Wikisource
svwikisource
https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida
MediaWiki 1.46.0-wmf.26
first-letter
Media
Special
Diskussion
Användare
Användardiskussion
Wikisource
Wikisourcediskussion
Fil
Fildiskussion
MediaWiki
MediaWiki-diskussion
Mall
Malldiskussion
Hjälp
Hjälpdiskussion
Kategori
Kategoridiskussion
Tråd
Tråddiskussion
Summering
Summeringsdiskussion
Sida
Siddiskussion
Författare
Författardiskussion
Index
Indexdiskussion
TimedText
TimedText talk
Modul
Moduldiskussion
Event
Event talk
Ämne
Nu vilar hela jorden
0
37060
650211
136133
2026-05-04T09:08:02Z
Tostarpadius
4124
650211
wikitext
text/x-wiki
{{Titel|Nu vilar hela jorden|Paul Gerhardt|översättare=Haquin Spegel|kommentar=Psalm nr 442 i [[1937 års psalmbok]]. Diktad 1653 och översatt till svenska 1686 för publicering i [[1695 års psalmbok]] (nr 375). De bägge sista verserna, 8-9, publicerade i [[Stockholms söndagsskolförenings sångbok 1882]], som nr 108 med inledningen ''Vad jag idag har syndat'', [[Sabbatstoner, sånger för söndagsskolan, 1888]], som nr 30 och i [[Svensk söndagsskolsångbok 1908]], som nr 273 under rubriken ''Morgon och afton.''}}
<poem>
'''1.'''
Nu vilar hela jorden,
Och luften mörk är vorden,
Snart världen sover sött.
Men dig, min själ, bör vaka
Att bönens sötma smaka
Och i din andakt ej bli trött.
'''2.'''
Sitt ljus nu solen döljer,
Och natten överhöljer
Det stora luftens tjäll.
Min sol, o Jesu, visa
Din nåd, som kan upplysa
Min själ uti den mörka kväll.
'''3.'''
Nu haver dagen ända,
Och stjärnor börja tända
Sitt dägeliga ljus.
O Gud, låt mig ock komma,
Dit alla själar fromma
Så skina i din himmels hus.
'''4.'''
Till sömn jag mig bereder,
Bortlägger mina kläder,
En hamn av dödlighet.
Låt, Jesu, själen vila
I dina sår och skyla
Sin brist med din rättfärdighet.
'''5.'''
Dagsbördan tynger neder
Min kropp och mina leder,
Att de betarva ro.
Ack Jesu, låt mitt hjärta
Från syndens tyngd och smärta
Snart lisas och få hos dig bo.
'''6.'''
När sömnen mig nedtrycker
Och mina ögon lycker,
O Gud, hav vård om mig.
Ditt milda fadersöga
Se neder av det höga,
Att jag må vila tryggelig.
'''7.'''
Låt oro mig ej väcka
Och ingen nöd förskräcka,
När jag nu somnar in;
Men dina änglar blive
När mig och hädandrive
Vad som kan störa vilan min.
'''8.'''
Vad jag i dag har syndat,
Av världens flärd förblindad,
O Gud, förlåt mig det.
I Jesu namn jag beder,
Att du mig alltid leder
På livets väg, i Jesu fjät.
'''9.'''
Giv att jag icke saknar
I morgon, när jag vaknar,
Din milda allmaktshand,
Som mig i alla dagar
Beskyddar och ledsagar
Omsider in i livets land
</poem>
[[Kategori:Sångtexter]]
[[Kategori:Psalmer]]
[[Kategori:Översättningar]]
[[Kategori:Paul Gerhardt]]
[[Kategori:Haquin Spegel]]
t096n49n6ykh62vd5xbm38pgxxp1orz
Sida:Gutniska urkunder och Gotlands runinskrifter (1859).pdf/73
104
143666
650207
607780
2026-05-03T22:23:07Z
~2026-26937-66
18941
650207
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Mårtensås" />{{mn-b}}__NOTOC__
{{huvud||{{m|''1. Guta Lag. Kap. 28—32.''}}|23}}</noinclude>en hann skipta will, þa taki upp hafu-lut sen af oyrum at
rekning, en faþir hafi bol sett o-skipt, ok gieti syni þaim
lands-laigur af ok hafuþ-lut senn, ok raþi sielfr firi sir fara hwert
hann will. Þa en þair hafa bol flairin, þa fari sun a neqwat
þaira, ok at rekning, en han will, so frammarla sun faþir skynis
ai oraþa maþr. Þa en Ogutniskr maþr hafr syni ogipta eþa
gipta, þa fain aldri skipt af feþr sinum, utan faþir skynis
oraþa maþr.
<h3 id="kap29" align="center" style="font-weight: normal";>'''29 Kap.''' ''Af gieldum.''</h3>
Hwer sum gield gierir oraþlika, þa firi-gieri sinum lut ok
ai naira; en engin gieldi gield eptir hann dauþan, frammar eu
hans kustr windr at.
<h3 id="kap30" align="center" style="font-weight: normal";>'''30 Kap.''' ''Af weþium.''</h3>
Hafr þu weþ takit af manni firi sannt gieldeti, þa stemni
hanum til kirkiur eþa til þings, ok loysi atr at laga frestun;
eþa wirþin soknamenn eþa þings-menn.
<h3 id="kap31" align="center" style="font-weight: normal";>'''31 Kap.''' ''Af þingum.''</h3>
Þitta ir ok sempt sik, et þing all skal byria halda firi
miþian dag. Raþmenn skulu retta a hunderis-þingum. Hwer
sum ai kumbr af þaim firi miian dag, þa byti þria oyra þingi.
Þa en engin þaira ier kumin um miþian dag, þa warin sakir at
III (þrim) markum wiþr þann, sum fyrr bier mal upp, ok aþrum
þrim moga. En domar dymins ai lengr, ok aiþir lyptins ai lengr,
en sol setr. Hwer sum þitta briautr, byti þingi eptir þy sum
þing ier haut til. Sakar engar ma siettungr sykia hoyrin, þan
til III (þriggia) marka; en þriþiungr til siex marka, ok land
allt til tolf marka. Iru stefnur um aignir, þa wari lagfelldr þann,
sum ai kumbr at sama tima sum þing al halda.
<h3 id="kap32" align="center" style="font-weight: normal";>'''32 Kap.''' ''Af fear-krafi.''</h3>
Kann fear-kraf werþa manna millan, þa far engin hoygri
lag af andrum, þan til siex manna, en þaim kann a-skilia. En
um aigna-dailu til XVIII (attan l. atrtan?) manna, en daila ir
til mark-gulls, so ok þau et maira sei. Þa en þaim skil a, þa
skulu þet wirþa hunderis raþmenn utan aiþ, et daila sei til mark
gulls; ok taki nu fyrstu stemnu um manaþa-frest af þairi. Þa
en hann will atr-segia, þa segi atr firi halfan<ref>B., A. ''half''.</ref> manaþ, framm til<noinclude>
{{Mn-s}}
<references/></noinclude>
o9ft8avvdr24st2wl17ntapg8lq7qb1
Sida:Sveriges Gamla Lagar XIII (1877).pdf/413
104
151842
650205
609272
2026-05-03T21:59:48Z
~2026-26937-66
18941
650205
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Mårtensås" />{{mn-b}}
{{huvud||''Knape — Kolbrænna.''|349}}</noinclude>...
{{ssgl13ank|Kniver}} ('''knif''', Sk.), m. knif. VG.* ÖG.*
VM.* Bj.* G.* Sk.* <b>sitia um knif ok
kötstikki mæþ manni</b>, allitt., ɔ: sitta till
bords med en annan, äta af samma
köttstycke och bruka samma knif, VG.*
Jfr. {{ssgl13lnk|Enæggiaþer}}; {{ssgl13lnk|Matkniver|Mat-}}, {{ssgl13lnk|Tælghekniver}}.
...
{{ssgl13ank|Ko}} (gen. '''ko''' för '''koa''' l. '''koar''', Vm.*),
f. ko. [[SSGL1/I_GB#6_3|VG. I. G. 6: {{m|3}}]]; [[SSGL1/I_RB#5_3|R. 5: {{m|3}}]]. &c.; ÖG. Dr.
16: {{m|2}}; B. 25: {{m|1}}; 45; U.* SM. B. 24: {{m|1}}; 29:
pr; VM.* G.* Sk.* '''firigæra kono æller ko''', allitt., ɔ: människor l. kreatur,
[[SSGL1/I_RB#5_5|VG. I. R. 5: {{m|5}}]]. '''böte þen krop ei haver ko,'''
allitt., ɔ: egendom att böta med, se
{{ssgl13lnk||Böta 7}}. Jfr. {{ssgl13lnk|Aræk}}.
...
{{ssgl13ank|Kolbrænna}}, m. (R-t, II. 266, tror d.
o. vara f.; jfr. {{ssgl13lnk|Ormylia}}) kolbrännare;
ett namn som gafs Konung '''Æmunder'''<noinclude>
{{Mn-s}}
<references/></noinclude>
ku9f4ao1ksx9ftnvvgxppt2oyal7htd
Sida:Sveriges Gamla Lagar XIII (1877).pdf/416
104
155121
650206
609275
2026-05-03T22:02:36Z
~2026-26937-66
18941
650206
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Mårtensås" />{{mn-b}}
{{huvud|352|''Koma — Koppofunder.''}}</noinclude>...
{{ssgl13ank|Komykil}}, adj. (Isl. '''kúgildr''') lika stor
l. af lika värde som en ko. '''-kit nöt''',
U.*
...
{{ssgl13ank|Koppofunder}} ('''köpo funder'''), m. fynd
af bin som svärmat och satt sig i en
ihålig trästamm. VG.* Förra delen af
d. o., '''koppa''', är för öfrigt alldeles okänd,
så att det icke en gång kan med<noinclude>
{{Mn-s}}
<references/></noinclude>
im67nc0eiqfd52vv0pj6nqcu81s582a
Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/284
104
220832
650188
2026-05-03T12:02:44Z
Thuresson
20
/* Korrekturläst */
650188
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />280</noinclude>blanka värj-klingorna voro nu också ingenting annat än
blixtrar, i hvilka hans själ urladdade sig.
Uppgiften att strida med två på en gång är icke lätt. I
en fäktskola är problemet ganska vanligt, men der iakttaga
motståndarne samma rörelser; här återigen följde hvar och en
sin ingifvelse. Puke var en mästare på sitt vapen. Han
insåg faran och beräknade sin ställning. För att hafva
initiativet i sin hand, för att inverka och leda, till och med för att
i viss mån tvinga dem till likstämmighet i rörelserna, angrep
han dem på en gång, han föll ut, och då båda parerade med
en sekund, vann han en icke liten fördel, emedan de
åtminstone nödgades följas åt i ett par rörelser. Tvenne korsade
klingor utöfva på hvarandra ett underbart inflytande: de äro
icke mera döde: de lefva, besjälade af de stridandes lidelser,
sinnelag och ingifvelser, de äro våra egna intryck i stål och
blixt. För att hafva striden under sitt öga, förde Puke de
båda klingorna så nära intill hvarandra, som omständigheterna
tilläto.
— En minut, räknade Jonas.
Tiden var kort. Den var icke att förlora. Vexelvis
parerade han den ene och anföll den andre.
— Två minuter, tillkännagaf Jonas.
Rasslandet af en vagn hördes i detsamma närma sig.
Wallenstjerna var en beslutsam fäktare; Hermelin en mera
fint och klokt beräknande. När Puke anföll den förre, mottog
denne honom med ett lugn, som var beundransvärdt; men
Pukes andra värja råkade något ur linien, och Hermelin begagnade
sig deraf och skulle äfven hafva lyckats att såra Puke, hade
denne icke ögonblickligt kastat sig ett steg tillbaka.
Wallenstjerna och Hermelin förföljde honom med en
panters hela snabbhet; men Puke hade dem åter igen en garde.
Det var det, som han ville.
Rasslet af den kommande vagnen var nu helt nära.
Endast några träd bortskymde den.
— Tre minuter, räknade Jonas.
Med den lifligaste smidighet i rörelsen och den senfullaste
styrka i utförandet gick Pnke i detsamma med sina klingor
omkring sina motståndares, under det att han följde dem längs
efter med ett slag, som på en gång bröt vapnen ur deras
händer och kastade dem ned till deras fötter.
{{tomrad}}<noinclude>
<references/></noinclude>
dlq60gha8c0htp4zayecx7pdjhxwbtb
Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/285
104
220833
650189
2026-05-03T12:21:11Z
Thuresson
20
/* Korrekturläst */
650189
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|281}}</noinclude>Wallenstjerna och Hermelin sågo först efter sina vapen,
sedan stirrade de på hvarandra.
