Wikisource:Mötesplatsen

<mediawiki xmlns="http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11/ http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11.xsd" version="0.11" xml:lang="sv">
  <siteinfo>
    <sitename>Wikisource</sitename>
    <dbname>svwikisource</dbname>
    <base>https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida</base>
    <generator>MediaWiki 1.46.0-wmf.23</generator>
    <case>first-letter</case>
    <namespaces>
      <namespace key="-2" case="first-letter">Media</namespace>
      <namespace key="-1" case="first-letter">Special</namespace>
      <namespace key="0" case="first-letter" />
      <namespace key="1" case="first-letter">Diskussion</namespace>
      <namespace key="2" case="first-letter">Användare</namespace>
      <namespace key="3" case="first-letter">Användardiskussion</namespace>
      <namespace key="4" case="first-letter">Wikisource</namespace>
      <namespace key="5" case="first-letter">Wikisourcediskussion</namespace>
      <namespace key="6" case="first-letter">Fil</namespace>
      <namespace key="7" case="first-letter">Fildiskussion</namespace>
      <namespace key="8" case="first-letter">MediaWiki</namespace>
      <namespace key="9" case="first-letter">MediaWiki-diskussion</namespace>
      <namespace key="10" case="first-letter">Mall</namespace>
      <namespace key="11" case="first-letter">Malldiskussion</namespace>
      <namespace key="12" case="first-letter">Hjälp</namespace>
      <namespace key="13" case="first-letter">Hjälpdiskussion</namespace>
      <namespace key="14" case="first-letter">Kategori</namespace>
      <namespace key="15" case="first-letter">Kategoridiskussion</namespace>
      <namespace key="90" case="first-letter">Tråd</namespace>
      <namespace key="91" case="first-letter">Tråddiskussion</namespace>
      <namespace key="92" case="first-letter">Summering</namespace>
      <namespace key="93" case="first-letter">Summeringsdiskussion</namespace>
      <namespace key="104" case="first-letter">Sida</namespace>
      <namespace key="105" case="first-letter">Siddiskussion</namespace>
      <namespace key="106" case="first-letter">Författare</namespace>
      <namespace key="107" case="first-letter">Författardiskussion</namespace>
      <namespace key="108" case="first-letter">Index</namespace>
      <namespace key="109" case="first-letter">Indexdiskussion</namespace>
      <namespace key="710" case="first-letter">TimedText</namespace>
      <namespace key="711" case="first-letter">TimedText talk</namespace>
      <namespace key="828" case="first-letter">Modul</namespace>
      <namespace key="829" case="first-letter">Moduldiskussion</namespace>
      <namespace key="1728" case="first-letter">Event</namespace>
      <namespace key="1729" case="first-letter">Event talk</namespace>
      <namespace key="2600" case="first-letter">Ämne</namespace>
    </namespaces>
  </siteinfo>
  <page>
    <title>Wikisource:Mötesplatsen</title>
    <ns>4</ns>
    <id>416</id>
    <revision>
      <id>647958</id>
      <parentid>647889</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T15:55:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Belteshassar</username>
        <id>7194</id>
      </contributor>
      <comment>/* Fel från OCR-verktyget */ Svar</comment>
      <origin>647958</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47242" sha1="23qn4m1dr3afq95ol1uqm8p6a2cu31n" xml:space="preserve">{| style=&quot;float: right;&quot;
|__TOC__
|}__NEWSECTIONLINK__
=Välkommen till Mötesplatsen=
[[Fil:New library in Turku opened 2.3.2007.jpg|miniatyr|Välkommen]]
Mötesplatsen är det allmänna diskussionsforumet om svenska Wikisource. 

[http://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Wikisource:M%C3%B6tesplatsen&amp;action=edit&amp;section=new Skriv ett nytt meddelande under en ny rubrik]

Mötesplatsen är rätt plats för att ansöka om att använda en '''bot''' på projektet. Observera att kortare botkörningar, såsom interwiki, ofta kan göras utan botflagga.

För '''användarnamnsbyten''' gå till [[:m:SRUC|Metas sida för globala användarnamnsbyten]].

To request to run a '''bot''' on Swedish Wikisource, start a thread on this page and describe your bot and what kind of job you would like to do. Note, that minor bot-jobs, such as iw-linking often can be done without botflag.

To request '''change of username/SUL,''' please go to [[:m:SRUC|the request page for a global rename]].

[[Kategori:Wikisource|Mötesplatsen]]

==Gamla diskussioner==
{{Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv}}

=Diskussioner=
== Varning: Den här filen kan innehålla skadlig kod. Om du kör den kan din dator skadas.  ==

I just uploaded a djvu file made from a pdf of a book on internet archives. However, when attempting to make the index, the file does not appear on the index page as usual but rather connects to a page (https://sv.wikisource.org/wiki/Fil:H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu) that states:
Varning: Den här filen kan innehålla skadlig kod. Om du kör den kan din dator skadas. 

I do not understand why this is happening, and would appreciate any help in fixing this problem (and avoiding it in the future if there is something I did wrong).  I have scanned my computer for malicious code and am not getting any indication that the file has anything wrong with it. 
In addition, an online virus scanner give the following results for this file:

File Name: H Schück Studier i Beowulfsagan 1909.djvu&lt;br&gt;
File Size: 4.741485MB&lt;br&gt;
File Type: Unknown&lt;br&gt;
Scan Status: Finished&lt;br&gt;
Scan Date: 2025-01-05 12:15:27&lt;br&gt;
Scanning Engine &lt;br&gt;

Scan Result&lt;br&gt;
IPQS Internet Security Suite Clean&lt;br&gt;
IPQS Byte Checks Clean&lt;br&gt;
IPQS Malicious Code Scanner Clean&lt;br&gt;
IPQS Emerging Threats Clean&lt;br&gt;
IPQS Malicous Network Activity Clean&lt;br&gt;
IPQS Threat Defender Clean&lt;br&gt;
IPQS Foreign Entity Checker Clean&lt;br&gt;

I do notice on Wikimedia Commons 
&lt;bdi&gt;[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/52/H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu Original file]&lt;/bdi&gt; (1,752 × 2,676 pixels, file size: 4.52 MB, MIME type: image/vnd.djvu, 60 pages)

SV Wikisource file that index is referencing: [https://sv.wikisource.org/wiki/Fil:H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu]
(0 × 0 pixlar, filstorlek: 4,52 Mbyte, MIME-typ: image/vnd.djvu)

So I do not know what is happening here. Looks like I am dead in the water for this project for the time being.

Thanks for any assistance in this matter.

[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 5 januari 2025 kl. 18.45 (CET)

:Kan ha varit ett ccheproblem. Fungerar det nu för dig? [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 5 januari 2025 kl. 23.18 (CET)
::Ja. Det går nu. Tack.
::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 6 januari 2025 kl. 00.54 (CET)

== Tillägg som inte passar att kopiera rätt in ==

I Capitaine Ekebergs resa finns [[Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771/Rättelser|ett tillägg]] till [[Sida:Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771.djvu/56|sidan 38]] som inte passar att kopiera rakt in såsom det är skrivet. Jag valde att göra en fotnot och lägga in tillägget där. Alternativt skulle man kunna skriva om tillägget minimalt till en fullständig mening. Nån som har andra tankar om hur detta kunde lösas? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 9 januari 2025 kl. 14.10 (CET)

:I [[Sida:Berzelius Bref 10.djvu/22|Berzelius Brev]] gjorde jag så att man i texten kunde klicka sig vidare till ett separat avsnitt för tillägg (133 olika punkter). Att göra så i ditt exempel är väl lite överdrivet när det bara fanns ett enda tillägg. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 9 januari 2025 kl. 17.25 (CET)

== Hur göra text i bilder mer tillgänglig? ==

Jag har dragit igång ett nytt ambitiöst transkriberingsprojekt för en 1700-talshandskrift. [[Sida:En kort beskrifvning uppå en ostindisk resa till Canton uthi Chinah - Carl Fredrich von Schantz - KB M292.pdf/6|Titeluppslaget]] är en vacker teckning men har också en del textbeskrivningar som jag skulle vilja göra tillgängliga för den som inte kan läsa 1700-talsstil. En tanke jag hade var att använda s.k. [[mw:Extension:ImageMap|image map]] för att skapa ett &quot;tooltip&quot;. Länkarna skulle antingen kunna gå till ett odefinierat ankare på sidan, eller till filbeskrivningssidan (alltså det förväntade beteendet när man klickar på en bild). [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Belteshassar/Sandl%C3%A5da&amp;oldid=586703 Exempel i min sandlåda]. Andra idéer på hur texten kan göras mer tillgänglig? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 22 januari 2025 kl. 12.20 (CET)

:Okej, inga svar efter en dag. Då får jag väl säga att ...&lt;br&gt;
:Det ser ju ut som om det fungerar, men (i min åsikt förstås) är det mer komplicerat än nödigt. Om det var jag som gjorde det, så skulle jag bara skriva nånting i texten under bilden som innehåller vad det står på bilden. T.ex. &quot;Bilden innehåller text: Farwatnet till Canton 2 mihl, Hamnen hwaräst Skeppen ligga, Inloppet till hamnen, ...&quot;. Då blir det väl sökbart åtminstone, och om man vill veta precis var på bilden det står så är det nog inte så svårt att hitta. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 23 januari 2025 kl. 20.58 (CET)
::Du har en poäng. Jag gjorde ett försök att placera texten ungefär rätt. Tror det får bli bra för nu. Tack. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 24 januari 2025 kl. 10.34 (CET)

:Jag tror inte att image map egentligen är det du är ute efter. Är det inte istället [[:en:Template:Annotated image]] med exempel på [[:en:Template:Annotated image/Extinction]]? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 23 januari 2025 kl. 21.16 (CET)
::Ja, det är förstås en möjlighet, men lite synd att täcka över den vackra handskriften med annoteringar. Nåväl, jag valde den enklare vägen den här gången. Kanske provar det en annan gång Tack. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 24 januari 2025 kl. 10.35 (CET)

== Mallen {{mall|antikva}} eller &lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/tt&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt; ==
För texter i frakturstil med låneord i antikva, är det numera bättre att använda mallen {{mall|antikva}} än den gamma standarden med fast teckenbredd? Borde vi uppdatera [[WS:Redigering#Teckenuppsättning och typsnitt]] med hänvisning till mallen? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 29 januari 2025 kl. 12.50 (CET)

:Jag har inget &quot;svar&quot;, men jag har undrat samma sak. Och ofta är det inte så enkelt att verket bara innehåller två stiler.
:[https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Ingwar_Widtfarne.pdf/13 Här] t.ex. har vi en sida med (1) fraktur (det mesta), (2) schwabacher (för text med lite &quot;mer&quot; betoning), (3) antikva (för &quot;främmande&quot; ord, t.ex.) och (4) kursivt (referenser eller text i latin, t.ex.). {2} Jämfört med fraktur så är schwabacher lite fetare (mer bläck) och lite bredare. Sidan om teckenuppsättning (ovan) säger att man borde ange det med kursivering; men det är ju något helt annat här som &lt;i&gt;redan är kursiverat&lt;/i&gt;. Skulle man använda &lt;b&gt;fetstil&lt;/b&gt; kanske? Ja kanske, men (i min åsikt förstås) blir det &lt;b&gt;alltför svart&lt;/b&gt;; ett &quot;bang&quot; i ögat. I verket har jag använt {{Mall|spärrat}}; inte perfekt, men jag vet inte ens vad &quot;det bästa&quot; skulle vara. {3} Antikva mallen använde jag för ord tryckta i antikva, men ... det ser {{ant|lite konstigt}} ut (alltså nästan som om det vore mindre viktigt), eftersom bokstäverna också blir lite mindre. {4} Och (till sist) kursiv: borde det vara &quot;bara&quot; &lt;i&gt;kursiv&lt;/i&gt; eller {{ant|&lt;i&gt;antikva plus kursiv&lt;/i&gt;}}. Jag tycker (tyckte) att det sista ser bättre ut (mer lika originalet).
:Ja, inga svar, men jag skulle också uppskatta några visa ord från &lt;b&gt;er alla&lt;/b&gt;. Vad gör de som arbetar på engelska eller tyska, t.ex.? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 08.32 (CET)
::A couple of thoughts:
::1. &lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/nowiki&gt; is considered depricated and triggers lint errors.
::Cf. https://phabricator.wikimedia.org/T26529
::2.  Simply adding font-size:110% to the &lt;nowiki&gt;&lt;span&gt;&lt;/nowiki&gt; of code in the antikva template increases the size of the serif font so that it is about the size of the default font. Changes in the template will, however, globally change the look of the text everytime the template has been used in the past by other people for other texts, but perhaps this is something that needs to done or at least would not cause much harm to do, and perhaps be an improvement.  Cursive could be added at the template level for that matter too, if there is any sort of consensus about how antikva should look.
::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 12.54 (CET)
::Norska wikisource verkar använda [[:no:Mal:Antikva|Mal:Antikva]]; tyskarna använder vad jag kan se &lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/tt&gt;&lt;/nowiki&gt;; danskarna vet jag inte vad de använder; finska behärskar jag inte bra nog för att kolla och så mycket engelska texter satta i frakturstil finns nog inte. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 21.57 (CET)
:::Jag tittade på norska mallen, och den är inte samma som den svenska. Istället ställer den bara texten inom &lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/tt&gt;&lt;/nowiki&gt;-taggar. :-( [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 2 februari 2025 kl. 01.42 (CET)

== Att referera till artiklar ==

Hej, jag är ny medlem här, hittade nyligen in hit till Wikisource och blev glatt överraskad av detta arbete!

Till mina frågor, så undrar jag hur artiklar refereras till på bästa vis? 

I det inloggade läget, ser jag att man kan få en permanent länk för den artikel man besöker. Exempelvis Karin Boye ger: https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=F%C3%B6rfattare:Karin_Boye&amp;oldid=519251

Hur pass beständiga/permanenta är dessa länkar? Är det klokare att använda Wikidata-objektet, för att på så vis slå upp korrekt URL? [[Användare:LetteredPoet|LetteredPoet]] ([[Användardiskussion:LetteredPoet|diskussion]]) 5 februari 2025 kl. 20.32 (CET)

:Välkommen! Permanentlänken är till för att länka en specifik version av en sida, vilket är bra om du vill visa hur den såg ut just när du besökte den. Enda sättet att bryta länken är om en administratör skulle radera versionen/sidan, vilket är osannolikt för den du länkade.
:Wikidata-objekt är också beständiga, men de pekar alltid på senaste versionen av sidan.
:I de allra flesta fall funkar den vanliga url:en lika bra, men om en sida har flyttas så kanske url:en går till en omdirigering eller grensida i framtiden. Båda dina förslag undviker det. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 5 februari 2025 kl. 22.16 (CET)
::Okej, tack för förklaringen! Så även om sidan flyttas, så kommer permalänken peka rätt? Och bara om sidan raderas så blir permalänken oanvändbar [[Användare:LetteredPoet|LetteredPoet]] ([[Användardiskussion:LetteredPoet|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 20.42 (CET)

== Lutheri Catechismus på Lenape (Delaware) ==
''Tråd flyttad från [[Wikisourcediskussion:Mötesplatsen]]'' [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 11.32 (CET)

För den händelse att fler är intresserade, så vill jag nämna att jag har
påbörjat arbetet att OCR-läsa [[Johannes Campanius]] översättning av Luthers
lilla katekes till [[Lenape]] (eller det Americansk-Virginske språket som han
själv kallade det. Jag har ett exemplar av faksimilutgåvan från 1930-talet,
men den förlaga jag utgår från har jag laddat ned från [Litteraturbanken]:
Eftersom originalet återger den svenska texten i frakturstil och lenape-
texten i antikva använder jag [[Tesseract]] som jag tycker klarar frakturen
bra.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET)

=== Tryckstilar och markup ===

Jag är typsnitts-nörd och försöker mig samtidigt på att sampla de typsnitt
som används i förlagan i syfte att extrahera dem som ttf- eller otf-filer,
Jag vet inte om markup av fraktursatta ord är av intresse för Wikisource,
men jag gör det alltså för min egen skull, eftersom jag vill utveckla en
fungerande rutin för detta att senare bearbeta KB:s tidningsarkiv med (jag
är inte helt nöjd med KB:s egen OCR-läsning, särskilt med tanke på deras
val av ordlistor för automatisk korrekturläsning, vilket har lett till
sådana besynnerligheter som en greve Laserstråle omnämnd i [[Aftonbladet]]
på 1850-talet.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET)

:Förutom att undvika dubbelarbete är mitt syfte med denna anmälan att få tips om Formatteringsprocessen då jag eftersträvar en så originaltrogen inläsning som möjligt, vilket alltså verkar strida mot praxis på Wikisource. Min plan är därför att göra formatteringen efterredigerbar,,  t.ex med användning av CSS. Då kan jag t.ex. lägga in markeringar av sidbrott men filtrera bort dem för användning på Wikisource.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 22.37 (CET)

=== Placering ===

Frågan är kanske för tidigt ställd, men jag undrar om ett sådant verk hör
hemma på svenska Wikisource, gemensamma språkneutrala www.wikisource.org
eller någon annanstans (del.wikisource.org)? Jag delar givetvis gärna med
mig av resultatet till såväl projekt Runeberg som Gutenberg om de vill ha
det. Kanske [[Gutenberg Proofreaders]] vill hjälpa till med korrläsningen?--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET)

:@[[Användare:SM5POR|SM5POR]]: Jag flyttade tråden hit där innehållsdiskussioner passar bättre. Intressant projekt du håller på med.
:Min spontana tanke om placering är att verket främst har ett värde p.g.a. översättningen till Lenape (jmf. t.ex. med [[Ingwar Widtfarne/Ingwars Saga]] som jag tycker platsar här eftersom det är översättningen till svenska som är mest intressant). Vad jag vet finns det inget lämpligt projekt för del, unm eller umu, – och det är nog osannolikt att ett startas då det inte ens finns en Wikipedia-version – så flerspråkiga Wikisource är nog det bästa hemmet för ditt projekt. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 11.41 (CET)
::@[[Användare:Belteshassar|Belteshassar]]Tack för flytten. Jag fattar mig kort just nu eftersom jag är inloggad via mobilen i dinarie atorstället för min ordinarie dator--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 22.18 (CET)
:::Jag väckte faktiskt frågan pom ett möjligt incubator'prroojekt för Lenape och fick svaret  att fet redan fanns ett för unami och [[“Att möta dig“|att]] ett för munsee kunde övervägas, jag är okunnig om skillnaden mellan de två språken och benämner  dem därför kollektivt som Lenape,min tanke med OCR-läsningenn är just att stödja dessa projekt, frågan är tidigt ställd som sagt och vi hinner återkomma till den inn jagg har några färdiga filer att ladda uuuoo.-‐[[Användare:SM5POR|SM5POR]] 
([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 12 februari 2025 kl. 07.40 (CET)

=== Skyddstider och omfång ===

Frågan om skyddstider kan tyckas överspelad eftersom Campanius dog redan 1683.
Mitt tryckta exemplar är dock ur faksimilutgåvan från 1930-talet, och den innehåller en efterskrift av riksbibliotekarien Isak Collijn (1875-1949), hans upphovsrätt till den löpte ut 2019 enligt nu gällande regler, och jag minns att jag före 2019 övervägde att anmäla boken som kandidat för inskanning via projekt Gutenberg Canada (som inte beaktar någon 70-årig skyddstid utan bara Bernunionens 50-åriga dito) av just detta skäl. Inskanningen från Litteraturbanken verkar dock bara innehålla originalet från 1600-talet, så den ska inte utgöra något problem. Min som vanligt för tidigt ställda fråga är nu om Collijns informativa efterskrift är tillräckligt intressant för svenska Wikisource att ta med i detta OCR-arbete, och om det i så fall finns några upphovsrättsliga gränsfall kvar att ta hänsyn till.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 14.34 (CET)

:Collijns efterskrift är väl absolut intressant nog för att platsa. Jag kan inte reglerna exakt, men verket ska vara fritt från amerikansk upphovsrätt också (publicering + 95 år). Ännu så länge omfattas verk från 1930-talet, men det kanske finns några undantag som kan tillämpas? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 15.31 (CET)
::Då verkar den enkla lösningen vara att köra på, men att göra en partiell publicering med utrymme för att lägga till Collijn 2044 eller när det blir.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 15 februari 2025 kl. 11.25 (CET)

== Administratörsval ==

För allas kännedom så har jag nominerat mig själv till administratör här: [[Wikisource:Administratörer#Användare:Belteshassar]]. Ni som är aktiva på projektet får gärna gå dit och lägga er röst för eller emot. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 23 februari 2025 kl. 14.01 (CET)

== Dålig ordning i indexkategorierna ==

En sak som stör mig är den dåliga ordningen i indexkategorierna. Jag var osäker på om jag borde ta upp det eller om det bara är jag som tycker det är dålig stil, med tanke på att ingen annan här har sagt något, men de andra kanske väntade på att någon annan skulle säga något. Iallafall, om att man kan lägga till kategorier genom fälten nedan togs upp i [[Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2019#Kategorier på indexsidorna|detta meddelande från 2019]] men funktionen verkar ha problem. Ta till exempel [[:Kategori:Validerade index]], där över en tredjedel av indexen hamnar under bokstaven V bara för att Validerade börjar på den bokstaven. Samma sak med de andra indexkategorierna där en massa index hamnar under bokstäverna E, I och K. Vore det bättre om man lade till kategorier manuellt, utan att använda fälten, eller finns det något tekniskt någon ska göra med själva sajten så att säga, så att indexen sorteras rätt? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 16.55 (CEST)

:Jag har bara kollat översiktligt men det verkar som att de index-sidor som &quot;ligger fel&quot; är sådana som är skapade efter 2019 och där inte kategori har lagts in för hand utan där endast textfältet för kategori på index-sidan har använts. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 18.56 (CEST)
::Jag har också stört mig på detta och brukar därför lägga kategorierna i anteckningfältet i stället. Har klickat runt lite på andra Wikisourceprojekt och sett att de har en dropdown för status som sätter kategorierna korrekturlästa/validerade index etc. De verkar inte använda andra kategorier på index, men på danska finns samma bugg (nån hade felaktigt satt kategorier ämnade för verk på en indexsida). [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 21.10 (CEST)
:::Nej, Grey ghost, det är inte bara du som tycker att det är &quot;dålig stil&quot;. Jag har också märkt det, men eftersom ingen annan har sagt nånting så antog jag att det var sett som ett &quot;mindre&quot; fel. Men nu ...&lt;br&gt;
:::Eftersom Thurs skrev i 2019 &quot;&lt;i&gt;där kategorierna &lt;b&gt;ska&lt;/b&gt; läggas&lt;/i&gt;&quot; så tycker jag att det &lt;u&gt;borde&lt;/u&gt; fungera också. Men finns det någon, här eller annanstans, som ens vet &lt;u&gt;var&lt;/u&gt; felet ligger? Vi är ju inte alla tekniska här, men om vi visste vilket skript det är som går fel, så kanske någon kan hitta en lösning.&lt;br&gt;
:::Eller skulle det vara bättre om vi kunde använda &quot;Status&quot;-idén istället? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 4 maj 2025 kl. 00.11 (CEST)
::::Tror inte det finns så mycket vi kan göra på wikin mer än att kringgå det. Problemet är [[phab:T299824|rapporterat i phabricator]], men det är en rätt lång backlog så det ligger nog inte så högt på WMF:s priolista. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 4 maj 2025 kl. 07.54 (CEST)
:::::Och det är inte bara indexkategorierna ser jag nu utan även ursprungskategorierna. Ser man i till exempel [[:Kategori:Eget arbete]] ser man en massa index under bokstaven E. Det har blivit rapporterat nu så vi får se om allt blir löst, om inte får vi lägga till kategorier på det gamla sättet. [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 5 maj 2025 kl. 22.00 (CEST)
::::::Rätt säker på att jag hittat felet i koden. Har skickat in [[gerrit:1152372|en patch]] för det. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 30 maj 2025 kl. 23.59 (CEST)
:::::::Fixen sjösattes 1 juli och jag har testat att den funkar. Observera att sidor som redan har kategoriserats inte kategoriseras om utan en [[mw:Help:Dummy_edit#Null_edit|null edit]]. jag prövade att bara rensa cachen (purge) vilket inte gav resultat.
:::::::Ska se om jag fixa med min bot så att den uppdaterar de [[:Kategori:Index_efter_status|kategorierna för index-status]]. Pinga här om det finns någon ytterligare kategori som bör få den behandlingen. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 2 juli 2025 kl. 23.16 (CEST)
::::::::Kör på alla i [[:Kategori:Index]] så missas garanterat ingen. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 2 juli 2025 kl. 23.47 (CEST)

== Mindre färgjustering i titelmallarna ==

Jag har tittat ytterligare på att göra Wikisource mer kompatibel för de som använder Dark-mode (inställningar-&gt;utseende-&gt;färg-&gt;mörk). En av de icke-kompatibla mallar som läsare oftast möter är {{mall|Titel}}. Det enklaste sättet att fixa mallen är att justera till färgnyanser som MediaWiki redan känner till. Det innebär dock en viss ändring mot hur det ser ut idag, även för de som inte använder dark-mode. Vill därför kolla om ni är ok med skiftet, eftersom jag inte vet hur noggrant färgerna som används idag kan ha diskuterats tidigare.

Resultatet/skillnaden kan ni se på [[Användardiskussion:Lokal Profil/test]]. Testa gärna att växla till mörkt läge för att se hur det blir även där. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 13 juli 2025 kl. 19.58 (CEST)

:Man kan även kolla in dark-mode genom att lägga på &lt;code&gt;?vectornightmode=1&lt;/code&gt; på url:en av en sida man besöker. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 14 juli 2025 kl. 00.25 (CEST)
::Då ingen svarat och de visuella skillnaderna är tämligen små så genomför jag nu ändringen. I den uppdateringen tar jag med en hel del andra förbättringar vilkq inte syns utåt, så om färgen är ett problem senare så kan den delen lätt åtgärdas. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 27 juli 2025 kl. 21.46 (CEST)

== Skillnad på nordiska Wikisource och andra språkversioner ==

Jag har den klassiska vektorn, alltså vektorn från 2010, på samtliga wikiprojekt. När jag använder den klassiska vektorn på Wikipedia, Wikidata och Commons står &quot;Specialsidor&quot; i spalten till vänster, men inte Wikisource, Wikiquote och Wiktionary. Annorlunda var det i våras, så syntes det. Vad mera är, specialsidor syns i vänsterspalten på engelska, franska, italienska och spanska Wikisource. Men inte i de svenska eller heller norska, danska och isländska språkversionerna. Varför har det ändrats på nordiska Wikisource? Kan det ändras tillbaka i framtiden av den tekniska ledningen, eller kan jag ändra det själv genom &quot;Inställningar&quot; åtminstone på svenska Wikisource? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 8 augusti 2025 kl. 21.10 (CEST)

:Vilka länkar som visas där definieras på sidan [[MediaWiki:Sidebar]]. Om vi är överens om tillägg vi vill göra så kan nog en administratör här genomföra dem. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 10 augusti 2025 kl. 17.53 (CEST)

::Hur många ska vara överens, räcker det med oss två? Jag är med på det, om du tycker det är okej och det räcker med oss kan du genomföra det, om det stämmer enligt [[Wikisource:Administratörer|den här sidan]] att du är administratör. Det är ju en riktlinje att vara djärv, och jag tror inte att någon skulle bli missnöjd över att det skulle synas i spalten. [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 10 augusti 2025 kl. 19.50 (CEST)
:::Eftersom det påverkar hur Wikisource ser ut för alla användare så tycker jag vi kan ge förslaget några dagar innan vi inför det så folk hinner se diskussionen och framföra eventuella synpunkter. Förslaget, om jag tolkar dig rätt, är alltså att i menyn till vänster (kallas &quot;Huvudmeny&quot; om man använder senaste utseendet) under &quot;Stöd Wikimedia&quot; lägga till &quot;Specialsidor&quot; som då skall länka till [[Special:Specialsidor]]. Är det rätt uppfattat? Jag låter frågan ligga här några dagar och om ingen protesterar så kan jag eller någon annan administratör genomföra ändringen. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 augusti 2025 kl. 09.37 (CEST)
::::Det är så jag tänkt mig det. Har tillräckligt med tid gått för att det ska genomföras? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 31 augusti 2025 kl. 21.35 (CEST)
:::::Utfört. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 1 september 2025 kl. 11.47 (CEST)
::::::Tack så mycket! [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 1 september 2025 kl. 21.55 (CEST)

== Kulturkanon ==

Jag tog mig friheten att skapa en [[:Kategori:En kulturkanon för Sverige|kategori]] för verk som ingår i förslaget till en svensk kulturkanon. Tänker att det kan vara en bra chans att synliggöra att vi faktiskt har många av verken på Wikisource. Däremot vet jag inte riktigt hur kategorin kan passas in i kategoriträdet så förslag på hur det kan lösas är välkomna. Finns det andra förslag på hur verk ur kanon kan lyftas fram så tar jag gärna emot dem också. Till sist: I förslaget finns ett antal verk som skulle platsa här men som vi ännu inte har. Kanske någon känner sig manad att lägga till dem. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 2 september 2025 kl. 23.15 (CEST)

:jag har ingen bild framför mig av hur kategoriträdet ser ut, så jag började
:leta efter &quot;samlingsverk&quot; i hopp om att hitta någon kategori för sådana men
:fann tyvärr ingen. En kanon är iofs inte ett samlingsverk, men det är ändå
:en lista över verk, och som kategori bör den ligga bredvid samlingsverk,
:antologier, bibliografier och liknande. Är detta till någon hjälp?--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 3 september 2025 kl. 16.30 (CEST)

== Kategori: 1900-talets verk ==

Okej, inte bara 1900-talet, men också 1800-, 1700-, 1600- etc. Och vad jag undrar är: Vilka årtal skall vara med i en sådan kategori? &lt;br&gt;
Det finns ju också kategorier för 1910-, 1920-, 1930-, etc. så det skulle väl vara rimligt att &quot;1900-talets verk&quot; skulle vara för verk som skapades mellan 1900 och 1909 (inklusive). Samma sak för 1800-talet, och 1700-talet. Men när vi kommer tillbaka till 1600-talet så finns det inte kategorier för all 16x0-tal (ännu, åtminstone). Och för 1500-talet och 1400-talet så finns det inga andra alls, bara xx00-talet. Och även äldre? Ingenting.

Så om vi har ett verk från, t.ex., 1745, så skall det väl vara med i kategorien för 1740-talet. Men skall den också vara med i &quot;1700-talet&quot;? Eller är &lt;i&gt;det&lt;/i&gt; exklusivt för 1700-1709? &lt;br&gt;
Det kan ju också hända att man inte vet precis när verket utkom, bara någon gång 1700-1799. Blir det då okej att använda &quot;1700-talets verk&quot;? Eller ...? &lt;br&gt;
Är det någon som tror sig förstå hur det borde fungera? Kan du skriva nåt? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 30 september 2025 kl. 09.17 (CEST)

:1900-talets verk är förstås verk från perioden 1900 till 1909. Verk som är från ett okänt årtal ska överhuvud inte kategoriseras efter år. Och det är väl inte nödvändigt att skapa kategorier för mycket längre tillbaka än 1500-talet, [[:Kategori:Verk från medeltiden]] finns ju att använda? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 2 oktober 2025 kl. 22.02 (CEST)
::Så vad tycker du om [[:Kategori:1500-talets verk]] och de verk som är med där? Och [[:Kategori:1600-talets verk]]? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 3 oktober 2025 kl. 06.10 (CEST)

== Wikisource Reader ==

(Sporadisk användare här, så ursäkta eventuella felformuleringar och misstag.)

I en telegramgrupp med GLAM-fokus flaggades för att ''[https://cis-india.github.io/wikisource-reader-app/ Wikisource Reader]'' släppts, och [https://translatewiki.net/wiki/Translating:Wikisource_Reader kan översättas via translatewiki.net]. Glad i hågen kastade jag mig över det och översatte allt, men dubbelkoll och korr uppmuntras då jag inte har full koll på alla termer och funktioner.

