Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.46.0-wmf.21 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Event Event talk Ämne 4 416 646536 646110 2026-03-30T09:17:04Z Jonatanskogsfors 17420 /* Fortlöpande transkludering av långt verk. */ nytt avsnitt 646536 wikitext text/x-wiki {| style="float: right;" |__TOC__ |}__NEWSECTIONLINK__ =Välkommen till Mötesplatsen= [[Fil:New library in Turku opened 2.3.2007.jpg|miniatyr|Välkommen]] Mötesplatsen är det allmänna diskussionsforumet om svenska Wikisource. [http://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Wikisource:M%C3%B6tesplatsen&action=edit&section=new Skriv ett nytt meddelande under en ny rubrik] Mötesplatsen är rätt plats för att ansöka om att använda en '''bot''' på projektet. Observera att kortare botkörningar, såsom interwiki, ofta kan göras utan botflagga. För '''användarnamnsbyten''' gå till [[:m:SRUC|Metas sida för globala användarnamnsbyten]]. To request to run a '''bot''' on Swedish Wikisource, start a thread on this page and describe your bot and what kind of job you would like to do. Note, that minor bot-jobs, such as iw-linking often can be done without botflag. To request '''change of username/SUL,''' please go to [[:m:SRUC|the request page for a global rename]]. [[Kategori:Wikisource|Mötesplatsen]] ==Gamla diskussioner== {{Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv}} =Diskussioner= == Varning: Den här filen kan innehålla skadlig kod. Om du kör den kan din dator skadas. == I just uploaded a djvu file made from a pdf of a book on internet archives. However, when attempting to make the index, the file does not appear on the index page as usual but rather connects to a page (https://sv.wikisource.org/wiki/Fil:H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu) that states: Varning: Den här filen kan innehålla skadlig kod. Om du kör den kan din dator skadas. I do not understand why this is happening, and would appreciate any help in fixing this problem (and avoiding it in the future if there is something I did wrong). I have scanned my computer for malicious code and am not getting any indication that the file has anything wrong with it. In addition, an online virus scanner give the following results for this file: File Name: H Schück Studier i Beowulfsagan 1909.djvu<br> File Size: 4.741485MB<br> File Type: Unknown<br> Scan Status: Finished<br> Scan Date: 2025-01-05 12:15:27<br> Scanning Engine <br> Scan Result<br> IPQS Internet Security Suite Clean<br> IPQS Byte Checks Clean<br> IPQS Malicious Code Scanner Clean<br> IPQS Emerging Threats Clean<br> IPQS Malicous Network Activity Clean<br> IPQS Threat Defender Clean<br> IPQS Foreign Entity Checker Clean<br> I do notice on Wikimedia Commons <bdi>[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/52/H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu Original file]</bdi> (1,752 × 2,676 pixels, file size: 4.52 MB, MIME type: image/vnd.djvu, 60 pages) SV Wikisource file that index is referencing: [https://sv.wikisource.org/wiki/Fil:H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu] (0 × 0 pixlar, filstorlek: 4,52 Mbyte, MIME-typ: image/vnd.djvu) So I do not know what is happening here. Looks like I am dead in the water for this project for the time being. Thanks for any assistance in this matter. [[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 5 januari 2025 kl. 18.45 (CET) :Kan ha varit ett ccheproblem. Fungerar det nu för dig? [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 5 januari 2025 kl. 23.18 (CET) ::Ja. Det går nu. Tack. ::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 6 januari 2025 kl. 00.54 (CET) == Tillägg som inte passar att kopiera rätt in == I Capitaine Ekebergs resa finns [[Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771/Rättelser|ett tillägg]] till [[Sida:Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771.djvu/56|sidan 38]] som inte passar att kopiera rakt in såsom det är skrivet. Jag valde att göra en fotnot och lägga in tillägget där. Alternativt skulle man kunna skriva om tillägget minimalt till en fullständig mening. Nån som har andra tankar om hur detta kunde lösas? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 9 januari 2025 kl. 14.10 (CET) :I [[Sida:Berzelius Bref 10.djvu/22|Berzelius Brev]] gjorde jag så att man i texten kunde klicka sig vidare till ett separat avsnitt för tillägg (133 olika punkter). Att göra så i ditt exempel är väl lite överdrivet när det bara fanns ett enda tillägg. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 9 januari 2025 kl. 17.25 (CET) == Hur göra text i bilder mer tillgänglig? == Jag har dragit igång ett nytt ambitiöst transkriberingsprojekt för en 1700-talshandskrift. [[Sida:En kort beskrifvning uppå en ostindisk resa till Canton uthi Chinah - Carl Fredrich von Schantz - KB M292.pdf/6|Titeluppslaget]] är en vacker teckning men har också en del textbeskrivningar som jag skulle vilja göra tillgängliga för den som inte kan läsa 1700-talsstil. En tanke jag hade var att använda s.k. [[mw:Extension:ImageMap|image map]] för att skapa ett "tooltip". Länkarna skulle antingen kunna gå till ett odefinierat ankare på sidan, eller till filbeskrivningssidan (alltså det förväntade beteendet när man klickar på en bild). [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Belteshassar/Sandl%C3%A5da&oldid=586703 Exempel i min sandlåda]. Andra idéer på hur texten kan göras mer tillgänglig? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 22 januari 2025 kl. 12.20 (CET) :Okej, inga svar efter en dag. Då får jag väl säga att ...<br> :Det ser ju ut som om det fungerar, men (i min åsikt förstås) är det mer komplicerat än nödigt. Om det var jag som gjorde det, så skulle jag bara skriva nånting i texten under bilden som innehåller vad det står på bilden. T.ex. "Bilden innehåller text: Farwatnet till Canton 2 mihl, Hamnen hwaräst Skeppen ligga, Inloppet till hamnen, ...". Då blir det väl sökbart åtminstone, och om man vill veta precis var på bilden det står så är det nog inte så svårt att hitta. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 23 januari 2025 kl. 20.58 (CET) ::Du har en poäng. Jag gjorde ett försök att placera texten ungefär rätt. Tror det får bli bra för nu. Tack. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 24 januari 2025 kl. 10.34 (CET) :Jag tror inte att image map egentligen är det du är ute efter. Är det inte istället [[:en:Template:Annotated image]] med exempel på [[:en:Template:Annotated image/Extinction]]? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 23 januari 2025 kl. 21.16 (CET) ::Ja, det är förstås en möjlighet, men lite synd att täcka över den vackra handskriften med annoteringar. Nåväl, jag valde den enklare vägen den här gången. Kanske provar det en annan gång Tack. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 24 januari 2025 kl. 10.35 (CET) == Mallen {{mall|antikva}} eller <tt><nowiki><tt></tt></nowiki></tt> == För texter i frakturstil med låneord i antikva, är det numera bättre att använda mallen {{mall|antikva}} än den gamma standarden med fast teckenbredd? Borde vi uppdatera [[WS:Redigering#Teckenuppsättning och typsnitt]] med hänvisning till mallen? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 29 januari 2025 kl. 12.50 (CET) :Jag har inget "svar", men jag har undrat samma sak. Och ofta är det inte så enkelt att verket bara innehåller två stiler. :[https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Ingwar_Widtfarne.pdf/13 Här] t.ex. har vi en sida med (1) fraktur (det mesta), (2) schwabacher (för text med lite "mer" betoning), (3) antikva (för "främmande" ord, t.ex.) och (4) kursivt (referenser eller text i latin, t.ex.). {2} Jämfört med fraktur så är schwabacher lite fetare (mer bläck) och lite bredare. Sidan om teckenuppsättning (ovan) säger att man borde ange det med kursivering; men det är ju något helt annat här som <i>redan är kursiverat</i>. Skulle man använda <b>fetstil</b> kanske? Ja kanske, men (i min åsikt förstås) blir det <b>alltför svart</b>; ett "bang" i ögat. I verket har jag använt {{Mall|spärrat}}; inte perfekt, men jag vet inte ens vad "det bästa" skulle vara. {3} Antikva mallen använde jag för ord tryckta i antikva, men ... det ser {{ant|lite konstigt}} ut (alltså nästan som om det vore mindre viktigt), eftersom bokstäverna också blir lite mindre. {4} Och (till sist) kursiv: borde det vara "bara" <i>kursiv</i> eller {{ant|<i>antikva plus kursiv</i>}}. Jag tycker (tyckte) att det sista ser bättre ut (mer lika originalet). :Ja, inga svar, men jag skulle också uppskatta några visa ord från <b>er alla</b>. Vad gör de som arbetar på engelska eller tyska, t.ex.? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 08.32 (CET) ::A couple of thoughts: ::1. <nowiki><tt></nowiki> is considered depricated and triggers lint errors. ::Cf. https://phabricator.wikimedia.org/T26529 ::2. Simply adding font-size:110% to the <nowiki><span></nowiki> of code in the antikva template increases the size of the serif font so that it is about the size of the default font. Changes in the template will, however, globally change the look of the text everytime the template has been used in the past by other people for other texts, but perhaps this is something that needs to done or at least would not cause much harm to do, and perhaps be an improvement. Cursive could be added at the template level for that matter too, if there is any sort of consensus about how antikva should look. ::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 12.54 (CET) ::Norska wikisource verkar använda [[:no:Mal:Antikva|Mal:Antikva]]; tyskarna använder vad jag kan se <nowiki><tt></tt></nowiki>; danskarna vet jag inte vad de använder; finska behärskar jag inte bra nog för att kolla och så mycket engelska texter satta i frakturstil finns nog inte. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 21.57 (CET) :::Jag tittade på norska mallen, och den är inte samma som den svenska. Istället ställer den bara texten inom <nowiki><tt></tt></nowiki>-taggar. :-( [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 2 februari 2025 kl. 01.42 (CET) == Att referera till artiklar == Hej, jag är ny medlem här, hittade nyligen in hit till Wikisource och blev glatt överraskad av detta arbete! Till mina frågor, så undrar jag hur artiklar refereras till på bästa vis? I det inloggade läget, ser jag att man kan få en permanent länk för den artikel man besöker. Exempelvis Karin Boye ger: https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=F%C3%B6rfattare:Karin_Boye&oldid=519251 Hur pass beständiga/permanenta är dessa länkar? Är det klokare att använda Wikidata-objektet, för att på så vis slå upp korrekt URL? [[Användare:LetteredPoet|LetteredPoet]] ([[Användardiskussion:LetteredPoet|diskussion]]) 5 februari 2025 kl. 20.32 (CET) :Välkommen! Permanentlänken är till för att länka en specifik version av en sida, vilket är bra om du vill visa hur den såg ut just när du besökte den. Enda sättet att bryta länken är om en administratör skulle radera versionen/sidan, vilket är osannolikt för den du länkade. :Wikidata-objekt är också beständiga, men de pekar alltid på senaste versionen av sidan. :I de allra flesta fall funkar den vanliga url:en lika bra, men om en sida har flyttas så kanske url:en går till en omdirigering eller grensida i framtiden. Båda dina förslag undviker det. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 5 februari 2025 kl. 22.16 (CET) ::Okej, tack för förklaringen! Så även om sidan flyttas, så kommer permalänken peka rätt? Och bara om sidan raderas så blir permalänken oanvändbar [[Användare:LetteredPoet|LetteredPoet]] ([[Användardiskussion:LetteredPoet|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 20.42 (CET) == Lutheri Catechismus på Lenape (Delaware) == ''Tråd flyttad från [[Wikisourcediskussion:Mötesplatsen]]'' [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 11.32 (CET) För den händelse att fler är intresserade, så vill jag nämna att jag har påbörjat arbetet att OCR-läsa [[Johannes Campanius]] översättning av Luthers lilla katekes till [[Lenape]] (eller det Americansk-Virginske språket som han själv kallade det. Jag har ett exemplar av faksimilutgåvan från 1930-talet, men den förlaga jag utgår från har jag laddat ned från [Litteraturbanken]: Eftersom originalet återger den svenska texten i frakturstil och lenape- texten i antikva använder jag [[Tesseract]] som jag tycker klarar frakturen bra.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET) === Tryckstilar och markup === Jag är typsnitts-nörd och försöker mig samtidigt på att sampla de typsnitt som används i förlagan i syfte att extrahera dem som ttf- eller otf-filer, Jag vet inte om markup av fraktursatta ord är av intresse för Wikisource, men jag gör det alltså för min egen skull, eftersom jag vill utveckla en fungerande rutin för detta att senare bearbeta KB:s tidningsarkiv med (jag är inte helt nöjd med KB:s egen OCR-läsning, särskilt med tanke på deras val av ordlistor för automatisk korrekturläsning, vilket har lett till sådana besynnerligheter som en greve Laserstråle omnämnd i [[Aftonbladet]] på 1850-talet.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET) :Förutom att undvika dubbelarbete är mitt syfte med denna anmälan att få tips om Formatteringsprocessen då jag eftersträvar en så originaltrogen inläsning som möjligt, vilket alltså verkar strida mot praxis på Wikisource. Min plan är därför att göra formatteringen efterredigerbar,, t.ex med användning av CSS. Då kan jag t.ex. lägga in markeringar av sidbrott men filtrera bort dem för användning på Wikisource.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 22.37 (CET) === Placering === Frågan är kanske för tidigt ställd, men jag undrar om ett sådant verk hör hemma på svenska Wikisource, gemensamma språkneutrala www.wikisource.org eller någon annanstans (del.wikisource.org)? Jag delar givetvis gärna med mig av resultatet till såväl projekt Runeberg som Gutenberg om de vill ha det. Kanske [[Gutenberg Proofreaders]] vill hjälpa till med korrläsningen?--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET) :@[[Användare:SM5POR|SM5POR]]: Jag flyttade tråden hit där innehållsdiskussioner passar bättre. Intressant projekt du håller på med. :Min spontana tanke om placering är att verket främst har ett värde p.g.a. översättningen till Lenape (jmf. t.ex. med [[Ingwar Widtfarne/Ingwars Saga]] som jag tycker platsar här eftersom det är översättningen till svenska som är mest intressant). Vad jag vet finns det inget lämpligt projekt för del, unm eller umu, – och det är nog osannolikt att ett startas då det inte ens finns en Wikipedia-version – så flerspråkiga Wikisource är nog det bästa hemmet för ditt projekt. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 11.41 (CET) ::@[[Användare:Belteshassar|Belteshassar]]Tack för flytten. Jag fattar mig kort just nu eftersom jag är inloggad via mobilen i dinarie atorstället för min ordinarie dator--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 22.18 (CET) :::Jag väckte faktiskt frågan pom ett möjligt incubator'prroojekt för Lenape och fick svaret att fet redan fanns ett för unami och [[“Att möta dig“|att]] ett för munsee kunde övervägas, jag är okunnig om skillnaden mellan de två språken och benämner dem därför kollektivt som Lenape,min tanke med OCR-läsningenn är just att stödja dessa projekt, frågan är tidigt ställd som sagt och vi hinner återkomma till den inn jagg har några färdiga filer att ladda uuuoo.-‐[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 12 februari 2025 kl. 07.40 (CET) === Skyddstider och omfång === Frågan om skyddstider kan tyckas överspelad eftersom Campanius dog redan 1683. Mitt tryckta exemplar är dock ur faksimilutgåvan från 1930-talet, och den innehåller en efterskrift av riksbibliotekarien Isak Collijn (1875-1949), hans upphovsrätt till den löpte ut 2019 enligt nu gällande regler, och jag minns att jag före 2019 övervägde att anmäla boken som kandidat för inskanning via projekt Gutenberg Canada (som inte beaktar någon 70-årig skyddstid utan bara Bernunionens 50-åriga dito) av just detta skäl. Inskanningen från Litteraturbanken verkar dock bara innehålla originalet från 1600-talet, så den ska inte utgöra något problem. Min som vanligt för tidigt ställda fråga är nu om Collijns informativa efterskrift är tillräckligt intressant för svenska Wikisource att ta med i detta OCR-arbete, och om det i så fall finns några upphovsrättsliga gränsfall kvar att ta hänsyn till.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 14.34 (CET) :Collijns efterskrift är väl absolut intressant nog för att platsa. Jag kan inte reglerna exakt, men verket ska vara fritt från amerikansk upphovsrätt också (publicering + 95 år). Ännu så länge omfattas verk från 1930-talet, men det kanske finns några undantag som kan tillämpas? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 15.31 (CET) ::Då verkar den enkla lösningen vara att köra på, men att göra en partiell publicering med utrymme för att lägga till Collijn 2044 eller när det blir.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 15 februari 2025 kl. 11.25 (CET) == Administratörsval == För allas kännedom så har jag nominerat mig själv till administratör här: [[Wikisource:Administratörer#Användare:Belteshassar]]. Ni som är aktiva på projektet får gärna gå dit och lägga er röst för eller emot. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 23 februari 2025 kl. 14.01 (CET) == Dålig ordning i indexkategorierna == En sak som stör mig är den dåliga ordningen i indexkategorierna. Jag var osäker på om jag borde ta upp det eller om det bara är jag som tycker det är dålig stil, med tanke på att ingen annan här har sagt något, men de andra kanske väntade på att någon annan skulle säga något. Iallafall, om att man kan lägga till kategorier genom fälten nedan togs upp i [[Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2019#Kategorier på indexsidorna|detta meddelande från 2019]] men funktionen verkar ha problem. Ta till exempel [[:Kategori:Validerade index]], där över en tredjedel av indexen hamnar under bokstaven V bara för att Validerade börjar på den bokstaven. Samma sak med de andra indexkategorierna där en massa index hamnar under bokstäverna E, I och K. Vore det bättre om man lade till kategorier manuellt, utan att använda fälten, eller finns det något tekniskt någon ska göra med själva sajten så att säga, så att indexen sorteras rätt? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 16.55 (CEST) :Jag har bara kollat översiktligt men det verkar som att de index-sidor som "ligger fel" är sådana som är skapade efter 2019 och där inte kategori har lagts in för hand utan där endast textfältet för kategori på index-sidan har använts. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 18.56 (CEST) ::Jag har också stört mig på detta och brukar därför lägga kategorierna i anteckningfältet i stället. Har klickat runt lite på andra Wikisourceprojekt och sett att de har en dropdown för status som sätter kategorierna korrekturlästa/validerade index etc. De verkar inte använda andra kategorier på index, men på danska finns samma bugg (nån hade felaktigt satt kategorier ämnade för verk på en indexsida). [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 21.10 (CEST) :::Nej, Grey ghost, det är inte bara du som tycker att det är "dålig stil". Jag har också märkt det, men eftersom ingen annan har sagt nånting så antog jag att det var sett som ett "mindre" fel. Men nu ...<br> :::Eftersom Thurs skrev i 2019 "<i>där kategorierna <b>ska</b> läggas</i>" så tycker jag att det <u>borde</u> fungera också. Men finns det någon, här eller annanstans, som ens vet <u>var</u> felet ligger? Vi är ju inte alla tekniska här, men om vi visste vilket skript det är som går fel, så kanske någon kan hitta en lösning.<br> :::Eller skulle det vara bättre om vi kunde använda "Status"-idén istället? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 4 maj 2025 kl. 00.11 (CEST) ::::Tror inte det finns så mycket vi kan göra på wikin mer än att kringgå det. Problemet är [[phab:T299824|rapporterat i phabricator]], men det är en rätt lång backlog så det ligger nog inte så högt på WMF:s priolista. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 4 maj 2025 kl. 07.54 (CEST) :::::Och det är inte bara indexkategorierna ser jag nu utan även ursprungskategorierna. Ser man i till exempel [[:Kategori:Eget arbete]] ser man en massa index under bokstaven E. Det har blivit rapporterat nu så vi får se om allt blir löst, om inte får vi lägga till kategorier på det gamla sättet. [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 5 maj 2025 kl. 22.00 (CEST) ::::::Rätt säker på att jag hittat felet i koden. Har skickat in [[gerrit:1152372|en patch]] för det. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 30 maj 2025 kl. 23.59 (CEST) :::::::Fixen sjösattes 1 juli och jag har testat att den funkar. Observera att sidor som redan har kategoriserats inte kategoriseras om utan en [[mw:Help:Dummy_edit#Null_edit|null edit]]. jag prövade att bara rensa cachen (purge) vilket inte gav resultat. :::::::Ska se om jag fixa med min bot så att den uppdaterar de [[:Kategori:Index_efter_status|kategorierna för index-status]]. Pinga här om det finns någon ytterligare kategori som bör få den behandlingen. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 2 juli 2025 kl. 23.16 (CEST) ::::::::Kör på alla i [[:Kategori:Index]] så missas garanterat ingen. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 2 juli 2025 kl. 23.47 (CEST) == Mindre färgjustering i titelmallarna == Jag har tittat ytterligare på att göra Wikisource mer kompatibel för de som använder Dark-mode (inställningar->utseende->färg->mörk). En av de icke-kompatibla mallar som läsare oftast möter är {{mall|Titel}}. Det enklaste sättet att fixa mallen är att justera till färgnyanser som MediaWiki redan känner till. Det innebär dock en viss ändring mot hur det ser ut idag, även för de som inte använder dark-mode. Vill därför kolla om ni är ok med skiftet, eftersom jag inte vet hur noggrant färgerna som används idag kan ha diskuterats tidigare. Resultatet/skillnaden kan ni se på [[Användardiskussion:Lokal Profil/test]]. Testa gärna att växla till mörkt läge för att se hur det blir även där. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 13 juli 2025 kl. 19.58 (CEST) :Man kan även kolla in dark-mode genom att lägga på <code>?vectornightmode=1</code> på url:en av en sida man besöker. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 14 juli 2025 kl. 00.25 (CEST) ::Då ingen svarat och de visuella skillnaderna är tämligen små så genomför jag nu ändringen. I den uppdateringen tar jag med en hel del andra förbättringar vilkq inte syns utåt, så om färgen är ett problem senare så kan den delen lätt åtgärdas. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 27 juli 2025 kl. 21.46 (CEST) == Skillnad på nordiska Wikisource och andra språkversioner == Jag har den klassiska vektorn, alltså vektorn från 2010, på samtliga wikiprojekt. När jag använder den klassiska vektorn på Wikipedia, Wikidata och Commons står "Specialsidor" i spalten till vänster, men inte Wikisource, Wikiquote och Wiktionary. Annorlunda var det i våras, så syntes det. Vad mera är, specialsidor syns i vänsterspalten på engelska, franska, italienska och spanska Wikisource. Men inte i de svenska eller heller norska, danska och isländska språkversionerna. Varför har det ändrats på nordiska Wikisource? Kan det ändras tillbaka i framtiden av den tekniska ledningen, eller kan jag ändra det själv genom "Inställningar" åtminstone på svenska Wikisource? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 8 augusti 2025 kl. 21.10 (CEST) :Vilka länkar som visas där definieras på sidan [[MediaWiki:Sidebar]]. Om vi är överens om tillägg vi vill göra så kan nog en administratör här genomföra dem. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 10 augusti 2025 kl. 17.53 (CEST) ::Hur många ska vara överens, räcker det med oss två? Jag är med på det, om du tycker det är okej och det räcker med oss kan du genomföra det, om det stämmer enligt [[Wikisource:Administratörer|den här sidan]] att du är administratör. Det är ju en riktlinje att vara djärv, och jag tror inte att någon skulle bli missnöjd över att det skulle synas i spalten. [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 10 augusti 2025 kl. 19.50 (CEST) :::Eftersom det påverkar hur Wikisource ser ut för alla användare så tycker jag vi kan ge förslaget några dagar innan vi inför det så folk hinner se diskussionen och framföra eventuella synpunkter. Förslaget, om jag tolkar dig rätt, är alltså att i menyn till vänster (kallas "Huvudmeny" om man använder senaste utseendet) under "Stöd Wikimedia" lägga till "Specialsidor" som då skall länka till [[Special:Specialsidor]]. Är det rätt uppfattat? Jag låter frågan ligga här några dagar och om ingen protesterar så kan jag eller någon annan administratör genomföra ändringen. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 augusti 2025 kl. 09.37 (CEST) ::::Det är så jag tänkt mig det. Har tillräckligt med tid gått för att det ska genomföras? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 31 augusti 2025 kl. 21.35 (CEST) :::::Utfört. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 1 september 2025 kl. 11.47 (CEST) ::::::Tack så mycket! [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 1 september 2025 kl. 21.55 (CEST) == Kulturkanon == Jag tog mig friheten att skapa en [[:Kategori:En kulturkanon för Sverige|kategori]] för verk som ingår i förslaget till en svensk kulturkanon. Tänker att det kan vara en bra chans att synliggöra att vi faktiskt har många av verken på Wikisource. Däremot vet jag inte riktigt hur kategorin kan passas in i kategoriträdet så förslag på hur det kan lösas är välkomna. Finns det andra förslag på hur verk ur kanon kan lyftas fram så tar jag gärna emot dem också. Till sist: I förslaget finns ett antal verk som skulle platsa här men som vi ännu inte har. Kanske någon känner sig manad att lägga till dem. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 2 september 2025 kl. 23.15 (CEST) :jag har ingen bild framför mig av hur kategoriträdet ser ut, så jag började :leta efter "samlingsverk" i hopp om att hitta någon kategori för sådana men :fann tyvärr ingen. En kanon är iofs inte ett samlingsverk, men det är ändå :en lista över verk, och som kategori bör den ligga bredvid samlingsverk, :antologier, bibliografier och liknande. Är detta till någon hjälp?--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 3 september 2025 kl. 16.30 (CEST) == Kategori: 1900-talets verk == Okej, inte bara 1900-talet, men också 1800-, 1700-, 1600- etc. Och vad jag undrar är: Vilka årtal skall vara med i en sådan kategori? <br> Det finns ju också kategorier för 1910-, 1920-, 1930-, etc. så det skulle väl vara rimligt att "1900-talets verk" skulle vara för verk som skapades mellan 1900 och 1909 (inklusive). Samma sak för 1800-talet, och 1700-talet. Men när vi kommer tillbaka till 1600-talet så finns det inte kategorier för all 16x0-tal (ännu, åtminstone). Och för 1500-talet och 1400-talet så finns det inga andra alls, bara xx00-talet. Och även äldre? Ingenting. Så om vi har ett verk från, t.ex., 1745, så skall det väl vara med i kategorien för 1740-talet. Men skall den också vara med i "1700-talet"? Eller är <i>det</i> exklusivt för 1700-1709? <br> Det kan ju också hända att man inte vet precis när verket utkom, bara någon gång 1700-1799. Blir det då okej att använda "1700-talets verk"? Eller ...? <br> Är det någon som tror sig förstå hur det borde fungera? Kan du skriva nåt? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 30 september 2025 kl. 09.17 (CEST) :1900-talets verk är förstås verk från perioden 1900 till 1909. Verk som är från ett okänt årtal ska överhuvud inte kategoriseras efter år. Och det är väl inte nödvändigt att skapa kategorier för mycket längre tillbaka än 1500-talet, [[:Kategori:Verk från medeltiden]] finns ju att använda? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 2 oktober 2025 kl. 22.02 (CEST) ::Så vad tycker du om [[:Kategori:1500-talets verk]] och de verk som är med där? Och [[:Kategori:1600-talets verk]]? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 3 oktober 2025 kl. 06.10 (CEST) == Wikisource Reader == (Sporadisk användare här, så ursäkta eventuella felformuleringar och misstag.) I en telegramgrupp med GLAM-fokus flaggades för att ''[https://cis-india.github.io/wikisource-reader-app/ Wikisource Reader]'' släppts, och [https://translatewiki.net/wiki/Translating:Wikisource_Reader kan översättas via translatewiki.net]. Glad i hågen kastade jag mig över det och översatte allt, men dubbelkoll och korr uppmuntras då jag inte har full koll på alla termer och funktioner. Efter att jag översatt allt kom jag på att det kanske är bra att ladda ned appen och testa den, och det funkade utan problem och förhoppningsvis kommer översättningarna med vid nästa import då de sker måndagar och torsdagar. Spontant laddade jag ned och började lyssna på '''[[Till jordens medelpunkt]]''' av Jules Verne, och insåg att det kommer bli en spännande upplevelse då språkmotorn lämnar en del att önska. Innehållsförteckningen växlade mellan att kunna och inte kunna läsa romerska siffror, så det var både I som bokstav, II som två och VI som ord. Krångliga och sammansatta ord bokstaverades men däremellan låter det om än datorröst så ändå något så när hanterbart. Har någon härifrån testat? Går det att göra något med texterna för att förbättra uppläsningen? Kan det jobb Wikimedia Sverige (ping @[[Användare:Sebastian Berlin (WMSE)|Sebastian Berlin (WMSE)]] och @[[Användare:Viktoria Hillerud (WMSE)|Viktoria Hillerud (WMSE)]] ) gör med Wikispeech användas för att göra uppläsningen angenämare och mer konsekvent? /[[Användare:Haxpett|Haxpett]] ([[Användardiskussion:Haxpett|diskussion]]) 14 oktober 2025 kl. 14.45 (CEST) == Wikisource Loves Proofreading Campaign 2025 == På [[m:Wikisource Loves Proofreading Campaign 2025]] beskrivs en kampanj som ska locka fler att korrekturläsa i Wikisource, från 20 december 2025 till 20 februari 2026. Det behövs "ambassadörer" (faddrar) på respektive språk, som tar hand om de nykomlingar som värvas. Läs på! [[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 9 november 2025 kl. 22.09 (CET) == Request for bot flag == Hi, apologies for writing in English. I'd like to request a bot flag for my [[User:TenshiBot|bot]], which would fix [[mw:Help:Extension:Linter|Linter]] errors on this wiki. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 11 februari 2026 kl. 18.13 (CET) :Thank you for your interest. Given your bot’s long edit history on enwp I’m leaning towards granting your request immediately. However, could you perhaps share some examples of the types of edits your bot would do? Do you have any estimate on how many pages on this wiki currently have linter errors that the bot could fix? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 00.41 (CET) ::Looking at the [[Special:LintErrors|stats]], there's around 42,691 lint errors in total. At the moment, the bot could fix misnests (1,706 errors) and obsolete HTML tags (35,781 errors), but not missing end tags (2,661) or stripped tags (194), so about 37,487 that it could fix. For an example, [[w:en:Special:Diff/1337710804|misnests]], [[w:en:Special:Diff/1329973339|obsolete HTML tags (with some other stuff being fixed, not by bot)]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 02.24 (CET) :::Not-an-expert here, but I peeked at your "obsolete tags" link and saw <nowiki><p></nowiki> tags being replaced by <nowiki>{{pb}}</nowiki> templates. Is this a legit thing to do? It is my understanding that <nowiki><p></nowiki> denotes a new block/paragraph, whereas the <nowiki>{{pb}}</nowiki> template (which doesn't exist in this Swedish Wikisource, btw) inserts (somehow, I didn't look at the details) a page break. These, it seems to me, are not the same. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 06.32 (CET) ::::<nowiki><p></nowiki> tags aren't obsolete, though they were causing a different type of error (missing end tags) which it's easier to use a find/replace script to replace them with <nowiki>{{pb}}</nowiki> if none of them have any closing <nowiki></p></nowiki> tags. As I understand they are visually the same, though I'm not sure if they're read out the same way in a screen reader. A list of obsolete tag examples can be found at [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 12.50 (CET) :::It seems clear that someone has already gone to a good deal of effort to deal with the lint errors because there are a lot fewer lint errors than there were a couple of years ago. Most of the major ones have already been cleaned up. The main source of obsolete HTML tags appear to be the use of < center > and < tt > instead of the corresponding templates. If these lint errors could be updated to reflect the current standard, I would think that would be considered a worthwhile improvement. It might, however, be helpful for input on this issue from the folks who have been working on lint errors, because many of the old ones have already been taken care of and perhaps this issue is already being addressed. :::But in addition, yesterday, I was working on a table that needed some work. Although these do not seem to be flagged as errors, many of the old tables used style elements like align and valign that still work, but have a different standard now :::It might be a good idea if these can be automatically updated without creating a new series of problems. :::A new response from [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] just appeared as I was typing this which references [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]]. < center >, < tt >, align and valign in tables are all listed as obsolete tags which matches my perception of what could be updated pretty well. So, IMHO (does anyone still use IMHO, I don't know), as long as somebody else is not already dealing with the same issues, it would not hurt to update some of these tags to reflect current standards. :::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 13.08 (CET) ::::Another small change that an appropriate bot could implement might also be to update the way headers have typically been written. ::::<nowiki><h2 align="center" style="border-bottom:none;">Heading</h2></nowiki> ::::Use of align="center" is not HTML5 compliant, but a find-replace bot could alter this syntax a little bit to make it HTML compliant (assuming this works as intended). ::::<nowiki><h2 style="margin:auto; border-bottom:none;">Heading</h2></nowiki> ::::But, as the [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]] page clearly states: ::::"The obsolete-tag error is the result of deprecated HTML elements. ::::Since it is unclear to us at this time how far we want to push this goal of HTML5 compliance, this category is marked low priority. Some wikis might choose to not address this right away. Other wikis might want to get ahead and want to be HTML5 compliant. It is possible that some wikis might write bots to address this. So, please use your judgement and wiki-specific policies to guide you in how much effort you want to spend on this. If, in the future, there is greater clarity about pursuing this more aggressively, we will reflect that by updating the severity of this linter issue appropriately." ::::I, personally, attempt to implement HTML5 standards (to the extent I understand them) when I proofread something, but at this time there is no absolute necessity to make any changes as long as browsers still understand depricated tags. But it probably would not hurt either to update to HTML5 if implemented correctly by someone who knows a lot more about bots than I do and wiki specific considerations are taken into account. Although I have opinions on this matter (do not like <nowiki><big></nowiki> and <nowiki><small></nowiki> either), I, of course, defer to any consensus or administrative decision in these matters. For the most part more serious issues are already being addressed on this wiki. ::::P.S. Since templates do not automatically carry over from one language wikisoure to the next, if you want to use a <nowiki>{{pb}}</nowiki> template, of course, an appropiate Swedish "mall" would have to be created first. The English <nowiki>{{pb}}</nowiki> template, however, is a "page break" template, and I am unsure how that would be appropriate here. Few proofreaders have used paragraph breaks here since they are automatically inserted by transclusion and so the occasional use of <nowiki><p></nowiki> at least is not something that really needs to be fixed. I have seen that when some folks have used <nowiki><p></nowiki> that it was being used more like <nowiki><br></nowiki>. On Swedish wikisource no active proofreader removes all line breaks like some do on English wikisource. These line breaks mess up italics when <nowiki>''</nowiki> is accidentally used over two lines which then flags an unclosed tag error. Unclosed <nowiki><i></nowiki> errors are far more common than <nowiki><p></nowiki>. ::::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 13 februari 2026 kl. 13.53 (CET) :::::[[Användare:Lokal Profil|Lokal Profil]] has been doing a lot of work on linter errors on this wiki. It would be valuable to get their views on this. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 17 februari 2026 kl. 10.54 (CET) :::::As I said [[#c-Tenshi_Hinanawi-20260212115000-Bio2935c-20260212053200|above]], <nowiki><p></nowiki> tags were causing a different type of error, which I cannot fix with my bot. I'm aware that templates cannot be transcluded across different wikis. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 19 februari 2026 kl. 21.58 (CET) ::::::Thanks for the ping. I've done a fair bit of work on clearing out linter errors. The main issues have normally been around finding the right replacement. E.g. <code><nowiki><tt></nowiki></code> was used to convey multiple meanings and has since been superseded by both {{mall|ant}} and {{mall|tt}}. While actually replacing them can often be done by bot, figuring out which replacement is the right one cannot (unless the bot is way more advanced). I know that there are similar issues for at least <code><nowiki><small></nowiki></code> which has been used to convey different semantics (it's frequently used for quotes in SOU:s and pure styling in e.g. title pages) so '''should''' have different replacements. ::::::That said. There are probably a bunch of tag replacements which could be done, e.g. <code><nowiki><center></nowiki></code> and <code><nowiki><big></nowiki></code> ''should'' be non-problematic. ::::::For the missnestings there are a bunch of trivial cases, but I think a lot of the remaining once are situations like [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Fiskm%C3%A5sen_0007.jpg&action=edit&lintid=141222 this] where the intention is to italicise several paragraphs. However Mediawiki will insert a <code><nowiki><p></nowiki></code>-tag before the first <code><nowiki><i></nowiki></code> which it then closes at the end of the first line followed by an empty line. The fix here is to [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida%3AFiskm%C3%A5sen_0007.jpg&diff=630073&oldid=348097 add a line-break after the opening <nowiki><i></nowiki>] (but the "right" fix in this case is probably to use <code><nowiki><div style="font-style: italic;"></nowiki></code> since this use of the <nowiki><i></nowiki>-tag is incorrect html5 semantics). ::::::/[[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 20 februari 2026 kl. 23.51 (CET) :::::::A different method that the bot uses is to close the <nowiki><i></nowiki> tag and readd the tag again on the next line and so forth, which avoids the html5 semantics issue and being reported as a lint error. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 23 februari 2026 kl. 00.09 (CET) ::Pinging [[User:EnDumEn|EnDumEn]] and [[User:Thurs|Thurs]] since it appears there aren't any objections to this request. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 2 mars 2026 kl. 12.58 (CET) :::Noting that I have requested the stewards to flag the bot [[m:SRB#TenshiBot@sv.wikisource|here]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 9 mars 2026 kl. 13.50 (CET) ::::Nu har jag delat ut botstatus till [[Användare:TenshiBot]]. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] ([[Användardiskussion:EnDumEn|diskussion]]) 9 mars 2026 kl. 21.05 (CET) == Ord som fortsätter på nästa sida == Skapade nyligen [[Jul-Kalender 1887/Sysslolös]] (ett kapitel kvar nu av boken) och ser att ord som avslutas mitt i på ena sidan med ett streck (-) och fortsätter på nästa på sidan tolkas som två ord. Så som "träf fade" mellan andra och tredje sidan. Hur får man programvaran att slå ihop orden istället? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 13 mars 2026 kl. 23.54 (CET) :Den andra sidan börjar inte med "fade" utan med vagnretur. Texten på sidan måste börja med det ord som ska bindas ihop, annars fungerar det inte. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 14 mars 2026 kl. 06.42 (CET) ::Menar du att detta inte går att ordna maskinellt utan att man måste manuellt flytta ena halvan av ordet till en av sidorna och knyta ihop dom där? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 16 mars 2026 kl. 12.03 (CET) :::Jasså, sidan får inte inledas med mellanslag. Okej, då förstår jag. [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 16 mars 2026 kl. 12.05 (CET) ::::En sak att tänka på är att de flesta webbläsare och även Mediawikis sökfunktion behandlar de hopsydda delarna som olika ord, så om det avstavade ordet är ett namn eller term som man tror att användare vill söka efter kan man flytta manuellt (och eventuellt använda mallen {{mall|avstavat}} för att det ska se rätt ut i korrläsningen). [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 26 mars 2026 kl. 15.39 (CET) == Fortlöpande transkludering av långt verk. == Jag har i helgen börjat skanna in och korrekturläsa Samhällets olycksbarn av Victor Hugo. Eftersom det här är mitt första projekt här gör jag antagligen en massa fel men man måste ju börja någonstans. En konkret sak jag undrar är om det är ok att börja transkludering redan innan allt är korrekturläst. Verket är uppdelat i 365 kapitel, 48 "böcker" och 5 "band". Vore det tex ok att transkludera en "bok" i taget? Dessa är skannade hittills (obs, de tryckta volymerna motsvarar inget av verkets nivåer.) * https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf * https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_2_(1927).pdf * https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_3_(1927).pdf [[Användare:Jonatanskogsfors|Jonatan]] ([[Användardiskussion:Jonatanskogsfors|diskussion]]) 30 mars 2026 kl. 11.17 (CEST) 1mvw2750tzwi6tyda9cd9cumuyzu7wg 646538 646536 2026-03-30T09:25:48Z Jonatanskogsfors 17420 /* Fortlöpande transkludering av långt verk. */ 646538 wikitext text/x-wiki {| style="float: right;" |__TOC__ |}__NEWSECTIONLINK__ =Välkommen till Mötesplatsen= [[Fil:New library in Turku opened 2.3.2007.jpg|miniatyr|Välkommen]] Mötesplatsen är det allmänna diskussionsforumet om svenska Wikisource. [http://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Wikisource:M%C3%B6tesplatsen&action=edit&section=new Skriv ett nytt meddelande under en ny rubrik] Mötesplatsen är rätt plats för att ansöka om att använda en '''bot''' på projektet. Observera att kortare botkörningar, såsom interwiki, ofta kan göras utan botflagga. För '''användarnamnsbyten''' gå till [[:m:SRUC|Metas sida för globala användarnamnsbyten]]. To request to run a '''bot''' on Swedish Wikisource, start a thread on this page and describe your bot and what kind of job you would like to do. Note, that minor bot-jobs, such as iw-linking often can be done without botflag. To request '''change of username/SUL,''' please go to [[:m:SRUC|the request page for a global rename]]. [[Kategori:Wikisource|Mötesplatsen]] ==Gamla diskussioner== {{Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv}} =Diskussioner= == Varning: Den här filen kan innehålla skadlig kod. Om du kör den kan din dator skadas. == I just uploaded a djvu file made from a pdf of a book on internet archives. However, when attempting to make the index, the file does not appear on the index page as usual but rather connects to a page (https://sv.wikisource.org/wiki/Fil:H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu) that states: Varning: Den här filen kan innehålla skadlig kod. Om du kör den kan din dator skadas. I do not understand why this is happening, and would appreciate any help in fixing this problem (and avoiding it in the future if there is something I did wrong). I have scanned my computer for malicious code and am not getting any indication that the file has anything wrong with it. In addition, an online virus scanner give the following results for this file: File Name: H Schück Studier i Beowulfsagan 1909.djvu<br> File Size: 4.741485MB<br> File Type: Unknown<br> Scan Status: Finished<br> Scan Date: 2025-01-05 12:15:27<br> Scanning Engine <br> Scan Result<br> IPQS Internet Security Suite Clean<br> IPQS Byte Checks Clean<br> IPQS Malicious Code Scanner Clean<br> IPQS Emerging Threats Clean<br> IPQS Malicous Network Activity Clean<br> IPQS Threat Defender Clean<br> IPQS Foreign Entity Checker Clean<br> I do notice on Wikimedia Commons <bdi>[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/52/H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu Original file]</bdi> (1,752 × 2,676 pixels, file size: 4.52 MB, MIME type: image/vnd.djvu, 60 pages) SV Wikisource file that index is referencing: [https://sv.wikisource.org/wiki/Fil:H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu] (0 × 0 pixlar, filstorlek: 4,52 Mbyte, MIME-typ: image/vnd.djvu) So I do not know what is happening here. Looks like I am dead in the water for this project for the time being. Thanks for any assistance in this matter. [[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 5 januari 2025 kl. 18.45 (CET) :Kan ha varit ett ccheproblem. Fungerar det nu för dig? [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 5 januari 2025 kl. 23.18 (CET) ::Ja. Det går nu. Tack. ::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 6 januari 2025 kl. 00.54 (CET) == Tillägg som inte passar att kopiera rätt in == I Capitaine Ekebergs resa finns [[Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771/Rättelser|ett tillägg]] till [[Sida:Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771.djvu/56|sidan 38]] som inte passar att kopiera rakt in såsom det är skrivet. Jag valde att göra en fotnot och lägga in tillägget där. Alternativt skulle man kunna skriva om tillägget minimalt till en fullständig mening. Nån som har andra tankar om hur detta kunde lösas? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 9 januari 2025 kl. 14.10 (CET) :I [[Sida:Berzelius Bref 10.djvu/22|Berzelius Brev]] gjorde jag så att man i texten kunde klicka sig vidare till ett separat avsnitt för tillägg (133 olika punkter). Att göra så i ditt exempel är väl lite överdrivet när det bara fanns ett enda tillägg. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 9 januari 2025 kl. 17.25 (CET) == Hur göra text i bilder mer tillgänglig? == Jag har dragit igång ett nytt ambitiöst transkriberingsprojekt för en 1700-talshandskrift. [[Sida:En kort beskrifvning uppå en ostindisk resa till Canton uthi Chinah - Carl Fredrich von Schantz - KB M292.pdf/6|Titeluppslaget]] är en vacker teckning men har också en del textbeskrivningar som jag skulle vilja göra tillgängliga för den som inte kan läsa 1700-talsstil. En tanke jag hade var att använda s.k. [[mw:Extension:ImageMap|image map]] för att skapa ett "tooltip". Länkarna skulle antingen kunna gå till ett odefinierat ankare på sidan, eller till filbeskrivningssidan (alltså det förväntade beteendet när man klickar på en bild). [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Belteshassar/Sandl%C3%A5da&oldid=586703 Exempel i min sandlåda]. Andra idéer på hur texten kan göras mer tillgänglig? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 22 januari 2025 kl. 12.20 (CET) :Okej, inga svar efter en dag. Då får jag väl säga att ...<br> :Det ser ju ut som om det fungerar, men (i min åsikt förstås) är det mer komplicerat än nödigt. Om det var jag som gjorde det, så skulle jag bara skriva nånting i texten under bilden som innehåller vad det står på bilden. T.ex. "Bilden innehåller text: Farwatnet till Canton 2 mihl, Hamnen hwaräst Skeppen ligga, Inloppet till hamnen, ...". Då blir det väl sökbart åtminstone, och om man vill veta precis var på bilden det står så är det nog inte så svårt att hitta. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 23 januari 2025 kl. 20.58 (CET) ::Du har en poäng. Jag gjorde ett försök att placera texten ungefär rätt. Tror det får bli bra för nu. Tack. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 24 januari 2025 kl. 10.34 (CET) :Jag tror inte att image map egentligen är det du är ute efter. Är det inte istället [[:en:Template:Annotated image]] med exempel på [[:en:Template:Annotated image/Extinction]]? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 23 januari 2025 kl. 21.16 (CET) ::Ja, det är förstås en möjlighet, men lite synd att täcka över den vackra handskriften med annoteringar. Nåväl, jag valde den enklare vägen den här gången. Kanske provar det en annan gång Tack. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 24 januari 2025 kl. 10.35 (CET) == Mallen {{mall|antikva}} eller <tt><nowiki><tt></tt></nowiki></tt> == För texter i frakturstil med låneord i antikva, är det numera bättre att använda mallen {{mall|antikva}} än den gamma standarden med fast teckenbredd? Borde vi uppdatera [[WS:Redigering#Teckenuppsättning och typsnitt]] med hänvisning till mallen? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 29 januari 2025 kl. 12.50 (CET) :Jag har inget "svar", men jag har undrat samma sak. Och ofta är det inte så enkelt att verket bara innehåller två stiler. :[https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Ingwar_Widtfarne.pdf/13 Här] t.ex. har vi en sida med (1) fraktur (det mesta), (2) schwabacher (för text med lite "mer" betoning), (3) antikva (för "främmande" ord, t.ex.) och (4) kursivt (referenser eller text i latin, t.ex.). {2} Jämfört med fraktur så är schwabacher lite fetare (mer bläck) och lite bredare. Sidan om teckenuppsättning (ovan) säger att man borde ange det med kursivering; men det är ju något helt annat här som <i>redan är kursiverat</i>. Skulle man använda <b>fetstil</b> kanske? Ja kanske, men (i min åsikt förstås) blir det <b>alltför svart</b>; ett "bang" i ögat. I verket har jag använt {{Mall|spärrat}}; inte perfekt, men jag vet inte ens vad "det bästa" skulle vara. {3} Antikva mallen använde jag för ord tryckta i antikva, men ... det ser {{ant|lite konstigt}} ut (alltså nästan som om det vore mindre viktigt), eftersom bokstäverna också blir lite mindre. {4} Och (till sist) kursiv: borde det vara "bara" <i>kursiv</i> eller {{ant|<i>antikva plus kursiv</i>}}. Jag tycker (tyckte) att det sista ser bättre ut (mer lika originalet). :Ja, inga svar, men jag skulle också uppskatta några visa ord från <b>er alla</b>. Vad gör de som arbetar på engelska eller tyska, t.ex.? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 08.32 (CET) ::A couple of thoughts: ::1. <nowiki><tt></nowiki> is considered depricated and triggers lint errors. ::Cf. https://phabricator.wikimedia.org/T26529 ::2. Simply adding font-size:110% to the <nowiki><span></nowiki> of code in the antikva template increases the size of the serif font so that it is about the size of the default font. Changes in the template will, however, globally change the look of the text everytime the template has been used in the past by other people for other texts, but perhaps this is something that needs to done or at least would not cause much harm to do, and perhaps be an improvement. Cursive could be added at the template level for that matter too, if there is any sort of consensus about how antikva should look. ::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 12.54 (CET) ::Norska wikisource verkar använda [[:no:Mal:Antikva|Mal:Antikva]]; tyskarna använder vad jag kan se <nowiki><tt></tt></nowiki>; danskarna vet jag inte vad de använder; finska behärskar jag inte bra nog för att kolla och så mycket engelska texter satta i frakturstil finns nog inte. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 21.57 (CET) :::Jag tittade på norska mallen, och den är inte samma som den svenska. Istället ställer den bara texten inom <nowiki><tt></tt></nowiki>-taggar. :-( [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 2 februari 2025 kl. 01.42 (CET) == Att referera till artiklar == Hej, jag är ny medlem här, hittade nyligen in hit till Wikisource och blev glatt överraskad av detta arbete! Till mina frågor, så undrar jag hur artiklar refereras till på bästa vis? I det inloggade läget, ser jag att man kan få en permanent länk för den artikel man besöker. Exempelvis Karin Boye ger: https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=F%C3%B6rfattare:Karin_Boye&oldid=519251 Hur pass beständiga/permanenta är dessa länkar? Är det klokare att använda Wikidata-objektet, för att på så vis slå upp korrekt URL? [[Användare:LetteredPoet|LetteredPoet]] ([[Användardiskussion:LetteredPoet|diskussion]]) 5 februari 2025 kl. 20.32 (CET) :Välkommen! Permanentlänken är till för att länka en specifik version av en sida, vilket är bra om du vill visa hur den såg ut just när du besökte den. Enda sättet att bryta länken är om en administratör skulle radera versionen/sidan, vilket är osannolikt för den du länkade. :Wikidata-objekt är också beständiga, men de pekar alltid på senaste versionen av sidan. :I de allra flesta fall funkar den vanliga url:en lika bra, men om en sida har flyttas så kanske url:en går till en omdirigering eller grensida i framtiden. Båda dina förslag undviker det. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 5 februari 2025 kl. 22.16 (CET) ::Okej, tack för förklaringen! Så även om sidan flyttas, så kommer permalänken peka rätt? Och bara om sidan raderas så blir permalänken oanvändbar [[Användare:LetteredPoet|LetteredPoet]] ([[Användardiskussion:LetteredPoet|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 20.42 (CET) == Lutheri Catechismus på Lenape (Delaware) == ''Tråd flyttad från [[Wikisourcediskussion:Mötesplatsen]]'' [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 11.32 (CET) För den händelse att fler är intresserade, så vill jag nämna att jag har påbörjat arbetet att OCR-läsa [[Johannes Campanius]] översättning av Luthers lilla katekes till [[Lenape]] (eller det Americansk-Virginske språket som han själv kallade det. Jag har ett exemplar av faksimilutgåvan från 1930-talet, men den förlaga jag utgår från har jag laddat ned från [Litteraturbanken]: Eftersom originalet återger den svenska texten i frakturstil och lenape- texten i antikva använder jag [[Tesseract]] som jag tycker klarar frakturen bra.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET) === Tryckstilar och markup === Jag är typsnitts-nörd och försöker mig samtidigt på att sampla de typsnitt som används i förlagan i syfte att extrahera dem som ttf- eller otf-filer, Jag vet inte om markup av fraktursatta ord är av intresse för Wikisource, men jag gör det alltså för min egen skull, eftersom jag vill utveckla en fungerande rutin för detta att senare bearbeta KB:s tidningsarkiv med (jag är inte helt nöjd med KB:s egen OCR-läsning, särskilt med tanke på deras val av ordlistor för automatisk korrekturläsning, vilket har lett till sådana besynnerligheter som en greve Laserstråle omnämnd i [[Aftonbladet]] på 1850-talet.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET) :Förutom att undvika dubbelarbete är mitt syfte med denna anmälan att få tips om Formatteringsprocessen då jag eftersträvar en så originaltrogen inläsning som möjligt, vilket alltså verkar strida mot praxis på Wikisource. Min plan är därför att göra formatteringen efterredigerbar,, t.ex med användning av CSS. Då kan jag t.ex. lägga in markeringar av sidbrott men filtrera bort dem för användning på Wikisource.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 22.37 (CET) === Placering === Frågan är kanske för tidigt ställd, men jag undrar om ett sådant verk hör hemma på svenska Wikisource, gemensamma språkneutrala www.wikisource.org eller någon annanstans (del.wikisource.org)? Jag delar givetvis gärna med mig av resultatet till såväl projekt Runeberg som Gutenberg om de vill ha det. Kanske [[Gutenberg Proofreaders]] vill hjälpa till med korrläsningen?--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET) :@[[Användare:SM5POR|SM5POR]]: Jag flyttade tråden hit där innehållsdiskussioner passar bättre. Intressant projekt du håller på med. :Min spontana tanke om placering är att verket främst har ett värde p.g.a. översättningen till Lenape (jmf. t.ex. med [[Ingwar Widtfarne/Ingwars Saga]] som jag tycker platsar här eftersom det är översättningen till svenska som är mest intressant). Vad jag vet finns det inget lämpligt projekt för del, unm eller umu, – och det är nog osannolikt att ett startas då det inte ens finns en Wikipedia-version – så flerspråkiga Wikisource är nog det bästa hemmet för ditt projekt. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 11.41 (CET) ::@[[Användare:Belteshassar|Belteshassar]]Tack för flytten. Jag fattar mig kort just nu eftersom jag är inloggad via mobilen i dinarie atorstället för min ordinarie dator--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 22.18 (CET) :::Jag väckte faktiskt frågan pom ett möjligt incubator'prroojekt för Lenape och fick svaret att fet redan fanns ett för unami och [[“Att möta dig“|att]] ett för munsee kunde övervägas, jag är okunnig om skillnaden mellan de två språken och benämner dem därför kollektivt som Lenape,min tanke med OCR-läsningenn är just att stödja dessa projekt, frågan är tidigt ställd som sagt och vi hinner återkomma till den inn jagg har några färdiga filer att ladda uuuoo.-‐[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 12 februari 2025 kl. 07.40 (CET) === Skyddstider och omfång === Frågan om skyddstider kan tyckas överspelad eftersom Campanius dog redan 1683. Mitt tryckta exemplar är dock ur faksimilutgåvan från 1930-talet, och den innehåller en efterskrift av riksbibliotekarien Isak Collijn (1875-1949), hans upphovsrätt till den löpte ut 2019 enligt nu gällande regler, och jag minns att jag före 2019 övervägde att anmäla boken som kandidat för inskanning via projekt Gutenberg Canada (som inte beaktar någon 70-årig skyddstid utan bara Bernunionens 50-åriga dito) av just detta skäl. Inskanningen från Litteraturbanken verkar dock bara innehålla originalet från 1600-talet, så den ska inte utgöra något problem. Min som vanligt för tidigt ställda fråga är nu om Collijns informativa efterskrift är tillräckligt intressant för svenska Wikisource att ta med i detta OCR-arbete, och om det i så fall finns några upphovsrättsliga gränsfall kvar att ta hänsyn till.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 14.34 (CET) :Collijns efterskrift är väl absolut intressant nog för att platsa. Jag kan inte reglerna exakt, men verket ska vara fritt från amerikansk upphovsrätt också (publicering + 95 år). Ännu så länge omfattas verk från 1930-talet, men det kanske finns några undantag som kan tillämpas? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 15.31 (CET) ::Då verkar den enkla lösningen vara att köra på, men att göra en partiell publicering med utrymme för att lägga till Collijn 2044 eller när det blir.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 15 februari 2025 kl. 11.25 (CET) == Administratörsval == För allas kännedom så har jag nominerat mig själv till administratör här: [[Wikisource:Administratörer#Användare:Belteshassar]]. Ni som är aktiva på projektet får gärna gå dit och lägga er röst för eller emot. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 23 februari 2025 kl. 14.01 (CET) == Dålig ordning i indexkategorierna == En sak som stör mig är den dåliga ordningen i indexkategorierna. Jag var osäker på om jag borde ta upp det eller om det bara är jag som tycker det är dålig stil, med tanke på att ingen annan här har sagt något, men de andra kanske väntade på att någon annan skulle säga något. Iallafall, om att man kan lägga till kategorier genom fälten nedan togs upp i [[Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2019#Kategorier på indexsidorna|detta meddelande från 2019]] men funktionen verkar ha problem. Ta till exempel [[:Kategori:Validerade index]], där över en tredjedel av indexen hamnar under bokstaven V bara för att Validerade börjar på den bokstaven. Samma sak med de andra indexkategorierna där en massa index hamnar under bokstäverna E, I och K. Vore det bättre om man lade till kategorier manuellt, utan att använda fälten, eller finns det något tekniskt någon ska göra med själva sajten så att säga, så att indexen sorteras rätt? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 16.55 (CEST) :Jag har bara kollat översiktligt men det verkar som att de index-sidor som "ligger fel" är sådana som är skapade efter 2019 och där inte kategori har lagts in för hand utan där endast textfältet för kategori på index-sidan har använts. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 18.56 (CEST) ::Jag har också stört mig på detta och brukar därför lägga kategorierna i anteckningfältet i stället. Har klickat runt lite på andra Wikisourceprojekt och sett att de har en dropdown för status som sätter kategorierna korrekturlästa/validerade index etc. De verkar inte använda andra kategorier på index, men på danska finns samma bugg (nån hade felaktigt satt kategorier ämnade för verk på en indexsida). [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 21.10 (CEST) :::Nej, Grey ghost, det är inte bara du som tycker att det är "dålig stil". Jag har också märkt det, men eftersom ingen annan har sagt nånting så antog jag att det var sett som ett "mindre" fel. Men nu ...<br> :::Eftersom Thurs skrev i 2019 "<i>där kategorierna <b>ska</b> läggas</i>" så tycker jag att det <u>borde</u> fungera också. Men finns det någon, här eller annanstans, som ens vet <u>var</u> felet ligger? Vi är ju inte alla tekniska här, men om vi visste vilket skript det är som går fel, så kanske någon kan hitta en lösning.<br> :::Eller skulle det vara bättre om vi kunde använda "Status"-idén istället? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 4 maj 2025 kl. 00.11 (CEST) ::::Tror inte det finns så mycket vi kan göra på wikin mer än att kringgå det. Problemet är [[phab:T299824|rapporterat i phabricator]], men det är en rätt lång backlog så det ligger nog inte så högt på WMF:s priolista. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 4 maj 2025 kl. 07.54 (CEST) :::::Och det är inte bara indexkategorierna ser jag nu utan även ursprungskategorierna. Ser man i till exempel [[:Kategori:Eget arbete]] ser man en massa index under bokstaven E. Det har blivit rapporterat nu så vi får se om allt blir löst, om inte får vi lägga till kategorier på det gamla sättet. [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 5 maj 2025 kl. 22.00 (CEST) ::::::Rätt säker på att jag hittat felet i koden. Har skickat in [[gerrit:1152372|en patch]] för det. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 30 maj 2025 kl. 23.59 (CEST) :::::::Fixen sjösattes 1 juli och jag har testat att den funkar. Observera att sidor som redan har kategoriserats inte kategoriseras om utan en [[mw:Help:Dummy_edit#Null_edit|null edit]]. jag prövade att bara rensa cachen (purge) vilket inte gav resultat. :::::::Ska se om jag fixa med min bot så att den uppdaterar de [[:Kategori:Index_efter_status|kategorierna för index-status]]. Pinga här om det finns någon ytterligare kategori som bör få den behandlingen. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 2 juli 2025 kl. 23.16 (CEST) ::::::::Kör på alla i [[:Kategori:Index]] så missas garanterat ingen. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 2 juli 2025 kl. 23.47 (CEST) == Mindre färgjustering i titelmallarna == Jag har tittat ytterligare på att göra Wikisource mer kompatibel för de som använder Dark-mode (inställningar->utseende->färg->mörk). En av de icke-kompatibla mallar som läsare oftast möter är {{mall|Titel}}. Det enklaste sättet att fixa mallen är att justera till färgnyanser som MediaWiki redan känner till. Det innebär dock en viss ändring mot hur det ser ut idag, även för de som inte använder dark-mode. Vill därför kolla om ni är ok med skiftet, eftersom jag inte vet hur noggrant färgerna som används idag kan ha diskuterats tidigare. Resultatet/skillnaden kan ni se på [[Användardiskussion:Lokal Profil/test]]. Testa gärna att växla till mörkt läge för att se hur det blir även där. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 13 juli 2025 kl. 19.58 (CEST) :Man kan även kolla in dark-mode genom att lägga på <code>?vectornightmode=1</code> på url:en av en sida man besöker. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 14 juli 2025 kl. 00.25 (CEST) ::Då ingen svarat och de visuella skillnaderna är tämligen små så genomför jag nu ändringen. I den uppdateringen tar jag med en hel del andra förbättringar vilkq inte syns utåt, så om färgen är ett problem senare så kan den delen lätt åtgärdas. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 27 juli 2025 kl. 21.46 (CEST) == Skillnad på nordiska Wikisource och andra språkversioner == Jag har den klassiska vektorn, alltså vektorn från 2010, på samtliga wikiprojekt. När jag använder den klassiska vektorn på Wikipedia, Wikidata och Commons står "Specialsidor" i spalten till vänster, men inte Wikisource, Wikiquote och Wiktionary. Annorlunda var det i våras, så syntes det. Vad mera är, specialsidor syns i vänsterspalten på engelska, franska, italienska och spanska Wikisource. Men inte i de svenska eller heller norska, danska och isländska språkversionerna. Varför har det ändrats på nordiska Wikisource? Kan det ändras tillbaka i framtiden av den tekniska ledningen, eller kan jag ändra det själv genom "Inställningar" åtminstone på svenska Wikisource? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 8 augusti 2025 kl. 21.10 (CEST) :Vilka länkar som visas där definieras på sidan [[MediaWiki:Sidebar]]. Om vi är överens om tillägg vi vill göra så kan nog en administratör här genomföra dem. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 10 augusti 2025 kl. 17.53 (CEST) ::Hur många ska vara överens, räcker det med oss två? Jag är med på det, om du tycker det är okej och det räcker med oss kan du genomföra det, om det stämmer enligt [[Wikisource:Administratörer|den här sidan]] att du är administratör. Det är ju en riktlinje att vara djärv, och jag tror inte att någon skulle bli missnöjd över att det skulle synas i spalten. [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 10 augusti 2025 kl. 19.50 (CEST) :::Eftersom det påverkar hur Wikisource ser ut för alla användare så tycker jag vi kan ge förslaget några dagar innan vi inför det så folk hinner se diskussionen och framföra eventuella synpunkter. Förslaget, om jag tolkar dig rätt, är alltså att i menyn till vänster (kallas "Huvudmeny" om man använder senaste utseendet) under "Stöd Wikimedia" lägga till "Specialsidor" som då skall länka till [[Special:Specialsidor]]. Är det rätt uppfattat? Jag låter frågan ligga här några dagar och om ingen protesterar så kan jag eller någon annan administratör genomföra ändringen. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 augusti 2025 kl. 09.37 (CEST) ::::Det är så jag tänkt mig det. Har tillräckligt med tid gått för att det ska genomföras? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 31 augusti 2025 kl. 21.35 (CEST) :::::Utfört. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 1 september 2025 kl. 11.47 (CEST) ::::::Tack så mycket! [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 1 september 2025 kl. 21.55 (CEST) == Kulturkanon == Jag tog mig friheten att skapa en [[:Kategori:En kulturkanon för Sverige|kategori]] för verk som ingår i förslaget till en svensk kulturkanon. Tänker att det kan vara en bra chans att synliggöra att vi faktiskt har många av verken på Wikisource. Däremot vet jag inte riktigt hur kategorin kan passas in i kategoriträdet så förslag på hur det kan lösas är välkomna. Finns det andra förslag på hur verk ur kanon kan lyftas fram så tar jag gärna emot dem också. Till sist: I förslaget finns ett antal verk som skulle platsa här men som vi ännu inte har. Kanske någon känner sig manad att lägga till dem. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 2 september 2025 kl. 23.15 (CEST) :jag har ingen bild framför mig av hur kategoriträdet ser ut, så jag började :leta efter "samlingsverk" i hopp om att hitta någon kategori för sådana men :fann tyvärr ingen. En kanon är iofs inte ett samlingsverk, men det är ändå :en lista över verk, och som kategori bör den ligga bredvid samlingsverk, :antologier, bibliografier och liknande. Är detta till någon hjälp?--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 3 september 2025 kl. 16.30 (CEST) == Kategori: 1900-talets verk == Okej, inte bara 1900-talet, men också 1800-, 1700-, 1600- etc. Och vad jag undrar är: Vilka årtal skall vara med i en sådan kategori? <br> Det finns ju också kategorier för 1910-, 1920-, 1930-, etc. så det skulle väl vara rimligt att "1900-talets verk" skulle vara för verk som skapades mellan 1900 och 1909 (inklusive). Samma sak för 1800-talet, och 1700-talet. Men när vi kommer tillbaka till 1600-talet så finns det inte kategorier för all 16x0-tal (ännu, åtminstone). Och för 1500-talet och 1400-talet så finns det inga andra alls, bara xx00-talet. Och även äldre? Ingenting. Så om vi har ett verk från, t.ex., 1745, så skall det väl vara med i kategorien för 1740-talet. Men skall den också vara med i "1700-talet"? Eller är <i>det</i> exklusivt för 1700-1709? <br> Det kan ju också hända att man inte vet precis när verket utkom, bara någon gång 1700-1799. Blir det då okej att använda "1700-talets verk"? Eller ...? <br> Är det någon som tror sig förstå hur det borde fungera? Kan du skriva nåt? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 30 september 2025 kl. 09.17 (CEST) :1900-talets verk är förstås verk från perioden 1900 till 1909. Verk som är från ett okänt årtal ska överhuvud inte kategoriseras efter år. Och det är väl inte nödvändigt att skapa kategorier för mycket längre tillbaka än 1500-talet, [[:Kategori:Verk från medeltiden]] finns ju att använda? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 2 oktober 2025 kl. 22.02 (CEST) ::Så vad tycker du om [[:Kategori:1500-talets verk]] och de verk som är med där? Och [[:Kategori:1600-talets verk]]? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 3 oktober 2025 kl. 06.10 (CEST) == Wikisource Reader == (Sporadisk användare här, så ursäkta eventuella felformuleringar och misstag.) I en telegramgrupp med GLAM-fokus flaggades för att ''[https://cis-india.github.io/wikisource-reader-app/ Wikisource Reader]'' släppts, och [https://translatewiki.net/wiki/Translating:Wikisource_Reader kan översättas via translatewiki.net]. Glad i hågen kastade jag mig över det och översatte allt, men dubbelkoll och korr uppmuntras då jag inte har full koll på alla termer och funktioner. Efter att jag översatt allt kom jag på att det kanske är bra att ladda ned appen och testa den, och det funkade utan problem och förhoppningsvis kommer översättningarna med vid nästa import då de sker måndagar och torsdagar. Spontant laddade jag ned och började lyssna på '''[[Till jordens medelpunkt]]''' av Jules Verne, och insåg att det kommer bli en spännande upplevelse då språkmotorn lämnar en del att önska. Innehållsförteckningen växlade mellan att kunna och inte kunna läsa romerska siffror, så det var både I som bokstav, II som två och VI som ord. Krångliga och sammansatta ord bokstaverades men däremellan låter det om än datorröst så ändå något så när hanterbart. Har någon härifrån testat? Går det att göra något med texterna för att förbättra uppläsningen? Kan det jobb Wikimedia Sverige (ping @[[Användare:Sebastian Berlin (WMSE)|Sebastian Berlin (WMSE)]] och @[[Användare:Viktoria Hillerud (WMSE)|Viktoria Hillerud (WMSE)]] ) gör med Wikispeech användas för att göra uppläsningen angenämare och mer konsekvent? /[[Användare:Haxpett|Haxpett]] ([[Användardiskussion:Haxpett|diskussion]]) 14 oktober 2025 kl. 14.45 (CEST) == Wikisource Loves Proofreading Campaign 2025 == På [[m:Wikisource Loves Proofreading Campaign 2025]] beskrivs en kampanj som ska locka fler att korrekturläsa i Wikisource, från 20 december 2025 till 20 februari 2026. Det behövs "ambassadörer" (faddrar) på respektive språk, som tar hand om de nykomlingar som värvas. Läs på! [[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 9 november 2025 kl. 22.09 (CET) == Request for bot flag == Hi, apologies for writing in English. I'd like to request a bot flag for my [[User:TenshiBot|bot]], which would fix [[mw:Help:Extension:Linter|Linter]] errors on this wiki. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 11 februari 2026 kl. 18.13 (CET) :Thank you for your interest. Given your bot’s long edit history on enwp I’m leaning towards granting your request immediately. However, could you perhaps share some examples of the types of edits your bot would do? Do you have any estimate on how many pages on this wiki currently have linter errors that the bot could fix? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 00.41 (CET) ::Looking at the [[Special:LintErrors|stats]], there's around 42,691 lint errors in total. At the moment, the bot could fix misnests (1,706 errors) and obsolete HTML tags (35,781 errors), but not missing end tags (2,661) or stripped tags (194), so about 37,487 that it could fix. For an example, [[w:en:Special:Diff/1337710804|misnests]], [[w:en:Special:Diff/1329973339|obsolete HTML tags (with some other stuff being fixed, not by bot)]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 02.24 (CET) :::Not-an-expert here, but I peeked at your "obsolete tags" link and saw <nowiki><p></nowiki> tags being replaced by <nowiki>{{pb}}</nowiki> templates. Is this a legit thing to do? It is my understanding that <nowiki><p></nowiki> denotes a new block/paragraph, whereas the <nowiki>{{pb}}</nowiki> template (which doesn't exist in this Swedish Wikisource, btw) inserts (somehow, I didn't look at the details) a page break. These, it seems to me, are not the same. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 06.32 (CET) ::::<nowiki><p></nowiki> tags aren't obsolete, though they were causing a different type of error (missing end tags) which it's easier to use a find/replace script to replace them with <nowiki>{{pb}}</nowiki> if none of them have any closing <nowiki></p></nowiki> tags. As I understand they are visually the same, though I'm not sure if they're read out the same way in a screen reader. A list of obsolete tag examples can be found at [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 12.50 (CET) :::It seems clear that someone has already gone to a good deal of effort to deal with the lint errors because there are a lot fewer lint errors than there were a couple of years ago. Most of the major ones have already been cleaned up. The main source of obsolete HTML tags appear to be the use of < center > and < tt > instead of the corresponding templates. If these lint errors could be updated to reflect the current standard, I would think that would be considered a worthwhile improvement. It might, however, be helpful for input on this issue from the folks who have been working on lint errors, because many of the old ones have already been taken care of and perhaps this issue is already being addressed. :::But in addition, yesterday, I was working on a table that needed some work. Although these do not seem to be flagged as errors, many of the old tables used style elements like align and valign that still work, but have a different standard now :::It might be a good idea if these can be automatically updated without creating a new series of problems. :::A new response from [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] just appeared as I was typing this which references [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]]. < center >, < tt >, align and valign in tables are all listed as obsolete tags which matches my perception of what could be updated pretty well. So, IMHO (does anyone still use IMHO, I don't know), as long as somebody else is not already dealing with the same issues, it would not hurt to update some of these tags to reflect current standards. :::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 13.08 (CET) ::::Another small change that an appropriate bot could implement might also be to update the way headers have typically been written. ::::<nowiki><h2 align="center" style="border-bottom:none;">Heading</h2></nowiki> ::::Use of align="center" is not HTML5 compliant, but a find-replace bot could alter this syntax a little bit to make it HTML compliant (assuming this works as intended). ::::<nowiki><h2 style="margin:auto; border-bottom:none;">Heading</h2></nowiki> ::::But, as the [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]] page clearly states: ::::"The obsolete-tag error is the result of deprecated HTML elements. ::::Since it is unclear to us at this time how far we want to push this goal of HTML5 compliance, this category is marked low priority. Some wikis might choose to not address this right away. Other wikis might want to get ahead and want to be HTML5 compliant. It is possible that some wikis might write bots to address this. So, please use your judgement and wiki-specific policies to guide you in how much effort you want to spend on this. If, in the future, there is greater clarity about pursuing this more aggressively, we will reflect that by updating the severity of this linter issue appropriately." ::::I, personally, attempt to implement HTML5 standards (to the extent I understand them) when I proofread something, but at this time there is no absolute necessity to make any changes as long as browsers still understand depricated tags. But it probably would not hurt either to update to HTML5 if implemented correctly by someone who knows a lot more about bots than I do and wiki specific considerations are taken into account. Although I have opinions on this matter (do not like <nowiki><big></nowiki> and <nowiki><small></nowiki> either), I, of course, defer to any consensus or administrative decision in these matters. For the most part more serious issues are already being addressed on this wiki. ::::P.S. Since templates do not automatically carry over from one language wikisoure to the next, if you want to use a <nowiki>{{pb}}</nowiki> template, of course, an appropiate Swedish "mall" would have to be created first. The English <nowiki>{{pb}}</nowiki> template, however, is a "page break" template, and I am unsure how that would be appropriate here. Few proofreaders have used paragraph breaks here since they are automatically inserted by transclusion and so the occasional use of <nowiki><p></nowiki> at least is not something that really needs to be fixed. I have seen that when some folks have used <nowiki><p></nowiki> that it was being used more like <nowiki><br></nowiki>. On Swedish wikisource no active proofreader removes all line breaks like some do on English wikisource. These line breaks mess up italics when <nowiki>''</nowiki> is accidentally used over two lines which then flags an unclosed tag error. Unclosed <nowiki><i></nowiki> errors are far more common than <nowiki><p></nowiki>. ::::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 13 februari 2026 kl. 13.53 (CET) :::::[[Användare:Lokal Profil|Lokal Profil]] has been doing a lot of work on linter errors on this wiki. It would be valuable to get their views on this. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 17 februari 2026 kl. 10.54 (CET) :::::As I said [[#c-Tenshi_Hinanawi-20260212115000-Bio2935c-20260212053200|above]], <nowiki><p></nowiki> tags were causing a different type of error, which I cannot fix with my bot. I'm aware that templates cannot be transcluded across different wikis. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 19 februari 2026 kl. 21.58 (CET) ::::::Thanks for the ping. I've done a fair bit of work on clearing out linter errors. The main issues have normally been around finding the right replacement. E.g. <code><nowiki><tt></nowiki></code> was used to convey multiple meanings and has since been superseded by both {{mall|ant}} and {{mall|tt}}. While actually replacing them can often be done by bot, figuring out which replacement is the right one cannot (unless the bot is way more advanced). I know that there are similar issues for at least <code><nowiki><small></nowiki></code> which has been used to convey different semantics (it's frequently used for quotes in SOU:s and pure styling in e.g. title pages) so '''should''' have different replacements. ::::::That said. There are probably a bunch of tag replacements which could be done, e.g. <code><nowiki><center></nowiki></code> and <code><nowiki><big></nowiki></code> ''should'' be non-problematic. ::::::For the missnestings there are a bunch of trivial cases, but I think a lot of the remaining once are situations like [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Fiskm%C3%A5sen_0007.jpg&action=edit&lintid=141222 this] where the intention is to italicise several paragraphs. However Mediawiki will insert a <code><nowiki><p></nowiki></code>-tag before the first <code><nowiki><i></nowiki></code> which it then closes at the end of the first line followed by an empty line. The fix here is to [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida%3AFiskm%C3%A5sen_0007.jpg&diff=630073&oldid=348097 add a line-break after the opening <nowiki><i></nowiki>] (but the "right" fix in this case is probably to use <code><nowiki><div style="font-style: italic;"></nowiki></code> since this use of the <nowiki><i></nowiki>-tag is incorrect html5 semantics). ::::::/[[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 20 februari 2026 kl. 23.51 (CET) :::::::A different method that the bot uses is to close the <nowiki><i></nowiki> tag and readd the tag again on the next line and so forth, which avoids the html5 semantics issue and being reported as a lint error. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 23 februari 2026 kl. 00.09 (CET) ::Pinging [[User:EnDumEn|EnDumEn]] and [[User:Thurs|Thurs]] since it appears there aren't any objections to this request. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 2 mars 2026 kl. 12.58 (CET) :::Noting that I have requested the stewards to flag the bot [[m:SRB#TenshiBot@sv.wikisource|here]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 9 mars 2026 kl. 13.50 (CET) ::::Nu har jag delat ut botstatus till [[Användare:TenshiBot]]. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] ([[Användardiskussion:EnDumEn|diskussion]]) 9 mars 2026 kl. 21.05 (CET) == Ord som fortsätter på nästa sida == Skapade nyligen [[Jul-Kalender 1887/Sysslolös]] (ett kapitel kvar nu av boken) och ser att ord som avslutas mitt i på ena sidan med ett streck (-) och fortsätter på nästa på sidan tolkas som två ord. Så som "träf fade" mellan andra och tredje sidan. Hur får man programvaran att slå ihop orden istället? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 13 mars 2026 kl. 23.54 (CET) :Den andra sidan börjar inte med "fade" utan med vagnretur. Texten på sidan måste börja med det ord som ska bindas ihop, annars fungerar det inte. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 14 mars 2026 kl. 06.42 (CET) ::Menar du att detta inte går att ordna maskinellt utan att man måste manuellt flytta ena halvan av ordet till en av sidorna och knyta ihop dom där? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 16 mars 2026 kl. 12.03 (CET) :::Jasså, sidan får inte inledas med mellanslag. Okej, då förstår jag. [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 16 mars 2026 kl. 12.05 (CET) ::::En sak att tänka på är att de flesta webbläsare och även Mediawikis sökfunktion behandlar de hopsydda delarna som olika ord, så om det avstavade ordet är ett namn eller term som man tror att användare vill söka efter kan man flytta manuellt (och eventuellt använda mallen {{mall|avstavat}} för att det ska se rätt ut i korrläsningen). [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 26 mars 2026 kl. 15.39 (CET) == Fortlöpande transkludering av långt verk. == Jag har i helgen börjat skanna in och korrekturläsa Samhällets olycksbarn av Victor Hugo. Eftersom det här är mitt första projekt här gör jag antagligen en massa fel men man måste ju börja någonstans. En konkret sak jag undrar är om det är ok att börja transkludering redan innan allt är korrekturläst. Verket är uppdelat i 365 kapitel, 48 "böcker" och 5 "band". Vore det tex ok att transkludera en "bok" i taget? Dessa är skannade hittills av totalt 13 volymer (obs, de tryckta volymerna motsvarar inget av verkets nivåer.) * https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf * https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_2_(1927).pdf * https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_3_(1927).pdf [[Användare:Jonatanskogsfors|Jonatan]] ([[Användardiskussion:Jonatanskogsfors|diskussion]]) 30 mars 2026 kl. 11.17 (CEST) goxz7bsq1z06g8kqan9komhxptdxsyr 2 127079 646569 645395 2026-03-30T11:32:19Z PWidergren 11678 646569 wikitext text/x-wiki {{#babel:en|sv-3|de-3|la-2|da-2}} {| class="wikitable" |- ! Redan färdiga och pågående projekt |- | <span class="quality3">[[Index:Huset Buddenbrook 1929.djvu|Huset Buddenbrook]]</span> av [[Författare:Thomas Mann|Thomas Mann]] (‎Validering av andra delen). |- | <span class="quality1">[[Index:Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu|Hemmen i den nya verlden (Första delen)]]</span> av [[Författare:Fredrika Bremer|Fredrika Bremer]] |- | <span class="quality3">[[Index:Den_svenske_Ulspegel_1834.djvu|Den svenske Ulspegel]]</span> av [[Författare:O.P._Sturzen-Becker|O. P. Sturzen-Becker]] |- | <span class="quality3">[[Index:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu|Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet]]</span> av [[Författare:Cecilia Bååth-Holmberg|Cecilia Bååth-Holmberg]] |- | <span class="quality3">[[Index:Huset Buddenbrook 1929.djvu|Huset Buddenbrook]]</span> av [[Författare:Thomas Mann|Thomas Mann]] (‎Validering av första delen). |- | <span class="quality3">[[Index:Geijerstam Medusas hufvud 1895.djvu|Medusas hufvud]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- |<span class="quality4">[[Index:En_försvunnen_värld_1924.djvu|En försvunnen värld]]</span> av [[Författare:Arthur_Conan_Doyle|Arthur Conan Doyle]] (‎Validerad). |- |<span class="quality3">[[Index:Koskinen_Finlands_historia_1874.djvu|Finlands historia]]</span> av [[Författare:Yrjö_Sakari_Yrjö-Koskinen|Yrjö Sakari Yrjö-Koskinen]] |- |<span class="quality3">[[Index:Lagerlöf Zachris Topelius 1920.djvu|Zachris Topelius: utveckling och mognad]]</span> av [[Författare:Selma Lagerlöf|Selma Lagerlöf]] |- |<span class="quality3">[[Index:Hjalmar Söderberg Doktor Glas.djvu|Doktor Glas]]</span> av [[Författare:Hjalmar Söderberg|Hjalmar Söderberg]] |- |<span class="quality3">[[Index:Hjalmar Söderberg Samtidsnoveller.djvu|Samtidsnoveller]]</span> av [[Författare:Hjalmar Söderberg|Hjalmar Söderberg]] |- |<span class="quality3">[[Index:Hjalmar Söderberg Martin Bircks Ungdom.djvu|Martin Bircks Ungdom]]</span> av [[Författare:Hjalmar Söderberg|Hjalmar Söderberg]] |- | <span class="quality3">[[Index:Esswein August Strindberg 1909.djvu|August Strindberg]]</span> av [[Författare:Hermann Esswein|Hermann Esswein]] |- | <span class="quality3">[[Index:Lindgren Skalder och tänkare 1900.djvu|Skalder och Tänkare]]</span> av [[Författare:Hellen Lindgren|Hellen Lindgren]] |- | <span class="quality3">[[Index:Grip Carl Snoilsky 1929.djvu|Carl Snoilsky]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]] |- | <span class="quality3">[[Index:Grip Gunnar Wennerberg 1925.djvu|Gunnar Wennerberg]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]] |- | <span class="quality3">[[Index:Grip Viktor Rydberg 1923.djvu|Viktor Rydberg]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]] |- | <span class="quality3">[[Index:Grip CJL Almquist 1917.djvu|C. J. L. Almquist]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]] |- | <span class="quality4">[[Index:Det_går_an_1839.djvu|Det går an]]</span> av [[Författare:Carl Jonas Love Almqvist|Carl Jonas Love Almqvist]] (Validerad) |- | <span class="quality3">[[Index:E Grip PDA Atterbom 1916.djvu|P. D. A. Atterbom]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]] |- | <span class="quality4">[[Index:E Grip Esaias Tegnér 1923.djvu|Esaias Tegnér]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]] |- | <span class="quality3">[[Index:E Grip Erik Gustav Geijer 1922.djvu|Erik Gustav Geijer]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]] |- | <span class="quality3">[[Index:Werthers Lidanden 1860.djvu|Werthers lidanden]]</span> av [[Författare:Johann Wolfgang von Goethe|Johann Wolfgang von Goethe]] |- | <span class="quality3">[[Index:Jacobson_Gustav Vasa_1923.djvu|Gustav Vasa]]</span> av [[Författare:Gustaf Jacobson|Gustaf Jacobson]] |- | <span class="quality3">[[Index:Dymling_Carlyle_1918.djvu|Carlyle]]</span> av [[Författare:Carl Johan Dymling|Carl Dymling]] |- | <span class="quality4">[[Index:Till jordens medelpunkt 1911.djvu|Till jordens medelpunkt]]</span> av [[Författare:Jules Verne|Jules Verne]] (‎Validerad). |- | <span class="quality3">[[Index:Cervantes_Don_Quijote_(Lidforss)_1905_Senare_delens_senare_hälft.djvu|Don Quijote de la Mancha (Senare delens senare hälft)]]</span> översatt av [[Författare:Edvard Lidforss|Edvard Lidforss]] |- | <span class="quality3">[[Index:Galliska kriget 1927.djvu|Gaius Julius Cæsars anteckningar om galliska kriget]]</span> av [[Författare:Erik Hedén|Erik Hedén]] |- | <span class="quality3">[[Index:Erik Hedén Henrik Ibsens senare diktning.djvu|Henrik Ibsens senare diktning]]</span> av [[Författare:Erik Hedén|Erik Hedén]] |- | <span class="quality4">[[Index:Mortensen_Tristan_och_Isolde_1903.djvu|Tristan och Isolde]]</span> av [[Författare:Johan Martin Mortensen|Johan Martin Mortensen]]</span> |- | <span class="quality3">[[Index:H_Schück_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu|Studier i Beowulfsagan]]</span> av [[Författare:Henrik Schück|Henrik Schück]] |- | <span class="quality3">[[Index:Beowulf- en fornengelsk hjältedikt (Wickberg 1914).pdf|Beowulf- en fornengelsk hjältedikt]]</span> av [[Författare:Rudolf Wickberg|Rudolf Wickberg]] |- | <span class="quality4">[[Index:Folknamnet Geatas i den Fornengelska dikten Beowulf (Schück 1907).djvu|Folknamnet Geatas i den Fornengelska dikten Beowulf]]</span> av [[Författare:Henrik Schück|Henrik Schück]] (‎Validerad). |- | <span class="quality3">[[Index:Vintergrönt (af Wirsén).djvu|Vintergrönt]]</span> av [[Författare:Carl David af Wirsén|Carl David af Wirsén]] |- | <span class="quality3">[[Index:B Lidforss August Strindberg 1910.pdf|August Strindberg och den litterära Nittiotalsreklamen]]</span> av [[Författare:Bengt Lidforss|Bengt Lidforss]] |- | <span class="quality3">[[Index:Lindgren_Henrik_Ibsen_1903.djvu|Henrik Ibsen]]</span> av [[Författare:Hellen Lindgren|Hellen Lindgren]] |- | <span class="quality3">[[Index:Cervantes_Don_Quijote_(Lidforss)_1905_Senare_delens_förra_hälft.djvu|Don Quijote de la Mancha (Senare delens förra hälft)]]</span> översatt av [[Författare:Edvard Lidforss|Edvard Lidforss]] |- | <span class="quality3">[[Index:Cervantes_Don_Quijote_(Lidforss)_1905_Förra_delens_senare_hälft.djvu|Don Quijote de la Mancha (Förra delens senare hälft)]]</span> översatt av [[Författare:Edvard Lidforss|Edvard Lidforss]] |- | <span class="quality4">[[Index:Visor,_romanser_och_ballader|Visor, romanser och ballader]]</span> av [[Författare:Carl_David_af_Wirsén|Carl David af Wirsén]] (‎Validerad). |- | <span class="quality4">[[Index:Julkalender_01_12_1889.pdf|Julkalender 1889]]</span> (‎Validerad). |- | <span class="quality3">[[Index:Kalevala (Collan) 1922 senare delen.djvu|Kalevala, senare delen]]</span> översatt av [[Författare:Karl_Collan|Karl Collan]] |- | <span class="quality3">[[Index:Cervantes_Don_Quijote_(Lidforss)_1905_Förra_delens_förra_hälft.djvu|Don Quijote de la Mancha (Förra delens förra hälft)]]</span> översatt av [[Författare:Edvard Lidforss|Edvard Lidforss]] |- | <span class="quality3">[[Index:Kalevala (Collan) 1922 förra delen.djvu|Kalevala, förra delen]]</span> översatt av [[Författare:Karl_Collan|Karl Collan]] |- | <span class="quality3">[[Index:Jacobson_Harald_Hjärne_1922.djvu|Harald Hjärne]]</span> av [[Författare:Gustaf Jacobson|Gustaf Jacobson]] |- | <span class="quality4">[[Index:Jenny_1920.djvu|Jenny]]</span> av [[Författare:Sigrid_Undset|Sigrid Undset]] (‎Validerad). |- | <span class="quality3">[[Index:Karl_Starbäck_Darwin_1909.djvu|Darwin]]</span> av [[Författare:Karl Starbäck|Karl Starbäck]] |- | <span class="quality3">[[Index:Norlind_Svensk_musikhistoria_1918.djvu|Svensk musikhistoria]]</span> av [[Författare:Tobias Norlind|Tobias Norlind]] |- | <span class="quality3">[[Index:Norlind Wagner 1923.djvu|Wagner]]</span> av [[Författare:Tobias Norlind|Tobias Norlind]] |- | <span class="quality3">[[Index:Dumrath 19 Århundradet Förra Delen.djvu|Det XIX Århundradet i Ord och Bild. Förra Delen]]</span> av [[Författare:Oscar Heinrich Dumrath|Oscar Heinrich Dumrath]] |- | <span class="quality3">[[Index:Norlind_Jenny_Lind_1919.djvu|Jenny Lind. En minnesbok til hundraårsdagen]]</span> av [[Författare:Tobias Norlind|Tobias Norlind]] |- | <span class="quality3">[[Index:Beckman_1912_-_Ur_vår_äldsta_bok.pdf|Ur vår äldsta bok]]</span> av [[Författare:Natanael_Beckman|Natanael Beckman]] |- | <span class="quality3">[[Index:Erik_Grane_1897.djvu|Erik Grane]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality3">[[Index:Noreen_De_nordiska_Språken_1903.djvu|De nordiska språken]]</span> av [[Författare:Adolf Noreen|Adolf Noreen]] |- | <span class="quality3">[[Index:Norska Folksagor och Äfventyr.djvu|Norska Folksagor och Äfventyr]]</span> av [[Författare:Peter Christen Asbjørnsen|Peter Christen Asbjørnsen]] & [[Författare:Jørgen Moe|Jørgen Moe]] |- | <span class="quality4">[[Index:Mortensen Lagerlöf 1913.djvu|Selma Lagerlöf]]</span> av [[Författare:Johan Martin Mortensen|Johan Mortensen]] |- | <span class="quality3">[[Index:Filius_Prodigus_Seu_Imperitus_Peregrinans-1645.djvu|Filius Prodigus Seu Imperitus Peregrinans]]</span> av [[Författare:Samuel Petri Brask|Samuel Brask]] |- | <span class="quality3">[[Index:Dahlbäck Sokrates 1906.djvu|Sokrates]]</span> av [[Författare:Carl Jonas Dahlbäck|C. J. Dahlbäck]] |- | <span class="quality3">[[Index:Bröderna Mörk.djvu|Bröderna Mörk]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality3">[[Index:Lidforss Dante 1907.djvu|Dante]]</span> av [[Författare:Edvard Lidforss|Edvard Lidforss]] |- | <span class="quality3">[[Index:Dumrath Spinoza 1908.djvu|Spinoza]]</span> av [[Författare:Oscar Heinrich Dumrath|Oscar Heinrich Dumrath]] |- | <span class="quality3">[[Index:Norlind Beethoven 1907.djvu|Beethoven]]</span> av [[Författare:Tobias Norlind|Tobias Norlind]] |- | <span class="quality3">[[Index:Gustaf_Janson_Paradiset.djvu|Paradiset]]</span> av [[Författare:Gustaf Janson|Gustaf Janson]] |- | <span class="quality3">[[Index:C_D_Marcus_Den_nya_litteraturen_1911.djvu|Den nya litteraturen]]</span> av [[Författare:Carl David Marcus|Carl David Marcus]] |- | <span class="quality3">[[Index:Liljedahl Swedenborg 1908.djvu|Swedenborg]]</span> av [[Författare:Ernst Liljedahl|Ernst Liljedahl]] |- | <span class="quality3">[[Index:Gabriel.djvu|Gabriel]]</span> av [[Författare:Carl David Marcus|Carl David Marcus]] |- | <span class="quality3">[[Index:Jarl_Charpentier_Buddha_1910.djvu|Buddha]]</span> av [[Författare:Jarl Charpentier|Jarl Charpentier]] |- | <span class="quality3">[[Index:Gamla_brev_(1912).djvu|Gamla brev]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality3">[[Index:Henrik_Schück_Olavus_Petri_1906.djvu|Olavus Petri]]</span> av [[Författare:Henrik Schück|Henrik Schück]] |- | <span class="quality3">[[Index:Carl David Marcus Goethe 1907.djvu|Goethe]]</span> av [[Författare:Carl David Marcus|Carl David Marcus]] |- | <span class="quality3">[[Index:Nordiska_Essayer.djvu|Nordiska Essayer]]</span> av [[Författare:Carl David Marcus|Carl David Marcus]] |- | <span class="quality3">[[Index:Äktenskapets Komedi (1898).djvu|Äktenskapets komedi (1898)]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality3">[[Index:Ur_samtiden_(literaturstudier).djvu|Ur samtiden (literaturstudier)]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality3">[[Index:Thora.djvu|Thora]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality4">[[Index:Jakob.djvu|Jakob]]</span> av [[Författare:Alexander Kielland|Alexander Kielland]] (‎Validerad). |- | <span class="quality4">[[Index:Gösta Berlings saga 1919.djvu|Gösta Berlings saga 1919]]</span> av [[Författare:Selma_Lagerlöf|Selma Lagerlöf]] (‎Validerad). |- | <span class="quality3">[[Index:Pastor_Hallin.djvu|Pastor Hallin]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality3">[[Index:Olai Petri Svenska Krönika (Klemming 1860).pdf|Svenska Krönika]]</span> av [[Författare:Olaus_Petri|Olaus Petri]] |- | <span class="quality4">[[Index:Karin_Brandts_Dröm_1904.djvu|Karin Brandts dröm]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality4">[[Index:J Mortensen Från Aftonbladet till Röda Rummet 1905.djvu|Från Aftonbladet till Röda Rummet]]</span> av [[Författare:Johan Martin Mortensen|Johan Mortensen]] |- | <span class="quality4">[[Index:När vi började 1902.djvu|När vi började]]</span> av Sveriges Författareförening |- | <span class="quality3">[[Index:Thet_Swenska_Språkets_Klagemål_1658.djvu|Thet Swenska Språkets Klagemål]]</span> av [[Författare:Skogekär Bergbo|Skogekär Bergbo]] |- | <span class="quality3">[[Index:Tor_Hedberg_Dikter_1896.djvu|Dikter]]</span> av [[Författare:Tor_Hedberg|Tor Hedberg]] |- | <span class="quality3">[[Index:Mina_Pojkar.djvu|Mina pojkar]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality4">[[Index:Seklernas_Nyårsnatt_1889.djvu|Seklernas Nyårsnatt]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |} === Redigeringar per år === [https://xtools.wmcloud.org/ec-yearcounts/sv.wikisource.org/PWidergren XTools] on 2026-03-30 11:31 {| class="wikitable sortable" ! Year ! Count |- | 2021 | {{FORMATNUM:4118}} |- | 2022 | {{FORMATNUM:4164}} |- | 2023 | {{FORMATNUM:4758}} |- | 2024 | {{FORMATNUM:5842}} |- | 2025 | {{FORMATNUM:6518}} |- | 2026 | {{FORMATNUM:1986}} |} 5wcb0d3fkipd8oobza9zxhjuk4ur02a 0 218113 646549 645625 2026-03-30T11:08:30Z PWidergren 11678 646549 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu" from=17 to=28 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Hemmen i den nya verlden, Första delen|Första brefvet]] [[de:Die Heimath in der neuen Welt/Erster Band/Erster Brief]] [[en:The_Homes_of_the_New_World/Letter_I.]] [[fr:La vie de famille dans le Nouveau-Monde/Lettre 01]] r1scksibgkm6z4vosrb2duqwv1ijfdt 0 218159 646551 645624 2026-03-30T11:10:16Z PWidergren 11678 646551 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu" from=29 to=42 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Hemmen i den nya verlden, Första delen|Andra brefvet]] [[de:Die Heimath in der neuen Welt/Erster Band/Zweiter Brief]] [[en:The_Homes_of_the_New_World/Letter_II.]] [[fr:La vie de famille dans le Nouveau-Monde/Lettre 02]] sk2bugcpjtgmvrmvx2mpic7or92pabn 0 218317 646553 645834 2026-03-30T11:11:38Z PWidergren 11678 646553 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu" from=43 to=75 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Hemmen i den nya verlden, Första delen|Tredje brefvet]] [[de:Die Heimath in der neuen Welt/Erster Band/Dritter Brief]] [[en:The_Homes_of_the_New_World/Letter_III.]] [[fr:La vie de famille dans le Nouveau-Monde/Lettre 03]] dd4qlaccuxzy90wtdni5a9qru494y5m 0 218395 646554 646037 2026-03-30T11:12:15Z PWidergren 11678 646554 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu" from=76 to=101 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Hemmen i den nya verlden, Första delen|Fjärde brefvet]] [[de:Die Heimath in der neuen Welt/Erster Band/Vierter Brief]] [[en:The_Homes_of_the_New_World/Letter_IV.]] [[fr:La vie de famille dans le Nouveau-Monde/Lettre 04]] 3gzycpjnnffdgs4lg25y9wwwvuz06ra 0 218475 646556 646036 2026-03-30T11:13:05Z PWidergren 11678 646556 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu" from=102 to=135 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Hemmen i den nya verlden, Första delen|Femte brefvet]] [[de:Die Heimath in der neuen Welt/Erster Band/Fünfter Brief]] [[en:The_Homes_of_the_New_World/Letter_V.]] [[fr:La vie de famille dans le Nouveau-Monde/Lettre 05]] q7s56t905xe9zgw912ci22lty4x97yl 0 218556 646558 646148 2026-03-30T11:15:38Z PWidergren 11678 646558 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu" from=136 to=156 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Hemmen i den nya verlden, Första delen|Sjette brefvet]] [[de:Die Heimath in der neuen Welt/Erster Band/Sechster Brief]] [[en:The_Homes_of_the_New_World/Letter_VI.]] [[fr:La vie de famille dans le Nouveau-Monde/Lettre 06]] 2uahrrqyofjiy9csdj264xau22xfk7g 108 218562 646397 646284 2026-03-29T13:31:54Z Jonatanskogsfors 17420 646397 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Victor Hugo|Victor Hugo]] |Titel=Samhällets olycksbarn |År=1927 |Oversattare=Okänd |Utgivare=Världslitteraturens förlag |Källa=[[:File:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf|Wikimedia Commons]] |Bild=[[File:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf|page=5|250px]] |Sidor=<pagelist from=1 to=256 1="omslag" 2="tom" 3="upplaga" 4="tom" 5="titel" 6="tryck" 7="förord" 8="tom" 9=9 10="tom" 11=11 130=”tom” /> |Anmärkningar={{Libris post|1331994}} |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Ej kompletta index]] sbcf6fh2g0j31qn4f1rfwt8nyatwhv6 646399 646397 2026-03-29T13:34:00Z Jonatanskogsfors 17420 646399 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Victor Hugo|Victor Hugo]] |Titel=Samhällets olycksbarn |År=1927 |Oversattare=Okänd |Utgivare=Världslitteraturens förlag |Källa=[[:File:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf|Wikimedia Commons]] |Bild=[[File:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf|page=5|250px]] |Sidor=<pagelist from=1 to=256 1="omslag" 2="tom" 3="upplaga" 4="tom" 5="titel" 6="tryck" 7="förord" 8="tom" 9=9 10="tom" 11=11 130=”tom” 152=”tom” /> |Anmärkningar={{Libris post|1331994}} |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Ej kompletta index]] kxt12yys2mizbj6jghz6x5soh8cvwz1 646401 646399 2026-03-29T13:55:36Z Jonatanskogsfors 17420 646401 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Victor Hugo|Victor Hugo]] |Titel=Samhällets olycksbarn |År=1927 |Oversattare=Okänd |Utgivare=Världslitteraturens förlag |Källa=[[:File:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf|Wikimedia Commons]] |Bild=[[File:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf|page=5|250px]] |Sidor=<pagelist from=1 to=256 1="omslag" 2="tom" 3="upplaga" 4="tom" 5="titel" 6="tryck" 7="förord" 8="tom" 9=9 10="tom" 11=11 /> |Anmärkningar={{Libris post|1331994}} |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Ej kompletta index]] 27h033teawlzb82oh1zpym02qe3bzxe 646402 646401 2026-03-29T14:38:05Z Thuresson 20 Kapitel 646402 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Victor Hugo|Victor Hugo]] |Titel=Samhällets olycksbarn |År=1927 |Oversattare=Okänd |Utgivare=Världslitteraturens förlag |Källa=[[:File:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf|Wikimedia Commons]] |Bild=[[File:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf|page=5|250px]] |Sidor=<pagelist from=1 to=256 1="omslag" 2="tom" 3="upplaga" 4="tom" 5="titel" 6="tryck" 7="förord" 8="tom" 9=9 10="tom" 11=11 /> |Anmärkningar={{Libris post|1331994}} <b>Första bandet. Fantine</b> <b>Första boken. En rättfärdig</b> <ol type="I" start="1"><li>Myriel, 11</li> <li>Herr Myriel blir hans högvördighet Bienvenu, 17</li> <li>En flitig arbetare finner mycket att göra, 27</li> <li>Lära och leverne, 32</li> <li>Biskop Bienvenu bär sin kaftan för länge, 48</li> <li>Vem som bevakade hans hus, 55</li> <li>Cravatte, 65</li> <li>Bordsfilosofi, 73</li> <li>Systern berättar om sin bror, 82</li> <li>Biskopen i ny dager, 89</li> <li>En inskränkning, 113</li> <li>Varför hans högvördighet står ensam, 123</li> <li>Hans trosbekännelse, 131</li> <li>Hans filosofi, 144</li></ol> <b>Andra boken. Avfällingen</b> <ol type="I" start="1"><li>Slutet på en vandringsdag, 153</li> <li>Klokhet och vishet, 177</li> <li>Hjältemodig lydnad, 185</li> <li>Ysterierna i Pontarlier, 196</li> <li>Lugn, 203</li> <li>Jean Valjean, 207</li> <li>Hur det ser ut i en förtvivlads hjärta, 217</li> <li>En man över bord!, 232</li> <li>Ny misshandel, 237</li> <li>Uppvaknadet, 240</li> <li>Nattens gärning, 246</li> <li>Biskopen arbetar, 254</li></ol> |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Ej kompletta index]] milmewc0pdxqkuaues7lhudevajhmqb 104 218577 646384 646268 2026-03-29T12:34:41Z Jonatanskogsfors 17420 646384 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude>{{centrering| {{större|{{Kapitäler|Victor Hugo}}|300}} {{Linje|10em}} {{större|''SAMLADE''<br /> ''SKRIFTER''|400}} {{Linje|10em}} [[File:Världslitteraturens förlag.png|100px|Logotyp för Världslitteraturens förlag]]<br /> {{större|MALMÖ|200}}<br /> {{större|''VÄRLDSLITTERATURENS FÖRLAG''|150}} }}<noinclude> <references/></noinclude> tqurmynjc455zk11p8jpmlqbusqwe67 104 218584 646530 646219 2026-03-30T09:00:37Z Jonatanskogsfors 17420 646530 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h3 align="center">FÖRFATTARENS FÖRORD.</h3> Så länge det i kraft av lagar och seder består en social fördömelse, som på konstlad väg, mitt i en högt utvecklad civilisation, skapar helveten och till det av Gud skapade ödet fogar ett av människohjärnor bestämt öde; så länge århund­radets tre stora problem, mannens urartning ge­nom proletariatet, kvinnans demoralisering till följd av timlig nöd och den bristande omvårdna­den om barnen, ej ha blivit lösta; så länge inom vissa samhällsskikt en social förkvävning är möjlig, eller med andra ord och betraktat under en allmännare synpunkt, så länge okunnighet och nöd råda på jorden, torde böcker som denna ej sakna sin uppgift. Hauteville-House, 1 januari 1862.<noinclude> <references/></noinclude> k6m799izv92k8zcmd2evooxk2l6r847 104 218588 646376 646241 2026-03-29T12:18:23Z Jenniskogsfors 18883 tagfel 646376 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Bio2935c" /></noinclude><h3 align="center">''FÖRSTA BOKEN.''<br /> ''En rättfärdig.''</h3> <h4 align="center">I.<br /> MYRIEL.</h4> År 1815 var Charles François Bienvenu Myriel biskop i Digne. Han var då omkring sjuttiofem år gammal och hade beklätt sitt ämbete sedan år 1806. Denna senare omständighet står egentligen inte i något väsentligt sammanhang med innehållet i vår berättelse, men det är kanske inte överflödigt att här beröra, vad som berättades om honom vid hans ankomst till platsen. Vad man berättar om en människa spelar ju, om det är sant eller ej, ofta lika stor roll som hennes handlingar. Myriel var son till en parlamentsledamot från staden Aix, han tillhörde sålunda den s. k. ämbetsadeln. Det berättades, att fadern, som ville att sonen skulle<noinclude> <references/></noinclude> h2vzkg3abfrvocf79jmbc2beg03276b 646439 646376 2026-03-29T21:21:21Z Jonatanskogsfors 17420 646439 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Bio2935c" /></noinclude><h3 align="center"> ''FÖRSTA BOKEN.''<br /> ''En rättfärdig.'' </h3> <h4 align="center">I.<br /> MYRIEL.</h4> År 1815 var Charles François Bienvenu Myriel biskop i Digne. Han var då omkring sjuttiofem år gammal och hade beklätt sitt ämbete sedan år 1806. Denna senare omständighet står egentligen inte i något väsentligt sammanhang med innehållet i vår berättelse, men det är kanske inte överflödigt att här beröra, vad som berättades om honom vid hans ankomst till platsen. Vad man berättar om en människa spelar ju, om det är sant eller ej, ofta lika stor roll som hennes handlingar. Myriel var son till en parlamentsledamot från staden Aix, han tillhörde sålunda den s. k. ämbetsadeln. Det berättades, att fadern, som ville att sonen skulle<noinclude> <references/></noinclude> 74uffv4anprdl49c9b20aksowgue7vu 108 218632 646404 646336 2026-03-29T15:26:12Z Thuresson 20 Kapitel 646404 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Victor Hugo|Victor Hugo]] |Titel=Samhällets olycksbarn |År=1927 |Oversattare=Okänd |Utgivare=Världslitteraturens förlag |Källa=[[:File:Samhällets olycksbarn - Volym 2 (1927).pdf|Wikimedia Commons]] |Bild=[[File:Samhällets olycksbarn - Volym 2 (1927).pdf|page=5|250px]] |Sidor=<pagelist 1=257 1=omslag 2=tryck 3=upplaga 4=tom 5=titel 6=tryck 7=263 8=tom /> |Anmärkningar={{Libris post|1331995}} <b>Andra bandet</b> <ol type="I" start="13"><li>Lille Gervais, 270</li></ol> <b>Tredje boken. År 1817.</b> <ol type="I" start="1"><li>Året 1817, 289</li> <li>En dubbelkvartett, 302</li> <li>Fyra par, 312</li> <li>Tholomyès är så upprymd, att han sjunger en spansk visa, 321</li> <li>Hos Bombarda, 327</li> <li>Ett kapitel, vari man tillber varandra, 333</li> <li>Tholomyès' vishet, 336</li> <li>En hästs, död, 348</li> <li>Glatt slut på glädjen, 354</li></ol> <b>Fjärde boken. Att anförtro är stundom att lämna till spillo.</b> <ol type="I" start="1"><li>Två mödrar, som träffas, 361</li> <li>Första utkastet till två tvetydiga figurer, 380</li> <li>Lärkan, 385</li></ol> <b>Femte boken. Det går utför.</b> <ol type="I" start="1"><li>Historien om ett framsteg i tillverkningen av svart glaskram, 391</li> <li>Madeleine, 395</li> <li>Summor insatta hos Laffitte, 403</li> <li>Herr Madeleine i sorgdräkt, 410</li> <li>Svaga blixtar vid horisonten, 415</li> <li>Fader Fauchelevent, 427</li> <li>Fauchelevent blir trädgårdsmästare i Paris, 434</li> <li>Fru Victurnien ger ut trettiofem francs för sedlighetens skull, 437</li> <li>Fru Victurniens framgång, 443</li> <li>Framgångens följder, 449</li> <li>Kristus frälse oss, 460</li> <li>Dagdrivaren Bamatabois, 463</li> <li>Lösning av några frågor rörande polisen i städerna, 469</li></ol> <b>Sjätte boken. Javert.</b> <ol type="I" start="1"><li>Vilan begynner, 491</li> <li>Huru Jean kan bli Champ, 499</li></ol> |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Ej kompletta index]] rseg2c6456dwtiizzn8oijla0ihxfma 0 218687 646559 646355 2026-03-30T11:18:08Z PWidergren 11678 646559 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu" from=157 to=178 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Hemmen i den nya verlden, Första delen|Sjunde brefvet]] [[de:Die Heimath in der neuen Welt/Erster Band/Siebenter Brief]] [[en:The_Homes_of_the_New_World/Letter_VII.]] [[fr:La vie de famille dans le Nouveau-Monde/Lettre 07]] 5g1qjr3ymlhyy79srbeq1zmqknh879c 104 218697 646371 2026-03-29T12:03:36Z Jenniskogsfors 18883 /* Korrekturläst */ 646371 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jenniskogsfors" />{{huvud||- 36 -}}</noinclude>andra sjukdomar uppträda! Gud har skänkt människorna luften, men lagen säljer den åt dem. Jag anklagar inte lagen, men jag pri­sar Guds godhet. I departementet Isère, i Var, och i departementen på gränsen mellan Hög- och Låg­alperna ha bönderna inte ens skottkärror och måste bära gödseln på ryggen. De ha in­ga talgljus utan måste lysa sig med spån el­ler med harz bestrukna repstumpar. Så står det till i hela övre delen av Dauphiné. Man bakar där bröd för ett halft år i sänder, och man eldar bakugnen med torkad kospillning. I vinter­tid slå de sönder brödet med yxan och låta det lig­ga tjugofyra timmar i vatten för att uppmjukas. Varen barmhärtiga, käre bröder; tänk på huru mycket elände och nöd det råder runt omkring er! Som han var född i Provence, var det lätt för honom att bli grundligt förtrogen med alla syd­franska dialekter. Detta tilltalade den lägre be­folkningen och bidrog i hög grad till att vinna dess förtroende. Han var som hemma, var helst han kom, i slott som i koja. Han förstod att sä­ga de sublimaste ting på det enklaste språk, och<noinclude> <references/></noinclude> kg5amf3bn827x05izcfr6lxulne8mos 646409 646371 2026-03-29T20:28:35Z Jonatanskogsfors 17420 646409 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jenniskogsfors" />{{huvud||— 36 —}}</noinclude>andra sjukdomar uppträda! Gud har skänkt människorna luften, men lagen säljer den åt dem. Jag anklagar inte lagen, men jag pri­sar Guds godhet. I departementet Isère, i Var, och i departementen på gränsen mellan Hög- och Låg­alperna ha bönderna inte ens skottkärror och måste bära gödseln på ryggen. De ha in­ga talgljus utan måste lysa sig med spån el­ler med harz bestrukna repstumpar. Så står det till i hela övre delen av Dauphiné. Man bakar där bröd för ett halft år i sänder, och man eldar bakugnen med torkad kospillning. I vinter­tid slå de sönder brödet med yxan och låta det lig­ga tjugofyra timmar i vatten för att uppmjukas. Varen barmhärtiga, käre bröder; tänk på huru mycket elände och nöd det råder runt omkring er! Som han var född i Provence, var det lätt för honom att bli grundligt förtrogen med alla syd­franska dialekter. Detta tilltalade den lägre be­folkningen och bidrog i hög grad till att vinna dess förtroende. Han var som hemma, var helst han kom, i slott som i koja. Han förstod att sä­ga de sublimaste ting på det enklaste språk, och<noinclude> <references/></noinclude> rczi6yx0h8iw7i4gixmrxavpf8d9qwg 104 218698 646372 2026-03-29T12:07:50Z Jenniskogsfors 18883 /* Korrekturläst */ 646372 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jenniskogsfors" />{{huvud||— 37 —}}</noinclude>då han kunde göra sig förstådd av alla, skaffade han sig också tillträde till allas hjärtan. För övrigt förblev han precis densamme inför fattig som rik. Han överilade sig aldrig och dömde aldrig i onödan, utan försökte alltid först undersöka en sak i botten. — Vi måste först se, på vilken väg felet har kommit, brukade han säga. I medvetandet om att han var en "före detta syndare", som han på skämt kallade sig, upp­trädde han aldrig med strängheten hos dygdens fanatiker. Han handlade alltid efter grundsatsen: "Människan är en ande, som är fången i krop­pen. Denna kropp är en börda och en frestelse. Människan är beroende av den och dukar ofta under. Hon skall komma ihåg att hålla den tillbaka och endast i yttersta nödfall bifalla dess önske­mål. Ett sådant tillmötesgående kan vara behäf­tat med skuld, men en sådan skuld kan förlåtas. Den, som på så sätt ger efter, hon faller, men hon faller endast på knäna och i så fall kan hon åter upprätta sig genom bönen. Att vara helig är inte allom givet, men<noinclude> <references/></noinclude> axoiuurhlhhb4k1kh7rv6ojei8xhe3v 104 218699 646373 2026-03-29T12:10:33Z Jenniskogsfors 18883 /* Korrekturläst */ 646373 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jenniskogsfors" />{{huvud||- 38 -}}</noinclude>rättvisa böra vi alla vara. Synda, fela och begå fel­steg, men varen alltid rättfärdiga. Så litet synd som möjligt, så lyder lagen för människorna. Att inte alls synda, det är änglarna förbehållet. Allt jordiskt är behäftat med synd. Vi kunna lika litet frigöra oss från den, som från tyngdlagen." När han hörde alla människor beskärma sig över något och uttala sin förtrytelse, brukade han leende anmärka: — Här tycks föreligga en synd, som alla begå, annars skulle de hycklarna inte haft så bråttom med protesterna. De vilja avleda misstankarna från sig själva. Mot de kvinnor och mot de fattiga, som sam­hället låter känna hela tyngden av sitt ogillande, var han mycket överseende: — Det är männen, de gifta, husbönderna, de mäktiga, de rika och de lärda, som äro skuld till kvinnornas, barnens, tjä­narnas, de svagas, de okunnigas och de fattigas synder. Vidare sade han: — Undervisa de okunniga, lär dem så mycket som möjligt i alla de ämnen som ni har förmåga att meddela någon kunskap i; det är samhällets eget fel, om undervisningen ej<noinclude> <references/></noinclude> nxbybg7sq6fl6mtz3y82hfym1rb1qkq 646407 646373 2026-03-29T20:27:16Z Jonatanskogsfors 17420 646407 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jenniskogsfors" />{{huvud||– 38 –}}</noinclude>rättvisa böra vi alla vara. Synda, fela och begå fel­steg, men varen alltid rättfärdiga. Så litet synd som möjligt, så lyder lagen för människorna. Att inte alls synda, det är änglarna förbehållet. Allt jordiskt är behäftat med synd. Vi kunna lika litet frigöra oss från den, som från tyngdlagen." När han hörde alla människor beskärma sig över något och uttala sin förtrytelse, brukade han leende anmärka: — Här tycks föreligga en synd, som alla begå, annars skulle de hycklarna inte haft så bråttom med protesterna. De vilja avleda misstankarna från sig själva. Mot de kvinnor och mot de fattiga, som sam­hället låter känna hela tyngden av sitt ogillande, var han mycket överseende: — Det är männen, de gifta, husbönderna, de mäktiga, de rika och de lärda, som äro skuld till kvinnornas, barnens, tjä­narnas, de svagas, de okunnigas och de fattigas synder. Vidare sade han: — Undervisa de okunniga, lär dem så mycket som möjligt i alla de ämnen som ni har förmåga att meddela någon kunskap i; det är samhällets eget fel, om undervisningen ej<noinclude> <references/></noinclude> 2foqpy6tvmjrlzaz2i2eecqda75tx23 646408 646407 2026-03-29T20:28:20Z Jonatanskogsfors 17420 646408 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jenniskogsfors" />{{huvud||— 38 —}}</noinclude>rättvisa böra vi alla vara. Synda, fela och begå fel­steg, men varen alltid rättfärdiga. Så litet synd som möjligt, så lyder lagen för människorna. Att inte alls synda, det är änglarna förbehållet. Allt jordiskt är behäftat med synd. Vi kunna lika litet frigöra oss från den, som från tyngdlagen." När han hörde alla människor beskärma sig över något och uttala sin förtrytelse, brukade han leende anmärka: — Här tycks föreligga en synd, som alla begå, annars skulle de hycklarna inte haft så bråttom med protesterna. De vilja avleda misstankarna från sig själva. Mot de kvinnor och mot de fattiga, som sam­hället låter känna hela tyngden av sitt ogillande, var han mycket överseende: — Det är männen, de gifta, husbönderna, de mäktiga, de rika och de lärda, som äro skuld till kvinnornas, barnens, tjä­narnas, de svagas, de okunnigas och de fattigas synder. Vidare sade han: — Undervisa de okunniga, lär dem så mycket som möjligt i alla de ämnen som ni har förmåga att meddela någon kunskap i; det är samhällets eget fel, om undervisningen ej<noinclude> <references/></noinclude> kh3o2swfk8m8d8a3n8b9usatru1ul45 104 218700 646374 2026-03-29T12:11:55Z Jenniskogsfors 18883 /* Inte korrekturläst */ 646374 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jenniskogsfors" />{{huvud||- 39 -}}</noinclude>är allmän och kostnadsfri. Samhället är ansva­ rigt för det andliga mörkret. Om en själ är för­ mörkad, vinner synden lätt insteg. Den, som syn­ dar, är ej skyldig, utan den, som skapat det and­ liga mörkret. Man ser, att han hade ett originellt och eget sätt att se på saker och ting. Man kan starkt misstänka, att han hämtat dessa tankar ur evan­ gelierna. En dag hörde han i ett sällskap talas om en kri­ minalprocess, som för tillfället sysselsatte dom­ stolarna. En stackars man hade av kärlek till en kvinna och till det barn, hon fött honom, gjort sig skyldig till falskmynteri för att rädda sina kä­ ra från hungersdöden. Denna förbrytelse straf­ fades ännu på den tiden med döden. Kvin­ nan hade häktats, när hon försökte utprångla det första falska mynt, som tillverkats av mannen, men man hade inga bevis på, att hon gjort det. Hon en­ sam kunde genom en bekännelse störta honom i fördärvet. Hon nekade emellertid hårdnackat. Då fann allmänna åklagaren på en utväg. Han före­ läde henne skickligt utvalda stycken ur man­ nens brev och fick henne på så vis att tro.<noinclude> <references/></noinclude> 8d8tk5uzb1ehsfdnvu14mp47ecs372v 646383 646374 2026-03-29T12:34:11Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646383 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||- 39 -}}</noinclude>är allmän och kostnadsfri. Samhället är ansva­ rigt för det andliga mörkret. Om en själ är för­mörkad, vinner synden lätt insteg. Den, som syn­ dar, är ej skyldig, utan den, som skapat det and­liga mörkret. Man ser, att han hade ett originellt och eget sätt att se på saker och ting. Man kan starkt misstänka, att han hämtat dessa tankar ur evan­gelierna. En dag hörde han i ett sällskap talas om en kri­minalprocess, som för tillfället sysselsatte dom­stolarna. En stackars man hade av kärlek till en kvinna och till det barn, hon fött honom, gjort sig skyldig till falskmynteri för att rädda sina kä­ra från hungersdöden. Denna förbrytelse straf­ fades ännu på den tiden med döden. Kvin­nan hade häktats, när hon försökte utprångla det första falska mynt, som tillverkats av mannen, men man hade inga bevis på, att hon gjort det. Hon en­sam kunde genom en bekännelse störta honom i fördärvet. Hon nekade emellertid hårdnackat. Då fann allmänna åklagaren på en utväg. Han före­lade henne skickligt utvalda stycken ur man­nens brev och fick henne på så vis att tro.<noinclude> <references/></noinclude> s8wiug6tcamukhg2iibpsr09phqy64l 104 218701 646375 2026-03-29T12:18:20Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 646375 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>försäkrat mig att dina aktier inte har sålts ännu. Man ligger bara på dem, tills de stiger. Alldeles som jag sagt! Alldeles på pricken!" Frånberg gned händerna belåtenhet över att få spela rollen av allvetande, men Valerius fylldes återigen av rädsla för denna underliga samling av gott och ont, av förslagenhet, fräckhet och juridiskt vetande, som satt framför honom och fröjdade sig att få tillfälle att trumfa över ett skurkstreck med ett annat. Han hade en känsla av att mannen där framför skulle sluta på Långholmen och dra honom själv med sig och gjorde därför invändningar, som alla nedgjordes med det sublima och överväldigande genmälet, att nöd bryter lag. Valerius var i nöd, sjönöd genom bankens åtgärdanden, nära att plurra som Frånberg uttryckte sig på äkta stockholmska. Han vore ett kräk om han inte försökte rädda sig när han kunde. Om inte annat så hade han skyldighet mot sin hustru. Det sista skälet tog inte vidare starkt. Ur den synpunkten var det hela honom likgiltigt, men för sin egen del kunde han inte neka till att åtgärden var frestande. "Käre bror", fortsatte Frånberg när Valerius framkastat sina ljumma betänkligheter, "jag försäkrar dig att du inte löper någon risk. Jag vet precis på pricken var lagens gräns går. Man kan mycket väl ta ett steg med ena foten in på det olagligas område bara man håller sig kvar med den andra på det lagligas. Här gäller bara att vara lugn och sköta korten väl. Ger du mig hälften av skadeståndet, som de kommer att bjuda för att tysta ner skandalen, så har du både lånet klart och en liten nätt avans på köpet. Seså, för sjutton, var nu inget skenheligt våp! Var och en är sig själv närmast. Livet är ett spel, gosse, det vet du lika väl som jag. Man får inte vara rädd att satsa." Valerius mumlade någonting om heder. "Du är väl inte ohederlig när du kräver din rätt. Lymlar ska straffas." Frånberg slog brevpressen domareviktigt i bordet så det sjöng i rummet. "Här ska statueras exempel, förstår du. Allmänheten ska skyddas." Valerius trodde nu inte mycket på de höga synpunk-<noinclude> <references/> {{ph|61}}</noinclude> mt64zaggzfhf9wrifgb5ir1pwnatnww 104 218702 646377 2026-03-29T12:20:00Z Jenniskogsfors 18883 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '<h4 align="center"> V.<br /> BISKOP BIENVENU BÄR SIN<br /> KAF­TAN FÖR LÄNGE. </h4> Myriels husliga liv rörde sig inom samma tan­kevärld som hans offentliga liv. Den frivilliga fattigdom, i vilken biskopen av Digne framlevde sitt liv, torde väl för alla, som lagt märke till den, varit både vördnadsbjudande och uppbyggligt. Likt äldre människor i allmänhet, och i synner­het alla tänkare, sov han endast några få timmar. Men hans sömn var hård. På...' 646377 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jenniskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> V.<br /> BISKOP BIENVENU BÄR SIN<br /> KAF­TAN FÖR LÄNGE. </h4> Myriels husliga liv rörde sig inom samma tan­kevärld som hans offentliga liv. Den frivilliga fattigdom, i vilken biskopen av Digne framlevde sitt liv, torde väl för alla, som lagt märke till den, varit både vördnadsbjudande och uppbyggligt. Likt äldre människor i allmänhet, och i synner­het alla tänkare, sov han endast några få timmar. Men hans sömn var hård. På morgonen hängav han sig en timmes tid åt religiösa betraktelser och läste därefter mässan, antingen i domkyrkan eller i sitt hem. Efter mässan åt han en frukost, som bestod av rågbröd doppat i mjölk från hans egna kor. Sedan började arbetet. En biskop är en man, som är mycket upptagen.<noinclude> <references/></noinclude> bh9v30ttt9qwoqtze83omnd90nwjoek 646379 646377 2026-03-29T12:20:14Z Jenniskogsfors 18883 /* Korrekturläst */ 646379 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jenniskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> V.<br /> BISKOP BIENVENU BÄR SIN<br /> KAF­TAN FÖR LÄNGE. </h4> Myriels husliga liv rörde sig inom samma tan­kevärld som hans offentliga liv. Den frivilliga fattigdom, i vilken biskopen av Digne framlevde sitt liv, torde väl för alla, som lagt märke till den, varit både vördnadsbjudande och uppbyggligt. Likt äldre människor i allmänhet, och i synner­het alla tänkare, sov han endast några få timmar. Men hans sömn var hård. På morgonen hängav han sig en timmes tid åt religiösa betraktelser och läste därefter mässan, antingen i domkyrkan eller i sitt hem. Efter mässan åt han en frukost, som bestod av rågbröd doppat i mjölk från hans egna kor. Sedan började arbetet. En biskop är en man, som är mycket upptagen.<noinclude> <references/></noinclude> lizmbhajxliq9utrlms14kwlkatsgm6 104 218703 646378 2026-03-29T12:20:03Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 646378 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>terna men lät Frånberg diktera en stämning för trolöshet mot huvudman, vilken skrivelse Valerius undertecknade. "Bäst du skriver kuvert också", sade Frånberg. "Här har du ett utan firmastämpel." Han slängde åt Valerius ett kuvert. Denne skrev ut adressen. "Ska jag lägga in stämningen också?" frågade Valerius spydigt. Han började finna det hela galghumoristiskt. "Visst tusan." Valerius stoppade in skrivelsen i kuvertet och slickade igen det, varpå Frånberg högtidligt öppnade det med den nakna silverkvinnans onaturligt förlängda och hopsvetsade ben och förklarade allt vara bra. "Man kan aldrig vara nog försiktig." Han letade i papperskorgen efter ett gammalt kuvert, fuktade bort dess stämplade frimärke och gummade fast det på Valerius' kuvert. "Då kunde du väl lika bra tagit ett gammalt kuvert med detsamma", undervisade Valerius. Frånberg svarade inte. Han stoppade tankfullt brevet i plånboken, räckte Valerius handen och sade: "Du får ursäkta mig, men jag har lite bråttom." "För all del", svarade Valerius och gick. När han kom till dörren hejdades han av Frånberg: "Det var ju hälften vi kom överens om?" Valerius förstod inte med detsamma, men sedan sade han: "Javisst — hälften." Han kände sig obehaglig till mods när han gick hem. Han var rädd för följderna och hade lekmannens djupt inrotade skräck för stämningar, bråk och juristeri. Flera gånger tänkte han vända om, men han kom sig inte för. Han tröstade sig med att han hade rätt. Men hur kunde det då hända sig att han ändå kände sig fylld av en svårbestämbar men högst plågsam förnimmelse av att ha råkat med ena foten över gränsen till det olagliga, som Frånberg så enkelt uttryckt saken? Tänk om han nu inte hann dra tillbaka foten utan det blev följder av allehanda slag, pressfejder, där han fick skylta med namnet på ett allt annat än behagligt sätt. Han var högst missbelåten med sig själv. och återigen bannade han papperen som förde honom viljelös med sig och<noinclude> <references/> 62</noinclude> lwllmv885dazeqhlvxapj7yz4f68uef 104 218704 646380 2026-03-29T12:22:16Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 646380 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>virvlade honom som ett blad. Var skulle han till slut hamna? Slutar detta väl, sade han sig, ska det för alltid bli slut, oåterkalleligt. I det ögonblicket trodde han det. Ivå dagar efteråt fick han bud från Frånberg att saken ordnats. Lånet fick stå kvar, och dessutom hade banken erbjudit Frånberg femtio tusen kronor för att saken inte skulle fullföljas. "Jo, jag har nyss kommit hit på banditbolaget igen. Nu är det klart alltsammans. Du må tro jag hade dem i klämma", skrattade Frånberg i telefon. "Kassadirektören bleknade och rodnade om vartannat, när han fick se vårt — nej ditt brev, menar jag, med stämningen mot mig för trolöshet mot huvudman, och till slut måste han fram med att de inte alls hade sålt aktierna. Leve rättvisans seger! Det blir tjugofemtusen på oss var, inte sant?" tillade han med en ton av osäkerhet i rösten. "Naturligtvis. Det är klart. Tack ska du ha, Frånberg, det klarade du finfint." Valerius kände sig för ögonblicket verkligen fylld av tacksamhet. "Å, käre bror. Det var min förbaskade skyldighet eftersom det var jag som placerat lånet. Vi ses väl snart? Jag har redan sagt till på kontoret att skicka en check på dina tjugofem." "Ja tack. Pengar behövs alltid." "Slarva nu inte bort dem i onödan", rådde Frånberg. "Här stundar vargatider. Grängarna är nere på sexhundratrettio i dag. Sälj medan tider är, så kan du alltid köpa in dig sedan." "Sällan", svarade Valerius. "Som du vill. Men minns vad jag rådde dig i dag. Ajö. Hälsa frun!" Valerius var mäkta glad. I synnerhet när han strax efter fick checken på de tjugofemtusen. Ovädret hade drivit över utan att urladda sig. Och dessutom hade han förtjänat på affären. Han var så belåten att han i hastigheten gick in till Anna för att fråga om hon ville gå med ut och äta middag. Hon var inte hemma. Tråkigt. Det hade annars passat gott. Han ringde på jungfrun. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{ph|63}}</noinclude> 5mqzoocez2reon4071m0jpewkrysieu 646381 646380 2026-03-29T12:22:38Z Thuresson 20 646381 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>virvlade honom som ett blad. Var skulle han till slut hamna? Slutar detta väl, sade han sig, ska det för alltid bli slut, oåterkalleligt. I det ögonblicket trodde han det. Två dagar efteråt fick han bud från Frånberg att saken ordnats. Lånet fick stå kvar, och dessutom hade banken erbjudit Frånberg femtio tusen kronor för att saken inte skulle fullföljas. "Jo, jag har nyss kommit hit på banditbolaget igen. Nu är det klart alltsammans. Du må tro jag hade dem i klämma", skrattade Frånberg i telefon. "Kassadirektören bleknade och rodnade om vartannat, när han fick se vårt — nej ditt brev, menar jag, med stämningen mot mig för trolöshet mot huvudman, och till slut måste han fram med att de inte alls hade sålt aktierna. Leve rättvisans seger! Det blir tjugofemtusen på oss var, inte sant?" tillade han med en ton av osäkerhet i rösten. "Naturligtvis. Det är klart. Tack ska du ha, Frånberg, det klarade du finfint." Valerius kände sig för ögonblicket verkligen fylld av tacksamhet. "Å, käre bror. Det var min förbaskade skyldighet eftersom det var jag som placerat lånet. Vi ses väl snart? Jag har redan sagt till på kontoret att skicka en check på dina tjugofem." "Ja tack. Pengar behövs alltid." "Slarva nu inte bort dem i onödan", rådde Frånberg. "Här stundar vargatider. Grängarna är nere på sexhundratrettio i dag. Sälj medan tider är, så kan du alltid köpa in dig sedan." "Sällan", svarade Valerius. "Som du vill. Men minns vad jag rådde dig i dag. Ajö. Hälsa frun!" Valerius var mäkta glad. I synnerhet när han strax efter fick checken på de tjugofemtusen. Ovädret hade drivit över utan att urladda sig. Och dessutom hade han förtjänat på affären. Han var så belåten att han i hastigheten gick in till Anna för att fråga om hon ville gå med ut och äta middag. Hon var inte hemma. Tråkigt. Det hade annars passat gott. Han ringde på jungfrun. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{ph|63}}</noinclude> qtaq7ea15qgq6agz170e7w0kmk3gdor 104 218705 646382 2026-03-29T12:24:35Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 646382 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>"Var är frun?" frågade han. "Det vet jag inte. Hon skulle visst gå till sömmerskan" rättade hon sig. "Var det något annat?" "Nej tack." Jungfrun gick. Jaså, hon var hos sömmerskan. Nå, då skulle hon säkert snart vara hemma igen. Klockan var inte mer än fyra. Det var ännu god tid. De kunde gå på Royal eller Operakällaren. Valerius tände en cigarr. Den där Frånberg var allt ett geni ändå. Ett farligt geni. Tänk om den karln inriktat sig på brott, vilken praktfull bov han skulle ha blivit! Enkelt och lekande hade han rett upp hela historien, med fötterna på var sin sida om gränsen. Men så hade han också gjort sig en nätt summa på affären. Han skulle nog också ha sig en rolig kväll. Dumt att jag inte bad honom komma med ut. Det kunde ha behövts efter den här själsskakningen. Om jag skulle ringa till honom och be honom följa med? Det kanske blev trevligare både för Anna och mig. Han ringde till kommanditbolaget Polcirkeln och bad att få tala med chefen. "Direktören har inte kommit tillbaka. Men han kommer strax. Vem får jag hälsa ifrån?" "Det är detsamma." Valerius tänkte bryta av, men så slog honom någonting och han frågade: "Han var ju nyss inne", sade han. "Han ringde till mig." "Nej, direktörn har inte varit inne på flera timmar." "Jaså?" Valerius lade betänksamt i klykan. Besynnerligt. Varför hade då Frånberg sagt att han kommit tillbaka till kontoret alldeles nyss? Kunde han ha hört fel? Nej. Absolut inte. Frånberg hade ju till och med som vanligt sagt "banditbolaget". Det mindes han tydligt. Kanske han inte ville bli störd vidare. Det var ändå konstifikt. Hemlighetsmakeri som vanligt. Varför i all världen hade han sagt att han var på kontoret, när han inte var där. Nå, han kanske var hemma och ville — Det blev plötsligt stopp i Valerius tankegång. Han såg rött för ögonen. Anna! Vad kommer åt mig, tänkte han. Det är ju vansinne, fullständigt vansinne. Hon är ju hos sömmerskan. Ja visst är hon<noinclude> <references/> 64</noinclude> gcp33jjm9z9mt1s57gj18n91stw19yh 104 218706 646385 2026-03-29T12:35:50Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 646385 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>hos sömmerskan. Men vad menade Frånberg med sitt "hälsa frun?" Var det för att vilseleda? Han hade riktigt skrattat i telefon. Sömmerskan? Inte gick man till sömmerskan vid den tiden? Vad hade hon för sömmerska? Nå, det var lätt att se på räkningarna. Det fanns tillräckligt många. Han rev upp en av skrivbordslådorna i feber och började leta. Naturligtvis {{Samma som|på|Q=Q4820946|ord=Augusta Lundin}}. Tänk att han kunnat glömma bort det. Där tog hon ju alltid sina klänningar. Jag måste vara lugn, sade han sig. Han ringde till Augusta Lundin och frågade om han kunde få träffa fru Valerius. Nej, fru Valerius hade inte varit där i dag. Men hon skulle komma i morgon. Vem var det som frågade? Var det något med klänningen? "Nej tack!" Valerius skälvde lätt på handen när han lade tillbaka mikrofonen. Jaså, hon var inte där! Lugni, lugn, viskade en röst inom honom. Du ska inte vara dum. Hon har gått någon annanstans. Blivit förhindrad. Jungfrun kanske har hört fel, missförstått. Kanske det var i morgon. Han satt stilla ett par minuter och bara stirrade framför sig. Inne i hans hjärna kändes en underlig kyla, som spred sig neråt ryggraden. Och mörkt syntes allt omkring. Det var precis som om man blåst ut ett stort, skinande ljus. Plötsligt kastade han sig över riksapparaten vilt, som om han störtat sig över ett byte, och ringde till Frånbergs bostad. Det dröjde en god stund innan någon svarade där. Till slut hördes Frånbergs röst. "Ja, vad är det?" "Det är jag, Valerius." "Kors, är det du, käre bror!" "Ja, jag ville bara fråga om du ville gå med ut och äta middag med Anna och mig?" Svaret dröjde, och Erik inbillade sig att han såg ett livligt minspel mellan Frånberg och en annan person. "Tack du, men det är omöjligt i dag. Jag är bortbjuden förut." "Ja, jag glömde att säga det alldeles nyss, när du ringde från —" Erik gjorde en avsiktlig paus "— kontoret." "Jaså." {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{huvud|{{mindre|3 — ''Spelarna''}}||65}}</noinclude> oacnpbx49af4isl8y0b9d8xe6ouhij2 104 218707 646386 2026-03-29T12:37:44Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646386 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 40 —}}</noinclude>att mannen varit henne otrogen. Då angav hon, driven av vansinnig svartsjuka, sin äl­skade och lämnade de nödiga bevisen. Nu var mannen förlorad, och nästa dag skulle proces­sen mot honom och hans medskyldiga förekomma i Aix. Det var alltså denna händelse, som var fö­remål för det allmänna samtalet, och alla uttryck­te sin oförställda beundran över åklagarens finur­lighet. Genom att taga svartsjukan med i spelet och spekulera i den kränkta fåfängans hämnd­känslor hade han förhjälpt sanning och rättvisa till seger. Alla dessa lovsånger hörde biskopen tigande på. Sedan frågade han: — Inför vilken rätt skola de båda ställas? — Inför assisdomstolen. — Och inför vilken rätt skall åklagaren dömas? Vi måste här berätta om en annan tragisk hän­delse, som tilldrog sig i Digne. En man dömdes till döden för mord, en olycklig, som ej besatt nå­gon egentlig bildning, men dock inte var helt och hållet obildad. Han hade förtjänat sitt uppehälle som taskspelare på marknadsplatserna och brevskrivare. Processen väckte stor sensation. Dagen före avrättningen blev fängelsepastorn sjuk, och<noinclude> <references/></noinclude> neq9q8n4jox8k2214rlft1mlcmhhwr6 104 218708 646387 2026-03-29T12:38:18Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 646387 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>"Och så när jag ringde dit igen, så sa de att du redan hade gått." "Ja, jag gick med detsamma. Måste hem och klä om mig. Men tack i alla fall. En annan gång du!" Nu visste Erik att den andre ljög, och så for trotset och hånet ur honom, innan han visste vad han sade: "Det hoppas jag — — — Hälsa frun!" Han steg upp från skrivbordet. '''Den''' skulle väl Frånberg förstå. Det var klart. Anna var där hos honom. Frånberg hade ljugit, och Anna hade ljugit. Två negationer jakar. Det ringde länge i telefon. Erik bara såg på den. Ånej, du kan gärna roa dig med det där lilla "hälsa frun." Håll på med det en stund. En ännu ursinnigare signal följde. Jungfrun kom inspringande, men tvärstannade när hon fick se honom i rummet. "Jag trodde —", sa hon. "Nej, det var ingenting." Hon försvann helt snopen, medan hon såg sig om flera gånger. Visst. Det hela var ingenting. Ingenting var någonting. Spel, kärlek alltsammans ingenting. Lögn, humbug, bedrägeri ständigt ena foten på andra sidan gränsen. Några vann, andra förlorade. Fram och åter gick turen alldeles som en såg över hjärnor och hjärtan, frätte, gnisslade och skrek, skar genom kött och ben, genom liv, lycka, äktenskap, och från sågtänderna droppade det tungt. Röda droppar — röda. Han gick åter fram till skrivbordet och tog checken. Tjugofemtusen! Det var sannerligen syndapengar. När Anna kom hem vid femtiden hade Erik klätt om sig i smoking och höll just på att ta på sig i tamburen för att gå ut. "Ska du inte äta middag hemma?" frågade hon och log. Vilken härlig skådespelerska har inte världen förlorat i dig, tänkte Erik men sade: "Nej, jag ska äta ute med några bekanta." När jungfrun hjälpt frun av med kappan och gått sade Erik oskyldigt: "Nå, passade klänningen?" Anna dröjde några sekunder längre än det behövdes för att svara på en så enkel fråga. {{tomrad}}<noinclude> <references/> 66</noinclude> 26lh7vo5hv71sli6ny7105558ivm0ix 104 218709 646388 2026-03-29T12:40:32Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 646388 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>"Ja, det var bara några små ändringar." Hon strök upp håret framför spegeln. Vid rörelsen avtecknade sig hennes fylliga barm i profil för Erik, en barm i grått råsiden och lätt urringad. Gud! vrålade det i hans inre. Han sparkade på sig galoscherna våldsammare än han behövde men sade så lugnt han förmådde: "Då ska du väl dit och prova i morgon igen?" Hon hörde på tonen att någonting var på tok. "Vad menar du?" kom det snabbt och vasst från henne. De tvärvände mot varandra och stod och stirrade som två vilda djur, hon med en blodsky över ansiktet och han blek; han höll krampaktigt i dörrhandtaget, där han nyss lagt handen. I detta ögonblick skulle de ha kunnat mörda varann, kasta sig över varann, och slita sönder varann i rasande bett, ursinniga över att ha blottat sig och fyllda av länge sammanspart hat av årslånga lidanden, av knappnålsstyng de inte låtsats om, av alla förödmjukelser som de tåligt svalt bakom glasväggen, som skilt dem åt. Men nu hade glasväggen rämnat och heta vågor av ursinne och svartsjuka slog obehindrat mot varann. "Vad jag menar?" tog Erik i hårt. Han förargade sig själv över att han inte kunde hitta på annat än att tugga om vad hon sagt, och det gjorde honom ännu ondare. "Jag vet inte varför du inte stannade med detsamma hos Frånberg, för alltid", fräste han till, medan mungiporna drogs upp av ilska. "Eller kanske du vill neka?" Hon hade blivit lika blek som han, och hennes röst var inte stort skönare än hans när hon svarade: "Varför skulle jag det! Jag är väl lika fri som du." "Ja, men jag säger inte att jag går till skräddarn, när jag går någon annanstans." "Nej, för jag frågar dig inte vart du går." "Är det bara det som skiljer?" "Varför ska jag vara bättre än du?" Han såg på henne nästan som om han var vansinnig. Dörrlåset skakade under hans hand. Han tordes inte släppa det, för då visste han inte vad han gjort. "Därför att du är kvinna", pressade han fram. Hon skrattade till, kort, hånfullt. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{ph|67}}</noinclude> 2y56p0l2pvulxjjf5db9tuoz4gko4ip 104 218710 646389 2026-03-29T12:41:41Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646389 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 41 —}}</noinclude>när man behövde en präst, som skulle följa den stackars syndaren på hans sista väg, skickade man efter kyrkoherden. Denne vägrade emellertid. — Den saken angår inte mig, svarade han bestämt, jag vill inte ha något att göra med den där gyckla­ren. Dessutom är jag själv sjuk, och det är för övrigt inte mitt {{spärrad|yrke}}. Dessa yttranden kommo till biskopens öron, och han sade: — Kyrkoher­den har rätt. Det är inte hans yrke. Men det är mitt. Han begav sig ofördröjligen till fängelset, lät föra sig till akrobatens cell, tilltalade honom med hans namn och grep hans hand. Hela dagen stan­nade han hos honom, försakade mat och dryck och sömn, bad till Gud för den dömdes själ och uppmanade den olycklige att tänka på sin själs salighet. Han talade till honom som en fader, en bror, en vän. Biskop var han blott när det gällde att välsigna. Han undervisade honom samtidig med att han lugnade och tröstade honom. Man­nen motsåg sina sista ögonblick med förtvivlan. Döden var för honom en avgrund vid vars brädd han rysande ryggade tillbaka. Han var ej så okun­nig, att han förfallit till den rena slöheten och apa­tien. Domen hade skakat honom i hans innersta.<noinclude> <references/></noinclude> qzaikbr4khd6tiobadhg3yxlt0nfwui 104 218711 646390 2026-03-29T12:44:00Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med 'Denna skakning, som liknade en jordbävning, hade på något sätt brutit igenom den mur, som skilde honom från det mystiska, vi benämna liv; genom dessa brescher såg han för sitt inre öga endast mörker och mörker. Men biskopen visade honom ljuset. Nästa dag, då den stackars olycklige mannen skulle föras till schavotten, var biskopen närva­rande. Han gick bredvid honom och visade sig för mängden iklädd en violett kåpa och biskopskorset på bröstet sida...' 646390 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 42 —}}</noinclude>Denna skakning, som liknade en jordbävning, hade på något sätt brutit igenom den mur, som skilde honom från det mystiska, vi benämna liv; genom dessa brescher såg han för sitt inre öga endast mörker och mörker. Men biskopen visade honom ljuset. Nästa dag, då den stackars olycklige mannen skulle föras till schavotten, var biskopen närva­rande. Han gick bredvid honom och visade sig för mängden iklädd en violett kåpa och biskopskorset på bröstet sida vid sida med denne olycklige och i bojor fjättrade. Han tog plats bredvid honom på bödelskärran och följde med honom upp på schavotten. Den dödsdömde, som dagen förut varit nedtryckt och förtvivlad, såg nu lugn ut. Han hade känslan av att lians själ funnit förlösning oclisnart skulle vara förenad med Gud. Biskopen omfamnade honom och sade i samma ögonblick som bilan skulle fal­la: — Den som människor döda, den skall Gud låta uppstå. Den som förjagas av sina bröder, finner i Gud sin fader. Bed och tro och ingå i det eviga livet. Din fader skall där upptaga dig<noinclude> <references/></noinclude> 55bza4a0546pchzln3kpsxd5mmihin3 646391 646390 2026-03-29T12:44:09Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646391 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 42 —}}</noinclude>Denna skakning, som liknade en jordbävning, hade på något sätt brutit igenom den mur, som skilde honom från det mystiska, vi benämna liv; genom dessa brescher såg han för sitt inre öga endast mörker och mörker. Men biskopen visade honom ljuset. Nästa dag, då den stackars olycklige mannen skulle föras till schavotten, var biskopen närva­rande. Han gick bredvid honom och visade sig för mängden iklädd en violett kåpa och biskopskorset på bröstet sida vid sida med denne olycklige och i bojor fjättrade. Han tog plats bredvid honom på bödelskärran och följde med honom upp på schavotten. Den dödsdömde, som dagen förut varit nedtryckt och förtvivlad, såg nu lugn ut. Han hade känslan av att lians själ funnit förlösning oclisnart skulle vara förenad med Gud. Biskopen omfamnade honom och sade i samma ögonblick som bilan skulle fal­la: — Den som människor döda, den skall Gud låta uppstå. Den som förjagas av sina bröder, finner i Gud sin fader. Bed och tro och ingå i det eviga livet. Din fader skall där upptaga dig<noinclude> <references/></noinclude> e6sx1pftuzclu7b40a1bp0s9b84omos 104 218712 646392 2026-03-29T12:46:17Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646392 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 43 —}}</noinclude>i sin famn. När han åter steg ned från schavot­ten låg det i hans blick något sällsamt, som kom mängden att vika vördnadsfullt tillbaka. Man visste inte vilket man skulle beundra mest, blek­ heten eller den strålande glansen över hans an­sikte. När han kom hem till sin enkla våning, som han på skämt kallade sitt palats, sade han till sin syster: — Jag har i dag tjänstgjort som överstepräst. Då det sublima ofta finner den minsta förståel­sen, utlade många människor hans handlingssätt som affekterat, visserligen endast människor ur de högre klasserna. Folket, som ej misstyder en he­lig mans handlingar kände sig gripet och beundra­ de sin biskop. Vad biskopen själv beträffar, så hade anblicken av avrättnigen uppskakat honom på det djupaste, och det dröjde länge, innan han helt återhämta­de sig. Schavotten uppväcker i själva verket, när man ser den upprest, väntande på sitt offer, hemska tankar och föreställningar. Så länge man ej själv sett en guilljotin, kan man förhålla sig ganska<noinclude> <references/></noinclude> ia0mmqqsmopzgq92684x6eam5oeo0f7 104 218713 646393 2026-03-29T12:46:38Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 646393 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>"Gammalmodigt. Varför ska inte en kvinna få vara lika så dålig som en man?" Hon såg utmanande på honom. "Därför — därför —." Han fann inga ord, blev röd i stället för blek, slet upp dörren och for ut genom den utan att se sig om. Han hade alldeles glömt bort att han hade en check i plånboken och gjort en god affär. Något nytt, oväntat, hade störtat över honom, ett skydrag som sopat bort alla hans pappersfunderingar och spelspekulationer. Livet hade vänt en annan sida till, och där hade han fått skåda sitt eget sönderslitna, sargade hjärta hängande på en rostig krok, urtaget med inälvor och allt. Han raglade framåt gatan som om han var full. Hans sinnen var ännu i uppror efter tromben, skydraget. Vad hade han inte fått uppleva! Inte en olycka — en katastrof — en jordbävning — en sammanstörtning. Han skulle få uppleva flera. Livet har många faser att bjuda på, alla har inte bara nöjet att sitta och liksom titta in i ett kaleidoskop och se på hur bitarna smattrar runt och ordnar sig i olika färgade bilder allteftersom det vändes av jättehanden. Många dansar själva med bland bitarna och flängs kring bland stormar och oväder eller går i kras, splittras och försvinner. {{tomrad}}<noinclude> <references/> 68</noinclude> dneh9v4rr51f6di80zbpr7h9298hx0r 104 218714 646394 2026-03-29T12:48:37Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646394 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 44 —}}</noinclude>ointresserad av dödsstraffets vara eller icke vara; när man ser en sådan, blir stöten så stark, att man tvingas att taga parti i denna fråga. En del, som till exempel de Maistre, beundra guillotinen, and­ra, som Beccaria, hata den. Guillotinen är lagens förkroppsligande; den är ej neutral och tillåter ej heller någon att vara det. Den, vars blickar falla därpå, genomilas av mystiska rysningar. Alla so­ciala frågor ställa fram sina frågetecken i skuggan av dess fallbila. Schavotten är en vision. Scha­votten är ej en träbyggnad, den är ej en maskin, den är ej en apparat av det döda träet, järnen och repen. Den förefaller att vara en dyster och hemsk varelse, begåvad med en egendomlig förmåga till initiativ; man skulle vilja säga, att denna estrad ser, att denna maskin förstår och fattar, att detta trä, detta järn och dessa rep besjälas av en vilja. 1 den fruktansvärda dröm, i vilken man slungas vid åskådandet av en schavott, visar sig denna som något fasaväckande, vilket blandas samman med den gärning, det utför. Schavotten är bödelns medbrottsling; den slukar, den förtär köttet och den dricker blodet. Schavotten är ett slags monstrum.<noinclude> <references/></noinclude> lcs9nfgajjnfyepl2rx9i25crwg4t9l 104 218715 646395 2026-03-29T12:49:16Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 646395 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude><h2 align="right" style="border-bottom:none; font-weight:normal; font-size:75px">6</h2> I rent raseri över händelsen med Anna och Frånberg realiserade Valerius alla sina papper inom de närmaste veckorna för att få allt klart omkring sig. Han hade ett starkt behov av att rensa upp den tjocka kvava luften i mer än ett avseende, och när han gick upp till specialisten i skilsmässomål visste han precis på kronan sin finansiella ställning. Den var betydligt bättre än han vågat hoppas. Valerius, som aldrig förr varit i intimare beröring med någon annan jurist än chefen för banditbolaget, blev helt förlägen att möta en ädel människa. Redan skilsmässoadvokatens finskurna ansikte, det lugna, blida och ändå fasta talet gjort stark verkan på Valerius, och när advokaten framlade sina synpunkter sedan Erik framställt sin önskan att skiljas och skälen för det, då satt Valerius och lyssnade stilla och beskedligt, intagen av en inte så liten vördnad över att höra advokatens syn på saken. "Ni säger alltså att er hustru varit er otrogen. Ja, det är naturligtvis en högst allvarlig sak, i synnerhet om ni själv har klara papper. Men man ska inte döma en människa utan att först undersöka vilka motiv, som kan ligga till grund för handlingen. Har ni själv möjligen givit anledning till något som kan motivera er hustrus beteende?" Valerius hade aldrig tänkt sig saken så. Finna en man och en advokat till på köpet, som tog brottslingens parti? Nej, Valerius trodde sig aldrig ha givit henne någon anledning. "Har ni lämnat henne ensam mycket? Jag vet ju mycket väl att direktören ligger i stora affärer. Kan man inte tänka sig att hon kränkts, känt sig åsidosatt för att hon blivit hål-<noinclude> <references/> {{ph|69}}</noinclude> t7fb8cx0hzupyp1mh37e2if2xns9k1q 0 218716 646396 2026-03-29T12:50:17Z Thuresson 20 Kap 5 646396 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Malm III Spelarna 1976.djvu" from=53 to=70 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Malm 3: Spelarna|05]] f0yxu5kcbfa16af7ky1rskhq3z7tf4g 104 218717 646398 2026-03-29T13:32:06Z Jonatanskogsfors 17420 /* Utan text */ 646398 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> qkwe85xvyw4vxlxywt0m6gdlgylo39l 104 218718 646400 2026-03-29T13:34:18Z Jonatanskogsfors 17420 /* Utan text */ 646400 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> qkwe85xvyw4vxlxywt0m6gdlgylo39l 104 218719 646403 2026-03-29T14:57:37Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 646403 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|||97}}</noinclude>dragoner, hvilka gingo i land på sandbankarne dem till mötes, men förstärkte sig och återkommo med dubbel styrka under en Öfverstes befäl. Skottvexlingen blef nu lifligare. När omsider karbinpatronerne tröto, grepo Svenskarne till pistolerna och värjde sig, till dess floden kom, då de räddade sig; men hveteförrådet förlorades<ref>Hemtadt ur Kern-Krönikan. Finnes ock i en not hos Loenbom.</ref> och dragonerne återkommo alltså tomhändta till hufvudhären, likasom några dagar förut det i likartad afsigt detacherade Strömfelts Regemente. Alla dessa missräkningar minskade ej åtrån att komma in i fästningen. Också trängdes Regementena mycket om att ligga den närmast och slutligen lät Stenbock sätta en piket af 200 man under en Regementsofficer vid Wester-Ravelinen<ref name="s111">Wolffs Journal.</ref>, för att hindra vidare påträngning. En del af trossen äfvensom de sjuke blefvo insläppte i fästningen. Den förra stängde flerstädes gatorna<ref name="s111" />. De sednare fyllde både lasaretterna<ref>»Die 2 Hospitale wurden mit Krancken angefüllet, wie auch das ledige Torff-Haus. Im Kriegs-Hospital lagen bey 500; im Stadt-Hospital 300 und im Torff-Hause 350. Die übrigen wurden in ledige Ställe und Hauser untergebracht. Es war ein grosses Elend mit dem Gewimmel aller dieser Menschen». Wolffs Journal.</ref> och många andra lokaler med febersjuka och förfrusna. Så snart inqvarteringen någorlunda var ordnad, sammankallade Stenbock ånyo alla sina Generaler och Öfverstar samt meddelade dem en ny plan, som han uppgjort för att komma ur den iråkade vådliga belägenheten. Denna plan bestod deruti, att med allt kavalleri och en del af infanteriet, om möjligt beridet, göra ett utfall öfver Eiderfloden till södra stranden emellan Fehr och Lunden, öfverrumpla den Danska posteringen, hvilken under en viss Öfverste Rosenōrns befäl 400 man stark stod vid sistnämnda by, derpå uti ilmarscher genomtåga Holstein och, begagnande sig af försprånget, söka hinna öfver Pohlska gränsen. Återstoden af hären skulle jemte artilleriet, trossen och de<noinclude> <references/> {{sidfot|<i><small>K. Vitterh. Hist. o. Ant. Ak. Handl. Del. 25.</small></i>||7}}</noinclude> m95au87rv34osp0egstcy21vsdh3u73 104 218720 646405 2026-03-29T20:24:14Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646405 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||- 45 -}}</noinclude>skapat av domaren och timmermannen i förening, en vålnad, vilken synes leva ett hemskt liv, vilket förlänats den av döden. Guillotinen är den tankar och föreställningar? Därför dröjde det också länge, innan biskopen kunde frigöra sig från det hemska intrycket. Da­gen efter avrättningen, ja, många dagar därefter såg han nedstämd ut. Den själskraft, som på schavotten vuxit till en sällsam höjd, svek honom nu, och han plågades av sina tankar om den sociaa rättvisan. Han, som annars brukade blicka till­ baka på sina gärningar med det djupaste sinnes­lugn, tycktes nu förebrå sig själv något. Ibland kunde man höra honom halvhögt anställa dystra betraktelser. Hans syster lyssnade en kväll till en dylik monolog och gömde den i minnet: — Nej, något så förfärligt hade jag ej föreställt mig. Det är orätt att till den grad fästa sin uppmärk­samhet vid den gudomliga lagen att man därvid glömmer den mänskliga. Gud allena har rätt att bestämma över döden. Varför befatta då män­niskorna sig därmed? Döden är ju dock något obekant för dem.<noinclude> <references/></noinclude> 2vnbl6zidy6klvzemr8rhm6hksrnmrs 646410 646405 2026-03-29T20:29:29Z Jonatanskogsfors 17420 646410 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 45 —}}</noinclude>skapat av domaren och timmermannen i förening, en vålnad, vilken synes leva ett hemskt liv, vilket förlänats den av döden. Guillotinen är den tankar och föreställningar? Därför dröjde det också länge, innan biskopen kunde frigöra sig från det hemska intrycket. Da­gen efter avrättningen, ja, många dagar därefter såg han nedstämd ut. Den själskraft, som på schavotten vuxit till en sällsam höjd, svek honom nu, och han plågades av sina tankar om den sociaa rättvisan. Han, som annars brukade blicka till­ baka på sina gärningar med det djupaste sinnes­lugn, tycktes nu förebrå sig själv något. Ibland kunde man höra honom halvhögt anställa dystra betraktelser. Hans syster lyssnade en kväll till en dylik monolog och gömde den i minnet: — Nej, något så förfärligt hade jag ej föreställt mig. Det är orätt att till den grad fästa sin uppmärk­samhet vid den gudomliga lagen att man därvid glömmer den mänskliga. Gud allena har rätt att bestämma över döden. Varför befatta då män­niskorna sig därmed? Döden är ju dock något obekant för dem.<noinclude> <references/></noinclude> s1b8bcn5ggpwukuwislvamrannzi5at 104 218721 646406 2026-03-29T20:26:41Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646406 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 46 —}}</noinclude>Med tiden blevo dessa intryck svagare och ut­slocknade måhända helt. Man lade emellertid märke till, att biskopen sedan dess undvek att ta vägen förbi avrättningsplatsen. Jämt och ständigt kallades Myriel till sjuka och döende. Det stod fullt klart för honom att det var en av hans ämbetes mest bjudande plikter att följa dessa kallelser. Till änkor och faderlösa Gick han utan att bli kallad. Han kunde sitta i timmar utan att säga något hos en man, som för­lorat en älskad maka eller hos en mor, som förlo­rat sitt barn. Men liksom han förstod att tiga, där ord ej kunde uträtta något, så förstod han också att tala i rätta ögonblicket. Och han var en utomordentlig tröstare. Han försökte inte dämpa sorgen genom att blott och bart tala om glömska, nej, han trånade efter att fördjupa och luttra den, i det han pekade på hoppets stjärna. Han brukade säga: — Tag er i akt för hur ni sakna de döda. Tänk ej på det, som förgängligt är. Rikta era blickar stadigt uppåt, så skola ni däruppe skåda den levande glans, som kringstrålar den, ni begråter. Han kände trons läkande<noinclude> <references/></noinclude> a2c00ddvzyuvqgea7ojg2aef35uy4e1 104 218722 646411 2026-03-29T20:30:40Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646411 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{||— 47 —}}</noinclude>kraft och lugnade de förtvivlade, i det han fram­hävde tålamodet och resignerandet inför det ofrån­komliga, och lärde den smärta, som är riktad på en grav att skåda bort över denna mot himlen.<noinclude> <references/></noinclude> gubvw3178jbci9nb76ns2lfqgi8hngu 646412 646411 2026-03-29T20:30:50Z Jonatanskogsfors 17420 646412 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 47 —}}</noinclude>kraft och lugnade de förtvivlade, i det han fram­hävde tålamodet och resignerandet inför det ofrån­komliga, och lärde den smärta, som är riktad på en grav att skåda bort över denna mot himlen.<noinclude> <references/></noinclude> 6s9jpkgpf1p2aiswamrug04xuiz3ph0 104 218723 646413 2026-03-29T20:32:54Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646413 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{— 49 —}}</noinclude>Han måste dagligen ta mot sin sekreterare, som vanligen är en kanik, samt nästan dagligen domprostarne, han måste kontrollera kongregationer, och privilegier, som skulle skänkas bort, genom­läsa hela den teologiska litteraturen, kyrkohandböcker, läroböckerna i stiftets skolor, uppbyggelseböcker, postillor, katekesutläggningar samt över huvud taget hela den rikligt flödande produktio­nen inom sitt stift. Han skulle utfärda påbud, genomse predikningar, vara fridstiftare både när det gällde kyrkoherdar och borgmästare och föra korrespondens med statliga och kyrkliga myndig­heter — kort sagt sysselsätta sig med tusen olika saker å både kyrkans och statens vägnar. Den tid, han fick övrig från sina ämbetsåligganden och andaktsövningar, ägnade han i första hand åt de fattiga, sjuka och olyckliga. Blev dess­utom någon tid honom övrig, ägnades den åt arbe­te. Än ägnade han sig då åt sin trädgårds skötsel, än läste och skrev han. Båda slagen av arbete vo­ro för honom likvärdiga, och hans valspråk var: "förståndet behöver sin vård likaväl som träd­gården". Framemot tolvslaget åt han en middag, som<noinclude> <references/></noinclude> 5yeqoilp239oxk0g6k5c6b4bq1i6yqd 646414 646413 2026-03-29T20:33:15Z Jonatanskogsfors 17420 646414 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 49 —}}</noinclude>Han måste dagligen ta mot sin sekreterare, som vanligen är en kanik, samt nästan dagligen domprostarne, han måste kontrollera kongregationer, och privilegier, som skulle skänkas bort, genom­läsa hela den teologiska litteraturen, kyrkohandböcker, läroböckerna i stiftets skolor, uppbyggelseböcker, postillor, katekesutläggningar samt över huvud taget hela den rikligt flödande produktio­nen inom sitt stift. Han skulle utfärda påbud, genomse predikningar, vara fridstiftare både när det gällde kyrkoherdar och borgmästare och föra korrespondens med statliga och kyrkliga myndig­heter — kort sagt sysselsätta sig med tusen olika saker å både kyrkans och statens vägnar. Den tid, han fick övrig från sina ämbetsåligganden och andaktsövningar, ägnade han i första hand åt de fattiga, sjuka och olyckliga. Blev dess­utom någon tid honom övrig, ägnades den åt arbe­te. Än ägnade han sig då åt sin trädgårds skötsel, än läste och skrev han. Båda slagen av arbete vo­ro för honom likvärdiga, och hans valspråk var: "förståndet behöver sin vård likaväl som träd­gården". Framemot tolvslaget åt han en middag, som<noinclude> <references/></noinclude> 5vnmtqzr22icmvhnulx12xsu40ximjf 104 218724 646415 2026-03-29T20:35:04Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646415 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 50 —}}</noinclude>liknade en lunch. Klockan två gick han, när det var vackert väder, ut på landet eller i staden och besökte då ofta de fattiga. Människorna kastade då välvilliga och kärleksfulla blickar efter honom, där han gick, försjunken i djupa tankar och stödd på sin långa käpp, klädd i sin tjocka kappa, sin var­ma, välvadderade, lilafärgade halsduk, violetta strumpor, grova skor och sin flata, med guldtränsar försedda hatt, från vars trenne uppvikta hörn tre förgyllda frukter syntes falla. Han hälsades med glädje var helst han passe­rade. Han var en ljus- och värmebringare. Barn och åldringar kommo ut på tröskeln, såsom de bru­kade, när de ville njuta av Guds sköna sol. Han utdelade sin välsignelse, och de önskade honom lycka och välsignelse tillbaka. Alla nödlidande visade man till hans dörr. Här och var blev han stående, talade med bar­nen och kastade en vänlig blick åt deras mödrar. Så länge hans pengar räckte, besökte han de fat­tiga. När de togo slut, gick han till de rika. Då hans kaftan började bli sliten, och han inte gärna ville, att folk skulle märka det, gick han all­tid omkring i staden i sin tjocka, vadderade<noinclude> <references/></noinclude> 6sfnha93yg137qz1cowyf1t9age5rax 104 218725 646416 2026-03-29T20:37:54Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646416 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 51 —}}</noinclude>kappa, som i sommarvärmen blev ganska besvärande. När han kom hem, åt han middag, och den såg ut precis som frukosten. Klockan halv nio intog han sin kvällsvard i säll­skap med sin syster, varvid fru Magloire stod bak­om dem och passade upp. Det var en övervägan­de vegetabilisk måltid. Men när biskopen hade någon av sina präster på besök, använde fru Mag­loire tillfället att kompensera hans högvördighet med någon delikat fiskrätt eller ett utsökt stycke vilt. Varje besökande prästman var för henne en kärkommen anledning till ätt locka sin husbonde från hans stränga diet. Vanligtvis kommo endast i vatten kokta grönsaker och soppor med olja pa bordet. I staden brukade man också säga: — När biskopen ej äter tillsamman med en präst, äter han som en trappist. Efter kvällsvarden pratade han en halv timmes tid med Baptistine och fru Magloire. Sedan drog han sig tillbaka till sitt rum och började åter skri­va, än på lösa blad, än i marginalen på en foliant. Han var mycket beläst och besatt en verkligt ve­tenskaplig bildning, något som betydligt skilde ho­nom från större delen av hans kolleger, vilka<noinclude> <references/></noinclude> 1dmmeyqsaf4ch4p1q58bsz2qi8g4f9k 104 218726 646417 2026-03-29T20:40:48Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646417 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 52 —}}</noinclude>kanske ofta genomgått samma världsmannaskola som hans högvördighet Bienvenu, men sällan förstått att rikta sin smidiga intelligens med hela dess styrka på de teologiska spörsmålen. Han har ock­så efterlämnat fem till sex anmärkningsvärda ma­nuskript, bland annat en avhandling över denna vers i första Mosebok: "I begynnelsen svävade Guds ande över vattnet". Han jämförde tre va­rianter av denna text. En arabisk: "Guds vindar blåste", en av Flavius Josephus, som återfinnes i hans "Judafolkets historia": "En vind från höjden blåste över jorden", och den på kaldeiska formu­lerade beskrivningen hos Onkelos: "En vind kom från Gud och blåste över havens ytor".I en an­nan avhandling behandlade han de tre teologiska arbetena av biskop Hugo, biskop av Ptolemaios, stamfader till den, som skriver denna bok, och han fastslog, att det fanns diverse smärre skrifter från förra seklet, vilka borde tillskrivas honom, och detta fast de utgivits under pseudonymen Barleycont. Ibland svävade hans tankar, medan han satt där med en bok framför sig, bort från bokens<noinclude> <references/></noinclude> oqp15iocmi18kp95desks9fvokxyqxf 104 218727 646418 2026-03-29T20:43:02Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646418 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 53 —}}</noinclude>innehåll och han fördjupade sig i djupsinniga be­traktelser, vilka endast avbrötos för nedskrivandet av resultatet av hans spekulationer i boken. Natur­ligtvis stodo dessa anteckningar mången gång in­te alls i något sammanhang med den bok, vari de nedskrevos. Sålunda heter en av hans folianter: "Lord Germains korrespondens med generalerna Clinton, Cornwallis och den amerikanska koloniens amiraler. Till salu hos bokhandlare Poinçont i Versailles; i Paris hos Pissot, Quai des Augustines. I denna bok ha vi funnit följande av biskopen ned­skrivna rader: "0, du, som är! Salomo kallar dig Allmakt, mackabéernas böc­ker Skaparen, brevet till efesierna Frihet, Baruch kallar dig Oändlighet, psalmerna Vishet och San­ning, Johannes Ljuset, konungaböckerna Herre, Exodus kallar dig Försynen, Leviticus Helighet, Esra Rättfärdighet. Skapelsen kallar dig Gud och människan kallar dig Fader, men Salomo kallar dig Förbarmaren, och det är det skönaste av dina namn. — Vid niotiden begåvo sig de båda kvinnorna till sina rum i andra våningen och lämnade honom<noinclude> <references/></noinclude> 1tsifcv6so8inabj7696uid9sy96nv2 646419 646418 2026-03-29T20:43:15Z Jonatanskogsfors 17420 646419 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 53 —}}</noinclude>innehåll och han fördjupade sig i djupsinniga be­traktelser, vilka endast avbrötos för nedskrivandet av resultatet av hans spekulationer i boken. Natur­ligtvis stodo dessa anteckningar mången gång in­te alls i något sammanhang med den bok, vari de nedskrevos. Sålunda heter en av hans folianter: "Lord Germains korrespondens med generalerna Clinton, Cornwallis och den amerikanska koloniens amiraler. Till salu hos bokhandlare Poinçont i Versailles; i Paris hos Pissot, Quai des Augustines. I denna bok ha vi funnit följande av biskopen ned­skrivna rader: "O, du, som är! Salomo kallar dig Allmakt, mackabéernas böc­ker Skaparen, brevet till efesierna Frihet, Baruch kallar dig Oändlighet, psalmerna Vishet och San­ning, Johannes Ljuset, konungaböckerna Herre, Exodus kallar dig Försynen, Leviticus Helighet, Esra Rättfärdighet. Skapelsen kallar dig Gud och människan kallar dig Fader, men Salomo kallar dig Förbarmaren, och det är det skönaste av dina namn. — Vid niotiden begåvo sig de båda kvinnorna till sina rum i andra våningen och lämnade honom<noinclude> <references/></noinclude> d5fq6e5io7rjut416sw6nke2d4r9vcb 104 218728 646420 2026-03-29T20:43:56Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646420 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 54 —}}</noinclude>ensam i bottenvåningen till nästa morgon. Den resterande delen av aftonen, då han var ensam, be­gagnade han vanligen till en nattlig, i långsam takt företagen promenad i den trädgård, han älskade så högt. Han syntes där hämta inspiration till de studier, varåt han plägade ägna nattens första tim­mar, studier, vilka ej så mycket avsågo att inhämta kunskaper som att bidraga till klarläggandet av de egna tankarne. Här måste vi lämna en noggrann beskrivning på vår biskops hem.<noinclude> <references/></noinclude> qb2hwf6d4r0d2d4xgh9uknfihdaax47 104 218729 646421 2026-03-29T20:45:35Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646421 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align=”center> VI.<br /> VEM SOM BEVAKADE HANS HUS. </h4> Huset, som Myriel bebodde, bestod, som redan nämnts, av två våningar, tre rum i första vånin­gen, tre sovrum i andra och däröver vindsrum­met. Bakom huset fanns en trädgård på ett kvarts tunnland. De båda kvinnorna bebodde andra vå­ningen, den undre var biskopens. Rummet, som vette åt gatan, användes som matsal, den andra som sovrum och det tredje som bönrum. Till det­ta bönrum hade man endast tillträde genom sov­rummet, och till detta senare kunde man endast komma genom matsalen. I bönrummet fanns dessutom en alkov, där gästande prästmän hade sin sovplats. Sjukhusets före detta apotek, en åt<noinclude> <references/></noinclude> 9h5xdfcdh7r18f6e4xzouqnbi65ilgd 646423 646421 2026-03-29T20:48:45Z Jonatanskogsfors 17420 646423 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> VI.<br /> VEM SOM BEVAKADE HANS HUS. </h4> Huset, som Myriel bebodde, bestod, som redan nämnts, av två våningar, tre rum i första vånin­gen, tre sovrum i andra och däröver vindsrum­met. Bakom huset fanns en trädgård på ett kvarts tunnland. De båda kvinnorna bebodde andra vå­ningen, den undre var biskopens. Rummet, som vette åt gatan, användes som matsal, den andra som sovrum och det tredje som bönrum. Till det­ta bönrum hade man endast tillträde genom sov­rummet, och till detta senare kunde man endast komma genom matsalen. I bönrummet fanns dessutom en alkov, där gästande prästmän hade sin sovplats. Sjukhusets före detta apotek, en åt<noinclude> <references/></noinclude> iv75aqoo3zo7ftkjauk4ej68vjknbtz 104 218730 646422 2026-03-29T20:48:29Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646422 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 56 —}}</noinclude>trädgårds­sidan gjord tillbyggnad, tjänstgjorde nu som köks- och förrådsavdelning. Dessutom fanns i trädgården en ladugårdsbygg­nad, som tidigare varit sjukhusets kök. Där höll biskopen nu två kor. Oberoende av vilken mjölkkvantitet, dessa kor lämnade, skickade biskopen regelbundet varje morgon hälften därav till sjuk­huset. — Jag betalar därmed mitt tionde, sa­de han. Hans sovrum var ganska stort och svårt att uppvärma. Då bränslet i Digne är mycket dyrt, kom han på den tanken att i ladugården låta gö­ra en avbalkning med bräder. I detta "rum". som han kallade sin vintersalong,' tillbragte han kvällarna, när det var mycket kallt. I denna vintersalong såväl som i matsalen fanns ingenting annat i möbelväg än ett fyrkantigt, omå­lat bord och fyra korgstolar. I matsalen stod dessutom en gammal rosafärgad buffet. Av en dylik buffet, behängd med vita lakan och oäkta spetsar, hade biskopen gjort bönrummets altare. Hans rika skriftebarn och de fromma kvinnor­na i Digne hade ofta hopsamlat pengar för att förse hans högvördighets bönkammare med ett<noinclude> <references/></noinclude> b639hhb8l10laqjnon327cktkopjh16 104 218731 646424 2026-03-29T20:52:16Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646424 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 57 —}}</noinclude>nytt, vackert altare, men dessa pengar hade han också skänkt åt de fattiga. Det vackraste alta­ret, ursäktade han sig, är själen hos en stackars tröstad olycklig, som tackar Gud. I sin bönkammare hade han två bönstolar och i sovrummet en korgstol. Hade man tillfälligtvis sju eller åtta besökare på en gång, prefekten eller generalen eller regementsstaben från garnisonen i Digne eller elever från det lilla seminariet, såg man sig nödsakad att samla ihop alla biskopshusets stolar, det vinterbonade stallets möbler, bönrummets bönstolar, sovrummets fåtölj och även resten av bohaget. Pä så sätt kunde man upp­bringa elva stolar. För varje ny gäst plundrade man ett nytt rum. Men det kunde också hända, att besökarnas an­tal var tolv. Då klarade biskopen situationen ge­nom att stående underhålla sig med dem, om det var i vintertid, eller promenera med dem i trädgår­den, om det var sommar. Visserligen fanns det två stolar till i huset, men den ena av dem var söndrig — ena benet var av­brutet — och den måste stödjas mot en vägg, och den andra var så stor, att den ej kunde bäras ned<noinclude> <references/></noinclude> 817kc6nvihr2evmptwvyj78jpic3svi 104 218732 646425 2026-03-29T20:53:54Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646425 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 58 —}}</noinclude>genom trappan. Den hade en gång hissats upp till andra våningen genom fönstret och kunde ej räknas bland husets rörliga lösöre. Det hade varit fröken Baptistines varma önskan att kunna anskaffa ett dussin förgyllda, stoppade salongsstolar och en kanapé av mahogny och kläd­da med gul Utrechtersammet. Men härtill hade hon behövt minst femhundra francs, och då hon på fem år ej kunnat spara ihop mer än fyrtiotvå francs och femtio centimes för detta ändamål, hade hon måst uppgiva tanken. Vem når väl också sitt ideal? Något enklare än biskopens sovrum kan man knappt föreställa sig. En glasdörr åt trädgården, mitt emot den en säng, en vanlig sjukhussäng med en sänghimmel av grön sits. Bakom ett förhän­ge i skuggan av sängen fann man hans toalettfö­remål, som ännu röjde den forne världsmannens vanor. Två dörrar, varav den ene ledde till bönkammaren, ett stort bokskåp, en kakelugn av imi­terad marmor, i vilken det sällan brann någon eld. Över eldstaden hängde ett kopparkrucifix, som ti­digare varit försilvrat, på en urblekt sammetsbotten, omramat av en träram, som en gång i tiden<noinclude> <references/></noinclude> l7swwklefssujgj6mnmibhzkz27dn4z 104 218733 646426 2026-03-29T20:56:09Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646426 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 59 —}}</noinclude>varit förgylld. I närheten av glasdörren stod ett stort bord med ett bläckhorn, oredigt kringströd­da papper och tjocka böcker. Framför bordet stod länstolen, framför sängen en från bönkam­maren lånad stol. Bredvid sängen hängde på varje sida ett port­rätt i ovala ramar. Dessa porträtt, som bisko­pen funnit i sjukrummet, när han flyttade dit, fö­reställde abbé de Chaliot, biskop i Saint-Claude, och abbé Tourteau, generalvikarie i Agde och abbé i Grand Champ i Cîtreaux i stiftet Chartres, Han hade behållit dem, emedan de föreställde präst­män, de hade kanske en gång gjort donationer till sjukhuset, tvenne orsaker till att han skulle hög­akta dem. Allt vad han visste om dessa män var, att de utnämnts av konungen, den ene till sitt bi­skopsämbete, den andre till sitt pastorat, på sam­ma dag, den 27 april 1785. Fru Magloire hade en gång tagit ned tavlorna för att damma dem och vid detta tillfälle hade biskopen funnit dessa upp­lysningar, skrivna med ett urblekt bläck på en liten gulnad, fyrkantig papperslapp, som med fyra nålar fästs på baksidan av abbé Grand-Champs porträtt. Över fönstret hängde en gardin av grovt ylletyg.<noinclude> <references/></noinclude> pv1hy1w6azjt2xai6kq7oe03rty9yvo 104 218734 646427 2026-03-29T20:58:39Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646427 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 60 —}}</noinclude>som slutligen blev så gammalt och skört, att fru Magloire såg sig nödsakad att förse det med två korsställda sömmar. — Så bra de ta sig ut, an­märkte biskopen ofta. Alla rum i huset hade vita väggar, såsom det brukas i kaserner och sjukhus. Emellertid upp­täckte fru Magloire, såsom senare skall utförligt berättas, väggmålningar under tapeterna i Baptistines rum. Byggnaden hade nämligen, innan den blev sjukhus, varit rådhus, och från denna tid härstammade dessa utsmyckningar. Golven i sov­rummen bestod av rött tegel, och framför sängar­na lågo halmmattor. För övrigt härskade i det­ta hus, där två kvinnor rådde, den allra största ordning och renlighet. Det var den enda lyx, bi­skopen tillät sig. — Den undandrager inte de fattiga något, brukade han säga. Det måste dock medges, att det av hans tidiga­re rikedom fanns kvar sex bordskuvert och en stor soppslev av silver, vilka fru Magloire varje dag brukade betrakta med synnerlig tillfredsställelse, där hon såg dem stråla på den grova, vita duken. Och om vi vilja skildra biskopen i detalj, sådan<noinclude> <references/></noinclude> j5c9j6ht0kr6nrd1mcooi2hnnxlut24 104 218735 646428 2026-03-29T21:00:15Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646428 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 61 —}}</noinclude>han var, måste vi också omnämna, att han mer än en gång låtit undslippa sig: — Det skulle kos­ta på att avstå från att äta på silver. Förutom dessa saker ägde han ytterligare två stora ljusstakar i massivt silver, som han ärvt av en faster. Dessa stakar voro försedda med två vaxljus och tronade i allmänhet på kamingesimsen. Hade biskopen gäster till bords, tände fru Magloire de båda ljusen och ställde stakarna på matbordet. I biskopens eget sovrum hängde ett litet vägg­skåp över sängen. I detta låste fru Magloire var­je kväll in silverskedarna. Nyckeln togs emellertid aldrig ur, det bör tilläggas. Trädgården, som vanställdes genom den förut omtalade fula byggnaden, genomskars av fyra al­léer, som möttes i mitten vid en brunn. En an­nan allé löpte runt trädgården längs muren. Des­sa trädgårdsgångar omslöto fyra med buxbom kantade kvadrater. Tre av dessa använde fru Magloire som köksträdgård, på den fjärde hade biskopen planterat blommor; även en del fruktträd funnos här och där. En dag sade fru Magloire godmodigt ironiskt till biskopen: — Ers<noinclude> <references/></noinclude> 3w1tqzbg5mr757mzbhy2jyum0pkf0np 104 218736 646429 2026-03-29T21:03:14Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646429 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 62 —}}</noinclude>högvördighet vet att utnyttja allting på ett förträffligt sätt, men har planterat blommor i den där rabat­ten, och de inbringa ingenting. Det vore bättre att så sallad i stället. — Fru Magloire, svarade biskopen, däri har ni inte riktigt rätt. Det sköna har en lika stor upp­gift som det nyttiga. Efter en stund tillade han; — Kanske ännu större. Denna blomstérodling, som bestod av tre à fy­ra rabatter, sysselsatte biskopen nästan lika myc­ket som hans böcker. Han arbetade på den en till två timmar dagligen, rensade bort ogräset var­samt, vattnade blommorna, beskar buskarne, luck­rade upp jorden och gallrade, när så var av nö­den; men mot insekterna var han inte så sträng, som en riktig trädgårdsmästare skulle ha funnit önskvärt. Biskopen ville ej pråla.med några bo­taniska kunskaper. Han var fullständigt okunnig om växternas olika underavdelningar och han ef­tersträvade aldrig att träffa ett avgörande mellan Tournefort och den naturliga metoden. Han tog varken parti för cell- eller hjärtbladsteorien, var­ken för Jussieu eller för Linné. Han studerade inte plantorna, han älskade blommorna. Han lät<noinclude> <references/></noinclude> qlezbubnq9gtjchpkokt51ydqrdrv3z 104 218737 646430 2026-03-29T21:05:10Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646430 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 63 —}}</noinclude>såväl lärda som olärda vara 1 fred men glömde aldrig i sommartid att varje kväll vattna sina rabatter med en kanna av grönmålat järnbleck. Det fanns ingen dörr i huset, som riglades. Dör­ren mot domkyrkoplatsen hade förut varit för­ sedd med riglar och lås som en fängelsedörr. Bi­skopen hade låtit borttaga alla dessa säkerhetsan­ordningar, och sedan dess stod denna dörr dag och natt endast tillslagen. Förste bäste, som kom dörren förbi, kunde öppna den. Till en början hade denna ostängda dörr förorsakat de båda kvinnorna mycket bekymmer, men biskopen hade sagt, till dem: — Låt ni göra riglar för edra dör­rar, om ni vill, och slutligen hade de. lugnat sig eller låtsade åtminstone, som om de kände sig trygga. Fru Magloire fick emellertid då och då ett anfall av ångest. Vad biskopen tänkte om sa­ken, framgick av ett par rader, som han skrivit i marginalen på en bibel: — Skillnaden är den: En läkares dörr skall aldrig vara stängd, en prästs skall alltid vara öppen. I en annan bok, som hette "Den medicinska ve­tenskapens filosofi", hade han skrivit: Är inte jag lika mycket läkare som de? Även jag har mina<noinclude> <references/></noinclude> a8wtkhx0zp1zkgaf5yfjzwzb50adb1q 104 218738 646431 2026-03-29T21:07:10Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646431 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> VII.<br /> CRAVATTE. </h4> Vi kunna här ej förbigå en händelse, som allra tydligast visar biskopens av Digne egendomliga själsegenskaper. Efter tillintetgörelsen av det rövarband, med vilket Gaspard Bés hade gjort passen vid Ollioules osäkra, flydde de överlevande under ledning av Gaspards underanförare, Cravatte, upp i bergen. Sedan han under en tid hållit sig gömd i grevska­pet Nizza, lyckades det honom komma till Piemont, och plötsligt uppenbarade han sig åter i Frankrike i trakten av Barcelonnette. Han var först synlig vid Jauziers, sedan vid Tuiles. Där­efter gömde han sig i hålorna vid Joug-de-l'Aigle, och därifrån ryckte han ned genom Ubayes och Ubayettes hålvägar och trängde fram till Embrun,<noinclude> <references/></noinclude> oxnq0y6nj1tb0x0zff6ijcngywnp9ts 104 218739 646432 2026-03-29T21:08:18Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646432 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> VIII.<br /> BORDSFILOSOFI. </h4> Senatorn, vilken det talats om förut, var en klok man, som hade gjort sin karriär obekymrad om alla de hinder, som man kallar samvete, heder­lighet, rättvisa, plikt; han hade gått rakt fram mot sitt mål utan att en enda gång göra ett felsteg, som kunnat skada hans befordran eller hans in­tressen . Han var f. d. advokat, en hygglig män­niska, som gjorde så mycket han kunde för sina söner, sina mågar, sina släktingar samt till och med för sina vänner.