unifiká diferente grupo den sosiedat i mustra loke e pais ta para p’e,<ref name=:"1"/> kual ta fortalesé e imagen di Kòrsou riba nivel internashonal (''nation branding'').<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e logro históriko aki ta representá mas ku djis futbòl. E ta trata di rekonosementu, orguyo i presensia di Kòrsou riba e esenario mundial.<ref name=:"1"/>
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[Kategoria:Futbòl na Kòrsou]]
qoz9nxbjtwad0kv2hm7f5e8p4s4vss2
193835
193820
2026-06-15T09:18:58Z
Caribiana
8320
ampliashon
193835
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:Nuvola Curaçaoan flag.svg|thumb|Bandera di [[Kòrsou]].]]
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, den un artíkulo di [[Antilliaans Dagblad]] a wòrdu referí na un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026 bou di e nòmber "Blue Wave".<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
Desde e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera [[Jamaica]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago]], i tambe [[Bermuda]]. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra Jamaica, a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio tabata karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref> [[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|left|130px|Logo di Guinness World Records]]
Un faktor importante tabata ku Canada, México i Merka no a partisipá den e eliminatorionan debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, e paisnan aki ta forma e obstákulo mas grandi pa timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika).<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Ademas, Kòrsou a bira e pais mas chikitu ku a logra kualifiká pa Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> un logro ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta varia entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 e selekshon tabata pará na posishon nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haña nan formashon den e sistema hulandes i ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití representashon a base di konekshonnan familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes inkluso nan nashonalidat hulandes ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat signifikativo di hungadó di e selekshon tabata aktivo den Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, Dick Advocaat, kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta reflehá e karakter di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat grandi di origen di Kòrsou (± 144.814 persona) ta biba.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshon públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su diáspora. Miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashoná ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, kombinando deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/toerisme/91182/curacao-zet-wk-debuut-in-voor-wereldwijde-promotie Curaçao zet WK-debuut in voor wereldwijde promotie], curacao.nu (14 di yüni 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo, inkluyendo músika, arte visual, kontenido digital, merkansia promoshonal i un buki.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90554/-dromen-zijn-geen-bedrog-guy-cozijns-schrijft-een-wk-liefdesbrief-aan-curacao “Dromen zijn geen bedrog”: Guy Cozijns schrijft een WK-liefdesbrief aan Curaçao], curacao.nu (31 di mei 2026)</ref> Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu.
Entre otro, e artista musikal [[Jeon]] a lansa e kansion ''Mama Wa'' (The Blue Wave), ku ta sirbi komo himno pa e selekshon. Su letra ta reflehá e orguyo kolektivo rònt di e logro deportivo di kualifikashon i ta menshoná vários miembro di e tim.<ref name="Guardian"/><ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Artíkulonan manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular,<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> i institushonnan manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] a emití moneda konmemorativo pa marka e momentu históriko.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analistanan ta interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E ta mustra kon deporte por unifiká diferente grupo den sosiedat i mustra loke e pais ta para p’e,<ref name=:"1"/> kual ta fortalesé e imagen di Kòrsou riba nivel internashonal (''nation branding'').<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e logro históriko aki ta representá mas ku djis futbòl. E ta trata di rekonosementu, orguyo i presensia di Kòrsou riba e esenario mundial.<ref name=:"1"/>
== Literatura ==
* Guy Cozijns (2026), ''World Cup Curaçao 2026 Orguyo, identidat I un soño mas grandi ku fùtbol'', Brave New Books, ISBN: 9789465468105
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[Kategoria:Futbòl na Kòrsou]]
68ylxzkvzg8nsyl4ypafhksznr0oq38
193836
193835
2026-06-15T09:23:22Z
Caribiana
8320
193836
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:Nuvola Curaçaoan flag.svg|thumb|Bandera di [[Kòrsou]].]]
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, den un artíkulo di [[Antilliaans Dagblad]] a wòrdu referí na un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026 bou di e nòmber "Blue Wave".<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
Desde e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera [[Jamaica]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago]], i tambe [[Bermuda]]. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra Jamaica, a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio tabata karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref> [[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|left|130px|Logo di Guinness World Records]]
Un faktor importante tabata ku Canada, México i Merka no a partisipá den e eliminatorionan debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, e paisnan aki ta forma e obstákulo mas grandi pa timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika).<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Ademas, Kòrsou a bira e pais mas chikitu ku a logra kualifiká pa Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> un logro ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta varia entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 e selekshon tabata pará na posishon nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haña nan formashon den e sistema hulandes i ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití representashon a base di konekshonnan familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes inkluso nan nashonalidat hulandes ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat signifikativo di hungadó di e selekshon tabata aktivo den Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, Dick Advocaat, kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta reflehá e karakter di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat grandi di origen di Kòrsou (± 144.814 persona) ta biba.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshon públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su diáspora. Miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashoná ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, kombinando deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/toerisme/91182/curacao-zet-wk-debuut-in-voor-wereldwijde-promotie Curaçao zet WK-debuut in voor wereldwijde promotie], curacao.nu (14 di yüni 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo, inkluyendo músika, arte visual, kontenido digital, merkansia promoshonal i un buki.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90554/-dromen-zijn-geen-bedrog-guy-cozijns-schrijft-een-wk-liefdesbrief-aan-curacao “Dromen zijn geen bedrog”: Guy Cozijns schrijft een WK-liefdesbrief aan Curaçao], curacao.nu (31 di mei 2026)</ref> Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu.
Entre otro, e artista musikal [[Jeon]] a lansa e kansion ''Mama Wa'' (The Blue Wave), ku ta sirbi komo himno pa e selekshon. Su letra ta reflehá e orguyo kolektivo rònt di e logro deportivo di kualifikashon i ta menshoná vários miembro di e tim.<ref name="Guardian"/><ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Artíkulonan manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular,<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> i varios empresa i institushon a marka e momentu históriko manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] ku su emision di dos moneda konmemorativo.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analistanan ta interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E ta mustra kon deporte por unifiká diferente grupo den sosiedat i mustra loke e pais ta para p’e,<ref name=:"1"/> kual ta fortalesé e imagen di Kòrsou riba nivel internashonal (''nation branding'').<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e logro históriko aki ta representá mas ku djis futbòl. E ta trata di rekonosementu, orguyo i presensia di Kòrsou riba e esenario mundial.<ref name=:"1"/>
== Literatura ==
* Guy Cozijns (2026), ''World Cup Curaçao 2026 Orguyo, identidat I un soño mas grandi ku fùtbol'', Brave New Books, ISBN: 9789465468105
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[Kategoria:Futbòl na Kòrsou]]
qadxy1oef4d0e3q804juw61vzownd7c
193837
193836
2026-06-15T09:32:03Z
Caribiana
8320
/* E tim */
193837
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:Nuvola Curaçaoan flag.svg|thumb|Bandera di [[Kòrsou]].]]
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, den un artíkulo di [[Antilliaans Dagblad]] a wòrdu referí na un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026 bou di e nòmber "Blue Wave".<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
Desde e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera [[Jamaica]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago]], i tambe [[Bermuda]]. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra Jamaica, a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio tabata karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref> [[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|left|130px|Logo di Guinness World Records]]
Un faktor importante tabata ku Canada, México i Merka no a partisipá den e eliminatorionan debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, e paisnan aki ta forma e obstákulo mas grandi pa timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika).<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Ademas, Kòrsou a bira e pais mas chikitu ku a logra kualifiká pa Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> un logro ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta varia entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 e selekshon tabata pará na posishon nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haña nan formashon den e sistema hulandes i ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití representashon a base di konekshonnan familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes inkluso nan nashonalidat hulandes ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat signifikativo di hungadó di e selekshon tabata aktivo den Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, Dick Advocaat, kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta reflehá e karakter di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
Dia 14 di yüni 2026, [[Livano Comenencia]] ta skor e promé gol di Kopa Mundial di Kòrsou den e partido kontra Alemania, ku a terminá den derota 1-7.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260614/eerste-wk-goal-korsou Eerste Wk-goal Kòrsou][[Antilliaans Dagblad]] (14 di yüni 2026)</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat grandi di origen di Kòrsou (± 144.814 persona) ta biba.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshon públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su diáspora. Miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashoná ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, kombinando deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/toerisme/91182/curacao-zet-wk-debuut-in-voor-wereldwijde-promotie Curaçao zet WK-debuut in voor wereldwijde promotie], curacao.nu (14 di yüni 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo, inkluyendo músika, arte visual, kontenido digital, merkansia promoshonal i un buki.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90554/-dromen-zijn-geen-bedrog-guy-cozijns-schrijft-een-wk-liefdesbrief-aan-curacao “Dromen zijn geen bedrog”: Guy Cozijns schrijft een WK-liefdesbrief aan Curaçao], curacao.nu (31 di mei 2026)</ref> Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu.
