Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.46.0-wmf.26 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Event Event talk Ämne Nu vilar hela jorden 0 37060 650211 136133 2026-05-04T09:08:02Z Tostarpadius 4124 650211 wikitext text/x-wiki {{Titel|Nu vilar hela jorden|Paul Gerhardt|översättare=Haquin Spegel|kommentar=Psalm nr 442 i [[1937 års psalmbok]]. Diktad 1653 och översatt till svenska 1686 för publicering i [[1695 års psalmbok]] (nr 375). De bägge sista verserna, 8-9, publicerade i [[Stockholms söndagsskolförenings sångbok 1882]], som nr 108 med inledningen ''Vad jag idag har syndat'', [[Sabbatstoner, sånger för söndagsskolan, 1888]], som nr 30 och i [[Svensk söndagsskolsångbok 1908]], som nr 273 under rubriken ''Morgon och afton.''}} <poem> '''1.''' Nu vilar hela jorden, Och luften mörk är vorden, Snart världen sover sött. Men dig, min själ, bör vaka Att bönens sötma smaka Och i din andakt ej bli trött. '''2.''' Sitt ljus nu solen döljer, Och natten överhöljer Det stora luftens tjäll. Min sol, o Jesu, visa Din nåd, som kan upplysa Min själ uti den mörka kväll. '''3.''' Nu haver dagen ända, Och stjärnor börja tända Sitt dägeliga ljus. O Gud, låt mig ock komma, Dit alla själar fromma Så skina i din himmels hus. '''4.''' Till sömn jag mig bereder, Bortlägger mina kläder, En hamn av dödlighet. Låt, Jesu, själen vila I dina sår och skyla Sin brist med din rättfärdighet. '''5.''' Dagsbördan tynger neder Min kropp och mina leder, Att de betarva ro. Ack Jesu, låt mitt hjärta Från syndens tyngd och smärta Snart lisas och få hos dig bo. '''6.''' När sömnen mig nedtrycker Och mina ögon lycker, O Gud, hav vård om mig. Ditt milda fadersöga Se neder av det höga, Att jag må vila tryggelig. '''7.''' Låt oro mig ej väcka Och ingen nöd förskräcka, När jag nu somnar in; Men dina änglar blive När mig och hädandrive Vad som kan störa vilan min. '''8.''' Vad jag i dag har syndat, Av världens flärd förblindad, O Gud, förlåt mig det. I Jesu namn jag beder, Att du mig alltid leder På livets väg, i Jesu fjät. '''9.''' Giv att jag icke saknar I morgon, när jag vaknar, Din milda allmaktshand, Som mig i alla dagar Beskyddar och ledsagar Omsider in i livets land </poem> [[Kategori:Sångtexter]] [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Översättningar]] [[Kategori:Paul Gerhardt]] [[Kategori:Haquin Spegel]] t096n49n6ykh62vd5xbm38pgxxp1orz Sida:Gutniska urkunder och Gotlands runinskrifter (1859).pdf/73 104 143666 650207 607780 2026-05-03T22:23:07Z ~2026-26937-66 18941 650207 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Mårtensås" />{{mn-b}}__NOTOC__ {{huvud||{{m|''1. Guta Lag. Kap. 28—32.''}}|23}}</noinclude>en hann skipta will, þa taki upp hafu-lut sen af oyrum at rekning, en faþir hafi bol sett o-skipt, ok gieti syni þaim lands-laigur af ok hafuþ-lut senn, ok raþi sielfr firi sir fara hwert hann will. Þa en þair hafa bol flairin, þa fari sun a neqwat þaira, ok at rekning, en han will, so frammarla sun faþir skynis ai oraþa maþr. Þa en Ogutniskr maþr hafr syni ogipta eþa gipta, þa fain aldri skipt af feþr sinum, utan faþir skynis oraþa maþr. <h3 id="kap29" align="center" style="font-weight: normal";>'''29 Kap.''' ''Af gieldum.''</h3> Hwer sum gield gierir oraþlika, þa firi-gieri sinum lut ok ai naira; en engin gieldi gield eptir hann dauþan, frammar eu hans kustr windr at. <h3 id="kap30" align="center" style="font-weight: normal";>'''30 Kap.''' ''Af weþium.''</h3> Hafr þu weþ takit af manni firi sannt gieldeti, þa stemni hanum til kirkiur eþa til þings, ok loysi atr at laga frestun; eþa wirþin soknamenn eþa þings-menn. <h3 id="kap31" align="center" style="font-weight: normal";>'''31 Kap.''' ''Af þingum.''</h3> Þitta ir ok sempt sik, et þing all skal byria halda firi miþian dag. Raþmenn skulu retta a hunderis-þingum. Hwer sum ai kumbr af þaim firi miian dag, þa byti þria oyra þingi. Þa en engin þaira ier kumin um miþian dag, þa warin sakir at III (þrim) markum wiþr þann, sum fyrr bier mal upp, ok aþrum þrim moga. En domar dymins ai lengr, ok aiþir lyptins ai lengr, en sol setr. Hwer sum þitta briautr, byti þingi eptir þy sum þing ier haut til. Sakar engar ma siettungr sykia hoyrin, þan til III (þriggia) marka; en þriþiungr til siex marka, ok land allt til tolf marka. Iru stefnur um aignir, þa wari lagfelldr þann, sum ai kumbr at sama tima sum þing al halda. <h3 id="kap32" align="center" style="font-weight: normal";>'''32 Kap.''' ''Af fear-krafi.''</h3> Kann fear-kraf werþa manna millan, þa far engin hoygri lag af andrum, þan til siex manna, en þaim kann a-skilia. En um aigna-dailu til XVIII (attan l. atrtan?) manna, en daila ir til mark-gulls, so ok þau et maira sei. Þa en þaim skil a, þa skulu þet wirþa hunderis raþmenn utan aiþ, et daila sei til mark gulls; ok taki nu fyrstu stemnu um manaþa-frest af þairi. Þa en hann will atr-segia, þa segi atr firi halfan<ref>B., A. ''half''.</ref> manaþ, framm til<noinclude> {{Mn-s}} <references/></noinclude> o9ft8avvdr24st2wl17ntapg8lq7qb1 Sida:Sveriges Gamla Lagar XIII (1877).pdf/413 104 151842 650205 609272 2026-05-03T21:59:48Z ~2026-26937-66 18941 650205 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Mårtensås" />{{mn-b}} {{huvud||''Knape — Kolbrænna.''|349}}</noinclude>... {{ssgl13ank|Kniver}} ('''knif''', Sk.), m. knif. VG.* ÖG.* VM.* Bj.* G.* Sk.* <b>sitia um knif ok kötstikki mæþ manni</b>, allitt., ɔ: sitta till bords med en annan, äta af samma köttstycke och bruka samma knif, VG.* Jfr. {{ssgl13lnk|Enæggiaþer}}; {{ssgl13lnk|Matkniver|Mat-}}, {{ssgl13lnk|Tælghekniver}}. ... {{ssgl13ank|Ko}} (gen. '''ko''' för '''koa''' l. '''koar''', Vm.*), f. ko. [[SSGL1/I_GB#6_3|VG. I. G. 6: {{m|3}}]]; [[SSGL1/I_RB#5_3|R. 5: {{m|3}}]]. &c.; ÖG. Dr. 16: {{m|2}}; B. 25: {{m|1}}; 45; U.* SM. B. 24: {{m|1}}; 29: pr; VM.* G.* Sk.* '''firigæra kono æller ko''', allitt., ɔ: människor l. kreatur, [[SSGL1/I_RB#5_5|VG. I. R. 5: {{m|5}}]]. '''böte þen krop ei haver ko,''' allitt., ɔ: egendom att böta med, se {{ssgl13lnk||Böta 7}}. Jfr. {{ssgl13lnk|Aræk}}. ... {{ssgl13ank|Kolbrænna}}, m. (R-t, II. 266, tror d. o. vara f.; jfr. {{ssgl13lnk|Ormylia}}) kolbrännare; ett namn som gafs Konung '''Æmunder'''<noinclude> {{Mn-s}} <references/></noinclude> ku9f4ao1ksx9ftnvvgxppt2oyal7htd Sida:Sveriges Gamla Lagar XIII (1877).pdf/416 104 155121 650206 609275 2026-05-03T22:02:36Z ~2026-26937-66 18941 650206 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Mårtensås" />{{mn-b}} {{huvud|352|''Koma — Koppofunder.''}}</noinclude>... {{ssgl13ank|Komykil}}, adj. (Isl. '''kúgildr''') lika stor l. af lika värde som en ko. '''-kit nöt''', U.* ... {{ssgl13ank|Koppofunder}} ('''köpo funder'''), m. fynd af bin som svärmat och satt sig i en ihålig trästamm. VG.* Förra delen af d. o., '''koppa''', är för öfrigt alldeles okänd, så att det icke en gång kan med<noinclude> {{Mn-s}} <references/></noinclude> im67nc0eiqfd52vv0pj6nqcu81s582a Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/284 104 220832 650188 2026-05-03T12:02:44Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 650188 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />280</noinclude>blanka värj-klingorna voro nu också ingenting annat än blixtrar, i hvilka hans själ urladdade sig. Uppgiften att strida med två på en gång är icke lätt. I en fäktskola är problemet ganska vanligt, men der iakttaga motståndarne samma rörelser; här återigen följde hvar och en sin ingifvelse. Puke var en mästare på sitt vapen. Han insåg faran och beräknade sin ställning. För att hafva initiativet i sin hand, för att inverka och leda, till och med för att i viss mån tvinga dem till likstämmighet i rörelserna, angrep han dem på en gång, han föll ut, och då båda parerade med en sekund, vann han en icke liten fördel, emedan de åtminstone nödgades följas åt i ett par rörelser. Tvenne korsade klingor utöfva på hvarandra ett underbart inflytande: de äro icke mera döde: de lefva, besjälade af de stridandes lidelser, sinnelag och ingifvelser, de äro våra egna intryck i stål och blixt. För att hafva striden under sitt öga, förde Puke de båda klingorna så nära intill hvarandra, som omständigheterna tilläto. — En minut, räknade Jonas. Tiden var kort. Den var icke att förlora. Vexelvis parerade han den ene och anföll den andre. — Två minuter, tillkännagaf Jonas. Rasslandet af en vagn hördes i detsamma närma sig. Wallenstjerna var en beslutsam fäktare; Hermelin en mera fint och klokt beräknande. När Puke anföll den förre, mottog denne honom med ett lugn, som var beundransvärdt; men Pukes andra värja råkade något ur linien, och Hermelin begagnade sig deraf och skulle äfven hafva lyckats att såra Puke, hade denne icke ögonblickligt kastat sig ett steg tillbaka. Wallenstjerna och Hermelin förföljde honom med en panters hela snabbhet; men Puke hade dem åter igen en garde. Det var det, som han ville. Rasslet af den kommande vagnen var nu helt nära. Endast några träd bortskymde den. — Tre minuter, räknade Jonas. Med den lifligaste smidighet i rörelsen och den senfullaste styrka i utförandet gick Pnke i detsamma med sina klingor omkring sina motståndares, under det att han följde dem längs efter med ett slag, som på en gång bröt vapnen ur deras händer och kastade dem ned till deras fötter. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> dlq60gha8c0htp4zayecx7pdjhxwbtb Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/285 104 220833 650189 2026-05-03T12:21:11Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 650189 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|281}}</noinclude>Wallenstjerna och Hermelin sågo först efter sina vapen, sedan stirrade de på hvarandra. — Huru, Wallenstjerna, jag tror att vi båda två på en gång kämpat mot en enda? Wallenstjerna kunde ej hålla sig från att skratta. — Vi ha varit häftiga och pojkaktiga, Hermelin, deri ligger det. För tusan, kapten; angrepo vi er på en gång båda två? — Gjorde ni det? genmälde Puke kallt, nej, det tror jag icke — vi stredo ju — men hvem tänker väl på sådant der. — Guddomligt! utropade Hermelin, ypperligt! Wallenstjerna skrattade. — För tusan, kapten, ni är ingen dufunge, ni. Och så reser ni ifrån oss; låt bli det. Grefve Creutz och v. Röhr hade under tiden hoppat ur vagnen, åtföljde af Aminoff, deras ende sekundant. Daniel Schedvin var med som kalfaktor. Först då han nu framkom, började han förstå hvad det var fråga om. Vid åsynen af Puke steg blodet honom at hufvudet. Han erinrade sig så lifligt händelsen vid Drottningholm, då han blef kullkastad af honom, och huru han der hastade med en segrares alla företräden fram emellan honom och … Daniel hade ännu aldrig rigtigt vågat tänka ut Almas hela namn. Med brinnande ögonkast på Puke frambar Daniel vapnen, och bland dem de af honom på förmiddagen afputsade pistolerna. Creutz och v. Röhr hade sett slutet af Pukes strid med Wallenstjerna och Hermelin, och då han slog värjorna ur deras händer. — Hvad har här passerat? sporde Creutz, då han framkom. Jag tror … Det var onekligen i ett för Puke särdeles lysande ögonblick, som hans tvenne nya motståndare anlände. — Vi hafva blott gifvit hvarandra en liten fäktlektion, afbröt Wallenstjerna, förbannadt så trefligt, alldeles i min smak. Och han skrattade åter. Wallenstjerna, Hermelin och Aminoff hade förut uppgjort alla förberedande öfverenskommelser. Von Röhr hade valt värja, Creutz pistol. Men båda två hade yrkat att få först uppträda<noinclude> <references/></noinclude> 9wbpk6d9y3qmcpf88mjiv5hjzufgm57 Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/286 104 220834 650190 2026-05-03T12:25:41Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 650190 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />282</noinclude>emot Puke, och tvisten derom måste afgöras genom lottning, hvarvid von Röhr blef den lycklige. — Solen är redan i nedgående, erinrade Creutz, låtom oss derför genast gripa verket an. Sekundanterne mätte värjorna, och von Röhr och Puke intogo sina platser. De saluterade hvarandra och … en garde! Ett kallt småleende spelade på von Röhrs läppar. På hans trygga och säkra ställning syntes att han litade på sin konst. Med värjspetsarne höjda emot hvarandras ögon, dessa spetsar, som sjelfve, liksom små, blänkande ögon, tycktes vilja blicka in i motståndarens, och med värjfästenas paradbrickor framför bröstet, närmade de sig emot hvarandra. När man betraktade deras rörelse, deras hållning, deras uppmärksamhet, tycktes de blanka vapnen endast vara ur deras händer vuxna strålar. Intet ord vexlades dem emellan; von Röhrs köld var synbar, men Puke märkte att en darrning likväl ilade genom hans lemmar i den stund, då klingorna korsande berörde hvarandra, och han drog deraf den slutsatsen, att kölden var mindre naturlig, än för tillfället antagen. Emellertid var Puke på sin vakt. Bakom von Röhrs yttre lugn märktes verklig bitterhet och Puke anade att den kalla masken snart kunde falla bort, och det fiendtliga elementet utveckla nya lidelser. Visserligen kände han sig fullkomligt vuxen sin man, men frågan gälde här att förödmjuka, icke att döda honom. Ju mera beslutsamt ihärdig von Röhr var, desto svårare skulle alltid uppgiften blifva att lösa. Puke beslöt också att först söka göra sig reda för sin motståndares sinnelag. Han drog sig derföre oupphörligt tillbaka, och lät von Röhr förfölja sig. Med vaksamt öga begick han till och med ett och annat fel, och von Röhr lät påtagligen häraf bedåra sig, emedan det kalla löjet återkom på hans läppar, under det att hans anfall på samma gång blefvo allt hetsigare. De öfriga närvarande deltogo i stridens gång hvar och en på sitt sätt. Wallenstjerna och Hermelin, som nyss förut pröfvat Puke, anade orsaken till Pukes handlingssätt. Creutz, som äfven åsåg striden med liflig uppmärksamhet, kunde ej hindra sig ifrån att tillkännagifva sitt bifall, då någon af de stridande med skicklighet utförde en rörelse, lika väl som han i motsatt fall äfven gaf luft åt sitt klander. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> evgegi638yrap99urvf7o7c65powxop Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/287 104 220835 650191 2026-05-03T12:30:29Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 650191 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|283}}</noinclude>Men det var första gången, som Daniel såg tvenne personer angripa hvarandra med mördande vapen, och han följde dem med lif och själ. Vi veta att han rätt upprigtigt hatade Puke. I sjelfva verket gjorde honom denua omständighet också till ett slags med-intressent i striden. I sitt deltagande stod han på von Röhrs sida, och han gladdes det var en harmfull glädje — i den förtröstan att han snart skulle få se Puke falla. Jonas åter igen rörde ingen led, förändrade ingen min. Puke drog sig ännu allt jemt tillbaka samt afböjde stötarne med beräknad svårighet. Men knappast syntes den föreställning fått rigtigt insteg hos von Röhr, att han här var herre på platsen, förrän Puke förändrade taktik. Nu började han att i sin ordning anfalla. Med en nästan emärklig rörelse med handen lät han sin klinga med förvillande hastighet cirkla omkring von Röhrs, hvarefter ett utfall gjordes, som skulle hafva trängt midt igenom von Röhrs lif, derest det hade varit Pukes afsigt; men han höll inne klingan midt i utfallet och gaf honom tillfälle att draga sig tillbaka. På det afstånd de sålunda kommo till hvarandra sänkte Puke sin värja. — Vill ni sluta, herr von Röhr, frågade Puke, eller önskar ni att vi skola fortsätta? Slutar ni, så antager jag att ni dermed erkänner, det ni behandlat mig orätt. Blodet rusade upp åt von Röhrs ansigte. Han kände sig förtruten ej mindre öfver att ha låtit narra sig af Pukes sätt att hitintills hafva skött värjan, än derföre att han hade att tacka honom för lifvet, i och med detsamma han hejdade sig i det så väl beräknade utfallet. — Fortsätt, min herre, svarade von Röhr, {{Rättelse|forsätt|fortsätt}}. Puke märkte att hans bröst nu häfde sig oroligt, att hans andedrägt var kort, att löjet försvunnit, och att en och annan svettdroppe föll ned från hans panna. Det var till denna punkt, som Puke också önskat att drifva honom. Under oupphörligt förnyade anfall, än på den ena sidan, än på den andra om von Röhrs klinga, men anfall, mera betecknade, än verkliga, dref Puke honom nu steg för steg tillbaka. Denna jagt var på det högsta plågsam för v. Röhrs fåfänga. Pukes värjspets liknade en geting, som surrande förföljde honom, utan att han förmådde att slå den ifrån sig. Hans för-<noinclude> <references/></noinclude> hf3p5m9xonkox444f9ppguh339xz5sz Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/288 104 220836 650192 2026-05-03T12:33:34Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 650192 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />284</noinclude>trytelse växte äfven; han blef slutligen till och med förtruten öfver att icke Puke gjorde saken helt kort och sårade honom. För hvarje till hälften markerad stöt erfor han en känsla af förolämpning och hvarje förolämpning, som en duellant ej kan återgifva, är en förödmjukelse. — Vill ni icke ännu sluta, herr v. Röhr? frågade ånyo Puke efter en stund. Pukes röst var lika jemn och passionsfri, som om ingenting tilldragit sig dem emellan. — Prata ej så mycket, kapten, svarade von Röhr, utan sköt er värja. Puke hade hoppats att kunna förmå von Röhr att sjelf nedlägga sitt vapen och på sådant sätt infria sin afsigt att förödmjuka, utan att döda; men hans frågor retade endast ännu ytterligare. — Som ni behagar, genmälde Puke; men bered er då på att jag spikar fast er vid trädet bakom er. Man märkte härvid en förändring i Pukes anletsdrag; han blef blek, som ett lik, och ögonbrynen drogo sig tillhopa i en enda svart linie. Anfallet blef äfven skoningslösare. Von Röhr drog sig ytterligare tillbaka. Hastigt och oberäknadt förde Puke sin värja under von Röhrs klinga och med en oemotståndlig styrka längs densamma slog han eller kanske rättare skar han vapnet ur sin motståndares hand och kastade det rätt upp i vädret. Von Röhr var afväpnad. Han rörde sig ej af stället. Puke fattade det åter nedfallande vapnet med ena handen, under det att han i detsamma föll, ut med den andra. Sekundanterne hastade med ett utrop af förskräckelse emellan. — Han är obeväpnad! Döda honom ej. Men utfallet var redan gjordt, det hade likväl endast genomborrat rockärmen. — Vill ni nu sluta, herr von Röhr? — Nej, nej, ropade han; döda mig hellre! — Jag dödar ingen obeväpnad. — Gif mig då ett vapen — ett vapen. — Der har ni ett, svarade Puke och kastade hans egen värja till hans fötter; men ni måste taga upp det sjelf. Von Röhr ville också böja sig ned, för att upptaga värjan, men det var omöjligt, han förmådde icke att böja sig så djupt, att han räckte den. Puke hade nemligen verkligen spikat fast rockärmen vid trädet bakom honom. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 8i1if62rgi9hoxq7w4v5rz2jo4w6ae3 Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/289 104 220837 650193 2026-05-03T12:37:25Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 650193 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|285}}</noinclude>Von Röhr stampade med fötterna i marken, hans raseri gränsade till vildhet. Creutz och sekundanterne lade sig nu emellan, och v. Röhr drog sig slutligen tillbaka, ehuru med ett utseende, som vittnade om det ursinnigaste hat. — Det är nu vår tur, yttrade Creutz. — Ja, herr grefve, nu är det vår tur. Endast få ord vexlades emellan dem, under det att sekundanterne voro sysselsatte dels med att uppmäta afståndet och utstaka det, dels med att ladda pistolerna. — Innan vi börja, talade Creutz, vill jag göra ett förbehåll. — Var så god. Creutz hade efter samtalet med Ehrenpreutz i sin själ svurit att han skulle döda Puke. — Det är icke ovanligt, fortfor han, att, i den händelse första skottet misslyckas, motparten af låtsadt ädelmod skjuter sitt i luften; men detta ädelmod är falskt, det är blott ett medel att i tid afbryta duellen. Min fordran är, att intet skott skjutes i luften, utan att duellen fortgår tills blod flutit, ett lif fallit. Äro vid öfverens derom? — Vi förkasta förslaget, förklarade sekundanterne. Duellen är fri; den är icke ett simpelt mord. Pukes blick irrade omkring; han svarade icke genast; men hastigt — liksom ett meteor-sken i molnet. — glänste det till. Det föreföll nästan såsom hade han upptäckt något, som gladde honom, vare sig utom eller inom sig. — Mine herrar, yttrade han, I hafven rätt i ert yrkande, jag erkänner det; men denna rätt upphör, derest båda parterna förena sig i ett motsatt beslut. Duellens frihet består icke i något annat än i parternas ömsesidiga och jemnlika frihet. Jag antager grefve Creutz' förslag, blod och lif. — Vi äro då öfverens? Puke nickade sitt bifall. Creutz hade första skottet. Hos båda märkte man ögonblickets förfärliga intryck. Men de voro lugna och ingendera syntes frukta något. I deras rörelser visade sig likväl en viss mekanisk precision, som ej gerna inställer sig, om man icke är besvärad af någonting. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> pd9bsjkq7jibj3z2ssd0d8nixo572h6 Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/290 104 220838 650194 2026-05-03T12:41:46Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 650194 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />286</noinclude>En duell på värja är en kunskap, en skicklighet, en konst: den skänker oss utvägar, möjligheter, medel, den berättigar oss att kämpa med döden. Deremot är en duell på pistoler af ett helt annat slag, ett slag af det blinda ödet, hvilket all vår skicklighet icke förmår afvända. Vi äro uteslutande beroende af vår motståndare eller af slumpen. Vår hela egna insats, den största vi ega, lif och lem, försvinner till intet inför det berättigade första skottet. Omedelbarare kan döden aldrig blicka in i vårt eget öga, än då duellanten är i ett sådant ögonblick endast en simpel skottafla. Puke och Creutz stodo redan på sina platser. I detta ögonblick sjönk höstsolen ned och kastade sin sista bleka stråle på de tvenne — forne vännerne — nu fienderne. Denna dagens sista stråle gjorde deras ansigten ännu blekare än de verkligen voro. Creutz höjde långsamt upp sin pistol. Ett ögonblick, och Puke såg in i mynningen, men han blinkade icke, icke en enda ryckning förmärktes hos honom. Skottet brann af — krutröken skingrades men lika orörlig, som förut, stod han der. Kulan hade gått genom hatten. Med förakt kastade Creutz pistolen långt ifrån sig. Det var nu Pukes tur. — Lif och blod, mumlade han för sig sjelf, med tanken på sitt löfte till Alma, icke heller förglömmande att det var hennes bror, som han hade framför sig, sin egen ungdomsvän. Han betraktade honom med en hastig blick; det var icke utan sarkasm detta enda ögonkast. — Lif och blod, upprepade han derefter högt, det var ju så ni ville, herr grefve? — Det var det, och dervid förblifver jag. Puke förde med lika säker hand sin pistol, som sin värja. Ett bittert, nästan föraktfullt löje sväfvade likväl nu öfver hans bleka anletsdrag. Långsamt höjde äfven han sin pistol. Äfven Creutz såg ett enda ögonblick in i dess mörka mynning, detta kolsvarta öga, hvarur döden kikade på honom; men det var blott ett ögonblick. Lika långsamt, som förut, fortfor Puke att sigta pistolmynningen allt högre och högre upp — upp öfver hans hufvud — och skottet brann af … {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> s1a2pt8a1u1hfox0pz2c4r3ih7b70h5 Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/291 104 220839 650195 2026-05-03T12:46:03Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 650195 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|287}}</noinclude>En känsla — icke af aktning och tacksamhet — utan af harm intog Creutz. — Kapten, ropade han, ni glömmer vår öfverenskommelse! Genom ett oss emellan allt för olämpligt ädelmod vill ni undvika att fortsätta duellen, men det skall ej lyckas er. Varen gode, mine herrar, tillade han till sekundanterne, och ladden pistolerna ånyo. — Jag har icke brutit någon öfverenskommelse, svarade Puke. Lif och blod, det var ju så … — Ja väl. Härunder hörde man, huru några små och torra qvistar i det träd, som tätt bakom Creutz höjde sin krona öfver hans hufvud, liksom brötos sönder, och i detsamma nedföll framför Creutz's fötter en ekorre, hvilken Pukes skott träffat midt i bröstet, under det den, uppskrämd af det föregående skottet, kastade sig från gren till gren. — Der är både lif och blod, tillade Puke. Det var sant — men också en förfärlig ironi. När Creutz framstälde sitt förslag, hade Pukes öga upptäckt ekorren, och, trotsande förslagets afsigt, tydde han det på sitt vis. — Det der skämtet duger icke, min herre, förklarade Creutz, under det han sparkade ekorren åt sidan. Varen goda och ladden, mine herrar. Förgäfves sökte sekundanterne att lugna honom. Creutz yrkade duellens fortsättande. Puke deremot iakttog likgiltig tystnad. Åter voro pistolerna laddade och utdelade. Sedan Creutz mottagit sin, tycktes han en kort stund betänka sig. Hvad han tänkte eller kände, läste man icke mera i hans eljest öppna ansigte. Liksom pistolmynningen, var också ännu hans blick sänkt emot jorden. Men nu höjde sig hans hand, han lutade hufvudet framåt, ögongloberna tycktes nästan vilja krypa ut ur deras bäddar. Redan var mynningen i linien — hans arm var stadig, såsom af jern — ingen rörelse — ingen darrning — döden var gifven — men i samma stund, som han skulle trycka af skottet, öppnade han handen och pistolen föll ned på marken. — Låtom oss sluta, sade han, och han vände sig dermed bort ifrån Puke. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> li3cbwmh3kbtrbm1dh9ugnj2wrddar7 Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/292 104 220840 650196 2026-05-03T12:49:26Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 650196 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />288</noinclude>Creutz röst var frånstötande och hård. Duellen hade varit utan alla följder; snarare hade den förökat än förminskat det fiendtliga dem emellan. Puke besvarade också icke hans förslag på annat sätt, än att han räckte pistolen åt Jonas, som aftorkade den och nedlade den i schatullet. — För tusan, talade Wallenstjerna, ehuru ni ha' duellerat, tror jag att I ännu hysen groll till hvarandra. Då hade det varit bättre att ni öppnat ådern på hvarandra och tappat ut en droppe ond blod. Man skall antingen dö eller också blifva vänner, det är billigt, når man gör sig så mycket besvär, som vi hafva gjort. Räcken hvarandra handen nu, go' herrar, öppet och ärligt, som det anstår svenskar, och varen icke hämndgiriga längre, som italienare. — Låt det vara, som det är, svarade Creutz; kapten Puke och jag hafva nu qvitterat våra ungdomsförbindelser och dermed kan det vara slut. — Var lugn, herr grefve, genmälde Puke, jag lemnar i detta ögonblick fäderneslandet och torde icke mera få den äran att återse er. Creutz, ej mindre än v. Röhr och Aminoff, erforo en hemlig glädje vid denna underrättelse. Creutz derföre, att nyheten skulle fägna Ehrenpreutz, v. Röhr — icke af misstanke det Puke egde Almas kärlek, — men derför, att det ändå var bäst att blifva af med en sådan der fäktmästare, och Aminoff derför, att han nu skulle slippa se Amanda kasta sådana der blickar — hvar och en “ett kungarike värd” — på någon annan an honom sjelf. Schedvin var icke den, som gladde sig minst. Det orubbliga lugn, ej mindre än det mod och den skicklighet, Puke visat, ingaf honom en fruktan för denne man, som han icke kunde motarbeta. Ännu kastade Puke en blick tillbaka på Creutz och v. Röhr, en stor smärta talade ur den: han tog deri afsked af alla sina ungdomsminnen. — Låtom oss gå, bad han derefter Wallenstjerna och Hermelin, vagnen väntar. Farväl … {{linje|5em}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> aqf2tp8mjhljc5yia13w0bhkpweepgb Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/293 104 220841 650197 2026-05-03T15:06:06Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 650197 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|289}}</noinclude>Lars Larsson, åtföljd af Schecta och Forbus, begåfvo sig sent af och kommo sent fram. Otåligt hade de bedt kusken att mana på hästarne, men ingenting förmådde honom att öka farten öfver den vanliga lunken. Schecta svor, Lars Larsson knotade, Forbus bad; men hvarken svordomarne, knotet eller bönerna hunno fram till de utkörda hästarnes hjertan. Den enda vältalighet, som en skinkmärr förstår, är piskans, och denna höll deras vän och skyddspatron väl förvarad i sin hand. När de slutligen hunno fram till Norrbacka och frågade efter kapten Puke, upplyste dem värden, att han ett ögonblick förut begifvit sig derifrån. — Hvart? — Deraf gjorde han ingen hemlighet, återtog värden, emedan jag hörde honom säga, att han direkte ämnade sig härifrån till utlandet. — Till utlandet! — Lemna Sverige! Hvad väg tog han? Måste han fly? Har han då dödat någon i duellen? Fråga på fråga haglade, utan att värden hann att besvara någon. Omsider fick han tillfälle att upplysa, det kapten Puke tagit en annan väg från Norrbacka, än den, hvarpå fader Lars och hans vänner ankommit. — Se der guds straff, menade fader Lars, hvarför talade jag icke förr? Nu, då jag vill uppenbara allt, är han borta. — Låtom oss hasta efter honom, uppmuntrade Forbus; kanske hinna vi honom. Schecta sade intet. Uppskakad i sitt väsens hela innersta djup af minnenas oändliga magt och påtryck, hafva vi sett honom återfå en förut ej bemärkt beslutsamhet och viljekraft, reda och klarhet. Det väckta samvetet hade liksom renat luften i hans själ. Vid underrättelsen att Puke hade för afsigt att lemna fäderneslandet och redan begifvit sig på väg, återföll han likväl i sitt förra egendomliga och oförklarliga, för att icke säga osammanhängande, sätt att vara. — Kör! ropade Forbus ytterligare till kusken, kör! Kusken lät det också nu gå bättre undan, och då de hunno<noinclude> <references/> {{mindre|{{huvud|''Lovisa Ulrikas hof. I.''