Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.45.0-wmf.4 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion 104 158108 599041 504913 2025-06-09T06:47:15Z Zbigad1970 18372 /* Validerad */ 599041 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Zbigad1970" />126</noinclude>öfverraskning. Och utan att afvakta något svar, lade han, för att begagna ett jockej-uttryck, i väg och satte af i ett friskt traf, som inom ett ögonblick förde honom ur sigte. Waverley var nu lemnad åt sina egna betraktelser; ty hans följeslagare med stridsyxan talade mycket litet engelska. Deras väg ledde genom en tjock och, som det tycktes, ändlös tallskog, och följaktligen var stigen alldeles omärklig i det omgifvande djupa mörkret. Högländaren tycktes likväl instinktlikt spåra den utan ett ögonblicks tvekan, och Edward följde hans steg, så nära han kunde. Sedan de under tystnad vandrat en god stund, kunde han ej afhålla sig från att fråga, om det var långt till målet för deras färd. »Till hålan är det en tre eller fyra mil; men efter som duinhé-wassel är litet trött, kan, det vill säga, tör — vill — skall Donald skicka en ''curragh''.» Detta gaf ingen upplysning. ''Curraghen'', som utlofvades, kunde vara en karl, en häst, en kärra eller en vagn, och man kunde ej få någon annan upplysning af mannen med stridsyxan, än ett upprepande af: »ja, ja, en curragh». Men inom kort började Edward fatta hans mening, då de utkommo ur skogen och befunno sig vid stranden af en bred flod eller sjö, hvarest hans ledsagare lät honom förstå, att de skulle sitta ned en liten stund. Månen, som nu började uppstiga, visade dunkelt den vida vattenyta, som utbredde sig framför dem, och de otydliga formerna af de berg, hvaraf den var omgifven. Sommarnattens svala och likväl milda luft uppfriskade Waverley efter hans snabba och tröttsamma vandring, och de dofter, den medförde från de i qvällsdaggen badande björkarne, voro utomordentligt välluktande. Han hade nu tillfälle att fullt öfverlemna sig åt det romantiska i sin belägenhet. Här satt han på stranden af en okänd sjö, ledsagad af en vild inföding, hvars språk han ej förstod, stadd på ett besök till en beryktad röfvares håla, måhända en annan Robin Hood eller en Adam af Gordon, och det midt i djupaste natten, skild från sin tjenare och öfvergifven af sin vägvisare; — hvilket rikt fält för en romantisk inbillnings utflykter, och allt förhöjdt genom den högtidliga känslan af ovisshet, om ej af<noinclude> <references/></noinclude> 1mzifpsumhz60l5gf72ntzzs35y1ml9 104 172104 599006 529755 2025-06-08T20:53:11Z Mårtensås 11012 599006 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Mårtensås" />{{mn-b}} {{huvud|16|{{sc|e. brate.}}|{{sc|ats}} {{m|10: 1}}}}</noinclude>kommer jag vanligen att i noterna angifva de olika möjligheterna och oftast i anslutning till isl. utvälja en af dessa för min transscription samt dermed uti det ifrågavarande och i öfriga fall återgifva samma runristning på samma sätt, utan att dermed i minsta mån hafva uttalat mig om hvilket ljudvärde i hvarje fall är det riktiga. Jfr § 5, I, not. 4, 5, 7 o. s. v. {{ankare|par5|§ 5.}} {{sp|Inskrifterna.}} <h4 style="font-weight: normal";>1. <tt>Sigtuna borgmästarvreten.</tt> L. 8, B. 300, D. II, 192, U. F. I, 5, s. 56.</h4> <b>suin : lit : rista : runar · þasi<ref>D., ehuru '''i''' otydligt; '''þasa''' L., B.</ref></b> — ‖ — <b>þr<ref>'''iþr''' U. F.</ref> : hit : anar : asur : þriþi : kirmunr : - - - rþi auki</b><ref>L. ''fia'''''rþi'''; D. har efter '''auki''' en rak staf; ['''fiar?'''] '''þi · uki''' U. F.</ref> ...... <b>r : uar þera muþ<ref>'''muþir''' L., U. F.; D. efter '''þ''' nedre delen af 2 stafvar, hvilka prof. Bugge förmodar tillhöra ett '''r'''.</ref>.</b> Denna inskrift torde i fonetisk transscription med begagnande af det isl.-fsv. normalalfabetet kunna återgifvas på följande sätt: <i>Svæinn<ref name=16-5>I denna inskrift tecknas runan '''i''', der på grund af de motsvarande isl. formerna dift. ''æi'' vore att vänta, såvida inskriftens affattande låge före den allmänna monoftongeringen af ''æi'' till ''ē'' i fsv. Inskriftens kronologiska förhållande till denna ljudlag är omöjlig att bestämma, om ock förekomsten af '''r''' för '''ʀ''' angifver jemförelsevis mindre hög ålder. Dock skulle, äfven om inskriften vore äldre än den allmänna fsv. monoftongeringen af dift. ''æi'', möjligheten att beteckna diftongen ''æi'' med runan '''i''' icke kunna uppvisas ur denna inskrift, enär alla de här förekommande fallen äro sådana, i hvilka redan en urnordisk sammandragning af dift. ''æi'' vore möjlig och som alltså äfven i isl. skulle ha monoftong. Uti '''suin''', '''kirmunr''' skulle nämligen dift. kunna hafva sammandragits framför konsonantgrupp (jfr Noreen, ''Altisl. u. anorw. Gr.'' § 111), och om tilvaron af en dylik sammandragning bär uttalet öppet ''ä'' i nsv. ''Sven'', ''sven'' vittne (se Noreen, ''Om behandlingen af lång vokal''</ref>lét<ref>6</ref> rísta rúnar þási<ref>7</ref> . . ðr hét<ref name=16-5 /> annarr Assurr<ref>8</ref> þriði Gæirmunr<ref name=16-5 /></i> [''.fiæ'']<i>rði auk . . . . . . r var þæira<ref name=16-5 /> módir.</i> {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 3x7ldww9tv1q294ugbhtrtw49djvsl6 599007 599006 2025-06-08T20:53:25Z Mårtensås 11012 599007 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Mårtensås" />{{mn-b}} {{huvud|16|{{sc|e. brate.}}|{{sc|ats}} {{m|10: 1}}}}</noinclude>kommer jag vanligen att i noterna angifva de olika möjligheterna och oftast i anslutning till isl. utvälja en af dessa för min transscription samt dermed uti det ifrågavarande och i öfriga fall återgifva samma runristning på samma sätt, utan att dermed i minsta mån hafva uttalat mig om hvilket ljudvärde i hvarje fall är det riktiga. Jfr § 5, I, not. 4, 5, 7 o. s. v. {{ankare|par5|§ 5.}} {{sp|Inskrifterna.}} <h4 style="font-weight: normal";>1. <tt>Sigtuna borgmästarvreten</tt>. L. 8, B. 300, D. II, 192, U. F. I, 5, s. 56.</h4> <b>suin : lit : rista : runar · þasi<ref>D., ehuru '''i''' otydligt; '''þasa''' L., B.</ref></b> — ‖ — <b>þr<ref>'''iþr''' U. F.</ref> : hit : anar : asur : þriþi : kirmunr : - - - rþi auki</b><ref>L. ''fia'''''rþi'''; D. har efter '''auki''' en rak staf; ['''fiar?'''] '''þi · uki''' U. F.</ref> ...... <b>r : uar þera muþ<ref>'''muþir''' L., U. F.; D. efter '''þ''' nedre delen af 2 stafvar, hvilka prof. Bugge förmodar tillhöra ett '''r'''.</ref>.</b> Denna inskrift torde i fonetisk transscription med begagnande af det isl.-fsv. normalalfabetet kunna återgifvas på följande sätt: <i>Svæinn<ref name=16-5>I denna inskrift tecknas runan '''i''', der på grund af de motsvarande isl. formerna dift. ''æi'' vore att vänta, såvida inskriftens affattande låge före den allmänna monoftongeringen af ''æi'' till ''ē'' i fsv. Inskriftens kronologiska förhållande till denna ljudlag är omöjlig att bestämma, om ock förekomsten af '''r''' för '''ʀ''' angifver jemförelsevis mindre hög ålder. Dock skulle, äfven om inskriften vore äldre än den allmänna fsv. monoftongeringen af dift. ''æi'', möjligheten att beteckna diftongen ''æi'' med runan '''i''' icke kunna uppvisas ur denna inskrift, enär alla de här förekommande fallen äro sådana, i hvilka redan en urnordisk sammandragning af dift. ''æi'' vore möjlig och som alltså äfven i isl. skulle ha monoftong. Uti '''suin''', '''kirmunr''' skulle nämligen dift. kunna hafva sammandragits framför konsonantgrupp (jfr Noreen, ''Altisl. u. anorw. Gr.'' § 111), och om tilvaron af en dylik sammandragning bär uttalet öppet ''ä'' i nsv. ''Sven'', ''sven'' vittne (se Noreen, ''Om behandlingen af lång vokal''</ref>lét<ref>6</ref> rísta rúnar þási<ref>7</ref> . . ðr hét<ref name=16-5 /> annarr Assurr<ref>8</ref> þriði Gæirmunr<ref name=16-5 /></i> [''.fiæ'']<i>rði auk . . . . . . r var þæira<ref name=16-5 /> módir.</i> {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> fvy0149zaxdhyj6hbw4cf8ihfdwzntr 104 172105 599024 563532 2025-06-08T21:53:22Z Mårtensås 11012 599024 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Mårtensås" />{{mn-b}} {{huvud|100|{{sc|e. brate.}}|{{sc|ats}} {{m|10: 1}}}}</noinclude>samme Uregelmæssighed; ligesaa flere andre Indskrifter. Uregelmæssigheden fjærnes, hvis vi forstaa '''krati''' som <b>krati i</b> og derved faa fölgende Verslinjer: <poem>''of ąnn í '''g'''ráti'' ''æi'' (altid) '''g'''jatit láta.''</poem> Men dette synes unödvendigt. {{linje|5em}} 30) <tt>Rockelstad, Angarns socken, Vallentuna härad, Upland</tt>. L. 475. 476, B. 95, 93, D. Il 114, 115, U. F. I, {{m|III}}, 10. L. 475: ulfr · auk þurmontr · auk · kamal · lata · reisa þina · stina · þar + iftʀ · faþur · sin · L. 476: ristu · merki · at · man · metan · sunir · alkoþir · at sin · faþur sterkar {{!}}{{!}} På korsets armar: usiti {{!}}{{!}} riti {{!}}{{!}} stina Fonetisk omskrifning: L. 475: Ulfr auk Þormondr auk Gamall láta ræisa þenna stæina þar æftʀ faður sinn. L. 476: ræistu mærki at mann mǽtan, synir allgóðir at sinn faður Stærkar. Véseti rísti stæina. 1 (30) D.; B. saknar skiljetecknet. 2a är fragmentariskt. s är hos D. ett streck i öfre kanten af raden. B. har i. 4 D.; B. ifti. B.: D. saknar skiljetecknet. s är ett lodrätt streck i ofre kanten af raden. U. F. metan; D., 1. ietan. D.: jfr. nr. 10, not 4, s. 40. Ristningen purmontr synes tyda på ett uttal af -mond. L. 591. förekommer erinmontr. Detta uttal, som väl möjliggjorts genom den senare sammansättningsledens obetonthet, torde vara förstadiet till det -man, hvartill enligt O. Nielsen, Olddanske Personnorne s. 115-minde utvecklar sig. Då denna sten, L. 591. har samma egenheter i rist- ning, som de stenar. â hvilka uisiti utsatt sitt namn. torde äfven dess inskrift vara iuhuggen af uisiti, hvars ristningar äro ofran omtalade nuder nr 8, not. 8, s. 25.<noinclude> <references/></noinclude> qav5ka8qaqvmyzny047xp1z2akrln0s 2 173986 599040 597586 2025-06-08T22:29:43Z L PBot 7648 Uppdaterar listan med 144 saknade index. 599040 wikitext text/x-wiki Nedan följer en lista över index-sidor som inte är [https://w.wiki/7Jjy kopplade till något wikidata-objekt (genom P1957)]. ===Validerade index (4)=== * [[Index:2016-04-04 Ö 849-15 Beslut.pdf]] * [[Index:Arbetets söner]] * [[Index:Haga slottsruin]] * [[Index:Nya Wekutidender ifrå Bresslaw och andre Orter i thet Romersche Rijket.djvu]] ===Korrekturlästa index (29)=== * [[Index:Behandling för engelska sjukan på 1850-talet – Meddelanden 1890.djvu]] * [[Index:Beskrivning till förslag till generalstadsplan för Linköping december 1923.pdf]] * [[Index:Betänkande om vattuminskningen 1755.djvu]] * [[Index:Chydenius Omständligt svar (1765) med Erinringar och Ödmjukt memorial.djvu]] * [[Index:De fyras tecken 1911.djvu]] * [[Index:Den nyare naturåskådningen.djvu]] * [[Index:E Grip PDA Atterbom 1916.djvu]] * [[Index:Fruentimmers-Tidningar 1772 29–32.pdf]] * [[Index:Grip CJL Almquist 1917.djvu]] * [[Index:Grip Viktor Rydberg 1923.djvu]] * [[Index:Handskrift KB B 193 - Fragment av äldre Västgötalagen.pdf]] * [[Index:Italine - lyriska skaldeförsök.pdf]] * [[Index:Kongl. Maj-ts Nådige Förordning Angående De Fremmandes Fahrt på Swerige och Finland (Produktplakatet).pdf]] * [[Index:Kongl. maj-ts Förklaring, Öfwer Förordningen af den 10 Nov. 1724, angående de Främmandes Fahrt på Swerige och Finland.pdf]] * [[Index:Konventikelplakatet.djvu]] * [[Index:Normalupplagan (1883)]] * [[Index:Nornan: Elias Sehlstedt]] * [[Index:Noveller och skizzer - Johannes Alfthan.pdf]] * [[Index:Ordinari Post Tijdender Anno 1645 N.10.djvu]] * [[Index:Ordinari Post Tijdender Anno 1645 N.11.djvu]] * [[Index:Ordinari Post Tijdender Anno 1645 N.12.djvu]] * [[Index:Ordinari Post Tijdender Anno 1645 N.13.djvu]] * [[Index:Prop 1977⁄78-71 Om kvinnlig tronföljd.pdf]] * [[Index:SOU 1936 51 Yttrande angående revision av 18 kap 13 § strafflagen mm avgivet av befolkningskommissionen.djvu]] * [[Index:SOU 1962 36.djvu]] * [[Index:SOU 1963 36 Malmen i Norrbotten.djvu]] * [[Index:SOU 1967 28 Tryckfrihet och upphovsrätt.djvu]] * [[Index:Samlat dokument RO 1723 ny fil.pdf]] * [[Index:Treaty of Nijmegen between Sweden and the Holy Roman Empire 1679.djvu]] ===Index med rå text (29)=== * [[Index:Donation för ryske bojaren Vassilij Zabetrioff]] * [[Index:Generalplan över Hagaparken]] * [[Index:Geometrisk Grundrijtningh Öfwer Linkiöping Stadh.pdf]] * [[Index:Holm Palaeontologiska notiser (1897).djvu]] * [[Index:Kommerce Collegium, ang. förändringar i jordeboken för Kopparbergs län. 1888-10-26.pdf]] * [[Index:Konfirmation på sköldebrev för Peter Blom]] * [[Index:Naturalisering av Didron]] * [[Index:RR 1535 mars 4 fol 137 v.djvu]] * [[Index:RR 1542 H fol 202.djvu]] * [[Index:RR 1542 april fol 5.djvu]] * [[Index:RR 1569 april 7 fol 137 v.djvu]] * [[Index:RR 1651 maj 28 fol 128 ff.djvu]] * [[Index:RR 1678 september 21 612 ff.djvu]] * [[Index:Rd 1874 fk 2 270.djvu]] * [[Index:Rd 1875 fk no 22 1.djvu]] * [[Index:Rd 1875 prop 14.djvu]] * [[Index:Rd 1875 skrivelse no 33.djvu]] * [[Index:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu]] * [[Index:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu]] * [[Index:Rd 1942 A 2 FK 2 15 23.djvu]] * [[Index:Rd 1942 C 22 3 Första kammarens motioner 1 300.djvu]] * [[Index:Rd 1942 C 23 4 1 AK motioner 1 224.djvu]] * [[Index:Rd 1942 C 36 14 Riksdagens skrivelser och förordnanden nr 1 489.djvu]] * [[Index:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu]] * [[Index:Rd 1948 B 3 protokoll AK 19 25 häfte 24.djvu]] * [[Index:Rd 1948 C 6 1 Bd 6 Kungl Maj ts propositioner nr 51 80.djvu]] * [[Index:Rr 1645 jan mars djv31 fol25v.djvu]] * [[Index:S Johannis Euangelium]] * [[Index:SOU 2014 10 Ett steg vidare nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av handlingar.djvu]] ===Ej kompletta index (82)=== * [[Index:Adelig Öfningz Fiortonde Tom.djvu]] * [[Index:Andra kammarens protokoll vid lagtima riksmötet år 1921 Nummer 42 Sida 48 d.pdf]] * [[Index:Bele-Snack-1649.djvu]] * [[Index:Biblia GA (1655)]] * [[Index:Bihang till riksdagens protokoll år 1960 Första samlingen sjunde bandet Kungl Majts prop 17.djvu]] * [[Index:En Nödig och Nyttig Hus-Hålds-Kok-Bok.djvu]] * [[Index:Eriksvisan - Ett fornsvenskt qväde, behandlat i språkligt avseende (Säve C. 1849).pdf]] * [[Index:Ett forn-svenskt legendarium, innehållande medeltids kloster-sagor om helgon, påfvar och kejsare ifrån det I-sta till det XII-de århundradet. Efter gamla handskrifter af George (IA EttFornSvensktLegendarium1).pdf]] * [[Index:FK 1899 7 1 7 25.djvu]] * [[Index:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu]] * [[Index:Från Slottsbacken till Ladugårdslandet 1921.djvu]] * [[Index:Förberedande utkast till strafflag Speciella delen 3 Förmögenhetsbrotten d 1.djvu]] * [[Index:Förslag till Allmän Criminallag.djvu]] * [[Index:Försök Til en Pålitelig Matrednings-Bok-1751.djvu]] * [[Index:Försök Til en Pålitelig Matrednings-Bok-1759.djvu]] * [[Index:Genalogiska samlingar av Nils Rudelius.djvu]] * [[Index:Grip Gunnar Wennerberg 1925.djvu]] * [[Index:Handbok i Kok-Konsten-1873.djvu]] * [[Index:Handskrift B 49 - Hälsingelagen.pdf]] * [[Index:Handskrift KB B 59 - Äldre Västgötalagen.pdf]] * [[Index:Johan Winbergs Kok-Bok-1761.djvu]] * [[Index:KB Handskriftssamlingens nominalkatalog 01 A-Am.pdf]] * [[Index:Kongl. Vitterhetsakademiens månadsblad (åttonde årgången, 1879).pdf]] * [[Index:Kongl. vitt. hist. och ant. akad. handlingar 25 och 26.pdf]] * [[Index:Kungl. humanistiska vetenskaps-samfundet 9.pdf]] * [[Index:Källan til rikets wan-magt.pdf]] * [[Index:Linköpings Bibliotheks handlingar 1795.djvu]] * [[Index:Lördagsqvällens jul- och teater-kalender (Hfrs, 1891).djvu]] * [[Index:Melodierne i Sifferskrift til Andeliga Sånger.djvu]] * [[Index:NicodemusTessin dy dagbok 1688.djvu]] * [[Index:Normalupplagan (1911).djvu]] * [[Index:Ny och Fullkomlig Koke-Bok-1737.djvu]] * [[Index:Ordinari Post Tijdender Anno 1645 N.14.djvu]] * [[Index:Ordinari Post Tijdender Anno 1645 N.15.djvu]] * [[Index:RD 1899 4.djvu]] * [[Index:Rd 1927 fk 39.pdf]] * [[Index:Rd 1942 A 1 Bd 1 1 14.djvu]] * [[Index:Rd 1948 C 28 9 1 1 46 39.djvu]] * [[Index:Rd 1948 C 28 9 1 1 46 46.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 1.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 10.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 11.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 14.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 15.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 16.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 17.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 18.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 19.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 20.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 21.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 22.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 23.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 24.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 25.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 26.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 27.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 28.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 29.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 3.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 30.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 31.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 32.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 33.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 34.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 4.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 5.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 6.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 7.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 8.djvu]] * [[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 9.djvu]] * [[Index:SE RA 756 756.1 L I L 9 b.pdf]] * [[Index:Schibboleth-1716.djvu]] * [[Index:Serlachius Sakrätt 1899 1900.djvu]] * [[Index:Småstycken på forn svenska I (Klemming 1881).pdf]] * [[Index:Sou 1953 14 brb Förslag till brottsbalk 1.djvu]] * [[Index:Svenska språkets lagar band 2 o 3.pdf]] * [[Index:Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu]] * [[Index:Utdrag utur alle ifrån den 7. decemb. 