Entre otro, e artista musikal [[Jeon]] a lansa e kansion ''Mama Wa'' (The Blue Wave), ku ta sirbi komo himno pa e selekshon. Su letra ta reflehá e orguyo kolektivo rònt di e logro deportivo di kualifikashon i ta menshoná vários miembro di e tim.<ref name="Guardian"/><ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Artíkulonan manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular,<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> i varios empresa i institushon a marka e momentu históriko manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] ku su emision di dos moneda konmemorativo.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analistanan ta interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E ta mustra kon deporte por unifiká diferente grupo den sosiedat i mustra loke e pais ta para p’e,<ref name=:"1"/> kual ta fortalesé e imagen di Kòrsou riba nivel internashonal (''nation branding'').<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e logro históriko aki ta representá mas ku djis futbòl. E ta trata di rekonosementu, orguyo i presensia di Kòrsou riba e esenario mundial.<ref name=:"1"/>
== Literatura ==
* Guy Cozijns (2026), ''World Cup Curaçao 2026 Orguyo, identidat I un soño mas grandi ku fùtbol'', Brave New Books, ISBN: 9789465468105
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[Kategoria:Futbòl na Kòrsou]]
05dd6s2p65l6srca8n0mqmq8zn14js7
193838
193837
2026-06-15T09:33:41Z
Caribiana
8320
/* E tim */
193838
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:Nuvola Curaçaoan flag.svg|thumb|Bandera di [[Kòrsou]].]]
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, den un artíkulo di [[Antilliaans Dagblad]] a wòrdu referí na un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026 bou di e nòmber "Blue Wave".<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
Desde e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera [[Jamaica]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago]], i tambe [[Bermuda]]. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra Jamaica, a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio tabata karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref> [[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|left|130px|Logo di Guinness World Records]]
Un faktor importante tabata ku Canada, México i Merka no a partisipá den e eliminatorionan debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, e paisnan aki ta forma e obstákulo mas grandi pa timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika).<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Ademas, Kòrsou a bira e pais mas chikitu ku a logra kualifiká pa Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> un logro ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta varia entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 e selekshon tabata pará na posishon nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haña nan formashon den e sistema hulandes i ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití representashon a base di konekshonnan familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes inkluso nan nashonalidat hulandes ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat signifikativo di hungadó di e selekshon tabata aktivo den Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, Dick Advocaat, kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta reflehá e karakter di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
Dia 14 di yüni 2026, [[Livano Comenencia]] ta skor e promé gol di Kopa Mundial pa Kòrsou den e partido kontra Alemania, ku a terminá den derota 1-7.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260614/eerste-wk-goal-korsou Eerste Wk-goal Kòrsou][[Antilliaans Dagblad]] (14 di yüni 2026)</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat grandi di origen di Kòrsou (± 144.814 persona) ta biba.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshon públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su diáspora. Miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashoná ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, kombinando deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/toerisme/91182/curacao-zet-wk-debuut-in-voor-wereldwijde-promotie Curaçao zet WK-debuut in voor wereldwijde promotie], curacao.nu (14 di yüni 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo, inkluyendo músika, arte visual, kontenido digital, merkansia promoshonal i un buki.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90554/-dromen-zijn-geen-bedrog-guy-cozijns-schrijft-een-wk-liefdesbrief-aan-curacao “Dromen zijn geen bedrog”: Guy Cozijns schrijft een WK-liefdesbrief aan Curaçao], curacao.nu (31 di mei 2026)</ref> Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu.
Entre otro, e artista musikal [[Jeon]] a lansa e kansion ''Mama Wa'' (The Blue Wave), ku ta sirbi komo himno pa e selekshon. Su letra ta reflehá e orguyo kolektivo rònt di e logro deportivo di kualifikashon i ta menshoná vários miembro di e tim.<ref name="Guardian"/><ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Artíkulonan manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular,<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> i varios empresa i institushon a marka e momentu históriko manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] ku su emision di dos moneda konmemorativo.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analistanan ta interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E ta mustra kon deporte por unifiká diferente grupo den sosiedat i mustra loke e pais ta para p’e,<ref name=:"1"/> kual ta fortalesé e imagen di Kòrsou riba nivel internashonal (''nation branding'').<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e logro históriko aki ta representá mas ku djis futbòl. E ta trata di rekonosementu, orguyo i presensia di Kòrsou riba e esenario mundial.<ref name=:"1"/>
== Literatura ==
* Guy Cozijns (2026), ''World Cup Curaçao 2026 Orguyo, identidat I un soño mas grandi ku fùtbol'', Brave New Books, ISBN: 9789465468105
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[Kategoria:Futbòl na Kòrsou]]
fbpz2dxabfsjblgxhkgysqj4acv4nil
193839
193838
2026-06-15T09:34:50Z
Caribiana
8320
193839
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:Nuvola Curaçaoan flag.svg|thumb|Bandera di [[Kòrsou]].]]
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, den un artíkulo di [[Antilliaans Dagblad]] a wòrdu referí na un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026 bou di e nòmber "Blue Wave".<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²), a bira miembro di FIFA na 2011.
Desde e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera [[Jamaica]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago]], i tambe [[Bermuda]]. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra Jamaica, a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio tabata karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref> [[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|left|130px|Logo di Guinness World Records]]
Un faktor importante tabata ku Canada, México i Merka no a partisipá den e eliminatorionan debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, e paisnan aki ta forma e obstákulo mas grandi pa timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika).<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Ademas, Kòrsou a bira e pais mas chikitu ku a logra kualifiká pa Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> un logro ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta varia entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 e selekshon tabata pará na posishon nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haña nan formashon den e sistema hulandes i ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití representashon a base di konekshonnan familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes inkluso nan nashonalidat hulandes ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat signifikativo di hungadó di e selekshon tabata aktivo den Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, Dick Advocaat, kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta reflehá e karakter di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
Dia 14 di yüni 2026, [[Livano Comenencia]] ta skor pa Kòrsou e promé gol di Kopa Mundial den e partido kontra Alemania, ku a terminá den derota 1-7.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260614/eerste-wk-goal-korsou Eerste Wk-goal Kòrsou][[Antilliaans Dagblad]] (14 di yüni 2026)</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat grandi di origen di Kòrsou (± 144.814 persona) ta biba.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshon públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su diáspora. Miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashoná ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, kombinando deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/toerisme/91182/curacao-zet-wk-debuut-in-voor-wereldwijde-promotie Curaçao zet WK-debuut in voor wereldwijde promotie], curacao.nu (14 di yüni 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo, inkluyendo músika, arte visual, kontenido digital, merkansia promoshonal i un buki.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90554/-dromen-zijn-geen-bedrog-guy-cozijns-schrijft-een-wk-liefdesbrief-aan-curacao “Dromen zijn geen bedrog”: Guy Cozijns schrijft een WK-liefdesbrief aan Curaçao], curacao.nu (31 di mei 2026)</ref> Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu.
Entre otro, e artista musikal [[Jeon]] a lansa e kansion ''Mama Wa'' (The Blue Wave), ku ta sirbi komo himno pa e selekshon. Su letra ta reflehá e orguyo kolektivo rònt di e logro deportivo di kualifikashon i ta menshoná vários miembro di e tim.<ref name="Guardian"/><ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Artíkulonan manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular,<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> i varios empresa i institushon a marka e momentu históriko manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] ku su emision di dos moneda konmemorativo.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analistanan ta interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E ta mustra kon deporte por unifiká diferente grupo den sosiedat i mustra loke e pais ta para p’e,<ref name=:"1"/> kual ta fortalesé e imagen di Kòrsou riba nivel internashonal (''nation branding'').<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e logro históriko aki ta representá mas ku djis futbòl. E ta trata di rekonosementu, orguyo i presensia di Kòrsou riba e esenario mundial.<ref name=:"1"/>
== Literatura ==
* Guy Cozijns (2026), ''World Cup Curaçao 2026 Orguyo, identidat I un soño mas grandi ku fùtbol'', Brave New Books, ISBN: 9789465468105
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[Kategoria:Futbòl na Kòrsou]]
ns2ehgw10wvjjis0w29joisk6059999
193840
193839
2026-06-15T10:22:01Z
Caribiana
8320
193840
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:Nuvola Curaçaoan flag.svg|thumb|Bandera di [[Kòrsou]].]]