<noinclude> <references/></noinclude> husmfc9il1v10br2v09llnxdbxz1gkb 104 218740 646433 2026-03-29T21:11:53Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646433 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> IX.<br /> SYSTERN BERÄTTAR OM SIN BROR. </h4> För att giva en bild av biskopens av Digne dagliga liv, och hur de gamla fröknarna underordnade sig biskopens vilja och vanor, utan att han ens behövde uttrycka dem i ord, kunna vi inte göra bättre än genom att återgiva ett brev från fröken Baptistine till en barndomsväninna, grevinnan de Boischevron. Detta brev lyder: {{Ph|Digne den 16 december 18..}} Kära fru grevinna! Inte en dag förflyter utan att vi tala om er. Det är visserligen av gammal vana, men det finnes än­nu ett skäl. Tänk er, fru Magloire har gjort upp­ täckter. Nu skulle våra sovrum, som varit klädda med vitkalkad papp, ej misspryda ens ett slott<noinclude> <references/></noinclude> midvwgd2vdufsi5xzrahgz9tljddfx6 104 218741 646434 2026-03-29T21:13:32Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646434 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> X.<br /> BISKOPEN I NY DAGER. </h4> En tid efter det återgivna brevets datum, ut­förde han en sak, som hela orten ansåg ännu mera riskfylld än hans föregående visititationsresa uppåt bergen, där tjuvarna höllo till. Det fanns i närheten av Digne en man, som levde alldeles ensam. Låt oss med detsamma säga, att han var en f. d. konventmedlem. Han hette G. Man talade i den lilla byn om denne G. med en allmän avsky. Tänk er en konventsmedlem! Sådana funnos på den tiden man duade var­andra och använde tilltalsordet medborgare. Den­na man var hart när ett monstrum. Han hade visserligen inte röstat för konungens död, men det var inte långt ifrån. Han var till hälften en<noinclude> <references/></noinclude> 1ixlsnl8ed3s705lhz1id5tt8qycnzf 104 218742 646435 2026-03-29T21:14:47Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646435 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> XI.<br /> EN INSKRÄNKNING. </h4> Man riskerar att bedraga sig själv, om man av det föregående drager den slutsatsen, att hans högvördighet skulle bli "en filosofisk biskop" el­ler "en patriotisk kyrkoherde. Hans möte, eller man skulle nästan kunna säga hans förbindelse, med konventsledamoten G., efterlämnade hos ho­nom en slags förvåning, som gjorde honom ännu mera mild. De var allt. Fastän hans högvördighet hade varit allt annat än politiskt intresserad, är det kanske ändå lämp­ligt att just nu i förbigående omtala hans åsikter förr i tiden, men under förutsättning, att hans högvördighet aldrig tänkt på att intaga en be­stämd ställning till något. Låt oss därför gå till­baka några år.<noinclude> <references/></noinclude> 16y55ztrfi0hgzxcz3vabhgyy86nyg5 104 218743 646436 2026-03-29T21:16:17Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646436 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> XII.<br /> VARFÖR HANS<br /> HÖGVÖRDIGHET STÅR ENSAM. </h4> En biskop onigives nästan alltid av en svärm av små abbéer, vilka tränga sig kring honom på samma sätt, som unga officerare omkring en ge­neral, uppmärksamma på den minsta rörelse, den höge och mäktige överordnade gör, lydande hans minsta vink, alltid fyllda av tanken på den be­fordran och de fördelar, de så kunna vinna. Den helige och härlige François de Soles kallar dem på ett ställe de vit-näbbade prästerna. Varje karriär har att uppvisa en svärm av sökande, vilka samla sig kring varje nykommen dignitär. Ingen, som har någon makt och myndighet att utöva, saknar en uppvaktande hovstat kring sig. De, vilka sträva efter en lysande framtid, svärma alltid kring<noinclude> <references/></noinclude> hcvann94ndgo5zpmbpck5aorq1rlp6e 104 218744 646437 2026-03-29T21:17:33Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646437 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> XIII.<br /> HANS TROSBEKÄNNELSE. </h4> Att undersöka huruvida biskopen av Digne om­fattade den av kyrkan föreskrivna tron tillkommer inte oss. Vi skulle knappast kunna falla på den tanken, att fråga om han var ortodox eller icke. Alla dessa trons formler sådana de formulerats av kyrkomötena, skulle verka som om man satte en tvångströja på en av luftens fria, oskyldi­ga fåglar, när de omedvetet styra kosan mot lju­set. Högaktning är den enda känsla, som är på sin plats gentemot en så högsinnad människa. Den rättfärdige skall man tro på hans ord. För övrigt medge vi, när det gäller vissa av naturen särskilt gynnade människor, att den mänskliga godhetens alla blommor mycket väl kunnat trivas<noinclude> <references/></noinclude> imjnq6suqgdqreh5yjh6auxfqxnebm7 104 218745 646438 2026-03-29T21:18:45Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646438 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> XIV.<br /> HANS FILOSOFI. </h4> Ännu några ord. Dessa detaljer kunde lätt — i synnerhet under närvarande tidevarv — giva den uppfattningen, att biskopen av Digne i viss mån var "panteist", och komma oss att tro, det må vara till hans klan­der eller hans beröm, att han var en av dessa personlighetsfilosofer, vilka överflöda i vårt sekel, och vilka man särskilt finner bland enstöringar, vilka avskilda från världen, för sig själva bygga upp sy­stem, vilka till slut bli så omfattande, att de ersätta själva religionen. Vi påstå, att icke någon, som känt hans högvördighet, känt sig berättigad att säga något liknande. Vad som upplyste den­ne man, det var hans hjärta. Och hans visdom<noinclude> <references/></noinclude> t34dwbp9pyl651gtmz8qwyipdefc3na 104 218746 646440 2026-03-29T21:21:46Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646440 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h3 align="center"> ''ANDRA BOKEN.''<br /> ''Avfällingen.'' </h3> <h4 align="center"> I.<br /> SLUTET PÄ EN VANDRINGSDAG. </h4> En av de första dagarna i oktober 1815, un­gefär en timme före solnedgången, kom en man vandrande till fots in i Digne. Dess få inbyg­gare befunno sig antingen vid fönsterna eller på husens trappor och betraktade vandraren med en viss oro. Man skulle också ha svårt att kunna möta en ynkligare uppenbarelse. Han var av medellängd, undersätsig och robust och i sin bästa ålder; en 46 å 48 år. En mössa med läderskärm dolde halva hans ansikte, vilket var brynt och barkat av sol och vind och dröp av svett. Skjortan, som var av grovt brunt linne, samman­hölls vid halsen av ett silverankare, och man såg hans ludna bröst; han hade en halsduk, knuten<noinclude> <references/></noinclude> 24118iw8d61woohm6mra4de1ynjbxnx 104 218747 646441 2026-03-29T21:23:22Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646441 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> II.<br /> KLOKHET OCH VISHET. </h4> Den kvällen hade biskopen av Digne, sedan han gjort sin promenad genom staden, blivit sittan­de ganska länge i sitt rum. Han var upptagen av ett stort arbete om plikterna, vilket tyvärr har blivit oavslutat. Han samlade omsorgsfullt allt vad kyrkofäderna och teologerna sagt i den frågan. Boken delade han i två delar: den första innehöll allmänhetens plikter, den andra individens allt­efter den klass, han tillhörde. Allmänhetens plik­ter äro de stora plikterna. Av dem finns det fyra. Matteus indelar dem i: plikterna mot Gud (Matt. VI), plikterna mot sig själv (Matt. V, 29, 30), plikterna mot nästan (Matt. VII, 12), plikterna mot allt levande (Matt. VI, 20, 25). Vad de<noinclude> <references/></noinclude> tdbby6kcuenm21l8vuuwux71k3sx9v7 104 218748 646442 2026-03-29T21:24:56Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646442 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 178 —}}</noinclude>övriga plikterna beträffar, så hade biskopen funnit dem framhållna och föreskrivna hos andra förfat­tare; så var fallet med plikterna mot konungen och mot medborgarne, vilka återfunnos i Pauli brev till romarne; mot överhet, maka, moder och ungdom i aposteln Petrus' skrifter; mot make, fa­der, barn och tjänstefolk i Brevet till efesierna; mot de troende i Ebreerbrevet; mot jungfrurna i Korinterbrevet. Av alla dessa föreskrifter arbe­tade han nu mödosamt tillsammans en harmonisk enhet, som han ville förelägga själarne. Han arbetade ännu klockan åtta skrivande myc­ket obekvämt på små fyrkantiga papper med en tung bok uppslagen i knät, då fru Magloire enligt sin vana kom in för att hämta silvret från väggskåpet vid sängen. Några ögonblick däref­ter fick biskopen den förnimmelsen att bordet var dukat och att kanske systern väntade honom. Han slog igen boken, reste sig från bordet och gick in i matsalen. Matsalen var ett avlångt rum med en öppen spis, en dörr åt gatan och ett fönster, som vette åt trädgården.<noinclude> <references/></noinclude> ndvx1um24awff2zp5h4lsiyj91c9pth 104 218749 646443 2026-03-29T21:26:09Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646443 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> III.<br /> HJÄLTEMODIG LYDNAD. </h4> Dörren öppnades. Den öppnades hastigt och på vid gavel, liksom om någon stött till den energiskt och beslutsamt. En man trädde in. Det var en man, som vi redan känna, vandrings­ mannen, som vi förut betraktat under hans bemö­danden att finna tak över huvudet. Han trädde in, tog ett steg framåt och blev stående utan att stänga dörren efter sig. Ränseln på ryggen, käppen i handen, det grova, utmärg­lade, djärva och bistra ansiktet, belyst av brasan, det hela var en hemsk och avskräckande uppen­barelse.<noinclude> <references/></noinclude> tjvfss5gphnvx8tzb17hay2njrty1xa 104 218750 646444 2026-03-29T21:27:29Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646444 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> IV.<br /> YSTERIERNA I PONTARLIER. </h4> För att man skall kunna göra sig en föreställ­ning om hur det gick till vid denna taffel vilja vi här återgiva en bit av ett brev från fröken Baptistine till fru de Boischevron, i vilket samtalet mellan biskopen och galärslaven återgives med naiv utförlighet. — Mannen brydde sig inte om någon och åt med en aptit så glupsk, som om han varit nära att dö av hunger. Men efter måltiden sade han: — Herr kyrkoherde, det här var allt mycket för bra för mig, men det måste jag säga, förmän­nen, som ej ville låta mig äta tillsammans med dem, leva mycket bättre än ni.<noinclude> <references/></noinclude> l71dti4fdtneb90sxha9zrwbku9j4t6 104 218751 646445 2026-03-29T21:28:37Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646445 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> V.<br /> LUGN. </h4> När biskopen hade sagt godnatt till sin syster, tog han en av silverstakarna på bordet och gav den andre åt sin gäst, sägande: — Nu, herr Valjean, skall jag föra er till ert rum. Mannen följde honom. Som man kunnat finna av vad som ovan om­talats var våningen så inredd att man för att kun­na komma in i bönekammaren, där alkoven var, måste gå igenom biskopens sovrum. I samma ögonblick de gingo igenom detta rum, höll fru Magloire på att låsa in silvret i väggskå­pet vid sängen. Det var det sista, hon gjorde var­je kväll, innan hon lade sig.<noinclude> <references/></noinclude> ivnotl1egi7hbz929a7p31og9ueohvu 104 218752 646446 2026-03-29T21:30:30Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646446 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> VI.<br /> JEAN VALJEAN. </h4> Mitt i natten vaknade Jean Valjean. Jean Valjean var av en fattig bondsläkt från Brie. I sin barndom hade han inte lärt sig läsa, och när han uppnått mannaåldern, hade han blivit timmerhuggare i Faverolles. Hans moder hette Jeanne Mathieu, hans fader Jean Valjean eller Vlajean sannolikt en sammandragning av {{spärrad|Voilá Jean.}} Jean Valjean hade en allvarlig läggning, utan att vara tråkig, vilket är typiskt för tillgivna na­turer. På det hela taget var det något slutet och obetydligt — åtminstone vid första påseende — i Jean Valjeans utseende. Redan som liten hade han förlorat sina föräldrar. Modern<noinclude> <references/></noinclude> ly9nv889zqx3gbqorh86mwouc9lzm4h 104 218753 646447 2026-03-29T21:32:27Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646447 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 208 —}}</noinclude>hade dött i en dåligt skött barnsäng, och fadern, vilken liksom han själv varit skogsarbetare, ha­de fallit ned från ett träd och slagit ihjäl sig. Sedan hade han inga andra anhöriga än en äldre syster, vilken var änka med sju barn. Hon hade uppfost­rat Jean Valjean och så länge hon hade någon man, fick hennes yngre broder bo och äta hos hen­ne. Mannen dog, då det äldsta barnet var åtta år och det yngsta ett. Jean Valjean var på sitt tjugo­femte. Vid mannens död blev det hans tur att för­sörja sin syster. Han ansåg det som en självklar plikt, även om han gjorde det med en viss barskhet. Hans ung­dom förflöt sålunda under hårt och dåligt betalt arbete. Man hade aldrig hört honom ha någon käresta, därtill hade han aldrig haft tid. Han återvände trött på kvällen och åt sin mat utan att yttra något. Hans syster, mor Jeanne, tog ofta de bästa bitarna från hans fat, när han åt, en bit kött, en skiva fläsk eller ett kålhuvud, och gav dem åt ett av sina barn, under det han själv, lutad över bordet, med huvudet nästan i tallriken och det långa håret hängande över<noinclude> <references/></noinclude> b84ekhoo9f0y515d6xvrf2gftb4qft8 104 218754 646448 2026-03-29T21:35:04Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646448 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 209 —}}</noinclude>ögonen, icke låtsade se något. På andra sidan den lilla gatan, icke långt ifrån Valjeans hydda, bodde en gammal bondkvinna, som hette Marie Claude. Valjeans barn, som nästan alltid voro hungriga, brukade ofta springa dit och i moderns namn låna en kruka mjölk, som de tömde bakom en buske så skyndsamt, att de spillde på sina förkläden. Om modern vetat om dessa små bedrägerier, hade hon säkert bannat de små syndarna. Jean Valjean betalade brummande mjölken bakom moderns rygg — på det sättet blevo barnen aldrig straf­fade. Under huggningstiden förtjänade han 24 sous om dagen. Den övriga tiden arbetade han som skördehjälpare, oxdrivare eller arbetskarl. Han gjorde så gott han kunde. Systern arbetade å sin sida, men vad skall man göra med sju barn. Det var en sorglig samling människor, som eländet undan för undan tryckte och hotade att strypa. Så blev det en sträng vinter. Jean hade inget arbete. Familjen hade intet bröd. I ordets bokstavliga betydelse. Men sju barn. En söndagskväll, då Maubert Isabeau, som<noinclude> <references/></noinclude> qezcmkv58qwdc4pr5qeouqsb9jpysry 104 218755 646449 2026-03-29T21:36:56Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646449 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 210 —}}</noinclude>hade ett bageri vid kyrkplatsen, var färdig att lägga sig, hörde han ett häftigt slag på det gallerförsedda fönstret åt gatan. Han kom just lagom för att se en arm i ett hål, som gjorts med ett knyt­nävsslag. Handen grep om ett bröd. Isabeau skyndade ut efter tjuven, som sprang så fort, han kunde. Han fick tag i honom. Tjuven hade kas­tat brödet, men var fortfarande blodig. Det var Jean Valjean. Detta tilldrog sig 1795. Jean Valjean blev dra­gen inför domstol "för nattlig inbrottsstöld i be­bott hus". Han hade ett gevär, som han visste begagna sig av bättre än någon annan, han var nämligen krypskytt. Det var honom också till skada, ty mot krypskyttar och smugglare hyste man lika berättigad fördom som mot rövare. I alla fall är det en stor klyfta mellan den sortens folk och de förskräckliga mördare, som staden fram­bringar. Krypskytten lever i skogen, smugglaren lever bland bergen eller på havet. Staden gör människorna grymma, under det att naturen gör dem vilda, den utvecklar denna sida, men ofta utan att förstöra det mänskliga.<noinclude> <references/></noinclude> jvlb2q546bsq1f7i3wncoog2eu5hqjw 104 218756 646450 2026-03-29T21:38:34Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646450 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> VII.<br /> HUR DET SER UT I EN<br /> FÖRTVIVLADS HJÄRTA. </h4> Låt oss försöka säga det. Samhället bör betrakta dessa händelser, därför att det själv frambringar dem. Jean Valjean var, som vi redan nämnt, en obil­dad man, men han var inte dum. Det naturliga lju­set upplyste hans inre. Olyckan, som också fram­bringar klarhet, hade ökat den smula ljus, som fanns i denna själ. Under piskan, i kedjor och i fängelsehålan, under slitet i det brännande solske­net, på den hårda träbritsen slöt han sig inom sig själv och tänkte. Han gjorde sig till domare. Han började med att döma sig själv.<noinclude> <references/></noinclude> oxegxm9odhgc7brkbrkophqle8k11gm 104 218757 646451 2026-03-29T21:40:06Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646451 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> VIII.<br /> EN MAN ÖVER BORD! </h4> En man över bord! Vem bryr sig om det? Fartyget stannar inte. Vinden driver det vidare, och det måste fortsät­ta sin färd. Det seglar förbi. Mannen försvinner i vågorna och dyker upp igen. Han ropar, sträcker upp armarna, ingen hör honom. Matroser och passagerare tänka en­dast på stormen, som utan förbarmande skakar fartyget. Ingen ser den förolyckade. Hans huvud är endast en punkt på den oändliga vatten­ytan. Förtvivlade skri ljuda över vågkammarna. Hur hemsk är ej för honom synen av det segel, som försvinner bort ur hans åsyn! Han stirrar<noinclude> <references/></noinclude> cjcjaj7a9gf78zcrd17a4rzd76zp5zx 104 218758 646452 2026-03-29T21:41:31Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646452 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> IX.<br /> NY MISSHANDEL. </h4> När Jean Valjean fick lämna fängelset, när han hörde de underbara orden: Du är fri! genombävades han av en obeskrivligt salig känsla, och han tyckte, att äntligen en stråle ljus, en stråle av de levandes verkliga ljus, trängde plötsligt in i hans själ. Men det dröjde inte länge, förrän detta ljus åter förbleknade. Tanken på friheten hade hänryckt honom, han trodde, att ett nytt liv skulle börja för honom. Men han skulle snart förstå vad slags frihet det är, som förekommer i sam­band med ett gult pass. De nya erfarenheterna började redan i fängelset. Enligt hans egen beräkning skulle hans besparin­gar belöpa sig till 171 francs. Visserligen hade<noinclude> <references/></noinclude> c3k1nz47able3phwni5dwgeb43pyuvm 104 218759 646453 2026-03-29T21:42:38Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646453 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> X.<br /> UPPVAKNANDET. </h4> När klockan i domkyrkans torn slog två, vak­nade alltså Jean Valjean. Han vaknade, emedan bädden var för bra. Nära tjugo, år hade förflutit, sedan han sovit i en säng, och ehuru han ej klätt av sig, var denna sensation dock alltför ny för att den ej skulle störa hans sömn. Han hade sovit något över fyra timmar. Hans trötthet var borta. Han brukade inte sova länge. Han öppnade ögonen och såg sig omkring i mörkret, så slöt han dem ånyo för att åter in­somna. Om man under dagen bestormats av många tan­kar och känslor, kan man på kvällen mycket väl somna genast, men om man vaknar under nattens<noinclude> <references/></noinclude> 0wi8igwvarwr1dl02hcvfsauqm47n8w 104 218760 646454 2026-03-29T21:43:47Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646454 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> XI.<br /> NATTENS GÄRNING. </h4> Jean Valjean lyssnade. Intet ljud hördes. Han tryckte på dörren. Med en fingerända, lätt och ljudlöst som en katts rörelse. Dörren gav efter för trycket och öppnade sig omärkligt och utan ett ljud en smula. Han väntade ett ögonblick, förde så åter på dör­ren, denna gång mera djärvt. Den gav åter vika alldeles ljudlöst. Öppningen var nu så stor, att han kunde komma igenom, men bredvid dörren, så att det spärrade ingången, stod ett litet bord. Jean Valjean förstod svårigheten. Öppningen måste under alla omständigheter göras större.<noinclude> <references/></noinclude> ocexpyn8v0twnws0fcd6dnq83rgmu9p 104 218761 646455 2026-03-29T21:44:45Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646455 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> XII.<br /> BISKOPEN ARBETAR. </h4> Vid soluppgången följande dag promenerade biskopen i sin trädgård. Fru Magloire sprang emot honom helt upprörd. — Ers högvördighet, ers högvördighet, ers högvördighet, ropade hon, vet ers högvördighet vart korgen med silvret tagit vägen? — Ja, sade biskopen. — Gud vare lov, återtog hon. Jag visste inte vart den tagit vägen. Biskopen hade just tagit upp korgen från en blomsterrabatt och lämnade den nu till fru Mag­loire. — Här är den. — Men det är ju Ingenting i den, sade hon. Var är silvret?<noinclude> <references/></noinclude> 0eyq8cpuchbapyrpgj1qkarpa5n4sfx 104 218762 646456 2026-03-29T21:46:25Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646456 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 256 —}}</noinclude>— Fru Magloire, det har varit orätt av mig att behålla silvret så länge. Det tillhör de fattiga. Vem var denne man? Förmodligen en fattig stac­kare. — Gode Gud, återtog fru Magloire. Det är in­te för min eller frökens skull, för oss gör det ing­enting. Men det är för er högvördighet. Vad skall ers högvördighet äta på nu?<noinclude>{{huvud||(Forts. i andra bandet.)}} <references/></noinclude> duocitlj00ru3ztm19lvpeli8v6mvl9 646457 646456 2026-03-29T21:48:03Z Jonatanskogsfors 17420 /* Problematiskt */ Varför blir det ett nytt stycke för sista raden? 646457 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="2" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 256 —}}</noinclude>— Fru Magloire, det har varit orätt av mig att behålla silvret så länge. Det tillhör de fattiga. Vem var denne man? Förmodligen en fattig stac­kare. — Gode Gud, återtog fru Magloire. Det är in­te för min eller frökens skull, för oss gör det ing­enting. Men det är för er högvördighet. Vad skall ers högvördighet äta på nu?<noinclude>{{huvud||(Forts. i andra bandet.)}} <references/></noinclude> dd17nykjsrq1o2kfllhqoxqatqpgelx 646533 646457 2026-03-30T09:03:29Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646533 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 256 —}}</noinclude>— Fru Magloire, det har varit orätt av mig att behålla silvret så länge. Det tillhör de fattiga. Vem var denne man? Förmodligen en fattig stac­kare. — Gode Gud, återtog fru Magloire. Det är in­te för min eller frökens skull, för oss gör det ing­enting. Men det är för er högvördighet. Vad skall ers högvördighet äta på nu?<noinclude> <references/> {{huvud||(Forts. i andra bandet.)}}</noinclude> e63ask73obep5gtn8z6sxs9gbqevp38 104 218763 646458 2026-03-29T21:51:32Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646458 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 64 —}}</noinclude>sjuka. Först deras, som de kalla patienter och sedan mina, som jag kallar de olyckliga. Och på ett annat ställe hade han skrivit: Fråga inte den, som ber eder om tak över huvudet, efter hans namn. Just den, vars namn bereder honom förlägenhet, behöver en tillflyktsort. Det hände en gång, att en vördig pastor, jag er­inrar mig ej längre om det var kyrkoherden i Couloubroux eller i Pompierry, och troligtvis på fru Magloires anmodan, frågade honom, om, hans, högvördighet vore övertygad om att ej begå en oförsiktighet genom att låta huset stå så. Öppet,för var och en. Biskopen klappade honom milt men allvarligt på axeln och citerade: Om Herren, ej vaktar huset, så .vakta, väktarna för­gäves. . Sedan började han tala om något annat. Han.framhöll gärna, att prästen hade sin tap­perhet såväl som dragonöversten. — Men vår måste, tilläde han, vara av det lugna, stillsamma slaget.<noinclude> <references/></noinclude> 7s1h6ymc1y8trvynn4r8un0o1m1sgvs 104 218764 646459 2026-03-29T21:54:16Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646459 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 255 —}}</noinclude>— Åh, återtog biskopen, var det silvret ni ville ha. Det vet jag inte var det är. — Store Gud, det är stulet. Det är mannen från i går kväll som har tagit det. På ett ögonblick var fru Magloire inne i bönrummet, gick in i alkoven och återvände till bi­skopen. Han hade just böjt sig ned och smekte en blomma, som brutits av korgen när den kastats i rabatten. Han reste sig vid fru Magloires skrik: — Ers högvördighet, mannen har givit sig iväg och silvret är stulet. Under tiden föll hennes blick på ett hörn av trädgården, där man såg spår av att någon klätt­ rat över muren. Spaljererna på muren hade lös­ryckts. — Se där, det är den vägen han flytt. Han har hoppat ned på Cochefilet-gatan. Åh, det är för­färligt, han har stulit vårt silver. Biskopen förblev tyst ett ögonblick, varpå han allvarligt lyfte sin blick mot fru Magloire och sa­de milt: — För det första, tillhörde silvret oss? Fru Magloire blev mållös. Det blev ännu en paus, varefter biskopen fortsatte:<noinclude> <references/></noinclude> sbgpf8pxyp0jixklx54j4ocj7pjgktk 104 218765 646460 2026-03-29T23:11:00Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 646460 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud||❁ ) {{m|〇|80}} ( ❁|}}</noinclude>dan the betst kunna finna, hwad som kan wara feladt; och tå giöra the af ett grand en bielka, blifwandes then, som skrefwit hafwer, vtgifwen för en wårdslös stimpare, om icke något werre. Och sådan en annars swåra dom och okiärliga medfart komma både af högmod och af afwund, som finnas och på thetta settet röjas hos them, {{ant|<i>qui nihil recte factum putant, nisi quod ipsi fecerint, & qui arbitrantur suæ demi gloriæ, quicquid cedit alienæ.</i>}} §. {{ant|II.}} Men jag wil kort och wälment biuda til at lindra, om icke ifrå mig aldeles wenda, the omdömen, som jag wisst wet af mongom fäldte warda om mig för thenna min sambling. Hwilka i synnerhet lära wara thessa try, nemligen 1. At jag som är präst, hafwer thetta samblat och skrefwit; 2. At jag giordt thet thenna tiden, och 3. At jag skrifwit om förra tiders kloster, klosterfolk och klosterwäsende i wårt kiära fädernes-land. Hwad altså thet första widkommer, så gifwer jag gerna med, at en präst hafwer båda henderna fulla af thet arbete och the syslor, som egenteligen härflyta af hans kallelse och höra til hans embete, så at then Judiska lärarens Syraksons ord äro sanna ock om Christna lärare: then, som Skriftena lära skal, han kan intet arbete sköta; och när man lära skal, moste man intet annat hafwa at<noinclude> {{huvud|||giö-}} <references/></noinclude> jbpk3zac5a35atu7ufw66h3yf9b2ceo 104 218766 646461 2026-03-30T07:23:50Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 646461 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|290|<small>EVA VIGSTRÖM (AVE).</small>|}}</noinclude>står då innanför fönstret och frågar: »Hvad vill du?» och han svarar tre gånger: »Jag vill bota mitt barn för torrgråt!» Som en hufvudregel gäller här bokstafligen vid alla kurer att taga bot der man tagit sot. Dock gifvas här lyten, exempelvis harskår och andra missbildningar, mot hvilka icke ens de kloka veta något medel; derför kan man ännu i dag få se skjutna harar torgföras med antingen kringbunden eller bortskuren mun. Är barnet kinkigt och ej får god sömn, har någon oförsigtighet med vaggan egt rum, så att kitsliga vättar och dylika osynliga väsen nypa barnet eller suga på dess tår och fingrar; då måste man sätta en barnmössa eller tröja på en käpp eller ett klappträd, ställa detta utanför dörren och säga till de osynliga: »Roa er nu med detta pöcke — leksak — och låt mitt barn vara i fred!» Bli vättarne ändå svåra, har modern förolämpat dem och måste då offra söt mjölk i vaggan och stugans fyra hörn samt föröfrigt aldrig sopa med en ny björkkvast, innan hon nypit topparne af dem. Lytessår visa sig tidigt. Musgnag botas med att tre droppar blod af en mus, som klyfves lefvande, strykes på såren. Sårnader, som vållats deraf, att modern trampat på råa hudar, suttit i en stubbåker eller på halförbrändt virke från någon eldsvåda, eller suttit i nässlor, botas med afkok på nio hudflikar, eller på sädesstubb och nässlor, eller ock tvättas barnet i vatten, hvari kol och aska från någon eldsvåda blifvit lagda. Detta senare vatten användes äfven till tvättning, då barnet har eldmärken, och i alla tillfällen tvättas barnet nio morgnar å rad i samma vatten. Om modern trampat i daggorm, tvättas barnets sår i afkok på sådana larver. Efter några månaders förlopp börjar det visa sig, om barnet har skäfver; och kan då modern uppgifva den rätta orsaken, väljer man naturligtvis det dithörande botemedlet. Har en lättfärdig qvinna beträdt husets tröskel, går man till sjön och säger tre gånger till hafsfrun — hon har ej heller godt rykte —: »Jag skulle be om vatten till botemedel för mitt sjuka barn för magskäfver, ledskäfver och all slags skäfver!» Ty man bör ej till hafsfrun säga något, som kunde förarga henne, förstås. När man fyllt sitt kärl, tackar man hafsfrun, bär hem vattnet och låter barnet bada deri, samt tillika låta det taga in nio droppar deraf, om man ej är riktigt säker på hvilket slags skäfver barnet fått. Ifall man ej sökt skydda barnet för följden af lättfärdiga qvinnors besök, genom att borra ett hål i<noinclude> <references/></noinclude> dlboh7zmhiehdpvgm5pi9otr0cjonch 104 218767 646462 2026-03-30T07:30:22Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646462 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{||— 66 —}}</noinclude>där han en natt plundrade domkyrkans sakristia. Hans framfart spred skräck ocli fasa över hela landet. Men förgäves följde gendarmerna honom i spären, han undkom alltid, och ibland kunde han till och med leverera batalj med dem. Så kom vår biskop en dag till de trakter, som behärskades av Cravatte, närmare bestämt till Chastelar. Mären sökte upp honom och rådde honom att vända om. Till och med en eskort erbjöd ingen säkerhet ocli man utsatte endast de stackars gendarmerna för onödiga faror. — Jag tänker ju resa utan eskort, svarade bi­skopen. — Det kan inte vara ert allvar, ers högvördighet. — Det är mitt fulla allvar, jag avböjer varje eskort och bryter upp om en timme. — Ers högvördighet ämnar verkligen företaga en så farlig resa? — Ja, det ämnar jag. — Och alldeles ensam? — Ja, alldeles ensam.<noinclude> <references/></noinclude> 4a32o6n90xsv90bn6zmoi7232a1bycn 646463 646462 2026-03-30T07:30:35Z Jonatanskogsfors 17420 646463 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 66 —}}</noinclude>där han en natt plundrade domkyrkans sakristia. Hans framfart spred skräck ocli fasa över hela landet. Men förgäves följde gendarmerna honom i spären, han undkom alltid, och ibland kunde han till och med leverera batalj med dem. Så kom vår biskop en dag till de trakter, som behärskades av Cravatte, närmare bestämt till Chastelar. Mären sökte upp honom och rådde honom att vända om. Till och med en eskort erbjöd ingen säkerhet ocli man utsatte endast de stackars gendarmerna för onödiga faror. — Jag tänker ju resa utan eskort, svarade bi­skopen. — Det kan inte vara ert allvar, ers högvördighet. — Det är mitt fulla allvar, jag avböjer varje eskort och bryter upp om en timme. — Ers högvördighet ämnar verkligen företaga en så farlig resa? — Ja, det ämnar jag. — Och alldeles ensam? — Ja, alldeles ensam.<noinclude> <references/></noinclude> rwktj3ax3hrz6i7b8ujgbd2ppw49ukj 104 218768 646464 2026-03-30T07:32:26Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646464 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 67 —}}</noinclude>— Ers högvördighet, det skulle ni inte göra. — I bergen, förklarade biskopen, finns det en liten församling, som jag ej besökt på tre år. Där bo goda vänner till mig, godmodiga och rättskaf­fens herdar. Av trettio getter, som de vakta, är en deras egendom. De ha behov av att någon gång få höra Guds ord. Vad skulle de säga om en biskop, som vore rädd? Vad skulle de säga, om jag ej kom till dem? — Men tänker ers högvördighet då inte alls på rövarna? — Det var rätt av er att även påminna mig om dem. Jag kan kanske sammanträffa med dem. Även de ha behov av att få höra något om Gud. — Men ers högvördighet, det är ett helt band, en flock vargar. — Herr mär, kanske vill vår frälsare göra mig till herde över just denna hjord. Vem känner för­synens vägar? — Ers högvördighet, packet kommer att utplundra er fullständigt. — Jag äger ju ingenting.<noinclude> <references/></noinclude> nsgqzgddvv4xisr8135wvxi9p8eevqr 104 218769 646465 2026-03-30T07:33:41Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646465 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 68 —}}</noinclude>— De komma att slå ihjäl er. — En gammal, fredlig präst, som läser sina bö­ner! Vad skulle de ha för nytta därav? — Min Gud, om ers höghet skulle möta kar­larna! — Då skulle jag bedja dem om en allmosa till mina fattiga. — För himlens skull, res inte. Ni sätter ert liv på spel! — Herr mär, är det ingenting annat? Jag är icke här för att vårda mitt liv utan mina medmän­niskors själar. Man måste således låta honom hållas. Han be­gav sig i väg utan något annat sällskap än en pojke, som erbjudit sig att visa honom vägen. Hans envishet väckte stor förskräckelse i trakten. Han tog ej sin syster och fru Magloire med sig. Han red på en mulåsna över bergen, mötte ingen och kom välbehållen till sina vänner herdarna. Hos dem stannade han fjorton dagar, flitigt sysselsatt med utövandet av sina tjänsteplikter. Kort före lin avresa beslöt han att hålla ett Te deum och<noinclude> <references/></noinclude> t8fnkqwe1kheiwte4koyiqgbce45sz0 104 218770 646466 2026-03-30T07:35:40Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 646466 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>TVÅ BLAD UR FOLKETS DOLDA KUNSKAP.</small>|291}}</noinclude>en golfplanka nära tröskeln och deri hällt vatten, som man tiggt af hafsfrun, så gör man det sista gången man nu tigger vatten för skäfver, och i detta borrhål förvarar man så mycket af detta vatten, att man deraf kan gifva barnet nio droppar tre gånger. Kakskäfver botas genom följande medel: Modern tigger mjöl af nio personer, gör deraf en deg, som lägges kring ett träband, som suttit på en fjerding, och när denna kranskaka är bakad, drages barnet tre gånger igenom den, och derpå väges det på betsman. Ett vådligt, men säkert medel mot flere slags skäfver, är att fånga en huggorm samt piska den till att tre gånger krypa öfver barnet, som lägges på marken, insvept i ett linnelakan. Då det ej är lätt att veta, hvilket slags skäfver barnet har fått, måste man försöka det ena medlet efter det andra. Filspån af nio olika eggjern tigges af nio personer och gifves barnet in, eller tigger man silfver af nio personer, låter en guldsmed deraf göra ett kors eller plåt med ett inristadt kors; detta arbete skall guldsmeden utföra på två torsdagsmorgnar och en söndagsmorgon före solens uppgång; derefter lägges plåten eller korset — om möjligt är — under kyrkans altarduk, så att presten får läsa tre högmessor öfver amuletten, som sedan knytes kring barnets hals. Är det ledskäfver, lägges barnet på en myrstack och man rullar en vagnsaxel tre gånger öfver dess kropp. När man är rent oviss om orsaken till barnets sjukdom, eller man tror sig ha skäl att frukta för, att barnet blifvit behäftadt med flere åkommor, bör man lägga den nydöpta på en risqvast i stugudörren och låta modern sätta sin högra fot på dess bröst och säga: »Jag trampar dig för horskäfver, morskäfver, stegeskäfver, grytskäfver, himmelsskäfver och alla andra slags skäfver!» Eller ock låter man gudmodern genast efter dopet lägga barnet på dörrtröskeln, sätta sin fot på barnets hals och säga: »Jag botar dig för frossan, fallandesot, skäfver och annat ondt!» Har detta ej blifvit gjordt med den nydöpte, utan man ser att barnet har skäfver, lägger modern, antingen en söndagsmorgon och två torsdagsmorgnar eller ock två söndagsmorgnar och en torsdagsmorgon barnet helt naket på dörrtröskeln, med ansiktet nedåt och hufvudet stödt mot moderns venstra hand. Dörren står öppen, modern vänder sitt ansigte mot förstugan, sätter högra foten på barnets<noinclude> <references/></noinclude> quao5roizz8ygxbv14antdzx0zpez26 104 218771 646467 2026-03-30T07:36:19Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646467 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 69 —}}</noinclude>talade med byprästen därom. Men hur skulle det låta göra sig? Det fanns ingen biskoplig ornat att uppdriva. Ett par gamla luggslitna mässha­kar med oäkta guldstickning var allt, vad sakri­stian hade att erbjuda. — Herr pastor, sade biskopen, vi meddela efter predikan att vi det oaktat komma att hålla vårt Te deum. Det kommer nog att ordna sig. Man sökte i alla grannkyrkor, men där stod ingenting att uppbringa, som kunde tjäna till or­nat. Under det man befann sig i den största för­lägenhet, avlämnades i prästgården av två obe­kanta ryttare, som genast begåvo sig i väg igen en kista, avsedd för biskopen. Denna kista inne­höll en korkappa av guldtyg, en med diamanter prydd biskopsmössa, ett ärkebiskopskors, en dyr­bar biskopsstav, ja överhuvud taget alla de före­mål, som fyra veckor tidigare stulits i Notredamekyrkan i Embrun. I kistan låg dessutom en lapp, på vilken det stod skrivet "Från Cravatte till hans högvördighet, biskop Bienvenu". — Sade jag inte, att allt skulle ordna sig, tri­umferade biskopen. Den, som nöjer sig med en<noinclude> <references/></noinclude> eaqjcj23csg5o875xfhz1mqvfuj8otk 104 218772 646468 2026-03-30T07:37:43Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646468 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 70 —}}</noinclude>enkel prästkappa, den sänder Gud en ärkebiskopsklädnad. — Gud eller djävulen, svarade pastorn skämt­samt och skakade på huvudet. Biskopen såg skarpt på prästen och sade med eftertryck: Gud. Detta äventyr hade till följd, att han på åter­resan och i Le Chastelar blev föremål för allmän nyfikenhet. I prästgården i Le Chastelar träffade han fröken Baptistine och fru Magloire, vilka där­städes väntade på hans återkomst. Till sin sys­ter sade han: — Nå, hade jag inte rätt. Den fattige prästen drog med tomma händer till de fattiga bergsborna, och med fulla händer kommer han tillbaka. Jag hade endast med mig min förtröstan till Gud och för med mig hem en domkyrkas skatter. Innan de glngo till vila på kvällen, sade han vidare: — Låt oss aldrig frukta rövare och mördare. De faror, som hota oss från det hållet, äro yttre och obetydliga. I stället böra vi frukta oss själva. De verkliga farorna lura inom oss. Det är<noinclude> <references/></noinclude> qovvixjtxdzicwqbgjryb9d9e1vf44h 104 218773 646469 2026-03-30T07:40:19Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646469 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 71 —}}</noinclude>likgiltigt, vem som hotar vårt liv och våra ägodelar. Låt oss endast tänka på det, som hotar vår själ. Därpå fortsatte han, vänd till sin syster: — Kära syster, en präst får aldrig vara försik­tig gentemot sina medmänniskor. Vad våra med­människor göra, tillstädjer Gud. Vi skola in­skränka oss till att bedja till Gud, när vi tro, att en fara nalkas oss. Men vi skola ej bedja för oss själva, utan att vi ej må bli anledning för vår bro­der att falla i frestelse. I det stora hela var hans liv för övrigt fattigt på händelser. Vi berätta dem, som kommit till vår kännedom; vanligtvis gick hans liv lugnt i de gamla spåren. Hur gick det då med skatten från Embruns domkyrka? Vi medge, att denna fråga sätter oss i verklig förlägenhet. Tanken att behålla dessa dyr­barheter och att omsätta dem i klingande mynt till fördel för de fattiga låg mycket nära. Stulna voro de ju också redan. Det stulna godset hade endast behövt en något annan riktning för att ha vandrat till de fattigas kojor. Hur det gick, kunna vi ej uttala oss med bestämdhet om.<noinclude> <references/></noinclude> f2otyfwhz6yv6c2bvd1stvdo96q0rah 104 218774 646470 2026-03-30T07:44:46Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 646470 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|292|<small>EVA VIGSTRÖM (AVE).</small>|}}</noinclude>rygg och säger: »Jag botar mitt barn för alla slags skäfver!» Derpå ger hon det nakna barnet di eller mat, kläder det och bringar det till ro. Detta upprepas, som sagdt, trenne morgnar; derefter hälles nio droppar af barnets urin på en flaska, som okorkad hänges öfver dörren; när flaskan synes torr, är barnet botadt. Man kan också försöka följande medel: Man tager barnet med sig till kyrkan i soluppgången, faller på knä, med blicken rigtad på templet, lyfter upp barnet och säger: »Du heliga Gads tempel, hela mitt barn.» Mot skäfver, bölder, hudutslag o. s. v. brukar man också att en morgon före soluppgången föra barnet in i kyrkan, der det först ett ögonblick nedlägges innanför dörren, derefter nedanför predikstolen och sist invid altarringen. Derpå uppsamlas ett skedblad sand från alla tre platserna och gifves barnet in så småningom. Hela ceremonien i kyrkan skall utföras af modern under absolut tystnad. Bly, skrapadt af kyrkfönster, och malm från kyrkklockor äro goda invärtes medel, då barn ej vilja trifvas. En »klok» qvinna, som bor i en skånsk kuststad, har ännu stor praktik en dag i hvarje vecka — torsdagen — genom att bota för skäfver. Under det hon tyst läser något, som ingen får höra, mäter hon barnet med en ullgarnstråd led för led, på längs och tvärs, och slår en knut på tråden vid hvarje led; derefter binder hon tråden kring barnets knä. Denna mätning företages tre torsdagar å rad; efter sista mätningen formar hon en ögla af tråden, låter barnet spotta deri, hvarpå den kastas i elden. Så klipper hon naglarne på barnets händer och fötter, strör skärfvorna på en bit smörgås, som utsättes till fåglarne. Andra kloka bränna tråden till aska, som gifves barnet in. Skäfver och gulsot, som förorsakats deraf, att modern lagt kammen på matbordet, botas genom att taga tre löss — en lus från var — af tre systrar, om det är en gosse som är sjuk; i motsatt fall tagas de af tre bröder; krypen gömmas i något af barnens föda. Gulsot är af nio slag, derför måste man försöka olika botemedel. Gul mossa från norra husväggen är <i>ett</i> invärtes medel, sönderklippt gult garn, dito silke äro två andra; det gula kräfskinnet af höna, anka eller gås, torkadt och pulveriseradt, samt trä, korsvis afskrapadt från matbordets fyra hörn, äro alla goda medel mot hvar sitt slag af gulsot och skäfver. Alla dessa kurer förrättas i nedan, nio qvällar å rad, och slutas vid nytändning. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> b0fhep5h1sph1jeondbm68eantwvxsu 104 218775 646471 2026-03-30T08:12:53Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 646471 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|98||}}</noinclude>sjuka qvarblifva i fästningen<ref>Riks-Archivet. Bilaga K. till Stenbocks bref till Rådet den 9 Mars.</ref>. Denna plan syntes vara förtviflans ingifvelse, men torde möjligtvis kunnat lyckas. Visserligen hade en stor del af den medförda bromaterielen gått förlorad under den senaste veckans återtågsrörelser genom Holsteinska Regeringens ogenhet att ej i tid för de Svenska förråderna öppna fästningens portar, men man hoppades dock att kunna finna pontoner i staden och med deras tillhjelp slå en brygga åtminstone för infanteriet. Hästarne skulle föras öfver på bästa sätt, antingen simmande eller på båtar. Krigsrådet jakade enhälligt som vanligt och alla sade sig vilja våga det yttersta för att rädda hären. Både Geheime-Rådet Baner och Kommendanten, hvilka redan började ångra att de insläppt Svenskarne i fästningen, understödde äfven på allt sätt förslaget, till hvars utförande förberedelser också genast vidtogos. Öfverste-Löjtnant Cronstedt undersökte stränderna och flodens bredd, hvilken befanns vara ej mindre än 1,100 fot. Af större båtar tjenliga till bropontoner funnos icke mer än 13; af småpråmar och mindre båtar 19, och med dessa medel kunde ej slås längre bro än omkring 637 fot. Alltså återstod 463 fot. I hela fästniugen saknades materiel att bygga en flottbrygga af den felande längden. Tagande allt detta i noggrannt öfvervägande äfvensom den starka ebb och flod, som ofta upprörde vågorna i Eiderns mynning och gjorde säkra, dubbla förankringar nödvändiga, fann Cronstedt, lika med alla tillkallade i staden boende skeppare, företaget alldeles overkställbart med de medel, öfver hvilka man egde att förfoga<ref>Cronstedts rapport finnes uti Bilagor Litt. L och M till Stenbocks bref till Rådet den 9 Mars 1713 i Riks-Archivet.</ref>. Icke desto mindre beslöt Stenbock att våga det, genom att på båtar öfverföra trupperna. Skepparne förbundo sig nemligen att öfversätta 200 hästar i timman, och början gjordes med några sqvadroner af Strömfelts<noinclude> <references/></noinclude> l7k3kkxp2nxlnix29eh8r5tfndhk01q 104 218776 646472 2026-03-30T08:18:26Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 646472 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|||99}}</noinclude>Dragon-regemente under Majorerna Brehmer och Waldau jemte en mindre del af Bassewitz’s, kl. 7 om aftonen den 19 Februari. Samtidigt företogs också, under Schlippenbachs befäl, öfverskeppningen af 1,500 man fotfolk tillhörande Södermanlands, Nerikes och Wermlands samt Westmanlands Regementen, hvarmed fortfors hela natten. Manskapet var försedt med skanstyg, för att genast kunna uppkasta bröstvärn och bakom dessa försvara sig till dess flera trupper hunno anlända från Tönningen. Stenbock skulle sjelf stöta till dem och öfverlemna befälet i Tönningen åt General-Major Patkull, såsom äldst, och dernäst General-Major Stackelberg<ref>Danska Geh. Archivet.</ref>. Men alla Svenskarnes företag syntes förföljda af olyckan. Medan man under nattens mörker, obemärkt af fienden, arbetade med skeppningen, uppblåste stark vestlig vind, som vållade opåräknad tidsutdrägt. Om morgonen den 20 Februari hade den växt till storm, inga båtar kunde under två hela dagars tid komma från en strand till en annan; de sista transporterne måste återvända, oaktadt man för att lätta båtarne lät hästarne simma bredvid<ref>Loenbom, Stenbocks Lefverne.