1718. utkomne publique handlingar etc. (Del 1).pdf]] * [[Index:Utrikespolitiska Institutet Kalendarium - 1940 Juli 01 - 09.pdf]] * [[Index:Vestergötlands fornminnesförenings tidskrift (1869 första häftet).pdf]] * [[Index:Äldre Västgötalagen i diplomatariskt avtryck och normaliserad text (1919).pdf]] * [[Index:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf]] p2s1sjnos4jdwx77iqhtb6d8n71wn65 104 201239 599044 592507 2025-06-09T10:47:27Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 599044 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" /></noinclude>Efter att år 1783 ha med kaptens namn, heder och värdighet erhållit afsked från Gula gardet, där han 1777 och samtidigt med pageanställningen antagits till volontär och följande år blifvit fänrik utan lön vid öfverstelöjtnant Ehrenkrooks kompani<ref>Anckarström bodde under sin gardestid i huset n:o 70 i kv. Trollhättan, d. v. s. i hörnet af Norra Smedjegatan och Hamngatan och motsvarande det nutida n:o 11 vid den sistnämnda. Huset, antagligen på den tiden helt oansenligt, ägdes af skräddaremästaren Niklas Bjurström, och jämte Anckarström voro hyresgästerna fänriken vid gardet A. Tornérhielm, löjtnanten vid Lifdrabantskåren G. Råfeldt och trumpetaren Mandelberg.</ref>, bosatte han sig först på Mellösa ryttmästarboställe och sedan på det ej långt ifrån Lindö och vid Fysingen belägna Thorsåker, hvilka egendomar han arrenderade. Med ägaren af Thorsåker, ryttmästaren Olof Rudbeck, som några år förut genom köp och byte förvärfvat det stora godset af sin svärmoder, friherrinnan Anna Christina Lybecker, f. Åkerhielm af Margretelund, kom Anckarström angående arrendet i en långvarig och vidlyftig process, hvari för första gången, åtminstone mer offentligt, framkommo vittnesbörd om hans egennytta, bråkiga lynne och benägenhet att ställa till trassel. Processen med Rudbeck gällde hufvudsakligen arrendeafgiften, som Anckarström sölade med eller alldeles ville uraktlåta att betala, såsom framgår af rättegångshandlingarna vid Vallentuna häradsrätt och kanske än mer af efterföljande tvenne bref från Rudbeck till arrendatorn<ref>I frih. <i>A. {{Spärrad|Klinckowströms}}</i> arkiv på Stafsund.</ref>: {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{sidfot||<small>141</small>|}}</noinclude> msvxhm5f3dazd24sln2cg617cnc741r 104 201240 599045 592751 2025-06-09T10:53:22Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 599045 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" /></noinclude>{{högertext|Den 7 december 1787.|offset=3em}} {{em|3}}Välborne Herr Capitaine!<br> {{em|3}}Min Högtärade Herr Broder! Jämte tillönskan af en frögdefull hälg för Dig och de Dina får jag på det högsta anhålla hos min Broder om de återstående 987 {{Förkortning|rdr|riksdaler}}, emedan Seltong<ref>Möjligen felskrifvet i stället för <i>{{Spärrad|Seton}},</i> den rike grosshandlaren, som af Gustaf III köpte Ekolsund.</ref> ej will längre vänta. Är det sanning i att min Broder har handlat sig en gård? Förblifver min Herr Broders {{högertext|Ödmjuke tienare<br />O. P. R. Rudbeck.|offset=3em}} {{em|3}}Min Herr Broder! Ehuru jag förut vet, att du aldrig svarar på mina bref, så will jag anhålla hos dig, att du munteligen säger till Haglund, hvad dag denna månad jag får lyfta {{bråk|1|2}} arrendet för Thorsaker. Som min Herr Broder försummat förklaringen hos Executor, så tag ej illa upp att du nu får ett iteratum. Min vördnads anmälan till Nådiga Cousine. {{em|2}}Förblifver jag med estime {{högertext|Min Herr Broders<br />Ödmjuke tienare<br />O. P. R. Rudbeck.<br />Gustafs-Berg d. 17 feb. 1788.|offset=3em}} Det gick slutligen så långt, att Anckarström genom häradsrättens utslag den 31 mars 1788 blef dömd att betala de niohundraåttiosju riksdalerna och att utmätning förestod, då saken ändtligen uppgjordes i godo. Men ett par år senare eller 1790 måtte han ha tröttnat på landtlifvet, ty då afstod han arrenderätten, som han i februari 1787 fått förnyad på lifstid, och flyttade till Stockholm. Samtidigt med sitt afskedstagande och bosättning på landet hade Anckarström ingått äktenskap med<noinclude> <references/> {{sidfot||<small>142</small>|}}</noinclude> 6u26mhfu95ajobr13ti4zk8sqbx850u 104 204360 598994 598205 2025-06-08T14:45:15Z Thuresson 20 598994 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>för Anckarströms vålnad, men jag har på gamla dagar kommit under fund med att det var humbug. Den olycklige kungamördaren hölls nämligen fången på Riddarholmen och ej i Indebetouska huset. I denna sålunda ganska oansenliga miljö rådde stor prydlighet och hemtrevnad. Fastän jag vid farfars avflyttning från huset efter erhållet avsked från befattningen vid husgerådskammaren blott var sex år gammal, bevarar jag om våningens utseende och inredning m. m. livliga minnen, vilka under de sedan följande decennierna fullständigades genom min fars och mina fastrars berättelser och genom de föremål, som bevarats i släkten. Bland möblerna i farfars rum erinrar jag mig särskildt en kolossal länstol, vari farfar vanligen satt, när vi infunno oss till söndagsmiddagarna, vilka om vintrarna i allmänhet intogos hos honom, och där han välkomnade barnbarnen med den älskvärda vanan att presenta dem silverslantar — om det var födelse- eller andra bemärkelsedagar till och med specieriksdalrar. I rummet fanns vidare en stor gustaviansk säng med gröna omhängen, en hörnhylla med en rik uppsättning sjöskumspipor med silverbeslag och ett bokskåp av mahogny med glasdörrar. Jämte en liten boksamling, som bland annat innehöll Sven Nilssons <i>{{Korrektion|Illustrerade|Illuminerade|299}} figurer till Sveriges fauna</i>, Chiewitz' <i>Bellmansgalleri</i>, <i>Tidskrift för jägare och naturforskare</i> och andra böcker med planscher, som vi fingo beskåda och beundra, hyste skåpet några uppstoppade fåglar samt åtskilliga burkar med i sprit inlagda ormar, grodor, ödlor o. s. v. Farfar var nämligen jägare och amatör-naturforskare och tillvaratog fynden under sina strövtåg på Dala och sedan på Svartsjö, där han efter farmors död och det förras försäljning i flera år till<noinclude> <references/> {{c|28}}</noinclude> rid0a4zn5z6fd1002z8f3qzbibk1p6k 104 204825 598980 598908 2025-06-08T13:42:03Z Thuresson 20 598980 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>natur och kultur, om Pehr Högström och Linné, om Petrus och Lars Levi Læstadius och om deras färder och verksamhet. Sålunda fick jag göra den första bekantskapen med »Iter Lapponicum», Caroli Linnæi underbara ungdomsresa, och den bekantskapen förlorade ingalunda på de förklaringar och kommentarier, som den kvicke och kritiske uttolkaren lämnade. <noinclude>{{Illustration|bildtext=FRIHERRINNAN HELMA VON DÜBEN, F. VON SCHOTING.}}</noinclude> Efter detta intermezzo får jag återknyta meddelandena om barndoms- och ungdomshemmet. Där inleddes 1870-talet med några betydelsefulla förändringar. Sålunda bortrycktes min moder efter några dagars sjukdom den 23 juli 1870 av döden på vårt sommarställe å Lidingön, lämnande make och barn i den djupaste sorg. Två av mina äldre bröder, som ej hade vad man kallar läshuvuden, slutade i skolan och sökte sig ut i det praktiska livet, Fredrik som bruksbokhållare på Graningeverken i Ångermanland, Erik för att lära landtbruk på Hanaskogs gods i Skåne. På det närbelägna Mjönäs, som ägdes och beboddes av fars syssling baron Carl von Düben och hans maka Helma von Schoting, blev han omfattad med mycken vänskap och fick en ersättning för det saknade<noinclude> <references/> {{c|223}}</noinclude> 0qk2hvl9g549qm1obx8jurgg8xs92u4 104 204852 598966 2025-06-08T12:38:28Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 598966 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>Till de mer avhållna lärarne hörde även den glade och vänsälle Carl Alfred Jansson och Axel Stridsberg, vilkas uppoffrande arbete även utam skolan hjälpte mången yngling genom studentexamen. Mer fruktade än avhållna voro magister Senell, lektor Zethræus, komminister Lagerström — »Pelle Träknopp» —, hovpredikanten Påhlman m. fl., dels därför att de fattade sin uppgift eller fullgjorde sitt värv maskinmässigt och intresselöst, och dels därför att våldsamhet med eller utan rotting ingalunda var dem främmande. Det själlösa upprabblandet av läxorna i Lyths tyska och Rabes latinska grammatika, katekesen och Hübners bibliska historia var ju ej ägnadt att öka sympatierna för kontrollanterna av proceduren, isynnerhet som denna ofta ledsagades av hugg och slag. På ett högre stadium lärde vi oss dock att sätta värde på Zethræus, som var en mycket skicklig lärare och i grund och botten en välvillig man. Att han dock fortfarande i undervisningen använde otidigheter och rottingen, berodde väl därpå, att han ej hade vunnit den visdom och jämvikt, som längre fram i tiden på ett så tilltalande sätt kommo fram i hans uppseendeväckande verk »Tsätalät-ordens vishetslära». En mätare på de sympatier eller antipatier, lärarne åtnjöto, var fördelningen av gässen på Mårtensdagen. På Lyceum fortlevde nämligen den gamla seden att vid Mårtensmässan den 10 november, som var en fridag från skolan, begåva lärarne med gäss. Veckorna före insamlades medlen för inköp av de härliga fåglarna, och då det fanns 8, ibland 9 klasser i skolan<ref name="sida249">Sjunde klassen var nämligen delad i två, övre och nedre, och ibland hände det, att gubben Bohman delade också någon annan</ref><noinclude> <references/> {{c|249}}</noinclude> k2tvxst8jceu2hzo6eckkjro3x0apm7 104 204853 598967 2025-06-08T12:41:21Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 598967 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>och varje klass räknade omkring 30 lärjungar, blev det ett ganska betydande antal gäss, som kunde anskaffas. Gässen kostade på den tiden 4, högst 5 riksdaler, och då varje pojke bidrog med minst 50 öre och ofta med en riksdaler, blev det vanligen minst fyra eller fem gäss, som varje klass kunde disponera. Gubben Bohman fick vanligen en gås från varje klass, och då man ville honom väl och hade klart för sig, att levande gäss voro värdefullare än döda, var det följaktligen en mycket livaktig och kacklande samling, som småningom under morgon- och förmiddagstimmarna den märkliga dagen fyllde salen i hans anspråkslösa våning<ref>Bohman bodde under min Lyceitid först vid Oxtorgsgatan, sedan vid Norrlandsgatan (n:r 17) och slutligen i hörnet av Regeringsgatan och Brunnsgatan. För att hjälpa upp sin ej ens under skolans glansdagar lysande ekonomi hade han inackorderingar, ofta ynglingar i skolans högre klasser och tillhörande förnäma och förmögna familjer. För dem voro Mårtensgässen utan tvivel en välkommen omväxling i den vanliga spartanska kosten i rektorshuset.</ref>. Både gubben och hans fru strålade också av belåtenhet, bjödo pojkarna på kaffe och pepparkakor, vin och tårta, och fäste ej något avseende vid att gässen lämnade sina visitkort på salsgolvet. Detta sågs däremot ogärna hos Feilitzens, i vars bostad vid Regeringsgatan (n:r 63) stor prydlighet och elegans rådde. Doktorn brukade också dagarna före gåsdagen antyda, att han, om gossarna ämnade ihågkomma honom, helst såge att det skedde med en slaktad gås; men vad hjälpte det. Pojkar göra ofta just motsatsen till vad man ber dem om, och i detta fallet var det alltför roligt att se föremålet för upp <ref follow="sida249">klass. När gossarna t. ex. ej voro “mogna” för att få flytta upp i 5:te klassen, delade han den 4:de i två.</ref><noinclude> <references/> {{c|250}}</noinclude> gzyo6z8nn3h3b7r6e3pxxh7shpc7qb0 104 204854 598968 2025-06-08T12:49:57Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 598968 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>vaktningen med blandad belåtenhet och missräkning emottaga den levande gåvan och orolig och generad iakttaga dess uppförande för att avstå därifrån. De återstående gässen överlämnades till klasslärarna, som allt efter sin popularitet fingo en eller flera, och så stor var gåsens makt, att även de lärare, som voro minst omtyckta och de svåraste att ha att göra med, vid dessa tillfällen visade idel goda och älskvärda egenskaper. Arbetet i skolan började som ovan nämnts kl. 8 på morgonen och inleddes med bön i stora salen. Där samlades alla klassernas elever utom den s. k. kadettavdelningens, vilka möjligen ej ansågos behöva någon religion, eller voro för fria och självständiga för att underkasta sig att närvara. De utgjorde för övrigt en kategori för sig, en fristående klass av vuxna ynglingar, ofta från förnämliga familjer, som skulle utbilda sig för inträde på Carlberg och den militära banan. Bönen började med en psalm, vanligen »[[Vak upp, min själ, giv ära|Min gärning nådigt skåda]]», och avslöts också, sedan gubben Bohman hållit en kortare betraktelse och läst »Fader vår» och »Herren välsigne oss», av en psalm. Det hela gjorde mest intrycket av ett hastverk, och någon större andakt kunde knappast förmärkas. Orgelackompagnemanget till psalmerna utfördes av någon musikalisk lärjunge, på min tid vanligen Wilhelm Hallström, brorson till pastorn och till den framstående tonsättaren Ivar H., eller hans yngre broder Allan. Efter bönen rusade församlingen till sina respektive klassrum, och så följde lektionerna under de ovan angivna tiderna, dag ut och dag in, termin efter termin, under växlande med- och motgång, sorg och glädje, liksom<noinclude> <references/> {{c|251}}</noinclude> h9eo833xk2tm4j1l6j6iubwxh3w87gg 104 204855 598969 2025-06-08T12:55:05Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 598969 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>i andra skolor. Den enda eller huvudsakliga olikheten var eftermiddagsläsningen och fritimmarna på middagarna, men huruvida denna splittring av arbetstiden, såsom ofta framhölls, var en fördel, må lämnas därhän. Fritimmarna, vilka egentligen voro avsedda för läxläsning och middagsmåltiden, användes nämligen i stor utsträckning och allt efter årstiderna till lekar i Carl XIII:s torg, skridskoåkning på Nybroviken, slagsmål eller bataljer med jakobister och clarister o. s. v., och aftonlektionerna medförde överansträngning och trötthet. Livet både inom och utom skolan var vida olika mot nu för tiden. Våra dagars skolpojkar skola säkerligen häpna och förvånas, när de erfara den regim i avseende på utspisning, beklädnad, arbetsordning, förströelser m. m., som gällde för mina bröder och mig och de flesta av kamraterna. Vi började vår dag med att stiga upp kl. 7, för att efter en hastig tvagning och toalett intaga en kopp kaffe med två sockerbitar, en skvätt kokt mjölk och ett par av Piehls eller Schröders långskorpor och därefter försedda med 4 eller, på gymnasiestadiet, 5 öre i frukostpengar skynda till skolan och morgonbönen. Hann man ej i tid till denna, fick man anmärkning. Någon frukostmåltid förekom ej, utan de nämnda slantarna skulle användas till inköp av ett smörbröd eller ett par franska bröd, avsedda att förtäras under frukostrasten. Det hände dock ofta, att de i stället gingo till bakelser. Något mellanmål före den kl. 3 eller ½4 infallande middagen fanns ej, och begreppet lunch, som nu för tiden vållar så mycken tidsspillan och så många onödiga utgifter, var okändt. Efter den vanligen i största hast intagna middagen skulle man åter gno till skolan, och efter<noinclude> <references/> {{c|252}}</noinclude> 9zfkk4lnsf4ztvga15v6m84x6bei64a 104 204856 598970 2025-06-08T12:58:01Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 598970 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>hemkomsten på kvällen kom aftonmåltiden, bestående av havregrynsgröt eller rågmjölsgröt (s. k. vattgröt) med mjölk eller smörgås med ölost. Till denna dryck, som jag för min del ej bevarar i något älskadt minne, serverades ibland en tesked sirap. Lika enkel och tarvlig som kosten var beklädnaden. Fars och de äldre brödernas avlagda kläder kommo, vända och ändrade, till användning, och skinnskodda byxor och smorläderstövlar bildade en solid men ej vidare klädsam kontrast mot nutidens knäbyxor och nätta skodon. Men hälsotillståndet var i allmänhet godt och humöret friskt, vilket också väl behövdes med hänsyn till det trägna arbetet. Läxorna voro nämligen dryga och svåra. Man skulle ju kunna en hel hop saker »utantill», som det hette, ej blott katekesen och de upplyftande historierna i Hübner om Abraham, Isaac och Jakob, om Job och Tobias o. s. v., utan även långa stycken ur Lyth och Rabe, om genus och kasus, om oändliga undantag m. m., och det var ej alla lärare som i likhet med gubben Hallström underlättade strävandena genom att lära pojkarna praktiska minnesregler, såsom t. ex. att på vers skandera de mindre profeternas namn eller deklinera det beniga ordet ''domus'' efter den sinnrika, ännu åtminstone hos mig kvarsittande normen: <poem>Tolle, me, mi, mus, mis, si declinare domus vis.</poem> Läxorna togo sålunda i anspråk dryg tid, men denna räckte dock väl till även för förströelser. Bland dessa intog friluftslivet en framskjuten plats. Sport eller idrott i nutida mening och utsträckning var visserligen okänd; men kälkåkning i Landtmäteribacken, Humle-<noinclude> <references/> {{c|253}}</noinclude> dtrxmxcxoytov2sgxe4xu1d6rb7uruh 104 204857 598971 2025-06-08T13:03:12Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 598971 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>gården eller Ladugårdslandsgatornas backar, skridskoåkning på Nybroviken och Ladugärdets stora träsk eller dammar och skidlöpning på Djurgården och Lidingön idkades med liv och lust. Härtill kommo lekarna i Carl XIII:s torg, barnbalerna i hemmet och umgänget samt allehanda påhitt och upptåg, som endast pojkar kunna hitta på och finna nöje i. Till dem hörde en sport, som jag och mina bröder och andra Ladugårdslandspojkar under promenaderna till eller ifrån skolan sällan försummade, nämligen att kila in på de stora Almska tomterna mellan Grevturegatan och Norrmalmsgatan och hoppa över den där framflytande, ännu kvarvarande delen av den gamla Träskrännilen. Vattnet i denna var i hög grad uppblandadt med sopor och smuts, som spred en vämjelig stank, och det var därför synnerligen önskvärdt att komma över och ej plumsa ner i smörjan. I allmänhet lyckades också detta, men en gång bar det sig ej bättre än att jag, vare sig nu krafterna ej räckte till eller beräkningen var felaktig, föll pladask midt i trumman. Lyckligtvis var jag iklädd ett överplagg, som bestående av ett slags strutformig krage — en specialitet för familjen — höll mig uppe, till dess en av kamraterna hann draga upp mig och rädda mig från den underjordiska färden till det gamla Katthavet. Den episoden glömmer jag aldrig, ty den inbragte mig dagen därpå, då jag infann mig i skolan, en duktig ranson av magister Senells rotting. Emellertid förekommo även allvarliga och nyttiga förströelser och sysselsättningar, och bland dem vill jag i främsta rummet nämna den livliga verksamheten i samlingsiverns tjänst. Frimärken, sigill, mynt, knappar m. m. voro mer eller mindre åtrådda föremål för sam-<noinclude> <references/> {{c|254}}</noinclude> 3xam9g7a20gbca9s3drog1q5bhete4r 104 204858 598972 2025-06-08T13:06:06Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 598972 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>lande och byteshandel, och många av kamraterna voro i likhet med mig ivriga insekts- och örtsamlare. Därmed följde anskaffning av insektlådor, fångsthåvar, pärmar eller omslag av papp till växtbuntarna m. m., och då det ej var förenligt med respektive fäders sparsamhetsbegrepp att annat än undantagsvis låta oss beställa och köpa dessa utensilier hos snickare, bokbindare o. s. v., fingo vi tillverka dem själva. Däri vunno också ett par av kamraterna, som voro mina goda vänner, nämligen Gerhard Holm (nu och sedan många år tillbaka en mycket lärd professor samt redan i skolan bemärkt för sina ovanligt mångsidiga och grundliga kunskaper) samt Fredrik Malmberg (för några år sedan död som byggnadsingenjör i Stockholms stads tjänst) stor färdighet eller verkligt mästerskap. De två voro varandra för övrigt mycket olika. Holm var ett mönster av flit, ordentlighet, plikttrohet och karaktärsfasthet — en idealpojke från lärarnas synpunkt, men tillika avhållen och aktad av kamraterna för sitt goda hjärta, sin självständighet, sin beredvillighet att dela med sig av sitt rika vetande och för sin under den något sträva ytan levande humor. Malmberg eller Fille», som han vanligen kallades, var också godhjärtad och vänfast, men med ringa fallenhet och intresse för bokliga studier, skötte han dessa på ett mindre tillfredsställande sätt, ägnade sig i stället åt slöjd och andra praktiska sysselsättningar och var med sitt spelande humör och sin Tom Sawyers-begåvning en odygdspåse av första rang, en rolighetsminister för kamraterna och en plågoande för lärarna och särskildt för Feilitzen.