Wikibooks svwikibooks https://sv.wikibooks.org/wiki/Wikibooks:Huvudsida MediaWiki 1.45.0-wmf.9 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikibooks Wikibooksdiskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion 0 4637 57446 56591 2025-07-10T22:17:59Z 83.250.227.222 /* Ackord */Rättade faktafel angående ackord, som måste vara minst 3 noter totalt, tidigare framgick detta inte och man kunde trott att endast 2 räcker 57446 wikitext text/x-wiki == Tonnamn == En praktisk introduktion. 1.1.1.''''' Stamtoner ''''' Det västerländska tonsystemet utgår idag från sju stamtoner: A, H, C, D, E, F och G. Stamtonen H kallas enligt engelsk/amerikansk musiklära B. Allla toner som höjs upp ett halvt steg benämns som exempelvis fiss, siss, diss med flera. De som istället flyttas ner får benämningar som dess, cess, ess, bess med fler. För att lättare förstå musikteori är det till stor hjälp att veta hur tonerna är placerade på ett piano. När du tittar på ett piano ser du att klaviaturen är uppdelad i svarta och vita tangenter. De svarta tangenterna är placerade i grupper om tre, två, tre, två... med vita tangenterna emellan. ''' Hitta tonen "A" ''' Leta efter en grupp med tre svarta tangenter. Peka på den svarta tangenten i mitten. Glid ned med fingret på den närmaste vita tangenten till höger - här ligger alltid tonen A. Fortsätt att spela på nästa vita tangent uppåt(=åt höger), där ligger alltid tonen B. Nästa vita tangent är C, sedan D, E, F och G. Efter G börjar tonsystemet om med A, B, C, D, E, F, G, A, B, C... En stamton hittar du följaktligen alltid på en vit tangent. 1.1.2.1''''' Hela och halva tonsteg ''''' Avståndet mellan stamtonerna B-C och E-F kallas för "ett halvt tonsteg". Avståndet mellan övriga stamtoner kallas för "ett helt tonsteg". 1.1.2.2. ''''' Höj och sänk ett halvt tonsteg ''''' Peka på (stam)tonen A. Glid upp (=åt höger) med fingret till den närmaste tangenten (svart) så har du ''höjt'' A "ett halvt tonsteg". Peka på (stam)tonen A. Glid ned (=åt vänster) med fingret till den närmaste tangenten (svart) så har du ''sänkt'' A "ett halvt tonsteg". Gör om samma sak fast från tonen B. Peka på (stam)tonen B. Glid upp (=åt höger) med fingret till den närmaste tangenten (vit!) så har du ''höjt'' B "ett halvt tonsteg". Peka på (stam)tonen B. Glid ned (=åt vänster) med fingret till den närmaste tangenten (svart) så har du ''sänkt'' B "ett halvt tonsteg". För att ''höja'' en stamton ett halvt tonsteg så flyttar du fingret till den närmsta tangenten till höger. För att ''sänka'' en stamton ett halvt tonsteg så flyttar du fingret till den närmsta tangenten till vänster. För att höja/sänka en ton förflyttar man sig alltså till den tangent som ligger ''närmast'' intill åt höger/vänster. Färgen på tangenterna har ingen betydelse. 1.1.3.1.'''''Kors- & beförtecken''''' Stamtonerna kan med hjälp av förtecken höjas eller sänkas [[''halva tonsteg'']]. Ett halvt tonsteg är avståndet '''''Korsförtecken''''' ('''#''') höjer ett halvt tonsteg: A#, B#, C#, D#, E#, F# och G#. Kan även skrivas: Aiss,Biss, Ciss, Diss, Eiss, Fiss och Giss. Aiss uttalas ''ajs'' och Eiss uttalas ''ejs'', övriga toner som det ser ut. '''Beförtecken''' ('''b''') sänker ett halvt tonsteg: Ab, Bb, Cb, Db, Eb, Fb och Gb. Kan även skrivas: ass, bess, cess, dess, ess, fess och gess. Ass uttalas ''àss'', övriga toner uttalas som det ser ut. 1.1.3.2.'''''Dubbla förtecken''''' Det går också att höja stamtonerna två halva tonsteg med ett '''dubbelkors (x)''': Ax, Bx, Cx... Stamtonerna får då ändelsen "-ississ": Aississ, Hississ, Cississ, Dississ, Eississ, Fississ och Gississ. Aississ uttalas ''ajsiss'', Eississ uttalas ''ejsiss'', övriga uttalas som det ser ut. Sänker man stamtonerna två halva tonsteg lägger man till ett '''dubbelbe (bb)''': Abb, Bbb, Cbb, Dbb, Ebb och Fbb. Stamtonerna får då ändelsen "-essess": Assess, Bess, Cessess, Dessess, Essess, Fessess och Gessess. Assess uttalas ''àssess'', övriga uttalas som det ser ut. En tangent kan följaktligen ha flera olika namn beroende på sammanhang (tonart, ackord). Om du i en följd spelar tonen C, B# (Biss) och Dbb (Dessess) på ett piano har du alltså tryckt ned samma tangent tre gånger. Spelar du istället tonen G, Fx (Fississ) och Abb (Assess) har du också tryckt ned en annan tangent tre gånger. Det finns även förtecken för att höja och sänka stamtonerna i kvarts- och åttondelstonsteg. Påträffas kanske mest i konstmusik, även om "effekten" används flitigt inom många andra genrer (tex blues eller svensk folkmusik). == Ackord == Ett ackord innebär att spela tre eller flera toner samtidigt. Ett ackord består oftast av en grundton som är den ton som namnger ackordet, till exempel C eller F. De övriga noterna i ett ackord byggs upp ifrån grundtonen och bestämmer vilken typ av ackord det är, till exempel C-moll eller F-Maj7. Det måste alltså vara minst tre toner som spelas samtidigt för att det ska kallas för ett ackord, om det endast är två toner så kallas det för ett intervall istället. Ofta brukar dur-ackord skrivas som bara grundtonen d.v.s. C istället för C-dur. Här nedan är en lista med ett antal vanliga ackord. (För att tolka listan: Grundtonen i ackordet är 1. Räkna sedan en siffra för varje halvton. Till exempel om du vill spela ett C-dur. Se då i listan efter "dur". Där står det: "1,5,8". Det betyder att du ska spela ett C, den femte högre halvtonen (E) och den åttonde högre halvtonen (G).) *dur: 1,5,8 *moll: 1,4,8 *maj7: 1,5,8,12 *sus4 eller sus: 1,6,8 *sus2: 1,3,8 *dur7 eller 7: 1,5,8,11 *moll7: 1,4,8,11 *+: 1,5,9 *5: 1,8 *dim: 1,4,7 *dim7: 1,4,7,10 *moll6: 1,4,8,10 *moll7(-5): 1,4,7,11 *mollmaj7: 1,4,8,12 *6: 1,5,8,10 *add9: 1,3,5,8 *9: 1,5,8,11,15 *moll9: 1,4,8,11,15 *maj9: 1,5,8,12,15 *11: 1,5,8,11,15,18 (1,5,11,18) *13: 1,5,8,11,15,18,22 (1,5,11,22) [[Kategori:Kultur]] [[Kategori:Alfabetiskt index|M]] [[Kategori:Växande böcker]] [[Kategori:SAB: Ij Musik]] [[Kategori:Alfabetiskt index/M]] s7fym4ynigz2yokl0zg96y4nahlbe5p