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, den un artíkulo di [[Antilliaans Dagblad]] a wòrdu referí na un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026 bou di e nòmber "Blue Wave".<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²). Mediante e antesesornan hurídiko di FFK e ta miembro di FIFA desde 1932.
Desde e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera [[Jamaica]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago]], i tambe [[Bermuda]]. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra Jamaica, a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio tabata karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref> [[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|left|130px|Logo di Guinness World Records]]
Un faktor importante tabata ku Canada, México i Merka no a partisipá den e eliminatorionan debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, e paisnan aki ta forma e obstákulo mas grandi pa timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika).<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Ademas, Kòrsou a bira e pais mas chikitu ku a logra kualifiká pa Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> un logro ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta varia entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 e selekshon tabata pará na posishon nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haña nan formashon den e sistema hulandes i ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití representashon a base di konekshonnan familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes inkluso nan nashonalidat hulandes ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat signifikativo di hungadó di e selekshon tabata aktivo den Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, Dick Advocaat, kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta reflehá e karakter di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
Dia 14 di yüni 2026, [[Livano Comenencia]] ta skor pa Kòrsou e promé gol di Kopa Mundial den e partido kontra Alemania, ku a terminá den derota 1-7.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260614/eerste-wk-goal-korsou Eerste Wk-goal Kòrsou][[Antilliaans Dagblad]] (14 di yüni 2026)</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat grandi di origen di Kòrsou (± 144.814 persona) ta biba.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshon públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su diáspora. Miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashoná ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, kombinando deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/toerisme/91182/curacao-zet-wk-debuut-in-voor-wereldwijde-promotie Curaçao zet WK-debuut in voor wereldwijde promotie], curacao.nu (14 di yüni 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo, inkluyendo músika, arte visual, kontenido digital, merkansia promoshonal i un buki.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90554/-dromen-zijn-geen-bedrog-guy-cozijns-schrijft-een-wk-liefdesbrief-aan-curacao “Dromen zijn geen bedrog”: Guy Cozijns schrijft een WK-liefdesbrief aan Curaçao], curacao.nu (31 di mei 2026)</ref> Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu.
Entre otro, e artista musikal [[Jeon]] a lansa e kansion ''Mama Wa'' (The Blue Wave), ku ta sirbi komo himno pa e selekshon. Su letra ta reflehá e orguyo kolektivo rònt di e logro deportivo di kualifikashon i ta menshoná vários miembro di e tim.<ref name="Guardian"/><ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Artíkulonan manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular,<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> i varios empresa i institushon a marka e momentu históriko manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] ku su emision di dos moneda konmemorativo.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analistanan ta interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E ta mustra kon deporte por unifiká diferente grupo den sosiedat i mustra loke e pais ta para p’e,<ref name=:"1"/> kual ta fortalesé e imagen di Kòrsou riba nivel internashonal (''nation branding'').<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e logro históriko aki ta representá mas ku djis futbòl. E ta trata di rekonosementu, orguyo i presensia di Kòrsou riba e esenario mundial.<ref name=:"1"/>
== Literatura ==
* Guy Cozijns (2026), ''World Cup Curaçao 2026 Orguyo, identidat I un soño mas grandi ku fùtbol'', Brave New Books, ISBN: 9789465468105
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[Kategoria:Futbòl na Kòrsou]]
llie1hxg0bax69kg8z1x5p9hinftyc7
193841
193840
2026-06-15T10:53:55Z
Caribiana
8320
193841
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:Nuvola Curaçaoan flag.svg|thumb|Bandera di [[Kòrsou]].]]
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, den un artíkulo di [[Antilliaans Dagblad]] a wòrdu referí na un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026 bou di e nòmber "Blue Wave".<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²). FFK ta miembro di FIFA for di febrüari 2011, ora [[NAVU]] a keda disolbi.
Desde e momentu ei, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera [[Jamaica]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago]], i tambe [[Bermuda]]. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra Jamaica, a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio tabata karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref> [[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|left|130px|Logo di Guinness World Records]]
Un faktor importante tabata ku Canada, México i Merka no a partisipá den e eliminatorionan debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, e paisnan aki ta forma e obstákulo mas grandi pa timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika).<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Ademas, Kòrsou a bira e pais mas chikitu ku a logra kualifiká pa Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> un logro ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta varia entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 e selekshon tabata pará na posishon nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haña nan formashon den e sistema hulandes i ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití representashon a base di konekshonnan familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes inkluso nan nashonalidat hulandes ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat signifikativo di hungadó di e selekshon tabata aktivo den Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, Dick Advocaat, kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta reflehá e karakter di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
Dia 14 di yüni 2026, [[Livano Comenencia]] ta skor pa Kòrsou e promé gol di Kopa Mundial den e partido kontra Alemania, ku a terminá den derota 1-7.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260614/eerste-wk-goal-korsou Eerste Wk-goal Kòrsou][[Antilliaans Dagblad]] (14 di yüni 2026)</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat grandi di origen di Kòrsou (± 144.814 persona) ta biba.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshon públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su diáspora. Miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashoná ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, kombinando deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/toerisme/91182/curacao-zet-wk-debuut-in-voor-wereldwijde-promotie Curaçao zet WK-debuut in voor wereldwijde promotie], curacao.nu (14 di yüni 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo, inkluyendo músika, arte visual, kontenido digital, merkansia promoshonal i un buki.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90554/-dromen-zijn-geen-bedrog-guy-cozijns-schrijft-een-wk-liefdesbrief-aan-curacao “Dromen zijn geen bedrog”: Guy Cozijns schrijft een WK-liefdesbrief aan Curaçao], curacao.nu (31 di mei 2026)</ref> Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu.
Entre otro, e artista musikal [[Jeon]] a lansa e kansion ''Mama Wa'' (The Blue Wave), ku ta sirbi komo himno pa e selekshon. Su letra ta reflehá e orguyo kolektivo rònt di e logro deportivo di kualifikashon i ta menshoná vários miembro di e tim.<ref name="Guardian"/><ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Artíkulonan manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular,<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> i varios empresa i institushon a marka e momentu históriko manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] ku su emision di dos moneda konmemorativo.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analistanan ta interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E ta mustra kon deporte por unifiká diferente grupo den sosiedat i mustra loke e pais ta para p’e,<ref name=:"1"/> kual ta fortalesé e imagen di Kòrsou riba nivel internashonal (''nation branding'').<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e logro históriko aki ta representá mas ku djis futbòl. E ta trata di rekonosementu, orguyo i presensia di Kòrsou riba e esenario mundial.<ref name=:"1"/>
== Literatura ==
* Guy Cozijns (2026), ''World Cup Curaçao 2026 Orguyo, identidat I un soño mas grandi ku fùtbol'', Brave New Books, ISBN: 9789465468105
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[Kategoria:Futbòl na Kòrsou]]
s0su37bocwtforsznjid3rk888o6idz
193842
193841
2026-06-15T10:58:44Z
Caribiana
8320
193842
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:Nuvola Curaçaoan flag.svg|thumb|Bandera di [[Kòrsou]].]]
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, den un artíkulo di [[Antilliaans Dagblad]] a wòrdu referí na un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026 bou di e nòmber "Blue Wave".<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²). Mediante su antesesornan hurídiko FFK ta miembro di FIFA desde 1932.
Desde 2011, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera [[Jamaica]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago]], i tambe [[Bermuda]]. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra Jamaica, a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio tabata karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref> [[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|left|130px|Logo di Guinness World Records]]
Un faktor importante tabata ku Canada, México i Merka no a partisipá den e eliminatorionan debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, e paisnan aki ta forma e obstákulo mas grandi pa timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika).<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Ademas, Kòrsou a bira e pais mas chikitu ku a logra kualifiká pa Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> un logro ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta varia entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 e selekshon tabata pará na posishon nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haña nan formashon den e sistema hulandes i ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití representashon a base di konekshonnan familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes inkluso nan nashonalidat hulandes ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat signifikativo di hungadó di e selekshon tabata aktivo den Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, Dick Advocaat, kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta reflehá e karakter di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
Dia 14 di yüni 2026, [[Livano Comenencia]] ta skor pa Kòrsou e promé gol di Kopa Mundial den e partido kontra Alemania, ku a terminá den derota 1-7.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260614/eerste-wk-goal-korsou Eerste Wk-goal Kòrsou][[Antilliaans Dagblad]] (14 di yüni 2026)</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat grandi di origen di Kòrsou (± 144.814 persona) ta biba.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshon públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su diáspora. Miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashoná ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, kombinando deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/toerisme/91182/curacao-zet-wk-debuut-in-voor-wereldwijde-promotie Curaçao zet WK-debuut in voor wereldwijde promotie], curacao.nu (14 di yüni 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo, inkluyendo músika, arte visual, kontenido digital, merkansia promoshonal i un buki.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90554/-dromen-zijn-geen-bedrog-guy-cozijns-schrijft-een-wk-liefdesbrief-aan-curacao “Dromen zijn geen bedrog”: Guy Cozijns schrijft een WK-liefdesbrief aan Curaçao], curacao.nu (31 di mei 2026)</ref> Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu.
