Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.46.0-wmf.22 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Event Event talk Ämne 0 4636 647035 537583 2026-04-01T14:38:45Z ~2026-20066-60 18888 647035 wikitext text/x-wiki {{Titel|[[Sämunds Edda]]|förra=[[Sången om Vavtrudner]]|nästa=[[Sången om Skirner]]|översättare=Erik Brate|kommentar=[[Författare:Erik Brate|Erik Brates]] översättning 1913 från fornisländskan av ''Grímnismál''. {{wikipedialänk|Sången om Grimner}}}} == Sången om Grimner == ===Om konung Raudungs söner.=== Konung Raudung hade två söner, den ene hette Agnar, den andre Geirröd. Agnar var tio år men Geirröd åtta år. De rodde båda i båt med sina drag till småfiske. Vinden drev dem ut på havet. I nattens mörker slogs båten sönder mot land, de gingo upp och träffade en fattig bonde och hans hustru. Dessa var egentligen Oden och Frigg. Där voro de om vintern. Bondhustrun fostrade Agnar men mannen fostrade Geirröd och lärde honom att skicka sig. Om våren gav mannen dem en farkost. Men när hustrun och han ledsagade dem till stranden, talade mannen enskilt med Geirröd. De fingo vind och kommo till sin faders landningsplats. Geirröd var framtill i farkosten; han sprang upp på land men stötte ut farkosten och sade: »Far du nu de onda i våld!» Farkosten drev ut i havet. Men Geirröd gick upp till staden; där blev han väl mottagen, men hans fader hade då avlidit. Geirröd togs då till konung och blev en ansedd man. Oden och Frigg sutto i Lidskjalv och sågo kring alla världar. Oden sade: »Ser du Agnar, din fosterson, där han avlar barn med en jättekvinna i hålan? Men Geirröd, min fosterson, är konung och råder över ett land.» Frigg säger: »Han är så snål på mat, att han pinar sina gäster, om han tycker, att det kommer för många.» Oden säger, att det är lögn; de slå vad om denna sak. Frigg sände sin kammartärna Fulla till Geirröd. Hon bad konungen taga sig i akt, att icke en trollkunnig man, som kommit in i landet, skulle förhäxa honom, och sade det vara kännemärke på honom, att ingen hund var så arg, att han skulle rusa på honom. Men det var alldeles osant prat, att konung Geirröd icke var frikostig på mat, och dock låter han fasttaga den man, som hundarna icke vilja angripa. Denne var klädd i blå kappa och kallade sig Grimner och sade icke mer om sig, fast han blev åtspord. Konungen lät pina honom till bekännelse och sätta honom mellan två eldar, och satt han där i åtta dagar. Konung Geirröd hade en tio år gammal son, som hette Agnar efter hans broder. Agnar gick till Grimner och gav honom ett horn fullt att dricka och sade, att hans fader gjorde honom illa, då han pinade denne man utan sak. Grimner drack därav; då var elden så vitt kommen, att kappan brann på Grimner. Han sade: <poem> 1. »Het är du, eld, och nästan alltför stor. Gå fjärran från mig, fyr! Ludna kappan svedes, fast jag lyfter den upp, fällen för mig brinner. 2. Åtta nätter satt jag mellan eldarne här, och ingen människa mat mig bjöd, utom Agnar allena, som ensam skall råda, Geirröds son, över goter. 3. Lycklig blir du, Agnar, då lycklig dig beder Veratyr vara; för en enda dryck dig aldrig skall bättre lön lämnas. 4. Det land är heligt, som jag ligga ser asar och alfer nära, och i Trudheim skall Tor vara, tills alla gudar förgås. 5. Ydalar det heter, där Ull åt sig har sina salar byggt; Alvheim gåvo gudarne till tandskänk åt Frej i fjärran urtid. 6. En tredje är den gård, där goda makter med silver salarna täckt; Valaskjalv den heter, som vist åt sig asagud i urtiden byggt. 7. Söckvabäck heter den fjärde, men däröver svala böljor brusa fram; Oden och Saga i all tid där dricka glada ur kärl av guld. 8. Gladsheim heter den femte, där guldglänsande Valhall sig vidsträckt reser; där väljer Ropt varje dag hjältar, som vapendöd ljutit. 9. Lätt de alla, som till Oden komma, känna kynnet av hans sal; spjutskaft äro sparrar, spån på taket sköldar, och brynjor på bänkarna strödda. 10. Lätt de alla, som till Oden komma, känna kynnet av hans sal; en varg hänger väster om dörren, en örn ovanför svävar. 11. Trymheim heter den sjätte, där Tjatse bodde, den mycket mäktige jätten; där bor nu Skade, gudars brud den ljusa, på faderns forna tomter. 12. Breidablick är den sjunde, och Balder har där åt sig byggt salar; å det land, där ligga jag vet minst av menlighet. 13. Himinbjorg är den åttonde, och Heimdall där säges över helgedomarna härska; i sitt trevna hus tömmer gudaväktarn glad sitt goda mjöd. 14. Folkvang är den nionde, och Freja där råder för hur sittplats i sal skall fördelas; hälften av de fallna har hon att välja, den andra Oden har. 15. Glitner är den tionde; på guldstolpar stödd och med silver takad är salen. Forsete bor där, fredsdomaren, som stillar varje strid. 16. Noatun är den elfte, och Njord har där åt sig salar byggt; männens furste, som ej men har, för högtimrad helgedom råder. 17. Höljt av ris och högt gräs är Vidars land Vide; från hästens rygg, lysten att hämna sin fader, där sonen sig vara säger. 18. Andrimner låter i Eldrimner Särimner suden varda; av fläsket det bästa, men få veta, vad mat einhärjarne mättar. 19. Gere och Freke fodrar stridsvane högtberömde Härfader, men av vin endast vapenfrejdade Oden alltid lever. 20. Hugin och Munin var morgon flyga ut över världen vida; jag ängslas för Hugin, att ej åter han kommer, dock bekymras jag mera för Munin. 21. Tund tjuter och Tjodvitners fisk trives i floden; åns ström synes alltför stark att vada över Valglaumner. 22. Valgrind den heter, som varsnas på slätten, helig framför helig dörrgång; fornåldrig är grinden, och få veta, hur hon i lås är lyckt. 23. Fem hundra dörrar och fyrtio därtill tänker jag på Valhall vara; åttahundra einhärjar, gå på en gång ur var dörr, när till dust emot ulven de draga. 24. Fem hundra rum inalles och fyrtio därtill i Bilskirner byggda jag tänker; mig tyckes av hus, som takade äro, ett större än min sons ej stånda. 25. Heidrun heter geten, som på Härfaders sal står och gnager av Lärads grenar; en kanna skall hon fylla med det klara mjöd; det mjödet ej minskas kan. 26. Hjorten Eiktyrner heter, som på Härfaders sal står och gnager av Lärads grenar; från hans horn drypa droppar i Vergelmer, därifrån alla vatten välla. 27. Sid och Vid, Säkin och Äkin, Sval och Gunntro, Fjorm och Fimbultul, Rin och Rennande, Gipul och Gopul, Gomul och Geirvimul, kring gudars helgedom de gå; Tyn och Vin, Toll och Holl, Grad och Gunntorin. 28. Vidare heter en Vina, Vegsvinn en annan, den tredje Tjodnuma; Nyt och Not, Nonn och Ronn, Slid och Rid, Sylg och Ylg, Vid och Van, Vond och Strond, Gjoll och Leipt, de löpa människor nära och härifrån falla till Hel. 29. Kormt och Ormt och Kerlaugar två, över vilka Tor skall vada, varje dag, då att döma han går vid Yggdrasils ask, ty då brinner asarnes bro i låga och heta bli heliga vattnen. 30. Glad och Gyller, Gler och Skeidbrimer, Silvrintopp och Siner, Gisl och Falhovner, Gulltopp och Lettfete, dessa hästar asar hava var dag till att rida, när att döma de fara vid Yggdrasils ask. 31. Tre rötter stå åt tre håll ut från Yggdrasils ask. Hel bor under en, under den andra rimtursar, den tredje människor täcker. 32. Ratatosk heter ekorren, som ränna skall på Yggdrasils ask; örnens ord skall han uppifrån bära och säga dem för Nidhogg där nere. 33. Hjortar finnas ock fyra med finböjda halsar, som å trädet på grenarna gnaga, Dain och Dvalin, Duneyr och Duratro. 34. Flera ormar ligga under Yggdrasils ask, än en okunnig dåre anar. Gion och Moin, de äro Gravvitners söner, Grabak och Gravvollud; Ovner och Svavner alltid tror jag skola trädets kvistar tära. 35. Yggdrasils ask utstår vedermöda mera, än män veta; hjorten uppifrån raspar men det ruttnar på sidan, nedifrån Nidhogg skär. 36. Rist och Mist skola räcka mig hornet; Skeggjold och Skogul, Hild och Trud, Loch och Herfjotur, Goll och Geironul, Randgrid och Radgrid och Reginleiv, de bära åt einhärjarne öl. 37. Arvakr och Alsvinn, de skola upp på himlen, smärta, solen draga och under deras bogar blida makter, asarne, järnbläster gömde. 38. Svalin den heter, som framför solen står, en sköld framför skinande guden; berg och bränning vet jag brinna skulle, om han skulle falla ifrån. 39. Skoll heter den ulv, som till skogens hägn den glänsande guden förföljer; en annan är Hate, han är ättling av Rodvitner, skall stänga strålande himlabrud vägen. 40. Av Ymers kött åstadkoms jorden, böljan av hans blod; berg skapades av benen, buskar av håret, och av huvudskålen himlen. 41. Av hans ögons bryn gjorde blida makter Midgård åt människors söner, och av hans hjärna gjordes de tunga moln, som på fästet flockas. 42. Ulls huldhet har den och alla gudarnes, som först med flamman tar i tu, ty öppna bliva världar över asars söner, när kittlar från lågan lyftas. 43. Ivaldes söner i urtiden gingo att skapa Skidbladners skepp, det bästa fartyg, åt bländande Frej, snarrådige sonen till Njord. 44. Yggdrasils ask är ypperst av träd, men Skidbladner av skepp, Oden av gudar, av gångare Sleipner, Bilrost av broar och Brage av skalder, Habrik av hökar och av hundar Garm. 45. Jag segergudars söner syn av gudomen givit, därav välkommen hjälp skall väckas. För alla asar skall det in komma på Ägers bänkar, vid Ägers dryckeslag. 46. Jag heter Grim, jag heter Ganglere, Herjan och Hjalmbere, Teck och Tride, Tud och Ud, Helblinde och Har. 47. Sann och Svipal och Sanngetal, Herteit och Nikar, Bileyg, Baleyg, Bolverk, Fjolner, Grim och Grimner, Glappsvinn och Fjolsvinn. 48. Sidhott, Sidskägg Sigfodr, Nikud, Alfodr, Valfodr, Atrid och Farmatyr; med ett enda namn nämnde jag mig aldrig, sålänge jag bland folken farit. 49. Grimner de mig kallade hos Geirröd och Ialk hos Asmund, men Kjalar då, när jag kälke drog, vid ting Tro, Vidur på valplats, Oske och Ome, Javnha och Bivlinde, Gondler och Harbard bland gudar. 50. Svidur och Svidrer jag hette hos Sockmimer, och då gäckade jag den gamla jätten, då till Midvitner, hans märklige son, baneman jag blivit hade. 51. Rusig är du, Geirröd, har riktigt mycket druckit; mycket du mistat, då min hjälp dig frångår, alla einhärjar och Odens huldhet. 52. Till fullo jag sagt dig, men föga du minnes, vänner dig listigt lura. Min väns svärd ser jag ligga med bladet drypande av blod. 53. Den för eggen fallne skall Ygg nu hava, ditt liv vet jag lidet; vreda äro diserna, varse är du Oden, kom, om du kan, till mig. 54. Oden jag nu heter, Ygg jag hette nyss, tidigare Tund var mitt namn, Vakr och Skilving, Vavud och Roptatyr, Gaut och Ialk bland gudar, Ovner och Svavner, jag tror alla hava av mig allena uppstått.» </poem> Konung Geirröd satt och hade svärdet i knä och draget till hälften. Men när han hörde, att Oden kommit dit, då stod han upp och ville taga Oden från elden. Svärdet halkade ur handen på honom och fästet var nedåt; konungen snavade och föll framlänges, men svärdet körde igenom honom, och han fick sin bane. Oden försvann då. Men Agnar var konung där länge efteråt. [[Kategori:Eddan (Brate)]] [[da:Grímnismál]] [[de:Edda/Ältere Edda/Grimnismâl]] [[en:Poetic Edda/Grímnismál]] [[nl:Edda/Vermomde en Roodspeer]] [[no:Grimnesmaal]] b0loo326qv7jnkvdiz7z2jm5rpygrb2 4 6147 647126 630533 2026-04-01T19:14:44Z Thuresson 20 Uppdaterar 647126 wikitext text/x-wiki <small>&lt; [[Wikisource:Statistik]]</small> {|class="wikitable" style="text-align:center; margin: 1em auto;" border="1" cellpadding="3" |+Aktuell statistik !Datum!![[:Kategori:Index|Indexsidor]]!![[:Kategori:Ej korrekturläst|Ej korrekturläst]]!![[:Kategori:Ofullständigt|Ofullständigt]]!![[:Kategori:Korrekturläst|Korrekturläst]]!![[:Kategori:Utan text|Utan text]]!![[:Kategori:Validerat|Validerat]]!![[:Kategori:Sidor efter status|Totalt]]!!Grafik |- |{{LOCALYEAR}}-{{LOCALMONTH}}-{{LOCALDAY2}} ||{{PAGESINCATEGORY:Index}}||{{PAGESINCATEGORY:Ej korrekturläst}}||{{PAGESINCATEGORY:Ofullständigt}}||{{PAGESINCATEGORY:Korrekturläst}}||{{PAGESINCATEGORY:Utan text}}||{{PAGESINCATEGORY:Validerat}}|| {{formatnum:{{#expr:{{PAGESINCATEGORY:Ej korrekturläst|R}}+{{PAGESINCATEGORY:Ofullständigt|R}}+{{PAGESINCATEGORY:Korrekturläst|R}}+{{PAGESINCATEGORY:Validerat|R}}+{{PAGESINCATEGORY:Utan text|R}}}}}} | {{statusstapel|{{PAGESINCATEGORY:Utan text|R}}|{{PAGESINCATEGORY:Ej korrekturläst|R}}|{{PAGESINCATEGORY:Ofullständigt|R}}|{{PAGESINCATEGORY:Korrekturläst|R}}|{{PAGESINCATEGORY:Validerat|R}}|skala=100}} |} Antal korrekturläsningar: {{formatnum:{{#expr:{{PAGESINCATEGORY:Validerat|R}}*2+{{PAGESINCATEGORY:Korrekturläst|R}}}}}} == Historisk statistik == <gallery> Svenska Wikisource 10000 sidor.png|Korrekturläsningen i april 2010 Svenska Wikisource april 2011.png|Korrekturläsningen i april 2011 Wikisource 20120401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2012 Wikisource 20130401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2013 Wikisource 20140505 pages sv.png|Korrekturläsningen i maj 2014 Wikisource 20150404 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2015 Wikisource 20160418 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2016 Wikisource 20170404 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2017 Wikisource 20180401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2018 Wikisource 20190401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2019 Wikisource 20200401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2020 Wikisource 20210401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2021 Wikisource 20220401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2022 Wikisource 20230401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2023 Wikisource 20240401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2024 Wikisource 20250413 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2025 Wikisource 20260401 pages sv.png|Korrekturlästningen i april 2026 </gallery> {|class="wikitable" style="text-align:center; margin: 1em auto;" border="1" cellpadding="3" |+Korrekturläsningsstatistik på svenska Wikisourc |- |'''Datum'''||'''[[:Kategori:Index|Index-<br>sidor]]''' || class=quality1 width=50em | '''[[:Kategori:Ej korrekturläst|Ej korrek-<br>turläst]]''' || class=quality2 width=50em |'''[[:Kategori:Ofullständigt|Ofull-<br>ständigt]]''' || class=quality3 width=50em | '''[[:Kategori:Korrekturläst|Korrek-<br>turläst]]'''|| class=quality0 width=50em | '''[[:Kategori:Utan text|Utan<br>text]]''' ||width=50em class=quality4 | '''[[:Kategori:Validerat|Vali-<br>derat]]''' ||width=50em |'''[[:Kategori:Sidor efter status|Totalt]]''' || '''Grafik''' |- |2008-11-10||2||5||1||3||0||25||34|| |- |2008-11-24||2||0||0||6||0||28||34|| |- |2008-12-01||2||0||0||2||0||32||34|| |- |2009-03-09||3||0||0||43||0||33||76|| |- |2009-03-24||5||9||0||42||0||35||86|| |- |2009-03-31||5||13||0||43||0||35||91|| |- |2009-04-07||5||13||0||43||0||35||91|| |- |2009-04-21||9||48||0||57||0||35||140|| |- |2009-04-29||9||107||0||79||0||42||228|| |- |2009-05-05||9||61||0||180||0||91||332|| |- |2009-05-11||9||37||0||136||0||218||391|| |- |2009-05-18||9||48||0||119||0||236||403|| |- |2009-05-25||9||54||0||86||0||270||410|| |- |2009-06-01||9||69||1||95||0||289||454|| |- |2009-06-11||9||69||0||87||0||298||454|| |- |2009-06-17||9||69||0||66||2||318||455|| |- |2009-06-29||10||561||0||61||34||309||965||{{statusstapel|34|561|0|61|309}} |- |2009-07-06||11||570||0||61||36||316||983||{{statusstapel|36|570|0|61|316}} |- |2009-07-13||11||641||1||94||36||336||1 108||{{statusstapel|36|641|1|94|336}} |- |2009-07-20||12||611||0||163||38||430||1 242||{{statusstapel|38|611|0|163|430}} |- |2009-08-01||13||656||1||127||65||515||1 364||{{statusstapel|65|656|1|127|515}} |- |2009-08-03||14||916||1||136||73||518||1 644||{{statusstapel|73|916|1|136|518}} |- |2009-08-05||15||897||1||152||76||524||1 650||{{statusstapel|76|897|1|152|524}} |- |2009-08-10||15||872||1||178||76||528||1 655||{{statusstapel|76|872|1|178|528}} |- |2009-08-17||15||807||1||239||76||541||1 664||{{statusstapel|76|807|1|239|541}} |- |2009-08-24||16||799||1||258||82||550||1 690||{{statusstapel|82|799|1|258|550}} |- |2009-08-31||18||867||1||281||92||561||1 802||{{statusstapel|92|867|1|281|561}} |- |2009-09-07||18||943||1||310||93||568||1 915||{{statusstapel|93|943|1|310|568}} |- |2009-09-14||18||1 001||1||337||93||572||2 004||{{statusstapel|93|1001|1|337|572}} |- |2009-09-21||18||1 069||1||367||93||579||2 109||{{statusstapel|93|1069|1|367|579}} |- |2009-09-28||19||1 120||1||387||93||592||2 193||{{statusstapel|93|1120|1|387|592}} |- |2009-10-05||19||1 152||1||400||93||606||2 252||{{statusstapel|93|1152|1|400|606}} |- |2009-10-12||19||1 155||0||406||94||630||2 285||{{statusstapel|94|1155|0|406|630}} |- |2009-10-19||19||1 185||0||423||94||648||2 350||{{statusstapel|94|1185|0|423|648}} |- |2009-10-26||28||1 387||8||436||118||678||2 627||{{statusstapel|118|1387|8|436|678}} |- |2009-11-02||34||1 525||24||484||130||686||2 849||{{statusstapel|130|1525|24|484|686}} |- |2009-11-09||40||1 729||32||519||140||690||3 110||{{statusstapel|140|1729|32|519|690}} |- |2009-11-16||42||1 948||40||531||144||722||3 385||{{statusstapel|144|1948|40|531|722}} |- |2009-11-23||44||2 070||52||578||147||730||3 577||{{statusstapel|147|2070|52|578|730}} |- |2009-11-30||44||2 181||58||596||147||739||3 721||{{statusstapel|147|2181|58|596|739}} |- |2009-12-07||44||2 357||60||614||150||751||3 932||{{statusstapel|150|2357|60|614|751}} |- |2009-12-14||44||2 386||62||633||150||758||3 989||{{statusstapel|150|2386|62|633|758}} |- |2009-12-21||44||2 391||64||637||150||764||4 006||{{statusstapel|150|2391|64|637|764}} |- |2009-12-28||44||2 412||66||636||150||766||4 030||{{statusstapel|150|2412|66|636|766}} |- |2010-01-04||66||2 985||77||666||169||772||4 669||{{statusstapel|169|2985|77|666|772}} |- |2010-01-11||68||3 484||87||677||176||790||5 214||{{statusstapel|176|3484|87|677|790}} |- |2010-01-18||68||3 897||98||679||180||796||5 650||{{statusstapel|180|3897|98|679|796}} |- |2010-01-25||68||4 198||103||687||180||810||5 978||{{statusstapel|180|4198|103|687|810}} |- |2010-02-01||68||4 466||109||702||181||827||6 285||{{statusstapel|181|4466|109|702|827}} |- |2010-02-08||70||4 479||109||701||181||850||6 320||{{statusstapel|181|4479|109|701|850}} |- |2010-02-15||70||4 480||112||705||181||852||6 330||{{statusstapel|181|4480|112|705|852}} |- |2010-02-22||70||4 520||117||748||181||861||6 427||{{statusstapel|181|4520|117|748|861}} |- |2010-03-01||94||4 715||119||773||188||867||6 662||{{statusstapel|188|4715|119|773|867}} |- |2010-03-08||110||5 216||125||989||206||927||7 463||{{statusstapel|206|5216|125|989|927}} |- |2010-03-16||121||5 858||144||1 051||219||959||8 231||{{statusstapel|219|5858|144|1051|949}} |- |2010-03-22||122||6 323||151||1 062||242||988||8 766||{{statusstapel|242|6323|151|1062|988}} |- |2010-03-29||123||6 964||154||1 114||273||1 006||9 511||{{statusstapel|273|6964|154|1114|1006}} |- |2010-04-05||126||7 326||158||1 233||277||1 050||10 044||{{statusstapel|277|7326|158|1233|1050}} |- |2010-04-12||135||7 574||161||1 396||279||1 092||10 502||{{statusstapel|279|7574|161|1396|1092}} |- |2010-04-19||137||7 559||171||1 530||286||1 208||10 754||{{statusstapel|286|7559|171|1530|1208}} |- |2010-04-26||141||7 351||169||1 817||266||1 248||10 851||{{statusstapel|266|7351|169|1817|1248}} |- |2010-05-03||177||7 922||177||1 968||284||1 379||11 730||{{statusstapel|284|7922|177|1968|1379}} |- |2010-05-11||178||8 872||191||2 110||320||1 416||12 909||{{statusstapel|320|8872|191|2110|1416}} |- |2010-05-17||204||8 784||192||2 152||327||1 474||12 929||{{statusstapel|327|8784|192|2152|1474}} |- |2010-05-24||206||10 458||195||2 311||377||1 507||14 848||{{statusstapel|377|10458|195|2311|1507}} |- |2010-05-31||216||10 500||206||2 661||471||1 530||15 368||{{statusstapel|471|10500|206|2661|1530}} |- |2010-06-07||224||10 879||194||2 822||488||1 567||15 950||{{statusstapel|488|10879|194|2822|1567}} |- |2010-06-14||224||12 037||194||2 803||488||1 655||17 177||{{statusstapel|488|12037|194|2803|1655}} |- |2010-06-21||227||12 275||189||2 878||505||1 707||17 554||{{statusstapel|505|12275|189|2878|1707}} |- |2010-06-28||234||12 311||184||2 880||505||1 740||17 620||{{statusstapel|505|12311|184|2880|1740}} |- |2010-07-05||234||11 973||180||3 132||531||1 815||17 631||{{statusstapel|531|11973|180|3132|1815}} |- |2010-07-12||236||11 986||179||3 121||544||1 857||17 687||{{statusstapel|544|11986|179|3121|1857}} |- |2010-07-19||236||11 856||166||3 541||545||1 930||18 038||{{statusstapel|545|11856|166|3541|1930}} |- |2010-07-26||244||11 719||152||3 558||545||2 117||18 091||{{statusstapel|545|11719|152|3558|2117}} |- |2010-08-02||244||12 431||148||3 571||546||2 173||18 869||{{statusstapel|546|12431|148|3571|2173}} |- |2010-08-09||244||12 231||138||3 618||545||2 348||18 880||{{statusstapel|545|12231|138|3618|2348}} |- |2010-08-16||245||12 189||131||3 624||545||2 418||18 907||{{statusstapel|545|12189|131|3624|2418}} |- |2010-08-23||246||12 079||129||3 750||553||2 434||18 945||{{statusstapel|553|12079|129|3750|2434}} |- |2010-08-30||247||11 950||126||3 897||571||2 463||19 007||{{statusstapel|571|11950|126|3897|2463}} |- |2010-09-06||247||11 916||125||3 911||576||2 510||19 038||{{statusstapel|576|11916|125|3911|2510}} |- |2010-09-13||247||11 859||122||3 903||576||2 601||19 061||{{statusstapel|576|11859|122|3903|2601}} |- |2010-09-20||248||11 681||120||4 004||581||2 702||19 088||{{statusstapel|581|11681|120|4004|2702}} |- |2010-09-27||250||11 924||119||4 206||584||2 751||19 584||{{statusstapel|584|11924|119|4206|2751}} |- |2010-10-04||250||11 797||114||4 349||584||2 786||19 630||{{statusstapel|584|11797|114|4349|2786}} |- |2010-10-11||250||11 702||109||4 341||585||2 940||19 677||{{statusstapel|585|11702|109|4341|2940}} |- |2010-10-18||251||11 649||105||4 446||584||3 084||19 868||{{statusstapel|584|11649|105|4446|3084}} |- |2010-10-25||251||11 593||104||4 403||584||3 226||19 910||{{statusstapel|584|11593|104|4403|3226}} |- |2010-11-01||252||11 542||103||4 409||585||3 338||19 977||{{statusstapel|585|11542|103|4409|3338}} |- |2010-11-08||252||11 499||104||4 463||585||3 365||20 016||{{statusstapel|585|11499|104|4463|3365}} |- |2010-11-15||252||11 460||101||4 501||585||3 386||20 033||{{statusstapel|585|11460|101|4501|3386}} |- |2010-11-22||252||11 409||96||4 545||585||3 410||20 045||{{statusstapel|585|11409|96|4545|3410}} |- |2010-11-29||252||11 341||92||4 605||585||3 438||20 061||{{statusstapel|585|11341|92|4605|3438}} |- |2010-12-06||252||11 263||90||4 643||585||3 490||20 071||{{statusstapel|585|11263|90|4643|3490}} |- |2010-12-13||253||11 226||85||4 700||585||3 543||20 139||{{statusstapel|585|11226|85|4700|3543}} |- |2010-12-20||255||11 248||82||4 773||590||3 605||20 298||{{statusstapel|590|11248|82|4773|3605}} |- |2010-12-27||255||11 243||79||4 798||590||3 612||20 322||{{statusstapel|590|11243|79|4798|3612}} |- |2011-01-03||256||11 430||79||4 820||600||3 618||20 547||{{statusstapel|600|11430|79|4820|3618}} |- |2011-01-10||257||11 370||78||4 907||603||3 621||20 579||{{statusstapel|603|11370|78|4907|3621}} |- |2011-01-17||258||11 994||77||4 935||606||3 629||21 241||{{statusstapel|606|11994|77|4935|3629}} |- |2011-01-24||260||11 943||77||4 990||609||3 651||21 270||{{statusstapel|609|11943|77|4990|3651}} |- |2011-01-31||264||11 946||76||5 040||615||3 659||21 336||{{statusstapel|615|11946|76|5040|3659}} |- |2011-02-07||264||11 930||76||5 097||616||3 674||21 393||{{statusstapel|616|11930|76|5097|3674}} |- |2011-02-14||265||11 922||76||5 161||620||3 687||21 466||{{statusstapel|620|11922|76|5161|3687}} |- |2011-02-21||265||11 928||78||5 213||620||3 705||21 544||{{statusstapel|620|11928|78|5213|3705}} |- |2011-02-28||265||11 958||77||5 234||620||3 729||21 618||{{statusstapel|620|11958|77|5234|3729}} |- |2011-03-07||265||11 667||77||5 246||620||3 771||21 381||{{statusstapel|620|11667|77|5246|3771}} |- |2011-03-14||265||11 646||76||5 258||620||3 816||21 416||{{statusstapel|620|11646|76|5258|3816}} |- |2011-03-21||268||11 731||77||5 339||646||3 868||21 661||{{statusstapel|646|11731|77|5339|3868}} |- |2011-03-28||269||11 691||77||5 527||647||3 901||21 843||{{statusstapel|647|11691|77|5527|3901}} |- |2011-04-04||269||11 577||72||5 745||647||3 923||21 964||{{statusstapel|647|11577|72|5745|3923}} |- |2011-04-11||276||11 494||71||5 982||735||4 010||22 292||{{statusstapel|735|11494|71|5982|4010}} |- |2011-04-18||281||11 653||84||6 576||838||4 213||23 364||{{statusstapel|838|11653|84|6576|4213}} |- |2011-04-25||284||12 150||81||6 800||854||4 464||24 349||{{statusstapel|854|12150|81|6800|4464}} |- |2011-05-02||286||12 489||72||6 758||840||5 046||25 205||{{statusstapel|840|12489|72|6758|5046}} |- |2011-05-09||291||12 252||75||7 399||868||5 131||25 725||{{statusstapel|868|12252|75|7399|5131}} |- |2011-05-16||294||12 145||76||7 671||878||5 265||26 035||{{statusstapel|878|12145|76|7671|5265}} |- |2011-05-23||295||11 998||73||7 997||880||5 410||26 358||{{statusstapel|880|11998|73|7997|5410}} |- |2011-05-30||297||12 177||59||8 093||887||5 433||26 649||{{statusstapel|887|12177|59|8093|5433}} |- |2011-06-06||297||12 110||60||8 165||886||5 448||26 669||{{statusstapel|886|12110|60|8165|5448}} |- |2011-06-13||298||12 037||59||8 284||890||5 478||26 748||{{statusstapel|890|12037|59|8284|5478}} |- |2011-06-20||300||12 113||82||8 364||940||5 532||27 031||{{statusstapel|940|12113|82|8364|5532}} |- |2011-06-27||300||12 013||86||8 491||941||5 570||27 101||{{statusstapel|941|12013|86|8491|5570}} |- |2011-07-04||301||12 024||86||8 533||941||5 570||27 154||{{statusstapel|941|12024|86|8533|5570}} |- |2011-07-11||301||11 916||87||8 645||941||5 582||27 171||{{statusstapel|941|11916|87|8645|5582}} |- |2011-07-18||301||11 894||86||8 640||941||5 626||27 187||{{statusstapel|941|11894|86|8640|5626}} |- |2011-07-25||301||11 863||87||8 667||941||5 644||27 202||{{statusstapel|941|11863|87|8667|5644}} |- |2011-08-01||301||11 783||85||8 719||941||5 686||27 214||{{statusstapel|941|11783|85|8719|5686}} |- |2011-08-08||301||11 612||86||8 894||941||5 724||27 257||{{statusstapel|941|11612|86|8894|5724}} |- |2011-08-15||301||11 469||86||9 023||941||5 750||27 269||{{statusstapel|941|11469|86|9023|5750}} |- |2011-08-22||302||11 334||86||9 135||940||5 784||27 279||{{statusstapel|940|11334|86|9135|5784}} |- |2011-08-29||303||11 318||86||9 141||945||5 813||27 303||{{statusstapel|945|11318|86|9141|5813}} |- |2011-09-05||303||11 294||85||9 176||945||5 854||27 354||{{statusstapel|945|11294|85|9176|5854}} |- |2011-09-12||325||11 588||85||9 309||951||5 885||27 818||{{statusstapel|951|11588|85|9309|5885}} |- |2011-09-19||325||11 551||79||9 312||956||5 954||27 852||{{statusstapel|956|11551|79|9312|5954}} |- |2011-09-26||323||12 106||78||9 459||957||5 966||28 566||{{statusstapel|957|12106|78|9459|5966}} |- |2011-10-03||324||12 041||80||9 485||957||6 024||28 587||{{statusstapel|957|12041|80|9485|6024}} |- |2011-10-10||324||11 983||80||9 553||957||6 028||28 601||{{statusstapel|957|11983|80|9553|6028}} |- |2011-10-17||325||11 964||82||9 606||957||6 032||28 641||{{statusstapel|957|11964|82|9606|6032}} |- |2011-10-24||325||11 928||81||9 655||957||6 032||28 653||{{statusstapel|957|11928|81|9655|6032}} |- |2011-10-31||325||11 885||81||9 714||957||6 034||28 671||{{statusstapel|957|11885|81|9714|6034}} |- |2011-11-07||326||11 825||84||9 792||957||6 048||28 706||{{statusstapel|957|11825|84|9792|6048}} |- |2011-11-14||326||11 765||84||9 868||957||6 048||28 722||{{statusstapel|957|11765|84|9868|6048}} |- |2011-11-21||326||11 693||84||9 958||957||6 048||28 740||{{statusstapel|957|11693|84|9958|6048}} |- |2011-11-28||326||11 676||80||10 002||957||6 051||28 766||{{statusstapel|957|11676|80|10002|6051}} |- |2011-12-05||326||11 632||80||10 066||957||6 062||28 797||{{statusstapel|957|11632|80|10066|6062}} |- |2011-12-12||326||11 602||90||10 119||957||6 087||28 855||{{statusstapel|957|11602|90|10119|6087}} |- |2011-12-19||326||11 608||88||10 145||957||6 093||28 891||{{statusstapel|957|11608|88|10145|6093}} |- |2011-12-26||326||11 561||89||10 211||957||6 096||28 914||{{statusstapel|957|11561|89|10211|6096}} |- |2012-01-02||326||11 757||86||10 294||957||6 108||29 202||{{statusstapel|957|11757|86|10294|6108}} |- |2012-01-09||327||11 671||87||10 427||975||6 132||29 292||{{statusstapel|975|11671|87|10427|6132}} |- |2012-01-16||327||11 551||87||10 610||975||6 136||29 359||{{statusstapel|975|11551|87|10610|6136}} |- |2012-01-23||328||12 020||87||10 685||978||6 165||29 935||{{statusstapel|978|12020|87|10685|6165}} |- |2012-01-30||329||11 921||89||10 771||978||6 212||29 971||{{statusstapel|978|11921|89|10771|6212}} |- |2012-02-06||329||11 734||91||10 955||978||6 240||29 998||{{statusstapel|978|11734|91|10955|6240}} |- |2012-02-13||330||11 711||91||11 043||979||6 240||30 064||{{statusstapel|979|11711|91|11043|6240}} |- |2012-02-20||334||11 596||93||11 212||981||6 241||30 123||{{statusstapel|981|11596|93|11212|6241}} |- |2012-02-27||340||16 954||98||11 268||996||6 251||35 567||{{statusstapel|996|16954|98|11268|6251}} |- |2012-03-05||343||16 924||99||11 366||999||6 261||35 649||{{statusstapel|999|16924|99|11366|6261}} |- |2012-03-12||343||17 084||95||11 376||1 000||6 273||35 828||{{statusstapel|1000|17084|95|11376|6273}} |- |2012-03-19||380||17 177||88||11 445||999||6 332||36 041||{{statusstapel|999|17177|88|11445|6332}} |- |2012-03-26||384||16 931||87||11 739||1 000||6 337||36 094||{{statusstapel|1000|16931|87|11739|6337}} |- |2012-04-02||387||17 821||89||11 935||1 015||6 343||37 203||{{statusstapel|1015|17821|89|11935|6343}} |- |2012-04-09||390||18 411||93||12 006||1 016||6 408||37 934||{{statusstapel|1016|18411|93|12006|6408}} |- |2012-04-16||393||18 880||89||12 240||1 091||6 476||38 776||{{statusstapel|1091|18880|89|12240|6476}} |- |2012-04-23||394||18 779||88||12 489||1 093||6 511||38 960||{{statusstapel|1093|18779|88|12489|6511}} |- |2012-04-30||397||18 796||93||12 648||1 111||6 518||39 166||{{statusstapel|1111|18796|93|12648|6518}} |- |2012-05-07||398||18 690||88||12 928||1 111||6 576||39 393||{{statusstapel|1111|18690|88|12928|6576}} |- |2012-05-14||398||18 734||91||12 784||1 111||6 821||39 541||{{statusstapel|1111|18734|91|12784|6821}} |- |2012-05-21||400||18 663||100||12 885||1 111||6 832||39 591||{{statusstapel|1111|18663|100|12885|6832}} |- |2012-05-28||402||18 586||102||13 006||1 113||6 838||39 645||{{statusstapel|1113|18586|102|13006|6838}} |- |2012-06-04||402||18 522||101||13 036||1 113||6 917||39 689||{{statusstapel|1113|18522|101|13036|6917}} |- |2012-06-11||402||18 523||101||13 011||1 116||7 032||39 783||{{statusstapel|1116|18523|101|13011|7032}} |- |2012-06-18||402||18 448||101||13 087||1 116||7 082||39 834||{{statusstapel|1116|18448|101|13087|7082}} |- |2012-06-25||403||18 428||107||13 171||1 123||7 091||39 920||{{statusstapel|1123|18428|107|13171|7091}} |- |2012-07-02||403||18 443||109||13 177||1 123||7 116||39 968||{{statusstapel|1123|18443|109|13177|7116}} |- |2012-07-09||403||18 464||108||13 219||1 123||7 119||40 033||{{statusstapel|1123|18464|108|13219|7119}} |- |2012-07-16||404||18 487||109||13 324||1 126||7 119||40 165||{{statusstapel|1126|18487|109|13324|7119}} |- |2012-07-23||404||18 432||109||13 378||1 126||7 124||40 169||{{statusstapel|1126|18432|109|13378|7124}} |- |2012-07-30||407||18 748||112||13 401||1 137||7 124||40 522||{{statusstapel|1137|18748|112|13401|7124}} |- |2012-08-06||407||18 758||112||13 432||1 141||7 129||40 572||{{statusstapel|1141|18758|112|13432|7129}} |- |2012-08-13||407||18 629||113||13 735||1 149||7 129||40 755||{{statusstapel|1149|18629|113|13735|7129}} |- |2012-08-20||407||18 060||110||14 306||1 151||7 129||40 756||{{statusstapel|1151|18060|110|14306|7129}} |- |2012-08-27||410||18 671||110||14 617||1 161||7 132||41 691||{{statusstapel|1161|18671|110|14617|7132}} |- |2012-09-03||414||18 652||110||14 658||1 163||7 148||41 731||{{statusstapel|1163|18652|110|14658|7148}} |- |2012-09-10||413||18 630||110||14 678||1 163||7 151||41 732||{{statusstapel|1163|18630|110|14678|7151}} |- |2012-09-17||416||19 627||110||14 705||1 168||7 157||42 767||{{statusstapel|1168|19627|110|14705|7157}} |- |2012-09-24||418||19 598||110||15 144||1 174||7 161||43 187||{{statusstapel|1174|19598|110|15144|7161}} |- |2012-10-01||421||20 562||123||15 194||1 259||7 195||44 333||{{statusstapel|1259|20562|123|15194|7195}} |- |2012-10-08||423||22 110||125||15 358||1 269||7 246||46 108||{{statusstapel|1269|22110|125|15358|7246}} |- |2012-10-15||426||22 941||124||15 381||1 294||7 333||47 073||{{statusstapel|1294|22941|124|15381|7333}} |- |2012-10-22||427||23 762||124||15 453||1 300||7 374||48 013||{{statusstapel|1300|23762|124|15453|7374}} |- |2012-10-29||429||23 668||127||15 471||1 300||7 462||48 028||{{statusstapel|1300|23668|127|15471|7462}} |- |2012-11-05||432||23 711||128||15 504||1 305||7 539||48 187||{{statusstapel|1305|23711|128|15504|7539}} |- |2012-11-12||432||23 653||127||15 532||1 305||7 588||48 205||{{statusstapel|1305|23653|127|15532|7588}} |- |2012-11-19||433||23 582||131||15 566||1 321||7 630||48 230||{{statusstapel|1321|23582|131|15566|7630}} |- |2012-11-26||433||23 554||131||15 573||1 324||7 680||48 262||{{statusstapel|1324|23554|131|15573|7680}} |- |2012-12-03||434||24 053||131||15 608||1 324||7 710||48 826||{{statusstapel|1324|24053|131|15608|7710}} |- |2012-12-10||434||24 499||135||15 668||1 331||7 723||49 356||{{statusstapel|1331|24499|135|15668|7723}} |- |2012-12-17||434||24 822||136||15 736||1 331||7 735||49 760||{{statusstapel|1331|24822|136|15736|7735}} |- |2012-12-24||434||24 814||136||15 799||1 331||7 735||49 815||{{statusstapel|1331|24814|136|15799|7735}} |- |2012-12-31||435||24 771||135||15 907||1 335||7 745||49 893||{{statusstapel|1335|24771|135|15907|7745}} |- |2013-01-07||435||24 666||133||16 053||1 335||7 752||49 939||{{statusstapel|1335|24666|133|16053|7752}} |- |2013-01-14||435||24 619||134||16 096||1 336||7 761||49 946||{{statusstapel|1336|24619|134|16096|7761}} |- |2013-01-21||435||24 533||129||16 161||1 336||7 794||49 953||{{statusstapel|1336|24533|129|16161|7794}} |- |2013-01-28||435||24 426||130||16 267||1 336||7 801||49 960||{{statusstapel|1336|24426|130|16267|7801}} |- |2013-02-04||435||24 315||128||16 374||1 336||7 812||49 965||{{statusstapel|1336|24315|128|16374|7812}} |- |2013-02-11||436||24 206||128||16 486||1 336||7 816||49 972||{{statusstapel|1336|24206|128|16486|7816}} |- |2013-02-18||436||24 089||132||16 626||1 336||7 823||50 006||{{statusstapel|1336|24089|132|16626|7823}} |- |2013-02-25||436||23 906||138||16 825||1 336||7 846||50 051||{{statusstapel|1336|23906|138|16825|7846}} |- |2013-03-04||437||23 900||138||16 872||1 343||7 899||50 152||{{statusstapel|1343|23900|138|16872|7899}} |- |2013-03-11||438||24 022||140||16 930||1 349||7 971||50 412||{{statusstapel|1349|24022|140|16930|7971}} |- |2013-03-18||439||23 920||144||17 023||1 349||8 022||50 458||{{statusstapel|1349|23920|144|17023|8022}} |- |2013-03-25||449||24 566||142||17 094||1 353||8 034||51 189||{{statusstapel|1353|24566|142|17094|8034}} |- |2013-04-01||449||24 519||143||17 537||1 369||8 089||51 657||{{statusstapel|1369|24519|143|17537|8089}} |- |2013-04-08||449||24 473||146||17 499||1 370||8 176||51 664||{{statusstapel|1370|24473|146|17499|8176}} |- |2013-04-15||449||24 419||146||17 566||1 375||8 185||51 691||{{statusstapel|1375|24419|146|17566|8185}} |- |2013-04-22||449||24 367||162||18 301||1 376||8 196||52 402||{{statusstapel|1376|24367|162|18301|8196}} |- |2013-04-29||449||24 290||167||18 375||1 376||8 201||52 409||{{statusstapel|1376|24290|167|18375|8201}} |- |2013-05-06||453||24 260||172||18 771||1 384||8 209||52 796||{{statusstapel|1384|24260|172|18771|8209}} |- |2013-05-13||456||24 188||180||19 063||1 381||8 238||53 050||{{statusstapel|1381|24188|180|19063|8238}} |- |2013-05-20||457||24 152||189||19 102||1 395||8 243||53 081||{{statusstapel|1395|24152|189|19102|8243}} |- |2013-05-27||457||24 255||197||19 183||1 401||8 251||53 287||{{statusstapel|1401|24255|197|19183|8251}} |- |2013-06-03||457||24 215||208||19 184||1 401||8 281||53 289||{{statusstapel|1401|24215|208|19184|8281}} |- |2013-06-10||457||24 129||226||19 244||1 401||8 293||53 293||{{statusstapel|1401|24129|226|19244|8293}} |- |2013-06-17||457||24 186||223||19 283||1 401||8 312||53 405||{{statusstapel|1401|24186|223|19283|8312}} |- |2013-06-24||457||24 497||240||19 294||1 401||8 357||53 789||{{statusstapel|1401|24497|240|19294|8357}} |- |2013-07-01||457||24 599||250||19 329||1 402||8 400||53 980||{{statusstapel|1402|24599|250|19329|8400}} |- |2013-07-08||457||24 670||252||19 323||1 402||8 450||54 097||{{statusstapel|1402|24670|252|19323|8450}} |- |2013-07-15||457||24 629||254||19 361||1 402||8 454||54 100||{{statusstapel|1402|24629|254|19361|8454}} |- |2013-07-22||458||24 917||242||19 403||1 406||8 470||54 438||{{statusstapel|1406|24917|242|19403|8470}} |- |2013-07-29||458||24 856||243||19 469||1 406||8 474||54 448||{{statusstapel|1406|24856|243|19469|8474}} |- |2013-08-05||458||24 826||246||19 501||1 409||8 474||54 456||{{statusstapel|1409|24826|246|19501|8474}} |- |2013-08-12||458||24 821||246||19 519||1 409||8 474||54 469||{{statusstapel|1409|24821|246|19519|8474}} |- |2013-08-19||458||24 814||245||19 523||1 409||8 480||54 471||{{statusstapel|1409|24814|245|19523|8480}} |- |2013-08-26||458||24 809||245||19 527||1 409||8 481||54 471||{{statusstapel|1409|24809|245|19527|8481}} |- |2013-09-02||458||24 805||245||19 528||1 409||8 484||54 471||{{statusstapel|1409|24805|245|19528|8484}} |- |2013-09-09||458||24 798||245||19 535||1 409||8 484||54 471||{{statusstapel|1409|24798|245|19535|8484}} |- |2013-09-16||458||24 759||245||19 515||1 409||8 543||54 471||{{statusstapel|1409|24759|245|19515|8543}} |- |2013-09-23||458||24 712||245||19 562||1 409||8 543||54 471||{{statusstapel|1409|24712|245|19562|8543}} |- |2013-09-30||458||24 627||245||19 647||1 409||8 543||54 471||{{statusstapel|1409|24627|245|19647|8543}} |- |2013-10-07||458||24 574||245||19 698||1 409||8 545||54 471||{{statusstapel|1409|24574|245|19698|8545}} |- |2013-10-14||459||24 572||247||19 700||1 409||8 545||54 473||{{statusstapel|1409|24572|247|19700|8545}} |- |2013-10-21||458||24 549||264||19 709||1 409||8 545||54 476||{{statusstapel|1409|24549|264|19709|8545}} |- |2013-10-28||459||24 243||261||20 064||1 410||8 545||54 523||{{statusstapel|1410|24243|261|20064|8545}} |- |2013-11-04||459||24 196||258||20 083||1 411||8 586||54 534||{{statusstapel|1411|24196|258|20083|8586}} |- |2013-11-11||459||24 202||248||20 094||1 412||8 598||54 554||{{statusstapel|1412|24202|248|20094|8598}} |- |2013-11-18||459||24 143||248||20 151||1 412||8 604||54 558||{{statusstapel|1412|24143|248|20151|8604}} |- |2013-11-25||459||23 390||246||20 876||1 411||8 636||54 559||{{statusstapel|1411|23390|246|20876|8636}} |- |2013-12-02||459||23 311||247||20 890||1 411||8 700||54 559||{{statusstapel|1411|23311|247|20890|8700}} |- |2013-12-09||459||23 061||246||21 026||1 413||8 815||54 561||{{statusstapel|1413|23061|246|21026|8815}} |- |2013-12-16||459||22 991||246||20 815||1 413||9 096||54 561||{{statusstapel|1413|22991|246|20815|9096}} |- |2013-12-23||459||22 921||245||20 470||1 414||9 520||54 570||{{statusstapel|1414|22921|245|20470|9520}} |- |2013-12-30||461||22 883||250||20 471||1 425||9 583||54 612||{{statusstapel|1425|22883|250|20471|9583}} |- |2014-01-06||461||22 766||257||20 641||1 429||9 586||54 679||{{statusstapel|1429|22766|257|20641|9586}} |- |2014-01-13||461||22 794||267||20 667||1 429||9 586||54 743||{{statusstapel|1429|22794|267|20667|9586}} |- |2014-01-20||461||22 805||265||20 677||1 429||9 613||54 789||{{statusstapel|1429|22805|265|20677|9613}} |- |2014-01-27||462||22 795||270||20 743||1 429||9 614||54 851||{{statusstapel|1429|22795|270|20743|9614}} |- |2014-02-03||459||22 669||282||20 826||1 429||9 670||54 876||{{statusstapel|1429|22669|282|20826|9670}} |- |2014-02-10||459||22 559||288||20 925||1 430||9 702||54 904||{{statusstapel|1430|22559|288|20925|9702}} |- |2014-02-17||459||22 526||288||20 947||1 430||9 714||54 905||{{statusstapel|1430|22526|288|20947|9714}} |- |2014-02-24||460||22 529||288||20 954||1 431||9 714||54 916||{{statusstapel|1431|22529|288|20954|9714}} |- |2014-03-03||462||22 942||291||20 987||1 448||9 715||55 383||{{statusstapel|1448|22942|291|20987|9715}} |- |2014-03-10||468||22 968||323||21 031||1 476||9 717||55 515||{{statusstapel|1476|22968|323|21031|9717}} |- |2014-03-17||469||22 957||340||21 048||1 482||9 732||55 559||{{statusstapel|1482|22957|340|21048|9732}} |- |2014-03-24||469||22 963||347||21 091||1 482||9 738||55 621||{{statusstapel|1482|22963|347|21091|9738}} |- |2014-03-31||471||23 055||349||21 133||1 499||9 740||55 776||{{statusstapel|1499|23055|349|21133|9740}} |- |2014-04-07||471||23 038||358||21 158||1 501||9 740||55 795||{{statusstapel|1501|23038|358|21158|9740}} |- |2014-04-14||471||23 008||365||21 116||1 501||9 828||55 818||{{statusstapel|1501|23008|365|21116|9828}} |- |2014-04-21||473||22 896||366||21 273||1 504||9 847||55 886||{{statusstapel|1504|22896|366|21273|9847}} |- |2014-04-28||473||22 821||353||21 323||1 504||9 906||55 907||{{statusstapel|1504|22821|353|21323|9906}} |- |2014-05-05||473||22 738||350||21 421||1 504||9 909||55 922||{{statusstapel|1504|22738|350|21421|9909}} |- |2014-05-12||474||22 682||349||21 480||1 506||9 927||55 944||{{statusstapel|1506|22682|349|21480|9927}} |- |2014-05-19||474||22 655||346||21 497||1 506||9 945||55 949||{{statusstapel|1506|22655|346|21497|9945}} |- |2014-05-27||475||22 627||360||21 527||1 511||9 960||55 985||{{statusstapel|1511|22627|360|21527|9960}} |- |2014-06-02||475||22 615||359||21 469||1 517||10 045||56 005||{{statusstapel|1517|22615|359|21469|10045}} |- |2014-06-09||475||22 549||360||21 294||1 517||10 288||56 008||{{statusstapel|1517|22549|360|21294|10288}} |- |2014-06-16||475||22 516||360||21 234||1 520||10 378||56 008||{{statusstapel|1520|22516|360|21234|10378}} |- |2014-06-23||475||22 406||361||21 212||1 520||10 510||56 009||{{statusstapel|1520|22406|361|21212|10510}} |- |2014-06-30||476||22 340||362||21 114||1 520||10 677||56 013||{{statusstapel|1520|22340|362|21114|10677}} |- |2014-07-07||476||22 213||362||20 794||1 576||11 065||56 010||{{statusstapel|1576|22213|362|20794|11065}} |- |2014-07-14||476||22 157||362||20 764||1 576||11 151||56 010||{{statusstapel|1576|22157|362|20764|11151}} |- |2014-07-21||476||22 135||363||20 790||1 576||11 157||56 021||{{statusstapel|1576|22135|363|20790|11157}} |- |2014-07-28||477||22 129||363||20 796||1 576||11 158||56 022||{{statusstapel|1576|22129|363|20796|11158}} |- |2014-08-04||476||22 031||363||20 789||1 576||11 160||55 919||{{statusstapel|1576|22031|363|20789|11160}} |- |2014-08-11||476||22 015||369||20 803||1 576||11 162||55 925||{{statusstapel|1576|22015|369|20803|11162}} |- |2014-08-18||479||22 063||369||20 805||1 579||11 171||55 987||{{statusstapel|1579|22063|369|20805|11171}} |- |2014-08-25||479||22 098||372||20 801||1 579||11 179||56 029||{{statusstapel|1579|22098|372|20801|11179}} |- |2014-09-01||479||22 109||371||20 819||1 579||11 182||56 060||{{statusstapel|1579|22109|371|20819|11182}} |- |2014-09-08||479||22 124||370||20 819||1 579||11 186||56 078||{{statusstapel|1579|22124|370|20819|11186}} |- |2014-09-15||479||22 139||370||20 818||1 580||11 189||56 096||{{statusstapel|1580|22139|370|20818|11189}} |- |2014-09-22||479||22 144||370||20 818||1 580||11 190||56 102||{{statusstapel|1580|22144|370|20818|11190}} |- |2014-09-29||481||22 154||370||20 832||1 580||11 191||56 127||{{statusstapel|1580|22154|370|20832|11191}} |- |2014-10-06||481||22 212||378||21 004||1 583||11 194||56 371||{{statusstapel|1583|22212|378|21004|11194}} |- |2014-10-13||481||22 173||378||21 155||1 584||11 194||56 484||{{statusstapel|1584|22173|378|21155|11194}} |- |2014-10-21||483||22 173||405||21 211||1 586||11 194||56 569||{{statusstapel|1586|22173|405|21211|11194}} |- |2014-11-03||483||22 303||399||21 333||1 586||11 256||56 877||{{statusstapel|1586|22303|399|21333|11256}} |- |2014-11-17||483||22 176||395||21 509||1 586||11 395||57 061||{{statusstapel|1586|22176|395|21509|11395}} |- |2015-01-01||491||22 424||403||21 419||1 622||11 719||57 587||{{statusstapel|1622|22424|403|21419|11719}} |- |2015-02-01||494||22 446||412||21 417||1 644||11 719||57 638||{{statusstapel|1644|22446|412|21417|11719}} |- |2015-03-01||502||22 625||411||21 441||1 723||11 729||57 929||{{statusstapel|1723|22625|411|21441|11729}} |- |2015-04-02||504||22 631||596||21 652||1 756||11 746||58 381||{{statusstapel|1756|22631|596|21652|11746}} |- |2015-05-01||511||22 521||411||22 531||1 810||11 874||59 147||{{statusstapel|1810|22521|411|22531|11874}} |- |2015-06-01||526||23 017||378||22 776||1 839||12 032||60 042||{{statusstapel|1839|23017|378|22776|12032}} |- |2015-07-01||528||23 121||348||23 037||1 844||12 071||60 421||{{statusstapel|1844|23121|348|23037|12071}} |- |2015-08-01||529||23 327||348||23 228||1 876||12 078||60 857||{{statusstapel|1876|23327|348|23228|12078}} |- |2015-09-01||536||23 265||349||23 271||1 876||12 112||60 873||{{statusstapel|1876|23265|349|23271|12112}} |- |2015-10-03||536||23 245||348||23 303||1 876||12 113||60 885||{{statusstapel|1876|23245|348|23303|12113}} |- |2015-11-01||536||23 192||348||23 360||1 876||12 117||60 893||{{statusstapel|1876|23192|348|23360|12117}} |- |2015-12-04||537||23 041||329||23 612||1 893||12 174||61 049||{{statusstapel|1893|23041|329|23612|12174}} |- |2016-01-01||537||23 061||333||23 689||1 893||12 183||61 159||{{statusstapel|1893|23061|333|23689|12183}} |- |2016-02-01||538||23 055||334||23 765||1 893||12 183||61 230||{{statusstapel|1893|23055|334|23765|12183}} |- |2016-03-01||539||22 995||309||23 867||1 926||12 209||61 306||{{statusstapel|1926|22995|309|23867|12209}} |- |2016-04-01||544||22 749||343||24 181||1 973||12 277||61 523||{{statusstapel|1973|22749|343|24181|12277}} |- |2016-05-01||544||22 499||391||24 614||1 975||12 342||61 821||{{statusstapel|1975|22499|391|24614|12342}} |- |2016-06-01||546||22 177||383||25 091||1 988||12 381||62 020||{{statusstapel|1988|22177|383|25091|12381}} |- |2016-07-01||546||22 044||377||25 378||1 988||12 425||62 212||{{statusstapel|1988|22044|377|25378|12425}} |- |2016-08-01||547||22 016||383||25 783||1 989||12 469||62 640||{{statusstapel|1989|22016|383|25783|12469}} |- |2016-09-01||547||21 973||382||26 076||1 989||12 475||62 895||{{statusstapel|1989|21973|382|26076|12475}} |- |2016-10-01||549||21 766||384||26 643||2 018||12 509||63 320||{{statusstapel|2018|21766|384|26643|12509}} |- |2016-11-02||552||21 073||376||27 268||2 035||12 757||63 509||{{statusstapel|2035|21073|376|27268|12757}} |- |2016-12-01||553||20 719||376||27 631||2 043||12 964||63 733||{{statusstapel|2043|20719|376|27631|12964}} |- |2017-01-01||553||20 702||375||27 946||2 050||13 061||64 134||{{statusstapel|2050|20702|375|27946|13061}} |- |2017-02-01||556||20 722||378||28 358||2 059||13 082||64 599||{{statusstapel|2059|20722|378|28358|13082}} |- |2017-03-01||556||20 733||376||28 545||2 064||13 091||64 809||{{statusstapel|2064|20733|376|28545|13091}} |- |2017-04-01||556||20 731||363||28 867||2 067||13 108||65 136||{{statusstapel|2067|20731|363|28867|13108}} |- |2017-05-01||557||20 690||363||28 994||2 069||13 169||65 285||{{statusstapel|2069|20690|363|28994|13169}} |- |2017-06-01||562||20 571||329||29 442||2 086||13 292||65 720||{{statusstapel|2086|20571|329|29442|13292}} |- |2017-07-01||566||20 335||297||30 193||2 162||13 371||66 358||{{statusstapel|2162|20335|297|30193|13371}} |- |2017-08-01||569||20 284||285||30 332||2 167||13 490||66 558||{{statusstapel|2167|20284|285|30332|13490}} |- |2017-09-01||571||20 307||274||30 494||2 184||13 700||66 959||{{statusstapel|2184|20307|274|30494|13700}} |- |2017-10-01||574||20 286||252||30 855||2 203||13 703||67 299||{{statusstapel|2203|20286|252|30855|13703}} |- |2017-11-01||577||20 241||251||31 311||2 233||13 751||67 787||{{statusstapel|2233|20241|251|31311|13751}} |- |2017-12-01||578||20 138||241||31 720||2 273||13 773||68 145||{{statusstapel|2273|20138|241|31720|13773}} |- |2018-01-01||579||19 999||238||31 631||2 273||14 050||68 191||{{statusstapel|2273|19999|238|31631|14050}} |- |2018-02-01||583||19 748||296||32 140||2 302||14 139||68 625||{{statusstapel|2302|19748|296|32140|14139}} |- |2018-03-01||588||19 626||313||32 651||2 363||14 357||69 310||{{statusstapel|2363|19626|313|32651|14357}} |- |2018-04-01||589||19 480||308||32 820||2 370||14 514||69 492||{{statusstapel|2370|19480|308|32820|14514}} |- |2018-05-01||591||19 260||314||33 311||2 384||14 705||69 974||{{statusstapel|2384|19260|314|33311|14705}} |- |2018-06-01||594||19 074||308||33 450||2 424||15 073||70 329||{{statusstapel|2424|19074|308|33450|15073}} |- |2018-07-01||597||18 859||236||33 662||2 471||15 423||70 651||{{statusstapel|2471|18859|236|33662|15423}} |- |2018-08-01||598||18 748||233||33 872||2 482||15 820||71 155||{{statusstapel|2482|18748|233|33872|15820}} |- |2018-09-01||601||18 737||233||33 837||2 511||16 342||71 660||{{statusstapel|2511|18737|233|33837|16342}} |- |2018-10-01||603||18 585||235||34 603||2 543||16 499||72 465||{{statusstapel|2543|18585|235|34603|16499}} |- |2018-11-01||605||18 393||245||34 871||2 543||16 675||72 727||{{statusstapel|2543|18393|245|34871|16675}} |- |2018-12-01||608||18 174||253||35 445||2 558||16 762||73 192||{{statusstapel|2558|18174|253|35445|16762}} |- |2019-01-01||610||17 796||238||36 157||2 576||16 900||73 667||{{statusstapel|2576|17796|238|36157|16900}} |- |2019-02-01||612||17 592||238||36 673||2 612||17 117||74 232||{{statusstapel|2612|17592|238|36673|17117}} |- |2019-03-01||614||17 342||233||37 118||2 634||17 416||74 743||{{statusstapel|2634|17342|233|37118|17416}} |- |2019-04-01||614||17 159||232||37 618||2 645||17 627||75 281||{{statusstapel|2645|17159|232|37618|17627}} |- |2019-05-01||619||17 128||233||38 356||2 681||17 687||76 085||{{statusstapel|2681|17128|233|38356|17687}} |- |2019-06-01||624||16 892||233||39 143||2 702||18 038||77 008||{{statusstapel|2702|16892|233|39143|18038}} |- |2019-07-01||625||16 762||228||39 689||2 721||18 087||77 487||{{statusstapel|2721|16762|228|39689|18087}} |- |2019-08-01||627||16 625||210||40 178||2 732||18 172||77 917||{{statusstapel|2732|16625|210|40178|18172}} |- |2019-09-01||628||16 517||194||40 457||2 760||18 286||78 214||{{statusstapel|2760|16517|194|40457|18286}} |- |2019-10-01||636||16 483||194||40 725||2 765||18 457||78 624||{{statusstapel|2765|16483|194|40725|18457}} |- |2019-11-01||641||16 427||190||41 390||2 779||18 520||79 306||{{statusstapel|2779|16427|190|41390|18520}} |- |2019-12-01||647||16 363||189||42 161||2 824||18 648||80 185||{{statusstapel|2824|16363|189|42161|18648}} |- |2020-01-01||655||16 334||184||42 931||2 878||18 717||81 044||{{statusstapel|2878|16334|184|42931|18717}} |- |2020-02-01||660||16 282||182||43 805||2 898||18 781||81 948||{{statusstapel|2898|16282|182|43805|18781}} |- |2020-03-01||662||16 226||178||44 526||2 925||18 880||82 735||{{statusstapel|2925|16226|178|44526|18880}} |- |2020-04-01||667||16 040||175||44 868||2 935||19 492||83 510||{{statusstapel|2935|16040|175|44868|19492}} |- |2020-05-01||672||15 787||173||45 296||2 983||19 757||83 996||{{statusstapel|2983|15787|173|45296|19757}} |- |2020-06-01||674||15 637||172||45 601||2 990||20 109||84 509||{{statusstapel|2990|15637|172|45601|20109}} |- |2020-07-01||676||15 496||173||46 241||3 006||20 169||85 085||{{statusstapel|3006|15496|173|46241|20169}} |- |2020-08-01||681||15 388||167||46 781||3 059||20 392||85 787||{{statusstapel|3059|15388|167|46781|20392}} |- |2020-09-01||683||15 372||167||47 158||3 077||20 439||86 213||{{statusstapel|3077|15372|167|47158|20439}} |- |2020-10-01||687||15 294||165||48 672||3 109||20 468||87 708||{{statusstapel|3109|15294|165|48672|20468}} |- |2020-11-01||695||15 251||164||49 462||3 169||20 695||88 741||{{statusstapel|3169|15251|164|49462|20695}} |- |2020-12-01||700||15 181||162||50 354||3 237||20 766||89 700||{{statusstapel|3237|15181|162|50354|20766}} |- |2021-01-01||703||15 138||161||50 805||3 277||20 969||90 350||{{statusstapel|3277|15138|161|50805|20969}} |- |2021-02-01||705||15 380||167||51 456||3 353||21 233||91 589||{{statusstapel|3353|15380|167|51456|21233}} |- |2021-03-01||707||15 367||164||51 656||3 379||21 772||92 338||{{statusstapel|3379|15367|164|51656|21772}} |- |2021-04-01||716||15 113||159||52 968||3 434||22 157||93 831||{{statusstapel|3434|15113|159|52968|22157}} |- |2021-05-01||721||14 840||166||54 300||3 511||22 819||95 636||{{statusstapel|3511|14840|166|54300|22819}} |- |2021-06-01||728||14 639||179||55 640||3 598||23 439||97 495||{{statusstapel|3598|14639|179|55640|23439}} |- |2021-07-01||732||14 559||169||56 166||3 648||24 176||98 718||{{statusstapel|3648|14559|169|56166|24176}} |- |2021-08-01||741||14 535||187||56 582||3 704||24 922||99 930||{{statusstapel|3704|14535|187|56582|24922}} |- |2021-09-01||755||14 554||222||57 754||3 790||25 509||101 829||{{statusstapel|3790|14554|222|57754|25509}} |- |2021-10-01||758||14 540||204||58 592||3 813||26 056||103 205||{{statusstapel|3813|14540|204|58592|26056}} |- |2021-11-01||787||15 115||235||60 057||4 168||26 662||106 237||{{statusstapel|4168|15115|235|60057|26662}} |- |2021-12-01||804||15 368||244||61 316||4 405||27 073||108 406||{{statusstapel|4405|15368|244|61316|27073}} |- |2022-01-01||807||15 314||255||62 114||4 435||27 466||109 584||{{statusstapel|4435|15314|255|62114|27466}} |- |2022-02-01||816||15 274||359||62 301||4 512||28 610||111 056||{{statusstapel|4512|15274|359|62301|28610}} |- |2022-03-01||825||15 343||371||62 674||4 554||29 392||112 334||{{statusstapel|4554|15343|371|62674|29392}} |- |2022-04-01||840||15 694||344||62 975||4 756||30 251||114 020||{{statusstapel|4756|15694|344|62975|30251}} |- |2022-05-01||843||15 999||341||63 512||4 783||30 866||115 501||{{statusstapel|4783|15999|341|63512|30866}} |- |2022-06-01||853||16 083||342||64 332||4 869||31 073||116 699||{{statusstapel|4869|16083|342|64332|31073}} |- |2022-07-01||855||16 372||340||65 314||4 881||31 442||118 349||{{statusstapel|4881|16372|340|65314|31442}} |- |2022-08-01||858||16 336||340||65 649||4 907||32 114||119 346||{{statusstapel|4907|16336|340|65649|32114}} |- |2022-09-01||863||16 275||276||64 910||4 939||33 657||120 057||{{statusstapel|4939|16275|276|64910|33657}} |- |2022-10-01||867||16 278||267||65 624||5 001||34 044||121 214||{{statusstapel|5001|16278|267|65624|34044}} |- |2022-11-01||878||16 261||197||66 638||5 058||34 425||122 579||{{statusstapel|5058|16261|197|66638|34425}} |- |2022-12-01||883||16 266||191||67 335||5 122||34 678||123 592||{{statusstapel|5122|16266|191|67335|34678}} |- |2023-01-01||888||16 238||197||67 986||5 161||34 842||124 424||{{statusstapel|5161|16238|197|67986|34842}} |- |2023-02-01||899||16 152||209||69 251||5 244||35 109||125 965||{{statusstapel|5244|16152|209|69251|35109}} |- |2023-03-01||901||16 072||229||70 084||5 249||35 236||126 870||{{statusstapel|5249|16072|229|70084|35236}} |- |2023-04-01||904||16 013||193||70 891||5 330||35 392||127 819||{{statusstapel|5330|16013|193|70891|35392}} |- |2023-05-01||906||15 978||187||71 710||5 339||35 450||128 664||{{statusstapel|5339|15978|187|71710|35450}} |- |2023-06-01||909||15 952||183||72 819||5 380||35 479||129 813||{{statusstapel|5380|15952|183|72819|35479}} |- |2023-07-01||912||15 777||181||73 603||5 430||35 737||130 728||{{statusstapel|5430|15777|181|73603|35737}} |- |2023-08-01||918||15 842||180||74 622||5 542||35 916||132 102||{{statusstapel|5542|15842|180|74622|35916}} |- |2023-09-01||929||15 856||192||75 520||5 745||35 996||133 309||{{statusstapel|5745|15856|192|75520|35996}} |- |2023-10-01||930||15 831||187||76 251||5 750||36 011||134 030||{{statusstapel|5750|15831|187|76251|36011}} |- |2023-11-01||939||15 844||192||76 997||5 806||36 163||135 002||{{statusstapel|5806|15844|192|76997|36163}} |- |2023-12-01||944||15 876||194||77 749||5 875||36 505||136 199||{{statusstapel|5875|15876|194|77749|36505}} |- |2024-01-01||946||15 879||185||78 360||5 894||36 753||137 071||{{statusstapel|5894|15879|185|78360|36753}} |- |2024-02-01||957||16 144||186||79 393||5 943||37 199||138 865||{{statusstapel|5943|16144|186|79393|37199}} |- |2024-03-01||968||16 000||186||80 745||6 004||37 260||140 195||{{statusstapel|6004|16000|186|80745|37260}} |- |2024-04-01||975||15 916||187||81 799||6 050||37 534||141 486||{{statusstapel|6050|15916|187|81799|37534}} |- |2024-05-01||977||15 915||187||82 659||6 080||37 682||142 523||{{statusstapel|6080|15915|187|82659|37682}} |- |2024-06-01||980||15 936||190||83 554||6 128||37 875||143 683||{{statusstapel|6128|15936|190|83554|37875}} |- |2024-07-01||990||16 040||189||84 329||6 246||38 263||145 067||{{statusstapel|6246|16040|189|84329|38263}} |- |2024-08-01||996||16 055||190||85 146||6 296||38 755||146 442||{{statusstapel|6296|16055|190|85146|38755}} |- |2024-09-01||998||16 053||190||85 635||6 307||39 042||147 227||{{statusstapel|6307|16053|190|85635|39042}} |- |2024-10-01||1 005||16 061||190||85 740||6 355||39 472||147 818||{{statusstapel|6355|16061|190|85740|39472}} |- |2024-11-01||1 010||16 062||192||86 438||6 368||39 513||148 573||{{statusstapel|6368|16062|192|86438|39513}} |- |2024-12-01||1 018||16 054||193||87 626||6 425||39 533||149 831||{{statusstapel|6425|16054|193|87626|39533}} |- |2025-01-01||1 020||16 057||194||88 498||6 469||39 740||150 958||{{statusstapel|6469|16057|194|88498|39740}} |- |2025-02-01||1 029||16 064||194||89 546||6 546||40 170||152 520||{{statusstapel|6546|16064|194|89546|40170}} |- |2025-03-01||1 033||16 049||193||90 152||6 601||40 666||153 661||{{statusstapel|6601|16049|193|90152|40666}} |- |2025-05-01||1 042||16 038||293||91 037||6 669||41 879||155 916||{{statusstapel|6669|16038|293|91037|41879}} |- |2025-06-01||1 056||16 038||326||91 957||6 705||42 297||157 323||{{statusstapel|6705|16038|326|91957|42297}} |- |2025-07-01||1 070||15 991||344||92 824||6 764||42 541||158 464||{{statusstapel|6764|15991|344|92824|42541}} |- |2025-08-01||1 078||15 926||357||93 971||6 815||42 726||159 795||{{statusstapel|6815|15926|357|93971|42726}} |- |2025-09-01||1 089||15 922||356||94 660||6 885||42 967||160 790||{{statusstapel|6885|15922|356|94660|42967}} |- |2025-10-01||1 103||16 324||332||95 573||6 909||43 113||162 251||{{statusstapel|6909|16324|332|95573|43113}} |- |2025-11-01||1 118||16 336||309||96 734||6 982||43 328||163 689||{{statusstapel|6982|16336|309|96734|43328}} |- |2025-12-01||1 127||16 325||238||97 793||7 017||43 453||164 826||{{statusstapel|7017|16325|238|97793|43453}} |- |2026-01-01||1 129||16 322||197||98 805||7 030||43 576||165 930||{{statusstapel|7030|16322|197|98805|43576}} |- |2026-02-01||1 130||16 322||203||99 893||7 046||43 877||167 341||{{statusstapel|7046|16322|203|99893|43877}} |- |2026-03-01||1 132||16 323||205||100 362||7 059||44 265||168 214||{{statusstapel|7059|16323|205|100362|44265}} |- |2026-04-01||1 145||16 358||213||101 584||7 119||44 478||169 752||{{statusstapel|7119|16358|213|101584|44478}}{{/tommall}} <!-- För att uppdatera statistiken manuellt ersätt {{/tommall}} direkt ovanför kommentaren med: {{byt:/mall}} --> |} 9d5vwti2rml4fcrq2u64z91jdngl8zl 10 51272 647128 630535 2026-04-01T19:16:43Z Thuresson 20 647128 wikitext text/x-wiki {{FORMATNUM:20330}}^[26-04-01]<noinclude> {{Antalsidor/dok}} </noinclude> 9t6ym3xtd2fo1f296r99i5p56ubfk0b 10 51273 647127 630534 2026-04-01T19:16:28Z Thuresson 20 647127 wikitext text/x-wiki <includeonly>[[Kategori:Mallar]]</includeonly> {{nop}} Sedan april 2016 uppdateras endast huvudnamnrymden enligt nedanstående lista: == Senast inlagda texter från № 20 300 == <dynamicpagelist> namespace = 0 count = 100 order = ascending ordermethod = created offset = 20300 mode = ordered </dynamicpagelist> <!-- Skriv {{mall|Antalsidor|104}} för antalet sidor i namnrymd: {{ns:104}}. Skriv {{mall|Antalsidor|10}} för antalet sidor i namnrymd: {{ns:10}}. etc 0 är default (huvudnamnrymden). --> [http://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Mall:Antalsidor/dok&action=edit redigera] dokumentationen. <noinclude>[[Kategori:Malldokumentation]]</noinclude> kiyplm9kmoratf92nu2dffy83wo356r 4 157148 646965 646011 2026-04-01T12:29:55Z Alexis Jazz 13925 Updating gadget usage statistics from [[Special:GadgetUsage]] ([[phab:T121049]]) 646965 wikitext text/x-wiki {{#ifexist:Project:GUS2Wiki/top|{{/top}}|This page provides a historical record of [[Special:GadgetUsage]] through its page history. To get the data in CSV format, see wikitext. To customize this message or add categories, create [[/top]].}} Följande data är cachad och uppdaterades senast 2026-03-31T16:16:37Z. Maximalt {{PLURAL:5000|ett|5000}} resultat finns {{PLURAL:5000|tillgängligt|tillgängliga}} i cachen. {| class="sortable wikitable" ! Finess !! data-sort-type="number" | Antal användare !! data-sort-type="number" | Aktiva användare |- |hocr || 25 || 2 |- |ocr || 34 || 3 |- |proofread-editnext || 25 || 1 |} * [[Special:GadgetUsage]] * [[m:Meta:GUS2Wiki/Script|GUS2Wiki]] <!-- data in CSV format: hocr,25,2 ocr,34,3 proofread-editnext,25,1 --> 337eapqdd74osezu3b8t6f0frdxxdgb 0 183243 647036 646928 2026-04-01T15:27:08Z ~2026-19393-35 18882 Samtida skildringar av krigets inledning. 647036 wikitext text/x-wiki <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 12 Martij 1700.|kommentar={{Wikipedialänk|Belägringen av Riga (1700)}}}}<div style="text-align: center;">Rijga den 12. Februarij</div> Ehuruwäl man intet förmodat, att skola blifwa så aldeles owarnat öfwerfallen, så har doch händt, at 6000 Man af det så kallade Sachsiske Folcket, som sig wijd Polangen uthi Cuhrland församblat, tagit deres Marche hijt åth Staden och chargerat wår Ryttare för wackt ; och som man förmärckt att dhe sådana Tillrustningar medhafwa, som kunna tiena til en Surprise ; Så är ock här i Staden all Anstallt giord til en god Defension, i fall dhe någor wijdare skulle tentera. Warandes ock Borgerskapet wid godt Mod, som resolverat at contribuera alt hwad dem möyeligit är til Stadsens Förswar. <div style="text-align: center;">Memell den 18 Febr.</div> Rätt nu hafwe wij bekommit Tijdender, at dhe så kallade Sachsiske Troupperne intagit Kobron Skantzen wijd Rijga med Storm, hwaruti de funnit 16 Jernstycken och 80 Mann, dem dhe effter Krigz maneer hanterat ; sampt att dhe sedan berändt halfwa Staden Rijga, och hootat Dumemunder Skantzen med Attaque, hwilken Ort dock står uthi fullkomlig Defension, och med en god Guarnison är wäl försedd. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 19 Martij 1700.}}<div style="text-align: center;">Mietau den 28 Febr.</div> Skulle nu dhe Sachsiskes Upsåt emot Rijga, intet för dem lyckas, hwar om mycket twiflas, så torde det gifwas något i Pohln at giöra, emedan man der aldeles är missnögd medh denne uthan Republiqveus wettskap giorde Entreprisen, oc man sig fördenskull låtit hoos den K:l Swenske Residenten dersammastädes entskylla. <div style="text-align: center;">Rijga den 2 Martij</div> Dhe Sachsiske hafwa ännu här intet wijdare avancerat, undantagandes at dhe straxt wijd deres ankomst intoge Cobrons Skantzen, som är af ingen Importance. Wij hoppas dhe läre måtte gå samma Wäg tilbakars igen, som dhe komne äre ; Imedlertijd är här alt uti godt Tilstånd, warandes 600 Man Rytterij inkomne, sampt Öfwersten Thisenhuen ifrån Dorpt. <div style="text-align: center;">Ett annat af samma Dato</div> Wij äre här med alle Nödwändigheeter wäl försedde, och resolverade oss til det ytterste at förswara ; och som det intet är någon synnerlig Manskap, som wij emoot oss hafwa, så hoppas wij at komma tilrätta med dem. Imedlertijd skiuta dhe af Cobrons Skantzen; men som det skeer med Bogeskott, så giöra dhe ingen särdeles skada ; och underlåter man intet här ifrån starckt at skiuta på dem, och giöra dem all möyelig af bräck. <div style="text-align: center;">Dantzig den 2 Martij</div> Man begynner här nu at twifla, at de som Rijga angripit, läre winna någon framgång i deres upsåth, emedan man uti Staden giordt en god Författning, och förwäntar den Finske Succursen. Ifrån Warschau skrifwes at Polnske Senatorerne intet wilja weta af något Krijg emot Swerige, oc wilja intet tillåta någre wärfningar der i Landet; hafwandes hoos den Swänske Residenten låtit på bästa sättet ursäckta hwad som forelupit. <div style="text-align: center;">Dantzig den 3 Martij</div> Bref ifrån Lägret wijd Rijga förmähla, at dhe Sachsiske giordt en Attaque på DunemunderSkantzen, men blifwit åfslagne och der wijd förlorat öfwer 500 Man, som dels druncknat, dels ihielslagne äre. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 26 Martij 1700.}}<div style="text-align: center;">Utur Lägret wid Rijga den 1. Martij</div> Gen. Lieutnant Fleming hafwer med Patkul warit här i Landet, och är i går igen hijt til Lägret kommen. Fyra Compagnier Swänske Troupper äre wijd Nattetijd dhe Sachsiske förbijgångne och lyckeligen i Staden inkomne ; samma Dagen äre uthur Staden öfwer 600 Styckeskått giorde, och är en 8pundig Kuhla gången igenom General Lieutenantens Logimente. Wij hafwa ock inkastat 3 Bomber som dock intet giordt någon Effect, emedan den ene sprungit i Lufften, den andre på Wallen och den tredie utan för Staden. <div style="text-align: center;">Birschen i Birschen den 1. Martij</div> Gen: Lieutn: Fleming haar hijtsändt en Major och begiärdt 6 Stycken och annan Krigz-Ammunition, men här hafwa man der til neekat, efftersom detta Kriget wore begynt uthan Republiqvens Wettskap och Samtyckie, och hafwer man [..] til Fältherrn att förnimma dess Ordres. Imedlertijd uphåller sig Majoren här och hootar, at de, i fall de Sachsiske förmedelst Styckernes förneekande intet skulle kunna fullfölja deres påbegynte Wärck, läre blifwa af dem som Fiender hanterade. Man förnimmer, at 10000 Man Finske Troupper skola wara i anmarche. <div style="text-align: center;">Utur Lägret för Riga den 3. Martij</div> I går blef Dunemuuder Skantzen kringränd af 500 Dragoner ; I dag föllide 1200 Musqveterare effter, och säyes at bem:te Skantz med det förste attaqveras lärer. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 2 April 1700.|kommentar={{Wikipedialänk|Dünamünde|sachsarnas erövring av svenskarnas fästning}}}}<div style="text-align: center;">Riga den 15. Martij</div> Förleden Tijsdags Natt som war den 13. hujus haar Fienden bestormat Neumunder-Fästningen med 4 a 5000 Mann; Men blef af Öfwersten Budberg så bemötter at öfwer 1500 Man derföre blifwit döde och blesserade ; och äre 2 Capitainer med 50 gemehne fångne. <div style="text-align: center;">Utur Lägret för Riga den 16. Martij</div> Den 8 hujus effter Middagen giorde Öfwersten Thisenhusen med 300 Hästar ett Uthfall, fördelandes sig så, at Öfwerst Lieutn. Thisenhusen med en Trouppe gick föruth, och Öfwersten hölt sig med den andra något tilbaka ; När dhe Sachsiske blifwit dem wahrse, hafwa dhe strax marcherat emot dem, och således kommit med hwarannan at träffa, uti hwilken Träffning Öfwerst Lieut. Thisenhausen blifwit ihielskuten, och någre Officerare sampt 30 gemeehne blifwit fångne. Dunemunderskantzen beskiutes ännu. <div style="text-align: center;">Berlin den 18. Martij</div> Gen: Lieutn. Fleming skal hoos Sapieha hafwa anhållit, at dess underhafwande Milice sig måtte conjungera med den Kongl. Pohlnske ; hwartil han swarat, at man intet låtit honom, som wore en af de förste Senatorerne, det ringaste weta om denne Entreprisen emot Riga och Liefland, och anstode honom fördenskull så mycket mindre sig med dem, som Riga belägratat, conjungera som Militien hörde Republiqven til : Men der Gen: Lieutn. wille hafwa Hans Lijf-Compagnie öfwer hwilket han sielf disponerade, så skulle det stå til Konungens tienst. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 9 April 1700.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 10 Martii</div> Här talas nu nästan om intet annat än om det uti Lifland giorde inbråttet och Rigiske attaquen, som af alle hålles för en widt uthseende och myckit fahrlig saak, som et blodit krig kunde efter sig draga ; och är man här i gemehn mycket benägen til Fred, den man intet ännu länge nutit hafwer, dertil med och medel fehlas til at begynna och utföra ett Krig ; Om Konungen det för sig sielf giöra wil står der hän ; imedlertijd är wist, at han gifwit ordres det wid alle Regimenterne hwart Compagnie skal förstärckas med 15 Mann, och at de skola hålla sig färdiga wid ändan af April Månad at gå igenom Mönstring och sedan på förste ordres at marchera dit der de kunde behöfwas. <div style="text-align: center;">Warschau den 15 Martii</div> I förledne tijssdags natt är Konungen hijt kommen, och hafwer man straxt hållit Krigsråd, men Senatorerne äre intet benägne til Krig emot Swerige, helst, til atföra Krig, penningar fordras och man ännu intet fått så många medell tilsammans at man dermed kan förnöija Cuhrfursten af Brandebnrg. <div style="text-align: center;">Uthur lägret för Dunemunde den 16 Martij</div> Sedan wij fått wåre Batterier färdige, canonerat på Festningen och alt lagat tilredz til Stormen, skickades til Commendanten at förnimma om han den afwackta eller Orthen med accord öfwergifwa wille, hwartil han begiärt 24 tijmars betenketijd, men bewilliades honom allenast 12 Timmar, effter hwilkes förlopp åther til honom skickades, då han sig til swars utlät, at han funne sig i det tilstånd at han utan Swerdzslag ey kunde Festningen öfwergifwa och wille fördenskull Stormen afwachta; hwarpå General Lieut. Flemming den 13 hujus om Mårgonen Kl. 2 låtit med 1500 Mann Storma under Gen. Major Carlowitz commendo, hwilken Storm warade i 2 Timmars tijd, men de belägrade förswarade sig så manneligen at de, oacktat någre af de Sachsiske redan warit på Wallen, lijkwäl såwäl desse 1500 som dem, hwilke dem secunderade, med deras stoora förlust afslagit ; warandes ibiand de döde som äre 500 Mann ochså bem:l Gen. Major Carlowitz. En Major, 2 Capiteiner, 6 Lieutenanter, 3 Fendricher, och öfwer 450 Gemene, och så månge Officerare blesserade, at af 40 icke 5 osargade derifrån slupit. Hwarpå giorde sig Gen. Lieut. färdig den 15 dito at Storma med 2000 Man, som och avancerat under Styckorne och Wallen ; Men när Commendanten det förmärkte, begärte han at capitulera, hwilket ochså skedde, så at Fästningen med accord kommit i wåre händer. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 16. April 1700.}}<div style="text-align: center;">Refwel den 30 Martij</div> Ehuruwäl Nymunder Skantzen kostat de Sachsiske myckit Blod, emedan de uti Stormen derföre förlorat General Majoren Carlowitz 2 Ofwerstar 60 Öfwer-Officerare och 1200 Gemene ; så hafwer doch densamme sig 2 dagar dereffter med Accord öfwergifwit, af hwad orsak är obekant: Guarnisonen, som intet war synnerligen starck, skal intet gå åt Riga utan åt Pernau. Den Estniske Riddare-Fahnan bröt i Går upp härifrån at Conjungera sig med de 7 ifrån Narfwen komne Finske Regimenterne och sedan jempte dem wijdare fortsättia Marchen åt Riga. Generalen Velling lärer dem commendera. Wärfningen går här temmeligen wäl för sig. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 23. April 1700.}}<div style="text-align: center;">Mietau den 3 April</div> Guarnisonen som legat i Nymunder Skantzen, är blefwen af de Saxiske convoyerad til Refwel ; De äre uthmarcherade med Öfwer- och Under-Gewehr, flygande Fahner, samt Pijpor och Trummor och hafwa fört 4 Stycken med sig. Sedan de Sachsiske, uppå erhållen kunskap om de Finske Trouppernes anmarche, sig öfwer Dyneströmmen tilbakars dragit, är Gen: Lieut: Flemming afrester åth Warschau, och går Påsten ohindrad till och ifrån Riga. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 30. April 1700.}}<div style="text-align: center;">Refvel den 20 April</div> Öfwerlöpare som hopetals hijtkomma beretta at fienden ännu ingen securs bekommit, som är af importance, och at dhe ingen serdeles lusthafwa med dhe ankommande Finske tropparne at feckta ; som taga deras Marche gienaste Wägen ifrån Fellin åt Riga. På denna sijdan om Dunen skola intet wara mer än 3000 Mann Sachsiske. Ifrån Swerige är 2 Skiepp Ammunition och 30 gode Fyrwärkare ankomue, och förwäntes ännu flere. Öfwersten Budberg är hijt ankommen med Guarnisonen som legat i Dunemunder Skantzen 350 Mann. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 7 Maij 1700.}}<div style="text-align: center;">Revel den 26 April</div> Med Bref ifrån Pernau hafwer man tijdender, at Riga ännu hölles blocquerat, och at General Majoren Maidell med de Finske Troupperne, som stått wild Fellin, Marcherat åt Wolmar, med hwilka sig 3 Compagnier af den Estniske Adelssfanan Conjungerat ; Man hörer ännu intet at Fienden skal hafwa bekommit någon Succurs. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 14 Maij 1700.}}<div style="text-align: center;">Mietau den 21 April</div> I går kommo tijdender at den Finske Succursen til Riga annalkade och wore 6000 Mann starck, sampt at ännu flere Regimenter effterfölgde ; De Sachsiske som intet äre myckit starke och i alles intet öfwer 4000 Man äre intet wäl tilmodz derwijd eftersom de hafwa Riga och Dunaströmmen baakom sig, och Bryggan öfwer bem: Ström ännu intet är färdig. <div style="text-align: center;">Mietau den 23 April</div> Iförledne wecka häfwa de Sachsiske welat senda til Lägret 4 Fartyg med någre 100 Läster Korn och Hafra ; Men de Rigiske hafwa det borttagit eftersom de wore starckare än Covoyet ; af hwilket de 4 ihiälslagit och 16 til Fånga tagit. Ännu hör man intet at något folk kommit ifrån Pohln, och förmäla sidste Brefwen at de förnämste intet hafwa lust sig uti något Krigat inweckla. <div style="text-align: center;">Rüyn den 28 April</div> Wij äre nu med Succursen i full Marche åt Riga; Förtroupperne under Öfwerste Lieut. Klingspores Commendo, äre redan til Wenden ankomne, och hafwa på wägen råkat et fienteligit partij som ströfwat i Landet af 150 Hästar, dem de dels i hielslagit, och dels til Fånga tagit, och en del hafwa sig med flychten salverat, uppå Kleingporren föllier General Majoren Meidel, och lärer i dag wara i Wolmar ; här på Rüyn står General Majoren Ribbing, och lärer i morgon gifwa sig på Marchen åt Wolmar, samt der öfwer Aströmen wijdare åt Wenden Staden haar sedan den 5 hujus warit insperrad, doch är Fienden, som ännu intet fåt någon Succurs, på den ene sijdan intet öfwer 1000 Hästar starck, Wij wenta ännu 3 Regimenter med Generalen Wellingk som redan äre på denne sijdan om Narfwen. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 21 Maij 1700.}}<div style="text-align: center;">Riga den 2 Maij</div> På 6 Weckors tijd är intet Skått skedt på eller utur Staden. Den 1 Maij skickades 3 fina Caprer och någre Smacker Dunaströmen utföra at hempta utur de der liggiande Skeppen 150 Läster Salt ; hwilket och lyckeligen werkstält blef, thy oachtat Fienden på Stranden hade plantat 8 Stycken och af 100 Mann med Musqueter stadigi Salva gafz, äre ändoch af wåre intet mer än 4 blesserade och Saltet i Staden inbrackt, sampt och et Byte af 60 Loff Spanmål ; de Sachsiske hålla ännu skarkt besat Passen och hafwa deras Hufwudquarter wijd Junfernhoff, hwarest och Printz Ferdinand af Curland skal wara; doch hoppas man at den ankommande Succursen skall obligera dem tilat afmarchera. <div style="text-align: center;">Utur Lägret wijd Langenburg 3 Mijl ifrån Riga den 6 Maij</div> Sedan General Majoren Maijdel war wijd Fellin ankommen med en del af de Finske Troupperne nembl. 1200 Man, 300 til Häst, och 2000 til Foot, så begaf han sig derifrån wijdare åt Wolmar, Commenderade doch förut Öfwerstl. Adolph Mag. Klingspore med en för-Trouppe af 300 Hästar och 300 Mann til Foot, och passerade Allen utan något hinder af Fienden, emedan de på et annat ställe än der Fienden dem förwentade med Flotter gingo öfwer Strömen ; derifrån Avancerade Öfwerstl. Klinspore med för Troupperne åt Wenden, i meening at öfwerrumpla 300 Sachsiske och 100 Cosaker, som sig der posterat, och wore utgångne til at ruinera det Prviantet som för wåre Troupper i Landet wara sammanbracht. Och hade denne Öfwerstl. Klingspores dessein wälkunnat lyckas, der icke Fienden fått genom Spioner kunskap om des ankomst, och fördenskul skyndesammast sokt sig at retirera ; hwilket doch intet så hastigt kunde skee, at icke Öfwerstl. Klingspore dem uphinte och 30 af dem nederlade och en Corporal med 6 Gemeene til Fånga bekom, de öfrjge fortsatte flychten til et annat Pass Koppar Quarnen benembd 4 en half Mijl på denna sijdan om Riga, hwilken Orth de efwenwäl med 300 Sachsiske och 100 Cosaker förmeente at defendera men Genneral Majoren Meydel drog förtroupperne igen til sig åt Wenden och avancerade sedan med heela sit underhafwande Manskap ; Och som han fick kunskap at Fienden iempte dem som ifrån Wenden tagit Flychten dijt, ännu werckelig der stode ; sampt och at Man en half Mijl nedanföre kunde Rijda igenom Passet ; så beordrade han Öfwerstl. Klingspore igenat med en del af Rytterij gå der öfwer och sökia komma Fienden på Ryggen, och avancerade sielf med det öfriga Manskapet til Passet hwarest Fienden sig satt ; Men som Fienden så igenom Spioner som och genom et patrolerande Partij, som mötte General Majoren Meidel, och blef straxt med förlust af någre Mann reponsserat, fick kundskap om des an Marche och General.Maj. nogsamt kunde gissa at Öfwerstl. Klingsporre ännu intet kunnat komma kring Fienden, så blef General Majoren, til at giöra Fienden säker, stående, som och efwenwäl Fienden öfwer Natten i sin Posto blef; Men när General Majoren om Morgonen på honom ansatte tog han flychten och kastade Bryggan wijd Koppar Quarnen efter sig af ; som doch i hastigheet reparerades, och eftersattes Fenden således så at man omsijder hinte på de senasta och någre af dem ihiälslagit. De öfrige togo flychten til deras Hufwud-Post Neuer Muhlen en och en half Mijl ifrån Riga, hwarest war et stoort Pass med en Bryggia ; och hade Fenden den Orten med et Retrenchement och med stoore och mindre Stycken förseedt, til at hindra det Wij intet skulle der genomkomma, som och hade kunnat blifwa swårt nog. Men som förbemelte Twenne flychtige Fientelige Partijer dijt kommo och intet allenast berättade om wår ankomst, utan och om de Finske så Officerares som Gemeenes försichtigheet och Courage ; så hafwa de i går Nat, sedan de försänckt deras Stycken, öfwergifwit i deras upbygde retrenchemen och i största hastigheet tagit flychten och dragit sig åt Junfernhoff, en Mijl åfwanför Riga, hwarest de hade deras andra Hufwud-Quarter, och en Skepzbrygga öfwer Dunaströmmen, sampt et retrenchement; och hade man fuller tänckt at Fienden, som då dragit sine Troupper tilsammans, skolat der afbijda Wår ankomst; Men de togo och der flychten öfwer Dunaströmmen åt den Cuhrlänske sijdan med en sådan hast, at de icke allenast lembnat fter sig all deras Proviant, utan och Maatgrytorne på Elden stående ; sedan de, så wore öfwer Strömmen gågne, kastade de Bryggan efter sig öfwerenda, på det Wij intet skulle komma efter dem ; Således är genom Gudz Nåde med en ringa Manskap, emot Fiendens Macht at räckna, Riga blefwen secunderat, och Fienden utur Landet drifwen, utan at en Man af Wåre är blefwen blesserad mindre förlorad Worden. <div style="text-align: center;">Revel den 10 Maij</div> Generalen Velling är den 3 hujus afrester ifrån Narva och skyndar sig til Armeen. Ofwerlöpare komma hopetals hit 15 a 20 i sönder, som alle bekräfta, at uti Sachsiske Lägret är stoor Mangel serdeles på Kläder och mondering. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 28 Maij 1700.|kommentar={{Wikipedialänk|Slaget vid Jungfernhof}}}}<div style="text-align: center;">Riga den 8 Maij</div> Sedan det, som sidst berättades om de Finske Trouppernes ankomst och de Sachsiskes afmarche, är nu Gen. Majoren Ribbing med en del af samma Troupper ankommen, och är han så wäl som Gen. Majoren Meidel nu här i Staden ; hafwandes Hans Excel. Feltmarskalken och Gen Gouverneuren Gref. Dalberg gifwit ordres, at de ännu på andra sidan om Passet wid Nymuhlen stående Troupper, nembl. 2Regimenter til Häst med Estniske Adels-Fanan och 4 Regimenter til foot, skola draga sig öfwer Passet närmar hijt til Staden. Gen Wellingk förwäntas innan någre dagar med resten af de Finske Troupperne. Et Partji af Fienden har sat sig på andre sidan om Dunen gient emot Junfernhoff, och begynt der upkasta en Batterie ; hvaremot Feltmarskalken commenderat 500 Man til foot och 100 Ryttare med någre Felt-Stycken at fatta Posto på denna sidan om Strömmen at gifwa ackt på Fienden-hwilken man så snart Gen. Welliugk ankommer, lärer sökia widare at skada och fördrifwa. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 4 Junij 1700.}}<div style="text-align: center;">Mietau den 7 Maii</div> Man är här mycket alternerat öfwer de tijdender som i går och i dag äre komne ifrån Riga, at den Swenske Succursen intet allenast war der ankommen, utan och slagit de Sachsiske förwacktarne och obligerat dem med heela deras Corpo at gå tilbaka öfwer Dunnen, sedan de wijd Neuermülen senckt deres Stycken i Wattnet och lembnat en hoop med Amunition och Proviant effter sig. <div style="text-align: center;">Revel den 24 Maij</div> Sedan som Fienden sig öfwer Dunaströmmen tilbakadragit är intet wijdare Passerat, utan är Generalen Welling med hoos sig hafwande 4000 Mann wijd Armeen ankommen, och blefwe, när han til Riga kom, 20 skarpt laddade Stycken på Fienden löstbrände ; nu giöres all anstalt med Bryggor och elliest at gå öfwer Dunaströmmen och widare förfölia Fienden, som ännu intet förnimmes hafwa fåt någon Succurs. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 18 Junij 1700.}}<div style="text-align: center;">Utur Sachsiske Lägret wijd Dunaströmen den 27 Maij</div> Ännu äre de utur Sachsen forwentade Troupperne intet hijt komne, hwarföre man intet kunnat sig något serdeles företaga. Det wil försäkras at den Moscowitiske Succursen skall wara i Marche, och at Hans Zariske May:t sielf will komma hijt <div style="text-align: center;">Utur det Swenska Lägret wijd Dunaströmmen d. 4 Junij</div> Emedan de Sachsiske Troupperne hafwa myckit utspridt om en starck Succurs som de förwentade ifrån Moscou ; så hafwer Generalen Vellingk utcommenderat et Partij til at recognoscera, om något sådant woro å färde, och hafwer samma Partij warit i Cuhrland 2 Mijl ifrån Littauske Grentzen, och berättat sig icke det ringaste hafwa om någon sådan Succurs förnummit. Så at det allenast lärer wara ett Spargemente. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 25 Junij 1700.}}<div style="text-align: center;">Revel den 14 Junij</div> Bref ifrån Riga förmäla at Wår Armee ännu står på denne sidan om Dünaströmmen, och hafwer nu alle Transport Båtarne färdige til at gå öfwer med ; til Militiens behof blifwer en stoor hoop med Bröd bakat ; Majoren von Rosen, som med ett starckt Partij warit utcommenderad, är den 9 hujus tilbakars kommen ; hafwandes warit och recognoscerat alt in til Littauiske Grentzen, men intet merckt, at någre hwarken Moscovitiske eller Polnske Troupper sig Moverade. Landtmannen hade fuller i begynnelsen warit något flycktig : men som bem. Major hållit god Ordre och alt med reda Penningar betalt, hafwa de sig straxt igen til deras heemwist in funnit. Man continuerar ännu med skiutande öfwer Dunaströmmen från begge sidor, och är icke längesedan Fiendens Magazin upbrändt. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 2 Julij 1700.}}<div style="text-align: center;">Mitau den 8 Junij</div> Ifrån Lägret wijd Riga förnimmes, at e Swenske Troupperne ännu intet gått öfwer Dunaströmmen, men fruchtas at de Sachsiske intet läre kunna disputera dem Passagen ; de utur Sachsen kommande Troupperne hade redan för 8 dagar sedan skolat wara hoos dem ; men så förnimmes at de ännu på 14 dagar intet lärer komma dijt ; om Moscovitern giör man sig intet mer hopp, efftersom man så länge föfängt uppå honom wentat, och det nu förnimmes, at hans Intention ey skal wara at gå emot Swerige, utan emot Turken, skolandes redan 80000 Mann wara i Marche åt Wallachiske Grentzen. <div style="text-align: center;">Dantzig den 9 Junij</div> Det Sachsiske Infanteriet continuerar ännu med deras öfwerlöpande och Bortrymmande, och går detsamma nu ifrån Königsberg uppå Preylen öfwer Cuhriske Hafwet åt Memell. Cavalleriet är förut gångit och begynner efwenwäl at Rymma; warandes en Lieutnant med 40 Ryttare på en gång bortrymde, hwilkes exempel än flere lär föllia läre, efftersom de intet hafwa Penningar eller Proviant och en del inge Kläder. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 13 Julij 1700.}}<div style="text-align: center;">Riga den 25 Junij</div> Såsom 800 Littauer hafwa underst sig til at simma ofwer Dunen til en der i Elfwen belägen Holme Dalsholmen benembd och sökt sig den bemächtiga sampt plundra de der Boende ; Så hafwer Gen. Vellingk straxt dijt commenderat 100 Ryttare, hwilke i en hast förströdt bem. Littauer och twungit dem at åter salvera sig med Simmande sedan de förlorat 70 Mann som dels skutne dels Drunknade äre. Sedan hafwer bem. General på samma Holme låtit upkasta et Retrenchemente och det besätia ; så at förmodeligen Fienden intet lärer fördrista sig at gå så snart dijt igien. Så hafwer och et Partij Littauer och Cosaker ströfwat in i Landet wijd Kåkenhuusen, och öfwer Åen Efwest plundrat en Hoff Stokmans Hof ben. och med sig bortfört 4 Kiöpmanna Gesäller ; Hwarföre Gen Vellingk utcommenderat en Major med någre Ryttare dem at öfwerrumpla samt at taga på Cuhrlandske sidan någre Fångar at dermed Obligera Fienden til at gifwa de andre Lösa. Den 22 Maij haar Fienden åter sat sig öfwer Dunen med något Manskap til en Holme Litzaus Holmen benämd belägen under Riga Stad wid Kalk Holmen ; Men Gen. Vellingk lät om Natten Öfwerstl. H. Hindr v. Lieve settia med 500 Mann öfwer til bem. Holme hwilken och genast förjagade Fienden, och kom utan förlust af någon Mann tilbaka, efftersom de intet hade Stöflar med sig at förretrenchera; Men emedan Fienden den 14 åter böd til at intaga samma Holme på den ena sidan med 200 och på den andra med 90 Mann ; Ty lät Gen. Vellingk wijd ena endan af Holmen leggia de i Riga bygde Caprarne, och på den andra sidan updragit 4 på Pråmar bygde Blockhuus, at hindra det ingen wijdare Succurs ifrån fasta Landet komma måtte, lät jemwäl om Natten något mer Manskap gå på dem löst, som Fienden aldeles ifrån Holmen fördrefwe och toge en Under Officerare med Sex Gemeene til Fånga, sampt upkastade en Redoute med nödige Retrenchementer, hwilken med 900 Mann besattes: hwarigenom Fienden icke allenast communicationen til Dunemunde Skantzen, så framt han icke wil gå en half Mijl i krok utan och flere fördelar förmenes aldeles wara betagne. Hwaremot Wåre hafwa den förmånen, at de ifrån Holmen kunna bestryka Fienden, och hafwa Caparne bakom den ena Udden och Blockhuusen bakom den andra betäckte, så at de af Fienden ey kunna borttagas, men wäl giöra honom merkelig skada och afbreck. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 23 Julij 1700.}}<div style="text-align: center;">Mitau den 29 Junij</div> Här ankomma dageligen flere Sachsiske Troupper som Marchera til Lägret för Riga. I går gick Infanteriet med 30 a 40 Stycken wijd Annenberg, 2 Mijl härifrån, öfwer Bäckerne, och skulle bestå af 5 a 6000 Mann, men der skola månge af dem wara bortrymde För Riga Passerar intet stort, de uti Staden komma då och då ut med deras monterade Skepp och skiuta på de Sachsiske, men giöra doch ingen serdeles skada, eftersom desse slagit sitt Läger något långt ifrån Stranden. <div style="text-align: center;">Mitau den 2 Julij</div> De Swenske hafwa starckt besatt Litzous Holm, som merckeligen lärer hindra de Sachsiske at komma öfwer Dunaströmmen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 30 Julij 1700.}}<div style="text-align: center;">Uthur det Polnske Lägret wijd Riga den 7 Julij</div> Konungen i Pohlen är här ankommen och hafwer beseedt heela Lägret, sampt och warit uti Dunemunder Skantzen, och är i går en PosteringsLinia förmerad emillan bem. Skantz och Jungfernhoff. I dag lärer Konungen hålla Munstring öfwer Troupperne. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 6 Augusti 1700.}}<div style="text-align: center;">Riga den 18 Julij</div> Den 16 hujus är Konungen i Pohlen upbruten utur sitt Läger wijd Dunaströmmen här gint emot Staden, i mening genom Pollnske Liefland at gå öfwer Srömmen. Men imedlertijd hade 500 Mann dragit sig öfwer wijd Probstinghoff 6 Mijl här ifrån, hwilke af Majoren Roos, som til den endan alle Posterne sammandragit, och war ongefär 400 Mann starck, blefwe tilbakars drefne. Derpå hafwer Gen Wellingk, merkiandes Fiendens upbråt, commenderat twenne Partijer det ena under Öfwersten Cloot, och det andra under Ofwerst Lieutnant Liven som gått öfwer Dunen, sampt bemechtigat och ruinerat 2 Fientelige Redouter fått 2 Capiteiner, en Fenderich och 80 Gemeene til Fånga, tendt Eelden på Fiendens Läger och lyckeligen kommit tilbaka. Natten dereffter upbröt och General Wellingk med Armeen, williandes sig så fördelacktigt postera, at han, om möyeligit, må kunna hindra Fienden at öfwerkomma wijd Passen Eswerst och Oggers. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 13 Augusti 1700.}}<div style="text-align: center;">Uthur Lägret wijd Lemsull den 25 Julij</div> Den 18 hujus fick man kudskap at Konungen i Pohln från sit förre Läger wijd Riga upbrutit och Marcherat längre upföre åth Dunen ; hwarföre Generalen och Gouverneuren Vellingk straxt sende et Partij af 80 Mann öfwer Dunen, hwilkom och så wäl lyckades, at de attaquerade et retrenchement, hwarest woro 62 Gemeena Polackar, med en Capitein, en Fendrich, 2 Underofficerare och 1 Trummeslagare, som straxt deras Gewär nederkastade, och fågne blefwe til Riga förde ; de hafwa alle haft gott Gewähr, men elliest de gemeene seedt förbarmeligen illa uth. Samma dag fick Generalen Vellingk weeta at Fienden 6 Mijl från Riga wijd Probstingshof slagit Läger, och arbetade på öfwerkomsten ; hwarföre han och dagen effter upbröt med Armeen och skyndade sig dijt åth sådant at hindra, och skickade General Majoren Meidel föruth med 1200 Ryttare och 1500 til Foot ; Men wijd dess ankomst war redan halfwa Bryggan färdig och 3000 Mann Footfolck öfwersatte, och föll samma dag et starckt Regn, så at Meidels folck ey kunde bruka sit Gewär. Imedlertijd rykte Generalen Vellingk fram med heela Armeen, i Meening at attaquera dem, som wore öfwerkomne och ruinera Bryggan ; Men då war Fienden med heela sin Mackt mäst öfwerkommen, och hade sig så fördelachtigt retrencherat, at heela des Armee stod beskyddad under Styckerne, som de hade på andra siijdan om Dunen stående på en hög Strand, med hwilke de och beteckte Bryggan, så at ingen dertil, komma kunde ; Och fastän Generaleu Vellingk stelte heela Armeen en Battaille och ifrån Mårgonen klåckan 8 til så seent om Afftonen anböd Fienden et Feltslag; så wille han doch intet gå utur sina fördeelar, utan sökte Oss med sine swåre Stycken at incommendera ; så at Genneralen Vellingk sig samma Affton med Armeen begaf åt Ypkul. Den 22 fick man kundskap at Fienden Marcherade förteckt bakom Bergen, och sökte settia sig wijd Påsten Neuermülen, och Smisings Mühlen, til at afskiära Oss all tilförsell och Fourage ; hwarföre Generalen fuller lät stella Armeen en Battaille ; Men som Fienden war mykit starckare, och sökte med all mackt at gå honom förbij ; så nödgades han draga sig tilbaka åt Riga, doch altijd en Ordre de Battaille, hwilke af 2 Battailloner så Secunderas, at Fienden ey wågade sig mera fram ; Och war förlusten på Wår sijda allenast af 10 a 12 Mann, men å Fiendens sijda myckit större. Och ehuruwäl Fienden bredewijd hwar Ryttare hade stelt en Musqueterare med Bajonet, som när Ryttarne skulle träffa tilsammans, framträdde och gåfwo fyr, så höllo doch Wåre Exquadroner sådant såwäl som Ryttarnes Salver med Carbiner och Pistoler ut ; men kastade sedan de frembste Fiendens Esquadroner utur Wägen och trängde sig in på de senare ; och som då andre Fientelige Esquadroner dem wille kringwärfwa och kommande sine til hielp gaf Öfwersten Creutz Regimentet fyr, så at en hoop Manskap å Fientelige sijdan föll och emot 30 Hästar kommo til Oss löpandes ; Då och Fienden sig tilbakars gifwit, och Genneralen Vellingk i god Ordre sig afdragit, sedan Artolleriet och Bagaget war förut gångit ; och som Genneralen intet hade mehr än 2 Wägar för sig, antingen at wåga et Feltslag, eller för Fourage skull för Hästarne att draga sig öfwer Anströmmen, så fandz rådeligast at Infanteriet lembnades til Guarnisonens försterckning i Riga, och Cavalleriet begofwe sig något längre up i Landet, til des Succursen från Swerige och Fördubblingen från Finland ankommit; Hwilket och så skedde. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 20 Augusti 1700.}}<div style="text-align: center;">Riga den 27 Julij</div> Fienden kommer fuller Staden allt närmare och närmare, men så är man doch här intet så särdeles bekymrat, efftersom Staden med Manskap och Proviant på Åhr och dag är wäl försedd, så at man hoppas at med Gudz hielp alt lärer gå wäl. Cavalleriet har ryckt up i Landet, efftersom här omkring är brist på Fourage. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 17 Septemb. 1700.}}<div style="text-align: center;">Königsberg den 22 August.</div> De Sachsiska hafwa en Mijl dragit sig tillbakars ifrån Riga, och wenta på deras Stycken, til hwilken enda de och förfärdigat en Bryggia öfwer Dunaströmmen. Det berättes at 2 Swenske Örligskepp med Troupper skola wara ankomne wid Libau, och at ännu flere wäntas, hwilket så mycket mera trowärdigt är, som Freden emillan Dannemarck och Holsten är sluten. <div style="text-align: center;">Utur Lägret för Riga den 22 Augusti</div> Batterierne som skola giöras til Stadens Bombardering äre ännu intet färdige ; någre som warit uprättade äre igen kulkastade, för det de warit lagde förlångt ifrån Staden. I går kom en Trompetare utur Staden med Bref til den Fransöske Gesanten Marquisen de Heron ; Man menar at det skal wara angående den af Frankrijke anbudee Mediationen, och at man snart torde höra om et stillestånd. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 24 Septemb. 1700.}}<div style="text-align: center;">Mitau den 30 August.</div> Man hafwer nu efterrättelse, at Hans Zariske May:t försäkrat Konungen i Pohln, at han med 20&nbsp;000 wille gå in uti Carelen och Ingermanland, sampt och senda 28000 Man til Lägret för Riga, som skola stå under Konungens af Polens disposition, sampt och 100 Stycken med Ammunition och alt tilbehör. Samma Troupper skola bestå af 20000 Strelitzer, och 8000 Cosaker sampt wara försedde med Proviant på 4 Månader. <div style="text-align: center;">Utur Lägret för Riga den 3 Septemb.</div> Den 27 Augusti hafwer man giort en begynnelse til at Bombardera Staden, och ongefär 15 Bomber inkastat. Den 29 continuuerades något dermed och blef Staden der iempte Beskuten. Men sedermera hafwer man dermed innehållit, doch äre Batterier och alt färdigt til at låta Bombarderingen för sig gå, i fall de uti Staden sig intet bequämma. <div style="text-align: center;">Stockholm den 24 Septemb.</div> Här äre tijdender komne, som skulle Moscoviterne hafwa giort et infal uti Ingermanland. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 1 Octob. 1700.|kommentar={{Wikipedialänk|Slaget vid Narva}}}}<div style="text-align: center;">Riga den 9 September</div> Den Fransöske Gesanten du Heron, haar warit 2:ne reesor uti Riga at treffa en förlikning emellan Konungen och Staden angående Bombarderingen ; på wad sett han kommit at sluta har man ännu ey kunnat erfara ; Imedlertijd skiutes nu ey mera utur Staden, och hafwer Konungen låtit afföra styckorne sampt demolera de med stoor möda och arbete förferdigade batterierne Gen : Velling står intet långt ifrån Pernau med någre 1000 Man här uttr lägret rymmer folcket hopetals och äre månge siuke som föres åt Curland. <div style="text-align: center;">Ett annat af samma dato</div> För denne gången blifwer Staden Riga förskont med Bombarderingen, hwar til all anstalt skal wara giord; hwaruti propositionerne, som den Fransöske Gesandten giort til General Gouverneuren Herr Gr. Dalberg, haar man ennu ey kunna förnimma ; imedlertijd haar man ifrån Staden intet mera skutit, och hafwer Konungen, när Ambassadeuren kom ifrån Staden, låtit afföra alla stycken och Fyrmörsare ifrån batterierne, sampt låtit demolera alle opkastade batterier och wärck. Konungen är sinnad, eftersom armeen wijd det nu infallande fuchtiga wädret intet lengre här kan subsistera, at upbryta, hwart de sig begifwandes warda, lärer tijden utwijsa. <div style="text-align: center;">Stockholm den 1 October</div> Ifrån Revel confirmeras at Mosscoviterne inbrutit på twenne stellen i Ingermandland till 30000 Mann starcke och tagit deras Marche under Hertigens af Croyes Commendo åt Narfwen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 7 Octob. 1700.}}<div style="text-align: center;">Utur Lägret för Riga den 13 Septemb.</div> Sedan man affört allt Artollerie, demolerat alle Batterier och Kettlar för Fyrmörsarne, sampt och fylt Approcherne, så är et detachement affärdat åt Kåkenhuusen, och är i dag Artolleriet som derföre brukas skal afgångit. Konungen i Pohln haar stält alle Swenska Fångar på frij foot, och Gen. Gouverneuren deremot alle Polnske Fångar såwäl som Cosacher och Tartare, men en Capitein som desse Fångar anfört, haar intet welat gå ut med de andra; utan är quar blefwen, elljest haar alt warit stilla och tyst, och haar man sedan förledne Söndags intet hört något Canoneskått. <div style="text-align: center;">Uthur Polnske Lägret wijd Junfernhoff den 16 Septemb.</div> Lägret för Riga är aldeles uphäfwit och är Konungen med heela Armeen hijt kommen; så at Staden på Landsijdan är aldeles frij Det detachementet som skolat afgå åt Kåkenhuusen haar fåt Konungens befallning at blifwa wijd Armeen, och talas myckit om förlikning och Fredzfördrag. <div style="text-align: center;">Helsingör den 22 Septemb.</div> I dag äre Bref komne ifrån Narven, som medbracht, at en Moscovitisk Armee af 25 a 30000 Mann war ankommen 3 Mijl när til bem. Stad, hwarföre man der slutit Portarne och giort all anstalt til defension. <div style="text-align: center;">Lübeck den 22 Septemb.</div> I går Middags kommo slätte tijdender ifrån Narven med en Farkost som för 9 dagar sedan derifrån afseglat, uppå hwilken är en hoop med flyttiegodz, Quinnor och Barn, emedan man der i Staden wore i stoort Allarm för Moscoviterne, hwilkes förtroupper avancerat til halfannan Mijl ifrån Staden. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 15 Octob. 1700.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 16 Sept.</div> Den Fransöske Ambassadeuren haar warit största orsaken, at Staden Riga denne gången intet blifwit Bombarderad, ty när han såg, at det war Konungens alfware, och at alt war til Bombarderingen färdigt, förmådde han doch så myckit hos Konungen, at dermed blef i någre dagar upskutit, så at han imedlertijd kunde reesa til Gen. Vellingk, som på sijdan åt Pernau sig hade förretrencherat; men han war neppeligen tilbakaskommen med et för Konungen obehageliget swar, när en Trompetare ifrån Riga til Lägret kom och anhölt at den Fransöske Ambassadeuren måtte tillåtas at reesa in i Staden ; hwilket och Konungen låtit sig behaga, och blef bem. Abgesandter der med 20 Carosser och under Styckernes lösande inhemptat. Medan det påstod ankommo til Konungen Bref ifrån Konungen af Engelland och General Staterne, hwaruti de sig Staden Rigas saak myckit antagit, och med efftertänkelige expressioner Konungen förmant at afstå ifrån sit upsåt. När den Fransöske kom utur Staden i Lägret igen, berättade han, at General Gouverneuren såwäl som Commendanten och Borgerskapet hade sig föresatt til ytterste Mannen sig defendera, och intet sig at öfwergifwa fast ingen Steen skulle blifwa liggiande på den andra, som de och giort all wärckelig anstalt emot all den fara som en Bombarderningen kunde med sig föra. Hwarpå Konungen enteligen resolverade, serdeles i anseende til Englands och Hållands alfwarsamme förmaning, at skona Staden för Bombarderingen, och gifwit Ordres at Styckerne och Fyrmörsarne skulle af Batterierne afföras. <div style="text-align: center;">Narfwen den 23 Septemb.</div> Den 13 hujus hafwa Moscoviterne Lägrat sig med en Armee af 100000 Mann, som doch skal wara mästedels ihoprässat löst folk ; Sedermera hafwa de giort en Flottebroo wid Wapsekila och dragit sig der öfwer, sampt slagit et Läger intet längre här ifrån Staden, än at man med Stycken det afräckia kan, och wore de intet öfwer 4000 Man starke, et flycktigt fålck, som aldrig håller stånd, så at man intet kunnat få någon Fånge ; doch hafwer Cavalleriet wijd Nötebecken råkat på deras Bagage och bekommit 200 Wagnar och Kierror med Bröd, Miöl och Brännewijn, så och Böyare Kläder, Telter och Päningar ; Men allenast fåt en Bonde til Fånga, som berätttat, at Hans Zariske May:t i Lägret förwäntes. De hafwa låtit upbiuda Fästningen, men intet fått något behageligit swar. I dag förmiddagen marcherade åter 6 Regimenter Infanterie til Wepsakijla, som ohngefär warit 5000 Mann, och hafwa de gifwit Salva med 30 Stycken, hwarpå de i Lägret swarat med 7 Stycken och en Infanterie Salva ; och förmehnes at Zaren sielf lärer wara med dem kommen i Lägret. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 22 Octob. 1700.}}<div style="text-align: center;">Revell den 4 Octob.</div> Ehuruwäl utur Wårt Läger wid Rützen skrifwes at passagen deremillan och Riga är heel frij och öppen, så förmäles doch ifrån Pernau, at de Sachsiske åter gåt tilbaka igen, och at Cosakerne myckit ströfwade i Lijfland. Ifrån Dorpt berättas at de Sachsiske, som liggia för Kokenhusen 2 gånger Stormat och förlorat 1400 Mann. Ryssarne äre med 150 Lodjer gångne åt Narven, och hafwa på wägen den wid Stranden belägne Essenemske Kyrkian, sampt halfwa Byen och någre Höö Ladur upbrändt, sampt ihielslagit 3 Barn och 2 Quinfolk. Ifrån Narfwen hafwer man inge wisse tijdender. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 29 Octob. 1700.}}<div style="text-align: center;">Revel den 11 Octob.</div> Hans Kongl. May:t är ( Gudi loff ) den 6 hujus lyckeligen med dess hoos sig hafwande Transport skepp til Pernau ankommen, haar straxt beseedt Fästningen och giort anstalt til folketz Landsättning, och säyes at Hans Kongl. May:t lärer begifwa sig åt Ruygen och derifrån med Conjungerad mackt ryckia åt Narven at undsättia Staden emot Moscowiterne, effter som ingen Fiende mera är wijd Riga, och Konungen i Pohln, sedan Kokenhuusen med Accord är öfwergången, begifwit sig med sin Armee öfwer Dunouströmmen tilbaka och lärer sielf igen reesa åt Warschau. här ankomma dageligen Fahrkoster ifrån Finland som öfwerföra folk hwilket alt skyndas til Armeen. <div style="text-align: center;">Revel den 15 Octob.</div> Här ankommer dageligen folck ifrån Swerige och Finland, som skola marchera til Armeen. I går blefwe 6 fångne Ryssar hijtbrachte, som et af Wåre Partier bakom Wesenbeck bekommit, sedan de 10 af deras Cammerater ihiälslagit ; de weta intet at berätta något annat än om Moscoviternes stora macht; Och at för Narven ännu intet något särdeles är träffas. <div style="text-align: center;">Revel den 18 Octob.</div> I dag är Rigiske Posten hijt ankommen, som medbrackt, at wijd Riga ingen Fiende mera wore, utan at densamma sig derifrån dragit åt Kokenhusen och sedan ofwer Dunaströmmen. Commendanten, som legat i bem: Fästning, skal wara med Arrest belagd, för det han densamma öfwergifwit. 9 a 10 Hullendske och Lübske Farkoster wore til Rigiske Redden ankomne och hafwa fåt tilstånd at taga der Last in: som och der öfwerflödig tilförsel skal wara; formeenandes man at emillan Swerige och Pohlen snart tordi komma til en fredzhandling. Hans Kongl. May:t Wår allernådigste Konung haar warit uti Lägret wijd Ruyen och gifwit Generalen Velling Ordres at upbryta derifrån med de hoos sig hafwonde Troupperne och Marchera åt Wesenberg ; som de och redan werckeligen begifwit sig på Wägen dijtåt. Det Kongl. Guardet är och i Marche dijt åt, och skola 2 Regimenter Infanterie och 1 Regimente Dragoner sampt Artolleriet följa efter. Hans Kongl. May:t förwäntes och stundeligen hijt med Drabanterne. Utur Dorpt är det Slippenbachiske Regimentet Dragoner med 200 Ryttare utcommenderade åt Ismeen uti Rappinske Gebietet, til at dersammastades hindra Passagen för 60 Ryske Loddior med Munition och Proviant. Ifrån Narfwen hafwer man inge tijdender, hoppas doch det bästa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 5 Novemb. 1700.}}<div style="text-align: center;">Nyen den 18 Octob.</div> Muscoviterne hafwa förstärckt deras Guarnison i Capurie med 2000 Mann ifrån Lägret för Narfwen. Genom Ingermanlendske Ryssar har man fåt kunskap at Fienden skal hafwa i sinnet til at skiuta breche på Narfwiske Muuren, och at en af Zarens förnämbste Råd blifwit af en Styckekula ihielskuten. <div style="text-align: center;">Nyen den 22 Octob.</div> I går ifrån Kl. 2 om dagen til 4 om Morgonen heela Natten igenom haar man hört et starckt skiutande från Narfwen med swåre Stycken ; Man har och i går hört starke Styckeskått ifrån Nötebord. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 12 Novemb. 1700.}}<div style="text-align: center;">Königsberg den 23 Octob.</div> I Söndags kom Curfurstens af Brandeburg Slotzhauptman von Princen ifrån Berlin, han reeser åt Moscou at disponera Zaren til Freden, hwilket och Engelland och Hålland skriftl. giort. <div style="text-align: center;">Revel den 25 Octob.</div> Påsten som i går ankom ifrån Wesenberg har medbrack, at Moscowiterne 3 a 4000 Mann starke, hafwa warit intet mer än 1 Mil ifrån Wesenberg och tendt Eld på någre Byer ; Men som i dag Generalen Wellingk med de hoos sig hafwande Regimenterne förwäntes til Wesenberg och anstalt är giord til de här warande Trouppers Marche ; så förmodar man at Ryssarne läre wijsas tilbaka, hälst man wid Dorpt haar utaf dem eröfrat 7 Lodior hwaruti warit allehanda wahrur och Penningar, sampt bland annat en stoor Provincial Fahna. Ryssaene som derpå warit äre dels ihielslagne, dels hafwa sielfwe sprungit i Siön och äre allenast 4 fågne. Ifrån Riga berättes at Borgerskapet nu intet mera gå på Wakt, och hoppas man med det första at få en onskelig Fred. De Sachsiske stå wijd Kåkenhuusen på andra sijdan om Dunen, men lata alle med Wahrur at Riga gående Fahrkoster frije passera. <div style="text-align: center;">Revel den 29 Octob.</div> I Fredags effter middagen ankom Hans Kongl. May:t Wår allernadigste Konung oförmodeligen, men löstes doch Styckorne kring heela Staden 2 ganger. Straxt giorde Ridderskapet, Magistraten och Prästerskapet deras underdånige upwacktning ; dagen effter afmarcherade Kongl. Guardet åt Wesenberg, deremot ankommo Kongl. Drabanterne och förmenes at de ochså i Morgon eller öfwermorgon lärer marchera åt Wesenberg, hwarest Generalen Wellingk med hoos sig haffwande Regimenterne redan ankommen är. Hans Kongl. May:t lärer ännu någre dagar här dröya. Elliest berättes ifrån Wesenberg, at Ryssarne sig tilbakars dragit på andre sijdan om Partz som är 5 Mijl ifrån Wesenberg, och at någre 1000 Man äre ifrån Narfwen commenderade in åt Ryssland til at möta Tartarne som fallit i Landet. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 19 Novemb. 1700.|kommentar={{Wikipedialänk|Slaget vid Varja}}}}<div style="text-align: center;">Revel den 1 Novemb.</div> Hans Kongl. May:t håller nu på at emottaga de ankommande Troupperne och at munstra dem som komma ifrån Finland och här wärfwade äre. Wessmanlandske Regimentet är ankommit, och resten af Dahl Regimentet och förwäntes dageligen flere. I dag Marcherade Kongl. Drabanterne härifrån åt Wesenberg, Och lärer Hans Kongl. May:t och snart begifwa sig på reesan dijt åt. En Engelsk Skeppare som i går kom ifrån Narfwen och sielf talt med Zaren, berättar at Staden myckit hårt blifwit beskuten, men at Commendanten icke des mindre wijste sig myckit frijmodig. I dag äre och 2:ne Skepp ifrån Stockholm ankomne, uppå det ena war den Fransoske Ambassadeuren Gr. Guiscar, och på det andra den Keyserl. Residenten. <div style="text-align: center;">Revel den 5 Novemb.</div> Såsom et starckt Partij Ryssar hafwa warit en 4 Mijl ongefär på andra sidan om Wesenberg, så blefwe Majoren Patkul, och Majoren Tiesenhausen utcommenderade, hwartera mrd 300 Man til Häst, hwilke wijd Hackhoff uti Byerne Hookall och Warri anträffat 2000 Ryssar, dem de deles ihielskutit och nederhuggit, men de mäste, som giömt sig i Huusen, och intet wille utgå, upbrändt, hafwandes wåre fåt wackert byte ; och som de sedan förmäkte at et annat Partij Ryssar af 42 Ståndarer på dem ankommo, resolverade de sig och med desse at Fäckta, och finge Ryssarne et temmeligit nederlag, men som Fienden hade besat Passet åt Partz hafwa wåre måst slå sig igenom, och äre wijd denne skarpa Actionen Majorn Patkul Fången, Rytmästaren Aderkas, Capit. Lieut. Brunhof och Lieut. dela Mot sampt 20 Gemeene omkomne. Hwarpå Fienden sedan igen begifwit sig tilbaka. I dag reeste Hans Kongl. May:t åt Wesenberg dijt åtskillige Regimenter redan härifrån afgångne äre, och kom i går det Nerike och Wermlandske hijt, som i Mårgon ochså marchera lärer. <div style="text-align: center;">Revel den 8 Novemb.</div> Hans Kongl. May:t är i Förgårmårgon til Wesenberg ankommen. Det Kongl Cantzlijt reeste i går här ifrån. Åtskilllge Transport Skepp äre hijt komne med en del af Lijf Regimentet, och förwäntes ännu de öfrige. <div style="text-align: center;">Nyen den 8 Novemb.</div> Den 4 hujus hafwer man fåt en Poike fast som warit fången uti Ryske Lägret, hwilken berättar at Zaren låtit upbuda skiutz för sig heela wägen åt Moscou, och at Staden Narfwen hårt Bombarderas, andra säya at Ryssarne skola hafwa 2.ne gånger Stormat och förlorat myckit folk. Det spargeras och at Tartarne skola hafwa fallit in uti Moscowiternes Land, och at Zaren derföre skal hafwa begifwit sig heem åt Moscou. <div style="text-align: center;">Wiborg den 9 Novemb.</div> Man hafwer hört et förskräckeligit skiutande med grofwa Stycken för Narfwen, och förwäntar man hijt ifrån Nyen en Ung Bojar som är fasttagen uppå et Hoff i det han låtit Tröska någon Spanmål, och den til Ryska Lägret bortföra wille. Här berättes och at wåre Partier warit ute wid Dudern och fåt en Bässe fast som warit Fånge i Ryske Lägret, hwilken säyer, at de Ryssarne som ståt emillan Narfwen och Nyen fåt Bref utur Lägret för Narfwen, och i sådan hastigheet upbrutit at de lembnat effter sig Boskap och Hästar som de der i Landet hade tagit, men alle Swenske som de Fågne hade, hafwa de illa handterat, en del Halsshuggit, en del uphängt och iagat de öfrige uti en Kyrkia, och dem sampt med Kyrkian upbrändt. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 26 Novemb. 1700.}}<div style="text-align: center;">Wiborg den 13 Novemb.</div> Bönder från Ingermanland som til Nyen äre ankomne berätta at Ryssarne i 14 dagar canonerat och skutit på Narfwen och om Nätterne Batterier upkastat, som Wåre om Dagen igen kulkastat, sampt at Ryssarne åthskillige gånger stormat och förlorat myckit folk. Wårt Cavallerie hade giort et utfal och blifwit af Ryssarne kringrändt, men och sedermera af wårt Infanterie secunderat ; och hafwa Ryssarne i samma Action förlorat myckit folk sampt 2 förnäme Kneser som blifwit tilfånga tagne, sittiandes den ena på Narfwen den andra på Iwanograd. Woywodens Systerson från Novugrod sitter och fast i Nyen. Ryssarne skola och skicka dageligen ifrån deras Läger åt Ryssland en stor myckenhet blesserade och siuka. <div style="text-align: center;">Wesenberg den 13 Novemb.</div> I dag bryter Armeen upp at sökia Fienden. Capt. Sass, som warit på kundskap, berättar han 7 Mijl härifrån skal hafwa sin närmaste Påst, och wara der 5 a 6000 Mann stark, och en par Mijl längre fram Hufwud förposten af ongefär 16000 Mann. Denne Capit. Sass haar tagit en Bonde med sig, som kommit utur Ryske Lägret, hwilken berättat at de lijda der dageligen stoor afgång genom Siukdom, och Hungers nöd ; at Fienden skutit Breche på Staden och Stormat; men at Comendanten sig manneligen defenderat, sat Stycken uti Ypningen, och, då Fienden warit mächta när, skutit med Järnstänger, hwilke wändt sig i Wädret, och giort en treffelig effect. <div style="text-align: center;">Revel den 15 Novemb.</div> Med Påsten som i går kom ifrån Wesenberg hafwer man tijdender, at Hans May:t Wår allernådigste Konung, den 13 war med heela Armeen derifrån upbruten, och hade förment i förledn. Nat at stå wijd Haikhoff. Här ifrån marchera ännu Troupper åt Armeen och förwäntes flere ifrån Pernau. Ifrån Riga skrifwes at reesande ifrån Mitau berättat, at den Polnske Republiquen expresse wil hafwa Fred, och elliest intet giöra Konungen något bijstånd. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 10 Decemb. 1700.|kommentar={{Wikipedialänk|Slaget vid Pühhajoggi pass}}}}<div style="text-align: center;">Rewel den 19. Novemb.</div> Bref, som i går äre komne från Wesenberg, förmäla, at Hans Kongl. May:t med des Armee då stått 6 mijl derifrån och allenast en mijl ifrån Fienden ; och går et ryckte, som skulle en rencontre wara förelupen med Fienden, och 2000 Ryssar wara ihiehlslagne, sampt resten på flychten drefwen. I förgårs marcherade härifrån 9 Estandarer af Kongl. May:tz Lif-Regimente åt Wesenberg, och ankommo i dag 3 Farkoster med folck. <div style="text-align: center;">Revel den 22 Novemb.</div> Nu mera äre tijdender komne, at Hans Kongl. May:t lyckeligen emporterat och intagit det Importante och 3 Mijl ifrån Narfwen belägne Passet wid Posalockki, och 12000 Ryssar, som det hade besatt, med deras stoore förlust tilbakars drifwit, sampt icke allenast eröfrat 300 rustwagnar, utan och fått en Major och månge af de Gemeene til fånga, hwilke enhelleligen berätta at Ryssarne i denna Campagne och i Stormen för Narfwen förlorat öfwer 25000 Mann och at nu allenast 60000 låge för Narfwen. I dag afgick det quarblefne Artolleriet til Lägret, och Machera dageligen Troupper här ifrån dijt åt. <div style="text-align: center;">Wiborg den 25 Novemb.</div> Här berättes de hugnelige tijdender at Hans Kongl. M:t wår allernådigste Konung med dess Armee 2 Mijl ifrån Narfwen drabbat med Fienden, och sedan allenast en Salva blifwit gifwen, med Wärian i handen gåt på Fienden löst, och en stoor del af dem nederslagit, så at han omsider måst taga flychten öfwer en Broo wid den så kallade Portei Holmen, hwilken af folketz mykenhet brutit sönder, så at någre 1000 dersammastädes drunknat. Så berättes och at Ryssarne blifwit utur Capurie ut resne, och der lembnat effter sig en stor fårråd af Proviant. <div style="text-align: center;">Revel den 26 Novemb.</div> Med sidst ankomne tijdender hafwer man, at Hans Kongl. May:t den 20 hujus angripit Fienden uti des Läger för Narfwen, skutit Breche uppå des starke retrenchementer, och effter en drabbning som påstått i 4 timmars tijd jagat Fienden på flyckten, och eröfrad des heela Läger med Artollerie och Bagage ; sampt at någre 10000 Mann af dem blifwit på Platzen ihielslagne, och en stor del, då de skolat fly öfwer en Bryggia, uti Strömmen omkommit, warandes wid en så härlig Victoria på Wår sijda intet myckit folk förlorat. Hwaremot förnimmes at H. Kongl. May:t skal hafwa til fånga bekommit.<br><br><big> 1. Den Ryske Feldtmarskalcken Hertigen af Croy.<br> 2. Under-Feltmarskalcken och Gen. Krigs Commissarien Knes Jacob Foederovitz Dolgerucka.<br> 3. Generalen af Infanteriet Artemon Michajewitz Gallovin.<br> 4. Gen: af Infanteriet Adam Weide.<br> 5. Generalen och Gouvern: af Nowograd Knes Iwan Jergewitz Trabetskoy.<br> 6. Gen : Feldttygmestarn Zaorewitz Printz von Melite.<br> 7. Gen. Lieut: och Öfwer Ingenieuren Allard.<br> 8. Gen: Majoren och Polnske Envoyen Baron von Langen.<br> 9. Gen. Majoren Iwan Iwanowitz Buttelin.<br> 10. Öfwer. af Zarens Guarde Baron Blumberg.<br> 11. Öfwerst. af Artolleriet Casimir von Krægen.<br> 12. Öfwersten Le Fort.<br> 13. Öfwersten von Delden.<br> 14. Öfwersten Jacob Gordon.<br> 15. Öfwersten Ackanjon Gordon.<br> 16. Öfwersten Sneweritz.<br> 17. Öfwersten Gulitz.<br> 18. Öfwersten Westhof.<br> 19. Öfwersten Pendgras.<br> 20. öfwersten Iwanitzla.<br> 21. öfwerstl : Weiden.<br> 22. öfwerstl : Baltzar.<br> 23. Major Wenefig.<br> 24. Major Pijhl.<br> 25. Major Straus.<br></big> Det Kongl. Lijfregimentet til Häst är ifrån Wesenberg commenderat at marchera åt Dorptiske sidan, at utpassa och fördrifwa de deromkring strofwande Fientelige Partierne, til hwilken enda och 200 Mann utur Dorpt utcommenderade äre. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 17 Decemb. 1700.}}<div style="text-align: center;">Revel den 29 Novemb.</div> Med Påsten ifrån Narfwen hafwe wij haft confirmation på de hugnelige tijdender, at Hans Kongl. May:t Wår allernådigste Konung och Herre, den 20 hujus angripet det fientelige Moscowitiske Lägret för Narven, och sedan man det en timmas tid canonerat, genom Infanteriet Stormat, som det på Twänne ställen genombrutit, och gifwit således Cavalleriet öpning at ochså falla in ; då en skarp Drabbning uti Lägret förefallit som påstådt i 3 Timmars tid, uti hwilken månge 1000 Ryssar blifwit nederlagde, til dess heela deras Armee, som bestått af 80000 Mann, måste taga flychten, och uppå en Brygga så trängts at densamma enteligen måste sönderbryta, och dersammastädes någre 1000, som intet fölle för Swärdet, i Strömen druncknat. De öfrige, som intet kunde komma öfwer, hafwa kastat neder Gewehret, och sig på nåd och onåde gifwit, hwilke, sedan Kongl. May:t latit dem Gewehret fråntaga, nu brukas til at rasera deras egne för Narven upkastade stora werck och retrenchementer ; Man hafwer uti Lägret fått ett otaaligit byte, 70 sköne Metal Stycken och 30 Fyrmörsare, en stoor hoop Fahnor och Standarer samt någre 1000 Tält, och en stoor hoop förnäme Fångar, hwilke förr specificerade äre. Hoos Hertigen af Croy allena skall man hafwa funnit 100000 Rubler. Zaren har 2 dagar tilförende begifwit sig utur Lägret hemåth. Af wåre sages åthskillige Officerare skola wara omkomne och 500 Gemene, deremot har man uti Lägret igenfunnit Majoren Patkull och Ryttmest. Adercas samt Lieut. la Motte som Fienden hade til fånga. <div style="text-align: center;">Revel den 3 Decemb.</div> Den 25 hujus är uti Narfven en Tacksägelse Fäst hållin öfwer den herlige Seger som den högste Guden förlähnt Hans Kongl. May:t emot dess Fiende ; och blefwe Styckerne kring Wallarne löste. Wid Neuhausen uti Dorptiske Gebietet hafwa wåre angripet Ryssarne och 135 af dem ihielslagit, wid hwilken action en förnäm Rysk Generals Persson satt lifwet til. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 7 Januarii 1701.}}<div style="text-align: center;">Revel den 21 Decemb.</div> Cosakerne hafwa förmedelst deras ströfwande giordt stor skada i Liefland ; och nyligen utplundrat Wenden, sampt fördt Borgmästaren fängzlig åt Kokenhusen ; de hafwa warit nästan 5 Mijl när til Riga. Deslijkes fara och Ryssarne illa fram uti Dorptiske Gebietet ; Men som Hans Kongl. May:t Wår allernådigste Konung den 13 hujus med dess Armee brutit up ifrån Narva, och sat sig wijd Lais, så förmodes, at desse röfwe partijer snart läre förskingras. Uti Riga äre öfwer 100 Sachsiske Öfwerlöpare ankomne, så til hast som til foot med godt Gewär försedde, men elliest illa monterade. <div style="text-align: center;">Lais den 21 Decemb.</div> Här äre tijdender at Ryssarne upbrändt Waska-Narfwen och någre andre små byer, efftersom de fått kunskap at Gen. Majoren Meidell hade dragit sig ifrån den Orten hijt åt, men nu hafwer General Majoren Cronhiort fåt Ordres, at rykia til den sijdan med det hoos sig hafwande Manskapet. Af Öfwerst Lieutnant Styltehielm skal en action wara förelupen med et Partij Ryssar ; Men derom haar man ännu ingen wijdare efterrättelse, än hwad ifrån Dorpt berättat är, nembl. at Styltehielm iagat Fienden för sig undan någre Mijl til dess han råkat uppå en så stor myckenheet, at han måst sig lijtet retirera och begärt Succurs. <div style="text-align: center;">Lopesco den 24 Decemb.</div> Sedan Gen. Maj. Cronhiort nyligen är hijt ankommen 4 Mijl från Fiendens Grentz, hafwer han redo haft 3 sine Partijer ute, af hwilke det förste nedlagt 1 Bajor iemte 11 Gemene men de öfrige hafwe ey wågat sig til wijdare Action, utan sökt flychten. Rysiske Bönderne hafwa och på 3 Mijl redan förlåtit sine Byar och lembnat dem öde. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 14 Januarii 1701.}}<div style="text-align: center;">Lais den 24 Decemb.</div> Ifrån Dorpt skrifwes, at 3 Compagnier af Kongl. May:tz Lijregimente, med någre af Schlippenbachs Dragoner och Öfwerst-Lieut. Brands folk, hafwa haft en Action med 5 a 6000 Cosaker, hwilke sig måst retirera, och under retiradet förlorat in emot 300 Mann ; Wåre som dem förfölgt alt under deras Stycken, som de plantat på någre Hyglår, hafwa förlorat en Capitein en Lieutenant och 17 Gemene. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 21 Januarii 1701.}}<div style="text-align: center;">Mitau den 28 Decemb</div> Man hafwer säker efterrättelse at Öfwerste Münster, som commenderar de på andre sijdan om Dunen stående Cosakerne, skall hafwa ströfwat och någre Swenske öfwerfallit, men at de sedan blifwit så kringrände både baak och framman, at ingen kunnat undankomma, utan de alle blifwit nederhugne och Öfwersten Münster silef til fånga tagen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 28 Januarii 1701.}}<div style="text-align: center;">Ronneburg den 28 Decemb.</div> I förledne Måndags, hafwer Rytmästarn von Laurentzen, med hos sig hafwande Manskap, så lyckeligen treffat på den Cosakiske Öfwersten Munster, som hade 300 Mann under 6 Fanor hos sig, at han icke allenast drifwit dem som woro til antalet mykit starkare än han, på flychten, utan och eröfrat af dem 2 Fanor och en Puka, sampt någre Hästar och annat Röfwe-Godz som de haft. Öfwersten sielf är med många af hans föllie på Platzen blefwen, och hafwa Cosakerne ifrån andra Orter äfwenwäl hopetals tagit flychten öfwerErla tilbakas. <div style="text-align: center;">Revel den 28 Decemb.</div> I förledne Lögerdags ankommo de Ryske Fångarne, som Öfwerstl. Patkul hijtbracht, och blefwe de förde på stora Gillstugun, hwarest hwar och en fick sin Billet, och sedan med stark wakt blefwe hos Borgerskapet inquarterade ; de wore jempte Hertigen af Croy 72 Mann Den Fransoske Ambassadeuren afreste för Helgen til Kongl. May:t, men den Keyserlige Envoyen är ännu här. <div style="text-align: center;">Petrozina den 3 Januarij</div> Gen. Majoren Cronhiort, har den 27 Dec.med sit underhafwande folk warit til Lawoy Grentz, at upsökia Fienden som der hela Hösten warit; men fand der ingen mer än 2 Bönder; af hwilke den ena sielf drenkt sig i en wak under Ijsen i en ström, och den andra blef fast tagen uti Byen, hwarest ingen förråd war, undantagandes någon Boskap och annat småt, som han gifwit Soldaterne at plundra; därifrån hade han gåt 7 wirster längre fram, hwarest den fångne Bonden mente at Ryssarne sig församblat i en By Cobona ben. som bestod af 70 Bönder, men der fandz ingen ey heller mer förråd än i den förre Byen, och sattes wijd afresan Eld på denne By. Den 2 hujus har han åter marcherat på en annan kant til Saritz By, 2 nye mijl in i Ryssland, derest 6 Boyarer bodt, hwarest dagen tilförende fuller 500 Mann af Ryskt Cavallerie warit, men han intet träfat dem wijd sin ankomst, utan allenast någre Bönder och en Präst; wijd återresan hade sig någre af Ryska Cavalleriet wijst in wijd Byen, dem han eftersatt, men de taget flychten åt Skogen, doch någre blifwit på Platzen liggiande ; Fångarne mena at 4000 Mann skola stå uti Ladoga, samt 1500 Mann emillan Zarl och Ladoga, dem han entera dagen ochså upsökia wil. Wijd Grentzen är en hop med otröskad Spanmål, och äre 1000 Ingermanländiske Bönder upbudade den efter handen at uphämpta och hijt föra. <div style="text-align: center;">Revel den 4 Januarij</div> Här komma hopetals Sachsiske öfwerlöpare med gode Munderingar, och taga gerna tienst hos Kongl. May:t som för tijden är i Dorpt, och, sedan hans May:t noga besichtigat Fortificationen, låtit Munstra Guarnisonen därsammastädes. Och förmenes at hans Kongl. M. lärer så snart som det moyeligen skee kan marchera åt Plescou. <div style="text-align: center;">Warschau den 5 Januarij</div> Emedan man förnummit som skulle Konungen i Swerige wara på wägen åt Riga med 4000 Hästar, så fruchtar man at de Sachsiske Troupperne, om Dunen skulle läggia sig, torde wara osäkre i deras Quarteer, hwarföre och alle swåre Stycken blifwit afförde utur Kåkenhuusen, på det man på nödfall så myckit lättare må kunna den Orten förlåta. <div style="text-align: center;">Meisenheim den 8 Januarij</div> I förledne wecka hafwer wåre Förstinna giort en stor Festisvitet öfwer den herliga Segeren som Konungen i Swerige wunnit emot Ryssarne ; hwarwijd icke allenast den Swenske Ministren Adlerflycht, utan och alle af Adel i hela Furstendömet sampt elliest de förnembste af Borgerskapet wijd 3 store Bord blifwit herligen tracterade, och blefwe wijd Skålarnes drickande Stycken löste, hwilken glädie alt til Midnatztijden påstod. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 4 Febr. 1701.}}<div style="text-align: center;">Wiborg den 23 Januarij</div> Med Påsten ifrån Ingermanländske sijdan hafwer man, at Öfwerstl. Muht wijd Loppis gåt öfwer i Ryssland, och anträffat 200 Mann mäst Bojarer, 25 af dem nederlagt, och 3 til fånga tagit, hwilke berättat at 1000 Mann ståt något längre fram ; derpå Gen. Maj. Cronhiort Commenderat mehr Cavallerie dijt, men Ryssarne som wore til häst hafwe sig wijd wåres ankomst retirerat, och de som warit til fot, dragit sig in i huusen, och skutit ifrån sig ; doch hade man sedan seedt der en stor Eld, och förmenes at wåre läre hafwa tändt Eld på husen, efter Ryssarne intet welat gifwa sig. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 11 Febr. 1701.}}<div style="text-align: center;">Stockholm den 11 Februarij</div> I förledne Tijssdags fijrades här den allmänne tacksägelse dagen, öfwer den herlige Seger, som wår allernådigste Konung wunnit emot Ryssen wijd Narva ; och hölles i hwar Kyrkia 3 Predijkningar, sampt sönges ( O Gnd wij låfwe tig etc. ) Efter Högmässan löstes twenne omgånger swåre på åtskillige påster planterade Stycken, hwar omgång 130 skott. Om Aftonen Illuminerades hela Staden med Lius, och presenterades en stor hop wäl Inventerade och Illuminerade Emblemmata och Inscriptioner. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 4 Martij 1701.}}<div style="text-align: center;">Nyen den 4 Februarij</div> Gen. Maj. Cronhiort är med sit Manskap tilbakas kommen utur Ryssland ; hafwandes ey kunnat efter åstundan avancera för den skarpa köldens och diupa snöens skuld, förmeenar nu läggia sitt folck i Winterquarteer ; af Fångar berättes, at man i Ryssland tager Klockorne utur Kyrkiorne, at giuta Stycken utaf. <div style="text-align: center;">Lais den 8 Februarij</div> Ett offenteligit Placat är utgångit, som förbiuder, at ingen sig fördrifta skal någen Sachsisk Öfwerlöpare illa at bemöta eller emot dess willia honom Munteringen ifråntaga, utan der han den wille förhandla, då der, föregifwa så myckit som de med hwarannan kunna öfwerens komma ; myckit mindre twinga någen at taga tienst, utan lembna dem frijhet, antingen at engagera sig i Kongl. May:tz tienst, eller at begifwa sig til deras Fädernesland. <div style="text-align: center;">Revel den 8 Februarij</div> Sedan tacksäyelsefästen den 5 hujus war behörligen celebrerad, och derwed en dubbel Salva af 180 Stycken gifwen, reste den Fransöske Ambassadeuren efter Aftonsången med sit föllie härifrån til Kongl. May:t åt Lais. Åtskillige öfwerlöpare förmäla at Konungen i Pohlen skal hafwa sendt Moscowitern 6000 Man til hielp, men spöries doch at den senare sig lijtet eller alzintet rörer, undantagandes, at någre små Partijer sig uti Dorptiske Gebietet wijst, som doch altijd blifwit slagne och hwad man intet nederlagt, til fånga tagit. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 11 Martij 1701.|kommentar={{Wikipedialänk|Slaget vid Petsjory}}}}<div style="text-align: center;">Lais den 15 Februarij</div> I dag ankommo tijdender, at Gen. Majoren Spens utcommenderat en Lieut. Blom ben. af Lijfregimentet med 40 Mann, at recognosera i Ryssland ; och at denne råkat på 400 Ryssar, då wåre Ryttare sig fördålt uti Boscagerne och Trouppewijs gått på Ryssarne, som, fruchtandes at der skulle flere wara i hinderhåld, så blifwit deraf skremde, at de toge flyckten, men måste doch lembna efter sig 50 Mann på platzen, han hade förfölgt den 2 Mijl, men intet kunnat bringa dem til stånd. Derpå har bem. Gen. Major Spens sielf inbrutit i Ryssland med 1500 Mann af Lijfregimentet, Öfwerste Schlippenbachs och Öfwerstl. Brands Dragoner, sampt Öfwerste Schyttes fotfolk, och satt sig under Staden Pitschura, hwarest han funnit öfwer 2000 Ryssar för sig, men när han dem angripit i deras retrenchemente, hafwa de genast tagit flyckten, men doch på platzen forlorat 500 Mann, förutan dem som sedan blifwit uti Huusen upbrände; på wår sida äre allenast döde blefne Majoren Wallenstedt och 15 Gemeene ; sedan Gen Majoren bortdrifwit Fienden har han upbrent och sköflat Staden Petschura in til grunden, sampt der fåt got byte. Men som han för den diupa snöen skul, intet kunde föra med sig Stycken och Fyrmörsare, så har han intet kunnat bemächtiga sig af Slottet och Clostret, som är befästat med höga och starka Muurar, utan hafwer han på 5 Mijl omkring uti Ryssland heriat och brendt. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 1 April 1701.}}<div style="text-align: center;">Narva den 16 Martij</div> Af Fienden höres intet, men en stor hoop af dess Formän, som i går, med Kongl. May:tz tilstånd, hijt kommit, at afhämpta eu hoop Persianiskt Godz, hafwa sig utlåtit, at Cercasserne, som äre Zarens bästa Cavallerie til 15000 Mann, skola med owillia och i mangel af Subsistence gått hem igen. De i Plescou skola och lefwa i stadig fruchtan för en Attaque, och hafwa igenstängt alle sine Portar. Et wårt Partij har i desse dagar warit 1 mijl när Andova, brent och plundrat 2 Håff och kommit med et antal Boskap och Hästar tilbaka, men intet förnummet af någon Fiende. <div style="text-align: center;">Wiborg den 22 Martij</div> Gen. Majoren Spens har warit ute med et Partij, och Attaquerat et Ryssarnes Partij, och 300 af dem upbränt, sampt 80 ihielslagit. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 29 April 1701.}}<div style="text-align: center;">Dorpt den 11 April</div> Öfwerst Leutnant Brandt har med 200 mann warit inn uthi Ryssland och upbränt där någre byer, har ey synnerlig motstånd funnit, men mehr consternation, hälst krigzfolket skal som berättas, wara til stoor dehl hemkalladt till Moscou för upror skull, hafwandes Ryssarne slagit ihiäl alle Tyskar och främmande i deras land. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 6 Maj 1701.}}<div style="text-align: center;">Nyen den 23 April</div> I desse dagar hafwa twenne partijer af Cronhiorts Armee gått in i Ryssland, det första commenderat af en Ryttmästare, som låtit upbränna 80 Ryska Fahrkoster, och någon Boskap derifrån afföra. Det andra at 50 Mann, Ryttare och Soldater, haar med beswär gårt öfwer ett Morass, förandes hwar Ryttare en Soldat på Häste-baken. De hafwa en heel dag förstuckit sig i Skogen uthmed byerne, men om Nattetijden, då folcket legat i Sömn, öfwerrumplat Gräntze-Wachten, som warit försedd med godt Holländskt Gewähr, och de kringliggiande Hof och Byar spolierat, Manfolket nederslagit, Qwinfolket, Barn och Präster instängt i en Kyrckia, och lembnat dem orörde. Dhe hafwa funnit wacker Ymnoghet af Victualier, Boskap och Hästar, men ey någon annan egendom, eftersom Ryssarne allt bortfördt åth Nougården. En Galowa och Boyar, samt 6 Strelitzer hafwa de tagit tillfånga. <div style="text-align: center;">Revel den 25 April</div> Drefijsen är nu bortfluten, så at Hambnen är heelt reen, och förmodar man fördenskull med första wind den förwäntade Transporten ifrån Swerige. Konungen skal hafwa beordrat 3 Regimenter, Gr. Dahlbergs, Frölichs och Camphusens at hålla sig marchefärdige, warandes Kongl. M:t sinnad at besättia Kåkenhusiske stranden med 10000 Man och med Grossen af Armeen elliest prosequera sine Progresser. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 13 Maj 1701.}}<div style="text-align: center;">Revel den 2 May</div> Den ifrån Stockholm afgångne Transporten förwäntes här stundeligen. Wid Dunemunder-Skantzen äre öfwer 30 Coffardie Skepp med allehanda Wahrur, som ärnat sig åth Riga; Men Fienden will intet släppa dem fram, utan pretenderar af dem 6 pro Cento. Ifrån Lais förmähles, at 3 Regimenter upbrutit åth Wolmar, at betäckia de där uprättade Magazinen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 20 Maj 1701.}}<div style="text-align: center;">Af Lais den 3 May</div> Öfwerste Schlippenbach haar uthsändt ifrån Marienburg ett Partij emot Kokenhusen, som där anträffat ett fientligt partij, slagit det på flychten, och tagit från dhem 400 lass Spanmåhl, och andra saker, samt några Fångar. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 3 Junij 1701.}}<div style="text-align: center;">Narwa d. 22. May</div> Dhe i mit förra Bref nämbde utcommenderade 200 man her ifrån, äro för 2 dagar sedan hit tilbaka kompne, och hafwa medbracht 10 st. Lådior: dhe hafwa och warit på Ryske sidan, geent emot Waska Narfwen, män af ingen Fiende hördt ; Af Bönderne hafwa dhe så mycket, förnummit, at Fienden sig småningom drager utur Agdou Fästning. Ifrån Dorpt continuerar, at öfwersten Pattkull warit ute emot 40 Estandarer Ryssar, och 200 af dem nedergiort, samt 40 til fånga tagit. <div style="text-align: center;">Stockholm den 3 Junij</div> I förleden Tijssdags och Fredags upfördes dhe ifrån Refwal hijtkomne Ryske Fångarne; dhe blefwe samptelige med et Compagnie af Borgerskapet till Häst, som redo halfparten förut och halfpahrten effter åth, sampt med stadzwachten som gingo på både sidor om dem, förde ifrån Skeppzbroen hwarest de til landz stego, uti et wist Borgare Huus, hwarest de sedan fördeltes och fördes til de Logimenter, som för hwar och en bestälte wore. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 10 Junij 1701.}}<div style="text-align: center;">Mietau den 20 May</div> Den Kongl. Polnske Armeen står redan wid Dünaströmen, och hafwer posterat sig emillan Thoren och Kåkenhuusen, ståendes färdig på förste ordres at marchera öfwer bemelte ström, hwartill redan bryggan förfärdigat är, och säyes, at redan någre Regimenter skola wara öfwergångne. <div style="text-align: center;">Revell den 30 Maij</div> Numera är den förwäntade Transporten aldeles lyckeligen och wäl hijt öfwerkommen och skattas det Manskapet til 12000 Mann, af hwilke allaredan någre Regimenter af marcherat åt Lais ; skolandes de andre efter handen föllia efter : Men Öfwersten Nils Posse och öfwersten Fersen skola taga deras marche åt Pernau, och conjungera sig med de 3 Regimenterne som komma ifrån Riga, sampt således stöta til hufwud-Armeen, som redan upbrutit ifrån Lais och ryckt åt Dorpt. Imedlertijd draga sig de Sachsiske starckt in i Dunamunder Skantzen, hwarest de hafwa upkastat en Batterie at disputera de Rigiske den nyligen öpnade säkre farten med Båthar, doch hafwa de ännu dermed ey något serdeles kunnat uträtta. Öfwer 42 Strussar äre Dunaströmmen utföre til Riga ankomne, som allehanda warur medbrackt. Ofwerlöpare ifrån Kåkenhuusen och andra orter komma dageligen, som enhelleligen berätta om den continuerliga oroligheeten i Polen, fruchtandes at Rijkzdagen utan Blodz utgiutelse intet lärer aflöpa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 24 Junij 1701.}}<div style="text-align: center;">Nyen den 13 Junij</div> Sedan det sidsta här löpande roopet om Ryssarnes infall, haar en Regimentz Qwartermästare warit öfwer gräntzen med något Manskap, och lyckeligen tilbaka kommit, bringandes med sig 200 nöth, och 100 fåhr samt någre fångar, hafwandes ock dödat öfwer 20 Man ; Wåre Troupper under H. General Majoren Cronhiort begynna ny at röra sig utur sine winterqwarter och ställa sig på grentzen wid Loppis. <div style="text-align: center;">Carlscrona den 15 Junij</div> Här lagas nu med all flijt någre Fregatter till, sampt andra fartyg, som skola gå till Nyen, at blifwa brukade i Ladoga siön. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 1 Julij 1701.}}<div style="text-align: center;">Pernau den 16 Junii</div> I desse dagar äre åthskillige resande hijtkomne ifrån Wollmar, som enhälligen berätta, at 600 Sachsiske Soldater, förutan en hoop Bönder, hafwa sidstledne Pingesdags morgon angripit Slottet Ronnenburg, hwaruti Ryttmästaren Lorentzen commenderade, och förmeent at kunna få honom med alt dess Folk tilfånga ; Och som de såge, at det intet wille angåå, hafwa de afskickat en Trummeslagare, som dem upfordrat, at gifwa sig på nåde eller onåde, eller de wille dem upbränna; hwarpå Ryttmästaren Lorentzen swarat, at han heller wille redeligen döö, än giöra sig på det sättet till Schelm ; hwarföre bemelte Sachser orten med macht anfallit och brändt, så at Ryttmästaren, som der inne commenderade, sig måste retirera uti ett steenhuus, som blifwit stående, hwarutur han sig så manneligen förswarat, at 60 mann af de Sachsiske måste sättia lifwet till, och de öfrige taga flychten. <div style="text-align: center;">Revel den 20 Junii</div> H:s Kongl. M:t haar den 17 hujus om morgonen bittida Kl. 3 upbrutit med Armeen ifrån Dorpt åt Wollmar, williandes widare begifwa sig dermed åth Riga, skolandes 3 Regimenter, som liggia i bem:te stad, sig med Kongl. Armeen conjungera ; Bryggian at öfwer marchera, är ock redan aldeles färdig ; men de Sachsiske upkasta på andra sidan et stort werck til at hindra passagen, doch torde de giöra fåfängt arbete emedan wid Dunen månge beqwämlige ställen äre, hwarest man öfwersättia kan. Det continuerar, at Ryttmästaren Lorentzen sig wähl förhållit uti Ronnenburg, emedan han intet allenast 50 Sachser och ibland dem öfwerst Lieutnanten Renn nederlagt, och Lieutnanten Brunau illa blesserat, utan ock öfwer 20 Fångar Wollmar inbracht. I Dorptske Gebietet hafwa 4000 Ryssar låtit see sig, och tänckt at öfwerrumpla ett Hof, Koikel benämndt; men den intet långt dher ifrån stående Öfwersten Diederich Friederich Pattkull haar med sitt Regimente ryckt emoth dhem, slagit 50 mann af dhem ihiel, drifwit dhe öfrige på flychten och förfölgdt dhem halfannan mijl öfwer deras Gräntze. Wåre hafwa wid denne Actionen intet förlohrat mehr än 10 Hästar och 4 mann. Ifrån Narva skrifwes, at man låtit dherifrån gå någre Fahrkoster åth Nyen, och wijdare till Ladogiske siön. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 8 Julij 1701.}}<div style="text-align: center;">Utur Kongl. May:tz Campement wid Walk den 22 Junii</div> I går avancerade Kongl. May:t med Armeen hijt till Walk, och lärer ännu i afton upbryta och marchera widare åt Wolmar. Hwarifrån berättes, at sig der utan före öfwer 4000 Sachser wijst hafwa, men straxt gått tillbaka, när de förmärckt at där stode någre af wåre Regementer ; Ifrån Riga berättes at, fast det rychtet gått, som skulle Riksdagen i Pohlen wara upskuten till hösten, så hade man doch fått sedermera annan efterrättelse, neml. at de mäste vota gått der på ut, at Riksdagen skall continuera, confirmerandes den i går ankomne Påsten det samma, och at Republiquaen inständigt påstår, at fred må slutas med Swerige och de Sachsiske Tropperne utskaffas, emedan de i widrig händelse wille sielfwe flytta dem ifrån deras och Lifländske gräntzerne; huru wida sådane tidender continuera, gifwer tiden. Emot Ryska sidan till Neuhusen äre åtskillige tropper till 5000 mann commenderade, och skola ännu 4 Regimenter avancera till gräntzen därsammastädes. <div style="text-align: center;">Riga den 24 Junii</div> Det säyes, at Ryttmästaren Lorentzen skall hafwa råkat det Sachsiske partiet, som wåre fördublings Ryttare öfwerfallit, det totaliter slagit och fångarne igen bekommit. <div style="text-align: center;">Wiborg den 25 Junii</div> Uti Ingermanland äre alle där stående Kongl. May:tz tropper i marche åth Loppis, och hafwa ordres, at gå in i Ryssland; så säyes ock, at General Majoren Spens skall wara beordrat med ett Corpo af 7000 mann wid Betkin, som icke är långt ifrån Loppis, at gå in och angripa fienden. Capitein Schulman, som står där på Gräntzen, har attaquerat ett Ryskt partij och öfwer 60 der af nederlagt ; kort der på har ett Ryskt partij wid Woasilkoa, angripit wår wacht då Ryttmäst. Muhl dem eftersatt, men wågat sig för långt, så at han blifwit af ett annat starckare partij kringränd, och han antingen blifwit fången eller slagen med 5 a 6 Ryttare. Vice Ammiralen Numers är med 5 Fahrkoster monterade med 20 Stycken i Ladoga siön ingången, at allarmera fienden wid Olonitz, som står där med 10000 mann. <div style="text-align: center;">Rewel den 27 Junii</div> Kongl. May:t har fortsatt marchen med Armeen ifrån Walck åt Wollmar. Öfwersten Nils Posses, öfwcrsten Fersens Regimenter och öfwerst Lieutn. Livens Battaillon äre ifrån Pernau afgångne till Armeen Gen. Lieutnanten Live är ifrån Wismar till Pernau ankommen och haar strax fortsatt sin reesa till Kongl. May:t. Wid Marienborg i Dorptiska Gebietet hafwa 4000 Ryssar låtit see sig, som i begynnelsen chargerat allenast med öfwersten de la Gardies halfwa Regimente, dock straxt blifwit brachte i confusion; men som Ryssarne sig recolligerade och kommo andra gången igen, haar Kongl. Lijf Regementet bemelte öfwersten de la Gardies Regemente secunderat, och wijst fienden tillbakars, sedan han lembnat hundrade döde efter sig, och äre wid denne Actionen på wår sida någre gemene blefne, samt Majoren Stahl och Capitein Wollfelt blesserade ; der emot hafwa Sachserne den 23 hujus med 500 mann anfallit 70 af wåre fördubblings Ryttare, som stode half annan mijl ifrån Riga wid Neuer-muhlen och ändoch wåre giordt mannligit motstånd och nederlagt en Major med 12 gemena, så måste de dock, eftersom fienden war alt för mannstarck, dels sig tillbaka draga, dels sig til fånga gifwa, warandes således 30 gemene och 2 Ryttmästare nembl. Vitinghoff och Klebeck råkade i fiendens händer. I förrgårs blef General Lieutn. Bleichert Wachtmeisters lijk bracht till skepps, at föras till Stockholm, och löstes der wid 80 Styckes skått. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 15 Julij 1701.}}<div style="text-align: center;">Carlscrona den 9 Julii</div> Man arbetar här natt och dag på den Esquadren af små monterade Fahrkoster, som skola brukas till Krigs operationer i Ladoga siön ; skolandes de till antahlet blifwa 13 stycken, monterade tilsammans med 80 Stycken, 50 Bassar och besatte med ohngefehr 500 Mann. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 22 Julij 1701.}}<div style="text-align: center;">Carlscrona den 16 Julii</div> I dag bittida seglade här ifrån med god wind 8 stycken af de til Ladoga siön uthredde monterade fahrtygen, och ställte deras resa åth Nyen. De öfrige, som man är i wärcket till denne Expeditionen at equippera, läre och innan någre dagar wara klare, at gå samma wägen till siös. <div style="text-align: center;">Stockholm den 20 Julij</div> Med Bref ifrån Liefland hafwer man tijdender, at Kongl. May:t med Armeen upbrutit ifrån Wolmar den 27 Junij och kommit den 2 Julij til Siesegal som är 3 mijl ifrån Riga, hwarest Hans May:t camperat til den 7 hujus, då Hans May:t den dagen marcherat wijdare, lembnat Kåkenhuusen och gått med Armeen recta åt Riga, hwarest man giort all anstalt til at passera Dünen; warandes den 9 hujus dertil denominerade då ock allt, hwad til öfwerfarten nödigt, warit i beredskap. Uti Riga har Hans May:t sig intet länge uppehållit, utan allenast rijdit omkring at besee Staden. Ofwersten Helmersen har posterat sig med 800 Mann på Dahlholmen, ifrån hwilken Holme dess Ofwerste Lieutenant Meyerfeldt den 7 hujus om natten giordt et lyckeligit Partij och bekommit af Fienden 6 Båtar och 2 Strusser, sampt månge Fångar, efter hwilken berättelse den Ryske Succursen, hwarom så stort roop hargiortz, ey skal wara öfwer 6000 Mann, och at de Sachsiske på andra sidan om Dühnen fördelt deras Armee på det sättet, at den ena helften deraf wid Kokenhusen, och den andra helften mitt emot Riga skal wara posterad. Ryssarne ströfwa fuller ännu uti det Dorptiske, dock äre de någre gånger så afwijste, at man förmodar det de så lätt ey läre wåga sig dijt igen, och i widrigt fall står öfwersten Slippenback med et flygande Läger wid Marienburg, som wäl lärer weta betiena sig af sine fördeeler. Gen. Majoren Cronhiort står med dess Armee på Grentzen wijd Loppis, at giöra infall i Ryssland. Wåre Loddior och fartyg uti Laduga Siön, giöra en god effect. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 29 Julij 1701.|kommentar={{Wikipedialänk|Slaget vid Düna}}}}<div style="text-align: center;">Thorn wijd Riga den 11 Julij</div> De Swenske äre med 7 a 8000 Mann öfwer Dunaströmen komne, och som de Sachsiska Tropperne det ey kunnat hindra; så hafwa de utj god ordning de Swenske angripit, och uti 3 timmars tid i stadig eld med hwar annan chargerat, doch änteligen måst gå tillbakars. På den Sachsiske sidan äre blefne öfwersten Gr. Ronnowe, öfwerstL. Östenhusen blesserad, Majoren död, öfwersten Eppinger dödeligen blesserad och fången, öfwersten Wiedeman öfwerstL. Baron von Munster och öfwersten Zeidler blesserade, doch kunna namnen af alle Capiteiner och öfwer Officerare, som blefne och blesserade äre, intet specificeras. Hwarest Hertigen af Curland blefwen är, weet man ännu intet. <div style="text-align: center;">Mitau den 11 Julii</div> Här hafwe wij slätte tidender ifrån de Sachsiskes Läger wid Dünaströmen, nemligen, at Konungen i Swerige med någre 1000 mann satt öfwer ; De Sachsiske Curasserarne hade fuller så snart de Swenske Tropperne till lands kommo, dem häfftigt tillsatt; men blifwit så bemotte, at af 4 a 5 Regimenter, fåå kommit tillbakars, och således måst rymma fältet. De Swenske Tropperne marchera wärckeligen hijt åth Mietau, at ruinera det Sachsiske Magazinet eller och, kanske aldeles taga Slottet i possession. De Sachsiske skola Compagnietahls desertera och bortrymma. <div style="text-align: center;">Liebau den 13 Julii</div> Förlusten hafwer på Sachsiske sidan warit mycket stoor, emedan af de Regimenterne, som med de Swenske drabbat hafwa, intet månge undankomne äre. De Swenske Tropperne hafwa redan anmält sig för Mitau, och torde ännu i dag hafwa deras intåg. Ifrån Warschau skrifwes, at Patkull råkat i krackeel med en Fransösk öfwerst-L. St. Paul ben:d, som han öfwerfallit, men blifwit myckit illa handterad, <div style="text-align: center;">Ifrån Königsberg af den 17 Julij</div> Utur Dantzig hafwer man tijdender, at de Swenske 20000 man starcke passerat öfwer Dünen, och, efter en starck action med de Sachsiske, obligerat dem at öfwergifwa Kobron Skantzen ; och berättes ytterligare, at Konungen i Swerige tagit sin marche åth Curland ; Hertigen af Curland saknas ännu. <div style="text-align: center;">Ett annat af Königsberg af samma dato</div> Nu går det på Churland löst, och flygtier hwar man sin egendom derifrån, och hafwa de Swenske Tropperne, när Påsten afgick, ey warit mehr än en half Mijl ifrån Mitau. <div style="text-align: center;">Riga den 17 Julii</div> Så snart wåre under Gen. Maj. Mörners Commando utcommenderade 1600 mann till Häst äre wid Mitau ankomne, hafwer straxt Magistraten utskickat dess Deputerade, som [..] Gen. Majoren wara wälkommen, och sig underkastat Kl. M:tz af Swerige höga beskydd, då ock på Kongl. M:tz wägnar ben. Gen. Major försäkrat, at dem intet ondt wederfahras skulle. Uthur Slottet kom ock en Furstl. Capitein, som med 80 mann legat där i Guarnisdn, och lefwererade Nycklarne till General Majoren, som straxt tagit Possession af Slottet och Gewäret af desse 80 mann, sampt gifwit dem lof at gå till deras qwarteer. Hafwandes han i slottet funnit en så stor Qwantitet af miöl och bröd, at hela Armeen där af torde kunna hafwa sit uppehälla in till Juletiden. Dessutan har där ock warit ett stort förråd på Fläsk, gryn, Erter, Böhnor, Smör, Kläde till mondering, uthom det, som redan färdigt warit för 7 a 8000 mann, samt ock en stor myckenhet af Musqueter och Pistoler. Borgerskapet är anbefallt at gifwa fram alt hwad de Sachsiske hoos dem nedsatt hafwa, som det ock heelt willigt giöra. <div style="text-align: center;">Riga den 18 Julij</div> Man hafwer tijdender at fienden förlåtit Kokenhusen, sedan han sprengt 2 Bastioner ; samt ock at Kongl. M:t wijd Bausch skall hafwa råkat 3000 Mann af fienden och dem slagit, och wore Hans M:t nu i marche åth Birsen ; desslijkes förmäles och at Commendanten uti Dünamunde skall hafwa sendt 2 gånger til Gen. Maj. Maidell som håller samma orth instengd, och begiärt at capitulera, williandes öfwergifwa festningen, om han med sit Manskap och all Sachsiske Ammunition finge marchera uth. Men Kongl. M:t hade uppå Meidells förfrågan, sådant afslagit och intet welat tillåta någon annan condition, än at han skall gifwa sig på discretion. Derpå hade Commendanten sendt uthur Dunamünde siöledes en stoor dehl af Sachsiske styckerne och annan ammunition, som doch skall wara kommit uthi wår Creutzares händer. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 5 Augusti 1701.}}<div style="text-align: center;">Narven den 24 Julij</div> Ifrån Riga berättes at Sachserne förlåtit Kåkenhusen sedan de sprängt 2 Bastioner, och at man deruti funnit 6 Metall Fyrmörsare och en hop med Stycken. <div style="text-align: center;">Dantzig den 24 Julij</div> Rätnu äre tijdender med Påsten komne, at Sachsarne icke allenast förlåtit Kåkenhuusen utan och at den Sachsiske och Moscovitiske Armeen skal wara af Konungen i Swerige totaliter slagen, samt all deras bagage och Artollerie eröfrat och skal resten af Fienden hafwa salverat sig åt Littauen. <div style="text-align: center;">Nyen den 25 Julij</div> Gen. Majoren Cronhiort, som wiste at uti Pelgola Hof uti Ryssland låge 100 Bojarer med 200 Strelitzer, och någre 1000 Gemene uti der upkastade Trenchementer, har med 1000 Hästar och 200 Dragoner begifwit sig dijt, och genom 50 Mann som braverat utan före på Feldtet, dem utlockat, hwilke sedan af wåre, som låge uti Skogen fördålde, kringrendes och störste delen nedersloges ; de öfrige toge flyckten i Skogen och blef en Rytmästare, 4 Strelitzer til fånga tagne, de som woro i Hofwet hafwa ochså lupit til Skogs, och lembnat got byte sampt en hop med matwarur efter sig ; Hofwet hafwa wåre sedan upbrendt, och utsende Gen. Majoren sedan et Partij af 200 Hästar wijdare in i Ryssland som intet funnit mer än 60 bewäpnade dem de alle capiterat. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 12 Augusti 1701.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 16 Julii</div> Konungen haar en par dagar warit temmelig opaslig, men finner sig dock nu något bättre igen, men hafwer dock warit mycket illa tillfrids öfwer de ifrån Armeen i Liefland inkomne tijdender, at Konungen i Swerige den 9 hujus passerat öfwer Dünaströmmen, och obligerat de där stående Sachsiske Tropperne till at förlåta deras retrencherade Post wid Thorn, och Cobron skantzen, sampt at lemna effter sig deras hela Läger, Stycken och Bagage, så wäl som och någre 100 döde och Fångar. <div style="text-align: center;">Mitau den 23 Julij</div> Denne Staden är nu med 2000 Mann Swenskt Folck besatt, och måste Borgerskapet baka Bröd för Swenske Armeen. Den Curländske Adelen skall wid Execution tilsäyas at contribuera till Konungen af Swerige så mycket som de förr contribuerat till Sachserne. Den Swenske Armeen står intet långt ifrån Birsen, och söker Fienden, som doch dragit sig undan, hafwandes Moscowiterne begifwit sig hemåth, och Sachserne igen sökt deras Fädernesland. <div style="text-align: center;">Riga den 29 Julii</div> Kongl. Majest. camperar nu icke långt ifrån Bauske, och är öfwersten Rose med ett Detachement affärdad åth Birsen, at affordra det där befindtlige Artilleriet, som Konungen af Pohlen tillhörer. Ifrån Mitau är i desse dagar hijt fördt en Dehl af det Sachsiske Gewähr, som man där funnit, och äre där hoos 21 Sachsiske Fahnor hijt brachte. Elliest är här en Lista inkommen på det som af Hertigdömet Curland och Semigalen pretenderas till wår Armees Underhåld, nemligen 60000 Riksdaler i reda Penningar, 90000 Lispund torckat Bröd eller för hwart halft annat Lispund hårdt Bröd 2 Lissp. ferskt, eller och för 4 Lissp. torrt Brödh en Loff Råg. 60000 Lissp. tort Kiött eller i stället 90000 Lissp. färskt Kiött; men där intet så mycket lefwereras kunde så tages i stället ett Lissp. Smör, Fläsk och Ost för 2 Lissp. Kiött, och där till 12000 Lissp. Sallt eller för 12 Lissp. torrt Kiött en T:a Sill. 30000 Tunnor öhl, eller i dess ställe 15000 T:r Malt, och till hwar T:a 4 M:r Humbla. 40000 Tr. Haffra, eller i dess ställe 20000 Tr. Råg eller Korn, 100000 lass Höö och 1000 Faat Brennewijn. <div style="text-align: center;">Narwen den 31 Julii</div> Här är Berättelse inkommen, at Majoren Gyllenlod ifrån Salmis ytterst i Kexholms Lähn ryckt med 50 Ryttare och så många Footknechter öfwer Ryske gräntzen och anfallit Cavano by, hwarest Inwånarne stängt sig i sine Huus, men intet welat till fånga gifwa, hwarföre de i Husen blifwit upbrände, Majoren hade fördt därifrån till sin Post igen 40 Horn-Nöth och 20 Fåhr, hade och wäl elliest kunnat fått mera, där han icke fruchtat för Fienden, som 700 Mann starck låg i Condu Skantz, hwilken han på Återmarchen måste förbij marchera, det han doch giordt utan anfächtning. Elliest berättes, at wåre Caprer i Ladoga Siön fått nyligen ett stoort Byte, bestående i 3 stora Klåckor, Penningar Kläder och annat slijkt. Desslijkes hafwa ock wåre Fahrtyg uti Peipus Siön hafft sådan lyckelig Success, at de fientelige Fahrtygen medh lijfsfahra måst flychta uti en trång Ström, hwarest wåre dem ey kunnat förföllia. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 19 Augusti 1701.}}<div style="text-align: center;">Wilda den 27 Julij</div> I Morgon läre 2 Deputerade ifrån den här warande Republiquen reesa till Hans Kongl. May:t af Swerige, som med dess Läger står wid Birsen, och bedia, at Hans May:t wille förskona Littauske Gräntzen, emedan Republiquen intet samtyckt till något krijg, utan will stadigt hålla hwad Pacterne förmå. <div style="text-align: center;">Uthur Lägret wid Quirumpuh den 31 Julij</div> Såsom wij i förledne Söndags den 28 hujus finge kunskap at Ryssarne borttagit wår Patroll i Rauge bestående i 2 Persohner, af hwilke de den ene ihielslagit och den andra med sig bortfördt; så skickades Majoren Enskiöld och Capitein Schauman uth med 200 Ryttare, som Ryssarne, hwilke wore 700 Mann, eftersatte ; men som bemelte Major fick Kundskap, at Fienden war till 1500 Mann starck, skickade han tillbakars och begärte Succurs, då öfwersten Schlippenbach sielf med 200 Ryttare efterfölgde, och secunderade de andra i rättan tijd, råkandes således ihop med ett fienteligit Detachement af 6000 Mann, med hwilke han fächtat i 4 Timmar, hwar wid Fienden temmeligen, men wij allenast någre Mann och Hästar förlohrat ; till dess Fienden kom så starck till, at de wille kringränna honom på alla sijdor, då han, emedan ock Afftonen tillstundade, sig i god Ordning och under stadig Eld retirerade till wår Gräntz igen. Man hafwer spridt uth, at Fienden skall wara 100000 Mann starck, men han hade intet i anseende till Fäldtet, som de intagit, kunnat skatta den starckare än 15 a 16000 Mann. Af Hästarne, som han af dem bekommit, hade han gifwit dem, som sine i drabbningen förlohrat, och de öfrige pro quoto uthdehlt. <div style="text-align: center;">Revel den 8 Augusti</div> I går blefwe af de wid Riga fångne Sachserne 246 Man hijt förde. Uthur Churland skrifwes, at Kongl. May:tz Armee står wid Bauske, hwilken Ort Kongl. May:t låter genom 4 a 5000 Mann starckt fortificera. Imedlertijd hafwer ock Hans Kongl. May:t utur Birsen låtit föra åth Riga en hoop kosteliga Metall-Stycken och 17 Koppar-Pontoner. Kongl. May:t hafwer och den 24 Julij låtit uthgå ett Placat af innehåld, at ehuruwäl H. Kongl. May:t sig hade skolat giöra försäkrad om samptl. Inbyggiarnes i Churland och Semigallen Trohet och huldskap, i anseende till den Nåd och beskydd, som Kongl. M:t dem, sedan han kom dijt i Landet, wederfara låtit ; hafwandes intet tillåtit, at dem den ringaste Wåld eller Orätt tillfogas skulle, utan det så exemplariter straffat, som wore det dess egne Undersåtare wederfarit; Så hafwer dock Kongl. May:t med missnöye förnummit, at de icke allenast under Armeens Marche, utan ock elliest sig tilldragit, at en och annan ogudachtig och arg Menniskia sig uti Skogarne fördoldt, och på ett arglistigt och tyckiskt sätt wåre ihielskutit och nederlagt ; Hwarföre Kongl. May:t till at förekomma wijdare skada, blifwit föranlåten genom dess Placat at förordna, at hwar och en Godz Possessor, Arrendator eller Förwaltare, hwarest en sådan ogudachtig giärning skier, skall wara derföre Kongl. May:t responsabel, och derföre plichta med 2000 Rijkzdaler ; skolandes hwar och en, så kiärt honom är samma Straff at undgåå, gifwa acht, at sådan Missgiärning i den District, hwarest han Possessor, Arrendator eller Förwaltare är, intet må föröfwas. Man hafwer giordt all Anstallt till at bombardera Dünemünder-Skantz, som nu så innesluten är, at ingen kan komma ut eller in, och äre Batterierne färdige ; Öfwersten Schlippenbach haar fått ordres at uprätta et stoort Magazin emillan Dorpt och Pleskau, hwaraf presumeres, at Kongl. May:t torde utur Cuhrland, gå åth Pleskau ; De undkomne Sachserne stå wid Tillse. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 26 Augusti 1701.|kommentar={{Wikipedialänk|Anfallet mot Archangelsk}}}}<div style="text-align: center;">Narva den 14 Aug.</div> Ifrån Riga berättes af den 10 hujus, at Kongl. May:t lembnar uti Bautsche Fästning, som nu redan temmeligen fortifictrad är, en anseenlig Guarnison, så af Infanterie som Dragoner. Den 6 hujus wore en Polnisk Legat ankommen till Kgl. M:t, om hwars Förrättuing ändå intet kunde berättas : doch säges, at Kongl. May:t, emedan Fienden nu hela Cuhrland förlåter och drager sig igenom Preussen åth Sachsen, ärnade begifwa sig med Armeen åt Ryssland. På hwilken sida intet något passerat, utan är där allestädes tyst undantagandes at de då och då giöra små Partier i Landet. Imedlertijd spörjes, at de skola hafwa dragit hela deras macht tillsammans wid Nougorod, och samma Ort befästa, som man doch intet wet, huru wida det kan hafwa någon grund. <div style="text-align: center;">Götheborg den 16 Aug.</div> De för 3 Månader sedan härifrån uthgångne örligskeppen, som förnimmes hafwa warit åt Archangel, äre i går hijt tillbaka komne, och hafwer man fuller inge Particulariteter om det som där passerat; men förnimmes dock, at de den 25 Junij kommit till Archangelske Kusten, hwarest en Chaloupe med en Rysk Capitein sampt någre andre Officerare och gemeene lagt Commendeuren om Bord, till at förnimma hans ährende : då Commendeuren straxt behållit dem som fångne, och med en Trumma och en Fahna hijt fördt ; men som Revieren up åth warit mycket trång och grund, och de inge Lotzer kunde få, eftersom Fienden, som långt förut genom någre Holländske Coffardieskepp fått kundskap derom, dragit dem ifrån deras ordinarie ställen : så hafwa de med sielfwe Skeppen icke kuanat komma upp, utan detacherat en Snaw och 2 Galleotter at recognoscera Tillståndet : då en Rysk Barque full med Folk kommit ifrån Landet och aborderat Snawen, sampt wid det tillfället ihielskutit Lieutnanten Siöstierna, som den commenderade ; men det på Snawen warande Manskapet hade i det gifwit sådan Salwa med Musqueter och Skrotstycken, at Ryssarne alle föllo på twå när, som sig med mödo till Landet salverade. Och emedan bemelte Snaw så wäl som den ene Galeotten, eftersom de ingen Lotz hade, råkade på grund, så nödgades Folcket på dem begifwa sig på den andra Galleotten, som brachte det tillbakars till Skeppen, sedan de lagt Lunta i Krutkammaren, hwarpå och Snawen straxt sprungit. Hafwandes och dessutan Fienden hafft Blockhuus och Batterier på Stranden, sampt der af häfftigt skutit, dock utan någon Effect. Och som således uppå en obekant Revier uthan Lotz intet stod at uthrätta, så hafwa de sedan på åthskillige ställen satt till lands och brändt någre Fläcker och Byar, samt någre Ryske Loddior, och ruinerat deras Saltpannor. Hwarpå Ryssarne ifrån alle Högder med eld gifwit Teckn i Landet. <div style="text-align: center;">Stockholm den 26 Augusti</div> I förledne Onsdags blefwo de genom Hans Kongl. May:t wår Allernådigste Konung och Herre af Ryssarne eröfrade Tropheer här upbrakte til Arsenalet på fölliande sätt : Sedan Hennes Kongl. May:t Enckiedrotningen och deras Kgl. Hög:ter Princessorne wore efter Middagen hijt i Staden ifrån Carlberg inkomne, och 181 af Muskowiterne wid Narwen eröfrade grofwe och Regiments Stycken sampt Fyrmörsare wore wid Skepsbroen uti ordning lagde, och deras Lavetter bak om dem upstälte, blefwo 300 Fahnor, Standarer och Dragone-Wimplar uthur Fahrkosten, som lagt sig wid Broen, af det der till förorduade Borgerskapet uphämtade och rangerade 4 uthi hwart leed. Föruth red StadsMajoren von Weinberg med ett Compagnie af Stadsens Borgerskap till Häst uti deras bäste Mondering med deras Pukor och Trompeter för sig, efter dem den äloste Capiteinen af Borgerskapet till Foot med sine Schallmeyblåsare ; Sedan fölgde alle 4 Fahnorne af Stadz Battaillonen i bredd, och uppå dhem alle de där underlydande Officerare, warandes Mannskapet fördelt på bägge sidorne om Tropheerne och Fahnorne, som bures ; Sedan fölgde åter därpå ett Compagnie af Borgerskapet till Foot med dess Schallmeyblåsare, och slöt omsider dhet andra Compagniet af Stadsens Borgerskap till Häst denne Marchen, som gick ifrån Skeppsbryggian genom Nygatan till Kongl. M:tz Palais, hwarest den genom den ene Porten ingick, och sedan Tropheerne där med behörige Ceremonier blifwit Hennes K. M:t och Deras Kongl. Högheter presenterade, genom andra Porten uth igen, tagandes widare Marchen öfwer Norre-Broo åth Arsenalet, hwarest de insattes. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 2 Septemb 1701.}}<div style="text-align: center;">Specification på de af Fienden uti Kåkenhusen efterlembnade och till Riga brachte Styckerne</div> 1. En Metall Fältslanga, A:o 1592 guten i Riga, som 8 alnar lång är.<br> 2. En Metall-Canon guten A:o 1632, hwarpå wapnet är half Swenskt, neml 3 Cronor med Wasan mitt uti, det öfrige ofwan och nedan före är Polniske Wapnet.<br> 3. En Metall-Canon guten 1632 med samma wapn.<br> 4. En dito med Muskowitisk skrifft och en örn med uthsträckta wingar mitt upå.<br> 5. En dito som är lika med den förre.<br> 6. En dito, gutin Anno 1631, hwarpå står Sigismundus III:s med förr omtahlte wapn.<br> 7. En dito lika med den förra. 8. En dito lika med den förra.<br> 9. En dito guten A:o 1617 lika som den förra.<br> 10 En dito med någre Muskowitiske bokstäfwer samt åhrtalet 1535, warandes därpå fölliande at låsas : Ernst heiss ich, König Sigismundus dacht mich, Unrecht straf ich, Georg Algeier goss mich.<br> Ännu 10 Canoner, som sprungit, som och till nampn, wapn och åhrtahl äre lika med de förre, och där ibland ett, hwarpå finnes guten en Hästsko, half Måna och en stierna samt Pohlniska wapnet.<br> En Falconet af Metall.<br> En Haubitz, hwarpå läses Sigismundus Augustus guten Anno 1541.<br> En dito lika med den förre, men åhrtahlet är 1564.<br> Fyra Metall-Fyrmörsare med Muskowitisk skrifft, intet mycket stoore.<br> 70 stora Bomber och en hoop med små.<br> 189 Molder Bly, som hwarthera räknas till 4 Lisspund. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 9 Septemb. 1701.}}<div style="text-align: center;">Revel den 15 Augusti</div> Ifrån Riga, berättes at Kongl. May:t ändå ståt wijd Bausche med dess Armee, hade doch ärnat då at upbryta och marchera åt Polangen, til at obligera den med 3 a 4000 Sachser der stående Generalen Steinau at draga sig dädan. Bauske och Mitau blifwa på bästa sättet fortificerade, och förhoppas man innan kort at blifwa mästare af Dünemünde, som myckit noga inslutit är, och berätta öfwerlöpare, at de skola wara 1700 Menniskior der inne, och fuller hafwa något Proviant, men lijda nöd på Brenne och annat. Rytmästaren Canefer, som med en Trompetare skolat reesa åt Liebau, är blefwen af Sachserne fången och 6 mijl när brackt åt Warschau, ther han, sedan han ihielskutit dem som honom bewakat, practicerat sig lös, och är lyckeligen til wårt Läger tilbaka kommen. Det säyes at Ryssarne dragit sig aldeles från Narwiske Grentzen tilbakars åt Novgorod, til at befästa samma Ort. <div style="text-align: center;">Revel den 22 Augusti</div> Öfwerst. Lieve har warit uthe med et Partij af 200 Mann til fot, och 100 Ryttare, och nederlagt 50 Fiendens Fouragerare, men sielf ey förlorat en Mann utan fåt godt byte. De uti Estland uprättade 4 Creyss-Regimenterne, hwarthera af 1200 Mann, äre beordrade at hålla sig färdige til at marchera åt Narva. Uti Curland är en stor Polnsk Ambassade af 500 Hästar til Kongl. May:t ankommen och säyes, at de skolat hafwa proponerat om Fred. Konungen låter Armeen marchera ifrån Dublin åt Libau at befästa Hambnen dersammastädes och til at öfwerraska Pr. Ferdinand, som med någre Troupper står wijd Polangen. <div style="text-align: center;">Loppis den 25 Augusti</div> I går finge wij larm af Fienden, men så snart wår Wackt löste sit Gewär, drog Fienden sig til bakars, då Majoren Essen med 120 hästar och 20 Dragoner commenderades efter honom, som förfölgt honom någre mijl i Ryssland, och funnit honom enteligen wid et pass wid Saritz, Majoren lät sittia Dragonerne af och gifwa fyr på dem, då de straxt tagit til flyckten, men wåre trengt efter, och drifwit dem i et morast, hwarestsom wåre intet kunde komma längre efter dem, hafwa de tagit deras efterlämbnade Hästar, twenne Fångar och 4 Quinfolk, och begifwit sig tilbakars. <div style="text-align: center;">Loppis den 26 Aug.</div> I dag finge wij allarm i wårt Läger af Fienden, som understod sig at komma öfwer wid Wasilkoa, som är ett treffeligit pass, men en Ryttmästare, som hade wacht, chargerade honom tilbakars : Litet derefter kom Fienden öfwer med 400 Hästar, med hwilke fuller Ryttmästaren träffade, men som han war swag, måste han retirera sig, til dess han fick mehra hielp, då slog han Fidnden tilbakas, at den i confusionen måste gå öfwer passet igen. Litet der efter kom Major Bundthusen med 350 Hästar, och öfwersten Ramse med sitt Regimente, som i begynnelsen någon skada ledo af Fiendens [..] ; men sedan som en del Dragoner och Ryttare commenderades at stiga af med deras Carabiner och intaga åbrädden på denne sidan ; blef ett skarpt skiutande, doch måste Fienden quittera sitt stånd och sättia sig bättre i Fältet, hwarest han stälte sig i Battaille, och war öfwer 4000 mann starck, men wåre woro intet öfwer 800, som wäntade efter Artolleriet och Öfwerst Lieut. Mülen med sitt Folk ; Så snart Styckerne kommo, planterades någre af dem på denne sidan och löstes på Fienden, som enteligen nödgades i Confusion at retirera sig. öfwerst-Lieut. Mülen commenderades fuller efter med 300 hästar, men Fienden gick fort och kastade upp alle broar efter sig, samt tog alla döda med sig, så at man intet wet, huru många de förlorat. <div style="text-align: center;">Narva den 28 Augusti</div> Vice Ammiralen Numers har warit wid Ladoga och blifwit bemöt af 50 Loddior med 40 Mann uti hwarthera, doch hafwa de ey haft mer än 8 Stycken derpå, man hafwer wäl med desse welat entra, men hade intet komma til dem, eftersom de lagt sig bakom en benck, men en af dess Lieutenanter, som seglat uti Ladoga Revieren är blefwen attaquerad af 17 Ryske Båtar, hwaraf, sedan han en i grund skutit de andre alle tagit flyckten, och lembnat 9 Fångar efter sig, hwilke berätta, at Zaren skickat 8000 Mann åt Loppis emoot Gen. Maj. Cronhiort och 4000 Mann wore ännu quare wijd Ladoga, han har och sagt, at i Ladoga och Novogrod equipperades 600 Ryske Båtar, hwilkes anförare skola wara en förnäm Knees och en annan fremmande Officerare ; doch förmodar Numers med Gudz hielp at hålla Fienden utur Ladoga Siön. Fienden skal och wara så waksam, at dwarest än, Numers til Landz kommer, finner han stranden med Cavallerie och Infanterie besat. Wijd en revier Thilesjocki haar han, eftersom der ey synts stor motwärn, upsendt en Chaloupe, men när den wille tilbaka, hade sig en hop med folk samblat på bägge sidor om den smala revieren, doch hade Chaloupen passerat mit emillan dem och förlorat 2 Mann, men Fienden mist 15 a 16 Mann. Ifrån Dorpt berättes, at en Kgl. M:tz Kitz utom Pilotens förseende kommit at sittia på grund wijd Wask Narwa, hwarpå 2 a 3000 Ryssar med någre Stycken gifwit heftigt fyr på dem, mem Kitzen dem i 3 timmars tijd stadigt swarat och enteligen kommit af grundet, någre äre derpå blesserade, men ingen ihielskuten, deremot lärer Fienden hafwa förlorat 2 a 300 Mann. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 23 Septemb. 1701.|kommentar={{Wikipedialänk|Slaget vid Rappin}}<br>{{wikipedialänk|Slaget vid Rauge}}}}<div style="text-align: center;">Narven den 4 Septemb.</div> Ifrån Riga berättes, at Nymyndiske Wäderqwarnen skal bombarderas, och der till all anstallt giöres, och at Ryssarne, som där inne äre, skohla wara mycket malcontente : Så berättas och, at en ort wid Dünen Seelburg benemd, som ligger ofwan för Kokenhusen på Curlandske sijdan blifwer befästad och med Krigsfolk besatt. Armeen förnimmes hafwa wändt sig åth Windau. I dag är öfwersten Rebinder hijt kommen, hans Regimente står nu 10 mijl här ifrån, och skall marchera till Waska Narwen, at taga där posto. De andre Regimenterne läre ock med det snaresta efterkomma. <div style="text-align: center;">Revel den 5 Septemb.</div> Med Posten, som i går ankom ifrån Dorpt hafwe wij tijdender, at ett af wåre uthcommenderat Partij af 200 mann till foot och 50 hästar wid Rappin råkat 4000 Ryssar, dem anfallit, 50 af dem på platzen nederlagt och de öfrige på flychten drifwit, hafwandes wåre allenast förlohrat 10 mann : desslijkes skall ock ett af wåre partijer wid Loppis hafwa nederlagt 40 Ryssar. Uthur Curland skrifwes, at Kongl. May:t står medh Armeen wijd Schrunden och Windau, och sändt 400 mann till Besattning i Liebau. De Sachsiske äre genom Elbingen och Marienborg passerade till deras Fädernesland. <div style="text-align: center;">Narva den 11 Septemb.</div> Brefwen ifrån Revel, som i går ankommo, hafwa medbracht, at Ryssarne 14000 Mann starcke angripit 4 a 500 mann af wåre, som stode wid Rappin, dem med en stoor Furie tilsatt, och fast än wåre dem öfwer 2 gånger repouserat, doch änteligen fått öfwer dem progresser, doch hade wåre så wäl och manneligen sig i 12 timmars rijd förswarat, och åt minstonne 1000 af fienden äre på wahlplatzen blefne ; och som den samma äfwenwähl sökte sig wid Casaritz och Rouge at inträngia, så hafwer öfwersten Schlippenbach med sine underhafwande Troupper, bestående allenast af 2500 Mann, således honom bemött, at han efter en skarp drabbning med hele sin macht måst draga sigh tilbaka, sedan han förlohrat öfwer 2000 Mann, och där ibland twå öfwerstar; hafwandes wåre honom halfannan mijl förfölgt, sampt ock af honom eröfrat en kostbahr Fahna och 2 kostbahra Estandarer, föruthan gemene Fahnor och Estandarer, en hoop med Hästar och Gewähr sampt annat mehr. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 30 Septemb. 1701.}}<div style="text-align: center;">Dorpt den 16 Septemb.</div> Sedan den senaste Actionen af Öfwersten Schlippenbach wijd Cassaritz och Rautto passerat, är intet annat förelupit än at man fåt tijdender at Ryssarne skulle wara i anmarche med en stor Mackt af 100000 Mann til wåre Grentzer, så at bem. Öfwerste i anseende der til blifwit nödgad at draga sig något tilbakas, men at sedermera skall wara kundskap kommen, at bem. Ryssiske Mackt skal wara i största hastighet tilbakas commenderat, eftersom de förnummit at uti Moscou sig en stor Rebellion skulle hafwa yppat. <div style="text-align: center;">Riga den 16 Sept.</div> Den 13 hujus har man giort en begynnelse med Bombarderingen för Nymünde och continuerades den 14 med 60 Bombers inkastande. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 7 Octob. 1701.}}<div style="text-align: center;">Grubin den 14 Septemb.</div> För någre dagar sedan hafwer Konungen i Swerie uppå Feltherrens Sapiehas anhållande, afsendt öfwersten Hummerhielm med 1000 Hästar til de Sapiehiske Landgodzen at forswara dem för Oginskys hotande infall, och hafwer sedan öfwerst-Lieutnanten Meyerfelt fölgt efter med 600 Mann, och säyes at redan en Action skal wara förelupen emillan Oginsky och Sapiehiske Partiet, hwaruti den förre haft största nederlag. <div style="text-align: center;">Birsen den 19 Sept.</div> Med den i dag ankomne Påsten hafwer man, at de Sapiehiske och Oginskiske åter treffat med hwarannan, och at de senaste måst 5 Mijl retirera. Så säyes och, at den Cosakiske Felthern Mazera skal wara i marche med 80000 Mann, och Pr. Jacob med 30000 Felthern Sapieha til hielp. <div style="text-align: center;">Refwel den 26 Septemb.</div> Med den i dag ankomne Posten hafwer man, at Gr. Stenbochs Dragone Regimente, sampt Ehstniske Adelssfanan wore ifrån Curland til Riga ankomne, och at flere Troupper läre föllia efter, at forswara Dorptiske Grentzen emot Ryssen. Det continuerar och, at Ryssarne, uppå et ryckte, som wore Konungen med hela dess Armee i anmarche, sig i största hastighet tilbakas dragit åt Plescau. Det Sapiehiske och Oginskiske Partijet hafwa åter warit tilsammans i Littauen, och Oginskis haft störste nederlaget ; hafwandes Sapieha af Kongl. May:t begärt til Salveguarde 600 Mann, dem han och bekommit, och äre de uti hans godz inquarterade ; Curländarne måste imedlertijd contribuera, hafwandes Libau utgifwit 12000 och Grubin 7000 R:dl., och giöres nu anstalt til Winterquarteren ; Hans Kongl. May:t är för tijden i Libau. Dunemunder Skantzen är Bombarderad, och mäst alt Träwärcket derinne upbrändt. Det säyes at Konungen skal hafwa updragit öfwersten Schlippenbach General Majors Chargen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 21 Octob. 1701.}}<div style="text-align: center;">Revel den 3 Octob:</div> Ryssarne ströfwa med deras partij wid Dorptiske Gräntzen, och härja och bränna ; men så snart de 3 Regimenterne, nembl. den Estniske Adels-Fahnan, Gr. Stenbocks Dragoner och öfwersten Camphusens Regimente som är i marche, och redan passerat Wolmar, sig conjungerat med Gen. Majoren Schlippenbach, så förmodas, at sådant skall kunna dem wijdare förbiudas. Hans Kongl. Maj:t står ännu med Armeen wid Libau, och låter nu den samma fördelas i Winterqwarteren. <div style="text-align: center;">Revel den 14 Octob.</div> I går brachte Posten från Dorpt, at Ryssarne upå undfången kundskap om den annalkande Succursen dragit sigh tillbaka på andra sijdan om Neuhausen. Kongl. May:t har gifwit ordres, at all i landet hemmawarande Adell, Arrendatorer, Amptmän och andra som boo på Landet, skola med deras Folck och Tienare upsittia och sig bäst de förmå bewäpna, sampt conjungera sig med Kongl. M:tz Troupper, och således med samnad hand förswara gräntzerne emot alt fienteligit infall. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 28 Octob. 1701.}}<div style="text-align: center;">Grubin den 7 Octob.</div> Det säyes för säkert, at ännu i Höst en Transport af 6000 Mann skal ifrån Swerige hijt komma. Uppå Festningen kring Libau arbetes starckt. Konungen i Swerige står ännu hoos Armeen ; Hollenske Gesandten von Cranenburg är i Libau at wara så myckit närmare hos Konungen i Swerige. Utur Liefland berettes, at Moscoviterne fuller ströfwat när til Grentzen, men at de, så snart de förnummit, at et Generalt uppbud war skedt i Landet, och at Regimenterne ryckte emot dem, hafwa dels sielfwe dragit sig tilbakas delss och blifwit repousserade. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 4 Novemb. 1701.}}<div style="text-align: center;">Narfwa den 12. October</div> Uthur Gen. Majorens Cronhiorts Läger wid Loppis af den 5 Octob. hafwer man tjdender, at der ett Partii af 200 Hästar war utgångit til at recognosera, som gåt förbi Pelgola Hof så långt de kunnat, och warit 4. Mijl på andra sidan wid Sufila, der de af Fienden råkat ohngefehr 300 Strelitzer och Cosaker, som dock straxt gifwit sig öfwer wattnet, och så fort, utan at wåre kunnat öfwerkomma, och dem eftersättia. Och som man funnit, at fienden i den tracten welat hafwa sitt tillhåld och derifrån anfächta wår gräntz, liggiandes där twenne wäl bygde hoff på ett fält tilsammans med en stoor by till 30 a 40 hemman; så hafwa wåre låtit gå elden deröfwer, så wäl som Lubuna och hwad wid Pelgola blifwit ny upbygt, och upbrändt 8 Hoff med bemelte stora by och en hoop smärre, sampt nederhuggit tre Bojarer med tiugu och någre bönder, sampt 7 till fånga tagit, som dock om Fienden intet weta at berätta ; dess utan hafwa wåre fått 40 stycken hästar och lijka många fåår, och 150 Boskaps Creatur. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 23 Novemb. 1701.}}<div style="text-align: center;">Reval den 7 Novemb.</div> Man berättar ifrån Riga om en stoor conspiration och förräderij som skal wara upteckt, och at fördenskull åtskillige förnehme Personer och någre Präster på Landet skola wara arresterade. Dünemünder Skantzen är i förledne wecka åter starckt beskuten, och ibland annat deras stoore Baakung af en Bombe ruinerad. Fyra öfwerlöpare ifrån bem. Fästning berätta enhelleligen, at de icke allenast der inne hafwa stoor mangel på Wed, Salt, öhl och Tobak, utan och at Soldaterne hoopetals döö af Skiörbiug. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 23 Decemb. 1701.}}<div style="text-align: center;">Liebau den 3 Decemb.</div> Den 25 Novemb. är en Action förelupen wid Krottingen emillan ett Swänskt och ett Oginskys partij, de Swenske woro 200 Ryttare och Littauerne 2000 mann, som dock måste taga flychten och lembna ett par pukor efter sig. På Swenske sidan äre allenast någre fåå blesserade; hwarpå sedan Öfwersten Hummerhielm med 2500 mann gått at upsökia och angrijpa Oginsky. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 30 Decemb. 1701.}}<div style="text-align: center;">Revel den 2 Decemb.</div> Ifrån Riga skrifwes, at man där arbetar på Stormstegar och desslikes, at brukas för Dünemynder-Skantzen ; skolandes till dhenne Attaquen redan någre Regimenter wara utnämnde. <div style="text-align: center;">Revel den 6 Decemb.</div> Bref, som i går ankommo från Riga, hafwa tidender medbracht, at Commendanten i Nymynderskantzen, Öfwersten Canitz upsatt en hwijt Fahna, och öfwersändt till Kongl. Rådet, Fältmarskalken och General Gouverneuren Gr. Dahlberg någre Accords Puncter, sampt affärdat 2 af sine Cavallierer åth Riga, till hwilkas säkerheet öfwersten Wrangel och Capitein Lavenburg igen äre afskickade till Skantzen, så at man förhoppas innan kort at få tijdender om samma Skantzens öfwergång ; dhet skall hafwa warit uproor där inne, som skall förorsakat Commendanten at gripa till denne Resolutionen. Imedlertijd bemödar sigh Zaren myckit om at få frijd, och hafwer i Brandeburg förmedelst en afsänd Legation anhållit om dess Mediation, hwartill man sig och där wijst wara benägen ; så at man förhoppas snart at hugna sig af önskelig fred. <div style="text-align: center;">Liebau den 7 Decemb.</div> Den förre lycklige Actionen, som Meyerfelt hafft med Oginskys Partij, blifwer intet allenast confirmerad, utan här är ock säker efterrättelse inkommen, at Konungen i Swerige skall hafwa utsändt ett Detachement af 3000 mann till häst och foot, som hafwa wid Sedden angripit Oginsky, som war öfwer 10000 mann starck, och dhem på flychten drifwit, eröfrat wackert byte, och de flychtige ytterligare förfölgt. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 6 Januarij 1702.}}<div style="text-align: center;">Riga den 12 Decemb.</div> Dünemynder-skantzen hafwer sig i går på efterföljande Accords Puncter öfwergifwit: nemligen, 1. At samptlige Kongl. Polniske och Cuhr-Sachsiske Guarnisonen, så Officerare som Gemeene, så wijda intet någon dher ibland är, som dependerar af Kongl. May:t af Swerige eller Hans May:t med Eed förbunden är, med öfwer- och under-gewehr, 2 skått Munition och flygande Fahnor ( så wida dhe tillhöra Regimenterne, som dhär inne legat ) uthmarchera, sampt ock med dhen Officerarne tillhörige Bagagen, skohlandes Corporaler och Gemeene intet mehra wara tillåtit at medh sigh taga, än dhe bära kunna ; så skall och allt Artollerie, bestående af Stycken, Mörsare, Ammunition och annat mehr, som Artolleriet och Fortificationen widkommer, qwarlembnas. 2. Skohla dhe af Guarnisonen försees medh Fahrkoster till afförandrt af Officerarnes Bagage, i fall en och annan icke sielf hade Hästar där till, sampt ock medh Slädar at afföra de siuka. 3 At imedlertijd Accords Puncterne å Kongl. Polniske och Cuhr-Sachsiske sijdan underskrifwas, straxt 3 a 400 Mann af Kongl. May:t af Swerige Tropper en Port i Festningen sampt 2 Bastioner inrymmas och afträdas skola, och dem efterlåtas at skiuta Lösen dheraf, skolandes dhet Polniske och Sachsiske Manskapet till dheras Afmarche, som innan 2 dagar skee skall, Bröd och Vivres samma och på Marchen i 10 Dagar af Magazinet dhärsammastädes tillställas. 4. At Guarnisonen skall convoyeras til Kauren, och där förblifwa, till dess Kongl. May:tz Förordning inkommer om deras wijdare Marche-route. 5. Ehuruwähl man på Kgl. Polnske och Cuhr-Sachsiske sijdan begärt, at någre af deras Officerare, som i Riga fångne äre, och serdeles hördt till Guarnisonen, måge utwäxlas emot de Kgl. Swenske Officerare, som warit fångne i Fästningen, och nu på frij foot komma; så är doch sådant ey blifwit dem accorderat, doch skal dem wara tillåtit at separera de i Riga nu befinlige och Guarnisonen tillhörige Officerares Bagage ifrån det andra och dith sådant tillställa. 6. Har man å Kgl. Polnske och CuhrSachsiske sidan på parole försäkrat, at de skola uptäckia alla förtäckta in eller utom Fästningen warande Miner, eller där någon hemlig eld skulle anlagd wara, sampt ock uppenbara hwad som af publique medel så wäl som hwad i Magazinen oc elliest kan wara befintligit. 7. Försäkras å Kgl. Swenske sidan at som Guarnisonen sig på Kongl: nåde öfwergifwit, densamma så wid Fästningens inrymmande, som på Marchen, intet annorledes än wäl och utan fientelighet handteras skall, sampt dem tillåtas at berätta till Konungen af Pohlen och Cuhrfursten af Sachsen om deras tillstånd, så wäl som ock at hämpta utur Riga eller elliest nödige Medicamenter för deras siuka ; Och där emot förmodan af en eller annan Particulier något owänligit förelöpa skulle, då skall sådant med behörig näpst ansees, och intet wara detta Accordet prejudicerligit. <div style="text-align: center;">Revel den 19 Decemb.</div> I går finge wij dhe hugnelige Tijdender, at Dünemynder Skantzen sig till Kongl. Majestet af Swerige öfwergifwit, och at Öfwersten Canitz, som warit Commendant där inne, med sitt Folck, som bestod af ringa Manskap, uthmarcherat, men Öfwersten Glasenap medh någre 100 mann Swenske der inne igen posto fattat, skolandes man däruti hafwa funnit 18 Metall-Mörsare af åthskillig sort, 18 Jern-Mörsare, 32 Metall-stycken 24:pundige, 21 dito 12:pundige, 10 dito 6:pundige, 10 dito 3:pundige, 2 Metall-stycken 24pundige at kasta Granater med, 2 dito 16:pundige, 2 dito Cardoes-stycken 16:pundige. 49710 styckekuhlor, 2385 Cardoeser, 300 Wall-granater, 1651 toma Bomber, 92 sexpundige Steen-Granater, Noch 363 Sten-granater, 2000 fylte Handgranater, 4939 toma dito, 184 färdige Stenstycken, 121 färdige Carcasser, 266 fyllte Brandgranater, 330 fyllte Brandkuhlor, 109 Centner Reffelkruut, 2799 Centner Haakekruut, 18 Cent. Salpeter, 19 Cent. Swafwel, 15 Cent. Hartz, 25 Molper Bly, 636 Blykuhlor, 36800 Musquet-kuhlor, 181 FlintMusqueter, 1257 Swinfiedrar, 744 Kurtzgewehr, 666 Bajonetter, en hoop med skyflar och handspikar, 61 Bagage-Wagnar, 178 sehletyg, 3000 spijk, noch en hoop Murmästare-Timmermans-Tunnbindare och Qwarne redskap, samt Tog och Jernredskap. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 13 Januarij 1702.}}<div style="text-align: center;">Tilset den 16 och 18 Dec.</div> Konungen i Swerige står nu med 1000 Mann i Pihan, som tillhörer Oginskys Swåger Patrowsky. Man hade snart kunnat hafft Oginsky sielf fången, men som han märckte at man kom för när, språng han af sin Häst och gaf sig till skogs, Hästen fick man, hwilken Konungen straxt skänckt till en af Sapiehas Betiente. Det säyes, at uti Samogitien skola förtijden liggia öfwer 10000 Swenske Soldater, och at Konungen än ytterligare Oginsky förföllia will, hafwandes och öfwersten Hummerhielm, i föllie af undfångne Ordres låtit på Kyrkioportarne anslå Placater, och derigenom förbiuda Adelen at göra Oginsky bijstånd med penningar eller annat. <div style="text-align: center;">Kaven den 19 Decemb.</div> De Swenske Tropperne, som i går wore på Gruckzewskys Gods Kielm, skola redan wara wid Keydan, deremot haar wår Armee ryckt hijt in i Staden, de förföllia oss häfftigt, sedan det Oginskiske Partijet i sidste Actionen temmeligen har blifwit nödgat at rymma Fältet. Gruckzewskys Gods hafwa de utplundrat, och funnit där wackra saker : deremot hafwa de utur den lilla staden, hwarifrån något Folck sigh medh dheras löse Egendom begifwit åth Tilset, intet tagit annat än något Brennwijn och Proviant, sampt förkunnat Inwånarne, at dhe dhär säkert blifwa måge, hwarföre ock månge, som redan bortflycht, kommit tillbaka igen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 20 Januarij 1702.}}<div style="text-align: center;">Dorpt den 11 Decemb.</div> Major Bröms, hwilken har sin Post widh en Ort, som heter Kaster wid Peipus siön, gick ut sidstleden Söndags medh ett partij af 100 Hästar några mijl wägs öfwer Peipus siön till Ryske gräntzen, där at upsökia någre 100 Mann, dem han hade kundskap om at liggia i Winterqwarteer ; det han ock lyckeligen förrättade och kom i går medh ett godt byte och några Fångar tillbaka, med Berättelse, at Ryssarne ey hållit Stånd utan så snart de dhe Swänske warse blifwit, hade dhe dragit till skogs, och lemnat honom Rådrum at utan någon Mans förlust ödeläggia och afbränna elfwa stora Byar, sedan dhe först där uthtagit hwad dem anständigt war och dhe kunnat föra med sig. <div style="text-align: center;">Wurgen den 30 Decemb.</div> I går afftons ankom Konungen i Swerige medh en god hälsa hijt igen uthur Littauen, och säyes at Hans May:t lärer taga sitt Hufwud-Qwarteer i Goldingen, dijt och de mäste Tropperne, som här stått hafwa, ännu i denna Wecka upbryta, och dheras Winterqwarteer taga läre. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 27 Januarij 1702.|kommentar={{Wikipedialänk|Slaget vid Errastfer}}}}<div style="text-align: center;">Wurgen den 19 Decemb.</div> Man haar här numehra bekommit dhen efftrrcättelsen, at Fienderne af Oginskys Partij, uthi en Fläck Treschi benämd, hwarest Kongl. May:t låtit sitt medh hafwande Cavallerie hwijla och sigh afkläda, emedan Ryttarne, som medh sine Hästar summit öfwer ett Pass, warit aldeles wåte, genom en Littausk Prästs Förräderij sökt bemelte Cavallerie klåckan 10 om Natten at öfwerfalla, då dhe åthskillige uthaf Wachten, som war allenast 14 Man starck, blesserat, emedan densamma, förr än de an-dra kunde komma till Häst, giort manligit Resistence ; men då Kongl: May:tz Tropper sammanbrachtes, blef dhet fientlige Partiet, som bestod af 300 mann repousserat ; Och som Kongl. May:t fick kundskap, at Oginsky sielf med 2000 mann stått ett litet stycke uthan för Staden, haar Kongl: May:t honom medh de 700 hoos sigh hafwande Hästar anfallit, 300 nederlagt, och dhe öfrige på flychten drifwit och längre bort förfölgt. Sedermehra haar man förnummit, at Kongl: May:t efterfölgt Oginsky 20 mijl ifrån Schoden in i Littauen. <div style="text-align: center;">Dorpt den 5 Januarij</div> I förledne Söndags kom oförmodeligen Efterrättelse, at Ryssarne wore med en stoor macht i marche, och at General Majoren Schlippenbach uthcommenderat Öfwerst Lieutnanten Lieve med 300 Hästar at recognoscera, som ok om Natten kommit till at möta heela Ryska Armeen, och nödgades således med deras För-Tropper at chargera ; Men när General Majoren fick kundskap dherom, hade han ryckt emoth Fienden, och repousserat honom öfwer 1000 skritt, sampt fächtat medh honom ifrån Klåckan 9 om morgonen till Afftonen Klåckan fem, då han enteligen i anseende till Fiendens myckenheet resolverat sig at retirera ; då ock Fienden sedhan äfwenwähl begifwit sigh öfwer Hals och Hufwud tilbakars. <div style="text-align: center;">Sagnitz den 6 Januarij</div> Sedan wår Armee sig igen satt och mästedehls församblat, så saknas allenast 600 mann ; men Fienden hafwer, sedan han fått Kundskap, som skulle flere wåre Tropper marchera igen emot honom, om Natten uti största hastighet dragit sig tillbakars, och berätta wåre Partijer, som warit på Kundskap uthe, at dhe allt till Petschur intet blifwit någre Ryssar wahrse. <div style="text-align: center;">Narva den 10 Januarij</div> Bref ifrån Riga hafwa medbracht, at Kongl. May:tt war den 30 Decemb. uthur Littauen lyckligen till Wurgen uti Curland jemte Gen. Lieut:n Rehnskiöld och 600 Ryttare samt 400 mann till foot tillbakars kommen, medh hwilke Tropper Hans May:tt icke allenast slagit Oginsky på flychten, uthan ock sedan förfölgt honom 20 mijl in i Landet, hwilket uti Pohlen förorsakat sådan skräck, at Konungen sielf skall hafwa uthi Warschau låtit inpacka sina bästa mobilier och till en säkrare Ort bortföra, emedan Rychtet war kommit, at Hans May:t wore kommen i Landet med 10000 man til Häst och 5000 till Foot. Hans May:t haar straxt wid sin Ankomst till Würgen låtit upbryta heela Armeen, och låtit den för Fouragen skull läggia sig närmare till den Littauske Gräntzen, så at Hufwud-Qwarteret skall wara i Golding, och den wänstra Flygeln sigh till Mattau, men den högre alt till Polangen utsträckia skall. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 10 Februarij1702.}}<div style="text-align: center;">Seelburg den 9. Januarij</div> Såsom man här förnam at en Cuhrlendsk Adelsman Taube ben. som Oginsky giort til öfwerste, hade detacherat et partij på Dubena, som är et Furstl. Godz 7 Mjl härifrån, så commenderades Capit: Ramfelt med 30 Dragoner at fatta posto emillan Sloboden och denne Ort, och Corneten Bonde med 16 Dragoner reste åth Dubena at hempta widare kundskap, och som åtskillige efterrättelser kommo om fiendens starka lek sändes Lieut: Misel efter med något mehra folk, så at Ramfelt blef 76 Dragoner stark, med hwilka han hade ordres at sättia sig wid Dubena och förswara den der insamlade Contribution. Den 5. Januar. ankommo 50 Man Fienteligit folk til Häst för Dubena, men blefwe straxt wid Palisaderne repouserade;doch hölt intet Ramfelt rådeligit at falla uth, efter det war nattetijd och han ey kunde weta huru starck Fienden war. Om morgonen war han öfwer en mijl uthe, men kunde intet finna någon. Dagen efter emot middagen kommo dhe starkare igen, kringrände gården och satte en Rya i Brand, hwaruti låge 1500 Lop Korn. Hwarpå Capit: Ramfelt uthmarcherade med wärian i handen, hölt en Salfwa uth och grep fienden, innan han igen kom at ladda, med sådan furie an, at strax 95 Man af dem föllo iemte deras anförare, tagandes han Lieut: til fånga; men Fendrichen och 30 Cosaker salverade sig med flyckten; På wår sida äre allenast 4 Man och 9 Hästar blefne; hwaremot det fientelige partiietz equipage och de slagnas hästar blifwit wåre tilbytes. <div style="text-align: center;">Walk den 13 Januarij</div> Ännu äre wåre öfwer 3000 Man starcke och finna sig dageligen flere af dem som man saknat hafwer, in. Sedan öfwerstl Brand, hwilken med 1700 Man af Land-Militien står i Marienburg, fick kundskap, at Ryssarne wille marchera till bemelte Marienburg, har han gått dem til mötes, och intet welat låta dem komma på gräntzen ; När Ryssarne sågo honom ankomma, hafwa de straxt tagit flyckten, men han dem eftersat och dem slagit, och som wid denne Actionen temmeligen skarpt tilgångit, så äre wähl 2 gånger så månge af Ryssarne som wåre falne och ibland dem månge förnäme Officerare ; Zaren hafwer sielf warit med i denne Action. <div style="text-align: center;">Revel den 27 Januarij</div> Private rät nu här ankomne Bref berätta at Kongl. May:t med hela dess Armee är i marche åth Littoun. Hertigen af Croy som öfwer åhr och dag warit här i Arrest, är den 21 hujus med döden afgången. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 3 Martij 1702.}}<div style="text-align: center;">Wiborg den 16 Februarij</div> Sedan Manskapet, som är ärnat at angrijpa det Magazin Ryssarne wid Osmina samblat, är föruth marcherat, har Gen. Majoren Cronhiort den 13 hujus ifrån Nyen afreest at fortsättia samma Dessein; H:s Kgl M:t förmenes nu wara wid Caunen och där wänta på en Ambassade ifrån Pohlen, hwarpå hwar och en giör sigh god förmodan om en önskelig Fred medh Republiquen. Wid Errestfer hafwa Ryssarne åter låtit see sig med ett Partij; men äre igen tillbaka gångne. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 10 Martij 1702.}}<div style="text-align: center;">Warsau den 13 Februarij</div> Ifrån Littauen berättes at Konungen i Swerie war nu kommen til Canen och at en Swensk Commissarius hade til Wilda skickat och begärt af samma stad 60000. fl i penning. 4000 lass höö och 4000 tunnor öhl, och hafwer i denna wecka Princkske Starostin måst contribuera 2600 Al:r Lerfft 60 oxar, 800 Tr. Hafra 400 lass Hö samt en hoop Miöl och andre victualie perzedlar. <div style="text-align: center;">Wiborg den 20 Febr.</div> Med Posten ifrån Nyen hafwer man effterrättelse, at Gen. Majoren Cronhiortz Dessein på Osmina Magazinet intet lyckatz, emedan Fienden hafft kundskap derom förän Wåre kommit så när ; hafwandes mött dem wid ett Pass medh någre 100 Mann till Foot och till Häst ; Och som dessutan elaka wägar warit wåre till hinders, hade han måst draga sigh tillbaka. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 17 Martij 1702.}}<div style="text-align: center;">Caven den 22 Febr.</div> För någon Tijdh sedan haar en Maior medh 20 Hästar warit uthe at hämta Kundskap om Oginsky, oc hafwer uthan något Mootstånd af hans Partij borttagit någre Wagnar medh Höö och Haffra. Dhet säyes at 8000 Muskowiter skohla hafwa conjungerat sigh med Oginsky, och at dhenne skall hafwa sökt få Fästningen Birsen till sin Retirade ; men ett starckt Partij af de Swenske hade dhet förhindrat. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 24 Martij 1702.}}<div style="text-align: center;">Nyborg den 28 Febr.</div> Öfwerst Lieutnauten Baner och Major Trautweller hafwa hafft en Rencontre medh en öfwerste Taube benämd, och en Capitain Bandemar, som äre af Oginskys Adherenter, widh en liten stadh Illur benämd, denne Staden hafwa wåra i Askan lagt, och som bemälte öfwerste Taube och Capitainen Bandemar sigh medh flere, som dhe i Fölliet hafft, retirerat uthi ett Klöster, så hållas dhe dhär blocquerade. Elliest wore öfwerst Lieutnanterne af Pudhuschs och Leyonhufwuds Regimenter commenderade at blocquera Biesen, men Commendandanten dhärsammastädes hafwer straxt uthan någon Resistence låtit samma Battailloner inmarchera och Slottet, som fortificerat är, besättia. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 31 Martij 1702.}}<div style="text-align: center;">Riga den 12 Martii</div> Man hafwer här fått Kundskap at Ryssarna medh en stoor Macht warit nåstan in till wår Gräntz och marcherat åth Marienhurg, men genom en Courier blifwit tillbaka kallade; <div style="text-align: center;">Narva den 15 Martii</div> Den 10 hujus haar Fienden gått bittida öfwer wid Retkina och därsammastädes upbrändt Såge-qwarnen, sedan den där stående Battaillonen ( som intet war starck nog at emothstå Fiendens Macht, som bestod af 6000 Mann Infanterie och Cavallerie, sampt hade 7 Stycken medh sigh ) sigh retirerat uthi Retkina Hoff ; några siuka, som blifwit effterlembnade, hafwer Fienden mycket tyranniskt handterat, dehls halshuggit, dehls armar och Been afhugit, dehls medh händer och Fötter på Rye-Wäggarne fastspijkat och lefwandes upbrändt ; Elliest hafwe wij förlorat der wid allenast 6 Dragoner, men effter middagen hafwer Fienden dragit sigh tillbaka igen medh Förlust af 20 Mann. Attaquen haar begynt Klåckan 5 om Morgonen, och wahrat till Middagen, då Fienden Retranchementet kringrändt, och medh sine Stycken och Musqueter ouphörligen beskutit. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 7 Aprilis 1702.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Dersunisjki}}}}<div style="text-align: center;">Liebau den 18 Martii</div> Ifrån Bautsche berättas, at det Detachementet, som Gen: Majoren och Gouverneuren Stuart sändt åt Birsen, war upbrutit, och hade redan ryckt emot Oginsky, men denne hade ey welat stå, utan i störste Confusion dragit sig ifrån ett Pass Wikzun ben:dt till Ryske Gräntzen, men förbem. Detachement avancerade åth Drugen.<br> Ifrån Lägret i Littauen skrifwes, at Öfwerst Hummerhielm med 1300 Hästar samt en Battaillon Soldater, som honom soutenerat, kommit i färd med 8000 Oginskys, af hwilke 1000 blefwo slagne, de öffrige på Flychten drifwit, samt 12 Metall-Stycken eröfrat, hwaribland 2:ne Fältslanger och annat wackert byte. <div style="text-align: center;">Wijborg den 26 Martij</div> Medh i dag ankomne Breff ifrån Riga af den 18 hujus giöres ännu godt hopp om Fred med Pohlen, hälst efftersom Magnaterne dhärsammastädes intet skola skola kunna förena sig till Krig mot Swerige, utan de måge inclinera till Freden. Men ifrån Ryske Sidan spargeras om stoore Preparatorier till en stoor Anmarche i nästkommande Sommar. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 21 Aprilis 1702.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Dersunisjki}}}}<div style="text-align: center;">Warschau den 30 Martij</div> Ifrån Littauen förmähles, at en skarp Action skall wara förelupen emellan ett Swenskt och et starckt Oginskys Partij, uti hwilken de Swenske hafft öfwerhanden. <div style="text-align: center;">Riga den 8 April</div> Såsom Öfwersten Hummerhielm för någon Tijd sedan uthur Giesno med ett lijtet Partij drifwit 12 Compagnier af de under Fursten Wiesnowischy stående Troupper, och sig där bemächtigat 10 Stycken, af hwilke han allenast 4 kunnat bortföra, eftersom de andre wore för swåre oc utan Lavetter, samt inge Hästar eller Wagnar i Nägden funnes ; så bröt han åter den 11 Martii upp ifrån Caun med et Partij af 130 Mann till Häst och 110 till Foot, hwilke senare embarquerades på Pråmar. Den 14 dito hade Hummerhielm gåt förut, och wid Dorfnisky råkat et Partij af Furstens Wisnowischys Troupper, det han så hitzigt förfölgt, at han omsider blef af hela Furstens Armee, som bestod af 8000 Mann, hwar ibland warit 4 Tyske Regimenter, kringränder, hafwer han, sedan han manligen fächtat, till dhess han allenast hade 20 Mann qwar, och twå Hästar blifwit honom undanskutne, måst gifwa sig till Fånga. ; hwarefter Fienden ryckt med heela sin Macht mot wårt Infanterie, som stod på Strömmen, hwilket commenderades af Capitein Sigroth ; och ehurwäl bem: Sigroth någre gånger på Landet repouserat Fiendens Förtropper, nödgades han dock äntligen retirera sig på Pråmarne, at agera defensive, till dhess han finge see Öfwerst Hummerhielms Partij, emedan honom obekandt war, hwad medh honom passerat : Fienden begynte straxt spela på honom med 6 Canoner, men han achtade det intet, utan hölt Stranden ren med Musqueteriet, oachtat Pråmen blef skuten i Watugången ; Sedan kom Öfwerste Grothusen till Sigroth, och begärte han skulle gifwa sig på Nåde och onåde, berättandes, at öfwersten Hummerhielm, som redan wore fången, sådant hade befallt, och at Wiesnowisky hade 8000 Man hoos sigh, så at han omöyeligen kunde undankomma. Men Sigrot hade swarat, at han på sådan Condition ey wille gifwa sig, uthan wore resolverad förswara sig till det yttersta ; och som öfwersten Hummerhielm efter hans Berättelse wore fången, så dependerade han intet mehr af honom ; hafwandes dhessuthan ingen Nöd, utan wille han hålla sig i 2 dagar, innom hwilken Tijd han wäntade Succnrs ifrån Caun ; hwarpå det kom till skarpt Fächtande, som påstod i 5 Timmars Tijd, då ändtligen Sigroth måste ingå fölliande Accord, nemligen, at de gemeene skulle gifwa Gewehret från sig, men öfwer- och under-Officerarne få behålla sitt, sampt at Wagnar skulle anskaffas till de döda och blesserade ; hwilket ochså skedde, så at Capit. Sigroth är således till Caun tillbakars kommen, och äre af hans Partij allenast 6 Mann döde och 9 blesserade. <div style="text-align: center;">Riga den 13 April</div> Ifrån Kongl. M:tz Armee berättas, at Hans M:t marcherade med bem. sin Armee åth Warschau, sampt ock at Gen. Majoren Mörner hade tagit Possission af Staden Wilna, Fursten Wiesnowisky med sine Tropper förjagat, en hoop däraf nederhuggit och en hoop till fånga tagit, sampt eröffrat [..] Stycken. Uti Lifland är allt tyst, och hafwa Ryssarne för dheras Hästar ingen Subsistence. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 28 Aprilis 1702.|kommentar={{wikipedialänk|Karl XII:s polska fälttåg}}}}<div style="text-align: center;">Warschau den 7 April</div> Såsom man fått Tijdender, at dhen Kongl. Swenske Armeen will taga sin Marche hijt åth, och at den allaredan wärkeligen ryckt längre in i Landet, så giöra sig här alle färdige at fly undan ; skolandes hwar och en det bästa han hafwer från sig sändt dels åt Danzig, dijt och månge af de fornämste sig med sine Anhörige begifwa willia, dels åt Breslau ; men Konungen haar resolverat at förfoga sig åt Crakau. <div style="text-align: center;">Narfwen den 13 April</div> För några dagar passerade här igenom en Lieutnant Crusenstierna med en Sergeant, som kommo ifrån Muskou medh Hans Zariske May:tz Pass och Breff till Hans Kongl. May:t af Swerige om Krigs-Fångarnes utbytande som han åstundar. De berätta, at de i begynnelsen blifwit wäl hållne i Ryssland, men omsider hade en Öfwerste intet fått mer ån 4 och en gemeen 2 Copek om dagen. Öfwersten Enschöld hade i Slaget wid Dorpt blifwit illa blesserad, men är dock blefwen wäl läkter och restituerad. Elliest spordes i Ryssland ey annat än Preparatorier till ett stort Fält-Tåg. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 5 Maji 1702.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Vilna}}}}<div style="text-align: center;">Wilna den 8 April</div> Sedan General Majoren Mörner intagit Stadhen Wildna och obligerat Fursten Wisnowisky at taga Flychten sampt uthaf hans Folck 70 a 80 nederlagt och 120 Mann, hwaribland åthskillige förnähme, till fånga tagit, och 12 Metall-Stycken, nemligen 3 halfwa Carthaner, 4 tolffpundige och 4 ottapundige, samt en Haubitz eröffrat ; så hafwa i går effter middagen några 1000 Mann af Oginskys Folck honom igen anfallit, men äre med deras stora skada och förlust repousserade blefne, wid hwilken Action han åter bekommit tre Metall-Stycken och 2 par Puukor. <div style="text-align: center;">Cauen den 11 April</div> Den Swenske Armeen är gången åth Grodno, och komma alt stadigt flere Regimenter effter. Dhe läre i dag eller morgon begifwa sigh åth Wildna. <div style="text-align: center;">Warschau den 14 April</div> Man hafwer Tijdender, at dhe Swenske avancerat åth Grodno, och at wåre Abgesandter skola därsammastädes få Audience hoos Konungen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 12 Maji 1702.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 25 April</div> Här tahlas om, at Stor-Skattmästaren i Littauen skall hafwa anfördt 700 Swenske åth Tykozin, at hindra det Polackarne icke måtte afkasta Bryggiau widh Nina, hwarigenom dhe öffrige Swenske Troupperne kunnat hindras i deras Marche ; Här flyttar man nu alt stadigt sin Egendom ifrån, eftersom man fruchtar, at Konungen i Swerige innan fåå dagar lärer wara här, och at Orten plundras torde. Konungen af Swerige haar låtit wåre Gesandter weta, at de intet behöfde wänta på någon Audientz den 18 Aprilis, emedan Tiden och Conjuncturerne det intet wille tillåta, doch wille Konungen dhem dhen samma på lägligare Tijd och Orth medhdela, och måste dhe intet illa uthtyda, at Hans Kongl. May:t lät sina Troupper marchera wijdare fram, efftersom Hans May·t intet annat sökte, än Konungen i Pohlen sin Fiende, för dhen skada som han tillfogat Kongl. May:t i Litthauen, och at sättia Pohlniska Adelen i sin Frijhet. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 19 Maji 1702.}}<div style="text-align: center;">Brozozowo eller Diugavies emillan Grodno och Tykozin den 27 April</div> Kongl. May:t hafwer låtit ansäya de Polniske Legaterne, som woro i Grodno, at de den 13 hujus skulle få Audience uti en by Sopokezinj benemd, som doch för någre Difficulteter skuld i Ceremonialen icke skedde förr än dagen dher efter, under Tällt ; Ambassadeurerne blefwe uphämtade af Gen. Lieut. Lieven och giorde en Battaillon af Guardet Paraden med flygande Fahnor och klingande speel ; Wid Audiencen hafwa 2:ne af Ambassadeurerne talt på Latinske Språket och swarades på samma Språk af H. Exc. Kgl. Rådet H. Gr. Piper. Sedermera hafwa de den 25 och 26 haft Conferencer i Cantzliet och blifwa i dag tracterade. I morgon bryta wij up och gå wijdare fram. Denne orten är intet allenast märkwärdig för denne Audiencen, utan och för det han är 7 Polniske mijl lång. Capit. Sigrod och Fendr. Gr. Polus, äre för dheras brafwe förhållande skull uti Actionen på Strömmen, då Hummerhielm blef fången, avancerade den förre til ÖfwerstL under Dahl-Regim. och den senare till Capit. af Guardet. En deel af Armeen står ännu i Wilda, men Gen. Majorn Spens är med sitt och 3 andra Regimenter 7 mijhl här ifrån, och lärer närmare Warschau hela Armeen komma tillsammans. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 2 Junij 1702.}}<div style="text-align: center;">Riga den 7 May</div> Det berättes ifrån Wilda, at Wisnowisky afträdt sit Commendo til Oginsky, och intet will sig mehr medh desse Affairer befatta. Hwad som om Tartarnes Infall uti Ryssland, är berättat, confirmeras af en Rysk Kiöpman, som hijt kommen är, så omständeligen, at därpå intet mehra twiflas kan ; Han haar sielf tahlt med dhen Courieren, som Zaren affärdat där om till Oginsky. <div style="text-align: center;">Wilda den 11 May</div> Konungen i Swerige hafwer updragit Stoor-Felt Herren Sapieha Commendet uthi Littauen öfwer de Swenske Tropperne, som där stått, hwilken ock haar gifwit Ordres, at de skulle giöra sig färdige till Marche, och för sigh gick, och ställte sigh Armeen 2 Mijl ifrån Wiesnowiskiske och Oginskiske Lägret, med upsåt det samma at angripa, så framt de wille hålla stånd ; Bem:te Sapieha är 12000 Mann starck utom 5000 Mann Polnske, som blifwit uti Samogiten under Stolniken Sapiehas Commendo, emedan sig bemelte Furstendömet Samogiten för Sapieha förklarat. Ifrån Warschau skrifwes, at de Konungen där förwänta den 17 hujus. <div style="text-align: center;">Warschau den 16 May</div> Hans Kongl. M:t af Swerige är den 13 hujus till Prage ankommen, som ligger på denne sijdan om Weichseln, och hafwer sedan låtit någre dess Tropper marchera åth Warschau, hwilke tagit där sammastädes Possession af Slottet och Stadsporten, som för dem godwilleligen öpnades <div style="text-align: center;">Dantzig den 17 May</div> Posten ifrån Warschau af den 13 hujus haar medbracht, at För-Tropperne af Kongl. May:tz af Swerige Armee wore ankommne till Prage, och hade begärt, at Staden Warschau wille anskaffa en Quantitet Proviant för Penningar till Armeens behoff, sampt och låta upbyggia den afkastade Bryggian öfwer Weichseln, hwartill de straxt bewilliat och redan med Bryggians upbyggiande en Begynnelse giordt. Hans Kongl. May:t af Swerige hade sig föresatt den 15 Dito med heela Armeen wara i Prage och dagen der effter i Warschau ; Hwarest Polackerne sielfwe Slottet uplagade och preparerade till Konungens af Swerige Ankomst; och skall Armeeu af allt som behöfwes, hafwa öfwerflödig Tillförsell. <div style="text-align: center;">Refwel den 22 May</div> Bref som i dag äre öfwer Riga hijtkomne, berätta, at Kongl. May:tz Armee wärkeligen redan står widh Warschau. Konungen i Pohlen hade ärnat draga sig åth Krakau, men Königsbergiske och Memelske Bref försäkra, at Inbyggiarne därsammestädes ey welat öpna Portarne för honom, så at han måst resolvera, at taga wägen åth Sachsen. Elliest skola Cardinalen Primas och någre andre Senatorer warit gångne till Kongl. May:t at beneventera och fägna H:s M:t. Til Riga äre åtskillige Transportskepp med Folck ifrån Swerige ankomne. Uthi Ingermanland och på Ryske Gräntzen är allt stilla och tyst. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 9 Junij 1702.}}<div style="text-align: center;">Riga den 15 May</div> I går ankommo här 22 Transportskepp med Cavallerie och förwäntes ännu 40 innan kort. Desslikes skola och 5000 Mann komma uthur Finland. <div style="text-align: center;">Warschau den 16 May</div> Den 12 hujus äre de Swenske Commissarierne till Prage ankomne, dijt ock H:s Kongl. M:t af Swerige den 13 hujus arriverade, då Hans May:t sig icke långt ifrån Villa Nova lät sättia öfwer Weichseln, och red sedan at besee bemelte Villa Nova, som är dhen afledne Konungens i Pohlen Palais, derifrån begaf sig Hans May:t åth Jasdorff, och därifrån förbij Tyghuset åth Mariont och Billam, och sedan öfwer Weichseln igen åth Prage. Hwilken dagh och de Swenske Tropperne effter handen ankommo. Den 15 satte någre 100 Mann öfwer Weichseln och marcherade åth Crakauerporten, hwarest Borgare höllo Wacht, och straxt Porten öpnade, hwar på en Officerare medh någre Mann begaf sig till Slottet, frågandes efter Commendanten, och som Burggrefwen sigh presenterade, begiärtes å Kongl. May:tz af Swerige wägnar, at Swenske Tropper måtte inmarchera, då äfwenwähl Slottsporten strax öpnades, och de som där legat till Besattning uth, men de Swenske Tropper igen inmarcherade; warandes således Slottet sampt och 2 Stadsportar med Swenskt Folck den 16 hujus besatte. I går begynte man at byggia en Bryggia öfwer Weichseln, som i dagh eller morgon lärer blifwa färdig. Dhe Swenske handtera oss här mycket wänligt och civilt, betahla allt med reda Penningar och hålles öfwer alt hoos dem en sträng Disciplin. Conferentzen med Moskowitiske Envoyen är sluten. Han hafwer proponerat at Hans Principal tillbuide 200000 Riksdaler til at winna Crono Armeen, sampt 20000 Mann till Foot, som han sielf wille underhålla, till des de komma at stå under Cron-Feltherrens Commendo ; Hwarjempte han och offererar en stadig Wänskap med Polniske Cronan. Hwaremoth Senatorerne proponerat om icke Zaren wille restituera til Polniske Cronan de Provincier som förr der till lydt och egit hafwa och i stället för 20000 Man gifwa penningar till at wärfwa och montera så mycket Folck före, sampt och en wiss Summa till Artollerie och Ammunition. Hwilket Envoyen tagit ad referendum. <div style="text-align: center;">Warschau den 19 May</div> Bryggan öfwer Weichseln är den 17 färdig blefwen, och förmehnes at Armeen medh dhet första lärer marchera deröfwer. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 16 Junij 1702.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 24 May</div> Man hafwer nu slutit medh Staden, at den samma skall innan 3 dagar utbetala 100000 Timpffer, uthom Proviantet, som skall lefwereras och stiger till 18000 Timpfer. Man förnimmer, at åter 6000 Swenske Tropper skola till Prage wara ankomne. <div style="text-align: center;">Utur Peipus den 29 May</div> Såsom wåre Fahrkoster wille i går uthi Peipus siön begifwa sig åth Ismeen, så hafwa de mött öfwer 200 Ryske Fahrkoster, hwarthera besatt med 30 a 40 Mann, då wåre effter hållit Krigsråd resolverade at angripa Fienden, hwilket och Capitein Hökenflycht, som hade Avantguarden, giorde, och fölgde Lieutnanten Nummers med Jagten Flundran efter, men hade snart af Fienden blifwit öfwermannad, där icke Lieutnanten Binet honom secunderat, hwarpå sedan Commendeuren Löschert von Hertzfeldt med Hufwud-Jagten avancerade, och obligerades Fienden genom stadigt Canonerande at taga flychten, sedan 3 af deras Fahrkoster blifwit i grund skutne. De retirerade sig åth Ismeen, hwarest de stego till lands och slogo deras Läger. Wåre förfölgde dem fuller, men kunde för det låga Watnet skull intet komma till deras Fahrtyg, utan canonerade så starckt på dheras Läger, at de nödgades det ifrån Stranden at uphäfwa och sättia sig i Skogen. Deras Mening haar warit med 4000 Mann at gå åth Allaskiwij och giöra oss där en Diversion, men denne gången haar det dem intet lyckatz. Wåre Fahrkoster liggia ännu wid Ismeen, at gifwa acht, hwad Fienden will sig wijdare företaga, och hafwa wij i denne Action intet förlohrat mehr än en Musqueterare, men af Fienden äre 200 blefne och 3 Lådior sunckne, af hwilke Mannskapet mäst blifwit tilfånga tagit. <div style="text-align: center;">Reval den 3 Junii</div> Med Posten öfwer Riga hafwer man, at de Tropperne, som General Majoren Stuart uthur Cuhrland sändt åth Samaiten, nemligen ett Regimente til Häst under öfwersten Kruse, 2 Battailloner till Foot under öfwersten Levenhaupt, sampt 2 Compagnier af Sapiehas Folck med 2 Fältstycken sig wid Janiska conjungerat, och at sedan öfwersten Kruse avancerat med Cavalleriet åth Chavel men råkade 3 Mijhl ifrån bemelte Janiska wid Zaraneck [..] Esquadroner af Fienden, som han efter en hård Drabbning, uthur Fältet slog, och eröfrade alt deras Bagage.<br> Nu skrifwes och ifrån Mitau, at en Lieutnant war dijt kommen ifrån Janiska, som bemelte Action wed bijwistat, hwilken berättar, at Fienden warit 3000 Mann starck, och at wåre 1500 af dem nederlagt och bekommit allt deras Bagage och Proviant. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 23 Junij 1702.}}<div style="text-align: center;">Dorpt den 2 Junij</div> Sedan den sidst omtahlte Actionen uti Peipus Siön war förelupen emillan Commendeuren Löschert och Ryssarne hafwa desse senare starckt canonerat ifrån ett på Landet upkastat Batterie på wåre Fahrkoster, doch icke giordt den ringaste skada, men wåre swarat med fast större Effect, till dess Fienden den 30 och 31 May fått ifrån Pleskau till sigh en considerabel Myckenhet af Fahrtyg bygde som Galleer med 14 a 15 par åhrar hwarthera, åthminstone 300 stycken; men oachtat denne olijkheten i antahlet, nemligen 3 mot 300, hafwa wåre doch stadigt gått på dem och skutit öfwer 10 i grund, samt en trolig myckenhet rådlöse. I förrgårs blef en liten af wåre Jagter Flundran benämd, som allenast förde 2 Stycken, commenderad efter mehra Ammunition, då 27 af Fiendens Galleer den eftersatt och tagit, utan at den kunde för det stilla Wädretz skull secunderas, doch hafwer sig Folket därpå salverat förutan Lieutn. Hökenflycht, som satt lifwet till och styckerne äre sänkte. Samma dag haar hela Fiendens stora Macht deelt sig i 2 delar och giordt Mine at wilia äntra med wåra, som doch oförskräckt wäntade på deras ankomst, men när de märckte at Fienden förändrade sin Dessein, och den ena delen gick öfwer åt Ismeen på wår sida, dhen andra ärnade attaquera Blockhuset och den mächtiga Mynningen, fant Commendeuren Löschert, som de bägge Orterne ey kunde bestrijda, rådeligast at gå på den senare Delen af Fienden, hwilket han och giorde och nödgade honom at retirera sig till sitt land igen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 30 Junij 1702.}}<div style="text-align: center;">Revel den 16 Junii</div> Bref som i går kommo ifrån Dorpt och Sagnitz förmäla, at Moskowitern dragit sin Macht ifrån wår Gräntz tilldaka, eftersom och förwisso säyes, at Turken och Tartaren fallit i hans Land. Brefwen, som i går ifrån Warschau kommo, förmäla alt godt, och förmenes, at innan kort alt skall där komma till ett önskeligit slut. I dag äre 400 Mann Ryttare-Recreuter härifrån afmarcherade, som skola conjungera sig med Schlippenbach. <div style="text-align: center;">Revel den 19 Junii</div> Artolleriet, som warit redan i Marche, haar fått Ordres at gå tillbakars igen åth Riga, så at man förmodar innan kort at höra hugnelige Tidender om ett önskeligt slut. Uppå Ryske gräntzen i Est- Lijf- och Ingermanland höres (Gudi lof) intet af Fienden annat, än at han sig tillbaka dragit. <div style="text-align: center;">Wiborg den 20 Junii</div> På Ryske sidan är allt stilla, och höres intet af Fienden. Imedlertijd hafwa doch wåre små Fahrtyg i Peipsen warit så lyckelige, at de skutit en god dehl af de Ryske emot dem ankomne Farkosterne i sanck och förjagat de öfrige i Pleskauske Åen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 7 Julij 1702.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 14 Junii</div> För 3 dagar sedan upbröt den Kongl. Swenske Armeen åt Crakau. I går ankom Littauske Storfeltherren Sapieha med någre af sine egne sampt och Kongl. Swenske Tropper, och lärer föllia Hans May:t Konungen af Swerige, som med det första sinnad är med Resten af Armeen begifwa sig på Marchen. <div style="text-align: center;">Mitau den 16 Junij</div> Ifrån alla orter berättas, at Moskowiterne dragit sig i deras Land tillbaka, och förhuggit wägarna baak om sig, sampt de faste Orterne med Folck besatt. <div style="text-align: center;">Gripswald den 21 Junii</div> Ifrån Stetin skrifwes, at dhe Kongl. Swenske Tropperne upbrutit, och fortsättia dheras Marche åth Pohlen. Dhe blifwa genom twenne Preusiske Commissarier genom Preusen beledsagade. <div style="text-align: center;">Wiborg den 27 Junii</div> Majoren Dellwig hafwer warit utsänd med ett Partij at uphäfwa en Rysk fientlig Påst om 100 Man och som han funnit 7 Mijl in i Landet at Fienden hade sig förskantzat, hade han samma Skantz angrijpit, men Fienden intet welat hålla Stånd, utan begifwit till ett lijtet derifrån belägit Kiärr, då wåre uti dess Retirade någre af dem ihiälskutit, och fast Fiendens Cavallerie sig därsammastädes wijst, äre de doch af wåre tilbakars drefne, som satt dem efter alt till en Skog, hwarest Fienden hafft sitt Infanterie, och som det på wåre Salwe gaf, måste wåre draga sig tillbaka sedan de50 a 60 Man af Ryssarne nederlagt; men af wåre allenast en Ryttare blifwit stucken med et spiut, hwaremot dock wij bekommit 40 Hästar till bytes. Derpå hade de andra gången gått uth, men ingen Fiende mehr anträffat. Wår Flotta på Ladoga Siön haar warit i Land på Ryska sidan och der upbrånt en stoor Deel Bondegårdar, sampt fått öfwer 200 Fåhr och en stoor hoop med Boskap. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 14 Julij 1702.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 19 Junii</div> Den Kongl. Swenske Armeen haar wärckeligen härifrån upbrutit och marcherat öfwer den på Weichseln bygde Bryggian, sampt på 3 åthskillige wägar, nembligen öfwer Warck, [..] och Naberzin fortsatt sin Marche åth Crakau ; hafwandes Hans Kongl M:t sielf den 16 hujus fölgdt dem effter. <div style="text-align: center;">Landzberg den 27 Junii</div> I går är den Kongl. Swenske Armeen under Generalen Gyllenstiernas Commendo, bestående af 12000 utwalde Soldater, utom Artollerie och andre Betiente, ifrån Pommern hijt ankommen. De hafwa ett skiönt Artollerie medh sigh och giöra en anseenlig Parade. I morgon hålla de här wid Grentze-Orten hwilodag, och läre, som det säyes, i öfwermorgon bryta up här ifrån wijdare fram i Stoor-Pohlen. <div style="text-align: center;">Wiborg den 4 Julii</div> Ifrån Kexholm af den 30 Junii berättes, at Vice Ammiralen Nummers skall dagen tillförende wara dijt ankommen, sedan som någre dess underhafwande Fahrtyg hafft en hård Rencontre på Ryske sidan, i det de giordt en Landstigning, och stuckit åthskillige Ryske Byar i brand ; och då tre Chalouper åter welat förfoga sig till Flottan, hafwa Ryssarne med 17 Galleer, mäst med 15 paar åhrar, och medh 1800 Mann besatte, welat afskiära dhem återfarten, då dhe måst Fiendens Salver en heel timma uthålla, och mist 10 Mann. Men Ryssarne menes hafwa i denne Rencontre mist öfwer 300 Mann, sedan som Skeppen kommit så när, at de med dheras Stycken kunnat secundera Chalouperne ; dhe öfrige hade tagit flychten åth Rivieren. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 21 Julij 1702.}}<div style="text-align: center;">Haag den 29 Junii</div> Såsom här hafwer warit utspridt ett Rychte, som ock genom Gazetten uthkommit är, som skulle Herrar General Staterne hafwa giordt en Sammansättning med Engelland och Danmarck at twinga Konungen af Swerige till Freden med Pohlen och Moscou ; Så hafwer den här warande Kongl. SwenskeExtraordinarie Ambassadeuren Hr. Lillieroth der öfwer inlagdt dess Memorial till Herrar General Staterne, som sig däröfwer förklarat, at sådant aldrig kommit i deras Tanckar, uthan skulle de Gazettskrifware, som warit så obetäncksamme slijkt uti sine Tijdender at införa, icke allenast uppenbarligen taga deras Ord igen tillbakars, uthan dherföre tillbörligen blifwa näpste. <div style="text-align: center;">Stargard den 7 Julij</div> Utur Kongl. Swenske Lägret i Stor-Pohlen hafwer man, at de den 30 marcherat 2 Mijhl på andra sidan om Swerin åth Rheinbaum. Den 29 hade de af Staden Meseritz begiärt öhl och Bröd för Penningar, men de 50 Dragonerne, som legat i Slottet, hade förbudit Magistraten at låta något afföllja, uthan kommo de Swenske dijt sände Wagnarne tomma tillbaka igen. Hwarföre 600 Mann till Häst med något Infanterie och 4 Stycken dijt commenderades som sig posterade på Torget och uti Gatorne, och lät kalla Borgemästaren för sig, hwilken de frågade om han för Penningar och goda Ord wille dem något afföllja låta ; och der han det intet wille, så wille de på annat sätt sökia hwad de behöfde ; då de straxt alt hwad de begärt bekommit, och Polniske Guarnisonen Slottet förlåtit. Dherpå hafwa de Swenske sig till Lägret tillbakars begifwit, hwarest 2 Munckar af Klöstret Blese sig infunnit och bedit för deras Godz, lofwandes at willia försee Armeen med Proviant, som de ock till en begynnelse straxt dijtsändt 40 Tunnor Öhl och en hoop med Haffra. <div style="text-align: center;">Riga den 7 Julij</div> Emillan wåre Partijer, som uthi Cuhrland och flere Posteringar uthgångne äre åth Littauske sidan, och det Oginskiske Anhanget förefalla undertijden en och annan Rencontre, hwarwid de fientlige, oachtat deras stora Antal, som offtast lida Nederlag; warandes i desse dagar 21 Fångar hijt inbrachte, som Ryttmästaren Roxman nyligen tagit uti en Action, som han hafft med ett mycket starckt Oginskiskt Partij wid Raumschalsky. <div style="text-align: center;">Wiborg den 21 Julii</div> Gen. Maj. Cronhiort är den [..] hujus med 15 a 1800 Mann upbruten ifrån Nyen, och haar sedan passerat Jerswasari, i mening at ruinera ett Ryskt Magazin, som ligger 8 mijhl innom deras Gräntze. Så förnimmes och at Gen. Maj. Schlippenbach wid denne tijden lärer å sin sida giöra ett Infall i Ryssland med ett anseenligt Detachement; sampt och at Öfwersten Hastfer på tredie sijdan med 1000 Mann skall angripa Ryske Gräntzen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 28 Julij 1702.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Kliszów}}}}<div style="text-align: center;">Warschau den 2 Julij</div> Hans Kongl. May:t af Swerige avancerar med allas Förundran dageligen närmare till Cracau. Dhe Konglige Swenske Commissarierne wistas nu förtiden uti Sendeziow, Mologosick och Chenking, hwilka Orter uhngefehr 10 Mijl härifrån belägne äro, hwarest de och inhämpta Contribution och Proviant. Städerne Sendeziow och Mologosick måste contribuera 12000 R:dr. Wår Konungs sidsta ankomne Bref förmäla, at han med största längtan förwäntar Crono-Armeen, med hwilken han sig ärnar at conjungera och sedan gå emot Hans May:t Konungen af Swerige. <div style="text-align: center;">Utur det Swenska Pommerska Fältlägret widh Kobnitz i Stor-Pohlen den 3 Julii</div> Wår Commendeur och General, Baron Gyllenstier- står nu när till Obra-strömmen widh ett stort Pass. I morgon ( will Gud ) bryta wij upp med Armeen, och taga wår Marche när ut med Schlesiska Gräntzen. Pospolite-Russenie af Stoor-Pohlen står 2 Mijl ifrån Posen, men wijsa icke den ringaste Mine af någon Fiendtligheet emot Oss. <div style="text-align: center;">Mitau den 4 Julij</div> General Majoren Maydel förer någre Swenske Troupper från Riga till Litthauen, och som Oginsky dem på wägen torde möta, ty lärer man med det första där ifrån förnimma något remarquabelt. <div style="text-align: center;">Stettin den 12 Julij</div> Från Frunckfurt nyss ankomne Kiöpmän berätta, at emellan Hans Kongl. May:t af Swerige och Konungen i Pohlen en stoor Action förelupen är, wid hwilken 8000 på Pohlniske Sijdan, och allenast 400 af dhe Swänska blifwit på Platsen; hafwandes jämwäl dhe senare behållit Fältet; Och som dhe från Königsberg i dagh ankombne Brefwen äfwenwähl om en blodig Action förmähla, uthi hwilken 3000 Sachser blifwit slagne, så torde desse Tijdender intet wara utan grund, doch förwäntar man med nästa Post Continuation. <div style="text-align: center;">Warschau den 15 Julii</div> Ehuruwäl tillförende från Cracau förmält är, at Crono-Armeen intet skulle wara längre där ifrån än 6 Mijhl, har man doch sedermeaa förnummit, at den samma liggia mycket längre där ifrån, så at wår Konung på dem intet wänta torde, alldenstund han ärnar at wåga en Battaille med Konungen af Swerige, förr än dhess från Pommern under wägen warande Tropper ankomma och sig med Swenske Armeen conjungera kunna. Ett Slott benämdt Klesijk hwilket ligger allenast 12 Mijl ifrån Cracau, har Kongl. M:t af Swerige tagit i Possession, med Folk besatt, och sig där sammastädes inlogerat. Dhen uthur Littauen ankomne Swenske Succursen, som består af 8000 Mann, är i desse dagar passerat förbij Casimir, så at dhen samma innan kort lärer infinna sigh widh Kongl. Hufwud-Armeen. Och ehuruwähl Adelen widh Posen satt sigh till Häst, så haar man doch intet Orsak sigh för dhem dhet ringesta at fruchta, alldenstund största dehlen sins emellan oenige äro. Oginsky och Wiesmyerkien hafwa medh twänne Partijer angrijpit dhe Swenska, men äro twungne at retirera sigh tillbakars igen, sedan dhe förlohrat en stoor hoop medh wackert Folck. <div style="text-align: center;">Riga den 18 Julii</div> Ifrån Ryska Gräntzen äro Breff ankomne, som berätta, huru såsom Capitain Hökenflycht warit uthsänd at recoguoscera uthi Peipus Siön, men oförmodligen råkat ibland en stoor Hoop Ryska Struffar, hwilka alle sammans honom omkringrände, och när bemelte Capitein intet såg på hwad sätt han dem undkomma kunde, haar han ändteligen fattat dhen Resolution, och straxt låtit sigh och sitt Skepp sampt 60 Mann flyga i Lufften, då jämwähl många Ryssar, som till honom om Bord sprungne woro, måste föllia medh, och sålunda emoth all sin Förmodan döö. Ankomne Breef ifrån Königsberg såwäl som ifrån Bresslau och andra Orter komma enhälligen öfwerens, at ett blodigt fächtande är förelupit emillan bägge i Pohlen liggiande Armeerne, uthi hwilket Konungen af Swerige totaliter slagit Sachserna, och således erhållit en härlig Victorie, hwilket en Skeppare ifrån Dantzig, som intet warit mehra än 4 Dagar under Wägen confirmerar. Han förmäler jämwähl at General Fleming skall wara fången, hwarom wij förwänta Continnation. <div style="text-align: center;">Königsberg den 28 Julij</div> Ifrån Warschau skrifwes, at uthi en Rencontre medh Swenska Armren öfwer 3000 Sachser måst sättia Lifwet till. <div style="text-align: center;">Stockholm den 29 Julii</div> Med den nyss ankomne utländske Posten continuerar det, at Hans Kongl. May:t erhållit en härlig Victorie emot Polackerne och Sachsarne, hwar om medh nästa Post uthförligare lärer berättas. Men i medlertijd har man wed handen en liten Berättelse huru det aflupit, til dess man en nogare och uthförligare <tt><big>Relation</big></tt> till alle dess omständigheter kan af Trycket uthgå låta. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 4 Augusti 1702.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Hummelshof}}}}<div style="text-align: center;">Uthur det eröfrade Sachsiske Lägret wid Klischoff den 10 Julij</div> Man kan nu med glädie berätta, at wij fuller i går hafft en mycket swår dag, men doch wunnit en härlig Victorie emot Konungrn i Pohlen och Crono-Armeen, i det Konungen af Pohien resolverade med sine Sachsiske Tropper bestående af 15000 Mann och 5000 Mann af Crono-Armeen at upbryta och oss at angripa, förr än som wåre ifrån Willna och Pommern kommande Tropper sigh medh Kongl. May:tz Armee kunde conjungera, doch lyckades så wähl, at dhe ifrån Willna kommande Troupperne sigh afftonen tillförende infunno, och resolverade Kongl. May:t dagen dher effter 9 Julii, nembligen samma dagen som Hans May:t slog Fienden wid Dunaströmmen, med den lilla Machten han hoos sigh hade, allenast 10000 Mann at angrijpa Konungen af Pohlen, som då war på wägen at attaquera oss; hwilket och skedde Kl. 1. effter Middagen och påstod till Klåckan [..] om Afftonen, då Konungen i Pohlen icke allenast totaliter blef slagen, utan ock allt hans Artollerie och Bagage sampt Silfwer-Service och hela Lägret med ett anseenligit Byte blef eröffrat. Wij hafwa bekommit 3000 Fångar, och äre på Konungens i Pohlen sijda 3 förnähme Generals Personer blefne, ibland hwilke och Gen Flemming wara skal. Konungen i Pohlen haar med 4000 Mann tagit wägen åth Crakan, dijt ock Resten af dess Armee tagit Flychten.<br> Den Polniske Fältherren Lubomirsky haar heelt oförnögd begifwit sig ifrån Konungen åth Sandomir. Man menar at Konungen af Pohlen lärer skynda sigh medh sine öffrige Sachsiske Tropper åth Sachsen, på det intet Generalen Gyllenstierna måtte afskiära honom Passet ; På wår sijda äre månge brave Officerare och ohngefehr 1000 gemeene fallne. Gen. Majoren Horn är i Knäet skuten, General Majoren Posse blesserat, men elliest ingen Generals Person eller Öfwerste. <div style="text-align: center;">Crakau den 13 Julii</div> Med en Express hafwa wij bekommit de bedröflige Tijdender, at wår Konung den 19 hujus wid Kieler hållit en mycket olyckelig Feldtslacht med Konungen af Swerige, hafwandes icke allenast de Sachsiske Tropperne lidit stoor Förlust och nederlagh, uthan wij ochså förlohrat alle Stycken, allt Bagaget samt Fält-Cassan mera än 200000 R:dr samt hela Cantzliet. Det säyes, at Konungen i Swerige avancerar wijdare hijt åth, hwarföre de mäste flyttia deras Egendom till Slesiske Gräntzen. <div style="text-align: center;">Stettin den 15 Julij</div> Om Actionen emillan H:s Kgl. May:t af Swerige och Konungen i Pohlen äre åtskillige particulier Bref ankomne, som berätta, at Konungen i Pohlen först anfallit Konungen i Swerige uti sitt Läger, och giordt med Stycken temmelig skada, men som K. M. af Swerige då lät sine Tropper med wärjan i handen anfalla dhe Sachsiske så drefwe de dem först ifrån Styckerne, wände dem om på Sachserne, och drefwe dem på Flychten ; hafwandes wåre bekommit Styckerna och allt deras Bagage. <div style="text-align: center;">Stockholm den 5 Augusti</div> Ifrån Liefland äre de olyckelige tijdender komne, at Ryssen med en öfwermåttan stoor Macht infallit och Gen. Majoren Schlippenbach obligerat at retirera sigh medh sine underhafwande Tropper. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 11 Augusti 1702.}}<div style="text-align: center;">Crackau den 14 Jultj</div> Såsom Crono-Armeen den 8 hujus ankom till Pincrou, hafwer wår Konung straxt begifwit sig dijt at conferera med Cron-Feltherren. Den 6 wille de Sachsiske, sedan de sig med Crono-Armeen conjungerat, marchera wijdare, men som de finge Kundskap, at dhen Swenske Armeen brutit upp, utan at weta hwad wäg de tagit, skickade Konungen uth Gen. Lieutn. Tramp medh wänstre Flygeln at sättia effter dem, hwilken sedan han gifwit der till Ordres fick se huru de Swenske Tropperne ankommo öfwer en icke långt från Lägret belägen högd ; då wår Armee sig straxt rangerat och commenderade Gen. Lieutn. Flemming, som hade Gen. Lieut. Brust hoos sig, den högre, Gen. Lieutnanten Tramp sampt under honom Gener· Lieut. Schulenburg den wänstre Flygeln, men Konungen sielfwe Corpus, hafwandes hoos sig Gen. Fältmarskalcken Steinau. Crono-Armeen stod på högre Flygeln. Artolleriet commenderades af Gen. Majoren Wackerbarth ; När nu den Swenske Armeen marcherat Högden uthföre, och Konungen seendes det de intet formerade någon Linie, utan wände sig på sijdan, förmärckte at de hade fattat dheras Dessein emot högre Flygeln, befalte han Gen. Lieut. Tramp, at så snart de Swenske den högre Flygeln attaquerade, falla dem med den wänstre i Ryggen; hwilken ock när han såg, at den wänstre Flygeln blef angripen, satte öfwer en Giärdzgård och Dijke, men råkade uti ett Morast, så at han ey kunde komma till Fienden, hwilken imedlertijd medh all Macht tillsatte Polackerne, som intet kunde uthålla then myckna Elden, serdeles af Canonerne, utan togo Flychten jempte 2 Regimenter Dragoner, som stode hoos Polackerne ; doch satte sigh Gen. Fleming igen med Cavalleriet, men det blef, sedan han wardt med 2 Kuhlor skuten, icke länge stående. Sedan nu på en Timmas tijd hela högre Flygeln war slagen, haar Fienden med all sin Macht anfallit Infanteriet, som fuller först giordt temmeligit Mootstånd, men enteligen måst wijka och salvera sig med Flychten, hwilket och den wänstre Flygeln nödgades at giöra. Månge af de Sachsiske äre, förutan dem som på Fältet blifwit slagne, uti Morastet drunknade, och är hela Artolleriet sampt Bagaget råkat i de Swenskas Händer. <div style="text-align: center;">Warschau den 17 Julij</div> Med Bref som i går äre ankomne ifrån Crakau, förmäles, at deras Förlust wid den förelupne Actionen ey skall stiga öfwer 2000 Man. Men Bref ifrån Kongl. Swenske Lägret tala om 4 a 5000 Mann, som dels på Feltet, deels i Retiraden och i Morasten omkomne äre. <div style="text-align: center;">Tillsith den 19 Julij</div> Den 14 hujus hafwer ett Partij Swenske af 400 Mann giordt ett infall uthi en liten Stad Bactsen benemd, och hafwa drifwit heela Odochowskys Compagnie på Flychten, sampt 2 af dem nederlagt och till fånga tagit ; hafwandes Odachowsky, som är Ryttmästare, måst med de öffrige retirera sig åth Preusen I dag hafwa 5 Compagnier Swenska Ryttare ryckt in i Bodogschee Starostien, hwarföre Adelen, som hållit Oginskys partij mästedels begifwit sigh åth Preusen. <div style="text-align: center;">Lyk i Littauen den 21 Julij</div> Den 15 hujus hafwa dhe Swenske och Sapiehske Troupperne ohngefehr 6 Mijl här ifrån wid en By Camiorika benemd träffat medh Oginsky och råkat till en blodig Action, emedan af Oginskys Partij till 5 a 6000 Mann och af dhe Swenske 1500 blifwit tagne ; Dhe senare hafwa sedermera slagit sitt Läger uti en 3 Mijl härifrån belägen Stad och wänta på flere Tropper, som föllia dem efter ; men Zaraneck hafwer illa blesserad, sig sielf tridie salverat. <div style="text-align: center;">Crakau den 24 Julij</div> Crono Armeen drager sig igen tillsamman ; Den Sachsiske står på denne sijdan om Weichseln, och wäntar på de öffrige uthur Sachsen kommande Troupperne. Den Kongl. Swenske Armeen står uti wårt Läger, och hafwa de besatt Slottet Pincrowo. Pospoliten Ruscenie församblar sig, och skall Polniske Adelen stå wid Kziwin. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 18 Augusti 1702.}}<div style="text-align: center;">Cracau den 22 Julij</div> Nu förnimmes, at Kongl. Swenske För-Tropperne avancerat till tree Mijl när här till Staden. <div style="text-align: center;">Dorpt den 4 Augusti</div> Fienden hafwer ifrån den 25 till den 31 Julij legat här kring Fästningen, och sökt at få itända Hackelwärcket, men som han genom wåre Canoner mist något Folck, haar han begifwit sig tillbaka, hafwandes twifwelsutan fått Kundskap om Kongl. May:ts härlige Victorie i Pohlen, emedan han marcherat så hastigt, at han på en dag gått 6 Mijl och mångestädes lämbnat effter sigh Grytor och Kitlar, sampt halfslachtad Boskap. <div style="text-align: center;">Riga den 4 Augusti</div> Här är effterrättelse inkommen om en lyckelig Action, som General Majoren Maydell wid Memelströmmen hafft med Oginskiske, Wiesnowiskyske och Zaraneckiske Partierne, som bestode af 16000 Mann, nembligen, at General Majoren Meydell notificerat Stor-Feltherren Sapieha at Kongl. Mayt för godt funnit, at han skulle conjungera sig medh Stoor-Feltherrens Tropper, och at han fördenskull wille en halff Mijl ifrån Jurgburg gå öfwer Strömmen, hwilket Fienden hafwer sökt at förekomma ; men General Maj. Maydell har intet allenast Fienden tillbakars drifwit, utan och satt öfwer strömmen och någre 1000 af Fienden nederlagt, hafwandes wåre med sådan mannlighet fächtat, at allenast 40 af Maydels Infanterie sig medh 6 Compagnier Polackar wid ett Pass engagerat, och dem tillbakars drifwit, hwarpå General Majoren Maydell sig sedan med Sapieha conjungerat till at förföllia Fienden. <div style="text-align: center;">Wiborg den 8 Augusti</div> Cap. Ankarstierna, som i Vice-Ammiralens Frånwaru (hwilken afrest åth Nyen ) hafft Commendet öfwer den i Ladoga Siön krytzande Flottan, hafwer sidst förledne ultimo Julij fattat den Resolutionen och satt sigh mitt under Fiendens Skantz Condowa ( som icke allenast war med skiöne Batterier försedd, utan hade ock Ryske Gräntz-Armeen bestående af 6000 Mann sig där wid posterat ) sampt sökt där at giöra en Descente, oachtat Fienden det sökte med Macht at förhindra, helst eftersom de icke allenast wore så starcke till Manskap, utan och hade en fördeelachtig Strand för dhess höghet skull ; Men Ankarstierna giorde medh sine Stycken Stranden snart reen, gick till Landz, och oachtat fiendtelige Tropperne, som sig partijwijs i skogarne tillbaka dragit, gofwe deras Salver, avancerade en fierdedeels Mijll i Landet, hwarest de funnit en stoor myckenheet af Boskap, som Fienden till sitt uppehälle sammandrifwit, hwaraf de så mycket som de kunnat berga, med sig tagit, och i deras Chalouper bracht; imedlertijd hafwa dhe uthi Skantzen icke giordt ett Skott förr än Chalouperne ginge ifrån Landet, då dhe begynt starckt canonera, men intet giordt någon skada ; dessutan hafwa wåre fått all deras Fiskeredskap, som de under Skantzen bracht och förmeent där wara säkert, sampt uppbrändt alle deras Stranden längs åth liggiande Båtar och Fahrtyg. Någre af Fienden hafwa måst sättia lifwet till uti Flychten, men wij hafwa intet hafft någon dödh eller blesserad. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 25 Augusti 1702.}}<div style="text-align: center;">Mitau den 7 Aug.</div> Man continuerar här intet allenast med Fästningz Byggnaden kring Citadellen, warandes icke allenast de gamble Wercken alldeles reparerade, utan man hafwer ock med alle nye utanwärck Fortificationen nästan fördublat, hwilke mehra än till hälfften redan färdige äre. <div style="text-align: center;">Warschau den 9 Aug.</div> Med Crakauske Påsten hafwer man, at Konungen i Swerige slagit en Bryggia öfwer Cizilo, och med Armeen gått dheröfwer; ståendes bägge Konungarne intet mehr än 2 och en half Mijl ifrån hwarannan, och hafwer Konungen i Pohlen dragit hela Guarnisonen utur Crakau till sig så att det synes, som torde de åter komma med hwar annan till en ny Action igen. <div style="text-align: center;">Pernau den 12 Aug.</div> Ehuruwäl Fienden sig alldeeles och uti stoor Confusion, som för detta förmählt är, här utur Landet begifwit och sig tillbakars dragit hafwer, så förnimmes doch, at han med 20000 Mann friskt Folck igen wändt sigh ifrån Pitzur åth Lettiske Disiricten, doch lärer man sökia honom efter möyeligheten at möta, och hans ströfwande Partijer at uphäfwa. <div style="text-align: center;">Wiborg den 15 Augusti</div> Här äre tijdender inkomne at General Majoren Cronhiort den 12 huius låtit dess Cavallerie och Artollerie marchera åth Ingris, och dagen der efter Infanteriet, at sökia drifwa Fienden tilbaka, imedlertijdh som Öfwerst-Lieutnanten Rehbinder med 5 a 600 Mann samma dagh som Fienden afbrändt Ingrishoff, fattat posto litet på andra sidan om bemelte Ingris, har Fienden dem först med 200 Man den 13 hujus angrijpit, men är straxt blifwen med Förlust af wackert Mannskap tillbaka drefwen ; Och ehuruwähl han mycket starckare sedan igenkommit, är han doch så manligit blefwen bemötter, at han äfwenwähl måste sig andra gången med sin Förlust retirera ; doch kom han tredie gången tillbakars medh heela sin force ; men haar och då funnit sådant Motstånd, at han medh stoort Nederlagh af sitt Folck måst wijka tillbakars och draga sig till en Skogh, hwarest wåre, som då blifwit förstärckte med det Mannskap som Öfwerst-Lieutnanterne Muhl och Pistolekorss hoos sigh hade, sampt af Finske och Ingermanländske Adels-Fahnan, dem efftersatt, och hafwer man sedermehra hördt ett starckt skiutande, och förwäntes således at förnimma hwad ytterligare må wara passerat ; allenast hafwer man imedlertijd ifrån Nyen Tijdender, at Majoren Borckhausen skal medh För-Tropperne hafwa öfwerallit Fienden widh [..], medan dhe suttit till Måltijdz, och ett stoort partij af dem nederhuggit. I Ladoga Siön skall Fienden hafwa wijst sig mycket starck medh en hoop Lodior och Fahrtyg wid Szlandina holmen ; Men så snart han förnummit at wåre Fahrtyg sig röra, hafwer han dragit sig tillbaka. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 1 Septemb. 1702.}}<div style="text-align: center;">Uthur Kongl. May:tz Läger wid Crakau den 2 Augusti</div> Sedan Kongl. May:t, någre dagar effter den emot Konungen i Pohlen och Sachserne wundne Battaillen, låtit föra wåre blesserade, sampt det swåra Sachsiska Artolleriet på en Fästning Pindschou benemd, sampt bekommit effterrättelse, at Konungen i Polen war gången öfwer Weichseln wid Crakau, ärnandes sig åth Lemberg, så bröt ock wår Armee upp och gick närmaste wägen åth Bochina, hwarest Cavalleriet kunde rijda igenom Strömmen och Bagaget med Infanteriet forthielpas med en lätt Bryggia, i mening, at afskiära Sachserne Passagen, eller och obligera dhem at lefwerera en Battaille ; Men ehuru wij oss skyndade, så kommo doch Sachserne en dag förr till den Orten, hwarest wij tänckte at träffa dem och marcherade de straxt wijdare, dock kommo wij dem så när, at wij hinte på deras efterlemnade Påster och Wacht, hwilke blefwe på flychten drefne. Sedermera haar Kongl. May:t lembnat Fienden, och kom för 2 dagar hijt och hafwer intagit både Staden och Slottet, det senare med stormande hand, som war besatt med 500 Polacker. <div style="text-align: center;">Cracau den 5 Aug.</div> Eftersom Konungen i Swerige så som ock Konungen i Pohlen satt öfwer Weichseln, och gått med Armeerne emot hwarandra, så hafwer hwar man tänckt, at det skulle komma till en ny Battaille, men förnimmes doch intet något wara förelupit, oachtat bägge Armeerne wid Bochins en fierdedeels Mijl när marcherat förbij hwarannan, hafwandes Konungen i Swerige tagit sin Marche åth Crakau och Konungen i Pohlen åth Tarnou och Sendomir. Samma afftonen kom den Swenska Armeen till Weichseln under Crakau, hwarest Sachserne tillförende warit posterade, och beordrades strax någre Tropper at gåå öfwer Strömmen, hwilke utan något Motstånd sig bemächtigade af Staden och Slottet, desarmerade Polniske Guarnisonen och besatte Slottet med Swenskt Folck. Sedermera hafwer man af Staden fordrat 60000 R:dr brandskatt. <div style="text-align: center;">Saris den 16 Aug.