</ref>. Ej nog härmed. Vattnet steg betydligt och öfversvämmade den låga stranden vid Lunden, så att de arma soldaterne stodo i gytjan nära midjan och lupo verklig fara att drunkna. Fienden märkte afsigten med företaget och vann tid att förekomma det. Skyndsamt fullbordade han sin brygga vid Friedrichsstadt och kastade derpå flera tusen man<ref>Deribland Ryska Gardet. Loenbom, Stenbocks Lefverne.</ref> öfver åt Lunden till Öfverste Rosenörns understöd. Svenska posteringen anfölls den 21 på förmiddagen; men anfallet möttes oförskräckt af Öfverste Bassewitz i spetsen för två små dragon-sqvadroner; fienden tillbakadrefs med förlust af 10 fångar. Som man emellertid kunde förmoda ett nytt anfall, beslöt Stenbock, efter Generalitetets och Öfverstarnes<noinclude> <references/></noinclude> 7ob7vkawgyg5bav99pjamyyvlruea7n 104 218777 646473 2026-03-30T08:38:01Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646473 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 72 —}}</noinclude>Bland biskopens papper ha vi anträffat några ra­der, som måhända hänsyfta på denna sak: "Frå­gan är, om det bör gå till domkyrkan eller till sjukhuset".<noinclude> <references/></noinclude> phcga9vwzygsmlavofjypx2310uuure 104 218778 646474 2026-03-30T08:41:27Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646474 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 74 —}}</noinclude>Han var spirituell och just lagom beläst för att kunna anse sig som en Epikurs lärjunge, fast han kanske blott var en produkt av Pigault-Lebrun. Han skämtade behagligt och gärna, isynnerhet när det gällde de eviga tingen, oändligheten ocl7 det gudomliga, allt ting, som han plägade kalla för kuriösa fantasifoster och utgjutelser av den där hedersmannen, biskopen och hans tokprat. Han skrattade ofta däråt, med en godmodig överläg­senhet och till och med i biskop Myriels närvaro. Vid en halv-officiell fest, vi veta nu inte vilken, skulle greve *** (senatorn) och biskop Myriel äta middag hos prefekten. Vid desserten utropade senatorn, en smula upprymd, men som alltid med en viss värdighet: — Parbleu, herr biskop, låt oss tala ut. En senator och en biskop kunna svårligen se på varandra utan att blinka med ögonen. Vi äro två augurer. Jag ämnar göra en bekännelse; jag har min egen filosofi. — Ni gör rätt, svarade biskopen, så som man gör sin filosofi, så ligger man.Och ni har en purpursäng, herr senator. Senatorn, som kände sig uppmuntrad, återtog:<noinclude> <references/></noinclude> d4vjn3q3sfisden6d2tzan34nub43me 104 218779 646475 2026-03-30T08:43:21Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646475 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 75 —}}</noinclude>— Låt oss vara goda barn. — Till och med goda djävlar, sade biskopen. — Jag säger eder, återtog senatorn, att markis d'Argens, Pyrrhon, Hobbes och Naigeon icke äro några dumhuvuden. Jag har dem alla i guldsnitt i mitt bibliotek. — Som er själv, herr greve, avbröt biskopen. Senatorn återtog: — Jag hatar Diderot. Han är en opraktisk tänkare, ordkrämare och revolu­tionär, som i grund och botten tror på Gud och är än mera bigott än Voltaire. Voltaire har med orätt gjort narr av Needham; ty Needham bevisar med sina ålar att Gud är överflödig. En droppe ättika i ett skedblad mjölgröt ersätter orden varde ljus. Ni vet väl, att det lyckats för Needham att på sätt framkalla levande varelser, att han i sitt, laboratoriums deglar kunnat skapa slingrande ålar, där det förut blott fanns den döda materien. Han har upprepat skapelsen i smått. Om man antager, att droppen är större och att skedbladet är större, så har man världen. Människan, det är Needhams ål. Vartill behöva vi då den evige fadern? Herr biskop, hypotesen om Jehova tröttar mig. Den åstadkommer endast människor med tomma<noinclude> <references/></noinclude> cql1wdco6rwnwhqxi7u8w8540aqe4l9 104 218780 646476 2026-03-30T08:46:34Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646476 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 76 —}}</noinclude>hjärnor. Ned med detta "Allt", som trakasserar mig. Leve detta "Intet", som lämnar mig i fred. Oss emellan och för att som sig bör bikta sig för en präst, tillstår jag, att jag håller på det sunda för­nuftet. Jag är icke tokig i eder Jesus, som åt alla håll predikar försakelse och uppoffring. En girigs råd till tiggarna. Varför försakelse? Jag kan inte förstå annat än att den ene vargen offras för den andres skull. Var finnes det i denna världen en plats för er omskrutna självuppoffring? Är det ej så, att en var skall stå på egna ben? Är det ej den sunda egoismen, som bör driva oss framåt? Vi stå högt, när vi inte ser längre än näsan räcker? Låt oss leva glatt, livet är allt. Att människan har ett framtida öde däruppe, därnere eller någon an­ nanstans — tror jag inte alls. Man uppmanar mig att försaka och offra. Jag måste bli yr i hu­vudet vid att fundera på, vad som är ont eller gott, rätt eller orätt, {{spärrad||fas eller nefas}}. — Varför? Jo — för att jag måste avlägga räkenskap för mina handlingar. När? Efter min död. Vilken härlig dröm . Låt oss tala ärligt, vi som äro upplysta och som ha lyft på Isis slöja. Det finns varken ont eller gott. Låt oss söka det<noinclude> <references/></noinclude> g0s80bhhu861tuvk1mzartv26mqkplo 646477 646476 2026-03-30T08:47:23Z Jonatanskogsfors 17420 646477 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 76 —}}</noinclude>hjärnor. Ned med detta "Allt", som trakasserar mig. Leve detta "Intet", som lämnar mig i fred. Oss emellan och för att som sig bör bikta sig för en präst, tillstår jag, att jag håller på det sunda för­nuftet. Jag är icke tokig i eder Jesus, som åt alla håll predikar försakelse och uppoffring. En girigs råd till tiggarna. Varför försakelse? Jag kan inte förstå annat än att den ene vargen offras för den andres skull. Var finnes det i denna världen en plats för er omskrutna självuppoffring? Är det ej så, att en var skall stå på egna ben? Är det ej den sunda egoismen, som bör driva oss framåt? Vi stå högt, när vi inte ser längre än näsan räcker? Låt oss leva glatt, livet är allt. Att människan har ett framtida öde däruppe, därnere eller någon an­ nanstans — tror jag inte alls. Man uppmanar mig att försaka och offra. Jag måste bli yr i hu­vudet vid att fundera på, vad som är ont eller gott, rätt eller orätt, {{spärrad|fas eller nefas}}. — Varför? Jo — för att jag måste avlägga räkenskap för mina handlingar. När? Efter min död. Vilken härlig dröm . Låt oss tala ärligt, vi som äro upplysta och som ha lyft på Isis slöja. Det finns varken ont eller gott. Låt oss söka det<noinclude> <references/></noinclude> hii3v2bp0c8dbv7vzwr83fn1a5c2b3u 104 218781 646478 2026-03-30T08:49:59Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 77 — verkliga, gå till djupet, lämna alla dessa vaga tale­ sätt, vilka, som Voltaire en gång så väl och så oförsiktigt uttryckte det, äro avsedda att slå blå dunster i ögonen på profanun vulgus. Man måste snoka reda på sanningen, gräva under jorden och gripa den. Då giver den också utsökta uppen­ barelser. Herr biskop, människans odödlighet är bluff. Åh, det härliga löftet;man är själ, man blir ängel, man får blå vingar på skuldro...' 646478 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 77 —}}</noinclude>— 77 — verkliga, gå till djupet, lämna alla dessa vaga tale­ sätt, vilka, som Voltaire en gång så väl och så oförsiktigt uttryckte det, äro avsedda att slå blå dunster i ögonen på profanun vulgus. Man måste snoka reda på sanningen, gräva under jorden och gripa den. Då giver den också utsökta uppen­ barelser. Herr biskop, människans odödlighet är bluff. Åh, det härliga löftet;man är själ, man blir ängel, man får blå vingar på skuldrorna. Är det inte Tertullianus, som säger, att de saliga vandra från den ena planeten till den andra . Må så vara. Man blir då stjärnornas gräshoppor och sedan ser man Gud o. s. v. Strunt i paradiset. Gud är en produkt av sladder och prat . Det säger jag förstås inte i "Moniteur", men jag viskar om det bland vänner. Inter pocula, 1 vänners lag. Avstå livet för paradiset, det är ju intet annat än att släp­ pa bytet för dess skugga, att göra, som korpen, vilken av räven lurades att gapa över den bild, vattnet avspeglade av den ost, han höll i näbbet och att så mista, det han hade. Jag är ingenting, jag kallas bara för herr Ingenting, advokat. Var jag något före födelsen? Nej. Blir jag något efter min död? Nej. Vad är jag? En smula<noinclude> <references/></noinclude> l8qf4pau32jyg44uskj9o6sa59h2em7 646545 646478 2026-03-30T10:47:36Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646545 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 77 —}}</noinclude>verkliga, gå till djupet, lämna alla dessa vaga tale­sätt, vilka, som Voltaire en gång så väl och så oförsiktigt uttryckte det, äro avsedda att slå blå dunster i ögonen på profanun vulgus. Man måste snoka reda på sanningen, gräva under jorden och gripa den. Då giver den också utsökta uppen­barelser. Herr biskop, människans odödlighet är bluff. Åh, det härliga löftet;man är själ, man blir ängel, man får blå vingar på skuldrorna. Är det inte Tertullianus, som säger, att de saliga vandra från den ena planeten till den andra . Må så vara. Man blir då stjärnornas gräshoppor och sedan ser man Gud o. s. v. Strunt i paradiset. Gud är en produkt av sladder och prat . Det säger jag förstås inte i "Moniteur", men jag viskar om det bland vänner. Inter pocula, 1 vänners lag. Avstå livet för paradiset, det är ju intet annat än att släp­pa bytet för dess skugga, att göra, som korpen, vilken av räven lurades att gapa över den bild, vattnet avspeglade av den ost, han höll i näbbet och att så mista, det han hade. Jag är ingenting, jag kallas bara för herr Ingenting, advokat. Var jag något före födelsen? Nej. Blir jag något efter min död? Nej. Vad är jag? En smula<noinclude> <references/></noinclude> nvz3n71fdy704t7fppi2yk8vl8y6evn 104 218782 646479 2026-03-30T08:50:11Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— ?8 — stoft, samlad till en organism. Vad har jag att uträtta på denna jorden? Jag har att välja mel­ lan att lida eller att njuta. Vart för mig lidandet? Ingenstans. Vart för mig glädjen? Ingenstans. Mitt val är gjort. Man måste ätas eller äta. Jag äter . Sådan är min visdom. Sedan — låt det gå som det vill. Till slut finnes alltid graven eller — för en del av oss — Panthéon. Allt falie. i den stora graven, som är vanmaktens plats. D...' 646479 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 78 —}}</noinclude>— ?8 — stoft, samlad till en organism. Vad har jag att uträtta på denna jorden? Jag har att välja mel­ lan att lida eller att njuta. Vart för mig lidandet? Ingenstans. Vart för mig glädjen? Ingenstans. Mitt val är gjort. Man måste ätas eller äta. Jag äter . Sådan är min visdom. Sedan — låt det gå som det vill. Till slut finnes alltid graven eller — för en del av oss — Panthéon. Allt falie. i den stora graven, som är vanmaktens plats. Döden är död, tro mig, och blotta tanken, att det skulle finnas någon, som har något att säga mig, kommer mig att le. Busen för bainen, Jehova för de äldre. Nej, då vet jag något bättre. De vuxna skrattad åt de oförståndiga barnen oclide­ ras rädsla; vi två, ni och jag, herr biskop, kunna le vårt auguriska leende åt de stora, dumma, vuxna barnen. Vi skrämma dem med inferno, de skräm­ ma sina barn med sotaren. Men vi, vi tro något annat, eller på intet. Morgondagen vilar i mörker. Bakom graven finns ingenting. Använd ert liv, så länge ni har det. Antingen ni varit en Sardanapalus eller en Vincent de Paul, så säger det lika mycket. Så är det. Därför måste vi leva, leva<noinclude> <references/></noinclude> k9446votzz0n8435xd17u0apzzvhifw 646546 646479 2026-03-30T11:01:53Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646546 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 78 —}}</noinclude>stoft, samlad till en organism. Vad har jag att uträtta på denna jorden? Jag har att välja mel­lan att lida eller att njuta. Vart för mig lidandet? Ingenstans. Vart för mig glädjen? Ingenstans. Mitt val är gjort. Man måste ätas eller äta. Jag äter . Sådan är min visdom. Sedan — låt det gå som det vill. Till slut finnes alltid graven eller — för en del av oss — Panthéon. Allt {{rättelse|falle|faller}} i den stora graven, som är vanmaktens plats. Döden är död, tro mig, och blotta tanken, att det skulle finnas någon, som har något att säga mig, kommer mig att le. Busen för barnen, Jehova för de äldre. Nej, då vet jag något bättre. De vuxna {{rättelse|skrattad|skrattar}} åt de oförståndiga barnen och de­ras rädsla; vi två, ni och jag, herr biskop, kunna le vårt auguriska leende åt de stora, dumma, vuxna barnen. Vi skrämma dem med inferno, de skräm­ma sina barn med sotaren. Men vi, vi tro något annat, eller på intet. Morgondagen vilar i mörker. Bakom graven finns ingenting. Använd ert liv, så länge ni har det. Antingen ni varit en Sardanapalus eller en Vincent de Paul, så säger det lika mycket. Så är det. Därför måste vi leva, leva<noinclude> <references/></noinclude> rz28t20mbf2wedtnvahx8gh5jq3fkq1 104 218783 646480 2026-03-30T08:50:20Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 79 — framför allt. Utnyttja vårt tillfälle så länge det gives. Jag säger er, herr biskop, att jag har min filosofi och mina filosofer, och jag låter mig icke förvirras av några dumheter. Men förresten måste det finnas något för dem, som stå lågt un­ der oss, för de fattiga och för de olyckliga. Man låter dem tro på legender och chimärer, på själen och odödligheten, på paradiset och stjärnorna. Och de svälja det. De lägga det på...' 646480 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 79 —}}</noinclude>— 79 — framför allt. Utnyttja vårt tillfälle så länge det gives. Jag säger er, herr biskop, att jag har min filosofi och mina filosofer, och jag låter mig icke förvirras av några dumheter. Men förresten måste det finnas något för dem, som stå lågt un­ der oss, för de fattiga och för de olyckliga. Man låter dem tro på legender och chimärer, på själen och odödligheten, på paradiset och stjärnorna. Och de svälja det. De lägga det på det torra brö­ det som ett kostligt sovel, som lagrad, aptitretande ost. Den, som inte äger något, har i alla fall den gode Guden. Jag vill inte taga honom ifrån dem, men jag behåller Naigeon för mig själv. Den gode Guden är för folket. — Biskopen slog ihop sina händer. — Det här kan man kalla prata, utropade han . Verkligen en härlig uppfinning, denna materialism. Har man den, låter man inte lura sig; man tåter sig inte helt dumt drivas i landsflykt som Cato, stenas som Stefanus eller brännas levande som Jeanne d'Arc. De som ha lyckats förskaffa sig denna beundransvärda materialism, kunna ha lyckan att känna sig oansvariga för allt, att kunna smälta<noinclude> <references/></noinclude> a2ifd5y3uv0d3vkia6xgzcflp25k104 646547 646480 2026-03-30T11:06:26Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646547 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 79 —}}</noinclude>framför allt. Utnyttja vårt tillfälle så länge det gives. Jag säger er, herr biskop, att jag har min filosofi och mina filosofer, och jag låter mig icke förvirras av några dumheter. Men förresten måste det finnas något för dem, som stå lågt un­der oss, för de fattiga och för de olyckliga. Man låter dem tro på legender och chimärer, på själen och odödligheten, på paradiset och stjärnorna. Och de svälja det. De lägga det på det torra brö­det som ett kostligt sovel, som lagrad, aptitretande ost. Den, som inte äger något, har i alla fall den gode Guden. Jag vill inte taga honom ifrån dem, men jag behåller Naigeon för mig själv. Den gode Guden är för folket. — Biskopen slog ihop sina händer. — Det här kan man kalla prata, utropade han. Verkligen en härlig uppfinning, denna materialism. Har man den, låter man inte lura sig; man låter sig inte helt dumt drivas i landsflykt som Cato, stenas som Stefanus eller brännas levande som Jeanne d'Arc. De som ha lyckats förskaffa sig denna beundransvärda materialism, kunna ha lyckan att känna sig oansvariga för allt, att kunna smälta<noinclude> <references/></noinclude> hd4sj23og8a9w3acmhcyoqe1t49tvrh 104 218784 646481 2026-03-30T08:50:28Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 80 — allt utan oro och besvär; de kunna utan samvets­ kval mottaga alla de platser och värdigheter de kunna förskaffa sig på grund av så kallade "konu- ektioner", alla de sinekurer, vilka stå vissa utvalda till buds; för dessa människor finnes det över hu­ vud taget inga gränser när det gäller att skapa sig en mjuk vilobädd. Med lock eller pock, med gott eller ont, utan ett ögonblicks tvekan inför en förödmjukelse, som kan medföra materiella...' 646481 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 80 —}}</noinclude>— 80 — allt utan oro och besvär; de kunna utan samvets­ kval mottaga alla de platser och värdigheter de kunna förskaffa sig på grund av så kallade "konu- ektioner", alla de sinekurer, vilka stå vissa utvalda till buds; för dessa människor finnes det över hu­ vud taget inga gränser när det gäller att skapa sig en mjuk vilobädd. Med lock eller pock, med gott eller ont, utan ett ögonblicks tvekan inför en förödmjukelse, som kan medföra materiella för­ delar, tveka de aldrig att begå det mest avsky­ värda förräderi, om det kan vara gagneligt för dem själva. Deras samvete tiger stilla inför varje hand­ ling, som bringar dem en fördel och man skulie misskänna dem om man ett ögonblick trodde att deras matsmältningsapparat vid ett enda tillfälle skulle råka i olag. Det måtte vara härligt, jag säger det inte för er, herr senator, men i alla fall är det omöjligt att inte lyckönska er. Ni höga herrar ha, säger ni, er egen filosofi, utsökt raffi­ nerad och endast användbar för de förmögna, väl­ smakande till alla såser, en beundransvärd kryd­ da till livets alla njutningar. Denna filosofi är häm­ tad ur djupen och framletad av speciella sökare.<noinclude> <references/></noinclude> ghogknb1w2em7sez97pq1nvfdyf17w2 646548 646481 2026-03-30T11:08:29Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646548 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 80 —}}</noinclude>allt utan oro och besvär; de kunna utan samvets­kval mottaga alla de platser och värdigheter de kunna förskaffa sig på grund av så kallade "konuektioner", alla de sinekurer, vilka stå vissa utvalda till buds; för dessa människor finnes det över hu­vud taget inga gränser när det gäller att skapa sig en mjuk vilobädd. Med lock eller pock, med gott eller ont, utan ett ögonblicks tvekan inför en förödmjukelse, som kan medföra materiella för­delar, tveka de aldrig att begå det mest avsky­värda förräderi, om det kan vara gagneligt för dem själva. Deras samvete tiger stilla inför varje hand­ling, som bringar dem en fördel och man skulle misskänna dem om man ett ögonblick trodde att deras matsmältningsapparat vid ett enda tillfälle skulle råka i olag. Det måtte vara härligt. Jag säger det inte för er, herr senator, men i alla fall är det omöjligt att inte lyckönska er. Ni höga herrar ha, säger ni, er egen filosofi, utsökt raffi­nerad och endast användbar för de förmögna, väl­ smakande till alla såser, en beundransvärd kryd­da till livets alla njutningar. Denna filosofi är häm­tad ur djupen och framletad av speciella sökare,<noinclude> <references/></noinclude> pjhdfiy9vyvp8x2btaqiu3slnjcbma2 104 218785 646482 2026-03-30T08:51:01Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646482 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 81 —}}</noinclude>under det att ni anser tron på den gode Guden vara folkets filosofi och religion, ungefär på sam­ma sätt, som kastanjerna äro de fattigas tryfferade kalkon.<noinclude> <references/></noinclude> o5w4q936kmzsh5k30terkyhlaq0xi8f 104 218786 646483 2026-03-30T08:51:23Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '—så­ som ert. Fru Magloire tog bort alla gamla tapeter. Bakom dem fanns något. Min salong, där det ej finns några möbler emedan vi använt den till att torka tvätten efter byken, är femton fot bred och aderton fot lång och taket prydes av antika för­ gyllningar samt har tvärbjälkar alldeles som på Edert slott. Sedan den tid, då det var sjukhus, är det försett med en överklädnad av lärft. Där fanns dessutom panel sedan våra mormödrars tid. Men vad...' 646483 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 83 —}}</noinclude>—så­ som ert. Fru Magloire tog bort alla gamla tapeter. Bakom dem fanns något. Min salong, där det ej finns några möbler emedan vi använt den till att torka tvätten efter byken, är femton fot bred och aderton fot lång och taket prydes av antika för­ gyllningar samt har tvärbjälkar alldeles som på Edert slott. Sedan den tid, då det var sjukhus, är det försett med en överklädnad av lärft. Där fanns dessutom panel sedan våra mormödrars tid. Men vad ni framför allt skulle se är mitt eget rum. Där har fru Magloire, under åtminstone tio olika tapetlager, funnit målningar, vilka, utan att vara överdådiga, dock gott förtjäna sin plats. De före­ ställa Telemakos, när han koras till riddare av Minerva, och så synes han i de där trädgårdarna, vars namn jag ej kommer ihåg. Det är dit romarinnorna begåvo sig för en enda natt Men vad säger jag, det finnes romare och romarinnor (här är ett ord oläsligt) och allt det andra. Fru Mag­ loire har tvättat fram allt det här, och hon ämnar nu reparera små skavanker, så mitt rum kommer att likna ett verkligt museum. Hon har också fun­ nit två spegelbord av trä i gammal stil. Man be­ gärde sex francs för att förgylla om dem, men det<noinclude> <references/></noinclude> laxsc40qspe1rqv8rlkmo9lze9k6p7t 646550 646483 2026-03-30T11:09:51Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646550 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 83 —}}</noinclude>som ert. Fru Magloire tog bort alla gamla tapeter. Bakom dem fanns något. Min salong, där det ej finns några möbler emedan vi använt den till att torka tvätten efter byken, är femton fot bred och aderton fot lång och taket prydes av antika för­gyllningar samt har tvärbjälkar alldeles som på Edert slott. Sedan den tid, då det var sjukhus, är det försett med en överklädnad av lärft. Där fanns dessutom panel sedan våra mormödrars tid. Men vad ni framför allt skulle se är mitt eget rum. Där har fru Magloire, under åtminstone tio olika tapetlager, funnit målningar, vilka, utan att vara överdådiga, dock gott förtjäna sin plats. De före­ställa Telemakos, när han koras till riddare av Minerva, och så synes han i de där trädgårdarna, vars namn jag ej kommer ihåg. Det är dit romarinnorna begåvo sig för en enda natt Men vad säger jag, det finnes romare och romarinnor (här är ett ord oläsligt) och allt det andra. Fru Mag­loire har tvättat fram allt det här, och hon ämnar nu reparera små skavanker, så mitt rum kommer att likna ett verkligt museum. Hon har också fun­nit två spegelbord av trä i gammal stil. Man be­gärde sex francs för att förgylla om dem, men det<noinclude> <references/></noinclude> anqw9k6az06chl3b34p4jsb2qzy42gq 104 218787 646484 2026-03-30T08:51:32Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 84 — är bättre att ge dem till de fattiga; förresten äro de förfärligt fula, och jag skulle tycka bättre om ett runt bord av mahogny. jag har det bra alltjämt. Min bror är så god. Han giver allt vad han har åt de fattiga och sjuka. Livet är hårt på landsbygden under vintern, där­ för måste man göra något tör dem, som behöva hjälp och ej ha några anhöriga att falla tillbaka på, vilka äro i stånd att avvara något. Min bror har sina van...' 646484 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 84 —}}</noinclude>— 84 — är bättre att ge dem till de fattiga; förresten äro de förfärligt fula, och jag skulle tycka bättre om ett runt bord av mahogny. jag har det bra alltjämt. Min bror är så god. Han giver allt vad han har åt de fattiga och sjuka. Livet är hårt på landsbygden under vintern, där­ för måste man göra något tör dem, som behöva hjälp och ej ha några anhöriga att falla tillbaka på, vilka äro i stånd att avvara något. Min bror har sina vanor för sig själv. Tänk Er, att husets dörr aldrig är stängd. Stig in, den som vill. Han fruktar ingenting, inte ens om natten. Det är hans sätt att vara modig, säger han. Han vill inte, att jag eller fru Magloire skola vara rädda för hans skull. Han utsätter sig för alla faror, och han vill inte ens, att vi skola förstå vad det är, han utsätter sig för. Han går ut, när det regnar, han promenerar i vätan om vintern. Han är inte rädd för mörkret, för ruskiga vägar eller obehagliga möten. Förra året reste han alldeles ensam till en trakt, bebodd av tjuvar. Han ville inte taga oss med. Han var borta i fjorton dagar, ocli man trodde lio-<noinclude> <references/></noinclude> 0srv2w7gnc66aojwitdxts5g4sezsol 646552 646484 2026-03-30T11:11:16Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646552 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 84 —}}</noinclude>är bättre att ge dem till de fattiga; förresten äro de förfärligt fula, och jag skulle tycka bättre om ett runt bord av mahogny. Jag har det bra alltjämt. Min bror är så god. Han giver allt vad han har åt de fattiga och sjuka. Livet är hårt på landsbygden under vintern, där­för måste man göra något tör dem, som behöva hjälp och ej ha några anhöriga att falla tillbaka på, vilka äro i stånd att avvara något. Min bror har sina vanor för sig själv. Tänk Er, att husets dörr aldrig är stängd. Stig in, den som vill. Han fruktar ingenting, inte ens om natten. Det är hans sätt att vara modig, säger han. Han vill inte, att jag eller fru Magloire skola vara rädda för hans skull. Han utsätter sig för alla faror, och han vill inte ens, att vi skola förstå vad det är, han utsätter sig för. Han går ut, när det regnar, han promenerar i vätan om vintern. Han är inte rädd för mörkret, för ruskiga vägar eller obehagliga möten. Förra året reste han alldeles ensam till en trakt, bebodd av tjuvar. Han ville inte taga oss med. Han var borta i fjorton dagar, och man trodde<noinclude> <references/></noinclude> 8mq8bjsywa2jlgjr02mk56owgknkkjo 104 218788 646485 2026-03-30T08:51:40Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '85 — nom död. Han kom tillbaka utan något som helst äventyr och sade: — Se, det är på det viset man bestulit mig — och han öppnade en väska full med kyrkreliker från katedralen i Embrun, vilka tjuvarna hade givit honom. Då jag jämte några vänner foro honom till mö­ tes den gången, kunde jag inte låta bli att gräla på honom en smula, och var jag särskilt mån om att göra det, då vagnen slamrade, så att ingen skulle höra, vad jag sade. Den fö...' 646485 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 85 —}}</noinclude>85 — nom död. Han kom tillbaka utan något som helst äventyr och sade: — Se, det är på det viset man bestulit mig — och han öppnade en väska full med kyrkreliker från katedralen i Embrun, vilka tjuvarna hade givit honom. Då jag jämte några vänner foro honom till mö­ tes den gången, kunde jag inte låta bli att gräla på honom en smula, och var jag särskilt mån om att göra det, då vagnen slamrade, så att ingen skulle höra, vad jag sade. Den första tiden sade jag mig, att inga faror kunna hindra honom. Han är förskräcklig. Nu har jag slutat med det. Jag ger tecken åt fru Magloire, så att hon inte skall motsäga honom. Fru Magloire tar jag med mig, går in i mitt rum och beder för honom och sedan somnar jag. Jag är lugn, ty jag vet så väl, att om något händer nonom, skulle det bliva mitt slut. Jag skulle gå min väg till den gode Guden med min bror och biskop. Fru Magloire har haft det svårare att vänja sig vid, vad hon kallar hans oförsiktigheter. Men nu be vi båda för honom och äro ängsliga tillsammans. Förresten, vad ha vi att frukta i det här huset?<noinclude> <references/></noinclude> 0bs4pil60vfwul9ux27mybiol7gdeez 646555 646485 2026-03-30T11:12:26Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646555 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 85 —}}</noinclude>honnom död. Han kom tillbaka utan något som helst äventyr och sade: — Se, det är på det viset man bestulit mig — och han öppnade en väska full med kyrkreliker från katedralen i Embrun, vilka tjuvarna hade givit honom. Då jag jämte några vänner foro honom till mö­tes den gången, kunde jag inte låta bli att gräla på honom en smula, och var jag särskilt mån om att göra det, då vagnen slamrade, så att ingen skulle höra, vad jag sade. Den första tiden sade jag mig, att inga faror kunna hindra honom. Han är förskräcklig. Nu har jag slutat med det. Jag ger tecken åt fru Magloire, så att hon inte skall motsäga honom. Fru Magloire tar jag med mig, går in i mitt rum och beder för honom och sedan somnar jag. Jag är lugn, ty jag vet så väl, att om något händer honom, skulle det bliva mitt slut. Jag skulle gå min väg till den gode Guden med min bror och biskop. Fru Magloire har haft det svårare att vänja sig vid, vad hon kallar hans oförsiktigheter. Men nu be vi båda för honom och äro ängsliga tillsammans. Förresten, vad ha vi att frukta i det här huset?<noinclude> <references/></noinclude> ks3wv849et19t3jmouuk3k5uknhmsiz 104 218789 646486 2026-03-30T08:51:50Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 86 — Det finns alltid En bland oss, som är starkare. Djävulen kan passera här igenom, men den gode Guden bor här. Se där vad som är tillräckligt för mig. Min bror behöver inte ens en gång tala till mig, jag förstår honom, utan att han säger ett ord. Så måste man vara mot en man, som är stor i anden. Jag har frågat min bror om de upplysningar Ni önskade om familjen de Faux. Ni vet ju, hur väl han känner till allt, ty han har alltid varit en trog...' 646486 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 86 —}}</noinclude>— 86 — Det finns alltid En bland oss, som är starkare. Djävulen kan passera här igenom, men den gode Guden bor här. Se där vad som är tillräckligt för mig. Min bror behöver inte ens en gång tala till mig, jag förstår honom, utan att han säger ett ord. Så måste man vara mot en man, som är stor i anden. Jag har frågat min bror om de upplysningar Ni önskade om familjen de Faux. Ni vet ju, hur väl han känner till allt, ty han har alltid varit en trogen rojalist som icke ett ögonblick förgätit, vad han är skyldig vårt gamla kungahus och ej ens under kejsardömets mest lysande glansdagar för­ fallit till en dyrkan, som inneburit ett avfall från de smorde härskarne. Det är en mycket gammal normandisk familj från Caen. Under fem sekler har det funnits en Raoul de Faux, en Jean de Faux och en Thomas de Faux: alla ha varit ädlingar och en av dem herre till Rochefort. Den siste av dem var Guy Etienne Alexandre, han var regementsöverste. Hans dotter Marie-Louise är gift med Adrien Charles de Gramont, son till hertig Louis de Gramont, pär av Frankrike. Namnet skrives Faux, Fauq eller Faoucq.<noinclude> <references/></noinclude> c5x6fmp7g1vosdmd5wubebqrz6zp4hw 646557 646486 2026-03-30T11:13:43Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646557 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 86 —}}</noinclude>Det finns alltid En bland oss, som är starkare. Djävulen kan passera här igenom, men den gode Guden bor här. Se där vad som är tillräckligt för mig. Min bror behöver inte ens en gång tala till mig, jag förstår honom, utan att han säger ett ord. Så måste man vara mot en man, som är stor i anden. Jag har frågat min bror om de upplysningar Ni önskade om familjen de Faux. Ni vet ju, hur väl han känner till allt, ty han har alltid varit en trogen rojalist som icke ett ögonblick förgätit, vad han är skyldig vårt gamla kungahus och ej ens under kejsardömets mest lysande glansdagar för­fallit till en dyrkan, som inneburit ett avfall från de smorde härskarne. Det är en mycket gammal normandisk familj från Caen. Under fem sekler har det funnits en Raoul de Faux, en Jean de Faux och en Thomas de Faux: alla ha varit ädlingar och en av dem herre till Rochefort. Den siste av dem var Guy Etienne Alexandre, han var regementsöverste. Hans dotter Marie-Louise är gift med Adrien Charles de Gramont, son till hertig Louis de Gramont, pär av Frankrike. Namnet skrives Faux, Fauq eller Faoucq.<noinclude> <references/></noinclude> kgm04qan281iyiopwnwwqv00r4r4rzj 104 218790 646487 2026-03-30T08:51:58Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 87 — Fru grevinna, anbefall mig i er släktings, hans högvördighet kardinalens böner. Vad beträffar er kära Sylvanie, har hon gjort rätt i att icke använda de dyrbara stunder, hon tillbringar hos er, med att skriva till mig. Hon mår bra, arbetar enligt era önskningar och håller fortfarande av mig. Det är allt vad jag önskar. Hennes häls­ ning till mig genom eder har jag mottagit med glädje. Min hälsa är icke allt för dålig, och dock magrar jag f...' 646487 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 87 —}}</noinclude>— 87 — Fru grevinna, anbefall mig i er släktings, hans högvördighet kardinalens böner. Vad beträffar er kära Sylvanie, har hon gjort rätt i att icke använda de dyrbara stunder, hon tillbringar hos er, med att skriva till mig. Hon mår bra, arbetar enligt era önskningar och håller fortfarande av mig. Det är allt vad jag önskar. Hennes häls­ ning till mig genom eder har jag mottagit med glädje. Min hälsa är icke allt för dålig, och dock magrar jag för varje dag. Farväl, papperet är slut och tvingar mig att lämna er. Kära hälsningar Baptistine. P. S. Eder fru svägerska är fortfarande här med sin familj. Eder lilla brorson är förtjusande. Vet Ni, att han snart är fem år. Hans lille bror drar en gammal kvast genom rummen som en vagn och säger: "Huu!" Som man ser av brevet, förstodo dessa båda kvinnor, fröken Baptistine och fru Magloire, att anpassa sitt liv efter biskopens, med den speci­ ella feminina talang, varmed kvinnor förstå män­<noinclude> <references/></noinclude> n7l6yiseqz892lk7b62u5ay83mjnqwy 646560 646487 2026-03-30T11:19:16Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646560 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 87 —}}</noinclude>Fru grevinna, anbefall mig i er släktings, hans högvördighet kardinalens böner. Vad beträffar er kära Sylvanie, har hon gjort rätt i att icke använda de dyrbara stunder, hon tillbringar hos er, med att skriva till mig. Hon mår bra, arbetar enligt era önskningar och håller fortfarande av mig. Det är allt vad jag önskar. Hennes häls­ning till mig genom eder har jag mottagit med glädje. Min hälsa är icke allt för dålig, och dock magrar jag för varje dag. Farväl, papperet är slut och tvingar mig att lämna er. {{ph|Kära hälsningar}} {{ph|{{spärrad|Baptistine.}}}} P. S. Eder fru svägerska är fortfarande här med sin familj. Eder lilla brorson är förtjusande. Vet Ni, att han snart är fem år. Hans lille bror drar en gammal kvast genom rummen som en vagn och säger: "Huu!" Som man ser av brevet, förstodo dessa båda kvinnor, fröken Baptistine och fru Magloire, att anpassa sitt liv efter biskopens, med den speci­ella feminina talang, varmed kvinnor förstå<noinclude> <references/></noinclude> 3xrtbb8lbagw5dq7fmlk8zs0gnn6xg0 104 218791 646488 2026-03-30T08:52:06Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 88 — nen, ofta bättre än männen förstå sig själva. Biskopen i Digne utförde ofta storslaget djär­ va handlingar med en mild och uppriktig min, som inte förrådde någonting. De darrade, men läto honom göra det. Några gånger försökte fru Magloire varna honom innan, aldrig under ti­ den eller efteråt. Aldrig störde de honom i hans handlingar, vore det så bara med ett tecken. De kände instinktivt, att deras oro skulle genera ho­ nom. Till och me...' 646488 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 88 —}}</noinclude>— 88 — nen, ofta bättre än männen förstå sig själva. Biskopen i Digne utförde ofta storslaget djär­ va handlingar med en mild och uppriktig min, som inte förrådde någonting. De darrade, men läto honom göra det. Några gånger försökte fru Magloire varna honom innan, aldrig under ti­ den eller efteråt. Aldrig störde de honom i hans handlingar, vore det så bara med ett tecken. De kände instinktivt, att deras oro skulle genera ho­ nom. Till och med när de trodde honom vara i fara, förstodo de honom så väl, att de upphörde att oroas för honom och anförtrodde honom i Guds händer. Förresten sade ju Baptistine, det sågo vi här ovan, att broderns död skulle bli hennes egen. Fru Magloire sade det inte, men hon visste det.<noinclude> <references/></noinclude> ezgl5mvi9g92as7j4v0dfaq7m9r0bz2 646561 646488 2026-03-30T11:20:04Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646561 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 88 —}}</noinclude>männen, ofta bättre än männen förstå sig själva. Biskopen i Digne utförde ofta storslaget djär­va handlingar med en mild och uppriktig min, som inte förrådde någonting. De darrade, men läto honom göra det. Några gånger försökte fru Magloire varna honom innan, aldrig under ti­den eller efteråt. Aldrig störde de honom i hans handlingar, vore det så bara med ett tecken. De kände instinktivt, att deras oro skulle genera ho­nom. Till och med när de trodde honom vara i fara, förstodo de honom så väl, att de upphörde att oroas för honom och anförtrodde honom i Guds händer. Förresten sade ju Baptistine, det sågo vi här ovan, att broderns död skulle bli hennes egen. Fru Magloire sade det inte, men hon visste det.<noinclude> <references/></noinclude> 656cqm4bp5c4xde4jizgkksysilwabj 104 218792 646489 2026-03-30T08:52:19Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 90 — kungamördare. Hade man inte ställt honom in­ för rätta vid det legimitima kungahusets åter­ komst? Må vara att man inte hade huggit huvudet av honom. Det tillhör ju den sanna ko­ nungsligheten att visa en verklig mildhet. Men bin hade utstötts ur det samhälle, han velat till­ intetgöra och han var ett varnande exempel i alla fall. Dessutom var han ateist, som alla dessa män­ niskor. Så löd kråkornas pladder kring den en­ samme gamen. Var h...' 646489 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 90 —}}</noinclude>— 90 — kungamördare. Hade man inte ställt honom in­ för rätta vid det legimitima kungahusets åter­ komst? Må vara att man inte hade huggit huvudet av honom. Det tillhör ju den sanna ko­ nungsligheten att visa en verklig mildhet. Men bin hade utstötts ur det samhälle, han velat till­ intetgöra och han var ett varnande exempel i alla fall. Dessutom var han ateist, som alla dessa män­ niskor. Så löd kråkornas pladder kring den en­ samme gamen. Var han då så förskräcklig, denne man? Om man dömer honom efter det hemska i hans en­ samhet, måste man svara ja. Eftersom han inte röstat för konungens död, hade han inte dömts till landsförvisning utan kunnat stanna i Frank­ rike. Han bodde en kvarts timmas väg från sta­ den långt ifrån människor och vägar. Där hade han, sade man, en bit jord och en håla. Inga grannar, inte ens någon som gick förbi. Sedan han bosatt sig där, hade den lilla stigen, som förde till dalen, där hans hydda låg, försvunnit under växtligheten. Man talade om denna plats som om det varit bödelns boning. Emellertid tänkte biskopen på honom, och då<noinclude> <references/></noinclude> ey643f1tn9k0dagp121xfho4jgzhaz0 646563 646489 2026-03-30T11:23:16Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646563 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 90 —}}</noinclude>kungamördare. Hade man inte ställt honom in­ för rätta vid det legimitima kungahusets åter­komst? Må vara att man inte hade huggit huvudet av honom. Det tillhör ju den sanna ko­nungsligheten att visa en verklig mildhet. Men bin hade utstötts ur det samhälle, han velat till­intetgöra och han var ett varnande exempel i alla fall. Dessutom var han ateist, som alla dessa män­niskor. Så löd kråkornas pladder kring den en­samme gamen. Var han då så förskräcklig, denne man? Om man dömer honom efter det hemska i hans en­samhet, måste man svara ja. Eftersom han inte röstat för konungens död, hade han inte dömts till landsförvisning utan kunnat stanna i Frank­rike. Han bodde en kvarts timmas väg från sta­den långt ifrån människor och vägar. Där hade han, sade man, en bit jord och en håla. Inga grannar, inte ens någon som gick förbi. Sedan han bosatt sig där, hade den lilla stigen, som förde till dalen, där hans hydda låg, försvunnit under växtligheten. Man talade om denna plats som om det varit bödelns boning. Emellertid tänkte biskopen på honom, och då<noinclude> <references/></noinclude> epwyy4h9t3of5gtdp987l3sk7ror6pk 104 218793 646490 2026-03-30T08:52:27Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 91 — och då tittade han bortåt dungen, som markerade den gamle enstöringens koja, sägande: — Där borta är det en själ, som är ensam. Och i djupet av sitt hjärta tilläde han: — Det är min plikt att besöka honom. Efter ett ögonblicks eftertanke syntes honom den tanken motbjudande, nästan stötande, ty i grund oclibotten delade han den all­ männa uppfattningen om enstöringen och han kände denna till hatet gränsande känsla, som så väl uttryck...' 646490 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 91 —}}</noinclude>— 91 — och då tittade han bortåt dungen, som markerade den gamle enstöringens koja, sägande: — Där borta är det en själ, som är ensam. Och i djupet av sitt hjärta tilläde han: — Det är min plikt att besöka honom. Efter ett ögonblicks eftertanke syntes honom den tanken motbjudande, nästan stötande, ty i grund oclibotten delade han den all­ männa uppfattningen om enstöringen och han kände denna till hatet gränsande känsla, som så väl uttryckes genom ordet avstånd. I alla händel­ ser, borde den avskräcka honom — prästen? Nej! Men Gud, vilken fara. Den gode biskopen var för­ vånad över sig själv. Ibland gick han åt det hål­ let men återvände om en stund. En dag spred sig slutligen i staden det ryktet, att en fåraherde, som ibland tittade till G. i hans koja, hade uppsökt läkaren, att den gamle var döende och säkerligen inte skulle leva över nat­ ten. Gud ske lov! tillade några. Biskopen tog en käpp, kastade en överock över den slitna kaf­ tanen till skydd mot vinden, som säkerligen inte skulle lägga sig under natten, och gick. Solen gick ned och vidrörde nästan horison­ ten, då han anlände till det bannlysta stället. Han<noinclude> <references/></noinclude> p71cgo43ifu8thgc0tuv6io5bjexn97 646564 646490 2026-03-30T11:24:34Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646564 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 91 —}}</noinclude>och då tittade han bortåt dungen, som markerade den gamle enstöringens koja, sägande: — Där borta är det en själ, som är ensam. Och i djupet av sitt hjärta tilläde han: — Det är min plikt att besöka honom. Efter ett ögonblicks eftertanke syntes honom den tanken motbjudande, nästan stötande, ty i grund oclibotten delade han den all­männa uppfattningen om enstöringen och han kände denna till hatet gränsande känsla, som så väl uttryckes genom ordet avstånd. I alla händel­ser, borde den avskräcka honom — prästen? Nej! Men Gud, vilken fara. Den gode biskopen var för­ vånad över sig själv. Ibland gick han åt det hål­let men återvände om en stund. En dag spred sig slutligen i staden det ryktet, att en fåraherde, som ibland tittade till G. i hans koja, hade uppsökt läkaren, att den gamle var döende och säkerligen inte skulle leva över nat­ten. Gud ske lov! tillade några. Biskopen tog en käpp, kastade en överock över den slitna kaf­tanen till skydd mot vinden, som säkerligen inte skulle lägga sig under natten, och gick. Solen gick ned och vidrörde nästan horison­ten, då han anlände till det bannlysta stället. Han<noinclude> <references/></noinclude> kw85xyp02pz65bknzhlxupt1et7ujw0 104 218794 646491 2026-03-30T08:52:36Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 92 — hoppade över ett dike, trängde genom en häck och efter några djärva steg stod han äntligen famför kulan. Det var en låg liten hydda med några vinrankor på framsidan. Framför dörren på en enkel gammal stol satt en vithårig gamling, som kisade och smålog åt solen. Vid sidan om honom stod en liten pojke. Det var fåraherden. Han räckte den gamle en skäl mjölk. Under det att biskopen betraktade honom, upplät den gamle sin röst: — Tack, nu b...' 646491 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 92 —}}</noinclude>— 92 — hoppade över ett dike, trängde genom en häck och efter några djärva steg stod han äntligen famför kulan. Det var en låg liten hydda med några vinrankor på framsidan. Framför dörren på en enkel gammal stol satt en vithårig gamling, som kisade och smålog åt solen. Vid sidan om honom stod en liten pojke. Det var fåraherden. Han räckte den gamle en skäl mjölk. Under det att biskopen betraktade honom, upplät den gamle sin röst: — Tack, nu behöver jag inte mer. Och hans leende blick lämnade solen för att stanna på gossen. Biskopen gick fram. Vid lju­ det, som han åstadkom, vände den gamle på hu­ vudet, och hans ansikte utryckte så mycken för­ våning, som man kan känna, när man levat ett långt liv. — Alltsedan jag kom här, sade han, är det första gången, någon kommer till mig. Vem är ni, min herre? Biskopen svarade: — Jag heter Bienvenu Myriel. — Bienvenu Myriel1 Det namnet har jag hört<noinclude> <references/></noinclude> dyo505z370248f1tvzelmpqyemnjtf0 646565 646491 2026-03-30T11:26:56Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646565 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 92 —}}</noinclude>hoppade över ett dike, trängde genom en häck och efter några djärva steg stod han äntligen {{rättelse|famför|framför}} kulan. Det var en låg liten hydda med några vinrankor på framsidan. Framför dörren på en enkel gammal stol satt en vithårig gamling, som kisade och smålog åt solen. Vid sidan om honom stod en liten pojke. Det var fåraherden. Han räckte den gamle en skäl mjölk. Under det att biskopen betraktade honom, upplät den gamle sin röst: — Tack, nu behöver jag inte mer. Och hans leende blick lämnade solen för att stanna på gossen. Biskopen gick fram. Vid lju­det, som han åstadkom, vände den gamle på hu­vudet, och hans ansikte {{rättelse|utryckte|uttryckte}} så mycken för­våning, som man kan känna, när man levat ett långt liv. — Alltsedan jag kom här, sade han, är det första gången, någon kommer till mig. Vem är ni, min herre? Biskopen svarade: — Jag heter Bienvenu Myriel. — Bienvenu Myriel1 Det namnet har jag hört<noinclude> <references/></noinclude> iw9ouk80a37pa8ebj1k4nli1kny2mvb 104 218795 646492 2026-03-30T08:52:42Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 646492 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|163}}</noinclude> {{c|{{större|{{sp|ÅTTONDE BREFVET.