||19}}}}</noinclude> juowdz7nnlp4lxjwvx5rwn0apxpabpv Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/294 104 220842 650198 2026-05-03T15:09:19Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 650198 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />290</noinclude>ut på stora landsvägen, sågo de i aftonskymningen en vagn framför sig, hvilken de trodde vara Pukes. Så var det äfven. Puke, jemte Wallenstjerna och Hermelin, återvände deri till hufvudstaden, den förste, för att fortsätta resan söderut, de tvenne senare, för att afstiga, så snart de hunnit fram till staden. Några stenkast från tullen blef emellertid vagnen anhållen af trenne lifdrabanter till häst, hvilka i sporrstreck kommo dem till mötes. — Åker kapten Puke i denna vagn? frågade den förste lifdrabanten. — Det är jag, svarade Puke; hvem är ni? — Gud vare lof att jag icke kom för sent! utropade drabanten; i drottningens namn arresterar jag er, kapten. — Mig? Hvem är ni? — Lifdrabant, genmälde mannen; mitt namn är Silfverhjelm. Det var också verkligen denne Wallenstjernas och Hermelins vän. — Arresterad! upprepade Puke. Af hvad orsak? — Jag har förseglade order att öfverlemna till er. Se här. Silfverhjelm aflemnade ett bref. Puke bröt det. När han hade läst några rader, kysste han det. Det var från Alma. I brefvet förklarade hon, att så snart hon genom Jonas blifvit underrättad om hans beslut att lemna fäderneslandet, hastade hon till Drottningholm, samt att drottningen, för att hindra hans afresa, i stöd af hans löfte att vilja egna henne sitt lif, afsändt Silfverhjelm, att föra honom till Drottningholm. Det föll icke Puke in att protestera. Han följde godvilligt med. Lars Larsson, Schecta och Forbus hade sett det uppehåll vagnen gjorde; men det var likväl allt för kort, för att derunder hinna upp den. Och när den nu åter sattes i gång, gick det ännu raskare undan än förut, och snart försvann den i det tilltagande mörkret. Med en suck, full af förtviflan, uppgaf Lars Larsson hoppet att hinna fast honom. — Han är borta för alltid, mumlade Lars för sig sjelf. Gud tröste mig! {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 5j5ax5g52cp3jygcqvtd242hbl4pa7r Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/295 104 220843 650199 2026-05-03T15:48:17Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 650199 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|291}}</noinclude>Fader Lars var förkrossad. — Haf din vän för ögonen, klagade han, och håll honom tro: men om du uppenbarar hans hemlighet, så får du honom icke igen. Den sin vän mister, han hafver deraf så ondt, som den, hvilkens ovän undkommer. {{linje|5em}} En timme senare anlände Puke till Drottningholm. Det var redan fullkomligt mörkt, och Silfverhjelm ledsagade honom genast upp till slottet och in i biblioteket. På ett med grönt kläde betäckt bord stodo tvenne armstakar med brinnande vaxljus, men icke dess mindre var det stora rummet ganska skumt. Puke såg sig noga omkring och fann att han var ensam. Likväl dröjde det icke många minuter, förrän en inre dörr öppnades och ett fruntimmer utträdde. Det var drottningen. Puke hade under vägen frågat Silfverhjelm om drottningen var sjuk eller icke, men endast erhållit tvetydiga svar. Då han nu såg henne närma sig, antog han att hennes sjukdom endast var föregifven, än mera, han trodde sig i hennes gång också igenkänna det beslöjade fruntimmer, som han mötte i slottsrummen i Stockholm. Amandas uppgift, tänkte han dervid, måtte således ändock vara rigtig. Men drottningen stod i detta ögonblick framför honom, och han lemnade sina egna tankar åsido. — Kapten Puke, sade hon, jag har mycket att förebrå er. Ni har velat lemna fäderneslandet, utan att derom ens underrätta edra vänner. Har ni glömt det löfte ni gaf, att egna mig ert lif? Puke, som icke ville andraga det egentliga skälet, det nemligen att han icke mer trifdes i ett land, der vanäran ljöd emot honom till och med ifrån hans egen, af honom enskildt eljest så ömt älskade faders graf, och der hvarje utsigt för framtiden i och med detsamma försvunnit, ursäktade sig i stället hos drottningen, genom att andraga den obehagliga ställning, hvari han kommit genom Ehrenpreutz' smäleksfulla behandlingssätt och slutligen genom duellen med sina tvenne ungdomsvänner. — Det är bra, svarade drottningen, jag ogillar icke edra<noinclude> <references/></noinclude> h4axdd5esa42kvs973ua2nr56v7wkwi Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/296 104 220844 650200 2026-05-03T16:04:07Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 650200 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />292</noinclude>känslor, men ni skall derför icke öfvergifva edra vänner, utan tvärtom sluta er närmare till dem. Kapten, tillade hon derefter, det passar sig nu så, att mina vänner äfven äro edra, och att edra fiender äfven äro mina. Inse derför att ni tillhör mig af ganska många bindande skäl. Jag har också, kapten, tänkt för er och nu skall ni handla för mig. Upplys mig blott om en sak. Veta edra motståndare att ni beslutat lemna fäderneslandet? — Jag hade ingen orsak att fördölja det. — Så mycket bättre. Må de äfven förblifva i den tanken, och för att icke gifva dem någon anledning att tvifla derpå — tillstyrker jag er äfven att resa, icke likväl, såsom er afsigt var, att för alltid öfvergifva oss — nej — nej — men väl för att begagna er af tillfället och afleda deras uppmärksamhet ifrån er, samt först åter här uppträda, när er närvaro kan blifva af större behof, än nu. Vill ni åtaga er ett vigtigt uppdrag åt mig? Puke bugade sig, — Jag litar på er, kapten. Jag har här ett bref till min höge broder, konungen af Preussen. Med detta bref lägger jag mitt lif. min ära och min konungsliga värdighet i edra händer. Lofvar ni mig, vid allt hvad ni har dyrbart och kärt, att icke låta det falla i några främmande händer? — Jag lofvar det, ers majestät. — Detta bref skall ni personligen öfverlemna åt min broder, konungen. När ni anländer till Berlin, uppsöker ni hans föreläsare, markis d'Argens, och han skall skaffa er företräde. Ni förstår mig ju? — Fullkomligt, ers majestät, fullkomligt. — Markisen skall sedan underrätta er hvad ni vidare har att göra. Då drottningen öfverlemnade honom brefvet, tillade hon: — Kom väl ihåg, att jag anförtror åt er redlighet er konungs och er drottnings ve och väl. — Ers majestät skall blifva nöjd med mig, försäkrade Puke; skall jag begifva mig af genast? — Vänta litet. Ni nämnde nyss ett ord — er framtid. Låt mig höra, hvilka planer har ni för den? — Inga. Hans korta svar behagade drottningen. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> niu3gj0dozm4j4hhf4auhl1n5a0ql2f Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/297 104 220845 650201 2026-05-03T16:12:59Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 650201 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|293}}</noinclude>— Kapten, anmärkte hon derför, vill ni anförtro åt mig att göra er framtid? — Mitt lif tillhör ers majestät. — Således äfven er framtid, menar ni? Nåväl, jag kan icke nu göra någonting för er, men jag kan gifva er en liten invisning på kommande dagar, hvaraf ni är förtjent. Drottningen fattade ringklockan på bordet, men hon ringde icke, hon hade erinrat sig något. — Apropos, sade hon; ni nämnde duellen — huru aflopp den? Puke berrättade i få ord, huru dervid tillgått. — Det var väl, anmärkte hon vid berättelsens slut, att intet blod flöt. Det gör er ännu mera berättigad till min aktning. Derpå ringde hon med klockan, och vid dess första ljud öppnades samma dörr, genom hvilken hon sjelf en stund förut inkommit, och en ny person visade sig. Drottningen fattade den inträdandes hand och förde henne fram till Puke. Med ett utrop af glädje, som omedelbart höjde Pukes bröst, igenkände han Alma. Fröken Creutz, yttrade drottningen, har anförtrott åt mig sitt hjertas hela hemlighet, och varen öfvertygade att ni båda två ega en upprigtig vän i mig. Jag lemnar er nu och återkommer om en qvart. Hvisken nu om kärlek och tro, om sällhet och hopp. När drottningen lemnade dem, sjönko Puke och Alma till hvarandras bröst. Huru lycklige voro de icke! Den stund, som nu förflöt, var en skön dröm, drömd under skyddet af den renaste engels vinge. Inför Almas vänliga ord och blick skingrade sig, utan att Puke derpå ens kom att tänka, alla de mörka skuggor, som förut ur hans egen faders graf rest sig på alla sidor upp omkring honom. Lifvet var åter fullt af solljus, fullt af lif och sälhet. Ingen himmel är skönare än hoppets i tvenne älskande hjertan. Det är kärlekens morgon-himmel. När qvarten var förgången, inträdde drottningen. — Nu måste ni resa, kapten, yttrade hon. Lägg på minnet, att ingen bör få kännedom om att ni varit här. Och nu, res i frid! {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 93uszhvpbjnxncuptlf4axrege6gk2l Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/298 104 220846 650202 2026-05-03T16:14:38Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 650202 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />294</noinclude>Drottningen vände sig bort, på det att Puke ännu en gång skulle få trycka Alma till sitt bröst. När Alma hastade, blyg och rodnande, derifrån, vinkade äfven drottningen åt Puke att aflägsna sig. En enda tanke hade hvilat tungt på Puke, tanken på Amanda. Han hade velat varna drottningen för henne, men orden dogo bort på hans läppar, han kunde ju icke heller förråda henne. För att i detta fall icke komma i någon frestelse, hastade han ur rummet. Med en krigares hela noggrannhet hade Puke uppfattat vigten af det förtroendefulla uppdrag, som drottningen gifvit honom, och i och med detsamma insåg han äfven nödvändigheten att lemna Drottningholm lika obemärkt, som han ankommit dit. I vestibulen brann vid en af pelarne en lampa, som kastade ett rödt sken ifrån sig. Puke hade svept kappan tätt omkring sig och tryckt hatten djupt ned. Så skyndade han fram. Men då han passerade förbi en af pelarne, trodde han sig märka, att någon rörde sig på dess andra sida. För att efterse, huruvida han misstog sig eller icke, gick han omkring pelaren och fann sig på en gång ansigte mot ansigte med Amanda. I det hopp att hon i halfdunklet ej igenkänt honom, vände han sig ögonblickligt ifrån henne och fortsatte sin väg. Men Amanda kastade en blick, glänsande som en dolkspets, efter honom. Den brann både af kärlek och hat. {{linje|5em}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> kwdseqz9tohbuf713bccw7k5xmstz5n Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/299 104 220847 650203 2026-05-03T16:21:39Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 650203 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude><h2 align="center" style="border-bottom:none;">TOLFTE KAPITLET.<br /><b>Riksdagens öppnande.<br />Konungen och Drottningen.</b></h2> Hofvet hade utvecklat alla de medel, som stått det till buds, för att med framgång uppträda ''mot'' senaten ''inför'' ständerna; ''mot'' senaten, i hvilken konungamagten ville se sina rådgifvare, men som sjelf betraktade sig såsom emellan riksmötena verkligen regerande, ''inför'' ständerna, hvilka ifrån och med 1720 i verklig konungslig vidd innehaft den egentliga, så väl lagstiftande, som verkställande magten; en magt, som, derest den i sig hade omfattat landets alla intressen i hela omfånget af ett sant fosterländskt medborgarelif, visserligen skulle haft nationel rättighet att utkräfva allas hyllning; men som måste betraktas med andra ögon, fjettrad, som den var, inom aristokratiens egna, i afseende på det allmänna, enstående, för att icke säga fiendtliga, fördelar, till hvilka senaten stod — icke såsom en mellanlänk mellan konungen och ständerna — utan såsom ett bolag af ombudsmän, befullmägtigade att mellan riksmötena bevaka de senares okränkbarhet. Uppifrån klagade konungamagten, nedifrån klagade folket. Hade aristokratien förmått att sammanhålla sig i en enda stor och enhetsfull magtform, skulle den måhända i samma gestalt, som då, kunnat uthärda en strid ända till senare dagar; men den var sprängd inom sig i tvenne stora partier, i hattar och mössor, hvilka under den så kallade frihets-tiden vexelvis herskade. Ifrån 1751 till 1758 hade hattarne — det då allrådande partiet — årligen i korruptions-medel från Frankrike erhållit ej mindre än emellan 2 à 3,000,000 livres. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 6rcv97k7wvezisyqcvwk8fxy6uvq15g Drottning Lovisa Ulrikas hof/Del 1/Kapitel 11 0 220848 650204 2026-05-03T16:24:03Z Thuresson 20 Kap 11 650204 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu" from=268 to=298 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Drottning Lovisa Ulrikas hof|11]] d9oo418svomrz2ph5q5cmsvowl985ts Sida:Monasteriologia Sviogothica.djvu/72 104 220849 650208 2026-05-03T22:52:06Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 650208 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud|34|Om klostren|}}{{linje}}</noinclude>lan kunde åsämjas. Härpå finnes i {{ant|Antiquitets Archivo}} Kongl. bref {{ant|dat.}} Dåfwö år 1286, af hwilket bref finnes, at förrvt på then {{ant|tracten}} hade warit <b>ett</b> {{ant|<i>Hospital</i>}} <b>för the Spetälska</b>, och at Konungen honom af Archebiskopen i Vpsala köpt hade. Sedan lade Konung {{ant|Magnus}} vnder thetta klostret en stor hop <b>landsgods</b>, som vpräknas vti {{ant|donations}}-brefwet af 1288, hwilket nästan alle Riks-råden vnderskrefwit. Thessa gods förökte han med flere vti ett annat bref af samma år. Och hafwa fölgt hans {{ant|exempel}} vti frikostighet emot thetta klostret hans broder <b>Hertig Bengt</b> Biskopen i Linköping och flere Herremän, samt andre klerk- och lekmän tå strax och i the följande tider, såsom med 26 införda blef vti berörda {{ant|<i>S. Clara</i>}}-<b>minne</b> bewisas; jemwel ock ther sammastädes med 104 bref vpräknas, hwad monga gods och gårdar klostret kommit til at ega <b>dels</b> genom byte, <b>dels</b> genom köp, <b>dels</b> ock genom ingift med them, som blefwit intagna i klostret af förnäma och rika Slechter. Hafwer altså thetta klostret warit ganska rikt på jordagods, och andra inkomster, hwaröfwer {{ant|Abbedissorna}} hade sina ordenteliga {{ant|œconomos}} eller Syslomän, som emottogo rentorna och anwende them klostrets och klosterfolkets nödtorf, hwartil the motte hafwa warit aldeles tilreckeliga. Men dock finner man, at <b>dels</b> genom en förderfwelig wådeld år 1446, <b>dels</b> genom then stadigwarande örligen vti hela thet femton-<noinclude> {{huvud|||de}} <references/></noinclude> 0sy0iba6yhr3ow1a798dfaonuxszl9i Sida:Kongl. vitt. hist. och ant. akad. handlingar 25 och 26.pdf/291 104 220850 650209 2026-05-04T07:35:25Z Gottfried Multe 11434 /* Ofullständigt */ Tabell återstår. 650209 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="2" user="Gottfried Multe" />{{huvud|||275}}</noinclude>{{c|<i>Handskriftens 8:e sida.</i>}} Rad. 9 biär 16 borghaninne 23 huilkinna handa {{c|<i>Handskriftens 9:e sida.</i>}} 7 razmannumen 14 handsamadhr (<i>den som bliver fast tagen:</i> Bure) ? kallä han frälsan man þräl böte ok þreä markr som för liughare ok þiuufh {{c|<i>Handskriftens 10:e sida.</i>}} 13 razmannumen 19 se {{c|<i>Handskriftens 11:e sida.</i>}} 1 änginnä handa 3 þōrf 8 se 12 se 13 Nu hvilikin man här kumbär ok bvre wil warda, han skal giua ena half<ref>Rättadt efter LB. J. Bure har: halmark.</ref> mark til bvrägiälz halva foghatanum ok halua bynum, swa sum af aldär havär uarit, ok siþan bynum enä örtogh af hwarie mark silfs. Hwlikin man borto är vm tu aar, ok gjör bynum ängin rät, han hete ängin bure merä: vtän han haui san forfal, swa sum är syukdombär älla<ref>äda LB.</ref> fengilse {{c|<i>Handskriftens 12:e sida.</i>}} 7 siäghälboen (<i>som redha är sighla:</i> Bure) 12 hiärländsk eller vtländsk (LB har: 11:e raden) 21 raþstouo<noinclude> <references/></noinclude> snxqbicmhxbi8hwf60qqeyvkrozdykk Sida:Kongl. vitt. hist. och ant. akad. handlingar 25 och 26.pdf/292 104 220851 650210 2026-05-04T08:04:45Z Gottfried Multe 11434 /* Ofullständigt */ Tabell återstår. 650210 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="2" user="Gottfried Multe" />{{huvud|276||}}</noinclude>{{c|<i>Handskriftens 13:e sida.</i>}} Rad. 2 afde (<i>hadhe:</i> Bure) 5 Trätte twe män vm eþä swäre, stande a eþätakans eþe at han skal swa swäriä 9 kumbär eþätakin a bysins þing, 2:o ok swa thän eþäu vil siä, 3:o kumbär e thän eþän skal föra: uari fallin. kumbär han ok orkar e han sin edh föra, vari ok fallin. kumber e han sum eþen skal siä vari hin laghwarþär sum eþen skal ganga Hvar sum rykker bok u eþätakans handum ällär hindrä hans eþingxvätte, böte þreä markär 16 medh frelsum attä mannum 17 ok friþvitum 21 raþstouo {{c|<i>Handskriftens 14:e sida.</i>}} 15 þaghan þät kumbär innan staþzins vaþa, ok 16 þät kumbär i byämannänä ägho, havi ängin vald ät klandät {{c|<i>Handskriftens 15:e sida.</i>}} 2 vtan havi konungxens öpit bref ? Hvilikin man sum e vil ward veta sinum gatubrom ok fordervas þär nakat i geldi ater<ref>geldi ater LB. <i>J. Bure anför icke ordet</i> geldi <i>och delar</i> atar <i>till</i> a tär.</ref> half gilt ok þrea örä firi brovitet 23 Hvilikin man sum e hawär gildävak firi sinum durum bōte treä öra Warne hwar sik fangär þär nakrä handä skava i wari ogilt {{c|<i>Handskriftens 16:e sida.</i>}} 7 stäkamätz 8 biära 14 aptne 15 aptne<noinclude> <references/></noinclude> otwawabkidwzjpu3f8jzicumfeyoxuo Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/187 104 220852 650212 2026-05-04T10:05:15Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 650212 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|181}}</noinclude>sandrefven vid hafvet, emellan träden på stranden. Det är »Clams» (en slags stora musslor), som man steker till aftonmåltiden, i det man bränner ris öfver dem i sanden. De äro delikata till smaken och i min smak bättre än ostron. Vädret är friskt, baden förfriskande. Vi äro alla förnöjda, alla lyckliga. Innan vi reste från Brooklyn, hörde vi en söndag den unge [[w:Henry Ward Beecher|H. Beecher]] predika. Han hade i en kyrklig tidning, der han är medarbetare, yttrat sig skarpt emot den nya lagen mot flyktade slafvar. Många af hans kyrkas medlemmar hade tagit detta ganska illa. Och Beecher uttalade nu från predikstolen sin trosbekännelse öfver prestens pligt i förhållande till församlingen, och till sitt samvete. Det var i få, men kraftiga ord sålunda: »Om Guds lag och mitt samvete bjuder mig en sak, och J sägen (församlingens folk) att jag måste icke lyda den utan eder, om jag skall blifva qvar bland eder, välan då måste ''jag — gå!'' Och jag ''skall gå'', om jag ej kan blifva qvar med godt samvete». Kyrkan var öfverfull, församlingen djupt allvarlig, liksom presten. Det var ord och inga visor emellan dem. Men ingen fara för att Beecher skulle få »gå». Man aktar och älskar honom för högt att ej gifva efter för honom, då man känner att han i grunden har rätt, åtminstone i sak, om icke alltid i sätt. {{större|'''''D. 27 Aug.'''''}} Nu, älskade Agathen, bereder jag mig att afresa till den stora vestern, som står för mig lik en slags mythologisk nebulösa, hälft töcken, hälft glans, och om<noinclude> <references/></noinclude> hlw8q1th3y391f1xmd83vqx8rbvr66o 650216 650212 2026-05-04T10:11:54Z PWidergren 11678 650216 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|181}}</noinclude>sandrefven vid hafvet, emellan träden på stranden. Det är »Clams» (en slags stora musslor), som man steker till aftonmåltiden, i det man bränner ris öfver dem i sanden. De äro delikata till smaken och i min smak bättre än ostron. Vädret är friskt, baden förfriskande. Vi äro alla förnöjda, alla lyckliga. Innan vi reste från Brooklyn, hörde vi en söndag den unge [[w:Henry Ward Beecher|H. Beecher]] predika. Han hade i en kyrklig tidning, der han är medarbetare, yttrat sig skarpt emot den nya lagen mot flyktade slafvar. Många af hans kyrkas medlemmar hade tagit detta ganska illa. Och Beecher uttalade nu från predikstolen sin trosbekännelse öfver prestens pligt i förhållande till församlingen, och till sitt samvete. Det var i få, men kraftiga ord sålunda: »Om Guds lag och mitt samvete bjuder mig en sak, och J sägen (församlingens folk) att jag måste icke lyda den utan eder, om jag skall blifva qvar bland eder, välan då måste ''jag — gå!'' Och jag ''skall gå'', om jag ej kan blifva qvar med godt samvete». Kyrkan var öfverfull, församlingen djupt allvarlig, liksom presten. Det var ord och inga visor emellan dem. Men ingen fara för att Beecher skulle få »gå». Man aktar och älskar honom för högt att ej gifva efter för honom, då man känner att han i grunden har rätt, åtminstone i sak, om icke alltid i sätt. {{em|2}}{{större|'''''D. 27 Aug.'''''}} Nu, älskade Agathen, bereder jag mig att afresa till den stora vestern, som står för mig lik en slags mythologisk nebulösa, hälft töcken, hälft glans, och om<noinclude> <references/></noinclude> fwsb4j6ibb14ao032o02u2wvzv673iu Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/188 104 220853 650213 2026-05-04T10:08:48Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 650213 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />182</noinclude>hvilken jag ingenting rätt vet utom att den är stor, stor, ''stor!'' Huru? I hvad? på hvad sätt? Om den är befolkad af Gudar eller jättar, rhimtussar och troll, eller af alla de gamla mythologiska herrskaperna tillsammans — det lyster mig att se. Att Thor och Loke ännu brottas duktigt i detta sagolika Utgård, det anar jag, och att ''trollen'' äfven äro hemma der, det vet jag af vissa spökande knackningar »spiritual rappings eller knockings» kallade, hvarom jag hört och läst mycket besynnerligt allt sedan jag kom hit i landet. »Spiritual knockings in the west» är en stående artikel i tidningarne denna tid, och behandlas dels på spe och dels på allvar. Men Iduna med förnyelsens frukter, visst finnes hon äfven der, i den nedgående solens eden! Stå icke Alleghany-bergen och Niagara såsom jätte-väktare vid dess ingång, för att öppna portarne till den nya lustgården, menniskoslägtets yngsta hem? De herrliga cheruberna förbjuda ej inträdet. De inbjuda. Genom östra kust-städerna inströmmar Europas folk. De utgöra förgårdens portar. Men vestern är den stora lustgården, der de stora floderna gå, der lifvets och dödens träd stå, der ormens tunga och Guds röst skola höras på nytt, för nya menniskopar. Detta stora, gåtfulla vesterland, med jätte-floderna och jättefallen och jätte-insjöarne, med Missisippi-dalen och Klippbergen och guldlandet och Stilla hafvet, med Buffalos och gyllne kolibris, landet, som föder af sig stater, såsom menniskor barn, och der städerna växa stora inom en mansålder, der lifvets lösen är: växt!<noinclude> <references/></noinclude> 3z300dohsrel9qjknvmn21v8rxgbv5q Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/189 104 220854 650214 2026-05-04T10:10:08Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 650214 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|183}}</noinclude>framsteg! (progress!) Detta gåtfulla, löftets land, framtidens land, det skall jag nu se! Jag längtar dertill, såsom till oraklet, som skall ge svar på många min andes frågor. Min lilla grepkorg är fylld med bananas och persikor; min res-nisse är med mig och mina älskades sista bref. Och nu beger jag mig glad till den stora vestern. {{linje|5em|style=margin-top:3em;margin-bottom:3em;}}<noinclude> <references/></noinclude> 1a32icj15umnck2r5s65zb8h4jnrgcs Hemmen i den nya verlden, Andra delen/22 0 220855 650215 2026-05-04T10:11:29Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu" from=180 to=189 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Hemmen i den nya verlden, Andra delen|Tjugondeandra brefvet]] [[de:Die Heimath in der neuen Welt/Zweiter Band/Zweiundzwanzigster Brief]] [[en:The_Homes_of_the_New_World/Letter_XXII.]] [[fr:La vie de famille dans le Nouveau-Monde/Lettre 22]]' 650215 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu" from=180 to=189 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Hemmen i den nya verlden, Andra delen|Tjugondeandra brefvet]] [[de:Die Heimath in der neuen Welt/Zweiter Band/Zweiundzwanzigster Brief]] [[en:The_Homes_of_the_New_World/Letter_XXII.]] [[fr:La vie de famille dans le Nouveau-Monde/Lettre 22]] qoguupnbkyjwqo1v1t5ro7qjjukng7a Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/190 104 220856 650217 2026-05-04T10:19:37Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 650217 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />184</noinclude> {{c|{{större|{{sp|TJUGONDETREDJE BREFVET.}}}}}} {{linje|5em|style=margin-top:2em;margin-bottom:2em;}} {{c|{{större|'''{{sp|Albany}} (NewYork) vid Hudson.'''}}}}{{ph|'' D. 2 Sept. 1850.''|5}} Här, min Agathe, i Kejsare-statens hufvudstad, under en riktig syndaflod af regn, som hindrar mig att se någonting af staden och dess kapitolium, fortsätter jag mitt samtal med dig (d. v. s. det skrifvande; det tyst talande fortgår jemt). I mitt sednaste bref från Brooklyn sade jag dig, tror jag, huru jag med mina vänner Springs skulle resa till shäker-samfundet i NewLibanon. Och på en oändlig skön dag for jag åter uppför den sköna Hudson, återsåg dess vilda romantiska högländer, dess rikt bebyggda stränder, såg tornen af Downings villa blicka fram ur dess skuggrika park, gaf den en kärleksblick, och — njöt lifvet med naturen, med Marcus, Rebecca och Eddy, under färden på den präktiga, beqväma ångbåten. Mot aftonen kommo vi fram till den lilla staden Hudson, der vi gingo i land och togo en »Stage», hvilken om tre timmar förde oss till »NewLibanon Springs», en berömd hälsokälla, en half engelsk mil ifrån shäker-byn. I den sköna aftonen gick jag med Marcus för att få en blick af denna. Vi sågo några ljusgula, två vånings höga trädhus, med goda proportioner och tegel-<noinclude> <references/></noinclude> 3og39q36tz307imnnfv409yne39tspt Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/191 104 220857 650218 2026-05-04T10:23:39Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 650218 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|185}}</noinclude>tak, liggande på gröna höjder, omgifna i fjerran af än högre höjder, alla skogbeväxta. En rätt vacker och idylliskt romantisk syn. Utsigten från husen var fri och rutorna i fönstren stora. Lifvet i shäkerbyn såg alls ej mörkt eller inskränkt ut, såsom jag tänkt mig det. Några af shäker-bröderna sågo vi ute på fälten, makligt sysselsatta att räfsa ihop hö — andra skörden, som jag förmodar. De gjorde sig alls icke brådtom. I går, söndag, bevistade vi gudstjensten i shäker-kyrkan, jemte en stor mängd främlingar. Kyrkan är en stor sal, som väl kunde rymma två à tretusen personer; den har mycket stora fönster, är hög och mycket ljus, men har ej den ringaste prydnad. Vid första inträdet öfverraskade mig åsynen af en mängd likbleka qvinnogestalter, klädda nästan som svepta lik, sittande på stolar, uppradade längs väggen, stela och orörliga såsom mumier. Det var shäker-qvinnorna. Deras anblick var verkligen hemsk, och skulle varit sorglig om icke nyheten af synen varit uppfriskande. I ett land, der alla fruntimmer kläda sig lika, bli de, hvilka kläda sig olika med alla blott derigenom intressanta. Emellertid voro alla shäker-systrarne äfven lika klädda, med hvita eller grå, eller ljusgult randiga kjortlar, skor med höga klackar, hvita halsdukar, så fastade öfver bröstet att dettas naturliga bildning gjordes osynlig, liksom äfven klädningens fason tycktes ha till ändamål att låta kroppen se ut som en trädstomme, utan alla våglinier. På hufvudet buro de en liten mössa lik qväkare-qvinnornas, och hvars släta flor slöt sig tätt intill ansigtet. Jag anmärkte att det var blånadt, hvilket<noinclude> <references/></noinclude> 2d4bd248plj70bsjxbql65jme1zwh98 Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/192 104 220858 650219 2026-05-04T10:27:33Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 650219 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />186</noinclude>nog bidrog att ge ansigtet dess likbleka färg. Snitten af drägten var, på hufvudbouaden när, icke olik våra bondhustrurs och flickors drägt i Stockholms län. Från andra sidan af salen intågade shäker-bröderna, alla i knäbyxor, strumpor och skor (med höga klackar), västar, skjortärmar, och bart hår, afklippt jemt i pannan, och i nacken nedhängande, hela kostymen ganska lik den svenska bondens hvardagsdrägt. Församlingen (omking 100 personer af hvardera könet) satte sig på bänkar (som buros fram), männerna för sig och qvinnorna för sig, men midt emot hvarandra. Tvenne shäker-systrar gingo vänligt och tyst, bärande den ena bänken efter den andra till äskådarne, som uppfyllde hela ena, långa sidan af salen, och voro i vida, större antal än shäker-församlingens folk. Om en stund uppsteg detta hastigt, och bänkarne lyftes undan. Bröder och systrar stodo en stund uppställda i rader, midt emot hvarandra, hvarefter en åldrig man steg fram och talade en stund, men jag kunde ej höra hvad han sade. Derefter började församlingen sjunga och dansa, trippande fram och tillbaka hvar och en för sig, men i symmetriska rader och figurer, under en takt i hvars grundrythm låg en viss liflighet, något guppande och torr-roligt. Under alla variationer af sången återkom alltid en triol-rörelse, hvilken nästan alltid utmärktes medelst stampningar med hälarne, ganska eftertryckligt, och under hela tiden rördes händerna i takt, ungefär som när man på dem vyssjar ett barn. Om några minuter afstadnade tvert dansen och sången. Församlingen stod orörlig; så trädde en ny predikant fram och talade, hvarefter dans ock sång be-<noinclude> <references/></noinclude> guvum4gbqbqdymfamkubtdfxj8449si Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/193 104 220859 650220 2026-05-04T10:31:39Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 650220 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|187}}</noinclude>gynte ånyo. Så fortgick det en tid själlöst och tråkigt, som jag tyckte. Och dessa bleka, likklädda qvinnor, trippande, guppande och svängande om med nedslagna ögon, och utan tecken till glädje eller naturligt lif, sågo mig i hög grad onaturliga ut. De hade milda men meningslösa ansigten; jag såg ej bland dem ett enda vackert. Männerna sågo bättre, och naturligare ut till kropp och själ, och dansade med mera lif, ehuru det säg ofta löjligt ut. Åter blef det stilla i församlingen. Den satte sig åter på sina bänkar. Och nu framsteg en shäker-broder (en man omkring fyrtio år), med trång panna och djupt liggande, mörka, tindrande ögon, hvars hela utseende tillkännagaf en man af en fix idé, och fanatisk för den. Han ställde sig framför åskädarne och tilltalade dem ungefär i dessa ordalag: »J sen oss här församlade i ett rum, som vi ha uppbyggt med vårt eget arbete, för att öfva en gudstjenst, enlig med vårt samvetes lag. Om J ha kommit för att se oss, och viljen ha aktning för värt samfund och vår gudstjenst, och förhållen er derefter, så aren J välkomna. Om ''icke'', så aren J ''icke'' här välkomna. Men jag vill hoppas det förra. Och låt oss nu tala med hvarandra och se till hvad som ligger emellan er och oss, hvad som åtskiljer oss. Låt oss förstå hvarandra!» Och han fortgick nu att skildra shäker-samfundet i motsats till det verldsliga samfundet; det förra såsom afsägande sig verlden, och lefvande blott för himmelen; det sednare såsom lefvande blott för sjelfvisk njutning och jordiskt godt. Vi fingo mangrant en ganska skarp strafipredikan af {{sp|Elder Evans}} (så<noinclude> <references/></noinclude> 2562h27sc5vk4lfue94mzwp5fmcdlcj Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/194 104 220860 650221 2026-05-04T10:35:44Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 650221 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />188</noinclude>hette shäkerbrodern) för våra synder och svagheter, afbruten blott af uppmaningarne: »kom! låt oss besinna saken tillsammans! svara mig»; o. s. v. Det hade varit oändligen lätt att svara den goda brodern på mycket, och tillbakadrifva en stor del af både hans anklagelser och isynnerhet hans shäker-sjelfberöm; och jag undrade på att ingen röst höjde sig dertill ur den så strängt uppläxade församlingen. Men den höll till godo och teg. Efter denna straff-predikan fick dansen nytt lif; en cirkel bildade sig, utgörande en ständig chör, och kring den rörde sig i dansande ringar som syntes oupphörligt vidga sig, under det de liksom flätade sig i hvarandra med mycken method och konst, hela shäker-församlingen, två och två, och slutligen tre och tre i ledet, allt under idkeligt taktmässigt stampande och tröskande med fötterna och hviftande med händerna, och sjungande på en lifligare ton än hittills: {{Dikt|{{em|2}}»O how I love this living way, Where peace doth spread its cheering ray And like the brilliant Orb of day The truth of heaven is shining. {{em|2}}Where souls in Union dayly meet Their vows and offerings to repeat, Pure love makes their comunion sweet ’Tis like the dew of Hermon».