<ref>Se den ovan anförda uppsatsen i ''Sankt Eriks årsbok''.</ref> Hans yttre svarade också mot hans inre.<noinclude> <references/> {{c|255}}</noinclude> 0tiqpgu5zpwdz0efkf2558184zbqi4c 104 204859 598973 2025-06-08T13:08:40Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 598973 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>Med sitt bjärtröda, knollriga hår, kammat i en hög tupé midt i pannan, sina ljusblå ögon och sin bleka hy såg han mycket lustig ut, allrahelst han ofta förstod att anlägga en ytterst oskyldig min, även då han utfört något riktigt spratt eller skälmstycke. Fille Malmberg var Ladugårdslandspojke och detta jämte kamratskapen i skolan och de gemensamma samlareintressena underhöll vänskapen oss emellan. Vi gjorde varandra sällskap till skolan, och jag var ofta i hans hem i huset nr 10 B vid Sibyllegatan, som hans fader, den framstående arkitekten, hovintendenten B. C. Malmberg ägde. Till huset hörde en stor gård med några fruktträd och planteringar, där vi om vintrarna byggde snöfästningar och uppförde snögubbar och där Fille, oberoende av årstiderna, jagade kattor, på limstickor fångade småfåglar, blåste på lergök, höll visselkonserter och på många andra sätt utövade en verksamhet och förde ett oväsen, som var en plåga för både människor och djur, men obeskrivligt roade honom själv och hans kamrater. I familjens stora vardagsrum härskade han med oinskränkt makt. Där hade han redskap och grejor för snickeri och papparbeten, burfåglar, tama ekorrar och vita råttor och på vårarna vattenfyllda glasburkar med grodyngel och vattenödlor, »skräddare», klodyvlar och stora svarta bobbor, till sina kvinnliga anhörigas stora fasa men sin egen belåtenhet och glädje. Fille Malmberg och jag följdes troget åt genom skolan till nedre sjunde klassen, men då hade han tröttnat på latin, historia och andra humaniora. En vacker dag bjöd han därföre Lyceum farväl och gick över till Teknologiska institutet. Där fann han sig väl till rätta och utbildade sig till en skicklig<noinclude> <references/> {{c|256}}</noinclude> jaba25nwbged6l4dz3imuyuvmp6jyy2 104 204860 598974 2025-06-08T13:10:15Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 598974 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>ingenjör. Av den forne upptågsmakaren och spefågeln blev en dugande, nyttig och allvarlig man. Bland övriga bortgångna kamrater, med vilka jag knöt länge bestående vänskapsband, vill jag erinra om Carl Albert Lindström, den förut omnämnde Tom Gelhaar och Ernst af Sillén. Den förstnämnde var son av en förmögen kopparslagare, som i slutet av 1860-talet flyttade från Härnösand till Stockholm och där bodde först vid Sibyllegatan och sedan i ett av honom inköpt hus vid Tyska brunn. Carl Albert var en rikt begåvad, vänsäll och trofast yngling, som utmärkte sig för stor flit och omfattande kunskaper och med tiden blev anatomie prosektor vid Karolinska institutet, professor vid Konstakademien och inspektor för Tandläkareinstitutet. Tom Gelhaar bodde vid Smala gränd, där hans fader, kammarmusikus Fredrik G. ägde det här ovan omtalade huset. Om gubben Gelhaar gingo många historier. Fastän de flesta av dessa lära ha varit uppdiktade av Svante Hedin och andra skämtare under samkvämnen på Operakällaren, var dock Gelhaar utan tvivel ett ganska stort original, och bland annat minns jag, hur vi pojkar hade mycket roligt åt honom på septemberkvällarna, då vi voro på besök hos Tom och hörde gubben skälla i sin lilla trädgård. Där hade han nämligen ett par päronträd, och för att skydda den härliga frukten mot tjuvar, plägade han själv agera bandhund. Detsamma berättades om protokollssekreteraren Pontin, ägare av den stora trädgården vid Kaptensudden på Djurgården, och bruket tycks sålunda ha varit ganska vanligt i Gamla Stockholm. Fredrik Gelhaar var gift med hovsångerskan Mathilda<noinclude> <references/> {{huvud|<small>17 — ''Forsstrand.''</small>|257|}}</noinclude> d3wv1vjauu4t1on5gpc1q2za3zywi9z 104 204861 598975 2025-06-08T13:12:14Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 598975 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>Ficker, en av stjärnorna på kungl. teaterns lyriska scen under 1830—50-talen och ett mycket artigt och behagligt fruntimmer. Ernst af Sillén var son av statskommissarien, sedermera presidenten Otto Ferdinand af Sillén och hans maka Ottilia Schærström. I deras vackra och gästfria hem vid Norrmalmsgatan, numera Biblioteksgatan 32, i hörnet av Norra Humlegårdsgatan, umgicks jag från barndomen långt in i mannaåldern och såg, särskildt under 1870-talet, många framstående och intressanta personer, såsom statsrådet, sedermera presidenten C. J. Berg, statsrådet, sedermera landshövdingen P. A. Bergström, landshövdingen Curry Treffenberg, stadskommissarien Bruno Johansson, kommerserådet C. F. af Ström, rektor A. W. af Sillén, bankiren C. G. Cervin, översten M. L. Roos, medlemmar av släkterna Törnebladh, Silversvärd, von Heijne m. fl. Under bordssamtalen och samkvämen gick det stundom mycket livligt till, och de politiska debatterna med inlägg av två så stridbara män som Bergström och Treffenberg, vilka bland annat excellerade i att tala latin, voro ofta mycket heta. Under omväxlande framgångar och nederlag i skolan, kamratliv och familjeumgänge löpte åren sålunda raskt undan. Terminer och ferier avlöste varandra, och examensdagarna, som avslutade de förra och inledde de senare, voro nästan de enda tilldragelser, som bildade märkligare avbrott i tillvaron och därför bäst bevarats i minnet. De hade nämligen oavsedt den nyss nämnda innebörden ett högtidligt förlopp och omfattades med stort intresse. I olikhet med vad jag hört numera vara förhållandet, voro de förbundna med verkliga förhör, som pågingo i många timmar och under vilka lärjungarnas<noinclude> <references/> {{c|258}}</noinclude> 059lc63iiljvbzcugfu7v7evkqpseie 104 204862 598976 2025-06-08T13:15:24Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 598976 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>kunskaper i närvaro av föräldrar och målsmän, examensvittnen och andra intresserade prövades. Lärare och lärjungar voro högtidsklädda, och när allt var över och avslutningen nalkades, uppträdde gumman Bohman, iklädd vit sidenhatt och svart mantilj samt mycket artig och charmant såsom läroverkets värdinna. Då kom även skolans inspektor, kyrkoherden i Jakobs och Johannes församlingar, hovpredikanten J. G. Lundberg — en liten elegant prästman i teologie doktorshatt, sidenkappa och ordnar. När han hade infunnit sig, hälsats välkommen av rektorerna och bestigit katedern, visste man, att dagens clou skulle komma, nämligen hans avslutningstal, som år efter år hade samma lydelse och däri han ej försummade att tala om den »gröna torvan», varunder alla människor efter jordelivet få sin vila, och till sist hemförlovade ungdomen. Så följde sång under anförande av skolans sång och teckningslärare, den glade och populäre, men ej så litet tankspridde notarien Conny Burman och slutligen bön och »[[Du som fromma hjärtan vårdar|Herre signe du och råde]]». Psalmen sjöngs med mer än vanlig kläm, ty nu var ju allt över, i hemmen väntade festmiddagen med favoriträtter och vin, och så hägrade jullovet eller sommarferierna med friluftsliv och frihet från skoltvång och läxor. Med varje termin som gick och varje examen som hölls närmade man sig också det slutliga målet: mogenhetsprövningen, förvärvet av den vita mössan och det definitiva avskedet från skolan. För mig och mina kamrater i övre sjunde klassen inträffade denna betydelsefulla tilldragelse i slutet av maj 1873. Under de närmast föregående åren hade läroverket i såväl lokalt<noinclude> <references/> {{c|259}}</noinclude> qzlrtlhbpf52m3vwnwapgzhhrsykq9j 104 204863 598977 2025-06-08T13:18:07Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 598977 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>som andra hänseenden genomgått många förändringar. Det gamla huset vid Regeringsgatan hade vid midten av 1860-talet befunnits ej längre motsvara de anspråk på utrymme, bekvämlighet och trevnad, som ställdes på den högt ansedda läroanstalten, och sedan år 1865 den stora våningen en trappa upp i huset nr 17 vid Ålandsgatan förhyrts och undergått en grundlig reparation, togos lokalerna där samma år vid höstterminens början i besittning. Där var allt nytt och fint. Väggarna i de stora ljusa rummen voro antingen oljemålade eller beklädda med fernissade tapeter i ekmönster, och i de flesta klasserna hade de gamla borden och de rygglösa bänkarna blivit ersatta med ekmålade pulpeter. Före flyttningen hade gubben Bohman i ett vackert tal uppmanat lärjungarna att ha den gamla skolan i kärt minne samt väl vårda och ej fara fram som vildar i de nya lokalerna. Det är mycket möjligt, att man i glädjen över förändringen fattade goda föresatser i bägge hänseendena; men vid avskedet från Regeringsgatan gav sig kärleken till den gamla skolan huvudsakligen luft i att under skrik och skratt kasta bord och stolar huller om buller och i andra vilda upptåg. Under de närmast följande åren upprätthöll läroverket framgångsrikt sitt pedagogiska anseende, men mot slutet av decenniet inträdde en förändring och lärjungeantalet började minskas. Anledningarna härtill voro många. Nya Elementarskolan och Stockholms Atheneum voro svåra konkurrenter, rekryteringen med nya lärjungar skedde huvudsakligen i de högre klasserna, där en hop ynglingar, som av en eller annan anledning ej haft framgång i eller misslyckats i andra skolor,<noinclude> <references/> {{c|260}}</noinclude> i7uqnveurq0ta68fdywt2m7ia3dzyn6 104 204864 598978 2025-06-08T13:23:22Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 598978 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>höllo sitt intåg och tillförde läroverket element, som ej bidrogo till upprätthållandet av disciplinen och av skolans anseende. »Bohmans gossar» — den lilla stamtrupp ordentliga och skötsamma lärjungar, som hållit Lyceums fana högt och i varm tillgivenhet slutit sig kring sin gamle avhållne rektor blevo en försvinnande minoritet bland mer eller mindre typiska galgfåglar, vilka uppsökte skolan för att nolens volens och på ledigaste sätt och kortaste tid klara studentexamen. Gubben Bohman förde, fastän sjuklig och utarbetad, en seg kamp för att hålla sitt livsverk uppe, men till sist måste han ge tappt och år 1875 besluta sig för att med de då omkring sextio återstående lärjungarna uppgå i Stockholms Atheneum. Därmed hade Lyceum spelat ut sin roll, men historien om dess verksamhet bildar ett innehållsrikt och intressant kapitel i det stockholmska undervisningsväsendets annaler.<ref>För kunskapen härom hänvisas, oavsedt den ovan anförda uppsatsen i S:t Eriks årsbok, till {{Spärrad|Conny Burmans}} ''Minnen'', Sthlm 1904, och N. & E. {{Spärrad|Selanders}} ''Två gamla stockholmares anteckningar'', Sthlm 1920.</ref> {{linje|5em}} {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{c|261}}</noinclude> o5g42qszce27qmrdiyh1xfn6gxfe27l 104 204865 598979 2025-06-08T13:40:24Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 598979 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude><h2 align="center" style="border-bottom:none;">NÅGRA LIDINGÖMINNEN.</h2> Ungefär samtidigt med mina föräldrars bosättning på Ladugårdslandet beslöt sig min fades för att anskaffa ett sommarställe. Han älskade det riktiga landtlivet och hade några år efter det farfar lämnat Svartsjö på arrende innehaft slottsträdgården där och ivrigt sysslat med trädgårdsskötsel. Resorna till och från Svartsjö voro emellertid för långa och tidsödande för att kunna förenas med hans många befattningar och verksamhet i Stockholm, och han såg sig därför om efter en uppehållsort närmare staden. Valet föll på Torsvik å Lidingön, där han efter k. sekter Janne Björckmans frånfälle köpte en av honom uppförd, halvfärdig sommarvilla. Denna fullbordades och bestod av sex rum och kök och en liten förstukvist, som efter några år avlägsnades och ersattes med en större glasveranda. Det lilla trevliga, i en ganska egendomlig stil uppförda huset låg på ett från Torsvikshemmanet avskildt område, varför i tomtören årligen erlades trettio riksdaler. Läget var härligt, i utkanten av en vacker björkhage, och på tomten stodo två gamla väldiga ekar samt en utomordentligt vacker och lummig hängbjörk, vilken bildade en naturlig lövsal utanför den åt Lilla Värtan vettande gaveln. Sedan bygget var färdigt, började ordnandet av tomten med anläggning av en liten prydnads-, frukt- och köksträdgård,<noinclude> <references/> {{c|262}}</noinclude> 5n3yw6r8ze52ybea5maod9oojd2zsqb 0 204866 598981 2025-06-08T13:42:51Z Thuresson 20 Kap 7 598981 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Från Slottsbacken till Ladugårdslandet 1921.djvu" from=200 to=279 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Från Slottsbacken till Ladugårdslandet|07]] og54cqftehhn8g1w4g8l0p06hlkrgzg 104 204867 598982 2025-06-08T13:52:33Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 598982 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude><h2 align="center" style="border-bottom:none;">PERSONREGISTER.</h2> :''Ankarfall, Johan;'' sjöman; sid. 13. :''Arfvidsson, Nils;'' protokollssekreterare; sid. 69, 70. :''Björckman, Augusta;'' mademoiselle; sid. 184–187, 192. :''Björckman, Johan Lorentz;'' k. sekter; sid. 184. :''Björckman, Lars;'' pistolsmed, rustmästare; sid. 184. :''Björckman, Nils Lorentz;'' rustmästare; sid. 184, 185. :''Blanche, August;'' författare; sid. 199, 208, 209. :''Bohman, Carl Johan;'' rektor; sid. 244, 246, 250. :''Bolin, Sophie Louise, f. von Düben;'' sid. 19, 37. :''Boström, Erik Gustaf;'' brukspatron, statsminister; sid. 225. :''Boström, Gustava;'' garderobsmamsell; sid. 216, 217. :''Boström, Philip;'' ryttmästare, landshövding; sid. 225. :''Breant, Isaac;'' handelsman, kommissarie; sid. 2—5. :''Carl XII;'' sid. 96—108. :''Carl XIV Johan;'' sid. 29, 30, 35. :''Carl XV;'' sid. 201. :''Clerck, Carl;'' uppbördskommissarie; sid. 174. :''Davel, Augusta;'' fröken; sid. 59, 62, 216. :''Davel, Carl Johan;'' major; sid. 58, 62, 63, 216. :''Davel, Carl Ludvig;'' överste; sid. 58. :''Dahlqvist, Greta;'' aktris, g. m. frih. ''N. von Höpken;'' sid. 222. :''Dalin, Olof von;'' kansliråd, skald; sid. 129, 174. :''Dassau, Fredrik Wilhelm;'' överste; sid. 58, 59. :''Dassau, Julie;'' fröken; sid. 54, 59—61, 216. :''du Chaillu, Paul Belloni;'' forskningsresande; sid. 229—232.<noinclude> <references/> {{c|282}}</noinclude> ju9vptjom344d2dgs0tnr1aggtawld4 104 204868 598983 2025-06-08T14:00:46Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 598983 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>:''Düben, Anders;'' organist, hovkapellmästare; sid. 79–86. :''Düben, Anders von;'' friherre, hovmarskalk; sid. 144—149. :''Düben, Anders Gustaf von;'' friherre, major; sid. 163, 164. :''Düben, Antoinette Sophie von;'' fröken; sid. 149, 150. :''Düben, Carl Bernhard Ulrik von;'' frih., v. häradsh.; sid. 57, 232. :''Düben, Carl Wilhelm von;'' greve, riksråd; sid. 143. :''Düben, Cathrine von;'' fröken; sid. 114, 115. :''Düben, Charlotta Gustava von;'' f. von Düben; sid. 57, 162, 163. :''Düben, Cecilia von;'' f. Bäck i Finland; sid. 57, 216. :''Düben, Emerentia von;'' kammarfröken; sid. 119—138. :''Düben, Gustaf;'' hovkapellmästare; sid. 86—90. :''Düben, Gustaf von;'' friherre, hovmarskalk; sid: 17, 94–118. :''Düben, Gustaf von;'' friherre, överjägmästare; sid. 17, 18. :''Düben, Gustaf von;'' greve, chargé d'affaires; sid. 137, 143, 144. :''Düben, Gustaf Henrik von;'' friherre; sid. 18, 42—44. :''Düben, Gustaf Johan Wilhelm von;'' frih., professor; sid. 44, 114, 218, 222—233. :''Düben, Hans Georg;'' sockerbagare, hovkonditor; sid. 85, 91, 92. :''Düben, Helma von'', f. ''von Schoting;'' sid. 57, 232. :''Düben, Henrik Jakob von;'' frih., hovmarskalk; sid. 18, 157–162. :''Düben, Joachim von;'' friherre, godsägare; sid. 37, 38. :''Düben, Joachim von, d. y.;'' friherre, riksråd; sid. 150—156. :''Düben, Joachim von, d. ä.;'' frih. (greve), riksråd; sid. 138—140. :''Düben, Johan Carl von;'' frih. major; sid. 15, 17, 19—23. :''Düben, Johanna Helena von'', f. ''Angerstein;'' sid. 17, 114. :''Düben, Lotten von'', f. ''von Bahr;'' sid. 218–222. :''Düben, Magdalena Catharina von'', f. ''Tibelia;'' sid. 15, 20—23. :''Düben, Magnus Wilhelm von;'' frih., akad. adjunkt; sid. 41, 42, 43. :''Düben, Michael;'' rådman, ludi moderator; sid. 79. :''Düben, Petronella von;'' f. Sutthoff; sid. 44, 218. :''Düben, Sara von'', f. ''Törne;'' sid. 95, 96, 115–117. :''Düben, Ulrik Wilhelm von;'' frih., kapten; sid. 18, 26, 40, 41, 44. :''Düben, Ulrik Wilhelm von;'' frih. överstelöjtn.; sid. 17, 18, 25—27. :''Ekström, Fredrika;'' mamsell; sid. 192, 194. :''Ekström, Johan Albert;'' hovpredikant; sid. 75, 76. :''Ekström, Sophie'', f. ''Lagerholm;'' sid. 75, 76.