— Huru, Wallenstjerna, jag tror att vi båda två på en
gång kämpat mot en enda?
Wallenstjerna kunde ej hålla sig från att skratta.
— Vi ha varit häftiga och pojkaktiga, Hermelin, deri ligger
det. För tusan, kapten; angrepo vi er på en gång båda två?
— Gjorde ni det? genmälde Puke kallt, nej, det tror jag
icke — vi stredo ju — men hvem tänker väl på sådant der.
— Guddomligt! utropade Hermelin, ypperligt!
Wallenstjerna skrattade.
— För tusan, kapten, ni är ingen dufunge, ni. Och så
reser ni ifrån oss; låt bli det.
Grefve Creutz och v. Röhr hade under tiden hoppat ur
vagnen, åtföljde af Aminoff, deras ende sekundant.
Daniel Schedvin var med som kalfaktor. Först då han nu
framkom, började han förstå hvad det var fråga om. Vid
åsynen af Puke steg blodet honom at hufvudet. Han erinrade sig
så lifligt händelsen vid Drottningholm, då han blef kullkastad
af honom, och huru han der hastade med en segrares alla
företräden fram emellan honom och …
Daniel hade ännu aldrig rigtigt vågat tänka ut Almas
hela namn.
Med brinnande ögonkast på Puke frambar Daniel vapnen,
och bland dem de af honom på förmiddagen afputsade
pistolerna.
Creutz och v. Röhr hade sett slutet af Pukes strid med
Wallenstjerna och Hermelin, och då han slog värjorna ur
deras händer.
— Hvad har här passerat? sporde Creutz, då han
framkom. Jag tror …
Det var onekligen i ett för Puke särdeles lysande
ögonblick, som hans tvenne nya motståndare anlände.
— Vi hafva blott gifvit hvarandra en liten fäktlektion,
afbröt Wallenstjerna, förbannadt så trefligt, alldeles i min smak.
Och han skrattade åter.
Wallenstjerna, Hermelin och Aminoff hade förut uppgjort
alla förberedande öfverenskommelser. Von Röhr hade valt värja,
Creutz pistol. Men båda två hade yrkat att få först uppträda<noinclude>
<references/></noinclude>
9wbpk6d9y3qmcpf88mjiv5hjzufgm57
Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/286
104
220834
650190
2026-05-03T12:25:41Z
Thuresson
20
/* Korrekturläst */
650190
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />282</noinclude>emot Puke, och tvisten derom måste afgöras genom lottning,
hvarvid von Röhr blef den lycklige.
— Solen är redan i nedgående, erinrade Creutz, låtom oss
derför genast gripa verket an.
Sekundanterne mätte värjorna, och von Röhr och Puke
intogo sina platser. De saluterade hvarandra och … en garde!
Ett kallt småleende spelade på von Röhrs läppar. På hans
trygga och säkra ställning syntes att han litade på sin konst.
Med värjspetsarne höjda emot hvarandras ögon, dessa spetsar,
som sjelfve, liksom små, blänkande ögon, tycktes vilja blicka
in i motståndarens, och med värjfästenas paradbrickor
framför bröstet, närmade de sig emot hvarandra. När man
betraktade deras rörelse, deras hållning, deras uppmärksamhet,
tycktes de blanka vapnen endast vara ur deras händer vuxna
strålar. Intet ord vexlades dem emellan; von Röhrs köld var
synbar, men Puke märkte att en darrning likväl ilade genom hans
lemmar i den stund, då klingorna korsande berörde hvarandra,
och han drog deraf den slutsatsen, att kölden var mindre
naturlig, än för tillfället antagen. Emellertid var Puke på sin
vakt. Bakom von Röhrs yttre lugn märktes verklig bitterhet
och Puke anade att den kalla masken snart kunde falla bort,
och det fiendtliga elementet utveckla nya lidelser. Visserligen
kände han sig fullkomligt vuxen sin man, men frågan gälde
här att förödmjuka, icke att döda honom.
Ju mera beslutsamt ihärdig von Röhr var, desto svårare
skulle alltid uppgiften blifva att lösa. Puke beslöt också att
först söka göra sig reda för sin motståndares sinnelag. Han
drog sig derföre oupphörligt tillbaka, och lät von Röhr förfölja
sig. Med vaksamt öga begick han till och med ett och annat
fel, och von Röhr lät påtagligen häraf bedåra sig, emedan
det kalla löjet återkom på hans läppar, under det att hans
anfall på samma gång blefvo allt hetsigare.
De öfriga närvarande deltogo i stridens gång hvar och en
på sitt sätt.
Wallenstjerna och Hermelin, som nyss förut pröfvat Puke,
anade orsaken till Pukes handlingssätt.
Creutz, som äfven åsåg striden med liflig uppmärksamhet,
kunde ej hindra sig ifrån att tillkännagifva sitt bifall, då
någon af de stridande med skicklighet utförde en rörelse, lika väl
som han i motsatt fall äfven gaf luft åt sitt klander.
{{tomrad}}<noinclude>
<references/></noinclude>
evgegi638yrap99urvf7o7c65powxop
Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/287
104
220835
650191
2026-05-03T12:30:29Z
Thuresson
20
/* Korrekturläst */
650191
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|283}}</noinclude>Men det var första gången, som Daniel såg tvenne
personer angripa hvarandra med mördande vapen, och han följde
dem med lif och själ. Vi veta att han rätt upprigtigt hatade
Puke. I sjelfva verket gjorde honom denua omständighet också
till ett slags med-intressent i striden. I sitt deltagande stod
han på von Röhrs sida, och han gladdes det var en
harmfull glädje — i den förtröstan att han snart skulle få se
Puke falla.
Jonas åter igen rörde ingen led, förändrade ingen min.
Puke drog sig ännu allt jemt tillbaka samt afböjde stötarne
med beräknad svårighet. Men knappast syntes den föreställning
fått rigtigt insteg hos von Röhr, att han här var herre på platsen,
förrän Puke förändrade taktik. Nu började han att i sin ordning
anfalla. Med en nästan emärklig rörelse med handen lät han
sin klinga med förvillande hastighet cirkla omkring von Röhrs,
hvarefter ett utfall gjordes, som skulle hafva trängt midt
igenom von Röhrs lif, derest det hade varit Pukes afsigt; men
han höll inne klingan midt i utfallet och gaf honom tillfälle
att draga sig tillbaka. På det afstånd de sålunda kommo till
hvarandra sänkte Puke sin värja.
— Vill ni sluta, herr von Röhr, frågade Puke, eller
önskar ni att vi skola fortsätta? Slutar ni, så antager jag att ni
dermed erkänner, det ni behandlat mig orätt.
Blodet rusade upp åt von Röhrs ansigte. Han kände sig
förtruten ej mindre öfver att ha låtit narra sig af Pukes sätt
att hitintills hafva skött värjan, än derföre att han hade att
tacka honom för lifvet, i och med detsamma han hejdade sig i
det så väl beräknade utfallet.
— Fortsätt, min herre, svarade von Röhr, {{Rättelse|forsätt|fortsätt}}.
Puke märkte att hans bröst nu häfde sig oroligt, att hans
andedrägt var kort, att löjet försvunnit, och att en och annan
svettdroppe föll ned från hans panna.
Det var till denna punkt, som Puke också önskat att drifva
honom.
Under oupphörligt förnyade anfall, än på den ena sidan,
än på den andra om von Röhrs klinga, men anfall, mera
betecknade, än verkliga, dref Puke honom nu steg för steg tillbaka.
Denna jagt var på det högsta plågsam för v. Röhrs fåfänga.
Pukes värjspets liknade en geting, som surrande förföljde
honom, utan att han förmådde att slå den ifrån sig. Hans för-<noinclude>
<references/></noinclude>
hf3p5m9xonkox444f9ppguh339xz5sz
Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/288
104
220836
650192
2026-05-03T12:33:34Z
Thuresson
20
/* Korrekturläst */
650192
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />284</noinclude>trytelse växte äfven; han blef slutligen till och med förtruten
öfver att icke Puke gjorde saken helt kort och sårade honom.
För hvarje till hälften markerad stöt erfor han en känsla af
förolämpning och hvarje förolämpning, som en duellant ej kan
återgifva, är en förödmjukelse.
— Vill ni icke ännu sluta, herr v. Röhr? frågade ånyo
Puke efter en stund.
Pukes röst var lika jemn och passionsfri, som om
ingenting tilldragit sig dem emellan.
— Prata ej så mycket, kapten, svarade von Röhr, utan
sköt er värja.
Puke hade hoppats att kunna förmå von Röhr att sjelf
nedlägga sitt vapen och på sådant sätt infria sin afsigt att
förödmjuka, utan att döda; men hans frågor retade endast ännu ytterligare.
— Som ni behagar, genmälde Puke; men bered er då på
att jag spikar fast er vid trädet bakom er.
Man märkte härvid en förändring i Pukes anletsdrag; han
blef blek, som ett lik, och ögonbrynen drogo sig tillhopa i en
enda svart linie. Anfallet blef äfven skoningslösare. Von Röhr
drog sig ytterligare tillbaka. Hastigt och oberäknadt förde Puke
sin värja under von Röhrs klinga och med en oemotståndlig
styrka längs densamma slog han eller kanske rättare skar han
vapnet ur sin motståndares hand och kastade det rätt upp i
vädret. Von Röhr var afväpnad. Han rörde sig ej af stället.
Puke fattade det åter nedfallande vapnet med ena handen,
under det att han i detsamma föll, ut med den andra.
Sekundanterne hastade med ett utrop af förskräckelse emellan.
— Han är obeväpnad! Döda honom ej.
Men utfallet var redan gjordt, det hade likväl endast
genomborrat rockärmen.
— Vill ni nu sluta, herr von Röhr?
— Nej, nej, ropade han; döda mig hellre!
— Jag dödar ingen obeväpnad.
— Gif mig då ett vapen — ett vapen.
— Der har ni ett, svarade Puke och kastade hans egen
värja till hans fötter; men ni måste taga upp det sjelf.
Von Röhr ville också böja sig ned, för att upptaga
värjan, men det var omöjligt, han förmådde icke att böja sig så
djupt, att han räckte den. Puke hade nemligen verkligen
spikat fast rockärmen vid trädet bakom honom.
{{tomrad}}<noinclude>
<references/></noinclude>
8i1if62rgi9hoxq7w4v5rz2jo4w6ae3
Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/289
104
220837
650193
2026-05-03T12:37:25Z
Thuresson
20
/* Korrekturläst */
650193
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|285}}</noinclude>Von Röhr stampade med fötterna i marken, hans raseri
gränsade till vildhet.
Creutz och sekundanterne lade sig nu emellan, och v.
Röhr drog sig slutligen tillbaka, ehuru med ett utseende, som
vittnade om det ursinnigaste hat.
— Det är nu vår tur, yttrade Creutz.
— Ja, herr grefve, nu är det vår tur.
Endast få ord vexlades emellan dem, under det att
sekundanterne voro sysselsatte dels med att uppmäta afståndet
och utstaka det, dels med att ladda pistolerna.
— Innan vi börja, talade Creutz, vill jag göra ett
förbehåll.
— Var så god.
Creutz hade efter samtalet med Ehrenpreutz i sin själ
svurit att han skulle döda Puke.
— Det är icke ovanligt, fortfor han, att, i den händelse
första skottet misslyckas, motparten af låtsadt ädelmod skjuter
sitt i luften; men detta ädelmod är falskt, det är blott ett
medel att i tid afbryta duellen. Min fordran är, att intet
skott skjutes i luften, utan att duellen fortgår tills blod flutit,
ett lif fallit. Äro vid öfverens derom?
— Vi förkasta förslaget, förklarade sekundanterne.
Duellen är fri; den är icke ett simpelt mord.
Pukes blick irrade omkring; han svarade icke genast;
men hastigt — liksom ett meteor-sken i molnet. — glänste
det till. Det föreföll nästan såsom hade han upptäckt något,
som gladde honom, vare sig utom eller inom sig.
— Mine herrar, yttrade han, I hafven rätt i ert yrkande,
jag erkänner det; men denna rätt upphör, derest båda
parterna förena sig i ett motsatt beslut. Duellens frihet består
icke i något annat än i parternas ömsesidiga och jemnlika
frihet. Jag antager grefve Creutz' förslag, blod och lif.
— Vi äro då öfverens?
Puke nickade sitt bifall.
Creutz hade första skottet.
Hos båda märkte man ögonblickets förfärliga intryck. Men
de voro lugna och ingendera syntes frukta något. I deras
rörelser visade sig likväl en viss mekanisk precision, som ej gerna
inställer sig, om man icke är besvärad af någonting.