}} Äfven dansen och rörelsen blef allt lifligare ju längre den fortgick, ehuru den aldrig kom ur lunktakten, — och jag såg svettdroppar perla på månget ansigte; men qvinnornas ögon förblefvo nedslagna och deras ansigtsuttryck liflöst. Männerna sågo lifligare ut,<noinclude> <references/></noinclude> jmm1a4a1r66r6sw83ojbs44pgeu5269 Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/195 104 220861 650222 2026-05-04T10:39:39Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 650222 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|189}}</noinclude>och deras dans, isynnerhet då händernas rörelser, under stigande ifver, liknade ett harpolekande, föreföll i den lediga och klädande, åtminstone ej missklädande drägten, alls icke onaturlig. Det var icke svårt att under denna ringdans tänka sig en symbolisk framställning af lifvets väg, och man sade mig sedan att den skulle framställa själarnes »progress» under vägen genom lifvet. Chören i midten af salen sjöng hela tiden under fläktande med händerna. För min del, ser jag icke hvarföre icke dansen kunde vara gudstjenst lika väl som sång och spelande m. m., och borde till och med vara ett naturligt uttryck för vissa det religiösa lifvets rörelser. När konung David i glädje dansade framför arken och spelade harpa, lofsjungande Herran, så följde han en sann ingifvelse. Och jag har ingenting emot shäker-församlingens dans, annat än att den saknar denna. Den är tydligen nu ett verk af tradition, vana och beräkning. För några år sedan har den varit annorlunda, och då framvisat, såsom jag hört af Miss Sedgewick, rätt besynnerliga fenomener, såsom t. ex. personers snurrande om i ring, likt österlandets fakhirer, till dess de föllo ned vanmäktiga, m. fl. konvulsiviska hänryckningar. Sådant lärer sällan förekomma nu mera, eller ock sörjer man för att det icke förekommer offentligen. Det praktiska, ekonomiska elementet, som jemte religions-enthusiasmen utmärker shäker-sekten, synes på sednare tid taga lofven af det religiösa. Denna gudstjenst slutades helt stilla, såsom den begynt. Bröderna och systrarne buro bort sina bänkar, såsom de burit fram dem, och gingo sedan ur salen,<noinclude> <references/></noinclude> kra5m1zn2mo70ll6bkiel688lollppb Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/196 104 220862 650223 2026-05-04T10:47:14Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 650223 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />190</noinclude>hvar på sin sida. Men jag hade beslutat att lära känna något mera af denna sekt och dess mening. Jag uppsökte derföre ett par af församlingens föreståndare, sade dem min önskan, och bad att få återkomma och samtala med dem. De samtyckte vänligt, och bådo mig att genast stanna qvar och blifva deras gäst öfver middagen och morgondagen. Det kunde jag icke, ty jag väntade mina unga vänner Lowells; men på eftermiddagen, sedan Springs och jag ätit middag vid Libanons brunn, återvände vi tillsammans till shäker-byn. Der rådde nu djup stillhet. Alla främlingar voro borta; och de glada, gula husen, lågo ensliga på sina gröna, sollysta höjder. Vi blefvo emottagna af tvenne systrar, hvilka förde oss upp i ett rum, der tvenne äldre män och två dito qvinnor, samt ett par unga flickor voro tillstädes. De sednares kinder blommade, som rosor under de hvitblåstärkta linonshufvorna, och jag såg nu att shäker-samfundet icke sände sina vackraste medlemmar i dansen. De äldre qvinnorna och männen voro ''Elders'' (äldsta), såsom de här kallas, och föreståndare af familjen, som vi befunno oss uti. Församlingen vid NewLibanon är nemligen delad i tvenne familjer, »North family» och »South family». Hvar familj har sina särskilta hus, föreståndare och hushållning. Jag framställde till de äldsta mina frågor, men det blef mig snart klart att de föga kunde besvara dem. En af männerna var en rik man, och hade lemnat sin hustru och sin familj, för att sluta sig till shäker-samfundet, till hvilket han äfven skänkt en del af sin förmögenhet. Sednare hade en af hans döttrar följt ho-<noinclude> <references/></noinclude> icjaaynflpdvi4l4wb3q3zbwmfb6ma7 Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/197 104 220863 650224 2026-05-04T10:53:35Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 650224 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|191}}</noinclude>nom (en af de täcka unga flickorna, nu närvarande). Han var en äldre, starkt byggd man, med ett godt utseende och ett ansigte, som antydde starkare känsla än tankekraft. Den andra äldste hade ett ädelt ascetiskt och patriarkaliskt utseende. Båda hade ej mycket att säga. Qvinnorna syntes milda, men inskränkta. De hade sökt och funnit en hamn mot lifvets stormar. Annat ville de ej; annat visste de ej. Men nu inkom [[:en:w:Frederick William Evans|Elder Evans]], med den tränga, höga pannan, de mörka fanatiskt glimmande ögonen, och nu fick samtalet ett annat lif. Jag blef öfverraskad att i den fanatiska predikanten finna en ganska förståndig och, på det hela, liberalt tänkande man (ehuru ej djupsinnig i egentlig mening), som förstod grund och botten i shäker-sektens lif, och kunde göra väl reda derför. Samtalet med honom blef mig af verkligt intresse, och vi blefvo båda rätt allvarliga deri. Af frågor och svar emellan oss skall jag blott anföra dessa: Fr. Hvad är meningen af er dans? Är den symbolik eller disciplin? Sv. Bådadera. Vi dansa, emedan vi ej kunna hjelpa det, emedan vi ''måste'' sålunda uttrycka våra hjertans känslor; vi ordna vår dans, så att den må framställa för oss sjelfva vår tro och vår pligt, och bli oss så en lefvande lära för våra sinnen, vår själ och vår kropp. Fr. Ni säga att ni framställa något helt nytt i verlden. Jag måste dock anmärka att sekter, hvilka skiljt sig ifrån verlden och försakat alla dess lustar, för att föra ett heligt lefverne, funnits i alla tider. Hvarige-<noinclude> <references/></noinclude> 6155rdbohoz9kye9h1ag1133c7nts02 Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/198 104 220864 650225 2026-05-04T10:56:15Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 650225 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />192</noinclude>nom skiljer sig er församling från de ordnar af m unkar och nunnor, som bildade sig straxt efter kristendomens uppträdande och som ännu finnas i många länder? Sv. Det är den största skilnad i verlden. Dessa ordnar vilja låta menniskan hinna fullkomligheten genom att åtskilja man och qvinna, som Gud likväl skapat till en andlig enhet. Vi deremot säga att blott genom den andliga föreningen emellan man och qvinna kan den fullkomliga menniskan framstå. Fr. Grundtanken af ert samfund är således: det andliga giftermålet? Sv. Vi kalla det icke giftermål. Men vi säga blott att män och qvinnor icke kunna bli goda och fullkomliga menniskor utan genom inbördes andlig förening och dagligt umgänge enligt Guds afsigt, så att man och qvinna äro hvarandras hjelp till vinnande af ett fullkomligt lif. Fr. Men om alla menniskor skulle tänka som ni, och hela verlden d. v. s. vår verld skulle bli ett samfund sådant som edert, utan giftermål och utan barn, då skulle det ju snart bli slut med hela vår verld. Den skulle dö ut? Elder Evans, betänkte sig en liten stund, och sade sedan att om verlden slutade på ett godt sätt, och fick ett godt och heligt slut, så var det så godt att det skedde snart som sent, då vi ändå alla motse vår förvandling och hoppas på ett bättre lif. Härpå besinnade jag äfven mig en stund, och fann sedan ingenting att svara, utan tyckte att brodern hade<noinclude> {{ph|ej|5}} <references/></noinclude> hgcmai5iufib5r5ev1tkwg2lpf9j8u4 650226 650225 2026-05-04T10:56:54Z PWidergren 11678 650226 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />192</noinclude>nom skiljer sig er församling från de ordnar af munkar och nunnor, som bildade sig straxt efter kristendomens uppträdande och som ännu finnas i många länder? Sv. Det är den största skilnad i verlden. Dessa ordnar vilja låta menniskan hinna fullkomligheten genom att åtskilja man och qvinna, som Gud likväl skapat till en andlig enhet. Vi deremot säga att blott genom den andliga föreningen emellan man och qvinna kan den fullkomliga menniskan framstå. Fr. Grundtanken af ert samfund är således: det andliga giftermålet? Sv. Vi kalla det icke giftermål. Men vi säga blott att män och qvinnor icke kunna bli goda och fullkomliga menniskor utan genom inbördes andlig förening och dagligt umgänge enligt Guds afsigt, så att man och qvinna äro hvarandras hjelp till vinnande af ett fullkomligt lif. Fr. Men om alla menniskor skulle tänka som ni, och hela verlden d. v. s. vår verld skulle bli ett samfund sådant som edert, utan giftermål och utan barn, då skulle det ju snart bli slut med hela vår verld. Den skulle dö ut? Elder Evans, betänkte sig en liten stund, och sade sedan att om verlden slutade på ett godt sätt, och fick ett godt och heligt slut, så var det så godt att det skedde snart som sent, då vi ändå alla motse vår förvandling och hoppas på ett bättre lif. Härpå besinnade jag äfven mig en stund, och fann sedan ingenting att svara, utan tyckte att brodern hade<noinclude> {{ph|ej|5}} <references/></noinclude> esqaxqlthih91i50gm9c0wqlv6kenfq Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/199 104 220865 650227 2026-05-04T11:00:31Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 650227 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />193</noinclude>ej så orätt. Jag hade väl, och har mina misstankar om att vi menniskor ha ett större arbete att utföra på denna jorden, än som vi få tid till, om vi alla skola gå upp i shäker-samfundets lif och död; men jag ville ej nu röra upp oceanen, der hvarken jag eller Elder Evans kunde rätt simma, utan nöjde mig att söka närmare upplysningar om shäker-sektens lif och institutioner. Den andeliga menniskans utveckling i ett andligt heligt samfundslif är dess ändamål. Christligt, kärleksfullt umgänge i anda och handling emellan män och qvinnor, under bön och arbete, med och för hvarandra, äro drifhjulen. Verldsliga lustars undertryckande, och ett kroppsligt ascetiskt lif äro medlen, som borttaga alla hinder för de förra. Jag frågade en af de unga flickorna: »hålla ni verkligen mycket af hvarandra här?» »O ja, det göra vi sannerligen! (Oh yes, indeed)! svarade hon, och de sköna, stora, mörkblå ögonen strålade bekräftelse. Förhållandet emellan dessa unga flickor och de äldre männen, som jag anmärkte vid ett par tillfällen, syntes mig vara särdeles vackert och kärleksfullt, såsom emellan goda döttrar och fäder. Midt under vårt samtal kom James Lowell springande uppför trappan och in i rummet, der jag satt uti shäker-sällskapet, och hans vackra, lefnadsfriska ansigte, strålande af lif och hjertlighet, lyste som en Majsol in i den bleka, fast vänliga församlingen. Han och Maria voro just nu anlända, och vi hade ett hjertligt möte midt ibland shäker-syskonen, som logo<noinclude> <references/> {{huvud|{{m|''Hemmen i nya Verlden. II.''}}||{{m|9}}}}</noinclude> lfm4kaiwj7ftani1byxwic5dyfmcsc6 Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/200 104 220866 650228 2026-05-04T11:04:18Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 650228 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />194</noinclude>mildt, och sågo på oss, ej utan deltagande. De bådo oss nu att alla komma och äta qvällsvard. Men Lowells fortsatte sin väg till Libanons brunn, emedan Maria behöfde hvila. Springs och jag gingo ned med våra shäker-vänner i en sal, der ett bord var dukadt för oss, med thé, mjölk, bröd och smör, kakor och sylt, allt mycket rikligt. Vi uppassades af systrarne; ett par af de äldste af bröderna satte sig till bords med oss, men utan att förtära något. Till en af systrarne, som passade upp oss, sade Rebecca Spring, då denna lutade sig ned för att bjuda henne något: »Ni ser så god ut, att jag måste kyssa er!» Hon log och såg belåten ut. Flera systrar kommo in för att se oss; jag anmärkte några medelålders qvinnor med utmärkt goda och ädla ansigten. Lugn, och mildt allvar utmärkte alla. De påminte mig, om en mild, men mulen Septemberdag i Sverige. Luften är ren, marken grön ännu, det är behagligt, och det är lugnt; men ett visst vemod hvilar öfver landskapet, det felas sol, blommor, fogelsång; ingenting växer, allt står stilla; och om en fogel höjer ett litet qvitter, så är det straxt slut. Jag trifdes dock väl i den stilla, milda September-atmosferen, och shäker-systrarne syntes med nöje se vårt synbara intresse för dem och deras samfund. De voro innerligt vänliga och behagliga, långt öfver hvad jag trott då jag såg dem under förmiddagens upptåg. Då vi togo afsked, sade jag till dem: »jag hälsar er alla med en andlig kyss; ty jag förmodar att ni icke vilja ha någon annan!» — »Åh, vi äro icke så ensidiga!» (»We are not so particular)!» sade leende, en ung flicka, och stack fram sitt täcka hufvud, och<noinclude> <references/></noinclude> qnf39i36277jps83ge713pgqo3bwjyy Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/201 104 220867 650229 2026-05-04T11:07:58Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 650229 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|195}}</noinclude>kysste mig; och nu kommo de andra också, och vi hade en hjertlig omkyssning, Rebecca och jag, med shäkersystrarne; och som de logo härvid, sade jag åt dem: »jag trodde att ni icke kunde le!» Och nu logo de åter hjertligt, men på ett stilla sätt, och en af de äldre sade: »Åh, jag ville icke, för mycket godt, umbära mitt goda löje (»my good laugh)!» De voro riktigt snälla, trefliga och behagliga, tusen gånger mer än några verldsliga och tanklösa »ladys», som på hotellet vid Libanons brunn gjorde sig visa och förnäma öfver »de stackars shäkers». Jag erhöll af deras samfund ett godt intryck, och jag har af personer, som under flera år stått i beröring med shäkers, hört om dem mycket godt, isynnerhet om deras kristliga kärlekslif inbördes, godhet emot fattigt folk, samt deras ömma vård om barn, som förtros dem, dels af fattigt folk utom deras samfund, dels af familjer, som bli medlemmar deri, men som då lefva utan att erkänna naturliga band, endast andliga förhållanden. Vården om de gamla och sjuka inom samfundet lärer också vara förträfflig, såsom jag hört af min lilla fruntimmers-doktor i Boston, Miss Hunt, som är läkarinna i två eller tre shäker-samhällen. Hon har äfven berättat mig om månget i verlden förbittradt menniskolif, som i shäker-samfundet funnit ett fridfullt asyl; om olyckliga makar, om ensamma qvinnor, och hårdt, af sorger pröfvade män, hvilka här funnit hamn för dagliga stormar; funnit vänner, vård, lifvets comforts och lifvets frid, såsom de ej kunde äga det i verlden. Dessa samhällen äro mildrade kloster-samfund, och på det hela, som jag tycker, de mest förnuftiga<noinclude> <references/></noinclude> nmt53xfqz52duglch616fbk66ypsx7o Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/202 104 220868 650230 2026-05-04T11:16:32Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 650230 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>och ändamålsenliga instiftelser af denna art, i allt utom i dansen, som kunde vara betydligt mera förnuftig och vacker. Elder {{sp|Richard Bushnell}} gaf mig vid afskedet en bok, innehållande historien om uppkomsten och organisationen af »den tusenåriga kyrkan eller det förenade samhälle af troende, shäkers kallade». Jag ser der, att sekten först uppkommit i Frankrike, då under en religiös »revival» i Dauphiné, i slutet af 1600-talet, en mängd män och qvinnor angrepos af religiösa hänryckningar till både själ och kropp, hvilka de ansågo såsom verkningar af den heliga Anda, då de åtföljdes af syner och starka inre maningar till ett heligt, Gudi helgadt ascetiskt lif. Oroade och förföljde i Frankrike flydde några af dessa öfver till England. [[w:Ann Lee (shakers)|{{sp|Anne Lee}}]], dotter till en smed, en ung flicka, hvilken allt ifrån barndomen, haft syner och ingifvelser, lika med dem, som berättas i det svenska helgonets, St. Brigittas historia, blef bekant med de franska fromme, och ehuru hon hvarken kunde läsa eller skrifva, utmärkte hon sig snart genom sin kunskap i bibeln och i heliga ting. Efter inre andliga strider, som utmärglade hennes kropp, kom hon i ett tillstånd af religiös hänryckning, hvarunder hennes själ och kropp lefde upp på nytt, och under hvilket hon blef medelpunkt, lärarinna och ledarinna för den lilla flocken af spridda troende på dessa extatiska tillstånds högre ingifvelse. Stark tro och medfödt snille hjelpte den på all vanlig bildning blottade qvinnan, att sätta i system, hvad som förr var lösryckta fenomener och aningar. Genom henne och under hennes inflytande utbildades<noinclude> <references/></noinclude> dy9dnbbkwuucd280qazyngzsvj2tisu Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/203 104 220869 650231 2026-05-04T11:22:42Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 650231 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|197}}</noinclude>läran att, som verlden föll genom den första Eva, så skulle den fullkomligt upprättas genom den andra Eva. Christi andra tillkommelse sker genom den heliga Andas verkan i den andra Eva, i qvinnan, som förer till lif i Gud det slägte, hvilket hon förr förde till affall ifrån honom. Fullkomlig kyskhet är förnämsta vilkoret derför, samt hela lifvets rigtning till Gud under arbete för bröderna och systrarna. Shäkersekten såg i Anne Lee denna andra Eva, denna nya uppenbarelse af Gud på jorden. De kallade henne »moder Anne Lee», och styrdes af hennes ingifvelser. De dansande gudstjenster, hvilka hon instiftade, och der hänryckningarne voro häftiga, såsom allt ungt religiöst, hänryckt lif naturligen är, ofredades snart af mobben; och moder Anne Lee och flera hennes anhängare kastades i fängelse. De utsläpptes dock, varnades och hotades, men fåfängt. De kommo åter tillsammans, att sjunga och lofva, och sången blef till dans, och lofsången ryckte dem i hopp och språng från jorden. Ständigt ofredade och hotade i England, kastade shäkers, liksom alla Europas förföljda enthusiaster, blickarne öfver hafvet till nya verlden. Moder Anne Lee fick ingifvelse att der grunda det nya Libanon-samhället. Med en liten flock af sina trogna begaf sig Anne Lee öfver hafvet, år 1774. Gungande på hafvet dansade de, och sjöngo i hänryckt gudstjenst. Fartygets kapten förstod sig ej på denna gudsdyrkan, och hotade dem och sade, att om de ej ville afstå derifrån, så skulle han låta kasta dem öfver bord. Men de blefvo vid att sjunga och dansa. Nu uppväxte en storm; en planka lösrefs ifrån skeppets sida och vattnet störtade<noinclude> <references/></noinclude> gw0fwpsnjvpj0rnvd1eb5gk3kixqhxk Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/204 104 220870 650232 2026-05-04T11:25:14Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 650232 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />198</noinclude>in. Kaptenen, desperat på shäker-sällskapet, såg i deras ogudaktiga upptåg orsaken till detta missöde, och var i begrepp att på fullt allvar låta utföra sin hotelse, då moder Anne Lee utropade: »var vid godt mod, kapten; ty icke ett hår af ditt hufvud skall komma till skada. Jag ser två englar stå vid masten af ditt fartyg!» Och i detsamma, — fortfor berättelsen — »kom en våg och slog plankan in i skeppets sida igen, så att icke vattnet inströmmade mer som förr; och folket vid pumparne kunde nu få makt med vattnet». Snart saktade sig äfven stormen. Kaptenen lemnade härefter shäkers i fred. De fortforo att sjunga och dansa. Sjungande och dansande på hafvets vilda vågor kommo de fram till den nya verlden. Moder Anne Lee och hennes trogna inköpte jord ej långt från Hudsons stränder, odlade vildmarken, byggde hus, och grundade der, år 1776, i September månad, sitt första kyrkliga samhälle, under namn af ''Nya Libanon''. Moder Anne Lees äkta make, stackars man, som hon blifvit gift med innan tiden för hennes religiösa uppväckelse, och som i början äfven hörde till hennes trogna, blef dock sedan otrogen, skiljde sig från henne och förföll i dryckenskap och andra laster. Men shäker-samhället på NewLibanon förkofrade sig och växte under Anne Lees ledning, och födde af sig nya shäker-samhällen i andra stater, hvilka Anne Lee besökte, för att der sprida sina läror. Hon dog vid hög ålder allmänt vördad och älskad. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 7ukv8gkun463cee0kg24ntc6qi2l3bw Index:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf 108 220871 650233 2026-05-04T11:27:45Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 Test av nytt projekt med Nordiska museet 650233 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=Märta Helena Reenstierna |Titel=Årstafruns dagböcker (1827) |År=1827 |Oversattare= |Utgivare= |Källa=Nordiska museet |Bild= |Sidor= |Anmärkningar= |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Nordiska museet]] h43wp0jrqugtzzxfv8dmdw1ufm1wtd4 650234 650233 2026-05-04T11:29:41Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 650234 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=Märta Helena Reenstierna |Titel=Årstafruns dagböcker (1827) |År=1827 |Oversattare= |Utgivare= |Källa=[[:File:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf|pdf]] |Bild= |Sidor= |Anmärkningar= |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Nordiska museet]] al7o4xpjhs7akuaael89h4r17gzs2pn 650235 650234 2026-05-04T11:32:00Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 650235 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=Märta Helena Reenstierna |Titel=Årstafruns dagböcker (1827) |År=1827 |Oversattare= |Utgivare= |Källa=[[:File:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf|pdf]] |Bild= |Sidor=<pagelist /> |Anmärkningar= |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Nordiska museet]] cl0g4tprk6mpjts2nskj6a31p1qv965 Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/2 104 220872 650236 2026-05-04T11:35:07Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650236 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Fournal 1827. Om förefallande händelser vid Årstad, Som uppteknas så länge Gud ville. af Märtha Helena Renstjerna<noinclude> <references/></noinclude> b20wj071h8k6kq6t3xu3yis3bu1yzmr Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/3 104 220873 650237 2026-05-04T11:35:29Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650237 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>1827. Journal Januari 1. Måndag nyårsdag. Frost- Det brillantaste Solskensrüder, måtte Guds nåd för detta började års Klarskina öfver hela Svea Rike! Förmiddagen hitkom fru Rubenson följd af Sin lilla fosterson Carl Åkermark — och då Hon bortgick hitkom Major Joh: H: Lemke med sin Hustru och Svägerska Carin, hvil- ka har äbo Middag. Öfvernledes hit kom Petter Hägerström som för mer än 20 år sedan tjenade här som kusk, och altsedan varit hos timmernamn 2. Tisdag. Hade om natten häradt. 10. tunnor Råg fördes till Örby att säljas. Jag linierade minu nagböcker - Mamsell Verner var här förmiddagen och eftermiddagen rar alt tyst, men jag mådde illa af colique. 3 onsdag. Nu var en svåra sträng ofrost och Stad förer ehuru magert begagnades. Sjön var nu stark att många säkert gingo öfver honom. Mamsell äkte i Kärpslåda till Staden förmiddagen och Boberg Åkre till Smeden. Målaren Huldgren kom nu åter att begära Pen¬ gar _ Han hade ock måladt min gamla runda Syskorg som jag i Småland fick af en hos föräl- drarne tjenande Dräng wid namn Magnus Svenssons Nu var den vackert grön men Mitt namnschiffer en Medaillon och en resen Krantz omkring som imiterade brodderie. Kl: 11. hitkomma Capitaine v: Molbzer med fru och Son samt Lieut: von Sivers, hwilka bleff drucko ett glas sin och togo litet Sækerbröt men kunde eij förmås bli qwar till middag. Kl: 5. e: m: hitkom Doctor Häggström och Dess fru som här drucko thée- Capitaine Moltzer gick öfwer sjön härifrån Thorsdags natten uti den faseligaste frost, dock Gud ske lofl. utan blåst blef elden lös i Bränwur icke Kl: millan 12 ock 1 om natten. Eldskott och klämt ning i Staden och den faseligaste låga som upp, lyste luften gjorde att en otrolig mängd folk från Stadens alla kanter Framlades hit och vimlade från alla kanter på sjön hvilken af den stränga kölden bar en sadan myckenhet att det varit de sombodde ända wid Herr Tull- Capitaine Moltzer med betjent och 3 a 4 Karlar woro väl bland de första – Lieutenant v. Sivers och Capitaine Plank, kommo upp emedan Capit: Moltzer förde befällt få mycket möjligt var vid elden slutl. var Han och inne och oförmodelig Ankom Hans Kungl Höghet Kronprinsen åt följd af Generalerne Björnstjerna och Lovisin och terad af 14. en Grefve Oxensterna samt Escorte: tid af 14 eller 16 man Gardister till Häss- Vid Horns Tull hade Kronprinsen frågat om vägen<noinclude> <references/></noinclude> li2pjb2mk10mn5qqxpqkiv0dqhig3oo Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/4 104 220874 650238 2026-05-04T11:35:47Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650238 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Januari girla ¼ hade de sedt på vid Sjön och hade Kron prinsen yttradt, att det var väl att det eij var något Boningsius som bran. Han begärdte Landtarna genom denna väg där träden skynde men innan ljusen dari blefwo tånda var Ericsson redan förbi och för både till och från Bränneriet rågen ofronför Stallet. många Hörar och måna Sjömän hade warit här, till och med dem som frågat hvad denna gården kallades.  Förmiddagen voro flera ute att se på det afbranda stället och den reden som blifwit bergad — Lofvad vare Henren att dess lugna vädret inföll så att bygningen vid sjön blif- skonad — ja 1 efven lilla Brinhusbygningen Från Littjeholmen var här bud att fråga huru jag mådde? Inspector Brodins Älste Son rar ock här - Kamrooskan Looström med en son och en dotter, efven förmiddagen och till middagen min Brors Son, som eij dröjde lange och som eij vetat af elden i natt förrän mjölk budet berättadt olyckan, som svara bedröfwad min bror, emedan nu ingen dransk fås åt Krea¬ turen då fodret tillika är knapt och ingen ting annatt att lefra af än den ringa mjölk som kunde säljas. Lika olyckligt för mig att alsintet ägo någon föda åt Trinen. En gris trampades ihjäl i natt så att af 21 grisar som föddes, lefra nu 7. Eftermidagen hos jag litet — och för hela dagen ut- gör denne iländiga berättelsen mitt arbete- 5. 5 Fredag. Sträng trost — ingen frammande Jag skref till Kungl Secreter Forslund svar på dess bref däri han begärdte några upplysningar om Årstads ålder, num Lördag - och Trettondedag guldur möss gust nu då jag skrifwer detta kl ½ till 2 lod det 16. år sedan min i lifstiden älskade och efter döden saknade man skildes från sina fördiska plågor, sorger och besvärligheter Kl: 11. f: m: var Herr Rubenson här som berättade att Comminister Rinke¬ bergs fru i dag fått en dotter: De vigdes förledit år den 3dje Februari Herr Rubenson omtalade ock att den 4. vid eldswådan här hade en spruta från Ladugårdslandet varit wid Nyboda backe men där mött Hans Kungl Höghet Kron- ӕgrintsen som sagt: nu är elden snart slut, vänd om och gaf manskapet något till bästa kom sedan i morgon upp till mig att där före få betalning. Samme man En Capitaine hade i går gått till Kronprinsen med räkningen. Han hade klappadt wid Grönbrink men därstädes eij fått något, utan måst taga förfriskningen på Södermalm Mamsell Leufstedt gick Kl ½ 2. till staden Jag vidtog mitt helg- och hvardags arbete att läsa dagblad och skrifra, sedan Predikam i Hagbergs Postilla foronidagen var läht. men handt eij något förrän Master Strömberg kom hit och då Han bortgick kom gamla Auspigan Maija Greta _ Kl 7. hemkom Mamsch. 