Wikipedia shiwiki https://shi.wikipedia.org/wiki/Tasna_Tamzwarut MediaWiki 1.47.0-wmf.6 first-letter Midya Amẓli Amsawal Asmras Amsawal n usmras Wikipidya Amsawal n Wikipidya Afaylu Amsawal n ufaylu MidyaWiki Amsawal n MidyaWiki Talɣa Amsawal n talɣa Tiwisi Amsawal n twisi Taggayt Amsawal n taggayt Aggur Amsawal n waggur TimedText TimedText talk Module Discussion module Event Event talk Timzgida n Tinml 0 3568 78508 78263 2026-06-15T01:03:17Z InternetArchiveBot 82 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 78508 wikitext text/x-wiki {{Infobox | abovestyle = background-color: lightgrey; | headerstyle= background-color: lightgrey; | subheaderstyle = background-color: lightgrey; |above = Timzgida n Tinml |subheader2 = ''ⵜⵉⵎⵣⴳⵉⴷⴰ ⵏ ⵜⵉⵏⵎⵍ - المسجد الأعظم بتينمل'' |image1 = [[Afaylu:المسجد_الأعظم_تينمل_18_(cropped).jpg|250px|center]] |caption1 = Tawlaft n tmzgida zɣ bṛṛa. |label2 = '''Addad''' |data2= Ur da tswuri |header3 =Adɣar |label4 = '''Aḍwwaṛ''' |data4= [[Tinml (aḍwwaṛ)|Tinml]] |label5 = '''Imsidag irakaln''' |data5= [https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Tinmal_Mosque&params=30_59_5.4_N_8_13_42.1_W_type:landmark_region:MA 30°59′5.4″N 8°13′42.1″W] |header6 =Tamsdagt |label7 = '''Anaw''' |data7= [[Timzgida|Timzgida]] |label8 = '''Tamamkt''' |data8= [[Imwaḥḥidn|Amuwaḥḥidi]], [[Lmɣrib|Amɣribi]], [[Imuriyn|Amuri]], [[Lislam|Amslm]] |label9 = '''Amkras''' |data9= [[Ɛabd Al Mumin]] |header10 =Ma s tẓli |label11 = '''Taṣṣumɛt''' |data11= 1 |label12 = '''Amattiw''' |data12= Lbrik }} Tga '''tmzgida n Tinml''' nɣ '''Timzgida Taxatart n Tinml''' (illa daɣ mad as ittinin ''Tinmal'') yat [[Timzgida|tmzgida]] n tasuta tis snat d mrawt, tlla ɣ yan [[usun]] ism nns ɣd nttan Tinml, ɣ [[Adrar n Drn|Udrar n Drn]] ɣ [[Lmɣrib]]. Mqqar ɣ wass ad ur ar sul tswuruy zun d [[Timzgida|Tmzgid]], iɣrban nns suln ar ɣil gan inagan f umzruy nns imqqurn, tsul ar dɣikk tga yan ɣ idɣarn imzrayn lli bahra ilan atig ɣ tmazirt. Tettyubna tmzgida ad ɣ udɣar lli ɣ ittumḍal [[Muḥmmad Bn Tumrt|Ibn Tumrt]], amkras n umussu n [[Imwaḥḥidn|imuwaḥḥidn]]. Tga tmzgida ad yan umdya axatar f tmsdagt [[Imwaḥdin|tamwaḥdit]]. Tkcm tmzgida n Tinml ɣ tlgamt n idɣarn n wayda amaḍlan n -{UNESCO}- zɣ usggʷas n 1995.<ref>[http://whc.unesco.org/en/tentativelists/452/ Mosquée de Tinmel] - -{UNESCO}-</ref> == Adɣar == Tlla Tinml ɣ yat tizi taxatart ɣ utaram n idrarn n [[Aṭlas Mqqurn|Waṭlas mqqurn]] ad tt igan d [[Tizi n Tst]] gr [[Mrrakc]] ɣ iẓẓlmḍ d tsga n [[Sus]] ɣ iffus. Tlla ɣ tsgiwin n idrarn n [[Tuggkal]] ɣ tsga yaḍn n [[Asif n Fiss|wasif n Fiss]] lli d ittɛmmaṛn s waman akud nna iḍṛ unẓar, taggug s kra n 106 km ɣ iffus-ataram n tmdint n [[Mrrakc|Mṛṛakc]] nɣ s kra n 55 km iffus-ataram n tmdint n Asni ɣ yat tattuyt n 1270 m ɣ ubrid n udrar -{R203}-, nna izrayn f [[Tizi n Tst]] ɣ umnid n [[Tarudant|Trudant]]. == Amzruy == Tkka tt inn tga tamaẓunt tamzwarut n umussu [[Imwaḥḥidn|amuwaḥḥidi]] nna mi iga [[Ibn Tumrt]] amkras. Iṣku imḍfaṛn nns ɣid ɣ 1124 nɣ 1125, d ɣinn ad tt inn ikkan iga tasila nna ɣ d ukin imrabṭn nna inbḍn tamazirt ɣ uzmz ann.