Entre otro, e artista musikal [[Jeon]] a lansa e kansion ''Mama Wa'' (The Blue Wave), ku ta sirbi komo himno pa e selekshon. Su letra ta reflehá e orguyo kolektivo rònt di e logro deportivo di kualifikashon i ta menshoná vários miembro di e tim.<ref name="Guardian"/><ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Artíkulonan manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular,<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> i varios empresa i institushon a marka e momentu históriko manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] ku su emision di dos moneda konmemorativo.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analistanan ta interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E ta mustra kon deporte por unifiká diferente grupo den sosiedat i mustra loke e pais ta para p’e,<ref name=:"1"/> kual ta fortalesé e imagen di Kòrsou riba nivel internashonal (''nation branding'').<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e logro históriko aki ta representá mas ku djis futbòl. E ta trata di rekonosementu, orguyo i presensia di Kòrsou riba e esenario mundial.<ref name=:"1"/>
== Literatura ==
* Guy Cozijns (2026), ''World Cup Curaçao 2026 Orguyo, identidat I un soño mas grandi ku fùtbol'', Brave New Books, ISBN: 9789465468105
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[Kategoria:Futbòl na Kòrsou]]
72qi7akocbgy9sgrv08aouchvyu026s
193843
193842
2026-06-15T11:02:18Z
Caribiana
8320
193843
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:Nuvola Curaçaoan flag.svg|thumb|Bandera di [[Kòrsou]].]]
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, den un artíkulo di [[Antilliaans Dagblad]] a wòrdu referí na un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026 bou di e nòmber "Blue Wave".<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²). Mediante su antesesornan hurídiko FFK ta miembro di FIFA desde 1932.
Desde 2011, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].<ref name=:"2"/>
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera [[Jamaica]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago]], i tambe [[Bermuda]]. Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra Jamaica, a asegurá un posishon favorable den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio tabata karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref> [[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|left|130px|Logo di Guinness World Records]]
Un faktor importante tabata ku Canada, México i Merka no a partisipá den e eliminatorionan debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, e paisnan aki ta forma e obstákulo mas grandi pa timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika).<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Ademas, Kòrsou a bira e pais mas chikitu ku a logra kualifiká pa Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> un logro ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta varia entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 e selekshon tabata pará na posishon nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haña nan formashon den e sistema hulandes i ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití representashon a base di konekshonnan familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes inkluso nan nashonalidat hulandes ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat signifikativo di hungadó di e selekshon tabata aktivo den Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, Dick Advocaat, kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta reflehá e karakter di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
Dia 14 di yüni 2026, [[Livano Comenencia]] ta skor pa Kòrsou e promé gol di Kopa Mundial den e partido kontra Alemania, ku a terminá den derota 1-7.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260614/eerste-wk-goal-korsou Eerste Wk-goal Kòrsou][[Antilliaans Dagblad]] (14 di yüni 2026)</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat grandi di origen di Kòrsou (± 144.814 persona) ta biba.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshon públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su diáspora. Miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashoná ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, kombinando deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/toerisme/91182/curacao-zet-wk-debuut-in-voor-wereldwijde-promotie Curaçao zet WK-debuut in voor wereldwijde promotie], curacao.nu (14 di yüni 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo, inkluyendo músika, arte visual, kontenido digital, merkansia promoshonal i un buki.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90554/-dromen-zijn-geen-bedrog-guy-cozijns-schrijft-een-wk-liefdesbrief-aan-curacao “Dromen zijn geen bedrog”: Guy Cozijns schrijft een WK-liefdesbrief aan Curaçao], curacao.nu (31 di mei 2026)</ref> Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu.
Entre otro, e artista musikal [[Jeon]] a lansa e kansion ''Mama Wa'' (The Blue Wave), ku ta sirbi komo himno pa e selekshon. Su letra ta reflehá e orguyo kolektivo rònt di e logro deportivo di kualifikashon i ta menshoná vários miembro di e tim.<ref name="Guardian"/><ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Artíkulonan manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular,<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> i varios empresa i institushon a marka e momentu históriko manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] ku su emision di dos moneda konmemorativo.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analistanan ta interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E ta mustra kon deporte por unifiká diferente grupo den sosiedat i mustra loke e pais ta para p’e,<ref name=:"1"/> kual ta fortalesé e imagen di Kòrsou riba nivel internashonal (''nation branding'').<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e logro históriko aki ta representá mas ku djis futbòl. E ta trata di rekonosementu, orguyo i presensia di Kòrsou riba e esenario mundial.<ref name=:"1"/>
== Literatura ==
* Guy Cozijns (2026), ''World Cup Curaçao 2026 Orguyo, identidat I un soño mas grandi ku fùtbol'', Brave New Books, ISBN: 9789465468105
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[Kategoria:Futbòl na Kòrsou]]
034u4w8mtlkmge2nqwlloyh59qireuz
193844
193843
2026-06-15T11:04:53Z
Caribiana
8320
/* Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 */
193844
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:Nuvola Curaçaoan flag.svg|thumb|Bandera di [[Kòrsou]].]]
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, den un artíkulo di [[Antilliaans Dagblad]] a wòrdu referí na un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026 bou di e nòmber "Blue Wave".<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²). Mediante su antesesornan hurídiko FFK ta miembro di FIFA desde 1932.
Desde 2011, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].<ref name=:"2"/>
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera [[Jamaica]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago]], ademas di [[Bermuda]].<ref name=:"2"/> Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra [[Jamaica]], a asegurá un posishon faborabel den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio tabata karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/ Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw], Ret Karibense (19 november 2025)</ref> [[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|left|130px|Logo di Guinness World Records]]
Un faktor importante tabata ku Canada, México i Merka no a partisipá den e eliminatorionan debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, e paisnan aki ta forma e obstákulo mas grandi pa timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika).<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Ademas, Kòrsou a bira e pais mas chikitu ku a logra kualifiká pa Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> un logro ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta varia entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 e selekshon tabata pará na posishon nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haña nan formashon den e sistema hulandes i ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití representashon a base di konekshonnan familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes inkluso nan nashonalidat hulandes ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat signifikativo di hungadó di e selekshon tabata aktivo den Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, Dick Advocaat, kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta reflehá e karakter di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
Dia 14 di yüni 2026, [[Livano Comenencia]] ta skor pa Kòrsou e promé gol di Kopa Mundial den e partido kontra Alemania, ku a terminá den derota 1-7.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260614/eerste-wk-goal-korsou Eerste Wk-goal Kòrsou][[Antilliaans Dagblad]] (14 di yüni 2026)</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat grandi di origen di Kòrsou (± 144.814 persona) ta biba.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshon públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su diáspora. Miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashoná ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, kombinando deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/toerisme/91182/curacao-zet-wk-debuut-in-voor-wereldwijde-promotie Curaçao zet WK-debuut in voor wereldwijde promotie], curacao.nu (14 di yüni 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo, inkluyendo músika, arte visual, kontenido digital, merkansia promoshonal i un buki.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90554/-dromen-zijn-geen-bedrog-guy-cozijns-schrijft-een-wk-liefdesbrief-aan-curacao “Dromen zijn geen bedrog”: Guy Cozijns schrijft een WK-liefdesbrief aan Curaçao], curacao.nu (31 di mei 2026)</ref> Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu.