Efter att jag översatt allt kom jag på att det kanske är bra att ladda ned appen och testa den, och det funkade utan problem och förhoppningsvis kommer översättningarna med vid nästa import då de sker måndagar och torsdagar. Spontant laddade jag ned och började lyssna på '''[[Till jordens medelpunkt]]''' av Jules Verne, och insåg att det kommer bli en spännande upplevelse då språkmotorn lämnar en del att önska. Innehållsförteckningen växlade mellan att kunna och inte kunna läsa romerska siffror, så det var både I som bokstav, II som två och VI som ord. Krångliga och sammansatta ord bokstaverades men däremellan låter det om än datorröst så ändå något så när hanterbart. Har någon härifrån testat? Går det att göra något med texterna för att förbättra uppläsningen? Kan det jobb Wikimedia Sverige (ping @[[Användare:Sebastian Berlin (WMSE)|Sebastian Berlin (WMSE)]] och @[[Användare:Viktoria Hillerud (WMSE)|Viktoria Hillerud (WMSE)]] ) gör med Wikispeech användas för att göra uppläsningen angenämare och mer konsekvent? /[[Användare:Haxpett|Haxpett]] ([[Användardiskussion:Haxpett|diskussion]]) 14 oktober 2025 kl. 14.45 (CEST)

== Wikisource Loves Proofreading Campaign 2025 ==

På [[m:Wikisource Loves Proofreading Campaign 2025]] beskrivs en kampanj som ska locka fler att korrekturläsa i Wikisource, från 20 december 2025 till 20 februari 2026. Det behövs &quot;ambassadörer&quot; (faddrar) på respektive språk, som tar hand om de nykomlingar som värvas. Läs på! [[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 9 november 2025 kl. 22.09 (CET)

== Request for bot flag ==

Hi, apologies for writing in English. I'd like to request a bot flag for my [[User:TenshiBot|bot]], which would fix [[mw:Help:Extension:Linter|Linter]] errors on this wiki. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 11 februari 2026 kl. 18.13 (CET)

:Thank you for your interest. Given your bot’s long edit history on enwp I’m leaning towards granting your request immediately. However, could you perhaps share some examples of the types of edits your bot would do? Do you have any estimate on how many pages on this wiki currently have linter errors that the bot could fix? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 00.41 (CET)
::Looking at the [[Special:LintErrors|stats]], there's around 42,691 lint errors in total. At the moment, the bot could fix misnests (1,706 errors) and obsolete HTML tags (35,781 errors), but not missing end tags (2,661) or stripped tags (194), so about 37,487 that it could fix. For an example, [[w:en:Special:Diff/1337710804|misnests]], [[w:en:Special:Diff/1329973339|obsolete HTML tags (with some other stuff being fixed, not by bot)]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 02.24 (CET)
:::Not-an-expert here, but I peeked at your &quot;obsolete tags&quot; link and saw &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags being replaced by &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; templates. Is this a legit thing to do? It is my understanding that &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; denotes a new block/paragraph, whereas the &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; template (which doesn't exist in this Swedish Wikisource, btw) inserts (somehow, I didn't look at the details) a page break. These, it seems to me, are not the same. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 06.32 (CET)
::::&lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags aren't obsolete, though they were causing a different type of error (missing end tags) which it's easier to use a find/replace script to replace them with &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; if none of them have any closing &lt;nowiki&gt;&lt;/p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags. As I understand they are visually the same, though I'm not sure if they're read out the same way in a screen reader. A list of obsolete tag examples can be found at [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 12.50 (CET)
:::It seems clear that someone has already gone to a good deal of effort to deal with the lint errors because there are a lot fewer lint errors than there were a couple of years ago. Most of the major ones have already been cleaned up. The main source of obsolete HTML tags appear to be the use of &lt; center &gt; and &lt; tt &gt; instead of the corresponding templates. If these lint errors could be updated to reflect the current standard, I would think that would be considered a worthwhile improvement. It might, however, be helpful for input on this issue from the folks who have been working on lint errors, because many of the old ones have already been taken care of and perhaps this issue is already being addressed.
:::But in addition, yesterday, I was working on a table that needed some work. Although these do not seem to be flagged as errors, many of the old tables used style elements like align and valign that still work, but have a different standard now
:::It might be a good idea if these can be automatically updated without creating a new series of problems.
:::A new response from [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] just appeared as I was typing this which references [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]]. &lt; center &gt;, &lt; tt &gt;, align and valign in tables are all listed as obsolete tags which matches my perception of what could be updated pretty well. So, IMHO (does anyone still use IMHO, I don't know), as long as somebody else is not already dealing with the same issues, it would not hurt to update some of these tags to reflect current standards. 
:::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 13.08 (CET)
::::Another small change that an appropriate bot could implement might also be to update the way headers have typically been written.
::::&lt;nowiki&gt;&lt;h2 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none;&quot;&gt;Heading&lt;/h2&gt;&lt;/nowiki&gt;
::::Use of align=&quot;center&quot; is not HTML5 compliant, but a find-replace bot could alter this syntax a little bit to make it HTML compliant (assuming this works as intended).
::::&lt;nowiki&gt;&lt;h2 style=&quot;margin:auto; border-bottom:none;&quot;&gt;Heading&lt;/h2&gt;&lt;/nowiki&gt; 
::::But, as the [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]] page clearly states:
::::&quot;The obsolete-tag error is the result of deprecated HTML elements.
::::Since it is unclear to us at this time how far we want to push this goal of HTML5 compliance, this category is marked low priority. Some wikis might choose to not address this right away. Other wikis might want to get ahead and want to be HTML5 compliant. It is possible that some wikis might write bots to address this. So, please use your judgement and wiki-specific policies to guide you in how much effort you want to spend on this. If, in the future, there is greater clarity about pursuing this more aggressively, we will reflect that by updating the severity of this linter issue appropriately.&quot;
::::I, personally, attempt to implement HTML5 standards (to the extent I understand them) when I proofread something, but at this time there is no absolute necessity to make any changes as long as browsers still understand depricated tags. But it probably would not hurt either to update to HTML5 if implemented correctly by someone who knows a lot more about bots than I do and wiki specific considerations are taken into account. Although I have opinions on this matter (do not like &lt;nowiki&gt;&lt;big&gt;&lt;/nowiki&gt; and &lt;nowiki&gt;&lt;small&gt;&lt;/nowiki&gt; either), I, of course, defer to any consensus or administrative decision in these matters. For the most part more serious issues are already being addressed on this wiki.
::::P.S. Since templates do not automatically carry over from one language wikisoure to the next, if you want to use a &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; template, of course, an appropiate Swedish &quot;mall&quot; would have to be created first. The English &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; template, however, is a &quot;page break&quot; template, and I am unsure how that would be appropriate here. Few proofreaders have used paragraph breaks here since they are automatically inserted by transclusion and so the occasional use of &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; at least is not something that really needs to be fixed. I have seen that when some folks have used &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; that it was being used more like &lt;nowiki&gt;&lt;br&gt;&lt;/nowiki&gt;.  On Swedish wikisource no active proofreader removes all line breaks like some do on English wikisource. These line breaks mess up italics when &lt;nowiki&gt;''&lt;/nowiki&gt; is accidentally used over two lines which then flags an unclosed tag error.  Unclosed &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt; errors are far more common than &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt;.
::::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 13 februari 2026 kl. 13.53 (CET)
:::::[[Användare:Lokal Profil|Lokal Profil]] has been doing a lot of work on linter errors on this wiki. It would be valuable to get their views on this. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 17 februari 2026 kl. 10.54 (CET)
:::::As I said [[#c-Tenshi_Hinanawi-20260212115000-Bio2935c-20260212053200|above]], &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags were causing a different type of error, which I cannot fix with my bot. I'm aware that templates cannot be transcluded across different wikis. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 19 februari 2026 kl. 21.58 (CET)
::::::Thanks for the ping. I've done a fair bit of work on clearing out linter errors. The main issues have normally been around finding the right replacement. E.g. &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; was used to convey multiple meanings and has since been superseded by both {{mall|ant}} and {{mall|tt}}. While actually replacing them can often be done by bot, figuring out which replacement is the right one cannot (unless the bot is way more advanced). I know that there are similar issues for at least &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;small&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; which has been used to convey different semantics (it's frequently used for quotes in SOU:s and pure styling in e.g. title pages) so '''should''' have different replacements.
::::::That said. There are probably a bunch of tag replacements which could be done, e.g. &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;center&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; and &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;big&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; ''should'' be non-problematic.
::::::For the missnestings there are a bunch of trivial cases, but I think a lot of the remaining once are situations like [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Fiskm%C3%A5sen_0007.jpg&amp;action=edit&amp;lintid=141222 this] where the intention is to italicise several paragraphs. However Mediawiki will insert a &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;-tag before the first &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; which it then closes at the end of the first line followed by an empty line. The fix here is to [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida%3AFiskm%C3%A5sen_0007.jpg&amp;diff=630073&amp;oldid=348097 add a line-break after the opening &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt;] (but the &quot;right&quot; fix in this case is probably to use &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;div style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; since this use of the &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt;-tag is incorrect html5 semantics).
::::::/[[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 20 februari 2026 kl. 23.51 (CET)
:::::::A different method that the bot uses is to close the &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt; tag and readd the tag again on the next line and so forth, which avoids the html5 semantics issue and being reported as a lint error. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 23 februari 2026 kl. 00.09 (CET)
::Pinging [[User:EnDumEn|EnDumEn]] and [[User:Thurs|Thurs]] since it appears there aren't any objections to this request. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 2 mars 2026 kl. 12.58 (CET)
:::Noting that I have requested the stewards to flag the bot [[m:SRB#TenshiBot@sv.wikisource|here]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 9 mars 2026 kl. 13.50 (CET)
::::Nu har jag delat ut botstatus till [[Användare:TenshiBot]]. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] ([[Användardiskussion:EnDumEn|diskussion]]) 9 mars 2026 kl. 21.05 (CET)

== Ord som fortsätter på nästa sida ==

Skapade nyligen [[Jul-Kalender 1887/Sysslolös]] (ett kapitel kvar nu av boken) och ser att ord som avslutas mitt i på ena sidan med ett streck (-) och fortsätter på nästa på sidan tolkas som två ord. Så som &quot;träf fade&quot; mellan andra och tredje sidan. Hur får man programvaran att slå ihop orden istället? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 13 mars 2026 kl. 23.54 (CET)

:Den andra sidan börjar inte med &quot;fade&quot; utan med vagnretur. Texten på sidan måste börja med det ord som ska bindas ihop, annars fungerar det inte. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 14 mars 2026 kl. 06.42 (CET)
::Menar du att detta inte går att ordna maskinellt utan att man måste manuellt flytta ena halvan av ordet till en av sidorna och knyta ihop dom där? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 16 mars 2026 kl. 12.03 (CET)
:::Jasså, sidan får inte inledas med mellanslag. Okej, då förstår jag. [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 16 mars 2026 kl. 12.05 (CET)
::::En sak att tänka på är att de flesta webbläsare och även Mediawikis sökfunktion behandlar de hopsydda delarna som olika ord, så om det avstavade ordet är ett namn eller term som man tror att användare vill söka efter kan man flytta manuellt (och eventuellt använda mallen {{mall|avstavat}} för att det ska se rätt ut i korrläsningen). [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 26 mars 2026 kl. 15.39 (CET)

== Fortlöpande transkludering av långt verk. ==

Jag har i helgen börjat skanna in och korrekturläsa Samhällets olycksbarn av Victor Hugo. Eftersom det här är mitt första projekt här gör jag antagligen en massa fel men man måste ju börja någonstans. En konkret sak jag undrar är om det är ok att börja transkludering redan innan allt är korrekturläst. Verket är uppdelat i 365 kapitel, 48 &quot;böcker&quot; och 5 &quot;band&quot;. Vore det tex ok att transkludera en &quot;bok&quot; i taget?

Dessa är skannade hittills av totalt 13 volymer (obs, de tryckta volymerna motsvarar inget av verkets nivåer.)

* https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf
* https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_2_(1927).pdf
* https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_3_(1927).pdf

[[Användare:Jonatanskogsfors|Jonatan]] ([[Användardiskussion:Jonatanskogsfors|diskussion]]) 30 mars 2026 kl. 11.17 (CEST)

== Fel från OCR-verktyget ==

Mitt i verket [[Sida:Kongl. vitt. hist. och ant. akad. handlingar 25 och 26.pdf/121]] går det inte längre att transkribera texten. Felmeddelandet lyder: &quot;''Fel från OCR-verktyget: Bild-URL måste börja med en av följande domännamn och avslutas med ett giltigt filtillägg: upload.wikimedia.org och upload.wikimedia.beta.wmflabs.org.''&quot; Kan någon lösa detta? M v h [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 8 april 2026 kl. 10.21 (CEST)

:Jag kan inte reproducera buggen. Fungerar det för dig nu? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 8 april 2026 kl. 17.55 (CEST)</text>
      <sha1>23qn4m1dr3afq95ol1uqm8p6a2cu31n</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>648007</id>
      <parentid>647958</parentid>
      <timestamp>2026-04-09T07:19:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Fel från OCR-verktyget */ Svar</comment>
      <origin>648007</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47457" sha1="mp7rn9tyqarni9tdt6nbfa6gz0jtv6e" xml:space="preserve">{| style=&quot;float: right;&quot;
|__TOC__
|}__NEWSECTIONLINK__
=Välkommen till Mötesplatsen=
[[Fil:New library in Turku opened 2.3.2007.jpg|miniatyr|Välkommen]]
Mötesplatsen är det allmänna diskussionsforumet om svenska Wikisource. 

[http://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Wikisource:M%C3%B6tesplatsen&amp;action=edit&amp;section=new Skriv ett nytt meddelande under en ny rubrik]

Mötesplatsen är rätt plats för att ansöka om att använda en '''bot''' på projektet. Observera att kortare botkörningar, såsom interwiki, ofta kan göras utan botflagga.

För '''användarnamnsbyten''' gå till [[:m:SRUC|Metas sida för globala användarnamnsbyten]].

To request to run a '''bot''' on Swedish Wikisource, start a thread on this page and describe your bot and what kind of job you would like to do. Note, that minor bot-jobs, such as iw-linking often can be done without botflag.

To request '''change of username/SUL,''' please go to [[:m:SRUC|the request page for a global rename]].

[[Kategori:Wikisource|Mötesplatsen]]

==Gamla diskussioner==
{{Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv}}

=Diskussioner=
== Varning: Den här filen kan innehålla skadlig kod. Om du kör den kan din dator skadas.  ==

I just uploaded a djvu file made from a pdf of a book on internet archives. However, when attempting to make the index, the file does not appear on the index page as usual but rather connects to a page (https://sv.wikisource.org/wiki/Fil:H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu) that states:
Varning: Den här filen kan innehålla skadlig kod. Om du kör den kan din dator skadas. 

I do not understand why this is happening, and would appreciate any help in fixing this problem (and avoiding it in the future if there is something I did wrong).  I have scanned my computer for malicious code and am not getting any indication that the file has anything wrong with it. 
In addition, an online virus scanner give the following results for this file:

File Name: H Schück Studier i Beowulfsagan 1909.djvu&lt;br&gt;
File Size: 4.741485MB&lt;br&gt;
File Type: Unknown&lt;br&gt;
Scan Status: Finished&lt;br&gt;
Scan Date: 2025-01-05 12:15:27&lt;br&gt;
Scanning Engine &lt;br&gt;

Scan Result&lt;br&gt;
IPQS Internet Security Suite Clean&lt;br&gt;
IPQS Byte Checks Clean&lt;br&gt;
IPQS Malicious Code Scanner Clean&lt;br&gt;
IPQS Emerging Threats Clean&lt;br&gt;
IPQS Malicous Network Activity Clean&lt;br&gt;
IPQS Threat Defender Clean&lt;br&gt;
IPQS Foreign Entity Checker Clean&lt;br&gt;

I do notice on Wikimedia Commons 
&lt;bdi&gt;[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/52/H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu Original file]&lt;/bdi&gt; (1,752 × 2,676 pixels, file size: 4.52 MB, MIME type: image/vnd.djvu, 60 pages)

SV Wikisource file that index is referencing: [https://sv.wikisource.org/wiki/Fil:H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu]
(0 × 0 pixlar, filstorlek: 4,52 Mbyte, MIME-typ: image/vnd.djvu)

So I do not know what is happening here. Looks like I am dead in the water for this project for the time being.

Thanks for any assistance in this matter.

[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 5 januari 2025 kl. 18.45 (CET)

:Kan ha varit ett ccheproblem. Fungerar det nu för dig? [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 5 januari 2025 kl. 23.18 (CET)
::Ja. Det går nu. Tack.
::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 6 januari 2025 kl. 00.54 (CET)

== Tillägg som inte passar att kopiera rätt in ==

I Capitaine Ekebergs resa finns [[Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771/Rättelser|ett tillägg]] till [[Sida:Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771.djvu/56|sidan 38]] som inte passar att kopiera rakt in såsom det är skrivet. Jag valde att göra en fotnot och lägga in tillägget där. Alternativt skulle man kunna skriva om tillägget minimalt till en fullständig mening. Nån som har andra tankar om hur detta kunde lösas? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 9 januari 2025 kl. 14.10 (CET)

:I [[Sida:Berzelius Bref 10.djvu/22|Berzelius Brev]] gjorde jag så att man i texten kunde klicka sig vidare till ett separat avsnitt för tillägg (133 olika punkter). Att göra så i ditt exempel är väl lite överdrivet när det bara fanns ett enda tillägg. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 9 januari 2025 kl. 17.25 (CET)

== Hur göra text i bilder mer tillgänglig? ==

Jag har dragit igång ett nytt ambitiöst transkriberingsprojekt för en 1700-talshandskrift. [[Sida:En kort beskrifvning uppå en ostindisk resa till Canton uthi Chinah - Carl Fredrich von Schantz - KB M292.pdf/6|Titeluppslaget]] är en vacker teckning men har också en del textbeskrivningar som jag skulle vilja göra tillgängliga för den som inte kan läsa 1700-talsstil. En tanke jag hade var att använda s.k. [[mw:Extension:ImageMap|image map]] för att skapa ett &quot;tooltip&quot;. Länkarna skulle antingen kunna gå till ett odefinierat ankare på sidan, eller till filbeskrivningssidan (alltså det förväntade beteendet när man klickar på en bild). [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Belteshassar/Sandl%C3%A5da&amp;oldid=586703 Exempel i min sandlåda]. Andra idéer på hur texten kan göras mer tillgänglig? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 22 januari 2025 kl. 12.20 (CET)

:Okej, inga svar efter en dag. Då får jag väl säga att ...&lt;br&gt;
:Det ser ju ut som om det fungerar, men (i min åsikt förstås) är det mer komplicerat än nödigt. Om det var jag som gjorde det, så skulle jag bara skriva nånting i texten under bilden som innehåller vad det står på bilden. T.ex. &quot;Bilden innehåller text: Farwatnet till Canton 2 mihl, Hamnen hwaräst Skeppen ligga, Inloppet till hamnen, ...&quot;. Då blir det väl sökbart åtminstone, och om man vill veta precis var på bilden det står så är det nog inte så svårt att hitta. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 23 januari 2025 kl. 20.58 (CET)
::Du har en poäng. Jag gjorde ett försök att placera texten ungefär rätt. Tror det får bli bra för nu. Tack. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 24 januari 2025 kl. 10.34 (CET)

:Jag tror inte att image map egentligen är det du är ute efter. Är det inte istället [[:en:Template:Annotated image]] med exempel på [[:en:Template:Annotated image/Extinction]]? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 23 januari 2025 kl. 21.16 (CET)
::Ja, det är förstås en möjlighet, men lite synd att täcka över den vackra handskriften med annoteringar. Nåväl, jag valde den enklare vägen den här gången. Kanske provar det en annan gång Tack. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 24 januari 2025 kl. 10.35 (CET)

== Mallen {{mall|antikva}} eller &lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/tt&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt; ==
För texter i frakturstil med låneord i antikva, är det numera bättre att använda mallen {{mall|antikva}} än den gamma standarden med fast teckenbredd? Borde vi uppdatera [[WS:Redigering#Teckenuppsättning och typsnitt]] med hänvisning till mallen? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 29 januari 2025 kl. 12.50 (CET)

:Jag har inget &quot;svar&quot;, men jag har undrat samma sak. Och ofta är det inte så enkelt att verket bara innehåller två stiler.
:[https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Ingwar_Widtfarne.pdf/13 Här] t.ex. har vi en sida med (1) fraktur (det mesta), (2) schwabacher (för text med lite &quot;mer&quot; betoning), (3) antikva (för &quot;främmande&quot; ord, t.ex.) och (4) kursivt (referenser eller text i latin, t.ex.). {2} Jämfört med fraktur så är schwabacher lite fetare (mer bläck) och lite bredare. Sidan om teckenuppsättning (ovan) säger att man borde ange det med kursivering; men det är ju något helt annat här som &lt;i&gt;redan är kursiverat&lt;/i&gt;. Skulle man använda &lt;b&gt;fetstil&lt;/b&gt; kanske? Ja kanske, men (i min åsikt förstås) blir det &lt;b&gt;alltför svart&lt;/b&gt;; ett &quot;bang&quot; i ögat. I verket har jag använt {{Mall|spärrat}}; inte perfekt, men jag vet inte ens vad &quot;det bästa&quot; skulle vara. {3} Antikva mallen använde jag för ord tryckta i antikva, men ... det ser {{ant|lite konstigt}} ut (alltså nästan som om det vore mindre viktigt), eftersom bokstäverna också blir lite mindre. {4} Och (till sist) kursiv: borde det vara &quot;bara&quot; &lt;i&gt;kursiv&lt;/i&gt; eller {{ant|&lt;i&gt;antikva plus kursiv&lt;/i&gt;}}. Jag tycker (tyckte) att det sista ser bättre ut (mer lika originalet).
:Ja, inga svar, men jag skulle också uppskatta några visa ord från &lt;b&gt;er alla&lt;/b&gt;. Vad gör de som arbetar på engelska eller tyska, t.ex.? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 08.32 (CET)
::A couple of thoughts:
::1. &lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/nowiki&gt; is considered depricated and triggers lint errors.
::Cf. https://phabricator.wikimedia.org/T26529
::2.  Simply adding font-size:110% to the &lt;nowiki&gt;&lt;span&gt;&lt;/nowiki&gt; of code in the antikva template increases the size of the serif font so that it is about the size of the default font. Changes in the template will, however, globally change the look of the text everytime the template has been used in the past by other people for other texts, but perhaps this is something that needs to done or at least would not cause much harm to do, and perhaps be an improvement.  Cursive could be added at the template level for that matter too, if there is any sort of consensus about how antikva should look.
::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 12.54 (CET)
::Norska wikisource verkar använda [[:no:Mal:Antikva|Mal:Antikva]]; tyskarna använder vad jag kan se &lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/tt&gt;&lt;/nowiki&gt;; danskarna vet jag inte vad de använder; finska behärskar jag inte bra nog för att kolla och så mycket engelska texter satta i frakturstil finns nog inte. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 21.57 (CET)
:::Jag tittade på norska mallen, och den är inte samma som den svenska. Istället ställer den bara texten inom &lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/tt&gt;&lt;/nowiki&gt;-taggar. :-( [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 2 februari 2025 kl. 01.42 (CET)

== Att referera till artiklar ==

Hej, jag är ny medlem här, hittade nyligen in hit till Wikisource och blev glatt överraskad av detta arbete!

Till mina frågor, så undrar jag hur artiklar refereras till på bästa vis? 

I det inloggade läget, ser jag att man kan få en permanent länk för den artikel man besöker. Exempelvis Karin Boye ger: https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=F%C3%B6rfattare:Karin_Boye&amp;oldid=519251

Hur pass beständiga/permanenta är dessa länkar? Är det klokare att använda Wikidata-objektet, för att på så vis slå upp korrekt URL? [[Användare:LetteredPoet|LetteredPoet]] ([[Användardiskussion:LetteredPoet|diskussion]]) 5 februari 2025 kl. 20.32 (CET)

:Välkommen! Permanentlänken är till för att länka en specifik version av en sida, vilket är bra om du vill visa hur den såg ut just när du besökte den. Enda sättet att bryta länken är om en administratör skulle radera versionen/sidan, vilket är osannolikt för den du länkade.
:Wikidata-objekt är också beständiga, men de pekar alltid på senaste versionen av sidan.
:I de allra flesta fall funkar den vanliga url:en lika bra, men om en sida har flyttas så kanske url:en går till en omdirigering eller grensida i framtiden. Båda dina förslag undviker det. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 5 februari 2025 kl. 22.16 (CET)
::Okej, tack för förklaringen! Så även om sidan flyttas, så kommer permalänken peka rätt? Och bara om sidan raderas så blir permalänken oanvändbar [[Användare:LetteredPoet|LetteredPoet]] ([[Användardiskussion:LetteredPoet|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 20.42 (CET)

== Lutheri Catechismus på Lenape (Delaware) ==
''Tråd flyttad från [[Wikisourcediskussion:Mötesplatsen]]'' [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 11.32 (CET)

För den händelse att fler är intresserade, så vill jag nämna att jag har
påbörjat arbetet att OCR-läsa [[Johannes Campanius]] översättning av Luthers
lilla katekes till [[Lenape]] (eller det Americansk-Virginske språket som han
själv kallade det. Jag har ett exemplar av faksimilutgåvan från 1930-talet,
men den förlaga jag utgår från har jag laddat ned från [Litteraturbanken]:
Eftersom originalet återger den svenska texten i frakturstil och lenape-
texten i antikva använder jag [[Tesseract]] som jag tycker klarar frakturen
bra.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET)

=== Tryckstilar och markup ===

Jag är typsnitts-nörd och försöker mig samtidigt på att sampla de typsnitt
som används i förlagan i syfte att extrahera dem som ttf- eller otf-filer,
Jag vet inte om markup av fraktursatta ord är av intresse för Wikisource,
men jag gör det alltså för min egen skull, eftersom jag vill utveckla en
fungerande rutin för detta att senare bearbeta KB:s tidningsarkiv med (jag
är inte helt nöjd med KB:s egen OCR-läsning, särskilt med tanke på deras
val av ordlistor för automatisk korrekturläsning, vilket har lett till
sådana besynnerligheter som en greve Laserstråle omnämnd i [[Aftonbladet]]
på 1850-talet.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET)

:Förutom att undvika dubbelarbete är mitt syfte med denna anmälan att få tips om Formatteringsprocessen då jag eftersträvar en så originaltrogen inläsning som möjligt, vilket alltså verkar strida mot praxis på Wikisource. Min plan är därför att göra formatteringen efterredigerbar,,  t.ex med användning av CSS. Då kan jag t.ex. lägga in markeringar av sidbrott men filtrera bort dem för användning på Wikisource.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 22.37 (CET)

=== Placering ===

Frågan är kanske för tidigt ställd, men jag undrar om ett sådant verk hör
hemma på svenska Wikisource, gemensamma språkneutrala www.wikisource.org
eller någon annanstans (del.wikisource.org)? Jag delar givetvis gärna med
mig av resultatet till såväl projekt Runeberg som Gutenberg om de vill ha
det. Kanske [[Gutenberg Proofreaders]] vill hjälpa till med korrläsningen?--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET)

:@[[Användare:SM5POR|SM5POR]]: Jag flyttade tråden hit där innehållsdiskussioner passar bättre. Intressant projekt du håller på med.
:Min spontana tanke om placering är att verket främst har ett värde p.g.a. översättningen till Lenape (jmf. t.ex. med [[Ingwar Widtfarne/Ingwars Saga]] som jag tycker platsar här eftersom det är översättningen till svenska som är mest intressant). Vad jag vet finns det inget lämpligt projekt för del, unm eller umu, – och det är nog osannolikt att ett startas då det inte ens finns en Wikipedia-version – så flerspråkiga Wikisource är nog det bästa hemmet för ditt projekt. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 11.41 (CET)
::@[[Användare:Belteshassar|Belteshassar]]Tack för flytten. Jag fattar mig kort just nu eftersom jag är inloggad via mobilen i dinarie atorstället för min ordinarie dator--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 22.18 (CET)
:::Jag väckte faktiskt frågan pom ett möjligt incubator'prroojekt för Lenape och fick svaret  att fet redan fanns ett för unami och [[“Att möta dig“|att]] ett för munsee kunde övervägas, jag är okunnig om skillnaden mellan de två språken och benämner  dem därför kollektivt som Lenape,min tanke med OCR-läsningenn är just att stödja dessa projekt, frågan är tidigt ställd som sagt och vi hinner återkomma till den inn jagg har några färdiga filer att ladda uuuoo.-‐[[Användare:SM5POR|SM5POR]] 
([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 12 februari 2025 kl. 07.40 (CET)

=== Skyddstider och omfång ===

Frågan om skyddstider kan tyckas överspelad eftersom Campanius dog redan 1683.
Mitt tryckta exemplar är dock ur faksimilutgåvan från 1930-talet, och den innehåller en efterskrift av riksbibliotekarien Isak Collijn (1875-1949), hans upphovsrätt till den löpte ut 2019 enligt nu gällande regler, och jag minns att jag före 2019 övervägde att anmäla boken som kandidat för inskanning via projekt Gutenberg Canada (som inte beaktar någon 70-årig skyddstid utan bara Bernunionens 50-åriga dito) av just detta skäl. Inskanningen från Litteraturbanken verkar dock bara innehålla originalet från 1600-talet, så den ska inte utgöra något problem. Min som vanligt för tidigt ställda fråga är nu om Collijns informativa efterskrift är tillräckligt intressant för svenska Wikisource att ta med i detta OCR-arbete, och om det i så fall finns några upphovsrättsliga gränsfall kvar att ta hänsyn till.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 14.34 (CET)

:Collijns efterskrift är väl absolut intressant nog för att platsa. Jag kan inte reglerna exakt, men verket ska vara fritt från amerikansk upphovsrätt också (publicering + 95 år). Ännu så länge omfattas verk från 1930-talet, men det kanske finns några undantag som kan tillämpas? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 15.31 (CET)
::Då verkar den enkla lösningen vara att köra på, men att göra en partiell publicering med utrymme för att lägga till Collijn 2044 eller när det blir.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 15 februari 2025 kl. 11.25 (CET)

== Administratörsval ==

För allas kännedom så har jag nominerat mig själv till administratör här: [[Wikisource:Administratörer#Användare:Belteshassar]]. Ni som är aktiva på projektet får gärna gå dit och lägga er röst för eller emot. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 23 februari 2025 kl. 14.01 (CET)

== Dålig ordning i indexkategorierna ==

En sak som stör mig är den dåliga ordningen i indexkategorierna. Jag var osäker på om jag borde ta upp det eller om det bara är jag som tycker det är dålig stil, med tanke på att ingen annan här har sagt något, men de andra kanske väntade på att någon annan skulle säga något. Iallafall, om att man kan lägga till kategorier genom fälten nedan togs upp i [[Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2019#Kategorier på indexsidorna|detta meddelande från 2019]] men funktionen verkar ha problem. Ta till exempel [[:Kategori:Validerade index]], där över en tredjedel av indexen hamnar under bokstaven V bara för att Validerade börjar på den bokstaven. Samma sak med de andra indexkategorierna där en massa index hamnar under bokstäverna E, I och K. Vore det bättre om man lade till kategorier manuellt, utan att använda fälten, eller finns det något tekniskt någon ska göra med själva sajten så att säga, så att indexen sorteras rätt? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 16.55 (CEST)

:Jag har bara kollat översiktligt men det verkar som att de index-sidor som &quot;ligger fel&quot; är sådana som är skapade efter 2019 och där inte kategori har lagts in för hand utan där endast textfältet för kategori på index-sidan har använts. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 18.56 (CEST)
::Jag har också stört mig på detta och brukar därför lägga kategorierna i anteckningfältet i stället. Har klickat runt lite på andra Wikisourceprojekt och sett att de har en dropdown för status som sätter kategorierna korrekturlästa/validerade index etc. De verkar inte använda andra kategorier på index, men på danska finns samma bugg (nån hade felaktigt satt kategorier ämnade för verk på en indexsida). [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 21.10 (CEST)
:::Nej, Grey ghost, det är inte bara du som tycker att det är &quot;dålig stil&quot;. Jag har också märkt det, men eftersom ingen annan har sagt nånting så antog jag att det var sett som ett &quot;mindre&quot; fel. Men nu ...&lt;br&gt;
:::Eftersom Thurs skrev i 2019 &quot;&lt;i&gt;där kategorierna &lt;b&gt;ska&lt;/b&gt; läggas&lt;/i&gt;&quot; så tycker jag att det &lt;u&gt;borde&lt;/u&gt; fungera också. Men finns det någon, här eller annanstans, som ens vet &lt;u&gt;var&lt;/u&gt; felet ligger? Vi är ju inte alla tekniska här, men om vi visste vilket skript det är som går fel, så kanske någon kan hitta en lösning.&lt;br&gt;
:::Eller skulle det vara bättre om vi kunde använda &quot;Status&quot;-idén istället? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 4 maj 2025 kl. 00.11 (CEST)
::::Tror inte det finns så mycket vi kan göra på wikin mer än att kringgå det. Problemet är [[phab:T299824|rapporterat i phabricator]], men det är en rätt lång backlog så det ligger nog inte så högt på WMF:s priolista. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 4 maj 2025 kl. 07.54 (CEST)
:::::Och det är inte bara indexkategorierna ser jag nu utan även ursprungskategorierna. Ser man i till exempel [[:Kategori:Eget arbete]] ser man en massa index under bokstaven E. Det har blivit rapporterat nu så vi får se om allt blir löst, om inte får vi lägga till kategorier på det gamla sättet. [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 5 maj 2025 kl. 22.00 (CEST)
::::::Rätt säker på att jag hittat felet i koden. Har skickat in [[gerrit:1152372|en patch]] för det. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 30 maj 2025 kl. 23.59 (CEST)
:::::::Fixen sjösattes 1 juli och jag har testat att den funkar. Observera att sidor som redan har kategoriserats inte kategoriseras om utan en [[mw:Help:Dummy_edit#Null_edit|null edit]]. jag prövade att bara rensa cachen (purge) vilket inte gav resultat.
:::::::Ska se om jag fixa med min bot så att den uppdaterar de [[:Kategori:Index_efter_status|kategorierna för index-status]]. Pinga här om det finns någon ytterligare kategori som bör få den behandlingen. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 2 juli 2025 kl. 23.16 (CEST)
::::::::Kör på alla i [[:Kategori:Index]] så missas garanterat ingen. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 2 juli 2025 kl. 23.47 (CEST)

== Mindre färgjustering i titelmallarna ==

Jag har tittat ytterligare på att göra Wikisource mer kompatibel för de som använder Dark-mode (inställningar-&gt;utseende-&gt;färg-&gt;mörk). En av de icke-kompatibla mallar som läsare oftast möter är {{mall|Titel}}. Det enklaste sättet att fixa mallen är att justera till färgnyanser som MediaWiki redan känner till. Det innebär dock en viss ändring mot hur det ser ut idag, även för de som inte använder dark-mode. Vill därför kolla om ni är ok med skiftet, eftersom jag inte vet hur noggrant färgerna som används idag kan ha diskuterats tidigare.

