Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.46.0-wmf.21 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Event Event talk Ämne Wikisource:Mötesplatsen 4 416 646109 645525 2026-03-26T14:39:01Z Belteshassar 7194 /* Ord som fortsätter på nästa sida */ Svar 646109 wikitext text/x-wiki {| style="float: right;" |__TOC__ |}__NEWSECTIONLINK__ =Välkommen till Mötesplatsen= [[Fil:New library in Turku opened 2.3.2007.jpg|miniatyr|Välkommen]] Mötesplatsen är det allmänna diskussionsforumet om svenska Wikisource. [http://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Wikisource:M%C3%B6tesplatsen&action=edit&section=new Skriv ett nytt meddelande under en ny rubrik] Mötesplatsen är rätt plats för att ansöka om att använda en '''bot''' på projektet. Observera att kortare botkörningar, såsom interwiki, ofta kan göras utan botflagga. För '''användarnamnsbyten''' gå till [[:m:SRUC|Metas sida för globala användarnamnsbyten]]. To request to run a '''bot''' on Swedish Wikisource, start a thread on this page and describe your bot and what kind of job you would like to do. Note, that minor bot-jobs, such as iw-linking often can be done without botflag. To request '''change of username/SUL,''' please go to [[:m:SRUC|the request page for a global rename]]. [[Kategori:Wikisource|Mötesplatsen]] ==Gamla diskussioner== {{Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv}} =Diskussioner= == Varning: Den här filen kan innehålla skadlig kod. Om du kör den kan din dator skadas. == I just uploaded a djvu file made from a pdf of a book on internet archives. However, when attempting to make the index, the file does not appear on the index page as usual but rather connects to a page (https://sv.wikisource.org/wiki/Fil:H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu) that states: Varning: Den här filen kan innehålla skadlig kod. Om du kör den kan din dator skadas. I do not understand why this is happening, and would appreciate any help in fixing this problem (and avoiding it in the future if there is something I did wrong). I have scanned my computer for malicious code and am not getting any indication that the file has anything wrong with it. In addition, an online virus scanner give the following results for this file: File Name: H Schück Studier i Beowulfsagan 1909.djvu<br> File Size: 4.741485MB<br> File Type: Unknown<br> Scan Status: Finished<br> Scan Date: 2025-01-05 12:15:27<br> Scanning Engine <br> Scan Result<br> IPQS Internet Security Suite Clean<br> IPQS Byte Checks Clean<br> IPQS Malicious Code Scanner Clean<br> IPQS Emerging Threats Clean<br> IPQS Malicous Network Activity Clean<br> IPQS Threat Defender Clean<br> IPQS Foreign Entity Checker Clean<br> I do notice on Wikimedia Commons <bdi>[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/52/H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu Original file]</bdi> (1,752 × 2,676 pixels, file size: 4.52 MB, MIME type: image/vnd.djvu, 60 pages) SV Wikisource file that index is referencing: [https://sv.wikisource.org/wiki/Fil:H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu] (0 × 0 pixlar, filstorlek: 4,52 Mbyte, MIME-typ: image/vnd.djvu) So I do not know what is happening here. Looks like I am dead in the water for this project for the time being. Thanks for any assistance in this matter. [[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 5 januari 2025 kl. 18.45 (CET) :Kan ha varit ett ccheproblem. Fungerar det nu för dig? [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 5 januari 2025 kl. 23.18 (CET) ::Ja. Det går nu. Tack. ::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 6 januari 2025 kl. 00.54 (CET) == Tillägg som inte passar att kopiera rätt in == I Capitaine Ekebergs resa finns [[Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771/Rättelser|ett tillägg]] till [[Sida:Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771.djvu/56|sidan 38]] som inte passar att kopiera rakt in såsom det är skrivet. Jag valde att göra en fotnot och lägga in tillägget där. Alternativt skulle man kunna skriva om tillägget minimalt till en fullständig mening. Nån som har andra tankar om hur detta kunde lösas? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 9 januari 2025 kl. 14.10 (CET) :I [[Sida:Berzelius Bref 10.djvu/22|Berzelius Brev]] gjorde jag så att man i texten kunde klicka sig vidare till ett separat avsnitt för tillägg (133 olika punkter). Att göra så i ditt exempel är väl lite överdrivet när det bara fanns ett enda tillägg. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 9 januari 2025 kl. 17.25 (CET) == Hur göra text i bilder mer tillgänglig? == Jag har dragit igång ett nytt ambitiöst transkriberingsprojekt för en 1700-talshandskrift. [[Sida:En kort beskrifvning uppå en ostindisk resa till Canton uthi Chinah - Carl Fredrich von Schantz - KB M292.pdf/6|Titeluppslaget]] är en vacker teckning men har också en del textbeskrivningar som jag skulle vilja göra tillgängliga för den som inte kan läsa 1700-talsstil. En tanke jag hade var att använda s.k. [[mw:Extension:ImageMap|image map]] för att skapa ett "tooltip". Länkarna skulle antingen kunna gå till ett odefinierat ankare på sidan, eller till filbeskrivningssidan (alltså det förväntade beteendet när man klickar på en bild). [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Belteshassar/Sandl%C3%A5da&oldid=586703 Exempel i min sandlåda]. Andra idéer på hur texten kan göras mer tillgänglig? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 22 januari 2025 kl. 12.20 (CET) :Okej, inga svar efter en dag. Då får jag väl säga att ...<br> :Det ser ju ut som om det fungerar, men (i min åsikt förstås) är det mer komplicerat än nödigt. Om det var jag som gjorde det, så skulle jag bara skriva nånting i texten under bilden som innehåller vad det står på bilden. T.ex. "Bilden innehåller text: Farwatnet till Canton 2 mihl, Hamnen hwaräst Skeppen ligga, Inloppet till hamnen, ...". Då blir det väl sökbart åtminstone, och om man vill veta precis var på bilden det står så är det nog inte så svårt att hitta. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 23 januari 2025 kl. 20.58 (CET) ::Du har en poäng. Jag gjorde ett försök att placera texten ungefär rätt. Tror det får bli bra för nu. Tack. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 24 januari 2025 kl. 10.34 (CET) :Jag tror inte att image map egentligen är det du är ute efter. Är det inte istället [[:en:Template:Annotated image]] med exempel på [[:en:Template:Annotated image/Extinction]]? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 23 januari 2025 kl. 21.16 (CET) ::Ja, det är förstås en möjlighet, men lite synd att täcka över den vackra handskriften med annoteringar. Nåväl, jag valde den enklare vägen den här gången. Kanske provar det en annan gång Tack. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 24 januari 2025 kl. 10.35 (CET) == Mallen {{mall|antikva}} eller <tt><nowiki><tt></tt></nowiki></tt> == För texter i frakturstil med låneord i antikva, är det numera bättre att använda mallen {{mall|antikva}} än den gamma standarden med fast teckenbredd? Borde vi uppdatera [[WS:Redigering#Teckenuppsättning och typsnitt]] med hänvisning till mallen? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 29 januari 2025 kl. 12.50 (CET) :Jag har inget "svar", men jag har undrat samma sak. Och ofta är det inte så enkelt att verket bara innehåller två stiler. :[https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Ingwar_Widtfarne.pdf/13 Här] t.ex. har vi en sida med (1) fraktur (det mesta), (2) schwabacher (för text med lite "mer" betoning), (3) antikva (för "främmande" ord, t.ex.) och (4) kursivt (referenser eller text i latin, t.ex.). {2} Jämfört med fraktur så är schwabacher lite fetare (mer bläck) och lite bredare. Sidan om teckenuppsättning (ovan) säger att man borde ange det med kursivering; men det är ju något helt annat här som <i>redan är kursiverat</i>. Skulle man använda <b>fetstil</b> kanske? Ja kanske, men (i min åsikt förstås) blir det <b>alltför svart</b>; ett "bang" i ögat. I verket har jag använt {{Mall|spärrat}}; inte perfekt, men jag vet inte ens vad "det bästa" skulle vara. {3} Antikva mallen använde jag för ord tryckta i antikva, men ... det ser {{ant|lite konstigt}} ut (alltså nästan som om det vore mindre viktigt), eftersom bokstäverna också blir lite mindre. {4} Och (till sist) kursiv: borde det vara "bara" <i>kursiv</i> eller {{ant|<i>antikva plus kursiv</i>}}. Jag tycker (tyckte) att det sista ser bättre ut (mer lika originalet). :Ja, inga svar, men jag skulle också uppskatta några visa ord från <b>er alla</b>. Vad gör de som arbetar på engelska eller tyska, t.ex.? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 08.32 (CET) ::A couple of thoughts: ::1. <nowiki><tt></nowiki> is considered depricated and triggers lint errors. ::Cf. https://phabricator.wikimedia.org/T26529 ::2. Simply adding font-size:110% to the <nowiki><span></nowiki> of code in the antikva template increases the size of the serif font so that it is about the size of the default font. Changes in the template will, however, globally change the look of the text everytime the template has been used in the past by other people for other texts, but perhaps this is something that needs to done or at least would not cause much harm to do, and perhaps be an improvement. Cursive could be added at the template level for that matter too, if there is any sort of consensus about how antikva should look. ::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 12.54 (CET) ::Norska wikisource verkar använda [[:no:Mal:Antikva|Mal:Antikva]]; tyskarna använder vad jag kan se <nowiki><tt></tt></nowiki>; danskarna vet jag inte vad de använder; finska behärskar jag inte bra nog för att kolla och så mycket engelska texter satta i frakturstil finns nog inte. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 21.57 (CET) :::Jag tittade på norska mallen, och den är inte samma som den svenska. Istället ställer den bara texten inom <nowiki><tt></tt></nowiki>-taggar. :-( [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 2 februari 2025 kl. 01.42 (CET) == Att referera till artiklar == Hej, jag är ny medlem här, hittade nyligen in hit till Wikisource och blev glatt överraskad av detta arbete! Till mina frågor, så undrar jag hur artiklar refereras till på bästa vis? I det inloggade läget, ser jag att man kan få en permanent länk för den artikel man besöker. Exempelvis Karin Boye ger: https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=F%C3%B6rfattare:Karin_Boye&oldid=519251 Hur pass beständiga/permanenta är dessa länkar? Är det klokare att använda Wikidata-objektet, för att på så vis slå upp korrekt URL? [[Användare:LetteredPoet|LetteredPoet]] ([[Användardiskussion:LetteredPoet|diskussion]]) 5 februari 2025 kl. 20.32 (CET) :Välkommen! Permanentlänken är till för att länka en specifik version av en sida, vilket är bra om du vill visa hur den såg ut just när du besökte den. Enda sättet att bryta länken är om en administratör skulle radera versionen/sidan, vilket är osannolikt för den du länkade. :Wikidata-objekt är också beständiga, men de pekar alltid på senaste versionen av sidan. :I de allra flesta fall funkar den vanliga url:en lika bra, men om en sida har flyttas så kanske url:en går till en omdirigering eller grensida i framtiden. Båda dina förslag undviker det. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 5 februari 2025 kl. 22.16 (CET) ::Okej, tack för förklaringen! Så även om sidan flyttas, så kommer permalänken peka rätt? Och bara om sidan raderas så blir permalänken oanvändbar [[Användare:LetteredPoet|LetteredPoet]] ([[Användardiskussion:LetteredPoet|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 20.42 (CET) == Lutheri Catechismus på Lenape (Delaware) == ''Tråd flyttad från [[Wikisourcediskussion:Mötesplatsen]]'' [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 11.32 (CET) För den händelse att fler är intresserade, så vill jag nämna att jag har påbörjat arbetet att OCR-läsa [[Johannes Campanius]] översättning av Luthers lilla katekes till [[Lenape]] (eller det Americansk-Virginske språket som han själv kallade det. Jag har ett exemplar av faksimilutgåvan från 1930-talet, men den förlaga jag utgår från har jag laddat ned från [Litteraturbanken]: Eftersom originalet återger den svenska texten i frakturstil och lenape- texten i antikva använder jag [[Tesseract]] som jag tycker klarar frakturen bra.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET) === Tryckstilar och markup === Jag är typsnitts-nörd och försöker mig samtidigt på att sampla de typsnitt som används i förlagan i syfte att extrahera dem som ttf- eller otf-filer, Jag vet inte om markup av fraktursatta ord är av intresse för Wikisource, men jag gör det alltså för min egen skull, eftersom jag vill utveckla en fungerande rutin för detta att senare bearbeta KB:s tidningsarkiv med (jag är inte helt nöjd med KB:s egen OCR-läsning, särskilt med tanke på deras val av ordlistor för automatisk korrekturläsning, vilket har lett till sådana besynnerligheter som en greve Laserstråle omnämnd i [[Aftonbladet]] på 1850-talet.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET) :Förutom att undvika dubbelarbete är mitt syfte med denna anmälan att få tips om Formatteringsprocessen då jag eftersträvar en så originaltrogen inläsning som möjligt, vilket alltså verkar strida mot praxis på Wikisource. Min plan är därför att göra formatteringen efterredigerbar,, t.ex med användning av CSS. Då kan jag t.ex. lägga in markeringar av sidbrott men filtrera bort dem för användning på Wikisource.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 22.37 (CET) === Placering === Frågan är kanske för tidigt ställd, men jag undrar om ett sådant verk hör hemma på svenska Wikisource, gemensamma språkneutrala www.wikisource.org eller någon annanstans (del.wikisource.org)? Jag delar givetvis gärna med mig av resultatet till såväl projekt Runeberg som Gutenberg om de vill ha det. Kanske [[Gutenberg Proofreaders]] vill hjälpa till med korrläsningen?--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET) :@[[Användare:SM5POR|SM5POR]]: Jag flyttade tråden hit där innehållsdiskussioner passar bättre. Intressant projekt du håller på med. :Min spontana tanke om placering är att verket främst har ett värde p.g.a. översättningen till Lenape (jmf. t.ex. med [[Ingwar Widtfarne/Ingwars Saga]] som jag tycker platsar här eftersom det är översättningen till svenska som är mest intressant). Vad jag vet finns det inget lämpligt projekt för del, unm eller umu, – och det är nog osannolikt att ett startas då det inte ens finns en Wikipedia-version – så flerspråkiga Wikisource är nog det bästa hemmet för ditt projekt. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 11.41 (CET) ::@[[Användare:Belteshassar|Belteshassar]]Tack för flytten. Jag fattar mig kort just nu eftersom jag är inloggad via mobilen i dinarie atorstället för min ordinarie dator--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 22.18 (CET) :::Jag väckte faktiskt frågan pom ett möjligt incubator'prroojekt för Lenape och fick svaret att fet redan fanns ett för unami och [[“Att möta dig“|att]] ett för munsee kunde övervägas, jag är okunnig om skillnaden mellan de två språken och benämner dem därför kollektivt som Lenape,min tanke med OCR-läsningenn är just att stödja dessa projekt, frågan är tidigt ställd som sagt och vi hinner återkomma till den inn jagg har några färdiga filer att ladda uuuoo.-‐[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 12 februari 2025 kl. 07.40 (CET) === Skyddstider och omfång === Frågan om skyddstider kan tyckas överspelad eftersom Campanius dog redan 1683. Mitt tryckta exemplar är dock ur faksimilutgåvan från 1930-talet, och den innehåller en efterskrift av riksbibliotekarien Isak Collijn (1875-1949), hans upphovsrätt till den löpte ut 2019 enligt nu gällande regler, och jag minns att jag före 2019 övervägde att anmäla boken som kandidat för inskanning via projekt Gutenberg Canada (som inte beaktar någon 70-årig skyddstid utan bara Bernunionens 50-åriga dito) av just detta skäl. Inskanningen från Litteraturbanken verkar dock bara innehålla originalet från 1600-talet, så den ska inte utgöra något problem. Min som vanligt för tidigt ställda fråga är nu om Collijns informativa efterskrift är tillräckligt intressant för svenska Wikisource att ta med i detta OCR-arbete, och om det i så fall finns några upphovsrättsliga gränsfall kvar att ta hänsyn till.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 14.34 (CET) :Collijns efterskrift är väl absolut intressant nog för att platsa. Jag kan inte reglerna exakt, men verket ska vara fritt från amerikansk upphovsrätt också (publicering + 95 år). Ännu så länge omfattas verk från 1930-talet, men det kanske finns några undantag som kan tillämpas? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 15.31 (CET) ::Då verkar den enkla lösningen vara att köra på, men att göra en partiell publicering med utrymme för att lägga till Collijn 2044 eller när det blir.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 15 februari 2025 kl. 11.25 (CET) == Administratörsval == För allas kännedom så har jag nominerat mig själv till administratör här: [[Wikisource:Administratörer#Användare:Belteshassar]]. Ni som är aktiva på projektet får gärna gå dit och lägga er röst för eller emot. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 23 februari 2025 kl. 14.01 (CET) == Dålig ordning i indexkategorierna == En sak som stör mig är den dåliga ordningen i indexkategorierna. Jag var osäker på om jag borde ta upp det eller om det bara är jag som tycker det är dålig stil, med tanke på att ingen annan här har sagt något, men de andra kanske väntade på att någon annan skulle säga något. Iallafall, om att man kan lägga till kategorier genom fälten nedan togs upp i [[Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2019#Kategorier på indexsidorna|detta meddelande från 2019]] men funktionen verkar ha problem. Ta till exempel [[:Kategori:Validerade index]], där över en tredjedel av indexen hamnar under bokstaven V bara för att Validerade börjar på den bokstaven. Samma sak med de andra indexkategorierna där en massa index hamnar under bokstäverna E, I och K. Vore det bättre om man lade till kategorier manuellt, utan att använda fälten, eller finns det något tekniskt någon ska göra med själva sajten så att säga, så att indexen sorteras rätt? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 16.55 (CEST) :Jag har bara kollat översiktligt men det verkar som att de index-sidor som "ligger fel" är sådana som är skapade efter 2019 och där inte kategori har lagts in för hand utan där endast textfältet för kategori på index-sidan har använts. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 18.56 (CEST) ::Jag har också stört mig på detta och brukar därför lägga kategorierna i anteckningfältet i stället. Har klickat runt lite på andra Wikisourceprojekt och sett att de har en dropdown för status som sätter kategorierna korrekturlästa/validerade index etc. De verkar inte använda andra kategorier på index, men på danska finns samma bugg (nån hade felaktigt satt kategorier ämnade för verk på en indexsida). [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 21.10 (CEST) :::Nej, Grey ghost, det är inte bara du som tycker att det är "dålig stil". Jag har också märkt det, men eftersom ingen annan har sagt nånting så antog jag att det var sett som ett "mindre" fel. Men nu ...<br> :::Eftersom Thurs skrev i 2019 "<i>där kategorierna <b>ska</b> läggas</i>" så tycker jag att det <u>borde</u> fungera också. Men finns det någon, här eller annanstans, som ens vet <u>var</u> felet ligger? Vi är ju inte alla tekniska här, men om vi visste vilket skript det är som går fel, så kanske någon kan hitta en lösning.<br> :::Eller skulle det vara bättre om vi kunde använda "Status"-idén istället? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 4 maj 2025 kl. 00.11 (CEST) ::::Tror inte det finns så mycket vi kan göra på wikin mer än att kringgå det. Problemet är [[phab:T299824|rapporterat i phabricator]], men det är en rätt lång backlog så det ligger nog inte så högt på WMF:s priolista. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 4 maj 2025 kl. 07.54 (CEST) :::::Och det är inte bara indexkategorierna ser jag nu utan även ursprungskategorierna. Ser man i till exempel [[:Kategori:Eget arbete]] ser man en massa index under bokstaven E. Det har blivit rapporterat nu så vi får se om allt blir löst, om inte får vi lägga till kategorier på det gamla sättet. [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 5 maj 2025 kl. 22.00 (CEST) ::::::Rätt säker på att jag hittat felet i koden. Har skickat in [[gerrit:1152372|en patch]] för det. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 30 maj 2025 kl. 23.59 (CEST) :::::::Fixen sjösattes 1 juli och jag har testat att den funkar. Observera att sidor som redan har kategoriserats inte kategoriseras om utan en [[mw:Help:Dummy_edit#Null_edit|null edit]]. jag prövade att bara rensa cachen (purge) vilket inte gav resultat. :::::::Ska se om jag fixa med min bot så att den uppdaterar de [[:Kategori:Index_efter_status|kategorierna för index-status]]. Pinga här om det finns någon ytterligare kategori som bör få den behandlingen. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 2 juli 2025 kl. 23.16 (CEST) ::::::::Kör på alla i [[:Kategori:Index]] så missas garanterat ingen. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 2 juli 2025 kl. 23.47 (CEST) == Mindre färgjustering i titelmallarna == Jag har tittat ytterligare på att göra Wikisource mer kompatibel för de som använder Dark-mode (inställningar->utseende->färg->mörk). En av de icke-kompatibla mallar som läsare oftast möter är {{mall|Titel}}. Det enklaste sättet att fixa mallen är att justera till färgnyanser som MediaWiki redan känner till. Det innebär dock en viss ändring mot hur det ser ut idag, även för de som inte använder dark-mode. Vill därför kolla om ni är ok med skiftet, eftersom jag inte vet hur noggrant färgerna som används idag kan ha diskuterats tidigare. Resultatet/skillnaden kan ni se på [[Användardiskussion:Lokal Profil/test]]. Testa gärna att växla till mörkt läge för att se hur det blir även där. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 13 juli 2025 kl. 19.58 (CEST) :Man kan även kolla in dark-mode genom att lägga på <code>?vectornightmode=1</code> på url:en av en sida man besöker. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 14 juli 2025 kl. 00.25 (CEST) ::Då ingen svarat och de visuella skillnaderna är tämligen små så genomför jag nu ändringen. I den uppdateringen tar jag med en hel del andra förbättringar vilkq inte syns utåt, så om färgen är ett problem senare så kan den delen lätt åtgärdas. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 27 juli 2025 kl. 21.46 (CEST) == Skillnad på nordiska Wikisource och andra språkversioner == Jag har den klassiska vektorn, alltså vektorn från 2010, på samtliga wikiprojekt. När jag använder den klassiska vektorn på Wikipedia, Wikidata och Commons står "Specialsidor" i spalten till vänster, men inte Wikisource, Wikiquote och Wiktionary. Annorlunda var det i våras, så syntes det. Vad mera är, specialsidor syns i vänsterspalten på engelska, franska, italienska och spanska Wikisource. Men inte i de svenska eller heller norska, danska och isländska språkversionerna. Varför har det ändrats på nordiska Wikisource? Kan det ändras tillbaka i framtiden av den tekniska ledningen, eller kan jag ändra det själv genom "Inställningar" åtminstone på svenska Wikisource? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 8 augusti 2025 kl. 21.10 (CEST) :Vilka länkar som visas där definieras på sidan [[MediaWiki:Sidebar]]. Om vi är överens om tillägg vi vill göra så kan nog en administratör här genomföra dem. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 10 augusti 2025 kl. 17.53 (CEST) ::Hur många ska vara överens, räcker det med oss två? Jag är med på det, om du tycker det är okej och det räcker med oss kan du genomföra det, om det stämmer enligt [[Wikisource:Administratörer|den här sidan]] att du är administratör. Det är ju en riktlinje att vara djärv, och jag tror inte att någon skulle bli missnöjd över att det skulle synas i spalten. [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 10 augusti 2025 kl. 19.50 (CEST) :::Eftersom det påverkar hur Wikisource ser ut för alla användare så tycker jag vi kan ge förslaget några dagar innan vi inför det så folk hinner se diskussionen och framföra eventuella synpunkter. Förslaget, om jag tolkar dig rätt, är alltså att i menyn till vänster (kallas "Huvudmeny" om man använder senaste utseendet) under "Stöd Wikimedia" lägga till "Specialsidor" som då skall länka till [[Special:Specialsidor]]. Är det rätt uppfattat? Jag låter frågan ligga här några dagar och om ingen protesterar så kan jag eller någon annan administratör genomföra ändringen. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 augusti 2025 kl. 09.37 (CEST) ::::Det är så jag tänkt mig det. Har tillräckligt med tid gått för att det ska genomföras? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 31 augusti 2025 kl. 21.35 (CEST) :::::Utfört. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 1 september 2025 kl. 11.47 (CEST) ::::::Tack så mycket! [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 1 september 2025 kl. 21.55 (CEST) == Kulturkanon == Jag tog mig friheten att skapa en [[:Kategori:En kulturkanon för Sverige|kategori]] för verk som ingår i förslaget till en svensk kulturkanon. Tänker att det kan vara en bra chans att synliggöra att vi faktiskt har många av verken på Wikisource. Däremot vet jag inte riktigt hur kategorin kan passas in i kategoriträdet så förslag på hur det kan lösas är välkomna. Finns det andra förslag på hur verk ur kanon kan lyftas fram så tar jag gärna emot dem också. Till sist: I förslaget finns ett antal verk som skulle platsa här men som vi ännu inte har. Kanske någon känner sig manad att lägga till dem. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 2 september 2025 kl. 23.15 (CEST) :jag har ingen bild framför mig av hur kategoriträdet ser ut, så jag började :leta efter "samlingsverk" i hopp om att hitta någon kategori för sådana men :fann tyvärr ingen. En kanon är iofs inte ett samlingsverk, men det är ändå :en lista över verk, och som kategori bör den ligga bredvid samlingsverk, :antologier, bibliografier och liknande. Är detta till någon hjälp?--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 3 september 2025 kl. 16.30 (CEST) == Kategori: 1900-talets verk == Okej, inte bara 1900-talet, men också 1800-, 1700-, 1600- etc. Och vad jag undrar är: Vilka årtal skall vara med i en sådan kategori? <br> Det finns ju också kategorier för 1910-, 1920-, 1930-, etc. så det skulle väl vara rimligt att "1900-talets verk" skulle vara för verk som skapades mellan 1900 och 1909 (inklusive). Samma sak för 1800-talet, och 1700-talet. Men när vi kommer tillbaka till 1600-talet så finns det inte kategorier för all 16x0-tal (ännu, åtminstone). Och för 1500-talet och 1400-talet så finns det inga andra alls, bara xx00-talet. Och även äldre? Ingenting. Så om vi har ett verk från, t.ex., 1745, så skall det väl vara med i kategorien för 1740-talet. Men skall den också vara med i "1700-talet"? Eller är <i>det</i> exklusivt för 1700-1709? <br> Det kan ju också hända att man inte vet precis när verket utkom, bara någon gång 1700-1799. Blir det då okej att använda "1700-talets verk"? Eller ...? <br> Är det någon som tror sig förstå hur det borde fungera? Kan du skriva nåt? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 30 september 2025 kl. 09.17 (CEST) :1900-talets verk är förstås verk från perioden 1900 till 1909. Verk som är från ett okänt årtal ska överhuvud inte kategoriseras efter år. Och det är väl inte nödvändigt att skapa kategorier för mycket längre tillbaka än 1500-talet, [[:Kategori:Verk från medeltiden]] finns ju att använda? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 2 oktober 2025 kl. 22.02 (CEST) ::Så vad tycker du om [[:Kategori:1500-talets verk]] och de verk som är med där? Och [[:Kategori:1600-talets verk]]? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 3 oktober 2025 kl. 06.10 (CEST) == Wikisource Reader == (Sporadisk användare här, så ursäkta eventuella felformuleringar och misstag.) I en telegramgrupp med GLAM-fokus flaggades för att ''[https://cis-india.github.io/wikisource-reader-app/ Wikisource Reader]'' släppts, och [https://translatewiki.net/wiki/Translating:Wikisource_Reader kan översättas via translatewiki.net]. Glad i hågen kastade jag mig över det och översatte allt, men dubbelkoll och korr uppmuntras då jag inte har full koll på alla termer och funktioner. Efter att jag översatt allt kom jag på att det kanske är bra att ladda ned appen och testa den, och det funkade utan problem och förhoppningsvis kommer översättningarna med vid nästa import då de sker måndagar och torsdagar. Spontant laddade jag ned och började lyssna på '''[[Till jordens medelpunkt]]''' av Jules Verne, och insåg att det kommer bli en spännande upplevelse då språkmotorn lämnar en del att önska. Innehållsförteckningen växlade mellan att kunna och inte kunna läsa romerska siffror, så det var både I som bokstav, II som två och VI som ord. Krångliga och sammansatta ord bokstaverades men däremellan låter det om än datorröst så ändå något så när hanterbart. Har någon härifrån testat? Går det att göra något med texterna för att förbättra uppläsningen? Kan det jobb Wikimedia Sverige (ping @[[Användare:Sebastian Berlin (WMSE)|Sebastian Berlin (WMSE)]] och @[[Användare:Viktoria Hillerud (WMSE)|Viktoria Hillerud (WMSE)]] ) gör med Wikispeech användas för att göra uppläsningen angenämare och mer konsekvent? /[[Användare:Haxpett|Haxpett]] ([[Användardiskussion:Haxpett|diskussion]]) 14 oktober 2025 kl. 14.45 (CEST) == Wikisource Loves Proofreading Campaign 2025 == På [[m:Wikisource Loves Proofreading Campaign 2025]] beskrivs en kampanj som ska locka fler att korrekturläsa i Wikisource, från 20 december 2025 till 20 februari 2026. Det behövs "ambassadörer" (faddrar) på respektive språk, som tar hand om de nykomlingar som värvas. Läs på! [[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 9 november 2025 kl. 22.09 (CET) == Request for bot flag == Hi, apologies for writing in English. I'd like to request a bot flag for my [[User:TenshiBot|bot]], which would fix [[mw:Help:Extension:Linter|Linter]] errors on this wiki. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 11 februari 2026 kl. 18.13 (CET) :Thank you for your interest. Given your bot’s long edit history on enwp I’m leaning towards granting your request immediately. However, could you perhaps share some examples of the types of edits your bot would do? Do you have any estimate on how many pages on this wiki currently have linter errors that the bot could fix? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 00.41 (CET) ::Looking at the [[Special:LintErrors|stats]], there's around 42,691 lint errors in total. At the moment, the bot could fix misnests (1,706 errors) and obsolete HTML tags (35,781 errors), but not missing end tags (2,661) or stripped tags (194), so about 37,487 that it could fix. For an example, [[w:en:Special:Diff/1337710804|misnests]], [[w:en:Special:Diff/1329973339|obsolete HTML tags (with some other stuff being fixed, not by bot)]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 02.24 (CET) :::Not-an-expert here, but I peeked at your "obsolete tags" link and saw <nowiki><p></nowiki> tags being replaced by <nowiki>{{pb}}</nowiki> templates. Is this a legit thing to do? It is my understanding that <nowiki><p></nowiki> denotes a new block/paragraph, whereas the <nowiki>{{pb}}</nowiki> template (which doesn't exist in this Swedish Wikisource, btw) inserts (somehow, I didn't look at the details) a page break. These, it seems to me, are not the same. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 06.32 (CET) ::::<nowiki><p></nowiki> tags aren't obsolete, though they were causing a different type of error (missing end tags) which it's easier to use a find/replace script to replace them with <nowiki>{{pb}}</nowiki> if none of them have any closing <nowiki></p></nowiki> tags. As I understand they are visually the same, though I'm not sure if they're read out the same way in a screen reader. A list of obsolete tag examples can be found at [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 12.50 (CET) :::It seems clear that someone has already gone to a good deal of effort to deal with the lint errors because there are a lot fewer lint errors than there were a couple of years ago. Most of the major ones have already been cleaned up. The main source of obsolete HTML tags appear to be the use of < center > and < tt > instead of the corresponding templates. If these lint errors could be updated to reflect the current standard, I would think that would be considered a worthwhile improvement. It might, however, be helpful for input on this issue from the folks who have been working on lint errors, because many of the old ones have already been taken care of and perhaps this issue is already being addressed. :::But in addition, yesterday, I was working on a table that needed some work. Although these do not seem to be flagged as errors, many of the old tables used style elements like align and valign that still work, but have a different standard now :::It might be a good idea if these can be automatically updated without creating a new series of problems. :::A new response from [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] just appeared as I was typing this which references [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]]. < center >, < tt >, align and valign in tables are all listed as obsolete tags which matches my perception of what could be updated pretty well. So, IMHO (does anyone still use IMHO, I don't know), as long as somebody else is not already dealing with the same issues, it would not hurt to update some of these tags to reflect current standards. :::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 13.08 (CET) ::::Another small change that an appropriate bot could implement might also be to update the way headers have typically been written. ::::<nowiki><h2 align="center" style="border-bottom:none;">Heading</h2></nowiki> ::::Use of align="center" is not HTML5 compliant, but a find-replace bot could alter this syntax a little bit to make it HTML compliant (assuming this works as intended). ::::<nowiki><h2 style="margin:auto; border-bottom:none;">Heading</h2></nowiki> ::::But, as the [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]] page clearly states: ::::"The obsolete-tag error is the result of deprecated HTML elements. ::::Since it is unclear to us at this time how far we want to push this goal of HTML5 compliance, this category is marked low priority. Some wikis might choose to not address this right away. Other wikis might want to get ahead and want to be HTML5 compliant. It is possible that some wikis might write bots to address this. So, please use your judgement and wiki-specific policies to guide you in how much effort you want to spend on this. If, in the future, there is greater clarity about pursuing this more aggressively, we will reflect that by updating the severity of this linter issue appropriately." ::::I, personally, attempt to implement HTML5 standards (to the extent I understand them) when I proofread something, but at this time there is no absolute necessity to make any changes as long as browsers still understand depricated tags. But it probably would not hurt either to update to HTML5 if implemented correctly by someone who knows a lot more about bots than I do and wiki specific considerations are taken into account. Although I have opinions on this matter (do not like <nowiki><big></nowiki> and <nowiki><small></nowiki> either), I, of course, defer to any consensus or administrative decision in these matters. For the most part more serious issues are already being addressed on this wiki. ::::P.S. Since templates do not automatically carry over from one language wikisoure to the next, if you want to use a <nowiki>{{pb}}</nowiki> template, of course, an appropiate Swedish "mall" would have to be created first. The English <nowiki>{{pb}}</nowiki> template, however, is a "page break" template, and I am unsure how that would be appropriate here. Few proofreaders have used paragraph breaks here since they are automatically inserted by transclusion and so the occasional use of <nowiki><p></nowiki> at least is not something that really needs to be fixed. I have seen that when some folks have used <nowiki><p></nowiki> that it was being used more like <nowiki><br></nowiki>. On Swedish wikisource no active proofreader removes all line breaks like some do on English wikisource. These line breaks mess up italics when <nowiki>''</nowiki> is accidentally used over two lines which then flags an unclosed tag error. Unclosed <nowiki><i></nowiki> errors are far more common than <nowiki><p></nowiki>. ::::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 13 februari 2026 kl. 13.53 (CET) :::::[[Användare:Lokal Profil|Lokal Profil]] has been doing a lot of work on linter errors on this wiki. It would be valuable to get their views on this. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 17 februari 2026 kl. 10.54 (CET) :::::As I said [[#c-Tenshi_Hinanawi-20260212115000-Bio2935c-20260212053200|above]], <nowiki><p></nowiki> tags were causing a different type of error, which I cannot fix with my bot. I'm aware that templates cannot be transcluded across different wikis. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 19 februari 2026 kl. 21.58 (CET) ::::::Thanks for the ping. I've done a fair bit of work on clearing out linter errors. The main issues have normally been around finding the right replacement. E.g. <code><nowiki><tt></nowiki></code> was used to convey multiple meanings and has since been superseded by both {{mall|ant}} and {{mall|tt}}. While actually replacing them can often be done by bot, figuring out which replacement is the right one cannot (unless the bot is way more advanced). I know that there are similar issues for at least <code><nowiki><small></nowiki></code> which has been used to convey different semantics (it's frequently used for quotes in SOU:s and pure styling in e.g. title pages) so '''should''' have different replacements. ::::::That said. There are probably a bunch of tag replacements which could be done, e.g. <code><nowiki><center></nowiki></code> and <code><nowiki><big></nowiki></code> ''should'' be non-problematic. ::::::For the missnestings there are a bunch of trivial cases, but I think a lot of the remaining once are situations like [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Fiskm%C3%A5sen_0007.jpg&action=edit&lintid=141222 this] where the intention is to italicise several paragraphs. However Mediawiki will insert a <code><nowiki><p></nowiki></code>-tag before the first <code><nowiki><i></nowiki></code> which it then closes at the end of the first line followed by an empty line. The fix here is to [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida%3AFiskm%C3%A5sen_0007.jpg&diff=630073&oldid=348097 add a line-break after the opening <nowiki><i></nowiki>] (but the "right" fix in this case is probably to use <code><nowiki><div style="font-style: italic;"></nowiki></code> since this use of the <nowiki><i></nowiki>-tag is incorrect html5 semantics). ::::::/[[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 20 februari 2026 kl. 23.51 (CET) :::::::A different method that the bot uses is to close the <nowiki><i></nowiki> tag and readd the tag again on the next line and so forth, which avoids the html5 semantics issue and being reported as a lint error. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 23 februari 2026 kl. 00.09 (CET) ::Pinging [[User:EnDumEn|EnDumEn]] and [[User:Thurs|Thurs]] since it appears there aren't any objections to this request. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 2 mars 2026 kl. 12.58 (CET) :::Noting that I have requested the stewards to flag the bot [[m:SRB#TenshiBot@sv.wikisource|here]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 9 mars 2026 kl. 13.50 (CET) ::::Nu har jag delat ut botstatus till [[Användare:TenshiBot]]. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] ([[Användardiskussion:EnDumEn|diskussion]]) 9 mars 2026 kl. 21.05 (CET) == Ord som fortsätter på nästa sida == Skapade nyligen [[Jul-Kalender 1887/Sysslolös]] (ett kapitel kvar nu av boken) och ser att ord som avslutas mitt i på ena sidan med ett streck (-) och fortsätter på nästa på sidan tolkas som två ord. Så som "träf fade" mellan andra och tredje sidan. Hur får man programvaran att slå ihop orden istället? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 13 mars 2026 kl. 23.54 (CET) :Den andra sidan börjar inte med "fade" utan med vagnretur. Texten på sidan måste börja med det ord som ska bindas ihop, annars fungerar det inte. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 14 mars 2026 kl. 06.42 (CET) ::Menar du att detta inte går att ordna maskinellt utan att man måste manuellt flytta ena halvan av ordet till en av sidorna och knyta ihop dom där? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 16 mars 2026 kl. 12.03 (CET) :::Jasså, sidan får inte inledas med mellanslag. Okej, då förstår jag. [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 16 mars 2026 kl. 12.05 (CET) ::::En sak att tänka på är att de flesta webbläsare och även Mediawikis sökfunktion behandlar de hopsydda delarna som olika ord, så om det avstavade ordet är ett namn eller term som man tror att användare vill söka efter kan man flytta manuellt (och eventuellt använda mallen {{mall|avstavat}}) för att det ska se rätt ut i korrläsningen. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 26 mars 2026 kl. 15.39 (CET) 9ckunsxyamzpr8j58dnnzsfculzybag 646110 646109 2026-03-26T15:35:02Z Belteshassar 7194 /* Ord som fortsätter på nästa sida */ 646110 wikitext text/x-wiki {| style="float: right;" |__TOC__ |}__NEWSECTIONLINK__ =Välkommen till Mötesplatsen= [[Fil:New library in Turku opened 2.3.2007.jpg|miniatyr|Välkommen]] Mötesplatsen är det allmänna diskussionsforumet om svenska Wikisource. [http://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Wikisource:M%C3%B6tesplatsen&action=edit&section=new Skriv ett nytt meddelande under en ny rubrik] Mötesplatsen är rätt plats för att ansöka om att använda en '''bot''' på projektet. Observera att kortare botkörningar, såsom interwiki, ofta kan göras utan botflagga. För '''användarnamnsbyten''' gå till [[:m:SRUC|Metas sida för globala användarnamnsbyten]]. To request to run a '''bot''' on Swedish Wikisource, start a thread on this page and describe your bot and what kind of job you would like to do. Note, that minor bot-jobs, such as iw-linking often can be done without botflag. To request '''change of username/SUL,''' please go to [[:m:SRUC|the request page for a global rename]]. [[Kategori:Wikisource|Mötesplatsen]] ==Gamla diskussioner== {{Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv}} =Diskussioner= == Varning: Den här filen kan innehålla skadlig kod. Om du kör den kan din dator skadas. == I just uploaded a djvu file made from a pdf of a book on internet archives. However, when attempting to make the index, the file does not appear on the index page as usual but rather connects to a page (https://sv.wikisource.org/wiki/Fil:H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu) that states: Varning: Den här filen kan innehålla skadlig kod. Om du kör den kan din dator skadas. I do not understand why this is happening, and would appreciate any help in fixing this problem (and avoiding it in the future if there is something I did wrong). I have scanned my computer for malicious code and am not getting any indication that the file has anything wrong with it. In addition, an online virus scanner give the following results for this file: File Name: H Schück Studier i Beowulfsagan 1909.djvu<br> File Size: 4.741485MB<br> File Type: Unknown<br> Scan Status: Finished<br> Scan Date: 2025-01-05 12:15:27<br> Scanning Engine <br> Scan Result<br> IPQS Internet Security Suite Clean<br> IPQS Byte Checks Clean<br> IPQS Malicious Code Scanner Clean<br> IPQS Emerging Threats Clean<br> IPQS Malicous Network Activity Clean<br> IPQS Threat Defender Clean<br> IPQS Foreign Entity Checker Clean<br> I do notice on Wikimedia Commons <bdi>[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/52/H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu Original file]</bdi> (1,752 × 2,676 pixels, file size: 4.52 MB, MIME type: image/vnd.djvu, 60 pages) SV Wikisource file that index is referencing: [https://sv.wikisource.org/wiki/Fil:H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu] (0 × 0 pixlar, filstorlek: 4,52 Mbyte, MIME-typ: image/vnd.djvu) So I do not know what is happening here. Looks like I am dead in the water for this project for the time being. Thanks for any assistance in this matter. [[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 5 januari 2025 kl. 18.45 (CET) :Kan ha varit ett ccheproblem. Fungerar det nu för dig? [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 5 januari 2025 kl. 23.18 (CET) ::Ja. Det går nu. Tack. ::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 6 januari 2025 kl. 00.54 (CET) == Tillägg som inte passar att kopiera rätt in == I Capitaine Ekebergs resa finns [[Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771/Rättelser|ett tillägg]] till [[Sida:Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771.djvu/56|sidan 38]] som inte passar att kopiera rakt in såsom det är skrivet. Jag valde att göra en fotnot och lägga in tillägget där. Alternativt skulle man kunna skriva om tillägget minimalt till en fullständig mening. Nån som har andra tankar om hur detta kunde lösas? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 9 januari 2025 kl. 14.10 (CET) :I [[Sida:Berzelius Bref 10.djvu/22|Berzelius Brev]] gjorde jag så att man i texten kunde klicka sig vidare till ett separat avsnitt för tillägg (133 olika punkter). Att göra så i ditt exempel är väl lite överdrivet när det bara fanns ett enda tillägg. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 9 januari 2025 kl. 17.25 (CET) == Hur göra text i bilder mer tillgänglig? == Jag har dragit igång ett nytt ambitiöst transkriberingsprojekt för en 1700-talshandskrift. [[Sida:En kort beskrifvning uppå en ostindisk resa till Canton uthi Chinah - Carl Fredrich von Schantz - KB M292.pdf/6|Titeluppslaget]] är en vacker teckning men har också en del textbeskrivningar som jag skulle vilja göra tillgängliga för den som inte kan läsa 1700-talsstil. En tanke jag hade var att använda s.k. [[mw:Extension:ImageMap|image map]] för att skapa ett "tooltip". Länkarna skulle antingen kunna gå till ett odefinierat ankare på sidan, eller till filbeskrivningssidan (alltså det förväntade beteendet när man klickar på en bild). [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Belteshassar/Sandl%C3%A5da&oldid=586703 Exempel i min sandlåda]. Andra idéer på hur texten kan göras mer tillgänglig? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 22 januari 2025 kl. 12.20 (CET) :Okej, inga svar efter en dag. Då får jag väl säga att ...<br> :Det ser ju ut som om det fungerar, men (i min åsikt förstås) är det mer komplicerat än nödigt. Om det var jag som gjorde det, så skulle jag bara skriva nånting i texten under bilden som innehåller vad det står på bilden. T.ex. "Bilden innehåller text: Farwatnet till Canton 2 mihl, Hamnen hwaräst Skeppen ligga, Inloppet till hamnen, ...". Då blir det väl sökbart åtminstone, och om man vill veta precis var på bilden det står så är det nog inte så svårt att hitta. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 23 januari 2025 kl. 20.58 (CET) ::Du har en poäng. Jag gjorde ett försök att placera texten ungefär rätt. Tror det får bli bra för nu. Tack. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 24 januari 2025 kl. 10.34 (CET) :Jag tror inte att image map egentligen är det du är ute efter. Är det inte istället [[:en:Template:Annotated image]] med exempel på [[:en:Template:Annotated image/Extinction]]? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 23 januari 2025 kl. 21.16 (CET) ::Ja, det är förstås en möjlighet, men lite synd att täcka över den vackra handskriften med annoteringar. Nåväl, jag valde den enklare vägen den här gången. Kanske provar det en annan gång Tack. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 24 januari 2025 kl. 10.35 (CET) == Mallen {{mall|antikva}} eller <tt><nowiki><tt></tt></nowiki></tt> == För texter i frakturstil med låneord i antikva, är det numera bättre att använda mallen {{mall|antikva}} än den gamma standarden med fast teckenbredd? Borde vi uppdatera [[WS:Redigering#Teckenuppsättning och typsnitt]] med hänvisning till mallen? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 29 januari 2025 kl. 12.50 (CET) :Jag har inget "svar", men jag har undrat samma sak. Och ofta är det inte så enkelt att verket bara innehåller två stiler. :[https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Ingwar_Widtfarne.pdf/13 Här] t.ex. har vi en sida med (1) fraktur (det mesta), (2) schwabacher (för text med lite "mer" betoning), (3) antikva (för "främmande" ord, t.ex.) och (4) kursivt (referenser eller text i latin, t.ex.). {2} Jämfört med fraktur så är schwabacher lite fetare (mer bläck) och lite bredare. Sidan om teckenuppsättning (ovan) säger att man borde ange det med kursivering; men det är ju något helt annat här som <i>redan är kursiverat</i>. Skulle man använda <b>fetstil</b> kanske? Ja kanske, men (i min åsikt förstås) blir det <b>alltför svart</b>; ett "bang" i ögat. I verket har jag använt {{Mall|spärrat}}; inte perfekt, men jag vet inte ens vad "det bästa" skulle vara. {3} Antikva mallen använde jag för ord tryckta i antikva, men ... det ser {{ant|lite konstigt}} ut (alltså nästan som om det vore mindre viktigt), eftersom bokstäverna också blir lite mindre. {4} Och (till sist) kursiv: borde det vara "bara" <i>kursiv</i> eller {{ant|<i>antikva plus kursiv</i>}}. Jag tycker (tyckte) att det sista ser bättre ut (mer lika originalet). :Ja, inga svar, men jag skulle också uppskatta några visa ord från <b>er alla</b>. Vad gör de som arbetar på engelska eller tyska, t.ex.? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 08.32 (CET) ::A couple of thoughts: ::1. <nowiki><tt></nowiki> is considered depricated and triggers lint errors. ::Cf. https://phabricator.wikimedia.org/T26529 ::2. Simply adding font-size:110% to the <nowiki><span></nowiki> of code in the antikva template increases the size of the serif font so that it is about the size of the default font. Changes in the template will, however, globally change the look of the text everytime the template has been used in the past by other people for other texts, but perhaps this is something that needs to done or at least would not cause much harm to do, and perhaps be an improvement. Cursive could be added at the template level for that matter too, if there is any sort of consensus about how antikva should look. ::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 12.54 (CET) ::Norska wikisource verkar använda [[:no:Mal:Antikva|Mal:Antikva]]; tyskarna använder vad jag kan se <nowiki><tt></tt></nowiki>; danskarna vet jag inte vad de använder; finska behärskar jag inte bra nog för att kolla och så mycket engelska texter satta i frakturstil finns nog inte. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 21.57 (CET) :::Jag tittade på norska mallen, och den är inte samma som den svenska. Istället ställer den bara texten inom <nowiki><tt></tt></nowiki>-taggar. :-( [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 2 februari 2025 kl. 01.42 (CET) == Att referera till artiklar == Hej, jag är ny medlem här, hittade nyligen in hit till Wikisource och blev glatt överraskad av detta arbete! Till mina frågor, så undrar jag hur artiklar refereras till på bästa vis? I det inloggade läget, ser jag att man kan få en permanent länk för den artikel man besöker. Exempelvis Karin Boye ger: https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=F%C3%B6rfattare:Karin_Boye&oldid=519251 Hur pass beständiga/permanenta är dessa länkar? Är det klokare att använda Wikidata-objektet, för att på så vis slå upp korrekt URL? [[Användare:LetteredPoet|LetteredPoet]] ([[Användardiskussion:LetteredPoet|diskussion]]) 5 februari 2025 kl. 20.32 (CET) :Välkommen! Permanentlänken är till för att länka en specifik version av en sida, vilket är bra om du vill visa hur den såg ut just när du besökte den. Enda sättet att bryta länken är om en administratör skulle radera versionen/sidan, vilket är osannolikt för den du länkade. :Wikidata-objekt är också beständiga, men de pekar alltid på senaste versionen av sidan. :I de allra flesta fall funkar den vanliga url:en lika bra, men om en sida har flyttas så kanske url:en går till en omdirigering eller grensida i framtiden. Båda dina förslag undviker det. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 5 februari 2025 kl. 22.16 (CET) ::Okej, tack för förklaringen! Så även om sidan flyttas, så kommer permalänken peka rätt? Och bara om sidan raderas så blir permalänken oanvändbar [[Användare:LetteredPoet|LetteredPoet]] ([[Användardiskussion:LetteredPoet|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 20.42 (CET) == Lutheri Catechismus på Lenape (Delaware) == ''Tråd flyttad från [[Wikisourcediskussion:Mötesplatsen]]'' [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 11.32 (CET) För den händelse att fler är intresserade, så vill jag nämna att jag har påbörjat arbetet att OCR-läsa [[Johannes Campanius]] översättning av Luthers lilla katekes till [[Lenape]] (eller det Americansk-Virginske språket som han själv kallade det. Jag har ett exemplar av faksimilutgåvan från 1930-talet, men den förlaga jag utgår från har jag laddat ned från [Litteraturbanken]: Eftersom originalet återger den svenska texten i frakturstil och lenape- texten i antikva använder jag [[Tesseract]] som jag tycker klarar frakturen bra.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET) === Tryckstilar och markup === Jag är typsnitts-nörd och försöker mig samtidigt på att sampla de typsnitt som används i förlagan i syfte att extrahera dem som ttf- eller otf-filer, Jag vet inte om markup av fraktursatta ord är av intresse för Wikisource, men jag gör det alltså för min egen skull, eftersom jag vill utveckla en fungerande rutin för detta att senare bearbeta KB:s tidningsarkiv med (jag är inte helt nöjd med KB:s egen OCR-läsning, särskilt med tanke på deras val av ordlistor för automatisk korrekturläsning, vilket har lett till sådana besynnerligheter som en greve Laserstråle omnämnd i [[Aftonbladet]] på 1850-talet.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET) :Förutom att undvika dubbelarbete är mitt syfte med denna anmälan att få tips om Formatteringsprocessen då jag eftersträvar en så originaltrogen inläsning som möjligt, vilket alltså verkar strida mot praxis på Wikisource. Min plan är därför att göra formatteringen efterredigerbar,, t.ex med användning av CSS. Då kan jag t.ex. lägga in markeringar av sidbrott men filtrera bort dem för användning på Wikisource.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 22.37 (CET) === Placering === Frågan är kanske för tidigt ställd, men jag undrar om ett sådant verk hör hemma på svenska Wikisource, gemensamma språkneutrala www.wikisource.org eller någon annanstans (del.wikisource.org)? Jag delar givetvis gärna med mig av resultatet till såväl projekt Runeberg som Gutenberg om de vill ha det. Kanske [[Gutenberg Proofreaders]] vill hjälpa till med korrläsningen?--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET) :@[[Användare:SM5POR|SM5POR]]: Jag flyttade tråden hit där innehållsdiskussioner passar bättre. Intressant projekt du håller på med. :Min spontana tanke om placering är att verket främst har ett värde p.g.a. översättningen till Lenape (jmf. t.ex. med [[Ingwar Widtfarne/Ingwars Saga]] som jag tycker platsar här eftersom det är översättningen till svenska som är mest intressant). Vad jag vet finns det inget lämpligt projekt för del, unm eller umu, – och det är nog osannolikt att ett startas då det inte ens finns en Wikipedia-version – så flerspråkiga Wikisource är nog det bästa hemmet för ditt projekt. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 11.41 (CET) ::@[[Användare:Belteshassar|Belteshassar]]Tack för flytten. Jag fattar mig kort just nu eftersom jag är inloggad via mobilen i dinarie atorstället för min ordinarie dator--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 22.18 (CET) :::Jag väckte faktiskt frågan pom ett möjligt incubator'prroojekt för Lenape och fick svaret att fet redan fanns ett för unami och [[“Att möta dig“|att]] ett för munsee kunde övervägas, jag är okunnig om skillnaden mellan de två språken och benämner dem därför kollektivt som Lenape,min tanke med OCR-läsningenn är just att stödja dessa projekt, frågan är tidigt ställd som sagt och vi hinner återkomma till den inn jagg har några färdiga filer att ladda uuuoo.-‐[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 12 februari 2025 kl. 07.40 (CET) === Skyddstider och omfång === Frågan om skyddstider kan tyckas överspelad eftersom Campanius dog redan 1683. Mitt tryckta exemplar är dock ur faksimilutgåvan från 1930-talet, och den innehåller en efterskrift av riksbibliotekarien Isak Collijn (1875-1949), hans upphovsrätt till den löpte ut 2019 enligt nu gällande regler, och jag minns att jag före 2019 övervägde att anmäla boken som kandidat för inskanning via projekt Gutenberg Canada (som inte beaktar någon 70-årig skyddstid utan bara Bernunionens 50-åriga dito) av just detta skäl. Inskanningen från Litteraturbanken verkar dock bara innehålla originalet från 1600-talet, så den ska inte utgöra något problem. Min som vanligt för tidigt ställda fråga är nu om Collijns informativa efterskrift är tillräckligt intressant för svenska Wikisource att ta med i detta OCR-arbete, och om det i så fall finns några upphovsrättsliga gränsfall kvar att ta hänsyn till.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 14.34 (CET) :Collijns efterskrift är väl absolut intressant nog för att platsa. Jag kan inte reglerna exakt, men verket ska vara fritt från amerikansk upphovsrätt också (publicering + 95 år). Ännu så länge omfattas verk från 1930-talet, men det kanske finns några undantag som kan tillämpas? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 15.31 (CET) ::Då verkar den enkla lösningen vara att köra på, men att göra en partiell publicering med utrymme för att lägga till Collijn 2044 eller när det blir.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 15 februari 2025 kl. 11.25 (CET) == Administratörsval == För allas kännedom så har jag nominerat mig själv till administratör här: [[Wikisource:Administratörer#Användare:Belteshassar]]. Ni som är aktiva på projektet får gärna gå dit och lägga er röst för eller emot. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 23 februari 2025 kl. 14.01 (CET) == Dålig ordning i indexkategorierna == En sak som stör mig är den dåliga ordningen i indexkategorierna. Jag var osäker på om jag borde ta upp det eller om det bara är jag som tycker det är dålig stil, med tanke på att ingen annan här har sagt något, men de andra kanske väntade på att någon annan skulle säga något. Iallafall, om att man kan lägga till kategorier genom fälten nedan togs upp i [[Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2019#Kategorier på indexsidorna|detta meddelande från 2019]] men funktionen verkar ha problem. Ta till exempel [[:Kategori:Validerade index]], där över en tredjedel av indexen hamnar under bokstaven V bara för att Validerade börjar på den bokstaven. Samma sak med de andra indexkategorierna där en massa index hamnar under bokstäverna E, I och K. Vore det bättre om man lade till kategorier manuellt, utan att använda fälten, eller finns det något tekniskt någon ska göra med själva sajten så att säga, så att indexen sorteras rätt? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 16.55 (CEST) :Jag har bara kollat översiktligt men det verkar som att de index-sidor som "ligger fel" är sådana som är skapade efter 2019 och där inte kategori har lagts in för hand utan där endast textfältet för kategori på index-sidan har använts. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 18.56 (CEST) ::Jag har också stört mig på detta och brukar därför lägga kategorierna i anteckningfältet i stället. Har klickat runt lite på andra Wikisourceprojekt och sett att de har en dropdown för status som sätter kategorierna korrekturlästa/validerade index etc. De verkar inte använda andra kategorier på index, men på danska finns samma bugg (nån hade felaktigt satt kategorier ämnade för verk på en indexsida). [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 21.10 (CEST) :::Nej, Grey ghost, det är inte bara du som tycker att det är "dålig stil". Jag har också märkt det, men eftersom ingen annan har sagt nånting så antog jag att det var sett som ett "mindre" fel. Men nu ...<br> :::Eftersom Thurs skrev i 2019 "<i>där kategorierna <b>ska</b> läggas</i>" så tycker jag att det <u>borde</u> fungera också. Men finns det någon, här eller annanstans, som ens vet <u>var</u> felet ligger? Vi är ju inte alla tekniska här, men om vi visste vilket skript det är som går fel, så kanske någon kan hitta en lösning.<br> :::Eller skulle det vara bättre om vi kunde använda "Status"-idén istället? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 4 maj 2025 kl. 00.11 (CEST) ::::Tror inte det finns så mycket vi kan göra på wikin mer än att kringgå det. Problemet är [[phab:T299824|rapporterat i phabricator]], men det är en rätt lång backlog så det ligger nog inte så högt på WMF:s priolista. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 4 maj 2025 kl. 07.54 (CEST) :::::Och det är inte bara indexkategorierna ser jag nu utan även ursprungskategorierna. Ser man i till exempel [[:Kategori:Eget arbete]] ser man en massa index under bokstaven E. Det har blivit rapporterat nu så vi får se om allt blir löst, om inte får vi lägga till kategorier på det gamla sättet. [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 5 maj 2025 kl. 22.00 (CEST) ::::::Rätt säker på att jag hittat felet i koden. Har skickat in [[gerrit:1152372|en patch]] för det. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 30 maj 2025 kl. 23.59 (CEST) :::::::Fixen sjösattes 1 juli och jag har testat att den funkar. Observera att sidor som redan har kategoriserats inte kategoriseras om utan en [[mw:Help:Dummy_edit#Null_edit|null edit]]. jag prövade att bara rensa cachen (purge) vilket inte gav resultat. :::::::Ska se om jag fixa med min bot så att den uppdaterar de [[:Kategori:Index_efter_status|kategorierna för index-status]]. Pinga här om det finns någon ytterligare kategori som bör få den behandlingen. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 2 juli 2025 kl. 23.16 (CEST) ::::::::Kör på alla i [[:Kategori:Index]] så missas garanterat ingen. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 2 juli 2025 kl. 23.47 (CEST) == Mindre färgjustering i titelmallarna == Jag har tittat ytterligare på att göra Wikisource mer kompatibel för de som använder Dark-mode (inställningar->utseende->färg->mörk). En av de icke-kompatibla mallar som läsare oftast möter är {{mall|Titel}}. Det enklaste sättet att fixa mallen är att justera till färgnyanser som MediaWiki redan känner till. Det innebär dock en viss ändring mot hur det ser ut idag, även för de som inte använder dark-mode. Vill därför kolla om ni är ok med skiftet, eftersom jag inte vet hur noggrant färgerna som används idag kan ha diskuterats tidigare. Resultatet/skillnaden kan ni se på [[Användardiskussion:Lokal Profil/test]]. Testa gärna att växla till mörkt läge för att se hur det blir även där. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 13 juli 2025 kl. 19.58 (CEST) :Man kan även kolla in dark-mode genom att lägga på <code>?vectornightmode=1</code> på url:en av en sida man besöker. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 14 juli 2025 kl. 00.25 (CEST) ::Då ingen svarat och de visuella skillnaderna är tämligen små så genomför jag nu ändringen. I den uppdateringen tar jag med en hel del andra förbättringar vilkq inte syns utåt, så om färgen är ett problem senare så kan den delen lätt åtgärdas. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 27 juli 2025 kl. 21.46 (CEST) == Skillnad på nordiska Wikisource och andra språkversioner == Jag har den klassiska vektorn, alltså vektorn från 2010, på samtliga wikiprojekt. När jag använder den klassiska vektorn på Wikipedia, Wikidata och Commons står "Specialsidor" i spalten till vänster, men inte Wikisource, Wikiquote och Wiktionary. Annorlunda var det i våras, så syntes det. Vad mera är, specialsidor syns i vänsterspalten på engelska, franska, italienska och spanska Wikisource. Men inte i de svenska eller heller norska, danska och isländska språkversionerna. Varför har det ändrats på nordiska Wikisource? Kan det ändras tillbaka i framtiden av den tekniska ledningen, eller kan jag ändra det själv genom "Inställningar" åtminstone på svenska Wikisource? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 8 augusti 2025 kl. 21.10 (CEST) :Vilka länkar som visas där definieras på sidan [[MediaWiki:Sidebar]]. Om vi är överens om tillägg vi vill göra så kan nog en administratör här genomföra dem. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 10 augusti 2025 kl. 17.53 (CEST) ::Hur många ska vara överens, räcker det med oss två? Jag är med på det, om du tycker det är okej och det räcker med oss kan du genomföra det, om det stämmer enligt [[Wikisource:Administratörer|den här sidan]] att du är administratör. Det är ju en riktlinje att vara djärv, och jag tror inte att någon skulle bli missnöjd över att det skulle synas i spalten. [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 10 augusti 2025 kl. 19.50 (CEST) :::Eftersom det påverkar hur Wikisource ser ut för alla användare så tycker jag vi kan ge förslaget några dagar innan vi inför det så folk hinner se diskussionen och framföra eventuella synpunkter. Förslaget, om jag tolkar dig rätt, är alltså att i menyn till vänster (kallas "Huvudmeny" om man använder senaste utseendet) under "Stöd Wikimedia" lägga till "Specialsidor" som då skall länka till [[Special:Specialsidor]]. Är det rätt uppfattat? Jag låter frågan ligga här några dagar och om ingen protesterar så kan jag eller någon annan administratör genomföra ändringen. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 augusti 2025 kl. 09.37 (CEST) ::::Det är så jag tänkt mig det. Har tillräckligt med tid gått för att det ska genomföras? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 31 augusti 2025 kl. 21.35 (CEST) :::::Utfört. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 1 september 2025 kl. 11.47 (CEST) ::::::Tack så mycket! [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 1 september 2025 kl. 21.55 (CEST) == Kulturkanon == Jag tog mig friheten att skapa en [[:Kategori:En kulturkanon för Sverige|kategori]] för verk som ingår i förslaget till en svensk kulturkanon. Tänker att det kan vara en bra chans att synliggöra att vi faktiskt har många av verken på Wikisource. Däremot vet jag inte riktigt hur kategorin kan passas in i kategoriträdet så förslag på hur det kan lösas är välkomna. Finns det andra förslag på hur verk ur kanon kan lyftas fram så tar jag gärna emot dem också. Till sist: I förslaget finns ett antal verk som skulle platsa här men som vi ännu inte har. Kanske någon känner sig manad att lägga till dem. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 2 september 2025 kl. 23.15 (CEST) :jag har ingen bild framför mig av hur kategoriträdet ser ut, så jag började :leta efter "samlingsverk" i hopp om att hitta någon kategori för sådana men :fann tyvärr ingen. En kanon är iofs inte ett samlingsverk, men det är ändå :en lista över verk, och som kategori bör den ligga bredvid samlingsverk, :antologier, bibliografier och liknande. Är detta till någon hjälp?--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 3 september 2025 kl. 16.30 (CEST) == Kategori: 1900-talets verk == Okej, inte bara 1900-talet, men också 1800-, 1700-, 1600- etc. Och vad jag undrar är: Vilka årtal skall vara med i en sådan kategori? <br> Det finns ju också kategorier för 1910-, 1920-, 1930-, etc. så det skulle väl vara rimligt att "1900-talets verk" skulle vara för verk som skapades mellan 1900 och 1909 (inklusive). Samma sak för 1800-talet, och 1700-talet. Men när vi kommer tillbaka till 1600-talet så finns det inte kategorier för all 16x0-tal (ännu, åtminstone). Och för 1500-talet och 1400-talet så finns det inga andra alls, bara xx00-talet. Och även äldre? Ingenting. Så om vi har ett verk från, t.ex., 1745, så skall det väl vara med i kategorien för 1740-talet. Men skall den också vara med i "1700-talet"? Eller är <i>det</i> exklusivt för 1700-1709? <br> Det kan ju också hända att man inte vet precis när verket utkom, bara någon gång 1700-1799. Blir det då okej att använda "1700-talets verk"? Eller ...? <br> Är det någon som tror sig förstå hur det borde fungera? Kan du skriva nåt? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 30 september 2025 kl. 09.17 (CEST) :1900-talets verk är förstås verk från perioden 1900 till 1909. Verk som är från ett okänt årtal ska överhuvud inte kategoriseras efter år. Och det är väl inte nödvändigt att skapa kategorier för mycket längre tillbaka än 1500-talet, [[:Kategori:Verk från medeltiden]] finns ju att använda? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 2 oktober 2025 kl. 22.02 (CEST) ::Så vad tycker du om [[:Kategori:1500-talets verk]] och de verk som är med där? Och [[:Kategori:1600-talets verk]]? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 3 oktober 2025 kl. 06.10 (CEST) == Wikisource Reader == (Sporadisk användare här, så ursäkta eventuella felformuleringar och misstag.) I en telegramgrupp med GLAM-fokus flaggades för att ''[https://cis-india.github.io/wikisource-reader-app/ Wikisource Reader]'' släppts, och [https://translatewiki.net/wiki/Translating:Wikisource_Reader kan översättas via translatewiki.net]. Glad i hågen kastade jag mig över det och översatte allt, men dubbelkoll och korr uppmuntras då jag inte har full koll på alla termer och funktioner. Efter att jag översatt allt kom jag på att det kanske är bra att ladda ned appen och testa den, och det funkade utan problem och förhoppningsvis kommer översättningarna med vid nästa import då de sker måndagar och torsdagar. Spontant laddade jag ned och började lyssna på '''[[Till jordens medelpunkt]]''' av Jules Verne, och insåg att det kommer bli en spännande upplevelse då språkmotorn lämnar en del att önska. Innehållsförteckningen växlade mellan att kunna och inte kunna läsa romerska siffror, så det var både I som bokstav, II som två och VI som ord. Krångliga och sammansatta ord bokstaverades men däremellan låter det om än datorröst så ändå något så när hanterbart. Har någon härifrån testat? Går det att göra något med texterna för att förbättra uppläsningen? Kan det jobb Wikimedia Sverige (ping @[[Användare:Sebastian Berlin (WMSE)|Sebastian Berlin (WMSE)]] och @[[Användare:Viktoria Hillerud (WMSE)|Viktoria Hillerud (WMSE)]] ) gör med Wikispeech användas för att göra uppläsningen angenämare och mer konsekvent? /[[Användare:Haxpett|Haxpett]] ([[Användardiskussion:Haxpett|diskussion]]) 14 oktober 2025 kl. 14.45 (CEST) == Wikisource Loves Proofreading Campaign 2025 == På [[m:Wikisource Loves Proofreading Campaign 2025]] beskrivs en kampanj som ska locka fler att korrekturläsa i Wikisource, från 20 december 2025 till 20 februari 2026. Det behövs "ambassadörer" (faddrar) på respektive språk, som tar hand om de nykomlingar som värvas. Läs på! [[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 9 november 2025 kl. 22.09 (CET) == Request for bot flag == Hi, apologies for writing in English. I'd like to request a bot flag for my [[User:TenshiBot|bot]], which would fix [[mw:Help:Extension:Linter|Linter]] errors on this wiki. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 11 februari 2026 kl. 18.13 (CET) :Thank you for your interest. Given your bot’s long edit history on enwp I’m leaning towards granting your request immediately. However, could you perhaps share some examples of the types of edits your bot would do? Do you have any estimate on how many pages on this wiki currently have linter errors that the bot could fix? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 00.41 (CET) ::Looking at the [[Special:LintErrors|stats]], there's around 42,691 lint errors in total. At the moment, the bot could fix misnests (1,706 errors) and obsolete HTML tags (35,781 errors), but not missing end tags (2,661) or stripped tags (194), so about 37,487 that it could fix. For an example, [[w:en:Special:Diff/1337710804|misnests]], [[w:en:Special:Diff/1329973339|obsolete HTML tags (with some other stuff being fixed, not by bot)]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 02.24 (CET) :::Not-an-expert here, but I peeked at your "obsolete tags" link and saw <nowiki><p></nowiki> tags being replaced by <nowiki>{{pb}}</nowiki> templates. Is this a legit thing to do? It is my understanding that <nowiki><p></nowiki> denotes a new block/paragraph, whereas the <nowiki>{{pb}}</nowiki> template (which doesn't exist in this Swedish Wikisource, btw) inserts (somehow, I didn't look at the details) a page break. These, it seems to me, are not the same. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 06.32 (CET) ::::<nowiki><p></nowiki> tags aren't obsolete, though they were causing a different type of error (missing end tags) which it's easier to use a find/replace script to replace them with <nowiki>{{pb}}</nowiki> if none of them have any closing <nowiki></p></nowiki> tags. As I understand they are visually the same, though I'm not sure if they're read out the same way in a screen reader. A list of obsolete tag examples can be found at [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 12.50 (CET) :::It seems clear that someone has already gone to a good deal of effort to deal with the lint errors because there are a lot fewer lint errors than there were a couple of years ago. Most of the major ones have already been cleaned up. The main source of obsolete HTML tags appear to be the use of < center > and < tt > instead of the corresponding templates. If these lint errors could be updated to reflect the current standard, I would think that would be considered a worthwhile improvement. It might, however, be helpful for input on this issue from the folks who have been working on lint errors, because many of the old ones have already been taken care of and perhaps this issue is already being addressed. :::But in addition, yesterday, I was working on a table that needed some work. Although these do not seem to be flagged as errors, many of the old tables used style elements like align and valign that still work, but have a different standard now :::It might be a good idea if these can be automatically updated without creating a new series of problems. :::A new response from [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] just appeared as I was typing this which references [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]]. < center >, < tt >, align and valign in tables are all listed as obsolete tags which matches my perception of what could be updated pretty well. So, IMHO (does anyone still use IMHO, I don't know), as long as somebody else is not already dealing with the same issues, it would not hurt to update some of these tags to reflect current standards. :::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 13.08 (CET) ::::Another small change that an appropriate bot could implement might also be to update the way headers have typically been written. ::::<nowiki><h2 align="center" style="border-bottom:none;">Heading</h2></nowiki> ::::Use of align="center" is not HTML5 compliant, but a find-replace bot could alter this syntax a little bit to make it HTML compliant (assuming this works as intended). ::::<nowiki><h2 style="margin:auto; border-bottom:none;">Heading</h2></nowiki> ::::But, as the [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]] page clearly states: ::::"The obsolete-tag error is the result of deprecated HTML elements. ::::Since it is unclear to us at this time how far we want to push this goal of HTML5 compliance, this category is marked low priority. Some wikis might choose to not address this right away. Other wikis might want to get ahead and want to be HTML5 compliant. It is possible that some wikis might write bots to address this. So, please use your judgement and wiki-specific policies to guide you in how much effort you want to spend on this. If, in the future, there is greater clarity about pursuing this more aggressively, we will reflect that by updating the severity of this linter issue appropriately." ::::I, personally, attempt to implement HTML5 standards (to the extent I understand them) when I proofread something, but at this time there is no absolute necessity to make any changes as long as browsers still understand depricated tags. But it probably would not hurt either to update to HTML5 if implemented correctly by someone who knows a lot more about bots than I do and wiki specific considerations are taken into account. Although I have opinions on this matter (do not like <nowiki><big></nowiki> and <nowiki><small></nowiki> either), I, of course, defer to any consensus or administrative decision in these matters. For the most part more serious issues are already being addressed on this wiki. ::::P.S. Since templates do not automatically carry over from one language wikisoure to the next, if you want to use a <nowiki>{{pb}}</nowiki> template, of course, an appropiate Swedish "mall" would have to be created first. The English <nowiki>{{pb}}</nowiki> template, however, is a "page break" template, and I am unsure how that would be appropriate here. Few proofreaders have used paragraph breaks here since they are automatically inserted by transclusion and so the occasional use of <nowiki><p></nowiki> at least is not something that really needs to be fixed. I have seen that when some folks have used <nowiki><p></nowiki> that it was being used more like <nowiki><br></nowiki>. On Swedish wikisource no active proofreader removes all line breaks like some do on English wikisource. These line breaks mess up italics when <nowiki>''</nowiki> is accidentally used over two lines which then flags an unclosed tag error. Unclosed <nowiki><i></nowiki> errors are far more common than <nowiki><p></nowiki>. ::::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 13 februari 2026 kl. 13.53 (CET) :::::[[Användare:Lokal Profil|Lokal Profil]] has been doing a lot of work on linter errors on this wiki. It would be valuable to get their views on this. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 17 februari 2026 kl. 10.54 (CET) :::::As I said [[#c-Tenshi_Hinanawi-20260212115000-Bio2935c-20260212053200|above]], <nowiki><p></nowiki> tags were causing a different type of error, which I cannot fix with my bot. I'm aware that templates cannot be transcluded across different wikis. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 19 februari 2026 kl. 21.58 (CET) ::::::Thanks for the ping. I've done a fair bit of work on clearing out linter errors. The main issues have normally been around finding the right replacement. E.g. <code><nowiki><tt></nowiki></code> was used to convey multiple meanings and has since been superseded by both {{mall|ant}} and {{mall|tt}}. While actually replacing them can often be done by bot, figuring out which replacement is the right one cannot (unless the bot is way more advanced). I know that there are similar issues for at least <code><nowiki><small></nowiki></code> which has been used to convey different semantics (it's frequently used for quotes in SOU:s and pure styling in e.g. title pages) so '''should''' have different replacements. ::::::That said. There are probably a bunch of tag replacements which could be done, e.g. <code><nowiki><center></nowiki></code> and <code><nowiki><big></nowiki></code> ''should'' be non-problematic. ::::::For the missnestings there are a bunch of trivial cases, but I think a lot of the remaining once are situations like [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Fiskm%C3%A5sen_0007.jpg&action=edit&lintid=141222 this] where the intention is to italicise several paragraphs. However Mediawiki will insert a <code><nowiki><p></nowiki></code>-tag before the first <code><nowiki><i></nowiki></code> which it then closes at the end of the first line followed by an empty line. The fix here is to [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida%3AFiskm%C3%A5sen_0007.jpg&diff=630073&oldid=348097 add a line-break after the opening <nowiki><i></nowiki>] (but the "right" fix in this case is probably to use <code><nowiki><div style="font-style: italic;"></nowiki></code> since this use of the <nowiki><i></nowiki>-tag is incorrect html5 semantics). ::::::/[[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 20 februari 2026 kl. 23.51 (CET) :::::::A different method that the bot uses is to close the <nowiki><i></nowiki> tag and readd the tag again on the next line and so forth, which avoids the html5 semantics issue and being reported as a lint error. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 23 februari 2026 kl. 00.09 (CET) ::Pinging [[User:EnDumEn|EnDumEn]] and [[User:Thurs|Thurs]] since it appears there aren't any objections to this request. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 2 mars 2026 kl. 12.58 (CET) :::Noting that I have requested the stewards to flag the bot [[m:SRB#TenshiBot@sv.wikisource|here]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 9 mars 2026 kl. 13.50 (CET) ::::Nu har jag delat ut botstatus till [[Användare:TenshiBot]]. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] ([[Användardiskussion:EnDumEn|diskussion]]) 9 mars 2026 kl. 21.05 (CET) == Ord som fortsätter på nästa sida == Skapade nyligen [[Jul-Kalender 1887/Sysslolös]] (ett kapitel kvar nu av boken) och ser att ord som avslutas mitt i på ena sidan med ett streck (-) och fortsätter på nästa på sidan tolkas som två ord. Så som "träf fade" mellan andra och tredje sidan. Hur får man programvaran att slå ihop orden istället? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 13 mars 2026 kl. 23.54 (CET) :Den andra sidan börjar inte med "fade" utan med vagnretur. Texten på sidan måste börja med det ord som ska bindas ihop, annars fungerar det inte. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 14 mars 2026 kl. 06.42 (CET) ::Menar du att detta inte går att ordna maskinellt utan att man måste manuellt flytta ena halvan av ordet till en av sidorna och knyta ihop dom där? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 16 mars 2026 kl. 12.03 (CET) :::Jasså, sidan får inte inledas med mellanslag. Okej, då förstår jag. [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 16 mars 2026 kl. 12.05 (CET) ::::En sak att tänka på är att de flesta webbläsare och även Mediawikis sökfunktion behandlar de hopsydda delarna som olika ord, så om det avstavade ordet är ett namn eller term som man tror att användare vill söka efter kan man flytta manuellt (och eventuellt använda mallen {{mall|avstavat}} för att det ska se rätt ut i korrläsningen). [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 26 mars 2026 kl. 15.39 (CET) 9p567y7z5d1l1y3pt4q371ikugwf6zt Sida:Huset Buddenbrook 1929.djvu/325 104 215641 646130 627624 2026-03-26T21:17:04Z PWidergren 11678 /* Validerad */ 646130 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="PWidergren" />{{ph|319}}</noinclude>köpingen … dock icke förr än konsulinnan, vars gäster alla voro i dag, betalat räkningen med ett just icke litet guldmynt. Vid värdshuset gavs befallning, att vagnen skulle vara färdig om en timme, ty man ville hinna vila ut litet i staden före middagen, och sedan vandrade de långsamt, ty solen brände på dammet, ner mot köpingen. Som de kommit över Au-bron bildades helt otvunget och som av sig självt den tågordning, som sedan bibehölls hela vägen: främst mamsell Jungmann i kraft av sina långa steg bredvid den outtröttligt hoppande och efter kålfjärilar jagande Erika, sedan följde tillsammans konsulinnan, Thomas och Gerda och sist, på något avstånd från de andra, fru Grünlich med herr Permaneder. I fronten var det livligt, ty den lilla flickan jublade, och Ida stämde i med sitt egendomligt djupa, godmodiga gnäggande. I mitten tego alla tre, ty Gerda hade till följd av dammet åter hemfallit till nervös nedstämdhet, och konsulinnan och hennes son voro fördjupade i tankar. Också där längst bakom var det tyst … men endast skenbart, ty Tony och gästen från München pratade dämpat och förtroligt … Vad talade de om? Om herr Grünlich … Herr Permaneder hade gjort den träffande anmärkningen, att Erika var en rar och näpen liten flicka, men att hon ändå nästan icke alls liknade sin fru mamma, varpå Tony svarat: »Hon är fadern upp i dagen och det icke till sin nackdel, kan man säga, ty till det yttre var Grünlich en gentleman — sanningen framför allt! Sålunda hade han guldfärgade polisonger — det är något fullkomligt enastående, jag har aldrig sedan sett det …» Och fastän Tony redan hos Niederbaurs i München tämligen utförligt berättat honom historien om sitt äktenskap, förfrågade han sig ännu en gång noga om allt och tog med en ängsligt deltagande blinkning reda på alla detaljer vid konkursen … »Han var en elak människa, herr Permaneder,<noinclude> <references/></noinclude> 6g1tnj014wlooz7ifxcx6z7909n8zbe Sida:Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu/481 104 218118 646152 645582 2026-03-27T11:04:09Z PWidergren 11678 646152 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|465}} {| style="margin:auto; width:100%;" |-</noinclude>|Romantiska scener och intryck. Färd till M:r Putnams villa. Staten Island. Den gyllne skogen. Sträfsamma dagar i New-York. M:rs Skyler. Besök i skolor och instituter. Wards Island, Emigrants-Asylet. M:r Colden. Hemmet för fallna qvinnor. Hoboken; de Elyseiska fälten. Åter i Rose-cottage. Marcus och Rebecca; deras barn och hem. Ungdomligt lif i Amerika. Klimatets ombytlighet. H. W. Channing. Planer för resor med mina nya vänner.|| style="text-align:right; vertical-align:bottom; width:100px;"|sid. 60—85. |} {{c|[[Hemmen i den nya verlden, Första delen/05|{{större|FEMTE BREFVET.|150}}]]}} {| style="margin:auto; width:100%;" |- | style="text-indent:-1em;" |Färd till North-American-Phalauxtery. Första intryck af anstalten. Grupperna. Frukosten. Vandringar och samtal. Phalanxtere-Associationens idé, vilkor, tillstånd. Behagliga fruntimmer. Vacker ungdom. Betänkligheter mot anstalten, dess svagheter, dess goda sidor, dess ädla syften. Åter i Rose-cottage. Hemlif. H. W. Channing och hans vänner. Besök hos den unga skaldinnan Anne L. i New-York. Channings extemporerade föreläsning. Rutger Institut. Unga författarinnor. För tidig offentlighet. Sällskapslif; frågor. Bloomingdale. M:rs L. Lifvande lif; dödande lif. Aftonsällskap hos Miss Lynch. Skön gudstjenst. New-Yorks middagar. Anne L. Aftonsällskaper. Operan. H. James tal öfver christlig socialism. Channings opposition.|| style="text-align:right; vertical-align:bottom; width:100px;"|sid. 86—119. |} {{c|[[Hemmen i den nya verlden, Första delen/06|{{större|SJETTE BREFVET.|150}}]]}} {| style="margin:auto; width:100%;" |- | style="text-indent:-1em;" |Sista dagarne i New-York. H. W. Channings andra extemporerade tal. Ett aftonsällskap. Afresa till Connecticut och Massachusett. Ankomst till Hartford. M:rs Sigourney. Afton i Worcester. Elihu Burrit. Kriget och freden. Små landtliga hem. Oxbridge. Kall natt. Skön nordisk morgon. Tacksägelsefesten. Utflygt till Hope dale. Patriarken Adin Balou. Hope dale samhällets föremål. Boston. Predikanten M:r Parker. Resa till Concord. Besök hos W. Emerson. Elisabeth H. Morgonvandring. Nya Englands små hem. Socialist-möte om afton i Boston. P. S. Återblick på Emerson.|| style="text-align:right; vertical-align:bottom; width:100px;"|sid. 120—140. |} {{c|[[Hemmen i den nya verlden, Första delen/07|{{större|SJUNDE BREFVET.|150}}]]}} {| style="margin:auto; width:100%;" |- | style="text-indent:-1em;" |Bekantskaper i Boston. Alcott, M:r Baruard, H. Longfellow, J. R. Lowell, Garrison m. fl. Ellen och William Kraft, flygtade slafvar. Charles Sumner och Wendel Phillips. Theater. Miss Ch. Cushman som aktris och person. Dagar af muntert lif. Sorgligt afbrott. Goda nyheter. Concert. Beethovens fjerde symfoni. M:r Parkers predikan, samtal. Resa till Cambridge. Skalden Lowell, hans maka och hem. Mordet af Professor Parkman. Cambridge bibliothek, den Svenska afdelningen. Sällskapslif.