1788 daler sätt<noinclude> <references/></noinclude> 9q0nb5kpv4nevwi3wj4dsbfjcz0o5r7 Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/5 104 220875 650239 2026-05-04T11:36:05Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650239 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Januari 7. Söndag. Grafwelig Storm och snöyra hela natten. Lofrad vari Gud. alt sådant eij rar den natten då Brännerks uppbrände- man rågade för stormen eij öpna Salr- luckorna i dag, utan hade ljus i Salen, till Kl 4. eftermiddagen. då en lucka öpnades. Strömberg och en Tracteur Ringström som will hyra Walla woro har förmidda gan — och eftermidagen skref jag äntl färdigt Svar till Herr Kungl Secreterne W: Forslund på det bref jag den 14de sistl. Decembr från honom bekom om Årsrad från Dess början - men ty rärr, det kom ganska litet jag därom vet, ty mundteliga berättelser duga eij stort då oftast de skrifne äro ogäliteliga när- de gå öfwer några hundrade år. id hos Trådgårdmästaren war i afton Bal, och wid sådana tillsällen råkas bäst goda ränner och Mamsell lagade maten och pigorna dansader Måndag snögde och blåste något mer. för att hämta luft for jag mot aftonen i liten Städskrinda till Lilljeholmen och och drack Flic hos Fru Rubenson samt hos Mamsell Werner- Grönberg var hos Kungl Secreter Fors- lund som lofrade i morgon komma hit, Då Herr Kamrer Brogren böds att göra Sälskap 9. Tisdag. Snögade nästan hela dagen. Herr Kungl: Forslund och Nurrres Brogren hämtades till middag och hemfördes om aftonen med kurslåda. Begge ordiga och som var vid Handelsman Helsingius som var wid Brännerut dit Han redan låtit föra timmer och ärnar med all skyndsarnhet låta uppbygga, kom in till mig och samtalade härom, som den stora Kostnader, men sade sig för densamma såsom en ringa procent, eij kunna lämme mer än hälften bränvin, och dränka träd är att göra? Jag får vara nöjd det hälst som den adelmodige mannen lofvade taga mina 3 half års gamla Grisar att föda tils här blir drantz 10 10 Onsdag. Fröslask. Grisarne fördes till Handelsman Helsingius. Min lögnfulla bror hade i går aftons då Tit: Helsongius varit hos honom att ena Grisen var halt fästän ingen här war så klarogd att de såg någondera halta. Tillika fick jag i såg. grägde 11. L℔: Köpa 2 tunnor gammalt malt, som vägde 11 L℔: tunnan, men var eij bra att bränna af en för att lifnéera min stora Eng- ga och att de Hästarne då de komma att draga tum gödseln-Gud Vilsigne Herr Helsingius hon ihålla Suggan som grisade 10 grisar däraf hon ihjältrampad 8. slagtades i dag, har mager och vägde blott ck vägde blott var 1 år 4 måner gång var 1 år 4 månar gaml.<noinclude> <references/></noinclude> ju07x9721qwuxy77wd4yv80le0k0k6z Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/6 104 220876 650240 2026-05-04T11:36:24Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650240 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>cl. Januari 11. Thorsdag. Frös, småsnigade. Jag och Mamsell inviterades af Herr Rubinson och Dess fru, att eftermidagen åka till Värdshuset Långpanna där vi fägnades med rödt glödgadt sin och glacerad Handeltårta Från och till Nyboda backe åkte fru Ru- benson hos mig i kurslada och Mamsell med Herr Rubenson i Skrinda Luften sökte mig - för ovanan at jag cum afbran eij mådde fullkomligt väl då jag hemkom, och mansel klagade sig ock fast ett stop glödgadt vin eij egentelig kunde berusa 3. personer som eij fyllest utdrucka. al. 2. Fredag. Litet Ströhmot och bra kalt. Om natten plågades jag af Håll i högre sidan, beslöt dock att eftermidagen fara till Major Lemke, hvarest jag drack Casta och ett glas rödt win- Drängarne fägnades med lika sedan var jag hos Åldermannen Calounier och drack thie och tyckte mig på begge ställen vara välkorne men samt kom ganska lyckligt hem¬ Jag hade nu första gången min nya sydda hvita långchärde som admorierades af friärne Lemke och Solberg — äfven sjelfva rägnarne omtycktes 13 Lördag. Så kallad 20de dag Knut. som Juler gör slut. Här war en gruflig Fröst att sjön nu måtte bl: säker att köra öfwer förmiddagen lät jag med stora Skrindare til hämta och om aftonen hemföra Min Grafwe Carl Adolph Reenstjerna, Dess fru och dotter Carin Runstjerna som sjelf begärdt och nu var bjuden till midag kom år Vist har hon fått veta att de andre skulle Korn mæ men hvad har Sten för meriter eller företräden till kunskapet eller rang? åtmin stone slatt intet på mörderne sidan. Söndag. Frost, litet snö men om aftonen och natten en förfärlig Storm. Gud afrändt alla Elnsrådor! Carin Reenstierna och ingen menni- ska mererar här i dag. Norl år mina dag och en liten aftonvard. 15 Måndag. Stormen fortfor rysligen i nast ock med snöyra samt stark Frost re det rätt slåg samt: Dock Gudske vigt lofs jag behöfde eij wara ute som många andra. Jag fulbordade ett till min Syster börjak bref om eldswådan m: m: ock skrif sida annat, men skrifwa och läsa war nu för mina ögon ganska plåg samt. 6 Tisdag. Friskt och klart räder. Drangerra voro efter ramarne till mina 4. lång- samma Dörrstycken - Kamarne äro nu Målade af Hofmålaren Gottman.<noinclude> <references/></noinclude> i790tn08cyj9k89p0pgjbftfs4aww1g Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/7 104 220877 650241 2026-05-04T11:36:39Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650241 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>i Januari Eftermidagen för Jag i Skrinda öfwer sion till Fru Kamrerskan Looström och Mamsell till Mamsell Lille och Herr Magister Nyman, som ännu är i Stockh- men om Lördag eller måndag ärnar resa ned till Wannäs, där Kungl. Maijestet nämde honom till Predikant. Han skänkte Mann felt 2ne böcker Predikningar. Fru Looström berättade att Brännerie Inspector Löfgrens fru för circa 2 år sedan rest till Frankrike till Nantes, men hos sin man lämnade en större Son och den yngste som war 2 år gammall. från en Jän i Staden fick jag genom bref veta att Magister Nyman säges vara förlofrad men en 22 års Flicka som är antagen till fosterdotter och arfwinge hos en förmögen man vid namn Gran Jag lät i dag hämta från Korstrads Porcelainsbod en tingad låda med mitt namns Chiffer som är att hälta blommor uti nämligen flera sorten i saken till en artig prydnad på ett bord om samum denna låda kostade 5 RD Riksgälds. Onsdag. Ganska enskiöt och Kalt samt Trogade mycket eftermidagen, och var bähr att sitta inne — jag nystade och frös myckit Timmerman och Murare voro här att upp bygga och mura ett ny H Brännwi 18 Skorsdag. förmiddagen mycket kalt och klart Då war Herr Handelsman Helsingens inom och jag skref mitt samtycke till contractets prolongation om Bränneriet med de ändrin ger och minskad afgift hedandet nu efter ildswådan nybygges af Herr Helsingius. om eftermiddagen Snögade och var ganska inskigt. Munsell gjorde kosf efter Enggan som förra veckån slagtades. 19 Fredag. Klars och Kalt. Hinrics Jag: Fordom med gladje firad här då min älskade man lefde Förmiddagen upsattes de förledit år i Septemba tingade 4. Mytho logiska Dönstycken Minerera, ceres, Pomona och flera uti Begge förmaken Bönstör köpta på in Auction vid Lilljeholmen hämtades och eftermiddagen Åkte jag öfwer Sjön i Kurslada att göra gifwer Kor Capitaine Moltzen och Här Durath men de sistnamnde von hos Bco Casseur Plank och jag med<noinclude> <references/></noinclude> l68ipn88klq1bqbd3p4mhct40ny898m Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/8 104 220878 650242 2026-05-04T11:37:00Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650242 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Ψ Januari 20 Lördag. Snösmode och blåste. Eftermidagen Litkom Capitaine von Moltzer och Hof Snickaren Dumrath - Den sednare betaltes nu för Rahmarne till Dörrstycken och en liten betsad ram till taflan- som jag fick af unge Hensicjen- och var prisell rätt billigt 6 RD 16 Schilling Riksgälds för alla 5. Arrendatorn Molin och en man vid namn Stafvelin som specificerade på Wallas Arrende voro ock här men jag hade eij stunder att tala stort med dem å som Grönberg och Mästarn Körde god sell och Boberg war med all timra på Stockar till Branneriet. 21 Söndag. Svåra kall blått; Grönberg åra Kall blått i Grönby låht i Grönberg rar med Släda efter Målaren hemman som här åt Middag, och efter begäran bekom 8 Rdrads för det han måladt alla Ramarne till de 4. stora Dörnstyckenci med mahogeni färg och girkander alt omkring Ostermiddagen hitkom Tracteur Ringström som ännu har luft för Walla, men pratar. Han hade med sig hustru och en liten dotter Måndag. Kall blåst. återkördes hem 6 Godsell lass från Lundström. Eftermidagen var Kyr karärden Pettersson här, Han omtalade att 3. tjufvar varit vid Hägersten och stulit en smetslang m: m: Slangen hade de afskurit och efterlämnadt en del däraf vid Lilljeholmen — åter en annan natt upstigit på en stege att gå in, men stagen fallit omkull och en Hve som satt och skref låssatt ett skott efter dem dock eij hunnit någon dera, emedan de sprungit tapport. Från Capitaine Moltzer fick jag ett bref som under Couvert till honom kommit i dag med posten från win neuren Alexander i dag Reenstierna, innehållande några anteknin gar som skola införas uti Reenstjernska Generalogien om födda och döda. Om aftonen hitkom huspigan Maries gamla nästan blinda mor från Kjöping. Mitt dagsvärke i dag var att skrifva och se- öfwer gamla räkningar. 23 3 Tisdag. Blåst — förmiddagen åter revederade jag mina gamligen papper och skref. Eftermidagen warder jag på Barnsängs visite hos Pastor Rinkbergsson och fägnades med Cassie, Såfransbröd, Rhenskt wid och Confect; Drängarne fägande ock<noinclude> <references/></noinclude> pxchb1exs9gwjv3ywqyq1dzmbn5ahox Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/9 104 220879 650243 2026-05-04T11:37:20Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650243 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>i Januari 24 Onsdags Probt, blåst och litet trindsnö åter hemsläpades 6 Lass godsell. En del af de gamla Kongl. Portraiter som sedan 1779 legat i skåp uppsattes i dag i Stora Salin och i matsalen upp sattes Kung Carl XIItes Portrait i Kro¬ nings Martelen samt Cancellie Rådet Schönbergs och Morbror Pehn sens postraiter — litet nystade jag 25 Thorsdag. Natten Snögade — Till middagen war min Broson här _ Han omtyckte Lönhtycken ganska mycket - efven Kungl. Forstracterna i Salw jag slutade i dag nysta blått bomulsgarn och egentelig blir nu mitt arbete att skrifwa samt Bessemillun ransa bomull. Kongl: Maijeskt hade i dag rest på förmid- daga till Norrige hwarest blir Storling. 26 Fredag. Smått Smårmål, blåst och enskigt 11räder. mina papper, bref och räkningar Suppselsatte mig hela förmiddagen. Man Cannonerade i staden för Kun- gens 63.dje födelsedaga ӕthrmiddagen gjorde jag visiter hos Docterinnan Häggström-Doctorn hade nyss furit bort åt Hammarby Min bror hade förut om morgonu warit hos Doctorn, hvarom och joup eij — jag for sedan till kamrer Kroge som öfwer 8. dagar varit rätt kras lig dock blott legat stundtals på Soffan. af honom fick jag låna en artig bok Handlingar rörande Skandinaviens Vistoria. 27 27 Lördag. Om natten millan kl: 3 och 4 sköts Eldskott för Norr, och hade Sonethuset nära klara kyrka, med alla där befintliga rahror och värkstäder till Sprutornas förfärdigande och reparationer, inom få timar upbrändt. har på gården hade eldskenet synts ryshögt. Vintren var bra sträng, men eij någon betydlig blåst - 11 tum sill var förmiddagen till staden och hade sedt stället, som jag förut vet eij var långt från där Lemkens bor - Ty salig Major Röngren som hade Hand om Sprutsabriquen, bodde där då han målade mitt Portrait. Jag hade i dag en förförlig svår tioffta och deraf en svår hufradräck samt från plåga uti ögonen samt täta rysningar. 28 Söndag sträng fröst hela dagen: Kam- rer Westerstråle hade jag hitbjuda till middagen kan hemtades och hem- fördes om aftonen med släda Jag hade en gräflig hosta och snutra och blef verisabelt uttröttad att honom hela dagen en skrikande röst- och<noinclude> <references/></noinclude> dylv0zml6rlhpwtxpfm4raqd1ghy6ci Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/10 104 220880 650244 2026-05-04T11:37:34Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650244 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Januari och hvarje mening eller rättare ord besigladt med de aldrafasligaste Eder — vid alt — ondt eller godt Hørre förlåt dem! de rota icke hvad de göra. Ack rysliga missbruk, att så begagna tallgåfwan. Från Kungl Secreteraren Fors, Lund fick jag bref om en Bok som Han ville Läna, och från min Syster ett bref af den 13 Januari, som ler Syskonens Flästning, mottagning af Gustafva med musique, verser, mas- förning, påhölsningar och Julkallasen borta Lyckligare anser jag min lugna lefnad Måndag. Snögade något. Jag skickade enligt begäran af Kungl Secreter Forslund Resebeskrifningar öfwer Stockholms Län och Nykjöpings Län — Dito till kamreraren Brogren, Drottning Christinas Historia Ett bref på Posten till en slägtinge uti Vestergötland — och en Billcke till Carl ad: reenstjerna. Således var mitt arbete skrifwa, läsa, litet ränsa bomuk och om aftonen var Mäster Strömberg här som omtalade att min fordne Dräng Röngvists Hustru nu varit hos dem, ifrån här hos folket vid gården, att väl skrista om goda dagar i Köping dit de i Hostas flyttade men ok säkert nu att söka ny tjenst till råhren en Grönborg och trögberg som woro vid Gödselpro- sten att skotta af snön fingo se att man därifrån bort stulit åtminstonen 12 à 16 Lass brunnen godsell och be- till Lerto det varit Fabriqerne Kugelborg som låtit föra den till Lerkrogen på andra sidan Brännkyrcka Tisdag. Mycke klaa och härligt väder. Jag insatte nu i Förstugan, de Törnros krukor som hela veritron håll i förstugan, jag bloddrade i papper, skrof och eftermed dagen fick resites af fru Moltzer, Capitaine Clarms och Lieut: Sivers — nu börjades föra hem gödsell ur en vid Skantz tull af tjufras lämnade gödseln 31 Onsdag. Stark fröst. Jag sände förmiddagen att Generalogien hämda några nyra sin Kborg som inskrefat Gönealogien några nya namn med inskrefn då han for hem kom Arrendatoren Molina Hustru som prætade till Kl mor 8 om aftonen angående Walla som Molin vice Arrenderer trädgårdsmässaren var i stan att köpa fro- för till kommande Sommar för 6 RD 14 ß Köpa fr liten billikl Secreter forslund skolf jag er liten billikt om Åstad för hans Giögrafsten Februari 1. Thorsdag. Snögade - Sotades - En Sjöman sålde 1. tt månad Abbor- rar - Han heter Essenberg och bror till Schröders hustru som hade det stora Brölloppet 1800 hos Mäster Anders<noinclude> <references/></noinclude> arqm3ckm5xeoxzmhl0kad91acun68yx Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/11 104 220881 650245 2026-05-04T11:37:51Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650245 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Februari 1. Anders den 6 Apr: då min Man och jag for med stora Grå Wag- nen och stora Swarta Wästarne på hjul öfwer sjön Kl 6 om morg- nen, när rättnet steg in i vagnen att jag blef rät om föttren, med Sidenskor och Silkesstrum por- I dag skref jag hela dagen 2. 2. Fredag. Den aldra strängaste fiost, dock hitkommo förmiddagen Molin och dess hustro som tröttade mig med prot om Vallas ar- rende från Kl före 10 till efter 2. att jag måste ge dem middag — Sedan upkom den hederlige Ham- delsman Helsingius från Bränneri bygnaden den han alla dagar efterser och drack här litet Caffée — Han råder eij till Molins anhugande om aftonen äntl. Skref jag något och däri- bland började ett bref till min Syster- klockan 11. klämtades sköts och trummade för eldswåda på Norr. Store Gud! huru beklagligt öde i denna så svåra stränga trost. Lördag: Stark Froht - Carin Reenshorna kom till midagen men jag blef om morgonen straxt efter jag upstod så skjuk af hufvudräck, trosse och en fastig hosta, hvarpå eftermidagen följer feber att jag låg hela dagen rätt dålig Carin efter vanligheten åt, söp, hade sig att sofwa sedan dricka Caffeé och prata mycket slarf. Jörspector Söderlund från Westberga kom ock hit eftermidagen – han beklagade mig öfver min dåliga Arrendatorer som mineral både Årstad och Walla, att han aldrig sett så van skötta ägor- 4. Söndag. Ännu fortfor sträng köld och ärorna var jag så dålig att jag hela dagen läg till kl: 7 då sängen skulle bäddas då jag skref dessa rader Doctor Sundströms fru med sin lilla Dotter och gamla mor Vesterlund voro Kär e: m: hos kamrer Looström hade jag åter i dag bud, han fades vara så skjut och Doctor Hägg¬ ström nu tagit med sig en annan Doctor. Gud hjelpa honom och hans fru med alla sina barn. 3 måndag: klart men eij mycket Kalt. Kamrer boström tycktes i dag vara litet bätte nu i dag Sde dygnet. plutade santl. så länge uppe att jag slutade ett i förra veckan börjat bref till min syster. nu boende på Ulstonß En Lörmakare vid namn Åhlström var här och omlagade Pendylen och stora Sals klockan hvilka circa 14 dagar eij velat gå. Han fick 1. R.G. Herr Helsingius gaf nu Jakob för upresta Takstolarne på Branneriet.<noinclude> <references/></noinclude> j7rzo1k46kx06i1ym7u2956nmhm150n Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/12 104 220882 650246 2026-05-04T11:38:05Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650246 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Februari 6. Tisdag. Mycket klart men om nelte hade Snögat. Förmiddagen bortkördes mycken snö från gården men mångfaldigt mer. låg qvar. Sundtals salt jag uppe och skref — men millanåt mådde så illa att jag måste till färngs Grönborg hemkom från Staden och berättade att min hederlige och gode granne kamrer Looström klockan ½ till 10 blifvit död, efter 10. dygns skjukdom. Han är ömt förgd och saknad af Änka, 7. omyndiga barn, en Ålder estigen mor, Syskon och många andra ränner och bekanta. Jag har ock trodt att Han skulle följa mig gamla stackare till graf- ren _ men hvad reta vi? 7. Onsdag. Härligt och klart räder och om aftonen ifron det skönaste mårisken. Jag hade bud hos fru te. Looström, hon är tröstlös. Förleden natt har både Doctor, Fält- skär, Svärmor och många flera varit hos henne- Mamsell vara förmiddagen hos Mamsell Verner och färgaren Högfeldt. Jag skrifonphörligt hela dagen 8: Thorsdag. mindre klar men behaglig dag och brillant månsken. Jag slutade afskrifwa den präkte ga skrift Tit: Hallbäck ingaf mor Canal projectet, genomläste den ort sedan sydde litet — mådde Gudskelös i dag tämlig säl och hade appetit. Pigorna bykte det lilla henne garn som var spunnit — 36. härfror. 9. Fredag. Den Skönaste väderlek natt och Jag fägnade ögat — Pigorna voro till sjön med lilla garn - och Handduks byken. Mina blomkrukor roade mig, en outhägelig skön Karcissa paille och drange chatter nd jonade i dag sin fägring och luket. Eftermiddagen tilkom Fabriqnius Falén men sin gamla mor som i 26 år varit i Ryssland men talade en ganska ren Svenska. man hade ock med sig Sin fru och Älste Son, lika som Lern, men en ganska egensurnig unge likasom Lemkens gossar.<noinclude> <references/></noinclude> h1lwi4ofrz9f5vd9xqo0cs7jz14vvi5 Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/13 104 220883 650247 2026-05-04T11:38:18Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650247 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Februari. 10 Lördag. Den angenerna väderleckan fortfor. Mennsell war förmiddagen till Staden att hemköpa Socker och matwaror Maria war inne och sålde 3 tjog Egg För 4. plåtar tjoget — nog väl betalt, men i proportion för hvad höns i år kostar att fö- da, kan eij en dubbel betalning ärsätta Hofmålaren Hultgren var här med en aflång korg som Stan målat åt mig Grön med en rosenranka rundt omkring Målaren Gottman hade på 5 Korgar endast målat mitt namns Intial Bok stäfwer, dessa korgar hemtog Trädgårds mästaren. Af målaren tingade jag ett dörrstycke till stora Salen, hvarpå jag ville hafwa en Häst målad af lika färg med mina Vagnshästar — vi woro därföre uti Stallet att se på dem - samt fåren. Herr Handelsman Helsingius lär jag bjuda upp på Caffeé och straxt vi druckit hitkom Major Lemke och dess fru hans deras lille yngste Son - de åto sedun en liten gouver 11. Söndaga Efwer i dag rackert råder. Boberg och hustrun åkte till Kyrkan och woro till nattwarden. Doctor Sundströms fru med sin lilla Hedda voro här alt höra efter huru jag mådde emedan jag förliden Söndags då de voro här låg skjuk Till eftermiddagen hade jag bjudit tit fru Solberg som af Grönberg hämtades til och hemfördes. Jag böd till att fägna med Caffeée, Muscatoin, Bisericts, Honingspejort kaka, Thée och Skorpor. Pepparkakan var mycket smaklig att frun ville taga herre däraf och jag inlade några skifror i pap. qver — Jag böd ofren Syltadt Kjörsbars Gellée som fru Solberg tyckte mycket om, men Grönborg tyckte att Hon bordt få drikspeng:r från min bror fick jag med Rättarens Hustru 11. RD 30 ß: som skulle vara för den vid hwilken jag enligt contractet ännu kade att fordra. Han räknar förträffligt 12 12 Måndag. Eij aldeles så klart väder som nu några dagar warit, men bra fross Murnsell var förmiddagen till staden hos sin bror och till en mode fru uti skaffa mig en passande hufvudbonad till efter korgen då jag är bjuden på Begrafriorg efter Karurer Looström 13 Fisdag. Förmiddagen munen, då mariglar des garn och kläder. Lieut: Sciers var här berättade att Capitaine Moltzer i går aftens hemkommit från sin Små<noinclude> <references/></noinclude> 78fzvvaoedm2wctksq6rmi5e1xzyggx Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/14 104 220884 650248 2026-05-04T11:38:32Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650248 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Februari Smålandska resa och varit borta i 3. weckor. Molins hustru Kom efven hit att parlera om Wallu contractet om det vore säkert att jag eij lämnar det till någon anan 4 Onsdag. I går aftons war åter Eld råda på morre. Då snögade hela eftermidagen rätt jemt och i dag likaledes – Elisa hade varit hos den Engelske Mena kanisten Oren- Jag hade i dag f: m: bud till Staden att köpa Olisans papper, Linolja och ok. Limm till Bänkfönstren, om jag lefrer Jag insände de 13 Knorriga herfver tt lingarn som min Brorsdotter Carin 16. af 4. H: Lin som jag gifvit - spunnis att hon må efren nysta dem, och att de må bli en liten hjelp, till det jag låter hemma spinna, för att ge hen- 2ne 1/2 dussin Lintyg — Den 33 åriga okunnoga odugliga, men giftskjuk.  varelsens Jag nystade nu lingam Thorsdag. En svåra sträng frost. Eftermid- dagen för jag i Täckslåda öfwer sjön till Änke fru kammarenskan Looström då Dess älskade Man begrofs. Han var en förut Bisatt och nu Jördfaster i Marie Kyrcka — Gästerna voro till antala ra som jag kunde räkna något öfwer 40 te Intet andra Fruntimer än Slägtingar mer än jag. Doctor Lilljwaldh och holde Jordfäst Liket och hullit ett ganska förträffelikt och rörande Liktal. Fägnade war ganska hederlig neml Caffeé, thü, Viner, aftonmåltid. Confut och Saffrans kriniglar- Kl 11. kom jag hem gl 16. Fredag. Lika sträng fröst och nu åt gick förmiddagen för mig att rangera hredd jag i går begagnade till bruklig yta- hwarefter jag kretade i denna dagbok och så, liksom en hvila, nystade litet En Kjärring var här med ett tiggarebref från en sig kallad Capitaine Ulfsparre, den Jag gaf 12 D: Gamle Granberg är här hvar 8:o dag. Mamsell var eftermidagen till staden att betala Hyran för den svarta flors Turbanen som jag i går hade, samt köpte collerellerim son och manchetterne - detta tilsammans kostade 2. Rsdr. Om aftonen hitkommo Doctor Hӕggström och Herr Rubenson de åto här ett litet qvällmål och beskådade Marcus Dörrstycken dorde mycket omtyckte.<noinclude> <references/></noinclude> c4d84ca88csnggt444m70guv7yfoplf Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/15 104 220885 650249 2026-05-04T11:38:47Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650249 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Februari 17. Lördag. Den aldrastrangsaste frest i år varit förleden natt och efrenså hela dagen. En gris slagtades — Konkorna som stått i fönstren woro frusna. Jag skref: läste dag: blad, nystade rätt litet och hos litet middag då man berättade att här kom främande och det var Herrar Magistrar Norlanden Salén och Nerberg. Den sistnamnde berättade att min Cousin Ryttmästaren Sven Kafle länge legat skjick i nevrslag och att han är så frag och oredig att han icke vet namngif- ra någon ting rätt utan med underliga och obegripeliga ord — Dess usla Hustru är så oförnuftig att hon hållan trifs hem- ma hos honom och dessutom äro nu Deras tilgångar ganska knappa. Gud hjelpe Honom och alla nödlidande som jag förut för Magister Norberg yttrat min önskan att få någon fourmur af Kafles tilräckning emedan Han Svarsrade mycket väl, oagtadt aldeles kopkrymta fingrar och nu på flere månader legat Skjick, så skänkte Magister Norling mig en Snusdosa den han sjelf fått af Kafle och på hvars lock var Källgrens Contract utaf mörkare träd insattas. Man öfvertygade mig sedan att detta portrait af Källgren var gjutit jern från Avestad, där man beflitar sig att för efterwerlden lämna vittre mäns Skuggor, till påminnelser att efterfölse dem i dygdens och förnuftets granskning 18 Söndag. Hög gråk. frost. Efterruda enligt skrifte inritation var jag och Mamsell Leufstedt, hos Major Lemke, att dricka Caffe och Comparera. Sälskaps bestod af ungefärligen 20 fruntimer och 2. Storrar, Hand- Skimakare febriquurer: Isoi- 19. 1. Måndag. Mindre frår Kold- dock Klart väder _ Jag hemsöktes f: m: af den praatsamma, så kallade fru Molin - om Walla Contract, om den infame våldsrärkaren Jouverins och hans horas infamier — och till alt kunde jag eij värka någon ändring eller förbättring, då Lagen nu Skyddar Dommare och Kronobetjen- ter förrskyldigheten, att lämna den li- dande rätt, men som eij har råd att muta sig fram till ärhållandet däraf Jag var eftermidagen hos fru Rullman och hos Doctor Sundströms – han var skjuts<noinclude> <references/></noinclude> k7ybxsyrh7dgsxmaamd2f7yy0lou7rr Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/16 104 220886 650250 2026-05-04T11:38:59Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650250 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Februari i 20 Tisdag. Anna ganska Kult och blåst Glasmästar Gock rar här hela dagen för att laga mina Bänk fönster En hustru a 4 slagta 3 små grisar. Jag var sysselsatt med hvarjehanda små åvrangements med mina blomkruke räxstor — med små städ¬ ning i Byreaux och Skåp, och att läsa Dagblad - egentelig hwad jag kallar något arbete, wardt slutl litet nystal- men illa spunnit garn, går fattalt långsamt att nysta wäl- En fru Lindberg var här alt köpa 1.½ tjog ugg för 4 plåtar tjuget. Eftermidagen hitkom min Systers nedste son, men blef eij qvar till aftonmål. Då han tog afsked möttes han i dörren af Handelsman och distelatorn Schrüder som med en Subfaristions lista halft poekande ville forcera mig att te kona en summa för fru Looström. Han hade sjelf teknad sig för 258. RD- en annan 200 förmodeligen Banco. Herr Rubenson var ock här med honom 1. Onsdag. Anna ganska sträng köld fastän Baronethren föll. genast på morgonen var penninge utgifter mitt göromål- och Trädgårdsmästarens dumhet min- plåga. Mamsell kokade Korfbudirg af de 3 i går slagtade grisar — och jag nystade lingarn, besvärlig åkigt. 22 Thorsdag. En aldeles faselig fröst fortfor- Mina Stadkars gamle tästar hemdrogo från Gropen lass godsell hvardera. Jag skref ett bref och on revers att få lätta pärgar af Kamrer Visterstråle 3 Fredag Lika grufvelig frost och stundtals snögade smak. Grönberg war efter vennen garne med 300 RD Bancoa. Mamsell sydde ny malta till hela matsalsgålfwet. Jag nystade, och alla grufwande sig för kölden. 24 Lördag. Alt lika kalt, stundom blåst och Snöyra. Till Doctor Hæggström skickade jag en slagtad gris. Lieutenant Tivers kom hit kl. 5 och tog här en liten aftonvard. En kalf köptes af Musko-bonde för 7. Riksdaler som vägde 2 L℔: 25. Söndag kolt och klart. man läste, åt och drack- om aftonen spisade Herr Capitaine Moltzer här in liten måltid<noinclude> <references/></noinclude> mesm7itz9ugrr4rqyumfcgile0mebwl Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/17 104 220887 650251 2026-05-04T11:39:18Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650251 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Februari 26 Måndag. Den aldraress ligaste Storm och Snöyra hela dygner Gud berare oss alla, för eldswådor och alla olyckor. Herr Handelsman Helsingius försummade dock eij att 2 gånger fara hit i dag och se på arbetarena vid Brännerut, och andelig var han så god korn upp och drack en kopp Casseu. Gardisten Larsson kom ock hit i ovädret att efter af- tal göra ett par Svarta Bom basins Kjängor åt mig — Han berättade att gamla Fru Ahlström aflidit som lärer skedt förliden Lördag. 27 7 Tisdag. Så kallad Pet-Tisdag men för det myckna för ofallet hade jag eij bud till Staden efter bullar utan åto wi här Skorpor i mjölk Jäderlcken var nu blidare och folk måste på Landsvägen skotta bort snön för Posten och resande Här war således fritt för alla besök – i Jag skrif och nystade 28 8 Mildare i dag onsdag förmiddag och ut härligt Sotsken, hvarföre jag beslöt att fara om eftermidagen med Skrinda öfrer Sjön till Lilljoholmen, men vägen war gernens elak efter det myckna här fallet och gårdagens rägn att min garn le Castor oftast skjönk ned till Knäet. Grönberg som Körde åt mig var vid Gramen i Hornskroken efter en tun¬ nu där gröpt råg åt min Sugga och mulden kostade 40 D: 1 gds. Innan jag för var Handelsman Helsingius här- Han hade varit f: m: till Fittja hvarest varit Ting och Pastor Gullerstedt hållit en vacker Predikan Då jag for mötte jag här wid gården 2ne Karlar som Gröntorg sade var den ena den infarne Målaren Löfstedt som på många ställen poikar sig fram att få något och hotar att annars må la Caricatoren _ kanske var det hans wrende ty de hade genast rändt om ner ut sjön, då de sågo att jag for bort. Gud berars för alla elaka menniskor.