</div> Såsom man bekommit Efterrättelse, at Fienden war i Loppis Gebietet, och hade drifwit wåre Poster, den ena wid Nasia af 60, och den andre wid Toritz af 80 Mann tillbakars, och at han wijdare avancerat hijt åth ; Så hafwer Gen. Majoren Cronhiort utskickadt först en Ryttmästare med 50 och sedan en Major med 75 Hästar at recognoscera Fienden, hwilket och så lyckatz at de råkat ett fientiligit Partij 30 af dem nederlagt, och 2 till fånga tagit. Och som desse berättade, at Fiendens Intention skulle wara at gå åth Nyen ; der till med och tijdender inkommo, at han sig wid passet Passina, som wåre med 500 Mann och 2 Stycken besatt, genomträngt, och wåre, doch utan någon serdeles Förlust hwarken af Stycken eller Manskap tillbaka drifwit, så utcommenderades Ofwerst L. Rebinder med Nylands Regimentet och någre Compagnier Dragoner åth Ingris, at möta Fienden, och marcherade Gener. Majoren Cronhiort med det öffriga Cavalleriet wägen åth Nyen at disputera Fienden Passagen öfwer Nevaströmmen, där han och låtit gå Åbolähns Regimentet öfwer strömmen, men det öffrige Cavalleriet och Dragonerne åth Ingris, effter man fick Kundskap at Fienden dijt marcherade. Men innan dhesse Troupper dijt framkommo, sökte Fienden med 2000 Hästar at komma öfwer wid Ingris, och blef doch, sedan dhe chargerat nästan heela dagen, förmedelst Öfwerst L. Rhebinders giorde Resistence nödgader at wijka tillbaka. Efter Actionen ankom Öfwerste Tiesenhausen med der öffrige Cavalleriet, sedan han i 8 timar marcherat 6 mijl. I förgårs ankom åter Fienden med sitt Infanterie, Cavallerie och Artollerie, och ryckte dhe emot en Deel af Cronhiorts Cavallerie på en Högd wid Ingrishoff, hwarpå begyntes at canoneras på bägge sidor, till dess enteligen Fiendens Infanterie, som sig posterat i Skogarne på bägge sidor löst bröte, hafwandes Spanske Ryttare för sig och Cavalleriet emillan sig. Emedan nu Gen. Majoren Cronhiort intet hade Infanterie hoos sig, lät han Artolleriet och Cavalleriet under stadigt Chargerande gå tillbaka öfwer strömmen, hwarest och Chargerandet, emedan Fienden och allestädes öfwergick, igen å nyo begyntes Gen. Majorens Cavallerie bestod allenast af 1000 Mann, och Fienden war åth minstonne 8000 starck, och hade Infanterie hos sig. I begynnelsen hade wij den Lyckan at repoussera honom öfwer 2000 steg, men skogarne uti hwilke fientlige Infanteriet sig posterat, och wårt Infanteries uteblifwande förhindrade oss at fortsättia Victorien, utan måste wii med Chargerande draga Oss tillbaka, till dess wij omsider råkade wårt Infanterie wid Rysta Krog, och som då hästarne woro trötte och [..] ingen Fourrage ; hafwer Gen Majoren lembnat där en Wacht och dragit sig hijt åth, hafwandes, sedan wij i 2 timmar canonerat och i 3 timmar chargerat med Fienden, intet förlorat öfwer 30 Mann och fått 40 blesserade. Nu drager Gen. Majoren Cronhjort alle utsatte Posterne till sig, at förstärkia sig der med och giöra Fienden motstånd, som i medlertijd hwarest han han framfarer, herjer och bränner. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 8 Septemb.1702.}}<div style="text-align: center;">Crakau den 10 Augusti</div> Wår Stad hafwer nu utgifwit de 60000 R:dr Contributions Penningar, som Konungen af Swerige fordrat. Collegium Prelatorum hafwer gifwit 108000 Tympfer dels i reda Penningar, deels i Silfwer. Academien 15000 Tympffer, som ännu skall betala en lika stoor Summa, och gå 6 Tympffer på en Rikzdaler. Klosterne och Kyrkiorne hafwa betahlt 150000 Tympffer. Så hafwer man ock i Slottet funnit 10 a 11 Kiäril fulla medh Penningar. Staden Casimir, som betahlt 30000 R:dr, är giordt till ett Hospital för de siuka Soldaterne, och måste Staden till deras behoff anskaffa 2000 Sängiar med tilhörige Sängkläder, sampt hålla 120 Personer till deras upwachtning med Twätt och Matredning. Förstäderne måste fournera Proviant, Spannmåhl och öhl. Wår Konung är ännu i Sandomir, hwarest åtskillige Weywodskaper sig församblat, och hålles hwad dhe uthi dheras Krigsrådh slutit mycket fördoldt. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 15 Septemb.1702.}}<div style="text-align: center;">Crakau den 23 Aug.</div> De Kongl. Swenske Troupperne äre mästedelen afmarcherade åth Sendomir, warandes allenast 2000 Mann här i Slottet och 4000 Mann i Staden blefne, som intet förr läre afmarchera, än Contributionerne fullkommeligen blifwit betahlte. Så förnimmes ock, at Konungen i Swerige inrättat sin Marche på denne och andre sidan om Weichseln, emedan wår Konung skall stå på denne sidan och någre Weywodskaper på andra sidan om be:te ström. <div style="text-align: center;">Mitau den 30 Aug</div> Öfwersten Gr. Levenhaupt haar haft lyckeligit Partij mot Oginskys Föllie uti en liten Stad i Littauen, Linio benemd, då såsom honom berättades, at 3 Compagnier, af Oginskys folck just på en Marknadzdag kommit till bemelte Stad och obligerat Marknadzfolket sig at contribuera, sampt föröfwat andra Insolentier, hade han utskickat 40 Ryttare dhem at angrijpa, hwilket de och så lyckeligen giordt, at de 2 Officerare och månge gemene nf dem nederlagt, 6 till fånga tagit och de öffrige på Flychten drifwit ; hafwandes ock bemelte Grefwe Levenhaupt sedermera en Polnisk Ryttmästare, som warit uthsänd at recognoscera, tillfånga bekommit. <div style="text-align: center;">Narva den 30 Augusti</div> I går hafwer man medh Påsten af Nyen hafft effterrättelse, at wår Allmoge, som brukat uthi Skogarne at giöra Fienden afbräck, sedt hela wägarne fulla, så långt de kunnat see med Fiendens Bagage, som drogo ifrån Ingris tillbaka igen åth Ryssland, och dhet medh sådan hastigheet, at när Bönderne gifwit Fyr på de senaste Wagnarne, Folket utspändt Hästarne, tagit Flychten åth Skogen och lembnat Wagnarne efter sig. <div style="text-align: center;">Wiborg den 2 Septemb.</div> Man hafwer fuller fruchtat, at Fienden skulle trängia på wid Nyen, men fått de hugnelige Tijdender, at han förlåtit sitt Läger wid Ingris, och alldeles marcherat till sitt Land igen, sampt afkastat alle bryggor efter sig. Förr än han afmarcherade hafwa Soldaterne satt en Båt på några sammanfogade Bräder, och där uti satt en Figur som en Mansperson medh någre slarfwor omkring och en brinnande Lunta, sampt brinnande Luntor kring Båten, och sedan släpt den strömmen utföre; och som den widh Natten kom emot Tassina, hwarest Strömmen är smalast, hafwa Ryssarne, som där stode derpå lossat öfwer 1000 Musquete skått, men Båten farit sin wäg fram. I Ladoga Siön har Fienden med 40 Lodior, hwaribland en warit medh Stycken och Skantzborgar försedd, angripit Lieut. Husman widh en Holma på Ryske sijdan och welat medh honom entra, men Lieutnanten hade sig förswarat ifrån Kl 8 om morgonen till Kl. 11, då Skeppet Castor kommit honom till bijstånd, sedan han förlorat 3 Mann och 15 sampt han sielf qwetste, men Ryssarne förmenes hafwa fått 200 döde. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 22 Septemb.1702.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 17 Aug.</div> Woywodskaperne deliberera ännu öfwer desse Conjuncturer, doch äre alle af den mening at ey förbinda sig, förr än Konungen i Swerige förklahrar Krijg emot Republiquen, och at i medlertijd en Legation skal affsändas till Hans Kongl. May:t med billige Fredz Conditioner. <div style="text-align: center;">Riga den 1 Septemb.</div> Moskowiterne hafwa i förledne weka begynt at beskiuta och bombardera Marienborg, och skola de ifrån Pitzur färwänta flera Stycken till sig. <div style="text-align: center;">Narva den 3 Sept.</div> Ifrån Nyen berättas, at Moskowiterne d. 28 Aug. låtit deras Bagage från sit retrencherade Läger wid Ingris upbryta och den 29 sitt Artollerie marchera, som de ock sielfwe sig igen i sitt Land med sådan hastigheet förfogat, at de ock lembnat effter sig 32 gode Baakungnar. Ofwerstl. Brackel skall nu med 300 Mann stå uti deras Läger. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 29 Septemb.1702.}}<div style="text-align: center;">Uthur Kongl. Swenska Lägret widh Jangard den Augusti</div> I desse dagar är Hans Kongl. May:t hijtkommen ifrån Crakau, och låtit Tropperna marchera utur Lägret, och som han befant dem uti öfwermåttan godt tillstånd, begaf han sig heel förnögd åth Cracau igen, hwarest den Kongl. Swenske Armeen strax under Staden camperar. Marquetenterne rida aff och til, men som Wallacherne dem ibland uppassa, så har öfwersten Crassau warit på Partij med sina Dragoner några till Fångar tagit, deras Pukor och Standarer, som de med sig hafft, borttagit, och de öffrige alla nedergiordt. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 13 Octob. 1702.}}<div style="text-align: center;">Cracau den 13 September</div> Desse dagar äre åthskillige Wallacher här uppå Torget afrättade worden af orsak at de några af de Swenske uti de häromkring liggiande Byar öfwerfallit ock nederhuggit hafwa. De äro dömbde at steglas, hwilket ock blifwit exquerat där icke Hans May:tz Konungens af Swerige nåd kommit emellan som uti detta Decreto giort en lindring, så at de allenast blifwit halshuggne. Som berättas så läre de Kongl. Swenske Troupperne taga deras marche öfwer Warschau åth Preussen där till at taga winter qwarter emellan Thorn och Danzig. <div style="text-align: center;">Warschau den 20 Septembr.</div> Med Cracowiske Bref har man at hans May:t Konungen af Swerige låtit en stoor dehl af dess Cavallerie taga dess Marche hijt åth, warandes jemwäl till Infanteriets fortbringande siöledes många Båtar ock Fahrtyg i Beredskap ock lärer hans May:t sielf med Resten af dess Troupper föllia effter, och fruchtar man at i fall för bemelte Troupper här ey skulle finnas Proviant nog det torde de, effterföllia de Saxiske ock giöra dem winter qwarteren disputerlige. <div style="text-align: center;">Warschau den 23 Septembr.</div> Med Bref ifrån Cracau har man at Hans May:t af Swerige upskutit dess afmarche därifrån till i dag, warandes nu all ting till upbråttet i beredskap, och har Hans May:t så wäl det uti sidsta Battaillen eröfrade Saxiske som det här fundne Pohlniske Artolleriet låtit uthi Fahrkostar inlasta. Infanteriet skall ock med Pråmar och Båtar uthför Weichseln transporteras. Men Cavalleriet marcherar längs med stranden på både sijdor om bemelte ström. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 20 Octob. 1702.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget om Nöteborg}}}}<div style="text-align: center;">Mitau den 20 Sept.</div> I förgår ankom här Öfwersten Gr. Leyonhufwud med sitt partie tilbakas utur Littouen, hafwandes af Oginskis adherenter fångne med sig en Öfwerste, en Ryttmästare, 8 Towarische, hwarunder en Russina, som är en bland de förnämste af Oginskis tilhängiare, en Trompetare och åthskillige gemene ; han är på återresan stadigt worden attaquerad, och är uti den sidste actionen af Fienden en Regimentz-Officerare, Kirkillo, med 30 man på platzen blefne, och 26 blesserade wordne. Superintendenten härsammastädes Hollenhagen, som Oginskis partie halsstarrigt tilhängt, utan at wilja på wahrning sig rätta, är här på Slottet i arrest inmant. <div style="text-align: center;">Memel den 24 Sept.</div> Hans Kongl. May:t af Swerige är nu wärkeligen i anmarche til Warschau, och redan til Sandomirs ankommen. Crakau är med 8000 man Swänska besatt. Saxerne äro, som det wil förlinda, omkring Warschou förlagde, och warda af Polackarna älendigt undfägnade, wiljandes de senare jemwäl disputera dem quarteren. <div style="text-align: center;">Wijborg den 30 Sept.</div> Fienden haar wid Nötheborg wijst sig under Styckerne, och på Kiökholmen intagit Ladugården, samt där för sig ett Batterie upkastat; men som Guarnisonen i Fästningen är med 240 man worden förstärckt, så wil man troo, at han där altzintet lärer kunna uthrätta. Wid Rätkinä skola stå en 6000 man til häst och 30000 wid Poris ; hwad desseinen wara månde, gifwer tijden. Utur Lijfland har Muscowiten dragit sig tilbaka, sedan han Marienburg föstört, och Garnisonen mot sitt Accord dels nederhuggit, deels fångne bortfördt. Wid Plescou <br>Fienden continuera at draga een stoor macht tilsammans med ett tämmeligit Artollerie ; Imedlertijd blifwer å wår sijda all mögelig anstalt med allmänt upbod där elliest författad til ett krafftigt mootstånd, hwartil Gud förläne sin nådige hielp och wälsignelse! {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 27 Octob. 1702.}}<div style="text-align: center;">Nötheborg den 31 Sept.</div> Natten emellan den 27 och 28 hujus kom fienden här innan, och kastade i största hast upp een Skantz, hwarifrån han hälser på oss temmeligen flijtigdt ; dock ( Gudi lof ) utan skada ; han haar iemwäl sedan upkastat een annan Skantz, twert emot wår port, och arbetar eljest flijtigt på sine trencher. <div style="text-align: center;">Ifrån Kongl. Swänska armeen i Pohlen den 4 Oct.</div> Haar man af säker hand, at Hans Kongl. May:tt, som då mehra war, Gudi lof, fullkommeligen restituerad utaf een genom hästens fall tijmat anstöt, haar wärckeligen brutit upp ifrån Cracau, gåendes Infanteriet med Artolleriet på flåttar Weichsselströmen uthföre, och Cavalleriet följer på både sijdor om Strömen. <div style="text-align: center;">Nyen den 6 Oct.</div> Det berättar een här inbracht fånge, at fienden skal stå för Nöteborg 10000 man starck, samt at Zaren dijt i person förwäntandes med mehra manskap. Nu på stunden ankom här een uhr festningen uthpracticerad Soldat, med berättelse, at fienden haar, sedan han inkastat öfwer 1800 bomber, och giordt 4000 Stycke-skåt, igenom een Trompetare upfordrat fästningen, men blifwit behörigen afwijst. Commendanten är förstärckt med mehra manskap och twenne Majorer, samt andre Officerare, iemwäl eliest behörigen försedd med ammunition och andra Nödwändigheter, och förmodar med Gudz hielp, kunna sig förswara. <div style="text-align: center;">Ett annant af den 7 Oct.</div> Öfwersten Crassau, som för kort sedan blef uthcommenderad till slottet Pilsen med 600 hästar, at indrifwa proviantet, haar hafft den Olyckan, at een dess Ryttmästare, Starckhufwud, och Lieutenant, Norman haar, med deras partie, blefne af 7000 Wallacker, under Generalen Brand, uti ett torp attaquerade och fångne, item Capit. Lieut. Prässentin med Lieutnanten Örner uti ett annat torp; man hafwer wähl sökt at Secundera dem, men förgäfwes. <div style="text-align: center;">Warschau den 8 Oct.</div> Den Swänska Generalen Stuart söker med flijt at instängia dhe avancerade Oginskis partier in emoot Churland, och Wissnowiski där emoth at förföllia Sapieha; dhe Saxiske Tropperne stå ännu uti Pleskouske Woijwodskapet, men dhe Littouske äro uti Lublin inmarcherade, hwarest dhe Swänske lähre passa på dem. Moot Generalen Brand skall 4000 man Swänske uthcommenderas. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 13 dito</div> Cornetten Örkin haar warit fiendens lägre för Nötebårg så när, at han sedt dem upp och neder ifrån sine i jorden nedgrafne hyttor röra sig ; men huru starcke dhe woro, kunde han intet wetha ; dhe skola arbeta om nätterne, och om dagen liggia stilla i sina kuhlor ; och underlåter man å wår sijda intet at sammandraga alt manskap af krijgz- och upbodz-folck, och sökia undsättia den orten samt uphäfwa belägringen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 3 Novemb. 1702.}}<div style="text-align: center;">Ifrån Kongl. Swenska armeen i Pohlen</div> Finnes ett bref ankommit, af den 8 Oct. st.v. skrifwit af säker hand, at Hans Kongl. May:t befann sig, Gudi lof, dageligen bettre, och hade då allaredo marcherat någre dagar, gåendes med Cavaleriet på ömse sidor om Weichselen, och Artolleriet med dhe siuka siöwägen Strömen uthföre, utan at man ändå rätt wiste hwart uth marchen giälla skulle. Den Keyserlige Envoijen Grefwe Von Zinzendorp är ock med Hans Kongl. Mayt. i fölie, låtandes sig Fredz handelen wara mycket angelägen. Den Polniske Legations Secreteraren Bruno infan sig wid Cracou afftonen förr än upbrotet skedde, anhållandes om een wiss tijd och orth till audience för dhe deputerade af Republiquen, och fick till swars, at Kongl. May:t wille höra dem wid Sandomir. Fäldtherren Lubomirski haar med een General Adjutant sändt Öfwersten Dahldorff och Capitainen Rosenstierna, hwilka för een tijd blefwe fångne af Wallackerne, tilbaka till Hans Kongl. May:t friske och sunde, och haar Hans Kongl. May:t låfwat berörde Gener. Adjutant, och låtit honom wähl nögd ifrån sig. <div style="text-align: center;">Pernau den 11 Oct.</div> Till Rijga är een Courier utur Churland ankommen, berättandes, at Oginski är af dem wåra slagen, och at de honom afhändt 6. Stycken med annat gott byte ; man önskar dock Continuationen. <div style="text-align: center;">Nijen den 20 Oct.</div> Man måste nu berätta, at Nötteborg är till fienden öfwergångit. Commendanten Schlippenback ankom här med dhe öfrige Officerarne för några dagar sedan, berättandes, at Ryssarne hafwa så gruweligen skutit på Fästningen, at des muurar och rundelar blifwit i grund förstörde ; men at dhe likwähl uti trenne stormer med stoor förlust äro wordne afslagne, till dess dhe fattat posto under muren, och meg Lådior ansatt 4000 man, och således den fierde stormen, samt redan hint med några hundrade man upp i brescherne, då Commendanten uppå samtelige Officerarnes inrådande, sedan Garnisonen af siuckdom och undfångna blessuer myckit warit förswagade, har träffat ett honnorabelt accord ; Zaren sielf haar warit där närwarande, men gifwit sig uth för Capitain, och stått med hatten i händerne för Generalerne, när Garnisonen uthmarcherat. General Fält-marskalken Cheremetoff haar skrifwit under Capitulationen. Printz Alexander mentikoff så wähl som Ge. Majoren Chambre hafwa wist sig myckit Civile emoot dem wåre. Wid Zarens armee haar funnitz en stoor myckenheet af fremmande Officerare, så wähl Frantzoser, som Brandeburgare och Skottar, med fleere. Här giöres all möijelig anstalt och författning till een god Defension ; den alldrahögste stode oss bij; {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 11 Novemb. 1702.}}<div style="text-align: center;">Bronowitz den 13 Octobr.</div> Wid Dasimir står Fälrherren Sapieha med 2000 Littouer, och General-Majoren Maidell med 8000 man Swänske ; de äro sinnade at slå en Bryggia öfwer Weichselströmen, och där conjungera sig med den ifrån Cracau kommande Kongl. Swenska Armeen. <div style="text-align: center;">Ifrån Kongl. Swenska Armeen wid Pikau i Pohlen, 6 Mijkl ifrån Cracow den 16 Octobr.</div> Hans Kongl. Maytt. befinner sig Gudi lof, uti ett gott tillstånd ; Öfwersten Dahldorff och Capitainen Rosenstierna, (hwilka för någon tijd sedan blefwe fångne af Wallacherne ) tillbaka sände af Fältherren Lubomirski, äro här ankomne ; han har i stället för den Ranconen af dem fordrades, nembl. 12000 ducater, förährat Öfwersten ett Gyllende uhr, och Capitainen een wacker Ring ; hwilken Hans Kongl. Mayt. haar låtit sig myckit wähl behagat, och däremot skickat Fältherren 3 skiöna hästar med all deras Mondering. Öfwersten Von Fersen är blefwen General-Major och Commendant i Giötheborg, och Hr. Lagercrona Öfwerste och General Adjutant i des ställe. Generalen och Gen. Gouverneur Herr Baron Gyllenstierna ärnar företaga een resa till Pommern, och wid samma tilfälle där wärfwa 2 Regimenter til häst; han har redan hafft hos Hans Kongl. May:tt Afskedz-Audience. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 18 Novemb. 1702.}}<div style="text-align: center;">Opatovitz 10 Mijhl ifrån Cracau den 10 Oct.</div> Hans Kongl. May:t mår, Gudi lof, wähl, och liggia nu hela Armeen här omkring, emedan wår marche något hindras af det låga wattnet i Weichselströmen Den Keyserlige Envoyen Gref von Zinzendorf är gången föruth till Warschau, convoyerad af 50 Swänska Ryttare. <div style="text-align: center;">Mitou den 29 Octobr.</div> Adelen här i landet, som fölgdt och hållit Oginskis partie, draga sig under hand därifrån, gåendes hwar een til sitt, sedan de förmärcka deras förseende icke så högdt af Gouverneuren Stuart beijfras, utan pardoneras. Littouske Troupperne, som här på 4 åthskillige orter posto fattat och blifwit afdrcfne, äre jemwäl gångne tilbaka; warandes således hela Provincen reen, och få Churländare som Littouerne åthfölja ; hwartil intet litet hulpit ett Placat, som bemelte Gouverneur har låtit publicera, med föreställande af Littouernes onda upsåtå och den Churland öfwer hufwudet swäfwande fahran. <div style="text-align: center;">Wiborg den 4 Novembr.</div> Wåra uthskickadt kunskapare hafwa warit in under Nöteborg, och befunnit å denna sijdan intet annat manskap, än ungefähr 100 man på den lilla Stierne-skantzen wid Mustella åmunnen, och å den andra sijdan allenast någre personer; man wil således troo, at Fienden har för någon särdeles orsak dragit sig närmare til sitt Land igen: Fienden har wäl den 28 passato wijst sig wid Kuokajerswi een 4000 man starck, och effter halfannan tijmas fächtande uphäfwit wår wacht dersammastädes samt natten efter upbrändt Jimmilax kyrckia; men som de intet hafft någre Stycken med sig, så förmenas de hafwa warit allenast ett ströfwande partie; icke des mindre giöres här igenom Armeens förstärckning och Almogens upbåtande och bewäpnande så wähl som elliest all möyelig anstalt til ett krafftigt mootstånd, om något widare skulle emoot denne orten begynnas. <div style="text-align: center;">Stettin den 7 Novembr.</div> Generalen och Gen. Gouverneuren Herr Baron Niels Gyllenstierna ankom här ifrån Armeen i Pohlen den 26 Octobr. med Öfwerste-Lieutenanten Eldstierna och heela Civil- och Cammar-Staten, som den Pommerska Armeen åth fölgdt ; Så wäntas ock hijt med det första General-Majoren och Gouverneuren Fersen, General-Majoren Ulsparre och General-Auditeuren Klein, emedan de redan passerat Breslau ; det wil säyas, at Hans Kongl. May;t af Swerige tager dess Winter-Quarteer i Pohlniske Preussen, hwilket Staden Dantzig högeligen åstundar, så i anseende till den öfwerlast, dem af Saxerne skier, som det, at de Brandenburgiske Troupperne jemwäl begynna dem nalckas. Saxerne föredrifwa, det de icke äro sinnade där länge at förblifwa, utan taga deras wäg på Schlesien ; Så wil det och förliuda, at wälbemälte Herr General och General-Gouverneur har capitulerat, här i Pommern och Bremen, at wärfwa 2 Regimenter Dragouner, och een Battaillon Infanterie af 600 man. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 25 Novemb. 1702.}}<div style="text-align: center;">Warschov den 24 Oct.</div> Den Kongl. Swänska Armeen står ännu wid Sendomir och Casimir, 18 mijhl från Cracov, och wilia somblige, at den lährer där taga winter-Quarteer, andre meena uti Hög-Pohlen, men een del föregifwer uti Preussen. Man wäntar nu med längtan at förnimma huru sammankomsten uti Kolo i Hög-Pohlen uthslagit; ty det wil förliuda, at deras General haar där publicerat Patenter, wiliandes icke tillstädia Saxerne något inträde. Det är wist, at Adelen därsammastädes haar ansökt bemelte General, det wille han så laga, at ingen Saxisk måtte blifwa där inquarterad, effter som, ifall deras kraffter äro till mootstånd förswaga,de då woro sinnade at ansökia Hans Kongl. Mayt. af Swerige om hielp och undsättning ; hafwandes fördenskull berörde General någre Saxiske, som där Quarteer för sig uthskrifwit, nedergiort. <div style="text-align: center;">Cracov den 25 Oct.</div> Dhe Swenske stå ännu wid Opatowitz, emedan Marchen myckit hindras af det låga wattnet i Weichselströmen; deras för-trouper woro wähl till Sendomiers ankomne, men förnimmes nu draga sig tillbaka till Nipolinice; de torde til äfwentyrs taga här i neigden deras Winter-quarteer. Wij hafwa den efterrättelsen, at Nimrov och Moina, twenne Gräntze-Fästningar uti det Ukraniske, äro af Cossakerne med stormande hand intagne, och Garnisonerne nederhugne, hwarunder månge Adelige och Catholiske warit hafwa. wår Konung haar beordrat 8 Saxiske Regimenter at Machera inn uti Hög-Pohlen, hwarföre Polackarna, så snart de sådant förnummo, anhöllo hoos Hans Kongl. Mayt: af Swerige om undsättning, och togo några 1000 Man sig til hielp och befrijelse. <div style="text-align: center;">Warschov den 1 Novemb.</div> General Majoren Gr. Stenbock är med 6 Regimenter gången till Krossov, at sättia den orten med de omliggiande i Contribution. Ehuruwähl många Protestationer äro skedde emoot den åstundade Confäderationen uti Hög-Pohlen, så är likwål af de mästa för rådsamt erachtat, at intet låta saken komma till sluth, efftersom ingen General bewilning till någon Confederation stodo at förhoppas. Fransöska Envoijen Mons. du Heron, kommandes ifrån Cron-Marskalken, är under wägen till sitt Quarteer på gatan blefwen anfallen och bortförd, hwart, weth man ännu intet. <div style="text-align: center;">Wiborg den 11 Novemb.</div> Det Continuerar ännu, at wåra Kundskaper, ifrån Nyen uthskickade, hafwa warit 4 mijhl öfwer gräntzen inn i Ryssland, och där sedt allenast 4 Compagnier med Estandarer och Bagage Marchera åth Nougården, men eliest ingen Fiende warsse blifwit, förutan dhe 100 man på den lilla Stierne-skantzen wid Mustella Åmunnen; de hafwa uti Ryssland, hwarest de hafwa warit, funnit byarna mästedels öde och förbränte. Ifrån Nyen skrifwes, at Ryssarna skiuta af Nöteborg Affton och Morgon och stundom 4 skått, som förmeenas wara Lösen för dem wistas wid Laduga; men den 8 hujus hafwa de giort 70 och den 9. 40 skott utur grofwa Stycken ; Man will troo det wara skiedt för deras då ingångne beredelse till Jule Högtijden, eller och Frögde-Skått öfwer eröfrandet af Fästningen ; Garnisonen därsammastädes skall bestå af 2000 man ; så skrifwes och ifrån den sijdan till Ryssland igen. det sidst berätta det infallet wid Immilax, wiliandes Kexholmiske brefwen wara skedt af en hoop löst Partie och Bönder. {{Titel|Stockholmiske Extraordinarie Post-Tijender<br>Af den 30 Novembr.}} Säkre breef ifrån Finske orterne förmähla, at, förutan det, afgången wid de Ordinarie Regimenterne till häst och footh, nu warder här sammastädes fullkomligen recreuterat och ersatt, samt alla Regimenterne således Complette giöras, såsom ock den uti Ingermanland stående Armeen med nya ock flere Trouper till någre tusende man förstärckies, så blifwer ock af Allmogen, så wähl som af Adelen och alle Ståndz personer, till Landetz och gräntzernes förswahr, samt Fiendens afskräck ett mächta anseenligit Manskap sammanslutit och upbracht, samt försedt med behörigt Gewähr, och fördeelt under wisse Regimenter och Officerare, till at behörigen Exerceras och wänias wid Krigz-disciplin och Commando, samt sedan, uppå första Ordre upbryta, marchera och giöra tienst, hwarest det behöfwes; beståendes detta senare sålunda upbrachte Manskapet alleena uti Wijborgz-och Tawastehuus Lähn af Ottatusende, uti Åboo- och Biörneborgz Lähner, af Sexton tusende, och uti Österbåtten af ottatusende Man; hwilket alt, förutan ofwanberörde de ständige Regimenterne och de till Armeens förstärkning uthgående Trouper, tillsammans räknadt, giör effter den där öfwer inkomne säkre förslag ett antahl af in emoot 500000 Man wahrachtigdt och godt folck. Ifrån Stockholm är iemwähl detta at berätta, at man å alla orter här i Swerige är i fult wärck begrepen till Rijketz säkerhet och förstärkning af den här hemma i Rijket tillförende befintelige Krigz-machten, på lijka sätt som tillförende med tremänningarne och Dragonerne har skedt, att uprätta een ny reglerad milice, som lährer först deelas uti många Regimenter till häst och foot, hwart Regimente räcknadt till tusende Man, med sine Complette Regimentz-Öfwer-och Under-Officerare, förutan de starcka recreuter, som nu sammanbringas, och wid första wårdag skola blifwa Transporterade till afgången ersättning af dhe wid Hans Kongl. May:tz Armee i Pohlen warande Regimenter till häst och foot, så at iemwäl således utan dem een anseenlig milice blifwer här hemma qwar ståendes, förutan de till Gräntzernes betäckiande förordnade Trouperne. Elliest warda och wed Kongl. Ammiralitetet ett wackert antahl. lätta och bewärda Fregatter och Fahrtyg färdige giorde, till at kunna wid första wåhrdag och ijs lossning uthlöpa till Rewelske-samt Nahrwiske-och Nyenske Redderne, till att där Conjungera sig med de öfrige, under Viec-Ammiralen Numers Commendo, warande fregatter, och således sökia att icke allenast alldeles stängia Fienden uthur Östersiön, utan att giöra honom ett krafftigt afbräck. <div style="text-align: center;">Wiborg den 18 Novembr.</div> Rychtet om det fiendtelige partiet af 600 man, som skolat gått ifrån Nöteborgs strandwägen åth Kexholm, förswinner nu aldeles, warandes det samma af sedermera inkomne bettre effterrättelser, så ifrån Keltis som Nyen, ogrundat befunnit ; Lika så till een dehl hwad som berättat är om Ryssarnes infall wid Kukajerswi och Immilax, hafwades det samma partiet icke warit öfwer 300 Man, hwilka doch brändt 11 byar och bortdrifwit någon boskap, men sedan åter straxt dragit sig tilbaka. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 2 Decemb. 1702.}}<div style="text-align: center;">Utur det Kongl. Swänska Fält-Lägret wid Taklow i Pohlen den 26 Octobr.</div> Hans Kongl. May:t har fuller igenom skrifwelse låtit påminna Herr Krajonsky så wähl om behörigdt straff på Generalen Brand, för des begångne excess och företagande moot de Swänska, som Fångarnes löösgifwande och bytetz restitution ; Men som Hans Kongl. May:t intet warit tilfredz med des inkomne Swar och förklaring, så har General-Majoren Grefwe Stenbock låtit, uti Kongl. May:tz namn, andre gången breef afgå til bemelte Herr Krajonsky, med begäran, det wille han jemwäl, til följe af sin obligation, öfwerlefwerera til Hans Kongl. May:t Crono-Armeen; icke dess mindre är berörde Herr Gen. Major, utan at afwänta något Swar, gången med 8 Regimenter til Rzeszow, i det upsåth, at där Herr Krajonsky icke skulle willia förstå sig til fångarnes löösgiörande Bytetz återlefwerering och Brands afstraffande, samt Crono-Armeens öfwergifft, då ruinera och ödeläggia Rzeszow med alla des godz och tillhörigheter; hafwandes merb:te Herr General-Major imedlertijd penningar med sig så för Crono-Marskalken sielf, som Crono-armeen. <div style="text-align: center;">Köpenhamn den 18 Novembr.</div> Här går tahl, at Freden emellan Hans Kongl. May:t af Swerige och Kounngen i Pohlen lärer oförtöfwat träffas, efftersom Keysaren, Engeland och Holland på det högsta antaga sig Mediationen ; och torde således Muscowiternes progresser taga en stackot ända. <div style="text-align: center;">Wiborg den 21 Novemb.</div> WÅra uthskickade kunskapare ifrån Nyen, hafwa den 17 stdstl. där inbracht een Rysk fånge, som warit i tienst hoos een Rysk Capitain, hwilken uppå anstält förhöör berättar. 1. at dhe uti Mustella Quarn stående 200 man aflöösas hwar fiortonde dag. 2. alt Cavalleriet är gångit uti Winter-Quarteer in uti Ryssland. 3. skola ifrån Laduga komma Cossaker, så snart strömen lägger sig, till Mustella Postens förstärckning. 4. äro alla Infanterie-Regimenterne Marcherade till Nougården och så widare, undantagandes Garnisonen i Nöteborg, som tillsammans räcknad med deras läger på Loppiske sidan och mustella Posten, skall bestå af 4000 man, under en Voiwode på Fästningen, Michael Iwanowitz schapotin, och Commendanten där sammastädes, Öfwerste Tomas Androwitz Jurgen. 5. at Zaren haar warit i person wid Nöteborg, ifrån belägringens begynnelse, in till dess at Fästningen gik öfwer. 6. Generalen Repnin haar under belägringen commenderat Infanteriet, 10000 man, och Cheromethoff Cavalleriet. 7. äro husen i Nötehorg nederresne och i stället Baracquer bygde in under muren 8. Uton Slåttet omkring Rundelarne äro giorde Batterier, hwar uppå 14 a 15 Stycken stå rundt omkring pallisaderade, och den sönderskutne muren med träwärke förbätrad, samt med mull upfyld. 9. Fiendens desseein är at i wåhr angripa så wähl Kexholm som Nyen, Cheremethoff med hälften af Armeen den förre, och Zaren med Repnin den senare. 10. Zaren med sin Printz är reest ifrån Nöteborg den 9 hujus till Muscou, ärnandes innan kort at åter wara där igen, doch utan någon Armee. 11. Zaren har warit myckit wreed däröfwer, at Opraxin låtit bränna Ingris, Slavanka, Loppis och Jerfwensari, så at han snart låtit hängia honom. 12. Har Zaren låtit uphängia een Major med 37 gemeene, som wid Nöteborgs stormande ey giordt sin Devoire, skolandes där wara een anseenlig myckenheet af Ryssarne falne. 13. Äro alle Fanorne lemnade på Nöteborg. 14. een deehl wåra Stycken från Fästningen afförde till Nougården, och Batterierne med Ryska Stycken försedde. 15. Nougården skall wara fortificerad och med wallar bewarad. 16. Uti Laduga äro alle Borgarehuus nederrefne, och där i stället Defensions-wärck anlagde, skolandes Staden flyttias till een annan orth. 17. dhe Trouper som moot Lijfland skola brukade blifwa, äro förlagde uti Plescouske gebietet, dijt ock Cheremethoff med sitt Cavallerie gången är. 18. under Nöteborgs belägring haar uti Ryska Lägret warit een mächta stoor hunger, så at een kaka Bröd kostat 40 Kopeker, och man där, till at stilla hungren, gripit till döda hästar, som i stoor myckenheet i mangell aff foder stördt, hwarigenom Ryska Cavallerie mehr än till helfften blifwit Ruinerat, och 19. at Officerarne på Mustella Posten hade Ordre, at icke låta någon man gå 10 famnar derifrån, hwarföre denne fången förmeente, det Capitainen, som förlofwat 20 man att gå ¼ wäg derifrån i badstufwu, af hwilka någre äro blefne utaf wåra kundskapare nedergiorde, lährer blijhängd. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 9 Decemb. 1702.}}<div style="text-align: center;">Cracow den 10 Novembr.</div> Så snart Cron-Fältherren fick förnimma General Majorens, Grefwe Stenbocks, an-marche till Rzesou är han gången till Lemberg : dess Godz wid Staden Rzesou belägne hafwa i brandskatt måst erläggia 600 Rdlr., och blifwa dhe som någon widrigheet låta der wid förspörja, alfwarsamt tuchtade, hwilket ock Staden Landzhut, som mootstånd tilbudit, wederfarit; bemelte General-Major är sinnad at ryckia til Janislau, så snart wäderleken fogar sig. Dhe Swänske rätta sin marche directe på Lublin, och til äfwentyrs jemwäl på Warschau- efftersom det wil förliuda, det Öfwersten Lagercrona är beordrad at med ett partie förfoga sig dijt åth. Littouske Fältherren uprättar wid Opatovier ett nytt Regimente; han haar där ett stoort tillopp. <div style="text-align: center;">Narva den 24 Novemb.</div> Wid Salmis är, Gudi lof, alt stilla. Fienden förnimmes nu hafwa dragit sin största macht till Angdov, men de 14000 man, som stått wid Retkina, äro uti det Somerske gebietet inquarterade. Det Continerar ännu, at i Ryssland upbådas och sammanskaffas några 1000de Slädar, men till hwad ända, är ock ännu obekant ; Imedlertijd underlåter man intet på wår sida, at giöra de författningar, som kunna tiena och wara krafftige nog till hämmande så af den desseinen, fienden där wid hafwa kan, som hwad elliest, han kunde wara hugfält at begynna moot desse orter. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 16 Decemb. 1702.}}<div style="text-align: center;">Cracav den 15 Novembr.</div> I Söndagz hafwa de Swänske brutit up ifrån Miepolowie, warandes med deras Flottar allaredan till Opatovie ankomne ; De lähra där intet länge uppehålla sig, utan gå widare fort till Sendomier, hwarest Hufwud-armeen står. Under Ryttwan wid Bielamzen på andra sidan om denna Staden hafwa de Swänske öfwerkommit een förmurad Skatt, Woivoden Novomicosky tillhörig, bestående i Guld, Sölf, Clenodier och andra kost bahre saker, som de ock hafwa tagit med sig. <div style="text-align: center;">Oleswice i Pohlen den 16 Novembr.</div> Wij hafwa här några weckor tilbracht, af orsaak, at watnet uti Weichselströmen haar någon tijd warit myckit lågdt ; Men som det nu igen begynt temmeligen tilltaga, och allaredan Een och een half aln högre wuxit, så lähra wij i morgon eller Öfwermorgon bryta upp, men hwart weeth förutan Hans Kongl. May:t, ingen. Hans May:t är nu, Gudi lof, uti stånd at snart sittia till häst; den Högste Gud friste och beware Hans May:tz Höga och dyra Kongl. Persohn. <div style="text-align: center;">Lemberg den 17 Novembr.</div> I Lögerdagz ankom här ett Patent ifrån den Swenska General-Majoren Gr. Stenbock, med befalning, at utaf hwart huus skall erläggias 46 Timpfen, och det wid ett swårt uthsatt straff och wijte. Man haar wähl beme:t Gener. Major låtit tillställa den uthskrefne Contributionen af Redzouer Districhtet, men han är där med icke till fredz, utan fordrar desutan dageligen, så länge han sig således måst uppehålla, 6000 gyllen. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 22 Novembr.</div> De Swänske komma denne Staden alt närmare och närmare ; De befinna sig allaredan wid Stype, hafwandes låtit uthgå befalning i det Chelmische och Makiowieske, 12 mijhl här ifrån, at till den 19 sidstl. hafwa Proviant i beredskap för 12000 man, hwilka skola marchera till Hög-Pohlen, de där stående Swänske till undsättning, som af Saxerne skola lijda något förfång: De fråga intet effter Winter-Quarteer, utan föregifwa deras dessein wara at besökia Saxerne uti deras Quarteer. Woivoden af Masau skrifwer, det Hans Kongl. May:t af Swerige är nu mehra så wähl till Pass, at H. M. lährer innan kort sittia till häst. Bägge unga Printzarne Sobiewsky äro med ett starckt Swänskt Convoy gångne till Reussland, sedan de hoos Hans Kongl. May:t tagit afskied wid Oloswice. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 23 Decemb. 1702.}}<div style="text-align: center;">Warschow den 25 Novembr.</div> Den Swänska General-Majoren Grefwe Stenbock är intet sinnad at gå utur Fäldtherrens Godz, förr än dhe af Generalen Brand inbrachte Swänske blifwa löösgiorde, eller hwar Ryttare med 300, hwar Dragon med 200, och hwar knecht med 100 R:dlr-betalte. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 29 dito</div> Dhe Swänske indrifwa Contributioner utan alt hinder; dhe hafwa af Rzessow bekommit 6000 R:dlr.: General-Majoren Grefwe Stenbock har afsändt 4000 man Swänske til Sembor at af den orten uthfordra 30000 Dalr. och af Reusch-Lemberg 40000 Timpfen. <div style="text-align: center;">ännu ett annat af den 29 Novembr.</div> Här går tahl, at Konungen af Swerige lärer innan kort wara här i staden ; Nu för tijden uppehålla sig de Swänske wid Sendomier; dhe hafwa afsändt något Manskap til Reussland, men en dehl af deras Trouper äro i antåg hijt åth, och redan til Casimier anlände. <div style="text-align: center;">Berlin den 5 Decembr.</div> Dhe Swänske förnimmes hafwa å nyo afsändt 4000 man til foot och 1000 til häst til Cracow ; dhe hafwa ock i Torn låtit på biuda en Coutribution. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 8 dito</div> Som man förnimmer, så söker Hans Kongl. May:t af Swerige alt mehr och mehr at förskaffa Polackarne deras nöye, som Hans Kongl. May:t ock anbudit Crono-Armeen deras richtige Sold, i fall dhe wilja sammanfoga sig med de Swänske. Hans Kongl. May:t är nu aldeles frisk, och har allaredan wijst sig til häst. Dhe Swänske indrifwa Contributioner ifrån alle orter in til Reusch-Lemberg ; hwart Bonde-huus måste gifwa en Päls, ett paar Skoor och ett paar Strumpor. <div style="text-align: center;">Wiborg den 9 Decembr.</div> Ehuruwähl man giör sig, näst Gudz bijstånd, det hopp, at Fienden lärer hafwa betänckiande trängia sig närmare ; Så är man icke dess mindre å desse orter flijtigt på sin wacht, och at i tijd see sig före om de medel, som kunna tiena til behörigit hämmande af des skadeliga förehafwande och ett oförmodeligit infall. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender<br>Af den 30 Decemb. 1702.}}<div style="text-align: center;">Torn den 5 Decembr.</div> Det synes som den Keyserlige underhandlingen wid Fredzslutet emellan Hans Kongl. May:t af Swerige och Konungen i Pohlen lärer winna ett gott bijfall och efftertryck ; imedlertijd hafwa de här warande Deputerade sig föreenat och sammansatt, at, i fall freden icke följa skulle, då för landetz wärn grijpa til dhe medel som giörligaste äro, och allmänneligen sittia up : Tiläfwentyrs torde wid denna Fredz-handelen någon swårighet på den Kongl. Swänska sijdan wijsas, emedan Konungen i Pohlen wil jemwäl hafwa Zaren där innesluten, hwilket Hans Kongl. May:t af Swerige, som troligit är, för ingen dehl bewilja lärer. <div style="text-align: center;">Warschow den 5 Decembr.</div> De Swänske äro här eendera dagen wäntandes ; Wij hafwa igenom Expresser ärhållit effterrättelse, at allaredan 16 Weichsel-kaner med Swänskt foot-folck äro gångne Janowiec förhij; man wil doch troo, at de intet länge läre hår dröija, utan fortsättia deras förehafwande på Torn: de Saxiske draga sig nu tilbaka til Masowiske Woiwodskapet, wiljandes taga deras Qwarter wid Prasnitz, Pultusk, Coma och Kaminietz. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 6 dito</div> Det Swänska Artolleriet är wid Casimier til Landz bracht, och hästar til des fortskaffande upbådade ; de står altså där hän, om de warda tagandes winter qwarteer uti det Lublinske eller andre Woiwodskaperne, eller ock, om Artolleriet sedan man för den infalne frosten intet kan betiena sig af strömfarten, lärer jemte Bagaget komma hijt til staden ; dock synes detta senaste lijkast. Til den i Wisnij håldne Landt-dagen är Kongl. May:tz af Swerige Skrifwelse ankommen, hwarutinnan Hans Kongl. May:t tilbiuder Polackarne des hielp och bijstånd moot Cossakerne; men sådant är ännu med tacksäijelse wordet beswarat. <div style="text-align: center;">Rewal den 12 Decembr.</div> Ännu wete Wij, Gudi lof, här intet af Fienden. Zaren är sedan han Nötheborg med 2000 man besatt, gången til Nougården ; warandes altså det ett ogrundat rychte at Ryssarne hafwa förstört Nötheborgs Fästning, och dragit sig tädan. Gen. Majoren Cronhiort står med sitt folck 8 mijhl ifrån Wiborg, men de Schlippenbackiske Trouperne hafwa begifwit sig til Wesenberg ; Eljest är här i neigden alt stilla. <div style="text-align: center;">Wijborg den 16 Decembr.</div> Ifrån Nyenschantz äro åter Kundskapare utsände, hwilka, wid återkomsten, berättat, det de warit ofwan för Mustilla, men hwarken där eller wid Nötheborg blifwit någon Fienden warsse, utan allenast på Mustella Skantz een Soldate-wacht och mycken Sniöö. Man lärer icke dess mindre å desse orter wara betänckt på medell och alla giörlige uthwägar, at bekomma någon närmare och säker effterrättelse, så om det eena som det andra, af Fiendens förehafwande och ytterligare upsåth. {{Titel|1703, Nº 1<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 6 Januarij.}}<div style="text-align: center;">Utur det Kongl. Swänska Hufwud-Quarteret Schidh i Pohlen den 3 Decembr.</div> Hans Kongl. May:t wår allernådigste Konung, befinner sig ( Gudi lof ) uti ett gott tillstånd, och haar i förgår rijdit öfwer 7 mijhl omkring, kommandes om afftonen, wid Parolens uthgifwande, hijt ; I går war Hans May:t på jacht, hwarest 18 Hiortar blefwe fälde. I dag, som är den sidsta Söndagen i Adventet, woro bägge bröderne Sapieha, nembl. Stoor-Fältherren, som är hijtkommen med Gen. Majoren Maidell, och Skattmästaren, som altijd när oss warit, hoos Hans Kongl. May:tt ; Dhe ginge myckit wähl förnögde ifrån Konungen; I dag bryta wij upp, och gå alt närmare till Warschou. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 13 Decembr.</div> Den Swänske General-Majoren, Gr. Stenbock, uppehåller sig ännu med sitt Folck uti Rzesov, oachtat Contributionerne äro förlängst uthgiorde, och dhe af Gen. Brand inbrachte Swänske tillbaka sände, å nyo och wähl Monderade ; Man will troo, det orsaken till detta drögzmåhlet lährer enkannerligen wara, at Fältherren haar lofwat med heela Crono-armeen träda uti Hans Kongl. May:tz af Swerige tienst ; Men som sådant intet är effterkommit, så påståås fullbordan af samma löffte i det högsta ; Bemelte Gen. Major haar ock igenom åtskillige Skrifwelser giordt hoos Fältherren der om påminnelse, utan at bekomma något säkert Swahr och Resolution, hwarföre ock mer bemelte Herr Gen. Major, till at winna tijden, haar dherom jemwäl Fältherrens Fruu tillskrifwit, med begäran, det wille hon, effter saksens och tijdzens beskaffenheet, för må sin Herre att begifwa sig, med heela sin Slächt, på den Kongl. Swänska sidan, och hoos Hans Kongl. May:t af Swerige ofördröijeligen sig infinna, eliest lärer man intet kunna undgå, at betee sig moot honom och des Anhörige, såsom sin fiende, och således med honom och dem, ehwarest dhe ock kunna anträffas, förfahra : Ett nästan lijka breef är ock afgångit till Cron-Öfwer-Cammar-Herren, som är Fält-herrens broder ; Huru nu widare med detta Lubomirskieske huuset aflöpandes warder, lärer sig snart wijsa. <div style="text-align: center;">Fellin den 14 Decembr.</div> I Rewal är man som högst sorgfäldig, at sättia sig uti de författningar, som till desse orters förswar nu för tijden nödige pröfwas, enkannerligen med Fregatters förfärdigange, och eliest. Man har här, igenom lööskomne fångar, af Fienden den effterrättelsen, at des upsåth wara skall, så snart Åhrs-tijden och wäderleken medgifwer, komma öfwer Peips Siön och Pookosari med een anseenlig macht ; Wij lähra i medlertijd här intet försumma, at taga tijden i acht, och dhe medell wid handen, som ( näst Gudz hielp ) skola, wid alt påkommande, wara krafftige nog, at giöra honom behörigit mootstånd, och des skadeliga upsåth till intet. <div style="text-align: center;">Dresden den 18 Decembr.</div> Brefwen ifrån Warschau förmähla, at de Swänske rätta sin Marche på Preussen, men ett uthskått af Armeen dijt åth, som ock, at Fäldtherren Sapieha woro där allaredan med För-trouperne ankommen : det säges iemwäl, at Hans Kongl. May:t af Swerige haar låtit sammankalla hehla den Pohlniske Adelen, till att låta dem föreställa någre wichtige ärender, och deriemte förklarat, at den som därwid någon ohörsamheet och motwilia låter förmärckia, skall för een fiende ansees, och dess Godz och Egendom plundras. <div style="text-align: center;">Wijborg den 23 Decembr.</div> Een bonde är här fängzlig inbracht, hwilcken berättar, sig hafwa blifwit i Nötheborg uppehållen een Månadz tijd, sedan Fästningen till Fienden öfwergick, och wid sin bortgång därifrån, bekommit af Printz Alexander Mentikoff ett Frij-breef, at wara i 2 Åhrs tijd för alla uthlagor förskont och otilltalt : under den tijden han där warit, är, effter des uthsagu, dhe på Fästningen sprängde Murarne med största ijfwer förbättrade, Rundelarne med Batterier omkring bygde, och med Stycken försedde, samt hehla Slottet rundt om pallissaderat, warandes iemwäl Kyrckian till rätta lagad; Gruuset af dhe Nidfallne Murarna, hafwa Ryssarna burit i Strömen framman för porten, och där ett båhlwärcke upkastat, och med Stycken besatt ; Uti Slåttet hafwa åthskillige Ryske Kiöpmän sine gatu-bodar upslagit, och skieer wid portens öpnande och igenstängiande altijd ett Stycke-skott ; Commendanten heeter Von Jurgen, och Garnisonen är 3000 man starck. Alt Artolleriet, med en hoop Bomber, Spadar, hackor, Skyflar, samt 12 Fyrmörsare, som wid ryske armeen warit, äro där på Fästningen Quarlemnade, och een stoor myckenheet Munition och Proviant utur Ryssland dijt bracht. Een Major, Spakov benämd, som ligger, med een hoop bönder, wid Saris, haar till Nyen låtit wetha, det Ryssarne hade till 2 och en tridiedehls Mijhl på andra sidan Saris uprögdt wägarna, och woro sinnade at i Ingermanneland hålla deras Juhle-högtijd ; Men ifrån Nyen berättas i dag, at däromkring är så diup och mycken Sniöö fallen, at omöijeligit är, till häst eller footh kunna komma uth, hwilcket wähl lährer hindra Ryssen, at fullborda des enda upsåth ; imedlertijd är här alt stilla. <div style="text-align: center;">Neder-Elbe den 23 Decembr.</div> Emellan Swerige och Hannower är alliancen, som det will säijas, förnyad. {{Titel|1703. Nº 2<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 13 Januarij.}}<div style="text-align: center;">Lemberg den 10 Decembr.</div> General-Majoren, Gr. Stenbock, är, sedan han Rzeszou wäl besatt, gången widare fort : bemel. Gen. Major haar låtit temmeligen alfwarsamma breef afgå till de här warande Magnates, at förklara sig, hwilcketdera partiet de tagandes warda. Uti Jaroslau liggia 1000 man Swänske ; De förskantza sig där på bästa sättet; till de andre orterne äro ock någre partier utgångne på Execution, hafwandes under Marchen till Geburge, intet långdt från Brozow, satt 2ne Torp i brand, efftersom bönderne, af tresko at utgiöra Contributionen, hafwa där luppit ifrån huus ock hem ; Rychtet går, at de iemwäl skola wara i antåg hijt åt, hwarföre de här warande Magnates hafwa utgifwit befalning, at Staden skall sättia sig uti behörig förfatning till mootwärn ; Men Borgerskapet draga sig under hand mästedels härifrån ; Imedlertijd öpnas här allenast den eena Stadzporten, och hålles de andre slutne. Herr Cracouskij är däröfwer myckit illa tillfredz, at de Swänske hafwa så aldeles ödelagdt des Godz och Egendom : Woiwoden Belsky haar ännu intet sine Trouper tillsammans, och wet han än intet sielf, moot hwem han sig wända skall. <div style="text-align: center;">Reusch-Lemberg, den 17 Decembr.</div> Denne Staden haar wäl utgiordt den af Gen. Majoren Gr. Stenbock, på budne Contributionen, 4000 R. D., dock lefwa wij här uti een stoor Räddhoga och Fruchtan ; Folcket flychtar ifrån landet och utur Förstäderne inn uti sielfwa Staden, emedan talet går, at de Swänske äro här oförtöfwat wäntandes ; Staden haar beslutit, at icke släppa dem in, men at wärja sig. <div style="text-align: center;">Warschow den 18 Decembr.</div> Lublinske Gesandterne hafwa hafft audience hoos Hans Kongl. May:t af Swerige, anhållandes om lindring uti de swåra Contributionerne ; Men fådt till Swars, det man nu mera intet kunde ändra, hwad som eengång till Krijgz-folcketz förnödenheet woro anordnat; utan önskade, at så wäl Woiwodskaperne, som Republiquen wille förstå sig där till, at med samnad macht och Råd bringa sakerne till det ändemål, som för bägge Konunga-Rijkerne, Swerige och Pohlen, nyttigast woro. Det Swänske folcket står på åtskillige orter här omkring, men Hufwud-armeen i Goryeryn, hwarest ock Konungen af Swerige sig befinner. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 20 Decembr.</div> Den Swänska General-Majoren, Gr. Stenbock, anhåller hoos alla Magnates om ett ändteligit Slut och wist Swar, antingen de äro sinnade at förklara sig för Hans Kongl. May:t af Swerige, eller Konungen i Pohlen. Bemelte Gen. Major haar ock låtit taga Woiwoden af wolinien med des Fruu och barn till fånga, och dem till Przemyls afföra ; Han fordrar 2 Millioner, innan woiwoden kan ställas på frij foot igen. <div style="text-align: center;">än ett annat af samma dato</div> Ifrån Jaroslau berrättas, at den Swänske Öfwersten Horn är där med något Manskap ankommen ; Han skall wara een hurtig Officerare, och hålla sträng Krijgz aga under sitt folck. Fäldtherren Sapieha haar, sedan han sig med de Swänske samman fogat, besatt åtskillige orter, såsom det Opetziska och Radomiske ; De hafwa ock några Städer, Iss och Zlot, i aska lagdt. Utur Järngrufworne, som äro Biskopen af Cracou tillhörige, hafde Swänske bekommit 6000 Järn. <div style="text-align: center;">Berlin den 30 Decembr.</div> Utur Cracou skrifwes, at Hans Kongl. May:t af Swerige uppehåller sig förtijden på Slottet Janowitz, men at Armeen tågar dels på Lublin, dels på Casimir. {{Titel|1703. Nº 3<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 20 Januarij.}}<div style="text-align: center;">Jaroslau den 17 Decembr.</div> General-Majoren Gr. Stenbock är med sitt manskap ifrån Geburge tillbaka kommen. den 14 sidstledne inbrachtes här Woiwoden Wohlinsky, jemte 6 wagnar, lastade med penningar och Silfwer, denne Woiwoden och fleere af Polniske Adelen tilhörigt : detta alt hafwa de Swänske funnit uti ett förborgat hwalf, i stoora tunnor inpackat ; hoos bemälte Woiwode hålles starck wacht och tillstädies där inge besökningar ; De Swänske förrätta deras Gudz-tienst uti Jesuitiska Kyrckian, igenom sine Swänske Prädikanter ; De hafwa jemwäl utplundrat Staden Tyczou, och hwad man där undanstuckit, bortfördt. <div style="text-align: center;">Swänska Lägret wid Casimir den 20 Decemb.</div> Wårt Bagage med några och 50 Polniske Cracouske Stycken, hwar under många halfwa Cartauer, alla af skön Metall, samt 50 Saxiske Stycken, äfwen så af Metall, som uti Pinzou eröfrades, jemte mycket Ammunition och Wagnar, står nu allenast någre mijl härifrån ; Wår Allernådigste Konung befinner sig ( Gudi. lof ) uti ett gott och önskeligit tillstånd, och Rijder dageligen kring Armeen, tagandes sielf alt i ögnesichte. De af Generalen Brand med några 1000 R. D. i medell inbrachte Swänske äro på frij foot stälte, och tillijka med penningarne här ankomne, skolandes Cron-Fäldt Herren erläggia för dem som saknas, 100 R. D. för hwar man, och 200 R. D. för hwar häst och Mondering ; Beml. löösgifne Swänska berätta, at Crono-armeen, 40000 man starck, haar stått under Lemberg i 4 weckors tijd, hwadan de gångne äro, at öfwerlefwereras Gen. Majoren Gr. Stenbock. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 27 dito</div> Ifrån Reusch-Lemberg skrifwes, at Borgerskapet där sammastädes hafwa å nyo måst afläggia sin trooheetz-eed för Konungen i Pohlen och Republiquen, på det, at de Swänske måtte därigenom blifwa föranlåtne lemna staden oanfächtad; icke des mindre äro 10 Swänske Officerare uti Staden inkomne, begiärandes, det Cron-Fält Herren, Furste Lubomirskie, wille sig med hehla det Reusiska Woiwodeskapet förklara, huru de äro sinnade emooth Hans Kongl. May:t af Swerige : Cron-Fält Herren haar dem myckit benäget emottagit, och wäl undfägnat, dock intet wist Swar ifrån sig gifwit. Imedtijd är ett partie Swänske gångne alt under Crosnio, hwarest ett Compagnie Cron-Fält Herrens Ryttare stod, hwilka straxt äro till de förre öfwergångne : Cron-Fält Herren haar sedan warit 3 mijhl ifrån Lemberg till tals med Under-Fäldt Herren ; Crono-armeen, som moot Cossakerne bruukas skall, är ännu intet tillsammans. Littouiske Fält Herren Wiesnoviski haar jemwäl dit afsändt något manskap, emedan des godz är Cossakernes ströfwande närmast belägne. General Majoren Maidel är med 800 man gången öfwer Petterkou till Hög-Pohlen. <div style="text-align: center;">Dantzich den 27 Decembr.</div> Brefwen, som i dag utur Pohlen inkommo, medbringa, at Gen. Majoren Gr. Stenbock hade den 10 nästledne wärckeligen berändt Lemberg, sedan han Artolleriet till sig bekommit. Några Pohlniske bref förmäla, at Crono-armeen är af Cossakerne aldeles slagen, och at Cron-Fältherren fördenskull, igenom bref, hon Gen. Majoren Gr. Stenbock anhållit om hielp och undsättning ; Dock wäntas här om närmare underrättelse. <div style="text-align: center;">Tillsith den 29 Decembr.</div> I onsdags är ett partie Sapiehiske infalne uti Littouske Georgenburg ; De hafwa där plundrat Tullen och alt annat hwad de i hastigheet kunnat öfwerkomma, samt nedergiordt mycket Folck, och där ett stoort owäsende förorsakat. <div style="text-align: center;">Oderström den 3 Januarij</div> Deu Kongl. Swänska armeen förstärckes dageligen, och drager sig alt mehr och mehr tillsammans : Hans Kongl. May:t står wid Jasenice, och Gen. Lieutnanten Renschiöld uti Przyleck ; Det synes, som woro man sinnad, at ännu fördröija någon tijd Casimier, effter som alla högder och wägar blifwa därsammastädes befäste, och med Stycken försedde ; Gen. Majoren Gr. Stenbock står nu uti det Reusiske Woiwodskapet, wiliandes där afwänta den instundande Landt-dagen. {{Titel|1703. Nº 4<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 27 Januarij.}}<div style="text-align: center;">Jaroslou den 27 Decembr.</div> Dhe Swänske giöra sig färdige at gå under Lemberg, låtandes afföra Artolleriet ifrån Landzhut och Rzezou; dehafwa till den den ända slagit en brygga öfwer floden San. <div style="text-align: center;">Torn den 4 Jan.</div> At Generalen Potocki haar med 30 Fanor sig afsöndrat ifrån Crono-armeen, och sammanfogat med dhe Swänska, det besanna jemwäl dhe sedermehra inkomne brefwen, samt at bemelte General woro jemte Manskapet i sälskap med den Swänska Gen. Majoren Gr. Stenbock till Caminieck ; Om nu deras afseande är, at på den eena sijdan beskydda Landet mooth Cossakernes ströfwande och infall, och på den andra sidan at angrijpa Ryssarne, det måste tijden uthwijsa. Woiwodskapet Lemberg will förstå sig till Contributioners ärläggiande för dhe Swänske, allenast det måtte för Swänsk besättning förskonas. <div style="text-align: center;">Breslau den 5 Jan.</div> Man will säija, at Staden Torn skall wara af 6000 man Swänska beränd, sedan Konungen i Pohlen hade dagen tillförende reest där ifrån ; Hoos Hans Kongl. May:tt af Swerige skola bägge Pohlniske Printzerne sig uppehålla. Säkre effterrättelser förmähla, at nu mehra een stoor lijknelse wara skall, till wärck ställandet af det så länge omtalte Konungens i Pohlen afsättiande ifrån Cronan ; Printz Jacob haar i Ohlov fådt effterrättelse af Cron-Skattmästaren och Generalen Lesczinsky, at han med Cardinalen hade giordt ett sådant aftahl, och at det samma innan kort skulle gifwas å daga ; Bemelte Printz haar altså försäkrat, at han, som nu reeser till Cardinalen, intet täncker sig tillbaka, innan een annan Konung sutte på Thronen: Til äfwentyrs tohrde här till myckit hafwa hulpit den inbillning man i Pohlen fattat, at Cossakernes infall och härjande skall igenom Konungens stämplingar wara tillwäga bracht. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 6 Jan.</div> Som dhe sidsta utur Reusch-Lemberg inkomne brefwen förmähla, så beroor alt sammans uppå Landt-dagen, som uti Visniec hållas skall, hwars sluth den Swänska Gen. Majoren Gr. Stenbock uti Jaroslau afwäntade, wiliandes, i fall Woiwodskapet sig icke för Hans Kongl. May:t af Swerige förklarade, det samma med Eld och Swärd förhärja och Ödeläggia. Högst bemt. Hans Kongl. May:t är med några Trouper gången öfwer Weichselströmmen, till hwad ända, och hwart uth Hans May:t sig wändandes warder, är ännu obekant ; Några mehna doch, till at uphäfwa dhe 4 Saxiske Regimenterne, som uti Podlachien och Tykodzynsich stå, och äro ärnade till Littouen ; Men andra åter hålla före, at Hans Kongl. May:t lährer hafwa bekommit effterrättelse om det Reusiske Voivodskapetz tanckar och upsåt, och fördenskull tagit sin wäg till Reusch-Lemberg, wiljandes där låta Cron-Fält-herren och andra Senatorer komma med sig till tals ; imedler tijd är och Gen. Majoren Maidel med sitt Manskap upbruten, och då man tänckte, at han sig hijt åth wända skulle, haar han, emoot Packacou, ändrat sitt Tåg, och det samma närmaste wägen på Torn fortsatt. <div style="text-align: center;">Dantzich den 7 Jan.</div> Rychtet går, at några 1000 man Swänske skohla wara i antåg till dhe här omkring belägne orterne, hwarföre Saxerne nu uthprässa alt hwad dhe kunna, föregifwandes sig wilia bryta upp här ifrån. Nu på stunden inkommo tjjender, at den Swänske General-Majoren Stuart haar i Littouen aldeles slagit Oginski, och där 6000 man nederlagdt ; Man wäntar dock härom närmare effterrättelse. <div style="text-align: center;">ännu ett annat af den 8 Jan.</div> Dhe Swänske äro sinnade, i fall Reusische Voiwodskapet sig för Hans Kongl. May:t af Swerige förklarandes warder, at sammansättia sig, 6000 man, med Pohlniske Adelen, och sedan Caminiek är med Swänskt Manskap besatt, wända sig mot Cossakerne. {{Titel|1703. Nº 5<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 3 Februarij.}}<div style="text-align: center;">Warschou den 8 Jan.</div> Dhe Swänske äro nu i fult tåg till Preussen, och det på 2 wägar, nembl. åth Sochairou och Zakrowyn: men Hans Kongl. May:t af Swerigie går sielf med den öfrige dehlen af Krijgz-hären på Littouisk Brese, hwart För-trouperna redan äro föruth afsände. <div style="text-align: center;">Berlin den 9 Jan.</div> Man twiflar här myckit, at Freden lährer i Pohlen så snart stå at ernå. Generalen Potocki haar sammanfogat sig med dhe Swänska, och wändt sig, jemte General Majoren Gr. Stenbock, moot Caminieck. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 10 Jan.</div> Dhe Swänske hafwa wid Rawa låtit uthgå Påbud och därutinnan pålagdt hwar Röök at uthgiöra 50 Tympfen, eller 10 R. D. G. Mynt ; Dhe hafwa utur Cantzliet därsammastädes fodrat och uthbekommit Register på alla Rökarne: Fruu Zamoiskie, Skattmästarens Änckie-Fruu, haar för Zamoiske Godzen allaredan erlagdt 100000 Tympfen, jemte Proviantet; Men Staden Zamoschi är hon sinnad, om man den angrijpa skulle, at förswara. <div style="text-align: center;">Torn den 10 Jan.</div> Man haar Effterrättelse, at ett Swänskt partie, af 50 hästar, haar warit 5 mijhl när denne Staden, men dragit sig tillbaka igen. Borgerskapet i Lemberg haar å nyo förplichtat sig till trooheet emoth Konungen i Pohlen och Republiquen, samt på all händelse, at förswara sig och Staden, hwilket haar föranlåtit dhe Swänske som dijt afsände woro, at anhålla om Förstärckning, wiliandes sedan med macht angrijpa den orten; Dhe hafwa jemwäl låtit antyda Commendanten i Caminieck det samma, samt at dhe äro sinnade at där inläggia een Swänsk besättning. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 12 Jan.</div> Den Kongl. Swänske armeen fönimmes nu hafwa fördelt sig på 4 wägar ; Gen. Majoren Gr. Stenbock är med en dehl deraf gången til Reusland, dijt jämwäl H. K. May:t af Swärige, eller til Podlachien, som andra wilia säija, sig begifwit hafwer. Generalerne Rhenschiöld och Maidel äro med deras manskap tågade under Casimier; dhe lähra, som talet går, komma hijt till denne Staden, så snart som skie kan. Man wäntar nu med längtan at förnimma, hwad sluth det Reusiske Woiwodskapet uti deras anstälte sammankomst fattat hafwer, efter som det förmenas ofehlbart lära sig för dhe Kongl. Swänske förklara. Några Swänske Ministri hafwa sig uti Warschou infunnit, och måste altså snart wijsass, om något hopp till fredens erhållande är öfrigit eller ey! <div style="text-align: center;">Ett annat af den 20 Jan.</div> Hans Kongl. May:t af Swerige lärer i dag komma till Warschou med 4000 man. Dhe Swänske hafwa, på det underhållet för Krijgzfolcket icke måtte tryta eller falla förswårt att anskaffa, fördeelt armeen i 5 hoopar. Gen. Majoren Gr. Stenbock påstår, at Commendanten i Caminieck, Podolsky, skall där intaga Swänsk besättning, hwartillhwarcken han eller Lemberg skola sig ännu förstå wilia. {{Titel|1703. Nº 6<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 10 Februarij.}}<div style="text-align: center;">Warschow den 9 Jan.</div> Dhe Swänske som med Hr. Sapieha äro här ankomne, räcknar man till 1000 ; Dhe liggia uthi Förstaden, och lefwa för deras penningar, ställandes sig uti alt så, at ingen haar den ringesta orsaak öfwer dem at klaga. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 13 dito.</div> Man haar wähl kommit på dhe Tanckar, at Hans Kongl. May:t af Swerige måtte, effter alt uthseende, wara sinnad at gå igenom Pohlen till Littouen ; Men saken befinner sig nu annorledes; i ty Hans May:t tågar med sin armee på bägge sijdor om Weichseln till Preusen. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 14 Jan.</div> Dhe Swänske hafwa wid Jaroslau slagit een brygga öfwer Weichselströmen för dhe Trouper, som skola gå moot Lemberg, hwilcket sätter sig i stånd at afwänta een belägring. Hans Kongl. May:t af Swärige befinner sig ofwan Sendomir, och lährer nästkommande wecka begifwa sig med 3000 hästar till Waschau. Till Reussland äro 3000 man Swänske afsände under G. Majoren Gr. Stenbock mooth Lemberg ; Dhe giöra där starcka executioner. <div style="text-align: center;">Utur säker hand har man ifrån Warschaw föliande begge, neml. af den 14 <tt><big>Januar</big>.</tt></div> JUhle affton bröte Generalerne Rhenschiöld, Mörner och Maidell, på undfången befalning, up ifrån Casimir, med 6 Regimenter, såsom Lijf-Dragonerne Östgötarne, Nylänningarne, Öfw. Cruses Regimente Adels-Fanan och Crassovs Dragoner, tillsammans 6000 man, och kommo i dag hijt; Hans Kongl. May:t haar med hehla Armeen fölgdt straxt effter; dhe hafwa hafft mycket beswärliga wägar, doch icke något så stoort hinder kunnat förekomma, som måtte afhålla dem ifrån deras förehafwande och upsåth, hälst emedan man kommit i erfahrenheet, at alle Polniske Senatorerne skulle sig wid denna tijden infinna, at öfwerläggia och giöra ett sluth uti det, så länge omtalte, Konungens i Påhlen afsättiande ifrån Cronan. Cardinalen är redan här så wähl som Crono-Skattmästaren Leskynsky, hwicka begge äro på den Kongl. Swänska sidan; begge HHr. Sapieherna befinna sig ock här i staden, hafwandes Fäldtherren Saphieha sitt folck med sig; huru nu denne Commissionen lährer aflöpa, måste snart wijsas; man will troo, det alla dhe Magnates, som äro på den Kongl. Swänska och Republquens sida lähre sig inställa, men dhe som ännu tillhängia deras Konung, warda utheblifwandes; Hwarest Konungen i Pohlen för tijden sig uppehåller, i Torn eller annorstädes, weth man intet; men det är wist, at han skickat 8000 man till Keysaren, och 6 Regimenter till Oginskij, williandes några för wisso meena, det han sielf lärer fölia effter, och sammanfoga sig med Ryssarne; andra wilia, det han brutit upp med den öfrige sin armee, och gått till Elbingen ; Aldrig lährer han dock töfwa dhe Swänske, utan på alt sätt sökia at uthdraga tijden, i mening, at där igenom tillfoga dem någon olägenheet. Biskopen af Posen kom nu hijt till Staden, och aflade gienast sin hälsning hoos dhe Swänske Generalerne; han är een gammal man, och mycket wähl menande för det Kongl. Swänska partiet. <div style="text-align: center;">Af den 19 <tt><big>dito</big></tt></div> Herrar Sapieherne hafwa förmått Cardinalen, at ännu en gång skrifwa Palatinaerne till, at dhe sig här infinna; någre äro redan här, och gör hwar af dem temmeligen sitt til saken ; dock tyckes misshälligheten wilja hoos een dehl finna rum; men i Hög-Pohlen äro dhe annorledes sinnade ; Een Adelsman, benämd Concsky, haar där dragit tilsammans 1000 hästar, och anfallit Saxerne, som legat i Posnien, samt nedergiort deras Öfwerste Venediger, med 30 gemena; dhe öfrige hafwa dragit sig til Posen, wiljandes den orten befästa, men Hög-Pohlen wil det icke lijda, utan allmänneligen sittia up, och jaga dem tädan. Konungen i Pohlen är ännu i Torn, men hans folck drager sig tll Littouen, at där sammanfoga sig med Ryssarne. Det aggar Polackarna aldramäst, at deras Konnng skall indraga Ryssar och Cossaker at ödeläggia landet. Några Brandenburgiske Trouper hafwa satt sig 8 mijhl när Torn på gräntzen emellan Polniske- och Tyske Preussen ; Så är ock den Brandenburgiske Residenten hemkallad ifrån Warschau, til hwad ända, weth man intet; dock haar han lemnat qwahr hoos Cardinalen 2 Compagnier Brandenburgiskt Folck. Dhen Kongl. Swänske Armeen står nu på bägge sidor om Weichsel-strömmen, men Hans Kongl. May:t 8 mijhl på andra sidan om bem:te Ström, emellan Warschau och Lublin; Hans May:t lärer förmodeligen, så snart Gen. Majoren Gr. Stenbock stöter til Hufwud-Armeen, med fullt alfwar sökia Fienden. Fransöska Ambassadeuren de Bonac, som i Littouen blef af Oginsky anhållen, är nu här; han försummar intet, at infinna sig hoos Cardinalen. <tt><big>Primas Regni</big></tt> haar ock hafft dhe Swänske Generalerne hoos sigh til måltijdz, och dem myckit benäget undfägnat. <div style="text-align: center;">Weichselström den 18 Jan.</div> I Pohlen hafwa nu sakerne, effter wahnligheeten, ett krusat uthseende; Större dehlen af Magnaterne äro så bestörte, at dhe sielfwe twifla, sig någon sin erlefwa den dagen, at detta owäsendet warder tagandes een ända ; Först emedan Cronan Swerige söker des rättmätiga hämd på dess troolööse Fiende, Konungen i Pohlen, at därigenom förskaffa sig een billig förnöijelse, och des underliggiande Länder och Härrskaper een beständig och säker Fred och roo; för det andra, emedan Franckrijket står hårdt derpå, at wähl skola wetha på behörigdt sätt och wijs wedergiälla det ofog, som emoth alla Christna Potentaters, jaa Turckars och Hedningars, rätt, des Gesandter i Pohlen wederfahrit är; för det tridie, i anseande till den odrägelige tyngd detta Rijket af det Saxiska folcket känna måste; och för det fierde, Cossakernes upproor och Ryssarnes onödige antåg, hwilcka sidste skryta ock berömma sig däraf, at dhe skola nästa sig uti sielfwa hiertat af detta Konunga-Rijket. Konungen i Pohlen bemödar sig mycket, at sättia sig i Torn och annorstädes uti all möijelig författning moot dhe Swänskes ankomst, hwaröfwer desse sig litet bekymra, utan fortsättia icke des mindre deras tåg med all ijfwer och fortgång. <div style="text-align: center;">Oderström den 20 Jan.</div> Breef utur det Kongl. Swänska lägret af den 10 hujus förmähla, at man där kommit i erfahrenheet, det Konungen i Pohlen woro sinnad at gå med sina Saxer till Littoven ; Hans Kongl. May:t af Swerige haar fördenskull afsändt Gen. Majoren Maidell med 8000 man föruth, at förhugga Saxerne passet, wiliandes Hans Kongl. May:t fölia effter med hehla armeen : den 5 hujus är Konungens i Pohlen Bagage och betiänte allaredan upbrutne ifrån Torn, och han sielf welat andra dagen fölia med : bemelte Konung haar, som säkre breef uthwijsa, tillbaka kallat dhe till Keysaren öfwerlåtne 8000 man Saxiske, tänckiandes således än eengång försökia sin Lycka. {{Titel|1703. Nº 7<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 17 Februarij.}}<div style="text-align: center;">Jaroslau den 15 Jan.</div> Dhe Swänske Trouperne äro gångne här ifrån till Beltzische Woiwodskapet; och omskiönt det samma haar satt sig däremoth, hafwa dhe dock, sådant oachtat, trängdt sig igenom, och med deras General Gr. Steenbock, satt sig uti Under-Fältherrens godz, hwarifrån dhe nu äro sinnade at ryckia tillbaka til Belee, i mening, at bringa det Woiwodskapet på sin sijda. Woiwoden Wohlynsky löser sig med Penningar; han haar allaredan betalt 5000 Specie Rijx Daler, och där jemte skrifftligen förplichtat sig, at ännu ärläggia 12000 R. D. hwar emoth Generalen Steenbock ock haar ock skrifftligen försäkrat, at wilia, när Penningarne äro lefwererade, insättia honom uti des Godz, och des saker tillställa låta. <div style="text-align: center;">Janowitz den 18 Jan.</div> Förleden tijsdagz war Hans Kongl. May:t af Swerige här på Slottet, och reste straxt, så snart wid Casimir all god anstalt giord war, till Reusiske Woiwodskapet, under Lublin, wiliandes där så länge fördröija, till dhess man får see, hwad sluth skiee lährer uti det i staden Warschau anstälte Rådet. Potockiske Slächten, så wähl som många andre, hafwa trädt på den Kongl. Swänske sijdan. <div style="text-align: center;">Warschau den 23. <tt><big>Januarij</big></tt></div> HAns Kongl. May:t af Swerige haar den 9 sidstl. <tt><big>hujus</big></tt> gifwit wid Dziazkoidz dhe afskickade utur Lublinske Woiwodskapet, och fleere andre <tt><big>audience</big></tt> , wiljandes jemwäl wid Lublin låta dhe Reusiske <tt><big>Deputerade</big></tt> komma för sig : Samtel. Woiwodskaperne ändskylla sig, at dhe, såsom lemmar af deras Fädernesland, intet äro mächtige, at igenom ensidige afhandlingar träda därifrån, utan anhålla, till erlangande af een beständig och säker Fred, det een allmän Rijckzdag måtte uthskrifwas. Det starcke uthskåttet af den Kongl. Swänska krijgzmachten, som ifrån Casimir gånget är, fortsätter des tåg ofwan Weichseln, närmaste wägen till Preusen, warandes allaredan till Limpa ankommit : detta folck sträcker sig öfwer 10. mijhl i bredden, och måste, ewarest det anländer, gifwas dem maat och dricka, samt nyckelen till alla rum, tagandes doch intet öfwer dess <tt><big>Taxa</big>,</tt> nembl. 52 timpfen af hwar röök ; Häst och skjuts måste för dem färdig hållas, eliest taga dhe sådant sielfwe, inwånarne oåthsport. Här i staden hålla dhe Swänske sig mycket stilla, och lefwa för deras penningar; doch låter dhe offenteligen förmärckia, det dhe till äfwentyrs tohrde falla Polackarna beswärlige, ifall dhe intet skulle wilja reent uth förklara sig, antingen dhe wilja hålla med Hans Kongl. May:t af Swerige, eller Konungen i Pohlen, emedan dem icke skall anständigdt wara, at längre lefwa uti een sådan owissheet. Hr. Sapieha lährer med det första begifwa sig här ifrån, och Woiwoden af Wilda reesa till Gen. Majoren Maidel, men Littouiske Skattmästaren till Hans Kongl. May:t af Swerige. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 24 <tt><big>Januarii</big></tt></div> I dag haar man här den effterrättelsen bekommit, at 6000 Swänske skola stå wid Warka, och där i neigden. Generalerne Rhenschiöld och Maidel skattas till 12000. man starcka, hwilcka taga deras wäg på Torn. Hans Kongl. May:t af Swerige uppehåller sig ännu, som det will säijas, med een dehl af sin Krijgzmacht på denna sidan Weichselen, emellan Zawichorst och Schoberschin ; dhe hafwa där tagit Amptmännerne på Kurow, Echemiernick, Grobow och markusow i förwahr, sökiandes med all flijt effter dhe därsammastädes förborgade och och undanstuckne penningarne. Här framwijses och emothtages ett Kongl. Mynt, slagit Åhr 1702, hwaraf 3 Millioner skola wara i landet inbrachte. Man will försäkra, det, wid Hans Kongl. May:tz af Swerige ankomst, Republiquen lährer blifwa igenom ett offenteligit Påbud sammankallad, till een wichtig och märckelig Sakz föreställande och öfwer wägande. <div style="text-align: center;">Ännu ett annat af den 25 <tt><big>dito</big></tt></div> Hertigen af Saxen Gotha ankom här i desse dagar, tillijka med Generalerne Mörner och Posse. Gen. Maidell går med 6000. man till Littouen, men Gen. Rhenschiöld står ännu emellan Torn och denna Staden. Hans Kongl. May:t af Swerige åstundar och påstår ett ändteligit Swahr af <tt><big>Republiquen</big></tt> , i widrigt fall lährer Hans May:t intet kunna undgå, at förklara dem krijget. <div style="text-align: center;">Oderström den 31 Jan.</div> Den Swänske armeen står nu 5 mijhl när staden Torn, hafwandes där upphäfwit 2 Compagnier Walacher, och dem i flychten bracht. {{Titel|1703. Nº 8<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 24 Februarij.}}<div style="text-align: center;">Warschow den 28 Jan.</div> Dhe Kongl. Swänske Tronperue nalkas denne Staden alt mehr och mehr, warandes sinnade at uphäfwa dhe wid Tyrkocyn inlagde Saxerne. Muschowitiske Generalen Seremetoff står aldeles färdig med 30000 Ryssar, at befordra wår Konungz Saak, på hwad sätt och ort Konungen skulle behaga ; Men H:s Kongl. May:t af Swerige sätter här emoot sig och sina saker uti gott skick, fruchtandes intet för desses ankomst, utan önskandes fast mehr, at få dem i ögnesichte. Ifrån Bierze skrifwes, at där i neigden stå 5000 Ryssar, hwilcka skola wara sinnade, at sammanfoga sig med dhe förre; Dhe Syradiske och Creusiske Woiwodskaperne hafwa förklarat sig för Konungen i Pohlen, bediandes dock, at Saxerne måtte skaffas utur Landet; hwaremoth den Swänske General-Majoren Gr. Stenbock påstår sammanfogningen med des Trouper, warandes jemwäl Woiwoden af Wolynien tillsagd frijheet och förlosning, i fall han skulle wilja förklara sig för dhe Kongl. Swänske. I förleden Lögerdagz Affton war åter Generalen Rhensköld här i Staden, och aflade hoos Cardinalen hälssning; wid samma tillfälle är ock wordet förebracht, huru nödigdt det woro, at den Orten måtte wähl betäckias, och Staden jemte Slottet med een Swänsk besattning försees, hwaraf till fölie då gienast 30 man Swänske intogo Fästningen, som stod dem aldeles öppen, hwicka straxt där på förstärcktes med 6 Compagnier och 3ne Fäldt-stycken. Här i neigden begynna dhe Swänske starckt at röra sig, som ock dhe 5000 man, hwilka een tijd här omkring stådt, hafwa nu mehra brutit upp, och gådt till Podlachien ; Till Preussen skall ock ett anseenligit Manskap wara afsändt; dhe samma hålla sig om dagen stilla, och fortsättia deras tåg om Natten. I förleden Natt är ett starckt uthskått af den Kongl. Swänska Krijgz-machten gångit öf. Weichselströmen, at upsökia Saxerne, som uppehålla sig uti Plockiske Woiwodskapet, samt at giöra dhe belägrade uthi Tykozyn all tijdig undsättning. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 29 Jan.</div> Herrar Sapieherna wilia intet, som det sidst berättades, ännu på en tijd reesa här ifrån, utan äro sinnade här så länge fördröija, till des det hijt inkallade Rådet giör ett änteligit sluth uti den bekandte saken, hwilcket förmodel. den 5 Febr. nästkommande lährer winna sin behörige fortgång. Hans Kongl. May:t af Swerige befinner sig nu 2 mijhl ifrån Lublin, warandes intet tillfredz där med, at Primas regni haar låtit afgå breef till Herr. Senatorerne, at inställa sig till det här i Staden ansatte mötet, utan påstår Hans Kongl. May:t af Republiquen ett ändteligit och wist Swahr, huru dhe sig utlåta wilia, antingen som wänner eller Fiender. Cardinalen haar skrifwit till Commissarierne, och förmant dem, at handla med Hans Kongl. May:t af Swerige om Fredens erhållande, hwilket till den ända skiedt är, at det samma måtte wara een anledning till den i Warschau anstälte Sammankomsten. Här är ett breef ifrån Påfwen ankommit till Cardinalen, hwarutinnan Hans Eminentz giöres skyldig tacksäijelse för den ogemena omsorg han för Kyrckian och Fädernes landet håller ospard, med begiäran, at han uti ett så lofligit förehafwande täcktes än ytterligare fortfara. Cardinalen haar ock låtit afgå Breef till Hans Kongl. May:t af Swerige, beträffande den Lublinske saken, emedan bemlt. stad, som är belagd med 50000 D.lers Contribution, intet haar welat inlåta dhe Kongl. Swänske Commissarierne, bediandes, at sådant icke måtte lända dem til beswähr, utan tillskrifwas deras oförstånd. <div style="text-align: center;">ännu ett annat af den 30 Jan.</div> Det Swänska Folcket står ännu här i neigden; een dehl af dem är gången till Gembin, skolandes jemwäl, som det wil förliuda, dhe andra snart bryta upp. I dag ankom här Littouiske skattmästaren med Gen. Rhenschiöld, och Starosten Gembicki : ifrån det Miedzynskiske Woiwodskapet anlände här ock utskickade till Cardinalen, anhållandes, det een Rijkz-dag måtte uthskrifwas, och i medlertijd Hans Kongl. May:t af Swerige på wederbörligit sätt ansökias och förmås till 4 Månaders stillestånd eller Wapnehwijlo : Cardinalen haar begge desse ärander wähl uptagit, och lofwat dem befordra till ett gott sluth, samt därjemte försäkat, at den uthsatte sammankomsten den 5 Febr. nästkommande skulle ofehlbart och wärckeligen gifwa å daga dhe, medel hwarigenom Republiquen eendast och allena haar och kan återwinna sin frijheet och rättmättige beskydd. <div style="text-align: center;">Gligenburg i Preusen den 2 Febr.</div> Dhe Kongl. Swänske stå nu allenast 8 mijhl ifrån Torn ; Dhe hafwa under wägen aldeles uphäfwit Woiwodens af Culm Pantzar-Compagnie. Konungen i Pohlen drager sitt Folck tillsammans, wiliandes ännu eengång wåga ett Spehl med dhe Swänska. {{Titel|1703. Nº 9<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 3 Martij.}}<div style="text-align: center;">Mitau den 30 Jan.</div> Utur Warschau skrifwes den 20 sidstl. at Generalen Rhenschiöld stodo där för Staden med 6000 man, hafwandes i dhe Dagarne warit personligen där inne, at giöra anstalt till ett och annat, som wid närwarande tijders tillstånd nödigt pröfwas ; där föranlåter sig alt till Hans Kongl. May:tz af Swerige nöije och behag. För några dagar sedan blef Majoren Mentzer härifrån uthsänd med 500 man, hwar till jemwäl stötte 100 man af Bauschenburgiske besätningen ; han haar ändalångz med gräntzen indrifwit Contributioner, och hijt så wähl som till Bauschenburg insändt ett anseenligit till underhåld för Folck och Hästar : Littouerne hafwa wähl 1000 man starcka utur Biersen ryckt emoot Majoren, men icke wågat sig honom at angrijpa, emedan dhe befunnit honom jemwäl hafwa Foot-folck hoos sig, samt desutan wara försedd med lätta Stycken och mörsare, hwilka Generalen och Gouverneuren Stuart haar giuta låtit, och kunna utan Laweter och hiuhl föras på hästeryggen igenom Skog och marck, dem Littouerne wähl sedt sig ingalunda kunnat undankomma, ehwad konst och snällheet dhe ock bruka welat. <div style="text-align: center;">Utur det Kongl. Swänska Hufwud-Quarteret wid Jacobowietz, een half mijhl ifrån Lublin den 1 Febr.</div> I går hade Öfwerste Marskalken af Pohlniske Tribunalet, Stamirousky, Supremus regni dapifer Wapousky och Fänrich Stausky audience hoos Hans Kongl. May:t, så på sine egne, som Reusiske Woiwodskapetz wägnar ; dhe hafwa underkastat sig Hans Kongl. May:tz lydno, anhållandes om hielp och bijstånd moot alla des Fiender, och eenkannerligen Tartarne. Hr. Pototzky haar till Hans Kongl. May:t hijt sänt een Spann skiöna Wagne-hästar, hwilka blefwe hehlt wähl antagne, och dhe som dem hijt brachte, med wackra förähringar benådade. Hans Kongl. May:t är ( Gudj Lof ) frisk, och mår wähl, hwilket den gode Guden länge wahra låte ! På underhåld för Folck och Hästar är här ingen brist, utan hafwa wij sådant till öfwerflöd ; Doch lähra wij innan kort bryta upp, så snart man får höra, huru sakerne uti Warschau wilia skicka sig. <div style="text-align: center;">Lublin den 2 Febr.</div> Hans Kongl. May:t af Swerige uppehåller sig för tijden wid Jacobowitz; det haar wähl gått tahl, som skulle Hans May:t wara sinnat at bryta upp därifrån till Zaniprzic, men ännu är det icke skedt. Reusiske Gesandterne äro där till Hans Kongl. May:t ankomne, utan at man ännu weth deras wärf och ärande; och ehuru wähl denne Staden haar förklarat uti Contributionen at ärläggia 10000 R.D.; så är likwähl Borgmästare och Råd inmant uti ett geement Corps de Garde, men Judarne och andre af främmande Nation satte på Rådhuuset ; Alt Inlagz-fää, eller hwad een och annan kan hafwa här nidsatt, hafwa dhe Swänske tagit till sig, och det öfriga förseglat, hwilket dhe lijkaledes warda afhemtandes; Hwalfwen och andra Kiöpmans bodar hafwa dhe jemwäl sig med försegling försäkrat. <div style="text-align: center;">Riga den 2 <tt><big>Februarii</big></tt></div> Dhe i går utur Pohlen inkomne brefwen medbringa, det een dehl af Kongl. May:tz Trouper fortsättia deras tåg åth Preussen, och at Konungen af Pohlen däremoth biuder till, at försäkra sig så wähl om Elbingen som Torn. <div style="text-align: center;">Warschau den 3 Febr.</div> Tykoczijn skall af Saxerne wara myckit trångt inspärrat, och Staden allaredan eröfrad, samt Slottet och hwad där finnes stå i yttersta fahra, utan hoppc at blifwa räddat, effter som allenast 1200 man Sapiehiske äro affärdade till des undsättning : Generalen Rhenschöld haar aldeles wägrat at sända något af sitt Folck till den ortens befrijelse, warandes jemwäl dhe, som af Generalen Spens woro dijt beordrade, tillbaka kallade, hwilcka hafwa wid Weichselen fattat stånd, och indrifwa där Contributioner, ärnandes sammanfoga sig med Generalen Nieroth. <div style="text-align: center;">Ett annat af den samma dato</div> Krilou ankom här för några dagar sedan, berättandes, det Lublinerne hafwa hafft andience hoos Hans Kongl. May:t af Swerige, och ändteligen, uppå Cardinalens förbön, erhållit 20000 R. D:lers afslag utaf dhe 50000 R.D., som dhe skola uthläggia. Generalen Stenbock haar uti Socol upfunnit öfwer 20 Millioners wärde uti een af Littouerne där insatt och förborgad Skatt: bemlt. Gen. till förstärckning äro 4000 man beordrade at ännu gå till den orten, ehuru wähl Gr. Zinzendorff försäkrar, det Hans Kongl. May:t af Swerige lährer säkert innom 8 dagar stå med sin Krijgz-macht 10 mijhl när Warschau. <div style="text-align: center;">ännu ett annat af den 7 Febr.</div> Den Swänska Generalen Rhenschiöld står ännu med sitt folck 4 mijhl här ifrån, indrifwandes Contributioner på det aldrastarkesta, neml. 40 fl. af hwar Skorsteen. Hans Kongl. May:t af Swerige befinner sig wid Jacobowidz een half mijhl ifrån Lublin ; Inwånarne där i Staden äro belagde med 50000 R.D. i Brandskatt; dhe hafwa allaredan betahlt 10000 R.D. och förmå uti reeda penningar icke mehr tillwäga bringa, hwaröfwer dhe äro råkade uti stoor ångest och fruchtan. <div style="text-align: center;">Wijborg den 7 <tt><big>Febr</big>.</tt></div> Den 31 sidstl. Januarii är en Rysk bonde wid Mikola, som ligger emellan Nyen och Kexholm, wid Laduga Siön, fasttagen och till Kexholm inbracht, han berättar 1. sig hafwa med flere sine Camerader skolat fört ammunition till Nötheborg, men är under wägen igenom een serdeles händelse blefwen effter, och uti yhrwädret farit wilsse om wägen, och således kommit på denne sidan om Gräntzen. 2. At Zaren förmeenas wara i Muscow. 3. Dhe Swänske Styckerne äro till een dehl ifrån Nötheborg afförde, och andra i stället dijt skaffade. 4. Wid Laduga stå 3000 och wid Loppis 1000 Man. 5. Inge Skantzar äro af Ryssen wid Loppis upkastade, utan allenast een wid Nötheborg anlagd. 6. Wid Tesina åmunnen äro 4 stoore Fahrtyg, som Skepp, bygde, och ännu 4 på Stapulen. 7. I Ryssland går tahl, som woro Zaren sinnad i nästkommande sommar at företaga något moot desse orter. 8. Zaren hade jämwäl uti sin tienst 16000 Tartare, hwilka föra Båga och Sabel. 9. Weth intet om Zaren är med någon annan Potentat i Krijg inweklad, och 10. at Zaren woro åth Wåhren till Ladoga wäntandes. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 8 Febr.</div> Öfwerste-Lieutnanten Bruckner är i desse dagar hijt lyckeligen tilbaka kommen, hafwandes uti een drabning med Littouerne wid Janiska, utan någon synnerlig förlust, nederlagt af dem 200 man, och några till fånga tagit, samt dem afhändt 3 paar Pukor och 2ne kostbare Estandarer med Silfwer-Knappar, förutan andra kopicker ; öfwer 200 hästar, hwarunder några skiöna Tartariske med wackra Charabraquer haar han jemwäl här inbracht. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 10 <tt><big>Febr</big>.</tt></div> Ifrån Ingermanland förnimmes ett partie Ryssar hafwa wijst sig wid Jamoske, hwarföre, sådant at hindra, är Aboo Lähns dubleringz Cavallerie-Regimente upbrutit, den orten at betäckia. {{Titel|1703. Nº 10<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 10 Martij.}}<div style="text-align: center;">Lemberg den 4 Febr.</div> Gen. Stenbock, sedan han utur Clostret Socol tagit een mächta stoor Skatt, så wähl som alt Artolleriet och Munitionen, haar wänt sig emoth Kozylou och Subissou. <div style="text-align: center;">Mitau den 7 Febr.</div> Härifrån afsänder Herr Gen. Majoren och Gouverneuren Stuart esomofftast Partier uti Landet, doch icke att föröfwa någon fientligheet, utan indrifwa Contributioner; i dag åtta dagar sedan utcommenderades ock härifrån Öfwerst-Lieutenanten af Helsinge Regimentet, Bruchner, med 300 man till footh och 100 Ryttare, jemwäl at infordra Contributionerne; och som man kommit i erfarenheet, att några Ogynskieske trouper, hwilka offta ströfwa in till Chur-ländska Gräntzen, lågo wid pass 11. Standarer eller 600 man hehl säkre uti een stoor By, Janitski, på gräntzen af Chur-land; ty hade ock Öfwerst Leutenanten befalning, at i fall han såge sitt Raam, dem där angripa, hwilket ock den 2 hujus, om Morgonen bittida så lyckl. skedde, emedan där inge uthwachter woro, at några hundrade blefwe i Byen nedergiorde, och allenast 9 till Fånga tagne; Öfwerste Leutenanten är sedan med wackert byte tillbaka komen, hwarunder 3 par Puukor, 2 skiöna Estandarer med Sölfwer knappar, 30 Lopiker och 300 Hästar, mästa dehlen Rustningz gilla, så at åthskillige wåre Ryttare, som mist sine hästar, äro derigenom giordhe beredne; af dhe wåre äro allenast Lentenanten Gråboo skadder i Ansichtet, och troo man, såsom een Ryttare, een Dragon och een Soldat tillbaka blefne, hwilka hafwa druckit sig druckne, och sedan intet hint föllia hoopen åth. <div style="text-align: center;">Warschau den 11 <tt><big>Februarij</big></tt></div> <tt><big>Generalen</big></tt> Rhenschöld haar uti Blonien dragit någre Regimenter tilsammans, och dem moot dhe Saviske <tt><big>Partierne</big></tt> uthsändt, warandes jemwäl här ifrån några 100:de man Foot-folck med twenne Stycken uthgångne. <div style="text-align: center;">Ett annat af den samma <tt><big>dato</big></tt></div> Man flaterar sig nu här alt fort där med, at een fodersam fred lährer giöra een ända uppå den jämmer och älände detta Rijket een tijdh bort åth lijdit och uthstått hafwer, emedan Hans Kongl. May:t af Swerige skall hafwa låtit afgå ett myckit benäget breef till Cardinalen af den 14 <tt><big>Januarij</big>.</tt> sidstl., och därutinnan förmärckia icke ringa kännetecken till des Fredälskande gemöthe, hemställandes <tt><big>Cardinalen</big></tt> den saken, och at wid närwarande Senatus Consilio giöra sin flijt, till härställandet af een beständig Fred och säker roo bägge Cronorne, Swerige och Pohlen emellan, hwilcket ock af alla wählsinnade högeligen önskas och effterträngtas. Eliest drifwa dhe Kongl. Swänske <tt><big>Trouperne Contributionerne</big></tt> på möijeligaste wijs inn, samt besättia alla wägar och stijgar, som draga till denne Staden mächta starckt, på det man för alt oförmodeligit måtte wara des säkrare. <div style="text-align: center;">Narva den 14 Febr. 1703</div> Till att skaffa någre Fångar och sålunda igenom dem bekomma säker effterrättelse, huru i Ryssland tillstodo, samt om Fienden wid närwarande Sayson tänckte någon Desein på denne Fästning at uthföra; blefwo för någre dagar sedan, af det härstående Cavalleriet 400 Hestar Uthcommenderade ; Män dhe måste med Oförrättade Saker tillbaka komma, Emedan de funno Strömmarne Opijsade, samt Wägarne förhuggne, så at dhe intet mehra än 5 Mijhl in i Ryssland komma kunde, hwarest alle Byarne stodo tomma, så at dhe ingen Hund eller Hahne sedt hafwa ; Elliest hålla Ryssarne sig ännu stilla innom sine Gräntzor. <div style="text-align: center;">Annu ett annat af den 15 <tt><big>Febr</big>.</tt></div> Uti Lublin låta dhe Swänske immerfort uthsökia 30000 R. D:lers Contributionen, hwarutinnan Prästerskapet jemwäl måste taga dehl. Hans Kongl. May:t af Swerige befinner sig ännu uti Jacobowitz, hafwandes hoos sig större dehlen af des Krigzmacht. {{Titel|1703. Nº 11<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 17 Martij.}}<div style="text-align: center;">Rijga den 5 Febr.</div> Förleden Söndaagz, som war den 1 hujus, haar ett litet partie Cossaker, af Oginskis anhang, kommandes utur Pohlniske Lijfland, öfwer Efwest strömen, infallit wid Stockmanshoff, och det samma med några Bonde-hemman plundrat, men ingen menniskia ihiählslagit. Commendanten på Seelburg, Major Mejerfelt, haar wähl, så snart han Cossakerne warsse blef, dem efftersatt med 16 hästar och 60 Mousqueterare, men dhe undankommit i största hast öfwer Gräntzen, med förlust af 3 man, hwaraf een blifwit skuten, och 2ne tilfånga tagne. Detta Cossakernes ströfwande at förekomma, lährer Majoren Laurentz, hwilken haar Öfwerste-Leutenants Character, gå med 100 hästar och 100 man till foot dijt upföre, kommandes jemwäl 40 Dragoner utur Mitau at stå wid Seelburg, at tillijka med dhe förre, hafwa acht på Cossakernes företagande. <div style="text-align: center;">Mitau den 13 Febr.</div> Sedan Öfwerste-Lieutenanten Bruchner hade uti Janisky så lyckeligen slagit Littouerne, och desse, effter deras egen uthsagn der mist 500 man, samt twenne Estandarer, 3 paar Puukor, 2 Trompetter och 24 Kopicker med 300 Hästar, haar Oginski, däröfwer mycket förbittrad, dragit all sin macht tillsammans, wid pass 50 Estandarer, sådant igenom ett starckt infall under denne Staden at hemna; men Generalen och Gouverneuren Stuart, så snart honom detta för Öronen kom, uthsände straxt Öfwersten Leijonhufwud med ett uthskått af det här inneliggiande manskapet, Fiendens upsåt at förekomma och afböija, hwilket ock så wähl är aflupit, at Littouiske Förwachten, 4 Compagnier, blef under Faveur af een tiock töcken straxt uphäfwen och förjagad, lemnandes effter sig 50 döde, 3 Fångar ; 1 paar Pukor, 2 Trompetter och 20 Hästar, med annat gott byte, hwar wid på den Kongl. Swänska sidan allenast een man är blefwen något sårad ; I medlertijd och medan detta påstod, fick Oginski, som med dett öfriga sitt Folck stod uti Janisky, tijd och rådrum at draga sig Hufwudstupa tilbaka åth Birsen. Nu låter wählbemelte Gen. och Gouverneur sättia Samoijten och Willkomiers uti Contribution. <div style="text-align: center;">Utur det Kongl. Qwänska Hufwud-Quarteret wid Jacobowitz den 15 Febr.</div> Sedan dhe sidste afskickade utur Pohlniskt Reusland härifrån reste, hafwa wij sedermehra hafft deputerade ifrån Lukoviensiske gebietet, uti samma ährande, som dhe förre, at undergifwa sig Kongl. May:tz lydno och beskydd ; Hög-Pohlen haar jemwäl hafft sine Sändebud hoos Hans Kongl. May:t, hwilka hafwa sig wähl uthlåtit, till Hans May:tz goda nöije och wällbehag. Wij stå här än stilla, een half mijhl ifrån Lublin, hafwandes ingen brist på Lifzmedel för Folck och hästar ; Staden haar till större dehlen erlagt Contributionen af 50000 R.Daler. Hans Kongl. May:t är, Gudi lof, frisk och wid god hälsa, och armeen jemwäl uti gott tillstånd, hwaraf een dehl är med Gen. Lieut. Rhenschiöld wid Warschau, och een dehl med Gen. Majoren Stenbock. Printzen af Saxen Gotha tillijka med Gen. Lieut. Spens, som någon tijd warit i Breslau är hijtkommen ; Wij hålla oss alla stunder färdige til upbrott, doch så lagandes, at Krijgz-folcket likwäl altijd haar deras richtige och rijkelige underhåld. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 16 <tt><big>Febr</big>.</tt></div> Generalen Stenbock, sedan han fullkomligen intagit ock besatt Staden Lublin, haar wänt sig till Zamoschie, hwarest han tilläfwentyrs torde utur Fästningen finna motstånd. <div style="text-align: center;">Än ett annat af samma <tt><big>Dato</big></tt></div> Måndagen effter Fastelagz Söndagen kommo dhe Swänske åter till Zamoschie, men blefwo icke uti staden inlåtne ; Generalen Stenbock har igenom en Trompetare begiärat, det wille Staden uthsända någre wisse personer til at handla med honom om några ährander, men fått afslag : huru nu detta å den Kongl. Swänske sidan lährer uptagas, längtar man högeligen at förnimma. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 22 Febr.</div> Oginski haar med list inbekommit Slottet Birsen ; han haar där framtedt ett falskt breef, under Printz Carls af Reuburg namn, och således kommit inn uti Fästningen, då han ock straxt låtit taga Rådet Chwalkousky och Commendanten Hanefeld för Hufwudet, och och dem uti Fängelse inkasta. <div style="text-align: center;">Ännu ett annat af den 23. <tt><big>Febr</big>.</tt></div> Här är en Englisk gesandt ankommen, och wäntas jemwäl öfwer Köningzberg en annan utur holland, til befordrande af fredzslutet emellan Hans Kongl. May:t af Swerige och Konungen i Pohlen; imedlertijd draga dhe Swänske sig alt mehr och mehr tilsamma, blifwandes här dageligen Saxiske Fångar inbrachte, och än flere öfwerlöpare, mästedels af Konungens i Pohlen Drabanter, hwilka taga tienst hoos dhe Swänske, men dhe som fördächtige tyckes wara, ställas under alfwarsamt förhör. {{Titel|1703. Nº 12<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 24 Martij.}}<div style="text-align: center;">Lemberg den 18 Febr.</div> Ifrån Zamos skrifwes, det Generalen Gr. Stenbock är gången tillbaka 8 mijhl där ifrån. Men Breef ifrån Cracou till Hamburg nyligare ankomne willia förwisso berätta, at beml. Gr. och General haar sedermehra igenom ett Krigz-puss eröfrat den orten och erhållit ett rijkt bythe. <div style="text-align: center;">Warschau den 26 Febr.</div> Det will säijas, at 40 Stycken skola wara förde ifrån Lublin till Blonie, och at de Swänske hafwa lagt Opatowo i aska. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 1 Mar.</div> Generalen Wrangel haar med 1500 man förstärckt Gen. Lieutenanten Rhenschiöld, warandes jemwäl 20 Canoner med behörig Munition komne ifrån Lublin till Blonie. Generalen Maidell är med ett uthskått af den Kongl. Swänska Krijgzmachten gången till Petricau, at upsökia Glagousky. Gen. Rhenschiöld haar försäkrat Cardinalen, det Hans Kongl. May:t af Swerige lährer innom några dagar wara här i Staden. Dhe Reusiske deputerade hafwa hafft Audience hoos högstbemälte Hans Kongl. May:t af Swerige, och blifwit där mycket wähl undfägnade och Tracterade. Här talas allmänt om een Fodersam Fred, hafwandes jämwäl den Swänske Commendanten här i Staden swarat Stadzens uthskickade uppå deras anhållande om ändring uti Contributionen, det dhe innan kort lähre blifwa ifrån det beswäret befrijade, emedan Freden förmodel. blifwer träffat, då den Swänske Armeen sig aldeles warder dragandes Utur Pohlen. <div style="text-align: center;">Dantzich den 1 <tt><big>Martij</big></tt></div> Utur Churland skrifwes, at den Kongl. Swänska Generalen Stuart haar slagit ett Partie af Oginskis folck, och 3ne des Compagnier förstört. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 5 <tt><big>Martij</big></tt></div> Brefwen utur Torn förmäla, at dhe Swänske hafwa där i neigden hafft med Saxerne een träfning, hwar wid desse senare blifwit slagne, och utur fältet jagade. {{Titel|1703. Nº 13<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 31 Martij.}}<div style="text-align: center;">Lublin den 1 Martij</div> Dhe Lublinske och Luckouske Gesanterne hafwa wid det Kongl. Swänska Cantzliet bekommit nöijachtigt Swar, bestående där uti, at Woiwodskapernes Förklaring för Hans Kongl. May:t uptages för angenäm, och försäkras deras Deputerade, som äro ärnade till det Warschauske möthet, däremoth om all säkerheet; I förgårs ankom hijt Hr. Residenten Robinson med sitt fölie, och reeste dagen effter, så snart han förnam Hans Kongl. May:t hafwa brutit upp ifrån Jacobowitz till Lawertou, där at sökia audience. Dhe Swänska Regimenterne, som hafwa stått wid Weichselen under Generalen Wellingk hafwa ock brutit upp, och dragit sig till Pulon på denne sidan om Weihselen, gåendes till Wichordz. I desse dagar haar Generalen Stenbock warit hoos Hans Kongl. May:t af Swerige; hans Folck uthbreda sig kring Ostiou och Panou, indrifwas Contributioner därsammastädes. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 1 Martij</div> Öfwersten Meijerfelt är med något manskap här qwarlemnad, till at uthdrifwa Resten af Contributionen ; Här hålles Gen. Krijgz-rätt öfwer een Major hwilken af Beml. Öfwerste är tagen i arrest, för det han giort moot ordre ; I förgår bröth Hans Kongl. May:t upp med armeen ifrån Jacobowitz, marcherandes 3 mijhl längre fram till Warschau ; Eliest begynna åter Waloskerne här i neigden dageligen at wisa sig; dhe hafwa redan åthskillige af dhe Swenske nedergiort och utplundrat. Contributionen lährer ändteligen blifwa indrifwen till 40000 R.D. här i Staden; Men så will där ännu någon tijd till, innan Folcket kunna skaffa penningarna ; Konungens i Pohlen Trouper draga sig tillsammans i Littouen; Dhe hafwa sammanfogat sig med Oginskis och Wisnowiskis armeer. <div style="text-align: center;">Mittau den 2 Martij</div> Ofwersten Cloth är ifrån Rijga med sitt manskap i desse dagar lyckeligen hijt ankommen, skolandes sammanfoga sig med Öfwersten Gref. Leyonhufwuds <tt><big>Trouper</big> ,</tt> som stå wid Janiski, at i Littouen uthföra en wiss <tt><big>Dessein</big>.</tt> <div style="text-align: center;">Warschau den 5 Martij</div> Hans Kongl. May:t af Swerige haar för sin afreesa ifrån Jacobowitz befalt, at det Slottet skall befästas, och med Swänsk besätning försees, samt at det där stående Artolleriet och Ammunitionen skall wid första öppet watn gå där ifrån, på dhe till den ändan förfärdigade Flottarne, hijt åth. Dhe Swenske hafwa besatt det Littouiske passet Bress med 2000 man; Gen. Stenbock haar fått befalning, at jemwäl draga sig dijt åth. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 7 Mar.</div> Gen. Gr. Stenbock lährer wid detta laget stå wid Crasnostou, dragandes sitt Folck till Bresess ; Där stå 5 Swänska Regimenter, och gå jemwäl Generalerne Wellingk och Lieven dijt åth ; Man will troo, det Hans Kongl. May:t lährer ock sielf fölia effter, sedan det rychtet upkom, at Wiesnowiski är med 8000 Littouer, och Generalen Venediger med 4 Saxiske Regimenter i antåg till Bresess. <div style="text-align: center;">Än ett annat af den 9 Martij</div> Den Engliske Gensandten haar anträffat Hans Kongl. May:t af Swerige under wägen till Lawertou, och hafft där till häst Audience, samt blefwen försäkrad, at warda med det Snaresta widare hörder här i Staden ; Man wäntar således dageligen på Hans May:tz hijtkomst, warandes dess Trouper redan till Minsk, 14 mijhl härifrån, ankomne, och blifwandes således wid desses ankomst den Kongl. Swänske armeen wid Blonie 25000 man starck. <div style="text-align: center;">Dantzich den 11 Martij</div> Dhe nyligaste Brefwen utur <tt><big>Cracaou</big></tt> berätta, det <tt><big>General Majoren</big></tt> Gref. <tt><big>Stenbok</big></tt> haar igenom Krigzpuss bemächtigat sig Fästningen Zamosk, som är, näst <tt><big>Caminieck</big>,</tt> den fastaste der i landet; Han haar där bekommit ett rijkt byte, och straxt låtit taga <tt><big>Commendanten</big></tt> för hufwudet. Dock fordrar detta <tt><big>Confirmation</big>.</tt> <div style="text-align: center;">Stettin den 14 Martii</div> Brefwen utur Warschau af den 6 <tt><big>hujus</big></tt> förmähla, det Ryttmästarne <tt><big>Weichel</big></tt> och <tt><big>Falckenhagen</big>,</tt> af Hans <tt><big>Excell:ce General Gouverneurens</big></tt> och Fältmarskalkens Gr. <tt><big>Mellins</big></tt> Regimente, äro döde ; <tt><big>Item</big></tt> at Hans Kongl. May:tt är i antåg till Warschau, och at <tt><big>Saxerne</big></tt> draga sig åth Littouen at där sammanfoga sig med <tt><big>Oginskis Trouper</big>.</tt> <div style="text-align: center;">Nyen den 16 Martij</div> Wåra uthskickade kunskapare, som hafwa warit in till Rautis Kyrckia, hwarest Fienden hafft sine hästar inne uthi Kyrckian stående, och <tt><big>Altaret</big></tt> med hästeskarn öfwertäckt, Berätta, at Ryssarne äro nu gångne därifrån närmare till Kexholm, och lägrat sig wed en bondeby, Paxe wid namn. En Bonde som wid Fiendens sidsta inbrott wid Euråpå biwistat träffningen uti Lippola By där <tt><big>Major Bornhusen</big></tt> och <tt><big>Capitain Soldan</big></tt> blefwit slagne, och denne fången worden, men sedan undankommit, weth at säija, det alle Fien dens <tt><big>Officerare</big></tt> hafwa warit uti Tysk Habit, med långe <tt><big>Pirucquer</big>,</tt> och dhe gemene ett stackot Folck, swarta och platta i ansichtit, hafwandes på ryggen Flitzor och bogar, hwilka alla lupit på Skidor; Wid detta tillfället skall och Lieunanten <tt><big>Seefelt</big></tt> med 2:nne Cornetter wara illa såre blefne. <div style="text-align: center;">Wiborg den 20 Martij</div> Här ifrån är een anseenlig Quantitet af Proviant och Ammunition till Nyen afsändt, på det den orten måtte wid hwariehanda oförmodeligit påkommande wara med alla nötorffter behörige försedd. Fienden förnimmes i Ryssland och wid Nougården giöra stoora tillrustningar, låtandes jemwäl wid Angdou förfärdiga ett Ernst Fyrwärckerij, till hwad ända, kan man än intet wetha. Capit. Parkuls dräng, som wid Träffningen uti Sakola Kyrkioby, är med dess Herre och någre andre blefwen fången, och till Nötheborg fördt, men på Capitainens Paroll at reesa därifrån med Breef, och således till Nyen kommen, berättar 1. at Nötheborg kallas nu af Ryssarne Schluseborg. 2. alla deras Officerare gå i Tysk Klädedräckt, och med långe Peruqner, bemötandes Fångarne med all höfligheet. 3. at i Fästningen warit twenne Stufwor fulle med Fångar och dhe som intet där inne kunna rymmas, äro lösgifne, utan at dem något ont tillfogatz. 4. At Capitainen med någre andre blifwit till Muschou afsände. 5. På Kiörckioholmen bygges een hoop Fahrtyg, kunnandes intet wetha huru många och stoora, emedan Fienden haar wid afresan förbundet honom ögonen. 6. Alla Fångar i Fästningen hafwa fått god Math och drick, besynnerligen Officerarne men dhe gemene Fisk, Bröd och Spisöhl. 7. Ingen blifwit där sluten i gern. 8. At uti dhe 3 Dygn han där wäritingen blifwit bortförd mehr än Officerarne och några Dragoner. 9. Det har hårdt och mycket alfwarsamt blifwit tillsagt at ingen inställa sig på sin Herres Paroll. {{Titel|1703. Nº 14<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 7 Aprilis.}}<div style="text-align: center;">Lublin den 8 Martij</div> I går är Hans Kongl. May:t af Swerige upbruten ifrån Lewartou till Czeminensky, och därifrån går Hans Kongl. May:t widare åt Warschau. Alle Swänske Trouperne, som här till hafwa stått här omkring, taga och samma wäg, och hafwa för deras afresa med temmelig strängheet indrifwit af denne Stadens inwånare de återstående contributionerne. <div style="text-align: center;">Warschau den 12 Martij</div> Hans Kongl. May:t af Swerige är i antog hijtåt, och låta dess Trouper redan se sig på den andra sidan om Weichseln. General Stenbock lärer med sin Division wända sig åt Tykoktzin, at der besökia Saxerne. Här blifwer en bryggia slagen öfwer Weichseln, här till man anskaffat behörigt träwärke, och wäntar man allenast på farkostar ifrån Casimirs, som med första lägenheet och lindrigt wäder läre ankomma. Adelen af Siradien hafwer welat angrijpa Petercou, som af dhe Swäuske war besatt, men de Sapiehiske, af några Swänske compagnier till häst förstärkte, hafwa dem så bemöt, at dhe med oförrättat ährende måst gå hem igen, hafwandes därwid förlorat deras Stolnik. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 14 Mar.</div> Den Swänska armeen nalkas alt närmare hijt åth, så at dhe Swänska nu igen hafwa deras poster uti förstaden Praaga på andre sidan om Weichseln. General Stenbock står ännu 15 mijhl här ifrån. Man haar berättelse med resande ifrån Wolhinien, som tagit deras wäg igenom Littouen, at ett anseenligit antahl Kongl. Swänskt footfolck, och 5 Compagnier till häst, med 12 Fältstycken wore den 26 Febr. uti Bresso inrychte. Gen. Renschöld som med sin armee ännu står wid Blonie, torde, som säijes, uppå Cardinal Primatens anhållande snart upbryta, och drage sig under Land Schütz, til at derigenom desto mehr befordra det här berammade mötet till ett lyckeligit slut. {{Titel|1703. Nº 15<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 14 Aprillis.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Saladen}}}}<div style="text-align: center;">Warschau den 17 Martij</div> Hans Kongl. May:t af Swärige wäntas nu stundeligen hijt till Staden, och är General Renskiöld i dag gången öfwer Weichseln till at möta Hans May:tt Cardinalen Primas will inthet något wist företaga, innan han först får tala med Hans May:tt, derföre lärer och ännu litet blifwa giort wed den berammade sammankomsten, som elliest skulle i dag taga sin begynnelse.<br> Dhe Swänske hafwa i sinnet at angripa Sachserne, som uthi 3 linier stå Posterade emellan Strömerne Bug och Nareu, till hwilcken ända dhe hafwa låtit slå een bryggia öf. Bugen, Dhe låta och bortföra alt hwad dhe finna på Herre håfwen, till at där med betaga Pohlerne alle medel tilett allmänt upbod. <div style="text-align: center;">Mitau den 20 Martij</div> Nu på stunden inlöpa här dhe önskelige tidender sedan at Muskowiterne, som nyligen äre till Birsen ankommne, och Oginskys Trouper hade sig med hwarannan Conjungerat, och den 18 hujus tillsamman anryckt emot dhet Detachementet, som under Öfwersten Gref. Leyonhaupts anförande war här ifrån afsänt till Birsen, är dät i går för middagen wed Salad kommit dhem emellan till en hufwud drabbning, uthi hwilken Fiendens sammansatte macht efter 3 timmars fächtande är blefwen uthur Fältet slagen, störste delen af Muscowiterne nederhuggne, och 11 Stycken, samt een stoor myckenheet Fanor, Standarer, och annat kostbart byte blefwet dhe wåre till dhel. Omständigheterne af een så märkelig Action skola medh nästa Post fölia. Generalen och Gouwerneuren Stuart låter nu redan 80 hästar här ifrån gå dijt åt till at dhe eröfrade Tropheerne afhämta, <div style="text-align: center;">Ett annat af den 21 Martij</div> I går är Hans Kongl. May:t af Swärige ankommen til Okonieu, 3 mijhl här ifrån, och haar redan låtit igenom General Stenbock besättia alla Posterne här i negden på andra sidan Weichselen, arbetandes man nu med all flijt på en Skeps bryggia. Armeen nalkas och efter hand alt närmare. Det förmenas at Hans May:t skall redan hafwa warit här i Staden incognito. <div style="text-align: center;">Dorpt den 23 Martii</div> Dhe 300 Man, hwilka för 4 a 5 dagar sedan blifwe under Majoren Friedenfeldtz Commando til Ryska Grentzen commenderade, kommo i går tilbaka, hafwa innon Ryssland afbrändt twenne stoora byer, och hufft medh sigh tilbaka 60 Nött och några Häster medh andra Saker: det hadhe fuller Ryssarne i Pitzur skutit några larm skått, dhe dhe Swänske warse blefne, doch hadhe ingen tordz wåga Sigh ut, utan dhe wåre äre med förenämbde Byte och en fången Ryss lyckeligen igen hijtkomne. <div style="text-align: center;">Königsberg den 27 <tt><big>Martij</big></tt></div> Sidsta brefwen ifrån Libau berätta, at Öfwersten Gref. <tt><big>Lövenhaupt</big></tt> har förleden den 19 <tt><big>hujus</big></tt> wed Salad, 2 mijl ifrån Birsen råkat i en hufwud-träffning med hela Ogynskijs macht; sampt de näst tilförrende ankomne Muskowitiske troupperne, och erhållit en fulkommelig Seger, förjagat det Oginsiske Rytteriet, nedergiordt en stoor myckenheet af Muskowiterne, och eröfrat 11. Canoner och andra kostbare Tropheer. De öfwer blefne Ryssarne hafwa ingalunda welat widare sammanfoga sig med Oginskanerne, utan straxt tagit deras wäg tilbaka til Rysland igen. Om nu de Swenska efter denna Segeren ärna belägra Birsen, lärer man innan kort förnimma. <div style="text-align: center;">Dantzig den 28 <tt><big>Martij</big></tt></div> Konungen i Swerige är alenast 3 mijl ifrån Warschau. De Swenske <tt><big>troupperne</big></tt> äre redan i Staden, och slå en bryggia öfwer Weichselen. {{Titel|1703. Nº 16<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 21 Aprillis.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 24 Martij</div> HAns Kongl. May:tt af Swerige är i desse dagar med hela Armeen här i negden ankommen, och haar anförtrodt Commando öfwer denne Staden åth General Stenbock, hwtilken redan haar tagit Slåttet i besittnig, och låter sättia sitt Folk ifrån andra sidan hijt öfwer. I går afton kom Hans Kongl. May:tt i egen höga Person hijt ifrån Okaniow, låg öfwer natten uthi Cron Öfwer Cammarherrens Palatz när wid Slåttet och begaf sig i dag bittida till Villanoua een mijhl där ifrån, dijt och Cardinal Primas sig straxt förfogade till at besökia Hans Kongl. May:tt. Conferencen warade i 3 Timar, wid hwilken Hans Excel. Gref Piper, Littawiske Skattmästaren Sapieha, Swänske Residenten Wachschlager, och Kongl. Secreteraren Hermelin wore med tillstädes. Woiwoderne af Leneitz och Podlachien samt Castellanen af Plotzko hade allenast dhen äran at upwachta Hans Kongl. May:tt och tillika med 200 Personer see Hans Kongl. May:tt, både för och efter Conferencen. Wid slutet af samtalet anhölt Cardinalen hoos Hans Kongl. May:tt om förskoning för dhe Rawiske och Masuriske Woiwodskaperne, hwilket Hans Kongl. May:tt honom tillsade, och betedde sig uthi alt med ett mächta gott och milt lynne. Der uppå red Hans Kongl. May:tt åth Dabie 2 mijhl här ifrån, till at besökia General Mörner, och kom så hijt igen, begifwandes sig strax öfwer Weichseln tillbaka åth Hufwud-quarteret wid Okaniow. Man menar, at mästa delen af Infanteriet lärer blifwa quar på andra sidan om Weichselen, och förfölia Sachserne, men dhet Cawalleriet, som är hijt öfwer satt, förfoga sig in åth dhe Stoor-Pohlniske Woiwodskaperne, till at hålla dhem i Contribution och lydna, och så widare Marchera åth Prüssen. Denne Staden måste een ansenlig Contribution månatligen erläggia uthi Penningar, Bröd och Dricka, hwartill iämwäll Kyrkior och Klöster skola deras dehl bijdraga. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 28 Martij</div> Man menar, at dhe Swänska lära fuller ännu någon tijd uppehålla sig här i negden, men intet angripa Sachserne, som sig förskantzat på andra sidan om Bug-Strömen, för än dhe få Cawalleriet ifrån denne sidan öfwer till sig. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 30 Martij</div> Hans Kongl. May:t af Swerige befinner sig nu i För Staden Prag på Woiwodens af Siradien hoff. Det Swänske Footfolket och Artolleriet, som dhen 27 hujus på Weichselen här anlände ifrån Casimirs, drager sig uthför åth Preüssen, och skola för Troupperne, efter wiss i går erhållen kundskap, redan wara komne 7 mijhl när Thorn, oachtat Saxserne stå ey mehra än 8 mijhl här ifrån på andra sidan om Weichseln wid Pultow. Casimirs och dhe dher omkring liggiande orterne äre nu ifrån dhe Swänska alldeles befrijade. {{Titel|1703. Nº 17<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 28 Aprilis.}}<div style="text-align: center;">Mitau den 4 Aprilis</div> Herr Gouwerneuren Stuart har här låtit i Kyrkiorne göra taksäyelse för den den 19 Martij erhållne Seger wid Saladen, och befinnas utöfwer dhet förr omrörde bytet ännu 42 Trummor, 188 Spanske Ryttare, och månge andre saker. På Swänske sidan äre Majorerne Wrangel och Buchholtz blefne, hwilka mycket beklagas. <div style="text-align: center;">Warschau den 4 Aprilis</div> Denne Staden har af Hans. Kongl. May:tt erhållit nåd och förskoning uti förhögningen af Contributionerne, och betalar nu allenast den andel, som i begynnelsen blef pålagd. Skippsbryggan, hwar uppå dhe Swenske här hafwa bygt, är nu färdig, och så inrättat, at hon kan föras med strömen utföre. Starosten Potocky och hans Broder hafwa fuller wid Lublin utfästat at willia träda på Hans Kongl. May:tz af Swerige sida, och till dess tienst några 1000 man uprätta ; Men som Konungen i Pohlen har tillagt dem några ansenlige förmoner och ämbeten, hafwa de der af låtit beweka sig till at sadla om och wärkeligen begifwit sig till Cron-Armeen. {{Titel|1703. Nº 18<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 5 Maij.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 7 Aprilis</div> HAns Kongl. May:tt af Swerige kom i dag klåckan 8 hijt in i staden, war hoos General Major Stenbock in till klåckan 10, och begaf sig där uppå tillbaka igen åt Okaniow. Förleden natt äre 2 Regimenter Marcherade öfwer den nys förfärdigade Skeps bryggan, och hafwa här i staden tagit deras quarter. Den Littawiske Armeen 12000 man stark har sammanfogat med Sachserne, och haar Littawiske Fältherren Viesnoviskij i förgår warit hoos General Steinau, at öfwerläggia, på hwad sätt de Swänska farkostarnes nederfart måtte wid Sacrozin kunna förhindras. Dhe Littawiske Wallacherne hafwa förleden Söndag låtit see sig 1 mijhl när Okaniow, och öfwerfallit 60 Swenska fouragerare, af hwilka de hafwa fått 15 fångar med sig tillbaka åt Pultow. Starosten Potockis Wallacher nalkas och närmare in till de Swänska, och hafwa för några dagar sedan stått allenast 10 mijhl här ifrån wid Palovitz. Emellan bägge Partiernes Fouragerare förelöpa dageligen små drabningar, hwar wid den skadan som Wallacherne tillfoga dhe Swänske, blifwer dem altijd med dubbelt mått af desse betalt. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 11 Aprilis</div> Hans Kongl. May:tt wistas här uti den Littowiske Skatmästarens Palatz, och gaf i förgår alla de främmande Ministrerne audience, den Hållenske Hr. Cranenburg klåckan 10, den Franske Herr Bonac klåkan 3, den Keyserlige Gref Zinzendoorf klåckan 4, och den Engelske Herr Robinson klåckan 5. Hwad Hans Kongl. May:tz upsåt är, och hwart Armeen lärer sig wända, wet ingen. Regementerne komma dageligen öfwer den nys färdige Bryggan här an, och blifwa i negden omlagde, menandes man, at de lära här stå till emot Pingest. 4000 man till häst äre afsende till Bug-strömen, till at afhålla Wallacherne, och till äfwentyrs at sielfwa gå öfwer till at utföra någon dessein. General Lieutnant Renskjöld står nu i det Rawiske, och blifwa några Wojwodskaper satta under contribution. Största delen af Adeln bryter upp igen, och begifwer sig hem, till at derigenom frälsa sig ifrån olycka, begynnandes jämwäl Stor-Pohlerne till skyddande af deras gods och egendom at nu igen ställa sig in med de Swänska, och sökia deras wänskap. General Maior Stenbock har uppå Cardinalens anhållande låtit återgifwa alt hwad som befinnes wara Kyrckior och Klåster ifrån tagit. Hans Kongl. May:tt af Swerige haar i desse dagar giort Gen. Major Maydel till General Lieutenant, och anförtrot honom commando uti Ingermanland och Kexholm i General Major Cronhiortz ställe, hwilken haar fått befallning at begifwa sig till sitt Höfdingedöme igen. Printzen af Saxen-Gotha är blefwen General Major af infanteriet. {{Titel|1703. Nº 19<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 12 Maij.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Pultusk}}}}<div style="text-align: center;">Warschau den 14 Aprilis</div> Hans Kongl. May:tt af Swerige war åter i förgår till samtal med Cardinalen uti det Palatzet, der General Major Stenbock wistas, och war hans Excelence Gref. Piper, Skattmästaren Sapieha, Residenten Wachschlager och Kongl. Secreteraren Hermelin äfwen som förre gången, der wid tillstädes. <div style="text-align: center;">Warschaw den 18 Aprilis</div> I förgår blefwe 1000 hästar af Lijfregementet commenderade tillbaka öfwer Weichselen, hwar af 500 iämte 900 man till foot toge deras Marche neder åth Gaura, föregifwandes at der willia gå öfwer Weichselen tillbaka igen till en wiss desseins förrättande. Samma dag gik General Qwartermästaren Schewe med det Alfendelske Regimentet och andre 200 Dragoner wid Weichselen utför på denne sidan till at afskicka ett Läger för Armeen i Sachsernes åsyn, på det de skulle styrckias i den meningen, at de Swänske wille den andra sidan aldeles färlåta. Till de 400 Buchvaldiske Dragoner, som Patrolera wid Bugströmen, blefwe samma dag 6 små Stycken afsende till at Plantera dem wid Nowodwor, der Sachserne på en liten Ö hafwa sig förskantzat. Samma afton blefwa andra 900 man dem efterskickade, till at jämwäl där fatta posto. Förleden natt bröt och Kongl. Gardet 2000 man starkt här ifrån upp, tagandes i lika måtto marchen åth Nowodwor, dem Hans Kongl. May:tt i dag bittida klåckan 2 efter hållit samtal med General Major Stenbock, sielf fölgde. Pråmar och Fartyg äre lagda på wagnar, och tillika afförde. Detta hastiga och oförmodade upbråtet, som warade hela natten, förorsakade här ett stoort alarm och skräck. Heela håfstaten, Artolleriet, Gref Mellins Regemente, som nu är gifwit åth Brigadieren Eric Sparre, samt 2 andre Regementen, äre med General Major Stenbock här quar blefne. Hans Kongl. May:tt haar 5000 man tillfoot och 3000 man till häst med sig till denna expeditionen, och lärer wisserligen en swår leek Sachserne förestå, i synnerheet så framt och General Renskiöld, som säijes, är 15 mijhl här ifrån gången öfwer Weichselen till at komma dem i ryggen. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 20 Aprilis</div> Nu på stunden inlöpa tiender, at Hans Kongl. May:tt af Swerige, som natten emot den 18 hujus här ifrån upbröt med några Regementer, och en stoor myckenheet båtar och Pråmar på wagnar, har träffat med Sachserne som på andra sidan om Bugströmen hade sig förskantzat, dem i grund slagit, och bekommit hela deras läger och Artollerie. Omständigheterne skola med nästa Post fölia. <div style="text-align: center;">Wiborg den 1 <tt><big>Maij</big></tt></div> Ryssarne äre med ett starkt <tt><big>detachement</big></tt> gångne utur Nöteborg, och hafwa den 26 <tt><big>Aprilis</big></tt> ifrån sielfwe <tt><big>Marchen</big></tt> twå gånger stormat på Nyenskantz, men blifwit med en ansenlig deras förlust tappert afslagne. Dhe liggia fuller ännu der före, men såsom General Major Cronhiort med all flijt skyndar sig till ortens undsättning, så förmodar man, at fiendens anslag ey skall winna framgång. {{Titel|1703. Nº 20<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 19 Maij.}}<div style="text-align: center;">Warschaw den 23 Aprilis</div> OM den märckelige Seger, som Hans Kongl. May:tt af Swerige i desse dagar erhållit öfwer Sachserne wid Pultowsk, har man fuller ännu ingen utförlig berättelse bekommit, emedan här till alt har warit i rörelse den flycktande fienden at efteriaga, men så har man likwäl till en begynnelse föliande omständigheter der om förnummit, at sedan Hans Kongl. May:tt förleden Lögerdag med en deel af Armeen till häst och foot här ifrån upbrutit till at angripa Sachserne, som på andra sidan om Bugströmen stode förskantzade, kom Hans Kongl. May:tt förleden Söndag till b:te ström, och begynte at låta anläggia bryggian, som till den ändan war på wagnar medförd, och ehuruwäll Sachserne med ett häftigt canonerande utur Stycken och musqueterie böde till sådant at hindra, blefwe de af det Swänska Artolleriet så bemötte, at de nödgades draga sig tillbaka, och lämna Hans Kongl. May:tt fullkomlig friheet at slå bryggian, och med Armeen gå öfwer. Sachserne sådant märkiande förläte deras linier, marcherade i största hast undan tillbaka åth deras hufwud-quarter Pultowsk, och upkastade alla broer efter sig, förmenandes på det sättet kunna hindra Hans Kongl. May:tt att fölia efter. Men Hans Kongl. May:tt lät sig der af ey uppehålla, utan när Hans Kongl. May:tt uti eftersättiandet war kommen till en liten ström, Kra benämd, och funnit bryggian wara upkastat, ey eller något waad at komma igenom, fattade Hans Kongl. May:tt, som förtrööt at fienden så skulle slippa undan, i hastigheet det rådet at lämna hela Infanteriet efter, och simma igenom med Cavalleriet, som bestod av Lijfregementet, Drabanterne, General Majorernes Nierods och Ridderhielms regementer, samt Öfwersten Buchraldz Dragoner. Detta gick så lyckeligen för sig, at allenast få i strömmen omkomne. Deruppå fortsatte Hans Kongl. May:tt hela natten marchen i största hast igenom trånge morast och genwägar, samt ännu een annan liten ström, och kom emot dagningen förleden Tisdags morgon fram till Sachserne, der de på oförmodeligen erhållen kundskap om de Swänskas antog skulle ställa sig i Slachtordning. Men Hans Kongl. May:tt gaf dem ingen tijd, utan gick på dem löst med wärian i handen utan at lossa något skått, och brachte dem genast i oordning. Dhe Littowiske Troupperne, som det sågo, begynte först at rita ut, och gingo fort öfwer Narew-bryggian, som de hade på ryggen. Samma fruchtan satte och footfolket i confusion och till full flycht öfwer broen, så at Cawalleriet sidst nödgades fölia efter, dem de Swänska altiämt höllo wärian i sidan, och en stoor myckenheet nedergiorde. Bryggian gick och till deras olycka sönder, så at de hopetals måste i strömmen, och der lifwet tillsättia; de öfrige begynte förbarmligen ropa om nåd och quarter, hwilket Hans Kongl. May:tt dem och förunte, och blefwe 1000 till fånga tagne iemte General Lieutnanten Bose, en General Major och 100 Officerare, sampt en stoor myckenhet quinfolk, hwar ibland månge förnäme Officerares Fruer. General Lieutnanten Bose hade stigit med 10 Officerare uti en flytande quarn, och giort den löös till at flyta med strömen utföre, och så undkomma, men Hans Kongl. May:tt, som det merkte, red Siälf ottonde till, fick machinen till landz, och giorde honom med sitt fölie fången. Hela Sachsernes Artollerie, beståendes af 35 Stycken, Ammunition, bagage, et stort magazin af lifsmedel, samt hela Fältcassan är blefwit de Swenska till bytes. Feltmarskalken Steinaw wet man ey wist, om han är drunknad eller förborgat, doch hålles före, at han med en del Officerare är undkommen. Han skal hafwa sagt, när han fåt höra de Swänska oachtat dhe emillan liggiande strömar komma så hastigt efter, at han wäl såge, at för Konungen i Swerige kunde icke den :::: göma sig. Huru stoor Sachsernes förlust är, wet man egenteligen intet, dock skattas den af månge med blesserade drunknade och fångne till 3000 man. Der emot är till förundrandes, at på Swänske sidan äre allenast 1 Cornett och 12 Dragoner döde ; Elliest ingen Officerare hwarken sargad eller död. Denne Actionen är till sine omständigheter en af dhe raraste i wår tijd, och lärer sättia hela wärden i bestörtning ey mindre öfwer det förträffeliga hieltemod, tapperhet och försichtigheet, än öfwer den af Gud förlänte lycka, med hwilken Hans Kongl. Ma y:tt af Swerige har den samma sielf ifrån begynnelsen till ändan anfört. Sachserne hade aldrig tänkt, at en bryggia öfwer en så stoor ström, som Bug är, skulle i en sådan hastigheet kunna giöras; men hon arbetades här i Warschaw förut så hemligen, och fördes med på wagnar, at det intet kunde blifwa rychtbart. Sedan trodde de aldrig, at de Swänska skulle på en dag simma öfwer twå strömar til at förfölia dem. Hwart Hans Kongl. May:tt af Swerige nu ytterligare sig med Armeen wänder, wet man än intet. Dhe Swänske, som äre här quarblefwne, laga sig till at i morgon afresa, emedan alt är tilredz, och Farkosterne, som innehafwa Artolleriet och dhe siuka, alt färdige, samt med folck och prowiant wäll försedde. Dhe säijas hafwa befalning at läggia til landz 2 mijl hijt om Thorn på andra sidan om Weichselen, påhwilken sida Hans Kongl. May:tt sig nu befinner. Bryggian, som här har warit slagen öfwer strömen, hafwa de tagit sönder, och med allt til behör lagt henne på Pråmar till at föra henne utföre, och mött General Renskiöld, hwilken redan har upbrutit utur det Lencitzske Woiwodskapet, och drager sig neder emot Weichselen. <div style="text-align: center;">Warschau den 27 Aprilis</div> Alla Swänske som här hafwa warit qwarlemnade, ginge förleden Torsdag här ifrån på 70 pråmar och farkoster Weichselen utföre åt Thorn, så att denna Staden nu är aldeles frij. <div style="text-align: center;">Dantzig den 2 Maij</div> Brefwen ifrån Thorn medbringa, at 1000 man af General Renskiölds förtroupper wore till Slusievo, 3 mijhl där ifrån, redan ankomne, hwaraf skräcken där i Staden wore mächta stoor, och bryter man med all flijt neder alle Trägårdar och quarnar, görandes och anstalt till at wid de Swänskas annalkande afbränna förstäderne. {{Titel|1703. Nº 21<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 26 Maij.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget om Nyenskans}}}}<div style="text-align: center;">Warschaw den 2 Maij</div> FÖrleden Tisdag är Hans Kongl. May:tt af Swerige med Armeen upbruten ifrån Pultowsk, och förmenas nu stå wid Plotzko, ärnandes sig widare åth Thorn. <div style="text-align: center;">Osterode i Preüssen den 6 Maij</div> Man kan af dhe Swänskas anstälte Marche ey annat sluta, än at den går åt Elbingen, medan Konungen i Pohlen sig befinner i de Qwarteren. Inwånarne i Thorn låta afföra deras bästa saker till andra orter. <div style="text-align: center;">Dantzig den 9 Maij</div> Ifrån Thorn skrifwes at Hans Kongl. May:tt af Swerige med en del af Armeen redan wore till Plotzko ankommen, och låter slå en Brygga wid Niesievo. Hans Kongl. May:tt hade haft dess utskickade till Thorn, och begärt en frij genomfart till watn och land, men den Sachsiske Commendanten hade det afslagit, hwar igenom fruchtan i Staden mer och mer tiltoge, och wore man i wärk begrepen at låta afbryta för Städerne. Utaf General Renskiöldz Armee wore 200 man ankomne in till Podgurse, och stådt där quar natten öfwer, fördenskuld giorde Sachserne i Thorn alt färdigt, i fall de Swanske ey droge dig tillbaka, at föliande morgon begynna med canonerande på dem. De där omkring boende bönder hade Commendanten låtit ansäija at med alt deras begifwa sig in i Staden. Borgerskapet är förbudit at något skrifwa, och märker man, at alle där ifrån kommande bref, ja och de främmande Ministrernes, hafwa warit upbrutne, och med andra signeten åter förseglade. <div style="text-align: center;">Wiborg den 15 Maij</div> Sedan Ryssarne igenom månge Stormar samt continuerligit canonerande och Eld-Kulors inkastande hafwa Nyenskantz så häfftigt ansat, at sielfwa fästningentill störste delen blefwit ruinerad, och besätningen utmattat, har Öfwersten och Commendanten Apollof omsider måst capitulera, och med ett hederligit accord Fästningen den 2 hujus upgifwa, förwäntandes man nu stundeligen hijt dels siöledes dels till landz, det som af Garnisonen är öfrigt blifwit. Öfwerstlieutnanten Carl Morat, som med 250 man af Åbo läns Cawalleriet skulle draga sig ifrån Coporie in åt Narwen, har af några 1000 Ryssar i wägen blifwit angrepen, men dem så afwist, at de med 280 mans förlust måst rymma Fältet, och lämna en Öfwerstlieutnant, en Regemäntz-skrifware och 3 Dragoner Fångne, dem Öfwerstlieutnanten Morat iämte 70 Ryske hästar, och en stoor myckenhet skönt Gewär den 9 huius i Narwen inbrachte. Af wåre äre allenast 4 gemene döde och 7 blesserade. {{Titel|1703. Nº 22<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 2 junij.}}<div style="text-align: center;">Königsberg den 8 Maij</div> Elliest hade de Swänske haft hoos sig 500 man af wid Pultowsk fångne Sachserne, hwilkas officerare hafwa på deras parole frijhet at gå hwart de willia, och jämwäl igen bekommit hela deras bagage. Den fångne General Lieutnanten Beist är straxt hans Wäria blifwen igengifwen, och niuter han i det öfrige af Hans Kongl. May:tt af Swerige stoor nåd. General Rensköld står ännu på den andra sidan om Weichselen, men lärer i desse dagar gå öfwer emellan Plotsko och Thorn, och stöta till hufwud Armeen. Här säges at Feltmarskalken Steinaw är på Konungens i Pohlen befalning genom Öfwersten Roland den 2 hujus i arest tagen, och med 60 ryttare förd åth Elbingen, aldenstund alla enhelleligen tilläggia honom skulden för den wid Pultowsk hände olyckan. <div style="text-align: center;">Warschaw den 9 Maij</div> Hans Kgl. May:tt af Swerige står ännu med dess Armee wid Plotsko, och lärer General Rensköld öfwer den bryggan som där förfärdigas, gå med sine Trouper öfwer Weichselen, till at sammanfoga sig med Hans Kongl. May:tt. <div style="text-align: center;">Dantzig den 16 Maij</div> Ifrån Thorn berättas, at Hans Kongl. May:tt af Swerige på den ena, och General Renskiöld på den andra sidan om Weichselen annalkades, och wore allaredan på en half mijhl när Staden ankomne iämte Farkostarne med Artolleriet, hwar af man menar en deel blefwe satt till landz, warandes altså lijkt, at orten nu lärer wara beränd. Postilionen berättar, at då han warit en half mijl ifrån staden, har han hört några Styckeskott och sedt en stoor eld upgå. <div style="text-align: center;">Elbingen den 18 Maij</div> Ifrån Thorn ankom i går en express med tiender, at de Swänske sig der infunnit, och redan begynt göra anstalt till belägringen, hafwandes straxt med wärian i handen eröfrat Kampferskantzen. Somlige säija, at Sachserne hafwa gort ett utfall och där wid förlorat 500 man. Det så kallade Nunne-Grundet och S:t Jörans Kyrkia i Förstaden äre upsprängde, på det dhe Swänske ey måtte däraf hafwa någon fördeel. {{Titel|1703. Nº 23<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 9 junij.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fältlägret wid Slotoria 3 fierdedels mijhl från Thorn den 16 Maij</div> I förgår är Armeen till denne orten ankommen, och finge wij strax där uppå see för-städerne för Thorn i eld upgå, sedan tekn med några Styckeskott ur staden war der till gifwit. Hans Kongl. May:tt har redan i egen höga person med någre af Generalerne warit at taga lägenheterne omkring Thorn i ögnesichte, och skall man i desse dagar begynna at föra Artolleriet utur Farkostarne till landz, hwar uppå staden lärer med alwar blifwa angripen. Besättningen förmenas bestå af 4000 man Sachsiskt foot-folk under General Lieutnanten Röbels commando, och ställer sig an, som wille hon sig till det yttersta förswara. <div style="text-align: center;">Dantzig den 23 Maij</div> Såsom Thorn är nu på alla sidor af dhe Swänska beränt, så blifwa Posterne utur Pohlen tillbaka. Men ifrån Graudentz berättas, at Swänske Commissarier wore der förleden tisdag ankomne, och begärt, at man prowiant, hafra och höö för Rytteriet skulle anskaffa. Om Thorn inlöpa allehanda owisse ryckten, stundom will man säija, at Staden redan är intagen, stundom åter, at ännu ingen ting är företagit, och at Sachserne grufweligen utur Fästningen canonerade, men at dhe Swänska där emot hålla sig ännu hel stilla. {{Titel|1703. Nº 24<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 16 junij.|kommentar={{wikipedialänk|Belägringen av Thorn}}}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fältlägret wid Thorn den 23 Maij</div> WIj äre nu närmare under Thorn anryckte, och blifwer fuller dageligen Artolleriet utur Farkostarne bracht till landz, men hwad Hans Kongl. May:tt egenteligen i sinnet hafwer, antingen at angripa staden, eller gå förbi widare nederåt, wet man ännu intet. Utur staden canoneras stundeligen, doch utan den ringaste skada. Men förleden måndag hände den olyckan, at när den brafwe Herr General Liewen war utgången till at recognoscera fiendens poster, blef han af en Falkonet Kula träffat, och dödde några timar der efter. Som han för sine förtienster war af Hans Kongl. May:tt sielf och i gemeen af alla mycket älskat, så blifwer och hans död af alla högeligen beklagat. De ströfwande Volosgernes partier wijsa sig här omkring som oftast, och anföllo i desse dagar en af wåra poster. Men Capitein Philip förswarade sig med 24 man emoot 400, sköt en hop af dem neder, och tog 2 till fånga.. På andra sidan om Weichselen, där Herr General Renskiöld står, skedde och så af dem ett starckt anfal, men de blefwe äfwen wäl med en ansenlig förlust afwijste. <div style="text-align: center;">Dorpt den: 26 <tt><big>Maij</big></tt></div> I förgår äre Ryssarne wid Vendov infalne, hafwa sköflat landet där omkring, bortförandes med sig 300 menniskior sampt hnstrur, Boskap och afwel. Der uppå blef straxt <tt><big>Majoren</big></tt> Freudenfelt med ett <tt><big>Parti</big></tt> till häst här ifrån utskickat till att iaga efter, hwi ken och 9 mijl här ifrån hinte fienden i går morgon bittida, slog honom mehrendels neder, dref de öfrige i Döbster-strömem, där de och nederskötes eller druncknade, förlöste alle wåra fångar, fick igen alt fiendens hos oss tague roof, och kom i aftons hijt igen med ett rijkt byte, förandes med sig fången en Öfwerste, som anfört det fientlige partiet, hwilken i dag är af sine såår död blefwen. <div style="text-align: center;">Marienburg den 29 Maij</div> I går hade wij här wisse tiender utur det Swänska lägret för Thorn, at der ännu aldeles ingen anstalt giord war till någon belägring, utan at krigsmachten stode på både sider om Weichselen, och hade en skepsbryggia deröfwer förfärdigat. Man kunde ey heller förmärkia, hwad upsåtet egenteligen wore, antingen at begynna något emot staden, eller at komma hijt utför, eller at wenda sig åth någon annan sida. <div style="text-align: center;">Dantzig den 30 Maij</div> Dhe Swänska Krigs-Commissarierne wore wid Culm och Culmsee med 3000 man till häst, hwilka innan kort förwäntades utföre åth Graudens till at rensa landet ifrån den Litowske ohyran. Ifrån Thorn har man inge tillförlåtelige tiender; de måste säija at der ännu ingen ting är företagit, och at owist är, om den Swänska krigsmachten der längre blifwer ståendes, eller om hon lärer draga sig närmare hijt utföre. Wår Magistrat har beslutit at göra eu afskikning till Hans Kongl. May:tt af Swerige, och anhålla om förskoning för denne stadens gebiet, på den hendelsen, at Krigsmachten skulle komma hijt neder åt siösidan. <div style="text-align: center;">Wiborg den 5 <tt><big>Junii</big></tt></div> <tt><big>General Major Cronhiort</big></tt> har i förgår låtit footfolcket upbryta ifrån Måhla, och toga närmare åt gräntzen dijt och en deel af Rytteriet ryckt förut. Ifrån fienden har man bekommit den efterrätelsen, at han begynt slå ihiäl almogen, som gifwit sig under honom och bortföra de som friske äro, iämwäl boskapen och hwad han eliest öfwerkommer, hwar af man skulle kunna fatta de tanckar, at han icke ärnar länge blifwa i landet ståendes. Eliest säjes <tt><big>Coporie</big></tt> wara förleden torsdag med <tt><big>Accord</big></tt> till fienden öfwergånget, sedan han 2 gånger där på stormat. <div style="text-align: center;">Stockholm den 16 Junij</div> Förleden Torsdag blefwe de Tropheerne, som uti den lyckeliga actionen wid Saladen under General Maiorens Herr Grefwe Adam Ludwig Leyonhufwudz anförande den 19 Martij innewarande åhr af Ryssarne och Littowerne blifwit tagne, här uphämtade, och till Kongl. Tyghuset förde i föliande ordning; Främst Marcherade 3 Corporalskap af Kongl. Gardet; der näst bures de af Fienden eröfrade Tromp:r Pukor och Trummor, hwar af 5 woro helt förgylte : efter dem fölgde 3 stora Prowincial Fanor, med Gull och Silfwerfrantzer rijkt utzirade : sedan kommo 42 ordinarie Infanterie Fanor ; efter dem 130 små Fanor eller Ryske Estandarer, der näst 883 smärre Fanor eller Flyglarne, görandes altså tillsamman 1058 store och små, alle af Dammask och Taft, rijkt målade, förgylte, och med allehanda färgor sydde. Sist kommo till et stoort antal öfwertog till Trummor och musquet låsen på klädde af allehanda färgor borderade, samt Zirater at bära på halfpikar rijkt förgylte och målade på Dammask med Gull Silfwerfrantzer och Festoner. Alla desse Tropheer blefwe af wissa der till utwalde utaf Borgerskapet burne, 4 i hwar led, och slötz hela Marchen utaf ett corporalskap af Kongl. Gardet. Processen begyntet wid Skepsbroen, och gick först igenom Kongsgatan åt Kongl. Palatzet, hwarest Hennes Kongl. May:tt Enkiedrotningen med Hennes Kongl. Högheet Princessan hade behagat sig der till infinna, sedan derifrån öfwer Norrebro och Normalms-Torget åt Kongl. Arsenalen, och warade ifrån klåckan 3 till 5 efter middagen med alla åskådandes största förnöijelse. Förleden Söndag blef framledne Kongl. Rådet, Feltmarskalken och General Gouwerneuren Hr. Grefwe Erich Dahlberg wid en mächta ansenlig församling i Riderholms Kyrckian begrafwen. {{Titel|1703. Nº 25<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 23 junij.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fältlägret wid Thorn den 3 Junij</div> MAn kan ey ännu med någon wisshet säija, om Hans Kongl. May:tz upsåt är at Thorn belägra eller intet, men staden är på alle sidor beränd, och wij hålla oss i det öfrige hel stilla. Sachserne göra som oftast alarme med små utfal om nattetid, men de blifwa alltijd med förlust tillbaka wijste, och ehuruwäl de ouphörligen utur staden spela med deras stycken, så skeer der med aldeles ingen skada. För några dagar sedan blef Hr. General Lieutnanten Spens med Lijfregementet, Vesmanlänningarne och ett utskott af hwart compagnie utaf hela Infanteriet, samt 4 stycken af Hans Kongl. May:tt utskickat till at upsökia Littowerne och Pohlerne, som under Furst Wiesnowiesky ströfwa några mijhl här nedan för oss, och önskar man intet högre, än at dhe måtte hålla stånd. De sidst omrörde 24 man, som hölle sig så wäl emot 400 Volosger, och dem förjagade, Hafwa af Hans Kongl. May:tt fått hwardera 10 Ducater, och Capitein Philip 200. Det gör Bussarne så modige, at ingen kan hålla dem utur elden, när de se något wara å färde. På andra sidan om Weichselen har Ryttmästaren Witting nyligen med ett partie öfwerfallit Volosgerne uti en skog där de stått fördelte, och nederlagt inemot 200 af dem, och sedan de alle samlat sig igen till 2000, och honom kringränt, har han dem åter fördrifwit, och iagat i ett moras, där en stoor hoop af dem blifwit nedergiorde. Han lärer för en så wacker action blifwa af Hans Kongl. May:tt med nåd ihågkommen. <div style="text-align: center;">Graudentz i Prüssen den 4 Junij</div> I går efter middagen ankom den Swänska Geueral Lieutnanten Maydel beledsagad af 500 Dragoner, och gick straxt här ifrån åt Gardensee, till at widare fortsättia sin resa igenom Prüssen, Churland och Lifland åt Ingermanland. Dragonerne äre i dag merendels tillbaka komne, och hafwa under Majoren Trautvätters commando tagit slåttet här i besätning, skolandes af staden blifwa förplägade. de säjas änuu wänta 1200 man efter. I dag blef framledne General Livens lijk förd här förbij till watn åt Dantzig, till at derifrån widare öfwerföras åt Stockholm. <div style="text-align: center;">Narwen den8 <tt><big>Junij</big></tt></div> I förgårs mot afton kom hijt Herr Öfwersten <tt><big>Apollof</big></tt> med 2 <tt><big>Compagnier</big></tt> af Herr <tt><big>General Major Horns</big></tt> Regemente som legat i Nyenskans, tillika med 3000 man <tt><big>recreuter</big></tt> af Öfwerste Lodes Regemente af dem uthur Nyen uthkomne förnimmer man, att <tt><big>accordet</big></tt> som Herr Öfwersten och <tt><big>Commendanten</big></tt> blefwen nödgat till ingå sedan fienden i skantsen inskutit 2075 <tt><big>Bomber</big>,</tt> och förlorat 12 a 15000 man war underskrefwen af den Ryske Feltmarskalken <tt><big>Scherementeoff</big></tt> iämte Öfwersten Herr <tt><big>Apolloff</big></tt> men war af Ryssarne intet hållen. Ty det war låfwat att Herr <tt><big>Commendanten</big></tt> med <tt><big>Officererne</big></tt> och den öfwerblefne <tt><big>Guarnisonen</big> ,</tt> skulle få <tt><big>marchera</big></tt> ut igenom dhen stoore Porten med klingande speel, flygande Fahnor 4 järn Regementz Stycken, ful <tt><big>mundering</big></tt> af öfwer och under gewähr och Kulor i mun, men öfwer och under gewähret hafwa Ryssarne bortagit och gifwet annat igen som obruckligit war och länge i Skansen legat <tt><big>Officerarne</big></tt> hafwa måst ge ifrån sig sine Ringekragor, medan Ryssarne inbillat sig at de alle skulle warit af Sölfwer I den tredie och 6:te <tt><big>Puncten</big></tt> hade warit förafskedat at alle <tt><big>meubler</big></tt> iämpte 4 Stycken skulle obehindrat få medtagas, hwilket icke skee kunnat eftersom till alt sådant gifwes twänne gamble och obruklige Fahrtygh utan Ankar Takel och Segell, så at det war aldeles omöyliget med dem nogot af wärde at bortföra. {{Titel|1703. Nº 26<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 30 junij.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fältlägret wid Thorn den 8 Junij</div> ÄNnu hålla wij oss här helt stilla, som tillförende, och weta ey, hwad än ytterligare lärer företagas. Det skiutes utur staden utan uppehåld, men man kan wäll säija, at dät är allenast så myket krut och kulor förlorat, emedan ifrån förste begynnelsen in till denna stund ey mer än 2 personer äre träffade. Wij hafwa ey ännu förnummit, hwad Herr General Lieutnanten Spens har emot Littowerne och de öfrige sammansläppade Pohlerne kunnat uträtta, emedan de ingenstädes hålla stånd, utan skingra sig undan. Bemelte General har under marchen indrifwet Prowiant och Contributioner i negden omkring Strasburg, och dem i desse dagar hijt till Lägret inskickat. Af de ströfwande Wolosgernes partier hafwa wij ey eller nyligen något hört, sedan de en och annan gång med temmelig förlust blifwet afwijste. <div style="text-align: center;">Graudentz i Preüssen den 8 Junij</div> Den Swänska Majoren Trautwetter bröt upp här ifrån i förgår natt med sine underhafwande Dragoner och gick tilbaka till Lägret wid Thorn ; Med honom fölgde wåra deputerade, och förde med sig något penningar af de återstående Contributionerne. Samma dag ankom hijt en Swensk krjgs-Commissarius, och gaf til kiänna, at 2000 Ryttare worde sig i desse dagar här infinnandes, som skulle lägra sig emillan denne staden och Osse-strömen, och behöfde ey annat än allenast foder för hästarne; Man skulle därföre tillsäija folket, at ey bära någon fruchtan, utan blifwa säkre hwar wid sitt. I förgår kommo wåre utskickade, som nyligit hafwa bracht en del af Contributionerne till det Swänska lägret, derifrån tillbaka igen, och wiste berätta, at de Swänska hade förleden Torsdag fått en Borgare i Thorn, som tillika med sin dräng och piga hade welat upfiska någon wed utur Weichseln, tillfånga, och bracht honom för Konungen. Då han hade blifwet åtspord om tillståndet i staden, och huru mycket folk der inne wore, hade han swarat, at på bröd och dricka wore där ingen brist, men at där fattades [..] och wed, och at en otting smör kostade 20 gülden. Soldater wore där inne 6 Regementer. Hwar uppå Konungen småleendes skall hafwa sagt, at de intet kunde giöra en gång 3 Regementer, ty det wore [..] bekant, at hwart Compagnie bestode allenast af 40 man. Elliest berätta desse utskickade, at de Swänska icke sköt et skott på staden, men at Sachserne canonerade ouphörligen, hwar om Konungen skall hafwa sagt, at de giorde klokare om de sparde krutet, de skulle tid nog få skiuta. Hwar afton blefwe några 100 man ur lägret commenderade i största stillhet, men till hwad ända, kunde man intet weta eller erfara, och efter de blefwo hwart dygn aflöste, och man likwäl ey märkte, at något wärk blefwo upkastat, så gissade man, at de arbeta på miner. För det öfriga hade Soldaterne mycket lust till at fächta, men Konungen sielf wille staden ey gärna förderfwa. <div style="text-align: center;">Marienburg den 11 Junij</div> I går kom wår Enspennare, som nyligen med bref och ursächt, hwarföre wij ey ännu kunna oss infinna at Tractera om the utskrefne Contributionerne af wåra Länderier, warit till Lägret wid Thorn afskickat, der ifrån hijt tillbaka igen, och har berättat, at Sapieherne hade förleden Söndag Trachterat Konungen och dess Ministrer och Generaler uti sine Tälter, och at den Swänska Krigzmachten hade sig på båda sidor om Weichselen temmeligen utbrett, och hela den omliggiande neigden af lifzmedel utblottat, för hwilken orsak skul General Krigz-Commissarien Adlersten hade med ett ansenligit manskap satt sig wid Strasburg till at twinga Adelen, och i synnerhet de motwillige och flychtige, till at inlefwerera Proviant. Någre fångne Borgare utur Thorn hade denna Enspennaren och sedt i Lägret, som der njuta dageligit underhålld ; Men det förnämste är det, at han hade sett hwar affton några 100 man med spadar, hackor och bräder utcommenderas till nägden wid Catarine Porten efter alt anseende, till at grafwa miner, hwar af man har orsak at fruchta, at något serdeles emot staden förehafwes, som innan kort torde utbrista, så framt icke Feltmarskalken Steinau, som nu förmenas med Cron- och Littowiske Armeen wara i antog, förorsakar de Swänska at deras upsåt förandra. {{Titel|1703. Nº 27<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 7 julij.}}<div style="text-align: center;">Elbingen deu 15 Junij</div> Ett parti Sachser och Pohler har under en Lieutnant i desse dagar warit utcommenderat till at uppassa de Swänske på wägen åt Königsberg ; Men det är dem ey bätre gångit, än at hela partiet är af de Swänska blifwit tilfånga tagit, och allenast några äre undlupne tillika med Lieutnanten, som i dag bittida är hijtkommen. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fältlägret wid Thorn den 16 Junij</div> HÄr beroor ännu alt wid förre tilståndet, och röra wij oss intet. Sachserne göra undertiden små utfall ntur staden, men de blifwa altijd med deras förlust åter indrefne, hwar till Sapiehas Volosger brukas, af hwilka Hans Kongl. May:tt har låtit utkalla 3 compagnier, som rida mycket snält, och äre driftige, efter de weta, at wåre hålla dem ryggen. <div style="text-align: center;">Dantzig den 17 Junij</div> Den Swänska General Majoren Gref Stenbock befinner sig nu här i staden, och säijes hafwa på sin Konungs wägnar anhållit hoos Magistraten 1. Om en frij genomförsel af alla nödtorfter, när den åstundas. 2. Om Krut och Kulor för reda penningar, doch med tilsäijelse at sådant ey bruka emot Republiquen. 3. Om hwariehanda nödwändigheter till Artolleriet. 4. Om samma contribution, som Sachserne hafwa niutit. 5. At denne staden måtte hålla sig alldeles neutral. Man wet ey ännu, hwad där på blifwer beslutit, men det förmenas, at Magistraten lärer antingen igenom Bref eller deputerade sökia hoos Hans Kongl. May:tt af Swerige sådant at afbedia {{Titel|1703. Nº 28<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 14 julij.}}<div style="text-align: center;">Narfwen den 15 <tt><big>junij</big></tt></div> MAn har en tijd bortåth warit nogh bekymbrad at Ryssarne sedan dhe finge bort Jamo Slått skulle sökia at hindra oss uthi dhet arbete wij begrepne warit att upföra ifrån Fahrkåstarne dhen Spanmåhl och <tt><big>Proviant</big></tt> som ifrån åthskillige Ohrter hijtsändh blifwen, hafwandes wij och fuller hafft wedh Åmunnen liggiandes 300 Man medh 4 Stycken, hwilka i all händelse af Fiendens ankombst skulle sökia i det yttersta att förswara Fahrkostarne, men nu äre wij ifrån det bekymbret entledigade, emedan wij nu alt <tt><big>Proviant</big></tt> lyckeligen och uthan något hinder hijt inbekommit, som och dhe 300 Man medh sine medhafwandhe stycken hijt tillbaka igen indragne blefne. I går kom och hijt Öfwerst <tt><big>Lieutnanten</big></tt> Löschert medh [..] Man till häst, och i dagh fåå wij tiender at 50 <tt><big>Constapler</big></tt> äre ifrån <tt><big>Carls-Crona</big></tt> medh en Fahrkost på redden ankomne; hafwe wij altså nu en godh och starck <tt><big>Guarnison</big>,</tt> dheslikest med <tt><big>Proviant</big></tt> och all annan nödwändighet på Åhr och dag wäll försedde. Ryssarne äre oss än icke närmare komne ån till Luga Strömmen, men <tt><big>patrollera</big></tt> städse. <div style="text-align: center;">Wiborg den 16 <tt><big>Junij</big>.</tt> 1703</div> SIdst berättades huru som Herr <tt><big>General Major Cronhiort</big></tt> taget till sig någre erfahrne <tt><big>Officerare</big>,</tt> och begifwet sig med dem sielf ut wid siökanten at erkundiga sig, om där något af Fienden skulle förmärkias, och enär han säker kundskap bekom, at ungefär en Mijhl ifrån Nyen på denne sidan Ryssarne hölle på at timra sig Lodier, tog Herr <tt><big>General Maioren</big></tt> några <tt><big>Compagnier Dragoner</big></tt> och Ryttare och gick dhermed fram där Ryssarne i sitt arbet stadde wore, men betäktes af ungefär 600 Man Krigzfolk hwilka Herr <tt><big>General Maioren</big></tt> i hast angripet och så mycket lättare öfwermächtigh blef, som de något säkre wore, och sig ifrån denne sidan ingen oro befarade, och äre i första ansätningen 150 a 200 på Platzen blefne, Arbetarne och en dhel af Krigzfolcket toge sin undflykt i een där näst liggiande byy hwilken Herr <tt><big>General Maioren</big></tt> lått sätita eld på, så at de Ryssar som icke kommo fram i byen förbrändes, och några få til fånga toges, hwaraf 3 Ryssar hijt til Wijborg brachte äre, utan des har Herr <tt><big>General Maioren</big></tt> och låtet förbränna 4 Stycken små och stora Lodior, som än stode på staapeln och icke aldeles färdige wore, såsom och bemächtigat sig twänne hel fardige Lodior som wed stranden låge, jämwäll hafwa de wåre bekommit 77 Nöth, 30 och några hästar samt annat boskap och godt byte. Men det bästa war att deras Loddie byggeri är förstördt. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fältlägret wid Thorn den 23 Junij</div> WIj stå ännu stilla i wårt Läger, och ändoch Sach,serne skiuta nu som förr utur staden på oss, så sker der med ingen skada. Wij hafwa för folck och hästar god tilförsel, til hwilkens indrifwande Rytteriet alt stadigt ute är. Här komma dageligen öfwerlöpare utur Staden, som berätta, at de Sachsiska Soldaterna äre mycket missnögde, effter de lida mangel nästan på all ting, och måste likwäl stundeligen arbeta, och skulle de mäste delen til oss öfwerlöpa, om icke deras Ryttare Wachter dem til 9 a 10 i sänder hämtade tilbaka. Herr General Rensköld är med någre Regementer i desse dagar af Hans Kong. May:tt til en särdeles förrätning utskickat. Herr General Major Horn wäntas endera dagen ifrån Riga hijt i lägret igen. <div style="text-align: center;">Graudentz den 25 Junij</div> De Swänska hafwa taget 7 stycken, som här på Slåttet äre fundne, och dem tillika med det här befintlige kruut och kulor låtit afföra till Lägret wid Thorn. Wij hafwa och måst låta en ansenlig myckenhet rog, malt och hafra med det samma dijtfölia. Ifrån Strasburg skrifwes, at de jämwäl hafwa måst släppa till deras stycken, och den spannemåhl, som där har warit i förråd. Förleden Tors-dag hafwa 2000 Littouer och 2 Compagnier Sachser under Starostens Krasnostanskys anförande anfallit de Swänska wid Stras-burg och welat bortföra ett parti Infanterie hästar ; Men Baron Mörner har med några compagniertill foot, och 150 Ryttare dem så bemöt, at de måst wända ryggen till, och lämna en hop döda på platzen, samt några til fånga. I förgår ankom den Swänska General Majoren Horn hijt ifrån Königs-berg, spisade här till middags, och reste klåckan 4 med de hoos sig hafwande Cawallierer och 4 Präster här ifrån till lägret wid Thorn ; Men Konungens hästar, och några wagnar, som han fördt med sig, äre ännu här quar. I Lägret för Thorn är alt stilla. Ofwerlöpare komma som oftast utur staden som af Konungen blifwa med några Ducater beskänkte. Det är likt, at staden torde innan kort blifwa antingen uthungrat, eller bestormat. <div style="text-align: center;">Dantzig den 27 Junij</div> En Enspännare, som i desse dagar warit affärdat till lägret wid Thorn med Bref till Hans Kongl. May:tt af Swärige till at afbedia det som Hans Kongl. May:tt har igenom General Maioren Gref Stenbock låtit af denne staden begära, är i går tilbaka kommen med Swar, af hwilkets innehåld man ännu ingen ting kan erfara. Åtskillige Pohlniske Magnater skola sig dageligen wid Lägret infinna. {{Titel|1703. Nº 29<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 21 julij.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Systerbäck}}}}<div style="text-align: center;">Strasburg i Prüssen den 24 Junij</div> Det lärer tilförende wara bekant, hwad för någre dagar sedan här i negden förelupit är emillan de Swenske och Littowerne, men omständigheterne deraf äre desse. Förleden Torsdag kommo öfwer 1500 Littower här utanför samt ett partie Sachser, hwilka rede och tumlade af och an, tillseendes om det wore något för dem at göra, men drogo sig om afftonen tillbaka. Natten efter gick den Swenska ÖfwerstLieutnanten Mörner ut här ifrån efter dem med ett parti af 400 hästar, och 100 Kneckter, som och wore til häst satte, och på det hästarne ey skulle höras, lät man beströ broerne tiokt med halm. När de Swenska kommo till den orten där Littouerne efter wägwijsarens utsago skulle stå, hade desse dragit sig en fierdings wäg på höger, så at anstalten at dem der angripa i dagningen, aflopp fruchtlöst. I det samma råkade de på 6 Volosger, som wore på spaning utsände, af hwilka 2 toges till fånga, men de andre 4 kommo undan, och bebodade de Swänskes ankomst. När ÖfwerstLieutnanten Mörner af Fångarne fick weta, hwar fienden war, togade han fort dijt åt, och blef honom warse på ett Bärg, men emedan ännu en skog war emillan, tog han till sig 12 soldater och 3 Officerare till häst, och red i galop fram, befallandes hela partiet gå sakta efter. Littonernes första trouper, som stodo i Skogsmynningen, togo flyckten, sedan de hade fått en salwa på sig, Men när Ofwerstlieutnanten kom in i skogen, omgaf honom fienden på alla sidor, och hade honom med sine 12 man och 3 Officerare mit uti ringen, där de i största hast sprungo af sine hästar, och släpte dem bort. Här kunde man see, hwad fotfolck kan giöra, när det står fast och wäll slutet. Desse få skute ey alla i sönder, utan alt efter som fienden kommo dem när, så at hwar karl giorde 10 skott, och så länge uppehölle fienden, til dess det store partiet kom efter, hwilket drögde en fierdedels stund, efter det ey funnit rätta wägen. Men då ritade Littouerne ut, och togo så många man, så många wägar. På platzen blefwo 3 af de Swenska, och 6 sargade, men af de andra lågo på ett ställe 45 och på ett annat 80 döde, förutan annorstädes hela wägen, och i skogarne, hwarest de Swänske dem efteriagade. En Starost är och ibland de döde, hwilken mycket beklagas. En stor hoop blefwe sargade, och af de andre flycktande bortförde. Till fånga toges allenast 8, hwaraf 2 wore Sachser. De Swänska hade där kunnat göra större nederlag, om de i förstone ey kommit så få, men man måste förundra sig öfwer deras oförskräkte mod och fastheet, och tillstå at en sådan karl är gull wärd. Littowernes hela trotz blef de Swänska til byte, iämte en stor hop hästar, och bära dessutan bönder dageligen hijt in till staden gewähr, hattar och kläder, som blifwit förlupne: <div style="text-align: center;">Warschaw den 27 Junij</div> På denne sidan om Weichseln äre Potoskerne gångne med 3000 man till at gifwa ackt på General Renskiöld, som står wid Wraklau, och indrifwer stora Contributioner ; 5000 utaf utskåttet af de Lublinske och Sendomirske Woiwodskaperne skola till dem stöta, förutan 2000 man, som Öfwer-Cammarherren Lubomirsky har bracht tillsamman, och redan äre Lublin förbij marcherade. Sålunda gör man förslag at Allarmera de Swänska på åtskillige ställen i sönder. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fältlägret wid Thorn den 30 Junij</div> HIt till lägret sker en ymnig tillförsel på lifsmedel, och indrifwes ifrån alla orter så mycket, at Armeen kan der med behielpa sig till hösten Sammaledes sker och med höö, af hwilket en stoor myckenhet redan är församblat. I staden skall wara en stoor nöd, som Sachserne berätta, af hwilka 5 a 6 ja under tiden 12 a 13 komma tillijka öfwerlöpandes, och skulle wäl än flere komma, om öfwer dem ey hölles så starck wacht, at man ey dristar sig at sättia ut en post, eller låta de gemene gå på arbete, utan at Officerarne stå fram för dem, och wachta at de ey löpa hijt öfwer. Ännu har Hans Kongl. May:tt ey giort ett skott på staden, men der utur skiutes dageligen häfftigt, ehuru wäl der med på 7 wekor ey mera är uträttat, förutan den olyckan som hände Herr General Liewen, än at en kock, en soldat och ett Pohlniskt quinfolck blifwit sargade, samt några hästar skadde. Det säies at General Brand drager sine Tronpper tilsamman neder wid Weichseln, deslikes at Cron-Armeen till 3000 man, Sachserne till 4000 samt några 1000 Littouer skulle stå allenast 7 mijhl ifrån oss, men det är ey troligit, at de ännu lära drista sig at komma oss närmare. <div style="text-align: center;">Memel den 30 <tt><big>Junii</big>.</tt> 1703</div> EN Saphias Ryttmästare, som fölgde Hr. <tt><big>Gen. Lieutenant</big>.</tt> Maidel til Churland hade begiert tillstånd att upsökia en af Oginskys <tt><big>Capiteiner</big> ,</tt> hwilken hår och där någre af hans Herres Herr <tt><big>Saphias</big></tt> Godz plundrat och bränt, det och så lyckeligen för sig gångit at han om en natt sielf trättonde <tt><big>Capiteinen</big></tt> med sitt fölie oförmodeligen öfwerföll 14 Personer af dem nedergiordt och 20 til Fånga tagit, tillika med sielfwa <tt><big>Capiteinen</big></tt> och eröfrat 30 hästar. Af Snaphanarne hafwa åter 10 stycken warit in under wår wall och har des upsåt warit, at åter borttaga hästar för oss, men så snart wij med styckerne begynte spela ibland dem, togo de hastigt flykten. <div style="text-align: center;">Dorpt den 3 Julij</div> Wår Flotta i Peipus under Herr Capitain Löschern von Hertzfelts commando har den 28 Passato wid Ismeen anträffat fienden, honom angripit, slagit på flychten, samt eröfrat och förbränt 20 af hans Lodior, och der wid giort et rijkt byte. <div style="text-align: center;">Dorpt den 6 <tt><big>Julij</big></tt></div> Wår lille här utrustade Flåtta gick för en tijd sedan här ifrån under <tt><big>Capiteinens</big></tt> Herr Löschern von Hertzfeltz <tt><big>Commando</big>,</tt> til segels och som han i negden inga fientlige Fahrtyg warse blifwen, ty fortsatte han sin koosa till inlåpet af Pleskoviske Siön, Ismen kallat hwarest han och in mot 40 Ryske Lodior anträffat hwilka wille gifwa flyckten så snart de den Swänska Flåtan warse blefwe, men de Swänska satte alt bij och hinte dem så at de 24 Lodior i grund skutit och 18 eröfrat, men Ryssarne som woro på dhem sprungo alla i Siön och drängte sig för än dhe wille gifwa sig fångne, dherpå äre de Swenske stigne i land hälst på en Öö allenast 2 och en half mijhl ifrån Pleskau utplundrat dhen stoore byen Lynakatze, hwilken hafft anseende som en liten Stad hwarest dhe ett starckt och godt byte bekommit af allehanda kostbara Damascherade kläder, Penningar, linnetygh, Then, Koppar, Messing, Salt, tårr och salt fisk, och tree stora Metal Klåckor förutan en myckenhet af allehanda Boskapp, hwaraf en stor dehl sidstleden Tors- och Fredags på wagnar hijt infördes, jämte 5 stycken Fångar hwar ibland twänne Präster, hwar af den ena, säijer sig warit <tt><big>Pater Prior</big></tt> i Klöstert <tt><big>Pitzur</big></tt> men den andra en Münk och Mässläsare. Efter hwilkas utsago och bekiännelse fast ringa Manskap och Krigs- folck wed Pelsskou och Pitzur wara skall, så at Borgarne siefwa hålla wacht och at wid Pleskau fuller låge flere fartygh, men de woro intet uptaklade, emedan de ey hade Manskapp dem at besättia efter som alt Siöfolck war bortförd till Laduga Siön : hwarest Zaren en stoor och ansenlig Flåtta lärer sammanbringa. I Pleskou wore på alle andra waror godt kiöp, men spannemåhlen dyyr, så at en tunna Råg gäller 2 R:daler ett Skeppund Järn 24 R:ler, ett fath Ståhl 14 R:ler. Dhe Ryske Inwånare deromkring hade giort sig heel säkre för något fientligit öfwerfall i den tanckan, att desse 40 Lodior hwilka hwarthera med 40 a 50 Man och med 6, 8 a 10 stycken besatte woro, skulle giöra fyllest at afhålla de fåå Swenske Fartygen, men Gud haar warit mächtig i de swage. <div style="text-align: center;">Wiborg den 10 Julij</div> I går morgon hafwa Ryssarne råkat i träffning med wår Armee under Herr General Major Cronhiort wid Systerbeck, och med sin stora macht giort så starckt anfall, särdeles igenom skogarne, efter der icke warit rum nog till någon rätt slaktning, at de wåre omsider blifwit förorsakade at draga sig tilbaka, sedan de tappert fächtat in till klåckan 2 efter middagen och en stoor myckenhet af fienden nederlagt. Wij hafwa där wid förlorat några Officerare, och en hop gemene ; Åtskillige äre och blefne sargade. Fienden har inge stycken med sig haft, derföre man tror, at deras upsåt denne gången allenast warit, at drifwa wåre ifrån posten wid Systerbeck, hwilket de och erhållit. {{Titel|1703. Nº 30<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 28 julij.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fältlägret wid Thorn den 4 Julij</div> WI hafwa alt här til stått här stilla, och ansett, huru Sachserne med deras stycken stundeligen hafwa spelat hijt ut, men efter all liknelse lärer ey långt till något med alfwar emot staden företagas. Sachserne hafwa i går och i dag warit ute med ett starckt partie, och några stycken, och afskurit någon säd närmast under Fästningen. Hans Kongl. May:tt har det låtit skee, och ey welat wåga något af sitt folck at dem fördrifwa, utan sagt, at det ey gör tillsaken, om de hade ett par dagars fourage mer eller minder, det wore ey wärt, at kosta en man der på : Doch hafwa 2 förnäme af deras Officerare, som blifwit med studzare af wåre nedskutne, måst betala laget.<br> <tt><big>P. S.</big></tt> Nu på stunden inkomma de gode tiender, at Herr General Major Nierot har slagit fienden, som församlat sig wid Scheps, bestående af Cron-Armeen med Sachser och Littouer, och dem aldeles förjagat. En hop fångar föras nu in i lägret. Herr Öfwerst Lieutnanten Styltenhielm har med ett annat starkt partie den flycktande fienden eftersatt. Omständigheter skola här näst fölia. <div style="text-align: center;">Warschaw den 4 Julij</div> Nu på stunden bekommer man här efterrättelse, at et Pohlniskt och Littowiskt partie af 3000 hästar har åter igen af dhe Swenska blifwit slagit 5 mijhl ifrån Plotsko, och at de Swenska hafwa med ett starkt partie dem efteriagat, så at i Pultowsk redan en mächta stoor skräck är, at hela det där stående bagaget torde gå förlorat. <div style="text-align: center;">Lebau i Prüssen den 5 Julij</div> I förra wekan ankommo hijt 1000 hästar af Sapiehas folck och 500 Swänska, åt hwilka wij hafwa måst utbetala de återstående Contributionerne, och siälfwa låta dem föra till den Swänska Armeen. Dhe som ifrån b:te läger äre hijt tillbaka komne, weta berätta, at Thorn sig omöijeligen kan länger hålla, Ty omskiönt de Swänska ey skiöte på staden, så woro doch där inne brist på all ting, besynnerligen dödde folcket hopetals bort, hwilken olycka för den grufwelige stanken skul dageligen tilltoge. <div style="text-align: center;">Graudentz den 6 Julij</div> Det berättas utur det Swänska lägret för Thorn at Sachserne dageligen fortfara med skiutande utur staden, doch utan at där med göra någon skada. Det partiet, som warit utcommenderat åt Strasburg wore förleden Onsdag i Lägret tillbaka kommit, och hade med sig brackt en stoor myckenhet Oxar, Fåår, Hästar, så och en hop fångar. Här ifrån blifwa i dag både Penningar och andra saker förde åt Althausen, hwaraf man sluter, at där ett Magazin lärer af de Swänske blifwa uprättat. <div style="text-align: center;">Wiborg den 17 Julij</div> Ryssarne hafwa sedan den sidste actionen dragit sig tillbaka igen öfwer Systerbeck, men har likwäl sine patrouller och Wachter på denne sidan. En Cornett i Öfwerst Tisenhausens Regemente, som med 20 Ryttare warit ifrån wår Armee utcommenderat at inhämta kundskap om fienden, har råkat på ett starkt fientliget partie, och af dem så hårt blifwit ansatt, at han har måst sökia at undankomma med sine Ryttare det bästa som hwar och en kunde. I förgår wore allenast 6 komne tilbaka i Lägret och gifwet de öfriga förlorade, men i går har Corneten sielf med 8 andre sig åter infunnit. En häradzfogde, som warit med partiet, har blifwet fångeu, och gifwit den, som honom tagit, gode ord för sitt lijf, samt gifwit honom den ena Pistolen ; Men då han skulle det och göra med den andra, har han strukit Ryssen dermed ett så starkt slag öfwer hufwudet, at denue tumlat af hästen, och fogden altså undankommit. {{Titel|1703. Nº 31<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 4 Augusti.}}<div style="text-align: center;">Dirschau i Preüsen den 6 <tt><big>Julii</big></tt></div> I Går ankomme här Swenska <tt><big>Commissarier</big></tt> med 400 Man til at indrifwa <tt><big>Contributioner</big></tt> utur desse Qwarteren; om de och widare lära gå uti det Dantzigske gebietet, warder sig snart wijsandes. Elliest wil man här säija, at sedan effterrättelse inlupen är om den Lublinske Riksdagens beslut, skal Konungen i Swerige med all flijt låta till handz skaffa, hwad som til Staden Thorns skyndsame eröfrande görs af nöden. <tt><big>Commendanten</big></tt> derinne har skrifwit til Konungen i Pohlen, och låtit honom weta, at han för den grufweliga stancken skul, och den der af förorsakade afgång på folck omöijeligen kan sig längre hålla; hwilka bref de Swenska hafwa bortsnappat, och hålla nu desto nogare orten inspärrat. <div style="text-align: center;">Marienburg den 13 <tt><big>Julii</big></tt></div> Den Swänska <tt><big>General Majoren</big></tt> Gr. <tt><big>Stenbock</big></tt> har låtit utskrifwa <tt><big>Contributioner</big></tt> uti Biskopsdömet Ermland och det Marienburgiska Woiwodskapet samt Staden Elbingen, och hotat med Militarisk <tt><big>execution</big></tt> om de innom 3 weckor ey erläggias. Tiden lärer utwijsa om de Pohlniske, Littowiske och Sachsiske Troupperne sådant kunna hindra. Staden Elbingen wil sig der til ey förstå, utan låter i alt fall med flijt arbeta på Fästingzwärket och andra nödwändigheter til mootwärn. <div style="text-align: center;">Dorpt den 16 Jnlij</div> Her Öfwersten och Commendanten Skytte har med ett partie warit ute, och wid Pitzur anträffat och slagit ett starkt partie af fienden, warandes i dag lyckeligen tillbaka kommen. <div style="text-align: center;">Dantzig den 18 Julij</div> Här är man ännu uti öfwerläggiande, på hwad sätt man måtte förnöija den Swänska General Maioren Gref Stenbock uti de af honom anbrachte ärenderne och såsom man finner något eftertänkeliget, at Swänska Fregatter begynna sig småningom wijsa på det farwattnet, hwilka torde wara förbodare för något starkare fölie, så lärer sådant desto mera skynda på at saken må med det forderligaste komma till richtighet. <div style="text-align: center;">Wiborg den 24 Julij</div> Ryssen står ännu wid Nyeu och ströfwar med sine partier i landet, men om hans widare förehafwande wet ännu ingen. Ifrån Narwen berättas, at 7000 Ryssar til häst hafwa anfallit 300 af wåra Fouragerare uti staden, och ihiälslagit 60, hwar wid han sielf lidit en ansenlig förlust. {{Titel|1703. Nº 32<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 11 Augusti.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Feltlägret wijd Thorn den 11 Julij</div> OM det som sidst berättades wara emellan de wåre och Fienden wid Scheps förelupit, äre sedermera föliande omständigheter inkomne, näml. at Herr General Nierot war den 25 Junij med 100 Ryttare, och 200 Knechter, som och wore till häst satte, utgången ifrån Strasburg, och hade 7 mijhl härifrån wid staden Scheps anträffat ett Pohlniskt partie, beståendes af underFeltherren Sinianskys, Pototskys och Poceys folck, hwilka 3 hwar med sine Troupper stode på 1 mijl när hwar andra, således, at Potosky hade sig stält 1 mijl framföre de andre, sedan Cron-Armeen mitt uti, och så Littouerne under Pocey på höger, men Sachserne på wänster sidan. Ofwanrörde partie, som war utsänt til at förbiuda och hindra tilförseln til oss, blef strax föriagat, många nedergiorde, och en Lieutnant af Pancerne med 15 gemene till fånga tagne. När General Majoren af desse förnam, at Potosky med sin hoop af 3000 man stod allenast 2 mijl der ifrån, ärnade han efter en liten hwila gå på honom löst; men i det samma inföllo 100 man af be:te Troupper uti wår förwacht, hwilka blefwo så bemötte, at de strax togo flyckten, och lämnade efter sig 17 man på Platzen. General Majoren fölgde dem genast efter och kom den 28 Junij til Moikowa, där Potosky äfwen war i wärk begrepen at ställa sitt folck i slachtordning, då han gick strax på honom löst, slog honom på flyckten, förbrände hans quarter och läger, och fick 300 Oxar, och 2000 fåår til byte. Satte sig sedan i staden Biesum, och brandskattade landet alt omkring, derifrån han den 2 hujus kom tilbaka ttl Strasburg igen med ett wakert byte och fångar, af hwilka 25 förleden måndag hijt til Lägret insändes. Af de öfrige fiendens macht har ingen dristat wijsa sig för de wåre, af hwilka allenast 3 man på hela detta toget äre förlorade. Imedlertijd wore på andra ställen smärre partier ifrån Strasburg utsände, ibland hwilka war ett utaf Sapjehas folck af 30 hästar, som skulle igenomsökia skogarne på några mijhl omkring. Dem at understödia, blefwo 50 Swänska Ryttare eftersände hwilka uti 3 små hopar woro fördelte. De förre stödte oförmodeligen på 200 Volosger af Poceijs folck, som hade stigit af hästarne, grepo dem an med Sablen i handen, och enstoor deel nedergiorde, efter halfparten af dem ey kunde i den hastigheten komma til häst. Men emedan de Sapiehiske höllo på at giöra byte af de upfångade hästarne, blefwo de flycktande Volosgerne warse huru fåå de wore, samblade sig igen och fölle dem an. Under warande fächning kom den ena Swänska Trouppen af 15 hästar der til, då Volosgerne åter wände ryggen, och blefwo af bägge delarne, så länge de kunde förfölgde. Huru många af dem äro nedergiorde, kan man egenteligen ey weta, efter de så wida blefwo efteriagade, men minsta delen säijes wara undsluppen. 17 äro till fånge tague, under hwilka 4 [..] äre. Således kom det partiet äfwen til med Seger och gott byte utaf munteringar hästar och andra saker tillbaka igen. <div style="text-align: center;">Wiborg den 31 Julij</div> Ryssarnes hela macht har dragit sig öfwer Neva-strömen in på Ingermanländske sedan och torde wähl något förehafwa emot Narwen, ehuru wäl man på den händelsen intet kan aftaga, i hwad afseende de i hela trackten emillan Iwangrod och Lugaströmen afbränna och fördärfwa huus och säd, och illa förfara med Folket som de öfwerkomma. Wid Systerbeck stå ännu 2000 man til häst, som ströfwa omkring i landet, emot hwilka 400 Ryttare och 200 Dragoner äre af Gen. Major Cronhiort ut Commenderade. {{Titel|1703. Nº 33<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 18 Augusti.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Feltlägret wijd Thorn den 25 Julij</div> HOos oss är ännu alt stilla, förutan at man arbetar starkt på en annan broo öfwer Weichseln nedan för staden, som i desse dagar blifwer färdig, och emedan transport flåttan nu förmenas wara kommen til den Prüssiske stranden, och det öfwerförda manskapet och Artolleriet där upsättia, så förwäntas de samman hijt med det snaraste, då staden lärer med förswar tilsättias. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 2 Augusti</div> Ifrån Neumarck, hwarest General Major Nierot står med dess Detachement, äre tidningar inlupne, huru som ett af honom under Major Creutz Commando utskickat partie af 400 hästar har den 29 Julij hafft ett skarpt träffande wid Lautenburg med någre Fiendens troupper, bestående af Sachser, Cron-armeen och Littouer in til 10000 man. Bemelte Major hade i några dagar ståt wid den orten, indrifwit prowiant, och alla dagar flitigt låtit inhämta kundskap ; Men då han på berörde dag om Morgonen bittida det samma tänckte göra genom en Lieutnant med några gemene, befans Fienden redan om Natten hafwa orten beränt, och föll deruppå strax an på alla sidor med stort skrij och häfftighet. Wåre Troupper giorde ett manligit motstånd, drefwe Fienden twå gånger efter hwarannan tilbaka utur byen, och nedergiorde en god deel, men som Majoren omsider blef warse en alt för stor myckenhet, och at den samma skulle blifwa honom öfwerlägsen, förmärckiandes jämwäl, at Fienden redan låtit antända Byen på en ända, samt besättia bägge Passen, igenom hwilka han hade at gå, då han wille draga sig tillbaka til General Major Nierot igen, ty fattade han det rådet at lemna Byen, och hugga hugga sig igenom, hwilket honom och så lyckades, at sedan han öpnat sig wägen med wärjan, slog han sig igenom bägge passen, och giorde neder största delen af den sidste Fiendens Post. Det war fuller icke annars möyeligit, än at wåre härwid måste lida någon förlnst ; Men så war den likwäl medelmåttig, blifwandes ey fyllest 100 man saknade, förutan 60 sargade, der doch mycket deröfwer af Fienden lågo på platzen; och war at undra, at en man af wåre en så stor myckenhet af Fiender kunde undkomma, ja och finge tid, sedan de gått igenom den sidste Posten, at draga sig tilbaka i god ordning. Och som Majoren i begynnelsen lät gifwa General Major Nierot kundskap, huru det tilstod, och denne strax ryckte med mera Manskap honom til hielp, ginge de bägge icke allenast til Lautenburg tilbaka, innan Fienden fick tid at afkläda alle de Swänska döde, utan fölgde honom ännu ett gott stycke effter på hälarne, doch utan at kunna bringa honom mehr til stånd. De af Majoren så wäl som sedermera af General Majoren tagne Fångarne äre alle däruti ense, at Fiendens partie warit til 10000 man starck och anfört af General Lubomirsky, Starosten [..], och General Major Brandt, hwilken sidste jämwäl säijes wara blefwen sargad, doch utan wisshet. Här hoos oss beror det ännu wid det förrige. Några Sachsiske Officerare, som för 2 Månader sedan kommit till oss utur Thorn, äre i desse dagar befundne wara Spioner, och lära derföre få deras förtiente lön. <div style="text-align: center;">Dantzig den 4 Augusti</div> I förre wekan anlände Transport flåttan utur Swerige hijt til Oliwiske stranden, och i det samma ankom ifrån Mewe hijt utföre ÖfwerstLieutnanten Burensköld med 600 Ryttare til at betäckia landstigningen. Bemelte Öfwerst-Lieutnant har med en deel af sitt manskap låtit besättia Oliwa Kloster, samt ett annat herre godz en fierdings mijhl här ifrån, hwilket alt förorsakar wår Magistrat någon oroo, och är det öfwer hela staden för några dagar sedan utblåsit, at ingen skall sig understå at föra ur staden gewähr eller krut til at försälias. Strax i begynnelsen af flåttans ankomst blefwe här ifrån 2 deputerade afskickade till Lägret wid Thorn, til at hoos Hans Kongl. May:tt af Swerige anhålla om förmedling uti de af staden fordrade Contributionerne, men emedan samma deputerade hafwa hijt berättat, at de med detta ärendet blifwit förwiste til General Majoren Gref Stenbock, så har Magistraten i dag til bemelte Grefwe utskickat 2 fullmächtige til at afgöra denne saken, hwaruppå Stadens och des Gebiets säkerhet beroor, och tror man at det innan affton lärer komma der med til richtighet. {{Titel|1703. Nº 34<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 25 Augusti.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 1 Augusti</div> Wij hafwa i dag hafft Tiender ifrån Armeen, at Generalerne Brandt och Tarlo hafwa med 1000 Man wid Lautenburg öfwerfallit 300 Swänska under Majoren Creutz, och twungit dem effter ett skarpt Fächtande til at wijka, doch är af Cron-armeen en ansenlig myckenheet, och der ibland åtskillige förnähme Offieerare slagne. <div style="text-align: center;">Marienburg den 3 Augusti</div> I desse qnarteren är man nu syslesatt med Contributionernes samt en stor myckenhet Höös afförande til General Majorens Grefwe Stenbocks läger wid Oliwa, och skola wij derifrån tilbaka åt Dirschau föra det Swänske Artolleriet och Ammunitionen, som nys ankommen är. Ifrån Dirschau skal sedan altsammans föras på Weichselen upåt Thorn, fördenskul och alle farkostar blifwa til den ändan der anhåldne, så at alle de wid Graudentz och Schwetz befintlige dijt nederordrade. Här säijes, at de Swänska låta i hastighet befästa Strasburg och Neüstat, och at de i den förre orten skola förleden Torsdag hafwa låtit utropa, at den af Borgarne som ey kunde försee sig med Prowiant på ett halfft åhr, skulle hafwa frijhet at begifwa sig derifrån. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Feltlägret wijd Thorn den 4 Augusti</div> INnan 14 dagar förmoda wij, att General Majoren Gref Stenbock med de utur Swärige an komne Troupper, Artolleriet och Ammunitionen lärer wara här hoos oss. Om Fienden, som säijes draga sig tillsamman, wil sökia at hindra honom, får man see, men det lärer ey fattas på anstalter till hans säkerhet. Wij lära imedlertijd, och för hans ankomst, ey något särdeles företaga. I går skickades några 100 man till foot at förstärkia wårt folck, som står i Neümarck. Öfwerste Sparre ligger med ett annat detachement i Strasburg, hwilken ort är med graf och murar omgifwen, och förmenas kunna hållas emot 10000 man, om de skulle komma. <div style="text-align: center;">Dantzig den 8 Augusti</div> Nu äre de Swänska Transport skeppen mästedels lossade, Troupperne, Artolleriet och hästarne i land brachte, och en stoor myckenheet kiärror och wagnar ifrån landet alt omkring i Lägret ankomne, så at upbrottet ofördröijeligen lärer gå för sig. Man tror, at styckerne lära föras landwägen här förbij åt Dirschau, och derifrån sedan Weichseln upföre åt Thorn. Till det Swänska Lägret wid Oliwa skeer ymnig tilförsel af allehanda matwaror, så at man all ting för billigt prijs bekomma kan. {{Titel|1703. Nº 35<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 1 Septembris.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Feltlägret wid Thorn den 9 Augusti</div> MAn har sedermera bekommit omständigare efterrättelse om den emellan Majoren Carl Creütz och fiendens Troupper den 29 Julij förelupne skarpa träffningen wid Lautenburg. Bemelte Major har der wid hållit sig så försichtigt och tappert, at han lärer hafwa af Hans Kongl. May:tt någon särdeles benådning at förwänta, warandes nästan ett underwärck, huru han med så ringa macht kunnat hugga sig igenom en så stor myckenhet, samt behålla så mycket af sitt manskap, och straxt sättia sig igen i fiendens åsyn. Han har sielf wid det ena passet allenast med 12 man uppehållit de afstegne fientlige Dragonerne, til dess de öfrige af hans folck kommo öfwer, och i sielfwa afmarchen war han altijd den ytterste. Så gick han ey häller längre än ett litet stycke, innan han sig åter på en fördelachtig ort i fiendens åsyn stälte i upsåt at der afbida General Major Nierots undsättning, ryckiandes imedlertijd som oftast med små troupper fram emot fienden, som ännu ey hade fått nog tid at begrafwa sine döde uti en der til upkastat diup grop af några famnars längd, utan då han märkte wåras antog med en större macht, drog sig strax i största hast och oordning tilbaka. Wåra ginge fuller, så fort som möyliget war efter, långt förbij Lautenburg, och in til ett pass; men emedan fienden där hade kastat af Broen efter sig, kunde han ey längre förfölias, doch blefwe wåra där något ännu stående, och hade imedlertid icke allenast återtagit Walplatzen, samt sine döde under Salwors och gewärs lösande låtit begrafwa, utan och hafft den förmon, at de längre ifrån Lautenburg på andra sidan drifwit och eftersatt fiendens store hoop, än denne hade tilförende kunnat Majorens ringa macht ifrån berörde ort förfölia på denne sidan. En Lieutnant, som wid öfwergången öfwer det ena passet blifwit Commenderat på en sida at uppehålla fienden, och förmentes aldeles wara borto, har sig sedermera infunnit med största delen af sitt medgifne manskap, och dess utan åtskillige flere gemene, hwilka wid det sednare passet kommit at söndra sig, och förmycket wika til den ena handen, så at afgången befinnes nu en god del mindre, än man tänkte, när förra posten afgick. Ryttmästaren Posse är död igenfunnen på platzen, Lieutnanten Segebrand förmenes wara tilfånga tagen; men Ryttmästarne Sack och Lillieström, hwilka bägge och mächta stort beröm inlagt, äre wäl derifrån komne. Af fienden är ett stort antal på platzen blifwit, och efter de fångnas berättelse skola ännu flere wara sargade, hwilka så wäl som några förnäme döde straxt hafwa blifwit förut bortförde på mer än 20 wagnar, som fångarne och Borgarne i staden berätta sig hafwa sett. Man wäntar nu at få widare underrättelse och kundskap om fiendens företagande, til hwilkets behörige hemmande ännu ett starkt partie footfolck för några dagar sedan är wordet utskickat. <div style="text-align: center;">Dantzig den 15 Augusti</div> Förleden Tisdag upbröt General Majoren Gref Stenbock utur lägret wid Oliva med de nys ankomne Swänske Tropperne, samt Stycken, Fyrmörsare, Ammnnition och Victualier, och tog sin wäg förbij denne Staden åt Dirschau. Så länge desse Troupper hafwe stått här i neigden, har en mycket sträng aga i Lägret blifwit hållen, så at och wid hårdt siraff warit förbudit at Swärja. Landmannen har måst dijtbringa hafra, Höö och Halm, men har deremot blifwit aldeles beskyddat för hwariehanda wåldsamheter. På wårt gebiet är alt afluppit utan skada, och hafwa bönderne allenast måst emot betalning släppa deras hästar til at forthielpa Marchen. Samma dag, som de Swänska upbröto, blefwo och Konungens i Pohlen Carosser och Meubler, som någon tidh hafwa warit här i Staden förwarade, här ifrån borförde, somlige säija åt Königs berg, men andra mena igenom Ermland åt Warschau. Med Contributionerne, hwilka General Majoren Gref Stenbock har hafft befalning at fordra af denne Staden, är det ey ännu kommit til richtighet, doch tror man at det lärer skee, innan bemelte General långt hinner, emedan Magistratens deputerade äre til den ändan honom effterreste. I medler tid far man här fort at förbättra utanwärcken, och antaga mehr Soldater, ehuruwäl folcket i gemeen nu begynner gifwa sig wäl til fredz, sedan de sedt at alt är Fredligen tilgångit, at Armeen är aftågat, och Vice Admiralen Siöstierna med de Örlogskeppen som beledsagat Transporten, åter gången tilbaka åt Carls Crona. Utur Littouen wil förliuda, som wore Oginsky död blefwen. <tt><big>P. S.</big></tt> Nu på stunden får man säker effterrättelse, at General Majoren Gref Stenbock är i går till Dirschau ankommen, och låter där sätta Styckerne och de Swåreste sakerne på Farkostar, ärnandes i dag effter middagen fortsättia marchen til Landz med Armeen. Man har talt något om, at General Brandt skulle wara i antog at denne Marchen hindra, men det befinnes wara utan grund. {{Titel|1703. Nº 36<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 8 Septembris.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Feltlägret wid Thorn den 23 Augusti</div> WIj wänta nu dageligen General Majoren Gref Stenbock till oss med de utur Swerige ankom ne Troupperne, Stycken och Ammunition, hafwandes man den efterrättelsen, at han redan är kommen til Graudentz, som ligger allenast 8 mijhl här ifrån. Utaf Artolleriestaten äre 4 Capiteiner, 12 under-Officerare och några gemene redan förut hijt ankomne, och är man nu i wärck begrepen at upkasta Batterier till redz till styckernes ankomst, då det lärer gälla alfwar. Några 1000 man af Littowiske och Sachsiske Troupperne hafwa på andra sidan om Weichseln dragit sig hijt utföre, och i desse dagar här i nägden wijst sig, lika som hade de något särdeles i sinnet, hafwa och förleden tisdag uti en liten stad Nieschawo 3 mijhl här ifrån anfallit och mästedels nederhuggit ett wårt partie af 20 dragoner, som wore utsände till at giöra skantzkorgar ; men nu förnimmes, at de hafwa wänt sig åth Stor-Pohlen, och warit i går 9 mijhl här ifrån. General Renskiöld har med sin Armee småningom dragit sig några mijhl närmare hijt åt. <div style="text-align: center;">Dantzig den 27 Augusti</div> Sedan de Swänske Trouppernes aftog ifrån denne negden har man och här i staden innehållit med mera manskaps antagande, och i stället at tilförende 6 fanns af Borgerskapet dageligen upmarcherade på wacht, gå nu igän intet mer än 2. I medlertid är Contributions saken med General Majoren Gref Stenbock ey kommen till slut, efter Magistraten der wid wil betinga sådane wilkor, som bemelte General Major intet ingå kan, utan blifwa nu Contributionerne utaf alle stadens länderier igenom General Krigscommissariatet utskrefne, hwilka innan 10 dagar skola betalas. General Majoren Gref Stenbock är den 23 hujus upbruten ifrån Graudentz med alla sina Troupper til häst och foot, och wore jämwäl alla Fartygen med Styckerne och Ammunitionen då redan Graudentz förbij gångne, så at altsamman nu redan lärer wara i Lägret för Thorn ankommit. Man förnimmer ännu intet, om något är emot staden Thorn företagit, doch lärer det fuller nu snart gå an. Wid Postens afgång där ifrån hade man begynt utur staden mycket häftigt skiuta, men man wiste ändå ey hwad sådant kunde hafwa at betyda. {{Titel|1703. Nº 37<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 15 Septembris.}}<div style="text-align: center;">Kalish i Stoor-Pohlen den 16 Augusti</div> Den Swänska Armeen under General Rensköld, som här til stått wid Zierkow, är der ifrån upbrutit och drager sig något länger nederåt, men hwad dess egentlige upsåt är, wet man intet. <div style="text-align: center;">Neümark i Preüssen den 22 Augusti</div> Här inne liggia 800 Swänske Soldater och 100 Ryttare under Majoren Wrangels commando, hwilka denne orten så wäl förskantzat och med åtskillige wärck hafwa försedt, at Pohlerne litet här för lära uträtta. En liten mijhl här ifrån emellan Carlingen och Radom står General Majoren Nierot med 4000 man, och bereder sig til at undfängna Cron-Armeen, om hwilkens antog han redan har fått god underrättelse. <div style="text-align: center;">Graudentz den 23 Augusti</div> DE Swänska under General Majoren Grefwe Stenbock ifrån Dantzig här nyligen ankomne Troupper til häst och foot äre i dag här ifrån upbrutne åt Lägret för Thorn, iämwäl äre och alle fartygen med styckerne och Ammunitionen afgångne, men för den starka stormen skul lärer där med gå långsamt til. Hela den tiden, som bemelte Troupper här legat, har man måst sig förundra, at med en så stoor myckenhet folck en så god aga och ordning har kunnat hållas, så at man icke allenast intet det ringaste sielfswåld på något sätt har försport, utan och icke ens sett ibland alla någon drucken. Det blifwer af säker hand utur Thorn berättat, at sedan staden blef af de Swenska beränd, äre öfwer 3000 Borgare, quinfolck och barn döde ; förutan af den Sachsiske besättningen, på hwilken afgången skal wara myket stoor. Borgerskapet är med Sachserne mächta missnögd, och påstår at portarne måtte öpnas, wiliandes det ey afwänta någon bombardering. Dhe hafwa i förra wekan i sådant upsåt warit tilsammans om natten på Rådstugun at samråda sig, huru det skulle kunna skee; men General Lieutnanten Röbel har låtit säija dem, at om de något begynte, hade han krut nog at låta hela staden upflyga, hwar emot de säijes hafwa hotat, at de wille taga både honom och Commendanten Canitz för hufwudet, och föra dem bägge ut i det Swänska lägret. Garnisonen skal hafwa i sinnet at hemligen draga sig utur staden, til den ändan har för några dagar sedan ett starkt partie deraf til en begynnelse welat nattetijd sättia sig öfwer Weichseln gent emot den lilla staden; men det blef af den Swänska Majoren Trautvetter, som med sine Dragoner och flere Troupper war där posterat, så emottagit, at det i största hastighet och oordning drog sig til staden igen, och lämnade efter sig en ansenlig myckenhet döde. Sachserne drifwa eliest i staden stoor motwilia och öfwerwåld, så at det ey fela kan, at det innan kort in lärer til ett uppenbart tumult utbrista. {{Titel|1703. Nº 38<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 22 Septembris.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Feltlägret wid Thorn den 30 Augusti</div> GEneral Majoren Grefwe Stenbock ankom hijt i Lägret förleden Tisdag med sine underhafwande Troupper, och arbetas här nu ouphörligen på alt det, som til stadens angripande fordras; och lärer ingen ting begynnas, förr än man alt hafwer färdigt, så att man sedan med hast kan beskiuta Fästningen. Öfwerlöpare weta säija, at folcket der inne är mächta bestört, hälst efter de fått weta, så wäl som och see, at Lägret af det nyss ankomna manskapet blifwit förstärkt, och at Ullsäckar, Skantzkorgar, Machiner, och andre stormredskap framföras. Sachserne hafwa nu åter begynt at grufweligen skiuta, men det är mycket märkeliget, at under hela den tiden, som Lägret här stått, äre allenast 4 menniskior af deras stycken råkade, men med deras Musqueter hafwa de flera träffat. För några dagar sedan inlupo tiender utur Stoor Pohlen ifrån General Renskiöld at han den 19 hujus hade utsänt ett partie med 200 hästar under Öfwerst-Lieutnanten Königsheim til att indrifwa contributionerne Samma dag hade den Littowiske Under-Feltherren Wiesnowiesky och utsänt 3 partier, af hwilka de Swänske råkat på det medlaste bestående af 8 Standarer, och det straxt anfallit med sådan lycka, at de slagit det samma på flyckten, afhänt dem 4 par Pukor och 5 Standarer, tagit 8 Fångar, och en stoor hoop nedergiort. Men emedan det fientliga partiet strax i begynnelsen hade gifwit Wiesnowiesky de Swänskas annalkande til kiänna, har han icke allenast flere Troupper utskickat, utan och de 2 partierne befalning tilsänt at skynda sig til den orten, hwarest de Swänska woro; der af är och händt, at när wåra som altförlångt hade fienden efterjagat, skulle änteligen gå tilbaka, hafwa dhe funnit fienden starckt för sig, som wille dem återkomsten afskiära, Doch hafwa de slaget sig igenom med förlust af 70 man och 15 fångne. På fiendens sida äre der emot, efter fångarnes enhällige berättelse 370 man blefne. General Renskiöd har däruppå strax ett större partie utsänt at upsökia fienden; men denne hade då redan dragit sig undan och några mijhl tilbaka. Nu är här ett rykte kommit, at be:te General skall sedermera råkat ihop med hela fientliga Krigs-machten och den samma i grund slagit, men man har derom ingen wisshet. {{Titel|1703. Nº 39<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 29 Septembris.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 5 Septembris</div> Man har förnummit at Konungen hemligen har bortgifwit Sapiehernes ämbeten, Feltherrens åt Under-Feltherren Wiesnowiesky, efter hwilken General Pocey skulle blifwa Under-Feltherre, och Skattmästarens åt Wolowics, hwilken är Littowisk Land-skrifware, som dät där kallas. Uppå desse Ämbeten har fuller Konungen utfärdat fullmachter för dhe ofwannämde, men med det uttryckelige förord, at denne ändring skulle hållas hemlig, och ey winna sin fulbordan, utan i den händelsen, at freden och förlikning med Sapieherne ey ginge för sig, därföre och de nyss befordrade hade gifwit Konungen deras skriftlige försäkring at däss förinnan hwarken wilia saken uppenbara, eller fullmachterne framwijsa. Men denne hemligheten är rögd blifwen igenom General Poceys hastigheet och oförsichtigheet. Ty när i desse dagar Starosten Oginsky råkade uti en häftig ordwäxling med Pocey, hwilken af dem borde wara närmare till Under-Feltherre Tiensten, i fall Wiesnowisky efter Sapiehernes afsättiande blefwe Feltherre, hållandes Oginsky före at deras förtienster wore så olika, att dhe ey borde med hwar annan förlikas, tog Pocey fram sin nyss erhåldne fullmacht, och wijste Oginsky, at det wore fåfängt at tala och bemöda sig uti en afgiord sak. Hwaröfwer Oginsky blef så förbittrad, at han icke allenast greep til Sabeln emot Pocey, utan och utbrast i hårda ord emot Konungen, säijandes at han wille sammansättia sig med Sapieherne, och så wäl införa dem i Littowen igen, som han hade dem derut fördrifwit, och at han ingen ting skulle lämna oförsökt, til at hindra Wiesnowisky och Pocey ifrån besittningen af de tienster, som Konungen dem updragit. Konungen är öfwer denne händelsen illa til modz, och mächta missnögd wid Poceys obetänkta förhållande. Man säijer fuller, at Oginsky är någorlunda til fredz stält, och saken åter på god foot igen, men det twiflas mycket, at sådant kan låta sig göra. Den Littowiske Armeen har dragit sig tilbaka ifrån den Swänska alt in til Lencitz, utan att något widare emot General Renskiöld företaga, och förnimmer man, at emellan Wiesnowiesky och Felt-Marskalken Steinaw är stoor oenighet, så at dhe Littowiske och Sachsiske Troupperne ey stå med hwar annan i ett Läger, utan toga särskildt. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Feltlägret wid Thorn den 9 Septembris</div> MAn har fuller ännu ey begynt at beskiuta staden, men det lärer oförtöfwat skee. Ett Batterie är redan färdigt, hwilket så hemligen har tilgått, at fienden det nu på tridie dagen ey kunnat förmärkia, doch lärer der af intet skott skee, förr än de andre twå, som man ärnar giöra, och så blifwa färdige. Af besättningen i staden komma dageligen öfwerlöpare til oss, som berätta, at Soldaterne lida stoor nöd, och rymma hopetals, och att intet öfwer 1000 man friskt manskap där inne är öfrigt. Borgerskapet skall hafwa sig förklarat at ey wilia göra något motstånd, Så skola och General Lieutnanten Röbel och Öfwerste Canitz, som liggia där inne, wara blefwne oense, efter den förre säiies wilia råda dem at dagtinga, men den sednare hålla sig till sidsta man. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 13 Septemb.</div> Löpgrafwarne blefwo den 10 hujus om aftonen öpnade på bägge sidor om staden ey långt ifrån Weichseln, och grof man den natten til 1600 steg på hwardera stället. Sachserne begynte då med deras stycken grufweligen skiuta, hwar wid likwäl allenast 3 af de wåre äre skadde, men ingen död. Där emot finge wij, en Sachsisk Lieutnant med 6 man til fånga, hwilken berättar, at de där inne hafwa dät hoppet, at om de sig tappert förswara, skola de bekomma engod dagtingan; hwilket likwäl lärer dem swårligen angå. Föliande natten fortsattes arbetet med lika ijfwer, då man på 300 steg när in till fiendens wärck nalkades, där Skantzar och Batterier gordes och stycken upsattes, hwilka man doch ännu ey brukat. Utur landet äre 300 bönder sammandrefne, som måste med arbeta. På andra sidan om Weichseln är det gamla Slottet, som står gent emot staden, med sand upfylt, och stycken därpå upsatte, så at staden nu på ställen korswijs kan beskiutas. I går efter middagen giorde fienden utfall med 200 man, och som de först ginge löst på bönderne, som arbetade, giorde der igenom deras flycktande någon oordning; men sedan Soldaterne dem emottogo, wände de strax ryggen til, och drogo sig tilbaka in i staden, lämnandes 80 på platzen. Af wåre äre 5 blefne, och 25 sårade. Den Sachsiske Majoren, som anförde utfallet, blef straxt i begynnelsen slagen, och genast åter införd. Förleden natt äre wij komne när under fiendens wärck, och som alla Batterierne äre färdige, så lärer oförtöfwat blifwa alfware. Det är en särdeles Gudz nåd at så litet manskap är kommit till skada emot de skiutande utur staden, som nu i 3 nätter har warit ouphörligit och grufweligit. Alla fångar och öfwerlöpare säiia enhälligt, at Borgerskapet stadigt påstår, at Sachserne måtte upgifwa staden, därföre man och troor, at de ey lära afbida det yttersta. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 16 Septembris</div> I förgår klåckan 4 efter middagen begynte man första gången ifrån alla Batterierne med mer än 60 stycken att spela på staden, och skedde innan 3 timmars tijd öfwer 1000 skott, förutan Bomber och Eldkulor som ouphörligen ginge med emillan. Een half tima efter det war begynt, tände een Kula eld i staden på den sidan emot Weichseln, hwilken så om sig frätte, at innom en timma mehr än 5 eller 6 huus brunno. klåckan 6 itändes af een annan Eld-Kula Tornet på Råd-huset, som begynte strax häftigt at brinna, och klåckan half 8 war och Eld på en annan sida i staden, så at klåckan 8 icke allenast Rådhuset, utan och 5 eller 6 åtskillige orter stodo i liusan loga, hwilket i mörkret war ynkeliget at ansee. Dät skiöna Rådhuset och Tornet äre aldeles förbrände, och står allenast muren alt in til klåck-wijsaren ännu quar. På åtskillige ställen i staden seer man ännu Eld. I går hela dagen och i förledne natt sköte Sachserne litet hijt ut, men i dag bittida begynte de något mer, doch utan skada. Nu klåckan 2 efter middagen är på både sidor alldeles stilla, men man troor att wij lära i afton åter fullfölia beskiutningen med dhe största Bomberne, samt med de hela och halfwa Cartouerne som ännu ey brukade äre. Man får nu see, huru länge Commendanten lärer styfwa sig det arma Borgerskapet till förderf och skada. {{Titel|1703. Nº 40<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 6 Octobris.}}<div style="text-align: center;">Dantzig den 19 Septembris</div> HÄr går ett ryckte, som hade Thorn redan gifwit sig, men man har där om ännu ingen wisshet. De nyligen ifrån Riga ankomne Swänske Troupperne under Majoren Stålhammar hafwa förleden Söndag bemächtigat sig den lilla Fästningen Putzig, och låta hänne med all flijt förbättra och förstärkia. Sådant förorsakade här i förstone någon eftertanka, men efter wij nu med de Swänska äre i richtighet komne öfwer contributionerne, så hafwa wij ey något att befara. I desse dagar ha fwa Ryttare låtit sig see här i nägden, hwilka än gifwit sig ut för Swänska, än för General Major Crantz folck, men nu befinnes wara Sachser under Öfwrste Gertz anförande. Desse droge sig strax i begynnelsen neder åth Putzig, men när de kommo på en half mijhl när, och förnummo, at orten redan war at de Swänska Troupperne besatt, wände i hastigheet om åth de Oliwiske bärgen, därifrån de nu förnimmes hafwa sig dragit up åth högderne på stora landstråten åt Graudentz och Thorn til at där uppassa de resande, så at wägarne lära nu wara mycket osäkre, innan de kunna åter blifwa af de Swänska rensade. Detta parties anslag synes hafwa warit at lura på de Swänska Troupperne, när de med de tillika öfwerförde munderings sorterne skulle landstiga wid Oliwiske stranden, och dem så förwarandes öfwerrumpla, hwilket likwäl har slagit fel. {{Titel|1703. Nº 41<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 13 Octobris.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 15 Septembris</div> Hans Kongl. May:tt af Swerige har på de Engelske och Hollenske Gesanternens ingifne memorialer angående staden Dantzig gifwit til swar, at b:te stad ey skulle hafwa på något sätt det ringaste at befara, hwarken för sig sielf, eller för sin handel, sedan den samma hade förklarat sig til at wilia de fordrade contributionerne godwilligt erläggia. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Feltlägret wid Thorn den 20 Septembris</div> HÄr har warit alt tilredz til at fortfara med bombarderingen, som den 14 hujus med mycket god wärkan begyntes, men Hans Kongl. May:tt har i anseende til åthskillige inkomne förböner befalt at innehålla med eldkastningen, och wil man här utaf sluta, at Hans Kongl. May:tt lärer här efter wilia förskona staden, och sökia alenast at tilsättia sielfwa fästnings wärken, och den Sachsiske besättningen, hwilken utaf det förlupna nogsamt lärer skönia, hwad Hans Kongl. May:tt widare kan göra, om de sig ey bequäma. Under warande beskiutning har Hans Kongl. May:tt uttryckeligen befalt at skona Kyrkiorna, ehuruwäl man hade efterrättelse, at fienden uti dem något förråd af Krut och Matwaror förwarade. Utur Stoor-Pohlen förnimmer man, at General Renskiöld låtit intaga och besätta staden Posen med 400 man. Orsaken der til war förnämligast, at man hade fått weta, at Littowiske Under.Feltherren Wiesnowiesky med sine underhafwande Littower och Sachser haft i sinnet at inkräkta sig samma Fästning, emedan den sammansworne Adeln hade sina bästa saker där inflytt. Sådant at förekomma har först Capitein Funk blifwit skickat med några 100 man til häst, som skulle sökia at bemächtiga sig staden; men emedan portarne blefwo för honom tilslutne, skickades strax däruppå Öfwerste Lilliehök med med 200, och sedan General Major Marde Felt med 400 man til foot, hwilka på ett bequämliget ställe lått i hast anläggia stormstegar, och bestiga muren utan något synnerligit motstånd. När de som inkomne wore, hade fördrifwit wachten, och öpnat portarna, ginge de öfrige in, och blefwo 400 Soldater lemnade til besätning. Fienden, som såg sitt anslag här igenom wara förspilt, har der med dragit sig längre undan. {{Titel|1703. Nº 42<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 20 Octobris.}}<div style="text-align: center;">Posen i Stor-Pohlen den 24 Septembris</div> Alldenstund denne staden har i begynnelsen giort swårighet at insläppa dhe Swänska så at dhe hafwa der wid måst bruka wåld, så måste han det uu med temmelige Contributioner betala. Dhe här liggiande Swänska låta denne orten wäl befästa. Twå af de confedererade Wojwodskaperne äre redan upbrutne, och marchera åth Warsaw, dhe öfrige sättia sig och til häst, och gå tillika med den Swänska Armeen dijt efter. Till hwad ända wet man intet. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Feltlägret wid Thorn den 26 Septembris</div> MAn har för Månliuset skull i några Nätter uphört så wäl med arbete, som med skiutande på Staden, deremot hafwa Sachserne Dag och Natt häftigt skutit med deras Stycken, och utkastat Stenar åth wåra Wärk och Löpgrafwer, doch där med ingen skada giort, efter folket står förtäkt. I förleden Natt hafwa Wij wid Galgebärget på wästra sidan om Staden gräfwit Oss 1400 steg närmare, och stå nu alenast 150 steg ifrån Contrascarpen, hafwandes där wid förlorat 40 man, och fått 70 sargade, oanset fienden ouphörligen med Stycken och Musqueter hela Natten igenom skutit. I morgon kommo 2 Öfwerlöpare utur Staden, som berätta att 150 huus och där ibland twänne förrådzhuus i sidsta branden äre åtgångne eller fördärfwade, och mycket folck så utaf Borgare, som besättningen, omkommit. Borgarne hafwa och då, det som och wäl kunde höras här i lägret, stött i Trompeterna, och welat dagtinga ; Men Canitz har låtit dem alle, som då wore på wacht, taga for hufwudet och fastsättia. Sachserne hafwa alt sedan legat i utan wärken och Grafwerne utan någon aflösning, och utan tak öfwer hufwudet, hwar af månge dageligen siuknaoch döö, så at besättningen mächta bortsmälter. Canitz låter Dag och Natt med 100 man gå rund i Staden til at hindra, at Borgerskapet ey får komma til samman, tröstar dem i medlertid der med, at dhe Swänska snart skole uphäfwa belägringen, hwar til doch ingen liknelse är. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 1 Octobris</div> Förleden Söndags utskickades en Trumslagare utur staden hijt i Lägret, men blef för Hans Kongl. May:tz frånwaro skull tillika med brefwet tilbaka sändt. Måndagen skedde sammaledes ; Om Tisdagen kom en Major ut, och begärte handla om öfwergiften, men som Hans Kongl. May:tt lät swara, at besättningen måste gifwa sig på nåd och onåd, gick han utan widare förrättning tilbaka igen. Deruppå begynte wij efter middagen at skiuta utaf 5 Batterier medh Grofwe Stycken på Fästnings wärken, hwilka och utaf Bombers inkastande starkt tilsattes. Föliande natten blef arbetet fortsatt alt in til Contrascarpen, och lärer man nu i dag upföra hela och halfwa Cartauer till at öpna muren, så framt fienden ey will utan wilkor begifwa sig uti Hans Kongl. May:tz nåd. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 4 Octobris</div> Sedan Hans Kongl. May:tt i går lät säiia en utskickad utur staden, at de skulle innehålla med flera afsändningar, så framt de icke wille gifwa sig i Hans Kongl. May:tz behag, så hafwa Sachserne änteligen samtykt til Öfwergiften, och i morgons klåkan 6 inrymt oss portarne, hwilka blefwo besatte med 600 man af Gardet under Majoren Gref Sperlings anförande. Där på lät Hans Kongl. May:tt affordra alt gewäret af hela besattningen och Borgerskapet, men tillät alla Öfwer-Officerare at det behålla, såsom och at alla både befählet och gemena skulle all sin egendom behålla. Borgemästarne tilsades, at strax förbättra Weichselbryggian, och at handeln skulle här efter blifwa frij och orubbat. Skickades och strax in uthi staden 30 par Oxar, och 40 Fåår til förfriskning, hwilket alla mycket hugnade, som nu en lång tid ey hafwa haft köttmaat. De Borgarne, som warit fångne i Lägret, finge lof at reesa in i staden igen, och utur Kongl. Skafferiet taga med sig så mycket förfriskning, som dhe behagade. Gref Sperling blef befalt at tractera dhe Sachsiske Officerarne uti Stadz porten utaf Hans Kongl. May:tz Disk. Denne nåden, som Hans Kongl. May:tt oförmodeligen har låtit dem förspöria, gläder dem mera än dhe här till lidit hafwa. I middags kommo Generalerne Röbel och Canitz, samt öfwerstarne Grefwe Reys och Goltz med åtskillige Officerare ut till Lägret, och hälsade Hans Kongl. May:tt; dhe förnämste hade den nåden at spisa wid Hans Kongl. May:tz Bord, wid hwilket då 3 Sachsiske Generaler, och 2 Sachsiske Öfwerstar sig befunno, dhe andre annorstädes. Besättningen består ännu af 1500 friske oc 1000 siuke som alle äro blefwne Krigsfångar. Af Rytteriet äre allenast 100 öfrige. Af Krut och Kulor finnes i Fästningen ett gått förråd, samt öfwer 60 Metall Stycken. Denne eröfringen bör skattas så mycket högre, som der med hela det Sachsiske fotfolket, hwilket i begynnelsen har warit 8 Regementer, nu är förstört utan wår synnerlige skada, warandes antalet af dhe döde och sargade under belägringen på wår sida mycket ringa. I afton skall af alle Stycken och Musqueter Seger skott skiutas, men som i staden mycket siukt är, lärer wårt Folck läggia sig allenast i utan wärkan. {{Titel|1703. Nº 43<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 27 Octobris.}}<div style="text-align: center;">Dantzig den 7 Octobris</div> ATt Staden Thorn omsider har förleden Söndag gifwit sig i Konungens af Swärige wåld på Nåd och Onåd, lärer redan wara bekant. Dät skrifwes därifrån, at samma dag emot aftonen wore 3000 Swänska dijt inmarcherade, och hade intagit alla posterne, så at man då öfwer alt på wallarna såge blå råckar i ställe för röda. Hwad Hans Kongl. May:tt af Swärige lärer göra med den fångne öfwerblefwne besättningen, kunde man ändå ey weta, men Generalerne och de förnäma Officerarne bewiste Hans Kongl. Moy:tt stor nåd. Dhe wore komne nt til Lägret, och lagt deras wärior ned för Hans Kongl. May:tz fötter;Men Hans Kongl. May:tt hade dem nådigt bemött, gifwit dem deras Wärior igen, och behållit dem hoos sig til Måltids. {{Titel|1703. Nº 44<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 3 Novembris.}}<div style="text-align: center;">Ett annat af den 10 Octobris</div> Man har nu förnummit, at Staden Thorn har gifwit sig under Konungen i Swerige på nåd och onåd, hwaröfwer Hofwet här är mächta bestört. Derofwan på kom i desse dagar ett rychte, att ett starkt detachement af den Swänska Armeen under General Rensköld wore hijt åt i antog och stode redan allenast några mijhl här ifrån, fördenskul Konungen straxt bortsände hela hofstaten och bagaget förut och fölier sielf efter åt Otwock 4 mijhl här ifrån, der han i morgon ärnar fijra Öfwer-Cammarherrens Lobomirskys Förstinnas Namnsdag med en Bal, och sedan begifwa sig widare åth Zamosce, eller som somlige mena åt Lublin eller Cracaw. Af de fråmmande Ministrerne lärer ingen fölia med Konungen mer än den Ryske, tillika med den bekante Patkul. <div style="text-align: center;">Thorn den 11 Octobris</div> SEdan denne Staden i dag 8 dagar sedan gaf sig uti Hans Kongl. May:tz nåd, har man haft tid denne Seger til sine omständigheter bätter att betrachta. Sachserne hade föregifwit, at de ey hade mehr än för 6 dagar Bröd igen, men wij hafwe här funnit ett stort förråd på matwaror, och en så stor myckenheet Spannemåhl, at en ansenlig deel der af blifwer nu afskeppat åt Dantzig til at där försälias. På Ammunition har och ingen brist warit, wij hafwe här funnit 1200 Centner Krut, en stor myckenheet Kulor, öfwer 6000 sköna Gewähr, samt Fanorne, för de 8 Regementerne, som wore här inmarcherade. Dhe fångne Sachsernes antaal hade man tilförende ey rätt fått weta, efter dhe dhet med flijt hafwa dölgt, men Hans Kongl. May:tt lät i förgår mönstra dem här i Staden igenom General Auditeuren Lilliestierna, då dhe befunnes, förutan Generaler, Öfwerster och andre Officerare, stigit til 5000 man, Fortifications och Artollerie folcket med beräknade, och när dhe förre, som äre öfrige ifrån Drabningen wid Pnltowsk, komma der til, blifwer antalet af Sachser, som wij nu hafwa til Krigsfångar, in emot 6000. man. Alle Officerare få behålla deras Wärjor och Bagage, hwilcket Hans Kongl. May:tt sedan de sig hade gifwit och inrymt Staden, dem förunte. Dhe få och gå fritt på deras Parole, och umgås, äta och dricka med oss, lika som hade wij aldrig warit med hwar annan fiender. Öfwerste Goltz har fått lof at resa til Konungen i Pohlen, och göra berättelse om altsamman ; När han kommer tilbaka igen lärer en utwäxling ske emot dhe Fångarne, som fienden af oss kan hafwa, och sedan dhe öfrige Sachserne föras i säkerhet. Stycken och Mörsare äre här fundne til 120, hwilka tillika med de förre Tropheerne, samt det här för Fästningen brukade Artolleriet, nu blifwa inskeppade, at föras Weichselen utföre. Hans Kongl. May:tt låter nu fylla igen grafwarne, samt kasta Wallerne och alla Fästningswärken öfwerända, och har man redan på tridie dagen warit der med til wärka, hwar til och Sachserne uppå General Major Kanitz anhållande blifwa brukade, til at der med fördrifwa skiörbiuggen, warandes hwart Regemente särskilt dess bastion tildelt at nederrifwa. Hans Kongl. May:tt har det fuller ogärna giort, efter som och Stadz folket igenom åthskillige förböner hafwa sökt sådant at afwända, men närwarande Krigsbeskaffenhet har ey annorledes medgifwit. Elliest wiiser alt folket i staden ett mycket gladt ansichte deröfwer, at dhe sluppit Sachserne, och äre i synnerhet betagne af den ogemene nåd och mildhet, med hwilken Hans Kongl. May:tt hwar och en, både man och quinna, bemöter. De gå dageligen hopetals uth i wårt Läger, och kräka de omkring som Myran, hwilket dem fritt tillåtes. För denne Seger och eröfring, som skedd är med knapt 50 mans förlust på wår sida, och är så mycket mer tänkwärdig, som besättningen ännu war ansenlig, och på ingen ting hade brist, på Fästningen ey heller någon breche war skuten, eller något utanwärk intagit, lärer innan kort en takseijelse dag blifwa uthskrifwen, och har man desto högere orsak at tacka Gud för dess nådige hängn öfwer Hans Kongl. May:tt, som efter Sachsernes egen bekännelse wäll öfwer 1000 skott utur Fästningen efter Hans Kongl. May:tz egen höga Person med flijt giorde äre hwarföre och den owanlige nåd, som den afe så en delmodig segerwinnare bewijses, så mycket mer sätter dem i förundran. Huru länge wij ännu här skola förblifwa, och hwad Hans Kongl. May:tz ytterligare upsåt är, kan man ey weta. <div style="text-align: center;">Dantzig den 17 Octobris</div> Här äre bref utur det Swenska Lägret wid Thorn af den 15 hujus, hwilka förmähla, at General Rensköld woro utur Stoor Pohlen til Hans Kongl. May:tt ankommen, men att hans underhafwande Armee togade fort åt Warschaw, och wore redan ey länger än 11 mijhl ifrån be:te Stad. Man mente upsåtet wara at conjungera sig med Cron-Armeen. Kongl. Gardet til foot, samt Öfwerste Patkuls Regemente til häst woro och redan utur Lägret wid Thorn upbrutne och marcherade upåt Warschaw, och trodde man, at Hans Kongl. May:tt sielf skulle fölia efter. Elliest komma 10000 man, hwaribland Lijfregementet, och General Majorernes Nierot och Ridderhielms Regemente til häst hijt neder åth Siösidan, och war i förgår en Swensk Commissarius til Meve och Dirschaw ankommen, samt befalning utgifwen att innan 3 dagar skaffa prowiant för be:te Troupper tilsamman. Det samma sker och här ute wid Putzig och där omkring. {{Titel|1703. Nº 45<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 10 Novembris.}}<div style="text-align: center;">Stargard i Prüssen den 18 Octobris</div> Prüsiske Adelen utaf alle 3 Wojwodskaperne, nemligen Culm, Marienburg och Pomerellen hafwer igenom deras utskickade fulmächtige den 13 hujus warit här tilsamman, och enhälleligen för gått funnit och beslutit at fölia de Stor Pohlniske och andra Wojwodskapernes exempel, och förklara sig för Konungen af Swerige 3 til den ändan hafwa dhe ingåt en formelig confederation, den samma beswurit och underskrifwit, samt utwalt wisse Sändebud, och dem med instruction och bref försedt så wäl til de andre confedererade Woiwodskaperne, som till Konungen af Swerige, hos hwilken de därjämte anhålla, at detta landet måtte med swåra pålagor, så mycket möyeliget är, blifwa förskont, utlåfwandes at wilia sig til den 31 hujus såsom en man försambla, och Hans Kongl. May:tz behag och befalning afwänta. <div style="text-align: center;">Thorn den 22 Octobris</div> FÄstnings wärken om denne Staden äre till största delen redan öfwerända kastade, och blefwe i går 4 de starkaste Tornen upsprängde, utaf hwilke mau hela Sommaren aldramäst har ut i Lägret skutit. Ännu är Hans Kongl. May:tt här quar, och kan man ey förwisso säija, hwad dag Hans Kongl. May:tt ärnar begifwa sig här ifrån, men Regementerne bryta up efter hand, tagandes marchen neder åth. Förleden Lördag reste General Majoren Gref Stenbock utföre til Siösidan, till at göra richtigt med Dantzig, och till att beställa med de skeppen, som komma ifrån Carlscrona till att afhemta Tropheerne och fångarne. <div style="text-align: center;">Dantzig den 24 Octobris</div> Dhet som sidst här ifrån berättades om General Renskiöld och om de Kongl. Swenska Trouppernes upbrott ifrån Thorn åt Warschaw, förmärkes nu bafwa warit utan grund, emedan man sedermera har förnummit, at Hans Kongl. May:tt af Swärige i desse dagar med Krigsmachten begifwer sig på marchen hijt neder åt Siösidan, och lärer Rytteriet toga på bägge sidor om Weichseln, til at betäckia footfolket och Artolleriet. General Majoren Gref Stenbock är i dag hijt ankommen till at emottaga de bewilliade pålagorne för wårt land, och har Magistraten beslutit at nu aldeles afskaffa den här til brukade borgare wachten, till at der med wijsa så mycket större förtroende. {{Titel|1703. Nº 46<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 17 Novembris.}}<div style="text-align: center;">Thorn den 27 Octobris</div> ALle Regementerne äre nu här ifrån gångne neder åt till at taga winterquarter efter den där om giorde författningen, och är Staden Schwetz utsedd till hufwudquarteer, men det är ännu owist, hwad dag Hans Kongl. May:tt i egen Höga Person lärer med Hofstaten och Cantzliet upbryta. I förgår kom den Engelske Enwoyen Her Robinson hijt ifrån Warschaw, med hwilken alle wåre fångar fölgde, som Konungen i Pohlen har löösgifwit, hwar emot andre af Sachserne lära här ifrån tilbaka sändas. <div style="text-align: center;">Dantzig den 31 Octobris</div> Ifrån Graudentz inlupo i går aftons de tiender, at den Engelske Gesantens ankomst til Thorn, efter hwilken den Kongl. Prüsiske och Hollenske iämwäl förwäntades, hade giort någon ändring med Hans Kongl. May:tz af Swerige upbrott ärifrån, som likwäl redan hade warit fastält, och at bagaget sampt Kongl. Lijf-Gardet hade blifwit befalt at wända om igen, så at det nu wore heel owist, när och hwart ut Hans Kongl. May:tt skulle upbryta. {{Titel|1703. Nº 47<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 24 Novembris.}}<div style="text-align: center;">Thorn den 4 Nowembris</div> ÄNnu är Hans Kongl. May:tt här quar, doch tror man, at Hans Kongl. May:tt nästkommande Torsdag lärer här ifrån upbryta. I förgår kom Fältherren Sapieha hijt, och i går blefwe emot wåra Swänska Fångar, som nyligen äre ifrån Konungen i Pohlen hijtsände, 100 gemene, 11 Öfwer Oficerare, och 16 Under-Oficerare af de Sachsiske Fångarne åt Warschaw tilbaka skickade, ibland hwilka Hans Kongl. May:tt lät en hop Penningar nådigst utdela. <div style="text-align: center;">Dantzig den 7 Nowembris</div> Det som stdst ifrån Graudentz berättades, är fuller så wida sant, at Hans Kongl. May:tz af Swerige upbrått ifrån Thorn har på några dagar blifwet urskutit, men elliest äre inge Troupper befalte at wända om igen, utan 11 Compagnier af Kongl. Gardet äre i desse dagar ankomne till Schwetz, och 12 Compagnier til Culm. Förleden Tisdag äre 2 utskickade ifrån Elbingen hijt ankomne til at med General Majoren Gref Stenbock göra aftal om contributionerne. Med betalningen af utlagorne för denne Stadens länderier är det nu alt richtigt, och lärer be:te Herr General Major i morgon här ifrån afresa åt Dirschaw och Marienburg. {{Titel|1703. Nº 48<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 1 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Mitau den 31 Octobris</div> Emedan General Majoren och Vice Gouwerneuren Grefwe Lewenhaupt hade fått kundskap at 3 Standarer af Oginskys folck uppehölle sig i en by Miliza på andra sidan om Janiski, blefwe Herrar Öfwerstlieutnanterne Baron Per Baner och Glasenap med 300 hästar utsände samma partie at uphäfwa, hwilket och så wäl förrättades, at de i går bittida förraskade fienden, slogo neder 30 man, fingo 7 til fånga, hwaribland 5 Towarscher, och drefwe de öfrige på flychten, kommandes i dag lyckeligen hijt tilbaka igen. <div style="text-align: center;"><small>Stockmanshoff den 3 Novemb. Anno 1703</small></div> Sedan som Öfwerst <tt><big>Lieut. Lorentzen</big></tt> hade fått wiss kundskap, at Fienden med ett starckt <tt><big>partie</big></tt> låg säker på andra sijdan om Düna Strömmen, lätt han Torssdagz Natten wid <tt><big>Seelberg</big></tt> uppå dhe där liggiande Strussar och Fahrtyg med 4 â 500 Hästar sättia sig öfwer Strömmen, gifwandes Öfwerstl. <tt><big>Meijerfelt</big></tt> honom 25 <tt><big>Granaderer</big></tt> samt 1 <tt><big>Lieut</big>.</tt> med, hwilka också <tt><big>Majoren</big></tt> Gr. Lindschöld som <tt><big>volonteur</big>, </tt> fölgde. Dhe <tt><big>avancerade</big></tt> samma Natt till Holmhofske Krogen, hwarest Fienden hade een Förrwacht af 6 Mann, som straxt af wåre uthan något Larmskåts bårtogs, och samma orth sedan med wårt manskap igen besatt; Hwarpå <tt><big>marchen</big></tt> wijdare fortsattes och kom wårt <tt><big>partie</big></tt> wid dagningen till <tt><big>Slabbada</big></tt> eller Fiendens Läger, som effter ögnesichtet sträckte sig öfwer 1 fierndehls mijhl. Och ehuruwäll wåre mente sig hafwa besatt hela Fiendens Läger, war lijkwäll en luka öpen hwarigenom Fienden med stort allarm utbröt, men blef af de wåre så emottagen, at dhe måste sätta lijfwet till, och bland dem een af det Fientlige <tt><big>partiets</big></tt> förnämste anförare, 18 giordes til fångar, bland hwilka wore 4 st. <tt><big>Tavarishar</big>.</tt> Sedan denne <tt><big>Masacre</big></tt> således war ändat låta wåre från Jernbruuket Buschhoff afföra någre tusende 4 6 â 12 hundrade Jernkuhlor, som Cassakerne ämnad öfwerbringa till Birsen, och dhe som ey straxt kunde öfwerföras, nedergrofs wid stranden, till dess man dem framdels kan afhämpta, och gick altså detta wårt <tt><big>partie</big></tt> den 1 <tt><big>Novemb</big>.</tt> lyckel. öfwer Dünen tillbakars igen. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fältlägret wid Thorn den 10 Nowembris</div> HAns Kongl. May:tt är ännu här, och har af alle Troupperne allenast Drabanterne, Dahl-Regementet och Buchwalds Dragoner hos sig, meu dät är säkert, at Hans Kongl. May:tt lärer med dem imorgon upbryta. De siuke Sachsiske fångarne äre redan på Farkostar förde neder åt Dantzig, men de friska skola gå landwägen. Her General Rensköld har i hastighet warit här hos Hans Kongl. May:tt, och är gången tilbaka åt Stoor-Påhlen til sin Armee igen. Vice Admiralen Siöstierna är blefwen Admiral i framledne Her Taubes ställe, och Schont by Nacht Ruth efter honom Vice Admiral. <div style="text-align: center;">Graudentz den 12 Nowembris</div> Förleden Måndag gingo här förbij 20 fartyg lastade med siuka Sachsiske Soldater, efter hwilka i Tisdags och i går 30 andra fartyg folgde, innehafwandes Artolleriet, altsamman under Öfwersten R. anförande. I går ankommo och så hijt de Sachsiske Fångarne ifrån Thorn, nembl. General Lientnanten Robel, General Major Canitz, Öfwerstarne Gr. Reus och Goltz, samt 117 Öfwer-Officerare, [..] Under-Officerare och Gemene, och 537 hästar, hwilket hela fölie blef af ett Swänskt Parti til häst under Major Trautwätters anförande beledsagat, och hoos oss inquarterat. I dag middagstiden kom Hans Kongl. May:tt af Swerige i egen höga Person, iämte några Cawallierer, här an, begaf sig strax på Slottet, och red efter ett litet dröijande där genast öfwer Weichseln widare neder åth, hwar uppå man ofördröyligen nu efter middagen har begynt at öfwerföra ofwanb:te Sachsiske fångarne och Trotzen, och lär man wäl ännu ett par dagar hafwa der med at göra. <div style="text-align: center;">Thorn den 12 Nowembris</div> I går morgon bittida reste Hans Kongl. May:tt af Swerige här ifrån, hwar uppå iämwäm de Troupperne, som till sidst hafwa warit quar, upbröto, stickandes Lägret efter sig i Brand. <div style="text-align: center;">Dantzig den 14 Nowembris</div> Förleden Onsdag ankommo här på redden 8 Swänska Örlogskepp, en Brigantine och 10 stora lastdragare under Schont by Nachten Her Sparres Commando, hwilka ifrån Carls-Crona afsende äro til at afhemta de Sachsiske fångarne och Tropheerne, hwar uppå General Majoren Gref Stenbock är i dag ifrån Dirschaw hijt tilbaka kommen til at göra anstalt om inlastningen. Dhe Swänske Troupperne, som här til hafwa warit quar i Lägret wid Thorn, äre den 11 hujus här ifrån til den sidste man upbrutne, och lärer hufwud quarteret til en begynnelse tagas wid Topolno. Hans Kongl: May:tt af Swerige har i förgår warit i Dirschaw, sofwit där öfwer natten, och är i går för middagen tilbaka rest åt Topolno. Farkostarne, som bära de Sachsiske siuka fångarne och Artolleriet, liggia nu alle wid Mewe och Dirschaw, och torde wäl i dag eller Morgon här ankomma. Dhe fångarne som friska äro, toga landwägen. <div style="text-align: center;">Libau i Curland den 14 Novembris</div> Sedan en Major af Oginskijs folck, wid namn Brumse war för 14 dagar sedan til Krettingen ankommen med 5 <tt><big>Compagnier Dragoner</big>,</tt> och hade utur den orten tilstängt wägen emellan här och Memel, iämwäl sköflat posten och borttagit några Swänska Bref, såsom och låtit säija, at så snart han finge til sig den förwäntade förstärckningen, wille han hälsa på oss här i Libau : har wår <tt><big>Commendant</big></tt> Hr. Öfwerste Skytte til at spara honom den mödan, utsänt här ifrån den 11 hujus <tt><big>Majoren Patcul</big></tt> med 100 man til häst, och <tt><big>Capitain Lode</big></tt> med 150 man til foot, til at angripa bemelte <tt><big>Major</big></tt> i Krettingen, hwilket och dagen effter så wäl lyckades, at omskönt han uppå erhållen tidig kunskap hade dragit sig ur Krettingen och stält sig på fältet med sitt folck, Blef han likwäl i första angrepet af Ryttmästaren Meck, som med 50 Ryttare war förut <tt><big>Commenderat</big>,</tt> slagen, och måste rymma fältet, lemnandes hela <tt><big>Bagaget</big></tt> effter sig. Wåra fullfölgde honom en och en half mijhl, nedergiorde 30 af hans <tt><big>Dragoner</big>,</tt> sargade 16, och fingo 19 til fånga, ibland hwilka en <tt><big>Lieutnant</big></tt> är. Af wåre är ingen hwarken död eller sargat. {{Titel|1703. Nº 49<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 8 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska hufwudquarteret Topolno den 23 Nowembris</div> WIj äre för 10 dagar sedan komne hijt til denne Orten, som är ett Klåster liggiandes gent öfwer Culm, och 5 mijhl ifrån Thorn. Hans Kongl. May:tt reste efter sin ankomst hijt genast neder åth Dirschaw, och war allenast 3 dagar borte. Nu är Hans Kongl. May:tt här, hafwandes ey mehr än Drabanterne och Gardet hoos sig, de öfrige Regementerne gå hwar efter annan oss förbij neder åth det Marienburgiske i winterqnarter. Huru länge Hans Kongl. May:tt här lärer fördröija, och hwart Hans Kongl. May:tt ärnar sig här ifrån, kan man ännu med ingen wisshet säija. <div style="text-align: center;">Dantzig den 25 Nowembris</div> Alle Farkostarne, som warit lastade med de Sachsiske Fångarne och Tropheerne, kommo efter hwar annan hijt förledne weka, och ginge strax förbij nedan åt Weichselmünde, hwar ifrån de efter hand lupo ut til de Swänska Örlogskeppen, och utsatt deras ladning, så at nu redan alt är om bord, undantagandes de fångne Generalerne, Öfwerstarne och någre andre Officerare, hwilka ännu äre här i Staden på deras parolle, men skola likwäl i dag föras om bord. Under hela denna inlastningen har wäderleken sig så fogat, at alla fartygen så wäl de som innehaft Artolleriet, som de hwilka fördt Fångarne hafwa kunnat löpa ut i Siön til Örlogskeppen, som liggia ett temmeliget stycke ute på redden, där lossa ladningen med bequämlighet, och komma lyckeligen tilbaka i Hamnen igen, hwilket man här anseer såsom något särdeles, och är ingen, som wet sig påminna at sådant på denne orten någonsin tilförende skett är. Utaf de Sachsiske fångne Officerarne är en Öfwerst Lieutnant, benemd la Motte, om nattetijd bortrymd emot sitt parole, och förnimmer man, at han är igenom Borgare wachten utan något särdeles förhör och til spöriande kommen utur Staden. Huru det blifwer uptagit, står där hän. General Majoren Her Gref Stenbock reste förleden Fredags bittida efter en undfången Enspännare ifrån Hans Kongl. May:tt af Swärige, här ifrån åt Marienburg, och kom i förgår tilbaka igen. Den Engelske Gesanten Her Robinson kom förleden Söndag hijt i Staden ifrån Warschaw. P. S. Nu på stunden förnimmes, at den Swänska Esquadren skal ännu i afton gå til segels med sin ladning, och blifwer med den samma dän framledne General Lievens lijk här ifrån på en jacht afsänt åt Stockholm. {{Titel|1703. Nº 50<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 15 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 17 Nowembris</div> I stoor-Pohlen indrifwa de Swänska contributionerne med temmelig alfwarsamhet, och blifwa deras gods, som ey träda til confederationen, hårt medfarne, hwilket ibland andra Generalen af Stoor-Pohlen, och Castellanen af Kalish redan hafwa fått försökia. {{Titel|1703. Nº 51<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 22 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Dantzig den 2 Nowembris</div> De fångne Saxiske Generalerne blefwe först förleden Torsdag förde om bord på de Swänska skeppen, och aflop hela Esquadren där uppå i Fredags med god wind. General Majoren Gref Stenbock war sielf med neder til Weichselmünde, men kom strax derifrån tilbaka och reste förleden Fredags här ifrån åt Marienburg. Den Sachsiske General Majoren Kanitz har af Hans Kongl. May:tt af Swerige fått frijhet på 4 Månader, efter hwilkas förlop han i Martij Månad skal sigh i Stockholm inställa, hwar uppå han sin skriftelige försäkran ingifwit. Öfwersten Clerk reste i går här ifrån til den Putzigiske Starostien, til at där förläggia sitt Regemente i winterquarter. Man förnimmer, at det Kongl Swänska Lijfregementet är förleden Torsdags upbrutit ifrån Neiiburg til Mewe. Samma dagsom den Swänska Esquadren här ifråu redden aflop, upwäxte emot aftonen ett förskräckeliget Stormwäder, hwilket alt til denne stund har warat, och fruchtar man at utur Siön åtskillige olyckor lära förspörias. Cn af de Swänska Farkostarne förnimmes wara åter ttl Weichsel-sey Münde tilbaka kommen, som wij har hint fölia den öfrige flåttan, hwilken har sin kosa fortsatt. Printzen af Sachsen Gotha är ifrån den Swänska Armeen hijt ankommen. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska hufwudquarteret Topolno den 30 Nowembris</div> FÖrleden weka reste Hans Kongl. May:tt åt stor Pohlen til den Armeen, som General Renskiöld anförer, och wid dess återkomst derifrån begaf sig nederåth Marienburg, där Hans Kongl. May:tt ännu är, och med General Majoren, Gref Stenbock inrättar winterquarteren. Een deel af Troupperne lära blifwa liggiande här i Preüssen, och en deel närmare stoor Pohlen och Warschaw, men ännu wet man intet, hwad wäg Hans Kongl. May:tt tager med Drabanterne, Gardet och Dahlregementet, hwilka förtiden stå mitt emellan bägge. Printzen af Saxen Gohta har fått Hans Kongl. May:tz tilstånd at på någon tijd resa här ifrån. {{Titel|1703. Nº 52<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 29 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Elbingen den 3 Decembris</div> Wij hafwa nu har i hastighet emot förmodan fått Swänsk besättning, och kunna sielfwe ey wäl säija huru der med är tilgånget, utan at i det samma wij wore i förgår afton begrepne at åskåda, huru de Swänske skulle gå här förbij åt Ermland, wiste wij intet med af, för än de wore inne i staden och hade alla poster besat. Hans Kongl. May:tt af Swerige red sief i går allestädes omkring wallarne och besåg fästningen. Hwad widare här uppå lärer fölia, måste man lemna til tiden. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska hufwudquarteret Topolno den 5 Decembris</div> WIj hafwa här til dags warit owisse hwart wij skulle här ifrån gå antingen up eller neder åth, men äntlig finge wij i går tiender, at Hans Kongl. May:tt den 3 hujus utan det ringaste motstånd gått in i staden Elbingen, hwar uppå wij och fått befalning at gå dijt utföre, hwarest wij i negden skola få wåra quarter. Altså bryter i dag Cantzliet, hofstaten och Drabanterne up här ifrån åth Marienburg. Det är ännu owist, om icke Hans Kongl. May:tt torde än i winter med några Troupper gå tilbaka in åt Pohlen til at nnderstödia de confedererades wärck, men i medlertid, lärer General Renskiöld med sin Armee hafwa der uppå et wakande öga. Dhe 50 Ryttare af Östgöte Regementet, som under en Ryttmästares anförande hafwa beledsaget de löös gifne Sachsiske fångarne åt Warschaw, kommo i desse dagar lilbaka utan at hafwa i wägen försport något fientligit, och ginge strax fort utföre åt Graudens til deras regemente. <div style="text-align: center;">Dantzig den 9 Decembris</div> Hans Kongl. May:tt af Swerige har icke allenast låtet een deel af dess Troupper taga winterquarter uti Biskops dömet Ermland, utan och oförmodeligen natten emillan den 1 och andre hujus bemächtigat sig staden Elbingen, hwar af man ännu ey wet andra omstnädigheter än desse, at sedan Hans Kongl. May:tt hade detta anslagit hoos sig förstält, med Hans Kongl. May:t den sidste Nowembris om aftonen klåckan10 med några Generaler och Officerare ifrån Marienburg åt Fischaw, hwarest 8 compagnier af Lijfregementet, samt det Strömbergiske Regementet til foot redan stodo färdige at upbryta, och gick deruppå Marchen der ifrån fort ända åt Elbingen, då i detsama et annat detachement intog och besatte Schlussarne, hwar igenom hela negden omkring Elbingen kan sättias under watn. Hans Kongl. May:tt kom oförmodeligen för staden om Tisdags aftonen, och lät strax begära, at man måtte ofördröijeligen öpna portarna och lefwerera nycklarne, hwilket Magistraten efter ett kort betänkiande bewiliade, och marcherade Hans Kongl. May:tt altså om natten med facklor och lychtor in i staden, läggiandes 2 regementer der in til besättning. Där befinnes hela resten af det sköna Sachsiske Artolleriet, krut til många 1000 Centner, samt andra Ammunitions sorter och gewähr til ett stort öfwerflöd, hwilket alt är utan en mans förlust råkat i de Swänskas händer, och kan man ögonskenligen see, at Gudz underbare hand är med Hans Kongl. May:tt i alt dess företagande hwilket efter egen önskan så otroligen lyckas. Hans Kongl. May:tt är förleden Lördag bittida rest der ifrån som man tror åt Ermland, til at där inrätta winterquarteren. Här i staden äre wij öfwer denne händelsen nog bestörte, och har Magistraten beslutit at föröka den dagelige Borgarewachten til6 Compagnier, och elliest förstärckia besättningen med 2000 man. I förgår kom den Swänska Schontby Nachten Herr Sparre med sitt skepp, hwar uppå de Sachsiske Generalerne Robel och Beijft samt flera Officerare äre, här på redden tilbaka, warandes i stormen skild ifrån de andra. Een utur Siön kommande skeppare berättar, at han i dag otta dagar sedan hade sett 9 skepp imellan Rikshoft och Öland, hwilka utan twifwel lärar wara wäl förankomne. Det Swänska Cantzliet och hela Hufwudquarteret är den 5 hujus upbrutit ifrån Topolno, och gånget åt Marienburg. {{Titel|1704. Nº 1<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 5 Januarii.}}<div style="text-align: center;">Elbingen den 10 Decembris</div> HAns Kongl. May:tt af Swerige är med en deel af Rytteriet här ifrån gången åt Marienburg, men 3 Regementer til foot, nemb. Dahlregementet, det Westerbothniske och det Tyske Sparriske liggia här i besättning. Borgerskapet har måst lefwerera alt gewähr ifrån sig in i Tyghuset, och sig edeligen förbinda til at uptäckia, hwad de Pohlniske Magnaterne af deras dyrbare saker hafwa låtit hijt i staden inbringa til förwaring, hwilket, förutan det Sachsiske här befintlige Artolleriet och amunitionen, lärer en stor skatt tilsamman giöra. Af staden fordras en ansenlig Summa i contribution, och är man nu mächta illa tilfredz med dem, som warit orsaken, at förleden sommar de först pålagde contributionerne och lifzmedel ey blefwe til det Swänska lägret wid Thorn lefwererade, då man torde hafwa kunnat undgå, det som nu hänt är. General Majoren Gref Stenbock låter igenom offentliget Trumslag här i staden Wärfwa ett Regemente Dragoner, och finner där till både folck och hästar til öfwerflöd. Det samma säijes och skee i Marienburg til ett annat Regemente med äfwen lika tillop. Den Kongl. Pohlniske besättningen, som här tilförende legat, är blefwen giord til Krigzfången, men af Sachserne taga största delen tienst under de Swänska. <div style="text-align: center;">Warschau den 10 Decembris</div> Här äro fuller nu Swänska Commissarier ankommne, men emedan de wänta efter sig ett fölie af 2000 man, så lärer det ey wara de, hwilka til fredzhandlingen ärnade äro, utan andra, som torde mera låta wara sig angeläget at infordra contributionerne så wäl här som i Masuren och de nest omliggiande orter. Man förnimmer och, at sedan de bekommit, hwad de här begära, wilia de göra det samma i de öfrige Wojwodskaperne alt in til Cracaw. Wojwoden af Podlachien har försonat sig med Konungen i Pohlen och derigenom blifwit befriat ifrån Sachserne, hwilka strax der uppå dragit sig utur Fästningen Tykoczin och de öfrige orterne uthi hans gebiet, men de wore knapt der ut gångne, förr än de Swänska sig i stället infunno, och toge der af besittning, och som det ingen liknelse är, at be:te Wojwod lärer dem slippa, med minder han träder til det Swänska partiet igen, så twiflar man intet, om det ey redan skett är, att han iu med det snaraste lärer det giöra, efter han mångas exempel för sig hafwer, som giort det samma. {{Titel|1704. Nº 2<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 12 Januarii.}}<div style="text-align: center;">Elbingen den 17 Decembris</div> Hans Kongl. May:t af Swerige kom hijt tilbaka förleden Söndag, och reste i Tisdags här ifrån med Drabanterne efter de andra Troupperne åth Ermland, warandes Heilsberg utsedd til Hufwudquarter. Det Kongl Preusiske folcket, som tilförende legat der i Biskopsdömet, hafwer mästedels dragit sig undan, efter landet elliest för 2 partier skulle wara förtrångt. Doch lärer samma folck med Hans Kongl. May:tz af Swerige tillåtelse blifwa uthi en wiss tract quar ståendes, och niuta deras quarter. Här i staden är Öfwerstlieutnanten Sigeroot Commendant, och blifwer fuller den pålagde contributionen efter hand indrifwen, men det twiflas mycket, om hela Summan, som fordras, lärer kunna upbringas. <div style="text-align: center;">Braunsberg i Preüssen den 19 Decembris</div> I fö gå klåckan 2 efter middagen ankom Hans Kongl. May:tt af Swerige hijt i staden, beledsagat af 2 compagnier til häst. Hans Kongl. May:tt blef här i går hela dagen, och reste i dag bittida här ifråu öfwer Mehlsack åt Heilsberg, hwarest Hufwudquarteret är inrättat. <div style="text-align: center;">Warschau den 19 Decembris</div> Utur Stoor-Påhlen berättas att dhe Swänska hafwa anfallit 6 compagnier Quartianer af Cron-Armeen, som warit förlagde i winterquarter i det Calisiske dem aldeles afwäpnat, och fört 40 Tovarizister och 40 gemene med sig tilbaka åt Posen. Det synes at de Swänska wilia för sig allena behålla quarteren i Stor-Påhlen, och har General Renskiold uti alle de Wojwodskaperne låtit utgå befalning, at ingen skal sig understå at betalatil Cron-Armeen det wanliga winterquarteres underhållet, utan det samma lefwerera til de Swänska Troupperne, de som annorlunda giöra, och något til de Pohlniske Troupperne utgifwa, af dem skall sådant dubbelt utfordras. <div style="text-align: center;">Dantzig den 25 Decembris</div> Den Swänska Scoutby nachten Sparre seglade med de öfrige se ermera har på redden tilbaka komne Skeppen här ifrån den 17 hujus, och som winden har sedan warit temmelig go, så twiflas intet, at han nu lärer wara til Carlscrona wäll ankommen. De fångne Sachsiske Generalerne Röbel och Beüst hafwa fått Hans Kongl. May:tz tilstånd at resa landwägen, och begofwo sig den 19 hujus här ifrån. Den fruchtan, hwar uthi denne staden har warit sedan Elbingens öfwergång, är nu til en stoor deel förminskat, och gemöterne temmelig til fredz stälte, emedan Hans Kongl. May:tt af Swerige har igenom ett eget Bref til Magistraten gifwit försäkring at ey wilia något företaga til Stadens meen och förfång, hwilket Hans Kongl. May:tt jämwäl igenom General Majoren Gref Stenbock, som för några dagar sedan hijt ankom ochlärer i morgon begifwa sig tilbaka igen till Armeen, har låtet ansäija, icke dess minder underlåter man intet at på all händelse wara på sin wacht, och giöra en och annan anstalt, som til säkerheten kan pröfwas nödig. Ifrån det Swänska Hufwudquarteret, så wäl som ifrån de andra quarteren förnimmes intet något föränderligit, och befinner Hans Kongl. May:tt af Swerige sig nu förtiden i Heilsberg. <div style="text-align: center;">Stockholm den 12 Januarii</div> Man har nu erhållit säker efterrättelse, at alla Hans Kongl. May:tz, så wäl örlogskepp som lastdragarne, hwilka i Dantzig hafwa intagit de Sächsiske fångarne och Tropheerne at öfwerföra, äre dels i Carlscrona, dels i andra wåra Hamnar lyckeligen och behållne tilbaka komne, så at hwad i somlige utlänske posttiender warit infört, at en stor del der af skulle wara förolyckade i den sidste stormen, befinnes aldeles osant. {{Titel|1704. Nº 3<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 19 Januarii.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 22 Decembris</div> Det skrifwes utur Stor-Pohlen, at den Swänska Generalen Renskiöld wil med ett detachement af 3000 Ryttare gå åt Cracaw, och emedan Konungen i Pohlen är der ifrån rest åt Saxen, och Cracauey liggermer än 24 mijhl ifrån Kalisy, der b:te General nu har sin hela Krigsmacht tilsamman, sågifwer sådant anslag här mächta stora eftertankar. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudquarteret. Heilsberg i Ermland den 27 Decembris</div> SEdau wij i desse dagar äre hitkomne i winterquarter, och fådt Hans Kongl. May:tt i egen höga Person til oss, är intet föränderliget föreluppit, utan wij giöra oss hopp om, at här någon tijd få hwila ut. Öfwerstlieutnanten af Lijfregementet Herr Styltenhielm har efter långlig:trogne tienster hoos Hans Kongl. May:tt anhållit om afsked, och det samma såsom Öfwerste bekommit, i hwars ställe Majoren Creütz är blefwen Öfwerstlientnant, och efter honom Ryttmester Lijbecker af samma Regemente Maior. Lagmannen Herr Johan Crütz är i framledne, General Majoren Cronhiorts ställe blefwen Landshöfding i Nyland. <div style="text-align: center;">Braunsberg den 28 Decembris</div> Ännu hafwa wij de Swänska hoos oss inquarterade och weta ey huru länge det wil wara. I hela Biskopsdömet Ermland blifwer för de Swänska med tt otroligit tillop wärfwat. I staden Elbingen och der omkring äro redan öfwer 900 man antagne, de som wilia tiena til häst få 10 Riks:d men de til foot få 5 Riks:d på handen. <div style="text-align: center;">Marienburg den 28 Decembris</div> Wärfningen til det nya Dragon Regementet, som af General Majoren Gref Stenbock här blifwer uprättat, går lyckligen för sig, och äre förutan Officerare, som alle redan äre utsedde, wärckeligen öfwer 400 gemene antagne. Bemelte General är i går ifrån Dantzig öfwer Dirschaw hijt ankomen. Elliest befinner sig General Felt-Tygmästaren nu här, och komma dessutan Generalerne Strömberg och Nierot, hwilkas Regementer här omkring liggia inquarterade, som oftast in i staden. <div style="text-align: center;">Dantzig den 2 Januarij</div> Man har i desse dagar uppå den af Hans Kongl. May:tt af Swärige nyligen erhålne försäkran warit tilwärka at förminska Borgerwachten, som här till 8 Combagnier dageligen har upmarcherat, hälst efter dessutan Garnisonen af Soldater är temmelig stark, men såsom ett ryckte är blefwet utsprit, at de Swänska i negden inquarterade Troupperne begynte dragit sig tilsamman, hwilket likwäl sedermera är befunnit wara osant, så har man det ännu låtit blifwa wed det förra. En Swänsk Öfwerste Dücker är i går hijt ankommen, och anhåller at få här i staden anställa en offentlig wärfning, hwar uppå man ännu ey wet, hwad af Magistraten lärer beslutas. {{Titel|1704. Nº 4<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 26 Januarii.}}<div style="text-align: center;">Kalisch i Stor-Pohlen den 27 Decembris</div> General Renskiöld är med sin Krigsmacht här förgången up åt Siradiske Wojwodskapet, och har den 23 hujus satt sig under Staden Sieraden, låtandes Slåttet der sammastädes igenom infanteriet genast intaga. Om hans yterligare upsåt äre många gissningar. Somlige mena, at han lärer gå åth Zeustochova, som är et rijkt kloster ey långt ifrån Schlesiske gräntzen, andra tro, at han wil draga sig närmare åt Warschaw, til at gifwa acht uppå, hwad der wid den stora sammankomsten lärer företagas, månge hålla före, at han lärer toga åth Cracaw, til at utur de Wojwodskaperne föriaga de där ännu stående Sachsiske Troupperne, och sedan spärra wägen för Konungen i Pohlen, om han ärnar sig tilbaka. Tijden lärer innan kort der om gifwa uplysning. <div style="text-align: center;">Crakau den 2 Januarij</div> Den Swänska Generalen Renskiölds Marche utur Stoor-Pohlen närmare hit upåt gifwer här åtskillige eftertankar, kunnandes ingen gissa, hwad han egentligen för utseende hafwer. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudquarteret, Heilsberg i Ermland den 2 Januarij</div> Hans Kongl. May:tt med dess Cantzlij och hofstaten är här på Slottet, Drabanterne liggia i staden, och Gardet uti och omkeing städerne Mohlsack och wormdit, Lijfregementet och Östgöthe Cavalleriet liggia på andra sidan uti och omkring ey liten stad Gutstet. Hans Kongl. May:tt har i desse dagar utgifwit befalning at wärfwa ännu 5 nye Dragone Regementer, och tror man at wärfningen til en deel lärer anställas wid Schlesiske gräntzen, hwarest tillopet ey förmodas skola blifwa mindre än här i Preüssen, efter som man alment en stoor lust förspörier til at tiena Hans Kongl. May:tt. Den Kongl. Preusiske General Majoren Schlippenbach och Grefwe Dohna kommo för några dagar sedan hijt ifrån Königsberg, och blifwa här mycket wäl undfängnade. <div style="text-align: center;">Dantzig den 9 Januarij</div> Wärfningen med offentliget Trummeslag uthi staden och förstäderne, hwarom den nyligen hijt ankomne Swänske Öfwersten har anhållit, år nu af Magistraten samtyckt blifwen, och lärer i desse dagar begynnas. Wij äre i medlertid wäl på wår wacht, och blifwa mer Soldater til besättningens förstärckiande dageligen antagne. Wij begynna och att upijsa Weichseln ett stycke wägs ifrån staden, men torde wij wid den nu starkt tilsättiande kölden snart blifwa der wid ledsne. Uthi det Swänska hufwudquarteret i Ermland så wäl som i de andre quarteren är elliest ännu alt stilla. {{Titel|1704. Nº 5<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 2 Februarii.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudquarteret Heilsberg i Ermland den 10 Januarij</div> HÄr ifrån kan ännu ey något särdeles berättas efter alt är stilla. Residenten Wachschlager är för några dagar sedan af Haus Kongl. May:tt skickat åt Warschaw til at der biwista den stora bestämda sammankomsten, och torde wäl någon annan blifwa dijt efter affärdat, om sakerne sig wäl anskicka. General Lieutnanterne Spens och Frölich äro i desse dagar af Hans Kongl. Maytt giorde til Generaler, och General Majorerne Strömberg, Ridderhielm och Mörner til General Lieutnanter. Af desse sednare är den förste jämwäl förordnat til Landzhöfdinge i Gefle, och den andra til Gauwerneur i Wissmar. <div style="text-align: center;">Dantzig den 13 Januarij</div> I går middag blef den Swänska wärfningen här i staden med offentliget trummeslag begynt, och war af Magistraten så god anstalt giord, at alt aflopp fredligen och utan det ringaste oliud. Der med skal nu dageligen fortfaras så wäl innom som utom staden, och har Hans Kongl. May:tt af Swerige låtit emot Magistraten betyga ett särdeles nådigt wälbehag öfwer dess der wid bewiste redebogenhet, samt denne staden på nytt om en fulkomlig säkerhet förwissa. {{Titel|1704. Nº 6<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 9 Februarii.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 12 Januarij</div> Det Swänska utskottet som är ankommet til Pultowsk, säijes wara förstärkt til 3000 man, och indrifwer contributionerne, äfwen som i förledne åhr, indelandes dem i wisse summor, som hwar månad skola erläggias, hwilket fuller drägeligare faller at utbetala, men uptages derjämte för ett tekn, at de Swänska ey ännu så snart ärna sig utur landet, efter de contributionerne på tid utsättia. <div style="text-align: center;">Crakau den 15 Januarij</div> Man har någon tid lefwat i fruchtan, at de Swänske skulle sig här i quarteren wilia infinna, men alt här til har man om deras förehafwande intet något säkert kunna erfara, mehr, än at de warit under Petricow, men dragit sig widare där ifrån, owist hwart åth, och at Generalen Renskiöld hade låtet 150 stora slädar förfärdiga. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 16 Januarij</div> För några dagar sedan ankom Residenten Wachschlager ifrån Konungen i Swerige til at biwista mötet, men det säijes, at han ingen befalning hafwer at något framställa eller handla, utan allenast at anhöra, hwad man honom hafwer at säija, och det til Hans Kongl. May:t af Swerige berätta, med hwilket Cardinalen hålles före ey wara aldeles nögd. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudquarteret Heilsberg i Ermland den 17 Januarij</div> FÖrutan de sidst omrörde förändringarne äre och General Majorerne Nierot och Horn blefne General Lieutnanter. Öfwerstlieutnanten af Lijfregementet Creütz är blefwen Öfwerste af samma regemente, efter hwilken Majoren Lübecker är blefwen öfwerstlieutnant, och Ryttmäster Wetzler Major. Qwartermästaren under Kongl. May:tz Drabanter Gustaf Horn är blefwen Öfwerste af det regementer, som General Liutnanten Ridderhielm tilförende hade, och i hans ställe Corporalen Wattrang Qwartermästare. Öfwerstlieutnanten Burensköld är blefwen öfwerste af Östgöte Regementet til häst, och Öfwerstlieutnanten Claes Bonde efter honom Öfwerstlieutnant wid samma Regemente. Af foder Skånske Regementet til häst, som General Lieutnanten Alexander Strömberg hade, är Öfwerstlieutnanten Örnstedt blefwen Öfwerste, och Gabriel Horn har fådt Adelsfanan i Lifland, samt Carl Fredrik von Mengden ett nytt Regemente, som i Lifland skal wärfwas. För det öfrige är ännu hoos oss alt stilla. {{Titel|1704. Nº 7<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 16 Februarii.}}<div style="text-align: center;">Crakau den 20 Januarij</div> Om den Swänska Armeen under General Renskiöld har man ännu inge tilförlåtelige tiender. Somblige säija, at b:te General står med 4000 man til foot och 6000 til häst alenast 4 mijl ifrån Zenstochova, andra föregifwa, at han allenast med 6000 man står 8 mijhl der ifrån, och har något Artollerie med sig. Det är wist at Marchen fölier den Schlesiske gräntzen, och ehuru man här ifrån dageligen utskickar åtskillige kundskapare, så kan man ändå intet erfara, hwad egentelige upsåtet är. <div style="text-align: center;">Utur Preüssen den 22 Januarij</div> Den Swänska Armeen, som här ligger, wet mycket wäl nyttia de gode quarteren, och upbär förutan Contributionerne, ett ansenliget underhåld hwar månad uti åtskillige matwaror, men der emot hålles ibland dem så sträng ordning, at icke en hönas wärde blifwer dessutom almogen ifråntagen. Deras uye Wärfningar hafwa ett mächta stort tillop, och blifwer här i landet en stoor myckenhet sköna hästar för ett mycket ringa prijs emot wanligheten af dem upkiöpte. Åtskillige Officerare äre och gångne åth Bremen, Wismar och Pomern til at ersättia afgången af de gambla Regementerne, och ehuruwäl hela Krigsmachten, General Renskölds Troupper med beräcknade, befines wara några och 30000 man stark, så drages likwäl ännu til samman, alt hwad öfwerkommas kan, och tror man derföre, at något wichtigt anslag lärer wara förhänder, hwilket efter deras plägsed ey står at utgrundas, förr än det i sielfwa wärket utbrister. De Pohlniske gräntzerne emot Schlesien äre med Swänska Troupper wäl besätte, och såsom man förnummit, at Konungen i Pohlen ärnar sig utur Sachsen tilbaka igen, så är General Renskiöld med sin macht i hastigheet gången upåth Cracaw til at på den sidan wägen tilspärra. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudquarteret Heilsberg i Ermland den 24 Januarij</div> HAns Kongl. May:t är i desse dagar här ifrån rester til at besee qwarteren af dess regementer, som liggia här i Biskopsdömet, och wäntas stundeligen tilbaka igen. General Lieutnanten Horn är af Hans Kongl. May:t förordnat til at såsom förnämste Commissarius tillika med Residenten Wachschlager biwista det stora mötet i Warschaw, och begaf sig för 4 dagar sedan på resan dijt upföre. <div style="text-align: center;">Dantzig den 27 Januarij</div> Förleden Fredag är Commendanten här i Staden Öfwersten Kempe igenom döden afgången, och wet man ännu ey förwisso, antingen Öfwerstlieutnanten Sinkler lärer komma i hans ställe, eller om någon främmande, som det i gemeen tros, lärer blifwa förskrifwen. Den Swänska wärfningen går här mycket lyckligen, och utan det ringaste owäsende för sig, och resa dageligen många Officerare, här igenom både til och ifrån Armeen, wid hwilken icke allenast nödige upfylningar wid Regementerne, utan och mer manskap utur Swerige nästkommande Wåhr förwäntas. {{Titel|1704. Nº 8<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 23 Februarii.}}<div style="text-align: center;">Crakau den 28 Januarij</div> Om den Swänske krigsmachten under General Renskiöld wil förliudas at den samma nalkas alt närmare hijt åt, och skal nu stå allenast 2 mijhl ifrån Zenstochowa, om hwilket man doch förmodar wissare efterrättelse igenom de partier, som til den ändan äre här ifrån utskickade. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudquarteret Heilsberg i Ermland den 31 Januarij</div> MAn hade i går tiender ifrån Warschau, at General Lieutnanten Horn är där lykligen ankommen, och mächta wäll ansedd. I förgår kom en Lieutnant hijt ifrån General Renskiöld, som nu står ey långt ifrån Crakaw, med bref til Hans Kongl. May:tt, och blef efter en timmas förlopp med swar och befalning tilbaka affärdat. Man tror at det lärer angå de Sächsiske Troupperne, som här i negden hafwa dragit sig tilsamman utur winterqwarteren. Bemelte Lieutnant har i Breslaw påträffat Konungen i Pohlen, som med ett fölie af 40 personer war kommen utur Sachsen, ärnandes sig åt Cracaw. 200 Cossaqwer hafwa haft i sinnet at angripa Öfwerst-Lieutnant Hagen, som med 40 personer bestående af Officerare och tienare skulle i angelägne ährender resa åt Breslaw, men Öfwerst-Lieutnanten har dem förkomme, och oförmodeligen med sitt fölie så manligen anfallit, at allenast några af Cosaqwerne sluppit undan. {{Titel|1704. Nº 9<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 1 Martij.|kommentar={{Wikipedialänk|Warszawakonfederationen}}}}<div style="text-align: center;">Crakau den 4 Februarij</div> Här säijes at den Swänske Generalen Renskiöld nu wärkeligen har beränt Zenstochowa, och tänker det med alfwar angripa, men månge twifla ännu der om, och hålla före, att Cardinalen lärer hoos Konungen i Swerige sådant afböija. <div style="text-align: center;">Warschau den 5 Februarij</div> Sedan man wid slutet af den 27 Januarij Sessionen hade funnit godt at förwandla den förra särskilte Confederationen uti en General Confederation, blef sammankomsten upskuten til den 1 hujus, och befalning gifwen at i medlertid låta ett utkast til en sådan allmän confederation förfärdiga. På sagdan dag blef åter Session hållen, då General Marskalken berättade i sammankomsten, at instrumentet til en General confederation wore redan upsatt, och begärte at förnimma, om det samma då strax skulle upläsas, eller igenom wissa deputerade utaf hwart Wojwodskap hoos honom hemma först igenomsees, hwilket sednare blef belefwat. Deruppå blefwo 4 fulmächtige sände til den Kongl. Swänska Commissarien General Lientnanten Horn, med begåran, at som man hade förnummit det han hade händer emellan åtskillige original documenter angående Konungens i Pohlen förhafde skadelige upsåt och rådslag emot Republiquen honom då behagade gifwa Cardinalen deel der af, på det sådant måtte kunna blifwa öfwersatt på Latin eller Pohlniska, och sedan tryckt och kringskickat til alla Wojwodskapaer til at gifwa dem om alla slijka stämplingar en grundelig underrättelse. Desse utskickade brachte dagen efter, som war den 2 hujus tilbaka til sammankomsten afskrifter af en hoop ifrån Tyska och Fransöska öfwersatte bref, som af Konungen i Pohlen sielf hafwa warit skrifne dels til Konungen i Swerige och dess Ministrer och Generaler, dels til en annan wiss Person, som han til underhandling har welat bruka, utaf hwilka bref synas kan hwad konster Konungen anlagt til at upofra Republiquen, och sluta med Högb:te Konung af Swerige särskilt freed och Tractater til Republiquens förderf och undergång, låtandes jämwäl uti samma bref åtskillige ordesätt inflyta, som för hela Pohlniske nattionen äro förklenlige och olidelige. Desse skrifter blefwe, uppå aflagd eed utaf de utskickade at de nti afskrifningen intete hade lagt något der til, eller tagit något derifrån, offentligen upläste, och förorsakade ibland alla först en sådan häpenheet, och sådan förbittring, at de med en mun ropade, at de wille haller döö än anhöra och tåla en sådan skymf på hela nationen; Bodo der uppå Cardinalen enhelleligen, at han wille bruka sin rätt, och på hela rikets wägnar upsäija Konungen all hörsamhet och lydna, hwilket Cardinalen lofwade sig wilia giöra, om han förnummo det wara deras entelige mening och at de der wid wille blifwa ståndachtige. Den 3 hujus blef utkastet til General Confederations beslutet offentligen uti sammankomsten upläst, uti hwilket omständeligen upräknades alle de förbrytelser emot landets lag och stadgar, samt det mångfallige förtryck som Konungen alt ifrån sin Kröning emot Republiquen har föröfwat, huru han neml. uti icke ett stycke hade hållit det med honom giorde fördrag eller så kallade pacta conwenta; huru han hemligen hade förbundit sig med Zaren i Muschow; utan Republiquens wetskap angripit Swerige med krig; uphissat i förledne åhr Cossaqwerne i Ukraine til upror, upwächt inbördes oenighet i Littoven, och der igenom afsöndrat samma stoor Furstendöme ifrån det menige rikets tropp; i grund förderfwat det Sapiehiske huset; welat äfwen samma owäsende och skilieachtighet här i riket anstifta, i det han til at hissa ständerne i håret på hwar annan ofta gifwit ett ledigt ämbete åt 2 och 3 tillika; afskickat Ambassader til främmaude machter efter egen godtyckio utom Republiquens wetskap, och nu sidst haft före at sluta en särskilt fred med Swerige til denne Natnions twång och förtryck; förderfwat landet igenom sine Sachser, och dem der igenom tilfogade skada ey welat en gång undersökia, mycket mindre god giöra; uti åtskillige möten och sammankomster, och i synnerheet på den sidste Riksdagen i Lublin föranlåtit sådane beslut, som warit för den almenne rikets friheet förderfwelige; och mera sådant. Wid upläsandet af alt detta hördes utaf hela församlingen swåra utlåtelser emot Konungen, ibland andra, at han wore deras frijhets förtryckare, och landets lags undertrampare, at han sielf igenom sin egen eed hade befriat ständerna ifrån deras lydna, och at man borde wijsa för hela werlden at såsom Pohlerne hade macht at wälia Konungar, så hade de och macht at afsättia Tyranner, etc. Det felade föga under denne almänne förbittringen, at man hade skridit då strax til ett skarpt slut om Konungens afsättiande, där man icke för wisse orsaker skul hade funnit godt at ännu hålla ett hemliget samtal och rådslag hoos Cardinalen, hwilket och samma afton skedde. I går blef General confederationts beslutet för de nye ankomne deputerade skul, åter upläset och såsom den Kongl. Swänska Commissarien hade i medlertid gifwit försäkring, at så framt man med alfwar och eftertryck angrepo saken och wille hielpa sig sielf, wordo och Hans Konung ingen möda sparandes til at sättia Republiquen i dess förra goda tilstånd igen, ty blef enhelleligen i b:te beslut tillagt och inryckt, at ständerne för de ofwan anförde skäl skul upsade Konungen deras trohets plicht, och Cardinalen anmodat, at såsom Primus Regni giöra sitt ämbete. I dag är alt detta och widare faststält och beslutet nu under tryck, och lärer i morgon den Kongl. Pohlniske Thronen blifwa förklarat och utropat för ledig, samt uniwersalier utgå åt ett nytt Konunge wahl. Med Konungen i Swerige har man beslutet at sig nära forbinda, och såsom Herr b:te Konung har utlofwat at troligen hielpa Republiquen emot alla dess fiender, så wil och Republiquen utfästa det samma igen. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudquarteret Heilsberg i Ermland den 7 Februarij</div> HOos oss är nu som förr alt stilla Hans Kongl. May:tt har i desse dagar mönstrat Lijfregementet, hwilket General Spens afträder, och lärer b:te General tillika med General Lieutnanten Morner innan kort begifwa sig på resan åt Swerige. <div style="text-align: center;">Dantzig den 13 Februarij</div> Man förnimmer ifrån Warschaw, at Interregnum är den 6 hujus där sammastädes wärkligen publicerat, den Kongl. Pohlniska Thronen för ledig utropat, och uniwersalier til ett nytt Konunge wahl utfärdade. General Lieutnanten Horn hade på Hans Kongl. May:tt af Swerige wägnar försäkrat nationen om en fulkomlig frihet at efter eget godt finnande wälja den til Konung, som de pröfwade der til wärdigast och tienligast, hwilken försäkran sammankomsten med sårdeles nöije och beröm har uptagit. {{Titel|1704. Nº 10<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 8 Martij.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 9 Februarij</div> Den 6 hujus blef för några nys ankomna deputerades skull General confederations beslutet på nytt igen uti sammankomsten upläst, hwar uppå Cardinalen til at wara desto mehr försäkrat om detta beslutets giltigheet begärte, at hela församlingen wille dess bijfall och samtycke tydeligen förklara. General Marskalken frågade derföre 3 gånger å rad, om de alle enhälleligen bejakade alla puncter och clausuler utaf det uplästa beslutet ? Hwar til alla samtligen 3 gånger swarade, ja, och blef altså Konung Augusto all hörsamheet och lydna upsagd, den Kongl. Thronen förklarat för ledig, och Cardinalen ombeden at hasta med anstalterne til walet af en ny Konung. Uti beslutet blef och inryckt, at ehoo som wille hädan efter hålla med Konung Augnst ( den man ey eller mehr skulle kalla Konung i Pohlen, utan allenast Churförste i Sachsen ) eller sig för honom utläggia, den samwa skulle hållas för fädernes landets fiende ; så skulle och Sachserne, hwilka ingalunda förtiente namn af hielpetroupper, utan snarare af roof-troupper, förklaras för fiender, och så som gräshoppor, de där rijket utsugit och så många Millioner afprässat, utur landet förjagas, doch Republiquen af Churförsten i Sachsen alt skadestånd förbehållit. I går blef åter Session hallen i Cardinalens frånwaro för hans opasligheet skul, då Marskalken framstälte at General Confederationen måtte af hela sammankomsten nnderskrifwas och beswärias, hwar wid om sättet, samt eedz formularet någon twist blef, som likwäl strax afgiordes och wärkställandet til i dag utsattes. Der näst blef Adelens allmänne upbod stält nti Cardinalens macht, och derjämte såsom en särdeles nödwändigheet beslutit, at postförwaltningen i rijket, som här til med största obillighet hade warit satt i Sachsiske händer, skulle dem ifråntagas, och af National folk skötas. I dag är åter Session hållen, uti hwilken General Confederationen är af Cardinalen och alla närwarande depnterade wärkligen beswuren, och interregnum der igenom enhelleligen bekräftat. Der efter har man begynt at framställa om utwärtes säkerheten samt befrijelsen för contributionerne til de Swänska Troupperne, och beslntit at ännu i dag sända wissa deputerade til den Swänska General Lieutnanten Horn til at honom samma angelägenheter föredraga. Der til är ibland andra Cron-Stallmästaren ansedd, och honom i befallning gifwit jämte det förra ärendet af be:te General begära Hans Kongl. May:ts af Swärige propositoner til fredzhandlingen, hwar uppå man til i morgon swar förwäntar. <div style="text-align: center;">Crakau den 11 Februarij</div> Sedan Komungen i Pohlen förnummit, hwad sammankomsten i Warschaw har emot honom företagit, har han åter i förgår och i går hållit rådslag med sine Ministrer och de få här warande Senatorerne, hwilka hafwa gifwit honom det rådet, at han skulle förklara det Warschowiske mötet förolagliget igenom uniwersalier wijsa sin oskyldigheet uti de honom förebrådde stycken ; kalla till sig Feltherrarna och Cron-Armeen, samt til sitt förswar upboda hela adeln, och skyndsamt låta in i rijket komma sina nya trupper utur Sachsen, jämwäl och sökia förbund och hielp hoos fremmande machter, men imedlertid låta utgåforbud, athwarken Cardinalens uniwersalier til landagarne och nytt wahl eller något det Warschowiske mötets beslut måtte antagas. Om Konungen håller desse förslag giörlige, och lärer dem försokia, wet man intet, efter han der öfwer ey ännu något wist slut fattat. Denne staden är med Sachsisk besättning starkt försedd, och blifwer ingen Pohle ntan Konungens och Commendantens General Venedigers samtycke inlåten, blifwandes hwar och en i porten anhållen och noga undersökt. Om Konungens afresa här ifrån kan man ännu med ingen wissheet säija, ey häller om den Swänska Generalen Renskiölds förehafwande, hwilken somlige säija hafwa beränt Zenstochowa, andra åter, at han drager sig der ifrån, at går åt Sendomir. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 12 Februarij</div> De deputerade, som warit sände til den Swänska Commissarien, General Lieutnanten Horn, giorde dagen efter, som war den 10 hujus, berättelse i sammankomsten om be:te Generals swar på deras ärender, beståendes derutinnnan, at hwad tractaten och propositionerne widkommo, wäntade han deröfwer ännu sin Konungs befalning och instruction, dess förinnan han ey kunde sig ytterligare utlåta, men hwad den åstundade säkerheten, samt contributionernes uphörande angingo, så hade han redan på denne sammankomstens första giorde ansökning därom skickat til sin Konung en enspännare, hwars återkomst han nu stundeligen förwäntade, och kunde wäl förut försäkra, at den samma wordo ett sådant swar medbringandes, som skulle dem til fredz ställa. Med detta swaret war församlingen ey aldeles nögd, och begynte man på at tala om en afskickning, som man borde giöra til Hans Kongl. May:tt af Swärige öfwer desse ährender ; doch blef sådant utaf Wojwoden af Posen och några flera afrått, åt minstone til dess man finge see, hwad swar den Swänska Commissariens utskickade med sig förde. Sedan uplästes ett bref som Zaren i Muscow hade skrifwit til närwarande sammankomsten, hwar uti han mycket widlöftigt predikar emot Konung Augusti afsättiande, och hotar at wilja med eld och swärd förfölia alla dem som der med omgå. Marskalken frågade huru man skulle swara på detta brefwet, men församlingen fan det samman upfylt med sådana orirligheter i sielfwa saken, och sådan bitterhet i hotelserne, at det blef lagt å sidan, och ey något wist dervppå beslutit. Den 11 hujus begärte Marskalken i Cardinalens frånwaro af de församlade herrarna, at de för det allmänna bästa skul wille ännu något här fördröija, och intet bortresa för än den ifrån General Horn til Hans Kongl. May:tt af Swärige afskickade woro återkommen Det hoos begärte han at wisse deputerade utaf hwart wojwodskap måtte ntnämnas, som skola blifwa här quar hoos Cardinalen och Marskalken, och dem bistå, hwar öfwer han til i dag wäntade deras beslut. I dag äre desse deputerade utaf hwart wojwodskap förordnade, som skola gå Cardinalen och Marskalken med råd och dåd tilhanda, och hafwa fått fulkomlig macht at med dem rådslå och sluta uti alla förefallande materier, utan at behöfwa i något stycke först inhämta de Wojwodskapernes mening, som äro med i Confederationen begrepne Efter detta begärte Marskalken ännu en gång, at de öfrige deputerade ey måtte afresa, för än Hans Kongl. May:tt af Swerige hade insänt propositiouerne til tractaten, efter det wore högstnödigt, at de samtl. måtte dem anhöra, och om Contributionernes uphörande blef beslutit, at Cardinalen skulle derom med General Horn tala til det bästa. Så är och belefwat, at Cardinalen skal låta på någon tijd här tilsluta Borgrätten, på det adlen ey måtte igenom rättegång förhindras at infinna sig på de utskrefne landdagarne, och sidst är man öfwerens kommen, at för Cardinalens opaslighet skul skole de föliande Sessioner hållas hemma i hans huus, doch med det uttryckelige förord at sedan han är kommen sig före igen, skola de som tilförende, hållas på slåttet. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudquarteret Heilsberg i Ermland den 14 Februarij</div> HAns Kongl. May:ts Commissarier i Warschaw hafwa nu insånt berättelse, huruledes confederationen hade den 6 hujus förkunnat ett iuterregnum, och Konung Augustus förlustig af den Pohlska Cronan, och det så enhälligt, at ingen af alla de närwarande hade der emot talat. Twå dagar der efter hafwa de samma beslut enhelleligen beswurit. De orsaker som dem der til hafwa bewekt, äro uti en särdeles skrift författade, hwarutinnan den afsatte Konungens förbrytelser finnas alla utförde. 15 Palatinater hafwa genom sina fullmächtiga detta bewilliat, och twiflar man ey, at icke flere lära deras beslut biträda, när de see utaf dessa en begynnelse wara giord, och de Swänska Troupperne komma så när, at de kunna dem beskydda för Sachserne, hwilka på andra sidan om Cracaw sig mäst uppehålla. 40 Compagnier af Cron-Armeen hafwa redan swurit dem Confederadom, och hafwa de andre tillika med båda Feltherrarna sig förklarat at göra det samma, oachtat Konung Augustus på det högsta sig bemödar at draga dem ifrån detta upsåtet. Landdagarne til ett nytt Konunge wahl äre redan utskrefne, och sielfwe wahldagen til den 18 Martij berammat, ehuruwäl somlige wilia hafwa terminen ännu kortare. {{Titel|1704. Nº 11<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 15 Martij.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 16 Februarij</div> Den enspennaren, som General Lieutnanten Horn hade afskickat til Hans Kongl. May:tt af Swerige, är hijt tilbaka kommen, och har bracht med sig Hans Kongl. May:tz swar och försäkring, at contributionerne uti de confedererade Wojwodskaperne nu mehr till en god del skola uphöra, hwar til befalning til de commenderande Officerarne redan wore afgången, och at Hans Kongl. May:tt ingen ting wille underlåta af hwad som til widare befästande af ett godt förtroende med Republiquen lända kan, i synnerhet at Repnbliquens utwärtes fiender måtte afhallas, och bägge rikernes beständige säkerhet åter härställas ; Men hwad trouppernes afförande utur Wojwodskaperne, och än ytterligare förklaring öfwer fredzwärket anginge, kunde der uti ey så hastigt något wist slut fattas, emedan elliest intet underhåld för krigsmachten woro at tilgå, och man först måste see, om och de öfrige Wojwodskaperne wille träda til den Generale confederationen. Cardinalen befinner sig opaslig i fötterne, men förer likwäl styrelsen aldeles som uti ett interregno ske plägar. Der omot förnimmer man, at det Cracowiske mötet sätter sig emot det här warande, och har Konung Augustus, til at giöra Cardinalen förhatelig, där låtit framwijsa en hoop upsnappade bref, som Cardinalen skal hafwa skrifwit til Konungen i Swerige, General Renskiöld och Printz Jacob Sobiesky, blifwandes nu der uppå ijfrigt rådgiort, huru man må kunna giöra til intet hwad som af sammankomsten här i Warschaw har blifwit beslutit. Således är ännu i landet en temmelig oenigheet, och befaras mycket, at Magnaterne torde här i rijket, äfwen som i Littoven skedt är, stämplas i håret på hwar annan, om de det der af föliande förderfwet ey i tijd besinna. Det Lublinske Wojwodskapet säijes hafwa före en sårskilt confederation, och ey wilia slå sig til någondera parten, der emot har det Masuriske trädt til den Generale confederationen, och i fall Konungen i Swerige skulle efter sitt löfte ey mer beläggia de confedererade med contributioner, torde ännu många flera innan kort fölia samma exempel. Cron-Feltherren är än i Lemberg, och drager Armeen tilsamman, har och gifwit befalning til de i Stor Pohlen stående compagnier at stöta til de confedererade, hwar af man dömer, at han med hela Cron-Armeen beslutit samma partie at understödia. Ett Swänskt regemente, hwar af en deel är redan til Prag ankommen, skal til Cardinalens säkerhet blifwa här på slottet och i staden förlagt, til des alt är bracht i richtigheet; så säijes och flere troupper til häst och foot skola komma at stå här i negden, til at i medlertid denne orten betäckia. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 20 Februarij</div> Sedan Postenforledentisdag hade ifrån Cracaw medbracht, efterrättelse om det beslu, som det der warand mötet hade fattat, såsom och huru Konung Augustus hade framwijst åtskillige bref, som Cardinalen skal hafwa skrifwit til Konungen i Swerige samt flera andra af det partiet, så har Cardinalen dagen efter, som war den 17 hujus, i forsamlingen förswarat sig emot denne beskylningen, och bewist, at sådane bref wore updichtade, styrkiande i det öfrige at ey länger upskiuta med wärkställandet af General Confederations beslutet, utan häller at ofördröijeligen gripa til sådane medel, som kunna wara tienlige til at förstöra Konung Augusti anslag och förehafwande. Sammankomsten erkände enhälleligen Cardinalens oskuld uti det som honom i så måtto blifwit förbrått, läggiandes det til, at omskiönt han sådane bref hade skrifwit, skule det ändå ey wara illa giort, men hwad wärkställandet af confederationens beslutet anginge, wore nodigt öfwer ett och annat måhl med de Swänska Commissarierne först at öfwerläggia. Blef altså sessionen upskuten til i går, då Marskalken framstälte om en afskickning til Konungen i Swerige til at inhämta Hans May:ts ytterligare mening om några ärender, hwilket och blef af alla samtyckt, samt personerne utnämde, men i dag i stället för at upläsa instructionen för be:te deputerade, berättade Marskalken, at de Swänska Commissarierne hade ifrån sin Konung å nyo fått swar på sammankomstens giorde ansökningar, hwilket man först borde förnimma, och blef altså förberörde afskickning ännu utsatt. Deruppå anhölt en af Sapieherne, som i dessa dagar är hijtkommen, om det Sapiehiske husets åter här ställande efter ett så långligt förtryck och landzflychtighet, hwar öfwer mästedels stämmorne utföllo til deras nöye, och blef omsider belefwat, at b:te husets återställande skulle ibland de andra puncterne uti confederations instrumentet med inryckias. Cardinalen har sig åter bemödat at erhålla sammankomstens bijfall til et ofördröijeligit wärkställande af denne confederations beslut, men det blef för ofwanrörde orsak skul ännu något utsat, och Sessionen til i öfwermorgon upskuten. Man twiflar uu ey mehr om, at icke Cron-Feltherren med hela Cron-Armeen lärer slå sig til den Generale Confederationen. Wojwoden af Posen är i desse dagar rest här ifrån til at möta b:te Feltherre, och hafwa Stor-Pohlerne tilredz en ansenlig summa penningar, som dhe til Armeen wilja utbetala. <div style="text-align: center;">Crakau den 20 Februarij</div> På lika sätt, som åtskillige Konungens i Pohlen bref äro i sammankomsten i Warschau framwiste och läste til at giöra honom i rijket förhatelig, så äro och en hoop Cardinalens, General Renskiöldz, Lessinskys, Tovianskys, och några Fruentimmers bref, som säijes wara upsnappade, på mötet här npwiste til at giöra det partiet förhateligit. Deruppå hafwa de här warande herrarne gifwit Konungen det rådet, som sidst förmältes, och har han i fölie der af redan låtit utgå befalning til hela Adelen at sittia up, samt bref til Cron-Feltherrarne så wäl som til samtlige Cron- och Littoviske Armeen, jämwäl och til alla Wojwodskaperne, uti hwilka bref det Warschowiske mötet förklaras för ogiltigt, och dess beslut förbiudes at blifwa antagit. Hwad wärkan sådant lärer hafwa, står der hän. För några dagar sedan såg man här afskriften af ett bref ombäras, som Cron-Feltherrarne skulle nyligen hafwa skrifwit til Konungen i Swerige af det innehåld, at såsom Republiquen nu en lång tid bortåt med hwariehanda olyckor, misstroende och innerlig oroo hade iemmerligen blifwit plågat, och det wore nödigt at omsider der uppå skaffa boot, så wore de sinnade at tillijka med Cron-Armeen sammanfoga sig med de Swänska Wapnen, och til samma ändemåhl alla Wojwodskaperne i rijket til sig draga. Detta brefwet har man i gemeen hållit för updichtat, til at giöra Feltherrarne misstänkta, men nu begynner man at fatta andra tankar, sedan Konungen i går fick ett bref af dem, hwar uti de giöra honom den complimenten, at de fuller wilja altijd behålla emot honom deras wördna, men likwäl tillika med Cron-Armeen begifwa sig til den Generale confederationen, och hielpa til at förbättra, hwad den ene eller andre kan hafwa förderfwat. Cardinalen har igenom ett alfwarsamt bref begärt af det Cracawiske Wojwodskapet, at det måtte confederationen biträda. Skulle detta Woiwodskapet samt det Sendomirska begynna wackla, så wore aldeles ingen twifwel om, at icke och de öfrige återstående skulle fölia deras exempel, och altså wärket snart blifwa richtigt. <div style="text-align: center;">Breslaw den 20 Februarij</div> I förgår, när de Kongl. Pohlniske Printzerne Jacob och Constantin Sobiesky wille resa här ifrån ut til Olaw, hafwandes med sig allenast några betiente i fölie, blefwo de en fierdedels mijhl utom staden af ett partie Sachsiske Officerare, som af Konungen i Pohlen i några månader haft befalning at dem uppassa, anfalne, tagne utur wagnen, och til häst åt Sachsen bortförde. Utaf deras folk och saker hafwa de ey mehr medtaget än en sk iflåda, hwar uti angelägne bref och papper skola wara fundne. Man har fuller strax på erhållen kundskap om denne händelsen låtit dem eftersätta, men det twiflas om man kan dem hinna, efter de samma natten äre i fult fyrsprång 11 mijhl förut komne. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudquarteret Heilsberg i Ermland den 21 Februarij</div> WIj hafwa sedermera ey något särdeles förnummit ifrån Warschaw, utan man wäntar nu huru sakerne där, och öfwer alt i Pohlen lära sig widare anskicka. Ifrån confederationen är i desse dagar en utskickad til Hans Kongl. May:tt ankommen, hwars ährende man ännu ey har kunnat erfara. <div style="text-align: center;">Leipsig den 28 Februarij</div> Förleden Tisdag blefwo 2 Pohlniske Printzer fångne oförmodeligen hijtbrachte til at här på slottet förwaras. Något förut kom en Enspännare med befalning til Amthuset, at man skulle giöra anstalt til underhåld for 2 höga personer; strax efter ankommo be:te Printzar omgifne med något manskap med blåtta wärjor i händerne och alla på Pasthästar, blifwandes genast förde på Slåttet, och där bägge uti en Cammar satte, där en Officerare och 12 man blotta wärjor inne i Cammaren, och äfwen så många utanföre blefwe beordrade at dem wachta. I går toges de 12 man utur Cammaren, och blifwer nu allenast Officeraren inne hoos dem lemnat. I dag wäntas 2 compagnier til foot hijt ifrån Dresden, til at kunna dessa förnäme fångar desto bättre bewaka. Man är här i landet öfwer denne händelsen mächta ängslig, fruchtandes at man för desse Printzer skull torde innan kort få andre Gäster. Det säijes och at en annan förnäm herre i Pohlen är fasttagen, och lärer blifwa förd til Dresden. {{Titel|1704. Nº 12<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 22 Martij.}}<div style="text-align: center;">Breslaw den 20 Februarij</div> Med en Enspennare har man här tiender, at Konungen i Pohlen har i hastigheet begifwit sig ifrån Cracaw, owist hwart åt, och at några 1000 man Swänska utaf General Renskiöldz Armee wore strax der på in i staden förlagde. Man wäntar här om widare bekräftelse. <div style="text-align: center;">Warschau den 23 Februarij</div> I förgår kom en Enspännare hijt ifrån Printz Alexander Sobiesky til Wojwoden af Posen med bref och berättelse, at bägge be:te Prinsens bröder, Jacob och Constantin, hade den 18 hujus uppå deras återresa ifrån Breslaw til Olaw blifwit af 30 Personer til häst, som dem i wägen uppassat anfalne och bortförde, utan at weta af hwem, och hwart hän. Detta brefwet upbröt en af de Stoor-Pohlniske fullmächtige, hwilkom Wojwoden af Posen hade gifwit befalning om sine bref under sin frånwaro, och föredrog denne berättelsen uti Sessionen som i går hölts, på ett mycket bewekeligit sätt, bediandes at församlingen wille så wäl i anseende til be:te Printzers Herr Faders, den framledne Konungens i Pohlen stoora förtienster, som för deras egen skul, taga sig denne händelsen til hierta, och låta deras befrielse wara sig angelägen, hwar uppå han framwiste Printz Alexanders eget original bref, och lät det samma upläsa. De närwarande fulmächtige fattade strax deruti, nt låtandes sig hwar efter annan med stoor häftigheet öfwer den föröfwade wåldsamheten, och efter som de ingen annan än Konung August kunde ansee för mästare af ett sådant streek, så styrkte de til at man borde wara förtänkt, icke allenast huru Printzerne måtte befrias, utan och huru Cardinalens och Marskalkens personer, samt hela denne sammankomsten måtte för slike listige eftterstälningar sättias i säkerheet. Månge ginge och så widt, at de mente man borde skaffa en swärm af 30000 Tartare in i Sachsen til at landet föröda. Confederations Marskalkens förslag war, at man för all ting borde taga sin tilflycht til Swerige, och til den ändan skynda med den omtalte afskickningen til Hög:be:te Konung, hållandes före at ingen större säkerheet än uti Hans Kongl. May:tz bistånd kunde wara at tilgå. Detta blef af alla enhälleligen bifallit, och der jämteslutit, at man i medlertid skal som oftast noga ransaka i alla huus både i Staden och förstäderne, på det inge misstänkte personer måtte sig här hemligen kunna uppehålla. Det är fuller ärnat at åter i morgon Session hållas skal öfwer alla desse materier, men såsom de afskickade til Cron-Feltherrarne stundeligen wäntas tilbaka, menar man at det ännu på en dag eller annan lärer blifwa utsatt. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 27 Februarij</div> Gesanterne, som ifrån denne sammankomsten hafwa warit til Cron-Feltherrarne afskickade, och i desse dagar äro tilbaka komne, aflade i Sessionen som i går hölts berättelse om deras förrättnig, och upläste be:te Feltherrars swar, hwarigenom de gilla alt hwad som här giort är, och förklara deras biträde til den stora confederationen. Der uppå tackade först Marskalken och sedan Cardinalen be:te afskickade för deras nijt och sorgfälligheet för det gemena bästa. Cardinalen lade der til, at igenom ett och annat som förlupit wore, och i synnerheet igenom Printzarnes bortförande, hade nu månge som här til warit twehugse, blifwit bewekne til at öfwergifwa Konung Augusti partie, och slå sig til confederationen ; Hwad Feltherrarne anginge, så wore han försäkrat, at de endast och allena hade det giort utaf ett uprichtigt nijt för Republiquens frijhet, och at man altså hade största orsak til at glädias, at de alwarsamme fattade rådslagen hade här igenom fått en så ansenlig styrka, som wordo efter sig dragandes alt mehr och mehr enighet ibland ständerne, på hwilken Republiquens hela wälfärd hänger ; at han och hade ifrån Cracaw den säkra efterrättelsen, at åtskillige Senatorer, sedan de fått weta, hwad de bägge Printzerne hänt är, hade Konung August redan förlåtit, så at nu godt hopp wore, at innan kort få se hela Repnbliquen fulkomligen förenat. Efter detta lät Cardinalen upläsa ett bref, som han nys hade fått ifrån Printz Alexander, hwar uti be:te Printz af honom begärer at han wille låta wara dess fångne bröders nöd sig angelägen, och draga försorg för deras befrielse, och såsom Cardinalen på ett mycket bewekeligit sätt recommenderade församlingen denne angelägenheten, som redan tilförende låg dem allom nog på hiertat, så blef enhelleligen beslutit, at Printzernes saak skulle med inryckias uti confederations instrumentet, och at om dem skulle alfwarsamt skrifwas til Keysaren, uti hwilkens land detta wore dem wederfarit, så och at confederationen skulle anwända sine ytterste krafter, och ey wända igen förr än Printzerne kommo på frij foot, och erhölle deras förnöyelse. Sedan påminte åter åtskillige fullmächtige, at man entligen borde sökia iu förr iu häller at komma til richtigheet med Hans Kongl. May:tt af Swerige om contributionernes uphörande, samt om den åstundade säkerheten, och rådde i syunerheet Marskalken, at man med den så ofta omtalte afskickningen til Hög-be:te Konung nu måtte skynda, men Cardinalen bad, at man ännu ett par dagar måtte hafwa tolamod, innom hwilka ytterligare swar ifrån Hans Kongl. May:tt wordo inkommandes; han kunde dem förut försäkra, at hwad contributionerne anginge, skulle de ifrån dem blifwa befriade, och ey mehr än en nödtorftig förplägning gifwa de Swänska Troupperne, om igenom deras Wojwodskaper behöfde toga inuti de andra, som ännu ey hade trätt til confederationen, och hwad den åstundade säkerheeten widkommo, wordo Hög-be:te Konung sig ofördröijeligen til deras nöije förklarandes. Der med ändades Sessionen, och lärer nu ingen mehr hållas för än Cron-Feltherren ankommer, hwilken dageligen förwäntas. Det Lublinske Wojwodskapet har nu trädt til confederationen, det samma lära de Cracowiske och Sendomirske och innan kort giöra. <div style="text-align: center;">Wien den 27 Februarij</div> Ifrån Breslaw är för några dagar sedan en Enspennare ankommen med tiender, at Printz Jacob Sobieski med sin broder Printz Constantin igenom ett partie Sachser blifwit upsnappad och bortförd hwilket Hans Keyserlige May:tt mächta illa uptagit, och lärer ett så groft emot alt folks rätt föröfwat stycke på det högsta ijfra. <div style="text-align: center;">Crakau den 27 Februarij</div> Tienderne om de Pohlniske Printzernes bortförande åt Sachsen har grufweligen förbittrat de här warande Senatorernes sinnen emot Konung Augustus, och har en stor del af dem jämte Biskopen af Culm strax rest här ifrån utan at taga afsked. Hofwet giör sig här det hoppet at det Sendomirske och detta Wojwodskapet lära blifwa beständige, efter det förliudes at de skola hafwa giordt en särskilt confederation, utwalt Starosten af Radom til Marskalk, och draget til sig några compagnier af Cron-Armen som närmast stå i negden, men såsom man nu med wisshet förnimmer, at Cron-Feltherrarne med största delen af Cron-Armeen hafwa slagit sig til det andra partiet, så torde och wäl desse innan kort sig annorlunda betänkia. Här är ett rychte, at General Renskiöld är med sin krigsmacht hijt åt i fult antog, men man wet intet hwad grund det hafwer, icke desto mindre har Konung Augustus i hastighet beslutit at förfoga sig här ifrån, och lärer ännu i dag som man tror afresa, men ingen wet hwart hän. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudquarteret Heilsberg i Ermland den 28 Februarij</div> HÄr äre öfwer Warschaw tiender inlupne, at Printz Jacob Sobiesky och hans yngste broder Printz Constantin äre den 18 hujus wid Breslaw upsnappade och bortförde. Der med är Konung August ey hulpen, utan det har retat Pohelerne mera än man troor, til at wilja hämnas. Nu äro och de Belziske och Lublinske Wojwodskaperne trädde til confederationen, och flera wilja giöra det samma, så snart de kunna för Sachserne. Cron-Feltherrarne hafwa jämwäl sökt och erhållit hans Kongl. May:tz nåd och beskydd, och lära nu wara ey långt ifrån Warschaw. {{Titel|1704. Nº 13<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 29 Martij.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 4 Martij</div> Confederations Marskalken gaf den 1 hujus uti den då håldne sammankomsten tilkiänna, at Cron-Feltherren woro nu fuller här ankommen, men at han ey kunde sig i församlingen infinna, förr än han först finge see confederations instrumentet, och sig om dess innehåld grundeligen underrätta, hwar til honom ännu en dag eller twå måste gifwas, och imedlertid kunde det, som beslutit är at jämwäl inryckia angående de Kongl. Pohlniske Printzernes och det Sapiehiske husets angelägenheter, och så blifwa färdigt. I förgår woro Cron-Feltherren, Cronfederations Marskalken och några flere af Senatorerne tilsamman hoos Cardinalen wid pass 2 timar, äfwen det samma skedde och i går, då Feltherren, wid det de skildes åt förklarade, at han nu wore beredd at tillika med de öfrige wid rådslagen sig altijd infinna, hwar uppå i dag en sammankomst åter hållen är, uti hwilken confederations Marskalken på hela församlingens wägnar tackade Feltherren för hans biträdde til confederationen, och försäkrade, at Republiquen en sådan hans ståndachtighet skulle så wäl emot hans egen person som framdeles emot hans efterkommande städze erkänna. Cardinalen fattade sedan i talet, och aflade äfwen samma tacksäijelse, föreställandes der hoos, at aldenstund de fattade rådslagen nu mera af wapnen wordo bekommandes en ansenlig styrkia, så borde man ey widare hafwa betänckiande at wärkställa, hwad som den uprättade confederationen hade beslutit, utan ofördröijeligen låta öfwer hela riket afkunna interregnum, och skrida til ett nytt Konungawahl, hälst efter de Swänska Commissiarierne gofwo til förstå, at så snart sådant woro skedt, woro de beredde at med Republiquen träda uti handling. Deruppå förklarade Cron-Feltherren, at han wille til sin sidste blods droppa stå fast wid confederationen, och önskade, at den samma med det aldraförsta måtte blifwa wärkstält, tyckiandes illa wara, at der med redan ey widare woro kommit. I dag äro 1 compagnie Pantzare och 2 compagnier Walacher af Feltherrens folk hijt ankomne. Det skrifwes ifrån Cracaw, at Konung Augustus är med sitt Sachsiske Garde där ifrån gången, til at sammanfoga sig med det Sendomirske Wojwodskapet och de compagnierne af Cron-Armeen, som hafwa slagit sig til honom, med hwilka han menar sig kunna uppehålla de Swänska, til dess de Reüssiske och Wolhiniske Wojwodskapen jämwäl lära för honom upsittia, som han förmodar, och de nye troupperne utur Sachsen kunna ankomma, med hwilkas uprättande man likwäl ännu ey har mycket hördt, hwad det lider. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 5 Martij</div> Uti sammankomsten, som åter i dag hållen är, doch i Cardinalens frånwaro för hans opaslighet skul, berättade General Marskalken, at de bägge för omtalte puncterne angående de Kongl. Printzerne, samt det Sapiehiske huset woro nu färdige, och begärte at de måtte i församlingen upläsas, hwilket och skedde, och blef den sednare först upläsen, hwar efter Cron-Feltherren widlöftigt begynte at föreställa de mångfaldiga och stora missbruk, som här til uti alla ständer warit föröfwade, och begärte at i confederations instrumentet jämwäl måtte införas, at denne confederationen ey bör uphöra, förr än alla sådana missbruk äro rättade och afskaffade, och riksens lag och stadgar satte uti deras förra skick igen. Confederations Marskalken lofwade at en särskilt punct skulle här öfwer upsättias, efter som han och sielf måste tilstå, at oredan här til warit ibland ständerne mycket stor, och wille han der jämte i anseende til de missbruken som wid Riksdagarnes hållande hade sig inritat, uttryckeligen låta tilsättia, at Rjksdagarnas beslut och stadgar böra hädan efter igenom ingen Protestation eller exception kunna blifwa omkullstötte och uphäfne. Detta blef bewiliat, men af somlige tillagt, at detta wore en saak som, efter interregni utlysande och afgiord handling med Swerige bequämligen kunde på sielfwa wahl platzen företagas. Efter detta blef den andra puncten om de Kongl. Printzarnes befriande upläsen och gillad, hwar uppå man åter tackade Feltherren för hans betedde ijfwer för det allmänna bästa, och Feltherren der emot betygade at det han hade giordt, wore skedt utan anseende til någon sin särskilte nytta, han wille upofra sig sielf, och alt hwad honom tilhörde, til Repnbliquens bästa, och giöra sin högsta flijt, at Cron-Armeen måtte fulkomligen förenas och dragas heel och hållen med til denne confederationen, men det wore och nödigt, at de confedererade äfwen giorde sitt til, och sökte at betala Cron Armeen dess återstående sold, samt sluta med Swerige förbund emot alla Republiquens fiender. En deel rådde der til, at man borde förstärkia de Swänska troupperne i Stor-Pohlen, på det de desto bättre kunde afhålla dem af Konung Augnsti partie, som nu begynte stora contributioner af de confedererades godz indrifwa; andra åter framstälte, at man borde beordra några 1000 man åt Sachsen, så wäl til at befria Printzerne, som til at der igenprässa några millioners contributioner, hwilka Sachserne här i rijket hafwa uttagit, men Cron-Feltherren höll rådeligit wara, at med detta gå togeligen tilwärka. General Renskiöld säijes här hafwa sig wändt emot Sendomir, til at bringa samma Wojwodskap med til denna confederationen. <div style="text-align: center;">Cracaw den 5 Martij</div> Konung Augustus reste med hela hofstaten i största hastighet här ifrån den 27 Februarii efter middagen, sedan, han af Biskopen af Cujavien undfått wälsignelsen tagandes wägen åt Bochina, dijt det största bagaget redan långe sedan har warit förutskickat. Med honom förswunne här ifrån både Sachser och Pohlacker uti en sådan hast, at dagen efter ingen menniskia mehr en Borgerskapet war til seendes. En efterwacht af 600 hästar blef fuller lemnat til at bewara bryggian öfwer Weichselen, men de skyndade sig och så efter Konungen, sedan de om natten hade bryggian afrifwit. Orsakeu til detta snälla upbrotet föregifwes det hafwa warit, at 8 Sachsiske Dragoner hafwa dagen förut warit 5 mihl här ifrån ut på spaning, och blifwit af de Swänska omrände och borttagne så när som på en, hwilken med största nöd undkommit, och bracht tienderne tilbaka om de Swänskas antog och förehafwande at förraska Konungen. Den 28 dito om morgonen begynte de Swänske Wolosgerne wijsa sig här omkring, och emot aftonen ankom Öfwerst-Lieutenanten Funk med några troupper, lät strax intaga och besättia en port, besåg bryggian, fordrade prowiant af Borgerskapet, och lät öfwer hela staden med Trompeteskall utropa, at eho som om någon Sachse eller dess qnarlåtenskap någon kundskap hade, skulle sådant wid förlust af all sin egendom angifwa. Desse troupper hafwa fuller alt sedan dageligen föregifwit, at de skulle upbryta här ifrån, men ännu äro de här, och wet man intet, om det lärer i dag gälla, omskiont de all anstalt der til hafwa giort, De hafwa imedlertid åter bygt bryggian, som Sachserne uprifwit, och säijes jämwäl, at wid Mogila, samt wid Opatovice, emellan här och Sendomir, 2 nye bryggior blifwa af de Swänska anlagde til at der öfwer gå in i be:te Wojwodskap, och förfölia Konung August, om hwilken mau ingen ting har hört sedan hans afresa, antingen han ifrån Bochnia har wänt sig åt Tarnaw, som somlige mena, eller, som andre, åth Kiow. P.S. Nu förmärker man, at de Swänske äro i fult aftog, och begifwa sig til lägret under General Renskiöld, som förleden natt stått allenast 3 mijhl här ifrån. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudquarteret Heilsberg i Ermland den 6 Martij</div> WIj hafwa här fått tiender, at General Renskiöld har slagit Sachserne wid Miechow, 4 mijhl ifrån Cracaw, och at Konung August blifwit der af så bestört, at han lemnat Cracaw, och dragit sig öfwer Weichseln, som man menar, åt Lemberg. Så skola och Feltherren Lubomirskys folck hafwa nedhuggit några compagnier af Cron Armeen, som låtit besticka sig af Sachsiske penningar, och trätt på Konung Augusti sida. Om alt detta wäntas nu dageligen ytterligare omständigheter. {{Titel|1704. Nº 14<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 5 Aprilis.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 8 Martij</div> DEn här warande sammankomsten låter de Kongl. Pohlniske Printzernes befrijande wara sig på det högsta angelägen, och har derom Bref til nästan alle Christelige Potentater afgå låtit. Den delen af Cron-Armeen, som har sig för Konung Augnst förklarat, har man låtit ansäija, at de måste afstå med deras förehafwande, och wara försakrade at den återstående Solden skal blifwa dem richtigt betalt, i widrigt fall måge de förwänta, at de icke alenast igenom den öfrige Cron Armeen utan och igenom de Swänska lära blifwa til hörsamhet brachte, eftersom ock redan 2 Compagnier af dessa motwillige äro blefne afwäpnade, och i beslag tagne. Här säijes at ett Partie af General Renschiöldz Krigzmacht har nederhuggit några 100 Sachser ey långt ifrån Cracow, men man har derom ännu ey fått weta omstendigheterne. Twå Deputerade äro af denna sammankomsten förordnade til at altid wara de Swänska Herrar Commissarierne wid hand, och at Försambligen berätta, hwad de vthi ett eller annat måhl kunna hafwa at föreställa. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 12 Martij</div> I går begofwo sig Wojwoden af Posen och Starosten Dobrzisky på resan til Konungen af Swerige, til at af Hans Kongl. May:tt erhålla dess förklaring angående fredzwärket och andra ärender. Öfwer de Kongl. Printzernes fängelse spöries i alla Woiwodskaperne mehr och mehr förbittring, och twiflar man intet, at deröfwer alfwarsamme beslut lära blifwa fattade. Cardinalen och de confedererade hafwa skaffat tilsamman en ansenlig summa penningar til Cron-Armeens afbetalning, och har Cron-feltherren låtit til be:te Armee uniwersalier afgå at sig här wid Warschaw församla til den 28 hujus, då den samma sin sold richtigt skal bekomma. Cron-Feltherrens Fru är i desse dagar hijt ankommen, hwar af man dömer, at han sielf sinnat är en god tid har at förblifwa, efter som och Under Feltherren nu hwar dag wäntas hit ifrån Lemberg. Med sidste Lublinske posten hade man den efterrättelsen, at Konung Augustus war den 5 hujus til Baranow ankommen, och ärnade sig der ifrån åt Sendomir. Under resan hade han gifwit de utskickade af de compagnierne af Cron-Armeen, som sig för honom confedererat, audience, hwar uti de begärt, at han måte låta sina Sachsiske troupper draga sig til dem, hwilket och är wordet bewiliat, och skola redan 500 Ryttare hafwa sig med dem sammanfogat. De Senatorer, som nu befinna sig hoos Konung Augustus, äro Biskopen af Culm, Castellanen af Vilda, Printz Wiesnowisky, Wojwoderne af Calish och Marienburg, Cron och Littoviske Under-Cantzlerne, samt den Littoviske referendarien, och den så kallade Regens af Cron-Cantzliet. <div style="text-align: center;">Breslaw den 17 Martij</div> I dag för middagen är Kongl. Pohlniske Printzen Alexander här ifrån gången åt Pohlen med ett fölie af 150 Swänska Soldater, hwilka honom utan för Staden afwäntat, och säijes skola blifwa wid mijhl af andra friska omwäxlade. Wid Pohlniske gräntzen stå några 1000 man til redz til at Hög-be:te Printz afhämta, och beledsaga honom åt Warschaw. {{Titel|1704. Nº 15<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 12 Aprilis.}}<div style="text-align: center;">Tilsit i Prüssen den 17 Martij</div> Utur Littoven berättas, at emellan de Swänske och Oginskys partie som oftast slagsmål förelöpa, och at de sednare 3 gånger å rad blifwit slagne. I förra wekan hafwa 2 compagnier Tartare wid en ström blifwit af de Swänska öfwerrumplade, och mästedels nederhugne, efter de för strömen skul ey kunnat komma undan. Man wil säija, at Feltherren Sapieha med sitt folk, samt några Swänska Troupper lära gå åt Littoven, aldenstund en hoop Ryssar skola wara dijt åt i antog. <div style="text-align: center;">Cracaw deu 19 Martij</div> Man hade i går tidender ifrån Barow af den 14 hujus, at Konung Augustus dagen tilförende war der ifrån upbruten närmare åt Sendomir, och som några mena, åt Lublin, och at Castellanen af Polonik, som är vice Marskalk af den Sendomirske Confederationen, war med 16 compagnier och 400 Dragoner gången åt Javoraw, til at öfwertala de öfrige delarne af Cron-Armeen, som stå där i quarteren, at stöta til dem. De Compagnierne af Cron-Armeen som hafwa confedererat sig för Konung Augustus, woro ryckte närmare Sendomir, och stodo dag och natt på deras wacht, på det de ey måtte af de Swänska Wolosgerne blifwa öfwerrumplade, hwilka hade anfallit de wid Sendomir stående Sachsiske förwachterne, man måst draga sig med oförrättat saak tilbaka. General Renskiöld stodo med sin krigsmacht wid Opatovice, och woro ändå ey gången öfwer Weichslen. Det sades och, at Crongardet hade redan stött til Konung Augusti Troupper, och at Cron-Wachtmästaren Potosky med 300 Walacher, samt General Brandt med sitt folk dijt förwäntades. Den 15 hujus skulle ett starkt partie utan alt bagage ut beordras til at något emot de Swänska företaga, längtandes man högeligen at förnimma, huru det wille aflöpa. Utur Cron-Cantzliet woro redan Konung Augusti bref utfärdade til alla landdagarne, til at förswara det som uppå de Kongl. Pohlniske Printzerne blifwit föröfwat. Man säger, at be:te Konung der uti gifwer Printz Jacob åtskillige grofwa beskylningar, men at han likwäl derjämte tilsäger, at så framt han finge nogsam försäkring, at Printzen ey wille i sina förra anslag fortfara, eller sökia at hämnas den förmente oförrätt, som honom woro tilfogat, skulle han tillika med sin broder blifwa stält på frij foot igen. <div style="text-align: center;">Warschau den 19 Martij</div> Här är nu alt stilla, emedan sammankomsten är til den 2 Aprilis utsatt blifwen, i medlertid wäntar man med längtan efter Wojwodens af Posen återkomst, som nu är i Heilsberg hoos Hans May:tt af Swerige. De Swänske indrifwa ännu Contributionerne temmeligen starkt, och hafwa låtit Cron-Marskalken Bielinsky ansäija, at så framt han ey infunno sig til den utsatte tiden här uti sammankomsten, skulle hans gods det umgälla. Det samma hafwa de och låtit Wojwoden af Plosko antyda. De hafwa sig bägge derföre förklarat, at wilja sig här inställa, och är den förre, som redan war i stillhet til Konung Augustus öfwergången, och sig hoos honom i några dagar uppehållit, åter på 9 mijhl när hijt tilbaka kommen, bemödandes sig Cardinalen på det högsta at draga honom med til denne Confederationen. General Rensköld förmenes nu redan wara ingången i det Sendomirske Wojwodskapet. Konung Augustus har wid sin ankomst dijt funnit mächta få Officerare af Cron Armeen för sig, och äro allenast 13 Compagnier af be:te Armee hoos honom quarblefne, iämte 3000 Sachser, och emedan de Swänske nog starkt låta sig där känna, så lärer wäl både Adelen och de ofwansagde 13 compagnier nödgas sig bequäma til denne Confederationen. Konung Augustus, som wid sidste postens afgång dragit sig närmare in åt Sendomir, tror man wara sinnat at gå åt Oulno i Reuschland, och at Wojwoden af Marienburg med flera herrar woro redan ankommen til Lemberg, hwar öfwer samma Wojwodskap skal wara mycket bekymrat, fruchtandes at Sachserne torde draga de Swänska, och til äfwentyrs Ryssarne med dijt åt. Ett Swänskt partie har wid Schlesiske gräntzen ofwerkommit och borttagit 3000 flint Musqueter, 3000 paar pistoler, en stoor myckenheet Gnll galoner, samt penningar och andra waror, som kommit ifrån Lejpsig, och hört Muscowitiske köpmän til. Printz Alexander Sobiesky blifwer i desse dagar hijt förwäntat. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudquarteret Heilsberg i Ermland den 20 Martij</div> HAns Kongl. May:tt har i förra wekan warit här ifrån rest til at besee och mönstra regementerne i deras quarter i Pomerellen och Prüssen. Nu är Hans Kongl. May:tt i Melsak, 4 mijhl här ifrån til at mönstra Gardet, och wäntas i dag hijt tilbaka igen. Öfwersten Hummerhielm, som tillika med Ofwersterne Lagercrona och Meijerfelt nu är blefwen General Major, är ifrån dess långsamma fängelse utur Littoven hijt tilbaka kommen. En Sachsisk Öfwerste, benämd Goltz, som blef fången i Thorn, har warit dijt och honom afhämtat, til at der igenom få sin frijheet, den han och erhållit. Den Sachsiske General Lieutnanten Röbel är af Hans Kongl. May:tt uppå Konungens i Prüssen förbön blefwen stäld på frij foot. För några dagar sedan äro General Lieutnanterne Ridderhielm och Mörner här ifrån afreste, hwilka General Felt-Tygmästaren endera dagen lärer fölia. Wojwoden af Posen Lessinsky är under Hans Kongl. May:tz frånwaro ifrån Warschaw hijtkommen och lärer få audience, så snart Hans Kongl. May:tt kommer tilbaka igen. Mötet i Warschaw är upskutit til den 2 Aprilis, innan hwilken tid inge Uniwersalier til Waldagen lära utgifwas. {{Titel|1704. Nº 16<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 19 Aprilis.}}<div style="text-align: center;">Janisky i Samoijten den 15 Martij</div> Majoren Dankwart blef den 10 hujus med ett partie bestående af 350 til häst, 200 til foot och 2 tupundige stycken här ifrån utsänd til at indrifwa det prowiant, som Pohlackerne sökte att hindra uti de på 2 a 3 mi hl här omkring liggiande byar. Footfolcket under Capitein Swarts anförande gick en wäg, som war en half mijhl närmare, men Majoren med Rytteriet en annan wäg igenom skogar. Under Marchen fick han kunskap, at dhe 9 Compagnier Polackar, som ströfwat omkring, woro allenast ett Musqwet skått ifrån honom uti en by Jakiski, för denskull Majoren oanset snön war mächta hög, gick i gått traf på dem in, då de, fuller i begynnelsen förestälte som wille de hålla stånd, men när de märckte at de Swänska hade alfwar med sig, togo de flychten, och blefwo så eftersätte, at de en stor hop döda, och der ibland en förnäm Officerare, efter sig lemna måste. deruppå Majoren den byen och alle de andra til Contribuerande ansade, och skriffteligen beordrade Footfolcket som wäl en mijhl derifrån war, at draga sig hijt igen, hwarest och Majoren sielf klockan 3 efter middagen samma dag med Rytteriet ankom. I går blef ett annat starkt partie utbeordrat ifrån Scheimen åt Liukaw i samma ährende, gåendes Öfwerste Stakelberg och Öfwerst-Lieutnanten Aperlman med 100 hästar förut. När de kommo en half mijhl ifrån Scheimen, funno de wid en by mitt i wägen 600 Polakar för sig til häst upsatte, som hade giort en förtroup af 50 hästar, hwilka sig 600 steg ifrån sielfwa hopen mitt öfwer wägen hade upstält. Så snart de Swänske blefwo dem warse, stadnade de något litet, och giorde gewäret färdigt, och i medlertid redo Polackerne fram åt dem, winkandes med sine mössor, at de skulle man komma. När de Swänske woro färdiga, togade de fram, gingo på desse förtroupper löst, drefwe dem undan sig in til den andra hopen, hwilken och så länge blef stående, til dess de Swänska giorde sig färdige at gifwa dem en Salwa, men i det samma de skulle läggia an, wände Polackarne ryggen til, och skingrades utnr hwar annan då de Swänska satte efter det bästa de kunde, sköto en hoop neder, och togo några til fånga, förföljandes de öfrige 5 fierdings wäg, til däss hästarne trottnade, och de dem uti alla buskar och skogar hade injagat. <div style="text-align: center;">Warschau den 24 Martij</div> Wojwoden af Posen förwäntas med största längtan hijt tilbaka igen, innan hwilkens ankomst någon församling här näpligen lärer hållas. Han säijes hafwa skrifwit hijt, och gifwit förtröstan om ett godt unslag i sine ährenden. Man förnimmer, at Konung Augustus har dragit sig med sine Sachsiske Troupper ifrån Sendomir åt Lublinske sidan, och slagit en skepsbryggia några mijhl hijt om Sendomir til at gå deröfwer, om skönt General Renskiöld med sin Krigsmacht ey står långt der ifrån, så at det lätteligen torde af det tilfället dem emillan något komma at förelöpa. Cron-Feltherren drifwer mycket starkt uppå, at man måtte ofördröijeligen låta Cron-Armeen få dess återstående betalning, i widrigt fall befruchtar han at och den delen, som hawfer trådt til denna confederationen, torde sig hans lydno undandraga. <div style="text-align: center;">Tilsit i Preüssen den 25 Martij</div> Det skrifwes utur Littoven, at den Swänska General Majoren Grefwe Leijonhufwud, är med 6000 man utnr Curland dijt åt i antog, och at hela Littoven är öfwer denne rörelsen mächta bestört, så at man tror, at de oförtöfwat lära slå sig til det Swänska partiet. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 26 Martij</div> I går afton kom en Enspännare til Cardinalen med tiender, at sedan General Renskiöld med sin krigsmacht hade anryckt til Konung Augusti läger, och kommit det samma på en half mijhl när, har Konungen ey welat honom afbida, utan strax begynt draga sig öfwer skepsbryggian in uppå andra sidan, hwilket likwäl ey hade så hastigt kunnat ske, at icke de Swänske hint hugga in, och en deel af Sachserne nedgiöra. Uti flychten är en stoor hoop trängd afbryggian i strömen och fördräukt, och hafwa de Swänska af Sachserne bekommit 4 stycken, hwilka de strax omwänt, och sider med på ryggenspelat. Konung August skal der på hafwa låtit uprifwa bryggian, och begynt ifrån andra sidan skiuta med stycken in på de Swänska, men allenast 3 man der af blifwit träffade. Man wäntar nu stundeligen at erfara alla omständigheterne i denna drabningen, wid hwilken man det besynnerligit har anmärkt, at Sachserne warit de förste, som strax tagit flyckten, och om de så kallade Janitzarerne ey hade något stånd hållit, och Konungen undsatt, hade han säkert råkat i de Swänskas händer, warandes hans lijfpage nästan brede wid hans sida til fånga tagen. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudquarteret Heilsberg i Ermland den 27 Martij</div> HÄr ifrån är ey ännu något föränderligit at berätta. Wojwoden af Posen är fuller än här, men lärer i dessa dagar med Hans Kongl. May:tz swar, och förklaring öfwer de medbrachte ärenderne afresa. Ifrån General Renskiöld hafwa wij tiender, at han i det Sendomirske fulfölier Sachserne, ibland hwilka är en mächta stor fruchtan, så at de ingeledes hålla stånd. Det samma skrifwes ock utur Littoven, hwarest General Majorens Grefwe Leijonhufwuds folk hafwa nu nyligen några gånger å rad slagit Oginskys fölie, och troor man, at om Feltherren Sapieha wille gå dijt in på denne sidan, skulle hela landet honom tilfalla. <div style="text-align: center;">Dantzig den 2 Aprils</div> Sidste brefwen ifrån Warschaw medbringa ey något närmare om den der warande sammankomsten, men det blifwer der ifrån bekraftat, at Konung Augustus och General Renskiöld hafwa warit med hwar andra tilsamman, ock at Konungen strax hade dragit sig undan öfwer sin skepsbryggia, hwar uppå General Renskiöld hade bemächtigat sig bryggan, som Sachserne i hastighet ey hint uprifwa, och fått til byte 4 Stycken, samt någre fångne. Hurn många äro blefne, har mau ännu ey kunnat erfara. {{Titel|1704. Nº 17<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 26 Aprilis.}}<div style="text-align: center;">Tilsit i Preüssen den 31 Martij</div> Utur Littoven bekräftas, at den Swänska Armeen under General Majoren Grefwe Leijonhufwud fortsätter sin marche åth Wilna, och at den samma för några dagar sedan stått ey långt ifrån Keidan. Uti Keidan har en besättning någon tijd legat af Oginskys folk, hwilka så snart de förnummit de Swänskes antog, hade draget sig der ifrån, och i stället för at orten beskydda, tagit af Borgerskapet alla hästar och hwad de elliest kunnat öfwerkomma, och med sig bortfördt. <div style="text-align: center;">Warschau den 31 Martij</div> Wojwoden af Posen är ännu ey ifrån Konungen af Swerige tilbaka kommen, men man har likwäl åtskillige bref ifrån honom bekommit uti hwilka han gifwer förtröstan at innan några dagar wara här med god förrättning. I medlertid har man upskutit den här warande sammankomsten, uti hwilken Wojwoderne af Siradien och Sendomirs, Castellanen af Inowrachlaw och de Lomsiniske deputerade hafwa den 25 hujus aflagt deras eed, och trädt til denna confederationen. Den Swänska Generalen Horn har här omkring til säkerhet låtit förläggia 2000 man, och wäntas ännu andra 5000 man, hwilka i går redo stodo wid Blonie. Bemelte General har uu i 14 dagar warit något opaslig, fördenskul har Cardinalen tillijka med ett ansenliget fölie af förnämme herrar och Fruentimmer honom i går besökt. Man har i dag tiender, at Priutz Alexander redan är til Lowiz ankommen, och har derföre Cron-Feltherren strax skickat emot honom ett Compagnie dragoner til at honom hijt beledsaga, förwäntandes man honom altså här dageligen. Ifrån Cron-Armeen äro några deputerade ankomne, med hwilka man fuller ännu ey har begynt göra räkning, efter den erfordrade penninge summan ey är til hands, men man har dem försäkrat, at de strax wid Wojwodens af Posen återkomst skola få deras nöije, hwar uppå och Cron-Feltherren på det högsta drifwer til at derigenom kunna om be:te Armee göra sig fulkomligen försäkrat. Uti den sidst omtalte K: Augusti flycht wid Solec förnimmer man åtskillige förnäme herrar warit i stor fara, och at en ansenlig myckenhet af Sachserne af bryggian blifwet störti Weichselen. Nu säijas Sachserne och Pohlerne draga sig åt Lublin, och at General Renskiöld låter den uprefne bryggian förfärdiga til at följa dem efter. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudquarteret Heilsberg i Ermland den 3 Aprilis</div> WOjwoden af Posen är nu här ifrån afrest åt Warschaw mycket wäl förnögd med dett swar, som han af Hans Kongl. May:t i sine ährender har bekommit. Så snart han til Warschaw ankommer, lära sakerne där med alfwar företagas. General Renskiöld har den 22 Martij sidstledne wid Solec warit i färd med Konung August, och welat honom ifrån Marchen angripa. Men denne har ey funnit rådeligit at honom afbida, utan i hastigheet dragit sig tilbaka öfwer bryggian, som han har slaget öfwer Weichseln, lemnandes allenast med 300 man besatt den för bryggian upkastade Skantzen hwilken wåra strax anföllo, och Sachserne derut förjagade. Fienden kastade af halfwa bryggian, och skuta ouphörligen ifrån andra sidan utur 13 stycken in til mörka natten, men träffade allenast 9 man, hwilka blefwo dels sårade dels döde. Huru många af Fienden blifwit, wet man ännu ey förwisso, men en Lieutnant, en Cornett, Konung Augusts Cammarpage och några Commissariats betiente äro fångne. Här igenom har Sachsernes upsåt blifwit til intet at gå åt Warschaw och det öfwerrumpla. Ofwersten Lillehök, som ligger i Posen, har igenom 170 Musqueterare och 115 Ryttare under Öfwerst-Lieutnanten Weidenheims anförande låtit afhämta Printz Alexander Sobiesky ifrån Breslaw, och honom beledsaga åt Warschaw, dijt be:te Printz nu lärer wara ankommen. {{Titel|1704. Nº 18<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 3 Maij}}<div style="text-align: center;">Warschau den 7 Aprilis</div> Printz Alexander Sobiesky, som förleden Söndag hijt ankom, war i måndags hoos Cardinalen, och i Tisdags hoos den Swänska Commissarien General Horn til gäst. Wojwoden af Posen kom i Måndags om afton hijt tilbaka igen, och har fört med sig godt swar på alla sina ährenden, hwar af det förnämsta är at Hans Kongl. May:tt af Swerige gifwit försäkring at Cron-Armeen skal fulkomljgen få sitt nöije, så snart man wärkeligen låto utropa Interregnum, och trädde til ett nytt Konunge wahl, jämwäl och at Hans Kongl. May:tt wille wid wahlet aldeles lämna Republiquen frije händer, och strax där uppå låta fredz handlingen taga sin begynnelse. I desse dagar lärer altså sammankomsten åter hållas, och sakerne med eftertryck företagas. Konung Augustus står ännu med sitt Läger wid Pietrowin, och säijes hafwa til den 10 Maij låtit til sig förskrifwa Senatorerne, och fullmächtige ifrån alla Wojwodskaper, men det twiflas mycket om de lära sig där inställa. General Renskiöld skal hafwa tagit sin marche åt Radom, och wilja draga sig närmare hijt åth. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 11 Aprilis</div> Förleden Fredag blef sammankomst hållen af de här warande Confederations deputerade, uti hwilken Cardinalen i anledning af det igenom Wojwoden af Posen medbrachte swar ifrån Konungen af Swerige framstälte om Interregni skyndsamma afkunnande, samt i följe der af om en kort termins afsättiande til ett nytt Konunge wahl. Man kunde den gången ey aldeles blifwa der om ensee, men dagen efter lyckades det bätter, i det då enhelleligen beslutit blef, at confederations instrumentet skulle ofördröijeligen utgifwas i Trycket, och uniwersalier til Waldagen utfärdas. Der uppå blef rådslagit, på hwad sätt be:te Instrument skulle underskrifwas, och gott funnit at det ena exemplaret, som kommer ibland acterne at förwaras, måtte underskrifwas af 2 fulmächtige utaf hwart confedererat wojwodskap, men det andra, som offentligen i Trycket utgår, af Cardinalen och Confederations Marskalken. Och efter såsom några af de fulmächtige åter mycket inständigt af Cardinalen begärte, at man måtte wara förtänkt på Wojwodskapernes befrielse ifrån contributionerne, så blef beslutit, at man skulle strax låta bref afgå til Hans Kongl. May:tt af Swerige, och iämte berättelse om det nu mera förklarade Interregno anhålla, at Hans May:tt efter dess giorde löfte måtte täckias befria ifrån alla widare pålagor de Wojwodskaperne, som wärkeligen äro i denne confederationen begrepne. Hwad nu widare här uppå följer, måste man dageligen förwänta. <div style="text-align: center;">Utur Samoijten den 12 Aprilis</div> Den Swänska Armeen indrifwer i Littoven starka contributioner, och står General Majoren Grefwe Leijonhufwud nu för tiden wid Kelm, hafwandes hoos sig ett skönt fält-Artollerie, men en deel af Troupperne drager sig längst wid gräntzen emot Birsen, dijt Oginsky har för någon tid sedan låtit sig föra, til at under sin siukdom wara i säkerhet, och låta sig bättre sköta. Det skrifwes ifrån Mitaw, at 2 Officerare med 5 tienare och 11 hästar woro nyligen utur Birsen dijt öfwerlupne, hwilka wetat berätta, at i Birsen icke allenast en stoor oenighet woro emellan de commenderade Officerarne af bägge partierne, utan och at Ryssarna af hunger och siukdom hopetals döö, och at de ey lära släppa Oginsky bort ifrån sig igen, föregifwandes at han är förbunden til at godt och ont med dem uthålla. <div style="text-align: center;">Dantzig den 16 Aprilis</div> General Majoren Grefwe Stenbock är i desse dagar åter hijt kommen, och har på Hans Kongl. May:tz af Swerige wägnar af Magistraten begärt, at den nyligen af Konung Augustus tilsatte Burgrefwen måtte afsättias, och at Konung Augusti inkomster af denna staden för detta och det förra åhret måtte med richtig räkning utlefwereras, såsom och, at den gamla skulden som den Gyllenstierniske familien hafwer af denne staden at fordra, måtte giöras richtig. Wid desse ärender har fuller Magistraten i begynnelsen giort en och annan swårighet, men lärer sig likwäl til det närmaste beqwäma. Här äro i dag komne tidender, at Interregnum är i Warschaw wärkeligen utropat, och at General Renskiölds Armee stodo allenast 5 mijhl der ifrån, men at han sielf woro i staden ankommen, samt at Konung August drogo sig med sine troupper neder åth Warschaw på andra sidan om Weichselen. Man wäntar om alt detta ännu närmare wisshet. {{Titel|1704. Nº 19<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 10 Maij}}<div style="text-align: center;">Warschau den 17 Aprilis</div> Efter man förnummit, at Konung Augustus har til den 26 hujus utskrifwit landdagar af alla de wojwodskaper, som ännu ey äro trädde til denne confederationen, så har den här warande sammankomsten låtit affatta bref til be:te landdagar, och söker at öfwertala dem til at antaga detta mötets beslut, och igenom deras biträdde befordra det samma, såsom för hela rijket mächta hälsosamt och nödigt, til en skyndsam framgång. Brefwen blefwo i dag upläste, gillade och strax utgifwne, hwar uppå ett utskott af confederationen har särskilt warit tilsamman hoos confederationens Marskalken, til at rådgiöra om en wiss dag til det nye walet, men man wet ey ännu för wisst hwad beslutit är, ehuruwäl många säija, at den 15 nästkommande Maij skal der til wara utnämd. Dhe sidste tidenderne ifrån Konung Augusti Läger förmähla, at be:te Konung ändå stod wid Pietrowin, och giorde sig hopp om at blifwa så wäl med flera compagnier af Cron-Armeen, i synnerhet om den Wolhiniske landdagen lyckligen för honom aflöper, som med Ryssar och Cossaqwer förstärkt. Men de nyligste brefwen utur Ucraine berätta, at man där om några Ryska troupper ännu ingen ting hörde. Wid Sendomir säijes Konung Augustus låta slå några bryggior öfwer Weichselen, och torde wäl siälf med sin krigsmacht begifwa sig bättre dijt up. Ifrån General Rensköld har man sedermera inga wissa tiender haft, men det förnimmes at några Swänske Regementer til foot äro i fult antog til hans förstärkning. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudquarteret Heilsberg i Ermland den 16 Aprilis</div> HOos oss är ännu intet föränderligit, men ifrån Warschaw förnimme wij, at Interregnum där är förklarat, och at uniwersalier til ett nytt wahl ofördröijeligen lära utgifwas. Til General Renskiöldz förstärkning äro några regementer footfolk nyligen utur qwarteren beordrade. Majorerne Wrangel och Rosen äro utur deras fängelse ifrån Muschow i dag hijt ankomne, och hafwa alleuast 3 wekor warit på wägen. <div style="text-align: center;">Tilsit i Preüssen den 20 Aprilis</div> Den Swänska General Majoren Gefwe Leyonhufwud står ännu wid Kelm i Littoven, hwarest han ett stort förråd af Lifsmedel låter tilsammanföra, och wäntar där til sig Öfwersten Stakelberg, hwilken redan upbruten är ifrån Scheimen och Linkow, der han med siit underhafwande manskap warit posterad. Wid samma upbrott är det händt, at i det 2 compagnier af de Swänska warit ut at infrifwa foder och lifsmedel, hafwa 18 Standarer Pålackar sig församlat, och dem anfallit. Men de Swänska hafwa giort en wagnborg af deras prowiant wagnar, och hållit fienden tilbaka, til dess de blefwo undsatte af en annat Troupp, som häftigt bröt in i Polakarnas hoop och dem förjagade. En stor deel blef til fånga tagen, men huru många blifwit nederhuggne, wet man ännu intet. {{Titel|1704. Nº 20<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 17 Maij}}<div style="text-align: center;">Warschau den 24 Aprilis</div> General confederations instrumentet är nu i Trycket afgångit, och til alla Wojwodskaper öfwer hela riket wärkeligen afskickat. Man har hållit onödigt at låta Interregnum på annat sätt utropa. Dagen til et nytt Konungewahl hålles före wara satt til den 9 Junij, imedlertid wäntar man, huru landdagarne, som til den 26 hujus utskrefne äro, lära aflöpa. General Renskiöld står med sin krigsmacht några mijhl här ifrån wid strömen Pilici, och är den Swänska Commissarien General Horn här ifrån rest ut til honon i Lägret. Konung Augustus war efter de sidste brefwen ändå i Pietrowin, man skulle för brist skul på foder och lifsmedel oförtöfwat der ifrån upbryta, som man mente, up åt Sendomir. Han giör sin högsta flijt at draga Cron-Armeen på sin sida, och skrifwes ifrån hans läger, at åter nyligen åtskillige compagnier af be:te Armee skola slagit sig til honom, såsom och i det Lencitziske Wojwodskapet, hwilket står med i denne confederationen, skal hafwa igenom sine deputerade ursächtat sitt förre förhållande, och nu förklarat sig för Konung August, men alt sådant hålles för ett fåfängt skryterij. De Swänska låta slå en bryggia öfwer Bug-strömen wid Sienokiem, til hwilket arbetet en stor myckenhet landfolk med yxor och spadar är upbodade. Man tror at der i negden ett läger för Feltherren Sapiehas folk blifwer afstuckit. Printz Alexander Sobiesky är här ifrån rest til Hans Kongl. May:tt af Swerige. {{Titel|1704. Nº 21<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 24 Maij}}<div style="text-align: center;">Warschau den 28 Aprilis</div> LAnddagarna, som böra vti woiwodskaperne hållas förut för det nya Konunga wahlet, äro til den 11 nästkommande Maij utskrefne, och sielfwe Waldagen til den 9 Junij, och såsom handlingen med Swerige deruppå skulle taga sin begynnelse, så blef förleden Måndag här i stora Kyrkian til den ändan en Bönedag hållen, hwar wid Cardinalen och samtlige de här warande Senatorer och fulmächtige sig infunne. Förleden Tisdag blef en allmän sammankomst hållen på Slottet, uti hwilken Confederations Marskalken först förde ordet, och förstälte, at alldenstund det, sedan Uniwersalierne til Interregni afkunnande och det nye Konunge walet woro utgångne, ey annat åter stodo, än at företaga Tractaterne med Hans Kongl. May:tt af Swerige, men de Swänske herrar Commissarierne ey kunde sig der til inställa, förr än de hade hoos Republiquen haft audience, så woro det nödigt at Församlingen måtte där til en wiss dag iu förr iu häller utnämna. Cardinalen råådgiorde något litet der om med Senatorerne, och uthsedde der til Torsdagen, som war i går, klåckan 9, påminnandes der hos, at Commissarierne såsom förträdande en stoor Konungs ställe måtte med tilbörlig heder blifwa uphämtade. Detta blef gillat, och 2 deputerade nämde, som skulle i förgår gifwa mer bemelte Commissarier samma beslut tilkänna, hwilket och skedde. I går på bestämdan tima for Wojwoden af Posen i Cardinalens wagn til herrar Cwmmissarierne, och hämtade dem up på Slottet. Wid trappan mötte dem Confederations Marskalken, och förde dem in uti sammankomsten, då samtlige Senatorerne stodo up, och blefwo ståendes, til dess herrar Commissarierne hade sig satt sig på deras der til förordnade stolar på högra sidan af bordet. Cardinalen såsom Primas Regni, satt för ändan, och Senatorerne på den wänstra sidan. General Horn begynte der uppå ett mycket zirligit tal, och widlöftigt förestälte sin Konungs ömhet och omsorg för Republiquens wälfärd och bästa, begärandes til slut, at såsom han med sin medbroder på Hans Kongl. May:tz wägnar woro beredd at inlåta sig uti handling, Republiquen då wille dess fulmächtige der til utnämna. Sedan Cardinalen hade med ett lika prydeligit taal, och försäkring om Republiquens ärkänslo der uppå swarat, togo herrar Commissarierne deras afträde, och blefwo på samma sätt tilbaka beledsagade. När de woro borta begärte Confederations Marskalken, at Cardinalen måtte utaf Senatorerne wälja wissa fullmächtige til Tractaten, och blefwo Biskopen af Posen samt Wojwoderne af Posen och Siradien der til förordnade. Utaf hela Confederationen skola och wisse deputerade blifwa nämde, hwilket doch ännu ey skedt är, emedan man sig om deras antal ey kunnat förena. I medlertid äro och bref afgångne til samtlige Statzministrerne, och af dem begärt, at de iämwäl måge sig hiit förfoga, så och til Städerne om deras biträde til denna Confederationen. I lika måtto har CronFeltherren skrifwit til hela Cron-Armeen, at han måtte sig til den 7 Maij församla wid Krzemienice där han lofwar sig wilja giöra en begynnelse til Armeens afbetalning, men de som sig där ey infinna, eller hängia sig til det andra partiet, skola wara deras fordran förlustige, och sedan därofwan på blifwa med straff ansedde. Konung Augustus är ifrån Pietrowin upbruten, och gången öfwer San-strömen warandes nu med Hofstaten ankommen til Gorzichach, men det stora lägret, där alla som äro på hans sida, skola sig församla, blifwer wid Hysing Afstuckit. General Rensköld står med sitt Läger wid Nowemiasto, och är med 2000 Man til foot blefwen förstärkt. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 30 Aprils</div> Sedan de Swänske herrar Commissiarerne hafwa den 27 hujus haft deras pnblique audience uti de confedereradesförsamling hafwade gifwit deras Konungs meniug oc upsåttilkänna, bestående der uti, at Hans Kongl. May:tt är benägen til at igenom den Oliwiske fredens bekräftande förnya den förra wänskapen och goda förtroendet med hela Republiquen. I går skulle der öfwer hållas en conference, men där wid blef något hinder til i dag, då Commissarierne hafwa sig infunnit, doch wet man ännu intet, hwad som där uti kan wara förlupit. <div style="text-align: center;">Dantzig den 7 Maij</div> Hans Kongl. May:tz af Swerige swar uppå denne stadens nyligste förklaring är ankommet, och låter Hans Kongl. May:tt sig altsamman wäl behaga, undantagandes det som tilträdet til den stora Confederationen angår, hwilket man här ännu söker at afbidia. Men såsom den föresatte tiden i dag löper til ända och det märkes, at Hans Kongl. May:tt dess påstående ey lärer eftergifwa, så är ingen twifwel om, at icke saken ännu innom afton blifwer richtig. I förgår afton upkom ett owäsende emellan några af gemene folket och de här warande Swänska hwilket ändades i slagsmåhl, hwar wid några på både sidor blefwo sårade. Sådant at förekomma har Magistraten ett strängt påbud emot gemene mans ostyrighet i går låtit utblåsa. Printz Alexander Sobiesky är den 4 hujus ifrån Heilsberg rest tilbaka åt Warschaw. {{Titel|1704. Nº 22<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 31 Maij}}<div style="text-align: center;">Sendomir den 6 Maij</div> Konungen siälf är här, och wäntar på den Muschowitiske Armeen, til at sig med henne conjungera, ehuruwäl man ännu inga wissa tidender der om hafwer. Han har redan låtit utgå de sidste uniwersalierne til Adelens allmänne upbod, och bestämt den samma, som förmenes, til den 20 Junij, at sig församla här under staden emellan Weichselen och San, til hwilken ända en ny landsdag til den 29 hujus är utskrifwen. Man är doch ey utan fruchtan, at Konungen i Swerige torde med hela sin macht innan kort wända sig hijt up åt, desse anslag at förstöra, och at General Rensköld i medlertijd lärer wid den Pohlniske och Schlesiske gräntzen gifwa acht på de Sachsiske Troupperne som utur Tyskland säijas ankomma. <div style="text-align: center;">Warschau den 7 Maij</div> Handlingen med de Swänska Commissarierne har lidit något upskof för Herr Wachschlagers opaslighet skul, men är nu åter igen påbegynt med liknelse til god framgång. De Confedererades deputerade hålla sins emellan dagelige rådslag, hwilka förmenas mäst gå ut på personerne, som wid det instundande walet böra komma i betänkiande til Cronan. Man tror at alle främmande där wid förbigås, och at man hälst lärer falla på någon Inlänsk, doch går der med så hemligen til, at intet synnerliget kan erfaras. Konung Augusti landdagar, som warit utskrefne til den 26 Aprilis, förnimmes wara til största delen afbrutne, men at be:te Konung likwäl har hopp at draga åtskillige Wojwodskaper på sin sida, hwar til han både konster och penningar har osparde. Man har här tidender, at General Rensköld är ifrån Nowemiasto upbruten til at upsökia Konung Augustus, och at be:te General wil med ett starkt detachement å nyo besättia Cracaw, efter han fått kundskap, at där ett stort förrådzhuus skal uprättas. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud quarteret Heilsberg i Ermland den 15 Maij</div> PRintz Alexander Sobiesky reste för 8 dagar sedan åter här ifrån tilbaka åt Warschaw wäl förnögd med det undfängnande, som han af Hans Kongl. May:tt åtniutit. Här begynna nu anstalterne småningom giöras til upbrottet här ifrån, hwilket och lärer för sig gå, så snart de förwäntade ersättnings troupperne utur Swerige och Pomern ankomma. Feltherren Sapieha är med sitt folk, som i det Culmiske hafwa haft deras quarter, redan upbruten, och går åt Littoven, hwar ifrån det berättas, at Littoverne begynna wijsa sig för honom mycket benägne, och lära wid hans ankomst compagniewijs honom tilfalla, efter som och redan månge compagnier hafwa begifwit sig uppå wår sijda. General Majoren Grefwe Leiionhufwud har med sine troupper beränt Birsen, och gifwer gott hopp om en lycklig och skyndesam förrättning. {{Titel|1704. Nº 23<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 7 Junii}}<div style="text-align: center;">Sendomir den 10 Maij</div> Konung Augustus har i dag med den Påwiske Nuntius och så månge af Senatorerne och fullmächtige utur woiwodskaperne, som sigh ännu infunnit, hållit bönestund och Procession här i stadz kyrckian, och sedan giort en begynnelse til det hijt för skrefne stora mötet. Men efter walet afdeputerade har warit ringare, än man förmodat, men det förmenas, at flere dageligen lära sig inställa, är sessionen til nästkommande Fredag åter upskuten. Det är strax i begynnelsen ey aflupit utan oenighet, emedan man ey kunnat komma öfwerens om Marskalkswalet, hwilken twist ännu är osliten. <div style="text-align: center;">Warschau den 11 Maij</div> DE confedererades fulmächtige fortsättia dageligen deras samtal med de Swänska Commissarierne, men efter alt blifwer hållit mächta hemligen, kan man ingen ting erfara af det som der uti för händer hafwes, doch tror man, at det ey lärer komma til något wist slut, förr än det tistundade Konunge walet förbij är. I medlertid är Hans Kongl. Maytz af Swerige försäkrings skrift, som Republiquen gifwen är, i desse dagar af de Swänska Commissarierne ntlefwererat, och redan i Trycket utgången. En stoor deel af Magnaterne och Deputerade, som här warit församlade, äro här ifrån afreste til de confedererade landdagarne, hwilka i dag taga deras begynnelse. Den landdagen, som här skulle hållas, har man fuller och dag i begynt, men ey annat der wid företaget, än at låta ett swar afgå til Enkiedrottningen uppå dess bref om de Kongl. Pohlniske Printzernes befrielse, såsom och at af Cardinalen begära, det han måtte sine utgångne uniwersalier låta uti de publique acterne inläggia och antekna, hwar förinnan ingen landdag wäl hållas kunde, och är der uppå landdagen utsatt til den 7 Junij, 2 dagar före waldagen. Printz Alexander Sobiesky kom i förgår hijt tilbaka ifrån Heilsberg, och hafwer Cardinalen, Cronfeltherren, och flere af de här warande Senatorerne warit en och annan gång med honom til hemliget samtal öfwer hans förrättning wid det Kongl. Swänska hofwet. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 12 Maij</div> En stoor del af Magnaterne här i landet hafwa sig nu församlat, och wänta uppå Feltherren Sapiehas ankomst, som innan kort lärer sig här infinna, warandes hans folk tillika med några Swänska troupper redan på denne sidan om Grodno i fult antog. I Rossinie skal med det första en landag hållas, hwilken lätteligen torde gifwa anledning til en confederation, emedan största delen Adelen är med Oginsky illa tilfredz, och kunna så mycket mindre hafwa på honom något afseende, som han sielf ligger i Birsen af de Swänska innesluten. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 14 Maij</div> Man har i desse dagar warit här alarmerat öfwer ett starkt partie Littover, som gått öfwer Weichseln, och låta see sig några mihl här ifrån, men ännu äro de ey närmare komne. General Rensköld drager sig up åt Sendomir til at Konung Augusti dijt utskrefne sammankomst förstöra, och stod för några dagar srdan emellan Skrin och Scildlovice. Man har här utsport at Litto verne skulle wara uti ett af hans partie infunne, och giort någon skada, men det hålles för ett löst rychte, til dess någon bekräftelse derom inkommer. <div style="text-align: center;">Dantzig den 21 Maij</div> General Majoren Gref Stenbock kom i Onsdags tilbaka ifrån Heilsberg, och gaf Magistraten tilkänna, at Hans Kongl. May:tt af Swerige ingalunda funno den af staden tilbudne förklarningen nöyachtig, utan wille hafwa den samma på sådant sätt, som på Hans May:tz wägnar blifwit upstält. Det hade ett farligit utseende, aldenstuud alle här warande Swänske låto uppacka, och til den del afföra deras saker och Troupperne i medlertid woro runt omkring staden på en mijhl när ankomne, til dess omsider Magistraten och samlige ordnungen beslöto i går middag at den begärte förklaringen underskrifwa, och sände henne strax til General Majoren Gref Stenbock, som en half mijhl utom staden wid Langefuhr sig uppehöll. Således är nu mera saken aldeles richtig, och denne staden satt utur all widlöftighet. Til Thorn, Elbingen, Marienburg, och andra städer i Preüssen, äro på Haus Kongl. May:tz af Swerige wägnar Enspännare afsände at på äfwen lika sätt förklara deras biträde til den stora confederationen, hwilket de utan motsäijelse lära göra. I går afton äro de utur Pomern förwäntade ersättnings troupperne med 16 farkoster til Oliwiske stranden lyckligen ankomne. {{Titel|1704. Nº 24<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 14 Junii}}<div style="text-align: center;">Sendomir den 16 Maij</div> I förgår blef åter mötet hållet ute i Lägret af så många Senatorer och deputerade, som sig ännu infunnit. Biskopen af Culm, den förnämste af Senatorerne, höll der uti ett widlöftigt tal, och på det ijfrigste förestälte den Warschowiske confederationens swåra företagande emot Konungen, slutandes der med, at til Fäderneslandets räddande ifrån des ofelbare undergång intet kraftigare medel woro, än at alla Wojwodskaperne sig begofwo nti en General confederation, hwar til han dem på det högsta rådde. Detta blef och bewiljat, och den Littoviske Jägemästaren deruppå til Marskalk utwald, hwilken det med tack antog, och strax utnämde wisse fulmächtige utaf hwart landskap til at ett General confederations Instrument uppsättia, hwar med och Sessionen den gången ändades. Wid hofwet talas elliest om intet annat, än om Ryssarnes och Cossaquernes ankomst, om en ansenlig Sachsisk Armens antog utur Tyskland, hwilken redan skal stå wid gräntzen, samt om hela Adelens upsittiande man för man at gå åt Warschaw til at det den 9 Junij berammade Konunga walet med wäpnat hand förstöra. Hwad af alla desse anslag blifwer, står der hän, i medlertid blifwer denne staden och Slottet med all möijelig flijt emot hwariehanda oförmodeligit anfall befästat, och äro 2 Regementer til foot af Cron-Armeen, samt några Compagnier Sachsiske Dragoner til Garnison här inlagde under General Venedigers befäl. Cron-Underfeltherren Siniansky säijes och hafwa gifwit försäkring at wilja innan kort med några Troupper sig här infinna. <div style="text-align: center;">Warschau den 20 Maij</div> Handlingen med de Swänska Commissarierne hålles nu för wara aldeles richtig, men at hwad som slutit är, ey lärer giöras kunnigt, för än wid sielfwa Konungewalet. Landagarne uti de Confedererade Wojwodskaperne äro alle öfwerståndne, och enhälleligen beslutit at man för man upsittia, och sig til den 9 Junij wid det nya walet här wid Warschaw infinna. Cardinalen har förleden Tisdag låtit Uniwersalier utgå til Wojwodskaperne och städerne i Prüssen, och där ansatt en almän Landag til den 29 hujus som i Graudentz hållas skal. General Renskiöld förmenes i desse dagar stå ey långt ifrån Sendomir i upsåt, at Konung Augusti Armee där angripa, warandes alle de Swänske Troupperne, som stått wid Posen och där omkring, i fult antog at sig med be:te General sammanfoga. Det sidst omrörde Littovernes infall uti ett Swänskt partie blifwer fuller ifrån Konung Augusti läger bekräftat med de omständigheter, at [..] man skulle wara slagne, och 20 til fånga tagne, men ifrån ingen annan ort har man der om den ringaste kundskap. Här i negden äro åter 3 Swänske Regementer ankomne, men om de skola här qwar blifwa, eller gå widare, wet man ännu intet. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud quarteret Heilsberg i Ermland den 22 Maij</div> HAns Kongl. May:tt har i desse dagar warit här ifrån förrest åt Dirschaw, och kom i förgår afton hijt tilbaka igen. I Dirschaw mötte Hans Kongl. May:tt General Majorens Grefwe Stenbock bref och berättelse om staden Dantzigs beqwämande til Hans Kongl. May:tz behag, hwarigenom med den saken aldeles här nått sin richtighet. Man förnimmer, at de utur Pomern förwäntade Troupperne äro til Oliwa ankomne, och skola ofördröijeligen gifwa sig widare på marchen. Det förmenes, at det Ekebladiske Regementet skal komma at liggia i Elbingen uti Dalregementets ställe, hwilket lärer gå med i Fält. Ännu höres ey af ersättnings troupperne utur Swärige, och kan man härföre än med ingen wisshet säija, hwad dag upbrottet här ifrån lärer för sig gå. <div style="text-align: center;">Wilda i Littoven den 23 Maij</div> I förgår afton ankom Feltherren Sapieha hijt i staden med sin Fru och ett ansenliget följe. I går och i dag äro hans medkomne Troupper gångne här öfwer strömen, och draga sig åt gräntzen, til at sammanfoga sig med den Swänska Armeen under General Majoren Grefwe Leijonhufwud. De bestå af Pohlniske och Tyska Ryttare och Dragoner, samt några compagnier til foot, och giöra tilsammans öfwer 4000 Man, alt wakert och wäl beredit folk, förandes med sig 7 feltstycken. Det säijes at Printz Wiesnowiesky med några 1000 af sine och Oginskys Troupper har och draget sig åt gräntzen til at de Sapiehiske där möta. Om så är, lärer man innan få dagar om drabning dem emellan förnimma. Den unge Sapieha är och nu här i staden, och lärer, som man tror, tillika med sin fader i morgon fölia efter til Armeen. <div style="text-align: center;">Dantzig den 28 Maij</div> Sedan den bekante förklaringen blifwit af denne staden underskrifwen och utlefwererat, är här nu alt stilla, ehuruwäl det gemene folket än något knorrar. Uppå de puncterne, som staden til sin säkerhet åstundar, wäntas nu stundeligen Hans Kongl. May:tz af Swerige swar och bekräftelse. De Pomerske Troupperne blefwo strax utskeppade, och äro redan åt Dirschaw och Elbingen af marscherade. I lika måtto äre de, som utur Swärige förwäntades, lyckligen ankomne, och redan i land satte, så at Hans Kongl. May:tt af Swerige i desse dagar lärer hafwa dess hela macht tilsamman. {{Titel|1704. Nº 25<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 21 Junii|kommentar={{Wikipedialänk|Sandomierzkonfederationen}}}}<div style="text-align: center;">Sendomir den 23 Maij</div> Det här warande mötet har sig förwandlat uti en General Confederation, hwilken Konung August och samtlige Senatorerne och Adeln, som tilstädes är, hafwa underskrifwit och beswurit. Det är och beslutit, at Cardinalen, Biskopen af Posen, Wojwoderne af Posen och Siradien, Cron-Feltherren, Wojwoden af Lencitz och hans son den unge Toviansky, såsom och den Warschoviske Confederations Marskalken Broniz, samt alle til samma confederation hörige, förklaras i kraft af det Lublinske Riksdags beslutet för Rebeller och fiender, och deras godz och ämbeten förlustige. Cron-Under-Feltherren Siniansky, Cron Cammarherren och Cron Qwartermästaren, som bägge äre Furstar Lubomirsky, så och de hoos dem befinntlige Pohlniske Compagnierne, samt General Brandt med det på Tysk foot stående Krigsfolket äro 4 wekors tid gifne at sig förklara, och denne Confederationen biträda, i widrigt fall skola de wara til lika straff med de öfrige förfalne. Samma betänknings tid gifwes doch iämwäl de först nämde herrrarne och Adelen af den Warschowiske Confederationen, undantagandes Cardinalen, Biskopen af Posen, och Confederations Marskalken, för hwilka aldeles ingen nåd är öfrig. Med alt detta är man här i fruchtan at denne staden torde blifwa belägrat, efter General Renskiöld är hijt åt i antog, och blifwer dageligen med friska Troupper förstärkt. Sachserne föröfwa i deras quarter stora wåldsamheter, och afskiära icke allenast gräset utan och säden på marken, derföre hafwa så wäl det Sendomirske som andra Wojwodskapers deputerade hoos Konung August anhållit at blifwa ifrån dem, såsom och ifrån de ännu utur Tyskland förwäntade, aldeles befriade. De Podoliske knorra i lika måtto emot Ryssarne och Cossaquerne som på den sidan säijes ankomma. <div style="text-align: center;">Warschau den 24 Maij</div> Om de Confedererades underhandling med de Swänska Commissarierne kan man aldeles intet erinra, doch tror man at det förnämsta blifwer til efter Waldagen upskutit. Ifrån General Renskiöld har man sedermera ey något annat hört, än at han är med några Regementer til häst och foot blifwit förstärkt, och fortsätter sin marche åt Sendomir. De Rodomske och Opocryniske districterne hafwa sig ifrån den Sendomirske Confederationen afsöndrat och slaget sig til General Renskiöld. Til Pultowsk äro 3000 Swänska ankomne, hwilka wänta ännu flera efter, och lära der ifrån widare toga up åt Lublin. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 28 Maij</div> Ifrån Sendomir berättas, at Konung August med sitt anhang har mächta skarpa beslut där låtit affatta emot denna Confederationen, hwilket doch til ingen ting annat lärer tiena, än at sinnerne här desto mehr förbittra, och til ståndachtighet upmuntra. På andra sidan om Weichselen äro 5000 man Swänska i fult antog up åt Sendomir. <div style="text-align: center;">Dantzig den 5 Junij</div> Nu är Hans Kongl. May:tz af Swerige swar uppå de åstundade puncterne, och försäkring för denne staden ankommen, hwar efter en begynnelse redan giord är at fulgöra, det staden sig uppåtaget. Förleden Tisdags afton kom Hans Kongl. May:tt oförwäntat til Oliwa, begaf sig strax neder til stranden at bese de ankomne Troupperne, och gaf befalning om deras skyndesamme aftog, hwar uppå Hans May:tt for om bord på Örlogskeppen, och reste dagen efter för middagen tilbaka åt Heilsberg. De stora styckerne, som Konung Augustus förledit åhr lät föra ifrån Marienburg åt Elbingen, äro hijt ankomne, och i går brachte om bord at föras åt Stockholm. Ifrån Warschaw har man ey något föränderligit, utan at Konungewalet til den 9 hujus förblifwer faststält, men ifrån Graudentz berättas, at den store Preüssiske landdagen, som blifwet förwandlat uti en confederation, är förleden Torsdag lyckligen ändat, den Warschowiske confederationen bekräftat, och enhälleligen beslutat at man för man til Waldagen i Warschaw sig infinna, hwilket och igenom bref blifwit Cardinalen, Cron-Feltherren och Confederations Marskalken tilkänna gifwit. Utur Pohlen äre här tidender inkomne, at General Renskiöld har i det Sendomirske nedergiort 600 Sachser, och fått en Generals person tilfånga, och utur Littoven skrifwes, at hela Oginskys anhang hafwer honom förlåtit, och sig wed Sapieha förenat. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud quarteret Heilsberg i Ermland den 5 Junij</div> HAns Kongl. May:tt reste förleden Tisdag här ifrån åt Oliwa, och kom dagen efter hijt tilbaka igen. Det förnimmes utur stoor-Pohlen, at Konung August dijt afsänt åtskillige Partier blandade af Sachser och Wolosger, som illa farit fram uti de confedererades gods, iämwäl och häfwit 2 wåra Partier af 20 Man hwardera. Nu hafwa åtskillige wåra Regementer upbrutit utur quarteren, och gått åt Warschowiske tracten desse röfware hopar at förskingra. Det lärer och ey blifwa månge dagar, innan wij samtlige här ifrån upbryta. {{Titel|1704. Nº 26<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 28 Junii}}<div style="text-align: center;">Sendomir den 27 Maij</div> Sedan Confederationen nu blifwit underskrifwne och beswuren, och befalning gifwen at låta den med det första i Trycket utkomma, är det här hålne mötet ändat, och största delen af Senatorerne hemreste. Konung Augustus har i desse dagar warit en mijhl här ifrån til samtal med Wojwodinnan af Bels, Under-Feltherrens Fru, hwar af man wid hofwet slutit, at förtroligheten emellan Konungen och be:te Under-Feltherre lärer wara åter uprättat. Den största förtröstan sätter man på den utur Tyskland förwäntade Sachsiske Armeen, såsom och uppå den Muscowitiske, hwilka bägge mau försäkrar skola i begynnelsen af Julij Månad Wara här. <div style="text-align: center;">Posen den 1 Junij</div> Starosten Smigelsky har igenom ett Parti nyligen på ängen här utan för Staden borttaget 100 Swänska hästar, men Sachserne hafwa sådant måst betala, i det de utcommenderade Swänska hafwa 3 mijhl här ifrån råkat på ett parti der af, en stor del nederhuggit och bracht de öfrige med hästar och full mundering med sig hijt tilbaka igen. Sedermera äro de Swänska och de Sapiehiske här ifrån togade, hafwandes ett litet Artollerie med sig, Smiegelsky at upsökia, men denne har gått undan, och med 2000 Man kastat sig in i Staden Posen, hwar utur han med 12 stycken häftigt på de Swänska skutit så at de måst draga sig tilbaka, i mening at honom uppassa, när han begifwer sig ut på fältet igen, efter de ey äre starke nog at staden angripa. Skulle de Swänska Troupperne, som förwäntas de förra til förstärkning i tijd ankomma, torde Smiegelsky med hela sitt partie blifwa insperrat, och giort til krigsfångne. <div style="text-align: center;">Utnr Samoijten den 2 Junij</div> Feltherren Sapiehas Conjunction med de Swänska säijes utan det ringaste hinder wara skedd, och Birsen, där Oginsky sielf inneligger, wara af de Swänska beränt. En deel af den lille staden under Fästningen skal wara af de belägrade afbränd, til at kunna sig desto friare förswara, i medler tid säijes och Wiesnowieskys folk wara i antog at staden undsättia. Man tror at Sapieherne lära bekomma ett stort anhang af Adelen, och äro dess utan 1200 Man af Wiesnowieskys folk nu nyligen på eu gång til dem öfwergångne. <div style="text-align: center;">Warschau den 4 Junij</div> KOnunge walet skal den 9 hujus wist för sig gå, och äro redan huusrum för de ankommande herrarne öfwer alt betingade. Cron-Marskalken är förleden Måndags redan ankommen. Man har här den efterrättelsen, at General Renskiöld ännu ey har något emot Konung August företagit, skal och ännu ey wara utur sitt Läger upbruten. Det säijes at ett Sachsiskt och Pohlniskt detachement skal wara utaf Konung August utskickat åt Lemberg til at upfordra Staden och om det förwägras, at då med Eld och Swärd den samma angripa, och efter besättningeu där inne ey är stark, så befruchtar man, at orten lärer nödgas at sig beqwäma. Utur Samoijten berättas, at största delen af Adelen är uppå Cardinalens Uniwersalier uti Rosinie tilsammankommen och beslutit at där hålla en Landdag, så snart Feltherren Sapieha ankommer, som dageligen förwäntades. Uti de Nuriske, Lomziske och Rocamiske districterne hafwa 4000 af Adelen draget sig tilsamman, och uti Ostraw beränt 500 man af de Swänska, men de hafwa blifwit af ett starkt ankommit Swänskt partie, och tillika af dem som berände warit, anfalne, och öfwer 600 man på Platzen nedergiorde, och de öfrige med flychten undankommne, hwar uppå de Swänska uti aftoget en hoop städer och byar til straff hafwa låtit afbränna. Plosskiske och Sacroziniske Landdagarne, som uppå Cardinalens Uniwersalier warit hålne äre wäl afslutne, och äro på den förra 30, och på den sednare 20 fulmächtige til Waldagen utnämde. Generalen af Stor Pohlen har fått sig til förstärking några 100 Sachser och confedererade af Cron-Armeen, och låtit utgå Uniwersalier till Prowincierne i Stoor Pohlen at ingen af Adelen skulle sig understå at resa til Waldagen, annars wille han alla deras gods låta afbränna. {{Titel|1704. Nº 27<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 5 Julii}}<div style="text-align: center;">Warschau den 7 Junij</div> LAnddagen som här den 11 Maij hållas skulle, och då blef til i dag utsatt, är nu i dag hållen, på hwilken 12 fullmächtige blifwit förordnade til det i öfwermorgon ansatte Konungewahlet, doch så, at och af hela Adelen kan sig der tit infinna, hwem som hälst behagar. Så har man och gifwit den Warschawiske Castellanen fullmacht at utskrifwa Uniwersalier til Adelens allmänne upsittiande. Den Masuriske Landdagen, som höls för 8 dagar sedan, hade ey beståud, hwar uppå och 3 districter der af hafwa sig församlat, och trädt ifrån denne Confederationen. Skattmästaren Sapieha är förleden måndags med sin son hijt ankommen, och torde Printz Alexander wid sielfwa walet ey långt här ifrån sig uppehålla. Det skrifwes ifrån Sendomir at sedan General Renskiöld med sin krigsmacht war där på 3 mijhl när ankommen, hade Konung Augustus efter hållit krigsråd med de närwaraude höga Officerarne af Cron-Armeen beslutit at bryta up der ifrån, och med sine Troupper draga sig ur åth Jaroslaw, til at där med den förutgångne deelen af Cron-Armeen, som för honom sig förklarat, samt med den ankommande Muscowiske Krigsmachten sig sammanfoga, och hade be:te Konung icke allenast låtit skepsbryggian ifrån Sendomir föra San-strömen upföre utan och nederrifwa alle wärken, som han wid Sendomir låtit upkasta. Några upsnappade bref förmäla, at några 1000 Man af Cron-Armeen tillika med en del Littover och Sachser äro under förwäudning at gå emot General Renskiöld, beordrade at i hast ryckia hijt åth, och de Confedererades wal förstöra. Om något der af blifwer, lärer sig snart utwijsa. Eliest säijes Påfwen hota Cardinalen med banlysning, om han med sitt förehafwande ey afstår, och at befalning til den Påwelige Nuntius hoos Konung August redan skal wara ankommen sådaut i widrigt fall at wärkställa. Hwad detta lärer uträtta står där hän, i medlertid är Cardinalens contra Manifest emot Konung Augusti utgångne uniwersalier här redan under trycket. Ifrån Lemberg skrifwes, at några Pohlniske och Sachsiske Troupper äro där förr ankommne, och at Rubinsky, som dem anförer, har skickat in til Magistraten, och begärt at Garnisonen måtte genast utmarchera, men at der uppå woro swarat, at det ey stodo uti Magistratens macht hwarken at quarhålla besättningen, eller den samma utdrifwa, elliest woro man där i quarteren öfwer Cossaquernes annalkande mächta bekymrat. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 11 Junij</div> I förgår som war den berammade Waldagen, begofwo sig de här warande Senatorerne och fullmächtige efter hållen Gudztienst ut på den wanlige Wahlplatzen, och höllo under Tält den första Sessionen, der med det samma ett häftigt rängnwäder inföll. Til betäckning och större säkerhet woro på den ena sidau ey långt ifrån Wahlplatzen några 100 Man Swänskt fotfolk och 2 Compagnier Ryttare, och på den andra sidan 6 compagnier af Cron-Feltherrens folk upstältc. Confederations Marskalken förde ordet, och först betygade sin glädie der öfwer, at den länge åstundade dagen woro kommen, på hwilken man finge wara förtänkt på at bätra de förra felen, och sättia Fäderneslandet nti ett önskeliget wällstånd igen ; Sedan aftackade han de närwarande herrarne och Adeln, at de uppå Cardinalens kallelse hade welat sig infinna, och önskade, at Gud wille til ett så hälsosamt wärk förunna nåd och lycka, frågandes til slut, hwad materie man aldraförst borde företaga. En deel war af den meningen, at efter Confedrerationen hade nu giort hwad af den samma warit åstundat, så woro det til önskandes, at och Hans Kongl. May:tt af Swerige behagade låta dem wederfaras det som dem woro tilsagt om Contributionernes uphörande, och den på begynte tractatens bringande til ett gott slut, hållandes för rådeligit at närwarande Wahl at upskiuta, til dess sådant woro skedt, men såsom denne meningen af de mästa fan stoor gensäijelse, så blef omsider belefwat, at mau skulle desse åhrenden de Swänska Commissarierne föredraga, och förklara, at man ey wäl kunde wärkeligen skrida til någo Wahl, för än Confederationen här utinnan finge ett nöije, i medlertid skulle dageligen wisse deputerade komma tilsamman hoos Confederations Marskalken, så wäl til at drifwa på Contributiones uphörande och tractaternes ändskap, som til at upsättia en uederlägnnings skrift emot det Sendomirske mötets beslut, och til at den sammankomsten på lika sätt och med en äfwen lika skarp dom bemöta; hwar uppå, sedan Confederations Marskalken hade iämwäl til Wahl Marskalk blifwit förordnat, Sessionen åter til den 16 hujus blef utsatt. <div style="text-align: center;">Graudentz i Preüssen den 16 Junij</div> Hans Kongl. May:tt af Swerige bröt den 11 hujus up ifrån Heilsberg, och wid samma tid begofwo sig alle Regementerne utur deras quarter, tagandes marchen up åt Pohlen. I går middag kom Hans Kongl. May:tt i egen Höga Person med ett litet följe af 5 eller 6 Cawallierer öfwer Weichselen här utanför staden, bytte om hästar, och red så fort den wägen åth Strasburg. I dag förnimmer man, at Hans May:tt har sig wänt, och gått åt Neümarck. {{Titel|1704. Nº 28<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 12 Julii|kommentar={{Wikipedialänk|Freden i Oliwa}}}}<div style="text-align: center;">Warschau den 14 Junij</div> ANtalet af de fulmächtige utur Woiwodskaperne ökas här dageligen. Förleden Söndag ankommo de Stor-Pohlniske och Siradiske och hafwa i dag warit hoos Cardinalen til audience. Man håller före, at den för händer warande handlingen ey mer lärer hafwa någon swårighet, emedan den Kongl. Swänska Commissiarien General Horn har dem confederadom tilstält sin Konungs förklaring, uti hwilken Hans Kongl. May:tt å nyo försäkrar icke allenast sig lämna Republiquen et fritt Konungewah, utan och at wilja den Oliwiske freden fulkomligen härställa och bekräfta, hwar med confederationen mycket wal tilfredz är. Elliest blifwa dageligen conferencerne fortsatte så wäl hoos Cardinalen öfwer tractaten, som hoos Wojwoden af Siradien öfwer det swaret, hwilket uppå det Sendomirske confederations beslutet skal utfärdas. Ifrån Sendomir berättas, at Konung Augustus ännu står med sine Sachsiske Troupper 1 mihl där ifråu, och at deu Sendomirske confederations Marskalken är med 47 Pohlniske compagnier och 800 Sachsiske Ryttare gången öfwer Weichselen, och har den 6 hujus sammanfogat sig med de Littoviske compagnierne til at betäckia det Sendomirska Wojwodskapet, och hålla General Renskiöld i ett stadigt alarm, til dess Konungen kan sig conjungera med de Muscowitiske hielptroupperne, hwilka redan skola wara på 10 mijhl när Lemberg ankomne. Såsom man nu här ey är säker för ett besök af ofwannämde starka detachement, så har man i desse dagar fördublat alla wachterne, i synnerhet efter i förgår tidender äro til Cron-Feltherren inlupne, at förbe:te Pohlniske partie har träffat på ett Swänskt af 500 Man, och det samma mästedels nedergiort, hwar om likwäl ännu bekräftelse förwäntas. Den Swänske Generalen Strömberg och General Majoren Lagercrona äro förleden Torsdag til Pomichaw 6 mijhl här ifrån wid Narewströmen ankommne med några 1000 Man, efter hwilka Hans Kongl. May:tt af Swerige sielf med hela krigsmachten är i antog. Man har i hela denne negden förbudit at afslå gräset på marken, och blifwer här i största hast en bryggia förfärdigat öfwer Weichselen, äfwen som en annan öfwer Narewströmen redan til redz är. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 18 Junij</div> De confedererade hafwa sig efter aftal åter i förgår på walplatzen infunnit, och begynt Sessionen med upläsandet af det swaret, som på det Sendomirske confederations beslutet blifwit upsatt. De Plotskowiske fulmächtige giorde strax i begynnelsen inkast, och wille ey tillåta, och något skulle företagas förr än contributionerne hade uphört och fredz tractaren wärkeligen woro sluten. De blefwo likwäl omsider tilfredz stälte der med, at en depntation blef utsedd til de Swänska Commissarierne til at hoos dem om Contributionernes inställande med eftertryck anhålla. Sedan blef det upsatte swaret åter företagit, och til at ey mera upreta sinnerne, och igenom en inbördes förbittring ey störta rijket uti det yttersta förderfwet, beslutit at allenast de förnämsta hnfwuderne af den Sendomirske confederationen skulle med äfwen lika skarp dom bemötas, men de öfrige Wojwodskaperne wänligen anmodas at igenom enwijshet ey wilja hela Fäderneslandets äntelige undergång befordra, hwar med och sessionen blef åter til i öfwermorgon upskuten. Det berättas ifrån Konung Augusti Läger, at en Enspännare där war ifråu Rom ankommen til den Påwelige Nuntjns med förliknings förslag emellan Konungen och Cardinalen, men såsom Cardinalen har och til sig bekommit en Enspännare uti samma ährende, så har han ett sådant tilbod redan afslagit, och sagt, at sakerne nu woro så wida komne, at de igenom ingen förlikning mera kunna tilbaka drifwas. <div style="text-align: center;">Graudentz i Preüssen den 23 Junij</div> Förleden Tisdag bittida om morgonen gingo Wärmlands, Uplands och Wesmanlands Regementerne här förbij, tagandes marchen åt Thorn. Artolleriet är gångit den wägen åt Rogenhausen, men Dahlregementet med 2 andra åt Nowawies. Några Regmenter äro med General Major Nierot gångne åt Neümark, och några andra åt Strasburg. I går marcherade 2 Regementer til häst, och i dag Öfwerste Buckwalds Regemente Dragoner här fördii på andra sidan om Weichselen, och i afton skola Öfwersterne Ranks och Clerks Regementer tii foot komma här utanför wid Osseströmen til ståendes, och sedan taga marchen up åt Thorn, hwar efter några flera ännu fölia, til hwilkas behof här utur förrådhuset dricka blifwer brygt, och bröd bakat. Hela Armeen lärer altså i desse dagar wara aldeles förbijmarcherat, och är General Krigs-Commissarien Adlersten i dag här ifrån afrest åt Thorn. Hans Kongl. May:tt af Swerige förnimmes wara i egen höga Person til Pultowsk ankommen. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 24 Junij</div> Wiesnowiesky hafwer på de Swänskas och Sapiehiskes annalkande dragit sig tilbaka, och General Majoren Grefwe Leyonhufwud ett temmeliget stycke in i Littoven fölgt honom på spåren i det upsåt at bringa honom til stånd, men den förra har alt fort dragit sig undan, doch hafwa de Swänska förtroupperne hint på de Littoviske eftertroupperne och der af nederslagit 40 man, samt taget en Officerare med 55 gemene, til fånga. Omsider är marchen så utfallen, at Wiesnowiesky åter wänt sig åt Birsen, twifwes utan at der i negden wänta den Muscowitiske hielpen och sokia at sig med den samma conjungera, hwarföre och Grefwe Leiionhufwud honom dijt åt fulfölgt. Utaf de Sapiehiske äro 500 Man under Regementarien Starostin Minsky utskickade åt Druijen til at förderfwa Oginskys der uprättade förrådzhuus, hwilket parti och haft den lyckan, at wid Druijen råka uppå 7 Oginskiske compagnier, dem de slaget, samt 150 fångar, hwar ibland äro några och 20 Tyske Officerare tagit, hwilka blifwet förde åt Curland. Oginsky är ännu i Birsen, och wilia Ryssarna ey släppa honom ifrån sig. <div style="text-align: center;">Dantzig den 25 Junij</div> Alle Swänske Regementerne, som här omkring warit inquarterade äro afgångne åt Pohlen förutan General Major Meijerfelts Dragoner, hwilka iämwäl endera dagen blifwa färdige. General Major Grefwe Stenbock reste förleden Måndag här ifrån. Det utspridde rychtet, som skulle Woiwoden Potockij wara i Warschaw til Konung wald, är utan grund, men det skrifwes derifrån, at Polerna ey något särdeles wilja företaga, förr än tractaten kommer til slut, och contributionerne uphöra. Uti Konung Augusti Läger wed Sendomir fördrifwes tiden med plägande och banqneterande hwar wid Påwens och Zarens skålar altid med styckens lösande blifwa druckne. Haus Kongl. May:ttt af Swerige är til Pultowsk ankommen. <div style="text-align: center;">Stockholm den 12 Julij</div> De sidsta brefwen utur Estland förmäla, at Zaren med en Armee håller Narwen beränt, til at förhindra at någon tilförsel dijt in ey må kunna skee, men at han ey hade något Artollerie hoos sig til at Staden angripa. Ifrån samma Armee hade 8000 Man warit afsändetil at häfwa General Major Schlippenbaksom med 3 Rgementer til häst stod wid Lesna, men be:te General Major hade efter ett tappert motstånd blifwit af Fiendens myckenhet nödsakat at draga sig tilbaka åth Rewel: Dorpt hafwa Ryssarne i lika måtto beränt, och begynt at där inkasta Eldkulor, men man har i desse dagar fått efterrättelse at Öfwersten Skytte skal hafwa giort på fienden ett tappert ntfall, och twungit honom at draga sig några mijhl tilbaka. {{Titel|1704. Nº 29<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 19 Julii}}<div style="text-align: center;">Warschau den 21 Junij</div> DE confedererade infunno sig åter i går efter aftal på Walplatzen, men togo sig intet något särdeles fore, utan skildes åt igen på några dagar. Det märkes, at man ey med alfwar lärer skrida til Hufwudsaken, förr än Hans Kongl. May:tt af Swerige kommer närmare. Hoos Cardinalen blifwer likwäl imedlertid hemlige samtal hålne öfwer Tractaten, hwilken man wil försäkra ey ännu aldeles wara richtig. Den Träffningen, som nyligen berättades wara förefallen emellan de Pohlniske Troupperne och ett Swänskt parti til häst ey långt ifrån Sendomir, blifwer bekräftat, men med sådana omständigheter, som för de Swänska äro mycket hederlige. De hafwa ey warit mer än 300 Man anförde af Öfwerst-Lieutnanten Wolfrat, men Pålackarna och Sachserne hafwa warit 6000 Man, med hwilka de Swänske til deras fienders största förundran slagits i 2 timar, och kommit mehr än halfparten tilbaka til General Renskölds Läger, ehuruwäl mäst alle sargade, der emot äro af Pohlerne och Sachserne öfwer 40 Wagnar fulle med döde bortförde. Ifrån Lemberg berättas, at Cron-Feltherrens Regemente til foot, som där legat i besättning, är utmarcherat, och Konung Augusti Coruzzer i stället inlagde, och at Wojwoden Galetsky där forer befälet. De Pohlniske och Sachsiske Troupperne, som där utanföre stått, hade dragit sig åt Tarnopol. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 28 Junij</div> I går kom Hans Kongl. May:tt af Swerige med ett litet fölie hijt in i staden, och war hoos General Horn med Cardinalen, Cron-Feltherren och flera Senatorer uti samtal til seent in på natten, hwar uppå Hans Kongl. May:tt i dag bittida begaf sig ut til Lägret igen som står allenast 2 mijhl här ifråu. Man twiflar nu intet, at Konungewahlet lärer i desse dagar för sig gå. <div style="text-align: center;">Warschaw den 4 Julij</div> I förgår gick Konungewahlet för sig, och blef Wojwoden af Posen, Lessinsky, för Konung i Pohlen utropat under Namn af Stanislaus I. Denne Wojwoden har af Cardinalen sielf blifwit bracht på förslag strax ifrån den tiden, som Printz Alexander Sobieskij wedersakade at antaga Cronan, men när det kom närmare der til, har Cardinalen sig ändrat, och brukat alle görlige medel sådant at hindra. Icke dess mindre, såsom hela Adelen högeligen önskade, at omsider en Konung måtte wälias, och war för Wojwoden af Posen mycket benägen, satte de sig före, oachtat alle konstlingar, at wärket med alwar angripa. De församlade sig altså i förgår klåckan 2 efter middagen på Walplatzen, och efter af Senatorerne Biskopen af Posen, Wojwoden af Posen och den Litoviske skatmästaren Sapiehaalenaworo tilstädesblefwo några deputerade skickade at kalla de öfrige med til sammankomsten, gifwandes tilkiänna, at man nu woro sinnat utan widare upskof at skrida til ett Konungewahl. Cardinalen stälte sig opasslig, och begärta at man måtte upskiuta walet til i dag, det samma begärde Cron-Feltherren Lubomirsky och Wojwoden af Lencitz men Wojwoderne af Siradien och Podlachien förklarade sig nögde med det, som sammankomsten wille göra. Når de utskickade woro med detta swaret tilbaka komne, begynte man öfwerläggia, hwad der wid stodo til görandes. Wal-Marskalken mente at man borde efter Cardinalens begäran utsättia Walet til i dag, och flere andre under åtskillige förewändningar, biföllo sammamening så at misshälligheten warade tilklåckan 9om aftonen, då omsider största delen af Adelen gingo til Biskopen af Posen, och begärte at han wille nämna en Konung. Han nämde Wojwoden af Posen, och ropade ; Vivat Stanislaus I Rex Polonie. Strax hördes samma roop öfwer hela Fältet, och gick hela församligen til at hälsa den nye Konungen, hwilken strax blef ifrån Walplatzen förder in uti Domkyrkan, och där af Biskopen af Posen och samtl. Prästerskapet med de wanlige Ceremonierne emottagen, hwar uppå Te Deum blef sungit, och åter vivat Stanislaus I. Rex Pohlonie, 3 gånger å rad utropat, hwilket af hela församlingen, som uti en obeskrifwelige myckenhet til städes war, på lika sätt blef beswarat. Således är uu Konungewalet förrättat, ehuruwäl ey aldeles utan misshällighet, doch är det bästa at någon annan ey blef tillika nämder, så at det widrige partiet desto lättare kan sig betänkia, och de öfrige biträda, hwilket til äfwentyrs med större swårighet skulle skee, om walet til i dag blifwet upskutit, emedan Cron-Feltherrens bröder med en stor myckenhet af Adel u ur Reüsland nu är ankommen, ock utau twifwel sknlle hafwa bracht Cron-Feltherren til at och blifwa nämd, hwarigenom söndringen kunnat blifwa farligare. Den nye Konungen gaf Hans Kongl. May:tt af Swerige samma afton igenom bref tilkänna sin uphöijelse, dach såsom Wojwod af Posen, men i går aftons war han uti Lägret beledsagat af Skattmästaren Sapieha och General Horn, och hälsade Hans Kongl. May:tt, hwilken med Armeen nu står wid Blonie, och förmenes innan kort skola upbryta. Konung Augustus är med sitt Läger upbruten, och gången åt Jaroslaw, blifwandes af General Rensköld på hälarna fulfölgd. {{Titel|1704. Nº 30<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 26 Julii}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud quarteret Blonie den 7 Julij</div> I går hafwer och Cardinalen, Cron-Feltherren och de öfrige Senatorerne, samt confederations Marskalken och alle dhe, som wid Konungewalet ey woro tilstädes, samtl. giort hoos den nye Konungen deras upwachtning i Warschaw, och honom erkänt, så at nu mera all skiljachtighet är uphäfwen, och wärket kommit på en fast foot. Cron-Armeen är på några mijhl när Warschaw ankommen, och förklarar sig wilja wara Konung Stanislaus trogen. Hans Kongl. May:tt har låtit sine Commissarier i Warschan antoga Titel af Ambassadenrer, och blifwer Tractaten, sedan Republiquen fått ett annat hufwud, med alfwar fortsatt; så är och befalning utgången, at a som redan erkänd den nye Konungen, eller honom hädanefter wilia erkänna skola strax för contributionerne blifwa förskonte, hwilket otwifwelachtigt lärer hafwa en god wärkan. Hans Kongl. May:tt lärer änuu några dagar här fördröija, til dess sakerne i Warschau komma rätt i gång, sedan gäller marchen widare til at förfölia Konung Augustus. General Major Meijerfelt har befalning at med 3 Regementer gå åt Stoor-Pohlen, til at wåra där stående Troupper emot Sachserne förstärkia. Om det som uppe wid Sendomir förelupit är emellan fienden och ett wårt partie, har man bekommit föliande omständigheter, at sedan Konung August på General Renskiölds annalkande hade dragit sig ifrån Sendomir, wore några dagar där efter 6000 man, och iblan dem 600 Sachser oförmodeligen gångne öfwer Weichselen i meningen at öfwerrumpla General Renskiölds Läger, men när de dijt kommit, hade de så blifwit undfångne, at de med blodige hufwuden straxt måst löpa tilbaka, då af de wåre alenast Capitein Lieutnanten Moritz, som wågade sig för wida blifwit skuten, men af fienden öfwer 300. I bakwägen förnummo de ett parti af 300 håstar wara utgångit, som Öfwerst Lieutnanten Wolfrath anförde, desse anföllo de med stor häftighet, men Öfwerst Lieutnanten tog dem ey mindre behiertat emot, och i halfannan tima hela den machten så uppehöll, at de några gånger måst wika. Omsider när han såg sig wara aldeles kringränd, förmante han sine at fölia sig tappert efter, och der uppå med Wärjan i handen öpnade sig wägen genom fiendens hoop, och kom samma dag til Lägret sielf illa sårad. Utaf hela Partiet saknades snart hälften. På fiendens sida woro 500 slagne, och ibland dem en Sachsisk Öfwerste Lieutnant, efter fångarnes ntsago, som wara några dagar efter fingo, hwilka och bekände, at fienden warit bestört, at en så liten hoop ey alenast understått sig at fatta stånd emot en sådan myckenhet, utan och så betwiflat wärt sig, och så många af dem ihelslaget och skadat, läggiandes det til, at deras egne hade dem afskiämt, när de kommit tilbaka, för det at de som stält åstad til at angripa ett helt Läger, hade utaf så få låtit bry sig. <div style="text-align: center;">Utnr Samoijten den 7 Julij</div> Feltherren Sapieha har hållet eu landdag i Pomierkie där den Swänske Armeen en tid legat, och har Adeln i samma district förklarat sig til upsittiande emot Oginsky, så at de Saphiehiske ey twifla om en god framgång. Den Swänska krigsmachten ligger nu förtiden i Neüstat, man bryter i desse dagar up igen, ämnandes sig Biesagolla, där en landdag berammat är til den 15 hujus. Några 100 man liggia i Keidan under Öfwersten Stakelbergs anförande. Wiesnowiesky står med sitt folk wid Caüen, och hafwa de Sapiehiske nyligen kommit i färd med 10 honom tilhörige Farkostar, dem utplundrat, och giort ett ansenliget byte. Det wil säijas, at Oginsky skal med list wara utur Birsen utkommen, och gången åth Rysland. Utaf den Muscowitiske hielp Armeen åth Littoven höres ännu alsintet. <div style="text-align: center;">Stockholm den 26 Julij</div> Man har med sidsta brefwen ifrån Finland, at sedan General Lieutnanten Meijdel war med dess Armee npbruten och gången öfwer Systerbeck, har Fienden den 11 hujns om morgonen anfallit wår förwacht med 2000 Man til häst och och 200 Granaderare, men at så snart General Lientnanten låtit sitt folck anryckia så har fienden med lika hast gått tilbaka igen, lemnandes en stor hoop döda efter sig, samt hästar och annat mehr, så och en hood Fanor och Standarer. Wåra fortsatte marchen åt Nyen och den 12 ett litet stycke derifrån mötte åter fienden, som likwäl ey hölt stånd, utan drog sig tilbaka under Fästningen. I den gamle Skantzen hafwa Ryssarna sielfwe wid wåras annalkande satt eld. Hwad wåra å den sidan widare företaga, lärer här näst kunna berättas. På Narwen har fienden ännu intet skott giort. {{Titel|1704. Nº 31<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 2 Augusti}}<div style="text-align: center;">Warschau den 7 Julij</div> DEn nye Konungen Tracterade förleden Söndag i sitt huus åtskillige af Herrarne mycket prächtigt, och blef i Måndags med ståt upförd til den Kongl. Residencen här på Slåttet. I Tisdags undfick han där hela dagen igenom besök och lyckönskningar, såsom och ett lyckönsknings bref ifrån Hans Kongl. May:tt af Swerige. Cardinalen, Cron-Feltherren och Confederations Marskalken hafwa sig och i går bequämat och foro efter middagen alle 3 med ett ansenliget följe på Slottet til at afläggia deras lyckönskan. Många tro, att Cardinalen ey skulle så hastigt hafwa erkänt den nye Konungen, om icke aftonen förut en Enspännare hade bracht honom tiender, at 600 Swänske hade intaget ett af Hans Erkie-Biskops Slott, och begynt där lefwa efter behag, så hade han och fått kundskap, at General Majoren Meyer-Felt woro med 4000 man i antog emot Gnesen, hwar af han i hastighet kommit på andra tankar. I förgår afton äro Cron-Cammarharren, och Cron-General-Quartermestaren med deras diwisioner af Cron-Armeen, som räknas til 7000 Man, til Bialalenka halfannan mijhl här ifrån ankommne. De hafwa blifwit starkt eftersatte icke alenast af ett Pohlniskt, Littoviskt och Sachsiskt detachement ifrån Konung Augusti Läger, utan och af 4000 Cossaquer, hwilka welat komma i förwäg, och afskära dem ifrån Warschaw, men efter de i god tijd warit warnade, äro de lyckligen undankomne, och hafwa allenast en deel af deras trotz, som så hastigt ey har kunnat fölia, lemnat efter sig. Ifrån Konung Augusti Läger wid Sendomir berättas, at man fuller har giort all anstalt til upbrott derifrån och redan förut afskickat det mästa bagaget, men at b:te Konung likwäl läto sig förliuda, som wille han där afbida den Muscowitiske och Cossaquiske hielpen så och sine utur Tyskland kommande Sachsiske Troupper, och sedan biuda de Swänska hufwudet. General Renskiöld skal ännu stå i sitt förra Läger ey långt ifrån Sendomir, och afbida Hans Kongl. May:tz af Swärige dagen ankomst. Det förnimmes ifrån Lemberg, at den Muscowitiske Armeen är i fult antog, och at Cossaquerne redan woro Sokal förbijtogade, tagandes marchen åth Jaroslaw. Här arbetar man nu på en Crona, med hwilken den nye Konungen skal Crönas, men om sådant lärer ske här i Warschaw, eller, som de mästa mena i Cracaw, kan man ey ännu weta. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 10 Julij</div> Confederationen har nu fått en temmelig begynnelse, och hafwa redan öfwer 300 af Adeln den samma underskrifwit, efter som de och hopetals hoos Feltherren Sapieha sig infinna. Utur Samoijten är en fulmächtig på wägen til be:te Feltherre, som bringar honom försäkring, at Adeln där i landet står för honom tilreds. Wiesnowiesky har draget til sig utur Birsen den Ryske besättningen, som där legat, och föregifwer sig wilia wåga en träffning med de Swänska och Sapiehiske. I medlertid giöra deras partier Wiesnowieskys folck stoor afbreck, och hafwa redan fått af dem öfwer 100 fångne, som alle äro af wärde. Dageligen komma och til dem öfwerlöpare, hwilka alla godwilligt begifwa sig i tienst. Nyligen har ett Sapiehiskt partie af de Swänska understött kastat öfwer ända 7 compagnier Ryttare och Dragoner, slagit ihäl 200 fått några 50 Officerare och gemene til fånga, och giordt ett ansenliget och rijkt byte. Det säijes at den Warschowiske Confederationen har låtit Oginsky och Wiesnowiesky ansäija, at om de sig sammanfoga med de under wägen warande Ryske Troupperne, och införa dem i Littoven, skola de blifwa förklarade för Fädernerslandets Fiender, och utan nåd med Eld och Swärd förfölgde. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 11 Julij</div> Förleden Fredag war den nye Konungen, Cardinalen, Cron-Feltherren och åtskillige andre utaf Senatorerne ute til samtal med Hans Kongl. May:tt af Swerige, hwilket warade i några timar. Hög-be:te Konung säijes hafwa begärt, at den nye Konungens Kröning måtte innan 4 wekor blifwa wärkstält, der emot hafwa Senatorerne anhållit, at Contributionerne måtte uphöra, såsom och påmint om de penningar, som Cron-Armeen warit tilsagde så snart Konungewalet woro förbij. Men på den sednare puncten är ey något wist beslutit, emedan Hans Kongl. May:tt då stod med Armeen i upbrott, Konung Augustus at upsökia. Hans May:tt förmenes i dag wara til Nowemiasto ankommen. <div style="text-align: center;">Dantzig den 15 Julij</div> Det skrifwesifrån Warschaw at den uye Konungen i Pohlendageligen mer och mer förwärfwar sig sine undersåtares kärlek, så at man intet twiflar at sakerne lära innan kort komma i ett önskeligit tilstånd. Man menar at Konungens Kröning lärer med det aldrasnareste för sig gå. Den Sachsiske Armeen, som utur Tysklund skulle gå in i Pohlen Konung August til hielp, och war redan til gräntzen ankommen, förnimmes hafwa draget sig tilbaka åth Sachsen igen. <div style="text-align: center;">Stockholm den 2 Augusti</div> Wed sidste brefwens afgång ifrån Wiborg stod General Lieutnanten Maidel ändå wid Systerbeck och hade af de utsände partier förnummit, at skogarne ända fram åt Nyen ligia fulle med döde, som i den sidste träffningen woro blefne, och ibland dem efter öfwerlöpares berättelse 3 Öfwerstar, som det Ryske partiet hafwa anfört, af hwilket mycket fåå skola wara tilbaka komne. {{Titel|1704. Nº 32<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 9 Augusti}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud quarteret Nowemiasto den 14 Julij</div> HAns Kongl. May:tt bröt up ifrån Blonie förleden Söndag, och är nu wid denne orten, där alle Regementerne stöta tilsamman och gå efter hand bort igen up åt Sendomir. I går hade wij wiss efterrättelse, at Konung Augustus uppå undfångne tiender om Hans Kongl. May:tz annalkande har förleden Fredag låtit uprifwa bryggian öfwer Weichselen, upbränna förrådshuset, och draget sig med sine Troupper utur lägret wid Sendomir tilbaka den wägen åt Lemberg. Hans Kongl. May:tt lärer i morgon här ifrån upbryta, och honom förfölia. <div style="text-align: center;">Warschau den 16 Julij</div> Hans Kongl. May:tt af Swerige war i förgår ännu wid Nowemiasto, men de Officerare, som äro där ifrån komne, mena att Hans Kongl. May:tt lärer i dag hafwa sig med General Rensköld coniungerat. Det skrifwes ifrån Konung Augusti Läger wid Sendomir, at när be:te Konung förnummit, det denne confederationen hade utwalt Stanislaus til Konung, hade han til spott där öfwer låtit antända ett fyrwärk, men at denne lustigheten hade blifwit igenom ett ogement dunder wäder afbruten, och at 20 personer hade där wid satt lifwet til. De brefwen som nu sidst äro der ifrån inkomne berätta, at Konung August uppå undfångne tidender om den Swenske Armeens annalkande hade låtit neder rifwa de nye fästningswärken wid Sendomir, afrifwa bryggian öfwer Weichselen, förbränna förrådshusen, och draget sig med Armeen der ifrån åt Jaroslaw, ehuruwäl somlige förwisso mena, at allenast be:te Konungs Troupper hafwa draget sig åt den sidan, til at sammanfoga sig med de utur Rysland förwäntade 16000 Man, men at han för sin egen person woro gången åt Cracaw, til at där ifrån möta sin utur Sachsen kommande Armee, om hwilken man elliest inga andra tidender hafwer än at den samma skal hafwa draget sig tilbaka åt Sachsen. Man har och ingen wiss efterrättelse om den Ryske Armeen, utan det säijes at hon redan skal wara kommen til Sokal, och at 3000 Cossaquer skola stå wid Solkiew, och förtära all fruchten på marken, wäntandes til sig de Ryske Troupperne, så och Konung Augusti befalning hwart de widare skola sig förfoga, så framt de af Turken ey hindras. I går äro Cron-Cammarherrens, och Cron-General Quartermestarens nyss ankomne diwisioner af Cron-Armeen mönstrade, wordne, hwilka tilsammans skattas för 7000 Man, och har den nye Konungen dem tilsagt at deras återstående sold skal blifwa dem richtig betalt, efter som och en begynnelse där til redan giord är, hafwandes de sig förklarat, at wara nögde med en måttelig summa nu i förstone, allenast dem försäkring gifwes, at efter hand bekomma det öfrige. Man har och säker kundskap, at de fåå Compagnierne af Cron-Armeen, som ännu äro hoos Konung Augustus, lära honom öfwergifwa, och fölia den öfrige hopen efter. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 18 Julij</div> De Swänske Ambassadeurerne hafwa ey ännu taget audience hoos den nye Konungen, och tror man, at det ey lärer ske, förr än Republiquens Commissarier til tractaten ankomma, hwilka utaf Konung Stanislaus skrifteligen äro anmodade at sig iu förr iu heller inställa. Så äro och bref afgångne til alla frånwarande Senatorer at med det aldrafoderligaste begifwa sig hijt, i medlertid arbeta de här warande på de så kallade pacta conwenta, eller fördrag, hwilka med den nye Konungen skola uprättas. Den Swänske Armeen är i fult antog up åt, och går en deel der af åt Reüsland och Lemberg, en del åt Stoor Pohlen. Konung Augustus förnimmes wara wid Tarnogrod 12 mijhl ifrån Jaroslaw. Man tror at han lärer gå åt Cracaw, til at draga til sig de utur Tyskland ankommande Sachsiske Trouperne, hwilka hafwa warit i Stor-Pohlen ingångne, och där mächta illa framfarit, men säijes nu hafwa draget sig åt den Schlesiske gräntzen. Det skrifwes ifrån Lemberg, at Cossaquerne, som 3000 Man starke äro komne til Zolkiew, stå där stilla och förtära alt förrådet, som där finnes, men drista sig intet at gå widare af frnchtan at imedlertid blifwa af Turkarne hemma angrepne denne. Man tror at Tractaten med Swerige ey lärer företagas, för än Cröningen är öfwerstånden, och at denne ey lärer gå för sig, förr än Konung Augustus blifwer utur Riket föriagat. <div style="text-align: center;">Stockholm den 9 Augusti</div> Ifrån Riga är i desse dagar siöledes den wissa efterrättelsen inkommen, at General Majoren Grefwe Leijonhufwud har wid Selburg anfallit, och slaget Wiesnowieskys Armee samt de Ryske hielp-Troupperne, hwar af omständigheterne stundeligen förwäntas. {{Titel|1704. Nº 33<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 16 Augusti|kommentar={{Wikipedialänk|Slaget vid Jakobstadt}}}}<div style="text-align: center;">Utur Samoijten den 21 Julij</div> Den Swänska Öfwersten Stakelberg, som med 1000 Man har ståt i Keydan, och indrifwet contribution, är gången til at förstärkia den Swänska Armeen under General Major Grefwe Leyonhufwud, hwilken i desse dagar lärer angripa Wiesnowiesky och Oginsky, som hafwa sig med 10000 Muscowiter coniungerat, och lagt sig wid Selburg. <div style="text-align: center;">Warschau den 21 Julij</div> I förgår hade de Swänske Herrar Ambassadeurerne General Lieutnant Horn, Stats-Secreteraren Wachschlager och Vice Presidenten Palmberg deras intog, och Förste Audience hoos Konungen. De blefwo uphämtade i Konungens Wagn af 3 Senatorer, Wojwoden af Siradien, och Castellanerne af Inowladislaw och Plotsko, hafwandes eliest alle här warande Herrar deras wagnar dem emotskickat. Konungen undfick dem ståendes under en röd Sammets himmel, hafwandes hoos sig Cron-Feltherren, Biskopen af Posen samt åtskillige flere af Senatorerne. Den förste Ambassadeuren aflade sin Konungs hälsning och lykönskan på latin, hwar uppå den Littoviske Skattmästaren Sapieha uti Konungens nampn på samma språk swarade Ifrån Konungen gingo Ambassadeurerne öfwer til Drottningen, och aflade i lika måtto deras Konungs lyckönskan på latin, hwar uppå Suffraganen af Gnesen i Drottningens Nampn på samma språk swarade, och sedan Ambassadeurerne hade jämwäl hälsat på Konungens Fru Moder, blefwo de med samma ceremonier, som de warit uphämtade, under en Musiqne af Pukor, Trompeter och åtskillige instrumenter til deras huus åter beledsagade. Til Cron-Cammarherrens och Cron-General Quartermästarens diwisioner af Cron-Armeen blifwer nu dageligen deras sold utbetalt. Ifrån Konungen i Swerige har man den efterrättelsen, at Hans Kongl. May:tt är med Armeen i fult antog åt Sendomir, och at General Renskiöld, som står wid Zawikost, lärer och med sin Armee conjungera sig med Hans Kongl. May:tt. Emot Sachserne, som stå i Stor Pohlen äro General Majorerne Gref Stenbock och Meüerfelt med några Regementer afsände. Konung Augustus är gången åt Lemberg, och har i wägen intaget twänne faste Slott Landzhut och Rescaw, Lubomirsherne tilhörige, hwar uti han en hoop wakre Metal Stycken bekommit. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fältlägret wid Sendomir den 24 Julij</div> HAns Kongl. May:tt bröt den 15 hujus up ifrån Nowemiasto, och kom i går med Drabanterne och Gardet til denne orten, hwarest åtskillige regementer hade sig förut infunnit, och de öfrige stundeligen ankomma. Hufwudquarteret är en fierdedels mijhl på andra sidan om staden, och arbetas nu med all flijt på en brygga öfwer Weichselen, som och redan mästedels är färdig. General Renskiöld står med sin Armee 2 mijhl här ifrån wid Zawichost, där och en bryggia är begynt, men om den fulbordas och be:te General öfwer den samme går öfwer Weichselen, eller drager sig hijt up, och stöter til Hans Kongl. May:tt wet man ännu intet. Hans Kongl. May:tt reste i natt här ifrån dijt åth. I går blef en Sachsisk Lieutnant och 7 gemene fångne hijt inbrachte, hwilke blefwet tagne ey långt ifrån det Sachsiska Lägret, som då stod wid Rescow. Desse berätta att Konung August hade gått förut åt Jaroslaw, och skal där ärna befästa sig, som doch ey hålles troligit. Han skal ännu ey hafwa med sig mehr än 3000 Sachser, och 4000 Pohler, Littover och Cossaquer, af hwilka de senare doch en stor swärm ännu förwäntas, såsom ock 12000 Ryssar, hwilka säijes wara i antog. Om de utur Sachsen kommande Troupper wiste desse intet at säija. I dag kom en Sachsisk Adiutant till oss öfwer löpandes, hwilken berättar äfwen det samma, som de förre. Nu i afton kommer en annan Sachsisk öfwerlöpare, som säger, at Konung Augustus bagage står ännu i Jaroslaw, men at han sielf är afrest åt Lemberg, och at det Pohlniske Troupperne hopetals löpa ifrån honom. I går besåg Hans Kongl. May:tt före sin afresa åt Zawichost denne staden, och kan man af de til en deel nederrifne fästningswärken sluta, at Konung August hade sig der af welat betiena, så at det oss en hoop folk här hafwa kostat. Wij hafwer wägen hijt åth, och alt här omkring låtit många städer och fläckar afbränna, dels derföre, at de ey hafwa den utskrefne tilförslen lefwererat, dels derföre at de i den Sendomirske confederationen hafwa warit med begrepne. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 25 Julij</div> De så kallade pacta conwenta äro nu färdige och så snart de blifwit af Konungen beswurne, lärer Hans Kongl. May:tt med Cron-Armeen, som nu består af 8000 Man, här ifrån upbryta, til at ett wist anslag utföra. Hwad det blifwer, kan man ännu ey weta, efter det hålles mächta hemligen. Det skrifwes ifrån Lemberg, at den Ryske Armeen under Furst Golecins anförande war upbruten ifrån Zolkiew, och gången åt Jaroslaw til at där cojungera sig med Konung August. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 28 Julij</div> Bryggan öfwer Weichselen är här redan för 3 dagar sedan färdig, men wij wänta ännu på ett eller annat återstående Regemente, så och hela General Rensköldz Armee, som nu i afton lärer ankomma, hwar efter hela Krigsmachten skal gå öfwer strömen, och fölia Konung Augustns, hwilken efter fångarnes och öfwerlöparnes utsago redan är i Lemberg, och skal där de förwäntade Ryssarne emottaga. Så snart wij komma på andra sidan om Weichselen, lära alles deras godz måste här hålla, som äro af Konung Augusti partie. Månge af dem ställa sig redan in, och begära förskoning, lofwandes wilia Konung Stanislaus erkänna. Men om de alle niuta nåd, twiflar man mycket. Wij hafwa här funnit til öfwerflöd foder och lifsmedel, som Konung Augustus har måst efter sig lemna. <div style="text-align: center;">Dantzig den 5 Augusti</div> Printz Alexander Sobiesky, som i 14 dagar sig här uppehållit, är här ifrån afrest åt Warschaw. Castellanen Cobasinsky är ifrån Konung Stanislaus hijt ankommen, och har gifwit denne staden tilkänna Hög:te Konunge uphöijande på Thronen, hwilket Magistraten på behörigt sätt har låtit beswara. Det skrifwes ifrån Warschaw, at Konung Stanislaus har mönstrat Cron-Armeen, och giorde anstalt at med den samma äfwen för Kröningen upbryta, men hwart det gäller, blifwer hållit mycket hemligen. <div style="text-align: center;">Stockholm den 16 Augusti</div> De sidst förmälte tidenderne om General Majoren Grefwe Leyonhufwudz Seger öfwer Littoverne och Ryssarne blifwa bekräftade. Be:te General Major har försökt drifwa Fienden ifrån Selburgs fästning och sedan den 26 Julij wid Slabodde eller Jacabs stad angripit och slagit Fiendens hela macht beståendes af 18000 Man, eröfrat hela Trotzen och 21 sköna Metal Stycken, hwaribland 8 halfwa Cortauer, samt en stor myckenhet Standarer och Fanor. Om icke natten hade infallit, skulle hela Fiendens footfolk hafwa blifwit i sticket, hwar emot Hans Kongl. May:tz Troupper hafwa en mycket ringa förlust lidit. {{Titel|1704. Nº 34<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 23 Augusti}}<div style="text-align: center;">Utur Konung Augusti Läger wid Jaroslaw den 25 Julij</div> Konungen kom den 19 hujus hijt med sin Armee och hela hofstat, och besåg dagen efter General Lieutnanten Brands Troupper, bestående af 12 Compagnier Ryttare och Dragoner, såsom och Feltherrens Lubomirsky Regemente til foot, hwilket har legat i Lemberg, och nu har trätt i Konungens tienst. Den 21 war en Öfwerste af de nys ankomue Cossaquerne hoos Konungen til Audience, och den Ryske Gesanten fordt emot den Ryske ankommande Armeen til at giöra anstalt, at den samma wid mönstringen måtte bära sig wäl åt. Samma dag red Konungen ut öfwer San-strömen til de der stående 3000 Cossaquer, hwilka sedan mästedels blefwo tillika med General Brandts folk, samt 500 Sachser afskickade åt Sendomir, hwar ifrån de Sapiehiske Volosgerne förnimmas starkt ströfwa hijt åt. <div style="text-align: center;">Warschau den 28 Julij</div> I desse dagar äro fullmächtige ifrån åtskillige Wojwodskaper ankomne, och hafwa hoos Konungen aflagt deras Lyckönskan. Ibland andra hafwa sig och Gesanter infunnit ifrån det Witeyiske i Littoven, hwilka förleden Söndag hade Audience, och förklarade samma Wojwodskaps tilträdde til denne Confederationen. Här är och en Tartarisk utskickad ankommen, som berättar, at en stor Ambassade är under wägen ifrån Tartar Cham, hwars ärende är at försäkra den nye Konungen och Republiquen om sin Herres bistånd. Det skrifwes utur Stor-Pohlen, at den Swänske General Majoren Meijerfelt är med några Regementer gången åt Posen, til at dämpa de der ströfwande partierne, men at General Majoren Gref Stenbock går efter Hans Kongl. May:tt af Swerige åth Reüsland Om den Sachsiske Armeen som utur Tyskland kommen är, har man ingen säker underrättelse. Rychtet har gått, at den samma skulle med all macht wilia angripa Posen, men det har nu förswunnit, och tror man, at något sådant hädan efter lärer swårligen kunna wärkställas, sedan de Swänske i de quarteren så märkeligen blifiwit förstärkte. Ifrån Konung August förnimmes, at han ännu skal stå wid Jaroslaw, och at de Compagnierne af Cron-Armeen, som tilförende hållit hans parti, hafwa söndrat sig ifrån honom, och wänta nu på Cron-Feltherrens befalning, hwart de skola sig wända. Här tiltager förtroendet emellan den nye Konungen och Senatorerne alt mehr och mehr, och har Cron Feltherren skänkt honom 200 Granadierer til at förstärkia sitt Garde, hwar til och her Koniewsky har i desse dagar 300 Man utur Stor-Pohlen hijtfört. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 1 Augusti</div> I förgår marcherade Cron Armeen öfwer Weichsel Bryggian hijt på denne sidan, och står nu här utan för Staden, warandes Cron-General Qwartermästarens diwision 30 Compagnier men Cron-Cammarherrens 35 Compagnier stark. De hafwa fått en del af deras betalning, och det öfrige lärer innan kort fölia. Efter hållit Krigsråd skola de begifwa sig på marche, men hwart åt, är ännu ingen wisshet, ehuruwäl talet i gemen går, at det lärer gälla åt Stor-Pohlen, at den nye Konungen skal sielf dem anföra, och at den Swänske General Lieutnanten Horn skal med 5 Swänska Regementer stöta der til, hwilket alt är en blott gissning. Handlingen med de Swänske Ambassadeurerne är nu här begynt, och blifwer dageligen fortsatt. Många mena likwäl, at desamma lärer åter på någon tijd blifwa utsatt. Printz Alexander Sobiesky är hijt tilbaka kommen och förmenes innan några dagar wilia begifwa sig til Hans Kongl. May.tt af Swerige. Det wil har förwisso säijes, at högb:te Konung skal wid Sendomir, och General Renskiöld wid Zawichost wara gångne öfwer Weichselen, och at General Majoren Grefwe Stenbock hade iamwäl med 2 Regementer stött der til, och emedan altså Hans Kongl. May:tt nästan hela sin macht hafwer tilsamman, och uti fult antog är åth Reüsland Konung August at förfölia, så twiflar man intet, at iu med det aldraförsta något wichtigt lärer förspörias. Med sidsta brefwen ifrån Lemberg har man, at Potocky Wojwoden af Kiow war der med 3000 Man förbijgången til at stöta til den för Konung August Confedererade Cron-Armeen, hwar igenom han förmenar sig hoos be:te Konung kunna en särdeles förtienst för sig och sin familie inläggia. Det säijes at Konung Angust har anförtrott General Lieutnanten Brandt ett utskott af 1000 Sachser, 4000 Cossaquer, och 2 Regementer Ryttare med hwilka han för sig sielf efter eget behag må agera och sökia at göra de Swänska afbräck. <div style="text-align: center;">Stockholm den 23 Augusti</div> Brefwen ifrån Wiborg förmäla at General Lieutnanten Maydel har med något manskap låtit den gamla Nyenskantz besätta, och sedan satt sig mrd Armeen så fördelachtigt at hela tracten åt Wiborgiske och Kexholmiske sidan är för fiendens ströfwande betäkt. Doch är den 14 Julii efter ett tappert motwärn råkat i fiendens händer. Narwen hålles ännu alt stadigt beränt. {{Titel|1704. Nº 35<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 30 Augusti|kommentar={{Wikipedialänk|Slaget vid Posen}}}}<div style="text-align: center;">Utur Konung Augusti Läger wid Siniava den 29 Julij</div> Konungen besåg i går den Ryske Armeen beståendes af 12000 Man til foot, ett wäl öfwat folk, de där i Konungens närwaro giorde deras exercitier så färdigt, at alla månne sig der öfwer förundra. Wij stå nu här i 4 särskilde Läger. Sachserne til häst och foot göra ongefähr 5000 Man, Ryssar 12000 Cron-Armeen och de öfrige församlade Pohlniske Troupperne skattas wara til 15000, Cossaquerne äro 4000 Man, hwar til ännu 30000 säijas skola ankomma, men af de förra äro 3000 tillika med några 100 Sachser och flera under General Lieutnanten Brandt gångne på partie tilbaka åth Weichselen, om hwilkens förrättning man nu stundeligen wäntar efterrättelse. Ifrån Armeen uti Stoor-Pohlen ankom i går en Officerare med tidender, at Feltmarskalken Steinaw är på wägen hijt, hwarföre och Konnngen har skickat emot honom några Compagnier Cossaquer, til at honom hijt beledsaga. Nu på stunden är befalning gifwen, at hela Armeen skall ännu i dag upbryta, men om det sker til at ryckia emot Konungen i Swerige, som somlige mena, eller at gå widare åt Lemberg, wet man än intet. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 31 Julij</div> Den Littoviske Armeen under Furst Wiesnowiesky och Oginsky tillika med Ryssarne, som warit i Birsen, är den 26 hujus, äfwen samma dag, då en ny förstärkning af 5000 Ryssar war i Lägret ankommen af de Swänska och Sapiehiske wid Selburg i grund slagen, hela footfolket på platzen blifwit, Rytteriet aldeles förstrött, och trotzen samt hela Artolleriet bestående af 28 Stycken, hwar af 9 med 2 Mörsare woro kort tilförende dijt förde ifrån Birsen, råkat i de Swänskes händer. Detta nederlaget har uti Littoven en obeskrifwelig skräck och ängslan förorsakat. <div style="text-align: center;">Warschau den 4 Augusti</div> FÖrleden Lördag kom en Enspännare ifrån Konungen i Swerige til dess här warande Ambassadeurer, hwilkeu wiste berätta, at Högb:te Konung är med en deel af Armeen i antog åt Jaroslaw, men at General Renskiöld går up åt Bärgen på Cracowiske sidan, och General Majoren Gref Stenbock åt Zamosce. Wåre fullmächtige til tractaten hålla här dageligen samtal med de Swänske Ambassadeurerne, och säijes man der wid i synnerheet wara eftertänkt uppå kraftige medel til at förekomma at ingen Konung i Pohlen må hädan efter kunna giöra något sådant inbrott i de Swänske länderne, som nu sidst skett är. Så säijes och, at man wil gå igenom den Oliwiske Fredzhandlingen punct ifrån punct, och hwad som der wid kanbehöfwa någon förklaring eller tilsatz, sådant i den nye tractaten med inryckia. Den nye Konungen gör sig färdig at i desse dagar med den här stående Cron-Armeen gå i Fält. Man tror at det gäller åt Stoor-Pohlen, dijt uniwersalierne äro förut skickade til hela Adeln at wid Konungens ankomst upsittia, och sig med honom sammanfoga. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 8 Augusti</div> Med förra Posten ifrån Konung Augusti Läger hade man här efterrättelse, at be:te Konung hade besett den Ryske hielp-Armeen, och funnit den samma i ett gott tilstånd, hwar til och lades, at Konung August hade beslutit at möta Konungen i Swerige, til hwilken ända han hade sänt General Lieutnanten Brandt förut med några 1000 Man, dels at inhämta kunskap om de Swänske, dels at sökia tilfälle til at giöra dem afbreck. Imedlertid förnimmer man, at Konungen i Swerige är den 30 Julij med hela Armeen gången öfwer Weichseln wid Sendomir i upsåt at gå på sin fiende löst. Den sidste posten ifrån Konung August är aldeles uteblifwen, och fäller man deröfwer åtskillige omdömen hälst nu äfwen et rychte utspritt är, at en Träffning skal wara förelupen, uti hwilka de Swänske hafwa nederslaget 6000 Ryssar och 2000 Sachser, och at Konung August skal wara undanflydd åt Sokal. Man längtar derföre så mycket mehr efter morgonposten til at förnimma wissheten om så wichtige tidender. <div style="text-align: center;">Breslaw den 13 Augusti</div> Man har här tidender at emellan 10000 Sachser och 3 Swänska Regementer, som under General Majoren Meijerfelts anförande stått wid Posen, är den 9 hujus en skarp drabning förefallen, hwar wid på både sidor mycket folk skola wara blefne, men de Swenske måst omsider för fiiendens myckenhet skul draga sig in i Staden. Huru häftigt dät är tilgånget, kan man der af sluta, at ett Sachsiskt Cuirasser Regimente tillika med 3 andra äro aldeles öfwerända kastade, och skola utaf Sachserne månge förnäme Officerare wara blefne, ibland hwilka General Goltz, General Tramp, Gref Promnitz, men General Brausel dödeligen sargat. Huru månge på både sidor äro blefne, wet man ännu intet. {{Titel|1704. Nº 36<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 6 Septembris.}}<div style="text-align: center;">Utur Konung Augusti Läger wid Sokal den 4 Augusti</div> Konungen hade fuller satt sig i sinnet at gå emot Fienden, men efter han förnummit at Konungen i Swerige är med hela sin macht i antog, och intet högre önskar, än at komma til en träffning, har Konungen förwisse orsaker skul beslutit at sådant med all flijt undwika, och allenast igenom partier, samt marcher af och an uttrötta Fienden, til hwilken ända och landet på alla sidor blifwer förderfwat. Konungen sielf är i dag kommen til denne orten, och Armeen drager sig småningen hijt efter, hwarest och Feltherren Mazeppa med sine Regementer dageligen förwäntas. General Lieutnanten Brandt är med sitt detachement lemnat wid San-strömen til at efter möyeligheten förhindra de Swänske at gå der öfwer. Efter den sidst ifrån be:te General inkomne berättelsen skal Konungen i Swerige med dess Armee nu stå wid Ulanowo. <div style="text-align: center;">Warschau den 12 Augusti</div> Förleden Fredag reste 50 Swänska Officerare här igenom, kommandes ifrån Sendomir. De gå åth Elbingen til at afhämta de utur Swerige ankomne nye manskapet. Somlige mena, at och besättningen blifwer med det samma ur Elbingen utdragen. Ifrån Konung Augusti läger blifwer den sidst omrörde Träffningen intet bekräftat, utan at be:te Konung hade på de Swänskes annalkande hållit Krigsråd, hwad som hälst stodo til görandes, då man hade honom rådt at ingalunda wåga någon Felt Slachtning, emedan förlust af Crona och Spira der uppå hängde, färdenskul hade han beslutit at gå widare undan åth Sokal, och där draga til sig Feltherren Mazeppas Cossaquer, som til 12000 Man starke säijas wara i antog. Han hade och låtit til Cron-Armeen utbetala ett quartal af dess Sold, och lemnat General Lieutnanten Brandt med dess detachement efter sig til at gifwa acht på de Swänska, och om möieliget woro, förhindra dem at gå öfwer San-strömen. <div style="text-align: center;">Breslaw den 16 Augusti</div> Här är nu berättelse inkommen, at uti den nyligst wid Posen förelupne Träffningen emellan de Swänska och Sachserne äro 500 Man af de sednare på platzen blefne, och äfwen så många sargade. Af de Swänska äro 250 döde, och nästan så månge sargade. Sachserne hafwa likwäl måst wika Fältet, och i största oreda draga sig tilbaka öfwer Warta-strömen. En del af Bagaget skola de Swänske hafwa förlorat, hwilket under sielfwa drabningen har i Lägret af ett parti Polacker blifwit plundrat. {{Titel|1704. Nº 37<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 13 Septembris.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Feltlegret wid Jaroslaw den 10 Augusti</div> Under marchen hijt ifrån Sendomir har fuller General Lieutnanten Brandt gått för ut och ibland på sidorna med 2000 Man, doch at San-strömen warit emellan, och at dess utan ingen olägenhet der af är kommen. Fienden står wid Sokal, och har fått til sig 12000 Ryssar, af hwilka många dageligen säijes dö bort, så och några 1000 Cossaquer, doch tror man intet, at han med den machten där wäntas, som han elliest har låtit gå rychte, doch är det owist, hwart han sig wända wil. Hans Kongl. May:tt lärer honom fölia, så mycket möyeliget är, och äro redan 2 bryggor slagne öfwer San-strömen. Upbrottet lärer skee innan några dagar. Cossaquernes Fält-Herre Maseppa har warit i Sokal hoos Konung August, man säijes wara ey wäl förnögd igen afrest. Han förmenes stå i gott förstånd med Cron-Feltherren Lubomirsky. <div style="text-align: center;">Warschau den 19 Augusti</div> Man förnimmer, at General Renskiöld är af Konungen i Swerige fötut skickat, Konung August så hastigt som möijeliget är at förfölia. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 20 Augusti</div> Medan General Lieutnanten Brandt har med några 1000 hästar hållit sig wid San-strömen, och sig anstält, som wille han förhindra de Swänska öfwergången, har Konung August i hast wänt sig ifrån Sokal hijt åth med de lättaste Troupperne, uppå hwilka tidender flychtandet här ifrån är mächta stort, och har den nye Drottningen, Cron-Feltherrinnan, Cardinalen och Skattmästare Sapieha begifwit sig åth Preüssen. Konung Stanislaus och Cron-Feltherren gingo förleden natt med Armeen öfwer Skepsbryggian på andra sidan, och wet man ey wäl, hwart marchen lärer gälla. Konung August säijes nu stå allenast 7 mijhl här ifrån wid Warka, men förtroupperne skola wid Garn, 4 mijhl här ifrån wara ankomne. General Lieutnanten Horn har besatt Slottet med 700 Man, och låtit föra alt krutet dijt in, samt tilslutit portarne, men om han kan sig emot en sådan myckenhet förswara eller blifwa i tijd undsatt, får man snart erfara. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 23 Augusti</div> Konung Augustus kom i förgår morgon med Rytteriet här för staden, då ett Compagnie Walacker strax wågade sig under Cracowiske porten, och skuto på de i fönstren liggiande Swänska, hwilket desse ey woro sene at beswara, så at detta skiutande på både sidor warade hela dagen. Emot aftonen ankom och General Lieutnanten Brandt med några 1000 Cossaqner och en deel af Cron-Armeen på andra sidan, och begynte strax låta förfärdiga skepsbryggian, och upkasta 2 batterier, ifrån hwilka man i dag har begynt beskiuta Slottet. Men de Swänska blifwa dem intet skyldige, och spela utur Slottet starkt tilbaka igen på Skepsbryggian dess förfärdigande at förhindra. I medlertid hafwa Cossaquerne redan intaget en wiss ort under Slottet, och menar man at i morgon bittida lärer staden angripas, där de 3 Swänske Ambassadeurerne samt Biskopen af Posen befinna sig inne. Det säijes, at General Lieutnanten Brandt har wid Latovice öfwerfallit några 100 Swänska och en deel deraf nedergiort, de öfrige til fånga tagit {{Titel|1704. Nº 38<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 20 Septembris.|kommentar={{wikipedialänk|Belägringen av Narva}}}}<div style="text-align: center;">Rossinie i Samoijten den 25 Augusti</div> Utur Lifland skrifwes, at Narwen är den 10 hujus af Zaren intaget. <div style="text-align: center;">Warschau den 27 Augusti</div> DEt hade i förstone det anseendet som wille de Swänska sig i Staden förswara, emedan de uppå de förste tidender om Konung Augusti ankomst lät tilsluta portarna, och Soldaterna ställa sig på murarna, men de förläto likwäl om natten emellan den 22: och 24 huius portarne och murarne, och drogo sig in på Slottet. Strax om morgonen der efter stod Konung Augustus för Nystadiske porten, hwilken blef för honom uplåten, och staden der uppå intagen. Man begynte strax i alla gatornc emot Slottet upkasta bröstwärn, och der med gick skiutandet på både sidor an, där de hälst kunde hwar annan anträffa. Så blefwo och en stoor myckenhet eldkulor i Slottet inkastade, och anstalt giord til storm, til hwilken ända några 100 Cossaquer blefwo in i staden insläpte. Besättningen i Slottet begärte altså på åtskillige gånger skedd upfordran 24 timars tid at sig betänkia, det de och erhöllo, och efter de sågo sig wara för swaga at emotstå en så stor myckenhet, och at någon undsättning ey så snart woro at förwänta, tilbudo de omsider i förgår afton at wilia sig gifwa. General Lieutnant Brandt kom der uppå til Slotsporten, och träffade accordet, i fölie hwar af besättningen i går morgon utmarcherade, warandes General Lieutnanten Horn med de förnämste Officerare til häst. Då de kommo in emot Konung August, som dem utan för Slottet wäntade, steg be:te General af hästen, och räckte Konungen sin Wäria, den hanstrax åter bekom, och satte sig til häst igen. Alle de öfrige Officerarne hafwa iämwäl fått deras Wärior igen, samt behållit alt deras bagage orört, men alle gemne, som under wacht hållas uti Cardinalens Palatz, äro afwäpnade. De Swänska Ambassadeurerne hafwa uti deras förra quarter frijheet på deras parolle, men Biskopen af Posen, för hwilken ingen nåd har kunnat utwärkas, är quar blefwen på Slottet. Några af de här warande Pohlniske Herrarna hafwa och erhållet nåd, men somlige äro fasttagne. Cossaquerne hafwa här gärna welat röfwa och plundra, hwar til de och redan gingo en begynnelse, men Konungen har sådant wid lifstraf låtit förbiuda, och til mera säkerhet inläggia sitt eget Folk i Staden, som derföre och en summa penningar til tacksamhet måste betala. Konungen lärer i desse dagar åter här ifrån upbryta, och äro Cossaquerne i dag redan förut gångne, dem och de Pohlniske Troupperne ännu i afton skola fölia, hwart det egentligen gäller wet man intet wist, det menas åth Stoor-Pohlen först, och sedan åth Preüssen. Konung Stanislaus har med sine Troupper draget sig up åth Lublin, och har til at betäckia sin Marche efter sig lemnat ett starkt partie, hwilket ey långt här ifrån har 13 compagnier af Konung Augusti Cron-Armee uphäfwit. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 30 Augusti</div> Konung Augustus bröt i går här ifrån up med de Sachsiske Troupperne och Hoffstaten åth Sacrozin, diit Cossaquerne och Cron-Armeen förut gånge woro. Man menar at han där wil draga til sig Sachserne utur Stoor-Pohlen, och afbida hwad det Swänska detachementet under General Renskiöld, som sig för 4 dagar sedan skal wid Zawichost wara gången öfwer Weichselen, wil sig företaga. I medlertid är skipsbryggian här åter afbruten, och förd neder åth Sacrozin, men de öfrige Farkostar upbrände, på det de Swänske ey måtte sig deraf kunna betiäna. {{Titel|1704. Nº 39<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 27 Septembris.|kommentar={{wikipedialänk|Stormningen av Lemberg}}}}<div style="text-align: center;">Warschau den 3 Septembris</div> KOnung August är nu i Sacrozin, dijt och de Swänske Ambassadeurerne och Biskopen af Posen samt de öfrige fångne hafwa måst med fölia. General Lieutnanten Horu och Herr Palmberg hafwa fått friheet at resa utan wacht, men Biskopen af Posen och Herr Wachslager hafwa af 20 Man hwardera blifwit beledsagade. Man säijer här, at de alle lära blifwa förde åth Sachsen, men General Lieutnanten Horn har fått tilstånd at begifwa sig til sin Konung, doch med wilkor at sig åter efter 2 månader inställa. Han är redan här förbirest, och hafwer med sig 30 Konung Angusti Drabanter, som honom beledsaga. Den Påwelige Nuntius är i desse dagar hijtkommen, och lagar sig til at fölia Konung Augustus. Man wet, at Påwen skal hafwa anbefalt det andelige ståndet öfwer hela rijket at gifwa tionde delen af deras inkomst åth Konung August til at utföra kriget emot Konungen i Swerige, så säijes och Påwen hafwa skrifwit Cardinalen ett skarpt bref til, och förwitat honom, at han slaget sig til det Swänska partiet, och der hoos citerat honom til Rom innom 3 månaders tijd under straff af banlysning, det samma skal och Biskopen af Posen wara tilskrifwet, och menar man, at han lärer ey blifwa förd åth Sachsen, utan lefwereras i Påwens händer. Hwar Konungen af Swerige är med dess Armee wet man intet wist. Man har welat säija, at han redan skulle hafwa gått öfwer Weichseln wid Zawichost och wara i fult antog hijt åt, hwarföre och Konung August har åtskillige partier sänt dijt åth til at inhemta kunskap, och gifwa honom ofördröijeligen tilkänna hwad det med marchen lider, men nu förnimmes det ifrån Lublin, at Högb:te Konung ännu är uppe i Reüsland, och skal en deel af Krigsmachten hafwa lemnat wid San-strömen under General Renskiöld, men med den öfrige hafwa draget sig åth Jawaraw, hwarest han skal hafwa i sinnet at Troupperne fördela, och med den ena hälften angripa Lemberg, med den andra Zamosce på en gång, hwilket som man tror, lärer möta swårigheter, efter Konung August har der uppe lemnat åtskillige detachementer til at gifwa acht på de Swänskas rörelser. Den nye Konungen Stanislaus är med åthskillige Pohlniske Herrar och alle hoos sig hafwande Troupper gången til Konungen i Swerige, och förmenes redao hafwa sig med General Renskiöld conjungerat. Cardinalen är gången åth Prüssen med åtskillige Polniske Herrar, och har af General Majoren Meijerfält blifwit beledsagat alt til Thorn. Här är ett rychte at be:te General Major skal sedan wara af Sachserne och Cossaquerne anfallen,och hafwa lidit någon forlust, men när man seer efter tiden, har det ingen grund. Nu på stunden förnimmes at Konung August är ifrån Zacrozin upbruten och har draget sig [..] mijhl längre utföre til en ort, Kamienia benämd, hwarest han wäntar til sig de Sachsiske Troupperne utur Stor-Pohlen, såsom och den Ryska hielpen, hwilken man menar nästkommande Måndag kunna sig med honom conjugera. <div style="text-align: center;">Tohru den 8 Septembris</div> I förra wekan kom General Major Meijerfelt och Öfwerstarne Taube och Horn med deras Regementer hijt ifrån Posen, och togo här i staden deras quarter hoos Borgerskapet. För 3 dagar sedan wiste sig ett starkt partie Sachser af mehr än 1000 hästar här utan före, och anföllo wachten, som de Swänske hade satt wid Weichsel bryggian, men som de ey kunde något uträtta, och de märkte at Generral Majoren stod färdig at marchera ut emot dem, drogo de sig i största hast tilbaka igen, sedan de med några friska Salwor af wachten hade blifwit undfägnade. Strax deruppå marcherade de Swänske Regementerne här ifrån öfwer Weichsel bryggian, men man wet iutet, hwad de förehafwa. Deras upsåt säijes nu likwäl wara at något länger neder draga öfwer Weichseln tilbaka igen, och gå åth Elbingen. Nu på stunden wisa sig 500 Sachser och 1000 Cossaquer här för staden, och säijes Konung Augustus med hela sitt läger nalkas hijt åth. <div style="text-align: center;">Dantzig den 14 Septembris</div> Ifrån Konung August förnimmes at han med sitt läger ännu står i negden wid Sacrozin, och har wid Visigrod låtit slå en bryggia öfwer Weichselen, men at de Cossaquiske partierne ströfwa alt in til Graudentz. Utur Pohlen äro tidender inlupne, at Hans Kongl. May:tt af Swerige har efter alenast 24 timars belägring den 27 Augusti klockan 4 om morgonen med Öfwerstarne Buchwalds, Crassows och Dückers Dragone-Regementer bestormat Lemberg, och det intaget, hwar innom Wojwoden Galetsky, General Majoren Berentz och Öfwersten Caminiesky med hela Garnisonen bestående af 1500 Man blifwet til fångna tagne. På de Swänskas sido äro ey mher än 20 blefne, och af besättningen alenast 150, efter Hans Kongl. May:tt, som sielf warit med tilstädes, straxt alt ytterligare mördande i staden förbudit. Til brandskatt har staden en ansenlig summa måst erläggia, och har man dess utan en stor rikedom af penningar, Silfwer, allehanda Tyg och andra kostbara waror der inne funnit, hwilket och Hans Kongl. May:tt, som den 31 Augusti skal åter wara derifrån upbruten, som man menar åth Zamosce, har låtit taga i förwar, iämte 160 Metall Stycken hwilka och så blifwa afförde. General Renskiöld skal den 31 Augusti ännu hafwa stått wid Jaroslaw, hwarest Konung Stanislaus och Cron-Feltherren hade sig med honom conjungerat. Ifrån General Major Meijerfelt äro inge wisse tidender inkomne, sedan han marcherat ifrån Thorn, doch säijes, at hela trotzen af de Regementer, som med honom äro, skal wara ifrån Graudentz gången igenom det Marienburgiske Gebietet, och tillika med några 100 Man redan i det Elbingiske Werder ankommen. {{Titel|1704. Nº 40<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 4 Octobris.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 6 Septembris</div> General Brandt är med några 1000 Cossaquer, 500 Sachser och sitt eget Regemente nedan för Wisigrod gången öfwer Weichseln, och togat åth Thorn, til at angripa General Major Meijerfelt, om hwilken man har kundskap at han skal sig med 3000 Ryttare denne staden hafwa inlagt. Konungen i Swerige förnimmes wara för Lemberg ankommen. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 10 Septembris</div> Nu har man säker efterrättelse utur Reüschland, at sedan Furst Wiesnowiesky och Cron-Referendarien hade under Lemberg fåfengt wäntat på 20000 Cossaquer som skulle komma at sig med dem conjungera, hafwa de den 26 Augusti wid Konungens af Swerige annalkande måst draga sig derifrån med deras underhafwande Pohlniske och Littowiske Troupper, samt ett Regemente Sachser, lemnandes 1500 Man på en fördelachtig ort utan för staden, til at deras marche betäckia, hwilko strax blifwit af de Swänska angrepne och slagne, och en del til fånga tagne. Morgonen efter har Hans Kongl. May:tt af Swerige gifwit befalning at med wärian i handen bestorma staden, hwilket och så wäl lyckats, at Hans May:tt strax giort sig der af mästare, aldenstund det Polniske footfolket, som där legat i besättning, af räddhoga föga motwärn giort, hwar före och de Swänska straxt trängt in i staden, och taget hela besättningen til fånga, doch i första ijfwern, och til at skräma borgerskapet ifrån något widrigt företagande, nederskutit alt hwad som funnits på gatorne, eller wijst sig i fönstren. Ibland de fångne äroch Galesky Wojwoden af Kalish, hwilken Konung August hade lemnat i Lemberg såsom Gouwerneur så och 2 Pohlniske Generaler Caminsky och Berentz, och en Öfwerste Horndorf. Konungen af Swerige är strax der uppå i egen Person tillika med General Majoren Gref Stenbock kommen i staden, och har förbudit at Soldaterne ey skulle röfwa eller plundra, men Magistraten blef anbefalt, at utbringa 400000 Riksdaler i brandskatt, hwilken summa likwäl blifwet til 300000 afslagen. Borgerskapet har och under hoot af Eld och Swärd blifwit ansagt at framgifwa alt hwad hoos dem stått i [..], hwilket uti Ädla stenar, Guld och Silfwer har stiget til en stor skatt. Ett skönt Artollerie är där fallit i de Swänskas händer til 140 metalstycken, hwar ibland 10 hela Cartauer och 12 Mörsare, förutan 50 Järnstycken, och ett stort förråd af dubbelhakar och annat skiut gewär. Af de Swänska äro 20 Man wid denne eröfring förlorade, och 5 Officerare sargade, ibland hwilka och är Öfwersten Crassaw. Man menar at Konungen i Swerige har strax ifrån Lemberg skickat några 1000 Man förut åth Zamosce, at det angripa, hwilken ort lärer göra ringa motstånd. Eliest förnimmes at Högb:te Konung uppå undfången kundskap om det som här förelupit är, har wänt sig med hela sin Armee hijt åth tilbaka igen. Konung August skal i förgår hafwa gått öfwer Weichseln sedan han några 100 Man skickat tilbaka til at denne staden besättia. <div style="text-align: center;">Utur Samoijten den 10 Septembris</div> Feltherren Sapieha har med sine Troupper draget sig til de Swänska, som stå för Birsen, hwar ifrån nu förnimmes, at orten har redan för några dagar sedan warit i dagtingan. <div style="text-align: center;">Posen den 11 Septembris</div> I går morgon bittida för dagen är General Majoren Meijerfelt med sine 3 Regmenter sedan han uti 14 timar marcherat 10 Mijhl, infallen i det Pohlniske lägret, som stod en mijhl här ifrån, bestående af 1000 stoor Polniske Adelsmän och några 100 Sachser, och har dem i grund slaget, samt läger, bagage och tälter eröfrat. Man wet ännu ey wäl omständigheterne af denne händelsen, doch tror man at mycket få äro undanslupne, efter de i deras största säkerhet, sedan de dagen tilföreude sig wäl plägat, blifwit öfwerfalne. Några förnäma Officerare äro fångne hijt inbrachte. Det säijes at Pohlerne och Sachserne draga sig tilsamman til at denne stöten hemnas. {{Titel|1704. Nº 41<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 11 Octobris.}}<div style="text-align: center;">Lemberg den 11 Septembris</div> För leden Måndags afton komme Konung Stanislus och Printz Alexander Sobiesky hijt i Staden, och blefwo öfwer natten uti under-Cronfeltherrens huus, dagen efter begofwo de sig ut i det Swänska lägret, och äro der ifrån åter tilbaka komne, hafwandes nu sitt tilhåld på Slottet, hwarest 200 Man Swänske hålla wacht. I dag har den nye Konungen warit i Kyrckia hoos Jesuiterne, hwilka honom med ett zirliget taal undfängnat, hwar efter han och besökte den fångne Wojwoden Galetsky, som där i klostret hålles i för war. Högb:te Konung lärer i desse dagar resa tilbaka til Feltherren Lubomirsky, som tillika med Generalen Rensköld ännu står wid San-strömen. Hans May:tt af Swerige lärer nu snart upbryta, och gå tilbaka åth Warschaw, hwarifrån tidender äro inlupne om det som där förefallit. Så länge den Swänska Armeen här stått, hafwa Cossaquerne swärmat altsom här omkring, och tilbudit at göra skada. Förleden Söndags natt war i det Swänska Lägret alarm, i det några 1000 Pohler och Cossaquer hade sig conjungerat til at det samma öfwerrumpla, men de blefwo i god tijd rögde, och tappert afwijste. <div style="text-align: center;">Utur Konung Augusti Läger wid Visigrod den 15 Septembris</div> Den Sachsiske Armeen, som ntur Stor.Pohlen kommen är, gick den 9 hujus öfwer bryggian en mijhl här ifrån uti Konungens åsyn, och har sig nu med de förrige Troupperne conjungerat. Denne Armeen är 16000 Man stark, och som Konungen tilförende haft 4000 Sachser hoos sig, så är nu den utländske Armeen til 20000 Man anwuxen. Dess utan har Konungen 12000 Muscowiter til foot, och 6000 Cossaquer, så och den delen af Cron-Armeen, som sig för Konungen förklarat, så at hela krigsmachten tilsamman skattas wara 40000 Man. Det hade warit menat, at upbrottet här ifrån skulle i dag ske, och aten del af Armeen skulle med Konungen sielf gå up åt Pultowsk men den andra neder åt Prüssen, och at emellan bägge enlinie skulle dragas samma prowincen at besökia. Men för det ouphörlige rägnet skul är det ännu upskutit. I går blef här ett stort Consilium hållit beståendes af så många Pohlniske Herrar, som nu äro här tilstädes. Så mycket man der af har kunnat erfara, skal förbundet emellan Konungen och Zaren i Muscow wara gillat, och derjämte beslutit, at erkänna Konungen i Prüssen. Huru wida alt sådant kan ansees för hela Republiquens beslut lärer sig efteråth wijsa. Cron-Skattmästaren Prebentaw är utsedd til at gå såsom Ambassadeur til Berlin. Man har giort sig det säkra hoppet, at Cron-Feltherren Lubomirsky skulle sig här infinna, och tillika med Cron-Cammarherren och Cron-Qwartermästaren underkasta sig Konungens nåd, men det förnimmes at han blifwer fast wid sitt en gång fattade upsåt, och at hela den Lubomirsiske familien gör der uti ett med honom. <div style="text-align: center;">Warschau den 17 Septembris</div> Man har här ännu ingen wisshet om Konungens i Swärige förhafwande, ehuruwäl det blifwer af wiss hand försäkrat, at Konung Stanislaus har sig med General Renskiöld conjungerat, och droge sig hijt utföre, och at Konungen af Swerige sielf woro til Zamosce ankommen. Ifrån Cracaw wil berättas, at Cron-Öfwer-Cammarherren med en deel af sina Troupper hade sig der infunnit, och at Cron-Feltherren tillika med Cron-General Quarteremästaren wäntades med deras folk dijt efter, til at i samme Wojwodskapet taga winterquarter, hwilket likwäl ännu fordrade bekräftelse. Här hafwa wij fått några 100 Man af Konung Augusti folk til besättning, hwilka store Summor penningar af denne nu redan afmattade orten utprässa. <div style="text-align: center;">Utur Samoijten den 20 Septembris</div> Birsen har den 15 hujus gifwit sig i den Swänske General Majoren Grefwe Leijonhufwuds händer, och besättningen, som bestod af 700 Man tagit tienst under Feltherren Sapiehas Troupper. Där äro 38 sköna Metal Stycken fundne, hwilka blifwa förde åth Riga. Den Swänske-Öfwerst-Lieutnanten Lorentzen har wid Rossenie anträffat Zaraneck med 800 Man, har hela partiet slaget, och honom sielf til fånga taget. <div style="text-align: center;">Dantzig den 26 Septembris</div> Det skrifwes ifrån Lemberg, at de Swänske låtit sprängia alle de store Stycken och Mörsare, som der blifwit fundne, men at de smärre blefwo med bortförde. Den pålagde contributionen woro ännu intet betalt, derföre man ey wiste, hurn det med staden torde aflöpa. Hans Kongl. May:tt af Swerige stod wid sidste brefwens afgång wid Zamosce, och hade staden låtit tilbiuda Hans May:tt en ansenlig Summa Penningar til at blifwa förskont, men man wet intet, om sådant blifwit antagit. Konung Augustus skal ännu stå wid Visigrod, man war sinnat at med 12000 Man gå åth Stor-Pohlen til at upsökia General Majoren Meijerfelt, och hemnas det nederlaget, som denne nyligen har wid Posen tilfogat den Stor-Pohlniske Adeln, och så widare intaga Posen. General Brandt skal wara beordrat at gå tilbaka, och gifwa acht på General Renskölds företagande. Om alt detta gå så åtskillige rychten, at man ey wet, hwad man tro kan. Cardinal Primas är ännu här, och längtas mycket hwad han giöra wil uppå Påwens Citation, och om han ärnar sig åth Rom. {{Titel|1704. Nº 42<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 18 Octobris.}}<div style="text-align: center;">Lemberg den 14 Septembris</div> I går bröt det Swänska footfolket samt hela Trotzen up utur sitt Läger, tagandes wägen åt Zolkiew; I dag är Hans Kongl. May:tt af Swerige sielf med hela Rytterijet i lika måtto upbruten. Konung Stanislaus är gången åth San-strömen til General Rensköld och Cron-Feltherren Lnbomirsky at tillijka med dem taga en annan wäg utföre. Så länge bägge Konungarna här warit, hafwa de dageligen hwar annan besökt, och som oftast spisat med hwar annan. General Cominsky och Öfwersten Horndorf äro uppå Konung Stanislai förbön stälte på frij foot igen, men Wojwoden Galetsky har ey kunnat lööskomma, och går talet at man wil sökia honom emot Biskopen af Posen at utwäxla. Den pålagde Contributionen har denne staden ey tilfyllest förmått erläggia, utan sedan borgerskapet har bracht tilsamman så mycket Gull, Silfwer, Penningar och andra löösören, som warit at tilgå, har det öfriga för Konung Stanislai förbön skul blifwit eftergifwit. Samma eftergift hafwa och Judarna åthniutit. Man skattar elliest det som utaf Adeln ifrån hela landet warit hijt infört at förwaras och nu är blifwit dem Swänskom til dels, bestiga sig til öfwer 600000 Riksdalers wärde, förutan det som de Andelige här i staden måst tilsättia. Utaf Artolleriet äro för Konung Stanislai skull 50 små stycken stadeu återskäukte, men alle de öfrige äro sprängde, och hwad som eliest i Staden funnits af krutkulor, lunta, bly, etc. til ett stort förråd, är alt med bortfört. De Cossaqniske partierne ströfwa här runt omkring, och passa flijtigt på hwad de kunna bortsnappa. Man har efterrättelse, at Furst Wiesnowiesky, som med sine Littover och 15000 Cossaquer har förödt hela landet omkring der de stått, hafwa draget sig åth Broda til at där conjungera sig med Feltherren Mazeppas Cossaquer, hwilka gifwa sig ut för 30000 starke, och wilia de Swänska i deras Marche nargla. <div style="text-align: center;">Warschaw den 22 Septembris</div> Om Konungen i Swerige har man här sedermera ey haft någon säker efterrättelse, Men Konung August förnimmes wara til Pultovsk ankommen, där åtskilligie af de Pohlniske Herrarna sig hoos honom församla. Biskopen af Posen har man sänt åt Sachsen, hwar ifrån man menar, at han lärer sändas åth Rom. Så äro och bägge Cron-Feltherrens Söner, som här blefwo tagne, åth Sachsen försände. Det säijes, at Konung Augustus wil här i negden taga sitt winterquarter, och at några 1000 Man til häst och foot skola til hans betäkning här omkring förläggias, men at den öfrige krigsmachten skal taga sine quarter i Stor-Pohlen. <div style="text-align: center;">Utur Konung Augusti Hufwudquarter i Pultovsk den 22 Septembris</div> Konungen kom förleden Lördag til denne orten, och har sitt tilhåld här på Slottet. Så mycket man ännu förnimmer, torde han wäl i 2 eller 3 wekor här förblifwa, I medler tid har han låtit förläggia alle sine Troupper på både sidor om Weichseln, så och wid Narew-och Bug-strömen, och slagit 2 bryggior til communicationens bibehållande, den enaöfwer Weichseln en mijhl nedan för Wisigrod, den andra öfwer Bugen 3 mijhl här ifrån. Det stora consilium skal här åter hållas den 2 Octobris, och wäntar man der til ett ansenliget antal Senatorer, af hwilka många sig efter hand infinna, warandes redan Cron-Cantzleren Biskopen af Ermland, Biskopen af Plotsko, och Wojwoden af Zernikow, alle 3 bröder Salusky, här ankomne. På detta mötet lära utan twifwel winterqnarteren för hela krigsmachten blifwa inrättade, til at förekomma all oreda och missnöije emellan de åtskillige Troupperne. Cron-Skattmästaren är redan såsom Ambassadeur til Berlin afgången. Ifrån General Brandt, som med några 1000 Man är gången at belägra Posen, har man ännu inga tidender. Det förnimmes, at Konungen i Swerige är med sin Armee gången ifrån Lemberg, men ingen wet wist, hwart åt marchen inrättas. <div style="text-align: center;">Dantzig den 3 Octobris</div> Sachsiske Troupperne som redan warit Graudentz förbigångne hijt neder åth hafwa af Konung Augustus blifwit beordrade at wända om igen, och redan dragit sig tilbaka åth Thorn. Man tror at be:te Konung wid närwararande conjuncturer, då den Swänska Armeen är i antog neder åth, ey håller sig wara med fördelte Troupper säker nog. Utur Pohlen äro nu poster för watnens upswällande skul uteblefne, doch säijes för wisso, at General Rensköld skal wara Lublin förbigången. Man har tidender ifrån Posen, at emellan de Swänske och Konung Augusti folk skal det något wara förelupit til de sednares missfördel, men at be:te ort nu sedan de Muscowitiske Trouppernes ankomst skal wara starkt inspärrat. {{Titel|1704. Nº 43<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 25 Octobris.}}<div style="text-align: center;">Utur Konung Augusti Hufwudquarter i Pultovsk den 29 Septembris</div> Konungen håller här dageligen rådslag med de Polniske så wäl som Sachsiske Ministrerne, men ännu är det hel owist, hwarest han med Armeen lärer taga sin winterquarter. Man har änuu hwarken ifrån General Brandt eller ifrån den bekante Patkul, som an förer de Ryska Troupperne wid Posen, någon säker efterrättelse, utan det hålles för wist, at Staden nu lärer wara beränd, och at i fall någon undsättning ey snart ankommer som man likwäl nog befrnchtar, lärer orten innan kort måste sig gifwa. Man wäntar dageligen bref utur Reüschland hwad Cossaquerne, Littoverne och Pollerne under Furst Janus Wiesnowiesky och Cron-Referrendarien emot de Swänska där kunna uträtta. Den yngre Zamoisky säijes wid de Swänskes ankomst til Zamosce hafwa dem mött, och inrymt Fästningen utan något motstånd. Han skal hafwa dem en ansenlig summa penningar tilbudit, men at sådant är afslaget, och en större summa fordrat. <div style="text-align: center;">Poseu den 30 Septembris</div> De Swänske ligga här i staden 4000 Man starke, äro friske och sunde, hafwa äta och dricka och foder nog, så at de ey lätt kunna uthungras, hafwa dess utan alle friskt mod, och låta Gud söria för det öfrige. För 10 dagar sedan kommo General Lieutnanten Brandt och General Maior Plotz med 2000 Sachser, och Marskalken af den confedererade Cron-Armeen med 3000 Polacker och Cossaquer wid liusan dag antogandes, och wille gå öfwer Warta strömen, i mening at uphäfwa de Swänske som woro utskickade på fordenskap, men de Swänske sådant märkiande satte sig til häst, och när de kommo en liten half mijhl ifrån staden, funno de en stoor deel af Sachserne och Pohlerne redan wara gångne öfwer strömen, dem de med en sådan häftighet anföllo, at desse med en ansenlig förlust måste draga sig tilbaka öfwer strömen igen, och lämna en hoop fångar med några par pukor och några fanor i sticket men de mäste Pohlerne rymde til skogs. Hwar uppå de Swänske begofwo sig tilbaka in i staden igen. Det Sachsiske och Polske lägret står nu en half mijhl här ifrån, men hafwa ännu ingen ting widare försökt. De Swenske hafwa tidender, at deras undsättning är i fult antog hijt åt. <div style="text-align: center;">Warschaw den 1 Qetobris</div> UTur Reüschland äro nu säkre tidender inlupne, at Hans Kongl. May:tt af Swerige med sin Armee är i fult antog hijt utföre. Fästningen Zamosce är af de Swänska utan det ringaste motstånd intagen, och som det berättas, på föliande sätt; at Öfwerst-Lieutnauten Clas Bonde är med 500 Ryttare derför kommen, och som han ey märkt någon liknelse til motwern, utan funnit den yttersta porten wara öpen, är han strax widare gången in åth Slottet, och där wid broen mött Starosten af Mewe, som är broderen af Slottets ägare hwilken Starost med et litet fölie til häst war emot honom utriden til at sielf munteligen med honom tala, och höra hans ärende, men när Öfwerst-Lieutnanten förmärkte at wind broen efter Starosten ey blef updragen, utan at alt stod öpet, har han sig af en så god lägenhet sökt at betiäna, och utan at inlåta sig i något samtal med Starosten, ridit honom förbij, och i hastighet bemächtigat sig porten och sedan sielfwa Fästningen. Man wäntar nu posten ifrån de orterne til at see, om detta blifwer bekräftat. Det säijes här för wist, at Konung Stanislai Kröning skal innan kort för sig gå i Cracaw, och at de Swänske taget med sig Erkie-Biskopen i Lemberg, til at Kröningen förrätta. Cron-Feltherren Lubomirsky skal och redan förut warit med sine Troupper til Cracaw ankommen, och wilia sedan där omkring taga Winter quarter. Konung August är ännu i Pultovsk, och hörer man aldeles intet om hans förehafwande. De Muscowitiske Troupperne ibland hwilka en stark siukdom sig inritar, äro förlagde ifrån Sakrozin in til Plotsko, men de Sachsiske sträckia sig in til Ticozin i Podlachien. Det hålles för wist, at när de Swänske komma närmare, lärer Konung August med hela Armeen åter upbryta, men ingen wet hwart ut. Den Påviske Gesanten är ännu här, och har hoos Konungen låtit anhålla, at Biskopen af Posen ey måtte hållas fången i Sachsen, har han deruppå fått til swar, at be:te Biskop ey skal föras til Sachsen utan blifwa quar i Lausnitz, i någon stad der flera Cattoliske äro än Lutterske. <div style="text-align: center;">Dantzig den 5 Octobris</div> Den Pohlniske Cron-Skattmästaren Prebentaw, som ifrån Konung August går för Ambassadeur åth Berlin är för några dagar sedan hijtkommen, och har ifrån be:te Konung iämwäl til denne staden ett eller annat ärende andragit, hwar uti han likwäl fått afslag. Tre Regementer Sachser hafwa sig i det Marienburgiske infunnit, hwar af 40 Ryttare hafwa natten emellan förleden Fredag och Lögerdag öfwerrumplat Wojwoden af Leneitz Toviansky i Tigenhof, och honom tillika med alle hans kostbare saker och egendom, samt 2 Carosser och 100 hästar Cardinalen tilhörige, borttaget och fört til Konung August. Cron-Skatmästaren har strax der uppå affärdat en Enspännare med Bref til Konuug August och begärt att be:te Woiwod måtte ställas på frij foot igen, i förhopning at kunna derigenom så mycket snarare winna Cardinalen. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 12 Octobris</div> Sachserne hafwa uu åter draget sig tilbaka utur det Marienburgiske på 150 Man när, hwilka där äro quarblefne til at indrifwa Contributionerne. Wojwoden af Lencitz är af Konung August, förr än han ännu hinte fram, stält på frij foot igen med all sin egendom, och wistas nu för tiden i Graudentz. Cron-Skattmästaren Prebentaw är ännu här, och omskönt det dageligen talas om hans afresa åth Berlin, iämwäl och en deel af Hans trotz redan förledn fredag är här ifrån förutskickat, så tror man doch, at upbrottet ey lärer så snart ske. De Senatorerne och Adelsmän, som Konung August sände hijt til at fordra af denne staden en ny Eed, och äro nu uuder wägen, hafwa låtit Magistraten weta deras ankomst och ährende, men hafwa deruppå fått til swar, at de ey bthöfwa sig der med bemöda, efter staden wid sakernes närwarande beskaffenhet ey kan til be:te Konungs åstundan samtyckia. Brefwen utur Warschaw af drn 7 hujus förmähla, at de Swänska då woro allenast några mijlderifrån at General Rensköld, af hwilkens Troupper en delredan woro til Blonie ankommna, ginge åt Posen och Hans Kongl. May:tt af Swerige sielf hade den 22 Septembris warit i Zamosce, och wäntades öfwer Lublin åth Warschaw. Nu på stunden komma tidender, at Konung August drager wid Thorn hela sin Armee tilsamman, i upsåt at der Konungens i Swerige ankomst afbida, och wåga ett fältslag. {{Titel|1704. Nº 44<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 1 Novemberis.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Feltlägret 2 mijl ifrån Lublin den 28 Septembris</div> SEdan Hans Kongl. May:tt den 14 hujus med Armeen upbröt ifrån Lemberg, äro wij nu i återresan komne til denne orten. Under wägen har Slottet och staden Zamosce godwilligt gifwit sig i Hans Kongl. May:tz wåld. <div style="text-align: center;">Warschaw den 8 Qetobris</div> Det blifwer utur Reüschland bekräftat, at Starosten Zamoljsky har godwilligt inlåtit de Swänske i Fästningen Zamosce, och at de Swänske äro åter der ifrån gångne, sedan de 50000 Riks-Dal. af orten upburit. Hans Kongl. May:tt af Swerige är igenom samma ort med sin Armee i 2 linier marcherat åth Lublin, hwarest General Majoren Gref Stenbock med en deel Troupper war förut ankommen, och sedan han en god myckenhet lifsmedel och foder, samt en summa penningar af staden bekommit, hade han tagit marchen öfwer Baronow och Palaw åt Weichseln, til at der öfwer låta slå en bryggia, men Konungen af Swerige sielf woro Lublin på sidan förbigången, och togo wägen ända hijt åt. De Swänska förtroupperne förnimmes wara redan 8 mijl här ifrån ankomne, hwilka man förmenar wara utaf General Renskölds detachement, som har draget sig förut hit neder åt, och wänder sig åt Pultovsk och Bug-strömen. Konung Stanislaus säijes och wara med hoos berörde Troupper, och skal i går hafwa warit i Minsko 7 mijhl här ifrån, men huru långt Konungen i Swerige sielf är borto, wet man ännu ey säkert. På denne sidan om Weichseln äro Pohlniske och Sachsiske partier här och där strömen upföre förlagde, til at gifwa acht uppå och förhindra de Swenska ifrån at slå någon bryggia. Konung Augustus är förleden Onsdag upbruten ifrån Pultovsk, sedan han bryggiorna öfwer Bug och Narew-strömerne låtit upkasta samt alle fartygen försänkia, och säijes i går wara til Miraw ankommen, hafwandes låtit sin krigsmacht gå öfwer Weichselen wid Modlin en half mijl der ifrån, så at det synes som wille han här i negden sig sättia, hälst han och har ntur Stor-Pohlen låtit General Brandt med hans Troupper til sig återkalla. Påvens Gesant reste förleden Lördag i största hastighet här ifrån med alt sitt folk til Konung August, och wil sedan gå til Dantzig til at öfwertala Cardinalen at försona sig med be:te Konnug. Cron-Feltherren Lubomirsky är med sin Broder, Cron-Cammarherren och deras medhafwande Compagnier af Cron-Armeen wid Cracaw. Swenske General Lieutnanten Horn är efter någre dagars förblifwande hoos siu Konung gången öfwer Breslaw åth Sachsen i förmågo af sitt gifne parole. <div style="text-align: center;">Dantzig den 15 Octobris</div> Man har sedermera intet något wist hört om Hans Kongl. May:tz af Swerige marche hijt neder åth, men ifrån Tohrn berättas, at man der hade friske tiender, at den Swänske Armeen gingo å andra sidan om Weichselen ända åth Zacrozin och Pnltovsk, men at Konung August ännu stodo emellan Zacrozin och Thorn, och en deel af Armeen på denne sidan om Weichseln, och at befalning woro gifwen atförsänkia ellerpå denne sidan bringa alle fartyg, på det de Swänske ey måtte sig til öfwerfart der af kunna betiena. Det skrifwes utnr Samoijten, at förtroupperne af den Muscowitiske Armeen woro redan på 4 mijl när in til Birsen ankomne, och at General Majoren Gref Leijonhufwud hade med sine Troupper ryckt dem emot. Utur Stor-Pohlen berättas, at Pohlerne och Sachsernr hafwa wid Posen welat bestorma ett af Fästningswärken, men de hade blifwit af de Swänske med förlust af några 100 Man tilbaka drefne, och efter de hade fått något höra af en annalkande Swänsk unsättning, hwar om man med första lärer bekomma större wisshet. {{Titel|1704. Nº 45<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 8 Novembris.}}<div style="text-align: center;">Warschaw den 14 Qetobris</div> Förleden Söndag bittida blef man ett partie Swänske warse under Prag på andra sidan Weichselen, hwar uppå efter middagen ett annat fölgde til 2000 Man starkt, hwilket rörde sig in i be:te stad. Konung Augustus låt då strax med 100 Man besättia holmen, som ligger mitt uti strömen, samt göra all möijelig anstalt til at så wäl här som på andre orter hindra de Swänske öfwergången öfwer Weichselen, hafwandes be:te Konung sielf åtskillige gånger warit ute at besee posterne, som til den ändan äro utsatte. Samma dag fick man wid Sacrozin til fånga en af Konung Stanislai betienter hwilken ey mer har wetat at berätta, än at detta första Swänska partiet woro af General Renskölds Troupper, hoos hwilken den nye Konungen sig sielf befunno, och at dagen tilförende ett partie af 4000 Hästar woro ryckte åt Pultovsk, om hwilke man nu sedermera har efterrättelse, at de satt igenom Bug-strömen, och i största hastighet marcherat åth Sirad til at bemächtiga sig den bryggian, som där war slagen öfwer Narew, men at de der til hade kommit försent. I Måndags kommo åter några Swänske Regementer til Prag, och håller man dem nu för wara där til 8000 Man starke. I Tisdags begynte de at nederrifwa trähusen i Prag, utan twifwel i upsåt, at där af byggia en broo öfwer Weichselen, hwar til dem och det träwärket, som på sanden ligger, lärer wäl til pass komma, men Sachserne biuda til at sådant med deras fältstycken förhindra, til hwilken ända de en liten skantz på denne sidan hafwa upkastat. Huru nn alt detta wil aflöpa, står där hän. Det synes ännu, som woro Konung August ey sinnad at gå här ifrån, utan här, såsom mitt emellan wilia afwänta, hwar de Swänske lära med alfwar sökia at komma öfwer strömen, och då biuda til at sättia sig der emot, fördenskul han och sine partiet har utsänt strömen upföre alt in til Sendomir, och utföre in til Plotsko och Thorn, til at på hela stranden hafwa ett wakande öga. Det berättas utur Reüschland, at de Littoviske Compagnierne skola hafwa gått ifrån Wiesnowiesky, och wara i marche hem åt Littoven, men at de Troupperne, som af Cronreferendarien anföras, draga sig efter de Swänske hijt utföre, och skolaredan ey långt ifrån Lublin wara ankommne. Feltherren Mazeppa står med sine Cosaquer emellan Lupa och Plonie i Ryssien, hel stilla, wäntandes af Zaren och Konung August befalning om sitt widare företagande. <div style="text-align: center;">Ett annat af samma dato</div> Man har fått säker efterrättelse, at de Swänske med en god deel af deras footfolk hafwa gått öfwer Bug-strömen, och där låtit förfärdiga så stora flottar at de der med wäl 4000 Man på en gång kunna öfwersättia, hwilka flottar de låta gå strömen utföre åt Weichselen, utan twifwel at der af betiena sig at komma öfwer samma ström, efter som de och begynte redan wid Zacrozin wisa sig temmelig starke. Konung August har derföre låtit dijt tilbaka marchera 3 Battailloner af sitt Garde, ändoch samma post war tilförende fram för andra starkt besatt, och med 4000 Ryssar, 6 Battailloner Sächsiskt footfolk och 6 Regementer til häst försedd. Dessutan har man där så wäl wid stranden, som på de i Weichselen liggiande holmar låtit skantzar upkasta, och dem med stycken wäl försee, så och på det stället, där Bugen löper in i Weichseln, sänkia åtskillige fartyg och nederslå pålar, på det de Swänske ey måtte med deras Pråmar kunna där framkomma. Så är och skepsbryggian, som här til har warit wid Zacrozin bibehållen, nu aldeles afrifwen. Här låter Konung Augustus hålla sitt bagage i full beredskap at kunna wid första påkommande alarm begifwa sig sin wäg, och mena somlige, at han torde då gå åt Stor-Pohlen men andra at det torde gälla åth Cracaw. Uti hans fölie befinna sig nu här Biskopen af Ermland, Wojwoderne af Podolien och Zernichow, Cron-Under-Cantzleren, Sendomirske Confederations Marskalken, Cron-Wachtmästaren, Cron-Fendrichen och Starosten af Plotsko. Man gifwer här före, at Cron-Feltherren Lubomirsky och hans Broder Cron-Cammarherren hafwaigenom Biskopen af Cracaw låtit Konung August wisse wilkor föreläggia, på hwilke de wille sig med honom försona. Ifrån Posen har man ännu inge wisse tiender, men det säijes, at staden blifwer af Konung Augusti folk häftigt ansatt. Man wet här ey annat än at Konungen i Swerige i egen person tillika med Konung Stanislaus och Printz Alexander Sobiesky är här gent öfwer i Prag, hwar ifrån i går några Regementer Swänske afmarcherade åth Zacrozin, fördenskul och Konung August ännu flere af sine Troupper har låtit dijt utföre toga. <div style="text-align: center;">Utur Stoor-Pohlen den 19 Octobris</div> Sedan det grofwa Artolleriet är i Konung Augusti Läger för Posen ankommit, blifwer belägringen med all macht fortsatt. Den Swänske Commendanten i staden wil ey weta af någon dagtingan, och har nyligen ett bref, som den bekante Patkul honom tilskrifwit, oupbrutit tilbaka sänt under den förwändning, at han ey kunde läsa; Och när be:te Patkul strax der uppå låtit igenom en utskickad honom muntligen fråga, om han ey wille gifwa sig, och emottaga ett hederligit accord, har han swarat, at han ännu ey wiste af någon fiende, och at han ey hade lärt göra något accord, hwar öfwer Patkul blifwit grufweligen förtörnad, och hotat at wilia en sådan halsstarrighet hämnas. De Swänske hafwa för några dagar sedan under sken af ett utfall lockat Cossaquerne efter sig til ett ställe, där de hade giort en mina, och låtit platzeu tillika med Cossaquerne flyga i wädret. Nu hörer man, at orten blifwer mycket häftigt beskuten. {{Titel|1704. Nº 46<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 15 Novembris.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fältlägret i Prag gent emot Warschnw den 19 Octobris</div> EFter en hastig och mödosam marche kom Hans Kongl. May:tt förledeu weka til denne orten med största delen af Rytteriet och en deel af fotfolket, lemnandes det öfrige at toga småningom efter. Under samma fotfolkets marche hafwa Wolosgerne taget tiden i acht, och welat bryta in på Gardet, men som man derom fått i god tid kundskap, har Majoren Gyllenkrok satt sig i försåt, och låtit wid pass 700 Man först gå sig förbij, dem han i ryggen anfallit, och dels nederslaget, dels til fånga tagit, de andre dem efterkommit, och sett oråd, hafwa sig skingrat, och rymt ondan hwar på sin wäg. De föliande dagarne, sedan wij hijtkommit, har man sedt Konung Augustus på andra stranden rida och besee sine utsatte poster, och har Hans Kongl. May:tt med Konung Stanislaus på denne sidan giort det samma, så at alle 3 Konungarna warit nästan på ett Pistoleskott när hwar annan, och deras fölie öfwer strömen talts wid. I förgår natt gick Hans Kongl. May:tt här ifrån med den färdiga giorde bryggian, och en deel af Artolleriet åt Otvok, 3 mijl ofwan för Warschaw, där wåre hade redan på en holme fattat stånd genom Öfwersten Burensklöd, hwilken på samma ställe taget [..] Sachsiske Lieutnanter och 16 gemene til fångne, samt 2 stycken. På andra sidan om denne holmen kunde man wada öfwer Weichseln, där fienden stod med några Battailloner. Desse har Hans Kongl. May:tt i går angripet, och öfwer ända kastat, som en öfwerlöpare oss i dag bittida berättat. När desse tidender äro komne til Warschaw, har Konung August, sedan han ätit middags måltid på Warschaw Slott strax befalt de troupperne, som här wid stranden legat, draga sig af. När wåra det märkte, ehuru wäl ändå inge tidender woro komne ifrån Hans Kongl. May:tt, förde de i hast styckerne ned på stranden och beledsagade Sachsarne med tetta skott, så at man såg dem hopetals somna på sanden. Der på fördes några båtar til stranden, hwar uppå wåra i aftons öfwergingo, och fattade stånd i en fientlig skantz, som ligger ett stycke ifrån Warschaw. I natt äro 4 Regementer öfwergångne, och nu lägges bryggian som här är förfärdigat, ut för Rytteriet och trotzen. Sachserne hafwa ett otroliget arbete nederlagt, och giordt skantzar ändelångs stranden, hwar utinnan legat 16 Sachsiske och 8 Ryske Battailloner, hwilka i går alle lupo bort. Öfwerlöparen säger, at de gå åt Posen, men det kan man ey tro. Wij wänta stundeligen ifrån Hans Kongl. May:tt bud och befalning, huru man här skal göra. General Lieutnanteu Strömberg förer här befälet. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fältlägret wid Warschaw den 21 Octobris</div> Wåre Troupper äro nu mäst öfwer på denne sidan. De som med Hans Kongl. May:tt gått öfwer 3 mijl här ifrån, förmenes hafwa hint fienden, hwilken förfölies på alla wägar, och måste här och där släppa håret til. Hans Kongl. May:tt gick öfwer om Onsdags morgon, och förlorade icke en man, oanset fienden stod öfwer 2000 Man stark wid Elfbrädden, men hade intet lust at gripa wåre an, som i förstone ey woro mehr än 50 Man öfwerkomne. De blefwo med wåras stycken afhåldne. Det war skada at bryggiorne, både här och hoos Hans Kongl. May:tt gingo sönder, så at någre timar der med förnöttes, innan Rytteriet kunde komma öfwer, eliest hade säkert hela fiendens fotfolk blifwit i sticket. Men ändå blifwa de allestädes uphinte, och de mäste nedergiorde. Man tror at wid strömen Piliza lärer man ännu hinna up största delen. När Hans Kongl. May:tt om morgonen wille gå öfwer, föll Cron-Referendarien på Konung Augusti befalning an med 2000 Wolosger, och ärnade bortsnappa ett parti, som war wid trotzen, men til sin olycka råkade han i det stället på Adelsfanan och Finnarne, hwilka stodo upstälte, och dem så klämde, at de lämnade öfwer 100 på platzen, och i största skräck kommo undan på deras lätta hästar. Det har giort, at Sachserne på andra sidan och så blefwo rädda. Nu tager man af fienden här 100, där 80, där 60 etc, Ryssarne hafwa sagt, at de wilia kasta gewäret neder, om de Swänske hinna dem. Det göra de och öfwer alt. Skräcken är ibland fienden obeskrifwelig stor; I går afton togo 3 Kongl. May:tz Drabanter 21 Sachser och Ryssar til fånga, och afwäpnade dem. Gud gifwe widare lycka. Hans Kongl. May:tt kom hijt til staden om Onsdags middagen, men gick strax bort igen, sedan har man ey haft andra tideader ifrån Hans Kongl. May:tt, än at de flychtige blifwa eftersatte, och allestädes nedergiorde. Det märkes at fienden går åt Crakaw, dijt wij och utan twifwel läre fölia, och innan ett par timar här ifrån upbryta. <div style="text-align: center;">Warschaw den 22 Octobris</div> De Swänske hafwa här wed Prag, och högre up wed Otfok låtit förfärdiga bryggior, och sig förleden Tisdag natt anstält, som wille de här med en deel af Armeen, och wid Otfok med en annan deel, så och på det tridie stället längre utföre wid Bielan alt på en gång gå öfwer Weichselen, och efter Sachsiske och Polniske Armeen igenom många marcher af och an, samt befästande af åtskillige poster war temmelig blefwen afmattad, och Konung Augustus wäl förmärkt, at han ändå för mangel skul på underhåld skulle nödgas at begifwa sig här ifrån, och at det fördenskul orådeligit woro at igenom widare arbete uttrötta sine Troupper, och giöra dem oskickelige til den förestående hastige afmarchen, beslöt han samma dag at med hela Armeen på åtskillige wägar upbryta, hwilket och skedde klockan 3 efter middagen, sedan han dagen tilförende hade låtit hela trotzen til större säkerhet gå förut. Någre Ryske Battailloner blefwo fuller lemnade til at bewara stranden, men de gingo och samma afton fort och blefwo af de Swänska ifrån andra sidan med stycken och musqueter flitigt beledsagade. Hans Kongl. May:tt af Swerige kom tillika med Konung Stanislaus, Printz Alexander Sobiesky, Printzen af Württenberg och General Majoren Gref Stenbock om Onsdags middagen hijt i staden ifrån Otfock, där Hans Kongl. May:tt med en deel af Armeen war öfwergången sedan Sachserne hade samma post förlåtit, och när Hans Kongl. May:tt hade gifwit behörig befalning til den andra delen af Armeen, som stod här gent öfwer, begaf Hans Kongl. May:tt sig dijt tilbaka igen, och säijes i förgår wara der ifrån upbruten til at iaga efter Sachserne, den andra Armeen är och här öfwergången, och togar samma wäg. I går och i dag är hela trotzen öfwerkommen, men några 1000 Man äro på andra sidau lemnade til at gifwa acht på Cron-Referendariens företagande, som med sine Troupper säijes wara på några mijhl när ankommen. Här äro nu tidender inlupne, at de Swänske hafwa wid Gora 2 Regementer af de flychtande Sachserne uphäfwit. <div style="text-align: center;">Utur Stoor-Pohlen den 26 Octobris</div> Sedan Konung Augusti troupper, som belägrat Posen, hafwa några gångor der vppå stormat, och med blodiga hufwuden blifwit afwiste, hafwa de på erhåldne tidender, at Konungen i Swerige war med des Armee kommen öfwer Weichseln, och at Konung August drager sig undan åt Cracaw, i största hast uphäfwit be lägringen, och gå efter be:te Konung til at sig med honom conjungera. {{Titel|1704. Nº 47<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 22 Novembris.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Punitz}}}}<div style="text-align: center;">Warschaw den 29 Octobris</div> Alle Swänske, som här warit quarlemnade, äro och förleden Måndag här ifrån upbrutne, sedan de bryggian öfwer Weichseln afrifwit togandes efter den öfrige Armeen, ifrån hwilken man inge wisse tiender hafwa, efter alle poster blifwa uppehåldne. Men resande ifrån Rava berätta, at Swänske trotzen och Artolleriet war redan i Måndags där ankommit, och at rychtet ifrån alle orter inlupo hurn de flychtande Sachserne och Ryssarne på alle wägar blefwo nedergiorde. Cron-Referendarien har warit på några mijl när hijt åth med sine Troupper, man har draget sig tilbaka och säijes wilia länger upsättia sig öfwer Weichseln in på denne sidan. <div style="text-align: center;">Guzaw i Schlesien den- 30 Octobris</div> Den Sachsiske Armeen hade på Konung Augusti befalning ifrån Warschaw togat åth Stor-Pohlen och Lissa, Man blifwit af Konungen i Swerige och Konung Stanislaus med 6000 Man Swänske lil häst så stått på hälarne förfölgde, at träffningar dageligen dem emellan äro förelupne, och Sachserne hela wägen en stor hoop foolk förlorat. När de nu kommo til Punitz, blefwo de där stående til at en dag sig hwila, men de woro knapt inkomne i Lägret då de Swänske kommo efter, så at de nödgades ställa sig i Slachtordning, och wåga en Träffning. Konungen i Swerige anförde sielf sin wänstra flygel, och Konung Stanislaus den högre. Sachserne blefwo af General Lieutnanten Schulenburg tappert anförde, och gofwo til en begynnelse på de Swänske en häftig Salwa, men desse sådant oachtat bröto in med Wärian i handen, och brachte dem efter ett tappert motstånd i sådan oordning, at Rytteriet måste först rijta uth, och footfolket sedan hade stor möda at slå komma på flychten, lemnandes deras trotz och stycken i sticket. De som sig åter kunde församla drogo sig in åt Schlesien, och kommo i går klåckan 10 här för staden til at åter något hwila och här låta förbinda de sårade, hwilka både högre och lägre äro i en stoor myckenhet, och ibland dem General Lieutnanten Schulenburg, som bekommit 5 såår. Men i det samma kommo åter de Swänske för troupperne antogandes, så at Sachserne i största hastighet upbröto, och drogo sig åth Lübchen wid Oderströmen, doch efter en god deel af manskapet och trotzen ey hinte så fort undan, blefwo de af de Swänske dels nedergiorde dels til fånga tagne, samt bagaget eröfrat. Det är wist, at om de hade alenast en tima länger här fördrögt, hade de alle samman warit i de Swänskes händer. Nu menar man likwäl at de måste lära wara komne öfwer Oder-strömen, så när som på eftertroupperne, hwilka de Swänske hafwa taget til fånga. Konungen i Swerige är med ett Regemente här förbij gången, men Konung Stanislaus war inne i staden, och befalte upsökia och til fånga taga alle Sachser, som här och där hade sig förstuckit, hwilket och strax skedde, hwar uppå han skyndade sig efter Konungen i Swerige, och är det fuller säkert, at om de hafwa hint Sachserne, lära mycket få wara derifrån komne, hälst General Lieutnanten Schulenburg har för sine sår skul måst dem förlåta, och gå förut åt Sachsen. At Sachserne hafwa wid Punitz braf fächtat, är wist, och äro där 2000 Man af dem blefne, hwar ibland en stor hoop wakra Officerare. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fältlägret wid Frawenstade i Stor-Pohln den 31 Octobris</div> SEdan Hans Kongl. May:tt den 19 hujus wid Otfok gått öfwer Weichseln med 6 Regementer til häst, och 8 Regementer tillka med Drabanterne gått öfwer den 21 wid Warschaw, togade Hans Kongl. May:tt sielf åth wänster, och de andre åth höger, til dess de wid Rava kommo på samma wägen, men de sednare kunde ey hinna up Hans Kongl. May:tt, förutan General Renskiölds, Crassows och Dükers Dragoner. Fienden har ingestädes welat hålla stånd, mehr än något litet wid Warta-strömen, men tog doch strax flychten. Icke dess minder har Hans Kongl. May:tt dem tätt fulfölgt, och den 28 hujus kommo dem wid Punitz 3 mijhl ifrån Lissa så när, at de måst upställa sig. Där woro 14 Batailloner och 1000 Ryttare Sachser, hwilka Hans Kongl. May:tt med 4 Regementer, nembl. Renskiölds, Crassous, Dükers och Wellins, i skymningen strax angripit, och kastat dem öfwerända. Footfolket har förswarat sig wäl, men efter mörkret infallit, hafwa de der igenom kommit undan, ehuruwäl i största oordning, och lämnat 9 Metall stycken samt en ansenlig myckenhet döda på platzen. Huru många af wåre äro blefne, kan man ännu så egentligen ey weta, ey häller omständigheterne af sielfwa träfningen. Föliande morgonen har Hans Kongl. May:tt förfölgt dem öfwer Schlesiske gräntzen åth Oder-strömen, och menar där åter kunna få dem fast. De öfrige Regementerne, nembl. Drabanterne, Lijfregementet, Östgötarne, Smålänningarne och Gref Stenboks Dragoner kommo i förgår afton til Lissa, och efter de förnummit, at några 1000 Ryssar gått den wägen med deras stycken, hafwa de i går skyndat sig efter, och under wägen en stor myckenhet nedergiort som här och där Trouppewijs funnes förströdde. En fierdedels mijhl här ifrån hafwa några Battailloner stält sig uti en by med 11 Canoner, hwilka blefwo klockan 10 angrepne af Dragonerne til foot, och Rytteriet, och alla nedergiorde så at ingen kom undan eller fick quarter, mer än en Major och en Liutnant. Wij hafwa där wid icke 20 man förlorat, men fått många sargade, och ibland dem Öfwerste Burenschöld och Gref Erik Leijonhufwud, efter Ryssarne i förstone så skarpt utur husen wärde, men när Elden sattes i husen, war för dem sedan ingen undflycht. Wåre finno där 4 Tunnor Penningar och 11 Canoner, det öfriga bytet blef antingen förbränt, eller war det förutsänt. Wij stå nu här, och wänta widare befalning ifrån Hans Kongl. May:tt, ärnandes i medlertid ryckia efter 3000 Ryssar och Sachser, som stå 3 mijl här ifrån. Denne marchen har warit något obequämlig, efter wij lemnat alt footfolket med hela trotzen efter oss, som knapt lärer ännu wara kommen til Warta-strömen. En snöpligore flycht har man aldrig sett eller hört än denne. Wij hafwa rest 50 mijhl ifrån Warschaw til denne orten, hela den wägen har man sett nästan beströdd med döda, förutan en stoor myckenhet, som äro af wåra Wolosger af Pohlene sielfwa i skogen neder giorde, där både Ryssar och Sachser gått såsom fåradrifter. Fångar hafwa wij öfwer 1000, alle Sachser men der emot har ingen Ryss fått qnarter. <div style="text-align: center;">Utur Stor-Pohlen den 4 Nowembris</div> Hwad som emellan de Swänske och Sachserne wid Punitz förleden Fredag förelupit är lärer redan wara bekant. De sednares nederlag är mycket stort, och äro wägarne på 3 mijhl med döda kroppar och hästar beströdde. 2000 Man hade krupit in i en skog, och där förhuggit sig, men de blefwo af de Swänske omgifne och med deras egne stycken beskutne, så at de hafwa på nåd och onåd måst sig gifwa. Öfwer Landsberg äro några 100 Sachser och Muscowiter rymde åt Sachsen, men Konungen i Prüssen har låtit förbiuda, at inge mehr på den wägen framsläppa. De mäste äro undanrymde åth Sschlesien, hwilka blifwit af Konungen i Swerige dijt åth eftersatte. Högb:te Konung står nu med sine Troupper innom Släsiske gräntzen wid Lubchen, en liten stad wid Oderströmen, och har där på fältet hållit tacksäijelse först öfwer den erhåldne Segeren, låtandes för reda penningar betala, hwad dess folk förtärer. {{Titel|1704. Nº 48<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 29 Novembris.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Oderbeltsch}}}}<div style="text-align: center;">Cracaw den 1 Nowembris</div> I går kom Konung Augustus hijt tilljka med den Påwiske Gesanten, och begynner här göra hwariehanda krigs-anstalter, har och utskickat starka partier til at gifwa acht på de Swänskas rörelser. Cron-Feltherren Lubomirsky och hans broder Cron-Cammarherren begofwo sig för Konungens ankomst här ifrån up åth de Ungerske bärgen, och gifwer man nu wid hofwet ut, at de lära sig snart här infinna och försona sig med Konungen. Eliest går talet, at ett stort möte skal innan kort här hållas, men man seer ey synnerlig liknelse, at många Senatorer läa sig der til infinna. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fältlägret wid Frawenstadt den 3 Nowembris</div> DE Fientlige Troupperne, som wij ärnade gå efter, har Hans Kongl. May:tt sielf råkat i Måndags wid Oder-strömen 2 mijhl ofwan för Glogow, och af dem nedergiort 1500, och öfwrr 200 tagit til fånga. De äro de samma Cossaquer, som togo några af wåra i sommars wid Latovice. Nu wete wij af ingen fiende mehr, efter Sachserne hafwa gått öfwer Odern, och Ryssarne wet man eij wäl, hwart de tagit wägen. Hans Kongl. May:tt kom i förgår til oss, och förmenes efter några dagars hwilo wilia upsökia Konung August, som säijes gått åth Cracaw med en deel af Rytteriet. Wij längta eliest mycket efter wårt footfolk, emedan hela wårt bagage der med fölier. <div style="text-align: center;">Warschaw den 4 Nowembris</div> Ifrån bägge Armeerne har man här ännu inge wisse tidender, efter alle posterne blifwa uppehåldne. Men med resande har man efterrättelse, at åtskillige Träffningar på åtskillige ställen äro förefalne, uti hwilke Sachserne och Ryssarne altid lidit nederlag, och skal Konungen i Swerige hafwa förfölgt det Sachsiske footfolket in til Schlesiske gräntzen, men Konung Augustus säijes med det Sachsiske Rytteriet, och Cron-Armeen, samt Cossaquerne och Ryssarne wara gången öfwer Zenstochowa åth Cracaw. Af alt detta wet man här ännu intet, hwad man skal tro, efter omständigheterne äro så ganske stridige. Ifrån Lemberg skrifwes, at Feltherren Mazeppa wore med sine Cossaquer gången tilbaka öfwer Dniper-strömen igen, sedan han några orter på denne sidan hade låtit besättia. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen deu 7 Nowembris</div> Det Swänska Rytteriet står ännu wid Frauenstade til at efter en så stark Marche och i medlertid förefalne träffningar något uthwila. Här liggia Grefwe Stenboks och Öfwerste Crassous Dragone-Regementen, hwilka likwäl säijes innan kort skola här ifrån upbryta. I dag klockan 3 efter middagen kom Hans Kongl. May:tt af Swerige hijt tillika med Konung Stanislaus, blefwo här in til aftonen, och begofwo sig åter bort igen. <div style="text-align: center;">Dantzig den 9 Nowembris</div> Sedan man på någon tid ey något serdeles föränderliget haft utur Pohlen, äro nu emot mångens förmodan tidender kort efter hwar annan inlupne om Konungens i Swerige öfwergång öfwer Weichseln utan någon mans förlust, om Konung Augusti flycht och Konungens i Swerige eftersättiande. Utur Stoor-Pohlen har man ännu inge poster haft, som kunnat berätta förloppet, men det skrifwes ifrån Warschaw, at Konung August hade i sin flycht många 1000 Sachser, Ryssar och Cossaquer på åtskillige ställen förlorat, och gingo sielf åt Cracaw, men at han hade sänt sitt Sächsiske footfolk tilbaka åt Sachsen hwilka hade blifwit in til Odern af Konungen i Swerige förfölgt. Om alt detta lärer man nu innan kort hafwa alle omständigheterne, sedan posten efter Posens befriande begynner obehindrad gå åt Stor-Polniske orterne. <div style="text-align: center;">Görlitz i Lausnitz den 10 Nowembris</div> Efter en stor skräck, som här nyligen öfwer alt warit, är här nu åter något stilla. Konungen i Swerige står ännu wid Odern 8 mijhl här ifrån. Hwad dess afseende är kan man ey utgrunda. Wåra Sachser, som äro änuu 3500 Man, gingo i går här utur staden, och blefwo förlagde uti de nästbelägne fläckar och byar, men General Staben är här qnar. De skola ännu i denne wekan blifwa mönstrade, och en annan förordning göras om winterquarteren. Wid Guben stå ännu 1000 Sachser til foot, samt några 1000 Muscowiter, men hela Sachsiske Rytteriet är hoos Konungen, förutan 3 Regementer, som woro med uti Träffningen wid Punitz, hwilka och där orsaken woro til största oredan, efter de i deras flycht brachte footfolket i oordning, och de Swänske fölgde dem så tätt efter, at knechtarne sedan ey mer wiste, hwem war wän eller fiende. De Swänske hafwa intet footfolk hoos oss haft. Huru mycket wij egentligen förlorat, kan man ännu ey weta, men det gissas til 4000 Man. Wij hafwa och fått några Swänske til fånga, samt några Estandarer och Pukor, men wij weta ey sielfwa huru wij dem bekommit, man gissar, at de i mörkret och oredan hafwa skilts ifrån sine, och råkat ibland de flychtande, och så sedan måst släntra med. {{Titel|1704. Nº 49<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 6 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fältlägret wid Frawenstadt den 10 Nowembris</div> Wij hafwa 1800 Sachsiske fångar hoos oss, samt 22 eröfrade Metallstyckeu, och Fanor. Men wet ännu ey wist, hwart ut Konung August har wänt sig, men utom de Squadroner, som han med sig hafwer, äro nu alle Sachser utur Pohlen. Hijt komma dageligen månge öfwerlöpare af Ryssar och Cossaquer, sedan de hört, at alle nu mera få quarter, de tilbiuda sig iämwäl i tienst, och säija rent ut, at de häller wilia tiena segerwinnaren, än skamligen med Sachserne löpa. Wårt footfolk och trotz är ännu intet til oss ankommit, men lärer stå ey tangt ifrån Lissa. <div style="text-align: center;">Warschaw den 10 Nowembris</div> De Swänske stå ännu i Stoor Pohlen, och blifwer här trott, at en deel der af lärer gå åth Prüssen til at beledsaga Cardinalen til Stoor-Pohlen, och at en annan deel lärer gå til at förstärkia den Swänske Armeen i Chur-land, aldenstund det föliudes, som wille Ryssarne taga i Samoijten och de orterne deras winterquarter. Det säijes at Cron-Feltherren skal hafwa försonat sig med Konung August och wara kommen til honom i Cracaw, skal och hafwa beordrat sine Commpagnier af Cron-Armeen, så wäl som sine bröders, at ställa sig under be:te Konungs lydno, men efter inge poster äro ännu ifrån de orterne komne, och där månge orsaker äro at aldeles hålla samma rychte för osant, så ställer man och der til ingen tro. Cron-Referendarien går ännu up åth på andra sidan om Weichseln, låtandes föra skepsbryggian iämte sig strömen upföre, och twiflar man mycket, om det är hans alfware at gå öfwer, och conjungera sig med Konung August, som det har warit föregifwit. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 12 Nowembris</div> De Muscowitiske och Wiesnowieskiske Tronpperne, som man tilsamman skattar til 8000 man starke, fara här i landet mächta illa fram, och skona hwarken wän eller owän. Man menar at deras upsåt är at draga sig in åth Stoor-Pohlen til at conjungera sig med Konung August, men sådant är en blott gissning, hälst nu utur Pohlen sådana tidender inlupne äro, som dem ganska illa behaga. De Swänske Troupperne i Curland gifwa på dem noga achtning, och lära ey försumma tilfället at dem någon slapp anbringa. Hwarest Feltherren Sapieha sig uppehåller, wet man ey wist, doch säiies han wara gången åt Köningsberg. Hans öfwerblefne Troupper ströfwa omkring, och fara ey bätter fram än de andra. De hafwa nyligen låtit sättia sig öfwer wid Georgenburg, och infallit uti Wiesnowieskys godz, på hwilka de med plundrande och brännande hafwa sig hämnat. {{Titel|1704. Nº 50<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 13 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Warschaw den 17 Nowembris</div> Det skrifwes ifrån Tycozin, at 1200 Man utaf Fettherren Sapiehas folk woro utur Littoven dijt ankomne, dock i ett slätt tilstånd och utan bagage. <div style="text-align: center;">Cracaw den 22 Nowembris</div> Konung Augustus gick för 4 dagar sedan oförmodeligen här ifrån i största hast åt Sachsen, hafwandes allenast Öfwer-Hof-Marskalken Pflug och Stallmästaren Vitzthum med sig i fölie. Det säijes fuller, at samma resa skal allenast på en kort tid wara, men likwäl synes det, som lagade de Sachsiske här efterblifne Troupporne sig til at toga efter hem åt. Det är wist, at Högb:te Konungs bagage är här ifrån afgånget, men man wet ey wist hwart åt. Cron-Feltherren Lubomirsky, som tillika med sine bröder kom för 14 dagar sedan hijt, och förklarade sig til den Sendomirske Confederationen, är här efter Konungen quarblefwen, och fruchtar man mycket, at någon skadelig oreda torde upwäxa der utaf, at den Sendomirske Confederations Marskalken ey wil afstå befälet åt Feltherren, utan hwilket denne ey med gott maner kan blifwa wid hofwet, och mycket minder wid Armeen. Man söker alle möijelige medel til at kunna dem medhwar annan förlika, men i medlertid är Confederations Marskalken för 3 dagar sedan, utan at wilia ta sig med Feltherren, här ifråu afrest åt Kielce, ey långt ifrån Pinzow, hwarest han tänker förblifwa, och den [..] hujus hålla ett Generalt Krigsråd. <div style="text-align: center;">Dantzig den 23 Nowembris</div> Utur Pohlen har man nu för Posternes orichtighet skul intet annat än gamla tidender, Doch blifwer ifrån Cracaw bekräftat, at Cron-Feltherren åter slagit sig til Konung August, och honom å nyo swurit, har och befalt Cron-Armeen at låta sig uti Högb:te Konungs tienst bruka, hwar öfwer Cardinalen, som alt stadigit här är, låter ett stort missnöiie förspöria. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska hufudquarteret Ravitz i Stoor-Pohlen den 23 Nowembris</div> HAns Kongl. May:tt bröt up den 15 hujus ifrån Fraueustadt med Drabanterne, och kom dagen efter til denne orten, hwarest hufwudquarteret til widare föreblifwer. Denne orten ligger 6 mijhl ifrån Frauenstatt, och 7 ifrån Breslaw. På alt annat är gott förråd, men på foder för hästarne så wäl här, som för de näst omliggiande Regementerne, tyckes det wilia blifwa något knapt. Här få wij dageligen fångar utaf dem, som efter oss i skogarne äro wordne förströdde. Adelen i landet har nyligen ihielslagit på ett ställe 60 Ryssar, på ett annat 50 Sachser, och på det tridie äfwen så månge, hwilkas Officerare de til största delen hafwa hijt inbracht. General Lieutnanten Strömberg är i förra wekan med någre Regementer afsänd åt Cracaw, hwar ifrån wij i dag hafwa fått tidender, at Konung August är rest åt Sachsen, och at hans Sachser lära sig alle dijt efter honom begifwa. För Hans Kongl. May:tz upbrått ifrån Franenstatt har Kongl. Rådet Herr Grefwe Axel Julius de la Gardie erhållit afsked ifrån General Gouwernementet i Estland, och General Majoren Schlippenback är blefwen Vice Gouwerneur. General Majoren Grewe Stenbock är blefwen General Lieutnant. Majoren Lorentz Creutz är blefwen Öfwerstlieutnant af Lif-Dragonerne, och Capitein Örnstet Major i dess ställe. Corporalen af Kongl. Drabanterne, Grefwe Carl Lewenhaupt har blefwet Öfwerst-Lieutnant wid Grefwe Stenbocks Dragoner i dess framledne broders ställe, och Corporalen CronÖfwerst-Lieutnant wid Adelsfanan efter Henning Crus, som taget afsked. Majoren Ridderskiöld är blefwen Öfwerst-Lieutnant wid Söder Skånske Cawallerie Regementet, och Drabanten Silfwerhielm Major i hans ställe. <div style="text-align: center;">Dresden den 27 Nowembris</div> Wår Konung och Churförste är helt oförwäntat utur Pohlen hijt ankommen, och fölia dageligen månge Pohlniske Herrar efter, wäntandes man nu stundeligen hela hoffstaten samt en deel af Cawalleriet. {{Titel|1704. Nº 51<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 20 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 24 Nowembris</div> Ryssarne nästla sig in i de Littoviske Wojwodskaperne Witepsk, Polotsk och andra flera, och låta där förbättra och befästa Slotten, gifwandes före, at de wilia dem behålla, til dess de penninge summor, hwilka de til Republiquen hafwa försträkt, blifwa betalte. Emellan Furst Wiesnowiesky och Oginsky begynner en stor oenighet spörias, och är den förre mycket förtretat der öfwer, at Ryssarne igenom den sednare äro dragne in i landet, hwar igenom hans folk quarteren och underhållet blifwer undandragit. Nu komma här tidender, at den Swänske General Majoren Grefwe Leijonhufwud har wid Curlänske gräntzen öfwerfallit den Ryske Armeen och någre 1000 Man der af nedergiort, hwar om man stundeligen wäntar bekräftelse. <div style="text-align: center;">Warschaw den 26 Nowembris</div> Cosaquerne som hafwa stått under Cron-Referendariens anförande, wilia nu ey mer weta af någon marche åt Crakaw, utan äro gångne alt fort up åt Dubin och lära aldeles begifwa sig hem åth. Resande nedan ifrån Preüssiske sidan berätta, at Ryssarne här och där i små hopar ifrån Stor-Pohlen sig genom smyga, och skynda sig tilbaka åth Littoven, säliandes i byarne bort deras Gewähr för en ringa penning til at kiöpa på mat före. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska hufudquarteret Ravitz den 1 Decembris</div> Här är något knapt om foder för hästarne, och ehuruwäl all anstalt göres at anskaffa det ifrån andre orter, eftersom och utur Schlesien ett stort förråd der af blifwer hijtbracht, och för reda penningar betalt så torde det likwäl i längden något swårare tilgå. Man begynner under hand tala om upbrått innan kort åt Cracaw til at låta den nye Konungen Kröna. <div style="text-align: center;">Breslaw den 3 Decembris</div> Här är ett rychte kommit ifrån Crakaw, som woro de i Pohln quarblefne Sachseene där af de Swänska åter slagne, men man wäntar der om widare bekräftelse. {{Titel|1704. Nº 52<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 27 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 28 Nowembris</div> Ryssarna göra en temmelig oreda här i landet. Deras General har igenom öpne bref til några städer och districter låtit påbiuda, at man måtte föra underhåld til hans Armee, annars wille han sådant med wåld indrifwa. <div style="text-align: center;">Warschaw den 3 Decembris</div> Man förnimmer utur Stoor-Pohlen, at de Swänske låtit några Regementer gå åt Preüssen, af hwilka det Sparriske redan skal wara i Thorn inquarterade. Konung Stanislaus har nyligen låtit hålla en Landdag i Kosten, på hwilken han å nyo är för Konung erkänd, och wil man där iämte säija at Hans Kongl. May:tt af Swerige skal wara sinnat at innan kort låta Hög:te Konung Kröna, och til den ändan i tid försäkra sig om staden Cracaw. <div style="text-align: center;">Cracaw den 3 Decembris</div> Til Kielce är Herr Rubinsky på Konung Augusti wägnar afrest, til at ställa gemöterne til freds och öfwertala dem ifrån den förehafwande Confederationen, men man märker hoos Armeen en sådan förbittring emot Feltherren Lubomirsky, at hon förklarat sig häller wilia afdanka, än stå under hans lydno, hwilken oreda wid desse conjuncturer kommer mächta illa til pass, och torde stora förtretligheter af sig föda. Konung Augusti hoffstat och bagage stå ännu wid Wisniecs, men Sachserne hafwa dels draget sig öfwer Weichseln, och taget quarter i de Samborske Cron-Godzen, dels stå här omkring, samt wid Wisnietz och Tarnow. För Cron-Armeen hafwa winterquarteren ännu ey kunnat inrättas hwar öfwer Troupperne mycket knorra. De Swänske stå med några 1000 Man til häst och foot wid Vielun och Radom, och fruchtar man, at de torde förehafwa at öfwerfalla Cron-Armeen, och skilia henne wid winterquarteren. Man märker at de Swänske lära på det högsta winläggia sig at stängia igen återresan för Konung August, aldenstund de icke alenast alt ifrån Meseritz längst efter Schlesiske gräntzen nästan alt hijt åt hafwa alla städer och pass wäl besatt, utan och bestält wist folk til at gifwa acht uppå och dem kungöra alt hwad som förefaller, fortsättiandes i medlertid deras wärfningar i stillhet med mycket god framgång. <div style="text-align: center;">Breslaw den 10 Decembris</div> Här i staden befinna sig nu många förnäme Herrar af åtskillige nationer, ibland andre Printz Alexander-Sobiesky Printz Ferdinand af Curland, en Printz Lubomirsky, den Ryske Printz Gallicin, och månge både Swänske och Ryske Officerare. En del af de Swänske Troupperne stå ey långt här ifrån, och bete sig mycket wänligen emot alla. De hafwa nyligen haft ett anslag före at frälsa Biskopen af Posen utur sitt fängelse, men det har blifwit uptäckt, och be:te Biskop derföre ifrån Bauditz bortförd til en annan ort längre undan. Printz Ferdinand af Curland har warit på wägen, och welat resa åt Sachsen, men då han kommit til Schweinitz, har han där blifwet warnat at ey gå widare, hwilket honom och så skrämt, at han wänt om, och är altså här igen. Man kan ey weta, hwad hemlig orsak der under ligger förborgat. Det twiflas nu ey mehr, at saken med bägge Printzerne Sobiesky får sin richtighrt och at de lära wara på frij foot igen. Det skrifwes utur Sachsen, at Konung August där har i sinnet at låta hwar femte man upbiuda, emedan han eliest har ont efter folk, men at de andre Hertigarne af Sachsen emot ett så starkt upbringande och utförande af folk utur landet med alfwarsamhet begynna tala. {{Titel|1705. Nº 1<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 3 Januarij}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 1 Decembris</div> Sedan man igenom åtskillige berättelser fått kunskap om Sachsernes flycht och nederlag, kom för några dagar sedan den yngste Printz Wiesnowiesky utur Pohlen til Rossenie, där Furst Wiesnowiesky, Saraneck och Lantrichtern Knesewitz woro församlade, berättandes dem, hurn Konungen i Swerige hade i grund slagit och fördrifwit Konung August, och hela hans Armee, hwar före han och rådde sin broder at han i tid måtte infinna sig hoos Konung Stanislaus, och tilse huru han kunde sig med Feltherren Sapieha förlika, aunars torde det på sidstone illa för honom aflöpa, hwariämte han dem til sinnes förde, hwad för ringa nytta de med detta Kriget åstad kommo, i det de allrnast förhäriade och förtärde landet, och så snart de det ringaste hörde af de Swänskas rörelse och antog, blefwo då ey ståendes, utan flydde strax tilbaka igen. Uppå denne förstälningen skal fuller Wiesnowiesky låtit märkia en temmelig benägenhet til förlikning men Saranek och Knesewitz hafwa ingalunda welat der til samtyckia, såsom de der ey kunde tro freden, aldenstund de hafwa förbränt och i grund förderfwat Feltherren Sapiehas godz Schoden och Kretingen, samt alla de andra, för hwilket de fruchtade at de en gång torde blifwa betalte. Altså skildes de helt förtretade ifrån hwar annan, och gingo Saranek och Knesevitz med de Muscowitiske Teoupperne åt Plonian wid Memelche sidan, men Wiesnowiesky är i Vilda, och wet man ey säkert, hwad han sig lärer företaga. Ryske Troupperne under General Repnin hafwa blifwit anwiste på 4 Wojwodskaper til deras underhåld, och skola de i samma så wäl utaf de Kongl. som Adelige godzen efter skorstens talet utfordra, men Adlen önskar och seer gärna, at de Swänske måtte närmare anryckia, efter man mycket häller åt dem än åth Ryssarne och Pohlerne wil Contributioner utbetala. Man förnimmer utur Curland, at General Majoren Grefwe Leijonhufwud är för 8 dagar sedan med den Swänska Armeen der ifrån upbruten, och gången in i Samoijten til at gifwa acht på den andra Muscowitiske machtens företagande, som icke alenast med 8000 Man til häst är redan in i Samoijten inryckt, utan och begynner wid Druijen ännu starkare draga sig tilsamman. <div style="text-align: center;">Cracaw den 6 Decembris</div> Efter man utur Stor-Pohlen har den säkra efterrättelsen, at åtskillige Swänske Generaler med några 1000 Man och ett ansenliget Artollerie äro i fult antog hijt åth, så lefwer man här i en temmelig fruchtan. Det rika Klostret Zenstockowa är och i stor räddhoga at blifwa af de Swänske angripit, och har fördenskul haft sin utskickade hoos Cron-Feltherren til at anhålla om hielp, men denne har ursäktat sig med omöijeligheten, aldenstund Cron-Armeen woro af Confederations Marskalken alt in til Podolien förlagd i winterquarter. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen deu 16 Decembris</div> Man upsöker här dageligen wisse personer af Adeln, som i förledne åhr gifwit anledning til några Swänskas mördande. I förra wekan blefwo 5 af dem fasttagne, hwilka wille sig där med ursächta, at de fuller med några Pohlniske partier warit tilhopa i sälskap, men likwäl intet burit händer på de Swänske. Icke dess mindre aldenstund de bekände, at de fått deras andeel af rofwet i kläder, och monderingar, och at desamma monderingar låtit bortgömma och nedergrafwa när de Swänske kommo hijt i negden igen, äro de efter den reglen, at den som gömmer, är ey bätter än den som stiäl, dömde til döden och arquebuserade, hwilket här i landet har gifwit stor skräck och lärer hädan eftertiena til warning. {{Titel|1705. Nº 2<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 10 Januarij}}<div style="text-align: center;">Tilsit i Preüsen den 5 Deembris</div> Här äro Tijdender inlupne, af Starosten Mynsk med sine underhafwande Saphieski Troupper, sam några 100 man Swänska, hafwa den 2 hujus råka i håp med Wiesnowtskys Compagniet och Ryssarne, och dem slagit, så at de måst lämna ef1er sig 12 Stycken och draga sig undan öfwer strömen Niemen. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 7 Decembris</div> Muschowiterne, som stått wid Vilepsk Pototsk och derom kring äro uprurne och gångne åt Samoyten i hwilkes ställe andra åter förwäntas. <div style="text-align: center;">Cracaw den 15 Decembris</div> Man skickar här ifrån dageligen partier ut at förnimma något wist om de Swänskes rörelser, och berätta de som återkomma, enhälleligen, at de Swänske, hoos hwilka jemwäl 1400 man af Fältherrens Saphiea folck under Starosten Bonecky sig befinnas stå wid Vielum och där omkring, och sättia alt under Crontribution. De hafwa och alle Pass åt Sachitsa så besat, at mau omöyeligen kan igeuomkowma, för hwilken orsak sknll man och swårltgen kan Konung August här så snart förwänta som warit föregifwit. <div style="text-align: center;">Warschaw den 16 Decembris</div> Men säger här, at ett utwalt partie af Swänske Officerare och gemehne skola wara ntskickade åt Schelsien til at uppassa dem som ifrån Sachsen tänckia begifwa sig derigenom åt Pohlen, så wil man och föregifwa, at ett starkt partie af de Swänska hafwa warie in i Lausnitze til at afhämta Biskooen af Posen, som under främmaude drächt budit til at slippa utur sitt fängelse, men samma anslag skal hafwa blifwit nptäckt och Biskopern deruppå bortförd til större säkerhet in i Sachsen. <div style="text-align: center;">Posen i Stor-Pohlen den 21 Decembr.</div> Konung Staislaus är hoos Hans May:t af Swerige i Rawitz, och säijes begge Konungarne tillika med några andra förnähme Generaler hafwa nyligen incognito warit i Breslau. De Sachsiske och Ryske Fångarne, som efter de sidste Träffningarne blifwit hijtförde dö här hopetals bort, hwilket man de i den hastige återmarchen utståudne beswärligheter och utröttande tilskrefne. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwuqwarteret Rawitz i Stor-Pohlen den 22 Decembris</div> Deu Keyserige Gesanten, Grefwe Sinzeudorf kom i förre wekan ifrån Dantzig här i negdeu, och iät sig anmähla, Hans Kongl. May:t skickade strax Herr Secreteraren Hermelin til at med honom hålla samtal, hwilkeu och dagen efter kom hijt tilbaka igen, men man har ännu ey kunnat erfara, hwad dess anbringande watit. Herr General Lieutnantrn Horn är utur Sachsen i desse dagar hijt aukommen, och har medbracht förslag til Fångarnes ntwäxlande hwar til Hans Kongl. May:t och har samtycht. {{Titel|1705. Nº 3<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 17 Januarij}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 14 Decembris</div> Ryssarna fara här i Landet grufweligen illa fram, och bete sig som de argeste Fiender. I synnerhet i de Vitepsiske och Meislawiske Woiwodskaperne, hwarest de hafwa alla Klostren intagit och giort dem till stall. De låta efter deras maner slå andelige och wärdslige höga och låga, med knut och utprässa en obeskrifwelig Contribution utan åtskilnad, med hwilcket dera partiet man håller. Den Littowiske Feltherren har rest til dem i samma orter, och sökt dem öfwertala til at låta de Pohlniske Compagnierne i deras Qwarter blifwa obrydde, man har fått til swars, at samma Woiwodskaper hörde Czaren til och woro för hans Penningar köpte, för det öfrige wore det billigt, efter de woro komne til at beskydda Landet, at och Landet måste dem underhålla och betala. Landdagen i Polotsk hafwa de förstört, och låtit Woidwoden fasttaga, som likwäl är undansluppen, men Landsdomaren och hans skrifware hafwa de tagit ifrån Domstolen, och låtit slå dem i Järn. Utaf Staden Vilda hafwa de prässat 50000 Tymfer, och har den Littoviske Fältherren haft största möda at bringa dem tädan. I en summa, de fara fasligen fram, och har det arma Landet af desse skyddsänglar sin änterlige undergång at förwänta. <div style="text-align: center;">Warschaw den 23 Decembris</div> Staden Thorn har hoos Hans Kongl May:t af Swerige erhållit lindring på Contributionerne, men deras Landgodz måste dem efter den förste Taxan erläggia. Det skrifwes utur Littouen, at oenigheten emellan Wiesnowiesky och Oginsky för de Ryske Troupperne skul dageligen tiltaga, och at bemälte Troupper där mächta illa framfara. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 25 Decembris</div> Wärfningen, som här i Staden och negden omkring är anstäld til at upfylla Öfwersten Crassous Regemente, har en stor framgång och otroligit tillop, och man seer dageligen, huru folcket hopetals öfwergifwa deras handtwärck, och blifwa Dragoner. Det hade fuller i förstone här i Qwarteren det anseendet, som skulle det med underhållet för Troupperne blifwa något knapt, men nu warda förrådzhuus öfwer alt uprättade, och med alle nödtorfter rikeligen försedde, så at man tror, at dhe Swänske lära säkert hela winteren här tilbringa, i synnerhet efter och Foder för Hästarne ifrån alle orter i stoor myckenhet blifwer hijtfört. Man hade i går igenom en resande ifrån Cracou den efterrättelsen, at den Swänske General Lieutenanten Strömberg war med sine underhafwande Troupper i negden wid Zenstochowa ankommen, hwilket ibland Sachserne, som stodo wid Crakau på denne sidan om Weichseln, hade en sådan fruchtan förorsakat, at de i hastighet dragit sig öfwer Strömen tilbaka, och Bryggan efter sig afrifwit. Der til lägges och, at Lubomirskerne tillijka med några andra Familier skola åter wara ifrån Konung August affallne, men derom wäntar man ännu widare bekräftelse. Det berrättas ifrån Rawitz, at General Lieutenanten Horn är för några dagar sedan ifrån Dresden dijt ankommen, och at Ambassadeurerne Wachschlager och Palmberg jemwäl blifwa på frij foot stälte. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudqwarteret Rawitz den 28 Decembris</div> Kongl. Preüsiske General Majoren Schlippenback är nyligen hijtkommen, och blifwer af Hans Kongl. May:t mycket wäl fägnat. <div style="text-align: center;">Dantzig den 31 Decembris</div> Wärfningen för de Swänska Dragone-Regementerne skeer med mycket god framgång, och lära de innan kort wara aldeles upfylte. {{Titel|1705. Nº 4<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 24 Januarij}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 21 Decembris</div> Muscowiterne äro i fult antog åt Samoijten under General Scheremetof, och blifwa de skattade til 30000 Man starke. De Swänska som nu medderas Läger stå wid Janisky, förmenar man wara 8000 Man, och såsom de på både sidor synas sargade til at hwar annan angripa, så wäntar man dageligen, huru det wil aflöpa. <div style="text-align: center;">Cracau den 27 Decembris</div> Klostret Zenstochova har tilbudit de Swänska en ansenlig summa penningar til at blifwa för alt widare bryerij befriat, och menar man, at det lärer af dem blifwa antagit. <div style="text-align: center;">Poseu den 30 Decembris</div> I förra wekan kom den Kongl. Preyüsiske General Lieutnanten Grefwe Schlippenback til Ravitz, och blef af Hans Kongl. May:tt af Swerige mycket wäl undfågnad. Man menar at han under förewändning af sine särskilte bestälningar lärer något wichtigt för det almänna wärket hafwa at anbringa. Muschowiterne och Cossaquerne, som här hållas fångne, warda brukade til at förbättra fästnings wärken, som under warande belägring blifwit illa medfarne, men deras antal, som i sistone war 1500 Man, är sedermera mycket förminskat, efter de dageligen hopetals dö bort. <div style="text-align: center;">Warschaw den 30 Decembris</div> Der skrifwes urur Reüchland, at Potocky Wojwoden af Kiow, och den unge Grefwe Zamosky låta där upbiuda Adeln til at drifwa Sachserne tilbaka, som ifrån Crakaw äro dijtgångne at läggia sig i quarter. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudqwarteret Rawitz den 4 Januarij</div> I förgår gick Öfwerst-Lientnanten Lübecker med 1000 hästar åt Lovics til at förjaga Zensky, som med 18 standarer där lagt sig in at utplundra Cardinalens och andra deromkring liggiande godz. <div style="text-align: center;">Memel den 4 Januarij</div> I går har ett Swänskt Regemente til häst welat angripa de Polniske Trouperne som en tijd bort åth står wid Polaugen, och hindrat posten och farten emellan Prüssen och Curland, men desse hade sig redan förut i största hastighet dels med dels utan sadlar fortpackat, så at de Swänske en alenast några til fånga bekommit, men der emot fått ansenlig myckenhet bagage wagnar och lifsmedel, och därjämte wägen för posten och de resande åter öpnat. <div style="text-align: center;">Graudens i Preüssen den 5 Januarij</div> I går aftou kom hijt Major Duderberg af det Taubiske Regementet, och förde med sig 50 nywärfwde för samma Regemente, alt wackert utwalt folk, hwilka 150 andra i öfwermorgon fölia skola. <div style="text-align: center;">Dantzig den 7 Januarij</div> Här är ett rychte kommit, at den Swänske General Majoren Gref Leijonhufwud skal hafwa emellan Schalan och Kielon i Littoven slaget Ryssarne, så at 6000 af dem skola wara blefne på platzen, Canoner samt hela bagaget eröfrat, och en stor myckenhet til fånga tagne, och at be:te General der uppå woro i antog åt Vilda til at upsökia de Ryssarne, som där stodo. Om detta wäntar man widare bekräftelse. {{Titel|1705. Nº 5<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 31 Januarij}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 5 Januarij</div> De Swänske, som med hela deras macht äro i Samoyten inbrutne, hafwa i förgår wid en ort, som heter Ratawen, angripit de där stående Wiesnowieskiske Troupperne, slagit dem på flychten, och hela deras trotz eröfrat. Utaf de flychtande gingo 3 Compagnier i går här förbij, hwilka denna förlusten sielfwe tilstodo, och bekände, at de tillika med de öfrige förströdde, som på åtskillige wägar komma efter, ärnade draga sig undan åt Georgenburg. Förutan den förr omrörde Ryske Armeen under General Scheremetof, säijes och flere Troupper wara ifrån Smolensko åt denne sidan i antog, och at en del deraf ärnar sig in i Pohlen. <div style="text-align: center;">Warschaw den 7 Januarij</div> Man förnimmer at den Swänske Besättningen i Posen är på 100 man när derifrån dragen, efter Borgerskapet blifwit oförmögen den samma Länger at underhålla, deremot är hela districtet deromkring pålagt at föra 8000 Foder Höö til de öfrige Swänske qwarteren, hwarest någon brist på Foder har warit. {{Titel|1705. Nº 6<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 7 Februarij}}<div style="text-align: center;">Pietercou i Stor-Pohlen den 5 Januarij</div> I förgår morgon blef en Lieutenant under Östgöta Regimentet til foot Gustaf Pistol med 4 Fourierer och 20 Musqweterare til en wiss förrättning utcommenderat, tagandes wägen på byen Cizova. När man kommit nästan igenom Byen, ropade Fourieren, som hade arrieregarden, at Volosger kommo efter, hwarföre Lieutenanten befalte wända om tilbakars igenom byen, ställandes sig på ett åkerfält til at emottaga Fienden, som i stora hopar ankom, men när han såg sig wara förswag at på släta Fältet göra en sådan myckenhet motstånd, som drog sig runt omkring honom, fan han rådeligit sedan de på både sidor lossat på hwarandra 2 skått, at draga sig tilbaka in på hofwet tilstängandes där alle portarne. Fienden trängde sig straxt efter, berände hofwet bröt portar och plank sönder, satte elden uti en Lada, som straxt afbran, och stormade med häftighet til, men blef likwäl tappert afslagen. Omsider när Lieutenanten såg sig kunna in i bygningen både bättre bewara folcket, och göra Fienden motstånd, drog han sig dijt in, hwaruppå Fienden honom med all macht anföll, sökte at komma in genom fönsterholen til honom, satte halmkärfwor på långa stänger, i mening at der med itända byggningen, upbrände på nyo en lada, lastade en släda med halm, tände elden på den samma framuti, och några gingo bakom at skiuta honom in på byggningen, det de 3 resor och försökte, men alt sådant halp intet, utan de blefwo altid afslagne, de tilstormande tilbaka drefne, och de som sökte at ansticka huset, äfwenwäl igenom ett sido fönster bortförde, så at slädan blef brinnande qwarståendes. När nu Lieutenanten således hade stått uti en jämn eld ifrån kl. 9 om morgonen til kl. 2 efter middagen, och Fienden såg sig ey kunna blifwa honom öfwermächtig, skickade deras anförare, til Lieutenanten en ounderskrifwen Sedel på Latin, Polska och Fransöska, deruti han sökte intala honom at gifwa sig, tilbiudandes honom goda wilkor, men Lieutenanten, sedan han hade läsit Sedelen, lefwererade honom tilbaka igen, säijandes sig wara en Swänsk Soldat, och sådant intet förstå, han wille eliest ey gifwa sig så länge han hade en man behållen; i det öfrige, om den, som Sedelen skrifwit, hade warit en erlig karl, hade han wäl satt sitt namn derunder. Hwaruppå de sedan honom häftigare anföllo til kl. 4 wid pass emot aftonen, då de, sedan de lastat 10 slädar med döda och så illa sargade at de icke kunde rijda, gingo aldeles bort, lemnandes 4 döde efter sig. Lieutenanten blef hela den natten öfwer qwar i byggningen, såg Fiendens eldar och hörde deras roop och utöfwande runt omkring byen, men de bödo ey mehr til at honom angripa. Om morgonen efter såg han här och där små Troupper marchera, dristade sig derföre med sitt til en del sårade manskap icke ut, utan skickade hijt til Öfwersten bod, anhållandes om undsättning, den han och fick til 100 man stark under en Capiteins anförande, hwilcken beledsagade Lieutenanten med sitt manskap hijt, hwarest de i går afton sent anlände. Detta fientlige partiet, som efter 2 Adelsmäns utsago bestod af 800 man, har Smiegelsky sielf anfört, men intet tordt för sin Person komma rätt för. Af de Swänske äro allenast 2 gemene döde, och 3 Under-Officerare med 8 gemene sargade, och det i begynnelsen, men sedan ingen. <div style="text-align: center;">Warschaw den 14 Januarij</div> Uppå undfången underrättelse, at de Swänske hafwa för 3 dagar sedan oförmodeligen infunnit sig i Lovitz, och de där stående Compagnierne af Cron Armee slagit och förjagat, hafwa de härwarande jemwäl tagit skräcken til sig, och i förgår uti största hast oreda dragit sig härifrån öfwer Weichseln. <div style="text-align: center;">Cracau den 14 Januarij</div> Aldenstund til Konung Augusti Hoffstat här och Viesniecz tidender äro inlupne, at Generalen Strömberg, som anförer det i Sieradiske Woiwodskapet stående Swänske Detachementet, är gången til Ravitz at hämta befallning om siit förehållande, och at de Swänske Officerarne, som warit reste ifrån deras Regementer, hafwa fått befallning at sig skyndsamt åter inställa, så och at Artolleriet, och deribland de 12 stora Styckerne, som kallas 12 Apostlar, stå i Ravitz färdige til upbrott ; äro åtskillige partier utaf Sachserne utskickade til at gifwa acht på de Swänskas rörelser. Konung August wäntar man nu snart hijt igen, ehuruwäl det ifrån Dresden berättas, at anstalt där görs lika som woro Konungen sinnat sig länge der uppehålla, hwilket somlige mena ske til at derigenom bedraga de Swänska, som willia honom i återresan uppassa. Starosten Lubomirsky har oförmodeligen den 5 hujus, om natten öfwerfallit den ena Divisionen af Sachsiske Drabanterne uti Stabs-Qwarteret Mosina, nederhuggit 11 af dem, och fört en Major, 3 Ryttmästare, 1 Cornet och 30 gemene, samt ett paar Silfwer-Pukor och några Standarer bort med sig. Man kan ey wäl weta, hwad orsaken har warit til et så oförmodat företagande, men man tror at det skedt är för de swåra utprässningar skul, som Sachserne så wäl på bemälte Herres godz, som elliest öfwer alt föröfwa. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudqwarteret Rawitz den 18 Januarij</div> NU på stunden inkommer berättelse ifrån Lowitz at Öfwerst-Lieutenanten Lübecker har lyckeligen förrättat det, som han warit afsänd före, och har man af hela förlopet fölliande omständigheter, såwida de äro bekante. När bemelte Öfwerst-Lieutenant med sitt detachement kom 5 mijl när Lowitz, fick han kunskap, at de 14 Fahnor Qwartianer, som där stodo, hade bekommit af en Adelsman någon efterrättelse om hans antog och redan ryckt en half mijl ifrån Staden och satt sig wid en by, men i Staden en wacht lemnat. Han gaf derföre en karl som på samma orten bodde 50 Ducater på det han måtte föra honom den natten och dagen skogledes, efter ingen stor Sniö war i Wägen, och strömar och kiärr buro, så at han måtte kunna komma bakom Staden in, I medlertijd stälte han sig, som wille han wända om igen tilbaka, ey heller wiste någon i byn, där han då war, annat, eftersom och några dagar tilförende ett parti af wåra Volosger hade huggit in på samma Compagnier, tagit 5 Fångar, och wänt om igen. Wägwisaren sände altså sin dräng til Staden at köpa Salt, hwilken deras wacht, som man förut kunde tänckia, noga förhörde, och när de utaf honom förnummo, at Öfwerst-Lieutenanten hade wänt om, ryckte de tilbaka in i Staden igen. I medlertijd sedan Öfwerst Lieutenanten hade om natten marcherat tilbaka wid pass en fierdedels mijhl, tog han i hastighet af ifrån alle wägar och tågade skogzledes 5 mijhl omkring, så at han kom fram bakom Lovitz. Han lät då något litet fodra Hästarna, och marcherade sedan genast til Staden öfwer en slätt, som war wid pass 3 mijl lång, på hwilken sida ingen wacht af Fienden war stäld, efter de derifrån mente aldeles intet wara at befara. En mijhl ifrån Staden mötte honom 2 Ryttare, som af Fienden woro utsände til en by på Execution, hwilka satte i fult spor strek tilbaka igen, och ehuruwäl Öfwerst-Lieutenanten lät dem med all macht efterjaga, fick han likwäl ey mehr än den ena fatt, men den andre undslap, och giorde allarm. Wåre fölgde efter i starkt traf. Men när de kommo fram til Stadzporten på den ena sidan, war den största swärmen af Fienden redan ute på den andra, och skingrade sig på alla sidor hwar på sin wäg. Den största hopen, som wåra i starkaste gallop eftersatte och hinte, war 50 man, hwilka blefwo alla underhugne och desutan 12 Fångar, och 2 paar stora Pukor med alt Bagaget tagit, de öfrige sluppo undan, och hwilade intet förr än 7 mijhl ifrån Lovitz. Detta fölliet hade illa handterat Cardinalens godz och dess betiente, af hwilka de en dehl hade under Arrest tillika med några Swänska, och en del i swåra boijor smidde, dem de hade ärnat aflifwa. Men i denna bråramsan måste de lemna dem alle efter sig, så och 600 Oxar som de af Bönderne uptagit, och då äfwen ärnat bortsända, hwilka nu äro sine ägare med deras stora glädie igengifne. Man wet ännu ey wäl, hwad Öfwerste-Lieutenanten har befallning at widare företaga. {{Titel|1705. Nº 7<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 14 Februarij}}<div style="text-align: center;">Utur Littowen den 14 Januarij</div> Om den nyligen förelupne träffningen emellan de Swänske och Wiesnowieskys Troupper har man erfarit följande omständigheter, at 500 Swänska och 150 af Sapiehas folck hafwa wid Ratawen öfwerfallit ett Oginskiskt Pantzer-Compagnie, och det samma förstört, men detta har sig åter församlat, och några Ryttare tilbaka åt Ratawen skickat på kunskap. De Swänska detta märckiandes satte efter, och råkade åter igen på hopen, hwilken sig i förstone wille förswara, men skingrade sig straxt, och flydde åt Gerdawen, där andra Compagnier af deras folck stodo. När de Swänske fingo kunskap om desse Compagnier, gingo de på dem om natten löst, men kunde intet få dem til stånd, utan de togo flyckten hwar på sin wäg, så at de Swänske ey wiste hwem de hälst förföllia skulle, doch satte de mäst efter them, som drogo sig åt Preüsiske sidan. Alt Bagaget med en stor hoop penningar, som utur Qwarteren woro utprässade, blef dem segrandom til bytes. Af Starostens af Gerdawen Compagnie äro öfwer 100 blefne, och månge af de förnemste Officerarne til fånga tagne. Castellanens Lübecky Compagnie är aldeles förswunnit, och wet man ey hwar det tagit wägen, det samma har förlorat sine Trompeter, Pukor, Pantzare och 300000 Tymfer i reda penningar. Ett annat Swänskt Detachement har råkat på de Muschowitiske Tronpperne och der af 1500 nedergiort. I Samoiten äro de Swänske 5000 man starcke, och synes hugade at angripa Ryssarne, ehuru starke desse kunna wara. Det Ryske footfolcket som hade ärnat den 10 hujus upbryta ifrån Vilda åt Cawen, står där ännu qwar, och wäntar någre stycken samt flere Troupper til sig ifrån Polotsk. De fara mächta illa fram, och taga Hästarna bort ifrån folcket, hwar de kunna dem anträffa, så at ingen bonde dristar sig mehr at föra någon Spanmåhl in i Städerne, hwar af dyrhet och brist på all ting förorsakas. Det går elliest i hela landet eländigit til. De Swänske partierne gå omkring och indrifwa Contribution, tagandes hwad de kunna, när de äro borto, kommer ett annat partie efter, och lemnar ingen ting. Wiesnowieskys och Oginskys oenighet och träta öfwer de Muschowitiske Trouppernes införande i Littowen tager dageligen til, och fruchtar man mycket at det en skadelig efterfölgd lärer förorsaka. <div style="text-align: center;">Warschaw den 19 Januarij</div> DEn oförmodade träffningen, som den 10 hujus i Lowitz förelupen är emellan de Swänske och Cron-Compagnierne, har förorsakat, at ock wåra gäster hafwa i största oreda dragit sig Hufwudstupa här ifrån öfwer Weichseln, hwartil och mycket hulpit hafwer Konung Stanislai wid samma tid ankomne Uniwersal, eftcr man ey annat wistc, än at Högbemälte Konung reda wore i Lowitz, och ärnade sig hijt åt. Sedermehra har man med flere omständigheter förnummit, at de Swänska hafwa i samma träffning fordärfwat några Compag. af de Confedererade, och lemnat ett starkt parti qwar i Lowitz til at befästa och besättia Slottet, men de öfrige woro gångne efter den flychtande Fienden, hwaraf 500 skola wara til fånga tagne, och 12 som för deras Stråtröfwerij och öfwerwåld skul warit mäst ökände, blifwit uphängde. {{Titel|1705. Nº 8<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 21 Februarij}}<div style="text-align: center;">Warschaw den 28 Januarij</div> Det berättas ifrån Ravitz, at där ett stort förrådzhuus blifwer uprättat och ifrån alle orter runt omkring lifsmedel och foder dijtfört, så at det har det anseendet, som wille de Swenske der i quarteren öpna fälttoget, och hindra Sachserne åter marchen in i Pohlen igen. Äfwen så förnimmer man, at de Swänske som stå i Lovitz, låta ifrån de nästligiande districter ett ansenligit förråd af allehanda lifsmedel dijt sammanföra. Här säijes, at den Sächsiske Feltmarskalkeu Steinaw har hoos Konung August anhållit om afsked, och skal wara sinnat at begifwa sig i Venetianernes tienst i den afskedne General Duhamels ställe, och efter man ey twiflar, med minder han lärer det samma erhålla, så längtas mycket at förnimma, hwem efter honom i tiensten lärer blifwa antagen. {{Titel|1705. Nº 9<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 28 Februarij}}<div style="text-align: center;">Cracau den 1 Februarij</div> I desse dagar äro åtskillige Officerare ifrån Cron-Troupperne hijtkomne, och fordra för dem af Staden 100000 Tymfer, men Magistraten har deremot förestält, at Siaden har redan betalt åt Sachserne den behörige andelen, och at jemwäl de Swänske torde innan kort wilia hafwa deras del, så at det woro derföre omöyeligit at kunna tredubbelt betala, doch wille Staden änteligen på sig taga at gifwa fierdelen nembligen 25000 Tymfer, hwar med de utskickade ey warit förnögde, warandes fördenskul owist huru der med wil aflöpa. Emellan Starosten Lubomirsky och Sachserne förelöpa dageligen små träffningar. Man har welat utsprida, at han skulle willia falla til föga för det, som tilförende skedt är, och begifwa sig igen under Konung Augusti lydna, men sådant har ingen grund, utan twert emot blifwa Sachserne af honom i sådant allarm hålne, at de nödgas draga Qwarteren närmare tilsamman, och wäl stå på deras wacht. Det märckes och, at han wäl förstår sig med de Swänske, af hwilka ett partie har i desse dagar satt sig 15 mijhl härifrån, och åtskillige andre wäntas efter til förstärkning. <div style="text-align: center;">Warschaw den 4 Februarij</div> Qwartianerne, som nyligen blifwit ifrån Lowitz af de Swänske fördrefne, förorsaka uti alle Qwarteren här omkring så wäl ibland Sachserne som Pohlerne en stoor förwirring, aldenstund deras anförare Polaniecky påstår at få andre qwarter, men de sednare anförare ingalunda willia wika utur de dem tilförordnade districten, så at för den orsaken skul esomoftast dem emellan brafwe slängar utdelas. I gemeen föröfwa Cron-troupperne öfwer alt ett stort öfwerwåld, och göra alla wägarna osäkre. Wid Ostrolenka hafwa de så illa handterat Bönderne, at desse hafwa omsider satt sig emot dem tilsamman, och ett helt Compagnie fördärfwat. Om de Swänskas rörelser kan man här ännu intet wist säija, men ett rychte går at halfwa den Swänska Armeen är i marche åt Littoven igenom Preüssen, och at ett Swänskt Detachement har i desse dagar öfwerrumplat och intagit Tykozin, hwilken Fästning tienar til at spärra wägen för de i Littoven warande Muschowiter, om de skulle willia draga sig in i Pohlen. Man har och 9 mijhl här ifrån mött 900 Swänska Ryttare, som kommit utur det Lencitziske Woiwodskapet, och togat åt Plotsko sidan, föregifwandes sig där wilia taga qwarter, men man tror at detta hafwer något sammanhang med den ofwanomtalte marchen. Felt-Herren Sapieha och några flera Littoviske Herrar äro, sedan de wid Dantzig hållit samtal med Konung Stanislaus, gångne tilbaka åt Königsberg, hwarifrån det berättas, at de woro wid gått mod, och hoppas innan kort winna deras ändemåhl, de berömma högeligen den nye Konungen, och förmena sådana anstalter wara giorde, at Konung August näpligen skulle mehr kunna komma tilbaka i Pohlen. <div style="text-align: center;">Memel den 5 Februarij</div> Här äro tidender inlupne, at de Swänske och Sachserne hafwa 12 mijhl härifrån träffat med Muschowiterne och Oginskanerne, och behållit segren. Utaf Muschowiterne skola öfwer 800 wara blefne, och 1200 sargade, samt deras stycken och hela Bagage wara förlorat, de öfrige skola sig hafwa förstrött i skogarna, där de af hunger och köld lära förgås. {{Titel|1705. Nº 10<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 7 Maartij}}<div style="text-align: center;">Utur Littowen den 9 Februarij</div> Den Swänske Armeen under General Majoren Grefwe Leyon Hufwud til 7000 man stark, står nu wärckeligen wid Kelm och indrifwer en starck Contribution utaf Adelen, som är af Konung Augusti partie. Så fort de Swänske annalkas, draga sig Muschowiterne och Oginskanerne tilbaka, och tror man swårligen, at de lära kunna bringas til någon träffnin. <div style="text-align: center;">Warschaw den 11 Februarij</div> MAn hörer nu intet af det som sidst berättades, at de Swänske skulle hafwv intagit Fästningen Tykozin; men det seijes, at ett starkt partie Sachser skola för några dagar sedan wara i det Podoliske Woiwodskapet ankomne, och hafwa i sinnet den ofwanrörde ort at bemächtiga, det lärer sig innan kort utwisa, om hwilken dera delen det blifwer sant. I desse dagar äro åter fullmächtige ankomne ifrån den Confedererade Cron-Armen, och utfordra så wäl af denne Staden, som Starostiet och Crongodzen den andeel af underhåld, som dem anslagen är. De Compagnierne af samma Armee, som stå önnu qwar i negden, draga sig åter til samman, och föregifwa, at de willia gå åt Lowitz, och där emot de Swänske försökia deras lycka, hwilka uti den orten sig wäl befästa, och lära afbida det man emot dem skulle wilja företaga. Det öfwerwåld, som Cron-troupperne allenast öfröfwa, stå ey at beskrifwas. Man har tilförende beswärat sig öfwer de främmande, at de något hårt hafwa Kyrckior och Kloster hanterat, men wåre egne Landzmän och Religions förwanter göra det nu myckit argare, och draga ingen försyn före at desse Helige Rummen aldeles beröfwa ; fördenskul hafwa de andelige inständigt anhållit hos Cardinalen, deras hufwud och förman här i landet, at han måtte, så mycket någonsin möijeligit är, denna motwillighet och oreda afböija. Cardinalen har deruppå låiit ett Uniwersal utgå, och hotat dem, som sig i så måtto förbrutit, med banlysning, hwilken ey skal uphäfwas, förr än alt det, som bortröfwat är, blifwer återgifwit. {{Titel|1705. Nº 11<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 14 Martij}}<div style="text-align: center;">Cracau den 15 Februarij</div> De Swänska hafwa allestädes besatt Passen åt Sachsen, til at hafwa på bemelte Konungs resa ett wakande öga. Cron-Marskalken har nyligen på sin resa warit i största fara at blifwa af dem fången, och har med plats för sin Person sluppit undan, men hela sitt föllie och Bagage måst lemna i sticket. <div style="text-align: center;">Utur Littowen den 16 Februarij</div> Man har här Tidender om åtskillige träffningar, som i desse förledne 2 wekor emellan de Swänske och Muschowiterne forelupne äro, men man får ey rätta omständigheterne fram, efter Ryssarne dem undandölia. Det som hänt är wid Plangenen, består deruti, at 2000 Ryssar hafwa haft ett anslag på Majoren Dankvart, hwilken med några 100 hästar ränsat postwägen emellan Memel och Libau, men de hafwa af honom blifwit så anfalne med Wärian i handen, at de 300 måst lemna på platzen, samt 50 Fångne, hwilka til Libau blifwit inbrachte, af de Swänske är en Hestsko med 7 gemene blifwen, men 3 Lieutenanter och 40 gemene sargade. Efter detta skola de Swänske så wäl ifrån Plangenen som ifrån Kelm hafwa jagat efter Muschowiterne, och 3000 af dem samt 1000 Littover wid Krosien anträffat, då det åter kommit til en skarp träffning, uti hwilken Ryssarne mästedelen skola wara blefne, och utaf Littouerne 4 Compagnier godwilligt gifwit sig i de Swänskas händer. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudqwarteret Rawitz den 22 Februarij</div> MAn har nu nyligen låtit fasttaga några Personer, hwilcka man hållit misstänckte för Spioner, samt och på landet åtskillige utaf Smigelskys partie gripit och hijtfört. Konung Stanislai partie wäxer dageligen til, och komma de också, som har warit af det Sachsiske anhanget, at sökia nåd och tilgifft, tilbiudandes sig sielfwa at willia utdrifwa de Sachser som ännu äro i Pohlen öfrige. Besynnerligen förstärker sig Konung Stanislai partie uti Reüschland, så at där hålles honom tilhanda 8000 man, hwilcka äro beredde at på första wink något företaga. Uti Stor-Pohlen uprättar Adeln sielf några 1000 man, hwartil Patenter äro långe sedan utgifne, och Ryttmästare antagne. General Major Lagercrona har fått befalning af Hans Kongl. May:t at wärfwa för den nye Konungen 200 Drabanter, och som de få god betalning, så är der wid ett stort tillop, doch blifwa ey andre än ansenlige Karlar der til antagne. Den Stora Confederationen yrkiar på, at den Warschowiske Tractaten åter måtte uptagas, hwar til Hans Kongl. May:t också har samtyckt. Ifrån Vielun berättas, at Lieutenanten Gripenwald af Calmareläns Regementet warit med 20 Ryttare och 30 Fotkneckter ut-commenderat på Execution halfannan mijhl ifrån Krzepice, och der blifwit af ett starkt partie Volosger anfallen, men har sig så wäl förswarat, at Volosgerne måst lämna en Lieutenant af Panzerne och 4 andra fångar, samt 17 döde, förutan en stor hoop sårade, dem de med sig i flychten bortsläpat. I det samma har och Ryttmästaren Canifer med något Rytterie och 24 Musqueterare kommit deröfwer, och hulpit til at förföllia Fienden en mijhl, nedergiörandes en stor deel af dem, på wår sida äro allenast 3 döde, och några sargade. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 23 Februarij</div> De 200 man, som under namn af Carabinierer skola tiena Konung Stanislaus för Garde, äro redan fullkomligen tilsamman, och hafwa fått deras Qwarter här i Staden, men de förtära alt för reda Penningar, och betala jemwäl fodret för Hästarne. Deras mondering är myckit nätt och artig. Herr Poniansky är blefwen deras Öfwerste, och under honom 4 Lieutnanter. Förleden Lördag reste Hans Kongl. May:t af Swerige här igenom med ett myckit litet föllie. Hans May:t, har, som berättas, ridit i från Rawitz om Torsdagen, och i Frauwenstadt warit hoos General Major Marderfelt, och i Meseritz hoos Öfwerste Horn, derifrån i Birnbaum besett det Mellinske Regementet til häst, och under återresan warit i Gretz hoos Öfwerste Örnstet, och i Schminel besett Artolleriet. Under denne resan har Högbemälte Konung myckit litet hwilat. <div style="text-align: center;">Dantzig den 24 Februarij</div> Ifrån Memel berättas, at den Swänske Generalen Grefwe Leyonhufwud skal efter ett skarpt fächtande, hwar wid på både sidor mycket folk blifwit, hafwa i grund slagit den Ryske Armeen, samt dess Stycken och Bagage eröfrat. {{Titel|1705. Nº 12<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 21 Martij}}<div style="text-align: center;">Tilsit i Preützen den 20 Februarij</div> Man twiflar intet, at icke innan kort en Hufwudträffning emellan de Swänske och Muschowiterne lärer spörias wara hållen, efter de sednare, sedan de på åiskillige ställen partiewijs blifwit af de Swänske slague, dragit sig tilsamman och sig satt wid Kauen i upsåt som de föregifwa, at där afbida de Swänske, hwilka til 12000 man starke äro dijt åt i antog det skrifwes ifrån Vilna, at Wiesnowiesky. Oginsky och flera utaf Adeln willia där hålla ett möte til at rådgöra, hwad wid desse sälsame tider står til at föeetaga, och tror man, at Oginsky lärer göra en resa til Zaren til at anhålla om Landets förskoning. Man wäntar innan kort förbi desse Qwarteren några Regementer Swänska, som komma utur Pohlen, och ena sig til General Majoren Grefwe Leyonhufwudz förstärkning. I dag är Herr Keyserling, som warit Kongl. Preüsisk abgesant hoos Zaren, ifrån Muschou mrd ett temmeligit föllie hijt ankommen, och strax widare fortsatt resan åt Königsberg. <div style="text-align: center;">Warschaw den 21 Februarij</div> ADeln wiser sig här omkring litet hogad at betala de Contributioner, som åter nu pålagde äro, och säijes de mäste hafwa beslutit at häller låta deras godz och Hoff upbrännas, än at dem så ofta lösa. Tre Compagnier af Cron-Troupperne, som här omkring legat, och för 8 dagar sedan inqwarterade sig här i Nystaden, stå nu äfwen i upbrot, och willia efter deras föregifwande gå åt Lovitz til at sammanfoga sig med Castellanen Polanickys Detachement, som säijes där stå. Men man har ännu intet hört, huru det samma har kommit dijt, sedan de Swänska dem förjagat. {{Titel|1705. Nº 13<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 28 Martij}}<div style="text-align: center;">Utur Littowen den 2 Martij</div> General Majoren Grefwe Leijonhufwud, som här til stått wed Rossienne, drager sig med Armeen åt Kauen, til at om möyeligit är bringa Ryssarne til stånd, men der til synes så mycket mindre liknelse, som desse säijes redan hafwa låtit deras ansenlige förrådshuus ifrån Kauen flyttia åt Vilna. <div style="text-align: center;">Cracau den 2 Martij</div> De Swänske Regementerne, som stå i Vielun och der omkring, hafwa befalning at hålla sig marchefärdiga ; wij wänte dem hijt til oss, efter deras Uniwersalier til detta Woivodskapet om underhålds anskaffande äro förutkomne. <div style="text-align: center;">Warschaw den 4 Martij</div> Castellanen Polaniecky, som efter de Swänskas antogande ifrån Lovitz har sig där satt, och folcket illa hanterat, har haft ett anslag före at uphäfwa ett Swänskt parti, som stått några mijl derifrån wid Covalevo i Cuvaien, men blifwit af det samma med hugg afwist. Han war knapt tilbaka kommen til Lovitz då de Swänske med några 100 man förstärckte kommo oförwarandes efter, och Cron-Troupperne förledne Tisdags natt öfwerföllo så at de efter ett ansenligit nederlag togo flychten, och lemnade hela deras Bagage i de Swänskas händer. Utaf Castellanens och Lencitz Ryttare, som warit 200 man starcke, äro knapt 20 undankomne, han sielf har sig med största möda kunnat frälsa. Polaniecky drog sig med de flychtige hijt, och saknas öfwer 1100 man, hwar ibland 300 Tovarscher. Hans folck hafwa här i Förstaden farit mächta illa fram, och alt hwad dem förekommit, med wåld borttagit, i synnerhet hästar, af hwilka de en stor myckenhet förlorat, hafwandes Starosten sielf 12 skiöna Handhästar lemnat i sticket. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Ravitz den 8 Martij</div> De Qwartianer, som för 2 Månader sedan blefwo ifaån Loviz förjagade, äro efter de Swänskas bortgång åter dijt igenkomne, och hafwa nyligen uti en ort, Covalevo benämd, öfwerfallit Ryttmästaren Elfberg af Öfwerste Kruses Regemente, hwilcken der warit med 100 hästar til at indrifwa Contributionerne, och som fienden honom ansatt med 28 Fanor af Cron-Armeen, samt 200 Tyske Dragoner, är han blefwen twungen at draga sig in på nästa Kyrkiogården, hwar ifrån han hela hopen tappert afhållit. Fienden lät derföre de 200 Dragonerne afsittia, samt bära stegar och plankar til at der med bestiga Kyrkiomuren, lät och til at underlätta deras företagande, några 100 Polacker klifwa öfwerst np i husen uti Prästegården der brede wid, hwar ifrån de med Flintor och Studzare skuto in på Kyrkiogården, så at de Swänske der ingen säkerhet funno. Ryttmästaren beslöt detföre med en del af sitt Manskap at giöra ett utfall, hwar medelst han icke allenast bortkiörde Dragonerne ifrån Muren, utan ock tände eld i Prästegården ; och ehuruwäl den samma twänne gånger blef släkt, så aflopp omsider det tredie utfallet så wäl, at elden fick öfwerhanden, och en hoop Polacker med husen förbrunno. Den förgrymmade Fienden, som mist denne förmånen, satte icke desto mindre Kyrckiogården med all macht an, men blef i twå Stormningar så afwister, at han snöppligen måst sig afdraga, sedan han förlorat 40 man, och herwid haft at giöra ifrån klåckan 7 om morgonen til klåckan 4 efter middagen. De wåra hafwa mist Corporalen Luna och en Ryttare, samt Corporalen Lundberg, som uti ett utfall blifwit fången, någre äro och sargade, men på hästarna hafwa de lidit större skada, twänne Tovarscher hafwa de af Fienden fått til fånga. När denne träffningen blef til de nästa quarteren kunnig, skickade General Lieutnanten Nierot ut ett parti af 350 hästar under Majoren Piper, samt några 100 man af Sapiehas Littouer och Volosger, hwilka alle gingo i störste hast efter Fienden åt Lovitz, der de honom om natten emellan den 28 Februarij och 1 Martij öfwerföllo, och hals öfwer hufwud utur Staden jagade. När Fienden sedan utan för Staden åter hade budit til at sättia sig, sände Majoren Piper på dem de LittowiskeTroupperne och Volosgerne hwilkaLilleswärd anförde, men som desse ey wille behiertat nog gå på, gick Majoren sielf med sitt Manskap dem förbij och på Fiendeu löst, hwilken han efter något fächtande brachte på flychten, och öfwer ett pass förjagade, derest uti skräcken och trängslen en stor myckenhet omkom, hwilkas antal man ännu så noga ey wet, men på sielfwa platzen äro några 100 man blefne, och der ibland 20 af de förnämste Officerarne, samt ännu flere sårade, som Fångarne berätta, ibland desse äro 2 Sachsiske Corporaler och 27 Gemena, samt 4 Tovarscher, med 2 Standarer, 2 Fanor, och ett par Pukor. Det underligaste der wid är det, at de wåre allenast en Ryttare förlorat. {{Titel|1705. Nº 14<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 4 Aprilis}}<div style="text-align: center;">Utur Littowen den 9 Martij</div> Efter de Swänske ey kunna bringa Ryssarne tilstånd, och de förnimma, at den andra Ryske Armeen drager sig wid Düna-Strömen och Churländske gräntzen starkt tilsamman, så begynna de småningom begifwa sig tilbaka åt den sidan, och hafwa för deste bättre underhåld skul delt sig på åtskillige wägar i åtskillige columner hwilka wid Botacken skola åter möta tilsamman. Det är igemen ett wackert manskap, och försett med goda Hästar Gewähr och Mondering. Man kan sig förundra, huru de wid så många marcher och beswärligheter kunna see så wäl ut. Muschowiterne i Kauen och Vilna hålla sig stilla, och wänta på befalning, hwilken efter sammanrådande wid Konnng August lärer dem blifwa gifwen. <div style="text-align: center;">Warschaw den 11 Martij</div> Förrän Castellanen Polaniecky med de öfwerblefne af sin division härifrån i går 8 dagar sedan upbröt, har han så wäl i Penningar som waror och kläden för några 1000 Rikz Daler wärde af Köpmännerne utprässat. Den Natten, som de härifrån marcherade, gingo de åt Gurcko och så widare åt Strömen Pilice, öfwer hwilken de tågade, och refwo up bron efter sig. Hwart de sedermera tagit wägen, wet man intet, men på denne marchen hafwa de giort det arma folcket stor öfwerlast, tagit bort hwad de öfwerkommit, i synnerhet Hästar, emedan de uti Drabningen wid Lovitz, hafwa måst hela deras Bagage och Hästar lemna i sticket. Nederlaget, som de lidit wid Lovitz är större än man i förstonne tänkt Munkarna som derifrån warit här, berätta, at de öffwer 1100 kroppar hafwa uti 2 stora gropar låtit nedergrafwa, så bekänna och Towarscherne sielfwa, at de af deras hoop hafwa öfwer 500 förlorat. Förleden Lördag har ett Swänskt partie här i negden borttagit 60 Deputerade utaf de Confedererade, som skulle upbära Contributionerne af distrietet här omkring, och hafwa sig alt förlänge uppehålllt. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Ravitz den 15 Martij</div> General Lieutenanten Strömbetg har nu fått befalning at med uågra 1000 man upbryta, och angripa Sachserne i deras Qwarter Man wäntar at see, om det wälsinnade partiet i Reüschland wil med alfware gå på dem löst på andra sidau, på hwilcken händelse de torde hafwa swårt at undslippa. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 16 Martij</div> I går är Öfwerste Horn hijtkommen, hwilcken på gräntzen har de Swänske och Sachsiske fångarnes utwäxlande bewistat. Konuug August har låtit de Swänska i Sachsen wäl upkläda, det samma har och Hans Kongl. May:t af Swerige giort med Sachserne. De Swänska äro i en ort 1 mijhl härifrån inqwarterade, och skola i morgon skilias åt, så at hwar och en förfogar sig til sitt Regimente ; Man tror och, at Hans Kongl. May:t af Swerige lärer sielf i morgon hijtkomma til at besee dem, förrän de gå ifrån hwarannan. General Majoren Lager-Crona har i dag Mönstrat Konung Stanislai uya Carabinier Guarde, och har det samma så wäl til Hästar som Mondering befunnit wara i ett fulkomligit stånd. Eliest hafwa de Swänske wärfningarne til Häst här ett otroligit tillop, och förspörier man ibland folcket en ogemen lust at tiena Hans Kongl. May:t af Swerige. {{Titel|1705. Nº 15<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 11 Aprilis}}<div style="text-align: center;">Cracau den 16 Martij</div> De Swänska hålla alla wägar och stigar på Schlesiske gräntzen wäl besatte, deras Regementer i de närmaste Qwarteren hijt åt stå heel färdige til upbrott, men man kan ännu intet utfinna, hwart de sig ärna. <div style="text-align: center;">Utur Littowen den 16 Martij</div> Den Swänske Armeen under General Majoren Grefwe Leyonhufwud fortsätter dess marche tilbaka åt Curland, och bröt Rytteriet förleden Lördag up ifrån Botacken tagandes wägen öfwer Baltzen, men footfolcket och Artolleriet är redan tilförende afgångit ifrån Rossenie öfwer Citavian. De äro til denne återmarchen förorsakade, efter hwarken deras Fiende wille hålla stånd, eller något underhåld för dem mehr i Landet wankar. Ryssarne stå ännu omkring Vilda, och låta sig förliuda, at de innan kort willia där hafwa en Armee af 30000 man tilsamman, och at Czaren sielf obekänd wil dijtkomma. Desse gäster falla landet mächta beswärliga, och är nu nyligen Staden Vilda pålagdt at lefwerera 6000 Tunnor Spanmåhl til brödkorn förutan andra matwaror, hwarigenom alt blifwer i grund fördärfwat. <div style="text-align: center;">Warschaw den 17 Martij</div> Sedan de Swänske, som slagit Castellanen Polaniecky, äro gångne tilbaka ifrån Lovitz, hafwa 500 andre Swänske sig der infunnit, af hwilka ett starkt parti är kommit på 5 mijl när härifrån, och begynnet med stränghet indrifwa den nyligen utskrefne Contributionen, har och i dag skickat förut hijt dess Valackiske Förtroupper. Man hörer och nu äfwen ett rychte ifrån Lovitz komma, at där wärkelinan skola stå 2000 Swänske Ryttare och 1000 Volosger, wäntandes efter sig footfolk och Artollerie, då de widare ärna sig hijt åt. Castellanens Polaniecky Division har fördelt sig i 2 hopar, til at så myckit lättare komma undan, och äro bägge sedan wid Maciciovitz gånöfwer Weichseln in på andra sidan. Nu på stunden går Starosten Bobzusky här förby med 2 Compagnier til at samma Division efterjaga, och lärer af ett Swänskt partie blifwa fölgd. Utur Stor-Pohlen förnimmer man, at i Vielun och Czemsky äro de af Konung Stanislai utskrefne Landdagarneåter hålne, och hafwer Adeln på den förre sig förbundit at upprätta ett Compagnie til den nye Konungens tienst, hwaremot de uppå Contributionerne af de Swänske hafwa erhållit någon lindring, på den sednare är til Krigetz fortsättiande en wiss Contribution bewilliat, hwilken likwäl mästedels kommer Judarne til last. Uti Sacvizin har Starosten därsammastädes til wäga bracht, at den Districten jemwäl uppå Konung Stanislai förskrifning har sig församlat, men åter gådt ifrån hwarannan til en annan gång utan at något wist besluta. Den Sachsiske Generalen Schulenburg är den 8 hujus til Lublin ankommen, och har förlagt sitt folk deromkring, men Cron-Under-Cantzleren är med Konung Augusti Hoffstat och Bagage i Levertau, hwarest man menar, at de någon tid skola blifwa stående. Sachserne hafwa haft den försichtigheten, at de på 5 mihl när här ifrån och sedan hela Weichseln upföre borttagit alla Fartyg, och dem nedsänkt, af fruchtan, at de Swänske torde komma efterjagandes. De Sachserne, som komma utur Reuschland, marchera åt Littousk Brceste, och göra allestädes, där de framfara, öde efter sig, hwilket at hämnas månge af de Reüsiske Herrarne en stor hoop folk tilsammandraga. <div style="text-align: center;">Libau i Curland den 18 Martij</div> I går ankom hijt General Majoren Grefwe Leijonhufwud, och går straxt härifrån åt Mitau. Armeen kommer och utur Littouen efter, emedan Fienden ey wil hålla stånd, och i Landet intet mehr är til bästa. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Ravitz den 22 Martij</div> Wij hafwe ännu intet förnummit ifrån General Lieutnanten Strömberg, men Sachserne äro utur deras qwarter upbrutne och gångne åt Lublin, hwarföre man ey wet, om det lärer göra någon ändring uti det förra upsåtet. {{Titel|1705. Nº 16<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 18 Aprilis}}<div style="text-align: center;">Warschaw den 24 Martij</div> Här är tidender inlupne, at emellan de Swänske och Cron-troupperne skal en träffning wara i desse dagar förfallen wid Radom, uti hwilken de sednare kommit til korta, hwar om man wäntar widare omständigheter. Det taias om någon ny oroo i Reüschland, hwarest Adeln skal sig wid Sokal wilia man för man församla, och en Confederation uprätta. Somlige säija, at det sker til at förjaga Sachserne, som efter wanligheten fara där illa fram; Men somlige mena, at det ey något gott betyder för det Potockiske huset, emot hwilket Adeln, för Woiwodens af Kiow wåldsama Inqwartering skul på deras Hof och Godz, skal wara myckit retat. <div style="text-align: center;">Cracau den 25 Martij</div> En deel af Sachsiske Troupperne äro gångne åt Littovisk Brceste, och hafwa besatt alle pass wid Bug-strömen, men en del tillika med Cron-Troupperne gå emellan här och Lublin af och an på den ena sidan om Weichseln, och de Swänske på den andra, hwar wid partierne som oftast råka tilsamman, och med hwarannan hugg utdela. <div style="text-align: center;">Utur Samoyten den 25 Martij</div> Den Swänska Armeen är nu tilbaka kommen i Curland, och är den delen af footfolket, som ifrån besättningen i Riga warit til Armeens förstärkning afsänd, redan för några dagar sedan åter i samma Stad ankommen, dijt och General Majoren Grefwe Leyonhufwud förleden Onsdag ifrån Mitau sig förfogade. Hwad Muschowiternes upsåt lärer wara, gissas åtskilligt. De förstärkia sig mycket i Littoven och uppe i Düna tracten, och förnimmer man nu på stunden, at de som stått i Polniske Lifland alt in til Vitepsh, skola wara upbrutne åt Littoven til at widare gå in i Pohlen. {{Titel|1705. Nº 17<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 25 Aprilis}}<div style="text-align: center;">Utur Littowen den 28 Martij</div> Om Zarens förehafwande kan intet wist säijas. Han förmenes wara för 8 dagar sedan til Polotsk ankommen, hwarest han en ansenlig myckenhet Stycken, Bomber och Ammunition skal hafwa tilsamman, och til deras förande alle fartyg på Düneströmen hafwa utmärkt. I medler äro de Swänske i Cnrland på deras wacht, och hafwa på des fiendes företagande ett wakande öga. <div style="text-align: center;">Cracau den 1 Aprilis</div> Wij läre oförtöfwat här få gäster, emedan det förnimmes, at de Swänske äro til någaa 1000 man utur Qwarteren upbrutne, och på 3 wägar hijt åt i antog, hafwandes deras förtroupper i förgår stått 9 mijl här ifrån. Deras menig lärer fuller wara, at här ännu anträffa några Sachser eller Cron Troupper, men såsom desse igenom åtskillige utskickade kundskapare fått tidig underrättelse om de Swänskas ankomst, så hafwa de och i största hast dragit sin wäg undan och rifwit up Weichsel bryggan efter sig. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 6 Aprilis</div> Starosten Lubomirsky är med ett starkt föllie ifrån Ravitz afrest til sine Troupper, efter han förnummit, at de af Smigelskys partie uti deras Qwarter blifwit anfächtade. Ifrån Crocoviske tracten äro alle Sachserne aftogade, och menar man här, at General Lieutenanten Strömberg är redan i det stället dit ankommen. Man håller i gemen före, at inge Troupper mehr lära komma utur Sachsen i Pohlen, och säijes, at de Swänske partierne, som härtils uppehållit sig här och där på Slesiske gräntzen, skola fått befalning at draga sig tilbaka åt Pohlen. Elliest komma Pohlerne nu hopetals, och ställa sig in hoos Konung Stanislaus, efter som och nu mera hela Stor-Pohlen har sig aldeles för honom förklarat. <div style="text-align: center;">Stockholm den 25 Aprilis</div> De sidste brefwen ifrån Riga äro af den 27 Martij och förmäla nog om Ryssarnes tilrustning uppe i Düntracten, hwilken skal wara mycket stor. {{Titel|1705. Nº 18<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 2 Maij}}<div style="text-align: center;">Cracau den 6 Aprilis</div> I dag är Grefwe Sperling med 200 man Swänske här ankommen, och har tagit Portarna i besittning. I morgon wäntas General Lieutenanten Strömberg med 800 man, och lära de straxt begynna at byggia på Bryggan öfwer Weichseln. En annan del af de Swänske är gången en annan wäg åt Sendomirske sidan, och kan man intet annat sluta, än at de alle hafwa i sinnet sig med Woidwodens af Kiou hijt åt Marcherande 6000 man at conjungera. Man hörer utur Ukraine at Budziaker Tartarne draga sig och in åt Polniske gräntzen, såsom ock en del af Cossaqwerne, hwilka redan äro gångne öfwer Dniperströmen. Hwad alt sådant har at betyda, är ännu obekant, men de mäste gissa, at desse rörelser ske til Konung Stanislai bästa, och at de äro utaf Woiwoden af Kiou Potocky föranlåtne, hwilken redan är på denne sidan om Javarou ankommen. General Schulenburg går med Sachserne honom emot och skal wid Sanströmen sammanfoga sig med den divisionen af Cron-Troupperne, som står under den Sendomirske Confederations-Marskalken. Cron-Referendarien har gifwit sin Division befalning at draga sig tilsamman wid Taragor. <div style="text-align: center;">Warschaw den 8 Aprilis</div> Det skrifwes ock utur Stor-Pohlen, at Starosten Lubomirsky är med ett starkt Swänskt Detachemeut, samt sine egne troupper gången emot Woiwoden af Kiou til at sig med honom sammansättia, och förmenes dessutan at ännu ett wist partie skal i Reuschland wara gode Swänske, men at det samma ey förr än efter Conjunctionen lärer utbrista, hwaribland man håller före, at bägge Felt Herrarne och åtskillige andre Senatorer och Magnater skola liggia förborgade, hwilket sig wäl innan kort lärer yttra, emedan Felt-Herrarne begynna draga deras troupper tilsamman, och hafwa bestämt dem til Mönstring wid Peroteczec til den 30 Aprilis nästkommande. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Ravitz den 12 Aprilis</div> General Lieutenanten Strömberg lärer nu wara wid Cracou, och Sachserne äro gångne åt Littoviske sidan, ifrån hwilka wij få hopetals öfwerlöpare, som uppå tilfrågan säija, at de häller nu welat en gång löpa, än här efter löpa utan uphörande. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 13 Aprilis</div> De Partierne, som ifrån desse orterne äro afgångne, draga sig alle åt Cracou sidan, deremot kommer Majoren Wetzel, som anförer ett starkt partie af Lif-Regementet, ifrån Lovitz hijt åt igen, och satter sig wid Schlesiske gräntzen, hwilken ifrån Cracou alt in til Meseritz är så besatt, at ingen ouppassat kan framkomma, efter som och i desse dagar 6 Wagnar lastade med Ryske Waror, som ifrån Kiou woro ärnade åt Breslau, äro af de Swänska borttagne. {{Titel|1705. Nº 19<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 9 Maij|kommentar={{Wikipedialänk|Saltgruvan i Wieliczka}}}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 8 Aprilis</div> Zaren sielf som nyligen har warit wid Polotsk, säijes derifrån wara rest åt Ingermanland. <div style="text-align: center;">Cracau den 13 Aprilis</div> De här ankomne Swänske äro 2000 man til foot starke, under Öfwersten Clerk, och göra icke allenast anstalt til at här i några wekor förblifwa, utan försäkra och att jämte den Littoviske Skattmästaren Sapieha och Starosten Lubomirsky ännu flera äro til wäntandes. Somlige wilia ändå mena, at Kröningen lärer för sig gå, efter som och Konung Stanislaus har til Cardinalen afskickat en af sine förnämste betiänte til at öfwertala honom at sig der til infinna. De Swänske hafwa strax wid deras ankomst af denna staden fodrat 30000 Rikzdaler i contribution, som dock til en tredie del har blifwit lindrat, hafwa och med all flijt hoos Jesuiterne aftersökt, om icke Biskopen af Cujavien skulle där wara til finnandes som man hade förment, hwilken de emot Biskopen af Posen sedan måtte kunna utwäxla Men han hade redan begifwit sig sin wäg. Til Saltgrufwan wid Vielitz hafwa de och genast skickat, och låtit taga den för Kong Stanislaus i förwaltning. Man wet ännu ey wist, om General Lieutnant Strömberg kommer hijt, eller om han är gången med det detachementet af några 1000 Man, som wid Opatovice gå öfwer Weichseln til at sig med Potokerne sammanfoga. Utaf den confedererade Cron-Armeen hafwa 80 fanor under Herr Brochouskis anförande slagit sig til Potokerne, hwar til och det detachementet, som här til stått nnder Cron-Referendarien, har sig låtit öfwertala, wiliandes samtlige desse Cron-Troupper nu ställa sig igen under Cron-Feltherrens lycka, hwilken med Potockerne står i gott förstånd, fördenskul har Marskalken af samma Troupper med de få öfrige dragit sig undan åt Mieletz. <div style="text-align: center;">Warschaw den 15 Aprilis</div> Woiwoden af Kiow Potocky har efter de sidste brefwens innehåld stått med sin Armee emellan Jaroslau och Lenstsko, och twiflar man ey mehr, at desse rörelser ske til at sammanfoga stg med de Swänske, aldenstund åtskillige partier af General Lieutenanten Strömbergs detachement i största hast på åtskillige orter, såsom wid Opatovice, Koscik och Cracou gå öfwer Weichseln och taga deras marche bemälte Woiwod til mötes. Generalen Schulenburg säijes fuller med några Sachsiske troupper wara gången at upsökia Potocky, och hafwa sig wid Sanströmen conjungerat med Marskalken af Cron-Armeen, men det står där hän, hwad han kan uträtta, och hwad han utaf bemälte Cron-Armee kan hafwa at förwänta. Sachserne, som sidst berättades wara utaf rychte om de Swänskas ankomst skrämde ifrån Prag och hela tracten på andra sidan om Weichseln, äro uppå erhållen efterrättelse, at samma rychte war falskt, til Prag åter komne, och föregifwa at de ey för Pingest willia ryckia utur deras Qwarter. De låta på Strömarne allestädes alla Fartyg nedersäkia, och anläggia åtskillige Skantzer til at hindra de Swänska at komma öfwer. Man har på någon tid hört talas om en ny sammankomst, som här i Maij månad hållas skulle, men der til är ännu ingen liknelse, torde och wäl ey blifwa något deraf, förr än Hästarne kunna på marcken hafwa bete. Man tror och, at den Swänske Hufwud-Armeen ey lärer förr än i Junij månad gå utur Qwarteren, för äfweu samma orsak skul, hälst man i förledne åhr märkte, at ehuruwäl de utur Ermland ey förr än ett stycke in i Junij månadupbröto, blefwo likwäl för mangel skull på foder en hoop hästar förlorade. Det skrifwes ifrån Rava, at de öfwerblefne 7 Compagnier af den olycklige Castellanens Polaniecky Division hafwa tagit en ynkelig ända. Ty när de hade sig föresatt at uppehålla sig i Opatou öfwer Påsk-Helgen, til at där efter så många omswäfningar något uthwila, hafwa de Swänske fått kuuskap om dem, kommit dem oförmodeligen på halsen i deras sömn och säkerhet, beränt Staden på alla sidor, och på 4 orter tillika tänt Eld derpå, hwarigenom är hänt, at de til största delen blifwit förbrände, och de, som welat sig rädda utur Elden, af de Swänske nederhugne, ehuruwäl andra berätta, at Elden skal igenom Polernes egen wårdzlöshet, och ey af de Swänska wara antänd. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 20 Aprilis</div> Utur Pohlen äro tidender inkomne, at 80 Fanor af den Confedererade Cron-Armeen hafwa slagit sig tii det Potockiske partiet, och at de Troupperne, som stå under Cron-Referendarien, äro på språng at göra det samma ; Så har man och säker kunskap, at åtskillige mächtige Familier i Reüschland lära innan kort sig uppenbarligen emot Konung August förklara. <div style="text-align: center;">Dantzig den 21 Aprilis</div> I förgår har eu Officerare och några Dragoner af General Major Meijerfelts Regemente råkat 4 mijhl här ifrån på 2 Ryssar, som af Zaren med angelägne Bref warit afsände den ena åt Sachsen til den bekante Patkul, den andra åt Holland til den der warande Ryska Ministren. Bägge Ryssarne blefwo för de åt Dirschaw, hwarest General Majoren dem hoos sig til widare behåller, men deras medhafde Bref äro til Hans Kongl. May:tt af Swerige strax försände. {{Titel|1705. Nº 20<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 16 Maij}}<div style="text-align: center;">Cracau den 20 Aprilis</div> General Lieutnanten Strömberg kom den 13 hujus här an, och dagen efter Starosten Lubomirsky, hwilken bemälte General med ett anseenligit föllie af Cavalierer mötte ett godt stycke utan för Staden, och sedan med en prächtig måltid undfägnade Sedan Starosten lärer ey länge här förblifwa, utan marchera med sine Troupper Potockerne til mötes, ifrån hwilka man han underrättelse, at de slagit ett partie Sachser, som hafwa dem i deras marche welat förhindra. De twå Swänske Regementerne under Öfwerstarne Clerk och Rank, som stå wid Bochnia och Wiesniecz, skola ock i desse dagar stöta där til. De sidste Tidenderne ifrån Woiwoden Potocky förmähla, at han med sin Armee stod wid Tarnou, och hade fåt 2 Swänske Regementer til Häst til sig, han drifwer mycket inständigt på, at General Lieutnanten Strömberg med de öfrige Swänske Troupperne måtte hasta sig til conjunctionen, och wil i desse dagar igenom ett Manifest tii samtlige Repnbliqwens Ständer förklara, at han tillika med de andra Reüsiske Magnaterne har utaf kärlek för dcn allmänne friheten slagit sig på Konung Stanislai sida. <div style="text-align: center;">Warschaw den 22 Aprilis</div> I går kom ett partie Swänske och Sapiehiske hijt ifrån Lencitz, och togo hela stranden i ögnesichte, begifwandes sig strax tilbaka igen, men wid Visigrod hafwa några 100 Swwänske redan låtit sättia sig öfwer Weichseln, af hwilket man dömer, at Sachserne, som äro häröfwer på andra sidan, ey länge lära där förtöfwa. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 27 Aprilis</div> Man har säkra Tidender, at Woiwoden Potocky med 6000 man har sig redan med General Lieutenanten Strömbergs Troupper conjungerat, och såsow Starosten Lubomirsky med 3000 man har stött der til, så hållas de före wara starcka nog at förhindra Konung August ingången i Pohlen, om han något sådant skulle willia försökia. {{Titel|1705. Nº 21<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 23 Maij}}<div style="text-align: center;">Cracau den 27 Aprilis</div> Woiwoden Potocky står nu 12 mijhl härifrån med sin Armee, och wäntar sin Broder Cron-Qwartermästaren med flere Troupper til sig. Han rycker i desse dagar närmare hijt til Viesniecz, som är 6 mijl här ifrån, och til at där göra rum för honom, har General Lieutnanten Strömberg kallat sitt där stående partie tilbaka til en by 2 mijhl närmare hijt, är och sielf dijt rest Woiwoden til mötes, efter hwilket samtal man wäl lärer om något widare företagande förnimma. Bemälte Woiwod har hijtskickat 60 Sachsiske fångar, som han nys tagit, och försäkrar at öfwer 350 äro nederhugne, förutan dem hwilke blifwit förströdde, och en dels af Bönderne i skogarne ihiälslagne. Om han ey giort ett fall med sin häst, så at han sedan har måst låta sig bära, hade han fuller förfölgt dem längre. Förutan Woiwodeus egne Troupper är också Cron Krigs-Commissarien Potacki til honom kommen med några 1000 man, och är jemwäl den så kallade Ordonaten af Zamosche med öfwer 1000 man til honom stötter. Bägge desse Herrarne hafwa skrifwit til General Lieutnanten Strömberg, och försäkrat om ännu större tillop. <div style="text-align: center;">Warschaw den 29 Aprilis</div> Woiwodens Potocky Coniunction med de Swänska blifwer nu ifrån alle orter bekräftat, såsom och at han under marchen har nedergiort några 100 Sachser, och en hoop fångar til Crakou förskickat. <div style="text-align: center;">Stockholm den 23 Maij</div> Flottan under Admiralen Ankarstierna, som i Aprilis månad några och 20 skepp stark är ifrån Carls-Crona afseglad, är i begynnelsen af denne månaden kommen til Revel, och skulle där blifwa liggandes, til dess Isen, som på Finska sidan ändå låg öfwer alt, upginge. {{Titel|1705. Nº 22<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 30 Maij}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 1 Maij</div> Muschowitetne drifwa öfwer hela Landet Contribution och Matwaror tilsamman med största wåldsamheet, och hota at taga altsammans bort, om det utskrefne ey med lydna lefwereras. <div style="text-align: center;">Warschaw den 6 Maij</div> Muschowiterne säijes sig starkt församla wid Kiow, och at hafwa slagit där en Bryggia öfwer Dnieper strömen, öfwer hwilken de det swåraste Artolleriet skola redan hafwa öfwerfört. De Sachsiske Troupperne föregifwa sig willia innan kort slå länger emellan Bug och Nareu strömarne, och wänta til sig en anseenlig förstärkning af Ryssar, som utur Littoven skola wara i antog. <div style="text-align: center;">Dantzig den 10 Maij</div> Det är nu omsider beslutit, at de tilförende omtalte saker, som höra Konung Augusto til, och hafwa här en tid stått i Qwarstad, skola til den Swänske härwarande Commissarien utlefwereras, hwilket i nästkommande weka lärer ske, och har altså detta ärende nått sin richtighet. {{Titel|1705. Nº 23<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 6 Junij}}<div style="text-align: center;">Cracau den 11 Maij</div> Woiwodens Potocky partie wäxer dageligen til, så at General Lieutnanten Strömberg har swårighet wid at för dem alla här i negden Qwarter utfinna. <div style="text-align: center;">Stockholm den 6 Junij</div> De sidsta brefwen ifrån Wiborg af den 26 May förmäla, at Admiralen Ankarstierna war med flottan dit ankommen, och ärnade efter hållit rådflag med General Lieutnanten Maydel gå der ifrån at tilsee, hwad emot fiendens nya wärck på Rettusari kau stå at vträttas. Det skrifwes ifrån Revel af den 21 May, at ett Ryskt parti hade giordt ett ströfwande åt den sidan, och något byte med sig bortfört, men at Gen. Majoen Schlippenback hade vtsänt ett starckt Detachement, som jagat efter Ryssarne, hint dem wed Ober-Palen, nedergiordt öfwer 100 af dem, och tagit igen hela bytet. {{Titel|1705. Nº 24<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 13 Junij}}<div style="text-align: center;">Cracau den 17 Maij</div> De Troupper, som här äro, måge med rätta kallas den Polniske Armeen, ty här äro 10 Pohlar för en Swänsk. Woiwoden Potockys Troupper förökas dageligen af dem, som ifrån det widrige Partiet Compagnie wis öfwerkomma, och är han sielf uti ett mächta stort anseende hoos alle, både här och i hela Reüschland, hwilket han och wäl förtienar, warandes en wacker, förståndig, stadig och skarpsinning man. <div style="text-align: center;">Warschaw den 20 Maij</div> Sachserne hålla sig på bägge sidorne om Bugströmen ännu stilla, men säijes wilia draga sig 5000 man starke tilsamman, i upsåt at hindra det mötet, som här innan kort skal hållas. Konungen i Swerige uppehåller sig ännu i Ravitz, och torde efter all liknelse ey så snart därifrån upbryta, men i medlertid resa dess Generaler emellan Hufwudqwarterat, Preüssen, Dantzig, Cracow och andra orter af och til, och inrätta sakerne til instundande rörelser. De mäste gissningarne gå ännu där hän, at Högbemälte Konung lärer lemna 10000 man wid Schlesiske gräntzen til at afwäria Sachsernes inbrott i Pohlen, och med den öfrige Armeen gå at upsokia Ryssarne. <div style="text-align: center;">Thorn den 22 Maij</div> Det skrifwes utur Littoven, at Zaren skal wara til Vilda ankommen, och hota at wilia tractera Adeln med pryglar, så framt de ey til häst upsittia. I Staden skal han hafwa upskrifwit alt manskapet, somlige mena til den ändan at påläggia en toppskatt, andra tro, at han af Studenter och ledigt folk wil göra Soldater. Alle där befintlige wagnar och kärror blifwa jemwäl i beslag tagne. Där äro 1000 Muschowitiske Hussarer ankomne, och skola wänta några 1000 flere efter sig. Desse, så wäl manskapet som Hästarne, äro med Harnesk försedde, och föra på deras Kopier långa Tafts Fanor, på hwilka ormar med öpne käftar äro målade. Eliest låta Ryssarne i Vilda förfärdiga 5000 footboijor af Messing, och äfwen så många af Järn, owist på hwem de kunna komma at brukas. Ibland Cron-Troupperne i Pohlen förnimmes ett stort morrande för det, at de efter låfwen ey få Penningar af Ryssen, och tror man, at de lära innan kort alla begifwa sig på Woiwoden Potockys sida. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 24 Maij</div> Öfwerste Müllers von der Lühnen Regemente Dragoner är här i negden ankommit, och wäntas Hans Kongl. May:t af Swerige i desse dagar hijt at besee det samma och flere här i Qwarteren liggiande Regementer. <div style="text-align: center;">Bresslau den 27 Maij</div> De Sachsiske Troupperne woro ärnade at draga sig tilsamman utur Qwarteren, men man wiste ey wäl när det skulle ske, efter där woro stor brist på Penningar til deras afbetalning, hwarofwer Soldaterne knorra, och hopetals bortlopa. Med de inqwarterade Ryssarne hade man där stort owäsende. De hafwa nyligen i Görlitz med wåld fordrat deras sold, men man har brukat Dragonerne til at ställa dem til fredz, och tagit 24 af de storordigaste för hufwudet at låta dem uphängia, hwilket doch allenast på någre af dem är blifwit wärkstält. {{Titel|1705. Nº 25<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 20 Junij}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 24 Maij</div> Zaren är ännu til Vilda ey ankommen, men det säijes, at han där stundeligen förwäntas. Et deel af footfolket, som där stått, är marcherat åt Lägret wid Kawen, dijt wägarne blifwa förbättrade til at desto bättre fortbringa Artolleriet. I gemen hålles det för hel wist, at Zaren med hela sin macht lärer gå in åt Pohlen, hwar til man seer de mäste anstalterne göras, men såsom en stor del af hans macht ännu står uppe i Düna tracten, och all ting hålles mycket hemligen, så kan man ännu med ingen wisshet där om döma. <div style="text-align: center;">Warschaw den 27 Maij</div> Sachserne stå ännu wid Pultovsk, och indrifwa i hela den negden penningar och prowiant med stor wåldsamhet. Cron-Compagnierne uppehålla sig på andra sidan om Bug-strömen, och göra det samma, gifwandes noga acht på de Swänskes föertagande, om hwilka man ännu ey wet, om de utur quarteren äro upbrutne. Om Ryssarnes förehafwande har man ey heller sedermera haft någon widare underrättelse, än at deras förtroupper, som redan för en tijd sedan warit til Grodno ankomne, skola där hålla sig stilla. Det skrifwes utur Preüssen at de Swänske hafwa i det Elbingiske borttagit en wagn lastad med wärieklingor och annat gewähr, som kommit ifrån Leipsig, och warit ärnat til det Ryska Lägret. {{Titel|1705. Nº 26<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 27 Junij}}<div style="text-align: center;">Cracau den 2 Junij</div> Öfwersten Clerk är af General Lieutnanten Strömberg med 1100 Swänska afsänt in i det Sendomiriske Woiwodskapet til at betäckia Adeln på den i förgår och går i Opatou håldne Landdagen emot 5 a 6000 Pohlar och Sachser, som emellan Lublin och Sendomir stå på andra sidan om Weichseln, och warit utsände samma Landdag at förstöra. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 8 Junij</div> FÖrleden Fredag red Hans Kongl. May:t af Swerige med ett litet föllie här igenom åt Birnbaum och Meseritz, där det Müllerske Dragone-Regementet står, och kom om Lördags aftonen åter hijt, begifwandes sig strax tilbaka åt Ravitz igen, hwarest i medlertijd minste delen wetat, at Hans May:t warit bortrest <div style="text-align: center;">Dantzig den 10 Junij</div> Somlige Bref utur Pohlen berätta, at Ryssarne skola draga sig ifrån Vilda och Grodno tilbaka åt Curländske sidan, hwilcket doch fordrar widare bekräftelse. <div style="text-align: center;">Wijborg den 16 Junij</div> General Lieutnanten Maydel är den 11 hujns med sine Troupper upbruten, tagandes marchen åt Systerbeck. Ifrån Flottan är den sidste efterrättelsen, at Admiralen Ankarstierna kastat Fiendens på stranden af Retusari upkastade Batterier öfwerända, och fuller försökt en Landstigning, men mast ändå där med afstå for Strandens obeqwämlighet skul. Han ämnade i desse dagar Bombardera den Fientlige Flottan, som håller sig under Rettusari Castellet. På Ingermanländske sidan hafwa wåra ett stort Fiendens Magasin af några 100 tunnor Råg afbränt. {{Titel|1705. Nº 27<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 4 Julij}}<div style="text-align: center;">Cracau den 9 Junij</div> Starosten Smigelsky har efter sluten landdag i Opatow med sitt folk och några 100 Sachser satt öfwer Weichselen, och oförmodeligen öfwerfallit och fångne bortfördt en del af Adeln. <div style="text-align: center;">Warschaw den 10 Junij</div> Hans Kongl. May:t af Swerige har befrijat detta Woiwodskapet och några flera nästgräntzande ifrån alla pålagor och Contributioner, på det de så mycket ymnigare måge kunna hijtförskaffa, hwad wid den stora sammankomsten göres af nöden Man förnimmer ifrån Lublin, at det Sendomiriske Woiwodskapet har sig ock på Landdagen i Opatow för Kouung Stanislaus förklarat, äfwen som det Crakoviske, med det berättas där hoos, at den 3 hujus sedan Landdagen war öfwerstånden, hafwa Starosten Smigelskys folk i största hastighet satt öfwer Weich eln, och oförseendes beränt Opatow, hwaruppå Smigelsky sielf med någre Sachsiske Standarer har sig infunnit, och en stoor deel af Adelen til fånga tagit, af hwilka han de förnämste, och ibland dem Landdags Marskalken, har låtit föras öfwer Weichseln, och skickas til Confederations Marskalcken, men de öfrige skal han hafwa deras Hästar, Gewähr och Stöflor ifråntagit, och låtit dem barfota wandra deras wäg. Här sprides och ut, at Smigelsky skal samma dag en mijhl ifrån Opatow hafwa öfwerfallit 400 Swänska och 200 Swänske Volosger, och 500 deraf i en tima nederhuggit, men af sine deremot ey mehr än 3 Sachser och några Polar förlorat, men detta hålles af alla för orimeligit. {{Titel|1705. Nº 28<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 11 Julij}}<div style="text-align: center;">Cracau den 15 Junij</div> De Swänske Regementerne, som här om liggia, draga sig tilsamman til at sättia detta Wojwodskapet i sakerhet. I Sendomir äro nu 2000 Swenske, och marchera samtlige Wojwoden Potockys Troupper, samt Feltherrens Sapieha folk jämwäl dijt åth til at betäckia Landdagen. Det som i desse dagar blifwit utsprit at Smiegelsky skulle hafwa nedergiort några 100 Swänska, och wara på wägen hijt åth med några 1000 Man, har altsamman ingen grund, utan man förnimmer at han gådt åth Warschaw, och satt sig där öfwer Weichselen. <div style="text-align: center;">Warschaw den 17 Junij</div> Det som sidst berättades om Smiegelskys uptog i Opatou, det är sedermera wordet bekräftat. Han har derifrån tagit wägen åt Rava, och där förhindrat Landdagen. I Lovics har han öfwerfallit någre Sapiehiske Volosger, och i marchen hijt åt tagit Podolsky en Öfwerste öfwer 16 Sapiehiske Compagnier til fånga, tillika med en hoop Hästar och Boskap, hwilka han gifwit ägarne tilbaka igen. Förleden Tisdags morgon kom han med 15 Compagnier hijt, och satte sig wid Bernardiner Klostret, hwarest han höll sin andacht, och Spisade hoos Munkarna til Middags, då han och blef af några utaf Magistratens medeln besökt, och tilsade dem, at Staden skulle åtniuta en fullkomlig säkerhet, til hwilken ända han och lät med sitt folk besättia Stadzportarne, på det alt röfwande och plundrande måtte förekommas. Utan Staden har han inga Penningar begiärt, utan allenast några maatwaror, samt kläde, Stöflor och Hattar för sitt folk, hwilket alt kan sig belöpa til 4000 Tymfer. <div style="text-align: center;">Revel den 29 Junij</div> Öfwerst-Lieutnanten Liewen, som med den Estniske Adelsfanen och en deel af General Majoren Schlippenbaks Dragon-Regemente warit posterat [..] miihl här ifrån wid Passet Musteln, har i desse dagar anfallit ett partie af Fienden til 1000 Man starkt som war diit kommit til at häfwa bem:te wårt Cawallerie och sedan plundra landet, en stoor del der af på platzen. nedergiorde, fordrifwit de öfrige, och förfölier ännu de flychtande. Förutan gemene äro 2 Ryttmästare och 1 Cornett fångne hijtsände. <div style="text-align: center;">Wijborg den 30 Junij</div> Emedan General Lieutnanten Maijdel funnit fienden på Kirfwusari holme för wäl befest, har han gått tilbaka åt Nyenske sidan, til at där ofwanför komma öfwer elfwen. I medlertid har fienden fått kundskap, lika som woro be:te General gången tilbaka öfwer Systerbeck, och där på utskickat 1 Capitein med 50 Man på spaning. Desse äro fallne i wåra hander och äro 20 nedergiorde, de öfrige fångne, men Capiteinen sielf sarad lupit i strömen och dränckt sig. Admiralen Ankarstierna wäntar sig ifrån Rewel 800 Man, efter hwilkas ankomst han åter wil försokia en landstigning på Rettusari. {{Titel|1705. Nº 29<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 18 Julij}}<div style="text-align: center;">Cracau den 22 Junij</div> Hwad man här har utbracht, at när för 14 dagar sedan någre Polniske Adelsmän i Opatow blefwo af Smiegelsky borttagne, är alt osant. Dar war ingen Swänsk där hos, och hade Pohlerne welat sig föresee efter General Lieutenanten Strömbergs råd och förslag, hade samma händelse ey kunnat sig tildraga, de hade bort låta ske, hwad ärnat war, och betiena sig af den Swänske tilbudne betäkningen, efter de woro förswage sig sielfwe att förswara. De begripa först efteråt deras felachtighet, doch har wederparten ingen ting der wid at hugna sig öfwer, eller något särdeles uträttat. <div style="text-align: center;">Warschaw den 24 Junij</div> Man förnimmer, at Smiegelsky är nu med sitt fölie gången åth Littovisk Breste, hwarest en stor del af de förnämste Officerarne af Cron-Armeen säijas sig församla til at hålla rådslag om inestundande Fälttog, hafwandes man där de tiender, at Zaren efter sin siukdom är ifrån Muscow afrester, ochwäntade til Littoven. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Ravitz den 28 Junij</div> HAns Kongl. May:t blifwer ännu här qwarståendes med största delen af Armeen, men 4000 man til Häst äro under General Lieutnanten Nierots anförande afsände til Warschaws betäckning, dijt Adeln ifrån alle orter nu begynner samla sig, och lärer Konung Stanislaus äfwen wäl nästkommande weka förfoga sig dit. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 29 Junij</div> General Maior Lagercrona har förleden Fredag prächtigt undfägnat det förnäme Swänske Fruentimret tillika med alle höge Herrar och Generals Personer uti en Trägård utan för Ravitz, hwarest iämwäl Hertigen af Sachsen Gotha, och Printzen af Würtenberg warit med tilstädes. Hans Kongl. May:tt af Swerige sielf har ridit der brede wid förbij, men är doch ey afstigen. Man har i Rawitz i desse dagar fasttagit en Spion, hoos hwilken misstänckte bref blifwit fundne, och han sielf wid undersökandet worden beslagen med häpenhet och twetalan. {{Titel|1705. Nº 30<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 25 Julij}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Ravitz den 5 Julij</div> Ambassadeurerne, som skola gå til Warschau, och äro de samma, som wore där i förledne Åhr, laga sig til med all flijt, och lära innan kort begifwa sig på wägen. Stor Pohlen har fått eftergift på alle Penninge-Contributioner, men der emot påtaget sig at med nödwändig prowiant försee den Swänska Armeen, som i Sommor kommer at här quarliggia. <div style="text-align: center;">Stockholm den 25 Julij:</div> De sidste brefwen ifrån Wiborg förmäla, at General Lieutnanten Maijdel har wid Newa-strömen intaget en skantz af Fienden, och där 60 af dem nedergiort• Admiralen Ankarstierna hade ifrån Reval fått til sig 1000 Man, och wille endera dagen åter försokia en landstigning på Rettusari. {{Titel|1705. Nº 31<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 1 Augusti}}<div style="text-align: center;">Wilda den 5 Julij</div> I nästkommande weka wäntas Zaren hijt til sin Armee, warandes til den ända Broen öfwer Wilie strömen redan uplagad. Det säijes at 20000 Man skola under Seremetoffs anförande wara beordrade at marchera emot de Swenske i Churland. <div style="text-align: center;">Warschaw den 8 Julij</div> Smigelsky har hela wägen borttåth stått på andra sidan om Weichseleu med 1500 Sachser och 12 Pohlniske Compagnier, men intet serdeles sig företagit, efter han ey wetat de Swänskes swaghet å denne sidan, hafwandes de allenast med skiutande öfwer Weichselen hwarannan uppehållit. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Ravitz den 12 Julij</div> I går hade wij bref ifrån General Lieutnant Nieroot, att han med sine Troupper woro ankommen til Warschaw, och hade ränsat hela den sidan på Weichselen ifrån de ströfwande Smigelskys partier, såsom och at han wore sinnad at gå öfwer til andra sidan och fördrifwa fienden, så snart broen öfwer Weichselen blefwe färdig. <div style="text-align: center;">Breslaw den 21 Julij</div> Sedan Öfwerstlieutnanten Hagen förnummit at nu Lubomirskis bagage woro under Convoij af några Konung Augusti betiente här ifrån Pohlen afgångne, har han dem med 12 Man eftersatt, och då han dem innom Slesiske gräntzen ophunnit, har han dem angripit och twungit at gifwa sig fångne, samt at utlefwerera nycklarne til Kistorne, förebärandes at han måste eftersee om och några bref woro där i finnande ; hwar uppå han Kistorne öpnat och låtit nthtaga ett skattul med Juweler och andre dyrbare saker, af ett ansenliget wärde, hwilket han sielf skal hafwa til Ravitz med sig bracht. <div style="text-align: center;">Stockholm den 1 Augusti</div> Det berättas ifrån Wiborg att Ammiralen Ankarstierna har fuller den 15 passato budit med alwar till at giöra en landstigning på Rettusari, men emedan Fienden så långt föruth haft der om kunskap och i medlertid rådrum at sig med mera Manskap förstärkia, ty har Ammiralen funnit emot sig så stort motstånd, at han efter 3 timars Attaque måst draga sig tilbaka. General Lieutnant Meidel som en tijd stått wid Jautz sälke, har dragit sig til Wammetssn at der finna någon friskare lufft emot den wid Armeen oppkomne häst siuka. De sidsta brefwen ifrån Riga förmäla, at Öfwerst Lieutnanten Pahl nyligen warit ute med 300 Ryttare och lyckeligen på flychten jagat 800 Oginskyske, samt der wid bekommit 150 trosswagnar med en waker hoop hästar til bytes. Man hade wid Seelburg på andra sidan om Dynen blifwit warse några tusend Man Ryskt Cavallerie och fotfolk, hwilka doch ännu intet låtit sig förmärkia at wilia något emot denne sidan företaga.<br> De i dag ankomne brefwen ifrån Riga förmäla, at General Majoren Grefwe Leyonhufwud den 16 Julij i Churland efter ett skarpt fächtande erhållit en herlig Seger öfwer Scheremettoff Armee, samt alt des Artollerie och bagage eröfrat, hwar om omständigheterne medg första föllja skola. {{Titel|1705. Nº 32<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 8 Augusti|kommentar={{Wikipedialänk|Slaget vid Gemauerthof}}}}<div style="text-align: center;">Utur Samoyten den 19 Julij</div> Förleden Söndags är den Swänske Armeen under General Majoren Grefwe Leijonhufwud wid Mürenhof råkat i en Blodig Slachtning med kärnan utaf den Ryske machten, hwilken under Feltmarskalken Scheremetof til 18000 man stark war gången at inträngia sig i Curland, och de Swänske där ut förjaga. Slaget begyntes klockan 6 om aftonen och warade til klockan 10 med en otrolig häftighet, då omsider Ryssarne måste rymma Fältet, och lemna alla deras Footfolk samt Artollerie och Bagage i sticket. Ryssarnas förlust skattas til 6000 man, och äro en hoop wackra Officerare til fånga tagne, och til Miliza förde. De Swänske säijes hafwa förlorat 600 man på platzen, förutau de som sargade äro. Ryssarna hafwa, sedan detta slaget war förlorat, satt sig i Måndags wid Barbcrn, på det de måtte kunna låta föra bort deras sargade i säkerhet, hwilket de och uti några 100 Wagnar hafwa giort åt Neüstatt, Poivol och Kermanie. I går gingo de dijt åt efter, och hörer man dem beklaga at de utaf 4000 man Footfolk icke en man hafwa behållen. Den andra Ryska Armeen som stått wid Kaven och Keydan, är upbruten, och gången in åt Grodno, dijt och Zaren sielf säijes wara på wägen efter, och i desse dagar wäntas i Vilda. Man får nu see, om nederlaget i Curland lärer göra någon förändring uti de förehafde anslagen. <div style="text-align: center;">Dantzig den 22 Julij</div> Förleden Tisdag om natten är den Swänske General Majoren Meijerfelt med 2 a 3000 Dragoner inryckt på denne Stadens wärder, och där tagit quarter. Dagen efter blefwo af Magistraten några 100 man utcommenderade, til at försäkra sig om ett pass, som redan befans wara intagit, men änuu förnimmer man ey, at någon Fientlighet är emellan Troupperne föreluppen, doch är flychtandet utur Stadens Landerier hijt in mycket stort. Det hålles före, at detta klamret lärer snart blifwa richtigt igen, och at Staden ofördröijeligen lärer gifwa Hans Kongl. May:t af Swerige förnöijelse för det som felat är. Cardinalen Primaten är nu här ifrån afrest til sine Godz några mijhl här ifrån, och lärer widare fortsättia resan åt Warschau, hwarifrån det skrifwes, at de Sachsiske, Ryske och Littoviske Troupperne sig dageligen föröka uti deras Läger wid Prag, och skola til emot 20000 man wara anwuxne. Man förnimmer med Posten utur Curland och Preüssen, at den Swänske Armeen under General Majoren Grefwe Leijonhufwud har den 16 hujus erhållit en märkwärdig Seger öfwer den Ryske Under Feltmarskalken Scheremetof, men wan wet ännu ey rätta omständigheterna. De Sachsisk och Rysk sinnade winläggia sig på det högsta at förringa denne träffningen, och göra den samma alenast til ett studzmöte emellan några fåå Troupper, men det lärer til deras förtret annorlunda framkomma. {{Titel|1705. Nº 33<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 15 Augusti|kommentar={{Wikipedialänk|Slaget vid Rakowitz}}}}<div style="text-align: center;">Warschaw den 22 Julij</div> I förgår kommo några 1000 man af Sachserne och Pohlerne öfwer Weichseln 4 mijhl här ifrån, o h öfwerföllo den Swänska Öfwerst Lieutnanten Bonde som med ett partie war dijt åt beordrat, hwar wid han sielf med några andra blef slagen, men de öfrige drogo sig tilbaka. Denne Sachsernes ankomst satte en sådan skräck uti de här warande deputerade, och de Crakoviske begofwo sig här ifrån, men Confederations Marskalken Bronitz och den Crakoviske Under-Cämmerern förfogade sig för säkerhet skul ut i det Swänska Lägret. I går morgon bitida kommo alle de öfrige Sachserne, Pohlerne, Littoverne och Cossaqwerne öfwer Weichseln, hwilket alt de Swänske ey hindrade, utan i förgår afton på de förste ankomne tidenderne lemnade deras Bagage bewakat af 50 man uti Wiasdoviske Diurgården, och drogo sig up på högden wid Wiasdoviske Kyrckian, där de hela natten stodo i beredskap. Men i går morgon bi tida marcherade de i stillhet emot deras ankommande Fiende åt Woli, hwarest de mötte hela hopen klockan 9 för middagen, och dem frimodigt angrepo. Fächtandet warade några tijmar, til dess omsider de Swänske behöllo Segren och platzen. De öfwerblefne Sachserne hafwa rymt undan alt iu til Oltazzavo, men de Swänske wände sig hijt åt til at slå några fanor Volosger och Pohler, som i medlertijd woro när wid Warschau öfwergångue til at falla de Swänske i ryggen. Desse blefwo af de Swänske drefne där igenom Staden, och kastade sig somlige af dem i Strömen til at simma, somlige satte sig i Båtar, af hwilka alle en heel hoop drunknade eller och blefwo ihielskutne, så at de Swenske omsider en fulkomlig Seger bekommit. Uti denna Träffningen hafwa de Swänske fått den Sachsiske General Lieutnanten Paikel til fånga, och en stoor hoop andra Officerare Man förnimmer ifrån Lublin, at de Swänske Regementerne til foot, som stådt wid Sendomir, Opatou och andra orter, hafwa fått befalning at skynda deras marche hijt åt, wid hwilkas ankomst General Lieutnanten Ni:rot lärer sokia sin erhålne Seger at fulfölja. Zaren säijes wara i Vilda, och ärna sig med hela sin macht hijt in i riket. Här äro tidender komne, at den Ryske Armeen wid Düna Strömen under Scheremetof är af de Swänske i grund slagen. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 27 Julij</div> I Förgår bröt det Kongl. Swänska Gardet up som har warit i Genick inqwarterat, och går åt Warschau, och såsom det Swänska Fruentimret är i går ifrån Ravitz afrest, så sluter man deraf, at endera dageu hela Armeen lärer begifwa sig ntur desse Qwarteren. Nu på stunden reste en Officerare här igenom åt de orterne, där Artolleriet står: om han förer befalning med sig om något upbrott, lärer sig i morgon utwijsa. Han berättade at Hans May:t af Swerige lärer i morgon eller öfwermorgon med Drabanterne ifrån Ravitz upbryta, och gå åt Warschou, men at General Renschölds och General Major Marderfeldts Regementer skola här qwarblifwa, och at elliest på andra sidan om Fravenstatt ett Läger lärer inrättas. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Ravitz den 28 Julij</div> REgementerne äro nu i rörelse, och lärer Hans Kongl. May:t i morgon ifrån denne orten upbryta åt Weichseln. Det Swänska Fruentimret reste i förgår här ifrån, en deel öfwer Bresslau och Carlsbad, en deel tilbaka åt Swerige. I går hade Hans Kongl. May:t ifrån General Lieutnanten Nierot en Enspännare med berättelse om en lyckelig Träffning, som emellan wåre Troupper och de Sachsiske samt Pohlniske hållen är den 21 hujus wid Warschau, hwaraf man ännu wet föliande omständigheter, at sedan Fienden församlat hela sin macht wid Prag gent öfwer Warschau, och dragit sig utföre, ärnandes på twänne ställen, nembl. wid Sacrozin och Gura gå öfwer Weichseln, har General Lientnanten Nierot utsänt 2 Öfwerst-Lieutnanter, Clas Bonde och Stålhammar, hwardera med 180 hästar, den förra til at bewaka Passen wid Sacrozin, den sednare emellan Gura och Warschau. Såsom Weichselen för det låga watnet skul på åtskillige ställen kunde genomwadas, har Fienden om natten emellan den 19 och 20 hujus gått öfwer med några 1000 man, och öfwerfallit Öfwerst-Lieutnanten Bonde wid Sacrozin, där han efter ett tappert motstånd blef på Platzen med en deel af sitt partie. Fienden gick deruppå med hela machten öfwer, och tog wägen ända åt Warschau, hwilket när General Lizutnanten Nierot förnam, rykte han ut på Fältet med sine Troupper, som bestode af Smålenningarna och Östgiötharne til Häst samt Öfwersten Carl Cruses Regemente, hwilka tilsammans utgiorde wid pass 2000 man. Som Fienden samma dag ey ankom, gick General Lieutnauten deu 21 hujus halfannan mijhl honom emot, och fann honom wid Woli wara upstält uti 2 Linier och hinderhåld. Uti första linien på högra flygelen stoda 10 Squadroner Sachser, och på den wänstra 9. Uti andra Linien stodo 18 Sqnadroner Sachser och uthi Reserven 6 Squadroner, som giorde tilsamman 3650 Man uti 43 Squadroner fördelte. Utom desse woro Comentovsky och Confederations Marskalken Dönhof med 50 Fanor på den högra, och på den wänstra flygeln Printz Wiesnoviesky samt Cron-Referendarien Rivasky med 40 Fanor, hwilka til antalet woro öfwer 6000 man efter Fångarnes berättelse. På de Swänskas sida förde General Lieutnanten Nierot den högre, och Öfwerste Burensköld den wänstra Flygeln, och hade Öfwersten Cruse emellan sig. Fienden gick så mycket frimodigare i förstone på de Swänske löst, som han deras antal förachtade, och ärnade dem kringränna, men blef så emottagen, at han intet kunde uträtta, och som Sachserne til största delen drogo sig på deras högre emot Öfwerste Burenschöld, och ausatte han dem med sitt Regemente så häftigt, at de tillika med Pohlarne måste taga flychten och icke stadnade, förr än de kommo en mijhl ifrån Wahlplatzen, då de åter begynte sättia sig bakom en by, äfwen som förr uti Linier och hinderhåld. Men Öfwersten gaf dem ingen frist, utan sedan han blifwit förstärkt med några Squadroner utaf Öfwerste Cruse Regemente under Öfwerst-Lieutnant Sack, grep dem åter an, och iagade dem der ifrån en half mijhl, nedergörandes hwad han uti flychten kunde Öfwerkomma. I medlertid hade General Lientnanten Nierot och Öfwerste Krus samma lycka på den högra Flygeln, så at de likaledes Fienden slogo och förströdde, och hängde i ryggen på de flychtige mehr än 2 mijhl. Och som nu intet hopp war at mehr uphinna Fienden, wände de om til Wiasdou i Lägret tilbaka, och funno Öfwtrste Burenschöld lyckeligen wara dijt ankommen, hafwandes med sig 100 Fångar af Officerare och gemene, ibland hwilka också war den Sachsiske Geueral Lieutnauten Paikel, som öfwer denna Armeen har haft högsta befälet. Huru månge på Fiendens sida äro blefne, kan man egentligen ännu ey weta, efter de warit så wida förströdde och förfölgde, doch äro långt öfwer 1000 af dem slagne, ibland hwilka Sachserne de mästa hafwa måst tilstättia, dem man wid Enspännarens afgång ändå höll på at räkna, och redan ibland de döda funnit Öfwersten Gersdorf, och Öfwerst Lieutnanten Dyn. Utaf de Swänska äro in emot 300 döde och sargade, ibland de förre äro Ryttmästaane Witting, Lagerfelt och Bagge, samt 8 Cornetter och Lieutnanter, ibland de sednare äro 2 Ryttmästare, Brunman och Behm, samt några flere. Såsom några Regementer til foot äro gångne åt Warschau, larer man wid deras ankomst Bryggian förfärdiga, och sedan widare Fienden eftersättia. {{Titel|1705. Nº 34<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 22 Augusti}}<div style="text-align: center;">Wilda den 22 Julij</div> I desse dagar har Ryske Infanteriet bestående ungefähr 22000. Man, gått härigenom och slagit ner et stycke utan för Staden. Rytteriet wäntas nu dageligen efter. <div style="text-align: center;">Cracau den 26 Julij</div> De Swänske fahra här ännu fort med Contributionernes infrifwande, och synes, emedan man Murarne och Tornen öfwer alt besichtigar och befäster, at man torde här länge förblifwa och en besättning inläggia. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 3 Augustij</div> HAns May:t Konungen af Swerige har i förledne Fredags med Drabanterne ifrån Ravitz uppbrutit, och fortsatt Marchen til Warschau. Förleden Söndags bittida passerade General Rhenschöld, gåendes jemwäl månge Swänske Troupper til Häst och Foot här igenom åt Meseritz, derest ett Corpo af 15 a 16000. Man under bemälte General drager sig tilsamman, hwartil General Major Mardefelts Regimente stöta lärer, de Stor-Pohlniske Woiwodskaperne för Sachserne til at betäckia. {{Titel|1705. Nº 35<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 29 Augusti}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 30 Julij</div> Den Ryske Armeen står ännu wed wilda, och skal Czaren sielf sig där jämwähl uppehålla. Man tror intet, at han några tropper mehr lärer låta gå in i Pohlen, utan at han några 1000 man will skicka åt Curland sin der stående Armee till förstärckning, hwars sidste nederlag Ryssarne förringa det mästa de kunna. Det skrifwes utur Samoijten, at en af deras förnämsta sargade i den nylige Slachtningen skal wid Birsen wara död blefwen och des Lijk med 300 Ryttare fört tilbaka åt Muscow. <div style="text-align: center;">Warschaw den 5.Augusrij</div> Man försäkrar, at Hans Kongl. May:tt af Swärige fi l är med månge regementer till Häst och Foot, som göra en Wacker Armee, hijt åt i antog, och skal redan wara Unienow förbigången, i upsat at gå emot den utur Litoven anryckande Muscowitiske Armeen, medan General Renskiöld med en annan Armee blifwer qwarståendes wid Schleiske Gräntzen til at afwäria Konung Augusti inbrot in i Pohlen. Så mycket man ifrån det Polniske lägret på andra sidan om Weichseln förnimmer, äro allenast 1000 Ryssar til Tycozin ankomne, Men Czaren sielf med den öfriga machten ännu i Littowen, så at han på några wekor ei kan wara här i Rijket, fördenskull man måste afwänta, hwad Hans Kongl. May:tt af Swärige wid des ankomst hijt lärer företaga, antingen Hans Kongl. May:tt lärer gå honom emot altin i Littoven, och tillika drifwa dijt åt för sig de på andra sidan om Weichselen stående Polniske tropperne, eller om Hans May:tt wid först afbida hwad dem Cossaquiske Fältherren Mazeppa wil göra, som säijes med en stor swärm wara emellan Lemberg och Sokal ankommen. I desse dagar äro åtskillige Swänska Regementer til Häst och Foot i Lägret wid Woli inryckte, hwilket sig nu sträcker ifrån Wilopol alt in til Njusdau Här skal en Bryggia byggias öfwer Weichselen, öfwer hwilken de mästa Swänska tropperne lärer draga sig åt Prag sidan. Sahserne på andra siidan hafwa efter erhållit tilstånd igenom en Trompetare bracht hijt öfwer den Fångne General Leutnanten Paikuls Bagage i Wagnar, hwilka och skola föras honom tillhanda. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 10 Augusti</div> DEt Swänska Lägret wid Meseritz under General Rensköld förstärker sig dageligen, och åro alle Regementerne til häst och foot, afhwilka det samma bestå skal, dijt åth ifrån alla orter i antog. Af Sachserne höres ännu intet, ehuruwäl rychtet gått, at de på 3 orter wille i Pohlen inbryta. Printz Alexander Sobiesky är ifrån Breslau med 200 hästar gången efter deu Swänske Armeen åth Warschw, til at hoos Hans May:tt af Swerige biwista Fälttoget. Konung Stanislai Drottning är ey rest åth Stetin, som man hade ment, och ärnat warit, utan hon lärer förfoga sig efter sin Herre åt Warschaw. Ifrån Hans Kongl. May:t af Swerige förnimmer man, at hans May:tt den 2. hujus med Armeen warit i Unienaw 18. mijl ifrån Ravitz, och fortsatte marchen åt Warschaw, dijt man räknar, at Hans May:tt igår kan wara ankommen. Under wägen wid Dobra har den fångne, Saxiske General Leutnanten Paikul mött Armeen, och blifwer förd med tilbaka åt Warschaw. <div style="text-align: center;">Dantzig den 12 Augustj;</div> Den Swänska General Majoren Meijerfelt har dragit sig til bakas utur Werderne, och fått befalning at med sina 3. Regementer Dragoner Marchera åt Warschaw, dijt han ock redan är i antog. {{Titel|1705. Nº 36<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 5 Septembris}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 6 Augusti</div> Zaren har skickat några Regementer förut åth Curland, och är sielf den 3 hujus dijt efter afrest, men har lemnat sin Hofstat och Bagage quar i Wilda föregifwandes sig innan 14 dagar wilja wara där tilbaka. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Blonie 4 mijhl ifrån Warschau den 10 Augusti</div> SEdan Hans Kongl. May:t den 29 Julij upbröt ifrån Ravitz, hafwe wij under marchen allenast en dag hwilat, och kommo den 7 hujus til denne orten. Wid Piontek fick Hans Kongl. May:t den 15 hujus tidender om Gen. Majorens Grefwe Leyonhufwudz härliga Seger öfwer den Ryske Armeen på gräntzen af Curland, hwarom en omständelig Berättelse förwäntas igenom en af bemälte General afskickat Enspännare, som ännu ey är ankommen. Hans Kongl. Maa:t har i desse dagar warit åt Warschau, och giort anstalt til en Bryggias förfärdigande öfwer Weichseln, hwar til alt tilbehör redan är anskaffat, och arbete begynt; så snart den samma blifwer til redz, lärer Hans Kongl. May:t gå öfwer at sokia Fienden, som på åtskillige ställen hafwer satt sig, skiutandes den ena skulden på den andra, at de nyligen af General Lieutnanten Nierot blifwit slagne. I medlertijd säijes Muskowiterne befästa Tycozin och Brceste, til at hindra Hans Kongl. May:t öfwerfarteu öfwer Bug-och Nareu-Strömarne, hwilke doch på åtskillige ställen kunna genomwadas. <div style="text-align: center;">Utur Samoijten den 12 Augusti</div> Det skrifwes utur Curland, at General Majoren Grefwe Leijonhufwud har uppå erhållen kunskap om den Ryske Armeens annalkande åt Curland draget sig öfwer Dünaströmen, och satt sig wid Riga. Såsom den Ryske machten mäst består af Rytterije, så lärer den samma näpligen försökia at gå öfwer, men i Mitaw har ett detachement redan fattat stånd, och giorde anstalt at Slottet angripa. Den Swenske besättningen i Libaw gör sig färdig at låta sig siöledes til Riga öfwerföras. <div style="text-align: center;">Warschaw den 12 Augusti</div> General Lieutnanten Horn red strax wid sin ankomst ut på Weichselstranden til at utsee ett bequämligit ställe til at slå en bryggia, den 6 blef här på Konungens i Swerige wägnar utblåst at ingen skal sig understå at Correspondera eller pläga någon underhandling med det widrige partiet, och ehoo som befinnes deraf weta ock det dristar sig at [..] skal ansees äfwen som de förra, och lijf och godz blifwa förwärkat. Den 7 begynte de Swänske at arbeta på bryggian öfwer Weichselen, och sawma dag emot aftonen ankom Hans Kongl. May:tt af Swerige ifrån Blonie, blifwandes om natten ofwer i Lägret hoos General Lieutnanten Nierot. Den 8 om morgonen bittida red Hans May:tt tillika med Konung Stanislaus ned på stranden til at besee arbetet på Bryggian, och sedan alt war behörigt anordnat, begaf Hans May:t tilbaka til des Armee wid Blonie, williandes där sig sig uppehålla, til des Bryggian blifwer färdig, hwilket ännu i dag ske lärer, hwar efter Hans May:t med Armeen ey lärer blifwa gammal här i negden. Den 9 reste Konung Stanislaus med de Swänska Ambassadeurerne ut til Blonie, och iförgår begofwo sig Confederations Marskalken Bronitz med några deputerade dijt efter, men hwad deras förrättning där warit, kan man ännu ey erfara. Man menar, at Hans May:tt af Swerige lärer i öfwermorgon conjungera sig med dess här utan för stående Troupper, och sedan gå öfwer Brygian in på andra sidan. I dag är Woijwoden af Kiow Potockij hijtkommen, och har lemnat sine Troupper 4 mijhl här ifrån wid Tarzin. det säijes, at han skal gå tilbaka up åt Sendomir, och conjungera sig med General Lieutnanten Strömberg til at möta de på den Reüsiske gräntzen redan til en deel ankomne Cosaquerne, medan Hans Kongl. May:t af Swerige sielf wil upsökia de Sachsiske Polniske och Littoviske Troupperne, hwilka efter ett Swänskt på kunskap utskickat partiers berättelse hafwa dragit sig tilbaka öfwer BUg-strömen, och stå 14 mijhl här ifrån. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 17 Augusti</div> General Rensköld har nu wid Meseritz hela Armeen tilsamman och står hel färdig at wända sig dijt Sachsernes rörelse honom drager, och såsom utaf öfwerlöparnes berättelse förnimmes, at den Sachsiske Armeen til 19000 Man stark draget sig tilsamman wid Guben och stälte sig som wille han slå 3 bryggior öfwer Oder strömen, och tåga öfwer, så torde man innan kort om någon Träffning hafwa at berätta. {{Titel|1705. Nº 37<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 12 Septembris|kommentar={{wikipedialänk|Belägringen av Mitau}}<br>{{wikipedialänk|Sjöslaget vid Hogland (1705)}}}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Blonie 4 mijhl ifrån Warschau den 17 Augusti</div> NU är fuller Bryggian färdig wid Warschau, men man hörer ey ännu talas om någon marche här ifrån, utan Hans Kongl. May:t låter här ett stort förråd af Lifsmedel och fordenskap tilsammanskaffa. hwilket och General Lieutnanten Nierot giör wid Warschau. Hans Kongl. May:t har nästan alle dagar warit härifrån inrest til Lägret wid Warschau, men kommit om aftorne hijt tilbaka igen. Man har nu igenom den forwäntade Enspäunaren fått bekräftelse och utförlig berättelse om den öfwer den Ryske Armeen i Curland erhåldne härliga Seger, och har Hans Kongl. May:t til betygande af dess särdeles nöije öfwer Herr Grefwe Leijonhufwud där wid bewijste kloke och tappre förhållande giordt honom til General Lieutnant. Öfwerst-Lieutnanten Roos är blefwen Öfwerste för Lifländske Adelsfanan efter framledne Öfwersten Horn, och Grefwe Gustaf Leijonhufwud Öfwerst-Lieutnant under Öfwerste Vennerstets Dragoner i Dankvarts ställe. <div style="text-align: center;">Warschaw den 19 Augusti</div> Ännu seer man ingen liknelse, at de Swänske wilja gå öfwer Weichseln, ehuruwäl Bryggian har redan i några dagar warit färdig, men det Polniske krigsfolcket som består af Feltherrens Sapieha, och Woiwodens Potocky Troupper, hwar ibland ock är något Tyskt folck, är i dag gångit öfwer på andra sidan, och står där hän, om desse Troupperne skola gå widare emot Cron-Armeen, som står wid Bugströmen, eller emot Cossaquerne, hwilka redan skola wara ey långt ifrån Lemberg ankomne, och på Woiwodens Potocky sida det Partiets godz mächta illa framfara. Det skrifwes ifrån Lemberg, at en Armee af Tartare är på Pohlens befallning i fult antog til at falla Cossaquerne i ryggen, hwar om man bekräftelse förwäntar. Det synes, som wille de Swänske här afwänta den Ryske Armeens ankomst utur Littouen, efter de märckt at de skulle giöra en fåfäng Marche emot den wid Bug-strömen stående Cron-Armeen, hwilken för Ryssarnes ankomst ey lärer kunna bringas til stånd, doch twiflar man intet, at de lära förstärckia det Partiet, som står wid Prag, til at ifrån den sidan draga något förråd af fordenskap, som här begynner tryta. <div style="text-align: center;">Utur Samoijten den 22 Augusti</div> Man förnimmer utur Curland at Zaren med 12000 man står i Mitou, och ha e låtit Batterier upkasta til at beskiuta Slottet, hwar utur Commendanten Öfwersten Knorring med sina Stycken häftigt spelade. Den Swänske besättningen i Libau är wärkeligen der ifråu Siöledes öfwerförd åt Riga. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 24 Augusti</div> Man har närmare underrättelse ifrån det Sachsiske Lägret, at det fuller står wid Guben, Men är allenast 10000 Man starckt sedan de Troupperne, hwilka stå wid Görlitz och Lüben, hafwa stött der til. De spås alle wara myckit missnögde och klenmodige. Man tro at de Sachsiske Regementerne, som hafwa warit fördelte til Dresden, Torgau, Wittenberg och andre orter, lära jemwäl draga sig åt Guben, ehuruwäl man ännu ey stort där af hörer, och då förmenas Konung Augusti Armee skola blifwa til 20000 man stark. Innan den samma kommer fulkomligen tilhopa, lära Sachserne sig ingen ting röra, i medlertid står och den Swenska Armeen under Generalen Rhensköld stilla wid Meseritz, och gifwer acht på hwad som kan förefalla. <div style="text-align: center;">Wijborg den 29 Augusti</div> Förleden den 20 hujus kommo Fiendens 7 sine Galeyer, och i ett lungt wäder angrepo ett wårt Örlogsskepp, Revel benämt som låg på Brandwacht 2 mijl hijt om Rettusari, och Commenderades af Capitein Lillie, 2 lade sig framman för Skeppet, och 2 bakom Spegelen, de andre 3 lade sig på sidan, begynnandes at skiuta efter Master och Stänger med 24 och 18 pundingar. Hwar Galeija hade 30 par ådrar, och woro med 500 man besatte, samt med 3 Canoner försedde. Af Skeppet, som ey kunde bruka Segel, lyftes intet skått, förr än Galleijerne kommo så nära at de tänkte äntra, som the och begynte med Musqueterte skiuta på Skeppet. Men då swarades utur achter och for, samt på sidorne öfwer och under med hela laget, så at Fienden glömde äntra. Fächtandet warade i 3 timar ifrån klockan 9 til 12, då ett litet wäder upwäxte, at Skeppet kunde bruka sine Segel, hwar med, sedan nagot i hastighet blifwit til Takel och Tyg förbattrat, det gick på Galleijerne lös, fächtandes med dem til klockan 3 efter middagen, då de måste draga sig af, och buxera en af dem som begynte kianga. Deras ådrar lågo på watnet afskurne wid Handtagen. Wij hafwe der wid ey mistat mehr än en Matros, men at Fienden mist mycket Folk kan der af slutas, at de lågo på ypna Galeijerne i en sådan myckenheet. Capiteinen fick i Skeppet 6. 24 purdige kulor, och en i Fockmasten, doch utan skada. Skeppet haar i den Träffningen giordt 400. och några Canonskott. {{Titel|1705. Nº 38<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 19 Septembris}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Blonie 4 mijhl ifrån Warschau den 17 Augusti</div> Hans Kongl. May:t af Swerige står ännu med dess Armee wid Blonie, och seijes hafwa beslutit at ey derifrån upbryta, förr än man får see hwart den Cossaqwiske swärmen under Feltherren Mazeppa, så och Muskowiterne willia sig wända, hwarföre och högbemälte Konung i medlertid wil sine mäste Troupper här sammandraga, och är Starosten Lubomirsky redan anbefalt at med sitt folk ifrån Cracou sig hijt förfoga. De Sapiehiske och Potockiske Troupperne som i Lördags gingo härifrån öfwer Weichseln in på andra sidan, står ännu stilla wid Biala Lonca, til hwilka 1000 Potockiske Tartare i desse dagar stötne äro. Man har här säker berättelse at ett starkt partie Swänske hafwa i förra weckan anfallet och slagit Littowerne wid Grodo, och at Sachserne, som stått där i negden, uppå undfången kundskap der om hasta sig, dagen efter dragist sig tillbaka åt Tycozin. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 29 Augnsti</div> Den Swänska Armeen under General Renskiöld står på en mycket fördelachtig ort posterat, hwarest ett öfwarflödigt förråd på Lifsmedel och fordenskap finnes, och blifwer Oderströmen af de Swänska partierne ouphörligen förkunskapat. De fångar och öfwerlöpare, komme alle däruti öfwerens, at Sachserne äro ännu ey långt ifrån alle til Guben ankomne, och at Konung Augustus än på 14 dagar ey dijt förwäntas. <div style="text-align: center;">Dantzig den 2 Septemb.</div> De 4 Swenske Dragone Regementerne, som legat i Preussen, så och Öfwerste Horus Regemente til foot som legat i Thorn, äro den 28 Augusti med hwarannan upbrutne ifrån Thorn, och gångne åth Warschaw. Det skrifwes ifrån Warschau, at där med all flit anstalter giordes till Konung Stanislai Kröning, och at den 19 hujus skulle blifwa beramat. Man förnimmer ifrån Elbingen, att ett partie Littower och Sachser till några 1000 man skole wara ingångne uthi Ermland, och där mächta illa hushålla. De hafwa i Heilsberg öfwerfallit och skingrat ett Swänskt partie, som war utur Elbingen gångit at indrifwa Contributionerne, och en del der af fånga bortfört. De i går utur ankomne brefwen förmähla, at Slottit i Mitaw håller sig wäl, och at Ryssarna i åtskillige stormar dels der uppå blifwit afslague. {{Titel|1705. Nº 39<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 26 Septembris|kommentar={{wikipedialänk|Belägringen av Mitau}}}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Blonie 4 mijhl ifrån Warschau den 25 Augusti</div> WOiwoden af Kiow har nu fått de omtalte Tartarne til sig, hwilka sig utgifwa för 3000 man, men lära doch ey upfylla det antalet. Desse hafwa fört en stor hoop goda Hästar med sig, hwilka de Swänske dem afhandla. Woiwoden har tillika med Feltherren Sapieha gått öfwer Weichseln wid Prag, och giör deras Krigsmacht tilsamman [..] man, Merendels wackert Manskap. De wåra gå emot Cossaqwerne, om de komma närmare hwilket man ey tror, sedan Muskowiterne äro slagne i Curland, och säijes de hafwa fått befallning af Zaren at stadna wid Jaroslau. De som desse Cossaqwer hafwa sett, berätta dem wara ett slätt manskap, hafwandes minsta delen Wärjor eller Bössor, utan allenast Pikar och Störar at fächta med. Man menar, at General Lteutnanten Strömberg har befallning at sammanfoga sig med Feltherren Sapieha och Woiwoden, til at förjaga Cossaquerne. Den delen af Cron-Armeen, som står vnder Cron-Feltherren Lubomirsky, är blefwen uprorisk, och förehafwer at slå sig til Konung Stanislaus. Til Kröningen i Warschau göras alle nödige anstalter, och innan den samma förrättat är, synes Hans Kongl. May:t näpligen willia gå härifrån, så framt icke Hans Kongl. May:t får hopp at råka i hoop med den Ryske Armeen, hwars närmare anryckiande af alle högeligen åstundas. Ifrån General Lieutnanten Grefwe Leijonhufwud har Hans Kongl. May:t haft Bref, at han dragit sig til Riga, och satt sig på en så fördelachtig ort, at Fienden intet skull kunua begynna något emot Staden, hwarigenom Zarens upsåt har tämmeiigen blifwit förrykt, som welat instängia Grefwe Leijonhufwud wägen til Riga, derföre han och låtit en deel af sin Armee gå tilbakas åt Cawen, och längre in i Littouen, låter och bortföra sitt Artollerie utaf Pråmarne. Ryssarnes sidste nederlag är större, än man det utgifwit, och tilstode sielfwe, at de förlorat 8000 man. Deremot äro månge af de Swänska, som i första Träffningen blefwo skingrade, åter tilbaka komne, så at förlusten är ringare än i förstonne troddes. Wij giöra oss förhopning at i Höst gå in i Littoven, och wijser hela Armeeu en otrolig längtan at komma i hop med Ryssarne. Så hafwa och Littoverne låtit försäkra, at d willia hielpa til at giöra sig af med de Gästerne, så snart de Swänska komma närmare. <div style="text-align: center;">Warschaw den 2 Septembris</div> De Swänske stå ännu i deras förra Läger wid Blonie, dijt och 14 Dragone-Regementer utur Preüssen, och Öfwerste Horns Regemente til foot, som legat i Thorn, jemwäl äro i antog. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 5 Septemb.</div> Ännu har man ingenting förnummit af Sachsiske Trouppernes företagande, mehr än at ett stort Partie är i desse dagar wist wid Neümarkt, twifwels utan til at förkunskapa Oderströmen. Wid Schidlou hafwa de en Bryggia färdig, til hwilkens betäckning stå 6000 til Foot, och 2000 til Häst. Wid Gubeu stå [..] Regementer, de öfrige äro ännu här och där förströdde, men kunna likwil suart stöta tilsamman. <div style="text-align: center;">Utur Samoyten den 6 Septemb.</div> Den Muscowitiske Armeen begynner sig åter anställa, som wille han gå in uti Pohlen, och wäntas Zaren innan kort tilbaka utur Curland, hwar ifrån man nu haar efterrättelse, at Besättningen på Slottet i Mitau haar dagtingat, och blifwer beledsaget åt Riga. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 8 Septembris</div> Någre Troup. af Cossaqwerne äro komne alt in til Lublin, emot hwilka de Confedererade Troupperne til 10000 man starke hafwa rykt. Men man hoppas, at kunna draga hela Cossaqwiske machten med på Konung Stanislai sida, efter de förspörias wara nog benägne at falla til Republiqwen igen, om de åter kunna blifwa uptagne uti den förra wänskapen, warandes nu aldeles ledse wid det Muskowitiske Oket. Uti det infallet, som Littoverne och Sachserne under Smigelsky hafwa giort i Ermland, äro in alles 34 man af wårt folk bortförde eller slagne, hwilka warit fundne här och där i näste Byarna förströdde, men där 40 eller 50 hafwa warit tilsamman, har Fienden intet understått sig dem at angripa. De Kongl. Preüsiske Tronpperne göra sig färdige, at här efter detta roffölliet uppassa. Kongl. Preüsiske Geheime Rådet Printz och Generalen Gref Schlippenbak, som nyligen äro hitkom e, förmenas innan kort resa härifrån igen med god förrättning. {{Titel|1705. Nº 40<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 3 Octobris.}}<div style="text-align: center;">Warschaw den 9 Septembris</div> Woiwodens af Kiou och Feltherrens Sapieha Troupper stå ännu på andra sidan om Weichseln 4 mijl här ifrån, och lära ey upbryta förr än Kröningen är förbij. I går har ett Sachsiskt och Littoviskt partie af några 1000 Hästar wijst sig ey långt där ifrån, och såsom man märker, at sådane partier flere låta sig see i negden, så äro i dag 2000 Swänska Ryttare, samt Konung Stanislai Drabanter i hastighet gångne öfwer Weichseln til at gifwa acht på Fiendens företagande, där til med säijes befalning wara afgången til de utur Preüssen ankommande Swänske Regementerne, at taga den wägen öfwer Bug-och Nareu Strömarne hijt utföre. Konung Augusti Hofstat förnimmes wara wid Krizin, 1 mijhl ifrån Tykozin, men Cronfeltherrarne med deras Troupper skola stå några mijhl derifrån wid Bielsko, samt Littoviske Feleherren Printz Wiesnowiesky med sin Armee wid Saraz, så at de alle på några timars tid kunna stöta tilsamman. Ifrån Cossaqwerne hörer man, at de ännu skola ey längre wara komne än til Rubiscou. Deras marche går mächta långsamt för deras myckenhet skul, och säijes ännu en annan hoop föllia dem efter. Denne swärmen fördärfwar Landet på ett obeskrifweligit sätt, Och lemnar ingen ting efter sig oförtärt, befruchtandes och särdeles smittosamme siukdomar, efter som det befunnits, at Pestillentien har sig i Lemberg efter deras genomtogande begynt yppas. <div style="text-align: center;">Utur Samoyten den 13 Septemb.</div> Man förnimmer utur Curland, at Slottet i Mitau har den 4 hujus gifwit sig med Dagtingan, och besättningen blifwit derifrån beledsagat åt Riga. Nu willia och Muschoviterne angripa Bouske, efter hwilkets eröfrande 12000 man skola under Feltmarskalken Scheremethof, blifwa lemnade til Curlandz betäckning, meu hela den öfrige Ryske Armeen drager sig öfwer Grodno in i Pohlen, och skulle Zaren sielf som i går resa ifrån Mitau dijt efter. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 15 Septembris</div> Man har ännu ey något fornummit om Sachsernes rörelser, utan man tror, at de snart lära nödgas för brist skull på Lifsmedel och fordenskap, draga sig bort ifrån de Posterne, där de här til stått, efter som det säijes, at Ryssarue redan äro ifrån Guben gångne. Den Swänska Armeen står och ännu still wid Benschen, och blifwa sådana anstalter giorde som wille den samma där afwänta Winteren. General Rhensköld låter strängeligen uppassa och afstraffa alle Stråtröfware och mördare, så at wägarne äro derigenom heel säkre, och tilförslen i Lägret så ymnig, som wore där alle dagar marknad. <div style="text-align: center;">Dantzig den 23 Septembris</div> Det Sachsiske och Pohlniske partiet, som för någon tid sedan trängt sig in i Ermland, har i desse dagar gått igenom det Brandenburgiske gebietet in i Marienburgiske wärderne, och beränt Staden och Slottet Marienburg, det samma med 8 Stycken först beskutit, och i går morgon med stormande hand intagit, besättningen nederhuggit, undantagandes Officerarne, som de til Fånga tagit, Staden utplundrat, och twänne Borgmästare Fängslige med sig bortfört. Det skrifwes ifrån Thorn, at General Major Meijerfelt har igenom Bref befalt Magistraten at skaffa Hafra, Höo, Bröd och Dricka til redz, efter han woro beordrat at med sine 4 Regementer gå neder åt tilbaka igen, så fram Pohlerne wille utur Ermland nalkas åt Preüssen. Desse 4 Regementer stodo då wid Illou och Gombiu, och låto där slå en Bryggia öfwer Weichseln. {{Titel|1705. Nº 41<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 10 Octobris.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 18 Augusti</div> I desse dagar äro några Muschovittske Regementer gångne genom Caven, hwilka kommit ifrån Curland, och fortsättia deras marche åt Grodno til at där sammanfoga sig med den öfrige Muschovitiske och Littoviske Armeen, och så gå widare in i Pohlen emot de Swänska. De föra med sig ett skönt Artollerie beståendes af idel Metall Stycken, och är Zaren sielf ifrån Mitau til bemälte Armee afrest til at med desto mehra eftertryck sine anslag utföra. Man wäntar altså innan kort at få något särdeles höra ifrån den sidan, hälst det säijes at Konungen i Swerige med största längtan wäntar på Ryssarnes annalkande. Det säijes, at Bausk har på samma sätt, som Mitau, med dagtingan gifwit sig i Ryssens händer, men man har derom ännu ingen wisshet. <div style="text-align: center;">Warschaw den 16 Septembris</div> Man håller det för hel wist, at Hans Kongl. May:t af Swerige lärer, så snart Kröningen är förbij, upbryta, och med dess Armee gå åt Littoven emot Muschowiterne, men at de Potockiske och Sapiehiske Troupperne, samt några 1000 man Swänska, skola marchera emot Cossaqwerne, och at General Lieutnauten Strömberg skal då ifrån Crakoviske sidan stöta der til. De Pohlniske och Littoviske Troupperne, som stå wid Tykozin, wänta til sig ifrån den Muschovitiske Armeen en ansenlig förstärkning, hwilkeu säijes under Felt Marskalkens Oginsky anförande redan woro Grodno förbij gången. Cos saqwerne förnimmes hafwa slagit 3 Bryggior öfwer Bug Strömen, och willia draga sig åt Brcest. Det har warit ett löst ryckte, at de Littoviske och Pohlniske Troupperne skola sig hafwa nalkats til de Potockiske, och förnimmer man, at allenast ett litet partie af Smigelskys roofföllie har stöt på ett annat af de Sapiehiske, och blifwit af det samma tilbaka drifwit, fördenskull äro de ut beordrade Swänske åter i Lägret igen komne. Man har efterrättelse ifrån Dresden, at Stor-Cantzlern Biskopen af Ermland är af Konung August blefwen satt i hächtelse, men man wet ey för hwad orsak det skedt är. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 22 Septembris</div> Den Swänska Armeen under General Rensköld står ännu stilla wid Benschen, och berätta de, som i desse dagar hafwa warit i Lägret med deras waror, at de där fuunit alla Saker för bättre köp till bekommandes, än i Städerne. Där komma dageligen Sachsiske öfwerlöpare, hwilka få friska Penningar och Monderingar, och mente man, at af dem skulle ett Frij Compagnie uprättas. Det förmenes, at de Swänske lära ännu någon tid blifwa där ståendes efter de på all ting hade öfwerflöd. De hafwa om Sachsernes företagande en noga kunskap, och är det ey sant, hwad som warit utspritt, at desse skulle hafwa deras Bryggior färdige öfwer Odern. Doch har man utur deras Lägren den efterrättelsen, at de af brist på all ting lära blifwa twungne antingen at snart giöra något försök, eller at aldeles draga sig af, och skillias åt. <div style="text-align: center;">Wijborg den 26 Septembris</div> Ehuruwäl här har warit ett rychte, som skulle Ryssen förstärkia sig wid Nyen, och fått där 6 Regementer samt 2 Generaler til sig, hwilka skolat wara i anmarche hijt til Wijborg, så är likwäl altsamman befunnit wara osant, ty förutan at wåra partier warit ända til Nyen och allenast anträffat 7 Ryssar, hwilka de tagit til Fånga, så kom och i går Lieutnanten Stiernskantz, hwilken warit til det så kallade Petersburg med Bref til Ryssarna, och berättar, at han ingen i wägen anträffat, och at mycket litet folk är på Petersburg. Wåra Krytzare hafwa warit ute til Retusari, men Fienden wågade sig ey ut. {{Titel|1705. Nº 42<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 17 Octobris.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 20 Septembris</div> De sidste tidenderne, som man har haft ifrån den Ryske Armeen, medbringa, at den samma ändå stod wid Grodno, at Zaren war dijt kommen, och ärnade stundeligen upbryta åt Weichseln, hafwandes hans favorit Mentzicof warit förut til Tycozin och där beset de Sachsiske och de öfrige Troupperne, och war med bekräftelse om tilståndet åter til Grodno igenkommen. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Blonie den 22 Septembris</div> Ett partie af Woiwodens Potocky folk har i går inbracht 50 af Fienden til fånga, och förföllia de flychtige ännu widare. P. S. Nu på stunden äro tidender inlupne at hela Fiendens macht, som räknar sig til 6000 man, skal wara på 10 mijhl när in til Weichseln ankommen, hwilket en almän glädie förorsakar, och har Hans May:t straxt deruppå begifwit sig til Warschaw til at i hast låta bota Bryggan, som förnimmes i dag wara af högt Watn något söndergången. <div style="text-align: center;">Warschaw den 23 Septembris</div> I förgår har ett starkt Fientligit partie welat öfwerrumpla den Swänska wachten här wid Bryggian öfwer Weichseln, och taga den samma til fånga, men de Sapiehiske och Potockiske, som stå på andra sidan om Prag, kommo i färd med dem, slogo dem icke allenast tilbaka, och nedergiorde deraf en stor deel, utan togo och Öfwersten, som anförde partiet, med 50 gemene til fånga, och dem hijt inbrachte. Desse fångar weta för wisso berätta, at hela den Pohlniske och Muschovitiske Armeen står alenast 10 mihl härifrån, ärnandes sig hijt åt, och skal Zaren sielf wara der hos. I går blef Bryggian öfwer Weichseln af det höga watnet och starka strömen afrefwen, och ett stycke utföre bortförd, men Hans May:t af Swerige har straxt i egen Person warit här, och giort anstalt til des skyndsame förbättring. Man twiflar nu ey mehr, at icke den Swänske Armeen lärer, så snart Kröningen är förbij, gå öfwer Weichseln til at upsökia sin fiende. En deel af bemelte Armee står ännu wid Blonie, den andra delen står här utan före wid Ujasdow, Men General Majoren Meyerfelt med de utur Preüssen ankomne Regementerne har för Foderskapens bequämlighet skull til widare befalning stadnat 4. mijl här ifrån. <div style="text-align: center;">Et annat af den 25 Septembris</div> I förgår emot Aftonen begaf sig Konung Stanislaus up i Domkyrckian, och i Erkie Biskopens of Lemberg närwaro aflade där den wanlige eden öfwer de så kallade pacta Conventa. I går, som war den til Kröningen berammade dagen, förfogade sig Högb. Konung klockan 10 förmiddagen i fult Harnesk up i samma Kyrckia, beledsagat af en oräknelig skara Folck, blifwandes de Kongl. insignierarne af de der til förordnade Polniske Herrarne fram förburne. Hoos Konungen fölgde den så kallade Cronfeltskrifwaren, och starosten Bobrusky, men Drottningen fördes af General Lieutnanten och Ambassadeuren Horn. När Konungen kom fram för hög Altaret, bögde han sig neder efter sedwänian med utsträkte Armar, och wardt utaf Erkie-Biskopen af Lemberg Salvat uti Biskopens af Caminiec, samt Weihe Biskoparnes af Gnesen och Kelm närwaro. Där uppå blefwo Riksäplet, Swärdet och Spiran honom antwardade, samt bägge deras Maystäter Konungslige kläder anlagde, och hwardera sin Crona satte på Hufwudet, hwarefter de upfördes på en där til uprättat, med en dubbel Himmel betäckt samt med Kongl. Drabanterue omgifwit Theatrnm, hwarest de på hwar sin Thron sig nedsatte, ropande i det samma Erkie-Biskopen af Lemberg öfwerliuda Viwat Stanislau I. Rex Polonie, hwilket af hela Församlingen på lika sätt beswarades och åtskillige Salwor utaf de wid Slottet planterade Stycken skuto. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 30 Septembris</div> Man har giort sig den tankan, at Sachserne skulle säkerligen något företaga, sedan Konung August warit i Lägret wid Guben ankommen, men bemälte Konung, som allenast i hastighet där wist sig, har genast förfogat sig tilbaka åt Leipsig igen, och Lägret står ännu som tilförende. Uti det Swänska Lägret wid Benschen är och alt stilla, doch håller man sig stundeligen färdig, och har General Rensköld en omständelig kundskap om alt det som hos Sachserne, företagas. Man begynner nu aldeles at twifla, om Sachserne i detta åhr något mehr lära försokia, åt minstone innan det förnimmes, hwad den Ryske machten på Weichsel sidan emot Konungen i Swerige lärer uträtta, hwar om alle stå uti högsta förwäntan. Man har i desse dagar öfwer Crakou haft säker efterrättelse, at Mazeppa med sine Cossaqwer drager sig tilbaka hemåt, och skal redan wara Lemberg i återwägen förbigången. {{Titel|1705. Nº 43<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 24 Octobris.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 24 Septembr.</div> Man har sedermera haft den säkra efterrättelsen, at Czaren är förleden Söndag sent til Grodno ankommen, och beset sin Armee, som står på denne sidan om strömen Niemen, til hwilkens förstärckning ännu några Regementer til foot utur Curland förwäntades. I förgår skal Czaren hafwa ärnat resa til Konung Augusti Hoffstat wid Tykozin, och där taga så wäl de Sachsiske som Littowiske Troupperne i ögnesichte, hwarefter han säijes för wisse orsaker skul wilia begifwa sig tilbaka åt Muscow, och där afbida, huru sakerne kunna utfalla. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Blonie den 29 Septembris</div> I går gingo några 1000 man af de Sapiehiske och Potokiske Troupperne öfwer Brygian wid Warschaw som nu är aldeles färdig igen in på denne sijdan, och lära nu i afton marchera här förby åt Preyssen, til at förjaga de där infalne röfwar Partier, och förmenas, at de lära få något Swänskt Folck med sig. Man hoppas altså innan kort, at stäcka återresan för desse rooffoglar. Til Pietercow är Capiteinen af Gardet Törneflycht oförmodeligen med 200 Man ankommen, hwilken straxt lät besättia Portarne, och förbiuda alle närwarande at begynna Tribunals rätten, innan Castellanen af Lencitz, som af Konung Stanislaus [..] dijesänd, woro ankommen. Således är denne Tribunalen emot de wedersinnigas upsåt, til Konung Stanislai behag och uytta lyckeligen blefwen inrättat. Högbemälte Konung har åtskillige tienster och [..] til de wälsinte utdelt, och således begynt at bruka dess Kongl. macht och wälde, hwilket ofelbart lärer draga flera på hans sida. De Cracoviske och Sendomiriske Woiwodskaperne låta hwardera upråtta ett Regemente til Kouung Stanislai tienst, af hwilka det förra Regementet är gifwit til den unge Gref Tarlo. <div style="text-align: center;">Warschaw den 30 Septembris</div> Bryggian öfwer Weichseln, som i förra wekan blef sönderrifwen, är åter aldeles färdig igen, och gingo 3000 man af de på andra sidan stående Sapiehas och Potockis troupper i förgår hijt öfwer, hwilka skola marchera åt Preüssen, och tror man, at 500 Swänske Ryttare lära til dem stöta. Om Cossaquernes förehafwande och Mazeppas anslag kan man ännu med ingen wisshet döma. Det är sant, at han wänt sig åt Cranostaw, och således skilt sig så wäl ifrån Cron-Armeen under Lubomirskij, som ifrån de orterne, hwarest Ryssarne äro, hwilket åtskillige omdömen förorsakar, warandes månge af den meningen, at han innan kort lärer sig offentligen för Konung Stanislaus förklara. <div style="text-align: center;">Dantzig den 4 Octobris</div> Sedan Primas Regui Cardinalen Radziewsky i några dagar warit behäftat med en hetzig Feber, hwar til ock en art af Slag kommit, är han i går näst för middagen på sitt 68 ålders åhr igenom döden afgången. I dag blifwer Kroppen öpnat, och sedan i Dominicaner Kyrkiau bisatt. De Polniske Troupperne, som intagit Marienburg, ströfwa ännu här omkring, och afprässa det arma folket penningar, så at hela landet blifwer jämmerligen fördärfwat. Alle Klöster, små Städer och Adelige godz blifwa under Contribution satte, och för penningarne köpa de här i Staden åtskillige saker, Carosser, Hästar, Spetzerier, Wijn och Kläde. Förledne natt hafwa de en ort Langefuke, som ligger allenast en fierndel mil här ifrån Staden, aldeles utplundrat. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 7 Octobris</div> Ännu stå Sachserne uti deras Läger stilla, och hafwa begynt byggia små hus och baraqner för sig, lika som wille de där än längre sig uppehålla: Men det hålles för aldeles omöyeligit, efter de på fordenskap lida stor brist, och måste det på 10 mijl omkring hämta. Så rymmar och folcket hopetals bort, ja så, at hela partier både Officerare och gemene, då de på kundskap warda utskickade, blifwa aldeles borte, och autingen gifwa sig öfwer til de Swänske, eller elist sökia deras frihet. För desse orsaker skul hålles det förr, at den Sachsiske Armeen antingen lärer nödgas snart gå ifrån hwarannan, eller eleist något försökia, hwaruppå de Swänska gifwa god achtning. {{Titel|1705. Nº 44<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 31 Octobris.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 1 Octobris</div> Här äro tidender ifrån Tykozin, at Zaren är den 25 Septembris ditkommen, och har blifwit så wäl af den Sachsiske Generalen Schulenburg, som af de öfrige Polniske och Litowiske Generalerne prächtigt tracterat. Sedan han beset troupperne, och hållit Krigsråd, säijes han i desse dagar förwäntas tilbaka til Grodno. Ifrån Grodno marchera dageligen det ena Regementet efter det andra åt Tykozin, och komma jämwäl ännu åtskilliga Regementer utur Curland åt Grodno, hwilka alla säyas skola stöta til Hufwud Armeen, och redan samteligen gå ändå åt Warschau, hwarifrån et rychte kommit är til mångas bestörtning, at Konung Stanislaus skall med sin Drottning wara i dag 8. dagar sedan Krönt. <div style="text-align: center;">Warschaw den 7 Gctobris</div> Man hade förment, at Konungen i Swerige skulle straxt efter Kröningen med sin Armee upbryta åt Littoven hälst den söndergångne Bryggian i en sådan hastighet blef förbättrat ; Men nu sedan några 1000 man under Sapiehas, Starosten Bobruskys anförande äro på denne sidan om Weichseln, och några 1000 man under Woiwoden Potocky på den and a sidan afmarcherade åt Preüssen, höres ey stort mehr talas om något upbrott, utan man tror at den Swänska Armeen lärer ännu någon tid blifwa här qwarstående til at see, hwad den Ryske Armeen wil sig företaga. Här är en Swänsk Major Gref Oxenstierna med en Capitein ankommen ifrån Tykozin, hwilka för någou tid sedan blefwo i Heilsberg i Ermland af Smigelsky til fånga tagne, och äro nu på deras Parole hijt skickade til at försökia, om icke de Swänske Fångarne måge kunna emot de Polniske utwäxlas, aldenstund det här til skedt är, at när några Swänska blifwit fångne, äro de ey emot Polske, utan emot Sachser wordne utbytte, för hwilken orsak skull Smigelsky ey will, innan ett wist aftal derom blifwit giort, mehr lefwerera de Swänska Fångarne i de Sachsiskes händer. Det skal nu wara Smigelskys förslag at emot Gref Oxenstierna få löös Woiwoden Galetsky, som sitter i Swerige fången, och lärer man snart få see, huru det låter sig giöra. Desse Officerare berätta, at Zaren war för deras afresa til Tykozin ankommen, och wäntade 40000 man til foot, och 15000 man til Häst efter sig, men at han hade största swårheten at få Artolleriet fram för många Strömar och elaka wägar skul, därföre det och hade blifwit sagt, at hela Armeen wäl torde stadna och Förskantza sig wid Grodno, och där blifwa hela Wintern öfwer qwarstående. Om Mazeppas och Cossaqwernes marche har man sedermehra ingen ting förnummit, men ifrån Crakou skrifwes, at General Lieutnanten Strömberg står med sine Troupper färdig, och gifwer Cossaqwernes rörelse noga acht på. Ifrån Dantzig är en Enspännare kommen med de oförmodade tidenderne, at Cardinal Primas är den 3 hujus med döden afgången. Man kan ännnu ey märkia at han af månge blifwer beklagat. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Blonie den 9 Octobris</div> Sedan 3000 man af de Sapiehiske gått på denne sidan om Weichseln neder åt Preüssen, hafwa och 3000 gått på den andra sidan dijt åt, förmenandes således, at få de ströfwande under Comentousky emellan sig, hwar om man stundelig förmodar få berättelse. Här är kunskap ifrån Tykozin, at Zaren war dijt ankommen, men at Armeen ändå woro några mijhl efter. Således tror man, at i Höst lärer blifwa något af, och at Hans May:t lärer sökia Fienden, om han ey wille komne närmare. Hans May:t har i desse dagar Mönstrat 4 Regementer Dragoner, som äro ankomne utur Preüssen, och funnit af dem ett [..] nöye, så wäl i anseende til deras Monderingar, som til deras färdighet i Exercitierne. Man har efterrättelse, at Zaren blifwit mycket bestört öfwer de tienderne, at Kröniugen i Warschau woro öfwerstånden, och skal hafwa wijst sig mächta otålig öfwer dem, som hafwa rådt honom til det fåfänga toget åt Curland. <div style="text-align: center;">Memel den 11 Octobris</div> De Swänske låta wid Duna Strömen åtskilliga Blockhus och Bryggior förfärdiga, och torde men innan kort för nimma dem wara kommen til baka i Curland igen. Deras Partier ströfwa starckt heela Duna trachten upföre, och hafwa wid Creutzburg 9 så kallade Strusser eller stoora Farkostar Muskowiterue fråntagit. <div style="text-align: center;">Dantzig den 13 Octobris</div> Så snart det i Preüssen omkring swäfwande Polske Partiet under Starosten Comentowsky förnummit, at Cronfeltskrifwaren och Starosten Sapieha med 3000 Man af Konung Stanislai Folck war i antog, och redan Thorn förbi gången, hafwa de med deras roof packat sig deras Wäg, och står nu Sapieha, som säyes, wid Stuhm. Woiwoden Potocky har och med sin diwision warit til Graudentz ankommen, men då han förnummit at Comentowsky redan war öfwer Bromberg tilbaka gången, har han i hastighet wän dt om åt Thorn igen til at honom efteriaga. Om hant kan honom hinna, står der hän. Desse Konung Stanislai Troppar hafwa mächta hastigt och inom 8. dagar giordt ifrån Warschaw denne marchen. Cardinalens Kropp är blifwen balsamerat, och har i några dagar på en Parado säng liggiande blifwit af alla åskådat. I går skulle han i Dominicaner Kyrckian bisättias, til des tiderne kunna tillåta honom föres åt Warschaw at där i DomKyrckian begrafwes, men såsom Magistraten ey har welat ttllåta alla de Ceremonierne som man där wid påstådt, så är bisättningen ännu ey skedd. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 13 Octobris</div> Man förnimmer at Konung August är til sitt Läger åter ankommen, och har förleden måndag låtit Troupperne ryckia närmare åt den Bryggian, som han hafwer wid Schetlof ey längt ifrån Crosseu. Om det nu är hans upsåt at med hela Armeen där gå öfwer, eller elliest at låta för bemälte bryggia nije wärk upkasta, är ännu owist. General Rensköld har sine partier och kunskapare ute, och håller sig färdig at på första wink utryckia. {{Titel|1705. Nº 45<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 7 Novembris.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Praga}}}}<div style="text-align: center;">Warschau den 11 Octobris</div> I dag har ett partie af Smigelskys Folk infunnit sig i Prag, och borttagit några Wagnar utaf Woiwodens af Kiow där lemnade Bagage, Men när 100 Swänska Dragoner blefwo utbeordrade at dem ansättia, ryckte de i hastighet deras wäg igen, och är hela Bagaget nu sedermera öfwerfört in på denne sidan. Ifrån Tykozin har man inge wisse tidender. Zaren sielf skal wara derifrån gången tilbaka åt Grodno til at skynda på sin Armees anmarche, och i medlertid skal den wid Tykozin stående Armeen wara gången öfwer Nareu Strömen, och draga sig småningom hijt åt. <div style="text-align: center;">Et annat af den 14 Octobris</div> Sedan det sidst omtalte Smigelskys partie i Onsdags sig förlorat, äro 5000 man Sachser Littouver och Ryssar förledne natt tilbaka komne, och med en sådan tysthet gångue in uti Prag, at ingen dem blifwit warse, förr än de mäste Husen woro berände, så at ingen Menniskia kunde utkomma. Wid dagningen läto de Drvgonerne sittia af, och en deel kringränna och angripa de 150 Man af Konung Stanislai Garde, som lågo uti Husen, och de öfrige anfalla Bryggian. Desse 150 af Konung Stanislai Folk förswarade sig länge, men blefwo omsider öfwermannade, så at allenast 30 af dem äro undanslupne, men de öfrige slagne eller bortförde, hwar wid och 3 små Regementers Stycken blefwo tagne, hwilka doch sedan utaf de flychtande uti ett Moras kastades. De Swänske som på denne sidan hade wacht, til ongefähr 30 Man, mötte Fienden mitt uppå Bryggian, och honom där länge uppehöllo, til dess Öfwersten Dahldorf, som i det han wille rida nt fick höra Skotten, tog 12 man af Piqweten med sig, och i fult språng begaf sig på Bryggian, då de Swänske, som efter hand fingo mehr Manskap, under hans anförande med en sådan ijfwer rusade på de Fientlige, at de körde dem för sig icke allenast utaf Broen, utan och dem på andra sidan förfölgde uti alla Gator och Huus, nedergörandes alt hwad dem förekom. Och wiste sig deras Mod och Tapperhet så mycket mehra, som Fienden ey allenast besatt hela Stranden med Folk, utan och intagit de näste Huusen, på hwilka han i hastighet giort skottgluggar, och således både framman före och på alla sidor gaf Eld på de Swänska, lossandes jemwäl de 3 tagne Fält-Stycken på dem, och utom dess hade upkastat ett stycke af Bryggiau after sig, men måste doch alla så stora fördelar förlöpa, och taga flychten til näste Skogsbrynen. Men när General Lieutnanten Nierot hade fått de 5 Regementerne, som stodo i negden upstälte, öfwer Bryggan, och begynte ryckia efter, drog Fienden sig undan in nti Skogen, och blef af några Standarer Swänska och Polackar en half mijhl eftersatt, skulle och wäl blifwit längre förfölgd, om de Swänska icke meent, at där en större macht warit i hinderhåld. På de Swänskas sida äro 40 man blefne, merendels på Bryggan, och nästan så många sårade, ibland hwilka äro Öfwersten Dahldorf och Majoren Wrangel men Capitein Anrep är död. Af Sachserne och Ryssarne räknas 60 döde, förutan de Kroppar, som de flychtande med sig bortsläpat. Några äro och til fånga tagne. I går har och ett starkt Detachement af Fienden welat sättia öfwer wid Warka, men äro af de där posterade Swänska Tappert tilbaka drefne. Hans May:t af Swerige bryter i desse dagar med hela Armeen np ifrån Blonie hijt åt, men om Armeen strax lärer gå öfwer Bryggian til at upsökia Fienden, torde man här näst kunna berätta. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 20 Octobris</div> Det skrifwes från Posen, at några partier utaf Polanieckys och Commentouskys Troupper woro utur Preüssen där i negden ankomne, och blefwo af Konung Stanislai Volosger, samt Woiwodens af Kiow Folk förfölgde, hwarom med nästa flera omständigheter. <div style="text-align: center;">Königsberg den 20 Octobris</div> Man har ifrån Warschau, at där ett fächtande forefallit är wid Prag emellan de Swänske och deras Fiender til de forres fördeel, och at den Swanske Hufwud-Armen den 14 hujus war ifrån Blonie upbruten åt Warschau. <div style="text-align: center;">Dantzig den 21 Octobris</div> De Pohlniske Troupperne under Potocky och Sapieha hwilka dels stå här i negden, dels hafwa dragit sig widare åt Cassuben, hålla ey synnerligen wäl huus, och göra Landswägarne temmeligen osäkre. De hafwa och med det samma återbekommit de Stycken, som de förra ifrån Marienburg hafwa bortfört. Brefwen ifrån Warschau af den 16 hujus förmähla, at Hans Kongl. May:t af Swerige då stod med hela Armeen allenast en mijhl ifrån Staden, men om Hans May:t straxt ärnade gå öfwer Bryggian emot Fienden, wiste man ändå intet. {{Titel|1705. Nº 46<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 14 Novembris.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Blonie den 20 Octobris</div> HAns Kongl. May:t har befalt de mäste Regementerne, som redan hade upbrutit, gå tilbaka i deras förra Qwarter, sedan man förnummit, at Zaren ännu är långt tilbaka uti Littoven, och at de, som nyligen öfwerfallit ett Compagnie af Kong Stanislai folk wid Warschoviske Bryggan, woro allenast ett starkt partie af Sachser, Littover och de Ryske Dragoner, som långe hafwa stådt wib Tykozin. Desse skola likwäl hafwa warit tilsamman 9000 man, och ibland dem 3000 Ryssar, men hafwa ett slätt beröm inlagt, at de utur så stora fördelar hafwa låtit sig bortdrifwa af den lilla Swänska hopen som i förstonne kom til Bryggans förswar. Det mästa är, at de fått bort de 6 Fahnor, som Öfwersten lemnat qwar, när han fölgde Woiwoden af Kiow bort med Regementet. I dag äro här igenom förde 60 Fångar med 4 Regementers Stycken, som bemälte Woiwod hafwer tagit af den flychtige Fienden, hwilken han förfölgt in öfwer gräntzen i Schlesieien och honom alt bytet afjagat, som warit tagit i Ermland och Preüssen, nedergiort mycket af dess folk, så at af 300 Sachser nepligen 30 äro undankomne, och tagit utom de förre upräknade 400 til fånga, ibland hwilka 300 pancerner hafwa hos Konung Stanislaus tagit Tienst under Woiwoden Potockys Armee, men de öfrige hålles i förwar. Bemelte Armee lärer nu förläggias uti det Sendomiriske, hwar til och Cron-Armeen skall stöta under Lubomirskerne, dem Hans Kongl. May:tt nu åter på Konung Stanislai trägne anhållande har til nåd och uti sitt beskydd uptagit. Huru länge Armeen ännu blifwer här ståendes, kan man fuller intet säya, men så tages det för et tekn, at den ey lärer blifwa länge, at Fruentimret lagar sig til at resa ifrån Warschau, efter som Generalinnan Horn innan några dagar begifwer sig på resan åt Pomern, och Drottningen kort derefter, skolandes Hennes May:t öfwer Wintern förblifwa i Stettin. Hans Kongl. May:t har för några dagar sedan förordnat Hans Excellence Herr Grefwe Piper til Öfwerste Marskalk uti framledne Herr Grefwe Jahan Gabriel Stenbocks ställe, doch at Hans Excellence derjemte behåller inseendet och styrelsen wid Cantzliet, såsom tilförende. Herr Secreteraren Hermelin är blefwen Cantzli Råd och Secreterare af Staten <div style="text-align: center;">Warschau den 21 Octobris</div> Samma dag, som den sidst omrörde Träffningen här wid Broen förelopp, kom Konungen i Swerige emot aftonen hijt på erhållen kunskap om Fienden, och hade jemwäl största delen af Armeen låtit ifrån Blonie upbryta i mening at hela deu fientlige machten woro här på andra sidan ankommen. Men sedan Fiendens partie war tilbaka gångit, och Hans May:t förnam, at Hufwud-Armeen ännu är långt här ifrån, beordrade Hans May:t de upbrutne Regementerne at gå åter i deras Qwarteer igen, och reste sielf efter 2 dagar tilbaka åt Blonie, sedan Hans May:t låtit några Huus wid ändan af Bryggian på Prag sidan nederrifwa, på det Fienden en annan gång ey måtte sig af dem til bakhåld kunna betiena. <div style="text-align: center;">Thorn den 24 Octobris</div> Sedan det Pohlniske partiet under Commentousky och Polaniecky blifwit af Woiwodeus Potocky Troupper slagit, äro desse sednare hitkomne, och tänkia här några wekor förblifwa. De hafwa giort ett mycket rikt byte, och tagit igen alt hwad de förre ifrån Marienburg bortfört. Uti efterjagandet hafwa de bekommit några 100 til fånga, hwilka alla de gifwa tienst och ibland sine understicka. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 25 Octobris</div> Öfwerlöpare, som ifrån Sachserne komma til General Rhenskölds Läger, berätta mycket åtskilligt om deras förehafwande, i det somlige säija, at Sachserne Förskantza sig wid Odern, och skola, sedan wärken blifwa färdige, hafwa i sinnet at gå öfwer och angripa den Swänska Armeen, hwar wid om det gingo för dem olyckeligen, kunde de då hafwa en säker återgång. {{Titel|1705. Nº 47<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 21 Novembris.}}<div style="text-align: center;">Crakau den 23 Octobris</div> Här är berättelse inkommen, at förleden Lördag har ett Partie af Comentowskis diwision anträffat wid Czenstochova ett lijtet Partie Swänska som wore dijt beordrade at indrifwa Contributionen, hwilka sig hela dagen tappert förswara, men blifwit på sidstone öfwer mannade, och mästadeles nedergiorde. Derifrån är Comentousky gången in åt Sendomie, och säyes i wägen hafwa råkat på några Fanor af Starostens Lubomirsky Folck och dem någon skada tilfogat, ehuruwäl andra säya, at han af dem blifwit slagen och förjagat. De Swänske både här och i Nägden draga sig titsamman, och stå noga på deras acht. Ett Regemente til foot af Starostens Lubomirsky diwision är hijt ankommit, och inquarterat i Förstaden på andra si an om Weischsleu, hwarest det samma och nu håller acht i Porten och wid Bryggian, men de Swänske dragit sig hijt på denne sidan. Hela bemelte Starosts diwision räcknar man nu wara til 3000 man starck. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Blonie den 27 Octobris</div> Alle Regementerne äro åter inryckte i deras förra qwarter, undantagandes Öfw Örnstedts, som nu står närmare in til Warschaw. De Swänske Volosgerne äro af Hans Kongl. May:tt rijkeligen blefne begåfwade, efter de warit öfwer Bugströmen, nedergiordt ett Ryskt Partie, och tagit en Cornet och 6 gemena til Fånga. Desse weta berätta, at Czaren ey är wid Armeen, och att Ryssarne äro sinnade at läggia sig i Winterqwarter i Littowen, och wid Narew Strömen. Ett fientligit Partie af 300 hästar är kommit öfwer Weichseln, och haar uphäfwit en Qwartermästare med 20. Man utaf Öfwersten Kruses Regemente. Wåra som stått der i negden, hafwa dem några Mijl eftersatt, en hoop der af nedergiordt, och de öfriga förstrött. Som Fångarna berätta, skola förbemelte Qwartermestare och 10 Man mara nederhugne, men de andra Fångar bortförde. Feltherren Sapiehas Troupper gå nu upåt i det Sendominiske, hwarest Cron-Feltherren Lubomirsky med Cron-Armeen lärer sig med dem sammanfoga, och i de quarteren en deel af winteren tilbringa. <div style="text-align: center;">Warschaw den 28 Octobris</div> Bryggian, som tilförende war här öfwer Weichseln, är nu borttagen och flyttat högre up mit emot det Swänska Lägret. På andra sidan blifwa til dess betäckning Skantzer upkastade, och små skogen borthuggen til at hafwa desto renare utsicht wid Fiendens annalkande. Man förnimmer at Smiegelsky går med 4000 Man ifrån Pultowsk åt Preüssen til at där angripa de Potockiske och Sapiehiske Troupperne, fördenskul en Enspännare här ifrån dijt afgången är til at dem warna, så troor man och, at några Swänska Troupper lära dijt uthföre skickas dem til undsätning. På andra sidan om Wechiseln låta åtskillige Fienelige Partier see sig, så ströfwa de jämwäl öfwer på denne sidan, och hafwa nyligen öfwerfallit ett lijtet Swänskt partie, som indrifwit Contributionerne, och det samma dels nedergiordt, dels til Fånga tagit. Det skrifwes ifrån Tykozin, at Konung Augustus är öfwer Dantzig och Köningsberg dijt ankommen ; at Czaren och så i det samma woro dijtkommen, och hade hållit med hwarannan Krigsråd, hade och sedan warit med hwarannan alt tit Stur som allenast är 14 mijhl här ifrån, och at några 1000 Man Ryskt Footfolck jämwäl någet Artollerie woro åter til Tykozin anländne. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 30 Octobris</div> Man har utaf åtskilliga kunskapare at Fienden wid Bug- och Narewströmen ey skal wara starkare än 14 a 15000 Man, med Ryssar, Sachser, Polakar och Littover tilsammans räknade, och at de öfrige Ryssarne i Littoven alt in til Curland, äro förlagde i Winterquarter, hwilka om de få åtnuita i roo, skal tijden och lära. Konung Augustus skal och wara ankommen til Czaren, der de uthi förtroligheet göra sig lustige. Commentowsky har gått ifrån den Sachsiske gräntzen, och ey långt ifrån Czenstockova öfwerfallit ett Swänskt Partie af 50 Man utaf Öfwerste Ungers Regemente, hwilka ifrån klockan 3 om Morgonen in til mörckren uti ett Kloster hafwa sig förswarat, och för Fienden mycket Folck skadat och ihielslagit, men änteligen hafwa de för Fiendens myckenheet måst wika, så at 7. Man alenast äro undankomne, och de öfrige förlorade, som man menar. Derifrån är Fienden gången til en Ort, der Öfwersten Kierk hade dess Regements Boskap, som med sielfwa wachten är bortförd. Uppå undfången kunskap om alt detta äro några Fanor af Starosten Lubomirskys och Grefwe Corniacs Folck utsände, som hafwa Fienden in til Weichseln förfölgt, och många nederladt och Fångat. Hwad skada Fienden uthi detta toget har lidit, kan der af nemnas, at Commentowsky, som först gått in uti Ermland med 3000 Man, har ey mehr fört med sig öfwet Weichseln tilbaka än 600, de öfrige äro antingen slagne, Fångne eller förlupne. Man hoppas at han och så snart läler förglömma at wara Partie gångare, och skalhoos egit Folck några gångor welat honom nedersabla. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 3 Novembris</div> Det Sachsiske Lägret står ännu som til forende, men utaf öfwerlöparne har man förnummit, at Konung Augustus sielf tridie är gången hemligen in i Polen til at Rådgiöra med Czaren, Samma öfwerlöparne berätta at Matwaror och Fordenskapen är hoos dem mächta knapp, och at de darigenom lika stor afgång på Folck och Hästar, men at de likwäl ey dristade sig at ryckia i quarteren, så länge den Swänska Armeen håller närwarande stånd. Det synes och wara General Rensköldz upsåt at dem med flijt i det längste uppehalla, hwarigenom dem otwifwelachtigt en så stor afbräck tilskyndas, som igenom en olycklig Träffning. I det Swänska lägret är gått förråd på alt ting, och mehr skaffes dijt efter hand, så at Troupperne lära där ännu lange kunna uthålla. <div style="text-align: center;">Dantzig den 4 Novembris</div> Det skrifwes ifrån Tykosin, at Konung Augustus är dijt ankommen, och et Krigsråd woro där ofördröyeligen hållit. {{Titel|1705. Nº 48<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 28 Novembris.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Blonie den 3 Nowebris</div> MAn har nu wiss efterrättelse, at Cron-Armeen under Riks-Cammar Herren Lubomirsky har swurit Konung Stanislaus, och lagt sig så här ifrån Jaroslau in til Weichseln, at den kan altid sammanfoga sig med de Sapiehiske och Potockiske Troupperne. Geueral Lieutenanten Strömberg har utsänt en Ryttmästare af Gref Corniacs folk, hwilken sedan han blifwit förstärkt med några af Printz Lubomirskys Troupper, har eftersatt Comentousky, och honom mycket folk afslagit, samt fört tilbaka fångne med sig en Ryttmästare och 15 Tovarser, hwilka berätta, at Comentousky har 40 man förlorar för Klostret wid Czenstochova, där han det Swänska partiet angripit och fått öfwer 200 qwätste, hade ey heller kunnat de Swänska öfwermanna, där de icke utaf eld och rök blifwit twungne at gå ut, då de sig hafwa tappert wärt, och med Polackernes stora skada säle deras Lijf. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 10 Novembris</div> General Rensköld står ännu med den Swänska Armeen i sitt förra Läger, och efter han igenom god anstalt ey har någon brist på fordenskap och lifsmedel, så lärer han wäl ännu någon tid uthålla, och afbida Sachsernes företagande, om hwilka man har den efterrättelsen, at de på andra sidan om Odern nye wärk anläggia. <div style="text-align: center;">Dantzig den 11 Novembris</div> Konung Stanislaus har igeuom ett bref gifwit sin Kröning Magistraten tilkänna, och begärt, at denne staden måtte honom för Konung erkänna, och til honom betala de wanlige medlen, som Konungarne i Pohlen af staden niuta. Der emot har Konung Augustus äfwen så igenom bref förmant Magistraten at sådant ingalunda efterkomma. Man lärer mara illa brydd; at kunna swar på desse så stridige ansökningar inrätta, Fördenskul man och lärer där med upskiuta, så länge någonsin möijeliget är. {{Titel|1705. Nº 49<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 5 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Utur Littouen den 7 Novembris</div> Czaren och Konnng Augustus äro den 29 Octobris ifrån Tykozin afreste, och den 31 ankomne til Grodno, hwarest de den 1 hujus mönstrat det Muscowitiske footfolcket, och den 2 blifwit af Feltmarskalken Oglevij tracterade. Det säijes förwisso, at Konung August lärer utfärda Universalier til en Riksdag, som den 30 hujus skal hållas i Grodno. Så wil det ock förliuda, at hela den Littoniske Armeen både til Häst och Foot skal uti den Muscowitiske blifwa understucken, och hafwa bägge Furstarne Wiesnoviesky aflagt hoos Czaren deras trohets eed, hwaremot Czaren gifwit dem skriftelig försäkring, at i fall det wärcket, som man nu för händer hafwer, ey skulle efter önskan aflöpa, wille han dem i Ukraine wisse gods igen tillställa låta. Det förnimmes, at Czaren låter afstraffa de uproriske Ryssarne, som utur Ryssland äro fångne til honom förde, och at han sielf är sinnat begifwa sig åt Mascou til at det begynte uproret aldeles dämpa. <div style="text-align: center;">Crakau den 8 Novembris</div> Förleden Söndag bröt den Swänske General Lieutnanten Strömberg oförmodeligen up här ifrån med sine underhafwande Regementer til foot, som göra 6000 Man tilsamman, tagandes marchen åt Petercou. Om han där ifrån går år Warschau, eller wänder sig åt någon annan sida, kan mau ey weta. För deras upbrott här ifrån har Borgerskapet de pålagde Contributionerne måst til afsked åt dem utbetala. <div style="text-align: center;">Warschaw den 11 Novembris</div> I desse dagar är de Sapiehiske och Potockiske Trouppernes Bagage här ifrån upbrutit åt Scndomir, dijt man tror at Woiwoden Potockij til föllie af undfången befalning lärer wara med sitt Detachement utur Preüssen igenom Leneitz och Siradien i antog, til at där sammanfoga sig med Starosten Lubomirsky. Så hör man ock, at den Swänske General Lieutnanten Strömberg har fått befallning at upbryta ifrån Crakau med sine underhafwande Troupper, doch wet man ey, om han skal sig med bemälte Woiwod sammanfoga, eller som andre meua, gå åt Petricou, til at där stå lika när in til Konungens i Swerige Hufwud Armee, och Armeen under General Rensköld, och kunna stöta til endera efter som sakerne det kunde fordra. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 17 Novembris</div> Sachserne ligga ännu stilla i deras wanlige Lägre, och willa der med uthålla så länge någonsin möijeligit är, ehuruwäl de derigenom så wäl på Manskap som Hästar på åtskilligt sätt lida stor afgång. Deremot har den Swänske Armeen under General Rensköld god ymnighet på all ting, och får ifrån Posen, Frawenstadt, här ifrån och andre angräntzande orter alla nödige förfriskningar. <div style="text-align: center;">Dantzig den 18 Novembris</div> De Sapiehiske och Potockiske Troupperne, som en tid här omkring swärmat, äro nu omsider gångne tilbaka up åt Pohlen igen, och hafwa lemnat efter sig för deras föröfrade öfwerwåld och motwillia, ett mycket slätt namn. De sidsta Brefwen ifrån Warschau af den 13 hujus förmähla, at Hans Kongl. May:tt af Swerige innan 14 dagar wordo upbrytandes med Armeen ifrån Blonie, men hwart ut, wisste ändå ingen. {{Titel|1705. Nº 50<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 12 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Grodno den 13 Novembris</div> I dag är det ärnat, at ett stort Consilium af alle hijt församlade Mognater skal hållas, så har och Konungen befalt Furst Wiesnoviesky at sig här infinna til at honom förlika med Oginsky, hwilkas owänskap kommer Konungen wid desse Conjuncturer illa til pass. <div style="text-align: center;">Warschaw den 18 Novembris</div> Ifrån Samosce har man tiender, at samma ort af brist på lifsmedel har gifwit sig i Cossaquernes händer, och at Mazeppa har där besättning inlagt. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Blonie den 20 Novembris</div> General Lieutnanten Strömberg är med sine Troupper ifrån Crakaw til Petrikow ankommen, men hwart han widare har befalning at wända sig, är ännu obekant. <div style="text-align: center;">Dantzig den 22 Novembris</div> Det säijes förwisso, at Smigelsky står med någre 1000 Polackar intet långt ifrån Ermland på Preüsiske gräntzen, och skal hafwa i sinnet at åter giora ett ströfwande in uti Ermland, hwilket om de Kongl. Preüsiske Troupperne ey skulle tillåta, skal han wilia slå sig igenom. De sidste Brefwen utur Riga och Curland förmäla, at Muscowiterne draga sig utur Curland in åt Littouen, och allenast lämna besättning i Mitow och Bouske, hwilka bägge orter de låta på sådant sätt, som ske kunde, befästa. I Riga giorde man anstalt at wid första beståndige frost något emot Curlaud företaga. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 24 Novembris</div> De sidste kunskaperne, som warit til de Sachsiske Lägren, weta berätta, at Sachserne fuller ändå stodo på förra orterne, men aldenstund kölden tager öfwerhanden, och så wäl manskap som hästar både af köld och brist på fordenskap hopetals dö bort, så tror man at de nu i desse dagar lärer wara gångne i de bestämde Winterqwarteren. Nu på stunden inlöpa tidender, at General Rensköld skal i går wara med den Swänske Armeen ifrån Benschen upbruten, och gången åt Posen, hwarom man med nästa lärer hafwa wissheten. {{Titel|1705. Nº 51<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 19 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Utur Littouen den 21 Novembris</div> Det skrifwes utur Curland, at de Swänska wid Riga begynna sig röra, och at något Rytterie skal wara gångit öfwer Dünaströmen, och draga sig åt Mitaw sidan. Hwad deras upsåt woro, kunde man ey wäl döma, Men General Mayoren Baur, som förer befälet i Mitaw och öfwer de Muskovitiske i Curland lemnade Troupperne hade utur Mitow utbeordrat något Manskap til at gifwa acht på de Swänskas forehafwande. <div style="text-align: center;">Warschaw den 25 Novembris</div> Om den Swänska Armeens upbrott kan man ännu ey något wist säija, doch märker man, at den samma är hel färdig at marchera, och såsom wid den nu infalne starcke kölden Weichseln lärer snart bära, så twiflar ingen, at det icke är Hans Kongl. May:tz af Swerige upsåt at gå öfwer på andra sidan, och upsökia de Muscowitiske och Littouiske Troupperne, af hwilka åtskillige Partier som offtast ströfwa in i Prag, och borttaga dem, som här ifrån gå dijt öfwer at anskaffa fordenskap och andra nödwändigheter. <div style="text-align: center;">Dantzig den 1 Decembris</div> I Pryssen är ännu alt stilla, undantagandes at Sachsar och Ryssar äro til Neümarck ankomme ifrån Pultawsk, och indrifwa swåra Contributioner. Här är man syslosatt med medels upbringande til besättningens afbetalning, och mera Manskaps tilwerfwande, hwar wid i desse närings löse tider stora swårigheter sig yppa. {{Titel|1705. Nº 52<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 26 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Warschaw den 28 Novembris</div> Den fångne Sachsiske General Lieutnanten Paikel är nyligen med 50 Ryttare skickat åt Stettin, at blifwa derifrån öfwerförd åt Swerige. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 2 Decembris</div> Uti de Swänske Lägren så wäl wid Blonie som här, gör man sig färdig til upbrott, men hwart hän det först gäller, kan ingen säija. Det talas almänt, at man ey bort utehålla Sachserne utur Pohlen, efter man elliest icke kan få dem fast, såsom det förmodeligen hade skedt, där de hade warit insläpte, och menar man, at General Rhensköld fått befalning at gå något tilbaka, på det man må derigenom kunna locka dem til at wåga sig ut. Konung August har i desse dagar låtit lösgifwa Majoren Gref Oxenstierna, och andra Swänska Fångar, som blefwo förleden Sommar tagne i Ermland, och Printz Wiesnowiesky har sänt tilbaka til Felt-Herren Sapieha 5 fångar, hwilka alle redan äro dijt ankomne. Öfwerste Grusinsky under bemälte Fält-Herres Folk i det Sendomiriske har tagit 12 Compagnier af Cron-Armeen til fånga, hwilka i förstone budo til at förswara sig, men när de sågo, at de Sapiehiske wille dem instängia, hafwa de alle begärt Qwarter, hwilket dem ock blef gifwit. Desse hafwa sedermera til största delen tagit tienst under Sapiehas Troupper, och har man förhopning at få flera af bemälte Cron-Armee, så snart man kommer de öfrige något närmare. <div style="text-align: center;">Dantzig den 6 Decembris</div> Det skrifwes ifrån Elbingen, att man där hade säkra Tidender, som wille Konung Augustus wid Sedaw inbryta i Preüssen, och något emot Elbingen företaga. Man har Bref ifrån Grandentz, som förmäla at Smigelskys folk har sökt med wåld trängia sig igenom det Preüssiske Gebietet in Ermland, Men at de Brandenburgiske Troupperne hade skutit på dem löst, och några af dem nederlagt. {{Titel|1706. Nº 1<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Ti ender,<br>Af den 2 Januarii.}}<div style="text-align: center;">Crakau den 4 Decembris</div> Förleden Weka har warit för denne Orten myckit swår, i det, at om måndagen kom en Öfwerst Lieutnant af Konung Stanislai Folk, med 150 man, och pålade swåra Contributioner, hwilka man efter hand begynte at utbetala. Här om hade Smigelsky fått kunskap, och på det han måtte detta Manskapet desto oförmodeligare öfwerfalla, ey tid förunna at Stadz Portarna tilsluta, lät han om Fredagen 2 Compagnier Valacker jaga förut til at i hastighet bemächtiga sig en Port, hwilket dem också lyckades, at de jemwäl Hufwud-Wachten under Råd-Huset öfwerrumplade, förr än Öfwerst Lieutnanten och det öfrige i Staden förlagde folket det ringaste af något wiste. Desse blefwo sedan af Valackerne i Husen upsökte, och dels nedergiorde, men de mäste tillijka med Öfwerst-Lieutnanten sielf til fånga tagne. Smigelsky kom dagen efter hijt med ett starkt partie Sachser, Polackar och Ryssar, och sedan han utaf Staden hade tagit för några 1000 Gülden Kläde til at där med bekläda sitt folk, for han åter sin wäg igen, wändandes sig åt Wielicz och Bochnia til at där ifrån fördrifwa Starostens Lubomirsky Folk, och Salt-Grufworne utur deras händer befrija. Nu är Grefwe Sperling med 400 man til Foot och 2 Compagnier til Häst Swänskt Folk gången härigenom, förmenandes man, at han lärer hafwa befalning at Smigelsky eftersättia. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Blonie den 4 Decembris</div> GEneral Majoren Meyerfelt har sänt öfwer Weichseln åtskillige partier, som alle warit lycklige, och både indrifwit Contributionerne, så wäl som månge Fångar med sig tilbaka fört, förutan det sidste af 60 man, under Capitein Colmar, hwilken uppå Fiendens annalkande til några 1000 man stark, har dragit sig in på Slottet i Plotsko der han sig länge förswarat. När Fienden efter stor manspillan såg sig intet kunna uträtta, har han antänt det sköna Klostret, som näst in til war belägit, hwar af det högsta Tornet är nedfallit, och således kastat Elden in uti Slottet, där 200 indrefne Nööt blefwo förbrände, men af Folket allenast några Personer. De öfrige äro mäst til fånga tagne, så at 5 alenast äro tilbaka komne. Men gör anstalt, til at snart kuuna hämnas öfwer den staden. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 11 Decembris</div> Hans Kongl. May:t måste blifwa här stående emot sin wilia, emedan man ey kan komma öfwer Weichseln, och ey slå någon Bryggia för den starka dref Isen skul. Det förnimmes, at Smigelsky är kommen öfwer Weichseln med 1000 Hästar, och har först welat öfwerfalla Öfwersten Grusinsky i Kelce, hwilken dragit sig med 200 Sapiehiske in på Slottet därsammastädes, och där sig förswarat. När Smigelsky derifrån gick bort, hafwer Grusinsky honom eftersatt, och fångat samt nedergiort 150 man af hans Folk, hwaruppå Smigelsky sedan wänt sig åt Malagost, där han borttagit 2 Standarer, som där med några man woro lemnade utaf Potockys folk, och sedan gått til Crakou, därest han Konung Stanislai Wacht öfwerfallit. Ett annat parti af 80 Hästar är af ett parti Swänska af 30 man utaf Öfwersten Ranks Regemente ey långt ifrån Koniecpol slagit, hwaraf 17 Fångar äro tagne, af hwilka en deel woro, som tilförende af Smigelsky warit borttagne ifrån Potockys folk. Svinousky har och försökt något, Men är af ett Swänskt parti wid Czenstochowa bortdrefwen. Sedan de Sapiehiske och Potockiske Troupperne äro nu uti det Sendomiriske ankomne, hoppas man at hålla den sidan reen ifrån sådana ströfwande partier. De 12 Standarer af Cron-Armeen, som blefwo nyligen af Grusinsky tagne, säijes nu merendels wara bortlupne, ehuruwäl de skola hafwa föregifwit, at de welat gå bort alenast til at föra med sig flera tilbaka til de Sapiehiske igen. {{Titel|1706. Nº 2<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Ti ender,<br>Af den 9 Januarii.}}<div style="text-align: center;">Utur Littouen den 12 Decembris</div> Man har efterrättelse ifrån Curland, at de Swänske hafwa gått öfwer Düna Strömen, och wid Oley 3 mijl ifrån Mitau, slagit 300 Ryssar, som ntur Mitau warit utbeordrade, och dem anfallit, men blifwit så undfägnade, at af hela partiet ey mehr än 50 man kommit in i Mitau igen. Förleden Lördag är Zaren afrest ifrån Grodno åt Muschou, och har lofwat wara emot Wåren här i Landet igen. <div style="text-align: center;">Warschaw den 16 Decembris</div> De mäste mena, at General Lieutnanten Nierot skal här wid Warschau gå öfwer Weichseln med de hos sig hafwande Troupper, men at Konungen af Swerige sielf torde med den öfrige Armeen gå öfwer wid Sacrozin. Det går och ett taal, at General Rhensköld skal med sine Troupper hafwa fått befalning at draga sig utur Stor-Pohlen, och öfwer Thorn conjungera sig med Konungen, lemnandes alenast 3 Regementer, hwilka tillika med General Lieutnanten Strömbergs detachement skola gifwa acht på den Slesiske Gräntzen. {{Titel|1706. Nº 3<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 16 Januarii.}}<div style="text-align: center;">Utur Curland den 15 Decembris</div> Det spöries ifrån andra sidan om Düna-Strömen at General Lieutnanten Grefwe Leijonhufwud har utsändt 2 partier under Majorerne Freüdenfelt och Rosenkampf, hwilka utur det Dorptiske indrifwit undarhåld för den wid Riga stående Armeen, det första har gått en half mihl när Dorpt, och borttagit all Boskap, Hästar och Fåår, som hört Commendanten til det andra har några mijhl derifrån råkat 300 Slädor, som warit ärnade til Fästningens underhåld, hwilka alle det har tagit och til Riga med sig inbracht Som nu Dorpt har en liten besättning och ingen tilförsel, så tror man här, at de Swänska torde angripa orten, och twtnga deu samma til at gifwa sig, hälst efter iuge Ryske Trouppea på den sidan finnes, som Staden kunna undsättia. <div style="text-align: center;">Utur Littouen den 19 Decembris</div> Efter Zarens bortresa befinner sig Konung Augustus ännu i Grodno med Zarens Favorit Mentzicof hwilken sednare reser i desse dagar til at bese posteringarne wid Bug-Strömen, men Koinungen lärer som säijes, gå åt Vilda. <div style="text-align: center;">Warschaw den 19 Deeembris</div> I går kom Hans Kongl. May:tt af Swerige hit in ifrån Blonie til at hälsa på Konung Stanislaus, och begaf sig sedan uti Lägret til General Lieutnanten Nierot, hwarest nu wid det infalne tööwädret 500 Man äro ut beordrade at slå bryggan öfwer Weichseln, och stå de Swänske aldeles til redz at marchera, så snart Bryggan blifwer färdig. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Blonie den 22 Decembris</div> WÄderleken har sig i desse dagar ändrat, och vänt sig i töö, fördenskul nu med all flijt ar betas på bryggans förfärdigande öfwer Weichseln, hwar uppå wij endast och allena wänta. General Lieutnanten Strömberg är och med sine Troupper hijt i negden ankommeu, och tror man, jämwäl, at General Rensköld lärer hafwa befalning at draga sig närmare åth Weichseln. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 23 Decembris</div> Den Swänska Brobygnaden går något långsamt efter drefisen här til förhindrat at i Strömen sammansättia Styckerne, hwilka på Strauden warit hophäftade, så at fördenskul Bryggan ännu ey har hint länger än til halfwägs. Men såsom det nu och har begynt starkt regna, så lärde arbetet desto lättare kunna fortsättias, ehuru wäl man ändå ey wet, huru snatr de Swänskas upbrott sker, efter i öfwermorgon deras Juhlehelg infaller. Ifrån andra sidan om Weichseln är berättelse, at Zaren favorit Mentchicof skal med några 1000 Ryssar wara til Pultvosk ankommen, så skola och Ryssarne hafwa besätt hela Weichsel-Stranden ifrån Sacrozin alt utföre til Plotska. Man ser och här öfwer wid Prag som oftast Ryske partier, och hafwa de jemwäl i dag några 100 man starke där wist sig. <div style="text-align: center;">Dantzig den 28 Decembris</div> Det skrifwes ifrån Elbingen, at ett Swänskt utskickat partie af 55 man har råkat på ett fientligit Pohlniskt af 40 hwilka skola hijt til Dantzig föra 375 sköne Podoliske Oxar, dem de Swänska hafwa alla borttagit, men folget hade kommit undan, förutan någre fåå, som hade måst hielpa eil at drifwa Oxarne til Elbingen och sedan blifwit lössläpte. {{Titel|1706. Nº 4<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 23 Januarii.}}<div style="text-align: center;">Utur Littouen den 26 Decembris</div> Efter ett rychte är inkommit, at de Swänske hafwa i sinnet at ifrån Warschaw i hastighet inbryta i Littoven, så är där emot den förordningen giord, at alle wägar i skogarne blifwa förhugne, och skogarne med folk besatte. <div style="text-align: center;">Warschaw den 26 Decembris</div> De Swänskas brygga öfwer Weichseln blef i förgår färdig, men ännu är allenast ett parti öfwergångit til at hämta kundskap ; huru snart Armeen lärer upbryta, wet man ännu intet. Här til dags hafwa Muscowitiske partier dageligen wist sig här öfwer wid Prag, men wid Tykozin och Pultovsk skola de sig särdeles förstärkia, och har den så kallade Furst Mentzicof befälet öfwer dem, doch så, at han likwäl skal lyda Konung Augustus. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Blonie den 29 Decembris</div> Det bekräftas ifrån alle orter, at Zaren den 9 hujus är gången ifrån Grodno åth Muscow, och at ett beslut dar är giort twärt emot det Warsoviske, ehuruwäl med deras weder wilia, som der wid warit tilstädes. Konung Augustus har låtit det Sachsiske Rytteriet draga sig åth det Lublinske Gebietet, och seer det så ut, som wille han låta det gå widare åt Crakaw, och så åt Stor-Pohlen. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 30 Decembris</div> Nu är den Swänske Armeen i full rörelse til at gå åt Littoven, och upsökia Konung August och Ryssarne. Förledne Måndag kom General Lieutnanten Strömberg med sine Troupper här i negden, och i Onsdags begynte Regementerne efter hand gå öfwer bryggan på andra sidan. I går kom Kongl. Swenske Hoffstaten ifrån Blonie här i Lägret wid Ujasdow, sedan General Lieutnanten Nierots Armee, som där stått, redan i går morgon bittida hade marcherat öfwer bryggan, och taget wägen öfwer Bialalenka åth Sirads, twifwels utan i upsåt at där slå en broo öfwer Bug strömen. General Lieutnanten Strömbergs Troupper hafwa jämwäl gått öfwer, och taget samma wägen. De Regementeene, som stått wid Blonie och hela den negden utföre åt Lovicz, draga sig och hijt åth til at här gå öfwer, Men General Majoren Meijerfelt lärer, som man menar, med de hoos sig hafwande 4 Dragone-Regementerne sättia öfwer wid Sacrozin. Hans Kongl. May:tt af Swerige war sielf i går öfwer på andra sidan hoos Nierotiske Troupperne, men kom emot aftonen tilbaka til des Hoffstat wid Ujasdow. Det förnimmes ifrån andra sidan, at Konung Augustus skal jämwäl wara ifrån Grodno upbruten, och med sine egne så wäl som de Muscowitiske Troupperne nalkas hijt åt i mening at hålla stånd. Andra säija at han skal hafwa wänt sig åth Lublin, men at Zarens favorit Mentzicof skal med 20000 Man stå wid Pultovsk 7 mijhl här ifrån, så at utan twifwel något serdeles innan kort lärer förefalla at berättas. <tt><big>P.S.</big></tt> Nu hörer man tidender wara inlupne, at Konung August skal med en deel af Armeen hafwa wänt sig åth Samosce, och låtit förhugga alla pass och skogar, samt uprifwa bryggorne efter sig, til at der igenom de Swänskas marche uppehålla. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 30 Decembris</div> Konung Augustus är til Angustow ankommen, uthi hwilken tract mid den Prüsiske gräntzen en del af den Ryske Armeen står fördelt, til at afhålla de Swänska, hwilka säijas wara ifråu Warschaw werkligen upbrutne hijt åt, fördenskul en stor myckenhet landfolk är upbodat med Yxor och Spadar til at göra linier och grafwar. <div style="text-align: center;">Posen den 1 Januarij</div> Man wet fuller ey ännu, at de Swänske Troupperne under General Rensköld hafwa fått befalning til upbrott, men det märkes likwäl, at det ey långt lärer der til blifwa, efter de elaka wägarna warda utbättrade, och en brygga redan slagen är öfwer Warta strömen. Dessutan är ett ansenligit detachement beordrat at toga åth Thorn, hwilket redan är här förbij gångit. Om den öfrige Armeen tager samma wäg, lärer tiden snart utwijsa. <div style="text-align: center;">Dantzig den 5 Januarij</div> Det skrifwes utur Pohlen, at Hans Kongl. May:tt af Swerige år ifrån Blonie upbruten, och med hela dess Armee gången öfwer Weichseln til at upsökia Sachserne och Muscowiterne. Man förnimmer och, at Konnug Augustus på nndfången kundskap här om skal hafwa dragit sig tilbaka, och förhuggit wägarna efter sig. {{Titel|1706. Nº 5<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 30 Januarii.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Wengrowo den 3 Januarij</div> Ryssarne förnimmes efter en i dag inbracht Rysk Dragone Corporals berättelse draga sig åt Tycozin, och så widare. <div style="text-align: center;">Utur Littouen den 3 Januarij</div> Det skrifwes ifrån Grodno, at Konung Augustus är där ifrån Augustow tilbaka kommen, och at den Ryske så kallade Furst Mentzicof, samt Cron-Feltherren Lubomirsky hafwa sig där hos honom infunnit. Här begynner see i Landet underligen ut, man har i Vil da hållit ett möte til at rådslå om Proviantz afsändande til den Ryske Armeen wid Grodno, samt om något Landzfolks upbod samma ort at befästa, men Adeln har sig i såringa antal församlat, at de utan något beslut gått ifrån hwarvnnan. I medlertid hafwa Muskowiterne i Vilda låtit alla Kornbodar försegla, så at ägarne der til ey slippa, hwaröfwer man hörer den spådomen, at sådant torde lända til andra oförmodade gästers bästa. <div style="text-align: center;">Warschaw den 3 Januarij</div> Hans Kongl. May:t af Swerige gick förleden Lördag med den Divisiouen af Armeen, som stått wid Blonie, här öfwer Bryggan, och de öfrige Regementerne i Söndags, men i Måndags kom och General Majoren Meyerfelt, den man hade förment skola gå öfwer wid Sacrozin, med sine 4 Dragone-Regementer här an, och beslöt hela marchen. Konnng Stanislaus gick och med sitt folk öfwer förleden Lördag, och blef den föliande Natten i Okuniou. I går skulle han komma at stå i Stanislawo. Huru hela Armeens marche är inrättat wet man ännu intet. Somlige mena, at en del lärer gå på höger åt Lublin, och den andra delen öfwer Vengrovo åt Tycozin, förandes General Lieutnanten Nierot För-Troupperne, hwilka bestå af 3000 man, och skola redan wara til Bugströmen ankomne. Det likaste är, at alt lärer efter Konung Augusti och Muskowiternes rörelser sig rätta, om hwilka man här har de Tidenderne, at de dragit sig ifrån Pultousk tilbaka, doch utan at märkia, hwart de sig wända, antingen de tänkia undsätta Brecest eller Tycozin, och hålla sig fast i Littoven, eller om de samma Furtendöme aldeles lära förlåta. Til at betäckia Bryggan är här ett Regemente Swänske qwarlemnat, til dess de Pohlniske Troupperne och kommit öfwer. I dag går Feltherren Sapiehas Division öfwer, och i morgon skal Woiwodens af Kiou göra det samma, hwarefter Bryggan lärer aftagas. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 6 Januarij</div> Här säijes, at General Rhensköld har skickat ett Detachement af 3000 man ifrån sin Armee åt Thorn, owist i hwad upsåt. <div style="text-align: center;">Dantzig den 13 Januarij</div> I går kommo här tidender ifrån Warschau, at en Muskowitisk postering wid Bugströmen woro af de Swänska slagen, och en Brygga borttagen, hwar wid 80 Swänske, och 600 Ryssar skola wara blefne.Hans Kongl. May:t af Swerige hade deruppå wänt sig åt Pultousk, och där äfwen så slagit Ryssarne, så at med de Swänskas ringa förlust 2000 Ryssar woro nedergiorde och 600 tilfånga tagne. Högbemälte Konung hade altså å nyo afsänt befalning til Felt-Herren Sapieha och Woiwoden Potocky, at de med deras Troupper skulle skynda sig efter, aldenstund Hans May:t woro sinnat at med twåtridiedelar af Armeen gå öfwer Tycozin ända åt Grodno, och låta den öfrige delen taga wägen åt Lublin och Littovisk Brecest, til at afskära Sachserne och Cossaqwerne ifrån Muscowiterne. Konung Augustus skal släpa med sig det stora Muskowitiske Artolleriet btstående af 98 Stycken, och mycket Bagage, så at han antingen lärer måste hålla stånd, eller lemna alt i sticket. {{Titel|1706. Nº 6<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 6 Februarii.}}<div style="text-align: center;">Cracou den 4 Januarij</div> Cron-Krigs-Commissarien Potocky är med sina Troupper tillika med Starosten Lubomirsky här ifrån gången åt Warschau. För deras afmarche hafwa några Compagnier och Deputerade ifrån Cron-Felt Herren sig här omkring infunnit, och framwist inwisningar på Contributioner utaf de Andelige Godzen. Desse hafwa på åtskillige ställen råkat tilsamman med de Potockiske, men de hafwa lefwat Fredligen med hwarannan och ey giordt hwarannan något ondt, hwilket man ey wäl begriper. Här säyes, at Sachsiske och Cossaquiske Troupper äro hijt åt i antog, fördenskul de som äro för Konung Stanislaus wälfinnande, begifwa sig i hastighet här ifrån. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fält-Lägret Pobolovie, 5 mijl ifrån Tycozin den 8 Januarij</div> Efter de tidender, som nu i afton inkommo, wil Fienden läggia några 1000 man i Tycozin, där och Konung August har i går warit, men alle de öfrige gå åt Grodno, och om man skal tro Spionerne, ändå längre tilbaka. I morgon går Hans Kongl. May:t närmare, men owist, om genast åt Grodno, eller först åt Tycozin. Åtskillige förnäme af det Fientlige partiet begynna inställa sig och anhålla om nåd, hwilken dem och gifwes. <div style="text-align: center;">Grodno den 10 Januarij</div> Som man här synes sig anställa på erhåldne tidender om de Swänskas antog, torde wäl snart på detta Kriget blifwa en ända. De Swänska finna alla Strömar och Moras igenom den starka kölden wara för sig giorde til en frij och öpen wäg, och lärer sig snart yttra, om de i förbigående wilia angripa och borttaga Tycozin, hwilken ort är eliest mächta fördelachtigit belägen, och om Sommartid swårligen kan ankommas, men wid den nu infalne frosten för ey annat kan ansees, än för en slätt Fältskantz. Konung August har i desse dagar sielf warit dijt, och besedt de där warande Muskowitiske Troupperne, samt låtit Passen och Skogarne der omkring förhugga. Man märker här intet annat, än at Konung Augustus är full sinnad at här sin Fiende afbida. P. S. Nu inkomma tidender at ert litet här ifrån på kunskap utskickat partie af 30 Hästar har af de Swänskas För-Troupperne blifwit öfwerfallit, och alenast 13 man der af kommit undan, hwilka bekräfta, at Fienden uti största hast kommer hijt antogandes. <div style="text-align: center;">Warschaw den 10 Januarij</div> De sidste säkre efterrättelserne medbringa, at Hans Kongl. May:t af Swerige war den 4 hujus upbruten ifrån Wengrovo åt Bugströmen, hwilken redan war tilfrusen, men at Högbemälte Konung hade ändå igenom några 100 Bönder och Soldater låtit den samma med Halm betäckia och med Watn begiuta, hwar af Ijsen desto mehr blifwit förstärkt, så at Armeen med Artolleriet woro utan at see någon Fiende gången öfwer, och fortsatte marchen med starka dagsresor ända åt de Ryske Qwarteren. Ifrån Pultousk hafwa Ryssarne som där stått några 1000 man starke, dragit sig med stor skräck tilbaka, och förbränt Pallisaderne och alt träwärket, som de til Fästnings Bygnaden låtit dijtföra, tagandes wägen åt Ostrou och Tycozin. I går hafwa utskickade ifrån Cron-Krigs Commissarien sig här infunnit, och wilia hafwa den af de Swänska afrefne Bryggan åter botat efter bemälte Potockys, så wäl som Starosten Lubomirskys Troupper som komma ifrån Cracou, wilia här gå öfwer, och fölia den Swänska Armeen. Det skrifwes ifrån Lublin, at Sachserne hafwa dragit sig utur bemälte Woiwodskap igenom det Sendomiriske åt Cracou, och at Cossaquerne begifwa sig utur deras Qwarter, och församla sig wid Zamosce, waranders owist, hwad deras förehafwande är, och til hwilkendera delen de sig slå lära. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 13 Januarij</div> Cron-Krigs Commissarien Potocky är med sine Troupper, dem van fört med sig ifrån Cracou, gången öfwer Weichseln wid Gura, och fortsätter marchen efter den Swänska Armeen, hwilken föruimmes om natten emot förledne Tisdag hafwa hwilat wid Branik och Poblovie, 5 miihl ifrån Tycozin, och skulle den föliande dagen marchera 3 mijhl widare. Samma Armee togar i 3. Columner för desto större beqwämlighet skul med fordenskapen, och skal wid Tycozin åter stöta tilsamman. Det synes ringa liknelse, at Muskowiterne lära wid bemälte ort sättia sig emot de Swänska, som de förr hafwa låtit utgå ord, utan at de snarare torde aldeles löpa undan för dem, eller åt minstone intet sättia sig förr än wid Grodno, där hela machten står tilsamman. <div style="text-align: center;">Dantzig den 18 Januarij</div> De sidst omrörde tidenderne om några wid Bugströmen och Pultousk förelupne Träffningar emellan de Swänske och Muskowiterne, blifwa ey bekräftade, utan man förnimmer, at Hans Kougl. May:t af Swerige obehindrat fortsätter marchen på det aldraskyndsamaste åt Grodno, så at utan all twifwel något wichtigt innan lort lärer förefalla at berätta. {{Titel|1706. Nº 7<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 13 Februarii.|kommentar={{wikipedialänk|Inringningen av Grodno}}}}<div style="text-align: center;">Hamburg den 2 Januarij:</div> I dag har man haft stora tidender utur Pdhken, nembl. at Hans Kongl. May:t af Swerige har wid Grodno slagit Konung Augustus med de hos sig hafwande Sachser, Ryssar och Polackar, och där wid deras Läger, Stycken och Bagage eröfrat. I lika måtto äro tidender iulupne, at Geueral Rhensköld har slagit och tilbaka drifwit den i Pohlen sig inträngiande Sochsiske Armeen, om hwilket man med näste Post bekräftelse och omständigheter förwäntar. <div style="text-align: center;">Warschaw den 20 Januarij</div> MAn har sedermera ifrån den Swänska Armeen ingen säker efterrättelse haft, men ifrån Grodno säijas tidender wara inlupne, at Konung Augustus wil der i sitt Förskantzade Läger de Swänska afbida, hwilka och den 14 hujus skola wara där anlände, och på den ena sidan samma Läger inspärrat, och at man nu stundeligen wäntar at förnimma en Hufwuddrabning wara förelupeu. Tycozin säijes Muskowiterne hafwa förbränt, och dragit sig iämte de ifrån Pultousk aftogande Troupperne åt Grodno. De Sachsiske, Polntske och Littoviske Troupperne, som ifrån Lublin dragit sig åt Crakau, äro där redan merendels förbigångne, och lemnat några 100 man til foot qwar i Staden til besättning, men hwart de öfrige sig ärna, kunde man ey weta, doch woro det likast, nt de wille sig sammanfoga med den utur Sachsen antogande Armeen, och General Rhensköldz Armee angripa. Saltgrufworne wid Bochnia och Vielicz hade Herr Rubinsky på Konung Augusti wägnar tagit i besittning. P. S. Nu inlöpa tidender at en drabbning skal emellan bägge Armeerne wid Grodno wara förefallen, uti hwilken Ryssarne blifwit slagne, och med förlust af Artollerie och Bagage flytt undan, åt Vilna, dijt de af de Swänska blifwit förfölgde. <div style="text-align: center;">Groudetz i Preüsen den 22 Januarij</div> Man har utaf Resande ifrån Neüdenburg förnummit, at alla Muscovitiske Troupperne dragit sig ifrån Preüsiske Gräntzerne tilbaka åt Grodno, hafwandes på åtskillige ställen, och särdeles i Pultousky, en stor myckenhet Proviant efter sig lemnat. Där hafwa och warit Tidender, at wid Tykosin skal ett skartpt fächtande wara förefallit emellan de Swänske och Ryske Troupperne, och at af de sednare 7000 mad skola wara nedergiorde, hwilket jämwäl igenom resande ifrån andraOrter bekrättas. I går blef här öfwer alt sagt, at de Swänske hade intagit Tykosin, at Konung Stanislaus hade slagit Cossaquerne, och at de Swänske och Ryske Armeerne wid Grodno woro komne hwarannan i åsyn, fördenskul man nu stundeligen något wichtigt ifrån den sidan hafwer at förwänta. Här begynna efter hand några Kongl. Preüsiske Troupper marchera förbi in i det Brandenburgiske Preüssen, hwilka lära komma wid Köningsberg tilståendes. <div style="text-align: center;">Mitau i Curland den 22 Januarij</div> Här äro tidender komne, at de Swänska angripit den Ryske Armeen wid Grodno, den samma slagit, och åt Vilda förfölgt, samt Läger, Artollerie och Bagage eröfwat. Några Ryske Regementer skola wara inkastade i Grodno, hwilka där hålles af de Swänska inspärrade. Konung Augustus skal med någre 1000 Ryttare hafwa dragit sig längs den Preüsiske gräntzen åt Warschau. Man wet ey wäl ännn, hwad af detta kan wara sant, men något lärer wisserligen wara förelupit, aldenstund de här warande Ryssarne sielfwe tilstå, at en General Major och 6 Öfwerstar på deras sida äro slagne, och åtskillige förnäme Officerare sargade. <div style="text-align: center;">Dantzig den 26 Januarij</div> Man har ännu ingenwisshet om den Swänske Armeens marche och företagande, ey heller lärer det kunna ske, förr än man öfwer Königsberg erhåller blef utur sielfwa den Swänska Armeen. I medler tid talas om alt samman så åtskilligit, at ingen kan weta, hwad man skal tro. Somlige säya, at Hans Kongl. May:tt af Swärige har wid Grodno angripit och slagit den Ryske Armeen på flychten, förföliandes den samma åt Vilna. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 27 Januarij</div> Nu förnimmer man, at den Sachsiske Armeen är upbruten, och i full marche begrepen at inbryta i Pohlen, fördenskul och den Swänska Armeen under General Rhensköld är utur Qwarteren utryckt at gå sin Fiende til mötes, så at man stundeligen förwäntar tidender om en drabning emellaa. {{Titel|1706. Nº 8<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 20 Februarii.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Fraustadt}}}}<div style="text-align: center;">Tilsit i Preüssen den 24 Januarij</div> OM det, som emellan de Swänske och Ryske Armeerne wid Grodno förelupit är, har man ännu ey kunnat något omständeligit förnimma. Men hwad som någre förnähme Sachsiske och Polniske Herrar, hwilka illa sargade äro hijtflychtade, hafwa wetat berrätta, består deruti, at sedan Konungen i Swerige sig anstält, som gingo han med Armeen Grodno förbij åt Littouen, hade Högb:te Konung samt Konung Stanislaus lemnat hela Footfolcket på sidan, och gått med hela det Swänska och Polniske Rytteriet tilbaka igen i en sådan hastighet, at de i 8 timar marcherat 14 mijl, och öfwerfallit Ryssarne, som i medler tid hade sig på några mijl omkring förlagt. Af dessa hade de i största hast nederhuggit 13 Regementer, hwilka på 3 åtskillige ställen warit utsatte til förwacht, och de som der ifrån undsluppit, hade bracht de olycklige tidenderne tilbaka til de öfrige, hwilka då ey hållit stånd, utan sig på åtskillige wägar förskingrat. Detta är skedt den 15 Januarij. Konung Augustus på erhålne tidender der om hade begifwit sig hufwudstupa ifrån Grodno tilbaka åt Warschaw, sedan han så skyndsamt, som ske kunnat, hade sin Krigs-Cassa, bestående af 800000 Riksdaler, samt mycket annat Silfwerwärk, afskickat på några Wagnar, beledsagade med en liten Troupp, öfwer Augustowa in i Preüssen, men alt detta har fallit ett starkt Swänskt Detachement til händer, som åt den Gräntzen war utbeordrat. Den 16 bujus hade man fått efterrättelse, at Czarens Favorit Generalen Mentzicof ifrån sig skickat en Summa af 700000 Ducater med ett litet föllie, til at bringa den samma i säkerhet; då Konung Stanislaus hade strax beordrat 15 Polniske Standarer at hugga efter, hwilka först råkat på Konung Augusti Jägerijstat, och sedan på den anledning, som de af den samma bekommet, hint up ofwanrörde Partie, och hela Cassan fått til byte. Den 17 hujus hafwa wid Cora i Littouen 3 de bäste Ryske Regementerne, ibland hwilka och war Czarens Guarde, blifwit aldeles nederhugne, och samma dag hela Ryske Artolleriet eröfrat, hwarefter de Swänske på åtskillige wägar sine Fiender efterjagat. <div style="text-align: center;">Warschaw den 27 Januarij</div> Förleden Onsdag kom Konung Augustus mächta oförmodligen här an ifrån Grodno, hafwandes sitt Guarde och någre Ryske Troupper til Häst med sig. Huru han wid Grodno skilt sig ifrån de Swänska, wet man här intet, ey heller tor man mycket der efter fråga. De som äro utaf hans föllie, hafwa åtskillige Historier derom at berätta, och til en del berömma sig af en och annan afbräck, som de skolat hafwa de Swänska tilfogat, men det hänger illa tilhopa, och komma de allenast der uti öfwerens, at de allesamman äro illa til modz. Det föregifwes i gemen, at efter de Swänskas förbi marche wid Grodno skal ett stort Krigsråd wara hållit, och deruti beslutit, at den Ryske Armeen under Generalen Mentzicof skulle marchera efter Konungen i Swerige, och honom förjaga, medan Konung Augustus med några Regementer skulle gå hijt åt tilbaka och åt Stor Pohlen, til at dår General Rensköldz Armee nedergiöra. Om detta så warit beslutit, hafwa Ryssarne på deras sida efter säkra inkomne berättelser mycket illa bestält, hwad de sig påtagit, och lyckas det ey bättre emot Generalen Rensköld, så har man på bägge ställen giordt en galen uträkning, hwilket innan kort lärer sig wäl yttra. Huru länge Konung Augustus hår lärer fördröija, wet man ännu intet. <div style="text-align: center;">Graudentz i Preüssen den 28 Januarij</div> Alle de tidender, som nu ifrån Littouen inlöpa, förmäla enhälleligen, at Sachserne och Muscowiterne ey hållit stånd wid Grodno, utan at Konung Augustus med någre sine egne och Muscowitiske Troupper skilt sig ifrån den öfrige Ryske Armeen, och öfwer Tijcozin dragit sig tilbaka åt Warschaw, och at Konungen i Swerige på 3 åtskillige ställen uphint 3 Ryske Regementer i flychten, och dem alle nederhuggit, samt bekommit 140 Metallstycken och hela det öfrige Ryske Bagaget, jämwäl ock hela Krigs-Cassan bestående af en ansenlig Summa i Ducater och Riksdaler. Konung Augustus skal med några fåå Troupper wara til Warschaw ankommen, men den öfrige Ryske Armeen skal af de Swänske blifwa åt Vilna efterjagat. <div style="text-align: center;">Königsberg den 2 Februarij</div> I dag äro åtskillige Polackar hijtkomne, hwilka berätta, at den öfrige Ryske Armeen under sitt aftogande förnimmandes, huru de Swänske dem eftersatte, och woro komne mycket när, hade giordt omkring sig en wagnborg, och sig i förstone satt til ett tappert motwärn, men at de blifwit af de Swänske behiertat angrepne, och aldeles slagne. Ett starkt Partie af dem hade sig sedan inkastat uti ett Hoff med mur omgifwit, hwarest en ansenlig myckenhet Ammunition och Proviant redan warit församlat; Men de Swänske hade welat der in med Handgranater, hwaraf Hofwet woro råkat i brand, så at störste delen af manskapet der inne blifwit förbränt, och de öfrige, som welat sig undanrädda, allesamman nederhuggne. Uti en liten Stad något derifrån, Ofa benämd, hade ock ett annat starckt Ryskt Partie blifwit på lika sätt nedergiordt. Hela det Muscowitiske Artolleriet, samt en mächta rijk Krigs-Cassa, är råkat i de Swänskas hånder. På wåre Gräntzer komma dageligen hopetals Ryssar, som äro sargade och illa medfarne. Flere omständigheter wet man här ey ännu, Men det förnimmer man förwisso, at en General och 6 Öfwerstar äro nederhuggne, och 2 Generaler samt någre Öfwerstar och månge Officerare dödeligen sargade och fångne, men af de Gemene hafwa mycket fåå bekommit qwarter. De öfrige, som undansluppit både til Häst och Foot, samt Dragonerne, hafwa flytt undan åt Vilna, och blifwa af de Swänska förfölgde. <div style="text-align: center;">Uttog af en Sachsisk Officerares Bref, Daterat Grünberg wid Stor Polniske Gräntzen den 4 Februarij</div> Jag kommer nu äfwen wid Postens afgång til denne Orten, och kan ey underlåta at berätta, huru wij i går Förmiddagen klockan 10 råkade med den Swänska Armeen under General Rensköld uti en träffning hwilken war så blodig och för wåra Sachser så olyckelig, som någon ännu i detta Kriget warit. Wårt Footfolck är aldeles förlorat, och utan all twifwel äro wäl 10000 Man på platzen blefne. Alle wåre bäste Officerare, både Generaler och Öfwerstar äro slagne, ibland dem Chistrowsky, Muscowsky, Trost, Sack, Bose, och flere andre Stabs Officerare, hwilka alle för deras tapperhet äro högeligen til at beklaga Jag har tilförende aldrig set en så starck eld ; Träffningen stod ey på öfwer en tima, förr än wårt Rytterij ritade ut, och Segern war i Fiendens händer, doch warade ändå fächtandet länge med Footfolcket, som satte sig i en fyrkantig ordning, och förswarade sig länge som braft folck. Orsaken til denne olyckan war wisserligen wår säkerhet, och at man Fienden förachtade: ty i begynnelsen af Träffningen gafs ut befalning at gå mycket kallsinnigt til wärka, hwaraf de Swänske som fått rådrum at intaga högden och wädret, och der til med hade en skog bak om sig, desto lättare wunno öfwerhand, warandes der emot Fältet för wåre Troupper alt för trångt. <div style="text-align: center;">Berlin den 7 Februarij</div> Sachserne och Muscowiterne äro den 3 hujus af de Swänske wid Frawenstat slagne, och i synnerhet Footfolcket i grund ruinerat, samt någre och 30 Stycken förlorade. En af wår Konungs Cammarjuukare, som sielf Träffningen åskådat, är i dag kommen til Hofwet, och har wetat berätta, at när bägge Armeerne råkat tilsamman, hade det Sachsiske Rytteriet efter en liten stunds motstånd gifwit sig på flychten, hwar uppå de Swänske hade satt an på Footfolcket, och kastat alt öfwerända. Generalen Schulenburg, som anfört den Sachsiske Armeen, säijes illa sargad wara in i Schlesien undankommen. De månge brafwe Sachsiske Officerare, som der wid äro förlorade, äro högeligen til beklagande. Detta nederlaget är så stort, at i Sachsen lärer wäl nepligen någon Armee så snart mera kunna bringas på benen. Den Sachsiske Armeen skal wärckeligen hafwa warit 20000, men den Swänske ey mehr än 10000 Man starck. <div style="text-align: center;">Stockholm den 20 Februarij</div> De sidsta Brefwen ifrån Wiborg förmähla, at Fienden håller sig på den sidan hel stilla, men at General Leiutnanten Maydel låte åtskillige Partier gå öfwer Gräntzen, af hwilka ett af 100 man til foot nyligen warit förbij Nöteborg in i Ryssland, och i en stor By nedergiordt 300 man, samt ruinerat 180 Foror, som Czaren för dess Flottes förnödenhet låtit komma med en wacht af Dragoner ifrån Archangel, blifwandes der af ett gått byte för de wåra, samt 8 Fångar uphämtade. {{Titel|1706. Nº 9<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 27 Februarii.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fält-Lägret under Herr General Rhensköld wid Frawenstat den 4 Februarij</div> Wij hafwe i går igenom Guds bistånd erhållit en Härlig Seger öfwer den Sachsiske och Ryske Armeen, som för några dagar sedan gått öfwer Odern, och ärnat sig in i Stor-Pohlen, i det wij den samma här omsider fått til stånd, och innom 3 timars tid i grund slagit. En omständelig Berättelse derom lärer innan några dagar öfwerskickas, i medlertid kan man det i gemen berätta, at hela Fiendens Fotfolk, som tillika med Muskowiterne bestod af 15000 man, är aldeles ruinerat, hafwandes wij öfwer 7000 deraf til fånga, de öfrige mäst alle liggia på platzen. Muskowiterne, som woro 5000 man, hafwa ey fått Qwarter, utan äro nederhugne på 200 när, hwilka stuckit sig undan, men äro i dag igenfundne och förskontet. Det Sachsiske Rytteriet, som warit emellan 4 och 5000 man, har ey särdeles mycket kunnat lida, efter det straxt i begynnelsen ritat ut, och lemnat fotfolket i sticket, doch äro de brafweste deribland blefne slagne eller fångne. Hela Fiendens Artollerie beståendes af 32 sköna Metal Stycken, samt 150 Fanor och Standarer äro i wåra händer. Ibland de fångne äro General Lieutnanten Vestromirsky, General Majoren Lützelburg, 2 Öfwerstar och 300 Öfwer Officerare. Det mäste som här wid är förundran wärt, och man ey nog kan tacka Gudh före, är det, at en så märkelig Seger ey har kostat oss mer än emellan 3 och 400 döde, och äfwen så månge sargade. Ibland de förre äro Öfwerste Lilliehök, Öfwerst Lieutnanten Cronhielm, och några Ryttmästare och Capiteiner, ibland de sednare äro Öfwerste Buchwald, Öfwerste Patkul, Öfwerst Lieutnanten Creütz, Majorerne Wrangel och Snoilsky, så och någre Ryttmästare och Capiteiner. Major Örnstedt som långt förfölgt Fienden i flychten, saknas och, men man wet ey, om han är död eller fången. Alla ifrån den högste til den ringaste hafwa fachtat som Leijon, och äro Gud ske lof alla wåra Generals Personer oskadde. Herr Generalen Rhensköld, hwars kloke och tappre anförande ey nog kan b römmas, är Hästen blefwen undanskuten. Fiendens Bagage, som til största delen war 2 mijl tilbaka lemnat, har oss undslupit, men derigenom har Fiendens förlust blifwit så mycket större, emedan Soldaterne ey fått tänka på at göra byte, utan desto ifrigare bundit an med Manskapet. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 5 Februarij</div> Sedan Generalen Rhensköld war med den Swänska Armeen upbruten utur Qwarteren til at möta den Sachsiske, och war redan Frawenstat förbigången, wände han den 1 hujus oförmodeligen tilbaka igen, och drog sig den 2 ändå närmare ifrån Frawenstat hijt åt, låtandes utgå ordet, som wille han wända sin marche åt Posen, emedan han på andra sidan om Frawenstat ey kunnat anträffa eller wänta Sachserne, hwilke altså utan twifwel skulle öfwer Bentschen och Neseritz komma antogandes. Bemälte General kunde det tänkia, at när Sachserne finge denne hans tilbaka gång erfara, skulle de den samma ofelbart de Swänskas fruchtan tilskrifwa, hälst efter General Schulenburg ju nogsamt sett, at General Rhensköld hade redan 2 dagar tilföreude kunnat råka med honom tilsamman, ja och afskära ifrån honom de Muskowitiske Troupperne, om han hade haft der lust til. Men General Rhensköld hade utan twifwel hållit för en alt för ringa fördel för sin Konungs Wapn, at alenast några Muskowitiske Regementer öfwer ända taga, utan at kunna göra sielfwa Sachsiske Armeen någon särdelen afbräck, fördenskul han hållit rådligare at låtza gå undan, och derigenom göra sin Fiende säker, såsom och draga honom på det sättet länger och länger ifrån den Schlesiske gräntzen, och hijt om Skogarne och Morasten. Detta anslaget lyckades honom och så wäl, at Sachserne blefwo låckade äfwen til den orten, där han hälst hade önskat dem anträffa, kommandes om Fredagen den 2 hujus efter hand antogandes fram åt Frawenstat. Til at hålla dem än yttarligare i den fattade meningen, at de Swänska af fruchtan weko undan, lät han de Troupperne, som ännu stodo temmeligen när in til Frawenstat, draga sig om Natten längre undan hijt åt, men bröt sielf i det samma med alle de öfrige Regementerne up, och gick dem til mötes, så at hela Armeen stötte i dagningen tilsamman wid Swetsko, och marcherade derifrån om Lördags morgonen den 3 hujus i full Slacht-Ordning och med friskt mod ända åt Fienden, hwilken de och funno redan wara efter inhämtat kundskap upstält i så måtto, at Byen Geyersdorf war på deras högre och Röhersdorf på deras vänstra hand, men Frawenstat rätt bak om dem, sträckiandes sig Flyglarne alt til bemälte Byar på både sidor. General Schulenburg förmenes hafwa haft i sinnet at bakom desse Byarna oförmodeligen falla de Swänska i ryggen, och dem så kringränna, at icke en af dem skulle komma undan, när de åter på nyt wordo dragandes sig tilbaka. Men på en sådan baakgång tänkte de Swänske då så litet, at de twärt emot i ful gång behiertat togade an på Fienden, hwilken sådant märkiande förwäntade dem i Slachtordning, hafwandes fram för sig upsat Spanske Ryttare och Swin fiädrar, samt planterat hela Artolleriet. När de Swänske kommo så när, at man mente kunna dem med Styckerne rätt wäl träffa, gafs på dem der utur ouphörligen en häftig Eld, men desse icke det ringaste sig derom bryendes gingo der på löst, och sedan de med största kallsinnighet jemwäl hade utstått ett par Salwor af Musqueteriet, wid hwilken så wäl som med Styckerne de haft den lyckan, at skotten gått för högt, gofwo de omsider deras egne Salvor, wid hwilka Sachserne strax drogo sig tilbaka, och gofwo det Swänske Cavalleriet anledning at öfwer Spanske Ryttarne, som strax efter första Salvan woro afhugne och öfwerända kastade, trängia sig in uppå dem och bringa dem i förwirrande• Der blef då öfwer alt ett grufweligit mördande, efter som ock de Sachsiske Flyglarne sig ey heller bättre förswarade, utan blefwo strax til rygga drefne. Det Sachsiske Footfolket seendes alt wara förlorat kastade Regementzwis bort Gewären, och på knä liggandes ynkeligen bodo om nåd och Lifwet; Men Rytteriet hade redan rymt sin wäg, och lemnat Fotfolket i Fiendens händer. På 2 mijl ifrån Frawenstat äro wägarne med döde Kroppar beströdde, men Muskowiterne, hwilka alle tilsamman utan barmhertighet äro nederhugne, ligga alla på en liten omkretz. Fotfolket som ligger på sielfwa Wahlplatzen, kan räknas til 6000 man, och man tror at de fångade stiga något deröfwer, ibland hwilka äro 2 Generaler, åtskillige Öfwerstar och en heel hoop andra Officerare. Utaf de Swänske skola allenast några 100 wara döde eller sargade, ibland de förre är den förnämste Öfwersten Lilliehök, som för detta war Commendant i Posen, och den orten så tappert förswarade. Sachsiske Artolleriet beståendes af några och 30 Stycken, är med hela Ammunitionen råkat i de Swänskas händer. Denne Segern, som Gudh altsa åter gifwit de Swänska, har mycket, som är förundran wärt, i synnerhet när man anseer deras ringa antal, och at de allenast warit 13 Regementer, då Sachserne deremot åt minstone warit dubbelt så starke; Sedan, at Konung Angusts Armee ett så ogement stort nederlag lidit, hwaremot wederpartens forlust nästan bör för intet räknas. Denne för de Swänska så ährefulle Actionen begyntes om Middagen emellan 11 och 12, och innan half 3 war alt bestalt. Sachserne hafwa strax wid deras ankomst pålagt Staden Frauenstat 16000 Riksdaler i Contribution, men denne Staden Lissa, och andre Konnng Stanislai Arfgodz hafwa de hotat at med Eld förbränna, om man skönt med aldrig så stora Summor wille losa sig derifrån, men alt sådant är nu af sig sielft förfallit. Af Muskowiterne är ingen blefwen förskont, men de fångne Sachserne blifwa af Generalen Rhensköld mycket Hederligen håldne. Brmälte Generals mächta kloke och tappre anförande wid denne märkelige Träffningen, anse alla med förundran, och kunna den samma ey til fyllest berömma. {{Titel|1706. Nº 10<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 6 Martii.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Alytus}}}}<div style="text-align: center;">Fraustadt den 10 Febrnarij</div> Herr General Rehnsköld är med största delen af den Swenska Armeen upbruten, och har tagit den wägen åt Kalisk, förmenandes man, at upsåtet lärer wara at komma Konnng August i förwäg, hwilken förnimmes ifrån Warschaw med någre Troupper ärna sig åt Stor Pohlen. General Majoren Marderfelt är med en del af Fotfolcket här quarlemnat. De Sachsiske Fångarne äro en del här, och en del i Lissa, de förnämste Officerarne äro på deras parole lösgifne, och gångne åt Sachsen, de öfrige blifwa hel wäl håldne. I dag är Majoren Örnstet, som efter sidste slaget warit saknat, hel oskadd ifrån Soraw hijtkommen, han har efter actionen, då han Fienden altförlångt och ifrigt förfölgt, fallit in uti Sachsisk Tropp, och blifwit af den samma omringat och bortförd. Han wet berätta, at knapt någre 100 man utaf det Sachsiske Footfolket äro til Sachsen undankomne, och hafwa allenast 2 Swänska til Fånga bekommit. Majoren har af General Schulenburg blifwit mycket höfligen bemött, och på sitt parole Löösgifwen, han begifwer sig nu genast til General Renskölds Armee, hwilken i förleden natt har stått 4 mijl här ifrån. <div style="text-align: center;">Königsberg den 12 Februarij</div> ÄNnu har man ingen säkrare efterrättelse erhållit om egentlige tilståndet i Littoven, utan at Konungrn i Swerige, sedan han slagit och förskingrat det Muskowitiske Rytteriet, och en del af Fotfolket, skal hålla det öfrige, som sig inkastat i Grodno, där inspärrat, och imedlertid låta sin Armee något hwila. Man trodde ey, at Ryssarne, som hade brist på Lifsmedel, skulle länge kunna där uthärda, men de Swänske hade utaf de eröfrade Magazinerne öfwerflöd på all ting. Man har största orsak at undra, at jemwäl här, så när i granskapet, ingen wissare kundskap inlupen är om alt det, som blifwer berättat wara emellan bägge Armeerne förefallit. Doch wet man förwisso, at den Littoviske Armeen som under Generalen Siniecky ståt wid Olita, är den 4 hujus af Woiwoden af Kiou Potocky slagen. Träffningen är skedd wid Middagstiden, och har bemälte Woiwod haft den lyckan at så fara med de Littoviske Dragone-Regementerne, at få äro med Lifwet undankomne förutan dem som gifwit sig til Fånga, Generalen Siniecky sielf är samma dag om Aftonen undkommen til Caven, och dagen efter derifrån gången åt Samoyten, hafwandes hela sitt Bagage måst lemna i sticket. Den Muskowitiske Besättningen, som legat i Caven, hade och straxt hufwudstupa begifwit sig derifrån, och Woiwodens Potocky Tropper sig deruppå åter infunnit. Ifrån Wilda har och den Muskovitiske Besättningen sig afdragit, och wäntades de Swanske dijt i stället. Wid Jadua äro jemwäl några 1000 Littover af de Swänska slagne. <div style="text-align: center;">Warschaw den 13 Februarij</div> Konung Augustus är ännu i Lovicz, och wäntar säker efterrättekse ifrån sin Sachsiske Armee, som säyes i begynnelsen af denne Månaden wara gången öfwer O dern, men efter tidenderne ifrån den samma så länge uteblifwa, fruchtar man, at å den sidan lärer det ey stå alt wäl til. Här äro några 100 Ryssar lemnade at bewaka Portarne, men det hålles före, at de ey häller lära blifwa här gamla. <div style="text-align: center;">Sorau i Lausnitz den 14 Februarij</div> Här infinna sig efter hand de öfwerblefne utaf det sidsta blodiga Fältslaget wid Frauenstat, och måste de gamle Soldaterne tilstå, at de aldrig ännu sedt uti en så kort stund ett så grufweligit nederlag. Wåra hade giort sig aldeles säkre om Segren, efter som och dessutan General Rhensköld til at dem desto mehr insöfia, hade sig med flijt dragit tilbaka, och lemnat några toma Rustwagnar efter sig, men när det kom til slags, har det emot förmodan ey bättre aflupit, än at, dess wärre, bekant är. Doch war det der wid en stor lycka, at Oderströmen annu bar, omskönt wäderleken redan begynt wända sig i Töö, eliest hade all undflycht warit afskuren, och icke en foot kommit derifrån. De döde, som på Wahlplatzen legat på hwarannan 10 man högt, äro af Bonderne blefne begrafne. Generalen Schulenburg och de öfrige Generalerne äro här ifrån afreste åt Dresden til at göra berättelse om deras förrättning. Ifrån Konnngen höra wij alsintet, och fruchtar man, at General Rhensköld som förnimmes med hela Rytteriet wara ryckt widare in i Stor-Pohlen, torde komma med honom åt färd. Wij hafwa Bref ifrån Cracau, at de Troupperne, som där stå under General Majorens Brauses anförande, sig ännu ey röra, och at de alle äro på det högsta modfälte. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 17 Februarij</div> Nu kommer berättelse utur Preüssen, at Konungen i Swerige skal wid Grodno hafwa slagit Muskowiterne, och eröfrat deras hos sig hafde Artollerie. Wid pass 18000 man skola hafwa kastat sig in i Staden och på Slottet i Grodno, dem Högbemelte Konung hade låtit tilsäija at straxt gifwa sig på nåd och onåd, men de hade begärt 5 dagars tid til at betänkia sig på, hwilket dem och woro efterlåtit. {{Titel|1706. Nº 11<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 13 Martii.}}<div style="text-align: center;">Cracou den 8 Februarij</div> Den Cossaqwiske besättningen i Samosce begynner nu ett annat maner än tilförende, och låter uti hela det näst omliggiande Landet odrägelige Contributioner utskrifwa. Commendanten har och aldeles bemächtigat sig Staden och Tyghuset, och behåller Nycklarne för sig emot den förra wanan, wil och låta orten befästa. Eliest förnimmer man at Cossaquerne gå utur Qwarteren, och församla sig wid Dübna. <div style="text-align: center;">Königsberg den 20 Februarij</div> Någre Köpmän äro ifrån Muscou hijtkomne, hwilka senast 14 dagar warit under wägen. De weta berätta, at de i Littoven mött Ryssar skocktals, som löpa hem åt Muscau, och at i Littoven eliest inge Ryssar på någon ort mehr woro til seendes, förutan de som stå wid Grodno. Ogynsky skal med 800 Dragoner ännu vara i Vilda, och hade i sinnet at slå sig med Konungen i Swerige. Furst Wiesnoviesky hade redan begynt at inlåta sig i dagtingan med Konung Stanislaus. De Sapiehiske och Potockiske Troupperne hafwa sig utbret öfwer hela Littoven, äfwen så de Swänske, så at nästan ingen kan til Grodno eller Tycozin framkomma. Grodno är så inspärrat, at de där inne lära aldeles af hunger och brist på all ting förgås, efter som de och redan begynna hopetals döö bort. Zaren skal wara mycket oud på Gen. Ogelvi, at han intet häller hållit sig i Fält, och wågat Slag med de Swänska, än så låta sig i en lumpen ort inspärra, där Armeen ntan at skiuta något Skott, måste omkomma. General Rhenskölds Seger i Stor-Pohlen öfwer Sachserne är i Littoven ännu ey bekant, men de som äro goda Swänska, göra all flijt at densamma upsprida, såsom ock at skaffa en berättelse derom in i Grodno, hwilket lärer klinga Ryssarne fast illa i Öronen, aldenstund Generalen Ogelvi har dermed alt stadigt satt mod i dem, at de endera dagen skulle förnimma, huru den Sachsiske Armeen hade General Rhensköld slagit. <div style="text-align: center;">Wijborg den 20 Februarij</div> I dag är ett Partie hijt tilbaka kommit, som under Öfwerst-Lieutnanten Delvigs anförande har warit öfwer Laduga Siön in i Ryssland, och därsammastädes upbränt 4 stora Byar af mehr än 1000 Gårdar tilsammans, jemte en stor myckenhet Spanmåhl, och allehanda Matwaror, som Fienden hela Wintern har samlat til at med första öpet watn låta föra til Fästningarue och Troupperne i Ingermanland. Wåre hafwa i mangel af Hästar ey kunnat föra med sig mehr än 200 Tnnnor Miöhl, samt en hop Boskap, det öfrige är altsamman upbränt tillika med 22 store Lodior. Öfwer 1000 af wår fattiga Almoge, som fölgt med, hafwa jemwäl wid detta tilfället fått nödigt underhåld öfwer Sommaren, efter de obehindrat fått hära och föra med sig til deras hemwister, så mycket de någonsin knnnat. <div style="text-align: center;">Warschaw den 20 Februarij</div> Det skrifwes ifrån Littoven, at Konnngen i Swerige har låtit på nytt några Regementer förläggias på denne sidan om Memel Strömen, til at så mycket mehr inspärra Ryssarne i Grodno, och afskära dem all Communication med Brecest, hwarifrån de här til dags dragit deras mästa underhåld. Man håller den Armeen nu mera för aldeles förlorat. <div style="text-align: center;">Fraustadt den 24 Februarij</div> I dag låter General Majoren Marderfelt här ifrån afföra det eröfrade Sachsiske Arrolleriet åt Stettin med en stark wacht, och lärer en del af Fångarne göra fölie med. General Rhensköld står, som man ey annat wet, ännu wid Moska, och afwäntar säker kundskap, hwad Konung August, samt de Cracoviske Troupperne tänkia sig företaga. <div style="text-align: center;">Dantzig den 24 Februarij</div> Man förnimmer, at Smigelsky är för 8 dagar sewid Wildenburg ey långt ifrån Ortelsborg igenom det Brandenburgiske Preüssen inryckt i Ermland m d 3000 Hästar, oachtat de wid gräntzen stående Preüsiske Troupperne både til Häst och Foot sådant welat hindra, hwar wid Smigelsky sielf så när blifwit fångenmen någre af hans Folk äro nederskutne, och några 30 man, dels Sachser, dels Polackar och Muskowiter til fånga tagne, och brachte til Ortesburg, där den Kongl. Preüsiske General Lieutnanten Gref Schlippenbach sig nu för tiden uppehåller. Smigelsky har sedan tagit wägen åt Brunsberg, och derifrån öfwer Isen Elbingen förbij åt Marienburgiske Verder, i hwilken negd han ännu wistas, och stora Contributioner ifrån hela granskapet utprässar. Det som sidst berättades wara wid Grodno förelupit, är ännu ey blifwit bekräftat, men öfwer Königsberg hade man i går säker efterrättelse, at Konungen i Swerige mehr och mehr håller Grodno inspärrat, at Muskowiterne, som där liggia, bestå alenast af Footfolk, men Rytteriet woro merendels skingrat och nederhuggit. Så mycket man utaf resande förnimmer utur Littoven, låta de Swänske där i Landet öfwer alt see sig, och nedergiöra alle Ryssar, som de knnna öfwer komma. Det skrifwes och utur Curland, at Muskowiterne stå aldeles färdige samma Land at förlåta. {{Titel|1706. Nº 12<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 20 Martii.}}<div style="text-align: center;">Warschaw den 24 Februarij</div> Det har warit skrifwit ifrån Cracau, at Starosten Lubomirsky inlåtit sig i underhandling med Rubinsky, och welat slå sig til Konung Augusti partie igen, efter som man och redan sett ett utkast af wisse wilkor, dem Lubomirsky skulle underskrifwa, men nu står det där hän, om den olyckan, som är händ i Stor-Pohlen, ey torde göra denne förlikningen lil intet. Huru det rätt tilstår i Grodno kan man swårligen få weta. De sidste iidenderne förmäla, at de Swänska stå några mijl derifrån, och hade stält några Regementtr på denne sidan om Niemen-Strömen, til at desto mehr afstängia all tilförsell ; at Ryssarne som oftast utskickade deras partier, hwilka mäste delen råkade i de Swänskas händer, och woro i synnerhet ett stort partie af några 1000 man nyligen utgångit, hwilka så olyckeligen råkat tilhopa med de Swänska, at alenast några 100 hade frälsat sig tilbaka igen. Mazeppa säijes med sine Cossaqwer wara i antog åt Littoven, och at han skal på den ena sidan, Zaren sielf på den andra, och Ryssarne utur Lägret wid Grodno på den tridie sidan tillika anfalla den Swänska Armeen. Man får nu see, om det blifwer sant, och huru det aflöper.Det höres utur Littoven, at Woiwoden Potocky har slagit den Littoviske Armeen, och at Konung Stanislaus begynt där i Landet åter inställa den Sapiehiske Familien i dess afhände godz. <div style="text-align: center;">Königsberg den 27 Februarij</div> DEt förnimmes, at Grodno lärer nu snart af sig sielft falla i de Swänskas händer. En säker Person har i desse dagar warit dijt åt, i mening at kunna bringa sig widare igenom til den Swänska Armeen, men det har ey warit möyeligit, utan han har måst begifwa sig tilbaka igen. Han berättar, at i hela Grodno hwarken någon warm Stuga eller ett glas Öhl finnes. En grufwelig siukdom grasserade där och, at Ryssarne döö som flugor. De önska, at de Swänska måtte komma och Belägra dem, på det de då kunde begära ett godt Accord. De hade förnummit, at de Swänska skickat ett starkt Detachement åt Brecest, hwilket hade förorsakat ännu större ängslan, aldenstund derigenom den endaste tilförsel, som de ändå kunnat bekomma, blifwit afskuren. Eliest hade näst tilförende ett Ryskt partie af några 1000 wan warit ute til at något inbringa, men blifwit af de Swäuska nederhuggit, så at alenast några fåå hade kommit tilbaka igen. Så mycket man eliest utur Littoven förnimmer, skal Konungen i Swerige hafwa sitt Hufwud-Qwarter 8 mijhl ifrån Grodno wid Camiencka, men Regementerne stå på åtskillige ställen 2 3 och 4 mijl när Grodno, och hålla orten på långt håll instängd. <div style="text-align: center;">Fraustadt den 1 Martij</div> De öfrige Styckerne, Gewähr och Ammnnition som ifrån Sachserne i det sidsta Slaget tagne äro tillika med 1200 Fångar äro förde åt Posen, hwilka 600 Swänske hafwa dijt beledsagat, som där blifwit qwar i besättning. Man menar, at General Rensköld lärer til widare med Armeen draga sig jämwäl åt den sidan, och at Hufwudqwarteret blifwer i Schwersentz. <div style="text-align: center;">Dantzig den 2 Martij</div> Smigelsky swärmar ännu här om kring, och har en eller annan gång warit här in i Stadeu. Wid Stargard har han uphäfwit en Öfwreste af Woidwoidens Potocky folk med 400 man, och lärer den sammas utskrefne Contributiouer för sig indrifwa. Man tror, at han snart lärer förfoga sig efter Konung August åt Crakou. Ifrån Grodno förnimmes, at nöden där är mächta stor, och at Ryssarne i deras Förskantzade Läger ey weta utwäg mehr, at få något til bästa. Några 1000 Cossaqwer och Muskowiter woro i antog ifrån Brecest med 1000 Wagnar lastade med Proviant, at dem i Grodno inbringa, men om de obehindradt igenom komma, lärer man snart förnimma. <div style="text-align: center;">Stockholm den 20 Martij</div> Med de i desse dagar inkomne åtskillige Poster ifrån Lifland och Riga, hwar af de sidste ära af den 26 Februarij har man förnummit, at jemwäl å den sidan hngnelige Berättelser inlupne äro om Hans Kongl. May:ts Seger i Littouen, och om den öfrige Ryske Armeens inspärranbe i Grodno. I Riga har man ifrån Kougl. Fält-Lägret 2 mill på andra sidan om Grodno haft Bref, som warit daterade sidst i Januarij månad. Om Ryssarnas wäsende i Curland hade man wisse omständigheter, som ofwannämbde tidender stadfästa. Det syntes, som wille Ryssen förlåta Dorpt efter Commendanteu med Hustru och Barn begifwit sig derifrån, och blefwo af wåra efterjagat. {{Titel|1706. Nº 13<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 27 Martii.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Olkieniki (1706)}}}}<div style="text-align: center;">Tilsit i Preüssen den 3 Martij</div> Man förnimmer ifrån Cauen, at General Major Bauer gått med några 1000 Rvssar utnr Curland der igenom, och hade sig sammanfogat med en hop Littoviskt manskap, som Wiesnowiesky och Oginsky welat föra åt Grodno den Ryske Armeen til förstärkning, men alle desse Troupperne hade wid Olita råkat ihop med de Swänska, och blifwit af dem slagne och förskingrade. Huru många äro på platzen blefne, eller fångne, wet man ännu intet. <div style="text-align: center;">Warschaw den 4 Martij</div> Man seer här bref ifrån Brecest, at de Fororne med Matwaror, som derifrån woro gångne med ett starkt fölie åt Grodno, skola lyckeligen wara där inkomne, och at Feltherren Mazeppa med sine Cossaqwer är i fult antog åt Littoven, men mau kunde ey weta, om Konungen i Swerige skickade emot honom ett anseenligit manskap, som talet hade gått. Man wil här alt fort säija, at så snart Zaren, som skal wara i Orcza wid Dnieper strömen med en hoop ersättnings manskap, förnimmer Mazeppas antogande, lärer han derifrån upbryta åt Grodno, och låta Scheremethof, som säyes wara i Smolensko med en hop annat folk, fölia straxt efter samma wägen. <div style="text-align: center;">Utur Curland den 5 Martij</div> I Förgår kom General Major Bauer, som skulle föra några 1000 Ryssar härifrån åt Grodno, hijt tilbaka igen med de öfwerblefne. Han har i Littoven råkat i hop med ett starkt partie Swänska, blifwit af dem slagen och tilbaka drefwen, och satt en stor del af sitt manskap efter. Ryssarne tilstå, at de förlorat en hop brafwe Officerare, deremot skal Öfwerste Dücker, som anfört det Swänska Partiet, wara blefwen, och som säyes, några Swänska Officerare til fånga tagne. Ryssarne frögda sig här öfwer, såsom öfwer en Seger, twifwels utan derföre, at en del af dem äro behåldne komne tilbaka igen. <div style="text-align: center;">Königsberg den 6 Martij</div> Generalen Grefwe Schlippenbach, som ifrån Konungen i Preüssen är skickad til Konungen i Swerige, och för wägarnes osäkerhet skul uppehåller sig ännu i Ortelsburg wid gräntzen, har affärdat en Under-Officerare til det Swänska Lägret, hwilken och lyckeligen är både fram och tilbaka kommen. <div style="text-align: center;">Dantzig den 8 Martij</div> Det skrifwes utur Littoven, at Muskowiterne under General Major Bauer hafwa der lidit ett tämmeligit nederlag, och kan man sådant jemwäl deraf sluta, at man förnimmer utur Curland det han har måst draga sig dijt tilbaka igen med de öfrige, och tilstår sin förlust. Men i Träffningen säijes likwäl ock Öfwersten Düker på de Swänskas sida wara blefwen, och en eller annan Officerare fången. Smigelsky är nu sedan han de utskrefne pålagorne på det strängaste utprässat, med sitt fölie gången ifrån denne negden up åt Graudentz, och lärer där ey fara bättre fram, än här omkring skedt är. Han har några Officerare af Konung Stanislai folk, som han nyligen wid Stargard uphäfwit, på deras parole löösgifwit. <div style="text-align: center;">Posen den 8 Martij</div> Den Swänska Armeen under General Rhensköld har nu dragit sig hijt i negden, och står här omkring i Qwarter förlagd, warandes Hufwud-Qwarteret Sversentz. Ifrån Fraustat äro de Swänske, som warit siuka och sargade, jemwäl hijtförde, förutan dem, som äro så illa qwätste, at de utan Lifsfara ey kunna föras. {{Titel|1706. Nº 14<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 3 Aprilis.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Zaludec i Littoven den 25 Februarij</div> SEdan Hans Kongl. May:t war den 14 Januarij med hela Armeen kommen en half mijl när Grodno, gick den föliande dagen bort med den omgången, som Armeen måste giöra til höger ifrån Grodno, til at söka en beqwämlig öfwergång öfwer Niemen-Strömen, hwilken flyter förbij Staden, och hwars Ijs war af Fienden uphuggen en half mijl ofwan och en half mijhl nedan om Staden. Det lägligaste ställe, som man fan, war en lijten mijl ofwan för Staden, doch mächta beswärlig för Strömens mächta branta bräddar skul, hwilka skulle hafwa giort öfwergången ganska swår, om den samma blifwit rätt förswarat. Fienden ankom wäl med några 1000 Dragoner, hwilka en deel sätto af på andra Åbrädden i den branta upgången, och gofwo Fyr några gånger, men då Gardes Granaderarne öfwergingo, som woro de förste, och hade gifwit ett par Salvor, skingrades Fienden, och drog sig af, hwaruppå hela Armeen öfwerkom, och stältes i Slachtordning, efter en stor swärm Fientlige Troupper stundeligen utur Staden utkom, och stälte sig några Stycke Skott ifrån oss, at man tänkte dem något skola wilia wåga. Men när de emot aftonen drogo sig in, blef Armeen i sin ordning ståendes en liten mijl ifrån Grodno, en deel på Fältet, och en deel intogo Byar som til hands lågo. Den 16 om morgonen gick Armeen fram, och stadnade en fierdedels mijl omkring Stadeu, men Hans Kongl. May:t red sielf när in til, at taga i ögnesichte det förskantzade Lägret, som befans wäl inrättat, och otroligen med allehanda slags wärk försedt. Hans Kongl. May:t tykte rådeligast wara, at ey wåga sitt sköna manskap til Storm på ett så fast Läger, hwarinne lågo 25000 man til Foot och några 1000 til Häst, hwilka doch ey kunna Hans Kongl. May:t undslippa, fördenskul lät Hans Kongl. May:t strax efter middagen Armeen gå tilbaka uti de närmaste Byar, stod den 17 stilla, och den 18 samt de föliande dagarne marcherade widare hijt til Zaludec, 12 mijl ifrån Grodno, och något på högra handen belägit om wägen åt Vilna, hwarför liknelse är, at Armeen, som här omkring står förlagd, lärer blifwa så länge, som underhållet tillåter, och Fiendens företagande medgifwer, warandes eliest hoos oss både folk och Hästar i ett godt tilstånd. Konung August, som war i Grodno, då Hans May:t kom där före, drog sin wäg beledsagat af några 1000 man Rytterie, och är gången in åt Pohlen. Några Dragone Regementer har och Feltmarskalken Oglevi sänt åt Tycozin och annorstädes, emedan i orten intet förråd är af Foder. Man har, sedan det skattades orådeligit at angripa Grodno, alt stadigt med partier låtit ströfwa omkring orten ; Serdeles har General Majoren Meyerfelt 14 dagar sedan, och uu i desse dagar Öfwerste Kruse råkat braf på dem, borttagit stort antal Foror med Matwaror och Fordenskap, som de utur Landet samlat at införa i Staden, nedergiort här och där många 100 af deras Fourageurer, utbeordrade betäckare och partier, hwar af jemwäl några 100 Fångar äro inbrachte, hafwandes Gndh gifwit den Wälsignelsen, at intet endaste af Hans May:ts utsände partier haft olycka, utan desse mäst förfölgt Fienden med hugg och slag under Styckerne af Grodno, så at nu mehra Fienden intet tör wisa sig utom Vallarne, och dess Rytterie ock så är afplockat, förstrött och förderfwat, at i det öfwerblefne intet mehr stor styrka märkes. Öfwerste Kruse kom i förgår tilbaka, och hade med sig 100 Fångar, och deribland 9 Officerare, samt 600 Hästar. Af Fienden har han 400 på åtskillige ställen nedergiort, samt förstört de Fientlige Förrådzhusen, som woro uprättade, besynneligen uti Augustowa, därest han alle Fästningswärken som Ryssarne upbygt, har låtit nederkasta och förbränna. Fångarne berätta, at i Grodno dö ifrån 60 til 100 om dagen, hwilka alle blifwa i Strömen kastade. Där inne är stor nöd, och hoppas man, at de skola blifwa utan undsättning, och omsider gifwa gott köp. Oglevi skrifwer efter hielp til alle orter, men den som wil komma, lärer blifwa uppassat. Ett wårt partie kom i Förgår hem ifrån Vilna, och förde med sig 10 Fångar af Wiesnowieskys folk. Oginsky har förbudit at röra samma partie, utan låtit det fritt gå fram och tilbaka, ehuruwäl han stått där temmelig stark, hwilket lärer hafwa sin särdeles orsak. I går gick ett partie af 2000 Hästar ut, hwilket Öfwersten Kruse äfwenwäl anförer. Woiwodens Potocky, Littoviske Feltherrens Sapieha och flere Pohlniske Troupper, tilsamman 8000 man starke, äro utskickade in åt Samoytiske gräntzen, at taga deras Qwarteer omkring Cauen och de orterne, och göra afbräck på Wiesnowieskys Troupper, som liggia Inqwarterade i Samoyten, hafwandes och Hans Kongl. May:t gifwit dem med ett starkt utskott af sine egne Troupper under en förfaren och braf anförare Öfwersten Düker, af hwilka fuller näst Gudz hielp det bästa är at afwänta, när det gäller emot Fienden. <div style="text-align: center;">Wilna den 4 Martij</div> Den skarpa Träffningen, som nyligen wid Olkeniki förefallen är emellan de Swänska, och Ryssarne under General Majoren Bauer, och har förorsakat, at den Littoviske Armeen har sig aldeles förskingrat, och Wiesnowiesky samt Oginsky med en deel deraf dragit fram här igenom undan åt Minsko. Ryssarne hafwa samma Träffniug begynt med en dubbel Salva, hwilken de Swänska under Öfwersten Düker uthållit, och med Wäriau i näfwen brutit på deras Fiender löst och jagat dem på flychten. Ryssarnas förlust menas wara til 500 man, och äfwen så många sargade. Öfwersten Düker, hwilken falskeligen är utspridd wara död, är deruppå med 2000 Hästar hijt kommen, och har widare förfölgt de flychtige Ryssarne och Littoverne åt Minsko, sedan han denne Staden pålagt 2000 Timpfer, eller 30000 Riksdal. at utbetala, så och låtit både här och annorstädes borttaga alla wederpartens anhang tilhörige saker, som kunna finnas. Påsten utur Preüssen hafwa de Swänska jemwäl öpnat, tagit derur de Brefwen, som skulle gå åt Muschou, och sänt dem i Lägret til Konungen i Swerige. Nu är och Feltherren Sapieha med några 1000 Hästar hijtkommen. <div style="text-align: center;">Warschaw den 11 Martij</div> Ännu har man ey något wist ifrån Grodno, ey heller wet man, om det sidst omrörde Proviantet är där wäl inkommit. Cossaqwernes marche går mächta långsamt, och kan man sig ey wäl deruti finna, efter här äro nu tidender inkomne, at de ey gå åt Grodno, utan åt Smolensko, Zaren til mötes. Den Swänska Armeen förnimmes i medlertid stå ännu 10 mijl ifrån Grodno, men söka igenom åtskillige starka partier förströ Littoverne och Ryssarne uti Samoyten, hwaruti det och skal för dem temmeligen lyckas. De Potockiske och Sapiehiske Troupperne säijes stå omkring Wilna. <div style="text-align: center;">Posen den 15 Martij</div> Man wet intet, om de Swänska icke än en gång torde upsökia Sachserne och Pohlerne, som i det Crakowiske stå sammandragne. De äro doch ännu stilla, och hafwa nog beswär med så många Fångar, af hwilka likwäl de mästa, som ey äro Sachsar, blifwa i tienst antagne, men de öfrige skola wid första öpet Watn bortskickas, och blifwa nu i medler tid brukade til at här uprätta Bolwärken som dem förledet åhr nederrifwit. {{Titel|1706. Nº 15<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 10 Aprilis.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Zaludec i Littoven den 7 Martij</div> HAns Kongl. May:t har på en dag bekommit Bref ifrån Generalen Rensköld om Sachsernes nederlag wid Frauenstat, och ifrån Öfwersten Dyker om Ryssarnes wid Valkovice, hwilka sednare med största förskräckelse dragit af åt Ryske gräntzen. Om denne Träffningen har man desse omständigheter, at Öfwersten Dyker, som sidst berättades wara tillika med de Potockiske och Sapiehiske Traupperne härifrån afsänd, war med 1000 Dragoner ifrån dem förut gången åt Valkovice, och där anträffat den Ryske General Majoren Bauer med 4000 Hästar, samt Wiesnowiesky med 3000. Desse woro utgångne til at förraska Woiwoden Potocky, om hwilkens ankomst de fått kundskap, men mötte i det stället de Swänska. Öfwersten anmante sine til frimodighet, och strax angrep Fienden med Wärian i näfwen, och ehuruwäl en sådan stor olikhet war emellan bägge Partierne, slog han likwäl både Ryssar och Littover i första aufallet på flychten, och in til nästa skogen förfölgde. Som Fienden där fått sättia sig, blefwo de Swänske, som alt för hitzigt honom eftersatt, tilbaka drefne, men föllo åter Ryssarne an, och körde dem undan in i en annan skog därest desse äfwen som först skarpt dem emottogo, til dess Öfwersten Dyker lät några 100 Dragoner sittia af, och til Foot Fienden anfalla, då Ryssarne tillika med Littoverne jemwäl utur den skogen blefwo förjagade, och togo flychten på alle sidor, icke stadnandes, förr än de kommo 4 mijl derifrån. Man har räknat på bägge ställen af Fieuden efterlemnade döde några 100, men tagit alenast en fånge. De wåra hafwa och wid detta tilfället fått [..] döde och sargade tilsamman, hwilka sednare äro tilbaka sände til deras Qwarter. De Sapiehiske och Potockiske Troupperne, som woro en mijl tilbaka, kommo der til, sedan Fienden war förjagat, och hade de i begynnelsen warit tilstädes, hade Fienden så slätt ey undansluppit. Man satte honom likwäl samma afton efter, och förfölgde houom til Vilna, men han war redan om midnatten derifrån bortlupen. Ett Partie Polackar jagade ändå några mijl efter honom, men hinte alenast en deel af eftertroupperne, men de andre hade tagit flychten åt Vilkomir, och den wägen åt Birsen. Desse Fientlige Troupper hafwa ärnat gifwa dem, som i Grodno åro inneslutne, något luft och undsättning. I Vilna hafwa de Swänska funnit stort förråd på Bröd, Miöl, Fläsk, Gryn, Salt och andra Matwaror, som Ryssarne där samlat, hwilket alt är derifrån fört tilbaka til Qwarteren. Ifrån Grodno förnimmer man, att Pocey skaffat några 100 Wagnar med Matwaror dijt in, och at han sedan med sitt, och hela det Ryske Rytteriet har gått ut, hwilket Hans Kongl. May:t låtit eftersättia. <div style="text-align: center;">Warschaw den 17 Martij</div> Ifrån Grodno förnimmer man, at sakerne där är i det förra tilståndet, och at något Proviant där är inbracht. General Majoren Renne är med några 1000 man gången ifrån den negden åt Platsko, och förmenas wilia draga sig up åt Cracau til Konung August. Smigelsky är i desse dagar ifrån Thorn hijt kommen, sedan han i Preüssen mächta stora Contributioner utprässat. Han har lemnat sitt Folk i Lovicz, och tror man, at jemwäl han lärer draga sig ur åt Crakau, dijt Konung Augustus säijes samla sig många Troupper, både utur Sachsen och Pohlen, som möyeligit är, efter en General Adjutant är ifrån Zaren til honom afsänd, til at noga erfara tilståndet om hans Armee, och med huru mycket manskap han nu mehra kan gå i Fält. Samma Adjutant säijes och hafwa medbracht Zarens gillande af det, som med den bekante Patkuls fängslande förelupit är. Utnr Littoven förnimmer man, at Furst Wiesnowiesky med 3 Fanor, och ett Ryskt Detachement af 6000 man som under General Majoren Bauer kommit utur Curland, welat öfwerrumpla ett Swänskt partie, men blifwit af det samma så bemött, at de måst med förlust draga sig tilbaka åt Vilna, och woro af de Swänska efterjagade. Ifrån Zaren har man inge säkra Tidender, det blifwer alenast sagt, at han wid Orcza skal draga en stor macht tilsamman, och jemwäl wänta Cossaqwerne til sig, men det är intet at rätta sig efter. I Stor-Pohlen håller General Rhensköld sig ännu stilla, och sträckia sig de af honom intagne Qwarteren hijt åt denne sidan alt til Schroda, men på den andra alt in til Kalisk. <div style="text-align: center;">Cracau den 17 Martij</div> Hår i Staden hålla Drabanterne samt några 100 man Littover wacht; 800 man äro under Herr Rubinsky utbeordrade emot Starosten Lubomirsky, om hwilken man med ingen wisshet kan något säija, efter här wid Hofwet utsprides, at han nu har betänkt sig igen, och wil endera dagen sig här infinna til at ställa sig under Konungens lydna, men andre hålla det för wara utan grund, och at bemelte Starost har låtit wäl besättia sine Slott och Pass, men satt sig så med sitt öfrige Folk, at i fall han blefwo öfwermannat, kan han hafwa sin undanflycht åt Ungern. Konungens öfrige så wäl Sachsiske som hielpe-Troupper stå här omkring, och i synnerhet på wägen åt Stor-Pohlen 10 mijl här ifrån förlagde, til at gifwa acht på, hwad General Rensköld wil taga sig före. <div style="text-align: center;">Dantzig den 20 Martij</div> Det skrifwes utur Curland, at General Majoren Bauer är med Rytteriet ifrån Mitau aftogat, men man wiste ey hwart åt, doch hade han låtit utgå ord, at han wille sammanfoga sig med Wiesnowiesky, och än en gång försökia sin lycka emot de Swänska, som låta see sig wid Cawen och den Samoytiske gräntzen. Många mena, at General Lieutnanten Grefwe Leyonhufwud lärer honom det omaket spara. <div style="text-align: center;">Posen den 21 Martij</div> Nu mehra äro de Sachsiske Fångarne här ifrån afskickade åt Stettin, doch hafwa 3000 Franske, Beyerske och andre, som ey äro födde Sachser, tagit tienst under de Swänska. Det förnimmes at Smigelskys fölie skal ey långt här ifrån wisa sig, fördenskul är Öfwerste Marskalk med 1000 man utbeordrat at dem upsökia. {{Titel|1706. Nº 16<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 17 Aprilis.}}<div style="text-align: center;">Wilna den 18 Martij</div> Grodno hålles af de Swänska nu som tilförende inspärrat, och aftager den Ryske Armeen dageligen igenom hunger och Siukdom, efter som och nyligen den Sachsiske General Lieutnanten Venediger är där inne af hitzig feber död blefweu. <div style="text-align: center;">Warschaw den 24 Martij</div> Ifrån Grodno har man ey något sårdeles föränderligit, utan den Ryske Armeen blifwer alt stadigt af de Swänske uppassat, och grassera hetzige siukdomar där mycket starkt, hwarigenom och den bästa af de Sachsiske Generalerne, Venediger, är förlorat. Utnr Littoven har man mycket owisse Tidender både om Zaren och Cossaqwerne, det skrifwes nog om bägges annalkande, och at de wilia på alle sidor angripa deu Swänska Armeen, men der til märkes ännu föga liknelse, deremot synes det gå alt efter önskan för det andra partiet <div style="text-align: center;">Cracau den 24 Martij</div> Denne Staden skal med nye Fästningswärk försees, hwar til utaf hela Woiwodskapet både Contribution och Landfolk til arbetet äro upbodade. Herr Rubinsky är hijt tilbaka kommen, och har med sig bracht 2 Compagnier af Starostens Lubomirsky folk, hwilka man där föregifwer wara godwilligt af bemelte Starost Konungen tilskickade, til en försäkran om sitt upsåt at inställa sig under dess lydna. Men man dömer af alle omständigheter, at det hänger annorledes tilsamman, efter det wist är, at Lubomirsky har lemnat det faste Slottet Lubou besatt med 300 man, och ett gott Artollerie, samt Matwaror på 6 Månaders tid, men dragit sig sielf med de öfrige sine Troupper öfwer gräntzen åt Ungern. Konung Augustus har och emot Rubinsky wist sig missnögd, at han lemnat samma Slott oangripit. Man menar at Cron-Feltherrarne lära sig efter Helgedagarne här infinna, til at biwista Krigs Rådet, som här hållas skal; åt minstone wet man, at de igenom Bref äro der til inbudne. Som man menar, lärer General Flemming i detta Åhr den Sachsiske Armeen anföra, Doch är der med annu ingen wisshet. <div style="text-align: center;">Dantzig den 29 Martij</div> Sidste Brefwen utur Curland förmäla, at Muskowiterne woro störste delen utnr Landet aftogade, och at alle de öfrige stodo äfwen och på språng, i hwilkes ställe man de Swänska förwäntade. Man mente där, at General Lieutnanten Grefwe Leijonhufwud wore med sin Armee gåendes efter dem åt Littoven, hwar om man likwäl ännu wäntar wisshet. <div style="text-align: center;">Posen den 30 Martij</div> Smigelsky har i god tid blifwit warnat för det manskapet, som de Swänska här ifrån afskickat at honom upsökia, och har derföre skyudat sig utur wägen. <div style="text-align: center;">Riga den 5 Aprilis</div> Sedan de Fientlige Troupperne i Curland en tid bortåt giort åtskillige rörelser, och der wid en och annan gång sat sig igen i förra stånd wid de innehafde Fästningarne, hafwa de nu mehra uti stor Consternation aldeles dragit sig af, och til ett beslut sprängt. Fästningswärken omkring Mitou Slott, samt der wid ruinerat en del af sielfwa Hnset, förnaglat Styckerne, och kastat dem med ett ansenligit partie Bomber och annan förråd af Ammunition uti Mitoviske Åån, och som ett wårt i aftons tilbaka komne partie wet at berätta, är på samma sätt wid Bausche förfarit, ifrån hwilken ort Fiendens Troupper, som där stått, hafwa wärkeligen tagit deras marche efter de andre, och sökia alle den närmaste wägen, som de tiltro sig kunna hålla, öfwer Dünaströmen in åt Ryske Gräntzen. Af detta deras aftog känner Almogen i Curland ett stort beswär, och beklaga de i synnerhet, at dem äro deras Hästar borttagne. Orsaken til en så hastig affärd äro fuller otwifwelachligt Tidenderne om Hans Kongl. May:ts Wapns Segrande framgång, efter som och af åtskillige utur Littoven ankomne Resande wil säijas, at wid Grodno nu nyligen åter skal något wara förelupit, som torde hafwa gifwit anledning til detta skyndsame upbrottet. {{Titel|1706. Nº 17<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 24 Aprilis.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Nieśwież}}}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Zaludec i Littoven den 20 Martij</div> ÖFwerst Lieutnanten Trautfetter har med ett Partie af 500 Hästar den 14 hujus om Morgonen bittjda i Staden Nisuitsh öfwerrumplat 2000 Cossaquer, som där lågo, och omkring Staden för sig hade upkastat ett Bröstwärn af Gärdzgårdar, mull och Spanska Ryttare. Bemelte Öfwerst Lientnant har fördenskul låtit en del af Dragonerne afsittia, och således lyckeligen inbrutit, sokiandes så mycket möyeliget war, dem at afskära, som wille frälsa sig in på Slottet. En del, som satte sig i Husen, blefwo med Staden förbrände. På platzen har han nedergiort in emot 400 man af dem som i förstone satte sig til motwärn, hwaribland Öfwersten Michalovitz jemwäl är funnen, som där haft, och dessutan näst Mazeppa skal hafwa fört befälet. Öfwerst Lieutnanten har skickat ifrån sig hijt 150 tagne Fångar, samt 4 eröfrade Metal Stycken, 4 Fanor, och ett par Pukor. Af dess Manskap äro 8 dödskutne, och ungefär 40 qwäste. Och som han för Slottet ey wille något Manskap förspilla, så har han gått längre til Lakovice, men Fienden hade där fått om honom kunskap, förlåtit Staden, och kastat sig in på Slottet, för hwilket han ey welat sig uppehålla, utan är gången widare til en annan ort, därest han fått spaning på ett Fientligit partie, wäntandes man nu dageligen på efterrättelse, hwad han där förmår uträtta. Utur Grodno förnimmes, at sedan Ryssarnes macht där mycket är worden försmält, äro de nu måst bekymrade, huru de skola med de öfrige Troupperne komma bort. Man menar dem gå på åtskillige wägar, på det åt minstone någon del må blifwa bärgat. De hafwa redan i denna Wintern mycket lidit, och måste hafwa stor lycka, om de i deras aftogande ey blifwa ytterligare förraskade, oachtat de diupa wägar, som wid denne Åhrstiden äro, och i anseende til hwilka man gärna söker at låta Mauskapet blifwa i roo. De Pohlniske Troupperne, som en tid stått i Vilna, äro nu gångne til Caven och det Trokiske districtet. I Vilna äro de mächta wordne förökte af de många Adelsmän och Tienare, som hopetals gått ifrån Wiesnowiesky och Oginsky til Sapieherne och Potocky. En Köpman, som kommit igenom Wiesnowieskys Qwarter, berättar, at åtskillige Fanor och Regementer satt sig tilhopa at wilia gå öfwer til Sapieherne, men at Furst Wiesnowiesky fått derom kunskap, och låtit 13 <big><tt>a</tt></big> 14 af de Förnämste uphofsmännen ihiälskiuta, hwaraf doch de öfrige äro blefne honom så mycket hätskare, och lära ändå taga deras tid i acht at honom öfwergifwa; hafwa jemwäl wijst sig så förbittrade, at de swurit sig skola hämnas deras stallbröders död, så mycket mehra, som en sådan stränghet hos ett fritt Folk har aldrig tilförende warit hörd och tillåtelig. Öfwersten Düker har fått befalning at draga sig ifrån Vilna hijt åt tilbaka. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 28 Martij</div> Ryssarne hafwa dragit sig til största delen utur Grodno, och är i går ett starkt partie efter dem förutgångit, när man wist får weta, hwilken wäg de taga, lärer Hans Kongl. May:t utan uppehåld gå efter. Öfwersten Düker är och ifrån Vilna hitkommen med wackert byte och reda Penningar. Man har där många Ryska Saker öfwerkommit som de flyende lemnat efter sig. Man tror, at ock de Pohlniske och Littoviske Troupperne blifwa ifrån Caven tilbaka hijt åt kallade. <div style="text-align: center;">Warschaw den 31 Martij</div> Den här warande Commendanten begyner at bringa alle Fartyg tilsamman, som han öfwerkomma kan, och wet man ey, hwad sådant har at betyda; somlige säya, at några 1000 Ryssar komma ifrån Grodno antogandes, dem man wil här låta öfwersättia, och sedan toga widare åt Crakou. Hwart Smigelsky har sig wänt ifrån Lovicz, wet man ännu intet, det menas, at han är gången åt Crakou, så framt de öfrige Pohlniske och Sachsiske Troupperne, som i hela den negden och Granskapet äro förlagde, wilia låta flera komma at dela med dem underhållet, hwilket de med wåldsamhet utprässa, och derom redan sins emellan kifwas. Det samma förnimmer man ifrån Lublin om de Fanorne, som där omkring liggia. <div style="text-align: center;">Cracau den 31 Martij</div> Konung Augustus är åter inkommen i Staden, och har utsänt flere Troupper til at angripa och intaga Starostens Lubomirsky Slott Lubou, wiliandes ey weta af någon handling mehra med bemelte Starost, efter som och det, som af Herr Rubinsky med honom warit slutit, är blifwit ogillat och uphäfwit. Fästnings Bygnaden här är den 28 hujus begynt. <div style="text-align: center;">Mitau i Curland den 2 Aprilis</div> Sedan förleden Fredag de öfrige Ryske Troupperne hade togat här utur Staden, och stält sig på andra sidan om Strömen, hwarest de hela Natten blefwo stående, blef om Lördags Morgonen klockan 6 Hornwärcket bak om Slottet igenom en Mina sprängt i luften. Klockan 9 antändes Minorne under Slottz-Wallarna hwar efter annan, til antalet 12, hwarigenom alla Wärcken så blefwo medfarne, at det war fasligit til påseende. När alt sålunda war sönderkastat, tog General Major Bauer Afsked så wäl af de Furstlige Betiente, som af Magistraten, tackandes dem för wälfarit, och red så med sitt Fölie här ifrån åt Bauske, så at wij nu Gud ske Lof äre denne Nationen frij, hwilken igenom sitt oordentlige Hushållande och några 1000 Hästars borttförande har fallit Landet otroligen beswärlig. Huru det nu hädan efter wil gå med oss, måste man afwachta. I dag lärer det gälla Bauske, hwarest åfwenwäl alla Wärcken tillika med sielfwa Slottet skola upsprängias. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 6 Aprilis</div> I Förgår kom ett Swänskt Partie här på andra sidan om Strömen, ansåg de förderfwade Wärken, och wände straxt tilbaka igen åt Riga, hafwandes man sedan ingen ting af dem förnummit. Förleden Tisdag bittida hafwa Ryssarne och rifwit Bausk i grund, och äro samma dag ock derifrån aftogade genaste wägen åt Ryske Gräntzen. Detta föliet har farit ur Landet på ett lindrigare sätt, än man eliest af dem hade kunnat förwänta, hwilket man tilskrifwer General Major Bauer, som sielf in til sidste man har blifwit qwar, utan hwilket det säkerligen hade gått på en plundring löst. Utur denne Staden hafwa de til låns med sig tagit 150 sköna Hästar, af hwilka de likwäl 15 tilbaka skickat. Man förnimmer, at en stor hoop främmande Officerare hafwa wid detta aftoget öfwergifwit Ryssarne, och gått hwar på sin wäg. <div style="text-align: center;">Königsberg den 10 Aprilis</div> Man har nu på någon tid ey någon säker kunskap haft ifrån den Swänska Armeen i Littoven, men ifrån Grodno wil här säyas, at Ryssarne samma ort hafwa förlåtit, och at Feltmarskalken Oglevy med det öfwerblefne Manskapet derifrån woro marcherat tagandes med sig de små Styckerne, men de stora hade han i Strömen nedsänkt. De Swänska säijes hängia honom i Ryggen, och nedergöra alt hwad de kunna uphinna. Man har utur Curland, at hela det Landet är ifrån Ryssarne ränsat, och at de Swänska sig då åter infunnit. <div style="text-align: center;">Dantzig den 14 Aprilis</div> Ett starckt detachement af General Renskölds Armee har til Elbingen fört några 100 Sachsiske Fångar, och indrifwer nu Contributionerne här omkring. Öfwer Königsberg förnimmer man, at sedan den Ryske Armeen wid Grodno til öfwer Hälften bortsmultit, hafwa de öfrige budit til at stiäla sig undan, och blefwo af Hans Kongl. May:tt af Swerige aftersatte. {{Titel|1706. Nº 18<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 1 Maij.|kommentar={{wikipedialänk|Belägringen av Lachowicze}}}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Zaludec i Littoven den 1 Aprilis</div> I dag brachte wåra Volosger Ryttmästaren Renne, som är General Rennes broder, in med 12 Fångar, hwilka berätta, at Fienden ännu ey wore så långt förut, at han icke skulle kunna iniagas, och at marchen går åt Brecest. Det är redan mycket wunnit, at utaf den stora Armeen, som war i Grodno, ey mer än 2000 Hästar och 8000 Knechtar igen äro, och tilstå Borgmästarne och Inwånarne i Grodno enhälligt, at Ryssarne under deras wistande där mist igenom siukdomar öfwer 10000 Man. <div style="text-align: center;">Warschaw den 7 Aprilis</div> Nu förnimmer man ifrån Grodno, at Zarens Favorit Mentzciof, hwilken wid Zarens afresa ifrån Minsk åt Narwen och Nyen hade begifwit sig åt Brecest, hade skickat Zarens befalning til Feltmarskalcken Oglevi, at han ofördröijeligen skulle med Armeen ifrån Grodno upbryta, lemna efter sig alt hwad som Marchen kunde förhindra, och draga sig åt Tycozin och Brecest, til at där sammanfoga sig med en frisk Muskovitisk Armee, som ifrån Minsko skulle ankomma. Til fölie af denne befalningen hade bemelte Feltmarskalk försänkt de swåraste Styckerne i Strömen, efter han i mangel af Hästar ey kunnat föra alla bort med sig, och med de öfrige lättare, som Ryssarne sielfwe hade måst släpa, begifwit sig til wägs, och kommit den 31 Martij til Tycozln, utan at hafwa blifwit af de Swänska angripen. Konungen af Swerige hade på undfången kunskap här om utskickat ett starckt utskott af sitt Rytterie, och fölgde sielf medh hela Armeen efter, så at man här nästan ey twiflar, at Ryssarne, som bestå af idel Footfolck, både kraftlöse och modstulne, hwilka des utan hafwa Stycken och 4000 siuka at släpas med, lära af dem blifwa uphinte. <div style="text-align: center;">Cracau den 7 Aprilis</div> Konung August är på några dagar förrest åt Viesniecz, til at taga Saltgrufworna i ögnesichte, och menar man, at han innan en weka eller 3 lärer begifwa sig til den orten, där alle Troupperne komma at församlas, dem han i egen Höga Person wil anföra. Men sådant lärer mycket blifwa rättat efter Konungens i Swärige rörelser, hwilken säyes wara upbruten och jaga efter den Ryske Armeen, som skal hafwa rymt utur des förskantzade Läger wid Grodno, och ärna sig åt Brecest. Om Högbemälte Konung den samma uphinner, lärer så wäl den ärnade sammansättningen, som månge andre gode anslag blifwa förspilte. <div style="text-align: center;">Utur Littouen den 9 Aprilis</div> Ryssarne hafwa på undfången befalning af Zaren om Påskedagen förlåtit Grodno, och dragit sig åt Tycozin och Brecest. De hafwa i Niemen-Strömen nedsänkt en stor hoop Stycken, och alt hwad eliest ey har kunnat beqwämligen medföras, men de lättare Syckerne hafwa de tagit med sig, hwilka i mangel af Hästar Musqweterarne sielfwa måste draga. Den Swänska Öfwerst-Lieutnanten Trautvetter har med 500 Hästar anträffat 2000 Cossaquer i en liten Stad Niesviec, största delen deraf nedergiort, tagit 200 til Fånga och förstrött de få öfrige, och stuckit Staden i brand. I begynnelsen af denne Månaden war Hans Kongl. May:t af Swerige ännu qwar i Zaludec, men hade någre Regementer skickat förut, til at hugga efter de aftogande Ryssarne, och ärnade sielf med hela Armeen fölia. <div style="text-align: center;">Mitau i Curland den 9 Aprilis</div> Man förnimmer ifrån Riga, at 600 Swänska Ryttare warit utbeordrade åt Bauske, til at inhämta kunskap om Ryssarnas marche, om hwilka man nu har den efterrättelsen, at de öfwer Birsen hafwa gått åt Drüijen, och så widare. Om de Swänskas upbrott ifrån Riga höres ännu iutet, och twiflar man mycket om de lära komma i Fält, förr än gräs blifwer på Marken, hälst och utan dess det ännu seer knapt ut om underhåld här i Landet. <div style="text-align: center;">Johannesburg i Preüssen den 16 Aprilis</div> Man har nu bekommit säkre Tidender utur Littoven, at de Swänske hafwa de utur Grodno flychtande Ryssarne efterjagat, Footfolket uphint och öfwerfallit, och i grund slagit, hwilket skal den 13 hujus wara skedt. Nu jaga de jämwäl efter Rytteriet, Med hwilket de lära på samma sätt förfara, twiflandes ingen på, at de dem lära uttrötta och uphinna. <div style="text-align: center;">Königsberg den 18 Aprilis</div> I dag är en resande utur Littoven hijtkommen, som har den 4 hujus warit i Zaludec, han wet berätta, at Hans Kongl. May:tt af Swerige samma dag om morgonen war der ifrån upbruten, sedan Tidender woro inlupne, at de Swenska förtroupperne hade wid en liten Stad Slonie benämd afskurit de Sachsiske Generalerne Renne och Pflug, medh 6000 man, hwilke alle således hålles för förlorade. Öfwersten Creütz hade jämwäl med ett starckt detachement Rytterij wid en Ort Lakovitz benämd afskurit Mazeppa och Cossaquerne, så at de ey kunna undkomma, och när Konungen i Swerige sådant förnummit, hade han beordrat ett Regemente til Foot och ett Regemente Dragoner med några små Stycken dijt åth, förmenandes man altså otwiflachtigt, at och hela den hopen är förlorat. <div style="text-align: center;">Wijborg den 20 Aprilis</div> Zaren är nyligen utur Littoven til Narven ankommen, och derifrån til det så kallade Petersburg, hwarest han sig nu befinner, och giör allehanda anstalter, owist hwad han täncker begynna. Ibland Ryssarne förspöries en stor Häpenhet och ängslan, hwilken de sielfwe bekänna, af tilståndet så wäl i Littoven som i Ryssland förorsakas. {{Titel|1706. Nº 19<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 8 Maij.