Resultatet/skillnaden kan ni se på [[Användardiskussion:Lokal Profil/test]]. Testa gärna att växla till mörkt läge för att se hur det blir även där. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 13 juli 2025 kl. 19.58 (CEST)

:Man kan även kolla in dark-mode genom att lägga på &lt;code&gt;?vectornightmode=1&lt;/code&gt; på url:en av en sida man besöker. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 14 juli 2025 kl. 00.25 (CEST)
::Då ingen svarat och de visuella skillnaderna är tämligen små så genomför jag nu ändringen. I den uppdateringen tar jag med en hel del andra förbättringar vilkq inte syns utåt, så om färgen är ett problem senare så kan den delen lätt åtgärdas. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 27 juli 2025 kl. 21.46 (CEST)

== Skillnad på nordiska Wikisource och andra språkversioner ==

Jag har den klassiska vektorn, alltså vektorn från 2010, på samtliga wikiprojekt. När jag använder den klassiska vektorn på Wikipedia, Wikidata och Commons står &quot;Specialsidor&quot; i spalten till vänster, men inte Wikisource, Wikiquote och Wiktionary. Annorlunda var det i våras, så syntes det. Vad mera är, specialsidor syns i vänsterspalten på engelska, franska, italienska och spanska Wikisource. Men inte i de svenska eller heller norska, danska och isländska språkversionerna. Varför har det ändrats på nordiska Wikisource? Kan det ändras tillbaka i framtiden av den tekniska ledningen, eller kan jag ändra det själv genom &quot;Inställningar&quot; åtminstone på svenska Wikisource? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 8 augusti 2025 kl. 21.10 (CEST)

:Vilka länkar som visas där definieras på sidan [[MediaWiki:Sidebar]]. Om vi är överens om tillägg vi vill göra så kan nog en administratör här genomföra dem. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 10 augusti 2025 kl. 17.53 (CEST)

::Hur många ska vara överens, räcker det med oss två? Jag är med på det, om du tycker det är okej och det räcker med oss kan du genomföra det, om det stämmer enligt [[Wikisource:Administratörer|den här sidan]] att du är administratör. Det är ju en riktlinje att vara djärv, och jag tror inte att någon skulle bli missnöjd över att det skulle synas i spalten. [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 10 augusti 2025 kl. 19.50 (CEST)
:::Eftersom det påverkar hur Wikisource ser ut för alla användare så tycker jag vi kan ge förslaget några dagar innan vi inför det så folk hinner se diskussionen och framföra eventuella synpunkter. Förslaget, om jag tolkar dig rätt, är alltså att i menyn till vänster (kallas &quot;Huvudmeny&quot; om man använder senaste utseendet) under &quot;Stöd Wikimedia&quot; lägga till &quot;Specialsidor&quot; som då skall länka till [[Special:Specialsidor]]. Är det rätt uppfattat? Jag låter frågan ligga här några dagar och om ingen protesterar så kan jag eller någon annan administratör genomföra ändringen. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 augusti 2025 kl. 09.37 (CEST)
::::Det är så jag tänkt mig det. Har tillräckligt med tid gått för att det ska genomföras? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 31 augusti 2025 kl. 21.35 (CEST)
:::::Utfört. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 1 september 2025 kl. 11.47 (CEST)
::::::Tack så mycket! [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 1 september 2025 kl. 21.55 (CEST)

== Kulturkanon ==

Jag tog mig friheten att skapa en [[:Kategori:En kulturkanon för Sverige|kategori]] för verk som ingår i förslaget till en svensk kulturkanon. Tänker att det kan vara en bra chans att synliggöra att vi faktiskt har många av verken på Wikisource. Däremot vet jag inte riktigt hur kategorin kan passas in i kategoriträdet så förslag på hur det kan lösas är välkomna. Finns det andra förslag på hur verk ur kanon kan lyftas fram så tar jag gärna emot dem också. Till sist: I förslaget finns ett antal verk som skulle platsa här men som vi ännu inte har. Kanske någon känner sig manad att lägga till dem. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 2 september 2025 kl. 23.15 (CEST)

:jag har ingen bild framför mig av hur kategoriträdet ser ut, så jag började
:leta efter &quot;samlingsverk&quot; i hopp om att hitta någon kategori för sådana men
:fann tyvärr ingen. En kanon är iofs inte ett samlingsverk, men det är ändå
:en lista över verk, och som kategori bör den ligga bredvid samlingsverk,
:antologier, bibliografier och liknande. Är detta till någon hjälp?--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 3 september 2025 kl. 16.30 (CEST)

== Kategori: 1900-talets verk ==

Okej, inte bara 1900-talet, men också 1800-, 1700-, 1600- etc. Och vad jag undrar är: Vilka årtal skall vara med i en sådan kategori? &lt;br&gt;
Det finns ju också kategorier för 1910-, 1920-, 1930-, etc. så det skulle väl vara rimligt att &quot;1900-talets verk&quot; skulle vara för verk som skapades mellan 1900 och 1909 (inklusive). Samma sak för 1800-talet, och 1700-talet. Men när vi kommer tillbaka till 1600-talet så finns det inte kategorier för all 16x0-tal (ännu, åtminstone). Och för 1500-talet och 1400-talet så finns det inga andra alls, bara xx00-talet. Och även äldre? Ingenting.

Så om vi har ett verk från, t.ex., 1745, så skall det väl vara med i kategorien för 1740-talet. Men skall den också vara med i &quot;1700-talet&quot;? Eller är &lt;i&gt;det&lt;/i&gt; exklusivt för 1700-1709? &lt;br&gt;
Det kan ju också hända att man inte vet precis när verket utkom, bara någon gång 1700-1799. Blir det då okej att använda &quot;1700-talets verk&quot;? Eller ...? &lt;br&gt;
Är det någon som tror sig förstå hur det borde fungera? Kan du skriva nåt? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 30 september 2025 kl. 09.17 (CEST)

:1900-talets verk är förstås verk från perioden 1900 till 1909. Verk som är från ett okänt årtal ska överhuvud inte kategoriseras efter år. Och det är väl inte nödvändigt att skapa kategorier för mycket längre tillbaka än 1500-talet, [[:Kategori:Verk från medeltiden]] finns ju att använda? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 2 oktober 2025 kl. 22.02 (CEST)
::Så vad tycker du om [[:Kategori:1500-talets verk]] och de verk som är med där? Och [[:Kategori:1600-talets verk]]? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 3 oktober 2025 kl. 06.10 (CEST)

== Wikisource Reader ==

(Sporadisk användare här, så ursäkta eventuella felformuleringar och misstag.)

I en telegramgrupp med GLAM-fokus flaggades för att ''[https://cis-india.github.io/wikisource-reader-app/ Wikisource Reader]'' släppts, och [https://translatewiki.net/wiki/Translating:Wikisource_Reader kan översättas via translatewiki.net]. Glad i hågen kastade jag mig över det och översatte allt, men dubbelkoll och korr uppmuntras då jag inte har full koll på alla termer och funktioner.

Efter att jag översatt allt kom jag på att det kanske är bra att ladda ned appen och testa den, och det funkade utan problem och förhoppningsvis kommer översättningarna med vid nästa import då de sker måndagar och torsdagar. Spontant laddade jag ned och började lyssna på '''[[Till jordens medelpunkt]]''' av Jules Verne, och insåg att det kommer bli en spännande upplevelse då språkmotorn lämnar en del att önska. Innehållsförteckningen växlade mellan att kunna och inte kunna läsa romerska siffror, så det var både I som bokstav, II som två och VI som ord. Krångliga och sammansatta ord bokstaverades men däremellan låter det om än datorröst så ändå något så när hanterbart. Har någon härifrån testat? Går det att göra något med texterna för att förbättra uppläsningen? Kan det jobb Wikimedia Sverige (ping @[[Användare:Sebastian Berlin (WMSE)|Sebastian Berlin (WMSE)]] och @[[Användare:Viktoria Hillerud (WMSE)|Viktoria Hillerud (WMSE)]] ) gör med Wikispeech användas för att göra uppläsningen angenämare och mer konsekvent? /[[Användare:Haxpett|Haxpett]] ([[Användardiskussion:Haxpett|diskussion]]) 14 oktober 2025 kl. 14.45 (CEST)

== Wikisource Loves Proofreading Campaign 2025 ==

På [[m:Wikisource Loves Proofreading Campaign 2025]] beskrivs en kampanj som ska locka fler att korrekturläsa i Wikisource, från 20 december 2025 till 20 februari 2026. Det behövs &quot;ambassadörer&quot; (faddrar) på respektive språk, som tar hand om de nykomlingar som värvas. Läs på! [[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 9 november 2025 kl. 22.09 (CET)

== Request for bot flag ==

Hi, apologies for writing in English. I'd like to request a bot flag for my [[User:TenshiBot|bot]], which would fix [[mw:Help:Extension:Linter|Linter]] errors on this wiki. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 11 februari 2026 kl. 18.13 (CET)

:Thank you for your interest. Given your bot’s long edit history on enwp I’m leaning towards granting your request immediately. However, could you perhaps share some examples of the types of edits your bot would do? Do you have any estimate on how many pages on this wiki currently have linter errors that the bot could fix? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 00.41 (CET)
::Looking at the [[Special:LintErrors|stats]], there's around 42,691 lint errors in total. At the moment, the bot could fix misnests (1,706 errors) and obsolete HTML tags (35,781 errors), but not missing end tags (2,661) or stripped tags (194), so about 37,487 that it could fix. For an example, [[w:en:Special:Diff/1337710804|misnests]], [[w:en:Special:Diff/1329973339|obsolete HTML tags (with some other stuff being fixed, not by bot)]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 02.24 (CET)
:::Not-an-expert here, but I peeked at your &quot;obsolete tags&quot; link and saw &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags being replaced by &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; templates. Is this a legit thing to do? It is my understanding that &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; denotes a new block/paragraph, whereas the &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; template (which doesn't exist in this Swedish Wikisource, btw) inserts (somehow, I didn't look at the details) a page break. These, it seems to me, are not the same. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 06.32 (CET)
::::&lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags aren't obsolete, though they were causing a different type of error (missing end tags) which it's easier to use a find/replace script to replace them with &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; if none of them have any closing &lt;nowiki&gt;&lt;/p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags. As I understand they are visually the same, though I'm not sure if they're read out the same way in a screen reader. A list of obsolete tag examples can be found at [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 12.50 (CET)
:::It seems clear that someone has already gone to a good deal of effort to deal with the lint errors because there are a lot fewer lint errors than there were a couple of years ago. Most of the major ones have already been cleaned up. The main source of obsolete HTML tags appear to be the use of &lt; center &gt; and &lt; tt &gt; instead of the corresponding templates. If these lint errors could be updated to reflect the current standard, I would think that would be considered a worthwhile improvement. It might, however, be helpful for input on this issue from the folks who have been working on lint errors, because many of the old ones have already been taken care of and perhaps this issue is already being addressed.
:::But in addition, yesterday, I was working on a table that needed some work. Although these do not seem to be flagged as errors, many of the old tables used style elements like align and valign that still work, but have a different standard now
:::It might be a good idea if these can be automatically updated without creating a new series of problems.
:::A new response from [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] just appeared as I was typing this which references [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]]. &lt; center &gt;, &lt; tt &gt;, align and valign in tables are all listed as obsolete tags which matches my perception of what could be updated pretty well. So, IMHO (does anyone still use IMHO, I don't know), as long as somebody else is not already dealing with the same issues, it would not hurt to update some of these tags to reflect current standards. 
:::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 13.08 (CET)
::::Another small change that an appropriate bot could implement might also be to update the way headers have typically been written.
::::&lt;nowiki&gt;&lt;h2 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none;&quot;&gt;Heading&lt;/h2&gt;&lt;/nowiki&gt;
::::Use of align=&quot;center&quot; is not HTML5 compliant, but a find-replace bot could alter this syntax a little bit to make it HTML compliant (assuming this works as intended).
::::&lt;nowiki&gt;&lt;h2 style=&quot;margin:auto; border-bottom:none;&quot;&gt;Heading&lt;/h2&gt;&lt;/nowiki&gt; 
::::But, as the [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]] page clearly states:
::::&quot;The obsolete-tag error is the result of deprecated HTML elements.
::::Since it is unclear to us at this time how far we want to push this goal of HTML5 compliance, this category is marked low priority. Some wikis might choose to not address this right away. Other wikis might want to get ahead and want to be HTML5 compliant. It is possible that some wikis might write bots to address this. So, please use your judgement and wiki-specific policies to guide you in how much effort you want to spend on this. If, in the future, there is greater clarity about pursuing this more aggressively, we will reflect that by updating the severity of this linter issue appropriately.&quot;
::::I, personally, attempt to implement HTML5 standards (to the extent I understand them) when I proofread something, but at this time there is no absolute necessity to make any changes as long as browsers still understand depricated tags. But it probably would not hurt either to update to HTML5 if implemented correctly by someone who knows a lot more about bots than I do and wiki specific considerations are taken into account. Although I have opinions on this matter (do not like &lt;nowiki&gt;&lt;big&gt;&lt;/nowiki&gt; and &lt;nowiki&gt;&lt;small&gt;&lt;/nowiki&gt; either), I, of course, defer to any consensus or administrative decision in these matters. For the most part more serious issues are already being addressed on this wiki.
::::P.S. Since templates do not automatically carry over from one language wikisoure to the next, if you want to use a &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; template, of course, an appropiate Swedish &quot;mall&quot; would have to be created first. The English &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; template, however, is a &quot;page break&quot; template, and I am unsure how that would be appropriate here. Few proofreaders have used paragraph breaks here since they are automatically inserted by transclusion and so the occasional use of &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; at least is not something that really needs to be fixed. I have seen that when some folks have used &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; that it was being used more like &lt;nowiki&gt;&lt;br&gt;&lt;/nowiki&gt;.  On Swedish wikisource no active proofreader removes all line breaks like some do on English wikisource. These line breaks mess up italics when &lt;nowiki&gt;''&lt;/nowiki&gt; is accidentally used over two lines which then flags an unclosed tag error.  Unclosed &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt; errors are far more common than &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt;.
::::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 13 februari 2026 kl. 13.53 (CET)
:::::[[Användare:Lokal Profil|Lokal Profil]] has been doing a lot of work on linter errors on this wiki. It would be valuable to get their views on this. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 17 februari 2026 kl. 10.54 (CET)
:::::As I said [[#c-Tenshi_Hinanawi-20260212115000-Bio2935c-20260212053200|above]], &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags were causing a different type of error, which I cannot fix with my bot. I'm aware that templates cannot be transcluded across different wikis. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 19 februari 2026 kl. 21.58 (CET)
::::::Thanks for the ping. I've done a fair bit of work on clearing out linter errors. The main issues have normally been around finding the right replacement. E.g. &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; was used to convey multiple meanings and has since been superseded by both {{mall|ant}} and {{mall|tt}}. While actually replacing them can often be done by bot, figuring out which replacement is the right one cannot (unless the bot is way more advanced). I know that there are similar issues for at least &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;small&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; which has been used to convey different semantics (it's frequently used for quotes in SOU:s and pure styling in e.g. title pages) so '''should''' have different replacements.
::::::That said. There are probably a bunch of tag replacements which could be done, e.g. &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;center&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; and &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;big&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; ''should'' be non-problematic.
::::::For the missnestings there are a bunch of trivial cases, but I think a lot of the remaining once are situations like [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Fiskm%C3%A5sen_0007.jpg&amp;action=edit&amp;lintid=141222 this] where the intention is to italicise several paragraphs. However Mediawiki will insert a &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;-tag before the first &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; which it then closes at the end of the first line followed by an empty line. The fix here is to [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida%3AFiskm%C3%A5sen_0007.jpg&amp;diff=630073&amp;oldid=348097 add a line-break after the opening &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt;] (but the &quot;right&quot; fix in this case is probably to use &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;div style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; since this use of the &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt;-tag is incorrect html5 semantics).
::::::/[[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 20 februari 2026 kl. 23.51 (CET)
:::::::A different method that the bot uses is to close the &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt; tag and readd the tag again on the next line and so forth, which avoids the html5 semantics issue and being reported as a lint error. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 23 februari 2026 kl. 00.09 (CET)
::Pinging [[User:EnDumEn|EnDumEn]] and [[User:Thurs|Thurs]] since it appears there aren't any objections to this request. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 2 mars 2026 kl. 12.58 (CET)
:::Noting that I have requested the stewards to flag the bot [[m:SRB#TenshiBot@sv.wikisource|here]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 9 mars 2026 kl. 13.50 (CET)
::::Nu har jag delat ut botstatus till [[Användare:TenshiBot]]. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] ([[Användardiskussion:EnDumEn|diskussion]]) 9 mars 2026 kl. 21.05 (CET)

== Ord som fortsätter på nästa sida ==

Skapade nyligen [[Jul-Kalender 1887/Sysslolös]] (ett kapitel kvar nu av boken) och ser att ord som avslutas mitt i på ena sidan med ett streck (-) och fortsätter på nästa på sidan tolkas som två ord. Så som &quot;träf fade&quot; mellan andra och tredje sidan. Hur får man programvaran att slå ihop orden istället? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 13 mars 2026 kl. 23.54 (CET)

:Den andra sidan börjar inte med &quot;fade&quot; utan med vagnretur. Texten på sidan måste börja med det ord som ska bindas ihop, annars fungerar det inte. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 14 mars 2026 kl. 06.42 (CET)
::Menar du att detta inte går att ordna maskinellt utan att man måste manuellt flytta ena halvan av ordet till en av sidorna och knyta ihop dom där? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 16 mars 2026 kl. 12.03 (CET)
:::Jasså, sidan får inte inledas med mellanslag. Okej, då förstår jag. [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 16 mars 2026 kl. 12.05 (CET)
::::En sak att tänka på är att de flesta webbläsare och även Mediawikis sökfunktion behandlar de hopsydda delarna som olika ord, så om det avstavade ordet är ett namn eller term som man tror att användare vill söka efter kan man flytta manuellt (och eventuellt använda mallen {{mall|avstavat}} för att det ska se rätt ut i korrläsningen). [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 26 mars 2026 kl. 15.39 (CET)

== Fortlöpande transkludering av långt verk. ==

Jag har i helgen börjat skanna in och korrekturläsa Samhällets olycksbarn av Victor Hugo. Eftersom det här är mitt första projekt här gör jag antagligen en massa fel men man måste ju börja någonstans. En konkret sak jag undrar är om det är ok att börja transkludering redan innan allt är korrekturläst. Verket är uppdelat i 365 kapitel, 48 &quot;böcker&quot; och 5 &quot;band&quot;. Vore det tex ok att transkludera en &quot;bok&quot; i taget?

Dessa är skannade hittills av totalt 13 volymer (obs, de tryckta volymerna motsvarar inget av verkets nivåer.)

* https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf
* https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_2_(1927).pdf
* https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_3_(1927).pdf

[[Användare:Jonatanskogsfors|Jonatan]] ([[Användardiskussion:Jonatanskogsfors|diskussion]]) 30 mars 2026 kl. 11.17 (CEST)

== Fel från OCR-verktyget ==

Mitt i verket [[Sida:Kongl. vitt. hist. och ant. akad. handlingar 25 och 26.pdf/121]] går det inte längre att transkribera texten. Felmeddelandet lyder: &quot;''Fel från OCR-verktyget: Bild-URL måste börja med en av följande domännamn och avslutas med ett giltigt filtillägg: upload.wikimedia.org och upload.wikimedia.beta.wmflabs.org.''&quot; Kan någon lösa detta? M v h [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 8 april 2026 kl. 10.21 (CEST)

:Jag kan inte reproducera buggen. Fungerar det för dig nu? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 8 april 2026 kl. 17.55 (CEST)
::Hej. Ja, nu verkar det fungera. Det räckte tydligen med att du tittade på sidan! [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 9 april 2026 kl. 09.19 (CEST)</text>
      <sha1>mp7rn9tyqarni9tdt6nbfa6gz0jtv6e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Användare:Tommy Kronkvist</title>
    <ns>2</ns>
    <id>4961</id>
    <revision>
      <id>648021</id>
      <parentid>625423</parentid>
      <timestamp>2026-04-09T11:40:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Tommy Kronkvist</username>
        <id>170</id>
      </contributor>
      <comment>Användarstatistik.</comment>
      <origin>648021</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4742" sha1="9bi8tv5oju63gj2mo0azrpgwfegwoxr" xml:space="preserve">{{#babel:sv|en-4|de-2}}
{| style=&quot;cellspacing:0;cellpadding:0;width:247px;border:solid #bbb 1px;background:#eee;margin-top:20px;margin-bottom:1px;float:right;clear:right;&quot;
| style=&quot;width:45px;height:45px;background:#ffffff;text-align:center;font-size:11pt&quot; | [[Fil:Wikispecies-logo.svg|36px|link=]]
| style=&quot;font-size:80%;padding:4pt;line-height:1.25em&quot; | Den här användaren är '''administratör''', '''byråkrat''' och '''gränssnitts­administratör''' på '''[[:species:Main Page|Wikispecies]]'''. (&lt;span class=&quot;plainlinks&quot; style=&quot;font-size: 80%;&quot;&gt;[https://species.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:ListUsers&amp;limit=1&amp;username=Tommy_Kronkvist kontrollera]&lt;/span&gt;)
|}
{| style=&quot;cellspacing:0;cellpadding:0;width:247px;border:solid #bbb 1px;background:#eee;margin-bottom:1px;float:right;clear:right;&quot;
| style=&quot;width:45px;height:45px;background:#f6f6f6;text-align:center;font-size:11pt&quot; | [[Fil:Wikimedia-logo black.svg|36px|link=]]
| style=&quot;font-size:80%;padding:4pt;line-height:1.25em&quot; | Denna användare är '''administratör''' på '''[[wmse:Huvudsida|Wikimedia Sverige]]'''. (&lt;span class=&quot;plainlinks&quot; style=&quot;font-size: 80%;&quot;&gt;[https://se.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Användare&amp;limit=1&amp;username=Tommy_Kronkvist kontrollera]&lt;/span&gt;)
|}
{| style=&quot;cellspacing:0;cellpadding:0;width:247px;border:solid #bbb 1px;background:#eee;float:right;clear:right;&quot;
| style=&quot;width:45px;height:45px;background:#f6f6f6;text-align:center;font-size:11pt&quot; | [[Fil:Wikivoyage-logo.svg|36px|link=]]
| style=&quot;font-size:80%;padding:4pt;line-height:1.25em&quot; | Denna användare är '''administratör''' och '''gränssnitts­administratör''' på svenska '''[[:voy:sv:Huvudsida|Wikivoyage]]'''. (&lt;span class=&quot;plainlinks&quot; style=&quot;font-size: 80%;&quot;&gt;[https://sv.wikivoyage.org/w/index.php?title=Special:Användare&amp;limit=1&amp;username=Tommy_Kronkvist kontrollera]&lt;/span&gt;)
|}

==Hej!==
Jag bor i Uppsala och registrerade mitt Wikimedia-konto den 29 mars 2005. Mina intressen kretsar till stora delar kring schack, biologisk taxonomi och systematik. Därför redigerar jag numera främst på Wikispecies där jag är administratör, byråkrat och gränssnitts&amp;shy;administratör,&lt;small&gt;&lt;sup&gt;(&lt;span class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[https://species.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:ListUsers&amp;limit=1&amp;username=Tommy_Kronkvist verifiera]&lt;/span&gt;)&lt;/sup&gt;&lt;/small&gt; samt på svenska Wikivoyage där jag är administratör och {{nowrap|1=gränssnitts­administratör.&lt;small&gt;&lt;sup&gt;(&lt;span class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[https://sv.wikivoyage.org/w/index.php?title=Special:ListUsers&amp;limit=1&amp;username=Tommy_Kronkvist verifiera]&lt;/span&gt;)&lt;/sup&gt;&lt;/small&gt;}} Jag är också stolt, betalande medlem (och {{nowrap|1=administratör)&lt;small&gt;&lt;sup&gt;(&lt;span class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[https://se.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Användare&amp;limit=1&amp;username=Tommy_Kronkvist verifiera]&lt;/span&gt;)&lt;/sup&gt;&lt;/small&gt;}} på [[WMSE:|Wikimedia Sverige]], en svensk ideell förening som fungerar som knutpunkt för Wikimedias svenska lokalavdelning (på engelska ett så kallat &quot;''Wikimedia chapter''&quot;).

Den 30 augusti 2018 skapade jag artikeln ''[[:species:Danio tinwini|Danio tinwini]]'' på Wikispecies, vilket också utgjorde min 100&amp;nbsp;000:e redigering på Wikimedia. Totalt har jag bidragit med [[Special:Gemensam inloggning/Tommy Kronkvist|drygt 391&amp;nbsp;000 redigeringar]] i sammanlagt 153 olika Wikimedia-systerprojekt. Den exakt trehundratusende redigeringen skedde då jag skapade artikeln [[w:sv:Siri (programvara)|Siri (programvara)]] på svenska Wikipedia.

Utöver det har jag också hand om &lt;span class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[https://twitter.com/Wikispecies @Wikispecies]&lt;/span&gt; officiella X-konto (tidigare kallat Twitter) samt är registrerad på {{nowrap|1=Phabricator,&lt;sup&gt;&lt;small&gt;([[:phabricator:p/Tommy Kronkvist|användarsida]])&lt;/small&gt;&lt;/sup&gt;}} ett projekthanteringssystem för samarbete kring utveckling av wiki-mjukvara. Jag har fört upp några bilder (knappt 200, kanske?) till Wikimedia Commons. Min användarsida på Commons hittar du [[:commons:User:Tommy Kronkvist|här]] och där kan du också se några av mina uppladdade bilder. Jag skulle vilja fota mer, men tiden är knapp.

Hör gärna av dig på min [[Användardiskussion:Tommy Kronkvist|diskussionssida]] här på Wikisource om du har några frågor eller funderingar som rör mina redigeringar!

Mvh, Tommy.
 