<ref name=":0">Bennison, Amira K. (2016). ''The Almoravid and Almohad Empires''. Edinburgh University Press</ref><ref>Abun-Nasr, Jamil (1987). ''A history of the Maghrib in the Islamic period''. Cambridge: Cambridge University Press. pp. 89–90, 106. ISBN <bdi>0521337674</bdi>.</ref> Yat tmzgida tamzwarut tettyubna ɣid ɣ uzmz ann nɣ imikk n tizi dffir.<ref name=":1">Salmon, Xavier (2018). ''Maroc Almoravide et Almohade: Architecture et décors au temps des conquérants, 1055-1269''. Paris: LienArt</ref> Lliɣ immut Ibn Tumrt ɣ 1130, ittumḍal ɣinn, skrn middn g umḍl nns zun d kra n ḍḍariḥ asgdan d udɣar n lḥajj ḍaṛt mayad.<ref name=":2">Lakhdar, Kamal. [http://islamicart.museumwnf.org/database_item.php?id=monument;isl;ma;mon01;9;en "Tinmel Mosque"]. ''Discover Islamic Art, Museum With No Frontiers''. Retrieved November 14, 2020</ref> [[Ɛabd Al Mumin]], lli d iɣʷin anbaḍ n [[Imwaḥḥidn|imuwaḥḥidn]] ḍaṛt n tmttant n Ibn Tumrt, iɣts ad ibnu yat tmzgida tamaynut ɣ tama nɣ iggi n udɣar ad ɣ 1148, mk lli s ittyura s usddid ɣ warratn iqburn n uzmz ann<ref name=":1" /><ref name=":3">Bloom, Jonathan M. (2020). ''Architecture of the Islamic West: North Africa and the Iberian Peninsula, 700–1800''. Yale University Press. pp. 123–127</ref>. Mqqar asakud n usadur n 1153-1154 lli ifka [[Rawḍ Al Qiṛṭas]] tsul tettubdar dar kigan.<ref name=":0" /><ref>Dodds, Jerrilynn D., ed. (1992). ''Al-Andalus: The Art of Islamic Spain''. New York: The Metropolitan Museum of Art. pp. 87–93. ISBN <bdi>0870996371</bdi>.</ref><ref>[https://www.qantara-med.org/public/show_document.php?do_id=311&lang=en "Qantara - The Tinmel Mosque"]. ''www.qantara-med.org''. Retrieved 2020-11-15.</ref> Timzgida tamaynut irwas is tumẓ adɣar n Timzgid lli tt inn ɣid ikkan<ref name=":2" /><ref name=":3" />. == Tamsdagt == === Bṛṛa === [[Afaylu:المسجد الأعظم تينمل 16.jpg|vignette|Taṣṣumɛt n tmzgida.]] Trwas tuṣka ad ɣ bṛṛa nns kra n ugadir nɣ kra n tiɣrmt s iɣʷrban nns iḍnin ifrarn, anaw ad tẓli sis tamsdagt [[Imwaḥḥidn|tamuwaḥḥidt]], ar t nttafa ɣ tugt n tmzgadiwin nnsn. Tṭṭaf tuṣka ad yan uɣawas n tisfrin, yaẓ i ukuẓdis, gis 43 f 40 id mitru.<ref name=":3" /> Yat tmẓlit nna s tẓli timzgid ad tga tt talɣa d waddud n tṣṣumɛt illan ɣ tuẓẓumt n uɣʷrab nns n yiffus ɣ yixf n tlimamt ; tamẓlit ad n usugn ur da tt nttafa ɣ tmzgadiwin timzrayin.