Entre otro, e artista musikal [[Jeon]] a lansa e kansion ''Mama Wa'' (The Blue Wave), ku ta sirbi komo himno pa e selekshon. Su letra ta reflehá e orguyo kolektivo rònt di e logro deportivo di kualifikashon i ta menshoná vários miembro di e tim.<ref name="Guardian"/><ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Artíkulonan manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular,<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> i varios empresa i institushon a marka e momentu históriko manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] ku su emision di dos moneda konmemorativo.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analistanan ta interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E ta mustra kon deporte por unifiká diferente grupo den sosiedat i mustra loke e pais ta para p’e,<ref name=:"1"/> kual ta fortalesé e imagen di Kòrsou riba nivel internashonal (''nation branding'').<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e logro históriko aki ta representá mas ku djis futbòl. E ta trata di rekonosementu, orguyo i presensia di Kòrsou riba e esenario mundial.<ref name=:"1"/>
== Literatura ==
* Guy Cozijns (2026), ''World Cup Curaçao 2026 Orguyo, identidat I un soño mas grandi ku fùtbol'', Brave New Books, ISBN: 9789465468105
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[Kategoria:Futbòl na Kòrsou]]
g83ksonh7retwkkpx3idp44yo72g9y5
193845
193844
2026-06-15T11:08:09Z
Caribiana
8320
/* Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 */
193845
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:Nuvola Curaçaoan flag.svg|thumb|Bandera di [[Kòrsou]].]]
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, den un artíkulo di [[Antilliaans Dagblad]] a wòrdu referí na un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026 bou di e nòmber "Blue Wave".<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²). Mediante su antesesornan hurídiko FFK ta miembro di FIFA desde 1932.
Desde 2011, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].<ref name=:"2"/>
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera [[Jamaica]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago]], ademas di [[Bermuda]].<ref name=:"2"/> Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra Jamaica, a asegurá un posishon faborabel den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio tabata karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>{{citeer web|auteur=Hendriksen, Kim|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/|titel= Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw|werk=Ret Karibense|datum=2025-11-19}}</ref> [[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|left|130px|Logo di Guinness World Records]]
Un faktor importante tabata ku Canada, México i Merka no a partisipá den e eliminatorionan debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, e paisnan aki ta forma e obstákulo mas grandi pa timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika).<ref>[https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt], [[Universidat Radboud]] (11 di yüni 2026)</ref>
E kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Ademas, Kòrsou a bira e pais mas chikitu ku a logra kualifiká pa Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> un logro ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta varia entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 e selekshon tabata pará na posishon nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haña nan formashon den e sistema hulandes i ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití representashon a base di konekshonnan familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes inkluso nan nashonalidat hulandes ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat signifikativo di hungadó di e selekshon tabata aktivo den Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, Dick Advocaat, kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta reflehá e karakter di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
Dia 14 di yüni 2026, [[Livano Comenencia]] ta skor pa Kòrsou e promé gol di Kopa Mundial den e partido kontra Alemania, ku a terminá den derota 1-7.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260614/eerste-wk-goal-korsou Eerste Wk-goal Kòrsou][[Antilliaans Dagblad]] (14 di yüni 2026)</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat grandi di origen di Kòrsou (± 144.814 persona) ta biba.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshon públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su diáspora. Miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashoná ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, kombinando deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/toerisme/91182/curacao-zet-wk-debuut-in-voor-wereldwijde-promotie Curaçao zet WK-debuut in voor wereldwijde promotie], curacao.nu (14 di yüni 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo, inkluyendo músika, arte visual, kontenido digital, merkansia promoshonal i un buki.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90554/-dromen-zijn-geen-bedrog-guy-cozijns-schrijft-een-wk-liefdesbrief-aan-curacao “Dromen zijn geen bedrog”: Guy Cozijns schrijft een WK-liefdesbrief aan Curaçao], curacao.nu (31 di mei 2026)</ref> Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu.
Entre otro, e artista musikal [[Jeon]] a lansa e kansion ''Mama Wa'' (The Blue Wave), ku ta sirbi komo himno pa e selekshon. Su letra ta reflehá e orguyo kolektivo rònt di e logro deportivo di kualifikashon i ta menshoná vários miembro di e tim.<ref name="Guardian"/><ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Artíkulonan manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular,<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> i varios empresa i institushon a marka e momentu históriko manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] ku su emision di dos moneda konmemorativo.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analistanan ta interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E ta mustra kon deporte por unifiká diferente grupo den sosiedat i mustra loke e pais ta para p’e,<ref name=:"1"/> kual ta fortalesé e imagen di Kòrsou riba nivel internashonal (''nation branding'').<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e logro históriko aki ta representá mas ku djis futbòl. E ta trata di rekonosementu, orguyo i presensia di Kòrsou riba e esenario mundial.<ref name=:"1"/>
== Literatura ==
* Guy Cozijns (2026), ''World Cup Curaçao 2026 Orguyo, identidat I un soño mas grandi ku fùtbol'', Brave New Books, ISBN: 9789465468105
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[Kategoria:Futbòl na Kòrsou]]
haa320g6attvper1p61w0xwb992weub
193846
193845
2026-06-15T11:10:10Z
Caribiana
8320
/* Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 */
193846
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:Nuvola Curaçaoan flag.svg|thumb|Bandera di [[Kòrsou]].]]
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, den un artíkulo di [[Antilliaans Dagblad]] a wòrdu referí na un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026 bou di e nòmber "Blue Wave".<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²). Mediante su antesesornan hurídiko FFK ta miembro di FIFA desde 1932.
Desde 2011, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].<ref name=:"2"/>
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera [[Jamaica]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago]], ademas di [[Bermuda]].<ref name=:"2"/> Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra Jamaica, a asegurá un posishon faborabel den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio tabata karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref>{{citeer web|auteur=Hendriksen, Kim|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/|titel= Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw|werk=Ret Karibense|datum=2025-11-19}}</ref> [[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|left|130px|Logo di Guinness World Records]]
Un faktor importante tabata ku Canada, México i Merka no a partisipá den e eliminatorionan debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, e paisnan aki ta forma e obstákulo mas grandi pa timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika).<ref>{{citeer web|url=https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt|titel=Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt|werk= [[Universidat Radboud]]|datum=2026-06-11}}</ref>
E kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon. Ademas, Kòrsou a bira e pais mas chikitu ku a logra kualifiká pa Kopa Mundial,<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> un logro ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta varia entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 e selekshon tabata pará na posishon nr. 82.<ref>[[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haña nan formashon den e sistema hulandes i ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití representashon a base di konekshonnan familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes inkluso nan nashonalidat hulandes ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat signifikativo di hungadó di e selekshon tabata aktivo den Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, Dick Advocaat, kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta reflehá e karakter di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
Dia 14 di yüni 2026, [[Livano Comenencia]] ta skor pa Kòrsou e promé gol di Kopa Mundial den e partido kontra Alemania, ku a terminá den derota 1-7.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260614/eerste-wk-goal-korsou Eerste Wk-goal Kòrsou][[Antilliaans Dagblad]] (14 di yüni 2026)</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat grandi di origen di Kòrsou (± 144.814 persona) ta biba.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshon públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su diáspora. Miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashoná ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, kombinando deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/toerisme/91182/curacao-zet-wk-debuut-in-voor-wereldwijde-promotie Curaçao zet WK-debuut in voor wereldwijde promotie], curacao.nu (14 di yüni 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo, inkluyendo músika, arte visual, kontenido digital, merkansia promoshonal i un buki.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90554/-dromen-zijn-geen-bedrog-guy-cozijns-schrijft-een-wk-liefdesbrief-aan-curacao “Dromen zijn geen bedrog”: Guy Cozijns schrijft een WK-liefdesbrief aan Curaçao], curacao.nu (31 di mei 2026)</ref> Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu.
Entre otro, e artista musikal [[Jeon]] a lansa e kansion ''Mama Wa'' (The Blue Wave), ku ta sirbi komo himno pa e selekshon. Su letra ta reflehá e orguyo kolektivo rònt di e logro deportivo di kualifikashon i ta menshoná vários miembro di e tim.<ref name="Guardian"/><ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Artíkulonan manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular,<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> i varios empresa i institushon a marka e momentu históriko manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] ku su emision di dos moneda konmemorativo.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analistanan ta interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E ta mustra kon deporte por unifiká diferente grupo den sosiedat i mustra loke e pais ta para p’e,<ref name=:"1"/> kual ta fortalesé e imagen di Kòrsou riba nivel internashonal (''nation branding'').<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e logro históriko aki ta representá mas ku djis futbòl. E ta trata di rekonosementu, orguyo i presensia di Kòrsou riba e esenario mundial.<ref name=:"1"/>
== Literatura ==
* Guy Cozijns (2026), ''World Cup Curaçao 2026 Orguyo, identidat I un soño mas grandi ku fùtbol'', Brave New Books, ISBN: 9789465468105
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[Kategoria:Futbòl na Kòrsou]]
6akiqrmghi9krg2hdv6a864of8ymqhl
193847
193846
2026-06-15T11:22:56Z
Caribiana
8320
/* Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 */
193847
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:Nuvola Curaçaoan flag.svg|thumb|Bandera di [[Kòrsou]].]]