}}}}}} {{linje|5em|style=margin-top:2em;margin-bottom:2em;}} {{c|{{större|'''Boston.'''}}}}{{ph|''D. 1 Jan. 1850.''|5}} Ett godt nytt år till alla kära hemmavid! Tack käraste unge för ditt bref. Det var mig en hjertlig glädje och vederqvickelse; ty fastän ett och annat der hade sina oglada skuggor, så kände jag en frisk anda gå igenom brefvet, som sade mig att du var frisk till själ och kropp. Och hvad det var roligt att se dig gå och äta middag hos slägtingarne till höger och venster! Och de der småsakerna hemma (den der nya betjenten t. ex., som står så träget fastspikad bakom din stol och sedan springer i vägen för dig af lutter vördnad och ifver att öppna dörrarne) ack, hvad sådant är roligt att höra om, och hvad sådant ser roligt ut på några tusen mils afstånd; Att mamma är så rask och Charlotte så mycket bättre, — och Hagberg så nöjd i sin verksamhet på landet — är bra glädjande. Nu skrifver jag åter till dig i Benzons hus, sittande i en liten vacker »parlour», möblerad med grönt sammet och prydd med vackra taflor och gravyrer på väggarne, och jag kan ej säga dig huru glad jag är att vara här i ro för en tid (en månad åtminstone), ty jag<noinclude> <references/></noinclude> o5uz6xtn9qwf8vhu1e8jvcpozp8h5fu 104 218796 646493 2026-03-30T08:52:43Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 93 — förut. Är det er, folket kallar hans högvördighet Bienvenu? — Ja, det är jag. Den gamle återtog med ett småleende: — Då är ni alltså min biskop? — Ja, kanske i någon mån. — Stig in, min herre. Gubben räckte biskopen handen, men denne tog den inte. Biskopen inskränkte sig att säga: — Jag är glad, att man givit mig felaktiga un­ derrättelser. Ni ser inte alls sjuk ut. — Jag håller på att tillfriskna, svarade gam­ lingen. Han gj...' 646493 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 93 —}}</noinclude>— 93 — förut. Är det er, folket kallar hans högvördighet Bienvenu? — Ja, det är jag. Den gamle återtog med ett småleende: — Då är ni alltså min biskop? — Ja, kanske i någon mån. — Stig in, min herre. Gubben räckte biskopen handen, men denne tog den inte. Biskopen inskränkte sig att säga: — Jag är glad, att man givit mig felaktiga un­ derrättelser. Ni ser inte alls sjuk ut. — Jag håller på att tillfriskna, svarade gam­ lingen. Han gjorde en paus och sade: — jag dör inom tre timmar. Därpå återtog han: — jag är en smula läkare, jag. jag vet, hur de sista timmarna komma. I går voro mina fötter kalla, i dag har kölden nätt knäna, nu känner jag, att den stiger till midjan; när den har nått hjärtat, är det slut. Solen är härlig, inte sant? jag har låtit mig bäras ut här för att ännu en<noinclude> <references/></noinclude> ekd19g561q31hewtixr495v2be765uj 646566 646493 2026-03-30T11:28:40Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646566 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 93 —}}</noinclude>förut. Är det er, folket kallar hans högvördighet Bienvenu? — Ja, det är jag. Den gamle återtog med ett småleende: — Då är ni alltså min biskop? — Ja, kanske i någon mån. — Stig in, min herre. Gubben räckte biskopen handen, men denne tog den inte. Biskopen inskränkte sig att säga: — Jag är glad, att man givit mig felaktiga un­derrättelser. Ni ser inte alls sjuk ut. — Jag håller på att tillfriskna, svarade gam­lingen. Han gjorde en paus och sade: — Jag dör inom tre timmar. Därpå återtog han: — Jag är en smula läkare, jag. Jag vet, hur de sista timmarna komma. I går voro mina fötter kalla, i dag har kölden nätt knäna, nu känner jag, att den stiger till midjan; när den har nått hjärtat, är det slut. Solen är härlig, inte sant? jag har låtit mig bäras ut här för att ännu en<noinclude> <references/></noinclude> 5wsf8w7o46f5rqt9zsci49tb8oqrsxf 104 218797 646494 2026-03-30T08:52:52Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 94 — gång få kasta en blick på allt omkring mig. Ni kan tala med mig, det tröttar mig inte alls. Det var vänligt av er att titta till en döende män­ niska. Jag skulle vilja se gryningen, men jag vet, att jag knappast har tre timmar kvar. Men förresten, vad gör det? Att gå bort är en enkel sak. Man behöver inte solljus för det, jag skall dö under en strålande stjärnenatt. Den gamle vände sig mot herden. — Du kan gå och lägga dig. hela förra...' 646494 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 94 —}}</noinclude>— 94 — gång få kasta en blick på allt omkring mig. Ni kan tala med mig, det tröttar mig inte alls. Det var vänligt av er att titta till en döende män­ niska. Jag skulle vilja se gryningen, men jag vet, att jag knappast har tre timmar kvar. Men förresten, vad gör det? Att gå bort är en enkel sak. Man behöver inte solljus för det, jag skall dö under en strålande stjärnenatt. Den gamle vände sig mot herden. — Du kan gå och lägga dig. hela förra natten, du är trött. Du har vakat Gossen gick in i hyddan. Den gamle följde ho­ nom med ögonen och tilläde för sig själv: — När han sover, skall jag dö. Biskopen var inte rörd, som man skulle kunnat tro. Han märkte icke Guds ande i detta sätt att dö. Han, som så ofta skrattade åt "Hans högvördighet", var en smula chockerad över att inte en gång bli "nådige her­ re", ocli han kände sig nästan frestad att svara: medborgare. Det kom nästan över honom en viss familjär vresighet, som är ganska vanlig hos lä­ kare och präster, men som han dock aldrig för­ nummit förut. Denne man och förbrytare, denne<noinclude> <references/></noinclude> 3chl9ra312krigm5hbgdd4x5cpc1doi 646567 646494 2026-03-30T11:30:28Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646567 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 94 —}}</noinclude>gång få kasta en blick på allt omkring mig. Ni kan tala med mig, det tröttar mig inte alls. Det var vänligt av er att titta till en döende män­niska. Jag skulle vilja se gryningen, men jag vet, att jag knappast har tre timmar kvar. Men förresten, vad gör det? Att gå bort är en enkel sak. Man behöver inte solljus för det, jag skall dö under en strålande stjärnenatt. Den gamle vände sig mot herden. — Du kan gå och lägga dig. Du har vakat hela förra natten, du är trött. Gossen gick in i hyddan. Den gamle följde ho­nom med ögonen och tillade för sig själv: — När han sover, skall jag dö. Biskopen var inte rörd, som man skulle kunnat tro. Han märkte icke Guds ande i detta sätt att dö. Han, som så ofta skrattade åt "Hans högvördighet", var en smula chockerad över att inte en gång bli "nådige her­re", och han kände sig nästan frestad att svara: medborgare. Det kom nästan över honom en viss familjär vresighet, som är ganska vanlig hos lä­kare och präster, men som han dock aldrig för­nummit förut. Denne man och förbrytare, denne<noinclude> <references/></noinclude> jtcamvvs1a064w1mtiiekuntqwr532e 104 218798 646495 2026-03-30T08:52:59Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 95 — folkets representant, hade dock haft en viss makt på jorden; för första gången i sitt liv kanske kän­ de sig biskopen vara sträng. Den gamle behandlade honom med en blygsam förtrolighet, vari man kunde märka den ödmjuk­ het, som griper den, som är nära förintelsen. Bi­ skopen ä sin sida kunde inte låta bli — fastän lian i allmänhet noga aktade sig för att vara ny­ fiken, det ansåg han nästan som det samma som att förolämpa en männis...' 646495 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 95 —}}</noinclude>— 95 — folkets representant, hade dock haft en viss makt på jorden; för första gången i sitt liv kanske kän­ de sig biskopen vara sträng. Den gamle behandlade honom med en blygsam förtrolighet, vari man kunde märka den ödmjuk­ het, som griper den, som är nära förintelsen. Bi­ skopen ä sin sida kunde inte låta bli — fastän lian i allmänhet noga aktade sig för att vara ny­ fiken, det ansåg han nästan som det samma som att förolämpa en människa — att betrakta den gamle med en uppmärksamhet, som, om den inte hade sina rötter i sympati, förmodligen härledde sig ur hans intresse för en sådan människa, helt olik andra. Inför varje annan människa skulle han ha fördrivit dylika känslor, skulle ha ansett dem strida mot den sanna kristliga fördragsamhe­ ten. Han hade med andra ord aldrig varit i en sådan situation, vilken så starkt förde honom till­ baka till det liv, han trott sig lämna när han blev en kyrkans man. En konventsmedlem ansåg han nästan som en smula utanför lagen, till och med utanför all kristlig människokärlek. G. var lugn, rak och väl bibehållen, en sådan åttioåring, som kunde komma fysiologerna att för­<noinclude> <references/></noinclude> ntw1e65kgreevtvcn9ddhi8vrvvuj7b 646568 646495 2026-03-30T11:31:32Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646568 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 95 —}}</noinclude>folkets representant, hade dock haft en viss makt på jorden; för första gången i sitt liv kanske kän­de sig biskopen vara sträng. Den gamle behandlade honom med en blygsam förtrolighet, vari man kunde märka den ödmjuk­ het, som griper den, som är nära förintelsen. Bi­skopen å sin sida kunde inte låta bli — fastän lian i allmänhet noga aktade sig för att vara ny­fiken, det ansåg han nästan som det samma som att förolämpa en människa — att betrakta den gamle med en uppmärksamhet, som, om den inte hade sina rötter i sympati, förmodligen härledde sig ur hans intresse för en sådan människa, helt olik andra. Inför varje annan människa skulle han ha fördrivit dylika känslor, skulle ha ansett dem strida mot den sanna kristliga fördragsamhe­ten. Han hade med andra ord aldrig varit i en sådan situation, vilken så starkt förde honom till­baka till det liv, han trott sig lämna när han blev en kyrkans man. En konventsmedlem ansåg han nästan som en smula utanför lagen, till och med utanför all kristlig människokärlek. G. var lugn, rak och väl bibehållen, en sådan åttioåring, som kunde komma fysiologerna att<noinclude> <references/></noinclude> 73a6yya3t1dp6si15y36zd4ueeff4ae 104 218799 646496 2026-03-30T08:53:08Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 96 — vånas. Revolutionen har frambringat några män i jämnhöjd med sin tid. Man märkte, att denna gamling hade prövats. Fastän så nära slutet hade han dock bevarat all sin friska ungdoms sunda rörelser. Det var något i hans blick och i hans fasta, djupa och lugna röst, som förde tanken på allt annat än döden. Azrael, den muhammedanska dödsängeln, skulle säkerligen ha vänt om iniör hans anblick och trott sig ha kommit till fel plats. G. tycktes...' 646496 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 96 —}}</noinclude>— 96 — vånas. Revolutionen har frambringat några män i jämnhöjd med sin tid. Man märkte, att denna gamling hade prövats. Fastän så nära slutet hade han dock bevarat all sin friska ungdoms sunda rörelser. Det var något i hans blick och i hans fasta, djupa och lugna röst, som förde tanken på allt annat än döden. Azrael, den muhammedanska dödsängeln, skulle säkerligen ha vänt om iniör hans anblick och trott sig ha kommit till fel plats. G. tycktes dö, just för att han så ville. Det var en viss frihet i hans döende. Endast benen voro orör­ liga, de voro döda och kalla. Huvudet levde i sin krafts fulla liv. 1 detta högtidliga ögonblick lik­ nade han en konung ur en orientalisk saga, den svarta prinsen på sin marmortron, okuvlig i sin vanmakt inför det öde, som väntade, levande upp­ till men orörlig som marmor nedtill. Biskopen satte sig pä en sten. — Jag lyckönskar er, sade han men tillrätta­ visande röst, att ni åtminstone ej röstat för ko­ nungens död. Den gamle tycktes inte märka den dolda besk­ heten i ordet "åtminstone". Hans småleende för­ svann, då han svarade:<noinclude> <references/></noinclude> l4jinfneb4j30rbe8phlvfg0yl7ui2m 646570 646496 2026-03-30T11:33:41Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646570 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 96 —}}</noinclude>förvånas. Revolutionen har frambringat några män i jämnhöjd med sin tid. Man märkte, att denna gamling hade prövats. Fastän så nära slutet hade han dock bevarat all sin friska ungdoms sunda rörelser. Det var något i hans blick och i hans fasta, djupa och lugna röst, som förde tanken på allt annat än döden. Azraël, den muhammedanska dödsängeln, skulle säkerligen ha vänt om inför hans anblick och trott sig ha kommit till fel plats. G. tycktes dö, just för att han så ville. Det var en viss frihet i hans döende. Endast benen voro orör­liga, de voro döda och kalla. Huvudet levde i sin krafts fulla liv. 1 detta högtidliga ögonblick lik­ nade han en konung ur en orientalisk saga, den svarta prinsen på sin marmortron, okuvlig i sin vanmakt inför det öde, som väntade, levande upp­till men orörlig som marmor nedtill. Biskopen satte sig pä en sten. — Jag lyckönskar er, sade han men tillrätta­visande röst, att ni åtminstone ej röstat för ko­nungens död. Den gamle tycktes inte märka den dolda besk­heten i ordet "åtminstone". Hans småleende för­svann, då han svarade:<noinclude> <references/></noinclude> 3go7tchs876qw4bbw5zjbjbh1agdddc 104 218800 646497 2026-03-30T08:53:16Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 97 — — Lyckönska mig inte för mycket, jag har rös­ tat mot tyrannen. Hans röst var härd och all­ varlig. — Vad vill det säga? återtog biskopen. — jag säger, att människan har en tyrann — okunnigheten, jag har arbetat mot denna tyrann. Den har frambringat kungligheten, vilken är en produkt av det falska och osanna, lika mycket som vetenskapen är en produkt av det sanna. Mänskliglieten bör inte styras av något annat än veten­ skapen. — O...' 646497 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 97 —}}</noinclude>— 97 — — Lyckönska mig inte för mycket, jag har rös­ tat mot tyrannen. Hans röst var härd och all­ varlig. — Vad vill det säga? återtog biskopen. — jag säger, att människan har en tyrann — okunnigheten, jag har arbetat mot denna tyrann. Den har frambringat kungligheten, vilken är en produkt av det falska och osanna, lika mycket som vetenskapen är en produkt av det sanna. Mänskliglieten bör inte styras av något annat än veten­ skapen. — Oclisamvetet, tilläde biskopen. — Det är det samma. Samvetet, det är den medfödda mängden av förnuft, som vi ha inom oss. Hans högvördighet lyssnade en smula förvånad till dessa för honom alldeles nya synpunkter. Den gamle fortsatte: — Vad beträffar Ludvig XVI:s död, har jag röstat nej. Jag anser mig inte ha rätt att döda en människa, men jag anser det för min plikt att undanrödja det onda. — Jag har röstat för tyrannens avsättning. Det Victor Hugo I. 7<noinclude> <references/></noinclude> kxx817qa5yok1cz7bkni37wqu9u1jo5 646571 646497 2026-03-30T11:36:01Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646571 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 97 —}}</noinclude>— Lyckönska mig inte för mycket, jag har rös­tat mot tyrannen. Hans röst var härd och all­varlig. — Vad vill det säga? återtog biskopen. — Jag säger, att människan har en tyrann — okunnigheten, jag har arbetat mot denna tyrann. Den har frambringat kungligheten, vilken är en produkt av det falska och osanna, lika mycket som vetenskapen är en produkt av det sanna. Mänskliglieten bör inte styras av något annat än veten­skapen. — Och samvetet, tillade biskopen. — Det är det samma. Samvetet, det är den medfödda mängden av förnuft, som vi ha inom oss. Hans högvördighet lyssnade en smula förvånad till dessa för honom alldeles nya synpunkter. Den gamle fortsatte: — Vad beträffar Ludvig XVI:s död, har jag röstat nej. Jag anser mig inte ha rätt att döda en människa, men jag anser det för min plikt att undanrödja det onda. — Jag har röstat för tyrannens avsättning. Det<noinclude> <references/></noinclude> dorc3xqw9r6rlii26pujvmi8001l94v 104 218801 646498 2026-03-30T08:53:26Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 98 — är det samma som frihet för människorna: bro­ derskap och endräkt. Vi ha störtat den gamla världen, som var en källa till elände, men som nu genom omstörtningen blivit en glädjekälla. — Blandad glädje, sade biskopen. — Vi skulle kunna säga grumlad glädje — och nu, efter den olyckliga uppståndelsen av det, efter det som passerat 1814, försvunnen glädje. Ack — jag medgiver, att verket varit ofullbordat, vi ha in­ te helt och hållet k...' 646498 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 98 —}}</noinclude>— 98 — är det samma som frihet för människorna: bro­ derskap och endräkt. Vi ha störtat den gamla världen, som var en källa till elände, men som nu genom omstörtningen blivit en glädjekälla. — Blandad glädje, sade biskopen. — Vi skulle kunna säga grumlad glädje — och nu, efter den olyckliga uppståndelsen av det, efter det som passerat 1814, försvunnen glädje. Ack — jag medgiver, att verket varit ofullbordat, vi ha in­ te helt och hållet kunnat undertrycka de gamla idéerna. Att riva bort alla misstag och fel förslår inte, man måste skapa nya seder och bruk. Även när väderkvarnen ej längre finnes, blåser dock vinden. — Ni ha förstört och rivit ner, och det kan vara nyttigt, men jag gillar ej den omstörtning, som sker under vredesutbrott. — Rätten har sin vrede och harm, herr biskop, och rättens harm är ett steg närmare framgången. Det gör det samma, vad man säger om franska re­ volutionen, den har ändå utvecklat den största mänskliga kraft, som denna världen sett i rörelse sedan den tid, då Jesus Kristus levde och verkade<noinclude> <references/></noinclude> ss3kmphqov4j7ot4kq2439p8uj0nmbj 646572 646498 2026-03-30T11:37:13Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646572 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 98 —}}</noinclude>är det samma som frihet för människorna: bro­derskap och endräkt. Vi ha störtat den gamla världen, som var en källa till elände, men som nu genom omstörtningen blivit en glädjekälla. — Blandad glädje, sade biskopen. — Vi skulle kunna säga grumlad glädje — och nu, efter den olyckliga uppståndelsen av det, efter det som passerat 1814, försvunnen glädje. Ack — jag medgiver, att verket varit ofullbordat, vi ha in­te helt och hållet kunnat undertrycka de gamla idéerna. Att riva bort alla misstag och fel förslår inte, man måste skapa nya seder och bruk. Även när väderkvarnen ej längre finnes, blåser dock vinden. — Ni ha förstört och rivit ner, och det kan vara nyttigt, men jag gillar ej den omstörtning, som sker under vredesutbrott. — Rätten har sin vrede och harm, herr biskop, och rättens harm är ett steg närmare framgången. Det gör det samma, vad man säger om franska re­volutionen, den har ändå utvecklat den största mänskliga kraft, som denna världen sett i rörelse sedan den tid, då Jesus Kristus levde och verkade<noinclude> <references/></noinclude> 7ug0axxkkmc6jp98s2bg02wiroh11rz 104 218802 646499 2026-03-30T08:53:43Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 99 — här nere, den har varit en surdeg, som kommer att genomsyra länderna under otaliga kommande ge­ nerationer och liksom kristendomen kommer det att dröja sekler innan man insett dess allt omväl­ vande betydelse, innan man upphör att döma den efter krusningarne på ytan. Den må vara ofull­ bordad, den är dock storslagen. Den har fram­ ställt dittills okända sociala frågor, den har mildrat tankarna, den har lugnat och upplyst, den har framkallat en...' 646499 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 99 —}}</noinclude>— 99 — här nere, den har varit en surdeg, som kommer att genomsyra länderna under otaliga kommande ge­ nerationer och liksom kristendomen kommer det att dröja sekler innan man insett dess allt omväl­ vande betydelse, innan man upphör att döma den efter krusningarne på ytan. Den må vara ofull­ bordad, den är dock storslagen. Den har fram­ ställt dittills okända sociala frågor, den har mildrat tankarna, den har lugnat och upplyst, den har framkallat en flod av civilisation över jorden. Den har varit god, den franska revolutionen, den har varit en välsignelse för människorna. Biskopen kunde inte underlåta att mumla: — jaså! 93? Konventsmedlemmen reste sig från sin stol med en nästan gravlik högtidlighet och skrek så högt en döende förmår: — Ah, nu är ni där! 93! Jag väntade just det ordet. Ett moln har bildats under femtonhundra år, och, när det urladdat sig, anklaga ni åskan och blixten. Biskopen kände, kanske omedvetet, att någon­ ting inom honom hade berörts. Emellertid lät han ingenting märkas och svarade:<noinclude> <references/></noinclude> rsodvblmqoryeahm5un9qgmp79g6ojf 646573 646499 2026-03-30T11:38:25Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646573 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 99 —}}</noinclude>här nere, den har varit en surdeg, som kommer att genomsyra länderna under otaliga kommande ge­nerationer och liksom kristendomen kommer det att dröja sekler innan man insett dess allt omväl­vande betydelse, innan man upphör att döma den efter krusningarne på ytan. Den må vara ofull­bordad, den är dock storslagen. Den har fram­ ställt dittills okända sociala frågor, den har mildrat tankarna, den har lugnat och upplyst, den har framkallat en flod av civilisation över jorden. Den har varit god, den franska revolutionen, den har varit en välsignelse för människorna. Biskopen kunde inte underlåta att mumla: — Jaså! 93? Konventsmedlemmen reste sig från sin stol med en nästan gravlik högtidlighet och skrek så högt en döende förmår: — Ah, nu är ni där! 93! Jag väntade just det ordet. Ett moln har bildats under femtonhundra år, och, när det urladdat sig, anklaga ni åskan och blixten. Biskopen kände, kanske omedvetet, att någon­ting inom honom hade berörts. Emellertid lät han ingenting märkas och svarade:<noinclude> <references/></noinclude> 3n1i3sp6iwrjhjttuniaiimgw0av5hc 104 218803 646500 2026-03-30T08:53:52Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 100 — — Domaren talar i rättfärdighetens namn, präs­ ten i barmhärtighetens, vilket inte är något annat än en mera upphöjd rättvisa. En blixt bör ej träf­ fa fel. Och han tilläde, under det att han skarpt betraktade konventsmedlemmen: Ludvig XVII? Konventsmedlemmen sträckte ut handen ocli grep biskopens arm: — Ludvig den XVII! Vem gråter ni för? Är det för det oskyldiga barnet? I så fall gråter jag med er. Är det för det kungliga barnet?...' 646500 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 100 —}}</noinclude>— 100 — — Domaren talar i rättfärdighetens namn, präs­ ten i barmhärtighetens, vilket inte är något annat än en mera upphöjd rättvisa. En blixt bör ej träf­ fa fel. Och han tilläde, under det att han skarpt betraktade konventsmedlemmen: Ludvig XVII? Konventsmedlemmen sträckte ut handen ocli grep biskopens arm: — Ludvig den XVII! Vem gråter ni för? Är det för det oskyldiga barnet? I så fall gråter jag med er. Är det för det kungliga barnet? Då ber jag att få betänka mig. För mig är Cartouches broder, som blev hängd på Gréveplatsen, blott för brottet att vara Caitouches broder, minst lika olycklig som Ludvig den XV:s sonson, ett oskyl­ digt barn, som blev marterat i Tempeltornet, en­ dast för att han var Ludvig den XV:s sonson. — Jag tycker inte om denna sammanställning av namnen. — Cartouche? Ludvig den XV? dem ömmar ni för? Vilken av Det blev ett ögonblicks tystnad. Biskopen ång­ rade nästan, att han kommit, på samma gång som han kände sig underligt berörd.<noinclude> <references/></noinclude> jq3a2wb8qip0wgy4xqjlgfu7cyyjdat 646574 646500 2026-03-30T11:40:50Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646574 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 100 —}}</noinclude>— Domaren talar i rättfärdighetens namn, präs­ten i barmhärtighetens, vilket inte är något annat än en mera upphöjd rättvisa. En blixt bör ej träf­fa fel. Och han tillade, under det att han skarpt betraktade konventsmedlemmen: Ludvig XVII? Konventsmedlemmen sträckte ut handen och grep biskopens arm: — Ludvig den XVII! Vem gråter ni för? Är det för det oskyldiga barnet? I så fall gråter jag med er. Är det för det kungliga barnet? Då ber jag att få betänka mig. För mig är Cartouches broder, som blev hängd på Grêveplatsen, blott för brottet att vara Caitouches broder, minst lika olycklig som Ludvig den XV:s sonson, ett oskyl­digt barn, som blev marterat i Tempeltornet, en­dast för att han var Ludvig den XV:s sonson. — Jag tycker inte om denna sammanställning av namnen. — Cartouche? Ludvig den XV? Vilken av dem ömmar ni för? Det blev ett ögonblicks tystnad. Biskopen ång­rade nästan, att han kommit, på samma gång som han kände sig underligt berörd.<noinclude> <references/></noinclude> dnl1ddcrsljz0zubj26n9xsoinvqigi 104 218804 646501 2026-03-30T08:54:30Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 101 — Konventsmedlemmen återtog: — Åh, herr pastor, ni tycker inte om den nak­ na sanningen. Kristus tyckte om den, han. Han tog ett spöknippe och rensade templet, det stod ett ljus om det, och det var en osminkad sannings förkunnare. När han ropade: Sinite parvulo s, gjorde han ingen skillnad på barnen. Han före­ brådde sig ingenting, för att han ställde Barrabas son vid sidan om Herodes'. Nej, oskulden har sin egen krona, ocli den är lika vacker,... 646501 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 101 —}}</noinclude>— 101 — Konventsmedlemmen återtog: — Åh, herr pastor, ni tycker inte om den nak­ na sanningen. Kristus tyckte om den, han. Han tog ett spöknippe och rensade templet, det stod ett ljus om det, och det var en osminkad sannings förkunnare. När han ropade: Sinite parvulo s, gjorde han ingen skillnad på barnen. Han före­ brådde sig ingenting, för att han ställde Barrabas son vid sidan om Herodes'. Nej, oskulden har sin egen krona, ocli den är lika vacker, antingen den pryder en trashank eller en furste. — Det är sant, sade biskopen med låg röst. — Det påstår jag, fortsatte förre konventsmed­ lemmen G. Ni har nämnt Ludvig den XVII. Låt oss förstå varandra rätt. Låt oss gråta över de oskyldiga martyrerna och barnen, såväl höga som låga. Men då säger jag er, då få vi gå längre till­ baka i tiden än till 93, det blir innan Ludvig den XVIl, som vi få börja gråta för folkets barn om ni vill göra som jag och sörja över dem. — Jag gråter över alla, sade biskopen. — Lika mycket, utropade G., och om medlidan­<noinclude> <references/></noinclude> l22ngce1e7pt0gn9o5hna450ws5hc7g 104 218805 646502 2026-03-30T08:54:54Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 102 — det skulle luta åt någon sida, må det då bli åt fol­ kets. Det har lidit längst. Det blev en paus igen. Det blev konventsmedlemrnen, som bröt den. Han reste sig på armbå­ gen, tog med tummen och det krökta pekfingret ett fast tag i sin kind, som man omedvetet kan gö­ ra när man grubblar på något, och betraktade bi­ skopen med en blick, varur all dödskampens ener­ gi lyste. Han sade häftigt: — Ja, folket har lidit länge. Och det är än...' 646502 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 102 —}}</noinclude>— 102 — det skulle luta åt någon sida, må det då bli åt fol­ kets. Det har lidit längst. Det blev en paus igen. Det blev konventsmedlemrnen, som bröt den. Han reste sig på armbå­ gen, tog med tummen och det krökta pekfingret ett fast tag i sin kind, som man omedvetet kan gö­ ra när man grubblar på något, och betraktade bi­ skopen med en blick, varur all dödskampens ener­ gi lyste. Han sade häftigt: — Ja, folket har lidit länge. Och det är ändå inte därför, som ni kommer till mig och talar om Ludvig den XVII. Jag känner er inte. Sedan jag kom till den här orten, har jag levat ensam utan att sätta foten utom det här lilla området. Jag har inte sett en människa förutom detta barn, som hjälper mig. Ert namn har jag hört förut, och jag bör kanske tillägga, att jag aldrig hört det i sam­ band med något ont. Men det betyder ingenting. Förståndiga människor ha så många sätt att du­ pera den lättrogna massan med. Förresten har jag inte hört er vagn. Ni har utan tvivel lämnat den vid vägkanten. Jag känner er inte, säger jag. Ni har sagt mig, att ni är biskop, men det bevisar ingenting om ert moraliska värde. Jag frågar än­<noinclude> <references/></noinclude> 3lzr3ujpegzf0vgh2lnqvb85q2rm2y8 104 218806 646503 2026-03-30T08:54:59Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 103 — nu en gång: Vem är ni? Ni är biskop, d. v. s. en kyrkans furste, en av dessa människor, som ha stora prebenden — biskopen i Digne, femtontusen francs i fast lön, tiotusen francs i tillfälliga in­ komster, summa tjugofemtusen francs — som ha kockar, betjäning och leva gott, som äta höns på fredagarna, som kråma sig i galavagn med be­ tjänter framme och bak, som ha palats, och som åka kaross i Jesu Kristi namn, i namnet på honom, som vandrad...' 646503 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 102 —}}</noinclude>— 103 — nu en gång: Vem är ni? Ni är biskop, d. v. s. en kyrkans furste, en av dessa människor, som ha stora prebenden — biskopen i Digne, femtontusen francs i fast lön, tiotusen francs i tillfälliga in­ komster, summa tjugofemtusen francs — som ha kockar, betjäning och leva gott, som äta höns på fredagarna, som kråma sig i galavagn med be­ tjänter framme och bak, som ha palats, och som åka kaross i Jesu Kristi namn, i namnet på honom, som vandrade barfota. Ni är en prelat, räntor, pa­ lats, hästar, betjänter, god mat och alla livets här­ ligheter har ni, som alla de andra — och som de andra njuter och begagnar ni er också av dem. Det är nog så bra, men det säger mig ingenting om ert väsentliga värde, och ändå kommer ni för­ modligen för att bringa mig visdom. Vem talar jag till? Vem är ni? Biskopen sänkte huvudet och svarade: — Vermis sum. — En mask på jorden, som åker i kaross, mum­ lade konventsmedlemmen. Nu var det den gamles tur att vara överlägsen, och biskopens att vara ödmjuk.<noinclude> <references/></noinclude> be59lrz227xcnb1xbe6vcseugpjrv7i 646505 646503 2026-03-30T08:55:17Z Jonatanskogsfors 17420 646505 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 103 —}}</noinclude>— 103 — nu en gång: Vem är ni? Ni är biskop, d. v. s. en kyrkans furste, en av dessa människor, som ha stora prebenden — biskopen i Digne, femtontusen francs i fast lön, tiotusen francs i tillfälliga in­ komster, summa tjugofemtusen francs — som ha kockar, betjäning och leva gott, som äta höns på fredagarna, som kråma sig i galavagn med be­ tjänter framme och bak, som ha palats, och som åka kaross i Jesu Kristi namn, i namnet på honom, som vandrade barfota. Ni är en prelat, räntor, pa­ lats, hästar, betjänter, god mat och alla livets här­ ligheter har ni, som alla de andra — och som de andra njuter och begagnar ni er också av dem. Det är nog så bra, men det säger mig ingenting om ert väsentliga värde, och ändå kommer ni för­ modligen för att bringa mig visdom. Vem talar jag till? Vem är ni? Biskopen sänkte huvudet och svarade: — Vermis sum. — En mask på jorden, som åker i kaross, mum­ lade konventsmedlemmen. Nu var det den gamles tur att vara överlägsen, och biskopens att vara ödmjuk.<noinclude> <references/></noinclude> e4ljnyjpo33sh4nqxfdag4pfdsh40wo 104 218807 646504 2026-03-30T08:55:07Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 104 — Biskopen återtog milt: — Må vara, men säg mig varför min vagn, som står där bakom träden, min goda mat med hönsen om tredagarna, palatsen och de tjugotemtusen francen bevisa, att medlidandet icke är en plikt, och att 93 icke var grymt. Den gamle förde handen till pannan, som fölätt skingra ett moln. — Innan jag svarar er, sade han, ber jag er förlåta mig. jag har orätt. Ni är hos mig, ni är min gäst, jag bör vara artig. Ni diskuterar...' 646504 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 104 —}}</noinclude>— 104 — Biskopen återtog milt: — Må vara, men säg mig varför min vagn, som står där bakom träden, min goda mat med hönsen om tredagarna, palatsen och de tjugotemtusen francen bevisa, att medlidandet icke är en plikt, och att 93 icke var grymt. Den gamle förde handen till pannan, som fölätt skingra ett moln. — Innan jag svarar er, sade han, ber jag er förlåta mig. jag har orätt. Ni är hos mig, ni är min gäst, jag bör vara artig. Ni diskuterar mina tankar, jag får inskränka mig till att motsäga edra. Ni är rik, det är en av de fördelar, jag har framför er i vår dispyt, men det är lågt att an­ vända sig av den, och jag lovar att inte göra det mer. — Tack, sade biskopen. G. återtog: — Låt oss återvända till den förklaring, ni bad mig om. Hur var det? Vad var det, ni sade? Att 93 har varit grymt. — Grymt, ja, sade biskopen. Vad tycker<noinclude> <references/></noinclude> k5uxo571lui99g7npaol1vcnsaojq3d 104 218808 646506 2026-03-30T08:55:27Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 105 — ni om Marat, som klappade händer, när han såg giljotinen? — Vad tycker ni om Bossuet, när han sjöng Te deum för protestantförföljelserna? Svaret var kärvt, men det nådde sitt mål som en spetsig stålklinga. Biskopen darrade därvid, han fann intet svar, men han blev stött över det sätt, varpå den förre konventsmedlemmen nämnde Bossuet. Även de bästa hjärnor ha sina avgudar och känna sig ibland stötta av logikens brist på respekt. Konv...' 646506 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 105 —}}</noinclude>— 105 — ni om Marat, som klappade händer, när han såg giljotinen? — Vad tycker ni om Bossuet, när han sjöng Te deum för protestantförföljelserna? Svaret var kärvt, men det nådde sitt mål som en spetsig stålklinga. Biskopen darrade därvid, han fann intet svar, men han blev stött över det sätt, varpå den förre konventsmedlemmen nämnde Bossuet. Även de bästa hjärnor ha sina avgudar och känna sig ibland stötta av logikens brist på respekt. Konventsmedlemmen började flämta. Döds­ kampens andnöd avbröt hans röst, bröstet höjde sig i allt ojämnare takt och kindernas blekhet till­ tog; emellertid hade han fortfarande en oklander­ lig själsnärvaro i blicken. Han fortsatte: — Låt oss ännu byta några ord, det vill jag så gärna. Bortsett från revolutionen, vilken i sin hel­ het är ett storartat mänskligt framsteg, är 93 ty­ värr också ett återgäldande. Ni finner revolutio­ nen obarmhärtig, men vad tycker ni om hela mo­ narkien? Carrier är en bov, men vilket namn gi­ ver ni Montrevel. Fouquier-Tinville är en usling, men vad är er åsikt om Lamoignon-Båville? Mail-<noinclude> <references/></noinclude> pfionx5zue21y1gjopopaoshqh6894b 104 218809 646507 2026-03-30T08:55:35Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 106 — lard är förskräcklig, men hur är Saul-Tavannes? Duchéne är grym. Men vad kallar ni Letellier? Jourdan-Coupe-Téte är ett monstrum, men ej ett så stort som markisen av Louvois. Jag beklagar Marie-Antionette, ärkehärtiginna och drottning, men jag beklagar också den stackars hugenottkvinnan, som år 1685 under Ludvig den stores tid blev bunden vid en påle naken till midjan med sitt barn en bit ifrån, brösten sprängda av mjölk och hjärtat av ån...' 646507 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 106 —}}</noinclude>— 106 — lard är förskräcklig, men hur är Saul-Tavannes? Duchéne är grym. Men vad kallar ni Letellier? Jourdan-Coupe-Téte är ett monstrum, men ej ett så stort som markisen av Louvois. Jag beklagar Marie-Antionette, ärkehärtiginna och drottning, men jag beklagar också den stackars hugenottkvinnan, som år 1685 under Ludvig den stores tid blev bunden vid en påle naken till midjan med sitt barn en bit ifrån, brösten sprängda av mjölk och hjärtat av ångest, den lilla, som var blek och ut­ hungrad, såg på bröstet, jämrade sig och skrek, medan bödeln sade till kvinnan, modern och am­ man: Avsvärj din tro! Hon hade då att välja mel­ lan sitt barns död eller sitt eget samvetes. Vad säger ni om dessa tantalikval, utstådda av en mo­ der? Kom ihåg att franska revolutionen hade sina väl grundade orsaker, att den framkallats av en mycket lång kedja av förtryck och orättvisor, vilka folket allt för tåligt burit, innan dess tålamod ta­ git slut. Att åskmolnets urladdning alltid är för­ skräcklig och att även den oskyldige kan träffas av blixten. Dess ondska skall förlåtas i framtiden. Dess resultat är världens förbättring. Ur dessa<noinclude> <references/></noinclude> 6yxj6nez980quxmkuhf9ziriqggojyr 104 218810 646508 2026-03-30T08:55:45Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 107 — förskräckliga slag föddes en ömhet för mänsk­ ligheten. Jag säger inte mera, jag har allt för stora fördelar i detta meningsutbyte. Förresten håller jag på att dö. Betraktande biskopen avslutade den gamle sin tanke med några lugna ord: — Ja, framstegens brutalitet kallas revolution. När den är slut, märker man, att mänskligheten har blivit hårt behandlad, men också att den gått framåt. Konventsmedlemmen visste icke, att han unda...' 646508 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 107 —}}</noinclude>— 107 — förskräckliga slag föddes en ömhet för mänsk­ ligheten. Jag säger inte mera, jag har allt för stora fördelar i detta meningsutbyte. Förresten håller jag på att dö. Betraktande biskopen avslutade den gamle sin tanke med några lugna ord: — Ja, framstegens brutalitet kallas revolution. När den är slut, märker man, att mänskligheten har blivit hårt behandlad, men också att den gått framåt. Konventsmedlemmen visste icke, att han undan för undan intog biskopens inre förskansningar. Dock fanns det ännu en kvar, och från denna hans högvördighets sista skans utsköts ännu en sista pil. — Utvecklingen måste tro på Gud. Det goda kan icke betjänas av det gudlösa. En gudsförnekare duger inte till mänsklighetens ledare. Den gamle folkrepresentanten svarade icke. Det gick en rysning genom honom. Han tittade uppåt himlen, och en tår växte fram ur ögat. När ögon­ locket blev fullt, rann tåren ned längs hans bleka kind. Nästan stammande, liksom talande till sig<noinclude> <references/></noinclude> k9vh23fpug4kez3vfj0eod6ulo5pq7h 104 218811 646509 2026-03-30T08:55:53Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 108 — själv och med blicken försjunken i fjärran sade han: —O du — ideal — endast du finnes till! Biskopen greps av en obeskrivlig rörelse. Efter en stunds tystnad höjde åldringen ett finger mot himlen och sade: — Det oändliga finnes till. Det är där. Om det oändliga inte hade ett jag, skulle jaget vara sin egen gräns, med andra ord: det skulle inte fin­ nas till. Men det finns. Alltså har det ett jag, och detta oändlighetens jag är Gud. De...' 646509 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 108 —}}</noinclude>— 108 — själv och med blicken försjunken i fjärran sade han: —O du — ideal — endast du finnes till! Biskopen greps av en obeskrivlig rörelse. Efter en stunds tystnad höjde åldringen ett finger mot himlen och sade: — Det oändliga finnes till. Det är där. Om det oändliga inte hade ett jag, skulle jaget vara sin egen gräns, med andra ord: det skulle inte fin­ nas till. Men det finns. Alltså har det ett jag, och detta oändlighetens jag är Gud. Den döende hade uttalat de sista orden med hög röst och med en skälvande extas, som om han såge en syn. När han talat, slöto sig hans ögon. Ansträngningen hade utmattat honom. Det var uppenbart, att han hade levat upp sina få återstå­ ende timmar på dessa minuter. Det, som han äm­ nade säga, hade närmat honom till den, som är i döden. Dödsstunden nalkades. Biskopen förstod, att det hastade, det var som präst han kommit, från den yttersta köld hade han så småningom övergått till att känna den djupaste rörelse. Han betraktade mannens slutna ögon.<noinclude> <references/></noinclude> js50f7ong3wpsf3qvqfhoh4zf0qucjl 104 218812 646510 2026-03-30T08:56:02Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 109 — tog den kalla och skrynkliga handen och lutade sig ned mot den döende: — Denna stund hörer Gud till. Tycker ni inte det skulle vara tråkigt, om vi träffats förgäves? Den gamle öppnade åter ögonen. Ett allvar bred­ de sig som en skugga över hans ansikte. — Herr biskop, sade han, med en långsamhet, som kanske snarare härrörde sig från hans själs värdighet än från hans bristande krafter, jag har tillbringat mitt liv under tänkande och be...' 646510 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 109 —}}</noinclude>— 109 — tog den kalla och skrynkliga handen och lutade sig ned mot den döende: — Denna stund hörer Gud till. Tycker ni inte det skulle vara tråkigt, om vi träffats förgäves? Den gamle öppnade åter ögonen. Ett allvar bred­ de sig som en skugga över hans ansikte. — Herr biskop, sade han, med en långsamhet, som kanske snarare härrörde sig från hans själs värdighet än från hans bristande krafter, jag har tillbringat mitt liv under tänkande och betraktande. Jag var 60 år, när mitt land kallade mig och be­ gärde, att jag skulle blanda mig i dess angelägen­ heter. jag har hörsammat kallelsen. Det fanns misstag, jag bekämpade dem, det fanns tyranni, jag har tillintetgjort det, det fanns lag och rätt, jag har erkänt det. Landet var i fara, och jag er­ bjöd det mitt bröst. Jag var inte rik, jag är fat­ tig- Jag har varit en av statens styresmän, skattkamrarna voro så fyllda, att de voro nära att sprängas av silver och guld, jag åt middag i 1'Arbre-Sec-gatan för 22 sous. Jag har bisprungit de förtryckta, tröstat de lidande. Det är sant, att jag rivit sönder altarduken, men det var för de såra­ des skull. Jag har befrämjat mänsklighetens väg<noinclude> <references/></noinclude> flv7476o102bi39ecq33xvx6wm1lz1b 104 218813 646511 2026-03-30T08:56:10Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 110 — mot ljuset, och jag har ibland opponerat mig mot obarmhärtiga framsteg. Vid tillfälle har jag be­ skyddat mina motståndare. Och en gång har jag i Flandern vid Peteghem år 1793 räddat ett Urba- nist-kloster, Sante-Claire i Beaulieu, som just låg vid den plats, där de merovingska konungarna hade sina sommarpalats. Jag har gjort min plikt så långt det stått i min förmåga. Och därför har jag blivit bortjagad, förföljd — förhånad, nedsvärta...' 646511 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 110 —}}</noinclude>— 110 — mot ljuset, och jag har ibland opponerat mig mot obarmhärtiga framsteg. Vid tillfälle har jag be­ skyddat mina motståndare. Och en gång har jag i Flandern vid Peteghem år 1793 räddat ett Urba- nist-kloster, Sante-Claire i Beaulieu, som just låg vid den plats, där de merovingska konungarna hade sina sommarpalats. Jag har gjort min plikt så långt det stått i min förmåga. Och därför har jag blivit bortjagad, förföljd — förhånad, nedsvärtad, bespottad och förbannad. Sedan år tillbaka känner jag, att mån­ ga människor tro sig ha rätt att förakta mig, trots mina grå hår, jag är den förbannade för den ove­ tande folkmassan, jag hatar ingen utan finner mig i min ensamhet, som hatet framtvingat. Nu är jag åttiosex år och skall dö. Vad begär ni nu av mig? — Eder välsignelse, sade biskopen. Och han föll på knä. Då biskopen åter lyfte huvudet, hade det kom­ mit ett upphöjt skimmer över konventsmedlemmens ansikte. Han var död. Biskopen återvände till sitt hem, djupt försjun-<noinclude> <references/></noinclude> g73hrtq02j9x8yhw26mgvhtwqdtk1wn 104 218814 646512 2026-03-30T08:56:20Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 111 - ken i man vet ej vad för tankar. Han tillbringade hela natten under bön. Påföljande dag försökte några nyfikna att tala med honom om konventsmedlemmen G. Han inskränkte sig till att peka uppåt himlen. Från detta ögonblick fördubblade han sin ömhet mot de små och de lidande. Varje häntydning på "den gamle boven G." gjorde honom tankfull och besynnerlig. Vem vet, om inte bekantskapen med denna storslagna ande förde honom än närmare fullkomligh...' 646512 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 111 —}}</noinclude>— 111 - ken i man vet ej vad för tankar. Han tillbringade hela natten under bön. Påföljande dag försökte några nyfikna att tala med honom om konventsmedlemmen G. Han inskränkte sig till att peka uppåt himlen. Från detta ögonblick fördubblade han sin ömhet mot de små och de lidande. Varje häntydning på "den gamle boven G." gjorde honom tankfull och besynnerlig. Vem vet, om inte bekantskapen med denna storslagna ande förde honom än närmare fullkomligheten? Det är nästan säkert att detta ögonblick, då hans egen själ ställdes inför en annan, just i den livets sista timma, då allt hyckleri bortfaller, bringat honom en större klarhet än något annat, hade varit hans kanske största upplevelse. Detta besök av biskopen blev naturligtvis före­ mål för mycket sladder i därvarande småborger­ liga kretsar. — Är det nödvändigt för en biskop att infinna sig vid en sådan dödsbädd? Där var naturligtvis ingen omvändelse att vänta. Alla dessa revolu­ tionärer äro ju kättare. Varför då gå dit? Vad fanns det att se där? Man måste verkligen vara<noinclude> <references/></noinclude> ng13c9l9xzwp918jnrt9vq8g55p1bjr 104 218815 646513 2026-03-30T08:56:29Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 112 — mycket nyfiken för att vilja se, hur djävulen tar en människas själ. En dag kastade en änkefru av den sorten, som tror sig vara spirituell, till honom följande näsvisa fråga: — Ers högvördighet, man undrar, när ni skall få den röda frygiska mössan. — Det är ju en stark färg, svarade biskopen. Det är då väl, att de, som förakta den färgen på mössor, uppskatta den på hattar.' 646513 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 112 —}}</noinclude>— 112 — mycket nyfiken för att vilja se, hur djävulen tar en människas själ. En dag kastade en änkefru av den sorten, som tror sig vara spirituell, till honom följande näsvisa fråga: — Ers högvördighet, man undrar, när ni skall få den röda frygiska mössan. — Det är ju en stark färg, svarade biskopen. Det är då väl, att de, som förakta den färgen på mössor, uppskatta den på hattar.