{{tomrad}}<noinclude>
<references/></noinclude>
pd9bsjkq7jibj3z2ssd0d8nixo572h6
Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/290
104
220838
650194
2026-05-03T12:41:46Z
Thuresson
20
/* Korrekturläst */
650194
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />286</noinclude>En duell på värja är en kunskap, en skicklighet, en konst:
den skänker oss utvägar, möjligheter, medel, den berättigar
oss att kämpa med döden. Deremot är en duell på pistoler
af ett helt annat slag, ett slag af det blinda ödet, hvilket
all vår skicklighet icke förmår afvända. Vi äro uteslutande
beroende af vår motståndare eller af slumpen. Vår hela
egna insats, den största vi ega, lif och lem, försvinner till
intet inför det berättigade första skottet. Omedelbarare kan
döden aldrig blicka in i vårt eget öga, än då duellanten är i ett
sådant ögonblick endast en simpel skottafla.
Puke och Creutz stodo redan på sina platser.
I detta ögonblick sjönk höstsolen ned och kastade sin
sista bleka stråle på de tvenne — forne vännerne — nu
fienderne. Denna dagens sista stråle gjorde deras ansigten ännu
blekare än de verkligen voro.
Creutz höjde långsamt upp sin pistol. Ett ögonblick, och
Puke såg in i mynningen, men han blinkade icke, icke en
enda ryckning förmärktes hos honom. Skottet brann af —
krutröken skingrades men lika orörlig, som förut, stod han
der. Kulan hade gått genom hatten.
Med förakt kastade Creutz pistolen långt ifrån sig.
Det var nu Pukes tur.
— Lif och blod, mumlade han för sig sjelf, med tanken
på sitt löfte till Alma, icke heller förglömmande att det var
hennes bror, som han hade framför sig, sin egen ungdomsvän.
Han betraktade honom med en hastig blick; det var icke
utan sarkasm detta enda ögonkast.
— Lif och blod, upprepade han derefter högt, det var ju
så ni ville, herr grefve?
— Det var det, och dervid förblifver jag.
Puke förde med lika säker hand sin pistol, som sin värja.
Ett bittert, nästan föraktfullt löje sväfvade likväl nu
öfver hans bleka anletsdrag.
Långsamt höjde äfven han sin pistol. Äfven Creutz såg
ett enda ögonblick in i dess mörka mynning, detta kolsvarta
öga, hvarur döden kikade på honom; men det var blott ett
ögonblick. Lika långsamt, som förut, fortfor Puke att sigta
pistolmynningen allt högre och högre upp — upp öfver hans
hufvud — och skottet brann af …
{{tomrad}}<noinclude>
<references/></noinclude>
s1a2pt8a1u1hfox0pz2c4r3ih7b70h5
Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/291
104
220839
650195
2026-05-03T12:46:03Z
Thuresson
20
/* Korrekturläst */
650195
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|287}}</noinclude>En känsla — icke af aktning och tacksamhet — utan af
harm intog Creutz.
— Kapten, ropade han, ni glömmer vår öfverenskommelse!
Genom ett oss emellan allt för olämpligt ädelmod vill ni
undvika att fortsätta duellen, men det skall ej lyckas er. Varen
gode, mine herrar, tillade han till sekundanterne, och ladden
pistolerna ånyo.
— Jag har icke brutit någon öfverenskommelse, svarade
Puke. Lif och blod, det var ju så …
— Ja väl.
Härunder hörde man, huru några små och torra qvistar
i det träd, som tätt bakom Creutz höjde sin krona öfver hans
hufvud, liksom brötos sönder, och i detsamma nedföll framför
Creutz's fötter en ekorre, hvilken Pukes skott träffat midt i
bröstet, under det den, uppskrämd af det föregående skottet,
kastade sig från gren till gren.
— Der är både lif och blod, tillade Puke.
Det var sant — men också en förfärlig ironi.
När Creutz framstälde sitt förslag, hade Pukes öga
upptäckt ekorren, och, trotsande förslagets afsigt, tydde han det
på sitt vis.
— Det der skämtet duger icke, min herre, förklarade
Creutz, under det han sparkade ekorren åt sidan. Varen goda
och ladden, mine herrar.
Förgäfves sökte sekundanterne att lugna honom. Creutz
yrkade duellens fortsättande. Puke deremot iakttog likgiltig
tystnad.
Åter voro pistolerna laddade och utdelade.
Sedan Creutz mottagit sin, tycktes han en kort stund
betänka sig. Hvad han tänkte eller kände, läste man icke mera
i hans eljest öppna ansigte. Liksom pistolmynningen, var också
ännu hans blick sänkt emot jorden. Men nu höjde sig hans
hand, han lutade hufvudet framåt, ögongloberna tycktes
nästan vilja krypa ut ur deras bäddar. Redan var mynningen i
linien — hans arm var stadig, såsom af jern — ingen rörelse
— ingen darrning — döden var gifven — men i samma stund,
som han skulle trycka af skottet, öppnade han handen och
pistolen föll ned på marken.
— Låtom oss sluta, sade han, och han vände sig dermed
bort ifrån Puke.
{{tomrad}}<noinclude>
<references/></noinclude>
li3cbwmh3kbtrbm1dh9ugnj2wrddar7
Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/292
104
220840
650196
2026-05-03T12:49:26Z
Thuresson
20
/* Korrekturläst */
650196
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />288</noinclude>Creutz röst var frånstötande och hård. Duellen hade
varit utan alla följder; snarare hade den förökat än förminskat
det fiendtliga dem emellan. Puke besvarade också icke hans
förslag på annat sätt, än att han räckte pistolen åt Jonas,
som aftorkade den och nedlade den i schatullet.
— För tusan, talade Wallenstjerna, ehuru ni ha'
duellerat, tror jag att I ännu hysen groll till hvarandra. Då hade
det varit bättre att ni öppnat ådern på hvarandra och tappat
ut en droppe ond blod. Man skall antingen dö eller också
blifva vänner, det är billigt, når man gör sig så mycket
besvär, som vi hafva gjort. Räcken hvarandra handen nu, go'
herrar, öppet och ärligt, som det anstår svenskar, och varen icke
hämndgiriga längre, som italienare.
— Låt det vara, som det är, svarade Creutz; kapten
Puke och jag hafva nu qvitterat våra ungdomsförbindelser och
dermed kan det vara slut.
— Var lugn, herr grefve, genmälde Puke, jag lemnar i
detta ögonblick fäderneslandet och torde icke mera få den äran
att återse er.
Creutz, ej mindre än v. Röhr och Aminoff, erforo en
hemlig glädje vid denna underrättelse. Creutz derföre, att
nyheten skulle fägna Ehrenpreutz, v. Röhr — icke af misstanke
det Puke egde Almas kärlek, — men derför, att det ändå var
bäst att blifva af med en sådan der fäktmästare, och Aminoff
derför, att han nu skulle slippa se Amanda kasta sådana der
blickar — hvar och en “ett kungarike värd” — på någon
annan an honom sjelf.
Schedvin var icke den, som gladde sig minst. Det
orubbliga lugn, ej mindre än det mod och den skicklighet, Puke
visat, ingaf honom en fruktan för denne man, som han icke
kunde motarbeta.
Ännu kastade Puke en blick tillbaka på Creutz och v.
Röhr, en stor smärta talade ur den: han tog deri afsked af
alla sina ungdomsminnen.
— Låtom oss gå, bad han derefter Wallenstjerna och
Hermelin, vagnen väntar. Farväl …
{{linje|5em}}
{{tomrad}}<noinclude>
<references/></noinclude>
aqf2tp8mjhljc5yia13w0bhkpweepgb
Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/293
104
220841
650197
2026-05-03T15:06:06Z
Thuresson
20
/* Korrekturläst */
650197
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|289}}</noinclude>Lars Larsson, åtföljd af Schecta och Forbus, begåfvo sig
sent af och kommo sent fram.
Otåligt hade de bedt kusken att mana på hästarne, men
ingenting förmådde honom att öka farten öfver den vanliga
lunken.
Schecta svor, Lars Larsson knotade, Forbus bad; men
hvarken svordomarne, knotet eller bönerna hunno fram till de
utkörda hästarnes hjertan. Den enda vältalighet, som en
skinkmärr förstår, är piskans, och denna höll deras vän och
skyddspatron väl förvarad i sin hand.
När de slutligen hunno fram till Norrbacka och frågade
efter kapten Puke, upplyste dem värden, att han ett ögonblick
förut begifvit sig derifrån.
— Hvart?
— Deraf gjorde han ingen hemlighet, återtog värden,
emedan jag hörde honom säga, att han direkte ämnade sig
härifrån till utlandet.
— Till utlandet!
— Lemna Sverige! Hvad väg tog han? Måste han fly?
Har han då dödat någon i duellen?
Fråga på fråga haglade, utan att värden hann att
besvara någon. Omsider fick han tillfälle att upplysa, det
kapten Puke tagit en annan väg från Norrbacka, än den, hvarpå
fader Lars och hans vänner ankommit.
— Se der guds straff, menade fader Lars, hvarför talade
jag icke förr? Nu, då jag vill uppenbara allt, är han borta.
— Låtom oss hasta efter honom, uppmuntrade Forbus;
kanske hinna vi honom.
Schecta sade intet.
Uppskakad i sitt väsens hela innersta djup af minnenas
oändliga magt och påtryck, hafva vi sett honom återfå en förut
ej bemärkt beslutsamhet och viljekraft, reda och klarhet. Det
väckta samvetet hade liksom renat luften i hans själ.
Vid underrättelsen att Puke hade för afsigt att lemna
fäderneslandet och redan begifvit sig på väg, återföll han
likväl i sitt förra egendomliga och oförklarliga, för att icke säga
osammanhängande, sätt att vara.
— Kör! ropade Forbus ytterligare till kusken, kör!
Kusken lät det också nu gå bättre undan, och då de hunno<noinclude>
<references/>
{{mindre|{{huvud|''Lovisa Ulrikas hof. I.''||19}}}}</noinclude>
juowdz7nnlp4lxjwvx5rwn0apxpabpv
Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/294
104
220842
650198
2026-05-03T15:09:19Z
Thuresson
20
/* Korrekturläst */
650198
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />290</noinclude>ut på stora landsvägen, sågo de i aftonskymningen en vagn
framför sig, hvilken de trodde vara Pukes.
Så var det äfven.
Puke, jemte Wallenstjerna och Hermelin, återvände deri
till hufvudstaden, den förste, för att fortsätta resan söderut,
de tvenne senare, för att afstiga, så snart de hunnit fram till
staden.
Några stenkast från tullen blef emellertid vagnen
anhållen af trenne lifdrabanter till häst, hvilka i sporrstreck kommo
dem till mötes.
— Åker kapten Puke i denna vagn? frågade den förste
lifdrabanten.
— Det är jag, svarade Puke; hvem är ni?
— Gud vare lof att jag icke kom för sent! utropade
drabanten; i drottningens namn arresterar jag er, kapten.
— Mig? Hvem är ni?
— Lifdrabant, genmälde mannen; mitt namn är
Silfverhjelm.
Det var också verkligen denne Wallenstjernas och
Hermelins vän.
— Arresterad! upprepade Puke. Af hvad orsak?
— Jag har förseglade order att öfverlemna till er. Se här.
Silfverhjelm aflemnade ett bref. Puke bröt det. När han
hade läst några rader, kysste han det. Det var från Alma.
I brefvet förklarade hon, att så snart hon genom Jonas
blifvit underrättad om hans beslut att lemna fäderneslandet,
hastade hon till Drottningholm, samt att drottningen, för
att hindra hans afresa, i stöd af hans löfte att vilja egna henne
sitt lif, afsändt Silfverhjelm, att föra honom till Drottningholm.
Det föll icke Puke in att protestera. Han följde
godvilligt med.
Lars Larsson, Schecta och Forbus hade sett det uppehåll
vagnen gjorde; men det var likväl allt för kort, för att
derunder hinna upp den. Och när den nu åter sattes i gång,
gick det ännu raskare undan än förut, och snart försvann den
i det tilltagande mörkret.
Med en suck, full af förtviflan, uppgaf Lars Larsson
hoppet att hinna fast honom.
— Han är borta för alltid, mumlade Lars för sig sjelf.
Gud tröste mig!
{{tomrad}}<noinclude>
<references/></noinclude>
5j5ax5g52cp3jygcqvtd242hbl4pa7r
Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/295
104
220843
650199
2026-05-03T15:48:17Z
Thuresson
20
/* Korrekturläst */
650199
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|291}}</noinclude>Fader Lars var förkrossad.
— Haf din vän för ögonen, klagade han, och håll
honom tro: men om du uppenbarar hans hemlighet, så får du
honom icke igen. Den sin vän mister, han hafver deraf så
ondt, som den, hvilkens ovän undkommer.
{{linje|5em}}
En timme senare anlände Puke till Drottningholm. Det
var redan fullkomligt mörkt, och Silfverhjelm ledsagade honom
genast upp till slottet och in i biblioteket.