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, den un artíkulo di [[Antilliaans Dagblad]] a wòrdu referí na un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026 bou di e nòmber "Blue Wave".<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²). Mediante su antesesornan hurídiko FFK ta miembro di FIFA desde 1932.
Desde 2011, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].<ref name=:"2"/>
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera [[Jamaica]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago]], ademas di [[Bermuda]].<ref name=:"2"/> Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra Jamaica, a asegurá un posishon faborabel den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
E kampaña elimatorio tabata karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref name=:"6">{{citeer web|auteur=Hendriksen, Kim|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/|titel= Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw|werk=Ret Karibense|datum=2025-11-19}}</ref> [[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|left|130px|Logo di Guinness World Records]]
Un faktor importante tabata ku Canada, México i Merka no a partisipá den e eliminatorionan debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, e paisnan aki ta forma e obstákulo mas grandi pa timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika).<ref>{{citeer web|url=https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt|titel=Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt|werk= [[Universidat Radboud]]|datum=2026-06-11}}</ref>
E kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon.<ref name=:"6"/> Ademas, Kòrsou a bira e pais mas chikitu ku a logra kualifiká pa Kopa Mundial,<ref>{{citeer web|auteur=Anderson, Karl|url=https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html|titel= 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)|uitgever=aol.com|datum=2026-06-10}}</ref> un logro ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta varia entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 e selekshon tabata pará na posishon nr. 82.<ref>[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haña nan formashon den e sistema hulandes i ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití representashon a base di konekshonnan familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes inkluso nan nashonalidat hulandes ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat signifikativo di hungadó di e selekshon tabata aktivo den Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, Dick Advocaat, kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta reflehá e karakter di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
Dia 14 di yüni 2026, [[Livano Comenencia]] ta skor pa Kòrsou e promé gol di Kopa Mundial den e partido kontra Alemania, ku a terminá den derota 1-7.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260614/eerste-wk-goal-korsou Eerste Wk-goal Kòrsou][[Antilliaans Dagblad]] (14 di yüni 2026)</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat grandi di origen di Kòrsou (± 144.814 persona) ta biba.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshon públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su diáspora. Miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashoná ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, kombinando deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/toerisme/91182/curacao-zet-wk-debuut-in-voor-wereldwijde-promotie Curaçao zet WK-debuut in voor wereldwijde promotie], curacao.nu (14 di yüni 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo, inkluyendo músika, arte visual, kontenido digital, merkansia promoshonal i un buki.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90554/-dromen-zijn-geen-bedrog-guy-cozijns-schrijft-een-wk-liefdesbrief-aan-curacao “Dromen zijn geen bedrog”: Guy Cozijns schrijft een WK-liefdesbrief aan Curaçao], curacao.nu (31 di mei 2026)</ref> Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu.
Entre otro, e artista musikal [[Jeon]] a lansa e kansion ''Mama Wa'' (The Blue Wave), ku ta sirbi komo himno pa e selekshon. Su letra ta reflehá e orguyo kolektivo rònt di e logro deportivo di kualifikashon i ta menshoná vários miembro di e tim.<ref name="Guardian"/><ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Artíkulonan manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular,<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> i varios empresa i institushon a marka e momentu históriko manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] ku su emision di dos moneda konmemorativo.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analistanan ta interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E ta mustra kon deporte por unifiká diferente grupo den sosiedat i mustra loke e pais ta para p’e,<ref name=:"1"/> kual ta fortalesé e imagen di Kòrsou riba nivel internashonal (''nation branding'').<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e logro históriko aki ta representá mas ku djis futbòl. E ta trata di rekonosementu, orguyo i presensia di Kòrsou riba e esenario mundial.<ref name=:"1"/>
== Literatura ==
* Guy Cozijns (2026), ''World Cup Curaçao 2026 Orguyo, identidat I un soño mas grandi ku fùtbol'', Brave New Books, ISBN: 9789465468105
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[Kategoria:Futbòl na Kòrsou]]
onfe4n7e11smhgoqt750mkrcmau8ww1
193848
193847
2026-06-15T11:37:27Z
Caribiana
8320
193848
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:Nuvola Curaçaoan flag.svg|thumb|Bandera di [[Kòrsou]].]]
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, den un artíkulo di [[Antilliaans Dagblad]] a wòrdu referí na un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026 bou di e nòmber "Blue Wave".<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref>Karl Anderson, [https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)], aol.com (10 di yüni 2026)</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²). Mediante su antesesornan hurídiko FFK ta miembro di FIFA desde 1932.
Desde 2011, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta varia entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 e selekshon tabata pará na posishon nr. 82.<ref>[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].<ref name=:"2"/>
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera [[Jamaica]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago]], ademas di [[Bermuda]].<ref name=:"2"/> Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra Jamaica, a asegurá un posishon faborabel den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
[[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|left|150px|Logo di Guinness World Records]]
E kampaña elimatorio tabata karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref name=:"6">{{citeer web|auteur=Hendriksen, Kim|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/|titel= Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw|werk=Ret Karibense|datum=2025-11-19}}</ref>
Un faktor importante tabata ku Canada, México i Merka no a partisipá den e eliminatorionan debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, e paisnan aki ta forma e obstákulo mas grandi pa timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika).<ref>{{citeer web|url=https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt|titel=Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt|werk= [[Universidat Radboud]]|datum=2026-06-11}}</ref>
E kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon.<ref name=:"6"/> Ademas, Kòrsou a bira e pais mas chikitu ku a logra kualifiká pa Kopa Mundial,<ref>{{citeer web|auteur=Anderson, Karl|url=https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html|titel= 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one)|uitgever=aol.com|datum=2026-06-10}}</ref> un logro ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haña nan formashon den e sistema hulandes i ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití representashon a base di konekshonnan familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes inkluso nan nashonalidat hulandes ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat signifikativo di hungadó di e selekshon tabata aktivo den Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, Dick Advocaat, kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta reflehá e karakter di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
Dia 14 di yüni 2026, [[Livano Comenencia]] ta skor pa Kòrsou e promé gol di Kopa Mundial den e partido kontra Alemania, ku a terminá den derota 1-7.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260614/eerste-wk-goal-korsou Eerste Wk-goal Kòrsou][[Antilliaans Dagblad]] (14 di yüni 2026)</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat grandi di origen di Kòrsou (± 144.814 persona) ta biba.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshon públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su diáspora. Miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashoná ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, kombinando deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/toerisme/91182/curacao-zet-wk-debuut-in-voor-wereldwijde-promotie Curaçao zet WK-debuut in voor wereldwijde promotie], curacao.nu (14 di yüni 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo, inkluyendo músika, arte visual, kontenido digital, merkansia promoshonal i un buki.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90554/-dromen-zijn-geen-bedrog-guy-cozijns-schrijft-een-wk-liefdesbrief-aan-curacao “Dromen zijn geen bedrog”: Guy Cozijns schrijft een WK-liefdesbrief aan Curaçao], curacao.nu (31 di mei 2026)</ref> Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu.
Entre otro, e artista musikal [[Jeon]] a lansa e kansion ''Mama Wa'' (The Blue Wave), ku ta sirbi komo himno pa e selekshon. Su letra ta reflehá e orguyo kolektivo rònt di e logro deportivo di kualifikashon i ta menshoná vários miembro di e tim.<ref name="Guardian"/><ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Artíkulonan manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular,<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> i varios empresa i institushon a marka e momentu históriko manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] ku su emision di dos moneda konmemorativo.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analistanan ta interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E ta mustra kon deporte por unifiká diferente grupo den sosiedat i mustra loke e pais ta para p’e,<ref name=:"1"/> kual ta fortalesé e imagen di Kòrsou riba nivel internashonal (''nation branding'').<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e logro históriko aki ta representá mas ku djis futbòl. E ta trata di rekonosementu, orguyo i presensia di Kòrsou riba e esenario mundial.<ref name=:"1"/>
== Literatura ==
* Guy Cozijns (2026), ''World Cup Curaçao 2026 Orguyo, identidat I un soño mas grandi ku fùtbol'', Brave New Books, ISBN: 9789465468105
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[Kategoria:Futbòl na Kòrsou]]
552pig1aflpd6swhobxxhoscq13ajz7
193849
193848
2026-06-15T11:41:37Z
Caribiana
8320
193849
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:Nuvola Curaçaoan flag.svg|thumb|Bandera di [[Kòrsou]].]]