<noinclude> <references/></noinclude> tl6mk4swg99ot8s5kza5rsu6z818q93 104 218816 646514 2026-03-30T08:56:38Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 114 — Någon tid efter Myriels upphöjning till biskop, hade kejsaren utnämnt honom till baron på sam­ ma gång som så många andra biskopar. Påvens arrestering ägde, som man vet, rum natten mel­ lan den 5 och 6 juli 1809. Vid denna händelse blev Myriel tillsammans med franska och italien­ ska biskopar kallad till en synod i Paris av Na­ poleon. Denna synod hölls i Notre Dame och samlades för första gången den 15 juni 1811 un­ der presidium av kardin...' 646514 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 114 —}}</noinclude>— 114 — Någon tid efter Myriels upphöjning till biskop, hade kejsaren utnämnt honom till baron på sam­ ma gång som så många andra biskopar. Påvens arrestering ägde, som man vet, rum natten mel­ lan den 5 och 6 juli 1809. Vid denna händelse blev Myriel tillsammans med franska och italien­ ska biskopar kallad till en synod i Paris av Na­ poleon. Denna synod hölls i Notre Dame och samlades för första gången den 15 juni 1811 un­ der presidium av kardinal Fesch. Myriel var bland de 95, som voro församlade. Men han var blott närvarande vid ett sammanträde och vid tre eiler fyra speciella konferenser. Då han som biskop i ett avlägset och fattigt stift i bergslandskapen lev­ de så nära naturen, tycktes det, som om han bland dessa framstående män framförde idéer, som rub­ bade de församlades jämnvikt. Han återvände skyndsamt till Digne, och, då man frågade honom varför, svarade han: — Jag störde dem. Luften utifrån kom till dem genom mig. Jag gjorde samma effekt som en öppen dörr. En annan gång svarade han: — Vad vill ni? Dessa höga herrar äro som<noinclude> <references/></noinclude> oh8af3bubkz6hfczsj4fywh0vqzrdn5 104 218817 646515 2026-03-30T08:56:47Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 115 — furstar och jag, jag är bara en fattig biskop från landet. Saken är den, att han hade misshagat dem. Bland annat hade han en kväll, då han befann sig hos en bättre lottad kollega, råkat säga dessa olämpliga ord. — Åh, vilka vackra pendyler, mattor och livré­ er. Det måtte vara besvärligt att äga, jag skulle inte vilja ha alla de här överflödiga sakerna, som ideligen skulle skrika mig i öronen: Det finns hungriga mäniskor, det finns de,...' 646515 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 115 —}}</noinclude>— 115 — furstar och jag, jag är bara en fattig biskop från landet. Saken är den, att han hade misshagat dem. Bland annat hade han en kväll, då han befann sig hos en bättre lottad kollega, råkat säga dessa olämpliga ord. — Åh, vilka vackra pendyler, mattor och livré­ er. Det måtte vara besvärligt att äga, jag skulle inte vilja ha alla de här överflödiga sakerna, som ideligen skulle skrika mig i öronen: Det finns hungriga mäniskor, det finns de, som frysa. Det finns fattiga — fattiga. I förbigående sagt, det är inte klokt att hata lyxen. Det skulle även träffa konsten. För kyr­ kans män är emellertid lyxen en orätt, så snart den går längre än till ceremonier och representa­ tion. Den tyckes uppenbara vanor, som föga ha ined barmhärtighet att göra. En rik präst är en motsägelse. Prästen bör hålla sig nära de fat­ tiga. Eller är det icke så, att man alltid och vid alla tillfällen kan förstå alla olyckliga och all nöd, utan att man själv har en smula av denna helgade fat­ tigdom liksom ett arbetets dammlager?. Kan man<noinclude> <references/></noinclude> m5qhyz4zgnxywhkiwt25v5xnkj2ptav 104 218818 646516 2026-03-30T08:56:58Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 116 — tänka sig en människa, som inte är varm framför en brasa? Kan man föreställa sig en arbetare, som oupphörligt arbetar framför en smältugn, utsätter sig för den glödande hettan, när koien skola kastas in, modererar temperatur, sysslar med den svarta järnmalmen och avvaktar dess förvand­ ling till glänsande stål, som inte har ett bränt hår­ strå, inte en smutsig nagel, inte en droppe svett, inte ett askkorn i ansiktet? Det första beviset...' 646516 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 116 —}}</noinclude>— 116 — tänka sig en människa, som inte är varm framför en brasa? Kan man föreställa sig en arbetare, som oupphörligt arbetar framför en smältugn, utsätter sig för den glödande hettan, när koien skola kastas in, modererar temperatur, sysslar med den svarta järnmalmen och avvaktar dess förvand­ ling till glänsande stål, som inte har ett bränt hår­ strå, inte en smutsig nagel, inte en droppe svett, inte ett askkorn i ansiktet? Det första beviset på barmhärtighet hos prästen, i synnerhet hos bisko­ pen, det är fattigdomen. Så tyckte säkerligen bi­ skopen i Digne. För övrigt får man inte tro, att han delade vis­ sa åsikter i vad vi kalla "seklets idéer". Han blandade sig föga i tillfälliga teologiska frågor och yttrade icke något om vare sig kyrkans eller statens spörsmål, men hade man pressat honom mycket, skulle man finna honom mer ultramontansk än gallikansk. Eftersom vi teckna ett por­ trätt och ingenting vilja dölja, äro vi tvungna att tillägga, att han icke alls berördes av Napoleons fall. Ända från år 1813 anslöt han sig till eller in­ stämde i alla mot Napoleon fientliga åtgärder. Han ville icke se hononi vid hans återkomst<noinclude> <references/></noinclude> buqf91z7j2sb3pigqxnaxpo2lplpq5o 104 218819 646517 2026-03-30T08:57:06Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 117 — från Elba och avhöll sig från att i sina pastorat anbefalla officiella böner för kejsaren under de hundra dagarna. Utom sin syster Baptistine hade han två brö­ der: den ene var general, den andre landshövding. Han skrev ganska ofta till dem. Den förre var han ond på någon tid, då denne under en kommendering till Provence hade ställt sig i spetsen för tolv­ hundra man och förföljt Napoleon utan att nedläg­ ga nog energi; det hade sett ut,...' 646517 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 117 —}}</noinclude>— 117 — från Elba och avhöll sig från att i sina pastorat anbefalla officiella böner för kejsaren under de hundra dagarna. Utom sin syster Baptistine hade han två brö­ der: den ene var general, den andre landshövding. Han skrev ganska ofta till dem. Den förre var han ond på någon tid, då denne under en kommendering till Provence hade ställt sig i spetsen för tolv­ hundra man och förföljt Napoleon utan att nedläg­ ga nog energi; det hade sett ut, som om han velat låta Napoleon undkomma. Hans brevväxling med den andre brodern, landshövdingen — som var en god och värdig man och levde tillbakadraget i Pa­ ris på Rue de Cassette — förblev så mycket hjärt­ ligare och livligare. Hans högvördighet hade sålunda även en tid, då han var invecklad i det politiska partilivet ocli till följd därav också många både bittra och dystra stunder. Även över hans stig kastade samtidens upprörda lidelser sin skugga och störde honom i hans betraktelser av de eviga tingen. En man som han borde sannerligen ha åtnjutit den för­ delen, att inte behöva hysa någon politisk mening. Vi vilja ej bli missförstådda. Vi blanda ingalunda<noinclude> <references/></noinclude> 4myvvupcw9pqa5fi9qenpqi41qbkrvn 104 218820 646518 2026-03-30T08:57:15Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 118 — samman det, man plägar kalla "politiska åsikter" med den stora längtan efter framåtskridande, med den verkliga patriotismen, demokratisk och mänsk­ lig, som i vår tid utgör grunden för upplysningen och återfinnes hos varje stor, sann och verklig tänkare. Utan att vilja diskutera frågor, som ej stå i något direkt förhållande till den skildring, vi här avse att giva, påstå vi emellertid, att det varit fördelaktigt, lämpligt, ja vackert och...' 646518 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 118 —}}</noinclude>— 118 — samman det, man plägar kalla "politiska åsikter" med den stora längtan efter framåtskridande, med den verkliga patriotismen, demokratisk och mänsk­ lig, som i vår tid utgör grunden för upplysningen och återfinnes hos varje stor, sann och verklig tänkare. Utan att vilja diskutera frågor, som ej stå i något direkt förhållande till den skildring, vi här avse att giva, påstå vi emellertid, att det varit fördelaktigt, lämpligt, ja vackert och storartat, om vår biskop ej drivit rojalistisk politik och icke ett ögonblick tagit sina blickar från de lugna betrak­ telsernas ljusa regioner, där dock, höjd över de mänskliga tingens stormiga virrvarr, man återfin­ ner de trenne ledstjärnorna för vårt släkte, där sanningen, rättfärdigheten och kärleken stråla i ren glans. Vi medge gärna, att Gud inte bestämt biskop Bienvenu för en politisk bana, men vi hade för­ stått och beundrat, om han i rättvisans och frihe­ tens namn hade dristat sig till frimodigt klander och manligt motstånd, när Napleon stod på höj­ den av sin makt. Men ett förfaringssätt, som är berättigat gentemot en mäktig, tilltalar oss ej, när det riktas mot en fallen storhet. Vi gilla opposi­<noinclude> <references/></noinclude> anvj08mgudyk37wkpgk6d3gwt1yt605 104 218821 646519 2026-03-30T08:57:23Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 119 — tionen, så snart den är förbunden med fara och under alla förhållanden är det blott kombattanter­ na från de första drabbningarne, vilka ha någon som helst rätt att uppträda i den strid, då nåde­ stöten utdelas till en redan besegrad fiende. Den, som ej talat som en orädd åklagare under de da­ gar, den anklagade stått på höjden av sin makt, den måste, det kräver vårt rättsmedvetande, också tiga, när avslöjandena, när svaghetstid...' 646519 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 119 —}}</noinclude>— 119 — tionen, så snart den är förbunden med fara och under alla förhållanden är det blott kombattanter­ na från de första drabbningarne, vilka ha någon som helst rätt att uppträda i den strid, då nåde­ stöten utdelas till en redan besegrad fiende. Den, som ej talat som en orädd åklagare under de da­ gar, den anklagade stått på höjden av sin makt, den måste, det kräver vårt rättsmedvetande, också tiga, när avslöjandena, när svaghetstiden och un­ dergången hotar. Det är blott den, som avslöjar och angriper den framgångsrike, som äger rätten att döma den, som fallit eller håller på att falla. För vår egen del överlåta vi allt detta åt Försynen; det är åt den, vi överlåta att straffa och döma. Från det ögonblicket, då försynen vände sig mot Na­ poleon, borde, enligt vår mening, varje opposition mot honom ha upphört. Redan inför den stora arméns undergång 1812 känna vi oss avväpnade gentemot honom. Att år 1813 den laggivande för­ samlingen, djärv genom denna katastrof, bröt sin mångåriga, fega tystnad, kan endast väcka vår ovilja. År 1814, då marskalkerna förrådde sin kejsare, när senaten övergick från förgudning till smädelser, var det var mans plikt att visa sin avsky.<noinclude> <references/></noinclude> osrqin8gji3agfads7mdokzoqngm5fe 104 218822 646520 2026-03-30T08:57:33Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 120 — År 1815, när slutkatastrofen redan hängde i luf­ ten, när hela Frankrike var liksom gripet av en förkänsla av olyckan, när man redan kunde ana Waterloo och Napoleons fall, då hade härens och folkets hänförelse för den av ödet övergivne kej­ saren ingenting över sig, som kunde locka till skratt, och med all hänsyn tagen till despotismen, borde den ädle biskopen av Digne kanske inte ha underskattat, vad en stor nation och en stor man i fören...' 646520 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 120 —}}</noinclude>— 120 — År 1815, när slutkatastrofen redan hängde i luf­ ten, när hela Frankrike var liksom gripet av en förkänsla av olyckan, när man redan kunde ana Waterloo och Napoleons fall, då hade härens och folkets hänförelse för den av ödet övergivne kej­ saren ingenting över sig, som kunde locka till skratt, och med all hänsyn tagen till despotismen, borde den ädle biskopen av Digne kanske inte ha underskattat, vad en stor nation och en stor man i förening ha av upphöjt och gripande, där de stå in­ för avgrunden. Bortsett härifrån uppförde han sig i alla livets skiftningar rättvist, klokt ocli värdigt, välvillig och välgörande. Han var en verklig präst, en filosof och en man. Till och med som politiker var han — frånsett hans hållning mot Napoleon, som vi just klandrat och måste bruka stränga ord om — tål­ modig och överseende —och detta kanske i ännu högre grad än vi här få tillfälle framhålla. Rådhuskastelanen kunde tacka kejsaren för sin anställning. Karlen var en gammal gardesunderofficer, som förtjänat hederslegionens kors vid Austerlitz och var en förbenad bonapartist. Den stackars karlen fällde då och då yttranden, som<noinclude> <references/></noinclude> c34u4linwt1yvj4egmn4s6crzzb6bmo 104 218823 646521 2026-03-30T08:57:40Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 121 — enligt då gällande författning kunde betecknas som upproriskt tal. Sedan hederslegionens tecken ej mera bar hans kejsares bild, visade han sig ald­ rig i uniform, för att inte också skulle behöva bära orden. Han hade själv från sin orden tagit bort korset som kejsaren givit honom, det blev ett tom­ rum, men han fyllde det aldrig med de tre liljorna. — Hellre dör jag, än jag bär de tre paddorna på mitt hjärta. Han gjorde sig också gärna h...' 646521 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 121 —}}</noinclude>— 121 — enligt då gällande författning kunde betecknas som upproriskt tal. Sedan hederslegionens tecken ej mera bar hans kejsares bild, visade han sig ald­ rig i uniform, för att inte också skulle behöva bära orden. Han hade själv från sin orden tagit bort korset som kejsaren givit honom, det blev ett tom­ rum, men han fyllde det aldrig med de tre liljorna. — Hellre dör jag, än jag bär de tre paddorna på mitt hjärta. Han gjorde sig också gärna högljutt lustig över Ludvig XVIII. En gammal gubbe i engelska da­ masker! brukade han säga. En stackare, som flyd­ de till Preussen och dess kålrötter! När han sade detta kände han sig dubbelt lycklig därför att det lyckats honom att på en gång få smäda de två ting, han hatade och avskydde inest: Preussen och England. Detta drev han så långt, att han för­ lorade sin anställning och nu stod där med hustru och barn på bar backe. Då lät biskopen kalla ho­ nom till sig, förebrådde honom milt för hans oför­ stånd och anställde honom som dörrvaktare vid domkyrkan. Biskop Myriel var en sann herde för sin jord och allas vän.<noinclude> <references/></noinclude> 8eq86cbxgnqwoxjde4563958pp7duhb 104 218824 646522 2026-03-30T08:57:47Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 122 — På nio år hade hans högvördighet Bienvenu tack vare sitt fromma, godhjärtade väsen och sin vidsträckta välgörenhet i staden Digne blivit fö­ remål för en innerlig och vördnadsfull kärlek. Till och med hans förhållande gentemot Napoleon för­ läto honom de goda människorna, som avgudade sin kejsare men å andra sidan också älskade sin biskop.' 646522 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 122 —}}</noinclude>— 122 — På nio år hade hans högvördighet Bienvenu tack vare sitt fromma, godhjärtade väsen och sin vidsträckta välgörenhet i staden Digne blivit fö­ remål för en innerlig och vördnadsfull kärlek. Till och med hans förhållande gentemot Napoleon för­ läto honom de goda människorna, som avgudade sin kejsare men å andra sidan också älskade sin biskop.<noinclude> <references/></noinclude> qilchvesvgjgzmdlhuwdudvqbcfk6la 104 218825 646523 2026-03-30T08:57:57Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 124 — det glänsande nuet. Varje general har sin general­ stab. Varje på något sätt inflytelserik biskop har i sin närhet en trupp seminarister, som patrullera omkring honom och vaka över att hans högvör- dighets huldhet ej kommer någon annan till del än dem. Att stå i hög gunst hos en biskop bety­ der en god merit, det är som att ha fått den ena foten i stigbygeln på den springare, som skall föra oss till framgångens mål; för en liten teolog...' 646523 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 124 —}}</noinclude>— 124 — det glänsande nuet. Varje general har sin general­ stab. Varje på något sätt inflytelserik biskop har i sin närhet en trupp seminarister, som patrullera omkring honom och vaka över att hans högvör- dighets huldhet ej kommer någon annan till del än dem. Att stå i hög gunst hos en biskop bety­ der en god merit, det är som att ha fått den ena foten i stigbygeln på den springare, som skall föra oss till framgångens mål; för en liten teolog in nuce är uppvaktningen hos biskopen det enklaste och säkraste; man vill komma sig upp, och ett fett pastorat är en härlig sak. Liksom bland statens tjänstemän så finns det även bland kyrkans tjänare sådana, som ha stör­ re inflytande än sina kolleger; dessa herrar äro rika, smidiga och gärna sedda vid hovet ocli i högre kretsar, förstå visserligen att bedja till Gud, men även till denna världens store, som inte gär­ na avslå en bön från en företrädare för ett helt stift. Sådana biskopar äro utan tvivel länkar mel­ lan kyrkan och diplomatien, mera världsliga än kyrkliga furstar. Det är väl för dem, som få vara i dessas närhet. Inflytelserika som de äro, låta de<noinclude> <references/></noinclude> 8lfz1x4ibmonxnbxcdhew6qolu0h6j3 104 218826 646524 2026-03-30T08:58:04Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 125 — över sina gunstlingar, som förstått att insmickra sig, regna goda pastorat, inkomstbringande an­ ställningar, stipendier och andra goda håvor och jämna för dem början av den väg, som leder till biskopsvärdigheten. I det de själva rycka framåt, draga de också med sig sina drabanter, såsom so­ len vandrar fram genom världsalltet med sina pla­ neter. Ju större stift, beskyddaren erhåller, dess större blir det pastorat, den gynnade underlyd...' 646524 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 125 —}}</noinclude>— 125 — över sina gunstlingar, som förstått att insmickra sig, regna goda pastorat, inkomstbringande an­ ställningar, stipendier och andra goda håvor och jämna för dem början av den väg, som leder till biskopsvärdigheten. I det de själva rycka framåt, draga de också med sig sina drabanter, såsom so­ len vandrar fram genom världsalltet med sina pla­ neter. Ju större stift, beskyddaren erhåller, dess större blir det pastorat, den gynnade underlydande får som belöning för sin uppmärksamhet. Och man skall ej glömma att det finns något, som heter Rom. Den, som nått fram till att kallas hans högvördighet stiger snart till hans eminens och mellan hans eminens och hans helighet är bara ett trapp­ steg. Vilken plantskola för förhoppningar är därför inte ett prästseminarium! Hur många blyga kor­ gossar, hur många unga abbéer bära inte på huvu det sagans berömda mjölkkruka, som de så små­ ningom i tankarna byta ut mot allt dyrbarare ting! Hur ofta händer det ej att äregirigheten — of­ ta under det den förlorar sig 1 saliga självbetrak­ telser — utger sig för ädel hänförelse för en helig kallelse! Hur många leva ej lyckliga i ett sådant siälvbedrägeri?<noinclude> <references/></noinclude> ovutqvc6zaeexcqslccm09464yb9l2d 104 218827 646525 2026-03-30T08:58:12Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 126 — Hans högvördighet Bienvenu räknades på grund av sitt enkla väsen, sin fattigdom och originali­ tet inte till kyrkans magnater. Det framgick av den omständigheten, att det inte svärmade några unga präster kring honom. Han stod, som ovan nämnts, inte högt i gunsten i Paris, ocli det föll ingen in att använda honom som språngbräde mot lyckans tinnar. Ingen kunde föreställa sig, att det under en dylik herres skugga skulle kunna tri­ vas någon...' 646525 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 126 —}}</noinclude>— 126 — Hans högvördighet Bienvenu räknades på grund av sitt enkla väsen, sin fattigdom och originali­ tet inte till kyrkans magnater. Det framgick av den omständigheten, att det inte svärmade några unga präster kring honom. Han stod, som ovan nämnts, inte högt i gunsten i Paris, ocli det föll ingen in att använda honom som språngbräde mot lyckans tinnar. Ingen kunde föreställa sig, att det under en dylik herres skugga skulle kunna tri­ vas någon äregirighetens planta. Hans närmaste underordnade voro goda, enkla människor som han själv, för vilka stiftet ej erbjöd någon utväg mot kardinalposten, människor, som kommit till slutet av sin bana, men ej som han nått ett vackert mål. Att biskop Bienvenu inte hjälpte någon på grön kvist var också allmänt bekant, och de av honom invigda prästerna skaffade sig, så snart de lämnat seminariet, rekommendationer till biskopen i Aix eller Auch, varefter de snart försvunno från hans synkrets. Ty, vi upprepa det, alla vilja bli framskuffade och de unga prästerna insågo genast, att det ej var gynnsamt för deras kommande ut­ veckling att dröja i biskop Bienvenus närhet. En helig människa, som lider av kronisk självförnekel­<noinclude> <references/></noinclude> k85m08jx6mycnc2mjdgoat0bhhzhpww 104 218828 646526 2026-03-30T08:58:19Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 127 — se, är en farlig granne. Hur lätt kunde han inte smitta en! Han smittar en med en obotlig fattig­ dom, en styvhet i ryggen, som kan vara mycket hindrande i framåtsträvandet. Därför undveks ock­ så vår biskop i största utsträckning på samma sätt, som man undviker allt, som kan bereda en själv onödiga försakelser. Det var som om man trott att biskopens dygd, hans världsfrånvändhet och aske­ tiska förnöjsamhet skulle smittat som kolera el...' 646526 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 127 —}}</noinclude>— 127 — se, är en farlig granne. Hur lätt kunde han inte smitta en! Han smittar en med en obotlig fattig­ dom, en styvhet i ryggen, som kan vara mycket hindrande i framåtsträvandet. Därför undveks ock­ så vår biskop i största utsträckning på samma sätt, som man undviker allt, som kan bereda en själv onödiga försakelser. Det var som om man trott att biskopens dygd, hans världsfrånvändhet och aske­ tiska förnöjsamhet skulle smittat som kolera eller koppor. Vi leva i en ond tid. "Träng dig fram­ åt", heter den paroll, som ljuder runt omkring oss. I förbigående sagt, framgången är en obehag­ lig sak. Dess bedrägliga likhet med förtjänsten lu­ rar människorna. För den stora mängden har fram­ gången nästan samma profil som förtjänsten. Där­ för har det också lyckats framgången, talangens tvillingbroder, att föra historien bakom ljuset, ett bedrägeri, mot vilket endast Juvenalis och Tacitus vågat protestera. I vår tid har en nästan officiell filosofi trätt i dess tjänst, bär dess livré och upp­ träder i dess salonger. Dess teori lyder: — Sörj för att du vinner framgång. Har du tur, så är det ett bevis för, att du är en duktig karl. Den som triumferar blir aktad. Har du framgång, är du en<noinclude> <references/></noinclude> h4vtkakp1xpimcp66i0t52hvr2xxmaq 104 218829 646527 2026-03-30T08:58:23Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 646527 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />164</noinclude>behöfver hvila till själ och kropp; och jag kan omöjligt ha mera lugn, frihet och komfort än jag har det här. Jag har icke varit rätt rask en tid; ty hur det var, blef mitt flyttande och sällskapslif med dess oupphörliga kraf på kropps- och själskrafter för mycket för mig, och jag höll på att förlora sömn och sinnesfriskhet. Men gudskelof, båda delarne hålla på att återkomma med jättesteg efter några dagars ro och begagnande af ett slags kina-dekokt, gifven mig af min lilla fruntimmers-doktor, och — — »än lefver Hakon Jarl!» Men annorlunda lefver man dock här än i Europa. Klimat och föda äro annorlunda, och jag tror ej att denna sednare passar för klimatet. Det kostade på att skiljas vid Lowells. De äro oändligen älskvärda, och jag håller riktigt systerligt af dem. [[:en:w:Harriot Kezia Hunt|Miss Hunt]] enleverade mig med makt. Jag hade icke mycken lust på besöket till henne, men jag har haft vida mera godt deraf än jag kunde ana. Först och främst var det roligt att lära närmare känna denna alldeles egna individualitet. Man kan ha bättre manér, mera takt o. s. v., men omöjligt ett bättre hjerta, mera värma för menniskors bästa, och på det hela mera praktisk duglighet. Hon är af qväkare-familj, och med den bestämda vilja och energi som tillhör qväkar-lynnet beslöt hon att för sig och sitt kön bryta väg på en bana som hon ansåg vigtig för qvinnan att beträda, och som hon kände sig särskilt dragen till. Så tog hon, jemte en yngre syster, enskilt undervisning af en skicklig och välvillig läkare, och har nu, sedan systern blifvit gift, praktiserat i tolf år som fruntimmers- och barn-doktorinna, förvärf-<noinclude> <references/></noinclude> 7fy3193qqhnpu87mk9cj6kftd7j0bth 104 218830 646528 2026-03-30T08:58:29Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 128 — stor man. Om du spelar på lotteri och vinner, är du en stor man, större i proportion till storleken iios den vinst, du inhöstar. Man skall vara tödd med lyckans huva, se där har man hela konsten. Har du blott tur, så tillfaller dig allt. Är du blott själv lycklig så tror man genast, att du är en stor man. Bortsett från fem, sex glänsande undantag på ett århundrade, har mängdens beundran alltid varit av det kortsynta slaget. Det, som endast ä...' 646528 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 128 —}}</noinclude>— 128 — stor man. Om du spelar på lotteri och vinner, är du en stor man, större i proportion till storleken iios den vinst, du inhöstar. Man skall vara tödd med lyckans huva, se där har man hela konsten. Har du blott tur, så tillfaller dig allt. Är du blott själv lycklig så tror man genast, att du är en stor man. Bortsett från fem, sex glänsande undantag på ett århundrade, har mängdens beundran alltid varit av det kortsynta slaget. Det, som endast är lätt för­ gyllt, håller den för ädel metall. Det är blott ytan, man ser till. Det gör ingenting, om man är den förste bäste, blott man haft framgång i den stora tävlan och ävlan. Man frågar aldrig efter annat än nuet och framtiden, ej efter sättet, på vilket den yttre framgången nåtts, ej efter den kärna, som döljes av det glänsande skalet. Den stora mas­ sans blickar bländas av förgyllningen och männi­ skorna ha i sin rastlösa jakt efter framgång ingen tid till övers för att med kungsvattnet pröva, om guldet som lockar och bländar verkligen är fullö­ digt om han endast har framgång och lyckas. Den stora hopen är lik en Narcissos, som beundrar sig själv och lovsjunger det slätstrukna. Den stor­ slagna duglighet, i kraft av vilken en männi.;ka<noinclude> <references/></noinclude> g9v7l77b0dsra6iyte8v4b34pef8kp1 104 218831 646529 2026-03-30T08:58:58Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 129 — blir en Moses, Aischylos, Dante, Michelangelo el­ ler Napoleon tillerkänner den stora allmänheten utan vidare var och en, som når sitt mål. Om en notarie tvingar sig upp till folkrepresentant, om en kvasi-Corneille skriver en "Tiridates", om en evnuck lägger sig upp med ett harem, om en odug­ lig general genom en tillfällighet vinner ett avgö­ rande slag, om en apotekare levererar pappsulor till en armékår och härmed tillskansar sig en års­ in... 646529 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 129 —}}</noinclude>— 129 — blir en Moses, Aischylos, Dante, Michelangelo el­ ler Napoleon tillerkänner den stora allmänheten utan vidare var och en, som når sitt mål. Om en notarie tvingar sig upp till folkrepresentant, om en kvasi-Corneille skriver en "Tiridates", om en evnuck lägger sig upp med ett harem, om en odug­ lig general genom en tillfällighet vinner ett avgö­ rande slag, om en apotekare levererar pappsulor till en armékår och härmed tillskansar sig en års­ inkomst på 400,000 francs, om en småkrämare lägger sig på ocker och förtjänar sju, åtta mil­ joner, om en predikant snörvlar så förtvivlat, att han på högre ort anses värdig en biskopsstol, om en intendent, när han lämnar sin anställning, är så rik, att han kan bli finansminister, då kal­ la människorna allt detta geni och förväxla så att säga de stjärnor, som gåsfötterna sätta i den mjuka sanden, med de stjärnor, som stråla på himlafästet. Victor Hugo I. 9<noinclude> <references/></noinclude> t1uoeow2l54th16s7sz9y5eekzrn4p5 104 218832 646531 2026-03-30T09:00:53Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 646531 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />165</noinclude>vat förtroende och förmögenhet — äfven huset der hon nu bor, som är tarfligt men trefligt, — och har hjelpt (såsom jag hört af flera) en stor mängd fruntimmer uti sjukdomar och åkommor som tillhöra deras kön. Isynnerhet har hon varit välgörande för den gröfre arbetsklassens qvinnor, och äfven hållit för dem föreläsningar i fysiologi, hvilka blifvit besökta af hundradetals åhörarinnor. Hon läste dessa för mig, och den första jag hörde, eller sjelfva inträdesläsningen, gaf mig ett så högt begrepp om den lilla doktorn och hennes ståndpunkt, att jag blef hjertligen glad öfver henne, och insåg nu först hela vigten af qvinnans inträde inom den medicinska vetenskapen. Åsigten af menniskokroppen och dess vård var ända igenom religiös; och när hon lade på qvinnornas hjerta att vårda sina och sina barns kroppar och att lära känna dem rätt för att värda dem rätt, så var det emedan dessas bestämmelse är hög, emedan de äro själens boningar och Guds tempel. Det var ett allvar och en enkelhet, en redighet i framställningen, en riktighet och renhet i allt, som var af högsta stil, och som måste verka på hvarje rent menniskohjerta, isynnerhet hvarje modershjerta. Och när man besinnar huru vigtigt för hela det kommande slägtet qvinnans och barnets rätta vård äro, huru mycket dervid beror af diet och af en skötsel som undgår läkarens gebiet och blick, och som blott qvinnan kan rätt känna, — så, hvem kan tvifla på vigten af fruntimmers-läkarinnan, hos hvilken vetenskap kommer den naturliga skarpblicken till hjelp, och gör henne så till qvinnornas och barnens bästa hjelp och rådgifvare. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> lqsm26ctz5arssjtwt51marooubhncy 646532 646531 2026-03-30T09:01:19Z PWidergren 11678 646532 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|165}}</noinclude>vat förtroende och förmögenhet — äfven huset der hon nu bor, som är tarfligt men trefligt, — och har hjelpt (såsom jag hört af flera) en stor mängd fruntimmer uti sjukdomar och åkommor som tillhöra deras kön. Isynnerhet har hon varit välgörande för den gröfre arbetsklassens qvinnor, och äfven hållit för dem föreläsningar i fysiologi, hvilka blifvit besökta af hundradetals åhörarinnor. Hon läste dessa för mig, och den första jag hörde, eller sjelfva inträdesläsningen, gaf mig ett så högt begrepp om den lilla doktorn och hennes ståndpunkt, att jag blef hjertligen glad öfver henne, och insåg nu först hela vigten af qvinnans inträde inom den medicinska vetenskapen. Åsigten af menniskokroppen och dess vård var ända igenom religiös; och när hon lade på qvinnornas hjerta att vårda sina och sina barns kroppar och att lära känna dem rätt för att värda dem rätt, så var det emedan dessas bestämmelse är hög, emedan de äro själens boningar och Guds tempel. Det var ett allvar och en enkelhet, en redighet i framställningen, en riktighet och renhet i allt, som var af högsta stil, och som måste verka på hvarje rent menniskohjerta, isynnerhet hvarje modershjerta. Och när man besinnar huru vigtigt för hela det kommande slägtet qvinnans och barnets rätta vård äro, huru mycket dervid beror af diet och af en skötsel som undgår läkarens gebiet och blick, och som blott qvinnan kan rätt känna, — så, hvem kan tvifla på vigten af fruntimmers-läkarinnan, hos hvilken vetenskap kommer den naturliga skarpblicken till hjelp, och gör henne så till qvinnornas och barnens bästa hjelp och rådgifvare. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 90c6udum2x74jozvrs39n2qnctnp7ok 104 218833 646534 2026-03-30T09:04:36Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 646534 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />166</noinclude>Att qvinnor ha en naturlig skarpblick och gåfva för läkarekallet, det bevittna otaliga exempel af alla tiders och folks erfarenhet. Och det är skam och skada, att man hittills icke velat tillåta dessa att utvecklas genom vetenskapen. Huru mycket godt kunde ej t. ex. barnmorskor, isynnerhet på landet bland allmogen, uträtta, om de, utom den kunskap som bibringas dem för att hjelpa ett barn till verlden, äfven förenade den att hjelpa moder och barn till ett lif af hälsa. Men detta har man försummat och försummar ännu, och det hamnar sig på tusentals sjukliga mödrar och sjukliga barn. Kommer nu dertill, att qvinnans af naturen religiösa sinne och böjelse att se lifvet och tingen ur en central helgande synpunkt gör henne skickad att behandla äfven det minsta såsom ett ur denna synpunkt vigtigt, att hon af naturen har moders-instinkt och moderskärlek — huru väl passar hon ej till prestinna i templet der barnet skall helgas åt Gud, hälsans och helighetens Gud! Huru helig är ej hennes rätt att der invigas! I gamla, visa tider voro läkarne äfven prester, och invigdes till heliga mysterier. Aesculapii efterkommande voro en helig slägt, och bland dem voro äfven qvinnor; Hygiea, en af Aesculapii döttrar, kallades helsans gudinna. Af hennes slägt kom Hippokrates. Vi tala ännu om Hygiea, men — vi tala blott. Hon måste manas till jorden, gifvas rum och rätt der som qvinna, som prestinna, om hon skall skänka jorden en ny Hippokrates. Men åter till min lilla jordiska doktorinna, som likväl icke är utan den himmelska gnistan, hvilken be-<noinclude> <references/></noinclude> tnjmhjqu54ny6cl2qviyvyvyt2b6ew8 104 218834 646535 2026-03-30T09:13:30Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 646535 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|167}}</noinclude>rättigar henne att tillhöra Asklepiadernas familj. Denna ser man i hennes blick och hör ofta äfven i hennes ord. Hos henne såg jag åtskilliga »emanciperade» fruntimmer, sådana nämligen som hålla offentliga föreläsningar, tala publikt vid antislavery-möten o. s. v. En af dessa frapperade mig för den pittoreska skönheten af hennes gestalt och hufvud med ett blekt, ädelt ansigte och rikt gyllne hår, samt för det fullkomligt milda och qvinliga i hela hennes väsen och tal, förenadt med manlig styrka i vilja och öfvertygelse. Det var [[w:Paulina_Wright_Davis|M:rs Paulina Davis]] från Providence. Hon har i flera år med stor framgång hållit offentliga föredrag i fysiologien, mycket besökta af de grof-arbetande klasserna. Hon och min lilla doktor äro varma vänner. Jag såg äfven hennes man M:r Davis, som tyckes vara en tänkande man och fullkomligt i öfverensstämmelse med sin fru och hennes verksamhet. Jag lofvade besöka dessa makar i Providence. Åtskilligt hörde jag här om [[w:Shakers|Shäker-sekten]] och dess samfund; — min lilla doktorinna är läkarinna i ett eller par af dessa — läste bref från ett par af deras »äldsta», med vackra, fromma tankar och utgjutelser, men inom mycket inskränkt krets. Äfven inbjöds jag att besöka Shäker-församlingen nära Boston vid Haward, hvarest medicinska trädgårdar odlas. Jag skall gerna se detta underliga folkslag på närmare håll. Åtskilligt nytt folk och främmande såg jag här — ty min lilla doktor tyckes ha en stor umgängeskrets. Hvar afton, sedan dagen var slut, läste hon bibeln högt, och vi hade bön på gammalt puritanskt vis. Mitt besök och den nya tafla af lifvet jag såg här, var mig verkligen upp-<noinclude> <references/></noinclude> 8zbvvjmcu8k23grk44vbx7enxgapc1d 104 218835 646537 2026-03-30T09:21:58Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 646537 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />168</noinclude>friskande. Men glad var jag att komma i ro i Benzons hus, der M:rs H. icke säger tre ord om dagen, men är vänlig och snäll, der en hederlig godsint tyska, Christine, sköter väl om både huset och mig, och der jag får vara ensam en stor del af dagen, ty Benzon är sysselsatt på sitt kontor utomhus. När han kommer igen, om aftonen, är han innerligt treflig och angenäm, läser för mig eller sprakar underhållande. Jag har hittills hvarken tagit emot besök eller bjudningar, men har fastställt måndagarne som mina mottagningsdagar. Nu skall jag andas i ro, läsa och skrifva litet. Men i dag skall Benzons föra mig ut på ett besök till Lowells, hvilka jag vill öfverraska med några småsaker som jag hoppas skola göra dem nöje. Man känner sig så fattig af att alltid blott mottaga. {{större|'''''D. 8 Januari.'''''}} Och nu, min kära unge, fick jag ditt andra bref. Och dina bref — hör du! — får du inte »förakta». Att i dem få se just hur det står till hemmavid, det är all min önskan, det må nu vara mulet eller soligt; och ingenting kärare kunna dina bref gifva mig, än den enkla sanningen, än verkligheten sådan den är. Och, min lilla Agatha, tänk, allt hvad du förmår, att vår och sommar skola komma åter; att solen är bakom molnen och kommer fram i sinom tid. Det är en gammal visa, men jag har så ofta erfarit dess sanning, och gör det äfven i den nya verlden. Vi ha nu här en fullkomligt svensk vinter, och i dag så grått och kallt, som ni någonsin kunna ha<noinclude> {{ph|det|5}}</noinclude> m6u8eshbpzs736iz61kjtbrmjaeqnrs 646543 646537 2026-03-30T09:45:58Z PWidergren 11678 646543 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />168</noinclude>friskande. Men glad var jag att komma i ro i Benzons hus, der M:rs H. icke säger tre ord om dagen, men är vänlig och snäll, der en hederlig godsint tyska, Christine, sköter väl om både huset och mig, och der jag får vara ensam en stor del af dagen, ty Benzon är sysselsatt på sitt kontor utomhus. När han kommer igen, om aftonen, är han innerligt treflig och angenäm, läser för mig eller sprakar underhållande. Jag har hittills hvarken tagit emot besök eller bjudningar, men har fastställt måndagarne som mina mottagningsdagar. Nu skall jag andas i ro, läsa och skrifva litet. Men i dag skall Benzons föra mig ut på ett besök till Lowells, hvilka jag vill öfverraska med några småsaker som jag hoppas skola göra dem nöje. Man känner sig så fattig af att alltid blott mottaga. {{em|2}}{{större|'''''D. 8 Januari.'''''}} Och nu, min kära unge, fick jag ditt andra bref. Och dina bref — hör du! — får du inte »förakta». Att i dem få se just hur det står till hemmavid, det är all min önskan, det må nu vara mulet eller soligt; och ingenting kärare kunna dina bref gifva mig, än den enkla sanningen, än verkligheten sådan den är. Och, min lilla Agatha, tänk, allt hvad du förmår, att vår och sommar skola komma åter; att solen är bakom molnen och kommer fram i sinom tid. Det är en gammal visa, men jag har så ofta erfarit dess sanning, och gör det äfven i den nya verlden. Vi ha nu här en fullkomligt svensk vinter, och i dag så grått och kallt, som ni någonsin kunna ha<noinclude> {{ph|det|5}}</noinclude> 9d17b2rtdhkxyilk2glyahsipkp2exj 104 218836 646539 2026-03-30T09:27:49Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 646539 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|169}}</noinclude>det i Stockholm. Och jag är just litet nöjd att icke ha det bättre än mina vänner i Sverige. Jag är alldeles förträffligt väl i Benzons hus; men att få betala för mig något här, det står då icke till. Benzon reser om onsdag till Europa, men kommer ej till Stockholm förrän i Maj eller Juni. Då kommer han till mamma och dig och hälsar från mig. I går förmiddag hade jag »reception» (emellan kl. 12 och 4), och såg en hel hop folk och fick en hel del bjudningar. En person som jag väl blir något mera vän med, är M:rs Bryant, en ännu ung, förmögen enka med ett enda barn, en präktig liten flicka. Hon ser bra ut, är mycket »lady-like» och behaglig, och oändligen älskvärd mot mig, vill blott — så säger hon — »att jag skall göra mig nytta af henne», hon för mig ut att åka, och söker göra mig allt nöje hon kan, på det mest grannlaga och hyggliga sätt. Med henne är jag gerna; ingenting stöter och mycket behagar mig, framför allt hennes stilla väsen; det hvilar mig. Vi kunna sitta bredvid hvarandra i vagnen och tiga, och det tycker jag om. Jag har äfven besökt transcendentalisten Alcotts »conversations», och äfven något deltagit i konversationen. De bevistas af en 40 à 50 personer, alla sittande på bänkar. Alcott sitter »en façe» af församlingen vid en pulpet, och begynner samtalet med att läsa något högt; sist var det ur Pythagoras skrifter. Han är en skön och mild man, men — en drömmare, hvars pythagoreiska vishet näppeligen gör folk nu för tiden visare. Sjelf lefver han, sedan många år, endast på<noinclude> <references/> {{huvud|{{m|''Hemmen i nya Verlden.''}}||{{m|8}}}}</noinclude> ggoi02r26td6b51ngpxjwi4zx5pgowl 646544 646539 2026-03-30T10:15:15Z PWidergren 11678 646544 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|169}}</noinclude>det i Stockholm. Och jag är just litet nöjd att icke ha det bättre än mina vänner i Sverige. Jag är alldeles förträffligt väl i Benzons hus; men att få betala för mig något här, det står då icke till. Benzon reser om onsdag till Europa, men kommer ej till Stockholm förrän i Maj eller Juni. Då kommer han till mamma och dig och hälsar från mig. I går förmiddag hade jag »reception» (emellan kl. 12 och 4), och såg en hel hop folk och fick en hel del bjudningar. En person som jag väl blir något mera vän med, är M:rs Bryant, en ännu ung, förmögen enka med ett enda barn, en präktig liten flicka. Hon ser bra ut, är mycket »lady-like» och behaglig, och oändligen älskvärd mot mig, vill blott — så säger hon — »att jag skall göra mig nytta af henne», hon för mig ut att åka, och söker göra mig allt nöje hon kan, på det mest grannlaga och hyggliga sätt. Med henne är jag gerna; ingenting stöter och mycket behagar mig, framför allt hennes stilla väsen; det hvilar mig. Vi kunna sitta bredvid hvarandra i vagnen och tiga, och det tycker jag om. Jag har äfven besökt transcendentalisten [[:en:w:Amos Bronson Alcott|Alcotts]] »conversations», och äfven något deltagit i konversationen. De bevistas af en 40 à 50 personer, alla sittande på bänkar. Alcott sitter »en façe» af församlingen vid en pulpet, och begynner samtalet med att läsa något högt; sist var det ur Pythagoras skrifter. Han är en skön och mild man, men — en drömmare, hvars pythagoreiska vishet näppeligen gör folk nu för tiden visare. Sjelf lefver han, sedan många år, endast på<noinclude> <references/> {{huvud|{{m|''Hemmen i nya Verlden.''}}||{{m|8}}}}</noinclude> 029c185b1zrulkcjan8wlitwnke69ce 104 218837 646540 2026-03-30T09:40:20Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 646540 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />170</noinclude>bröd, frukter, grönsaker och vatten, och det vill han nu att också alla andra menniskor skola göra, och då skola de bli sköna, goda och lycksaliga väsen. Synden skall förjagas genom dieten. Och enthusiasmens heliga flod skall beständigt flöda igenom den medelst diet renade och skärade menniskan. Både framställning och konversation höllo sig i molnen, ehuru jag gjorde ett par försök att draga dem derur. Alcott drack vatten, och vi drucko — mist. Han har ett par gånger besökt mig, och han intresserar mig som ett studium. I förrgår tillbragte han aftonen med mig och Benzon, och trakterade oss med åtskilliga stycken ur sin lära. Alla blonda och blåögda menniskor höra till ljus-naturen, ljusets och godhetens rike (jag tror att Lowell är Alcotts ideal af en ljusets son), alla med mörka ögon och mörkt hår äro af natten och det onda. Jag nämnde »[[w:William Wilberforce|Wilberforce]]» och flera ljusets kämpar med mörka hufvuden. Men på inkast hör den goda Alcott alls icke, och hans konversation är att han vill tala och dömma sjelf. Vi drucko thé, och jag sökte öfvertala A. att dricka åtminstone ett glas mjölk. Men det var allt för djurisk föda. Han ville ej mottaga annat än ett glas vatten och ett stycke bröd. Han är åtminstone en transcendentalist som lefver som han lärer. För denna vecka har jag emottagit några bjudningar. Om söndag skall jag äta middag med [[w:Laura Bridgman|Laura Bridgeman]] hos hennes andra skapare, direktören för de döfstummas institut i Boston [[w:Samuel Gridley Howe|D:r How]]. Hans behagliga fru var här för att bjuda mig. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 3o7bhhhxy7hxhc0nnub8lc5fsieolni 104 218838 646541 2026-03-30T09:43:41Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 646541 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|171}}</noinclude><div style=margin-top:2em;> {{em|2}}{{större|'''''D. 9 Jan.'''''}} </div> Nu skall jag afsluta mitt bref, ty Benzon skall resa. Jag kommer att sakna honom, ty han har varit obeskrifligt vänlig och älskvärd mot mig, och dertill nu ställt allting så för mig, att det ej kan tänkas bättre och beqvämare. I dag skall jag bort till middag och afton. Så äfven i morgon, och på förmiddagen i morgon bese åtskilliga publika inrättningar i sällskap med Charles Sumner (den unga jätten och juristen). Jag börjar rumla nu åter. Kunde man blott göra det med måtta. Men det har sina svårigheter här i landet. Bergfalk är åter i New York. Vi komma troligen foga att sammanträffa härefter, ty hans vägar äro icke mina vägar, utom i vårt gemensamma mål och föremål — — Sverige. {{linje|5em|style=margin-top:3em;margin-bottom:3em;}}<noinclude> <references/></noinclude> i7op04zcfj0acyrtre5z6yl01g3m48n 0 218839 646542 2026-03-30T09:45:25Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu" from=179 to=187 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Hemmen i den nya verlden, Första delen|Åttonde brefvet]]' 646542 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu" from=179 to=187 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Hemmen i den nya verlden, Första delen|Åttonde brefvet]] 48yn8ow8bdfa8mh6q0jj02xukenvlln 646562 646542 2026-03-30T11:20:37Z PWidergren 11678 646562 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu" from=179 to=187 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Hemmen i den nya verlden, Första delen|Åttonde brefvet]] [[de:Die Heimath in der neuen Welt/Erster Band/Achter Brief]] [[en:The_Homes_of_the_New_World/Letter_VIII.]] [[fr:La vie de famille dans le Nouveau-Monde/Lettre 08]] 9ivstb6x9cklscntwp6236s0cex2l62