{| class=&quot;toccolours&quot; style=&quot;cellpadding=4;  font-size: 0.8em;&quot;
| style=&quot;background: #ccf; text-align: center; padding-right: 0.4em; width: 20%;&quot; | SHA-512 [[meta:Template:User committed identity|Committed identity]] hash: 
| style=&quot;text-align: center; padding-right: 0.4em; padding-left: 0.4em;&quot; | a6edd6d2fdbf82621f0cda4e5525c71f8da9b5dfd308242c3c63365e998c32c5406b75448380903265a5403edffd1a0435b61ac943f3c65870db9250f8b884a9
|}</text>
      <sha1>9bi8tv5oju63gj2mo0azrpgwfegwoxr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Användardiskussion:RalphE</title>
    <ns>3</ns>
    <id>131502</id>
    <revision>
      <id>647963</id>
      <parentid>544230</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T16:03:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <origin>647963</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8608" sha1="s2g8zfqt3nvznswv776c3uqd11byxq8" xml:space="preserve">== Indexsidor ==

Hej, du verkar har lagt in många sidor i sida-namnrymden, nu senast [[Sida:Efteråt 104.jpg]] &amp;c, utan att ha lagt in en index-sida. Sidor i sida-namnrymden skall '''alltid'''' åtföljas av en indexsida bland annat för navigation i volymen. Du kan läsa hur du gör här: [[Wikisource:Korrekturläsning#Indexsida]]. Här kan du till exempel börja på &lt;s&gt;[[Index:Efteråt]]&lt;/s&gt;.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 19 maj 2021 kl. 15.01 (CEST)

Jo, jag är medveten om, att det blir i fel ordning, men det är ju bara jag själv som är lidande av detta. --[[Användare:RalphE|RalphE]] ([[Användardiskussion:RalphE|diskussion]]) 20 maj 2021 kl. 08.34 (CEST)

=== Upphovsrätt ===
Jag ser nu att författaren Ingrid Dahllöf dog 1951 mindre än 70 år sedan. Det innebär att den blir fri först 1/1 2022. Så du får återkomma då.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 19 maj 2021 kl. 15.10 (CEST)

Jo, jag är medveten om detta, men jag ville ladda upp bilderna, när jag hade dem i min dator. Men jag har neutraliserat det hela och ligger låg med att lägga ut OCR-texten. --[[Användare:RalphE|RalphE]] ([[Användardiskussion:RalphE|diskussion]]) 20 maj 2021 kl. 08.34 (CEST)

:OK, raderar sidorna nu. Påminn mig eller [[Användare:Thuresson|Thuresson]] nästa år om sidorna inte är återskapade.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 22 maj 2021 kl. 19.37 (CEST)
Bra, att ni håller hårt på upphovsreglerna. Får återkomma i januari 2022. Bra, om du låter de digitaliserade bilderna ligga kvar utan OCR-text, så de inte blir sökbara! --[[Användare:RalphE|RalphE]] ([[Användardiskussion:RalphE|diskussion]]) 23 maj 2021 kl. 00.59 (CEST)

:Hej, tydligen var jag inte tydlig nog. Texten till &quot;Efteråt!&quot; SKA INTE LÄGGAS IN FÖRRÄN 2022.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 24 juni 2021 kl. 12.42 (CEST)

:Jo, du var tydlig, men jag glömde bort det. Jag ser, att du lagt det i karantän. Jag hoppas det gäller alla sidorna jag har gjort. Det var mycket en träning i att använda Wikisource-redigeringen på rätt sätt, och jag hade tänkt korrigera blandningar, men det gick inte just nu.  --[[Användare:RalphE|RalphE]] ([[Användardiskussion:RalphE|diskussion]]) 24 juni 2021 kl. 13.06 (CEST)

::Jag lade blockeringen när du började lägga in fler sidor i Efteråt! efter mitt förra meddelande. &quot;Epilog&quot; är ett fristående verk och texten i sidnamnrymden är fortfarande synlig för sökningar på internet och Wikisource. Men OK jag har tagit bort blockeringen nu.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 24 juni 2021 kl. 13.19 (CEST)

:: OK. Jag förstår vad du menar. Det jag gjorde var en förberedelse, som jag inte trodde var speciellt tillgänglig. Men det är bra att du är vaksam om copyrighten. --[[Användare:RalphE|RalphE]] ([[Användardiskussion:RalphE|diskussion]]) 24 juni 2021 kl. 13.45 (CEST)

== Raderingar ==
Hej, om du vill ha en sida raderad: lägg in &lt;code&gt;{{Mall|Radera|''Din motivering här''}}&lt;/code&gt; på sidan istället, så är det mycket enklare för administratörerna att hitta den. MVH [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 6 januari 2022 kl. 08.52 (CET)

Tack! [[Användare:RalphE|RalphE]] ([[Användardiskussion:RalphE|diskussion]]) 6 januari 2022 kl. 12.24 (CET)

==Sommelius==
Hej, i [[Norra Skåne 1894-02-17]] finns dikten &quot;Storm&quot; av Sommelius publicerad, om du vill återanvända den på något sätt. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 21 maj 2022 kl. 14.14 (CEST)

:Tack, Thuresson, men det verkar mer vara en dikt i Sommelius anda än en dikt av Sommelius. [[Användare:RalphE|RalphE]] ([[Användardiskussion:RalphE|diskussion]]) 21 maj 2022 kl. 14.34 (CEST)

== Flyttningar ==

Om sidtiteln blivit fel på en sida ska du flytta den med hjälp av flyttfunktionen som du hittar i menyraden ovanför sida under menyn &quot;Mer&quot;. Där finns ett menyval &quot;flytta&quot;. Där kan du skriva in den nya titeln och ange orsak. Fråga gärna om det är något oklart. [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 12 september 2022 kl. 10.01 (CEST)

:Tack! [[Användare:RalphE|RalphE]] ([[Användardiskussion:RalphE|diskussion]]) 12 september 2022 kl. 14.23 (CEST)

==Utkast==
Du har lagt upp texten [[”― ― Ända in i döden”]] för ett år sedan men det saknas ett 20-tal sidor. Hur är din plan att göra  utkastet fullständigt? Jag ser också att du i andra fall lägger upp råtexter i huvudnamnrymden med sedan inte gör något inom 2-3 dagar. Hur har du funderat kring ditt arbetssätt? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 9 oktober 2022 kl. 13.15 (CEST)

:Hur går dina tankar? Har du kommit fram till något svar? Kommer du i närtid att göra klart [[Karin de la Gardie]]? För min egen del ser jag inget hinder att radera övergivna projekt. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 29 januari 2023 kl. 08.23 (CET)

Jag har ju gjort klart den första,så det vore ju inte helt fel att fullfölja någon mer Nordstjernan. Jag har lagt krut på fullföljande av andra gamla projekt, såsom Sommelius och Sehlstedt. [[Användare:RalphE|RalphE]] ([[Användardiskussion:RalphE|diskussion]]) 29 januari 2023 kl. 09.08 (CET)

==Blanche==
Hej, har du närmare övervägt hur korrekturläsningen av detta verk ska gå till ([[Index:En trappa upp och pa nedra botten1843blanche.djvu]])? Det är ju parallella handlingar på varje boksida, hur kan man åskådliggöra detta? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 13 december 2023 kl. 22.17 (CET)

Nej, jag tänkte inte ut någon lösning, när jag laddade upp verket, utan tyckte bara det var värdefullt att synliggöra Blanches verk på Wikisource.
Det är nog därför det inte har blivit någon lösning på problemet, utan det har fått ligga. 
Det senaste året har jag varit helt upptagen av andra projekt, så jag har inte kunnat prioritera Wikisource.
Ser du ingen lösning på problemet, så kan du plocka bort det, eller om det är jag som skall göra det.--[[Special:Bidrag/83.140.76.157|83.140.76.157]] 14 december 2023 kl. 08.31 (CET)

:Eftersom det inte finns någon plan när och hur verket ska läggas in raderar jag den innehållslösa sidan i huvudnamnrymden nu.// [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 27 december 2023 kl. 19.42 (CET)

== Fria fantasier (Bolmörtens bok)==
Hej. Har precis lagt in [[Index:Fria_fantasier_Bolmörtens_bok_1.djvu|Fria_fantasier_Bolmörtens_bok_1.djvu]] (samt band 2) på Wikidata och såg att du här angett Både Flygare och Bergström som författare. Eftersom Libris enbart anger Flygare undrar jag vart Bergström kom ifrån? (så jag kan lägga källa på det påståendet på Wikidata). / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 27 december 2023 kl. 11.03 (CET)

:Fria fantasier Bolmörtens bok skall vara en dialog mellan Flygare och Bergström. / Ralph E [[Användare:RalphEng|RalphEng]] ([[Användardiskussion:RalphEng|diskussion]]) 27 december 2023 kl. 12.02 (CET)
:: Ok. Har du nån källa jag kan peka på för Wikidata (och egentligen även här)? /[[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 27 december 2023 kl. 19.31 (CET)

:::(redkonfl.) I [https://runeberg.org/sveanopse/1/0257.html Svenskt anonym- och pseudonymlexikon] står att verket &quot;utgafs af Edvard Flygare,med bidrag af Carl Thure Gilljam och Otto Almgren samt Richard Bergström, som till en del författat styckena [[Theophrastus]] och [[Seminolen]], hvilka olofligen trycktes härstädes.&quot;--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 27 december 2023 kl. 19.36 (CET)
::::Många tack! Och bara som ett förtydligande, var alltså inte så att jag inte trodde på påståendet, men bra att kunna peka ut källan (ifall förra inlägget lästes som det) =) / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 27 december 2023 kl. 21.57 (CET)

==Utkast till Elefantens Naturalhistoria==
Hej, hur ser din tidsplanering ut för att korrekturläsa samtliga sidor av [[Utkast till Elefantens Naturalhistoria]]? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 8 april 2026 kl. 18.03 (CEST)</text>
      <sha1>s2g8zfqt3nvznswv776c3uqd11byxq8</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>647971</id>
      <parentid>647963</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T16:37:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>RalphE</username>
        <id>7636</id>
      </contributor>
      <comment>/* Utkast till Elefantens Naturalhistoria */ Svar</comment>
      <origin>647971</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8920" sha1="jyobnvwd730bhsf3vlveq6qtnzpjfls" xml:space="preserve">== Indexsidor ==

Hej, du verkar har lagt in många sidor i sida-namnrymden, nu senast [[Sida:Efteråt 104.jpg]] &amp;c, utan att ha lagt in en index-sida. Sidor i sida-namnrymden skall '''alltid'''' åtföljas av en indexsida bland annat för navigation i volymen. Du kan läsa hur du gör här: [[Wikisource:Korrekturläsning#Indexsida]]. Här kan du till exempel börja på &lt;s&gt;[[Index:Efteråt]]&lt;/s&gt;.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 19 maj 2021 kl. 15.01 (CEST)

Jo, jag är medveten om, att det blir i fel ordning, men det är ju bara jag själv som är lidande av detta. --[[Användare:RalphE|RalphE]] ([[Användardiskussion:RalphE|diskussion]]) 20 maj 2021 kl. 08.34 (CEST)

=== Upphovsrätt ===
Jag ser nu att författaren Ingrid Dahllöf dog 1951 mindre än 70 år sedan. Det innebär att den blir fri först 1/1 2022. Så du får återkomma då.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 19 maj 2021 kl. 15.10 (CEST)

Jo, jag är medveten om detta, men jag ville ladda upp bilderna, när jag hade dem i min dator. Men jag har neutraliserat det hela och ligger låg med att lägga ut OCR-texten. --[[Användare:RalphE|RalphE]] ([[Användardiskussion:RalphE|diskussion]]) 20 maj 2021 kl. 08.34 (CEST)

:OK, raderar sidorna nu. Påminn mig eller [[Användare:Thuresson|Thuresson]] nästa år om sidorna inte är återskapade.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 22 maj 2021 kl. 19.37 (CEST)
Bra, att ni håller hårt på upphovsreglerna. Får återkomma i januari 2022. Bra, om du låter de digitaliserade bilderna ligga kvar utan OCR-text, så de inte blir sökbara! --[[Användare:RalphE|RalphE]] ([[Användardiskussion:RalphE|diskussion]]) 23 maj 2021 kl. 00.59 (CEST)

:Hej, tydligen var jag inte tydlig nog. Texten till &quot;Efteråt!&quot; SKA INTE LÄGGAS IN FÖRRÄN 2022.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 24 juni 2021 kl. 12.42 (CEST)

:Jo, du var tydlig, men jag glömde bort det. Jag ser, att du lagt det i karantän. Jag hoppas det gäller alla sidorna jag har gjort. Det var mycket en träning i att använda Wikisource-redigeringen på rätt sätt, och jag hade tänkt korrigera blandningar, men det gick inte just nu.  --[[Användare:RalphE|RalphE]] ([[Användardiskussion:RalphE|diskussion]]) 24 juni 2021 kl. 13.06 (CEST)

::Jag lade blockeringen när du började lägga in fler sidor i Efteråt! efter mitt förra meddelande. &quot;Epilog&quot; är ett fristående verk och texten i sidnamnrymden är fortfarande synlig för sökningar på internet och Wikisource. Men OK jag har tagit bort blockeringen nu.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 24 juni 2021 kl. 13.19 (CEST)

:: OK. Jag förstår vad du menar. Det jag gjorde var en förberedelse, som jag inte trodde var speciellt tillgänglig. Men det är bra att du är vaksam om copyrighten. --[[Användare:RalphE|RalphE]] ([[Användardiskussion:RalphE|diskussion]]) 24 juni 2021 kl. 13.45 (CEST)

== Raderingar ==
Hej, om du vill ha en sida raderad: lägg in &lt;code&gt;{{Mall|Radera|''Din motivering här''}}&lt;/code&gt; på sidan istället, så är det mycket enklare för administratörerna att hitta den. MVH [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 6 januari 2022 kl. 08.52 (CET)

Tack! [[Användare:RalphE|RalphE]] ([[Användardiskussion:RalphE|diskussion]]) 6 januari 2022 kl. 12.24 (CET)

==Sommelius==
Hej, i [[Norra Skåne 1894-02-17]] finns dikten &quot;Storm&quot; av Sommelius publicerad, om du vill återanvända den på något sätt. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 21 maj 2022 kl. 14.14 (CEST)

:Tack, Thuresson, men det verkar mer vara en dikt i Sommelius anda än en dikt av Sommelius. [[Användare:RalphE|RalphE]] ([[Användardiskussion:RalphE|diskussion]]) 21 maj 2022 kl. 14.34 (CEST)

== Flyttningar ==

Om sidtiteln blivit fel på en sida ska du flytta den med hjälp av flyttfunktionen som du hittar i menyraden ovanför sida under menyn &quot;Mer&quot;. Där finns ett menyval &quot;flytta&quot;. Där kan du skriva in den nya titeln och ange orsak. Fråga gärna om det är något oklart. [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 12 september 2022 kl. 10.01 (CEST)

:Tack! [[Användare:RalphE|RalphE]] ([[Användardiskussion:RalphE|diskussion]]) 12 september 2022 kl. 14.23 (CEST)

==Utkast==
Du har lagt upp texten [[”― ― Ända in i döden”]] för ett år sedan men det saknas ett 20-tal sidor. Hur är din plan att göra  utkastet fullständigt? Jag ser också att du i andra fall lägger upp råtexter i huvudnamnrymden med sedan inte gör något inom 2-3 dagar. Hur har du funderat kring ditt arbetssätt? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 9 oktober 2022 kl. 13.15 (CEST)

:Hur går dina tankar? Har du kommit fram till något svar? Kommer du i närtid att göra klart [[Karin de la Gardie]]? För min egen del ser jag inget hinder att radera övergivna projekt. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 29 januari 2023 kl. 08.23 (CET)

Jag har ju gjort klart den första,så det vore ju inte helt fel att fullfölja någon mer Nordstjernan. Jag har lagt krut på fullföljande av andra gamla projekt, såsom Sommelius och Sehlstedt. [[Användare:RalphE|RalphE]] ([[Användardiskussion:RalphE|diskussion]]) 29 januari 2023 kl. 09.08 (CET)

==Blanche==
Hej, har du närmare övervägt hur korrekturläsningen av detta verk ska gå till ([[Index:En trappa upp och pa nedra botten1843blanche.djvu]])? Det är ju parallella handlingar på varje boksida, hur kan man åskådliggöra detta? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 13 december 2023 kl. 22.17 (CET)

Nej, jag tänkte inte ut någon lösning, när jag laddade upp verket, utan tyckte bara det var värdefullt att synliggöra Blanches verk på Wikisource.
Det är nog därför det inte har blivit någon lösning på problemet, utan det har fått ligga. 
Det senaste året har jag varit helt upptagen av andra projekt, så jag har inte kunnat prioritera Wikisource.
Ser du ingen lösning på problemet, så kan du plocka bort det, eller om det är jag som skall göra det.--[[Special:Bidrag/83.140.76.157|83.140.76.157]] 14 december 2023 kl. 08.31 (CET)

:Eftersom det inte finns någon plan när och hur verket ska läggas in raderar jag den innehållslösa sidan i huvudnamnrymden nu.// [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 27 december 2023 kl. 19.42 (CET)

== Fria fantasier (Bolmörtens bok)==
Hej. Har precis lagt in [[Index:Fria_fantasier_Bolmörtens_bok_1.djvu|Fria_fantasier_Bolmörtens_bok_1.djvu]] (samt band 2) på Wikidata och såg att du här angett Både Flygare och Bergström som författare. Eftersom Libris enbart anger Flygare undrar jag vart Bergström kom ifrån? (så jag kan lägga källa på det påståendet på Wikidata). / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 27 december 2023 kl. 11.03 (CET)

:Fria fantasier Bolmörtens bok skall vara en dialog mellan Flygare och Bergström. / Ralph E [[Användare:RalphEng|RalphEng]] ([[Användardiskussion:RalphEng|diskussion]]) 27 december 2023 kl. 12.02 (CET)
:: Ok. Har du nån källa jag kan peka på för Wikidata (och egentligen även här)? /[[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 27 december 2023 kl. 19.31 (CET)

:::(redkonfl.) I [https://runeberg.org/sveanopse/1/0257.html Svenskt anonym- och pseudonymlexikon] står att verket &quot;utgafs af Edvard Flygare,med bidrag af Carl Thure Gilljam och Otto Almgren samt Richard Bergström, som till en del författat styckena [[Theophrastus]] och [[Seminolen]], hvilka olofligen trycktes härstädes.&quot;--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 27 december 2023 kl. 19.36 (CET)
::::Många tack! Och bara som ett förtydligande, var alltså inte så att jag inte trodde på påståendet, men bra att kunna peka ut källan (ifall förra inlägget lästes som det) =) / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 27 december 2023 kl. 21.57 (CET)

==Utkast till Elefantens Naturalhistoria==
Hej, hur ser din tidsplanering ut för att korrekturläsa samtliga sidor av [[Utkast till Elefantens Naturalhistoria]]? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 8 april 2026 kl. 18.03 (CEST)

:Tack för påminnelsen. Det har nog fallit i glömska eller blivit mindre prioriterat med Wikisource på senate tid. Jag har gjort ett försök, men det var lite tidsprövande, så jag får se hur det går. [[Användare:RalphE|RalphE]] ([[Användardiskussion:RalphE|diskussion]]) 8 april 2026 kl. 18.37 (CEST)</text>
      <sha1>jyobnvwd730bhsf3vlveq6qtnzpjfls</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Knäppar på lyran Sida 046.jpg</title>
    <ns>104</ns>
    <id>133154</id>
    <revision>
      <id>647960</id>
      <parentid>454277</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T15:57:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647960</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="754" sha1="h8g3mzz3q6xrq3lijhlbtjxziob1c84" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud|40||}}&lt;/noinclude&gt;{{Tomrad}}
&lt;poem&gt;Dito, vill jag ha ännu
En för söt och hygglig fru;
Men hos flickorna jag tycker
Ej om flärd och bjefs och nycker:
Är hon flärdfull, vill jag ha
Hellre korgen, än få ''ja''.

Frun bör vara, hör ni det,
Mera magerlagd än fet.
Glad och vänlig, from i seder:
Nådigt jag mig undanbeder
En, som schaffsar utan ro
Ut och in på kippad sko.

Ingen ödslighet får rå:
En grin-olle i hvar vrå
Önskar snart vid pappas sida
Vagn att åka, käpp att rida,
Pappershatt, trumpet och kort,
Tupp, som värper immerfort.

Hvad skall mer jag hitta på?
Litet bokskåp i en vrå:
Mor om qvälln iordningställer
Aftonvard och läsning, eller
Sitter mor och jag i lag –
Liten visa sjunger jag.&lt;/poem&gt;
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>h8g3mzz3q6xrq3lijhlbtjxziob1c84</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Elefantens Naturalhistoria.djvu/6</title>
    <ns>104</ns>
    <id>149015</id>
    <revision>
      <id>647970</id>
      <parentid>627321</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T16:32:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>RalphE</username>
        <id>7636</id>
      </contributor>
      <comment>/* Problematiskt */ hur får man kapilärer?</comment>
      <origin>647970</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2537" sha1="k6mhi0chlqny29s4i9lr6jyoistkdat" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;2&quot; user=&quot;RalphE&quot; /&gt;{{c|4}}&lt;/noinclude&gt;tidens Författare sökte härvid mera det vidunderliga än det
sanna, och tyckas hafva trott, att hos ett djur af så
ovanlig form och med så många högst oväntade egenskaper,
borde icke sökas, eller vid dess beskrifning omtalas, andra,
än de förunderligaste förmögenheter, och att, då dessa i
sjelfva verket saknades, vore det en pligt att likväl icke
låta dem saknas i berättelsen. Så tillade man FElefanten
nästan mensklict förstånd, moraliska egenskaper och
dygder, till och med begreppet om ett högre väsende eller
Solens dyrkan. ''Cassiodorus'' gaf dem en ålder af 2000
år och Indianerne tro att själen af en afliden stor Man,
Konung eller Kejsare, endast kan lifva dessa stora och stolta
djuriska massor. Ett slags hvita eller kanske rättare
ljusgrå Elefanter, som sällan träffas, anse de i synnerhet
såsom synliga vålnader af deras fordna Kejsare, och vårdas
derföre som sådana; de äta ur dyrbara käril, uppvaktas
af förnäma personer, få pråktiga prydnader och underhållas
vid den regerandes hof. Det torde ännu vara en allmän
tanke att Elefantens ben sakna leder, att han aldrig
lägger sig och att han fångas med ett till hälften afsågadt
träd, mot hvilket, Ström stöd, han söker hvila, men kan
ej, sedan han fallit, resa sig. — Menniskan älskar det
ovanliga och ofta det orimliga, och dessa uppgifter om
Elefanten, så otroliga de än må synas, hafva dock, från det ena
tidehvarfvet till det andra, ofta med tillägg, sällan med
afdrag, blifvit till oss öfverförda och för sanna antagna.
Händelser hafva dock i vår tid inträffat, hvarigenom man
kommit i stånd, att, efter naturens föreskrift, närma sig
mera till sanningen. Och om det är en pligt, att inom
hvad krets som helst, bidraga till fördomars och falska
begrepps minskning, så har detta försök i något afseende
att påräkna ett mindre strängt omdöme.

&lt;br&gt;{{linje|6em}}&lt;br&gt;

Det besynnerliga Elefantslägtet, hvaraf vi med
säkerhet känna 2 särskilta arter, utmärkt icke mindre genom
en ovanlig kroppsbyggnad än genom sina seder och egna
förmögenheter, har, efter ''Linnéska'' uppställningsmetoden
af de 4fotade däggande djuren, sin plats ibland &lt;sc&gt;Betlare&lt;/sc&gt;
(Bruta), hvilka sakna framtänder, ha starka klor eller
naglar, trög gång och taga sin föda mest af växtriket. I
denna, genom nämda kännetecken bestämda afdelning,
har Elefanten framför sig slägterna, &lt;i&gt;Sengångaren&lt;/i&gt; (Bradypus),
&lt;i&gt;Myrsloken&lt;/i&gt; (Myrmecophaga), &lt;i&gt;Fjälldjuret&lt;/i&gt; (Manis),&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>k6mhi0chlqny29s4i9lr6jyoistkdat</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>647972</id>
      <parentid>647970</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T16:41:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>RalphE</username>
        <id>7636</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>647972</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2535" sha1="qfno5pizwx4zjtizwg8nyu6p2zkivi2" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;RalphE&quot; /&gt;{{c|4}}&lt;/noinclude&gt;tidens Författare sökte härvid mera det vidunderliga än det
sanna, och tyckas hafva trott, att hos ett djur af så
ovanlig form och med så många högst oväntade egenskaper,
borde icke sökas, eller vid dess beskrifning omtalas, andra,
än de förunderligaste förmögenheter, och att, då dessa i
sjelfva verket saknades, vore det en pligt att likväl icke
låta dem saknas i berättelsen. Så tillade man FElefanten
nästan mensklict förstånd, moraliska egenskaper och
dygder, till och med begreppet om ett högre väsende eller
Solens dyrkan. ''Cassiodorus'' gaf dem en ålder af 2000
år och Indianerne tro att själen af en afliden stor Man,
Konung eller Kejsare, endast kan lifva dessa stora och stolta
djuriska massor. Ett slags hvita eller kanske rättare
ljusgrå Elefanter, som sällan träffas, anse de i synnerhet
såsom synliga vålnader af deras fordna Kejsare, och vårdas
derföre som sådana; de äta ur dyrbara käril, uppvaktas
af förnäma personer, få pråktiga prydnader och underhållas
vid den regerandes hof. Det torde ännu vara en allmän
tanke att Elefantens ben sakna leder, att han aldrig
lägger sig och att han fångas med ett till hälften afsågadt
träd, mot hvilket, Ström stöd, han söker hvila, men kan
ej, sedan han fallit, resa sig. — Menniskan älskar det
ovanliga och ofta det orimliga, och dessa uppgifter om
Elefanten, så otroliga de än må synas, hafva dock, från det ena
tidehvarfvet till det andra, ofta med tillägg, sällan med
afdrag, blifvit till oss öfverförda och för sanna antagna.
Händelser hafva dock i vår tid inträffat, hvarigenom man
kommit i stånd, att, efter naturens föreskrift, närma sig
mera till sanningen. Och om det är en pligt, att inom
hvad krets som helst, bidraga till fördomars och falska
begrepps minskning, så har detta försök i något afseende
att påräkna ett mindre strängt omdöme.

&lt;br&gt;{{linje|6em}}&lt;br&gt;

Det besynnerliga Elefantslägtet, hvaraf vi med
säkerhet känna 2 särskilta arter, utmärkt icke mindre genom
en ovanlig kroppsbyggnad än genom sina seder och egna
förmögenheter, har, efter ''Linnéska'' uppställningsmetoden
af de 4fotade däggande djuren, sin plats ibland {{sc|Betlare}}
(Bruta), hvilka sakna framtänder, ha starka klor eller
naglar, trög gång och taga sin föda mest af växtriket. I
denna, genom nämda kännetecken bestämda afdelning,
har Elefanten framför sig slägterna, &lt;i&gt;Sengångaren&lt;/i&gt; (Bradypus),
&lt;i&gt;Myrsloken&lt;/i&gt; (Myrmecophaga), &lt;i&gt;Fjälldjuret&lt;/i&gt; (Manis),&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>qfno5pizwx4zjtizwg8nyu6p2zkivi2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Elefantens Naturalhistoria.djvu/8</title>
    <ns>104</ns>
    <id>149017</id>
    <revision>
      <id>647973</id>
      <parentid>484344</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T17:11:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>RalphE</username>
        <id>7636</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>647973</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2361" sha1="hlqks07227vlgpjadk30cv41ezt88cy" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;RalphE&quot; /&gt;{{c|6}}&lt;/noinclude&gt;i ytan af kronan upphöjda, vågiga, mest paralella, tvers före gående ränder.

Den {{sc|Afrikanske}} har rundare hufvud, nästan konvex
panna och mycket stora öron. Försvarständerna äro hös
båda könen mest lika stora, och oxeltändernas kronor ha
upphöjda rutor i öfre ytan, ställda på tvären.

Vi skola i synnerhet uppehålla oss vid den
förstnämda arten och anmärka vid beskrifningen af dess
betydligare delar, de olikheter, som hittills blifvit iakttagne hos
den Afrikanska.

{{sc|Snabeln}} är egentligen en utdragen näsa, tryne eller
nos, med hvilken öfra läppen är sammanväxt, försedd
med senaktiga hinnor och ytterst med hud. Den börjar
att omgifva öfre käken i granskapet af ögonen, är der
tjockast och aftager småningom; blir halfrund och något
platt inunder; är mer och mindre tydligt ringlad, i mån
af dess utsträckning, och slutas nästan tvär, med en rund
mynning, i hvars främre eller öfra kant är en köttakrig
rörlig flik, lik ett kort finger. Inom den skållika
mynningen och i dess botten öppna sig 2:ne kanaler, skilda
genom en broskaktig vägg och svarande mot näsborrar
hos andra djur; dessa leda till en stor hålighet eller
kavitet inom snabelns bas, och synlig genom en intryckning
äfven i sjelfva benen, ikring hvilken kavitet snabelns
musklar fästas. En del af dessa rörelseorganer gå
längsefter i form af bågar, som förlora sig i den inre senaktiga
hinnan; en del gå tvärsföre, såsom strålar i en cirkel,
från den inre till den yttre senaktiga bekiädningen.
Nerverna komma dels ifrån öfre käkens nerv, dels från en
gren af ansigtsnerven. Inga valvler finnas i snabeln, utan
tilltäppes den, vid basen eller mynningen, genom
musklerna, som trycka näsborrarnas inre väggar tillsamman. Huden
är skrynklig eller ringlad om snabeln är i förkortning,
och försedd med korta, glest strödde hår, som ej äro
synnerligen styfva. Man har anmärkt att hanens snabel
skall vara något längre än honans.

Med detta undransvärda verktyg, så olikt hvad
naturen till samma åndamåls vinnande tilldelat andra djur, och
så otillräckligt det genom sin enkelhet än må synas,
verkställer Elefanten likväl de mest oväntade rörelser,
förrättar rätt svåra och konstiga göromål och ådrar sig, icke
utan skäl, åskådarens uppmärksamhet och beundran.&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>hlqks07227vlgpjadk30cv41ezt88cy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Elefantens Naturalhistoria.djvu/9</title>
    <ns>104</ns>
    <id>149044</id>
    <revision>
      <id>647974</id>
      <parentid>484383</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T17:23:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>RalphE</username>
        <id>7636</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>647974</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2533" sha1="e6e9p3xqy370exr6a4er0rhom3ny3nx" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;RalphE&quot; /&gt;{{c|7}}&lt;/noinclude&gt;Genom sin längd, ersätter snabeln bristen på lång hals,
hvilken icke skulle kunnat uppbära djurets stora-hufvud och
tunga tänder; genom sin fina känsla i mynningen
uppfyller den handens eller fingrarnas ställe hos menniskan och
leder dessutom till sitt ställe de partiklar i luften, som
verka på luktorganet, hvilket blifvit placerat högre upp i
ansigtsbenen än hos andra djur, hvartill nödigt utrymme
för de groöfva försvarständerna är orsaken. Med snabeln
undersöker och pröfvar Elefanten de föremål han tror sig
böra frukta, emottaga eller förkasta; han känner med den
för sig, då han skall passera ett ställe, som synes honom
farligt och med den samma känner han på de ting, bland
hvilka ban får välja. Allt hvad han förtär, sedan han
upphört att di, hämtas med snabeln, hvilken, krökt i form
af en oval ring, föres i munnen, för att der låta emellan
oxeltänderna krossa hård föda, såsom stenfrukter m. m.
och liksom inspruta i halsen flytande ämnen, med ett sorl,
likt det af vatten, som hastigt tömmes ur ett käril i ett
annat. Den redan nämde rymden inom snabelns bas,
tjenar till förvarande af den dryck, som djuret icke
genast behöfver använda. Genom sugning eller inandning
och tillhjelp af den fingerlika kroken i snabelns mynning,
upphämtar Elefanten små tunna saker från marken, såsom
halmstrå, papper, metallmynt m. m.; han vrider korken
ur en butelj; öppnar och läser igen lås med nyckeln och
skjuter för eller drar ifrån riglar; upplöser knutar på rep
eller band; smeker sin maka, och äfven den som sköter
honom, hvilken i Indien kallas ''Kornack;'' med snabeln
straffar eller agar han dem, som förtreta honom; med den
sprutar han vatten öfver sig och strör sand eller jord på
den våta huden, som det tros, för att genom en skorpa
göra sprickorna mindre ömtåliga för insekter; han smörjer
sig gerna med olja eller talg om han kommer åt; han
drar ned med snabeln och afbryter stora grenar på
träden, för att räcka löfven, dem han äter; kastar stora och
tunga massor på sina fiender; lyfter ansenliga tyngder
(200 skålp:d) och hjelper till att lasta sig sjelf; skakar hus
och qväfver lätt en menniska inom lindningarna af sin
snabel, den han kan röra, vrida och vända i alla möjliga
ställningar. Om den förloras, eller illa såras, lär djuret
knappast kunna förse sig med föda, och i detta afseende
blir förlusten af snabeln dödande; också blottställer
Elefanten mycket ogerna sin snabel.
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>e6e9p3xqy370exr6a4er0rhom3ny3nx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Elefantens Naturalhistoria.djvu/12</title>
    <ns>104</ns>
    <id>149047</id>
    <revision>
      <id>647975</id>
      <parentid>484386</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T18:10:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>647975</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2575" sha1="9d5yqsplqf5bn7ujrsc34kzdkxppapc" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{c|10}}&lt;/noinclude&gt;om han der fått sig uppdragit, att gemensamt med de 
andra rofdjuren, bibehålla en vederbörlig jemvigt, så skulle 
det lätt hafva händt, att då han velat skaffa tillräcklig föda 
åt sin stora kropp, par sekler igenom, han öfverskridit 
gränsen för sin roflystnad, hvarigenom flera djurarter hade 
troligen kunnat bli utödda. Växtriket är rikare på 
tillgångar och har lättare utvägar till ersättning af lidna 
förluster. Sockerrör, ris, majs, löf, frukter, mjuka grenar och 
trädstammar, samt gräs och växter i allmänhet, utgöra 
derföre Elefantens föda: Palmträd , Cocos, Bananas och 
Sago tycker han mycket om, och Pomeransblommor, så 
väl som frukten och löfven, äro honom i synnerhet 
angenäma. Då han afbrutit en gren med löf, som han ämnar 
äta, skakar han och slår den, emot benen först, att rensa 
den från insekter och dam; han skall i synnerhet vara 
rädd för myror. Äro frukterna för stora t. ex. Meloner,
Kalabasser och dylikt, släpper han dem i marken att de 
måtte gå sönder, och lyckas det icke, trampar han på 
dem och tar sedan bitarna med snabeln och för dem i 
munnen. Han tycker om starkt luktande växter. Drycken 
pumpas först opp i snabeln och uttömmes i munnen. 
Bränvin, Arrack och Vin emottar han gerna och synes 
älska att få ros. Tama Elefanter urskilja icke alltid så 
noga hvad de stoppa i munnen och nedsvälja. ''Houel'' har 
sett dem af jord och regnvatten bereda en degartad 
massa, som de förtärt, och en som var instängd tillagade af 
egna exkrementer och urin en dylik blandning; en annan 
ref sönder en hatt af ull, som han händelsevis kom åt, 
och stoppade bitar deraf i munnen; i ett hål på väggen
af hans fängelse hade man stoppat klädeslappar , dem
Elefanten uttog, förde i munnen och nedsväljde. De i 
vilda tillståndet förstå utan tvifvel bättre att välja; kan 
hända hungren tvingat dessa tamda till sådana misstag. — 
Man har observerat 3 slags läten hos Elefanten; ett starkt 
och fint åstadkommes med snabeln och synes uttrycka 
nöje och tillfredsställelse; ett annat, som är stilla och svagt, 
sker med munnen och tyckes utvisa behof af mat eller 
dryck; det tredje är groft, starkt och förfärande, kommer 
djupt ifrån halsen och tillkännager vrede och räddhåga. 
Det sistnämda framstötes hastigt och varar kort, samt 
liknar ett slags grof torr hosta, eller stötande i trompet.

{{Kapitäler|Ögonen}} äro i proportion till djurets storlek mycket 
mindre än Oxens, och sitta, såsom vanligt, på sidan af&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>9d5yqsplqf5bn7ujrsc34kzdkxppapc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Tids- och Krigs-Bilder.djvu/20</title>
    <ns>104</ns>
    <id>154259</id>
    <revision>
      <id>647961</id>
      <parentid>504366</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T15:59:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647961</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="966" sha1="pp1qmxwixgcngu45mv99mzbwnzvyvvu" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{em|2}}4&lt;/noinclude&gt;{{c|[[File:Tids- och Krigs-Bilder linje.jpg|500px]]}}


{{c|&lt;h3&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;{{sp|Till Swear}}.&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/h3&gt;}}


{{linje|4em}}


&lt;poem&gt; 
{{större|T|200}}ro ej minuten med sin slappa lära, 
Om flyktad kraft och om försvunnen ära; 
Minuten är en dikt allenast sjelf, 
En bubbla blott på tidens vilda elf.