<noinclude>||style="text-align:right; vertical-align:bottom; width:100px;"| {{em|1}} |}</noinclude> s2n3tpnqybu4il0az8vw2j2wvrxt2tw 646153 646152 2026-03-27T11:09:58Z PWidergren 11678 646153 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|465}} {| style="margin:auto; width:100%;" |-</noinclude>|Romantiska scener och intryck. Färd till M:r Putnams villa. Staten Island. Den gyllne skogen. Sträfsamma dagar i New-York. M:rs Skyler. Besök i skolor och instituter. Wards Island, Emigrants-Asylet. M:r Colden. Hemmet för fallna qvinnor. Hoboken; de Elyseiska fälten. Åter i Rose-cottage. Marcus och Rebecca; deras barn och hem. Ungdomligt lif i Amerika. Klimatets ombytlighet. H. W. Channing. Planer för resor med mina nya vänner.|| style="text-align:right; vertical-align:bottom; width:100px;"|sid. 60—85. |} {{c|[[Hemmen i den nya verlden, Första delen/05|{{större|FEMTE BREFVET.|150}}]]}} {| style="margin:auto; width:100%;" |- | style="text-indent:-1em;" |Färd till North-American-Phalauxtery. Första intryck af anstalten. Grupperna. Frukosten. Vandringar och samtal. Phalanxtere-Associationens idé, vilkor, tillstånd. Behagliga fruntimmer. Vacker ungdom. Betänkligheter mot anstalten, dess svagheter, dess goda sidor, dess ädla syften. Åter i Rose-cottage. Hemlif. H. W. Channing och hans vänner. Besök hos den unga skaldinnan Anne L. i New-York. Channings extemporerade föreläsning. Rutger Institut. Unga författarinnor. För tidig offentlighet. Sällskapslif; frågor. Bloomingdale. M:rs L. Lifvande lif; dödande lif. Aftonsällskap hos Miss Lynch. Skön gudstjenst. New-Yorks middagar. Anne L. Aftonsällskaper. Operan. H. James tal öfver christlig socialism. Channings opposition.|| style="text-align:right; vertical-align:bottom; width:100px;"|sid. 86—119. |} {{c|[[Hemmen i den nya verlden, Första delen/06|{{större|SJETTE BREFVET.|150}}]]}} {| style="margin:auto; width:100%;" |- | style="text-indent:-1em;" |Sista dagarne i New-York. H. W. Channings andra extemporerade tal. Ett aftonsällskap. Afresa till Connecticut och Massachusett. Ankomst till Hartford. M:rs Sigourney. Afton i Worcester. Elihu Burrit. Kriget och freden. Små landtliga hem. Oxbridge. Kall natt. Skön nordisk morgon. ''Tacksägelsefesten''. Utflygt till Hope dale. Patriarken Adin Balou. Hope dale samhällets föremål. Boston. Predikanten M:r Parker. Resa till Concord. Besök hos W. Emerson. Elisabeth H. Morgonvandring. Nya Englands små hem. Socialist-möte om afton i Boston. P. S. Återblick på Emerson.|| style="text-align:right; vertical-align:bottom; width:100px;"|sid. 120—140. |} {{c|[[Hemmen i den nya verlden, Första delen/07|{{större|SJUNDE BREFVET.|150}}]]}} {| style="margin:auto; width:100%;" |- | style="text-indent:-1em;" |Bekantskaper i Boston. Alcott, M:r Barnard, H. Longfellow, J. R. Lowell, Garrison m. fl. Ellen och William Kraft, flygtade slafvar. Charles Sumner och Wendel Phillips. Theater. Miss Ch. Cushman som aktris och person. Dagar af muntert lif. Sorgligt afbrott. Goda nyheter. Concert. Beethovens fjerde symfoni. M:r Parkers predikan, samtal. Resa till Cambridge. Skalden Lowell, hans maka och hem. Mordet af Professor Parkman. Cambridge bibliothek, den Svenska afdelningen. Sällskapslif.<noinclude>||style="text-align:right; vertical-align:bottom; width:100px;"| {{em|1}} |}</noinclude> 56s17ozxjumarxwvrnpokjhz0h4tp76 Sida:Monasteriologia Sviogothica.djvu/14 104 218452 646128 646010 2026-03-26T19:11:06Z Bio2935c 11474 646128 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" /></noinclude>{{c|{{ant|{{st|IN <br> {{sp|MONASTERIOLOGIAM}} <br> SVIOGOTHICAM}} <br> {{st|{{sc|Rhyzelianam}},|250}}}}}} <poem>{{Initial|S}}<i>Umtibus & surgant amplis, ornentur & aurô {{em}}Inductô,</i> {{ant|Monachis Claustra}} <i>sacrata suis; Illa tamen meritò speciosa sepulcra vocabis, {{em}}Qvies defunctorum non nisi fœtor inest. Quis gemitu Monachos superet, precibusq&#x0341; diurnis? {{em}}Qvis magis externô Numen honore colat? Verùm detractâ, si qværas undiq&#x0341;, larvâ, {{em}}Invenies, præter facta pudenda, nibil. Scilicet, ut torqvet divini oracula verbi {{em}}Pro lubitu sancto gens malesida DEO; In cryptis turpi maculat sic crimine vitam, {{em}}Cujus multa satis sunt documenta rei. Finibus hinc Patriæ depulsâ Relligione {{em}}Papicolûm, Claustris mox perit ommis honos. Relliqvias horum miseras cum videris, ipse {{em}}Esto memor: Pietas deniq&#x0341; falsa ruit. Idq&#x0341; monet librô nos hocce amplissimus Auctor, {{em}}Cœnobiis olim tristia fata notans. Zioni is vivat nostræ fulcrumq&#x0341; decusq&#x0341;, {{em}}Cujus nec vires longa senecta premat!</i></poem> {{ant|Hæradshammar <br> d. 6 Nonarum Junii <br> Anno MDCCXL.}} {{högertext|{{ant|{{em|4}} Scrib. <br> PET. WETTERSTEN. {{em|2}}<br> {{em|4}} P. & P.}}}} {{Tomrad}}<noinclude> {{huvud|||{{ant|Ad}}}} <references/></noinclude> sqn7zi6iohpwp5q1w6fgyv8ol8tuxqf Sida:Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu/140 104 218512 646105 646096 2026-03-26T12:15:21Z PWidergren 11678 646105 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />124</noinclude>pesta luften. NewYork är den sista stad i verlden som jag ville bo uti. Men den är också blott att anse som ett stort hotell, en karavanseraj för både Amerika och Europa. Sannt är också, att jag alltid kännt mig der så fäktande och andfådd, att jag ej fått tid se mig om efter något vackert. Men tacka vet jag Brooklyn! Der kan man både lefva och sofva. Och nu vidare på färden genom Connecticutdalen till de små hemmen i Nya England, de äldsta pilgrimernas hemland. Om eftermiddagen kommo vi till Hartford. Vi voro bjudna för aftonen till [[w:Lydia Sigourney|M:rs Sigourney]], författarinna till »[[:en:Pleasant_Memories_of_Pleasant_Lands_1842|pleasant memories from pleasant lands]]», och här skakade jag händer med — hela staden tror jag, ända från biskopen, en vacker gammal prelat, och till skolflickan, och spelade min vanliga sällskapsrol. M:rs S., en mycket vänlig, litet känslosam, men rätt behaglig fru, klädd i grönt, omkring 50 år gammal, med ett godt och moderligt väsen, ville nödvändigt behålla mig qvar öfver natten; och jag fick ej vända tillbaka till mitt trefliga rum i hotellet, som jag dock gerna hade velat för att få hvila och tiga. Om morgonen glömde jag dock den lilla besvärligheten, under frukost och samtal med min vänliga värdinna och hennes behagliga enda dotter. Solen lyste in, och hemmet hade karakteren af ett godt och kärleksvarmt hem. I sådana trifves jag alltid, och ville kunna dröja längre. M:rs S. skänkte mig sina samlade poetiska skrifter, och jag läste derur ett poem, kalladt »my country», för hvilket jag måste kyssa hennes hand, så vackert var det, och så ädel och äkta qvinlig är andan deruti. Huru väl och vac-<noinclude> <references/></noinclude> 4ghkebt4y3y8ndea3olgb5gg5m3c2u4 Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne910sven).pdf/281 104 218520 646106 2026-03-26T13:37:29Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 646106 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" /></noinclude>{{Illustration||fil=Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne910sven).pdf|sid=281|bildtext=Fig. 124. <i>Guldhorn med runskrift. Gallehus, Slesvig.</i> {{bråk|1|3}}.}}<noinclude> <references/></noinclude> kjbgyl0bs1begi4f22att5a7bol9ivh Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne910sven).pdf/282 104 218521 646107 2026-03-26T13:55:46Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 646107 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|274|<small>OSCAR MONTELIUS.</small>|}}</noinclude>{{em|2}}att de i Nydams mosse funna sakerna tillhöra det 4:de århundradet och troligen blifvit nedlagda under det århundradets senare hälft; samt<br> {{em|2}}att Kragehuls-fyndet tillhör tiden omkring år 400 eller början af det 5:te århundradet. Så vidt man af afbildningarna kan döma, torde de båda präktiga vid Gallehus i Slesvig åren 1639 och 1734 funna,<ref>Müller, <i>Jernalderen,</i> beskrifning af fig. 312, med litteraturhänvisningar.</ref> men tyvärr i början af detta århundrade bortstulna och nedsmälta guldhornen böra hänföras till tiden omkring ár 300 eller till förra hälften af det 4:de århundradet. Skälen härför har jag redan på annat ställe framställt.<ref><i>Sv. Fornm.-fören:s tidskr.,</i> 6:te bandet, sid. 269.</ref> På det ena hornet lästes en kort runinskrift (fig. 124). Man har visserligen, på grund af denna inskrift, ansett, att hornen skulle vara ett par århundraden yngre; men hvarken runornas form eller språket torde kunna afgifva något vittnesbörd om den närmare tidsbestämningen, och inskriftens innehåll kan ej heller göra det, emedan ingen historiskt känd person eller händelse deri omtalas. Det är endast genom studiet af hornens stil och arbetssätt, som man kan få upplysning om åldern. {{linje|8em}} <section end="Den nordiska jernålderns kronologi II." /> {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 8uu0jhknoh8c5u2vquvcg31se60ymgr Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne910sven).pdf/283 104 218522 646108 2026-03-26T14:16:13Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 646108 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" /></noinclude><section begin="Två blad ur folkets dolda kunskap." /> <h2 align=center style="border: none">Två blad ur folkets dolda kunskap.</h2> {{c|Anteckningar<br>Af}} {{c|<b><i>Eva Vigström (Ave).</i></b>}} <h3 align=center style="border: none">1.<br> Kärleksmedel.</h3> Liksom alla andra urgamla nedärfda föreställningar, är tron på mystiska medel till kärleks uppväckande ännu lifskraftig i de breda folklagren, och folkloresamlaren stöter der ofta på personer, som ega kännedom om dylika medel, af hvilka dock icke alla torde lämpa sig för en uppsats sådan som denna. Främst bland de mystiska medlen möter man hypnotismen, hvilken från urgammal tid är känd bland folket som en art trolldom, och äfven om man frånräknar sägnernas öfverdrifter, så återstår dock mycket, som låter ana, att de personer, som bland folket öfvat hypnotism, varit i besittning af stor förmåga på detta område. Otaliga berättelser förekomma om qvinnor, som blifvit »förtrollade», så att de, från att de med afsky vändt sig bort från en tillbedjare, i ett ögonblick, genom ett par ord eller ett vidrörande, följt honom hvart han gick, tills han befalde henne att lemna honom. Och lika ofta påträffar man sägner om afvisade friare, som »förtrollat» sin utvalda, så att hon, likt en sömngångerska, nattetid begifvit sig öfver spång och stätta ansenliga vägsträckor till sin förhatlige friare, som på detta sätt tvungit henne till äktenskap. Icke ens tron på vissa runors magt att väcka kärlek är utdöd, fastän skriftecknen i de klokes handskrifter i det närmaste öfvergått till vanliga bokstäfver; som exempel anföras nedanstående tre anvisningar. I K ./. Z r p r y u Q Q 2 2 S. Dessa skrifvas i högra handen, som derefter räckes till helsning åt den person, som man önskar vinna. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> gw5s9b9ixoicb9yonsa8kc0hc0r73wq Sida:Malm III Spelarna 1976.djvu/7 104 218523 646111 2026-03-26T17:35:10Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 646111 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude><h2 align="right" style="border-bottom:none; font-weight:normal; font-size:75px">1</h2> Erik Valerius hade alldeles nyss fallit i sömn, när han väcktes av ett långt och ihärdigt ringande. Han famlade efter knappen till det elektriska och tände lampan på nattduksbordet. Han tittade sömndrucken på telefonen. Det svarta, fyrkantiga höljet kring den skälvde ännu av klockklangen när han tog mikrofonen. "Hallå!" ropade han argt. "Är det Valerius?" "Vem skulle det annars vara? Vem är det?" "Hör du inte det?" "Jaså, är det du Gustav." Valerius' röst fick en något mildare klang. "Har du lagt dig?" "Vad tar det åt dig som ringer mitt i natten?" "Mitt i natten! Klockan är ju bara barnet." "Åh, hon är över tolv." "Det är aldrig för sent att tjäna pengar." "Vad är det nu då?" "Skicka ner slavinnan att öppna, så ska du få höra." "Tack du." "Jaså, ja då slipper du." Valerius satte sig bättre upp i sängen. Det lät alltför intressant. Men ändå gjorde han ett försök. "Eva har lagt sig." "Kasta ner nycklarna då." "Nej hör, du låter för romantiskt." "Ja eller nej. Pengar eller livet." Valerius tog sig en funderare, innan han sade: {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{ph|5}}</noinclude> jneh2u84x2zppzsiwmf4xhp78bwp9ll Index:Malm III Spelarna 1976.djvu 108 218524 646112 2026-03-26T17:35:26Z Thuresson 20 Ny 646112 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Ernst Didring|Ernst Didring]] |Titel=[[Spelarna]] |År=1976 |Oversattare= |Utgivare=Förlagstjänst |Källa=[[:File:Malm III Spelarna 1976.djvu|djvu]] |Bild=[[File:Malm III Spelarna 1976.djvu|250px|sida=1]] |Sidor=<pagelist 1="omslag" 2to3="tom" 4="info" 5="titel" 6="tryck" 7=5 40="tom" 41=39 98="tom" 99=97 140="tom" 141=139 158to159="reklam" 160to163="tom" 164="baksida" /> |Anmärkningar={{clear}} #[[Spelarna/Kapitel 1|Kapitel 1]], 5 #[[Spelarna/Kapitel 2|Kapitel 2]], 19 #[[Spelarna/Kapitel 3|Kapitel 3]], 31 #[[Spelarna/Kapitel 4|Kapitel 4]], 39 #[[Spelarna/Kapitel 5|Kapitel 5]], 51 #[[Spelarna/Kapitel 6|Kapitel 6]], 69 #[[Spelarna/Kapitel 7|Kapitel 7]], 83 #[[Spelarna/Kapitel 8|Kapitel 8]], 97 #[[Spelarna/Kapitel 9|Kapitel 9]], 113 #[[Spelarna/Kapitel 10|Kapitel 10]], 123 #[[Spelarna/Kapitel 11|Kapitel 11]], 139 |Width= |Css= |Kommentar=Romanen publicerades första gången 1919. Omslaget visar ett gammalt aktiebrev från cirka år 1900. }} [[Kategori:Ej kompletta index]] c6hh7q5vjxyximoiexfa5lr1oxcs0b2 Sida:Malm III Spelarna 1976.djvu/8 104 218525 646113 2026-03-26T17:38:22Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 646113 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>"Var är du då?" "Jag?" Rösten skrattade till, innan den fortsatte. "Jag är här nere på Grand. Om fem minuter är jag utanför porten om jag tar en bil." "Kan du inte säga det på telefon?" "Nix. Sådant säger man inte i telefon." "Nå så kom då. Om fem minuter således." Valerius slängde av sig täcket och stack fötterna i det varma täcket medan han tillade: "Jag kastar ner nycklarna genom fönstret." "Det ska du inte ångra, min älskade", skrattade Gustavs röst. "Hej!" Det surrade till i mikrofonen, och Valerius lade den kvickt tillbaka i klykan. I en hast fick han på sig det nödvändigaste, svepte nattrocken omkring sig och knöt till de röda kordongerna. Han gick bort och tände takkronan, doppade handduken i vattenfatet och torkade sömnen ur ögonen. Den där galningen, tänkte han. Vad har han nu nosat upp så här på nattkröken. När han kände att han frös muttrade han något för sig själv om att han var en åsna, som lät lura sig att stiga upp mitt i natten för att göra pengar, men när han tittade sig i spegeln för att rätta till den något ytliga klädseln såg han ändå ganska belåten ut. Han tog ett par tag med hårborsten för att lägga de ljusa hårtestarna någorlunda till rätta och kliade sig fundersamt på den lätt krökta näsan, som han var mäkta stolt över även om dess härstamning var höljd i dunkel. Själv tyckte han sig vara en vacker karl med den höga, lugna pannan, det ljusa nordiska håret och det i övrigt kraftigt skurna ansiktet. Han var ännu sysselsatt med att putsa mustascherna, när han hörde en bil tuta en hälsning nere på gatan. Redan, sade han sig, tog nyckelknippan från nattduksbordet och gick ut i salen för att kasta ner nycklarna. Men först vred han på knappen så att ljuset sprang fram ur mässingskronan i breda strålknippen. Han öppnade fönstret. Lyckligtvis bodde han bara två trappor upp så han tydligt kunde se Gustav just stiga ur bilen i snömodden. "Hej!" ropade denne och viftade uppåt. {{tomrad}}<noinclude> <references/> 6</noinclude> dkhifwj24l53rv3kffxhatm7z924zx6 Sida:Malm III Spelarna 1976.djvu/9 104 218526 646114 2026-03-26T17:43:14Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 646114 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>Full, tänkte Valerius, i det han kastade ner nycklarna. "Det är den lilla, breda", skrek han för säkerhets skull. "Jag hittar nog", hojtade Gustav till svar. Valerius stängde och gick ut i tamburen för att öppna. Han såg trappljuset tändas utanför rutan, och när han öppnade dörren hörde han hur Gustav tog trapporna i stormsteg. Rödbrusig, doftande av tobak med en halvrökt maggördelcigarr i munnen och med nyfallna snöflingor i pälsen steg han in. "Rackarväder", föreslog Valerius och tog emot nyckelknippan, som den andre leende räckte honom. "Vem sjutton har tid att tänka på väder", sade Gustav och krängde av sig pälsen. De skakade varandras händer och steg in i salongen, där Valerius tände. Häradshövding Gustav Napoleon Frånberg gick bort och slog sig hemtam ner i sidenfåtöljen vid jakarandabordet. Valerius stod stilla framför honom, medan han mekaniskt knöt nattrockskordongen i ännu en ögla. Han tittade på Frånbergs lilla runda, tjocka, satta figur i smoking och på det stora idiothuvudet med de vattblå utstående ögonen, de rödmosiga kinderna och den tillbakadragna hakan med dess oskyldiga lilla grop. Vad den där oxen ser frisk ut, tänkte han om den andre, men högt sade han: "Nå, vad var det för viktigt, som inte kunde vänta tills i morgon?" "Har du ingen whisky?" frågade Frånberg och plirade godmodigt. "Jag vet inte om du gjort dig förtjänt av någon. Väcka folk mitt i natten", svarade den andre och gick ut i salen efter whiskykaraffen och glas. "Du får dricka vanlig Pumpenheimer till det, för Eva har kojat för länge sedan", tillade han när han kom in och satte grejorna framför Frånberg. "Jaså du är ensam i paradiset, desto bättre”, svarade denne med ett halvt cyniskt leende, som gjorde oskuldsgropen i hakan ännu djupare. "Ja, mig är det detsamma. Jag tar den helst torr." Valerius slog i glasen. "Skål", sade han och satte sig. "Skål", svarade Frånberg. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{ph|7}}</noinclude> pgpr7u3o75w1ny41n7ou50v73x7rnkc Sida:Malm III Spelarna 1976.djvu/10 104 218527 646115 2026-03-26T17:48:00Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 646115 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>De drack. Därefter satt de tysta ett par minuter. Frånberg såg ut som om han njöt av något så obeskrivligt skönt att den andre inte ville störa honom. Idiothuvudet, som i verkligheten minst av allt var ett idiothuvud, hade sjunkit bakåt mot fåtöljstödet. Ögonlocken låg halvslutna liksom under sköna drömmar, och de fylliga, röda läpparna utstötte med jämna mellanrum rökringar, som seglade uppåt mot taket efter varandra. Valerius gäspade så det knakade i käkarna. Rökringarna slutade visserligen, men Frånberg rörde sig ändå inte. Han stirrade fortfarande drömmande efter de luftiga väsen, som vidgade sig och försvann upp i taket, medan han sade: "Minns du Monte Carlo. — Minns du de solskensbelysta terrasserna, det blå Medelhavet, palmerna, rosorna, kvinnor — kvinnorna i siden och sammet — halvnakna, rusande som heta viner — minns du orkestern på terrassen — fiolerna, som simmade i ett hav av eftermiddagssol." "Jag minns att jag förlorade fan så mycket pengar där", sade Valerius slappt. "Minns du", fortsatte den andre som förut, utan att ändra ställning, "minns du en kväll vi hade spelat och den där fördömde croupieren vid sjuans bord med de små sylvassa, vaxade, svarta mustascherna hade plockat oss på allt vad vi ägde för tillfället hur vi drev efter strandterrassen, där eldflugorna gnistrade i den mörkblå natten, och talade om Sverige?" Valerius gjorde ett försök att finna bilden i minnet men misslyckades och gäspade på nytt. Han svarade ingenting. Det behövdes inte heller, ty de vattblå ögonen drömde fortfarande, och rösten fortsatte: "Vi talade om Sverige och dess framtid — om allt det som kunde stampas fram ur dess jord. Du var skeptisk och förebrådde mig att jag såg syner, att jag var fantast, drömmare." "Det gör jag aldrig mer", sade Valerius. "Nu känner jag dig." "Hä!" skrattade Frånberg till, satte sig upp och räckte fram sitt välfyllda cigarrfodral. Ögonen fick ett säreget stelt uttryck. "Minns du inte heller att jag rådde dig att köpa ett visst slags papper?" Valerius mulnade till men tog en cigarr. {{tomrad}}<noinclude> <references/> 8</noinclude> 3vdus8gpxxcd3epty0kncculjvazcxn Sida:Malm III Spelarna 1976.djvu/11 104 218528 646116 2026-03-26T17:50:25Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 646116 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>"Jo, det minns jag nog. De där fördömda grängarna, som du lurade mig att lägga ner alla mina slantar i och som sen har gjort, att jag inte har ro vare sig dag eller natt." Valerius' röst hade helt förändrat färg, men Frånbergs behöll sin gamla, muntra klang när han sade: "Minns du att jag sade dig att du skulle bli miljonär på kuppen." "Jo, det ska gudarna veta, men det har gått andra vägen. Jag är så överhypotiserad snart så jag hittar varken in eller ut." Valerius lät verkligen mycket bekymrad, och hans hand darrade när han tände cigarren, som Frånberg bjudit honom. "Vet du vad jag ligger inne med?" frågade han. "Tusen", föreslog Frånberg leende. "Nej, men tvåhundrafemtio. Jag har lytt ditt råd och köpt och köpte flera år — hela bunten är överbelånad. Skulle det ramla en hundralapp till står jag på huvudet." Frånberg tycktes inte ha något medlidande med den andres framtidsutsikter utan slog till ett gapskratt så det skrällde i salongen. "Vill du sälja dem?" föreslog han. "Jag köper dem för tretusensex." Valerius blev betydligt rödare i ansiktet, och han såg eftertänksamt på den andre. "Sälja? — — — Köper du — — — ? Nu när de ramlar? De stod ju i tretusenfem i dag." Frånberg svarade inte med detsamma, men ett segerleende lekte ännu kring munnen. Han tog bort cigarren och sköt sakta och varligt maggördeln på den längre ner. "De gjorde det", svarade han, "men i morgon är de uppe i fyratusen säkert." Valerius gjorde ett hastigt överslag i tankarna och såg med svindlande känsla över hundra tusen kronor dansa för ögonen. Men i nästa ögonblick var han kall igen. Han hade för många gånger förut haft vinstsvindelns fantom framför sig och blivit lurad i verkligheten för att våga tro på vad en halvfull häradshövding dillade om klockan tolv på natten. "Du pratar", sade han och slog nervöst av askan på cigarren. "Varför skulle de det?" "Det vet jag också", svarade Frånberg och reste sig upp.