På ett med grönt kläde betäckt bord stodo tvenne
armstakar med brinnande vaxljus, men icke dess mindre var det
stora rummet ganska skumt. Puke såg sig noga omkring och
fann att han var ensam. Likväl dröjde det icke många
minuter, förrän en inre dörr öppnades och ett fruntimmer utträdde.
Det var drottningen.
Puke hade under vägen frågat Silfverhjelm om
drottningen var sjuk eller icke, men endast erhållit tvetydiga svar.
Då han nu såg henne närma sig, antog han att
hennes sjukdom endast var föregifven, än mera, han trodde sig i
hennes gång också igenkänna det beslöjade fruntimmer, som
han mötte i slottsrummen i Stockholm.
Amandas uppgift, tänkte han dervid, måtte således
ändock vara rigtig.
Men drottningen stod i detta ögonblick framför honom,
och han lemnade sina egna tankar åsido.
— Kapten Puke, sade hon, jag har mycket att förebrå
er. Ni har velat lemna fäderneslandet, utan att derom ens
underrätta edra vänner. Har ni glömt det löfte ni gaf, att
egna mig ert lif?
Puke, som icke ville andraga det egentliga skälet, det
nemligen att han icke mer trifdes i ett land, der vanäran ljöd
emot honom till och med ifrån hans egen, af honom enskildt
eljest så ömt älskade faders graf, och der hvarje utsigt för
framtiden i och med detsamma försvunnit, ursäktade sig i
stället hos drottningen, genom att andraga den obehagliga
ställning, hvari han kommit genom Ehrenpreutz' smäleksfulla
behandlingssätt och slutligen genom duellen med sina tvenne
ungdomsvänner.
— Det är bra, svarade drottningen, jag ogillar icke edra<noinclude>
<references/></noinclude>
h4axdd5esa42kvs973ua2nr56v7wkwi
Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/296
104
220844
650200
2026-05-03T16:04:07Z
Thuresson
20
/* Korrekturläst */
650200
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />292</noinclude>känslor, men ni skall derför icke öfvergifva edra vänner, utan
tvärtom sluta er närmare till dem. Kapten, tillade hon
derefter, det passar sig nu så, att mina vänner äfven äro edra,
och att edra fiender äfven äro mina. Inse derför att ni tillhör
mig af ganska många bindande skäl. Jag har också, kapten,
tänkt för er och nu skall ni handla för mig. Upplys mig blott
om en sak. Veta edra motståndare att ni beslutat lemna
fäderneslandet?
— Jag hade ingen orsak att fördölja det.
— Så mycket bättre. Må de äfven förblifva i den tanken,
och för att icke gifva dem någon anledning att tvifla derpå
— tillstyrker jag er äfven att resa, icke likväl, såsom er
afsigt var, att för alltid öfvergifva oss — nej — nej — men
väl för att begagna er af tillfället och afleda deras
uppmärksamhet ifrån er, samt först åter här uppträda, när er närvaro
kan blifva af större behof, än nu. Vill ni åtaga er ett
vigtigt uppdrag åt mig?
Puke bugade sig,
— Jag litar på er, kapten. Jag har här ett bref till
min höge broder, konungen af Preussen. Med detta bref
lägger jag mitt lif. min ära och min konungsliga värdighet i
edra händer. Lofvar ni mig, vid allt hvad ni har dyrbart och
kärt, att icke låta det falla i några främmande händer?
— Jag lofvar det, ers majestät.
— Detta bref skall ni personligen öfverlemna åt min
broder, konungen. När ni anländer till Berlin, uppsöker ni hans
föreläsare, markis d'Argens, och han skall skaffa er företräde.
Ni förstår mig ju?
— Fullkomligt, ers majestät, fullkomligt.
— Markisen skall sedan underrätta er hvad ni vidare
har att göra.
Då drottningen öfverlemnade honom brefvet, tillade hon:
— Kom väl ihåg, att jag anförtror åt er redlighet er
konungs och er drottnings ve och väl.
— Ers majestät skall blifva nöjd med mig, försäkrade
Puke; skall jag begifva mig af genast?
— Vänta litet. Ni nämnde nyss ett ord — er framtid.
Låt mig höra, hvilka planer har ni för den?
— Inga.
Hans korta svar behagade drottningen.
{{tomrad}}<noinclude>
<references/></noinclude>
niu3gj0dozm4j4hhf4auhl1n5a0ql2f
Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/297
104
220845
650201
2026-05-03T16:12:59Z
Thuresson
20
/* Korrekturläst */
650201
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|293}}</noinclude>— Kapten, anmärkte hon derför, vill ni anförtro åt mig
att göra er framtid?
— Mitt lif tillhör ers majestät.
— Således äfven er framtid, menar ni? Nåväl, jag kan
icke nu göra någonting för er, men jag kan gifva er en liten
invisning på kommande dagar, hvaraf ni är förtjent.
Drottningen fattade ringklockan på bordet, men hon ringde
icke, hon hade erinrat sig något.
— Apropos, sade hon; ni nämnde duellen — huru
aflopp den?
Puke berrättade i få ord, huru dervid tillgått.
— Det var väl, anmärkte hon vid berättelsens slut, att
intet blod flöt. Det gör er ännu mera berättigad till min
aktning.
Derpå ringde hon med klockan, och vid dess första ljud
öppnades samma dörr, genom hvilken hon sjelf en stund förut
inkommit, och en ny person visade sig.
Drottningen fattade den inträdandes hand och förde henne
fram till Puke.
Med ett utrop af glädje, som omedelbart höjde Pukes bröst,
igenkände han Alma.
Fröken Creutz, yttrade drottningen, har anförtrott åt
mig sitt hjertas hela hemlighet, och varen öfvertygade att ni
båda två ega en upprigtig vän i mig. Jag lemnar er nu och
återkommer om en qvart. Hvisken nu om kärlek och tro, om
sällhet och hopp.
När drottningen lemnade dem, sjönko Puke och Alma till
hvarandras bröst.
Huru lycklige voro de icke! Den stund, som nu förflöt,
var en skön dröm, drömd under skyddet af den renaste engels
vinge. Inför Almas vänliga ord och blick skingrade sig, utan
att Puke derpå ens kom att tänka, alla de mörka skuggor,
som förut ur hans egen faders graf rest sig på alla sidor upp
omkring honom. Lifvet var åter fullt af solljus, fullt af lif
och sälhet. Ingen himmel är skönare än hoppets i tvenne
älskande hjertan. Det är kärlekens morgon-himmel.
När qvarten var förgången, inträdde drottningen.
— Nu måste ni resa, kapten, yttrade hon. Lägg på
minnet, att ingen bör få kännedom om att ni varit här. Och nu,
res i frid!
{{tomrad}}<noinclude>
<references/></noinclude>
93uszhvpbjnxncuptlf4axrege6gk2l
Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/298
104
220846
650202
2026-05-03T16:14:38Z
Thuresson
20
/* Korrekturläst */
650202
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />294</noinclude>Drottningen vände sig bort, på det att Puke ännu en
gång skulle få trycka Alma till sitt bröst.
När Alma hastade, blyg och rodnande, derifrån, vinkade
äfven drottningen åt Puke att aflägsna sig.
En enda tanke hade hvilat tungt på Puke, tanken på
Amanda.
Han hade velat varna drottningen för henne, men orden
dogo bort på hans läppar, han kunde ju icke heller förråda
henne.
För att i detta fall icke komma i någon frestelse,
hastade han ur rummet.
Med en krigares hela noggrannhet hade Puke uppfattat
vigten af det förtroendefulla uppdrag, som drottningen gifvit
honom, och i och med detsamma insåg han äfven
nödvändigheten att lemna Drottningholm lika obemärkt, som han
ankommit dit.
I vestibulen brann vid en af pelarne en lampa, som
kastade ett rödt sken ifrån sig.
Puke hade svept kappan tätt omkring sig och tryckt
hatten djupt ned. Så skyndade han fram. Men då han
passerade förbi en af pelarne, trodde han sig märka, att någon rörde
sig på dess andra sida. För att efterse, huruvida han
misstog sig eller icke, gick han omkring pelaren och fann sig på
en gång ansigte mot ansigte med Amanda. I det hopp att
hon i halfdunklet ej igenkänt honom, vände han sig
ögonblickligt ifrån henne och fortsatte sin väg.
Men Amanda kastade en blick, glänsande som en
dolkspets, efter honom. Den brann både af kärlek och hat.
{{linje|5em}}
{{tomrad}}<noinclude>
<references/></noinclude>
kwdseqz9tohbuf713bccw7k5xmstz5n
Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/299
104
220847
650203
2026-05-03T16:21:39Z
Thuresson
20
/* Korrekturläst */
650203
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude><h2 align="center" style="border-bottom:none;">TOLFTE KAPITLET.<br /><b>Riksdagens öppnande.<br />Konungen och Drottningen.</b></h2>
Hofvet hade utvecklat alla de medel, som stått det till
buds, för att med framgång uppträda ''mot'' senaten ''inför''
ständerna; ''mot'' senaten, i hvilken konungamagten ville se sina
rådgifvare, men som sjelf betraktade sig såsom emellan riksmötena
verkligen regerande, ''inför'' ständerna, hvilka ifrån och med 1720
i verklig konungslig vidd innehaft den egentliga, så väl
lagstiftande, som verkställande magten; en magt, som, derest den
i sig hade omfattat landets alla intressen i hela omfånget af
ett sant fosterländskt medborgarelif, visserligen skulle haft
nationel rättighet att utkräfva allas hyllning; men som måste
betraktas med andra ögon, fjettrad, som den var, inom
aristokratiens egna, i afseende på det allmänna, enstående, för att
icke säga fiendtliga, fördelar, till hvilka senaten stod — icke
såsom en mellanlänk mellan konungen och ständerna — utan
såsom ett bolag af ombudsmän, befullmägtigade att mellan
riksmötena bevaka de senares okränkbarhet.
Uppifrån klagade konungamagten, nedifrån klagade folket.
Hade aristokratien förmått att sammanhålla sig i en enda
stor och enhetsfull magtform, skulle den måhända i samma
gestalt, som då, kunnat uthärda en strid ända till senare dagar;
men den var sprängd inom sig i tvenne stora partier, i
hattar och mössor, hvilka under den så kallade frihets-tiden
vexelvis herskade.
Ifrån 1751 till 1758 hade hattarne — det då allrådande
partiet — årligen i korruptions-medel från Frankrike erhållit
ej mindre än emellan 2 à 3,000,000 livres.
{{tomrad}}<noinclude>
<references/></noinclude>
6rcv97k7wvezisyqcvwk8fxy6uvq15g
Drottning Lovisa Ulrikas hof/Del 1/Kapitel 11
0
220848
650204
2026-05-03T16:24:03Z
Thuresson
20
Kap 11
650204
wikitext
text/x-wiki
<div class=layout2 style="text-align: justify; ">
<pages index="Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu" from=268 to=298 kommentar={{nop}} header=1/>
<references/>
</div>
[[Kategori:Drottning Lovisa Ulrikas hof|11]]
d9oo418svomrz2ph5q5cmsvowl985ts
Sida:Monasteriologia Sviogothica.djvu/72
104
220849
650208
2026-05-03T22:52:06Z
Bio2935c
11474
/* Korrekturläst */
650208
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud|34|Om klostren|}}{{linje}}</noinclude>lan kunde åsämjas. Härpå finnes i
{{ant|Antiquitets Archivo}} Kongl. bref {{ant|dat.}} Dåfwö år 1286,
af hwilket bref finnes, at förrvt på then
{{ant|tracten}} hade warit <b>ett</b> {{ant|<i>Hospital</i>}} <b>för the
Spetälska</b>, och at Konungen honom af Archebiskopen
i Vpsala köpt hade. Sedan lade Konung
{{ant|Magnus}} vnder thetta klostret en stor hop
<b>landsgods</b>, som vpräknas vti {{ant|donations}}-brefwet
af 1288, hwilket nästan alle Riks-råden
vnderskrefwit. Thessa gods förökte han med flere
vti ett annat bref af samma år. Och hafwa
fölgt hans {{ant|exempel}} vti frikostighet emot thetta
klostret hans broder <b>Hertig Bengt</b> Biskopen
i Linköping och flere Herremän, samt andre
klerk- och lekmän tå strax och i the följande
tider, såsom med 26 införda blef vti berörda {{ant|<i>S.