Tro ej att Sverge re’n, med orklös tunga, 
På fjellet sitter att sin svansång sjunga; 
Tro ej att modet flytt från hem och hus, 
Och re*n blåst bort med nordanvindens sus.
 
Tro ej den skald, hvars sång vår tid fördömer, 
Och blott om häfden och dess storhet drömmer; 
Han gör det för att ge sin dikt mer glans, 
Men drömmens verklighet är endast hans. 

Tro icke dem, som rädda eller lama, 
Blott scen för scen betrakta tidens drama, 
Och icke anden, hvilken alfvarsam, 
På djupet stryker som en stormvind fram. 

Det är ett bruk att se vår kraft stå bunden, 
Uppå schavotten af den lumpna stunden; 
&lt;/poem&gt;&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>pp1qmxwixgcngu45mv99mzbwnzvyvvu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikisource:GUS2Wiki</title>
    <ns>4</ns>
    <id>157148</id>
    <revision>
      <id>647985</id>
      <parentid>646965</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T19:18:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Alexis Jazz</username>
        <id>13925</id>
      </contributor>
      <comment>Updating gadget usage statistics from [[Special:GadgetUsage]] ([[phab:T121049]])</comment>
      <origin>647985</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="760" sha1="sazr84wcab52tmxeeawj4mds3icdca0" xml:space="preserve">{{#ifexist:Project:GUS2Wiki/top|{{/top}}|This page provides a historical record of [[Special:GadgetUsage]] through its page history. To get the data in CSV format, see wikitext. To customize this message or add categories, create [[/top]].}}
Följande data är cachad och uppdaterades senast 2026-04-07T19:16:04Z. Maximalt {{PLURAL:5000|ett|5000}} resultat finns {{PLURAL:5000|tillgängligt|tillgängliga}} i cachen.
{| class=&quot;sortable wikitable&quot;
! Finess !! data-sort-type=&quot;number&quot; | Antal användare !! data-sort-type=&quot;number&quot; | Aktiva användare
|-
|hocr || 25 || 2
|-
|ocr || 34 || 3
|-
|proofread-editnext || 25 || 1
|}
* [[Special:GadgetUsage]]
* [[m:Meta:GUS2Wiki/Script|GUS2Wiki]]
&lt;!-- data in CSV format:
hocr,25,2
ocr,34,3
proofread-editnext,25,1
--&gt;</text>
      <sha1>sazr84wcab52tmxeeawj4mds3icdca0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Nordstjernan 1859.djvu/77</title>
    <ns>104</ns>
    <id>163573</id>
    <revision>
      <id>647962</id>
      <parentid>515605</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T16:01:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>647962</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1069" sha1="qemgrfug49pwz302p4fvojgvxy5q3nz" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;&lt;poem&gt;
:I tysta natten 
Och sjunger doft i löfvad sal. 

Och månen genom löfven silar 
:Små silfverpilar, 
Som brytas lätt mot krusig yåg. 
Och vattensländan sitter däfven 
:I mörka säfven 
Och undrar på det ljus, hon såg. 

Nu sofva björk och al och pilar; 
:Naturen hvilar, 
Af vindens sista suckar kysst. 
Allt är så stilla — skogen sofver, 
:Och gräset sofver. 
Allt är så tyst, så tyst, så tyst. 

Men djupets lätta väsen stiga 
:Med lust och fröjd ur bölja blå. 
Den lugna nattens stunder viga 
:Till festlig dans de fagra små. 
De buga för hvarann, de niga 
:Så underbart, men skönt ändå. 

Kring pannan blomsterkransar smyga 
:Och silfverskir kring barmens snö. 
I lätta danser fram de flyga 
:Och flodens perlor kring sig strö, 
Och sköna former skymta blyga 
:Ur slöjan, vätt af daggens tö. 

Der svingar en, så lätt i gången, 
:Som vinden på en sommardag; 
Der löser en, i säfven fången, 
:Sitt silfverdok med ljuft behag; 
Och genom luften tonar sången, 
:Så len som vågens tysta slag.
&lt;/poem&gt;&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>qemgrfug49pwz302p4fvojgvxy5q3nz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Huset Buddenbrook 1929.djvu/365</title>
    <ns>104</ns>
    <id>216867</id>
    <revision>
      <id>647987</id>
      <parentid>629685</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T20:52:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647987</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1507" sha1="eu6eqioif5b7131rsrdpozsaob6snet" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;&lt;section begin=kap01 /&gt;
&lt;h2 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none;&quot;&gt;&lt;b&gt;SJUNDE BOKEN.&lt;/b&gt;&lt;/h2&gt;

{{linje|5em}}

&lt;h3 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none;&quot;&gt;&lt;b&gt;I.&lt;/b&gt;&lt;/h3&gt;

{{Initial|D}}et är en kristning hos konsul Buddenbrooks på
Breitenstrasse!

Allt vad fru Permaneder i inbillningen såg 
framför sig, under det hon gick i väntande dagar, har här
blivit verklighet. Vid bordet i matrummet står 
husjungfrun och häller — försiktigt och utan att något
skrammel, som kan störa den högtidliga akten inne i
salen — vispad grädde i en massa koppar med ångande
het chokolad, vilka stå uppradade på en stor, rund
tebricka med förgyllda, snäckformiga handtag, under
det betjänten Anton skär en hög sockerkaka i bitar,
och mamsell Jungmann ordnar konfekt och friska
blommor i silverskålarna och därvid prövande lägger
huvudet på sned och spetar ut med båda 
lillfingrarna …

Om en liten stund, när gästerna bekvämt slagit
sig ner i vardagsrummet och salongen, skola alla
dessa läckerheter bjudas omkring, och man får hoppas,
att de skola räcka, ty släkten är talrikt församlad, om
också icke i sin allra vidaste utsträckning, ty genom
Oeverdiecks är man en smula besläktad med 
Kistenmakers, genom dessa med Möllendorphs och så vidare,
så att det skulle bli omöjligt att draga gränsen! …
Men familjen Oeverdieck är representerad och det
genom sin huvudman, den mer än åttioåriga doktor
Kaspar Oeverdieck, regerande borgmästare.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>eu6eqioif5b7131rsrdpozsaob6snet</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Huset Buddenbrook 1929.djvu/366</title>
    <ns>104</ns>
    <id>216868</id>
    <revision>
      <id>647988</id>
      <parentid>629686</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T20:54:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647988</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2124" sha1="41wkyz3wh8ig1biya1j60jr1azciele" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;4&lt;/noinclude&gt;Han har kommit i vagn och gått uppför trappan,
stödd på sin kryckkäpp och Thomas {{rättelse|Buddenbrooks|Bruddenbrooks}}
arm. Hans närvaro förhöjer festens högtidlighet …
och att denna fest måste firas högtidligt, kan icke vara
något tvivel om.

Ty där inne i salen, framför det till altare 
förvandlade, blomstersmyckade lilla bordet, bakom vilket
en ung präst i svart ornat och stärkt vit pipkrage
håller tal, står en stor, kraftig, välfödd kvinna, rikt
klädd i rött och guld, hållande på sina svällande
armar en i spetsar och sidenrosetter försvinnande liten
tingest … en arvinge! En fideikommissarie! En 
Buddenbrook! Förstår man väl, vad det vill säga?

Förstår man den stilla hänryckning, med vilken
underrättelsen, då det första viskande, aningsfulla ordet
fallit, fördes från Breitenstrasse till Mengstrasse? Den
tyska entusiasm, med vilken fru Permaneder 
omfamnade sin mor, sin bror och — en smula varsammare
— en svägerska? Och nu då våren randats, våren 1861,
nu är han kommen och mottager det heliga dopets
sakrament, han, på vilken sedan långt tillbaka så många
förhoppningar vila, om vilken sedan långt tillbaka så
mycket ordats, som varit väntad och efterlängtad i så
många år, om vilken man bett till Gud, och för vars
skull man plågat doktor Grabow … han ligger nu där
och ser helt obetydlig ut.

De små händerna leka med guldlisterna på 
ammans livstycke, och huvudet, som är betäckt av en
med ljusblått garnerad spetsmössa, är vänt åt sidan
på kudden ifrån prästen, så att ögonen med en nästan
lillgammalt granskande blick stirra ut i salen på 
släktingarna. I dessa ögon, som skuggas av långa 
ögonhår, har faderns klarblå och moderns bruna iris 
sammansmält till ett ljust, obestämt, allt efter belysningen
skiftande i guldbrunt, men ögonvrårna, på ömse sidor
om näsroten, äro djupa och ligga i en blåaktig skugga.
Detta ger åt det lilla ansiktet, som ännu knappast är
något, ett brådmoget karaktäristiskt drag och klär just
icke ett fyra veckors barn. Men med Guds hjälp skall&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>41wkyz3wh8ig1biya1j60jr1azciele</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>647989</id>
      <parentid>647988</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T20:55:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>647989</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2124" sha1="nv9a08mmfamiphddpmz6roagcmi8uuf" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;4&lt;/noinclude&gt;Han har kommit i vagn och gått uppför trappan,
stödd på sin kryckkäpp och Thomas {{rättelse|Bruddenbrooks|Buddenbrooks}}
arm. Hans närvaro förhöjer festens högtidlighet …
och att denna fest måste firas högtidligt, kan icke vara
något tvivel om.

Ty där inne i salen, framför det till altare 
förvandlade, blomstersmyckade lilla bordet, bakom vilket
en ung präst i svart ornat och stärkt vit pipkrage
håller tal, står en stor, kraftig, välfödd kvinna, rikt
klädd i rött och guld, hållande på sina svällande
armar en i spetsar och sidenrosetter försvinnande liten
tingest … en arvinge! En fideikommissarie! En 
Buddenbrook! Förstår man väl, vad det vill säga?

Förstår man den stilla hänryckning, med vilken
underrättelsen, då det första viskande, aningsfulla ordet
fallit, fördes från Breitenstrasse till Mengstrasse? Den
tyska entusiasm, med vilken fru Permaneder 
omfamnade sin mor, sin bror och — en smula varsammare
— en svägerska? Och nu då våren randats, våren 1861,
nu är han kommen och mottager det heliga dopets
sakrament, han, på vilken sedan långt tillbaka så många
förhoppningar vila, om vilken sedan långt tillbaka så
mycket ordats, som varit väntad och efterlängtad i så
många år, om vilken man bett till Gud, och för vars
skull man plågat doktor Grabow … han ligger nu där
och ser helt obetydlig ut.

De små händerna leka med guldlisterna på 
ammans livstycke, och huvudet, som är betäckt av en
med ljusblått garnerad spetsmössa, är vänt åt sidan
på kudden ifrån prästen, så att ögonen med en nästan
lillgammalt granskande blick stirra ut i salen på 
släktingarna. I dessa ögon, som skuggas av långa 
ögonhår, har faderns klarblå och moderns bruna iris 
sammansmält till ett ljust, obestämt, allt efter belysningen
skiftande i guldbrunt, men ögonvrårna, på ömse sidor
om näsroten, äro djupa och ligga i en blåaktig skugga.
Detta ger åt det lilla ansiktet, som ännu knappast är
något, ett brådmoget karaktäristiskt drag och klär just
icke ett fyra veckors barn. Men med Guds hjälp skall&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>nv9a08mmfamiphddpmz6roagcmi8uuf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Huset Buddenbrook 1929.djvu/367</title>
    <ns>104</ns>
    <id>216869</id>
    <revision>
      <id>647990</id>
      <parentid>629687</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T20:57:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647990</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2092" sha1="oud7tfib3h8svjr5mjjlslh8skcura2" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{ph|5}}&lt;/noinclude&gt;det icke vara något dåligt tecken, ty hans mor, som
är frisk och duktig, har på samma sätt … och hur
som helst — han lever och är en gosse, och det var
för fyra veckor sedan den största fröjden.

Han lever, och det kunde vara annorlunda.
Konsuln kommer aldrig att glömma den 
handtryckning, med vilken den gode doktor Grabow, när han
för fyra veckor sedan kunde gå ifrån mor och barn,
sade till honom: »Var tacksam, käre vän, ty det var
icke långt ifrån att …» Konsuln vågade icke fråga, vad
det var, som icke varit långt ifrån. Han visar med
förfäran ifrån sig tanken, att det så när gått med denna
så länge förgäves efterlängtade lilla varelse, som kom
så besynnerligt ljudlöst till världen, på samma sätt som
med Antonies andra lilla dotter … Men han vet, att
det var en ödesdiger stund för mor och barn då för
fyra veckor sedan, och lycklig och kärleksfull böjer
han sig ner över Gerda, som sitter framför honom i
en länstol bredvid gamla konsulinnan.

Så blek hon ännu är! Och så sällsam skön i
sin blekhet med sitt tunga, mörkröda hår och sina
gåtfulla ögon, som med ett visst beslöjat gäckeri vila
på prästen! Det är herr Andreas Pringsheim, »pastor
marianus», som efter den gamle Köllings plötsliga
död trots sin ungdom avancerat till kyrkoherde.
Han håller händerna andäktigt hopknäppta tätt under
den uppåtsträckta hakan. Han har kort, ljust, lockigt
hår och ett knotigt, slätrakat ansikte, vars mimik
växlar mellan fanatiskt allvar och ljus förklaring och
förefaller en smula teatralisk. Han härstammar från
Franken, där han under några år vaktat en liten lutersk
församling mitt bland idel katoliker, och hans språk
har under strävandet efter ett rent och patetiskt uttal
blivit en alldeles särskild dialekt med långa och tjocka
eller skarpt betonade vokaler och ett mot tänderna
rullande r …

Han prisar Gud, än med viskande, än med starkt
ljudande stämma, och familjen lyssnar till honom —
fru Permaneder, insvept i ett värdigt allvar, som döljer&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>oud7tfib3h8svjr5mjjlslh8skcura2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Huset Buddenbrook 1929.djvu/368</title>
    <ns>104</ns>
    <id>216870</id>
    <revision>
      <id>647991</id>
      <parentid>629688</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T20:59:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647991</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2078" sha1="kwu739on146u73htf4wyrhgpfqyzaow" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;6&lt;/noinclude&gt;hennes förtjusning och stolthet, Erika Grünlich, nu
nära femtonårig, en kraftig, ung flicka med uppsatt
fläta och sin fars rosiga hy, samt Christian, som på
morgonen anlänt från Hamburg och nu låter sina
djuptliggande ögon irra från den ena sidan till andra …
Pastor Tiburtius och hans hustru ha icke skytt den
långa resan från Riga, för att närvara vid festen —
Sievert Tiburtius, som lagt ändarna av sina långa, tunna
polisonger över axlarna, och vars små grå ögon
emellanåt helt oväntat vidgas, bli större och större
och nästan tränga fram ur sina hålor … och Clara,
som blickar mörkt och strängt och ofta för ena handen
upp mot huvudet, ty där värker det … För övrigt
ha de haft med sig en präktig present åt Buddenbrooks,
— en stor uppstoppad brun björn med öppet gap och
stående på två ben, vilken en släkting till pastorn
skjutit någonstädes i det inre av Ryssland, och som
nu med en visitkortskål mellan framtassarna står ute i
vestibulen.

Krögers ha sin Jürgen hemma på besök, 
posttjänstemannen från Rostock, en enkelt klädd, stillsam
herre. Var Jakob finns, vet ingen utom hans svaga
mor, som i smyg säljer sitt silver för att kunna skicka
den arvlöse pengar … Även damerna Buddenbrook
äro närvarande och mycket förtjusta över den glada
familjetilldragelsen, vilket likväl icke hindrar Pfiffi att
anmärka, att barnet ser tämligen sjukligt ut, och däri
måste tyvärr såväl konsulinnan, född Stüwing, som
Friederike och Henriette instämma. Den fattiga 
Klothilde åter, grå, mager, tålig och hungrig, är rörd av
pastor Pringsheims ord och hoppet om chokolad med
sockerdricka … Av personer icke tillhörande familjen
äro herr Friedrich Wilhelm Marcus och Sesemi 
Weichbrodt närvarande.

Nu vänder sig prästen till faddrarna och talar till
dem om deras plikter. Justus Kröger är den ene …
Konsul Buddenbrook ville först icke be honom. »Låt
oss icke narra gubben till några dårskaper!» sade han.
»Han har dagligen de förfärligaste uppträden med sin&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>kwu739on146u73htf4wyrhgpfqyzaow</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Huset Buddenbrook 1929.djvu/369</title>
    <ns>104</ns>
    <id>216871</id>
    <revision>
      <id>647992</id>
      <parentid>629689</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T21:02:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647992</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2085" sha1="pweaehcu2tr4qvoun0muel50mmszfxx" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{ph|7}}&lt;/noinclude&gt;hustru för sonens skull, och hans lilla återstod av
förmögenhet smälter allt mer ihop, och han börjar
rent av bli en smula vårdslös om sitt yttre i sin 
bedrövelse. Men om vi nu bjuda honom till fadder,
så ger han gossen en hel servis av gediget guld och
vill icke ens ha tack för det.» Men då morbror Justus
fick höra glunkas om en annan gudfader — Stephan
Kistenmaker, konsulns vän, hade nämnts — blev han
så stött, att man ändå vände sig till honom, och 
guldbägaren, som han gett, är till Thomas Buddenbrooks
stora tillfredsställelse icke överdrivet tung.

Och den andre gudfadern? Det är den där 
snövite, värdige, gamle herrn i hög halsduk och fin svart
klädesrock, ur vars bakficka snibben av en röd 
snusnäsduk hänger fram, han som sitter böjd över sin
kryckkäpp i den bekvämaste länstolen — borgmästaren
doktor Oeverdieck. Det är en stor tilldragelse, en
seger! Många kunna icke alls förstå, hur det gått
till. Herre Gud, det är ju knappt någon släktskap att
tala om! Buddenbrooks måtte ha dragit gubben dit
med våld … Och det är verkligen en liten intrig,
som konsuln och fru Permaneder spunnit ihop 
tillsammans. Ursprungligen, i första glädjen över, att
mor och barn voro utom fara, var det endast ett
skämt. »En pojke, Tony! Han skall ha 
borgmästaren till gudfar!» hade konsuln utropat, men hon
hade tagit fasta på det och på fullt allvar börjat tala
om det, och då hade han också tänkt närmare på
saken och gått in på att göra ett försök. De hade
skjutit framför sig morbror Justus, som skickat sin
hustru till hennes svägerska, trävaruhandlar Oeverdiecks
fru, vilken å sin sida fick i uppdrag att förbereda
sin gamle svärfar en smula. Sa gjorde en 
vördnadsfull visit, som Thomas Buddenbrook avlade hos stadens
överhuvud, också sitt till …

Och under det amman lyfter på barnets mössa,
stänker prästen försiktigt ett par droppar ur den 
förgyllda silverskålen, som står framför honom, på den
lille Buddenbrooks glesa hår och nämner långsamt och&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>pweaehcu2tr4qvoun0muel50mmszfxx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Huset Buddenbrook 1929.djvu/370</title>
    <ns>104</ns>
    <id>216872</id>
    <revision>
      <id>647993</id>
      <parentid>629690</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T21:04:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647993</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2041" sha1="i6aaqr5uzj82wyrbdc3m8uf7buu3h91" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;8&lt;/noinclude&gt;eftertryckligt de namn, till vilka han döper honom —
''Justus Johann Kaspar''. Sedan kommer en kort bön, och
släktingarna vandra förbi för att trycka en lyckönskande
kyss på den stillsamma och liknöjda lilla varelsens
panna … Therese Weichbrodt kommer sist, och 
amman måste räcka ner barnet åt henne, men till 
gengäld ger Sesemi honom ''två'' smällkyssar, mellan vilka
hon säger:

»Du rara barn!»

Tre minuter senare har man grupperat sig i 
salongen och vardagsrummet, och sötsakerna göra sin
rund. Även pastor Pringsheim har slagit sig ner i
sin pipkrage och sin långa ornat, under vilken de
breda, blankputsade stövlarna titta fram, smuttar i sig
den kalla grädden från sin heta chokolad och 
konverserar med förklarat ansikte i en lätt ton, som utgör
en verksam kontrast mot hans sätt att tala i utövningen
av sitt kall. I varje hans rörelse ligger uttryckt: Se,
jag kan också lägga av prästkåpan och vara ett glatt
världens barn. Han är en smidig och klok herre.
Med den gamla konsulinnan talar han en smula 
salvelsefullt, med Thomas och Gerda som en polerad 
världsman, med fru Permaneder i en ton av hjärtlig, 
skalkaktig munterhet … Ibland, då han tänker efter, lägger
han händerna i kors i knäet, lutar huvudet bakåt,
rynkar ögonbrynen och blir helt lång i synen. När han
skrattar, super han in luften genom de sammanbitna
tänderna stötvis och väsande.

Plötsligt höres buller ute i korridoren, man hör
tjänstfolket skratta, och i dörren visar sig en 
besynnerlig gratulant. Det är Grobleben — Grobleben, vid
vars magra nässpets det alltid hänger en lång droppe,
som aldrig faller. Grobleben är en av konsulns 
magasinskarlar, och hans arbetsgivare skaffar honom också
en biförtjänst som skoputsare. Tidigt om morgnarna
infinner han sig vid Breitenstrasse, tar de utanför dörren
stående skodonen och borstar dem nere i farstun. Men
vid familjehögtider inställer han sig festklädd med
blommor och håller, under det droppen på hans näsa&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>i6aaqr5uzj82wyrbdc3m8uf7buu3h91</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Huset Buddenbrook 1929.djvu/371</title>
    <ns>104</ns>
    <id>216873</id>
    <revision>
      <id>647994</id>
      <parentid>629691</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T21:09:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647994</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2037" sha1="pssplgaen2l648pki543s0obtq8m80y" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{ph|9}}&lt;/noinclude&gt;vippar av och an, med gråtmild och salvelsefull stämma
ett litet tal, varpå han tar emot en liten penningdusör.
Men han gör det icke för ''den'' skull!

Han har tagit på sig en svart rock — en av
konsulns avlagda — men har för resten 
smorlädersstövlar med höga skaft och en blå ylleschal om halsen.
I handen, en torr, röd hand, håller han en stor bukett
av bleka, litet för mycket utslagna rosor, vilka 
långsamt fälla sina blad ned på mattan. Hans små, 
rödsprängda ögon se sig blinkande omkring, tydligen utan
att urskilja något … Han stannar i dörren, sträcker
buketten framför sig och börjar genast tala på starkt
platt-tysk dialekt, under det den gamla konsulinnan
uppmuntrande nickar åt honom vid varje ord, konsuln
ser på honom, med det ena ögonbrynet uppdraget, och
några familjemedlemmar, som till exempel fru 
Permaneder, hålla näsduken för munnen.

»Jag ä' baresta en fattig man, mitt herrskap, men
jag haver ett känslofullt hjärta, och den glädje och
lycka, som min herre och husbonde, konsel 
Buddenbrook, som alltid varit så god emot mej, får röna,
den känner jag också, och därför så har jag kommit
för te grattelera herr konseln och fru konselinnan och
hela den högtärade familjen av fullaste hjärta, och
önska, att barnet måtte frodas och må väl, för det 
förtjäna ni inför Gud och människor, och en sån herre
som konsel Buddenbrook ges det inte många, det är
en ädel herre, och den gode Guden skall en gång löna
honom för allt — — —»

»Ja, ja, Grobleben,» avbröt konsuln honom 
likaledes på platt-tyska. »Det var vackert sagt av er!
Tack skall ni ha, Grobleben! Vad är meningen med
rosorna?»

Men Grobleben har ännu icke slutat, han höjer
sin gråtmilda stämma och överröstar konsuln.

»— — — den gode Guden skall en gång löna
honom för allt, säger jag, honom och hela den 
högtärade familjen, och då vi stå vid hans öppna grift,
för en gång måste alla ner i graven, fattiga och rika,&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>pssplgaen2l648pki543s0obtq8m80y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Huset Buddenbrook 1929.djvu/372</title>
    <ns>104</ns>
    <id>216874</id>
    <revision>
      <id>647995</id>
      <parentid>629692</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T21:10:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647995</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1839" sha1="rzrjmuk5yk42mbcll24sxsp7erzqrwl" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;10&lt;/noinclude&gt;det är så hans heliga vilja och rådslut, och den ene
får en fin kista av dyrbart trä och den andra en 
gammal trädlåda, men till stoft skola vi alla varda, vi skola
varda till stoft, till stoft … till stoft.»

»Nej, hör nu, Grobleben! Här fira vi en 
kristning, och ni pratar om stoft!»

»Och se här ä' några blommor,» slutar Grobleben.

»Tack, Grobleben! Men det är verkligen för
mycket! Skall ni gå och kasta ut pengar för så'nt,
människa! Och maken till tal har jag väl aldrig
hört! … Nå, se här! Gör er en glad dag!». Och
konsuln lägger handen på hans skuldra, i det han ger
honom en thaler.

»Se där, min gode man!» säger den gamla 
konsulinnan. »Älskar ni er frälsare också?»

»Ja, honom älskar jag av hela mitt hjärta, fru
konselinnan, det är dagsens sanning …» Och 
Grobleben mottar också av henne en thaler och en tredje
av fru Permaneder, varpå han drar sig tillbaka, 
skrapande med fötterna, och i tankarna tar rosorna med
sig, för så vitt de icke redan ligga på mattan …

… Nu har borgmästaren brutit upp — konsuln
har följt honom ned till vagnen och det är tecknet
också för de övriga gästerna att taga avsked, ty Gerda
Buddenbrook behöver skonas. Det blir tyst i 
rummen. Gamla konsulinnan jämte Tony, Erika och
mamsell Jungmann äro de sista.

»Ja, Ida,» säger konsuln, jag har tänkt — och
min mor är med om saken … ni har ju vårdat oss
allesammans, och när lille Johann blir en smula större …
ännu har han sin amma, och efter henne behövs väl
en barnsköterska, men har ni sedan lust att flytta över
till oss?»

»Ja visst, herr konsul, om er fru gemål icke har
något däremot …»

Men Gerda är också nöjd med förslaget, och så
blir saken redan nu avgjord.

I dörren vänder sig fru Permaneder om ännu en&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>rzrjmuk5yk42mbcll24sxsp7erzqrwl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Huset Buddenbrook 1929.djvu/373</title>
    <ns>104</ns>
    <id>216875</id>
    <revision>
      <id>647996</id>
      <parentid>629693</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T21:12:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647996</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1721" sha1="e0wxpqotkb7sizfmyn5dp9uf6gt8f4h" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{ph|11}}&lt;/noinclude&gt;gång, går tillbaka till sin bror, kysser honom på båda
kinderna och säger:

»En sådan glad dag, Tom, jag är så lycklig, som
jag icke varit på länge! Vi Buddenbrookar sjunga,
gudskelov, ännu icke på sista versen — den som tror
det, han misstar sig högligen! Nu, då lille Johann
kommit — det är bra, att vi åter ha en Johann —
känner jag det, som om ännu en gång en ny framtid
skulle blomstra upp!»


{{linje|5em}}
&lt;section end=kap01 /&gt;
&lt;section begin=kap02 /&gt;
&lt;h3 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none;&quot;&gt;&lt;b&gt;II.&lt;/b&gt;&lt;/h3&gt;

Christian Buddenbrook, innehavare av firman H.
C. F. Burmeester &amp; Comp. i Hamburg, kom, hållande
i handen sin ytterst moderna grå hatt och sin gula
käpp med nunnebysten, in i broderns vardagsrum, där
denne satt läsande tillsammans med Gerda. Det var
vid halvtiotiden på aftonen av kristningsdagen.

»God afton,» sade Christian. »Ack, Thomas, jag
måste nödvändigt tala med dig … Ursäkta, Gerda …
Det är ytterst angeläget, Thomas.»

De gingo in i den mörka matsalen, där konsuln
tände en av gaslamporna på väggen och såg på sin
bror. Han anade ingenting gott. Oberäknat de första
hälsningarna, hade han ännu icke haft tillfälle att tala
med Christian, men han hade uppmärksamt iakttagit
honom under den högtidliga akten och sett, att han
var ovanligt allvarlig och orolig, ja, att han under
pastor Pringsheims tal en gång till och med lämnat
rummet och varit borta i flera minuter … Thomas
hade icke skrivit en rad till honom sedan den där
dagen i Hamburg, då Christian tagit ut tiotusen mark
i förskott på sitt arv för att betäcka sina skulder.
»Ja, fortfar på det där viset,» hade konsuln sagt, »så&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>e0wxpqotkb7sizfmyn5dp9uf6gt8f4h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Huset Buddenbrook 1929.djvu/374</title>
    <ns>104</ns>
    <id>216890</id>
    <revision>
      <id>647997</id>
      <parentid>629715</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T21:15:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647997</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1914" sha1="o98q2m642f7d5adpru1jy0oazqjlkhz" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;12&lt;/noinclude&gt;är det snart slut på dina pengar. Vad mig beträffar,
så hoppas jag att du för framtiden så sällan som 
möjligt korsar min väg. Du har under dessa år ställt
min vänskap på alltför hårda prov …» Varför kom
han nu? Något viktigt måste det vara, som fört
honom dit …

»Nå?» frågade konsuln.

»Nu kan jag icke längre,» svarade Christian, i det
han med hatt och käpp mellan de magra knäna slog
sig ned på en av de högryggade stolarna, som stodo
omkring matbordet.

»Får jag fråga, vad det är, du icke kan, och
vad som för dig till mig?» sade konsuln, som blev
stående.

»Nu kan jag icke längre,» upprepade Christian,
vände nervöst huvudet från den ena sidan till den
andra och lät sina små runda, djuptliggande ögon irra
omkring i rummet. Han räknade nu trettitre år, men
han såg vida äldre ut. Hans rödblonda hår var så
starkt glesnat, att nästan hela övre delen av hjässan
var kal. Över de djupt infallna kinderna stucko 
kindknotorna starkt fram, och mellan dem välvde sig smal,
tunn och mager den stora krokiga näsan.

»Om det bara vore här,» fortfor han, i det han
med handen strök nedåt sin vänstra sida utan att 
vidröra kroppen … »Det är icke plågor, det är en slags
värk, ser du, en beständig, obestämd värk. Doktor
Drögemüller i Hamburg har sagt mig, att alla 
nerverna äro för korta på den här sidan … Tänk dig
bara, alla nerverna äro för korta på hela vänstra sidan.
Det är så besynnerligt … ibland är det, som om jag
skulle få en kramp eller förlamning här i sidan, en
förlamning, som aldrig skall ge med sig … Du har
ingen föreställning om … Icke en enda kväll kan
jag somna ordentligt. Jag far upp, därför att mitt
hjärta med ens icke slår längre, och jag får en 
alldeles vansinnig skräck … Det händer icke en gång,
utan tio gånger innan jag somnar. Jag vet icke, om&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>o98q2m642f7d5adpru1jy0oazqjlkhz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Huset Buddenbrook 1929.djvu/375</title>
    <ns>104</ns>
    <id>216891</id>
    <revision>
      <id>647998</id>
      <parentid>629716</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T21:42:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647998</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1945" sha1="og5nr66yntxoa5hjddpszyzoeheucnk" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{ph|13}}&lt;/noinclude&gt;du känner till det … jag skall utförligt beskriva det
för dig … Det är …»

»Låt det vara,» sade konsuln kallt. »Jag antar,
att du icke kommit hit för att berätta mig detta?»

»Nej, Thomas, om det bara vore ''det'', men det
är icke ''det'' bara! Det är affären … Nu kan jag icke
längre.»

»Du är återigen på obestånd?» Konsuln brusade
icke upp, han höjde icke ens rösten, utan frågade det
helt lugnt, i det han sneglade på sin bror med trött
köld.

»Ja, Thomas … för att säga sanningen — nu
gör det ju ändå detsamma — så kom jag aldrig 
riktigt på fötter igen med de där tio tusen, och det vet
du nog själv … De voro egentligen bara för, att jag
icke skulle behöva slå igen butiken med detsamma.
Saken är den att … Strax därpå gjorde jag förluster
igen i kaffe … och så på den där konkursen i 
Antwerpen … det är visserligen sant. Men sedan har jag
egentligen ingenting gjort mera, utan förhållit mig
stilla. Men man måste ju leva i alla fall … och nu
är det växlar och andra skulder … femtusen thaler …
Ack, du vet icke, hur illa jag är ute! Och så till
den här värken …»

»Jaså, du har hållit dig stilla!» skrek konsuln utom
sig. I detta ögonblick förlorade han ändå fattningen.
»Du lät kärran sitta fast i dyn och roade dig på annat
håll! Tror du icke, jag kan se för mig, hur du levat
glada dagar på teatern och i cirkus och på klubben
och tillsammans med dåliga fruntimmer?»