<noinclude> <references/> {{c|283}}</noinclude> syyf31hzjr2mgn9s6e93cvrthxlp186 598984 598983 2025-06-08T14:01:43Z Thuresson 20 598984 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>:''Düben, Anders;'' organist, hovkapellmästare; sid. 79–86. :''Düben, Anders von;'' friherre, hovmarskalk; sid. 144—149. :''Düben, Anders Gustaf von;'' friherre, major; sid. 163, 164. :''Düben, Antoinette Sophie von;'' fröken; sid. 149, 150. :''Düben, Carl Bernhard Ulrik von;'' frih., v. häradsh.; sid. 57, 232. :''Düben, Carl Wilhelm von;'' greve, riksråd; sid. 143. :''Düben, Cathrine von;'' fröken; sid. 114, 115. :''Düben, Charlotta Gustava von;'' f. von Düben; sid. 57, 162, 163. :''Düben, Cecilia von;'' f. ''Bäck i Finland;'' sid. 57, 216. :''Düben, Emerentia von;'' kammarfröken; sid. 119—138. :''Düben, Gustaf;'' hovkapellmästare; sid. 86—90. :''Düben, Gustaf von;'' friherre, hovmarskalk; sid: 17, 94–118. :''Düben, Gustaf von;'' friherre, överjägmästare; sid. 17, 18. :''Düben, Gustaf von;'' greve, chargé d'affaires; sid. 137, 143, 144. :''Düben, Gustaf Henrik von;'' friherre; sid. 18, 42—44. :''Düben, Gustaf Johan Wilhelm von;'' frih., professor; sid. 44, 114, 218, 222—233. :''Düben, Hans Georg;'' sockerbagare, hovkonditor; sid. 85, 91, 92. :''Düben, Helma von'', f. ''von Schoting;'' sid. 57, 232. :''Düben, Henrik Jakob von;'' frih., hovmarskalk; sid. 18, 157–162. :''Düben, Joachim von;'' friherre, godsägare; sid. 37, 38. :''Düben, Joachim von, d. y.;'' friherre, riksråd; sid. 150—156. :''Düben, Joachim von, d. ä.;'' frih. (greve), riksråd; sid. 138—140. :''Düben, Johan Carl von;'' frih. major; sid. 15, 17, 19—23. :''Düben, Johanna Helena von'', f. ''Angerstein;'' sid. 17, 114. :''Düben, Lotten von'', f. ''von Bahr;'' sid. 218–222. :''Düben, Magdalena Catharina von'', f. ''Tibelia;'' sid. 15, 20—23. :''Düben, Magnus Wilhelm von;'' frih., akad. adjunkt; sid. 41, 42, 43. :''Düben, Michael;'' rådman, ludi moderator; sid. 79. :''Düben, Petronella von;'' f. Sutthoff; sid. 44, 218. :''Düben, Sara von'', f. ''Törne;'' sid. 95, 96, 115–117. :''Düben, Ulrik Wilhelm von;'' frih., kapten; sid. 18, 26, 40, 41, 44. :''Düben, Ulrik Wilhelm von;'' frih. överstelöjtn.; sid. 17, 18, 25—27. :''Ekström, Fredrika;'' mamsell; sid. 192, 194. :''Ekström, Johan Albert;'' hovpredikant; sid. 75, 76. :''Ekström, Sophie'', f. ''Lagerholm;'' sid. 75, 76.<noinclude> <references/> {{c|283}}</noinclude> ak6uo0i4xhka7e38gkliakakuwmyf2b 104 204869 598985 2025-06-08T14:08:07Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 598985 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>:''Emporagrius, Erik Gabrielsson;'' hovpredikant, pastor primarius, biskop; sid. 1, 2. :''Fahlgren, C. A.;'' kryddkrämare, landskapsmålare; sid. 197. :''Feilitzen, Otto Fabian von;'' rektor, arkivarie; sid. 247. :''Feychting, Franz;'' gulddragare; sid. 241. :''Feychting, Robert;'' järnkramhandlare; sid. 241. :''Fjellner, Anders;'' kyrkoherde; sid. 227, 228. :''Fleming, C. A.;'' greve, riksmarskalk; sid. 35—38. :''Forsstrand, Johan;'' hovlakej; sid. 11–16. :''Forsstrand, Johan Erik;'' hovkamrer; sid. 10–78. :''Forsstrand, Johan Fredrik;'' hovintendent; sid. 45, 183-277. :''Forsstrand, Sophie'', f. ''Malmberg;'' sid. 44, 182, 184, 193, 224. :''Forsstrand, Ulrika Charlotta'', f. ''von Düben;'' sid. 15, 16—39. :''Fredman, Johan;'' hovurmakare; sid. 179. :''Gelhaar, Fredrik;'' kammarmusikus; sid. 257. :''Gelhaar, Mathilda'', f. ''Ficker;'' sid. 258. :''Gelhaar, Tom;'' postmästare; sid. 235, 257. :''Granholm, C. F.;'' bleckslagare; sid. 207. :''Hallgren, Sophie'', f. ''Söderlund;'' sid. 187, 189. :''Hallström, Gustaf Fredrik;'' regementspastor; sid. 248. :''Hartman, Christian;'' brännmästare; sid. 11, 58. :''Hartman, Christian August;'' kontorsskrivare; sid. 58. :''Herlin, Sven;'' landskapsmålare; sid. 198, 199, 215. :''Hildebrand, Claës Henrik;'' kapten; sid. 17, 18. :''Hildebrand, Helena Gustafva'', f. ''von Düben;'' sid. 17, 24—26, 30. :''Holm, Gerhard;'' professor; sid. 255. :''Horn, {{Rättelse|Avid|Arvid}} Bernhard;'' greve, riksråd, kanslipresident; sid. 98, 108, 109. :''Horn, Ebba;'' kung Fredriks mätress, riksgrevinna, sedan gift med riksrådet greve S. Barck; sid. 173. :''Horn, Inga;'' f. ''Törnflycht;'' sid. 98. :''Hultman, Johan;'' taffeltäckare; sid. 94, 101. :''Indebetou, Johan;'' handlande, rådman, borgmästare; sid. 3—6. :''Isaacson, A. F.;'' hökare; sid. 207. :''Jansson, Carl Alfred;'' skollärare; sid. 249.<noinclude> <references/> {{c|284}}</noinclude> iuux2yj9mag3exulxcmdrq3serbycn9 104 204870 598986 2025-06-08T14:13:37Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 598986 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>:''Kindelius, Carl Edvard;'' godsägare; sid. 47, 72, 275. :''Læstadius, Johan;'' kyrkoherde; sid. 229. :''Lindmarck, Johan;'' komminister; sid. 170. :''Lindström, C. A.;'' professor; sid. 257. :''Lundberg, J. G.;'' hovpredikant, kyrkoherde; sid. 259. :''Löven, Axel Wilhelm;'' frih. godsägare; sid. 19, 163. :''Löven, Barbro;'' fröken; sid. 173. :''Löven, Otto Wilhelm;'' frih., godsägare; sid. 163. :''Malmberg, B. C.;'' hovintendent; sid. 256. :''Malmberg, Fredrik;'' ingenjör; sid. 255—257. :''Malmsten, Per Henrik;'' professor; sid. 53. :''Meijerfelt, Johan August;'' greve, fältmarskalk; sid. 97, 98. :''Nerman, Samuel Wilhelm;'' livmedikus; sid. 71, 195. :''Oxenstierna, Bengt;'' greve, kanslipresident; sid. 2, 4. :''Oxenstierna, Gabriel;'' greve, riksskattmästare; sid. 1, 2. :''Piehl, Carl;'' bagare; sid. 207, 241. :''Piehl, Fritz;'' bagare; sid. 207, 241. :''Piper, Carl;'' greve, k. råd; sid. 98. :''Piper, Carl Fredrik;'' greve, president; sid. 173. :''Piper, Christina'', f. ''Törnflycht;'' sid. 98. :''Planting-Bergloo, Hedvig;'' fröken; sid. 49—57. :''Planting-Bergloo, Sophie;'' fröken; sid. 52, 53. :''Possieth, Catharina'', f. ''Bonde;'' sid. 169–181. :''Possieth, Johan;'' hovpredikant, kyrkoherde; sid. 166—171. :''Rath, Gustaf Johan;'' rådman, borgmästare; sid. 170—171, 179. :''Ridderstad, Axel;'' v. häradshövding; sid. 221, :''Ridderstad, Wilhelm;'' överste; sid. 221. :''Rosenblad, Antoinette'', f. ''von Düben;'' sid. 19, 37. :''Rothlieb, Magdalena Cornelia;'' fröken; sid. 16, 24, 39, 40, 49. :''Rundgren, Claës Herman;'' biskop; sid. 47, 237—240, 241. :''Rundgren, Johan August;'' handlande; sid. 46, 205. :''Röök, Lars Jakob von;'' hovintendent; sid. 65-69. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{c|285}}</noinclude> m7iuqzaehn0mtmt1rr1i3fb9clu1ldt 104 204871 598987 2025-06-08T14:19:04Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 598987 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>:''Santesson, Carl;'' professor; sid. 44, 216, 218. :''Santesson, Mina'', f. ''von Düben;'' sid. 44, 217, 218. :''Sillén, Ernst af;'' räntmästare, kammarherre; sid. 257, 258. :''Sillén, Otto Ferdinand af;'' president; sid. 258. :''Sparre, Gustaf Adolf;'' greve riksmarskalk; sid. 53, 54. :''Sundstedt, Johan;'' skräddarmästare; sid. 207, 209. :''Sundstedt, Johan Leonard;'' kapten; sid. 221. :''Svensson, Ferdinand;'' notarius publicus; sid. 220, 235. :''Taube, Hedvig'', fröken, riksgrevinna ''von Hessenstein;'' sid. 123—126. :''Tersmeden, Carl;'' amiral; sid. 121, 123. :''Tessin, Carl Gustaf;'' greve, kanslipresident; sid. 109, 130, 138. :''Tessin, Nicodemus d. y.;'' greve, riksråd; sid. 97, 108, 109. :''Teuchler, Anton;'' v. häradshövding; sid. 235. :''Ulfsparre, F. A.;'' överjägmästare; sid. 17, 36. :''Ulfsparre, Gustaf Erland;'' löjtnant; sid. 25, 26. :''Ulrika Eleonora d. y.;'' sid. 102—106, 119–138. :''Wahlberg, Alfred;'' landskapsmålare, professor; sid. 202. :''Wahlbergson, Erik;'' porträttmålare; sid. 190. :''Wahlqvist, E.;'' landskapsmålare; sid. 200. :''Wedberg, Johan;'' hökare, stadsmajor; sid. 267. :''Vedberg, Johan Otto;'' justitieråd; sid. 267, 268. :''Vegesach, J. F. E.;'' friherre, major; sid. 163. :''Wiesendorff, Matthias;'' handlande; sid. 5. :''Winqvist, Per;'' hemmansägare; 264, 275. :''Witte, Edvard;'' godsägare; sid. 270—272. :''Wrangel, Tönnes Fredrik;'' frih., kammarherre; sid. 220. :''Zetterberg, Johan;'' v. talman, godsägare; sid. 266, 267. :''Zetterberg, Harald;'' godsägare; sid. 266. :''Åbergsson, Victor;'' justitieråd; sid. 220. :''Ölander, Johan;'' pianospelare; sid. 222. :''Ölander, P. A.;'' tullkontrollör, kompositör; sid. 268. {{linje|5em}} {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{c|286}}</noinclude> 9m1x9k0o8c5vko4gotgm5kuip29qkd6 598988 598987 2025-06-08T14:22:30Z Thuresson 20 598988 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>:''Santesson, Carl;'' professor; sid. 44, 216, 218. :''Santesson, Mina'', f. ''von Düben;'' sid. 44, 217, 218. :''Sillén, Ernst af;'' räntmästare, kammarherre; sid. 257, 258. :''Sillén, Otto Ferdinand af;'' president; sid. 258. :''Sparre, Gustaf Adolf;'' greve riksmarskalk; sid. 53, 54. :''Sundstedt, Johan;'' skräddarmästare; sid. 207, 209. :''Sundstedt, Johan Leonard;'' kapten; sid. 221. :''Svensson, Ferdinand;'' notarius publicus; sid. 220, 235. :''Taube, Hedvig'', fröken, riksgrevinna ''von Hessenstein;'' sid. 123—126. :''Tersmeden, Carl;'' amiral; sid. 121, 123. :''Tessin, Carl Gustaf;'' greve, kanslipresident; sid. 109, 130, 138. :''Tessin, Nicodemus d. y.;'' greve, riksråd; sid. 97, 108, 109. :''Teuchler, Anton;'' v. häradshövding; sid. 235. :''Ulfsparre, F. A.;'' överjägmästare; sid. 17, 36. :''Ulfsparre, Gustaf Erland;'' löjtnant; sid. 25, 26. :''Ulrika Eleonora d. y.;'' sid. 102—106, 119–138. :''Wahlberg, Alfred;'' landskapsmålare, professor; sid. 202. :''Wahlbergson, Erik;'' porträttmålare; sid. 190. :''Wahlqvist, E.;'' landskapsmålare; sid. 200. :''Wedberg, Johan;'' hökare, stadsmajor; sid. 267. :''Vedberg, Johan Otto;'' justitieråd; sid. 267, 268. :''Vegesach, J. F. E.;'' friherre, major; sid. 163. :''Wiesendorff, Matthias;'' handlande; sid. 5. :''Winqvist, Per;'' hemmansägare; 264, 275. :''Witte, Edvard;'' godsägare; sid. 270—272. :''Wrangel, Tönnes Fredrik;'' frih., kammarherre; sid. 220. :''Zetterberg, Johan;'' v. talman, godsägare; sid. 266, 267. :''Zetterberg, Harald;'' godsägare; sid. 266. :''Åbergsson, Victor;'' justitieråd; sid. 220. :''Ölander, Johan;'' pianospelare; sid. 222. :''Ölander, P. A.;'' tullkontrollör, kompositör; sid. 268. {{linje|5em}} {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{c|286}}</noinclude> i0vedadnisyw0wsxyzf27s96k8n3ad0 0 204872 598989 2025-06-08T14:22:40Z Thuresson 20 Ny 598989 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Från Slottsbacken till Ladugårdslandet 1921.djvu" from=300 to=304 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Från Slottsbacken till Ladugårdslandet|Personregister]] [[Kategori:Register]] k2804z94ujm95jlzmuf1fceqxqhorp6 104 204873 598990 2025-06-08T14:32:05Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 598990 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude><h2 align="center" style="border-bottom:none;">{{Spärrad|TILLÄGG}}.</h2> Jämte de porträtt av medlemmar av släkten von Düben, av vilka reproduktioner finnas införda i denna bok, har jag erhållit kännedom om följande till släktens äldre generationer sig hänförande bilder: {{Spärrad|''På Ökna i Södermanland''}}, enligt meddelande av framlidne friherre {{Spärrad|J. C. Åkerhielm}}: :Kammarfröken ''Emerentia von Düben'' (antagligen replik av det i boken återgivna); :riksrådet, friherre (greve) ''Joachim von Düben, d. ä.''; :riksrådet, friherre ''Joachim von Düben d. y.'' (replik av det dr {{Spärrad|Lindencrona}} tillhöriga); :friherrinnan ''Cornelia Florentina von Düben'', f. ''Hildebrand''; :hovjunkaren, greve ''Joachim von Düben''; :grevinnan ''Louise Renata Henrietta von Düben'', f. ''von Schönburg-Wechselburg;'' :löjtnanten vid Livgardet till häst, greve ''Gustaf von Düben;'' :''densamme som yngling;'' :grevinnan ''Ebba Catharina Lovisa Fredrika von Düben'', f. ''Löwenhielm;'' :löjtnanten vid Livregementets husarkår, greve ''Carl Gustaf von Düben''. Samtliga dessa äro oljemålningar. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{c|279}}</noinclude> olqo1vyac6gc9q9dpoy68d8ktih3e5c 104 204874 598991 2025-06-08T14:36:52Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 598991 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>{{Spärrad|''På Trolle-Ljungby i Skåne''}}, enligt meddelande av överstekammarjunkaren, greve H. Trolle-Wachtmeister: :riksrådet, greve ''Carl Wilhelm von Düben;'' :grevinnan ''Ulrika von Düben'', f. ''von Düben;'' :grevinnan ''Ulrika Eleonora Bielke'', f. ''von Düben;'' :grevinnan ''Sara Margareta Posse'', f. ''von Düben''. {{Spärrad|''Hos dr A. Lindencrona, Mariestad:''}} :friherrinnan ''Julie von Düben'', f. ''af Petersens'' (pastell av {{Spärrad|G. Lundberg}}). {{Spärrad|''Hos professorskan M. L. Berg, f. Santesson, Stockholm:''}} :friherrinnan ''Ulrika Eleonora von Düben'', f. ''Hildebrand'' (miniatyr). {{Spärrad|''I utrikesdepartementet:''}} :riksrådet, friherre ''Joachim von Düben, d. y.;'' :riksrådet, greve ''Carl Wilhelm von Düben.'' På Södra Lindved i Skåne förvaras en grupptavla, föreställande lagman Magnus Flinck och hans familj. F:s äldsta dotter Catharina blev såsom förut omtalats, år 1813 gift med kaptenen, friherre Ulrik Wilhelm von Düben. Till fullständigande av de om honom lämnade uppgifterna (sid. 44) må meddelas, att han år 1808 såsom löjtnant vid Livgardet kom till Skåne för att inöva och föra lantvärn mot väntad dansk invasion, att han blev bekant i Flinckska familjen och efter erhållet avsked och år 1812 ingången trolovning bosatte sig i Skåne och ägnade sig åt jordbruk. Genom sitt gifte blev han innehavare av Södra Lindveds och Kärrtorps fideikommissegendomar. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{c|280}}</noinclude> 0fgxtdgeirbz7fge8r5r1zin95p30ob 104 204875 598992 2025-06-08T14:39:23Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 598992 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>Den sid. 201 införda bilden av Carl XV och hans samtida sluter sig blott indirekt till texten, men torde kunna påräkna intresse, dels därför att originalfotografien sannolikt är mycket sällsynt, och dels därför att man på densamma återfinner de allra flesta av decenniets eller tidsskedets framstående män och kvinnor inom skilda verksamhetsområden. {{c|★}} {{c|{{Större|RÄTTELSE.}}}} Sid. 28 rad 9 nerifrån stâr illustrerade, skall vara illuminerade. {{c|★}} {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{c|281}}</noinclude> ft03w5gej4qwvo4033lbkb3f9q4nasl 0 204876 598993 2025-06-08T14:40:27Z Thuresson 20 Ny 598993 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Från Slottsbacken till Ladugårdslandet 1921.djvu" from=297 to=299 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Från Slottsbacken till Ladugårdslandet|Tillägg]] e23amryfywx6jsbm23aynbtfwy8r5by 104 204877 598995 2025-06-08T14:45:44Z Thuresson 20 /* Utan text */ 598995 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Thuresson" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> oxbllpeyfqigxl7qn4ey8to11wi5iki 104 204878 598996 2025-06-08T14:45:52Z Thuresson 20 /* Utan text */ 598996 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Thuresson" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> oxbllpeyfqigxl7qn4ey8to11wi5iki 104 204879 598997 2025-06-08T14:46:01Z Thuresson 20 /* Utan text */ 598997 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Thuresson" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> oxbllpeyfqigxl7qn4ey8to11wi5iki 104 204880 598998 2025-06-08T14:46:10Z Thuresson 20 /* Utan text */ 598998 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Thuresson" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> oxbllpeyfqigxl7qn4ey8to11wi5iki 104 204881 598999 2025-06-08T15:29:00Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 598999 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{c|212}}</noinclude>idevidriga portal af huggen sandsten läses å östra anslagsmuren. <i>Nya dörrar och fönster insattes år 1841.</i> Vi utelemma det namn, hvilket står derunder; ty det förtjenar ej att omtalas. Koret, hvars inre sträckning i söder och norr utgör 19.8 samt i vester och öster 17.8, betäckes med ett vanligt tunnhvalf af bräder. Å södra sidomuren finnes en ingång. Yttre omfattningen har en kolonn å hvarje sida emellan breda poster och lika breda murhörn. Baserne stå på tärningformiga grundstenar och äro attiska med skyddsblad, kapitälerne bägarlika och hvartdera prydes med ett framskjutande menniskohufvud och omgifvande bladslingor. Posterne, som hvila på hög tröskel, ha uppburit ett rakt dörrfält, hvilket i en sednare tid blifvit vårdslöst uthugget till en ojemn rundbåge. Likväl ha å dörrfältet, som består af fin sandsten, några halfupphöjda figurer blifvit bibehållna. Dessa figurer äro följande. S. Petrus håller två nycklar i högra och en bok i venstra handen. Jemte honom men något längre ned räcker en man från vestra sidan venstra och en från östra högra handen, af hvilka den förre håller högra handen om lifvet och den sednare venstra på bröstet. Nedanföre till vester håller en man högra handen på bröstet och en rulle i venstra. Midt deremot håller en annan venstra handen på bröstet och med högra manteln. Dessa fem personer, som stå upprätt, ha glorior och fotsida mantlar. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Öster om ingången har ett stort fönster, hvilket liknar skeppets, nyligen blifvit uppbrutet. Å norra sidomuren märkas spår efter ett ganska litet rundbågigt och snedsmygigt fönster med hög bröstning. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> bwwhmx50fumiokvchmtnugse46jn9zp 104 204882 599000 2025-06-08T15:31:36Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 599000 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{c|213}}</noinclude>Utsprånget, som håller i inre bredd 17.1, betäckes med ett halft kupolhvalf. Utvändigt prydes utsprånget med fina lodräta rundstafvar, hvilka på lika afstånd från hvarandra förenas med skarpkantiga rundbågar. Af åtta sådana framsprång återstå blott fem, ty tre åt söder ha söndervittrat. Dessa rundstafvar ådagalägga, att utsprånget haft eller ännu har under jordfyllningen skråkantiga socklar, från hvilka de enligt vanlig anordning uppgått. Å utsprånget finnas tre fönster, som ut- och invändigt äro snedsmygiga och rundbågiga. Af dessa fönster äro det sydöstra och nordöstra utvidgade och försedda med rakslutna träkarmar. Ett muradt altarbord står i utsprånget. En altartafla, hvilken föreställer nattvarden, är af sandsten. Detta dåliga arbete har 1667 tillkommit och förtjenar ingen beskrifning. Tornet innehåller fyra afdelningar öfver hvarandra. Socklarne, som äro temligen höga och bestå af en stor skråkant med en grof rundstaf derpå, utgöras af huggen kalksten. Första afdelningen, hvilken håller i söder och norr 24.9 samt i vester och öster 20.0, uppbär ett lågspetsigt korshvalf med raka och uppåtgående kappor. En rundbågig ingång på midten af vestra sidomuren är helt och hället vandaliserad både till sin yttre och inre omfattning. Tornbågen är i en sednare tid utvidgad, hvadan svåra sprickor tillkommit; ett farligt företag af okunniga handtverkare. En rundbågig ingång i norra sidomuren nära östra ändan inleder till en trappa, som uppgår åt vester och sedan sträcker sig genom vestra sidomuren, på midten hvaraf en likadan ingång öppnar sig till andra afdel-<noinclude> <references/></noinclude> 3sujt3ggd74mfkt9ut090w15vg9mez6 104 204883 599001 2025-06-08T15:33:58Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 599001 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{c|214}}</noinclude>ningen. Midt öfver sistberörde ingång finnes en rundbågig glugg. Något öfver första afdelningens takhvalf ligger ett bjelklag med plankor. Derifran utför en raksluten genomgång till ett galleri å södra och en likadan till ett sådant å norra sidan. Södra galleriet har åt söder tre öppningar, hvilka atskiljas af två fyrkantiga tjocka och korta pelare med motsvarande pilastrar. Hvarken de förra eller de sedmare ha socklar, men deremot karnisade kransar. I hvarje öppning står en smärt midtkolonn med bägarlik bas och likadant kapitäl. På hvarje kolonn hvila tvenne små lågspetsiga bågar, som begge bestå af en enda häll. Utanför hvarje öppning finnes en rundbågig omfattning. Norra galleriet liknar det nyssbeskrifna, men detsamma har en rund och två åttkantiga kolonner. Enär gallerierne hvila på den första afdelningens södra och norra sidomurar och den andras måst i söder och norr indragas, så ha ifrån den vestra och östra sidomuren grofva rundbågar blifvit inslagna för uppbärande af den södra och norra, till vilka galleriernas luttak sluta sig. För att stärka begge dessa bärbågars vederlag ha gallerierne blifvit åt ändarna sammantryckta, hvadan ingen glugg kunnat i någotdera öppnas åt vester. Ja, de ha vid hvarje ända blifvit upptill bröstningen igenmurade. Dock ha genom bärbågarnas svaghet och nyligen gjorda utbrytningar å tornbågen och å skeppets sidomurar ganska vådliga remnor tillkommit. Om dessa skador ej snart afhjelpas med pålitliga ankarstänger, torde en instörtning ej låta länge vänta på sig. Från trappan i vestra sidomurens södra ända inleder en raksluten ingång i tredje afdelningen, som på midten af vestra sidan har en större glugg med tre-<noinclude> <references/></noinclude> 95t0kgftmktx4lw9cdhu9xe8hiqkvjp 104 204884 599002 2025-06-08T15:36:21Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 599002 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{c|215}}</noinclude>bladig betäckning. Midt öfver denna glugg märkes en liten fyrbladig ljusöppning. Fjerde afdelningen har å hvarje sida två gluggar, i hvilka flere lemningar ses af små spetsbågar, som uppburits af midtkolonner. Nu finnes blott en enda kolonn nemligen å södra sidan i behåll, men alla de öfriga äro ersatta med trästycken. De yttre omfattningarne äro rätvinkliga och spetsbågiga, men de inre rätvinkliga och lågrakspetsiga. Några fot under gluggarna märkes å hvarje sida en skråkantig indragning. Tornet har ett röste i vester och ett i öster. Att der funnits ett röste i söder och ett i norr lider intet tvifvel. Hvardera af de öfverblifna röstena har tre gluggar, af hvilka de två nedre äro temligen väl bibehållna och likna de nyssberörda, men den öfre är afbruten och vanställd. I östra röstets ena glugg qvarstår en smärt midtkolonn med bägarlikt kapitäl. Tornet har åttkantig spira, och murarnas hela höjd skall enligt uppgift utgöra 120.0. Om kyrkans ålder finnes ingen uppgift från medeltiden, dock bär hennes bestämda hållning härom vittnesbörd. Skeppet koret och utsprånget, som ursprungligen blifvit utförda i temligen ren rundbågsstil, ha troligtvis uppstått vidpass år 1200, men tornet, hvilket röjer öfvergång till spetsbågsstil, är förmodligen nära ett sekel yngre. Vid korets norra sida ses en usel sakristia, som blifvit i sednare tid uppförd, men vid tornets norra sida ligger ett ännu vanprydligare stort magasin. Det måste beklagas, att denne helgedom blifvit på många sätt vanställd. {{linje|5em}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> ccnrtyzhpunipdedobiupv6q3jqjj9x 104 204885 599003 2025-06-08T15:39:20Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 599003 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude><h2 align=center>Hablingbo.</h2> Föga öfver ½ mil i nordvest från Hafdhem har Hablingbo ett temligen högt läge i en bördig men skoglös trakt. Sistnämnda kyrka utgöres af ett aflångfyrkantigt skepp, ett likadant men mindre kor och ett fyrkantigt torn i vester. Skeppet består af huggen, men koret och tornet af huggen och tuktad sandsten. Några partier äro utförda af huggen och slipad kalksten. Skeppet, som invändigt håller i bredd 41.8 och i längd 53.9 samt i murtjocklek 6.7, har höga och stora socklar, hvilka äro skråkantiga och rundstafviga. Två kolonner, som stå i skeppet, uppbära sex korshvalf med sju skiljebågar. Kolonnerne ha höga och skråkantiga grundstenar och derpå attiska baser med fyrkantiga framsprång öfver plinternas hörn för tillärnade skyddsblad. Skaften, hvilka utgöras af hela rundstycken och hålla 8.6 i omkrets, äro ovanligt tjocka i jemförelse med sin höjd. Vestra kapitälet har fyra halfrunda konsoler, nemligen en åt söder, en åt norr, en åt vester samt en åt öster, och deremellan framskjuta fyra små hörnsprång. De förra siras med stora rosor emellan mindre blad, men de sednare med blott blad. Kransen, som består af halfva rundstycken mellan rätvinkliga hörnsprång, prydes med en hålkäl och en rundstaf. Östra kapitälet har ett stort groteskt hufvud åt söder liksom ett åt norr samt ett åt vester och ett åt öster. Dessa fyra hufvuden äro alldeles lika hvarandra, och deremellan framstå små platta flikar öfver bågformiga stycken, hvilka uppåt utgå från sam-<noinclude> <references/></noinclude> fypy08gnvef90yil0stpq8ki7j813aw 0 204886 599004 2025-06-08T15:42:36Z Thuresson 20 Ny 599004 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align:justify"> <pages index="Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu" from=971 to=975 header=1 kommentar="{{wikipedialänk|Havdhems kyrka}}"/> <references/> </div> [[Kategori:Gotlands konsthistoria]] 5u9m20wclp7rn96rcj8rlyu7xa9ydoi 104 204887 599005 2025-06-08T19:52:52Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 599005 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" /></noinclude>{{rättelse|leg at|legat}} Segelferdigh, och ärnat sigh medh thet aldraförsta gå vth i Siön. The Danske <i>Commissarier</i> bekänne och nu sielfwe, at the hafwe kundskap om den <i>Victorien</i> som wåre hafwe erhållit i Böhmen, så at om dess wissheet ingalunda är til {{rättelse|a t|at}} twifla. <h2 align="center" style="border:none">Ifrån Vstede den 22. <tt>{{rättelse|Marrij|Marrij}}.</tt></h2> {{Initial|A}}<i>Rméen</i> ligger ännu här stilla, och förnimma wij än om ingen vpbrytelse, effter som och Lijffzmedel på denne Orten räckia ännu wäl til. Vthur Seeland förnimmer man at Erckebispen i Bremen skal wara ankommen i Köpenhampn. Elliest äre the ännu flijtige thersammastädes til at förtimbra några gambla Skep, men här til är än icke ett aff theras Skepp vthkommen i Siön. Någre Personer som nyligen äre komne ther ifrån, berätta at Kongen tager medh wåld alla Borgerskep som han kan bekomma, til at sänckia in i <i>Canalen</i> och Fahrwatnet emellan Southolm och Dragör, til at göra igenomfahrten emellan Pråmarna så myckit trångare, hwad han kan skaffa ther medh för nytta, gifwer Tijden. <h2 align="center" style="border:none">Ifrån Marckryd den 26. <tt>Martij.</tt></h2> {{Initial|F}}Ör några dagar är en Hollendsk Spanien Farder ankommen i Sundet, och genast bracht til Köpenhambn ther sina Wahror at föryttra. Den 20. <tt>hujus</tt> äre twenne Danske Skep vtur Westersiön lupne genom Sundet til Köpenhambn och förmenar man at thet skal hafwa warit Hannibal Seestet<noinclude> {{huvud|||kom-}} <references/></noinclude> r45bqdiowki6khsmdjsr88nkls44mml 104 204888 599008 2025-06-08T20:56:44Z Mårtensås 11012 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med 'Öfversättning: ''Hol(m)biorn'' lät resa sten öfver sig sjalf. Han var frikostig på mat och vältalig. Slutet af den sålunda restituerade inskriften är i metrisk form: {{ppoem| Hann vaʀ '''m'''ildʀ '''m'''ataʀ >>> C3 auk '''m'''áls risinn >>> C3}} Prof. Bugge anmärker till denna inskrift: »Der kan ogsaa henvises til Steph. II, 785: Rosenberg, Nordboernes landsliv 1, 124. D. har Prik foran hulbiorn. Rosenberg formoder, at Indskriften först er fuldendt... 599008 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Mårtensås" />{{huvud|130|{{sc|e. brate.}}|{{sc|ats}} {{m|10: 1}}}}</noinclude>Öfversättning: ''Hol(m)biorn'' lät resa sten öfver sig sjalf. Han var frikostig på mat och vältalig. Slutet af den sålunda restituerade inskriften är i metrisk form: {{ppoem| Hann vaʀ '''m'''ildʀ '''m'''ataʀ >>> C3 auk '''m'''áls risinn >>> C3}} Prof. Bugge anmärker till denna inskrift: »Der kan ogsaa henvises til Steph. II, 785: Rosenberg, Nordboernes landsliv 1, 124. D. har Prik foran hulbiorn. Rosenberg formoder, at Indskriften först er fuldendt efter Holbjörns Dod. Stephens sammenstiller de Indskrifter. der paa lig- nende Maade prise den Mand, over livem Stenen er reist: D. 8vo 72. D. 8vo 45. L. 1427, L. 743, L. 1267 og Rysby- Stenen i Småland. Han forklarer kils · risin ved >of gild risins (of treasure, giftgiving excellent, generous). Da maatte vel kils være Gen. af giald: men dette har jeg ikke fundet i en lignende Anvendelse eller Forbindelse. Skjönt Kvisten paa er hos D. noget utydelig, tör man neppe formode kits • risin - isl. gestrisian, gjæstfri, ligesom der ofte er skrevet tsain for stirin. Snarere kils risin gildis risinn af gildi Drikkelag: jfr gilstoffence Dipl. Norv. V nr 987, gilbroder VGL. IV, 16, 12. Da er Indskriften i Prosa ligesom flere Indskrifter med lignende Udtryk. <h4 style="font-weight: normal";47) <tt>Hummelstad, Löts socken, Trögds härad, Upland</tt>. L. {{LiljRun|692}}, B. {{Bautil|584}}, D. I, 67, U. F. II, {{sc|vi}}, 12.</h4> <b>uiþugsi · lit ·<ref name=47-1>D.; B. saknar skiljetecken.</ref> raisa ·<ref name=47-1 /> stain · þiasn · iftiʀ · seref · faþur · sen ·<ref>D.; B. L. '''san.'''</ref> · koþan · han · bük<ref>D.; B. '''bün.'''</ref> i · || agurstam<ref>D.; B. '''akurstam.'''</ref> ·<ref name=47-1 /> hiermn · stanta ·<ref name=47-1 /> · stan · miþli · bua · raþi · tekr · þar · rünsi · runum · þimsum · bali · risti ·</b> (61) s. 258) tillägga den aflidne, nämligen vältalighet, både reel och formel. Det är ej omöjligt, at '''miltan urþa''' D. 8:vo 45 afser det sanna, altså utgår från bet. ‘munificent’ hos ''mildr'', ej från bet. ‘mild, gentle, graceful’.<noinclude> <references/></noinclude> nzywxnm38uspc7og6tv03u9nqeu2yl3 599009 599008 2025-06-08T20:56:55Z Mårtensås 11012 599009 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Mårtensås" />{{huvud|130|{{sc|e. brate.}}|{{sc|ats}} {{m|10: 1}}}}</noinclude>Öfversättning: ''Hol(m)biorn'' lät resa sten öfver sig sjalf. Han var frikostig på mat och vältalig. Slutet af den sålunda restituerade inskriften är i metrisk form: {{ppoem| Hann vaʀ '''m'''ildʀ '''m'''ataʀ >>> C3 auk '''m'''áls risinn >>> C3}} Prof. Bugge anmärker till denna inskrift: »Der kan ogsaa henvises til Steph. II, 785: Rosenberg, Nordboernes landsliv 1, 124. D. har Prik foran hulbiorn. Rosenberg formoder, at Indskriften först er fuldendt efter Holbjörns Dod. Stephens sammenstiller de Indskrifter. der paa lig- nende Maade prise den Mand, over livem Stenen er reist: D. 8vo 72. D. 8vo 45. L. 1427, L. 743, L. 1267 og Rysby- Stenen i Småland. Han forklarer kils · risin ved >of gild risins (of treasure, giftgiving excellent, generous). Da maatte vel kils være Gen. af giald: men dette har jeg ikke fundet i en lignende Anvendelse eller Forbindelse. Skjönt Kvisten paa er hos D. noget utydelig, tör man neppe formode kits • risin - isl. gestrisian, gjæstfri, ligesom der ofte er skrevet tsain for stirin. Snarere kils risin gildis risinn af gildi Drikkelag: jfr gilstoffence Dipl. Norv. V nr 987, gilbroder VGL. IV, 16, 12. Da er Indskriften i Prosa ligesom flere Indskrifter med lignende Udtryk. <h4 style="font-weight: normal";>47) <tt>Hummelstad, Löts socken, Trögds härad, Upland</tt>. L. {{LiljRun|692}}, B. {{Bautil|584}}, D. I, 67, U. F. II, {{sc|vi}}, 12.</h4> <b>uiþugsi · lit ·<ref name=47-1>D.; B. saknar skiljetecken.</ref> raisa ·<ref name=47-1 /> stain · þiasn · iftiʀ · seref · faþur · sen ·<ref>D.; B. L. '''san.'''</ref> · koþan · han · bük<ref>D.; B. '''bün.'''</ref> i · || agurstam<ref>D.; B. '''akurstam.'''</ref> ·<ref name=47-1 /> hiermn · stanta ·<ref name=47-1 /> · stan · miþli · bua · raþi · tekr · þar · rünsi · runum · þimsum · bali · risti ·</b> (61) s. 258) tillägga den aflidne, nämligen vältalighet, både reel och formel. Det är ej omöjligt, at '''miltan urþa''' D. 8:vo 45 afser det sanna, altså utgår från bet. ‘munificent’ hos ''mildr'', ej från bet. ‘mild, gentle, graceful’.<noinclude> <references/></noinclude> 2h0i3iiwow9twh2viztcc5m16ovbw4v 599010 599009 2025-06-08T20:57:11Z Mårtensås 11012 599010 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Mårtensås" />{{huvud|130|{{sc|e. brate.}}|{{sc|ats}} {{m|10: 1}}}}</noinclude>Öfversättning: ''Hol(m)biorn'' lät resa sten öfver sig sjalf. Han var frikostig på mat och vältalig. Slutet af den sålunda restituerade inskriften är i metrisk form: {{ppoem| ''Hann vaʀ '''m'''ildʀ '''m'''ataʀ'' >>> C3 ''auk '''m'''áls risinn'' >>> C3}} Prof. Bugge anmärker till denna inskrift: »Der kan ogsaa henvises til Steph. II, 785: Rosenberg, Nordboernes landsliv 1, 124. D. har Prik foran hulbiorn. Rosenberg formoder, at Indskriften först er fuldendt efter Holbjörns Dod. Stephens sammenstiller de Indskrifter. der paa lig- nende Maade prise den Mand, over livem Stenen er reist: D. 8vo 72. D. 8vo 45. L. 1427, L. 743, L. 1267 og Rysby- Stenen i Småland. Han forklarer kils · risin ved >of gild risins (of treasure, giftgiving excellent, generous). Da maatte vel kils være Gen. af giald: men dette har jeg ikke fundet i en lignende Anvendelse eller Forbindelse. Skjönt Kvisten paa er hos D. noget utydelig, tör man neppe formode kits • risin - isl. gestrisian, gjæstfri, ligesom der ofte er skrevet tsain for stirin. Snarere kils risin gildis risinn af gildi Drikkelag: jfr gilstoffence Dipl. Norv. V nr 987, gilbroder VGL. IV, 16, 12. Da er Indskriften i Prosa ligesom flere Indskrifter med lignende Udtryk. <h4 style="font-weight: normal";>47) <tt>Hummelstad, Löts socken, Trögds härad, Upland</tt>. L. {{LiljRun|692}}, B. {{Bautil|584}}, D. I, 67, U. F. II, {{sc|vi}}, 12.</h4> <b>uiþugsi · lit ·<ref name=47-1>D.; B. saknar skiljetecken.</ref> raisa ·<ref name=47-1 /> stain · þiasn · iftiʀ · seref · faþur · sen ·<ref>D.; B. L. '''san.'''</ref> · koþan · han · bük<ref>D.; B. '''bün.'''</ref> i · || agurstam<ref>D.; B. '''akurstam.'''</ref> ·<ref name=47-1 /> hiermn · stanta ·<ref name=47-1 /> · stan · miþli · bua · raþi · tekr · þar · rünsi · runum · þimsum · bali · risti ·</b> (61) s. 258) tillägga den aflidne, nämligen vältalighet, både reel och formel. Det är ej omöjligt, at '''miltan urþa''' D. 8:vo 45 afser det sanna, altså utgår från bet. ‘munificent’ hos ''mildr'', ej från bet. ‘mild, gentle, graceful’.<noinclude> <references/></noinclude> k68crky3fhnbf438850lifqja7kyrvg 104 204889 599011 2025-06-08T21:01:56Z Mårtensås 11012 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '260 E. BRATE. ATS 10: 1 Doc. Söderbergs tydning af inskriften b) synes mig betänklig dels på grund af att riti antages betyda ristade, se ofvan nr 10, not 1. dels på grund af det tillfogade iak jag som ej eljes förekommer i dylik användning uti run- inskrifter från samma tid, dels slutligen på grund af kan. som antages vara 3 sg. kann använd som predikat åt 2 sg. pú för kant, hvarpå visserligen Rydqvist I, 330 anför några exempel fran isl. Dock måste... 599011 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Mårtensås" /></noinclude>260 E. BRATE. ATS 10: 1 Doc. Söderbergs tydning af inskriften b) synes mig betänklig dels på grund af att riti antages betyda ristade, se ofvan nr 10, not 1. dels på grund af det tillfogade iak jag som ej eljes förekommer i dylik användning uti run- inskrifter från samma tid, dels slutligen på grund af kan. som antages vara 3 sg. kann använd som predikat åt 2 sg. pú för kant, hvarpå visserligen Rydqvist I, 330 anför några exempel fran isl. Dock måste brantr vara ristaren äfven om riti ej kan betyda »ristades, enär harprupr raisti × stain. Följande uppfattning synes mig sannolik: Brandr rétt í (h)iagg, þý ráða kann. Öfversättning: »Brandr högg (runorna) i (stenen) riktigt, derför kan man tyda». Jfr uttrycket uti L. 93 (nr 6) ''Ásmundr hió rúnaʀ réttaʀ þæim ráda skal'', L. 508 och 1050 ''Ásmundr markaði rúmnaʀ réttaʀ'' samt L. 333 (nr 21) ''ráð þú rúnaʀ, rétt lét rísta''. Den personliga användningen af ''kann'' torde ej behöfva styrkas med exempel. Denna uppfattning tillåter lika väl att uppfatta inskriften b) som metrisk: {{ppoem| ''Brandr rétt í (h)iagg'', >>> B ''þý ráða kann.'' >>> B}} 113) <tt>Karlevi, Vickleby socken, Södra Motet, Öland</tt>. L. 1323, B. 1071. Docenten S. Söderberg i Lund har godhetsfullt meddelat mig den läsning af inskriften, som hans undersökning gifvit vid handen vara den riktiga, äfvensom lemmat vissa antydningar till ledning vid tolkningen. Jag meddelar först doc. Söderbergs läsning: ''a)'' Versen: {{ppoem|end=follow| ᚠᚢᛚᚴᛁᚾ ᛬ ᛚᛁᚴᚱ ᛬ ᚼᛁᚾᛋ ᛬ ᚠᚢᛚᚴᚦᚢ ᛬ ᚠᛚᛅᛁᛋᛏᚱ ᛫ ᚢᛁᛋᛁ ᛬ ᚦᛅᛏ ᛬ ᛘᛅᛁᛋᛏᛅᚱ ᛬ ᛏᛅᛁᚦᛁᚱ ᛬ ᛏᚢᛚᚴᛅ ᛬ ᚦᚱᚢᚦᛅᚱ ᛬}}<noinclude> <references/></noinclude> 0osssi06zyd0ucluz5xcel42szffbko 599025 599011 2025-06-08T21:54:36Z Mårtensås 11012 599025 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Mårtensås" />{{huvud|260|E. BRATE.|ATS 10: 1}}</noinclude>Doc. Söderbergs tydning af inskriften b) synes mig betänklig dels på grund af att riti antages betyda ristade, se ofvan nr 10, not 1. dels på grund af det tillfogade iak jag som ej eljes förekommer i dylik användning uti run- inskrifter från samma tid, dels slutligen på grund af kan. som antages vara 3 sg. kann använd som predikat åt 2 sg. pú för kant, hvarpå visserligen Rydqvist I, 330 anför några exempel fran isl. Dock måste brantr vara ristaren äfven om riti ej kan betyda »ristades, enär harprupr raisti × stain. Följande uppfattning synes mig sannolik: ''Brandr rétt í (h)iagg, þý ráða kann.'' Öfversättning: »Brandr högg (runorna) i (stenen) riktigt, derför kan man tyda». Jfr uttrycket uti L. 93 (nr 6) ''Ásmundr hió rúnaʀ réttaʀ þæim ráda skal'', L. 508 och 1050 ''Ásmundr markaði rúmnaʀ réttaʀ'' samt L. 333 (nr 21) ''ráð þú rúnaʀ, rétt lét rísta''. Den personliga användningen af ''kann'' torde ej behöfva styrkas med exempel. Denna uppfattning tillåter lika väl att uppfatta inskriften b) som metrisk: {{ppoem| ''Brandr rétt í (h)iagg'', >>> B ''þý ráða kann.'' >>> B}} {{linje|5em}} <h4 style="font-weight: normal";>113) <tt>Karlevi, Vickleby socken, Södra Motet, Öland</tt>. L. 1323, B. 1071.