}}<div style="text-align: center;">Cracau den 14 Aprilis</div> Konung Augnstus är nu här igen, och låter Fästnings-Arbetet ifrigt fortsättia. Under Grafningen har man igen funnit 32 Metal Stycken, hwilka de Swänska wid deras härwarelse ey kunnat hitta på, och komma här nu mächta wäl til pass. Man har här säkra Tidender, at den Ryske Armeen är ifrån Grodno gången åt Brecest, och skal hafwa Zarens befalning til at jemte Cossaqwerne draga sig hijt åt, och sammanfoga sig med Konung August, men man är här wid Hofwet ey iitet bekymrat öfwer denne marchen, och fruchtar man mycket, at de Swänska torde dem uphinna och illa medfara. Det är ännu owist hwem skal anföra oen Sachsiske Armeen i denne Sommar, ehuruwäl de mäste tro, at det lärer blifwa General-Lieutnanten Brant. Utur Stor-Pohlen är ey något föränderligit inlupit, utan de Swänska låta igenom Partier förkunskapa hela granskapet, och hålla sig i det öfrige ännu stilla, skickandes de i det sidsta slaget tagne Fångarne ifrån sig dels åt Pommern, dels åt Preüssen. Angående Stor-Cantzleren, Biskopen af Ermland, är med Påwens Nuntius så för affärdat, at han kommer utur sin Arrest, och måste resa åt Rom, dijt han ock nu är under wägen. Här är en Enspännare kommen utur Reuschland med tidender at Cron-Felt-Herren Lubomtrsky är död i och tror man, at underfeltherren Siniausky lärer i stället blifwa Cron-Felt Herre, och Smigelsky Under-Felt-Herre. <div style="text-align: center;">Warschaw den 14 Aprilis</div> De Ryssarne, som legat här i Besättning, äro för några dagar sedan med Konung Augusti tilstånd gångne här ifrån öfwer Strömen, til at förfoga sig åt Brecest. Man hade ment at Commendanten skulle med några 100 Sachser blifwa här qwar til at underhålla Communicationeu med den Ryske Armeen i Littoven, man han har jemwäl fått befalning at förfoga sig här ifrån åt Crakou, dijt han och är marcherat. Man har ännu ingen säker efterrättelse ifrån den Ryske Armeen, Det wil fuller säyas, at han skal wara til Brecest ankommen, och wara äfwen widare derifrån gången, somlige säija åt Minsko, och somlige hijt åt Weichseln, til at draga sig up åt Cracou til Konung August, men äfwen denna owissheten lemnar eftertankar, at det måste ey alt wara richtigt, efter man wet, at de Swänska starkt dem eftersatte. Utur Reüschlandspöries, at Muskowiterne, som liggia i Zamosce där anläggia nya Fästningswärk, men de som warit af Maxeppa lemnade i Broda, hade förlåtit Orten, lagt Styckerne på Wagnar, ochmed det bytet farit de ras wäg åt Ukraine. Man begynner här tala om ett Upror i Ukraine, och at Cossaqwerne ey welat efter den sidste Tractatens innerhåld inrymma Fästningen Biala Cerkiau, utan twungit Republiqwens Commissarier at fara deras wäg igen. <div style="text-align: center;">Utur Littouen den 16 Aprilis</div> Alle Troupperne som stått wid Raven och Vilna, äro gångne tilbaka til at stöta til den Swänska Armeen. Det skrifwes utur Curland, at de Swänska lagade sig i Riga til at gå öfwer Düna Strömen, och att Öfwersten Baner med 2 Regementer skulle fatta stånd i Mitau. I Libou woro en Öfwerst-Lieutnant med eu Battaillon redan ankommen, och hade där funnit 31 Stycken, som Ryssarne efter sig lemnat, samt i Magasinet någotProviant och hafra. Ryssarne, som gått utur Curland, säyes gå åt Smolensko, hwilken Stad Zaren låter med att macht befästa, och alla wägarne dijt åt förhugga. <div style="text-align: center;">Königsberg den 21 Aprilis</div> IFrån Johansburg och flere Orter wid gräntzen äro wisse Tidender inlupne om det, som emellan Ryssarne och de Swänska förefallit är. General Lieutnanten Grefwe Schlippenback hwilken har warit på wägen til det Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret, har måst wända om igen åt Johansburg, aldenstund en Enspännare hade bracht honom tidender, at hela den Swänska Armeen war i full marche, och at de Regementerne, som jagat efter de utur Grodno undanrymmande Muskowiterne, hade dem den 13 hujus uphint, och Fotfolket aldeles nedergiort. Rytteriet war något längre förut kommit, och hade redan ifrån Brecest begifwit sig åt Minsk, men de blefwo starkt eftersatte, och som de woro aldeles utmattade och hade en lång wäg för sig, trodde man, at ey många af dem skulle kunna uudanslippa. Detta blifwer bekräftat genom ett Bref, som en Tysk Officerare, hwilken tienar under de Ryske Troupperne, har ifrån Brecest skrifwit til en sin betiente, den han hade hijtskickat til at här läta något upköpa och förfärdige. Han berättar honom, at Konungon i Swerige hade i största hast förfölgt Ryssarne, som gått utur Grodno, Fotfolket uphint, angripit, ock så öfwer ända kastat, at de ey mehra kunnat bringas til stånd, warandes där wid många 1000 nedergiorde, och deras Trotz, Stycken och Ammunition förlorat. Rätte omstänoigheterne af alt detta lärer man fuller innan kort kunna erhålla• Man talar och framgent om uproret i Ryssland, at det mehr och mehr tiltager, men det är sälsamt at man ey skal kunna rätta sammanhanget erfara. Det är wist, at ock Cossaqwerne i Ukraine hafwa sig upkastat, och torde den oroon ey mindre bry Zaren, än den förre. Här är en Enspännare kommen utur Reüchland til Furstinnan Lubomirsky med tidender, At Hennes Herre Cron-Felt-Herren Lubomirsky är den 10 hujus död blefwen, hwar uppå hon ofördröyeligln begifwit sig här ifrån. {{Titel|1706. Nº 20<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 15 Maij.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudqwarteret Zaludec i Littouen den 4 Aprilis</div> WIj bryta nu i morgonstunden up här ifrån til at jaga efter Ryssarne, ifrån hwilka man förnimmer, at the några Fältstycken hafwa ifrån Grodno med sig tagit, men de andra uti Niemen försänckt, eller uti wärcken nedergräfwit. Många siuke, som de ey kunnat bortföra, hafwa de än lefwandes kastat i strömen, men ändå lemnat 60 efter sig, och där ibland 3 Swänska fångar. I går wiste sig ett Ryskt partie på andra sidan om strömen Sczaraz [..] mijl här ifrån, och wille där hindra dem, som warit utsände at jämwäl öfwer samma ström slå eu brygga. Man tror dem snarare warit utskicka e til at gifwa acht på de Swänskas förehafwande, och blef straxt ett partie efter dem utsändt. De Swänske Volosgerne äro så inhitzade, at de nu gå på som käcka Soldater. Hans Kongl. May:tt har 9 Standarer allenast af dem hoos sig, hwilka giöra god tienst, och hafwa alle partier wäl förrättat, då ock altid en Swänsk med dem warit. När de för 3 dagar sedan togo Ryttmästaren Renne, woro de allenast 24 man starcke, hwaremot fienden war 50 man. Uti Mirs hafwa 100 af dem anfallit den ena ändan på byen, hwarest lågo 2000 Cossaqwer, och sedan de slagit sig igenom, gått på 9 Standarer Littouer, hwilka de äfwenwäl skringrat, gått sedan samma wäg tilbaka, då Cossaqwerne woro upstälte, och slagit sig åter igenom, samt bracht 10 fångar med sig tilbaka. Öfwersten Düker har fört hijt med sig ifrån Vilna de upburne Contributions penningarna, så wäl som mycken Ammunition och kläde, som Ryssarne där hafwa qwarlemnat, och huruwäl han til sitt förra partie ey fått mehr förstärckning än 300 hästar, så hafwa doch 4000 Ryssar och Cossaqwer ey understått sig honom at angripa, utan låtit honom oanfächtat gå fort. I Lakovice hålles 3000 Cossaquer inneslutne af 2000 Ryttare och Dragoner under Öfwersten Creütz, och som några stycken redan äro dijt sände, så förmodar man snart kunna dem twinga. Man har berättelse ifrån Vilna, at de Swänske Fångarne som där i negden wid ett och annat tilfälle blifwit tagne, måste en omennisklig hårdhet hoos Ryssarne utstå, i det de icke allenast blifwa slutne uti järn och blockar, utan och ifrån de kläder beröfwade, som den Lutterska Församlingen dem gifwit, och sålunda uti kölden halfnakue bortförde. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Jesernice i Littoven den 13 Aprilis</div> Sedan wij den 4 hujus ifrån Zaludec upbruto, hafwa wij under en swår marche Ryssarne efterjagat, men ännu ey kunnat få dem fatt, de hålla sig uti Morasige orter och emellan strömarne, på det de så myckit lättare måtte undankomma. Som det är owist, om wij ännu kunna hinna up dem, torde Hans Kongl. May:tt wäl uppehålla sig här i negdeu til gröna gräset kommer, ehuru wäl det är än owist. I medler tid är ett detachement afskickat åth Grodno til at nederrifwa de af Ryssarne där giorde Fästningswärcken, och til at upfiska Styckerne, som i Niemen strömen blifwit försänckte. <div style="text-align: center;">Cracau den 20 Aprilis</div> Konung Augustus har förordnat Cron-Under-Feltherren och Woiwoden af Belsk Siniawsky til Cronfeltherre i den afledne Lubomirskys ställe, och Cron Referandarien Kzewcsky til Woiwod af Belsk och Under-Feltherre. Någre andre tienster äro dårjämte bortgifne af mindre wärde. Generalen Brandt har antagit befählet öfwer de Sachsiske troupperne, för hwilka både beklädningar och gewähr redan äro hijtförde, och ersättnings manskap utur Sachsen förwäntas. Här sayes, at Stgrostens Lubomirsky Slott Lubow har gifwit sig i Konung Augusti händer, och at därinne en stor myckenhet Ammunition och ett skönt Artollerie skal wara funnit, Men Starosten sielf förmenes hafwa begifwit sig åt Ungern. Med fästningswärcket blifwer här flitigt fortfarit, och är man i wärcket begrepen at leda watnet utur Weichseln runt omkring Slottet, hwilket wäl torde en lång tid och mycken omkostnad fordra. <div style="text-align: center;">Warschaw den 24 Aprilis</div> Sidsta tidenderne ifrån Brecest förmäla, at den Ryske öfwerblefue Armeen war ifrån Grodno dijtkommen, och widare derifrån gången öfwer Kowle åth Luko i Volkinien, til at där uthwila. 4 Ryske Dragone regementer, som hafwa warit hoos Konung August, hafwa skilt sig ifrån honom och gått öfwer Lublin åth Volkinien til at sammanfoga sig med den öfrige Armeen. Man säger, at bemälte Armee har Zarens befalning til at draga sig aldeles tilbaka til Ryska gräntzen, i medler tid förnimmas de Swänske, som stått ey långt ifrån Glonim, om de ärnade Ryssarne widare förfölja. Rychtet går, at de Swänske hafwa fått fatt på den, som för några åhr sedan, och wid begynnelsen af detta owäsendet, har i Littouen Marschalcken Sapieha nedersablat. <div style="text-align: center;">Dantzig den 28 Aprilis</div> Här hafwa warit tidender ifrån Königsberg och Kauen, at de Swänske förtropperne hade uphint och slagit det Ryske ntur Grodno gångne footfolcket, samt wid Slonie afskurit Generalerne Renne och Pflug, såsom och at Öfwerst Creütz hade i Lakovice inslutit en stoor deel af Cossaqwerne, om icke ock Mazeppa sielf. Men nu förnimmer man utur Pohlen, at det Muskowitiske footfolcket, hwaribland en stoor hoop siuka skola wara, är Brecest förbij gånget, och förer med sig en stor hoop stycken, tagandes wägen åt Kiow, och at någre 1000 Cossaqwer med trotzen följer efter. De som i Lakowice af Öfwersten Creütz hållas insperrade, skal wara allenast ett Detachement, om hwilket man sedermera ey har något förnummit. Det Kongl. Swänska lägret stod ännu wid sidsta brefwens afgång wid Jesernice 2 mijl ifrån Rosanna på wägen åth Brecest. I desse dagar har här warit ett rychte, at 5000 man af den Pohlniske Cron Armeen woro i antog hijt utföre, til at taga qwarter i Preüssen, och at redan partier deraf skola wid Graudentz wisa sig, hwilket lärer i landet förorsaka stor larm, det är wist, at ett partie af 2000 man af Smigelskys och Chomentsuskys folck dragit sig wid Culm tilsamman, som lära med ströfwande och plundrande öfwer alt illa framfara. Utur Curland berättas, at de Swänska hafwa den 19 hujus fattat stånd i Mitaw och Bauske. Det är för kort tijd sedan en liten Tractat på Swänska hoos Booktryckaren Olans Eneus uplagd och utgifwen, som har til titel : Beskrifning om Rysslands belägenhet, gräntzor, Landzskaper, Städer, Styrelsemacht, plägseder, och andra beskaffenheter nu för tiden. Och såsom samma Tractat befinnes wara obetäncksamt upfyld med åtskillige orimligheter och uppeubar osakning, twärt emot den bättre kunskap, hwilken andre [..] in, och utrikes utgångne skrifter i samma materia nöijachtigt bracht i liuset: Så hafwa wederbörande funnit nödigt at förbiuda samma Tractats debiterande, och alla befintlige exemplaren deraf indraga ; Blifwandes nu här med hwarjom och enom kungiort, at eho som något exemplar kan hafwa sig tilhandlat, må det samma ifrån sig til Kongl. Archiwum inlefwerera: I widrigt fall, och om någon warder befunnen at det hoos sig behålla och förwara, lärer en sådan med alfwarsam näpst blifwa ansedd. {{Titel|1706. Nº 21<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 22 Maij.}}<div style="text-align: center;">Cracau den 28 Aprilis</div> Hofwet begynner här see något ängsligt ut öfwer de tidender, som utur Littowen och ifrån den Ryska Armeen inlöpa. Det behagar ingalunda, at alla Ryska Troupperne, som här och där i Rijket kunna sig infinna, äro wordne återkallade, och ehuruwäl det försäkras, at förbundet emellan Konung August och Czaren alt fort skal hafwa bestånd, och at Ryssarnes afseende är allenast, at draga de Swänska efter sig, så at de på den ena stdan, och Konung Augnstus med sitt Folck på andra sidan måtte tillijka kunna dem anfalla, så wet man likwäl intet, huru wida man på sådant kan bygga. Konung Augustns har fördenskul affärdat Littowiske Referendarien til Czaren, til at förnimma hans rätta mening och anslag, efter hwilkens återkomst man något wissare om allsamman lärer kunna sluta. I medler tid förfar man mycket ifrigt med Fästningz arbetet wid Slottet, til at kunna på alt fall Fienden efter ytte sta möyelighet emotstå, och äro åtskillige när in til Slottet belägne huus, så wäl som sielfwa Slottsporten nederrifwen, til at desto bätter kunna leda Watnet omkring, Men Koppar Blecket, hwar med Slottet warit betäckt, har Konung Augustus låtit aftaga, och föra åt Sachsen. Detta Woiwodskapet, så wäl som det Sendomiriske, känna af Konungens Troupper en ganska stor last, och blifwa de nye pålagor af dem med stor wåldsamhet indrefne. Smigelsky ar för några dagar sedan med 3000 Man til Häst här ifrån affärdat åt Stor Pohlen och Preüssen, til at uphäfwa de Swänska, om möyeligit är, som där indrifwa Contributionerne. Man förnimmer, at General Renskiöld med den Swänska Armeen begynner sig röra ärnandes sig hijt upåt. Hans Troupper hafwa nyligen wid Petricow några Polniske Partier öfwerfallit, slagit och förströt, och står der hän, om Smigelsky kom i wägen den skadan hämnas. <div style="text-align: center;">Warschaw den 1 Maij</div> MAn har nu haft Bref ifrån Brecest af den 19 Aprilis öfwer Lublin ankommne, at sedan den Muskovitiske Feltmarskalken Oglevy warit med det Ryske Fotfalket derifrån upbruten in åt Volhinien, hade General Lieutnanten Renne med största delen af det öfwerblefne Rytteriet där blifwit något qwar stående, dels til at betäckia Fotfolkets Marsche, dels til at gifwa acht på de Swänskas förehafwande. Han hade genom sina utskickade Partier fått kunskap, at de Swänske förtroupperne låtit see sig 7 Mijl derifrån emellan Silce och Pruzana, hwarpå han utsändt General Majoren Pflug med ett starckt detachement til at förhindra dem öfwergången öfwer passet, och sielf med det öfrige Rytteriet fölgt småningom efter. Bemelte General Major hade och wärckligen wid samma Pass satt sig de Swänska emot, men aldenstund han ey haft Stycken med sig, och de Swänska, hwilka der med warit försedde, starckt på honom skutit, har han måst hufwudstupa wijka tilbaka, och sammanfoga sig med General Lieutnant Renne, hwilken sedan han jämwäl dragit til sig Besättningarne utur Tycozin och Brecest, hade i hast marcherat efter den öfrige Armeen, som redan warit til Olika i Volhinien undankommen. {{Titel|1706. Nº 22<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 29 Maij.}}<div style="text-align: center;">Utur Littouen den 30 Aprilis</div> DEn Swänska Armeen har med Storm intagit Fästningen Sabiersk, Furst Wiesnowiesky tillhörig, och Besättningen, som bestod af 1800 man, nederhuggit, Frälsat en hoop Swånska Fångar, som där inne warit förwarade, och fått 70 Metal Stycken och en stoor hoop Ammunition til byte. Konungen i Swerige är där uppå widare med några 1000 Man til Häst gången åt Pinsk til at Ryssarne efterjaga, togandes och Konung Stanislaus, samt Felt-Herren Sapieha och Woiwoden Potocky samma wägen. Några 1000 Swänska äro skickade åt Slusk och Lakovice samma orter at intaga, jämwäl ett annat starkt detachement åt Volhinien affärdat. Här i Littoven falla efter hand alle Woiwodskaperne och Landskapen til Konung Stanislaus, och har Felt-Herrcn Sapieha redan öfwer 80 Compagnier tilsamman. De Ryske Troupperne, som förlåtit Curland, äro ey längre komne, än en del til Drüyen och en del til Polotsk, och som deras Hästar i mangel af Foder nästan alle äro döde, så menar man, at de lära til widare besked blifwa där något qwarstående. Felt-Herren Mazeppa säyes hafwa begärt af Furst Wiesnowiesky, at han måtte inrymma honom Fästningen Büchou wid Dnieper Strömen belägen, eliest wille han den samma med wåld sig bemächtiga. Wiesnowiesky hade höfligen där på swarat, at han hwarken af Zaren eller Konung August hade der til någon befalning, och kunde det wara lika mycket, om Orten af Ryssar eller Polackar innehades, men Mazeppa har sådant oachtat Staden angripit, och blifwit med hugg derifrån afdrefwen. <div style="text-align: center;">Cracau den 4 Maij</div> Den Littoviske Referendarien som warit skickat til Zaren, är ey widare gången än til den aftogande Ryska Armeen, den han träffat wid Kolki i Volhinien. Han är nu hijt tilbaka kommen, och har bracht swar med sig ifrån Zarens Favorit Mentzicof til Konung Augustus, med försäkran at Zaren til ingen annan ända drogo sine Troupper utur Pohlen än til at låta dem taga någon frisk luft efter så stora utståndne beswärligheter och til at låta dem desto frijare sammanfoga sig med sine öfrige Troupper wid Gräntzeu, och sedan wändasig dijt, där det mäst giordes af nöden, warandes ingalunda Zarens mening at träda ifrån det slutne förbundet. Detta blifwer här så utgifwit, i medler tid äro bemelte Ryssarne straxt efter Referendariens afresa ifrån Kolki åter upbrutne, och tog genaste wägen åt Kiow, ärnandes ey stadna för än wid Czernopel, hwarest jämwäl de öfrige lfrån andra Ortertogande Troupperne lära til dem stöta. Hwad här under widare för afseende dölies kan mam ännu ey gissa. Om de Swänskas Marche höres så mycket, at de jaga efter Ryssarne, det mästa de kunna, och skal Woiwoden af Kiow Potocky wara med sitt manskap redan til Chelm ankommen. Den Rensköldtske Armeen i Stor Pohlen drager sig wid Posen tilsamman, derföre är General Lieutnanten Brandt beordrat at ofördröyeligen sig til de Sachsiske Troupperne förfoga. <div style="text-align: center;">Warschaw den 5 Maij</div> I från Lublin berättas, at Kouungen i Swerige är med 6000 Hästar gången öfwer Pinsk efter Ryssarne. I fall nu desse hålla Stånd, som de föregifwit sig wilia göra, torde man endera dagen om någon träffning förnimma, ehuruwäl det förwisso säyes, at Ryssarne utan at sig längre uppehålla hade fulfölgt deras marche genaste wägen åt Kiow, och at de Swänske skulle swårligen kunna dem uphinna, omskiönt de på alle wägar dem eftersatte. <div style="text-align: center;">Dantzig den 12 Maij</div> De sidsta Polniske Brefwen med bringa, at det Swänska Footfolket har stanat i Brecest, hwarest Hög-qwarteret är tagit, men at Rytteriet på åtskillige wägar Ryssarne efterjagade. De Swänska hafwa i Littoven med stormande hand intagit Fästningen Sabiersk, nedergiordt 1800 Cossaqwer, och derinne funnit 70 Metal Stycken, mycken Ammunition och Matwaror, samt ett anseenligit af dyrbara saker, som ifrån Landet deromkring warit dijt införde at förwara. Många förnähme Personer hafwa där och hlifwit til fånga tagne. Wid Slusk säyes de Swänska jemwäl hafwa uphindt 4000 Muscoviter och Cossaqwer, och dem alla nedergiordt. <div style="text-align: center;">Stockholm den 29 Maij</div> Med den nu äfwen ankomne Posten äro jemwäl Bref ifrån Kongl. Swänsia Hufwud-Qwarteret Pinsk af den 28 Aprilis, hwarutinnan gifwes tilkänna, at alt står wäl til, at Ryssarne på åtskillige orter blifwit uphinte och nedergiorde, och at i synnerhet 5000 af dem äro af Öfwersten Creütz wid Lakovice slagne samt en hoop Fanor och Stycken eröfrade. {{Titel|1706. Nº 23<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 5 Junii.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Kletsk}}}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudquarteret Pinsk i Littoven den 28 Aprilis</div> Et Ryskt Partie hade 2 dagar tilförende wijst sig wid strömen Scaras, 2 mijl ifrån Orlova, men det tog strax flychten, och kunde ey uphinnas af de utsände Volosgerne, hwilka doch inbrachte 7 Fångar af Baronovitz Folck som hade afbränt den gamla Bryggan wid Blonie. Hans May:tt gick öfwer Scaras några mijl bätter up utan hinder, och kom igenom Jesernice den 14 hujus til Rosanna, uti temmelig slemma och diupa wägar. Fienden som mente at Hans May:tt wille gå öfwer Elfwen Jasiolda wid Sielce, har där giort fem Skantzar, och dem med Stycken och Folck besat, hade och upkastat alla Bryggor, samt Skogen på en half mijl igenfält. Det samma förehade de och wid Staden Bereza 2 mijl bätter neder, men kunde det ey fulborda för Hans May:ts hastige ankomst, hwilken den 17 hujus tog med sig 2 Battailloner af Gardet, några 100 Volosger, samt några Fältstycken, och rykte der med til watnet; lät strax derutaf skiuta på Fienden, som til 1500 Dragoner höllo på andra sidan, och mitt uti det wida och Morasiska Passet hade på en Holma upkastat en Skantz, den de med något Manskap besatt, wäntandes samma dag mer Folk til sig, och några Stycken, som stodo 2 mijhl der ifrån. Så snart desse sågo, at de Swänske, oachtat at alle Bryggorne woro upkastade, begofwo sig i watnet, och alt in til midian, och somlige in til halsen, wadade åt dem, förlupo de alle Poster, och togo flychten, sedan de 20 döda eller sårade efter sig lemnat, och ibland dem en Fransösk Capitein, hwilken af en Stycke Kula war illa sargad. Denne gaf om Fiendens förehafwande god uplysning, och önskade för sin död see Konungen af Swärige, då han med glat mod wille aflida. När de hoosstående wiste honom Hans May:tt, som ibland de första war öfwerkommen, önskade han Hans May:tt lycka och wälsignelse, beklagandes at han emot en så stor Konung hade kommit at fächta, och dödde några timmor därefter. Alle förundrade sig der öfwer, at Fienden så snöpeligen hade förlupit en så fördelachtig Ort, där ett ringa Manskap som haft Hierta i sig, en del Armee hade kunnat afhålla. De Ryssar, som här och uti negden hade stått, förströdde sig uti små hopar på alle wägar och uti Morasten, så at man några ense alenast här och där kunnat upfånga, en hoop äro och utaf Bönderne i hielslagne. De som lågo uti Skantzarne wid Sielce, hafwa sammaledes strax förlupit den Posten, och med stor förskräckelse begifwit sig i säkerhet, Hans May:tt lät dagen efter Armeen gå öfwer Passet, och kom den [..] hujus til Staden Chomska genom en wäg, där inwånarne berättade ingen Armee för detta hafwa gått. Samma dag råkade några Hof-betiente, som tillijka med Skattmästaren Sapieha hade kommit wilse ifrån stora wägen tilsamman 14 Personer, uti Skogen med 3 Fanor af Poceis Folck, hwilke under en Öfwerst Lieutnant Keinert benämd ärnade sig til Slottet Sca:bern en half mijl ifrån Staden belägit, med 70 wagnar Miöl och åtskilliga matwaror. Sedan de Swänske fölgt demett långt stycke på sidan, red Ryttmästaren Fock, som och war i föliet, til dem, och befalt dem gifwa sig, eller de skulle alle blifwa nedhugne utaf Armeen, som woro wid handen, hwaraf de blefwo skrämde, och strax lade ned Gewäret, blifwandes sedan i Triumph af desse twå Personer förde in emot Chomsa där några Fanor Dragoner, som efter erhållen kunskap woro utsände, dem emottogo och i Staden beledsagade. Hans May:tt befalte, at alt Gewäret med deras 3 Fanor, wagnar Officerare skulle qwarhållas, men skattade ey wärt at behålla de gemena hwilka den föliande natten blefwe lösgifne at gå, hwart de wille, sedan man deras Livries-Råckar til hälften, och håret på den ena sidan hade afskurit. Den fångne Öfwerstlieutnanten hade ett Bref ifrån Pocey med sig, hwaruti han befalte Commendanten på Slåttet Scabern, sedan han nedsänkt de 40 där befintlige Stycken, lemna Fästningen, och draga sig uti Morasten med Besättningen, som bestod af 1000 man, Hans May:tt wille hwarken sända honom brefwet, eller angripa Fästningen, utan lemnade allenast 112 Ryttare och Dragoner at hålla dem inne slutne, och kom den 24 til Pinsk med några Regementer, hwilka Hans May:t därsammastädes wille några dagar rasta efter en så mödosam resa, och lät den öfrige Armeen blifwa tilbaka, sedan man förnummit, at Ryssarne utan uphörande Natt och dag hade så långt lupit undan at de allaredan woro komne in uti Volhinien. De som dem sett förbi gå, hafwa ey nogsamt kunnat beskrifwa, med hwad bäfwan och räddhoga de hafwa skyndat sig. Berättandes ock, at de dageligen hopetals dödt och stulpit neder på wägarna, då de siuklige och utmattade af deras egne blifwit ihiälstuckne. Således har den stälte Krigsmachten, som i förledne bestod af 26000 eller som andre försäkra, af 30000 man, det utwalde Ryska Manskapet, så snöpligen förlupit Littowen, sedan den i Grodno war så försmält, at ey 10000 til Häst och Foot gått derut, de och i det starka flychtandet ännu mycket förminskade. De hafwa för sin utgång, afsänt 4000 siuka, och nedergräfwit samt i Niemen försänkt de mäste Styckerne, til antalet några och 80, tagandes allenast 20 små med sig, hwilka de ännu under wägen hafwa måst nedergrafwa. Man hade kunnat förmoda, at desse icke heller skulle undkomma, där den olyckan ey hade händt med Bryggan wid Orlova, som så länge Hans May:t uppehållit, Men så hafwa dock Ryssarne uti intet Fältslag mehr kunnat förlora, än de nu lidit i Grodno och på flychten. Fast det Swänske Folcket utståt något beswär i de slemma wägarne, så hafwa de doch allestädes funnit gott förråd uti qwarteren, efter de mäste Godz, hwarigenom de gåt, hafwa hört til Radzivil och Wisnoviesky, och flere af det widrige Partiet, hwilka sitt egit förskont, då andra mycket blifwit fasttagne. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 4 Maij</div> Hans May:tt är i går morgon bittida afrest, utan at man rätt wet, hwart åt resan gått, doch förnimmer man, at något wichtigt är förhanden. Några mena, at Hans May:t wil Fästningarne Lachovice och Scaber hårdare låta tilsättia. För den förre ligger ännu Öfwersten Creütz, och hoppas snart blifwa mästare deröfwer, sedan han den Fientlige undsättningen har slagit och förjagat. Den bestod af 2000 Ryssar til Foot och 4000 Cossaqwer til Häst, som wid Minsk legat i förleden Winter. När Öfwersten förnam desse wore i antogande, lemnar han Öfwerst Lieut. Trautweter med 300 Hästar at hålla Lachovice innestängt, som har en Besätning af in emot 3000 Man, och går med 1500 emot Fienden til Staden Kletz 3 mijl derifrån. Och ehuru wäl han hade ett trångt Pass at gå öfwer hwarigenom en allenast i sänder kunde öfwerkomma, så har han icke dess mindre i förståne med 50 Dragoner trängt sig igenom, med hwilka han straxt fienden angripit, och så länge uppehållit, til dess de öfrige kommo efter, då ett skarpt fächtande begyntes som doch ey länge warade, innan hela Fiendens macht blef öfwerända Kastad. Cossaqwerne blefwo straxt med Wärian i näfwan ansatte, och ut i ett Morast förjagade, där de sina Hästar förlupit, och gifwit sig på alla Wägar, men blefwo icke des mindre störste delen nedskutne i träsket. Det Ryska Footfolcket begynte straxt derpå at löpa, och kasta både Gewär och Kläder ifrån sig, men måste til 1500 inom ett litet stycke sättia Lifwet til, och de öfrige, alt som man dem kunde uphinna. Det som är under wärt, har man på Swänska sidan ey fätt mer än 8 döde och 19 sårade. Man har tagit en Öfwerste och 70 Gemene Ryssar Fångne, tillijka med 10 Fanor och 4 Metal Stycken samt annat byte. Som de i Lachovice i medler tid giordt 3 utfall, men altid blifwit lyckeligen tilbaka drefne, skyndade Öfwerst Creütz med någre Standarer sig tilbaka. De Belägrade, som sågo honom med så ringa Manskap komma igen, mente at han warit slagenoch begynte derföre med Skiutande och Trumetande göra sig lustige, men deras glädie warde ey länge, då de öfrige Troupperne kommo efter, och uti deras åsyn de eröfrade Fanorne, Stycken och Fångar blefwo upstälte. Twå dagar förr än detta skedde, hafwer en Swärm af desse Cossaqwer öfwerfallit Ryttmästaren Soop, uti en skog, då han med 6 man wille gå derigenom, han hafwer sig länge förswarat och åtskillige nedergiordt, til des han af mycken hetenblef omringad och nedhuggen, warandes en Ryttare allenast undkommen.<br> P. S. Nu på stunden får man kunskap at Fästningen Scabers i går har gifwit sig på nåd och onåd, hwaruppå öfwersten C. Gabriel Horn med sitt Regemente straxt gått in. Hela besättningen 800 man äre giorde Krigs-Fångar, och äro där tagne 48 metal Stycken med mycken Krigsrustning, 2000 Tunnor Miöl samt dyra saker, som dit warit införde. Hans May:t har straxt därpå afsändt Artolleriet til Lachovice, och satt sielf efter. Scabers är belägit i ett Morast wid strömen Jasiolda, där Passet och en Brygga är öfwer Elfwen, har myckit breda och diupa Grafwar, samt så höga Wallar, at alle Husen därinne af dem betäckias. Det har hört Printz Wiesnowiesky til. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 6 Maij</div> I dag är en Enspännare kommen ifrån Öfwerst Creütz med Tidender, at också Lachovice blifwit twunget at gifwa sig på nåd och onåd, hwarest man fått 600 Fångar, Stycken, Ammunition och annat mera. Man tror, at alle desse eröfrade Fästningarne lära i stånd nederrifwas. {{Titel|1706. Nº 24<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 12 Junii.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudqwarteret Pinsk i Littouen den 15 May</div> Nisvicz är, såsom Scabers eller Scabiercz, och Lachovice intagen och sprängd, hwilken har warit den skönste och bäste Fästningen i Littouen, och war nu allenast försedd med 15 Stycken och 90 Soldater, förutan några 100 Bönder och Judar som til besätning dijt warit indrefne. De sednare tillika med Commendanten och 2 Lieutnanter som warit gamle, har man låtit gå, men Soldaterne giort til Krigsfångar. Man har på desse 3 Fästningar fått til 70 Stycken, som alle äro sprängde eller försmälte, och til 3000 Fångar, warandes uti Lachovice allena 1500 Cossaquer och 300 Littouer tagne. På det sättet blifwa här wid Armeen in emot 5000 Fångar, de förra inberäknade, som på åtskillige ställen äro tagne. Adeln wiser sig öfwer desse Fästningarnes förstörning mächta glad och förnögd, emedan de mächtige Familierne der utur, såsom med ett betzel, dem för detta hafwa twingat til at göra efter deras behag, och äro strax Landdagar utskrefne til Scydlovice och annorstädes at uprätta en Confederation för Konung Stanislaus. Viesnoviesky, Laginsky och Sienitsky hafwa wikit undan til Ryske gräntzen, där de besatt Büchau, men intet welat släppa Mazeppa derigenom, när han med sitt öfrige Folck har gått åt Ukraine. Slucz, som är en stor Stad, med 14 Bastioner och ett Slott befäst, har ey allenast sänt til Öfwersten Creütz, då han låg för Lachovice, Stycken och Krut, utan och strax öpnat Portarne för de Swänske, hwarföre Hans Kongl. May:tt så derföre, som i anseende til Huset Nidburg, hwaraf en Princessa är der til Arfwinge, och så Staden har förskont, och jämwäl tillåtit, at Besätningen bewarat Portarna med egen Wacht. Cossaquerne hafwa wäl i förleden Winter genom list då Mazeppa utaf Gouverneuren där sammastädes blef gästbuden, skaffat sig in i Staden, men när de kommo tilbaka ifrån Lachovice, äro de ey insläpte och hafwa på 2 Dagar 150 af dem, som i Slaget wid Lachovice blifwit sårade, dödt wid Stadzwallarne. Man befinner nu denne Segren wara mycket större, än man i förstone berättat, i det at Borgmästaren i Lachovice bewist med sin Lista, at han på det ena stället allena har låtit begrafwa 2025 Ryssar, och Cossaquer, och på ett annat längre bort 600, förutan de månge och store hopar, som här och där uti Skogarne och Morasten finnas obegrafne, så at de som dem sedt, skatta antalet på de slagne til 6000 Man, deremot på de Swänskas sida 7 allenast äro döde och 19 sårade, såsom den sedermera inkomne förteckningen wisar. Denne förrättningen skattas så mycket fördelachtigare, som hela Littouen sålunda är befriat ifrån den stora myckenheten af Ryssar och Cossaquer, som Landet på en tid hafwa öfwerswämmat: och kan nu råda sig sielf til bästa, sedan ingen Fiende hwarken af främmande eller inhemske war at finnas, förutan wid Ryska gräntzen, hwilka man och lärer finna utwägar til at widare förjaga. Wid desse Fästningarnes öfwergång äro en hoop Swänske Fångar igentagne, så wäl som någre Lifländske Bönder, hwilka utaf Muscowiterne warit bortförde, och til Cossaquer och Tartare bortsålde, hwarifrån de sedermera til Littouen äro komne. På sidan åt Brecest skal Baranovitz nppehålla sig uti Morasten med 300 Man, hwilken i desse dagar har uphäfwit en Qwartermästare med 5 Man utaf General Major Meijerfelts Regemente, men då han uti Cobrin en liten Stad och 3 Mijl ifrån Horodecs belägen, wille angripa 40 Swänska Dragoner som där lågo, hafwa någre fåå i förstone til Foot honom uppehållit med deras Skiutgewär, och så snart de öfrige kommo til Häst, gingo de samtliger på honom löst, nederlagde 20 Personer och de öfrige förjagade. Man har sedermera ett starckare Manskap utsänt, at ock det Landstreket ränsa ifrån detta swärmare Partiet. Så snart som de i Slucz, och annorstädes efterlemnade Partier kunna hinna tilbaka, sedan de afbränt och förstört alla Cantzleren Radzivils och Viesnovoieskys godz, lärer Hans May:tt gå här ifrån widare. I medler tid drager Woiwoden af Kiow Potocky sig åt Tikozin, hwaruti någre få allenast sedan Ryssarne den Fästningen lemnat, utaf det widrige Partiet äro inlagde. Man har wid Grodno nu påfunnit de ställen uti Niemenströmen, hwarest Ryssarne deras mäste och grofwaste Stycken hafwa nedsänkt uti stora Wirtinner eller Farkostar, dem de fört något afsides och sedan igenomborat, på det de så mycket lättare skulle kunna Styckerne igenfinna. {{Titel|1706. Nº 25<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 19 Junii.}}<div style="text-align: center;">Schneidemühl wid Noteczströmen i Stor-Pohlen den 23 Maij</div> För 8 dagar sedan blef Öfwerst Lieutnanten Wrangel beordrat at med 400 Hästar gå öfwer Wartaströmen och upsökia Suinarsky, som allestädes omkring ströfwade, och Landet med pålagor och brandskattning betungade. Wij togade nästan dag och natt, och hade honom altid på 2 eller 3 Mijl allenast för oss, så at han ey kunde allestädes den påbudne skatten inbringa. På sådant sätt hafwe wij honom emot 40 Mijl eftersatt, til des han wid Wronky har måst gå öfwer Wartaströmen. Under wägen i ett Slott träffade wij en Lieutnant med 34 Hästar, hwilka af Förtroupperne, som bestodo af 16 Man, blefwo mästedels tillika med Lieutnanten nederhugne, och allenast 9 til fånga tagne. Såsom man i Wronky ingen wiss kunskap kunde bekomma, hwarest Swinarsky sig uppehölt, skickade Öfwerst Lietnanten en Capitein med 150 Hästar åt Zarnikou, men efter där af ingen Fiende något hördes, kom bemälte Capitein tilbaka til de öfrige Troupperne wid Sloppe, hwarifrån wij samtligen togade widare åt Staden Cron, där man fick kunskap, at Swinarsky i största hastighet hade dragit sig åt Schneidemühl 2 Mijl derifrån, sedan han fått efterrättelse, at wij woro honom på en half Mijl när på hälarne. Han gick wid samma ort öfwer Bryggan, lät kasta den af efter sig, och satte sig på fältet wid Förstaden. Öfwerst Lieutnanten, som om aftonen fick wid Cron denna efterrättelsen, beslöt at honom öfwerfalla, samt Capiteinen Strömsköld med 100 Hästar toga genaste wägen åt Schneidemühl, befallandes honom at ey röra sig eller göra något wäsende förr än han finge höra skiutas, men han sielf gick med 300 Hästar öfwer en Brygga, som war öfwer strömen Kedna, en Mijl högre up. Wij kommo i dagningen an på Fienden, som stod 500 Man starck på Fältet, men som wij hade många trängsel at igenom gå, och fördenskul ey hinte alla fram i sänder, så träffade Öfwerst Lieutnanten allenast med 40 man strax på dem löst, och slog dem på flychten. De flychtande råkade ihop med Capitein Ehren Preüs, som närmast efterfölgde, och blefwo altså på alla sidor til största delen nedergiorde, och de öfrige jagade tilbaka i strömen, hwarest de jämwäl satte lifwet til, och ibland dem en Major, och Suinarskys Broder. Suinarsky sielf hade lagt sig in i en Lada, och blifwit af ett Qwinfolck warnat, så at han halfklädd sielf siunde kom derifrån, sättiandes Capitein Ehren Preüs honom häftigt efter, men kunde honom för hans snälla häst skul ey uphinna. Utaf hela detta roofföliet, hwilka woro 500 Man, alla Tovarister eller Adelsmän, äro knapt 30 undankomne, och har ortens belägenhet i synnerhet oss fogat, at wij fått dem såsom uti en Triangel inneslutna, eliest ock desse Foglar swårligen kunna bringas til stånd. Wårt Folck hafwa hos dem funnit gott byte, och mäst uti reda penningar. 4 Officerare utaf Konung Stanislai Folck, som hos dem warit fångne, äro här igenom blefne friade, hwilke berätta, at Suinarsky aftonen tilförende hade sagt, det stodo han här så säkert och fördelachtigt, at han för oss ey hade sig at fruchta, om wij än skönt tusendtals ankommo. <div style="text-align: center;">Warschau den 26 Maij</div> Förutan Fästningen Scabiersk äro ock Slucz, Lachovice och Nesvicz af de Swänske intagne och de twå sidste jämwäl förstörde. Wid Kletsk skola de Swänske erhållit en märkelig Seger öfwer Ryssarna och Cossaquerne, hwilka bägge på det hastigaste löpa undan, och stadna ey förr än de komma öfwer gräntzen. Ifrån Crakau har man, at det Sachsiske Rytteriet, som stått där i Woiwodskapet, är i rörelse derifrån, och begifwer sig til den bestämda sammelplatzen wid Korczin, 6 Mijl ifrån Crakau wid Weichselströmen, dijt Konung Augustus jämwäl säijes wilia sig förfoga. Man menar at denna rörelsen är en wärkan af General Rensköldz upbrott, hwilken förnimmes redan wara i antog up åt Stor-Pohlen. Det föregifwes at Zamosce blifwer jämwäl på Konung Augusti befalning befästat, men om man där med lärer länge kunna fortfara, gifwer tiden. <div style="text-align: center;">Crakau den 26 Maij</div> Man har blifwit öfwer de tidenderne, som kommit utur Littouen, helt bestört, och ey mindre öfwer General Rensköldz annalkande, hwilken förspöries redan wara några Mijl när Kalisk ankommen. Man låter här utsprida, at Starosten Suinarsky, som med ett Partie ströfwar omkring i Stor Pohlen, skal hafwa tilfogat de Swänska här och där stor skada, och indrifwit ansenlige Contributioner, men som säkre Bref ifrån de orterne innehålla, lärer det ey wara der med alt richtigt, utan bemälte Suinarsky säijes med noga nöd wara de Swänska undankommen, hwarom wissheten innan kort torde spörias. <div style="text-align: center;">Dantzig den 2 Junij</div> Woiwoden af Kiou Potocky är utur Littouen med några 1000 Man i Preüssen ankommen, och har slagit sitt Läger wid Althausen emellan Graudentz och Strasburg, påläggiandes hela Landet ett wist antal Manskap at upbringa, och ett ansenligit i reda penningar. Man har deröfwer hållit en sammankomst i Graudentz, och derifrån afskickat til bemälte Woiwod wissa fulmächtige, til at hos honom sökia förmedling, hwilken fuller til en deel är bewiliat, i synnerhet i anseende til Adeln och de Andeliga, men efter Städerne i Preüssen ey hafwa där haft deras utskickade, så låter Woiwoden sig förliuda, at han wil med dem å det högsta skärpa. Denne pålagan ansees i gemen som ett förderf för hela Landet, och efter hon omöijeligen står at upbringas, sedan så månge ströfwande partier förut hafwa det bästa utsugit, så lärer igenom wåldsamt utsökiande altsamman gå i grund. Man har å nyo låtit beskicka Woiwoden om förmedling, men om han styft står på sin mening, så lära mäftedelen löpa ifrån huus och hem. Magistraten här i Staden har beslutit at läta upkasta ett Fästnings wärck på det så kallade Biskopsbärget utan för Staden, och til den ändan blifwa husen, som där warit, nedrefne, och äganderne, som dem mista, bekomma 6 åhrs frijhet at drifwa Borgerlig näring i Staden, hwilket likwäl ey kan stilla Folckets weheklagan, hälst det ey kan begripas, til hwad ända alt sådant skeer. Det skrifwes ifrån Crakau, at Konung Augustus ändå står där, men at hans Folck skulle den 28 Maij stå wid Opatow, i mening at ryckia widare åt Zamosce, hwilket med all flijt blefwo befästat. General Rensköld står wid Kalisk, och efter hans upbrott har ett Swänskt Parti i Stor Pohlen öfwerfallit Suiniarsky, och hela hans fölie dels nederhuggit dels til fånga tagit, och de få öfrige förjagat. Suinarsky sielf är med noga nöd utan mössa undkommen, och penningar, sidentyg och annat mehr, som han utaf Städerne utprässat, jämte 3 Stycken, äro dem Swänskom til bytes blefne. {{Titel|1706. Nº 26<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 26 Junii.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 2 Junij</div> DEt skrifwes ifrån Brecest, at förleden Onsdag woro någre 100 Man Sapiehiske Volosgerdijt ankomue, och at General Majoren Meijerfelt med en del af Troupperne ofördröijeligen förwäntades. Konungen i Swerige skal tillika med Konung Stanislaus wara gången åt Volhinien, och nyligen befunnit sig i Kowla. I desse dagar äro 15 Compagnier Polske Valacher hijt komne, af hwilka 3 höra til Smigelskys, 5 til Castellanen Polanieckys, och de öfrige til Cron-Öfwer-Cammarherrens Furst Lubomirskys detachement. Desse hafwa utaf Staden åtskillige Contributioner utpressat, hwar wid de råkat i slagsmåhl med hwarannan, aldenstund de bägge förre fattat misstancka på Lubomirskys folck, som skulle de hafwa befalning at begifwa sig åt Littouen, och åter sluta sig til Konung Stanislaus. De äro nu alle åter gångne deras wäg, och wäntas flere efter i stället. Smigelsky war för 14 dagar sedan i Siniaw hoos Cron-Feltherren, och drager til sig den framledne Feltherrens Lubomirskys Rytterie, som här och där i Starostierne står fördelt. Utur Reuschland flychta de förmögne inwånare deras wäg, och begifwa sig up åt Dniperströmen. I det Woiwodskapet så wäl som i det Sendomirske har den Sachsiske Generalen Brandt utskrifwit starcka Contributioner, den förre skal i Jaroslau, den sednare i Radnomica erläggias. <div style="text-align: center;">Crakau den 2 Junij</div> Den Swänska Generalen Rensköld står med sin Armee wid Kosmin och säijes sachtligen wilia toga hijt åt. Den Sachsiske Armeen och Cron-Troupperne draga sig til de bestämde orter tilsamman, och hörer man, at hwarest de stå eller framfara, hålla de mächta illa huus. Det förspöries, at en ny Confederation i Cron-Armeen hopar sig, hwilken har til hufwud den unga Jablonowsky, Konung Stanislai nära Slächting. Detta torde förorsaka en stor förwirring uti de giorde anstalterne, hwilket at förekomma Konung Augustus säijes wilia sända en ansenlig Summa penningar til Armeen. Man har eliest erhållit tidender, at wid Lachovice skal emellan Ryssarne och de Swänska en skarp Träffning wara förefallen, och låter man wid Hofwet utsprida at de Swänska lidit ett stort nederlag, men man seer utaf säkra Bref, at det ey är sant, utan at Ryssarne mistat några 1000 Man, och at de Swänska aldeles intet der wid lidit. <div style="text-align: center;">Utur Littouen den 3 Junij</div> De Ryske Troupperne, som gått utur Curland, hafwa någon tid stått wid Polotsko, och förhindrat alla warornes nederförsel på Dünaströmen ; Men nu woro de til största delen gångne åt Smolensko, och som somlige mena, högre up åt Kiow, hafwandes allenast stannat wid pass 1000 Man i Polotsko, hwilka til at fördrifwa, och handlens frijhet at öpna någre Swänske Troupper äro ifrån Riga afskickade, och redan til Druijen ankomne. Man troor intet, at Ryssarna lära dem afwänta, utan at de lära draga sig af efter de andra, efter som man har säker efterrättelse, at när de om de Swänskas Marche fått tidender, hafwa dijtskickat ett Partie alt til Druijen på kunskap, och på erhållen försäkran at de Swänska woro redan 3 Mijl när til Druijen, hafwa de i hastighet wänt om igen, och icke ens giort sig tid at gå öfwer Strömarne på Bryggorne, utan summit igenom, der genaste wägen warit. Det är altså likt, at de ock redan lära hafwa Polotsko förlåtit, och at de sådant hafwa haft i sinnet, sluter man äfwen deraf, at de begynt dagtinga med Folcket på de ankommande Strusserne, och låtit betala sig 50 Albert-Daler för hwar Struss, at gå fritt utföre, hwilket de tilförende ey hafwa tillåtit, om man skönt hade welat gifwa dem 500 Riksdaler för hwar Struss. Man hoppas fördenskul, at handelen nu snart lärer fritt kunna idkas, sedan den i några åhr aldeles warit sperrat. <div style="text-align: center;">Dantzig den 8 Junij</div> Man fortfar här med Husens nederrifwande på Biskopsbärget, och jämwäl en del på Stoltzen Bärget efter Fästningswärket dijt åt lärer sig sträckia. De Andelige, under hwilkas Jurisdiction detta hörer, hafwa fuller lagt sig der emot, men det har ey welat hielpa. Woiwoden Potocky är med 5000 Man här i Neiden ankommen, och wil dem här omkring förläggia. Han sielf är nu här i Staden, och såsom han på alle andelige godz och Starostier har låtit Contributioner påbiuda, så fordrar han ock af denna Staden de 2000 Ducater, så kallade åhrlige Ratengelder, hwilka på några åhr warit obetalte, men om folck och annat har han sig ännu ey något yttrat. Magistraten har doch några 100 Man låtit Marchera ut åt Werder, och menar man, at den fodrade penninge Summan lärer ey til Woiwoden betalas, under förewändning at Staden det ey förmår, förr än Republiquen kommer i roo igen. {{Titel|1706. Nº 27<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 3 Julii.}}<div style="text-align: center;">Utur General Renskölds Fältläger wid Kosmin den 5 Junij</div> I dag är Öfwerst Lieutnanten Wrangel hijt tilbaka kommen. Han har haft en mächta god förrättning, i det han förjagat Suinarsky, nederhuggit alt hans Folck på några när, som äro til fånga tagne, och tagit af honom hela hans roof, och öfwer 300 sköne Hästar. Suinarsky sielf är blefwen sargad, och med noga nöd undankommen. Den Keyserlige Abgesanten Gref Zinzendorf är ännu här, och lärer följa med denne Armeen up åt Crakau, dijt man innan kort torde upbryta. Man tror at Hans Kongl. May:tt sielf med des Armee lärer ifrån andra sidan dijt annalkas. <div style="text-align: center;">Crakau den 9 Junij</div> Det säijes eliest, at Konung Angustus skal hafwa sig föresatt, så framt Konungen i Swerige ginge med sin Armee utur Littouen tilbaka åt Pohlen, at då med sine Sachser, som nu äro ungefähr 6000 Ryttare draga sig åt Kiow til den Muscowitiske Armeen, men det lärer swårligen låta sig giöra, efter man förnimmer, at Konungen i Swerige skal med största delen af sin Armee wara gången åt Volhinien, och altså hafwa samma wäg afskurit. Den öfrige delen af den Swänska Armeen tillika med Konung Stanislai Polniske Troupper skola öfwer Brecest draga sig åt Lublin, och General Rensköld, som står wid Kosmin i Stor Pohlen, förnimmes hafwa i sinnet at nalkas hijt åt, så at det hafwer det anseendet, som wille de på alla sidor innesluta Konung August, och få honom mitt emellan sig. På det sättet seer man ey, huru han längre skal kunna hålla sig qwar här uppe wid Weichseln, och sedan oskadd undkomma. I medler tid har han här i Crakau giort alla möijelige anstalter så wäl til Fästnings bygnadens fulbordande på Slottet, som til den qwarblifwande besättningens underhåld, har ock låtit ifrån Lnbou, Starostens Lubomirsky Slott, som för någon tid sedan blef intagit, hijt föra alt där befintligit Artollerie och annat tilbehör, så at han denna orten lärer til en Communication med Sachsen så långe det någonsin möijeligt är, wilja behålla. <div style="text-align: center;">Utur Littouen den 10 Junij</div> Furst Viesnoviesky är åter til Vilda kommen, och de Littouiske Troupperne, som ännu äro tilsamman, stå 4 Mijl der ifrån, men det lärer ey länge wara, efter de Swänske äro redan utur Curland in i Samoijten togade, och stå wid Janisky, förwäntandes til sig General Lieutnanten Gref Leijonhufwud med en ansenlig förstärckning, efter hwilkens ankomst något wichtigt lärer företagas. De låta i medler tid wid gräntzen uprätta goda förrådzhus, och märker man, at månge utaf Oginskys och Viesnovieskys anhang slå sig på Konung Stanislai sida, och hoos den Swänske Commendanten i Mitau sökia skyddobref. Ifrån Ryske gräntzen förnimmer man, at Mazeppa förtrutet der öfwer, at Generalen Sienicky ey allenast förwägrat hans folck at komma in i Fästningen Büchau, utan ock ey ens welat tala med honom sielf, har wid Niczin gifwit hela sin Armee, beståendes af 20000 öfwerblefne Cossaquer, och 2000 Ryssar, förlof at gå hwar til sitt, och har sielf giort det samma, så at derigenom den swärmen nu mera är åtskild. <div style="text-align: center;">Thorn den 11 Junij</div> General Major Meijerfelts, Öfwerstarne Horns och Taubes Regementer skola stå wid Lublin, och har det til Lublin af Konung August förlagde Tribunalet ingen fortgång, utan det lärer där i Konung Stanislai nampn blifwa hållit. <div style="text-align: center;">Königsberg den 15 Junij</div> De sidste tidenderne utur Pohlen förmäla, at de Swänske Generalerne, Strömberg, Stenbock och Meijerfelt samt några Polniske Compagnier stå wid Brecest, hwarest Konung Stanislaus jämwäl skal wara hoos dem, men Konungen i Swerige skal stå i Volhinien, och så snart Armeerne hafwa sig något förfriskat, lärer man om deras widare företaga förnimma. {{Titel|1706. Nº 28<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 10 Julii.}}<div style="text-align: center;">Utur General Renskölds Fältläger wid Kosmin den 12 Junij</div> För några dagar sedan kom Starosten af Kalisk Gref Gembicky med ett stort fölie hijt, hafwandes om nattetid stämplat sig utur Fängelset i Crakau, dijt han blifwit förd, sedan han af Smigelsky förleden Winter blef fången, han har med sig 3 af Konung Augusti Drabanter, som med honom bortrymt. <div style="text-align: center;">Warschau den 15 Junij</div> I Brecest är nyligen en Landdag hållen, på hwilken samma Woiwodskap har sig med de Swänske förenat om Contributionerne, och dessutan förklarat, at hela Adelen wid påfordran wil för Konung Stanislaus sättia sig för Häst. <div style="text-align: center;">Crakau den 16 Junij</div> I förgår fick Konung Augustus wid Neo Polonice säker efterrättelse, at Konungen i Swerige war i sitt antog åt Volhinien, och at en del af de Swänska Volosgerne hade redan wid Sokal gått öfwer Bugströmen, hwaruppå den Sachsiske besättningen har ofördröijeligen förlåtit Samosce, och dragit sig närmare hijt åt tilbaka til den öfrige Armeen, hwilken nu har fått befalning at wid mötesplatzen sig församla. Wid samma tiid inlop ock wiss kunskap, at General Rensköld med sin Armee äfwen ock närmare hijt upåt annalkas. <div style="text-align: center;">Thorn den 18 Junij</div> I morgons bittida klockan 3 kom Smigelsky på andra sidan om Weichseln, och fan Woiwoden Potockys Förwacht sofwande i god roo, den han altså med flijt borttog. Han togade här öfwer Bryggan, och omkring denna Staden, och när han wid St. Jacobs Port något hade hwilat, och fått utur Staden en liten förfriskning bestående i hafra, brö och dricka, gick han widare fort åt Althausen, hwarest Woiwoden Potocky har sitt Hufwudqwarter. Hwad där lärer förefalla, får man ofördröijeligen höra. Smigelskys fölie består af 3000 Man, Sachser, Kyrisserare och Dragoner. <div style="text-align: center;">Königsberg den 19 Junij</div> Man har utur Pohlen erhållit efterrättelse, at Konungen i Swerige hade redan togat igenom Volhinien, och woro 4 Mijl när in til Samosce ankommen. <div style="text-align: center;">Dantzig den 23 Junij</div> Man hade i desse dagar Tidender, at Woiwoden Potocky, som öfwer Marienburg begifwit sig til sitt Läger wid Althausen, och med stor säkerhet förlagt sitt Folck omkring i Byarna, hade haft den olyckan at blifwa af Smigelsky öfwerfallen, sedan den wid Thorn stälte Förwachten hade af honom under sömnen blifwit uphäfwen. Woiwoden sielf tillika med Öfwersten Rebinder och många flera sades wara fångne, de sammanbrachte Contributionerne borttagne, och alt Manskapet dels fångat, dels förströdt. Men i dag har man efterrättelse ifrån Graudentz af den 20 hujus, at Woiwoden har efter ett skarpt fächtande dragit sig in på Slottet Althausen, hwaruti han funnit några Stycken, och utur dem begynt häftigt skiuta, så at Smigelsky måst wika en half Mijl tilbaka. Det wil likwäl der hoos säijas, at General Brant skal sedermera hafwa sammanfogat sig med Smigelsky, och at de bägge hålla Woiwoden på Slottet innesluten. {{Titel|1706. Nº 29<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 17 Julii.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fältlägret wid Jaroslavice i Volhinien den 11 Junij</div> EMedan Hans Kongl. May:tt ännu stod i Pinsk, hafwa de mäste Woiwodskaperne i Littouen hållit deras Landdagar, såsom Novogrodeck, Troki, Brest, Minsk och Vilna, hwilke enhälleligen hafwa sig för Konung Stanislaus förklarat, och igenom deras afskickade sedermera låtit försäkra, at de strax wilia sittia til Häst til at afhålla det widrige Partiet, som woro under Viesnoviesky, hafwandes Adelen i Lasckovice nedersablat några, som der emot underståt sig at tala. Der på blef beslutit, at Feltherren Sapieha med sina Troupper skulle blifwa uti det Brecestiska, til at hålla Adeln Hufwudet, och Starosten Gref Zavissa med 12 Fanor gå til Samoijten, at der betäcka Landdagarne, och bringa dem til slut, men Woiwoden af Kiow Potocky bekom befalning at förfoga sig med des Troupper til Hufwud Armeen, hwilken ock hade fått tilsäijelse at blifwa Fältherre uti Lubomirskys ställe. Hans May:tt upbröt deruppå ifrån Pinsk den 23 Maij, och gick til Dubrio 3 Mijl, der de Novogrodiske sändebuden hade Audience. Den 26 öfwer Elfwen Pina til Dolski 6 Mijl. Den 28 öfwer Prepitz til Staden Lubesko 2 Mijl, och den 29 til Horonitz 2 Mijl. Hela denna wägen är bruten med slemma Moras och watn, hwaröfwer Hans May:tt genom Uplandz Regementet, som gått förut, antingen har låtit giöra nya Bryggor, eller de gamla förbättra, så at Armeen beqwämligen der öfwer har kunna komma, och berätta Inwånarne, at man aldrig hört, det någon Polsk Konung, eller någon Armee denna wägen för detta hafwer gått. Som de mäste godzen på denna Tracten belägne höra Viesnoviesky til, dem han fått med sin Gemåhl, och Bönderne dessutan förlupit Husen, och med all deras egendom flytt långt in uti Morasen på små Holmar, som här och där finnas, af hwilka en del wäl åro bebygde, så har man ock alt i aska lagt, och sänt Partier in uti Morasen, som der utur några 1000 Boskap och andra saker med sig tilbaka fört. De som hafwa satt sig i motwärn, har man nedergiort, och en del låtit uphängia, som burit händer på någon Swänsk. I synnerhet war Öfwerst Lieutnanten Hillebård med 500 Man til Foot efterlemnad, som medelst Flottar och andra medel temmeligen diupt har ransakat desse Träsken. Under detta har General Majoren Meijerfelt med 4 Regementer Dragoner tagit wägen åt Brecest, och derifrån gått in uti Lublinske, hafwandes under wägen emot det widrige partiet på samma sätt förfarit som annorstädes är skedt. Öfwersten Creütz har med sitt Partie långsamare fölgt Armeen efter, emedan den myckenheten af Fångar, som medsläper, honom något hindrat, men de eröfrade Stycken, och en stor hoop Fanor och Standarer, som man förderfwat och förbränt, emedan de, hwilkom de warit fråntagne, mehr skattas för Rebeller, än äkta Fiender. Hans May:tt gick den 30 til Jeritze 4 Mijl öfwer Elfwen Stokud, som äfwen har ett långt och morasigt Pass, och kom då utur de långsama Träsken i Volhinien, därest en Skog af 8 Mijl i längden möter, och fölliande dagen 4 Mijl til Nova Ruda. Den 2 Junij til Holioka 3 Mijl, hwarest en slätare negd widtager, där Inwånarne allestädes funnos hemma, och begynte giöra tilförsel. Den 3 til Sokilo 4 Mijl, en gammal Stad och Fästning med en jordwall wid Elfwen Ster. Den 4 til Rosisca, äfwen den en Fläck och Fästning af trä, och en Jordwall wid samma Elf, hwaröfwer då den gamla och til en del kastade Bryggan war förbättrad, gick Hans May:tt den 6 til Scheditzin 2 Mijl, som är allenast en Mijl ifrån Hufwudstaden Lusuc. Uti denna staden, som ligger på ett uti ett stort Moras utlöpande Nääs, och har ett temmelig fast Slott, hwilket tillika med Staden är omgifwit af förberörde Elf, fans et gott förråd af allahanda saker och Matwaror, hwarföre och därsammastädes Magasiner uprättades, men Hans May:tt gick den 9 til Jaroslavice också en gammal Fästning, [..] mitt emellan Lusuc och Dubno belägen, hwilken sednare Stad är af större förmögenhet och anseende, än den förra, och finnes här och i den nästomliggande negden af detta ymnoga Landet, hwarifrån man hafwer Communication med de förnämsta Städerne i Pohlen, Podolien, Ukraine, etc. större förråd och tilgång på underhåldzmedel, än man någorstädes tilförende i Pohlen haft hafwer. Hijt kommo utskickade [..] af detta Woiwodskapet, förklarandes sig wara willige at gifwa de Swänska Troupperne deras rikeliga underhåld, och jämwäl gladeligen bifalla Konung Stanislaus, hwilket de för Cossaquerne, som här til dags legat dem på halsen, ey hafwa kunnat giöra, hafwandes ock redan utskrifwit en Landdag, som innan någre dagar skal hållas. Woiwoden Stadnisky och Castellanen Vilharsky hafwa gifwit tilkänna sig wara på resan hijt åt, jämwäl hafwa Woiwoderne uti Russien och Podolien, samt det Lubomiriske huset försäkrat Konung Stanislaus om deras lydno. Cantzleren Radzivil med flera Magnater och Adel hafwa fått tilgift och förwäntas i dessa dagar til Konung Stanislaus men Viesnovieskerne, som det samma sökt, hafwa ännu fått afslag. Hwad rådslag widare blifwa tagit måste tiden utwisa. En del Cossaquer och Ryssar hafwa gått denna wägen för 3 Wekor sedan åt deras Land och förnimmes, at Czaren wid Kiow de flychtige Troupperne ihopsamlat, hwilken Stad han skal wara sinnat at upbränna och gå widare in uti Landet, om de Swänske nalkas närmare. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 16 Junij</div> Cron Cammarherren Lubomirsky har låtit fasttaga och hijtsända 2 Ryska Officerare, som ifrån Kiow warit utsände til at hämta kunskap om den Swänska Armeen. Desse berätta, at Feltmarskalken Oglevy ey långt derifrån bakom Dniepern har satt sig med sitt öfwerblefne Manskap, men at han har befalning at draga sig åt Muscou wid de Swänskas annalkande, och at Inwånarue allaredan flychta med deras egendom [..], hwilket än mehra här efter lärer ske, sedan de Swänske Partier hela Volhinien alt in til Dnieper strömen begynna at brandskatta. Månge Swänska fångar, som wid åtskilliga tilfällen warit tagne, och uppå Slotten fasthåldne, blifwa nu tilbaka sände, och infinna sig dageligen Magnaterne och Adeln utur detta och de nästa Woiwodskaperne til at betyga deras lydno och underdånighet emot Konung Stanislaus. [..] Potocky har sin resa så hastigt förrättat, at han på tridie dagen här ifrån har gått 30 Mijl, och underhållit några 100 Cossaquer wid Lemberg, jämwäl ock borttagit 12 Fanor af Cron Armeen ifrån Under-Feltherren Siniausky, samt all Furstinnan Viesnovieckys kostelige Trots och saker, hafwandes de friskaste och bäst berednaste eftersänt at förföllia henne in öfwer den Ungerske gräntzen, i förhopning at kunna henne der bekomma. Cron Cammarherren har ock en del af den Armeen dragit til sig, och har Obosny Lubomirsky skrifwit til Konung Stanislaus, at han ey förr skulle komma, än han kan få bort hela den öfriga delen, och den ställa under Konung Stanislai lydno. Sedan Viesnoviesky har hört, huru aldeles hans egendom, godz och Fästningar warit förstörde, har han mycket jämrat sig, och uti stor förskräckelse wänt sig åt Grodno, dijt Starosten Bobrusky Sapieha har gått efter honom. Han har sökt nåd, men ännu ingen försäkran fått der om. Pocey har ock om det samma anhållit, men ey eller ännu derpå bekommit tilsäijelse. De öfrige Magnaterne, som man det bewilliat, är en wiss dag förelagd at inställa sig. Printz Chartorisky hade i förgår Audience, och Woiwoden af Russien Jablonousky, som är Konung Stanislai Morbroder, wäntas i morgon hijt. En Ryttmästare för Volosgerne, som för detta tiänt under Smigelsky, har welat öfwertala sitt Parti, med hwilket han warit utsänd, til affall och förräderij, men hans egne underhafwande hafwa tagit honom wid Hufwudet, och fört honom hijt, och lärer han undfå den lön, som en förrädare förtienar. <div style="text-align: center;">Warschau den 26 Junij</div> Här inlöpa tidender, at såsom de Swänske ifrån alle orter nalckas åt Crakau, och hela det Lubomirskiske Huset med alle des Troupper, såsom och den unge Jablonousky trät öfwer på Konung Stanislai sida, så skal Konung Augustus wara på wägen ifrån Crakau hijt åt, och ärna draga sig undan åt Littouen. <div style="text-align: center;">Dantzig den 4 Julij</div> Woiwoden Porocky har giort Smigelsky ett så tappert motstånd, at denne har måst öfwer Thorn draga sig tilbaka åt Pohlen igen, hwilken Woiwoden tänkt med sina Troupper efterfölia. Potocky har i Thorn strängeligen förfarit med Magistraten, och af Staden utprässat en ansenlig Summa penningar til straff för det, at de släpt Smigelsky igenom, men för Woiwoden welat Portarna tilsluta. {{Titel|1706. Nº 30<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 24 Julii.}}<div style="text-align: center;">Crakau den 3 Julij</div> Här äro Slottswallarne igenom det stadiga regnwädret mycket illa farne, och blifwer fuller til deras förbättring ofördröijeligen anstalt giord, men fästnings bygnaden är något utsatt blefwen, aldenstund landfolcket under denna åhrstiden deras eget arbete måste sköta. <div style="text-align: center;">Warschau den 3 Julij</div> General Krigs Commissarien Potocky, som alt stadigt har sig wid den Swänska Armeen uppehållit, är med 800 hästar gången igenom Lemberg åt Podolien, och Starosten Bobrusky war den 16 Junij med de Sapiehiske trou perne til gamla Samosce ankommen. Bägge hafwa de under deras marche åtskillige fanor af Cron Armeen uphäfwit, och dem twungit i deras tienst, och säijes nu den sednare wara gången med ett detachement tilbaka åt Lublin, och at någre Swänske regementer ifrån Volhinien fölgde dijt efter, til at föra berörde ort i sälerhet, på det Konung Stanislaus där måtte kunna hålla ett alment möte. Man förnimmer at Starosten Smigelsky har i Preüssen welat öfwerfalla Woiwoden Potocky, men blifwit af honom så bemött, at han måst draga sig tilbaka, sedan han en Sachsisk Öfwerste och flera Officerare, samt ett stort antal gemena döda efter sig lemnat. P. S. Nu inlöpa tidender, at Konung Augustus är med sina troupper i antog hijt åt, och at förtroupperne redan stå allenast några mijl här ifrån. Många wilja jämwäl försäkra, at Konungen sielf lärer innan aftonen wara här. <div style="text-align: center;">Utur Littouen den 4 Julij</div> Czaren sielf, som en tid warit i det så kallade Petersburg, är derifrån gången åt Narwen, och så widare öfwer Plescou åt Smolensko, hwarest han besätt de nya fästningswärcken, och deruppå förfogat sig tilbaka åt Muscou til at där fijra sin namnsdag. <div style="text-align: center;">Dantzig den 7 Julij</div> Ständerne här omkring begynna göra sig uproriske för de swåra utprässningar skull, och torde det owäsendet widare om sig gripa. {{Titel|1706. Nº 31<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 31 Julii.}}<div style="text-align: center;">Crakau den 7 Julij</div> Cron-Cammarherren Lubomirsky, och hans broder Commissarien hafwa bägge trätt til den nya Konungen, och har den förre upsnappat en enspännare med bref, som ifrån Konung Augustus til Czaren warit afsände. <div style="text-align: center;">Warschau den 7 Julij</div> Smigelsky är med sitt Detachement den 3 hujus ifrån Preüssen hijtkommen, och sedan han af denna Staden åter 10000 timfer utpressat, gick han strax öfwer Weichselen, och lät sitt folck toga fort upföre til at sammanfoga sig med Konung Augustus, men han är där för en tilstött opaslighet skul änu qwarblefwen. Hans folck bestå af 500 Sachser, och 20 Pohlniske fanor, af hwilka sednare tree hafwa alt i sänder wid öfwersättiandet på andra sidan bortrymt, de förrige torde och snart göra det samma, warandes af den stadige marchen och tilslagne olyckor uttröttade och wanckelmodige. Det är hel wist, at icke allenast bägge Lubomirskerne med deras underhafwande delar af Cron Armeen hafwa förklarat sig för Konung Stanislaus, utan ock at flere förnähme af samma Armee efter hand affalla, så at man ey eller är försäkrat, om icke ock Cron Feltherren Siniausky snart torde göra det samma. {{Titel|1706. Nº 32<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 7 Augusti.}}<div style="text-align: center;">Lublin den 8 Julij</div> I Chelm och där i Negden befinner sig ett starkt Detachement Swänske, hwilke hafwa fått befalning at draga sig tilbaka til Brecest, hwarest General Majoren Meijerfelt med sitt underhafwande Manskap ännu skal sig befinna, och sig med Sapieha, Starost af Bobrusky, hafwa sammanfogat. Man tror, at den del af det Manskapet, som kommer ifrån Chelm, lärer taga wägen hijt åt, och här låta Tribunalet hållas i Konung Stanislai namn, hwilket man innan ändan af denna Wekan lärer förnimma. <div style="text-align: center;">Utur Littouen den 8 Julij</div> Det wil här för wisso säijas, at wid Mohilo wid Dnieper-Strömen skal en Muscowitisk Armee stå med 50000 Man, under General Major Bauers anförande, för hwilken en stor myckenhet Matwaror tilsammanbrachtes. Czaren sielf skal med Feltmarskalken Scheremethof wara dijt ifrån Muscou förwäntandes, meu hwart Marchen skulle derifrån gälla, wiste man intet. <div style="text-align: center;">Utur Swänska Lägret under Fältmarskalken Grefwe Rensköld wid Sirads den 14 Julij</div> General Major Hummerhielm har warit med 1200 hästar utbeordrat, men är tilbaka kommen utan at hafwa något fientligit anträffat. Den Keyserlige Abgesanten Grefwe Sinzendorf har begifwit sig på resan här ifrån åt Lublin. <div style="text-align: center;">Crakau den 14 Julij</div> Suinarsky, som för 12 dagar sedan hade af Konung Stanislai Folck så när blifwit wid Brecest upsnappat, kom förleden Söndag hijt i Swänsk flycht, och lärer widare gå här ifrån åt Stor Pohlen til at upsokia sitt öfwerblefna Manskap. För 2 dagar sedan ankom hijt en Enspännare ifrån Petricow med berättelse, at omskönt Smigelsky nyligen låtit sig wid Warschau sättia öfwer Weichseln, woro han likwäl på ett annat ställe åter der öfwer tilbaka gången, och hade wid Petricow anfallit de där stående Swänske, tagandes några af dem til fånga. Uppå denna afgångne efterrättelsen begaf sig Herr Rubinsky här ifrån, och drog tilsamman alt det Manskapet, som han här omkring hade förlagt, med hwilka han utan twifwel ärnar stöta til Smigelsky, och tilfoga dem Swänskom än ytterligare all möyelig afbräck. <div style="text-align: center;">Warschau den 17 Julij</div> General Majoren Meijerfelt säijes med sine Troupper wara ifrån Brecest åt Chelm. Det wil ock säijas, at så snart Konungen i Swerige förnummit Konung Augusti tog åt Littouen, skal Hans May:tt hafwa lemnat Footfolcket qwar i Qwarteren och med Rytteriet wara gången efter åt Littouen, om detta förwäntar man ännu wisshet. {{Titel|1706. Nº 33<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 14 Augusti.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudqwarteret Skutzi i Volhinien den 9 Julij</div> Cron General Qwartermästaren Printz Lubomirsky är för några dagar sedan gången åt Weichseln med 40 Fanor til at fördrifwa det widrige Partiet, som där sig uppehåller, och Sapieha, Starosten Bobrussky, har befalning at ränsa det Lublinska, hafwandes til den ändan med sig 3000 Man af de Littouiske Troupperne. Uti Russien blir det samma förrättat af Pisar Potocky, hwilken där ock redan haft god framgång. Man har utur Preüssen, at Woiwoden Potocky har fördrifwit Smigelsky och ett Sachsiskt Partie ifrån Thorn, och at Grefwe Zavissa i Littouen har eftersatt Viesnoviecky samt en del af hans öfriga Folck borttagit. <div style="text-align: center;">Ett annat ifrån Dubno wid Bug-Strömen af den 13 Julij</div> Man har fått tidender ifrån Ryttmästaren Bråkenhielm, som med enspännarne och 200 Volosger warit utsänd, at han några Mijl ifrån Kiow har uphäfwit Ryssarnes utpåster på ett ställe 200 Man, hwilka han nedergiort, och tagit en Öfwerste, en Ryttmästare och några flere af befälet, samt 30 Gemene til fånga. På andra sidan har han haft samma lycka, så at han 100 Fångar redan bekommit. De öfrige hafwa dragit sig af til Kiow, och den Staden med förskräckelse uppassat. Honom til möte til Hans May:t ännu sänt 200 Dragoner. Olesar, den förnämste Öfwersten under Siniausky, har med sina Troupper instält sig, och i nåd fått kyssa Hans May:tz hand. Sapieha, Starosten Bobrusky, har i det Lublinska uphäfwit hela Woiwodens af Plotsko Regemente, och det sänt ifrån sig til de öfrige Troupperne, som gifwit sig under Konung Stanislaus lydno. Sålunda har man haft tilfälle at hemna sig på dem, som för Öfwerst Lieutnanten Trautwetter hafwa borttagit en Capitein med 4 Dragoner. Bemälte Öfwerst Lientnant har sedermera gått til General Majoren Meijerfelt med sitt Partie, så at han ey war i stånd at mottaga Konung August, där han wille försökia på den sidan at gå öfwer Weichseln, medan Cron Armeen under Lubomirskerne har fått befalning at gå närmare åt Russ en, til at där i acht taga hwad bemälte Konung skulle wilia begynna. De bägge husen Lubomirsky och Potocky, som tilförende ey suttit wäl tilsamman, äro nu blefne aldeles förente, hwar til en stor orsak lärer wara den förtreten, som bägge torde hafwa deröfwer, at Konung August nämt Siniausky til Fältherre. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudqwarteret Bulavie wid Weichseln den 21 Julij</div> De ändringar, som Hans Kongl. May:tt har med des höga Ämbetsmän, förleden Winter såsom och nu sedermera, behagat göra, äro nu bekante, som fölier: Her Generalen Welling är blefwen Grefwe, Kongl. Råd och Präsident i Åbo Hofrätt. Her Generalen och General Gouverneuren uti Brehmen Gyllenstierna, Grefwe och Kongl. Råd. Her Generalen Rensköld, Grefwe, Kongl. Råd, och Fältmarskalk. Her Generalen Frölich Grefwe, Kongl. Råd, och Präsident i Lifländske Hofrätten. Her General Lieutnanten Nils Strömberg, Grefwe, Kongl. Råd och General Gouverneur i Revel. Her General Lieutnanten Posse, Grefwe, Kongl. Råd och Öfwer-Ståthållare. Her General Lieutnanten Nierot, Grefwe, Kongl. Råd, och Präsident i Götha Hofrätt. Her General Liutnanten Horn, Grefwe, Kongl. Råd, Cantzlie Råd och Academie Cantzler i Pernou. Her General Lieutnanten Maydel, General. Her General Lieutnanten Gref Stenbock, General och Gouverneur i Skåne. Her General Lieutnanten Löwenhaupt General och Gouverneur i Riga. Her General Major Marderfelt General. Landzhöfdingen Bure Transporterat ifrån Åbo til Fahlun, och Vice Präsidenten Palmberg i stället Landzhöfding i Åbo. Öfwersten Clerk General Major och Landzhöfding i Österbotn. Öfwerstarne Sparre, Creütz, Kruse, Ungern, Skytte, Crassou, Buchwald, Patkul, Roos, Stackelberg, Cloot, General Majorer. Gref Carl Wrangel Capitein Lieutnant af Drabanterne och General Major. Öfwerst Lieutnanten Lijbecker af Lifregementet Landzhöfding i Wiborg. Öfwerst Lieutnanten Carl Posse Öfwerste af Gardet, Major Gyllenkrok efter honom Öfwerst Lieutnant af Gardet och General Qwartermästare i Fält; Capitein Apelgren Major af Gardet, och Capitein Stiernhök den andra Majoren. Öfwerste Palmqwist General Qwartermästare och Directeur af Fortificationen. Öfwerste Daldorf Transporterat til Smålandz Cavallerie Regementet. Maioren af Gardet Gref Jacob Sperling Öfwerste för Östgöte Infanterie Regementet, och Capiteinen af Gardet Rudenschöld Öfwerst Lieutnant wid samma Regemente. General Adjutanten Georg Buchwald Öfwerste för Jönköpings Läns Infanterie Regementet, och Capiteinen af Gardet Carl Arwid son Öfwerst Lieutnant wid samma Regemente. General Adjutanten Vietinghoff Öfwerste för Österbotns Regementet. General Adjutanten Rosenstierna Öfwerste för Uplandz Regementet. General Adjutanten Hielm Öfwerste för Gref Stenbocks Dragoner. General Adjutanten Carl Hård Öfwerste för ett Regemente Dragoner. General Adjutanten Gref Torstenson Öfwerste för Wiborgs Läns Infanterie Regementet. Carl Gustaf Sperling Öfwerste för ett Regemente i Wismar. Jörgen Hastfer Öfwerste för ett werfwat Regemente i Wismar. Gref Caspar Sperling Öfwerste för Skaraborgs Läns Infanterie Regementet, Major Lilliegren Öfwerst Lieutnant, och Capitein Kafle Major wid samma Regemente. Öfwerst Lieutnanten Hillebård Öfwerste för ett Regemente i Riga. Öfwerst-Lieutnanten Sigerot Öfwerste för Dahlregementet, och Corporalen af Drabanterne Carl Ulfsparre Öfwerst Lieutnant wid samma Regemente. Capitein af Gardet Gyllengrip Öfwerst Lieutnant wid Öfwerste Hamiltons Femmänningar. {{Titel|1706. Nº 34<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 21 Augusti.}}<div style="text-align: center;">Utur Littouen den 22 Julij</div> I Polotsk äro 3000 Man til besättning lemnade. Man förnimmer, at de Swänska äro utur Curland ingångne i Samoijten, men hwart de widare sig wilia wända, är ännu owist. <div style="text-align: center;">Lublin den 23 Julij</div> Hans May:t af Swerige reste för några dagar sedan här igenom Staden, och är hela Armeen i antog åt Weichseln, öfwer hwilken en Brygga wid Bulavie slagen är. Konung Stanislaus kom ock i förgår hijt, hafwandes Littouiske Cantzleren Furst Radzivil, Feltherren Sapieha, Woiwoden af Brecest, och Starosten Bobrusky med sig i fölie. Så snart högbemälte Konung hade hållit sin andacht, reste han af igen til Armeen. <div style="text-align: center;">Crakau den 28 Julij</div> Starosten Lubomirsky har låtit beränna sitt Slott Lubow, hwilket i förleden Wåhr nödgades intaga Sachsisk besätning, och kommo för några dagar tidender, at han det hade med Storm intagit, och besättningen aldeles nederhuggit. Men i går ankommo Bref ifrån Commendanten, hwilken anhåller om undsättning, i widrigt fall måste han sig gifwa. Här ifrån är ingen undsättning at förwänta, ey eller seer man, hwarifrån den eliest skulle komma. <div style="text-align: center;">Warschau den 30 Julij</div> I desse dagar har Feltmarskalken Rensköld, som nu står med sin Armee wid Piateck 15 Mijl här ifrån, haft ett Partie hijt, hwilket hoos Magistraten anhöll, at man här wille göra den förordning, det Köpmans- och andre waror måtte här ifrån föras dijt i Lägret, så skulle altsammans blifwa för reda penningar betalde och ingom det ringaste ofog wederfaras. Detta blef här strax utropat, och har redan begynt wärkställas. <div style="text-align: center;">Königsberg den 2 Augusti</div> Konung Augustus är med sina Troupper til Grodno ankommen, och efter man ey förnimmer, at Konungen i Swerige honom eftersätter, utan at Hans May:tt twärt om går åt Stor Pohlen, förorsakar sådant hwariehanda sälsame tanckar. Det skrifwes utur Curland, at den Swänska Armeen har wid Janisky och Szaulen sin mötesplatz, dijt General Grefwe Leijonhufwud redan war ankommen, och at man innan kort lärer om dess företagande widare förnimma. <div style="text-align: center;">Utur Swänska Lägret under Fältmarskalken Grefwe Rensköld wid Lencitz den 3 Augusti</div> Sedan man förnummit, at Konung Augustus gått öfwer Weichseln, har Feltmarskalken dragit sig närmare åt denna sidan, til at desto beqwämare gifwa acht på Konung Augusti företagande, och kunna betäckia Preüssen, så framt han skulle wilia göra något ryckande dijt åt. Men så mycket man ännu förnimmer, skal hans upsåt wara at gå åt Littouen. <div style="text-align: center;">Stockholm den 21 Augusti</div> Sidsta Brefwen ifrån Wiborg medbringa, at Generalen Maydel war med Armeen upbruten, och hade gått under Petersburg, och som fienden ey stått at locka öfwer på denne sidau, hade han tagit en omgång til Nefwa Elfwen 2 mijl ofwanför gamla Nyen, där fienden i hastighet dragit sig tilsamman, så at det kom til en träffning, wid hwilken wåra fått 3 döda och några sargade, men fienden lidit en temmelig förlust, och måst draga sig af, blifwandes ett gott stycke förfölgd, så han som nogast kunna sina stycken rädda. Man hade därpå åtskillige partier låtit gå in i landet, som några hundra man nedergiort, och några fångar med sig bortfört, hwarefter Armeen hade dragit sig tilbaka til Walkiasari, där hon ännu den 5 hujus hade stått. {{Titel|1706. Nº 35<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 28 Augusti.}}<div style="text-align: center;">Utur Littouen 28 den Julij</div> Konung Augustus berättas gå åt den Novogrodeckiske, til at sammanfoga sig med Muscowiterne, men han lärer där ey många finna för sig, så framt de ey komma ifrån Polotsk dijt. De Swänske Troupperne stå ännu wid Janisky, wäntandes på några flera Regementer til förstärkning, och Generalen Löwenhaupt til sig. Ett Partie har nyligen wist sig wid Wilkinicz, emot hwilka ett starkt Viesnovieskiskt Partie är utgångit. <div style="text-align: center;">Lublin den 30 Julij</div> I Desse dagar kom den Swänska Öfwersten Horns Regemente til Foot här an, och sedan det i för-Städerne något uthwilat, och blifwit utur Staden med nödige Matwaror försett, är det åter härifrån upbrutit, och gångit efter den öfrige Armeen åt Weichseln. Alle Godzen här i Woiwodskapet, som äro det Augustiske anhanget tilhörige, äro förbrände, det samma är och skedt i Volhinien. <div style="text-align: center;">Crakau den 4 Augusti</div> Her Rubinsky, som här är af Konung Augustus qwarlemnat för Commendant, har togat här ifrån wid pass 1000 Man til Foot och Häst med några Fältstycken och små Mörsare til at angripa Starosten Lubomirsky och undsättia besätningen i Slottet Lubow. <div style="text-align: center;">Warschau den 7 Augusti</div> Det berättas öfwer Lublin, at ett Swänskt Partie af 60 hästar, som warit af General Majoren Meijerfelt utskickat åt Staden Sielec, Printz Chartorisky tilhörig, til at indrifwa Contributionerne, skal hafwa af Littouiske Skattmästaren Pocey blifwit förraskat, och en del der af slagit, en del til fånga tagit: at bemälte General Major på undfången kunskap der om, skal hafwa utskickat 1000 hästar til at jaga efter Pocey, hwilka honom likwäl ey uphint, utan hade allenast Staden Sielec afbränt. Om detta är sant, får man senare höra. Woiwoden af Kiow Potocky, som stått med sina Troupper wid Thorn, har i förra Wekan satt sig öfwer Weichseln på denna sidan, och uphäfwit 3 Polniske Fanor, ibland hwilka han funnit åtskilliga Officerare, som tilförende rymt ifrån honom, hwilka der före lära få deras förtienta lön. {{Titel|1706. Nº 36<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 4 Septembris.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Radom den 30 Julij</div> Ifrån Woiwoden af Kiow Potocky har man tidender, at han i Wisnogrod har anfallit Smigelskys Folk, nedergiort en stor del, samt tagit 100 til fånga, hwilke förmenes taga tienst hoos Konung Stanislaus. Bemälte Woiwod har jemwäl af detta Partiet bekommit ett rikt byte. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudqwarteret Bresina den 4 Augusti</div> Ryttmästaren Wentul, som med 200 Volosger ifrån Jaroslavice war utsänd, har gått alt in til Camieniec Podolsky och den Moldaviske gräntzen, hafwandes i den Negden bränt och förhäriat alla godz, som höra til det widriga Partiet, samt åtskillige förnäma tagit til fånga. Utur Moldavien har han utfordrat [..] eller Cron-Felttygmästaren Potocky, som dijt hade undflytt, hwilken och Fursten til honom har lefwererat, men därjämte sänt sina budskap med Bref til Hans May:t at de Swänske Partierne ey tänkte beröra eller oroa den Turkiske Keysarens gräntzer. Hans May:t har låtit swara honom genom Hans Excellence Herr Grefwe Piper, at det och skulle blifwa efterkommit, alenast at dess Fiender icke tillåtes någon tilflycht uti Moldavien eller annorstädes uti Turkens Land. Ryttmästaren är nu på återresan hijtåt, och har på denna wägen förstärkt sitt Partie til 300 man, hwilke wid Hufwud-Armeen skola blifwa brukade. Man bekommer och nu efterrättelse, at Polaniecky kommit ifrån Konung Augusti Armee wid Grodno med 2000 Hästar, och uti Staden Scellin emellan Weichseln och Bugen öfwerfallit Capitain Polk, som där stått med 60 Dragoner. Desse hafwa i tijmar sig tappert wäriat, och många af Fienden nederlagt, så at Polaniecky ey kunnat dem öfwermanna, förr än Staden blifwit på alla hörnen antänd, då Capitainen med 15 Personer blifwit tilfånga tagen. En del af de andra med Lieutnanten Rehusen är på platzen blefwen, och en deel hafwa sig genomslagit, och sålunda undkommit til Öfwersten Taube, som stod 3 mijl derifrån. Bemelte Öfwerste gick samma stund med 800 Hästar dijt, men kunde Fienden ey uphinna, som utan at låta Hästarna beta, hastigt wänt om öfwer Bugen, förandes sina döda och sårade med sig til ett stort antal. Man har doch Fienden en fången Cornet afjagat, samt 12 af dess Folk som uti Drabningen illa blifwit sårade, och fördenskul på wägen efterlemnade. På platzen har man och funnit 20 döda, som Fienden ey gifwit sig tid at begrafwa, ellee kunnat bortföra. <div style="text-align: center;">Crakan den 11 Augusti</div> Wid det Manskapetz annalkande, som sidst berättades wara härifrån gångit åt Lubou, har Starosten Lubomirsky dragit sig undan, hwaruppå Commendanten på Herr Rubinskys befalning har låtit alle der inne befintlige meubler och Gewår läggia på Wagnar, och jämte besättningen, beståendes af 120 Janitskarer, toga derut, låtandes sedan Fästningen genom anlagde Minor upsprängia. Det dijtsände Manskapet til Häst och Foot är i förgår och i går tillika med Commendanten hijtkommit, men hela Besätningen, som blifwit lemnat wid Wagnarne, har Starosten Lubomirsky i wägen uphint och nederhuggit, samt alla Sakerne och Gewäret borttagit. <div style="text-align: center;">Warschau den 14 Augusti</div> De sidste tidenderne utur Stor-Pohlen medbringa, at Konungen i Swerige med dess Armee och de Sapiehiske Troupperne fortsättia marchen åt den Schlesiske gräntzen, men at Konung Stanislaus med de öfrige Pohlniske Troupperne, samt Feltmarskalken Grefwe Rhensköld med den Armeen blifwa qwar i Stor-Polen, och at någre Regementer skola stöta til de Troupperne, som stå under General Majorens Meijerfelts anförande, med hwilka tilsamman bemelte General Major skal gå öfwer Weichseln, och förfölia Konung Augustus åt Littoven. {{Titel|1706. Nº 37<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 11 Septembris.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 12 Augusti</div> Fursten Radzivils den Littoviske Cantzlerens Embeter och Godz har Konung Augustus efter hans affall til Konung Stanislaus ännu ey bortgifwit, ehuruwäl månge derom giort ansökning. <div style="text-align: center;">Kalisch den 16 Augusti</div> De 500 man, som Feltmarskalcken Grefwe Rhensköld här hade lemnat til besättning, äro befalte at stöta til hufwud Armeen, som i negden är ankommen. Det säijes, at hans May:tt af Swerige wil lemna i Pohlen några Regementer under Generalen Marderfelt, och med den öfriga Krigsmachten gå widare, såsom ock, at 5000 Polniske och Littowiske troupper skola här förblifwa, men at Konung Stanislaus följer ock med länger bort. Han har nu förklarat Woiwoden Potocky för Feltherre, wilken doch ey har welat antaga Öfwer Feltherre Titelen, förrän man får see, om Siniansky sig inställer, då han den får behålla, men Potosky wil då låta nöya sig med Under-Felt-Herre Namnet. Han håller nu på at sammandraga alla Troupper, som gifwit sig under Konung Stanislai lydno, af hwilka en deel skal gå åt Volhinien, til at derifrån förjaga Cossaqwer och Ryssar, som efter de Swänskas bortgång til några 1000 där äro infalne. I mårgon wäntas hijt under-Cantzleren Slucka, hwilken tillika med sin egen samt Skattmåstaren Prebentous och Marskalcken Dönhofs Fruer, jämte många andra förnäma äro af ett Konung Stanislai Partie til fånga tagne. Man förmenar sig mycket der med hafwa wunnit, emedan denne Slucka har warit Konung Augusti förnämste rådförare, och den som det Sachsiske Partiet här til dags hafwer uprätt hållit genom det anseende han hoos Adeln hafwer förwärfwat. Man har nu uptäkt hela bandet af det mördare föliet, hwilket utur Sachsen warit utsändt til at i den Swänska Armeen dess morde anslag utföra. Somlige af dem äro för någon tid sedan uti Feltmarskalken Rhenskölds Armee fasttagne, och efter egen giord bekännelse på Stegel lagde, som tilförende berättat är. Nyligen är en Capitein wid Namn Walrand fasttagen, och föres nu wid den Swänska Armeen sluten. Han lärer snart undergå det straff, som ett så lättfärdigt upsåt har förtient. De öfrige efterspanas med all flijt, och lärer om altsamman en utförlig Berättelse komma i Dagsliuset. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudqwarteret Somersitza den 19 Augusti</div> Nu på stunden får man bref, at den Sapiehiske Ofwersten Borecousky har råkat ihop med Ribinsky, som är Commendant i Crakau, nederhuggit alt hans footfolck och alla hoos honom warande Sachser, och tagit 6 Compagnier af Cron Armeen til fånga. <div style="text-align: center;">Warschau den 21 Augusti</div> Man förnimmer, at Konungen i Swerige fortsätter marchen med sin Armee åt Schlesiske Gräntzen, och twiflar nu mehra ingen, at det gäller Sachsen. Utur Volhinien berättas, at några 1000 Ryssar och Cossaqwer äro där infalne, och grufweligen häria och förbränna alla de Godz, som höra dem til, hwilke slagit sig på Konung Stanislai sida. Man wil och säya, at månge af Adeln här i Landet hafwa åter sadlat om, och hoos Konung Augustus sig ursächtat för det framfarne, föregifwandes at de warit emot deras wilia twungne at ställa sig såsom hade de trädt på Konung Stanislai sida. <div style="text-align: center;">Steinau wid Oder-Strömen den 23 Augusti</div> I förgår kom Hans May:t af Swerige med ett litet fölie oförmodeligen hijt, och red strax öfwer Odern åt den ort, som redan förut war der til utmärckt. Twå timar derefter kommo 6. Regementer til Häst, och låto samka tilhopa alla Farkoster, som finnas kunna, til at deraf göra en Brygga öfwer Odern för det efterkommande Footfolcket och Artolleriet. De betala alt för redan Peningar, och marchera i största hast, förmenandes at innan några dagar stå i Sachsen. <div style="text-align: center;">Reützen i Stor-Pohlen den 24 Augusti</div> En Armee af 16000 man Swänska och Pohlska Troupper blifwa under General Marderfelts anförande här i Pohlen längst den Schlesiske Gräntzen förlagd. Den Kongl. Swänske Armeen är öfwer 20000 man stark, och förer ett wackert Artollerie och Mörsare med sig. Man menar at Hans May:t af Swerige lärer med För-Troupperne i Dag redan wara til Görlitz, eller åt minstone ey långt derifrån, ankommen. <div style="text-align: center;">Breslau den 25 Augusti</div> Hans May:t af Swerige är i dessa dagar med hela sin Armee och ett ansenligit Artollerie gången öfwer Oder-Strömen, fortsättiandes marchen åt Sachsen, hwarest alt är med förskräckelse upfylt, och flyr derifrån alt hwad undankomma kan. {{Titel|1706. Nº 38<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 18 Septembris.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 23 Angusti</div> Man menar at Muskowiterne, som komma ifrån Polotsk på den ena sidan och Wiesnowiesky på den andra lära saka den Swänska G.Grefwe Leyonhufwud så mycket at göra at han näppeligen skal i detta toget kunna i Littoven något urätta. Konung Augustus förmenes i desse dagar wilja upbryta med sitt Folk ifrån Novogrodek, och tåga tilbaka åt Weichseln, dijt och efter de nyligst ifrån Kiow inkomne tidender Zaren med hela sin macht, som säijes bestå af 100000 man, wil sig förfoga, warandes sedan förut Ryttteriet och Cossaqwerne in i Volhinien ingångne. <div style="text-align: center;">Kracou den 25 Augusti</div> Salt Grufworne wid Bochnia och Vielitz har Herr Landtcoronsky tagit i Besittning på Konung Stanislai wägnar, men de Betienterne, som han dijt förordnat, förnimmes wara åter derifrån gångne af fruchtan at blifwa af Konung Augusti anhang derifrån jagade, hälst efter man hörer, at Smigelsky är med 3000 man hijt up i antog. <div style="text-align: center;">Warschau den 28 Augusti</div> Det berättas ut ur Volhinien och de nästgräntzande landen, at där en stor swärm af Ryssar, Cossqauer och Kalmuckiske Tartare sig befinna, hwilka alla beqwäma orter och Pass befästa och besättia. En del deraf hafwa dragit sig up åt Jaroslau. Zaren sielf skal wara i Kiow, och ärna sig med hela sin öfrige Armee in i Pohlen igen, dijt man och tror, at Konung Augustus lärer sig innan kort förfoga. En del af Konung Stanislai Polniske Troupper, som ärnas up åt Volhinien, förnimmes wara til Sendomir an komne, och hålla wid Weichseln öfwer alt god wacht. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudqwarteret Schönberg den 28 Augusti</div> Några Fanor Sachsiske Dragoner hafwa wist sig, men dragit sig strax af, doch äro några af dem fångne utaf Volosgerne. <div style="text-align: center;">Görlitz den 30 Augusti</div> Hans May:t af Swerige ankom förleden Måndag här i negden, och sedan så wäl Land Ständerne, som denne Stadens Magistrat giort deras underdånige upwachtning, bröt Hans May:t åter up härifrån i går Morgon bittida med det hoos sig hafwande Rytterie den wägen åt Dresden. <div style="text-align: center;">Leipzig den 4 Septembris</div> Ännu har man ingen närmare efterättelse om den Swänska Armeen, än at Hans May:t af Swerige skal stå 3 mijl ifrån Dresden, förwäntandes til sig Footfolk och Artollerie. Ifrån Dresden och härifrån är wisse fulmächtige afsände, ock efter de samma ey än äro igenkomne, kan man ey säya, huru de blifwo emottagne, och hwad man kan hafwa at wänta. Huru Dresden wil sig anskicka, står där hän, men i all händelse lärer man på denne wår ort ey syunerligt motwärn göra, utan igenom ett hastigt upgifwande olyckan afwända, ehuruwäl man gör sig hopp, at ännu innan kort något gått slut på altsamman med Gudz hielp torde fölia. De Swänske hålle ännu öfwer alt sträng och god Ordning, i synnerhet på de orterne, där de see, at Inwånarne ey äro bortflydde, hwiket och til den ändan af Chur-Förstlige Regeringen derigenom utgångne Bref är förbudit.Detseijes eliest, at emellan de Swänske Förtroupperne, och 2 Sachsiske Regementer til Häst, nembl. det Furstenbergiske och Jordaniske, hwilka warit åt Bautzen utskickade på kundskap, skal för några dagar sedan en Träffning wara förefallen, uti hwilken de sednare blifwit mycket illa medfarne, men man wet derom ännu hwarken wisshet eller omständigheter. <div style="text-align: center;">Stockholm den 18 Septembris</div> Man har tidender utur Flottan under Admiralen Ankarstierna ifrån Biörkösund af den 2 hujus, at sedan bemälte Admiral i Wijborg igenom öfwerlöpare fått förnimma, at Fienden war sinnat skicka ett partie Lodior med Togwärcke och andra Materialier til Narven har han utbeordrat 4 Fregatter samma Lådior at uppassa, hwilke dem och råkat deu 27 Angusti til 30 stycken, och dem strax angripit, då de fuller i begynnelsen sökt at sig förswara, men sedan wåra Skepp begynt spela på dem med Styckerne, har Folket dragit sig på Landet, men af Lodjorne blefwo 12 i grund skutne, de öfrige 18 af wårt Folk borttagne. På wår sida här wid, äro alenast 3 man blefue sargade, men på Fiendens hafwa wåra Stycken giort temmelig skada. {{Titel|1706. Nº 39<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 25 Septembris.}}<div style="text-align: center;">Kracou den 1 Septembris</div> I förgår har man bekommit efterrättelse, at de Polniske Troupperne under Lubomirsky och Potockerne församla sig ey långt ifrån Zenstochowa, och wänta allenast på Woiwoden Potocky til at hålla ett rådslag öfwer hwad man nu bör taga sig före, deremot skrifwes utur det Sendomirske, at Herr Ribinsky, som har dragit til sig 6000 Cossaquer, är i antog hijt åt til at gifwa acht på ofwanrörde Trouppers företagande. Man twiflar eliesl nu mera intet om hela den Muskowitiske Armeens antogande in i Volhinien, hafwandes man hafft tidender, at en del deraf redan warit Dübno förbigången, och alla de där befintlige Stycken med sig bortfört. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudqwarteret wid Meisen den 4 Septembris</div> Twänne Sachsiske Dragone Regementer under General Majoren Jordan, nembl. hans eget, och det Furstenburgiske, til 700 man starcke wijste sig under wårt antogande, fördenskul blef Öfwersten Görtz utsänd med 250 Swänska Dragoner, och 50 Volosger, hwilken anträffade de Sachsiske en mijl på andra sidan om Görlitz wid Byen Tepzel den [..] sidstledne Augusti, och med sådan Tapperhet angreep, at 96 blefwo strax på Platzen, och 36 tagne til fånga, de öfrige förfölgdes sedan några mijl, och äro i flychten til en stor del omkomne. Uti den Listan, som man fått ifrån Dresden, tilstår man, at de mistat 1 Capitein, 5 Lieutnanter och Fändrikar, 223 Dragoner, och dessutan fått 80 sårade. General Majoren Jordan blef af Öfwersten Görtz i Buken stucken, och dödde dagen efter. På de Swänskas sida äro 2 döde och 7 sårade, hwarunder och är Capitein Ehrenpreütz, som med sin Sqwadron alena gick öfwer en Brygga, och Fienden först brachte i Oordning. Bemälte Öfwerste blef sedan beordrat at uphäfwa de öfrige Sachsiske Dragon-Regementer, hwilke och blefwo körde öfwer Elben, och således kommo undan, deremot förföllo en stor hoop med Lifsmedel och åtskillig Krigsrustning lastade Wagnar, som woro ärnade til Dresden, i de Swänskas händer. Man har dijt indragit det mästa Krigsfolket, men alle de andre orterne, på hwilka de Swänska kommit, hafwa öpnat Portarne och tilbudit deras hörsamhet. Ifrån Dresden äro och Geheime Rådet Imhof, och Referendarien Phingsten komne til Lägret, som begära skonsmål, och derjemte wisa sig willige at låta det Swänska Folket få all nödig förplägning. Det är sälsamt at see, huru Folcket i Städer och Byar, hwarigenom de Swänske komma, stå med uplyfte händer, och önska dem wälsignelse. Hans May:t lärer i morgon gå öfwer Elben, men hwart åt Resan sedan gäller, måste tiden utwisa. Regeringen i Dresden har sederwera låtit utgå befalning, at alle skola wid deras Huus förblifwa, och de Swänska wäl undfängna. Muskowiterne, som ännu til 1200 skola wara öfrige, äro försände åt bergwärcken, och Patkull hålles i förwar på Königsten. <div style="text-align: center;">Dresden den 4 Septembris</div> Den Swänska Aemeen kommer oss alt närmare, doch hoppas wij, at den samma ey lärer wilia oss augripa, utan alenast sättia Landet under pålagor, och til äfwentyrs försee sig med Winter-Qwarter. De skattas wara 20000 man starcke, men Footfolket och Artolleriet äro ännu tilbaka. Geheime Rådet och Cammar Prcsidenten Herr Imhoff har härifrån warit i Lägret hoos Konungen i Swerige, och är i dag tilbaka kommen, men lärer ofördröyeligen efter något plägal rådslag förfoga sig dijt igen. <div style="text-align: center;">Warschau den 4 Septembris</div> Muscowiterne och Cossaqwerue berättas ännu stå i deras förra Poster, men Zarens Favorit Mentzicof och Feltherren Mazeppa skola wara förreste til Zaren i Kiow, wid hwilkas återkomst man lärer förnimma hwart åt hela denna marchen sig wänder. Konungen i Swerige förnimmes nu wara med hela sin Armee i Sachsen, dijt ock Konung Stanislaus med åtskillige Polniske Magnater säijes sig begifwa. <div style="text-align: center;">Leipzig den 8 Septembris</div> Besättningen, som här i Staden legat til 1600 man stark, drog sig för några dagar sedan härifrån, tagandes wägen igenom Thüringen åt Fulda, där de samma til widare befalning lärer förblifwa. Deruppå äro i dag för middagen 50 Swänske Dragoner ankomne, hwilke strax läto besättia den Grimmiske Porten, de öfrige stälte sig på Torget fram för Rådhuset, men den Officeraren som förer befälet, begaf sig med några flera til Slottet Pleisenburg, och begärde tala med Commendanten, hwilken och kom honom wid Slagbomen til mötes, men efter ett litet samtal gick på Slottet tilbaka, och låt Windbroen efter sig updraga. Efter Middagen ankom en Enspännare ifrån Regeringen i Dresben med befalning, så wäl til Borgmästare och Råd at gå Hans May:t af Swerige med hörsamhet til handa och fägna de Swänska wäl, som til Commendanten på Slottet, at det samma ofördröyeligen upgifwa. Denne befalning blef ock efterkommen, och är nu i Aftonstunden Besätningeu gången utur Slottet, och hemförlåfwat hwar til sitt, men Slottet af några Swänska åter besätt. Hans May:t af Swerige står med Armeen wid Grim, [..] mijl härifrån, och säyes det, at Hans May:t i egen Person wil sig i Morgon här infinna, och Gudztiensten biwista. Men försäkrar oss, at Hans May:t lärer offentligen förklara, at Staden skal blifwa fulkomligen lemnat wid alle sine Friheter, och at den tilstundande Michaelis Marknad skal frij och aldeles obehindrat hållen blifwa. Huru stora pålagor wij eliest lära komma at betala til Krigsmachtens underhåld, weta wij ännu intet, men man hoppas, at de skola blifwa lindrige, efter som och de Städer, och Land, hwarigenom de Swänske här til gått, ey hafwa haft öfwer någon stränghet at beswära. I det Swänska Lägret äro Kongl. Preüsiske, Churfurstlige Hanoverske och flera Abgesanter ankomne, hwilke alle hafwa hos Hans May:t haft audience, och förhoppar man, at de mycket gott låra uträtta. Eliest säyes det at Dresden, Wittenberg och Königstein blifwa med stark Besättning och alla nödtorfter wäl försedde, och kunna sig på all händelse förswara. {{Titel|1706. Nº 40<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 2 Octobris.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 11 Septembris</div> Konung Augustus berättas nu wara til Brecest ankommen med sina troupper, och ärna sig up åt Lublinske sidan, til at deruppe sammanfoga sig med den i Volhinien stående Ryske Armeen. Det säijes, at Zaren skal i Kiow nyligen hafwa försäkrat Konung Augusti utskickade om sitt widare bistånd och understöd, och at han anbefalt sin favorit Mentzicof at anföra Armeen i Volhinien, emedan hau sielf, Zaren, ey wore sinnat i detta åhr blifwa wid Armeen, utan wille försökia något med en särskilt krigsmacht emot de Swänska gräntzerne. Konung Stanislaus säyes hafwa giort Sapieha, Starosten Bobrusky, til General af Stor-Pohlen, den Littowiske Cantzleren Furst Radzivil til Stor-Cantzler i Pohlen, och den Littowiske Under-Cantzleren Sluka til Littowisk Cantzler. <div style="text-align: center;">Erfnrt i Thüringen den 13 Septembris</div> Förleden Söndag kommo åtskillige Sachsiske troupper under General Schulenburg här för Staden, och begärta blifwa insläpte, men efter man hade kunskap, at de Swänske ärnade sig efter dem, och mau för rådigast ansåg at ey gifwa anledning til något klammer, blef deras begäran afslagen, hwaruppå de sig förde, och på åtskillige wägar skyndade sig undan. Man förnimmer nu, at de hopetals bortlöpa, och sig i skogen undansticka, och där de kunna en Borgare eller Bonde klädning öfwerkomma, byta de sig der til för den och hela mondering. I går jagade några 1000 Swänske i fyrsprång här förbij efter dem, men om de dem råka, står der hän, Doch förnimmer man at någre 100 Muscoviter skola i Ilmenau wara nederhugne och at General Schulenburg lupit fara at blifwa tagen. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudqwarteret Alt Ranstedt wid Leipsig den 15 Septembris</div> WIj ginge den 5 hujus öfwer Elben wid Meisen, och togade til Löhen, der wij den 6 hwilade. Den 7 togade wij til Grim, och blefwo den följanbe dagen stående. Samma dag war Hans May:t ute med 1000 Hästar, och jagade efter Sachsiske Rytteriet under General Schulenburg. Som han ey kunde det uphinna, släptes Volosgerne på dem löst, hwilke in til 30 nedergiorde, och togo 40 fångne, de öfrige kommo undan. Wij miste då Ryttmåstaren Wentul, en braf man, som giordt stora partier, och förleden Sommor gått in til Caminiec och Moldaw, Den 9 nödgades wij för mangel på fordenskap upbryta, ehuruwäl Hans May:t mycket sällan låter Armeen på Söndagarna marchera, och kommo til Taucha en mijl ifrån Leipsig. Den föliande dagen stodo wij åter stilla men den 11 gick Armeen förbij Leipsig, undantagandes Kongl. Drabanterne, som togade igenom Staden, och blef Hufwudquarteret tagit på denue orten, hwarest Hans May:t efter all liknelse lärer någon tijd blifwa här stående. Ett partie har warit utskickat til at förfölia Sachserne och de öfwerblefne Ryssarne up uti Thüringen, men som de angräntzande, hwilka fuller ey kunde förtycka, at man förföljer fienden dijt han tager sin undanflycht, likwäl synas der öfwer något bekymras, och hafwer samma Partie återkallat, och öfwer alt befalt Troupperne ey skola gå utom Chur-Sachsiske Gräntzerne in nti något annat Herskaps Land, under hwilken förewändning det wara må. <div style="text-align: center;">Leipsig den 16 Septembris</div> Hans May:t af Swerige war den 10 hujus med samtlige des förnäma Herrar och Generaler här i Staden, besåg Slottet, och lät det samma starkt besättia. Hans May:tz Hufwudquarter är ute wid Alt Ranstedt, men Regementerne blifwa i Landet runt här omkring förlagde. Ett starkt partie Rytterie, Dragoner, och Volosger hafaa warit utbeordrade efter General Schulenburg åt Thüringen, ifrån hwilka nu på stunden inkommer berättelse, at de på erhållen kunskap at Sachserne förhuggit sig uti en skog, hafwa brutit sig der in, och ehuruwäl Sachserne warit öfwer 5000 man starka, och sig tappert förswarat, hafwa de doch måst gripa flychten, och lemna många döda efter sig, samt 50 fångar. På Swänska sidan skola jämwäl någre brafwe Officerare samt 50 gemene blifwit döde och sargade. De Swänske förfölia ännu de flychtige Sachserne, hwilka doch sedermera til största delen lära wara in i främmande Gebiet komne. Capitein Ehrenpreütz af de Swänske Lijf-Dragonerne, hwilken i den nylige träffningen wid Görlitz blef sargat, är död, och blifwer af alla beklagat. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 18 Septembris</div> Hans May:t af Swerige har bewiliat ett stilstånd på 10 wekor, i kraft af hwilket på ingendera sidan något skal företagas, utan alt lemnas wid närwarande tilståud. Man anseer detta som en lycklig begynnelse til en widare wänlig förlikning. {{Titel|1706. Nº 41<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 9 Octobris.}}<div style="text-align: center;">Cracou den 15 Septembris</div> Här äro tidender inlupne, at alle Polniske Troupper utaf Konung Stanislai Partie, hwilka en tid war fördelte wid Sendomir, Malagosche, Pinzou Zenstochowa, hafwa begynt dragit sig tilsamman, skola wid Petricou in Stor-Pohlen stöta tilhopa. Och äro här och där i detta Palatiantet af deras utsände, hwilke på det häftigaste drifwa på betalning af de pålagde Coutributionerne. Konung Stanislaus förnimmes hafwa begifwit sig efter Konugen i Swerige i Sachsen, men låter under sin frånwvro [..] nya Regementer i Pohlen uprätta. Den Swänska i Pohlen lemnade Armeen under Generalen Meijerfelt står ännu wid Uskowa, 4 mijl ifrån Kalisk och wänter, hwad Konung Augustus och Muskowiterne skal företaga, om hwilka man förnimmer, at de oachtat de utspridde rychten om deras hastiga antog wäl äro ännu långt bort. <div style="text-align: center;">Warschau den 18 Septembris</div> För några dagar sedan infan sig här ett Partie af Starosten Sapiehas Volosger, och bortsnappade en Konung Augusti Cammar-Tienare, som hade en summa Penningar hos sig, såsom och en Italiensk Köpman, hwilken wille med Wahror resa til det Sachsiska Lägret. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudqwarteret Alt Ranstedt wid Leipsig den 22 Septembris</div> SEdan Hans Kongl. May:t war igenkommen ifrån det Partiet som ey långt ifrån Naumburg stadnat, när det ey kunde uphinna de [..] Sachserne, blef Öfwersten Görtz beordrat med ett Partie Fienden widare at förfölja. Han sände Capitein Strömfelt förut med Volosgerne at hängia Fienden i Ryggen, hwilka och dageligen inbrachte fångne och gick sielf gemakeligen efter, til dess han wid Erfurt förnam, at det Sachsiske Folket, som war til Häst och Foot ungefär 5000 man, drog sig åt Ilmenau och där samlade sig. När han den 12 hujus dijtkom, gick det Fientlige Rytteriet, som under General Schulenburgs anförande wid Staden wijste sig fort undan. Borgarne öpnade sielfwe Porten, och berättade, at Ryssarne, som legat därinne, gingo ut genom en annan Port, hwaruppå så måage man kunde uphinna, blefwo nedergiorde, de andre förströdde sig i näste Skogen uti små hopar. Tyskar och Frantzoser til 30 toges til fånga. Schulenburg tog self sin ytterste tilflycht uti Thuringer Skogen, hwarest han lät sig förhugga, och Jord dervppå kasta, at han sålunda hade ett godt Bröstwärn för sig. Öfwersten Görtz gick icke dess mindre tijt, och lät Dragonerne til Foot angripa honom uti hans fördelar, men han drog sig alt länger in, och allestädes igenfälte skogen efter sig, särdeles wid Frawen Wald, där han så mycket bättre förswarade sig, som den Orten hade alenast en tilgång. Men Öfwersten lemnade Majoren [..] där med 5 Troupper at uppehålla Fienden, han sielf tog en omwäg, ärnandes gå Fienden i ryggen, och befalte Majoren efter 2 timar at fölia sig efter. På wägen förnam han af några fångne at det Fientlige Footfolket hade skingrat sig, en del på wägen åt Frankenland, en del på Coburg och Bayreut, men Ryssarne, af hwilka störste delen är ankommen, dragit sig in uti Bomer-Walde, och at Dragonerne alenast woro qwar hos Schulenburg, stötte i det samma oförmodeligen på 350 Frantzoser som ärnade sig en annan wäg. Desse wärde sig förtwiflat i förstone, men sedan Major Örnstedt och Capiteinerne Schmidt och Meidel angrep dem til Foot och Strömfelt til Häst, begynte de ropa om Qwarteer, och som de icke dess mindre skarpare än förut gofwo Eld, blef Ryttmästaren Törnflycht beordrat med sin Sqwadron at sittia af, då de blefwo på alle sidor kringrände, och til 130 nedergiorde, 1 Major, 2 Capiteiner 8 Lieutnanter och Fändrickar samt 36 Gemene til fånga tagne, de öfrige kommo undan i Skogen. Och som mörkret påkom, och man icke fan rådsamt, at gå widare, fick Fienden tid at undkomma, och merendels draga sig utom den Sachsiske Gräntzen. Wij hafwe fått öfwer 100 fångne, men där wid beklagerligen wid Fraven-Vald, förlorat 3 Capiteiner, 3 Ryttmästare, Hastfer, Hård och Meijer, samt gemena, och dessutan fått 37 Sårade, hwarunder och Capiteinerne Bröms och Schmidt. Där med är och all Fientlighet uphörd, emedan den 16 hujus ett stillstånd är utblåst på 10 Wekor, samt befalning gången til de Regementer, som hållit Dresden inringat, at de skola gå i Winter-Quarter. De 300 Sachser, som lågo på Slottet Pleisenburg äro löösgifne, emedan den Fästningen tillika med Staden hafwer sig godwilligt gifwit sig. Öfwerste Rosenstierna är gången til Wittenberg at taga den Fästningen i besitning, hwarifrån Besättningen redan dragit sig ut. <div style="text-align: center;">Leipsig den 24 Septembris</div> Med Resande ifrån Maynströmen har man efterrättelse, at de Chur-Sachsiske Troupperne under General Schulenburg, sedan de in i Thuringer-Skogen warit af de Swänska förfölgde, och af dem tämmelig afbräck lidit, hafwa ey länger kunnat blifwa tilsamman i mangel af Underhåld, utan at Regementerne efter hållit allment Krigsråd skilts åt, och hwar Capitein sökt at bringa sitt Compagnie igenom, så gått han kunnat, de hafwa redan i förra Wekan begynt komma tilsamman i negden wid Hainou, Offenback och Frankfurt am Maijn, och menar man, at de därifrån ärna begifwa sig til Rijkz-Armeen wid Öfwer-Rheinströmen. De äro öfrige med 6 Regementer Dragoner och 2 Regementer Footfolck i ett eländigt tilstånd, hafwa marcherat dag och natt utan at bekomma deras nödtorft, wetandes och intet huru de widare skola hielpa sig fort, aldenstund dem nu alt felar, sedan de i flychten måst lemna hela deras Bagage dem Swänskom til dels. De wille giärna bortsälja Hästar och Mondering för ett ringa prijs, om någon sig dristade at sådant Köpa. {{Titel|1706. Nº 42<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 16 Octobris.}}<div style="text-align: center;">Lublin den 16 Septembris</div> Det skrifwes ifrån Kiow, at det Ryske footfolket står ännu där, och arbetar med all flijt på fästningswärcket i samma stad, hwilket blifwer mycket utwidgat: at Zaren sielf är därifrån afrest åt det så kallade Petersburg, och Feltmarskalken Oglevi har tagit afsked, ärnandes begifwa sig åt Wien: At under Mentzicofs frånwaro Krigsmachten regerades af General Lieutnanterne Rönne och Roos, hwilke hade slagitz med hwar andra, och hade Rönne derwid blifwit sargad, och den andre tagen i förwar. Mazeppa woro och kommen i Kiou, men hans Cossaqwer längre up wid gräntzen, warandes alt owist, om de ärnade toga närmare. Där taltes eljest om, at Cheremethof skulle med annan stor Armee nalkas in åt Volhinien, til at sammanfoga sig med Konung August, och något särdeles wichtigt företaga, hwilket alt der hän lemnas. <div style="text-align: center;">Dantzig den 26 Septembris</div> De sidste Brefwen utur Samoijten förmäla, at Generalen Grefwe Leyonhufwud är med den Swänska Armeen upbruten, och gången in i Littouen, hwarest han utaf det widrige partiet starcka Contributioner indrifwer. Hwart han sig egentligen med Armeen wänder wore ännu obekant, men han hade igenom ett påbud befalt hela Adelen at sättia sig til häst. Här äro Bref ifrån Dirschau, som berätta om en skarp träffning, hwilken skal wara förefallen här i negden emellan de Swänske och de Sachsisk-Polniske Troupperne, hwarwid desse sednare skola blifwit aldeles slagne och skingrade, samt sedermera 7 Fanor af Smigelskys uphäfne och til fånga tagne, men man wäntar doch at ännu mera wisshet och omständigheter. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudqwarteret Alt Ranstedt den 2 Octobris</div> Til bägge partierne i Pohlen är befalning gången om Stilståndets i acht tagande, och är jämwäl de Sachsiske troupperne, som utom gräntzen warit förjagade, och på några mijl när in til Francfurt am Maijn förfölgde, blifwit tillåtit, at få komma tilbaka, och taga deras Winterqwarter i Thüringen. Uti de Hessiske Städerne har man wijst det Swänska partiet stor höflighet, och ey allenast för det samma öpnat portarne, utan och sielfkräft dem budit och tilhanda fört allehanda förfriskning, där emot har de ingenstädes welat insläppa de Sachsiske, hwilke fördenskul så mycket mera äro körde i trängslen. I morgon förwäntas hijt Gref Wratislau ifrån Wien, hwilken förut har låtit antyda, at han har behagligit wärff hoos Hans May:t at förebringa. <div style="text-align: center;">Stockholm den 16 Octobris</div> Med den nu ankomne Posten ifrån Riga äro och Bref ifrån Armeen under Generalen och Gouverneuren Grefwe Leyonhufwud af den 17 Septembris. Densamma stod då wid Keidau i Samoijten, och hade om någon fiende ingen widare efterrättelse haft, än at 300 Polackar stått wid Kauen under Starosten Vasinis anförande, hwilka på erhållen kunskap om Armeens ankomst hade ryckt undan. Mehr bemälte General ärnade draga sig åt Vilkomirs närmare åt Düna-strömen, til at komma i färd med några 1000 Ryssar som berättades stå wid Polotsk, och handelen til Riga förhindra. {{Titel|1706. Nº 43<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 23 Octobris.}}<div style="text-align: center;">Lublin den 23 Septembris</div> Sedan Konung Augustus med den Zariske Favoriten Mentzicof om deras företagande rådgiort, bröt han i Förgår up ifrån Jacobovice, och besåg 2 mijl derifrån de Ryske Dragone-Regementerne, som skola bestå af 14000 man, hwar efter han fortsatte marchen åt Casimir, där han lärer gå öfwer Weichseln, men de Ryske och Cossaqwiske Troupperne högre up wid Sendomir. Efter alt anseende togar hela Armeen åt Stor-Pohlen, och lärer där wilia den Swänska och Stanislaiske Krigsmachten under Generalen Marderfelt angripa. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 23 Septembris</div> Det säijes förwisso, at den Swänske Armeen under Generalen Leyonhufwud är kommen til Cauen, och fortsätter marchen hijt åt, ehuruwäl man ännu ey kan gissa på dess rätta förehafwande. Så säyes det och, at Skattmästaren Pocey, och den Littoviske Marskalken skola på deras återresa ifrån Preüssen wara falne i de Swänskas händer, och at Öfwersten Brandt skal wara slagen. <div style="text-align: center;">Crakau den 29 Septembris</div> Man har tidender, at störste delen af de Potockiske och Sapiehiske Troupperne hafwa wid Opatovice gått öfwer Weichseln, och ströfwat alt under Sendomir, men sedan de om Ryssarnes annalkande erhållit kundskap, hafwa de gått tilbaka öfwer Weichseln, och satt sig wid Petricou, dijt man och förmenar, at Generalen Marderfelt med det Swänska Folcket togar. Det skrifwes ifrån Zamosce, at ett partie Cossaqwer til 15000 man starkt är där förbij togat, tagandes wägen åt Sendomir. <div style="text-align: center;">Warschau den 2 Octobris</div> Konung Augustus är med sine egne samt de Ryske och Cossaquiske Troupperne gången öfwer Weichseln, tagandes wägen åt Petricou och Stor-Pohlen. De Sapiehiske och Potockiske Troupperne hafwa deruppå dragit sig tilbaka til at sammanfoga sig med den Swänska Armeen under Generalen Marderfelt. Smigelsky är för några dagar sedan wid Sacrozin gången öfwer Weichseln med 6000 man, tagandes marchen åt Thorn. <div style="text-align: center;">Lissa i Stor-Pohlen den 5 Octobris</div> I går Morgon kom Smigelsky med 6000 man oförmodligen hijt til Staden, och begärte at man ofördröyeligen skulle til honom betala 700000 Tympfer, eliest wille han hela Staden förbränna, och efter man i en sådan hastighet ey kunde sig på en så oförmodad anfordran utlåta, blef emot aftonen halfwa Staden utplundrat. Omsider kom man med honom til förhandling, men efter en så stor summa ey kunde hastigt upbringas, wille han taga bägge Borgmästarne bort med sig til Gisslan, til dess alt kunde erläggias. Doch blefwo de bägge under en wiss försäkring löösgifne, och en anseenlig Köpman hos honom lemnat, hwaruppå han nu i Aftonstunden med sina Troupper är härifrån Afmarcherat, utan at man rätt wet hwart han sig ärnar. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Alt-Ranstadt den 7 Octobris</div> DEn Böhmiske Cantzleren Grefwe Wratislau blef den 3 hujus utaf Hans Excellence Grefwe Piper til Middags Måltid tracterat wid Güutersdorf en half mijl härifrån, och hade deruppå efter Middagen Audience hos Hans May:t. Han blef så mycket bättre emottagen, som han förut låtit förmäla at Keysaren ey alenast är illa tilfridz med den förkunnelsen, som man förnimmer i Regensburg af alle Riks-Ständer wara giord om intågandet i Sachsen [..] och låter tilbiuda sitt bearbetande, at Hans May:t med det snaraste må ernå dess upsåt uti des Polniske Wärket med Konung August. Ifrån Polen har man tidender, at Feltherren Potocky har slagit twänne starka partier, som wågat sig öfwer Weichseln, men at Fienden icke desto mindre sedermera tämmeligen stark är öfwergången, hwaruppå Konung Stanislai Folk, så wäl Pohler som Littover til några 1000 man hafwa dragit sig til Generalen Marderfelt. Man wäntar altså dageligen at få weta, om uågon Träffning emellan bägge Armeerne lärer förelöpa, efter som man här af sluter, at det owist är, antingen beslutet om stillståndet i Pohlen har ännu blifwit Konung Augustus bekant, eller af honom blifwit antagit. De Sachsiske Ständerne hafwa sig påtagit at betala til Hans May:t 500000 Riksdaler första terminen, och dessutan gifwa til Armeen tilräckelig Fordenskap. Utaf de Sachsiske Troupperne, som skulle få Winter-Qwarter i Thüringen, komma få tilbaka, warande de öfrige så skingrade, at de ey stå til at församlas, synnerligen efter Officerarne dem förlåtit, och sökt tienst hos andra, hwarest de kunnat. Generalen Schulenburg uppehåller sig i Frankfurt am Maijn utan något Manskap. Uti Frankenland skola ännu 7 a 800 Ryssar finnas, hwilka af fruchtan för de Swäuska ingen har welat emottaga, eller uti någon Stad insläppa. Det är altså i hela Sachsen ey något Krigsfolk mehra för handen, än hwad i Dresden kan liggia til Besättning. <div style="text-align: center;">Leipzig den 7 Octobris</div> Hos Hans May:t af Swerige hafwa åtskillige Sachsiske Furstar sig i Hufwud-Qwarteret infunnit at anhålla om förskoning för deras Länder, och emedan de därutinnan hafwa nått deras önskan, så lärer Chur-Furstendömet så mycket mehr måste hålla ut, Fodret begynner allaredan blifwa så knapt, at man ey wäl wet, huru så månge Hästar, som äro wid Swänska Krigsmachten, framdeles skola kunna underhållas. Emot de Pohlniske Compagniernes sielfswåld, som ey ännu hafwa kunnat så wänia sig wid den Swänska Krigsagan, har Hans May:t af Swerige för några dagar sedan ett mycket alfwarsamt och strängt Påbud låtit utgå. <div style="text-align: center;">Dantzig den 8 Octobris</div> Ett Partie af Smigelskys Folk har för några dagar sedan infunnit sig i åtskillige Orter här i Preüssen och borttagit dem, som för Konung Stanislaus Wärfwa. Här är i det öfrige alt stilla, doch arbetar man på Fästningswärcket med flijt, och har man beslutit at til besparing på Besättnings Manskapet nederrifwa Fästningen neder wid Weichselmünde, hwar til en begynnelse redan giord är. {{Titel|1706. Nº 44<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 30 Octobris.|kommentar={{Wikipedialänk|Belägringen av Viborg (1706)}}}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 30 Septembris</div> Generalen Grefwe Leyonhufwud är i antog ifrån Caven åt Wilda, som somlige mena med hela Armeen, men efter andras utsago med en del deraf, fördenskul hafwa åtskillige därwarande Magnater och andre begifwit sig derifrån. De Swänske lära widare gå åt Druijen och Polotsk til at därifrån afdrifwa det Muskowitjske Manskapet, och öpna Handeln på Düna-Strömen. En Fana Pancerner hafwe de Swänske ey långt ifrån Caven för Starosten Plangiansky borttagit. Wid den Preüsiske Gräntzen har en Sapiehisk Partigångare Pilsucky uphäfwit många af Furst Viesnowieskys Fanor, och är det med dem så wida kommit, at de ingenstädes mehr wilia hålla stånd. <div style="text-align: center;">Lublin den 1 Octobris</div> I förledne Weka är Konung Augusti Armee, beståendes af Sachser, Pohler, Ryssar, Cossaqwer och Calmucker, gången öfwer Weichseln några dagar å rad, och i medlertid uphölt sig bemälte Konung i Golecz, hwarifrån han i Fredags ärnade upbryta åt Petricou. De första Partierne, som gått öfwer Strömen, hafwer Woiwoden af Kiou Potocky tilfogat någon förlust, och där med dragit sig tilbaka. Furst Wiesnowiesky kom i går hijt med ett Partie Littover, och togar i dag härifrån efter Konung August. Sachserne indrifwa utaf detta och de nästliggiande Woiwodskaperne en mächta anseenlig Contribution, och hijt til Staden låta Muskowiterne en stor myckenhet Matwaror införa. Det Ryske Fotfolcket med Artolleriet står wid Zamosce, och utgifwa sig för 40000 man. Åfwen så månge säyes komma efter både til Häst och Foot under Feltmarskalken Cheremethof, och skola redan stå wid Wlodzimir. <div style="text-align: center;">Posen den 4 Octobris</div> At Konung Augustus med en stor Krigsmacht af Muskowiter, Tartare, Cossaqwer, Calmucker och mehra slikt Folk är gången öfwer Weichseln, blifwer ifrån alle orter bekräftat, och emedan Generalen Marderfelt med den Swäuska Armeen är gången honom emot, utan at wänta på den förstärkning, som säyes wara i fult antog, så twiflar man intet, at något wichtigt ofördröyeligen lärer förspörias. <div style="text-align: center;">Warschau den 5 Octobris</div> Den Sachsiske, Ryske och Pohlniske Armeen går nu ända åt Stor-Pohlen, som man säger til 30000 man stark, til at angripa Generalen Marderfelt, samt de Potockiske och Sapiehiske Troupperne, fördenskul man otwifwelachtigt innan kort något särdeles lärer förnimma. Muskowiterne låta sig förliuda, at de nu wilia hämnas på de Swänska den förlusten, som de förleden Winter hafwa lidit, i medlertid förnimmer man, at Potocky har ett deras Partie nyligen en temmelig afbräck tilfogat. General Marderfelt säyes draga sig emot sidan af Posen til at där denne swärmen möta. En Preüsisk Secreterare, som nyligen är härigenom gången til Konung August i angelägne ährender, och som man menar, om ett Stillstånd, är hijt tilbaka kommen, men man wet intet, hwad swar han på sitt wärf har erhållit. <div style="text-align: center;">Crakau den 6 Octobris</div> Nu är detta Woiwodskapet ifrån alla Troupper temmeligen befrijat, aldenstund de på erhållen kunskap om Ryssarnes annalkande dragit sig åt Stor-Pohlen. Här är man wäl på sin wacht, emedan det försports, at ett wist anslag har på denna Orten warit å färde, fördenskul arbetas det på Fästningswärcket med högsta flijt, och blifwer allehanda förråd både på Krigsrustning och Matwaror hijt in dageligen förskaffat, så at det efter alt anseende lärer blifwa olika swårare, än tilförende, denna Staden at bemästra. Herr Ribinsky blifwer och dageligen med sine Fanor hijt wäntat til Besättning. <div style="text-align: center;">Dantzig den 13 Octobris</div> De sidste tidenderne utur Pohlen förmäla, at Konung Augustus är med sin Armee til Petricou ankommen, och at Generalen Marderfelt togar honom emot, så at man innan kort något wichtigt hafwer at förwänta. De Herrarne, som i Petricou woro församlade til at i Konung Stanislai Namn hålla Tribunalet, hafwa sig derifrån förskingrat, och Sammankomsten til efter Nyåhret upskutit. Smigelsky ströfwar allestädes i Preüssen omkring, och uphäfwer det Manskapet, som för Konung Stanislaus wärfwat är. Han säyes nu wara i Culm, och hafwa där några Potockiske Compagnier borttagit. Eliest förnimmes han nu emot wanan hålla temmeiig god ordning, och ey tillfoga Inwånarne i Landet något särdeles förtryck. <div style="text-align: center;">Leipzig den 16 Octobris</div> I förra Wekan kom Konung Stanislaus tillika med Printz Alexander Sobiesky ifrån deras Qwarter wid Meissen hiji i Staden, och begofwo sig straxt ut til Hans May:t af Swerige i Hufwud-Qwarteret. Där blef då Krigs-Råd hållit öfwer de inkomne tidender om Konung Augusti öfwergång öfwer Weichseln med en stor Krigsmacht af Pohler, Ryssar, Cossaqwer och Tartare, och upsåt at där med toga åt Stor Pohlen, och efter 2 dagars förblifwande reste Konung Stanislaus tilbaka igen, som man menar i upsåt at begifwa sig åt Pohlen til at göra där en och annan författning. Det säyes och, at någre Regementer Swänske skola wara beordrade at i hast toga tilbaka åt Pohlen til at förstärkia Armeen under Generalen Marderfelt, men man har derom ännu ingen wisshet. Den Keyserlige Ministren Grefwe Wratislau uppehåller sig nu här i Staden, och wäntar på de Engelske, Hollenske och flera Ministrers ankomst, då man sedan om wichtige ährender torde hafwa at förnimma. Så beflnna sig jemwäl nu här de mäste wid Armeen warande Swänske Kongl. Råden, Generals-Personer och flere förnäme Herrar. Ännu är hwarken här i Staden eller Förstäderne någou Soldat Inqwarterat, förutan Besättningen, som på Slottet Pleissenburg är inlagt, men det talas om at wij här innan kort torde få en stark Besättning, så framt man hos Hans May:t af Swerige ey kan förmena at wij hädan efter som här til blifwa derifrån befriade. Ifrån Dressden skrifwes, at Commendanten altfort sätter sig i tilstånd at kunna sig på all händelse förswara, och at öfwer 500 Stycken på Wallarne upförde äro, samt at de närmast utan före liggiande Husen blifwa nederrifne. Icke dess mindre såyes det at de Swånske Officerarne blifwa under Stillståndztiden där fritt insläpte, doch så, at de ey måge någon Natt inne i Staden förblifwa. Man menar, at det Swänske Hufwud-Qwarteret lärer för Fodretz knaphet sknl innau kort flyttias, och som det menas nämare åt Elb-Strömen. <div style="text-align: center;">Stockholm den 30 Octobris</div> Brefwen ifrån Wijborg af den 18 hujus medbringa, at Ryssarne hade den 11 nalkat sig åt Staden och den samma på andra sidan spärrat. Man kunde ändå ey wäl märckia, hwad anstalter Fienden giordt til någon Belägring, eller huru stark den samma wore, men Generalen Maydel giorde all god förfatning til at på all händelse förswara orten, efter som man och reda så wäl igenom Styckernes spelande, som lyckeligit utfall har giort Fienden tämmeligit afbräck. {{Titel|1706. Nº 45<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 6 Novembris.}}<div style="text-align: center;">Lublin den 7 Octobris</div> Man har nu säker efterrättelse, at Cheremethof ingalunda är så när kommen med det Ryske Footfolket, som sidst berättades, utan at allenast någre Partier med Commissariatet äro in i Volhinien förutgångne til at skaffa nödige Lifsmedel tilsamman, af hwilka och någre äro hijt ankomne. Scheremethof sielf skal ännu uppehålla sig i Kiow. Så är och af Calmudiske Tartarne alenast en liten dehl in i Volhinien ankommen hwilka doch för deras oregerlighet skul grufwelig motwilia föröfwa. <div style="text-align: center;">Posen den 12 Octobris</div> Man förnimmer at ett starkt Partie Cossaquer och Tartare hafwa träffat emellan Petricou och Siradien med Woiwoden af Kiou Potocky, hwar wid något folk på bägge sidor skal hafwa blifwit, men de förre omsider måst taga flychten. General Marderfelt har sig sedan med bemelte Woiwod sammanfogat, och står med hela Armeen 4 mijl på andre sidan om Kalish. Smigelsky är nu gången tilbaka til Konung Augustus, sedan han icke allenast af Lissa, utan och alle andre omliggiande Städer och Fläckar en mächta stor Contribution utprässat. <div style="text-align: center;">Crakau den 14 Octobris</div> Cossaquerne som warit förlage i det Sendomiriske Woiwodskapet, ströfwa allestädes omkring, och har ett Partie deraf för några dagar sedan wist sig allenast 7 mijl därifrån, men på undfången åtwarning at de giugo förwida, drogo de sig straxt tilbaka igen, sedan de likwäl ibland Adeln och den gemena man hade en stor skräck förorsakat. Som det säyes, skola bemälte Cossaquer så länge blifwa ståendes i deras anwiste Quarter, til dess det Ryske Fotfolket under Scheremethof ankommer, då de samteligen skola fölia efter Konung Augustus, hwilken med Rytteriet nu står wid Petricou. Den Swänske Generalen Marderfelt skal stå med den Swänska och Stanislaiske Armeen wid Grabou ey långt ifrån Kalish, och lärer man utan twifwel innan kort få af någon Träffning förnimma. <div style="text-align: center;">Warschau den 15 Octobris</div> Det berättas ifrån Petricou, at Konung Augustus ännu står där qwar, och har rådslagit, om det skulle wara nyttigt at ryckia närmare emot General Marderfelt, och honom straxt med Rytteriet angripa, eller at wänta på det Ryske Fotfolket, och Artolleriet som kommer eftertogandes. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Alt-Ranstadt den 20 Octobris</div> SEdan den Böhmiske Cantzleren Grefwe Wratislau i förre Wekan haft afskedz-Audience hos Hans May:t, är han nu ifrån Leipzig åt Wien tilbaka resl, wisandes sig wäl förnögd med det swaret, som han af Hans May:t undfåt, såsom han och på Keysarens wägnar har förklarat, at man med Konung August intet wil hafwa at beställa, utan fast mehr tilhålla honom at bequäma sig efter Hans May:tz behag. Ifrån Stor-Pohlen äro åter tidender inkomne, at Felt-Herren Potocky nu tridie resan har slagit Ryssarne ey långt ifrån Siradien, där han på platzen har nedersablat 1200 man Cossaquer och Tartare, samt tagit 100 Gemene til Fånga, de öfrige hade derpå begifwit sig tilbaka. Samma Dag som Träffningen skedde, war General Marderfelt med det Swäuska Rytteriet til Siradien ankommen, men emedan Slaget redan war förbij, är han där blefwen ståendes til at see, hwad Fienden widare sig wille företaga. Han har efter Felt-Herrens begäran låtit räkna de slagne, och funnit så många af Fienden på Wahl-platzen liggiande, som förmält är. I medlertid har Smigelsky gått förbij åt Lissa, och den Staden plundrat, hwilket torde föranlåta Konung Stanislaus at wädergälla det i Sachsen, så framt Konung Augustus med sådant ey innehåller, och gifwer derföre förnöyelse, hållandes man före wara sälsamt, at Konung August sådant under Stillståndet wil giöra genom dess Partier, då han wet, at de Swänske hafwa lägenhet med lika mått honom i Sachsen at betala, efter Landet nu är i deras händer. Gref Boineburg, Gouverneuren i Erfurt, har och för några dagar sedan haft Audience hos Hans May:t, och på Chur-Furstens af Maijntz wägnar förklarat, at samma Chur-Furste aldrig haft någon del uti Konung Augusts Krig, ey heller någon dehl ärnar taga, hwar före han och förmodade, at Hans May:t honom såsom en wän lärer ansee, och hans land förskona. Den Wolfenbütelske Öfwer Marskalken von Steinberg har äfwen det samma på sin Herres wägnar låtit försäkra och är med nödsamt swar Worden affärdat. Hertigen af Weisenfels kom för några dagar och aflade sin upwachtning hoos Hans May:t, och reste der uppå til Hans Excellence Öfwerste Marskalken Grefwe Piper til Middagsmåltid. <div style="text-align: center;">Leipzig den 23 Octobris</div> De Sachsiske Troupperne, som dragit sig undan för de Swänske alt up til Rheinströmen, skola nu hafwa befalning at komma tilbaka in i Thüringen til at där få Quarter, men Ryssarne, som där ibland äro öfrige, säijes skola i den Keyserlige Armeen wid Öfwtr Rheinströmen blifwa understuckne. Konung Stanislai Troupper, som warit här i Sachsen, bestående af Pohler och Volosger, äro gångne tilbaka åt Pohlen, dem några Swänske Regementer säyas sökia, til at sig med Generalen Marderfelt sammanfoga. <div style="text-align: center;">Stockholm den 6 Novembris</div> Man har sedermehra haft Bref ifrån Wijborg af den 26 Octobris, at Zaren, som sielf är där före, har låtit upkasta några Batterier, och deraf inkastat någre 100 Bomber, hwilka och i Staden giort uågon skada. Gen. Maidel är med en del af Rytteriet gången ut för at samla ttlhopa alt det Manskap, som deromkring kan upbringas, hwar med han lärer på alt möyeligit sätt sökia at göra Fienden afbräck, och Orten förswara. {{Titel|1706. Nº 46<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 13 Novembris.|kommentar={{Wikipedialänk|Slaget vid Kalisch}}}}<div style="text-align: center;">Lublin den 14 Octobris</div> För Muscowiterne blifwer alt fort allehanda Lifsmedel här i Woiwodskapet tilhopa samlat, och säyas de nu efter hand med alfwar draga sig hijt åt. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 14 Octobris</div> Troupperne under Furst Wiesnowiesky stå här och där fördelte, hwilka utaf det Stanislaiske anhanget under Pisucky och Starosten af Mirs blifwa uppassade. <div style="text-align: center;">Warschau den 19 Octobris</div> Konung Augustus är för några dagar sedan med alle sine Troupper ifrån Petricou upbruten emot Generalen Mardefelt, som står ey långt ifrån Kalish, men hela det Kongl. Bagaget är 2 mijl på denne sidan om Petricou qwarlemnat. <div style="text-align: center;">Crakau den 20 Octobris</div> Man Arbetar med all flijt på Fästningswärcket här wid Slottet, och wil man åt minstone hafwa den sidan, som wetar åt Weichseln, ännu i denna Winter färdig. <div style="text-align: center;">Bresslau den 24 Octobris</div> I går och Förgår äro åtskillige Enspännare utur Pohlen härigenom reste, hwilke hafwa medbracht Tidender, at den Swänske och Stanislaiske Armeen i Stor-Pohlen har förleden Fredag efter Middagen wid Kalish blifwit af Konung August utslagen. Generalen Marderfelt, som samma Armeen anförde, hade utaf National-Regementerne hos sig allenast ett Skånskt til Häst under Öfwerste Horn, de öfrige woro Tyske Regementer, nembl. General Major Crassous, Öfwerste Marskalks och Öfwerste Möllers til Häst, den til Foot Öfwerste Horns, Öfwerste Görtzens anfört af en Öfwerst-Lieutnant, samt 2 Battailloner Schweitzer och Frantzoser, hwilka alle tilsammans hafwa giort emellan 4 och 5000 man, Resten af Armeen bestod af 15000 Polacker under Woiwoden Potocky. Konung Augusti Armee har man skattat til 50000 man stark. Träffuingen är begynt klockan 3 efter Middagen, och warat in i mörka Natten. Den Swänska Armeen angrep sin Fiende så tappert, at han den samma dref en fierndels mijl tilbaka, och borttog hela Artolleriet bestående af 40 Stycken, hade och säkerligen behållit Fältet, om Polackerne warit ståndachtige, men desse ritade straxt ut och lemnade Konung Augusts Armee råderum at på alla sidor de Swänska ansättia, hwilka wärde sig manligen, til dess de i mörkret af den stora swärmen blefwo öfwermannade, och dels nedergiorde, dels til Fånga tagne. Huru månge i alles äro undankomne, är ännu obekant. Ibland de Fångne är Generalen Marderfelt sielf, samt alla Öfwersterne. På Konung Augusti sida tilstår man 1600 Sachser och 6000 Pohler och Ryssar wore slagne. Konung Augustus har gifwit de Fångne Officerarne igen deras Wärjor, och bemöt dem med stor höflighet, skal och hafwa dem igen skänkt deras Bagage, så mycket som kunuas hafwa bärgat. Woiwoden af Kiow Potocky, som uti Träffningen hållit sig mächta wäl, skal och wara Fången, men General Majoren Crassaw är, sedan han i det ytterste hållit sig tappert, och alt warit förlorat, med några 100 man til Posen undankommen, dijt och en stor del af Konung Stanislai samt Starostens Sapieha Footfolck hafwa sig begifwit. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Alt-Ranstadt den 27 Octobris</div> MAn hade i Förgår Bref ifrån General Marderfelt, at han den 19 hujus angripit Fienden en mijhl ifrån Kalish i Stor-Pohleu, men at de Polske Troupperne, som nästan twungit honom der til, hafwa i första Träffningen lupit ifrån honom, hwarföre han med sina 4000 man, hwaribland allenast ett Swänskt Regemente til Häst, nembligen Öfwerste Horns Skåningar, ifrån klockan 4 om aftonen in til mörckret, ey alenast fächtat emot den Fiendens macht, som til 40000 skattades af Sachser, Polackar, Ryssar, Cossaquer och Tartare, utan och dem twå gånger kört på flychten, och jemwäl tagit deras Stycken. I mörkret äro de Swänske blefne skingrade och kringrände på alle sidor, då General Marderfelt, som hos sig hade alenast 2 Battailloner och 60 Ryttare, måste dagtinga och gifwa sig. Huru månge på både stdor äro falne, har man ännu et kunnat weta. Generalen sielf har kunnat undankomma, men wille intet skilias ifrån sitt Folk, och äro med honom alle 4 Öfwerstarne Fångne, af hwilka en eller annan skola wara sårade. Ofwerst Lieutnanten Funck är död med några Capiteiner och Ryttmästare. General Majoren Crassou har månge gånger kastat Fiendens Troupper öfwer ända, men på sidstone då han i mörkret ey kunde finna General Marderfelt igen, blef han nödgat at draga sig ur och är med 500 Hästar til Posen ankomen. På andre ställen infinner sig och Manskapet efter handen at efter det förslag man redan fått, hela förlusten af Döde och Fångne bestiger sig til 2500 man, hwaribland doch de 2000 Tyske och Frantzoser, som blefwo tagne uti Slaget wid Frauenstadt, inberäknade. Det Tyska Regementet af desse hafwer Fächtat braf och ståndacktigt. Woiwoden af Kiou Potocky har äfwenwäl hållit sig braf, och sedan han af Polackerne blef förlåteu, har han länge wärt sig uti en Wagnborg, til dess han och omsider har måst dagtinga och gifwa sig. Mau lärer snart kunna de Fångne utwäxla emot dem, som blefwo tagne wid Frauenstadt, och är Hans May:t sinnat at sända andra Troupper åt Pohleu, och taga til sig de 5000 man Ersättnings Troupper, som utur Swerige til Pomern äro ankomne. Så åro och Patenter utgifne til at wärfwa 6 Regementer, hwilka i Winter skola wara färdige. <div style="text-align: center;">Wijborg oen 30 Octobris</div> Sedan wij på tridie Wekan warit på den ena sidan instängde af den Ryske Armeen, hwar wid Zaren sielf warit tilstädes, och låtit i 4 Dygn inkasta in emot 1100 Bomber, igenom hwilka Husen Kyrkior och Klåcketornen blifwit något illa medfarne, men alenast 8 Huus aldeles förbrände, har Gud så fogat at Zaren för sin Person förleden Torsdag gått härifrån, men Armeen, som beståt af 10 Regementer Fotfolk, 5 Regementer Dragoner, 2000 Cossaquer och Bojarer, och 1000 Bönder, hwilke warit medtagne til Arbete, bröt up Natten emellan Lördagen och Söndagen, och togade af i största oreda, lemnandes några Mörsare Laveter i full Brand efter sig och i Lägret allehanda smått, såsom Krut, Spadar, Hackor Gewähr och annat mehr, men alla Broar hafwa de efter sig afkastat. Som man deras aftog här ey märkia kunde, förr än Söndagen om Middagstiden, så sändes då genast ut något Rytterie på sidan efter, hwilke lära nagga dem, efter som och [..] Fångar reda äro insände. Det som näst Gudz skickelse kan hafwa förorsakat Fienden til detta oförmodade upbråttet, förmenes det wara, at wäderleken blifwer mycket elak, Lifsmedlen ringa, aldeles intet Fordenskap för Hästarne, de grofwe Styckerne intet längre än til Systerbeck framkommit, de små alenast hijtförde. Där til med har Admiralen Ankarstierna på bästa sättet hindrat dem tilförslen på Siösidan, som och deras första Lodia med Miöhl dem ifråntagit, så at de Siöledes ey mehr hade at förwänta, och Landwägen war elak och lång. Wij hafwe i Går i alle Kyrckior giort Gudz-Tienst, tackandes den gode Guden, som oss så nådeligen hulipt hafwer. {{Titel|1706. Nº 47<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 20 Novembris.|kommentar={{Wikipedialänk|Freden i Altranstädt}}}}<div style="text-align: center;">Posen den 17 Octobris</div> När Generalen Marderfelt gick til Slaget, hade han warken fått Kongl. May:tz Bref om Stilleståndet, hwilket den Sachsiske Ministren skal hafwa emottagit at framföra, ey eller wiste han, at Konung August til något Stillestånd hade bewiliat, eller kunde det tro, så länge han ifrån Hans May:t ingen efterrättelse därom bekommit. Hwarföre, som Polackerne i några dagar honom öfwerlegat, påståendes at han ey skulle försumma ett så godt tilfälle at slå, emedan Fienden ey wore så stark, som det utspridits, och de om Cron-Armeen woro förwissade, at den emot oss ey skulle fächta, utan i Slaget träda på wår sida, ty blef änteligen beslutit at utsända 6000 Hästar öfwer Prozna-Elfwen til at försöka deras bästa emot det Fientlige Lägret, som stod en och en half mijl ifrån oss; men desse woro ongefär en half mijl gångne, och ett annat Partie den 29 Octobris kom tilbakars med Berättelse, at Fienden redan war öfwergången, och kommo i full Slacht-Ordning antogande. Lät fördenskul Herr Generalen strax fordra de 6000 tilbaka, och, sedan han hela Armeen hade upstält, ryckte Fienden emot. Wij hade 4 Regementer til Häst, nemligen, Öfwerste Horns Skånske Ryttare, General Major Crassaus, Öfwerstarne Marskalks och Möllers Dragoner, samt Öfwerste Horns Regemente til foot, förutan Gortzens Regemente och twå Battailloner Frantzoser och Schweitzer, som blefwo tagne wid Frauenstadt. Desse alle kunde tilsammans intet giöra 5000 man, emedan de uti det förre slaget och wid andre tilfällen lidit stor afgång, och desutan en Major med trehundrade man war lemnad i Calish hoos de siuka och trotzen. Herr Generalen hade [..] Footfolket med Rytteriet mitt uti, hafwandes Feltherren Potocki med Polackerne på den högra, och de Littowiske på den wänstra Flygelen, hwilka giorde inemot 10000 man. Hoos fienden stod Mentzikof med Ryssarne på höger, och hade på flygelen Underfeltherren med Polackerne; och Konung August på wänster, hafwandes på flygelen Öfwerfeltherren med de öfrige Polackerne. Men andre Linien bestod af Ryssar, Sachser, Polacker, Tartare och Cossaquer; hwilka ofelbart wore öfwer 40000 man, alle til häst, nemligen Ryska Dragoner 18000, Sachser 5000, Polacker 9000, Cossaqwer och Tartare 12000. Klåckan emellan 3 och 4 efter middagen skiöt fienden lösn med skått, hwarpå wij swarade med 2, och deruppå angrepo de Swänske fienden med en sådan frimodighet, at så månge som för dem wore, blefwe kastade öfwer ända och jagade öfwer 3000 skritt tilbaka, då wij och finge hans Stycken och Canoner. De Sachsiske togo flychten genom den andra Linien, och brachte de där stående Muskoviter tillika i oordning, så at wij ey annat kunde tro, än at wij aldeles hade segren; då wij til wårt största förtret måste erfara, at wåre Polacker på både flyglarne hade ritat ut, och Fiendens bägge flyglar, som dem fördrifwit, kommo oss i ryggen. Och ehuruwäl desse alla gånger blefwo afwiste, och måste wika til rygga, så at på sidstone innan på ett Musquets- skått torde oss komma när; icke des mindre, som de flychtige derigenom togo tid at sättia sig, blefwo wij af dem å nyo angrepne, och sålunda på alla sidor kringrände. Segren war ändå länge twifwelachtig, alt som dess wårt Rytterie, som altid dref det Fientlige före sig, blef ifrån Fotfolket skildt, och i mörckret ey kunde komma tilbakars. General Major Crassau förde wäl en Linia med det Rytterict, som hos honom war, och gick Tappert på Fienden löös, som hade satt sig emellan honom och Footfolket, men kunde doch icke bryta den myckenheten igenom, som på alla sidor tilstormade, utan är nödgat at draga sig af, och är hijtkommen med 5 a 600 man, Ryttare och Dragoner. De öfrige äre och i mörkret ifrån hwarannan skilde, doch hafwa de sig ändå länge wäriat emot Fiendes makt, så at han med hwart Regemente på frija Fältet måst Capitulera, innan de nedlagt Gewähr. General Marderfelt har alenast haft 2 Battallioner och 60 Ryttare hos sig, då han Capitulerade. Fienden wille intet gifwa det Görtiske Regementet samma wilkor, som de Swänske, derföre trädde twänne Capiteiner fram för Regementet, och sade, at de skulle wäria sig til sidsta mannen, där de icke med Eed tilsade dem det samma; Dy blef dem det och bewiliat. Andra dagen har Calisch gifwit sig, men Bagaget hafwer Besättningen, så wäl som de i fältet fångne efter Capitulationen fått behålla. På de Swänske som äre blefne på Platzen, wäntar man här näst at få en Lista. Förutan de 600, som General Major Crassau med sig förde, äre ännu några 100 i desse dagar hijtkomne, förutan 4000 Littower, och äre jämwäl til Bresslau och uti Schlesien någre 100 komne, hwilka där af de Swänske Officerarne hopsamlas. Fienden skal hafwa til 6 a 7000 man förlorat. Pisars Potocky beskylles wara förnämsta orsaken til denne olyckan, emedan han wid första Styck skåttet gått durch, och dragit de andre med sig; och efter de sielkrafd gifwit sig til Fienden, har man orsak at tro, at han för Slaget förstådt sig med honom. Hafwa Hans May:tz Troupper icke behållit Segren, så hafwa de likwäl af det gamle förwärfwade berömmet intet förlorat, i det de in til sidsta stunden med största Tapperhet och ståndachtighet fächtat. <div style="text-align: center;">Wilda den 21 Octobris</div> Förleden Torsdag är den Swänske Generalen Grefwe Leyon-Hufwud med 7000 man Cavallerie och Infanterie, jemte någre Polniske Fanor under Herrar Zavisza, Billewicz, Buda och Wolsky hijt ankommen. De hafwa straxt Inqwarteret sig i Staden, och uti hwart Huus förlagt 30 man och mehra; hwad Staden skal gifwa, wet man intet ännu.Man menar, at när de gifwa 6000 Riks-Daler och Proviant, lärer Generalen sedan gå widare at sökia up Muskowiten. General Major Stakelberg är med sitt Detachement och ankommen. <div style="text-align: center;">Lublin den 21 Octobris</div> Under Krainick äre 4000 och under Zamosz 3000 Ryssar ankomne, hwilke taga uti Städer- och Byarne Hästar til deras tienst. <div style="text-align: center;">Warschau den 30 Octobris</div> Man har utaf de 300 Muskowiter, som uti Prag ankomne äre, den efterrättelse, at med det hijt nederkommande Muskowitiske Cavalleriet, wid lag 1000 man Infanterie skal wara uti antog hijt. Ifrån Mohilowo berättes, at Zaren worde sig ifrån Smolensko til Kiow begifwande, och hade beordrat dess Flotta at gå ut i Siön. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Qwarteret Alt-Ranstadt den 3 Novembris</div> Härifrån äro de hugnelige Tidender at berätta, at emellan Hans May:t, samt Konungen och Chur-Fursten af Sachsen, Augustus, och Konungen i Pohlen, Stanislaus, en Fredz Afhandling nu sluten och uprättat är, til de höge Parternes besynnerlige nöye. <div style="text-align: center;">Leipzig den 7 Novembris</div> De Pohlniske Printzerne Jacob och Constantin äre nu löste och hafwa rest til Konung Stanislaus. Wäntas i Morgon hijt, då de läre begifwa sig til Hans May:t af Swerige. Patkull hålles uti Köuigstein i mächta starkt förwahr, til dess man honom låter afhämta. {{Titel|1706. Nº 48<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 27 Novembris.}}<div style="text-align: center;">Crakau den 20 Octobris</div> Feltmarskalken Ogilfi är i dag bittida upbruten och går härifrån til Warschau, til at där finna Konung August, emedan man har efterrättelse, at han är med sitt Garde redan dijt under wägen. <div style="text-align: center;">Cauen den 29 Octobris</div> Det Sapiehiske Folkel, som til 1200 man stådt bak om Samoyten, hafwa utaf de Förstlige lidit ett oförmodeligit nederlag, och äre dels här förbij passerade, dels och igenom Staden Wilda eller där omkring fortgångne. I medlertid äre de Swänske uti Wilda, och torde efter alt anseende en dehl däraf wäl taga där Winterquarter. General Major Stakelberg förntmmes wara med sin division til Osmiaui marcherat. <div style="text-align: center;">Warschau den 3 Novembris</div> Den Swänske Generalen Marderfelt, som går uppå Passe aldeles frij och ledig, och Woiwoden af Kiou Potocky tillika med sin och Cron General-Krigs-Commissariens fångne Fruer och Barn, äre och redan hijt ankomne, blifwande desse senare uti Tyghuset stadigt bewakade, och läre med första blifwa uti Slottet under Konungens rum Logerade. <div style="text-align: center;">Ett annat af der 6 Novembris</div> I går äre 1100 Swänske Fångar hijt ankomne, utaf hwilka 50 emellan Lovicz och här hafwa undkommit. Konungen tänker at utaf de Tyskar, som därunder finnes, uprätta några Compagnier. <div style="text-align: center;">Leipzig den 10 Novembris</div> HÄr i Landet är en mächta stor och allmän glädie öfwer den slutne Freden ; Ehuruwäl man i förstone af hugnad knapt har kunnat tro, at en så god och glad tidning skulle wara sann ; Dock talar man nu mehra så mycket mindre därom, som Konungen i Pohlen hafwer låtit däröfwer giöra en ståtelig Tacksäyelse- samt deruppå skickat til Hans May:t Konungen af Swerige Woiwoiden af Crakou, Lankoronski, Littouiske Under-Cantzleren Schuka, Cron-Cammar-Herren Lubomirski och Printzen Czartoriski, både til at afläggia gratulationen öfwer den erhålne Freden, och i Hans May:tz deras Konungs, samt Republiquens, namn tacka för Hans May:t så mächtigt giorde bijstånd och kraftige understöd til saksens lyckelige utslag. Den Keyserlige Envoyen Grefwe Zinzendorf har äfwenwäl öfwer den samma Gratulerat Hans May:t Konungen af Swerige för några dagar sedan, och nu i dag Kongl. Preüssiske Geheime Rådet von Printz, samt Herr Boinenburg på Chur-Förstens af Mayntz wågnar. Däremot äre åter nn Förmiddagen Hans Excellence Swänska Kongl. Rådet, Grefwe Wellingk och Estats Secreteraren Herr Hermelin härigenom gångne til Konungen i Pohlen, til at honom på lika sätt deras Konungs wägnar igen complimentera. <div style="text-align: center;">Ett annat af samma dato</div> Ifrån det Kongl. Swänska Hufwud Quarteret hafwer man erhållit en Lista uppå föliande giorde förändringar ;<br><br> Öfwerste Burenschöld blefwen General Major och Landz-Höfding uti Östergiötland.<br> Öfwerste Rosenstierna kommen i dess ställe til Öst-Giötha Cavallerie.<br> Öfwerst-Lieutnant Roxendorf af Öst-Giöta Cavallerie fådt dimission och Afsked.<br> Major Skytte Öfwerst Lieutnant i stället.<br> Ryttmästare Hastfer Major efter honom.<br> Öfwerste Granatenhielm fådt General Majors Afsked.<br> Öfwerst-Lieutenant Bünou Öwerste i stället wid Artolleriet.<br> Landz Höfdingen Berndt Mörner tagit Afsked.<br> General Krigs-Commissarien Adlersten Landz Höfding nti Blekinge i stället,<br> Öfwerst-Lieutnant Fritski Öfwerste efter Rosenstierna för Uplandz Infanterie.<br> Öfwerst-Lieutnant von Mullern under Nylandz Cavallerie fådt Öfwerste Pension och Afsked.<br> Major von der Pahlen Öfwerst-Lieutnant i stället.<br> Ryttmästare Bruno Major efter honom.<br> Öfwerste Carl Gustaf Hård, Lieutnant wid Drabanterne uti Grefwe Wrangels ställe.<br> Adjutanten Ramswerd Öfwerste i dess ställe för ett Swänskt Dragone Regemente.<br> Corporalen Claes Hierta Adjutant efter honom wid Drabanterne.<br> Major Nolcken Öfwerst-Lieutnant i Wissmar uti Herr Öfwerste Sperlings ställe.<br> Öfwerst-Lieutnant Ridderschiöld fådt Afsked.<br> Major Silfwerhielm Öfwerst-Lieutnant under Söder Skånske Cavalleriet.<br> Ryttmästare Krnsbiörn Major i dennes ställe. <div style="text-align: center;">Berlin den 11 och 13 Novembris</div> Förleden Tijsdag Förmiddagen wore de Kongl. Swänske Ministrerne uppe wid Hofwet, och hade Herr Ambassadeuren Rosenhane Audience hoos Konungen, til at berätta honom, at Freden med Kong August wore sluten, hwaröfwer Konungen tillika med hela Hofwet wijst sig mycket glade och förnögde. Några tijmar tilförende war en Express utur Sachsen ankommen, skickat ifråu den Preüsiske General Adjutanten Sylteman, med efterrättelse om bemälte Fredzslut. Det är wist, at denne tidning, såsom helt oförmodat, har alle mycket surprenerat, hälst som ingen hört någon handling wara på färde, förr än man tillika förnummit Freden wara både uprättat och stadfästat, och talas där om til Konungenr af Sweriges största beröm, samt säyes ibland annat, at sedan Götherne i forna tider ginge utur Swerige och underlade sig Land och Konunga-Rijken, hafwer ingen Konung eller därförare af det Swänska Folkslaget giordt dråpeligare bedrifter eller dem med större Heder och Ähra utfört. Man längtar för det öfrige nu mycket efter Geheime Rådets von Printzens återkomst, til at förnimma Porticulariteterne utaf den aldeles oförmodade Freden. {{Titel|1706. Nº 49<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 4 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Wilda den 4 Novembris</div> Här kom den 1 hujus ett rykte om ett infall, hwaraf förorsakades något alarm, som doch alt har där af kommit, at Wisnowiskys Folk ströfwat några mijl härifrån omkring Staden; Och emedan någre fångar äre på bägge sidor blefne tagne, så är och en utwäxling Worden belefwat. <div style="text-align: center;">Crakau den 10 Novembris</div> Muskowitiske Infanteriet blifwer på andra sidan om Weichseln ännu stilla stående, och sträcker dess Quarter sig alt ifrån det Lublinske inn uti Volhynien och Ryssiske Palatlnatet. En del af Cossakerne, som uti den Actionen wid Calisch warit med, äro wid Sendomir gångne öfwer Weichseln. <div style="text-align: center;">Warschau den 10 Novembris</div> Utaf de uti Kalisch til fånga tagne Swänske äre här nyligen 70 förde öfwer Weichseln, til at på Podlaste förläggias uti Quarter. Konnngen med dess Cavallerie har dem samtligen på sanden här besichtigat. Öfwerste Rubinski och General Brandt hafwa nyligen begifwit sig härifrån til Preüssen. Här komma icke alenast åtskillige Herrskaper til Hofwet ann, utan och fast dageligen Deputerade til Hans May:t utur Woiwodskaperne, hwilka alla nådigt undfägnas. <div style="text-align: center;">Utur Curland den 13 Novembris</div> Man har efterrättelse, at den Wissnowiskiske Armeen warit wid Birsen och för-Troupperne redan in til Zagarn och Janiski avancerade; Fördenskul hafwa de Swänske uti Mitau begifwit sig på Slottet. Ifrån Warschau äre desse afmarcherade. <div style="text-align: center;">Leipzig den 17 Novembris</div> Contributianerne och medels upbringande gå jemwäl alt stadigt för sig ; Doch hafwer Hans May:t Konungen af Swerige förklarat de tre Förstl. Residentz Städerne Weissenfels, Märseburg och Zeitz frije för sådant. <div style="text-align: center;">Haag den 20 Novembris</div> Öfwer den emellan Hans May:t Konungen af Swerige och Kong August slutne Freden förspöries här en Allmän glädie. {{Titel|1706. Nº 50<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 11 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 12 Novembris</div> Sidsta Posten utur Reüssland är ute blefwen, emedan Folket där flychtar hopetals, warandes General Major Stakelberg med dess Detachement ditgången, sedan som han stuckit Staden Ossmian uti Brand, hwarutur alle Inwånarne hafwa warit bortflydde. När de Swänske, som här äre, läre bryta up, wet ingen förwisso, utan förmenar man, at det innan kort torde ske, aldenstund Contributionerne nu drifwas starkare in. I medlertid skiuta Clöstren en summa Penningar tilsammans til at befrija Biskopens twänne Palais ifrån den unsagde plundringen. Wisnowiski och Oginski äre uti anmarsch til Curland. <div style="text-align: center;">Crakau den 18 Novembris</div> Desse dagar äre åtskillige förnähme Sachsiske Officerare hit ankomne, såsom General Flemming, Schulenburg och flere andre, och reste de förledenTorsdag tillika med Sachsiske Geheime Rådet Baron von Heym härifrån til Warschau. De under General Milkau hit ankomne Regementet til Häst marchera åt Reüssland, och skola 40 Polniske Fanor wid pass blifwa i detta Woiwodskapet inquarterade. <div style="text-align: center;">Londen den 19 Novembris</div> Man låter här wid Håfwet och hoos Ministrerne förspöria en brsynnerlig glädie öfwer den uti Sachsen nyligen slutne Freden, hwarigenom och all fruchtan af ett Krigs-upwäxande uti Riket aldeles betages. <div style="text-align: center;">Warschau den 20 Novembris</div> General Flemming är hit ankommen, och är Biskopen af Raab på resan hit, men lärer stinna Konungen under wägen. Herr Ogilfi har, som Sachsisk Feltmarskalk och President uti Krigz-Rådet, för 2 dagar sedan aflagt dess trohetz Eed. Biskopen och Woiwoden af Culm äre i desse dagar hitkomne, men om de läre fölia Hofwet eller intet, kan man ey weta. Den Swänske Generalen Marderfelt har icke alenast för sin Person tilstånd at resa til Pommern, utan och at taga alla Swänske Fångar med sig, som äre infödde Swänske, emot hwilka man förmodar at ett lika antal Sachser läre blifwa utbytte. Smigelsky är för några dagar sedan hit ankommen, och har resolverat sig at gå med sitt Folk och anhang nti Muskowitisk Tienst. <div style="text-align: center;">Kongl Swänska Hufwudquarteret Alt-Ranstadt den 27 Novembris</div> MAn har haft tidender om Konungens och Churfurstens Augusti ankomst til Dressden, at det wore skedt den 22 Novembris, och hade de tidningarne wäl warit sanne, så framt hans afresa ifrån Warschau icke hade kommit at upskiutas; Nu wet man icke dess mindre genom Expresser, som ankommit, at han är i negden och oförtöfwat wäntas, hafwandes han den 24 dito redan passerat Görlitz, hwilket jemwäl så mycket mehra är til troende, som ifrån Dantzig af den 28 November omständeligen berättas, at han den 20 har brutit ifrån Warschau up, och dagen tilförende låtit med Trompeter utur alla 4 hörnen af Staden utblåsa och Publicera Freden, hwaruppå Woiwoden af Kiow Potocki har blifwit på fri foot ståld, tillika med dess Fru, hwilke bägge och så sedan fölgt bemälte Konung til wägs. {{Titel|1706. Nº 51<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 18 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 18 Novembris</div> Königz-berger Posten är utaf 20 Wissnowiskiske Ryttare under wägen hit uti Cawen blefwen borttagen, och til Printzen Wisnowiski uti lägret wid Swieratz förd. De Swänska giöta sig nästkommande tisdag marchfärdige, för hwilken orsak Herr Gen Major Hakelberg och är ifrån Ossnian tilbaka kommen, hwarest han någre byar allenast, men intet stelfwa staden, uti brand stuckit, hwilka wägrat sig at gifwa Prowiant. Den icke långe sedan ifrån Hans Kongl. May:tt af Swerige utur Sachsen hit ankomne Öfwersten von Hagen har genom spel råkat med Gen. Adjutanten Knorring uti ordwärling, och är däruppå utaf denne i hiälstucken, samt ti den Lutterske Kiörkiann här til dess broders Öfwerstl. ankomst blefwen bijsat. Men Herr Knorring har straxt tagit flychten, dock wet man intet hwart uth. <div style="text-align: center;">Posen den 21 Nowembris</div> Förleden fredag wid Middagz tiden wardt den oförmodade freden, som emellan deras May:ter Konungen af Swerige, Kong. Augustus och K. Stanislaus blifwit sluten, med Pukor och Trompetter här publicerat. <div style="text-align: center;">Warschau den 23 Novembris</div> General Marderfelt reste i måudags härifrån, har och tag-t de fångne Swänska med sig, emot hwilka ett lika antal Sachser skal blifwa utwäxlat. Frantzoserne äre sände til Crakau, och skola skickas under Regementerne: Smigelsky, sedan han hade tackat Konungen för den tienst hån fådt bewisa, begaf sig Försten Mentzikof, och skal under månatligit gage hafwa bekommit commando öfwer några Troupper, samt utaf Zaren erhållit ett wist godz uti Muscau til ärftelig besittning.Til at fulkomligen drifwa in Contributionerne af hwar Skorsten, är den Sachsiske Commissarien ännu här qwarblefwen. <div style="text-align: center;">Crakau den 24 Novembris</div> Man talar fuller här starkt om den uti Sachsen emellan wår Konung och Konungen af Swerige slutne Freden, men så har man därutaf så åtskillige omständigheter, at man intet wet, hwad man nästan skal tro, men tiden lärer alt utwisa. <div style="text-align: center;">Lissa den 30 Nowembr.</div> Nu mehra är den emellan Konungen af Swerige och Kong Augustus slutne freden här blefwen publicerat och kundgiord; men hwad som egentligen lärer uppå den samma föllia, weth man ännu intet, emädan Czaren skal, som säyes, wara der uthsluten. <div style="text-align: center;">Leipzig den 1 Decembris</div> I dag äre Sachserne, som af de Swänske warit til fånga tagne, wordne löösgifne och beledsagade til Dressden. {{Titel|1706. Nº 52<br>Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 24 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Posen den 28 Nowembris</div> Cron-Felt-Tygmästaren Lubomirsky kom för några dagar sedau hijt, medbringandes Konung Stanislai Universalier til Adeln och Ridderskapet at upstttia til Krig emot Muskou. I Lördags blef ett skönt och konstigt Fyrwärk antåndt Högbemälte Konung til ähra och dagen efter kommo åtskillige Wagnar ifrån Stettin lastade med Kläder för det Swänska Regementet, som här ligger i Besättning. <div style="text-align: center;">Warschau den 29 Novembris</div> Woiwoden af Kiou Potocky och Cron-Kökmästaren Grefwe Tarlo förnimmas hafwa haft den olyckan, at de under wägen 2 mijl ifrån Radom blifwit af Smigelsky oförmodeligen öfwerfalne, den Sachsiske Wachten, som dem beledsagade, afdrefwen, och de sielfwa til Ryssen bortförde. Somlige säya, at de då redan hafwa warit af Konung August frijgifne, och ärnat sig til Konungen i Swerige. Af de Ryske Troupperne hörer man ey annat, än at de liggia i Winter-Quarter i Volhinien och Reüschland, och at Scheremethof och Mentzicof uppehålla sig i Zolkiew, dijt de och Cron-Felt-Herren förwänta, och utsprida at Zaren sielf lärer med en stor macht komma til dem. Det skrifwes utur Littoven, at den Swänske Generalen Grefwe Leyonhufwud är ännu i Vilda, men at Furst Wiesnowiesky står med sine Troupper wid Michalovice 11 mijl derifrån. <div style="text-align: center;">Crakau den 1 Decembris</div> För en weka sedan ankom hijt en Sachsisk Öfwerste, hwilken af Konungen blifwit förordnat til Commendant, och satte sig genast in i samma bestälning, låtandes Cron-Gardet uttoga utur Slottet, hwilket han sedan med Artollerie Compagniet besätte, til dess mehr Tyskt Fotfolk skulle ankomma. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudqwarteret Alt-Ranstadt den 8 Decembris</div> Konung August har för dess afresa utur Pohlen släpt alla Swänska, som wid Calisch blefwo tagne, förutan några Frantzoser och Tyskar, som wid Frawenstat warit fångade, och gå de förre åt Stettin, men de som warit sände åt Crakow, gå til Posen. Sammalunda har han för 2 dagar sedan genom en General Major och en Kammar-Herre låtit afhämta Printz Jacob och Printz Constantin Sabiesky ifrån Königstein til Dressden, därest de på Slottet äro Logerade, och blifwa Furstligen upwachtade. De förwäntas och jemwäl hijt til Hufwud-Quarteret, och lärer deras Herr Broder Printz Alexander i dag hijtkomma til at afläggia tacksäijelse för deras frijhet. {{Titel|Aº 1707. Nº 1<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 1 Januarij.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 2 Decembris</div> Den Swänske Generalen Grefwe Leyonhufwud togade den 25 Novembris ut ifrån Vilda med den delen af Armeeu, som honom fölier, och strax däruppå infan sig Herr Crispin med 500 man af Wiesnowieskys Folk, hwilka några efterblefne Swänske dödade, eller med sig bortförde. På undfången kundskap derom kommo strax 200 Swänske Ryttare tilbaka, men de andre woro då redan borto, hwilka likwäl sedan åter igenkommo, och fordrade af Staden en summa Penningar, som de föregofwo, at Wiesnowidsky wille anwända på ett sändebud til Konung August, til at förnimma, huru det med Freden hänger tilhopa. Denne Freden gör Wiesnowiesky och flere af det anhanget mächta bestörte, och twiflar ingen, at nu här i Landet en stor förändring innan kort lärer där på fölia. Den Swänska Armeen har tagit sin marche åt Drüyen. Hwarifrån Muskowiterne, som där legat, efter erhålne tidender där om äro i hastighet afryckte åt Polotsk och så widare åt Ryske gräntzen, warandes ibland dem en stor häpenhet öfwer den Sachsiske Freden. Den delen af Swänska Armeen, som anföres af General Major Stakelberg, har nyligen 12 Compagnier af Wiesnowieskys Folk uphåfwit. <div style="text-align: center;">Warschau den 5 Decembris</div> Det skrifwes ifrån Zolkiew, at de Ryske Ministrerne hafwa fått kundskap om den uprättade Freden, och at de fuller i orden låta sig förliuda, som kunde detta ey stort hindra deras wärck, aldenstund Zareu ey hade med Konung August alena slutit förbund, utan med hela Republiquen, hwars fulkomlige enighet han framgent wore sinnat at bispringa och understödia, men så kunde man likwäl märkia ibland dem en mächta stor bestörtning. De hade wäl budit til at sättia mod i Felt-Herrarne, och upmuntra dem til ståndachtighet, efter som och Cron-Felt-Herren hade warit i Zolkiew hos dem, och rådgiort om hwad man skulle taga sig före, hwarefter han hade begifwit sig tilbaka åt Lemberg; Men hwad alt sådant kan göra til Hufwudsaken, lärer man innan kort förspöria. <div style="text-align: center;">Crakau den 8 Decembris</div> I går äro de Swänske Fångarne, som här en tid warit förwarade, aftogade åt Stor-Pohlen beledsagade af ett partie Sachser, til at blifwa emot så månge Sachser i Posen utwäxlade, men om det är sant, at Smigelsky är wid Sendomir gången öfwer Weichseln med 4000 Hästar in på denne stdan, torde samma Fångar löpa fara at råka i hans händer. Det skrifwes ifrån Reüschland, at Commendanten i Zamosche ey har welat intaga Muskowitisk Besätning, och at General Major Baur hade deruppå med 6000 man af det Folket beränt Orten, men blifwit af Besätningen med förlust afslagen, och skal han wara illa sårat. Til at afgöra denne twisten i wänlighet låter Mentzicof anwända högsta flijt, och wore Castellanen af Belsch och den Ryske Generalen Roos til goda Män der wid förordnade. Öfwer den Sachsiske Freden skola de Muskowitiske Ministrerne wisa sig hel bestörte. <div style="text-align: center;">Leipzig den 16 Decembris</div> Man håller före, at de Swänske, som här i Förstäderne legat, skola i desse dagar aftoga, och at jemwäl Slottet Pleisenburg lärer med det samma återställas, hwilket sig wäl ofördröyeligen warder wisandes. Man har gått hopp, at de swåra Contributionerne lära uu med detta Åhret få en ända, och at man för de föliande 3 Månaderne lärer komma af med en lidelig summa, Land-Ständerne i Thüringen äro redan mächta lisade, aldenstund där Hans May:tz af Swerige Placat utgångit är, at de måge uptekna alt hwad Soldaten öfwer Förordningen åtniutit hafwer, hwilket dem skal i Räkningen gått göras. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudquarteret Alt-Ranstadt den 18 Deeembris</div> I går för middagen, sedan Hans May:t förnummit, at Konung Stanislaus war på wägen hijt åt och hade de bägge löösgifne Kongl. Pohlniske Printzarne Jacob och Constantin Sobiesky med sig i fölie, Red Hans May:t ut med ett fölie af Cavallierer, och mötte en half mijl härifrån de ankommande främmande, hwilke alt där til hade åkit i Wagn, men stigit til Häst, så snart de blifwit Hans May:t warse. Hans May:t kom klockan 12 med hela föliet tilbaka igen, och sedan förbemälte Printzer hade hos Hans May:t aflagt deras Tacksäyelse för deras befrijelse, undfingo de där öfwer Lyckönskning af alla Generalerne som tilstädes woro. {{Titel|Aº 1707. Nº 2<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 8 Januarij.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 9 Decembris</div> Den Swänske Armen står ännu wid Vilkomirs, men efterwachten alenast 6 mijl ifrån Vilda. Wiesnowiesky är gången med sitt Folk åt Keydan, meu Oginsky står wid Glibski 24 mijl ifrån Vilda, och skal sig där förstärkia. Det wil säyas, at 6 Regementer Ryssar skola blifwa i Vilda inlagde, men man wet ey wäl, hwarifrån de kunna komma. <div style="text-align: center;">Warschau den 14 Decembris</div> Uti Lemberg och Lublin blifwa några 1000 Muskowiter inlagde til besättning. Öfwer det som nyligen förelupit är emellan General Major Bauer och Commendanten i Zamosc är en Commission anstäld, i medlertid hålles berörde Ort instängd af General Major Bauer, hwilken är illa där an med sitt undfångne såår, warandes störste delen af Tänderne honom utur Munnen skutne, och sielfwa Tungan illa sargat. <div style="text-align: center;">Leipzig den 24 Decembris</div> Förleden den 17 hujus kom Konung Stanislaus med de 3 löösgifne Kongl. Pohlniske Printzarne hijt, och begofwo sig strax samma dag ut til Hans May:t af Swerige. De kommo alle tilsamman den 19 hijt in tilbaka igen emot aftonen i twänne Waguar, af hwilka Konung Stanislaus satt i den ena med Printz Coustantin Sobiesky, men Printz Jacob med Printz Alexander och 2 Pohlske Herrar i den andra. De togo deras Härberge i Wärdzhuset Birnbaum, hwarest Högbemälte Konung alt sedan Michaelis Marknaden jemte de förnåmste Pohlniske Herrarne hafwa plägat gästa, när de kommit in i Staden. Strax samma afton infunno sig hos Konungen Felt-Herren Sapieha med bägge dess Söner, samt åtskillige flere Pohlniske Herrar och Officerare, jemwäl och den Swänska Öfwerst-Lieutnanten Funk, som är Gouverneur här i Staden, hwilken genast skickade befalning til Commendanten på Pleissenburg at låta komma en Lieutnant, en Under-Officerare och 12 Dragoner til at hålla wacht hos Konungen, det man eliest tilförende ey hade plägat giöra. Printz Jaeob alena hade tagit sitt Härberge på Fursten-Hofwet, dijt ock Konungen med alle de öfrige om aftonen for til Måltids, men begaf sig klockan 10 tilbaka igen. Dagen efter reste Hans May:t tillika med Printzerne Alexander och Constantin ut til sitt Hufwud-Quarter Leissnig, hwarifrån han innan några dagar lärer begifwa sig med alla Pohler, och som säyes, några 1000 Swänska, tilbaka åt Pohlen igen, men Printz Jacob lärer ännu någon tid här förblifwa. I Fredags kom Haus May:t Konung August, hijt tilbaka ifrån Dressden, och i Lördags, som war Ny Åhrs-Dagen efter den nya Stylen, blef den emellan deras May:ter Konungen af Swerige och Konung August slutne Freden af alle Prädikestolar öfwer hela Chur-Förstendömet afkunnad. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudquarteret Alt-Ranstadt den 26 Decembris</div> Gref Tarlo som tillika med Woiwoden Potocky blef fången af Smigelsky, är oförmodeligen för några dagar sedan til Konung Stanislaus kommen, hwilken omständligen berättat, huruledes Smigelsky icke alenast har släpt honom och alla andra Polackar löse, utan och gifwit sig sielf med alla sina Troupper under Potockys lydna, och begärte ingen annan wedergälning der före, än at få Hans May:tz Nåd, wiliandes sielf komma at den sökia wid Hans May:tz Fötter, utan at wänta någon försäkring förut. Han har wid detta tilfället tagit 150 Ryssar til fånga, som höllo wacht om Polackerne, och under wägen råkat 3 Tyska Generaler, hwaribland Pflugen är en, hwilka han tillika med sig fört til de Swänske i Posen. Konung Stanislai Parti är altså genom honom, samt Generalen Brant, som stg likaledes har gifwit, med 600 man förstärckt. {{Titel|Aº 1707. Nº 3<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 15 Januarij.}}<div style="text-align: center;">Lemberg den 12 Decembris</div> De Muskowitiske Generalerne och Ministrerne hafwa låtit Universalier i Trycket utgå, uti hwilka de försäkra på Zarens wägnar, at han oryggeligeu wil hålla det Förbund, som han med Cronan Pohlen för 2 Åhr sedan har slutit, samt kraftigt bibehålla Republiqueu wid dess frihet och frije Konungawahl. Mentzicof, som förer Hufwudwärket, uppehåller sig i Zolkiew, dijt åtskillige Pohlniske Herrar säyas wara ankomne, til at rådgöra om Rikets bästa. Imedlertid är i desse dagar en händelse förefallen, som mycket lärer deras anslag förryckia, i det at sedan Smigelsky, hwilken nyligen gått öfwer i Muskowitisk tienst, och wid Radom borttagit Woiwoden Potocky med hela hans fölie, hade i Przemisl fått Mentzicofs befalning at föra samma Fångar til honom i Zolkiew, men Smigelsky däremot welat hafwa den ähran at bringa dem sielf til Zaren, hwarföre Mentzicof låtit honom något hårt och plumpt hota, har Smigelsky förtretat af sådant hoot betänkt sig annorlunda, låtit det Fångne Fruentimret resa fritt öfwer åt Ungern, men han sielf tillika med Woiwoden Potocky - hwilken han i stället för sin Fånge då erkände för sin Felt-Herre, samt alle de öfrige, begifwit sig tilbaka åt Stor-Pohlen til at erkänna Konung Stanislaus, under hwilken bakresa han ey långt ifrån Jaroslaw har öfwerfallit och slagit några 100 Ryssar, jemwäl tagit 3 Ryska Generaler Pflug, Lentz och Heüst til fånga. Öfwer detta har Mentzicof blifwit så förbittrat, at han låtit utgå Universalier, i hwilka han lofwar 50000 Riks-Daler, åt den som kan lefwerera honom Smigelsky lefwandes, men 20000 åt den, som kan bringa honom hans Hufwud. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 14 Decembris</div> Generalen Grefwe Leyonhufwud står med den Swanska Krigsmachten ännu wid Vilkomirs, och fö menes wilia där afwachta sin Konungs ytterligare befalning. Fursl Wiesnowiesky är nu med sitt Folk i Caven. Det säyes, at ett möte innan kort hållas skal öfwer den nyligen slutne Freden, i medlertijd äro til Minsk några 100 Muskowiter ankomne, til at inrätta ett Förrådzhuus för de Troupperne, som säyas skola komma efter De Ryssarne, som stå wid Mohilow, föregifwas jemwäl hålla sig färdige til tog, men hwart åt de sig ärna, är ännu aldeles obekant. <div style="text-align: center;">Posen den 19 Tecembris</div> För 4 dagar sedan undfick den Swänska Commendanten här Bref och befalning ifrån Hans May:t af Swerige, at alt hwad Sachserne har wid Frauenstat blifwit afhändt, det må wara hwad det wil, skulle åter lefwereras. Denne befalning blef ofördöyeligen efterkommen, undantagandes at de, som af de Swäuska blifwit wid Kalisch tagne och hijtförde, blifwa til widare besked ännu här quar. Wij wänta innan kort Konung Stanislaus hijt, och har den Swänska Besättningen befalning at wid hans ankomst upbryta och toga åt Warschaw. Öfwerste Bielke står med sitt nys upråttade Dragone-Regemente, af 800 man, 2 mijl på andra sidan om Gniesen. Hennes May t Drottningen i Poblen samt Konungens Fru-Moder wäntas ock innan kort hijt ifråu Stettin. <div style="text-align: center;">Warschau den 21 Decembris</div> Man har här fått de oförmodade ttdender, at Smigelsky icke alenast har åter öfwergifwit det Ryska Partiet, och stält den fångne Woiwoden Potocky samt hans och hans broders Fru och Barn, jemwäl ock Grefwe Tarlo och flere på frij Foot igeu, utan ock wid Jaroslaw öfwerfallit Ryssarne i deras Quarter, några 100 deraf nedergiort, en stor del och deribland 3 Generaler til fånga tagit, och sedermehra i det Sendomi iske jemwäl uphäfwit i deras Quarter några Fanor, som hört til Confederations Marskalk ns Grefwe Dönhofs Division. <div style="text-align: center;">Crakau den 22 Decembris</div> Smigelsky, som nyligen åter öfwergifwit det Ryske Partiet, drager sig åt Stor-Pohlen, och wil sig med de där stående Pohlniske Fanorne sammanfoga. Här säyes, at Ryssarne skola hafwa honom förfölgt, och wid Ovatovice hint hans Eftertroupper, af hwilka de några skola hafwa nedergiort, och de öfrige til fånga tagit, men sådant fordrar bekräftelse. På Fästningen här blifwer ännu flitigt arbetat, och Slottet så befästat, at det en lång Belägring kan utstå. De Sachsiske Troupperne, som liggia några mijl här omkring fördelte, drifwa alt fort in Contributionerne, wetandes man ey wäl, när de lära aftoga. <div style="text-align: center;">Leipzig den 31 Decembris</div> Man wäntar dageligen, at Slottet Pleisenburg skal af de Swänska til oss återställas, och är en Öfwerste redan hijtkommen, som det samma lärer emottaga. Om de Swänskas aftogande hörer man uu ey stort mehr talas, hälst ock befalning utgången är om Contributionernes erläggiande på 3 Månader, doch til hälften mindre än tilförende, hwar af man sluter, at ingen marche lärer åt minstone för Aprilis Månad företagas. Ifrån Dressden berättas, at man där tilreder Rummen ute i stora Trägårdz Palatzet och på Moritzburg til at emottaga Hans May:t af Swerige, när Hans May:t dijt på Orten kommer, hwilket man säger Hans May:t hafwa lofwat. {{Titel|Aº 1707. Nº 4<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 22 Januarij.}}<div style="text-align: center;">Lemberg den 19 Decembris</div> Sedan de til Zolkiew ankomne Polniske Herrarne hafwa där rådslagit med de Ryska Generalerne och Ministrerne, äro de derifrån åter afreste på deras godz, och har Cron-Feltherren begifwit sig öfwer Julhelgen åt Brezan. Mentzicof blifwer alt stadigt qwar i Zolkiew, och wil man här utsprida, at ock Czaren sielf innan kort dijt förwäntas. En Konung Augusti Kammartienare, wid namn Spiegel, som hemligen warit hijtkommen, har Mentzicof i desse dagar låtit taga för Hufwudet, och föra åt Zolkiew, så äro ock på åtskillige wägar Partier utskickade til at upjaga Smigelsky och hans Folck, af hwilka några 100 jämte en Öfwerste, som stått i Oleko, äro bortsnappade. Man tror, at Smigelsky sielf med sitt fölie har haft god tid at undankomma åt Stor-Pohlen, så at han för Ryssarne ey har någon fara, men hans Bild hafwa de här i Galgen låtit uphängia. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 21 Decembris</div> Furst Wiesnowiesky är gången ifrån Cauen åt Grodno med sine Troupper, til hwilka Universalier ankomne äro ifrån de Ryske Ministrerne i Reüschland, med förmaning til ståndachtighet uti Förbundet, som med Zaren slutit är. Derjämte hafwa ock Universalier warit bifogade til ett nytt Konunga-Wahl. Den Swänske Armeen är ifrån Vilkomirs upbruten, men hwart den sig wänder, wet man ey förwisso. Det wet man, at dijt de Swänske komma, äro de, som Landet beskydda skulle, redan bortlupne. <div style="text-align: center;">Lublin den 23 Decembris</div> Här äro Commissarier ifrån Cron-Feltherren ankomne, som skola giöra indelning för några 1000 Ryssar, hwilke hijt ärnas. <div style="text-align: center;">Warschau den 28 Decembris</div> Här äro någre af Smigelskys Folck hijtkomne, hwilke säija, at han sielf med 7000 Man lärer sig innan kort här infinna. Castellanen Czerminsky, som har med en Division af Cron-Armeen stått wid Lovicz, blef nyligen af Konung Stanislai Troupper til fånga tagen, men är åter stält på frij foot, efter han slagit sig til Högbemälte Konungs Parti, och bracht sine Troupper til at giöra det samma. En annan Starost, som likaledes stått i Stor-Pohlen med några Cron-Troupper, har äfwenwäl gifwit sig under Konung Stanislai lydno. <div style="text-align: center;">Crakau den 29 Decembris</div> Det som sidst nämdes om Smigelskys efter-Troupper, blifwer bekräftat. De hafwa af försummelse uppehållit sig i Tarnow, och blifwit där af Ryssarne förraskade och förskingrade, men mycket få omkomne. De Ryske Partierne wisa sig alt til Ungerske gräntzen, och har man jämwäl fruchtat, at de skulle nalkas denne Orten, men det synes som de hafwa haft ett annot afseende, och at de lära detta Woiwodskapet ey oroa. Det skrifwes ifrån Zamosce, at den Orten är ifrån Ryssarne befrijat, i det General Major Bauer dragit sig 8 mijl derifrån til med tilbaka in i det Belziske Woiwodskapet. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudquarteret Alt-Ranstadt den 8 Januarij</div> General Brandt och Smigelsky hafwa fått af Hans May:t skriftelig försäkring, at alt hwad som tilförende förelupit är, skal wara dem förlåtit och aldrig mehra påtänkt, alenast de hädanefter blifwa Konung Stanislaus beständigt trogne. Hans May:t har antagit Öfwerste Birkholtz i dess tienst, hwilken skal uprätta ett Regemente til Foot, och hafwa det samma til May Månad färdigt. <div style="text-align: center;">Leipzig den 9 Januarij</div> I Dresden äro alle Styckerne, som nyligen blifwit upförde på Wallarne, åter i Tyghuset inbrachte. {{Titel|Aº 1707. Nº 5<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 29 Januarij.}}<div style="text-align: center;">Lemberg den 30 Decembris</div> En af de Ryske Generalerne, som blifwit af Smigelsky uti hans återtogande åt Stor-Pohlen bortsnappade, har igenom ett särdeles puss tillika med en Krigs-Commissarius sluppit löös, och äro bägge hijtkomne. Cron-Felt-Herren är nu här i Staden, til hwilken åtskillige flere Herrar jemwäl äro ankomne. De hafwa beslutit at här hålla ett möte den 28 Januarij nästkommande, och skrida til ett nytt Konunga-Wahl, hwilket Ryssen med 200000 man wil understödia. Man nämner ock dem, som der wid komma i betänkande, såsom Zarens Favorit Mentzicof, Cron-Felt Herren Siniausky, Furst Wiesnowiesky, och flere, af hwilka någonderg torde sielf blyas wid sitt nämnande, men eho den ock är, som tager sig det omaket uppå, lärer den samma efter all liknelse taga sig Watn öfwer Hufwudet. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 30 Decembris</div> Den Swänske Generalen Grefwe Leijonhufwud står ännu ey långt ifrån Vilkomirs, och har låtit öfwer hela Littoven utgå ett Manifest på Latin och Polska, deruti han gifwer tilkänna den emellan Konungen i Swerige och Konung August slutne Freden, och Konung Augusti aftrådande ifrån Cronan, förmanandes dem som redan fallit Konung Stanislao til, at blifwa der wid beståndige, men dem af det andra partiet, at ofördröyeligen Högstbemelte Konung erkänna, och med all macht angripa Ryssarne, hwar til Konungen i Swerige krafteligen wil wara dem biståndig. Man wänter at see, hwad wärkan detta lärer hafwa, och hwad Fursten Wiesnowiesky, som nu är i Grodno, lärer taga sig före, om hwilken man i gemen har den tanckan, at han lärer erkänna Konung Stanislaus, efter han wedersakar at komma på begäran til de möten och samtal, som emellan Herrarne här och där beramas. <div style="text-align: center;">Warschau den 8 Januarij</div> Man är här i negden mächta plågat af de åtskillige Partier, som dageligen komma och gå, gifwandes sig somlige ut för Cron-Troupper, somlige för Konung Stanislai, somlige för ingendera, men alle taga så mycket de kunna, och wika undan för hwarannan. <div style="text-align: center;">Crakau den 8 Januarij</div> Det Sachsiske Folket lagar sig til at aftoga. Brefwen ifrån Lemberg af den 1 hujus förmäla, at Cron Felt-Herren war derifrån afrest åt Zolkiew til at åter rådgöra med de Ryska Ministrerne, och at Zaren sielf innan kort med 6000 Ryttare dijt förwäntades. <div style="text-align: center;">Dantzig den 9 Januarij</div> Sachserne, som legat i Marienburg ströfwa här omkring, och infordra starcka pålagor, hwilket nu, sedan Konung Augustus afsagt Cronan, kommer folket mycket sälsamt före. Cossaquernes Feltherre Mazeppa säyes hafwa skrifwit til Ribinsky, som håller Thorn med några Polniske Troupper besatt, at efter han förnummit den Swänska Armeen ärna sig utur Sachsen tilbaka in i Pohlen igen, så wille han sända 12000 Cossaquer utföre, af hwilka Ribinsky kunde bruka halfparten til besattning i Thorn, och de öfrige til andre uptog, men denne har swarat, at han dem ey behöfwer, de kunde wäl blifwa, där de äro. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudquarteret Alt-Ranstadt den 15 Januarij</div> Konung Augustus har nu lofwat, at de återstående puncterne af Fredzsluten skola utan widare uppehåld blifwa wärckstälte. Har och gifwit befalning, at de öfrige Fransoser och Tyskar, som wid Kalisch blefwo fågne, skola alle lösgifwas, hwilka at emottaga Swänske Officerare redan äro afsände. Den Littowiske Feltherren Wiesnowiesky har sänt til Konung Stanislaus des Fulmächtige, och aldeles underkastat sig hans lydno, med lofwen at förnöya Sapieherne för deras tagne skada, om han får tilgift, hwar om Konung Stanislaus hoos Hans May:t har anhållit, och lärer det jämwäl erhålla. <div style="text-align: center;">Leipzig den 15 Januarij</div> De Swänske wisa sig ey nögde där med, at Sachserne hafwa dragit sig utur Crakaw, innan den staden med Konung Stanislai folk kunde bcsättias, doch anser man denna saken af ringa wärde, och för en sådan, som snart kan ändras, när Konung Stanislai Parti begynner sammandraga sig, hwilket dageligen förstärkes. Man synes wid de Swänska och Pohlniske Hofwen litet achta, hwad Scembeck sig företager i Pohlen, emedan han så wäl som andre widrige äro i det uprättade Fredzslutet lemnade i Konung Stanislai behag, sedan Konung August upsagt Cronan, så at hans Primatskap ey har något bestånd, och altså, det han gör, kan i det anseendet skattas för olagligit. {{Titel|Aº 1707. Nº 6<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 5 Februarij.}}<div style="text-align: center;">Lemberg den 4 Januarij</div> Förleden Lördag ankom Zaren med ett litet fölie til Zolkiew, och sedan han blifwit af sine Ministrer undfägnat, och hade af dem inhämtat tilståndet af alle saker, befalte han, at Bref skulle afgå til Cron-Felt-Herren och flere Senatorer til at sig hos honom infinna, såsom ock, at nye Universalier skulle i Trycket utgå, hwaruti han stadfäster hwad som tilförende af hans Ministrer har blifwit kringskrifwit. <div style="text-align: center;">Warschau den 12 Januarij</div> Här är man alt fort af de kommande och farande Partierne plågat. I desse dagar har en hop af Printz Lubomirskys Division warit öfwer Weichseln på kundskap, och mött ett Muskowitiskt Parti, hwilket dem tilbaka hijt jagat, och tillika skrämt ifrån at upbära en pålagd Contribution af några 1000 Tympfer, men sedan man ey hörer widare af Ryssarne, lära de wäl sig åter infinna, och berörde summa utprässa. <div style="text-align: center;">Crakau den 12 Januarij</div> De Sachsiske Troupperne, som här omkring warit förlagde på både sidorne om Weichseln, woro i Förgår här tilsamman, men gingo åter i går ifrån hwar annan dels til de förra, och en del til nya dem anslagne Quarter, hwaraf det slutes, at deras aftogande ey är ännu fulkomligen faststält, ehuruwäl efter hand både Artollerie och Bagage blifwer åt Sachsen bortskickat. De sidst omrörde Ryssarne stå ännu wid Tarnow, och hafwa de jemwäl i Sendomir och på andra ställen uprättat stora Förrådshus, och dem med Manskap wäl försett. Det skrifwes utur Reüschland, at sedan Zaren är i Person dijt ankommen, hafwa de Ryske Troupperne fått befalning at hålla sig färdige til upbrott in i Pohlen, och at redan en del af Fotfolket skal wara utur Volhinien i antog. Den Besätningen, som legat i Tycocin, wäntas i dag hijt, och består af Sachsiske Janitzarer, och något Littoviskt Fotfolk. <div style="text-align: center;">Dantzig den 16 Januarij</div> Utur Pohlen berättas, at de missnögde Polerne blifwa fast wid deras utskrefne Riksdag til den 28 hujus i Lemberg, och at Zaren har til alla Seuatorerne låtit efter sin ankomst til Zolkiew bref afgå, om ett nytt Konunga wahl. Man menar at Zaren lärer hela denna wintren förblifwa qwar wid sin Armee i Pohlen til at så mycket bättre gifwa all ting eftertryck. Ribinsky har med sitt folck dragit sig utur Thorn åt Plotsko, deremot menar man, at någre Konung Stanislai troupper torde innan kort infinna sig här i Preussen. <div style="text-align: center;">Leipzig den 22 Januarij</div> Om Contributionerne är man nu med de Swänske enig om en wiss summa i ett för alt, doch skal Fordenskap för Hästarne dessutan lefwereras alt til ändan af Aprilis Månad, hwaraf man sluter, at ey något aftogande innom den tiden ske lärer. De Swänske låta i medlertid öfwer alt deras Wärfningar med all flijt fortsättia, hwilke hafwa stort tillop, och det utan något twång. <div style="text-align: center;">Stockholm den 5 Februarij</div> I går blef Otto Arnold von Paikul som warit General Lieutnant i Sachsisk Tienst, och Åhr 1705 uti slaget wid Warschaw togs til fånga, för sin missgärning och förde afwog sköld emot sin Konung och Fädernesland, androm til warnagel ute wid Norre-Tull Halshuggen, och wid Rätieplatzen Begrafwen. {{Titel|Aº 1707. Nº 7<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 12 Februarij.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 13 Januarij</div> De Swänske, som ännu stå quar i det Vilkomiriske, låta öfwer alt afkunna Freden, men Contributionerne drifwa de lika fort in, warandes redan den andre Lifsmedels lefwereringen påbuden, som doch ey är så swår som den förre. <div style="text-align: center;">Venedig den 18 Januarij</div> Biskopen af Ermland med sin Broder Woiwoden, hwilka settat i hächtelse på Castelet i Ancona, äro lösgifne, och hijtkomne, wiliandes widare fortsättia resan tilbaka åt Pohlen. <div style="text-align: center;">Warschau den 19 Januarij</div> Förleden Söndag kom ett Muskowitiskt Parti öfwer Weichselu 3 mijl härifrån, och öfwerföll ett Parti af Cron-Quarter Mästarens Lubomirsky Fanor, som stått här omkring, af hwilka de togo 14 man til fånga, och höggo nid äfwen så många. Sådant oachtat blefwo de Compagnierne, som här iågo, ändå quarstående, och nödgade Staden til at dagtinga med dem om 7000 Tympfer, af hwilka de i måndags hälften upburo, men i Tisdags lupo de ifrån den andra hälften, i det en Muskowitisk General oförmodeligen infan sig i Prag med 1000 Hästar, och skrämde dem altså andre gången sin kos. De togo deras wäg åt Lovicz, hwarifrån Lubomirsky siclf hade sig redan begifwit yå undfängne tidender om Ryssarnes aukomst. Den Ryske Generalen lät samma dag emot aftonen öfwersättia hela sitt Manskap, som i medlertid til några 1000 man hade sig förstärkt, hijt på denna sidan, och utskickade deraf Partier på åtskillige wägar Polarne at förfölia, men blef sielf med de öfrige öfwer natten här stående, och den föliande morgonen gick tilbaka öfwer åt Prag igen. I går kom åter ett Parti hijtöfwer, at fordra utaf Staden några 1000 Tunnor Hafra, hwarjemte på bemälte Generals wägnar Adeln i detta Woiwodskapet blef tilsagt at hålla i beredskap underhåld och Fordenskap för 10000 Hästar på en hel Månad. Cron-Felt-Herren förnimmes hafwa warit hos Zaren i Zolkiew, och blifwit af honom wäl undfägnat, hwarifrån han sedermera begifwit sig åt Lemberg, dijt Zaren sielf jemwäl hade fölgt. Det säyes, at en stor del af det Ryske Fotfolket är i antog ntur Reüschland och Volhinion åt Lublin, dels til at gifwa Cron-Armeen desto bättre rum, dels och til at draga sig längre ifrån Lemberg, på det wid det instundande mötet det ey måtte hafwa det anseendet, som blefwo de där församlade Herrarne af de Muskowitiske Wapnen twungne til några beslut. <div style="text-align: center;">Crakau den 19 Januarij</div> De Sachsiske Troupperne äro alle härifrån afryckte, men Janitzarerne har man behållit här quar til Besätning, efter de niuta deras Sold af Cronan. Zaren har låtit afgå särskilte Bref til hwar och en af Magnaterne, och anmant dem til at bibehålla ett fritt Konunga-Wahl. Han skal redan hafwa utdelt en Million Riksdaler til at wärfwa nye Regementer för Republiquen, hwilken Wärfning nu ofördröyeligen tager sin begynnelse, så at det nogsamt synes, at Freden emellan Swerige och Muskow, hwar om man något har welat säya, ännu är långt borto. I medlertid förnimmer man, at någre Swänska Troupper och Pohlniske, som äro af deras Parti, draga sig tilsamman wid Lencitz, och wilia toga åt Weichseln, utan twifwel i upsåt at fördrifwa Ryssarne, som där i negden begynna sig infinna. Deremot skrifwes det ifrån Lemberg, at Zaren låter ännu flere Troupper toga neder åt Weichseln de förra at understödia. <div style="text-align: center;">Dantzig den 23 Januarij</div> Det berättas för wisso, at 6000 Ryssar, Cossaquer Calmucker skola wara Warschaw förbijgångne, och at 6000 andre af samma slag komma efter, hwilka alle förföllia Cron-Quarter-Mästaren, Printz Lubomirsky, som i desse dagar wäntas til Thorn. Utur Städerne, som liggia i wägen, flychtar alt Folket undan af fruchtan för desse Tyranniske Gäster. {{Titel|Aº 1707. Nº 8<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 19 Februarij.}}<div style="text-align: center;">Lemberg den 16 Januarij</div> Generalen Rhen har fått Zarens befalning at med 10000 man Fotfolk toga åt Warschaw, dijt man och tror, at den stora sammankomsten, som här den 20 hujus hållas skulle, lårer förläggias. De utskickade ifrån det Volhiniske Woiwodskapet hafwa hos Zaren anfört deras beswär öfwer de motwilligheter, som Ryssarne i Landet föröfwa, hwarföre ock Zaren har Feltmarskalken Scheremethof anbefalt at ransaka derefter, och de brotzlige alfwarsamt afstraffa. <div style="text-align: center;">Zolkiew den 17 Januarij</div> General Majoren Pflug, som af Smigelsky war tagen til fånga, är löskommen åt Bresslaw, och wäntas innan några dagar hijt, tillika med en Tysk Printz, som för General Lieutnant lärer anföra Rytteriet. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 20 Januarij</div> Wiesnowiesky har afslagit Zarens begäran at han måtte komma til Lemberg, och lärer i desse dagar begifwa sig til sitt Sarostie, Men alle hans Troupper draga sig tilsamman, och afwänta hans befalning, hwart de sig skola wända. <div style="text-align: center;">Warschau den 26 Januarij</div> Det blifwer föregifwit, at det Ryske Rytteriet, som nu förtiden är i Pohlen, skal wara 34 Regementer, och Fotfolket med det ännu förwäntade ersättnings manskapet 30000 man, och at Zaren sielf skal hafwa beslutit at ännu deröfwer låta komma 30 Regementer til Häst och Fot dels utur Ingermanland dels utur Ryssland, i npsåt at i nästkommande Fälttog wåga med de Swänske en Hufwudträffning. De Muskowitiske Troupperne äro utur Reuschland redan i full rörelse åt Weichseln, och wäntas 10000 man deraf, mästedels Fotfolk, under General Lieutnanten Rhen hijt åt Warschaw, för hwilka det Woiwodskapet är redan för någon tid sedan ansagt at anskaffa Lifsmedel. Man har welat säya, at Ribinsky skulle med sitt underhafwande Manskap wara på wägen at underkasta sig Konung Stanislai lydno, aldenstund man wet, at högbemelte Konung har honom ett förlåtelse Bref tilskickat, med försäkring om det första ledigt blifwande Woiwodskap, men nu förnimmer man, at han skal hafwa alle desse tilbud afslagit, och utaf den Muskowitiske Generalen Heüst begärt förstärkning af några Ryska Troupper, emedan han ey wore stark nog emot Konung Stanislai Folk, som under Cron-General-Quarter-Mästaren Lubomirsky stå i det Plotskiske Woiwodskapet. I Går kom här ett ryckte, at Starosten Sapieha war hijt åt i antog med 10000 man af Konung Stanislai Folk, och at en del deraf redan war til Blonie ankommen, fördenskul begofwo sig Ryssarne, som här hafwa warit, i största hast öfwer Weichseln på andre sidan, ey afwäntandes den Contributionen, som dem Staden hade pålagt. <div style="text-align: center;">Crakau den 26 Januarij</div> Dr Ryske Troupperne nalkas mehr och mehr hijt åt, doch märkes för dem här ey någon särdeles fruchtan. Sachserne som stå här i Landet, blifwa ännu i deras Quarter stilla. Man har welat säya, at Smigelsky skal wid Sendomir hafwa öfwerfallit ett Muskowitiskt Parti, och det slagit, men man har derom ingen wisshet. Den Muskowitiske Generalen Pflug, som för några wekor sedan blef af Smigelsky bortförd, reste i Förgår härigenom tilbaka til den Ryske Armeen, och hade några flere Officerare hos sig. <div style="text-align: center;">Dantzig den 30 Januarij</div> Fruchtan i hela Preüssen föröker sig dageligen för Ryssarne och Cossaquerne, samt de missnögde Pohlerne, och år Ribinsky i desse dagar infallen i Ermland, utprässandes där starka Contributiouer, ändoch man om honom sagt, at han hade sig redan begifwit under Konung Stanislai lydno. <div style="text-align: center;">Leipzig den 5 Februarij</div> De Swänske Wärfningarne hafwa öfwer alt stort tillop, och lära innan kort 5 nye Regementer hafwa deras fylnad. Öfwersten Görtz låter för sig alena wärfwa 3 Regementer Dragoner, och har redan ett mycket wackert Manskap fått tilsamman. {{Titel|Aº 1707. Nº 9<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 26 Februarij.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 2 Februarij</div> Af de sidst omrörde Sapiehiske Troupperne har man sedan ingen ting hört, men i stället för de Muschowiterne, som då bortskrämdes, kom förleden Tisdag ett annat Parti til Prag, hwilket äfwenwäl måste af denne Staden hafwa sitt underhåld. I går middag kom den RyskeGeneral-Lieutnanten Rhen hijt med några 100 Hästar, och har tagit Slottet i besitning. Den Ryske Armeen, som han är ärnat at anföra, och skal bestå af 10000 man til Foot, står alenast 5 mijl härifrån, och förer jemwäl Stycken med sig. <div style="text-align: center;">Crakau den 2 Februarij</div> Muschowiterne begynna efter hand komma så när, at de ock i desse dagar warit i Wiesnietz och Vielitz, och utgifwit en förteckning på de Contributioner och Matwaror, som de tänkia utprässa. Man fruchtar så mycket mehr, at de ock ärna sig öfwer på denne sidan om Weichseln, som det förnimmes, at någre af deras Commissarier skola wid Opatovice redan wara öfwergångne, och tagit skiutz alt in til Zenstochova och Koniecpol. Ett annat parti är ifrån Tarnow gångit til Saltgrufworne wid Bochnia, och när det Sachsiske Commissariatet derom erhållit kundskap har det alt Saltet i största hastighet låtit derifrån föra up i Bärgen. För några dagar sedan komme några Fanor Pohlniskt Folk, owist af hwad Parti, och wille taga Quarter här i Förstaden. Grefwe Dönhof, som här förer befälet, lät dem strax ansäya, at de skulle laga sig sin kos igen, och efter de det ey wille göra, beordrade han något Manskap af Besätningen at dem fördrifwa, hwar wid någre på bägge sidor föllo. <div style="text-align: center;">Dantzig den 6 Februarij</div> De få Sachsiske Troupperne, som här omkring ännu quarliggia, hafwa åter utskrifwit en Contribution, och den samma genast strängeligen utprässa, hwaröfwer på Landet höres en obeskrifwelig klagan. {{Titel|Aº 1707. Nº 10<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 5 Martij.}}<div style="text-align: center;">Lemberg den 30 Januarij</div> I går infunno sig här Printz Wiesnowiesky, Woiwoderne af Cracow, Brecest och Cujavien, samt den Littoviske Skattmästaren Pocey. Här omkring draga Byssarne sig tilsamman i de näste byarne 600, och 1000 man i ett Parti, och hålla sig mycket waksame. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 3 Februarij</div> Assessorer til Tribunalerne äro öfwer alt utwalde uti Konung Stanislai namn, och är i desse dagar en Oginskys partigångare med ett helt Compagnie blefwen af Furst Wiesnowieskys Folk til fånga tagen. <div style="text-align: center;">Crakau den 12 Februarij</div> Ryssarne infinna sig alt mehr och mehr här omkring, och låta af Landet Lifsmedel på det strängaste sammanskaffa, samt stort förråd af Fordenskap upbringa. Man menar, at den Ryske Generalen Rhen har sig ifrån Warschaw ärnat hijt åt, emedan någre Officerare af hans Manskap äro hijtkomne, men andre mena at han är togat åt Thorn. <div style="text-align: center;">Warschau den 12 Februarij</div> Deu Ryske General-Lieutnanten Rhen lät den 7 hujus åt Prag öfwerföra hela sitt Bagage, lemnade här en Major med något litet manskap quar til Besättning, och togade med den öfrige sin hoop, efter somliges mening åt Stor-Pohlen, men efter andras, neder åt Preüssen, dijt och General Majoren Heüst med sin hoop är på andra sidan om Weichseln förut gången. Deras upsåt säyes wara, at derifrån fördrifwa Cron-General-Quartermästaren Lubomirsky med de Stanislaiske Troupperne, och sättia sig fast där i Quarteren. I dessas ställe wäntas andre Ryske Troupper ifrån Reüschland hijt, och äro 400 Ryttare af Generalen Rhen i Prag lemnade, til at i tid indrifwa Lifsmedlen och Fordenskapen, som för Ryssarne äro i detta Woiwodskapet utskrefne. <div style="text-align: center;">Dantzig den 13 Februarij</div> Man förnimmer, at Ryssarne draga sig stark hijt neder åt Preüssen, och skola i Dobrezin 3 mijl ifrån Thorn hafwa borttagit 4 Fanor af Cron-General Wachtmästarens Lubomirskys Folk, togandes sedan widare åt Thorn, hwarifrån Printz Lubomirsky sielf har för 3 dagar sedan sig begifwit, och med sitt underhafwande Manskap wänt sig åt Stor-Pohlen. <div style="text-align: center;">Utur Stor-Pohlen den 16 Februarij</div> Den Swänske General Majoren Crassow, är förleden Måndag gången ifrån Posen, med det hos sig hafwande Manskapet, och har tagit sin wäg åt Preüssen, men man tror, at han sedermera lärer hafwa ändat sitt upsåt, efter kundskap är inkommen, at Ryssarne stodo alenast 4 mijl ifrån Thorn, och woro 2000 man starke. <div style="text-align: center;">Leipzig den 16 Februarij</div> För uågra dagar sedan hafwa de Swänske låtit starkare Besättning inläggia i Wittenberg, och här på Slottet Pleisenburg, och bägge Orterne med Lifsmedel för ett halft Åhr försee, hwaraf man sluter, at de ey äro sinnade så snart med allo at aftoga. {{Titel|Aº 1707. Nº 11<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 12 Martij.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 19 Februarij</div> I går kom den Ryske General Majoren Heüsch hijt ifrån Plotsko, och har de Troupperne, som stått under honom, lemnat åt General Lieutnanten Rhenne, men går sielf tilbaka åt Zolkiew til at i bemälte General Lieutnants ställe blifwa wid den i Reüschland stående Ryske Armeen. Rhenne står med sitt Manskap nu wid Thorn, wid hwilkens ankomst Cron-General-Quartermästaren Printz Lubomirsky är med det Stanislaiske Manskapet wiken undan åt Cujavien. En Muskowitisk General Major Hain kom den 13 hujus hijt med 50 Granaderare, och reser i dag härifrån igen, wäntandes efter sig några 1000 man Fotfolk. Det säyes, at en General Major Böhm är ifrån Tarnow, och en annan ifrån Sendomir i rörelse, Den förre åt Crakow, den sednare öfwer Petrikow åt Stor-Pohlen. Således talar man här om intet annat än om Krig, fast Sachsiske Brefwen förmäla om Fred, och säya de Ryske Generalerne sielfwe, at de hafwa befalning at med de Swänske wåga sig i träffning, ehwar de ock kunna dem råka. <div style="text-align: center;">Crakau den 19 Februarij</div> I desse dagar är den Muskowitiske Generalen Böhm hijtkommen och har med Ständerne här giort aftal om underhållets och fordenskapeus anskaffande. De Sachsiske Troupperne, som uppehållit sig i desse Quarteren, samt Commissariatet, äro redan til en del härifrån upbrutne åt Sachsen, och de öfrige fölia i desse dagar efter. <div style="text-align: center;">Utur Stor-Pohlen den 22 Februarij</div> Förleden Söndag kom det Horniske Regementet til slut i hastighet togandes til Posen. Det har legat någon tid i Guesen, men efter Ryssarne hade där begynt nalkas mycket starke, och samma Regemente emot dem warit förswagt, har det i tid dragit sig undan. General Majoren Crassow, som nyligen med sitt Manskap war ifrån Posen gången åt Preüssen, har äfwen för samma orsak skull wändt om igen, och wäntas stundligen i Posen. Smigelsky, som med en del af sitt Folk war utgången på kundskap emot Ryssarne, är tilbaka til Posen ankommen. <div style="text-align: center;">Leipzig den 23 Februarij</div> Den Littoviske Felt Herren Sapieha gör sig resefärdig åt Littoven, til at där anföra Krigsmachten, sedan Furst Wiesnowiesky nu aldeles trädt på Konung Stanislai sida, och låter sig nöya med Under-Felt-Herr-Ämbetet. Man talar här alt fort om de Swänske Trouppernes aftogande, och wil det säyas, at ett starkt utskot skal förut gå åt Pohlen, efter som det ock blifwer af resande berättat, at en del af det Swänske Artolleriet blifwer affört åt Lausnitz. Det berättas utur Pohlen, at det ey skal wara Zarens mening at gå med Hufwud-Armeen långt in i Rijket, utan at han alenast med starke utskott åt Stor-Pohlniske och Preüsiske gräntzerne söker at indrifwa pålagor, och förderfwa Landet. <div style="text-align: center;">Dantzig den 23 Februarij</div> Man har nu säkre tidender, at de Ryske Förtroupperne, samt ett Parti af Ribinskys folk äro i desse dagar til Graudentz komne, och at General Lieutnanten Rhenne wäntade efter med 10000 man, blifwandes alle Pråmar och Farkostar i beslag tagne och färdige giord til at föra Manskapet öfwer Weichseln. Wid Leibitz hafwa de en Bryggia låtit förfärdiga, och det grofwa Artolleriet där öfwer föra. De Sachsiske och Pohlniske Troupperne, som i Preüssen legat, hafwa begifwit sig i största hast derifrån undan åt Stor-Pohlen. Hwad Ryssarnes egentlige upsåt är, lärer sig snarligen yttra, somlige mena, at de hafwa i sinnet at Belägra Elbingen. Nu på stunden inlöpa tidender, at Ryssarne äro redan wid Stargard 5 mijl härifrån, och at General Lieutnanten Rhenne låtit utgå ett påbud til hela Adeln at foga sig til honom, hotandes i widrigt fall med Eld och Swärd. Til Magistraten hår i Staden skal och Bref wara ankommit om underhåld och Quarter för hans Folk i denne Stadens Land, såsom ock at öfwergifwa Konung Stanislai Parti, och Ryssarnes antaga. {{Titel|Aº 1707. Nº 12<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 19 Martij.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 23 Februarij</div> Den Ryske General Majoren Hain är med sitt parti härifrån upbruten åt Petricow, men Heüsch håller sig ännu uppe med något Manskap på andra sidan om Weichseln. Den Majoren, som af General Lieutnanten Rhenne blifwit här quarlemnat, går alt fort med pålagornes indrifwande af det Masuriske Woiwodskapet. Utur Littoven berättas, at Felt-Herren Furst Wiesnoviesky har förklarat sig för Konung Stanislaus, och at stillståndet, som han med Generalen Grefwe Leyonhufwud uprättat, ännu warar, stående de Swänske Troupperue stilla i deras Quarter omkring Vilkomir. <div style="text-align: center;">Crakau den 23 Februarij</div> Af de Troupperne, som legat här i negden, hafwa några Compagnier aftogat åt Stor-Pohlen, skolandes hafwa befalning at förstärkia den Armeen, som under General Lieutnanten Rhenne är gången åt Preüssen, och står ännu, som man här ey annat wet, wid Plotsko. <div style="text-align: center;">Dantzig den 27 Februarij</div> Ryske Troupperne hafwa sig icke alenast i Stargard infunnit, utan äre jemwäl komne til Dirschaw, och efter resandes berättelse skola Partier wara af dem skickade in i Marienburgiske Verder, men sielfwa hufwudhopen under General Lieutnantin Rhenne, som gifwer sig ut för 18000 man, och förer något swårt Artollerie med sig, skal ännu stå emellan Graudentz och Thorn, och efter mångas gissning hafwa någet anslag på Elbingen. Magistraten här i Staden har affärdat en Lieutnant til bemelte Ryska General med swar på hans sidst omrörde bref, och har låtit hoos honom anhålla, at såsom Stadzens Land under hela detta kriget af ingendera delen hwarken med inqwarterning eller underhålds anskaffande warit beswärat, han då på samma sätt måtte hålla dem derföre förskonte. Huru det af honom blifwer ansett, står der hän, imedlertid är flychtandet ifrån Landet så wäl af Adel som Oadel mycket stort, och de Pohlniske Troupperne, som någon tid swärmat här omkring, äro på Ryssarnes annalkande förswundne, wetandes man ey wäl - hwart de sig wändt. Woiwoiden af Culm har tagit sin undflycht hijt i Staden, och äro jemwäl Cron-Quarter-Mästaren Printz Lubomirsky, och Cron-Wacht-Mästaren Potocky med många flere förnähma hijt komne.Til at göra om detta tilståndet utförligare berättelse, och anhålla om understöd, blifwer Sub Sijndicus Rosenberg til Hans May:t af Swerige, och Hans May:t Konung Stanislaus afskickat. <div style="text-align: center;">Utur Stor-Pohlen den 1 Martij</div> Efter Ryssarne sig wid Gnesen mycket förstärkia, och hafwa jemwäl Stycken med sig, så gör man sig den tanckan, at de torde hafwa något före emot Posen, fördenskul General Majoren Crassow, som nu är dijt tilbaka kommen, gör all möyelig anstalt at orten wäl förswara, och låter hwariehanda Lifsmedel dijt förskaffa. Woiwoden af Kiow Potocky är ock i Posen, men Smigelsky är med sit Folk på Parti utgåugen. De Stanislaiske Troupperne, som stå här i Landet, hafw befalning at i desse dagaar wara tilsamman wid Stiemen. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudquarteret Alt-Ranstadt den 5 Martij</div> Utur Pohlen inlöpa tidender, at Muskowiterne där widt och bredt ströfwa, och wilia twinga Landet til at dem bifalla, hwaraf händer, at många af den förnäma Adeln begifwa sig undan, och falla til Konung Stanislaus, efter som ock Biskopen af Culm, Woiwoden af Inowladislau, Castellanen af Posen, samt andre af det Radomiskiske Huset i desse dagar sig hafwa infunnit, hwilke för detta warit af det widrige Partiet. Man anser detta Zarens förehafwande såsom en ting, den där ey något gör til hufwudsaken, utan at han mera afmattar sine Troupper igenom detta Wintertoget, deremot Hans May:t med en frisk och wäl utrustad Krigsmacht bättre fram lärer utkomma. De Swänske Regementerne äro nu alle beklädde, och de nye wärfningarne medelst ett otroligt tillop så wida brachte, at de wid utgången af denne Månaden lärer blifwa fulkomnade. {{Titel|Aº 1707. Nº 13<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 26 Martij.}}<div style="text-align: center;">Lemberg den 21 Februarij</div> Zaren uppehåller sig ännu i Zolkiew, men säyes wilia innan kort begifwa sig derifrån til sitt Fotfolck, hwilket han efter hand låter toga närmare åt Weichseln. Generalerne Baur och Allart äro åt Littoven afreste för at där emot den Swänska Generalen Leyonhufwud anföra wärket. Här säyes, at några Swänska Partier skola i Littoven wara af Ryssarne öfwerfalne och slagne, men sådant fordrar ännu bekräftelse. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 26 Februarij</div> För Inquarteringarne skul förelöpa här i Landet åtskillige förtretligheter, i det Adeln blifwer deraf öfwerlastat, och har beslutit at med wåld göra sig af der med, äfwen som i Samoyten redan en begynnelse där til giord är, hafwandes Adeln satt sig tilsamman, och nedergiort 100 man af de Pohlniske Compagnierne, som wille sig där inträngia. De hafwa deruppå sökt de Swänska om bistånd, i fall man wille dem för denne gierningen skul widare antasta. <div style="text-align: center;">Warschau den 2 Martij</div> Den Ryske General Majoren Heüsch är nu rest up åt Reüschland til Zaren, och ärnar innom 14 dagar wara här tilbaka igen; Han har lemnat befalning efter sig at i medlertid anskaffa nödige saker til at byggia en Broo öfwer Weichseln, så snart Ijsen upgår. Det Partiet, som stått under honom, är gångit åt Preüssen at stöta til Armeen under General Lieutnanten Rhenne, hwilken man förnimmer stå wid Thorn. Derifrån skrifwes, at ett utskickat Parti af bemelte Generals Folk har i en skog uphint och til fånga tagit Erkie-Biskopen af Lemberg, hwilken för 2 Åhr sedan Krönte Konung Stanislaus, och blef af honom förordnat til Erkie-Biskop af Gnesen och Primas Regni. Ryssarne hafwa nu utbredt sig öfwer hela Pohlen, och synes hafwa i sinnet at alt ödeläggia, på det de Swänske ey måtte något underhåld för sig finna när de komma tilbaka. Här i Staden är man nu aldeles frij, sedan General Majoren Hayn med 1000 man upbröt åt Stor Pohlen, men i Prag på andra sidan om Weichseln blifwer af några 100 man wacht hållen. <div style="text-align: center;">Crakau den 2 Martij</div> Det synes at Ryssarne göra anstalt til at något wichtigt företaga, och hålles det före, at deras antal i Pohlen sträcker sig til 80000 man, hwilke alle äro på Tyska maneret klädde och Bewäpnade. De Sachsiske Troupperne beswära ännu detta Woiwodskapet med indrifwande af pålagor och Lifsmedel, så at Ryssarne, som här omkring liggia, föga ting för sig kunna hämta, derföre Generalen Böhm den Sachsiske Krigs-Commissarien tilskrifwit at draga sig något längre undan, på det Ryssarne ock något måtte finna, hwaraf man dömer, at de ännu hemligen förstå sig med hwarannan. Man har igenom åtskillige Bref bekräftelse, at den Ryske General Lieutnanten Rhenne har i Stor-Pohlen slagit Printz Lubomirskys Pohlniske Compagnier, och åtskillige af det anhanget bekommit til fånga, ibland hwilka ock skal wara Erkie-Biskopen af Lemberg, som uti en skog blifwit upsnappat. Denne Staden hålles för säkerhet skul mästedels igensluten. <div style="text-align: center;">Dantzig den 6 Martij</div> Ryssarne ligga ännu stilla wid Graudentz och Thorn, utan at man kan weta, hwart de ärna sig wända. Den Lieutnanten, som Magistraten här i Staden har nyligen afskickat til General Lieutnanten Rhenne, har sk ifwit hijt ifrån Thorn, at han bemälte General där ey anträffat, utan at han woro några mijl derifrån emot Warschaw sidan, dijt altså Lieutnanten wille sig til honom förfoga. Smigelsky har på andra sidan om Thorn öfwerrumplat ett Muskowitiskt Parti, och det slagit. Den Officeraren, som anfört Partiet, war til Thorn tilbaka kommen, och på Rhennes befalning insatt, deremot wore ett starkare Parti åter utbeordrat Smigelsky at upsökia. De Pohlniske Troupperne, som här omkring ströfwat, hafwa Landet i grund förderfwat, och hela Starostier och fläckar ödelagt, så at til den syslan aldeles inge Ryssar mehr behöfwas. <div style="text-align: center;">Utur Stor-Pohlen den 7 Martij</div> Man har wiss efterrättelse, at Smigelsky har öfwerfallit ett starkt Parti Ryssar, som utaf General Lieutnanten Rhenne warit utskickade, dem slagit och förstrött, och öfwer 400 man nedergiort, förutan dem, som sårade blifwit. Hwad General Lieutnanten Rhenne som med sin Armee står wid Thorn, ärnar sig företaga, kan man ännu ey döma, det föregifwes, at när han får mehr Fotfolk och Stycken til sig, skal han här i Stor-Pohlen något anslag wilia utföra. I medlertid komma de öfrige Ryske Troupperne ifrån alle orter hijt antogandes, och skola nu wara tilsamman wid Kalisch, ärnandes sig widare åt Odern. De Stanislaiske Troupperne draga sig äfwenwäl wid gräntzen tilsamman at gifwa acht på Ryssarnes förehafwande, så at det utan slagsmåhl näppeligen lärer aflöpa. <div style="text-align: center;">Leipzig den 13 Martij</div> Åtskillige Pohlniske Herrar äro hårifrån afreste, men de Swänske Troupperne, som skola begynna toga til det afstuckne Lägret wid Oderströmen, stå ännu still i deras Quarter, doch menar man, at deras upbrott innan kort lärer ske, aldenstund Tidenderne mehr och mehr inlöpa om Muskowiternes annalkande emot den sidan, och at de alle pass i Stor-Pohlen på det nogaste sökia at besättia. {{Titel|Aº 1707. Nº 14<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 2 April.}}<div style="text-align: center;">Lemberg den 1 Martij</div> Primas Regni, Cron Under-Cantzleren, tillika med flere förnähme Herrar, hafwa til Zaren warit afreste och hos honom anhållit, at Erkie-Biskopen af Lemberg, som han upfångat, måtte änteligen ställas på frij foot igen, eller at med honom efter Lag och Rätt förfara, den Confedererade Republiquen i händer lefwereras, eller ock sändas til Rom ; Men äre med intet annat swar åter komne än at Biskopen af Posen woro i Rom alt för hastigt frij erkänd och derföre nödigt at nu skicka Erkie-Biskopen til Kiow. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 6 Martij</div> Til Osniain, 7 mijl ifrån Wilda, äre 3000 Ryssar ankomne, och hafwa ordre at fatta stånd emellan Polok och Brese. De Swänske hafwa begifwit sig åt Bausche och Polackerne, som äro på deras sida, åt Jürgenburg. <div style="text-align: center;">Warschau den 10 Martij</div> Här äre äfwen några Wagnar med siuka Soldater, General Major Heins Troupper, under ett ringa manskap beledsagande ankomne, af hwilket man förnimmer bemälte General Major redan wara wid Kalisch. Hwart han sig widare ärnar, och om han tänker, som säyes, wåga sig för Posen, lärer innan kort förspöries. Tidenderne, om det af Smigelsky aldeles slagne Ryska Partiet, bekräftas. <div style="text-align: center;">Dantzig den 13 Martij</div> Zaren lofwar at betala några Millioner åt Cron-Aameen, så snart han fatt see henne stå i Feldt. <div style="text-align: center;">Utur Stor-Pohlen den 14 Martij</div> Man fruchtar så mycket mehra om Posens belägring, som det berättas, at Kalmuckerne redan warit i grauskapet af Schröde, och i Strimnen gifwit befalning, at laga de der afkastade Bryggor til rätta igen. Smigelsky har sig wäl, tillika med Cron-Secretaren Lubomirsky, öfwer Kosten til Strinnen förfogat, at sökia fatta der stånd, och hindra Ryssarnes förslag ; Men man fruchtar det han lärer wara förswag sådant sitt upsåt emot dem utföra, skolandes de, efter rycktet, wara öfwer 12000 man starke. <div style="text-align: center;">Leipzig den 20 Martij</div> HÄr göras ännu altständigt tilberedelser til de Swänska Trouppernes förmente aftogande med Konung Stanislaus til Pohlen, och berättas ifrån Kongl. Swänska Hufwud Quarteret, at 8000 man skola wara beordrade at upbryta, och möta Ryssarne, som föregifwas redan hafwaa begynt at slå twänne Bryggor öfwer Oder-Sttömen. {{Titel|Aº 1707. Nº 15<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 9 April.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 10 Martij</div> Förleden Måndag infoll ett Parti i Vilda, man wet ey hwad slag, och borttog ett litet Swänskt Parti af Öfwerste Grothusens Folk, som dijt war kommit at hemta Contribntionerne. De 3000 Ryssar, som stått wid Osmiana, äro gångne efter de Swänska åt Vilkomirs. <div style="text-align: center;">Lublin den 13 Martij</div> Primaten Schembech och Cron-Under-Cantzleren göra ännu deras högsta flijt hos Zaren til at frälsa den fångne Erkie-Biskopen af Lemberg, twifwels utan i den mening, at igenom en sådan omsorg om hans frihet beweka honom til at stå sin rätt til Erkie-Biskopsdömet Gnesen, och Primatskapet, hwilket han af Konung Stanislaus erhållit, men hwad så wäl i det ena som det andra kan uträttas, är ännu owist. <div style="text-align: center;">Crakau den 16 Martij</div> Zaren är den 3 hujus rest ifrån Zolkiew åt Dubno til at mönstra sitt Fotfolk, och låta det toga åt Weichseln, men Mentzicof är gången til Rytteriet åt Jaroslaw at det besee, och låta det äfwen så nalkas åt Weichseln. Slottet här blifwer med all flijt befästat. <div style="text-align: center;">Warschau den 18 Martij</div> Ijsen på Weichseln är nu aldeles upgången, och måste denna Staden låta deröfwer bygga en Bro efter Muskowiternes anstalter, hwartil några 1000 Güldens Contribution redan är upbracht. <div style="text-align: center;">Dantzig den 20 Martij</div> Några Compagnier under Herr Ribinsky äro i Ermland infalne, fördenskul har den Littoviske Fält-Herren Sapieha, som nyligen är utur Sachsen hijtkommen, ey dristat sig at gå öfwer Elbingen och genom Ermland åt Littoven, utan tog förledne Lördag sin wäg genom Dantziger Närung wid Pillou, och så widare åt Königsberg• <div style="text-align: center;">Utur Stor-Pohlen den 23 Martij</div> Fruchtan för Ryssarne är åter nu i hastighet förswunnen, sedan de efter ett grufweligit häriande och brännande äro oförmodeligen gångne tilbaka åt Weichseln. Smigelsky har dem med ett starkt Parti eftersatt, och säyes hafwa dem wid Koronovo uphint och angripit, men blifwit af dem til rygga slagen, hwar om man stundeligen wäntar wissare efterrättelse. {{Titel|Aº 1707. Nº 16<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 16 April.}}<div style="text-align: center;">Lemberg den 15 Martij</div> Förleden Tisdag kom Zaren hijt ifrån Zolkiew, tillika med Cron-Printzen och Mentzicof, och blefwo af Cron-Felt Herrarne undfägnade. I dag wil han med dem rådgiöra om hwad man uti det instundande Fälttoget hafwer at företaga, i medlertid har han redan låtit göra en begynnelse at utdela något Penningar til Cron-Armeen. Angående Erkie-Biskopens af Lemberg lösgifwande har Zaren sig ey ännu welat förklara, oachtat icke alenast de tilförende nåmde Herrarne, utan ock hela Dom-Capitlet här har sig för honom på det högsta sagt. Zaren har giort General Major Bauer til General Lieutnant, och beordrat honom 2 Regementer Dragoner at begifwa sig åt Littoven, til at sammanfoga sig med de där stående Troupperne, och utföra wärcket emot den Swänske Generalen Grefwe Leyonhufwud. De fångne af Smigelskys Folk har Zaren lofwat wilia til Felt-Herren utlefwerera med det wilkor, at de med Eed skola sig förbinda til at ey mehr träda til det widrige Partiet. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 17 Martij</div> Utur Polosch ströfwa Calmuckerne starkt in i Polnisk Lifland, och göra wägarne osäkre. Furst Wiesnowiesky uppehåller sig stadigt i Grodno, men wäntas innan kort til Vilda. <div style="text-align: center;">Crakau den 23 Martij</div> Man hade förment, at Zaren skulle wara ifrån Zolkiew åt Dubno afrest, som sidst berättades, men nu hörer man, at den Sachsiske Generalen Goltzes ankomst, hwilken ifrån Konung August är afskickat med hemlige wichtige ährender, har förorsakat upskof med resan, och blifwer det nu före hållit, at Zaren lärer begifwa sig åt Lemberg och där förblifwa. <div style="text-align: center;">Warschau den 26 Martij</div> Ryssarne, som stå på andra sidan Weichseln wid Prag, göra Anstalter til at slå twänne bryggor öfwer Weichseln, hwaruppå 300 man redan arbeta, och til den ändan fälla hela skogen som är bakom Prag. <div style="text-align: center;">Dantzig den 27 Martij</div> Det synes, at det är Ryssarnes alfware at komma hijt utföre, ty icke alenast General Lieutnanten Rhenne är ifrån Graudentz gången til Meve den 22 hujus, han har alla sina Troupper dels wid Graudentz dels wid Culm låtit gå öfwer Weichseln, så at de allesamman nu stå på denne sidan. Dem fölier Öfwersten Schultz med ett stort Parti Cossaquer och Calmucker, twifwels utan lära de alle sökia underhåld och Quarter i denna Stadens Lauderier. Marienburg har löst sig och sina wärder med en summa Penningar, hwad Magistraten här täncker der wid giöra står där hän, i medlertid äro 1500 man af Besätningen utbeordrade. P. S. Nu på stunden inlöpa tidender, at Ryske Partier redan äro til Stries ankomne, at stora hopen hafwa sig utbrett ifrån Reinfelt til Zarnovitz, och öfwer alt Tälter upslagit, görandes wägarne åt Cassuben och Pommer osäkre. General Lieutnanten Rhenne säyes sielf wilia i dag komma hijt in i Staden til at med Magistraten om underhåld och Quarter dagtinga. <div style="text-align: center;">Utur Stor-Pohlen den 30 Martij</div> Det bekräftas, at Smigelsky har warit emot Ryssarne olycklig, och blifwit med några 100 mans förlust tilbaka drefwen. Han är i negden af Ravitz tilbaka kommen, hwarest alle Stanislaiske Troupperne draga sig tilsamman. Posen är full med Swänska Troupper, och blifwer där en ansenlig summa Penningar bracht tilsamman, som på Stadens bekräftande skal anwändas. Ryssarne som stått wid Kalisch, hafwa sig jemwäl dragit tilbaka åt Weichselsidan, och säyes i Rave ett stort förrådzhus uprätta. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Quarteret Alt-Ranstadt den 3 Aprilis</div> SEcreteraren Cederhielm är med wäl förrättade ährender ifrån Dressden igenkommen, och har nu altsamman, hwad som återstått af Fredens wärkställande, nått sin richtighet. Patkul blef förleden Torsdags afton utlefwererat til General Majoren Meyerfelt, uti hwilkens Quarter han sluten warder förwarat. {{Titel|Aº 1707. Nº 17<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 23 April.}}<div style="text-align: center;">Lemberg den 20 Martij</div> Efter månge dagars flitige samtal och bearbetande är omsider i dag fölikningen träffat emellan Wiesnowiesky och Oginsky förmedelst Primaten Schembecks samt Cron-Felt-Herrarnes bemedlande, och är samma förlikning skedd til Wiesnowieskys fördel, och af Primaten samt de Beltziske Masowische och Lublinske Woiwoderne, Cron Referendarien ock Cron Swärd-Bärvren underskrifwen. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 24 Martij</div> Det berättas ifrån Polotsk, at General Allart skal wara sinnat at inrätta en Linie alt in til Samoyten, til at derigenom afskära de Swänska tilförsel af lifsmedel utur Littowen, men man seer ey, huru sådant kan låta sig göra förr än de Swenske, hwilke under General Majoren Stakelberg stå starke i Samoyten wid Rossiuien och Wormce, först måste der ifrån drifwas. <div style="text-align: center;">Warschau den 30 Martij</div> I Lublin är en Printz af Hessen-Darmstadt ankommen, som har gifwit sig i Czarens tienst, och skal de i det Woiwodskapet stående Ryske Regementerne anföra. Det berättas, at de Sapiehiske troupperne, som gått igenom Ermland åt Littowen skola wid Gutstat och Janovo hafwa några fanor af Ribinskys folk borttagit. <div style="text-align: center;">Crakau den 30 Martij</div> Omsider äro de Sachsiske troupperne, som här omkring stått, nu aftogade, tagandes wägen igenom Schlesien åt Sachsen, hwarifrån man tror at de lära förfoga sig åt Rheinströmen. Några Polniske fanor hafwa nyligen förlåtit Smigelsky, och äro utur Stor-Pohlen in i det Zatoriske och Oswieniske landet, hwarest de hafwa sig inquarterat, och wänta på Cron-Feltherrens widare befalning. Furst Wiesnowiesky har några gånger sänt befalning til det här i besätning liggande Littowiske manskapet, at det måtte sig til honom förfoga, men Gouverneuren Grefwe Dönhof wil sådant ey tillåta, efter han håller bemelte Furst misstänkt at redan hafwa hemligit förstånd med det Stanislaiske partiet. <div style="text-align: center;">Dantzig den 3 Aprilis</div> Den Ryske och Calmukiske swärmen kom för 4 dagar sedan här i negden, och begynte föröfwa allehanda fiendligheter, i det de icke alleuast alle posterna beröfwade och borttogo, utan jämwäl stöflade och plundrade några så wäl denne Staden tilhörige, som Brandenburgiske i det Lawenburgiske belägne fläckar och byar, ställandes deras skiltwacht på 2 ställen alenast ett halft stycke skott ifrån Staden. General Lieutnanten Rhenne inskickade til Magistraten med hotande några puncter, innehållandes en hoop orimlige och omöyelige saker, såsom at få niuta underhåld och quarter i Dantziger Werder, at Staden måtte upsäya Konung Stanislaus, betala ut de högb:te Konung tilhörige penningar, samt anskaffa en hoop hästar, mondering, tälter och spanmåhl. Magistraten lät igår honom swara, at de honom ingen af ofwenrörde puncter kunde eller wille bewilia, hwaruppå han med [..] mod upbröt med störste delen af sitt folk åt Dirschaw, och låg förleden natt i Schönefelt. Om han ännu med wåld wil försökia at inbryta i Werderne, lärer sig snart wisa. I medler tid står Öfwersten Sinkler med 2000 man soldater, förutan snaphanar och Bönder, samt med 20 fältslanger försedd, der ute, warandes sinnat at Ryssarne tappert bemöta, om de något skulle willia begynna. <div style="text-align: center;">Leipzig den 10 Aprilis</div> Hans May:t af Swerige reser ifrån den ena Orten til den andra at besee Troupperne, och blifwa de nywärfde Regementerne dageligen öfwade, förspöriandes man hos hwar ock eu stor lust at åter komma til Fält. Det säyes förwisso, at Feltmarskalken Grefwe Rehnschöld skal innom några dagar med 12000 man toga förut åt Pohlen, och at Konungen med hela Armeen lärer fölia efter, så snart det i Pommern stående Ersätnings-Manskapet ankommer. Til Konung Stanislaus, som ännu befinner sig i Leibitz, äro månge Förnäme Pohlniske Herrar ankomne, och ibland dem Biskopen af Ermland, som någon tid suttit fängslig i Rom, hwilke alle lära göra Högbemälte Konung fölie åt Pohlen. Staden Dantzigs utskickade hafwa af Hans May:t af Swerige erhållit försäkran om undsätning, i fall Muskowiterne skal något emot den Orten wilia begynna, Konung Stanislaus har jemwäl tilsagt wilia i egen Person komma Staden til hielp. {{Titel|Aº 1707. Nº 18<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 30 April.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 31 Martij</div> Det will förwisso säyas, at Generalen Allart skal med några 1000 Ryssar wara i upbrott ifrån Polen åt Curland, hwilken Generalerne Scheremethof, Schamber och Bauer med flera Troupper skola föra. I Vilda äro jemwäl några Ryska Partier ankomne, och säyas wänta flera efter sig. Den Swänske Armeen har af Generalen Leyonhufwud befalning at draga sig tilsamman at gifwa acht på Ryssarnes förehafwande, och wäntar man nu innan kort at förnimma hwad deraf wil blifwa. <div style="text-align: center;">Warschau den 5 Aprilis</div> Bryggan, som här byggas skal öfwer Weichseln, är ännu ey mehr än halffärdig, efter på redskap der til ey ringa mangel är, doch wil det försäkras, at den i begynnelsen af tilkommande weka skal wara fulkomnad, warandes Herr Ribinsky med en hop af sitt folk ankommen, hwilken flitigt drifwer på bygnaden. <div style="text-align: center;">Crakau den 6 Aprilis</div> I medlertid hafwa Ryssarne här besatt förstaden Casimir och Bryggan öfwer Weichseln, och indrifwa med stränghet de utskrefne Lifsmedlen, hwaröfwer en stor veheklagan ibland Adeln förspöries. Äfwen det samma hörer man utur Stor-Pohlen, i det Calmuckerne där ynkeligen husera och lemna ingen, af hwad Parti den ock wara må, på deras Godz oplundrat. <div style="text-align: center;">Dantzig den 10 Aprilis</div> Den Ryske General Lieutnanten Rhenne har nu sitt Hufwudquarter i Praust, och wil med wåld tränga sig in i Werderne, efter som han och redan på 2 ställen har anryckt, men måst draga sig tilbaka igen, all den stuud låga Landet öfwer alt blifwit satt under watn, grafwarne fylte, och denne Stadens Soldater warit wäl posterade. Ny säyes bemälte Rhenne wilia låta komma til sig några 1000 man Fotfolk, til at detta sitt upsåt genomdrifwa. <div style="text-align: center;">Utur Stor-Pohlen den 12 April</div> Rychtet om Ryssarne förswinner alt mehr och mehr på denne sidan, och menes det, at General Majoren Heyn skal med sitt Manskap wara gången åt Preüssen til at förstärckia Armeen under General Lieutnauten Rhenne, hwilken håller Dantzig inspärrat. Tidenderne utur Sachsen gifwa alt fort hopp om Konung Stanislai och Feltmarskalkens Grefwe Rhenskölds rörelse hijt åt med en del af den Swänska Armeen, hwarigenom sakerne här i Landet lära snart winna ett annat utseende. Den Sachsiske General Majoren Schulenburg är med några quarlemnade Troupper kommen utur Preüssen, och öfwer Ravitz och Hermanstadt gången åt Sachsen. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 13 Aprilis</div> Fruchtan för Ryssarne är nu Gudi lof mäst förbij, enär de förnimmes hafwa tagit deras marche tilbaka åt Thorn. På Förstädren här hafwa de giort någon skada, doch är den samma lidelig. Af det tilfället, at de budit til at utprässa Penningar utaf wåra Lander, är en liten Träffning emellan wårt Folk och dem förlupen, uti hwilken 50 Muschowiter blifwit slagne. <div style="text-align: center;">Leipzig den 17 Aprilis</div> I går kom Hertigen af Marleborug hijt ifrån Holland och strax at besökia Öfwerste Marskalken Herr Grefwe Piper i dess Quarter beledsagat af de Keyserlige, Engelske och Hollenske Ministrerne. I dag har Hans Durchl. ute hos Hans May:t af Swerige audience. {{Titel|Aº 1707. Nº 19<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 7 Maij.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 7 Aprilis</div> Furst Wiesnowiesky har gifwit befalning til hela Littoviske Armeen at wara tilsamman under Grodno den 21 hujus, men hwart den samma widare sig ärnar, kan ingen säya, de mäste mena, at hon lärer toga åt Samoyten, til at sammanfoga sig med de Swänska, och träda under Felt-Herrens Sapieha lydno, med hwilken Wiesnowiesky sig der om förenat. <div style="text-align: center;">Lemberg den 10 Aprilis</div> Erkie Biskopen af Lemberg har Zaren för mehra säkerhet skul låtit föra åt Dubno, oachtat de trägne förböner, som både Primateu och Under-Cantzleren för honom alt stadigt fälla. <div style="text-align: center;">Crakau den 13 Aprilis</div> I går kom Cron-Swärdbäraren och Confederations Marskalken Dönhof hijt ifrån Lemberg, hwilken alenast öfwer Hälgedagarne lärer sig här uppehålla til at skaffa richtig förplägning för de Polniske Fanorne, som stå under hans lydno, och äro i detta Woiwodskapet inquarterade, såsom ock til at draga åt sig de utur Stor Pohlen nyligen hijtkomne Fanorne, som rymt ifrån Smigelsky. <div style="text-align: center;">Warschau den 16 Aprilis</div> Omsider är Bryggan öfwer Weichseln af Muskowiterne förleden Lördag giord färdig, och lärer man och snart see, hwar til de den samma ärna bruka <div style="text-align: center;">Utur Stor-Pohlen den 19 April</div> Emellan Herr Radzinskys Folk och Calmuckerne är wid Raschovo en liten träffning förefallen, uti hwilken de sednare kommit til korta, och förlorat öfwer 70 döde och fångne. Generalen Smigelsky är gången åt Sachsen til at föra sin upwachtning hos deras Maystäter Konungen i Swerige och Konung Stanislaus, så fortsätter likwäl Generalen Schulenburg med de Sachsiske Troupperne marchen genom Schlesien åt Sachsen. Posen blifwer af de Swänske efter hand befästat. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Quarteret Alt-Ranstadt den 23 Aprilis</div> HErtigen af Marleborug kom oförmodat ifrån Holland hijt i negden om Tridiedag Påsk, och infan sig här i Hufwudquarteret om Fierdedagen efter Högmässan, då han hos Hans May:t hade audience, och blef af Hans May:t i dess Kammar, til dess Måltiden war tilredz, och spisade sedan med Hans May:t. Efter Måltiden fölgde bemelte Hertig Hans May:t åter i dess Kammar, hwarest han med Hans May:t alena förblef til dess man med Pukor och Trummeter hade gifwit tekn til Aftonsången, då Hertigen begaf sig tilbaka til sitt Quarter. I förra wekan har ett wårt Parti upsnappat i Schlesien en Rysk Envoye Knes Ismailof, då han ifrån Berlin welat resa åt Pohlen tilbaka til Zaren. Han lärer blifwa skickat hem til Stockholm, til at hålla de andre därwarande Ryske herrarne sälskap. Utaf de Bref och Skrifter, som hos honom blifwit fundne, har man om Zarens antog en god uplysning erhållit. <div style="text-align: center;">Dantzig den 24 Aprilis</div> Hela den Ryske machten, som hijt utföre warit, är nu wid Thorn, och skrifwes ifrån Graudentz, at de som ännu där quar warit, hafwa fått befalning at ryckia efter åt Thorn, sedan ock de Lifsmedel som i Graudentz warit församlade, blifwit Weichseln up åt afförde. General Lieutnanten Rhenne sielf skulle som i går resa ifrån Thorn åt Warschaw. {{Titel|Aº 1707. Nº 20<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 14 Maij.}}<div style="text-align: center;">Crakau den 21 Aprilis</div> Den Ryske General Majoren Böhm är beordrat at förfoga sig til Zaren åt Zolkiew, och lärer i morgon resa härifrån. De Ryske Troupperne som här omkring liggia, göra sig färdige til upbrott härifrån åt Weichsel sidan, och blifwa Lifsmedel för dem ifrån detta Woiwodskapet förde åt Sendomir, där det stora Förrådzhuset inrättats. Besätningen här består af 2000 man, och lagar med sig til ett tappert motstånd, om någon skulle wåga oss angripa. <div style="text-align: center;">Warschau den 23 Aprilis</div> Det skrifwes ifrån Zolkiew, at Zaren där sig alt fort uppehåller, och har låtit dijt förskrifwa sine Generaler ifrån alle orter til at hålla ett stort Krigsråd. Han har ännu ey welat sig bequäma til at släppa Erkie Biskopen af Lemberg utur sitt fängelse, utan man tror at han lärer honom förwara til at kunna emot honom någon af sine fångne Herrar utbekomma. Dom-Herrarne af Lemberg blifwer likwäl tillåtit at komma til honom. <div style="text-align: center;">Utur Stor-Pohlen den 26 April</div> Det synes wara Ryssarnas upsåt, at sättia sig fast wid Weichseln det bästa de kunna, och lemna här i Stor-Pohlen alenast några Troupper til at inhämta kunskap, eftersom de och til den ändan parti wijs ströfwa in til Slesiske Gräntzen, och giöra kaalt efter sig där de fara fram. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Quarteret Alt-Ranstadt den 30 Aprilis</div> Ifrån Pomern är 60 Läderpontoner ankomne, hwar med man menar i hastighet kunna gå öfwer Strömarne, och på flere än ett ställe tillika. Patkul sitter ännu fängslig wid General Major Meyerfältz Regemente, och lofwar at mycket hemligit wilja uppenbara, om någon dijtsändes, som honom kunde anhöra. Han har i förstone intet welat äta eller dricka, men efter 8 dagars försök begynte han något äta, och blef för några dagar sedan rörd af slag, så at han ey synes kunna länge lewa. Den Ryske Envoyen Ismailof, som af ett Swänskt partie wid den Schlesiske gräntzen är tagen, sitter wid Öfwersten Görtz Regemente, man har funnit hoos honom åtskillige Bref och Skrifter, som gifwa uplysning i många saker. De Sachsiske troupperne som kommit utur Pohlen, äro förlagde i Lausnitz, starcke til 3 a 4000 man. <div style="text-align: center;">Leipzig den 30 Aprilis</div> Man bemödar sig med all flijt at bringa wåra Troupper, af hwilka de som kommit utur Pohlen stå i Öfre Lausnitz, i ett sådant stånd, at de strax efter de Swänskas aftogande måge kunna marchera dijt, som Drotningen i Engeland och General Staterne dem wilia hafwa. {{Titel|Aº 1707. Nº 21<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 21 Maij.}}<div style="text-align: center;">Lemberg den 17 Aprilis</div> Den fångne Erchiebiskoppen af Lemberg är ifrån Dubno förd åt Kiow. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 28 Aprilis</div> Den Ryske General Majoren Bauer är med 2000 Man utur Volhinien in i det Novogrodeckiske ankommen, och drifwer strängeligen in starcka Contributioner. Littowiske Feltherren Sapieha uppehåller sig för tiden i Tilsit tillika med åtskillige Polniske och Littowiske Magnater. <div style="text-align: center;">Utur Stor-Pohlen den 30 April</div> Det berättas ifrån alla orter, at Ryssarne draga sig åt Warschau, sedan de fåt förnimma, at Konung Stanislaus och Feltmarkalken Gref Renskiöld med en Armee lära innan kort komma förut ntur Sachsen. General Majoren Smigelsky är derifrån tilbaka kommen, och säyes skola gå åt Preüssen. <div style="text-align: center;">Warschau den 30 Aprilis</div> Man kan ey nogsampt beskrifwa det algemena älendet här omkring och uti Voiwodskapet Masuren, hwilke så wäl igenom Muskowiternes och Ribinskys folks inquartering, som de utskrifne pålagorne blifwer i grund förderfwat. de Ryske Troupperne, som stått i Stor-Pohlen, så och de, som komma ifrån Thorn, draga sig alle hijt åt, och blifwa här omkring förlagde. Generalerne Rhenne och Haijn wäntas i dag hijt, och skola begifwa sig i hastighet up åt Zolkiew til Zaren, til at biwista det stora Krigsrådet, som där af honom skal hållas. <div style="text-align: center;">Dantzig den 1 Maij</div> Ifrån Thorn skrifwes, at General Lieutenanten Rhenne skulle såsom i förgår der ifrån afresa. <div style="text-align: center;">Leipzig den 7 Maij</div> De Swänske, som här i Förstäderne hafwa legat, äro några mijl härifrån afmarcherade, på det de främmande Köpmäunerne, som til Marknaden komma, måge desto frijare nyttia Husrummen, och beställa deras ährenden; Men Slottet Pleisenburg är ännu med 60 man besätt. De Sachsiske Troupperne, som utur Pohlen äro komne in i Lausnitz, säyas skola taga deras marche genom Böhmen, och läggia sig i det Schwartzenburgiske, til dess de Swänske äro aldeles utur Landet. Man säyer, at en otrolig myckenhet angelägne Bref och Papper skola wara fundne hos den i Schlesien nyligen upsnappade Ryske Envoyen, hwaruti man skal hafwa fått fulkomlig uplysuiug om herr Zarens upsåt och anslag uti instundande Fälttog. Hans May:t Konuug Augustus uppehåller sig ännu i Dressden, och har låtit fängslige föra til Königstein Cammar-Presidenten Imhof och Referendarien Pfingsten, hwaröfwer alle sig förundra. {{Titel|Aº 1707. Nº 22<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 28 Maij.}}<div style="text-align: center;">Lemberg den 25 Aprilis</div> Den förhopning, som man har welat oss gifwa om en allmen Fred är nu aldelas förswunnen, sedan befalning spöries wara gifwen til at upbränna allas Godz af det widrige Partiet• Til en begynnelse äro i förledne weka några wackra små orter, som höra Printz Alexander Sobiesky, Woiwoden af Reuschland och Starosten af Flumac til, i Aska lagde. Zareu uppehåller sig ännu i Zolkiew, men man wet intet, huru länge det warar, ey heller om han fölier sine Troupper neder åt Weichseln. Hela Hans Armee säyes nu wara i upbrott, och ärna toga åt Warschaw, hwarest den samma skal afbida de Swänska, och med dem wåga en Träffning. Det säyes, at öfwer 500 Tyske Officerare äro i förleden Winter komne til hans Armee, och at hans Folk äro på en mächta god foot inrättade. Zaren har hederligen begåfwat alle Generals Personer och Öfwer Officerare, samt hwar och en af de Gemene, som warit med uti Träffningen wid Calisch, hwilket har honom ett anseenligit kostat. Erkie-Biskopen af Lemberg, som i Helgedagarne blef förd ifrån Dubno åt Kiow, lärer efter allas mening föras derifrån åt Muskow, så framt icke Zaren i anseende til Påven, på hwilkens förbön man har sig beropat, låter sig bewekas til andra tanckar, hwilket man så mycket mehr tror, som en Zarens afskickat uppehåller sig i Row, den der af Påven har med all heder blifwit emottagen, och hos den Helige Fadren redan haft Audience. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 2 May</div> En stor del af den Littoviske Armeen har sig omkring Vilda församlat för Tribunalet skul, som där i desse dagar skal sättias, och lärer Furst Wiesnowiesky sig där jemwäl infinna, til at kunna förordna Littoviske Swärdbäraren Siednicky til Tribunals President, hwaruppå Tribunalet lärer ock strax skilias åt. <div style="text-align: center;">Crakau den 4 May</div> Hos Zaren infinna sig och efter hand de förnämste Generalerne och Officerarne til det stor Krigz-Rådet, och säyes hela Armeen redan wara i fult togande neder åt Weichseln. Här är ett rychte kommit, at de Swänske äro til en del redau komne utur Sachsen öfwer Oderströmen, hwaröfwer här ey ringa bestörtning förnimmes. <div style="text-align: center;">Warschau den 7 May</div> Man förnimmer med de sidste Brefwen utur Reüschland, at Zaren har beordrat hela sin Armee at ifrån alle Orter upbryta i desse dagar, och toga åt Lublin. Så skal ock Zaren sielf såsom ock Primaten Schembeck med alle de i Reüschland quarblefne Magnaterne i denne Wekan wilia begifwa sig åt Lublin. General Lieutnanten Rhenne är ännu ey hijtkommen, men Hayn och Ribinsky äro här, och äro desse tre anförare för de Ryske Troupperne, samt öe Pohlniske, som här omkring hafwa dragit sig tilsamman, och wänta här hela den öfrige Armeens ankomst <div style="text-align: center;">Dantzig den 8 Maij</div> Det berättas ifrån Thorn, at General Lieutnanten Rhenne är först i går 8 dagar sedan derifrån afrest åt Warschaw, och at Muskowiterne hafwa alle de Lifmedlen, som de i Lebaw tilhopa samlat, låtit på 500 Wagnar afföra åt Plotsko. {{Titel|Aº 1707. Nº 23<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 4 Junii}}<div style="text-align: center;">Lemberg den 2 May</div> Förleden Söndags morgon är Zaren ifrån Zolkiew afrest öfwer Golums åt Lublin, dijt hela den Ryske Armeen är beordrat at sig tilsammandraga. Felt-Marskalken Scheremethof fölgde dagen efter samma wägen, och Mentzicof lärer jemwäl dijt resa, så snart han något bättre kommer sig före. Cossaquiske Felt-Herren Mazeppa reste i Fredagz åt Kiow, och säyes skola emot ändan af denua Månaden skicka 4000 Cossaquer under sin Rågs anförande in i Volhinien. <div style="text-align: center;">Crakau den 10 May</div> För några dagar sedan gick en främmande General-Mayor med 2 söner och några andra Officerare här igenom til Zaren, at hos honom taga tienst. <div style="text-align: center;">Warschau den 14 May</div> De 5 Dragone-Regementer som hafwa stått i det Lublinske Woiwodskapet, skola redan wara til Golomb ankomne, och alle de öfrige Regementerne til Häst wara i fult togande dijt, förutan de, som stå häromkring Warschaw, hwilke skola blifwa här quarstående. Crou-Felt-Herrrn, hwilken Zaren ibland andra föredrar til Konung, wäntas och med det första til Lublin, och har gifwit Woiwoden af Masuren i befalning at draga Crontroupperne tilsamman wid Kock. Desse troupper säijes i förleden winter wara til ett märckeligen förökte, och skola, förutan de Polniske fanorne hwilka man räknar til 200, 85 Compagnier Dragoner och 26 Compagnier Ryttare befinnas, med goda Hästar och montering försedde, hwilke inrättade troupper allena skola utgöra 6000 man. Ribinsky, hwilken redan har 1000 af bemälte Ryttare och Dragoner under sitt anförande, och har nu någon tid stått wid Pultousk, lärer nästkommande weka komma at stå wid Bialalenka 1 mijl här ifrån på andra sidan om Weichselen, och der afwänta Cron Feitherrens ytterligare befalning. General Lieutnanten Rhenne, som för några dagar sedan hijtkom, går i dag med 4000 man at ställa sig wid Atock. Wid Lovicz har ett Partie Swänska och Konung Stanislai Folk kommit i färd med ett Partie af General Majoren Heyns Ryssar, och dem alle nedergiort. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 15 May</div> Furst Wiesnowiesky har sänt Zaranek til General Lieutnanten Bauer åt Minsk til at utleta, hwad man af Muskowiterne må hafwa at förwänta, på det man derefter må kunna sig rätta. Bemälte Furste begifwer sig i desse dagar åt Stolisce, til at där på all händelse draga Littoviske Armeen tilsamman. <div style="text-align: center;">Dantzig den 22 Maij</div> Ifrån Thorn berättas, at Konung Stanislai Folk hafwa wid Lovicz öfwerfallit ett starkt Parti Ryssar och Calmucker, och dem mästedels nederhuggit. General Majoren Hayn hade på erhållen kundskap derom gått efter dem med ett annat Parti, men hade dem ey kunnat uphinna. {{Titel|Aº 1707. Nº 24<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 11 Junii}}<div style="text-align: center;">Lemberg den 8 May</div> I begynnelsen af Junii Månad wäntas 40000 Cossaquer och Calmuker in i Volhinien, hwilke skole brukas til at indrifwa Lifsmedlen, som för den Ryske Armeen är af Landet bewiliat. <div style="text-align: center;">Lnblin den 12 Maij</div> Sammelplatzen för hela den Ryske machten blifwer wid Golomb, där alleredan åtskillige Regementer äro ankomne, och alle de öfrige både til Häst och Foot i fult antog dijt. I går reste Zaren här igenom åt Jacobovice, hwaräst han lärer taga sitt quarter, och fick wid sin ankomst berättelse utur Littouen, at den Littouiske Swärdbäraren Siednicky hade bortsnappat en ansenlig summa penningar, som fördes til Armeens afbetalning, men at en Rysk Öfwerste hade honom eftersatt och uphint wid Bosisaw, hwarest berörde Siednicky hade sig fuller tappert en stund förswarat, men omsider måst lemna alt i sticket, och fly undan åt Büchaw, der han hålles beränd. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 14 May</div> Den sidst omrörde bändelsen med Siednicky fruchtar man, at han torde förorsaka här i Landet förtret hos Ryssarne. Han har anfallit ett Ryskt Partie, som fört en summa Penningar til den Littouiske Armeens betalning, och det samma slagit, samt penningarua bortfört, Men en Rysk Öfwerste, som stått i negden har på undfången kunskap derom honom eftersatt, och Penningarne igentagit, hwar med ändoch saken synes wara någorlunda botat, så draga Ryssarne sig likwäl tilsamman at sådant hämnas, och wilia belägra Siednicky i Büchaw, hwilken at undsättia Felt-Herren Sapieha lärer toga med sine Troupper, så at Landet derigenom lärer råka ut för nye igenomtogande och pålagor. <div style="text-align: center;">Crakau den 18 May</div> Här är berättelse inkommen at Smigelsky skal wid Frawenstadt och Rawitz hafwa dragit tilsamman 400 man, och dermed ärna sig hijt åt, fördenskul har den härwarande Ryske General Majoren Böhm beordrat det nyligen åt Zenstochova afskickade Partiet at i största hast begifwa sig hijt igen. På Fästningswärcken här wid Slottet blifwer det ännu med all flijt arbetat. Här äro Commissarier utur detta Woiwodskapet, som öfwerläggia med Ryssarne om Lijfsmedeks lefwereringen så wäl för den Ryske Armeen, som för denne Besätningen. <div style="text-align: center;">Warschau den 21 May</div> General Lieutnanteu Rhenne är med sitt Manskap i går afton aftogat åt Golomb, och General Majoren Hain, som i förgår hijtkom, har ock fått befalning at gå samma wäg. Hans underhafwande Manskap, så wäl som Öfwerstens Schultzes, är redan gångit öfwer Weichselen på andra sidan. Bryggan som här är slagen, samt alla Fartyg, som kunna öfwerkommas, wilia Ryssarna föra med sig up åt Golomb. Polackarne af Ribinskys folck, som här til warit lemnade i Preussen, äro jämwäl beordrade at i hast draga sig hijt up åt. <div style="text-align: center;">Leipzig den 28 Maij</div> De Sachsiske Troupperne, som skola gå åt Holland, församla sig wid Torgaw, dijt ock Rytteriet, som stått i Lausnitz, är i antog at sig där sammanfoga. {{Titel|Aº 1707. Nº 25<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 18 Junii}}<div style="text-align: center;">Lublin den 19 Maij</div> Mentzicof har warit resi åt Golomb til at see hwad det lider med det Ryska Rytteriets togande, men är åter tilbaka kommen, och har giort Zaren derom berättelse. Man hörer, at Rytteriet efter hand sig wid bemälte Sammelplatz infinner, men at Fotfolket ännu på någon tid ey kan förwäntas, aldenstund det går mächta långsamt, och ey mehr än en mijl om dagen, warandes och Feltmarskalken Scherementhof sielf ännu ey ifrån Ostroy upbruten. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 21 May</div> General Lieutnanten Bauer är med sine Troupper gången ifrån Borissaw åt Siklow, och blifwer för Ryssarne en stor myckenhet Matwaror här i Landet sammanbracht, som skal föras åt Grodno eller Minsk. <div style="text-align: center;">Crakau den 22 May</div> Den härwarande General Majoren Böhm är beordrat at med det första skynda sig til Sammelplatzen wid Golomb. <div style="text-align: center;">Warschau den 28 May</div> De Muskowitiske Troupperne äro alle efter hand med deras Generaler gångne up åt Golomb, men Ribinsky står ännu med sina Ryttare och Dragoner i Prag, och har lemnat sine Pohlniske Fanor en mijl derifrån wid Brochaw, doch lära ock desse alle draga sig derifrån up åt. <div style="text-align: center;">Dantzig den 29 May</div> Det skrifwes utur Curland, at man där hade säker efterrättelse, at Ryssarne wore i fult togande Dünaströmen upföre, och at det föregifwes, det marchen gullo åt Pohlen, eller som andre mente, til at belägra Büchaw. <div style="text-align: center;">Leipzig den 5 Junij</div> Förleden Onsdag afled General Majoren och Capitein Lieutnanten af Kongl. Swänska Drabanterne, Grefwe Carl Wrangel uti en hetzig Feber, och blef i går uti Hans May:t af Swerige, de främmande Princernes samt hela Hofstatens och Generalitetets närwaro Begrafwen. Förleden Torsdag höll General Majoren Meyerfelt Bröllop med Jungfru Törnflycht ute wid Güntersdorf, hwilket bägge deras May:ter af Swerige och Pohlen och de främmande Princerne jemwäl biwistade. {{Titel|Aº 1707. Nº 26<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 25 Junii}}<div style="text-align: center;">Lemberg den 24 May</div> Som man förnimmer utur Volhinien, skal det Ryska Fotfolket wara gångit utur sine Quarter, och hafwa slagit ett Läger 5 mijl ifrån Ostroy i negden af Olika, där alle Regementerne skola sig församla, dijt ock alle Lifsmedlen, som i Dubno och Ostrog warit tilhopa förde, blifwa afhämtade. Efter Officerarnes utsago skola desse Tropper hafwa befalning at draga sig innan kort igenom Littoven åt Curländske sidan, så framt icke detta upsåtet äunu blifwer ändrat. <div style="text-align: center;">Lublin den 26 Maij</div> Mentzicof är härigenom rest åt Casimir til at göra anflalt för den Ryske Krigsmachten, hwilken skal ifrån Golomb draga sig dijt åt. Nu är man omsider aldeles försäkrat, at Furst Wiesnowiesky i Littouen har slagit sig til de Swänska, och dragit med sig hela den Littoviske Krigsmachten, fördenskul har Zaren befalt Oginsky at i största hast förfoga sig åt Littoven til at där anföra wärket emot bemälte Furste, och är han i fölie deraf redan härifrån afrest hemåt, at tilse, om hau skulle kunna antingen hela den Littowiske Armeen, eller åt minstone en del deraf på den Ryska och denne Confederationens sida, behålla. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 26 May</div> Man förnimmer, at Muscowitterne draga sig åt Büchaw til at der angripa Siednichy, hwilken samma ort med alla nödwänd:igheter har låtit wäl förse. Generalen Allart har lemnat Anförandet af det Ryska Manskapet uti General Lieutnanten Baurs händer, och är til Zaren afrest. Furst Wiesnowiesky uppehåller sig med sin Broder och flera Magnater i Isno 1 mijl ifrån Cauen. Wid denne sednare orten stå några Fanor af Littoviske Krigsmachten, och låta där i hast förfärdiga en Brygga, öfwer hwilken hela Krigsmachten skal gå, ock så widare åt Wilkomirs, hwarifrån de tänkia Siednicky i Büchaw undsättia. <div style="text-align: center;">Warschau den 4 Junij</div> Eliest hörer man här talas om Zarens stora förslag til detta Fälttogets utförande, uti hwilka han sig besynnerligen skal grunda på twänne händelser, nembl. först om Konungen i Swerige skal med hela sin macht komma tilbaka in i Pohlen, är det troligit, at Högbemälte Konung lärer wilia gå Zaren förbij åt Kiow och Muskow i mening at draga honom utur Pohlen dijt efter sig, på hwilken händelse Zaren har stält den Cossaquiske Krigsmachten på gräntzen af Volhinien, och därjemte låtit i Muskow anställa en Wärfning af 40000 man til at där med möta Konungen i Swerige, medan Zaren sielf med den i Pohlen warande Machten då wil wända sig åt Lifland til at där göra en kraftig diversion. Men om för det andra högbemälte Konung wille skicka Konung Stanislaus alenast med en del af sin Krigsmacht utur Sachsen, så är det likt, at denne skulle wända sig åt Littoven til at sammanfoga sig med den Leyonhufwudske och Sapiehiske Krigsmachten: På den händelsen wil Zaren med hela sin macht fölia honom dit bort, och så framt det ey skulle komma til en Fältslachtning, då företaga sig en Belägring för Riga. I detta afseendet hade han uprättat i Brecest ett stort förrådzhus, samt låtit sitt Fotfolk toga småningom ifrån Oslrog åt Olika, hwarifrån han det samma antingen kan låta toga åt Weichseln til at där undtrstödia Rytteriet, eller åt Littoven, om där faran wore större. <div style="text-align: center;">Leipzig den 12 Junij</div> Ånnu warar mönstringen med Öfwersten Görtzes Regemente, hwilket består af mehr än 3000 man, alle ett wackert. ansenligit och wäl öfwat folk. {{Titel|Aº 1707. Nº 27<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 2 Julii}}<div style="text-align: center;">Warschau den 11 Junij</div> Ribinsky, som en tid stått på andra sidan om Weichseln wid Prag, är derifrån gången med sitt Folk up åt Kock, hwarest Cron-Armeen skal sig församla. {{Titel|Aº 1707. Nº 28<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 9 Julii}}<div style="text-align: center;">Lublin den 9 Junij</div> Det Muskowitiske Fotfolcket står ännu stilla uti Volhinien, och efter som bägge Förstarne Wiesnowiesky hafwa förlåtit det Ryska Partiet, så har man deras Godz i Volhinien aldeles utplundrat, och förwaltarne samt de förnämste uti de dem tilhörige små Städer satt i fängelse. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 9 Juuij</div> Det är ännu owist huru det går med Büchaw, efter inge rätte tidender derifrån komma, men det hålles i gemen före, at orten sig wäl förswarar, och förnimmer man, at Knes Gallicin är ifrån Dubno i antogande igenom Polesien åt Miusk med några 100 man, som utan twifwel ärnas til Büchaw belägrings förstärkning. På den andra sidan hafwer Fält-Herren Sapieha och Furst Wiesnowiesky beordrat några Troupper, at toga åt Büchaw til ortens undsätning, och blifwer det här jemwäl sagt, at Generalen Gref Leyonhufwud skal til samma ändemål wara med några Swänska Troupper i antog wid Dünaströmen upföre, hwilket likwäl ännu fordrar bekräftelse. <div style="text-align: center;">Dantzig den 19 Junij</div> Här omkring är alt ännu i förra tilstånd, men ifrån Graudentz blifwer det berättat, at någre Fanor af Woiwodens Potocky Folk under Starosten Grudinskys anförande woro dijtkomne til at fördrifwa de i Landet swärmande Compagnier, efter som de ock redan wid Bromberg anträffat 2 Tartarske ock i Grabow en Polnisk Fana, hwilka de hade fördrifwit, och draga widare til at upsökia flere. <div style="text-align: center;">Leipzig den 25 Junij</div> De Sachsiske Regementerne, som äro åt Bundzförwaterne updragne, äro nu i fult togande, och stå wid denne tiden wid Mulhausen, hwarest de fått til sig det nödige Artolleriet. De lära gå åt Franckfurt, och derifrån åt den sidan, dijt de bäst behöfwas. {{Titel|Aº 1707. Nº 29<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 16 Julii}}<div style="text-align: center;">Lublin den 16 Junij</div> Förleden måndags afton kom Zaren hijt beledsagad af General Majoren Pflug med 3000 Dragoner, som gäster uti den Crakoviske Förstaden. Samma dag kommo jemwäl Danske, Preüsiske och Ragotskiske Ministrer här an, och hade alle dagen efter hos Zaren audience. I torssdags blef Zaren hela dagen uti Lägret hos General Majoren Pflug, och af honom på bästa sättet plägat. I Förgår kom Mentzicof, och i går Printzen af Hessendarmstadt hijt, och blifwa nu rådslagen flitigt håldne. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 16 Junij</div> Man wil nu hafwa säker efterrättelse, at Büchaw skal den 1 huius först blifwit beränt, och at Siednicky skal med Stycken utur Staden hafwa nedskutit en stor hoop Ryssar, som welat inkräkta Bryggan. Oginsky säyes med några 1000 man wilia jemwäl rycka för Büchaw, och skal Zaren låta bringa Artolleriet ifrån Smolensko til at orten beskiuta, så framt Siednicky ey wil sig godwilligt gifwa. Utur Grodno äro alle Ryssarne dragne, och toga dels åt Piasteck, dels åt Büchaw. <div style="text-align: center;">Crakau den 19 Junij</div> Smigelsky kom förleden Söndag med ett litet parti til Sievertz, 10 mijl härifrån, hwarest han anträffade en Capitein, som härifrån warit utskickat til at indrifwa pålagorne, och tog alle hans Hästar bort, men Capitein med Manskapet hade i tid undkommit på Slottet, och skickat hijt efter undsätning, hwilket ock blef i Förgår til 1000 man så Ryssar som Pohler dijtsänd. Men Smigelsky, som derom fått kunskap, war redan sin wäg, så at det utskickade Manskapet utan någon förrätning är i dag tilbaka kommit. Den Ryske General Majoren Böhm skal med de i detta Woiwodskapet stående Muskowitiske Regementerne i öfwermorgon upbryta, och med den stora Krigsmachten sig sammanfoga. <div style="text-align: center;">Warschau den 22 Junij</div> De Ryssarne, som warit lemnade här på andra sidan wid Prag, hafwa utprässat en summa Penningar, och äro där med aftogade åt Lublin. <div style="text-align: center;">Dantzig den 29 Junij</div> Här omkring är nu åter igen en stor skräck och flychtande ifrån landet, i det at de Pohlniske fanorna utaf Woiwodens Potocky folk hoptals sig här infinna af fruchtan för Ryssarna, hwilka som säijes til 15000 man starka under General Majoren Heüskes, Öfwersten Skültzes och Rijbinskys anförande komne utur Stor-Pohlen hijt neder åt togandes, och skola Förtroupperne redan wara wid Dirschaw och Stargard. <div style="text-align: center;">Leipzig den 3 Julij</div> De båda för någon tid sedan insatte Ministrerne Imhof och Pfingsten äro nyligen af twänne der til förordnade Commissarier wordne förhörde, men ännu wet man ey, huru med dem lärer aflöpa. I går är den Swänske General Lieutnanten Müller von der Lühnen uti sitt quarter hastigt död blefwen. {{Titel|Aº 1707. Nº 30<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 23 Julii}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 23 Junij</div> Man förnimmer, at sedan Ryssarne hafwa Büchou med Eldkuior häftigt beskutit, och uti en eller annan storm med stor förlust blifwit afslagne, har Siednicky omsider den 16 hujus dagtingat, och upgifwit Orten. Han sielf är sedan satt uti ett höfligit förwar, och hela Besätningen giord til Krigsfången til widare befalning ifrån Zaren. <div style="text-align: center;">Lublin den 23 Junij</div> Här äro i går tidender komne, at General Lieutnanten Bauer har intagit Büchaw, och giort Generalen Siednicky med några andra Officerare och hela Besätningen til krigsfången. Han har det wid giort ett ganska rikt byte, emedan störste delen af Littoviske Adeln har dijt såsom en säker ort, låtit föra deras bästa egendom Siednicky har upwist Furst Wiesnowieskys skriftelige befalning til det han företagit, och blifwer fördenskul denne förklarat för Pohlniske Republiquens Fiende. Åtskillige angelägue Skrifter äro där jemwäl fundne, af hwilka man månge anslag lärer förnimma. Öfwer denna förmonen låter Zaren hela Krigsmachten i dag skiuta frögdeskott. För några dagar sedan kommo de Ryssarne hijt, som hafwa sluppit utur Tyskland, och blefwo af Zaren mönstrade och wäl fägnade. De utgöra ett regemente til foot, hwilket nu blifwer wäudt uti ett regemente Dragoner, som skola här efter alt framgent blifwa nämde efter Öfwersten Renne, hwilken det anfört, och skal för sina efterkommande erhållit försäkran at de skola altid wara de närmaste til Öfwerste stället. <div style="text-align: center;">Crakau den 28 Junij</div> Förleden Lördag togade Ryssarne härifrån, hwilke någon tijd här sig uppehållit, och General Majoren Böhm fölgde sielf i måndags efter. Deras Hufwudqwarter är ännu i Niepolonice 3 mijl här ifrån, hwarest deras anförare wäntar på Zarens ytterligare befalning, men Regementerne sträckia sig ifrån Vielicz alt til Wiesnicz och Tarnow. Här wid Weichselbryggan äro 150 man blefne quarstående, på det de som blifwa skickade af och til, måge med desto mehr frihet komma öfwer. Någre Tyske Officerare, som nyligit äro komne utur Riket, hafwa fölgt med General Majoren Böhm, och wilia begifwa sig i Zarens Tienst. <div style="text-align: center;">Utur Stor-Pohlen den 5 Julij</div> Ryssarne äro til några 1000 man starcke under General Majoren Heüske komne i desse Quartereu, om at indrifwa pålagor samt häria och bränna widt och bredt, i synnerhet på deras Godz, som hålla sig til Konung Stanislaus. Det Swänska Manskapet, som här stått, har dragit sig undan öfwer gräntzen in i Lausnitz, til dess de blifwa förstärkte. Men i Posen har General Majoren Crassaw en stark besätning, och låter den Orten wäl förswara, ändoch det ey är troligt, at det så wida kommer, efter Ryssarne mäst bestå af Dragoner, och deras upsåt förnämligast synes wara at samla Penningar, och Landet så wida det möyeligit är förderfwa. <div style="text-align: center;">Leipzig den 10 Julij</div> Om twistigheternes bijläggiande emellan Konungen i Swerige och det Keyserligo Hofwet är nu mera närmare hopp, än tilförende, sedan Keysaren uti de mäste Puncterne har gifwit Kouungen fulkomlig förnöyelse, och den swåraste som återstår, skal nu ofördröyeligen afhandlas under Drotningens medling af stora Britannien, til hwilken ända Keysaren har afskickat den Böhmiska Cantzleren Grefwe Wratislaw, en af sine störste och förtrognaste Ministrer, som nu är til Prag ankomen, och wäntar där på Konungens tilstädielse at komma närmare, den man tror i går wara honom genom den Keyserlige Gesanten Grefwe Sinzendorf kundgiord, så at han i desse dagar hijt förwäntas. {{Titel|Aº 1707. Nº 31<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 30 Julii}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 30 Junij</div> Sapieherne taga efter hand besitning af deras rättigheter här i Landet, och har man i Vilda låtit afkunna, at Tullarne och andra inkomster hädan efter skola dem tilfalla, och alle de tilhörige betiänte stå under deras lydno. Det säyes at efter Büchaws eröfrande tänkia Ryssarne draga sig med hela machten hijt åt, til at upsökia och förjaga deras Fiender, fördenskul Furst Wiesnoviesky sätter sig med den Littoviske Krigsmachten på fördelachtige Orter at gifwa acht på deras företagande, och seer man som oftast Enspännare emellan honom och den Swänska Generalen Gref Leyonhufwud af och til resa. <div style="text-align: center;">Lublin den 30 Junij</div> Här i negden äro 500 Cossaquer ankomne, hwilka skola gå åt Stor-Polen til General Majoren Heüske, och där hielpa til at ödeläggia alla de widrigt sinnades godz, såsom och gifwa acht på de Swänskas rörelser. <div style="text-align: center;">Crakau den 3 Julij</div> Den Ryske General Maioren Böhm kom förleden Lördag hijt tilbaka igen, och dagen efter kommo 2 Regementer Ryssar, som stälte sig i 4 Linier wid Weichseln, och emot aftonen skuto 3 gånger Frögdeskott öfwer Fästningens Büchaw eröfrande. I måndags begaf bemälte General sig tilbaka åt Niepolonice, hwarest han hade alle Muskowitiske Officerare til gäst, och reste i går der ifrån åt Lublin, men Regementerne äro förlagde i Quarter, til dess de få deras Tälter färdige, då de allesamman skola stå i Fält. De Polniske Fanorne stå en fierdedels mijl härifrån. <div style="text-align: center;">Warschau den 9 Julij</div> Förleden Lördag kom General Major Heyn åter hijt ifrån det Ryska Lägret, hwilken försäkrar, at Zaren i desse dagar lärer komma hijt utföre med hela sitt Rytterie, samt Cron-Armeen, och här hålla rådslag med Cron-Feltherrarne, hwad man til den Allmänna sakens bästa skulle kunna företaga, i medler tid, medan man wäntar på de Swänskas ankomst. Äfwen det samma berättar och Ribinsky ifrån Lublin, läggandes der til, at han med sitt underhafwande manskap skulle i denne wekan hijt åt upbryta, och at innan kort en Armee af 50000 man skulle komma at stå här i negden, Crou-Armeen med inräknat. General Majoren Heüske har sitt Hufwud-Quarter i Lencz, men skickar sine Partier långt in i Stor-Pohlen at häria och bränna, hwar til han får några 1000 Cossaquer til förstärkning. <div style="text-align: center;">Dantzig den 10 Julij</div> De förnähme Polske Herrarne, såsom Voiwoden af Kiou Potocky, Cron-Cammarherreu Lubomirsky, Cron-Wachtmästaren, Cron-Quartermästaren och flere andre, hwilke nyligen äro hijt inkomne, uppehålla sig ännu här, och en del af deras folck stå här omkring på landet, öfwer hwilka en mächta stor klagan förspörjes, emedan de icke allenast förderfwa ängarna, utan skona ey heller säden på marcken, så at man wisserligen har at fruchta för dyr tijd, efter som nu redau hwarken Hafra eller Höö är nästan för Penningar mehr til fångs. <div style="text-align: center;">Utur Stor-Pohlen den 13 Julij</div> Här i Landet är nu alt i största oreda, och hafwa Ryssarne i desse dagar i aska lagt Konung Staneslai större Slott Reisen tilika med Staden, såsom och staden Rawitz. Fraustadt och Lissa hafwa sig med en stor summa penningar aflöst. Det wil fuller säijas, at Ryssarne med 18000 man skola stå wid Kalisk, och at när hela machten kommer tilsamman, skola de giöra til 50000 man, men man kan derom med ingen wisshet berätta. <div style="text-align: center;">Leipzig den 17 Julij</div> MAn förnimmer, at Hans May:t af Swerige har gifwit de utur Stor-Pohlen undwekne fyra Regementerne befalning at gå in i Schlesien, och sättia sig wid Sagan, aldenstund för dem inge quarter i Sachsen äro at finna, där alle orter redan såwäl af de Swänska som Sachserne äro besatte och utblottade. {{Titel|Aº 1707. Nº 32<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 6 Augusti}}<div style="text-align: center;">Lublin den 7 Julij</div> Ribinsky har för några dagar sedan låtit Zaren taga i ögnesichte den under honom stående delen af Cron-Armeen, och säyes wara befalt at med den samma toga neder åt Preüssen. <div style="text-align: center;">Warschau den 16 Julij</div> I Fredags kom Zaren med sin Mentzicof och åtskilliga Fruentimmer hijt, beledsagat af några 1000 man Ryttare och Dragoner, och blef utaf Magistraten neder wid Weichseln emottagen, men af General Majoren Hain uti Cron-Cammarherrens Palatz prächtigt plägat. Det blef här strax utblåst och afkunnat, at hwar ock en skal med fulkomlig frihet kunna bringa hijt til sahlu allehanda Lifsmedel och andra waror, och ey hafwa sig för Krigsfolkets wåldsamhet at befruchta, efter som Zaren mycket strängeligen har alt öfwerwåld förbudit, men icke dess mindre seer man at folk intet wil sig aldeles därpå förlita. I desse framme 3 dagar äro åter åtskillige Partier i Lägret ankomne, hwilke hafwa dels beledsagat Trotzen, dels fört hijt en hoop foder utur förrådshuset wid Minsk, men med alt det skattar man, hela machten ey öfwer 6000 man det ock Officerarne sielfwe tilstå, förutan Cossaquernehwilke säyas wara i antog åt Stor-Pohlen. Man förnimmer ey heller, at Zaren skal wara sinnad begifwa sig widare, utan at han fast mehr täncker stå här quar, til dess han antingen får kunskap om de Swenskas rörelse utur Sachsen, eller ey mer finner här i negden tilräckeligit underhåld för sitt Folk. I Söndags kom Ribinsky hijt, och lärer med sitt manskap draga sig här utföre åt Thorn och Marienburg, til at upsökia Konung Stanislai Folk, som sig där i orterne uppehålla. Zaren skal hafwa tilbudit honom ett eller annat af sine Regementer til samma uptog, men han har sig derföre ursächtat, efter man befruchtar, at de Muskowitiske och Cron-Troupperne ey torde sig wäl med hwarannan fördraga, föregifwandes där jemte, at han med sitt egit Manskap woro stark nog de fientlige Troupperne at fördrifwa. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 17 Julij</div> Här begynner nu gå sälsamt til, i det bägge Parterne hwarannan efterjaga och uprifwa, och därunder Landet ynkeligen medfara. Ett Partie Cossaquer hafwa ifrån Minsk ströfwat alt under Vilda, och borttagit, hwad de kunnat öfwerkomma, deremot har ett Parti af de Sapiehiske ifrån Grodno ströfwat in under Minsk, där borttagit en hop Calmucker, och gått öfwer Vilda tilbaka åt Vilkomirs, hwarest störste delen af Furst Wiesnowieskys Troupper nu stå. Man förnimmer at Generalen Siednicky ännu hålles uti ett höfligit förwar, det war i förstone ärnat at han skulle sättias i Boyor, men han har sig derifrån löst med några 1000 Riksdaler, och dessutan igenom bref til Zaren wijst sin oskuld, i det han intet af sig sielf har begynt den föröfwade fientligheten, utan på Furst Wiesnovieskys befalning hwilken han jemwäl egenhändig har upwist. De Ryske Troupperne, som intagit Büchaw, hafwa dragit sig utföre åt Mohilow och Polotsk, och wäntas altså innan kort hijt i Landet. <div style="text-align: center;">Utur Stor-Pohlen den 20 Julij</div> Oachtat Staden Lissa har sig ifrån Brand med stora Penning-summor twänne gånger afköpt, så hafwa likwäl Ryssarne i desse dagar stuckit elden derpå, och altsamman afbränt, så at af både Huus och Kyrckior alenast murarne stå quar. Man wet ännu intet, huru det med Fraudenstadt lärer aflöpa. Det säyes fuller at desse mordbrännare lära nu draga sig tilbaka, men det är ännu owist, twärt emot wilia andra säya, at desse med en hel swärm Cossaquer skola blifwa förstärkte Emot Posen har man ey märkt, at de tänkia något företaga, efter som den orten sig ey eller för dem det ringaste fruchtar. {{Titel|Aº 1707. Nº 33<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 13 Augusti}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 20 Julij</div> Den Littoviske Krigsmachten står 2 mijl ifrån Vilkomirs, och säyes wara något missnögd med Furst Wiesnoviesky, så at åtskillige Fanor skola deraf gå öfwer til Oginsky. General Majoren Bauer och Starosten Smudsky tänckia draga någon nytta häraf, och locka sig nårmare emot samma Armee, det lärer sig altså snart utwisa, hwad de kunna uträtta. I medlertid blifwa deras godz, som hålla sig til Wiesnoviesky, med en pålaga af 50 Riksdaler för hwar röök ålagde, och har man redan begynt den samma med all stränghet at utdrifwa. Uti Minsk stå nu 7 Ryske Regementer hwilke wänta på Oginskys befalning, men huru långt det har lidit för dem, som ifrån Büchaw komma hijt utföre, wet man ännu intet. <div style="text-align: center;">Utur Stor-Pohlen den 26 Julij</div> Här i Landet fara Ryssarne ännu fort med deras brännande, och seer man alt stadigt Eldar upgå, hwar man ögonen wänder. {{Titel|Aº 1707. Nº 34<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 20 Augusti}}<div style="text-align: center;">Crakau den 24 Julij</div> En swärm Cossaquer är 8 mijl här ifrån ankommen, och hafwa de här i negden lemnade Ryssar sammaufogat sig med dem, til at allas deras godz förderfwa och upbränna, som hålla sig til Konung Stanislaus, hwarefter de samtligen skola begifwa sig åt Weichseln, och så widare åt Littoven. Cron-Armeen står wid Kocko, men hwart åt den samma lärer sig wända, wet man ännu intet, doch säyes det under hand, at så snart Konung Stanislaus med de Swänska kommer in i Riket, lärer samma Krigsmacht för honom sig åter förklara. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 24 Julij</div> Man har i desse dagar förnummit, at den Ryske machten skulle ifrån Minsk draga sig åt Vilda och Vilkomirs, hwarest den Littoviske Armeen under Furst Wiesnoviesky nu står, och wäntar at kunna sammanfoga sig med Generalen Grefwe Leyonhufwud, men ännu hörer man ey, huru wida de äro komne. <div style="text-align: center;">Warschau den 30 Julij</div> Befalning är på nyo afgången til General Lieutnanten Heüst i Stor-Pohlen, och til Öfwersten Schultz, som anförer Calmuckerne, at wäl wara på deras wacht, och lägga sig noga på kunskap, men i medlertid wijsa deras Tapperhet emot KonungStanislai och hans anhöriges godz, och så snart de förnimma om de Swenskas antogande, då utbreda sig på det widaste, och hela Landet utan åtskilnad förderfwa. General Majoren Böhm, som stått wid Crakoviske sidan, är jemwäl med alla sina Troupper i antog hijt åt, så när som på några 100 man, hwilke tillika med Cossaquerne äro där i negden quarblefne. Här i Staden låter Mentzicof ransaka alla Palatzen, och hwad han deruti finner borttaga under förewändning, at det hörer wederparten til, och har han låtit Magistraten anskaffa en stor hop Wagnar at sådant bortföra. <div style="text-align: center;">Dantzig den 31 Julij</div> Det förnimmes, at Ryssarne åter igen draga sig hijt neder åth Preüssen, och skola förtroupperne allaredan hafwa warit wid Engelburg. Utaf de Polniske Troupperne hafwa 30 Fanor, som stått wid Culm, slagit sig til Ribinsky. {{Titel|Aº 1707. Nº 35<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 27 Augusti}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 28 Julij</div> Efter Ryssarne draga sig Düna strömen utföre, och de andre, som wid Minsk sig församla synas wilia snart upbryta och sammanfoga sig med de förre til at samtligen emot Furst Wiesnoviesky och de Swänske något företaga, så säyes den Swänska General Majoren Stakelberg med 5000 man ärna nu straxt stöta til de Wiesnovieskiske Troupperne, och at Generalen Grefwe Leyonhufwud ofördröyeligen med den öfrige machten wäntas efter. <div style="text-align: center;">Crakau den 31 Julij</div> Det Cossaquiske Lägret står ännu 3 mijl här ifrån, och menar man, at hela swärmen lärer snart wända sig åt Stor-Pohlen, de föröfwa uti hela Landet, både emot Folk, Huus och Kyrckior en grufwelig grymhet. <div style="text-align: center;">Warschau den 6 Augusti</div> Alle Palatzen innom och utom Staden blifwa utblottade, och alt innandöme bortfört. Utur Trägårdarne blifwa alle främmande Trän med rötterne upgrafne, och tillika med Trägårdzmästarne sielfwa samt de i Trägården fundne sköna Bilder åt Muskov skickade. Utur Stor-Pohlen wäntas i desse dagar de Familier, som hafwa bott i Lissa, Ravitz, Bokova och Reissen, alle Handtwårkare, och mästedels Klädemakare, hwilke samtlige blifwa försände åt Muskow. <div style="text-align: center;">Utur Stor-Pohlen den 9 Augusti</div> Man har nu wissa tidendar, at de Swänska Troupperne äro utur Sachsen i antog, fördenskul mau förmodar snart lifwa af med Calmuckerne och Cossaquernene, som skattas til 18000 man starke, och ånnu med all grymhet framfara. För ett par dagar sedan kom en skock af desse Roffoglar och kastade Eld på förstaden för Posen, rymmandes åter strax sin wäg igen. General Majoren Crassaw skickade fuller efter dem ett Parti Ryttare, men det är owist, om de dem kunna uphinna. <div style="text-align: center;">Dantzig den 10 Augusti</div> At Zaren låter utur Pohlen afföra åt Muskow alt hwad honom förekommer och behagar, som man med sidsta post förnimmer, det förorsakar hoos de Polniske Magnaterne en stor bitterhet, och lärer ringa befrämia hans vpsåt i Pohlen. {{Titel|Aº 1707. Nº 36<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 3 September.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 4 Augusti</div> Det bekräftas, at Ryssarne under Generalen Bauer äro redan Minsk förbigångne, och wäntas nästkommande weka til Vilda. Anstalt görs ock i hela Landet til Lifsmedels anskaffande för dem, hwilket doch det andra Partiet lärer biuda til at hindra, så mycket möyeligit är. Den Wiesnovieskiske Krigsmachten står ännu wid Vilkomirs, och de Sapiehiske Troupperne några mijl derifrån, men om de Swänska hörer man ännu intet wist. <div style="text-align: center;">Lublin den 4 Augusti</div> Utaf Ryssarne stå 300 man här i Förstäderne, men hela Fotfolket, som har stått i Volhinien, säyes wara upbrutit, och toga åt Littovisk Brecest, ehuruwäl andre efterrättelser medbringa, at de skola toga genaste wägen öfwer Minsk åt Littoven, och at Zaren med Rytteriet ärnar dem där möta. <div style="text-align: center;">Crakau den 7 Augusti</div> Den Cossaquiske swärmen har nu wänt sig ån Zenstochova, och har i hela negden, där han stått och framfarit, ey lemnat annat efter sig, än blotta jorden, så at man här i Landet ett ålendigt tillstånd seer för morgonen. Man hotar ock nu denne Staden med Cossaquisk besätning, efter Ryssarne, som tilförende här legat, wänta befalning at förfoga sig til Hufwud-Armeen, hwar med man här råkar utur Rägnet i droppar. Befalning säyes redan wara ifrån den Cossaquiske Generalen til Commendanten ankommen, at han ey skal sättia sig deremot, utan wederbörligen tilhålla Commissariatet at anskaffa nödige Lifsmedel och förplägning. <div style="text-align: center;">Dantzig den 14 Augusti</div> Uti hela Preüssen är en ganska stor bestörtning öfwer Ryska Troupperne, som åter nu säyes ärna sig utföre, mcn de tidenderne, som nu inkomma utur Sachsen, at den Swänska Krigsmachten är i fult togande åt Pohlen, och at Konungen i Pohlen med en del af Regementerne war några dagsresor förutgångne, gifwa hopp, at denne fruchtan ey skal länge wara. Öfwer-Commendanten här i Staden General Majoren Goltz har funnit rådeligit, at för några dagar sedan hemligen begifwa sig härifrån, sedan han förut i stillhet låtit all sin Egendom bortföra. Han har ifrån Köningsberg skrifwit til Magistraten, och begärt sitt afsked. Man tror, at orsaken til denne afresan lärer wara det samwetet han har med sig sielf, at det lyckelige uptoget med de Swänske Wärfware Officerarne, som sig tildrog för några wekor sedan ute på Stoltzenberg, skedde med hans förwållande och på hans befalning, hwarföre han fruchtat, at Hans May:t af Swerige wid sin ankomst i Pohlen torde med alfware taga uti Saken, och känna efter honom. Han har altid warit god Rysk, och tror man, at han lärer gå i Zarens tienst. Det hålles före, at Magistraten gärna seer, at bemälte Goltz på sådant sätt tagit saken på sig, men det står där hän, om det blifwer der med giort. <div style="text-align: center;">Leipzig den 21 Augusti</div> Konung Stanislaus fortsätter med de hos sig hafwande Regementerne sitt tog åt Schlefien, och är redan in i Lausnitz ankommen. Det Swänska Artolleriet och Skepsbryggorne toga samma wäg, hwilka redan för några dagar sedan äro Grimma förbigångne. {{Titel|Aº 1707. Nº 37<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 10 Septembris.}}<div style="text-align: center;">Lublin den 11 Augusti</div> Cron-Felt-Herren har fått efterrättelse, at 28 Fanor af Stanislaiske Troupperne hafwa affallit, och sammanfogat sig med Cron-Armeen, som ännu står nnder Kotsko. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 20 Augusti</div> Nn har man wiss efterrättelse, at den Ryske Krigsmachten uuder Generalen Bauer drager sig åt Curland, och skal wara til Birssen ankommen, men Oginsky skal med Tartarne och Calmuckerne wara kommen ändå widare. Furst Wiesnowiesky har med sine Troupper dragit sig åt Bausk, til at sammanfoga sig med den Swänska Krigsmachten, och wil det säyas, at han med en del af den Fientlige machten skal redan hafwa slagitz. Man skattar Ryska Armeen wara 19000 man stark, och den Swänska under Generalen Grefwe Leyon-Hufwud 16000. Bemelte General säyes wara i Mitow och wäntar til sig 3 Regementer ifrån Riga. Mau twiflar intet, at man ju innan kort lärer förnimma af någon träffning. <div style="text-align: center;">Warschau den 20 Augusti</div> Emedan ännu inge tidender äro inlupne om den Swänska Krigsmachtens upbrott utur Sachsen, gör det Ryske Hofwet sig hopp, at Konungen i Swerige wäl wille än någyt dröya i Sachsen eller Schlesien, fördenskul Zaren skal hafwa beslutit at förläggia sitt wid Blonie stående manskap uti quarter trouppewis, hwarföre Printzen af Hessen-Darmstat är med Zarens befalning dijt ntrest, och Generalen Rönne derifrån hijt ankommen at sig ytterligare förfråga. <div style="text-align: center;">Dantzig den 24 Augusti</div> Utaf Ribinskys folk äro 36 Fanor hijt i negden komne, och hafwa i några dagar stått wid Oliva, men hafwa nu togat åt Cassuben och Putzig, och i denna sednare orten insprärrat ett Parti af Cron-Cammar-Herrens Lubomirsky Folck, bestående af 600 man, hwilke wäl snart lära nödgas sig gifwa, efter de med Gewär äro slätt försedde. General Majoren Goltz, som här warit Öfwer-Commendant, och nyligen rymde här ifrån åt Königsberg, är förleden Söndag tillika med sin Slächtning Geheime Rådet Goltz derifrån afrest til Zaren i Warschaw. De sidst inkomne tidenderne utur Pohlen medbringa, at Zaren har stält sit medhafwande Manskap wid Lencitz, och skal hafwa gifwit Mentzicof befalning, at i fall Konung Stanislaus och Felt-Marskalken Grefwe Rhensköld med en den Swänska Krigsmachten komma in i Pohlen, skulle han med dem wåga en en Träffning, men om Konungen i Swerige sielf komme, skulle han draga sig tilbaka. <div style="text-align: center;">Leipzig den 28 Augusti</div> HAns Kongl. May:t af Swerige bröt förleden Torsdag den 22 hujus om morgonen bittida up ifrån Alt Ranstadt med Hoffstaten och Cantzliet, och Regementerne til Häst, som stått här omkring, togade emot middagen efter. Hans May:t ankom den dagen til Volkovitz en mijl här ifrån på Grimmiske wägen, dijt den Keyserlige Gesanten Grefwe Wratislaw sig härifrån förfogade emot aftonen, och där underskref afhandlingen, hwaruppå han tillika hade sitt första audience hos Konungen, och sitt afsked. Så mycket man ännu har kunnat om afhandlingen erfara, har Keysaren ingått, at de Evangeliske i Schlesien skola hafwa deras fria Religions öfning, och innom ett halft Åhr få igen deras Kyrckior, som dem tilförende warit ifråntagne, hwar til Swänske Commissarier skola förordnas. De Keyserlige Ministrerne hafwa fuller sökt at erhålla, at de Påviske måtte få behålla de Evangeliske Kyrckiorne, som dem blifwit gifne, och i deras ställe nya Kyrckior för de Evangeliske upbyggia, men det har af Konungen blifwit afslagit, och slutit, at de Evangeliske skulle igen bekomma äfwen samma Kyrckior, som blifwit dem afhände, och at de til deras Gudztienst måtte Kalla och underhålla så många Präster och Scholbetiente, som der til woro nödige. Här igenom har altså den Evangeliske Religionen i Schlesien kommit uti sitt förra stånd igen, och Hans May:t af Swerige sig förwärfwat alla Evangeliskes wälsignelse och ett odödeligit beröm. Högbemälte Konung reste förleden Fredags ifrån Volkovitz åt Grimma, blef där om Lördagen och Söndagen stilla, och fortsatte togandet widare, warandes marchen så inrättat, at man går alenast ett par mijl om dagen, och hwilar den tridie, til dess man igenom Schlesien kommer in i Pohlen. {{Titel|Aº 1707. Nº 38<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 17 Septembris.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 26 Augusti</div> Man har säkre tidender at Ryssarne under Generalen Bauer stå med 16000 man emellan Birsen och Poswol, och at Generalen Repnin med äfwen så månge skal sammanfoga sig med honom, då de sednare ärna något företaga. Generalen Grefwe Leyonhufwud står med den Swänska och Wiesnowieskyske Armeen til 20000 man stark wid Mitaw, och wäntar på, hwad Fienden wil begynna. Det säyes at förlikningen är träffat emellan Felt-Herren Sapieha och Furst Wiesnoviesky, och at den förre blifwer den äldre Litttoviske Felt Herren, och begifwer sig hemåt, meu at den sednare skal gå med i Fält. <div style="text-align: center;">Warschau den 27 Augusti</div> Man har nu omsider erhållit säkre tidender om den Swänska Krigsmachtens wärckelige upbrott utur Sachsen, och emedan det ey ännu är bekant, antingen den samma lärer i Schlesien stadna, eller komma ända in i Riket, så blef i desse dagar ett Krigsråd hållet, och Trouppernes ärnade inquartering upskuten, hwaruppå Scheremethof ofördröyeligen begaf sig tilbaka åt Volhinien til det Ryska Fotfolket, til at skynda på dess togande åt Brecest. Zarens egen rörelse lärer sig aldeles rätta efter den kunskap, som inkommer ifrån de Swänske, och säyes det, at så framt Konungen i Swerige låter alenast en del af Krigsmachten gå förut in i Pohlen med Konung Stanislaus och den samma ey blifwer starkare än Zarens här stående Troupper, så torde Ryssarne wåga at stå, hälst emedan Cron-Armeen sig jemwäl drager ifrån Kocko hijt neder, af hwilken Ryssarne kunna på benemde händelse hafwa godt bistånd. Man räknar Zarens Troupper, som nu äro i negden och i Stor-Pohlen, til 20000 man starke. <div style="text-align: center;">Dantzig den 28 Augusti</div> De sidst omrörde Ribinskiske Fanorne hafwa alle samman togat åt Putzig til at bemächtiga sig det där liggiande Printz Lubomirskys Manskap, och efter det hålla sig wäl inslutne, och satt sig före at förswara sig til det yttersta, hwar til ock många nödtorfter samt Gewär är här ifrån Siöledes dem tilskickade, så längtar man at see, huru sådant lärer aflöpa. De Ribinskiske hafwa låtit gå ut ord, at de skulle storma på Fästningen som i Förgår, men efter inge tidender där om ännu äro komne, så wet man intet, om det upsåtet blifwit wärckstält, doch har man så mycket förnummit, at förleden Lördag hafwa de Lubomirskiske giort utfall med 40 man, hwar wid någre äro blefne på bägge sidor, och hafwa deruppå hwardera dragit sig igen innom sina fördelar. {{Titel|Aº 1707. Nº 39<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 24 Septembris.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 2 Septembris</div> Efter de sidste tidenderne stod Generalen Baur med sitt manskap wid Kupisky, men worde ey något företagandes, förr än Generalen Repnin hade sig med honom sammanfogat. Denne war wid slutet af förre wekan i Vilda, och fortsatte togandet widare, men man kan ey wäl weta, om det lärer wara deras mening at angripa den Swänska Armeen under Generalen Grefwe Leyonhufwud, hwilken derpå wäntar, eller om de lära wända sig åt någon annan sida. Emellan de Ryske och Wiesnowieskyske Troupperne förelöpa ofta små träffningar, hwar wid de sednare altid warit lycklige. <div style="text-align: center;">Warschau den 3 Septembris</div> Cron-Felt Herren kom i förra wekan oförmodat hijt och har lemnat Cron Armeen några mijl härifrån. öfwer denne ankomsten och Armeens rörelse, hwar om man förut ey giort aftal, har Zaren fattat misstankar, och befalt Felt-Herren at föra Armeen tilbaka up åt Lublin och Sendomir, emedan Ryssarne wilia aldeles hafwa ryggen frij, och ey hafwa Pohlerne hoos sig, antingen det kommer til slags eller löpande. <div style="text-align: center;">Dantzig den 4 Septembis</div> Det Lubomirskiske Manskapet, som legat i Putzig har gifwit sig i Ribinskys händer, men Officerarne allesamman äro siöledes undanslupne och hijtkomne. De Ribinskiske äro derpå med deras fångar ifrån Putzig tilbakakomne, och stå wid Schönfelt, wiliandes med wåld inträngia sig på Stoltzenberg och in i Skottland til at indrifwa Contributioner, men Inwånarne hafwa rest sig up, och wilia sig förswara och efter de liggia så gott som under Styckerne af denne Staden, så tror man, at Pohlvrne lära med oförrättade saker måste draga sig af, imedlertid hafwa de några Dantziske och Skottländske Köpmän, som ifrån de små marknaderne ärnat sig hijt tgen, med deras Waror borttagit, och hotat wilia utplundra Stadens Landerier på det så kallvde Höchte, dijt fördenskul något manskap är utbeordrat at göra dem motstånd. <div style="text-align: center;">Vthur Schlesien den 6 Septembris</div> Hans May:t af Swerige kom med Hofstaten och Cantzliet den 2 hujus til Görlitz, och den 4 til Bundslau, och är nu i däg i negden wid Glogaw. Den Keyserlige Ratificationen på den genom Grefwe Vratislaw slutne Tractaten mötte Hans May:t af Swerige i Görlitz, och hafwa Regementerne sedan begynt göra starkare dagsresor, så at man förmodar, det hela Armeen med det snaraste lärer wara gången öfwer Oderströmen. <div style="text-align: center;">Stockholm den 24 Septembris</div> De sidste Brefwen ifrån Revel medbringa, at sedan Ryssarne dragit sig utur Finland tilbaka åt Ingermanland, hafwa de försökt giöra ett infall i Estland, och den 7 hujus om natten gått öfwer Seniske bäcken, men blifwit af ett wårt parti tilbaka drefne, hwar wid de en Capitein och en hoop gemene hafwa där efter sig lemnat, och månge sargade med sig bortsläpat. Af wåra äro alenast 4 karlar saknade. Fienden är sedermera med några 1000 man kommen til Bosenberg: men när han förnummit, at Adelsfanan, Dragonerne, och 1500 man til foot woro ifrån Revel emot honom ut beordrade, har han i största hastighet och oordning dragit sig tilbaka igen åt Narven utan at wåra kunde honom uti det hastiga togandet uphinna. P.S. Med den nu ankomne utländske Posten, äro Bref ifrån Kongl. Armeen af den 7 hujus. Hans Kongl. May:t stod den dagen i Negden wid Steinau - hwarest Bryggor woro slagne üfwer Oder-strömen, och skulle Hans May:t med Armeen i dagarna gå öfwer in i Pohlen. {{Titel|Aº 1707. Nº 40<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 1 Octobris.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 6 Septembris</div> Mentzicof är här qwarblefwen med de öfrige Troupperne, til hwilka han ock det i Stor Pohlen under Generalen Heüsch och Öfwersten Schultz stående manskapet wäntar tilbaka. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fält-Lägret wid Steinaw i Schlisien den 8 Septembris</div> Åtskillige Kyrckior, som warit förspärrade, woro i desse dagar för de Evangeliske redan öpnade, och blifwer nu Hans May:tz Envoye wid det Keyserl. Hofwet Baron Stralenhielm qwarlemnad i Schlesien til des alle de Kyrckior, som de Påwiske uti de af Westphaliske Freden nämde Förstendömerne af de Evangeliske tnnehafwa, åter blifwa afträdde, och i förra stånd satte. Hans May:t skyndar så wäl där med at afföra des Troupper utur Schlesien, som ock för den orsakeu skul, at Muskowieterne ey måtte få tid at widare härja Landet, hwilke förnimmes redan hafwa dragit sig tilbaka utur Stor-Pohten, och alenast lemnat några starcka partier efter sig, som skola bewaka de Swänskas företagande. Af desse partier har man i går hijtbracht en Cornet med några gemene som warit utsände på spaning, hwilke äfwenwäl belräfta Muskowiternes upsåt at draga sig af, och lemna Landet efter sig. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 10 Septembris</div> Utur Volhinien säyes hela det Ryske footfolcket wara hijt åt i antag. <div style="text-align: center;">Dantzig den 11 Septembris</div> De Ribinskiske Troupperne hafwa wid Dirschau welat gå öfwer Weichselen åt Marienburg, men de hafwa af Öfwerst-Lieutnanten Jäger, som med 500 man af den Swänska besättningen i Elbingen, och några Stycken, stått på andra sidan, blifwit tilbaka drefne, och toga nu öfwer Stargard åt Thorn, indrifwandes, öfwer alt swåra Contributioner. Man har wissa tidender ifrån Warschau, at när Zaren förnummit Hans May:tz af Swerige antogande utur Sachsen, är han den 4 hujus ifrån Warschau afrest, och befalt Mentzicof at med troupperne draga sig efter, hwilken befalning denne lärer med glädie efterlefwa. <div style="text-align: center;">Utur Schlesien den 14 Septemb.</div> Hans Keyserlige May:t har igenom ett allmänt påbud öfwer hela Landet gifwit tilkänna, at de Evangeliske Kyrckiorne, som här til warit tilslutne eller deras ägare fråntagne, skola i krafft af den med Hans May:t af Swerige slutne handlingen nu genast åter öpnas, och igengifwas, i föllie där af åtskillige Kyrckior så i Städer som på Landet äro redan återstälte, och de öfrige blifwa efter hand utrymde, hwaröfwer Keyserlige Commissarier med Kongl. Swänska Ministren och Ständernes fullmächtige hafwa trädt tilsamman, så at man tror, at alt lärer långt innom den i Tractaten föreskrefne tiden wara wärckstält. {{Titel|Aº 1707. Nº 41<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 8 Octobris.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 13 Septembris</div> Ryssarne hålla sig här i Negden redan färdige til aftog, och har Mentzicof i desse dagar warit åt Blonie, til at der til jämwäl de Regementerne bereda, som där omkring stå, och som de inkomne tidenderne mer och mer försäkra, at de Swänske lära sig ey fördela, och låta några Troupper blifwa qwar i Schlesien, utan at de med hela machten wilia falla Ryssarna på halsen, så lära och desse i tid laga sig undan åt Littoven, efter som och Feltmarskalcken Scheremethof är med Footfolcket dijt förut gången, och skal redan wara kommen til Brecest: Doch skal han hafwa lemnat 4 Regementer qwari Volhinien, med hwilka 3000 Calmucker och Cossaquer ifrån Kiow skola sig sammanfoga. <div style="text-align: center;">Utur Curland den 16 Septembris</div> Generalen Grefwe Leyouhufwud är i Mitaw, hwarest Furst Wiesnowiesky och Felt Herren Sapieha sig befinna. Desse bägge Herrar kommo förleden Torsdag hos wälbemelte General tilsamman, och gofwo hwar annan handen; Dagen efter besökte de hwarandra, och hoppas man, at igenom deras förlikning lära sakerne i Littoven komma uti ett roligare tilstånd. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 17 Septembris</div> Ryssarne gingo här förleden Lördag med Bagaget och Mentzicof öfwer Bryggan på sidau med sådan hast och ängslan, lika som hade Fienden redan warit dem i ryggen. Orsaken der til har warit, at Öfwersten Schultz, som förer Förtroupperne uti Stor-Pohlen, hade gifwit tilkänna, at Konungen i Swerige med hela sin macht woro redan in emot Kalisch ankommen, och at han, Öfwersten, hade der före måst ryckia tilbaka. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 17 Septembris</div> Ryske Troupperne under Generalen Bauer hafwa dragit sig tilbaka åt Vilda, hwarest så wäl berörde Troupper, som de andre undcr Generalen Gallicin och Repnin skola blifwa stående, och gifwa acht på Konungens i Swerige förehafwande, hwilken nu hela dess Armee säyes wara in i Pohlen ankommen. <div style="text-align: center;">Dantzig den 18 Septembris</div> En del af Ribinskys Folk ströfwa ännu här omkring, men de fördraga sig wäl med de Lubomirskiske, så at emellan dem lärer wara ett gott förstånd, huru länge det då kan wara. Det bekräftas utur Littoven, at de Ryske Tronpperne nnder Gen. Lieutnanten Bauer hafwa sig i största hastighet dragit tilbaka in i Vilda utan at man wiste hwad dem der til kan hafwa förorsakat. Pohlniske Brefwen bekräfta, at Zaren är gången åt Tykoziu, wiliandes derifrån begifwa sig åt Brecest, dijt ock alle hans Troupper sig draga. Det säyes at han har kallat til sig til Tykozin sina Generaler, at med dem rådslå, om man icke skulle kunna gå löst på Generalen Grefwe Leyonhufwud, innan Konungen i Swerige med hela sin macht kommo långt in i Pohlen, men Brefwen ifrån Thorn medbringa, at Högbemälte Konung så starkt fortsätter i Landet, i synnerhet med Rytteriet och Dragonerne, at man näppeligen tror, det Ryssarne alle lära kuuna honom undslippa. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fält-Lägret Slupza i Stor-Pohlen wid Parta strömen den 20 Sept.</div> SEdan Hans May:t den 9 hujus med Armeen gick öfwer Oderströmen, är togandet med starka dagsresor fortsatt utur Schlesien in i Pohlen, och där man tänkte, at Hans May:t skulle wända sig åt Kalisch och så widare ända åt Warschaw, har Hans May:t tagit på wänstra handen, och är til denne orten ankommen, som ligger 8 mijl ifrån Posen, och 2 ifrån Gnesen. {{Titel|Aº 1707. Nº 42<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 15 Octobris.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 20 Septembris</div> Sedan General Lieutnanten Bauer med Oginsky och flera andra nyligen warit i Vilda, och där med Generalen Repnin öfwerlagt om deras widare företagande, begynner man säya det wara beslutit efter Zarens befalning, at de skola wåga en Träffning med Generalen Grefwe Leyonhnfwud och Furst Viesnovisky, til hwilken ända 6 Regementer af Repnins folk skola wara togade til berörde Generalers försterkning, och de sielfwe begifwit sig til baka til deras läger, warandes fotfolket wid Küchel, vch Rytteriet 4 mijl länger bort. Ifrån Minsk skola äfwenwäl någre regementer utaf den Ryska hufwudarmeen til fot wara i antog, med hwilka alla tilsamman de detta anslag wilia sökia at urföra. <div style="text-align: center;">Warschau den 24 Septembris</div> Det berättas utur Stor Pohlen, at Öfwersten Schultz skal twå gånger fåfängt hafwa anfallit de Swänska Förtroupperne, och hwarken någon fånge eller någon oförlåtelig kunskap om de Swänska kunnat bekomma, fördenskul och Mentzicof skal hafwa honom beordrat wid Lifstraff til görande, at skaffa sig Fångar omskönt han sielf skulle blifwa fången. Der på skal bemälte Schultz tredie gången hafwa anfallit de Swänska Förtroupperne, som redan warit alt til Kalisch ankomne, men efter det ändå ey welat lyckas, skal han igenom ett låtzat flychtande hafwa låckat några efter sig, och der med bekommit 4 Fångar, dem han hade skickat til General Majoren Heüsch, hwilken dragit sig tilbaka den sidan åt Lovicz. Utaf dess Fångar skal man fått den kunskapen, at den Swänske Feltmarskalken Grefwe Rhensköld woro med 9000 man kommen til Kalisch, hwarest han hade lemnat General Majoren Meyerfelt med 3000 Hästar, men woro sielf med de öfrige 6000 wid Lencitz gången öfwer Warta strömen, i mening at igenom en omwäg kunna afskära General Majoren Heüsch ifrån Warschaw, men denne skal hafwa fått der om tidig spaning, dragit til sig i största hastighet General Majoren Vohorsky, den han tilförende hade lemnat wid Petricaw, och med honom sökt at i största hast komma undan åt Lovicz. Om detta sig så förhåller wäntar man snart at förnimma. I medlertid säya Ryssarne, at General Lieutnanten Rönne, som står wid Blonie, ey lärer draga sig tilbaka, innan han fått ofwanrörde bägge Generaler til sig, och wågat något emot de Swänska Förtroupperne, så säyes ock 16000 man af Cron Armeen ryckia dijt åt at wid det tilfället göra deras bästa. Här hafwa Ryssarne i desse dagar uti största hastighet låtit förfärdiga ännu en Brygga öfwer Weichseln, til at kunna i nödfall desto hastigare och beqwämare komma undan, doch låta de förliuda, at de åt minstonne på andra sidan om Weichseln wilia hålla stånd, och hindra den Swänska öfwergången, hwar til de säya sig wärfwa 12000 man Fotfolk ifrån Brecest. <div style="text-align: center;">Dantzig den 25 Septembris</div> Man har här begynt wärfwa för Konungen i Pohlen, men ännu har sådant ey haft god fortgång, och swärma de Ribinskiske Partierne ännu omkring här i Preüssen. Det berättas ifrån Grodno, at Zaren är nyligen dijtkommen, och at åtskillige höge Polske Krigsbetiente hade sig där hos honom infunnit men man höllo tyst, när och hwart han widare ärnade sig begifwa. Eftee de sidste Brefwen utur Littoven skulle den Ryske där warande Armeen tillika med Oginskys Troupper wara tilbaka gångne åt Curland, til at med de Swänske under Generalen Grefwe Leyonhufwud wåga en Träffning. {{Titel|Aº 1707. Nº 43<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 22 Octobris.}}<div style="text-align: center;">Utur Littouen den 24 Septembris</div> Man förnimmer ännu intet, at det sidst omrörde anslaget emot de Swänska och Viesnoviesky blifwer fulfölgt, utan det spöries twärt emot, at Generalen Bauer är åter kommen til Vilda, at där inhämta widare befalning af Czaren, hwilkcn i desse dagar ifrån Grodno dit förwäntas, och at jämwäl den machten, som står under Bauers anförande wid Küchel, är beordrat at derifrän ryckia närmare åt Vilda, och at hafwa hastigare gemenskap med Generalen Repnins Manskap. Oginsky uppehåller sig i Vilda, och wäutar där på Czarens ankomst. <div style="text-align: center;">Warschau den 28 Septembris</div> Cron Feltherren är med Cron Armeen i fult tog ifrån Latovice Weichseln upföre åt Casimirs, och widare, så at aldeles ingen liknelse är, at den nu här wilia de Swänska afbida, eller något emot dem företaga. Mentzicof håller sig alt fort på andra sidan om Weichseln i Prag, och General Lieutnanten Rhenne står ännu med sitt Ryska Manskap wid Blonie, och har i går hijt berättat, at Generalen Heüsch stodo wid Lovicz, och General Majoren Vohorsky wid Petricaw, på språng at wända sig hijt, så snart de förnimma det ringaste af de Swänskas rörelse. <div style="text-align: center;">Dantzig den 5 Octobris</div> För några dagar sedan hafwa Printz Lubomirskys folk halfannan Mijl härifrån öfwerfallit ett Ribinskiskt partie af 160 Man, några deraf nederskutit, de öfrige til fånga tagit med de i Cassuben utprässade penningar, så at desse qwarteren äro åter igen ifrån det folket rensade. Wid Thorn hafwa de Swänske Volosgerne äfwen så öfwerrumplat ett Ribinskiskt parti af 40 Man, och dem alle nederhnggit, förutan en Lieutnant och 5 gemene, som undsluppit. Ribinsky sielf skal med sitt Manskap af fruchtan för de Swänska draga sig åt wänster, och wilia inbryta i Ermland. {{Titel|Aº 1707. Nº 44<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 29 Octobris.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Quarteret Slupza i Stor-Pohlen den 28 Septembris</div> EN Swänsk Officerare utur Posen, som för någon tid sedan af Ryssarne blifwit tagen i Ravitz, och förd til Warschaw, men derifrån stemplat sig hemligen bort, wet berätta, huru som hela den Ryske då i Warschaw och på denne sidan befintlige machten, bestående af Ryssar, Calmucker och Tartare, alle til Häst, ey woro mer än 14000 Man. Det samma bekräftar en wiss utur Warschaw hijt ankommen Person, hwilken dessa omständigheter der til lägger, at så länge man ey annat wetat, än at Hans May:t af Swerige skulle blifwa i Schlesien nppehållen utaf skilieachtigheterne med Keysaren och at Konungen af Pohlen med Felt-Marskalken Grefwe Rehnsköld, samt ongefähr 10 a 12000 man genast wordo inryckiandes i Pohlen, har Zaren warit sinnad at wåga emot dem en Slachtning. Til den ändan hade han giort den anstalt, at Rytteriet skulle gå dem emot, och låcka dem efter sig, då han i medlertid af Fotfolket up omkring Lublin och den trachten låtit komma 8000 man, 100 och 100 tillika til Häst, hwilke i största tysthet blifwit i Warschawiske negden förlagde, i den mening och upsåt, at om de Swänske kommo så när, och mente sig med Rytteriet alena få at giöra, skulle berörde Fotfolk förmodeligen stöta der til, och de således kunna biuda dem Swänskom Hufwudet. <div style="text-align: center;">Ett annat af samma dato</div> Polackarne, som en tid warit twungne at fölia Zaren så länge han spelat mästare i Pohlen, begynna at draga sig ifrån honom, sedan de see sig hafwa ett annat beskydd, och komma dageligen mehr och mehr til Konung Stanislaus. En Pohlnisk Fana, som gått ifrån de hoos Ryske Armeen stående Troupperne, har sig i desse dagar instält, med försäkran, at de alle efter hand lära sökia tilfälle, at komma efter. <div style="text-align: center;">Warschau den 5 Octobris</div> Mentzicof begaf sig med hela det härstående Manskapet i Tisdags ifrån Prag åt Pultousk, och de Ryske Ministrerne alle tilsamman, så wäl som de Danske och Preüsiske, åt Brecest. I Onsdags gick Generalen Rhenne med sitt Folk öfwer Weichseln åt Pragersidan, och nu har Generalen Heüst jemwäl dragit sig hijt, wiliandes i morgon gå öfwer åt Prag, och sättia sig i Rhennes Läger, hwilken sine Troupper redan har skickat förut åt Pultowsk, och gick sielf i morgon efter at sammanfoga sig med Mentzicof. Heüst skal ey heller länge stå quar wid Prag, utan ofördröyeligen fölia efter åt Pultowsk, i hwilkens ställe åter General Majoren Voholsky och Öfwersten Schultz med deras Troupper komma och skola stå quar, til dess de förnimma om de Swänskas närmare ankomst åt Weichseln. <div style="text-align: center;">Utur Stor-Pohlen den 7 Octobris</div> I dag 8 dagar sedan, den 30 Septembris, blef den bekante Förrädaren Johan Rheinhold Patkul, sedan han 2 dagar tilförende blifwit förd ifrån General Majoren Meyerfelts Quarter til Öfwerste Hielms Regemente, och tilsagd at bereda sig til Döden, wid Clostret Casimir på wägen ifrån Posen åt Thorn, warandes Rådbråkat, derpå Halshuggen, och Kroppen lagd på 5 Stegel. Han skal hafwa sig wäl betett, och betygat stor ånger öfwer sine begångne missgärningar. <div style="text-align: center;">Dantzig den 12 Octobris</div> Det berättas ifrån Thoru, at sedan Ryssarne afbränt Bryggorne, och plundrat Landet der omkring, hafwa de dragit sin wäg igen; och togat åt Pultousk; utur Curland är intet föräuderligit. {{Titel|Aº 1707. Nº 45<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 5 Novembris.}}<div style="text-align: center;">Lublin den 6 Octobris</div> Förleden Torsdag gick Cron-Armeen här förbij, wid hwilken bägge Felt-Herrarne, samt Biskopen af Cujavien och flere Herrar sig befunno. Lägret är slagit wid Kiany, 2 mijl härifrån. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 8 Octobris</div> Som man förnimmer, är Generalen Bauer med sitt Manskap togat åt Braclaw och Polotsk, och Generalen Allart är gången åt Buchaw, til at derifrån åt Polotsk draga en Linie, hwarwid öfwer 30000 man kunna ställas, deraf man sluter, at när alle Lifsmedlen och fordenskapen här i Landet äro förtärde, hwilket redan mästedels är bestått, lärer hela Armeen läggia sig bakom samma Linie, och biuda de Swänska Hufwudet. Furst Gallizin är jemwäl med sitt Folk gången åt Polotsk, men det säyes, at Generalen Repnin skal med 3 Regementer blifwa quar i Vilda til widare besked. <div style="text-align: center;">Warschau den 12 Octobris</div> Nu äro ock redan de sidste Muskovitiske Troupperne under Generalerne Heüsk och Pflug gångne öfwer Weichseln, och draga sig åt Bugströmen. De lemnade efter sig 1500 Cossaquer och Calmucker til at inhämta närmare kunskap, och hålla sig här i det längsta, men som i Onsdags tidender inlupo, at de Swänska Partierne hafwa wijst sig 2 mijl härifrån, bröto de strax af den ena Brygga, som här war slagen öfwer Weichseln, och gingo i går öfwer den andra åt Prag, och widare, rifwandes jemwäl den af efter sig, så at wij uu omsider äre dem alle quitt. Ofwanrörde Generaler äro gångne förut til Mentzicof, som med sitt Läger är upbruten ifrån Pultowsk åt Tykozin, och wilia berätta honom tilståndet i Stor-Pohlen til deras enskyllan. De gifwa skulden för denne hastige tilbaka gången åt Öfwersten Schultz, hwilken igenom falska berättelser om de Swänskas antogande har satt skräck i hela Krigsmachten, där likwäl icke alenast wid Thorn ingen Swänsk ännu woro sedd, förutan ett Parti af Konung Stanislai Polacker til 150 man starkt, utan de woro icke en gång komne öfwer Varta strömen, och stodo omkring Slupza, ey låtandes märkia det ringaste tekn til någon rörelse, så at i anseende til alt detta Ryssarne hade wäl kunnat ännu någon tid med säkerhet hålla sig quar på denne sidan om Weichseln. Desse anmärkningar hafwa redan förut så mycket uträttat, at Öfwerste Schultz är aldeles i onåd, och stött ifrån sitt Regemente. <div style="text-align: center;">Dantzig den 19 Octobris</div> Brefwen ifrån Warschaw bekräfta, at alle Muskowiterne hafwa dragit sig tilbaka öfwer Weichseln, och efter sig afrifwit och upbränt både Bryggor och Fartyg, men de Ryssarne och Calmuckerne, som warit skickade neder åt Preüssen, hafwa tagit en annan wäg, och gått åt Pultowsk, sedan de i hela negden jämmerligen framfarit. Man har i Thorn tilbudit dem 40000 Gülden, om de wille förskona den största Bryggan öfwer Weichseln, men man har det ey kunnat erhålla, utan twärt emot måst gifwa 8 Tunnor Tiära til upbränningen. {{Titel|Aº 1707. Nº 46<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 12 Novembris.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Quarteret Slupza i Stor-Pohlen den 11 Octobris</div> Det förwäntade manskapet utur Pomern kommer nu efter hand, doch lära ännu några wekor utdragas, innan alt kan ankomma, jemte de Ammunitions saker, som til Krigsmachtens förnödenhet fordras; Sedan lärer det wäl bära til at jaga efter Ryssarne, hwilka wijsa liten lust at afbida Hans May:tz ankomst, emedan de dragit sig af på andra sidan af Weichseln, och alenast lemnat på denne sidan någre 1000 Hästar at taga wara på Hans May:tz förehafwande. <div style="text-align: center;">Utur Littouen den 13 Octobris</div> Det Ryske Lägret, som har stått när under Vilda, är nu inryckt in i Staden, och dels där inne, dels i Förstäderne inquarterat, i medlertid togar alt fort det ena Regementet efter det andra bort deu wägen åt Polotsk och så widare åt gråntzen, och aldenstund de Stycken och Krigsbehör, som warit i Stuko, blifwa derifrån bortförde, och en ort wid gräntzen, benämd Kopisch, med all flijt befästat, så är det likt at alle Troupperne nu förut, innan de Swänske ankomma, lära gå dijt, efter som ock en stor myckenhet Lifsmedel för Folk och Hästar blifwer dijt församlat. <div style="text-align: center;">Dantzig den 25 Octobris</div> Man förnimmer ifrån Marienburg, at några 1000 man af Ribinskys ströfwande Partier woro oförseendes infalne uti Starostien Chriestburg, och där alt i grund förderfwat. Det berättas utur Curland af den 18 hujus, at General Lieutnanten Bauer med sitt underhafwande manskap woro på åtskillige wägar gången ifrån Vilda åt Polotsk, hwarest en Brygga är slagen öfwer Düna strömen så bred, at 12 man i bredd kunna toga deröfwer. Han hade där lemnat Fotfolcket, och wändt sig med Dragonerne åt Drüyen, hotandes at wilia med Cossaquerne och Calmuckerne göra ert ströfwande in åt Lifland, men emot Furst Wiesnoviesky, som står wid Poviers, har han ey dristat sig något at företaga. {{Titel|Aº 1707. Nº 47<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 19 Novembris.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Quarteret Slupza i Stor-Pohlen den 18 Octobris</div> I går hemkom ett Partie af de Swänska Volosgerue, som warit i Warschaw, och derifrån bracht med sig några fångar. De berätta, at ey alenast har Muskowitiske machten har dragit sig öfwer Weichseln bort til Brecest, utan och afbränt Bryggan efter sig, hafwandes wid andra stranden lemnat någre partier, som skola gifwa acht på de Swänskas företagande. Deremot äro några Fanor af Cron-Armeen öfwerkomne, som wid Petricow och deromkring ströfwa, tillika med några sammanrotade Adelmän hwilke för detta warit hos Ryssarne. Emot desse står Öfwersten Grusinsky, som anförer en del af Konung Stanislai Folk, giort åtskillige lycklige Partier, sökiandes förswara Quarteren, som han i den nrgden intagit. Konung Stanislaus har i dess dagar förklarat sin Morbroder Grefwe Jablonowsky för Stor-Cantzler i Polen, samt Printz Zartorisky för Stormästare af Littoven, såsom ock Woiwoden af Kiow Potocky för Cron-Felt-Herre, emedan Siniarsky har försummat at inställa sig, det han likwäl uti åtskillige Bref til Konung Stanislaus, då han ännu i Sachsen war, har utlofwat. Man gör sig förhopning at snart knnna draga Cron-Armeen ifrån honom, äfwen som ock General Lientnanten Brandt, som nu är här, och ärnar fölia Konung Stanislaus i Fält, försäkrar sig at få alla Tyska Regementer til Häst hwilke tilförende stått under hans befalning, har är en artig Man, och har wid Cron-Armeen warit af mycket stort anseende. Generalen Hein har gått bort ifrån den Ryska Armeen med 40 Tyska Officerare utan at hafwa fått afsked af Zaren, och berättas, at de mäste af samma Nation ärna fölia deras exempel. Zaren sielf skal wara gången åt Muskow til at där göra anstalt och upbringa mehr Folk, men den ifrån Dantzig förrymde General Majoren Goltz har han beordrat at resa til Smolensko och Kiow til at befästa de orterne emot de Swänskas infall. <div style="text-align: center;">Utur Littouen den 20 Octobris</div> Zaren kom förleden Måndag tilbaka til Vilda ifrån Merez, hwarest han med Mentzicof hållit samtal, och begaf sig samma afton derifrån igen åt Polotsk och Petersburg, tagandes wägen öfwer Minsch, til at där göra något aftal med Felt-Marskalken Scheremethof. Man förnimmer ifrån den sidan, at hela Reuschland är upfylt med Mnskowitiske Troupper, hwilke samla tilhopa en ganska stor myckenhet matwaror, Hästar och Boskap, och låta altsamman föra åt Kopisch, hwilken ort de jemte Büchaw med all flijt låta befästa. Dijt låter och Scheremetof föra de Stycken och Gewähr, som han tagit utur Stucko. Förleden Torsdag hade man här tidender, at hela Skattmästaren Poceys division, bestående af 30 Polniske Fanor under 3 Öfwerstas anförande, har blifwit af Felt Herren Furst Wiesnowieskys Troupper omrände och borttagne. Ett annat Partie at bemälte Furstes Folk 2000 man starkt, som stått wid Cauen, har giort ett ryckande åt Grodno, wid hwilkas annalkande alle Ryssarne, som där warit, hafwa tagit skräck til sig, satt i hastighet öfwer Memmel strömen, och förfogat sig til Mentzicofs Troupper, som stå wid Biolostock. I Vilda har Zaren lemnat sådan befalning efter sig, at alle Fångar af det Swänska och Sapiehiske Partiet skola blifwa hanterade som Fångar, men at Furst Wiesnowieskys Folk, som kunna bekommas, skola utan nåd blifwa uphängde. Ifrån Muskow skrifwes, at Slottet där på det ifrigaste blifwer befästat. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 25 Octobris</div> Uti Schlesien har det en god fortgång med de Evangeliske Kyrckiornes inrymmande, och har Keysaren ett alfwarsamt påbud der om nyligen låtit utgå. <div style="text-align: center;">Wien den 25 Octobris</div> I desse dagar tager den store Commissionen sin begynnelse öfwer de Evangeliske Kyrkornes återställande i Schlesien, hwar til fyra Keyserlige Commissarier jemte den Swänske åro förordnade. Man tror ock, at Gref Wratislaw wid sin återkomst ifrån Holland lärer sig jemwäl dijt förfoga. <div style="text-align: center;">Warschau den 26 Octobris</div> Den delen af Cron Armeen, som står under Ribinsky och har här til dags uppehållit sig emellan Pultousk och Plotsko, lärer draga sig upföre til sielfwa Cronarmeen, hwilken ännu står i negden af Lublin, men är hel owiss, hwart åt han skal sig wända, innan säkre tidenderinkomma om de Swänskas egentlige upsåt, hwarföre ock Öfwersten Brachowsky med sin hoop ännu blifwer lemnat wid Sendomir. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 29 Octobris</div> Här i Staden har redan ett partie Swänska Volosger warit, och fört några Ryssar, som ifrån andra sidan warit hijt öfwer på spaning, fångna bort med sig. <div style="text-align: center;">Dantzig den 2 Novembris</div> Det Ribinskiske Partiet, som warit infallit uti Starostien Chriestburg, är på erhållen kunskap om ett utur Elbingen afsänt Partie emot dem hufwudstupa gångit tilbaka, men har likwäl måst lemna några Fångar i sticket. De ströfwa nu emellan Graudentz och Thorn, och hota at de ännu en gång innan kort wilia med en större swärm komma här utföre, och med Eld och Swärd alt förhäria. Utur Curland berättas, at Wiesnoviesky giort ett lyckligit grep emot Oginsky, i det han fått 18 Compagnier utaf hans Dragoner til fånga, hwaribland 5 Compagnier warit Tyskt Folk. {{Titel|Aº 1707. Nº 48<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 26 Novembris.}}<div style="text-align: center;">Utur Littouen den 27 Octobris</div> I Vilda är Generalen Repnin quarlemnad, hwilken där med de Polniske Magnaterne gör sig lustig. Han säyes i desse dagar med några Regementer wilia gå åt Caven, til at göra de Wiesnovi skisky Troupperne afbräck hwilke lemna Ryssarne ingeu roo, utan dela hugg ibland dem på alla sidor. De förorsakade förleden Fredags i Vilda en stor skräck, i det at de en mijl ifrån Staden öfwerföllo några 100 Calmucker, som warit ut at indrifwa Lifsmedel, för hwilken orsak skull alt Krigsfolket, både i Staden och Förstäderne, måste löpa til Wapn och ställa sig utan för Staden, i fruchtan för ett öfwerfall. Men det blef likwäl den ingen der wid. Det säyes at den Swänske Generalen Grefwe Leyonhufwud skal hafwa fått sin Konungs befalning at bryta up emot Ryssarne, och at Generalen Bauer skal med sine Dragoner ärna sig tilbaka ifrån Drüyen in i Littoven. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Quarteret Slupza i Stor-Pohlen den 1 Novembris</div> Så snart Siniausky har förnummit, at Woiwoden Potocky blifwit af Konung Stanislaus förklarat för Cron Felt-Herre, har han kallat Cron Armeen tilsamman, begärande, at den wille swäria honom Tro- och Beständighet, men de hafwa det enhälleligen förwägrat, alenast någre af hans näste Fränder hafwa underskrifwit en Skrift, som han låtit upsättia, der före han ey längre tiltrott sig at stå i negden, utan alt närmare til de Ryske Troupperne. Månge af Cron Armeen hafwa doch låtit försäkra, at de wid första lägenhet skola skilia sig ifrån honom. Uti Littouen har Felt-Herren Wiesnoviesky giort månge lyckelige Partier emot Muskowiterne, och fölgt dem på Wallarne alt in til Vilna. Förutan at hans Öfwerste Sapsky har slagit wid Po nentz ett Ryskt Partie af 2600 Ryssar, af dem några 100 på Platzen nedergiort, och tagit 45 Fångar, har ett annat Partie uphäfwit Fiendens Posteringar wid Viliaströmen, och der på öfwerfallit 5 Compagnier af Oginskys Folk, hwaraf 2 aldeles blifwit nederhugne, men en Ryttmästare med 2 par Pukor och 2 Standarer är tagen. Utur Caven har samma Parti kört de Ryssar, som där stodo, af hwilka en stor del uti Niemen äro drunknade, då de wille gå öfwer på andra sidan. Det Partiet, som under Ryttmästaren Zyrvinsky gått på wägen åt Wilna, har slagit ett Parti Ryssar wid Kiernow, och tagit en Lieutnant, en Cornet och 20 Gemena, sedan wid Niemenzin 3 mijl ifrån Vilna tagit en Major med några Gemena, samt 12 Zarens Hästar, som för honom woro bestälte på wägen åt Etvir. Zaren är öfwer förlusten, som dess Folk på åtskillige ställen lidit, blefwen så förbittrat, at han ey welat biwista, det i Vilna anstälte Krigsrådet, utan offentligen i ett Lag förbrått Oginsky och Bauer, att de med deras togande af och til hela Sommaren ey annat hafwa nträttat, än at afmatta hans Folk. Alle kunskaparne berätta, at Muskowiterne gå til deras gräntzer, och som rychtet går wilia sig där förskantza. <div style="text-align: center;">Warschau den 2 Novembris</div> Förleden Tisdag war här ett Parti Swänska Volosger, och ibland andra bortsnappade med sig Felt-Herren Siniawskys Fru, som här någon tid legat siuk. De hafwa henne inbillat, at hon redan i Lovicz skulle finna Konung Stanislaus för sig, men det har man ännu ey förnummit. Månge mena, at denne Damen med flijt och efter aftal har låtit sig taga och bortföra, hwilket man lemnar där hän. Cron-Armeen, som här nu stått emellan Lublin och Brecest, har redan begynt fördela sig i Quarter, och lärer efter mångas mening gå aldeles ifrån hwarannan. <div style="text-align: center;">Dantzig den 9 Novembris</div> De sidste Brefwen utur Stor-Pohlen bekräfta, at Hans May:t af Swerige med hela Krigsmachten år i begynnelsen af denne månaden upbruten, togandes åt Weichseln, öfwer hwilken Hans May:t menas skola gå wid Zacrozin, och sedan wid Preüsiske gräntzen något hwila, til dess före blifwer Man talar ock mycket om en Riksdag, som i medler tid lärer hållas til at sättia Konung Stanislaus fast på Thronen. Wisse Personer äro jemwäl förordnade til at undersökia, hwad för Kyrckior äro sedan den Oliviske Freden blefne de Evangeliske i Pohlen och Littoven fråntagne, dem Hans May:t af Swerige wil, at de skola återställas, hwilket lärer på Riksdagen winna sin richtighet. Hela den Ryske machten drager sig åt Littoven, hwarest stora Förråds huus uprättas, och en och annan ort befästas, lika fult wille man där de Swänske afbida. {{Titel|Aº 1707. Nº 49<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 3 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Utur Stor-Pohlen den 7 Novembris</div> Uti Posen är en stark besätning lemnat, såsom ock några Rrgementer i Landet omkring. Öfwer Varta strömen blifwer af dem en Brygga fördärdigat, wetandes ingen til hwad ända, men talet går, at såframt Religions wärcket i Schlesien ey får sin richtige och skyndsama framgång, lära desse Regementer wända sig dijt tilbaka igen Öfwersten Görtz är wid Armeen i förwar tagen, och blifwer starkt bewakat. <div style="text-align: center;">Warschau den 9 Novembris</div> Det berättas utur Littoven, at Felt-Herren Wiesnovieskys Troupper ströfwa wida omkring uti Ryssarnes intagne Quarter, och förorsakade ibland dem stor skräck och oreda. <div style="text-align: center;">Thorn den 11 Novembris</div> Det säyes, at den i förwar tagne Öfwersten Görtz skal hafwa sig föregifwit, men ännu wet man intet, huru där med egentligen föreweter. Här komma dageligen många af de Swänske hijt at upköpa, hwad de hafwa af nöden, och här kan finnas, men hwad de widare ärna sig företaga, kan ingen utgrunda. Det wil ock säyas, at de äro sinnade slå en Brygga öfwer Weichseln wid Vroklav, och på den händelsen lärer upsåtet ey wara at stadna wid Weichseln, som Ryssarne hafwa giort sig herre om. På denne sidan uppehålla sig här i negden ännu några Muskowitiske Partier, kommandes dageligen Calmucker här under Staden til at lysa efter de Swänska. <div style="text-align: center;">Graudentz den 11 Novembris</div> Nu hafwa wij här i några dagar warit frije af Calmuckernes ströfwande, doch hafwa de i desse dagar warit i granskapet, såsom i Lessen, Reden och flere deromkring liggiande Byar, och efter dras wana föröfwat grufweligit öfwerwåld, men sedan de til 50 man starke förleden Torsdag kommit i negden wid Thorn, och några låtit sig sättia öfwer Weichseln, hwilke alle fallit i de Swänskas händer, hafwa de öfrige strax packat sig deras wäg igen, ehuruwäl de på skryt låtit sig förmärckia, at en Rysk General wordo med 6 Regementer ofördröyeligen tilbaka kommande. De utskickade ifrån Meve, som wari hos Konung Stanislaus, reste förleden Lördag här igenom tilbaka, och wiste säya, at de hade lemuat högb:te Konung wid Pakosh, och at Konungen af Swerige hade wänt sig åt Nieszove, hwarifrån Hans May:t ärnade toga åt Warschaw. Någre Regementer woro ock redan togade åt Bromberg och Preüssen, och mente man, at det Görtziske, warandes 3500 man til Häst, skulle komma til oss i det Culmiske Woiwodskapet. Öfwersten sielf sutto starkt fängslat. {{Titel|Aº 1707. Nº 50<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 10 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fält-Lägret wid Brzestie i Cujavien den 8 Novembris</div> Fri-Herrinnan Sinawsky, som nyligen blef af de Swänska Volosgerne tagen i Warschaw, lärer afföras åt Stettin, så snart hon blifwer bättre af dess opasslighet. Hon är ett Fruentimmer, som har drifwit de störste intrignerne här i Pohlen, både med Ragoczi och de widrige Polackerne, och menar man altså nu der med wara wunnit, at man fått en sådan fast, at manneu, som hon här til dags regerat, tros snart komma på andra tanckar. Öfwersten Görtz, som kommit i arrest för några dess begripelser, är i går blefwen död, och lärer altså dess Regemente, som består af 3000 man Dragoner, blifwa de twänne. <div style="text-align: center;">Utur Littouen den 10 Noemvbris</div> I desse dagar har Herr Baranovitz med ett starkt Parti af Sapiehiske och Wiesnovieskyske Troupperne öfwerfallit Ryssarne wid Brajastoltz, och en stor del af dem nederhuggit, de öfrige samt åtskillige Officerare til fånga tagit. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 15 Novembris</div> Felt-Herrinnan Siniawsky är wid Öfwersten Hielms Regemente, men så siuk, at man twiflar, om hon lärer komma sig före. Hon har uppenbarat en hoop saker, som tiena til god uplysning. Af Öfwersteu Görtzes Regemente har General Majoren Albendijl såsom Öfwerste bekommit den ena hälften, men det är ännu ey wist, hwem får den andra. <div style="text-align: center;">Dantzig den 16 Novembris</div> Hans May:t af Swerige har nykigen igenom dess härwarande Commissarier låtit ansäya Magistraten at utgifwa och til Elbingen förelåta de Officerarne och gemena af wachten, som i förleden sommar föröfwade den bekante wåldsamheten på de Swänska wåre Officerare ute på Stoltzenberg, och för den orsaken skul altsedon settat i förwar, skedde det intet, wille hans May:t på annat sätt samma öfwerwåld hämnas. Magistraten har strax utan långt betänckande förstått sig der til, och blefwo de altså samt i går afton med Stadens Wacht här ifran afskickade åt Elbingen. <div style="text-align: center;">Warschau den 16 Novembris</div> Den Swänske Krigsmachten har giort ett togande närmare åt Weichseln, förandes med sig alt hwad som til Bryggors slående behöfwas, och kan man ey annat märckia, än at upsåtet är at denna Winter besökia Ryssland. Hufwud-Quarteret år uti Vienicz en half mijl ifrån Cujavisk Brzestie, och Konung Stanislaus står 2 mijl derifrån i Sviente. Woiwoden Jablonowsky och Grefwe Tarlo äro förordnade til ai undersökia saken emellan Printz Wiesnoviesky och Obosni Lubomirsky, hwilke hafwa sig wågat at så gott som uti bägge Konungarnes närwaro draga sablarne emot hwarannan, hwar öfwer de äro tagne i förwar, sittiandes den förre uti Woiwodens Quarter, och den sednare hos Öfwersten Poniatowsky. {{Titel|Aº 1707. Nº 51<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 17 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Utur Littouen den 17 Noemvbris</div> Någre Ryske Regementer äro i desse dagar togade åt Kawno, dijt och Generalen Repnin ifrån Vilda är afrest med Oginsky, och låta där flå en Brygga öfwer Mümelströmen. Mentzicof skal ock wara ifrån Biolostock upbruten, och går en del af hans underhafwande manskap in i det Novogrodeckiske Woiwodskapet, och en del åt Keydan, dijt jemwäl Generalen Bauer säyes wara i antog. <div style="text-align: center;">Lublin den 18 Novembris</div> Man har säker efterrättelse, at Cossaquerne ärna komma hijt åt tilbaka igen, och skal Fält Heren Siniawsky hafwa fått Bref ifrån Mazeppa, uti hwilket han begärer weta, hwad de Swänske förehafwa, och säger sig hafwa befalning at inryckia i Pohlen med sin hela macht, til hwilken 10000 Ryske Dragoner och äfwen så mycket Fotfolk skola redan hafwa stött. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fält-Lägret wid Brzestie i Cujavien den 22 Novembris</div> I från Littoven har man förnummit, at Baranovitz har 2 mijl ifrån Grodno nedhuggit 400 Ryssar, der til Felt-Herren Wiesnoviesky inbracht 40 Fångar, förutau de 26 Fanor, som tilförende äro Oginsky fråntagne. Detta och flera sådane anfall hafwa giort Ryssarne tämmeligen modfälte, som nu hålla stånd natt och dag om sig, och äro dessutan uti sin rädhoga för de Swänska. Zaren låter befästa Kopisch och Büchaw, och dijt föra mycken Proviant, dragande alt Folk, som kan i hopsamlas, til gräntzen. Felt-Herrinnan Siniawsky har begärt, at hon wåge föras åt Elbingen, til at beqnämligare få sköta sin hälsa, det henne ock blifwer efterlåtit. <div style="text-align: center;">Warschau den 23 Novembris</div> Man förnimmer at Konungen i Swerige wid sin ankomst til Vieniecs har wid Uladislaw låtit bygga en Bro öfwer Weichseln, och at några Regementer redan äro öfwergångne. Högbemälte Konung skal i egen Person med ett Parti några dagar förut warit öfwer, och öfwerfallit ett stalkt Parti Ryssar och Calmucker, hwilke alle blifwit nedergiorde, så at ingen derifrån kommen. <div style="text-align: center;">Dantzig den 23 Novembris</div> De sidste Brefwen utur Curland af den 11 hujus förmäla, at Ryssarne med sin Krigsmacht til Häst och Fot hafwa satt sig i Kauen, och derifrån afsänt ett starkt Parti åt Keydan, hwarigenom Felt-Herren Wiesnoviesky blifwit föranlåten at draga sig tilbaka med sitt manskap åt Schakova. Eliest hade ock Muskoviterne lagt sig öfwer alt längst efter Viliaströmen, och derifrån åt Drüyen wid Dünaströmen, wid hwilken sednare ort General Lieutnanten Bauer stodo med en hoop Calmucker och Cossaquer, och hade hela den tracten på Littoviske sidan med ströfwerier förderfwat och ödelagt: Felt-Herren Wiesnoviesky hade til Mitaw inskickat 50 Ryske Fångar som hau bekommit wid Vilda, hwilke widare skola föras åt Riga. Man skrifwer ifrån Graudentz af den 21 hujus, at en Pohlnisk Adelsman samma morgon hade rest dår igenom kommandes ifrån det Swånska Lägret, hwilken hade berättat, at 6 Swänske Regementer woro redan gångne öfwer Bryggan wid Uladislaw, och at Konungen i Pohlen ey lärer komma åt Thorn, utan fölia med Armeen. <div style="text-align: center;">Wien den 23 Novembris</div> Öfwer de Schlesiske Religions sakerne håller man dageligen rådslag wid håfwet, och ehuruwäl Hans Keyserlige May:tt förklarar sig aldeles willia det med Konungen i Swerige vprättade fördraget fulgöra, så möter likwist werket någon swårighet der utaf, at Högb:te Konung säijes påstå något widlöftigare vttydande af berörde fördrag, än blotta orden synas medgifwa. Doch blifwer här öfwer eij något beslutit, förr än Grefwe Wratislaw tilbaka kommen, hwilken så wäl som Printz Eugenius stundeligen förwäntas. {{Titel|Aº 1707. Nº 52<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 24 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fält-Lägret wid Brzestie i Cujavien den 29 Novembris</div> I Förgår hade den Turkiske Abgesanten audience hos Hans May:t uti hans Excellences Grefwe Pipers Quarter, och öfwergaf sitt creditif uti Gyllenduk inweklat. Hans tal bestod däruti, at Sultanen woro bewekt af det rychte, som utspritt är om Haus May:tz stora bedrifter, at tilbiuda dess närmare wänskap, hade ock til at gifwa prof deraf likwäl som til wedergälning, för det, at Hans May:t för 3 åhr sedan hade gifwit löse de Turkiske fångar, som sutto i Lembrrg, nyligen låtit upköpa mehr än 100 Swänska fångar, som af Muskowiterne warit försålde i Turkiet, och dem alle stält på frij foot. Cammar-Herren Klingstierna uttolkade Gesantens taal på Swänska, men på Hans May:tz wägnar swarade Cantzlie-Rådet och Stat Secreteraren Hermelin på Latin, hwilket den Turkiske Tolken, en affälling af Polniske nationen, åter sade til Afgesanten, bestående däruti, at sådant woro hoos Hans May:t angenämt, och at Hans May:t äfwen wore benägen at underhålla mrd den Ottomanniske porten god wänskap, samt widare sig förklara öfwer det som Afgesanten hade at föredraga. Hans May:t skal i Staden gifwa honom härberge, samt tilläggia honom dagelig förplägning utur dess kök, med alt annat nödigt underhåld för honom och dess medföllie. Bryggan öfwer Weichseln wid Uladislaw är merendels förderfwat, och söker man nu at stämma isär äfwen som det för 2 åhr sedan skedde wid Warschau. Ryssarne hafwa icke desto mindre tagit räddhoga til sig, när de hört, at Hans May:t, som alenast en natt låg på andra sidan med några 100 man Garde, hade gått öfwer, så at de alle förlåtit den negden, och iämwäl General Rhenne i stor hast gått ifrån Pultowsk åt Littoven. De Swänske Volosgerne hafwa nu i några dagar rest omkring på andra sidan, utan at träffa någon Fiende. Ifrån Littoven berätas, at Felt-Herren Wiesnowieskys Partigängare Crispin har öfwerfallit i Staden Iluxt de Tarare och Cossaquer, som General Major Bauer haft hos sig, dem slagit och förjagat, men belägrar dem, som uti ett starkt Jesuite Kloster där sammastädes tagit deras tilflycht. Wid Terrefer 3 mijl ifrån Dorpt har Öfwerst Lieutnanten Brömsen efter en omständelig der om öfwer Riga inkommen berättelse slagit ett parti Ryssar af 500 man, och dem alt in til Staden förfölgt, nedergörandes många, besynnerligen wid det Terreferisie passet, det de sökte at förswara. Han hafwer dem afjagat 40 Hästar, men tagit alenast 11 fångar, dem han til Riga försänt. Hans May:t wisar sig förnögd med Dantzigernes förhållande sedan de låtit lefwerera til Elbingen de Officeraren med 6 gemena, som i förleden wåras ihielslaget Capitein Ridfel wid Ståltzenberg. Hans May.t har och på Konung Stanisli och flera förböner låtit stella Felt-Herrinan Siniawsky på frij foot, besynnerligen efter hon ock wid nogare eftersökning ey warit så brotzlig, som man i förstone trott, utan fast mrhr, at hon så wäl sin man, som Furst Ragotsky altid har afrådt ifrån det Ryska Partiet. P.S. Man får nu bref af Officeraren för Volosgerne, at han wid Putowsk har träffat ett Parti Ryssar af 200 man, som warit tillika sände på spaning, det aldeles slagit, och tagit 16 fångar, som äro förde til Weichseln. <div style="text-align: center;">Warschau den 30 Novembris</div> De fåå Ryssarne, som under en Majors anförande här til stått quar uti Prag på andra sidan om Weichseln, äro i största hast derifrån aftogade åt Littoven, sedan de förnummit, at Ryssarne, som efter Gen. Lieut. Rhönnes upbrott ifrån Pultowsk hafwa blifwit quarstående, äro nyligen af ett Swänskt Parti wordne slagne och förströdde, doch är en Polnisk Mfficerare med 50 Hästar på Woiwoden Siniawskys befalning i desse dagar öfwer til Prag ankommen til at hämta kunskap, och bewaka Färiorne. <div style="text-align: center;">Dantzig den 4 Decembris</div> Efter de sidste brefwens innehåld utur Curland stod Felt-Herren Wiesnoviesky med sina Troupper 7 mijl på andra sidan om Keydan, och hade i förra wekan på nytt igen inskickat 60 Ryska fångar til Mltaw, hwaribland warit 2 Ryttmästare och en Lieutnant. Det skrifwes ifrån Graudentz af den 2 hujus, at där i negden några Compagnier af General Lieutnanten Rhönnes Folk hafwa sig wijst, hwilke då de förnummit, at något manskap af det Swänska Partiet där stodo, åter i hastighet rykt deras wäg igen. {{Titel|Aº 1707. Nº 53<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 31 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Utur Littouen den 1 Decemvbris</div> Ifrån Polotsk berättas, at Ryssarne den orten starkt befästa, och låta i negden upkasta Linier, hwar af man dömer, at de lära draga sig utur Pohlen och Littoven dijt åt, och där hålla stånd, efter som det ock säyes, at 20000 man friskt Folk skola dijt wara ankomne. I Vilda äro de där stående Ryssarne i en stadigwarande skräck för de fientlige partierne. I Tisdags togade ett deraf öfwer Bryggan 3 mijl ifrån Staden, hwaruppå derinne alt kom i alarm, och alt sedan har man satt Spanske Ryttare fram för alle öpningar, som kunna finnas, samt låtit en hoop Portar aldeles igenmura, så at af 9 alenast 2 äro öpna lemnade, på det de sig i nödfall desto bättre måtte kunna förswara. <div style="text-align: center;">Warschau den 7 Decembris</div> För några dagar sedan war här ett parti af Konung Stanislai Volosger, och förde bort med sig fången Starosten Isbinsky, som legat siuk här uti Nystaden, denna har alt fort hållit sig til det widrige partiet, och låtit sitt underhafwande manskap brukas til at sidst utplundra Lissa, samt igenom sitt angifwande bracht många af Konung Stanislai anhang uti Ryssarnes händer. <div style="text-align: center;">Dantzig den 11 Decembris</div> Utur Cur-land berättas, at Generalen Grefwe Leyonhufwud är kommen til Mitow, och gör anstalt til at med sin Krigsmacht sammanfoga sig med Felt-Herren Wiesnoviesky, och ryckia emot Ryssarne innan de sig mehr förstärkia. Brefwen ifrån Minsk af den 28 Novembris förmäla, at det Muskovitiske Cantzliet och dess medfölie war ändå där quar, men wäntade stundeligen Zarens befalning at begifwa sig derifrån. {{Titel|Aº 1708. Nº 1<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 7 Januarij.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fält-Lägret wid Brzestie i Cujavien den 6 Decembris</div> Felt-Herren Siniawskys Fru, som nyligen fått sin förra frihet igen, reser först til det Pohiniske Hofwet, och ärnar sedan begifwa sig til någon säker ort, där hon kan sköta sin hälsa, förmodandes at snart bringa dess man med hela Cron-Armeen til hörsamhet emot Konung Stanislaus. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 13 Decembris</div> De Volosger, som warit öfwer Weichseln, hafwa uti Neüstatt wid Preüsiske gräntzen ertappat 300 Dragoner som den Ryske Generalen Rhönne hade låtit wärfwa, några af dem nedskutit, men alla de öfrige tagit til fånga, och med sig til Wetscheln bortfört• <div style="text-align: center;">Warschau den 13 Decembris</div> Det wil säyas, at Felt-Herren Sinlawskys Fru, som nu är af Konungen i Swerige stält på frij foot igen, lärer innan kort begifwa sig hijt igen. Woiwoden af Kiow Potocky har igenom ett öpet Bref til alla Woiwodskaper gifwit tilkänna sitt uphöyande til Cron-Felt-Herre Ämbetet, och därjemte förbudit at ey utgifwa några Pålagor til andra Polniske Partier, än åt dem, som der til få hans inwisning. Deremot är den förre Felt-Herren Siniawsky, Woiwoden af Belss, mächta fördittrat öfwer den förmente skymf, som Kouung Stanislaus igenom denna ändringen skal hafwa honom tilfogat, och lärer sökia alle möyelige utwägar at sig hämnas, men om han lärer hos Cron-Armeen hafwa det ansende, at han den samma til sitt ögnemål skal kunna bruka, det får man see. Biskopen af Posen, som wid walet utropat Konung Stanislaus för Konuug, och blifwit derföre af Konung August skickat til Rom, men förleden Sommar åter lösgifwen, är på sin återresa i Vien blifwen död. I hans ställe förnimmes Konung Stanislaus, hafwa förordnat Biskopen af Kiow, och så hwarefter annan flera, som honom äro tilgifne. <div style="text-align: center;">Dantzig den 18 Decembris</div> Uti den förrymde Goltzens ställe är Brigadieren Von Zitten, som är i Geueral-staternes tienst, af denne Stadens Magistrat kallat til öfwercommendant, hwilken och har det antagit. {{Titel|Aº 1708. Nº 2<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 14 Januarij.}}<div style="text-align: center;">Lemberg den 11 Deeembris</div> Här blef den 7 hujus Krigsråd hållit uti Bernhardinder Klostret i en ansenlig församling af Adelen, och hölt Cron-Feli-Herren Siniawsky ett långt tal, förmanandes dem til at gripa sig an til Fädernes Landetz förswar och Armeens underhåld, hwar wid han försäkrade at ey wilia hafwa sina egna godz förskonte. <div style="text-align: center;">ntur Littouen den 17 Decembris</div> Generalen Siednicky säyes Zaren hafwa låtit föra åt Bollok, där han wil låta hålla rätt öfwer honom. <div style="text-align: center;">Dantzig den 28 Decembris</div> Hans May:t af Swerige förnimmes hafwa til bewisande af sin ynnest emot denne Staden låtit löösgifwa de Soldaterne, som uyligen för den Stoltzenbergiske handeln skul blefwo afskickade til Elbingen, och alenast en där quarbehålla som skal wara en af de förnämste uphofsmännerne til den skedde olyckan. <div style="text-align: center;">Stockholm den 14 Januarij</div> Med de sidste Brefwen ifrån Revel af den 23 Decembris förnimmer man, huru wåra Troupper hafwa på den Narviske sidan giort Fienden tämmelig afbräck. Maio en Ungern Sternberg af Öfwerste Livens Regemente ttl Foot har blifwit ifrån Revel utskickat med 200 man af samma Regemente på Slädor åt Vaivara halfteidie mijl ifrån Narven, til at där uphäfwa en fientlig Wacht och Post af 300 man, af hwilka man i Estland som oftast blifwit brydd. Majoren bröt up ifrån Revel den 14 Decembris och kom den 17 om Midnadztid på en half mijl ifrån Vaivara til ett litet Bärg, hwarest Fienden hade utsatt en wacht af 20 man tii Häst med en Under-Officerare, hwilke blefwo af de wåre med Wärian nederhugne utan at skiuta ett skott, på det man ey måtte göra något gny. Emellan denne wachten och Vaivara befunues på twå wägar wid siökanten 3 duble Poster och på Bärgsidan 2 Poster wara satte, på hwilke de wåre med ijfwer anföllo, och så snart den sidste af desse Poster hade skutit larm, och de öfrige det beswarat, har den Cossaquiske Capitein ut ur sängen kastat sig på Häst uti de kläder, som han i hastighet kunde få på sig, och kom undan de wåre, som redan hade trängt sig in i Byen Vaivara. Och som de öfrige Cossaquerne ey kunde så hastigt komma til Häst, utan kastat sig in i några Huus, som de framman för Byen upbygt, och derifrån utur alle hohl och Fönster skutit salvor, hafwa de wåre deremot dem alle med inkastade Granater nedergiort, och ihielslagit dem som utkommit, hwarefter de borttagit alle Capiteins saker, Hästar, Kläder och Gewär, plundrat deras Förrådzhus, samt dessutan fått en hoop Hästar och Gewähr til bytes. Af de wåre är ey mehr än en Under-Officerare uti det första angrepet på Bärget blefwen, men ingen sårad. {{Titel|Aº 1708. Nº 3<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 21 Januarij.}}<div style="text-align: center;">Utur Schlesien den 28 Decembris</div> Med de Evangeliske Kyrckiornes återställande är man nu i Förstend merne Liegnitz, Brieg, Volaw och Münsterberg richtig, och hoppas man, at det wärcket lärer innan kort wara lyckeligen til ända bracht. {{Titel|Aº 1708. Nº 4<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 29 Januarij.}}<div style="text-align: center;">ntur Littouen den 27 Decembris</div> I desse dagar är Erkie-Biskopen af Lemberg, som förledne Åhr blef i Preüssen tagen til Fånga af General Lieutnanten Rhönne, och förd åt Muskow, derifrån tilbaka förd åt Minsk under en stark wacht. Det säyes at Zaren wil giärna låta honom utwäxlas emot en af de i Swerige warande Ryske Generalerne som blefwo tagne wid Narven, och at en Polnisk Adelsman skal resa til Konungen i Swerige och Konnng Stanislaus til at samma ährende anbringa. <div style="text-align: center;">Warschau den 3 Januarii</div> I måndags kom ett Parti af Konung Stanislai Folk öfwer Bugströmen, och fördelte sig i twå delar, af hwilka den ena inföll här i Prag, och bortförde med sig 10 Valacker af Woiwodens af Lublin där stående manskap, men den andre gick 3 mijl högre up til Karezow, och nedergiorde där en hel hop, förandes bort med sig 50 fångar, sedan de ett huus, hwarutur bemelte Valacher welat sig wäria, med folk och allo förbränt. I samma ort hade ock ett Muskovitiskt Parti sig uppehållit, men det samme har i god tid begifwit sig ut på Fältet, och således kommit undan. Efter detta hafwer det i Prag stående manskapet dragit sig aldeles derifrån, efter de som oftast blifwit af det widrige Partiet oroade, och altid någre bortsnappade. <div style="text-align: center;">Dantzig den 8 Januari</div> Det skrifwes utur Curland af den 28 Decembris, at de Pohlniske Troupperne under Felt-Herren Wiesnoviesky woro upbrutne til at angripa Ryssarne, och ifrån Riga af den 2 Januari, at Generalen Grefwe Leyonhufwud drogo alle Regementerne tilhopa at göra det samma. {{Titel|Aº 1708. Nº 5<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 4 Februarij.}}<div style="text-align: center;">Revel den 30 Decembris</div> Muskoviterne hafwa ifrån Dorptiske sidan giort ett infall i Lifland, och där med brännande farit illa fram, doch mäst i de Byar och Huus, där wåre Dragoner haft deras Stall, men de öfrige, så wäl som Slottet i Ober Palen hafwa blifwit förskonte. På Folket hafwa de jemwäl föröfwat en stor grymhet, i det de många lefwandes förbränt, och många Quins-Personer låtit uphängia. Fellin, Paistel och Taravast hafwa de aldeles afbränt, och sedermera dragit sig tilbaka igen. <div style="text-align: center;">Utur Curland den 10 Januarij</div> Ett Parti Cossaquer, Tartare och Calmucker til 5000 man starkt, som blifwit ifrån den Ryska Armeen förutskickat, hafwa den 5 hujus infallit i Felt-Herren Furst Wiesnovieskys Quarter när wid Janisky, men i det samma kommo 600 Swänska Ryttare, som stodo 1 mijl derifrån, Fursten til hielp, då Fienden blef tilbaka drefwen, och på 5 mijl wägs förfölgd, lemnandes så wäl på platzen, som i flychten 1000 döde, och 100 Fångar. Wiesnoviesky har i denne Träffningen hållit sig mycket wäl, och med stor tapperhet de sine anfört. Fienderne hafwa någre gånger satt sig, men då de märkt Littiverne wara upmuntrade af de Swänska, hwilke med slutne leder och Wärian i handen gått på dem löst, hafwa de aldeles lupit deras wäg. Man förnimmer utur Lifland, at Ryssarne där giort ett ströfwande, och några Sochnar uthäriat, men twänne små Swänska Posteringar under Öfwerst-Lieutnanterne Kulbars och Bröms, hafwa sig sammanfogat, och natten emellan den 3 och 4 hujus anfallit Ryssarne i deras L ger ey långt ifrån Dorpt, och hållit där i hastighet ett tämmeligit blodbad, men för Fiendens myckenhet skul måst omsider draga sig tilbaka, doch satt uti Ryssarne en sådan håvenhet, at de ey dristat sig dem i aftogandet eftersättia. <div style="text-align: center;">Warschau den 12 Januarij</div> Woiwoden af Kiow Potocky har med sina Troupper wändt sig åt Stor-Pohlen, där man ock tror några Swänska Regementer wara quarlemnade. Eliest har man säkre tidender, at Ribinsky med en del af Cron-Armeen är gången öfwer Weichseln tilbaka in i Stor-Pohlen til 10000 man starck, och skal hafwa drifwit Smigelsky utur det Cracoviske Woiwodskapet alt in åt Kalisch. <div style="text-align: center;">Dantzig den 15 Januarij</div> Det skrifwes ifrån Riga, at Ryssarne infallit i Lifland, och i det Ober-Paliske och Felliniske med häriande och brännande farit grufweligen fram, doch woro de strax deruppå tilbaka gångne. Här är för några dagar sedan igenom wisse der til hemligen utskickade en Person fasttagen, som har warit Förrädaren Patkuls Secreterare, och skal ännu wara i Muskovitisk tienst. Man har funnit hos honom åtskillige Bref och Papper, hwilke så wäl som han sielf äro til Hans May:t af Swerige här ifrån skickade. {{Titel|Aº 1708. Nº 6<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 11 Februarij.}}<div style="text-align: center;">Utur Littouen den 12 Januarij</div> Det skrifwes utur Ryssland, at staden Muscow blifwer med all flijt befästat, och at i hela landet alle de, som kunna bära wapn, blifwa upbodade, hwar med man får en myckenhet stor nog tilsamman at biuda Konungen af Swerige hufwudet: Novogrod och Smolensko blifwa äfwenwäl i största hast befäste, och woro 10000 Mau afsände åth Ingermanland, til at förstärckia besättningarne i Narwen och flera orter. För ett Krig med Turken, woro man och ey litet bekymrat. <div style="text-align: center;">Utur Curland den 17 Januarij</div> Man förnam i förgår igenom twänne öfwerlöpare, at General Majoren Banr hade fått kundskap om Hans M:tz af Swerige antogande, och woro i wärk begrepen at med sine Troupper upbryta, dock woro det owist, antingen han drogo sig tilbaka, eller togade til den öfrige stora machten at sig med den tilsammanfoga Det förre höllo man doch för likast. Uti Lifland fa:ra Ryssarne fort med härjande och brännande, de hafwa nyligen afbränt Städerne Volmar och Venden, samt flere Hoff, och satt det arma folcket uti ett älendigt tilstånd. <div style="text-align: center;">Warschau den 18 Januarij</div> Man har haft wisse tidender, at Konungen i Swerige har den 11 hnjus warit i Prasnic, och war samma dag derifrån upbruten åt Ostrolenka, hwarest en Brygga blifwit slagen öfwer Narew Strömen, och togandet den 12 hujus fortsatt åt Tycozin. Det sker mycket hastigt, och säyes Armeen gå 6 mijl om dagen. Högbemälte Konung har den 14 hnjus warit i Korinow, och tagit widare wägen derifrån åt Grodno, på det sättet lärer Hans May:t nu wara ingången i Littoven, och i fall de tämmeligen ifrån hwar annan förlagde Ryske Regementerne ey hafwa i tijd dragit sig tilsamman, och gått undan, torde de wara råkade i stort willerwaller. Man föregifwer orsaken til denne hastige marchen wara, at Hans May:t af Swerige fått kunskap om Ryssarnes anslag på Generalen Grefwe Leyonhufwud och Felt-Herren Wiesnoviesky, och at hans May:t altså wil komma dem i ryggen. {{Titel|Aº 1708. Nº 7<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 18 Februarij.}}<div style="text-align: center;">Utur Littouen den 19 Januarij</div> Man säyer at General Majoren Bauer hwilken war den 9 hujus med 10000 man til Birsen ankommen, skal hafwa fått befalning at inbryta i Curland. Här säyes och at emellan Ryssarne och de Wiesnovieskyske samt de Swänske åter en träffning förefallen är wid Szadow Dit Generalen Repnin med 500 Dragoner, 4000 man Fotfolk och äfwen så många Cossaquer och Calmucker war ifrån Keydan togat. <div style="text-align: center;">Leitzen i Preüssen den 22 Januarij</div> Den Swänske Armeen fortsätter togandet ända åt Littoven. Fotfolket och Artolleriet, som toga ytterst, äro redan Johansburg förbigångne. De Swänske Volosgerne til 500 man starke hafwa i Popovo öfwerfallit 300 Calmucker, och dem til störste delen nedergiort, de öfrige hafwa lupit undan åt Grodno och Tycozin, dijt ock de Calmuckerne, som stått i Raigrat och Augustow, hafwa sig begifwit. <div style="text-align: center;">Thorn den 28 Januarij</div> Ifrån den Swänska Armeen har man den efter rättelsen, at den samme redan är gången in i Littoven, och at Artolleriet och Trotzen fölgde starkt efter. Hans May:t af Swerige, som med 12 Regementer til Häst war ibland de första, hade under marchen förnummit, at 4000 Ryssar hade besätt ett fördelachtigt Pass wid Littoviske gräntzeu, och jemwäl med Stycken warit försedde, hwilka Hans May:t igenom ett utskickat Parti af 1000 Hästar låtit angripa, dem aldeles slagit och förjagat, samt giort sig mästare af Passet och Styckerne. <div style="text-align: center;">Dantzig den 29 Januarij</div> Uti Lifland skola Muscoviterne än nyligen hafwa fortfarit med ett grufweligit brännande, men då ärnat sig tilbaka igenom det Marienburgiske åt Polnisk Lifland och Littoven. Här i Staden är man något bekymrat der öfwer, at 400 man Swänska Dragoner utaf General Majoren Crassows Regemente kommandes utur Stor Pohlen hafwa under Majoren Strömfelt gått in i Stadens Werder, och der til en begynnelse fattat stånd. Öfwerste Müllers von der Lühnen Regemente, samt 2 andra komma efter, och wilia gå in i de så kallade Nährung. {{Titel|Aº 1708. Nº 8<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 25 Februarij.|kommentar={{Wikipedialänk|Slaget vid Grodno}}}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fält-Lägret wid Lipnichi den 15 Januarij</div> Ifrån Reüschland skrifwa de wälsinnade, at om något Folk ifrån Konung Stanislaus närmare kommo, wordo icke alenast de Landzorterne, utan och hela Cron-Armeen sig dess lydno underkastande, och är äfwen det, hwaruppå Cossaqnerne wänta, til at jemwäl kunna afskudda sig det Ryska oket, hwar af den ene och den andre här tils blifwit hindrade. <div style="text-align: center;">Ett annat ifrån Colno den 18 Januarij</div> I går insände General Adjutanten Canifer 2 Standarer, som han tagit af Fienden wid Lomsa 4 mijl här ifrån, därest han 400 Ryssar och Calmucker, som där en tid legat, hafwer öfwerrumplat och nedergiort. <div style="text-align: center;">Ett annat ifrån Corozina den 24 Januarij</div> I dag war ett Ryskt Parti af 500 Hästar så näswist, at det insmygt sig mit ibland wåre Regementer, men drogo sig af, sedan man begynte känna efter dem. De blifwa så eftersatte, at fåå deraf lära slippa undan. Uti Skogarne äro Snaphanerne af de wåra mästedels nedergiorde, och Lijf-Regementet alena har öfwer 70 af dem nederskutit. <div style="text-align: center;">Utur Littouen den 26 Januarij</div> Oginsky och Marskalken Bollovicz äro missnögde til Vilda komne, och hafwa i Dienzol sagt Zaren mit i ögonen, at aldenstund hela Pohlen och Littoven af hans Armee blefwo i grund förderfwat, så at hwarken Adeln eller de Littoviske Troupperne hade några Lifsmedel mehr öfrige at lefwa af, så nödgades de hans Parti öfwergifwa. Man förnimmer ifrån Muskow, at ock de Barzeskiske Tartarne, som boo wid Ussa strömen och den Siberiske gräntzen, hafwa begynt göra sig uproriske. <div style="text-align: center;">Dantzig den 7 Februarij</div> De sidste tidenderne ifrån den Swänska Armeen äro daterade i Dresislavie i Littoven den 30 Januarij. De förmäla, at Hans May.t af Swerige war den 28 Januarij wid Grodno ankommen, och hade i största hastighet öfwerrumplat Bryggan öfwer Niemenströmen, hwilken Ryssarne på erhållen kunskap om Högbmelte Konungs oförmodade ankomst h de begynt afrifwa, men lupit i största hast derifrån, lemnandes doch några 100 döda efter sig, samt en hel hoop lastade Wagnar til byte. Några 1000 man Ryssar hade warit i Grodno wid Konungens ankomst, jemte Zaren sielf, hwilken skal hafwa warit ibland de första, som lagat sig undan. Hans May:t af Swerige förfölgde honom, och förmodade träffa honom ännu nti Minsk, om han där bidar. {{Titel|Aº 1708. Nº 9<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 3 Martij.}}<div style="text-align: center;">Vilda den 2 Februarij</div> Hans Zariske May.t wäntar här alenast på Mentzicofs ankomst, hwilken han har 6 mijl hijt om Grodno lemnat efter sig med Rytteriet, som för brist skul på Foder nödwändigt måste draga sig hijt åt, efter som ock General Mühausen, som med några 1000 man stått i Grodno, har i god tid begifwit sig derifrån, och satt sig i Mercetz, hwarest han Bryggan öfwer strömen afrifwit. At det eliest wid Grodno ey måtte hafwa gått alt rätt til, dömer man derutaf, at bemälte General Mühusen wid aftogandet är med en Kula mit igenom lifwet skuten, och tilstår man, at de Swänske förleden Tisdag hafwa sig där infunnit, och skilt Ryssarne wid Bryggan, den de lemnat helt oskadd, fördenskul Zaren är mächta ond på Brigardieren som wid Bryggan fört befälet, at han den samma ey afbränt, och ärnar derföre låta ställa honom för Krigs Rätt. <div style="text-align: center;">Warschau den 11 Februarij</div> Brefwen utur Littoven förmäla, at Zaren uti dess Krigsråd i Dzienzol uppå erhållen kunskap om Konungens i Swerige förmente upsåt at gå åt Samoyten til at sammanfoga sig med Generalen Grefwe Leyonhufwud och Felt-Herren Wiesnoviesky, hade beslutit at draga hela Armeen tilsamman wid Grodno sådant at hindra, til den ändan hade jemwäl befalning warit til General Lieutnanten Rhönne afskickat, hwilken ock den 29 Januarij med alle sine Troupper hade ifrån Brecest åt Grodno upbrutit: men aldenstund Konungen i Swerige war i medlertid med hela dess Armee gången åt Grodno, och altså hade Ryssarne oförmodat förekommit, war altsamman ändrat, och hela den Ryske machten beordrat at dels öfwer Minsk, dels öfwer Polotsk draga sig undan åt gräntzen. I medlertid har man erhållit tidender, at de Swänske lyckeligen utan den ringaste förlust bemächtigat sig Bryggan öfwer Niemenströmen wid Grodno, som warit med 10000 man och ett wackert Artollerie försedd, och at Ryssarne woro både ifrån Stycken, Bagage, och några 100 Förrådzwagnar förjagade. <div style="text-align: center;">Königsberg den 11 Februarij</div> Ifrån den Swänska Armeen i Littoven har man den wissa efterrättelsen, at Ryssarne til några 1000 man starke äro af Hans May:t af Swerige med deras siora förlust ifrån Grodno fördrefne och förfölgde, men omständigheterne blifwa ännu olikt utgifne. Somlige berätta i gemen, at Högbe:te Konung med 500 Ryttare och ett parti Volosger har wid Grodno anträffat 5000 Ryssar, dem til största delen nederhuggit, och tagit 600, hwaribland Generalens Venediger Son til fånga, samt bekommit 1500 Wagnar med Matwaror och Bagage til byte: Efter hwilket förlop Ryssarne, som warit längre in i Landet förlagde, skola hafwa stuckit Meretz och flere orter i brand, och begifwit sig ifrån alle orter på flychten åt gräntzen. Andre förtälia detta med föliande omständigheter, at Ryssarne med 10000 man starke hade wid Grodno welat hindra Konungen i Swerige öfwergången öfwer Niemen strömen, och at Hans May:t, som haft 3000 Hästar med sig, hade låtit några Compagnier deraf sättia sig emot Bryggan i Muskoviternes åsyn, men woro med de öfrige om nattetid gången strömen upföre, och hade funnit ett smalt ställe, hwarest Ijsen burit, där ock Hans M:t hade gått öfwer. Men ett Ryskt parti, som på den sidan ridit ut til spaning, hade blifwit detta warse, och i hast bracht kunskap derom til de öfrige, hwaruppå de samtlige woro hals öfwer hufwud upbrutne, lemnat Bryggan, Stycken, Bagage och Krigsförrådz wagnarne i sticket, och dragit sin wäg, så at den Posten, på hwilken Muskoviterne sig myckit förlåtit, och tiltrott sig där kunna hela Swänska Armeen uppehålla, är utan den ringaste förlust jämte hela det ofwannämde bytet råkat i de Swänskas händer. I flychten äro de af de Swänska wordne eftersatte, och skal den Generalen, som dem anfört, wara af Volosgerne ihielskuten. När detta förloppet blifwit i Kaven, Keydan och Vilda bekant, woro alle de där stående Ryske Troupperne jemwäl afdragne, och säyas de i Vilda hafwa först alle förmögne huus utplundrat och eliest illa framfarit, och der med knopat sig fort åt gräntzen. {{Titel|Aº 1708. Nº 10<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 10 Martij.}}<div style="text-align: center;">Vilda den 9 Februarij</div> Den Brigadieren, som har lemnat Bryggan wid Grodno efter sig obränd, war redan derföre dömd ifrån Lifwet, men har kommit at rymma bort tillika med 14 Mentzicofs Hautbois Blåsare, af hwilka 11 hafwa gifwit sig i Felt-Herren Wiesnovieskys tienst, sedan de öfrige 3 blifwit utaf ett Crispins parti oförseendes ihiälslagne. <div style="text-align: center;">Warschau den 15 Februarij</div> Man har utur Stor-Pohlen, at Woiwoden af Kiow Potocky, och General Majoren Smigelsky hafwa för 8 dagar sedan wid Wielicz öfwerrumplat 27 Fanor af Ribinskys Folk, och efter ett kort fächtande twungit dem til at gifwa sig, och swäria Konung Stanislaus, ehuruwäl det säyes, at någre deraf hafwa sådant oachtat nattetid rymt bort igen. {{Titel|Aº 1708. Nº 11<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 17 Martij.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fält-Lägret wid Bielsice i Littoven den 31 Januarij</div> MUskowiterne, som i förstone hafwa ment Volosger alenast warit utsände at dem oroa, hafwa öfwer Hans May:tz oförmodade ankomst blifwit så bestörte, at de wid de swåraste Pass, såsom wid Sosona öfwer Bibra strömen och Niemen ey hafwa understått sig at göra något motstånd, utan lemnat oss deras Winter-Quarter tämmeligen wäl försorgde. Och som Hans May:t utaf Fångar, så wäl som utaf åtskillige upsnappade Bref hade förmärkt deras förwirring, gick Hans May:t den 27 ifrån Lugovitz (eller långa Byen) med 600 Hästar til at upsökia ett Ryskt Parti af 2000 Dragoner, hwilke woro quarblefne på andra sidan, och kom i skymningen til Bryggan wid Grodno, som af Fienden war giord til at draga sina Troupper deröfwer, nedergiorde Wachten, och bemächtigade sig Bryggan. Men som Fienden på sidan åt Grodno i hast fick upkasta någre stockar, lemnade Hans May:tdär en wacht, och blef öfwer natten på Fältet. Volosgerne, som warit ute på spaning, hafwa i medlertid anträffat och slagit ett Ryskt Parti af 70 Hästar, och då det wille gå åt bemälte Brygga, förföll det å nyo i de Swänskas händer, hwarest Capiteinen Venediger med 30 gemene blef Lifwet skänckt. Under detta hörde man hela natten i Staden ett stort gny och roop, då ock Zaren samt Mentzicof, som nyligen warit tilkomne, skyndade sig bort, och wijste de androm wägen. Wid dagningen gick Hans May:t något bättre up öfwer Ijsen, och kom lyckligen in uti Staden, då Fienden någre timar förut war afweken. Bryggan blef derefter förbätrat, men som Ryssarne hade förnummit de Swänska ey hafwa warit starkare, kommo de föliande natten igen med 1500 Hästar, i mening at dem öfwerrumpla och taga Bryggan igen, men blefwo af 30 Dragoner, som först kommo til Häst, uti gatan så bemötte, at de måste draga sig utur Staden igen, då Hans May:t med hela Partiet dem eftersattte, och åtskillige nedergiorde. Uti Staden lågo någre döde, och där ibland en Capitein, på Fältet hade man dem ännu ey räknat. Af de Swänska är ingen död, men någre alenast sårade. Man har morgonen derefter låtit Volosgerne hänga dem i ryggen, hwilke ock någre Fångar insändt. De Fientlige Troupperne, som legat i Tycozin och der omkring, äro nu sålunda afskurne i från åtrkomsten, och gå nu de Swänske Regementerne, så fort de hinna, öfwer på denna sidan, och fölia Fienden efter, som här ock där begynt bränna bränna de närmaste Hofwen. <div style="text-align: center;">Vilda den 16 Februarij</div> Här i Landet finnes här och där efteråt en hop Calmucker och Cossaquer, hwilke på åtskillige ställen uphinnas och nederhuggas. I förgår har General Adjutanten Canifer öfwerrnmplat en del deraf uti Molodeczno, nedergiort de mäste, och fört de öfrige til Hufwudquarteret. Til at förfölia denne ohyran är ock Starosten Crispin förleden Tisdag med sine 1000 Hästar härifrån upbruten, och har dagen efter i Markovo anträffat 600 Calmucker, dem han nederhuggit utan at gifwa någon Quarter. <div style="text-align: center;">Dantzig den 26 Februarij</div> Det skrifwes ifrån Thorn, at Smigelsky med 13 Polniske Fanor och 200 Dragoner är för 3 dagar sedan kommen dit i negden, och har oförseendes öfwerrumplat Printz Printz Lubomirsky i sina stånd-quarter, hwilken har sig strax gifwit, och har med Smigelsky för sin Person begifwit sig til Woiwoden af Kiow Potocky i Sluzevo, men hans Folk äro i Podgurse i förwar quarbehålne. {{Titel|Aº 1708. Nº 12<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 24 Martij.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudquarteret Smorgonie i Littoven den 15 Februarij</div> Den 12 ankom oförmodeligen under hijtresan til denna orten Starosten Crispin med 30 Fanor utaf Printz Wiesnowieskys Troupper, hwilken alt ifrån Samoyten gått efter Fienden, upfångande samma dag twå Fientlige Partier, ett af 30, och det andra af 20 Hästar, som warit ntsände at bränna, hwaraf en Lieutnant med några gemena äro hijtsände. Den 13, då Fienden wille antända Staden Lebesjova 6 mil här ifrån bättre fram, öfwerföllo houom de Swänske Volosgerne, och nedergiorde 300 af den hopen, som fölier Mentzicof, hade ock mera kunnat uträtta, om de ey warit för hetzige, utan welat afbida de andras ankomst, som alenast en mijl warit tilbaka, warande Fienden igeuom deras ifrige anlop blefwen mehr skygg. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 18 Februarij</div> Någre Adelsmän, som sig sammansatt, hafwa några dagar tilförende borttagit 3 Mentzicofs med Penningar lastade Wagnar, som kommo ifrån Muskow, och skulle gå til Königsberg, samt nedrgiort 30 Dragoner, hwilka dem beledsagat. Brigardieren Mülenfelt, som med 3000 Dragoner skulle bewara Bryggan wid Grodno, och det ey kunde efterkomma, är derföre på Zarens befalning blefwen tagen i förwar, hwar utur han sluppit undan, och är hijtkommen, gifwandes god underrättelse om Fiendens förehafwande. <div style="text-align: center;">Vilda den 23 Februarij</div> Woiwoden af Polotsk, den man hade ment wara med Ryssarne bortgången, har sig hoos Feltherren Sapieha infunnit. {{Titel|Aº 1708. Nº 13<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 31 Martij.}}<div style="text-align: center;">Warschau den 7 Martii</div> Öfwersten Swinawsky, som för några wekor sedan giorde uptoget wid Kalisk emot Woiwoden Potocky, har kommit til Siniawsky, och baacht honom några Fångar tilhanda, hwaribland är en öfwerste och en Öfwerst-Lieutnant, men blef sielf strax tagen i förwar, aldenstund Felt-Herren hade upfångat några hans Bref, af hwilka man märkte at han hade begynt inlåta sig med det widrige Partiet. Utur samma förwar hade han kommit undan med en Officerares tilhielp, hwilken war en Lifländare, och gått med honom tillika bort, men Felt Herren skal hafwa skickat Partier efter på alla wägar, och fått dem fast, låtandes föra dem åt Lemberg. {{Titel|Aº 1708. Nº 14<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 7 Aprilis}}<div style="text-align: center;">Warschau den 14 Martii</div> Det skrifwes utur Ukraine, at Felt-Herren Mazeppa med sin Cossaquiske Krigsmacht war den 17 Februari gången öfwer Dnieper strömen wid Kiow, och at Furst Gallicin, som är Gouverneur i Kiow, hwilken då äfwen war ifrån Zaren tilbaka kommen: hade warit hos honom i Lägret, och bracht honom Zarens befalning at fortskynda sitt togande åt Smolensko, det han ock straxt efterkommit. <div style="text-align: center;">Königsberg den 17 Martij</div> MAn har här Bref ifrån den Swänska Armeen i Littoven af den 4 hujus, hwilka ibland annat medbringa, at ett Muskowitiskt parti af 1000 man til Häst hade nti en By Rakow benämd öfwerfallit 80 Swänska Volosger, och 40 deraf nederhuggit, hwaruppå Starosten Crispin har med sitt Folk och de Swänska Volosgerne jagat efter dem, och hint dem ey långt ifrån Minsk, slagit ihiäl 400, och de öfriga förströdt: Sedermehra woro ett starkt Parti ifrån Armeen utbeordrat ifrån Minsk, til at fienden, som på den sidan ändå ströfwade, aldeles förjaga: Af desse woro först 50 Dragoner inbrachte, hwilka wetat berätta, at Zaren skal m d hela sin macht stå wid Smolensko, och ärna där Hans May:t af Swerige afbida: En annan gång woro af Volosgerne 30 Ryssar inbrachte, hwilke warit öfrige af 300, som blifwit nederhngne: <div style="text-align: center;">Dantzig den 18 Martij</div> Här äro någre resande komne ifrån de Ryske Quarteren, hwilke berätta, at Zaren har dragit sin hela macht tilsamman emellan Smolensko och Polotsk, och låter sig på en myckit fördelachtig ort forskantza, wiliandes där afbida Hans May:tz af Swerige ankomst. Han skal wara öfwer 60000 man stark, förutan Cossaquerne, hwilka utur Ukraine förwäntades. {{Titel|Aº 1708. Nº 15<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 14 Aprilis}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudquarteret Smorgonie i Littoven den 27 Februarij</div> DE Swänske Volosgerne med Printz Wiesnovieskys Folk hafwa gått 13 mijl på andra sidan om Minsk, utan at råka någon Fiende, men sedermera är den Ryske Generalen Pflug kommen tilbaka med 2000 Hästar, och satt sig emellan dem och Staden, då Volosgerne genom en omwäg kommo honom på ryggen, och slogo hans eftertroupper, hwaraf 10 Fångar äro hijt sände. Han har der efter å nyo dragit sin wäg. Adelen i den negden har satt sig up, och utsläkt liuset för många Ryssar, så at de hafwa måst uphöra med deras brännande. Ey långt ifrån Slusk har Adelen nedergiort 100 af dem, som kommo ifrån Brecest, och har sielfwe Staden Slusk tilslutit Portarne för dem, som dit kommo. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 6 Martij</div> Ett Ryskt parti af 1000 Hästar har uti Rakow öfwerfallit 80 Volosger, och 40 deraf nedergiort, hwaruppå Starosten Crispin dragit sitt folk tilsamman, och med de Swänska Volosgerne satt Fienden efter, hwilken honom ey långt ifrån Minsk anträffat, och in emot 400 deraf nedergiort, de öfrige hafwa dragit sig til Generalen Pflug, som med några 1000 Hästar står 5 mijl bort om Minsk, derföre är ock befalning afgången, at hela Partiet skal gå dijt, och köra honom aldeles bort, hwarpå man wäntar utgången. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 13 Martij</div> Crispin och Öfwersten Urbanovitz med en del af de Swänska Volosgerne hafwa warit 8 mijl på andra sidan om Slutska, hwarest de oförmodeligen 26 Fanor af Oginskys Folck öfwerfallit, tagit til fånga 700 man, 20 standarer och 6 par Pukor, de öfrige nedergiort eller förstrött, så at Oginskys Armee sålunda är aldeles uprifwen. <div style="text-align: center;">Warschau den 21 Martii</div> Det skrifwes ifrån Lublin, at ett starkt utskott af Cron-Armeen är gångit åt Tycozin, til at afskära Potocky, som uppehåller sig i Pultowsk, ifrån Littoven. {{Titel|Aº 1708. Nº 16<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 21 Aprilis}}<div style="text-align: center;">Warschau den 28 Martii</div> Den domen, som Krigsrätten i Lemberg har fält öfwer Öfwersten Swinarsky för den befundne Brefwäxlingen och andra förgripelser, har warit för honom heel god, i det han blifwit aldeles för oskyldig erkändnd, men Fält-Herren har där med ey warit til fredz, utan befalt at låta deröfwer anställa en ny ransakning. Det förnimmes, at Cossaquerne draga sig alt närmare hijt in i Riket, och skola redan wara ifrån Qwastow til Polonne ankomne. Felt-Herren Siniawsky har skrifwit Mazeppa til, och förestält honom, at sådant woro både onödigt och för Landet förderfweligit, men han har där med ey kunnat något uträtta, och kan man sig i desse rörelser ey finna. <div style="text-align: center;">Dantzig den 1 Aprilis</div> De sidste tidenderne ntur Littoven medbringa, at den Ryske Hufwnd Armeen står wid Smolensko. Det säyes, at Zaren skal hafwa gifwit befalning, at alt folket i landet skal wid de Swänskas annalkande draga sig många mijl ifrån gräntzen, til at der med betaga alt underhåld, wiljandes han samma folk andra sidan boställen tildela. {{Titel|Aº 1708. Nº 17<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 28 Aprilis}}<div style="text-align: center;">Wilda den 29 Martij</div> Med Ryssarne förefalla som oftast Träfningar, och skal i synnerhet ett starkt deras Parti, som förhuggit sig i en skog, wara af de Swänska angripit, och utan at gifwa någon Quarter, nedergiordt. Det märkes eliest Ryssarnes upsåt wara at alt ödeläggia och förbränna, och sedan draga sig långt in i deras Land, hwarföre de ock alle Stycken hafwa låtit afföra åt Muskow. <div style="text-align: center;">Warschau den 4 Aprilis</div> Cossaquerne draga sig alt närmare, och har Mazeppa låtit Siniawsky til swar weta, at han för ingen annan orsak sknl läto sina Troupper i Riket inryckia, än til at stå honom Felt-Herren bi, och at han jemwäl en annan hoop låto på Zarens befalng toga åt Littoven at stöta til den Muskovitiske Krigsmachten. {{Titel|Aº 1708. Nº 18<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 5 Maij.}}<div style="text-align: center;">Wilda den 5 Aprilis</div> Det skrifwes utur Lifland, at Ryssarne hafwa sprängt och förlåtit Dorpt. {{Titel|Aº 1708. Nº 19<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 12 Maij.}}<div style="text-align: center;">Königsberg den 20 Aprilis</div> Scheremethof är med 10000 man Footfolk til Vitepsk ankommen, och lät där slå 3 Bryggor öfwer Düna strömen, til at wid de Swänskas annalkande kunna komma undan. I gemen hafwa Ryssarne dragit sig aldeles tilbaka åt deras gräntz, och hafwa på den sidan uphört at så bränna som tilförende. <div style="text-align: center;">Dantzig den 22 Aprilis</div> Ribinsky håller Posen på långt håll inspärrat, hwar af den orten torde snart lida mangel på tilförsel. {{Titel|Aº 1708. Nº 20<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 19 Maij.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudqwarteret Rados Rovitz i Littouen den 8. Aprilis</div> För några dagar sedan har man hitfört 2 Speijare, som warit af Czaren utsände til at förkunskapa de Swänskas tilstånd. Desse berätta, at Czaren hafwer warit otolig på Mentzicof, som rådt honom at bränna, emedan de Swänska ändå funnit fult up, ehwarest de kommo. <div style="text-align: center;">Vilna den 20 Aprilis</div> Ryssarne hafwa aldeles dragit sig tilbaka til deras gräntzor. De hafwa låtit nederrifwa Fästningen Kopisk, den de förledne Sommar och hela Wintern hafwa starkt befästat. <div style="text-align: center;">Ett annat af den 22 Aprilis</div> Fångarne, som i dessa dagar äro tagne, berätta at hoos Ryssarne är stor fruchtan, hwilken däraf förökes, at de mena, de Tyska Officerarne lära dem förråda. <div style="text-align: center;">Warschaw den 25 Aprilis</div> Det skrifwes ifrån Lemberg, at den Cossaquiske Fältherren Mazeppa har igenom en Enspännare begärt af Siniawsky, at Republiquens Commissarier måtte fritt få skynda deras resa åt Ukraine til at emottaga Fästningen Biala Cerkiew, och de öfrige twisterne afgöra. <div style="text-align: center;">Ett annat af deu 29 Aprilis</div> I dag nedlägger den gamle Fältherren Sapieha sitt Fältherrskap, och afträder det til dess Brodersson Johan Sapieha, för detta Starost af Bobrusk, och General af Stor-Pohlen, hwar til Konung Stanislaus gifwit dess samtycke, och som 2 af de högste ämbeterne i förmågo af Riksstadgarne ey kunna på en tid förwaltas och innehafwas af dem, som äro af ett huus, så afsäger sig jämwäl Marskalken Sapieha sitt förra ämbete, och lärer i det stället få ett Woiwodskap. {{Titel|Aº 1708. Nº 21<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 26 Maij.}}<div style="text-align: center;">Warschaw den 2 Maij</div> Den Cossaquiske Felt Herren Mazeppa war den 7 Aprilis ankommen til Bialacerkiew, men af de Polniske Commissarierne hörde man ändå där intet. Cossaquerne höllo sig i de orterne emot wanan mycket fredligen och wackert. <div style="text-align: center;">Stockholm den 26 Maij</div> Ryssarne hafwa för 14 dagar sedan med några Fartyg satt Folk i land i Nyland, och upbränt Staden Borgo, samt giort någon ströfning i Landet. Men Admiralen Ankarstierna, som med sina Skepp war til Revel ankommen, lärer förmodeligen hafwa Fienden lyckeligen fördrifwit. Förleden Torsdag den 21 hujus är hans Excellence, Kongl. Rådet och Presidenten ur Åbo Hoffrätt Hr. Grefwe Otto Welling saligen i HErranom afsomnad. {{Titel|Aº 1708. Nº 22<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 2 Junij.}}<div style="text-align: center;">Utur Curland den 11 Maij</div> I Lifland fara Ryssarne ännu jämmerligen fram, med häriande och brännande på ett ohört sätt, och skal General Majoren Bauer wara den som them anförer til thesse manlige bedrifter, sedan General Schomber, hwilken öfwer Wintern där fört befälet, är för sitt Folklikare förfarande råkat i onåd, och skal wara förd åt Muskow til at straffas för det han befalningar ey så aldeles grymmeligen efterlefwat. <div style="text-align: center;">Stockholm den 2 Junij</div> De sidste Brefwen ifrån Finland medbringa, at Ryssarne dragit sig tilbaka åt Petersburg, och at Admiralen Ankarstierna kommit til Biörkö, ntan at kunna komma med dem i färd. I Borgo hafwa Borgerskapet förswarat sig en hel dag emot 2000 Ryssar, som warit i land satte, och efter ett långt täflande måst draga sig undan något stycke utom Staden, där de åter satt sig, utan at Ryssarne sig dristat dem efterfölia. Någre fåå äro i fächtandet omkomne, men af Fienden äro månge blefne. {{Titel|Aº 1708. Nº 23<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 9 Junij.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudqwarteret Rados Rovitz i Littouen den 20 Maij</div> FÖrleden weka ankommo 16 öfwerlöpare, störste delen Tyske, hwilke gifwit utförlig berättelse om Fiendens tilstånd, och om den fruchtan, som där öfwer alt förspöries. Utaf desse har man ock förnummit, at Ryssarne fruchta för ett upstånd utaf Cossaquerne, som ock ifrån andra orter bekräftas, at desse redan hafwa begynt, och at de 50000 Tartare stå på gräntzen färdige til at på första wink giöra infall, jemwäl ock at Seraskieren med trotziga ord har hotat at sökia hämd på den orätt, som Ryssarne hafwa tilfogat det Turkiske Lan et. {{Titel|Aº 1708. Nº 24<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 16 Junij.}}<div style="text-align: center;">Utur Littouenden 17 Maij</div> Muskowiterne uppehålla sig än nu i negden wid Polotsk, och säyes hafwa borttagit ett parti Sapiehiskt manskap, som på then sidan hafwa warit ute at inbringa Fordenskap. <div style="text-align: center;">Warschaw den 23 Maij</div> Öfwersten Swinarsky, som för någon hemlig brefwäxling skul med thet widrige partiet, är förd ifrån Lemberg åt Nisk, til at ther åter ställas under en ny Krigsrätt. <div style="text-align: center;">Stockholm den 16 Junij</div> Ett parie af wåre hade warit i negden af Petersburg, och nedergiort öfwer 20 man af Fienden, som arbetat wid Elfstranden. Ifrån Revel berättas, at General Majoren Bauer war med sina Troupper utur Lifland tilbaka gången åt Ryssland, men at i thet Dorptiske foro Ryssarne ändå fram efter wanligheten. {{Titel|Aº 1708. Nº 25<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 23 Junij.}}<div style="text-align: center;">Utur Littouenden 24 Maij</div> I desse dagar är then Swänske Generalen Marderfeld uti sitt Quarter wid Jakin med döden afgången. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudqwarteret Rados Rovitz i Littouen den 3 Junij</div> Ryssarne hafwa förledne weka slagit en Brygga öfwer Berezina strömen, och låtit några 100 gå öfwer, hwilke hafwa anfallit en Fana af the i negden stående Volosger, och 5 theraf nedergiort eller til fånga tagit, hwarpå thesse dragit sig til Minsk, men blefwo strax befalte at gå tilbaka igen til theras Regemente. Thet synes som Ryssarne wille hindra öfwerfarten wid Berezina, emedan the någre små wärk på andra sidan skola hafwa upkastat. Ifrån them komma dageligen öfwerlöpare af Ryske Nationen, hwilke berätta Folket ey hafwa lust at fächta, utan rymma bort på alle orter, när the få tilfälle, hwaröfwer Officerarne skola wara mycket bekymrade. Thesse öfwerlöpare låter man gå frie, och taga the mäst tienst hos Adelen i Littoven. {{Titel|Aº 1708. Nº 26<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 30 Junij.}}<div style="text-align: center;">Utur Littouen den 31 Maij</div> Ryssarne sända ifrån Dniper strömen åtskilliga partier ut, och hafwa nyligen någre 100 Calmucker warit öfwer Berezina strömen, hwilke fördrifwit en förwacht af Swänska Volosgerne, och hade så när bortsnappat Furst Radzivil, om han icke i hastighet kommit undan. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudqwarteret Minsk i Littoven den 9 Junij</div> Thet Fientlige partiet, som för några dagar wiste sig i negden, har wid Krigsmachtens annalkande strax gått tilbaka utan at något uträtta, och lärer man snart få see, om Fienden wid Berezini Strömen warder något motstånd görandes. <div style="text-align: center;">Stockholm den 30 Junij</div> Utur Estland berättas, at the Fientlige Regementerne, som ströfwat åt Pernowske sidan, woro gångne åt Narven, och förderfwat Åkrarne, hwarest the framfarit, gammalt Folk ihiälslagit, men the unga med Boskap och Hästar bortsläpat. General Majoren Baver, som warit utur Letland alt til Petzur bortgången, skal sedan med sina 6 Regementer hafwa dragit sig åt Dorpt, hwarest Footfolket och Trossen stått färdige, owist hwart åt the sig ärna. {{Titel|Aº 1708. Nº 27<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 7 Julij.}}<div style="text-align: center;">Utur Littouen den 7 Junij</div> Ett parti Ryssar til Häst och Fot hade kommit öfwer strömen på spaning, men til theras olycka råkat på thet Swänska Lijf-Regementet, hwilket största delen deraf nedergiort. Man har här eliest wisse tidender, at 50000 Tartare under Cron-Kökmästaren Tarlos anförande äro i antog, och wänta alenast på befalning ifrån thet Swänska Hofwet, antingen de skola wända sig åt Pohlen eller Muskow. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudwarteret wid Berezina strömen 10 mijl nedan för Borissaw den 16 Junij</div> SEdan Hans May:t låtit några Regementer gå in emot Borissow til at uppehålla Fienden, som ther 15000 man skulle wara stark, tog Hans May:t sielf med en aunan del wägen öfwer Thumain och Jusievitz, och kom i går oförmodat til thetta passet, som med en Fientlig wacht af 600 Hästar alenast bewakades. Tå Öfwersten Gyllenkrok med Quarter Mästarne i gårmorgons hitkom, woro 200 af them på thenna sidan öfwerkomne, hwilke strax blefwo jagade i Elfven, och tå the med Hästarne wille öfwersimma, til 40 nedskutne eller i watnet fördränkte. <div style="text-align: center;">Utur Curland den 17 Junii</div> The nyligste tidenderne ifrån Kongl. Swänska Krigsmachten medbringa, at Hans May:t war kommen til Berezina strömen, och ärnade gå ther öfwer, ehuruwäl then Ryske Generalen Goltz stod på andra sidan med en hoop Ryssar, och wille hindra öfwergången. {{Titel|Aº 1708. Nº 28<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 14 Julij.}}<div style="text-align: center;">Utur Littouen den 14 Junij</div> Förleden Tisdag gingo the Swänske, som alt ther til warit i Vilda, samt Krigs Commissarierne, ther ifrån, förfogandes sig til Hufwud-Armeen. <div style="text-align: center;">Ett annat af deu 21 Junij</div> Ifrån then Swänska Krigsmachten har man igenom Marquetenterne, hwilke alle blifwit tilbaka skickade, förnummit, at en del ther af war redan för några dagar sedan Borissow förbigången, hwarest någre Ryske Regementer hade fuller nnder then unga Schrremethofs anförande stått til at hindra öfwergången öfwer Berezina, meu the skola så hafwa blifwit angrepne, at 2000 af them blifwit på platzen, och en stor del dränkte i strömen. {{Titel|Aº 1708. Nº 29<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 21 Julij.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudqwarteret Boritznitza den 21 Junij</div> RYssarne, som stodo wid Berezina, drogo sig af om natten efter Hans May:tz ankomst, och har Generalen Goltz, som med 6000 man stod wid Borissow, med ey mindre hastighet skyndat sig bort, så snart han fick kunskap, at the Swänske gått åt Berezina. Öfwersten Hielm, som stod ey långt ifrån then orten, sände strax ett Parti öfwer åt Borissow, som the flychtige eftersatte, och them afhände 400 Oxar, samt 30 fångar. Ryssarne hafwa thet nederlagt otroligit arbete til at förswara thet passet, och har men therföre ey kunnat tro, at the så plötzligen thet skulle förlåta, men the hafwa befarat, at blifwa stängde ifrån Dnieper strömen. Swänske Volosger, som warit i then negden, hafwa bekommit 48 öfwerlöpare på några dagar, och har man berättelse, at på en gång ifrån then Ryska Armeen, som har stått wid Vitepsk, 18 Officerare och 50 gemene Ryssar hafwa lupit bort, hwilket förekommer så mycket sälsamare, som sådant för thetta warit ohört hos then Nationen. {{Titel|Aº 1708. Nº 30<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 28 Julij.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Holowczyn}}}}<div style="text-align: center;">Dantzig den 11 Julij</div> Här kommer nu äfwen ett rykte, at en Enspännare skal hafwa bracht til Hans May:t Konung Stanislaus tidender om en slaktning wid Dniperströmen, hwar uti Hans May:t af Swerige skal hafwa erhållit en stor Seger, så at Ryske Fotfolket aldeles blifwit förderfwat, och 15000 man ther af på platzen, men at Rytteriet frälst sig undan med flychten. {{Titel|Aº 1708. Nº 31<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 4 Augusti.}}<div style="text-align: center;">Utur Curland den 19 Julii</div> MEd några resande ofwan ifrån har man the tidender bekommit, at Hans May:t af Swerige har 7 Mijl ifrån Mohilaw hållit en hård Slachtning med then Ryske Krigsmachten til 35000 Man stark, hwilken efter ett förtwiflat fächtande har måst taga flychten, och lemna Hans May:t Fältet, Artolleriet och Trossen, samt en stor hoop Fångar, jämte många 1000 på platzen. Hans May:t skal dher uppå med Wärian i handen hafwa intagit Fästningen Büchaw, och sedermera fulfölia then flychtende Fienden. <div style="text-align: center;">Stockholm den 4 Augusti</div> Brefwen ifrån Revel af den 23 Julij förmäla, at Ryssarne aldeles afbränt Dorpt, och sprängt wärken, sedan the några dagar förut låtit taga Blecket af Kyrkiotornen, hwaruppå the med hela Krigsmachten den 18 gått öfwer Strömen på andra sidan och togat af åt Ryssland, rifwandes Bryggan af efter sig. Några Mijl omkring Dorpt skal han så hafwa alt förderfwat, at ingen ting är behållit, Folk och Boskap bortfört, Huus och Koijor afbränt, Säden på Marken afslagit, och afbetat, och dels förtrampat. Ifrån Wiborg berättas af den 24 Julij, at 4 Regementer Ryska Dragoner och Cossaquer stått i några dagar i Negden wid Systerbäck, och sökt at förtära eller nedertrampa betesplatzerne och gräset. Ifrån Almogen i Ingermanland äro alle Hästar borttagne, så at icke en blifwit lemnat, med hwilka the föra alt thet bästa bort ifrån Petersburg in åt Ryssland. {{Titel|Aº 1708. Nº 32<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 11 Augusti.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudqwarteret Alexovica den 28 Junij</div> Then 22 hujus råkade the Swänske Volosgerne på ett parti Ryssar wid Staden Bialinice en half mijl här ifrån, utaf hwilka the tagne fångarne berättade, at 1000 Ryssar under Generalerne Goltz, Rhennes, Pflugs och andras anförande sig ther hade förskantzat, samt wäntade en större macht til sig; Men när Hans May:t i förgår i negden ankom, förnam man them natten tilförende alla wara afwikne, hafwande allenast ett litet parti af 60 hästar lemnat på thenna sidan, som oförmodeligen på wår tross stötte, och sårade en karl. The Swänske som them eftersatte, fingo theras anförare en Lieutenant til fånga, hwilken bekräftade thet förra, och sade, at Ryssarne wid Mohilau hafwa ett stort Läger, och twänne bryggor öfwer Dnipern. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-Quarteret Holowzin den 5 Julij</div> Hans May:t kom til thenna Staden wid Elfwen Vabitz belägen den 30 Junii, tå Ryssarne, som här stodo, strax drogo sig öfwer Elfwen, och upkastade Bryggan efter sig. Then dagen så wäl som the föliande såg man månge Regementer til Häst och Foot inryckia i theras Läger på andra sidan, hwilket sträkte sig öfwer en mijl långs åt Elfwen, och hade bak om sig en skog, men frammanföre ett fem alnars tiokt Bröstwärn med en diup graf, och med Stycken wäl försett. Til Elfwen kunde man ock med swårhet komma för ett Kärr skul, som war på både Stranderne. Fienden lät utaf sina Batterier häftigt skiuta, och några Troupper utryckia, med hwilka the Swänske Volosgerne i några dagar å rad täflade, men widare wille Hans May:t intet begynna, utan höll sig aldeles stilla, til dess någre Regementer woro ankomne, Tå Hans May:t efter Passens besichtigande lät i Förgår natt i tysthet föra Artolleriet en fierdedels mijl åt höger til en ort, hwarifrån man kunde Fiendens Läger til en del bestryka, hwars wänstra Flygel ther begyntes, och hade emellan sig och then högra lemnat ett stycke obefäst. The hade i thetta Lägret theras mästa macht tilsammandragit, warandes på then högre flygelen Generalerne Rhenne och Pflug med 5 Regementer til Häst, 13 til Foot, och 6 Regementer Dragoner: På then wänstra Generalerne Goltz, Repnin och Printzen af Darmstatt med 13 Regementer Dragoner, 9 Regementer til Foot och 4000 Calmucker. Hans May:t kom til Passet i går morgon bittida kl. 3 med Gardet, hwaruppå fölgde Dahlkarlarne, Wässmanlänningarne Uplänningarne och Östgötherne til Foot, efter hwilka kommo Drabanterne, Lijf-Dragonerne, Lijf-Re-gementet, Smålänningarne och Östgötherne til Häst. Thet woro the Regementetne, som af hela Armeen hinte hijt fram. Strax begynte Styckerne spela på Fiendens Läger med så god wärkan, at the närmaste Bataillonerne måste draga sig på sidan, och Hans May:t, som ey gaf stg tid at wänta efter Pontonerne, förmante sitt folck at följa, begaf sig ther med i strömeu under armarna, hwilken manskapet frimodigt efterfölgde, bärande gewäret öfwer hufwudet, och sedan Hans May:t jämwäl hade på andra sidan med stort beswär kommit öfwer thet diupa Moraset, oachtat fiendens stycken, som blefwo ther emot wände, satte Hans May:t sig emellan fiendens bägge flyglar at hindra, at then högre ey skulle kunna undsättia then wänstra. Fienden sådant märckiandes drog alt fotfolcket utur thet wänstra Lägret in til nästa skogsbrynen, hwarest Hans May:t emellan klockan 4 och 5 i går morgon honom med Guardiet först angrep, och sedan the öfrige Regementerne alt efter som the hinte fram. Träffningen warade med en grufwelig häftighet i halfannan tima, tå Ryssarne blefwo körde utur then ena skogen i then andra utan at willja hålla stånd på slätten. Under fächtandet wille någre Troupper af Fiendens högra flygel utur skogen anfalla the Swänska, som ännu woro i Moraset begrepne, men the blefwo af Östgötarne til fot, som i hastighet satte sig, samt Styckerne ifrån andra sidan så hälsade, at the åter drogo sig af. Hans May:t förfölgde Fienden, som genom alla skogar och kärr drog sig undan, och blef på alla sidor så beängstigade at hela Regementerne begynte ropa om quarter, men then förbittrade Soldaten wille thet intet höra. I medler tid och emedan fotfolcket sålunda täflade, kom thet Fientelige Rytteriet ifrån alla kanter i fyrsprång til at undsättia sitt fotfolck, och gå the Swänska i ryggen, men Fält-Marskalken Grefwe Renskiöld som anförde thet Swänska Rytteriet, lät Drabanterne samt 4 Standarer af Lifdragonerne, som alena ännu woro komne öfwer Moraset, ryckia them emot, hwilka fåå icke allenast giorde hela myckenheten studsande, utan them uppehöllo, til thes flere efter hand hinte fram, warandes thet underligit at see, at Drabanterne allena kastade med wärian i näfwen Fientlige Standarer hwar efter annan öfwer ända. Men när Lif-Regementet och Lif-Dragonerne med [..] Standarer af Smålänningarne hinte der til, begynte Fienden allestädes draga sig tilbaka efter ett skarpt fächtande, i hwilket ofta en eller twå Swänska Standarer hade med 10 a 12 Fientlige at giöra. Hans May:t, som nu hade fått något Rytterie til sig, skyndade sig til the andre, och förfölgde the flychtige halfannan mijl, som nu begynte skingra sig, och sökia undflycht in i kärren och obanade skogar, förlöpandes til en stor del theras hästar, hwarföre Hans May:t höll onödigt at them widare efterjaga, utan wände om i npsåt at ock then högre Fiende s Flygel angripa, men innan Hans May:t hinte tilbaka, hade ock then samme dragit sig af igenom skogen på wägen åt Kopis. Thenne härlige segren har kostat Hans May:t 265 döda, hwaribland General Majoren och Capitein-Lieutenanten af Drabanterne Otto Wrangel, Quartermästaren Wattrang, General Adjutanten Clas Hierta, 8 Drabanter, 3 Capiteiner och Ryttmästare, en Regements-Quartermästare, 5 Lieutnanter och 2 Fendrikar. Sårade äro 1000, och ther ibland Öfwersten af Guardiet Baron Posse, Öfwerst Lieutnanterne Ulfsparre och Wrangel, Majorerne Stiernhök, Örnstedt, och Grisbach, 33 Drabanter, 20 Capiteiner och Ryttmästare, 18 Lieutnanter och 27 Fendrikar och Cornetter. På Fiendens sida gissar man af the förströdde tropparne wara til 5000 slagne, hwaribland fångarne berätta wara Generalerne Gallizin och von Schweden, hwilken sednare skal med thet första Stycke-skottet, som å wår sida löstes, hufwudet wara afskutit. The sårade skola wara äntå mycket flere, och ther ibland åtskillige Generals-Personer. Men the förrymde giöra äntå thet mästa antalet. The öfrige af thenna Flygelen hafwa samma dag gått åt Mohilou, och ther öfwer Dnipern, hwilka at eftersättia the diupe wägarna hafwa hindrat. Bytet består allenast i någre matsaker, hästar, allehanda Krigsrustning, samt 12 Fältstycken med 2 små Granatmörsare wid hwartdera, 3 par Pukor och 14 Standarer, warande utom thes i skogen en otrolig myckenhet med wagnar och Ammunition efterlemnade. Fångar Togos allenast en Major med några och 20 gemena. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudquarteret Mohilou wid Dniper-Strömen den 19 Juiij</div> Wij hafwa här slagit en brygga öfwer Dnipern, och arbetas thet nu på en annan, hwilket Hans May:t kan efter begag giöra på åtskillige ställen, efter Hans May:t nu är mästare af strömen. I thenna Staden finner man tämmeligit förråd på matwaror, efter Ryssarne ey haft tid then samme at utplundra, blifwande andra dagen efter slaget af Volosgerne här ifrån bortkörde, och til en dl nedergiorde. Ifrån andra sidan sker ock god tilförsel, sedan bryggan är färdig. Öfwerlöpare mäst Tyske Officerare komma hijt dageligen, hwaraf man redan ett stort antal hafwer. Ryssarne sielfwe komma och hopetals, hwilket aldeles är owant, dem man låter gå hwart the wilja. Ryssarne töra ey mer förtro någon Tysk at hafwa wacht, efter the see så många gå bort, och hålla them jämwäl misttänckte at hafwa warit orsak til thet sidsta nederlaget, förmenande at the eliest i sådana fördelar omöyeligen hade kunna blifwa slagne. {{Titel|Aº 1708. Nº 33<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 18 Augusti.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudquarteret Mohilow wid Dniper-Strömen den 28 Julij</div> Öfwerlöpare komma dageligen hijt, ehuru stark wacht uti thet Ryska Lägret hålles til at them hindra. Thesse berätta enhälleligen, at Tartarne äro infalne i Ryssland, och at Zaren låtit sluta Generalen Repnin i Järn, och förnedrat Mentzicof, efter the sig i thet sidsta Slaget ey bättre hållit, hafwande tagit ifrån them seduare hans Drabanter och Hofstat. {{Titel|Aº 1708. Nº 34<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 25 Augusti.}}<div style="text-align: center;">Utur Pohlen den 1 Augusti</div> Man hade wid then Confedererade Cron-Armeen utspridt, at i then sidsta Träffningen wid Holowzin alenast 700 Muskoviter, och ther emot 2000 Swänske skulle wara blefne, och at then Ryske Krigsmachten sig i god ordning sakta drogo tilbaka, til at wid Dnipern hålla stånd; men sådant blef wid Armeen så mycket mindre trodt, som man förwisso hörde, at the Swänske den 10 Julij, 6 dagar efter slaget, redan stodo i Mohilow wid Dnipern, och at ther ingen Ryss mer war at finna. <div style="text-align: center;">Utur Preüssen den 7 Augusti</div> Ifrån Dniperströmen innehålla the sidste tidenderne, at then Ryske Krigsmachten hade sig wid en ort Hortij hit om Smolensko förskantzat, och at Hans May:t af Swerige ärnade gå öfwer Dniperströmen sin fiende at upsokia. <div style="text-align: center;">Stockholm den 25 Augusti</div> Man har Bref ifrån Riga af d. 14 hujus hwilka medbringa, at Ryssarne hade låtit alt folcket flytta ifrån Petzur åt Plescou, och therpå sprängt orten. Utur Ryssland hade man bekräftelse, at Mentzicof woro ifrån alla sina tienster afsatt och förnedrat, och at Generalerne Repnin och Goltz woro förde åt Muscou, men at then sednare hade fått tilfälle at rymma. {{Titel|Aº 1708. Nº 35<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 1 Septembris}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 10 Augusti</div> Then Muskowitiske Krigsmachten står wid Horti under Zarens egit anförande, hwilken ther låter göra breda och diupa Förskantzningar, och säyes til öfwerflöd wilia upbiuda man af huset i hela Ryssland. <div style="text-align: center;">Utur Preüssen den 14 Augusti</div> Man har i Thorn fått ett rychte, som skulle en del så kallade Quartianer af then Confedererade Cron Armeen hafwa wist sig wid Lencitz, hwaribland en hoop Cossaquer, ett eländigt tyg, af hwilka hwar tiugunde knapt hade ett par Pistoler. Majoren Brandt af Hans May:tz Konung Stanislai Troupper hade på thessa tidender gått åstad, och 50 af them tilfånga tagit, och 14 Quartianer nedergiort, hwar efter han hade sammanfogat sig med Öfwersten Grumkows Folk, och med hwarannan begifwit sig åt Bromberg, tijt Quartianerne them fölgt. {{Titel|Aº 1708. Nº 36<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 8 Septembris}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwudquarteret Mohilow den 4 Augusti</div> ETt starkt partie Muscoviter har för någre dagar försökt at gå wid Schlow öfwer Dnipern in på thenna sidan, men the blefwo strax tilbaka drefne, hwarpå ett annat partie af 600 hästar satte sig på pråmar öfwer nedan om Kopis, i upsåt at borttaga the Swänske, som warit utsände til at skaffa sig spisning. Men som thesse i tid blifwit warnade, och dragit sig tilsamman, har thet Ryske partiet gått längre bort, och torde til äfwentyrs stöta på then ifrån Lifland hit antogande Krigsmachten- <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Hufwud-qwarteret Stalki 4 mijl ifrån Mohilow den 10 Augusti</div> Öfwerlöpare berätta, at Zaren står uti tält, runt om hwilket han några och 20 Stycken skal hafwa planterat. Förr än upbrottet skedde ifrån Mohilow, hafwa Ryssarne, som gått öfwer Dniepern nedan för Kopis, borttagit General Liutanten Canifer med 60 Volosger uti ett gammalt Slott Smolani, af hwilka 20 alenast äro undankomne, hwar til en Polnisk öfwerlöpare wijst fienden wägen. <div style="text-align: center;">Ett annat ifrån samma ort af den 17 Augusti</div> I förgår hafwa the Swänske Volosgerne slagit ett Ryskt parti af 150 man, och inbrachte en Officerare med 6 Dragoner. En Tysk Capitein, som thet anfört, om emot aftonen sielfkrafd hit, sedan han i thet Ryska Lägret warit hotad med Fängelse. I går kommo Ryssarne igen med 2000 man, och wille anfalla Öfwerste Gyllenstiernas Dragone-Regemente, som stått en mijl här ifrån, men blefwo strax med stor förlust tilbaka slagne, och en mijl förfölgde. Ibland andra har man Öfwersten, som them anfört, fått til fånga, som i aftons blef hitförd. Thenne berättar, at 20000 Ryske Dragoner satt sig wid Älfwen Bascie, 3 mijl härifrån under Generalen Goltzes anförande, hwarföre ock Hans May:t med hela Krigsmachten i dag går til then orten. Zaren med alt fotfolket skal ännu stå wid Horky, men som Hans May;t nu kommer honom bakpå, och i ryggen, så twiflas ey, at han then orten i hastighet måste förlåta. <div style="text-align: center;">Utur Preüssen den 19 Augusti</div> Man har utur Pohlen, at General Majoren Smigelsky skal wara gången öfwer Weichselen med 6000 man af Konungens folck, och hafwa några 1000 af Rubinskys Quartianer uphäfwit. <div style="text-align: center;">Stockholm den 8 Septembris</div> Revelske Brefwen innehålla, at ett partie, som ifrån Revel war utskickat åt Narwiske sidan, bestående af ett Regemente til fot och några 100 man af Adelsfanan, har wid Semske bäcken blifwit anfallit af 40 Ryske Batailloner och Squadroner, och efter ett tappert fächtande, hwar wid the twänne gånger fienden drifwit til rygga, måst med förlust af halfwa manskapet slå sig igenom och draga sig tilbaka. {{Titel|Aº 1708. Nº 37<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 15 Septembris}}<div style="text-align: center;">Utur Littowen den 18 Augusti</div> General-Adjutanten Canifer, som med ett Partie Volosger ha e wågat sig för wida, war den 3 hujus af fienden i Smolani til fånga tagen, men lärer oförtöfwat blifwa utwäxlat. <div style="text-align: center;">Utur Preüssen den 26 Augusti</div> Ett partie af Quartianerne har i desse dagar infallit i ett quarter, ther någre af Öfwersten Marskalks Regemente stått, och en del theraf bortfört. {{Titel|Aº 1708. Nº 38<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 22 Septembris|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Neva (1708)}}}}<div style="text-align: center;">Kongl Swänska Hufwudqwarteret Zerikow wid Elfwen Sossa, mit emellan Zirczow och Propoisk den 23 Augusti</div> HAns May:t gick den 17 sidstledne ifrån Stolki til Visoki wid Elfwen Pronia, hwarest man fick kunskap, at en del af thet Fientlige Rytteriet drog sig åt Staden Czaufi en mijl therifrån, och at Goltz med thet öfriga stod 4 mijl bättre bort wid Rosna, hwarifrån Generalen Ifland med 7 Regementer war afsänd at gå öfwer Srrömen Sossa, på wägen åt Ukraine, men Zaren sielf med Fotfolket stod wid Micislaw. Volosgerne, som therpå blefwo utsände, hade then lyckan at slå ett Ryskt Partie af 160 Dragon r, och förde til Hans May:t, som den 19 kom til Oracowska, Majoren Ducail, en Fransos, med 12 Ryska Dragoner, som med bemälte Parti warit sänd at slå Bryggor öfwer Sossa. När man af thennes bekännelse, så wäl som af then skriftelige befalning hos honom fans, förmärkte Fiendens upsåt wara at gå här öfwer Elfwen, rykte Hans May:t den 20 til Labanowska, då Volosgerne åter igen råkade på 6 Fientlige Squadroner, hwar af the en hop nedergiorde, och togo in emot 30 Fångar, förföliande the öfriga til Passet wid Labanowska, ther the några timar med them täflade, til thess the Fientlige wid the Swänskas annalkande drogo sig af. I m dlertid har Generalen Rhönne med 4 Regementer Dragoner kommit undaa, sedan han många, hwilke under wägen äro upgifne, och större delen af Trossen hade i sticket lemnat. Adeln och Bönderne hafwa mehr än 50 wagnar utplundrat, och Volosgerne hafwa bekommit wackert byte af Tält, Hästar och Cameler, 18 Rustwagnar, samt några Carosser med Tyskt Fruentimmer, hwilket the afklädt och låtit gå, efter the sedt, at Hans May:t dagen tilförende hade 20 sådana Qwinfolk låtit släppas löse. <div style="text-align: center;">Ett annat af samma dato</div> Zaren hade låtit hålla Krigsrätt öfwer Goltz och Repnin, tå then förre hade gifwit Repnin skulden til thet sidsta nederlaget, emedan han så länge ey hållit sig, at Goltz fått upställa Dragonerne. Repnin skal theremot hafwa sagt, at han ey längre kunde stå, än Zarens Folk stodo, när de lupo bort, kunde ingen honom förtänkia, at han lupo med; Zaren hade honom emot sin wilia twungit at wara General, och taga sig uppå thet han ey förstode; Han hade giort efter sitt yttersta förstånd, och mente sig ey illa theruti hafwa giort, at han sökt frälsa Zarens folk utur the Swänskas händer. Theruppå är han afsatt blefwen, och dömd til at uprätta ett Regemente, samt betala all annan skada, som Zaren ther wid tagit. I hans ställe skal Gallizin wara kommen. Scheremethof har begärt afsked, och wil gå i Kloster. Mentzicof skal förfölia alla främmande, och göra alt efter sitt Hufwud, the andre Generalerne owitterligit. När thesse nyligen sig theröfwer skrifteligen beswärat för Zaren, skal Mentzicof hafwa hotat Goltz med Galgen, hwaröfwer thenne billigt blifwit så förargat, at han trotzat Mentzicof, och knäpt honom under näsan. Han har ock begärt afsked, säyandes sig wäl see, at han med Ryssarne ingen ähra kan inläggia; skal ock hafwa fått tilsäyelse at slippa hort, när thenne Sommaren är til ända. Månge andre Tyskar hafwa ock sökt thet samma, men ifrån then tiden, som the begärt afsked, har man theras löningar indragit, och äntå uppehållit några månader, ja wäl hela åhret igenom, tå thesse, som i medlertid hafwa förtärt theras Penningar, hafwa å nyo måst taga tienst til at fö wärfwa sig Resepenningar, men blifwa sedan på samma sätt hanterade. Ryssarne hafwa några fått igen, som warit på flychten, hwilka the jämmerligen hafwa pijnt, och ther hos utspridt, at the Swänske sielfwe hafwa them kört tilbaka, icke wiliande några öfwerlöpare emottaga. <div style="text-align: center;">Utur General Majoren och Landzhöfdingen Lybeckers Fält-Läger wid Neva strömen den 30 Augusti</div> Nu arbeta wij med all macht at yå Pontonerne, som äro fördelte i 4 Flottar och 10 i hwar Flotta, Tronpperne öfwersättia, hwar til i dag är giord en lycklig begynnelse. Och gick först Öfwerst-Lieutnanten Krusenstierna öfwer med 400 man Åbolähns Fördublings Folk til Fot, ther på fölgde Öfwerst-Lieutnanten Stiernstråhl med 350 man Biörnborgs Dublerings Fotfolk. Näst honom gingo Öfwerst-Lieutnanten Tunderfelt och Major Skog med 450 man af Carelska wärfda manskapet til Fot, och sidst Lieutnanten Winter med 112 man af Öfwerst Lientnanten Stralborns Battaillon. Thesse 1200 man blefwo emellan Fiendens twänne Sk ntzar öfwersatte, och under öfwerfarten af 2 Galleyer, som Fienden lät gå af och til på strömen med 4 Stycken besatte, hårdt anfächtade. Doch halp GUD them underligen fram, hwarpå the strax med stor frimodighet och manlighet Fienden angrepo, som på andra sidan stod, och warit efter Fångarnes utsago 6000 man stark. Thetta Fächtandet warade i tre fierdedels timar uti en jämn Eld och Salva, in til thess wåre, som doch med Krut wäl woro försedde, ey mehra än ett skott öfrigt i Musqueten besparde, grepo til Wäriorne, och med them genom GUDZ nåd Fienden på flychten drefwo, och oss en wacker Seger förwärfwade. Af wåra äro 76 döde, och 298 sårade, men Fienden har måst 500 döda på platzen lemna, förutan sårade, och som en öfwerkommen Bonde berättar, skal Generalen Obraxin i thenna Träffning blifwit dödskuten. Wåre, som på thenna sidan woro, wijste ock en stor begärlighet Fienden at anfalla, men kunde för Strömen skul ey ther til komma. {{Titel|Aº 1708. Nº 40<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 6 Octobris.}}<div style="text-align: center;">Utur Preüssen den 13 Septembris</div> Mau har säkre tidender öfwer Graudentz, at General Major Smigelsky har slagit den Ribinskiske Öfwersten Garboviesky, och frälsat ifrån honom thet manskapet, som han näst tilförende utaf then Swänska Öfwersten Züllicks Regemente wid Posen hade bortsnappat. {{Titel|Aº 1708. Nº 41<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 13 Octobris.}}<div style="text-align: center;">Utur General Majoren och Landzhöfdingen Lybeckers Fält-Läger wid Pronsmoisko i Ingermanland den 17 Septembris</div> Sedan man efter then sidst berättade lycklige öfwergången öfwer strömen och fiendens förjagande hinte så en del af Rytteriet öfwer, och märckte at Fienden förfor med brännande i Landet på Höst-åkrarne och Hofwen ther något förråd war, hwar med han sökte alt underhållet at förderfwa, tog Herr General Majoren sielf samma del Rytterie med sig, och bemödde sig på thet högsta och skyndsamesta sådant at förekomma, tagandes wägen åt Duderhof, hwarest Fienden alltid tilförende och jämwäl nu, förspordes hafwa ett stort förrådshus, såsom på en ort mitt i Landet, och för thes Rytterie bäst belägen, och kom han bemälte Hoff den 5 hujus på en mijl när, wid ett Hoff Carhila benämt, ther wägen igenom en mächta diup och swår trängsel af nästan halfannan mijl på en ö en äng och ther hos liggiande åkerfält utlop. På thenna Slätten hade Fienden satt sig med Rytteriet tagandes några tunna Buskar långs åt ett dijke såsom en betäckning för sig, igenom hwilka han på thes skiltwachtz angifwande om the wåras ankomst begynte draga sig up, doch lemnade så mycket tid under twifwelsmålet hwad han wille giöra, at något mehr än 2 Compagnier af Öfwerste Hastfers Dragone Regemente, som war i förtrouppen och för hwilket General Majoren sielf red i fölie af Öfwerstarne Georg Hastfer och Armfelt samt Majoren Skog, hiute i största hast bringa sig utur then swåra trängslen, på hwilka then första Fiendens troupp af thes högra Flygel, 50 man ungefä stark, gaf i antogandet en Salva på 20 steg, hwilken the wåra utan rörelse uthöllo, men strax efter befalning med wärjan i handen och utan at giöra ett skott, rände in i fiendens hop, och twungo them at draga sig tilbaka, tagandes sedan Öfwerste Hastfer Fiendens wänstra Flygel föe sig med 2 andra Compagnier, som tå efter handen hinte framkomma, och genom the i hastighet nedkastade gärdslegårdar, bak om hwilka Fienden stod och sköt åt the wåra på sidan, trängde in, och samma Flygel aldeles i oordning brachte, så at then ey widare kunde komma til någon rätt Salva, ehuruwäl the åtskillige gånger sökte at sättia sig igen. Men som them ther til ingen tid lemnades, blefwo the förfölgde och jagade in uti ett morast, hwarest tbe temmeligen måste sättia håret til, och en del sig frälsa til fot, sedan the förlåtit theras Hästar. Af the wåra är allenast en Dragon ihiälskuten, och 5 sargade, men 12 Hästar skadde, och en ihiälskuten. Af Fienden har man 46 döda på Fältet räknat, utom them, som här och ther uti Morastet och skogen äro nedergiorde, samt 90 af Fiendens hästar uptagne, så och 10 Fångar, hwilke berätta, at samme Fiendens utskott bestått af 600 man under en Tysk Öfwerst-Lieutnaut Mansteins anförande, och warit utsänt at gifwa acht på wårt togande, samt tänckt tilfoga the wåra något nederlag uti förbemälte nästan obrukelige wäg och trängsel. Man lät the fångne beskåda them, som på Fältet lågo slagne- och igenkände ibland the döda en Öfwerst-Lieutnant för Cossaquerne, en Capitein, 3 Lieutnanter och en Cornet af theras Dragoner. Wårt Rytterie blef ther ett dygn stillastående at hwila Hästarne, hwilke mycket af thet swåra togandet woro trötte, i medler tid förspordes, at Fienden icke allenast upbränt ofwannämde stora Förrådshus i Dudeehof, utan jämwäl Schoritz, Pulkala och Hatzina Hofwen, som efter Böndernas enhällelige berättelse woro fylte med en ansenlig myckenhet af spanmåhl och miöl, och emedan således hela then kanten stod under Fiendens förödande, och man såg ther intet mehr wara til giöra, wändes togandet tilbaka emot Fotfolket til at sökia en annan wäg then man kunde giöra sig nyttig, och upsökia thet som war behållit på wänstra handen in åt landet, och therifrån afwäria Fiendens häriande. Man wände sig altså til Slavanka, hwarest Fotfolket dagen efter sig med Rytteriet sammanfogade, och äro sedermera komne til thenna orten, som är på stranden mitt mot Rettusari, hafwandes emellan samma öö och oss liggande Fiendens Flotta och Skantzen Cron-Slott. I förgår fingo wij til fånga rn Lieutnant och en Skrifware under Ryska Flottan, hwilke af Vice-Admiralen Creüs warit sände til Landz af skaffa förfriskning. Thesse weta säya, at General Admiralen Opraxin hade sielf warit tilstädes uti träfningen wid Nevaströmen, och at Hästen blifwit honom undanskuten: At Brigadieren Monasteriof, samt en Öfwerste och en Öfwerst-Lieutnant blifwit slagne, och 700 man gemene: At bägge Brigantinerne, som af wåra Stycken blifwit träffade, åro förderfwade och obrukelige wordne, af hwilka hwarthera hade warit med 80 man besätte, som mästedeles äro döde eller sargade, så at knappast 20 man kommit ther ifrån: at the 9 Brigantinerne, som wist sig uppe wid Tussina under wår öfwergång, hade haft befalning af Opraxin at tillika läggia sig neder i strömen, men at Schoutbynachten, som öfwer them haft befälet, hade sig enskyllat, och sagt sig sådant ey töra utan skriftelig befalning, hwar til ingen tid tå mer war. Af thesse Fångar har man ock om tilståndet på Rettusari och then Fientlige Flottan fått god underrättelse. {{Titel|Aº 1708. Nº 42<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 20 Octobris.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Koporje}}<br>{{wikipedialänk|Slaget vid Malatitze}}<br>{{wikipedialänk|Slaget vid Rajovka}}}}<div style="text-align: center;">Wiborg der 6 Octobris</div> Ifrån Krigsmachten har man nu på någon tid ey någre tidender haft, men i går ankom siöledes en Capitein af the wåre, som wid Nevaströmen blifwit sargad. Han berättar, at sedan han redan warit om Bord på Skeppet, hwarmed han hijtkom, woro tidender komne, at en Träffning emellan Herr General Majoren och Fienden förelupit wid Caporie. Wåre hafwa alenast beståt af Rytterie och Dragoner, men Fienden skal hafwa warit 2 Regementer til Häst, och 4 Regementer til Fot. Fiendens Rytterie berättas wid första Träffningen hafwa dragit sig tilbaka, lemnandes Fotfolcket i sticket, hwliket at angripa, Hr. General Majoren låtit Dragonerne sittia af, och til fot anfalla Fienden, hwilken jemwäl af wårt Rytterie blifwit i sidorne så ansatt, at at the måst rymma Fältet, och skola af wåra blifwit förfölgde alt in til Grafwarne wid Caporie. <div style="text-align: center;">Stockholm den 20 Octobris</div> Så mycket man af the ifrån Riga öfwersände tidenderne förmärker, skola åtskillige Träffningar emellan Hans May:t och Fienden wara förelupne, och alltid med Fiendens nederlag. Zaren sielf skal den 31 Augusti med en del af sin Krigsmacht hafwa anfallit 5 Swänska Regemeuter, som stått för sig sielfwa wid ett Morast, men blifwit af them så bemött, at 3500 Ryske skola blifwit på platzen, förutan the sargade, som skattades för mycket flera. Af the wåra skal Öfwersten Rosenstierna och någre andre Officerare wara blefne. Den 10 September skal Generalen Baur med några 1000 Ryttare hafwa infallit uti wåre Tyska Dragoners Tross, men thet skal ey bättre för honom wara aflupit, än at hälften af hans Folk blifwit körde i ett kärr, hwarest the på alle sidor warit omringade och nederskutne, och måst lemna en ansenlig myckenhet Hästar wåre Dragoner til del. Den 19 Septembris skal Hans May:t under togandet hafwa en half mijl ifrån Ryska gräntzen råkat på en stor del af Fiendens Krigsmacht, och med några fåå Regementer gått på them löst, drifwit them på flychten, och förfölgt them ett par mijl in i Ryssland. I thenne Träffningen skal Hästen wara Hans May:t undanskuten. {{Titel|Aº 1708. Nº 43<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 27 Octobris.}}<div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fält-Lägret Malezice den 1 Septembris</div> Thet berättas ifrån andra sidan om Sossa Älfwen, at Adelen med några 1000 Bönder hafwer sig sammansatt, hwilke hafwa Skogarne förhuggit, och sålunda twingat Ryssarne at gå tilbaka, sedan the in emot 1000 Wagnar lemnat i sticket. Zaren har ock någre gånger dragit sig öfwer samma Älf, och åter hijt tilbaka, alt efter som han förnummit the Swänska sig hafwa wändt eller giort någon rörelse, til thess han omsider stadnat uti thess förra Läger wid Dobra, en mijl härifrån, ther han efter wanligheten sig förskantzar, och hela machten sammandrager. Therifrån har han i förgår, den 30 Augusti, utsändt 3000 Dragoner til at om natten öfwerfalla General Majoren Roos, som med Öst-Götherne til Häst, och 2 Regementer til Fot 2 mijl ifrån samma ort kom at stå. Men som bemälte General några timar förut om thetta anslaget af en Öfwerlöpare blef warnad, stod han färdig, när the uti gryningen ankomme, them at emottaga. När theras anförare, som på Swänska ropade sig hafwa Swänskt Folk, med en kula af skiltwachten blef hälsat, wände Ryssarne i hastighet om, och blefwo af Rytteriet en mijl förfölgde, utan at the nogonstädes torde fatta stånd. Samma dag ryckte General Major Roos en mijhl nårmare til theras läger, hafwande hoos sig b:te Östgöther til häst under Öfwersten Rosenstierna, och til foot sitt Regemente Wärmlänningar, Öfwerste Buchwalds Smålänningar, Öfwersten Gref-Casper Sperlings Wästgöthar, och Wästerbotningarne under Öfwerst-Lieutnanten Fock, och satte sig en half mijhl ifrån thetta lägret på höger, wid ett pass, hwarföre och fienden til at förbättra thet, som förra dagen war skedt, kom i går morgon tilbaka med 9000 man til foot, och 4000 Dragoner, alle utwalt folk af hela Ryska K igsmachten, anförde af Generalerne Gallizin, Phlug och Böhme, hwaraf Dragonerne en mijhl närmare åth Sossa gått öfwer passet, men footfolket på andra ställeu närmare åt General Major Rooses läger. På andra sidan om passet har Mentzicof stadnat med starkare Troupper til at thessa undsättia, så at hela machten skattades til 30000 Man. The Swänske Regementerne hade imedlertid at flytt sina stånd ett stycke ifrån passet, och satt sig på en bequämare ort, hwilket Öfwerste Buchwald äfwen war begrepen at giöra, tå thet Ryske fotfolket under hielp af en tiock dimma war öfwerkommit, och sedan wachten skutit lösen, i fult språng och i god ordning, honom anföll. Han wände sig i hastighet emot fienden, och så behiertat honom undgick, at Ryssarne något måste wika tilbaka. Och huruwäl han sedan på alle sidor blef kringränd, så wärjde han sig dock så länge, til thes Wästgötharne först kommo honom til hielp, tå Ryssarne åter måste wika. Men som både Öfwerstarne med flera Regementz Officerare blefwo sårade, och fienden med friskt folck blef förstärkt, som och nu med hela machten påtrångde, såg thet illa ut, til thess the öfrige regementerne ankommo, tå the andre fingo luft, och man åter begynte drifwa Fienden tibaka. I thet Öfwersten Rosenstierna wille gå Fienden i sidan, blef ey allenast han död skuten, utan och the Fieutlige Dragonerne, them man förr i töknen ey blifwit warse, kommo Östgötarna i ryggen, hwar af 3 Standarer blefwo skingrade, Men Öfwerst Lieut. Skytte giorde strax med the öfrige 8 standarer höger om, och med Wärjan i näfwen Dragonerne så tappert angrep, at han them i första Tråffningen öfwerända kastade, och sedan en half mijl utan uphörande hängde i ryggen, nedergörande alla som han uphinna kunde. Han hade knapt wänt om til at undsättia Fotfolket, förr än Öfwersten Grefwe Torstenson, som ståt half mijl längre tilbaka med thet Nylandska Regementet til häst, råkade the flyktige, tå the blefwo jagade i Moraset, ther störste delen förlupo theras hästar, och sprungo öfwer til fot. Han har 350 låtit uptaga, och många af fienden nedskutit. I medlertid hade thet Swänska fotfolket haft then lyckan at drifwa thet fientliga in til Moraset tilbaka, så at en del ther af begynte draga sig öfwer, tå Öfwersten Hielm med sine Dragoner ifrån andra lägret kom ther til, och lät strax Dragonerne sittia af och gå them emot i Moraset som ther sig något krökte. Ryssarne blefwo ther af twnngne at gå tilbaka, och i thet the wid brädden begynte sättia sig uti en fyrkant, kom Öfwerste Sigerot ifrån Hans May:tz läger med Dahl-Regementet på andra sidan, och gaf them starka salwor, hwaraf Ryssarne som på 3 sidor blefwo beängstigade, måste in uti moraset, och blefwo med jämna skott beledsagade så långt man them fölia kunde. Hwar sökte tå sin wäg, en del förstucko sig uti buskarne, andre förströdde sig uti kärret, ther thet war slätare, hwarest månge under armarna suto fast och sedan dimban begynte förswinna, blefwo nedskutne. The som på andra sidan stodo, torde ey komma the sina til hielp, utan drogo sig jämwäl af, sedan the sågo ifrån alle orter flera Swänska Regementer komma antogande. Thet synes, som hade Ryssarna warit föranlåtne til thetta anslaget therutaf, at the försport Hans May:t för bättre underhåld skull hafwa fördelt Regementerne, och ey hållit hela Krigsmachten tilsamman, hwilken doch alltid warit så förlagd, at then ene delen kunde then andra på all händelse snart komma til hielp. På wahlplatzen äro 900 döde Ryssar sammansläpade, hwaribland månge förnäme, som man af kläderna kunde förmärkia, äro fundne. Uti Moraset skal dock ett större antal ligga, them man ey gort sig möda at utdraga, förutan the som af Rytteriet äro nedergiorde. Huru många sårade äro, har man ännu ey kunnat förnimma. Af the Swänska åre 261 döde, och 750 sårade^. <div style="text-align: center;">Kongl. Swänska Fält-Lägret wid Ryska gräntzen in emot Smolensko den 11 Septembris</div> Sedan Zaren såg, at thess anslag wid Malezice misslyckades, har han samma dag gått utur thess fasta Läger wid Dobra med 6000 man tilbaka, the öfrige hafwa honom ther på fölgt, så at när Hans May:t den 4 hujus kom ther före med hela Krigsmachten, funnos ther ey mehra quar än någre 1000 Dragoner, som ock strax drogo sig af. Hans May:t har alt sedan fölgt Fienden på hälarne, ntan at ännu hafwa kunnat bringa honom til stånd. Den 8 hujus wille 7000 Ryske Dragoner, Cossaquer och Calwucker anfalla Trossen på wår wänstra Flygel, men blefwo först af Öfwerste Albendils, och sedan af Öfwerste Hielms Dragoner så körde i klämman, at the måste löpa in uti ett Morast, ther 250 Ryssar, och 500 af thet andra sludret blefwo nedgiorde, och någre 1000 Hästar tagne. Man har skänkt Lifwet åt en Öfwetst-Lieutnant, en Major och 2 Capiteiner. General Majoren Bauer, som thesse skulle undsättia, har ther uppå dragit sig längre på sidan. Af the Swänske äro ey flere blefne, än en Cornet och 22 gemene, förutan någre och 40 sårade. I går på hitresan blef man åter warse på wår wänstra hand Fientlige Troupper, tå Hans May:t med Östgötharne til Häst, som närmast woro, gick på them löst, hwilke uti 100 Squadroner bakom en Skog stodo upstälte, slog och jagade them på flychten: flere Regementer skyndade sig uti fnlt galop ther til, hwar med man Fienden en half mijl förfölgde. Man har några 100 nedergiort, som man uphinna kunnat, the öfrige skyndade sig öfwer theras gräntz, och satte Elden i alla Byar ther the framforo. Thet är altså liten förhopning at få them fast, så framt man thet Ryska Fotfolket til äfwentyrs ey torde kunna upjaga. Man har på thenna jagten, som ifrån middagen til aftonen warade, förlorat 15 gemena, och fått 30 sårade. Af Officerare äro blefne General Adjutanterne Thuro Hård och Rosenstierna, samt Major Lind, som anförde för-Troupperne, och Major Hastfer sårad. {{Titel|Aº 1708. Nº 44<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 3 Novembris.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Lesna}}}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 10 Octobris</div> Generalen Grefwe Leyonhufwud war wid Sklow gången öfwer Nieperströmen, och togade åt Propoisk tagandes äfwenwäl wägen åt Ukraine, hwilken then Ryske Generalen Baur, som stått 10 mijl ifrån Mohilow, på hälarne fölgde. Här är i thesse dagar kommit ett rychte, at thesse twänne Generaler skulle den 29 Septembris hafwa råkat med hwarannan i en träffning, om hwilkens utgång thet åtskilligt talas, säyandes somlige at Ryssarne skulle haft öfwerhand, men andre föregifwa, at någre Regementer ifrån Hans May:tz af Swerige Krigsmacht skulle hafwa kommit ther til på andra sidan, så at the fått Ryssarne emellan sig, och således på them giort en stor Slachtning. Man måste på alt thetta förwänta rätta wissheten. På thenne sidan om Nieperströmen ströfwa ännu Ryske Partier omkring, emedan Landet står öpet, men såsom det förliudes, at någre 1000 man Swänska ersätnings-Troupper komma ifrån Riga under General Majoren Skyttes anförande, ärnande sig til Hufwud-Armeen, så hoppas man, at the förras ströfwerier therigenom lärer blifwa hämmat. <div style="text-align: center;">Utur Prenssen den 14 Octobris</div> Här äro Bref utur then Kongl. Swänska Krigsmachten på andra sidan om Dniperströmen, at togandet fortsättes åt Ukraine, och at Cossaquerne föra Matwaror i stor myckenhet them Swänskom tilhanda. The skola ock til 40000 man starke hafwa tilbudit at träda på Konungens af Swerige sida, så framt the kunna förwissa sig om Hans May:tz hielp och Beskydd, til theras frihets förswar. {{Titel|Aº 1708. Nº 45<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 10 Novembris.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 16 Octobris</div> Ryska Partier fortfara alt framgient här i Landet med grufweligit häriande brännande ock ströfwande hwilket the i synnerhet för några dagar sedan uppå Staden Witepski föröfwat, then the berättas hafwa i Aska lagt och thess Inwåhnare samptl. til Muschaw bortföra låtit. <div style="text-align: center;">Utur Preussen den 18 Octobris</div> Sedan Öfwersten Marskalk med sitt Regemente ifrån Graudentz upbrutit har Öfwersten Müller låtit den 9 hujus sitt Folk passera öfwer Skiepsbryggan, men såsom bemälte Brygga på twå ställen gådt sönder har then dagen intet mehra än 6 Compagnier blifwit öfwerförde rästen af Regementet har föliande dagen först kommit at gå öfwer, då ock Öfwersten för thet Polniska Fotguardiet Gref Tarlo ock General Majoren Crassow med theras underhafwande Troupper them förra straxt påfölgt. Söndagen theruppå som war den 11 hujus har Gref Wellin med thet Polniske Cavallerie Regementet, Öfwersten Zülich med the Fransöske Dragonerne, thet Pommerske Regementet och omsider Artolleriet samma Skiepsbrygga lyckeligen passerat. Desse Troupper beståendes af utwalt och wähl munterat Manskap lärer wid Tycozin stöta tilsammans med the ther warande Kougl. Drabanter tå the tilsammans ett antal läre giöra af 10000 man. <div style="text-align: center;">Stockholm den 10 Novembris</div> General Majoren Lybecker har för brist skul på underhåld, sedan han tridie gången Ryssarne wid Caporie tappert slagit, blifwit förorsakat at låta Krigsmachten på Flottan föras ifrån Ingermanland tilbaka åt Wiborg igen. {{Titel|Aº 1708. Nº 46<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 17 Novembris.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 23 Octobris</div> Ännu har man hwarken ifrån then Kongl. Swänska Krigsmachten, eller ifrån Generalen Grefwe Leyonhufwud några bref haft, men ifrån Mohilow berättas om then nyligen omtalte Träffningen emellan bemelte G neral och Ryssarne föliande omständigheter, nembl. at sedan the Swänske woro wid Schlow gångne öfwer Dnieperströmen, och fortsatte theras togande til Hans May:t af Swerige, hafwa Ryssarne under General Majoren Bauer hängt efter them, och dageligen angripit eftertroupperne, men blifwit altid med hugg afwiste. Omsider när the wid Lesna warit i wärket begrepne at draga sig fram wid ett Morast skola Ryssarne med hela machten hafwa gått på them löst, hwaraf en Träffning är begynt, som warat i 2 dagar, men the Swänske hafwa omsider drifwit Ryssarne til rygga, och satt theras togande fort åt Sossa strömen, och widare til Hufwud-Krigsmachten. Huru månge af the Swänska äro här wid blefne, kan man ingalunda weta, ehuruwäl Ryssarne, som ännu kunna ther om utsprida hwad them behagar, föregifwa förlusten wara af 3000 man, samt några Marquetenter wagnar. Men på Ryska sidan tilstå the sielfwe, at theras bästa Folk är slagit med månge förnäme Officerare, och ibland them General Major Bauer, hwilken blifwit skuteu med en Kula in igenom munnen, och ut genom nacken, hwar af han efter somliges berättelse skal wara död på platzen, men efter andras förd åt Czausi, och ther afleden, och altså fått en annan ändalycht, än til äfwentyrs om han råkat i the Swänskas händer. Man kan af alt thetta ännu, och innan the Swänskas berättelse kommer, intet widare döma, än at Generalen Grefwe Leyonhufwud har med sin Krigsmacht lyckeligen slagit sig igenom Fienden med thennas ansenlige förlust, och endoch Ryssarne föregifwa, at the Swänske jemwäl mycket lidit, så märker man likwäl, at thet måste wara olika mindre, än the utsprida, emedan i berättelserne, som ifrån then sidan kommit, så stor åtskillnad finnes, i ty at thet i förstone hete at Generalen Grefwe Leyonhufwud hade förlorat alt Fotfolket, och alenast med Rytteriet slagit sig igenom, men sedan sades, at han hade 8000 man behåldne, och nu sidst gifwer man honom 11000 man igen, samt hela Artolleriet, så at han wid slutet efter all liknelse lärer med måttelig förlust en wacker Seger hafwa erhållit. <div style="text-align: center;">Utur Preussen den 25 Octobris</div> Then Historie som för några dagar sedan Kringspriddes om Hans May:tz af Swerige storm på thet Ryska Lägret, förswinner aldeles, äfwen som ock Generalen Grefwe Leyonhufwudz Nederlag. Om thenne sednare förmäla Brefwen ifrån Dnieperströmen, at han med 11000 man och hela Artolleriet eftdr Träffningen har fortsat sitt togande, hwilket man tager för ett tecken, at han erhållit en wacker Seger, hälst thet ock skrifwes, at Ryssarne förlorat theras bäste Folk, samt General Majoren Bauer och flere förnäme Officerare. {{Titel|Aº 1708. Nº 47<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 24 Novembris.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 1 Novembris</div> För General Fältmarskalken Scheremethoff har thet så illa lyckatz at då han ämnade sig åt Ukraine derest at tilfoga Hans May:t Konungen af Swerige en ansenlig skada, har han oförmodeligen råkat i then Swänska Krigsmachtens händer, hwarest han med thess underhafwande Troupper så ohöfligt blifwit handterat, at han til widare Desseiners utförande lärer wara incapable. I öftigit wil thet förliudas at Hans Kongl. May:t med stormånde hand intagit en uti Ukraine belägen Stad wid namn Michlen ehwad motstånd som then theruti liggiande Guarnisonen ock har kunnat giöra. <div style="text-align: center;">Berlin den 11 Novemb:</div> Om det är wist som med the sednare brefwen berättades nemligen at Schermethoff med then Ryske Armeen skulle fallit uti Gref Leyonhufwuds händer och dher blifwit i grund nedgiord, hwilket skal wara skiedt sedan Actionen wid Mohilou förelupit, så är dags klart, hwad Ryssarne om thet förra slaget uthspridt, måste wara osant, emedan ther man til theras tidningar skulle tro sättia Leyonhufwuds Armee intet wore mäcktig at drabba med, och uedgiöra, Schermetoffs folck. {{Titel|Aº 1708. Nº 48<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 1 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Mohilow den 14 Qctobris</div> Sedan Generalen Grefwe Leyonhufwud war gången öfwer Nieperströmen, och hade fortsat sitt togande på fyra mijlhär ifrån, gick Zaren sielf, hwars upsåt war at ingalunda låta Generalen Leyonhufwud sammanfoga sig med Konungen i Swerige, med Mentzicof och Generalen Goltz på then ena sidan wid sin gräntz igenom Horki, och Generalen Bauer på then andra sidan, til at afskära wägen för the Swänske. Hela Ryska machten war in emot 100000 man, och then Swänska alenast 10000. Then första träfningen skedde wid Bielika och Dolimek den 28 septembris, hwarest 1500 Muskowiter blefwo på platzen, Men af the Swänska alenast några fåå, och skola thesse tå wäl hafwa erhållit en fulkomlig seger, om icke Zaren med sin närwarelse hade upmuntrat sitt folk, och stämt theras rymmande ther med, at han gifwit Cossaqwerne och Calmuckerne, hwilka han til then ändan med flit stält bakom Krigsmakten, lof ock befalning at nedhugga alla them som wille rymma, ja utan at jemwäl skona hans egen person, i fall honom skulle then olyckan hända at fälla modet. På thetta sättet blefwo en stor hoop Muscowiter nedhugne, och en del theraf af Zaren sielf, hwar med han sitt folk skrämde til at fächta. När Generalen Leijonhufwud förmärckte, at fienden som war tilbaka drefwen och bracht i oordning, begynte åter at samla sig, hölt han rådligit at fortsåttia sitt togande. Men han blef af sin wägwisare förd på en galen wäg, och råkade dels uti morast, dels uti ställen, hwarest fienden hade skogen tgenfält, så at hwarken kunde komma fram, eller upställa sig för trängslen skul. Sålunda blef han emellan Lesna och Raibovitz af Ryssarne på alla sider omränd hwilka och hade gott rum at ställa theras Stycken, och med them göra skada. Man fächtade ther tappert på både sidor. The Swänske förswarade sig som Leijon alt in til aftonen, men af myckenheten öfwermannade blefwo omsider förskingrade, och trossen borttagen. Förutan then Fientlige myckenheten hade the Swänske jämwäl Sniö och urwäder emot sig. När the af footfolket, som woro sände til at uphugga brottarne i skogen, sågo at Krigsmachten begynte sig söndra, sökte the at frälsa sig, huru the kunde. Af them äro en stor hoop gångne här igenom utan gewår, efter the warit obewäpnade satte til arbetet. Ryssarne drogo sig en liten mijl tilbaka ifrån wahlplatzen, och General Leijonhufwud drog sig om natten utur trängslen med Rytteriet, fortsättiande sitt togande. Af Footfolket är jämwäl en god deel undansluppit, och äro öfwer 3&nbsp;000 man theraf gångne härigenom, seendes man dageligen ännu flera komma. General Majoren Stakelberg, som i för stone sades wara slagen, är thet intet, ey heller fången. Af the Swänskas Stycken äro alenast 5 förlorade. På Ryska sidan är General Bauer skuten i munnen, Prinssen af Darmstat i armen, och säyes in emot 30000 Ryssar i thenna Träffning wara omkomne, ehuruwäl theras medhållare förringa antalet. Mentzicof som blifwit beordrat at fölia efter Generalen Leyonhufwud, giorde sig sielf ey synnerlig hast, utan skickade General Werden förut, hwilken i stället för at slå the Swänska blef sielf af them slagen efter thesse i wägen fått undsätning til sig. Man wäntar ännu widare omständigheter af thessa tidender. The twå Regementer Przeobrosinski och Siemowski, som säyes beståt af 10000 man, och warit kiärnan af Zarens folk, skola aldeles wara omkomne, och skal Zaren den 3 octobris wara ifrån Krigsmachten til Muskow afrest. P. S. Nu förnimmer man, at thet är Felt-Marskalken Grefwe Rensköld, som stött med 8000 Dragoner til Generalen Leijonhufwud, och at the icke alenast slagit Ryssarne, utan tagit igen alt hwad i then förra Träfning blifwit förlorat. <div style="text-align: center;">Utur Littoven den 5 Novembris</div> Nu sedermera äro twänne Ryttare af then Lifländske Adelsfanan här igenom reste åt Riga, hwilka i Träffningen blifwit tillika med Capitain Lieutnanten Seijer tilfånga tagne, och sedan de i 5 dagar warit hoos Ryssarne, kommit at rymma. Thesse weta berätta, at Öfwersten Rose blifwit illa sårat och fången, och at Zaren låtit gifwa honom hans borttagne penninge pung, jämte hästar, rustning och wäria tilbaka igen: At General Adjutanterne Sinkler, Lode och Knorring skola jämwäl wara fångne: At på Ryssarnes sida skal General Majoren Bauer wara dödeligen sargat igenom munnen, så at tungan skal hänga ute, Generalen Flug död, och Mentzicof skuten igenom hufwudet: At Zaren skal dagen efter slaget wara afrest i största hast åt Smolensko, och mente man, at han hade så skyndat sig, efter han i thet samma fått tidender om thet andra slaget wid Sossa-strömen, och trott at Hans May:t Konungen af Swerige skulle sielf warit ther med. {{Titel|Aº 1708. Nº 49<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 8 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Tycozin den 5 Novembris</div> Man hade i förstone ment, at General-Major Stakelberg skulle wara antingen ihielskuten, eller sårad til fånga tagen, men thet befinnes wara utan grund. Af the Swänska Volosgerne äro månge til fånga tagne, hwaribland ock Ryttmästaren Blode, doch hafwa sig af them månge frälst. Af Styckerne skola 8 wara förlorade, hwilke dock af the Swänska sielfwa blifwit förnaglade, samt Wagnar Trossen och Laweterne förbrände. På Ryssarnes sida är General Bauer skuten genom munnen, doch ey dödeligen, så at han alenast lärer blifwa snemynter, Försten af Darmstat är skuten igenom handen, på hwilken knogarne blifwit aldeles sönderkrossade. Om the öfrige slagne och sårade berättas åtskilligt. Somlige räkna them til 30000 man, men andre förminska thet antalet. Mentzicof har blifwit af Zaren beordrat, at then föliande dagen sättia efier Generalen Leyonhufwud, men han hade i några daga hwilat wid [..], och i medlertid utskickat General von Verden, hwilken efter inkommen berättelse skal wara af the Swänska borttagen, i thet at Feltmarskalken Grefwe Rhensköld kommit them til hielp, dock wet man thetta sedermera ey för wisso. <div style="text-align: center;">Nederland den 24 Novembr is</div> Then Ryska Ambassadeuren i Hag har låtit Trycka och utgifwa en widlöftig och faslig berättelse på Fransösiska om Zarens dråpeliga seger öfwer then Swänska Krigsmachten under Generalen Grefwe Leyonhufwud, men emedan then samma uti sina omständigheter bär som kännemärke af osanning med sig, och man nu är wan wid theras manner, man sig och påminner, at the äfwen slika för någon tid sedan låto utaf både om Slaget wid Holofzin och sedermera om Träffningen med General-Majoren Rose den 31 Augusti, då hela werden wet, at the bägge gångorne med hugg och skam bortlupo, så har man på theras berättelse widare intet anseende. {{Titel|Aº 1708. Nº 50<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 15 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Dantzig den 25 Novembris</div> Man har här tidender ifrån Dnieperströmen, at Hans May:t af Swerige skal den 3 hujus hafwa angripit Zareu uti thess Förskantzning emellan Horki och Smolensko, och hela hans Krigsmacht i grund skutit, hwar wid Zaren skal wara sårad undkommen, men Mentzicof och alle Generalerne til fånga tagne, men man wäntar ännu therom ytterligare bekräftelse. {{Titel|Aº 1708. Nº 51<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 22 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 25 Novembris</div> Emellan Polotsk och Drüyen har Majoren Igelström omringat 300 Calmucker, och them alle nedergiort, tillika med någre Borgare utur Polotsk, hwilke jämte the andra warit ut på ströfning. <div style="text-align: center;">Utur Preüssen den 29 Novembris</div> Thet nyligen utspridde rychtet om Träffningen emellan Hans May:t af Swerige och Zaren hörer man ey widare af, och kan man ifrån then sidan inge säkre tidender hafwa, så länge alle passen af Ryssarne innehafwas. {{Titel|Aº 1708. Nº 52<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 29 Decembris.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 30 Novembris</div> Then Ryske besätningen i Büchaw har undergrafwit alle Fästningswärken omkring be:te orten, och wäntade alenast på then sidsta befalningen ifrån Zaren til at låta altsamman upflyga i wädret. Öfwer Nieperströmeu komma som oftast Ryske Partier hwilka gå alt in åt Berezina til at hämta kunskap, om någre Swänske ersätnings Troupper skulle sig til äfwentyrs ärna til Krigsmachten. <div style="text-align: center;">Utur Preüssen den 5 Decembris</div> Woiwoden af Kiow Potocky har tillika med Generalen Smigelsky nyligen på andre sidan om Weichseln warit i en Träffning med Ribinsky, uti hwilken thensednares Troupper blifwit tappert til rygga slagne; men i thet at Potockys Folk hade begifwit sig til at plundra Lägret, och Smigelskys wille theruti hafwa theras del, föllo the hwarannan i håret, hwaraf Ribinskys Trouyper lockades tilbaka, och anföllo them bägge å nyo, så at Potocky med stor möda undslap, men en stor del af hans Folk blef nedergiort eller illa sårad. Thet samma hände och Smigelsky hwilken sielf skal wara tämmeligen sårad. <div style="text-align: center;">Nederland den 15 Decembris</div> Then Ryske Ambassadeuren i Hag har låtit utgå en ny ifrån Muschow undfången berättelse om Slaget med Generalen Grefwen Leyonhufwud, uti hwilken Zarens förmente Seger mächta förringas. {{Titel|Aº 1709. Nº 2<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 12 Januarij.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 14 Decembris</div> Öfwer Kiow är wiss bekräftelse inlupen om then Cossaquiske Felt-Herren Mazeppas öfwergång til Konungen i Swerige, men omständigheterne theraf berättas åtskilligt; Somlige föregifwa, at Cossaquerne skola blifwit förtretade öfwer Mazeppa för thet, at han låtit taga af daga en förnäm Krigsbetiene ibland them, och at han til at frälsa sitt Lijf hade med någre Öfwerstar och något wärfwat Manskap begifwit sig öfwer til Konungen i Swerige, sedan han lemnat sin wisteort Baturin wäl besätt, men at hela then öfrige Cossaquiske hopen hade blifwit quar på then Muskowitiske sidan. Andra säya, at hela Cossaqniske Krigsmachten tillika med theras Fält-Herre Mazeppa har gifwit sig under the Swänska; Ther äro ock the, som berätta, at han aleuast med 8000 Cossaquer och 5000 Czircasser har sig gifwit, och at han strax therefter til at wisa prof af sin redelighet, har anfallit en del af then Ryska Krigsmachten, och then samma en ansenlig förlust tilfogat, hwaruppå Ryssarne skola hafwa med storm intagit Baturin, och ther nedcrgiort alt hwad the för sig funnit, läggiandes sedan alt i aska, thet ock andra flera orter ther i negden skal wara wederfarit. <div style="text-align: center;">Utur Preüssen den 19 Decembris</div> Man har säkra tidender utur Ukraine, at Felt-Herren Mazeppa är med en ansenlig del af sina Cossaquer til Konungen i Swerige öfwergången, och at på hans anstiftande 40000 Tartare jemwäl lära i Ryssland infalla, i lika måtto, at the Astracaniske Uproriske hafwa i grund slagit then Ryske Generalen och Admiralen Peter Opaxin med thes hos sig hafwande Regementer, så at han måst frälsa sig undan til Casan. I Dantzig äro bref ifrån Muskow, hwilka medbringa, at man ther tilstår Ryssarne i Träffningen med then Swänska Generalen Grefwe Leyonhufwud olika mehr hafwa förlorat än the Swänska, och at bemälte General med en god del af sin Krigsmacht woro framkommen til sin Konung, hwilket man i Muskow för ett wist tekn uptogo at theras Krigsmacht ey woro i thet tilstånd, som the utsprida, emedan Kärnan af hela Zarens Armre til 60000 man stark ey hade förmått en så liten macht, som Generalen Leyonhufwud med sig hade, öfwerwinna. {{Titel|Aº 1709. Nº 3<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 19 Januarij.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Desna}}}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 21 Decembris</div> Nu kommer så wäl ifrån Mohilow som andre orter tidender, at en häftig Träffning skal wara före lupen i Ukraine emellan the Swänska och Ryska Krigsmachterne, hwar wid then sednare skal wara slagen. <div style="text-align: center;">Utur Preüssen den 30 Decembris</div> För 10 dadar seoan togade Woiwoden af Kiow Potocky oförmodat in i Ermland i upsåt at ther hämta Winterbröd för sitt nnderhafwnde Krigsfolk. Men ewedan Öfwersten Ekeblad, hwilken förer befälet i Elbingen, ey kunde honom sådant tillåta, althenstund samma Biskopsdöme är honom tilslagit til at therutur hämta underhåll för sitt Regemente, som ligger i Elbingen i Besätning, blef han förorsakat at utsända Öfwerst-Lientnanten Jäger med 700 man til at skaffa thesse gäster utur Landet, antingen thet tå kunde ske med godo eller ondo. Thct aflop med så gott maner, at the Swänske togo af Polackerne theras Gewähr, och wljste them så ut öfwer gräntzen, hwilket them högeligen har förtrutit. {{Titel|Aº 1709. Nº 4<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 26 Januarij.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 28 Decembris</div> Mazeppa hade skickat sin Systerson Woinorowsky såsom Fulmächtig af hela Landet til Zaren, at föreställa Landetz slätta tilstånd för the af Ryssarne föröfwade wåldsamheter skul, såsom ock til at begära, at Landet måtte wid sina frij- och rättigheter blifwa bibehållit. Zaren uptog thetta bodet mächta illa, lät taga Woynarowsky fast, och ärnade slå Hufwudet af honom. Men thenne fick igenom sina wänners tilhielp lägenhet at komma undan på flychten, och berätta sin Morbroder hwad honom händt war, och hwad man af Zaren hade at förwänta, hwaruppå Mazeppa strax beordrade sin underhafwande Krigsmacht at intaga och besättia alle angelägne pass och orter, och ey inlåta något Muskovitiskt Krigsfolk i Städerne, ntan them allestädes, hwar the them anträffa kunde, nederhugga: Han sielf begaf sig med the förnämsta befälhafwande öfwer Krigsmachten och 500 Hästar til Sceptacky til Hans May:t af Swerige, hwilken honom nådigt undfick, och försäkrade om sitt beskvdd. <div style="text-align: center;">Utur Stor-Pohlen dan 1 Januarij</div> För några dagar sedan kom ett starkt parti Qnartiander til Lissa, blefwo ther öfwer natten, och togade then föliande dagen åt Frawenstadt och Meseritz^. Ribinsky står 14 mijl andra sidan om Kalisch, och har skickat sine Regementer förut hijt neder åt, doch hoppas man, at Posniske och Kalisiske Woiwodskaperne lära utfinna något medel at thetta folket förnöya, utan at them med qwarter öfwer hela wintern försee. Starosten Gembichy är fängslig förd åt Posen, och hålles ther i starckt förwar, hwar til man ey wet orsaken. {{Titel|Aº 1709. Nº 5<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 2 Februarij.}}<div style="text-align: center;">Utur Stor-Pohlen dan 10 Januarij</div> Förleden Lördag kom thet sidst omrörde partiet af Quartianerne ifrån Frauenstadt tilbaka åt Lissa, och fortsatte samma dag theras togande åt Posenske sidan. {{Titel|Aº 1709. Nº 6<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 9 Februarij.}}<div style="text-align: center;">Utur Littauen den 10 Januarij</div> I Büchaw ligger ännu then Ryska Besätningen, och drifwer in starka pålagor, märkiandes man ey, at någon anstalt giordes til at toga ther ut. Eliest är emot then Ryska gräntzen på thenna sidan alt förhäriat och utödat, så at månge 100 menniskior af hunger och frost äeo omkomne. <div style="text-align: center;">Königsberg den 22 Januarij</div> Man hade i går bref ifrån Konungens i Pohlen Fält-Läger i thet Lublinske, hwilke medbrachte, at man ther hade fått fulkomlig bekräftelse om Konungens i Swerige Seger öfwer Ryssarne. Förutan thesse tidender war näst tilförende en Cossaq titkommen utur Ukraine, som hade wetat berätta åtskillige saker, i bland annat; at Generalen Grefwe Leyonhufwud, om hwilkens Träffning med Ryssarne så månge Historier blifwit kringspridde, hade lyckeligen med sin Krigsmacht kommit fram i Octobris månad til Hans M:tz af Swerige Läger i Ukraine, och hade saknat af sitt Folk 3000 man, men at af Ryssarne 25000 man blifwit slagne: at bemälte General sedermera blifwit utsänd med 10000 man Swänska och några 1000 Cossaquer til at frälsa en Cossaquisk Stad Hadziaz, som utaf en del af then Ryska Krigsmachtcn under Mentzicofs anförande warit belägrat; them hade bemälte General aldeles nederlagt, och i thet then gamle Scheremetof på erhållen kunskap om Generalen Leyonhufwuds upsåt wille med 6000 man ryckia Mcntzicof til undsätning, hade han i wägen blifwit af Feltmarskalken Grefwe Rhensköld afskuren, och alt hans Folk nederhuggit: At Muskowiterne ifrån then tiden, som Hans May:t af Swerige i förleden sommar gått ifrån Mohilow, hade i åtskillige Träffningar in emot 100000 man förlorat: At then Swänske Krigsmachten skulle toga ända til Muskow i 4 Linier, hwaraf then förste af Hans May:t af Swerige sielf, then andre af Felt-Marskalken Grefwe Rhensköld, then tredie af Generalen Grefwe Leyonhufwud, och then fierde af Mazeppa skulle anföras: At emellan the Swänske och Cossaquerne woro ett så gott förtroende, lika som woro the ett Folk med hwarannan: At wid thenne Cossaquens afresa hade Hans May:t af Swerige stått wid Hadziacz, Feltmarskalken Grefwe Rhensköld wid Przsluka, Generalen Grefwe Leyonhufwud wid Dolina Lipova, och Mazeppa wid Rumno: At Zaren tå dragit sina Troupper tilsamman, wid Pultimle, och stält sig, som wille han wåga en Träffning: At Baturin, Mazeppas Hufwud-Stad och wiste Ort, wore af Ryssarne aldeles lagd i aska, och 6000 Cossaquer, som ther legat i Besätning, in til sidste man nederhugne, hwilket med många flere grymhets exempel hade thet Cossaquiske Folkslaget otroligen förbittrat: At Hans May:t af Swerige hade fuller skickat några Troupper til at undsättia Baturin, men the hade kommit en half dag förseent. {{Titel|Aº 1709. Nº 7<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 16 Februarij.}}<div style="text-align: center;">Utur Konungens i Pohlen Fält-Läger Scemien i thet Lubliniske den 13 Januarij</div> HÄr är ankommen utur Ukraine en Adelsman wid namn Maniecky, hwilken har rest ifrån thet Kongl. Swönska Lägret den 2 Decembris. Thenne wet åtskillige saker berätta: At the Swänske aldrig äunn haft ymnigare Quarter, än them the i Ukraine haft: At then Muskowitiske Krigsmachten under Mentzicof, som warit gången til at borttaga en Stad Hadziacz, ther någre 1000 Cossaquer legat i besätning, hade blifwit af the Swänska under Generalen Grefwe Leyonhufwud slagen, och 20000 man blefne på platzeu, men the öfrige af Cossaquerne förfölgde: At Scherementhof, som welat komma Mentzicof til undsätning, hade blifwit af Feltmarskalken Grefwe Rensköld slagen: at Hans May:t af Swerige är uti 4 Linier gången ända åt Muskow, tagandes Sielf wägen öfwer Hadziacz, Feltmarskalken Grefwe Rensköld öfwer Przilaki, Generalen Grefwe Leyonhufwud öfwer Lipova Dolina, och Mazeppa öfwer Rumno, hafwande förutan sina Cossaquer fått några 1000 man Swänskt Fotfolk med sig: At upbrottet skal wara skedt den 10 Decembris och at en stark infallen frost hade banat wägen igenom the ställen, hwarigenom man eliest omöyeligen kunde komma: At uti åtskillige Träffningar som näst för upbrottet woro förelupne, hade Zaren förlorat öfwer 40000 man af sitt bästa folk, och hade med thet öfrige af sin Krigsmacht dragit sig undan: At han åtskillige gångor giort hoos Hans May:t af Swerige ansökning om Fred, men Hans May:t hade ey welat höra uågot theraf, förr än man kommer in i Ryssland, och i sielfwa Muskow Stad. {{Titel|Aº 1709. Nº 8<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 23 Februarij.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 24 Januarij</div> Cossaquerne, som liggia i Palotsk fara fort medh theras ströfwerier ther omkring. <div style="text-align: center;">Dantzig den 30 Jannarij</div> Hans May:t skickade i förledne åhr ifrån Tycoziu en Adelsman til Mazeppa. Thenne Adelsman är nu tilbaka kommen, och berättar, at näst för Julhelgen har Hans May:t af Swerige med 10000 man Swänska och några 1000 Cossaquer under Voynarowskys, Mazeppas Systersons anförande, wid Hadziacz angripit Mentzicof, som ther stått med 40000 man och honom lyckeligen slagit, så at 20000 man blifwit på platzen, och the öfrige förströdde, och tå then gamle Scheremetof wille undsättia Mentzicof, år han af Feltmarskalken Grefwe Rensköld blefwen angrepen, och 6000 man på platzen förlorat: hwar efter Hans May:t af Swerige begifwit sig på togande åt Muskow uti 4 Linier. Zaren drager alt thet öfriga manskapet tilsamman ifrån alle orter, samt besätningarne utur alle Fästningarne, tit nytt folk åter inlägges, och skulle hafwa i sinnet at wid Muskow ännu wåga en Träffning. Ther skal hafwa warit någon liknelse til Fred, men Mazeppa hade thet mycket afrått, och försäkrat Hans May:t af Swerige, at innan kort skulle en ny Fiende på andra sidan, nemlig Tartaren, Ryssen angripa, til hwilken ända ock Mazeppa hade en ansenlig summa Penningar til Tartarne öfwerskickat. {{Titel|Aº 1709. Nº 9<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 2 Martij.}}<div style="text-align: center;">Utur Littoven den 31 Januarij</div> Utur Ukraine har man sedermera inga tidender haft, men resande utur Ryssland berätta, som skulle Hans May:t af Swerige hållit en Tråffning med Muskoviterne 8 mijl ifrån Muskow, och them slagit, hwilket man ännu ther hän lemnar. <div style="text-align: center;">Revel den 8 Februarij</div> Tidenderne om Hans Kongl. May:tz Seger öfwer Ryssarne, och ankomst til Muskow, inlöpa mehr och mehr ifrån alla sidor. The Ryske Undersåtarne begynna hopetals flychta, och begifwa sig hit öfwer Lifländske gräntzen, i synnerhet wid Rappin och Pölve, och ehuruwäl Commendanten i Pleskow låtit förklara, at om the ey komma tilbaka, skola the jämmerligen blifwa straffade, när man får them fast, så achta the sådant intet, utan önska alt ondt öfwer Zaren, som ett så orättmätigt Krig har begynt. {{Titel|Aº 1709. Nº 10<br>Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 9 Martij.}}<div style="text-align: center;">Wiesniow i thet Chelmiske Woiwodskapet den 20 Januarij</div> Ett Parti af Ribinskys folk har nyligen under Zarbovieskys anförande infallit i Öfwersten Züllichs quarter 6 mijl ifrån Lublin, men äro strax efter ett kort fächtande med the Swånska tilbaka wekne, sedan the med sig borttagit Öfwerstens Hästar, och lemnat några döda och fångna quar. Näst tilförende har samma Parti warit på then Littoviska Under-Cantzlerens Sczluckas Godz Redzin, och hela Orten utplundrat. <div style="text-align: center;">Wiborg den 15 Februarij</div> Här wid gräntzen är nu som tilförende, alt stilla, men ifrån Carelen har man tidender, at almogen för then tryckande hungern skul hafwa gått tilsamman, och infallit norr ut i Ryssland til emot 30 mijl, hwarest the litet af Spanmåhl, men gott förråd af Boskap, Hästar, och andra saker funnit och afhämtat^. Fångarne, som the fått, hafwa sagt at theras Krigsmachter blifwit af wår Allernådigste Konung nederlagde, och en stor del af Landet wore af Hans May:t intagit. Thär norr i Ryssland woro utskickade komne af Zaren til at utsökia alt befindteligit manskap, och skal Skarprättaren fara omkring med i the utsändas fölie. Nu hafwa åter Bönderne af åtskillige Sochnar gått tilsamman, och på en annan ort fallit in i Ryssland. [[Kategori:Stora nordiska kriget]] [[Kategori:1700-talets verk]] [[Kategori:Sveriges historia]] [[Kategori:Stormaktstiden]] [[Kategori:Polens historia]] [[Kategori:Religion]] 5ajq9co42yo8zz8dech1fe43szbky8m 0 194757 646966 645948 2026-04-01T12:48:18Z ~2026-19393-35 18882 Samtida skildringar av upproret. 646966 wikitext text/x-wiki <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 22 Decembris 1703|kommentar={{Wikipedialänk|Rákócziupproret}}}} <div style="text-align: center;">Wien den 28 Nowembris</div> Man begynner at blifwa här mehr och mehr bestört öfwer det Ungerske owäsendet, warandes Rebellernes hoop redan anwuxen til 80000 man, hwar af 25000 skola hafwa sig wänt emot Generalen Grefwe Schlick som ey mehr än 5000 man ordentliget krigsfolck hoos sig hafwer ; och som han därföre ey är i tilstånd at sättia sig emot dem, så har han måst draga sig tilbaka under Presburg, hwar igenom wägen in uti Mahren och Österrijke för denne swärmen står aldeles öpen. De äre redan komne in til 7 mijhl här ifrån, och måste man dem nu stundeligen här under Staden förwänta. De äre fuller ey försedde med det som fordras til en belägring, men så måste man likwäl fruchta, at de lära sig wåga til at utplundra och i brand sättia förstäderne, hwilka både til skiöna huus och myckenhet af inwånare ey gifwa sielfwa staden något efter. Det skulle och see mächta slätt ut, om de sig företaga at spärra tilförsel af lifzmedel til Staden, hwilken där med ey är så rätt rikeligen försedd. De Danska och flere Troupper, som hafwa ståt wid Passaw til at betäckia de Österrikiske landeu, äre beordrade at draga sig hijt åt, och skulle ingen ting kunna hindra Churförsten af Beijern, om han wore i tilstånd at med någon macht gå Donaw ntföre. I Mähren Schlesien och Österrijke är redan en stoor skreck, och är alt landfolket upbodat til at besättia de förnämsta Passen. I Ungern taga Rebellerne bort den ena orten efter andra, och säijes Erlaw iämwäl nyligen wara förlorat. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 29 Decembris 1703}}<div style="text-align: center;">Wien den 5 Decemberis</div> Faran för Rebellerne, Som sidst syntes wara mycket stor. är nu något blefwen för minskat, Efter de hafwa sedermera dragit sig några mil til baka Och man i medler tid fått rådrum att uppbåda Adeln och Landfolcket till att besettia gräntzerne, så att de nu ey utan med en starck macht skulle kunna sig igenom trängia Printz Eugenius är och i desse dagar gången att Presburg, både til att där giöra anstalter til mottwärn och elliest som seijes, till att giöra Rebellerne några förslag till Vapnens nederlägiande. Uti den första faran blef den vngerske Kongl. Cronan ifrån Presburg hijt förd. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 5 Januarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 12 Decembris</div> Rebellerne stå 2 mijhl när Presburg, och hota at wilja den Staden så wäl som de andra i Ungern belägra, Hwar emot Printz Eugenius gör alle nodige anstalter, och låter jämwäl Fästningerne Raab, Comorra och Leopold Statt med hwariehanda nödwändigheter försee. Man hoppas, at när de i Marche warande Keiserlige troupperne komma tilsamman, lärer något emot denne swärmen kunna uträttas, hwilken likwäl ey är så beskaffat, som man här til meent, utan det blifwer enfälleligen berättat af dem, som warit ibland dem, at de ey äre något sammanrappat utan mästedels ett wackert och wälöfwat folck. Ragotsky sielf är gången med en stoor hoop åt Siebenburgen, och har hafft ett anslag på Clausenburg förmedelst ett hemligit förstånd med några af besättningen, Men det är uptächt blifwit och altså anslaget gått til intet. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 12 Januarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 19 Decembris</div> Fruchtan för Rebellerne har här åter igen så mycket mehra tiltagit, som i desse dagar några 100 af dem äre gångae öfwer mark strömen, hwilken skilier Ungern ifrån Österrijke, nederhuggit alt hwad giort dem motstånd, stuckit åtskillige byar och fläcker 4 mijhl här ifrån i brand, och der uppå dragit sig åter tilbaka. Och efter nu kiölden starkt infaller, och Donaw såwäl som andre strömar torde tilfrysa, så befarar man, ey utan grund, at denne swärmen lärer utan hinder sammansättia sig med dem på denne sidan om Donaw, som föga bätter äre sinnade, och ströfwa alt under portarne af denne Staden. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 19 Januarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 26 Decembris</div> Rebellerne hafwa sig åter tilbaka dragit, til at desto mera oanfächtat niuta deras quarter. De Danske Tronpperne, som för någre dagar sedan kommo hijt utföre, bestående i 1000 man äre gångne åt Presburg, der emot äro de andre, som komma utur Italien och anföras af General Lieutnanten Tramp, beordrade at sättia sig i Öfwer Österrike, hwarest man mycket fruchtar för ett infal af Churfursten i Beyren. Här i staden äre alla Inwånarne på nytt upskrefne, och några wisse af Magistraten nämde til at i hwart och ett huus undersöika, om man efter befalning har sig med Lifzmedel nogsamt försett. Uniwersitetet har sig tilbudit at af Studenterne uprätta 1 compagnie till häst och 3 til foot, hwilket af Hans Keyserlige May:tt mycket wäl är uptagit, och befalning gifwen at dem med Gewähr och underhåld försee. I Mären hafwa Rebellerne ännu ey något särdeles kunnat uträtta, efter Innwånarne, så mycket man här til förnummit, stå fast wid deras trohets plicht. Elliest wil här säijas, at någon underhandling med Rebellerne först om ett tilstånd på någre wekor, och sedan om en fulkomlig förlikning skal i Presburg wara under händer, och at någre förslag och wilkor på bägge sidor skola wara tilbudne, men man wet ännu ey wäl, hwad grund eller liknelse sådant kan hafwa. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 26 Januarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 2 Januarij</div> Med Rebellerue i Ungern har det alt fort ett farligit vtseende. De äro til några 1000 man wid den nu starckt tilsättiande frosten gångne öfwer Donau, til hwilka och de som boo på denne sidan, sigh förfoga, så at innan kort hela Konungarijket Uugern lärer wara uproriskt och i wapn. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 2 Februarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wijen den 9 Jannarij</div> I Ungern spela Rebellerne alt fort mästare, och äre de Keyserlige alt försvage at något emot dem forsökia, så at nöden dageligen mehr och mehr tilwäxer, Printz Eugenius är ifrån Presburg hijt tilbaka kommen til at biwista Krigsrådslagen, som wid Churförstens af Phaltz ankomst, hwilken man stundeligen förwäntar, skola hållas. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 9 Februarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Januarij</div> Der emot är hela Ungern, så wäl på denne, som på andra sidan om Donawströmen i full upresning, så at detta folket swårligen lärer kunna bringas til lydna igen, så framt icke Hans Keyserlige May:tt antingen sänder emot dem en fulkomlig Krigsmacht, eller aldeles ingår de swåre puncter, som af dem blifwa påstådde. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 16 Februarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Januarij</div> Printz Eugenius lärer ey gå tilbaka åt Ungern, som man förment, utan General Heister har fått befalning at wärket der utföra emot Rebellerne, hwilka nu som tilförende der spela mästare, och wilia af ingen förlikning weta. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 23 Februarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Januarij</div> General Heister är för några dagar sedan gången åt Ungern til at där anföra wärket emot Rebellerne, och skal General Palfi gå åt Croatien, til at där församla landmilitien, och på den sidan inbryta i Ungern. Det synes som wore Rebellerne mehr förtänkte på at förswara deras frijheet, och ansträngia Hans Keyserlige May:tt til at på nytt bekräfta och handhafwa deras priwilegier, än at infalla i de Keyserlige arfländerne, efter som det eliest skulle falla dem mächta lätt at ströfwa öfwer hela Mähren och Österrijke, alldenstund de nästan intet motstånd finna De begynna at säija, at de äre willige til at begifwa sig under lydna, så framt man wille tillåta främmande machter at garantera, hwad som beslutit blifwer, men detta hofwet lärer til sådant swårligen samtyckia. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 1 Martij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 6 Februarij</div> Hans Keyserlige May:tt har omsider låtit sig öfwertala til en underhandlig med Rebellerne, och har redan afsänt pass för deras fulmächtige til at infinna sig i Presburg, dijt och wisse Keyserlige Commissarier sig begifwa til at detta folkets klagomåhl anhöra, och till hofwet berätta. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 8 Martij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Februarij</div> Owäsendet i Ungern tager mehr och mehr ofwerhand, Rebellerne stå allenast några miihl här ifrån, och drifwa för sig Generalen Heister med hans underhafwande troupper, som bestå allenast af 4 a 5000 man. Bemelte General har för större säkerheet skul i går skickat ifrån sig bätter hijt åt Cantzliet och en del af Bagaget, samt det Artolleriet, som har stått i Himberg. Såsom nu ingen tilförsel mehr skeer utur Ungern, hwar ifrån denne staden drager sitt förnämsta underhåld, så stiger här prijset på all ting til dubbelt, och skulle denne oredan länge påstå, så hade man här en almän brist och hungers nöd at befara. Elliest har Hans Keyserlige May:t nu iakat til alt det Rebellerne hafwa begärt, iämwäl til sådanne saker, som man intet hade trott, och lärer sig altså snart utwijsa, om de der med äro tilfredz, eller om de med andra fiender liggia under täcket, och tänkia deras wärk til det yttersta drifwa. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 15 Martij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 20 Februarij</div> Rebellerne hafwa nu åter dragit sig tilbaka igen, och begynner man at hoppas, at de omsider lära stå at bewekas til at antaga Hans Keyserlige May:tz anbod, warandes en och annan af de främmande Ministrerne ombeden at giöra der om försök hoos Gref Berezini en af Rebellernes förnämsta hufwud, som i Ragotzis namn förer hela wärket Det lärer sig innan kort utwijsa, hwad der med kan uträttas <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 22 Martij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Februarij</div> Den Hollenske Gesanten är i desse dagar här ifrån gången åt Ungern til at försökia, om igenom sine Principalers medling en förlikning med Rebellerne kan stå at träffas. Den Engelske som först i går är ifrån Holland hijt tilbaka kommen, går uti samma ährende oförtöfwat efter. I medlertid ströfwa Rebellerne så wäl in åt Mähren, som Österrijke, och har man utaf åtskillige bref, som hoos fasttagne misstänkte personer här åro fundne, kunnat märkia, at de med andra fiender spela under ett täcke. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 29 Martij 1704}}<div style="text-align: center;">Wieu den 5 Martij</div> Den Hollenske Gesanten, som war gången åt Ungern, är i dag hijt tilbaka kommen. Så mycket man förnimmer, skal Grefwe Berczini hafwa emot honom betygat, at fuller han för sin person hade stor benägenheet til en förlikning, men at det woro för honom nödigt at med Ragotzi och de öfrige först sig der om förena. Man sluter här af, at det föga nogot hopp är detta owäsendets biläggiande i wänligheet, efter Rebellerne spänna bogan för högt, och man märker at de några främmande Ministrer hoos sig hafwa, hwilka ey lära läggia något til godo. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 12 Aprilis 1704}}<div style="text-align: center;">Wieu den 19 Martij</div> Rebellerne ströfwade i dag 8 dagar sedan på en mijhl när under staden, och stucko för wåra ögon några byar och fleckar i brand. Det hade det anseendet, som wille de det samma med wåra förstäder försökia, fördenskul man här lät hela dagen Styckerne på wallarne upföra, och det Keyserlige och Kongl. Lijfgardet tillika med en ansenlig hoop här warande Officerare och Woluntairer utrycka, hwilka likwäl ey kommo med fienden til någon träffning, efter de nsamma uppå erhållen kudskap om General Heisters annalkande drog sig tilbaka. Dagen efter blef här middagstideu ett så grufweliget alarm, owist af hwad orsak och anledning, at man dess like aldrig har sedt. Folket i förstäderne lupo up ifrån maten, lemnandes alt efter sig, och hwad de i hastighet medtogo kastade de i flyckten ifrån sig igen, menandes at Rebellerne woro dem på hälarna. Sedermera har man med stor glädie förnummit, at General Heister har hållit med fienden en mycket lycklig drabbning några mijhl här ifrån, nederlagt en stoor deel af dem, och iagat de öfrige tilbaka alt in til Raab, där be:te General nu står, påwentandes fotfolket. Artolleriet och trotzen efter sig [..] at widare sin lycka fullfölia, Där igenom är mau nu på en tid befriat ifrån Rebellernes ströfwande, och begynner repa mod igen. Hans Keyserlige May:tt har [..] de allmännne tarfwerne låtit det mästa silfwret utur alla klåster både här i staden och i arfländerne nttaga, åth wilket en ansenlig summa penningar lärer lärer upbringas. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 19 Aprilis 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 26 Martij</div> Man har för några dagar sedan hijt fört 400 fångna Rebeller, hwilcka uti band och bojor, samt med watn och bröd spisade skola här på Linierne arbeta, och sedan försändas til galererne. General Heister har wid Raab fått til sig Footfolcket och Artolleriet, och så snart han ock får här ifrån de begärte Ammunitions sorterne och annan tilbehör, som nu skickas på Donau utföre, är han sinnat at angripa den större Öön Schütt, och Rebellerne dernt förjaga, äfwen som på den mindre redan skedt är. Til bemelte General äro här utur Cantzliet sände öpne bref af Hans Keyserlige May:tt underskrefne, hwarutinnan allom dem, som innom en wiss dag antingen til den Keyserlige Armeen sig infinna, eller bewisligen förfoga sig til deras hemwist, nåd och tilgift för alt som begångit är samt frij och rolig besittning i deras godz och egendom tilsäijes, Men at de i widrigt fall med eld och swärd utan all widare nåd skola blifwa förfölgde. Detta säijes hafwa hafft den wärkan, at hela districter skola sig redan hafwa beqwemat, och erhållit nåd, så at man nu begynner hafwa gått hopp at den länge önskade ro ligheten, åt minstone på denna sidan Donanströmen med det första skal kunna återwinnas. Den Pohlniske Printzen Jacob Sobieskys Förstinna, Keysererns Syster, är i dag ifrån Olau hijt kommen, och lärer sig här någon tijd uppehålla. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 26 Aprilis 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 2 Aprilis</div> Man förnimmer nu med stor glädie, at alle prowincierne på denne sidan Donaw strömen hafwa underkastat sig Hans Keyserlige May:ts nåd, och å nyo med eed sig til lydna förbundit. Det samma spörier man ifrån de Stul Weisenburgiske districten, och at alle Rebellerne som stått der i negden, hafwa sig bequämat hwar med det på den sidan näst gräntzande Ungern är bracht i fredlighet igen. Uti öfwer-Ungern äro fuller Rebellerne ännu halsstarrige, och hafwa sig några orter nyligen bemächtigat, men man förmodar, at General Heister, som nu är dijt åt i antog, skal och dem snart förskingra, och at när de få höra om deras medbröders sidste nederlag, och de öfriges beqwämande, lära de följa deras exempel. Doch säijes Ragotsky med hela sin macht wara i marche begrepen til at möta General Heister, och at han skal hafwa låtit sättia Gref Caroli i band och Bojjor, för det at han i den sidste träfningen sig så illa hållit, och med sitt Rytterij först tagit flychten. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 3 Maij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 Aprilis</div> Man giör sig nu om det Ungerska wäsendet alt mehr och mehr hopp, efter det har uti åtskillige små drabningar emot Rebellerne lyckats. General Heister förnimmes åter hafwa förskingrat några 1000 man deraf intet långt ifrån Stulweisenburg, och har der uppå låtit sine troupper wända sig åth Comorra, dijt han den 5 hujus är ankommen. Om han nu ärnar sig at angripa Öön Schütt, där Rebellerne äro ännu temmelig starke, eller om han wil gå öfwer Wagströmen lärer sig innan kort yttra. Elliest har man ifrån Schütt den efterrättelsen, at Rebellerne gifwa sig hopetals der ifrån öfwer Donaw in på andra sidan i fruchtan at blifwa af de wåra öfwerfalne. Ifrån Pressburg berättas, at Rebellerne för några dagar sedan hafwa giort et ströfwande dit åt, och utom staden bortsnappat en wiss person, för hwilkens löösgifwande de påstå, at 200 af de fångne Rebellerne som där på linierne arbeta måtte frijställas. Detta arbetet drifwes med högsta flijt, så at man förmodar innan några wekor wara der med aldelesfärdig. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 10 Maij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Aprilis</div> Generalen Heister förnimmes nu wara ifrån Comorra öfwer Donaw strömen, och draga sig åt Neuheüsel. De Keyserlige och danske Troupperne hafwa för några dagar sedan til 1500 man starke giort ett försök på Öön Schütt, hwilket i förstone så wäl lyckats, at de där fattat posto, och i en Drabning med Rebellerne tilfogat dem en märkelig skada, men desse hade sig åter med några 1000 man förstärkt och welat de Keyserlige på nytt angripa, hwilka sådant märkiandes, och at ingen undsättning ifrån General Heister war at förwänta, drogo sig til deras farkoster igen at sättia sig tilbaka öfwer strömen, det doch så hastigt ey ske kunde, at icke Rebellerne hinte hugga in på dem och någon der af nedergiöra. I Mähren äro Rebellerne åter nyligen infalne, och hafwa der med heriande och brännande mächta illa framfarit. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 17 Maij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den23 Aprilis</div> General Hetsters framgång emot Rebellerne tager dageligen til. Han har nyligen drifwit dem ifrån Neüheüsel, och sedan med en temmelig deras förlnst förjagat dem ifrån stora Ööen Schütt sättiandes sig nu i stånd at ryckia emot Ragotsky, hwilken man ey tror lära honom afbida, efter han inge eller mycket fåå reglerade Troupper hoos sig hafwer, ock Ungrarne allena näpligen lära sig emot de Keyserlige wåga. I medlertid har man til at dem insöfwa, och i förhopning at de sielfwe lära gå ifrån hwar annan, tilsagt deras här warande utskickade ett stilstånd, och nämt 4 Comissarier, til at på en wiss bestämd ort komma med dem tilsamman, och undersökia deras anförde beswärsmåhl, på det saken måtte igenom en inbördes wänlig förlikning kunna bringas til slut. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 24 Maij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Aprilis</div> Ifrån Generalen Heister har man de tidenderne, at han låtit besättia Öön Schütt med 600 man, och är nu med Armeen i fult antog at widare upsökia fienden, warandes af de underden unge Grefwe Heister stående Croateir förstärkt blefwen. Chnrförsten af Phaltz är ännu här, man lärer innan kort begifwa sig hem igen, sedan han först afwachtat, hwad ntgång den med Rebellerne anstälte handlingen tagandes warder. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 31 Maij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Maij</div> General Heister har åter nyligen wid Seret förstrött ett partie Rebeller under Berezini och Gref Caroli, och har der uppå dragit sig åt Comorra, i upsåt at angripa de wid Stulweisenburg å nyo församlade Rebellerne, som den af Hans Keyserlige May:tz erhålne nåden åter förkastat. Doch talar man här ännu mycket om ett stilstånd, under hwilkets förlopp en fullkomlig förlikning skal kunna träffas. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 7 Junii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 Maij</div> Sedan General Heister gått öfwer Wagströmen åt Stulweisenburg, hafwa Rebellerne åter begynt dragit sig öfwer Donaw närmare hijt åt. Ifrån deras fulmächtige, som här hafwa warit, har man sedermera ingen underrättelse haft, huru de tilbaka förde propositionerne hafwa blifwit uptagne, så at med den föreslagne förlikningen ännu ey widare kommit är. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 14 Junii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 21 Maij</div> I Ungern år de Keyserlige wapnens framgång igenom Rebellernes tilwäxande macht åter igen märkeligen hämmat, och hafwa desse icke allenast wid Ödenburg sig i ett stort antal tilsammans draget, utan och i eu ansenlig myckenhet på Öön Schütt sig åter infunnit, warandes General Heister förswag at dem där angripa. Så äro och i går tidender inlupne at General Ritschaw, som utur Mähren har med några 1000 man giort ett ströfwande in i Ungern, är af dem blifwen omringat, och i grund slagen. Der til med är och nu hela Siebenburgen blifwit uproriskt, hwar til ey litet hulpit hafwer, at General Rabuin har igenom ett starkt detachement Ryttare låtit uti en wiss Ewangelisk ort Enget benämd, där och en Academie är, alle inwånarne unge och gamle, manfolk och qwinfolk, iämte alle studenter, som warit öfwer 500, iämmerligen nederhugga. Hwad detta förfarandet lärer hafwa för wärkan ibland Religions förwanterne i de öfrige Keyserlige arfländerne, får man innan kort erfara. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 21 Junii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Maij</div> Rebellernes fulmächtige äro nu utur Ungern åter hijtkomne, och hafwa til swar på de medförde propositionerne, gifwit tilkiänna, at deras principaler ingalunda wilja emottaga det föreslagne stilståndet, menandes, at om man har alfwar med förlikningen, är deras åstundan detta hofwet redan nog bekant. I det öfrige tilbiudade sig at wilja begifwa sig under Hans Keyserlige May:tz lydna igen, så framt man dem deras wälfångne gamla frijheter wil förunna, samt deras klagomåhl och beswär afhielpa. I medlertid tiltager deras macht dageligen och fruchtar man, at de i desse dagar lära General Heisters Armee angripa. Presburg och Neüheüsel håller man före redan wara af dem berände. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 28 Junii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 4 Junij</div> De Ungerske fulmächtige hafwa ännu uti deras wärf ey något kunnat uträtta ; I medlertid hafwa Rebellerne för några dagar sedan här ett stort tumult förorsakat, i det de äfwen på samma dag då Hans Keyserlige May:tz födelse dag firades, äro på en fierdels mjhl närin under staden ankomne hafwa åtskillige orter utplundrat och förbränt, och uti ett Keyserliget lust hoff, Neü Gebeüde benämt, alle där befintelige wildiuren, Leijon, Leoparder, Tiger, och Pantherdiur ihielslagit, undantagandes en hwijt Örn, den de lämnat wid lifwet, och allenast wingarna honom afskurit. Man har ännu följande dagen utskickat några 100 Man detta partiet at efterjaga, men det war redan borto, så at man ey eu gång kunde erfara, hwart åt det sig wänt. Nu är ett ansenliget Manskap til häst och foot så wäl af Soldater som borgerskap utmarcherat, til at besättia de nye Linierne, och förstäderne för alt ytterligare anfall at betäckia. P. S. Nu på stunden förnimmer man en Enspännare wara ankommen med berättelse, at General Heister har wid Altenburg uti en träffning nederlagt 3000 Rebeller, och eröfrat 30 stycken, warandes Gref Caroli deras anförare, alenast med 200 man på flychten undankommen, hwarom bekräftelse och omständigheter med nästa förwäntas. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 5 Julii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 11 Junij</div> Man har nu fått bekräftelse och utförlig berättelse om den lycklige träffning, som General Heister nyligen haft med Rebellerne, i det be te General med 6000 Man den 3 hujus angripit deras Generaler Grefwe Forgatz och Caroli, som med 18000 Man hade honom nästan omränt, och dem så slaget, at öfwer 3000 Man äro på platzen blefne, och de öfrige aldeles förskingrade. 9 Stycken 28 Fanor, och hela decas Läger der äro blefne de wåra til byte. På wår sida äro intet fult 100 döde, och äfwen så många blesserade. Nu säijes at Ragotsky, Berczini, Caroli och Forgatz wilia anwända alla krafter denne förlusten at hämnas, och at de församla deras Troupper igen wid Mark, som man och i går ifrån den sidan åtskillige stora eldar har sedt upstiga. Här blifwa de nye linierne för alla påkommande händelser med starkt manskap och goda Officerare försedde, och åtskillige förrådhuus uprättade, på det någon brist ey måtte wara på nödige lifsmedel. Oachtat den erhåldne segren förklarar det keyserlige hofwet sig benäget til at låta handlingen med Rebellerne företaga, och tilbiuder dem efter anseendet goda wilkor, och fullkomlig försäkran. Men om det skeer allenast til at dem insöfwa, och upwäcka ibland dem oenighet, kan man ey weta. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 12 Julii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Junij</div> Utur Ungern är nu i några dagar ey något särdeles inkommit, förutan det, at Rebellerne med heriande, stöflande och brännande alt fort mächta illa framfara. Här är ett rychte, at General Nehm skal ey långt ifrån Öfen hafwa öfwerfallit Ragotsky, och några 1000 af hans folk nedeigiort, men det fordrar ännu bekräftelse. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 19 Julii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Junij</div> Handlingen med de Ungerske Rebellerne står ännu i widt Fält, och kan man med ingen wisshet säija, om någon liknelse der til är eller intet. Det rychtet, som nyligen här utspriddes om General Nehms Träffning med Ragotsky befinnes wara utan grund, och der af komwit, at be te General har med några 1000 Raitzer undsatt Erlaw, och Zolnock igentaget, hwaruppå Ragottsky har med sitt Läger i största hast upbrutit, och dragit sig tilbaka åth Theissen {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 26 Julii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Julij</div> De Keyserlige Commissarierne hafwa i Papa hållit samtal med några förnäme af Rebellerue, hwar uppå desse hafwa skickat Enspännare til Ragotsky at berätta hwad som woro förelupit, och förnimma hans mening. Utaf desie underhandlingar dömer man, at något hopp ännu är til förlikning, och fördenskul håller General Heister sig stilla wid Nickelsdorf, förwäntandes huru alt wil aflöpa. I medlertid ströfwa likwäl Rebellerne nu såsom tilförende widt och bredt, och fara obarmhertigt fram med mord och brand. Man wäntar elliest mycket gott af den oenighet, som säijes wara emillan Ragottsky, Berezini, Caroli och Forgatch, Rebellernes anförare, emedan de föregifwes häftigt beskylla hwar annan inbördes for de olyckor, som dem nu en tid bort åth i Fält wederfarne äro. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 2 Augusti 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 Julij</div> General Heister står ännu i sitt förra Läger, men Beresini har med sine Troupper draget sig länger, hijt åth, och har låtit i Osterrijke och Mähren weta at han ey wille mehr med häriande och brännande någon skada tilfoga, allenast man och ifrån denna sidan wille der med innehålla; här af giör man sig det hoppet, at man nu snart lärer få höra af ett stilstånd, och der uppå föliande fred. Elliest är den Keyserlige Commissarien Grefwe Lamberg ännu i Rab och wäntar hwad swar uppå de nyligste propositionerne ifrån Ragotsky lärer inkomma. Grefwe Forgatsk församlar sig med sine Rebeller wid Ödenburg, och hotar med ett ströfwande in i Österrike och Steijermark, twiflandes man mycket om han lärer på sin sida hålla det, som Berezini har utlofwat. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 9 Augusti 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Julij</div> Underhandlingen med Rebellerne säijes wara på god wäg, och är den nyligen ankomne utskickade ifrån de Keyserlige Commissarierne med hofwets swar i desse dagar tilbaka rest. Imedler tilfoga de ströfwande partierne här och där ännu stor skada. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 16 Augusti 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Julij</div> Rebellerne i Ungern wijsa ännu ringa lust at antaga de wilkoren, som här ifrån blifwit dem föreslagne. De hafwa icke allenast nyligen infallit Steijermark, och där mächta illa framfarit, utan och i förgår wijst sig ey långt här ifrån staden och stuckit några orteri brand. Ragotsky sielf är gången åt Siebenburgen til at uproret där underblåsa. General Heister är utur Ungern hijtkommen, och menar man, at han lärer wid Armeen i riket blifwa brukat idenframledne General Stirums ställe, och at General Palfi skal imedlertid föra befälet i Ungern. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 23 Augusti 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Julij</div> Det skrifwes öfwer Ofen, at Ragotsky har försökt en storm på Szegedin, men at han med förlust af 3000 Man är blefwen afslagen, och sedan aldeles där ifrån fördrifwen, man will och säija, at han der wid sielf skal wara illa sargat, ia och aldeles ihielslagen, hwar om man med största längtan wäntar bekräftelse. Rebellerne fara eliest ännu allt illa fram, med häriande och brännande. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 30 Augusti 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 6 Augusti</div> Det som sidst berättades om Ragotskys nederlag wid Segedin blifwer bekräftat, men om hans egen Person har man ingen widare efterrättelse. Til någon afhandling med Rebellerne är nu minder liknelse än någonsin tilförende. De ströfwa häria och bränna öfwer alt, hafwa och i Ungern nyligen intaget Caschaw, hwilket Zatmar endera dagen lärer fölia. General Heister är nu til Armeen i Ungern afrest, och skal med mehr Troupper til häst och foot så wäl utur granskapet, som ifrån Armeen i rijket blifwa förstärkt. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 6 Septembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Augusti</div> Ragotsky är i Siebenburgen, hwarest uproret mehr och mehr tiltager, och han där wil låta upkasta sig för en Furste. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 13 Septembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 20 Augusti</div> Det skrifwes ifrån Siebenburgen, at Generalen Rabutin har taget Cautzleren i Siebenburgen Grefwe Betlem wid hufuwdet, för det at han befunnits wilia förleda ständerne til at affalla, och antaga Ragotsky til Furste och låtit honom halshugga, hwilket har i landet giort en sådan skräck, at en stor del af de illa sinnade bequämma sig til lydno igen. Man giör sig det hoppet, at Rebellerne i Ungern, lära nu efter den stora Segern wid Donaw-strömen sig betänckia, och sielfwa anhålla om nåd, men ännu synes der til ringa liknelse. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 20 Septembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Augusti</div> Om något stilstånd med Rebellerne i Ungern, eller någon förewarande underhandling med dem, som talet hade gått, hörer man intet. Det synes twärt emot, at de ingen lust där til hafwa, efter de åter nu igen på alle ställen widt och brett ströfwa, hafwe sig och draget så starkt tilsamman, at de kunna biuda Feltmarskalken Heiser hufwudet. Fästningen Neutra i Ungern har i mangel af lifsmedel omsider måst sig åth Berezini upgifwa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 27 Septembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 3 Septembris</div> Man begynnar åter nu tala om ett stilstånd med underhandling med Rebellerne i Ungern, hwar til de säijes sig wilia bequäma, sedan de förnummit at sakerne i rijket igenom den sidste Segern wid Donaw-strömen hafwa sig mächta förändrat. Men det kan der om ännu med ingen wishet säiias, efter de uproriskes förnäwsta hufwuden äro der om sins emellan ey ense. På somlige orter hafwa de likwäl med ströfwande och plundrande innehållit, men på andra ställen fara de der med fort äfwen som tilförende. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 4 Octobris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 10 Septembris</div> Stilståndet med de uproriske i Ungern är wärkeligen träffat, och äro deras fulmächtige hitkomne til at göra en begynnelse med fredzhandlingen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 11 Octobris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 17 Septembris</div> Med de uproriske i Ungern står förlikningen på en god foot, och är stilståndet til den 5 Octobris förlängt skolandes handlingen med dem innan kort företagas. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 18 Octobris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Septembris</div> Med de uproriske i Ungern är man omsider så wida kommen at man på både sidor har bewiliat til en sammankomst i Chemnitz til at afhandla et widare förelängiande af stilståndet, samt preliminarierne til den instundande tractaten. På Keyserlige sidan skola Baron Seiler och Gref Lamberg sig dijt förfoga. Det största swårigigheten wid detta wärket lärer Ragotsky förorsaka, hwilken påstår at blifwa förklarat för Furste af Siebenburgen, Det detta hofwet näpligen lärer bejaka, men elliest lära de öfwer honom fälte domarne för Tractatens begynnelse blifwa uphäfne. Man hade i går tidender, at Caschaw och Eperies, twå mycket angelägne orterr i öfwer-Ungern, hwilka de uproriske i ett helt åhr hållit inspärrade, hafwa i brist af lifsmedel måst sig upgifwa, hwar igeuom de uproriske torde blifwa föranlåtne at deras wilkor desto högre spänna. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 25 Octobris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Octobris</div> De Keyserlige Commissarierne, som nämde äro til de Ungerske stridigheternes biläggiande, hafwa sig i några dagar uppehållit i Presburg, efter de ey welat antaga Ragotskys dem tilskickade pass, hwar uti han kallat sig Furste af Siebenburgen, men sedan detta blifwit af honom ändrat, hafwa de fortsatt resan åt Schemnitz. Rogotsky och Berezini lära bägge uppehålla sig der i neigden til at afwachta huru tractaten wil aflöpa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 1 Novemberis 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Octobris</div> Ehuruwäl stilstånds terminen med de uproriske i Ungern den 5 hujus är til ända lupen, så blifwa likwäl fientligheterne på både sidor så läuge instälte, til dess man kan see, hnru handligen i Schemnitz wil aflöpa, om hwilkens utgång man lofwar sig alt gott, så framt de öfwer Ungerske och Siebenburgiske sakerne icke styfwe de uproriske ännu mehr. Omskönt nu inge fientligheter på både sidor blifwa föröfwade så faller det likwäl den gemene man swårt at han ey med fulkomlig frihet får sköta sin hantering, och komma sig före igen, emedan det ingom är tillåtit at gå utur sitt districht, och bruka sin näring. Feltmarskalken Heister har under stilståndet uppehållit sig här i staden och är ännu här, afwachtandes utgången på sammankomsten i Schemnitz, imedlertid gå efter hand ersättnings Troupper utföre til dess Armen som ännu står neder wid Donaw-strömen, och har man igenow Skantzen Fedvars intagande den förmonen, at de uproriske äro aldeles ifrån denne sidan om strömeu fördrefne, och altså hela det districtet för dem befriat. Det wil nu förwisso säijas, at stilståudet skal til ändan af detta åhret wara förlängt, och gör man sig om handlingen i gemen mächta god förhopning, emedan Hans Keyserlige May:tt har förutan den Instruction, som Commissarierne medgifwen är, til dem afsänt en fördelachtig förklaring öfwer några puncter, som syntes i wärket giöra största swårigheten. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 8 Novembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 15 Octobris</div> Det hålles före, at främmande penningar blifwa i Ungern utdelte til at nnderhålla uproret, det koste hwad det kan, der mot är man här betäknt uppå medel til at i tid försee sig med behörig macht til dess dämpande, och i fall handlingen skulle emot förmodan fruchtlöst aflöpa, är redan ett förslag fattat, efter hwilket man med alfwar skal kunna wärket angripa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 15 Novembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Octobris</div> Det wil nästan säijas, at handlingen i Schemnitz är så gått som afbruten, och at de uproriske begynna åter wisa sig i fält igen, fördenskul och icke allenast de Keyserlige Regementerne begynna upbryta utur deras quarter, utan 5 Regementer til häst komma och utur riket til Armeens förstärkning. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 22 Novembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 29 Octobris</div> Den frögden, som wii har haft öfwer Straubingens och Passaus inrymmande, är mycket förringat igenom de tidender, at handlingen med de uproriske i Ungern är aldeles afbruten. Ty aldenstund de uti ingen del hafwa welat gå ifrån deras påstående, och de Keyserlige Commissarierne föregifwet sig ingen befalning hafwa at inlåta sig i någan handling öfwer Siebenburgens afträdande åth Ragotsky, så hafwa de förre rest sin wäg ifrån Schemnitz, och de sednare tillika med de Engelske och Hollenske Ministerne med oförrättadr saker begifwit sig på wägen hijt tilbaka igen. I medlertid gör hofwet all anstalt til at med wåld dem betwinga, til hwilken ända och befalning afgången är til de Troupperne, som stått wid Donaw-strömen under Fältmarskalken Herbewille at draga sig hijt utföre, och conjungera sig med Armeen under Felt-Marskalken Heister, då man tror dem wara nogsamt wuxne til at twinga de uproriske under lydno. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 29 Novembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 5 Nowembris</div> Man talar mycket åtskilligt om orsakerne til handlingens afbrytande med de uproriske i Ungern, och mena månge, at deras gemensamme så wäl som Ragotskys särskilte påstående har ey warit sådant, om man har det welat föregifwa. Ehuru der om är, så är handlingen afbruten, och Ragotsky med 16000 Man gången för Neüheüsäel, hwilken ortman fruchtar at han så mycket lättare lärer inbekomma, som besättningen der inne är mycket swag, och sielfwa Fästnings wärken i ett ganska slätt tilstånd. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 6 Decembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 12 N owembris</div> Man hörer nu utur Ungern intet annat, än berättelse ifrån alle orter om de uproriskes föröfwade wåldsamheter med plundrande och brännande, och deras anstalter til krigets fortsättiande med ytterste krafter. Så har och Neüheüset i mangel af lifsmedel, Ammunition och andre nödwändigheter måst sig i deras händer upgifwa, men man wet ännu ey omständigheterne och wilkoren. De äro och med 15000 Man infalne i Mähren, och ärna göra det samma in i Österrike, doch hoppas man, at när de utur riket, Bömen och Schlesien på wägen warande Troupper framkomma, lärer man wara stark nog at desse halsstarrige fördrifwa och utrota. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 13 Decembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 19 Nowembris</div> Man förnimmer nu, at Neüheüsel ey är med dagtingan öfwergånget, utan at de Ungerske som i Fästningen legat, förstått sig med de uproriske, och gifwet dem anledning at komma in i Fästningen, hwar uppå de Tyske Troupperne lagt neder Gewähr, och de gemene taget tienst under Rebellerne, men Officerarne måst gifwa sig til fångar. Fältmarskalken Heister är här ifrån afrest til Armeen, och gå de Keyserlige Regementerne ifrån alle orter dijt efter til at med all macht förekomma de uproriskes förehafwande, hwilka på alle sidor med förderfwelige anslag omgå. I Siebenburgen har General Rabutin warit emot dem lycklig, och nederlagt 3000 af dem, warandes och eliest redan så förstärkt, at man menar den Prowincen wara utan fara. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 20 Decembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 26 Nowembris</div> De nproriskes i Ungern macht wäxer dageligen til, och hafwa de wid Feltmarskalken Heisters ankomst til Armeen, som ännu ey är mer än 8000 Man stark, så häftigt honom anfallit, at han intet kunnat hålla stånd, utan blifwit nödtwungen at wika undan, och draga sig tilbaka på denne sidan om March-strömen. Om nu de uproriske skulle wilia gå in i Österrike innan den Keyserlige machten blifwer starkare, lärer dem falla lätt at med eld och swärd alt föröda. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 3 Januarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 10 Decembris</div> Ifrån Lägret under Feltmarskalken Heister förnimmes, at be:te General har gått med sin Armee öfwer March-strömen, och ärnat angripa Rebellerne, som sig uti en skog wid Weisenberg förskantzat, så at man nu dageligen förhoppas något gott der ifrån at förnimma. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 10 Januarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 17 Decembris</div> Utur Ungern har man den efterrättelsen, at Feltmarskalcken Heister, som nu har Conjungerat sig med Generalen Herbertstein, står en mihl ifrån Presburg, at de uproriske under grafwerne Berez Forgatz och Caroli hade dragit sig tilsamman ey långt ifrån Marienthat, och fältslagen welat hindra de Keyserlige igenom gången, men at sedan de funnit sådant willia falla dem förswårt hafwa de dragit sig tilbaka åt Vagströmen, och lemnat dem Keyserligom wägen öpen. Deruppå har Feltmarskalken Heister, som med alt är wäl försedd och förer med sig alt hwad til en bryggia behöfwes, dem eftersatt och hoppas man stundeligen at få höra något wara emellan dem förelnpit, eftersom och redan ett rychte kommit är, at de uproriske skola wara slagne och lijdit ett ansenligit nederlag. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 17 Januarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Decembris</div> Man har här fått de hugnelige tiderne, at Fältmarskalcken Heister har den 16 hujus ey långt ifrån Tyrnau angripit de uproriskas macht bestående af 40000 man, hwilka Ragotsky och Berezini sielfwa anfört, dem efter 2 timars fächtande är fältet slagne, några 1000 man nedergiort, och Lägret med Stycken, Ammunition och Bagage eröfrat. Af de Keyserlige äro ey mehr än 500 blefne. Af denne Seger wäntar man så mycket större frucht, som en stoor dehl af de uproriske hafwa sedermehra redan gifwit sig under Keyserlig lydno. Det berrättes och utur Siebenburgen, at Rebellerne der under Grefwe Forgats befäl äro af General Rabutin slagne. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 24 Januarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 31 Decembris</div> Den sidste omtalte Segern öfwer de uproriske wid Atnow blifwer fuller bekräftat, men man håller nu deras förlust ringare, än det i förstone utgafs, helst efter de förnimmes sig åter igen wilia församla, och den ledne skadan hämnas. Doch hålles sådant [..] skola blifwa för dem så mycket swårare, som emellan deras förnämsta hufwuden en större oenighet, än tilförende, förspöries, och en stor deel af manskapet sig söndrat, och begifwit hwar til sin. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 7 Februarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 Januarij</div> Rebellerne under Grefwe Budiani hota at endera dagen sättia öfwer Donau-Strömen, och göra ett ströfwande, här är åter ett rychte kommit at General Rabutin har i Siebenburgen slagit de uproriske, hwilket wäntar bekräftelse. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 14 Februarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Januarij</div> Wid den infallne starcke winteren göra de uproriske stor skada igenom deras ströfwande, och hafwa i desse dagar åtskillige fläcker och byar utplundrat och afbränt. De hålla och de Keyserlige Troupperne i deras qwarter i ett stadigt alarm, och hafwa äfwen satt öfwer på Öön Schütt, drifwandes där stor motwillia. Sidsta brefwen ifrån Heister förmähla, at i fall Rebellerne skulle något willia wåga pa denne sidan Donau-strömen, lärer han hafwa på dem ett wakande öga. Man hoppas elliest at när bemälte General blifwer med den nu anryckande undsättningen förstärkt, lärer han med macht kunna detta owäsendet dämpa. Har omsider måst för brist skul på Lifsmedel gifwa sig i Rebellernas händer, och är besättningen 400 man stark beledsagat til Pest. Nu förmenes de willia något antingen emot Gross-Varadin eller Segedin företaga. Med Besättningen i Eperies, som och war 400 man starck, hafwa de på ett grufweligit sätt förfarit. Ty sedan den samma hade dagtingat at med 4 Stycken få utmarchera, är hon sedan under wägen blefwen afwäpnat, och emot all folcks lag jämmerligen nederhuggen, på några Officerare när, hwilka blifwit lemnade wid lifwet, och fångne bortförde. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 21 Februarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Januarij</div> Ehuruwäl man hade trott, at Feltmarskalken Heister skulle någorlunda kunna hindra de uproriskes antog och ströfwande, så hafwa de likwäl wid den starke nu infalne frosten i förgår wågat sig öfwer Donaw strömen, och öfwer 23 byar och fläckar här omkring och i denne stadens åsyn plundrat och afbränt, samt en hoop fångar med sig bortfört. De hade och så när öfwerrumplat 2 Regementer af de gamla Keyserlige, om desse på undfången kundskap ey hade i hastighet kastat sig in i Altenburg. General Heister är där uppå strax med Armeen upbruten at de uproriske upsökia, man lärer snart see, hwad han kan uträtta. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 28 Februarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 4 Februarij</div> De uproriske i Ungern fortfara ännu med deras plundrande och brännande här omkring, och lade i går å nyo 4 Byar i aska, hwarigenom skracken och flychtandet ibland folcket tager öfwerhanden, och låter hwar och en föra sine saker och egendom in i de näste platzerne. Man gör sig ännu alt fort det hoppet, at Feltmarskalken Heister, som den 1 hujus med sine Troupper bröt up åt Wagströmen, där den störste Rebellernas hoop står, skal kunna försättia den samma något strek, och honom aldeles förjagn, men det hoppet har slagit så ofta felt, at mau uu fast ey mehr wet, hwad man kan hafwa at förwänta. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 7 Maartij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 11 Februarij</div> Ifrån Feltmarskalken Heister har man sedermehra ey något särdeles hört, men de uproriskes häriande och brännande warar alt fort som tilförende. Man begynner säija, at några afskickade lära med det första afgå åt Ungern til at försökia, om icke den sidste Tractaten med Rebellerne måtte åter kunna uptagas, men man wet ey, hwad deruppå kan wara at byggia. I medlertid går några Regementer utur Beijern hijt up åt at förstärckia Armeen i Ungern {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 14 Martij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Februarij</div> De uproriske ströfwa alt fort på ömsa sidor om Donau och Vag strömarne, och häria och bränna fram och tilbaka, så at Felt-Marskalcken Heister snart ey wet, på hwilkendera sidan han skal dem eftersättia warandes ock förswag at sin macht fördela, han har derföre nu beslutit at låta sine Trouuper något hwila, til dess de öfrige Regementerne kunna komma fram til förstärkning. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 21 Martij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Februarij</div> De uproriske fara alt fort med deras ströfwande och röfwande och ähro icke alenast med 10000 man gångne in åt Mähren, uthan och låtit sig för några dagar sedan 8000 man starcke se wed Ödenburg, hafwa och låtit ett Generalt upbod utgå til hela Neder Ungern och på ordenttigit wtjs befalt, huru myckit manskap til häst och foot, så och huru mycket Lifsmedel och Foder hwar ort skulle lefwerera, i widrigit fall wille de med mord och brand på det aldrasträngaste emot de olydige förfara. Detta har å nyo förorsakat ett stort flychtande ifrån Landet alt omkring, har och bracht så mycket til wäga, at Iuwånarne här i Förstädren måste dag och natt besättia Linierne och hålla flitig wacht, på det desse rosfoglar ey måtte sielfwa förstäderne kunna anfalla. Feltmarskalck u Heister har fuller med Cavalleriet något begynt sig röra igen, och wil försökia, om han kan bringa dem til stånd, har och igenom ett alfwarsamt påbud utfalt at ey lyda de uproriskes utskrifning, men det twiflas mycket, om han med den wachten, som han nu för tiden hafwer, något särdeles lärer kunna berätta. De säijes nyligen hafwa haft före at förmedelst ett hemligit förstånd med några af Borgerskapet inkräkta Presburg, men at det i tid blifwit Commendanten uptäkt, och altså förekommit. I desse dagar äro de 3 Ungerske Herrarne, som tilförende warit brukade at nnder hand bringa någon handling med några nye tilbod, om hwilkes förrättning man innan kort torde något widare förnimma, ängoch man i gemen gör sig om framgång derutinnan aldeles ingen förhopning. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 28 Martij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 4 Martij</div> De uproriske ströfwa alt fort på denne sidan om Donawströmen, och göra med deras plundrande i bygden en mächta stor skada, Feltmarskalken Heister står ännu quar i sine förre quarter, och klagar at honom fattas lifsmedel och hwariehanda tilbehör för Armeen, anhållandes at man nu, sedan Donauströmen blifwit öpen, måtte til honom förskaffa, det han hafwer af nöden. Man har altså nu giordt den anstalt, at farkostar dageligen både med nödige lifsmedel och Ammunition dijt åt afgå. Ett eller annat Regemente äro redan förbigångne, som kommit utur Beyern, och arnas den Ungerske Armeen til förstärkning. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 4 Aprilis 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 11 Martij</div> Feltmarskalcken Heister är för några dagar sedan med en deel af sine Troupper gången at upsökia och förskingra Rebellerne, som under Gref Caroli hafwa Landet på denne sidan Donau-Strömen med deras häriande och brännande så illa medfarit. Bemelte Rebeller säijes wid hans anmarche hafwa dragit sig hogre up åt landet, så at man nu wäntar förnimma, hwad han emot dem kan uträtta. Man seer utskickade af dem, som blifwa brukade wed fridzförslagen med Rebellerne, resa af och an, och göra sig åtskillige der af förhopning, at det torde komma til förlikning, men andra hålla det aldeles för ogiörligit, hwilcket tiden måste utwijsa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 11 Aprilis 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Martij</div> De sidste tidendetne utur Ungern medbringa, at Feltmarskalken Heister på den ena sidan, och Grefwe Palfi med 2000 man på den andra hafwa omränt den Rebelliske Grefwe Caroli uti Bochover skogen, så at han näppltgen utan at sättia håret til lärer undkomma. Om handlingen med de Uproriske är alt owist, ehuruwäl några af provincierne sig hafwa tilbudit at wilia Keyserlig nåd antaga. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 18 Aprilis 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Martij</div> I dag bittida är en Enspännare utur Ungern ankommen med berättelse, at Feltmarskalken Heister har den 20 hujus angripit de Ungerske uproriskes anförare Grefwe Caroli, som med 6000 hästar war på denne sidan om Donau öfwergången, och honom i grund slagit, samt hela hans Bagage och wagnar lastade med det giorde bytet eröfrat. Man wet ey ännu wäl alle omständigheterne af denne träffningen, men det hålles före, at Grefwe Caroli sielf med de öfwerblefne är så instängd, at han ey kan undankomma, efter alle passen äro noga besatte, och wåre Farkostar på Donau-Strömen på honom uppassa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 25 Aprilis 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Aprilis</div> Den sidst omrörde Segern öfwer Rebellerne blifwer fuller bekräftat, men nederlaget är ey så stort, som i begynnelsen sades. Detta alt oachtat, fortfara de med deras ströfaude och åtskillige orters intagande, och lära ännu gifma Felt-Marskalken Heister nog til at skaffa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 2 Maij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Aprilis</div> Ragotsky förnimmes åter hafwa en stark Armee tilsamman, och wara hijt åt i antog. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 9 Maij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 15 Aprilis</div> Utur Ungern har man sedermera intet förnummmit något föränderligit, utan at de uproriske med plundrande och brännande, äfwen som tilförende, fortfara och iämwäl posterne borttaga, så at man om deras företagande ey kan hafwa någon wisshet. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 16 Maij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Aprilis</div> I Ungern går wärcket myckit slätt, och äro störste delen af Generalerne ifrån Armeen hijt komne, i medlertijd faller den ena orten efter den andra i mangel af lifsmedel och undsättning dem uproriskom i händer. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 30 Maij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 6 Maij</div> Hans Keyserlige May:t har giort en ändring med Generalerne i Ungern, och skal i denne samma Generalen Heister tieua wid Armeen i Rijket, men Generalerne d´ Herbeville och Schlick föra wärket i Ungern, hwarest oroon ännu ingalunda uphörer, och synes, at alle goda tilbod blifwa af Rebellerne förachtade, efter de än dageligen sig förstärckia, och på åtskillige orter med några 1000 man omkring ströfwa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 6 Junij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Maij</div> Generalen d´ Herbeville är för några dagar sedan afrest åt Ungern, och alle Keyserlige Troupperne där sammandragne, at kunna wid hans ankomst något företaga. Man begynner nu åter at fatta något hopp om en förlikning med de uproriske, efter man hoos dem förnimmer en större benägenhet at denne Keysarens tilbod antaga, men ännu weet man ey, huru wida sådant hafwer grund. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 13 Junij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Maij</div> I desse dagar är wid hofwet twänne gånger rådslag hållit öfwer det Ungerske wäsendet, och lärer sig snart yttra, om någon wänlig förlikning med de uproriske står til at förmoda, eller om de med wåld skola twingas. Som man här säger, skal et stilstånd til en begynnelse wara slutit. I medler fara de uproriske i Siebeuburgen illa fram, för hwilken orsak skul General Glöchelsperg blifwer här ifrån dijt skickat at sådant hämma. Men har här begynt på Keyserlig befalning at öfwa Borgerskapet i Wapneu, hwilket här efter alla Sön- och Helgedagar skal ske, på det de wid alla förefallande händelser måge kunna med Gewähr omgå. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 20 Junij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Maij</div> Det har nu mehra ingen liknelse til någon förlikning med de uproriske i Ungern, efter de icke allenast utslå den dem tilbudne nåden, utan och församla sig på åtskillige orter starkare än tilförende, och med häriande och brännande, samt obeskrifwelige motwilligheters föröfwande på ett grufweligit sätt framfara. De förnimmes stå med 14000 man wid Marchströmen, och hafwa i sinnet giöra ett infall i Österrike. Hofwet låter nu mera fördenskul alla tanckar fara om sakernes biläggiande med godo, utan giör alla möyelige anstalter til at dem med wåld twinga. Generalen D´ Herbe ville är i Comorra, och drager Troupperne tilsamman, wäntandes til sig Artolleriet, som redan är hijt åt på wägen. Generalen Glöchelsperg är åt Siebenburgen redan afrest til at där anföra wärcket. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 27 Junij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Maij</div> Utur Ungern berättas, at de uproriske sig på alle orter förstärkia, och hafwa beränt Gross-Varadin och Giula. Det giöres fuller anstalter til den Keyserlige Armeens upbrott, men den samma lärer litet kunna uträtta, förr än de förwäntade Regementerne utur Tyskland ankomma. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 4 Julij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 10 Junij</div> Man föruimmer mehr och mehr utur Ungern, huru de uproriske sig på åtskillige orter tilsammandraga, och skola de på Öön Schütt wara 40000 man starke så at de Keyserlige säijes måst draga sig tilbaka un-Presburg. Några lycklige partier göres fuller emot dem undertiden, men det giör litet til hufwudsaken. Här begynner man åter at tala något om en förlikning, men utan någen wiss grund. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 11 Julij 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 17 Junij</div> Emedan den Ungerske oroen icke allenast ännu ey är stillat, utan snarare syues mehr och mehr wilia tiltaga, så göres och allehanda anstalter til at den samma med all macht dämpa. Någre Regementer komma i desse dagar utur Beijern, hwilka utan drögsmåhl blifwa åt Ungern fortskaffade. Så komma och de Danske Troupperne utur rijket hijt upföre, hwar af Rytteriet redan är igenom Mähren förbigånget, men fotfolket wäntas stundeligen här an til at sättias på Farkostar och föras til den Keyserlige Armeen under General d´Herbewille, hwilken nu står på denna sidan om Donaw-strömen til at betäckia landet för de nproriskes ströwande, men lärer, så snart be:te Troupper ankomma, gå öfwer på andra sidan, och sakerne med eftertryck angripa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 18 Julij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Junij</div> Man förnimmer at en deel af den Keyserlige Armeen i Ungern är upbruten, och gången til at upsökia och förjaga de wid Öön Schütt församlade uproriske. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 25 Julij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Julij</div> Man förnimmer utur Ungern, at Ragotsky med 4000 Man står allenast 3 mijhl ifrån Pest, wäntandes til sig Artolleriet ifrån Caschaw, då han samma ort wille angripa. Der emot blefwo alla möijelige anstalter giorde til Fästningens förswar, och woro 300 Man af General Glöchesbergs Troupper der inkastade. De Franske Troupperne, et wackert och wälöfwat folk, komma dageligen här an och fortsättia marchen åth Ungern. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 1 Augusti 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Julij</div> Bref ifrån Offen berätta at Generalen Glöckelsberg stode nu wid Adom och wäntade widare ordre af General Erbewille ; men Ragozzi hade dragit sig ännu närmare til Pest och ärnade bem:te ort att angripa. Ifrån Arrath berättas att som Caroli ifrån den 20 Maij til den 14 Junij denne orten med bombers inkastande och minerande starkt ansatt, så hade den der inneliggiande Commendanten Öfwerst-Lieutnant Richter med sina 60 man utan at hafwa några stycken, så tappert sig förswarat, at Caroli blifwit twungen sedan han först stuckit alt i brand, bemälte den 14 Junij belägringen för denne orten att uphäfwa, då han och månge döde och blesserade efter sig lemnat. I går blefwe de Ungerske Deputerade Biskopen af Vizza och Ungerske Adwocaten Ockoliezani här ifrån tilbaka affärdade. Några Ungerske Bref förmäla, det Rebellerne nu alfwarligen äre sinnade at inlåta sig uti Freds handling, och at redan i förgår et stillestånd skulle hafwa blifwit publicerat ; hwilket dock tiden lärer uthwijsa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 8 Augusti 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 15 Julij</div> Ehuruwäl man har giort sig gott Hopp om någon fredzhandling med de uproriske i Ungern, så står likwäl alt sådant ännu i ett widt fält, aldenstund de uproriske påstå en hoop nye wilkor, och wilja änteligen hafwa förut ett stillstånd uprättat, men imedlertijd draga sig wid Wag-strömen starkt tilsamman, och föröfwa med häriande och brännande grufwelige motwilligheter. Ragotsky är med sine Troupper utur sitt förra läger upbruten, och gången åth Neuheusel, hafwandes til den ändan slagit en bryggia öfwer Granströmen. Hans upsåt synes wara at understödia Beresini, som med sin hoop är ifrån Neuheusel gången åt Leopoldstadtt til at samma ort inkräckta. Alt detta at förhindra är Fältmarskalken d´Herbeville med de Keyserlige Troupperne ifrån öön Schütt upbruten och i dess ställe Glöchelsberg ifrån Ofen dijt åth i antog. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 15 Augusti 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Julij</div> Man har utnr Ungern, at sedan de uproriske förnummit, det General Glökelsberg woro ifrån Ofen afmarcherat til at conjungera sig med Feltmarskalken d´ Herbeville, hafwa de med all macht den 16 hujus anfallit Pest, i meneng at det öfwerrumpla, men de äro derifrån tappert blefne afdrefne. Deruppå är General Glökelsberg beordrat at gå åt Ofen igen, och öfwer på Pester sidan, til at göra Diversion, och twinga de uproriske sin macht at fördela. De hafwa i hela Ungern deras mästa manskap upbudit, och sätjes Berecini stå wid Türnau med 35000 man, til hwilka Ragotzsky med 15000 man änust skal stöta. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 22 Augusti 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Julij</div> I Förgårs kommo de för någon tid sedan här ifrån til den Ungerska Oroens biläggiande affärdade Deputerade hijt tilbaka igen. Och aldenstund Ragozzi låtit å nyo publicera ett oppbådh, i föllie af hwilket hwart huus bör utgiöra en man, och föregifwer at han förutan månge Beyerske och andre Officerare, är 70000 Man starck och står wid Neuhäusel färdig at marchera, men Berezini wid Szeret, och Ozkai på Mähriske gräntzen; Fördenskul har och Generalen Herbeville redan gått öfwer Wagen, men General Glökelsberg ill Ofen igenkommit, och torde man wäl med det första, sedan de Keyserlige jemwäl tämligen blifwit förstärkte, något nytt hafwa at förnimma, Rebellerne hafwa sökt at öfwerrumpla Gödingen; men den där inneliggiande Commendanten har dem så emottagit, at de med stor förlust på döde och blesserade måst draga sig tilbaka. Store Warradien är med Proviant wäl försedt. Hauptmannen von Hostfehr har med 10 Man Dragoner warit så olyckelig, at då han intet långt ifrån Derrenkruth gått uth til at recognosera, är han af fyra Standarer Rebeller öfwerfallen, samt med ett skått och hugg sårad, men hans föllieslagare aldeles nederhuggne. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 29 Augusti 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 5 Augustij</div> Man har ntur Ungren de behageliga tidenderne, at Felt-Marskalken Herbeville har den 1. hujus wid Türnow angripit de uproriskes Armee beståendes af 40000 Man, den samma slagit, och förjagat, Läger, Bagage och Artollerie röfwat, o h wid 5000 Man på platzen nedergiordt, ibland de döda säijes och Otzkay wara, en ibland de Uproriskes förnämste anförare, wåre wore wid Enspännarens afgång uti efterjagandet begrepne. Af denne Seger förmodar man en mächta god wärckan, och alldenstund åtskillige Keyserlige Regementer warit i antog at sig med d´Herbeville conjungera, så lärer han nu wara i tillstånd at med eftertryck sin erhåldne fördel nyttia, här äro tidender inlupne, at General Glöchelsberg har wid offen, och General Rabutin i Siebenburgen wärkelig afbräck tilfogat. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 26 Septembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 2 Septembris</div> Man har åter nu på någou tid begynt tala om en förlikning med de uproriske I Ungern, hwaruppå och de nylige hijt ankomne Engelske och Hollenske Abgesanterne, Grefwen af Sunderland och Herr von Almelo af deras Herrar hafwa befallning at med flijt arbeta. Men i medlertid ströfwa de Uproriske Partierne, såsom tilförende, och förhärja nästan alt in under portarne af denna Stadeu. Den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken d´Herbeville är i antog åt Siebenburgen, och har efter de sidste Brefwens innehåld redan gått öfwer Dona Strömen wid Pest, fortsättiandes marchen åt Segedin. Den unge Grefwe Heister har i medlertid befallning at med de öfrige Keyserlige Troupperne passa på de uproriske på denne sidan om Donau Strömen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 3 Octobris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 9 Septembris</div> Man kan med ingen wisshet säija om handlingen med de uproriske i Ungern, ehuruwäl derom nog talas, och de Engelske och Hollenske Gesanterne flitigt där uppå arbeta. De Uproriske förstärckia sig i medlertid på alla orter, och fara öfwer alt ynkeligen fram. Man hade trodt at den Keyserlige Armeen under Felt-Marskalken d´ Herbeville skulle längesedan wara i antog åt Siebenburgen, men det förnimmes, at han ännu den 2 hujus har stått wid Ofen, och wäntat til sig General Palfi med några Troupper til förstärkning, efter hwilkas ankomst marchen skulle gå för sig. Det förnimmes at de uproriske draga hela deras macht tilsamman wid Theisen, och willia de Keyserlige afbida. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 10 Octobris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 16 Septembris</div> Den Keyserlige Armeen är nu wärkeligen gången öfwer Donauströmen wid Ofen och fortsätter sin marche åt Öfwer-Ungern. I medlertid talas det nog om underhandling med de uproriske, men utan at weta, hwad där med lider. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 17 Octobris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 23 Septembris</div> Man förnimmer utur Ungern, at den Keyserlige Armeen fortsätter sin marche åt den sidan åt Zolnok, i mening samma ort at igentaga. Under marchen har den samma råkat på några 1000 uproriske, och dem slagit och förstrött. I medlertid draga sig de uproriske tilsamman här på nästa gräntzen, och begynna åter deras motwillia at föröfwa. Man talar nu åter starkt om en underhandling med dem, och säijes Hans Keyserlige May:t hafwa uppå de Engelske och Hollenske Gesanternes anhållande samtyckt til ett stillstånd, och wilkoren deraf låtit til Ragotzky berätta, wäntandes man nu, om de af honom blifwa antagne. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 24 Octobris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 30 Septembris</div> Man har öfwer Ofen ingen efterrättelse haft ifrån den Keyserlige Armeen, emedan wägarne på den sidan äro af de ströfwande aldeles sperrade. Men ifrån Ragotskys läger wid Gran äro några öfwerlöpare komne, hwilka berätta, at man i bemälte Läger icke allenast haft kunskap om Zolnoks eröfrande, utan och at Forgats skal med sin hoop wara af Generalen Rabutin aldeles slagen och förskingrat, och wara sielf heel bestört til Ragotsky ankommen, och hoos honom anhålla om hielp til at detta nederlaget på Rabutin hämuas. Här säijes, at Ragotsky skal ibland sine öfwerläggia om Fredzwärket och om de af Hans Keyserlige May:t nyligen föreslagne wilkor til ett stillstånd. Men om de sins emellan kunna blifwa derom enige och huru wida det med wärket lider, kan ännu med ingen wisshet säijas. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 31 Octobris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 7 Octobris</div> Tidenderne utur Ungern bekrafta intet det sidst omrörde Zolnoks intagande, utan at den Keysrlige Armeen fortsatte sin marche åt Siebenburgen, och hade wid Scongrad försökt at gå öfwer Theissen, men efter man hade där wid funnit stora swårigheter, woro det ändrat, och marchen wänd åt Segerin tilat där komma öfwer, hwilket man och tror redan war wärkstält. Hwad det lider med underhandliugen med de Uproriske kan man ännu ey säija, men det hålles likwäl före at den samma torde gå för sig, och at Biskopen af Olmytz, samt Grefwen af Wratislav skola af Hans Keyserlige May:t til Commissarier der wid wara förordnade. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 7 Novembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 Octobris</div> Ifrån deu Keyserlige Armeen äro tidender inlupne, at den samme är lyckligen och utan det ringaste motstånd gången öfwer Theissen ofwan för Segedin, fått til sin förstärkning ännu 6000 Raitzer, så at hon wärkeligen består af 35000 man, och woro i fult antog at undsättia Gros Varadin. Men efter Ragotsky sielf med sine bästa Troupper til 50000 man stark står fast i förwäg samma anslag at förhindra, så lärer man utan twifwel af någon Träffning innan kort hafwa at förnimma. Det lärer sig och snart yttra, hwad liknelse det kan blifwa til handlingen med de uproriske, eftee de Keyserlige der til nämde Commissarierne jemte de Engelske och Hollenske Gesanterne innan kort skola sig har ifrån på wägen begifwa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 14 Novembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 21 Octobris</div> De Keyserlige Commissarierne samt de Engelske och Hållenske Gesanterne äro lyckligen til Tyrnou ankomne, hwilken ort til ett möte med de Uproriskes utskickade är utsedd, och förnimmer man, at Berecini och flera af deras förnämsta Hufwuden, sig jemwäl infinna. Man tror och, at Ragotsky sielf lärer förfoga sig dijt, huruwäl stor orsak är derom at twifla. Om detta wärket giör man sig nu här gått hopp, men det står der hän, om de Uproriskes rätta alfwar der wid är. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern äro sedermera inge tidender komne, men man hoppas, at Gross-Varadin lärer wara undsatt och förfriskat, och at Conjunctionen med General Rabutin i Siebenburgen redan är för sig gången. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 21 Novembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Octobris</div> Man giör sig här alt mehr och mehr hopp om handlingens lycklige utgång i Tyrnow med de uproriske, och menar man, at åth minstone et stilstånd til en begynnelse lärer träffas, aldenstund hoff-Cantzleren Grefwe Sinzendorf i desse dagar mächta hastigt är der ifrån hijt kommen, och åter med lika hast ghet dijt tilbaka färdad Den Engelske Gesanten är där ifrån hijtkommen til at möta Hertigen af Marleborug, som innom några dagar hijt förwäntas, och med honom göra ett och annat aftal, hwar efter han strax lärer förfoga sig tilbaka åt Tyrnaw igen hwarest i medlertid den Hollenske Gesanten tillijka med de Keyserlige Commissarierne med flijt arbeta på handlingswärket. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 28 Novembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 4 Novembris</div> I förgår ankom Hertigen af Marleborugh hijt i Staden, och hade i går Audience hoos Hans Keyserlige May•tt, beledsagat der til af bägge här warande Engelske Gesanterne. Som det förnimmes, at han medbracht närmare förslag til fred med de uproriske, så lärer det ärendet aldraförst företagas, och Gesanterne til Tyrnow afresa til handlingens fortsättande, den man menar i genom ett stillstånd skola begynnas. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern har man inge wisse tidender haft, sedan den samme gick öfwer Theissen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 5 Decembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 11 Novembris</div> Den Hollenske Gesanten är ifrån Tyrnow hijt tilbaka kommen, och som det förnimmes, skal handlingen med de uproriske sig temmelig wäl anskicka. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern äro nu Tidender inlupne, at den samme med alle nödwändigheter wäl föresett Gross-Varadin, och hade fortsatt dess Marche åt Siebenburgen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 12 Decembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Novembris</div> Sedan Hertigens af Marleborug afresa gå nu i desse dagar Grefwen af Vratislaw och den Engelske Abgesanten åt Tyrnow, hwarest de Hollenske redan sig befinna, til at fredzwärket med de uproriske med alfware drifwa. Altsådant oachtat fortfara de uproriske alt jämt med deras ströfwande, hwarom man ifrån åtskillige orter erhåller bedröflige tiender. Wij har sedermera ey haft något särdeles ifrån den Keyserlige Armeen i Siebenburgen, men det förnimmes, at hela det landet är i fult upror, och wäntas med längtan, hwad Armeen där kan uträtta. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 19 Decembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Novembris</div> Man har utur Ungern erhållit Tidender, at de Uproriske hafwa welat hindra den Keyserlige Armeen i Siebenburgen öfwergången öfwer ett Pass, men blifwit der wid slagne, och förlorat deras Stycken och Footfolck. Detta förmodar man kunna hafwa den wärkan, at de så mycket snarare torde sig til förlikning beqwäma, ehuruwäl om deras ströwerier alt fort inkomma swåra berettelser. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 26 Decembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 2 Decembris</div> Den sidst omrörde lycklige Träffningen med de Uproriske i Siebenburgen blifwer än ytterligare i gemen bekräftat, men rätta omständigheterne deraf äro ännu ey inkomne. Så kan man ey heller något wist ännu säija om tilståndet med Fridzwärket, efter som fuller de Ungerske Deputerahe äro med Hans Keyserlige Möy:ts förklaring angående både Stilståndet och Freden åt Tyrnou afreste, men den Keyserlige och Engelske Commissarierne äro ännu här. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Ti ender,<br>Af den 2 Januarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 Decembris</div> Ifrån Armeen i Ungern har man fuller sedermera inge Bref haft, twiflandes man intet, at Enspännarne lära wara borttagne, men eliest äro öfwer Gross Varadin tilförlåtelige tiender inlupne, icke allenast om den sidst omrörde lyckelige Träffningen, utan och, at Ragotsky skal andra gången hafwa lidit nederlag, och at Hans Keyserlige May:ts upsåt med alle orternes besättiande i Siebenburgen skal wara aldeles erhållit. Och efter det nu såijes, at Armeen är i full marche tilbaka igen, så förnimmer man, at de ströfwande Uproriske, som nyligen wågat sig när in til denne negden, hafwa i hastighet dragit sig tilbaka igen åt Öön Schütt, sedan de en och annan ort intagit, utplundrat och förbränt. Om Fredzwärket kan man ännu ingen ting säija. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Ti ender,<br>Af den 9 Januarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Decembris</div> För 3 dagar sedan hade man med en ifrån Keyserlige Armeen i Siebenburgen ankommen Öfwerste bekräftelse, om den märkelige Seger, som den Keyserlige Armeen erhållit öfwer de Ungerske wid Schilo i Siebenburgen, hwar wid 6000 man skola wara nedgiorde, och en stor hop til Fånga tagne, alle Stycken och Mörsa e, samt hela Bagaget och 60 Fanor eröfrade, af hwilka 30 äro af bemelte Öfwerste, jemte en der til fånga tagen främmande Minister, hijtförde. De Keyserlige skola ey mehr än 144 förlorat, och 306 fått sargade. Nu förnimmer man öfwer Arrad at Ragotsky skal straxt efter det första nederlaget hafwa församlat och satt sig igen wid Bistritz, men at han af Generalen von Glökelsberg är andra gången slagen och förskingrat, och at Staden Bistritz har sig straxt deruppå gifwit, om hwilket alt man widare straxt omständigheter förwäntar. Ehuruwäl nu alt detta oachtat, de Uproriske på denne sidan ännu med deras ströfwande illa framfara, så tror man likwäl, at dessa deras nederlag lära förorsaka någon god wärkan i anseende ttl Fredzwärket om hwilket åter nu med tämmelig föthopning och liknelse begynuer talas. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 16 Januarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Decembris</div> De Uproriske i Ungern hafwa för några dagar sedan anfallit Staden Ödenburg, men blifwit af Borgerskapet tappert afslagne. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 23 Januarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Decembris</div> Detta Hofwet wäntar ännu med stor längtan efter fulkomlige Tidender om tilståndet i Siebenburgen, om hela landet wärkeligen är bracht under lydna, och i synnerhet, om det rychtet, som nyligen kom om en ny Segerwinning wid Bistrits, blifwer bekräftat, emedan man sedermera der om ingen kundskap haft hafwer. Om Fredzhandliugen i Ungern talas åter nn intet mehr, men wäl mycket om de uproriskes ströfwande, och huru de sig här och där förstärkia til at de faste orterne angripa. General Starenberg har sig påtagit befälet i Neder-Ungern, och har man til hans bekanta förfarenhet det förtroende, at sakerne lära innan kort komma på en annan foot. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 30 Januarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 6 Januarij</div> Man har tidender utur Siebenburgen, at alt är där satt i godt tilstånd, och at största delen af Keyserlige Armeen är på wägen tilbaka igen. Fredzwärket med de Uproriske synes wilia blifwa ännu långsamare aldenstund Hofwet seyes hafwa giort dem några nye propositioner, öfwer hwilka de Uproriske så hastigt ey kunna, och til äfwentyrs ey heller wilia sig förklara. Imedlertid lära de Kayserlige Commissarierne så wäl som medlings Ministrerne begifwa sig hijt tilbaka igen. Staden Ödenburg blifwer af de Uproriske åter ånyo häftigt ansat, fördenskul Generalen Nehm är med några 1000 man i antog at den samma undsättia. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 6 Februarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Januarij</div> Det säijes, at Ragotsky har sammanskrifwit Ungerske Adelen til Mongatz til den 15 hujus, at taga i betänkiande de af Keyserlige Hofwet dem nyligen förestälte propositionerne, och at den ena Hollenske Ministren Herr Brüninx är jemwäl dijtrester til at göra samma propositioner smakelige. Så framt någon liknelse blifwer til god framgång, lära och då de Keyserlige Commissarierne samt den Engelske Ministren sig dijt förfoga. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 13 Februarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 20 Januarij</div> Ifrån Siebenburgen har man säker efterrättelse, at alt är där i gått tilstånd, och at Feltmarskalken d´ Herbeville skyndar efter möyeligheten sig Marche hijt åt til baka igen. Hwad man om Freden i Ungern kan hafwa at hoppas, lärer sig utwisa wid slutet af de Ungerske Ständernes sammankomst, som den 15 hujus i Mikosch hållas skulle. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 20 Februarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Januarij</div> Man synes nu hafwa god förhopning om Fredz wärket med de Uproriske i Ungern, efter den hållenske Gesanten är nu här ifrån åt Mikosk afrest, och de andra tillijka med de Keyserlige Commissarierne säyes snart skola fölia efter. Icke dess mindre ströfwa de Uproriske nu igen mycket starkt, och hålla både Eisenstatt och och Ödenburg insperrade. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 13 Martii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 17 Februarij</div> Det längtas här mycket efter tidender om Fredzwärket i Ungern, om hwilket förhopningen är änuu god fast än de Uproriske i medlertid med deras ströfwande mächta illa framfara. De hafwa för kort tid sedan haft ett anslag före, at inbryta i Steijermark, men woro af Generalen Palfi med temmelig förlust tilbaka drefne. De hafwa sig sedermera wågat på denne sidan om Marchströmen, men för dess hastiga upswällande skul dragit sig strax tibaka igen, och en del deraf posterat sig på Öön Schütt, dijt de alt Wijn och Proviant, som de i negden finna, låta öfwerföra. Städerne Ödenburg och Cisenstat hafwa de hela tiden hållit insperrade, men nu förnimmes de hafwa dragit sig derifrån. Deremot hafwa de för några dagar sedan brutit in i Mähren, och lagt åtskillige små Fläckar och Byar i Aska sedan de dem utplundrat. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 20 Martii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Februarij</div> För några dagar sedan är den Hollenske Gesanten ifrån Tyrnou hijt ankommen tillika med en Ungersk Deputerat, och hafwa ifrån de Uproriske uågra nya propositioner medbracht. Som det förnimmes, skola de ännu spänua Bogen något högt, fördenskul man ey wet, hwad der af wil blifwa. De underlåta i medlertid intet at på alle sidor med deras ströfwande och häriande föröfwa stor motwilia. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 27 Martii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 3 Martij</div> Den Ungerske Fulmächtige är åter här ifrån tilbaka rest, och har medbracht Keyserlig nåde under mycket fördelachtige wilkor, alenast de den innan den 10 hujus wilia antaga, sker det intet, så wil Haus Keyserlige May:t dem ey widare anhöra, utan med yttersta stränghet förfölia, på hwilken händelse några 1000 man stå i Beyern tilredz at sättias på Fahrkoster, och föras Donauströmen upföre åt Ungern. Man har ntur Siebenburgen, at den fördelachtige Orten Deva, som nu en lång tid warit af de Keyserlige inspärrat, har i mangel af Matwaror, för 14 dagar sig gifwit, hwaruppå det blifwit beslutit, at Generalen Rabutin skulle behålla qwar i Siebenburgen 5000 man, men Feltmarskalken d´ Herbeville kommer derifrån tilbaka med 15000 man. Generalerne Palfi och Heister blifwa och 15000 man starke, när de sig sammanfoga, så at om de Uproriske nu sig ey snart beqwäma, hållas de Keyserlige Wapnen för wara i sådant tilståud, at kunna med eftertryck detta owäsendet dämpa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 10 Aprilis 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 17 Martij</div> Man wäntar nu med längtan at förnimma de uproriske Ungrernes förklaring på de sidste Keyserlige propositionerne, och görs i medler tid all nödig anstalt at sammanfoga den utur Siebenburgen tilbaka kommande Armeen med Tronpperne på denna sidan, til at på all händelse med macht falla dem Uproriskom på halsen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 8 Maij 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Aprilis</div> De Uproriske i Ungern hafwa bewiliat ett tilstånd på [..] dagar, på det man i Aresburg måtte tilsammankomma, och Arbeta på Fredz-Wärcket. Man giör sig om fulkomlig förlikning så mycket mehr hopp, som man tror sig hafwa god efterrättelse, at den menige man är der til benägen, omskönt deras förnämste Hufwud för deras särskilte skul äro wederspänstige. Feltmarskalken Grefwen af Starenburg är i går gången åt Ungern til at göra behörige anstalter, i fall Kriget skulle widare komma at förtsättias. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 3 Julii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Junij</div> I desse dagar äro de Keyserlige Fulmächtige afreste åt Presburg, hwarest de Engelske och Hollenske Ministrerne såsom medlare hafwa dem tilstält Ungrerne Puncter, hwilka de påstå. Omskönt nu de samma som förliudes, skola wara temmelig högt spänste och trotzige, så hoppas man likwäl, at de en god del der af lära afstå, och at närwarande lyckelige tider för de Allierade lära jämwäl bringa detta Wärket i bättre liknelse. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 10 Julii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Junij</div> De Keyserlige Fulmächtige äro åter ifrån Presburg hijt tilbaka komne til at berätta Hans Keyserlige May:t Ungrernes påstående, och deröfwer inhämta widare befalning. Efter all liknelse står Fridzwärcket ännu i temmelig widt Fält, aldenstund Ungrernes Puncter af Hofwet ansees för så obillige och trotzige, at man ey wäl kan sig deröfwer inlåta, och de der emot förmena, at de ey mycket deraf kunna eftergifwa. I medler tid och på all händelse är ett alment Upbod förkunnat i Mähren och Steijermark, hwilket ock i de öfrige nästgräntzande Länder och Provincier ske lärer, til at detta owäsendet med yttersta alfware stilla. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 17 Julii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Junij</div> Om den Ungerska Fredzhandlingen kan man ännu ey wist berätta, och omskönt Ungrerue i deras inlefwererade Puncter hafwa spänt Bogen så högt, at man på Keyserlige sidan omöijeligen kan dem ingå, så bemöda sig likwäl medlings Ministrerne på det högsta at dem jämka, så at det ändå må kunna komma til en handling, efter som de ock, til at winna tid der til, hafwa förmått bägge Parterne til at stilståndet in til den 14 nästkommande Julij förlångia. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 31 Julii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Julij</div> Ehuru wäl medlings Ministrerne sig på det högsta bemöda at kunna bringa handlingen med Ungrarne i gång, så är det likwäl föga liknelse, at de därutinnan lyckas, emedan Ungrerne synas beständigt wilja deras ingifne puncter påstå. För den orsaken skul är på all händelse Feltmarskalcken Grefwe Starenberg i desse dagar afgången åt Ungern, dijt och åtskillige Regementer utur rijket äro wärckeligen i antog, til at med yttersta macht twinga de uproriske til lydna. Så är ock Generalen Rabutin i Siebenburgen beordrat at hålla sig färdig til at äfwen på sin sida Ungrerne anfalla, så framt stillståndet utan något fredzslut skulle löpa til ända. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 7 Augusti 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 Julij</div> Handlingen med Ungrerne är aldeles afbruten utan det ringaste hopp at kunna mer blifwa åter begynt. De säijes fuller wilja stilstådet, som i dag är ute, nu ytterligare förlängia, men emedan det ey annorlunda kan ansees, än för en konst at winna tiden, til at kunna sig desto bättre rusta, så är det afslagit, och draga sig Felstmarskalkerne Starenberg och Rabutin med hwar sin Armee til at dem anfalla. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 21 Augusti 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Julij</div> Sedan stillståndet med de uproriske Ungrerne är utstält, och handlingen afbruten, hafwa de begynt föröfwa deras förra fientligheter, och med macht sökt at trängia sig in igenom Linierne wid Ödenburg, men blifwit med stor förlust tilbaka drefne. Man gör sig gott hopp, at snart blifwa med dem färdig, efter nu Regenterne utur Riket äro i antog at förstärkia den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken Starenberg, och den andra Armeen utur Siebenburgen sig ock rörer, at på den sidan tillika dem anfalla. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 28 Augusti 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 4 Augusti</div> I Ungern fara de uproriske fort med deras fientlighet, och wil här nu säijas, at Ragotzi skal hafwa eröfrat Gran, men Berrezini med sin hoop ey långt står ifrån det Keyserlige Lägret, dijt 10000 Croater, och 5000 Raitzer redan äro ankamne, hwilka i deras marche hafwa strängeligen med mord och brand emot de uproriske framfarit. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 11 Septembris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Augusti</div> I Ungern håller man sig på båda sidor ännu temmeligen stilla, och emedan de uproriske uppehålla sig med deras belägring, hwilken der sig företagit, men något der fortsättia, förstärckia sig de Keyserlige dageligen med nye Regementer, som komma utur Riket anländandes. Generalen Rabutin är jämwäl utur Siebenburgen med den Armeen i antog, och skal wara til Zolnok ankommen. Det begynner säijas, at den afbrutne Fredzhandlingen med de uproriske skal uppå Englandz och Hollands inständige anhållande åter uptagas, samt den Hollenske Gesanten, som redan för en tid sedan begaf sig här ifrån hemåt, har under wägen fått befallnig at förfoga sig hijt tilbaka igen, at samma wärck ännu en gång drifwa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 18 Septembris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Augusti</div> De uproriske i Ungern begynna åter nu igen med all macht sig röra. De hafwa med 6000 man nyligen brutit igenom Linierne wid Ödenburg, ströfwat wid Neüstat och widare in i Lander, och åtskillige orter som alenast 3 mijl härifrån belägne äro, utplundrat, upbränt, och mycket Boskap med sig afdrifwit. Det kommer mångom underligit före, ar de Keyserlige sådant ey hafwa hindrat, ey heller ett så ringa antal förlagt och förskingra {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 25 Septembris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Septembris</div> Den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken Grefwe Starenberg är nu, sedan den samma med åtskillige Regementer utur riket är Worden förstärckt, utur des läger upbruten och wid Presburg gången öfwer Douau-Strömen, wid samma tid har General Palfi med 3000 Hästar och Raitzer anfallit den starckeste af de uproriskes på Öön Schütt liggiande Skantzar, nederhuggit 500 [..], som där legat i besättning, och tagit deras Öfwerste til fånga, samt alt där befintlige förrådet och utrustning sig bemächtigat, hwaruppå bemälte General har sig med Hufwud Armeen lyckeligen sammanfogat. Feltmarskalken Rabutin har med den Siebenburgiske Armeen stött til de öfrige i Ungern warande troupperne, och är i wärckeligit antog åt Öfwer Ungern, fördenskul hafwa ock de uproriske, sedan de förnummit bägge Armeerne på hwar sin sida annalckas, dragit sig i oreda något ifrån Österrikiske gräntzen tilbaka. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 2 Octobris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Septembris</div> Feltmarskalken Grefwe Starenberg har med den Keyserlige Armeen fortsatt marchen åt Comorra, hwaruppå de uproriske åter hafwa sig på öön Schütt infunnit. Generalen Rabutin förnimmes wara ifrån Zolnock hijt åt i antog, til at få de uproriske emellan sig. Om fredzhandlingens uptagande igen begynner man åter nu tala. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 9 Octobris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 15 Septembris</div> De uproriske hafwa belägringen för Gran uphäfvit. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 16 Octobris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Septembris</div> Sedan den Keyserlige Armeen under Feltmarskalcken Grefwe Starenberg är längre inryckt i Ungern, kunna de uproriske åter föröfwa deras ströfwerier, det så häftigt, at man ifrån Armeen ey kan få någon kunskap, efter ingen kan hwarken fram eller tilbaka komma. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 23 Octobris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 29 Septembris</div> Den Keyserlige Armeen under Grefwe Starenberg har sedan dess upbrott ifrån Comorra marcherat åt Neüdorf, och den där upkastade Fientlige Fästningen med storm intagit, hwar wid Besättningen bestående af 700 man blifwit aldeles uederhuggen. Armeen är sedermehra gången åt Grau, hwilken ort några dagar tilförende för brist skul på Lifsmedel har måst med Fienden dagtinga, och tror man, at den samma i desse dagar lärer wara återwunnen. Eliest äro här tidender inlupne, at emellan Generalen Rabutin och ett starkt Partie af de Uproriske, en skarp Träffning skal wara förelupen til de sednares missfördel, men man wäntar derom ännu större wisshet. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 30 Octobris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 6 Octobris</div> För de ströfwande Partierne i Ungern har man sedermehra hwarken ifrån Feltmarskalken Grefwe Starenberg, eller Generalen Rabutiu haft någon säker kundskap. Det säyes fuller, at den förre skal hafwa åter igentagit Gran, och den sednare med Dagtingan bemächtigat sig Caschau, men man har derom ännu aldeles ingen wisshet. Wid Odenburg har nyligen ett Keyserligit Partie anträffat 2000 Coruzzer, några 100 deraf nedergiort, tagit många til fånga och 3 Fanor och några Trummor eröfrat. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 6 Novembris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Octobris</div> Bägge de sidst omrörde tidenderne befinnes nu wara sanne. Feltmarskalken Grefwe Starenberg har med tagtingan inbekommit Gran, och der funnit 50 Stycken, och ett godt förråd på Krigsrustning och hwariehanda andra nödwändigheter. Af Besättningen äro 300 man i uttogandet tii de wåra öfwergångne. Bemälte Feltmarskalk lärer nu sammanfoga sig med Generalen Palfi, och än widare söka at göra Fienden afbräck. Generalen Rabutin har efter säker inkommen berättelse wid Caschau råkat i hop med några de Uproriskes Troupper under Berezini, och dem aldeles slagit, samt deruppå bracht Caschau, Eperies och Leitschen under Hans Keyserlige May:tz lydno, fortsättiandes marchen åt Bärg-Städerne, dtjt man och menar, at Grefwe Starenberg lärer toga. Detta alt oachtat har i desse dagar ett starkt de Uproriskes Partie under Grefwe Forgatsch satt sig öfwer Marchströmen och öfwerrumplat den lilla Staden Züssersdorf, där föröfwat ett grufweligit mördande, och lemnat Orten, samt 15 andra där omkring belägne, i Aska. Utur Slebenburgen har man, at Ragotsky där utskrifwit en Landdag til at låcka Iuwånarne til Upror, hwilket och i Gen. Rabutins frånwaro lätteligen torde ske. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 24 Decembris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 1. Decembris</div> De uproriske i Ungern göra alt fort med deras ströfwande öfwer alt stor skada. Här äro tidender, at någre 1000 Man af Feltmarskalkens Rabutin Folck skola hafwa råkat på någre 1000 af de uproriske, och 700 deraf nedergiort, hwar om widare wisshet wäutas. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 8 Januarij 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 15. Decembris</div> Man har här nu tidender utur Ungern, at Generalen Rabutin har omsider med stor möda slagit sig igenom de uproriske, och kommit til Segedin, hwar ifrån han öfwer Essek täncker sig draga hijt åt. Men det wärsta är, at han lider brist på all ting, ey heller seer man, huru man med säkerhet kan honom det med här ifrån försee. Utaf Feltmarskalken Starenbergs Armee skola 4000 man förläggias när in til denna Staden til at afwärja de uproriskas ströfwerier wid infallande frost. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 5 Martij 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 Februarij</div> Feltmarskalken Grefwe Starenberg är ifrån Armeen i Ungern hijt til Hofwet ankommen at göra om dess tilstånd berättelse. De Uproriske hålla sig nu på denne sidan tämmelig stilla, men Ragotsky säyes wara ifrån Bärg-Städerne upbruten åt Siebenburgen, och hafwa i sinnet at låta sig där för Förste utropa. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 12 Martij 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Februarij</div> Det hålles för hel wist, at Printz Eugenius kommer innan kort utur Italien hijt, och skal i detta Åhr anföra Krigsmachten wid Rheinströmen. I hans ställe går Feltmarskalken Grefwe Starenberg åt Italien, och Feltmarskalken Rabutin blifwer wid krigsmachten i Ungern. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 4 Junii 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 11 May</div> Än wisar sig föga liknelse til någon Fred med de Uproriske Ungerne, doch är likwäl underhandlingen med dem ey aldeles afbruten. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 13 Augusti 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 20 Julij</div> Generalen Rabutin, hwilken för någon tid sedan ankom, är med en ansenlig summa Penningar så ock stora nödwändigheter för sin underhafwande Krigsmacht blefwen försedd, och begifwer sig innan kort tilbaka åt Ungern at där något emot de Uproriske företaga, hwilke med all macht fortsättiaBelägringen för Arrath. Hufwud-Armeeu under Feltmarskalken Grefwe Starenberg står wid Neüheüsel, och håller samma Ort inspärrat. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 20 Augusti 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Julij</div> Generalerne Grefwe Starenberg och Rabutin äro här ifrån åt Ungern afreste, och skal upsåtet wara at först försökia at slå de uproriske wid Neüheüsel, och at Generalen Rabutin sedan skal igenom Bärgstäderne toga åt Siebenburgen. Man förnimmer eliest utur Ungern, at de Uproriske hafwa wågat sig til at förklara den Ungerske Cronan ledig, och skola wilia träda til nytt Konunga Wahl, hwar wid åtskillige personer säijas komma i betänckiande. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 12 Novembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 19 Octobris</div> Sedan Feltmarskalken Grefwe Starenberg i detta Fälttoget ingen fördel af Ungrerne kunnat erhålla, har han lagt manskapet i Quarter wid Gräntzerne af Öster-Rijke och Mähren til at betäckia desse Provincier från de missnögde Ungrernes infall och ströfwerij, hwilkas förlägning doch swårligen lärer kunna förhindra, som desse länder icke efter wanligheten blifwa bryddeWintern öfwer, hälst när strömarne äro tilfrusne. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 19 Novembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Octobris</div> Felt-Marskalken Grefwe Starenberg är utur Ungern hijtkommen, och begynner man rådslå, huru man med större eftertryck, än här til skedt är, skal det wärket i nästkommande Åhr angripa. Generalen Rabutin är med sin macht i Siebenburgen ankommen, oachtat någre 1000 Coruzzer welat honom Passet tilspärra. De äro alle wid hans annalkande sin wäg rymde. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 10 Decembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Novembris</div> Uti Ungern hafwa de missnögde nyligen åter giort ett ströfwande öfwer hela Landet alt in til Leita strömen, och grufweligen med mord och sköflande framfarit. Man säger fuller, at någon underhandling med dem åter på nytt lärer företagas, men det twiflas mycket, om något derigenom kan uträttas. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 17 Decembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Novembris</div> Cardinalen af Sachsen Zeitz, Primas af Ungern, har i Tyrnaw haft ett samtal med några de Ungerske missnögdes fulmächtige, och har hijt til hofwet berättat at det synes, som woro det nu deras alfwar at träda til en Fredzhandling, Hofwet har derföre låtit befalning til honom afgå, at han på alt möijeliget sätt skal det wärket sökia at drifwa. Huru wida der med kommer, lärer sig snatt yttra. I medlertid fortfara de missnögde med deras ströfwande, hafwa nyligen warit inuti Steijermark, och giordt där stoor skada, och aldenstund igenom den olyckelige branden i Neüstättrel, medelst hwilken ett ansenligit förrådz-huus är wordet förbränt, de Keyserlige Troupperne torde blifwa förorsakade i brist på underhåld och fordenskap at draga sig utur deras förre Posteringar tilbaka åt Marck-strömen, så fruchtar man ock, at sådant lärer gifwa de missnögde anledning at å nyo giöra infall i Mähren. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 24 Decembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Novembris</div> Man har sedermehra ey haft några särdeles tidender utur Ungern, förutan hwad som om de missnögdas ströfwerier wid de Ödenburgiske Linierne berättas. Det säyes fuller, at störste delen af dem skal önska Freden, men det hoppet som de sig göra om en lyckelig utgång af samtalen i Tyrnaw, hwarest Cardinalen af Sachsen Zeitz sig ännu uppehåller, torde slå dem felt, aldenstund deras förnämste anförares påstående finnes wara så utan måttan, at det af en god del ibland deras eget anhang ey finner bifall. Det wil säyas, at Felt-Marskalken Rabutin skal hafwa erhållit en märckelig seger öfwer de missnögde i Siebenburgen, men derom wäntas ännu större wisshet. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 31 Decembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Decembris</div> Cardinalen af Sachsen Zeitz är nu i Presburg, och begynner man fatta nog hopp om Fredzwärket, på hwilket Hans Keyserlige May:tz Bundzförwanter med all ijfwer drifwa, och säyes Cardinalen hafwa insänt åtskillige Puncter det ährende angående, hwilke blifwit af Hofwet gillade I medlertid ströfwa de missnögde öfwer ait, och hafwa nyligen ärnat sättia öfwer Vagströmen med 5000 man och några Stycken, men blifwit derutinnan af watnets upswällande förhindrade. Ifrån Feltmarskalken Rabutin är en Officerare til Hofwet kommen med berättelse, at bemälte General är med sin Armee lyckligen kommen in i Siebenburgen, hch har därut fördrifwit alle Uproriske, så at hela det Landet, på en eller annan liten ort när, är bracht under hans Keyserl. May:tz lydna. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 14 Januarij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Decembris</div> Til Presburg är nu en allmen Ungersk Riks-Dag utskrefwen, och talas nog om, at Hans Keyserlige May:t sielf i egen Person l rer där sig infinna, til at så mycket mehr befrämia hwad til det Riketz befredigande kan lända. Den Ungerske Palatinus och flere andre af de trogne Ständerne äro tijt förskrefne, til at biwista de rådslagen som förut hållas skola öfwer de på Riks-Dagen tienlige materiernes inrättande, och gör man sig i gemen godt hopp om ett lyckligit utslag i detta bullersama wärket. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 21 Januarij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 31 Decembris</div> Man gör sig gott hopp om en god utgång af underhandlingen med de missnögde, och på widrig händelse wil man sökia i at i nästkommande åhr med all macht denna oron dämpa. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 24 Martij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 29 Februarij</div> Fulmächtige utaf de Ungerske Städerne, som ännu äro Hans Keijserlige May:t lydige, hafwa sig fuller i Presburg församlat, och hålla samtal sinsemellan och med Cardinalen af Sachsen Zeitz, Men Hans Keijserlige May:tz ditresa är upskuten, och skickas alenast twänne Keijserlige Råd dit såsom Commissarier. De som redan äro i Presburg församlade, lära afskicka deras fulmächtige til de missnögde, och föröka at kunna dem öfwertala til at jämwäl låta deras fulmächtige infinna sig til mötet, men man twiflar, om sådant lärer hoos dem finna rum, och på den händelsen lärer ock Hans Keyserlige May:t aldeles intet komma til Riksdagen. Generalen Palfi förer nu befälet öfwer de Keyserlige Troupperne i Ungern, men det säyes, at General Rabutin lärer utur Siebenburgen komma at dem anföra. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 31 Martij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Martij</div> På de i Presburg församlade Ungrernes inrådande och begäran har Hans Keyserlige May:t samtyckt til en afskickning ifrån dem til de missnögde, til at biuda dem til Riksdagen, och öfwertala dem til at läagia ned Wapnen. Furst Esterhasi, som är Palatinus Regni, har afsänt en Enspännare til Berezini, som wistas närmare til Österrikiske gräntzorne än Ragotsky, gifwande honom tilkänna denna afskickningen, med begäran at få Pass för dem. Man twiflar doch, at denne afsändningen lärer hafwa någon god framgång. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 7 Aprilis 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 Martij</div> De missnögde Ungrerne hafwa oupbrutne tilbaka skickat Kallelse brefwen til Riksdagen i Presburg föregifwandes, at sedan de upsagt Keysaren all lydna, och förklarat den Ungerske Thronen för ledig, woro det orimligit at något antaga, som ifrån den sidan kommo. Lärer altså den sidst omrörde afskickningen aldeles blifwa tilbaka, eller åtminstone aflöpa fruchtlös. Generalen Heister är förordnat til at anföra den Keyserlige Krigsmacht n i Ungern. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 2 Junij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 Maij</div> Den Presburgiske Riksdagen blifwer fortsatt, utan at man kan ännu weta, hwad frucht han lärer skaffa. I medlertid ströfwa de Upproriske Ungrerne nu mehr än tilförende, och hafwa nyligen giort ett infall i Mähren, hwarest de åtskillige orter plundrat och förbränt, och öfwer 7000 Menniskior jämmerligen mördat. Den Keyserlige Krigsmachten drager si nu tilsamman i Ungern, och reste för några Generalen Heister här ifrån den samma at anföra, och de Uproriske med all macht angripa. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 16 Junij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Maij</div> Riksdagen i Presburg warar ännu, doch kan man ey see, hwad gott ännu står ther med at uträttas. The Uproriske Ungrerne hålla jemwäl nu en sammankomst i Erla, och i medlertid fortfara efter theras wanlige Krigsmaner at göra the Keyserlige afbräck genom ströfwande, icke alenast i Ungern, hwarest Landtmannen, som är them Keyserligom Hätsk, på allehanda sätt går them tilhanda, utan ock i Österrikel, Mähren och Steyermark, ther the bränna och nederhugga alt hwad the för sig finna, och efter giord skada gå tilbaka in i Ungern. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 21 Julij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Junij</div> Then Keyserlige Krigsmachten i Ungern är ey ännu i tilstånd at något motstånd the missnögde företaga, hwilke fortfara med theras ströfwande både i Mähren och Österrike. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 18 Augusti 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 26 Julii</div> Man har i dag utur Ungern igenom Generalen Heisters son haft the goda tidender, at bemälte General har wid Trentchin råkat ihop med the uproriskes Hufwud-Armee, hwar wid Ragotski, Berezini och Caroli theras förnämsta Hufwuden skola hafwa warit tilstädes, och then efter ett skarpt fächtande drifwit på flychten, nedergiort 6000, tagit 400 til fånga, och i orten inspärrat 3000, samt bekommit 14 Stycken med tilhörig Ammunition och tross til byte. På wår sida skola allenast 500 man blifwit döda. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 25 Augusti 1708}}<div style="text-align: center;">Utur Preüssen den 7 Augusti</div> I Dantzig uppehåller sig ännu Furstinnan Ragotsky, utan at man wet, när hon kan begifwa sig åt Ungern, och hwad hon för sin Herre kunnat uträtta. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 1 Septembris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Augusti</div> Uti then sidste Träffningen förmenas the Uproriske med döda, sårade och fångar hafwa förlorat 9000 man, och skal Ragotsky sielf wara stört med sin Häst, och blifwit på bröstet illa stött och släpat, så at han ock är sporder död. Man giör sig här så wäl af thenne Segren, som af bundzförwanternes fördel öfwer the Franske i Flandern, wist hopp at kuuna bringa the Uproriske, åt minstone en stor del theraf, på rätta wägen igen, til hwilken ända Riksmötet i Presburg ännu blifwer en någon tid fortsatt. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 15 Septembris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Augusti</div> Man har utnr Ungern, at Feltmarskalken Heister är den 12 hujus gången för Fästningen Neutra, och then samma then föliande dagen Bombarderat, hwarpå Commendanten den 14 har dagtingat, och Besätningen med thess Gewähr uttogat. Man haa therinne funnit en hop Stycken, och ett godt förråd på allehanda Krigs- och Lifsmedel. Krigsmachten är sedermera gången för Ncuheusel, och lärer söka then angelägne Fästningen jemwäl at borttaga, hwaruti man så mycket snarare förmodar en god framgång, som man har kunskap, at the Uproriske nu äro mycket häpne och rådlöse blefne, och til en del begynt falla af ifrån Ragotsky. Man wil ock säya, et en af theras förnämsta Hufwuden skal med 2000 af sitt anhang wara til the Keyserlige öfwergången, hwilka Exempel ock flere med thet snaraste wordo föliandes. Thet säyes jemwäl, at Ragotsky skal hafwa låtit sättia Berezini i förwar, emedan h n i then sidsta Träffningen skal med Rytteriet, som han anförde, i oträngda mähle tagit flychten, och lemnat Fotfolket i sticket, hwilket ock giort misstroendet them emellan så stort, at nu mehra ingen lydna wara skal. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 29 Septembris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 5 Septembris</div> Sedan man efter thet nylige lyckelige slaget i Ungern bemödat sig, hälst igenom thet Ungerske Påviske Präst rskapetz bearbetande, at bringa på rätta wägen the missnögdes anförare, som här tils haft befälet wid Österrikiske och Mähriske gräntzerne, hafwa twänne theraf, hwilkas godz äro belägne på the orter som the Keyserlige genom berörde slag sig bemächtigat, wid namn Otzkay och Bezeredi, låtit sig ther til öfwertala. Otzkay är redan ankommen hos Feltmarskalken Heister, och har bracht med sig ett Regemente til foot, som stått under hans befäle. Men som hwarken Officerare eller gemene af thetta regementet någon kunskap haft om theras anförares förehafwande ändring, förr än the sett sig öfwermannade af ett Keyserligit Regemente til Häst, som han til sin säkerhet bestält emot sig, och äro alt å nödgade wordne emot theras wilja at taga Keyserlig tienst, så rymma the hopetals och begifwa sig åter til the missnögde. Bezeredis ankomst har man ock med thet första förmodat, men efter han emot sin lofwen långe uteblifwer, kommer man på the tanckar, at antingen han torde hafwa ångrat sig, eller at the Officerare och Soldater, som stått under hans anförande, hafwa efter Otzkays öfwergång til the Keyserlige fattat misstanka emot honom, och försäkrat sig om hans person. Som man ey kan förlita sig på thesse öfwerkommande Ungrars beständighet, om tbe i Ungern qwar förblifwa, menar man, at Otzkay, och jämwäl Bezeredi, om han ännu öfwerkommer, lära sändas til Armeen i Flandern eller wid Rheinströmen med General Majors titel och underhåll. The Keyserlige giöra anstalter at med thet första angripa Fästningen Neüheüsel, när the then hafwa intagit, som the innan kort förmoda, lära the toga widare in i Ungern. P. S. Nu kommo tidender utur Öfwer-Ungern, at ther en träffning är förfallen, som olyckligen aflupit för the Keyserlige, warandes wid pass 2000 af them nederhugne, sedan the af ett mycket större antal missnögde oförmodeligen blifwit angrepne. Med thet samma är ock efterrättelse kommen, at Bezeredi, i thet han welat gå öfwer til Feltmarskalken Heister, är blefwen af the Officerare och Soldater, som stått här tils under hans befäle och hans upsåt erfarit, fångslad, och sluten til händer och fötter som en förrädare sånd til Ragotsky. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 6 Octobris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 12 Septembris</div> Efter slaget wid Trentschin har man ment at Neuheusel såsom anbra Fästningar lätt skulla stå för the Keyserlige at bemächtigas, men finnes dock nu, at i anseende til the Moras och watn hwilka i kring Staden belägne är, som ock til thet lykliga slag 12000 missnögde emot 5000 Keyserlige erhållit, hwarigenom the mod repat och nu på alt sätt söka motstånd giöra. Marskalken Heifter lärer nödgas at upgifwa Belägrjngen, hälst Åhrsens tid thet nu ock synes fordra. The missnögde framhärda icke thesto mindre at föröfwa kring Presburg och Oedenburg stort öfwerwåld, bortdrifwandes ifrån then förra ortens inwånare Boskap hopetals och läggiandes på the sednare för theras Wijnbärgning anseenliga Contributioner. Ragotsky säges högeligen hafwa beklagat then förlust han fått igenom Capitein Dragolis död hwilken Tyska Soldater som uti en gammal mur intet långt ifrån Deva fördole legat anfallit och illa Blesserat, hwaraf han sedermehra säyes skola hafwa afsomnat. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 3 Novembris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 10 Octobris</div> Upsåtet som har warit, at Feltmarskalken Heister skulle belägra Neuheüsel, är nu ändrat, och har han i thet stället wändt sig åt Bärg-Städerne. The Uproriske hafwa haft före at göra ett ströfwande in i Steirmark, men the Keyserlige hafwa them ther med goda anstalter förekommit, så at the med oförrättade saker måst wända therifrån igen. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 22 Decembris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Novembris</div> För några dagar sedan kom Feltmarskalken Heister hit utur Ungern, sedan han ther lyckeligen bracht Fälttoget til ända, uti hwilket han först slagit the Uproriske wid Trenchin, sedan them Fästningen Neutra ock fråntagit, och ytterligare drifwit ifrån Bärg städerne, hwilka han låtit besättia. Bemelte General har hos Hans Keyserlige May:t aflagt sin berättelse om alt samman, hwar uppå nu Krigs rådslagen dageligen blifwa håldne, och så snart the äro öfwerståndne, lärer Grefwe Heister förfoga sig tilbaka åt Ungern igen. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 26 Januarij 1709}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Novembris</div> En af the uproriskes anförare Berezini står med sin hoop färdig at något företaga emet Berg-Städerne, ett annat parti har nyligen wägat sig öfwer Leytha strömen, och ströfwat alt in til denna negden, hwarest sedan the med plundrande och röfwande förörfwat stor motwillia, och tagit en hoop folck fångne, hafwa the begifwit sig tilbaka igen. Ett annat parti af 2000 man hafwa uyligen wågat sig för Cremnitz, men blifwit med förlust tilbaka drefne, äfwen så äro 8 andra Compagnier wordne ifrån Neusol tilbaka slagne. För några dagar sedan är en wiss Herre hit tilbaka kommen, som af Hofwet warit åt Ungern afskickat angående Stilleståndet med the missnögde, hwadhan egenteligen har ther underrättat, är änny ey bekant, men man har kort ther efter erhållit tidender, at twänne Landskapee hafwa sig gifwit under Hans Keyserlige May:tz lydna, och at Feldtmarskalken Grefwe Heister dragit sitt Rytterie tilsamman och thre med togat åt Zipferlandet. Hela thet Trenchiniske Landskapet är jämwäl ifrån the missnögde befriat sedan man så lyckligen Slottet Trenchin bibehållit. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 16 Februarij 1709}}<div style="text-align: center;">Wien den 20 Januarij</div> I går kom Feltmarskarken Heister hit utur Ungern, sedan han twänne Landskap å nyo bracht under Hans Keyserlige May tz lydno, samt inrättat Posteringarne, och giordt behörige anstalter til nästkommande Fälttog. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 2 Martij 1709}}<div style="text-align: center;">Wien den 3 Februarij</div> Om stilståndet med Ungrerne synes thet nu intet mehr hopp gifwas, utan man bereder sig med all macht til at them med wåld twinga. I medlertid hafwa Ragotsky och Berezini låtit ställa Bezeredi, om hwilkens upsåt at gå öfwer til then Keyserlige sidan, man för några månader sedan nämde, til rätta såsom en Fäderneslandets Förrädare, och slå hufwudet af honom. Thenne theras stränghet emot honom synes wara ett tekn af ringa benägenhet hos them til at underkasta sig Hans Keyserlige May:tz lydno, förr än the see sig twungne ther til genom wapnen. [[Kategori:1700-talets verk]] 2hwn13emf94qml2jxt1nnnp411uj8wd 108 218562 647170 646880 2026-04-02T08:41:14Z Jonatanskogsfors 17420 647170 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Victor Hugo|Victor Hugo]] |Titel=[[Samhällets olycksbarn (1927)|Samhällets olycksbarn]] |År=1927 |Oversattare=Okänd |Utgivare=Världslitteraturens förlag |Källa=[[:File:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf|Wikimedia Commons]] |Bild=[[File:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf|page=5|250px]] |Sidor=<pagelist from=1 to=256 1="omslag" 2="tom" 3="upplaga" 4="tom" 5="titel" 6="tryck" 7="förord" 8="tom" 9=9 10="tom" 11=11 /> |Anmärkningar={{Libris post|1331994}} <b>Första bandet. Fantine</b> <b>Första boken. En rättfärdig</b> <ol type="I" start="1"><li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_01/Kapitel_01|Myriel]], 11</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_01/Kapitel_02|Herr Myriel blir hans högvördighet Bienvenu]], 17</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_01/Kapitel_02|En flitig arbetare finner mycket att göra, 27]]</li> <li>Lära och leverne, 32</li> <li>Biskop Bienvenu bär sin kaftan för länge, 48</li> <li>Vem som bevakade hans hus, 55</li> <li>Cravatte, 65</li> <li>Bordsfilosofi, 73</li> <li>Systern berättar om sin bror, 82</li> <li>Biskopen i ny dager, 89</li> <li>En inskränkning, 113</li> <li>Varför hans högvördighet står ensam, 123</li> <li>Hans trosbekännelse, 131</li> <li>Hans filosofi, 144</li></ol> <b>Andra boken. Avfällingen</b> <ol type="I" start="1"><li>Slutet på en vandringsdag, 153</li> <li>Klokhet och vishet, 177</li> <li>Hjältemodig lydnad, 185</li> <li>Ysterierna i Pontarlier, 196</li> <li>Lugn, 203</li> <li>Jean Valjean, 207</li> <li>Hur det ser ut i en förtvivlads hjärta, 217</li> <li>En man över bord!, 232</li> <li>Ny misshandel, 237</li> <li>Uppvaknadet, 240</li> <li>Nattens gärning, 246</li> <li>Biskopen arbetar, 254</li></ol> |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Ej kompletta index]] n4qinuhedcbuih3klrcs71ut66zp3o1 647171 647170 2026-04-02T08:41:34Z Jonatanskogsfors 17420 647171 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Victor Hugo|Victor Hugo]] |Titel=[[Samhällets olycksbarn (1927)|Samhällets olycksbarn]] |År=1927 |Oversattare=Okänd |Utgivare=Världslitteraturens förlag |Källa=[[:File:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf|Wikimedia Commons]] |Bild=[[File:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf|page=5|250px]] |Sidor=<pagelist from=1 to=256 1="omslag" 2="tom" 3="upplaga" 4="tom" 5="titel" 6="tryck" 7="förord" 8="tom" 9=9 10="tom" 11=11 /> |Anmärkningar={{Libris post|1331994}} <b>Första bandet. Fantine</b> <b>Första boken. En rättfärdig</b> <ol type="I" start="1"><li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_01/Kapitel_01|Myriel]], 11</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_01/Kapitel_02|Herr Myriel blir hans högvördighet Bienvenu]], 17</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_01/Kapitel_03|En flitig arbetare finner mycket att göra, 27]]</li> <li>Lära och leverne, 32</li> <li>Biskop Bienvenu bär sin kaftan för länge, 48</li> <li>Vem som bevakade hans hus, 55</li> <li>Cravatte, 65</li> <li>Bordsfilosofi, 73</li> <li>Systern berättar om sin bror, 82</li> <li>Biskopen i ny dager, 89</li> <li>En inskränkning, 113</li> <li>Varför hans högvördighet står ensam, 123</li> <li>Hans trosbekännelse, 131</li> <li>Hans filosofi, 144</li></ol> <b>Andra boken. Avfällingen</b> <ol type="I" start="1"><li>Slutet på en vandringsdag, 153</li> <li>Klokhet och vishet, 177</li> <li>Hjältemodig lydnad, 185</li> <li>Ysterierna i Pontarlier, 196</li> <li>Lugn, 203</li> <li>Jean Valjean, 207</li> <li>Hur det ser ut i en förtvivlads hjärta, 217</li> <li>En man över bord!, 232</li> <li>Ny misshandel, 237</li> <li>Uppvaknadet, 240</li> <li>Nattens gärning, 246</li> <li>Biskopen arbetar, 254</li></ol> |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Ej kompletta index]] k44jkx0bunddjm1bls17ju94dzz11gk 647172 647171 2026-04-02T08:42:16Z Jonatanskogsfors 17420 647172 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Victor Hugo|Victor Hugo]] |Titel=[[Samhällets olycksbarn (1927)|Samhällets olycksbarn]] |År=1927 |Oversattare=Okänd |Utgivare=Världslitteraturens förlag |Källa=[[:File:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf|Wikimedia Commons]] |Bild=[[File:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf|page=5|250px]] |Sidor=<pagelist from=1 to=256 1="omslag" 2="tom" 3="upplaga" 4="tom" 5="titel" 6="tryck" 7="förord" 8="tom" 9=9 10="tom" 11=11 /> |Anmärkningar={{Libris post|1331994}} <b>Första bandet. Fantine</b> <b>Första boken. En rättfärdig</b> <ol type="I" start="1"><li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_01/Kapitel_01|Myriel]], 11</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_01/Kapitel_02|Herr Myriel blir hans högvördighet Bienvenu]], 17</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_01/Kapitel_03|En flitig arbetare finner mycket att göra]], 27</li> <li>Lära och leverne, 32</li> <li>Biskop Bienvenu bär sin kaftan för länge, 48</li> <li>Vem som bevakade hans hus, 55</li> <li>Cravatte, 65</li> <li>Bordsfilosofi, 73</li> <li>Systern berättar om sin bror, 82</li> <li>Biskopen i ny dager, 89</li> <li>En inskränkning, 113</li> <li>Varför hans högvördighet står ensam, 123</li> <li>Hans trosbekännelse, 131</li> <li>Hans filosofi, 144</li></ol> <b>Andra boken. Avfällingen</b> <ol type="I" start="1"><li>Slutet på en vandringsdag, 153</li> <li>Klokhet och vishet, 177</li> <li>Hjältemodig lydnad, 185</li> <li>Ysterierna i Pontarlier, 196</li> <li>Lugn, 203</li> <li>Jean Valjean, 207</li> <li>Hur det ser ut i en förtvivlads hjärta, 217</li> <li>En man över bord!, 232</li> <li>Ny misshandel, 237</li> <li>Uppvaknadet, 240</li> <li>Nattens gärning, 246</li> <li>Biskopen arbetar, 254</li></ol> |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Ej kompletta index]] n7fc9vu82d64sza3a5gwl7o7696rq3j 647264 647172 2026-04-02T11:28:26Z Jonatanskogsfors 17420 647264 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Victor Hugo|Victor Hugo]] |Titel=[[Samhällets olycksbarn (1927)|Samhällets olycksbarn]] |År=1927 |Oversattare=Okänd |Utgivare=Världslitteraturens förlag |Källa=[[:File:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf|Wikimedia Commons]] |Bild=[[File:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf|page=5|250px]] |Sidor=<pagelist from=1 to=256 1="omslag" 2="tom" 3="upplaga" 4="tom" 5="titel" 6="tryck" 7="förord" 8="tom" 9=9 10="tom" 11=11 /> |Anmärkningar={{Libris post|1331994}} <b>Första bandet. Fantine</b> <b>Första boken. En rättfärdig</b> <ol type="I" start="1"><li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_01/Kapitel_01|Myriel]], 11</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_02|Herr Myriel blir hans högvördighet Bienvenu]], 17</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_03|En flitig arbetare finner mycket att göra]], 27</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_04|Lära och leverne]], 32</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_05|Biskop Bienvenu bär sin kaftan för länge]], 48</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_06|Vem som bevakade hans hus]], 55</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_07|Cravatte]], 65</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_08|Bordsfilosofi]], 73</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_09|Systern berättar om sin bror]], 82</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_10|Biskopen i ny dager]], 89</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_11|En inskränkning]], 113</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_12|Varför hans högvördighet står ensam]], 123</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_13|Hans trosbekännelse]], 131</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_14|Hans filosofi]], 144</li></ol> <b>Andra boken. Avfällingen</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_01|Slutet på en vandringsdag]], 153</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_02|Klokhet och vishet]], 177</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_03|Hjältemodig lydnad]], 185</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_04|Ysterierna i Pontarlier]], 196</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_05|Lugn]], 203</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_06|Jean Valjean]], 207</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_07|Hur det ser ut i en förtvivlads hjärta]], 217</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_08|En man över bord!]], 232</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_09|Ny misshandel]], 237</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_10|Uppvaknadet]], 240</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_11|Nattens gärning]], 246</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_12|Biskopen arbetar]], 254</li></ol> |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Ej kompletta index]] h4zzsmrljk0ksyb0ke6v2p0lb8miart 104 218595 646962 646751 2026-04-01T12:21:23Z Jonatanskogsfors 17420 646962 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><section begin=kap02 /> <h3 align="center">II.<br /> HERR MYRIEL BLIR HANS HÖGVÖRDIGHET BIENVENU.</h3> Biskopspalatset i Digne låg tätt vid sjukhuset. Det var en stor vacker byggnad, som i början av 1700-talet uppförts av hans högvördighet, teo­logie doktorn vid Paris universitet och abbé de Simore Henri Puget, som år 1712 blivit biskop i Digne. Allt i denna verkligt furstliga byggnad var anlagt i stor stil: biskopens rum, salongerna, sovrummen, gården med sina täckta pelargångar i gammalflorentinsk stil och den med härliga träd planterade parken. I matsalen, ett långt och praktfullt galleri, beläget i bottenvåningen med utsikt över parken, hade Henri Puget en gång på ett storslaget sätt tagit emot deras högvördigheter Charles Brulart de Geniis, furst-ärkebiskopen d'Embrun, kapucinermunken Antoine de<noinclude> <references/></noinclude> 3m8u4vozvtuzzwzz38xsq2tzgyq7gut 646963 646962 2026-04-01T12:21:43Z Jonatanskogsfors 17420 646963 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><section begin=kap02 /> <h3 align="center">II.<br /> HERR MYRIEL BLIR HANS HÖGVÖRDIGHET BIENVENU.</h3> Biskopspalatset i Digne låg tätt vid sjukhuset. Det var en stor vacker byggnad, som i början av 1700-talet uppförts av hans högvördighet, teo­logie doktorn vid Paris universitet och abbé de Simore Henri Puget, som år 1712 blivit biskop i Digne. Allt i denna verkligt furstliga byggnad var anlagt i stor stil: biskopens rum, salongerna, sovrummen, gården med sina täckta pelargångar i gammalflorentinsk stil och den med härliga träd planterade parken. I matsalen, ett långt och praktfullt galleri, beläget i bottenvåningen med utsikt över parken, hade Henri Puget en gång på ett storslaget sätt tagit emot deras högvördigheter Charles Brulart de Geniis, furst-ärkebiskopen d'Embrun, kapucinermunken Antoine de<noinclude> <references/></noinclude> 1l94swrltcjp20v0dndwt8fujihf59p 647169 646963 2026-04-02T08:39:06Z Jonatanskogsfors 17420 647169 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><section begin=kap02 /> <h4 align="center">II.<br /> HERR MYRIEL BLIR HANS HÖGVÖRDIGHET BIENVENU.</h4> Biskopspalatset i Digne låg tätt vid sjukhuset. Det var en stor vacker byggnad, som i början av 1700-talet uppförts av hans högvördighet, teo­logie doktorn vid Paris universitet och abbé de Simore Henri Puget, som år 1712 blivit biskop i Digne. Allt i denna verkligt furstliga byggnad var anlagt i stor stil: biskopens rum, salongerna, sovrummen, gården med sina täckta pelargångar i gammalflorentinsk stil och den med härliga träd planterade parken. I matsalen, ett långt och praktfullt galleri, beläget i bottenvåningen med utsikt över parken, hade Henri Puget en gång på ett storslaget sätt tagit emot deras högvördigheter Charles Brulart de Geniis, furst-ärkebiskopen d'Embrun, kapucinermunken Antoine de<noinclude> <references/></noinclude> s74kouodigfwzflslruszcrgx2w1uu5 108 218632 647265 646779 2026-04-02T11:35:41Z Jonatanskogsfors 17420 647265 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Victor Hugo|Victor Hugo]] |Titel=[[Samhällets olycksbarn (1927)|Samhällets olycksbarn]] |År=1927 |Oversattare=Okänd |Utgivare=Världslitteraturens förlag |Källa=[[:File:Samhällets olycksbarn - Volym 2 (1927).pdf|Wikimedia Commons]] |Bild=[[File:Samhällets olycksbarn - Volym 2 (1927).pdf|page=5|250px]] |Sidor=<pagelist 1=257 1=omslag 2=tryck 3=upplaga 4=tom 5=titel 6=tryck 7=263 8=tom /> |Anmärkningar={{Libris post|1331995}} <b>Andra bandet</b> <ol type="I" start="13"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_13|Lille Gervais]], 270</li> </ol> <b>Tredje boken. År 1817.</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_01|Året 1817]], 289</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_02|En dubbelkvartett]], 302</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_03|Fyra par]], 312</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_04|Tholomyès är så upprymd, att han sjunger en spansk visa]], 321</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_05|Hos Bombarda]], 327</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_06|Ett kapitel, vari man tillber varandra]], 333</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_07|Tholomyès' vishet]], 336</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_08|En hästs, död]], 348</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_09|Glatt slut på glädjen]], 354</li> </ol> <b>Fjärde boken. Att anförtro är stundom att lämna till spillo.</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_04/Kapitel_01|Två mödrar, som träffas]], 361</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_04/Kapitel_02|Första utkastet till två tvetydiga figurer]], 380</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_04/Kapitel_03|Lärkan]], 385</li> </ol> <b>Femte boken. Det går utför.</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_01|Historien om ett framsteg i tillverkningen av svart glaskram]], 391</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_02|Madeleine]], 395</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_03|ummor insatta hos Laffitte]], 403</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_04|Herr Madeleine i sorgdräkt]], 410</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_05|Svaga blixtar vid horisonten]], 415</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_06|Fader Fauchelevent]], 427</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_07|Fauchelevent blir trädgårdsmästare i Paris]], 434</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_08|Fru Victurnien ger ut trettiofem francs för sedlighetens skull]], 437</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_09|Fru Victurniens framgång]], 443</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_10|Framgångens följder]], 449</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_11|Kristus frälse oss]], 460</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_12|Dagdrivaren Bamatabois]], 463</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_13|Lösning av några frågor rörande polisen i städerna]], 469</li> </ol> <b>Sjätte boken. Javert.</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_06/Kapitel_01|Vilan begynne]]r, 491</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_06/Kapitel_01|Huru Jean kan bli Champ]], 499</li> </ol> |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Ej kompletta index]] byi3343swt6ee21wa9tskztn6v5ijgh 104 218688 646952 646581 2026-04-01T11:59:21Z Jonatanskogsfors 17420 646952 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><section begin=kap03 /> <h4 align="center>III.<br /> EN FLITIG ARBETARE FINNER<br /> MYCKET ATT GÖRA.</h4> Ehuru biskopen förvandlat sitt ekipage i allmoser, bereste han likväl flitigt sitt stift, vilka re­sor voro förbundna nied avsevärda strapatser. Dignes stift ligger i ett landskap med få slätter men många berg, dessutom nästan blottat på lands­vägar, som redan nämnts. Det omfattar trettiotvå pastorat, fyrtioen vice pastorat och tvåhundraåttio­fem annexförsamlingar. Att ha överinseendet över allt detta fordrade en verkligt aktningsvärd arbets­förmåga, men biskopen gick i land med allt. Han gick till fots när avstånden voro små; på slätten använde han sig av en mindre vagn, i bergen red han på en mulåsna. De båda kvinnorna brukade vanligtvis ledsaga honom, då inte resan erbjöd alltför svåra strapatser. I sådana fall reste han ensam. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> qkuqf4v7drnzwisd0jjdu31dqn13tq1 646964 646952 2026-04-01T12:22:11Z Jonatanskogsfors 17420 646964 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><section begin=kap03 /> <h4 align="center>III.<br /> EN FLITIG ARBETARE FINNER MYCKET ATT GÖRA.</h4> Ehuru biskopen förvandlat sitt ekipage i allmoser, bereste han likväl flitigt sitt stift, vilka re­sor voro förbundna nied avsevärda strapatser. Dignes stift ligger i ett landskap med få slätter men många berg, dessutom nästan blottat på lands­vägar, som redan nämnts. Det omfattar trettiotvå pastorat, fyrtioen vice pastorat och tvåhundraåttio­fem annexförsamlingar. Att ha överinseendet över allt detta fordrade en verkligt aktningsvärd arbets­förmåga, men biskopen gick i land med allt. Han gick till fots när avstånden voro små; på slätten använde han sig av en mindre vagn, i bergen red han på en mulåsna. De båda kvinnorna brukade vanligtvis ledsaga honom, då inte resan erbjöd alltför svåra strapatser. I sådana fall reste han ensam. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 3vw61aicg33fv5yojk0im54jzibgvgr 647168 646964 2026-04-02T08:37:40Z Jonatanskogsfors 17420 647168 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><section begin=kap03 /> <h3 align="center>III.<br /> EN FLITIG ARBETARE FINNER MYCKET ATT GÖRA.</h3> Ehuru biskopen förvandlat sitt ekipage i allmoser, bereste han likväl flitigt sitt stift, vilka re­sor voro förbundna nied avsevärda strapatser. Dignes stift ligger i ett landskap med få slätter men många berg, dessutom nästan blottat på lands­vägar, som redan nämnts. Det omfattar trettiotvå pastorat, fyrtioen vice pastorat och tvåhundraåttio­fem annexförsamlingar. Att ha överinseendet över allt detta fordrade en verkligt aktningsvärd arbets­förmåga, men biskopen gick i land med allt. Han gick till fots när avstånden voro små; på slätten använde han sig av en mindre vagn, i bergen red han på en mulåsna. De båda kvinnorna brukade vanligtvis ledsaga honom, då inte resan erbjöd alltför svåra strapatser. I sådana fall reste han ensam. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 572e5o0ynzpmpfcappgjbj322w12kkt 104 218692 646953 646362 2026-04-01T11:59:46Z Jonatanskogsfors 17420 646953 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 31 —}}</noinclude>skrivpennan, som de ha fäst i hatten. De som endast meddela undervisning i läsning, ha en fjä­der, de som undervisa i läsning och räkning ha två och de som undervisa i dessa båda ämnen jämte latin ha tre. Dessa senare äro verkligt lär­ da män. Det räknas också för en stor skam att vara okunnig. Tag invånarna i Queyras som föredöme! På detta övertygande och faderliga sätt bruka­de han tala med människorna, och när han led brist på exempel uppfann han liknelser, som fram­hävde det, han ville ha fram, bildlika, vältaliga vändningar, lika övertygande och klara, som dem, vilka Jesus Kristus brukade. <section end=kap03 /><noinclude> <references/></noinclude> k8qmqsmvtg2cemqmymkos8zb4jxchey 104 218693 646954 646363 2026-04-01T12:00:10Z Jonatanskogsfors 17420 646954 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><section begin=kap04 /> <h4 align="center"> IV.<br /> LÄRA OCH LEVERNE. </h4> Hans samtalston var vänlig och glad. Han an­passade sig alltid efter de två kvinnor, vilka levde i hans närhet, och han kunde skratta som en skol­ pojke. Fru Magloire kallade honom gärna "vår höge herre". En dag reste han sig från sin vilstol för att taga en bok, men denne stod så högt upp på hyllan att biskopen, som var liten till växten ej kunde nå den. Då ropade han till fru Magloire: — Var vänlig och tag en stol till mig. "Den höge herrn" räcker inte upp till den hyllan. En avlägsen släkting till honom, grevinnan de Lô, underlät aldrig att i hans närvaro räkna upp sina tre söners "förhoppningar", nämligen alla de rikedomar och fördelar, de inom kort skulle<noinclude> <references/></noinclude> lb0t1ia11htmfpac15zdk48tslwccsp 104 218722 646955 646412 2026-04-01T12:00:46Z Jonatanskogsfors 17420 646955 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 47 —}}</noinclude>kraft och lugnade de förtvivlade, i det han fram­hävde tålamodet och resignerandet inför det ofrån­komliga, och lärde den smärta, som är riktad på en grav att skåda bort över denna mot himlen. <section end=kap04 /><noinclude> <references/></noinclude> 1px66zn32g2ev9nmgerz75zddcn6zdm 104 218755 647023 646449 2026-04-01T13:39:22Z Jonatanskogsfors 17420 647023 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 210 —}}</noinclude>hade ett bageri vid kyrkplatsen, var färdig att lägga sig, hörde han ett häftigt slag på det gallerförsedda fönstret åt gatan. Han kom just lagom för att se en arm i ett hål, som gjorts med ett knyt­nävsslag. Handen grep om ett bröd. Isabeau skyndade ut efter tjuven, som sprang så fort, han kunde. Han fick tag i honom. Tjuven hade kas­tat brödet, men var fortfarande blodig. Det var Jean Valjean. Detta tilldrog sig 1795. Jean Valjean blev dra­gen inför domstol "för nattlig inbrottsstöld i be­bott hus". Han hade ett gevär, som han visste begagna sig av bättre än någon annan, han var nämligen krypskytt. Det var honom också till skada, ty mot krypskyttar och smugglare hyste man lika berättigad fördom som mot rövare. I alla fall är det en stor klyfta mellan den sortens folk och de förskräckliga mördare, som staden fram­bringar. Krypskytten lever i skogen, smugglaren lever bland bergen eller på havet. Staden gör människorna grymma, under det att naturen gör dem vilda, den utvecklar denna sida, men ofta utan att förstöra det mänskliga. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> dl99o5d3masgr9nzy3njq04t6rqxepf 0 218896 646956 646781 2026-04-01T12:04:08Z Jonatanskogsfors 17420 646956 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=5 to=5 next="[[Samhällets olycksbarn (1927)/Författarens förord|Författarens förord]]" current={{nop}} kommentar={{nop}} header=1 /> {{linje|10em}} {{Innehåll börjar}} {{c|{{större|INNEHÅLL|150}}}} : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Författarens förord|Författarens förord]]}} : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/|'''Första bandet: Fantine''']]}} :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01|Första boken: En rättfärdig]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 02|Andra boken: Avfällingen]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_03|Tredje boken: År 1817]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_04|Fjärde boken: Att anförtro är stundom att lämna till spillo]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_05|Femte boken: Det går utför ]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_06|Sjätte boken: Javert]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_07|Sjunde boken: Champmathieuska målet]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_08|Åttonde boken: Återverkan]] : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/|'''Andra bandet: Cosette''']]}} :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 01|Första boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 02|Andra boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 03|Tredje boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 04|Fjärde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 05|Femte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 06|Sjätte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 07|Sjunde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 08|Åttonde boken]] : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/|'''Tredje bandet: Marius''']]}} :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 01|Första boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 02|Andra boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 03|Tredje boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 04|Fjärde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 05|Femte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 06|Sjätte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 07|Sjunde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 08|Åttonde boken]] : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/|'''Fjärde bandet''']]}} :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 01|Första boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 02|Andra boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 03|Tredje boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 04|Fjärde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 05|Femte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 06|Sjätte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 07|Sjunde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 08|Åttonde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 09|Nionde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 10|Tionde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 11|Elfte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 12|Tolfte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 13|Trettonde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 14|Fjortonde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 15|Femtonde boken]] : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band05/|'''Femte bandet: Jean Valjean''']]}} :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok01|Första boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok02|Andra boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok03|Tredje boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok04|Fjärde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok05|Femte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok06|Sjätte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok07|Sjunde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok08|Åttonde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok09|Nionde boken]] : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Innehållsförteckning|Innehållsförteckning]]}} {{innehåll slutar}} {{linje|10em}} </div> [[en:Les Misérables]] [[no:De elendige]] [[es:Los miserables]] [[fr:Les Misérables]] [[Kategori:Samhällets olycksbarn|*]] [[Kategori:Romaner]] [[Kategori:Victor Hugo]] [[Kategori:1860-talets verk]] [[Kategori:1920-talets översättningar]] k2s03obk9h8a8rtc1j3af1suysfapas 646960 646956 2026-04-01T12:09:11Z Jonatanskogsfors 17420 646960 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=5 to=5 next="[[Samhällets olycksbarn (1927)/Författarens förord|Författarens förord]]" current={{nop}} kommentar={{nop}} header=1 /> {{linje|10em}} {{Innehåll börjar}} {{c|{{större|INNEHÅLL|150}}}} : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Författarens förord|Författarens förord]]}} : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/|'''Första bandet: Fantine''']]}} :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01|Första boken: En rättfärdig]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 02|Andra boken: Avfällingen]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_03|Tredje boken: År 1817]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_04|Fjärde boken: Att anförtro är stundom att lämna till spillo]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_05|Femte boken: Det går utför ]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_06|Sjätte boken: Javert]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_07|Sjunde boken: Champmathieuska målet]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_08|Åttonde boken: Återverkan]] : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/|'''Andra bandet: Cosette''']]}} :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 01|Första boken: Waterloo]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 02|Andra boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 03|Tredje boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 04|Fjärde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 05|Femte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 06|Sjätte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 07|Sjunde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 08|Åttonde boken]] : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/|'''Tredje bandet: Marius''']]}} :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 01|Första boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 02|Andra boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 03|Tredje boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 04|Fjärde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 05|Femte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 06|Sjätte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 07|Sjunde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 08|Åttonde boken]] : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/|'''Fjärde bandet''']]}} :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 01|Första boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 02|Andra boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 03|Tredje boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 04|Fjärde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 05|Femte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 06|Sjätte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 07|Sjunde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 08|Åttonde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 09|Nionde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 10|Tionde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 11|Elfte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 12|Tolfte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 13|Trettonde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 14|Fjortonde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 15|Femtonde boken]] : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band05/|'''Femte bandet: Jean Valjean''']]}} :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok01|Första boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok02|Andra boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok03|Tredje boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok04|Fjärde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok05|Femte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok06|Sjätte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok07|Sjunde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok08|Åttonde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok09|Nionde boken]] : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Innehållsförteckning|Innehållsförteckning]]}} {{innehåll slutar}} {{linje|10em}} </div> [[en:Les Misérables]] [[no:De elendige]] [[es:Los miserables]] [[fr:Les Misérables]] [[Kategori:Samhällets olycksbarn|*]] [[Kategori:Romaner]] [[Kategori:Victor Hugo]] [[Kategori:1860-talets verk]] [[Kategori:1920-talets översättningar]] pn1gwk54fcmovnriagw5h2ek7q6xezw 647167 646960 2026-04-02T08:26:11Z Jonatanskogsfors 17420 647167 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=5 to=5 next="[[Samhällets olycksbarn (1927)/Författarens förord|Författarens förord]]" current={{nop}} kommentar={{nop}} header=1 /> {{linje|10em}} {{Innehåll börjar}} {{c|{{större|INNEHÅLL|150}}}} : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Författarens förord|Författarens förord]]}} : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/|'''Första bandet: Fantine''']]}} :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01|Första boken: En rättfärdig]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 02|Andra boken: Avfällingen]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_03|Tredje boken: År 1817]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_04|Fjärde boken: Att anförtro är stundom att lämna till spillo]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_05|Femte boken: Det går utför ]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_06|Sjätte boken: Javert]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_07|Sjunde boken: Champmathieuska målet]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_08|Åttonde boken: Återverkan]] : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/|'''Andra bandet: Cosette''']]}} :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 01|Första boken: Waterloo]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 02|Andra boken: Skeppet Orion]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 03|Tredje boken: Uppfyllelsen av löftet till den döda]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 04|Fjärde boken: Gorbeaus fallfärdiga koja]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 05|Femte boken: Stumt koppel till nattlig jakt]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 06|Sjätte boken: Petit Picpus]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 07|Sjunde boken: En parentes]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 08|Åttonde boken: Kyrkogårdarna taga emot, vad man giver dem]] : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/|'''Tredje bandet: Marius''']]}} :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 01|Första boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 02|Andra boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 03|Tredje boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 04|Fjärde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 05|Femte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 06|Sjätte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 07|Sjunde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 08|Åttonde boken]] : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/|'''Fjärde bandet''']]}} :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 01|Första boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 02|Andra boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 03|Tredje boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 04|Fjärde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 05|Femte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 06|Sjätte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 07|Sjunde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 08|Åttonde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 09|Nionde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 10|Tionde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 11|Elfte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 12|Tolfte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 13|Trettonde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 14|Fjortonde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 15|Femtonde boken]] : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band05/|'''Femte bandet: Jean Valjean''']]}} :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok01|Första boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok02|Andra boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok03|Tredje boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok04|Fjärde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok05|Femte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok06|Sjätte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok07|Sjunde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok08|Åttonde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok09|Nionde boken]] : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Innehållsförteckning|Innehållsförteckning]]}} {{innehåll slutar}} {{linje|10em}} </div> [[en:Les Misérables]] [[no:De elendige]] [[es:Los miserables]] [[fr:Les Misérables]] [[Kategori:Samhällets olycksbarn|*]] [[Kategori:Romaner]] [[Kategori:Victor Hugo]] [[Kategori:1860-talets verk]] [[Kategori:1920-talets översättningar]] psrj2lpscxply2kax7vwh0ibz6h4ee7 647173 647167 2026-04-02T08:51:38Z Jonatanskogsfors 17420 647173 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=5 to=5 next="[[Samhällets olycksbarn (1927)/Författarens förord|Författarens förord]]" current={{nop}} kommentar={{nop}} header=1 /> {{linje|10em}} {{Innehåll börjar}} {{c|{{större|INNEHÅLL|150}}}} : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Författarens förord|Författarens förord]]}} : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/|'''Första delen: Fantine''']]}} :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01|Första boken: En rättfärdig]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 02|Andra boken: Avfällingen]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_03|Tredje boken: År 1817]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_04|Fjärde boken: Att anförtro är stundom att lämna till spillo]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_05|Femte boken: Det går utför ]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_06|Sjätte boken: Javert]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_07|Sjunde boken: Champmathieuska målet]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_08|Åttonde boken: Återverkan]] : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/|'''Andra delen: Cosette''']]}} :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 01|Första boken: Waterloo]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 02|Andra boken: Skeppet Orion]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 03|Tredje boken: Uppfyllelsen av löftet till den döda]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 04|Fjärde boken: Gorbeaus fallfärdiga koja]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 05|Femte boken: Stumt koppel till nattlig jakt]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 06|Sjätte boken: Petit Picpus]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 07|Sjunde boken: En parentes]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/Bok 08|Åttonde boken: Kyrkogårdarna taga emot, vad man giver dem]] : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/|'''Tredje delen: Marius''']]}} :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 01|Första boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 02|Andra boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 03|Tredje boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 04|Fjärde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 05|Femte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 06|Sjätte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 07|Sjunde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 03/Bok 08|Åttonde boken]] : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/|'''Fjärde delen''']]}} :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 01|Första boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 02|Andra boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 03|Tredje boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 04|Fjärde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 05|Femte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 06|Sjätte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 07|Sjunde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 08|Åttonde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 09|Nionde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 10|Tionde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 11|Elfte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 12|Tolfte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 13|Trettonde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 14|Fjortonde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 04/Bok 15|Femtonde boken]] : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band05/|'''Femte delen: Jean Valjean''']]}} :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok01|Första boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok02|Andra boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok03|Tredje boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok04|Fjärde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok05|Femte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok06|Sjätte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok07|Sjunde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok08|Åttonde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 05/Bok09|Nionde boken]] : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Innehållsförteckning|Innehållsförteckning]]}} {{innehåll slutar}} {{linje|10em}} </div> [[en:Les Misérables]] [[no:De elendige]] [[es:Los miserables]] [[fr:Les Misérables]] [[Kategori:Samhällets olycksbarn|*]] [[Kategori:Romaner]] [[Kategori:Victor Hugo]] [[Kategori:1860-talets verk]] [[Kategori:1920-talets översättningar]] 2r9nirc28vjfwhq04dntow4rkf7utit 647211 647173 2026-04-02T09:37:55Z Jonatanskogsfors 17420 647211 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=5 to=5 next="[[Samhällets olycksbarn (1927)/Författarens förord|Författarens förord]]" current={{nop}} kommentar={{nop}} header=1 /> {{linje|10em}} {{Innehåll börjar}} {{c|{{större|INNEHÅLL|150}}}} : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Författarens förord|Författarens förord]]}} : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/|'''Första delen: Fantine''']]}} :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01|Första boken: En rättfärdig]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 02|Andra boken: Avfällingen]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_03|Tredje boken: År 1817]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_04|Fjärde boken: Att anförtro är stundom att lämna till spillo]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_05|Femte boken: Det går utför ]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_06|Sjätte boken: Javert]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_07|Sjunde boken: Champmathieuska målet]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_08|Åttonde boken: Återverkan]] : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/|'''Andra delen: Cosette''']]}} :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 01|Första boken: Waterloo]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 02|Andra boken: Skeppet Orion]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 03|Tredje boken: Uppfyllelsen av löftet till den döda]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 04|Fjärde boken: Gorbeaus fallfärdiga koja]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 05|Femte boken: Stumt koppel till nattlig jakt]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 06|Sjätte boken: Petit Picpus]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 07|Sjunde boken: En parentes]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 08|Åttonde boken: Kyrkogårdarna taga emot, vad man giver dem]] : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/|'''Tredje delen: Marius''']]}} :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/Bok 01|Första boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/Bok 02|Andra boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/Bok 03|Tredje boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/Bok 04|Fjärde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/Bok 05|Femte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/Bok 06|Sjätte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/Bok 07|Sjunde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/Bok 08|Åttonde boken]] : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/|'''Fjärde delen''']]}} :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 01|Första boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 02|Andra boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 03|Tredje boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 04|Fjärde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 05|Femte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 06|Sjätte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 07|Sjunde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 08|Åttonde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 09|Nionde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 10|Tionde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 11|Elfte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 12|Tolfte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 13|Trettonde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 14|Fjortonde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 15|Femtonde boken]] : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band05/|'''Femte delen: Jean Valjean''']]}} :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok01|Första boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok02|Andra boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok03|Tredje boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok04|Fjärde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok05|Femte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok06|Sjätte boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok07|Sjunde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok08|Åttonde boken]] :: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok09|Nionde boken]] : {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Innehållsförteckning|Innehållsförteckning]]}} {{innehåll slutar}} {{linje|10em}} </div> [[en:Les Misérables]] [[no:De elendige]] [[es:Los miserables]] [[fr:Les Misérables]] [[Kategori:Samhällets olycksbarn|*]] [[Kategori:Romaner]] [[Kategori:Victor Hugo]] [[Kategori:1860-talets verk]] [[Kategori:1920-talets översättningar]] c9bdn3v06v3tdp02m9bridm6o77czf5 0 218899 647175 646912 2026-04-02T09:05:09Z Jonatanskogsfors 17420 647175 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf" kommentar={{nop}} header=1 /> {{c|{{större|''FÖRSTA DELEN''|200}}}} {{c|{{större|''FANTINE''|150}}}} <pages index="Samhällets olycksbarn - Volym 13 (1928).pdf" from=230 to=233 kommentar={{nop}} header=0 fromsection="band_01_bok_01_toc" tomsection="band_01_bok_08_toc" /> <references/> </div> qn7l7qclhzwwd44cjsqycfn993qc1xm 647176 647175 2026-04-02T09:20:24Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/]]: Missförstånd om verkets terminologi 647175 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf" kommentar={{nop}} header=1 /> {{c|{{större|''FÖRSTA DELEN''|200}}}} {{c|{{större|''FANTINE''|150}}}} <pages index="Samhällets olycksbarn - Volym 13 (1928).pdf" from=230 to=233 kommentar={{nop}} header=0 fromsection="band_01_bok_01_toc" tomsection="band_01_bok_08_toc" /> <references/> </div> qn7l7qclhzwwd44cjsqycfn993qc1xm 0 218900 647178 646730 2026-04-02T09:21:56Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 01]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 01]]: Missförstånd om verkets terminologi 646730 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=11 to=16 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> kfq1z56mbwxz73j6vadlbcv6125bp1y 0 218901 647195 646926 2026-04-02T09:34:32Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01]]: Missförstånd om verkets terminologi 646926 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets olycksbarn - Volym 13 (1928).pdf" from=230 to=230 fromsection="band_01_bok_01_toc" kommentar={{nop}} next="[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_02|Andra boken]]" header=1 /> </div> ohug023zz1trjjpbtbcy6wbl6ulc4p4 0 218902 647180 646758 2026-04-02T09:22:45Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 02]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 02]]: Missförstånd om verkets terminologi 646758 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=17 to=26 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> qhvq8hu2nnllgzraljw9mmk7reiwv6t 0 218907 647182 646731 2026-04-02T09:23:11Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 03]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 03]]: Missförstånd om verkets terminologi 646731 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=27 to=31 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> n1obkw7ht5992gqgap9fzu5g3bjcvci 0 218908 647212 646732 2026-04-02T09:40:58Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 04]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 04]]: Missförstånd om verkets terminologi 646732 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=32 to=47 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> gbvq5e2ufugb8oaogmyaw8s1zbqff2a 0 218909 647231 646733 2026-04-02T11:06:06Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 05]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 05]]: Missförstånd om verkets terminologi 646733 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=48 to=54 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> d0teic3sccd6kn4rmp9z6en4y0nhp63 0 218910 647233 646734 2026-04-02T11:06:44Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 06]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 06]]: Missförstånd om verkets terminologi 646734 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=55 to=64 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> 28ex0aj6arghmczewmzqoiunz98tpwe 0 218911 647235 646735 2026-04-02T11:07:06Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 07]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 07]]: Missförstånd om verkets terminologi 646735 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=65 to=72 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> 3mif2jwkdfwkasxyt8u0b9xmlil9o33 0 218912 647237 646736 2026-04-02T11:07:28Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 08]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 08]]: Missförstånd om verkets terminologi 646736 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=73 to=81 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> djsz82ftj32kcixpd3rv1phxdbycxuf 0 218913 647239 646737 2026-04-02T11:07:59Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 09]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 09]]: Missförstånd om verkets terminologi 646737 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=82 to=88 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> kd0zbao9f1860cr3stwi1qsappy5fkg 0 218914 647241 646738 2026-04-02T11:08:30Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 10]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 10]]: Missförstånd om verkets terminologi 646738 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=89 to=112 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> 9huhval1lm183d6camm4itccht9sisx 0 218915 647243 646739 2026-04-02T11:08:58Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 11]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 11]]: Missförstånd om verkets terminologi 646739 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=113 to=122 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> smne3uwv7xzgaifph3ksehqi6xfam8j 0 218916 647245 646740 2026-04-02T11:09:20Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 12]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 12]]: Missförstånd om verkets terminologi 646740 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=123 to=130 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> hy6319sbmuiyko16mmgzi63th9boqwh 0 218917 647247 646741 2026-04-02T11:09:39Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 13]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 13]]: Missförstånd om verkets terminologi 646741 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=131 to=143 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> nyzk318n68qgijth24di9x8f0i5nt3u 0 218918 647249 646742 2026-04-02T11:10:02Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 14]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 14]]: Missförstånd om verkets terminologi 646742 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=144 to=151 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> 9lrsonh707yhwnkniqugozf9g5wk33f 0 218951 647197 646925 2026-04-02T09:34:54Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 02]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 02]]: Missförstånd om verkets terminologi 646925 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets olycksbarn - Volym 13 (1928).pdf" from=231 to=231 tosection="band_01_bok_02_toc" kommentar={{nop}} prev="[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_01|Första boken]]" next="[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_03|Tredje boken]]" header=1 /> </div> dpn54f0dgatz8ov2a2pmnvopreuuchw 104 218970 647160 646917 2026-04-02T08:06:59Z Jonatanskogsfors 17420 647160 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude>{{c|{{spärrad|INNEHÅLLSFÖRTECKNING.}}}} <section begin="band_01_toc/> {{större|''Första delen. FANTINE.''}} <section begin="band_01_bok_01_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | Band I |- | colspan=2 style="text-align: right;" | Sid. |- | colspan=2 | FÖRSTA BOKEN. En rättfärdig. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_01/Kapitel_01|I. Myriel]] | style="text-align: right;" | 11 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_01/Kapitel_02|II. Herr Myriel blir hans högvördighet Bienvenu]] | style="text-align: right;" | 17 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_01/Kapitel_03|III. En flitig arbetare finner mycket att göra]] | style="text-align: right;" | 27 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_01/Kapitel_04|IV. Lära och leverne]] | style="text-align: right;" | 32 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_01/Kapitel_05|V. Biskop Bienvenu bär sin kaftan för länge]] | style="text-align: right;" | 48 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_01/Kapitel_06|VI. Vem som bevakade hans hus]] | style="text-align: right;" | 55 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_01/Kapitel_07|VII. Cravatte]] | style="text-align: right;" | 54 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_01/Kapitel_08|VIII. Bordsfilosofi]] | style="text-align: right;" | 73 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_01/Kapitel_09|IX. Systern berättar om sin bror]] | style="text-align: right;" | 82 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_01/Kapitel_10|X. Biskopen i ny dager]] | style="text-align: right;" | 89 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_01/Kapitel_11|XI. En inskränkning]] | style="text-align: right;" | 113 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_01/Kapitel_12|XII. Varför hans högvördighet står ensam]] | style="text-align: right;" | 123 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_01/Kapitel_13|XIII. Hans trosbekännelse]] | style="text-align: right;" | 131 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_01/Kapitel_14|XIV. Hans filosofi]] | style="text-align: right;" | 144 |} <section end="band_01_bok_01_toc"/><noinclude> <references/></noinclude> lm13j7n7engkpmq50r0027stnd4x974 647184 647160 2026-04-02T09:24:41Z Jonatanskogsfors 17420 647184 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude>{{c|{{spärrad|INNEHÅLLSFÖRTECKNING.}}}} <section begin="band_01_toc/> {{större|''Första delen. FANTINE.''}} <section begin="band_01_bok_01_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | Band I |- | colspan=2 style="text-align: right;" | Sid. |- | colspan=2 | FÖRSTA BOKEN. En rättfärdig. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_01|I. Myriel]] | style="text-align: right;" | 11 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_02|II. Herr Myriel blir hans högvördighet Bienvenu]] | style="text-align: right;" | 17 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_03|III. En flitig arbetare finner mycket att göra]] | style="text-align: right;" | 27 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_04|IV. Lära och leverne]] | style="text-align: right;" | 32 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_05|V. Biskop Bienvenu bär sin kaftan för länge]] | style="text-align: right;" | 48 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_06|VI. Vem som bevakade hans hus]] | style="text-align: right;" | 55 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_07|VII. Cravatte]] | style="text-align: right;" | 54 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_08|VIII. Bordsfilosofi]] | style="text-align: right;" | 73 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_09|IX. Systern berättar om sin bror]] | style="text-align: right;" | 82 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_10|X. Biskopen i ny dager]] | style="text-align: right;" | 89 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_11|XI. En inskränkning]] | style="text-align: right;" | 113 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_12|XII. Varför hans högvördighet står ensam]] | style="text-align: right;" | 123 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_13|XIII. Hans trosbekännelse]] | style="text-align: right;" | 131 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_01/Kapitel_14|XIV. Hans filosofi]] | style="text-align: right;" | 144 |} <section end="band_01_bok_01_toc"/><noinclude> <references/></noinclude> 1813y47uk815d8ddgr4mgnlp1gcz0v0 104 218971 646961 646915 2026-04-01T12:09:51Z Jonatanskogsfors 17420 646961 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 2 —}}</noinclude><section begin="band_01_bok_02_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | Sid. |- | colspan=2 | ANDRA BOKEN. Avfällingen. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_02/Kapitel_01|I. Slutet på en vandringsdag]] | style="text-align: right;" | 153 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_02/Kapitel_02|II. Klokhet och vishet]] | style="text-align: right;" | 177 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_02/Kapitel_03|III. Hjältemodig lydnad]] | style="text-align: right;" | 185 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_02/Kapitel_04|IV. Mysterierna i Pontarlier]] | style="text-align: right;" | 196 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_02/Kapitel_05|V. Lugn]] | style="text-align: right;" | 203 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_02/Kapitel_06|VI. Jean Valjean]] | style="text-align: right;" | 207 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_02/Kapitel_07|VII. Hur det ser ut i en förtvivlads hjärta]] | style="text-align: right;" | 217 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_02/Kapitel_08|VIII. En man över bord!]] | style="text-align: right;" | 232 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_02/Kapitel_09|IX. Ny misshandel]] | style="text-align: right;" | 237 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_02/Kapitel_10|X. Uppvaknandet]] | style="text-align: right;" | 240 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_02/Kapitel_11|XI. Nattens gärning]] | style="text-align: right;" | 246 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_02/Kapitel_12|XII. Biskopen arbetar]] | style="text-align: right;" | 254 |- | colspan=2 style="text-align: right;" | Band II |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_02/Kapitel_13|XIII. Lille Gervais]] | style="text-align: right;" | 270 |} <section end="band_01_bok_02_toc"/> <section begin="band_01_bok_03_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 | TREDJE BOKEN. Året 1817. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_03/Kapitel_01|I. År 1817]] | style="text-align: right;" | 287 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_03/Kapitel_02|II. En dubbelkvartett]] | style="text-align: right;" | 299 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_03/Kapitel_03|III. Fyra och fyra]] | style="text-align: right;" | 310 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_03/Kapitel_04|IV. Tholomyés är så glad att lian sjunger en spansk visa]] | style="text-align: right;" | 320 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_03/Kapitel_05|V. Hos Bombarda]] | style="text-align: right;" | 326 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_03/Kapitel_06|VI. Hur man ömsesidigt tillber varandra]] | style="text-align: right;" | 331 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_03/Kapitel_07|VII. Tholomyés vishet]] | style="text-align: right;" | 334<noinclude>{{nopt}} |} <references/></noinclude> ibeyvrkxjmfmwvdm2s4d29lormc8vwx 647185 646961 2026-04-02T09:28:16Z Jonatanskogsfors 17420 647185 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 2 —}}</noinclude><section begin="band_01_bok_02_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | Sid. |- | colspan=2 | ANDRA BOKEN. Avfällingen. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_01|I. Slutet på en vandringsdag]] | style="text-align: right;" | 153 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_02|II. Klokhet och vishet]] | style="text-align: right;" | 177 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_03|III. Hjältemodig lydnad]] | style="text-align: right;" | 185 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_04|IV. Mysterierna i Pontarlier]] | style="text-align: right;" | 196 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_05|V. Lugn]] | style="text-align: right;" | 203 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_06|VI. Jean Valjean]] | style="text-align: right;" | 207 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_07|VII. Hur det ser ut i en förtvivlads hjärta]] | style="text-align: right;" | 217 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_08|VIII. En man över bord!]] | style="text-align: right;" | 232 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_09|IX. Ny misshandel]] | style="text-align: right;" | 237 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_10|X. Uppvaknandet]] | style="text-align: right;" | 240 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_11|XI. Nattens gärning]] | style="text-align: right;" | 246 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_12|XII. Biskopen arbetar]] | style="text-align: right;" | 254 |- | colspan=2 style="text-align: right;" | Band II |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_13|XIII. Lille Gervais]] | style="text-align: right;" | 270 |} <section end="band_01_bok_02_toc"/> <section begin="band_01_bok_03_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 | TREDJE BOKEN. Året 1817. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_01|I. År 1817]] | style="text-align: right;" | 287 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_02|II. En dubbelkvartett]] | style="text-align: right;" | 299 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_03|III. Fyra och fyra]] | style="text-align: right;" | 310 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_04|IV. Tholomyés är så glad att lian sjunger en spansk visa]] | style="text-align: right;" | 320 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_05|V. Hos Bombarda]] | style="text-align: right;" | 326 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_06|VI. Hur man ömsesidigt tillber varandra]] | style="text-align: right;" | 331 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_07|VII. Tholomyés vishet]] | style="text-align: right;" | 334<noinclude>{{nopt}} |} <references/></noinclude> hn4iwj40l6gyw2rarbf7idj89ehwvso 104 218972 647186 646913 2026-04-02T09:28:41Z Jonatanskogsfors 17420 647186 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 3 —}} {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;"</noinclude>{{nopt}} |- | colspan=2 style="text-align: right;" | Sid. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_08|VIII. En hästs död]] | style="text-align: right;" | 347 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_09|IX. Roligt slut på glädje]] | style="text-align: right;" | 353 |} <section end="band_01_bok_03_toc"/> <section begin="band_01_bok_04_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 | FJÄRDE BOKEN. Anförtro är ibland att mista. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_04/Kapitel_01|I. En moder möter en annan]] | style="text-align: right;" | 361 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_04/Kapitel_02|II. En flyktig skiss av de två misstänkta figurerna]] | style="text-align: right;" | 380 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_04/Kapitel_03|III. Lärkan]] | style="text-align: right;" | 385 |} <section end="band_01_bok_04_toc"/> <section begin="band_01_bok_05_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 | FEMTE BOKEN. Utför backe. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_01|I. Berättelsen om ett framsteg inom till­verkningen av svarta glaspärlor]] | style="text-align: right;" | 393 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_02|II. Madeleine]] | style="text-align: right;" | 398 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_03|III. Summor, insatta hos Lafitte]] | style="text-align: right;" | 406 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_04|IV. Herr Madeleine har sorg]] | style="text-align: right;" | 412 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_05|V. Oro i luften]] | style="text-align: right;" | 416 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_06|VI. Fader Fauclielevent]] | style="text-align: right;" | 429 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_07|VII. Fauchelevent blir trädgårdsmästare i Paris]] | style="text-align: right;" | 436 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_08|VIII. Fru Victurnien offrar trettiofem francs för moralen]] | style="text-align: right;" | 439 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_09|IX. Fru Victurnien gör succés]] | style="text-align: right;" | 445 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_10|X. Fortsättning på succésen]] | style="text-align: right;" | 452 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_11|XI. Cliristus nos liberatvit]] | style="text-align: right;" | 463 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_12|XII. Herr Bamatabois roar sig]] | style="text-align: right;" | 466 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_13|XIII. Lösning på polisens frågor]] | style="text-align: right;" | 472 |} <section end="band_01_bok_05_toc"/><noinclude> <references/></noinclude> 8fqk7bivhqt5935le0w9r02s3334nqc 0 218973 647199 646924 2026-04-02T09:35:11Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 03]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 03]]: Missförstånd om verkets terminologi 646924 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets olycksbarn - Volym 13 (1928).pdf" from=231 to=232 fromsection="band_01_bok_03_toc" tosection="band_01_bok_03_toc" kommentar={{nop}} prev="[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_02|Andra boken]]" next="[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_04|Fjärde boken]]" header=1 /> </div> g85uxcxhmg6qjf7zwmv18tqxrxxy0ow 0 218974 647201 646923 2026-04-02T09:35:31Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 04]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 04]]: Missförstånd om verkets terminologi 646923 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets olycksbarn - Volym 13 (1928).pdf" from=232 to=232 fromsection="band_01_bok_04_toc" tosection="band_01_bok_04_toc" kommentar={{nop}} prev="[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_03|Tredje boken]]" next="[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_05|Femte boken]]" header=1 /> </div> 2rj4uiwit8plyasozw30sojihi77afy 0 218975 647203 646922 2026-04-02T09:35:50Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 05]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 05]]: Missförstånd om verkets terminologi 646922 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets olycksbarn - Volym 13 (1928).pdf" from=232 to=232 fromsection="band_01_bok_05_toc" tosection="band_01_bok_05_toc" kommentar={{nop}} prev="[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_04|Fjärde boken]]" next="[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_06|Sjätte boken]]" header=1 /> </div> kaztg1pfeef2heuvrcwxoylk23b2a3e 104 218992 646967 646898 2026-04-01T13:18:35Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646967 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 197 —}}</noinclude>Oss emellan sagt, blev jag en smula förargad över anmärkningen. Min bror svarade honom: — De måste också anstränga sig mer än jag. — Nej, påstod den andre, de ha mer pengar än ni. Jag ser mycket väl, herr pastor, att ni är fat­tig. Ni är kanske inte ens kyrkoherde? Om den gode Guden vore rättvis skulle ni varit det. — Den gode Guden är mer än rättvis, svarade min broder och tillade efter en stund: — Ni går sålunda till Pontarlier, herr Valjean? — Med tvångspass. Så svarade han, om jag inte missminner mig Sedan fortsatte han: — I morgon måste jag redan i gryningen vara på väg. Det är besvärligt att vandra på vägarna. Om nätterna äro kalla så äro dagarna desto var­mare. — Ni kommer då in i en trevlig trakt, sade min broder. Vid revolutionen ruinerades min familj, och jag flydde då först till Franche-Comté, där jag levde av mina händers verk. Jag ville gärna ha arbete och fick det också. Man har där mycket<noinclude> <references/></noinclude> edxb35fh841t6qdgsxx2yswqhdewjkk 104 218994 646968 646900 2026-04-01T13:19:54Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646968 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 198 —}}</noinclude>att välja på. Där finns pappersbruk, garverier, brännerier, oljefabriker, klockindustrier, stål- och kopparverk, minst tjugo järnverk, däribland fyra mycket betydande i Lods, Châtillon, Audincourt och Beure. Om jag inte misstager mig, var det dessa namn, min broder nämnde. Därvid avbröt han emeller­tid och vände sig till mig: — Kära syster, ha vi inte släktingar i de trak­terna? Jag svarade: — Jo, det hade vi förr. Bl. a. herr de Lucenet, gardeskapten i Pontarlier före revolutionen. — Alldeles riktigt, svarade min broder, men 1793 brydde man sig inte om släktingar, då måste man lita på sig själv och sina starka armar. Jag har arbetat. Ni har i trakten av Pontalier, dit ni vandrar, en helt patriarkalisk och hemtrevlig in­dustri, nämligen ysterier. Därpå klarlade min bror för karlen, medan han trugade honom till att äta, hur ysterierna äro inrättade. — De sönderfalla i två klasser, upplyste han.<noinclude> <references/></noinclude> h3isw9x3tetam7n8utx54x7umra6fv1 104 218995 646969 646901 2026-04-01T13:21:01Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646969 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 199 —}}</noinclude>De stora, som tillhöra de rika, med fyrtio å fem­tio kor, och som leverera 7—8,000 ostar under en sommar, och de små, kooperativt organiserade, som bildas av de fattigare. Det är bönder från bergssluttningarna, som slå sig ihop och bilda dem och naturligtvis dela vinsten. De engagera en ystmästare, som tre gånger om dagen tager emot mjölken från föreningens medlemmar och bokför den inlevererade kvantiteten. Mot slutet av april börjar fabrikationen, i mitten av juni dri­ves boskapen uppåt bergen. Främlingen blev lättare till sinnes, under de han åt. Min broder fyllde i hans glas med god Mauves, av vilket vin han själv inte dricker, eme­dan det är för dyrt. Min broder lade under sam­ talet i dagen den obesvärade ledighet, som ni så väl känner till, och riktade även många lustiga anmärkningar till mig. Han kom ofta tillbaka till ostberedarens sysselsättning, som om han på så sätt ville låta främlingen förstå, att han med detta yrke kunde rädda sig ur sitt nödläge. En annan sak kommer jag också särskilt ihåg. Jag har sagt, vad det var för en människa. Nåväl, min bror lät varken vid bordet eller senare under hela kvällen.<noinclude> <references/></noinclude> n5lofbgupaqtubm1zrfhyaht4cpur46 104 218996 646970 646902 2026-04-01T13:21:55Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 646970 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 200 —}}</noinclude>om man undantager nämnandet av Jesu Kristi namn vid främlingens ankomst, ej falla ett enda ord, som erinrade mannen om vem min broder var. Och det var dock ett synnerligen lämpligt tillfälle att predika litet moral och låta främlingen efter­tryckligt känna hans biskopliga auktoritet. Nå­gon annan, som så haft en olycklig människa i sin hand, skulle inte blott sörjt för de materiella be­hoven utan även för själens, och skulle ansett det vara på sin plats med en del goda råd och förma­ningar och milda förebråelser och hade säkerligen ej underlåtit att nämna något om ett bättre liv för framtiden. Min bror frågade inte ens främlingen efter hans födelseort eller hans levnadshistoria. Ty hans levnadshistoria inneslöt även historien om hans brott, och min broder var angelägen om att undvika allt, som kunde påminna den stackars människan om hans skuld. En gång avbröt han till och med sitt tal, när han nämnde något om bergsborna i Pontarlier, vars bostäder lågo nära himlen, och vars enkla rättskaffens leverne gjorde att de voro lyckliga och nöjda. Han trodde, att detta yttrande möjligtvis kunde smärta gästen. Jag har tänkt noga över saken och tror mig nu<noinclude> <references/></noinclude> qc895rd13trknn2msn1p3etxa9smh6h 104 218998 646958 646914 2026-04-01T12:06:55Z Jonatanskogsfors 17420 646958 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 4 —}}</noinclude><section begin="band_01_bok_06_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | Sid. |- | colspan=2 | SJÄTTE BOKEN. Javert. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_06/Kapitel_01|I. Syster Simplicia]] | style="text-align: right;" | 493 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_06/Kapitel_02|II. Hur det av Jean blir Champ]] | style="text-align: right;" | 500 |} <section end="band_01_bok_06_toc"/> <section begin="band_01_bok_07_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | Band III |- | colspan=2 | SJUNDE BOKEN. Affären Champmathieu. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_07/Kapitel_01|I. När vilan kommer]] | style="text-align: right;" | 529 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_07/Kapitel_02|II. Mäster Scaufflaires skarpsynthet]] | style="text-align: right;" | 536 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_07/Kapitel_03|III. Storm i en själ]] | style="text-align: right;" | 546 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_07/Kapitel_04|IV. Lidande under sömnen]] | style="text-align: right;" | 591 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_07/Kapitel_05|V. Hinder i vägen]] | style="text-align: right;" | 599 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_07/Kapitel_06|VI. Syster Simplicia sänes på prov]] | style="text-align: right;" | 623 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_07/Kapitel_07|VII. Den anlände resenären vidtager åtgärder för att resa tillbaka]] | style="text-align: right;" | 636 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_07/Kapitel_08|VIII. Ett ynnestbevis]] | style="text-align: right;" | 646 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_07/Kapitel_09|IX. En plats där man bildar sig en mening]] | style="text-align: right;" | 653 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_07/Kapitel_10|X. Han lägger sig till med systemet att neka]] | style="text-align: right;" | 667 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_07/Kapitel_11|XI. Cliampmatliieu blir ännu mer förvånad]] | style="text-align: right;" | 680 |} <section end="band_01_bok_07_toc"/> <section begin="band_01_bok_08_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 | ÅTTONDE BOKEN. Bakslaget. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_06/Kapitel_01| I. I vilken spegel Madeleine betraktar sitt hår]] | style="text-align: right;" | 689 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_06/Kapitel_02|II. Fantine är lycklig]] | style="text-align: right;" | 694 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_06/Kapitel_03|III. Javert är belåten]] | style="text-align: right;" | 703 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_06/Kapitel_04|IV. Överheten gör sin makt gällande]] | style="text-align: right;" | 712 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_06/Kapitel_05|V. En liederlig begravning]] | style="text-align: right;" | 720 |} <section end="band_01_bok_08_toc"/> <section end="band_01_toc"/> {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> scz2x631w353cdutov82uli9npj98yu 647187 646958 2026-04-02T09:29:05Z Jonatanskogsfors 17420 647187 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 4 —}}</noinclude><section begin="band_01_bok_06_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | Sid. |- | colspan=2 | SJÄTTE BOKEN. Javert. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_06/Kapitel_01|I. Syster Simplicia]] | style="text-align: right;" | 493 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_06/Kapitel_02|II. Hur det av Jean blir Champ]] | style="text-align: right;" | 500 |} <section end="band_01_bok_06_toc"/> <section begin="band_01_bok_07_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | Band III |- | colspan=2 | SJUNDE BOKEN. Affären Champmathieu. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_07/Kapitel_01|I. När vilan kommer]] | style="text-align: right;" | 529 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_07/Kapitel_02|II. Mäster Scaufflaires skarpsynthet]] | style="text-align: right;" | 536 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_07/Kapitel_03|III. Storm i en själ]] | style="text-align: right;" | 546 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_07/Kapitel_04|IV. Lidande under sömnen]] | style="text-align: right;" | 591 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_07/Kapitel_05|V. Hinder i vägen]] | style="text-align: right;" | 599 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_07/Kapitel_06|VI. Syster Simplicia sänes på prov]] | style="text-align: right;" | 623 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_07/Kapitel_07|VII. Den anlände resenären vidtager åtgärder för att resa tillbaka]] | style="text-align: right;" | 636 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_07/Kapitel_08|VIII. Ett ynnestbevis]] | style="text-align: right;" | 646 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_07/Kapitel_09|IX. En plats där man bildar sig en mening]] | style="text-align: right;" | 653 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_07/Kapitel_10|X. Han lägger sig till med systemet att neka]] | style="text-align: right;" | 667 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_07/Kapitel_11|XI. Cliampmatliieu blir ännu mer förvånad]] | style="text-align: right;" | 680 |} <section end="band_01_bok_07_toc"/> <section begin="band_01_bok_08_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 | ÅTTONDE BOKEN. Bakslaget. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_06/Kapitel_01| I. I vilken spegel Madeleine betraktar sitt hår]] | style="text-align: right;" | 689 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_06/Kapitel_02|II. Fantine är lycklig]] | style="text-align: right;" | 694 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_06/Kapitel_03|III. Javert är belåten]] | style="text-align: right;" | 703 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_06/Kapitel_04|IV. Överheten gör sin makt gällande]] | style="text-align: right;" | 712 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_06/Kapitel_05|V. En liederlig begravning]] | style="text-align: right;" | 720 |} <section end="band_01_bok_08_toc"/> <section end="band_01_toc"/> {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> rsc01c20u7cl6zq0zvhecj3mlii1w5x 104 218999 647159 646910 2026-04-02T08:06:24Z Jonatanskogsfors 17420 647159 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 5 —}}</noinclude>{{större|''Andra delen. COSETTE.''}} <section begin="band_02_bok_01_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | Sid. |- | colspan=2 | FÖRSTA BOKEN. Waterloo. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_01|I. Vad man ser på vägen från Vinelles]] | style="text-align: right;" | 3 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_02|II. Hougomont]] | style="text-align: right;" | 7 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_03|III. Den 18 juni 1815.]] | style="text-align: right;" | 621 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_04|IV. A.]] | style="text-align: right;" | 28 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_05|V. Stridernas quid obscurum]] | style="text-align: right;" | 33 |} {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | BAND IV |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_06|VI. Klockan fyra på eftermiddagen]] | style="text-align: right;" | 49 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_07|VII. Napoleon i gott humör]] | style="text-align: right;" | 55 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_08|VIII. Kejsaren ställer en fråga till vägvisa­ren Lacoste]] | style="text-align: right;" | 66 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_09|IX. Det oväntade]] | style="text-align: right;" | 72 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_10|X. Höjden Mont-Saint-Jean]] | style="text-align: right;" | 79 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_11|XI. Napoleon har en dålig och Bulow en god vägvisare]] | style="text-align: right;" | 89 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_12|XII. Gardet]] | style="text-align: right;" | 93 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_13|XIII. Katastrofen]] | style="text-align: right;" | 97 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_14|XIV. Det sista regementet]] | style="text-align: right;" | 103 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_15|XV. Cambronne]] | style="text-align: right;" | 106 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_16|XVI. Quot libras in duce]] | style="text-align: right;" | 111 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_17|XVII. Var Waterloo något gott]] | style="text-align: right;" | 122 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_18|XVIII. Den gudomliga rättens landvinningar]] | style="text-align: right;" | 126 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_19|XIX. Natt över slagfältet]] | style="text-align: right;" | 132 |} <section end="band_02_bok_02_toc"/><noinclude> <references/></noinclude> 7yhy3lu7sgik8xzinuxz9o02sf4cyt8 647163 647159 2026-04-02T08:14:45Z Jonatanskogsfors 17420 647163 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 5 —}}</noinclude><section begin="band_02_toc/> {{större|''Andra delen. COSETTE.''}} <section begin="band_02_bok_01_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | Sid. |- | colspan=2 | FÖRSTA BOKEN. Waterloo. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_01|I. Vad man ser på vägen från Vinelles]] | style="text-align: right;" | 3 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_02|II. Hougomont]] | style="text-align: right;" | 7 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_03|III. Den 18 juni 1815.]] | style="text-align: right;" | 621 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_04|IV. A.]] | style="text-align: right;" | 28 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_05|V. Stridernas quid obscurum]] | style="text-align: right;" | 33 |} {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | BAND IV |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_06|VI. Klockan fyra på eftermiddagen]] | style="text-align: right;" | 49 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_07|VII. Napoleon i gott humör]] | style="text-align: right;" | 55 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_08|VIII. Kejsaren ställer en fråga till vägvisa­ren Lacoste]] | style="text-align: right;" | 66 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_09|IX. Det oväntade]] | style="text-align: right;" | 72 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_10|X. Höjden Mont-Saint-Jean]] | style="text-align: right;" | 79 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_11|XI. Napoleon har en dålig och Bulow en god vägvisare]] | style="text-align: right;" | 89 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_12|XII. Gardet]] | style="text-align: right;" | 93 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_13|XIII. Katastrofen]] | style="text-align: right;" | 97 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_14|XIV. Det sista regementet]] | style="text-align: right;" | 103 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_15|XV. Cambronne]] | style="text-align: right;" | 106 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_16|XVI. Quot libras in duce]] | style="text-align: right;" | 111 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_17|XVII. Var Waterloo något gott]] | style="text-align: right;" | 122 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_18|XVIII. Den gudomliga rättens landvinningar]] | style="text-align: right;" | 126 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_01/Kapitel_19|XIX. Natt över slagfältet]] | style="text-align: right;" | 132 |} <section end="band_02_bok_02_toc"/><noinclude> <references/></noinclude> 6wfb7w0p3nowvtg9um9q84h4n6b52mt 647188 647163 2026-04-02T09:29:39Z Jonatanskogsfors 17420 647188 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 5 —}}</noinclude><section begin="band_02_toc/> {{större|''Andra delen. COSETTE.''}} <section begin="band_02_bok_01_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | Sid. |- | colspan=2 | FÖRSTA BOKEN. Waterloo. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_01|I. Vad man ser på vägen från Vinelles]] | style="text-align: right;" | 3 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_02|II. Hougomont]] | style="text-align: right;" | 7 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_03|III. Den 18 juni 1815.]] | style="text-align: right;" | 621 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_04|IV. A.]] | style="text-align: right;" | 28 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_05|V. Stridernas quid obscurum]] | style="text-align: right;" | 33 |} {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | BAND IV |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_06|VI. Klockan fyra på eftermiddagen]] | style="text-align: right;" | 49 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_07|VII. Napoleon i gott humör]] | style="text-align: right;" | 55 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_08|VIII. Kejsaren ställer en fråga till vägvisa­ren Lacoste]] | style="text-align: right;" | 66 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_09|IX. Det oväntade]] | style="text-align: right;" | 72 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_10|X. Höjden Mont-Saint-Jean]] | style="text-align: right;" | 79 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_11|XI. Napoleon har en dålig och Bulow en god vägvisare]] | style="text-align: right;" | 89 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_12|XII. Gardet]] | style="text-align: right;" | 93 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_13|XIII. Katastrofen]] | style="text-align: right;" | 97 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_14|XIV. Det sista regementet]] | style="text-align: right;" | 103 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_15|XV. Cambronne]] | style="text-align: right;" | 106 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_16|XVI. Quot libras in duce]] | style="text-align: right;" | 111 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_17|XVII. Var Waterloo något gott]] | style="text-align: right;" | 122 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_18|XVIII. Den gudomliga rättens landvinningar]] | style="text-align: right;" | 126 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_19|XIX. Natt över slagfältet]] | style="text-align: right;" | 132 |} <section end="band_02_bok_02_toc"/><noinclude> <references/></noinclude> 6ob7qywbul2cwxmvf2lesnpfwhqqq3s 0 219000 647205 646919 2026-04-02T09:36:14Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 06]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 06]]: Missförstånd om verkets terminologi 646919 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets olycksbarn - Volym 13 (1928).pdf" from=233 to=233 fromsection="band_01_bok_06_toc" tosection="band_01_bok_06_toc" kommentar={{nop}} prev="[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_05|Femte boken]]" next="[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_07|Sjunde boken]]" header=1 /> </div> acidz8qytr54xudkr2lobno96yuccfs 0 219001 647207 646920 2026-04-02T09:36:31Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 07]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 07]]: Missförstånd om verkets terminologi 646920 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets olycksbarn - Volym 13 (1928).pdf" from=233 to=233 fromsection="band_01_bok_07_toc" tosection="band_01_bok_07_toc" kommentar={{nop}} prev="[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_06|Sjätte boken]]" next="[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_08|Åttonde boken]]" header=1 /> </div> a9tgjsy3jsvq7jey5bkr0gdqa5fgm60 0 219002 647209 646921 2026-04-02T09:36:48Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 08]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 08]]: Missförstånd om verkets terminologi 646921 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets olycksbarn - Volym 13 (1928).pdf" from=233 to=233 fromsection="band_01_bok_08_toc" tosection="band_01_bok_08_toc" kommentar={{nop}} prev="[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_07|Sjunde boken]]" header=1 /> </div> towjw08rs5a373qffw1seeu97r99p5y 0 219011 646957 2026-04-01T12:05:53Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_13_(1928).pdf" from=230 to=252 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div>' 646957 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_13_(1928).pdf" from=230 to=252 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> 8jbs560kolqcj6xes2u5gj2q9oepatl 0 219012 646959 2026-04-01T12:08:16Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=177 to=184 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div>' 646959 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=177 to=184 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> b194d53bt6odotka2v8lwceaa5bhc5g 104 219013 646971 2026-04-01T13:22:38Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 2Öi -^ förstå vad som försiggick i min broders hjärta. Han höll tydligen före, att tanken på det förflutna tillräckligt nog plågade den olycklige. Han höll det för sin plikt, att lindra hans bekymmer, i det han behandlade honom som en medmänniska och — om också endast för ett ögonblick — invagga­ de honom i den tron, att han var som vilken an­ nan människa som helst. Är det inte att riktigt uppfatta sin kristliga kärleksplikt, när man fin­...' 646971 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 200 —}}</noinclude>— 2Öi -^ förstå vad som försiggick i min broders hjärta. Han höll tydligen före, att tanken på det förflutna tillräckligt nog plågade den olycklige. Han höll det för sin plikt, att lindra hans bekymmer, i det han behandlade honom som en medmänniska och — om också endast för ett ögonblick — invagga­ de honom i den tron, att han var som vilken an­ nan människa som helst. Är det inte att riktigt uppfatta sin kristliga kärleksplikt, när man fin­ känsligt undviker alla moralpredikningar och an­ spelningar och överhuvudtaget ej berör den ömma punkten? Det var den idé, tror jag, efter vilken min broder handlade. Vad jag kan säga är i alla händelser, att om han hyst dessa tankar, så har han likväl ej visat dem, icke ens för mig. Han var sig lik hela kvällen och betedde sig gentemot Jean Valjean, som om han hade herr Gédéon Le Prévost eller en prästerlig kollega som gäst. Vid slutet av kvällsvarden, när vi just höllo på med fikonen, klappade det på dörren. Det var mor Gerbaud med sitt barn på armen. Min bror kysste den lilla på pannan och bad mig om femton sous, som jag hade på mig, och överläm-<noinclude> <references/></noinclude> 261dpfmibv0uc7aotp66ehc0feao854 646972 646971 2026-04-01T13:22:46Z Jonatanskogsfors 17420 646972 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 201 —}}</noinclude>— 2Öi -^ förstå vad som försiggick i min broders hjärta. Han höll tydligen före, att tanken på det förflutna tillräckligt nog plågade den olycklige. Han höll det för sin plikt, att lindra hans bekymmer, i det han behandlade honom som en medmänniska och — om också endast för ett ögonblick — invagga­ de honom i den tron, att han var som vilken an­ nan människa som helst. Är det inte att riktigt uppfatta sin kristliga kärleksplikt, när man fin­ känsligt undviker alla moralpredikningar och an­ spelningar och överhuvudtaget ej berör den ömma punkten? Det var den idé, tror jag, efter vilken min broder handlade. Vad jag kan säga är i alla händelser, att om han hyst dessa tankar, så har han likväl ej visat dem, icke ens för mig. Han var sig lik hela kvällen och betedde sig gentemot Jean Valjean, som om han hade herr Gédéon Le Prévost eller en prästerlig kollega som gäst. Vid slutet av kvällsvarden, när vi just höllo på med fikonen, klappade det på dörren. Det var mor Gerbaud med sitt barn på armen. Min bror kysste den lilla på pannan och bad mig om femton sous, som jag hade på mig, och överläm-<noinclude> <references/></noinclude> pbc2sstk3lbip3paixog3c4484zovps 647016 646972 2026-04-01T13:30:26Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647016 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 201 —}}</noinclude>förstå vad som försiggick i min broders hjärta. Han höll tydligen före, att tanken på det förflutna tillräckligt nog plågade den olycklige. Han höll det för sin plikt, att lindra hans bekymmer, i det han behandlade honom som en medmänniska och — om också endast för ett ögonblick — invagga­de honom i den tron, att han var som vilken an­nan människa som helst. Är det inte att riktigt uppfatta sin kristliga kärleksplikt, när man fin­känsligt undviker alla moralpredikningar och an­spelningar och överhuvudtaget ej berör den ömma punkten? Det var den idé, tror jag, efter vilken min broder handlade. Vad jag kan säga är i alla händelser, att om han hyst dessa tankar, så har han likväl ej visat dem, icke ens för mig. Han var sig lik hela kvällen och betedde sig gentemot Jean Valjean, som om han hade herr Gédéon Le Prévost eller en prästerlig kollega som gäst. Vid slutet av kvällsvarden, när vi just höllo på med fikonen, klappade det på dörren. Det var mor Gerbaud med sitt barn på armen. Min bror kysste den lilla på pannan och bad mig om femton sous, som jag hade på mig, och<noinclude> <references/></noinclude> 039kj5ivn2b5q96ije9rf97wfiiv8vt 104 219014 646973 2026-04-01T13:22:55Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 202 — nade dem till mor Gerbaud. Främlingen lade inte märke till något av detta, han föreföll nu vara gan­ ska uttröttad. Så läste min bror bordsbönen, se­ dan den stackars mor Gerbaud avlägsnat sig, och vände sig till främlingen med orden: — Ni längtar säkert efter er säng. Fru Magloire dukade av, och jag begrep, att vi måste begiva oss till våra rum för att låta främ­ lingen gå till vila. Jag skickade senare ner fru Magloire med ännu en...' 646973 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 202 —}}</noinclude>— 202 — nade dem till mor Gerbaud. Främlingen lade inte märke till något av detta, han föreföll nu vara gan­ ska uttröttad. Så läste min bror bordsbönen, se­ dan den stackars mor Gerbaud avlägsnat sig, och vände sig till främlingen med orden: — Ni längtar säkert efter er säng. Fru Magloire dukade av, och jag begrep, att vi måste begiva oss till våra rum för att låta främ­ lingen gå till vila. Jag skickade senare ner fru Magloire med ännu en fäll, som hon lade på hans säng. Nätterna äro kalla, och det behövs något varmt att hölja sig i. Skada att fållen var så gam­ mal och att nästan alla håren voro avnötta. Min bror köpte den när han var i Tyskland, i Tottingen, där Donau rinner upp, tillsammans med den kniv med elfenbensskaft, som jag använder vid mål­ tiderna. Fru Magloire kom genast upp igen. Vi förrät­ tade vår bön i det rum, där vi torka tvätt, och drogo oss sedan, utan att säga ett ord, tillbaka till våra rum."<noinclude> <references/></noinclude> h247teqqi7nc9zk83msx66jzysh9j3f 647017 646973 2026-04-01T13:31:46Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647017 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 202 —}}</noinclude>överlämnade dem till mor Gerbaud. Främlingen lade inte märke till något av detta, han föreföll nu vara gan­ska uttröttad. Så läste min bror bordsbönen, se­ dan den stackars mor Gerbaud avlägsnat sig, och vände sig till främlingen med orden: — Ni längtar säkert efter er säng. Fru Magloire dukade av, och jag begrep, att vi måste begiva oss till våra rum för att låta främ­lingen gå till vila. Jag skickade senare ner fru Magloire med ännu en fäll, som hon lade på hans säng. Nätterna äro kalla, och det behövs något varmt att hölja sig i. Skada att fållen var så gam­mal och att nästan alla håren voro avnötta. Min bror köpte den när han var i Tyskland, i Tottingen, där Donau rinner upp, tillsammans med den kniv med elfenbensskaft, som jag använder vid mål­tiderna. Fru Magloire kom genast upp igen. Vi förrät­ tade vår bön i det rum, där vi torka tvätt, och drogo oss sedan, utan att säga ett ord, tillbaka till våra rum."<noinclude> <references/></noinclude> qtd3pqtscjb6rzw0dabzr1d5ppqamo3 647070 647017 2026-04-01T16:37:12Z Jonatanskogsfors 17420 647070 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 202 —}}</noinclude>överlämnade dem till mor Gerbaud. Främlingen lade inte märke till något av detta, han föreföll nu vara gan­ska uttröttad. Så läste min bror bordsbönen, se­ dan den stackars mor Gerbaud avlägsnat sig, och vände sig till främlingen med orden: — Ni längtar säkert efter er säng. Fru Magloire dukade av, och jag begrep, att vi måste begiva oss till våra rum för att låta främ­lingen gå till vila. Jag skickade senare ner fru Magloire med ännu en fäll, som hon lade på hans säng. Nätterna äro kalla, och det behövs något varmt att hölja sig i. Skada att fållen var så gam­mal och att nästan alla håren voro avnötta. Min bror köpte den när han var i Tyskland, i Tottingen, där Donau rinner upp, tillsammans med den kniv med elfenbensskaft, som jag använder vid mål­tiderna. Fru Magloire kom genast upp igen. Vi förrät­ tade vår bön i det rum, där vi torka tvätt, och drogo oss sedan, utan att säga ett ord, tillbaka till våra rum.{{rättelse|"}}<noinclude> <references/></noinclude> 1ouzc1x4iatxtzv6vumje6lsxtfa1uk 104 219015 646974 2026-04-01T13:23:05Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 2Ö4 Biskopen visade sin gäst in i alkoven. Där stod en prydlig och ren säng bäddad. Mannen satte ljusstaken på ett litet bord. — Sov nu gott, sade biskopen. I morgon bit­ tida skall ni få en kopp spenvarm mjölk, innan ni ger er åstad. — Tack, herr pastor, svarade mannen. Knappast hade han uttalat dessa fridens o^d, förrän han plötsligt, utan någon som helst över­ gång, greps av en märkvärdig rörelse, vilken skul­ le ha förskräckt de...' 646974 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 204 —}}</noinclude>— 2Ö4 Biskopen visade sin gäst in i alkoven. Där stod en prydlig och ren säng bäddad. Mannen satte ljusstaken på ett litet bord. — Sov nu gott, sade biskopen. I morgon bit­ tida skall ni få en kopp spenvarm mjölk, innan ni ger er åstad. — Tack, herr pastor, svarade mannen. Knappast hade han uttalat dessa fridens o^d, förrän han plötsligt, utan någon som helst över­ gång, greps av en märkvärdig rörelse, vilken skul­ le ha förskräckt de båda fromma kvinnorna, om de varit vittne till den. Ännu i dag är det svårt för oss att fatta den känsla, som grep honom i detta någon? ögonblick. Ville han varna eller hota Följde han helt enkelt en dunkel och omedveten instinkt? Han vände sig häftigt mot den gamle mannen, lade armarna i kors, stir­ rade vilt på sin värd, och skrek med hes stämma: — Åh, är det verkligen sant, att ni vill härbär­ gera mig här, alldeles intill er själv. Han avbröt sig och tillade med ett hemskt skratt:<noinclude> <references/></noinclude> kawxc17nqcqeefp8mhprysc68mhbxlx 647018 646974 2026-04-01T13:34:34Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647018 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 204 —}}</noinclude>Biskopen visade sin gäst in i alkoven. Där stod en prydlig och ren säng bäddad. Mannen satte ljusstaken på ett litet bord. — Sov nu gott, sade biskopen. I morgon bit­tida skall ni få en kopp spenvarm mjölk, innan ni ger er åstad. — Tack, herr pastor, svarade mannen. Knappast hade han uttalat dessa fridens ord, förrän han plötsligt, utan någon som helst över­gång, greps av en märkvärdig rörelse, vilken skul­le ha förskräckt de båda fromma kvinnorna, om de varit vittne till den. Ännu i dag är det svårt för oss att fatta den känsla, som grep honom i detta ögonblick. Ville han varna eller hota någon? Följde han helt enkelt en dunkel och omedveten instinkt? Han vände sig häftigt mot den gamle mannen, lade armarna i kors, stir­rade vilt på sin värd, och skrek med hes stämma: — Åh, är det verkligen sant, att ni vill härbär­gera mig här, alldeles intill er själv. Han avbröt sig och tillade med ett hemskt skratt:<noinclude> <references/></noinclude> 00mo93v0lzqavsmbskuvvkw5cm86bds 647020 647018 2026-04-01T13:36:47Z Jonatanskogsfors 17420 647020 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 204 —}}</noinclude>Biskopen visade sin gäst in i alkoven. Där stod en prydlig och ren säng bäddad. Mannen satte ljusstaken på ett litet bord. — Sov nu gott, sade biskopen. I morgon bit­tida skall ni få en kopp spenvarm mjölk, innan ni ger er åstad. — Tack, herr pastor, svarade mannen. Knappast hade han uttalat dessa fridens ord, förrän han plötsligt, utan någon som helst över­gång, greps av en märkvärdig rörelse, vilken skul­le ha förskräckt de båda fromma kvinnorna, om de varit vittne till den. Ännu i dag är det svårt för oss att fatta den känsla, som grep honom i detta ögonblick. Ville han varna eller hota någon? Följde han helt enkelt en dunkel och omedveten instinkt? Han vände sig häftigt mot den gamle mannen, lade armarna i kors, stir­rade vilt på sin värd, och skrek med hes stämma: — Åh, är det verkligen sant, att ni vill härbär­gera mig här, alldeles intill er själv. Han avbröt sig och tillade med ett hemskt skratt: {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> tk4g2w6uj2hxae1rg3ynzob3eucen5g 104 219016 646975 2026-04-01T13:23:13Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '^ 205 -^ — Har ni verkligen betänkt er riktigt? Vem har sagt er, att jag icke är en mördare? Biskopen lyfte ögonen mot taket och svarade: — Det blir vår Herres sak. Sedan rörde han högtidligt och allvarligt läp­ parna som till bön, lyfte två av högra handens fingrar och välsignade mannen, vilken icke böjde sig. Utan att vända huvudet för att se sig om, återvände han till sitt rum. Då alkoven togs i anspråk, drogs ett draperi tvärs över bön...' 646975 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 205 —}}</noinclude>^ 205 -^ — Har ni verkligen betänkt er riktigt? Vem har sagt er, att jag icke är en mördare? Biskopen lyfte ögonen mot taket och svarade: — Det blir vår Herres sak. Sedan rörde han högtidligt och allvarligt läp­ parna som till bön, lyfte två av högra handens fingrar och välsignade mannen, vilken icke böjde sig. Utan att vända huvudet för att se sig om, återvände han till sitt rum. Då alkoven togs i anspråk, drogs ett draperi tvärs över bönrummet och dolde altaret. Biskopen knäböjde, då han bad en kort bön. gick förbi förhänget, och ögonblicket därefter befann sig biskopen i trädgården, gående fram och tillbaka, grubblande och drömmande, med själen fylld av de stora och underbara ting, som Gud uppenbarar om natten för de ögon, som förbli öppna. Vad mannen beträffar, var han så uttröttad, att han icke ens hade använt sig av de härliga laka­ nen. Han hade blåst ut ljuset genom näsborrarne på straffångars sätt och kastat sig fullständigt på-<noinclude> <references/></noinclude> rkvs8uhdglau7asbmwdhc1zhr8v50lw 647019 646975 2026-04-01T13:36:33Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647019 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 205 —}}</noinclude>— Har ni verkligen betänkt er riktigt? Vem har sagt er, att jag icke är en mördare? Biskopen lyfte ögonen mot taket och svarade: — Det blir vår Herres sak. Sedan rörde han högtidligt och allvarligt läp­parna som till bön, lyfte två av högra handens fingrar och välsignade mannen, vilken icke böjde sig. Utan att vända huvudet för att se sig om, återvände han till sitt rum. Då alkoven togs i anspråk, drogs ett draperi tvärs över bönrummet och dolde altaret. Biskopen knäböjde, då han gick förbi förhänget, och bad en kort bön. Ögonblicket därefter befann sig biskopen i trädgården, gående fram och tillbaka, grubblande och drömmande, med själen fylld av de stora och underbara ting, som Gud uppenbarar om natten för de ögon, som förbli öppna. Vad mannen beträffar, var han så uttröttad, att han icke ens hade använt sig av de härliga laka­nen. Han hade blåst ut ljuset genom näsborrarne på straffångars sätt och kastat sig fullständigt<noinclude> <references/></noinclude> ltfqkzfkc3mg6f62vg82ja28bnrcjzv 104 219017 646976 2026-04-01T13:23:20Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 206 — klädd på sängen, där han ögonblickligen djupt in­ somnat. Klockan slog tolv, då biskopen återvände från trädgården till sitt rum. Några minuter därefter var allt lugnt i det lilla huset.' 646976 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 206 —}}</noinclude>— 206 — klädd på sängen, där han ögonblickligen djupt in­ somnat. Klockan slog tolv, då biskopen återvände från trädgården till sitt rum. Några minuter därefter var allt lugnt i det lilla huset.<noinclude> <references/></noinclude> c7ys3e8apjmhdp7gxer6urdlw4e934h 647021 646976 2026-04-01T13:37:18Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647021 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 206 —}}</noinclude>klädd på sängen, där han ögonblickligen djupt in­ somnat. Klockan slog tolv, då biskopen återvände från trädgården till sitt rum. Några minuter därefter var allt lugnt i det lilla huset.<noinclude> <references/></noinclude> o797ltotu85hd9to3txuw9fzh8gsd3e 104 219018 646977 2026-04-01T13:23:36Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 211 — Jean Valjean blev förklarad skyldig. Lagen undgår ingen. Civilisationen kan utan tvivel frambringa de mest fruktansvärda ögonblick, det är, då straffet förkunnas. Vilka hemska minuter, då den dömde märker hur samhället avlägsnar sig och förkunnar sitt beslut att utan återvändo över­ giva en tänkande varelse! Jean Valjean blev dömd till fem år bland galärerna. Den 22 april 1796 förkunnades i Paris segern vid Montenotte, hemburen av Buo...' 646977 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 211 —}}</noinclude>— 211 — Jean Valjean blev förklarad skyldig. Lagen undgår ingen. Civilisationen kan utan tvivel frambringa de mest fruktansvärda ögonblick, det är, då straffet förkunnas. Vilka hemska minuter, då den dömde märker hur samhället avlägsnar sig och förkunnar sitt beslut att utan återvändo över­ giva en tänkande varelse! Jean Valjean blev dömd till fem år bland galärerna. Den 22 april 1796 förkunnades i Paris segern vid Montenotte, hemburen av Buona-Parte, som enligt direktoriets av den 16 floreal år IV prokla­ mation var högste befälhavare för den italienska armén. Samma dag länkades en lång kedja i Bicétre. Jean Valjean utgjorde en länk av denna kedja. En f. d. fångvaktare, som nu nått nära de nittio åren, erinrar sig ännu klart hur den olycklige blev fastsmidd i slutet av fjärde kedjan vid gårdens norra hörn. Han satt liksom de andra på marken. Han tycktes inte förstå situationen, mer än att det var någonting förskräckligt, som försiggick. Det är möjligt att den stackars mannen, som var olcunnig om allt, bakom sina otydliga föreställningar uppfattade, att det var något märkvärdigt och ena­<noinclude> <references/></noinclude> j3sk9ow7v8qoq224xsv6xkhvmraiovj 647022 646977 2026-04-01T13:38:54Z Jonatanskogsfors 17420 647022 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 211 —}}</noinclude>Jean Valjean blev förklarad skyldig. Lagen undgår ingen. Civilisationen kan utan tvivel frambringa de mest fruktansvärda ögonblick, det är, då straffet förkunnas. Vilka hemska minuter, då den dömde märker hur samhället avlägsnar sig och förkunnar sitt beslut att utan återvändo över­giva en tänkande varelse! Jean Valjean blev dömd till fem år bland galärerna. Den 22 april 1796 förkunnades i Paris segern vid Montenotte, hemburen av Buona-Parte, som enligt direktoriets av den 16 floreal år IV prokla­mation var högste befälhavare för den italienska armén. Samma dag länkades en lång kedja i Bicétre. Jean Valjean utgjorde en länk av denna kedja. En f. d. fångvaktare, som nu nått nära de nittio åren, erinrar sig ännu klart hur den olycklige blev fastsmidd i slutet av fjärde kedjan vid gårdens norra hörn. Han satt liksom de andra på marken. Han tycktes inte förstå situationen, mer än att det var någonting förskräckligt, som försiggick. Det är möjligt att den stackars mannen, som var okunnig om allt, bakom sina otydliga föreställningar uppfattade, att det var något märkvärdigt och<noinclude> <references/></noinclude> 0o6ythl0ion4ubbhlj6wxeo1ub14mey 647024 647022 2026-04-01T13:39:37Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647024 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 211 —}}</noinclude>Jean Valjean blev förklarad skyldig. Lagen undgår ingen. Civilisationen kan utan tvivel frambringa de mest fruktansvärda ögonblick, det är, då straffet förkunnas. Vilka hemska minuter, då den dömde märker hur samhället avlägsnar sig och förkunnar sitt beslut att utan återvändo över­giva en tänkande varelse! Jean Valjean blev dömd till fem år bland galärerna. Den 22 april 1796 förkunnades i Paris segern vid Montenotte, hemburen av Buona-Parte, som enligt direktoriets av den 16 floreal år IV prokla­mation var högste befälhavare för den italienska armén. Samma dag länkades en lång kedja i Bicétre. Jean Valjean utgjorde en länk av denna kedja. En f. d. fångvaktare, som nu nått nära de nittio åren, erinrar sig ännu klart hur den olycklige blev fastsmidd i slutet av fjärde kedjan vid gårdens norra hörn. Han satt liksom de andra på marken. Han tycktes inte förstå situationen, mer än att det var någonting förskräckligt, som försiggick. Det är möjligt att den stackars mannen, som var okunnig om allt, bakom sina otydliga föreställningar uppfattade, att det var något märkvärdigt och<noinclude> <references/></noinclude> ejgdoq7gjxzkveqdi92wxg1ghalv9fr 104 219019 646978 2026-04-01T13:23:43Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 212 — stående som hände. Under det man med kraftiga slag fäste bulten i hans halsjärn, grät han, så att tårarna höllo på att kväva honom, och han för­ mådde endast då och då framstamma: — Jag var timmerhuggare i Faverolles. Alltjämt snyftande höjde han sin högra hand och sänkte den sedan gradvis, som om han berört Man förstod av denna gest, att det brott han utfört, hade han gjort för sju olika små huvuden. att skaffa mat åt dessa sju...' 646978 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 212 —}}</noinclude>— 212 — stående som hände. Under det man med kraftiga slag fäste bulten i hans halsjärn, grät han, så att tårarna höllo på att kväva honom, och han för­ mådde endast då och då framstamma: — Jag var timmerhuggare i Faverolles. Alltjämt snyftande höjde han sin högra hand och sänkte den sedan gradvis, som om han berört Man förstod av denna gest, att det brott han utfört, hade han gjort för sju olika små huvuden. att skaffa mat åt dessa sju små barn. Efer en resa på 27 dagar i en usel kärra och med kedjan om halsen kom han till Toulon. Där fick han taga på sig den röda kappan. Allt, som bar vittne om hans föregående liv, till och med hans namn, utplånades, han var icke längre ens Jean Valjean, han var nummer 24601. Vad skulle det bliva av hans syster? Hur skulle det gå med de sju barnen? Var det någon, som bekymrade sig om dem? Vad blir det av bladen hos det unga träd, som sågas av vid roten? Dessa stackars levande varelser få hädanefter utan stöd, utan skydd, gå sitt öde tillmötes, var och en åt sitt håll Det är alltid samma historia.<noinclude> <references/></noinclude> l7thjro2h2bdsbld4buhwphrwry2lzg 647025 646978 2026-04-01T13:41:42Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647025 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 212 —}}</noinclude>enastående som hände. Under det man med kraftiga slag fäste bulten i hans halsjärn, grät han, så att tårarna höllo på att kväva honom, och han för­ mådde endast då och då framstamma: — Jag var timmerhuggare i Faverolles. Alltjämt snyftande höjde han sin högra hand och sänkte den sedan gradvis, som om han berört sju olika små huvuden.Man förstod av denna gest, att det brott han utfört, hade han gjort för att skaffa mat åt dessa sju små barn. {{rättelse|Efer|Efter}} en resa på 27 dagar i en usel kärra och med kedjan om halsen kom han till Toulon. Där fick han taga på sig den röda kappan. Allt, som bar vittne om hans föregående liv, till och med hans namn, utplånades, han var icke längre ens Jean Valjean, han var nummer 24601. Vad skulle det bliva av hans syster? Hur skulle det gå med de sju barnen? Var det någon, som bekymrade sig om dem? Vad blir det av bladen hos det unga träd, som sågas av vid roten? Det är alltid samma historia. Dessa stackars levande varelser få hädanefter utan stöd, utan skydd, gå sitt öde tillmötes, var och en åt sitt håll<noinclude> <references/></noinclude> dl2uw9tvitdy1v2kun25hjwbscoy3xj 104 219020 646979 2026-04-01T13:23:50Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 213 — kanske. Så småningom försvinna de i den hem- ska dimma, som uppslukar ensamma öden i det dystra mörker, i vilket undan för undan så många olyckliga försvinna under människosläktets sorg- fyllda vandring. De lämna landet, socknen där de vuxit upp glömmer dem, och efter några åis tid i fängelse glömde Jean Valjean dem själv. I det hjärta, där det förut varit ett sår, var det nu ett ärr. Det var allt. En enda gång hörde han ta­ las...' 646979 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 213 —}}</noinclude>— 213 — kanske. Så småningom försvinna de i den hem- ska dimma, som uppslukar ensamma öden i det dystra mörker, i vilket undan för undan så många olyckliga försvinna under människosläktets sorg- fyllda vandring. De lämna landet, socknen där de vuxit upp glömmer dem, och efter några åis tid i fängelse glömde Jean Valjean dem själv. I det hjärta, där det förut varit ett sår, var det nu ett ärr. Det var allt. En enda gång hörde han ta­ las om sin syster. Det var i slutet av fjärde åiet av sin fängelsetid. Jag kommer inte mer ihåg, hur denna underrättelse nådde honom. I alla fall hade någon, som kände dem hemifrån, sett hans syster i Paris. Hon bodde i en usel gata, nära Saint-Sulpice, hon hade inte mer än ett barn hos sig, det yngsta, som var en liten pojke. Var voro de andra sex? Kanske visste hon det inte själv. Hon gick varje morgon till ett tryckeri, där hon var falserska oclibokbinderska. Hon måste vara där klockan sex, långt innan dagen grydde på vintern. I samma hus som tryckeriet fanns det en skola, och dit förde hon sin pojke som nu var sju år. Som hon själv började klockan sex och sko­ lan inte förrän klockan sju, måste det stackars<noinclude> <references/></noinclude> bd7lpro0tn8ukzqjrqjhucxiazy9a7a 647026 646979 2026-04-01T13:42:45Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647026 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 213 —}}</noinclude>kanske. Så småningom försvinna de i den hemska dimma, som uppslukar ensamma öden i det dystra mörker, i vilket undan för undan så många olyckliga försvinna under människosläktets sorgfyllda vandring. De lämna landet, socknen där de vuxit upp glömmer dem, och efter några åis tid i fängelse glömde Jean Valjean dem själv. I det hjärta, där det förut varit ett sår, var det nu ett ärr. Det var allt. En enda gång hörde han ta­las om sin syster. Det var i slutet av fjärde åiet av sin fängelsetid. Jag kommer inte mer ihåg, hur denna underrättelse nådde honom. I alla fall hade någon, som kände dem hemifrån, sett hans syster i Paris. Hon bodde i en usel gata, nära Saint-Sulpice, hon hade inte mer än ett barn hos sig, det yngsta, som var en liten pojke. Var voro de andra sex? Kanske visste hon det inte själv. Hon gick varje morgon till ett tryckeri, där hon var falserska och bokbinderska. Hon måste vara där klockan sex, långt innan dagen grydde på vintern. I samma hus som tryckeriet fanns det en skola, och dit förde hon sin pojke som nu var sju år. Som hon själv började klockan sex och sko­lan inte förrän klockan sju, måste det stackars<noinclude> <references/></noinclude> q4x9mushcajc3y18ju720n5cc5lbmar 104 219021 646980 2026-04-01T13:23:58Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 214 — barnet vänta en timme på gården, innan han släpp­ tes in. Man ville inte ha barnet på tryckeriet, han generade, sade man. När arbetarne kommo på morgonen gingo de förbi den lille, som satt på stenläggningen halvt sömndrucken, när han ej somnat in i skuggan, hopkrupen över sin korg. När han grät, hyste den gamla portvaktarfrun medli­ dande med honom och lät honom lägga sig på en madrass i sitt kyffe; där låg han och tryckte sig mot katte...' 646980 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 214 —}}</noinclude>— 214 — barnet vänta en timme på gården, innan han släpp­ tes in. Man ville inte ha barnet på tryckeriet, han generade, sade man. När arbetarne kommo på morgonen gingo de förbi den lille, som satt på stenläggningen halvt sömndrucken, när han ej somnat in i skuggan, hopkrupen över sin korg. När han grät, hyste den gamla portvaktarfrun medli­ dande med honom och lät honom lägga sig på en madrass i sitt kyffe; där låg han och tryckte sig mot katten, för att frysa mindre. Klockan sju var han i skolan. Se där vilka underrättelser man bringade Jean Valjean. Då han fick dem, var det, som om en blixt plöts­ ligt belyste dessa älskade varelsers öde, som om ett fönster plötsligt öppnats och sedan lika has­ tigt tillslutits. Så hörde han ingenting mera om dem, återsåg dem aldrig, mötte dem aldrig och vi finna dem ej mera i denna dystra berättelse. Mot slutet av fjärde året kom Jean Valjeans tur att rymma. Kamraterna hjälpte honom så gott sig göra lät, enligt bruket på denna hemska plats. Han irrade två dagar fritt omkring på fälten, om det kan kallas frihet att bliva förföljd, vända sig om varje ögonblick, darra vid minsta ljud, vara rädd<noinclude> <references/></noinclude> ptqfdrcdr9suqpyt4po3q4q9a90brc2 647027 646980 2026-04-01T13:43:31Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647027 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 214 —}}</noinclude>barnet vänta en timme på gården, innan han släpp­tes in. Man ville inte ha barnet på tryckeriet, han generade, sade man. När arbetarne kommo på morgonen gingo de förbi den lille, som satt på stenläggningen halvt sömndrucken, när han ej somnat in i skuggan, hopkrupen över sin korg. När han grät, hyste den gamla portvaktarfrun medli­dande med honom och lät honom lägga sig på en madrass i sitt kyffe; där låg han och tryckte sig mot katten, för att frysa mindre. Klockan sju var han i skolan. Se där vilka underrättelser man bringade Jean Valjean. Då han fick dem, var det, som om en blixt plöts­ligt belyste dessa älskade varelsers öde, som om ett fönster plötsligt öppnats och sedan lika has­tigt tillslutits. Så hörde han ingenting mera om dem, återsåg dem aldrig, mötte dem aldrig och vi finna dem ej mera i denna dystra berättelse. Mot slutet av fjärde året kom Jean Valjeans tur att rymma. Kamraterna hjälpte honom så gott sig göra lät, enligt bruket på denna hemska plats. Han irrade två dagar fritt omkring på fälten, om det kan kallas frihet att bliva förföljd, vända sig om varje ögonblick, darra vid minsta ljud, vara rädd<noinclude> <references/></noinclude> 8yfo5nbyqlejqhvvvzz0h63as3n6c2o 104 219022 646981 2026-04-01T13:24:05Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 215 — för allt, för elden som ryker, för människan, man möter, för hunden, som skäller, för hästens hov­ slag, för klockan som slår, för natten, emedan man intet ser, för dagen, därför att man ser, för vägen, för stigen, för busken och för sömnen. På andra dagens afton blev han gripen. Han hade varken ätit eller sovit på trettiosex timmar. Rätten dömde honom till tre års förlängning av straffet, det blev åtta år. Efter sex år bl...' 646981 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 215 —}}</noinclude>— 215 — för allt, för elden som ryker, för människan, man möter, för hunden, som skäller, för hästens hov­ slag, för klockan som slår, för natten, emedan man intet ser, för dagen, därför att man ser, för vägen, för stigen, för busken och för sömnen. På andra dagens afton blev han gripen. Han hade varken ätit eller sovit på trettiosex timmar. Rätten dömde honom till tre års förlängning av straffet, det blev åtta år. Efter sex år blev det åter hans tur att rym­ ma. Han gjorde det, men hann ej fullborda flykten. Han hade fattats vid uppropet. Man sköt av ett ka­ nonskott, och på natten funno de honom gömd un­ der kölen av en båt, som var under byggnad. Han satte sig till motvärn. För flyktförsök och våld­ samt motstånd blev han, i enlighet med lagen, dömd till fem års ytterligare straff, av vilka två år i dubbla länkar. Det var tretton år. Efter tio år var det hans tur igen. Han lyckades inte bättre. Tre år till för detta förnyade försök. Det var sexton år. Slutligen, jag tror det var efter fyra år, försökte han igen en sista gång, men blev gripen endast efter fyra timmars frånvaro. Tre år för dessa fyra timmar. Det var nitton år. I oktober 1815 blev han<noinclude> <references/></noinclude> 7u59bain28ugfbs7lo2fz9406ak3is1 647028 646981 2026-04-01T13:44:31Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647028 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 215 —}}</noinclude>för allt, för elden som ryker, för människan, man möter, för hunden, som skäller, för hästens hov­slag, för klockan som slår, för natten, emedan man intet ser, för dagen, därför att man ser, för vägen, för stigen, för busken och för sömnen. På andra dagens afton blev han gripen. Han hade varken ätit eller sovit på trettiosex timmar. Rätten dömde honom till tre års förlängning av straffet, det blev åtta år. Efter sex år blev det åter hans tur att rym­ma. Han gjorde det, men hann ej fullborda flykten. Han hade fattats vid uppropet. Man sköt av ett ka­nonskott, och på natten funno de honom gömd un­der kölen av en båt, som var under byggnad. Han satte sig till motvärn. För flyktförsök och våld­samt motstånd blev han, i enlighet med lagen, dömd till fem års ytterligare straff, av vilka två år i dubbla länkar. Det var tretton år. Efter tio år var det hans tur igen. Han lyckades inte bättre. Tre år till för detta förnyade försök. Det var sexton år. Slutligen, jag tror det var efter fyra år, försökte han igen en sista gång, men blev gripen endast efter fyra timmars frånvaro. Tre år för dessa fyra timmar. Det var nitton år. I oktober 1815 blev han<noinclude> <references/></noinclude> jav453s9hcdv4jk8amt0igbk6xlqdlz 104 219023 646982 2026-04-01T13:24:12Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 216 — frigiven, han hade kommit dit 1796 för att han krossat en ruta och tagit ett bröd. Här lämnar jag plats för en kort parentes. Det är andra gången, som författaren till denna bok under sina studier av kriminaliteten ocli straffla­ gen möter tjuven, som tagit ett bröd. Claude Gueux hade stulit ett bröd. Jean Valjean hade stulit ett bröd. Enligt en engelsk statistik ha fyra stölder av fem sin omedelbara orsak i hunger. Jean Valjean hade förts til... 646982 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 216 —}}</noinclude>— 216 — frigiven, han hade kommit dit 1796 för att han krossat en ruta och tagit ett bröd. Här lämnar jag plats för en kort parentes. Det är andra gången, som författaren till denna bok under sina studier av kriminaliteten ocli straffla­ gen möter tjuven, som tagit ett bröd. Claude Gueux hade stulit ett bröd. Jean Valjean hade stulit ett bröd. Enligt en engelsk statistik ha fyra stölder av fem sin omedelbara orsak i hunger. Jean Valjean hade förts till fängelset snyftande och darrande, han lämnade det fullkomligt okäns­ lig. Han hade förts dit förtvivlad, han lämnade det som en dyster och hänsynslös man. Vad hade tilldragit sig i denna själ?<noinclude> <references/></noinclude> 070a49plcdgc6hu1mu035h36oujwyb3 647029 646982 2026-04-01T13:45:25Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647029 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 216 —}}</noinclude>frigiven, han hade kommit dit 1796 för att han krossat en ruta och tagit ett bröd. Här lämnar jag plats för en kort parentes. Det är andra gången, som författaren till denna bok under sina studier av kriminaliteten och straffla­gen möter tjuven, som tagit ett bröd. Claude Gueux hade stulit ett bröd. Jean Valjean hade stulit ett bröd. Enligt en engelsk statistik ha fyra stölder av fem sin omedelbara orsak i hunger. Jean Valjean hade förts till fängelset snyftande och darrande, han lämnade det fullkomligt okäns­lig. Han hade förts dit förtvivlad, han lämnade det som en dyster och hänsynslös man. Vad hade tilldragit sig i denna själ?<noinclude> <references/></noinclude> kpim33lubi7ovrecqu0eg6d3irtqkip 104 219024 646983 2026-04-01T13:24:24Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 218 — Han erkände, att han icke blev oskyldigt straf­ fad. Han tillstod, att han utfört en låg och klan­ dervärd handling, att man kanske inte nekat ho­ nom detta bröd, om han bett om det, att det i alla händelser varit bättre att vänta, tills man givit ho­ nom det av barmhärtighet eller tills han själv för­ tjänat det genom arbete, att det ej endast var att säga: kan man vänta, när man är hungrig? Att det för det första sällan händer,...' 646983 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 218 —}}</noinclude>— 218 — Han erkände, att han icke blev oskyldigt straf­ fad. Han tillstod, att han utfört en låg och klan­ dervärd handling, att man kanske inte nekat ho­ nom detta bröd, om han bett om det, att det i alla händelser varit bättre att vänta, tills man givit ho­ nom det av barmhärtighet eller tills han själv för­ tjänat det genom arbete, att det ej endast var att säga: kan man vänta, när man är hungrig? Att det för det första sällan händer, att en människa bokstavligen dör av svält, och att människan lyck­ ligtvis eller kanske olyckligtvis är så beskaffad, att hon kan lida mycket och länge, både psykiskt ocli fysiskt, innan hon dör; att det därför krävdes tåla­ mod; att detta varit bättre även för de stackars barnen; att det var en vansinnig, oöverlagd hand­ ling av honom, olyckliga ocli svaga människa att tro att man kan taga samhället i kragen och klara sig ur nöden genom att stjäla; att det i alla hän­ delser var en dålig utväg ur eländet att utföra en låg handling, korteligen han hade haft orätt. Därpå frågade han sig: Var han den ende, som haft orätt i denna sorg­ liga historia? Var det överhuvud taget inte något<noinclude> <references/></noinclude> 0jg6jmdglfba5k8oun3mchpqw9rcoho 647037 646983 2026-04-01T15:48:25Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647037 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 218 —}}</noinclude>Han erkände, att han icke blev oskyldigt straf­fad. Han tillstod, att han utfört en låg och klan­dervärd handling, att man kanske inte nekat ho­nom detta bröd, om han bett om det, att det i alla händelser varit bättre att vänta, tills man givit ho­nom det av barmhärtighet eller tills han själv för­tjänat det genom arbete, att det ej endast var att säga: kan man vänta, när man är hungrig? Att det för det första sällan händer, att en människa bokstavligen dör av svält, och att människan lyck­ligtvis eller kanske olyckligtvis är så beskaffad, att hon kan lida mycket och länge, både psykiskt ocli fysiskt, innan hon dör; att det därför krävdes tåla­mod; att detta varit bättre även för de stackars barnen; att det var en vansinnig, oöverlagd hand­ling av honom, olyckliga ocli svaga människa att tro att man kan taga samhället i kragen och klara sig ur nöden genom att stjäla; att det i alla hän­delser var en dålig utväg ur eländet att utföra en låg handling, korteligen han hade haft orätt. Därpå frågade han sig: Var han den ende, som haft orätt i denna sorg­liga historia? Var det överhuvud taget inte något<noinclude> <references/></noinclude> cc531nk30g177dirf6gjlwkd9zk8m9m 104 219025 646984 2026-04-01T13:24:31Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 219 — att lägga vikt vid att han, arbetaren utan arbete, inte haft något bröd, fastän han velat arbeta. Ha­ de slutligen inte, sedan nu brottet blivit begånget och erkänt, grymt? hans straff varit för hårt och för Var inte lagens misstag större mot ho­ nom än hans mot lagen? Hade det inte varit en övervikt i den av rättvisans vågskålar, vari för- soningsstraffet °låg? Försonade icke överskatt­ ningen av hans brott förseelsen, så...' 646984 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 219 —}}</noinclude>— 219 — att lägga vikt vid att han, arbetaren utan arbete, inte haft något bröd, fastän han velat arbeta. Ha­ de slutligen inte, sedan nu brottet blivit begånget och erkänt, grymt? hans straff varit för hårt och för Var inte lagens misstag större mot ho­ nom än hans mot lagen? Hade det inte varit en övervikt i den av rättvisans vågskålar, vari för- soningsstraffet °låg? Försonade icke överskatt­ ningen av hans brott förseelsen, så att denna hans förseelse emot samhället blev ett intet emot det som samhället tillfogat honom? Blev icke den skyldige offret, blev icke gäldenären fordrings­ ägare och kom inte rätten på dens sida, som för­ brutit sig mot den? Var icke detta straff, för­ längt genom hans rymningsförsök, ett angrepp av den starkare mot den svagare, ett brott av sam­ hället mot individen, ett brott, som började på nytt varje dag, ett brott som varade nitton år? Han frågade sig om mänskligheten hade rätt att låta sina medlemmar finna sig i både dess me­ ningslösa brist på förutseende och dess obarmhär­ tiga förutseende och att pressa en människa mellan en brist och ett överflöd, bristen på arbete, över­<noinclude> <references/></noinclude> hm8ws1wzfw2k2uj10dk7iek5ytn612h 647038 646984 2026-04-01T15:51:17Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647038 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 219 —}}</noinclude>att lägga vikt vid att han, arbetaren utan arbete, inte haft något bröd, fastän han velat arbeta. Ha­de slutligen inte, sedan nu brottet blivit begånget och erkänt, hans straff varit för hårt och för grymt? Var inte lagens misstag större mot ho­nom än hans mot lagen? Hade det inte varit en övervikt i den av rättvisans vågskålar, vari försoningsstraffet låg? Försonade icke överskatt­ningen av hans brott förseelsen, så att denna hans förseelse emot samhället blev ett intet emot det som samhället tillfogat honom? Blev icke den skyldige offret, blev icke gäldenären fordrings­ägare och kom inte rätten på dens sida, som för­brutit sig mot den? Var icke detta straff, för­längt genom hans rymningsförsök, ett angrepp av den starkare mot den svagare, ett brott av sam­hället mot individen, ett brott, som började på nytt varje dag, ett brott som varade nitton år? Han frågade sig om mänskligheten hade rätt att låta sina medlemmar finna sig i både dess me­ningslösa brist på förutseende och dess obarmhär­tiga förutseende och att pressa en människa mellan en brist och ett överflöd, bristen på arbete,<noinclude> <references/></noinclude> tw3m73hj0fr4fdugmf5aqkbuh3rr9xu 104 219026 646985 2026-04-01T13:24:42Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 220 flöd på straff. Var det ej himmelsskriande att samhället behandlade så just de av det nyckfulla ödet sämst lottade, vilka i stället förtjänat den största skonsamhet. Efter alla dessa reflexioner dömde han samhäl­ let, föraktade och hatade det. Han gjorde det ansvarigt för det öde, han fick lida, och han sade sig att han en dag kanske skul­ le ställa det till räkenskap. Han sade sig att det icke var rimlig proportion mellan den skada, h...' 646985 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 220 —}}</noinclude>— 220 flöd på straff. Var det ej himmelsskriande att samhället behandlade så just de av det nyckfulla ödet sämst lottade, vilka i stället förtjänat den största skonsamhet. Efter alla dessa reflexioner dömde han samhäl­ let, föraktade och hatade det. Han gjorde det ansvarigt för det öde, han fick lida, och han sade sig att han en dag kanske skul­ le ställa det till räkenskap. Han sade sig att det icke var rimlig proportion mellan den skada, han förorsakat, och den skada, man tillfogat honom. Slutligen ansåg han att hans straff visserligen icke var orättvist men alldeles för hårt. Vreden kan vara orimlig oclivansinnig, man kan med orätt bliva uppbragt, men man harmas icke utan att man har rätt i ett eller annat hänse­ ende. Jean Valjean kände sig harmsen. Förresten hade samhället aldrig gjort honom annat än ont. Aldrig hade han sett annat av det än dess stränga ansikte, som kallas rättvisa, och som visar sig, då det slår till. Människorna ha­ de aldrig brytt sig om honom utom när de velat skada honom. All kontakt med dem hade för ho­<noinclude> <references/></noinclude> esva70ipprcbh6ucpioyjrlebwp2no6 647039 646985 2026-04-01T15:53:28Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647039 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 220 —}}</noinclude>överflöd på straff. Var det ej himmelsskriande att samhället behandlade så just de av det nyckfulla ödet sämst lottade, vilka i stället förtjänat den största skonsamhet. Efter alla dessa reflexioner dömde han samhäl­let, föraktade och hatade det. Han gjorde det ansvarigt för det öde, han fick lida, och han sade sig att han en dag kanske skul­le ställa det till räkenskap. Han sade sig att det icke var rimlig proportion mellan den skada, han förorsakat, och den skada, man tillfogat honom. Slutligen ansåg han att hans straff visserligen icke var orättvist men alldeles för hårt. Vreden kan vara orimlig och vansinnig, man kan med orätt bliva uppbragt, men man harmas icke utan att man har rätt i ett eller annat hänse­ende. Jean Valjean kände sig harmsen. Förresten hade samhället aldrig gjort honom annat än ont. Aldrig hade han sett annat av det än dess stränga ansikte, som kallas rättvisa, och som visar sig, då det slår till. Människorna ha­de aldrig brytt sig om honom utom när de velat skada honom. All kontakt med dem hade för<noinclude> <references/></noinclude> i8aaylbyrd5gyldui7ha275ey271ch5 104 219027 646986 2026-04-01T13:24:49Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— ^21 — nom varit som ett slag. Aldrig sedan sin barn­ dom sedan han sldldes från mor och syster, ha­ de han fått ett vänligt ord eller en välvil­ lig blick. Genom lidandet kom han så småningom till den övertygelsen, att livet var en strid och att han blivit slagen i denna kamp. Han hade intet annat vapen än sitt hat. Han beslöt att vässa det i fängelset och taga det med sig därifrån. I Toulon fanns det en skola för galärslavarna, där mun...' 646986 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 221 —}}</noinclude>— ^21 — nom varit som ett slag. Aldrig sedan sin barn­ dom sedan han sldldes från mor och syster, ha­ de han fått ett vänligt ord eller en välvil­ lig blick. Genom lidandet kom han så småningom till den övertygelsen, att livet var en strid och att han blivit slagen i denna kamp. Han hade intet annat vapen än sitt hat. Han beslöt att vässa det i fängelset och taga det med sig därifrån. I Toulon fanns det en skola för galärslavarna, där munkar undervisade dem av de olyckliga, som hade lust därtill, i de viktigaste ämnena. Han var en av dem, som hade lust. Han gick i skolan i fyra år, han lärde sig läsa, räkna och skriva. Han kände att utveckla sitt förstånd var det samma som att förstärka sitt hat. I vissa fall kan upp­ lysning och vetande tjäna det onda. Det är sorgligt att säga, men efter att ha dömt samhället, som hade vållat hans olycka, dömde han försynen, som skapat samhället. Han dömde även försynen. Under dessa nitton år av tortyr och slaveri på samma gång lyftes och föll sålunda denna själ.<noinclude> <references/></noinclude> t9qbobowp03nbpif9wiiemi0gabmofn 647040 646986 2026-04-01T15:55:28Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647040 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 221 —}}</noinclude>honom varit som ett slag. Aldrig sedan sin barn­dom sedan han skildes från mor och syster, ha­de han fått ett vänligt ord eller en välvil­lig blick. Genom lidandet kom han så småningom till den övertygelsen, att livet var en strid och att han blivit slagen i denna kamp. Han hade intet annat vapen än sitt hat. Han beslöt att vässa det i fängelset och taga det med sig därifrån. I Toulon fanns det en skola för galärslavarna, där munkar undervisade dem av de olyckliga, som hade lust därtill, i de viktigaste ämnena. Han var en av dem, som hade lust. Han gick i skolan i fyra år, han lärde sig läsa, räkna och skriva. Han kände att utveckla sitt förstånd var det samma som att förstärka sitt hat. I vissa fall kan upp­lysning och vetande tjäna det onda. Det är sorgligt att säga, men efter att ha dömt samhället, som hade vållat hans olycka, dömde han försynen, som skapat samhället. Han dömde även försynen. Under dessa nitton år av tortyr och slaveri på samma gång lyftes och föll sålunda denna själ. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> fvl6oicsehfexwa3wiakdyakic6rtml 104 219028 646987 2026-04-01T13:24:56Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 222 — Från ena hållet inströmmade ljus och från ett annat mörker. Jean Valjean var, som man sett, ingen dålig människa. Han var ännu god, när han kom till fängelset. Där förbannade han samhället, och han kände, att han blev ond. Han förbannade försynen och kände, att han blev ogudaktig. Här är det omöjligt att inte göra några re­ flexioner. Kan den mänskliga naturen så helt och hållet omvandlas? Människan, som Gud skapat god, kan h...' 646987 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 222 —}}</noinclude>— 222 — Från ena hållet inströmmade ljus och från ett annat mörker. Jean Valjean var, som man sett, ingen dålig människa. Han var ännu god, när han kom till fängelset. Där förbannade han samhället, och han kände, att han blev ond. Han förbannade försynen och kände, att han blev ogudaktig. Här är det omöjligt att inte göra några re­ flexioner. Kan den mänskliga naturen så helt och hållet omvandlas? Människan, som Gud skapat god, kan hon göras dålig av människorna? Kan sjä­ len fullständigt förändras genom ödet, bliva då­ ligt genom ett vidrigt öde? Kan hjärtat bliva vanskapt och ådraga sig obotliga skador och sjukdo­ mar under trycket av allt för stora olyckor, alldeles som vår ryggrad om vi vistas under ett för lågt valv? Finns det inte i varje mänsklig själ och fanns det icke i synnerhet hos Jean Valjean en gudomlig gnista, oförgänglig i denna världen, och odödlig i den andra, som det goda kan utveckla, ansa, tän­ da och komma att bli till ett skinande ljus, och som det onda aldrig helt och hållet förmår utsläcka?<noinclude> <references/></noinclude> gjbrfqg8cvf9ryvajeqhejjlw24ljhh 647041 646987 2026-04-01T15:56:56Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647041 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 222 —}}</noinclude>Från ena hållet inströmmade ljus och från ett annat mörker. Jean Valjean var, som man sett, ingen dålig människa. Han var ännu god, när han kom till fängelset. Där förbannade han samhället, och han kände, att han blev ond. Han förbannade försynen och kände, att han blev ogudaktig. Här är det omöjligt att inte göra några re­flexioner. Kan den mänskliga naturen så helt och hållet omvandlas? Människan, som Gud skapat god, kan hon göras dålig av människorna? Kan sjä­len fullständigt förändras genom ödet, bliva då­ligt genom ett vidrigt öde? Kan hjärtat bliva vanskapt och ådraga sig obotliga skador och sjukdo­mar under trycket av allt för stora olyckor, alldeles som vår ryggrad om vi vistas under ett för lågt valv? Finns det inte i varje mänsklig själ och fanns det icke i synnerhet hos Jean Valjean en gudomlig gnista, oförgänglig i denna världen, och odödlig i den andra, som det goda kan utveckla, ansa, tän­da och komma att bli till ett skinande ljus, och som det onda aldrig helt och hållet förmår utsläcka? {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> mteyya00lzs2n75obsk9mv940tfuoiq 104 219029 646988 2026-04-01T13:25:04Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 223 — Détta var allvarliga och svårlösta frågor; på den sista av dem skulle troligen varje fysiolog ha svarat nej, och detta utan tvekan, om han sett Jean Valjean i Toulon under de vilans timmar, som för straffångens voro drömmandets; när han satt med korslagda armar på någon av hävstängerna till ett vindspel med ena ändan av sin kedja nedstoppad i fickan för att den ej skulle släpa, den­ ne dystre, allvarsamme och tystlåtne galärslav, en lagens...' 646988 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 223 —}}</noinclude>— 223 — Détta var allvarliga och svårlösta frågor; på den sista av dem skulle troligen varje fysiolog ha svarat nej, och detta utan tvekan, om han sett Jean Valjean i Toulon under de vilans timmar, som för straffångens voro drömmandets; när han satt med korslagda armar på någon av hävstängerna till ett vindspel med ena ändan av sin kedja nedstoppad i fickan för att den ej skulle släpa, den­ ne dystre, allvarsamme och tystlåtne galärslav, en lagens paria, som betraktade mänskligheten med hat, dömd av sin samtid och beskådande himlen med bitterhet. Vi ha ej heller sökt dölja för oss, att en fysio­ log, som iakttog denne man, skulle funnit ett obot­ ligt elände; han skulle kanske beklagat detta la­ garnas offer, men han skulle ej ens vågat försöka något botemedel; han skulle vänt sin blick bort från de underjordiska grottor, han anade och skymtade i denna själ och liksom Dante vid in­ fernos port skulle han ur denne mans tillvaro ut­ plånat det ord, som Gud dock en gång skrev med sitt finger på människornas panna: Hoppas. Detta hans själstillstånd, som vi nu försökt ana­<noinclude> <references/></noinclude> bclolfaxb9145psc83dfftve5coa84w 647042 646988 2026-04-01T15:58:04Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647042 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 223 —}}</noinclude>Detta var allvarliga och svårlösta frågor; på den sista av dem skulle troligen varje fysiolog ha svarat nej, och detta utan tvekan, om han sett Jean Valjean i Toulon under de vilans timmar, som för straffångens voro drömmandets; när han satt med korslagda armar på någon av hävstängerna till ett vindspel med ena ändan av sin kedja nedstoppad i fickan för att den ej skulle släpa, den­ne dystre, allvarsamme och tystlåtne galärslav, en lagens paria, som betraktade mänskligheten med hat, dömd av sin samtid och beskådande himlen med bitterhet. Vi ha ej heller sökt dölja för oss, att en fysio­log, som iakttog denne man, skulle funnit ett obot­ligt elände; han skulle kanske beklagat detta la­garnas offer, men han skulle ej ens vågat försöka något botemedel; han skulle vänt sin blick bort från de underjordiska grottor, han anade och skymtade i denna själ och liksom Dante vid in­fernos port skulle han ur denne mans tillvaro ut­plånat det ord, som Gud dock en gång skrev med sitt finger på människornas panna: Hoppas. Detta hans själstillstånd, som vi nu försökt<noinclude> <references/></noinclude> 4bm33pirdbzrac8ft3kfofs62jdhaq8 104 219030 646989 2026-04-01T13:25:12Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 224 lysera, stod det lika klart för Jean Valjean själv? Såg han tydligt de beståndsdelar, som bildade hans moraliska förnedring? Danne hårde och okunnige man, hade han klart för sig ordnings­ följden av de tankar, som undan för undan fört honom mot de dystra åsikter, vilka sedan så mån­ ga år bildade horisonten i hans inre värld. Var han fullt medveten om, vad som passerat inom ho­ nom, och vad som rörde sig där? Vi våga ej påstå det, ja,...' 646989 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 224 —}}</noinclude>— 224 lysera, stod det lika klart för Jean Valjean själv? Såg han tydligt de beståndsdelar, som bildade hans moraliska förnedring? Danne hårde och okunnige man, hade han klart för sig ordnings­ följden av de tankar, som undan för undan fört honom mot de dystra åsikter, vilka sedan så mån­ ga år bildade horisonten i hans inre värld. Var han fullt medveten om, vad som passerat inom ho­ nom, och vad som rörde sig där? Vi våga ej påstå det, ja, vi tro det icke ens. Jean Valjean var alltför okunnig, även efter de stora olyckor, han träffats av, och hans tanke- och käns­ loliv var alltför dimmigt och oklart. Det fanns ögonblick, då han själv ej annat än dunkelt insåg, vad det var han förnam. Nej, Jean Valjean vand­ rade i mörker, han led av detta mörker, han hata­ de och avskydde detta mörker. I denna skymning levde han dagligen, trevande kring sig som en blind eller som en sömngångare. Endast någon gång träffades han, antingen genom en impuls ut­ ifrån eller från sitt eget inre, av ett vredesanfall, av en skärpning i sina lidanden, vilket som en vitglö­ dande, snabb blixt upplyste hela hans själ och<noinclude> <references/></noinclude> a83ab6lk22kv9jzo2lhh6mo7tpo7bhe 647043 646989 2026-04-01T16:00:36Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647043 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 224 —}}</noinclude>analysera, stod det lika klart för Jean Valjean själv? Såg han tydligt de beståndsdelar, som bildade hans moraliska förnedring? Denne hårde och okunnige man, hade han klart för sig ordnings­följden av de tankar, som undan för undan fört honom mot de dystra åsikter, vilka sedan så mån­ga år bildade horisonten i hans inre värld. Var han fullt medveten om, vad som passerat inom ho­nom, och vad som rörde sig där? Vi våga ej påstå det, ja, vi tro det icke ens. Jean Valjean var alltför okunnig, även efter de stora olyckor, han träffats av, och hans tanke- och käns­loliv var alltför dimmigt och oklart. Det fanns ögonblick, då han själv ej annat än dunkelt insåg, vad det var han förnam. Nej, Jean Valjean vand­rade i mörker, han led av detta mörker, han hata­de och avskydde detta mörker. I denna skymning levde han dagligen, trevande kring sig som en blind eller som en sömngångare. Endast någon gång träffades han, antingen genom en impuls ut­ifrån eller från sitt eget inre, av ett vredesanfall, av en skärpning i sina lidanden, vilket som en vitglö­dande, snabb blixt upplyste hela hans själ och<noinclude> <references/></noinclude> evx9krz30d9yhw49t79x9e8xzt4nofb 104 219031 646990 2026-04-01T13:25:20Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 225 oförmedlat ställde allt omkring honom i ett för­ skräckande ljus, både de hemska avgrunderna och de dystra utsikterna för framtiden. Men när blixten försvunnit, återtog natten sitt välde. Var befann han sig? Han visste det icke längre. Det typiska för den sortens straff, Jean Valjean fick utstå, är att det behärskas av obarmhärtighe­ ten, som är förslöande och förråande och vilken så småningom förvandlar människan till ett oskä­...' 646990 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 225 —}}</noinclude>— 225 oförmedlat ställde allt omkring honom i ett för­ skräckande ljus, både de hemska avgrunderna och de dystra utsikterna för framtiden. Men när blixten försvunnit, återtog natten sitt välde. Var befann han sig? Han visste det icke längre. Det typiska för den sortens straff, Jean Valjean fick utstå, är att det behärskas av obarmhärtighe­ ten, som är förslöande och förråande och vilken så småningom förvandlar människan till ett oskä­ ligt djur. Stundom till ett vilt djur. Jean Valjeans upprepade rymningsförsök bevisa lagens märk­ värdiga inflytande på den mänskliga själen. Så ofta tillfälle erbjudit sig, hade Jean Val­ jean förnyat sina dåraktiga och gagnlösa rymningsförsök utan att ett ögonblick tän­ ka på resultatet eller pä föregående försök. Han gav sig i väg som vargen, som fin­ ner buren öppen. Instinkten sade honom: — — Rädda dig! Förnuftet sade honom: — Stanna! Men framför en så våldsam frestelse för­ svann förnuftet och endast instinkten var kvar. En­ dast djuret inom honom handlade. När han så blev Victor Hugo I 15<noinclude> <references/></noinclude> jlmiwe5ocj2q9yxwf5i37r9vqne036q 647044 646990 2026-04-01T16:02:43Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647044 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 225 —}}</noinclude>oförmedlat ställde allt omkring honom i ett för­skräckande ljus, både de hemska avgrunderna och de dystra utsikterna för framtiden. Men när blixten försvunnit, återtog natten sitt välde. Var befann han sig? Han visste det icke längre. Det typiska för den sortens straff, Jean Valjean fick utstå, är att det behärskas av obarmhärtighe­ten, som är förslöande och förråande och vilken så småningom förvandlar människan till ett oskä­ligt djur. Stundom till ett vilt djur. Jean Valjeans upprepade rymningsförsök bevisa lagens märk­värdiga inflytande på den mänskliga själen. Så ofta tillfälle erbjudit sig, hade Jean Val­jean förnyat sina dåraktiga och gagnlösa rymningsförsök utan att ett ögonblick tän­ka på resultatet eller på föregående försök. Han gav sig i väg som vargen, som fin­ner buren öppen. Instinkten sade honom: — — Rädda dig! Förnuftet sade honom: — Stanna! Men framför en så våldsam frestelse för­svann förnuftet och endast instinkten var kvar. En­dast djuret inom honom handlade. När han så blev<noinclude> <references/></noinclude> 4euxzhe54mh2anl721ys0smu93w7o68 104 219032 646991 2026-04-01T13:25:27Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 226 — gripen på nytt, gjorde det straff, som blev honom pålagt, honom endast ännu mera vild. En detalj, som vi icke böra förbigå, är, att han hade en fysisk styrka, som ingen annan i hela fän­ gelset. Vid de mest ansträngande arbeten, när det gällde att sticka på ett tåg eller sköta vindspelet, då var Jean Valjean värd fyra män. Han kunde lyfta och bära otroliga bördor på sin rygg; en gång hände det, att han ersatte det verktyg, man kallar do...' 646991 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 226 —}}</noinclude>— 226 — gripen på nytt, gjorde det straff, som blev honom pålagt, honom endast ännu mera vild. En detalj, som vi icke böra förbigå, är, att han hade en fysisk styrka, som ingen annan i hela fän­ gelset. Vid de mest ansträngande arbeten, när det gällde att sticka på ett tåg eller sköta vindspelet, då var Jean Valjean värd fyra män. Han kunde lyfta och bära otroliga bördor på sin rygg; en gång hände det, att han ersatte det verktyg, man kallar domkraft och vars forna franska benämning, orgueil, — detta sagt inom parentes — har givit namn åt Montorgueilgatan strax invid Paris' hal­ lar. Hans kamrater i fängelset hade också givit honom namnet Jean Domkraft. En gång, då man reparerade rådhusets i Toulon balkonger, lossnade en av dess beundransvärda pelare utförda av Puget. Jean Valjean, som befann sig där, stödde pela­ ren mot skuldran till dess arbetarna hunno infin­ na sig. Hans vighet överträffade om möjligt hans styr­ ka. Det finnes vissa straffångar, vilka ständigt drömma om flykt och som sluta med att av styrka och vighet i förening skapa en verklig vetenskap. Hela den mystiska statiska vetenskapen utövas<noinclude> <references/></noinclude> ffsu06590avi0kvfvy6q5ml75z72ss4 647045 646991 2026-04-01T16:04:01Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647045 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 226 —}}</noinclude>gripen på nytt, gjorde det straff, som blev honom pålagt, honom endast ännu mera vild. En detalj, som vi icke böra förbigå, är, att han hade en fysisk styrka, som ingen annan i hela fän­gelset. Vid de mest ansträngande arbeten, när det gällde att sticka på ett tåg eller sköta vindspelet, då var Jean Valjean värd fyra män. Han kunde lyfta och bära otroliga bördor på sin rygg; en gång hände det, att han ersatte det verktyg, man kallar domkraft och vars forna franska benämning, orgueil, — detta sagt inom parentes — har givit namn åt Montorgueilgatan strax invid Paris' hal­lar. Hans kamrater i fängelset hade också givit honom namnet Jean Domkraft. En gång, då man reparerade rådhusets i Toulon balkonger, lossnade en av dess beundransvärda pelare utförda av Puget. Jean Valjean, som befann sig där, stödde pela­ren mot skuldran till dess arbetarna hunno infin­na sig. Hans vighet överträffade om möjligt hans styr­ka. Det finnes vissa straffångar, vilka ständigt drömma om flykt och som sluta med att av styrka och vighet i förening skapa en verklig vetenskap. Hela den mystiska statiska vetenskapen utövas<noinclude> <references/></noinclude> cbgt8f23z5ajk6q715f5ij4h1fqwqrh 104 219033 646992 2026-04-01T13:25:33Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 227 — dagligen av fångarna, dessa varelser, vilka stän­ digt avundas flugorna och fåglarna. Att övervin­ na ett lodrätt hinder och finna stödjepunkter, där man knappast ser den ringaste ojämnhet, allt det­ ta var en lek för Jean Valjean. Fanns det en mur i vinkel så kunde han, genom att spänna rygg och vådor, med armbågar och hälar inpassade i varje ringa hålighet i muren, liksom genom trolleri taga sig upp till tredje våningens höjd. Det hände...' 646992 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 227 —}}</noinclude>— 227 — dagligen av fångarna, dessa varelser, vilka stän­ digt avundas flugorna och fåglarna. Att övervin­ na ett lodrätt hinder och finna stödjepunkter, där man knappast ser den ringaste ojämnhet, allt det­ ta var en lek för Jean Valjean. Fanns det en mur i vinkel så kunde han, genom att spänna rygg och vådor, med armbågar och hälar inpassade i varje ringa hålighet i muren, liksom genom trolleri taga sig upp till tredje våningens höjd. Det hände, att han klättrade ända upp till fängelsets tak. Han talade föga och skrattade aldrig. Det for­ drades något enastående för att avlocka honom — en eller två gånger om året — ett av dessa straffångarnas dystra småleenden, som likna ett eko från ett djävulskt skratt. Han tycktes alltid upptagen av att betrakta något hemskt och fruk­ tansvärt. Det var han verkligen också. Med en kuschad naturs sjukliga uppfattningsförmåga, kände han att något förskräckligt vilade över honom. Var­ je gång han försökte lyfta blicken ur det hemska dunkel, han vandrade i, såg han med förfäran blandad med raseri ett sammanhopande av tvång, lagar, fördomar, människor och handlingar, bil-<noinclude> <references/></noinclude> grkfqjcq3s6vi5tbcfftpcx5r0blnav 647046 646992 2026-04-01T16:05:10Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647046 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 227 —}}</noinclude>dagligen av fångarna, dessa varelser, vilka stän­digt avundas flugorna och fåglarna. Att övervin­na ett lodrätt hinder och finna stödjepunkter, där man knappast ser den ringaste ojämnhet, allt det­ta var en lek för Jean Valjean. Fanns det en mur i vinkel så kunde han, genom att spänna rygg och vådor, med armbågar och hälar inpassade i varje ringa hålighet i muren, liksom genom trolleri taga sig upp till tredje våningens höjd. Det hände, att han klättrade ända upp till fängelsets tak. Han talade föga och skrattade aldrig. Det for­drades något enastående för att avlocka honom — en eller två gånger om året — ett av dessa straffångarnas dystra småleenden, som likna ett eko från ett djävulskt skratt. Han tycktes alltid upptagen av att betrakta något hemskt och fruk­tansvärt. Det var han verkligen också. Med en kuschad naturs sjukliga uppfattningsförmåga, kände han att något förskräckligt vilade över honom. Var­je gång han försökte lyfta blicken ur det hemska dunkel, han vandrade i, såg han med förfäran blandad med raseri ett sammanhopande av tvång, lagar, fördomar, människor och handlingar,<noinclude> <references/></noinclude> fjys0ml3biu5g6d43vtssxapuxrd7ew 104 219034 646993 2026-04-01T13:25:41Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 2^8 — dande en oerhörd, konturlös massa, som för­ skräckte honom och som ej var något annat än den häpnadsväckande pyramid, som vi kalla civili­ sationen. Här och var i denna virvlande samling varseblev han, ibland helt nära sig, ibland långt avlägset, som på en otillgänglig platå, någon grupp eller någon detalj i skarp belysning, än uppsyningsmannen med piskan, än gendarmen med sabeln, där borta biskopen med sin biskops­ mössa och högt up...' 646993 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 228 —}}</noinclude>— 2^8 — dande en oerhörd, konturlös massa, som för­ skräckte honom och som ej var något annat än den häpnadsväckande pyramid, som vi kalla civili­ sationen. Här och var i denna virvlande samling varseblev han, ibland helt nära sig, ibland långt avlägset, som på en otillgänglig platå, någon grupp eller någon detalj i skarp belysning, än uppsyningsmannen med piskan, än gendarmen med sabeln, där borta biskopen med sin biskops­ mössa och högt uppe nära solen kejsaren med sin glittrande krona. Det tycktes honom, som om dessa avlägset belägna ljuspunkter gjor­ de allting ännu mörkare och dystrare. Allt detta, lagar, fördomar, människor och handlingar rörde sig över honom enligt de mystiska och in­ vecklade lagar. Gud nedlagt för vår värld. Det trampade ned honom och krossade honom med en egendomlig oberördhet, med likgiltighetens hela grymhet och obönhörlighet. Dessa själar, vilka smakat till sista droppen olyckans bägare, vilka vistas i de helvetets utkanter, dit blicken knappast når, dessa av lagen fördömda känna på sina hu­ vuden hela tyngden av det mänskliga samhället, denna värld, som är så förfärlig för dem, vilka ej<noinclude> <references/></noinclude> eba56ah34eajk4j1klqmvoclxgqfexv 647047 646993 2026-04-01T16:06:24Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647047 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 228 —}}</noinclude>bildande en oerhörd, konturlös massa, som för­skräckte honom och som ej var något annat än den häpnadsväckande pyramid, som vi kalla civili­sationen. Här och var i denna virvlande samling varseblev han, ibland helt nära sig, ibland långt avlägset, som på en otillgänglig platå, någon grupp eller någon detalj i skarp belysning, än uppsyningsmannen med piskan, än gendarmen med sabeln, där borta biskopen med sin biskops­mössa och högt uppe nära solen kejsaren med sin glittrande krona. Det tycktes honom, som om dessa avlägset belägna ljuspunkter gjor­de allting ännu mörkare och dystrare. Allt detta, lagar, fördomar, människor och handlingar rörde sig över honom enligt de mystiska och in­vecklade lagar. Gud nedlagt för vår värld. Det trampade ned honom och krossade honom med en egendomlig oberördhet, med likgiltighetens hela grymhet och obönhörlighet. Dessa själar, vilka smakat till sista droppen olyckans bägare, vilka vistas i de helvetets utkanter, dit blicken knappast når, dessa av lagen fördömda känna på sina hu­vuden hela tyngden av det mänskliga samhället, denna värld, som är så förfärlig för dem, vilka ej<noinclude> <references/></noinclude> gzmnp842y3x2exyif74c872v906097x 104 219035 646994 2026-04-01T13:25:48Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 229 — tillhöra den, så fruktansvärd och ohygglig för dem, vilka sjunkit under den. När Jean Valjean befann sig i denna situation, då drömde han, nien hurudana voro väl dessa hans drömmar? Om sädeskornet mellan kvarnstenarna kunde tänka, skulle det hysa samma tankar som Jean Valjean. Allt detta, verkligheter uppfyllda av gengånga­ re, hägringar fyllda med sanning och verklighet, hade slutat med att av hans inre göra ett virrvarr, som ej kan beskriv... 646994 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 229 —}}</noinclude>— 229 — tillhöra den, så fruktansvärd och ohygglig för dem, vilka sjunkit under den. När Jean Valjean befann sig i denna situation, då drömde han, nien hurudana voro väl dessa hans drömmar? Om sädeskornet mellan kvarnstenarna kunde tänka, skulle det hysa samma tankar som Jean Valjean. Allt detta, verkligheter uppfyllda av gengånga­ re, hägringar fyllda med sanning och verklighet, hade slutat med att av hans inre göra ett virrvarr, som ej kan beskrivas. Ibland mitt under sitt arbete i fängelset började han grubbla. Hans förnuft, som på samma gång mognat och grumlats genom lidandet, gjorde upp­ ror. Allt, vad som hänt honom, tycktes honom orimligt. Allt, vad som omgav honom, syntes ho­ nom overkligt. Han sade sig: — Det är en dröm. Han såg fångvaktaren några steg ifrån sig, han tycktes honom som en fantom, men plötsligt gav honom fantomet ett slag. Den synliga naturen var knappast till för honom. Man skulle nästan kunna säga att det för Jean Valjean varken fanns sol eller sommardagar, ingen strålande himmel, in­<noinclude> <references/></noinclude> 0z3qdakybvyjkc1vxjywwul6l24prj0 647048 646994 2026-04-01T16:08:11Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647048 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 229 —}}</noinclude>tillhöra den, så fruktansvärd och ohygglig för dem, vilka sjunkit under den. När Jean Valjean befann sig i denna situation, då drömde han, nien hurudana voro väl dessa hans drömmar? Om sädeskornet mellan kvarnstenarna kunde tänka, skulle det hysa samma tankar som Jean Valjean. Allt detta, verkligheter uppfyllda av gengånga­re, hägringar fyllda med sanning och verklighet, hade slutat med att av hans inre göra ett virrvarr, som ej kan beskrivas. Ibland mitt under sitt arbete i fängelset började han grubbla. Hans förnuft, som på samma gång mognat och grumlats genom lidandet, gjorde upp­ror. Allt, vad som hänt honom, tycktes honom orimligt. Allt, vad som omgav honom, syntes ho­nom overkligt. Han sade sig: — Det är en dröm. Han såg fångvaktaren några steg ifrån sig, han tycktes honom som en fantom, men plötsligt gav honom fantomet ett slag. Den synliga naturen var knappast till för honom. Man skulle nästan kunna säga att det för Jean Valjean varken fanns sol eller sommardagar, ingen strålande himmel,<noinclude> <references/></noinclude> 82bcdfqk57hhr5xhjgnh5or4tlo9mmj 104 219036 646995 2026-04-01T13:25:57Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 230 — ga friska vårmorgnar. Jag vet inte genom vilken glugg ljuset skulle kunnat upplysa hans själ. För att slutligen sammanfatta det som kan sammanfattas i de resultat, som vi komma att meddela, inskränka vi oss till att nämna, att ef­ ter nitton år hade Jean Valjean, den oförarglige timmerhuggaren i Faverolles, den fruktansvärde straffången från Toulon, tack vare fängelset, ut­ vecklat två dåliga sidor: för det första var han i stånd att utför...' 646995 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 220 —}}</noinclude>— 230 — ga friska vårmorgnar. Jag vet inte genom vilken glugg ljuset skulle kunnat upplysa hans själ. För att slutligen sammanfatta det som kan sammanfattas i de resultat, som vi komma att meddela, inskränka vi oss till att nämna, att ef­ ter nitton år hade Jean Valjean, den oförarglige timmerhuggaren i Faverolles, den fruktansvärde straffången från Toulon, tack vare fängelset, ut­ vecklat två dåliga sidor: för det första var han i stånd att utföra en dålig handling, snabbt och oöverlagt av ren instinkt, som en slags hämnd för det onda han lidit, för det andra kunde han genomföra en förut planerad ocliöverlagd dålig handling, vilken framkallades av de falska före­ ställningar, som nå dem, som drabbats av såda­ na olyckor. Hans planläggande passerade de tre grader, vilka endast vissa naturer genomlöpa, för­ nuftet, viljan och fasthållandet. Drivkraften hos honom var den ständiga förtrytelsen, själens bit­ terhet och den djupa känsla av de oförrätter, som han lidit; han reagerade till och med mot det goda och oskyldiga, om han någon gång mötte det. Såväl slutpunkten som utgångspunk­ ten för hans tankar var hatet mot den mänsk-<noinclude> <references/></noinclude> 56620csqubmtbny66gkngp33g475ozj 646997 646995 2026-04-01T13:26:18Z Jonatanskogsfors 17420 646997 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 230 —}}</noinclude>— 230 — ga friska vårmorgnar. Jag vet inte genom vilken glugg ljuset skulle kunnat upplysa hans själ. För att slutligen sammanfatta det som kan sammanfattas i de resultat, som vi komma att meddela, inskränka vi oss till att nämna, att ef­ ter nitton år hade Jean Valjean, den oförarglige timmerhuggaren i Faverolles, den fruktansvärde straffången från Toulon, tack vare fängelset, ut­ vecklat två dåliga sidor: för det första var han i stånd att utföra en dålig handling, snabbt och oöverlagt av ren instinkt, som en slags hämnd för det onda han lidit, för det andra kunde han genomföra en förut planerad ocliöverlagd dålig handling, vilken framkallades av de falska före­ ställningar, som nå dem, som drabbats av såda­ na olyckor. Hans planläggande passerade de tre grader, vilka endast vissa naturer genomlöpa, för­ nuftet, viljan och fasthållandet. Drivkraften hos honom var den ständiga förtrytelsen, själens bit­ terhet och den djupa känsla av de oförrätter, som han lidit; han reagerade till och med mot det goda och oskyldiga, om han någon gång mötte det. Såväl slutpunkten som utgångspunk­ ten för hans tankar var hatet mot den mänsk-<noinclude> <references/></noinclude> hszrmlqh709tugco15fam1oqzhcp2vg 647049 646997 2026-04-01T16:09:32Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647049 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 230 —}}</noinclude>inga friska vårmorgnar. Jag vet inte genom vilken glugg ljuset skulle kunnat upplysa hans själ. För att slutligen sammanfatta det som kan sammanfattas i de resultat, som vi komma att meddela, inskränka vi oss till att nämna, att ef­ter nitton år hade Jean Valjean, den oförarglige timmerhuggaren i Faverolles, den fruktansvärde straffången från Toulon, tack vare fängelset, ut­vecklat två dåliga sidor: för det första var han i stånd att utföra en dålig handling, snabbt och oöverlagt av ren instinkt, som en slags hämnd för det onda han lidit, för det andra kunde han genomföra en förut planerad och överlagd dålig handling, vilken framkallades av de falska före­ställningar, som nå dem, som drabbats av såda­na olyckor. Hans planläggande passerade de tre grader, vilka endast vissa naturer genomlöpa, för­nuftet, viljan och fasthållandet. Drivkraften hos honom var den ständiga förtrytelsen, själens bit­terhet och den djupa känsla av de oförrätter, som han lidit; han reagerade till och med mot det goda och oskyldiga, om han någon gång mötte det. Såväl slutpunkten som utgångspunk­ten för hans tankar var hatet mot den<noinclude> <references/></noinclude> ok4ot5g1uwobiw6v5xm58k1qjjfebx8 104 219037 646996 2026-04-01T13:26:06Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 231 — liga lagen. Detta hat blir, om det ej hejdas av nå­ gon försynens skickelse i sin utveckling, ett hat mot samhället, mot mänskligheten och mot skapelsen, det framkallar en obestämd lust att skada vem det än vara månde. Som man ser, var det inte helt och hållet obe­ fogat, att man i passet betecknade Jean Valjean som en mycket farlig person. År för år hade denna själ långsamt men säkert förtorkats. När hjärtat uttorkas, uttorkas samti­ digt...' 646996 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 231 —}}</noinclude>— 231 — liga lagen. Detta hat blir, om det ej hejdas av nå­ gon försynens skickelse i sin utveckling, ett hat mot samhället, mot mänskligheten och mot skapelsen, det framkallar en obestämd lust att skada vem det än vara månde. Som man ser, var det inte helt och hållet obe­ fogat, att man i passet betecknade Jean Valjean som en mycket farlig person. År för år hade denna själ långsamt men säkert förtorkats. När hjärtat uttorkas, uttorkas samti­ digt tårarna. Då han lämnade fängelset hade han icke fällt en tår på nitton år.