<noinclude> <references/></noinclude> j6qe2hdwb9yl81zb39f9exd7w3tnqyi Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/18 104 220888 650252 2026-05-04T11:39:33Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650252 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Moot. 1. Thorsdag. Kalt, mulit och kåst — så att här var rätt ruskigt och jag skref hela dagen bref och afskrifter af gamla verser åt Capitain Moltzer och till min Brorson. Mamsell var för midagen till staden. Bobergskans gamla beskedeliga mor var nere, hon har några dagar varit här och skall i mor- gon resa hem till muskön. 2. fredag Snögade litet smått om Förmiddagen - Då var Hon Ruben son här — och då for Bobergskans mor åt Muskön, samt flickan Lovisa Åkermark fick följa henne, för att liten tid bli där och hjelpa dem spirna bomull på Långråck. emedlertid slipper Bobergs gifva flickan mat så längo. från Åkaren Lundborg hemfördes O. lass godsell; Sjövägen sades vara brå nog vågad för en Häst, men för smal att färdas med päret. 3. Lördag. ömsom klart Solsken och omsom småsnögade hela dagen. Carin Reenstjerna korn tillmida gen och gick mot aftonen hem- Jag lät bjuda Fru Rullman tills i morgon eftermiddag och ville låta skiärta henne och dotter, men de voro redan bortbjudne. Eftermidagen hitkom en Capit- taine von Engström, som önskade få hyra Vallas det jag hade vara bort lofradt – då Han tog afsked hitkom Pastor Rinkberg och dess fru, hwilka kände mannen och sade det Han ralkar en gård hitom Telje, men lärer vara skyldig blifva en gårdens värde, och skulle således rest blifva en annan Jönsin. Han lärer varit en rån med Jünbekarne och af deras hans Ahlström beftermiddag skall gamla hans Ahlström begrafwas. Callaset blir vid Lisaborg Öfwerste Liutenand Friesenheim är ock Liberg. få att Kyrckoherden Gallerstedt i år skördar en hel hopor Likstol, och får nedmycken hårdar mothståndare Järjerhorn, Rudberg och Frisenheim Till min Brorskref jag om att få korn Slagtsvin och resterande 1/4. tunna får Kor;<noinclude> <references/></noinclude> 5t3pxtyuzrj43tunrz1m2fmx7jna71o Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/19 104 220889 650253 2026-05-04T11:39:45Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650253 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Mars 4. Söndag. Strandom litet Snösmol ganska tyst, ty här var ingen främande Menniska på hela dagen. Jag läste, 2 Predikningar och Dagblad, Skref-s hos middag — men måtte eij syn- nerlig bra i mågen, derföre var ruskig Mamsell tilklippa åt sig en klädning Måndag — rägnade och töade starkt, så att snön mycket bortsmälte, rågar och gator blifwo elaka att färdas. Grönberg var till Kungens Stall att bör ga strå till Bänkarne, sådant har all drig förr blifwit köpt på de 52 åren som jag bodt vid Årstad. Gårdisten Larsson var här med ett par skor som han lagadt och Kyrko- värden Petterson var ock har. Om aftonen var Stark Storm Jag skref nästan hela dagen Bobergs Hustru Skjutinade i Lördags afton och nu saknar hon Lovisas uppasning, att hon måst hafwa en annan flicka inne emedan Boberg alla dagar slöjdar för Tit: Helsingius men i går Söndagen åt Bränmästarne Tisdag. Morgonen ganska räcker men sedan hela dagen ombytelig väderlek med Snö, rägn och blåst. Fru Helsingius hade varit med sin man att se Bränneriet. 4 lass Strö hämtades förmiddagen Från Kungens Stall á 36 D:las set. äntelig fick Mamsell Leufstedt hem Sin rödrandiga bomulskläde ning från Synamsell Lundberg Den var ärnad till Julklapp lika som Brorsdotter Carin — men hennes har nu varit rätt mycket brukad och den hwita färgen changerat till grå eller mera gulaktig. Jag nystade 7. Onsdag. Mulit men angenäm luff. Jag skref om morgonen till Doctor Hӕggström om Bobergskans skjukdom, han hämtades hit eftermiddagen och ordonnerade för frossen. Han berättade det Hans fru i går morgons efter 2 timmars tämlig lätta födslo plågor födt en stor, välskapad, men redan död Son- Detta Surprenerade mig mycket och var för Föräldrarne ock värkelig stor sorg — men lyckligt var barnet att slippa denna onda Verlden! Jag gaf Doctorn en Pommerants<noinclude> <references/></noinclude> k2q6ieqeva5aka73wdu1zhsx0qxfmht Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/20 104 220890 650254 2026-05-04T11:40:04Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650254 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>märke i maste. 8 Thorsdag. Snögloppade hela dagen Sista gödseln ur gropen hemför- des, där är efter Frögbergs uthago hemförda 70. lass men ditkörde som 91. - hvaraf Kugelberg som en Dynytjuf stulit och låtit till sitt Torpställe Lerkrogen bortsömre Carl lass Fredag. alla slags ombyttast väder¬ en man som fordom rest på flere orter och nu genom hvad orsak vet jag eij, är usett fattig-heter Essenberg, sålde till mig en gedda. Herr Rubonson var här efter- middagen, han gaf mig en Medic med vår konungs bröstbild som var Guten vid Berghund. Grönberg var efter bräder och Leuekter, till Lådor i Trädgården som kostade 8 RD 24 ßryds Ekela dagen bara Skrifs och præ- tades bort för mig. 10 Lördag: Sockert rädera Jag sände at pas blomer till min Brorson och sedan ett billelte som jag Fick från Molin att nu låter råldswärkaren Jouvin nedbryta och bortföra ladan vid Velt hvarpå jag måste Skicka Grönborg till namn demän att om måndag komma hit och lägga Sequistor på husen där — som ännu finnas qwar. Grönberg var förut borta efter flera bräder än dem han i går härstädes Eftermidagen kom Carin Runstjerna hit- sionare Capitaine von Moltzer och en Lieut: vid Kronobergs Regimente som Peter Jacob Gustaf Ridderstedt och är Jon till min Causiva Arona Maria Reenstjerna Jacobs dotter. Han var en ganska rocker och artig samt mycket proper Karl och blir om Han lefrer i maji 37 år. De smakade mitt oxläggerin och spisade en liten aftonmåltid — men med förräning æhorde vi Curins 700de frågor om breti och Pliti i Småland — Det var det odräglige ste sladder hvari hon aldeles liknade sin mor och mellanåt ett gapskratt. En kopparslagare som haft arbete med Bränneri kjärlen lät jag bedja komma hit upp för att få byta min lilla hvardags Caffepanna - Han var en ganska hyglig och städad karl, och bor uti Kothens hus vid Hornsgatan 11. Söndag. Mycket härligt råder men halt råglaga Mamsell gick förmiddagen till sta- ӕden – Capitaine Moltzer Kom hit efterruda gen, och vi voro nere att bese Brännerus tun åt huru ett litet aftonmål 1<noinclude> <references/></noinclude> rx3owgn3d4iyrh4yl72z5t8wnnqoe20 Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/21 104 220891 650255 2026-05-04T11:40:19Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650255 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Mars. 12 Måndag. Stormade som Åskon hela nat- ten och nästan lika i dag med blör spö. Om morgonen hitkommo Nämndeman i Smidstad och Krono- Fjerdingsman Hellgren, hvilka voro till Walla där de besågo Jouverins föröfrade våldsnäskan att han nedbryter husen och bortförer virkat därifrån. Dennwi Visite kostade mig 3 RD samt skicklig välfägnad till frukost och med dag samt hö för deras hafr. Med oro och skrifrande går nu mina dagar bort och ingen reel sysla göres. Pengar, mat, bränvin och Gefu täresa 3 Tisdag. Naten och morgonen blåste sedan lungt och smått daggrägn I dag är 51 år sedan jag framfödde min första Kära dotter, Fredrica Maria, Ack hvad Hon på de förlidne 48 åren sedan hon afsomnade varit lycklig framför de många 1000 lefrande. Hela dagen i dag läste jag tills Kl: 21. då jag måste hvila ögonen, och då ränsat litet bomull om aftonen. onsdag. Om natten hade snägadt Dagen var klar. En hyglig koppar- aflagare var här, med en liten tingad Cafféepanna, den jag Köpto, för 2 RD: och 12 ßryds. Jag insände till Herr Dumrath märken, att få O. Små ramar gjorda till taflor. Blared andra behöfwande var här i dag Bobergs Systerson, en gosse som väl eij lärer bli dygdig — men jag önskar, att Gud må förbarma sig öfwer alla. Denne Gosse gaf jag en mörkblå Råck, som varit min Salige Jons, och nu räckte gossen ned till hälarne att sky- la dess trasor och skydda mot kölden. 15 Thorsdag. Kalt och klart Solskinsråder Jag reviderade hela dagen i lådor och skrin-om lås och nycklar och malåtna lappar — om aftonen war jag och Mamsell ner till Brän- neriet där vi upboda Handelsman Helsingius och en Dess Cousin en lika ӕrty Herr Stangenberg på en liten qvuds eljest var här alting tyst- Jag skref till min Syster från hwilken jag eij fått bref sedan den 28 Januari 16 Fredag tökrigt och mycket Kalt. Jag var vid Lilljeholmen, ärnade mig till Christgjuteriet men det blef eij utaf ty Herr Rubenson som lofradt följa mig dit var eij hemma i daga<noinclude> <references/></noinclude> 4do6eykbo393gbu5c5zvw4s516dhvfn Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/22 104 220892 650256 2026-05-04T11:40:32Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650256 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Martii 17. Lördag. Svåra sträng trost förleden natt, att blom krukorna i röda förma- ket — oagtadt luckornas tilskrifning voro ganska genomfrusne På begäran inkom handelsman Helsingius, Han följde mig att se mina Drängars- Mästares — upbrända Spisar, för att nu laga dem. En Larmunge föddes på förmiddagen Söndag. Mycket kalt men vackelträder. Lilla Carl Åkermark var här formidagh. med bladen Stockholms Tidning Min Brorson war till middagen och vi roade oss att läsa Haquin Bagers gamla verser och andra gamla saker. 9 Måndag. En lika bister nattfrost, men Klar dag. Mitt göromål var att skrif- va — Se till mina blom krukor och att läsa — Ledsen wid detta lifvet genom med menniskors orärdiga bemötande tröttnade jag vid att arbeta för samlad egendom åt otacksama arfwingar — Jag önskar skilljas hädan 20 Tisdags morgonen blåst och hela dagen mulis. Mamsell och Anna Stina von förmiddagen till Stan att köpa bomull, Lin, Ljusmanchetter-gröna laguerade med mera. Min stora Sugga löpteigår till Lisaberg, hvarifrån hon i dag måste hämtas — och jag ge drikspengar för dess nattqwarter. Sedermera måste en fengtet hämtas, från Herr Helsingius, som på min begäran kom upp att sig fick derom vidtala honom. Doctor Höggström var ock en moment här på förmiddagen - Sedan Mamsell sagt honom att min mage eij var bra. 21 Onsdag. Vackert väder och nu uptogs Winkasten- Gud gifwe och det blifvit väl och lyckligt gjortt. Den Galten som i går hämtades till Slagt, vägde 6. L℔: och 5 marker. Jag skref och läfte förmiddagen och efter middagen hitkom Fru Bergdahl med 1/2 åves hyra för Pettersborg räknadt till nästa höst. Herr Rubensson var här litet förut och efter löfte följde mig till Berg Sund där jag köpte en stor Bykogryta om 21 kannas rymd, litet defeet i ena foten för 5 och ½ Rd Banco Sjön var nu ganska rart upwägad min gata och wäg stenar och smuts- Jag var liten stund vid hemfarten in ne på Lilljeholmen under hemvägen efter Doctorns föreskrift var en quinna har att sätta Mamseldarmont för Maskar<noinclude> <references/></noinclude> n4afd6wq7mtrj0nglrz2rvxjbwn4b9n Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/23 104 220893 650257 2026-05-04T11:40:52Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650257 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Mats. 22 Thorsdag. Våhrdagpenning. Om morgonen Snögade mycket men bortsmälte vid middagssolens Klarhet. Herr Erik var här f: m: uti sätta rator i 2 fönster till en ny Vinkast; Jourin grasserer med våldsrärkan vid Valla, trevom jag fick bud och skref genast till min brorson därom Fläsket af det i går slagtade Fri- nel insaltades och Korsmaten skars 23 Zedug. Hade om natten Snögadt, bra. Doctor Häggström hämtades hit förrinda gen, att ytterligare ordonner för Mamsels - förmodeliga Binncke Maskars utdrifwande - Han såg till Bränmestarens concubine Brita Stina som var illa skjuk i en nu gänse smittosam feber — På Malm- bergs ben som af Fargaltens tand vardt blesserat — och alt ynkeliga saker. Doctorns fru der ock ännu Kraslig efter barnsängen. Mästarn och Grönberg fingo deras månadspenningar. Murarena som arbetat på Bränne niets upsättning och Spisas lagning blefvo i dag afskedade och deras saker nänfördes med 2 Hästar Klockan millan 7 och 8 om afton sar en ganska långrarig Cannnad då Hans Majestet hemkom från Norr aska Stortinget, och Boberg berättade det Timmermannen sagt att Borger. skapet skulle möta Kungl Majst wid nor Tull, samt Drottningatan blifwa ½llumenwode Jag ransade bomull 24 24 Lördag. Snogloppade hela dagen Pastor Rinkberg var om morgonen att ge Bränmästarens Brita Stina Natt- varden och sedan frukostrade hos mig Carl Ekbergs Hustru som 1805 här stod brud och nu varit på Murarbete här vid Bränneriet lät jag kalla in för att höra om deras nuvarande tilstånd Mannen ligger på Lazarettet som en följd af dess lidderliga supande Fjerdingsmannen Hellberg, måste Jag ge 10. RD Banco för det han fot valla nu bestrider Skjutsskyldigheten tils där blir ny ordning med arrendel. Grönberg hade hördt att de höggo och skrålade vid valla att bryta ned alt hvad våldswärkas kunde Jag skref därom till min brorson.<noinclude> <references/></noinclude> 0dot04e3mux5vvjw6ute1x86c6zcf0d Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/24 104 220894 650258 2026-05-04T11:41:15Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650258 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Mants 25 Söndag. Snögrae förmiddagen, sedan ras klort men blåste bra Kalt. Förmiddagen läste Boberg 2 Predikningar i Hagbergs Postilla Lilla Carl Åkermark war här från Herr Rubenson med 2ne blod af Stockholms tidning Eftermidagen satte jag mig att skrifwa, då hitkom Major Lemke, Handelsman Helsingius och Dess fru _ De omtyckte Dörrstyckena och voro allesamma som jag tyckte rätt nöjda, men Lemken hade bråttom hem emedan hans fru eij mådde synnerlig väl som är en följd af hernes Situation Anna Stina hade ock visite af En Timmerman som här arbetat vid Bränneriet. Han har nu efter Jul blifvit Änklinge och här fått tycke för Anna Stina samt friar till henne Mamsell sade att han var mycket propet klädd och är barnlös. Major Lemke och Herr Helsingius som läste de verser jag afskrifwit talte sig emillan om att stylen war bra, särdeles nu vid mina år i Grönberg var med Castor och Kopp skada till Fjerdingsmannen Hellgren att bedja honom åter se Jouverns rälds värkan wid Walla 26 Måndag. Mulit, råt Snö och Solen blänkte stundom — alt är ombyteligt. Om morgonen kom Fjerdingsman och en nämndeman som åter synade Jouverne våldsvärkan och gåfwo däröfwer betyg. Dessa syner kosta plumpt pengar och full komlig fägnad med mat och bränvin Den store Fargalten från Handelsman Heck singius hemsändes- Han hade så lupit med min enda stora Sugga att ändtarmen härigde långt ute och var stor som en Stopskruka att jag måste hämta och rådfraga Alneri Hu- ustru — men orist om hon eij måste slagtas Grisarne som den 10. Januari bortfördes återhämtades nu - de hade ruxit bra hades mig, och jag skickade Principal 2: RDr. En Trädgårdsmästare som 1825 i Augusti var här att söka tjenst, hade jag annoncerat om att få tala vid / för framtiden / Han Kom¬ hade en ung hasten och ett barn, som efter modet rar i förtid framkommit. Han har till hösten tjenst wid Sundstad. Lieutenant Sivers kom ock på för- midagen - berättade det dyngtjufven Kugelberg<noinclude> <references/></noinclude> astkjxgjy6wzg3idudw723du6okf230 Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/25 104 220895 650259 2026-05-04T11:41:38Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650259 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>atz 26 Kongelborg sagt sig låtit föra 6. Lass. 26 2 gödsell till min Gödselhög i stället för den han låtit sin dräng därifrån föra till sitt Lundtställe Lerkrogen; men Grönberg som war till gropen befann det wara osanning. En fru eller Madam, tractuerska eller mjölkkardlerska från Staden, hitkom och både tiggde och trugade sig till att få köpa ett tjog ega för 1. Rdr 8 ß röds. mämsell och Pigorna bakade af en tunna 17. tjog bröd, och jag kunde eij för alt tracterseri med jag kunde komma med förrän några Limpor bakades - Degen gäste härligt, men så snart den var utbakad stodo kakorna tröga, kalla, fugtiga och i ugnen föll. aldeles ihop att det vardt en bedröflig uselt bröd - Gud vet att af den säd här nu räxer man eij kan få dugligt bröd. Lomporna af annat mjöl blefvo bröd. Om aftonen skref jag till brorson med middag att jag först kl: ett korn i Lång. 27. 27. Tidag: mulit och alt oroligt i för mig. 50 öre efter 4. cap. brögberg, orögaborg och Malmberg väntelig 4 lass stöd vid Kungens Stålmbord och  antelig lades det nu i eftermidag uti den myra inkastens Jag måste sända bud efter 3 Madam Alnerus, Hon var hela dagen efter hos min Skjuka Sugga - trodde dock när hon blifva bristen Kl 7. fördes huru att Suggan skulle blifra bättre. Det gifre Gud! Jag har skulle och är rätt orolig; Hon har kostadt mycket att föda i vinter, är stor och förmodeligen om hon lefwer kan till Sommaren ge flere sköna afrets- och mätnyttiga grisar men nu mager att slagta. Mäster Strömberg var här - bra full och yttrade sin önskan att få återkomma till mig. Doctor Hæggström hade varit hos Brita Stina och sagt att Han tror det hon blir frisk. Mamsell war ner att hela wid honom, han hade nu eij stunder gå upp men lofvade hit- komma om Thorsdag- Jag skref hela dagen. 28 Onsdag. Om morgonen tämlig vackert men Stark Frost — Grönborg var till Banco Com missarien Broman med mina Banco In- tressen - Boberg hithämbde Alnerie Hustru som hela dagen var när Suggan att Schennes plåga som dock tycktes vara mindre än i går Carin Renstherna var här till middagen och åkte hem Kl 6 uti ett rysligt Stormwädi fodnare Snögade rätt mycket. 29 Thorsdag morgonen mulen, sedan Storm och rägn. Alneri hustru som i går häm¬ tades och i natt låg qwar, att se till min skjuka stora hugga - gick hem förmiddagen<noinclude> <references/></noinclude> fyxkb18s9y6wskcurnkpdhhuvqmriui Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/26 104 220896 650260 2026-05-04T11:41:57Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650260 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Marts 29. Förmiddagen var Boberg till Smeden med Castor att låta sko honom och eftermidagen efter Doctor Häggström som trodde att efter hvad Hon förut och särde- les nu i dag intagit skulle Binnicka maskin kunna fördrifwas, men all nyttjad medicin wärkade ännu intet. Rättaren Malmbergs hustru som i morgon stunden mådde illa, fick förmiddagen en Son- Brita Stina var efter Doctorns utsago rätt illa skjuk och i dag lärer wara 13de dygnet. 30 30 Fredag. Uphålstrade, snön smälte något. Gåg och Mamsell woro till sjön och håge min stackars hugga, ynkelig men gick och bets med den lilla svartflackiga Anna Stina var till Stam i Aunder Boberg och dess hustru till Prästgården att låta döpa Malmbergs Son - Maria som upskrifwen fadder, och Bränneri drängen Anderson, endast på tractering Gorsin kallades Johan Magnus och blif döpt af Skolmästaren Almgren uti Com- ministerns frånwaro som ehuru han fått bud eij tilsagt Skolmästaren, som måste kläde sig. Frackringen hade på deras vice varit stor med Caffée, Skorpor, 2 slags bränvin 2 slogs bröd. lax, kokt fläsk, Smör, och Grytstek pantkocka och dricka - Bränmästaren var med att äta något sent på eftermidagen hitkom fru Salander med 1/2 årets hyra — Hon hugnades med Theo, Skorpor, musentin och pepparkaka af min hembakta den hon omtyckte. 31. Lördag. Mulit. Jag fick äntelig en så kallad godkalfenligt arrende contract med min bror, Öfwer Räf- mästaren — fast blott 3 L℔. 8 marke. vigt. - i stället för 4. L℔: fattas 12 marker altid mitt lidande. En ung Mamsell från Storma gade Bagaren Limpander O: Sundell war här f: m: med halfva årets hyra Madam Alnerus hurustedes åter på Slärföre med Castor och Skrinda, hon fant nu att ingen hjelp var för Suggan utan den olyckan händer mig nu att nödgas om måndag låta slagta henne sedan hon så grufwelig kostat föd e i 3 månader med spanmål. Aprill. 1. Söndag. litet Snödugg. om morgonen war här bud från Herr Kårt med ½ års tyran. Till middagen var Kungl: Feer An Halbäck och min brorson här och inlades trenne skrifter till Landshöfdingen mot Torwin Mamsell Verner, Molin och hans hustru voro här eftermiddagen att betala Mamsell var så dålig eftermidagen att jag om aftonen måste skrifva till Doctorn och Grönberg gick till honom nu ordinerade kan blott att dricka sötmjölk<noinclude> <references/></noinclude> m5oqfe37pdubjxrgnwkez5qx5nk0iwj Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/27 104 220897 650261 2026-05-04T11:42:29Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650261 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Aprill Måndag. litet hade frusit om natten men nu tycktes vara en Sommardag. Olyckligt att jag måste låta slagta mun enda stora hugga som så mycket kostadt att i 3. månader föda med ren häd- Hela förmiddagen åtgick för mig att med grot och papper klistra de trasiga Sedellop¬ qvar som den myndige Sundell Limpander i Lördags skickade mig, i Arrende för Torpen- Från Kopparslagaren fick jag hem en ster Koppar Erickskanna att här i Pigkam maren, emedan ingen thenkanna håller, för denne Kopparslagaren tog därföre 6 RD 24 ß. rgds - och var gement dyrt. men i afräkning tog han gamla Thim- kannan som vägda 4 H: 24 lod räknadt efter 24. D marken — för 2. R.D och 18 ß: 3 Thisdag. Hela långa dagen smått Sniö¬ slagg som smälte och var Kramt. Grönborg var hos kamrer Vesterstråle med bref och begäran om min skulds prolongation till Oct: månad, som mig ganska artigt bevilljades. Hos Kamrer Brogren - från honom fick jag ett mycket stort och Turkiskt tvete och af Directeuren vid Ulrichs dahl, 4. Kjernar af Brasiliansk barn- ppa — som växt i Ryska ministerne Trägård Från Banco Comissarien Broman fick jag mina Bco qvittencer. Mumsell Spann bomul för att roa och lära sig — alla barn i början, det gick mot aftonen litet bättre Maria Bryggde Öhl och Svagdricka. Jag nystade af det bomulsgarn som Anna Stina spunnict herfror i dag 4. Onsdag. litet frusit, sedan Snöglopp och eftermiddagen Folcken i Boberg var till Staden och sålde Tugg fläsket - Fick intet mer än 3. RD. Banco punct, då fläsk nu almänt gäller 4. Bco hon sagde blott 10. att föda 12 marken - fast hon kostat grufligt att föda med ren fäd sedan Brunnerit bran¬ dessa pengar förstå eij långt till Doctor, Smed och gratial ått fru Looström. Jag rar i natt rätt dålig och icke bra hela dagen - måste dock skrifva Smeden Forsman res här alt få betalt. för hvad han är mig Smidt 1/4 dels år Till Fru Looström med Dess 7. barn blef jag af Bryggaren Schneider dels ombuden dels förcerad att gifva en Tå kallad frivillig gåfra ock i anse ende till en visad lista hvad han och andra gifvit kunde jag eij ge mindre än 20 Riksdaler Banco — nog påkostande. -<noinclude> <references/></noinclude> rluufrn13xwcnkltbva9z9mv4sw37t6 Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/28 104 220898 650262 2026-05-04T11:42:44Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650262 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Aprill 5. Thorsdag. Hela dagen vackat röder så att änteligen den nya venran kan som jag förliden höst fick af Kamrer Borgren nu sattes i nya zinkasten. efren ditsattes 4 krukor Tuberas lökar och 3. Julpanlökar som i vinter stått inre men eij velat röka eij en gång dess blad. Här var i dag aldeles fritt för främande Fredag. vackert väder och aldeles fredligt för frammande, endast St: Capitain Moltzers betjent rar om morgorum här efter Enris for att byra kjärl till brygd. Mamsell kokte korf och palt efter kalf och Sugga och jag slutade nysta det lilla bomulsgarnet som Anna Stina spannit 16 herfver Sedan framräknades handukar och Lingarn att bykas. Lördag. Mycket vackat Solsken dock stark blåst och nu bröt qvarndam- ½ men upp med otrolig fors Jag skickade och skänkte Paskegg till Doctor Höggström samt en liten Pomerants till Brors Hushåll Egg och färsk Korf, och till Ålderman Caloander Egg - ett tjog till hvardera. Också fick jag Gudilöf 13 eng. af mina 26 Köns — det mästa jag fatt i år då precis halfra hönsantalid värpte Anna Stina satt i dag inne och Span och det hade märkligt mer lidande än ute i Pig Kammaren - Mamsell Kardade och jag rän¬ rsade bomull, det sämsta arbetet: Hönsen flyttades nu i sitt egit hus från deras vinterqvarter i Trädbyggningskjöket, och galler portarne fattes för förstugan, för honsens skull som eljest vill göra visiter i Storhuset. Från Staden fick jag reta att Jowréns Mäi- träfte flyttadt i Kothens lilla hus hvarest min bror med sitt Hustiall bor i stora huhn- 8 Petmsöndag. Efven i dag skönt räder. Mamsell gick om morgonen öfver sjön åt Skants Tull till sin bror vid Skepsbron och landvägen hem- Handelsman Helsingius war 1/4 timma här eftermiddagen. Dess fru har varit skjuk och enda bar- net deras Dotter ligger än 12te dyg net mycket skjick-rätt bifog ligt. Anna Stinas Fästman Timmer man Holmström som nu åter var här eftermidagen fick jag se och tala vid och fant honom både ganska hugglig till utseende, talesätt och klädsell.<noinclude> <references/></noinclude> efeebme56phggfqu63bgjv1wb98bvw1 Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/29 104 220899 650263 2026-05-04T11:42:57Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650263 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Aprill 9. Måndage Heycket härligt väder- att såg eftermidagen gjorde en promenade i trädgården till winkast och bänkar men marken är svåra smutsig dock war litet uptorkat på borggården Garn och grofva handdukar byktes Jag skref till kamrer Brogren och Brorson 10 Tisdag vackert väder men Stark blåff. Lilla besken sköljdes och mycket gräl wara att få den ned och uppkjord, ty tidigt om morgoren var Boberg och fylde sig uti Bränneriet och således närvis mot alla Jag ränsade hela dagen flitigt bomull och Mamsell Kerdelde likaledes. II 11 Onsdag lika väder klaat och blåst Klädren blef torra och drogs ut Till kamrer Brogren skicka de jag ett tjog utwaldt stora Egg. Till Kämrer Vesterstråle och Ham- delsma Helsingius små Radissor- Jag ränsade flitigt bomull 12 Thorsdag. Mycket varmt-Manigtade Kläder och garn - Marie sålde 3 tjog ӕgg till fru Stockan à 1. RD 2 pr tjog jag ränsade bomul alt hvad jag haort Kyrkorärden Petterson var här och omtalade att Berednings Committeck skall ha Deras sammankomst den 19de 13 Långfredag. Vackert men någon blått Som vägen till BrärcKyrka öfwer Vähl berga hage ännu, säges vara rätt hvår af snödrifwer på sidorna och endast körd med smala åkdon och kärror for jag till Gubbhuset i Jula Fallisken Mamsell och Boberg voro med och Grönberg hemma Trögberg var till staden och kom kollrig hem Kl 3 e: m: Uti Gubbhuset Predikade en Ung ganska vacker Hus predikant vid namn Bolin, och dess Predikan var ganska härlig. Ingångsspråket var 1sta Mose Boks 22 Capitel 12 versens sednare del Från min Syster fick jag bref date- radt den 24 eller 27 Mars, jag kan eij åtskillja desse siffrer när hon skrif- ver dem. Anna Jonas Fästman var åter han nu vanligt om helgdagarne Och skarnligt att hon följde honom och var borta om aftonen till Kl Strömborg var här efter en Smorgurn Se som han tigt af mig att ge sin Kun- bonde till Påskalam och Stallgumse emedan Husbonden har 5 hästar men ingen Stallgumse och denne eij åter hö nu när det är så dyrt<noinclude> <references/></noinclude> rqtnrdg814yaizk1i9ulwluoeduk1dr Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/30 104 220900 650264 2026-05-04T11:43:11Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650264 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Aprill 14 Lördag. Påskafton och som jag vill på minna mig Ålderman kaloandens Födelsedag, hwarföre jag insände med Anna Stina några Rädissor och en liten Bouquette af Gyllenlagne, Primula Veris, Myrthen och andra välluktande gröna blader hwarföre Hon fick 12 ß i Rikspenningar. hon hem köpte Kjöll och en limpa. jag contimerade att ränsa bomull skref och i förhand svar på min Systern bref, som jag i går fick. 15. Påskdagen. Klart med kall blåst. Carin Runstjerna var här till middag och vi gingo en liten tour i Trädgården sedan följde Mamsell henne till Zacris borgs Statdrängen Jansons hustru fick en dotter på eftermiddagen i går. 16 Annandag. Blåste hela dagen och war Mulit. Mamsell war med Chajse till Brårckyrka - Boberg läste Hagberg Predikan för mig och Lovisa Anna Stina var hos sin fästman Rättarn Malmberg och hustru Ham- marström voro till Prästen att låta Döpa Statdrängen Jansons barn som kallades Josephina Wilhelmina Jag såf en stund eftermiddagen, ty här har begge Helgdagarne varit ganska ensligt och aldeles tyst för främande. 17 Tisdag. Något kall af blådrader. Boberg var hos Smeden att laga Ciaisen och hästens Skodon — tillika med bref till Kamrer Brogren, Min Brorson och ett på Posten till min Syster. 