<ref name=":3" /> Tṭṭaf tṣṣumɛt yat tsila igan tunziɣant lli d ittffuɣn s bṛṛa zɣ uɣrab n bṛṛa lli lli as issutln, mac dars yat tfrist ibbin niɣ ur ikmmln, g unmgal da nttafa tiṣṣumɛin yaḍnin n [[Imwaḥḥidn|imuwaḥḥidn]] mqqurnt, zurnt (zun d taṣṣumɛt n Kutubiyya g Mrrakc d [[Xiralda|Giralda]] g Icbilya). Timzgida gis sa n ikccumn: kraḍ ɣ tsga n lqblt d tggut d yan ukccum anammas ɣ iẓẓlmḍ. === Agʷns === G ugʷns, timzgid ad dars yan unmala n igjda azurtan s yan usarag agnsan. Tadala n tẓallit tadslant tettubḍa f tẓa n id ṣaḥn (s [[Tutlayt Tanglizt|tnglizt]]: -{Nave}-) (imikk zɣ tsga n iẓẓlmḍ ar iffus) s idrasn n [[tiskiwin s uzzal n wayyis|tskiwin s uzzal n wayyis]] ifrsn.<gallery widths="150" heights="150"> File:Tin Mal Moschee 02.jpg| File:Tin Mal Mosque4 (js).jpg| File:Tinmal mosque arches DSCF8505.jpg| File:المسجد الأعظم تينمل6.jpg| File:المسجد الأعظم تينمل 9.jpg| </gallery> == Taskla == -{ * Christian Ewert, Jens-Peter Wisshak: ''Die Moschee von Tinmal''. (Deutsches Archäologisches Institut Madrid. Madrider Beiträge, 10) Zabern, Darmstadt 1985, ISBN 978-3-8053-0743-7. * Arnold Betten: ''Marokko. Antike, Berbertraditionen und Islam – Geschichte, Kunst und Kultur im Maghreb.'' DuMont, Ostfildern 2012, S. 254ff. ISBN 978-3-7701-3935-4. *Basset, H. et Terrasse, H. “Sanctuaires et forteresses almohades”, in Hespéris, 1924, pp. 9-91. *Marçais, G., L'architecture musulmane d'Occident, Paris, 1954, pp. 201-202. *Triki, H., Hassar-Benslimane, J., Touri, A., Tinmel, l'épopée almohade, Casablanca, 1992. }- == Ɣr uggar == * [https://www.qantara-med.org/public/show_document.php?do_id=311&lang=en ''Amgrad isawaln f Tinmal – Tiwlafin + Umlan''] (tanglizit) * [https://web.archive.org/web/20211031133713/https://www.beautifulmosque.com/Tin-Mal-mosque-in-Morocco ''Amgrad isawaln f Tinmal – Umlan + Tiwlafin''] (tanglizit) * [http://www.flickriver.com/photos/tags/tinmal/interesting/ ''Tiwlafin n tmzgida n Tinmal''] (talimant) * [https://web.archive.org/web/20211031133720/https://moroccotravelblog.com/2012/10/20/moroccos-tin-mal-mosque-and-the-gandoufa-valley-your-morocco-tour-guide/ ''Amgrad ifulkin f tmzgida n Tinml – Tiwlafin + Umlan''] (tanglizit) == Tisaɣulin == {{Commons|Great_Mosque_of_Tinmel|Timzgida mqqurn n Tinml}} -{ [[Taggayt:Timzgida]] <references />}- {{Tazddart n waggur|Taɣrma}} o76f7bq1nqvcue3gasetorlgsz52kxq Maya Catzmilr 0 15269 78507 76950 2026-06-15T00:39:47Z InternetArchiveBot 82 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 78507 wikitext text/x-wiki {{databox}} Tga Maya Catzmilr yat tmszruyt nna mi ẓlint twuriwin tikadimiyin s yigr n [[Amzruy adamsan|umzruy adamsan]] n [[Amaḍal Amuslm|umaḍal anslm]]. Taɣul tga [[Tiddukkla n Wamun Agldan n Kanada|Tamddakkʷlt n Wamun Agldan n Kanada]] ɣ 2003.