Clara</i>}}-<b>minne</b> bewisas; jemwel ock ther
sammastädes med 104 bref vpräknas, hwad monga
gods och gårdar klostret kommit til at ega <b>dels</b>
genom byte, <b>dels</b> genom köp, <b>dels</b> ock
genom ingift med them, som blefwit intagna i
klostret af förnäma och rika Slechter. Hafwer
altså thetta klostret warit ganska rikt på
jordagods, och andra inkomster, hwaröfwer
{{ant|Abbedissorna}} hade sina ordenteliga {{ant|œconomos}} eller
Syslomän, som emottogo rentorna och
anwende them klostrets och klosterfolkets nödtorf,
hwartil the motte hafwa warit aldeles
tilreckeliga. Men dock finner man, at <b>dels</b> genom
en förderfwelig wådeld år 1446, <b>dels</b> genom
then stadigwarande örligen vti hela thet femton-<noinclude>
{{huvud|||de}}
<references/></noinclude>
0sy0iba6yhr3ow1a798dfaonuxszl9i
Sida:Kongl. vitt. hist. och ant. akad. handlingar 25 och 26.pdf/291
104
220850
650209
2026-05-04T07:35:25Z
Gottfried Multe
11434
/* Ofullständigt */ Tabell återstår.
650209
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="2" user="Gottfried Multe" />{{huvud|||275}}</noinclude>{{c|<i>Handskriftens 8:e sida.</i>}}
Rad.
9 biär
16 borghaninne
23 huilkinna handa
{{c|<i>Handskriftens 9:e sida.</i>}}
7 razmannumen
14 handsamadhr (<i>den som bliver fast tagen:</i> Bure)
? kallä han frälsan man þräl böte ok þreä markr som
för liughare ok þiuufh
{{c|<i>Handskriftens 10:e sida.</i>}}
13 razmannumen
19 se
{{c|<i>Handskriftens 11:e sida.</i>}}
1 änginnä handa
3 þōrf
8 se
12 se
13 Nu hvilikin man här kumbär ok bvre wil warda, han
skal giua ena half<ref>Rättadt efter LB. J. Bure har: halmark.</ref> mark til bvrägiälz halva
foghatanum ok halua bynum, swa sum af aldär havär uarit,
ok siþan bynum enä örtogh af hwarie mark silfs. Hwlikin
man borto är vm tu aar, ok gjör bynum ängin rät, han
hete ängin bure merä: vtän han haui san forfal, swa
sum är syukdombär älla<ref>äda LB.</ref> fengilse
{{c|<i>Handskriftens 12:e sida.</i>}}
7 siäghälboen (<i>som redha är sighla:</i> Bure)
12 hiärländsk eller vtländsk (LB har: 11:e raden)
21 raþstouo<noinclude>
<references/></noinclude>
snxqbicmhxbi8hwf60qqeyvkrozdykk
Sida:Kongl. vitt. hist. och ant. akad. handlingar 25 och 26.pdf/292
104
220851
650210
2026-05-04T08:04:45Z
Gottfried Multe
11434
/* Ofullständigt */ Tabell återstår.
650210
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="2" user="Gottfried Multe" />{{huvud|276||}}</noinclude>{{c|<i>Handskriftens 13:e sida.</i>}}
Rad.
2 afde (<i>hadhe:</i> Bure)
5 Trätte twe män vm eþä swäre, stande a eþätakans eþe
at han skal swa swäriä
9 kumbär eþätakin a bysins þing, 2:o ok swa thän eþäu
vil siä, 3:o kumbär e thän eþän skal föra: uari fallin.
kumbär han ok orkar e han sin edh föra, vari ok fallin.
kumber e han sum eþen skal siä vari hin laghwarþär
sum eþen skal ganga Hvar sum rykker bok u
eþätakans handum ällär hindrä hans eþingxvätte, böte þreä
markär
16 medh frelsum attä mannum
17 ok friþvitum
21 raþstouo
{{c|<i>Handskriftens 14:e sida.</i>}}
15 þaghan þät kumbär innan staþzins vaþa, ok
16 þät kumbär i byämannänä ägho, havi ängin vald ät
klandät
{{c|<i>Handskriftens 15:e sida.</i>}}
2 vtan havi konungxens öpit bref
? Hvilikin man sum e vil ward veta sinum gatubrom ok
fordervas þär nakat i geldi ater<ref>geldi ater LB. <i>J. Bure anför icke ordet</i> geldi <i>och delar</i> atar <i>till</i> a tär.</ref> half gilt ok þrea
örä firi brovitet
23 Hvilikin man sum e hawär gildävak firi sinum durum
bōte treä öra Warne hwar sik fangär þär nakrä handä
skava i wari ogilt
{{c|<i>Handskriftens 16:e sida.</i>}}
7 stäkamätz
8 biära
14 aptne
15 aptne<noinclude>
<references/></noinclude>
otwawabkidwzjpu3f8jzicumfeyoxuo
Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/187
104
220852
650212
2026-05-04T10:05:15Z
PWidergren
11678
/* Korrekturläst */
650212
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|181}}</noinclude>sandrefven vid hafvet, emellan träden på stranden.
Det är »Clams» (en slags stora musslor), som man
steker till aftonmåltiden, i det man bränner ris öfver
dem i sanden. De äro delikata till smaken och i
min smak bättre än ostron. Vädret är friskt, baden
förfriskande. Vi äro alla förnöjda, alla lyckliga.
Innan vi reste från Brooklyn, hörde vi en söndag
den unge [[w:Henry Ward Beecher|H. Beecher]] predika. Han hade i en kyrklig
tidning, der han är medarbetare, yttrat sig skarpt
emot den nya lagen mot flyktade slafvar. Många af
hans kyrkas medlemmar hade tagit detta ganska illa.
Och Beecher uttalade nu från predikstolen sin
trosbekännelse öfver prestens pligt i förhållande till
församlingen, och till sitt samvete. Det var i få, men
kraftiga ord sålunda: »Om Guds lag och mitt samvete
bjuder mig en sak, och J sägen (församlingens folk)
att jag måste icke lyda den utan eder, om jag skall
blifva qvar bland eder, välan då måste ''jag — gå!''
Och jag ''skall gå'', om jag ej kan blifva qvar med godt
samvete». Kyrkan var öfverfull, församlingen djupt
allvarlig, liksom presten. Det var ord och inga visor
emellan dem. Men ingen fara för att Beecher skulle
få »gå». Man aktar och älskar honom för högt att
ej gifva efter för honom, då man känner att han
i grunden har rätt, åtminstone i sak, om icke alltid
i sätt.
{{större|'''''D. 27 Aug.'''''}}
Nu, älskade Agathen, bereder jag mig att afresa
till den stora vestern, som står för mig lik en slags
mythologisk nebulösa, hälft töcken, hälft glans, och om<noinclude>
<references/></noinclude>
hlw8q1th3y391f1xmd83vqx8rbvr66o
650216
650212
2026-05-04T10:11:54Z
PWidergren
11678
650216
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|181}}</noinclude>sandrefven vid hafvet, emellan träden på stranden.
Det är »Clams» (en slags stora musslor), som man
steker till aftonmåltiden, i det man bränner ris öfver
dem i sanden. De äro delikata till smaken och i
min smak bättre än ostron. Vädret är friskt, baden
förfriskande. Vi äro alla förnöjda, alla lyckliga.
Innan vi reste från Brooklyn, hörde vi en söndag
den unge [[w:Henry Ward Beecher|H. Beecher]] predika. Han hade i en kyrklig
tidning, der han är medarbetare, yttrat sig skarpt
emot den nya lagen mot flyktade slafvar. Många af
hans kyrkas medlemmar hade tagit detta ganska illa.
Och Beecher uttalade nu från predikstolen sin
trosbekännelse öfver prestens pligt i förhållande till
församlingen, och till sitt samvete. Det var i få, men
kraftiga ord sålunda: »Om Guds lag och mitt samvete
bjuder mig en sak, och J sägen (församlingens folk)
att jag måste icke lyda den utan eder, om jag skall
blifva qvar bland eder, välan då måste ''jag — gå!''
Och jag ''skall gå'', om jag ej kan blifva qvar med godt
samvete». Kyrkan var öfverfull, församlingen djupt
allvarlig, liksom presten. Det var ord och inga visor
emellan dem. Men ingen fara för att Beecher skulle
få »gå». Man aktar och älskar honom för högt att
ej gifva efter för honom, då man känner att han
i grunden har rätt, åtminstone i sak, om icke alltid
i sätt.
{{em|2}}{{större|'''''D. 27 Aug.'''''}}
Nu, älskade Agathen, bereder jag mig att afresa
till den stora vestern, som står för mig lik en slags
mythologisk nebulösa, hälft töcken, hälft glans, och om<noinclude>
<references/></noinclude>
fwsb4j6ibb14ao032o02u2wvzv673iu
Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/188
104
220853
650213
2026-05-04T10:08:48Z
PWidergren
11678
/* Korrekturläst */
650213
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />182</noinclude>hvilken jag ingenting rätt vet utom att den är stor,
stor, ''stor!'' Huru? I hvad? på hvad sätt? Om den är
befolkad af Gudar eller jättar, rhimtussar och troll,
eller af alla de gamla mythologiska herrskaperna
tillsammans — det lyster mig att se. Att Thor och
Loke ännu brottas duktigt i detta sagolika Utgård,
det anar jag, och att ''trollen'' äfven äro hemma der,
det vet jag af vissa spökande knackningar »spiritual
rappings eller knockings» kallade, hvarom jag hört
och läst mycket besynnerligt allt sedan jag kom hit
i landet. »Spiritual knockings in the west» är en
stående artikel i tidningarne denna tid, och behandlas dels
på spe och dels på allvar. Men Iduna med förnyelsens
frukter, visst finnes hon äfven der, i den nedgående
solens eden! Stå icke Alleghany-bergen och Niagara
såsom jätte-väktare vid dess ingång, för att öppna
portarne till den nya lustgården, menniskoslägtets yngsta
hem? De herrliga cheruberna förbjuda ej inträdet. De
inbjuda.
Genom östra kust-städerna inströmmar Europas
folk. De utgöra förgårdens portar. Men vestern är
den stora lustgården, der de stora floderna gå, der
lifvets och dödens träd stå, der ormens tunga och
Guds röst skola höras på nytt, för nya menniskopar.
Detta stora, gåtfulla vesterland, med jätte-floderna
och jättefallen och jätte-insjöarne, med Missisippi-dalen
och Klippbergen och guldlandet och Stilla hafvet, med
Buffalos och gyllne kolibris, landet, som föder af sig
stater, såsom menniskor barn, och der städerna växa
stora inom en mansålder, der lifvets lösen är: växt!<noinclude>
<references/></noinclude>
3z300dohsrel9qjknvmn21v8rxgbv5q
Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/189
104
220854
650214
2026-05-04T10:10:08Z
PWidergren
11678
/* Korrekturläst */
650214
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|183}}</noinclude>framsteg! (progress!) Detta gåtfulla, löftets land,
framtidens land, det skall jag nu se!
Jag längtar dertill, såsom till oraklet, som skall
ge svar på många min andes frågor.
Min lilla grepkorg är fylld med bananas och
persikor; min res-nisse är med mig och mina älskades
sista bref. Och nu beger jag mig glad till den stora
vestern.
{{linje|5em|style=margin-top:3em;margin-bottom:3em;}}<noinclude>
<references/></noinclude>
1a32icj15umnck2r5s65zb8h4jnrgcs
Hemmen i den nya verlden, Andra delen/22
0
220855
650215
2026-05-04T10:11:29Z
PWidergren
11678
Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu" from=180 to=189 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Hemmen i den nya verlden, Andra delen|Tjugondeandra brefvet]] [[de:Die Heimath in der neuen Welt/Zweiter Band/Zweiundzwanzigster Brief]] [[en:The_Homes_of_the_New_World/Letter_XXII.]] [[fr:La vie de famille dans le Nouveau-Monde/Lettre 22]]'
650215
wikitext
text/x-wiki
<div class=layout2 style="text-align: justify; ">
<pages index="Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu" from=180 to=189 kommentar={{nop}} header=1/>
<references/>
</div>
[[Kategori:Hemmen i den nya verlden, Andra delen|Tjugondeandra brefvet]]
[[de:Die Heimath in der neuen Welt/Zweiter Band/Zweiundzwanzigster Brief]]
[[en:The_Homes_of_the_New_World/Letter_XXII.]]