<noinclude> <references/></noinclude> 8532rzman83n8ksn68zikvj8zkse70t 647050 646996 2026-04-01T16:10:22Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647050 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 231 —}}</noinclude>mänskliga lagen. Detta hat blir, om det ej hejdas av nå­gon försynens skickelse i sin utveckling, ett hat mot samhället, mot mänskligheten och mot skapelsen, det framkallar en obestämd lust att skada vem det än vara månde. Som man ser, var det inte helt och hållet obe­fogat, att man i passet betecknade Jean Valjean som en mycket farlig person. År för år hade denna själ långsamt men säkert förtorkats. När hjärtat uttorkas, uttorkas samti­digt tårarna. Då han lämnade fängelset hade han icke fällt en tår på nitton år.<noinclude> <references/></noinclude> tjqkqxcdx0fnjez2xzieb2qwy3ojlcq 104 219038 646998 2026-04-01T13:26:28Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 233 — efter det med sina ögons fulla kraft. Men, ack ve! Det blir mindre, allt mindre och mindre. För en stund sedan var han med de övriga matroserna på däck och var delaktig i liv och ljus, han var en levande varelse. Och nu! Han råkade halka, han har fallit, och nu är allt förbi. Han kämpar i den förfärliga vattenmassan. Hans fötter träffa ej annat än ett ständigt vikande stöd. Vågorna, vilka splittrats i otaliga kammar av stor­ men, brusa...' 646998 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 233 —}}</noinclude>— 233 — efter det med sina ögons fulla kraft. Men, ack ve! Det blir mindre, allt mindre och mindre. För en stund sedan var han med de övriga matroserna på däck och var delaktig i liv och ljus, han var en levande varelse. Och nu! Han råkade halka, han har fallit, och nu är allt förbi. Han kämpar i den förfärliga vattenmassan. Hans fötter träffa ej annat än ett ständigt vikande stöd. Vågorna, vilka splittrats i otaliga kammar av stor­ men, brusa fasaväckande omkring honom, de av­ grundsdjupa vågdalarna uppsluka honom, vattnets skum piskar hans anlete, en hel pöbelskock av vågor spotta honom i ansiktet, oväntade vattenvirvlar draga ned honom till hälften; för varje gång, han pressas ned under vattnet, skymtar för hans blick nattsvarta avgrunder. Förskräckande, okända växter sträcka ut sina fångstarmar efter honom, binda samman hans fötter och söka draga honom till sig. Han känner att han blir en del av avgrunden, att han går upp i havets skum un­ der det att vågorna lekfullt kasta honom sinsemel­ lan och han själv dricker den bittra kalken un­ der det att den fega oceanen anstränger sig tiil<noinclude> <references/></noinclude> 502o4fcvtolunjs88p32oumqw1jswue 647051 646998 2026-04-01T16:11:47Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647051 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 233 —}}</noinclude>efter det med sina ögons fulla kraft. Men, ack ve! Det blir mindre, allt mindre och mindre. För en stund sedan var han med de övriga matroserna på däck och var delaktig i liv och ljus, han var en levande varelse. Och nu! Han råkade halka, han har fallit, och nu är allt förbi. Han kämpar i den förfärliga vattenmassan. Hans fötter träffa ej annat än ett ständigt vikande stöd. Vågorna, vilka splittrats i otaliga kammar av stor­men, brusa fasaväckande omkring honom, de av­grundsdjupa vågdalarna uppsluka honom, vattnets skum piskar hans anlete, en hel pöbelskock av vågor spotta honom i ansiktet, oväntade vattenvirvlar draga ned honom till hälften; för varje gång, han pressas ned under vattnet, skymtar för hans blick nattsvarta avgrunder. Förskräckande, okända växter sträcka ut sina fångstarmar efter honom, binda samman hans fötter och söka draga honom till sig. Han känner att han blir en del av avgrunden, att han går upp i havets skum un­der det att vågorna lekfullt kasta honom sinsemel­lan och han själv dricker den bittra kalken un­der det att den fega oceanen anstränger sig tiil<noinclude> <references/></noinclude> cv10ytmjdd88zzd1tvphwlfmsjoq3vf 104 219039 646999 2026-04-01T13:26:36Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 234 — det yttersta för att dräpa honom. Det är oändlig­ heten, som fröjdar sig åt hans dödskamp. Det förefaller honom, som om hela denna vattenmassa bestode av hat. Men alltjämt kämpar han, försöker att försva­ ra sig, strävar efter att hålla sig uppe, simmar och arbetar. Han, vars svaga krafter snart uttömmas, strider mot det outtömliga. Men var är fartyget? Långt där borta. Det är knappast synligt mot horisontens bleka dager. Kastb...' 646999 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 234 —}}</noinclude>— 234 — det yttersta för att dräpa honom. Det är oändlig­ heten, som fröjdar sig åt hans dödskamp. Det förefaller honom, som om hela denna vattenmassa bestode av hat. Men alltjämt kämpar han, försöker att försva­ ra sig, strävar efter att hålla sig uppe, simmar och arbetar. Han, vars svaga krafter snart uttömmas, strider mot det outtömliga. Men var är fartyget? Långt där borta. Det är knappast synligt mot horisontens bleka dager. Kastbyarna vina och vågkammarna störta sig över honom. Han höjer ögonen och ser intet an­ nat än de dödsbleka molnen. Döende åskådar han havets ofattliga raseri. Hans straffas genom detta raseri och är själv på väg att bli vansinnig. Han hör ljud, främmande för människors öron, ljud, vilka synas komma från platser, utanför den­ na jord, från okända, förskräckande världar. Väl flyga fåglar över de oändliga vattenvidder­ na, såsom änglar sväva över allt jordelivets lidan­ den, men vad kunna de väl göra för hans rädd­ ning? De flyga, höja och sänka sig på starka vingar och han, han stönar och suckar.<noinclude> <references/></noinclude> 1w8u0ua5sqcqru4im262or887oucfcs 647052 646999 2026-04-01T16:14:16Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647052 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 234 —}}</noinclude>det yttersta för att dräpa honom. Det är oändlig­heten, som fröjdar sig åt hans dödskamp. Det förefaller honom, som om hela denna vattenmassa bestode av hat. Men alltjämt kämpar han, försöker att försva­ra sig, strävar efter att hålla sig uppe, simmar och arbetar. Han, vars svaga krafter snart uttömmas, strider mot det outtömliga. Men var är fartyget? Långt där borta. Det är knappast synligt mot horisontens bleka dager. Kastbyarna vina och vågkammarna störta sig över honom. Han höjer ögonen och ser intet an­nat än de dödsbleka molnen. Döende åskådar han havets ofattliga raseri. Hans straffas genom detta raseri och är själv på väg att bli vansinnig. Han hör ljud, främmande för människors öron, ljud, vilka synas komma från platser, utanför den­na jord, från okända, förskräckande världar. Väl flyga fåglar över de oändliga vattenvidder­na, såsom änglar sväva över allt jordelivets lidan­den, men vad kunna de väl göra för hans rädd­ning? De flyga, höja och sänka sig på starka vingar och han, han stönar och suckar. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> fgoomwkkvbikb3ws5yc29eanysh2cy8 104 219040 647000 2026-04-01T13:26:43Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 235 — Han känner sig omgiven av tvenne oändlighe­ ter, oceanen och himlen, den ena graven, den andra svepningen. Nu bryter natten in. Han har redan simmat omkring i timmar, hans krafter bör­ ja svika. Fartyget, detta avlägsna ting med män­ niskor ombord, har försvunnit. Han är ensam i den hemska, skymmande vattenöknen. Han sjun­ ker, häver sig ocli vrider sig som en orm. Han känner osynliga makter, som vilja draga ned ho­ nom och han ropar.... 647000 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 235 —}}</noinclude>— 235 — Han känner sig omgiven av tvenne oändlighe­ ter, oceanen och himlen, den ena graven, den andra svepningen. Nu bryter natten in. Han har redan simmat omkring i timmar, hans krafter bör­ ja svika. Fartyget, detta avlägsna ting med män­ niskor ombord, har försvunnit. Han är ensam i den hemska, skymmande vattenöknen. Han sjun­ ker, häver sig ocli vrider sig som en orm. Han känner osynliga makter, som vilja draga ned ho­ nom och han ropar. Det finns inga människor mer. Var är Gud? Han ropar. Runtomkring honom och över ho­ nom är endast rymden, vattnet, algerna och klip­ porna, men de äro alla döva och stumma. Han rik­ tar sina böner till stormen; den okänsliga stor­ men lyder blott det oändliga väsendet. Runt om­ kring honom råder mörker, dimma ödslighet, stor­ mens vilda och omedvetna upplopp, de otämda vattnens oändliga och vilda svall. Inom honom härskar skräcken och tröttheten. Under honom avgrunden. Ingenstädes en stödjepunkt. Han tän­ ker på den döda kroppens okända och dystra öden i mörkrets obegränsade värld. En kyla, som<noinclude> <references/></noinclude> 15plbdo35rspw7seax0ridaollf961l 647053 647000 2026-04-01T16:16:23Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647053 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 235 —}}</noinclude>Han känner sig omgiven av tvenne oändlighe­ter, oceanen och himlen, den ena graven, den andra svepningen. Nu bryter natten in. Han har redan simmat omkring i timmar, hans krafter bör­ja svika. Fartyget, detta avlägsna ting med män­niskor ombord, har försvunnit. Han är ensam i den hemska, skymmande vattenöknen. Han sjun­ker, häver sig och vrider sig som en orm. Han känner osynliga makter, som vilja draga ned ho­nom och han ropar. Det finns inga människor mer. Var är Gud? Han ropar. Runtomkring honom och över ho­nom är endast rymden, vattnet, algerna och klip­porna, men de äro alla döva och stumma. Han rik­tar sina böner till stormen; den okänsliga stor­men lyder blott det oändliga väsendet. Runt om­ kring honom råder mörker, dimma ödslighet, stor­mens vilda och omedvetna upplopp, de otämda vattnens oändliga och vilda svall. Inom honom härskar skräcken och tröttheten. Under honom avgrunden. Ingenstädes en stödjepunkt. Han tän­ker på den döda kroppens okända och dystra öden i mörkrets obegränsade värld. En kyla, som<noinclude> <references/></noinclude> 5ojfouibso8np4yzcdwrbukbml4ppkr 104 219041 647001 2026-04-01T13:26:53Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 236 — ej känner några gränser, bemäktigar sig honom. Hans händer öppnas och slutas; vad fånga de? Intet. Stormar, moln, virvlar, onyttiga stjärnor! Vad återstår att göra? Förtvivlad uppger han allt; den, som är trött, trött på allt, tager sitt parti och dör. Han släpper allt och nu vaggas han för evigt i de allt uppslukande, dystra djupen. Då grips han av förtvivlan. Trött på den tröst­ lösa kampen beslutar han sig för att dö och...' 647001 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 236 —}}</noinclude>— 236 — ej känner några gränser, bemäktigar sig honom. Hans händer öppnas och slutas; vad fånga de? Intet. Stormar, moln, virvlar, onyttiga stjärnor! Vad återstår att göra? Förtvivlad uppger han allt; den, som är trött, trött på allt, tager sitt parti och dör. Han släpper allt och nu vaggas han för evigt i de allt uppslukande, dystra djupen. Då grips han av förtvivlan. Trött på den tröst­ lösa kampen beslutar han sig för att dö och sjun­ ker i förintelsens djup. Denne man, som hjälplöst går under på havet, liknar även den olycklige, som av den obarmhär­ tiga lagen dömes till andlig och moralisk förin­ telse. Den själ, som av samhället kastas över bord och överlämnas åt sig själv, kan förlora livet, och vem skall åter uppväcka den?<noinclude> <references/></noinclude> 8adx5yu8g8r18hbepfeee0m7w9dwfsi 647054 647001 2026-04-01T16:17:36Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647054 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 236 —}}</noinclude>ej känner några gränser, bemäktigar sig honom. Hans händer öppnas och slutas; vad fånga de? Intet. Stormar, moln, virvlar, onyttiga stjärnor! Vad återstår att göra? Förtvivlad uppger han allt; den, som är trött, trött på allt, tager sitt parti och dör. Han släpper allt och nu vaggas han för evigt i de allt uppslukande, dystra djupen. Då grips han av förtvivlan. Trött på den tröst­lösa kampen beslutar han sig för att dö och sjun­ ker i förintelsens djup. Denne man, som hjälplöst går under på havet, liknar även den olycklige, som av den obarmhär­tiga lagen dömes till andlig och moralisk förintelse. Den själ, som av samhället kastas över bord och överlämnas åt sig själv, kan förlora livet, och vem skall åter uppväcka den?<noinclude> <references/></noinclude> ick45e3u3mkuyjw9nw8tx6jhdpt8jmy 104 219042 647002 2026-04-01T13:27:05Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 238 — han glömt att draga ifrån sön- och helgdagar, vil­ ket betydde ett oväntat avdrag på tjugofyra francs. Hur det var, så gjordes emellertid även en del an­ dra avdrag, så att han slutligen inte erhöll mer än 109 francs och femton sous. Han hade inte förstått denna beräkning och var övertygad om att han blivit bedragen. Dagen efter det han blivit försatt i frihet såg han i Grasse framför en parfymfabrik en del män, som lastade av varubala...' 647002 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 238 —}}</noinclude>— 238 — han glömt att draga ifrån sön- och helgdagar, vil­ ket betydde ett oväntat avdrag på tjugofyra francs. Hur det var, så gjordes emellertid även en del an­ dra avdrag, så att han slutligen inte erhöll mer än 109 francs och femton sous. Han hade inte förstått denna beräkning och var övertygad om att han blivit bedragen. Dagen efter det han blivit försatt i frihet såg han i Grasse framför en parfymfabrik en del män, som lastade av varubalar. Han erbjöd sin tjänst, och då arbetet brådskade, blev hans erbjudande antaget utan vidare. Han var klok, stark och hän­ dig samt gjorde sitt bästa, och hans arbetsgivare tycktes vara nöjd med honom. Då kom en gen­ darm vägen förbi och bad att få se hans papper. Det gula paset måste alltså fram, och så fortsatte han arbetet. Strax innan hade han frågat en av arbetarna, hur mycket man förtjänade om dagen på detta arbete. — Trettio sous, blev svaret. På kvällen anmälde han sig hos sin arbetsgi­ vare, enär han nästa morgon måste vidare tidigt<noinclude> <references/></noinclude> 5w2h4lgpb3lk8zgmwlu6x9gzb8ej2l2 647030 647002 2026-04-01T13:47:20Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647030 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 238 —}}</noinclude>han glömt att draga ifrån sön- och helgdagar, vil­ket betydde ett oväntat avdrag på tjugofyra francs. Hur det var, så gjordes emellertid även en del an­dra avdrag, så att han slutligen inte erhöll mer än 109 francs och femton sous. Han hade inte förstått denna beräkning och var övertygad om att han blivit bedragen. Dagen efter det han blivit försatt i frihet såg han i Grasse framför en parfymfabrik en del män, som lastade av varubalar. Han erbjöd sin tjänst, och då arbetet brådskade, blev hans erbjudande antaget utan vidare. Han var klok, stark och hän­dig samt gjorde sitt bästa, och hans arbetsgivare tycktes vara nöjd med honom. Då kom en gen­darm vägen förbi och bad att få se hans papper. Det gula paset måste alltså fram, och så fortsatte han arbetet.Strax innan hade han frågat en av arbetarna, hur mycket man förtjänade om dagen på detta arbete. — Trettio sous, blev svaret. På kvällen anmälde han sig hos sin arbetsgi­vare, enär han nästa morgon måste vidare tidigt<noinclude> <references/></noinclude> gbqj289fa56ui5u8pssmhl8wf30ytrc 104 219043 647003 2026-04-01T13:27:15Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 239 — i gryningen, och begärde sin lön. Denne sade ingenting ocligav honom endast tjugofem sous. Han protesterade men fick till svar, — För en sådan som du är det nog. Han ville inte utan vidare uppgiva sin rätt. Då såg arbetsgivaren på honom och sade skarpt: — Vill du då tillbaka till fängelset? Även här hade han blivit lurad. Staten, samhället hade lurat honom i stort ge­ nom att hålla inne hans dagspenning i nitton år; nu blev han dragen v...' 647003 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 239 —}}</noinclude>— 239 — i gryningen, och begärde sin lön. Denne sade ingenting ocligav honom endast tjugofem sous. Han protesterade men fick till svar, — För en sådan som du är det nog. Han ville inte utan vidare uppgiva sin rätt. Då såg arbetsgivaren på honom och sade skarpt: — Vill du då tillbaka till fängelset? Även här hade han blivit lurad. Staten, samhället hade lurat honom i stort ge­ nom att hålla inne hans dagspenning i nitton år; nu blev han dragen vid näsan av de enskilda män­ niskorna. Frigivelsen betydde ännu inte frihet. Om man kommer ut ur fängelset, så har man därmed inte skakat domen av sig. Sä hade det gått honom i Grasse. Vi ha förut sett, hur det gick honom i Digne.<noinclude> <references/></noinclude> aiye5j79zin8aizjx1g7lijv6d3dh3d 647031 647003 2026-04-01T13:48:10Z Jonatanskogsfors 17420 647031 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 239 —}}</noinclude>i gryningen, och begärde sin lön. Denne sade ingenting och gav honom endast tjugofem sous. Han protesterade men fick till svar, — För en sådan som du är det nog. Han ville inte utan vidare uppgiva sin rätt. Då såg arbetsgivaren på honom och sade skarpt: — Vill du då tillbaka till fängelset? Även här hade han blivit lurad. Staten, samhället hade lurat honom i stort ge­nom att hålla inne hans dagspenning i nitton år; nu blev han dragen vid näsan av de enskilda män­niskorna. Frigivelsen betydde ännu inte frihet. Om man kommer ut ur fängelset, så har man därmed inte skakat domen av sig. Sä hade det gått honom i Grasse. Vi ha förut sett, hur det gick honom i Digne.<noinclude> <references/></noinclude> nygfbm0pg3ot42udgow7wou2jals9d2 647032 647031 2026-04-01T13:48:18Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647032 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 239 —}}</noinclude>i gryningen, och begärde sin lön. Denne sade ingenting och gav honom endast tjugofem sous. Han protesterade men fick till svar, — För en sådan som du är det nog. Han ville inte utan vidare uppgiva sin rätt. Då såg arbetsgivaren på honom och sade skarpt: — Vill du då tillbaka till fängelset? Även här hade han blivit lurad. Staten, samhället hade lurat honom i stort ge­nom att hålla inne hans dagspenning i nitton år; nu blev han dragen vid näsan av de enskilda män­niskorna. Frigivelsen betydde ännu inte frihet. Om man kommer ut ur fängelset, så har man därmed inte skakat domen av sig. Sä hade det gått honom i Grasse. Vi ha förut sett, hur det gick honom i Digne.<noinclude> <references/></noinclude> r30yoncin6uehupuah09b9fc451j819 104 219044 647004 2026-04-01T13:27:33Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 241 — lopp, är det stundom inte möjligt att insomna på nytt. Denna erfarenhet gjorde nu även Jean Val- jean. Han kunde inte somna på nytt och började ligga och fundera. Han befann sig i en sinnesförfattning, i vilken man endast kan hysa förvirrade tankar. hjärna surrade allting runt. I hans Gammalt och nytt tog de mest skiftande gestalter och proportioner och försvann sedan åter lika snabbt, som det dykt upp. Men bland alla de tankar, som... 647004 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 241 —}}</noinclude>— 241 — lopp, är det stundom inte möjligt att insomna på nytt. Denna erfarenhet gjorde nu även Jean Val- jean. Han kunde inte somna på nytt och började ligga och fundera. Han befann sig i en sinnesförfattning, i vilken man endast kan hysa förvirrade tankar. hjärna surrade allting runt. I hans Gammalt och nytt tog de mest skiftande gestalter och proportioner och försvann sedan åter lika snabbt, som det dykt upp. Men bland alla de tankar, som sysselsatte hans upprörda sinne, var det en, som jämt sköt fram i förgrunden och fördunklade de övriga. Det var, för att säga det genast, tanken på silverser­ visen och den stora silverskeden, som fru Maglon-e lagt på bordet. Dessa silversaker lämnade honom ingen ro. De funnos ju där — i hans omedelbara närhet. I samma ögonblick, som han kommit genom rummet intill, hade den gamla damen lagt in dem i vägg­ skåpet vid ändan av sängen. Detta skåp hade han lagt väl märke till. Till höger från matsalen räknat. Massivt silver. Och antikt silver. Man skulle få minst tvåhundra francs för det om man Victor Hugo I 16<noinclude> <references/></noinclude> nfqqj2a9gr66k3vdomswxk6lzzd9tsr 647055 647004 2026-04-01T16:19:27Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647055 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 241 —}}</noinclude>lopp, är det stundom inte möjligt att insomna på nytt. Denna erfarenhet gjorde nu även Jean Valjean. Han kunde inte somna på nytt och började ligga och fundera. Han befann sig i en sinnesförfattning, i vilken man endast kan hysa förvirrade tankar. I hans hjärna surrade allting runt. Gammalt och nytt tog de mest skiftande gestalter och proportioner och försvann sedan åter lika snabbt, som det dykt upp. Men bland alla de tankar, som sysselsatte hans upprörda sinne, var det en, som jämt sköt fram i förgrunden och fördunklade de övriga. Det var, för att säga det genast, tanken på silverser­visen och den stora silverskeden, som fru Magloire lagt på bordet. Dessa silversaker lämnade honom ingen ro. De funnos ju där — i hans omedelbara närhet. I samma ögonblick, som han kommit genom rummet intill, hade den gamla damen lagt in dem i vägg­skåpet vid ändan av sängen. Detta skåp hade han lagt väl märke till. Till höger från matsalen räknat. Massivt silver. Och antikt silver. Man skulle få minst tvåhundra francs för det om man<noinclude> <references/></noinclude> t2ak5cv3yorh9690pstql1ev1mzqz5g 104 219045 647005 2026-04-01T13:27:40Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 242 — räknade med den stora skeden. Dubbelt så myc­ ket, som han förtjänat på nitton år. Fast det var ju sant att han skulle haft mera om ej fängelse- styrelsen bestulit honom på en del. En hel timme låg han så och funderade, ty han bemödade sig något att bli herre över de onda tankarna. När klockan slog tre öppnade han åter ögonen, satte sig hastigt upp, sträckte ut handen och trevade efter sin ränsel, som han kastat i ett hörn av alkove...' 647005 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 242 —}}</noinclude>— 242 — räknade med den stora skeden. Dubbelt så myc­ ket, som han förtjänat på nitton år. Fast det var ju sant att han skulle haft mera om ej fängelse- styrelsen bestulit honom på en del. En hel timme låg han så och funderade, ty han bemödade sig något att bli herre över de onda tankarna. När klockan slog tre öppnade han åter ögonen, satte sig hastigt upp, sträckte ut handen och trevade efter sin ränsel, som han kastat i ett hörn av alkoven; sedan lät han benen hänga ned­ för sängkanten, vilade fötterna mot marken och fann sig, utan att riktigt veta huru, sittande i sängen. Han satt drömmande så en lång stund, och den, som sett honom i detta stilla hus, där allt slum­ rade, hade säkerligen genomilats av en rysning. Plötsligt böjde han sig fram, tog av skorna ocli ställde dem sakta på mattan, som låg framför sän­ gen, reste sig åter upp och fortsatte med sina grubblerier. Under dessa rysliga tankar lämnades hans hjär­ na ej ett ögonblick i ro av de föreställningar, vi antytt; de passerade ut och in utan rast eller ro<noinclude> <references/></noinclude> 4ovrlyt7n57l3vynxcdom4civqn0mbg 647056 647005 2026-04-01T16:20:45Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647056 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 242 —}}</noinclude>räknade med den stora skeden. Dubbelt så myc­ket, som han förtjänat på nitton år. Fast det var ju sant att han skulle haft mera om ej fängelsestyrelsen bestulit honom på en del. En hel timme låg han så och funderade, ty han bemödade sig något att bli herre över de onda tankarna. När klockan slog tre öppnade han åter ögonen, satte sig hastigt upp, sträckte ut handen och trevade efter sin ränsel, som han kastat i ett hörn av alkoven; sedan lät han benen hänga ned­för sängkanten, vilade fötterna mot marken och fann sig, utan att riktigt veta huru, sittande i sängen. Han satt drömmande så en lång stund, och den, som sett honom i detta stilla hus, där allt slum­rade, hade säkerligen genomilats av en rysning. Plötsligt böjde han sig fram, tog av skorna och ställde dem sakta på mattan, som låg framför sän­gen, reste sig åter upp och fortsatte med sina grubblerier. Under dessa rysliga tankar lämnades hans hjär­na ej ett ögonblick i ro av de föreställningar, vi antytt; de passerade ut och in utan rast eller ro<noinclude> <references/></noinclude> 3i6t5sfaccpjqgzfnteyt216x5zl901 104 219046 647006 2026-04-01T13:27:49Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 243 — och gjorde honom till ett slags vågskål, där skålen än sjönk åt ena, än åt andra hållet. Till slut föllo hans tankar, utan att han visste varför, men med den rent maskinmässiga enträgenheten hos en dröm, på en straffånge. Brevet, som han lärt kän­ na i fängelset; Brevets byxor hade hållits uppe endast ocli allenast av ett enda hängsle av bomullstrikå, vars rutiga mönster just nu oupphörligt visade sig för hans minne. Så hade ha...' 647006 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 243 —}}</noinclude>— 243 — och gjorde honom till ett slags vågskål, där skålen än sjönk åt ena, än åt andra hållet. Till slut föllo hans tankar, utan att han visste varför, men med den rent maskinmässiga enträgenheten hos en dröm, på en straffånge. Brevet, som han lärt kän­ na i fängelset; Brevets byxor hade hållits uppe endast ocli allenast av ett enda hängsle av bomullstrikå, vars rutiga mönster just nu oupphörligt visade sig för hans minne. Så hade han kanske suttit ända till daggrynin­ gen, om klockan ej slagit, ett kvarts- eller ett halv­ slag. För honom var det, som om den sagt: Framåt! Han steg upp, tvekade ännu ett ögonblick och lyssnade. Allt var tyst och stilla i huset. Nu gick han med korta steg mot fönstret. Natten var gan­ ska ljus, fullmånen lyste, när den då och då dök fram ur de framjagande molnen.. På så sätt upp­ kom en omväxling mellan ljus och skugga, för­ mörkelse och sedan klara strålar; i rummet blev det ett slags halvskymning. Denna skymning var tillräcklig för att man skulle kunna vägleda sig, fördunklad då och då på grund av molnen, erin­<noinclude> <references/></noinclude> 7gr23al0sybasrxbcnh52mg5ivrv3em 647057 647006 2026-04-01T16:22:09Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647057 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 243 —}}</noinclude>och gjorde honom till ett slags vågskål, där skålen än sjönk åt ena, än åt andra hållet. Till slut föllo hans tankar, utan att han visste varför, men med den rent maskinmässiga enträgenheten hos en dröm, på en straffånge. Brevet, som han lärt kän­na i fängelset; Brevets byxor hade hållits uppe endast och allenast av ett enda hängsle av bomullstrikå, vars rutiga mönster just nu oupphörligt visade sig för hans minne. Så hade han kanske suttit ända till daggrynin­gen, om klockan ej slagit, ett kvarts- eller ett halv­slag. För honom var det, som om den sagt: Framåt! Han steg upp, tvekade ännu ett ögonblick och lyssnade. Allt var tyst och stilla i huset. Nu gick han med korta steg mot fönstret. Natten var gan­ska ljus, fullmånen lyste, när den då och då dök fram ur de framjagande molnen.. På så sätt upp­kom en omväxling mellan ljus och skugga, för­mörkelse och sedan klara strålar; i rummet blev det ett slags halvskymning. Denna skymning var tillräcklig för att man skulle kunna vägleda sig, fördunklad då och då på grund av molnen,<noinclude> <references/></noinclude> 6wzj10h86x39vacsr7oixalaojf0sjx 104 219047 647007 2026-04-01T13:27:57Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 244 — rade om den blyfärgade dager, som faller in ge­ nom en källarglugg, framför vilken många män­ niskor passera av och an. Jean Valjean betrakta­ de fönstret noga. Det hade intet galler, vette ut mot trädgården och var, som brukligt är i dessa trakter, endast mycket primitivt haspat. Han öpp­ nade det, men då ett kallt luftdrag svepte in, stängde han det genast. Sedan överblickade lian noggrant trädgården med ögon som snarare tyck­ tes stude...' 647007 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 244 —}}</noinclude>— 244 — rade om den blyfärgade dager, som faller in ge­ nom en källarglugg, framför vilken många män­ niskor passera av och an. Jean Valjean betrakta­ de fönstret noga. Det hade intet galler, vette ut mot trädgården och var, som brukligt är i dessa trakter, endast mycket primitivt haspat. Han öpp­ nade det, men då ett kallt luftdrag svepte in, stängde han det genast. Sedan överblickade lian noggrant trädgården med ögon som snarare tyck­ tes studera och inpränta än blott betrakta. Där fanns en vit mur runtomkring, som var helt låg och lätt att överstiga. I bakgrunden, på andra sidan muren, såg man två rader trädkronor på lika avstånd från varandra, alltså fanns där en allé, eller en med träd planterad gata. Sedan dessa iakttagelser undanstökats, gjorde han en beslutsam rörelse, vände tillbaka till sin alkov, tog fram ett föremål ur sin ränsel och lade det på sängen, stoppade skorna i en av sina fickor, snörde åter igen ränseln, slängde den på ryggen, tog mössan på, tryckte ned skärmen över ögonen, smög sig bort i hörnet, där han ställt sin käpp och ställde denna vid fönstret, gick sedan åter tillbaka till sängen och grep beslutsamt det föremål, som<noinclude> <references/></noinclude> kxkmlfvyrhteo6u908lxe5a16na6p75 647058 647007 2026-04-01T16:23:09Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647058 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 244 —}}</noinclude>erinrade om den blyfärgade dager, som faller in ge­nom en källarglugg, framför vilken många män­ niskor passera av och an. Jean Valjean betrakta­de fönstret noga. Det hade intet galler, vette ut mot trädgården och var, som brukligt är i dessa trakter, endast mycket primitivt haspat. Han öpp­nade det, men då ett kallt luftdrag svepte in, stängde han det genast. Sedan överblickade lian noggrant trädgården med ögon som snarare tyck­tes studera och inpränta än blott betrakta. Där fanns en vit mur runtomkring, som var helt låg och lätt att överstiga. I bakgrunden, på andra sidan muren, såg man två rader trädkronor på lika avstånd från varandra, alltså fanns där en allé, eller en med träd planterad gata. Sedan dessa iakttagelser undanstökats, gjorde han en beslutsam rörelse, vände tillbaka till sin alkov, tog fram ett föremål ur sin ränsel och lade det på sängen, stoppade skorna i en av sina fickor, snörde åter igen ränseln, slängde den på ryggen, tog mössan på, tryckte ned skärmen över ögonen, smög sig bort i hörnet, där han ställt sin käpp och ställde denna vid fönstret, gick sedan åter tillbaka till sängen och grep beslutsamt det föremål, som<noinclude> <references/></noinclude> 9pw9tmkqkero0c27bmtvjmdm1n7jeed 104 219048 647008 2026-04-01T13:28:06Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 245 — han förut lagt där. Det såg ut som en kort i ena ändan tillspetsad järnstång. I skymningen var det svårt att se vartill detta föremål kunde vara avsett. Var det möjligtvis ett bräckjärn eller brukades det som hammare? Vid dagsljus skulle man kunnat se, att det var en gruvarbetares ljushållare. På den tiden an­ vände man stundom staffångar till att utvinna malm ur de vidsträckta höjder, vilka omgiva Toulon, och det var vanligt, att de till...' 647008 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 245 —}}</noinclude>— 245 — han förut lagt där. Det såg ut som en kort i ena ändan tillspetsad järnstång. I skymningen var det svårt att se vartill detta föremål kunde vara avsett. Var det möjligtvis ett bräckjärn eller brukades det som hammare? Vid dagsljus skulle man kunnat se, att det var en gruvarbetares ljushållare. På den tiden an­ vände man stundom staffångar till att utvinna malm ur de vidsträckta höjder, vilka omgiva Toulon, och det var vanligt, att de till sitt fria förfo­ gande hade gruvarbetares verktyg. De ljushål­ lare, som dessa då brukade, voro av massivt järn samt avslutades i ena ändan med en spets, me­ dels vilken hållaren pressades in i klippväggen. Jean Valjean tog detta järn i högra handen och smög med återhållen andedräkt och med ljudlösa steg mot dörren, som ledde till biskopens sov­ rum. Den stod halvöppen. Biskopen hade inte stängt den.<noinclude> <references/></noinclude> tip9lym05detzqndomti385fktbj6jr 647059 647008 2026-04-01T16:24:23Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647059 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 245 —}}</noinclude>han förut lagt där. Det såg ut som en kort i ena ändan tillspetsad järnstång. I skymningen var det svårt att se vartill detta föremål kunde vara avsett. Var det möjligtvis ett bräckjärn eller brukades det som hammare? Vid dagsljus skulle man kunnat se, att det var en gruvarbetares ljushållare. På den tiden an­vände man stundom staffångar till att utvinna malm ur de vidsträckta höjder, vilka omgiva Toulon, och det var vanligt, att de till sitt fria förfo­gande hade gruvarbetares verktyg. De ljushål­lare, som dessa då brukade, voro av massivt järn samt avslutades i ena ändan med en spets, me­dels vilken hållaren pressades in i klippväggen. Jean Valjean tog detta järn i högra handen och smög med återhållen andedräkt och med ljudlösa steg mot dörren, som ledde till biskopens sov­rum. Den stod halvöppen. Biskopen hade inte stängt den.<noinclude> <references/></noinclude> m2jitfryg4ktbj5c5ko3a5enxlsb4ur 104 219049 647009 2026-04-01T13:28:21Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 247 — Han fattade ett raskt beslut och stötte åter till dörren, kraftigare än de båda första gångerna. Men denna gång knarrade ett dåligt oljat dörrhängsel. Jean Valjean blev förskräckt. Ljudet föreföll honom så starkt och fruktansvärt som yttersta da­ gens domsbasun. Det första ögonblicket, då fruktan förstorade allt för honom till förfärliga proportioner, inbilla» de han sig nästan, att dörrjärnet var ett levande väsen, som skulle sk...' 647009 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 247 —}}</noinclude>— 247 — Han fattade ett raskt beslut och stötte åter till dörren, kraftigare än de båda första gångerna. Men denna gång knarrade ett dåligt oljat dörrhängsel. Jean Valjean blev förskräckt. Ljudet föreföll honom så starkt och fruktansvärt som yttersta da­ gens domsbasun. Det första ögonblicket, då fruktan förstorade allt för honom till förfärliga proportioner, inbilla» de han sig nästan, att dörrjärnet var ett levande väsen, som skulle skälla som en hund för att väcka de sovande och tillkalla hjälp. Han blev stående, darrande av ångest och sjönk ner på hälarna. Han hörde blodet bulta i ådrorna och lungorna pusta som ett bläster. Det tycktes honom omöjligt, att det förskräckliga larmet ej skakat hela huset i dess grundvalar som en jord­ bävning. Dörren, som han öppnat, hade slagit alarm och kallat på hjälp. Den gamle skulle rusa upp och kvinnorna höja ett skri, sedan skulle hjälp anlända, och inom en kvart skulle staden vara i uppror, gendarmerna på benen. Han trodde sig förlorad. Han blev stående, där han var, stel och orörlig som en bildstod.<noinclude> <references/></noinclude> 7nvan7sqgf2qfgd7k2vis21xasfzgg0 647060 647009 2026-04-01T16:25:43Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647060 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 247 —}}</noinclude>Han fattade ett raskt beslut och stötte åter till dörren, kraftigare än de båda första gångerna. Men denna gång knarrade ett dåligt oljat dörrhängsel. Jean Valjean blev förskräckt. Ljudet föreföll honom så starkt och fruktansvärt som yttersta da­gens domsbasun. Det första ögonblicket, då fruktan förstorade allt för honom till förfärliga proportioner, inbillade han sig nästan, att dörrjärnet var ett levande väsen, som skulle skälla som en hund för att väcka de sovande och tillkalla hjälp. Han blev stående, darrande av ångest och sjönk ner på hälarna. Han hörde blodet bulta i ådrorna och lungorna pusta som ett bläster. Det tycktes honom omöjligt, att det förskräckliga larmet ej skakat hela huset i dess grundvalar som en jord­bävning. Dörren, som han öppnat, hade slagit alarm och kallat på hjälp. Den gamle skulle rusa upp och kvinnorna höja ett skri, sedan skulle hjälp anlända, och inom en kvart skulle staden vara i uppror, gendarmerna på benen. Han trodde sig förlorad. Han blev stående, där han var, stel och orörlig som en bildstod.<noinclude> <references/></noinclude> 0eyhha3ihfu4scnr6v0k4px90fw3ef3 104 219050 647010 2026-04-01T13:28:28Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 248 — Så förflöto några minuter. Dörren var vidöp­ pen. Han vågade äntligen kasta en blick in i rum­ met. Ingenting var förändrat. Han lyssnade, allt var stilla. Det rostiga dörrhängslet hade ej väckt någon. Den första faran var förbi, men ännu kände han en häftig rörelse i sitt inre. Trots detta gick han inte tillbaka. Han var fast besluten att slutföra vad han börjat. Han tog ett steg framåt och be­ fann sig i rummet. 'Här ursk...' 647010 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 248 —}}</noinclude>— 248 — Så förflöto några minuter. Dörren var vidöp­ pen. Han vågade äntligen kasta en blick in i rum­ met. Ingenting var förändrat. Han lyssnade, allt var stilla. Det rostiga dörrhängslet hade ej väckt någon. Den första faran var förbi, men ännu kände han en häftig rörelse i sitt inre. Trots detta gick han inte tillbaka. Han var fast besluten att slutföra vad han börjat. Han tog ett steg framåt och be­ fann sig i rummet. 'Här urskilde hans blick obestämda föremål, i vilka man på ljusan dag skulle igenkänt på bordet kringströdda papper, öppna folianter, böcker upp­ staplade på en taburett, en länstol, på vilken klä­ despersedlar hängde, och en bönstol, men som nu blott sågo ut som mörka kanter och hörn eller vita ytor. Försiktigt skred Jean Valjean vidare och undvek sorgfälligt att stöta till möblerna. Från bakgrunden hördes biskopens regelbundna and­ hämtning. Han sov hårt. Plötsligt blev Jean Valjean stående. Han såg alldeles inpå sig biskopens säng. Han hade nått fram till den tidigare än han hade tänkt sig.<noinclude> <references/></noinclude> 76qa2was1al5531dk2b985ffj9dninp 647061 647010 2026-04-01T16:27:16Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647061 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 248 —}}</noinclude>Så förflöto några minuter. Dörren var vidöp­pen. Han vågade äntligen kasta en blick in i rum­met. Ingenting var förändrat. Han lyssnade, allt var stilla. Det rostiga dörrhängslet hade ej väckt någon. Den första faran var förbi, men ännu kände han en häftig rörelse i sitt inre. Trots detta gick han inte tillbaka. Han var fast besluten att slutföra vad han börjat. Han tog ett steg framåt och be­fann sig i rummet. Här urskilde hans blick obestämda föremål, i vilka man på ljusan dag skulle igenkänt på bordet kringströdda papper, öppna folianter, böcker upp­staplade på en taburett, en länstol, på vilken klä­despersedlar hängde, och en bönstol, men som nu blott sågo ut som mörka kanter och hörn eller vita ytor. Försiktigt skred Jean Valjean vidare och undvek sorgfälligt att stöta till möblerna. Från bakgrunden hördes biskopens regelbundna and­hämtning. Han sov hårt. Plötsligt blev Jean Valjean stående. Han såg alldeles inpå sig biskopens säng. Han hade nått fram till den tidigare än han hade tänkt sig.<noinclude> <references/></noinclude> d6s5ll666kqawjv5e9lgwi91c74efjq 647063 647061 2026-04-01T16:28:38Z Jonatanskogsfors 17420 647063 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 248 —}}</noinclude>Så förflöto några minuter. Dörren var vidöp­pen. Han vågade äntligen kasta en blick in i rum­met. Ingenting var förändrat. Han lyssnade, allt var stilla. Det rostiga dörrhängslet hade ej väckt någon. Den första faran var förbi, men ännu kände han en häftig rörelse i sitt inre. Trots detta gick han inte tillbaka. Han var fast besluten att slutföra vad han börjat. Han tog ett steg framåt och be­fann sig i rummet. Här urskilde hans blick obestämda föremål, i vilka man på ljusan dag skulle igenkänt på bordet kringströdda papper, öppna folianter, böcker upp­staplade på en taburett, en länstol, på vilken klä­despersedlar hängde, och en bönstol, men som nu blott sågo ut som mörka kanter och hörn eller vita ytor. Försiktigt skred Jean Valjean vidare och undvek sorgfälligt att stöta till möblerna. Från bakgrunden hördes biskopens regelbundna and­hämtning. Han sov hårt. Plötsligt blev Jean Valjean stående. Han såg alldeles inpå sig biskopens säng. Han hade nått fram till den tidigare än han hade tänkt sig. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> iguayg06q1t4ra8tsmlyjk0ha7wvicx 104 219051 647011 2026-04-01T13:28:36Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 249 — Naturen tycks ibland ingripa i de mänskliga handlingarnas gång, varna oss i avgörande ögon­ blick för att tvinga oss till eftertanke. Så öpp­ nade sig, just som Jean Valjean blev stående fram­ för sängen, ett stort moln, som sedan en halv tim­ me förmörkat himlen, och månljuset flödade plöts­ ligt över biskopens bleka ansikte, där han låg i en fridfull slummer. Han var nästan fullt påklädd i sin säng på grund av de kalla nätterna...' 647011 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 249 —}}</noinclude>— 249 — Naturen tycks ibland ingripa i de mänskliga handlingarnas gång, varna oss i avgörande ögon­ blick för att tvinga oss till eftertanke. Så öpp­ nade sig, just som Jean Valjean blev stående fram­ för sängen, ett stort moln, som sedan en halv tim­ me förmörkat himlen, och månljuset flödade plöts­ ligt över biskopens bleka ansikte, där han låg i en fridfull slummer. Han var nästan fullt påklädd i sin säng på grund av de kalla nätterna i bergs­ trakterna ooh bar en brun linnetröja, vars ärmar räckte ända ned till handlederna. Huvudet vilade på kudden med en prägel av det lugn och den fridfullhet, sömnen stundom förlänar; utanför sängkanten hängde hans ena, med biskopsringen prydda hand, som utdelat så många allmosor och välsignelser. Hela hans ansikte lyste som i ett skimmer av tillfredsställelse, hopp och lycka. Det var mera än ett småleende, nästan som en glorias strålglans. Från hans panna liksom återkastades ett ljus, vars källa man ej såg. De goda män­ niskornas själar betrakta under sömnen en okänd och hemlighetsfull himmel. Det var ett återsken av denna himmel, som vi­ lade över biskopen.<noinclude> <references/></noinclude> 62xiipd62grzublvdur3tgt1fw1m8dh 647062 647011 2026-04-01T16:28:23Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647062 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 249 —}}</noinclude>Naturen tycks ibland ingripa i de mänskliga handlingarnas gång, varna oss i avgörande ögon­blick för att tvinga oss till eftertanke. Så öpp­nade sig, just som Jean Valjean blev stående fram­för sängen, ett stort moln, som sedan en halv tim­me förmörkat himlen, och månljuset flödade plöts­ ligt över biskopens bleka ansikte, där han låg i en fridfull slummer. Han var nästan fullt påklädd i sin säng på grund av de kalla nätterna i bergs­trakterna ooh bar en brun linnetröja, vars ärmar räckte ända ned till handlederna. Huvudet vilade på kudden med en prägel av det lugn och den fridfullhet, sömnen stundom förlänar; utanför sängkanten hängde hans ena, med biskopsringen prydda hand, som utdelat så många allmosor och välsignelser. Hela hans ansikte lyste som i ett skimmer av tillfredsställelse, hopp och lycka. Det var mera än ett småleende, nästan som en glorias strålglans. Från hans panna liksom återkastades ett ljus, vars källa man ej såg. De goda män­niskornas själar betrakta under sömnen en okänd och hemlighetsfull himmel. Det var ett återsken av denna himmel, som vi­lade över biskopen.<noinclude> <references/></noinclude> 4r0940sazk4bph6go7kgrcspaccsmhx 104 219052 647012 2026-04-01T13:28:45Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 250 — Men samtidigt fanns det också ett slags klar och glänsande genomskinlighet, ty denna himmel fanns inom honom. Denna himmel, det var hans samvete. I det ögonblick, då månljuset förenade sig med denna inre klarhet, var den sovande biskopen lik­ som omspunnen av en gloria. Detta ljus var milt och dämpat, och omgivningen, månen på himla­ fästet, det slumrande landskapet, husets rofyllda stillhet stod i en vacker, harmonisk samklang med den ma... 647012 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 250 —}}</noinclude>— 250 — Men samtidigt fanns det också ett slags klar och glänsande genomskinlighet, ty denna himmel fanns inom honom. Denna himmel, det var hans samvete. I det ögonblick, då månljuset förenade sig med denna inre klarhet, var den sovande biskopen lik­ som omspunnen av en gloria. Detta ljus var milt och dämpat, och omgivningen, månen på himla­ fästet, det slumrande landskapet, husets rofyllda stillhet stod i en vacker, harmonisk samklang med den majestätiska anblick, som den vördige åldrin­ gen i sin barnsligt djupa sömn erbjöd åskådaren. Det vilade nästan något gudomligt över denne man, som omedvetet gjorde ett sådant vördnads­ bjudande intryck. Jean Valjean, som aldrig sett något dylikt, för vilken en sådan fredlig sorglöshet var ofattbar, stirrade, där han stod i skuggan med järnstången i handen, orörlig och full av förvåning på den so­ vande. Aldrig hade han sett något liknande. Denna förtröstan förskräckte honom. Det finnes intet större skådespel i den moraliska världen än det­ ta: ett förhärdat oclifördunklat samvete på väg<noinclude> <references/></noinclude> iopoabibf9i9i6yk1gqugrc5e2d8xdg 647064 647012 2026-04-01T16:30:07Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647064 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 250 —}}</noinclude>Men samtidigt fanns det också ett slags klar och glänsande genomskinlighet, ty denna himmel fanns inom honom. Denna himmel, det var hans samvete. I det ögonblick, då månljuset förenade sig med denna inre klarhet, var den sovande biskopen lik­som omspunnen av en gloria. Detta ljus var milt och dämpat, och omgivningen, månen på himla­fästet, det slumrande landskapet, husets rofyllda stillhet stod i en vacker, harmonisk samklang med den majestätiska anblick, som den vördige åldrin­gen i sin barnsligt djupa sömn erbjöd åskådaren. Det vilade nästan något gudomligt över denne man, som omedvetet gjorde ett sådant vördnads­bjudande intryck. Jean Valjean, som aldrig sett något dylikt, för vilken en sådan fredlig sorglöshet var ofattbar, stirrade, där han stod i skuggan med järnstången i handen, orörlig och full av förvåning på den so­vande. Aldrig hade han sett något liknande. Denna förtröstan förskräckte honom. Det finnes intet större skådespel i den moraliska världen än det­ta: ett förhärdat oclifördunklat samvete på väg<noinclude> <references/></noinclude> m97ax5mkaz296axhhx69gewrhoihk02 104 219053 647013 2026-04-01T13:28:53Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 251 — att begå en dålig handling, samt betraktande en sovande, god människa. Denna sömn, denna värnlöshet och ensamhet oclimed en granne sådan som han själv inrymde något högt och upphöjt, som jean Valjean upp­ fattade dunkelt men starkt och ofrånkomligt. Ingen, ej ens han själv, skulle kunnat säga, vad som försiggick inom honom. Skulle man för­ söka att sätta sig in i det, vore det nödvändigt, att i drömmen sammanställa det våldsam...' 647013 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 251 —}}</noinclude>— 251 — att begå en dålig handling, samt betraktande en sovande, god människa. Denna sömn, denna värnlöshet och ensamhet oclimed en granne sådan som han själv inrymde något högt och upphöjt, som jean Valjean upp­ fattade dunkelt men starkt och ofrånkomligt. Ingen, ej ens han själv, skulle kunnat säga, vad som försiggick inom honom. Skulle man för­ söka att sätta sig in i det, vore det nödvändigt, att i drömmen sammanställa det våldsammaste med det mildaste. Icke ens på hans ansikte skul­ le man med säkerhet kunnat utläsa något. Vad man skulle funnit där var en bister, nästan hemsk häpnad ocliförvåning. Men vilka voro hans tan­ kar? Det skulle varit omöjligt att gissa dem. Det enda, som var uppenbart och tydligt, var, att han var upprörd och förvirrad. Men av vilket slag var denna känsla? Hans blick lämnade ej åldringen på sängen. Det enda man säkert kunde utläsa ur hans ansiktsuttryclc och hållning var en egendomligt brist på beslutsamhet. Man skulle kunnat säga att han tvekade mellan tvenne avgrunder, den, 1 vilken man<noinclude> <references/></noinclude> f4uhgdtruw6c6xwfgtwfcp79ha9tegg 647065 647013 2026-04-01T16:31:46Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647065 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 251 —}}</noinclude>att begå en dålig handling, samt betraktande en sovande, god människa. Denna sömn, denna värnlöshet och ensamhet och med en granne sådan som han själv inrymde något högt och upphöjt, som jean Valjean upp­fattade dunkelt men starkt och ofrånkomligt. Ingen, ej ens han själv, skulle kunnat säga, vad som försiggick inom honom. Skulle man för­söka att sätta sig in i det, vore det nödvändigt, att i drömmen sammanställa det våldsammaste med det mildaste. Icke ens på hans ansikte skul­le man med säkerhet kunnat utläsa något. Vad man skulle funnit där var en bister, nästan hemsk häpnad och förvåning. Men vilka voro hans tan­kar? Det skulle varit omöjligt att gissa dem. Det enda, som var uppenbart och tydligt, var, att han var upprörd och förvirrad. Men av vilket slag var denna känsla? Hans blick lämnade ej åldringen på sängen. Det enda man säkert kunde utläsa ur hans ansiktsuttryck och hållning var en egendomligt brist på beslutsamhet. Man skulle kunnat säga att han tvekade mellan tvenne avgrunder, den, i vilken man<noinclude> <references/></noinclude> rdvurkco1tti0nj50vpwrmrpuh4acqd 104 219054 647014 2026-04-01T13:29:01Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 252 — g°'r under, och den, över vilken man räddar sig. Han tycktes välja mellan att krossa detta huvud eller att kyssa denna hand. Efter en kort stund tog han med sin vänstra hand av sig mössan och lät den sjunka helt sakta. Sedan försjönk han åter i betraktelse av det oför­ klarliga skådespelet, med mössan i vänstra och järnstången i högra handen. Biskopen fortsatte att sova lugnt och fridfullt under dessa förskräckliga, hemska blickar. En m...' 647014 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 252 —}}</noinclude>— 252 — g°'r under, och den, över vilken man räddar sig. Han tycktes välja mellan att krossa detta huvud eller att kyssa denna hand. Efter en kort stund tog han med sin vänstra hand av sig mössan och lät den sjunka helt sakta. Sedan försjönk han åter i betraktelse av det oför­ klarliga skådespelet, med mössan i vänstra och järnstången i högra handen. Biskopen fortsatte att sova lugnt och fridfullt under dessa förskräckliga, hemska blickar. En månstråle lät krucifixet över eldstaden dun­ kelt skymta fram; dess armar syntes öppna för båda personerna i rummet, med en välsignelse åt den ene, en förlåtelse åt den andre. Plötsligt tryckte han åter mössan på huvudet, gick hastigt, utan att se på biskopen, längs sän­ gen mot väggskåpet, som han skymtade vid hu­ vudgärden, och satte in järnet för att bryta upp låset. Då blev han varse, att nyckeln satt i, öppnade skåpet, tog korgen med silversakerna, gick med raska steg och utan att iakttaga någon<noinclude> <references/></noinclude> 0fh1cjdrhok585eopmnbg0yrnhvree7 647066 647014 2026-04-01T16:32:57Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647066 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 252 —}}</noinclude>går under, och den, över vilken man räddar sig. Han tycktes välja mellan att krossa detta huvud eller att kyssa denna hand. Efter en kort stund tog han med sin vänstra hand av sig mössan och lät den sjunka helt sakta. Sedan försjönk han åter i betraktelse av det oför­klarliga skådespelet, med mössan i vänstra och järnstången i högra handen. Biskopen fortsatte att sova lugnt och fridfullt under dessa förskräckliga, hemska blickar. En månstråle lät krucifixet över eldstaden dun­kelt skymta fram; dess armar syntes öppna för båda personerna i rummet, med en välsignelse åt den ene, en förlåtelse åt den andre. Plötsligt tryckte han åter mössan på huvudet, gick hastigt, utan att se på biskopen, längs sän­gen mot väggskåpet, som han skymtade vid hu­vudgärden, och satte in järnet för att bryta upp låset. Då blev han varse, att nyckeln satt i, öppnade skåpet, tog korgen med silversakerna, gick med raska steg och utan att iakttaga någon<noinclude> <references/></noinclude> gon4irhw05h3ah0ezah6drki1o790mc 104 219055 647015 2026-04-01T13:29:09Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 253 — försiktighet mot dörren tillbaka in i bönkammaren, slet upp fönstret, grep sin käpp, hoppade ut, stop­ pade silversakerna i sin ränsel, kastade bort kor­ gen, sprang genom trädgården, hoppade som en tiger över muren och skyndade därifrån.' 647015 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 253 —}}</noinclude>— 253 — försiktighet mot dörren tillbaka in i bönkammaren, slet upp fönstret, grep sin käpp, hoppade ut, stop­ pade silversakerna i sin ränsel, kastade bort kor­ gen, sprang genom trädgården, hoppade som en tiger över muren och skyndade därifrån.<noinclude> <references/></noinclude> g37tqf567wu4ajg19nf7aqj0tsz7nro 647067 647015 2026-04-01T16:33:29Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647067 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 253 —}}</noinclude>försiktighet mot dörren tillbaka in i bönkammaren, slet upp fönstret, grep sin käpp, hoppade ut, stop­pade silversakerna i sin ränsel, kastade bort kor­gen, sprang genom trädgården, hoppade som en tiger över muren och skyndade därifrån.<noinclude> <references/></noinclude> 32gw0lkoazjb1flzbo7xw2u70nzn36a 104 219056 647033 2026-04-01T14:04:03Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647033 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 7 —}} {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;"</noinclude>{{nopt}} |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_03/Kapitel_11|XI. Nummer 9,430 återuppträder och Cosette vinner på lotteri]] | style="text-align: right;" | 314 |} <section end="band_02_bok_03_toc"/> <section begin="band_02_bok_04_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 | FJÄRDE BOKEN. Gorbeaus fallfärdiga koja. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_04/Kapitel_01|1. Mäster Gorbeau]] | style="text-align: right;" | 318 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_041/Kapitel_01| II. Ugglans och trädgårdssångarens näste]] | style="text-align: right;" | 331 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_04/Kapitel_01|III. Av två olyckor kan lyckan komma]] | style="text-align: right;" | 335 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_04/Kapitel_01|IV. Värdinnans iakttagelser]] | style="text-align: right;" | 344 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_04/Kapitel_01|V. Ett guldmynt faller till marken och gör buller]] | style="text-align: right;" | 349 |} <section end="band_02_bok_04_toc"/> <section begin="band_02_bok_05_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 | FEMTE BOKEN. Stumt koppel till nattlig jakt. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_05/Kapitel_01|1. Strategiska finte]] | style="text-align: right;" | 357 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_051/Kapitel_02|II. Det är tur att Austerlitzbron kan bära åkdon]] | style="text-align: right;" | 365 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_05/Kapitel_03|III. Karta över Paris 1727]] | style="text-align: right;" | 369 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_05/Kapitel_04|IV. Försöken att komma undan]] | style="text-align: right;" | 376 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_05/Kapitel_05|V. Detta skulle varit omöjligt vid gasbelysning]] | style="text-align: right;" | 381 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_05/Kapitel_06|VI. Upptakten till ett mysterium]] | style="text-align: right;" | 388 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_05/Kapitel_07|VII. Fortsättningen på mysteriet]] | style="text-align: right;" | 393 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_05/Kapitel_08|VIII. Mysteriet blir alltmera dunkelt]] | style="text-align: right;" | 398 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_05/Kapitel_09|IX. Mannen med bjällran]] | style="text-align: right;" | 402 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_05/Kapitel_10|X. Där det förklaras hurusom Javert fann snåret tomt]] | style="text-align: right;" | 410 |} <section end="band_02_bok_05_toc"/><noinclude> <references/></noinclude> myvtt0hmurgwgnl3dwph46phlxp1ufp 647190 647033 2026-04-02T09:30:33Z Jonatanskogsfors 17420 647190 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 7 —}} {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;"</noinclude>{{nopt}} |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_11|XI. Nummer 9,430 återuppträder och Cosette vinner på lotteri]] | style="text-align: right;" | 314 |} <section end="band_02_bok_03_toc"/> <section begin="band_02_bok_04_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 | FJÄRDE BOKEN. Gorbeaus fallfärdiga koja. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_04/Kapitel_01|1. Mäster Gorbeau]] | style="text-align: right;" | 318 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_041/Kapitel_01| II. Ugglans och trädgårdssångarens näste]] | style="text-align: right;" | 331 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_04/Kapitel_01|III. Av två olyckor kan lyckan komma]] | style="text-align: right;" | 335 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_04/Kapitel_01|IV. Värdinnans iakttagelser]] | style="text-align: right;" | 344 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_04/Kapitel_01|V. Ett guldmynt faller till marken och gör buller]] | style="text-align: right;" | 349 |} <section end="band_02_bok_04_toc"/> <section begin="band_02_bok_05_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 | FEMTE BOKEN. Stumt koppel till nattlig jakt. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_01|1. Strategiska finte]] | style="text-align: right;" | 357 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_051/Kapitel_02|II. Det är tur att Austerlitzbron kan bära åkdon]] | style="text-align: right;" | 365 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_03|III. Karta över Paris 1727]] | style="text-align: right;" | 369 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_04|IV. Försöken att komma undan]] | style="text-align: right;" | 376 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_05|V. Detta skulle varit omöjligt vid gasbelysning]] | style="text-align: right;" | 381 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_06|VI. Upptakten till ett mysterium]] | style="text-align: right;" | 388 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_07|VII. Fortsättningen på mysteriet]] | style="text-align: right;" | 393 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_08|VIII. Mysteriet blir alltmera dunkelt]] | style="text-align: right;" | 398 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_09|IX. Mannen med bjällran]] | style="text-align: right;" | 402 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_10|X. Där det förklaras hurusom Javert fann snåret tomt]] | style="text-align: right;" | 410 |} <section end="band_02_bok_05_toc"/><noinclude> <references/></noinclude> c7voi1v72j0gxw9thcaqzsrcs3nzgn7 104 219057 647034 2026-04-01T14:25:02Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 647034 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>NÅGRA NORRLÄNDSKA ORTNAMNS ETYMOLOGI.</small>|301}}</noinclude>begynnande ''h''; mot dessa sätta vi emellertid formen (i) '''Aeglidhe''' år 1473 och tillmäta den fullt vitsord. Betydelsen blir då: bergliden, backsluttningen. {{c|2. ''Vacklan mellan'' '''g''' ''och'' '''k''' ''samt'' '''d''' ''och'' '''t'''.}} Vid en flyktig blick på ortnamnen i 1500-talets fogderäkenskaper märker man snart, hurusom ett ortnamn ena året skrifves med ''g'' och det andra med ''k.'' Här några exempel. I Kalix’ s:n fisket '''Fiugehålmenn''' 1566, '''Fiukeholman''' 1568; i Umeå s:n '''Teegh''' 1539, men '''Teck''' 1546, 47; i Bygdeå '''Dieckneboda''' 1539, men '''Diegnaboda''' 1546, 47; i Löfångers s:n '''Kreckångher''' 1539, motsvarande '''Kregånger''' 1546 samt '''Högmark''' det förra året emot '''Höckmarck''' det senare, och på samma sätt i Skellefteå s:n '''Buduigh, Buruigh''' oel '''Krogsiö''' 1539, men '''Budwiken, Burwik''' och '''Kroksiön''' l. '''Krocsiön''' 1546, 47. Och på samma sätt i södra Norrland. Byn ''Miksäter'' i Indal, Medelpad, '''Mygesätter''' 1543, men '''Michilsäter''' 1547 och '''Myckessetther''' 1535, tydligen fsv. ''mykil,'' isl. ''mikill,'' stor. Oftast har den arsprungliga konsonanten återkommit, en motsatsen har ock inträffat. Exempel därpå erbjuder byanamnet ''Vigge'' i Indals s:n, Medelpad, skrifvet '''Wigge''' 1547, '''Wigghe''' 1535. I socknen omtalas '''Wikesiö tresk, Wicksiö tresk''' och '''Wickesiö tresk''' resp. 1559, 60, 63, men '''Wigge tresk''' 1561, 62, med hvilka former, af flere omständigheter att döma, en och samma sjö utmärkts, nämligen ''Viggesjön'' vid ''Vigge'' by. Ett för 100 år sedan gjordt försök att härleda namnet från ''Wäg-heden'' (se Norrl. Saml., s. 57) må för kuriositetens skull omnämnas. I den vacklan, som vi här uppvisat, hafva vi samma inflytande, som gjorde sig gällande, då man af ''Sveariki'' l. ''Sveriki'' fick ''Sverighe.'' — På samma sätt byta ''d'' och ''t'' ofta plats. I Alfta s:n, Helsingland, finnes en by, som år 1276 skrifves '''Getewijk''' (Widmark, Beskr. öfver prov. Helsingland, I: 76) och under 1500-talet '''Getuik,''' såsom år 1543. Men 100 år senare befinnes namnet hafva formen '''Giäddewijk;''' nu skrifves byn ''Gäddvik,'' såsom om namnet innehölle ordet ''gädda,'' då det däremot i sin förra led har subst. ''get,'' isl. ''geit,'' »a she goat»; jfr '''Geithas''' 1487, '''Gietåsen''' 1565, nu ''Getåsen,'' by i Marby s:n, Jämtland. Det flerstädes i Norrland uppträdande namnet ''Gissjö'' har samma härledning, t. ex. det i Torp, Medelpad, förekommande, som 1535 skrefs '''Gessijö,''' men 1543 '''Gettsiö,''' hvilken härledning är så mycket säkrare, som ''Gissjön'' genomrinnes af ''Getter''ån. — Här tro vi oss ock hafva funnit lösningen<noinclude> <references/></noinclude> ma5cwlx28mjhgbpucctm2g3ze7qexk3 0 219058 647068 2026-04-01T16:35:20Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=185 to=195 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div>' 647068 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=185 to=195 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> 83eqqdhkr9lcz6agh7dlerc9r4kd19z 0 219059 647069 2026-04-01T16:35:52Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=196 to=202 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div>' 647069 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=196 to=202 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> 89dbt8l22ro2s5mfteopzj2alz1wx93 0 219060 647071 2026-04-01T16:38:33Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=203 to=206 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div>' 647071 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=203 to=206 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> lyhlf4dqqwvu88gwwt1019g3n0tq3j0 0 219061 647072 2026-04-01T16:39:00Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=207 to=216 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div>' 647072 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=207 to=216 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> m53lg5vwqxonu2aovpjzd8ry9yqjlsv 0 219062 647073 2026-04-01T16:39:29Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=217 to=231 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div>' 647073 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=217 to=231 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> tlr0yvfh92ufcxe5f9z5ha7mw7n1v0g 0 219063 647074 2026-04-01T16:40:14Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=232 to=239 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div>' 647074 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=232 to=239 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> ce781l8q1eyrothh42d0x8a6gh6el06 647075 647074 2026-04-01T16:40:36Z Jonatanskogsfors 17420 647075 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=232 to=236 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> hxt5p4g32658dpu6mag55c1a2ny8jt6 0 219064 647076 2026-04-01T16:41:04Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=236 to=239 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div>' 647076 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=236 to=239 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> 56n18mmlb3d3n2n34qhk9gjfn5lfuu1 647077 647076 2026-04-01T16:41:30Z Jonatanskogsfors 17420 647077 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=237 to=239 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> 3nuvr63asqblu12e050aheuge0qer7i 0 219065 647078 2026-04-01T16:42:20Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=239 to=245 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div>' 647078 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=239 to=245 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> 902sq2xczoopzowsh4n8tcb0d8b3qv4 647079 647078 2026-04-01T16:42:37Z Jonatanskogsfors 17420 647079 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=240 to=245 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> ofkyo239oacb0zmsf0ib2x7zxyj9bo5 0 219066 647080 2026-04-01T16:43:04Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=246 to=253 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div>' 647080 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=246 to=253 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> ow343vsfraltmz1gprzv1yrr6v7z79t 0 219067 647081 2026-04-01T16:43:43Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=254 to=256 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div>' 647081 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=254 to=256 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> 3kobin58pund8jirtyaigpyew6hxo13 647108 647081 2026-04-01T16:58:20Z Jonatanskogsfors 17420 647108 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=254 to=256 kommentar={{nop}} header=1 /> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_2_(1927).pdf" from=9 to=13 kommentar={{nop}} header=0 /> <references/> </div> 0c9lhx9r4gu3fbmm1wqjm3vhdkxqtb2 104 219068 647082 2026-04-01T16:45:37Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647082 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />(Forts, från första bandet.)</noinclude>Biskopen betraktade henne med förvånad upp­syn. — Finns det då inte tennskedar? Fru Magloire höjde på axlarna. — Tenn har så tråkig lukt. — Nå, så bleckskedar då. Fru Magloire gjorde en uttrycksfull grimas. — Bleck har så tråkig smak. — Nå, så träskedar då, sade biskopen. En stund därefter frukosterade monseigneur Bienvenu vid samma bord, vid vilket Jean Valjean suttit aftonen förut. Under måltiden anmärkte han muntert till systern, som ingenting sade, och till fru Magloire, som puttrade för sig själv, att man alldeles icke behöver varken sked eller gaf­fel, ens av trä, för att doppa ett stycke bröd i en kopp mjölk. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> fv9pu08dmv6qca5joqtsdvhy6t7ej6e 104 219069 647083 2026-04-01T16:46:11Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med ' — Jo, det var också en idé! mumlade fru Mag- loire, medan hon gick fram och tillbaka. Att ta­ ga emot en sådan där karl och hysa honom i rum­ met bredvid sitt eget! Och vilken lycka, att han bara stal! O min Gud, man kan rysa, bara man tänker på, vad han kunnat göra! Just som brodern och systern skulle resa sig från bordet, knackade det på dörren. — Stig in! sade biskopen. Dörren öppnades. En sällsam och allt annat än fredlig grupp visade s... 647083 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 266 —}}</noinclude> — Jo, det var också en idé! mumlade fru Mag- loire, medan hon gick fram och tillbaka. Att ta­ ga emot en sådan där karl och hysa honom i rum­ met bredvid sitt eget! Och vilken lycka, att han bara stal! O min Gud, man kan rysa, bara man tänker på, vad han kunnat göra! Just som brodern och systern skulle resa sig från bordet, knackade det på dörren. — Stig in! sade biskopen. Dörren öppnades. En sällsam och allt annat än fredlig grupp visade sig på tröskeln: tre kar­ lar, som höllo en fjärde i kragen. De tre voro gendarmer, den fjärde var Jean Valjean. En gendarmkorpral, som tycktes vara truppens anförare, syntes nu även i dörren. Han steg in, gick fram till biskopen och gjorde militärisk honnör. — Monseigneur. ., sade han. Vid detta ord lyfte Jean Valjean, som förut stått mulen och nedslagen, upp huvudet med en bestört uppsyn. — Monseigneur! mumlade han. Det är då icke kyrkoherden.. — Tyst! sade en gendarm. Det är monseigneur biskopen.<noinclude> <references/></noinclude> 3l9ivmk42on1xyznqeh6mta05lra28a 647129 647083 2026-04-01T21:19:04Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647129 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 266 —}}</noinclude>— Jo, det var också en idé! mumlade fru Magloire, medan hon gick fram och tillbaka. Att ta­ga emot en sådan där karl och hysa honom i rum­met bredvid sitt eget! Och vilken lycka, att han bara stal! O min Gud, man kan rysa, bara man tänker på, vad han kunnat göra! Just som brodern och systern skulle resa sig från bordet, knackade det på dörren. — Stig in! sade biskopen. Dörren öppnades. En sällsam och allt annat än fredlig grupp visade sig på tröskeln: tre kar­lar, som höllo en fjärde i kragen. De tre voro gendarmer, den fjärde var Jean Valjean. En gendarmkorpral, som tycktes vara truppens anförare, syntes nu även i dörren. Han steg in, gick fram till biskopen och gjorde militärisk honnör. — Monseigneur.., sade han. Vid detta ord lyfte Jean Valjean, som förut stått mulen och nedslagen, upp huvudet med en bestört uppsyn. — Monseigneur! mumlade han. Det är då icke kyrkoherden.. — Tyst! sade en gendarm. Det är monseigneur biskopen. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> jdfgkklkf4179qvrj9onhai4w3dn4mx 104 219070 647084 2026-04-01T16:46:20Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 267 — Emellertid hade monseigneur Bienvenu närmat' sig gruppen så hastigt, som hans höga ålder tillät honom. — Ah, det är ni! utbrast han, betraktande Jean Valjean. Det fägnar mig att se er. Men jag gav er ju även ljusstakarna, som äro av silver liksom det andra, och för vilka ni borde kunna få två hundra francs. Varför tog ni inte dem med er på samma gång som era kuvert? Jean Valjean spärrade upp ögonen och betrak­ tade den vördnadsvärd...' 647084 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 267 —}}</noinclude>— 267 — Emellertid hade monseigneur Bienvenu närmat' sig gruppen så hastigt, som hans höga ålder tillät honom. — Ah, det är ni! utbrast han, betraktande Jean Valjean. Det fägnar mig att se er. Men jag gav er ju även ljusstakarna, som äro av silver liksom det andra, och för vilka ni borde kunna få två hundra francs. Varför tog ni inte dem med er på samma gång som era kuvert? Jean Valjean spärrade upp ögonen och betrak­ tade den vördnadsvärde biskopen med ett uttryck, som intet mänskligt språk skulle kunna återgiva. — Monseigneur, sade gendarmkorpralen, var då sant, vad den här karlen sade? det Vi möt­ te honom. Han bar sig åt som en, som är stadc| på flykt. Vi häktade honom för att se, hur de stod till. Han hade det här silvret .... — Och han sade er, avbröt biskopen leende, att han fått det av en gammal beskedlig präst, hos vilken han tillbragt natten? Jag förstår nu, hur det hänger ihop. Och ni har fört honom hit? Det är ett misstag. — Är det så, återtog korpralen, så kunna vi släppa honom?<noinclude> <references/></noinclude> oh7zmmntie9d4nf1evqv9mqdbl2qa7r 647130 647084 2026-04-01T21:21:20Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647130 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 267 —}}</noinclude>Emellertid hade monseigneur Bienvenu närmat sig gruppen så hastigt, som hans höga ålder tillät honom. — Ah, det är ni! utbrast han, betraktande Jean Valjean. Det fägnar mig att se er. Men jag gav er ju även ljusstakarna, som äro av silver liksom det andra, och för vilka ni borde kunna få två hundra francs. Varför tog ni inte dem med er på samma gång som era kuvert? Jean Valjean spärrade upp ögonen och betrak­tade den vördnadsvärde biskopen med ett uttryck, som intet mänskligt språk skulle kunna återgiva. — Monseigneur, sade gendarmkorpralen, det var då sant, vad den här karlen sade? Vi möt­te honom. Han bar sig åt som en, som är stadd på flykt. Vi häktade honom för att se, hur de stod till. Han hade det här silvret .... — Och han sade er, avbröt biskopen leende, att han fått det av en gammal beskedlig präst, hos vilken han tillbragt natten? Jag förstår nu, hur det hänger ihop. Och ni har fört honom hit? Det är ett misstag. — Är det så, återtog korpralen, så kunna vi släppa honom? {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 0za8kz4vifcs7fgan02kvl2ztca6qmz 104 219071 647085 2026-04-01T16:46:29Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 268 — — Helt visst, svarade biskopen. Gendarmerna släppte Jean Valjean, som tog ett steg tillbaka. — Är det då sannt, att jag är fri igen? sade han med en nästan kvävd röst och som om han talat i sömnen. — Ja, du är fri, hör du då inte? sade en gen­ darm. — Min vän, återtog biskopen, se här har ni era ljusstakar, innan ni går. Tag dem med er. Han gick till kaminen, tog de bägge silverstakarna och bar dem till Jean Valjean. De bägge frun...' 647085 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 268 —}}</noinclude>— 268 — — Helt visst, svarade biskopen. Gendarmerna släppte Jean Valjean, som tog ett steg tillbaka. — Är det då sannt, att jag är fri igen? sade han med en nästan kvävd röst och som om han talat i sömnen. — Ja, du är fri, hör du då inte? sade en gen­ darm. — Min vän, återtog biskopen, se här har ni era ljusstakar, innan ni går. Tag dem med er. Han gick till kaminen, tog de bägge silverstakarna och bar dem till Jean Valjean. De bägge fruntimren sågo på utan ett ord, en åtbörd eller en blick, som kunnat störa biskopen. Jean Valjean skälvde i var enda lem. Han tog mekaniskt och med förvirrad uppsyn emot de bå­ da ljusstakarna. — Och nu, sade biskopen, gå i frid. Men, det var sant, om ni kommer tillbaka, min vän, be­ höver ni inte gå genom trädgården. Ni kan när som helst komma in och ut genom dörren åt gatan. Den är så väl natt som dag endast stängd med en klinka. Därpå vände han sig till gendarmerna och ytt­ rade:<noinclude> <references/></noinclude> j8earpxazcvwzxrov6neylswkk182l9 647131 647085 2026-04-01T21:24:16Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647131 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 268 —}}</noinclude>— Helt visst, svarade biskopen. Gendarmerna släppte Jean Valjean, som tog ett steg tillbaka. — Är det då {{rättelse|sannt|sant}}, att jag är fri igen? sade han med en nästan kvävd röst och som om han talat i sömnen. — Ja, du är fri, hör du då inte? sade en gen­darm. — Min vän, återtog biskopen, se här har ni era ljusstakar, innan ni går. Tag dem med er. Han gick till kaminen, tog de bägge silverstakarna och bar dem till Jean Valjean. De bägge fruntimren sågo på utan ett ord, en åtbörd eller en blick, som kunnat störa biskopen. Jean Valjean skälvde i var enda lem. Han tog mekaniskt och med förvirrad uppsyn emot de bå­da ljusstakarna. — Och nu, sade biskopen, gå i frid. Men, det var sant, om ni kommer tillbaka, min vän, be­höver ni inte gå genom trädgården. Ni kan när som helst komma in och ut genom dörren åt gatan. Den är så väl natt som dag endast stängd med en klinka. Därpå vände han sig till gendarmerna och ytt­rade:<noinclude> <references/></noinclude> 3t0jadolfjjlq6rr7fhuoupb2xhtqrg 647132 647131 2026-04-01T21:24:34Z Jonatanskogsfors 17420 647132 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 268 —}}</noinclude>— Helt visst, svarade biskopen. Gendarmerna släppte Jean Valjean, som tog ett steg tillbaka. — Är det då {{rättelse|sannt|sant}}, att jag är fri igen? sade han med en nästan kvävd röst och som om han talat i sömnen. — Ja, du är fri, hör du då inte? sade en gen­darm. — Min vän, återtog biskopen, se här har ni era ljusstakar, innan ni går. Tag dem med er. Han gick till kaminen, tog de bägge silverstakarna och bar dem till Jean Valjean. De bägge fruntimren sågo på utan ett ord, en åtbörd eller en blick, som kunnat störa biskopen. Jean Valjean skälvde i var enda lem. Han tog mekaniskt och med förvirrad uppsyn emot de bå­da ljusstakarna. — Och nu, sade biskopen, gå i frid. Men, det var sant, om ni kommer tillbaka, min vän, be­höver ni inte gå genom trädgården. Ni kan när som helst komma in och ut genom dörren åt gatan. Den är så väl natt som dag endast stängd med en klinka. Därpå vände han sig till gendarmerna och ytt­rade: {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> gc8t2uzd6k51lm2v886xryynvr8ajk3 104 219072 647086 2026-04-01T16:46:37Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 269 — — Mina herrar. Ni kunna nu avlägsna er. Gendarmerna gingo sin väg. Jean Valjean stod som en människa, som är nära att svimma. Biskopen närmade sig honom och sade med låg röst: — Glöm icke, glöm aldrig, att ni lovar mig att använda detta silver till att bliva en hederlig man. Jean Valjean, som icke kunde erinra sig, att han lovat någonting alls, stod häpen. Biskopen hade uttalat dessa ord med stark betoning. Han återtog högtidligt: — Jea...' 647086 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 269 —}}</noinclude>— 269 — — Mina herrar. Ni kunna nu avlägsna er. Gendarmerna gingo sin väg. Jean Valjean stod som en människa, som är nära att svimma. Biskopen närmade sig honom och sade med låg röst: — Glöm icke, glöm aldrig, att ni lovar mig att använda detta silver till att bliva en hederlig man. Jean Valjean, som icke kunde erinra sig, att han lovat någonting alls, stod häpen. Biskopen hade uttalat dessa ord med stark betoning. Han återtog högtidligt: — Jean Valjean, min broder, ni tillhör icke me­ ra det onda, utan det goda. Det är er själ jag köper. Jag rycker den undan de mörka tankarna och fördärvets ande och giver den åt Gud.<noinclude> <references/></noinclude> 50qn2l8n5i1iqtxhil4ikjfcmbagkm6 647133 647086 2026-04-01T21:25:32Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647133 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 269 —}}</noinclude>— Mina herrar. Ni kunna nu avlägsna er. Gendarmerna gingo sin väg. Jean Valjean stod som en människa, som är nära att svimma. Biskopen närmade sig honom och sade med låg röst: — Glöm icke, glöm aldrig, att ni lovar mig att använda detta silver till att bliva en hederlig man. Jean Valjean, som icke kunde erinra sig, att han lovat någonting alls, stod häpen. Biskopen hade uttalat dessa ord med stark betoning. Han återtog högtidligt: — Jean Valjean, min broder, ni tillhör icke me­ra det onda, utan det goda. Det är er själ jag köper. Jag rycker den undan de mörka tankarna och fördärvets ande och giver den åt Gud.<noinclude> <references/></noinclude> pf64oxfo0zmg3w3z7ysr0vfpfuwbv0t 104 219073 647087 2026-04-01T16:46:53Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med 'honom, började vackla inom honom. Han fråga­ de sig, vad som skulle intaga dess plats. Stun­ dom tyckte han verkligen, att han skulle velat va­ ra i fängelse med gendarmerna och att det icke gått så, som det gått. Detta skulle ha upprört ho­ nom mindre. Ehuru årstiden var tämligen framskriden, fanns det ännu här oclidär i häckarna några efterblivna blommor, vilkas doft omgav honom, då han gick förbi, och uppkallade minnen hos honom från hans barndom...' 647087 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 271 —}}</noinclude>honom, började vackla inom honom. Han fråga­ de sig, vad som skulle intaga dess plats. Stun­ dom tyckte han verkligen, att han skulle velat va­ ra i fängelse med gendarmerna och att det icke gått så, som det gått. Detta skulle ha upprört ho­ nom mindre. Ehuru årstiden var tämligen framskriden, fanns det ännu här oclidär i häckarna några efterblivna blommor, vilkas doft omgav honom, då han gick förbi, och uppkallade minnen hos honom från hans barndom. Dessa minnen voro honom näs­ tan outhärdliga, så länge var det sedan de visa­ de sig för hans inre öga. Tankar, omöjliga att beskriva, hopade sig så­ lunda hela dagen inom honom. Då solen lutade mot sin nedgång, därvid skug­ gan av till och med den minsta kiselsten förläng­ des, satt Jean Valjean bakom ett busksnår på en stor rödbrun hed, som var fullkomligt öde. Vid, Icke ens en klockstapel i någon avlägsen by kunde upptäc­ himlabrynet syntes endast Alperna. kas. Jean Valjean kunde vara ungefär en mil från Digne. En gångstig, som ledde över heden, gick tätt förbi snåret.<noinclude> <references/></noinclude> 0r899zbc1f654wnlctfpl9z3z4tbd39 647134 647087 2026-04-01T21:28:29Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647134 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 271 —}}</noinclude>honom, började vackla inom honom. Han fråga­ de sig, vad som skulle intaga dess plats. Stun­dom tyckte han verkligen, att han skulle velat va­ra i fängelse med gendarmerna och att det icke gått så, som det gått. Detta skulle ha upprört ho­nom mindre. Ehuru årstiden var tämligen framskriden, fanns det ännu här och där i häckarna några efterblivna blommor, vilkas doft omgav honom, då han gick förbi, och uppkallade minnen hos honom från hans barndom. Dessa minnen voro honom näs­tan outhärdliga, så länge var det sedan de visa­ de sig för hans inre öga. Tankar, omöjliga att beskriva, hopade sig så­lunda hela dagen inom honom. Då solen lutade mot sin nedgång, därvid skug­gan av till och med den minsta kiselsten förläng­des, satt Jean Valjean bakom ett busksnår på en stor rödbrun hed, som var fullkomligt öde. Vid, himlabrynet syntes endast Alperna. Icke ens en klockstapel i någon avlägsen by kunde upptäc­kas. Jean Valjean kunde vara ungefär en mil från Digne. En gångstig, som ledde över heden, gick tätt förbi snåret. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 1o5epizbll83nhtqiusy4y0ypanv3kg 104 219074 647088 2026-04-01T16:47:09Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 272 — Mitt under dessa djupa tankar, som icke skulle ha litet bidragit till att göra hans trasor ännu me­ ra avskräckande för den, som mötte honom, hör­ de han ljud av glädje. Han vände om huvudet och såg på gångstigen en liten sjungande savojardgosse på omkring tio års ålder komma gående med sin lira vid sidan och sin murmeldjursbur på ryggen. Det var ett av dessa älskliga och glada barn, som vandra omkring från ort till ort, visande sina k...' 647088 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 272 —}}</noinclude>— 272 — Mitt under dessa djupa tankar, som icke skulle ha litet bidragit till att göra hans trasor ännu me­ ra avskräckande för den, som mötte honom, hör­ de han ljud av glädje. Han vände om huvudet och såg på gångstigen en liten sjungande savojardgosse på omkring tio års ålder komma gående med sin lira vid sidan och sin murmeldjursbur på ryggen. Det var ett av dessa älskliga och glada barn, som vandra omkring från ort till ort, visande sina knän genom hålen på byxorna. Alltjämt sjungande, avbröt gossen emellanåt sin vandring för att leka med några slantar, som han hade i handen, troligen hela hans rikedom. Bland dessa slantar fanns också en tvåfrancs. Gossen stannade bredvid busksnåret utan att se Jean Valjean och kastade i vädret sin näve med slantar, vilka allesammans han dittills med myc­ ken skicklighet uppfångat på avigsidan av handen. Denna gång undgick honom dock tvåfrancsen och trillade åt busksnåret ända fram till Jean Val­ jean. Jean Valjean satte foten på den. Gossen hade dock följt myntet med ögonen och sett, vad han gjorde.<noinclude> <references/></noinclude> b29lw3vjv99c32qskdc9rz87c1ievjj 647135 647088 2026-04-01T21:29:55Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647135 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 272 —}}</noinclude>Mitt under dessa djupa tankar, som icke skulle ha litet bidragit till att göra hans trasor ännu me­ra avskräckande för den, som mötte honom, hörde han ljud av glädje. Han vände om huvudet och såg på gångstigen en liten sjungande savojardgosse på omkring tio års ålder komma gående med sin lira vid sidan och sin murmeldjursbur på ryggen. Det var ett av dessa älskliga och glada barn, som vandra omkring från ort till ort, visande sina knän genom hålen på byxorna. Alltjämt sjungande, avbröt gossen emellanåt sin vandring för att leka med några slantar, som han hade i handen, troligen hela hans rikedom. Bland dessa slantar fanns också en tvåfrancs. Gossen stannade bredvid busksnåret utan att se Jean Valjean och kastade i vädret sin näve med slantar, vilka allesammans han dittills med myc­ken skicklighet uppfångat på avigsidan av handen. Denna gång undgick honom dock tvåfrancsen och trillade åt busksnåret ända fram till Jean Val­jean. Jean Valjean satte foten på den. Gossen hade dock följt myntet med ögonen och sett, vad han gjorde. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 7x1qur7gym1r6q6z6orowyaus3f28ki 104 219075 647089 2026-04-01T16:47:18Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 273 — Han blev icke alls förvånad däröver, utan gick rakt fram till mannen. Det var ett fullkomligt ödsligt ställe. Så långt ögat kunde nå, syntes ingen människa till, varken på heden eller på gångstigen. Man hörde ingen­ ting annat än de avlägsna svaga skriken av en skock flyttfåglar, som klövo rymden på en ofant­ lig höjd över jorden. Barnet vände ryggen åt solen, som strödde guld i dess lockar och kasta­ de ett blodrött sken...' 647089 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 273 —}}</noinclude>— 273 — Han blev icke alls förvånad däröver, utan gick rakt fram till mannen. Det var ett fullkomligt ödsligt ställe. Så långt ögat kunde nå, syntes ingen människa till, varken på heden eller på gångstigen. Man hörde ingen­ ting annat än de avlägsna svaga skriken av en skock flyttfåglar, som klövo rymden på en ofant­ lig höjd över jorden. Barnet vände ryggen åt solen, som strödde guld i dess lockar och kasta­ de ett blodrött sken över Jean Valjeans vilda an­ lete. — Herrn, sade den lille savojarden med detta barnsliga förtroende, som är en frukt av okunnig­ het och oskuld i förening, min slant! — Vad heter du? sade Jean Valjean. — Lille Gervais, herrn. — Gå din väg, sade Jean Valjean. — Min herre, återtog barnet, giv mig igen min slant. Jean Valjean sänkte huvudet och svarade icke. Barnet upprepade ånyo: — Min slant, herrn! Jean Valjeans öga förblev fäst på marken. — Min slant! skrek barnet. Min vita slant, min silverslant! Victor Hugo II 2<noinclude> <references/></noinclude> ggrgs6pw043769a6ov049dtzjdv92wt 647136 647089 2026-04-01T21:31:35Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647136 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 273 —}}</noinclude>Han blev icke alls förvånad däröver, utan gick rakt fram till mannen. Det var ett fullkomligt ödsligt ställe. Så långt ögat kunde nå, syntes ingen människa till, varken på heden eller på gångstigen. Man hörde ingen­ting annat än de avlägsna svaga skriken av en skock flyttfåglar, som klövo rymden på en ofant­lig höjd över jorden. Barnet vände ryggen åt solen, som strödde guld i dess lockar och kasta­de ett blodrött sken över Jean Valjeans vilda an­lete. — Herrn, sade den lille savojarden med detta barnsliga förtroende, som är en frukt av okunnig­het och oskuld i förening, min slant! — Vad heter du? sade Jean Valjean. — Lille Gervais, herrn. — Gå din väg, sade Jean Valjean. — Min herre, återtog barnet, giv mig igen min slant. Jean Valjean sänkte huvudet och svarade icke. Barnet upprepade ånyo: — Min slant, herrn! Jean Valjeans öga förblev fäst på marken. — Min slant! skrek barnet. Min vita slant, min silverslant! {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> q16ksjvogcahoib6f96skzqjyovr20f 104 219076 647090 2026-04-01T16:47:29Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 274 — Jean Valjean tycktes icke höra honom. Gossen fattade i hans bluskrage och skakade honom, medan han på samma gång försökte maka un­ dan den stora järnbeslagna sko, som vilade på hans slant. — Jag vill ha min slant, min tvåfrancs! Gossen grät. Jean Valjeans huvud höjde sig. Han satt alltjämt kvar. Hans ögon voro förvirra­ de. Han betraktade gossen med ett slags för­ våning, utsträckte därpå handen efter sin påk och skrek med en f...' 647090 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 274 —}}</noinclude>— 274 — Jean Valjean tycktes icke höra honom. Gossen fattade i hans bluskrage och skakade honom, medan han på samma gång försökte maka un­ dan den stora järnbeslagna sko, som vilade på hans slant. — Jag vill ha min slant, min tvåfrancs! Gossen grät. Jean Valjeans huvud höjde sig. Han satt alltjämt kvar. Hans ögon voro förvirra­ de. Han betraktade gossen med ett slags för­ våning, utsträckte därpå handen efter sin påk och skrek med en förskräcklig röst: — Vem är där? — Det är jag, käre herre, svarade barnet. Jag, lille Gervais. Var så god och giv mig igen mi­ na två francs. Tag undan er fot, herrn, var så god. Slutligen blev gossen ond, ocliliuru liten han än var, ropade han nästan hotande: — Nå, vill ni inte ta undan er fot? dan er fot, hör ni! Tag då un­ — Ah, håller du på än! sade Jean Valjean, och resande sig häftigt upp i hela sin längd, med fo­ ten alltjämt på silvermyntet, tilläde han: — Vill du packa dig din väg! Den förskräckte gossen såg på honom, började<noinclude> <references/></noinclude> 7ks9385yxol0cjzbz1detwtgk5hjul7 647138 647090 2026-04-01T21:34:18Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647138 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 274 —}}</noinclude>Jean Valjean tycktes icke höra honom. Gossen fattade i hans bluskrage och skakade honom, medan han på samma gång försökte maka un­dan den stora järnbeslagna sko, som vilade på hans slant. — Jag vill ha min slant, min tvåfrancs! Gossen grät. Jean Valjeans huvud höjde sig. Han satt alltjämt kvar. Hans ögon voro förvirra­de. Han betraktade gossen med ett slags för­våning, utsträckte därpå handen efter sin påk och skrek med en förskräcklig röst: — Vem är där? — Det är jag, käre herre, svarade barnet. Jag, lille Gervais. Var så god och giv mig igen mi­na två francs. Tag undan er fot, herrn, var så god. Slutligen blev gossen ond, och huru liten han än var, ropade han nästan hotande: — Nå, vill ni inte ta undan er fot? Tag då undan er fot, hör ni! — Ah, håller du på än! sade Jean Valjean, och resande sig häftigt upp i hela sin längd, med fo­ ten alltjämt på silvermyntet, tillade han: — Vill du packa dig din väg! Den förskräckte gossen såg på honom, började<noinclude> <references/></noinclude> 8xhkn17ec8qnxlurjsniiw83qc58ekr 104 219077 647091 2026-04-01T16:47:37Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 275 — därpå att darra i alla lemmar, och efter några se­ kunders bestörtning tog han till fötterna, sprin­ gande av alla krafter utan att våga vända på huvu­ det eller uppgiva ett rop. Sedan han sprungit ett stycke, nödgades han dock stanna för att hämta andan, och Jean Valjean hörde under sitt grubblande, huru han snyftade. Några ögonblick därefter var barnet försvunnet. Solen hade gått ned. Det blev mörkt omkring Jean Valjean. Han ha­ d...' 647091 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 275 —}}</noinclude>— 275 — därpå att darra i alla lemmar, och efter några se­ kunders bestörtning tog han till fötterna, sprin­ gande av alla krafter utan att våga vända på huvu­ det eller uppgiva ett rop. Sedan han sprungit ett stycke, nödgades han dock stanna för att hämta andan, och Jean Valjean hörde under sitt grubblande, huru han snyftade. Några ögonblick därefter var barnet försvunnet. Solen hade gått ned. Det blev mörkt omkring Jean Valjean. Han ha­ de icke ätit på hela dagen. Det är troligt, att han hade feber. Han stod ännu upprätt och hade icke ändrat ställning, allt sedan barnet flydde. Hans bröst hävdes av djupa andetag, med långa och ojämna uppehåll. Hans blick, som var fäst på marken tio eller tolv steg framför honom, tycktes med djup uppmärksamhet studera formen på en gammal blå porslinsskiva, som låg i gräset. Plötsligt gick en rysning över honom. Han började känna af­ tonkylan. Då tryckte han mössan djupare ned i pannan, försökte mel^aniskt att draga ihop blusen om sig och knäppa igen den, tog ett steg och lutade sig ned för att taga upp sin käpp från marken.<noinclude> <references/></noinclude> p8j01wn6lcmhl7qtt0jb6k9ouhaxsse 647139 647091 2026-04-01T21:35:42Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647139 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 275 —}}</noinclude>därpå att darra i alla lemmar, och efter några se­kunders bestörtning tog han till fötterna, sprin­gande av alla krafter utan att våga vända på huvu­det eller uppgiva ett rop. Sedan han sprungit ett stycke, nödgades han dock stanna för att hämta andan, och Jean Valjean hörde under sitt grubblande, huru han snyftade. Några ögonblick därefter var barnet försvunnet. Solen hade gått ned. Det blev mörkt omkring Jean Valjean. Han ha­de icke ätit på hela dagen. Det är troligt, att han hade feber. Han stod ännu upprätt och hade icke ändrat ställning, allt sedan barnet flydde. Hans bröst hävdes av djupa andetag, med långa och ojämna uppehåll. Hans blick, som var fäst på marken tio eller tolv steg framför honom, tycktes med djup uppmärksamhet studera formen på en gammal blå porslinsskiva, som låg i gräset. Plötsligt gick en rysning över honom. Han började känna af­tonkylan. Då tryckte han mössan djupare ned i pannan, försökte mekaniskt att draga ihop blusen om sig och knäppa igen den, tog ett steg och lutade sig ned för att taga upp sin käpp från marken. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> ebl1jzppb1rs0sbbqakbk8n8uklq0dg 104 219078 647092 2026-04-01T16:47:48Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 276 — I detta ögonblick märkte han tvåfrancsen, som hans fot till hälften begravt i mullen och som lyste bland kiselstenarna. Det var, som om han fått en elektrisk stöt. — Vad är detta? mumlade han mellan tänder­ na. Han tog tre steg tillbaka och stannade sedan utan att kunna taga sin blick från den punkt, som hans fot ett ögonblick förut trampat på, liksom om detta föremål, som lyste där i mörkret, varit ett öppet öga, fäst på honom. Ef...' 647092 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 276 —}}</noinclude>— 276 — I detta ögonblick märkte han tvåfrancsen, som hans fot till hälften begravt i mullen och som lyste bland kiselstenarna. Det var, som om han fått en elektrisk stöt. — Vad är detta? mumlade han mellan tänder­ na. Han tog tre steg tillbaka och stannade sedan utan att kunna taga sin blick från den punkt, som hans fot ett ögonblick förut trampat på, liksom om detta föremål, som lyste där i mörkret, varit ett öppet öga, fäst på honom. Efter några minuters förlopp kastade han sig med en krampaktig rörelse över silvermyntet, grep det, reste sig upp igen och började speja långt utåt heden, kastande sina blickar på en gång åt alla håll av synkretsen, stående rak och skälvande som ett skrämt rådjur, vilket söker en tillflyktsort. Han.såg ingenting. Natten föll på, heden var kall och öde, stora, violettfärgade töckenmassor uppstego i skymningsdunklet. — Ah, sade han och började skyndsamt gå i en bestämd riktning, åt.den sida, där gossen för­ svunnit. Efter omkring trettio steg stannade han, tittade sig omkring, men såg ingenting.<noinclude> <references/></noinclude> gzrp0mlqn5u236tip1pmvf0ulpmreli 647140 647092 2026-04-01T21:36:59Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647140 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 276 —}}</noinclude>I detta ögonblick märkte han tvåfrancsen, som hans fot till hälften begravt i mullen och som lyste bland kiselstenarna. Det var, som om han fått en elektrisk stöt. — Vad är detta? mumlade han mellan tänder­na. Han tog tre steg tillbaka och stannade sedan utan att kunna taga sin blick från den punkt, som hans fot ett ögonblick förut trampat på, liksom om detta föremål, som lyste där i mörkret, varit ett öppet öga, fäst på honom. Efter några minuters förlopp kastade han sig med en krampaktig rörelse över silvermyntet, grep det, reste sig upp igen och började speja långt utåt heden, kastande sina blickar på en gång åt alla håll av synkretsen, stående rak och skälvande som ett skrämt rådjur, vilket söker en tillflyktsort. Han såg ingenting. Natten föll på, heden var kall och öde, stora, violettfärgade töckenmassor uppstego i skymningsdunklet. — Ah, sade han och började skyndsamt gå i en bestämd riktning, åt.den sida, där gossen för­svunnit. Efter omkring trettio steg stannade han, tittade sig omkring, men såg ingenting. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> ctekzemmi197eanwdsdrrhalnxf5a45 104 219079 647093 2026-04-01T16:47:58Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 277 — Då ropade han av alla krafter: — Lille Gervais! Lille Gervais! Han teg och väntade. Ingen svarade. Nejden var ödslig och dyster. På alla sidor den vidsträckta heden. Runt omkring honom endast mörker, vari hans blick, och en tystnad, vari hans röst förlorade sig. En isande nordan blåste och gav åt allt om­ kring honom ett hemskt liv. Buskarna skakade sina små magra armar med ett otroligt raseri. Man skulle ha kunnat tro, att de hotat oc... 647093 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 277 —}}</noinclude>— 277 — Då ropade han av alla krafter: — Lille Gervais! Lille Gervais! Han teg och väntade. Ingen svarade. Nejden var ödslig och dyster. På alla sidor den vidsträckta heden. Runt omkring honom endast mörker, vari hans blick, och en tystnad, vari hans röst förlorade sig. En isande nordan blåste och gav åt allt om­ kring honom ett hemskt liv. Buskarna skakade sina små magra armar med ett otroligt raseri. Man skulle ha kunnat tro, att de hotat och för­ följt någon. Han satte sig åter i gång, började därefter springa, men stannade allt emellanåt och ropade i denna ödemark, med en röst, den mest förfärli­ ga och tröstlösa man kunde höra: — Lille Gervais! Lille Gervais! Om gossen även hade hört honom, skulle han säkerligen blivit rädd och väl aktat sig för att visa sig. Men utan tvivel var han redan mycket långt borta. Jean Valjean mötte en präst, som kom ridande. Han gick fram till honom och sade:<noinclude> <references/></noinclude> 8tn07bsnyp2r0zkpfq0q1cvqgey9r7l 647141 647093 2026-04-01T21:38:28Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647141 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 277 —}}</noinclude>Då ropade han av alla krafter: — Lille Gervais! Lille Gervais! Han teg och väntade. Ingen svarade. Nejden var ödslig och dyster. På alla sidor den vidsträckta heden. Runt omkring honom endast mörker, vari hans blick, och en tystnad, vari hans röst förlorade sig. En isande nordan blåste och gav åt allt om­kring honom ett hemskt liv. Buskarna skakade sina små magra armar med ett otroligt raseri. Man skulle ha kunnat tro, att de hotat och för­följt någon. Han satte sig åter i gång, började därefter springa, men stannade allt emellanåt och ropade i denna ödemark, med en röst, den mest förfärli­ga och tröstlösa man kunde höra: — Lille Gervais! Lille Gervais! Om gossen även hade hört honom, skulle han säkerligen blivit rädd och väl aktat sig för att visa sig. Men utan tvivel var han redan mycket långt borta. Jean Valjean mötte en präst, som kom ridande. Han gick fram till honom och sade: {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> rjsvq2jf68f11acs637cga33bh5d3yl 104 219080 647094 2026-04-01T16:48:07Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 278 — — Herr pastor, har ni mött någon liten gosse? — Nej, sade prästen. — En, som heter lille Gervais? — Jag har inte sett någon. Han tog upp två femfrancser ur sin penningpung och lämnade dem till prästen. — Herr pastor, se här är litet åt era fattiga. Herr pastor, det var en liten gosse på omkring tio år, med ett murmeldjur, som jag tror, och en lira. Han gick till fots. En av dessa små savo- jårder, ni vet. — Jag har inte sett honom....' 647094 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 278 —}}</noinclude>— 278 — — Herr pastor, har ni mött någon liten gosse? — Nej, sade prästen. — En, som heter lille Gervais? — Jag har inte sett någon. Han tog upp två femfrancser ur sin penningpung och lämnade dem till prästen. — Herr pastor, se här är litet åt era fattiga. Herr pastor, det var en liten gosse på omkring tio år, med ett murmeldjur, som jag tror, och en lira. Han gick till fots. En av dessa små savo- jårder, ni vet. — Jag har inte sett honom. — Lille Gervais? Han kan väl inte vara från lågon av byarna här i trakten? Kan ni säga mig det? — Om det är, som ni säger, min vän, så är det något främmande barn. Sådana färdas ofta här i trakten. Ingen känner dem. Jean Valjean tog med ytterlig iver upp två anddra femfrancser, som han gav åt prästen. — Åt era fattiga, sade han. Därefter tilläde han som i sinnesförvirring: — Herr abbé, låt häkta mig. Jag är en tjuv. Prästen satte sporrarna i hästen och flydde i stor förskräckelse.<noinclude> <references/></noinclude> 885lxjjk09b8dnq12u9893qlv0nx4f4 647142 647094 2026-04-01T21:40:10Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647142 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 278 —}}</noinclude>— Herr pastor, har ni mött någon liten gosse? — Nej, sade prästen. — En, som heter lille Gervais? — Jag har inte sett någon. Han tog upp två femfrancser ur sin penningpung och lämnade dem till prästen. — Herr pastor, se här är litet åt era fattiga. Herr pastor, det var en liten gosse på omkring tio år, med ett murmeldjur, som jag tror, och en lira. Han gick till fots. En av dessa små savojarder, ni vet. — Jag har inte sett honom. — Lille Gervais? Han kan väl inte vara från lågon av byarna här i trakten? Kan ni säga mig det? — Om det är, som ni säger, min vän, så är det något främmande barn. Sådana färdas ofta här i trakten. Ingen känner dem. Jean Valjean tog med ytterlig iver upp två anddra femfrancser, som han gav åt prästen. — Åt era fattiga, sade han. Därefter tillade han som i sinnesförvirring: — Herr abbé, låt häkta mig. Jag är en tjuv. Prästen satte sporrarna i hästen och flydde i stor förskräckelse. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> p97xv09ffmwlhed5e1g2t3qw2xim931 104 219081 647095 2026-04-01T16:48:17Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 279 — Jean Valjean började springa i samma riktning, som han från början tagit. På detta sätt tillryggalade han ett gott stycke väg, seende sig om åt alla håll, ropande och skri­ kande, men han mötte icke mera någon. Två el­ ler tre gånger sprang han utåt heden efter något föremål, som föreföll honom som en liggande el­ ler hopkrupen varelse, men det var blott buskar eller klippstycken, som obetydligt höjde sig över marken. Slutligen sta...' 647095 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 279 —}}</noinclude>— 279 — Jean Valjean började springa i samma riktning, som han från början tagit. På detta sätt tillryggalade han ett gott stycke väg, seende sig om åt alla håll, ropande och skri­ kande, men han mötte icke mera någon. Två el­ ler tre gånger sprang han utåt heden efter något föremål, som föreföll honom som en liggande el­ ler hopkrupen varelse, men det var blott buskar eller klippstycken, som obetydligt höjde sig över marken. Slutligen stannade han pä ett ställe, där tre gångstigar korsade varandra. Månen hade gått upp. Han kastade ögat spejande vitt omkring och ropade för sista gången: — Lille Gervais! Lille Gervais! Lille Gervais Hans rop förlorade sig i töcknet utan att en väcka ett eko. Han mumlade ännu: Lille Gervais: men med en svag och nästan kvävd röst. Det var hans sista ansträngning. Hans knän sviktade plötsligt under honom, som om en osynlig makt med ens vältat över honom tyngden av hans onda samvete. Han dignade utmattad ned på en stor sten, med händerna i håret och ansiktet nedsjun­ ket mot knäna, och utbrast: — Jag är en usling!<noinclude> <references/></noinclude> q323wkx0s0bdyto33kmcxrfjujagths 647143 647095 2026-04-01T21:41:10Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647143 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 279 —}}</noinclude>Jean Valjean började springa i samma riktning, som han från början tagit. På detta sätt tillryggalade han ett gott stycke väg, seende sig om åt alla håll, ropande och skri­kande, men han mötte icke mera någon. Två el­ler tre gånger sprang han utåt heden efter något föremål, som föreföll honom som en liggande el­ ler hopkrupen varelse, men det var blott buskar eller klippstycken, som obetydligt höjde sig över marken. Slutligen stannade han pä ett ställe, där tre gångstigar korsade varandra. Månen hade gått upp. Han kastade ögat spejande vitt omkring och ropade för sista gången: — Lille Gervais! Lille Gervais! Lille Gervais Hans rop förlorade sig i töcknet utan att en väcka ett eko. Han mumlade ännu: Lille Gervais: men med en svag och nästan kvävd röst. Det var hans sista ansträngning. Hans knän sviktade plötsligt under honom, som om en osynlig makt med ens vältat över honom tyngden av hans onda samvete. Han dignade utmattad ned på en stor sten, med händerna i håret och ansiktet nedsjun­ket mot knäna, och utbrast: — Jag är en usling! {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> l0p8ppt8zhqimxy41iuweu6f5umaegn 104 219082 647096 2026-04-01T16:48:27Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 280 — Då smälte isen i hans hjärta och han brast i gråt. Det var första gången på nitton år. Då Jean Valjean gick från biskopens, hade, som vi sett, hans tankar helt och hållet glidit ur sina gamla spår. Han kunde icke göra sig reda för, Han sökte för­ härda sig mot gubbens änglalika handling och milda ord: »Ni har lovat mig att bliva en heder­ lig människa. Jag köper er själ. Jag rycker den vad som föregick inom honom. undan fördärv...' 647096 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 280 —}}</noinclude>— 280 — Då smälte isen i hans hjärta och han brast i gråt. Det var första gången på nitton år. Då Jean Valjean gick från biskopens, hade, som vi sett, hans tankar helt och hållet glidit ur sina gamla spår. Han kunde icke göra sig reda för, Han sökte för­ härda sig mot gubbens änglalika handling och milda ord: »Ni har lovat mig att bliva en heder­ lig människa. Jag köper er själ. Jag rycker den vad som föregick inom honom. undan fördärvets ande och giver den åt Gud.» Dessa ord återkommo oupphörligt i hans tan­ kar. Mot denna himmelska fördragsamhet satte han högmodet, vilket är liksom det ondas förskansade borg inom oss. Han kände oredigt, att denne prästs förlåtelse var den häftigaste storm­ löpning och det fruktansvärdaste anfall, han hit­ tills haft att utstå. Att hans förhärdelse skulle bliva beståndande, om han kunde stå emot denna mildhet; att, om han gåve vika för den, han skulle nödgas avstå från det hat, varmed andra männi­ skors gärningar under så många år uppfyllt hans själ och som blivit honom kärt. Att han denna gång måste segra eller besegras, och att striden, en väldig och avgörande strid, var börjad mellan hans egen ondska och denne mans godhet.<noinclude> <references/></noinclude> 7id8n9js7wbts0pt6wi7d2zbja82v0y 647144 647096 2026-04-01T21:43:58Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647144 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 280 —}}</noinclude>Då smälte isen i hans hjärta och han brast i gråt. Det var första gången på nitton år. Då Jean Valjean gick från biskopens, hade, som vi sett, hans tankar helt och hållet glidit ur sina gamla spår. Han kunde icke göra sig reda för, vad som föregick inom honom. Han sökte för­härda sig mot gubbens änglalika handling och milda ord: »Ni har lovat mig att bliva en heder­lig människa. Jag köper er själ. Jag rycker den undan fördärvets ande och giver den åt Gud.» Dessa ord återkommo oupphörligt i hans tan­kar. Mot denna himmelska fördragsamhet satte han högmodet, vilket är liksom det ondas förskansade borg inom oss. Han kände oredigt, att denne prästs förlåtelse var den häftigaste storm­löpning och det fruktansvärdaste anfall, han hit­tills haft att utstå. Att hans förhärdelse skulle bliva beståndande, om han kunde stå emot denna mildhet; att, om han gåve vika för den, han skulle nödgas avstå från det hat, varmed andra männi­skors gärningar under så många år uppfyllt hans själ och som blivit honom kärt. Att han denna gång måste segra eller besegras, och att striden, en väldig och avgörande strid, var börjad mellan hans egen ondska och denne mans godhet. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> h3fj6ivxp9n21grm6ll4f1409wrz1u9 104 219083 647097 2026-04-01T16:48:35Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 281 — Under inflytande av alla dessa ljusglimtar gick han som en drucken. Hade han, under det han sålunda med vilda blickar vandrade omkring, nå­ gon tydlig förnimmelse av, vad som för honom kunde bliva följden av hans äventyr i Digne? Hörde han alla dessa hemlighetsfulla viskningar, som vissa ögonblick i vårt liv varna eller oroa själen? Viskade en röst i hans öra, att han nyss genomgått den högtidligaste stunden i sitt liv, att det för hono... 647097 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 281 —}}</noinclude>— 281 — Under inflytande av alla dessa ljusglimtar gick han som en drucken. Hade han, under det han sålunda med vilda blickar vandrade omkring, nå­ gon tydlig förnimmelse av, vad som för honom kunde bliva följden av hans äventyr i Digne? Hörde han alla dessa hemlighetsfulla viskningar, som vissa ögonblick i vårt liv varna eller oroa själen? Viskade en röst i hans öra, att han nyss genomgått den högtidligaste stunden i sitt liv, att det för honom icke längre fanns någon medelväg, att, om han hädanefter icke bleve den bästa av människor, han skulle bliva den sämsta, att han nu, för att så säga, måste höja sig ännu högre än biskopen eller sjunka ännu djupare än galärsla­ ven, att, om han ville bliva god, han måste bliva en ängel, att, om han ville förbliva ond, han mås­ te bliva ett vidunder. Här måste vi ännu en gång göra oss de frågor, som vi på ett annat ställe redan gjort. Uppfatta­ de han dunkelt med sin tanke någon skymt av allt detta? Visserligen är olyckan, såsom vi förut sagt, förståndets uppfostrare, men det är dock tvivelaktigt, huruvida Jean Valjean var i stånd att för sig utreda allt, vad vi här angivit. Om dessa<noinclude> <references/></noinclude> 3lnmhrkbah2mrk50ggoai92wqemp9km 647145 647097 2026-04-01T21:45:27Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647145 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 281 —}}</noinclude>Under inflytande av alla dessa ljusglimtar gick han som en drucken. Hade han, under det han sålunda med vilda blickar vandrade omkring, nå­gon tydlig förnimmelse av, vad som för honom kunde bliva följden av hans äventyr i Digne? Hörde han alla dessa hemlighetsfulla viskningar, som vissa ögonblick i vårt liv varna eller oroa själen? Viskade en röst i hans öra, att han nyss genomgått den högtidligaste stunden i sitt liv, att det för honom icke längre fanns någon medelväg, att, om han hädanefter icke bleve den bästa av människor, han skulle bliva den sämsta, att han nu, för att så säga, måste höja sig ännu högre än biskopen eller sjunka ännu djupare än galärsla­ven, att, om han ville bliva god, han måste bliva en ängel, att, om han ville förbliva ond, han mås­te bliva ett vidunder. Här måste vi ännu en gång göra oss de frågor, som vi på ett annat ställe redan gjort. Uppfatta­de han dunkelt med sin tanke någon skymt av allt detta? Visserligen är olyckan, såsom vi förut sagt, förståndets uppfostrare, men det är dock tvivelaktigt, huruvida Jean Valjean var i stånd att för sig utreda allt, vad vi här angivit. Om dessa<noinclude> <references/></noinclude> oyxxh0zz3pgrqy1xl25tzmt6nwoyht2 104 219084 647098 2026-04-01T16:48:43Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 282 — tankar kommo för honom, så skymtade han dem snarare, än han såg dem, och de lyckades icke åstadkomma annat än att kasta honom i en obe­ skrivlig, nästan kvalfull sinnesro. Då han kom ut från detta vanskliga och svarta något, som kal­ las bagnon, hade han till följd av mötet med bi­ skopen erfarit en smärta i själen, liksom ögat li­ der av ett allt för starkt ljussken, då det kommer ut ur mörkret. Det kommande, det möjliga liv, s...' 647098 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 282 —}}</noinclude>— 282 — tankar kommo för honom, så skymtade han dem snarare, än han såg dem, och de lyckades icke åstadkomma annat än att kasta honom i en obe­ skrivlig, nästan kvalfull sinnesro. Då han kom ut från detta vanskliga och svarta något, som kal­ las bagnon, hade han till följd av mötet med bi­ skopen erfarit en smärta i själen, liksom ögat li­ der av ett allt för starkt ljussken, då det kommer ut ur mörkret. Det kommande, det möjliga liv, som hädanefter öppnade sig för honom rent och strålande, uppfyllde honom med bävan och ångest. Han visste verkligen icke längre, var han var. Liksom en uggla, vilken plötsligt finge se solen gå upp, hade galärslaven bländats och nästan för­ blindats vid åsynen av dygden. Vad som emellertid var visst, ehuru han icke anade det, var, att han icke mera var samma människa, att allt var förvandlat inom honom, att det icke mera stod i hans makt att göra det ogjort, att biskopen talat till honom och vidrört honom. 1 denna sinnesstämning hade han träffat lille Gervais och stulit hans två francs. Varför? Det skulle han säkerligen icke kunnat förklara. Var det väl en sista verkan ocli liksom en yttersta<noinclude> <references/></noinclude> 8pf0o1yimoj6cv2r8tqvmlfgr0tbrof 647146 647098 2026-04-01T21:47:00Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647146 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 282 —}}</noinclude>tankar kommo för honom, så skymtade han dem snarare, än han såg dem, och de lyckades icke åstadkomma annat än att kasta honom i en obe­skrivlig, nästan kvalfull sinnesro. Då han kom ut från detta vanskliga och svarta något, som kal­las bagnon, hade han till följd av mötet med bi­skopen erfarit en smärta i själen, liksom ögat li­der av ett allt för starkt ljussken, då det kommer ut ur mörkret. Det kommande, det möjliga liv, som hädanefter öppnade sig för honom rent och strålande, uppfyllde honom med bävan och ångest. Han visste verkligen icke längre, var han var. Liksom en uggla, vilken plötsligt finge se solen gå upp, hade galärslaven bländats och nästan för­blindats vid åsynen av dygden. Vad som emellertid var visst, ehuru han icke anade det, var, att han icke mera var samma människa, att allt var förvandlat inom honom, att det icke mera stod i hans makt att göra det ogjort, att biskopen talat till honom och vidrört honom. I denna sinnesstämning hade han träffat lille Gervais och stulit hans två francs. Varför? Det skulle han säkerligen icke kunnat förklara. Var det väl en sista verkan ocli liksom en yttersta<noinclude> <references/></noinclude> t7vlrzvkmesw08err6twwvkifpaovfb 104 219085 647099 2026-04-01T16:48:52Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 283 — ansträngning av de onda tankar han medfört från galärfängelset, en återstod av eggelse, en följa av det, som i statiken kallas den förvärvade kraf­ ten? Det var så, och kanhända var det mindre än så. även Låt oss säga det rent ut, det var icke han, som hade stulit, det var icke män­ niskan, det var djuret, som av vana och instinkt hade i slö tanklöshet satt foten på myntet, under det förståndet kämpade med så många oerhörda...' 647099 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 283 —}}</noinclude>— 283 — ansträngning av de onda tankar han medfört från galärfängelset, en återstod av eggelse, en följa av det, som i statiken kallas den förvärvade kraf­ ten? Det var så, och kanhända var det mindre än så. även Låt oss säga det rent ut, det var icke han, som hade stulit, det var icke män­ niskan, det var djuret, som av vana och instinkt hade i slö tanklöshet satt foten på myntet, under det förståndet kämpade med så många oerhörda och nya anfäktelser. Då förståndet vaknade upp och ficlcse denna djurets handling, ryggade Jean Valjean med ångest tillbaka och utstötte ett skri av fasa. Saken var den, att han — förunderliga fenomer endast möjligt i en belägenhet sådan som hans — då han stal myntet från barnet, hade begått en handling, vartill han redan icke längre stånd. var i Vare därmed huru som helst, hade denna sista dåliga handling en avgörande verkan på honom. Den genombröt plötsligt och skingrade det kaos, som rådde i hans förstånd, sköt det tjocka mörk­ ret åt den ena sidan och ljuset åt den andra samt utövade på hans själ, i det tillstånd, vari hon nu<noinclude> <references/></noinclude> 5xl9wv9mtvr148p20tnmwqkz567b0gv 647147 647099 2026-04-01T21:49:07Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647147 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 283 —}}</noinclude>ansträngning av de onda tankar han medfört från galärfängelset, en återstod av eggelse, en följa av det, som i statiken kallas den förvärvade kraf­ten? Det var så, och kanhända var det även mindre än så. Låt oss säga det rent ut, det var icke han, som hade stulit, det var icke män­niskan, det var djuret, som av vana och instinkt hade i slö tanklöshet satt foten på myntet, under det förståndet kämpade med så många oerhörda och nya anfäktelser. Då förståndet vaknade upp och ficlcse denna djurets handling, ryggade Jean Valjean med ångest tillbaka och utstötte ett skri av fasa. Saken var den, att han — förunderliga fenomen endast möjligt i en belägenhet sådan som hans — då han stal myntet från barnet, hade begått en handling, vartill han redan icke längre var i stånd. Vare därmed huru som helst, hade denna sista dåliga handling en avgörande verkan på honom. Den genombröt plötsligt och skingrade det kaos, som rådde i hans förstånd, sköt det tjocka mörk­ret åt den ena sidan och ljuset åt den andra samt utövade på hans själ, i det tillstånd, vari hon nu<noinclude> <references/></noinclude> seczuvlxuq9687ocw7olt804pzta7xn 104 219086 647100 2026-04-01T16:49:01Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 284 — befann sig, samma verkan som vissa kemiska reagenser på en grumlig blandning, i det de fälla den ena beståndsdelen till bottnen och klara den andra. Först sökte han, redan innan han hållit rann­ sakan och överläggning med sig själv, med ångesten hos en person, som söker rädda sig un­ dan en fara, återfinna gossen för att återgiva honom hans pänningar. Sedan, då han insåg, att detta var fruktlöst och omöjligt, stannade han för­ tviv...' 647100 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 284 —}}</noinclude>— 284 — befann sig, samma verkan som vissa kemiska reagenser på en grumlig blandning, i det de fälla den ena beståndsdelen till bottnen och klara den andra. Först sökte han, redan innan han hållit rann­ sakan och överläggning med sig själv, med ångesten hos en person, som söker rädda sig un­ dan en fara, återfinna gossen för att återgiva honom hans pänningar. Sedan, då han insåg, att detta var fruktlöst och omöjligt, stannade han för­ tvivlad. I det ögonblick, då han utbrast: Jag är en usling! hade han nyss skådat sig, sådan han var, och han var redan till den grad skild från sig själv, att det förekom honom, som om han endast vore en vålnad och att där framför honom stode livs levande, med påken i handen, med blusen över axlarna, med ränseln full av stulna saker på ryggen, med sitt beslutsamma och dystra ansikte, med tankarna fulla av avskyvärda planer, den ve­ derstygglige galärslaven Jean Valjean. Övermåttet av hans olycka hade, såsom vi re­ dan anmärkt, på sätt och vis gjort honom till syn- skådare. Detta var nu ett slags syn. Han såg verkligen denne Jean Valjean med det hemska an­ siktet framför sig. Ett ögonblick var han färdig<noinclude> <references/></noinclude> cwdghtsvd0ug3vifotdo4zl71pbgteu 647148 647100 2026-04-01T21:50:28Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647148 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 284 —}}</noinclude>befann sig, samma verkan som vissa kemiska reagenser på en grumlig blandning, i det de fälla den ena beståndsdelen till bottnen och klara den andra. Först sökte han, redan innan han hållit rann­sakan och överläggning med sig själv, med ångesten hos en person, som söker rädda sig un­dan en fara, återfinna gossen för att återgiva honom hans pänningar. Sedan, då han insåg, att detta var fruktlöst och omöjligt, stannade han för­tvivlad. I det ögonblick, då han utbrast: Jag är en usling! hade han nyss skådat sig, sådan han var, och han var redan till den grad skild från sig själv, att det förekom honom, som om han endast vore en vålnad och att där framför honom stode livs levande, med påken i handen, med blusen över axlarna, med ränseln full av stulna saker på ryggen, med sitt beslutsamma och dystra ansikte, med tankarna fulla av avskyvärda planer, den ve­derstygglige galärslaven Jean Valjean. Övermåttet av hans olycka hade, såsom vi re­dan anmärkt, på sätt och vis gjort honom till synskådare. Detta var nu ett slags syn. Han såg verkligen denne Jean Valjean med det hemska an­siktet framför sig. Ett ögonblick var han färdig<noinclude> <references/></noinclude> 5y1zptbx7we185x4hv3l967spl8z1ol 104 219087 647101 2026-04-01T16:49:13Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 285 — att fråga sig, vem denne man var, och han fasade för honom. Hans hjärna hade ett av dessa stormande och likväl förfärligt lugna ögonblick, då grubblandet är så djupt, att det undantränger verkligheten. Man ser icke mera de föremål man har framför sig, men i stället ser man sin tankevärlds gestal­ ter förkroppsligade utom sig. Han betraktade sig således, så att säga, an­ sikte mot ansikte och tvärs igenom denna dröm­ syn såg han...' 647101 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 285 —}}</noinclude>— 285 — att fråga sig, vem denne man var, och han fasade för honom. Hans hjärna hade ett av dessa stormande och likväl förfärligt lugna ögonblick, då grubblandet är så djupt, att det undantränger verkligheten. Man ser icke mera de föremål man har framför sig, men i stället ser man sin tankevärlds gestal­ ter förkroppsligade utom sig. Han betraktade sig således, så att säga, an­ sikte mot ansikte och tvärs igenom denna dröm­ syn såg han på samma gång 1 ett hemlighetsfullt fjärran ett slags ljus, som han i början tog för en fackla. Men då han med större uppmärksamhet betraktade detta ljus, som visade sig för hans samvete, såg han, att det hade mänsklig gestalt och att denna fackla var biskopen. Hans samvete betraktade ömsom dessa båda män, som sålunda stodo framför det: biskopen och Jean Valjean. Det hade behövts ingenting mindre än den förre för att fördunkla den senare. Genom en av dessa sällsamma verkningar, som äro egendomliga för sådana slags överspändheter, föreföll det honom, ju längre drömsynen fortfor, som om biskopen blev allt större och mera strå­<noinclude> <references/></noinclude> 2gwbr57c3s201hsrrokhi61lbxnnsa0 647149 647101 2026-04-01T21:51:24Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 285 —}}</noinclude>att fråga sig, vem denne man var, och han fasade för honom. Hans hjärna hade ett av dessa stormande och likväl förfärligt lugna ögonblick, då grubblandet är så djupt, att det undantränger verkligheten. Man ser icke mera de föremål man har framför sig, men i stället ser man sin tankevärlds gestal­ter förkroppsligade utom sig. Han betraktade sig således, så att säga, an­sikte mot ansikte och tvärs igenom denna dröm­syn såg han på samma gång i ett hemlighetsfullt fjärran ett slags ljus, som han i början tog för en fackla. Men då han med större uppmärksamhet betraktade detta ljus, som visade sig för hans samvete, såg han, att det hade mänsklig gestalt och att denna fackla var biskopen. Hans samvete betraktade ömsom dessa båda män, som sålunda stodo framför det: biskopen och Jean Valjean. Det hade behövts ingenting mindre än den förre för att fördunkla den senare. Genom en av dessa sällsamma verkningar, som äro egendomliga för sådana slags överspändheter, föreföll det honom, ju längre drömsynen fortfor, som om biskopen blev allt större och mera<noinclude> <references/></noinclude> 6d8xw2noyk2lhb811gp9o63eqovaf5r 104 219088 647102 2026-04-01T16:49:23Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 286 — lande, medan Jean Valjean blev allt mindre och dunklare. Efter en stunds förlopp var han blott en skugga. Plötsligt försvann han helt och hål­ let. Biskopen stod ensam kvar. Han uppfyllde denne eländiges hela själ med ett härligt strålande ljus. Jean Valjean grät länge. Han fällde heta tårar, han snyftade med mer än en kvinnas blödighet, med mer än ett barns förskräckelse. Under det han grät, blev det allt mera dager i hans hjärna, en ut...' 647102 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 286 —}}</noinclude>— 286 — lande, medan Jean Valjean blev allt mindre och dunklare. Efter en stunds förlopp var han blott en skugga. Plötsligt försvann han helt och hål­ let. Biskopen stod ensam kvar. Han uppfyllde denne eländiges hela själ med ett härligt strålande ljus. Jean Valjean grät länge. Han fällde heta tårar, han snyftade med mer än en kvinnas blödighet, med mer än ett barns förskräckelse. Under det han grät, blev det allt mera dager i hans hjärna, en utomordentlig dager, en dager på en gång hänförande och förfärande. Hans för­ flutna liv, hans första felsteg, hans långa bötande därför, hans yttre förnedring, hans inre förhärdelse, hans frigivning, förljuvad av så många hämnd- planer, det, som hänt honom hos biskopen, det senaste dådet, denna stöld av två francs från ett barn, ett brott så mycket nedrigare, så mycket vidunderligare, som det följde efter biskopens för­ låtelse, allt detta kom åter för honom och visade sig klart, men med en klarhet, som han förut aldrig skådat. Han betraktade sitt liv, ocli det föreföll honom rysligt, sin själ, och den syntes honom vederstygglig. Ocli ändå vilade en mild<noinclude> <references/></noinclude> 1obk0zc460gcz17cuusckqmyjinrta6 647150 647102 2026-04-01T21:52:27Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647150 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 286 —}}</noinclude>strålande, medan Jean Valjean blev allt mindre och dunklare. Efter en stunds förlopp var han blott en skugga. Plötsligt försvann han helt och hål­let. Biskopen stod ensam kvar. Han uppfyllde denne eländiges hela själ med ett härligt strålande ljus. Jean Valjean grät länge. Han fällde heta tårar, han snyftade med mer än en kvinnas blödighet, med mer än ett barns förskräckelse. Under det han grät, blev det allt mera dager i hans hjärna, en utomordentlig dager, en dager på en gång hänförande och förfärande. Hans för­flutna liv, hans första felsteg, hans långa bötande därför, hans yttre förnedring, hans inre förhärdelse, hans frigivning, förljuvad av så många hämndplaner, det, som hänt honom hos biskopen, det senaste dådet, denna stöld av två francs från ett barn, ett brott så mycket nedrigare, så mycket vidunderligare, som det följde efter biskopens för­låtelse, allt detta kom åter för honom och visade sig klart, men med en klarhet, som han förut aldrig skådat. Han betraktade sitt liv, ocli det föreföll honom rysligt, sin själ, och den syntes honom vederstygglig. Ocli ändå vilade en mild<noinclude> <references/></noinclude> q9251tfp6c90u600yhnnwj2kydtpkvq 104 219089 647103 2026-04-01T16:49:34Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 287 — dager över detta liv, över denna själ. Det tycktes honom, som om han såge Satan i paradisets ljus. Huru många timmar grät han sålunda? Vad gjorde han, sedan han gråtit? Vart gick han? Det har man aldrig fått veta. Endast det tyckes vara säkert, att samma natt den person, som vid denna tid ombesörjde resandes befordran från Grenoble till Digne, och som ankom dit omkring klockan tre på morgonen, när han for förbi biskopshuset, såg en man i bedj... 647103 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 287 —}}</noinclude>— 287 — dager över detta liv, över denna själ. Det tycktes honom, som om han såge Satan i paradisets ljus. Huru många timmar grät han sålunda? Vad gjorde han, sedan han gråtit? Vart gick han? Det har man aldrig fått veta. Endast det tyckes vara säkert, att samma natt den person, som vid denna tid ombesörjde resandes befordran från Grenoble till Digne, och som ankom dit omkring klockan tre på morgonen, när han for förbi biskopshuset, såg en man i bedjande ställning ligga på knä, i nattens mörker, på stenläggningen utan­ för monseigneur Bienvenus dörr.<noinclude> <references/></noinclude> jbv95uqe1e90cbi3htd3n1ph2swxmpo 647151 647103 2026-04-01T21:53:25Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647151 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 287 —}}</noinclude>dager över detta liv, över denna själ. Det tycktes honom, som om han såge Satan i paradisets ljus. Huru många timmar grät han sålunda? Vad gjorde han, sedan han gråtit? Vart gick han? Det har man aldrig fått veta. Endast det tyckes vara säkert, att samma natt den person, som vid denna tid ombesörjde resandes befordran från Grenoble till Digne, och som ankom dit omkring klockan tre på morgonen, när han for förbi biskopshuset, såg en man i bedjande ställning ligga på knä, i nattens mörker, på stenläggningen utan­ för monseigneur Bienvenus dörr.<noinclude> <references/></noinclude> lf5be8vhqhisu6dsyrzxpmvgek0txv1 104 219090 647104 2026-04-01T16:49:45Z Jonatanskogsfors 17420 /* Utan text */ 647104 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> qkwe85xvyw4vxlxywt0m6gdlgylo39l 104 219091 647105 2026-04-01T16:51:57Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647105 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> XIII. <br /> Lille Gervais. </h4> Jean Valjean lämnade staden som en flyende. Han ilade med snabba steg över fältet, väljande den första väg eller gångstig, som han träffade på, utan att märka, det han allt jämt kom tillbaka till samma ställe. Han irrade på detta sätt omkring hela morgonen utan att ha ätit något och utan att känna någon hunger. Han var ett rov för en mängd nya intryck. Han kände inom sig ett slags vrede utan att veta mot vilken. Han skulle icke kunnat säga, om han var rörd eller förödmjukad. Vissa ögonblick kom en förunderlig vekhet över honom, mot vilken han kämpade med uppbjudande av de senaste tjugo årens hela förhärdelse. Detta tillstånd tröttade honom. Han såg med oro, huru det slags förfär­liga lugn, som det orättvisa i hans olycka förlänat<noinclude> <references/></noinclude> ptnolimb968dktta0hp8z54scm0f0d8 104 219092 647106 2026-04-01T16:53:23Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647106 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h3 align="center"> ''TREDJE BOKEN.''<br /> ''År 1817.'' </h3> <h4 align="center"> I. <br /> Året 1817. </h4> Det var detta år, som Louis XVIII, med en viss kunglig säkerhet, som icke saknade stolthet, kal­lade det tjugoandra året av sin regering. Det var det året, då herr Bruguiére de Sorsum var rykt­bar. Alla perukmakarbutiker voro, i hoppet om pudrets och hårpiskornas återkomst, målade med liljor på blå botten. Det var den okonstlade tid, då greve Lunch i egenskap av kyrkovärd alla sön­dagar satt i kyrkovärdsbänken i kyrkan Saint-Germain-des-Prés, klädd i sin skrud som pär av Frankrike, med sitt röda band och sin långa näsa, samt med denna majestätiska uppsyn, som är egen för en man, som utfört en lysande handling. Den<noinclude> <references/></noinclude> ldz11it88l4j2horfa18lkp70lrpryo 0 219093 647107 2026-04-01T16:56:52Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_2_(1927).pdf" from=14 to=31 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div>' 647107 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_2_(1927).pdf" from=14 to=31 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> ie5kx6455thobe4q4htipk2wkijcng5 104 219094 647109 2026-04-01T18:15:04Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 647109 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>Valerius marscherade med mitt i penningtäten. Sedan Frånberg försvann hade lyckan envist hakat sig fast vid Valerius, och hans förmögenhet växte som kvadraten på avståndet från den frånbergska kraschen. Fortfarande ägnade han ingen tanke åt politiken. Den var för honom något ovidkommande, något som ingen fantasihjärna kunde ägna några tankar åt. Det var alltför mycket realiteter i käbblet om halmlass, rösträttsstreck och lagstiftning. Allt det där var för honom något ledsamt som några lustigkurrar, farbröderna, tagit på entreprenad, och som man inte skulle lägga sig i annat än vid valen vart tredje år; då man plötsligt skulle fyllas av medborgerlig pliktkänsla och göra sin skyldighet, sedan man stått i kö utanför en vräkigt byggd folkskola några timmar. Han gick i skock vid högtidliga tillfällen, han som andra, utan att tänka, utan att reflektera, ibland med högern, ibland med vänstern. Han inbillade sig inte ha tid att ägna en tanke åt samhället och dess invecklade frågor. Och hans tid var verkligen strängt upptagen. Det fordrades en hel del arbete att följa med fondbörsnoteringarna och köpa och sälja. Alla papperhandlarna hade liksom han förskräckligt brått. Det var att ligga i med frukostar på Rosenbad, middagar på Operakällaren och supéer på Royal. Skulle man sen kunna hinna med teatrar, maskiner, bridgepartier, ordensfester och alla privata middagar och supéer hade man nog av arbete. Valerius kände sig ibland verkligt överansträngd. Stundom måste han till och med fara bort på en månad upp till Åre för att vila sig med att åka bobsleigh och dansa. Älskarinnorna krävde också sin tid. Det var rätt ömtåligt att balansera över kärlekens avgrunder och lotsa sig fram mellan dansösernas Scylla och Karybdis, när man hade så mycket sedlar i plånboken. Anna hade han inte sett ett spår av sedan de skilts. Och någon längtan att återse henne kände han i vanliga fall inte. Bara när han kröp ner under sidentäcket i sitt eleganta ungkarlshem i Lärkstaden fick han ibland hallucinationer om hur härligt det skulle vara att ha henne bredvid sig. Gifta sig på nytt vågade han inte, därtill var han för svårt bränd, och fru Hisselhorn hade trots djärva försök inte lyckats infånga honom med alla sina skiftande silkesstrumpor. {{tomrad}}<noinclude> <references/> 98</noinclude> 7ilht5cxz2rzs1e80gb6vzd1w86t5dp 104 219095 647110 2026-04-01T18:19:09Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 647110 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>Han hade blivit kräsen och gick på jakt efter andra upplevelser. Nu sökte han bara små butikstöser och förenade sitt öde med deras för en eller annan månad, som sedan försonades, om det gick på tok, med en tusenlapp eller ett par. Hans senaste förälskelse stod i parfymaffär i staden mellan broarna. Han hade träffat henne en kväll vid niotiden och antastat henne utan vidare. Hon hade hotat med polis, och han hade skrattat, varefter de naturligtvis blev bekanta. Hon hette Lotten Brunnström och bodde på Söder, var blekingska, hade ögon som violer, askblont hår, mjukt som silke, en fin liten näsa och späd figur. Men hennes själ var inte späd. Den var stark som stål, tyckte Valerius, ty ännu efter tre veckor hade han inte fått mer än en enda fattig kyss av henne en kväll, när han följt henne till porten. Och den kyssen hade han dessutom mer stulit än fått. Hon hade dessutom helt förtrytsamt sagt honom att han var riktigt stygg. Till slut hade han fått henne så långt att hon lovat att hon skulle gå med honom på maskerad. Hon hade stretat emot länge, var rädd för följderna och hade hört sina väninnor berätta om de där tillställningarna. Valerius försäkrade henne att det var säsongens allra finaste maskerad och att inga andra än kända personer fick komma dit, ja det var riktigt svårt att slippa in, där övades den allra strängaste kontroll, i synnerhet på damerna. Nå, det tröstade ju Lotten något. Valerius lät henne beställa kostym efter eget val — hon skulle bara skicka räkningen till honom — och när han så hämtade henne i hyrvagn strax före tio på kvällen var han förfärligt spänd på att se vad hon hittat på. Men det fick han lugna sig med. Allt vad han såg var en stor mörk plyschkappa, en svart halvmask, ett burrhår med något glitter i och ett par små, förtjusande, skära sidenskor och en bit av strumporna. Han försökte förstås känna sig för, medan de for i vagnen, mcn fick ordentliga knäppar på fingrarna och en förmaning att vara "snäll", annars for hon hem igen med detsamma. Det skulle vara en hemlighet hur hon kostymerats, en djup hemlighet ännu. Valerius fick nöja sig med aningar och doften av en hel parfymbutik. Lotten var förfärligt spänd på hur säsongens finaste maskerad skulle ta sig ut, och det var inte utan att hennes hjärta klappade våldsammare när de körde fram utanför hotellet och<noinclude> <references/> {{ph|99}}</noinclude> l1hpfwsdtchcnfv20fqhhvewqh34tr6 104 219096 647111 2026-04-01T18:20:46Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 647111 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>steg ur. Bara den röda, breda mattan från vagnen till porten verkade furstligt. Hon var askungen som skulle på kungabal. Hon knep honom i armen av lycka. Hon hade velat skrika av förtjusning, så roligt var det. Och trappuppgången sen! I girlander av rosor och grönt med virade flaggor. Det osade fest på långt håll. Uppkomna skildes de åt. Hon försvann åt damgarderoben, sedan hon tagit ett heligt löfte av honom att han skulle vänta. Under tiden lämnade han pälsen, putsade sig framför spegeln och drog på handskarna. Mycket folk hade ännu inte anlänt. Det var rent av barnsligt att komma så tidigt. Före småtimmarna blev det aldrig något riktigt livat, det visste han av erfarenhet. Men Lotten hade nödvändigt velat ge sig av tidigt hemifrån, för att värdinnan skulle tro att hon skulle på en vanlig bal. Det var inte så lätt för en stackars flicka i parfymaffär att behålla doften av ett hyggligt liv omkring sig. Valerius stod och spände vador utanför garderoben. Han kände sig på sin mammas gata. Vaktmästarna bugade när de gick förbi, och frackklädda, omaskerade herrar hälsade honom med ett "Hej, gamle syndare!" eller något liknande kärväntligt uttryck. En och annan dam borrade ögonen i honom genom masken. Han var onekligen en vacker karl, i synnerhet i frack. Det ljust nordiska håret låg omsorgsfullt benat mitt i, inte längre över vänstra örat, son under fru Hisselhorns älskvärda styre; den lätt böjda, romersk-katolska näsan drog sig med en aning om förnämitet ner från den höga, rynkfria och vita pannan, och mustascherna hade återfått en elegant krök, sedan de sluppit den förut obligatoriska dragonstubbfasonen. Den Colombine som i brusande skärt tyll hoppade ut ur damgarderoben och ilade fram till honom skälvde också i ögonglittret bakom masken av stolthet och förtjusning, när hon grep hans arm. Han var inte mindre stolt. "Vad du är söt!" viskade han och tryckte hennes arm hårt. "Och så vackra ben sen", tillade han ännu tystare. "Vad du är dum! Ska du inte ha mask?" fnittrade hon. Hon tyckte han såg för bra ut och var rädd att mista honom. "Herrar har aldrig mask här", lärde han henne. {{tomrad}}<noinclude> <references/> 100</noinclude> 2csihmml3h8l2rfm7ptipzdhco43ah0 104 219097 647112 2026-04-01T18:22:16Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 647112 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>De steg uppför trappan med varandra under armen och passerade biljettlinjen fortfarande under vördsamma bockar från biljettmottagaren. Vid sidan om honom stod visserligen en liten mager man med skarpt utseende, som spände ögonen i Lotten men växlade ett förstående småleende med Valerius. Lotten kände hur hon trampade på mjuka mattor och gled förbi stora palmer med mystiska skuggor, hörde en bostonorkester, såg en rad av salonger öppna sig åt vänster i en lång följd med stänk av guld på stolar och av flamrött siden, såg små förtroliga partier i skumhörnorna vid fönstren, snuddade vid en herre som kysste hennes arm i förbifarten, och befann sig plötsligt i ett hav av guld, ljus och blommor, som gjorde henne alldeles tokig. Det glittrade och skälvde i silver och guld, i speglar och grannlåter. Färgbruset sjöng omkring henne, parkettgolvet glänste, och så det bästa av allt, musiken, som tonade fram utan att hon såg varifrån. Hennes fötter rörde sig mekaniskt efter bostontakten. "Varför dansar dom inte?" frågade hon. "Ska vi?" frågade han, slog armen om livet på henne och tog några steg framåt. Hon kände sig halka på parkettgolvet och stannade. "Du är tokig. Ingen människa dansar ju." "Just därför. De är inte komna än", tillade han tröstande, när hon noggrannare såg sig omkring för att räkna människorna. "Sju stycken. Vad skulle vi här att göra så tidigt", sade hon och kröp närmare honom för att gömma sig. "Ja, det var ju du som ville." "Usch, kom så går vi härifrån så länge." Guldhavet hade helt tvärt blivit henne högst osympatiskt. Iskallt, hemskt, människoto.mt. Erik kände det också. "Vill du ha champagne", föreslog han. "Eller en bit mat kanske. Du har nog inte ätit kväll. Vi kan gå ner och få oss en bit medan vi väntar. Bara en liten bit, så superar vi ordentligt sedan. Här blir aldrig något riktigt liv förrän vid tolvtiden." Det hade Lotten ingenting emot. Hon var egentligen förskräckligt hungrig och hade inte fått något sedan hon åt mid-<noinclude> <references/> {{ph|101}}</noinclude> apsu9yuc2c209cimmkyvm0ix0o8vkn4 104 219098 647113 2026-04-01T18:26:21Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 647113 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>dag på slussautomaten, hackad kalvkotlett och katrinplommon. Så gick de ner. Vad ville hon ha? Ville hon ha ostron? Tyckte hon om ostron? De satte sig bredvid varann i soffan. Hon hade aldrig ätit ostron förr men tyckte att det hörde till och skämdes för att svara nej. När ostrona kommit vägrade hon i vändningen. Hon petade i dem utan att förstå sig på dem, och det hjälpte inte att han skar bort skägget på dem och snitsade till dem aptitligt. Han skrattade och hade roligt åt hennes ansträngningar att spela väluppfostrad. Hon var så förfärligt söt. Hon hade måst ta av sig masken för att kunna äta, där de satt alldeles för sig, och Valerius åt henne bildligt talat tillsammans med ostronen. De skålade i champagne och drack varandra till med rika löften i varma blickar. Hennes violblå ögon blev riktigt fuktiga, drömmande. Han tog hennes händer och kysste dem. De doftade av parfym. "Ah!" sade han med ett mångtydigt leende, men hon tog sin servett och torkade honom om läpparna. Och så skrattade de, och hon mumsade glatt vidare på smör, ost och rostat bröd. "Du ska ta mera ost!" kommenderade han och skavde av ett tjockt stycke Roquefort och placerade på hennes brödskiva. "O!" sade hon, men bet nöjd i smörgåsen. "Vad ska du ha i stället för ostrona då?" Han tog matsedeln. "En kotlett — en bit fisk — omelett — sparris —" Han lutade sig närmare intill henne för att de skulle kunna läsa tillsammans, och en slinga av hennes burrhår kittlade honom på kinden. Han kysste henne på halsen alldeles bakom örat. "Nej, du får inte", varnade hon och försökte rodna. "Jag får allt vad jag vill", förklarade han tvärsäkert och kysste henne på halsen en gång till. "Fy", sade hon och trutade med den lilla söta munnen så han velat kyssa den med. Hon såg på honom lite under lugg. Vad menade han? Anej, det skulle han inte inbilla sig. {{tomrad}}<noinclude> <references/> 102</noinclude> fxjqrhu2gldw2sqskutihe37ezbbklc 104 219099 647114 2026-04-01T18:28:06Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 647114 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>"Jag vill helst ha en omelett —" "Syltdito?" frågade han. "Ja tack, helst." Han knackade och beställde. När vaktmästaren gått lade Valerius armen om hennes liv och tryckte henne hårt till sig. "Är du alldeles tokig, Erik?" Hon stretade emot, och nu blev hon verkligen röd. "Jag är så nöjd med Lotten min!" skämtade han. Tiden rann fort undan. Det kom några fler småpartier, som åt en bit. Snart var det tid att gå upp. Man var värdig och väl beredd. Det hade kommit en annan ton och stämning över tillställningen. Iskylan hade vikit. Redan i trappan nöp man Lotten i benen så hon blev rent förskräckt, och närgångna mustascher kittlade hennes bara armar och hals. Där var ett stim av frackklädda, upprymda herrar och av allehanda kvinnomasker, vilkas enda mål med besöket tycktes vara att visa så mycket av sin kropp som kunde gå för sig. Det var ett skimmer av kött, pärlor och siden, som gjorde Lotten yr i huvudet. "De har ju ingenting på sig", anförtrodde hon Erik. Han gick med spända näsborrar och tycktes begärligt insupa luften omkring. Lotten kände sig riktigt förorättad, i synnerhet när de kom upp i själva festvåningen och trängseln blev värre och Erik sträckte ut sina tentakler och ogenerad kände sig om bland kvinnomaskerna, fastän han hade Lotten under armen. Hon drog varnande i honom. "Fy, så du bär dig åt", sade hon. "Man är här för att ha roligt", svarade han. Lotten tyckte sig få drunkningssymptom i människomassan, där Erik bogserade fram henne. Där var ett sorl, brus och stim omkring dem av prat och skratt, genom vilket små gälla kvinnoskrik då och då skar som från småbåtar som höll på att förlisa, eller ett brett flatskratt från någon skapelsens herre brakade löst och rungade genom salarna. De omaskerade herrarnas ansikten brann röda och heta, och ögonen på dem glodde så misstänkt varma att Lotten tyckte sig känna hettan. Men Erik syntes njuta av maskerna. Där var en hel svärm av dominos; där smög odalisker i tunna slöjor; där kom blomsterflickor, huvudsakligast klädda i blommor; där skim-<noinclude> <references/> {{ph|103}}</noinclude> 3qygvq6d0488dvq0vnrdi1qifhyose7 104 219100 647115 2026-04-01T18:30:14Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 647115 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>rade sylfider i glitter, kosackflickor i åtsittande benkläder och röda stövlar; nunnor, över vilkas brist på kläder under doket en priorinna skulle ha korsat sig sju sinom sjuttio gånger; nymfer, vilkas enda dräkt tycktes bestå av kristalliserade vattendroppar; bajadärer, som visade sitt eget skinn lika obetäckt som tamburinernas; fjärilar med guldvingar och silverben, och fiskarflickor klädda i bara nät, kring vilka frackarna särskilt stimmade. Någon större växling visades inte. Karaktärsmasker syntes knappt till. Det skulle då varit en kvinna klädd i helt svart trikå med en näpen liten likkista på huvudet eller en gräshoppa i ettrigt grön, stramt åtsittande trikå, som skuttade omkring bland frackarna och hälsades med jubelrop varhelst hon slog ner, vilket mest tycktes vara i knät på de sittande, äldre herrarna. Colombine Lotten Brunnström kände sig ohjälpligt på efterkälken. Och ändå hade hon funderat på förut om inte hennes klänning var för kort. Hon ångrade sig nästan, mest kanske därför att Erik syntes så upptagen av att se på maskerna. En kvinnlig domino i violett siden strök alldeles förbi dem. Det blänkte till under masken. "Goddag, sötnos!" sade hon och slog Erik lätt på kinden med solfjädern, i det hon gled förbi. "Är du nu ute och slarvar igen?" "Tack, älskling. Alldeles som du", svarade Erik lätt. "Vem var det?" sporde Lotten svartsjukt. "Ja, den som visste det", sade Erik. Något kittlade Lotten långt ner på ryggen. Hon vände sig snabbt om. Där stod en grinande, gulblek äldre herre med grå mustascher, hatten på, cigarr i mungipan, ett stort fikonblad dinglade nedanför magen, och han höll något som såg ut som en taktpinne i handen. "Nu börjas musiken, lilla Colombine", sade han och trängde sig förbi dem och blåste i taktpinnen så att en orm sköt ut från den med ett väsande, som framkallade ett par vilda skrik från de närmaste damerna. "Direkt från paradiset!" vrålade han förtjust. "Varför har du inte äpplet med dig då, gamle Adam?" ropade en röst i massan. "Nej, det snöt Eva", svarade den gulbleke. "Eva! Eva!" skrek han gällt. {{tomrad}}<noinclude> <references/> 104</noinclude> 80upsv10s9myjpyz8qol0q0jzpw3i5q 104 219101 647116 2026-04-01T18:32:18Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 647116 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>"Han letar efter sin halva", föreslog en röst. "Helan går!" försökte en röst börja sjunga på välkänd melodi. Och så skrattade man. Det var förfärligt kvickt alltsammans. Svenskt maskeradkvickt. "Kom så dansar vi", sade Lotten och drog Erik med sig in i guldsalen. Det var lättare sagt än gjort. Nästan hela salen var en enda stor röra, där det inte fanns en möjlighet till ordentlig dans utan huvudändamålet tycktes vara att nypas kärvänligt, kramas och smekas. Endast mitt i salen rörde sig de dansande någorlunda drägligt med en ansats till någonting som skulle föreställa onestep, och varifrån enstaka par då och då djärvt bröt sig in i massan och försökte plöja sig väg. Det hela var yrsel, virvlande vansinne under skratt, rop och skrik, och både Lotten och Erik ledsnade snart för att i stället söka sig in till småborden och champagnen. Något ensamt bord kunde de inte få utan slog sig ner bland några glada herrar som Erik kände, och som hälsade hans Colombine med stormande jubel. Man störtade i sig några glas champis, och sedan bjöd en lång mörk herre upp Lotten. Han såg rasande bra ut. Hon såg frågande på Erik. Han nickade uppmuntrande: "Roa dig bara!" "Var har du fått tag i den där?" sporde en av herrarna, sedan Lotten försvunnit med sin kavaljer. Erik såg hemlighetsfull ut. Dessutom hade han tillräckligt med att betrakta en Maria Stuart i svart sammet och med ett charmant vitt pärlband om halsen, som just seglade förbi med en flintskallig herre under armen och som såg intensivt på honom under masken. Erik blev högst orolig. Han tyckte sig känna igen figuren. Men det var inte möjligt att Anna var där! Efter ett par steg vände Maria Stuart på huvudet. Hon liksom nickade. Erik tövade en sekund. Så reste han sig och följde efter. Den flintskallige kurtiserade henne våldsamt, där han gick med armen om livet på henne. Erik kände sig ytterligt förorättad. Hur vågade den drummeln? Han trängde på efter dem och försökte komma i närheten, men det var omöjligt. Där drog en långdans upprymda frac-<noinclude> <references/> {{ph|105}}</noinclude> 81mc0vs1lon52m9rqynnjff21iuqq11 104 219102 647117 2026-04-01T18:33:59Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 647117 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>ker och masker emellan och skar av möjligheten. Massan slök både Maria Stuart och den flintskallige. Erik letade i alla rum, orolig, svartsjuk på ett sätt som han själv fann löjligt. Om det nu är hon, vad har jag med henne att göra? Är hon inte en fri människa, som kan ta sig till vad hon vill? Varför kan hon inte få gå på maskis, när jag är här. Jo visst får hon det, men vem är det hon har med sig? I vilket förhållande står de till varann? Där han sökte i vimlet hade han alldeles glömt bort Lotten. Han låg på spår efter Maria Stuart som en jakthund mellan masker som kittlade honom i ryggen, slog honom bekant på axeln med solfjädern eller gnuggade sig upp mot honom i trängseln med feberheta ögon. Först efter en lång stund fann han henne och flintskallen i en fönstersmyg. Där gick hett till, och Erik rasade där han stod och iakttog dem. Det var inget tvivel. Det måste vara Anna. Ingen annan hade en sådan bländvit hals, och barmens rundning var inte heller att ta fel på. Längden stämde också på pricken. Vad vill du henne, dumbom? frågade en röst inom honom. Du har förlorat, ohjälpligt förlorat en gång. Låt bli att satsa en gång till, spelare! Nu drog den flintskallige henne till sig, brottades med henne om masken och försökte kyssa henne. Jag slår ihjäl karln, tänkte Erik, men nöjde sig med att tända en cigarr. Den gröna gräshoppan struttade förbi honom, följd av en hel svans upprymda frackar, som turades om att känna på hennes behag. Hon pep belåtet, sprattlade med bakbenen och viftade frackarna i ögonen med de långa gröna känselspröten med silverfjun i spetsarna. När Erik såg bort till fönstersmygen på nytt, hade ett nytt skede inträtt. Flintskallen var tydligen rasande, skrek, gestikulerade och slog i fönsterbrädan. Bäst det var gick han sin väg och lämnade Maria Stuart. Erik var hos henne med några snabba steg. "God afton, min sköna!" började han, grep hennes behandskade hand och kysste den. "Det är du", fortsatte han och såg henne djupt i ögonen. Han riktigt darrade i kroppen. {{tomrad}}<noinclude> <references/> 106</noinclude> 9kg5rkyzyfelgy1knb1p4xhiwl5uw20 104 219103 647118 2026-04-01T18:36:23Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 647118 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>"Ja, visst är det jag", svarade Maria Stuart med en lätt ton av sarkasm. Rösten var inte Annas, men det fanns ändå något i den, som han inte kunde ta fel på. Hon förställde sig naturligtvis. "Tror du inte jag känner igen dig?" Han tog henne under armen utan vidare. Hon ville dra sig undan. "Min herre", sade hon varnande. Han tittade ner innanför klänningens urringning. "Anna", viskade han lidelsefullt och kysste hennes örsnibb. Hon svarade inte, men det var som om en rysning skulle gått igenom henne. "Jag känner er inte!" sade hon kallt. "Var god och lämna mig genast!" Den flintskallige, som tydligen ångrat sig, uppenbarade sig plötsligt tätt bredvid. Han knuffade omilt undan Erik. "Besetzt!" skrck han rått i ansiktet på honom, tog Anna under armen och drog henne med sig. "Drummel!" ropade Erik efter honom. Han var så arg så han kunde krevera. Visst var det Anna! Absolut säkert. Den barmen kände han igen. Den blicken i ögonen. Och nackens böjning — örsnibben — javisst, där bar hon ju ännu i örat månstenen som hon fått av honom. Jag måste ha tag i henne, måste, ropade rösten inom honom. Han var på ett rysligt humör, när han kom tillbaka till champagnebordet. Colombine svävade just bort igen vid en herres arm, och hon kastade frågan över axeln till honom: "Var har du varit så länge, stygging?" Han log utvärtes men tänkte inom sig: vad har jag att göra med den där fjollan. Hon är ju både kobent och mager. Han tänkte återigen på Anna och kunde inte underlåta att anställa jämförelser. Han brydde sig inte om att dansa mer än en pliktskyldig hambo med Lotten, som inte längre begrep sig på honom och dessutom tycktes ha lika roligt utan honom. Hon drack flitigt med champagne och började ge ifrån sig små hysteriska skratt av förtjusning och uppsluppenhet. Några populära aktörer hade kommit och härjade väldeliga vid bordet intill. De blev genast omringade av damer, som tävlade i att göra sig angenäma. Iberiske generalkonsuln, några direk-<noinclude> <references/> {{ph|107}}</noinclude> 8ecvwsxphltw16f29wwsr8w595dixxb 104 219104 647119 2026-04-01T18:40:49Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 647119 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>törer och ett par militärer slog sig ihop med Erik och Lotten, och supén gick under bombardemang av champagnekorkar. Demaskeringen generade inte det ringaste. Tvärtom. Den erotiska temperaturen steg åtskilliga grader. Nunnorna, kosackflickorna, bajadärerna, dominos och många andra vandrade från knä till knä på sina ställen. Här och var syntes några sedliga varelser, som ännu inte förstod denna livsglädje utan som satt stilla och iakttog med kritiska blickar, men annars var livsruset påtagligt i alla former. Man hurrade och sjöng, skrålade och väsnades, slog sönder glas och lät buteljerna rulla, medan betjäningen snodde och gnodde för brinnande livet med att servera hela denna törstiga och hungrande människomassa. Lotten hade fått iberiske generalkonsuln på ena sidan och en ung löjtnant på andra sidan, och de turades om att hålla henne varm med tokerier. Hon jamade av förtjusning ibland och skrattade ut Erik, som satt mitt emot med alla tecken på missnöje i ansiktet. Där skålades och dracks för hennes kungliga höghet kvinnan, för glädjen, för den iberiske generalkonsulns bananer, för bondetåget och för allt som kan dra förbi i rusets drömsyn. Erik, som kände leda vid alltsammans, försökte få Lotten att gå efter supén, men hon tyckte han var tråkig och ville nödvändigt stanna. Han fann sig i det oundvikliga, såg henne ryckas bort av löjtnanten och försvinna utåt guldsalen. Han drev omkring i smårummen och såg syner, som skulle glatt Juvenalis om han levat. Den store Eros i förbindelse med vinguden Bacchus hade gjort de stackars människorna galna. Där drevs den mest ogenerade phalloskult i hörn och vråar. Man hade i mer än en mening låtit maskerna falla. Hela storstadslivet låg utslaget som ett skrapnosspel i salonger och kabinett. Överallt tycktes det gälla att lyfta. Erik såg en tom soffa och satte sig. Bredvid honom satt en frackherre och tycktes sova i en gyllene karmstol med huvudet nersjunket mot bröstet. På sidan om fracken stod ett halvdrucket whiskyglas. Framför sig hade Erik de uppslagna spegeldörrarna till guldsalen, och där inne gick dansen i vildare och vildare virvlar, som ett enda vanvettigt skrik av färger och musik. Kvinnorna halvlåg i armarna på frackarna, endast en och annan kavaljer försökte ännu uppehålla skenet och stapplade fram med ett tag i sin dams arm som om han försökte<noinclude> <references/> 108</noinclude> 0kn018ccf7ix6tbcyr7u97xm10cn84e 104 219105 647120 2026-04-01T18:42:58Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 647120 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>bryta av den bakåt. Erik såg hur den gröna gräshoppan, Lotten och en vacker blomsterflicka med neråtkrupen strumpa på ena benet regelbundet stegade förbi dörröppningen med sina kavaljerer, annars var det bara en struttande, guppande och höftvrickande samling av till större delen okända varelser, som pressades fram i en oavbruten färgström av svarta frackar och maskeraddräkter, med armarna sammanparade och sträckta till väders, vanligtvis en svart mans arm med en naken kvinnoarm. "Urdumt, urfånigt", sade en röst bredvid honom. Det var frackherrn i karmstolen bredvid. Han hade lyft upp ansiktet lite, men det hängde ändå fortfarande något framåtlutat. Det var ett halvvisset, gulaktigt, slätrakat spökansikte med stora, liksom galvaniserade gråblå ögon. Det hängde riktigt hemskt fram över den höga kragen, och Erik hade ett tydligt intryck av att huvudet när som helst kunde trilla av och rulla fram över den mjuka mattan. Jag har sett det där ansiktet någonstans förr, tänkte Erik. Han letade i sitt minne men kunde inte passa in det. Spökansiktet talade. "Kan ni säga mig varför svensken aldrig kan ha roligt utan att tjuta eller skrika? Nej, det kan ni naturligtvis inte, för det kan ingen. Vi har blivit fräcka, råa. Vart har skönheten tagit vägen — linjernas skönhet? Se på den där samlingen, struttande och tokig, hoppande i negerdans. Är det glädje det? Livsglädje? Inte! Hundfröjd, det är vad det är! Skylla på naturen är ingen förklaring. Inte de mörka skogarna, snön eller de långa vintrarna heller. Det är vår hjärna som är rå, vår hjärna, ser ni. Hela världens hjärna är rå förresten och ännu mer dess hjärta. Varför dansar man så där vilt? Därför att man vill glömma? Vad vill man glömma? Livet. Varför vill man glömma livet? Därför att man vill glömma människorna. Därför dansar man, ser ni, dansar alldeles som före fyrtioåtta i Paris, innan stora skrällen kom. Eller åttionio — dansons la carmagnole, vive le don de canon! Vår egen Gustav, dansmakarn på sin staty där ute i natten" — han nickade mot fönstret till höger "han dansade också han, dansade in i evigheten. Ju värre man dansar, ju farligare tider. Här stundar tider, herre, tider som ingen kunnat drömma om.<noinclude> <references/> {{ph|109}}</noinclude> b0bri6cc24lxhf5ru8y4zdsdkykajqh 104 219106 647121 2026-04-01T18:45:20Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 647121 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>Min herre dansar inte, vill ni säga. Det gör ni orätt i. Dansa för tusan! Dansa! Snart är det slut. Après nous le déluge." Spökansiktet grinade till belåtet. "Syndafloden, ser ni, är ändå det bästa. Det rensar luften, och bara man inte räddar åsneparet och tjockhudingarna med sig i arken den här gången kanske framtiden kan få uppleva det tusenåriga riket." Erik svarade inte. Det hela föreföll honom så makabert. Han behövde inte heller, ty spökansiktet fortsatte: "Sorgespelet är alltid tecken på en ung tids livskraft, säger Schück vill jag minnas. Känner min herre Schück? Inte det? Skada. Men en inte oberättigad kontradiktorisk omskrivning skulle man lika berättigat kunna säga att lustspelet eller dansen, om ni så vill, alltid är tecken på en gammal tids dödssuck. Vad är det här annat än dödssucken av en tid som inbillar sig leva och ha roligt? Det är kramp, herre, agoni. Har min herre läst Herondas' mimiamber? Inte. Ja, det gör också detsamma. Ni kan se dem omsatta i praktiken här. Här parar man sig på stolar och bakom sidengardiner. Det är ju säsongens finaste maskerad. Min gamle vän Lucretius" — spökansiktet bockade sig lindrigt för den osynlige vännen — "inbillade sig att man kunde bota mänskligheten genom upplysning, alldeles som Voltaire — jo, det kan man inbilla sig. Här är ju idel upplyst folk — blomman — summan av kardemumman." Erik tog åt sig sarkasmen. "Varför går ni hit då?" frågade han. Spökansiktet log. Han tog whiskyglaset och tömde det i en djup klunk. "Därför att jag är spartan, herre, spartan. Jag vill se heloterna i deras värsta gestalt. När de berusar sig. Erik kände sig bortkommen och förklarade att han inte kunde ta parti för vare sig den ena eller den andra. "Den som inte tar parti, min herre, den är ärelös. Det sa redan Solon, den hedersmannen." Spökansiktet satt och stirrade en lång stund utåt mattan. Hans ögon blev ännu mer hjälplöst galvaniserade. Så hittade han en fast punkt igen — "Upplysning! Jo det hjälper! Ivan den andre älskade lärt folk. Han dödade sextiotusen novgorodare år femtonhundra-<noinclude> <references/> 110</noinclude> c6o01lbf9hos2nre9e1yl3v1jtno2wh 104 219107 647122 2026-04-01T18:57:13Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 647122 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>sjuttio. Det gjorde han. Utan skrupler. Timur Lenk älskade också att slakta. Men upplysning älskade de gudbevars! Min herre ―" Spökansiktet lutade sig lite närmare Erik och viskade — "Upplysning är humbug — det finns bara ett sätt — lär människorna att vara goda — goda — goda. — Man dansar på — på en — vulkan — det gör man — dansar —" Han satt och vickade sakta fram och tillbaka. Så med ens ramlade han handlöst framlänges på mattan. Erik störtade fram. Vaktmästarna skyndade också till och ledde ut honom. Han var hopplöst onykter, slut. Erik gick för att ta rätt på Lotten. I gott och väl en halvtimme letade han efter henne men utan att finna henne. Överallt raglade fulla herrar och damer omkring och trampade i blommor, sidentrasor och klänningsstumpar med fåniga, slöa leenden. Illvrål skar genom tobaksröken. I trappan satt den gröna gräshoppan och var förfärligt sjuk, och utanför damgarderoben låg Maria Stuart fullständigt redlös och hade inte hunnit få på sig mer än en pampusch. En av vaktmästarna skrek ilsket i telefon efter bil. Erik vågade inte gå fram. Han kände det som en verklig befrielse när vaktmästarna hjälptes åt att lyfta upp henne och bära ner henne förbi honom. Det var alls inte Anna. Det här var ett rätt vulgärt ansikte med trubbnos. Men pälskappa hade hon, för den kom en av vaktmästarna springande med och kastade in i bilen. Erik tänkte ett ögonblick vänta och försöka få tag i Lotten. Men han var så fylld av vämjelse som aldrig förr. Vad var det som hade öppnat hans ögon? Var det inbillningen att han sett Anna, var det förlusten av Lotten eller {{Rättelse|vad|var}} det spökansiktets reflektioner? Han kände sig ovanligt obehaglig till mods när han steg ut på gatan. Han hade också en märkvärdig stickande känsla i höger sida av magen. Han skulle väl inte bli sjuk? Dumheter! Han slog upp pälskragen. Det var ilsket stjärnklart och kallt, och snön knarrade för vart steg han tog hemåt. Lotten! Nå, vart hade hon tagit vägen? {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{ph|111}}</noinclude> hk8fbm89rqvr6giypagrpfklnks470z 104 219108 647123 2026-04-01T18:57:40Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 647123 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>Han hade spelat och förlorat. Någon annan hade tagit hem vinsten. Kanske den unge löjtnanten. Så nu njöt den av parfymen. Lycka till! Det var väl att säsongens finaste maskerad var över. {{tomrad}}<noinclude> <references/> 112</noinclude> jrkb35vnxjshskn6q1dcnwk9p3tsqhj 104 219109 647124 2026-04-01T19:01:30Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 647124 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude><h2 align="right" style="border-bottom:none; font-weight:normal; font-size:75px">9</h2> Han vaknade vid att han kände något kallt för munnen på sig. Han försökte öppna ögonlocken. De var så förskräckligt tunga. Alldeles som bly. Var är jag? tänkte han. Det är så tyst. Återigen kände han kylan vid munnen. Med en oerhörd ansträngning lyckades han öppna ögonen. Han såg ett enkelt rum, en järnsängsgavel, en kvinna, en man och porslinsskål framför munnen. "Vad är det?" frågade han och vred bort huvudet. "Det är bra nu", svarade kvinnan. Hon hade ett stort, vitt förkläde och goda, blå ögon. Jag är sjuk, mycket sjuk, tänkte Valerius. Så var han borta igen, som om man slagit igen en dörr om honom. Det blev alldeles svart. Nu dör jag, tänkte han i samma ögonblick. Det dröjde flera timmar innan han vaknade på nytt. För honom var det som en sekund. Samma kvinna {{Rättelse|sod|stod}} vid sidan av sängen och såg på honom med samma goda, blå ögon. Men mannen var borta, likaså porslinsskålen. "Törstig", sade han, "törstig." Kvinnan tog fram ett glas vatten och sträckte det mot honom, medan hon ömt lade armen bakom hans huvud för att lyfta det. "Försiktigt, försiktigt", varnade hon. Han fick bara läppja på drycken, han som kunde ha druckit ur hela havet. "Hur känns det nu?" frågade kvinnan milt. "Jo tack." Han såg på henne eftertänksamt en stund. Så lyfte han med ansträngning handen och klappade henne. "Tack, fröken", upprepade han. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{ph|113}}</noinclude> ga5x7pl6fx84nc1rltxn2tby8qf8feb 0 219110 647125 2026-04-01T19:03:45Z Thuresson 20 Kap 8 647125 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Malm III Spelarna 1976.djvu" from=99 to=114 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Malm 3: Spelarna|08]] ohi5fw24nz09uij8e5h8qfakpxziwms 104 219111 647137 2026-04-01T21:31:45Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 647137 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud||❁ ) {{m|〇|80}} ( ❁|}}</noinclude>odygdigt sellskap; om kloster wil man thenna tid icke höra, mindre at therom något skal skrifwas och skrifteligit af tryckit vtgifwas. Thetta är aldeles sant, at folket thenna tiden är så fatt och sinnadt; men Herr {{ant|<i>Omnis</i>}} hafwer ett vnderligit hufwud, och dömer ofta, om icke merendels, förrän han saken tilbörligen öfwerwägat. Munke- Nunne- och kloster-wäsendet är fuller longosedan afskaffadt hos oss aldeles; men så kan man dock af thes beskrifning hwarken befara något wåra förfäders wanfrägdande eller the enfaldigas förargande; icke mer, om icke mindre, än theraf, at man nu beskrifwer eller elliest föresteller och afmålar hedendomens mörker och styggelse, hwarvti wåre förfäder här i norden, mong hundrade, om icke tusende, år, hade lefwat, innan the kommo vnder thet widskepeliga Påfwedömet. Therföre, som man icke vtskämer wåra förfäder, när man berettar om theras ogudelighet then tid, som the voro hedningar, ej heller kan med then berettelsen gifwa them enfaldigom, som nu lefwa, någon förargelse; Så kan ock ingenthera delen ske på thenna tiden med berettelse om kloster och klosterwäsende. Gudi ware loff! jemwäl the enfaldige äro i wår tid så vnderwiste och grundade i sina Christendoms-stycken, at<noinclude> {{huvud|||the}} <references/></noinclude> g9lnzoe1zablpuzl8uhrfpiqr3blr6d 104 219112 647152 2026-04-01T23:03:00Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 647152 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud||❁ ) {{m|〇|80}} ( ❁|}}</noinclude>the emellan ondt och godt, sanning och lögn, Påfwedöme och sann Christendom kunna giöra åtskilnad och altså thes mindre taga någon förargelse, när the läsa eller höra om the widskepelser och wilfarelser, som församblingen i wårt k. fädernesland fordomdags warit inweklad vti, at the med Christelig ömkan beklaga henne och skatta sig saliga, som vtu mörkret til liuset vtförde och förhulpne äro. §. {{ant|V.}} Om thetta ibland annat kommer at räknas ibland the orsaker, hwarföre jag åtagit mig at giöra thenna samblingen och then sammanskrifwa. Hwilket är thet tredie omdömet, som jag moste förswara mig emot, nemligen, at jag tagit mig före, at skrifwa en sambling om the gambla kloster och thet Påwiska klosterwäsende här i riket. Som then är en narr och oklok menniskia, som begynner och giör något, och wet icke hwarföre; men hwar och en, som förståndig är, {{ant|<i>semper incipit à fine</i>,}} thet är, hafwer altid ändemålet och orsaken, hwarföre han något giöra wil, förrvt i tanckarna, innan han setter handen til gierningen: Så hafwer ock jag, som, Gudi loff, är ägare af ett sundt förnuft, haft mina wissa ändeorsaker, på hwilka jag med mitt vpsåt syftat, både innan och när jag tog mig före at sammanskrifwa thenna samling af the<noinclude> {{huvud||) † ( 4|små}} <references/></noinclude> fe26o4ojdgmmkxqqgb3ze2f6l2c52p4 104 219113 647153 2026-04-02T06:59:02Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 647153 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|302|<small>JOHAN NORDLANDER.</small>|}}</noinclude>med afseende på det i norra Ångermanland förekommande namnet ''Gideå.'' Därmed betecknas dels en by i Björna s:n vid <i>Gideå älf,</i> dels en socken vid samma älf och omkring den af Gideå älf genomflutna ''Gissjön,'' hvarjämte det ingår i åtskilliga sammansättningar, ''Gidböle'' och ''Gideåbacka,'' byar vid samma älf i Grunsunda s:n. De äldsta namnformerna äro från 1535, då till Arnäs s:n föras '''Gijdhe,''' nu ''Gideå'' i Björna s:n, samt <b>Westengijssijö, Nordhengijssijö,</b> och '''Synnengijssijö,''' nu ''V., N.'' och ''S. Gissjö'' vid Gissjön. År 1541 nämnes ån '''Gidhåån,''' året därpå: »(af) '''Gige åne''' och '''Hvs åne'''» (d. ä. Husums-ån), 1553 uppbäres lax för '''Girå''' i Grunsunda, och 1557 nämmas »'''Giåå''' och <b>Salwa åa</b>» (d. v. s. Saluån i Grunsunda). Dessa former utvisa, att den på stamvokalen följande konsonanten redan vid denna tid bortfallit i det dagliga talet — nu ''Jiån'' —, en brist, som skrifvaren sökt ersätta, hvarvid ett ''d'' kommit att stå i stället för ett ''t.'' Med syftning på Gideå älf och Husumsån nämnas 1543 »en ö benämnd '''Gidhönn''' och en liten ö benämnd '''Husöö'''», och ganska sannolikt är, att det är denna »Getö» (en ö, på hvilken man släppt getterna i bet), som gifvit upphofvet till alla dessa namn. Byarne i Grunsunda skrifvas '''Gideböle''' 1542 och '''Gidhebacka''' 1547. I Edsele s:n af södra Ångermanland finnes vid Ångermanälfven en ung gård eller by ''Gideåberg'' vid en å från ''Gässjön;'' uttalet är ''Jeåbärj.'' Så väl i denna s:n som i norra Ångermanland har ordet get formen ''jit,'' se Sidenbladh, Allmogemålet i N. Ångermanland. — Öfvergång t > d jämte omkastning från ''tn'' till ''nd'' har man i det jämtska '''Skatneraas''' 1435, '''Skatnar as''' 1445, '''Skatnaraas''' 1482, men 4 år senare '''Skanderaas,''' nu ''Skanderåsen'' i Berg på en i sjön och midt emot Hofverberget utskjutande udde. Man kan för förra leden tänka på det i ortnamn vanliga ''skate,'' Rietz. s. 581, det yttersta, öfversta af något, ände, spets; isl. ''skati,'' »a towering, lordly man», pl. ''skatnar,'' män i allmänhet; men ordet är där ej begagnadt annat än i poesi; senare leden är fsv. ''as,'' bergås. — I stället för ett ursprungligt ''d'' uppenbarar sig ofta ett ''t,'' och synnerligen ofta inträffar detta i namn, hvilkas senare led är subst. ''ed,'' smal landsträcka mellan tvenne sjöar, isl. ''eið,'' »an istmus». Byn '''Maledhe''' i Själevad 1490 skrifves '''Maletth''' 1535, '''Måleth''' 1547, '''Måleedt''' 1569, hvarjämte äfven former på ''-eedh'' förekomma, t. ex. 1550; nu skrifver man ''Måle.'' Byn ''Utaned'' i Fors, Jämtland, kallas exempelvis 1565 '''Wtanet,''' ehuru samma år i samma socken upptagas byn '''Edh''' och ödesgodset '''Westeredh.''' {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> bnzjry9j9xci9jl0s4swzy9vnq0wxa3 104 219114 647154 2026-04-02T07:26:37Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647154 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||}}</noinclude><section begin="band_02_bok_02_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | Sid. |- | colspan=2 | ANDRA BOKEN. Skeppet Orion. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_02/Kapitel_01|I. Nummer 24,601 blir nummer 9,430]] | style="text-align: right;" | 145 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_02/Kapitel_02|II. Där man läser två versar, som kanske in­spirerats av djävulen]] | style="text-align: right;" | 151 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_02/Kapitel_03|II1. Det är nödvändigt att manillahampan pre­pareras på ett visst sätt för att kunna krossas av ett hammarslag]] | style="text-align: right;" | 161 |} <section end="band_02_bok_02_toc"/> <section begin="band_02_bok_03_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | Sid. |- | colspan=2 | TREDJE BOKEN. Uppfyllelsen av löftet till den döda. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_03/Kapitel_01|I. Frågan om vattnet i Montfermeil]] | style="text-align: right;" | 179 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_03/Kapitel_02|II. Två fullbordade porträtt]] | style="text-align: right;" | 187 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_03/Kapitel_03|III. Människor behöva vin och hästar vatten]] | style="text-align: right;" | 199 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_03/Kapitel_04|IV. En docka kommer med i spelet]] | style="text-align: right;" | 206 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_03/Kapitel_05|V. Den lilla är alldeles ensam]] | style="text-align: right;" | 211 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_03/Kapitel_06|VI. Som kanske vittnar om Boulatruelles in­telligens]] | style="text-align: right;" | 224 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_03/Kapitel_07|VII. VII. Cosette sida vid sida med den okände]] | style="text-align: right;" | 234 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_03/Kapitel_08|VIII. Besvikelsen i att kos sig laga emot en fattiglapp, som kanske är rik]] | style="text-align: right;" | 241 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_03/Kapitel_09|IX. Thénardiers manöver]] | style="text-align: right;" | 277 |- | colspan=2 style="text-align: right;" | Band V |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_03/Kapitel_10|X. Den som söker det bästa finner ibland det sämsta]] | style="text-align: right;" | 304 |} <section end="band_02_bok_03_toc"/><noinclude> <references/></noinclude> ob7pe3p6zsdfzgxv4k4191nn7iveiz3 647157 647154 2026-04-02T07:56:16Z Jonatanskogsfors 17420 647157 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||}}</noinclude><section begin="band_02_bok_02_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | Sid. |- | colspan=2 | ANDRA BOKEN. Skeppet Orion. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_02/Kapitel_01|I. Nummer 24,601 blir nummer 9,430]] | style="text-align: right;" | 145 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_02/Kapitel_02|II. Där man läser två versar, som kanske in­spirerats av djävulen]] | style="text-align: right;" | 151 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_02/Kapitel_03|II1. Det är nödvändigt att manillahampan pre­pareras på ett visst sätt för att kunna krossas av ett hammarslag]] | style="text-align: right;" | 161 |} <section end="band_02_bok_02_toc"/> <section begin="band_02_bok_03_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | Sid. |- | colspan=2 | TREDJE BOKEN. Uppfyllelsen av löftet till den döda. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_03/Kapitel_01|I. Frågan om vattnet i Montfermeil]] | style="text-align: right;" | 179 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_03/Kapitel_02|II. Två fullbordade porträtt]] | style="text-align: right;" | 187 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_03/Kapitel_03|III. Människor behöva vin och hästar vatten]] | style="text-align: right;" | 199 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_03/Kapitel_04|IV. En docka kommer med i spelet]] | style="text-align: right;" | 206 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_03/Kapitel_05|V. Den lilla är alldeles ensam]] | style="text-align: right;" | 211 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_03/Kapitel_06|VI. Som kanske vittnar om Boulatruelles in­telligens]] | style="text-align: right;" | 224 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_03/Kapitel_07|VII. VII. Cosette sida vid sida med den okände]] | style="text-align: right;" | 234 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_03/Kapitel_08|VIII. Besvikelsen i att kos sig laga emot en fattiglapp, som kanske är rik]] | style="text-align: right;" | 241 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_03/Kapitel_09|IX. Thénardiers manöver]] | style="text-align: right;" | 277 |- | colspan=2 style="text-align: right;" | Band V |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_03/Kapitel_10|X. Den som söker det bästa finner ibland det sämsta]] | style="text-align: right;" | 304<noinclude>{{nopt}} <references/></noinclude> bt6jhwcsclhq7u5dw0trdzjbo3e6wwy 647189 647157 2026-04-02T09:30:05Z Jonatanskogsfors 17420 647189 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||}}</noinclude><section begin="band_02_bok_02_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | Sid. |- | colspan=2 | ANDRA BOKEN. Skeppet Orion. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_02/Kapitel_01|I. Nummer 24,601 blir nummer 9,430]] | style="text-align: right;" | 145 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_02/Kapitel_02|II. Där man läser två versar, som kanske in­spirerats av djävulen]] | style="text-align: right;" | 151 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_02/Kapitel_03|II1. Det är nödvändigt att manillahampan pre­pareras på ett visst sätt för att kunna krossas av ett hammarslag]] | style="text-align: right;" | 161 |} <section end="band_02_bok_02_toc"/> <section begin="band_02_bok_03_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | Sid. |- | colspan=2 | TREDJE BOKEN. Uppfyllelsen av löftet till den döda. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_01|I. Frågan om vattnet i Montfermeil]] | style="text-align: right;" | 179 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_02|II. Två fullbordade porträtt]] | style="text-align: right;" | 187 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_03|III. Människor behöva vin och hästar vatten]] | style="text-align: right;" | 199 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_04|IV. En docka kommer med i spelet]] | style="text-align: right;" | 206 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_05|V. Den lilla är alldeles ensam]] | style="text-align: right;" | 211 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_06|VI. Som kanske vittnar om Boulatruelles in­telligens]] | style="text-align: right;" | 224 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_07|VII. VII. Cosette sida vid sida med den okände]] | style="text-align: right;" | 234 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_08|VIII. Besvikelsen i att kos sig laga emot en fattiglapp, som kanske är rik]] | style="text-align: right;" | 241 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_09|IX. Thénardiers manöver]] | style="text-align: right;" | 277 |- | colspan=2 style="text-align: right;" | Band V |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_10|X. Den som söker det bästa finner ibland det sämsta]] | style="text-align: right;" | 304<noinclude>{{nopt}} <references/></noinclude> mg548cu283gn3plalu35t11k3tsartc 104 219115 647155 2026-04-02T07:44:54Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 647155 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>NÅGRA NORRLÄNDSKA ORTNAMNS ETYMOLOGI.</small>|303}}</noinclude>I Jämtland i Bodsjö s:n vid ''Sidsjön'' ligger byn ''Sidsjö;'' '''Sijdsio''' 1437, '''Sidsiø''' 1517, '''Sidsiö''' 1565, '''Sitziö''' 1566, 67, '''Sittsiöö''' 1611. Och i Selånger i Medelpad finnes äfven ''Sidsjö'' by vid ''Sidsjön;'' '''Sijttsijö''' 1535, '''Siissiö''' 1543. Vi se här fsv. ''siþer,'' isl. ''siðr,'' »long hanging», här med betydelsen: lågt liggande; jfr adj. ''sid''länd om mark; eller ock liktydigt med lång, hvilket icke passar in så illa, ty den förra sjön är {{bråk|1|8}} mil bred, men tre gånger så lång. Det nyss nämnda sockennamnet ''Bodsjö'' och den i socknen liggande byn ''Bodsjö'' skrifvas ock ofta med ''t'' i stället för ''d.'' På 1600-talet, t. ex. 1611, ser man '''Bååtsiö,''' liksom om förra sammansättningsleden vore subst. ''båt.'' År 1567 kallas socknen '''Botzsiö,''' men byn '''Båtzsiö,''' 1565 åter resp. '''Bodsiö''' och '''Båtzsiö; Botzsiø''' 1528 2 gånger, men ena gången på brevets baksida '''Bodzsiø; Bozeio''' s:n 1437, '''Bodziø''' s:n och gardh '''Bodsiø''' 1479, '''Bodzsio''' 1430 (troligen byn) och '''Budsio''' 1396. Att förra leden är ''bod,'' fsv. ''boþ,'' isl. buð, »a booth», »shop», lider intet tvifvel. Det ligger närmast till hands att tänka på {{sp|fä}}bodar, om sådana i denna trakt förekommo så tidigt. Troligt är, att många boda-namn innehålla ordet ''bod'' i betydelsen af {{sp|fiske}}bod. I de här nämnda fallen har det äldre ljudet åter kommit till heders; men så har det icke alltid skett. Uti Ångermanland förekommer ett sockennamn, ''Boteå,'' som vi vilja förklara på det sätt, att dess ''t'' står i stället för ett äldre ''d,'' så att den rätta formen således skulle vara ''Bodir,'' bodarna, jfr isl. ''buð,'' pl. ''buðir.'' Namnets äldsta form är '''Botir''' 1319. Styffe, Skaudinavien under unionstiden.<ref>Med det sockennamn, (de) '''Bubdu,''' som enl. Sv. Dipl. år 1314 nämnes omedelbart efter ''Gudmundrå,'' är troligen denna socken åsyftad. Båda ligga vid Ångermanälfven, och från den ena kyrkan till den andra är det, fågelvägen räknadt, ej fullt 2 och {{bråk|1|2}} mil. Antagligen föreligger här en misskrifning i stället för ''Budū'' (d. v. s. Budum).</ref> På 1500-talet har namnet formerna '''Bottæ''' Schyplagh 1535, '''Botte''' s:n 1542, '''Bote''' s:n 1547 och '''Boothe''' s:n 1569. Uttalet är ''Bote'' med slutet o. Ett godt stöd för denna härledning se vi däruti, att namnet i sammansättningar får formen ''Botar,'' t. ex. ''Botar-prästen,'' prästen i Boteå. Hvad slags bodar, som här åsyftats, torde vara svårt att afgöra. Socknens läge strax ofvan det ställe, där Styresholms fäste låg och floden börjar blifva strid, gör det sannolikt, att där varit någon handelsplats, hvarest köpmansbodar uppslagits vid handelsskepps ankomst. Denna skulle väl helst tänkas belägen i byn Undrom, färjstället öfver älfven. En liten bergås, som går<noinclude> <references/></noinclude> tsyeplnn24f06r9ujej7veuu84mrtku 104 219116 647156 2026-04-02T07:53:55Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647156 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 8 —}}</noinclude><section begin="band_02_bok_06_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | Sid. |- | colspan=2 | SJÄTTE BOKEN. Petit Picpus. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_06/Kapitel_01|I. Lilla Picpusgatan 52]] | style="text-align: right;" | 429 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_06/Kapitel_02|II. Martin Vergas klosterregler]] | style="text-align: right;" | 437 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_06/Kapitel_03|III. Stränghet]] | style="text-align: right;" | 451 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_06/Kapitel_04|IV. Glada stunder]] | style="text-align: right;" | 455 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_06/Kapitel_05|V. Förströelser]] | style="text-align: right;" | 463 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_06/Kapitel_06|VI. Det lilla klostret]] | style="text-align: right;" | 474 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_06/Kapitel_07|VII. Några skuggporträtt]] | style="text-align: right;" | 481 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_06/Kapitel_08|VIII. Post corda lapides]] | style="text-align: right;" | 485 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_06/Kapitel_09|IX. Ett sekel under slöjan]] | style="text-align: right;" | 4S9 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_06/Kapitel_10|X. Det eviga tillbedjandets uppkomst]] | style="text-align: right;" | 494 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_06/Kapitel_11|XI. Slutet på Petit Picpus]] | style="text-align: right;" | 498 |} <section end="band_02_bok_06_toc"/> <section begin="band_02_bok_07_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 | SJUNDE BOKEN. En parentes. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_07/Kapitel_01|I.Klostret som abstrakt idé]] | style="text-align: right;" | 503 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_07/Kapitel_02|II. Klostret historiskt betraktat]] | style="text-align: right;" | 505 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_07/Kapitel_03|III. Orsakerna till att hysa vördnad för det för­ gångna]] | style="text-align: right;" | 512 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_07/Kapitel_04|IV. Klostret ur principiellsynpunkt]] | style="text-align: right;" | 518 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_07/Kapitel_05|V. Bönen]] | style="text-align: right;" | 522 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_07/Kapitel_06|VI. Bönens verkligastyrka]] | style="text-align: right;" | 526 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_07/Kapitel_07|VII. Försiktighetsmått, som böra iakttagas un­der klander]] | style="text-align: right;" | 532 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_07/Kapitel_08|Vlll. Tro, lag]] | style="text-align: right;" | 535 |} <section end="band_02_bok_07_toc"/><noinclude> <references/></noinclude> 0her9ywanxjbuiflnifmw8307uhenr1 647191 647156 2026-04-02T09:30:55Z Jonatanskogsfors 17420 647191 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 8 —}}</noinclude><section begin="band_02_bok_06_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | Sid. |- | colspan=2 | SJÄTTE BOKEN. Petit Picpus. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_01|I. Lilla Picpusgatan 52]] | style="text-align: right;" | 429 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_02|II. Martin Vergas klosterregler]] | style="text-align: right;" | 437 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_03|III. Stränghet]] | style="text-align: right;" | 451 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_04|IV. Glada stunder]] | style="text-align: right;" | 455 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_05|V. Förströelser]] | style="text-align: right;" | 463 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_06|VI. Det lilla klostret]] | style="text-align: right;" | 474 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_07|VII. Några skuggporträtt]] | style="text-align: right;" | 481 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_08|VIII. Post corda lapides]] | style="text-align: right;" | 485 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_09|IX. Ett sekel under slöjan]] | style="text-align: right;" | 4S9 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_10|X. Det eviga tillbedjandets uppkomst]] | style="text-align: right;" | 494 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_11|XI. Slutet på Petit Picpus]] | style="text-align: right;" | 498 |} <section end="band_02_bok_06_toc"/> <section begin="band_02_bok_07_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 | SJUNDE BOKEN. En parentes. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_07/Kapitel_01|I.Klostret som abstrakt idé]] | style="text-align: right;" | 503 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_07/Kapitel_02|II. Klostret historiskt betraktat]] | style="text-align: right;" | 505 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_07/Kapitel_03|III. Orsakerna till att hysa vördnad för det för­ gångna]] | style="text-align: right;" | 512 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_07/Kapitel_04|IV. Klostret ur principiellsynpunkt]] | style="text-align: right;" | 518 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_07/Kapitel_05|V. Bönen]] | style="text-align: right;" | 522 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_07/Kapitel_06|VI. Bönens verkligastyrka]] | style="text-align: right;" | 526 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_07/Kapitel_07|VII. Försiktighetsmått, som böra iakttagas un­der klander]] | style="text-align: right;" | 532 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_07/Kapitel_08|Vlll. Tro, lag]] | style="text-align: right;" | 535 |} <section end="band_02_bok_07_toc"/><noinclude> <references/></noinclude> 0exx35poupjapxxunaikcll8ll6y8rd 104 219117 647158 2026-04-02T08:06:11Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647158 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 9 —}}</noinclude><section begin="band_02_bok_08_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | Sid. |- | colspan=2 | ÅTTONDE BOKEN. Kyrkogårdarna taga emot, vad man giver dem. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_01|I. Vari det omtalas på vilket sätt man kommer in i klostren]] | style="text-align: right;" | 541 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_02|II. Fauchelevent infören besvärlighet]] | style="text-align: right;" | 568 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_03|III. Syster Innocent]] | style="text-align: right;" | 573 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_04|IV. Där man kunde tro, att Jean Valjean läst Austin Castillejo]] | style="text-align: right;" | 594 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_05|V. Det räcker ej att vara full för att bli odödlig]] | style="text-align: right;" | 605 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_06|VI. Mellan fyra bräder]] | style="text-align: right;" | 617 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_07|VII. Där man finner, att bättre brödlös än rådlös]] | style="text-align: right;" | 621 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_08|VIII. Förhöret]] | style="text-align: right;" | 635 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_09|IX. Klosterliv]] | style="text-align: right;" | 642 |} <section end="band_02_bok_08_toc"/> {{större|''Tredje delen. MARIUS.''}} <section begin="band_03_bok_01_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 | FÖRSTA BOKEN. Paris i ett nötskal. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_01/Kapitel_01|I. Parvulus]] | style="text-align: right;" | 657 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_01/Kapitel_01|II. Några särskildakännetecken]] | style="text-align: right;" | 659 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_01/Kapitel_01|III. Han är trevlig]] | style="text-align: right;" | 662 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_01/Kapitel_01|IV. Han kan vara till nytta]] | style="text-align: right;" | 665 |} <section end="band_03_bok_01_toc"/><noinclude> <references/></noinclude> d6a23ndaz63xjwr12g8x7altvbkjx0q 647161 647158 2026-04-02T08:12:08Z Jonatanskogsfors 17420 647161 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 9 —}}</noinclude><section begin="band_02_bok_08_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | Sid. |- | style="padding-left: 1em; text-indent: -1em;" | ÅTTONDE BOKEN. Kyrkogårdarna taga emot, vad man giver dem. | &nbsp; |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_01|I. Vari det omtalas på vilket sätt man kommer in i klostren]] | style="text-align: right;" | 541 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_02|II. Fauchelevent infören besvärlighet]] | style="text-align: right;" | 568 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_03|III. Syster Innocent]] | style="text-align: right;" | 573 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_04|IV. Där man kunde tro, att Jean Valjean läst Austin Castillejo]] | style="text-align: right;" | 594 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_05|V. Det räcker ej att vara full för att bli odödlig]] | style="text-align: right;" | 605 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_06|VI. Mellan fyra bräder]] | style="text-align: right;" | 617 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_07|VII. Där man finner, att bättre brödlös än rådlös]] | style="text-align: right;" | 621 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_08|VIII. Förhöret]] | style="text-align: right;" | 635 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_09|IX. Klosterliv]] | style="text-align: right;" | 642 |} <section end="band_02_bok_08_toc"/> {{större|''Tredje delen. MARIUS.''}} <section begin="band_03_bok_01_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | style="padding-left: 1em; text-indent: -1em;" | FÖRSTA BOKEN. Paris i ett nötskal. | &nbsp; |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_01/Kapitel_01|I. Parvulus]] | style="text-align: right;" | 657 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_01/Kapitel_01|II. Några särskildakännetecken]] | style="text-align: right;" | 659 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_01/Kapitel_01|III. Han är trevlig]] | style="text-align: right;" | 662 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_01/Kapitel_01|IV. Han kan vara till nytta]] | style="text-align: right;" | 665 |} <section end="band_03_bok_01_toc"/><noinclude> <references/></noinclude> 7npvxar91nqhbqna2jnpwafh888plra 647162 647161 2026-04-02T08:14:21Z Jonatanskogsfors 17420 647162 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 9 —}}</noinclude><section begin="band_02_bok_08_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | Sid. |- | style="padding-left: 1em; text-indent: -1em;" | ÅTTONDE BOKEN. Kyrkogårdarna taga emot, vad man giver dem. | &nbsp; |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_01|I. Vari det omtalas på vilket sätt man kommer in i klostren]] | style="text-align: right;" | 541 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_02|II. Fauchelevent infören besvärlighet]] | style="text-align: right;" | 568 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_03|III. Syster Innocent]] | style="text-align: right;" | 573 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_04|IV. Där man kunde tro, att Jean Valjean läst Austin Castillejo]] | style="text-align: right;" | 594 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_05|V. Det räcker ej att vara full för att bli odödlig]] | style="text-align: right;" | 605 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_06|VI. Mellan fyra bräder]] | style="text-align: right;" | 617 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_07|VII. Där man finner, att bättre brödlös än rådlös]] | style="text-align: right;" | 621 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_08|VIII. Förhöret]] | style="text-align: right;" | 635 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_02/Bok_08/Kapitel_09|IX. Klosterliv]] | style="text-align: right;" | 642 |} <section end="band_02_bok_08_toc"/> <section end="band_02_toc/> {{större|''Tredje delen. MARIUS.''}} <section begin="band_03_bok_01_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | style="padding-left: 1em; text-indent: -1em;" | FÖRSTA BOKEN. Paris i ett nötskal. | &nbsp; |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_01/Kapitel_01|I. Parvulus]] | style="text-align: right;" | 657 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_01/Kapitel_01|II. Några särskildakännetecken]] | style="text-align: right;" | 659 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_01/Kapitel_01|III. Han är trevlig]] | style="text-align: right;" | 662 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_03/Bok_01/Kapitel_01|IV. Han kan vara till nytta]] | style="text-align: right;" | 665 |} <section end="band_03_bok_01_toc"/><noinclude> <references/></noinclude> 950bdow89p644bm99ngaq16k208vtsa 647192 647162 2026-04-02T09:31:29Z Jonatanskogsfors 17420 647192 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 9 —}}</noinclude><section begin="band_02_bok_08_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | Sid. |- | style="padding-left: 1em; text-indent: -1em;" | ÅTTONDE BOKEN. Kyrkogårdarna taga emot, vad man giver dem. | &nbsp; |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_08/Kapitel_01|I. Vari det omtalas på vilket sätt man kommer in i klostren]] | style="text-align: right;" | 541 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_08/Kapitel_02|II. Fauchelevent infören besvärlighet]] | style="text-align: right;" | 568 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_08/Kapitel_03|III. Syster Innocent]] | style="text-align: right;" | 573 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_08/Kapitel_04|IV. Där man kunde tro, att Jean Valjean läst Austin Castillejo]] | style="text-align: right;" | 594 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_08/Kapitel_05|V. Det räcker ej att vara full för att bli odödlig]] | style="text-align: right;" | 605 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_08/Kapitel_06|VI. Mellan fyra bräder]] | style="text-align: right;" | 617 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_08/Kapitel_07|VII. Där man finner, att bättre brödlös än rådlös]] | style="text-align: right;" | 621 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_08/Kapitel_08|VIII. Förhöret]] | style="text-align: right;" | 635 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_08/Kapitel_09|IX. Klosterliv]] | style="text-align: right;" | 642 |} <section end="band_02_bok_08_toc"/> <section end="band_02_toc/> {{större|''Tredje delen. MARIUS.''}} <section begin="band_03_bok_01_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | style="padding-left: 1em; text-indent: -1em;" | FÖRSTA BOKEN. Paris i ett nötskal. | &nbsp; |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_01/Kapitel_01|I. Parvulus]] | style="text-align: right;" | 657 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_01/Kapitel_01|II. Några särskildakännetecken]] | style="text-align: right;" | 659 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_01/Kapitel_01|III. Han är trevlig]] | style="text-align: right;" | 662 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_01/Kapitel_01|IV. Han kan vara till nytta]] | style="text-align: right;" | 665 |} <section end="band_03_bok_01_toc"/><noinclude> <references/></noinclude> 71p694vbyl2wwewdzsepuaoed5c3zj7 104 219118 647164 2026-04-02T08:19:06Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 647164 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude>{{c|{{större|''ANDRA DELEN''|200}}}} {{c|{{större|''COSETTE''|150}}}}<noinclude> <references/></noinclude> 00kanoenlyisuq6a9jfgamv3azhcfti 0 219119 647165 2026-04-02T08:23:17Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf" from=221 to=221 kommentar={{nop}} header=1 /> <pages index="Samhällets olycksbarn - Volym 13 (1928).pdf" from=234 to=238 kommentar={{nop}} header=0 fromsection="band_02_toc" tosection="band_02_bok_08_toc" /> <references/> </div>' 647165 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf" from=221 to=221 kommentar={{nop}} header=1 /> <pages index="Samhällets olycksbarn - Volym 13 (1928).pdf" from=234 to=238 kommentar={{nop}} header=0 fromsection="band_02_toc" tosection="band_02_bok_08_toc" /> <references/> </div> nboi73un8gepzpymsr2ibcj0k8rrex3 647166 647165 2026-04-02T08:24:23Z Jonatanskogsfors 17420 647166 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf" from=221 to=221 kommentar={{nop}} header=1 /> <pages index="Samhällets olycksbarn - Volym 13 (1928).pdf" from=234 to=238 kommentar={{nop}} header=0 fromsection="band_02_bok_01_toc" tosection="band_02_bok_08_toc" /> <references/> </div> prag2gcd7l6mywtixtkaxux6gdmjifc 647193 647166 2026-04-02T09:33:38Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/]]: Missförstånd om verkets terminologi 647166 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf" from=221 to=221 kommentar={{nop}} header=1 /> <pages index="Samhällets olycksbarn - Volym 13 (1928).pdf" from=234 to=238 kommentar={{nop}} header=0 fromsection="band_02_bok_01_toc" tosection="band_02_bok_08_toc" /> <references/> </div> prag2gcd7l6mywtixtkaxux6gdmjifc 105 219120 647174 2026-04-02T09:02:20Z Jonatanskogsfors 17420 /* Missvisande terminologi */ nytt avsnitt 647174 wikitext text/x-wiki == Missvisande terminologi == Eftersom "FANTINE" står direkt efter "Första bandet" tolkade jag först att just "band" var termen för bokens fem delar. Men fr.o.m. tredje volymen används "del" och det är även så alla delarna benämns i innehållsförteckningen i sista volymen. Jag kommer nog att exkludera allt om "band" i transkluderingen och skapa en falsk "Första delen" sida där som inte finns i den tryckta boken. [[Användare:Jonatanskogsfors|Jonatan]] ([[Användardiskussion:Jonatanskogsfors|diskussion]]) 2 april 2026 kl. 11.02 (CEST) snk94rr72q8qcshn534bmqzoh85cv6o 0 219121 647177 2026-04-02T09:20:24Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/]]: Missförstånd om verkets terminologi 647177 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/]] 0nqer1012osu7pl29chstn5nz1cpx2u 0 219122 647179 2026-04-02T09:21:57Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 01]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 01]]: Missförstånd om verkets terminologi 647179 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 01]] sotx55cqm0gilwqefcaau1xeuot9zvd 0 219123 647181 2026-04-02T09:22:45Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 02]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 02]]: Missförstånd om verkets terminologi 647181 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 02]] 23xj5nu3t1r1tzl5x039ymmwjzw3vgb 0 219124 647183 2026-04-02T09:23:11Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 03]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 03]]: Missförstånd om verkets terminologi 647183 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 03]] 493jt9l9gr9s2iwcv5m1ts925sp5yeg 0 219125 647194 2026-04-02T09:33:39Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 02/]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/]]: Missförstånd om verkets terminologi 647194 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/]] md3z7tiqnb3avy0ax31fkjwd70t6jf0 0 219126 647196 2026-04-02T09:34:32Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01]]: Missförstånd om verkets terminologi 647196 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01]] e06595niw3z8mjppd1t3r4nutq7df9k 0 219127 647198 2026-04-02T09:34:54Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 02]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 02]]: Missförstånd om verkets terminologi 647198 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 02]] kx94dj03tg4n9m2bdz1cqppppbhhj08 0 219128 647200 2026-04-02T09:35:11Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 03]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 03]]: Missförstånd om verkets terminologi 647200 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 03]] 4c12vnnak63zt0jf75y6z3zkx7hdhcu 0 219129 647202 2026-04-02T09:35:31Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 04]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 04]]: Missförstånd om verkets terminologi 647202 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 04]] eh21dhp8mmtavx4e5nvzynqwaj7wl9k 0 219130 647204 2026-04-02T09:35:50Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 05]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 05]]: Missförstånd om verkets terminologi 647204 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 05]] 0k8p7ueio2g7pqqx5224ir03bmtlq8p 0 219131 647206 2026-04-02T09:36:14Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 06]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 06]]: Missförstånd om verkets terminologi 647206 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 06]] 9noy7ipn02fqb6kqtsj6dvci2vxq9lw 0 219132 647208 2026-04-02T09:36:31Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 07]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 07]]: Missförstånd om verkets terminologi 647208 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 07]] rcq3b2jh1x1x2bzvy36h579yr7np49w 0 219133 647210 2026-04-02T09:36:48Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 08]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 08]]: Missförstånd om verkets terminologi 647210 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 08]] jxxm3pxkvgar1027m2miu6tro8gnhx8 0 219134 647213 2026-04-02T09:40:58Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 04]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 04]]: Missförstånd om verkets terminologi 647213 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 04]] km4fysnmuy6isyyv7nxdud8nhfsz4nw 104 219135 647214 2026-04-02T09:42:00Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 647214 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />198</noinclude>farliga vänner, som både poet och prest måste vörda och frukta; och hvad, om de äta moln och dricka vind, så ha de icke varit utan nytta för menniskornas slägt», {{sp|— — — — — — — — — — —|0.5}} »I denna tid, då hvarje röst är höjd för en ny väg eller en ny stadga, eller en subskription för kapital, för en förkofran i klädsel eller konst, för ett nytt hus eller större rörelse, för ett politiskt parti eller inköp af gods — vill ni icke fördraga en eller två ensliga röster uti landet, talande för tankar och grundsatser, icke säljbara eller förgängliga? Snart skola dessa förkofringar och uppfinningar bli ersatta af nya, dessa städer bli förstörda, alla dessa ting bli förändrade, förgätna; — Men de tankar som dessa få enslingar sökte kungöra, genom tystnad såsom genom tal, icke endast med hvad de gjorde, men med hvad de icke gjorde, de skola stå qvar i skönhet och kraft, och organisera sig på nytt i naturen, för att ikläda sig på nytt kanske högre och lyckligare blandadt stoft än vårt, i fullkomligare förening med verldssystemet». Så den ädle idealisten, och kanske har jag anfört för mycket af honom, då jag likväl ej kan visa dig hvad han är. Ty detta är af honom det märkvärdigaste. Jag har ingenting emot hans gossar — transcendentalisterna; de äro uppfriskande att höra och se på, och uttala mången glömd sanning med nytt lif. De äro ungdoms-elementet i lifvet som alltid verkar förnyande, och se mången skönhet som äldre ögon ej mer äro klara nog att varsna. (Jag påminner mig ha hört, att Schelling ej ville till lärjungar antaga ynglingar öfver tjugufem år. Han ansåg dem sednare ej vara<noinclude> <references/></noinclude> s1wp8qca76vznfg675u6lvrh1ecg1fd 104 219136 647215 2026-04-02T09:50:22Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 647215 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|199}}</noinclude>mäktiga af omedelbar skådning och insigt). Men då dessa unga hedniska alpister säga: »vi prestera det högsta!» så säger jag: »nej pass! J gören det ej». J sägen: »vi äro gudar». Jag vill säga: »Nedstigen frän edra höjder att gudomliggöra verlden, så vill jag tro er. J förnöjen er sjelfva vid er förnäma, afskiljda ställning, troende er göra nog genom att visa idealet. Ack! idealet har aldrig varit okändt. J aren fattiga, syndiga, ofullkomliga menniskor såsom de andra, och er tapperhet hinner icke upp till hjertat af kristendomens, som icke blott uppvisar idealet, utan hjelper att upphinna det, icke blott lider allt, utan öfvervinner allt, icke sitter stilla och ser stor ut, utan kämpar med sina bekännare, uppmanande dem: öfvervinnen det onda med det goda!» Vilja transcendentalisterna verkligen skapa ett nytt, ett transcendentalt, så borde de skapa något högre än detta; de borde i deras ideal-menniska framställa en skönare gestalt än den som redan blifvit framställd på jorden och för jorden: den starke som tillika är den ödmjuke, son af himmelen och jorden, förenande båda till en ny skapelse. Men — de kunna ej ens förstå dennes storhet. Nu nog om transcendentalisterna. Jag måste dock säga ett par ord om ett fruntimmer som hörer till denna krets, och som jag ofta hört nämnas sedan jag kom till Amerika, dels med tadel, dels med beröm, men alltid med en viss utmärkelse, nämligen en Miss [[w:Margaret Fuller|Margaret {{sp|Fuller}}]]. Fastän utan all skönhet, och mera obehaglig än behaglig i sitt väsen, tyckes hon ha sällsynta gåfvor och ett verkligt snille för konversationen.<noinclude> <references/></noinclude> duyrlaufgr2m49btk759xj7bn08gqpp 104 219137 647216 2026-04-02T09:53:53Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 647216 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />200</noinclude>Emerson talade med beundran derom; han sade: »ofvertygelse sitter på hennes läppar!» Visst är, att hon haft förmåga att väcka enthusiasm hos sina vänner, såsom intet annat fruntimmer jag hört nämnas här. Emersom sade om henne, med sin vanliga, nästan fruktansvärda uppriktighet: »hon har många stora egenskaper; många stora fel också!» Bland dessa lärer varit hennes högmod och föraktliga sätt emot mindre väl begåfvade likar. Likväl har jag hört, att hon kunde ångra och afbedja hårda ord. I sinnelagets högsinthet och sjelfständighet, i stolthet och ärlighet, i kritisk skärpa var hon fullkomligt transcendentalist. De »konversationer», hvilka hon en tid gaf i Boston i en utvald krets, omtalas som af högsta intresse. M:rs Emerson kan ej nog berömma hennes varma vältalighet och inre rikedom, och, jag tror, önskade mig att vara mera lik henne. Hon reste ut till Italien med mina vänner Springs och stannade der qvar efter dem, det är nu ett par år sedan. Nu har ett rykte kommit hit, som säger, att hon ingått en förbindelse med en ung man (Margaret Fuller är icke mer ung, hon är nära 40 år); och man talar om ett fourieristiskt eller socialistiskt giftermål, utan vigsel; visst är, att giftermålet ännu förblifvit hemligt, och att hon har — ett barn. Sjelf har hon skrifvit derom och om sin modersglädje, men icke något om sitt giftermål, blott att hon skall vidare förtälja om hvad som rörer henne då hon kommer till Amerika åter, hvilket lärer bli nästa år. Allt det der har gifvit ämne till hvarjehanda tal bland hennes vänner och icke vänner. De som icke älska hennes riktning eller person tro det värsta; men jag skall<noinclude> <references/></noinclude> n5mghwfqzmccqxq92wcnfme2i5loxb0 104 219138 647217 2026-04-02T10:02:24Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 647217 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|201}}</noinclude>aldrig glömma med hvilket allvar en hennes vän, M:r W. Russel, tog hennes försvar en gång i ett sällskap, och blott på grund af hennes karakter tillbakadref hvarje misstanka om någon handling som kunde befläcka denna. Hennes vänner i Concord — bland dessa Emersons, Elisabeth H. och en ung själfull syster till M. Fuller, gift i Concord — syntes fullkomligt lugna för hennes förhållande och öfvertygade att det skulle rättfärdiga sig i dagens ljus. Sådant är skönt. Miss Fuller har i sina skrifter förordat fruntimmernas rättigheter till fri utveckling, m. fl. frihetsgrundsatser, som, ehuru enliga med strängaste morallag, dock äro anstötliga för många, äfven i detta fria land. Hennes vänner, och bland dessa de goda, renhjertade Springs, önska mig att lära känna henne. »Ni måste se [[:en:w:Sophia Ripley|M:rs Ripley]]», sade Emerson en gång, »hon är en af de förnämsta märkvärdigheterna i Concord». Och jag såg, — en skön, äldre fru, med silfverhvitt hår, klara, djupa, blå, ungdomsfriska ögon och mycket qvinligt väsen, i hvilket man icke kunde läsa att hon läser grekiska och latin och matematik trots någon professor, och hjelper unga studenter, som icke lyckats gå igenom deras examen vid akademien, fram i dessa ämnen genom sina ovanliga gåfvor som lärarinna och sitt moderliga inflytande. Mången yngling välsignar hennes verk hos honom. En af dem berättade: »hon förhörde mig i Euclides medan hon spritade ärter och med foten satte i rörelse sin lilla dottersons vagga». Jag tillbringade med Emersons en afton hos M:rs Ripley. Äfven i hennes hus fanns icke tjenstfolk. Dessa Ny-Englands fruar äro dugtiga fruar,<noinclude> <references/></noinclude> qc8yykh7d89vdrxquqbxq6o798nnvvs 104 219139 647218 2026-04-02T10:07:43Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 647218 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />202</noinclude>äkta döttrar af pilgrimernas qvinnor, som så manligen buro och arbetade jemte sina männer, och grundade med dem det rike, hvilket nu utbreder sig öfver en verldsdel. Elisabeth H—s farfader var af de första pilgrimerna, som det lilla skeppet »Majblomman» bar till Massachusetts strand. Han har mången gång omtalat för sina barn, huru dessa män, då de skulle stifta lagar för den nya kolonien, älskade att tala öfver dessa lagar framför sina hustrur, systrar och döttrar, och att höra deras tankar. Detta är vackert och klokt. Säkert kommer den ridderliga känsla och kärlek, som i allmänhet råder i Amerika för qvinnokönet, af dessa första qvinnors värde och värdiga behandling; säkert af denna första jemnlikhet, den jemnlikhet i välde och rättigheter som här råder i det husliga och sällskapliga lifvet, ehuru ännu icke i det medborgerliga. Jag tycker om att tala med Elisabeth H. Det är något mycket djupt och stort hos denna unga qvinna. Och hennes ord glänsa ofta som diamanter i solljuset. Men de måste framkallas af solvärma. Af personer som jag såg hos Emersons, intresserade mig en professor Sherbe, schweitzare, med ett ädelt och allvarligt utseende, — äfven något ultra-idealist till sin filosofi. Han har kämpat mot jesuiterna i Schweitz, och lefver nu som lärare och »lecturer» i Amerika. Slutligen gjorde jag bekantskap med [[w:Charles Thomas Jackson|doktor Jackson]], upptäckaren af etherns söfvande verkningar på menniskokroppen och medvetandet, och som derföre fått en medalj af vår konung Oscar, hvilken visades mig. Han hade gjort upptäckten helt och<noinclude> <references/></noinclude> nkbwkv3hs2eqctq49krggay7tunu1eq 104 219140 647219 2026-04-02T10:10:10Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 647219 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|203}}</noinclude>hållet genom en tillfällighet den han beskref. Jag prisade honom lycklig att sålunda ha blifvit medlet till en oändlig välgerning för millioner lidande varelser. Jag lemnade Concord åtföljd af denna herre, som är bror till M:rs Emerson. Men Concord lemnar icke mitt minne; dess snöiga sceneri, dess blå, klara himmel, dess menniskor, transcendentalisterna, — allt hvad jag upplefde, hörde och såg i Concord, och mest af allt dess sfinx (Maria L—s namn för Emerson), de bilda ett slags alp-region inom mig, som har en egen tjuskraft för mitt sinne, och till hvilken jag längtar att återkomma ännu en gång, såsom till mitt hemlands scener och syner. I går aftons, då jag kom hem, fann jag här Marcus Spring, som kommit till Boston för affärer. Det var mig en hjertlig glädje att få återse den goda, förträffliga vännen! Sedan jag samtalat med honom och M:r Sumner en stund, for jag med Marcus på Alcotts slut-konversation, der åtskilliga kuriösa saker förekommo i afseende på dieten och dess vigt för menskligheten. A. påstod, att alla höga och heliga menniskoslägtets lärare hade varit stora dietvänner och isynnerhet afhållit sig från att äta animalisk föda. Någon sade, att Kristus hade ätit kött. En annan sade, att det icke kunde bevisas. En tredje sade, att han åtminstone hade ätit fisk. A. sade, att det icke kunde bevisas. Jag sade, att det »stod skrifvet». Andra instämde. »Lika mycket!» sade A. förnämt, »jag vet bättre än att äta fisk». A. dricker bestämt för mycket vatten, och föder blott dim- och töckengestalter. Han måste dricka vin och äta kött, eller åtminstone fisk, om det<noinclude> <references/></noinclude> tqxvch8svf92z3txf1nwl9g2zqkmoph 104 219141 647220 2026-04-02T10:12:56Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 647220 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />204</noinclude>skall bli märg och must i hans idéer. Marcus S. äfven roade sig åt konversationen, men på sitt milda vis. Bland åhörarne äro några fruntimmer med präktiga, tänkande pannor och sköna gestalter. Jag har ännu aldrig hört dem tala, och jag undrar på att de kunna sitta och höra på i ro. För min del förmår jag det ej. Och fastän sällskapet inbjöds på en ny serie konversationer, blir visserligen denna den sista som jag bivistar. {{em|2}}{{större|'''''D. 26 Januari'''''}}. Alcott kom till mig i förrgår på förmiddagen, och vi samtalade i två timmar; han förklarade sig bättre under dialogen än under den allmänna konversationen, och jag förstod honom bättre än hittills, förstod att det verkligen är en sann och djup tanke i grunden af hans reform-arbete. Denna tanke är vigten af allvar och helig sinnesstämning vid ingående af äktenskap, på det föreningen måtte vara ädel och föda en god och skön afkomma. Hans tillställningar för att tillvägabringa dessa sköna och heliga äktenskap mellan sköna och goda menniskor (inga andra få ingå i äktenskap — hå hå! för de många!) lemnar jag i sitt värde. De äro bättre, mera menskliga än de i Platos stat för samma ändamål. Och hvem vill neka, att det skulle stå bättre till i verlden, om de som föda menniskor till verlden gjorde det med högre samvete, större känsla af ansvarighet. Äktenskapet står dock, i allmänhet, bra lågt i detta afseende. En man och en qvinna förena sig för att bli lyckliga. Sjelfvisk sällhet, — deröfver stiger vanligen ej tanken; den höjer<noinclude> <references/></noinclude> of9s26nvb6g2n564m9wdriv26hrqauu 104 219142 647221 2026-04-02T10:16:02Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 647221 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|205}}</noinclude>sig ej till den högre: »vi skola ge lif åt odödliga varelser!» Och detta är dock äktenskapets högsta betydelse. (Makar som icke få barn kunna uppfylla den genom att upptaga föräldralösa små). »Men hvarföre talar ni icke fullt ut detta?» sade jag åt A. »Detta är af större vigt än något jag ännu hört under edra samtal; och verkligen af högsta vigt för samhället!» A. ursäktade sig med ämnets svårighet att behandla under allmän konversation, och talade om sitt hopp att kunna realisera sina åsigter genom bildande af ett litet samhälle, der jag förmodar att han kommer att fungera som öfversteprest. Äter en dröm! men drömmaren steg betydligt i mina tankar genom sanningen och ädelheten af hans åsigter i detta ämne. Äfven hans diet-vurm vill jag låta gälla, utom i dess exclusivitet. Och jag håller mig till den, som utan denna ensidighet och med behållande af både vin och alla andra Guds gåfvor ropar till menniskorna: »vakter eder att blifva betungade af svalg och dryckenskap!» Alcott skänkte mig tvänne böcker. De innehålla samtal, hållna emellan honom och åtskilliga barn under en tid då han höll en skola, ämnad att vara skolan »par excellence». A—s utgångspunkt vid barnens bildning är att väcka upp deras högre natur och att gifva dem en hög aktning för denna, så att de må älska den och alltid handla likmätigt med den. Derföre framställer han tidigt för deras blickar menniskans ideal, eller ideal-menniskan i Kristi person. Hvar sammankomst med barnen begynnes med att Alcott uppläser ett kapitel ur den heliga historien. När det är slut, frågar han barnen: »hvad var i edra<noinclude> <references/></noinclude> 6j33sw3znd4q2t3nli3zoutpqxrh4l6 104 219143 647222 2026-04-02T10:29:26Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 647222 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />206</noinclude>tankar (eller i er själ) under det ni hörde detta?« Flera svara efter hand, rätt naivt och omedelbart. A. leder dem sedan att tänka på hvilken dygd blifvit uppenbarad i den gifna berättelsen eller tilldragelsen, och äfven att nämna motsatsen, att besinna om de finna den hos sig o. s. v. Åtskilligt godt och tänkvärdt kommer fram derunder, och mycket som är utvecklande för barnens medvetande. Månget ord af dagglik, ursprunglig friskhet kommer af barnaläppar, men också mycket barnsligt och otillfredsställande af både barn och lärare. I alla fall, detta är en method, som väl icke passar för skolan i stort, men som hvar moder och fader borde besinna. »Hvad var i din själ, i ditt hjerta?» — — hvad kunna icke visa och kärleksfulla läppar kalla upp i barnets medvetande till barnets fromma med dessa ord, uttalade om aftonen efter dagens skolgång, arbeten, lekar, sorger och fröjder! Sedan Alcott gått, kom Emerson och blef hos mig en god timma. Han verkar alltid på mig som en stärkande makt. Och likväl flyter äfven hans verld i ett element af upplösning och har inga fasta, ovandelbara gestalter eller gränsor. Underligt huru en så kraftig och konkret natur kan stanna vid en så lös och upplösande verlds-åsigt ! Men — Emersons tänkande kan jag mästra; för hans ande, hans natur måste jag buga mig. E. var nu på väg till New York, dit han är inbjuden att gifva föreläsningar; han har lofvat åter besöka mig när han återkommer. Jag måste dock en gång hafva ett grundligt samtal med honom, så i den religiösa frågan, som öfver Amerikas framtid. Litet kamplust känner jag också mot ho-<noinclude> <references/></noinclude> ldxyzxjccxi51vbatwf48r6b3ualstx 104 219144 647223 2026-04-02T10:35:17Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 647223 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|207}}</noinclude>nom. Ty ännu aldrig såg jag på ett lejon i menniskohamn utan att känna mitt lejonhjerta slå. Och en kamp med en sådan ande är alltid en njutning, äfven om man icke vinner någon seger. Hvad Alcott beträffar, vet jag icke hvilken motsägelsens ande drifver mig att jemnt litet reta mig på honom och roa mig åt honom. Jag värderar dock uppriktigt den sköna, goda idealistens syften, och tycker mig, när jag sagt något emot honom, höra Emersons djupa röst förebrående: »Under allt dagens buller och bång för materiella syften vill ni icke fördraga en eller två ensliga röster, talande för tankar och grundsatser, icke säljbara eller förgängliga?» — Ack jo! Bara de vore litet mer förnuftiga! Härom aftonen var jag på en stor »party» af Bostons »fashionabla» folk hos M:rs Bryant. Jag mådde bra, sällskapet var vackert, elegant, mycket artigt, och aftonen var mig behaglig. En annan afton var jag på en annan stor »fashionable party» i ett annat hus. Jag mådde icke bra, och tyckte sällskapet mera grannt och aristokratiskt än behagligt. Ett par gestalter såg jag äfven sådana jag icke trott mig få se dem i nya verldens salonger, och minst bland Nya Englands qvinnor, så pösande, högdragna och osköna; — man läste på deras blickar och gestalter: »penningedryghet». Man sade mig, att M:rs {{nowrap|* * *}} och hennes syster hade tillbringat ett år i Paris. De borde då ha tagit med sig derifrån, utom moderna, litet pariser-grazie och belefvenhet. Folk som äro högmodiga öfver sin rikedom ha kommit i civilisation jemnt så högt, som våra Lappar, hvilka ej heller veta af någon högre värdighet än<noinclude> <references/></noinclude> 4n0zagu3ahduosc2ahi68vzofa5hnnm 104 219145 647224 2026-04-02T10:49:19Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 647224 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />208</noinclude>den att vara rik, och mäta en mans värde efter antalet af hans renar. En man med tusen renar är en mycket stor man. Penninge-aristokrati är den lägsta och råaste tänkbara. Dess värre är den, mer än sig borde, hemma i den nya verlden. Man kan äfven höra det på det gängse uttrycket om en person: »han är värd så eller så många dollars!» Men de bästa här försmå sådana uttryck. De skulle aldrig smutsa en Marcus Springs, en Channings eller Downings läppar. I afseende på det fashionabla lifvet måste sägas, att det icke är ansedt som det högsta här. Man hör nämnas folk som äro »öfver modet» (»above fashion»), och med dessa menas högsta klassens folk. Det är mig klart, att här bildas småningom en aristokrati, som är mycket öfver den vanliga af börd, förmögenhet eller sällskapsförbindelser, som är verkligen förtjenstens, älskvärdhetens och karakterens aristokrati. Allmänlig är den emellertid icke ännu. Den är ännu blott en liten hop. Men den växer, och begreppet i ämnet växer också. {{c|American_Notes#CHAPTER_III_-_BOSTON}} På en liten treflig middag hos professor How var jag tillsammans med Laura Bridgeman, den blinda och döfstumma flickan, som blifvit ryktbar genom professor Hows uppväckande af hennes tänkande själ och Ch. Dickens rörande berättelse derom i hans »[[:en:American_Notes#CHAPTER_III_-_BOSTON|American Notes]]». Hon är nu tjugu år, har en fin, välbildad figur och ett ansigte som kan kallas täckt. Öfver ögonen har hon en grön bindel. När hon tog min hand, tecknade hon att hon ansåg mig vara ett barn. En af de första frågor hon gjorde mig, var: »huru mycket pengar jag fick för mina böcker?» En riktig {{Avstavat|yankee-|}}<noinclude> <references/></noinclude> q9pv562qyd3v32121cu6v0unud4yhrf 647229 647224 2026-04-02T10:58:25Z PWidergren 11678 647229 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />208</noinclude>den att vara rik, och mäta en mans värde efter antalet af hans renar. En man med tusen renar är en mycket stor man. Penninge-aristokrati är den lägsta och råaste tänkbara. Dess värre är den, mer än sig borde, hemma i den nya verlden. Man kan äfven höra det på det gängse uttrycket om en person: »han är värd så eller så många dollars!» Men de bästa här försmå sådana uttryck. De skulle aldrig smutsa en Marcus Springs, en Channings eller Downings läppar. I afseende på det fashionabla lifvet måste sägas, att det icke är ansedt som det högsta här. Man hör nämnas folk som äro »öfver modet» (»above fashion»), och med dessa menas högsta klassens folk. Det är mig klart, att här bildas småningom en aristokrati, som är mycket öfver den vanliga af börd, förmögenhet eller sällskapsförbindelser, som är verkligen förtjenstens, älskvärdhetens och karakterens aristokrati. Allmänlig är den emellertid icke ännu. Den är ännu blott en liten hop. Men den växer, och begreppet i ämnet växer också. På en liten treflig middag hos professor How var jag tillsammans med Laura Bridgeman, den blinda och döfstumma flickan, som blifvit ryktbar genom professor Hows uppväckande af hennes tänkande själ och Ch. Dickens rörande berättelse derom i hans »[[:en:American_Notes#CHAPTER_III_-_BOSTON|American Notes]]». Hon är nu tjugu år, har en fin, välbildad figur och ett ansigte som kan kallas täckt. Öfver ögonen har hon en grön bindel. När hon tog min hand, tecknade hon att hon ansåg mig vara ett barn. En af de första frågor hon gjorde mig, var: »huru mycket pengar jag fick för mina böcker?» En riktig {{Avstavat|yankee-|}}<noinclude> <references/></noinclude> 7xw0btd2gh6fwfdawcbsl6d27bfuul8 104 219146 647225 2026-04-02T10:52:03Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 647225 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Avstavat|fråga|yankee-fråga}}, som mycket förlustade mitt värdsfolk; de hindrade likväl dess vidare yrkande. Jag frågade Laura (genom det fruntimmer som alltid åtföljer henne som tolk) om hon var lycklig? Hon svarade, med en liflighet och försök till ljud, som bevisade, att hon icke kunde nog säga huru lycklig hon kände sig. Hon lärer äfven vara nästan jemnt glad. Den beständiga ömhet och uppmärksamhet hvarmed hon vårdas, göra att hon ej vet af misstroende till menniskor, utan lefver ett lif af kärlek och förtröstan. D:r How, en af de der mörka gestalterna som Alcott vill göra af med, såsom nattens foster, näml. med mörk hy, mörka ögon, svart hår och ett präktigt, energiskt ansigte, är allmänt känd för sin glödande menniskokärlek, som drifvit honom att kämpa för grekerna, för Pohlens frihet, och slutligen att antaga sig de bundna och fångna till kroppens sinnen. — Hans bekantskap är mig dyrbar för hans personlighets skuld. Mycket får jag näppeligen tillfälle att njuta af hans sällskap. Han synes mig lida, såsom äfven jag, af klimatets och födans i landet öfverretande kraft. Hans fru är — en allrakäraste fru, med rika naturgåfvor, fin bildning och mycken naturfriskhet. Ett par små vackra flickor, röda och hvita som mjölk och bär, mjuka som bomull, friska och sköna som daggdroppar, äfven i klädseln, kommo mot middagens slut och klängde smekande upp kring den mörka, energiska fadren. Det var en tafla som jag önskat att Alcott hade fått se. Jag tänker dröja här ännu omkring fjorton dagar, för att låta homeopathien utföra sitt verk med mig. Min goda doktor kommer till mig alla dagar, och det<noinclude> <references/></noinclude> luidxpi9mnhtttnpo4tq7gfvo9hwsh7 647226 647225 2026-04-02T10:52:24Z PWidergren 11678 647226 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|209}}</noinclude>{{Avstavat|fråga|yankee-fråga}}, som mycket förlustade mitt värdsfolk; de hindrade likväl dess vidare yrkande. Jag frågade Laura (genom det fruntimmer som alltid åtföljer henne som tolk) om hon var lycklig? Hon svarade, med en liflighet och försök till ljud, som bevisade, att hon icke kunde nog säga huru lycklig hon kände sig. Hon lärer äfven vara nästan jemnt glad. Den beständiga ömhet och uppmärksamhet hvarmed hon vårdas, göra att hon ej vet af misstroende till menniskor, utan lefver ett lif af kärlek och förtröstan. D:r How, en af de der mörka gestalterna som Alcott vill göra af med, såsom nattens foster, näml. med mörk hy, mörka ögon, svart hår och ett präktigt, energiskt ansigte, är allmänt känd för sin glödande menniskokärlek, som drifvit honom att kämpa för grekerna, för Pohlens frihet, och slutligen att antaga sig de bundna och fångna till kroppens sinnen. — Hans bekantskap är mig dyrbar för hans personlighets skuld. Mycket får jag näppeligen tillfälle att njuta af hans sällskap. Han synes mig lida, såsom äfven jag, af klimatets och födans i landet öfverretande kraft. Hans fru är — en allrakäraste fru, med rika naturgåfvor, fin bildning och mycken naturfriskhet. Ett par små vackra flickor, röda och hvita som mjölk och bär, mjuka som bomull, friska och sköna som daggdroppar, äfven i klädseln, kommo mot middagens slut och klängde smekande upp kring den mörka, energiska fadren. Det var en tafla som jag önskat att Alcott hade fått se. Jag tänker dröja här ännu omkring fjorton dagar, för att låta homeopathien utföra sitt verk med mig. Min goda doktor kommer till mig alla dagar, och det<noinclude> <references/></noinclude> 65squ8vy0o7pyq1t7drvpszkmpbx190 104 219147 647227 2026-04-02T10:55:01Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 647227 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />210</noinclude>är mig en glädje blott att se honom. Jag är obeskrifligt tacksam för det goda jag erfarit och erfar af homeopathien, och tänker jemnt på huru god den skall blifva för dig. Rik blir jag väl icke här, min unge, ty jag har ej tid eller håg att skrifva något. Men icke kommer min resa, tack vare amerikanernas gästfrihet, att kosta på långt när så mycket som jag trodde. Och skulle några mina vänner här få råda, så skulle den ingenting alls kosta mig, utan jag skulle lefva och resa på det amerikanska folkets bekostnad. Men det är för mycket! I dag är det ett fasligt väder, hällande regn och stark blåst. Jag har nästan fröjdat mig deråt, i hopp att få blifva i fred; men jag har dock ej kunnat säga nej till ett par besök, hvaraf det ena hade till afsigt att få mig till ett aftonsällskap, det andra att få mig att sitta för ett porträtt. Men båda fingo nej. Just nu fick jag den allra vackraste bukett från en ung väninna — en mängd små, sköna blommor i kalken af en stor, snöhvit Calla Ethiopica; — och det går ej många dagar förbi, på hvilka jag ej får vackra blomsterbuketter från bekanta eller obekanta vänner. Sådant är bra snällt och vackert mot en fremling. Och till sådant säger jag icke nej, utan är innerligt tacksam så för blommorna som för välmeningen. Nu adjö med denna långa prat-epistel, och ett hjärtligt a Dieu till min lilla vän! {{linje|5em|style=margin-top:3em;margin-bottom:3em;}}<noinclude> <references/></noinclude> qqd9edb4xdcmhytge7ithevd82tjzc0 0 219148 647228 2026-04-02T10:57:54Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu" from=188 to=226 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Hemmen i den nya verlden, Första delen|Nionde brefvet]] [[de:Die Heimath in der neuen Welt/Erster Band/Neunter Brief]] [[en:The_Homes_of_the_New_World/Letter_IX.]] [[fr:La vie de famille dans le Nouveau-Monde/Lettre 09]]' 647228 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu" from=188 to=226 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Hemmen i den nya verlden, Första delen|Nionde brefvet]] [[de:Die Heimath in der neuen Welt/Erster Band/Neunter Brief]] [[en:The_Homes_of_the_New_World/Letter_IX.]] [[fr:La vie de famille dans le Nouveau-Monde/Lettre 09]] e4qzfjmqfjzlykc7c60daketzjd6o0w 647230 647228 2026-04-02T10:59:58Z PWidergren 11678 647230 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu" from=188 to=226 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Hemmen i den nya verlden, Första delen|Nionde brefvet]] [[de:Die Heimath in der neuen Welt/Erster Band/Neunter Brief]] [[en:The_Homes_of_the_New_World/Letter_IX.]] [[fr:La vie de famille dans le Nouveau-Monde/Lettre 09]] kw9rcv1xw1g5hq9fqc5xtyta6anm6y2 0 219149 647232 2026-04-02T11:06:06Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 05]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 05]]: Missförstånd om verkets terminologi 647232 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 05]] 56is6fcn9gra2ubcxm36o02iatsn1k3 0 219150 647234 2026-04-02T11:06:45Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 06]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 06]]: Missförstånd om verkets terminologi 647234 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 06]] ozoo5552ewg2zvyb37a07bdo5ada5cp 0 219151 647236 2026-04-02T11:07:07Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 07]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 07]]: Missförstånd om verkets terminologi 647236 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 07]] kcpipoqeioojcvahqpkyh2uifw6efe0 0 219152 647238 2026-04-02T11:07:28Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 08]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 08]]: Missförstånd om verkets terminologi 647238 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 08]] ci7b6vyygekfb27ne2zillurtfu4qsa 0 219153 647240 2026-04-02T11:07:59Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 09]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 09]]: Missförstånd om verkets terminologi 647240 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 09]] 7sbywq5npc9xvxf0xjod1khk8mp6f2f 0 219154 647242 2026-04-02T11:08:30Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 10]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 10]]: Missförstånd om verkets terminologi 647242 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 10]] hwhdeb655m6zrhj63xv3pm8wkghy21d 0 219155 647244 2026-04-02T11:08:58Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 11]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 11]]: Missförstånd om verkets terminologi 647244 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 11]] 1ni0rlfcy0crh9u0xuzi8ofmmhuhr9c 0 219156 647246 2026-04-02T11:09:20Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 12]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 12]]: Missförstånd om verkets terminologi 647246 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 12]] b00gzbd05ubzd542g1itmzdfgs1wrt4 0 219157 647248 2026-04-02T11:09:39Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 13]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 13]]: Missförstånd om verkets terminologi 647248 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 13]] keca0ka3r4aps8spj36t9tehnq9r45p 0 219158 647250 2026-04-02T11:10:03Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band 01/Bok 01/Kapitel 14]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 14]]: Missförstånd om verkets terminologi 647250 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01/Kapitel 14]] fbldoqgk1l4d9o6aezd8nvtxcjjw1sn 0 219159 647251 2026-04-02T11:12:07Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=153 to=176 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div>' 647251 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=153 to=176 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> aa23rtkn1ewp8mz1jfrd55up4wf2pr3 0 219160 647252 2026-04-02T11:12:32Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=177 to=184 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div>' 647252 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=177 to=184 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> b194d53bt6odotka2v8lwceaa5bhc5g 0 219161 647253 2026-04-02T11:13:04Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=185 to=195 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div>' 647253 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=185 to=195 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> 83eqqdhkr9lcz6agh7dlerc9r4kd19z 0 219162 647254 2026-04-02T11:13:27Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=196 to=202 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div>' 647254 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=196 to=202 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> 89dbt8l22ro2s5mfteopzj2alz1wx93 0 219163 647255 2026-04-02T11:13:48Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=203 to=206 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div>' 647255 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=203 to=206 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> lyhlf4dqqwvu88gwwt1019g3n0tq3j0 0 219164 647256 2026-04-02T11:14:05Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=207 to=216 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div>' 647256 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=207 to=216 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> m53lg5vwqxonu2aovpjzd8ry9yqjlsv 0 219165 647257 2026-04-02T11:14:25Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=217 to=231 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div>' 647257 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=217 to=231 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> tlr0yvfh92ufcxe5f9z5ha7mw7n1v0g 0 219166 647258 2026-04-02T11:14:52Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=232 to=236 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div>' 647258 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=232 to=236 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> hxt5p4g32658dpu6mag55c1a2ny8jt6 0 219167 647259 2026-04-02T11:15:08Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=237 to=239 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div>' 647259 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=237 to=239 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> 3nuvr63asqblu12e050aheuge0qer7i 0 219168 647260 2026-04-02T11:15:23Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=240 to=245 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div>' 647260 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=240 to=245 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> ofkyo239oacb0zmsf0ib2x7zxyj9bo5 0 219169 647261 2026-04-02T11:15:42Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=246 to=253 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div>' 647261 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=246 to=253 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> ow343vsfraltmz1gprzv1yrr6v7z79t 0 219170 647262 2026-04-02T11:18:29Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=254 to=256 kommentar={{nop}} header=1 /> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_2_(1927).pdf" from=9 to=13 kommentar={{nop}} header=0 /> <references/> </div>' 647262 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=254 to=256 kommentar={{nop}} header=1 /> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_2_(1927).pdf" from=9 to=13 kommentar={{nop}} header=0 /> <references/> </div> 0c9lhx9r4gu3fbmm1wqjm3vhdkxqtb2 647267 647262 2026-04-02T11:38:44Z Jonatanskogsfors 17420 647267 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf" from=254 to=256 next="[[Samhällets olycksbarn_(1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_13|Lille Gervais]]" kommentar={{nop}} header=1 /> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_2_(1927).pdf" from=9 to=13 kommentar={{nop}} header=0 /> <references/> </div> dfufu5pnp3luhcb9xrojlipkfc0l9fl 0 219171 647263 2026-04-02T11:21:07Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_2_(1927).pdf" from=14 to=31 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div>' 647263 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_2_(1927).pdf" from=14 to=31 kommentar={{nop}} header=1 /> <references/> </div> l51xv2rzukvcsps4uh1edarlfpbk5jj 647266 647263 2026-04-02T11:37:35Z Jonatanskogsfors 17420 647266 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_2_(1927).pdf" from=14 to=31 kommentar={{nop}} header=1 prev="[[Samhällets olycksbarn_(1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_12|Biskopen arbetar]]" /> <references/> </div> gzez6gnjz43ycrxuu9r5qq9n3887a8q