<ref>{{Cite web |date=May 4, 2018 |title=Professor influences public policy on global issues such as women's status in the Middle East |url=https://ontariosuniversities.ca/stories/women-status-middle-east |access-date=2020-12-24 |publisher=[[Council of Ontario Universities]] |language=en}}</ref> Tuwi taḍukṭuṛat (PhD) nns zɣ tsdawit n 1973, tg tamassant tanzruft ɣ [[Institute for Advanced Study]] ɣ 1992.<ref>{{Cite web |date=2019-12-09 |title=Maya Shatzmiller |url=https://www.ias.edu/scholars/maya-shatzmiller |access-date=2020-12-24 |publisher=[[Institute for Advanced Study]] |language=en}}</ref> Tga Ctazmilr taslmadt n umzruy ɣ [[Tasdawit n Untaryu tutrimt|Tsdawit n Untaryu tutrimt]].<ref>{{Cite web |title=Maya Shatzmiller |url=http://www.history.uwo.ca/people/faculty/shatzmiller.html |access-date=2020-12-24 |publisher=[[University of Western Ontario]] |language=en}}</ref> Tuẓm Catzmilr tannayin n Timur Kuran acku, ɣ tannayt nns, tiwwuriwin tikadimiyn nns ar akkant gar tawlaft f Lislam, macc ur ar d sbayannt maxx aylliɣ mrnt kra n tmizar tinslmin ɣ imukrisn idmsann.<ref>{{cite news |last1=Cambanis |first1=Thanassis |date=July 1, 2012 |title=The economic toll of Islamic law |url=https://www.bostonglobe.com/ideas/2012/06/30/the-economic-toll-islamic-law/AemXKKchFlKatsiwsaK5BJ/story.html |access-date=December 24, 2020 |work=[[The Boston Globe]]}}</ref> == Tiẓṛigin == * {{Bdr adlis |last=Shatzmiller |first=Maya. |title=L'historiographie mérinide : Ibn Khaldūn et ses contemporains |date=1982 |publisher=[[Brill Publishers|Brill]] |isbn=90-04-06759-0 |language=fr |oclc=9340971}} * {{Bdr adlis |last=Shatzmiller |first=Maya |title=Labour in the Medieval Islamic World |publisher=[[Brill Publishers|Brill]] |year=1994 |isbn=90-04-09896-8 |oclc=28256504}} * {{Bdr adlis |last=Shatzmiller |first=Maya |title=The Berbers and the Islamic State: The Marīnid Experience in Pre-Protectorate Morocco |date=1999 |publisher=Markus Wiener Publishers |isbn=1-55876-209-4 |oclc=42476115}} * {{Bdr adlis |last=Shatzmiller |first=Maya |title=Her Day in Court: Women's Property Rights in Fifteenth-Century Granada |publisher=[[Harvard University Press]] |year=2007 |isbn=978-0-674-02501-1 |oclc=156229693}} == Tisaɣulin == {{Tisaɣulin}}{{Tisaɣulin}} == Isɣwan ibṛṛann == * [https://web.archive.org/web/20250515224841/https://www.history.uwo.ca/people/faculty/shatzmiller.html Profile] at the University of Western Ontario * Tiẓṛigin n [https://scholar.google.com/citations?user=jXFPDlcAAAAJ Maya Catzmilr] ɣ [[Google Scholar]] [[Taggayt:Mddn ddrnin]] [[Taggayt:Imszruyn idmsann]] [[Taggayt:Imszruyn]] 2long3pkbg7p0gsrbkznb026d3pk7ih