<noinclude> <references/> {{ph|9}}</noinclude> cp1ys4pmqhkwe5pvakr3vj4v5zohd7i Sida:Malm III Spelarna 1976.djvu/12 104 218529 646117 2026-03-26T17:52:16Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 646117 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>Han tittade forskande på Valerius, så tog han sig en tur utåt tamburen, gick bort till matsalen och tittade in och ställde sig sedan alldeles intill Valerius och sade med viskande röst: "Det talas om statsinköp. Jag har det från säkraste håll." Valerius såg upp på Frånberg. Han kunde inte hejda en rysning av obehag. Frånbergs blå ögon såg så innerligt lömskt skurkaktiga ut. De kröp liksom ut ur huvudet, hakan sjönk in bakom kragen som om ägarens huvud dragits bakåt och uppåt i en osynlig snara. Han slutar i galgen, tänkte Valerius. "Vem har sagt det?" frågade han. Frånberg såg sig omkring, böjde sig ännu längre ner över Valerius och viskade något i dennes öra. När Valerius såg upp förvånad drog sig Frånberg undan, tog glaset, drack ur det och smackade sedan belåtet ett — tja! Det blev alldeles dödstyst inne i våningen. Bara klockan inne i matsalen hördes sakta pendla. Några droppar smällde mot fönsterplåten utanför, och ett bilhorn tutade bort i gathörnet. Frånberg sjönk ner i fåtöljen igen utan ett ord, men Valerius reste sig och började vandra av och an, stannade då och då som om han stötte mot för den andre inte synliga hinder. Till slut gick han fram till Frånberg och frågade: "Vet du vad det betyder för mig, det här?" frågade han. "Naturligtvis, annars skulle jag inte kommit hit." "Och du tror man kan lite på det?" "Absolut. Den mannen har ännu aldrig pratat bredvid mun." "När fick du höra det?" Valerius' röst hade fått en domareaktig klang, och häradshövding Frånberg fattade det också. "Du är misstrogen, tror jag? Det är inte en timme sedan jag hörde det själv av honom. Jag satt inne på Grand med Alfelt du vet, då den andre kom förbi. Han vinkade åt mig, och jag var naturligtvis inte sen att lyda. Han drog mig undan i ett hörn, och där fick jag veta det." "Under tysthetslöfte?" "Naturligtvis." "Och så talar du om det för mig ändå?" Valerius' röst lät inte så lite gäckande. "Du är också den ende", försvarade sig Frånberg. {{tomrad}}<noinclude> <references/> 10</noinclude> ee2uwicguj33jiz2meiz63hb5grlux7 Sida:Malm III Spelarna 1976.djvu/13 104 218530 646118 2026-03-26T18:00:37Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 646118 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>"Varför det?" "Nej, hör du, nu borde jag egentligen bli arg!" "Tycker du det är underligt, att jag vill ha klarhet i, varför du väcker mig mitt i natten för att berätta en så trolig saga?" "Litar du inte på mig?" Då Valerius inte svarade på denna onekligen mycket ömtåliga fråga utan bara stod och stirrade på ett osynligt mål, fortsatte Frånberg: "Ska jag säga dig varför jag yppar hemligheten för dig? Jo ser du Erik, jag kan inte neka till att jag, hur märkvärdigt det än låter, haft en del samvetsagg, sedan den där gången jag narrade dig ner nere i Monte Carlo att köpa grängare. Jag vet du haft orimliga svårigheter." "Det ska gudarna veta", insköt den andre. "Nu bjuds dig ett enastående tillfälle att förtjäna en förmögenhet. Du är den förste och den ende som jag talat om det för. Jag tänkte genast på dig. Det var min första tanke. Nu ska Valerius ändå se att jag hade rätt. Ja, för ser du, det är inte den minsta glädjen, den minsta stoltheten i detta — att jag fick rätt." Frånberg log liksom hånfullt åt sig själv när han tillade: "Det är gunås inte så ofta jag fått det." Valerius vaknade upp. Han hade varit långt bort i sina drömmar och redan hunnit förbruka den ännu inte bekomna vinsten på motorbåt, villa, jorden-runt-resor och lite av varje. Han var åter i verkligheten med Frånberg, whiskyn och cigarren. "Varför talade han om det för dig?" envisades han. Frånberg kunde inte låta bli att skratta. "Du är inte lätt att övertyga, käre Erik. Jag gjorde honom en tjänst en gång — ett litet intrigspel bakom de politiska kulisserna oss emellan sagt — det är alltsammans." "Politiskt intrigspel", upprepade Valerius med en aning av hån. "Om nu det här också är ett politiskt intrigspel från din sagesmans sida. Staaff misslyckades ju förra året med statsinköpet." "Ja, det var han det. Han var ingen affärsman. Tror du mig inte kan du ju sälja mig dina för tretusensju." {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{ph|11}}</noinclude> p8ckth3zphsm7tj8m6x5balksaj79vm Sida:Malm III Spelarna 1976.djvu/14 104 218531 646119 2026-03-26T18:02:32Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 646119 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>"Har de redan stigit hundra på fem minuter?" sade Valerius. "Ja, när du inte vågar." Valerius slog otåligt av askan i askkoppen. "Vågar?" sade han. "Jag har inte gjort annat än vågat sedan jag lärde känna dig och jag genom dig fick spelgalenskapen i kroppen på mig." Frånberg hostade menande. "Den hade du allt förut, tänker jag. Har du inte förtjänat förresten? Vad bråkar du för? Har du inte fem rum och kök, badrum, WC och piga? Har du inte salong med sidenmöbler, smyrnamatta och jakarandabord även om de inte är äkta. Och whisky har du också! Vad klagar du då för?" Valerius svarade inte med detsamma, men ett bittert drag lade sig kring munnen. Han jämkade nattrocken tätare omkring sig som om han frös, och så började han helt allvarligt: "Jag vet inte hurdan din barndom varit, men min egen känner jag. Far min var arbetare och slet från morgon till kväll. Mor hann aldrig tänka annat än på mat och ungar. Vi var fem stycken syskon hemma. Alla är de döda utom jag. Vi fick visst för dålig näring. När jag var fjorton år kom jag på kontor — en tegelhandlare, storskojare för övrigt. Nå, han gick snart kaputt, och jag stod där efter knappt ett år. Så gick jag i kryddbod och sprang med paket, frös och svalt med tjugo kronor i månaden och en tioöring här och där vid jultiden av någon vänlig fru, när jag knogade hem deras jättestora paket av nötter, russin, mandlar, fikon, kex, apelsiner, marmelad och Gud vet allt för godsaker. Det jag fick över, sedan jag betalt hemma hos mor, sparade jag öre för öre för att lära mig bokhålleri. Ödet var oblitt mot mig; inte mindre än två gånger tappade jag portmonnän, som jag bar på mig med alla mina besparingar. Till slut fick jag ihop så mycket att jag kunde gå hos Smedmans — handelsskolan du vet — på kvällarna ett par gånger i veckan, när det var slut med budbärningen. Så kom jag på ett skeppsklarerarekontor, Hugo Bergvall — frid över honom, det var en hygglig karl. När jag var tjugotre år satt jag med tvåtusen kronors lön. Far, mor och syskon hade stupat i den ojämna striden. Vid 26 år hade jag tvåtusenfem i lön. Varje år satte jag av. Jag hade en dödlig skräck för att bli fattig. Så kom sjukdomen. Du vet jag var<noinclude> <references/> 12</noinclude> gdr5ylceefghjj2iqvfvt0hse2d1hiw Sida:Malm III Spelarna 1976.djvu/15 104 218532 646120 2026-03-26T18:04:13Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 646120 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>dålig i njurarna, när vi träffades i Monte Carlo. Där rök en tusenlapp av besparingarna, men jag blev någorlunda frisk. Vad som sedan hänt känner du till. Hur du lurade mig att sluta och börja jobba i grängare i stället och hur jag sedan vandrat vidare upp och ner i spelraseriet, som du ympade in på mig där nere och som nu håller mig fången dag och natt. Kvinnor har jag väl haft, jag som andra, men du må tro mig eller inte, jag var ren tills jag fyllt tjugofem år, då jag damp för en slyna ute på Djurgården en söndagskväll vid Bellmansro. Du vet hur jag kämpat det sista året. Varje gång jag velat sälja har du ropat köp! och jag köpte, hypotiserade, köpte och hypotiserade alltjämt. I våras höll jag på att stå på huvudet, om jag inte fått belåna livförsäkringen. Gifta mig har jag inte vågat, fast jag så gärna ville som alla andra ha en kvinna och barn. Du talar om sidenmöbler och jakaranda. Det kan vara slut i morgon dag; allt är belånat, intecknat. Eva kom i dag och skulle ha till kryddbodräkningen. En femma var allt jag hade. Och så kommer du och ringer mitt i natten och påstår, att jag ska kunna göra mig tvåhundratusen på ett litet kick. Undrar du över att jag känner mig misstrogen? Tvåhundratusen efter femton års liv på kontor och fyra års yrsel och vanvett, förbannelser och grämelser? Du får förlåta mig, att jag känner mig allt annat än övertygad. Du vet själv jag förlorade över sextiotusen förra året, när grängarna sjönk, och jag måste sälja för att rädda skenet." Valerius måste göra en paus. Han hade talat sig andfådd och hostade liksom alltid när han blev ivrig. "Därför du var dum", ifyllde Frånberg. "De steg ju igen efter en vecka. Du skulle lytt mitt råd." "Ditt råd! Höll du inte själv på att stå på huvudet?" Frånberg svarade inte men log överlägset. Han hade så lätt för att glömma, hade inte den andres sega hågkomst av förluster. "Gör som du vill", sade han. Han reste sig upp. "Jag tvingar ingen", fortsatte han, "men den här gången behöver du min själ inte vara rädd. Och jag har ju själv erbjudit mig att köpa dina grängare. Hela bunten." Frånberg såg sig snabbt omkring som om han gjorde en hastig värdering av boet. Sedan hade han: {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{ph|13}}</noinclude> qdla4usyu9gup7xd85c65xyo0ylvh3u Sida:Malm III Spelarna 1976.djvu/16 104 218533 646121 2026-03-26T18:06:02Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 646121 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>"Vore jag som du köpte jag genast i morgon så många jag kunde." Han gick fram och slog Valerius, som ännu satt, gemytligt på axeln. "För tusan, gaska upp dig, gossen min! Tror du verkligen jag kostat på mig tre kronor för en bil för att hinna hit och lura dig. Jag köper dem för tretusenåtta!" Valerius fnyste till. Frånbergs fräckhet var verkligen frän så det luktade. Valerius reste sig. "Tack jag behåller dem. Ska du redan gå?" sade han när Frånberg sträckte fram handen. "Det ser så ut", log denne. "Jag måste också sova. I morgon behöver man alla sina krafter. Och nu vill jag bara säga dig en sak. Troligen kommer grängarna att sjunka i övermorgon igen. Jag kommer att kasta in några tusen stycken för att få fram baissen. Då skulle du passa på. Själv köper jag in mig längre fram." Han storskrattade. "Du är ett vidunder", sade Valerius. Men han själv kunde inte låta bli att dra på mun. "Du bollar vårdslöst med människorna och deras lycka. Är du inte rädd för att de en gång kommer att bolla med dig likadant?" "Den tiden den sorgen", svarade Frånberg och gick ut i tamburen. Valerius hjälpte honom på med pälsen. Frånberg häftade sin glasblå blick på Valerius och sade: "Man ska aldrig upphöra att hoppas. Den som förlorat ska med matematisk visshet vinna en gång. Det säger all sannolikhetsberäkning. Det gäller bara att hålla ut." "Du menar således omvänt, att den som vinner ska med matematisk visshet också förlora en gång?" frågade Valerius. Frånberg brummade något ohörbart inom pälskragen, som han slagit upp. Men i dörren vände han sig om och sade med ett brett grin: "Köp!" Han öppnade dörren och gick. Patentlåset i dörren slog igen med en smäll efter honom. Valerius släckte i tamburen och gick in och började vandra av och an i våningen, idisslande frågan om att köpa eller sälja<noinclude> <references/> 14</noinclude> 76rrdye3y6aox45aaty1x6541fb3apb Sida:Malm III Spelarna 1976.djvu/17 104 218534 646122 2026-03-26T18:23:26Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 646122 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>som han gjort så många hundra gånger förut, i synnerhet om nätterna, när sömnen svek och allt förstorades, både vinster och förluster i den tysta ensamheten. Han blev varm och kall om varannat alltefter de olika känslomomenten av glädje eller rädsla avbytte varandra. Han byggde luftslott och stormade himlen i sina drömmar — miljonär — miljonär sjöng det oavbrutet i hans öron, och han berusades långa stunder av yrseln av att äga. Det var inte detta som förr i världen att spara, lägga öre till öre och få dem att växa till kronor, nej, här kunde han på en gång, i ett enda tag riva till sig allt det han strävat efter, det som hägrat i det kommande under alla dessa år på en gång vända svart i vitt, sorg i glädje, oro i trygghet, skuld i tillgång, minus i ett stort guldplus. Och sen skulle han aldrig spela mer! Sen skulle han aldrig köpa dessa fördömda papper. Scn skulle han börja leva, gifta sig, sätta barn till världen och därmed förvärva den enda evighetskänslan livet kunde ge, detta att fortleva i sina barn. Han var visserligen den siste av familjen, men än var det inte för sent att börja leva. Vad hade han egentligen levat för under alla dessa år? Samla pengar. Valerius kände ett djupt medlidande med sig själv. När han stod och stirrade ner på gatan och såg lyktan flämta genom snöslasket tyckte han sig vara så hemskt ensam. Lyckas det så gifter jag mig, sade han sig. Bums! Åter började han vandra genom våningen, genom salongen, salen och sängkammaren. Under hela tiden passerade hela hans kvinnliga bekantskapskrets förbi i hans hjärna. Där kom revisor Hedmans Berta, snitsig och mörkögd men lite för kort; där generalmajor Härckels förvuxna, långbenta Agnes med gammalfinrasens höknäbbsnäsa, förnämt kupiga ögonlock, skidor till fötter och hår i venetianskt rött efter sista recept; där fru Vamgren, den käcka och muntra frånskilda frun, alltid munrapp och pigg, sprakande som ett helt fyrverkeri och ständigt beredd till vilka tokigheter som helst; där Rosa på 55-an, rund om barmen och med kysstäcka kinder och svindelbringande läppar, som fört med sig många små och stora äventyr; där den vackra Karin i handskaffären, som alltid tycktes vilja tugga honom levande med sina fina bländvita tänder; där — — — ja, där fanns — — — Valerius stannade med ett belåtet leende. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{ph|15}}</noinclude> 7qaubhibwewzq5zzs3rmpnomtnhd0lt Sida:Malm III Spelarna 1976.djvu/18 104 218535 646123 2026-03-26T18:40:25Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 646123 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>Att det skulle dröja så länge innan hon dök fram i den långa raden? Naturligtvis skulle han ta Anna Hök. Det var just en hustru för honom, välsvarvad och rund, frisk och röd och med en lite blygsam uppsyn, med ett halvt drag av vördnad, som smakade så bra för en man. Sista gången hos direktör Byvall hade de blivit riktigt intima. Han hade följt henne till porten, och hon hade hängt gott fast i armkroken i halkan. Gud vet om hon inte rent av kramat armen något. Flickan var visserligen fattig, men vad gjorde det honom, han kunde göra vad han ville nu. Han var rik — — — i morgon. Han skulle sannerligen ta och skicka upp några blommor till Kungsgatan. Var det inte på Kungsgatan hon bodde? Valerius gick in i sängkammaren för att titta i telefonkatalogen. Många Hökar fanns det inte. Det var lätt att finna — 247 95 Hök, Anna — telegrafist — Kungsgatan 44. Jaha, det stämde. Om han skulle ringa? Dumbom! sade han högt. Han slog igen telefonkatalogen. Det var som om smällen skulle ha väckt honom ur hans drömmar. Han såg sig omkring. Aldrig förr hade han känt sig så ohyggligt ensam. Täcket hade åkt neråt golvet, och kuddarna låg hopbucklade som efter en kärleksstrid. Byxorna hängde tomma, urblåsta över stolskarmen, och hängslena hade omfamnat stolskarmen i brist på annat. På spegelbordet red kragen gränsle på en fotografiram med en fransk chansonett, och den svartgrå silkeshalsduken slingrade som en orm med den blänkande kravatthållaren som stjärt mellan toalettaskarna av silver, hårpomadan, briljantinen och borstarna för att till slut krypa in under manschetterna, som gapade hungriga efter något att sluka. I brådskan, när Valerius kastade sig ur sängen vid ringningen, måtte han sparkat till de annars så ordentliga hopställda skodonen, ty nu låg den ena blankskinnsskon på näsa i kakelugnsvrån och nosade på eldgaffeln medan den andra fått sig en buckla mitt på tåspetsen. Valerius suckade. Så gick han bort till kakelugnen och tog ett porträttställ i mahogny från dess platta. {{tomrad}}<noinclude> <references/> 16</noinclude> ssl93exysxouivzaf3c7rl0byi0ficd Sida:Malm III Spelarna 1976.djvu/19 104 218536 646124 2026-03-26T18:43:08Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 646124 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>Han lyfte det nära för att se bättre. Det var en bild av en gammal kvinna. Tärd och mager, men med rester av skönhet i ögon, panna och näsa. Håret låg slätkammat med bena i pannan. I halslinningen satt en brosch i kringelform. Valerius tyckte sig se den liksom lysa i guld. Ju längre han såg den, desto mer levande blev bilden. Den växte, bredde ut sig, och bakom bilden steg synen av ett enkelt rum, där en stor tvåmansmahognysäng intog hedersplatsen och där det satt två små gossar borta i ett hörn av rummet och lekte med tennsoldater, ärtkanoner och vita tält på var sin sida om en förfärligt trevlig utdragslåda, där man kunde sticka in fötterna under själva locket och leka krig på själva locket under lampan med den gröna skärmen, där alla stjärnbilderna stuckits ut med knappnålar och lyste grant igenom. Nu kom en kvinna in genom en dörr, hon gick fram och bäddade den stora mahognysängen, dukade bordet borta vid fönstret och satte in glas och tallrikar. Det doftade läckert av stekt strömming. Så gick hon bort och klappade gossarna på huvudet och log milt och tog en ärtkanon och sköt. Men så suddades bilden ut och det kom en annan i stället: det låg en gammal man med stort, vitt skägg i sängen, och han låg mycket, mycket stilla. Han var så högtidligt vit och allvarsam. Den höga pannan hävde sig som ett valv, och händerna höll han knäppta. Återigen kom kvinnan in genom en dörr. Den lilla utdragslådan där gossarna suttit var försvunnen, och kvinnan var gammal, tärd och böjd och gick med hjälp av en krycka. Hon stapplade fram till den vite och såg på honom. Så började hon skaka — skälva — — — "Mor", viskade Valerius. Han kysste bilden och ställde den tillbaka på kakelugnsplattan. Sen släckte han runt våningen och kröp till sängs. Han inbillade sig att han liksom fått ett stöd, en mening i att leva och att spela. De gamla hade slitit, trälat och stupat. Han skulle bli rik för att hämnas. På vem? Ja, det visste han inte. Och det märkvärdigaste var att han längtade tillbaka till en liten utdragslåda med tennsoldater och en grön lampskärm med stjärnor. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{ph|17}}</noinclude> lkdyb31714gzpzvcw2smoc2sdd3em37 Sida:Malm III Spelarna 1976.djvu/20 104 218537 646125 2026-03-26T18:46:09Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 646125 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>För tillfället hade han alldeles glömt bort papperen och köpa och sälja. Men så fort han släckt lampan på nattduksbordet började häxdansen och siffrorna hoppade vitlysande omkring inne i det mörka rummet, skrek, tjöt och levde — köper — säljer — säljare — femtio till tretusensju — sex! fem — fyra — köper — — — säljer! — — — Valerius borrade ner huvudet i kudden och skrek av smärta. Han vände och kastade sig, tände och släckte, tände, läste, släckte och tände igen. När klockan slog fyra ute i salen tog han telefonkatalogen och började läsa på A. Han läste högt med enformig, trött röst som om det gällt en läxa, som måste men inte ville in. Han lyckades verkligen hypnotisera sig själv, och när Eva kom in med kaffebrickan klockan åtta på morgonen låg han på rygg och sov med telefonkatalogen på magen och lampan ännu brinnande. {{tomrad}}<noinclude> <references/> 18</noinclude> s86plvkk5y6yhrnuo3tx6vbzydx842s Sida:Malm III Spelarna 1976.djvu/21 104 218538 646126 2026-03-26T18:50:23Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 646126 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude><h2 align="right" style="border-bottom:none; font-weight:normal; font-size:75px">2</h2> Städerskan på Frånbergs kontor hade ännu inte hunnit sluta morgonstädningen i chefens privata rum, när häradshövding Gustav Napoleon Frånberg steg in på kontoret, glad och nymornad. Han skrattade gott åt hennes förskräckelse och slog henne gemytligt i stussen när hon ville göra ursäkter, och så skickade han iväg henne ut, medan hon i förbifarten halkade över stolskarmen med dammtrasan innan hon gled ut genom dörren. Frånbergs hela varelse sjöd av livskraft. Den lilla knubbiga gestalten spändes av mycken fetma och en bråkdel muskler under den välsittande blå kavajkostymen, och när han slog sig ner vid det amerikanska skrivbordet låste han upp det med en energisk knyck och lät sedan rullhöljet springa upp med en smäll som om han därmed ville visa, att nu kunde leken börja. De förstkomna kontoristerna, som till att börja med gjort sen entré i yttre rummet utan att misstänka chefens närvaro, lyckades med teckenspråk förklara för de senkommande kamraterna nödvändigheten av att gå tyst, och man tassade kring och viskade och undrade där ute hur det kom sig att chefen redan var i stövlarna, som yngste kontoristen vanvördigt yttrade. Ibland vågade sig också någon på att lyssna utanför chefens dörr men lyckades ingenting uppsnappa. Man hörde bara hur telefonen pinglade nästan oavbrutet där inne och hur ett skrockande skratt trängde ut då och då. Chefen visade sig inte på hela förmiddagen. Han satt där inne som en fruktad gud. Dagsposten vågade ingen gå in med, eftersom guden inte ringt sina avtalade två signaler, vilket betydde — posten genast. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{ph|19}}</noinclude> kohnn74ydlv6p5pt6w1pwdkti3p8t0q Spelarna/Kapitel 1 0 218539 646127 2026-03-26T18:55:18Z Thuresson 20 Kap 1 646127 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Malm III Spelarna 1976.djvu" from=7 to=20 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Malm 3: Spelarna|01]] qqyyaou67b38y0dke9fco03100d3hwo Sida:Monasteriologia Sviogothica.djvu/16 104 218540 646129 2026-03-26T20:26:17Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 646129 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" /></noinclude>{{c|{{ant|IN <br> {{sp|{{st|MONASTERIOLOGIAM}}}} <br> {{sp|SVIO-GOTHICAM}} <br> <i>Max. Reverendi atque Amplissimi</i> <br> <i>DOMINI</i>, <br> {{st|Dn. {{sp|ANDREÆ OL. RHYZELII,}}|150}} <br> S. Theol. DOCTORIS & ARCHIPRÆPOSITI <br> <i>Diœceseos Lincopiensis celeberrimi.