[[fr:La vie de famille dans le Nouveau-Monde/Lettre 22]]
qoguupnbkyjwqo1v1t5ro7qjjukng7a
Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/190
104
220856
650217
2026-05-04T10:19:37Z
PWidergren
11678
/* Korrekturläst */
650217
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />184</noinclude>
{{c|{{större|{{sp|TJUGONDETREDJE BREFVET.}}}}}}
{{linje|5em|style=margin-top:2em;margin-bottom:2em;}}
{{c|{{större|'''{{sp|Albany}} (NewYork) vid Hudson.'''}}}}{{ph|'' D. 2 Sept. 1850.''|5}}
Här, min Agathe, i Kejsare-statens hufvudstad,
under en riktig syndaflod af regn, som hindrar mig att
se någonting af staden och dess kapitolium, fortsätter
jag mitt samtal med dig (d. v. s. det skrifvande; det
tyst talande fortgår jemt). I mitt sednaste bref från
Brooklyn sade jag dig, tror jag, huru jag med mina
vänner Springs skulle resa till shäker-samfundet i
NewLibanon. Och på en oändlig skön dag for jag åter
uppför den sköna Hudson, återsåg dess vilda
romantiska högländer, dess rikt bebyggda stränder, såg tornen af Downings villa blicka fram ur dess skuggrika
park, gaf den en kärleksblick, och — njöt lifvet
med naturen, med Marcus, Rebecca och Eddy, under
färden på den präktiga, beqväma ångbåten. Mot
aftonen kommo vi fram till den lilla staden Hudson, der
vi gingo i land och togo en »Stage», hvilken om tre
timmar förde oss till »NewLibanon Springs», en berömd
hälsokälla, en half engelsk mil ifrån shäker-byn.
I den sköna aftonen gick jag med Marcus för att
få en blick af denna. Vi sågo några ljusgula, två
vånings höga trädhus, med goda proportioner och tegel-<noinclude>
<references/></noinclude>
3og39q36tz307imnnfv409yne39tspt
Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/191
104
220857
650218
2026-05-04T10:23:39Z
PWidergren
11678
/* Korrekturläst */
650218
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|185}}</noinclude>tak, liggande på gröna höjder, omgifna i fjerran af
än högre höjder, alla skogbeväxta. En rätt vacker
och idylliskt romantisk syn. Utsigten från husen
var fri och rutorna i fönstren stora. Lifvet i
shäkerbyn såg alls ej mörkt eller inskränkt ut, såsom jag
tänkt mig det. Några af shäker-bröderna sågo vi ute
på fälten, makligt sysselsatta att räfsa ihop hö —
andra skörden, som jag förmodar. De gjorde sig alls
icke brådtom.
I går, söndag, bevistade vi gudstjensten i
shäker-kyrkan, jemte en stor mängd främlingar. Kyrkan är
en stor sal, som väl kunde rymma två à tretusen personer;
den har mycket stora fönster, är hög och mycket
ljus, men har ej den ringaste prydnad. Vid första
inträdet öfverraskade mig åsynen af en mängd likbleka
qvinnogestalter, klädda nästan som svepta lik, sittande
på stolar, uppradade längs väggen, stela och orörliga
såsom mumier. Det var shäker-qvinnorna. Deras
anblick var verkligen hemsk, och skulle varit sorglig om
icke nyheten af synen varit uppfriskande. I ett land,
der alla fruntimmer kläda sig lika, bli de, hvilka kläda
sig olika med alla blott derigenom intressanta.
Emellertid voro alla shäker-systrarne äfven lika klädda, med
hvita eller grå, eller ljusgult randiga kjortlar, skor med
höga klackar, hvita halsdukar, så fastade öfver bröstet
att dettas naturliga bildning gjordes osynlig, liksom
äfven klädningens fason tycktes ha till ändamål att
låta kroppen se ut som en trädstomme, utan alla
våglinier. På hufvudet buro de en liten mössa lik
qväkare-qvinnornas, och hvars släta flor slöt sig tätt intill
ansigtet. Jag anmärkte att det var blånadt, hvilket<noinclude>
<references/></noinclude>
2d4bd248plj70bsjxbql65jme1zwh98
Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/192
104
220858
650219
2026-05-04T10:27:33Z
PWidergren
11678
/* Korrekturläst */
650219
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />186</noinclude>nog bidrog att ge ansigtet dess likbleka färg. Snitten
af drägten var, på hufvudbouaden när, icke olik våra
bondhustrurs och flickors drägt i Stockholms län.
Från andra sidan af salen intågade shäker-bröderna,
alla i knäbyxor, strumpor och skor (med höga klackar),
västar, skjortärmar, och bart hår, afklippt jemt i
pannan, och i nacken nedhängande, hela kostymen ganska
lik den svenska bondens hvardagsdrägt. Församlingen
(omking 100 personer af hvardera könet) satte sig på
bänkar (som buros fram), männerna för sig och
qvinnorna för sig, men midt emot hvarandra. Tvenne
shäker-systrar gingo vänligt och tyst, bärande den ena
bänken efter den andra till äskådarne, som uppfyllde
hela ena, långa sidan af salen, och voro i vida, större
antal än shäker-församlingens folk. Om en stund
uppsteg detta hastigt, och bänkarne lyftes undan. Bröder
och systrar stodo en stund uppställda i rader, midt
emot hvarandra, hvarefter en åldrig man steg fram och
talade en stund, men jag kunde ej höra hvad han
sade. Derefter började församlingen sjunga och dansa,
trippande fram och tillbaka hvar och en för sig, men
i symmetriska rader och figurer, under en takt i hvars
grundrythm låg en viss liflighet, något guppande och
torr-roligt. Under alla variationer af sången återkom
alltid en triol-rörelse, hvilken nästan alltid utmärktes
medelst stampningar med hälarne, ganska eftertryckligt,
och under hela tiden rördes händerna i takt, ungefär
som när man på dem vyssjar ett barn.
Om några minuter afstadnade tvert dansen och
sången. Församlingen stod orörlig; så trädde en ny
predikant fram och talade, hvarefter dans ock sång be-<noinclude>
<references/></noinclude>
guvum4gbqbqdymfamkubtdfxj8449si
Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/193
104
220859
650220
2026-05-04T10:31:39Z
PWidergren
11678
/* Korrekturläst */
650220
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|187}}</noinclude>gynte ånyo. Så fortgick det en tid själlöst och
tråkigt, som jag tyckte. Och dessa bleka, likklädda
qvinnor, trippande, guppande och svängande om med
nedslagna ögon, och utan tecken till glädje eller naturligt
lif, sågo mig i hög grad onaturliga ut. De hade milda
men meningslösa ansigten; jag såg ej bland dem ett
enda vackert. Männerna sågo bättre, och naturligare
ut till kropp och själ, och dansade med mera lif, ehuru
det säg ofta löjligt ut. Åter blef det stilla i
församlingen. Den satte sig åter på sina bänkar. Och nu
framsteg en shäker-broder (en man omkring fyrtio år),
med trång panna och djupt liggande, mörka, tindrande
ögon, hvars hela utseende tillkännagaf en man af en
fix idé, och fanatisk för den. Han ställde sig
framför åskädarne och tilltalade dem ungefär i dessa
ordalag:
»J sen oss här församlade i ett rum, som vi ha
uppbyggt med vårt eget arbete, för att öfva en
gudstjenst, enlig med vårt samvetes lag. Om J ha kommit
för att se oss, och viljen ha aktning för värt samfund
och vår gudstjenst, och förhållen er derefter, så aren J
välkomna. Om ''icke'', så aren J ''icke'' här välkomna.
Men jag vill hoppas det förra. Och låt oss nu tala
med hvarandra och se till hvad som ligger emellan er
och oss, hvad som åtskiljer oss. Låt oss förstå
hvarandra!» Och han fortgick nu att skildra
shäker-samfundet i motsats till det verldsliga samfundet; det förra
såsom afsägande sig verlden, och lefvande blott för
himmelen; det sednare såsom lefvande blott för
sjelfvisk njutning och jordiskt godt. Vi fingo mangrant
en ganska skarp strafipredikan af {{sp|Elder Evans}} (så<noinclude>
<references/></noinclude>
2562h27sc5vk4lfue94mzwp5fmcdlcj
Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/194
104
220860
650221
2026-05-04T10:35:44Z
PWidergren
11678
/* Korrekturläst */
650221
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />188</noinclude>hette shäkerbrodern) för våra synder och svagheter,
afbruten blott af uppmaningarne: »kom! låt oss besinna
saken tillsammans! svara mig»; o. s. v. Det hade
varit oändligen lätt att svara den goda brodern på
mycket, och tillbakadrifva en stor del af både hans
anklagelser och isynnerhet hans shäker-sjelfberöm; och jag
undrade på att ingen röst höjde sig dertill ur den så
strängt uppläxade församlingen. Men den höll till
godo och teg. Efter denna straff-predikan fick dansen
nytt lif; en cirkel bildade sig, utgörande en ständig
chör, och kring den rörde sig i dansande ringar som
syntes oupphörligt vidga sig, under det de liksom
flätade sig i hvarandra med mycken method och konst,
hela shäker-församlingen, två och två, och slutligen tre
och tre i ledet, allt under idkeligt taktmässigt
stampande och tröskande med fötterna och hviftande med
händerna, och sjungande på en lifligare ton än hittills:
{{Dikt|{{em|2}}»O how I love this living way,
Where peace doth spread its cheering ray
And like the brilliant Orb of day
The truth of heaven is shining.
{{em|2}}Where souls in Union dayly meet
Their vows and offerings to repeat,
Pure love makes their comunion sweet
’Tis like the dew of Hermon».}}
Äfven dansen och rörelsen blef allt lifligare ju
längre den fortgick, ehuru den aldrig kom ur
lunktakten, — och jag såg svettdroppar perla på månget
ansigte; men qvinnornas ögon förblefvo nedslagna och
deras ansigtsuttryck liflöst. Männerna sågo lifligare ut,<noinclude>
<references/></noinclude>
jmm1a4a1r66r6sw83ojbs44pgeu5269
Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/195
104
220861
650222
2026-05-04T10:39:39Z
PWidergren
11678
/* Korrekturläst */
650222
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|189}}</noinclude>och deras dans, isynnerhet då händernas rörelser, under
stigande ifver, liknade ett harpolekande, föreföll i
den lediga och klädande, åtminstone ej missklädande
drägten, alls icke onaturlig. Det var icke svårt att
under denna ringdans tänka sig en symbolisk
framställning af lifvets väg, och man sade mig sedan att
den skulle framställa själarnes »progress» under vägen
genom lifvet. Chören i midten af salen sjöng hela
tiden under fläktande med händerna.
För min del, ser jag icke hvarföre icke dansen
kunde vara gudstjenst lika väl som sång och spelande
m. m., och borde till och med vara ett naturligt
uttryck för vissa det religiösa lifvets rörelser. När
konung David i glädje dansade framför arken och
spelade harpa, lofsjungande Herran, så följde han en sann
ingifvelse. Och jag har ingenting emot shäker-församlingens
dans, annat än att den saknar denna. Den är
tydligen nu ett verk af tradition, vana och beräkning.
För några år sedan har den varit annorlunda, och då
framvisat, såsom jag hört af Miss Sedgewick, rätt
besynnerliga fenomener, såsom t. ex. personers snurrande
om i ring, likt österlandets fakhirer, till dess de föllo
ned vanmäktiga, m. fl. konvulsiviska hänryckningar.
Sådant lärer sällan förekomma nu mera, eller ock sörjer
man för att det icke förekommer offentligen. Det
praktiska, ekonomiska elementet, som jemte
religions-enthusiasmen utmärker shäker-sekten, synes på sednare
tid taga lofven af det religiösa.
Denna gudstjenst slutades helt stilla, såsom den
begynt. Bröderna och systrarne buro bort sina bänkar,
såsom de burit fram dem, och gingo sedan ur salen,<noinclude>
<references/></noinclude>
kra5m1zn2mo70ll6bkiel688lollppb
Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/196
104
220862
650223
2026-05-04T10:47:14Z
PWidergren
11678
/* Korrekturläst */
650223
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />190</noinclude>hvar på sin sida. Men jag hade beslutat att lära känna
något mera af denna sekt och dess mening. Jag uppsökte
derföre ett par af församlingens föreståndare, sade
dem min önskan, och bad att få återkomma och samtala
med dem. De samtyckte vänligt, och bådo mig
att genast stanna qvar och blifva deras gäst öfver
middagen och morgondagen. Det kunde jag icke, ty jag
väntade mina unga vänner Lowells; men på eftermiddagen,
sedan Springs och jag ätit middag vid Libanons
brunn, återvände vi tillsammans till shäker-byn.
Der rådde nu djup stillhet. Alla främlingar voro borta;
och de glada, gula husen, lågo ensliga på sina gröna,
sollysta höjder.
Vi blefvo emottagna af tvenne systrar, hvilka förde
oss upp i ett rum, der tvenne äldre män och två dito
qvinnor, samt ett par unga flickor voro tillstädes. De
sednares kinder blommade, som rosor under de hvitblåstärkta linonshufvorna, och jag såg nu att
shäker-samfundet icke sände sina vackraste medlemmar i dansen.