'''Blue Wave''' òf '''The Blue Wave''' ta un beinam ofisial di e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]], ku ta representá e pais den kompetensianan internashonal i ta wòrdu goberná pa [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).<ref name=:"1"/> E término a bira popular durante e kampaña eliminatorio pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 di [[FIFA]], kaminda Kòrsou pa promé bes den su historia a logra kualifiká pa e torneo.<ref name=:"0">[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/29561-blue-wave-met-wk-droom Blue Wave met WK droom], [[Antilliaans Dagblad]] (10 juni 2024)</ref>
Mas ku un simpel nòmber di kariño, "Blue Wave” ta referí tambe na un fenómeno sosial i kultural ku a surgi rondó di e selekshon. E ta simbolisá un ola kolektivo di sosten, orguyo i identidat nashonal, tantu riba e isla komo den diáspora, durante e preparashon pa i [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl|partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial]] 2026, organisá pa [[FIFA]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]].<ref name=:"1">[https://www.curacao.com/nl/article/juni-2026-curacao-reisgids-wk-voetbal Juni 2026 op Curacao: Reisgids voor het WK voetbal], curacao.com</ref>
==Nòmber==
Na 2024, den un artíkulo di [[Antilliaans Dagblad]] a wòrdu referí na un proyekto di FFK pa Kopa Mundial 2026 bou di e nòmber "Blue Wave".<ref name=:"0"/> E ekspresion probablemente a surgi di manera spontáneo den e fanatikada komo un nòmber di kariño pa e selekshon.<ref>Peppie Sulvaran, [https://vigilantekorsou.news/e-motibu-dikon-ta-uza-panetar-negra-pa-selekshon-di-korsou/ E motibu dikon ta uza Pantera Negra pa selekshon di Kòrsou], [[Vigilante]] (26 di yanüari 2026)</ref>
"Blue Wave" ta referí na e laman ku ta rondoná Kòrsou, i tambe na e koló blou tradishonal di e tim.<ref name="Nickname">{{citeer web|auteur=Anderson, Karl|url=https://www.aol.com/sports/2026-world-cup-les-bleus-134250664.html|titel= 2026 World Cup: From 'Les Bleus' to 'The Blue Wave,' here are the nicknames for 47 teams (and one that doesn't have one|werk= aol.com|datum=2026-06-10|bezochtdatum=2026-06-14}}</ref> Histórikamente, e selekshon tabata konosí tambe komo ''Los Azules'' i ''De Blauwen''.
Ademas di su referensia literal, e término tin un nifikashon metafóriko: un ''ola'' ku ta representá un kresemento kontinuo di entusiasmo popular i unidat nashonal. Durante e weganan eliminatorio pa Kopa Mundial 2026, e frase a bira un lema unifikante, ampliamente usá pa fanátiko, medio di komunikashon i organisashonnan.
==Konteksto deportivo==
Kòrsou, un pais outónomo den [[Reino Hulandes]] ku un poblashon relativamente chikitu (158.006 habitante, 2026)<ref>[https://nu.cw/2026/05/13/cbs-bevolking-curacao-groeit-met-bijna-1-900-inwoners/ CBS: bevolking Curacao groeit met bijna 1.900 inwoners], nu.cw (13 di mei 2026)</ref> i un superfisie limitá (444 km²). Mediante su antesesornan hurídiko FFK ta miembro di FIFA desde 1932.
Desde 2011, e selekshon nashonal a mustra progreso konstante den e arena regional i internashonal.<ref name="Guardian">[https://www.theguardian.com/football/2026/jun/01/curacao-world-cup-2026-team-guide Curaçao World Cup 2026 team guide], The Guardian (1 di yuni 2026)</ref> Un momentu importante tabata e prestashon na [[Kopa Oro di CONCACAF]] 2019, unda Kòrsou a logra yega e kuarto final.<ref>Oscar van Dam, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/11/19/curacao-trots-op-prestatie-nationale-voetbalteam/ Curaçao trots op prestatie nationale voetbalteam], Ret Karibense (19 di novèmber 2024)</ref> E resultado aki a pone e pais mas visibel den e region i a mustra su kapasidat kompetitivo.
Segun ranking di FIFA, Kòrsou su posishon ta varia entre e top 80–90 di mundu, loke ta konsiderá un logro signifikativo pa un pais di su grandura. Dia 30 di mei 2026 e selekshon tabata pará na posishon nr. 82.<ref>[https://inside.fifa.com/fifa-world-ranking/men?dateId=FRS_Male_Football_20260119 World Ranking Men], [[FIFA]]</ref>
=== Eliminatorio pa Kopa Mundial 2026 ===
Den e fase inisial di e eliminatorionan pa Kopa Mundial 2026, Kòrsou a logra un rekort fuerte, inkluyendo viktoria kontra paisnan manera [[Sint Lucia|St. Lucia]], [[Aruba]] i [[Barbados]].<ref name=:"2">Will Unwin, [https://www.theguardian.com/football/2025/nov/19/curacao-fifa-world-cup-qualification-dick-advocaat An impossibility made possible’: how tiny Curaçao made World Cup history], theguardian.com (19 di novèmber 2025)</ref> Un resultado partikularmente notabel tabata e viktoria di 5–1 kontra [[Haiti]].<ref name=:"2"/>
Den e siguiente ronda, Kòrsou a enfrentá rivalnan mas fuerte manera [[Jamaica]] i [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago]], ademas di [[Bermuda]].<ref name=:"2"/> Viktorianan importante, inkluyendo un triunfo di 2–0 kontra Jamaica, a asegurá un posishon faborabel den e grupo. Finalmente, dia 18 di november 2025, ku e empate 0-0 kontra Jamaica Kòrsou a terminá den top di grupo B.<ref name=:"2"/>
[[File:Guinnessworldrecords.svg|thumb|left|150px|Logo di Guinness World Records]]
E kampaña elimatorio tabata karakterisá pa konsistensia, organisashon defensivo i efisiensia ofensivo, permitiendo Kòrsou pa kualifiká pa e Kopa Mundial sin presedente den su historia.<ref name=:"6">{{citeer web|auteur=Hendriksen, Kim|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/11/19/curacao-schrijft-geschiedenis-met-wk-plaatsing-eiland-barst-los-in-blauw/|titel= Curaçao schrijft geschiedenis met WK-plaatsing: Eiland barst los in blauw|werk=Ret Karibense|datum=2025-11-19}}</ref>
Un faktor importante tabata ku Canada, México i Merka no a partisipá den e eliminatorionan debí na nan kualifikashon outomátiko komo pais anfitrion di Kopa Mundial. Normalmente, e paisnan aki ta forma e obstákulo mas grandi pa timnan di [[CONCACAF]] (e asosiashon di futbòl di Karibe i Sentro i Nort Amérika).<ref>{{citeer web|url=https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/hoe-de-wk-deelname-van-curacao-mensen-op-meerdere-continenten-verbindt|titel=Hoe de WK-deelname van Curaçao mensen op meerdere continenten verbindt|werk= [[Universidat Radboud]]|datum=2026-06-11}}</ref>
E kualifikashon a forma e punto mas altu te ku awor di e desaroyo deportivo di e selekshon.<ref name=:"6"/> Ademas, Kòrsou a bira e pais mas chikitu ku a logra kualifiká pa Kopa Mundial,<ref name="Nickname"/> un logro ku a wòrdu rekonosé pa Guinness World Records.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/curacao-to-receive-guinness-world-record-as-smallest-nation-ever-to-qualify-for-fifa-world-cup Curaçao to Receive Guinness World Record as Smallest Nation Ever to Qualify for FIFA World Cup], Curaçao Chronicle (10 di yüni 2026)</ref>
===E tim ===
Un karakterístika importante di e selekshon di Kòrsou ta su komposishon. E ekipo ta konsistí pa gran parti di hungadónan ku a nase na Hulanda, mientras tur a haña nan formashon den e sistema hulandes i ta aktivo den liganan profeshonal na [[Oropa]], Merka i [[Asia]].<ref name="Comenencia">[https://www.fifa.com/en/tournaments/mens/worldcup/canadamexicousa2026/articles/curacao-world-cup Comenencia: Curaçao are going to surprise a lot of people], FIFA (31 di mei 2026)</ref>
E uso di e hungadónan di diáspora ta posibel pa medio di reglanan di elegibilidat di FIFA, ku ta permití representashon a base di konekshonnan familiar, manera mayor òf welo. Den kaso di Kòrsou, e vínculo ku Reino Hulandes inkluso nan nashonalidat hulandes ta hasi e proseso mas fleksibel.<ref>[https://www.c-economics.com/post/cura%C3%A7ao-s-diaspora-multiplier-at-th e-2026-world-cup How colonial history became Curaçao's secret weapon at the World Cup], cornerstone economics (10 di mei 2026)</ref>
Den temporada 2025/26, un kantidat signifikativo di hungadó di e selekshon tabata aktivo den Eredivisie i Eerste Divisie, loke a kontribuí na un nivel altu di eksperensia profeshonal den e tim.<ref>[https://nos.nl/artikel/2614875-teruggekeerde-advocaat-kiest-voor-vertrouwde-namen-in-wk-selectie-curacao Teruggekeerde Advocaat kiest voor vertrouwde namen in WK-selectie Curaçao], nos.nl (18 di mei 2026)</ref>
E entrenadó nashonal, Dick Advocaat, kende a asumí e posishon na 2024, a hunga un papel klave den e kualifikashon. Bou di su liderazgo, e selekshon a logra kombiná talento individual ku disiplina táktiko i eksperensia internashonal.