</h4> Docenten S. Söderberg i Lund har godhetsfullt meddelat mig den läsning af inskriften, som hans undersökning gifvit vid handen vara den riktiga, äfvensom lemmat vissa antydningar till ledning vid tolkningen. Jag meddelar först doc. Söderbergs läsning: ''a)'' Versen: {{ppoem|end=follow| ᚠᚢᛚᚴᛁᚾ ᛬ ᛚᛁᚴᚱ ᛬ ᚼᛁᚾᛋ ᛬ ᚠᚢᛚᚴᚦᚢ ᛬ ᚠᛚᛅᛁᛋᛏᚱ ᛫ ᚢᛁᛋᛁ ᛬ ᚦᛅᛏ ᛬ ᛘᛅᛁᛋᛏᛅᚱ ᛬ ᛏᛅᛁᚦᛁᚱ ᛬ ᛏᚢᛚᚴᛅ ᛬ ᚦᚱᚢᚦᛅᚱ ᛬}}<noinclude> <references/></noinclude> 39rcms8krvj0k235crv28d9j3b6l2fr 599026 599025 2025-06-08T21:54:48Z Mårtensås 11012 599026 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Mårtensås" />{{huvud|260|E. BRATE.|ATS 10: 1}}</noinclude>Doc. Söderbergs tydning af inskriften b) synes mig betänklig dels på grund af att riti antages betyda ristade, se ofvan nr 10, not 1. dels på grund af det tillfogade iak jag som ej eljes förekommer i dylik användning uti run- inskrifter från samma tid, dels slutligen på grund af kan. som antages vara 3 sg. kann använd som predikat åt 2 sg. pú för kant, hvarpå visserligen Rydqvist I, 330 anför några exempel fran isl. Dock måste brantr vara ristaren äfven om riti ej kan betyda »ristades, enär harprupr raisti × stain. Följande uppfattning synes mig sannolik: ''Brandr rétt í (h)iagg, þý ráða kann.'' Öfversättning: »Brandr högg (runorna) i (stenen) riktigt, derför kan man tyda». Jfr uttrycket uti L. 93 (nr 6) ''Ásmundr hió rúnaʀ réttaʀ þæim ráda skal'', L. 508 och 1050 ''Ásmundr markaði rúmnaʀ réttaʀ'' samt L. 333 (nr 21) ''ráð þú rúnaʀ, rétt lét rísta''. Den personliga användningen af ''kann'' torde ej behöfva styrkas med exempel. Denna uppfattning tillåter lika väl att uppfatta inskriften b) som metrisk: {{ppoem| ''Brandr rétt í (h)iagg'', >>> B ''þý ráða kann.'' >>> B}} {{linje|5em}} <h4 style="font-weight: normal";>113) <tt>Karlevi, Vickleby socken, Södra Motet, Öland</tt>. L. 1323, B. 1071.</h4> Docenten S. Söderberg i Lund har godhetsfullt meddelat mig den läsning af inskriften, som hans undersökning gifvit vid handen vara den riktiga, äfvensom lemmat vissa antydningar till ledning vid tolkningen. Jag meddelar först doc. Söderbergs läsning: ''a)'' Versen: {{ppoem|end=follow| ᚠᚢᛚᚴᛁᚾ ᛬ ᛚᛁᚴᚱ ᛬ ᚼᛁᚾᛋ ᛬ ᚠᚢᛚᚴᚦᚢ ᛬ ᚠᛚᛅᛁᛋᛏᚱ ᛫ ᚢᛁᛋᛁ ᛬ ᚦᛅᛏ ᛬ ᛘᛅᛁᛋᛏᛅᚱ ᛬ ᛏᛅᛁᚦᛁᚱ ᛬ ᛏᚢᛚᚴᛅ ᛬ ᚦᚱᚢᚦᛅᚱ ᛬}}<noinclude> <references/></noinclude> j44jfk7nhk7mh7xi5tar8977w9v7mtb 599033 599026 2025-06-08T22:02:50Z Mårtensås 11012 599033 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Mårtensås" />{{huvud|260|E. BRATE.|ATS 10: 1}}</noinclude>Doc. Söderbergs tydning af inskriften b) synes mig betänklig dels på grund af att riti antages betyda ristade, se ofvan nr 10, not 1. dels på grund af det tillfogade iak jag som ej eljes förekommer i dylik användning uti run- inskrifter från samma tid, dels slutligen på grund af kan. som antages vara 3 sg. kann använd som predikat åt 2 sg. pú för kant, hvarpå visserligen Rydqvist I, 330 anför några exempel fran isl. Dock måste brantr vara ristaren äfven om riti ej kan betyda »ristades, enär harprupr raisti × stain. Följande uppfattning synes mig sannolik: ''Brandr rétt í (h)iagg, þý ráða kann.'' Öfversättning: »Brandr högg (runorna) i (stenen) riktigt, derför kan man tyda». Jfr uttrycket uti L. 93 (nr 6) ''Ásmundr hió rúnaʀ réttaʀ þæim ráda skal'', L. 508 och 1050 ''Ásmundr markaði rúmnaʀ réttaʀ'' samt L. 333 (nr 21) ''ráð þú rúnaʀ, rétt lét rísta''. Den personliga användningen af ''kann'' torde ej behöfva styrkas med exempel. Denna uppfattning tillåter lika väl att uppfatta inskriften b) som metrisk: {{ppoem| ''Brandr rétt í (h)iagg'', >>> B ''þý ráða kann.'' >>> B}} {{linje|5em}} <h4 style="font-weight: normal";>113) <tt>Karlevi, Vickleby socken, Södra Motet, Öland</tt>. L. 1323, B. 1071.</h4> Docenten S. Söderberg i Lund har godhetsfullt meddelat mig den läsning af inskriften, som hans undersökning gifvit vid handen vara den riktiga, äfvensom lemmat vissa antydningar till ledning vid tolkningen. Jag meddelar först doc. Söderbergs läsning: <ol type=a><li>Versen: {{ppoem|end=follow| ᚠᚢᛚᚴᛁᚾ ᛬ ᛚᛁᚴᚱ ᛬ ᚼᛁᚾᛋ ᛬ ᚠᚢᛚᚴᚦᚢ ᛬ ᚠᛚᛅᛁᛋᛏᚱ ᛫ ᚢᛁᛋᛁ ᛬ ᚦᛅᛏ ᛬ ᛘᛅᛁᛋᛏᛅᚱ ᛬ ᛏᛅᛁᚦᛁᚱ ᛬ ᛏᚢᛚᚴᛅ ᛬ ᚦᚱᚢᚦᛅᚱ ᛬}}<noinclude> </li></ol> <references/></noinclude> g8mbvptwir2gri57ed31z7304wm89ru 599039 599033 2025-06-08T22:10:36Z Mårtensås 11012 599039 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Mårtensås" />{{huvud|260|E. BRATE.|ATS 10: 1}}</noinclude>Doc. Söderbergs tydning af inskriften b) synes mig betänklig dels på grund af att riti antages betyda ristade, se ofvan nr 10, not 1. dels på grund af det tillfogade iak jag som ej eljes förekommer i dylik användning uti run- inskrifter från samma tid, dels slutligen på grund af kan. som antages vara 3 sg. kann använd som predikat åt 2 sg. pú för kant, hvarpå visserligen Rydqvist I, 330 anför några exempel fran isl. Dock måste brantr vara ristaren äfven om riti ej kan betyda »ristades, enär harprupr raisti × stain. Följande uppfattning synes mig sannolik: ''Brandr rétt í (h)iagg, þý ráða kann.'' Öfversättning: »Brandr högg (runorna) i (stenen) riktigt, derför kan man tyda». Jfr uttrycket uti L. 93 (nr 6) ''Ásmundr hió rúnaʀ réttaʀ þæim ráda skal'', L. 508 och 1050 ''Ásmundr markaði rúmnaʀ réttaʀ'' samt L. 333 (nr 21) ''ráð þú rúnaʀ, rétt lét rísta''. Den personliga användningen af ''kann'' torde ej behöfva styrkas med exempel. Denna uppfattning tillåter lika väl att uppfatta inskriften b) som metrisk: {{ppoem| ''Brandr rétt í (h)iagg'', >>> B ''þý ráða kann.'' >>> B}} {{linje|5em}} <h4 style="font-weight: normal";>113) <tt>Karlevi, Vickleby socken, Södra Motet, Öland</tt>. L. 1323, B. 1071.</h4> Docenten S. Söderberg i Lund har godhetsfullt meddelat mig den läsning af inskriften, som hans undersökning gifvit vid handen vara den riktiga, äfvensom lemnat vissa antydningar till ledning vid tolkningen. Jag meddelar först doc. Söderbergs läsning: <ol type=a><li>Versen: {{ppoem|end=follow| ᚠᚢᛚᚴᛁᚾ ᛬ ᛚᛁᚴᚱ ᛬ ᚼᛁᚾᛋ ᛬ ᚠᚢᛚᚴᚦᚢ ᛬ ᚠᛚᛅᛁᛋᛏᚱ ᛫ ᚢᛁᛋᛁ ᛬ ᚦᛅᛏ ᛬ ᛘᛅᛁᛋᛏᛅᚱ ᛬ ᛏᛅᛁᚦᛁᚱ ᛬ ᛏᚢᛚᚴᛅ ᛬ ᚦᚱᚢᚦᛅᚱ ᛬}}<noinclude> </li></ol> <references/></noinclude> r1qy613140ufxd6d7vupqajngmk96rc 104 204890 599012 2025-06-08T21:11:33Z Mårtensås 11012 /* Korrekturläst */ 599012 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Mårtensås" />{{huvud|ATS 10:1|RUNVERSER.|261}}</noinclude>{{ppoem|start=follow| ᛏᚱᛅᚢᚴᚱ ᛬ ᛁ ᛬ ᚦᛅᛁᛘᛋᛁ ᛫ ᚼᚢᚴᛁ ᛬ ᛘᚢᚾᛅᛏ ᛬ ᚱᛅᛁᚦ ᛬ ᚢᛁᚦᚢᚱ ᛬ ᚱᛅᚦᛅ ᛬ ᚱᚢᚴ ᛬ ᛋᛏᛅᚱᚴᚱ ᛫ ᛁ ᛫ ᛏᛅᚾᛘᛅᚱᚴᚢ ᛬ ᚢᚾᛏᛁᛚᛋ ᛬ ᛁᛅᚱᛘᚢᚾ ᛫ ᚴᚱᚢᚾᛏᛅᚱ ᛬ ᚢᚱᚴᚱᚭᚾᛏᛅᚱᛁ ᛬ ᛚᚭᚾᛏᛁ}} Första ordet i 3:dje versraden är ᛏᛅᛁᚦᛁᚱ och läses så äfven hos Ahlqvist och i Bautil. Hvarifran Rafn hemtat läsningen ᛏᛅᛁᚦᛅᚱ (''Indskriften i Piræus'' s. 178) känner jag icke; förmodligen är det en af honom sjelf gjord korrektion. Första ordet i 7:de versraden har förut lästs ᛚᛁᚾᛏᛁᛚᛋ (Bautil) och ᚦᚭᛏᛁᛚᛋ (Ahlqvist). Liljegren (se ''Scand. Litt. Selskabets skrifter'' 1820 sid. 392 ff.) har gissat '''Vantils.''' Inskriften har ᚢᚾᛏᛁᛚᛋ. Första runan har erhållit en mycket bred och oregelbunden form på grund af en remna, som förefans i stenen redan då inskriften inhöggs; kännestrecket är inhugget tvärs öfver denaa remna, sa att man kommit att likna ett ᛚ, hvars kännestreck utgår från stafven något nedanför toppen, + ett halft ᛁ<ref>Den halfva stafven är i B. origtigt tecknad som utgående från det öfre i st. f. från det nedre gränsstrecket.</ref>. Min läsning ᚢᚾᛏᛁᛚᛋ, hvilket uttalats ''Yndils'', styrkes deraf att versen fordrar ett ord, son börjar med vokal samt rimmar med det följande ordet och begynnelseordet i den 8:de versraden. ''b)'' Den i vanlig ordställning affattade delen af inskriften är nu på grund af de ofvannämnda skadorna ofullständig. Den består af tre rader, hvilka, liksom den föregående delen af inskriften, läsas bustrofedon: ᛋᛏᛅ — — — — ᛋᛅᛏᚱ ᛫ ᛅᛁᚠᛏᛁᚱ ᛫ ᛋᛁᛒᛅ (ᚠᚱ)ᚢᚦᛅ ᛫ ᛋᚢᚾ ᛫ ᚠᚢᛚᛏᛅᚱᛋ ᛫ ᛁᚾᚼᚭᚾᛋ ᛫ ᛚᛁᚦᛁ ᛫ ᛋᛅᛏᛁ ᛫ ᛅᛏ ᛫ ᚢ ᛫ ᛏᛅᚢᛋᛅ Doc. Söderberg anser, att Karlevi-stenen är rest öfver en dansk vikingahöfding, som aflidit på ett vikingatåg<noinclude> <references/></noinclude> tho5i40f1cl2bjlfdfldh02j0mq6ssa 599013 599012 2025-06-08T21:12:00Z Mårtensås 11012 599013 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Mårtensås" />{{huvud|ATS 10:1|RUNVERSER.|261}}</noinclude>{{ppoem|start=follow| ᛏᚱᛅᚢᚴᚱ ᛬ ᛁ ᛬ ᚦᛅᛁᛘᛋᛁ ᛫ ᚼᚢᚴᛁ ᛬ ᛘᚢᚾᛅᛏ ᛬ ᚱᛅᛁᚦ ᛬ ᚢᛁᚦᚢᚱ ᛬ ᚱᛅᚦᛅ ᛬ ᚱᚢᚴ ᛬ ᛋᛏᛅᚱᚴᚱ ᛫ ᛁ ᛫ ᛏᛅᚾᛘᛅᚱᚴᚢ ᛬ ᚢᚾᛏᛁᛚᛋ ᛬ ᛁᛅᚱᛘᚢᚾ ᛫ ᚴᚱᚢᚾᛏᛅᚱ ᛬ ᚢᚱᚴᚱᚭᚾᛏᛅᚱᛁ ᛬ ᛚᚭᚾᛏᛁ}} Första ordet i 3:dje versraden är ᛏᛅᛁᚦᛁᚱ och läses så äfven hos Ahlqvist och i Bautil. Hvarifran Rafn hemtat läsningen ᛏᛅᛁᚦᛅᚱ (''Indskriften i Piræus'' s. 178) känner jag icke; förmodligen är det en af honom sjelf gjord korrektion. Första ordet i 7:de versraden har förut lästs ᛚᛁᚾᛏᛁᛚᛋ (Bautil) och ᚦᚭᛏᛁᛚᛋ (Ahlqvist). Liljegren (se ''Scand. Litt. Selskabets skrifter'' 1820 sid. 392 ff.) har gissat '''Vantils.''' Inskriften har ᚢᚾᛏᛁᛚᛋ. Första runan har erhållit en mycket bred och oregelbunden form på grund af en remna, som förefans i stenen redan då inskriften inhöggs; kännestrecket är inhugget tvärs öfver denaa remna, sa att man kommit att likna ett ᛚ, hvars kännestreck utgår från stafven något nedanför toppen, + ett halft ᛁ<ref>Den halfva stafven är i B. origtigt tecknad som utgående från det öfre i st. f. från det nedre gränsstrecket.</ref>. Min läsning ᚢᚾᛏᛁᛚᛋ, hvilket uttalats ''Yndils'', styrkes deraf att versen fordrar ett ord, son börjar med vokal samt rimmar med det följande ordet och begynnelseordet i den 8:de versraden. ''b)'' Den i vanlig ordställning affattade delen af inskriften är nu på grund af de ofvannämnda skadorna ofullständig. Den består af tre rader, hvilka, liksom den föregående delen af inskriften, läsas bustrofedon: {{ppoem|ᛋᛏᛅ — — — — ᛋᛅᛏᚱ ᛫ ᛅᛁᚠᛏᛁᚱ ᛫ ᛋᛁᛒᛅ (ᚠᚱ)ᚢᚦᛅ ᛫ ᛋᚢᚾ ᛫ ᚠᚢᛚᛏᛅᚱᛋ ᛫ ᛁᚾᚼᚭᚾᛋ ᛫ ᛚᛁᚦᛁ ᛫ ᛋᛅᛏᛁ ᛫ ᛅᛏ ᛫ ᚢ ᛫ ᛏᛅᚢᛋᛅ ..... <> — — — — — — — —}} Doc. Söderberg anser, att Karlevi-stenen är rest öfver en dansk vikingahöfding, som aflidit på ett vikingatåg<noinclude> <references/></noinclude> 1x6ai0zyvd0i2aibv77h26f3d5q1vri 599034 599013 2025-06-08T22:03:47Z Mårtensås 11012 599034 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Mårtensås" />{{huvud|ATS 10:1|RUNVERSER.|261}} <ol type=a><li></noinclude>{{ppoem|start=follow| ᛏᚱᛅᚢᚴᚱ ᛬ ᛁ ᛬ ᚦᛅᛁᛘᛋᛁ ᛫ ᚼᚢᚴᛁ ᛬ ᛘᚢᚾᛅᛏ ᛬ ᚱᛅᛁᚦ ᛬ ᚢᛁᚦᚢᚱ ᛬ ᚱᛅᚦᛅ ᛬ ᚱᚢᚴ ᛬ ᛋᛏᛅᚱᚴᚱ ᛫ ᛁ ᛫ ᛏᛅᚾᛘᛅᚱᚴᚢ ᛬ ᚢᚾᛏᛁᛚᛋ ᛬ ᛁᛅᚱᛘᚢᚾ ᛫ ᚴᚱᚢᚾᛏᛅᚱ ᛬ ᚢᚱᚴᚱᚭᚾᛏᛅᚱᛁ ᛬ ᛚᚭᚾᛏᛁ}} <p>Första ordet i 3:dje versraden är ᛏᛅᛁᚦᛁᚱ och läses så äfven hos Ahlqvist och i Bautil. Hvarifran Rafn hemtat läsningen ᛏᛅᛁᚦᛅᚱ (''Indskriften i Piræus'' s. 178) känner jag icke; förmodligen är det en af honom sjelf gjord korrektion.</p> <p>Första ordet i 7:de versraden har förut lästs ᛚᛁᚾᛏᛁᛚᛋ (Bautil) och ᚦᚭᛏᛁᛚᛋ (Ahlqvist). Liljegren (se ''Scand. Litt. Selskabets skrifter'' 1820 sid. 392 ff.) har gissat '''Vantils.''' Inskriften har ᚢᚾᛏᛁᛚᛋ. Första runan har erhållit en mycket bred och oregelbunden form på grund af en remna, som förefans i stenen redan då inskriften inhöggs; kännestrecket är inhugget tvärs öfver denaa remna, sa att man kommit att likna ett ᛚ, hvars kännestreck utgår från stafven något nedanför toppen, + ett halft ᛁ<ref>Den halfva stafven är i B. origtigt tecknad som utgående från det öfre i st. f. från det nedre gränsstrecket.</ref>. Min läsning ᚢᚾᛏᛁᛚᛋ, hvilket uttalats ''Yndils'', styrkes deraf att versen fordrar ett ord, son börjar med vokal samt rimmar med det följande ordet och begynnelseordet i den 8:de versraden.</p></li> <li>Den i vanlig ordställning affattade delen af inskriften är nu på grund af de ofvannämnda skadorna ofullständig. Den består af tre rader, hvilka, liksom den föregående delen af inskriften, läsas bustrofedon: {{ppoem|ᛋᛏᛅ — — — — ᛋᛅᛏᚱ ᛫ ᛅᛁᚠᛏᛁᚱ ᛫ ᛋᛁᛒᛅ (ᚠᚱ)ᚢᚦᛅ ᛫ ᛋᚢᚾ ᛫ ᚠᚢᛚᛏᛅᚱᛋ ᛫ ᛁᚾᚼᚭᚾᛋ ᛫ ᛚᛁᚦᛁ ᛫ ᛋᛅᛏᛁ ᛫ ᛅᛏ ᛫ ᚢ ᛫ ᛏᛅᚢᛋᛅ ..... <> — — — — — — — —}}</li></ol> Doc. Söderberg anser, att Karlevi-stenen är rest öfver en dansk vikingahöfding, som aflidit på ett vikingatåg<noinclude> <references/></noinclude> sv4ddupstglaaqcr16edw28xj2e9ha6 599035 599034 2025-06-08T22:04:49Z Mårtensås 11012 599035 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Mårtensås" />{{huvud|ATS 10:1|RUNVERSER.|261}} <ol type=a><li></noinclude>{{ppoem|start=follow| ᛏᚱᛅᚢᚴᚱ ᛬ ᛁ ᛬ ᚦᛅᛁᛘᛋᛁ ᛫ ᚼᚢᚴᛁ ᛬ ᛘᚢᚾᛅᛏ ᛬ ᚱᛅᛁᚦ ᛬ ᚢᛁᚦᚢᚱ ᛬ ᚱᛅᚦᛅ ᛬ ᚱᚢᚴ ᛬ ᛋᛏᛅᚱᚴᚱ ᛫ ᛁ ᛫ ᛏᛅᚾᛘᛅᚱᚴᚢ ᛬ ᚢᚾᛏᛁᛚᛋ ᛬ ᛁᛅᚱᛘᚢᚾ ᛫ ᚴᚱᚢᚾᛏᛅᚱ ᛬ ᚢᚱᚴᚱᚭᚾᛏᛅᚱᛁ ᛬ ᛚᚭᚾᛏᛁ}} <p>Första ordet i 3:dje versraden är ᛏᛅᛁᚦᛁᚱ och läses så äfven hos Ahlqvist och i Bautil. Hvarifran Rafn hemtat läsningen ᛏᛅᛁᚦᛅᚱ (''Indskriften i Piræus'' s. 178) känner jag icke; förmodligen är det en af honom sjelf gjord korrektion.</p> <p>Första ordet i 7:de versraden har förut lästs ᛚᛁᚾᛏᛁᛚᛋ (Bautil) och ᚦᚭᛏᛁᛚᛋ (Ahlqvist). Liljegren (se ''Scand. Litt. Selskabets skrifter'' 1820 sid. 392 ff.) har gissat '''Vantils.''' Inskriften har ᚢᚾᛏᛁᛚᛋ. Första runan har erhållit en mycket bred och oregelbunden form på grund af en remna, som förefans i stenen redan då inskriften inhöggs; kännestrecket är inhugget tvärs öfver denna remna, så att man kommit att likna ett ᛚ, hvars kännestreck utgår från stafven något nedanför toppen, + ett halft ᛁ<ref>Den halfva stafven är i B. origtigt tecknad som utgående från det öfre i st. f. från det nedre gränsstrecket.</ref>. Min läsning ᚢᚾᛏᛁᛚᛋ, hvilket uttalats ''Yndils'', styrkes deraf att versen fordrar ett ord, som börjar med vokal samt rimmar med det följande ordet och begynnelseordet i den 8:de versraden.</p></li> <li>Den i vanlig ordställning affattade delen af inskriften är nu på grund af de ofvannämnda skadorna ofullständig. Den består af tre rader, hvilka, liksom den föregående delen af inskriften, läsas bustrofedon: {{ppoem|ᛋᛏᛅ — — — — ᛋᛅᛏᚱ ᛫ ᛅᛁᚠᛏᛁᚱ ᛫ ᛋᛁᛒᛅ (ᚠᚱ)ᚢᚦᛅ ᛫ ᛋᚢᚾ ᛫ ᚠᚢᛚᛏᛅᚱᛋ ᛫ ᛁᚾᚼᚭᚾᛋ ᛫ ᛚᛁᚦᛁ ᛫ ᛋᛅᛏᛁ ᛫ ᛅᛏ ᛫ ᚢ ᛫ ᛏᛅᚢᛋᛅ ..... <> — — — — — — — —}}</li></ol> Doc. Söderberg anser, att Karlevi-stenen är rest öfver en dansk vikingahöfding, som aflidit på ett vikingatåg<noinclude> <references/></noinclude> lbz101srcllgr83z4pw920r8c84s1rh 104 204891 599014 2025-06-08T21:18:19Z Mårtensås 11012 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med 'Den prosaiska delen af inskriften transscriberar E. Jonsson: ''Steinn var sattr efter Sibba inn góþa, son Fuldar, í (.....) liþi, (sattr at u dausa)'' och öfversätter: Stenen sattes efter Sebbe in Gode. Fulds Sön i (Ingjalds?) Hær. (sat paa denne Ö). {{sp|C. Rosenberg}} anmärker mot denna tolkning, att den ''draugr'' tillagda betydelsen «Stamme, Træ» synes temligen oviss och att ''draugr'' eljes alltid betyder «Dødning, Højbo», hvarmed äfven den st... 599014 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Mårtensås" />{{huvud|ATS 10: 1|RUNVERSER.|263}}</noinclude>Den prosaiska delen af inskriften transscriberar E. Jonsson: ''Steinn var sattr efter Sibba inn góþa, son Fuldar, í (.....) liþi, (sattr at u dausa)'' och öfversätter: Stenen sattes efter Sebbe in Gode. Fulds Sön i (Ingjalds?) Hær. (sat paa denne Ö). {{sp|C. Rosenberg}} anmärker mot denna tolkning, att den ''draugr'' tillagda betydelsen «Stamme, Træ» synes temligen oviss och att ''draugr'' eljes alltid betyder «Dødning, Højbo», hvarmed äfven den största hjelte kan betecknas t. ex. Helge Hundingsbane efter döden. ''draugr'' bör alltså här fattas i samma betydelse. och anses som apposition till subjektet till ''liggr'' och betyda «en död man». För tolkningen föreslis tvenne möjligheter: a) ''dólga-dáðar'' (G. sg.) ''þrúðar'' (N. pl. f.) «Kamp-Idrættens diser». b) ''dáðar'' (N. pl. f.) ''dolga-þrúðar'' (G. sg. f.) Kamp-Disens Idrætter, som då sades »följa» helten. Denna senare möjlighet afvisas, emedan N. pl. af ''dáð'' borde heta ''dáðir'', hvartil kommer, att det är en mera poetisk mening i den tanken, att valkyrjorna hafva »följt» den aflidne, varit hans fylgjor, än i det abstrakta uttrycket, att bedrifterna hafva »följt» honom. Doc. {{sp|Söderberg}} lemnar mig i bref följande bidrag till strofens tydning: »Hvad tydningen af versen på Karlevistenen beträffar, borde jag egentligen ej yttra mig derom, da jag ej tillräckligt öfvervägt de olika tolkningssätt, som kunna tänkas i fråga om den första halfversen. — Hvad senare halfversen beträffar, kan jag ej finna något betänkligt i den tolkning, som Eirikur Jónsson (hufvudsakligen efter Rafn) meddelar i företalet till sitt lexikon. Endast den der lemnade tydningen af ''urkrąntari'' är naturligtvis omöjlig. Jag tyder detta ord ''ørgrandari'' af ett adj. ''*ørgrandr'' = utan fel (= grandalauss, se lex. poet.), bildadt af ''grand'' liksom t. ex. ''øruggr'', utan fruktan, af<noinclude> <references/></noinclude> 0tt1zmj5udytias7vlqjiebvzyfex06 599023 599014 2025-06-08T21:52:32Z Mårtensås 11012 /* Korrekturläst */ 599023 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Mårtensås" />{{huvud|ATS 10: 1|RUNVERSER.|263}}</noinclude>Den prosaiska delen af inskriften transscriberar E. Jonsson: ''Steinn var sattr efter Sibba inn góþa, son Fuldar, í (.....) liþi, (sattr at u dausa)'' och öfversätter: Stenen sattes efter Sebbe in Gode, Fulds Sön i (Ingjalds?) Hær. (sat paa denne Ö). {{sp|C. Rosenberg}} anmärker mot denna tolkning, att den ''draugr'' tillagda betydelsen »Stamme, Træ» synes temligen oviss och att ''draugr'' eljes alltid betyder »Dødning, Højbo», hvarmed äfven den största hjelte kan betecknas t. ex. Helge Hundingsbane efter döden. ''draugr'' bör alltså här fattas i samma betydelse. och anses som apposition till subjektet till ''liggr'' och betyda «en död man». För tolkningen föreslis tvenne möjligheter: a) ''dólga-dáðar'' (G. sg.) ''þrúðar'' (N. pl. f.) «Kamp-Idrættens diser». b) ''dáðar'' (N. pl. f.) ''dolga-þrúðar'' (G. sg. f.) Kamp-Disens Idrætter, som då sades »följa» helten. Denna senare möjlighet afvisas, emedan N. pl. af ''dáð'' borde heta ''dáðir'', hvartil kommer, att det är en mera poetisk mening i den tanken, att valkyrjorna hafva »följt» den aflidne, varit hans fylgjor, än i det abstrakta uttrycket, att bedrifterna hafva »följt» honom. Doc. {{sp|Söderberg}} lemnar mig i bref följande bidrag till strofens tydning: »Hvad tydningen af versen på Karlevistenen beträffar, borde jag egentligen ej yttra mig derom, da jag ej tillräckligt öfvervägt de olika tolkningssätt, som kunna tänkas i fråga om den första halfversen. — Hvad senare halfversen beträffar, kan jag ej finna något betänkligt i den tolkning, som Eirikur Jónsson (hufvudsakligen efter Rafn) meddelar i företalet till sitt lexikon. Endast den der lemnade tydningen af '''urkrąntari''' är naturligtvis omöjlig. Jag tyder detta ord ''ørgrandari'' af ett adj. ''*ørgrandr'' = utan fel (= grandalauss, se lex. poet.), bildadt af ''grand'' liksom t. ex. ''øruggr'', utan fruktan, af<noinclude> <references/></noinclude> 8pfvehw4a8esp67e3ggini49dznocny 599028 599023 2025-06-08T21:58:00Z Mårtensås 11012 599028 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Mårtensås" />{{huvud|ATS 10: 1|RUNVERSER.