</i>}}}} <poem>{{ant|{{Initial|Q}}Uos vertisse solum pietas lætatur ovatq&#x0341;ue {{em}}Calvastros, horum jam loca nosse juvat. Claustra cuculligerûm peramœnô limite clara, {{em}}Pro meritô tesquis horridiora jacent. Missifici sonitu quondam reboantia squalent {{em}}Culmina, quin upupis hospita sæpe feris. Vestales olim Latias penetralia quæq&#x0341;ue {{em}}Occulerant, larvis hæc modo dira patent. Quid? quod & antra suis condantur digna tenebris, {{em}}Perpetuò tandem nocte premenda gravi. Cœca superstitio latebras dolet hasce retectas, {{em}}Angit in apricum fraus mala seq&#x0341;ue trahi. Extulit at reverenda caput jam reddita terris {{em}}<i>RELLIGIO</i>, Arctois sedibus apta suis. Explicat alma decus, jubar & divina propago {{em}}Spargit in immensum, mœstaq&#x0341;ue corda levat. Stat velut excelsâ speculatrix rupe, Papatûs {{em}}Commonstrans fœdi turpia facta piis. Hæc, meminit, fucos tenuisse alvearia segnes, {{em}}Hos Cererem campos subministrâsse pigris.}}</poem><noinclude> {{huvud|||En!}} <references/></noinclude> 9cgacve3tqdu3d9bvszu2ido13p4i36 Sida:Monasteriologia Sviogothica.djvu/17 104 218541 646131 2026-03-26T22:35:04Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 646131 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" /></noinclude><poem>{{ant|En! manibus siguat geminis ultroq&#x0341;ue citroq&#x0341;ue: {{em}}Quô fuerint quævis ludicra sacra locô. Hæc ædes sancti Francisci; sancta Brigitta {{em}}Cultaq&#x0341;ue ibi est; divæ quiq&#x0341;ue fuêre lares. Heic Augustini quoque Bernhardiq&#x0341;ue penates; {{em}}Cœnobiis priscis nomen uterque dedit. Substitit hæc referens, simul atque locuta coronæ: {{em}}Interpres horum noster amicus adest. Noster amicus adest; siluit mox: hicce libellus {{em}}Prodiit actutum gratus ubique bonis. Gratus ubique bonis, non unô nomine clarus {{em}}Multiplici verùm dexteritate liber. Edocet hic patrium scitè monumenta per orbem, {{em}}Atque vibrat rutilam per tenebrosa facem. Euge igitur studiô noscendi talia ductus, {{em}}Auctori celebri prospera cuncta vove. Hæc pia sit merces, meruit quam cura laborq&#x0341;ue {{em}}Egregiis scriptis clarus in orbe cluens. Hoc discas, quæso, præsenti codice, lector, {{em}}Ad normam Verbi reddere vota DEO. Non etenim fictâ poterit ratione timeri, {{em}}Qui posuit cultùs jura modosq&#x0341;ue sui.}}</poem> {{högertext|{{ant|<i>Debitæ observantiæ testandæ <br> {{em|2}}ergò adproperavit</i> <br> {{em|2}}{{sc|{{st|Joh. Sparschuch,}}}}}}}} {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 00cstd19d5ruuon8hcmsh857srn0r6h 646132 646131 2026-03-26T22:36:42Z Bio2935c 11474 646132 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" /></noinclude><poem>{{ant|En! manibus siguat geminis ultroq&#x0341;ue citroq&#x0341;ue: {{em}}Quô fuerint quævis ludicra sacra locô. Hæc ædes sancti Francisci; sancta Brigitta {{em}}Cultaq&#x0341;ue ibi est; divæ quiq&#x0341;ue fuêre lares. Heic Augustini quoque Bernhardiq&#x0341;ue penates; {{em}}Cœnobiis priscis nomen uterque dedit. Substitit hæc referens, simul atque locuta coronæ: {{em}}Interpres horum noster amicus adest. Noster amicus adest; siluit mox: hicce libellus {{em}}Prodiit actutum gratus ubique bonis. Gratus ubique bonis, non unô nomine clarus {{em}}Multiplici verùm dexteritate liber. Edocet hic patrium scitè monumenta per orbem, {{em}}Atque vibrat rutilam per tenebrosa facem. Euge igitur studiô noscendi talia ductus, {{em}}Auctori celebri prospera cuncta vove. Hæc pia sit merces, meruit quam cura laborq&#x0341;ue {{em}}Egregiis scriptis clarus in orbe cluens. Hoc discas, quæso, præsenti codice, lector, {{em}}Ad normam Verbi reddere vota DEO. Non etenim fictâ poterit ratione timeri, {{em}}Qui posuit cultùs jura modosq&#x0341;ue sui.}}</poem> {{högertext|{{ant|<i>Debitæ observantiæ testandæ <br> {{em|2}}ergò adproperavit</i> <br> {{em|2}}{{sc|{{st|Joh. Sparschuch,}}}}}}}} {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 4gjumzqkgiczhnpeiu7ylcs5fjfwvcl Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne910sven).pdf/284 104 218542 646133 2026-03-27T07:21:28Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 646133 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|276|<small>EVA VIGSTRÖM (AVE).</small>|}}</noinclude>E i P f a b b i X i kif, skrifves i ena handen, och med denna stryker man öfver det utsedda föremålets ansigte. Följande tecken, ristade på ett äpple, som skänkes åt den utvalda, är ett säkert medel. U d k m Remade k n m ɱ. Äpplet spelar en framstående roll bland de hemliga kärleksmedlen, men om det blott beror derpå, att denna frukt kan, utan att väcka misstanke, skänkas bort till vederbörande personer, eller det står i samband med Edens äpple, kan väl nu svårligen afgöras; detta senare är dock ej så otroligt, då man vet att en åsigt, som möjligen blifvit i folktron insmugglad af mycket populära visor från början af vårt århundrade, stämplar syndafallet som det första utbrottet af menniskoparets sinliga kärlek. Ett äpple, som först blifvit prickadt med en nål och sedan en natt fått ligga i venstra armhålan, innan det gifves åt vederbörande person, är ett af de mera allmänna medlen, liksom också ett äpple, prickadt med en borst, ryckt ur en fargalt under parning; en stjertpenna vid liknande tillfälle, ryckt ur en tapp, ersätter stundom i föreskrifterna svinborsten. Äpplen voro för en mansålder sedan — och äro troligen ännu — en misstänkt gåfva från en mansperson, och det var ej ovanligt att få se emottagarinnan smyga sig till att omintetgöra den möjligen förekommande magiska kraften genom att låta äpplet falla till marken innan hon bet deri, och mången gång sökte hon erbjuda gifvaren första biten, när han ej sjelf, för att bevisa sitt ärliga sinne, först sjelf åt af applet, innan han erbjöd det som gåfva. Tomater — <i>Solanum Lycopersicum</i> — som fått namnet kärleksäpplen, har ännu ej vunnit förtroende i allmänhetens kök; för menig man är ett namn af stor betydelse, emedan det anses uttrycka en växts inneboende egenskaper. Huruvida kärleksäpplen spelat någon roll bland ifrågavarande medel, framgår ej med säkerhet ur sägner och beskrifningar, men deremot nämnes ofta »tyckefrö» — <i>Lemivil Psylli</i> — som köptes på apoteken, men vanligen tillhandahölls kunder af »kloka gubbar och gummor», hvilka först läste öfver detta medel samt tillika öfvade besvärjelser öfver något klädesplagg, hvilket tillhörde mannen eller qvinnan, som skulle vinnas. Det förekom äfven fall, då den af kontrahenterna, som mot sin böjelse ingått trolofning, sände någon af sina klädespersedlar till en klok för att få dem signade och på samma gång få tyckefrö, som paret gemensamt förtärde. Dylika kurer företogos<noinclude> <references/></noinclude> 685701le61bc5qpv7nbwe4uq35vmnjm Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne910sven).pdf/285 104 218543 646134 2026-03-27T07:53:49Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 646134 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>TVA BLAD UR FOLKETS DOLDA KUNSKAP.</small>|277}}</noinclude>företrädesvis då en af parterna önskade blifva befriad från sin kärlek till någon underordnad, fattig eller mindre aktningsvärd individ, en kärlek, som alltid var misstänkt för att ha blifvit väckt genom magiska medel. <i>Boletus Cervimes,</i> som egentligen användes för husdjur, tjurar, baggar o. s. v., intager ett framstående rum i berättelserna om kärleksmedel; dock användes nämnde svamp, som köpes på apoteken, endast och allenast i afsigt att åstadkomma skandal; det var ett medel till hämd, som för alltid bränmärkte utöfvarne samt försedde dem med öknamn, hvilka förtäljde om denna deras gerning. Svampen, som stöttes till pulver, gafs — och gifves ännu — i vatten åt djuren; i menniskor säges det vanligen ha blifvit smuggladt under uppgift att det vore peppar. Några droppar blod af den kärlekstrånande mannens eller qvinnans venstra lillfinger, blandade i något födoämne, som bjöds den kallsinnige parten, hölls för ett kraftigt medel, om än icke fullt så demoniskt som blod af fladdermusen. Detta djur, som på sina orter kallas »attanpackan» — djefvulens egendom eller djefvulens fågel — användes mycket vid olika slags trollkonster. Det tros, att hon ej eger mer än tre droppar blod i sin kropp, och dessa skola frampressas under högra vingen. Gifna som invärtes medel, uppväcka de häftig kärlek. I den gamla folkseden att gifva »en kyss på dansen» samt att i pantlekar böta med kyssar, låg ej något anstötligt enligt den tidens uppfattning, men det troddes vara förenadt med fara, ty det kunde ju möjligen hända, att någon i laget gömde i sin mun en tunga, ryckt ur en lefvande snok. Kysste man då denne person, blef man upptänd at kärlek till honom. Bär man på sin kropp tungan af en räf, får man ja till <i>allt</i> hvad man begär af sin nästa. »Tag en solsvärta» — svarte hackspetten, <i>Picus martius,</i> — heter det i ett gammalt recept, öppna hennes mage. Der finner du då två stenar, en gul och en röd. Om du bär den röde i en linnepåse under venstra armen, — är du skyddad mot trollfolk. Tager du den gule stenen och förvarar den hos dig samt tager den i munnen när du kysser en flicka, så blir hon så förälskad i dig, att hon ej kan lemna dig förr än du lägger stenen i hennes dryck, då hon svettas ut kärleken, som dock genom samma medel kan efter behag väckas på nytt. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 99bd7y1v1e3ajdrk44ijl85xaxccz2m Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne910sven).pdf/286 104 218544 646135 2026-03-27T08:02:01Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 646135 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|278|<small>EVA VIGSTRÖM (AVE).</small>|}}</noinclude>När kärlek kallnat, kan den åter tändas genom följande besvärjelse, som antingen användes när man ser det f. d. älskande paret i samtal med hvarandra, eller också måste besvärjaren samla sina tankar kring dem när han säger: »<i>Vara vira vorm dia bolus!</i> (diabolus?) Gör ingen skilsmessa emellan dessa personer N. N., utan må deras vänskap och kärlek vara så långt som solen är ifrån jorden och själen ifrån den menniska som dog i går! I Faderns, Sonens och den Helige Andes namn. Amen, amen, amen!» Om en lefvande groda lägges i en ask med genomborradt lock och så nedgräfves i en myrstack, att myrorna kunna äta upp henne, finner man i grodans skelett tvenne ting, en krok och en gaffel; med den förre behöfver man bara snudda vid den person, man vill vinna, och med den senare kan man på samma sätt stöta bort en persons kärlek, om denna blir till besvär. Äfven i fladdermusen finnas två ben, som besitta samma magiska krafter. Den del af rå ägghvita, som allmänt kallas »älsken», eger äfven förmåga att väcka kärlek. Ömsesidig kärlek uppstår, om den ene parten gifver den andre ovetande en af de två sockerbitar, som den älskande personen burit under sin venstra arm. Fästefolk bör aldrig gifva hvarandra gåfvor af eggjern eller stål, t. ex. knif eller sax, ej heller någon nål, ty sker detta, så afskäres eller utstickes kärleken. Alla dessa medel äro, som man ser, afsedda att verka utan den ena partens vetskap och utan att hans inbillning eller vidskepliga föreställningar medverka; nedanstående medel äro deremot anlagda på att vinna målet just genom att sätta dessa krafter i verksamhet hos den, som är föremålet för de mystiska konsterna, och det är mycket betecknande, att kyrkliga handlingar äro de medium, som då användas. Om en man — heter det — framträder till nattvardsbordet, tänkande på den qvinna, han önskar ega, och så ställer till, att han kommer henne så nära, att han, före nattvardens begående, med samlad viljekraft trampar på en af hennes fötter, kan hon aldrig mera få honom ur sina tankar. Ett motstycke till detta är att fria till en flicka eller enka, under det att kyrkklockorna ringa själaringning för någon af flickans<noinclude> <references/></noinclude> 9c5q1l7zhgksow3qx2brl67609nv3cw Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne910sven).pdf/287 104 218545 646136 2026-03-27T08:25:16Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 646136 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>TVA BLAD UR FOLKETS DOLDA KUNSKAP.</small>|279}}</noinclude>föräldrar eller för enkans man. Under de år, jag samlade folklore, påträffade jag personer, hvilka ingått äktenskap i följd af denna senare hos dem väckta tvångsföreställning. Som ett bihang till de mystiska kärleksmedlen kan man anse den magiska vigseln vid grafven, vid elden eller vid källor och lefvande träd. »Tag i alla djeflars namn» — heter det — »en spik från en förmultnad likkista på kyrkogården tillika med litet grafmull; passa på när personen går ifrån ett ensligt ställe och drif ned spiken i den våta fläcken med följande besvärjelse: Här nedsätter jag dig N. N. med det äktenskapsförbund, som du nu har ingått med N. N. Så nedsätter jag dig N. N. och det uti hela Belzebubs, Beliams och Lucifers namn!» Denna besvärjelse afser tydligen att genom grafven skilja ett par nyligen trolofvade eller gifta, och berättelser om personer, som drifvits af en vanvettig svartsjuka till att — genom kloka — anlita dylika hämdmedel, förekomma ej så sällan, när dödsfall kort efter trolofning eller vigsel inträffar. Det är en bekant sak, att en mängd qvinnor hysa fruktan för att något af deras afkammade hår skall kastas ut under öppen himmel. Hos de flesta härrör denna fruktan deraf, att fåglar skola kunna bygga med tillhjelp af håret och dermed förorsaka egarinnan någon sjukdom; men någon gång förskrifver sig försigtigheten från fruktan att blifva vigd vid elden, ty dertill behöfves, utom besvärjelser, hår, som lindas kring ett papper eller en sticka, hvarpå personens namn är skrifvet och som kastas i elden. En vigsel vid elden — heter det — kan aldrig lösas, utan får menniskan lefva ogift i alla sina dagar. Äfven då någon viges vid en källa eller ett träd, behöfves nödvändigt något hår af den man eller qvinna, som blir offret för denna magiska konst; men då ristas namnet på en kafvel, som när det sker vid en källa, nedsättes i vattnet, eller, då vigsel sker vid ett träd, vid dettas rot, och i båda fallen undgå kafveln och håret en temligen lång tid fullständig förintelse. En skilmessa kan åvägabringas, när personen i fråga märker att han har ständig otur i sina giftermålsplaner. Det är naturligtvis endast kloka gubbar eller gummor, som förmå upptäcka trädet eller källan, der den olycklige blifvit »nedsatt»; trädet kännes derpå, att det ej fäller sina vissna löf under<noinclude> <references/> {{sidfot|||<small>19</small>}}</noinclude> 2uhc6hlskmonli1djic23dntvmzktzd Sida:Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu/148 104 218546 646137 2026-03-27T09:43:01Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 646137 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />132</noinclude>friskt lif, och det var roligt att se de lefnadsglada grupperna, lysta af solen, förflytta sig emellan de små trefliga boningarne. Det lilla samhällets kyrka, tillika dess skolhus, föreföll mig deremot särdeles okyrklig. Några moraliska tänkespråk, såsom: »hope on, hope for ever» och »try again», m. fl., lästes på de nakna väggarne. Det poetiska elementet var något mera lefvande här än i NewJersey-phalanxteren. Det moraliska utgjorde emellertid kärnan äfven här, och poesien var blott tillsats, — socker på moralkakan. Vi åto middag i ett trefligt litet hem. Man gjorde inga frågor till gästerna, blott undfägnade dem väl och vänligt. En neger och hans hustru kommo hit, hvilka önskade bli medlemmar af samhället. Jag skulle bättre finna mig i »Hopedale Community» än i »North Amerikan Phalanxtery» dels för de afskiljda bostäderna, dels för den kristliga trosbekännelsens skull, och för patriarkens skull, som såg ut som en man, till hvilken man kunde ha hjertligt förtroende. Det lilla samhället består sedan vid pass sju år och utgöres af några och trettio familjer samt några ensamma personer, inalles omkring 170 själar. Hvar medlem förpligtar sig till kristendomens bekännelse, »non-resistance» och »temperance»! Adin Balou har gifvit ut skrifter öfver rätta förståndet i dessa ämnen, hvilka han skänkte mig. Öfverhufvud synes mig lifvet i de hem och samhällen jag nu besökt såsom föga gladt, med få njutningar för intelligens och skönhetssinne, men innerligt aktningsvärdt, allvarligt, gudfruktigt, arbetsamt, på det hela en god grund för ett starkt folklif. Ur dessa små hem måste allvarliga män och qvinnor framgå,<noinclude> <references/></noinclude> 7ul1ks99h7t50ajnffsre40dncoz6gi Sida:Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu/149 104 218547 646138 2026-03-27T09:48:33Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 646138 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|133}}</noinclude>menniskor som taga lifvet på allvar och tidigt ha lärt att arbeta och bedja. »Hopedale Community» särskilt uttalar sitt föremål vara: »en början i liten skala till de industriella arméer, som skola framgå till att underkufva, fruktbargöra och försköna jordens ofruktbara marker och göra af dem värdiga boningsplatser för praktiskt kristna kommuner; samt utförande af allmänna förbättringar till menniskornas bästa. ''Praktisk'' ''kristendom'' är dessa fredliga eröfrares fält-lösen. »Salige äro de fridsamme, ty de skola besitta jorden!…. Om mitt krigs-lif för närvarande skrifver jag nu ej mera. Fastän ofta road och intresserad, funderar jag jemt på huru jag skall kunna komma undan, till ro någorstädes. Men dermed ser det illa ut. Nu har äfven kölden kommit här, som är mig en svår herre att strida med; och i dag är det en riktig storm. Jag undrar hur det är med min lilla unge, och om du har det varmt och känner det godt i vårt stilla hem i Stockholm. Måtte så vara, min Agatha, och vintern icke bli för sträng mot dig! {{linje|5em|style=margin-top:2em;margin-bottom:2em;}} {{c|{{större|'''Boston. Massachusett.'''}}}}{{ph|''D. 2 Dec.''|5}} Här är jag nu, mitt lilla hjerta, i en duktig köld, men i ett varmt och vackert rum i det stora hotellet »Revere house», med en glimmande koleld till sällskap och här installerad af Marcus och Rebecca, som blott förmana mig: »be komfortable! Låt icke felas er något!» På förmiddagen har jag varit med dem i kyr-<noinclude> <references/></noinclude> adpa6o1v4em8ycku5maj2sfhhfyq2uv Sida:Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu/150 104 218548 646139 2026-03-27T10:02:41Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 646139 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />134</noinclude>kan och hört en märkvärdig slags predikan af en M:r Parker, en väldig natur, med stora talare-gåfvor, som tillämpar kristendomens moral på dagens och landets politiska och samhälleliga frågor med en stark och fruktansfri anda. Han har ett sokratiskt hufvud, stora, välbildade händer, och hela hans väsen, uttryck, åtbörder förekomma mig äkta originella — uttryck af en bestämd och mäktig natur. I afton skall jag på en »socialistisk meeting», ifall jag icke lyckas få stanna i mitt rum och njuta en aftons ro. Och bad jag mina vänner derom, så skulle jag få det. Men jag låter mig föras af strömmen, så länge jag förmår följa med. I morgon fara vi alla till Emersons, som bo i en liten stad med namn Concord, vid pass en timmas väg (jernväg) från Boston; och i morgon eller öfvermorgon far jag till Lowells i Cambridge Universitet (omkring en half svensk mil härifrån), der jag dröjer några dagar och der jag skall närmare bestämma öfver mitt vistande i Boston. Åtskilliga tillbud af hem, som jag här haft, fresta mig icke ännu. Och jag vill icke binda mig vid något som jag ej är viss att kunna riktigt trifvas med. Att skiljas vid de goda makarne Spring kommer att kosta på mig. De äro af den allra bästa sorts menniskor, och oändligen behagliga att lefva med. Min lilla Agatha! Jag skrifver bra ofullkomligt till dig om både saker och menniskor här, men saker och menniskor här lemna mig ingen ro att skrifva om dem. Så mycket mera skola vi tala en gång, och så mycket mera skall jag skrifva en gäng, ty personer och förhållanden lefva i mig mäktigt här och på ett<noinclude> <references/></noinclude> luqrmuvzio6b6og5km8iwpk4qdulk41 Sida:Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu/151 104 218549 646140 2026-03-27T10:06:06Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 646140 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|135}}</noinclude>sätt som öfverraskar och upplifvar mig. Jag känner hvar dag huru alldeles nödvändig för hela mitt lif och min utveckling denna amerikanska resa är. {{em|2}}{{större|'''''Tisdagen d. 4 December.'''''