»Du menar Aline … Ja, för sådant har du icke
mycket sinne, Thomas, och det är kanske min olycka,
att jag har för mycket sinne för det, ty det har du
rätt i, att det kostat mig för mycket och ännu kommer
att kosta mig åtskilligt, ty jag skall säga dig en sak …
oss bröder emellan … Den tredje lilla flickan, som är
ett halvt år … det är min dotter.»

»Åsna!»

»Säg icke det, Thomas. Om du också är ond,&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>og5nr66yntxoa5hjddpszyzoeheucnk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Huset Buddenbrook 1929.djvu/376</title>
    <ns>104</ns>
    <id>216892</id>
    <revision>
      <id>647999</id>
      <parentid>629717</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T21:45:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647999</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2133" sha1="odjwqixs8xw8qp0s0eq8u7hxdwhwxxc" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;14&lt;/noinclude&gt;skall du väl vara rättvis, både mot henne och mot …
varför skulle det icke vara mitt barn? Och vad Aline
beträffar, så är hon icke alls något dåligt fruntimmer
— det får du icke säga. Det är henne visst icke 
likgiltigt, med vem hon lever, och hon har för min
skull brutit med konsul Holm, som har mycket mera
pengar än jag, så god moral har hon … Nej, du
kan icke göra dig ett begrepp om, Thomas, vad det
är för en präktig varelse! Hon är så sund … så
kärnsund! Du skulle bara se hennes tänder, när hon
skrattar! Sådana tänder har jag icke sett någonstädes
i hela världen, varken i Valparaiso eller i London …
Jag skall aldrig glömma den kvällen, då jag gjorde
hennes bekantskap … i ostronkällaren hos Ulich …
Hon levde då tillsammans med konsul Holm, men jag
berättade några historier — var litet trevlig … Och
då hon sedan blev min … tja, Thomas! Det är ändå
en helt annan känsla, än när man gör en god affär …
Men du hör icke gärna talas om sådant där, det kan
jag se på dig, och det är ju nu också slut med den
saken. Jag skall nu säga henne farväl, fastän jag för
barnets skull naturligtvis kommer att stå i förbindelse
med henne … Jag tänker betala allt, vad jag är 
skyldig i Hamburg, förstår du, och sedan sluta. Nu kan
jag icke längre. Med mor har jag talat, och hon ger
mig ytterligare femtusen thaler i förskott, så att jag
kan göra rätt för mig, och det bör du väl ingenting
ha emot, ty det är ju bättre att man helt enkelt säger,
att Christian Buddenbrook likviderar och reser 
utomlands, än att jag gör konkurs, det ger du mig väl rätt
i! Jag tänker nämligen fara till London igen, Thomas,
skaffa mig en plats i London. Självständigheten är
ingenting för mig, det märker jag allt mer och mer.
Det där ansvaret … Som underordnad går man hem
om kvällarna utan bekymmer … Och i London trivdes
jag … Har du något emot det?»

Konsuln hade under hela denna förklaring stått
med ryggen vänd åt brodern och händerna i 
byxfickorna ock ritat figurer på golvet med ena foten.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>odjwqixs8xw8qp0s0eq8u7hxdwhwxxc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Huset Buddenbrook 1929.djvu/377</title>
    <ns>104</ns>
    <id>216893</id>
    <revision>
      <id>648000</id>
      <parentid>629718</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T21:47:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>648000</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1765" sha1="ijiiq14c8yyoa5c39rwzjgb7mexirbr" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{ph|15}}&lt;/noinclude&gt;»Gott, far då till London,» sade han endast. Och
utan att vända sig om igen, gick han ifrån honom
och tillbaka in i vardagsrummet.

Men Christian följde efter honom. Han gick fram
till Gerda, som satt där ensam vid sin läsning, och
räckte henne handen.

»God natt, Gerda. Ja, Gerda, nu reser jag inom
kort återigen till London. Besynnerligt, så man blir
kringkastad! Nu återigen ut i det ovissa, ser du, till
en sådan där storstad, där man vid vart tredje steg
råkar på ett äventyr och kan uppleva så mycket. Det
känns så underligt … har du erfarit den känslan? Det
sitter här, ungefär mitt i magen … riktigt konstigt …»


{{linje|5em}}
&lt;section end=kap02 /&gt;
&lt;section begin=kap03 /&gt;
&lt;h3 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none;&quot;&gt;&lt;b&gt;III.&lt;/b&gt;&lt;/h3&gt;

James Möllendorph, den äldste senatorn av 
köpmansståndet, dog plötsligt på ett sätt, som var på en
gång groteskt och hemskt. Han led av sockersjuka,
men självbevarelsedriften hade till den grad försvagats
hos honom, att han under de sista åren av sitt liv
allt mer och mer dukade under för sin passion för
kakor och bakelser. Doktor Grabow, som var 
husläkare också hos Möllendorphs, hade protesterat med
all den energi, varav han var mäktig, och den 
bekymrade familjen undandrog med milt våld sitt 
överhuvud alla sötsaker. Men {{Rättelse|hvad|vad}} gjorde väl senatorn?
Andligt bruten, som han var, hyrde han sig ett rum
på någon liten bakgata, ett uselt kyffe, dit han smög
sig i hemlighet för att äta bakelser … och där fann
man honom också livlös, med munnen ännu full av
halvt söndertuggade kakor, vars smulor lågo strödda
över hans rock och det torftiga bordet. Ett slaganfall
hade gjort ände på honom.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ijiiq14c8yyoa5c39rwzjgb7mexirbr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Huset Buddenbrook 1929.djvu/7</title>
    <ns>104</ns>
    <id>217687</id>
    <revision>
      <id>648003</id>
      <parentid>631060</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T21:51:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>648003</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="686" sha1="5dtzz1bovmda1s90qhfgmx8qpn08trb" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;&lt;h1 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none; font-size:300%; font-weight:normal; letter-spacing:0.5em&quot;&gt;HUSET BUDDENBROOK&lt;/h1&gt;


{{c|{{Större|{{Spärrad|HISTORIEN OM EN FAMILJS FÖRFALL}}|150}}}}

{{c|{{Större|{{Spärrad|AV}}|150}}}}

{{c|{{Större|{{Spärrad|THOMAS MANN}}|200}}}}


{{c|{{Större|ÖVERS.&amp;nbsp;&amp;nbsp;AV|150}}{{em|1}}{{Större|{{Spärrad|WALBORG HEDBERG}}|175}}}}


{{c|{{Större|{{Spärrad|FÖRSTA DELEN|0.5}}|125}}}}


{{c|{{Större|{{Spärrad|TREDJE UPPLAGAN}}|125}}}}


[[Fil:Albert Bonniers logotyp 1926.png|center|ramlös|100px]]


{{c|{{Större|{{Spärrad|STOCKHOLM}}|150}}}}
{{c|{{Större|{{Spärrad|ALBERT BONNIERS FÖRLAG}}|150}}}}
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>5dtzz1bovmda1s90qhfgmx8qpn08trb</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>648004</id>
      <parentid>648003</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T21:53:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>648004</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="683" sha1="63ihcjjjpqjc7fh9etuz09qo7tq8qgl" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;&lt;h1 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none; font-size:300%; font-weight:normal; letter-spacing:0.5em&quot;&gt;HUSET BUDDENBROOK&lt;/h1&gt;


{{c|{{Större|{{Spärrad|HISTORIEN OM EN FAMILJS FÖRFALL}}|150}}}}

{{c|{{Större|{{Spärrad|AV}}|150}}}}

{{c|{{Större|{{Spärrad|THOMAS MANN}}|200}}}}


{{c|{{Större|ÖVERS.{{em|.5}}AV|150}}{{em|1}}{{Större|{{Spärrad|WALBORG HEDBERG}}|175}}}}


{{c|{{Större|{{Spärrad|FÖRSTA DELEN|0.5}}|125}}}}


{{c|{{Större|{{Spärrad|TREDJE UPPLAGAN}}|125}}}}


[[Fil:Albert Bonniers logotyp 1926.png|center|ramlös|100px]]


{{c|{{Större|{{Spärrad|STOCKHOLM}}|150}}}}
{{c|{{Större|{{Spärrad|ALBERT BONNIERS FÖRLAG}}|150}}}}
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>63ihcjjjpqjc7fh9etuz09qo7tq8qgl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Huset Buddenbrook 1929.djvu/364</title>
    <ns>104</ns>
    <id>217689</id>
    <revision>
      <id>648002</id>
      <parentid>631045</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T21:48:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>648002</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="88" sha1="mdj43qhtmssutcegcflxp44mjz66nan" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;{{c|STOCKHOLM}}
{{c|{{Mindre|ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI 1929}}}}
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>mdj43qhtmssutcegcflxp44mjz66nan</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Huset Buddenbrook 1929.djvu/363</title>
    <ns>104</ns>
    <id>217690</id>
    <revision>
      <id>648001</id>
      <parentid>631046</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T21:47:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>648001</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="666" sha1="5czds9h9at0d557axi9570u7a6d2jnn" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;&lt;h1 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none; font-size:300%; font-weight:normal; letter-spacing:0.5em&quot;&gt;HUSET BUDDENBROOK&lt;/h1&gt;


{{c|{{Större|{{Spärrad|HISTORIEN OM EN FAMILJS FÖRFALL}}|150}}}}

{{c|{{Större|{{Spärrad|AV}}|150}}}}

{{c|{{Större|{{Spärrad|THOMAS MANN}}|200}}}}


{{c|{{Större|ÖVERS. AV|150}} {{Större|{{Spärrad|WALBORG HEDBERG}}|175}}}}


{{c|{{Större|{{Spärrad|ANDRA DELEN|0.5}}|125}}}}


{{c|{{Större|{{Spärrad|TREDJE UPPLAGAN}}|125}}}}


[[Fil:Albert Bonniers logotyp 1926.png|center|ramlös|100px]]


{{c|{{Större|{{Spärrad|STOCKHOLM}}|150}}}}
{{c|{{Större|{{Spärrad|ALBERT BONNIERS FÖRLAG}}|150}}}}
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>5czds9h9at0d557axi9570u7a6d2jnn</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>648005</id>
      <parentid>648001</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T21:54:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>648005</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="681" sha1="15qz8oiywgxb8qackd92uxb8bvztlss" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;&lt;h1 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none; font-size:300%; font-weight:normal; letter-spacing:0.5em&quot;&gt;HUSET BUDDENBROOK&lt;/h1&gt;


{{c|{{Större|{{Spärrad|HISTORIEN OM EN FAMILJS FÖRFALL}}|150}}}}

{{c|{{Större|{{Spärrad|AV}}|150}}}}

{{c|{{Större|{{Spärrad|THOMAS MANN}}|200}}}}


{{c|{{Större|ÖVERS.{{em|.5}}AV|150}}{{em|1}}{{Större|{{Spärrad|WALBORG HEDBERG}}|175}}}}


{{c|{{Större|{{Spärrad|ANDRA DELEN|0.5}}|125}}}}


{{c|{{Större|{{Spärrad|TREDJE UPPLAGAN}}|125}}}}


[[Fil:Albert Bonniers logotyp 1926.png|center|ramlös|100px]]


{{c|{{Större|{{Spärrad|STOCKHOLM}}|150}}}}
{{c|{{Större|{{Spärrad|ALBERT BONNIERS FÖRLAG}}|150}}}}
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>15qz8oiywgxb8qackd92uxb8bvztlss</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf/65</title>
    <ns>104</ns>
    <id>218738</id>
    <revision>
      <id>647956</id>
      <parentid>646431</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T15:54:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647956</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="771" sha1="geweiql5rnw7i4zfka0ch3jqrfenmma" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;&lt;h4 align=&quot;center&quot;&gt;
VII.&lt;br /&gt;
CRAVATTE.
&lt;/h4&gt;

Vi kunna här ej förbigå en händelse, som allra
tydligast visar biskopens av Digne egendomliga
själsegenskaper.

Efter tillintetgörelsen av det rövarband, med
vilket Gaspard Bés hade gjort passen vid Ollioules
osäkra, flydde de överlevande under ledning av
Gaspards underanförare, Cravatte, upp i bergen.
Sedan han under en tid hållit sig gömd i
grevska­pet Nizza, lyckades det honom komma till
Piemont, och plötsligt uppenbarade han sig åter i
Frankrike i trakten av Barcelonnette. Han var
först synlig vid Jauziers, sedan vid Tuiles.
Där­efter gömde han sig i hålorna vid Joug-de-l'Aigle,
och därifrån ryckte han ned genom Ubayes och
Ubayettes hålvägar och trängde fram till Embrun,&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>geweiql5rnw7i4zfka0ch3jqrfenmma</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf/73</title>
    <ns>104</ns>
    <id>218739</id>
    <revision>
      <id>647976</id>
      <parentid>646432</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T18:17:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647976</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="549" sha1="5mbraz0tdzotdu41vvu4gei1m65n3pu" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;&lt;h4 align=&quot;center&quot;&gt;
VIII.&lt;br /&gt;
BORDSFILOSOFI.
&lt;/h4&gt;

Senatorn, vilken det talats om förut, var en klok
man, som hade gjort sin karriär obekymrad om
alla de hinder, som man kallar samvete,
heder­lighet, rättvisa, plikt; han hade gått rakt fram mot
sitt mål utan att en enda gång göra ett felsteg,
som kunnat skada hans befordran eller hans
in­tressen. Han var f. d. advokat, en hygglig
män­niska, som gjorde så mycket han kunde för sina
söner, sina mågar, sina släktingar samt till och
med för sina vänner.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>5mbraz0tdzotdu41vvu4gei1m65n3pu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf/66</title>
    <ns>104</ns>
    <id>218767</id>
    <revision>
      <id>647959</id>
      <parentid>646463</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T15:55:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647959</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="904" sha1="lfwlsexwsapjhjwtbtirdf0w1fudk66" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud||— 66 —}}&lt;/noinclude&gt;där han en natt plundrade domkyrkans sakristia.
Hans framfart spred skräck och fasa över hela
landet. Men förgäves följde gendarmerna honom
i spåren, han undkom alltid, och ibland kunde han
till och med leverera batalj med dem. Så kom vår
biskop en dag till de trakter, som behärskades av
Cravatte, närmare bestämt till Chastelar. Mären
sökte upp honom och rådde honom att vända om.
Till och med en eskort erbjöd ingen säkerhet och
man utsatte endast de stackars gendarmerna för
onödiga faror.

— Jag tänker ju resa utan eskort, svarade
bi­skopen.

— Det kan inte vara ert allvar, ers
högvördighet.

— Det är mitt fulla allvar, jag avböjer varje
eskort och bryter upp om en timme.

— Ers högvördighet ämnar verkligen företaga
en så farlig resa?

— Ja, det ämnar jag.

— Och alldeles ensam?

— Ja, alldeles ensam.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>lfwlsexwsapjhjwtbtirdf0w1fudk66</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf/67</title>
    <ns>104</ns>
    <id>218768</id>
    <revision>
      <id>647964</id>
      <parentid>646579</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T16:05:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647964</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="965" sha1="19ctvdvxqnhukxrs3m21jkhbeyrcqix" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud||— 67 —}}&lt;/noinclude&gt;— Ers högvördighet, det skulle ni inte göra.

— I bergen, förklarade biskopen, finns det en
liten församling, som jag ej besökt på tre år. Där
bo goda vänner till mig, godmodiga och
rättskaf­fens herdar. Av trettio getter, som de vakta, är
en deras egendom. De ha behov av att någon
gång få höra Guds ord. Vad skulle de säga om
en biskop, som vore rädd? Vad skulle de säga,
om jag ej kom till dem?

— Men tänker ers högvördighet då inte alls på
rövarna?

— Det var rätt av er att även påminna mig om
dem. Jag kan kanske sammanträffa med dem.
Även de ha behov av att få höra något om Gud.

— Men ers högvördighet, det är ett helt band,
en flock vargar.

— Herr mär, kanske vill vår frälsare göra mig
till herde över just denna hjord. Vem känner
för­synens vägar?

— Ers högvördighet, packet kommer att
utplundra er fullständigt.

— Jag äger ju ingenting.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>19ctvdvxqnhukxrs3m21jkhbeyrcqix</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf/68</title>
    <ns>104</ns>
    <id>218769</id>
    <revision>
      <id>647965</id>
      <parentid>646465</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T16:06:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647965</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="969" sha1="qhuww1xrt7oeoyi2esgs0vya5zmy4xt" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud||— 68 —}}&lt;/noinclude&gt;— De komma att slå ihjäl er.

— En gammal, fredlig präst, som läser sina
bö­ner! Vad skulle de ha för nytta därav?

— Min Gud, om ers höghet skulle möta
kar­larna!

— Då skulle jag bedja dem om en allmosa till
mina fattiga.

— För himlens skull, res inte. Ni sätter ert liv
på spel!

— Herr mär, är det ingenting annat? Jag är
icke här för att vårda mitt liv utan mina
medmän­niskors själar.

Man måste således låta honom hållas. Han
be­gav sig i väg utan något annat sällskap än en
pojke, som erbjudit sig att visa honom vägen.
Hans envishet väckte stor förskräckelse i trakten.

Han tog ej sin syster och fru Magloire med sig.
Han red på en mulåsna över bergen, mötte ingen
och kom välbehållen till sina vänner herdarna. Hos
dem stannade han fjorton dagar, flitigt sysselsatt
med utövandet av sina tjänsteplikter. Kort före
sin avresa beslöt han att hålla ett Te deum och&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>qhuww1xrt7oeoyi2esgs0vya5zmy4xt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf/69</title>
    <ns>104</ns>
    <id>218771</id>
    <revision>
      <id>647966</id>
      <parentid>646467</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T16:07:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647966</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1132" sha1="56b4vzbmret40rfdy5e40jvonknqjp4" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud||— 69 —}}&lt;/noinclude&gt;talade med byprästen därom. Men hur skulle det
låta göra sig? Det fanns ingen biskoplig ornat
att uppdriva. Ett par gamla luggslitna
mässha­kar med oäkta guldstickning var allt, vad
sakri­stian hade att erbjuda.

— Herr pastor, sade biskopen, vi meddela efter
predikan att vi det oaktat komma att hålla vårt
Te deum. Det kommer nog att ordna sig.

Man sökte i alla grannkyrkor, men där stod
ingenting att uppbringa, som kunde tjäna till
or­nat. Under det man befann sig i den största
för­lägenhet, avlämnades i prästgården av två
obe­kanta ryttare, som genast begåvo sig i väg igen
en kista, avsedd för biskopen. Denna kista
inne­höll en korkappa av guldtyg, en med diamanter
prydd biskopsmössa, ett ärkebiskopskors, en
dyr­bar biskopsstav, ja överhuvud taget alla de
före­mål, som fyra veckor tidigare stulits i
Notredamekyrkan i Embrun. I kistan låg dessutom en lapp,
på vilken det stod skrivet “Från Cravatte till hans
högvördighet, biskop Bienvenu”.

— Sade jag inte, att allt skulle ordna sig,
tri­umferade biskopen. Den, som nöjer sig med en&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>56b4vzbmret40rfdy5e40jvonknqjp4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf/70</title>
    <ns>104</ns>
    <id>218772</id>
    <revision>
      <id>647967</id>
      <parentid>646468</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T16:08:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647967</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1015" sha1="n0xkvr6hzk2masom1kfleg9sucjggpt" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud||— 70 —}}&lt;/noinclude&gt;enkel prästkappa, den sänder Gud en
ärkebiskopsklädnad.

— Gud eller djävulen, svarade pastorn
skämt­samt och skakade på huvudet.

Biskopen såg skarpt på prästen och sade med
eftertryck: Gud.

Detta äventyr hade till följd, att han på
åter­resan och i Le Chastelar blev föremål för allmän
nyfikenhet. I prästgården i Le Chastelar träffade
han fröken Baptistine och fru Magloire, vilka
där­städes väntade på hans återkomst. Till sin
sys­ter sade han:

— Nå, hade jag inte rätt. Den fattige prästen
drog med tomma händer till de fattiga bergsborna,
och med fulla händer kommer han tillbaka. Jag
hade endast med mig min förtröstan till Gud och
för med mig hem en domkyrkas skatter.

Innan de glngo till vila på kvällen, sade han
vidare:

— Låt oss aldrig frukta rövare och mördare.
De faror, som hota oss från det hållet, äro yttre
och obetydliga. I stället böra vi frukta oss själva.
De verkliga farorna lura inom oss. Det är&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>n0xkvr6hzk2masom1kfleg9sucjggpt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf/71</title>
    <ns>104</ns>
    <id>218773</id>
    <revision>
      <id>647968</id>
      <parentid>646469</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T16:09:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647968</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1142" sha1="jsp97lnm8zijmobhe5awxary3xjxx6d" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud||— 71 —}}&lt;/noinclude&gt;likgiltigt, vem som hotar vårt liv och våra ägodelar.
Låt oss endast tänka på det, som hotar vår själ.

Därpå fortsatte han, vänd till sin syster:

— Kära syster, en präst får aldrig vara
försik­tig gentemot sina medmänniskor. Vad våra
med­människor göra, tillstädjer Gud. Vi skola
in­skränka oss till att bedja till Gud, när vi tro, att
en fara nalkas oss. Men vi skola ej bedja för oss
själva, utan att vi ej må bli anledning för vår
bro­der att falla i frestelse.

I det stora hela var hans liv för övrigt fattigt
på händelser. Vi berätta dem, som kommit till
vår kännedom; vanligtvis gick hans liv lugnt i de
gamla spåren.

Hur gick det då med skatten från Embruns
domkyrka? Vi medge, att denna fråga sätter oss i
verklig förlägenhet. Tanken att behålla dessa
dyr­barheter och att omsätta dem i klingande mynt till
fördel för de fattiga låg mycket nära. Stulna
voro de ju också redan. Det stulna godset hade
endast behövt en något annan riktning för att
ha vandrat till de fattigas kojor. Hur det gick,
kunna vi ej uttala oss med bestämdhet om.&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>jsp97lnm8zijmobhe5awxary3xjxx6d</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf/72</title>
    <ns>104</ns>
    <id>218777</id>
    <revision>
      <id>647969</id>
      <parentid>646473</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T16:09:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647969</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="214" sha1="hhfckvk6oercuf2aec09f13nml3sefw" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud||— 72 —}}&lt;/noinclude&gt;Bland biskopens papper ha vi anträffat några
ra­der, som måhända hänsyfta på denna sak:
“Frå­gan är, om det bör gå till domkyrkan eller till
sjukhuset”.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>hhfckvk6oercuf2aec09f13nml3sefw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf/74</title>
    <ns>104</ns>
    <id>218778</id>
    <revision>
      <id>647977</id>
      <parentid>646578</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T18:18:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647977</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1148" sha1="kxreh4qb9kdiaeznjfsscrwbjl597ap" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud||— 74 —}}&lt;/noinclude&gt;Han var spirituell och just lagom beläst för att
kunna anse sig som en Epikurs lärjunge, fast han
kanske blott var en produkt av Pigault-Lebrun.
Han skämtade behagligt och gärna, isynnerhet
när det gällde de eviga tingen, oändligheten och
det gudomliga, allt ting, som han plägade kalla för
kuriösa fantasifoster och utgjutelser av den där
hedersmannen, biskopen och hans tokprat. Han
skrattade ofta däråt, med en godmodig
överläg­senhet och till och med i biskop Myriels närvaro.

Vid en halv-officiell fest, vi veta nu inte vilken,
skulle greve *** (senatorn) och biskop Myriel äta
middag hos prefekten. Vid desserten utropade
senatorn, en smula upprymd, men som alltid med
en viss värdighet: — Parbleu, herr biskop, låt oss
tala ut. En senator och en biskop kunna svårligen
se på varandra utan att blinka med ögonen. Vi äro
två augurer. Jag ämnar göra en bekännelse; jag
har min egen filosofi.

— Ni gör rätt, svarade biskopen, så som man
gör sin filosofi, så ligger man. Och ni har en 
purpursäng, herr senator.

Senatorn, som kände sig uppmuntrad, återtog:
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>kxreh4qb9kdiaeznjfsscrwbjl597ap</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf/75</title>
    <ns>104</ns>
    <id>218779</id>
    <revision>
      <id>647978</id>
      <parentid>646475</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T18:20:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647978</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1185" sha1="jifscuet16b7fk9y1etjdhgrqxbq93h" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud||— 75 —}}&lt;/noinclude&gt;— Låt oss vara goda barn.

— Till och med goda djävlar, sade biskopen.

— Jag säger eder, återtog senatorn, att markis
d'Argens, Pyrrhon, Hobbes och Naigeon icke äro
några dumhuvuden. Jag har dem alla i guldsnitt
i mitt bibliotek.

— Som er själv, herr greve, avbröt biskopen.

Senatorn återtog: — Jag hatar Diderot. Han
är en opraktisk tänkare, ordkrämare och
revolu­tionär, som i grund och botten tror på Gud och
är än mera bigott än Voltaire. Voltaire har med
orätt gjort narr av Needham; ty Needham bevisar
med sina ålar att Gud är överflödig. En droppe
ättika i ett skedblad mjölgröt ersätter orden varde
ljus. Ni vet väl, att det lyckats för Needham att
på sätt framkalla levande varelser, att han i sitt,
laboratoriums deglar kunnat skapa slingrande ålar,
där det förut blott fanns den döda materien. Han
har upprepat skapelsen i smått. Om man antager,
att droppen är större och att skedbladet är större,
så har man världen. Människan, det är Needhams
ål. Vartill behöva vi då den evige fadern? Herr
biskop, hypotesen om Jehova tröttar mig. Den
åstadkommer endast människor med tomma&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>jifscuet16b7fk9y1etjdhgrqxbq93h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf/76</title>
    <ns>104</ns>
    <id>218780</id>
    <revision>
      <id>647979</id>
      <parentid>646477</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T18:22:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647979</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1302" sha1="5vmw1bmfnyv2pb6r3c2zk6gwzl13gbv" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud||— 76 —}}&lt;/noinclude&gt;hjärnor. Ned med detta “Allt”, som trakasserar mig.
Leve detta “Intet”, som lämnar mig i fred. Oss
emellan och för att som sig bör bikta sig för en
präst, tillstår jag, att jag håller på det sunda
för­nuftet. Jag är icke tokig i eder Jesus, som åt alla
håll predikar försakelse och uppoffring. En girigs
råd till tiggarna. Varför försakelse? Jag kan
inte förstå annat än att den ene vargen offras för
den andres skull. Var finnes det i denna världen
en plats för er omskrutna självuppoffring? Är
det ej så, att en var skall stå på egna ben? Är det
ej den sunda egoismen, som bör driva oss framåt?
Vi stå högt, när vi inte ser längre än näsan räcker?
Låt oss leva glatt, livet är allt. Att människan har
ett framtida öde däruppe, därnere eller någon 
an­nanstans — tror jag inte alls. Man uppmanar
mig att försaka och offra. Jag måste bli yr i
hu­vudet vid att fundera på, vad som är ont eller gott,
rätt eller orätt, {{spärrad|fas eller nefas}}.

— Varför? Jo — för att jag måste avlägga
räkenskap för mina handlingar. När? Efter min
död. Vilken härlig dröm . Låt oss tala ärligt, vi
som äro upplysta och som ha lyft på Isis slöja.
Det finns varken ont eller gott. Låt oss söka det&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>5vmw1bmfnyv2pb6r3c2zk6gwzl13gbv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf/77</title>
    <ns>104</ns>
    <id>218781</id>
    <revision>
      <id>647980</id>
      <parentid>646545</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T18:23:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647980</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1266" sha1="1uu9mzqeea9yhm4qncjzcj5rhpxf658" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud||— 77 —}}&lt;/noinclude&gt;verkliga, gå till djupet, lämna alla dessa vaga
tale­sätt, vilka, som Voltaire en gång så väl och så
oförsiktigt uttryckte det, äro avsedda att slå blå
dunster i ögonen på profanun vulgus. Man måste
snoka reda på sanningen, gräva under jorden och
gripa den. Då giver den också utsökta
uppen­barelser. Herr biskop, människans odödlighet är
bluff. Åh, det härliga löftet; man är själ, man blir
ängel, man får blå vingar på skuldrorna. Är det
inte Tertullianus, som säger, att de saliga vandra
från den ena planeten till den andra. Må så vara.
Man blir då stjärnornas gräshoppor och sedan
ser man Gud o. s. v. Strunt i paradiset. Gud är
en produkt av sladder och prat . Det säger jag
förstås inte i &quot;Moniteur&quot;, men jag viskar om det
bland vänner. Inter pocula, i vänners lag. Avstå
livet för paradiset, det är ju intet annat än att
släp­pa bytet för dess skugga, att göra, som korpen,
vilken av räven lurades att gapa över den bild,
vattnet avspeglade av den ost, han höll i näbbet
och att så mista, det han hade. Jag är ingenting,
jag kallas bara för herr Ingenting, advokat. Var
jag något före födelsen? Nej. Blir jag något
efter min död? Nej. Vad är jag? En smula&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>1uu9mzqeea9yhm4qncjzcj5rhpxf658</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf/78</title>
    <ns>104</ns>
    <id>218782</id>
    <revision>
      <id>647981</id>
      <parentid>646546</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T18:26:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647981</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1241" sha1="bh4npknw6x59yudbucvbd0kn04433hk" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud||— 78 —}}&lt;/noinclude&gt;stoft, samlad till en organism. Vad har jag att
uträtta på denna jorden? Jag har att välja
mel­lan att lida eller att njuta. Vart för mig lidandet?
Ingenstans. Vart för mig glädjen? Ingenstans.
Mitt val är gjort. Man måste ätas eller äta. Jag
äter. Sådan är min visdom. Sedan — låt det gå
som det vill. Till slut finnes alltid graven eller
— för en del av oss — Panthéon. Allt {{rättelse|falle|faller}} i den
stora graven, som är vanmaktens plats. Döden
är död, tro mig, och blotta tanken, att det
skulle finnas någon, som har något att säga mig,
kommer mig att le. Busen för barnen, Jehova
för de äldre. Nej, då vet jag något bättre. De
vuxna {{rättelse|skrattad|skrattar}} åt de oförståndiga barnen och
de­ras rädsla; vi två, ni och jag, herr biskop, kunna
le vårt auguriska leende åt de stora, dumma, vuxna
barnen. Vi skrämma dem med inferno, de
skräm­ma sina barn med sotaren. Men vi, vi tro något
annat, eller på intet. Morgondagen vilar i mörker.
Bakom graven finns ingenting. Använd ert liv,
så länge ni har det. Antingen ni varit en
Sardanapalus eller en Vincent de Paul, så säger det lika
mycket. Så är det. Därför måste vi leva, leva&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>bh4npknw6x59yudbucvbd0kn04433hk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf/79</title>
    <ns>104</ns>
    <id>218783</id>
    <revision>
      <id>647982</id>
      <parentid>646547</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T18:28:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647982</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1193" sha1="hwrh73zanbmbgrqhxpz4nzgz36w0cma" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud||— 79 —}}&lt;/noinclude&gt;framför allt. Utnyttja vårt tillfälle så länge det
gives. Jag säger er, herr biskop, att jag har min
filosofi och mina filosofer, och jag låter mig icke
förvirras av några dumheter. Men förresten
måste det finnas något för dem, som stå {{Rättelse|lågt|långt}}
un­der oss, för de fattiga och för de olyckliga. Man
låter dem tro på legender och chimärer, på själen
och odödligheten, på paradiset och stjärnorna.
Och de svälja det. De lägga det på det torra
brö­det som ett kostligt sovel, som lagrad,
aptitretande ost. Den, som inte äger något, har i alla fall
den gode Guden. Jag vill inte taga honom ifrån
dem, men jag behåller Naigeon för mig själv.
Den gode Guden är för folket. —