2ne Hustrur började för Dagspenningar idag gräfwa i Trädgården. Jag slutade ränsa 5 ℔ bomull, sist hem- köpta däraf Anna Stina Spann. Mamsell lagade något gammalt som måste ske emedan nytt slifr går Sönden och man eij genast bör förkasta del. Mot aftonen hitkom den vanligen valteliga Arrendatorskan, kallad fru Molin, som obligerade Mamsell följa sig till Engby och Walla, att se-tavra där war med all möjlig uthunderad kraft på franska och Svenska ruineradt Mamsell hem kom förvånad och trodde att från sådan Röfwarekula knappast hin¬ na komma hem. Gud som ser och böner alt vedergälle ock Jourins behandlande mot mig, mot dess hustru och barni- Efven den Wederlige manner Herr Handelsman och Bryggaren Helsinujens har fått smaka en bitter Sorgekalk då Dess enda älskade barn en 14. årig dotter i går aftons dag och frun afsorg och omwårdnad för dottren ligger skjuk-<noinclude> <references/></noinclude> kfq9mp9342uswxgndpjcmmk5fov8i9k Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/31 104 220901 650265 2026-05-04T11:43:30Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650265 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Aprill 17. Man må väl härvid säga: Ack hvad är dock lifwel här! Jäm mer möda och besvär. Herr alsmägtige Gud hjelp oss alla. III Fru Kemner på Reimersholm hade ock i dag Klockan 6. förmiddagen genom Döden blifwit ensam sjelfkerskarinna på sitt fideicommisse — som hon förut visserligen varit – ty hennes nu aflidne man, den jag aldrig vet mig sedt afled- då uti rättusot. Den ene förjer, den andre glädes wid den skilsmessa döden gör. Herr Gud. låt mig eij radas vid dess ankomst 18 18 Onsdag. Morgonen Stark dimma sedan klart. Mamsell och Grönbom voro förmiddagen med Pollux och g la Majsen till Staden. Uti trådgården lades halfstammiga arter och stora Engelska Spritböner. Jag började nysta på det sist synnoer Lin garnet. Maria den låpan penningar och Mamsell hjelpk hon ne att köpa rödt och hvitt bomulsting till en klädning 19 Thorsdag. Mycket vackert vanns väder Mamsell var till Staden och hjelp te Anna Stina Köpa sig bomuls tyg till en klädning blårutigt och ganska vackert. 2ne Dahlkullor började arbeta i Trädgår¬ den och nu wardt 9 stop Spritbonor lag da. Ett Sängtäcke upsattes som nu skall stickas af Mamsell Leufstedt medan Anna Stina Sommar och jag nystar i ordning till väfnades. Kyrkorärden Petterson var här om morgonen och emottog min upgift till Berednings Committen. I går ficks med not 13 gedor i dag 12. 20 Fredag. Klart och blåst. Mannsell började sticka på blårandiga bomalssäng täcket. jag ombordt passmarstrådar på 24 herfors blått bomulsgarn, trättade och stärkte dem i och trodde dem vara af Engelskt färg garn men det var rist Svensks fusk och bedrägeri ty det gick faselig mycken färg ur. Grönberg och Dalkullan Anna förde 12. läso godsell från Lundström till gropen. Mattorna togos nu bort ur Salarne i dy anstält tjernade smör men min nyttning i dag var ganska ringa 21. Lördag. Blått och med aftonen ett litet Duggrägn. Fru Rubersonras här formid dagen - Hon Skankt mig en bouteille fin lique och jag gaf Herrna in Somcrants som Skars af trädet — ungefärlig 50. Rådisson och en ganska säcka bonquette Pigorna plockade nesslar till första Kål på detta åretal - Sockerärtos lades.<noinclude> <references/></noinclude> lcf4nbqouiz22pvgjlld9j5crpoy6qk Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/32 104 220902 650266 2026-05-04T11:43:44Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650266 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Aprill Tunnewara 22 Söndag. Storm, något rägn om morgo nen. Mitt första göromål var att betala 6. RD 9: ß: för Trädgårds arbete åt Dalkullor och Dränghustrur. jag ärnade mig till Bränkyrk. men det kalla olustiga vädret och en magplåga, som ofta och efven nu i dag plågade mig, gjorde hinder därifrån Eftermiddagen hitkomma Major Lem¬ ke och Dess fru, Han skall snars är på Fältmätning och Hon ärnar ligga uti Barnsäng hos dem som de förliden som ras bodde hos - En Luutenans Grandiser på ett ställe heter Brunstad åt Strömsnäs eller Eskilstuna tracten- När de dra Mel Caffe Liff Korn Capitaine von Molskor, sedan Hofmalaron Hult, gren med 2. små Oljefärgs taflor som Han den 10 Januari emottog att reno- vera och för hvilket han tog 2 Rdr: Väderlcken blef sedan rätt ryslig för våra ögon men visserlig nyttig efter Gud få behagade- Ett stormande Nord¬ danväder med små triadsnö - att den som innesatt kunde frasa, också lär jag leda i matsal och garderobr. 23 Måndag Haselig Storm och Snögra tilla natten och i dag öfver med dagen sedan skillades sig stormen och folin framlyste.. jag nystedde flitigs Min Syster fyldig i dag sitt 64 år. 24 24 Tisdag. Folcken med bleff och Starck Köld 4 stycken fläsk och ett Kalflar bortfördel att rökas - vanligt arbete förrättades här inne och i trädgården gräfdes. En tjufkjärring som bor vid Engby var här eftermiddagen med ett bref från Våldsvärkaren Jouvin - nästan ett ark långt - dumheter, gräl, logner och ho- telser & Jag sände det och skref tillika några rader till min Brorson. 25 25 Onsdag. Kall blåff och efterriddagen Möblandadt rägn. Mannsell intog efter Doctorns föreskrift - hvar af hon både taxerade och Kräktes fråra men dock syntes inga måskar hvilket var ändamåhl för dige- na stränga kur — hvaraf hon så illa plågades och måste hållas vid Sängen för hufvudvärk af den gräljande Kråkningen. från Brorson fick jag bref och skref åter alt om den infa- ma våldsrärkaren Jouvin.<noinclude> <references/></noinclude> 8965uvqzjso4b9l5lrfc3ep63csumte Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/33 104 220903 650267 2026-05-04T11:43:59Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650267 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Aprill 26 Thorsdag vackat räder. Doctor Hägg. eström hämtades och återfördes uti Sallesche — Jag gaf Honom 50. Rdr. Han sade att mamsell måste i Junii månad Dricka Stål Pyrmonter watten och det på Mosebacka, som förmonligare än att dricka hemma i ensligheten Jag slutade nu i Guds namn den långsamma Lingarns nystringen af de 21. harfvor jag började den 18de. Gedder och mört ficks med not. Fredag. Mycket vackert väder. Mamsell slutade sig det blårandiga bomuls Sängtäcket. Mattorna togos ut från förmaken, Jag började nysta 1. H: blått och 12 lod. fint Engelsks bomuls garn - grönt. Anna Stina var till Staden efter En till jag mymodig svart sidenhatt, Enär- till jag förut inlämnadt plum vi Hon fick ock hem några smärker hos Herr Domrath tingade, Tafvell damar hwar till jag hade några små kopparstick, som jag fick af min telige far i Couvert från Stockholm till Fjärnd, i Jönkjöpings Län, 1771. Trädgårdsmästaren uptag att plan- tera 52 Träd, af åtskilliga goda sorter. Boberg - Grönberg och arbets karlar. Ericsson drogo not — fingo en skarlen stor Gedda, flere smärre och däraf jag skickade min otacksamme, men jag ty värmd genom dålig hushållning eij välmående bror 2. vackra geddor. Marie var eftermiddagen till Capi- taine Moltzer, till min Brorson och till Modemakerskan Talin med pengar för Rätten, och andra små ärender. Jag måste mycket skrifwa, läsa dag blads litet nysta — tänka, och för alt dageligen ge ut pappers lappar, som kal- las penningar. Usell egendom. Alt detta Jordiska finnes uti Psalmen No 272. i gamla Psalmboken beskrifvit 28 Lördag. Rutsades Stora Proctoren.  skurades mathal och garderolen. Jag nystade 3 sina bomullherfror. 11 cin Brorson och Capitaine Holtzes voro här - Åkte till Walla att se förstörelsen spisade här en liten aftonmåltid. med notdragning fingo vi litet fisk däraf 2ne små lefvarde gedor lades i Chajsen till min brors hushåll.<noinclude> <references/></noinclude> ctd85f12plhzz68bil0ch8bfr9x58wa Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/34 104 220904 650268 2026-05-04T11:44:16Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650268 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>1827. Journal; fortsättning 29 Aprill Söndag. Solsken, Strömoln, blåst En kopparslagare som jag begärdt få tala ved, var här förmiddagen och hade en sin bekant med sig - de hindrade en tiltänkt resa till Kyrkan. Då vi kl 2 ätit middagrodde Grön¬ berg Mamsell öfwer riken och kl 5 hit- kom Capitainerne Baltzer och Flank som roade sig att betrackta mina Dörrstycken samt flere taflor — och åto här en liten afton måltid - Mamsell hemkom litet efter 7. Maja Greta Nyman var här liten stund Måndage Upskåls väder men kalt. Borggården och Stallgården sopades och Lilla Nippa sämpte första egge i år. Grecken var här som hastigast. Gåg nystade endast 2 herfror i dag och Mamsell Stafferade nysyda Sängtäcket. Maji. Tisdag. Solsken och Strömoln ombytte i luften som i menskliga lifnaden. Mod middagen Storm och Indyra, liksom då hårdaste Sorgeslag stundom inträffar. Åter klarnar efter orader, ty i våra öden låter ock Gud oss slutelig finna tröst- Han agår men är dock Barmhertig- Mamsell gick om morgonen till stan att rådfråga Doctor Döbeln om sin pläga hon kom hem Kln 11. - eftermiddagen var Jag länge willrådig, om jag borde sitta hemma eller fara till Djurgården Antl beslöts resan kl 3. och vi skakade oss fram till backen ofvan Marilla att afbida få Se de Kungl. Personernes ankomst- Kungl Majestet och Kronprinsen till häst med stor Escors — Drottningen i Fält ragn, bespärad med 8 hvita Hästar och röda Samets tömmar samt Kronprissessan till Vänster - Prenesessan Sophia Albertinas wagn tom - bespand med 6 bruna Hästar — gorde en tour up till Brunn. Sedan i nedstigande grader såg man alla Slags menniskjor och prakt full kludebona equipager, Hästar, Tidande och guarde, halten, raka, tiggare i träsor etc etc Af alla såg jag ingen enda bekant mer än Magister Nordberg, Guldsmed Folker och ungå Herr Theodor Hensiger. Klockan war ½ till 10 då vi hemkommo- Mina pigor hade åt mig icke gjords det aldramnista gagn under min borto- waro, och det föll mig eij in att låta dem gå bort i dag — tids nog midsommar. 2. Onsdag. Kålt men Klart. Jag rangerade efter gårdagen _ Till middagen Kom Carin Runstjerna hit Lemkens hade Jag Kl 7. förmiddagen furit till Stangnas på ångbåt att passera sommaren på Brunstads Eftermiddagen för Jag till Lilljeholmen och nade Carin med mig dit då hon gick hem. Hon fick af mig ylletyg till enklädning. jag för sedan till Herrskapet von Moltzers 638 " - 3588 - - -<noinclude> <references/></noinclude> 1nof3if5bv9l8umxyft9f13ymk4e0cm Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/35 104 220905 650269 2026-05-04T11:44:30Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650269 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Maji 3. Thorsdag. Natten litet rägndugg, dagen klar. Penninge utgifter så wäl för dagligt uppehälle som åt andre etc etc åt fru Looström, att med sina respectable altid framsväfra modernt - men likasom - Tarenius slodt torde gå kraft gången - Scarius flog, men ringarne bära eij altid till Skyarne! ack neijss Jag utgaf idag 59. RD 28 ß: förmid- dagen. Man skjöf, det var wäl för ren betydande Hertigen af Alles i Skåra som nu i dag var årsgammal. Fridare Lites dagen med karda, Spinna, nyske 4. Fredag. Litet dugg om morgonen min ny som natten hade Gudelos mera rächnadt Ingen främande - inga Legohjon i Trädgården - Kullorna bakade. Vi voro flitiga - Mamsell kardade bomul - Gåg nystads, Anna St: Spann Mattson Broson Lanade min st: Sparr Cardasche Blåfte myndagen till Elfsjö¬ Lördag. Blåste mycket kalt och Blom då och då några rägnastänken En huru frun gröndal jagade ena Lamungen som till Bränned och frälsta, hvarpå Lag sprangen Bred till Bräneren och hutade åt Drängen bitade fram mästaren med knölm i Danningen tilltade fram men drog sig baklänges tilbaka då han fick se mig o Boberg war tilbälige en flitig kund därnere, hvaröfwer wanligen Herr Handelsman Helsingius var ledsen. Han tillika med en sin Slagtinge woro en liten stundom eftermiddagen här uppe- Om aftermidagen drogs not och jag fick några små geddor en tämlig rocker Söndag. Vackert räder men stark blåst Ψ Mamsell och jag voro uti Bränkyr ka då Kyrkoherden Predikade myc- ket väl och sedan höll Sockenstämma- Jag lät upläsa Tingsförbudet och tog Herr Kyrckoherden det med sig till Huddinge att där om nästa Söndag upläsa. Eftermidagen dog min enda lilla Canariu horn som jag för circa 5. år sidun fick af Molin Men fordne Trädgårds räng Ekström var här i att söka arbete; han wigdes här 1813 och flyttade förleden höft till Lidingön där hans hustru Lena blifvit död kyndersmessodagen och efterlamnat 3 barn hwarföre han åter begifvit sig hit till Jock, nen där han tilförene altid vistats för att söka få någon hjelp till barnens uppehälle Om aftonen kl. mot 11. då jag satt och skref praslade och gick utan för fönstret hwarföre här gjordes allarm att alt folket var ute och skogade 7. Måndag Blåste mycket, smårägnade stundtals. Mamsell Hrarpade 2 Lärfts- väfwar 30 alnar hvardera. Åbacken upkördes med 4 par dragare<noinclude> <references/></noinclude> n0bty4ptpf4llthyu2im4rsmku8m04q Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/36 104 220906 650270 2026-05-04T11:44:44Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650270 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Maji 8 Tisdag. Den faseligaste storm om natten och rägn hela dagen - blandat med snö Hvå Greck var dock här att i sätta en förrättat till för 7 mk. upwijste nyttelningh, hwarföre ruta i vinkasten och glas i 10. små taflor. Mamsell varpade en liten blå råf och börjad varpa en randig- men måste uphöra af breft på litet rödt garn Föregården, 9. Onsdag. Mycket rackert klart och värmt rå der. Munsill äkte Kl. ½ till 7. till Staden att köpa rödt gröfre Bonulegarn, mur fick D. Dorop. Tingh och bekommande medh för oloflige kiöptelningar upplysninget eij annatt en ganska mycket fint och skört, :m:t och wederbönder trasligt och afklippt i lockar – jag trättade något medh wägnar och det som var något redigt, stärkte och torkade och hälften färgen däraf gick ur; efrenledes gick det af mänghundrade gånger i nyst- Johan Ekman ningen. Grönberg war plakat full och otidig- ville par force åka efter Mamsell eftermidagen, man hon hade vid Tanto länt båt — och hade Grönbergs i fyllan flere gånger fullit ikull. efren lärer Bränneridrängen Anderson klappadt på hon Klappadt på honom i brännerit, och sagt, att hon skulle mota ut fyllhundarne i Grönberg syntes eij sedan - Mamsell och Marie Jågo honom ligga på Spanmåls Säckar i brännerit, blodig om näsan. Herr Handelsman Helsingius med Tim fra voro vid Bränneriet förmiddagen, och eftermidagen var han ensam som jag jag tror, genom någon gifven anledning, att få veta om fyllerier och tjufstycken, tvraruti Boberg ock är nämnd, för det att Bränmästaren får 3. Större Geddor när "jag får 2. mindre, etc och i dag fick Mäster Stortzief alsirigen fisk. Mamsell var ock hos en man, som varit nog lycklig att curera flera för Pinniekemaski Jag stärkte twitt hemspurenit bomulsgeven. 10 Thorsdag. Sackes väderlek efter vårt tycke Gud ger det nyttigt är. Den fulla tjufven som kallas Bränmästar Vesterberg, hade slagit Drängen Anderson, hvilken om natten gådt bort, förmodel till Herr Handelsman Helsingin som, kl: nära 7. om morgonen var vid Brän neriet, och hade ganska strängt tiltaladt den infarne tjufven-mördaren Fyllhunden, Hor Karlen Westerborgs Andersson återkom. Mamsell slutade förmiddagen rarpå den Brokiga bomulsväfren, randad efter uppgift i Stierms biträcktelser öfver Naturen — med Rägnborgens färger som vi usla menniskor villja efterqva- Förmiddagen stökade jag hvarjehanda och eftermidagen for till Herskapet Helsingius Sökte Doctor Hӕggströms - Han var eij hem- ma, frun korn ned till vagnen beklagade att hon ingen kunde mottaga emedan det inlades nytt golf hos dem. Jag var sedan kos Tull Inspector Brodens. Mamsell åkta med till Staden, med från Tanto hem.<noinclude> <references/></noinclude> bi26wsv110gs9t51sn2n26j1uewpa77 Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/37 104 220907 650271 2026-05-04T11:44:56Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650271 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Maji 11. Fredag. Kalt, mulit och mot afton rägn. Inne var storm om förmid- dagen angående att om Grönberg är full en gång så äro Andra (Boberg) många gånger och detta år mig eij obekant, men jag påstod att ifrån Grönberg flere än en gång varit full. Mamsell Kom eftermiddagen och bad mig om förlåtelse /: som hon sade / för det hon varit otidig- Jag war lugn hela dagen, ty jag är ran att se och höra dåligheter som intet annat än tid och tålamod Kax öfwerrinna Den brokiga väfren randad efter en min egna idée, som rägnbogen, Bom mades — jag var då liten stund med och sedan spolade ett nystan till inslag Mamsell började Solfra. 12 12 Lördag-Mulis och kulita Förmiddagen fick Mamsell väfven i gång att man kunde se randningen som var vacker i mitt tycke-kanske någon tyckor den vara för lysande åt mig. Eftermidagen gick Mamsell åter till Staden att söka bot för sin svåra mask plåga. Jag var litet ryck åt trädgården och eljest skref samt spolade Drängen Lundströms 10 åriga dotter Lotta fick för ro skull spinna 8 lod bom- ull åt mig och fick derföre 8 D Banco. 13. 13 Söndag. Kalt och mulit - Mamsell tog in nya medicamenter och var rätt plågad — Postillan lästes — jag skref och läste skiftwis — En dräng från Lilljck och rar här med ett beredt Kalfskinn 14. Måndag. Blåst och tolfskinn. Mamsell för kl 6 om morgonen till en Doctor på Skepsholmen som botat andra Brilka varit som hon plågade af Binnicka mask — Hon skall om Gud vill nästa måndag fara till Staden och hyra ett rum medan hon medicinerar - Gud låte henne bli botad för den plågan Till Herr Kamrer Brogren insande Jag 25 de första Svarns här synts i år men fick den 1000de fält betald med tre slags Engelska räxt sorter att sätta till frö Mamsill hafde på den brokiga väfven 2 alnar och jag spolade 4 nystan, delta var eftermiddagsarbetet. Uti trädgården passades på gångarne och efven drogs not, då jag fick en gedda som vägde 12 marker.<noinclude> <references/></noinclude> fsteoumklfyozt6nz80ie4tms9ptypx Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/38 104 220908 650272 2026-05-04T11:45:10Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650272 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Maji 15. Tisdag. Folcken men jernn blåst. för och eftermidagen drogs not däraf 2. vackra geddor och en liten praxen Ficks om morgonen Mamsell väfde 3. alnar och jag spolade i stället för Korn som resterade feck jag fem tunnor råg. Onsdag. klart mon någon blåst. förmiddagen var jag och såg alla Malmborgs barn och sägnade dem med hvar sitt raspebröd — Eftermidagen vara jag till Staden, först i Porcelains boden att köpa 2 små hvita Båtfot och lämna de vi mycket stor Bouquetta åt Kamreren som lärer heta Brunstedt, men var icke sjelf i Boden — Sedan gjorde jag visite hos Guldsmed Folker fru han var eij hemma. Jag for därifrån till Ålderman Calvander, och som jag på långliga tider eij varit hos någondera af dem tycktes jag vara mycket rälkommen Till ålderman gaf jag en H: smör. 17 Thorsdag. Ganska angenämt råder. Matsal och Garderobe skurades Swagdricka brygdes - Mamsell väfde — jag nystade och spolade. 8 Fredag. Mycket vackert, klart och warit rader - Mamsell slutade den randiga bomulsväfven och kom made ena lärfts räfven. Jag sjö olade grönt bomulsgarn förmiddagen och eftermidagen hämtades kamrer Brogren hit med Chajse samt åter förde sedan vi vandradt omkring i Trädgården och spisatt Sparris och egg till aftonen hwilket är Kamrerares farorit rätter. I stället för Thée hade jag in liten Spilkum Bischopt utaf hemmarälfft Pommerants Lördag. klart och varmt. Mamsell bakade några Skrädda kakor som blefvo ganska sköna, hon tjerande litet smör - började lärfträfwen men skeden skafde så att man måste taga en annan gröfre. Jag spolade en ansenlig hop så länge jag hade Spolrör. Ericsson hade dikat i Åbäcken nu i 3 dagar för 3. RDr.<noinclude> <references/></noinclude> k800j546p1sjc3c4iemswstzbz25sjl Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/39 104 220909 650273 2026-05-04T11:45:26Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650273 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Maji 20 Söndag. Klart och någon blåste x Gud från Lillj: holmen efter 1. H: Smör Dila från Bco Bokhållaren Lindborg med invite, att jag eftermidagen vice dricka Casse på Nybohof på dess fem namnsdag. Mamsell kokade Boberg läste i Hagbergs Postilla. Grönberg och Pigorna voro i Bränkyr ka där Gillerstedt predikadt. hög wår eftermiddagen vid Nybohof uti ett litet godt lag, af 1/2 dussin personer glada - höfliga - tarfliga menniskor 21. 21. Måndag - Klar himmelslufs- dock aldrig utan någon Mohr fläck Tidigt om morgonen berättades mig, att en död mansperson /wal klädd/ upflutit ur sjön vid Not- gården — nära Brännerus. Jag skref bexättelse därom till Lands Cancelliet etc etc etc: Min Herr Bror Arrendator och Stockholmslands Lands Secreter Sudor — lära räk Piano-Rätt visligen Draga - töja släpa ut på tiden, att fåstoffel nedmylladt. Af jord och till Jord — äro och skola Lagman-Öfwer Öfver all rätteris lighet Öfwer Räf- och, Jagmästare scuteligen blifwa till stoft och asko Anna Stina var till Helmeborg med mitt randiga tyg att låta Hästmangeln släta och polera det som hade god eftert. Mästaren därstädes hade sagt – Den frun har god Burskap som upfunnit en så vacker och nu modern randning Klockan 2 eftermidagen for jag med Mamsell till Skepsholmen till en Doctor Hellström hvilken nu lofradt försöka att hjelpa henne af med den swara plågan hon har af Benrick masken. Efwer var jag uppe i den lilla Kammare hon hyrdt, att wara Doctorn nura och få dess tilsyn rummetrar i Pekliniska Huset i qwarteret Blasie holmen Nr 16. frå Frass por upp, hos en Wachtmästar Nilson. och ett wackort propat litet ram. Mumsell hade med sig litet matvaror och andra små behofwer. Jag lät under hemresan efterfråga Herrar Heiderals och Mamsell Liktes tilstånd som hades vara nu temmelig brån. Jag sökte fruar Björkman som Moltzer - Dumruth - men träffade ingendera hemma, dock trodde Grönborg att.<noinclude> <references/></noinclude> l3gltuka7uupdesq4bprrfy3nmex9mj Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/40 104 220910 650274 2026-05-04T11:45:40Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650274 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Maji 21. att fru Moltzers Piga misssade sig. Jag ärnade gå in till Mamsell Verner men hon kom till vagnen och talade vid mig utan att inbjuda hwarföre till jag för upp till fru Rubenson och m som ganska torstig begärde swagrdri ka, sedan ett glas kallskål, och där träffade Doctor Huggström som satt och spelade Bräde med Herr Ruben son, hwilken af Gickt i ena foten eij kunde komma ur Soffan. i Sälskap med dem tog jag en liten aftonvard. Till denna dagens åt- ut skilliga händelser hörer ock att min enda lilla Sugga född förledit år den 1.sta Julii måste föras till Fångals vid Elfsjö — det faltas jernt 6. veckor i ett år af hennes ålder, men hon är bra nog storväxss Tisdag. klart och varmb. Förmiddagen skref jag till Grosshandlaren Leufst: d och Ålderman Calvander men hans icke expediera Anna Stina till Staden förrän Kl: ½ till 10. Skålaren Hultgren hitkom och h:r drade mig till Kl. mot 12. Jag rangerade då andra áfsairer och skref till min Brorson då fru Moltzer och Capitaine G. A. Plankhit kommo och Kl efter 7 gingo hädan Nya små göromål, något att skrifva och så Klockan 11: lade jag mig till sängs. 23 Onsdag. Straxt — waret - men ändock mulkna och ligger Grönberg som skulle köra till dessjö efter witn lilla ligga fants eij vid gården, utan vara lilla ligga gången i första dagningen, kom dock herr Kl. ½ till 9. Han hade besökt Mamsell som han eij träffadt sedan i förgåres eftermid- dag. Han for sedan till Elfsjör - Boberg till Smeden och Marie gick till Mamsell och i flere ärender i staden Sotarena voro här och betalte jag för året Trädgårdsmästaren feck sin månadslön och så kom fjerdingsman Hellgren den jag måste betala åter ett qvartal Skjuteliga för Walla, samt dess utsatta Lön som fjerdingeman efven för Walla tilsammans 12 Rdr 12 ß Banco. Marie kom eij hem förrän Klockan 6 och af Carin Runstjerna hade hon fått ett bref till mig. Det var förvånarede ty det war från Lagman Laurin som med uthökt antiga termer inviterade mig att om Lördag hos sig dricka kaffe och spisa aftonmåltid. Bina svarande och for sin Kos bort. Mina Hästar släptes på bete- Arrendatorns har 14 dagars gått där förut.<noinclude> <references/></noinclude> ci157pikg3ymbu0o4j37w4bcdeucior Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/41 104 220911 650275 2026-05-04T11:45:53Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650275 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Maji 24 Thorsdag. Christi Himmelfärdsdag. oväderligen klar, torr rarm – nu blomade flere sorter träd efven många blommor på mar- kens Jag var i Gubbhus Kyrkan dör en ung Collega Skole Magister Winge Predika de mycket räl. Carin Reenstierna hitkom Klockan 4. ri gingo en stund i trädgården allestädes, omkring och sedan åt afton mälsad. Gud ske lofl. att jag var fri från alla andra besök i dag. Löfgren var med Carin och Anna Stinas Fähle- man var här, samt skänkte henne en grå tafts Klädning, som warit Hans fordna hustrus. En karl från Staden hade varit här att se den i måndags upflutne, samt igenkändt densamme varit en Snickare gesäll, hwilken efter att hafwa bedragit sin mästare och utan att nu hafva pengar till supra, den 1sta Maji bortgått- förmodeligen då lagh sig i sjön att för all sin tid fläcka sin torst. Usla själ. Uti Dagh Allehanda för i går tilkännagafs att Skolmästaren Gustaf Wilhelm Ahlström sistl. Söndags blifwit död — Så är åter en af Westerstrå les döttrar Änka och kanske i Knuppa omständig. heter. Hans samlade rikedom forskingras snart- 25 fredag. Form uddagen gaf Guld ett hufligt och välsignadt rägn. Alla mina orangin räxster Commerantsträd med mera lät jag utsätta på gården då dam sköljdes af dem - och lofwen uppfriskade betydligt De insattes sedan baru i Stora Salen. Anna Stina var eftermidagen hos Mam- fell Leufstedt, på Blasieholmea, hon stac- kare har legat och varit ganska mat af medicinerande dock ännu utan någon värkan, och Doctori har sagt, att hon ännu en vecka måste fara i staden, som Hon begärdte att få in litet torra Adlan, hafregryn, spenat, honing, emedan hon ej får förtära annatt än lös mat. Anna Stina sade hon war rätt affallen. på Apothequet måste hon ge 8. D: för en Jungfru honing - Gud sådant skinnere då de köpa ett qvarter för 8 mkr. Nu sattes blomsterplanter på partern 26. 26 Lördag. Mycket varmt råder. Efter 26 invite for jag till Lagman Laurin att dricka Caffe, Sälskapet war blott ungdom undantagande Bryggaren Vestmuller dess fru och Färgaren Berg. Mamsell Lona rar på landet några dagar, hvarför detta Callas tilstäldes, under hennes bortovara och Mamselli Jeannette var värdinna med all wärdighet. circa 21 personer woro wid Jouquen som bestod i 8 rätter först efter 1/2 till ett om natten kom jag hem Grönberg var till Mamsell Leufstedt med litet matvaror som jag medförde Hon mår ännu rätt illa stackars liten.<noinclude> <references/></noinclude> mmyi7u59j965onkp2y2ej5gz7s2hmha Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/42 104 220912 650276 2026-05-04T11:46:04Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650276 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Maji 27 Söndag. Tökning morgon- Grönberg, Dess mor och Malmbergs voro till nattward- Jag rangerade mina kläder och mich hus håll förmiddagen, och betalt en dryg dagspenning – 8. RD för veckan utom mästaren med alla öfriga behöfwer som utgå för trädgården. m: m: Eftermiddagen war Klar, lugn och jag uti en Fulkomlig en faritiet. Klockan efter 6 gick jag en liten stund åt trädgården; då Kyr- Skorärden Petterson ifrån Kom hit att återlämna Tingsförbudet, som i Brankyrcka och Huddinge blifwit å Predikstolen upläst. 28 Måndag. Mycket sackat väder. Lika lugn som gårdagen, var inom hus lika orolig i dag. Målaren Hultgren kom nu om morgonen hit med Dörrstycket till Stora Salen hwar- på föreställes mina 2 Hästar Castor och Politi - mina 7. Får, 2 kor och 2 Skalungar i ett träd - Detta Kostade lika med de förra Dörstyckena 20 Rdr. riksgäldssedlar — Han höll till goda här både frukost och middag, samt hjelpte Boberg att sälta upp några små Saflor, dem jag som flicka fick af min Salige far, men nu först låtit Domrath göra Tahrnar till som likna Mahogerij Eftermidagen kom mot Vesterlund i som satt och prata till Kl 7 Från min Broson fick jag in notar öfver at han utgifvit för pappers lösen och tilställningar i Jousinska Saken, bestigande sig till 67. RD 18 sk: Jöds¬ Jag skickade Maria genast till Herr Capitaine von Moltzensom växlare en 100. RD Sedell- att jag får betala. Grönberg och en Kulla som i dag korde godsell berättade, att 3 Hästar gingo på Thimoleij landet vid Walla dit om Afton Boberg och Malmberg gingo, man trodde det wara Louvergens låg men de woro från Erstad - Gärdesgårdens låg nere där Vålderskaren Jönrisgård. Jag var i källaren hvarest flere  Bouteiller 3dje voro söndriga, underat flera ma och 3dje Socken Skärfda, effter. Marie var och hos Mamsell Leufstedt, som i går och i Mamsell mycket mera bra än förut - Gud ske lof "Jag ville gerna gått i trädgården med skola hans ej i dag. Mästare sade att 500 tobaks pluntor blifwit sätta. An: Stinas fästman var här sont om afton.<noinclude> <references/></noinclude> sv77gy12gzwr7opy2q8l4iohhji0040 Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/43 104 220913 650277 2026-05-04T11:46:18Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650277 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Maji 29 Tisdag, Välsignad vacker dag. från Stor Rubenson fick jag om mer gonen en billette, att Han och Doctor Häggström samt Notarien Hofrendal ville eftermidagen komma hit, och jag Svarade det de woro välkommo - de kom 3 mo dock eij förrän Kl 7. som haft gast — att jag i vittnens närrare lofrade det Herr Rubenson, sedan fru Salanders Wirende Contract om Grönbrink till ändaluppit, skulle mot förhöjd Arrendesumma få bli Dess efterträdars. Jag stadade och rangerade, läste dag blad, nystade litet och om afton lät bära ned åt lilla Trädgården Alla mina Ägta Porumentstrad och 5. Mysthenträd. 