De äldre qvinnorna och männen voro ''Elders'' (äldsta),
såsom de här kallas, och föreståndare af familjen, som
vi befunno oss uti. Församlingen vid NewLibanon är
nemligen delad i tvenne familjer, »North family» och
»South family». Hvar familj har sina särskilta hus,
föreståndare och hushållning.
Jag framställde till de äldsta mina frågor, men
det blef mig snart klart att de föga kunde besvara dem.
En af männerna var en rik man, och hade lemnat sin
hustru och sin familj, för att sluta sig till
shäker-samfundet, till hvilket han äfven skänkt en del af sin
förmögenhet. Sednare hade en af hans döttrar följt ho-<noinclude>
<references/></noinclude>
icjaaynflpdvi4l4wb3q3zbwmfb6ma7
Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/197
104
220863
650224
2026-05-04T10:53:35Z
PWidergren
11678
/* Korrekturläst */
650224
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|191}}</noinclude>nom (en af de täcka unga flickorna, nu närvarande).
Han var en äldre, starkt byggd man, med ett godt
utseende och ett ansigte, som antydde starkare känsla
än tankekraft. Den andra äldste hade ett ädelt ascetiskt
och patriarkaliskt utseende. Båda hade ej mycket att
säga. Qvinnorna syntes milda, men inskränkta. De
hade sökt och funnit en hamn mot lifvets stormar.
Annat ville de ej; annat visste de ej.
Men nu inkom [[:en:w:Frederick William Evans|Elder Evans]], med den tränga, höga
pannan, de mörka fanatiskt glimmande ögonen, och nu
fick samtalet ett annat lif. Jag blef öfverraskad att i
den fanatiska predikanten finna en ganska förståndig
och, på det hela, liberalt tänkande man (ehuru ej
djupsinnig i egentlig mening), som förstod grund och
botten i shäker-sektens lif, och kunde göra väl reda
derför. Samtalet med honom blef mig af verkligt intresse,
och vi blefvo båda rätt allvarliga deri.
Af frågor och svar emellan oss skall jag blott
anföra dessa:
Fr. Hvad är meningen af er dans? Är den symbolik
eller disciplin?
Sv. Bådadera. Vi dansa, emedan vi ej kunna
hjelpa det, emedan vi ''måste'' sålunda uttrycka våra
hjertans känslor; vi ordna vår dans, så att den må
framställa för oss sjelfva vår tro och vår pligt, och bli oss
så en lefvande lära för våra sinnen, vår själ och vår
kropp.
Fr. Ni säga att ni framställa något helt nytt i
verlden. Jag måste dock anmärka att sekter, hvilka
skiljt sig ifrån verlden och försakat alla dess lustar, för att
föra ett heligt lefverne, funnits i alla tider. Hvarige-<noinclude>
<references/></noinclude>
6155rdbohoz9kye9h1ag1133c7nts02
Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/198
104
220864
650225
2026-05-04T10:56:15Z
PWidergren
11678
/* Korrekturläst */
650225
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />192</noinclude>nom skiljer sig er församling från de ordnar af m
unkar och nunnor, som bildade sig straxt efter
kristendomens uppträdande och som ännu finnas i många
länder?
Sv. Det är den största skilnad i verlden. Dessa
ordnar vilja låta menniskan hinna fullkomligheten
genom att åtskilja man och qvinna, som Gud likväl
skapat till en andlig enhet. Vi deremot säga att blott
genom den andliga föreningen emellan man och qvinna
kan den fullkomliga menniskan framstå.
Fr. Grundtanken af ert samfund är således: det
andliga giftermålet?
Sv. Vi kalla det icke giftermål. Men vi säga
blott att män och qvinnor icke kunna bli goda och
fullkomliga menniskor utan genom inbördes andlig
förening och dagligt umgänge enligt Guds afsigt, så att
man och qvinna äro hvarandras hjelp till vinnande af
ett fullkomligt lif.
Fr. Men om alla menniskor skulle tänka som ni,
och hela verlden d. v. s. vår verld skulle bli ett
samfund sådant som edert, utan giftermål och utan barn,
då skulle det ju snart bli slut med hela vår verld.
Den skulle dö ut?
Elder Evans, betänkte sig en liten stund, och sade
sedan att om verlden slutade på ett godt sätt, och fick
ett godt och heligt slut, så var det så godt att det
skedde snart som sent, då vi ändå alla motse vår
förvandling och hoppas på ett bättre lif.
Härpå besinnade jag äfven mig en stund, och fann
sedan ingenting att svara, utan tyckte att brodern hade<noinclude>
{{ph|ej|5}}
<references/></noinclude>
hgcmai5iufib5r5ev1tkwg2lpf9j8u4
650226
650225
2026-05-04T10:56:54Z
PWidergren
11678
650226
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />192</noinclude>nom skiljer sig er församling från de ordnar af
munkar och nunnor, som bildade sig straxt efter
kristendomens uppträdande och som ännu finnas i många
länder?
Sv. Det är den största skilnad i verlden. Dessa
ordnar vilja låta menniskan hinna fullkomligheten
genom att åtskilja man och qvinna, som Gud likväl
skapat till en andlig enhet. Vi deremot säga att blott
genom den andliga föreningen emellan man och qvinna
kan den fullkomliga menniskan framstå.
Fr. Grundtanken af ert samfund är således: det
andliga giftermålet?
Sv. Vi kalla det icke giftermål. Men vi säga
blott att män och qvinnor icke kunna bli goda och
fullkomliga menniskor utan genom inbördes andlig
förening och dagligt umgänge enligt Guds afsigt, så att
man och qvinna äro hvarandras hjelp till vinnande af
ett fullkomligt lif.
Fr. Men om alla menniskor skulle tänka som ni,
och hela verlden d. v. s. vår verld skulle bli ett
samfund sådant som edert, utan giftermål och utan barn,
då skulle det ju snart bli slut med hela vår verld.
Den skulle dö ut?
Elder Evans, betänkte sig en liten stund, och sade
sedan att om verlden slutade på ett godt sätt, och fick
ett godt och heligt slut, så var det så godt att det
skedde snart som sent, då vi ändå alla motse vår
förvandling och hoppas på ett bättre lif.
Härpå besinnade jag äfven mig en stund, och fann
sedan ingenting att svara, utan tyckte att brodern hade<noinclude>
{{ph|ej|5}}
<references/></noinclude>
esqaxqlthih91i50gm9c0wqlv6kenfq
Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/199
104
220865
650227
2026-05-04T11:00:31Z
PWidergren
11678
/* Korrekturläst */
650227
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />193</noinclude>ej så orätt. Jag hade väl, och har mina misstankar
om att vi menniskor ha ett större arbete att utföra på
denna jorden, än som vi få tid till, om vi alla skola
gå upp i shäker-samfundets lif och död; men jag ville
ej nu röra upp oceanen, der hvarken jag eller Elder
Evans kunde rätt simma, utan nöjde mig att söka
närmare upplysningar om shäker-sektens lif och
institutioner.
Den andeliga menniskans utveckling i ett andligt
heligt samfundslif är dess ändamål. Christligt,
kärleksfullt umgänge i anda och handling emellan män och
qvinnor, under bön och arbete, med och för hvarandra,
äro drifhjulen. Verldsliga lustars undertryckande, och
ett kroppsligt ascetiskt lif äro medlen, som borttaga
alla hinder för de förra.
Jag frågade en af de unga flickorna: »hålla ni
verkligen mycket af hvarandra här?»
»O ja, det göra vi sannerligen! (Oh yes, indeed)!
svarade hon, och de sköna, stora, mörkblå ögonen
strålade bekräftelse. Förhållandet emellan dessa unga
flickor och de äldre männen, som jag anmärkte vid ett
par tillfällen, syntes mig vara särdeles vackert och
kärleksfullt, såsom emellan goda döttrar och fäder.
Midt under vårt samtal kom James Lowell springande
uppför trappan och in i rummet, der jag satt
uti shäker-sällskapet, och hans vackra, lefnadsfriska
ansigte, strålande af lif och hjertlighet, lyste som en
Majsol in i den bleka, fast vänliga församlingen. Han
och Maria voro just nu anlända, och vi hade ett
hjertligt möte midt ibland shäker-syskonen, som logo<noinclude>
<references/>
{{huvud|{{m|''Hemmen i nya Verlden. II.''}}||{{m|9}}}}</noinclude>
lfm4kaiwj7ftani1byxwic5dyfmcsc6
Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/200
104
220866
650228
2026-05-04T11:04:18Z
PWidergren
11678
/* Korrekturläst */
650228
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />194</noinclude>mildt, och sågo på oss, ej utan deltagande. De bådo
oss nu att alla komma och äta qvällsvard. Men
Lowells fortsatte sin väg till Libanons brunn, emedan
Maria behöfde hvila. Springs och jag gingo ned med
våra shäker-vänner i en sal, der ett bord var dukadt
för oss, med thé, mjölk, bröd och smör, kakor och
sylt, allt mycket rikligt. Vi uppassades af systrarne;
ett par af de äldste af bröderna satte sig till bords
med oss, men utan att förtära något. Till en af
systrarne, som passade upp oss, sade Rebecca Spring, då
denna lutade sig ned för att bjuda henne något: »Ni
ser så god ut, att jag måste kyssa er!» Hon log
och såg belåten ut. Flera systrar kommo in för att se
oss; jag anmärkte några medelålders qvinnor med
utmärkt goda och ädla ansigten. Lugn, och mildt allvar
utmärkte alla. De påminte mig, om en mild, men
mulen Septemberdag i Sverige. Luften är ren, marken
grön ännu, det är behagligt, och det är lugnt; men
ett visst vemod hvilar öfver landskapet, det felas sol,
blommor, fogelsång; ingenting växer, allt står stilla;
och om en fogel höjer ett litet qvitter, så är det straxt
slut. Jag trifdes dock väl i den stilla, milda
September-atmosferen, och shäker-systrarne syntes med nöje se
vårt synbara intresse för dem och deras samfund.
De voro innerligt vänliga och behagliga, långt öfver
hvad jag trott då jag såg dem under förmiddagens
upptåg. Då vi togo afsked, sade jag till dem: »jag
hälsar er alla med en andlig kyss; ty jag förmodar att
ni icke vilja ha någon annan!» — »Åh, vi äro icke
så ensidiga!» (»We are not so particular)!» sade leende,
en ung flicka, och stack fram sitt täcka hufvud, och<noinclude>
<references/></noinclude>
qnf39i36277jps83ge713pgqo3bwjyy
Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/201
104
220867
650229
2026-05-04T11:07:58Z
PWidergren
11678
/* Korrekturläst */
650229
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|195}}</noinclude>kysste mig; och nu kommo de andra också, och vi
hade en hjertlig omkyssning, Rebecca och jag, med
shäkersystrarne; och som de logo härvid, sade jag åt dem:
»jag trodde att ni icke kunde le!» Och nu logo de åter
hjertligt, men på ett stilla sätt, och en af de äldre
sade: »Åh, jag ville icke, för mycket godt, umbära mitt
goda löje (»my good laugh)!» De voro riktigt snälla,
trefliga och behagliga, tusen gånger mer än några
verldsliga och tanklösa »ladys», som på hotellet vid
Libanons brunn gjorde sig visa och förnäma öfver »de
stackars shäkers».
Jag erhöll af deras samfund ett godt intryck, och
jag har af personer, som under flera år stått i
beröring med shäkers, hört om dem mycket godt,
isynnerhet om deras kristliga kärlekslif inbördes, godhet emot
fattigt folk, samt deras ömma vård om barn, som
förtros dem, dels af fattigt folk utom deras samfund, dels
af familjer, som bli medlemmar deri, men som då lefva
utan att erkänna naturliga band, endast andliga
förhållanden. Vården om de gamla och sjuka inom
samfundet lärer också vara förträfflig, såsom jag hört af min
lilla fruntimmers-doktor i Boston, Miss Hunt, som är
läkarinna i två eller tre shäker-samhällen. Hon har
äfven berättat mig om månget i verlden förbittradt
menniskolif, som i shäker-samfundet funnit ett fridfullt
asyl; om olyckliga makar, om ensamma qvinnor, och
hårdt, af sorger pröfvade män, hvilka här funnit hamn
för dagliga stormar; funnit vänner, vård, lifvets
comforts och lifvets frid, såsom de ej kunde äga det i
verlden. Dessa samhällen äro mildrade kloster-samfund,
och på det hela, som jag tycker, de mest förnuftiga<noinclude>
<references/></noinclude>
nmt53xfqz52duglch616fbk66ypsx7o
Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/202
104
220868
650230
2026-05-04T11:16:32Z
PWidergren
11678
/* Korrekturläst */
650230
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>och ändamålsenliga instiftelser af denna art, i allt utom
i dansen, som kunde vara betydligt mera förnuftig och
vacker.