Biskopen slog ihop sina händer. — Det här
kan man kalla prata, utropade han. Verkligen en
härlig uppfinning, denna materialism. Har man
den, låter man inte lura sig; man låter sig inte
helt dumt drivas i landsflykt som Cato, stenas
som Stefanus eller brännas levande som Jeanne
d'Arc. De som ha lyckats förskaffa sig denna
beundransvärda materialism, kunna ha lyckan att
känna sig oansvariga för allt, att kunna smälta&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>hwrh73zanbmbgrqhxpz4nzgz36w0cma</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf/80</title>
    <ns>104</ns>
    <id>218784</id>
    <revision>
      <id>647983</id>
      <parentid>646548</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T18:32:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647983</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1233" sha1="47k37mgbxu2a6hyuo51q0cbw6v7el1g" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud||— 80 —}}&lt;/noinclude&gt;allt utan oro och besvär; de kunna utan
samvets­kval mottaga alla de platser och värdigheter de
kunna förskaffa sig på grund av så kallade
“konnektioner”, alla de sinekurer, vilka stå vissa utvalda
till buds; för dessa människor finnes det över
hu­vud taget inga gränser när det gäller att skapa
sig en mjuk vilobädd. Med lock eller pock, med
gott eller ont, utan ett ögonblicks tvekan inför en
förödmjukelse, som kan medföra materiella
för­delar, tveka de aldrig att begå det mest
avsky­värda förräderi, om det kan vara gagneligt för dem
själva. Deras samvete tiger stilla inför varje
hand­ling, som bringar dem en fördel och man skulle
misskänna dem om man ett ögonblick trodde att
deras matsmältningsapparat vid ett enda tillfälle
skulle råka i olag. Det måtte vara härligt.
Jag säger det inte för er, herr senator, men i alla
fall är det omöjligt att inte lyckönska er. Ni höga
herrar ha, säger ni, er egen filosofi, utsökt
raffi­nerad och endast användbar för de förmögna, väl­
smakande till alla såser, en beundransvärd
kryd­da till livets alla njutningar. Denna filosofi är
häm­tad ur djupen och framletad av speciella sökare,&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>47k37mgbxu2a6hyuo51q0cbw6v7el1g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf/81</title>
    <ns>104</ns>
    <id>218785</id>
    <revision>
      <id>647984</id>
      <parentid>646482</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T18:36:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>647984</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="208" sha1="fc03zwqiw3n16jj0opamriapkazbh9e" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud||— 81 —}}&lt;/noinclude&gt;under det att ni anser tron på den gode Guden
vara folkets filosofi och religion, ungefär på
sam­ma sätt, som kastanjerna äro de fattigas tryfferade
kalkon.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>fc03zwqiw3n16jj0opamriapkazbh9e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Samhällets olycksbarn (1927)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>218896</id>
    <revision>
      <id>647949</id>
      <parentid>647327</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T11:59:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Jonatanskogsfors</username>
        <id>17420</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>647949</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5242" sha1="28q5bh72ekapdr50j875bo91wced5tv" xml:space="preserve">&lt;div class=layout2 style=&quot;text-align: justify; &quot;&gt;
&lt;pages
  index=&quot;Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf&quot;
  from=5
  to=5
  next=&quot;[[Samhällets olycksbarn (1927)/Författarens förord|Författarens förord]]&quot;
  current={{nop}}
  kommentar={{nop}}
  header=1
/&gt;


{{linje|10em}} 
{{Innehåll börjar}}
{{c|{{större|INNEHÅLL|150}}}}
: {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Författarens förord|Författarens förord]]}}
: {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/|'''Första delen: Fantine''']]}}
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01|Första boken: En rättfärdig]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 02|Andra boken: Avfällingen]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_03|Tredje boken: År 1817]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_04|Fjärde boken: Att anförtro är stundom att lämna till spillo]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_05|Femte boken: Det går utför ]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_06|Sjätte boken: Javert]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_07|Sjunde boken: Champmathieuska målet]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_08|Åttonde boken: Återverkan]]
: {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/|'''Andra delen: Cosette''']]}}
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 01|Första boken: Waterloo]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 02|Andra boken: Skeppet Orion]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 03|Tredje boken: Uppfyllelsen av löftet till den döda]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 04|Fjärde boken: Gorbeaus fallfärdiga koja]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 05|Femte boken: Stumt koppel till nattlig jakt]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 06|Sjätte boken: Petit Picpus]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 07|Sjunde boken: En parentes]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 08|Åttonde boken: Kyrkogårdarna taga emot, vad man giver dem]]
: {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/|'''Tredje delen: Marius''']]}}
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/Bok 01|Första boken: Paris i ett nötskal]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/Bok 02|Andra boken: Den förnäme borgaren]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/Bok 03|Tredje boken: Morfadern och dottersonen]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/Bok 04|Fjärde boken: Vännerna från barnaåren]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/Bok 05|Femte boken: Olyckans fördelar]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/Bok 06|Sjätte boken: Två stjärnor mötas]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/Bok 07|Sjunde boken: Patron Minette]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/Bok 08|Åttonde boken: Den elake, fattige mannen]]
: {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/|'''Fjärde delen: IDYLLEN PÅ PLUMET-GATAN OCH HJÄLTEDIKTEN FRÅN SAINT-DENIS-GATAN.''']]}}
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 01|Första boken: En smula historia]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 02|Andra boken: Eponine]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 03|Tredje boken: Huset vid Plumet-gatan]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 04|Fjärde boken: Bistånd från djupet kan ibland vara bistånd från höjden]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 05|Femte boken:  Där slutet icke liknar början]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 06|Sjätte boken: Lille Gavroche]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 07|Sjunde boken: Tjuvspråk]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 08|Åttonde boken: Förtrollning och sorg]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 09|Nionde boken: Varthän]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 10|Tionde boken: Den femte juni 1832]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 11|Elfte boken: Atomen förbrödrar sig med orkanen]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 12|Tolfte boken: Korint]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 13|Trettonde boken: Mörkret sänker sig över Marius]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 14|Fjortonde boken: Det storslagna hos förtvivlan]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 15|Femtonde boken: Homme-Armégatan]]
: {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band05/|'''Femte delen: Jean Valjean''']]}}
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok01|Första boken]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok02|Andra boken]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok03|Tredje boken]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok04|Fjärde boken]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok05|Femte boken]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok06|Sjätte boken]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok07|Sjunde boken]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok08|Åttonde boken]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok09|Nionde boken]]
: {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Innehållsförteckning|Innehållsförteckning]]}}
{{innehåll slutar}}


{{linje|10em}} 
&lt;/div&gt;

[[en:Les Misérables]]
[[no:De elendige]]
[[es:Los miserables]]
[[fr:Les Misérables]]

[[Kategori:Samhällets olycksbarn|*]]
[[Kategori:Romaner]]
[[Kategori:Victor Hugo]]
[[Kategori:1860-talets verk]]
[[Kategori:1920-talets översättningar]]</text>
      <sha1>28q5bh72ekapdr50j875bo91wced5tv</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>647950</id>
      <parentid>647949</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T12:00:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Jonatanskogsfors</username>
        <id>17420</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>647950</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5243" sha1="h5jfocm12dtzl3e4spo0jmurqy6z7je" xml:space="preserve">&lt;div class=layout2 style=&quot;text-align: justify; &quot;&gt;
&lt;pages
  index=&quot;Samhällets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf&quot;
  from=5
  to=5
  next=&quot;[[Samhällets olycksbarn (1927)/Författarens förord|Författarens förord]]&quot;
  current={{nop}}
  kommentar={{nop}}
  header=1
/&gt;


{{linje|10em}} 
{{Innehåll börjar}}
{{c|{{större|INNEHÅLL|150}}}}
: {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Författarens förord|Författarens förord]]}}
: {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/|'''Första delen: Fantine''']]}}
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 01|Första boken: En rättfärdig]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 1/Bok 02|Andra boken: Avfällingen]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_03|Tredje boken: År 1817]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_04|Fjärde boken: Att anförtro är stundom att lämna till spillo]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_05|Femte boken: Det går utför ]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_06|Sjätte boken: Javert]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_07|Sjunde boken: Champmathieuska målet]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Band_01/Bok_08|Åttonde boken: Återverkan]]
: {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/|'''Andra delen: Cosette''']]}}
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 01|Första boken: Waterloo]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 02|Andra boken: Skeppet Orion]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 03|Tredje boken: Uppfyllelsen av löftet till den döda]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 04|Fjärde boken: Gorbeaus fallfärdiga koja]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 05|Femte boken: Stumt koppel till nattlig jakt]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 06|Sjätte boken: Petit Picpus]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 07|Sjunde boken: En parentes]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 08|Åttonde boken: Kyrkogårdarna taga emot, vad man giver dem]]
: {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/|'''Tredje delen: Marius''']]}}
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/Bok 01|Första boken: Paris i ett nötskal]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/Bok 02|Andra boken: Den förnäme borgaren]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/Bok 03|Tredje boken: Morfadern och dottersonen]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/Bok 04|Fjärde boken: Vännerna från barnaåren]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/Bok 05|Femte boken: Olyckans fördelar]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/Bok 06|Sjätte boken: Två stjärnor mötas]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/Bok 07|Sjunde boken: Patron Minette]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 3/Bok 08|Åttonde boken: Den elake, fattige mannen]]
: {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/|'''Fjärde delen: Idyllen på Plumet-gatan och  hjältedikten från Saint-Denis-gatan.''']]}}
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 01|Första boken: En smula historia]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 02|Andra boken: Eponine]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 03|Tredje boken: Huset vid Plumet-gatan]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 04|Fjärde boken: Bistånd från djupet kan ibland vara bistånd från höjden]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 05|Femte boken:  Där slutet icke liknar början]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 06|Sjätte boken: Lille Gavroche]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 07|Sjunde boken: Tjuvspråk]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 08|Åttonde boken: Förtrollning och sorg]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 09|Nionde boken: Varthän]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 10|Tionde boken: Den femte juni 1832]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 11|Elfte boken: Atomen förbrödrar sig med orkanen]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 12|Tolfte boken: Korint]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 13|Trettonde boken: Mörkret sänker sig över Marius]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 14|Fjortonde boken: Det storslagna hos förtvivlan]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 4/Bok 15|Femtonde boken: Homme-Armégatan]]
: {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Band05/|'''Femte delen: Jean Valjean''']]}}
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok01|Första boken]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok02|Andra boken]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok03|Tredje boken]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok04|Fjärde boken]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok05|Femte boken]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok06|Sjätte boken]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok07|Sjunde boken]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok08|Åttonde boken]]
:: [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 5/Bok09|Nionde boken]]
: {{större|[[Samhällets olycksbarn (1927)/Innehållsförteckning|Innehållsförteckning]]}}
{{innehåll slutar}}


{{linje|10em}} 
&lt;/div&gt;

[[en:Les Misérables]]
[[no:De elendige]]
[[es:Los miserables]]
[[fr:Les Misérables]]

[[Kategori:Samhällets olycksbarn|*]]
[[Kategori:Romaner]]
[[Kategori:Victor Hugo]]
[[Kategori:1860-talets verk]]
[[Kategori:1920-talets översättningar]]</text>
      <sha1>h5jfocm12dtzl3e4spo0jmurqy6z7je</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu/283</title>
    <ns>104</ns>
    <id>219424</id>
    <revision>
      <id>647951</id>
      <parentid>647701</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T12:08:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>647951</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1678" sha1="4ctqawey4sgl3mreqz3sr74tt4rg0ti" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{ph|267}}&lt;/noinclude&gt;planet sin axel, kring hvilken den roterar, men dess 
största betydelse synes mig ligga i dess förhållande 
till den sol, det centrum, kring hvilken den kretsar och 
som bestämmer dess lif och lopp. 

Jag skrifver väl icke vidare till dig från Boston. 
Ty jag skall laga mig resfärdig, och får mycket att 
göra med besök och brefskrifning för att kunna skiljas 
någorlunda hederligt ifrån staden och nejden. Men 
ack! det blir knapphändigt nog. Jag orkar ej mycket. 
Minsta ansträngning ger mig feber. Luften är åter 
kall och hård, och jag är åter icke bra, jag vet ej om 
af luft eller mat, eller sträfvandet med folk och 
sällskapsskyldigheter. Men jag vet dock att jag snart 
åter bli bra. Klimatet och jag äro här i landet lika 
ombytliga. Och när man frågar mig — en af de stående
frågorna, som jag ofta får: »huru förhåller sig 
klimatet i ert land till det i vårt land?» så är mitt 
stående svar; »som en stadig gift man till en ojemn 
älskare». Och då ler man. 


En treflig afton hade jag i förrgår med Miss C. 
Sedgewick hos dennas fosterdotter, en behaglig ung fru, 
M:rs Meinert. M:rs Kemble var der, och hennes liffulla, starkt utpräglade väsen är alltid upplifvande, 
Miss Sedgewicks godhet och sköna förstånd är så 
äfven. Fanny Kemble rigtade till mig tvärs öfver 
rummet en fråga om »[[w:Adolf Fredrik Lindblad|{{sp|Lindblad}}]]». »Hvad vet ni om 
vår {{sp|Lindblad}}»? svarade jag åter. »Känner jag icke 
till Lindblad»? svarade F. Kemble med en drottningsmin,
och liksom stött. »Känner jag icke dessa sköna 
sånger»? Och hon nämnde flera af Lindblads visor vid&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>4ctqawey4sgl3mreqz3sr74tt4rg0ti</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne910sven).pdf/328</title>
    <ns>104</ns>
    <id>219463</id>
    <revision>
      <id>647953</id>
      <parentid>647840</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T13:40:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <origin>647953</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2668" sha1="smsl2fapbguqqzl81zpqln0bds01rpr" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud|320|&lt;small&gt;E. BRATE.&lt;/small&gt;|}}&lt;/noinclude&gt;de historiska inskrifterna, hvilkas tid är bestämd genom deras
sammanhang med historiska förhållanden. Titeln på den våren 1895
utkomna delen är De danske Runemindesmærker. I. De historiske
Runemindesmærker. Visserligen upplysas af dessa runurkunder
närmast Danmarks äldsta historia, men med den lifliga beröring,
som i alla tider ägt rum mellan de nordiska folken, vinnas snart
sagt lika rikliga upplysningar äfven rörande vår egen fornhistoria.
Dessa inskrifter äro väl ordkarga, men professor Wimmer har
förstått att genom deras sammanställande med andra källors uppgifter
aftvinga dem ett oväntadt fylligt vittnesbörd om deras samtid.

Det är en jämförelsevis lång tid, som de danska historiska
runurkunderna omfatta, i det den äldsta af dessa runstenar härrör
från åren 935—940 och den yngsta från omkring år 1250, men
deras hufvudmassa tillhör de äldsta 70 åren af denna period, den
tid, som bäst tarfvar belysning. Hela antalet historiska runinskrifter
i Danmark utgör 18. Till Danmark räknas i detta sammanhang
äfven Skåne, som under runstenstiden hörde till Danmark, och
Slesvig, som förlorats i våra dagar.

Den äldsta af de historiska runinskrifterna är den mindre
stenen vid Jællinge, D(anske) R(unemindesmærker) 1, med inskriften:
(A) {{sp|: kurmʀ : kunukʀ : ǁ : karþi : kubl : þusi : ǁ : aft : þurui : kunu ǁ}}
(B) {{sp|: sina : tanmarkaʀ : but :}}, hvilken af prof. Wimmer
öfversättes: »Gorm konge gjorde dette mindesmærke efter Tyre sin kone.
Danmarks bod (frelse)». Med ǁ åtskiljas här inskriftens rader, A
är framsidan, B baksidan af stenen. I denna inskrift talar således
ingen mindre än Gorm den gamle, som förenade landets olika delar
till ett rike, och redan han nämner Tyra Danebod, sin drottning,
med det hedersnamn, som återställelsen af Danevirkes befästning
förvärfvade henne och som fortlefvat i häfderna. Inskriften visar
vidare, att Gorm öfverlefde Tyra, hvaremot Saxo berättar, hurusom
Tyra bibragte Gorm underrättelsen om hans älsklingsons död och
därigenom påskyndade hans egen. Samma konungapar nämnes på
den större stenen vid Jællinge. D. R. 2 med inskriften: (A)
{{sp|: haraltr : kunukʀ : baþ : kaurua ǁ kubl : þausi : aft : kurm
faþur sin ǁ auk aft : þąurui : muþur : sina : sa ǁ haraltr : ias :
sąʀ . uan . tanmaurk ǁ}} (B) {{sp|ala . auk . nuruiak ǁ}} (C) {{sp|. auk . tani
[.] karþi [.] kristną}} »Harald konge bad (bød) göre dette
mindesmærke efter Gorm sin fader og efter Tyre sin moder, den Harald,
som vandt sig al Danmark og Norge og gjorde Danerne kristne».&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>smsl2fapbguqqzl81zpqln0bds01rpr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne910sven).pdf/329</title>
    <ns>104</ns>
    <id>219466</id>
    <revision>
      <id>647954</id>
      <parentid>647843</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T13:45:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <origin>647954</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2743" sha1="5x1rk0dbyvljnls9ldlv8er9da3gsi5" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||&lt;small&gt;DE NYA NORDISKA RUNVERKEN.&lt;/small&gt;|321}}&lt;/noinclude&gt;A, B, C, beteckna de tre sidor af stenen, på hvilka inskriften är
fördelad. Här angifver Harald blåtand de märkligaste händelserna
under sin regering, att han lade hela Danmark under sitt välde,
kufvade Norge och gjorde danskarne kristna. Sitt nit om
kristendomen har Harald ytterligare betygat å detta minnesmärke genom
att pryda sidan C med den korsfästes bild. Norge vann Harald,
då han förhjälpte Hakon jarl till välde, men denne sökte och
lyckades göra sig oafhängig; Wimmer antager ock, att Harald velat
uttrycka en gradskillnad i sitt herravälde, då han säger, att han
vann {{sp|hela}} Danmark, men icke upprepar detta {{sp|hela}} framför Norge.

Af hvilka fiender Harald vann hela Danmark förtälja oss DR
3 och 4 de båda stenarne från Vedelspang i Slesvig. DR 3 har
inskriften: {{sp|ąsfriþr : karþi : kumbl ᛧ þaun ǁ ąft : siktriku : ǁ sun
[:] (s)in : ąui : knubu}} »Astrid gjorde dette mindesmærke efter
Sigtrygg, sin sön, på Gnupas vi (viede gravplads)» och DR 4: {{sp|ui :
ąsfriþr : karþi ǁ kubl : þausi : tutiʀ : uþinka ǁ rs : ąft :
siktriuk : k ǁ unuk : sun : sin : ǁ auk knubu :}}. »Vi-Asfrid gjorde
dette mindesmærke, Odinkars datter, efter Sigtrygg konge, sin og
Gnupas sön». Dessa båda inskrifter hafva väsentligen samma
innehåll, men de förete åtskilliga skiljaktigheter i run- och språkformer,
och dessa skiljaktigheter tyda på, att den förra är ristad af en
svensk, den senare af en dansk. Detta egendomliga förhållande
förklaras nöjaktigt genom de historiska förhållanden, om hvilka
andra källor gifva utförligare upplysningar, hvilka upplysningar
åter bestyrkas och delvis beriktigas genom dessa inskrifters
vittnesbörd. Af dessa källor framgår nämligen, att Hedeby, som staden
Slesvig förr hette, och dess omnejd i början af 900-talet eröfrades
af en svensk vikingahöfding vid namn Olaf, hvilken efterträddes
af sin son Gnupa, förmäld med en dotter till den mäktige jarlen
Odinkar. Först inskrifterna säga oss, att Gnupas gemål hette Asfrid.
Den tyske konungen Henrik I företog år 934 ett tåg mot »danerna»;
detta tåg gällde i själva verket dessa svenska inkräktare af danskt
land. Därvid besegrades Gnupa, blef skattskyldig och tvangs att
låta döpa sig. Då Gnupa genom anfall på Gorms danska rike sökte
ersättning för sitt nederlag mot tyskarne, besegrades han af en
dansk här under konung Gorms son Harald blåtand och föll i
striden. Astrid reser honom då efter hednisk sed ett grafkummel
på en invigd plats, ui, isl. &lt;i&gt;vē,&lt;/i&gt; och fick däraf namnet &lt;i&gt;Vi-&lt;/i&gt;Asfred
samt styr jämte sin son Sigtrygg återstoden af det svenska väldet&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>5x1rk0dbyvljnls9ldlv8er9da3gsi5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Kongl. vitt. hist. och ant. akad. handlingar 25 och 26.pdf/121</title>
    <ns>104</ns>
    <id>219490</id>
    <revision>
      <id>647957</id>
      <parentid>647888</parentid>
      <timestamp>2026-04-08T15:54:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Belteshassar</username>
        <id>7194</id>
      </contributor>
      <comment>transkriberat med OCR-verktyget</comment>
      <origin>647957</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2045" sha1="qgexqtt8xwuh66t2ctcfi4ao8se42fe" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;1&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;-
107
Sundet, konvojerande transportfartygen från Carlshamn,
men Danskarne rustade starkt för att hindra detta. Alla
deras disponibla krigsfartyg dels utlades på Köpenhamns
yttre redd, dels sändes i Kattegatt för att iakttaga Göte-
borgs skärgård). Det Svenska Rådet lät visserligen, efter
mottagandet af Stenbocks bref i början af Mars, begynna
rusta några fartyg i Göteborg, men ändamålet dermed var
troligen snarare att söka upphäfva blokaden, än öfverföra
trupper och förråder, och af brist på penningar såsom
det åtminstone foregafs lemnades snart hela planen.
Onekligen var folkbristen stor) och landet, som började
tröttna på det långvariga kriget, blef ej heller af de senare
underrättelserna från fastlandet just särdeles uppmuntradt
till förnyade ansträngningar. De år 1713 utfallande skatter
och gärder voro, såsom vi erinra oss, till stor del redan
i förskott uppburna, och att låna penningar var nästan
omöjligt. Konungen skickade särskilda underhandlare till
Hamburg, hvilka skulle upplåna penningar, lika godt för
hvilken ränta '); men oaktadt Wellingk bistod dessa med
råd och dåd lyckades man ej få stora summor.
Stenbocks bref till hemlandet, hans boner om snar
undsättning rönte ej det behjertande som varit önskligt.
Man ansåg honom till spillo gifveu, det blef honom klart.
Han beslöt derföre den 23 Februari att skicka en af sina
högre officerare General-Major Schommer) till Konungen
med underrättelse om de senaste krigshändelserna, klagan
öfver sin nöd, rättfärdigande af sina åtgärder och anro-
pande om snar hjelp, i fall han skulle kunna räddas. Schom-
mer lyckades verkligen något senare att smyga sig förbi
1) Danska Geb. Archivet.
Sardeles i vissa trakter, såsom i Småland, Wermland och Westinan-
land, der t. ex. enligt Landshöfdingen Baron Fahlströms uppgift
ir 1712 ej voro mera än knapt 9,000 maukön af alla klasser och
äldrar.
Det erbjöds till och med 14 % Daneka Geh. Archivet.
Danska Geh. Archivet.
Digitized by Google&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>qgexqtt8xwuh66t2ctcfi4ao8se42fe</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>648008</id>
      <parentid>647957</parentid>
      <timestamp>2026-04-09T07:27:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>648008</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2069" sha1="t2smtaj56d2c03g0t6wgjcgw012ukox" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud|||107}}&lt;/noinclude&gt;Sundet, konvojerande transportfartygen från Carlshamn,
men Danskarne rustade starkt för att hindra detta. Alla
deras disponibla krigsfartyg dels utlades på Köpenhamns
yttre redd, dels sändes i Kattegatt för att iakttaga
Göteborgs skärgård&lt;ref&gt;Danska Geh. Archivet.&lt;/ref&gt;. Det Svenska Rådet lät visserligen, efter
mottagandet af Stenbocks bref i början af Mars, begynna
rusta några fartyg i Göteborg, men ändamålet dermed var
troligen snarare att söka upphäfva blokaden, än öfverföra
trupper och förråder, och af brist på penningar — såsom
det åtminstone föregafs — lemnades snart hela planen.
Onekligen var folkbristen stor&lt;ref&gt;Särdeles i vissa trakter, såsom i Småland, Wermland och
Westmanland, der t. ex. enligt Landshöfdingen Baron Fahlströms uppgift
år 1712 ej voro mera än knapt 9,000 mankön af alla klasser och
åldrar.&lt;/ref&gt; och landet, som började
tröttna på det långvariga kriget, blef ej heller af de senare
underrättelserna från fastlandet just särdeles uppmuntradt
till förnyade ansträngningar. De år 1713 utfallande skatter
och gärder voro, såsom vi erinra oss, till stor del redan
i förskott uppburna, och att låna penningar var nästan
omöjligt. Konungen skickade särskilda underhandlare till
Hamburg, hvilka skulle upplåna penningar, lika godt för
hvilken ränta&lt;ref&gt;Det erbjöds till och med 14 %. Danska Geh. Archivet.&lt;/ref&gt;; men oaktadt Wellingk bistod dessa med
råd och dåd lyckades man ej få stora summor.
Stenbocks bref till hemlandet, hans böner om snar
undsättning rönte ej det behjertande som varit önskligt.
Man ansåg honom till spillo gifven, det blef honom klart.
Han beslöt derföre den 23 Februari att skicka en af sina
högre officerare General-Major Schommer&lt;ref&gt;Danska Geh. Archivet.&lt;/ref&gt; till Konungen
med underrättelse om de senaste krigshändelserna, klagan
öfver sin nöd, rättfärdigande af sina åtgärder och
anropande om snar hjelp, i fall han skulle kunna räddas.
Schommer lyckades verkligen något senare att smyga sig förbi&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>t2smtaj56d2c03g0t6wgjcgw012ukox</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne910sven).pdf/330</title>
    <ns>104</ns>
    <id>219517</id>
    <revision>
      <id>647952</id>
      <timestamp>2026-04-08T13:36:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>647952</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2636" sha1="pf3mgbljlrwvsmt9rq3sc8staexmcgb" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud|322|&lt;small&gt;E. BRATE.&lt;/small&gt;|}}&lt;/noinclude&gt;i Slesvig. Men äfven Sigtrygg faller i strid, sannolikt dock icke
mot danskarne, utan som G. Storm i (norsk) Historisk Tidskrift
3 Række III s. 354 f. bevisat, hvilket Wimmer godkänner, mot
den vestfrankiske konungen Ludvig sommaren 943. Då vill Asfrid
äfven vårda sonens minne och reser på Gnupas vigda grafplats de
tvenne stenarne. Af dessa talar den förres inskrift till sonens
svenske landsmän, för hvilkas upplysning och medkänsla hennes
och sonens blotta namn voro nog och hvilka som hedningar måste
känna sig särskildt tilltalade af att stenen var rest på »Gnupas
vi». Den andra inskriften däremot framhåller gentemot de danska
undersåtarne och fienderna Sigtrygg som konung och henne själf
som Odinkars högborna dotter.

Att en förnämn kvinna framhåller sin höga börd, finna vi ock
på D. R. 5 Sønder Vissing-stenen I med inskriften: {{sp|tufa ᛧ lᴇt ᛧ
kaurua ᛧ kubl ǁ mistiuis ᛧ tutiʀ ᛧ uft ᛧ muþur ǁ sina ᛧ harats ᛧ hins ᛧ
kuþa ᛧ kurms ǁ sunaʀ ǁ kuna}} »Tove, Mistivis datter, Harald
Gormssön den godes kone, lod göre (dette) mindesmærke efter sin moder»,
hvilken inskrift med undantag af första raden utgör en halfstrof i
fornyrdeslag. Att det är Harald blåtands drottning, från hvilken
inskriften härrör, är uppenbart, och vi erfara sålunda för det första
dennas verkliga namn, hvilket andra källor uppgifva olika, och för
det andra visar faderns namn, att hon var af slavisk börd. Då fursten
öfver obotriterna i Mecklenburg vid denna tid hette &lt;i&gt;Mistiwoj,&lt;/i&gt; ligger
det nära att antaga denne vara Harald blåtands svärfader, och
detta närmande mellan furstehusen tör väl hafva sin grund i
behofvet af sammanslutning mot den gemensamme fienden tyskarne.
Haralds binamn uti inskriften »den gode» har motsvarighet blott i
en enda annan källa, i andra har han ett mindre godt eftermäle.
På grund af en egendomlighet i en runas bruk, hvilken finnes
äfven å svenska runstenar, antager prof. Wimmer äfven för denna
inskrift möjligheten af en svensk ristare.

Hänviste stenarne vid Vedelspang på fejder med en enskild
svensk eröfrare af danskt land, så antydas uti inskrifterna på de
skånska stenarne vid Hällestad D. R. 6—8 och Sjörup D. R. 9
samt sannolikt ock på den jutska stenen vid Års D. R. 10 strider
med själva uppsalakonungen. Det är danskarnes förbund med
Styrbjörn på tåget mot Erik segersäll och deras deltagande i slaget
pa Fyrisvall, som gifvit upphof åt dessa inskrifter. Uttryckligen
nämnes detta slag på D. R. 6 Hällestad I och på stenen vid&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>pf3mgbljlrwvsmt9rq3sc8staexmcgb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne910sven).pdf/331</title>
    <ns>104</ns>
    <id>219518</id>
    <revision>
      <id>647955</id>
      <timestamp>2026-04-08T14:19:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>647955</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2498" sha1="pjlzpczagkmk75xfylu0fqyahkbflah" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||&lt;small&gt;DE NYA NORDISKA RUNVERKEN.&lt;/small&gt;|323}}&lt;/noinclude&gt;Sjörup D. R. 9. Hällestad-stenen I har inskriften: (A){{sp|: askil : sati :
stin : þansi : ifti[ʀ] : tuka : kurms : sun : saʀ : hulan : ǁ
trutin : saʀ : flu : aigi : at : ub : ǁ : salum}} (B) {{sp|satu : trikaʀ : iftiʀ :
sin : bruþ(r) ǁ stin : ą : biarki : stuþan : runum : þiʀ :}} (C)
{{sp|kurms : tuka : kiku : nistiʀ}}, af hvilken större delen är på
fornyrdeslag: »Askel satte denne sten efter Toke Gormssön, sin hulde drot.
&lt;poem&gt;Han flygted ej
ved Upsala.
Satte helte
efter sin broder
sten på bjærget (höjen)
’støt’ (som står fast) med runer.
Gorms sön Toke
gik de nærmest.&lt;/poem&gt;

Sjörup-stenens inskrift har som fullständig haft följande lydelse:
{{sp|[sa]ksi : sati : sti[n] : þasi : huftiʀ : ą(s)biurn : sin : filagą :
(t)u(k)a(s) [: snu :] saʀ : flu : aki : a(t) ub : sa(l)[u]m : an
: ua : map : an : uabu : a(f)þi}}, äfven denna utom början på vers:
»Sakse satte denne sten efter Asbjörn sin fælle, Tokes sön.
&lt;poem&gt;Han flygted ej
ved Upsala.
men ’vog’ (kæmpede),
mens han våben havde.&lt;/poem&gt;

Inom [] inneslutas nu förstörda, inom () mycket skadade runor.
Då den förra inskriftens Toke betecknas som drott och omgifven
af kämpar, måste han hafva varit en mäktig höfding, och då namnet
Gorm, som hans fader burit, är så sällsynt, är det icke något
alltför vågadt antagande, att Toke varit en yngre son till Gorm den
gamle, åt hvilken hans konungslige broder Harald blåtand
öfverlämnat befälet öfver den danska hjälphär, som åtföljde Styrbjörn.
Detta antagande vinner ytterligare styrka genom att aktgifva på,
att tillägget »Gorms son» uti inskriften uppenbarligen står för att
förhärliga den fallne. Men då har sannolikt motsvarande tillägg
»Tokes son» å stenen vid Sjörup samma ändamål, och vi ledas till
det antagandet, att Asbjörn varit en son till denne Toke, sonson
till Gorm den gamle. Han har följt sin fader på krigståget, och
kraftigt framhåller inskriften hans glänsande tapperhet i striden.
Att Toke varit en mäktig höfding, bekräftas af de båda andra
stenarne vid Hällestad, af hvilka den ene, D. R. 7, har inskriften:&lt;br&gt;
{{sp|: ąskautr : ristþi : stin : þansi : ǁ [:?] iftiʀ : airu : brþur : sin :
ian : ǁ : saʀ : uas : him : þiki : tuka : nu : ǁ : skal : statą : stin :
ą : biarki :}} »Asgøt rejste denne sten efter ’Eira’ sin broder;
men han var Tokes hjemfælle.
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>pjlzpczagkmk75xfylu0fqyahkbflah</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Monasteriologia Sviogothica.djvu/41</title>
    <ns>104</ns>
    <id>219519</id>
    <revision>
      <id>647986</id>
      <timestamp>2026-04-08T20:50:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bio2935c</username>
        <id>11474</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>647986</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1439" sha1="ocv2h7ubidtwhfq162ku39xn23iveie" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Bio2935c&quot; /&gt;{{huvud||I gemen.|3}}{{linje}}&lt;/noinclude&gt;Någon tid förrvt säges {{ant|&lt;i&gt;Basilius Magnus&lt;/i&gt;,}} then
tid han war i Munke-lefwernet, hafwa giort
the munke-reglor, efter hwilka alle munkar i
Grekelandet och theromkring sedan lefwa 
moste. Man hafwer altså ondt för at bewisa,
thet några kloster blefwit bygde vti the try 
första {{ant|seculis}} efter Christi födelse; men theremot
är bewisligit, at the vti {{ant|seculô quartô,}} vthan
rikedom och pracht, til Gudachtighets och 
lärdoms öfning, hafwa begynts at byggas, så
at härifrån räkna &lt;b&gt;klostren&lt;/b&gt; sin ålder.