30 Onsdag. Morgonen Klax, lagn, Baronethren stod på rocken råder — jag promenerade Kring Skrädgården, men widagstiden kom en härlig rägnskap Åter Klart och jag hade lofrat fara till Mamsell Leufstedt, for därföre först att bese Plärtre Fabriqueurens arbete som var O- trolig vackert och af alla mögelig ga faconer likt silfver. Jag var sedan till Mamsell Sundberg med mitt randiga tyg men träffade henne eij hemma. slutl till Mamsell Leufstedt som nu tror sig med Guds nåd och Herr Doctor Helströms hjelp vara fri från Binnikemasken och vill om fredag morgon ha Chajs efter sig — hon längtar hem som är så ganska naturligt, ehu- ru hon har haft en ganska artig värdinna — men trång och ärlig samt liksom en plåg som arrest. Då jag nyss kom och upstod ett tjock inom, åskan bulrade, och ca både stark, och en god stund om rande rägnskur, höll mig där qwar. Sedan Smårägnade under him- resan -. Wibom Grönbrink motte jag Jourin - vid Adolphsberg Capitain Moltzer och Brorson, som alla Komma trän<noinclude> <references/></noinclude> 57hm32wvhfzk2cr61v4cc8clye285mw Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/44 104 220914 650278 2026-05-04T11:46:30Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650278 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Maji från Tinget wid Filtja, där Jouvin har velat swärja sig fri för Åräskan på skogs hygget, men hade dock nu eij svurit - Han är och förblifwer dock altid en utmärkt Carneätti- Thorsdag. Mycket varmt och klart- Pigorna skurade Pigkammar och Kjök¬ Jag stökade inne med än flera sina taflors upsättande och annan städ- nirig — satte ock blommer uti min lilla Proelains låda för första gång Jag räntade Capitaine Moltzer och min Brorson eftermiddagen med Caffe til Kl: efter S- men då kom fru Salander, därnäst Capit: Moltzer och slutl Klock: mot 8. min Brorson, som åter varit vid Tinget, då Lagman Rönqvist hade sig vara Skjuk - åt-drack och sofde, medan en ung skrifware förde Tinget och Jouvin fick swära det han hvar ken befalt eller wiste om Skogshygget Han hade förra dagen beswurit sin S ingifna cession ansökning. Efter en liten hoapär furo Hoviarne härifrån om aftonen Kl ½ till 10. forledna natten hade som det berätta från Rattaren Malmberg i mangelbo den blifvit bortstulit 2 Skinkor och 50. kakor tort men rätt gott bröd. Mera fläsk och bröd fans där qvar det tjufven ädelmodigt lämnadt och mat uptäckte att låset till Dörren varit med en knif uptagit. Det tycks väl att det icke warit någon obekant tjuf. Den elake Sweden Dregges Hustru som man och sagt varit en elak qrin- na hade och förliden natt blifwit död och man tror det Han nu intet har något att begrafra henne med. Handelsman Helsingius var en liten Moment inne på förmiddagen då jag betalte honom för ½ Ankåou sistl: Pornerants Bränvin som jag då rete tingadt med Stark Pomcrants smak och hwilket bränwin kostade 15. Rdr Efven betalte jag 3 L℔ 5. ℔: hvetekli som Jag fick då min Castor rar dålig och tog in efter föreskrift i min gamla bok dom min Salig far gaf mig 1772. detta Kli betaltes à 1. RD pr: L℔: mina dagliga utgifter äro rätt stora och han jag i denna månad utgifwit 301. RDr största Suman för Jouverins och Dommarenas Krångels-<noinclude> <references/></noinclude> iu7t0sa4a4nhcfrare5hgmmhsv9k09m Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/45 104 220915 650279 2026-05-04T11:46:44Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650279 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Junii 1. Fredag. Litet ragnstänk och warmt Grönberg hämtade med Chajs- hem Mamsell och kom Hon Kl 11. förmiddagen, Gudilof! som det tycks, väl förbättrad af sin maski plåga, men faselig matt, blik och mager, dock torde väl ännu flere vara qvar, emedan hon i går blifvit af med 5. så kallade Dags maskar _ Hon hade ock med sig droppar och skall hwar dag ännu intaga olja 2 gånger Anna Stina var till stan efter Kjött, Marie skurnde emedertid Garderobe och sängkammaren där nu äntl. mattorna borttogos. mot aftonen war jag och mann sell en liten stund i trädgården Där alla träd äro höljda med blommor, och Syrener nu florera 2. Lördag. Pingstafton - Härligt rader. förmiddagen åtskilliga göromål Eftermidagen för jag till staden, först till Bandfabriqueurskan Stark vid Tim- mermaresgatan i något ärende Jag fant Henric ett ganska Complalsant, fruntimmer, och frapperades så väl af hennes artighet som än mer af en ganskar stor, som Supod Trädgård, som alla de vackrade florerande blommor, hwilka sogde ingången till Hennes rum, dem hon sade utgöra 19. rum, hvaruti funnos eldstäder, och således väl begagneliga, så wäl för ventern som Som- maren. Fråndetta lilla Jordiska Frändetta lilla Tordiska Partiset, skakades jag fram till En Simamsell Lundbog, långt på norr: Efter än längre skakande till Skol- mästaren Ahlström: Änka, Vilhelmino Westerstråhle. Hvars man dog genom förkylning af slag den 20de Maji. Hon har nu 4 egna barn och en Stjuf son - en gammal Svärmor och en piga samt Amma åt sista barnet som nu blott war 2 månader gammalt Med dessa Expersoner - sjelf 9de är hon Den rike, myndige Guldsmeden Vesterstråles dotter dock nu i ett beklagansrärdt tilstånd likasom dess öfrige Syskon - samteligen nu är endast yngsta dottren Lovisa Ulr: gift med Lack och Korkfabriqueuren Friberg den, som utan trängande behof har sin fulla bergning och inga barn marsa<noinclude> <references/></noinclude> liphfba3z4pg762vsv1r39xwf49bbej Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/46 104 220916 650280 2026-05-04T11:46:56Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650280 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Junii 3. Ringstdag. Storm - Daggräng formid. dagen - Carl St: Reenstjernas fru som bjudit sig hit fick i går löfte att få båt emot sig till Tanto _ Kl 12 for Kullorna oagtadt blästen det men återkommo Kl mot 2 utan sälskap Jag hande då trädgårdsmästaren som gick ända till Runstjernas Logis _ Han kom till middagen Kl 3. Då vi afdukadt bordet uti Stora Salm och satt oss att äta uti matsalen _ Han åt Här och om aflo- nen - Drängarne och Malmborg droge Brazen nol-finge f: m: nå- got men eftermiddagen hade Kägell spels ramlet vid Grönbrink skrämt bort all fisken - Molins Hustru ran ock här att pjåka om Contracter om Walla och Mamsell bad Henne gå till Capitaine von Moltzer. Af Calle Runstjerna måste jag köpa något väfsilke, 2 böcker gröfre papper å 18 ß boken och en vacker fyrkantig Christal flaska Lijneur 4. Andagen. Klart _ Majia Greta Nyman som i går war hos Bobergs, pjäkade i dag här Marie var till Bränkyrcka, och medhad till Rinkbergs 4. Braxnar, till Luutenandt Ahlström 6. - Mamsell läste i Postillan. Jag hade fotvatten i dag, för att accomodrig de ställen där jag fordom haft Liktoman som nu aldrig mera beswära mig. mastads deras bortgång, polerar jag någon gång stället där de fordom lutit med Rimpsten och bibehåller poluren med haftpläster strukit på primalärft. Probatum es- Eftermiddagen skref jag till min Brorson som i morgon bittida aönar resa åt Östergötland med en gamal Änkefru som har piga med sig hvilken skall åka i Brors Skape vehof Malmberg skjutsas till Fittja. Jag inskickade till bror 5 Braxnar Carl Reenstjerna 4 och ett fåll Spenat till fru Björkman 3. Notdragarena togo åt sig sjelfva efter behag. mot aftonen kom diverse Pele, mele- Yttergren som för några och tjugu år sedan tjente här, Strömborg som för 3 år sedan var Trädgårdsmästare och Sexmannen Bohm som hade 2 Stormböcker samt tilsägelse om dagswärken för kyrkans reparation. Jag afsade mig wäl skriftelig för Arstad men får väl lof — olyckligtris, att för Wulla och Engby skaffa arbitare Maja Greta Fick i dag middag här.<noinclude> <references/></noinclude> jvi60wyvpnwuffgg3wy4vrhmd933gly Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/47 104 220917 650281 2026-05-04T11:47:10Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650281 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Junii 5 Tisdag. Härligt rader men nog blåst 9 som torkade marken. Större delen apeltradens blommor afföllo, men Rönn och Oxeltrads blom voro eij annu utslagne. Min Brorson reste i dag i Jälskap med en öfwerstinna Nordenbjulke till Östergötland och lärer hon bestå Skjuts penningarne-Hornes piga får åka i Sälskap med skjutsbonden uti min Brors Chajss. I dag stärmade ena Bikepan den Mamsell lyckligt inslog - Efven började Mamsell väfwa på ett lärft. onsdag. Vackort vnder men torr blått nu när jag i min tysta enslighet detta Skrifver äro 52. år förlidna sedan jag rigdes vid min aflidne Kiän man, och utom min Bror och Syster lefver nu välingen af Dem som voro med på brölloppet En Biswärm intogs ofven i dag af Mansell, hon väfde ock i dag 5. alnar 10 jag spolade mycket och slog sönder en bra stor såkertopp. Den dumma Trögberg försummad. rättna mina alla blomkrukor att jag sent om aftonen såg dem förtorkade Thorsdag. Ett enda litet rågudag om morgonen. Jag utsatte mina leufkoijor samt Sigpresser på går- den men rägnet uphörde. Mamsell rädde 6 alnar på lärftet och jag spolade ganska flitigt. Litet gick jag åt trudgården att se mig omkring och sedan skref till min Syster ett långt och till Kamrer Brogren ett litet bref. Fredag. ömsom Milit och klåvit. Capitaine Moltzer kom till middagen Han och Grönberg gingo att bese Valle- Molinskan war här eftermidagen men kan eij ännu få något Contract för Doma rens förbannade utdrägt i domen Lördag. Mycken Sochetta. Jag utgaf till Trädgårdsarbetare, till Boberg etc Jag hade tog att skrifwa, att annars sysla och kl: 11 f: m: kom Carin Rien Stjerna - jag for Kl. 2 eftermiddagen till æsterskapet von Möctzer, frun åkta med mig till Den stora länge projecterade Begrafningsplatsen utom Norr Tull- som nu skulle inwigas af Biskop Vallin, assisterad af 15 andra Concistorialis<noinclude> <references/></noinclude> bovga7y3kpe4nyozsrdzmp14dbyhtry Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/48 104 220918 650282 2026-05-04T11:47:26Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650282 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Junii 9 En gräslig samling menniskor uppfylde den widsträckta platsen. Den var en rigtig blandning af alla Classer, alla åldrar och alla figuren pråkt och trasor — förmodeligen skola deras grafwar som nu beträdde denna är- nade begrafningsplats blifwa vida åtskilda och efter min tåncka aldrig så stort antal till Verldenes ända begrafwas där som nu vardrade och trängdes, ty trångsell och hetta var obeskrifvelig. Länge hökte fru Moltzer och jag att bland hundradetals vägnar få rätt på min tils Capitainerna Moltzer och Plank kom att träffa oss _ De hade sett hvarest Boberg valdt en enskild plats, nära bakom den för Ceremonien upbygda Ställning eller Logia, död Prästerne, Borgerskapets 50 älsta, musiquen med flere Auctoriteter vore rangerade, och hade Boberg och Grönborg sett mer och trängt minde än fru Moltzer och jag. Jag träffade inga bekanta mer än Actuarien, och Ryttmästaren Rylander, Deras 3 Döttrar hwaraf jag burit 2 till Depet — och slutelig Gross handlaren Leufstedt, min Mamsels bror- Söndag. Hett och tort _ liten svalkune blåss om morgonen hitkom Madam Alnerus som åt mig såldt litet Grönsaker för 10 plicke Eftermidagen var Kyrkovorden Petterson har 11 Måndag. Sagstadt det något blåste war värmen eller hettan nog stark. Jag skref förmiddagen och Särde Marie till Simamsell Lundberg - hon medhade min rödrutiga klädning att märka efter samt ett tjog Egg och 14 sorter blommor och räxster till present emedan jag fått svarta lappar, att rispa up och spinna af Mamsellen, fast de voro mästadelen af gammalt skörs taft- svåra att slocken rykande att karda, sköra att spinna. Eftermidagen framräknade jag till en gröfre klädbyk, emedan Mamsell na i dag slutat min lärftsräf därtill jag flitigt både nystadt och Spoladt. Den var nu 32 alnar lång, En aln och 10 tum bred samt vägde färdig 8 1/2 ℔: nebl. Det vill säga att fyra alnar väger 32 1/4 lod Änkan Anna Maria Engström kom mot aftonen hit — Hon berättade att dess Bror Carl Ekberg i Fredags blifwit begrafven vid Lazarettet, där han sedan den 3dje Januar legat skjuk — att hennes Son Lars Gustaf Engström eij tilskrifvit henne från Visby på ett halft år. Att den så kallade fru Sahlberg, som vor Hofrätts Rådet Hasenkaphs märtreffs men lade sig ifron in med han betjent, och fick eij sedan bo inne hos honom, nu för en tid sedan blifwit död 48 år gamal.<noinclude> <references/></noinclude> floud4i2un1un3bbasjt7vejnepa7hl Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/49 104 220919 650283 2026-05-04T11:47:40Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650283 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Junii 12 Tisdag. Mycket Storm natten och för middagen fastän Solen sken Klare Kyrkwärden Petterson och Mölnaren Bergström voro förmiddagen och tilhade Dronggie att laga sitt Ståquet, fulgöra dagsvärken eller därföre ge penningar i annatt fall flytta från Adolphsberg. Jag putsade räfwen och sydde Blik- öglor uti honom, som var med när det andra lärftet bommader, hvilket Mamsell eftermiddagen solvade. 13. 13 Onsdag. Stark hetta. Carin Reenstjerna var här hela dagen och spolade, Mamsell fick väfven i gång den jag lofradt Carin till 6 Lintyg — Sedan gjordes en liten dag och jag bakade ut 3. ½ tjog men först måste mjölet hållas och nu blef brödet ganska härligt. Mamsell Gräddade dit i lilla ugnen och sedan bakade Kullorna Pigorna stötte grofwa kläder och om aftonen lades byken samt räfren på 14 Thorsdag: Ganska Stark Storm men intet rägn - Gud förbarrne Sig öfver oss? Mask förtorde alt både blommor och blad- Klädren Sköljdes, torkade och ut¬ droges till mångling. Marnsell väfde 5 alnar och jag nystade 8 bomulshälfror Nya hinken till Trädgårds brun uppsattes och gjorde god nytta för beqvämligheten att lättare rätten upp till den dagliga rättningen 15 Fredag. Storm, Starka moln, men blott ett enda lättet snart öfwergå ende dugga mina Pålsar, Capoffer och ylle klädningar voro ute att litet rädras. klädern manglades Uti Åbacken bultades mulkokor efter dikningen - Fåren Kliptes. En Gumma var här af hwilken Jag köpte 2 Alnar Callikan för 26 ß alnan till armfoder i min klädning som är hos Synamsell - 1 Mamsell Leufstedt väfde 5. alnar och jag nystade endast 3. härfvor i dag. 16 6 Lördag. Lika råder som flere dagar och et litet stankrägn eftermidagen sedan blåst mina välsar och kappor Klappades och jag inlade de trättade klädren. Mamsell lade en Höna på 13 egg - Sten var mot afton vid Lilljeholmann då Boberg rodde och det blåste bra.<noinclude> <references/></noinclude> 267cq4b6hf337r0nzuofdawrmkuayu4 Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/50 104 220920 650284 2026-05-04T11:47:54Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650284 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Junii 17. Söndag. Starkvådne. Mamsell i och jag woro i Bränkyrka Rinkberg predikade begge tillsterne emedan der var Bondag. 11 mycket folk voro i Kyrckan; få kunde ho- ra hvad han sade och vist ingen hvad publicationerne innehöll så sagta och dest talade han när vi hemkomma var Träd- gårdsmästaren Åkerblom här och Dess hustru angående tjenst. Bina Swarmade och nu andra gången återgick i moderkupan om aftonen satte Mamsell och Grönberg en Krants därunder ty trädgårdsmästar Trögberg rär- nii som alla Hildagar borta Eftermiddagen hitkommo Öfwer Auditeuren Våhlin och Grosshandlaren Leufstedt hvilka besago Trädgårdarne, Branneriet och Källrarne samt spisade aftomde 18 Måndag. Mycken Stark Solhelta Nu isaltes ifrån Tobacksplantor och plockades krusbär att försöka sälja d:r skickades till en trädgårdsmästare, Änka vid Lilljeholmen som kallas fru Kl: ¼ till ett börjades en Dundrande Cannonade i Staden som räckte mot half fjerde timrna jag räknade öfri 600. Skott och berättades att kron princesson fått 2ne Söner- men visserligen nakna lika som jag och flera hafva varit då vi föddes. Hon vistas nu på Haga Luhtslott. Jag nystade i dag 8 bomuls herfwer, Marnsell väfde flitigt och Anna Stina Spann Maria var med att plocka Krusbär. 19 9 Tisdag faselig hetta. Eftermidagen for jag att hämta min slef som var af en kokosnöt med skåf af ädell träd varit i Arstad - och beslagen med pläster hvilket beslag kostade 2 Rdr - emedlertid kude fru Moltzer och Dess bror rödt hit Jag var ock hos fru Domrath sedan hos fru Moltzer som nyss framkommit.<noinclude> <references/></noinclude> bz8x1qon98k466l02j119sqk9gsm7xe Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/51 104 220921 650285 2026-05-04T11:48:09Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650285 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Junii 19 Lieutenanten afbidade min hem 2¬ komst ty kan skulle hafva min underskrifs å ett papper som i morgon skulle inlämnas uti Hofrätten angående Jöwins Ede gång wid sista Tinget i Fittja. Uti Stockholms Dagblad läste jag hos Herr Dumröt, att den ny födda Prinsen skall kallas Frans Gustaf Oscar, Hertig af Upland 24. 20 Onsdag lika stärk hetta af Mamsell slutade Carins lärft som hon började den 14de den war 29½ aln rägde 7 och 3/4 marker. Sedan var marsill till Staden och eftermidagen hitkom Carin Runstjerna - hade med sig en Hökaren Tgnels Änka med 2 barn vår moderns och ganska väl Klädd både hon och barnen; men detta sälskass hindrade och intet mode mig fast de tilböds sig göra om visiten, ty frun tyckt om bråde rummen, trädgården Jarmt Fägne den som var öhl och bärsafs kalskat Carin berättade att dess Syster fru Lemke den 15de dennes eller för¬ liden Fredags framfödt 2ne död födda flickebarn vid Brunster 21 Honom klåckte 7. ungar, 3 woro döde i Skalen och 3 egg så kallade fotogos 21. 1. Thorsdag Swår Stark hetta och torka Jag hade bad som war rätt upfiskan de, då kroppen länge varit beswärad af wärme och huden blir trögaktig¬ Går och annatt smått slockades till Salu. litet nystade jag. Anna Stina hade nu spunnit 2 lu¬ bomulsparie som trättades och marnsell trättade åt sig och mig litet så kallade blåkläder. 22 Fredag. Samma torra hetta. Förmaken och smårummen Sku¬ rades — Lieut: Sivers hitkom för- middagen Angående min Hatt och en slume som fru Molkzer varit god att draga försorg om uplägning Mamsell Varpade en liten stump lärft af det garn som var öfwer efter de andra lärffts väfnaderna - Hela varpon vigde 1. mark och 6 lod. ӄfven warpades af hvitt och blått Bomulsgarn som Anna Stina svunnit en längre väf, hvartill war- ½ von vägde dubhell 2. ℔ 12 lod.<noinclude> <references/></noinclude> cy9pf5lwba15igglx8g4g5z7kg0pg53 Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/52 104 220922 650286 2026-05-04T11:48:32Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650286 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Junii. 23 Lördaga Midsommans afton. Stark jordrök, hetta ock in elak Stark från Benkokeriet vid Horns Jull. Stora Salen Skurades och utom välfägnad med Caffa, Branrin och Smörgåsar betalte jag 36 D: åt hjelp, hustrur i går och i dag. Boberg war skjuts och dess hustru gick till Doctorn. Grönberg, Mölner -ren och Malmborg hade dragit not- jag fick 4. små Åhlar och et par all deles små gedder, de andra litit småfisk 24. Söndag. med som marsdagen lika varit X förmiddagen lika som i går aftons rangerade jag efter vanligheten så wäl hvad som i går framdroop för oräntad främmande, och sedan Pigorna glam sade ut på nattrandring som hvad i dag efter egit antagit bruk jag ärnade medtaga till en utrefa. Pigorna begagnade friheten – att hafra äta och gå i sina sälskaper. Boberg som mådde illa och hans exstra ordinaira fru Madam, hade grand Societé - för hvilken Maja Gret i äminnelse – känd vid Årstad, var primt anförerska. Mäster Trögberg hade sednare sitt angenäma corteria som särdeles är munters de första dagurne Sedan han fått ut sin 20 RD månadspening 24 klockan 3 eftermidagen för jag och Mäm sell Leufstedt hemifrån till Haga Lust- slok hvarest Kronprinsessan låg uti Barnsäng – man fick eij köra längre än till Parillonen och på andra siden långt från Slottet, rända om på det att hvarken buller eller dam skulle nalkas Där var således ganska tyst och mindre folk än vanligt — vi hetta och i gräset icke långt från Hagalunds värdshus hvarest man tog en liten aftonvard och mina gamla men muntra Hästar fägnades med litet bröd - på hemresan vid Norrtalsgatan möttes vi af stora skarar mycket väl klädt folk som utwardrade — gansk få åkande. Då vi pustade wid Slottsparterren hälsade Ståthållaren Baron Klingsporr mycket höfligt — jag vet eij huru Han kände mig eller equipaget. Hos Bagaren Limpander war Ståteligt behängt och skuggadt med Segelduk och blå uddar åt wägen där träden står och där han hade mycket främmande. här hade berättats att där om natten warit masquarade. Om aftonen sköts några matta kannorskott ojernt Hela dagen war en olåssam hetta<noinclude> <references/></noinclude> tcv22htm9nzgoz9jfqp8nv8npe7ve6d Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/53 104 220923 650287 2026-05-04T11:48:44Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650287 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Junii 25. Måndag. Väderstrecket hade ändrat 25 sig, Solen brände eij som i går, luften rar Swalar Baromethren föll- Gud förbarma Sig öfver rår torra gård Mamsell borgade lilla lärftsräfven och i dag spolade jag i förhand bomulsgarn. Åskan hördes in liten mollm 2 gånger och sades komma ett rägnstänk, hvilket jag eij såg ty jag sof en 1/4 timma e: m: Handelsman Helsingius och Dess Fru voro här en liten stund mot aftonen Åbacken upkördes med 5. var Dragare 26 Tisdag. Strömoln, mindre heltar Dragan blott ett par gånger stankte några små rägndropar — Den lilla lavefteräfwen som Mamsell började i går eftermid- dag räfwa slutade hon i dag. Dervner 8. 3/4 alnar lång 1 aln bred sagde 1. ¾ U: Jag spolade litet till den samme och Knört efsingar efter de förra lärften 27 Onsdag En svåra plagsam hetta- Marie Bryggde — Sängklädren nedtogs af winden att rädras då 2ne rödrandiga örngott den jag fått af min Salig mor, och hon räfvit voro aldeles af Mahl fördrifwade Lilla blå bomulswäfren ärnad till en kjortell är mig och en Lång chæwle att ge Carl Adolph Reen- 30 stjernas dotter Bommades. Eftermidagen Kom Min Brors dotter hit, begärandes att Bror och Hon skulle få läna min gamlu Callische om Söndag till Örby. från Min Brorson fick jag bref från Lindkjöping den 24 _ därich han skrifwer sig snart skola kom- ma till Stockholm. Om aftonen lades miner och Lärftsräfsar på Bijk, och jag var hela dagen sysselsatt att knyta ihop flere färger bomulsgarn och afsing 28 3 Thorsdag: Någon blåst, eljest lika helt och tort rådera Alla mina Sängkläder mattor, Hästfiltar, Björnhudar kappades. De sistnämnde voro af Mal fördrifwade. Wäfwarne sköldes och utlades. Trädgård och Tomton slogs af Grönborg Trädgårdsmästarn och Mölnarn Bergström Broorg var skjuk, hjelpte dock att räfsa. Mamsell gjorde början att väfsa till en min skiftade kjortell – Lieut: Sivers war här förmiddagen:<noinclude> <references/></noinclude> 48uhsp6o25ztxk33ve4kpfbf29cf705 Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/54 104 220924 650288 2026-05-04T11:48:56Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650288 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Junii 29. Fredag. En wälsignad ragnskur gaf oss Gud förmiddagen, fast mitt Träsgård Kö blif rått — ock efter gamall sägen att när Årstads Sjöäng slås så får man rägn — och så börjades där Slottern millan Kl. 2. och 3. c: m: Major Lemke var här en stund eftermiddagen – med tacksägelse till Gud som lät Dess hustrus 2ne döttrar framkomma Dödfödda berättade Han, att de voro vid ena sidan, begge samman ruxne Om aftonen lät jag draga mot i Rud-Dammen 5 notrarp, men fick ingen enda stor Juda. De små lagades och smakade bror. kullorna slutade nu arbeta Sedan de på 10 1/2 vecka förtjent sina 60 Ricksdaler utom mjölk, Sängkläder, Kokkjäl och ved.. Om aftonen Skref jag till Doctor Hæggström om Boberg som är skjutit och jag fruktar han har Stenpa Sjön — efven är han plågad utaf Hemerojider. Jag knot efsinger och skref som är mitt Wårdags arbete och ögonen äro rätt fråga 30 Lördag. om morgonen litet ragnbugg Sedan Stark blåst. Jag spölade förmiddagen — eftermidagen hit- kom Cancelisten Odelbies — som önskade få hyra Walla blott för att slippa Molins granskap den Han som flera tror vara lika infann som Jouverin. _ Åkaren Lundström kom sedan att få pengar för hämtan godsell, fast mig war påfördt 2 lass för mycket att den fordran han påstå och efven bekom steg till 13 RD 40. D. Sluteligen hitkom Doctor Hæggström som nu lika som jag tror att Bobergs plågor består i Stenpassion och He- morojder, hvarföre Han och ordonerade droppar och en sort decat af persellja, ronnbär och Kjörsbär när de kunna fås — eftermiddagen var således all deles upptagen. Litet böckling röktes Brors folk slogo på Sjöungen men hunno eij sluta den i dag. Han och Carin hade warit ute att se på<noinclude> <references/></noinclude> 80rw2jmetzz84rhfm2snoomfclotkfx Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/55 104 220925 650289 2026-05-04T11:49:07Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650289 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Julii 1. Söndag. Ehuru det blåste rätt mycket rar dock hettan öfwerväldig - och åtminstone för mig, rätt mattande Jag och Mamsell voro i Gubbhus Kyrkan-Hörde Comminister Årling. Eftermidagen hitkon Comminister Rinkberg och Dess fru, straxt där efter Bancko Comissarien Falkman med Dess fru och dotter. Flere vore här af sämre Classen Glasmästare, Urmakare-tracteur och arbetssökande, som dock förska- nade mig för besök, de woro hos folket då de fick weta att här var framman- 2 Måndag. Storm och andå Hetta samt stigande Baronetkre. Tracteur Ringström efterfrågade om Walla Arrende Kyr korärden Petterson, den jag vidtalade om Drengges fasttning Smeden Forsman att få 15½ RD för ett fjerndelsårs smide Jag skrif och småstädade – Höet från Trädgården och tomten inkördes och blef Tjudilos väl in bergade 6. Lass. Petterson fick ock ett lass af näslor och dammen i tomten, som war dåligh för Hästat 3 Tisdag rök blåste något min hettari var från Mamsell och Anna Stina voro förmiddagen till Staden. Kyrkovagtaren Jansson war f: m: här- Capitaine Moltzer till middagen och eftermidagen Molin, dess hustru, en Hennes slägtinge som skulle bli Cautions man om Molin får Arrendera Walla. Jag ränsade ärtskidor, Johannes blomster, läste dagblad, skref och hade flere småsyslor, men intet rödt eller eller sådant arbete som syntes nyttigt. Onsdag. blåst ändock hetta och kl mot 4 eftermidagen 2 små Askeknallar med en liten rägnskur som genast öfwergick och syntes en matte gagn boge. Vi bakade 20 tjog 6 kakor Spisbröd af hålladt mjöl, 3 tjog, Knäckebröd och 6. bull: hvilka alla bortgafs åt folket Grönberg bar brodet och eldade ugnen Boberg var eij frisk-mellanåt Knöt jag - efssingar<noinclude> <references/></noinclude> rj68tp1xu4c62b36xjhddyj60d79o24 Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/56 104 220926 650290 2026-05-04T11:49:20Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650290 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Julii 2 5 Thorsdag. Blåst, litit rägndugg f: m: En höna som legat 3 veckor fick ingen ennda kycklinge 8. woro döda i Skalen, 2 eg forlorade 3. fetegg. Mamsell var rätt ledson ty hon lade och vårdade honom vi bakade åter i dag 20 tjog och 14 kakor spisbröd samt 3 bullar, och 2 tjog groft Knäckebröd. tjog fins skrädt mjöl 4 tjog 12 kakor är Kräckebröd däraf Maria Sonderof Knölde ihop och uppbrände 36 ka- kor - att bitar på alla Knölfaccorum em ½ års — mästadels alla kakor illa till tygade — 5. bullar blifva vackra. millan bakningen skref jag bref ket till Capitaine Moltzer, Kamrer Bro. gren, Mamsell Lundberg m: m: fredag. Ganska klar efren lugn mor gon. Grönberg och Anna Stina d afsåndades om morgonen till Staden uti många och åtskilliga ärunder. Skola i sängre be:te ländz¬skap emedan något i rymte Broder uphängdes och mjöldom exellan för 12 r.d:r, med mera skräp, putsade bort, för- middagen — då jag ock skrif- Till Grosshandlaren Leufstedt, fru Talin och Mamsell Lundberg sände jag de vackraste Bouquetter af flera slags rosor och Lavendell. Mamsell Lundberg som sedan d: 30 Maji haft min Swarta Lorentins klädning att litet omlaga och bomulstyg till en ny — den hon till gårdagen heligt lofrade färdig — Lög nu åter — hwar före jag ärnar eij vidare beswära henne, utan återbegära mitt Vägen är för lång att för hennes smi¬ lande löften gå eller åka nares. Eftermiddagen voro vi vid Solberga att se nybygnaden som var ganska bra och vacker — undfägnades med Caffeée, vinkullskål och ett glas punch alt var där ganska project — och efren kom Lieutnant Ahlström dit tunnelig lika som vi bjuden. Boberg war nu få bra att han Kördt både Drängar och Hästas fägnades ock Vid hemresan genom Westberga Hage hörde jag göken gala, fast det är 14 dagar efter midsommar. Formodelig får jag i år och kanska aldrig mer höra Dess sommar säng Krusbär och Larvidel plockades till salu, medan jag var borta;<noinclude> <references/></noinclude> 98082ityphk4vr8jo3tncv7rs2gy0lu Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/57 104 220927 650291 2026-05-04T11:49:36Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650291 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Julii 7. Lördag. Mycket hetta och torka. 9 Marie var till Marrisell Lille med bud att jag skall hämta henne snars hit. Hon var ock hos Synamsell Lundborg alt återtaga min randiga tyg som Hon i 5 och ½ vecka haft hos sig men därvid intet gjordt mer än skrynklädt det — lika som min svarta Levantins Kläd¬ ning den hon helt litet skulle ändra Det fott ock den pjåkiga Marie in att gå till fru Björkman hvarest Skulle hellerna och Gumman äntelig skulle rifva upp och åskåda tyget. Hon gick kl 8 f: m: till Staden och hemkom Kl 6. eftermiddagen. Den så kallade fru Molin var här och låpade och neg om Walla i Marnsell slutade lilla räfwen den var 12. alnar lång - kaln bred, vägde 1 H och 8 lod till en kjortell, en lång likwel och en rätt. Capitaine Moltzen kom om aftonen 10. hit sedan kan med Kungl Secreteraren Odelborg kringvardradt och besedt Wall och Engby hus och Gärdesgårdar, och väl firmit där flera kor i Engby äng men icke någon öpning på Gärdesgårdarne, hvilka Som. vi sedan fingo veta, blifwit i fredags afton någorlunda lagade af Bränneri drän- gen Andersson som villha Engby, men med Cap: Molker som jag anmodadt vara min hjelp icke kom öfwerens om Hyressumman Capitaines betjent och Grönberg som om natten såg efter Ängen fåg en Häst poecis komma och med ett lätt hopp från Hagen till Höra, hvilken de hemtogo och gingo sedan till Herr Capitain att berätta händelsen. Jag blef skjutk om aftonen af oro- 8. Söndag. Blåft makt. Carin Reinstier- na kom hit med mjölkbudet, för öfver sjön Klockan 8 om aftonen Jag mådde så illa af Hemonördal, Colique alt sedan i går aftons att jag hela dagen låg på sängen Capiteime Moltzer war vid Engby och Wella att mäta och låta laga på Stazuet och Gärdesgårdar, fram- rest af Skynnes folk, insläppas deras okynnes, Hästar och Kor att ruinera Thimoteijgräset. Capitainen Litkom klockan efter 11. åt en liten aftomål tid i samtalad. litet med mig och af Grönberg roddes till Tanto Kl 12. Jag låg och mådde som en Starkare Kola dagen — endast bekymmer och tanckan på de förestående dagar som Gud mig förordnadt, har orsakadt denna min smärtsamma plåga.