|263}}</noinclude>Den prosaiska delen af inskriften transscriberar E. Jonsson: ''Steinn var sattr efter Sibba inn góþa, son Fuldar, í (.....) liþi, (sattr at u dausa)'' och öfversätter: Stenen sattes efter Sebbe hin Gode, Fulds Sön i (Ingjalds?) Hær, (sat paa denne Ö). {{sp|C. Rosenberg}} anmärker mot denna tolkning, att den ''draugr'' tillagda betydelsen »Stamme, Træ» synes temligen oviss och att ''draugr'' eljes alltid betyder »Dødning, Højbo», hvarmed äfven den största hjelte kan betecknas t. ex. Helge Hundingsbane efter döden. ''draugr'' bör alltså här fattas i samma betydelse. och anses som apposition till subjektet till ''liggr'' och betyda «en död man». För tolkningen föreslås tvenne möjligheter: a) ''dólga-dáðar'' (G. sg.) ''þrúðar'' (N. pl. f.) «Kamp-Idrættens diser». b) ''dáðar'' (N. pl. f.) ''dolga-þrúðar'' (G. sg. f.) Kamp-Disens Idrætter, som då sades »följa» helten. Denna senare möjlighet afvisas, emedan N. pl. af ''dáð'' borde heta ''dáðir'', hvartil kommer, att det är en mera poetisk mening i den tanken, att valkyrjorna hafva »följt» den aflidne, varit hans fylgjor, än i det abstrakta uttrycket, att bedrifterna hafva »följt» honom. Doc. {{sp|Söderberg}} lemnar mig i bref följande bidrag till strofens tydning: »Hvad tydningen af versen på Karlevistenen beträffar, borde jag egentligen ej yttra mig derom, da jag ej tillräckligt öfvervägt de olika tolkningssätt, som kunna tänkas i fråga om den första halfversen. — Hvad senare halfversen beträffar, kan jag ej finna något betänkligt i den tolkning, som Eirikur Jónsson (hufvudsakligen efter Rafn) meddelar i företalet till sitt lexikon. Endast den der lemnade tydningen af '''urkrąntari''' är naturligtvis omöjlig. Jag tyder detta ord ''ørgrandari'' af ett adj. ''*ørgrandr'' = utan fel (= grandalauss, se lex. poet.), bildadt af ''grand'' liksom t. ex. ''øruggr'', utan fruktan, af<noinclude> <references/></noinclude> 1gd9j4pbcck5bbt8eu9s874ngrnfy4l 599030 599028 2025-06-08T22:01:08Z Mårtensås 11012 599030 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Mårtensås" />{{huvud|ATS 10: 1|RUNVERSER.|263}}</noinclude>Den prosaiska delen af inskriften transscriberar E. Jonsson: ''Steinn var sattr efter Sibba inn góþa, son Fuldar, í (.....) liþi, (sattr at u dausa)'' och öfversätter: Stenen sattes efter Sebbe hin Gode, Fulds Sön i (Ingjalds?) Hær, (sat paa denne Ö). {{sp|C. Rosenberg}} anmärker mot denna tolkning, att den ''draugr'' tillagda betydelsen »Stamme, Træ» synes temligen oviss och att ''draugr'' eljes alltid betyder »Dødning, Højbo», hvarmed äfven den största hjelte kan betecknas t. ex. Helge Hundingsbane efter döden. ''draugr'' bör alltså här fattas i samma betydelse. och anses som apposition till subjektet till ''liggr'' och betyda «en död man». För tolkningen föreslås tvenne möjligheter: <ol type=a><li>''dólga-dáðar'' (G. sg.) ''þrúðar'' (N. pl. f.) «Kamp-Idrættens diser».</li> <li>''dáðar'' (N. pl. f.) ''dolga-þrúðar'' (G. sg. f.) Kamp-Disens Idrætter, som då sades »följa» helten. Denna senare möjlighet afvisas, emedan N. pl. af ''dáð'' borde heta ''dáðir'', hvartil kommer, att det är en mera poetisk mening i den tanken, att valkyrjorna hafva »följt» den aflidne, varit hans fylgjor, än i det abstrakta uttrycket, att bedrifterna hafva »följt» honom.</li></ol> Doc. {{sp|Söderberg}} lemnar mig i bref följande bidrag till strofens tydning: »Hvad tydningen af versen på Karlevistenen beträffar, borde jag egentligen ej yttra mig derom, da jag ej tillräckligt öfvervägt de olika tolkningssätt, som kunna tänkas i fråga om den första halfversen. — Hvad senare halfversen beträffar, kan jag ej finna något betänkligt i den tolkning, som Eirikur Jónsson (hufvudsakligen efter Rafn) meddelar i företalet till sitt lexikon. Endast den der lemnade tydningen af '''urkrąntari''' är naturligtvis omöjlig. Jag tyder detta ord ''ørgrandari'' af ett adj. ''*ørgrandr'' = utan fel (= grandalauss, se lex. poet.), bildadt af ''grand'' liksom t. ex. ''øruggr'', utan fruktan, af<noinclude> <references/></noinclude> c5jbjdli8d1sr9i1dukh8gigakjfna7 104 204892 599015 2025-06-08T21:22:40Z Mårtensås 11012 /* Korrekturläst */ 599015 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Mårtensås" />{{huvud|264|E. BRATE.|ATS 10:1}}</noinclude>''uggr'' (''Orf. Ordb.'' s. 768 a). Om ''Yndils'' finnes upplysning uti not 2. Jag konstruerar och tyder denna halfvers således på följande sätt: ''Ørgrandari rógstarkr Yndils jarmungrundar ræiþviþurr munat ráþa landi i Danmarku'' En mera felfri, stridsmägtig (sjökonungens stora marks = hafvets vagns = skeppets Oden =) höfding månde ej komma att råda öfver land i Danmark. Med den hittills lemnade tydningen af den första halfversen är jag, såsom jag förut nämnt, ej belåten. Af de af Rosenberg påpekade sätten är det tredje naturligtvis det enda möjliga, då stenen har '''taiþir''' och ej '''taiþar'''. '''taiþir''' kan tydas ''dę́þir'' (med bevaradt omljud = ''dáþir'', då '''ai''' kan vara tecken för ä-ljudet (Wimmer ''Runeskr. Opr.'' s. 218). Beviset för att '''taiþir''' kan vara = ''dę́þir'' har man visst i sjelfva inskriften, i formerna '''flaistr''' och '''maistar''', som helt visst böra normaliseras ''flęstr'' och ''męstar.'' — Mot Rosenbergs tolkning ''dolga þrúþar dę́þir'' = krigsbedrifter vill jag anmärka, att jag icke kan erinra mig hafva sett något analogt. Dertil kommer, att ''dę́þir'' ensamt gifver ungefär samma mening. Man skulle derför kunna tänka sig följande konstr: ''Dolga þrúþar draugr hins męstar dę́pir fylgþu — flęstr vissi þat — liggr fulginn í þęimsi haugi<ref>Prof. Bugge har en gång meddelat mig att han tänkt sig orden ordnade på detta sätt likväl utan att meddela någon tydning.</ref> = »Dolga þrúþar'' = ''Hildar'' = stridens träd). Hjelten, som de största bedrifter följde (hvars väg utmärktes genom de största bedrifter) — de flesta hade kännedom derom — ligger gömd i denna hög». Men jag är ej nöjd med denna tolkning. Man kan göra samma anmärkning mot denna som mot den första, nämligen att uttrycket »vara åtföljd af bedrifter» är alltför abstrakt, det öfverensstämmer ej med dråpaskaldernas uttryckssätt. Jag skulle derför föredraga ett tredje tolkningssätt. Om man, med bibehållande af Rosenbergs konstruktion finge taga ''dę́þir'' i dess ursprungliga betydelse »gerningar» och<noinclude> <references/></noinclude> a053q2pndzb3olpmix5s3roodo72qoe 599029 599015 2025-06-08T22:00:28Z Mårtensås 11012 599029 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Mårtensås" />{{huvud|264|E. BRATE.|ATS 10:1}}</noinclude>''uggr'' (''Orf. Ordb.'' s. 768 a). Om ''Yndils'' finnes upplysning uti not 2. Jag konstruerar och tyder denna halfvers således på följande sätt: ''Ørgrandari rógstarkr Yndils jarmungrundar ræiþviþurr munat ráþa landi i Danmarku'' En mera felfri, stridsmägtig (sjökonungens stora marks = hafvets vagns = skeppets Oden =) höfding månde ej komma att råda öfver land i Danmark. Med den hittills lemnade tydningen af den första halfversen är jag, såsom jag förut nämnt, ej belåten. Af de af Rosenberg påpekade sätten är det tredje naturligtvis det enda möjliga, då stenen har '''taiþir''' och ej '''taiþar'''. '''taiþir''' kan tydas ''dę́þir'' (med bevaradt omljud = ''dáþir'', då '''ai''' kan vara tecken för ä-ljudet (Wimmer ''Runeskr. Opr.'' s. 218). Beviset för att '''taiþir''' kan vara = ''dę́þir'' har man visst i sjelfva inskriften, i formerna '''flaistr''' och '''maistar''', som helt visst böra normaliseras ''flęstr'' och ''męstar.'' — Mot Rosenbergs tolkning ''dolga þrúþar dę́þir'' = krigsbedrifter vill jag anmärka, att jag icke kan erinra mig hafva sett något analogt. Dertil kommer, att ''dę́þir'' ensamt gifver ungefär samma mening. Man skulle derför kunna tänka sig följande konstr: ''Dolga þrúþar draugr hins męstar dę́pir fylgþu — flęstr vissi þat — liggr fulginn í þęimsi haugi''<ref>Prof. Bugge har en gång meddelat mig att han tänkt sig orden ordnade på detta sätt likväl utan att meddela någon tydning.</ref> = ''»Dolga þrúþar'' = ''Hildar'' = stridens träd). Hjelten, som de största bedrifter följde (hvars väg utmärktes genom de största bedrifter) — de flesta hade kännedom derom — ligger gömd i denna hög». Men jag är ej nöjd med denna tolkning. Man kan göra samma anmärkning mot denna som mot den första, nämligen att uttrycket »vara åtföljd af bedrifter» är alltför abstrakt, det öfverensstämmer ej med dråpaskaldernas uttryckssätt. Jag skulle derför föredraga ett tredje tolkningssätt. Om man, med bibehållande af Rosenbergs konstruktion finge taga ''dę́þir'' i dess ursprungliga betydelse »gerningar» och<noinclude> <references/></noinclude> s61d2aok0amd2rbu3gaqos1g0slg6uo 104 204893 599016 2025-06-08T21:32:12Z Mårtensås 11012 /* Korrekturläst */ 599016 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Mårtensås" />{{rh|262|E. BRATE.|ATS 10:1}}</noinclude>nära den plats, der stenen finnes och åberopar som stöd för denna mening dels innehållet i andra halfstrofen dels den omständigheten, att stenen är rest ute på en strand, afsides från bygden, under det alla andra öländska runstenar finnas eller funnits i närheten af byarne. De vigtigaste föregående tolkningar af inskriftens metriska del utgå från den, som gifvits af Rafn, Antiquités de l'Orient. monuments runographiques p. 177—180 och i öfverensstämmelse dermed Erik Jonsson, ''Oldnordisk Ordbog'', fortale s. XL f, hvilken tolkning jag här meddelar. Modifikationer i denna tolkning äro gjorda af Rosenberg. ''Nordboernes Aandsliv'' I, 131 f. Dessa äldre tolkningar utgå från de af doc. Söderberg beriktigade läsningarna. {{sp|Erik Jonsson}} transscriberar drottqvädestrofen på följande sätt: <i>Fólginn liggr hins fylgþu, fleistr vissi þat, meistar dáiþar dólga þrúþar draugr í þeimsi haugi; munat reiþviþur ráþa rógstarkr í Danmarku Vandils jarmungrundar urgrandari landi,</i> konstruerar: ''Dáþar draugr'' {{m|(''dáð'' Daad, Heltebedrift, ''draugr'' Stamme, Træ; ligesom ''örlygis drangr'', Kampens Stamme, saaledes ''dáðar draugr'' den daadrige Helt)}}, ''hinn es mestar dolgaþrúþar'' {{m|(''dólga þrúðar'' Kampens Gudinder, Valkyrier)}} ''fylgþu, liggr fólginn í þeimsi haugi — flestr vissi pat —; mun-at örgrandari'' {{m|(= ''örgrandvari'', comp. af ''örgrandvarr'' höiædel, uden Frygt og Dadel, raadsnild = ''ráðsnjallr'').}} ''rógstarkr'' {{m|(= ''rógsterkr'' vældig i Kamp, ''róg'' Kamp)}} ''Vandils jarmungrundar reiþ-viþur'' {{m|(''Vandill'' en Sökonge: ''Vandils jarmangrund'' Sökongens vide Mark, Söen: ''Vandils jarmungrundar reið'' Söens Vogn. Skibet; ''Viðurr'' et af Odins Navne; ''reiðviðurr V. j.'' = ''vidurr reiðar V. jarmungrundar'' Söhelten)}} ''ráþa landi i Danmarku'' och öfversätter: Her den daadrige Helt, som mægtige Kampmöer fulgte, ligger nu jordet i denne Höi, de fleste det vide; ingensinde en kampdjerv Krigerhövding paa Havet vil med större Snille raade for Land i Danmark. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> stuo5t7cz135ayxg4eratnzb9zv0t2r 599017 599016 2025-06-08T21:32:59Z Mårtensås 11012 599017 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Mårtensås" />{{huvud|262|E. BRATE.|ATS 10:1}}</noinclude>nära den plats, der stenen finnes och åberopar som stöd för denna mening dels innehållet i andra halfstrofen dels den omständigheten, att stenen är rest ute på en strand, afsides från bygden, under det alla andra öländska runstenar finnas eller funnits i närheten af byarne. De vigtigaste föregående tolkningar af inskriftens metriska del utgå från den, som gifvits af Rafn, Antiquités de l'Orient. monuments runographiques p. 177—180 och i öfverensstämmelse dermed Erik Jonsson, ''Oldnordisk Ordbog'', fortale s. XL f, hvilken tolkning jag här meddelar. Modifikationer i denna tolkning äro gjorda af Rosenberg. ''Nordboernes Aandsliv'' I, 131 f. Dessa äldre tolkningar utgå från de af doc. Söderberg beriktigade läsningarna. {{sp|Erik Jonsson}} transscriberar drottqvädestrofen på följande sätt: <i>Fólginn liggr hins fylgþu, fleistr vissi þat, meistar dáiþar dólga þrúþar draugr í þeimsi haugi; munat reiþviþur ráþa rógstarkr í Danmarku Vandils jarmungrundar urgrandari landi,</i> konstruerar: ''Dáþar draugr'' {{m|(''dáð'' Daad, Heltebedrift, ''draugr'' Stamme, Træ; ligesom ''örlygis drangr'', Kampens Stamme, saaledes ''dáðar draugr'' den daadrige Helt)}}, ''hinn es mestar dolgaþrúþar'' {{m|(''dólga þrúðar'' Kampens Gudinder, Valkyrier)}} ''fylgþu, liggr fólginn í þeimsi haugi — flestr vissi pat —; mun-at örgrandari'' {{m|(= ''örgrandvari'', comp. af ''örgrandvarr'' höiædel, uden Frygt og Dadel, raadsnild = ''ráðsnjallr'').}} ''rógstarkr'' {{m|(= ''rógsterkr'' vældig i Kamp, ''róg'' Kamp)}} ''Vandils jarmungrundar reiþ-viþur'' {{m|(''Vandill'' en Sökonge: ''Vandils jarmangrund'' Sökongens vide Mark, Söen: ''Vandils jarmungrundar reið'' Söens Vogn. Skibet; ''Viðurr'' et af Odins Navne; ''reiðviðurr V. j.'' = ''vidurr reiðar V. jarmungrundar'' Söhelten)}} ''ráþa landi i Danmarku'' och öfversätter: Her den daadrige Helt, som mægtige Kampmöer fulgte, ligger nu jordet i denne Höi, de fleste det vide; ingensinde en kampdjerv Krigerhövding paa Havet vil med större Snille raade for Land i Danmark. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 14jw0anw1g9dyc9fjwtykmxtzk2e6hn 599018 599017 2025-06-08T21:33:19Z Mårtensås 11012 599018 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Mårtensås" />{{huvud|262|E. BRATE.|ATS 10:1}}</noinclude>nära den plats, der stenen finnes och åberopar som stöd för denna mening dels innehållet i andra halfstrofen dels den omständigheten, att stenen är rest ute på en strand, afsides från bygden, under det alla andra öländska runstenar finnas eller funnits i närheten af byarne. De vigtigaste föregående tolkningar af inskriftens metriska del utgå från den, som gifvits af Rafn, Antiquités de l'Orient. monuments runographiques p. 177—180 och i öfverensstämmelse dermed Erik Jonsson, ''Oldnordisk Ordbog'', fortale s. XL f, hvilken tolkning jag här meddelar. Modifikationer i denna tolkning äro gjorda af Rosenberg. ''Nordboernes Aandsliv'' I, 131 f. Dessa äldre tolkningar utgå från de af doc. Söderberg beriktigade läsningarna. {{sp|Erik Jonsson}} transscriberar drottqvädestrofen på följande sätt: <i>Fólginn liggr hins fylgþu, fleistr vissi þat, meistar dáiþar dólga þrúþar draugr í þeimsi haugi; munat reiþviþur ráþa rógstarkr í Danmarku Vandils jarmungrundar urgrandari landi,</i> konstruerar: ''Dáþar draugr'' {{m|(''dáð'' Daad, Heltebedrift, ''draugr'' Stamme, Træ; ligesom ''örlygis drangr'', Kampens Stamme, saaledes ''dáðar draugr'' den daadrige Helt)}}, ''hinn es mestar dolgaþrúþar'' {{m|(''dólga þrúðar'' Kampens Gudinder, Valkyrier)}} ''fylgþu, liggr fólginn í þeimsi haugi — flestr vissi pat —; mun-at örgrandari'' {{m|({{=}} ''örgrandvari'', comp. af ''örgrandvarr'' höiædel, uden Frygt og Dadel, raadsnild {{=}} ''ráðsnjallr'').}} ''rógstarkr'' {{m|({{=}} ''rógsterkr'' vældig i Kamp, ''róg'' Kamp)}} ''Vandils jarmungrundar reiþ-viþur'' {{m|(''Vandill'' en Sökonge: ''Vandils jarmangrund'' Sökongens vide Mark, Söen: ''Vandils jarmungrundar reið'' Söens Vogn. Skibet; ''Viðurr'' et af Odins Navne; ''reiðviðurr V. j.'' {{=}} ''vidurr reiðar V. jarmungrundar'' Söhelten)}} ''ráþa landi i Danmarku'' och öfversätter: Her den daadrige Helt, som mægtige Kampmöer fulgte, ligger nu jordet i denne Höi, de fleste det vide; ingensinde en kampdjerv Krigerhövding paa Havet vil med större Snille raade for Land i Danmark. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> rdd1g1fk5bu9gg86s5lz2re86rvpuuo 599019 599018 2025-06-08T21:33:33Z Mårtensås 11012 599019 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Mårtensås" />{{huvud|262|E. BRATE.|ATS 10:1}}</noinclude>nära den plats, der stenen finnes och åberopar som stöd för denna mening dels innehållet i andra halfstrofen dels den omständigheten, att stenen är rest ute på en strand, afsides från bygden, under det alla andra öländska runstenar finnas eller funnits i närheten af byarne. De vigtigaste föregående tolkningar af inskriftens metriska del utgå från den, som gifvits af Rafn, Antiquités de l'Orient. monuments runographiques p. 177—180 och i öfverensstämmelse dermed Erik Jonsson, ''Oldnordisk Ordbog'', fortale s. XL f, hvilken tolkning jag här meddelar. Modifikationer i denna tolkning äro gjorda af Rosenberg. ''Nordboernes Aandsliv'' I, 131 f. Dessa äldre tolkningar utgå från de af doc. Söderberg beriktigade läsningarna. {{sp|Erik Jonsson}} transscriberar drottqvädestrofen på följande sätt: <i>Fólginn liggr hins fylgþu, fleistr vissi þat, meistar dáiþar dólga þrúþar draugr í þeimsi haugi; munat reiþviþur ráþa rógstarkr í Danmarku Vandils jarmungrundar urgrandari landi,</i> konstruerar: ''Dáþar draugr'' {{m|(''dáð'' Daad, Heltebedrift, ''draugr'' Stamme, Træ; ligesom ''örlygis drangr'', Kampens Stamme, saaledes ''dáðar draugr'' den daadrige Helt)}}, ''hinn es mestar dolgaþrúþar'' {{m|(''dólga þrúðar'' Kampens Gudinder, Valkyrier)}} ''fylgþu, liggr fólginn í þeimsi haugi — flestr vissi pat —; mun-at örgrandari'' {{m|({{=}} ''örgrandvari'', comp. af ''örgrandvarr'' höiædel, uden Frygt og Dadel, raadsnild {{=}} ''ráðsnjallr'').}} ''rógstarkr'' {{m|({{=}} ''rógsterkr'' vældig i Kamp, ''róg'' Kamp)}} ''Vandils jarmungrundar reiþ-viþur'' {{m|(''Vandill'' en Sökonge: ''Vandils jarmangrund'' Sökongens vide Mark, Söen: ''Vandils jarmungrundar reið'' Söens Vogn. Skibet; ''Viðurr'' et af Odins Navne; ''reiðviðurr V. j.'' {{=}} ''viðurr reiðar V. jarmungrundar'' Söhelten)}} ''ráþa landi i Danmarku'' och öfversätter: Her den daadrige Helt, som mægtige Kampmöer fulgte, ligger nu jordet i denne Höi, de fleste det vide; ingensinde en kampdjerv Krigerhövding paa Havet vil med större Snille raade for Land i Danmark. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> nkcvzjigns069pwk70m4xdgn8c2x37a 599020 599019 2025-06-08T21:34:11Z Mårtensås 11012 599020 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Mårtensås" />{{huvud|262|E. BRATE.