}} Nyss tillbaka från min lilla resa med Springs och Bergfalk till Concord, den äldsta staden i Massachusett och Waldo Emersons bostad. Vi foro och kommo fram i en riktig snöstorm. Men jernvägs vagnarne voro väl varma, och man sitter der i allsköns komfort, utom att man ruskas duktigt ibland, ty jernvägarne här äro betydligt skrofligare eller ojeranare än de jag farit på i Europa. Emerson kom emot oss gående genom den lilla gången af granar framför hans hus, med bart hufvud under snöfallet; en stilla, ädelt allvarlig gestalt med blek hy, starkt markerade drag och linier, mörkt hår. Han syntes mig yngre än jag hade tänkt mig honom, hans utseende mindre tjusande men mera betydande. Han sysselsatte sig med oss, och särdeles med mig, i min egenskap af fruntimmer och utländska, humant och behagligt. Emerson är en mycket egen individualitet, men för kall och hyperkritisk att anslå mig; ett starkt, klart öga, alltid spejande efter ett ideal, som han finner ouppfyldt på jorden; i allt upptäckande brister, halfheter och ofullkomligheter, och för stark och helgjuten sjelf att förstå andras svagheter och lidanden. Ty äfven lidandet föraktar han som en svaghet, ovärdig högre naturer. Denna besynnerliga menniskonatur lärer aldrig ha varit sjuk. Men sorger har han haft och lärer ock ha kännt dem djupt — hvarom äfven ett<noinclude> <references/></noinclude> ii14lq2rhtz2sn5dy5urrfqz9h83vl0 Sida:Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu/152 104 218550 646141 2026-03-27T10:09:17Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 646141 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />136</noinclude>par af hans skönaste poemer vittna; — dock lärer han blott för en kort tid låtit nedböja sig af dessa sorger, tvänne sköna och älskade bröders samt en liten skön gosses, hans äldsta sons, död. Äfven sin första hustru har han förlorat, efter blott ett års äktenskap. Emerson är nu för andra gången gift och har tre barn. Hans lilla vackra gosse, yngst af barnen, syntes isynnerhet vara honom kär. M:rs Emerson har vackra, själfulla ögon, men är sjuklig och har en individualitet mycket olika med hans. Han intresserade mig utan att värma mig. Denna kritiska, kristallrena och kalla natur kan vara ganska aktningsvärd, ganska hälsosam och på sitt vis välgörande för den som har den, och äfven för andra — som vilja låta sig graderas och kritiseras af den. Men — för mig Davids hjerta med Davids sånger! Men jag skall återkomma till detta hem, i följd af Emersons och af hans frus mycket vänliga inbjudning, och får då se mera af denna sphinx-lika personlighet. Från natur-dyrkaren Emerson, som icke tillhör någon kyrka och icke en gång vill låta döpa sina barn (emedan han anser barnens natur renare än de vanliga fullvuxna syndiga menniskornas), gingo vi för nattherberge till en gammal, sträng puritans hus, der vi hade långa böner, knäböjande vända mot väggen. Husets enda dotter, Elisabeth H., ett skönt, ädelt och behagligt fruntimmer, som varit förlofvad med Emersons mest älskade broder och efter hans död icke velat knyta andra band, intresserade mig. Det är tydligen ett ädelt och innehållsrikt väsen, och hennes vän-<noinclude> <references/></noinclude> 58977zk8qgi0kl2rbmifn1yw9k1qhwa Sida:Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu/153 104 218551 646142 2026-03-27T10:14:22Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 646142 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|137}}</noinclude>skåp för W. Emerson synes mig något mycket rent och fullkomligt. Äfven henne hoppas jag få återse under vinterns lopp. I dag på morgonen såg det öfverallt ut som en äkta svensk vinter i den lilla idylliskt täcka staden Concord. Miss H. gick ut med mig, och vi besökte monumentet upprest öfver de första offer, som stupade i det amerikanska frihetskriget, ty de föllo här, der den första blodiga striden i det kriget tilldrog sig. Det var nu nästan insnögadt; is och snö betäckte också den lilla floden som förskönar staden, och hvilken indianerna kallat »[[:en:Poems (Emerson, 1847)/Musketaquid|Musketaquid]]» eller »the grassy river». Emerson har gifvit det namnet åt en af sina friskaste och ljufligaste små dikter. Vandringen i den rena vinterluften under träden, betäckta med glittrande snö, och vid sidan af Elisabeth H., hvars atmosfer är mig upplifvande liksom den rena, soliga luften, gjorde mig lätt till själ och kropp; och så mötte vi Bergfalk, som kom helt varm och glad från fruntimmers-skolan i staden, der han hört unga flickor lösa matematiska problemer, dem han blifvit uppmanad att gifva dem, — och lösa dem väl och lätt. Han var helt förtjust åt de unga flickorna och åt lärarinnan, ett i högsta grad »lady-like» fruntimmer, såsom han beskref henne. B. hade hållit ett litet tal för att betyga sitt nöje; och den hederliga och hyggliga presten, som åtföljde B., var icke mindre varm för honom; och hela flickskolan lärer varit högst förtjust åt »the professor», såsom han kallades der, liksom öfverallt under vår resa; ty man försöker knappt att utsäga hans namn, hvilket anses alldeles omöjligt. Jag besökte också några af dessa små hem<noinclude> <references/></noinclude> 418f1yhgo1e17gpzhdsm4c5g2sc1hoi Sida:Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu/154 104 218552 646143 2026-03-27T10:17:16Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 646143 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />138</noinclude>der allt är komfortabelt, fast herrskapet betjena sig sjelfva och göra alla sysslor inomhus. Detta har min aktning, men icke min kärlek. Och jag trifves icke rätt dermed. Man måste så fasligt mycket tacka för hvar tjenst, och tycker ändå ofta att en simpel piga hade gjort det bättre. Vi återreste på förmiddagen utan att ha återsett Emerson. Om socialist-mötet häromaftonen måste jag säga dig, att jag såg der en hel mängd hederligt utseende folk, och hörde framtids-teorier »om huru menniskorna, härefter, i stället att gå törnevägen till himmelen — skola vandra på rosor dit», o. s. v. Åtskilliga vackra planer hörde jag ock för denna väg, men som utmärkte sig genom att sakna fotfäste i möjligheten och i menniskonaturen, sådan den verkligen är. I allmänhet synas mig socialisterna fela i insigten af dennas dualism. De se ej dess onda, och tro att allt kan bli bra i verlden genom yttre anstalter. Under deras diskussioner har jag en känsla af att gå i molnen, eller att irra omkring, borttappad i en stor skog. Den humanistiska sidan af deras teorier och deras bemödanden för mensklighetens bästa böra dock ej misskännas. Den svenska konsuln i Boston, Benzon, som var med oss, gjorde mig genom Rebecca S. tillbud af sitt hus såsom hem för vintern, hvilket var mig angenämt, men som jag ej vet om jag bör och kan emottaga. Mycket vackert och vänligt gjordes anbudet. Och nu, mitt lilla hjerta, är jag helt otålig öfver de oupphörliga knackningarne på min dörr med visitkort och bref, och förtretad öfver att jemt nödgas ropa: »kom in!» då jag ville ropa: »gå bort!» Ack! Ack! Jag är<noinclude> <references/></noinclude> r33bawpdw91wraewwxmby37cwro7ud3 Sida:Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu/155 104 218553 646144 2026-03-27T10:30:39Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 646144 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|139}}</noinclude>bra trött vid det här välkomnandet, som aldrig unnar mig att få vara i fred. Jag har emellertid ej ännu tagit emot någon här, men har sagt mig hemma för i afton. I morgon skall jag fara ut till Cambridge. Ett [[:en:w:Parkman–Webster murder case|ohyggligt mord]] har nyligen blifvit begånget der af en professor på en annan professor, och hela universitetet och staden äro upprörda deraf. Detta är en oerhörd tilldragelse; men som den anklagade har många bekanta och vänner och har varit känd som god make och isynnerhet god fader, strida många för hans oskuld. Han är emellertid afförd i häkte. Man talar nu knappt om annat. Jag måste ännu säga dig, att jag mår fullkomligen väl under alla mina strapatser, och skall under mitt vistande i Boston ställa så till, att jag kan få mera ro. Jag skall taga en eller par mottagningsdagar i veckan, och laga så att jag får lefva någon tid för mig sjelf. Jag känner att jag behöfver det. Bergfalk är snäll och rask och omtyckt af alla. Han hälsar hjertligen till mamma och dig. Hälsa du hjertligen från mig Hagberg, Marie och Christine, våra tjenare och våra vänner. {{em|2}}'''''P. S.''''' Om Emerson måste jag ännu säga dig, att jag icke är viss på att ha bedömt honom rätt. Jag erkänner, att jag blef något stött af det ringaktande sätt — mera så i väsen än i ord — på hvilket han yttrade sig om saker och personer som jag beundrade. Jag är ej viss om att en bestämdhet, ett slags storhet, så litet min egen, icke frestat mig att agera om historien<noinclude> <references/></noinclude> 4rqeg3obk29jnezzbgnsrevzizwbvao 646149 646144 2026-03-27T10:40:50Z PWidergren 11678 646149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|139}}</noinclude>bra trött vid det här välkomnandet, som aldrig unnar mig att få vara i fred. Jag har emellertid ej ännu tagit emot någon här, men har sagt mig hemma för i afton. I morgon skall jag fara ut till Cambridge. Ett [[:en:w:Parkman–Webster murder case|ohyggligt mord]] har nyligen blifvit begånget der af en professor på en annan professor, och hela universitetet och staden äro upprörda deraf. Detta är en oerhörd tilldragelse; men som den anklagade har många bekanta och vänner och har varit känd som god make och isynnerhet god fader, strida många för hans oskuld. Han är emellertid afförd i häkte. Man talar nu knappt om annat. Jag måste ännu säga dig, att jag mår fullkomligen väl under alla mina strapatser, och skall under mitt vistande i Boston ställa så till, att jag kan få mera ro. Jag skall taga en eller par mottagningsdagar i veckan, och laga så att jag får lefva någon tid för mig sjelf. Jag känner att jag behöfver det. Bergfalk är snäll och rask och omtyckt af alla. Han hälsar hjertligen till mamma och dig. Hälsa du hjertligen från mig Hagberg, Marie och Christine, våra tjenare och våra vänner. {{em|2}}'''''P. S.''''' Om Emerson måste jag ännu säga dig, att jag icke är viss på att ha bedömt honom rätt. Jag erkänner, att jag blef något stött af det ringaktande sätt — mera så i väsen än i ord — på hvilket han yttrade sig om saker och personer som jag beundrade. Jag är ej viss om att en bestämdhet, ett slags storhet, så litet min egen, icke frestat mig att agera om historien<noinclude> <references/></noinclude> tkwjkpe7n1lyclym705ejcg906j6x5d Sida:Kongl. vitt. hist. och ant. akad. handlingar 25 och 26.pdf/99 104 218554 646145 2026-03-27T10:33:58Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 646145 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|||85}}</noinclude>Fältmarskalken underskref traktaten men måste till sitt stora missnöje lemna ifrån sig original-handlingen, som Baron Baner på Administratorns befallning tog i sitt förvar, intilldess Stenbock skulle behöfva begagna sig deraf; dock erhöll Stenbock ett qvitto på densamma. Det diktade brefvet från den omyndige Hertigen afskrefs med Krigs-Rådet M. Lilliehööks hand, men Reventlow och Stambke satte namn och sigill under. Äfven skrefs en befallning till vice Kommendanten i Tönningen, en Öfverste von Grumbkau, från den Hertigliga Regeringen, att lyda Kommendanten i allt, till och med om han befallde Svenska truppers inrymmande i fästningen för längre eller kortare tid<ref>Kommendanten, Öfversten, sedermera General-Major Wolffs Journal.</ref>. Äfven skref Fältmarskalken ett nytt bref till Administratorn, deri han officielt förnyar sin anhållan angående Tönningen<ref>Dat. Husum den 24 Januari. I öfversättning infördt i Loenbom, III Del., Bil. n:o VII.</ref>. Sedan allt sålunda var afgjordt, afreste de båda Geheime-Råderne till fästningen, der de den 23 på aftonen inträffade och meddelade sina instruktioner åt den förvånade Kommendanten. General-Major Wolff, som i sin noggranna fästnings-journal sjelf beskrifvit detta egendomliga uppträde, gjorde naturligtvis till att börja med åtskilliga svårigheter, men en särskildt order ifrån Administratorn att i allt rätta sig efter sändebudens mundtliga order, såsom hade han sjelf gifvit dem, och den Hertigliga skrifvelsens uttryckliga befallning, att lyda ofördröjligt och utan någon föregången förfrågan (»ohne fernere nachfrage»), häfde hans betänkligheter, och han afgaf rapport om den emottagna befallningen. Dermed återvände Reventlow till Gottorp. Baner åter förblef i Eiderstedtska Marsch, än uppehållande sig i Husum, än i Tönningens stad. <ref follow="s98">ofta tjenat till hans rättfärdiggörande och tystat munnen på baktalarne. Christian August synes sjelf varit så förskräckt öfver följderna af sitt handlingssätt, att han hastigt afreste till Hamburg, derifrån han på det enträgnaste afstyrkte Stenbock att begagna sig af det gjorda tillbudet.</ref> {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> abkvnq5ihii16kke9n29ciazvi5bb9w Sida:Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu/156 104 218555 646146 2026-03-27T10:38:00Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 646146 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />140</noinclude>med räfven och rönnbären. Visst är att Emersons väsen och sätt gjort på mig ett intryck, olika med det som andra högmodiga naturer gjort, hvilka det varit mig lätt att dömma som sådana och att ringakta som sådana. Icke så med E. Honom torde man ej bli så lätt qvitt. Han kan vara orättvis och obillig, men han är det säkert ej af sjelfviskhet. Det bor i denna man en högre ande. Och jag måste se honom mer, lära förstå honom bättre. Det må, i öfrigt, gå hur det vill med denna bekantskap, så skall jag förbli lugn. »Om vi äro beslägtade, så skola vi mötas». Och om icke den — — är längesedan förbi den tid då jag mycket önskade att behaga menniskor. Jag har vandrat genom lifvets öcken; jag har med egen ansträngning under många mödor kämpat mig uppföre det Horeb, från hvars spets jag sett ett förlofvadt land. Och denna långa smärta och denna stora glädje ha för alltid låtit denna verldens praktgestalter, kronor, lagrar, rosor, blekna för min syn. Jag kan ännu tjusas eller bländas af dem för ögonblick; men det är snart öfver. Hvad de gifva, gör mig ej rikare; hvad de fråntaga, ej fattigare. Jag kunde säga åt dem i vissa stunder som Diogenes till Alexander: »gå ej i vägen för min sol!» Jag skulle ej en gång vilja komma till denne stolte stjerntydare Waldo Emerson, om jag ej hade min egen himmel med stjernor och sol uppå, hvilkas herrlighet han torde föga ana. {{linje|5em|style=margin-top:3em;margin-bottom:3em;}}<noinclude> <references/></noinclude> 50ny9l6zn1fl9vcoc07naxsz1d6ri7p Hemmen i den nya verlden, Första delen/06 0 218556 646147 2026-03-27T10:39:54Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu" from=136 to=156 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Hemmen i den nya verlden, Första delen|Sjätte brefvet]]' 646147 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu" from=136 to=156 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Hemmen i den nya verlden, Första delen|Sjätte brefvet]] ah7nqt8w4qah1rirag81qc1032ys0sb 646148 646147 2026-03-27T10:40:06Z PWidergren 11678 646148 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu" from=136 to=156 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Hemmen i den nya verlden, Första delen|Sjette brefvet]] 7zynkjw3n40njeifh0kdqrwcbfw0uu3 Sida:Kongl. vitt. hist. och ant. akad. handlingar 25 och 26.pdf/100 104 218557 646150 2026-03-27T10:43:41Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 646150 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|86||}}</noinclude>Undertiden hvilade icke fienden. Stenbock gifver om dess rörelser följande utförliga meddelanden i sin relation till Konungen<ref>Skrifven i Tönningen i slutet af Februari. Danska Geh. Archivet.</ref>. »Den 24 Januarii inlopp tidningar ifrån Öfverst-Lieutenanten Stenflyckt<ref>Var Chef för Konung Stanislai Pohlska Lifvakt, som troligen utgjordes af manskap taget från det s. k. Fransyska Dragon-Regementet. Se II Delen sidan 32.</ref>, som är en vigilant braf soldat och giort E. Maj:t oförliknelige tienster, att fijenden droge sig upp tillsammans att passera Thren-strömmen vid Hollingstedt, Troja<ref name="s100f3">Bör troligen rättare skrifvas: Treijn, Solbro.</ref> och Stabro<ref name="s100f3" />, samt annorstädes öfver ijsen oss att vilja på alla sijdor attaquera, hvaruppå iag drog arméen tillsammans<ref>Ett larmskott från högqvarteret var signalen till alla Regementenas utryckning. De i och omkring Husum liggande, hvaribland Dal-Regementet, skulle samlas på stora torget uti nämnda stad. Muncks Journal.</ref> och satt den en bataille uppå Milstedtska feltet, lemnandes Stackelberg med sitt detachement i Fredrichstadt, afväntade så fienden in på 3:die dygnet under blå himmeln utan eld och den ringaste fourage eller lifsmedel, förhindrad ett mehr att samka än utur hand i mund; allså måst iag dertill skrijda att gå in uti det Eyderstedtska, särdeles som föret slog opp, och landet så beskaffat, att vid ett starkt tööväder man med största möda kan framkomma, utom dess så couperat, att utan båtar, bryggor och bräder den ene husmannen eij kan komma till den andra, när den dijket förlåter; satte altså arméen, infanteriet på två eller halftredie mijls Circumference, och Cavalleriet där bakom, formerandes på alla avenuer, där man effter Geheimbte-Rådets Banérs och Commendantens i Tönning gifne anledning fant nödigt, vissa posteringar såsom vid Ullsbyttel, Sandkrogen, Witzwort, Klein- och Grosze-Reimersbuden, Collenbüttel och Fredricksstadt, hvarest och nödigt Cavallerie genom alla fyra dagars aflösande förordnades, eij utan det största<noinclude> <references/></noinclude> of0lt24jwvsr3s717wqat40sii7ucz5 Sida:Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu/482 104 218558 646151 2026-03-27T11:01:01Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 646151 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />466 {| style="margin:auto; width:100%;" |-</noinclude>|Longfellows hem. Ett bl. Ensliga vandringar. Julafton. Prydnader inom hemmen i Ny Englands stater. Skalden Whittier. Karaktär af Cambridge || style="text-align:right; vertical-align:bottom; width:100px;"|sid. 141—162. |} {{c|[[Hemmen i den nya verlden, Första delen/08|{{större|ÅTTONDE BREFVET.|150}}]]}} {| style="margin:auto; width:100%;" |- | style="text-indent:-1em;"|Flyttning till Boston. Svenska Consuln Benzon. Hans hus. Fruntimmersdoktorn Miss H. Hennes hem, karaktär; föreläsningar. Emanciperade fruntimmer. Alcotts »conversations», transcendentalism.|| style="text-align:right; vertical-align:bottom; width:100px;"|sid. 163—171. |} {{c|[[Hemmen i den nya verlden, Första delen/09|{{större|NIONDE BREFVET.|150}}]]}} {| style="margin:auto; width:100%;" |- | style="text-indent:-1em;"|Sjuklighet. Läkare. Alleopathi och Homöopathi. Besök hos Emersons i Concord. W. Emersons individualitet. Hans skrifter. Utdrag ur dessa: om sjelfförlitande. Om vänskap. Ny Englands transcendentalister. Miss M. Fuller. Möte med M. Spring i Boston. Samtal med Alcott. Hans skola, hans syften. M:rs Br. och fashionabelt sällskap. Ett annat »fashionabelt party», penningedryghet, folk »above fashion»; den nya aristokratien. Philantropen D:r How. Laura Bridgeman. || style="text-align:right; vertical-align:bottom; width:100px;"|sid. 172—210. |} {{c|[[Hemmen i den nya verlden, Första delen/10|{{större|TIONDE BREFVET.|150}}]]}} {| style="margin:auto; width:100%;" |- | style="text-indent:-1em;"|Friska känslor; glada tankar. Pilgrimerna, majblomman. Första Puritanska kolonien i Norra Amerika. Dess historia, hjeltemod, kamp och seger, utbredning, inflytande på Nord-Amerikanska Staternas befolkning och statsskick. Ny-Englands mannen och hans lefnadsmål. Samhälls-idealer. Amerikanaren. Amerikanskan. Amerikanska hemmet. Qvinnans ställning. Samhällets växt. Anty Slavery möte. Neger-vältalighet. Qvinlig talare. M:r Quincy, M:r W. Philipps. Besök i Bostons stadshus. Amerikanska talare. Boston Common. Slädåkande. Jetteslädor. Amerikas luft olik Europas. Dess verkan på kropp och själ. M:rs Kembles läsning af Shakespeare. Olika klasser bekanta. Egenhet i röster och tonfall. Nathanael Hawthorne. Det stora stenauletet. Skriftställarinnor och skaldinnor i Norra Staterna. Enskilta sorger. Besök i Lowellska fabriken. Sjömanspredikanten. Hufvudsekter i Norra Amerika, trinitarier och unitarier. D:r Ellery Channing, karaktär, lefnad och död. Sköna dagar. Samtal med W. Emerson. Stoicismen och christeudomen. Min doktor. M:rs Kemble.|| style="text-align:right; vertical-align:bottom; width:100px;"|sid. 211—268. |} {{c|[[Hemmen i den nya verlden, Första delen/11|{{större|ELFTE BREFVET.|150}}]]}} {| style="margin:auto; width:100%;" |- | style="text-indent:-1em;" |New-York. Hälsotillstånd i Norra Staterna. Orsaker till sjuklighet. Återblick till Boston. Flera »Conversations». Större || style="text-align:right; vertical-align:bottom; width:100px;"|{{em|1}} |}<noinclude> <references/></noinclude> hp4fi0xib41f6879rq0otmxmr5h2p4w 646154 646151 2026-03-27T11:13:34Z PWidergren 11678 646154 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />466 {| style="margin:auto; width:100%;" |-</noinclude>|H. Longfellows hem. Ett bi. Ensliga vandringar. Julafton. Prydnader inom hemmen i Ny Englands stater. Skalden Whittier. Karaktär af Cambridge. || style="text-align:right; vertical-align:bottom; width:100px;"|sid. 141—162. |} {{c|[[Hemmen i den nya verlden, Första delen/08|{{större|ÅTTONDE BREFVET.|150}}]]}} {| style="margin:auto; width:100%;" |- | style="text-indent:-1em;"|Flyttning till Boston. Svenska Consuln Benzon. Hans hus. Fruntimmersdoktorn Miss H. Hennes hem, karaktär; föreläsningar. Emanciperade fruntimmer. Alcotts »conversations», transcendentalism.|| style="text-align:right; vertical-align:bottom; width:100px;"|sid. 163—171. |} {{c|[[Hemmen i den nya verlden, Första delen/09|{{större|NIONDE BREFVET.|150}}]]}} {| style="margin:auto; width:100%;" |- | style="text-indent:-1em;"|Sjuklighet. Läkare. Alleopathi och Homöopathi. Besök hos Emersons i Concord. W. Emersons individualitet. Hans skrifter. Utdrag ur dessa: om sjelfförlitande. Om vänskap. Ny Englands transcendentalister. Miss M. Fuller. Möte med M. Spring i Boston. Samtal med Alcott. Hans skola, hans syften. M:rs Br. och fashionabelt sällskap. Ett annat »fashionabelt party», penningedryghet, folk »above fashion»; den nya aristokratien. Philantropen D:r How. Laura Bridgeman. || style="text-align:right; vertical-align:bottom; width:100px;"|sid. 172—210. |} {{c|[[Hemmen i den nya verlden, Första delen/10|{{större|TIONDE BREFVET.|150}}]]}} {| style="margin:auto; width:100%;" |- | style="text-indent:-1em;"|Friska känslor; glada tankar. Pilgrimerna, majblomman. Första Puritanska kolonien i Norra Amerika. Dess historia, hjeltemod, kamp och seger, utbredning, inflytande på Nord-Amerikanska Staternas befolkning och statsskick. Ny-Englands mannen och hans lefnadsmål. Samhälls-idealer. Amerikanaren. Amerikanskan. Amerikanska hemmet. Qvinnans ställning. Samhällets växt. Anty Slavery möte. Neger-vältalighet. Qvinlig talare. M:r Quincy, M:r W. Philipps. Besök i Bostons stadshus. Amerikanska talare. Boston Common. Slädåkande. Jetteslädor. Amerikas luft olik Europas. Dess verkan på kropp och själ. M:rs Kembles läsning af Shakespeare. Olika klasser bekanta. Egenhet i röster och tonfall. Nathanael Hawthorne. Det stora stenanletet. Skriftställarinnor och skaldinnor i Norra Staterna. Enskilta sorger. Besök i Lowellska fabriken. Sjömanspredikanten. Hufvudsekter i Norra Amerika, trinitarier och unitarier. D:r Ellery Channing, karaktär, lefnad och död. Sköna dagar. Samtal med W. Emerson. Stoicismen och christendomen. Min doktor. M:rs Kemble.|| style="text-align:right; vertical-align:bottom; width:100px;"|sid. 211—268. |} {{c|[[Hemmen i den nya verlden, Första delen/11|{{större|ELFTE BREFVET.|150}}]]}} {| style="margin:auto; width:100%;" |- | style="text-indent:-1em;" |New-York. Hälsotillstånd i Norra Staterna. Orsaker till sjuklighet. Återblick till Boston. Flera »Conversations». Större || style="text-align:right; vertical-align:bottom; width:100px;"|{{em|1}} |}<noinclude> <references/></noinclude> 15y7ckfpkyburtjqxpxex9zq7shvgl5