<noinclude> <references/></noinclude> ihe1xmfi1vbsf9h6xklj7v1b60gj6o8 Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/58 104 220928 650292 2026-05-04T11:49:50Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650292 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Julii 9 Måndag: Klart och blåst. nu bortfördes åter min lilla Sugga till Långbro, efter Lofven af Hr ålder man Askengren — till dess Færg alt. Boberg war dit, och Grönberg slog nu Borg-gården, efter jag i morgon om Gud vill! skall få in hö till stället Mamsell Bommade blårandigt hemspunnit garn - som gick svåra- Jag intog å nya laxerren, och skrif- lill min Syster, från hwilken jag i Lördags fick bref — Svar på mitt af den 8 Junii hon nämner mycket om sin Mågs elakhet mot hustrun. Kyrkorärden Petterson war här, och nu åter måste jag pligta för Walla, och för detta ruinerade ställe betala till kyrkotornets reparation betala 3 RD 28 ß Banco. Eftermiddagen sedan Laxervinet openrat, mådde jag bättre, att jag efter Kl 5 satt uppe till afton. 10. Tisdag storre. knappast kunde mun in- taga höet på Stallskullen som till mina Wåstar af Arrendatorn lämnades; det bliste under vägningen här, och efvenså på ängen under pålässningen. Både mitt och ärendelons folk fingo hvardera några supar bränvin, alla voro snygga som brukligt är då de in- föra hö, utom min Broos 20 åra gamle betjent Löfgren som ock skulle vara behjelpelig - Hans skjortärmar bestodo af endast slängande trasor om kring dess bruna armar. Jag blygdes att sedetta slände och upsökte en hel fast eij fön skjorta som dan tilhördt min Salige Son, och som på en Auction kom att köpas, aldeles nysydda och obrukta efter en död, fast de eij woro af så fint lärft som det jag eljest hade till man, barn och mig men priset var då därefter afpassat. 11. Onsdag. Om natten och förmiddagen Sköna Välsignade rägnskurer men den grufveligaste Storm; att han ett stort Syrentråd millan Gula — och Pigkammar fönstren stående, bröts af och måste vid roten afhuggar Detta Träd stod där rätt vackert då jag 1775 — eller för 52 år sedan stod brud och flyttade till Årstad. Formodeligen får man efter denna Storm höra om olyckor för Sjöfarande och kanske eldswådor<noinclude> <references/></noinclude> o00ofgkwir06dp8993m8nyc6cdmg7f8 Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/59 104 220929 650293 2026-05-04T11:50:26Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650293 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Julii 11. En annan lycklig händelse var 1 att En höna som någon tid sak- nats, återfants med 5 Kyrklingar uti min lilla Trädgård under en Krusbärsbuske. Min enda hugga som i mån- dags fördes till Långbro, återhäm tades — bör om Gud vill. Grisa den sista October. Nu solfwades äntelig väfven som var så swår att få på bommen, ty garnet war för löststärkt, att det snödde sko min Grönberg var till stan att låta Skod mina Hästar, och hade han åt lärdt af vid Munkbron och kornhamn flera Båtar, mäster m: m: i natt och i dag af Stormen blifwit krossade 16 12 Thorsdag. Stormen rafade onphörlig- Gud Styrer Stormen och menniskja oden — i Dess händer, är således mitt ode, för mig det bästa - fast min in- skränkta tankekraft eij förstår att det bedömma. oagtadt Stormen fortfor rägnade det dock jemnt ned och eij som ofta plägar ske 17 slog häftigt utan hel smått. 17 jorden var så uttorkad atti Dommen eij syntes något rätten alt hög sig med i dess botten. Hretet i trädgården hade lagt sig, så lärer väl vara på Åkrar ne i sädesgärdet. Mamsell började räfwa och haret öfwer 2 alnar i dag, således blir det väl mer, när nu han kommit i god ordning - jag spolade 5. härfwer 13. Fredag-Strömoln, någon blåst in¬ tet rägn - Jag spolade, Mamsell väfde - Drängarne drogo, mot hade Bränmästaren till hjelp, och fick jag på min lott 5 små Stekad. dor-däraf 2 genast stiktes, emedan Capitaine Moltzer med sin betjent, som nu åter wandradt kring Walla och Engby, hitkommo sedan wi ätit och bortgingo klockan 12. 14. 14. Lördag. Milit, ett par små dugg Skurar. från staden hemköpts 4. Tunna Ströming, färskt kjött och bröd- och såldes 1. l℔: förnrosor. Boberg hade Gökuret nere att ränsa och i ordningställa minutrisare att hon på lång tid varit Brånglig -<noinclude> <references/></noinclude> b6c7xk439z10v17nfkck3leafp27gp6 Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/60 104 220930 650294 2026-05-04T11:50:48Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650294 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Julii. 15 Söndag. Smårägnade nästan hela der¬ gen. Mamsell och Marie voro till Nattwardon, Åkte i gula Aleschen och Grönborg Körde — Boberg var dålig, ur Han läste dock i Postillon för mig och trädgårdsmästaren. Urmakaren Ahlström kom förmid- dagen hem med min lilla studfave som han lagadt och hemtog mitt riépter uti att bota henne för det sta hon endast går när hon ligger, men eij om hon uphänges Min Brorson var här till midag och för sedan på visite till Commer- cie Rådet Herman som vid Westberga och Kyrer Stora bygningen öfver sommarn Byorna voro borta att promenera 16 Måndag. Morgonen Strömoln men Kl 4: en bra men kort rägnskur. dag spolade flitigt eftermiddagen Boberg war med Brännmästaren till Herr Helsingius och fick jag hem en ankar odistl bränvin hela min- deputat för året och nu uphörde med bränningen ett par månader 17 Tisdag. En ganska racker morgon Efterriddagen for jag till Herskapet Moltzer och fick frun med mig till Djurgårdsbrunn — där vi sågo sjelfra Brunssalen superbemålad af Hof- Målaren Hultgren - vi smakade vattnet — jag förstod eij dess Jern- smak-det var rätt läskande. et Vi voro inne i Bruns Salomon det där ett Fruntimer ensam satt och svalade på Fortepiano- rätträt- Wi satte oss litet att höra och se- vi sågo 3 de skönaste Trimarier 6. Ljuskronor, 16. stora fönster och en liten vacker Predikostol Vid bortgången därifrån blifver d. ri af ett fruntimmer anropade att stiga upp — Det var Doctor Sundströms fru, som kom emot oss och wi voro en liten stund hos henne som stundom är däre hos sin man hvilken dricker Brumm, men nu eij var hemma. Hon fägnade oss med Biserväte och Liqueur Vi furo sedan till det behageliga ts Kungliga lustslottet Rosendal, hvarest med skäl må sägas att den Gudommeliga Localen är på Kungligt sätt embellerad och att det gör gagn för namnet Rosendal<noinclude> <references/></noinclude> nzl7j7y0hohawphm52u7xz7sjucl89q Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/61 104 220931 650295 2026-05-04T11:50:59Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650295 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Julii 17. Dalar, gångar, rågar voro alla 19. på ömsa sidor prydda med omrät- lande Rosor och blommor. Några damer kommo ur Slottet En med Grå tafsklädning garmera med 2 höga Kappor - hvit hatt med ombrerade band och en Gulbo Wrij fyrkantig Charrle, plockade en hel hop Monsrsson - Ansigtet war mera fult än råcket – men det war en hög person. si ingingo vid förbigående uti ett stort Tält - utan på Fin Buldum- innuti Conleur d'cture Sambridge och rundt omkring med höga Qvirlander liknande Törnrosor med sina blad och löf, altsammans af färgad, styfrad, glantsad och utklixt dambrich - på sidan längst fram ett grannare rum med förgylleringar hvarest ett par hvarar voro, den ena stod upp och kom utåt, då vi bortgingo- Fru 20 Moltzer sade. Det var Kungen. vi hemresar började duggrägne Sousfletten upslogs - vi anlände lyckligt till fru Moltzer då täta blixstrar och åska med rägn inföll- Jag trodde blixten skulle uphöra som rägnet gjorde — anträdde min hemresa men do fastigaste blixström från Horizontens alla sidor tyckte i eld insrepa vagnen — Boberg körde fort- jag skakade och fasade men just då jag hemma lyckligt steg ur vagnen kom ett storträgn klockan var då 11. Åskeslagen voro lika förskräckliga men kl: 1. hörde vi eij Åskan — sednare upp¬ hörde rågnet och under Försynens skyddande hand hafde vi trygga 21 18 Onsdag. Strömoln. Fredricsdag. oförgäteliga namn - min ene sons namn. - Årstads fordra Högtidsdag som firades på Nabothsäng Jag rangerade smått efter gårdagen och annoterade dess händelser, för mig- ock huru mångtusende olika äro de bland menniskjo slägtet. Eftermidagen upsatte och började jag som liten bomullgarns band räf Chatterad som rägnbogen - Lieut: Sivers Kom hit.<noinclude> <references/></noinclude> n2yfnu2nfudr1vryp05xyramqbfsuag Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/62 104 220932 650296 2026-05-04T11:51:14Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650296 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Julii 19. Thorsdag. klar morgon, lindrig blåst genast eftermiddagen 2 starka rägn Skurar. Jag for sedan till Herr skapet Moltzer, lämnade mitt randiga tyg nu till en där bo- ӕrade Mamsell Öberg och tillika band som jag i går och i dag väfrit. Därifrån for jag till Drottninghuset att hitthåm ta Gamla blinda Mamsell Lille att wara här Om Gud will några veckor. Hon berättade att marnsell Gahm för 4 à 6 veckor sedan blifwit död. På Johannes Kyrkogård vistes mig Salig fru Heideralls graf den var omgifwen af ett stort och ganska väckert jernstapelt och ofwanpå några rättande men Simpla blommor. Fredag: Strömoln och blåst 20 hela dagen tils efter kl: 6- då det jemt och tämlig ymmemigt rägnade hela aftonen. klockan gick mot 6. då Doctor Häggström, Dess fru, Änka fru Looström med Ålsta Dottern och 2 Söner hitkommo; De fägnades med Thü, Öhl och en liten aftonvard af Smörgås oss i bränvin och rödt win. fruntimren måste lämna sina Hattar och begagna Charrlar öfwer Hufwuden. Unga Looströmarna fingo här läna fruntimmers kappar Jag slutade min lilla band räfnad som inalles var 7. alr 21 Lördag. Endast storm men intet rägn i dag. En Tobacs Fabriques vaa här eftermiddagen att se på Walla - Om förmiddagen hämtades fruntimrens Hattar dem de i går för rägnet lämnade här. Till Sockerbagare från sände jag 5. H: Törnrosor och hon Skickade mig en påse Sockerspåner mer än 1/2 ℔. Cap: Moltzers dräng och 2 Karlar kommo hit för att i natt stå wid Engby.<noinclude> <references/></noinclude> 7q4b6961vlxghi4pdbarof38m2693t4 Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/63 104 220933 650297 2026-05-04T11:53:16Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650297 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Julii 22 Söndag. Strömoln men mot afton Ψ litet duggrägn. Formidagen var Jag i Gubbhus kyrkan där Herr Comministen Roten Predikade och gjordes i alla Stadens Kyrkor Facksägelse för kronpromsessans återvundna hälsa, hvarföre alla slags folk som kunde komma ja i Storkyrckan voro där då de Kungl: Personerna skulle vara är vid Fe Deums afskjungande och de 4 gånger 128 kan omskot tens lossande – dem jag eij hörde Capitaine Moltzer var vid Eng- bo hade där 2 Sloberkarlar att tillika med Grönberg slå gräset och Dess betjent att hoppa och se på huru andra arbetade. Eftermiddagen ginga Mamsell Jag och Boberg dit - då kom rägn och sedan komma alla hit att få mat om aftonen Kyrckoragtaren Janson var här den jag vidtalade, att dess Dotter i höst skall Komma till mig i tjenst 23. Måndag. Heladagen vackers rader och nu feck jag 4. famnar ett mått Björkred små pennaktig och 14. famnar Tall- och Gran vid från min Bror Arrendator. Glasmästaren Gret war här att laga Bänk eller Drifkurs fönster och aldeles göra nytt för mangell- boden med mera för 3½. RDr Jag varpade och upsatte en bandräf med rägnboge färgor, armad till ett skärp åt den lika randade kläde ningen således 200 ändar bred, få se huru jag den kan fulborda ty det går svårt med det fina och lösa bom- ulsgarnet som eij håller stort. Capitaine Moltzer var åter vid Engby och åt här aftonmåltid; Mamsell fick mot aftonen besök af en fru och Dess dotter - Hon tyckte eij därom, jag var eij ute utan lät fägnar dem med ett glas rödt rin Pigorna voro med i Källaren och om eftermiddagen en stund vid Engby att räfsa alt påkostande för dem<noinclude> <references/></noinclude> shx3ayvgp5uvgc7murs5v5xu2otew67 Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/64 104 220934 650298 2026-05-04T11:53:29Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650298 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Julii 24 Tisdag. Mycket klart. Nu voro ock mit folk vid Engby att räfza tillika med dem Capitaine Moltzer hade hit Sent om aftonen kom ock han hit med uprättadt contract om Walla hvilket Herr Lieutenanter: Sivers renskrifwit - 2ne Exemplar jag fick äntelig Skärpbanden i ordning hedan jag klistrade dem men förut var det omöjligt. Marie som i dag och i går lossadt något arbeta sade sig vara skjuk. 25 Onsdag. Ett Gudomlig händigh rä- der — F: m: var Capitaine von Molkö här - Eftermiddagen Dess fru - En Marnsell Öberg - Mamsell Verner, Den så kallade fru Molin att wid få Arrende Contract på Valla om 20. Års besittade mod beskrifna vilkor- Utom dessa voro ock flera personer som med Hobergningen vid Engby woro försilsatta från Sondags morgo- nen tils nu då 13 lass hö infördes och muren är ännu qvar- alla Desse arbetare fingo dels med dels bränvin och dricka - ansenligt. Thorsdag En skön morgon, men vid middagstiden en stark rägn skur och några bra Askeknuller. För 38 år sedan på denna dato och min namnsdag, behagade det Gud att Lädankalla min så sköna som gudfruktige och dygdige Son Adolph Fredric Ludvig Nu nämndes eij att det barnarnns dag — alt gick sin hwardags gång - Magnisett trattade både Duktog och Lin tyg m: m: förmiddagen då Pigorna plockade böra, sedan kom rägnat då de voro inom Mamsell räfa, jag spola- da och var Gudilof! fri från främande fredag varmt och klar. Förrädagen Spoldin jag 5 herfror — eftermidagen var Capitaine Moltzer här, sidnare en hustru från Höle Socken med Väf skedar jag köpte en 1500 à 8 rDr 100. eller 2 Rd 24. Gamla Prinsessam hetterne i dag till Tullgarn, Wiberg hög henne då han for till Smeden. Capitaine Möltzers betjent hade hela veckan varit här och vid Engby Bönor, bär med mera obekades till salu för morgon äger<noinclude> <references/></noinclude> 8hgrg8j4u09a130keujrmv8ku27dlxl Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/65 104 220935 650299 2026-05-04T11:53:51Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650299 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Julii 28 Lördag. Morgonen Klar och raren, att hela byken torkades Sängkammar. Gardvobi, Kjök och piskammar Skarades och eftermiddagen var jag och Mam sell till Staden i många avun¬ der — innan vi faro bort kom en Stark rägn skor med Åska, sedan ett par Skarar och örn som smått dugg. Jag tingade 2 pörcelans blom läder i Rörstrands boden, din ena med han Molkers, den andra med mitt namn Äntelig vara nu på 2 dagar alt gräs och Fistell vid Engby inbergat En mennisk, afrättades och brände vid Skants till - som af en annan mottagit ett nyfördt barn och 7 R:dr för att bära barnet till en amma men för att få behålla denna ringa summa, kastadt barnet i sjön- Milliontals menniskor Ladestedt denna procession och Svetegården utgjordts af 300 man — 3 Präster hade följt henne och hon varit rätt Brånglig, sökt flingre sig undan- Grönberg sålde vid Brun 3. tjog Egg å 36 ß tjoget och Grönsaker för circa 17. RD. rgds - Gudsketaf för något! 29. Söndag och Ollesdag. råckat väder Mamsell war förmiddagen till Sta¬ den hos sin Bror. En wid namn Stina som efter Tunnel Ekmärkens han flyttning blef grar som kjökspiga hos bror och är gift med en Dalkael var här halfva eftermidagen Kl 2/2 6 kom Capitaine Molkar med Betjent och en Karl hit då min Råg 8 Tr upmättes den Herr Capiteine åt mig nu lofwadt försälja och skall i morgon föras till Staden De spisade här afbemåltid Baqwen Sundell firade sin Ollisdag på torpet, hvarck här Köptes ett tjog egg för 36 D: och blommor hvilka fades at en annan fru skulle betala.<noinclude> <references/></noinclude> b44u0oj42eqk1fmv4pwy0i1kw2l7pox Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/66 104 220936 650300 2026-05-04T11:54:05Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650300 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>1827 Julii fortsättning 30 Måndag. Om natten lärer varit frost, ty fönstren woro aldeles så fulla af dagg att den rann ned då luckorna öpnades. Sedan var Himmelen klar och blå outsägelig skön- 8 tunnor Råg fördes om morgon med mina Wästar till Capitaine Moltzer som sålde den för mig efter kläder och räfvarne man gla- des och ett par notrarp drogos att vi fingo ett par mål fisk Mamsell Strök mina 15 lintyg Med mera. Jag och Mamsell Lille ränsade och spritade ärter efven till ett par kok. Anna Maja Engström kom att som raritet bevitta det Hon i går fått bref från sin Son som är på Gottland. Om aftonen var Mamsell och folket ute att att tilställa granlåt för morgonder -gen som är Helenedagen den 74de Tisdag. Mycket klar och varm dag Capitaine Moltzer som med sin betjent utsändt 24: H: Brut kom om förmiddagen först hit sedan mitt folk och några af Brors fått Caffée, skorpor, bränvin och bakelser-hvilket förtärdes i trädgården wid stora Syren häcken där ena soffan var blomsterprydd och en Walfborgs till ingången af Sparres gräs och blommor samt gången löfbeströdd. Mot middagen hitkom fru moltzer, Dess bror Lieut: Sivers, Capitaine Flank och Capitaine Carl Ad: Runstjern Eftermiddagen min Brorson, dess Syster var här ock till middagen, sedan Clalles fru och dotter Carolina, ännu sednare Doctor Sundströms fru och envist odygdiga lilla dotter. vi passerade en del af eftermiddagen i trädgården och sedan inne då Kall- skål dracks i stället för Therätten och var den af bärsaft i stället för vin¬ Om aftonen roddes hela Sälskapet till Tanto i Stora Bränneri båten.<noinclude> <references/></noinclude> 55hxcsxtg5z6gyjxlflakylzxvcu1s1 Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/67 104 220937 650301 2026-05-04T11:54:17Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650301 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Augusti 1. Onsdag. Lika klart och vurmt som i går. Alt hvad igår bruktes, Lønga Silfwer, Porcelaine, glas, bouteillax knifvar m: m: puthudes och bragtes i ordning, alla rum fogades, och härtill åtgick mäst hela dagen. Eftermiddagen skref jag mycket De i måndags manglade klädren uphängdes att aldeles fulltorka. 2ne unga Pigor staddes för nästa år och ifrån emottog Mamsell nu stadja för 7de året. 2 Thorsdag. Mycket Stark Solholla. Jag för förmiddagen att granulera fru Möltzer till sin nämndag Catharina och efter till Socken bagare Än kan Holmström som jag fick weta hade samma namn Jag en närvar ett tjog egg och hon gaf mig en påse Sockerspänor. mig en påse Sockerspäror och hon gaf gång och Mamsell drucka eftermid- dagen Caffe och Jouperade hos Henric skapet Moltzer hvarest ingen mor- än vi och Capitaine Planck woro. Lieutenant Sivers mådde illa och rar eij inne - men förmiddagen såg jag honom på Hornsgatan Här hemma tracterade Mamsell Lille för - och eftermidagen med Caffél och Skorpor och då hitkom efven min Brorsdotter Carin som Kl: 7. gått herr Mor Vesterlunda korn ock att gratulera Marnsell Catharina Lille 3. Fredag. Starkt Solsken och efven blått Jag har trött af gårdagens skattning och hade hela dagen att sysla med mina Sakres lagning, inläggning af linne Kläder och Terpentins smörjning för kläder och plurners förklaring mot Mahlens förstörelser, sedan att skrifwa och Knört sedan afsingar . Lördag. Anda till Kl 6 om aftonen var Solsken och hetta, att sades inkor- ning fortfor. till No 6. då en brunägn ickar inträffade. Mamsell och Anna Stina voro då till Staden och blefvo nog råta ty de woro utan Paraplin. Jag spolade förmiddagen en härfwa och Mamsell slutade den randiga bomulsväfven hvilken hon började räfwa den 12 Julii, den var nu 33 al och 3 gr: hvaraf jag gaf henne till 2 förklä¬ den, Carin Runst: 1. och Anna Stina 1. som retgjorde 8½ aln. Jag rangerade i första gu skåpet skref och lästa dags läder.<noinclude> <references/></noinclude> m1rsp33rpjm85bp0pvkhcku86n3lmdu Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/68 104 220938 650302 2026-05-04T11:54:32Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650302 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Augusti 5. Söndag Strömoth, men blott ett litet rägnstänk. Mamsell läfte Postillon jag sof en stund och skref sedan ty här war ganska tyst för främmande men hos folket voro Skocktals skojare Boberg och hans hustru voro hos den förseipne, nu mera döde Cappelan Strandbergs maitresse, Boberg skans Syster Ulla vid Tumba, hade min Chajse och en af Brors Hästar. Medan de woro borta var Maja Greta här med ett fabriqueure pack, hvilka Lovisa måste motaga, Dessi Skojan voro sedan på sjön att fiska. Anna Stina var hela dagen hos sin fästman, timmermannen Holmström re öre och hade de varit på Djurgården att Hr en den mannen som kallas Snabblöpar¬ bref och Springer flera hvarf millan Må nilla och stora slätten, att ingen Häst tid tid kan hålla ut den Coursen. re- Bobergskans bror hitkom i mores . är - och behagade efter vanligheten sätta sina Hästar i Stallet-jag lät tilsäga k. 1. att de skulle släppas på hagen, detta re re miss hugade honom då han om afton klockan mot 9. hemkom från Tumba till till Måndag Mycket Sothetta. Hela för 6. för middagen och halfra efter middagen in in slog jag flugor och läste samlade Dagblad dem jag på 8 dar eij läht. om om Petterson hitkom och vi pratade om den infarne Drouge den jag gerna ville blifwa utaf med från stället. Sednare eller Kl 5. hitkom fru Moltzer och Mamsell Öberg som sydt min efter Rågnbogens färgor randade klädning hvilken satt rätt väl och var ganska vacker, såg ut som sidentyg- ett Arbetslön och tillägg kostade 5. RD 12 D. En karl som bar den i en Ask fick 12 ß: år Jag hade henne på mig då jag följde för Damerna ned till sjön. ? Grönberg fick om afton främmande, ett 99. gå litet sälskap Skräddare Gesälles som höllo ra fri måndag och medhade Caffeu, Arrack, tog tog 6. Citroner och Socker, hvaraf en lustig afton tilbringades och jag måste låna glas, Brunchslef och skäl. Bobergskan och Lovisa lade Långref och på sådant sätt foder sig med åhl - kansk efwen fiskar åt Malmberg och Brännmästark - De store kanna hwarandra och Mamsell Leufstedt mådde eij bra i dag utan hade Diorkie, rysningar och hufvudrärk Marie Bryggde om aftonen Knöt jag bomuls efsingar.<noinclude> <references/></noinclude> 31ll5e7ilgiqz30dqowhtk2ohkjbmrc Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/69 104 220939 650303 2026-05-04T11:54:53Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650303 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Augusti 7 Tisdag Kunska Herr råder- Kjörsbär och winbärränsades och stöttes till haft. Dricken tunnades Mina Yller kläder Pålsar, Kappor och klädningar rådrades och af Mamsell Leufstedt klappades Jag rangerade med dessa saker och annat mer i skåp och lådor, ty nu sedan räfnaden för vår war slutad, blef föra och lagning nödig Carin Runstjorna kom hit till afton 8: Onsdag mycket Strömoln men eij X rägn. Förmiddagen syltade jag in Kjörsbärs och Winbars haft 4. ℔: af hvardera sorten hvartill åtgick som vartigt är, 8. ℔: Socken och häruti be- stod mitt arbete för dagen ty efter- middagen foro jag och Mamsell till Djurgårdsbrunen att hälsa på min af slag skjicka Jonsin Sven Kafle han var aldeles Lakon på hela högra sidan men kunde nu tala och tänka tämmelig redigt, det han i början af sin skjukdom för 15 månader sedan icke Kunde — Således var han i det fallet förbättrad, men måste böras och lyftas som ett barn — Han fatt och läste i en bok Dess fru war eij inne hvilket ej oroade mig — med gråtande ägor togo vi af hvarandra ett ömt farväl. Mamsell inviterade mig sedan på Spectorlet som var bra roligt och väl upfyldt med åskattare Första Pium kalladen Planen - Den var samtal millan en Soldat och en ung Bondedräng — Kärlek till hvarde ras yrken och till Flickor. Den 2dra De olycklige af Kotzeba¬ den jag tilförene läst- och Den 3dje En Landsfäst neml. ett Slotteröl och en ansenlig mängd gammalt och ungt vackert Landtfolk som i anledning af sista Prinsens Födelse sjöngs verser för alla de Kung liga personerne och nämnde Preus  sessan Sophia Albertina för den sista af Wasa ätten, slutl: sjöngs Folksången Wid bortresan mötte vå på Gustaf Adolphs Torg Magistrarne Norlander och Salén och talade litet vid dem Grönberg Körde ty Boberg var skjak Marnsell mådde och illa, hade värk i hufvud, axlar och i vänstra armen som hon trodde vara af gickt<noinclude> <references/></noinclude> 0gb04bbence687x0wx5h1l8aypshbpj Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/70 104 220940 650304 2026-05-04T11:55:24Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 handskriftstolkning från Nordiska museet 650304 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Augusti 9 Thorsdag. Förmiddagen strömoln till Klockan circa 2: då det började vägna men sedan kom det aldraganfligast Askevader och hållande ragn skurar Blixt och Åskislag från flere håll och ett särdeles så förskräckande att jag väl kraft hördt dess lika och så nära att jag tror hon slog ned nära dammen Grönberg var att låta sko Hästarne och fick då af Mamsell Werner veta att Dess Dräng Eric Fernström som i flere år tjent henne med trohet — i går eftermid- dag kastadt sig i sjön vid Lilljeholms Ekebacke — förmodelig för det hon lärer sagt honom upp ur tjensten emedan hon här omtalat att hon eij hade råd att hädanefter hålla någon dräng Stenhuggaren Pettersons Änka var här om morgonen, att öpna ådern både på af af Mamsill och Boberg - Mamsell gick upp eftermiddagen, men vår än dålig ra 10. ka Fredag. war mulit och marken mycke vat att intet arbete i trädgården kunde lin företagas, dock plockade Mästarn några Aplen som eljest satt i vägen för de förbi gående hwilka förut antastad träden. fär- for¬ Jag skref hvarjehanda, nemligen till den fatala Mamsell Murjana Ma¬ lin som tilskrifvit mig att hon will hälsa på mig. Efven skrof jag till redactionen af å Stockholms Tidning om införandet all af en proposition till Damerna att på all Socstaden nyttja annan Hufvudbonad än de nu brukliga grufligt Stora Haltarne en slutelig började ett bref till min Syster r Lördag förmiddagen höll uppe och då de skars mitt lilla trädgårds hvete, strax det var skurit började rägna som jemt Continuerade- alla mina öden svåra Gamla Mamsell Muriana Malin kom förmiddagen, måste skjutsas till stan för rägnet eftermiddagen. Mamsell började väfva blårandiga förklädes band åt sig, Carin och Mam- sell Lille — mot aftonen skref jag åter. 12 Söndag. Vackert väder förmidda- gen, Mamsellerna Lille och Leufstedt voro i Bränkyrka. Trädgårdsmästaren Trönberg rätt i dag 50 år, hvarföre han bod mig och Mamsellena att uti k Trädgården i Gyren häcken dric- ka Caffée — Dess Älsta Son Sades i dag fylla sitt 24. år.<noinclude> <references/></noinclude> 2ek5qlooukhwtglf62nhg6sgbvr9zik Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/71 104 220941 650305 2026-05-04T11:56:49Z Alicia Fagerving (WMSE) 8629 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med 'Augusti 12 hade min tredje älskade Dotter Fredrica Christiana i dag lifrat hade hon fylt sitt 43 dje år, ty hon föddes 1784 och dag 1789 på den 12 Augusti. Vår fordne Kusk Petter Hägerström, nu 63. år gammal, kom hit- var i Träd- gården att äta Krusbär-Sedan Fick aftonvard, och då "kom ett starkt rägn - Sednare upkom Bränneridrängen Andersson med Mer, Svägerska och Bror af hwilken jag tingade gods 8. Råg mjöl, både sammalit och skrädt i nästa måna...' 650305 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Augusti 12 hade min tredje älskade Dotter Fredrica Christiana i dag lifrat hade hon fylt sitt 43 dje år, ty hon föddes 1784 och dag 1789 på den 12 Augusti. Vår fordne Kusk Petter Hägerström, nu 63. år gammal, kom hit- var i Träd- gården att äta Krusbär-Sedan Fick aftonvard, och då "kom ett starkt rägn - Sednare upkom Bränneridrängen Andersson med Mer, Svägerska och Bror af hwilken jag tingade gods 8. Råg mjöl, både sammalit och skrädt i nästa månad, alla dessa fägnades med bränwin och Skorpor. eij behagligt. 13. Måndag. Jemt fortfor rägnandet, med någon rästlig blåst - Herctes som var skurit och en del som låg oräfssadt på marken, var sorgligh att tänka på - Alla bär och äplen föllo af träden - Blott Gad kan hjelpa På Borg-gården jemnades handgången och rännan, medan vattnet af rägnel flödade in i Källrarne. Mamsell väfde band, Mamsell Lilla skalade ädlin- Pigorna upplockade swarta Silkeslappar Mästarn och Grönberg justade Gården. Boberg högg något i slöjdebon efter bohag Jag skrif — väl arbetat. mot aftonen stökades litet rent uti Kjött- och Drikskällrare samt i guld Kammaren - Boberg och Grönberg drogo upp litet små Rudor ur dam- men - Munsells bandräf hvartill jag gaf garn fördeltes till förklädsbun åt henne, Brorsdotter, Mamsell Lille och begge Pigorna — den var mäst 20. al.r 14 Tisdag. Hela dagen ragnade jems Grönberg gick till staden Kl 11 fot middagen och Kom hem 1/2 till 9 om aftonen. Han bar bref på Posten till min Syster - brefwer till mann sell Öberg, Doctor Hellström, fru Sundström och Kamrer Brognen samt en Melon och fick jag från Keimrem present af en grönmålad Blåklåda med 16. pipor att sätta åtskilliga blom mor uti den war Superbt vacker. 15 Onsdag Morgonen Klar men sidan råg 1 Lieutenant Sivers var här förmiddagen jag sydde en randig bomulskjortell.<noinclude> <references/></noinclude> d2rl2cgp7jgz7yn81yj41bir3wcosux