|ATS 10:1}}</noinclude>nära den plats, der stenen finnes och åberopar som stöd för denna mening dels innehållet i andra halfstrofen dels den omständigheten, att stenen är rest ute på en strand, afsides från bygden, under det alla andra öländska runstenar finnas eller funnits i närheten af byarne. De vigtigaste föregående tolkningar af inskriftens metriska del utgå från den, som gifvits af Rafn, Antiquités de l'Orient. monuments runographiques p. 177—180 och i öfverensstämmelse dermed Erik Jonsson, ''Oldnordisk Ordbog'', fortale s. XL f, hvilken tolkning jag här meddelar. Modifikationer i denna tolkning äro gjorda af Rosenberg. ''Nordboernes Aandsliv'' I, 131 f. Dessa äldre tolkningar utgå från de af doc. Söderberg beriktigade läsningarna. {{sp|Erik Jonsson}} transscriberar drottqvädestrofen på följande sätt: <i>Fólginn liggr hins fylgþu, fleistr vissi þat, meistar dáiþar dólga þrúþar draugr í þeimsi haugi; munat reiþviþur ráþa rógstarkr í Danmarku Vandils jarmungrundar urgrandari landi,</i> konstruerar: ''Dáþar draugr'' {{m|(''dáð'' Daad, Heltebedrift, ''draugr'' Stamme, Træ; ligesom ''örlygis drangr'', Kampens Stamme, saaledes ''dáðar draugr'' den daadrige Helt)}}, ''hinn es mestar dolgaþrúþar'' {{m|(''dólga þrúðar'' Kampens Gudinder, Valkyrier)}} ''fylgþu, liggr fólginn í þeimsi haugi — flestr vissi þat —; mun-at örgrandari'' {{m|({{=}} ''örgrandvari'', comp. af ''örgrandvarr'' höiædel, uden Frygt og Dadel, raadsnild {{=}} ''ráðsnjallr'')}}. ''rógstarkr'' {{m|({{=}} ''rógsterkr'' vældig i Kamp, ''róg'' Kamp)}} ''Vandils jarmungrundar reiþ-viþur'' {{m|(''Vandill'' en Sökonge: ''Vandils jarmangrund'' Sökongens vide Mark, Söen: ''Vandils jarmungrundar reið'' Söens Vogn. Skibet; ''Viðurr'' et af Odins Navne; ''reiðviðurr V. j.'' {{=}} ''viðurr reiðar V. jarmungrundar'' Söhelten)}} ''ráþa landi i Danmarku'' och öfversätter: Her den daadrige Helt, som mægtige Kampmöer fulgte, ligger nu jordet i denne Höi, de fleste det vide; ingensinde en kampdjerv Krigerhövding paa Havet vil med större Snille raade for Land i Danmark. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> esqmqpjkguqhplxks57l8n5rvgfavhd 599027 599020 2025-06-08T21:56:38Z Mårtensås 11012 599027 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Mårtensås" />{{huvud|262|E. BRATE.|ATS 10:1}}</noinclude>nära den plats, der stenen finnes och åberopar som stöd för denna mening dels innehållet i andra halfstrofen dels den omständigheten, att stenen är rest ute på en strand, afsides från bygden, under det alla andra öländska runstenar finnas eller funnits i närheten af byarne. De vigtigaste föregående tolkningar af inskriftens metriska del utgå från den, som gifvits af Rafn, Antiquités de l'Orient. monuments runographiques p. 177—180 och i öfverensstämmelse dermed Erik Jonsson, ''Oldnordisk Ordbog'', fortale s. XL f, hvilken tolkning jag här meddelar. Modifikationer i denna tolkning äro gjorda af Rosenberg. ''Nordboernes Aandsliv'' I, 131 f. Dessa äldre tolkningar utgå från de af doc. Söderberg beriktigade läsningarna. {{sp|Erik Jonsson}} transscriberar drottqvädestrofen på följande sätt: <i>Fólginn liggr hins fylgþu, fleistr vissi þat, meistar dáiþar dólga þrúþar draugr í þeimsi haugi; munat reiþviþur ráþa rógstarkr í Danmarku Vandils jarmungrundar urgrandari landi,</i> konstruerar: ''Dáþar draugr'' {{m|(''dáð'' Daad, Heltebedrift, ''draugr'' Stamme, Træ; ligesom ''örlygis drangr'', Kampens Stamme, saaledes ''dáðar draugr'' den daadrige Helt)}}, ''hinn es mestar dolgaþrúþar'' {{m|(''dólga þrúðar'' Kampens Gudinder, Valkyrier)}} ''fylgþu, liggr fólginn í þeimsi haugi — flestr vissi þat —; mun-at örgrandari'' {{m|({{=}} ''örgrandvari'', comp. af ''örgrandvarr'' höiædel, uden Frygt og Dadel, raadsnild {{=}} ''ráðsnjallr'')}}. ''rógstarkr'' {{m|({{=}} ''rógsterkr'' vældig i Kamp, ''róg'' Kamp)}} ''Vandils jarmungrundar reiþ-viþur'' {{m|(''Vandill'' en Sökonge: ''Vandils jarmungrund'' Sökongens vide Mark, Söen: ''Vandils jarmungrundar reið'' Söens Vogn. Skibet; ''Viðurr'' et af Odins Navne; ''reiðviðurr V. j.'' {{=}} ''viðurr reiðar V. jarmungrundar'' Söhelten)}} ''ráþa landi i Danmarku'' och öfversätter: Her den daadrige Helt, som mægtige Kampmöer fulgte, ligger nu jordet i denne Höi, de fleste det vide; ingensinde en kampdjerv Krigerhövding paa Havet vil med större Snille raade for Land i Danmark. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> fkq7u0r6bwx630ymt1482q8sa9dr6yc 599031 599027 2025-06-08T22:01:53Z Mårtensås 11012 599031 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Mårtensås" />{{huvud|262|E. BRATE.|ATS 10:1}}</noinclude>nära den plats, der stenen finnes och åberopar som stöd för denna mening dels innehållet i andra halfstrofen dels den omständigheten, att stenen är rest ute på en strand, afsides från bygden, under det alla andra öländska runstenar finnas eller funnits i närheten af byarne. De vigtigaste föregående tolkningar af inskriftens metriska del utgå från den, som gifvits af Rafn, ''Antiquités de l'Orient, monuments runographiques'' p. 177—180 och i öfverensstämmelse dermed Erik Jonsson, ''Oldnordisk Ordbog'', fortale s. XL f, hvilken tolkning jag här meddelar. Modifikationer i denna tolkning äro gjorda af Rosenberg. ''Nordboernes Aandsliv'' I, 131 f. Dessa äldre tolkningar utgå från de af doc. Söderberg beriktigade läsningarna. {{sp|Erik Jonsson}} transscriberar drottqvädestrofen på följande sätt: <i>Fólginn liggr hins fylgþu, fleistr vissi þat, meistar dáiþar dólga þrúþar draugr í þeimsi haugi; munat reiþviþur ráþa rógstarkr í Danmarku Vandils jarmungrundar urgrandari landi,</i> konstruerar: ''Dáþar draugr'' {{m|(''dáð'' Daad, Heltebedrift, ''draugr'' Stamme, Træ; ligesom ''örlygis drangr'', Kampens Stamme, saaledes ''dáðar draugr'' den daadrige Helt)}}, ''hinn es mestar dolgaþrúþar'' {{m|(''dólga þrúðar'' Kampens Gudinder, Valkyrier)}} ''fylgþu, liggr fólginn í þeimsi haugi — flestr vissi þat —; mun-at örgrandari'' {{m|({{=}} ''örgrandvari'', comp. af ''örgrandvarr'' höiædel, uden Frygt og Dadel, raadsnild {{=}} ''ráðsnjallr'')}}. ''rógstarkr'' {{m|({{=}} ''rógsterkr'' vældig i Kamp, ''róg'' Kamp)}} ''Vandils jarmungrundar reiþ-viþur'' {{m|(''Vandill'' en Sökonge: ''Vandils jarmungrund'' Sökongens vide Mark, Söen: ''Vandils jarmungrundar reið'' Söens Vogn. Skibet; ''Viðurr'' et af Odins Navne; ''reiðviðurr V. j.'' {{=}} ''viðurr reiðar V. jarmungrundar'' Söhelten)}} ''ráþa landi i Danmarku'' och öfversätter: Her den daadrige Helt, som mægtige Kampmöer fulgte, ligger nu jordet i denne Höi, de fleste det vide; ingensinde en kampdjerv Krigerhövding paa Havet vil med större Snille raade for Land i Danmark. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> a4kad139ygaslkakdvdbop1mtlmbo1x 599032 599031 2025-06-08T22:02:13Z Mårtensås 11012 599032 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Mårtensås" />{{huvud|262|E. BRATE.|ATS 10:1}}</noinclude>nära den plats, der stenen finnes och åberopar som stöd för denna mening dels innehållet i andra halfstrofen dels den omständigheten, att stenen är rest ute på en strand, afsides från bygden, under det alla andra öländska runstenar finnas eller funnits i närheten af byarne. De vigtigaste föregående tolkningar af inskriftens metriska del utgå från den, som gifvits af Rafn, ''Antiquités de l'Orient, monuments runographiques'' p. 177—180 och i öfverensstämmelse dermed Erik Jonsson, ''Oldnordisk Ordbog'', fortale s. {{sc|xl}} f, hvilken tolkning jag här meddelar. Modifikationer i denna tolkning äro gjorda af Rosenberg. ''Nordboernes Aandsliv'' I, 131 f. Dessa äldre tolkningar utgå från de af doc. Söderberg beriktigade läsningarna. {{sp|Erik Jonsson}} transscriberar drottqvädestrofen på följande sätt: <i>Fólginn liggr hins fylgþu, fleistr vissi þat, meistar dáiþar dólga þrúþar draugr í þeimsi haugi; munat reiþviþur ráþa rógstarkr í Danmarku Vandils jarmungrundar urgrandari landi,</i> konstruerar: ''Dáþar draugr'' {{m|(''dáð'' Daad, Heltebedrift, ''draugr'' Stamme, Træ; ligesom ''örlygis drangr'', Kampens Stamme, saaledes ''dáðar draugr'' den daadrige Helt)}}, ''hinn es mestar dolgaþrúþar'' {{m|(''dólga þrúðar'' Kampens Gudinder, Valkyrier)}} ''fylgþu, liggr fólginn í þeimsi haugi — flestr vissi þat —; mun-at örgrandari'' {{m|({{=}} ''örgrandvari'', comp. af ''örgrandvarr'' höiædel, uden Frygt og Dadel, raadsnild {{=}} ''ráðsnjallr'')}}. ''rógstarkr'' {{m|({{=}} ''rógsterkr'' vældig i Kamp, ''róg'' Kamp)}} ''Vandils jarmungrundar reiþ-viþur'' {{m|(''Vandill'' en Sökonge: ''Vandils jarmungrund'' Sökongens vide Mark, Söen: ''Vandils jarmungrundar reið'' Söens Vogn. Skibet; ''Viðurr'' et af Odins Navne; ''reiðviðurr V. j.'' {{=}} ''viðurr reiðar V. jarmungrundar'' Söhelten)}} ''ráþa landi i Danmarku'' och öfversätter: Her den daadrige Helt, som mægtige Kampmöer fulgte, ligger nu jordet i denne Höi, de fleste det vide; ingensinde en kampdjerv Krigerhövding paa Havet vil med större Snille raade for Land i Danmark. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> dshw4sjywtz2nxk7edvw9b8izphjg48 104 204894 599021 2025-06-08T21:44:44Z Mårtensås 11012 /* Korrekturläst */ 599021 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Mårtensås" />{{huvud|266|E. BRATE.|ATS 10: 1}}</noinclude>''wroten''; norsk-isl. ''rót'', sv. ''rot'', dansk ''rod'' for ''*wrōt-'' beslægtet med got. ''waurts''. Ogsaa foran fællesgerm. ''rŏ, rŭ'' faldt ''w'' i Fremlyd sandsynlig bort i alle nordiske Sprog. men herpaa kjender jeg ikke sikre Exempler. Mulig er sv. Subst. ''ruska'' et Exempel, hvis det, som Säve antager, hörer til got. ''(ga-)wrisqan.'' ''wrū-'' synes ikke at have forekommet i fællesgermansk Fremlyd. Sökongenavnet ''Yndill'' kan maaské forklares af ''*Vindill'', jfr ''á Vindli'' ''Yngl. s.'' Kap. 51 om Landskabet Vendel. I Dativ kunde af *Vind^ule'' opstaa ''Yndli'', jfr isl. ''drasill'' Dat. ''drǫsli''. Dr Söderberg har sikkerlig fundet den rette Betydning af '''urkrontari'''. Det kan ikke afgjöres, om Ordet har været udtalt med ''ør, or'' eller ''ur-''. I den Efterskrift, som fölger paa den kunstige Strophe, ndfylder jeg efter Sporene i B.: '''sta[in · uarþ ·] satr ·''' '''[fr]uþa''' = ''fróða'' maa være adjectivisk Epithet. Mandsnavnet ''Foldarr'' eller ''Fuldarr'' kan sammenstilles med oldtydske Navne, hvis förste Led er ''Fold-''. Det er enten = tydsk ''Foldgêr'', som ''Hróarr'' = ags. ''Hróðgâr,'' eller af ''*Foldahariʀ''. ''en hąns liði satti at øy.'' ''liði'' er her snarere Intet, synonymt med ''lið'', end Hankjönsord »Fölgesvend.» '''tausa''' kan naturligtvis ikke betyde »denne». Jeg forstaar '''taus''' = ''dau(ð)s'' og udfylder det manglende saaledes: '''taus at minum]''' = ''dauðs at minnum''». <ref follow=266not>''v-'' äfven i Lokasenna, hvars språk andra allitterationer visa hafva bibehållit ''vr.'' Dessa ord skola kanske derför formelt hållas isär från g. ''wrôhjan'', fs. ''wrôgian'' o. s. v. och antagas från äldre tid hafva börjat på ''r-'', vare sig detta beror på annan etymologisk upprinnelse eller visar på någon ännu icke påvisad tidigare förlust af uddljudande ''v-''.</ref> {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> s75rf4barhv1q89cihkg7b72ud7cxzu 104 204895 599022 2025-06-08T21:51:04Z Mårtensås 11012 /* Korrekturläst */ 599022 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Mårtensås" />{{huvud|ATS 10: 1|RUNVERSER.|265}}</noinclude>öfversätta »valkyrjans gerningar» med »manfall», så vore man, synes mig, mera i öfverensstämmelse med skaldernas vanliga uttryckssätt. Men jag kan nu ej afgöra, om man kan våga en sådan tolkning. Som jag redan nämnt, har jag ej tillräckligt studerat versen, för att kunna säga mitt sista ord. För tillfället har jag ej tid sysselsätta mig dermed och har för ögonblicket icke heller den nödvändiga literaturen till hands. Jag måste återkomma till den framdeles, när Ölands runiuskrifter skola publiceras». Prof. {{sp|Bugge}} yttrar i anledning af doc. Söderbergs läsning och tolkning: »Jeg construerer heller ''dolga þrúðar draugr hinns mestar dáðir fylgðu'' end ''hinns mestar dolga þrúðar dáðir fylgdu''. Mine Grunde er: ''dáðir'' tillagte en Hövding forekommer ofte hos norröne Skalde, hos hvem jeg derimod intet finder der svarer til et Udtryk ''dolga þrúðar dǽðir'' (= isl. ''dáðir''). Det synes mig mere stemmende med norröne Skaldes Udtryksmaade, at den Mand, som prises i Digtet, er betegnet ved en mannkenning (''dolga þrúðar draugr'') i Forbindelse med en ved ''hinns'' indledet Sætning, end at han skulde være betegnet ved en ved ''hinns'' indledet Sætning alene. En ialfald lignende Brug af ''fylgja'' foreligger i prosaiske oldn. Udtryk som ''svá mikill kraptr fylgði þessum mǫnnum; hugr fylgir honum.'' Ja forstaa vi ''dáðir'' som »virtutes» (se Fritzner under ''dáð''), saa er denne Brug af ''fylgja'' fuldt overensstemmende. Det fortjener at mærkes, at den olddanske Form er '''ruk''', ''rog'' (af ''*wrōga''), ikke ''*vróg'', ligesom den glsv. Form for ''*wrōgjan'' (got, ''wrōhjan'', oldsaks. ''wrōgian'', ags, ''wrēgan'') er ''røghia'', ikke ''*vrøghia''<ref name=265not>Med prof. Bugges anmärkning om ''róg'' bör sammanhållas den anmärkningen af S. Grundtvig, ''Dansk historisk tidskr.'', 3 række. V, s. 570 not. 1. att ''róg'' och ''rǿgja'' förekomma utan ''v-'' och allitterera med</ref>. Man har hidtil ikke været opmærksom paa den Lydlov, at ''wrō''—, der hörtes i fællesgermansk Fremlyd, taber sit ''w'' i alle nordiske Sprog: norsk-isl, ''róta'', glsv. ''rota'', dansk ''rode'' = ags. ''wrótan'', mnt.<noinclude> <references/></noinclude> i8f14n0bzjiwn8ni5aojats3a1c1sdh 0 204896 599036 2025-06-08T22:08:55Z Mårtensås 11012 Skapade sidan med '{{Titel|Karlevistenen||kommentar=Runsten med skaldedikt.}}{{wikipedia|Karlevistenen}} ==Verk om== * [[Författare:Erik Brate|Erik Brate]] och [[Författare:Sophus Bugge|Sophus Bugge]] (1891). [[Antiqvarisk_tidskrift_för_Sverige/Del_10/Runverser/Kapitel_2|Runverser]], sidd. 260–266.' 599036 wikitext text/x-wiki {{Titel|Karlevistenen||kommentar=Runsten med skaldedikt.}}{{wikipedia|Karlevistenen}} ==Verk om== * [[Författare:Erik Brate|Erik Brate]] och [[Författare:Sophus Bugge|Sophus Bugge]] (1891). [[Antiqvarisk_tidskrift_för_Sverige/Del_10/Runverser/Kapitel_2|Runverser]], sidd. 260–266. mvbgt9levr40nv5jvcjqivjjvm8zfuw 599037 599036 2025-06-08T22:09:44Z Mårtensås 11012 /* Verk om */ 599037 wikitext text/x-wiki {{Titel|Karlevistenen||kommentar=Runsten med skaldedikt.}}{{wikipedia|Karlevistenen}} ==Verk om== * [[Författare:Erik Brate|Erik Brate]] och [[Författare:Sophus Bugge|Sophus Bugge]] (1891). [[Antiqvarisk_tidskrift_för_Sverige/Del_10/Runverser/Kapitel_2|Runverser]], sidd. 260–266. [[Kategori:Verk från medeltiden]] sr33f6od2puzm4829h25ftbzjosfw92 599038 599037 2025-06-08T22:10:16Z Mårtensås 11012 599038 wikitext text/x-wiki {{Titel|Karlevistenen||kommentar=Runsten med skaldedikt.}}{{wikipedia|Karlevistenen}} ==Verk om== * [[Författare:Erik Brate|Erik Brate]] och [[Författare:Sophus Bugge|Sophus Bugge]] (1891). [[Antiqvarisk_tidskrift_för_Sverige/Del_10/Runverser/Kapitel_2#s260|Runverser]], sidd. 260–266. [[Kategori:Verk från medeltiden]] dtc1jkhimngw0x99h2uq6drqa7kiav5 104 204897 599042 2025-06-09T07:37:37Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 599042 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|318|<small>29. VARF I FINLAND.</small>|}}{{linje}}</noinclude>till kusten och omkring {{bråk|1|3}} mil derutanför ligger i finska viken den lilla Kalfön. Ytterligare en mil söderut ligger Porkala udd. I Siundo socken låg äfven amiral Klas Eriks­son Flemings stamgods Svidja med underlydande Pickala säteri.<ref>Pickala pinass omtalas är 1608.</ref> På Kalfö fans åren 1572—1575 ett skeppsvarf, som stod under amiral Klas Flemings omedelbara tillsyn och kallades för “Kalfö skeppsbyggning i Siundo socken af Raseborgs län“. Befälet på platsen hade skepparen Sven Birgersson.<ref>Skeppsg. handl.</ref> Här byggdes hvardera af åren 1572 och 1573 ett skepp samt 1574—1575 det stora skeppet Elgen.<ref>RR. {{bråk|7|3}}, {{bråk|12|8}}, {{bråk|21|9}} och {{bråk|27|12}} 1572, {{bråk|16|1}} och {{bråk|5|3}} 1574, {{bråk|5|2}} 1575 och skeppsg. handl.</ref> <h2 align=center style="border-bottom:none"><i>Borgå (Emsalö) varf<br>åren 1604-1616.</i></h2> Borgå i Östra Nyland var köpstad redan på konung Albrekts tid. Staden ligger vid Borgåns utflöde i Finska viken omkring fem mil nordost från Helsingfors. I hafsbandet omkring en mil söder om staden ligger den en mil långa och {{bråk|3|4}} mil breda Emsalön, som tillhör Borgå socken. Åren 1604—1616 byggdes fartyg för flottans räkning så väl vid staden som på ön. Förstnämda år upptaga räken­skaperna vid “Emsala bankstad och skeppsvakt“ 4 kaptener, 13 skeppare, 8 pråmskeppare, 3 styrmän, 1 arklimästare, 67 båtsmän, 1 skeppsbyggmästare, 19 skeppstimmermän och 1 smed eller tillhopa 117 personer. Antagligen byggdes af dessa några småfartyg. År 1606 byggdes Borgåpråm, 1607 det lilla “Borgåskeppet“ och 1609 “Emsala pinass“. Ytter­ligare byggdes småfartyg åren 1614 och 1616.<ref>RR. {{bråk|28|1}} 1614 och skeppsg. handl.</ref> <h2 align=center style="border-bottom:none"><i>Ålands (Kastelholms) varf<br>åren 1552—1567; 1580—1589; 1600—1607; 1614—1615.</i></h2> Åland är ett urgammalt svenskt land, som icke blifvit räknadt till Finland förr än 1809. Ståthållaren eller fogden bodde på det af Birger Jarl anlagda, väl befästade,<noinclude> <references/></noinclude> hfgpc3dbp3953piraxvxujaxzv3r8nm 104 204898 599043 2025-06-09T10:37:58Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 599043 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>ÅLANDS VARF.</small>|319}}{{linje}}</noinclude>Kastelholms slott, som låg på sydöstra sidan af ön vid en nu igen­grundad vik, hvilken sträckte sig förbi Sunds kyrka. Tidt och ofta förekommer i skeppsgårdshandlingarne “Ålands skeppsbyggning“. Antagligen funnos der under olika tider flera varf, men det förnämsta var troligen vid Kastelholm. År 1527 skref konungen till riksrådet Ivar Fleming att låta bygga på Åland ett par skutor, fullt utrustade med tackel och tåg och skicka dem till Stockholm, då konungen skulle ersätta Fleming kostnaden.<ref>RR. {{bråk|26|2}} 1527.</ref> Kronovarf synes ej hafva inrättats på Åland förr än 1552, då skeppet “Alandsfuruholken“ byggdes. År 1561 omtalas “Ålandsfuruflåsan“ samt 1562 “Gamla Åländskan“ och “Ålandsskutan“, alla småfartyg och säkerligen byggda på Åland. År 1567 byggdes “Stora Ålandsskutan“ eller “Ålandsskeppet“, som äfven var ett små­fartyg.<ref name="s319f2">Skeppsg. handl.</ref> Af kända fartygsbyggnader härstädes åren 1580—1589 äro småfartyget Näktergalen eller “Ålandsskeppet“ och “Nya Åländskan“, som begagnades till kalkskuta.<ref name="s319f2" /> På som­maren 1600 skickades skeppsbyggmästar Tomas Nilsson (sid. 253) från Stockholms skeppsgård till Åland att bygga ett skepp.<ref>D:o och RR. {{bråk|6|8}} 1600.</ref> Han byggde 1601 “Ålandspinass“, de 2:ne föl­jande åren pråmar<ref>D:o och RR. {{bråk|1|7}} och {{bråk|9|12}} 1601, {{bråk|3|9}} 1602.</ref> och lemnade Åland 1604. Skeppsbyggnaden upphörde dock ej, ty småfartyget Ålandshjorten bygg­des 1607.<ref name="s319f2" /> Derefter omtalas ej annan skeppsbyggnad, än sex pråmar, hvilka 1614—1615 byggdes af kapten Johan Lakej.<ref>RR. {{bråk|15|8}} och {{bråk|5|11}} 1614.</ref> <section end="VARF I FINLAND." /> <section begin="VARF I FINMARKEN." /> <h2 align=center style="border-bottom:none">30.<br><br> {{sp|VARF I FINMARKEN.}}<br><i>år 1610.</i></h2> Suveräniteten öfver sjölapparnes hemvist eller Finmarken var på 1500-talet föremål för upprepade tvister mellan Sverige och Danmark. I vissa trakter erlades skatt till tre riken: Sverige, Ryssland och Danmark. Af ett intyg<ref>Skand. handl. del 39 sid. 128.</ref> synes att<noinclude> <references/></noinclude> c8sc4suwflx10a7l07iq9t1x6zt1v9x