Riba vèlt, e tim ta reflehá e karakter di Kòrsou: expresivo, sigur di su mes, i ku un sentido natural di ritmo, un meskla di kreatividat karibense i struktura [[Oropa|oropeo]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-moet-stunten Blue Wave moet stunten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref>
Dia 14 di yüni 2026, [[Livano Comenencia]] ta skor pa Kòrsou e promé gol di Kopa Mundial den e partido kontra Alemania, ku a terminá den derota 1-7.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260614/eerste-wk-goal-korsou Eerste Wk-goal Kòrsou][[Antilliaans Dagblad]] (14 di yüni 2026)</ref>
==Enbolbimentu di komunidat i diáspora==
E fenómeno “Blue Wave” a ekstendé mas ayá di e tereno di hunga.<ref name=:"5">Kim Hendriksen, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2025/10/20/curacao-in-de-ban-van-de-bluewave-we-zijn-een-eiland-een-[/ Curaçao in de ban van de BlueWave: “We zijn één eiland, één droom”], Ret Karibense (20 di oktober 2025)</ref> Durante e preparashon pa Kopa Mundial, aktividatnan komunitario a wòrdu organisá na Kòrsou i den diáspora, spesialmente na Hulanda, unda e komunidat grandi di origen di Kòrsou (± 144.814 persona) ta biba.<ref>{{Cite web |title=CBS Statline |url=https://opendata.cbs.nl/statline/#/CBS/nl/dataset/85384NED/table?dl=C651B |access-date=2025-09-04 |website=opendata.cbs.nl |language=nl}}</ref><ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90256/curacao-brengt-eigen-blue-wave-naar-europa Curaçao brengt eigen Blue Wave naar Europa], curacao.nu (25 mei 2026)</ref>
E movementu a logra mobilisá sosten popular na gran eskala, inkluyendo evento di fanátiko, proyekshon públiko di weganan i aktividatnan kultural.<ref name=:"5"/> Esei a kontribuí na un sentido fuerte di unidat nashonal i konekshon entre e isla i su diáspora. Miles di fanátiko a biaha for di Kòrsou pa asistí weganan di Kòrsou durante Kopa Mundial.<ref name="Guardian"/>
===Evento, festival i kreatividat ===
Relashoná ku e fenómeno “Blue Wave”, diferente evento i festival a wòrdu organisá, spesialmente den [[Willemstad]].<ref>[https://amigoearuba.com/?p=21360 Blue Wave Festival transformeert historisch centrum Willemstad dit weekend], [[Amigoe]]</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/20260528/blue-wave-festival-losgebarsten Blue Wave Festival losgebarsten], [[Antilliaans Dagblad]]</ref> Áreanan manera [[Punda]] i [[Otrobanda]] a wòrdu dekorá den tema di Kopa Mundial, kombinando deporte, músika i turismo.<ref name=:"4"/><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/toerisme/91182/curacao-zet-wk-debuut-in-voor-wereldwijde-promotie Curaçao zet WK-debuut in voor wereldwijde promotie], curacao.nu (14 di yüni 2026)</ref>
“Blue Wave” a inspirá un gama amplio di produkshon kreativo, inkluyendo músika, arte visual, kontenido digital, merkansia promoshonal i un buki.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90554/-dromen-zijn-geen-bedrog-guy-cozijns-schrijft-een-wk-liefdesbrief-aan-curacao “Dromen zijn geen bedrog”: Guy Cozijns schrijft een WK-liefdesbrief aan Curaçao], curacao.nu (31 di mei 2026)</ref> Plataformanan sosial manera [[Instagram]] i [[Youtube|YouTube]] a hunga un papel importante den difushon di e movementu.
Entre otro, e artista musikal [[Jeon]] a lansa e kansion ''Mama Wa'' (The Blue Wave), ku ta sirbi komo himno pa e selekshon. Su letra ta reflehá e orguyo kolektivo rònt di e logro deportivo di kualifikashon i ta menshoná vários miembro di e tim.<ref name="Guardian"/><ref>E. Evertsz, [https://www.deporteawe.com/2025/12/29/futbol/a-song-a-nickname-a-movement-curacaos-bluewave-story/ A song, a nickname, a movement: Curaçao’s Bluewave story], deporteawe.com (29 di desember 2025)</ref>
Artíkulonan manera bandera, paña i material promoshonal a bira símbolonan visibel di sosten popular,<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/local/world-cup-fever-drives-surge-in-demand-for-curacao-flags World Cup Fever Drives Surge in Demand for Curaçao Flags], Curacao Chronicle (2 di yüni 2026)</ref> i varios empresa i institushon a marka e momentu históriko manera [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] ku su emision di dos moneda konmemorativo.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37254 CBCS ta lansa monedanan commemorativo pa celebracion di clasificacion di Corsou pa Mundial], NoticiaCla (7 di mei 2026)</ref>
==Nifikashon i impakto==
“Blue Wave” ta wòrdu konsiderá komo un ehèmpel di kon un logro deportivo por generá un movementu sosial i kultural mas amplio.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/90212/pisas-the-blue-wave-gaat-over-meer-dan-voetbal-het-verenigt-curacao- Pisas: “The Blue Wave gaat over meer dan voetbal: ‘Het verenigt Curaçao’”], curacao.nu (24 mei 2026)</ref>
Analistanan ta interpretá “Blue Wave” komo un símbolo di koheshon sosial i identidat nashonal. E ta mustra kon deporte por unifiká diferente grupo den sosiedat i mustra loke e pais ta para p’e,<ref name=:"1"/> kual ta fortalesé e imagen di Kòrsou riba nivel internashonal (''nation branding'').<ref name=:"4">[https://www.curacao.com/bluewave/ The Blue Wave: Curacao's Pride], curacao.com</ref>
Su impakto ta inkluí:
* oumento di visibilidat nashonal
* interes kresiente den futbòl (partikularmente bou di hubentut di Kòrsou)
* refuerso di identidat kompartí entre Kòrsou i su diáspora
E término lo keda komo un símbolo duradero di orguyo kolektivo relashoná ku e partisipashon di Kòrsou den Kopa Mundial 2026.<ref>[https://www.trouw.nl/binnenland/dankzij-het-wk-heeft-curacao-zijn-identiteit-hervonden-voetbal-dat-snapt-iedereen~bf3bfd5e0/ Dankzij het WK heeft Curacao zijn identiteit hervonden], Trouw (8 mei 2026)</ref>
Pa hopi hende, e logro históriko aki ta representá mas ku djis futbòl. E ta trata di rekonosementu, orguyo i presensia di Kòrsou riba e esenario mundial.<ref name=:"1"/>
== Literatura ==
* Guy Cozijns (2026), ''World Cup Curaçao 2026 Orguyo, identidat I un soño mas grandi ku fùtbol'', Brave New Books, ISBN: 9789465468105
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|Selekshon nashonal di Kòrsou]]
* [[Lista di hungadó di selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Kopa Mundial di Futbòl]]
* [[Kòrsou na Kopa Mundial di Futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://thebluewave.team/world-cup-2026/ Wepsait ofisial di The Blue Wave]
* [https://www.instagram.com/reels/DSKrc7kDOnc/ The Blue Wave], Instagram
* [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 Bluewave], Youtube (Kantika ''Blue Wave'' (tambe konosí komo ''Mama Wa'', kantá pa [[Jeon]])
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
[[Kategoria:Futbòl na Kòrsou]]
9tqs3b1dkt80xmkx0fk4jamhoy8cqqj