&lt;h3 style=&quot;text-align:center; margin:auto; border:none;&quot;&gt;
{{ant|{{st|Cap. II.}}}} &lt;br&gt;
Til hwad ända the äro först instiftade, och hwad the i begynnelsen woro.&lt;/h3&gt;

{{Initial|I}} förstone woro klostren {{ant|conventicula,}} 
sammanlefnads-platsar, ther en hop 
menniskior, som söndrade sig, af ledsna til
werldenes fåfenga, ifrån andras omgenge,
och af en fri wilia gåfwo sig och tilhopa lefde i
semja, andacht och Gudelighet. Och när
thesse platsar bebygdes med något bettre hus och 
wånings-rum, så skedde thet til then ändan,
at the skulle wara {{ant|publiqua}} betrachtelsers- och
vnderwisnings-hus, vtu hwilka församblingen
kunde efter hand få nyttiga män til Biskopar
och andra lärare. Hwilket ock en long tid
skedde, så lenge lärdom och lefwerne woro vti
klostren rettskaffans och rena ifrå missbruk,&lt;noinclude&gt;
{{huvud||A 2|widske-}}
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ocv2h7ubidtwhfq162ku39xn23iveie</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Monasteriologia Sviogothica.djvu/42</title>
    <ns>104</ns>
    <id>219520</id>
    <revision>
      <id>648006</id>
      <timestamp>2026-04-08T22:17:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bio2935c</username>
        <id>11474</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>648006</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1592" sha1="smdcilqkpdl6j0szx3myi27gckah1qu" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Bio2935c&quot; /&gt;{{huvud|4|Om Klostren|}}{{linje}}&lt;/noinclude&gt;widskepelser, egennyttighet och andra synder.
Tå giorde klostren besked och gagn för sina
wakra namn, at the både kallades och woro
{{ant|&lt;i&gt;Asceteria, Phrontisteria, monasteria, Cœnobia&lt;/i&gt;}} och
föga annat än {{ant|&lt;i&gt;Scholæ Theologica&lt;/i&gt;,}} i hwilka
mycken vngdom vnderwistes i Guds ord och
andra nyttiga wetenskaper. Hwaraf monge
wälbetenckte Keisare, Konungar och Förstar 
hafwa funnit rådeligit och nyttigt, at i sina riken
och länder vpretta och rikeligen vnderhålla 
monga kloster, på thet the motte hafwa något 
förråd på lärda och skickeliga män ej allenast til
Kyrkio- och Schole-tienster, vtan ock til andra
bestellningar. Tå fingo lettingar och latebukar
icke vpfylla klostren, och förderfwa sig i letjo,
sielfswåld och wällust; hwarom the twenne
bröder och Keisare {{ant|Valentinus}} och {{ant|Valens}} ett
strengt förbud läto vtgå redan wid år 370;
vtan munkarna lefde i stor sparsamhet, och 
moste ej allenast sielfwe flitigt läsa och bedja, vtan
ock idkeligen arbeta antingen med andras 
vnderwisande eller med bökers skrifwande och 
afskrifwande, theraf ock the vti en zirlig 
skrifkonst mycket ferdige woro, hafwandes frihet
at öfwergifwa kloster-lefwernet, när the 
annorswert blefwo kallade. Äro altså klostren til
then ändan först instichtade, at the skulle wara
andachts- böne- tuchte- och läro-hus, såsom fria
{{ant|Collegia, Academier}} och Scholar. Men i
the följande tider, sedan 6 {{ant|secula}} woro 
förflutne efter Christi födelse, blefwo klostren ju len-&lt;noinclude&gt;
{{huvud|||gre}}
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>smdcilqkpdl6j0szx3myi27gckah1qu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Kongl. vitt. hist. och ant. akad. handlingar 25 och 26.pdf/122</title>
    <ns>104</ns>
    <id>219521</id>
    <revision>
      <id>648009</id>
      <timestamp>2026-04-09T07:59:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>648009</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2137" sha1="n51eqhmul7ie1r6ui6s0isphlcjbak7" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud|108||}}&lt;/noinclude&gt;de fiendtliga linierna, men innan hans sändning till
Konungen kunde bära frukter hade Tönningens kapitulation
längesedan skett och hären var i fångenskap. Fältmarskalken
hade tänkt samtidigt afsända Brahe till Rådet i Stockholm
med enahanda uppdrag som Schommers, men Brahes resa
hindrades. Något senare skickade han med större lycka
General-Major Stackelberg&lt;ref&gt;Bref till Rådet, dat. Tönningen den 4 Mars. Riks Arch.&lt;/ref&gt;. Ännu en utväg försökte han,
ehuru motbjudande den för honom var. Kongl. Rådet
Grefve Wellingk var egentliga upphofsmannen till hans
tåg åt Holstein, Altonas brand, Holsteins brandskattande,
och hade förnyade gånger invaggat honom i ouppfyllda
förhoppningar, än att Konungen vore på hemvägen, än att
han skulle få understöd af förråder, än att fienderne säkert
ej skulle följa honom i spåren med samlad makt&lt;ref&gt;Danska Geh. Arch. Wellingks bref till Stenbock den 22, 24, 27
Jan 1, 18 Febr. 1713.&lt;/ref&gt;. Han
hade lättare att brefvexla med hemmet, han förmådde
kanske mera genom sin ställning som Konungens sändebud;
man borde söka beveka honom. Men Stenbock brukade
troligen ej de tjenligaste medlen att stämma den stolte,
herrsklystne mannen till sin fördel. Han lät tvertom
stundom nog tydligt förstå, att han trodde Wellingk i viss
grad vållande till hans olycka, att han önskade hellre hafva
stupat o. s. v., och detta allt förbittrade snart
brefvexlingen, utan att ändamålet befordrades. Wellingk fann sig
djupt sårad; kanhända hade han icke heller alldeles rent
samvete. Det vill synas som han underhand svärtat
Stenbock hos Konung Carl, och att han efter kapitulationen ej
gjorde sig mycket angelägen att Stenbock skulle blifva fri.
Men utom detta och hans otvifvelaktiga skuld till Altonas
brand, måste den opartiske häfdaforskaren dock erkänna
att han sökte göra sitt bästa att skaffa hjelp och att
Stenbock ofta var öfverdrifvet misstänksam&lt;ref name=&quot;s122&quot;&gt;»Man har gifvit mig en förmyndare W., som förföljer mig». —
Om jag aldrig följt Wellingks förbannade råd, så hade jag&lt;/ref&gt;. Då han såg att&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>n51eqhmul7ie1r6ui6s0isphlcjbak7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Kongl. vitt. hist. och ant. akad. handlingar 25 och 26.pdf/123</title>
    <ns>104</ns>
    <id>219522</id>
    <revision>
      <id>648010</id>
      <timestamp>2026-04-09T08:03:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>648010</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1911" sha1="8g8ajbq8tmfhdccv8k82r1tcuuf3dv5" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud|||109}}&lt;/noinclude&gt;af främmande regeringars direkta medverkan intet var att
hoppas, sökte han slutligen utverka tillstånd att i deras
hamnar få utrusta kapare. Frankrike ingick beredvilligt
härpå. Cronström reste verkligen till Havre på våren,
men penningar tröto och innan saken kom till utförande
var det redan för sent.

Det anförda må vara nog att visa huru Stenbock var
fullkomligt öfverlemnad åt sig sjelf och sina dagligen
alltmera medtagna hjelpkällor. Hans undergång var numera
icke tvifvelaktig. Den kunde fördröjas, så länge lifsmedlen
räckte och truppens svigtande krigstukt kunde
upprätthållas, men den kunde ej undvikas. Så synes Czaren
äfven hafva uppfattat förhållandet, emedan han i början
af Mars lemnade armeen för att resa hemåt, dock först
sedan han på det högtidligaste förnyat förbundet med
Konungen af Danmark och lofvat ej nedlägga vapen förr
än Tönningen fallit. Sådana voro de förhållningsorder
han lemnade Furst Mentschikoff, hvilken jemte de Ryska
trupper, han egde under sitt befäl, ställdes till Danska
Konungens förfogande.

Den 23 utdelade Fältmarskalken sjelf första gången
fältrop och lösen i fästningen och såväl de Svenska som
Holsteinska trupperne gjorde gemensam vakttjenst. Jemte
Öfverste Wolff förordnades General-Majoren Grefve
Ascheberg till Kommendant för de Svenska trupperna i
garnisonen. Nya stränga order utdelades i afseende på
hushållning med provianten, förmalning, bakning och brygd,
eldens vårdande och de dödas begrafvande, hvilken sednare
omsorg tyvärr dagligen blef allt mera trägen. Den
hertigliga Kommendanten motsatte sig alltjemt all inventering
af magasinerna, till Stenbocks stora förtret; men i stället
för att genom tvång komma ur den odrägliga ovissheten
&lt;ref follow=&quot;s122&quot;&gt;omkommit med större heder» o. s. v. Stenbocks bref till Carl XII.
Danska Geh. Arch.&lt;/ref&gt;&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>8g8ajbq8tmfhdccv8k82r1tcuuf3dv5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu/331</title>
    <ns>104</ns>
    <id>219523</id>
    <revision>
      <id>648011</id>
      <timestamp>2026-04-09T11:00:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>648011</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1415" sha1="8hb9uhc2gp70k17zny4kmzh1jktnvdy" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;
{{c|{{större|{{sp|TRETTONDE BREFVET.}}}}}}
{{linje|5em|style=margin-top:2em;margin-bottom:2em;}}
{{c|{{större|'''Charleston.'''}}}}{{ph|''D. 12 Apr. 1849.''|5}}

Jag ser en vek, sydländsk skönhet, h vilande på 
svällande blomsterbädd i nectariners skugga, omgifven 
af tjenst villiga slafvar, på hennes vink bärande fram 
all verldens kostliga frukter och prydnader. Men all 
hennes fägring, ögats glans, den fina rodnaden på 
hennes kind och prakten som omger hennes läger, kunna 
ej dölja bristen af hälsa och kraft, — masken som tär 
hennes inre. Denna veka, yppiga skönhet är — —  
''södra Carolina''. 

Och likväl, min Agatha, hon ''är skön'', och jag har 
outsägligt njutit af hennes egendomliga fägring, så 
ljuf, så rik, för mig så ny. 

Jag har nu varit fjorton dagar här, och fastän 
väderleken för det mesta varit regnig (och är det 
äfven nu), har jag dock här upplefvat dagar då jag 
önskat att hela den svaga, sjukliga menskligheten (och 
du min Agatha främst i denna) kunde flyttas hit, 
andas denna luft, se denna ljufliga prakt af himmel och 
jord, att de måtte friskna till, som af en lifvets 
balsam, och njuta lifvet på nytt. Jag kan förstå, att de 
sjöfarande som först nalkades dessa kuster och kände 
dessa fläktar, denna luft, trodde sig dricka en 
lifs-elixir, 
och hoppades här finna källan till evig ungdom. 
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>8hb9uhc2gp70k17zny4kmzh1jktnvdy</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>648012</id>
      <parentid>648011</parentid>
      <timestamp>2026-04-09T11:00:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>648012</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1415" sha1="7ut2kr78l6a43mugompvt24yvg7fv7c" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;
{{c|{{större|{{sp|TRETTONDE BREFVET.}}}}}}
{{linje|5em|style=margin-top:2em;margin-bottom:2em;}}
{{c|{{större|'''Charleston.'''}}}}{{ph|''D. 12 Apr. 1850.''|5}}

Jag ser en vek, sydländsk skönhet, h vilande på 
svällande blomsterbädd i nectariners skugga, omgifven 
af tjenst villiga slafvar, på hennes vink bärande fram 
all verldens kostliga frukter och prydnader. Men all 
hennes fägring, ögats glans, den fina rodnaden på 
hennes kind och prakten som omger hennes läger, kunna 
ej dölja bristen af hälsa och kraft, — masken som tär 
hennes inre. Denna veka, yppiga skönhet är — —  
''södra Carolina''. 

Och likväl, min Agatha, hon ''är skön'', och jag har 
outsägligt njutit af hennes egendomliga fägring, så 
ljuf, så rik, för mig så ny. 

Jag har nu varit fjorton dagar här, och fastän 
väderleken för det mesta varit regnig (och är det 
äfven nu), har jag dock här upplefvat dagar då jag 
önskat att hela den svaga, sjukliga menskligheten (och 
du min Agatha främst i denna) kunde flyttas hit, 
andas denna luft, se denna ljufliga prakt af himmel och 
jord, att de måtte friskna till, som af en lifvets 
balsam, och njuta lifvet på nytt. Jag kan förstå, att de 
sjöfarande som först nalkades dessa kuster och kände 
dessa fläktar, denna luft, trodde sig dricka en 
lifs-elixir, 
och hoppades här finna källan till evig ungdom. 
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>7ut2kr78l6a43mugompvt24yvg7fv7c</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>648013</id>
      <parentid>648012</parentid>
      <timestamp>2026-04-09T11:00:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>648013</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1416" sha1="rh3x3u48k4xx7daw34qbr0osqgnu8kn" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;
{{c|{{större|{{sp|TRETTONDE BREFVET.}}}}}}
{{linje|5em|style=margin-top:2em;margin-bottom:2em;}}
{{c|{{större|'''Charleston.'''}}}}{{ph|''D. 12 April 1850.''|5}}

Jag ser en vek, sydländsk skönhet, h vilande på 
svällande blomsterbädd i nectariners skugga, omgifven 
af tjenst villiga slafvar, på hennes vink bärande fram 
all verldens kostliga frukter och prydnader. Men all 
hennes fägring, ögats glans, den fina rodnaden på 
hennes kind och prakten som omger hennes läger, kunna 
ej dölja bristen af hälsa och kraft, — masken som tär 
hennes inre. Denna veka, yppiga skönhet är — —  
''södra Carolina''. 

Och likväl, min Agatha, hon ''är skön'', och jag har 
outsägligt njutit af hennes egendomliga fägring, så 
ljuf, så rik, för mig så ny. 

Jag har nu varit fjorton dagar här, och fastän 
väderleken för det mesta varit regnig (och är det 
äfven nu), har jag dock här upplefvat dagar då jag 
önskat att hela den svaga, sjukliga menskligheten (och 
du min Agatha främst i denna) kunde flyttas hit, 
andas denna luft, se denna ljufliga prakt af himmel och 
jord, att de måtte friskna till, som af en lifvets 
balsam, och njuta lifvet på nytt. Jag kan förstå, att de 
sjöfarande som först nalkades dessa kuster och kände 
dessa fläktar, denna luft, trodde sig dricka en 
lifs-elixir, 
och hoppades här finna källan till evig ungdom. 
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>rh3x3u48k4xx7daw34qbr0osqgnu8kn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu/332</title>
    <ns>104</ns>
    <id>219524</id>
    <revision>
      <id>648014</id>
      <timestamp>2026-04-09T11:05:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>648014</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1716" sha1="cwzl2ekv0g2kjkh2t57j37oisg574d3" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;316&lt;/noinclude&gt;Under dessa förtjusande dagar har jag varit på 
utfärder i nejden omkring staden med M:rs Howland 
och med andra vänliga bekanta. Öfverallt, sedan man 
plöjt igenom en sträcka djup sand, — men man börjar 
nu allestädes anlägga plank vägar, som äro mycket 
bra att åka på — kommer man in i skog. Och skogen 
här är en slags paradisisk vildmark, rik på en 
mängd trädslag och plantor som jag aldrig sett förr. 
Ingenting är städadt eller ordnadt utan allt växer i 
vild yppighet om hvartannat, myrten och furuträd, 
magnolia och cypress, alm och ek, och många träd 
hvilkas namn jag ännu ej känner. 

Präktigast och talrikast af alla träd är här 
''Lifeken'', en »evergreen», ett ofantligt träd, från hvars grenar massor af långa mossväxter (ofta 4 à 5 alnar långa) 
»Tillandsia Usnoides», hänga ned i tunga draperier. 
Dessa hängande grågröna mossor på de massiva grenarne 
äro af oändlig pittoresk verkan, och der dessa 
träd äro planterade med någon ordning, bilda de 
praktfulla göthiska naturkyrkor, med sköna arkader och 
höghvälfda pelargångar. Under dessa skogens 
långskäggiga patriarker blomma en mängd mindre träd, 
buskar, plantor och rankor (isynnerhet vinrankor), som 
fylla skogarne med vällukt, och lysa grannt i häckar 
och högt upp i träden, dit de kasta sina vilda, 
blomrika grenar. Så den vilda, gula jasminen, som här och 
der varar ännu, så den hvita cherokeerosen, som äfven 
växer vild och i största yppighet, så de granna 
krypväxter som öfverallt slingra sig kring trädens stammar, 
men af hvilka flera sägas vara giftiga. (Och många 
giftiga både plantor och djur lära finnas i dessa vild-&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>cwzl2ekv0g2kjkh2t57j37oisg574d3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu/333</title>
    <ns>104</ns>
    <id>219525</id>
    <revision>
      <id>648015</id>
      <timestamp>2026-04-09T11:09:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>648015</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1702" sha1="ouv080rmfbexfwtxvl44km7v2bf206n" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{ph|317}}&lt;/noinclude&gt;marker). Magnolian är ett af skogens herrligaste träd, 
ett liögt, dunkelgrönt lager-träd, hvars hvita blommor 
omtalas som söderns skönaste, men de slå först ut i 
slutet af Maj. 

Staden sjeif är nu i full blomstring. Trädgårdarne 
lysa af törnrosor af alla slag. Och nästan hvart 
hus har sin trädgård. Doftet af orangeblommor fyller 
luften, och »the Mockingbird», Norra Amerikas näktergal,
af Indianerna kallad den hundratungade (»Cencontlatlly»), för dess förmåga att härma alla slags ljud, 
sjunger i bur i de öppnade fönstren eller utanför dem. 
(Jag har ännu icke hört den sjunga fri i de fria 
träden). I M:rs Howlands trädgård ser jag nectarinerna 
och fikonträden sätta frukt, och Carolina-kolibrin svinga, 
som ett litet andeväsen, fram och åter öfver den röda 
kaprifoliens blommor, i flykten sugande deras honung. 
Det är särdeles och det är skönt, min Agatha; och 
jag är lycklig att vara här. 

En mängd vänliga besök och bjudningar har jag 
äfven haft, och först bland de förra måste jag nämna 
en person, hvilken jag har att tacka för några af de 
skönaste timmar jag här upplefvat. Du vet min 
fallenhet att få bestämda intryck af personer, och af min 
rapport till dera, nästan vid första anblicken. Denna 
fallenhet eller förmåga (ty den har aldrig ännu 
bedragit mig) har blifvit skärpt, sedan jag begaf mig utrikes 
på min vikingafärd, helt ensam, och derunder kommit 
i omedelbar personlig beröring med en stor mängd 
menniskor; jag har isynnerhet i sednaste tid fått en 
slags qvicksilfvers-känslighet för olika temperamenter 
eller naturer som nalkas mig, och min känslo-barome-&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ouv080rmfbexfwtxvl44km7v2bf206n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu/334</title>
    <ns>104</ns>
    <id>219526</id>
    <revision>
      <id>648016</id>
      <timestamp>2026-04-09T11:12:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>648016</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1755" sha1="asndxwb4k2hfqkfrpz5qjzcaaa4k8jq" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;318&lt;/noinclude&gt;ter stiger genast eller faller der efter. Så som jag 
tyckte om M:rs Howland ifrån första stunden, så tyckte 
jag, ehuru på ett annat sätt, om M:rs Hollbrook 
(naturalistens, professor Hollbrooks fru), ifrån första 
stunden jag, såg och hörde henne. Jag blef upplifvad och 
liksom uppväckt af det friska, intelligenta lif, som 
talade ur den vackra, liffulla qvinnan. Ingenting 
»common place», ingenting conventionelt fanns hos henne. 
Allt var klart, egendomligt, qvickt och dertill godt. 
Jag kände det, som en dryck af den der förnyande 
lifselixiren. Nästa dag var jag hos M:rs Hollbrook till 
middagen, i hennes vackra, eleganta boning, der 
hafsvindarne spelade förfriskande in genom fönstrens 
förhängen. Hennes mor, en skön gammal fru (M:rs 
Rutlige) med präktiga ögon, hennes syster (Miss Lucas R.) 
tre idealiskt täcka och behagliga unga flickor, hennes 
niecer, och tre rätt hyggliga herrar utgjorde sällskapet. 
(M:r Hollbrook sjelf är, jemte schweitsaren Aggasiz, på 
en naturforskare-expedition till Florida, vid de stora
morasen kallade »Everglades»). Efter en utsökt middag 
foro vi i vagn till »batteriet», den fashionabla promenaden 
i staden, men som består i en kal, inskränkt 
plats vid hafsstranden, der man vänder om och om i 
en krets, så att man ser åter och åter alla bekanta och 
obekanta som promenera der, — en sak som jag ej 
skulle stå ut med, mer än högst en gång om året, 
äfven för att andas den bästa hafsluft. Ej heller syntes 
denna slags promenad vara särdeles i M:rs Hollbrooks 
smak; men den nya verldens folk, i allmänhet, tycker 
mycket om att vara i sällskap, tycker om »the crowd». 
Efter ett trefligt thé i godt sällskap förde mig M:rs&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>asndxwb4k2hfqkfrpz5qjzcaaa4k8jq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu/335</title>
    <ns>104</ns>
    <id>219527</id>
    <revision>
      <id>648017</id>
      <timestamp>2026-04-09T11:16:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>648017</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1718" sha1="5u0os4z2ztml68p8rom988jgwmk0dvz" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{ph|319}}&lt;/noinclude&gt;H. hem. Och sådan var en dag fashionabelt lif i 
Charleston. Och den var rätt bra. Men bättre var en 
annan på landet, ensam med M:rs H. på hennes landställe 
{{sp|Belmont}}, några mil ifrån staden. 

Hon kom om förmiddagen och afhemtade mig i en 
liten vagn. Vi voro allena, vi två, hela dagen, vi 
vandrade i myrtenlundarne, vi botaniserade, vi läste, 
{M:rs H. gjorde mig bekant med den engelska skalden 
Keats), och framför allt samtalade, och dagen gick som 
en gyllne dröm, eller som den skönaste verklighet. 
Du vet huru lätt jag tröttas af samtal, huru en långvarig 
ansträngning dermed är mig emot. Och nu talade jag 
en hel dag igenom med samma person, och jag kände 
ej ansträngning eller trötthet. Det var bara ljufligt 
och roligt, roligt, roligt. Luften var sjelfva ljufligheten. M:rs H. var som en ständigt, friskt porlande 
källåder, och hvart ämne som vidrördes fick intresse 
antingen af hennes kritik eller af de utsigter hennes 
ord öppnade. Så flögo vi tillsammans öfver hela 
verlden, icke alltid ense, men alltid i godt förstånd, och 
denna dag i Belmonts doftande myrtenlundar, vid 
stranden af Ashley-floden var en af mina skönaste dagar i 
den nya verlden, och jag glömmer den aldrig. Här 
lärde jag äfven känna ambra-trädet och flera nya 
trädarter och växter, hvilkas namn och egenskaper M:rs 
H. nämde för mig. Naturvetenskapen har utvidgat 
hennes blick öfver jordelifvet, utan att draga den ifrån 
det himmelska lifvet. För henne är jorden ett poem, 
som i dess särskilta bildningar vittnar om dess skald 
och skapare; men högsta vittnesbördet om honom 
hämtar hon dock icke från naturlifvet, utan — från en&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>5u0os4z2ztml68p8rom988jgwmk0dvz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu/336</title>
    <ns>104</ns>
    <id>219528</id>
    <revision>
      <id>648018</id>
      <timestamp>2026-04-09T11:20:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>648018</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1725" sha1="ov48i6e0hj2df42rgf62ogrf34mvvru" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;320&lt;/noinclude&gt;stilla, hög gestalt, som en gäng ur lifvets skuggor 
framträdde för hennes blickar, och gjorde henne lifvet 
ljust och stort, förbindande tiden och evigheten. M:rs 
H. är en platoniserande tänkarinna, som kan se (hvad 
som är sällsynt här i verlden) saker i system, och 
olika radiers förhållande till en gemensam medelpunkt. 
Och vi kommo väl öfverens i vår kritik öfver den 
hufvudsakliga bristen i fruntimrens uppfostran här i 
landet (och i alla länder). De få en mängd special-kunskaper, men intet system af dessa. Så mycket latin, så 
mycket matematik, så mycket fysik o. s. v., men ingen 
filosofisk medelpunkt för dessa kunskaper, ingen 
tillämpning af lifvet i dessa på lifvet sjelft, och intet tillfälle 
att efter skoltiden tillämpa dessa vetenskaper i lefvande 
handling. Derföre falla de bort ur själen, såsom rotlösa 
blommor eller löf ryckta från grenarne af kunskapsträdet,
när de unga lärjungarne ur skolan gå in i lifvet. 
Eller om de minnas hvad de lärt, så är det blott 
minnesverk, och ingår ej som saf och växtkraft i lifvet. 
Hvad som felas skol-lärdomen, i stort som i smått, är 
litet — platonisk filosofi. I andra ämnen kommo vi 
icke så väl öfverens. Men tjusningen hos M:rs H. är 
att hon har snille, och säger nya och väckande ord, 
isynnerhet i frågor öfver andens och naturens lif och 
korrespondens. 

När solen gick ned i flodens vågor slutades för 
mig denna sköna dag, och vi återvände till staden. 
Men jag skall återkomma till Belmont och der med 
dess goda genius tillbringa några dagar. Så är det 
sagdt. Men jag vet ej om jag får tid. M:rs H. 
tillhör den aristokratiska verlden i Charleston, och en&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ov48i6e0hj2df42rgf62ogrf34mvvru</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu/337</title>
    <ns>104</ns>
    <id>219529</id>
    <revision>
      <id>648019</id>
      <timestamp>2026-04-09T11:28:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>648019</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1756" sha1="dzonxel9nxkljawl53tkfny46tpm6sa" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{ph|321}}&lt;/noinclude&gt;af dess äldsta familjer (the Rutliges); men är allmänt 
erkänd för en af »the most intellectual and most 
charming women» och namnes äfven såsom »above fashion». 

Södra Carolina kallas allmänt Palmetto-staten, och 
jag väntade mig att öfverallt här finna detta 
halft-tropiska trädslag, och blef stött öfver att ingenstädes inom 
eller utom Charleston få se Palmettos. De ha blifvit 
på vandaliskt vis borthuggna, för att användas till 
pålningar och skeppstimmer, ty deras ved lärer vara 
ogenomtränglig för vatten. För några dagar sedan fick 
jag ändtligen se det Carolinska stats-trädet (staten har 
ett Palmettoträd i sitt vapen) på Sullivans-ö, en stor 
sandbank i hafvet utanför Charleston, der stadsboarne 
ha landthus för att njuta af hafsluft och bad, och der, 
i åtskilliga trädgårdar, man ännu ser klungor af 
Palmettos. Föreställ dig en rak, trind, småknotig stam, 
från hvars topp en stor ruska gröna solfjädrar, med 
fingerlikt delta strålar, går ut åt alla sidor på långa 
stjelkar, och du har en bild af Palmetton, försöket och 
förebildaren till palmen. 

Jag var på Sullivans-ö inbjuden till en »pick-nick» 
af M:r och M:rs Gilman. Pick-nick är här det 
gängse namnet för utfarter på landet, för att äta 
och förlusta sig i muntert sällskap; dessa partier äro 
mycket älskade isynnerhet af ungt folk, och månget 
ömt, allvarligt förbund ser för sin begynnelse tillbaka 
till en munter pick-nick. Den som jag nu var med 
om, var i stort sällskap, och ungt folk och ett ungt 
förälskadt par felades ej heller här; men dagen var 
kulen, och jag kände den mera arbetsam än angenäm,
hvilket händer mig ofta på tillställningar för att&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>dzonxel9nxkljawl53tkfny46tpm6sa</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu/338</title>
    <ns>104</ns>
    <id>219530</id>
    <revision>
      <id>648020</id>
      <timestamp>2026-04-09T11:34:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>648020</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1653" sha1="ky7w6d2lplmslw3frtjaynzjkyaaylt" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;322&lt;/noinclude&gt;roa sig. Men jag njöt verkligen af en färd i vagn 
med M:rs Gilraan, längs med hafsstranden (»on the 
beach») der man far på den fasta, fina sandrefveln, 
medan hafsvågorna dundrande och skummande vältra 
sig upp ända under hästarnes fötter. Det var en 
vild friskhet i detta skådespel, parad med den 
mjukaste, ljufvaste luft. M:r och M:rs Gilman äro båda 
poetiska naturer, hon besjungande det stilla och fromma 
lifvets skönhet, han fosterländska ämnen. Hans präktiga
patriotiska sång: 

{{Dikt|»Fathers! have ye bled in vain»}} 

skrifven med varm ingifvelse, på en tid då unionen 
hotades med upplösning genom partistridernas bitterhet, 
har blifvit sjungen med förtjusning öfverallt i förenta 
Staterna, och kanske verkat mer till det allmänna 
medborgarsinnets återupplifvande än några af de 
statsmannamått och steg, som sägas ha frälsat »the Union». M:r 
G. är en högt aktad och älskad prest i Charleston, en 
vacker, äldre man, hvars inre adel och allvar afspeglar 
sig troget i det yttre. 

I går aftons var jag på ett bröllop, bjuden nämligen 
att i kyrkan bevista vigselakten. Den var emellan 
en katolik och en medlem af den engelskt-episkopala 
kyrkan. De hade kommit öfverens att låta sammanviga 
sig af presten uti unitariska församlingen i Charleston, 
M:r Gilman. Endast brudparets slägt och vänner 
skulle bevista ceremonien. Den förrättades om 
aftonen vid ljus-sken. Bruden var vacker som en halft 
utslagen hvit törnros, liten och fin, klädd i hvitt, 
med krans och slöja, mycket täckt. Brudgummen, en 
lång och mager herre, såg god och hederlig ut, lärer&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ky7w6d2lplmslw3frtjaynzjkyaaylt</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>648022</id>
      <parentid>648020</parentid>
      <timestamp>2026-04-09T11:40:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <origin>648022</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1709" sha1="hhjji8gxql21vhjkuv29vz2fndty76j" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;322&lt;/noinclude&gt;roa sig. Men jag njöt verkligen af en färd i vagn 
med [[:en:w:Caroline Howard Gilman|M:rs Gilman]], längs med hafsstranden (»on the 
beach») der man far på den fasta, fina sandrefveln, 
medan hafsvågorna dundrande och skummande vältra 
sig upp ända under hästarnes fötter. Det var en 
vild friskhet i detta skådespel, parad med den 
mjukaste, ljufvaste luft. M:r och M:rs Gilman äro båda 
poetiska naturer, hon besjungande det stilla och fromma 
lifvets skönhet, han fosterländska ämnen. Hans präktiga
patriotiska sång: 

{{Dikt|»Fathers! have ye bled in vain»}} 

skrifven med varm ingifvelse, på en tid då unionen 
hotades med upplösning genom partistridernas bitterhet, 
har blifvit sjungen med förtjusning öfverallt i förenta 
Staterna, och kanske verkat mer till det allmänna 
medborgarsinnets återupplifvande än några af de 
statsmannamått och steg, som sägas ha frälsat »the Union». M:r 
G. är en högt aktad och älskad prest i Charleston, en 
vacker, äldre man, hvars inre adel och allvar afspeglar 
sig troget i det yttre. 

I går aftons var jag på ett bröllop, bjuden nämligen 
att i kyrkan bevista vigselakten. Den var emellan 
en katolik och en medlem af den engelskt-episkopala 
kyrkan. De hade kommit öfverens att låta sammanviga 
sig af presten uti unitariska församlingen i Charleston, 
[[:en:w:Samuel Gilman|M:r Gilman]]. Endast brudparets slägt och vänner 
skulle bevista ceremonien. Den förrättades om 
aftonen vid ljus-sken. Bruden var vacker som en halft 
utslagen hvit törnros, liten och fin, klädd i hvitt, 
med krans och slöja, mycket täckt. Brudgummen, en 
lång och mager herre, såg god och hederlig ut, lärer&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>hhjji8gxql21vhjkuv29vz2fndty76j</sha1>
    </revision>
  </page>
</mediawiki>