Elder {{sp|Richard Bushnell}} gaf mig vid afskedet
en bok, innehållande historien om uppkomsten och
organisationen af »den tusenåriga kyrkan eller det
förenade samhälle af troende, shäkers kallade». Jag ser
der, att sekten först uppkommit i Frankrike, då under
en religiös »revival» i Dauphiné, i slutet af 1600-talet,
en mängd män och qvinnor angrepos af religiösa
hänryckningar till både själ och kropp, hvilka de ansågo
såsom verkningar af den heliga Anda, då de åtföljdes
af syner och starka inre maningar till ett heligt, Gudi
helgadt ascetiskt lif. Oroade och förföljde i Frankrike
flydde några af dessa öfver till England.
[[w:Ann Lee (shakers)|{{sp|Anne Lee}}]], dotter till en smed, en ung flicka,
hvilken allt ifrån barndomen, haft syner och ingifvelser,
lika med dem, som berättas i det svenska helgonets,
St. Brigittas historia, blef bekant med de franska
fromme, och ehuru hon hvarken kunde läsa eller skrifva,
utmärkte hon sig snart genom sin kunskap i bibeln
och i heliga ting. Efter inre andliga strider, som
utmärglade hennes kropp, kom hon i ett tillstånd af
religiös hänryckning, hvarunder hennes själ och kropp
lefde upp på nytt, och under hvilket hon blef medelpunkt,
lärarinna och ledarinna för den lilla flocken af
spridda troende på dessa extatiska tillstånds högre
ingifvelse. Stark tro och medfödt snille hjelpte den på
all vanlig bildning blottade qvinnan, att sätta i system,
hvad som förr var lösryckta fenomener och aningar.
Genom henne och under hennes inflytande utbildades<noinclude>
<references/></noinclude>
dy9dnbbkwuucd280qazyngzsvj2tisu
Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/203
104
220869
650231
2026-05-04T11:22:42Z
PWidergren
11678
/* Korrekturläst */
650231
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|197}}</noinclude>läran att, som verlden föll genom den första Eva, så
skulle den fullkomligt upprättas genom den andra Eva.
Christi andra tillkommelse sker genom den heliga
Andas verkan i den andra Eva, i qvinnan, som förer till
lif i Gud det slägte, hvilket hon förr förde till affall
ifrån honom. Fullkomlig kyskhet är förnämsta vilkoret
derför, samt hela lifvets rigtning till Gud under arbete
för bröderna och systrarna.
Shäkersekten såg i Anne Lee denna andra Eva,
denna nya uppenbarelse af Gud på jorden. De kallade
henne »moder Anne Lee», och styrdes af hennes
ingifvelser. De dansande gudstjenster, hvilka hon instiftade,
och der hänryckningarne voro häftiga, såsom allt ungt
religiöst, hänryckt lif naturligen är, ofredades snart af
mobben; och moder Anne Lee och flera hennes anhängare
kastades i fängelse. De utsläpptes dock, varnades
och hotades, men fåfängt. De kommo åter tillsammans,
att sjunga och lofva, och sången blef till dans, och
lofsången ryckte dem i hopp och språng från jorden.
Ständigt ofredade och hotade i England, kastade
shäkers, liksom alla Europas förföljda enthusiaster,
blickarne öfver hafvet till nya verlden. Moder Anne Lee
fick ingifvelse att der grunda det nya Libanon-samhället.
Med en liten flock af sina trogna begaf sig Anne
Lee öfver hafvet, år 1774. Gungande på hafvet
dansade de, och sjöngo i hänryckt gudstjenst. Fartygets
kapten förstod sig ej på denna gudsdyrkan, och hotade
dem och sade, att om de ej ville afstå derifrån, så
skulle han låta kasta dem öfver bord. Men de blefvo
vid att sjunga och dansa. Nu uppväxte en storm; en
planka lösrefs ifrån skeppets sida och vattnet störtade<noinclude>
<references/></noinclude>
gw0fwpsnjvpj0rnvd1eb5gk3kixqhxk
Sida:Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu/204
104
220870
650232
2026-05-04T11:25:14Z
PWidergren
11678
/* Korrekturläst */
650232
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />198</noinclude>in. Kaptenen, desperat på shäker-sällskapet, såg i
deras ogudaktiga upptåg orsaken till detta missöde, och
var i begrepp att på fullt allvar låta utföra sin hotelse,
då moder Anne Lee utropade: »var vid godt mod,
kapten; ty icke ett hår af ditt hufvud skall komma till
skada. Jag ser två englar stå vid masten af ditt
fartyg!» Och i detsamma, — fortfor berättelsen — »kom
en våg och slog plankan in i skeppets sida igen, så
att icke vattnet inströmmade mer som förr; och folket
vid pumparne kunde nu få makt med vattnet». Snart
saktade sig äfven stormen.
Kaptenen lemnade härefter shäkers i fred. De
fortforo att sjunga och dansa. Sjungande och dansande
på hafvets vilda vågor kommo de fram till den nya
verlden.
Moder Anne Lee och hennes trogna inköpte jord
ej långt från Hudsons stränder, odlade vildmarken,
byggde hus, och grundade der, år 1776, i September
månad, sitt första kyrkliga samhälle, under namn af
''Nya Libanon''.
Moder Anne Lees äkta make, stackars man, som
hon blifvit gift med innan tiden för hennes religiösa
uppväckelse, och som i början äfven hörde till hennes
trogna, blef dock sedan otrogen, skiljde sig från henne
och förföll i dryckenskap och andra laster. Men
shäker-samhället på NewLibanon förkofrade sig och växte
under Anne Lees ledning, och födde af sig nya
shäker-samhällen i andra stater, hvilka Anne Lee besökte,
för att der sprida sina läror. Hon dog vid hög ålder
allmänt vördad och älskad.
{{Tomrad}}<noinclude>
<references/></noinclude>
7ukv8gkun463cee0kg24ntc6qi2l3bw
Index:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf
108
220871
650233
2026-05-04T11:27:45Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
Test av nytt projekt med Nordiska museet
650233
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Upphovsman=Märta Helena Reenstierna
|Titel=Årstafruns dagböcker (1827)
|År=1827
|Oversattare=
|Utgivare=
|Källa=Nordiska museet
|Bild=
|Sidor=
|Anmärkningar=
|Width=
|Css=
|Kommentar=
}}
[[Kategori:Nordiska museet]]
h43wp0jrqugtzzxfv8dmdw1ufm1wtd4
650234
650233
2026-05-04T11:29:41Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
650234
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Upphovsman=Märta Helena Reenstierna
|Titel=Årstafruns dagböcker (1827)
|År=1827
|Oversattare=
|Utgivare=
|Källa=[[:File:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf|pdf]]
|Bild=
|Sidor=
|Anmärkningar=
|Width=
|Css=
|Kommentar=
}}
[[Kategori:Nordiska museet]]
al7o4xpjhs7akuaael89h4r17gzs2pn
650235
650234
2026-05-04T11:32:00Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
650235
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Upphovsman=Märta Helena Reenstierna
|Titel=Årstafruns dagböcker (1827)
|År=1827
|Oversattare=
|Utgivare=
|Källa=[[:File:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf|pdf]]
|Bild=
|Sidor=<pagelist />
|Anmärkningar=
|Width=
|Css=
|Kommentar=
}}
[[Kategori:Nordiska museet]]
cl0g4tprk6mpjts2nskj6a31p1qv965
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/2
104
220872
650236
2026-05-04T11:35:07Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650236
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Fournal
1827.
Om förefallande händelser
vid Årstad,
Som uppteknas så länge
Gud ville.
af
Märtha Helena Renstjerna<noinclude>
<references/></noinclude>
b20wj071h8k6kq6t3xu3yis3bu1yzmr
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/3
104
220873
650237
2026-05-04T11:35:29Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650237
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>1827. Journal
Januari
1. Måndag nyårsdag. Frost-
Det brillantaste Solskensrüder, måtte
Guds nåd för detta började års Klarskina
öfver hela Svea Rike!
Förmiddagen hitkom fru Rubenson
följd af Sin lilla fosterson Carl
Åkermark — och då Hon bortgick
hitkom Major Joh: H: Lemke med
sin Hustru och Svägerska Carin, hvil-
ka har äbo Middag. Öfvernledes hit
kom Petter Hägerström som för mer än
20 år sedan tjenade här som kusk,
och altsedan varit hos timmernamn
2.
Tisdag. Hade om natten häradt.
10. tunnor Råg fördes till Örby att
säljas. Jag linierade minu
nagböcker - Mamsell Verner var
här förmiddagen och eftermiddagen
rar alt tyst, men jag mådde illa af colique.
3
onsdag. Nu var en svåra sträng ofrost och
Stad förer ehuru magert begagnades.
Sjön var nu stark att många säkert gingo
öfver honom. Mamsell äkte i Kärpslåda till
Staden förmiddagen och Boberg Åkre till Smeden.
Målaren Huldgren kom nu åter att begära Pen¬
gar _ Han hade ock måladt min gamla runda
Syskorg som jag i Småland fick af en hos föräl-
drarne tjenande Dräng wid namn Magnus
Svenssons Nu var den vackert grön men Mitt
namnschiffer en Medaillon och en resen Krantz
omkring som imiterade brodderie.
Kl: 11. hitkomma Capitaine v: Molbzer med
fru och Son samt Lieut: von Sivers, hwilka
bleff drucko ett glas sin och togo litet Sækerbröt
men kunde eij förmås bli qwar till middag.
Kl: 5. e: m: hitkom Doctor Häggström och
Dess fru som här drucko thée-
Capitaine Moltzer gick öfwer sjön härifrån
Thorsdags natten uti den faseligaste frost, dock Gud
ske lofl. utan blåst blef elden lös i Bränwur icke
Kl: millan 12 ock 1 om natten. Eldskott och klämt
ning i Staden och den faseligaste låga som upp,
lyste luften gjorde att en otrolig mängd folk
från Stadens alla kanter Framlades hit och
vimlade från alla kanter på sjön hvilken af
den stränga kölden bar en sadan myckenhet
att det varit de sombodde ända wid Herr Tull-
Capitaine Moltzer med betjent och 3 a 4 Karlar
woro väl bland de första – Lieutenant v. Sivers och
Capitaine Plank, kommo upp emedan Capit:
Moltzer förde befällt få mycket möjligt var vid
elden slutl. var Han och inne och oförmodelig
Ankom Hans Kungl Höghet Kronprinsen åt
följd af Generalerne Björnstjerna och Lovisin och
terad af 14. en Grefve Oxensterna samt Escorte:
tid af 14 eller 16 man Gardister till Häss-
Vid Horns Tull hade Kronprinsen frågat om vägen<noinclude>
<references/></noinclude>
li2pjb2mk10mn5qqxpqkiv0dqhig3oo
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/4
104
220874
650238
2026-05-04T11:35:47Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650238
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Januari
girla ¼ hade de sedt på vid Sjön och hade Kron
prinsen yttradt, att det var väl att det eij var
något Boningsius som bran.
Han begärdte Landtarna genom denna väg där
träden skynde men innan ljusen dari blefwo
tånda var Ericsson redan förbi och för både till
och från Bränneriet rågen ofronför Stallet.
många Hörar och måna Sjömän hade
warit här, till och med dem som frågat hvad
denna gården kallades.
Förmiddagen voro flera ute att se på det
afbranda stället och den reden som blifwit
bergad — Lofvad vare Henren att dess lugna
vädret inföll så att bygningen vid sjön blif-
skonad — ja 1 efven lilla Brinhusbygningen
Från Littjeholmen var här bud att fråga
huru jag mådde? Inspector Brodins Älste Son
rar ock här - Kamrooskan Looström med en
son och en dotter, efven förmiddagen och till
middagen min Brors Son, som eij dröjde lange
och som eij vetat af elden i natt förrän mjölk
budet berättadt olyckan, som svara bedröfwad
min bror, emedan nu ingen dransk fås åt Krea¬
turen då fodret tillika är knapt och ingen ting
annatt att lefra af än den ringa mjölk som kunde
säljas. Lika olyckligt för mig att alsintet ägo
någon föda åt Trinen. En gris trampades ihjäl
i natt så att af 21 grisar som föddes, lefra nu 7.
Eftermidagen hos jag litet — och för hela dagen ut-
gör denne iländiga berättelsen mitt arbete-
5.
5 Fredag. Sträng trost — ingen frammande
Jag skref till Kungl Secreter Forslund
svar på dess bref däri han begärdte några
upplysningar om Årstads ålder, num
Lördag - och Trettondedag guldur möss
gust nu då jag skrifwer detta kl ½ till 2 lod
det 16. år sedan min i lifstiden älskade och
efter döden saknade man skildes från sina
fördiska plågor, sorger och besvärligheter
Kl: 11. f: m: var Herr Rubenson här
som berättade att Comminister Rinke¬
bergs fru i dag fått en dotter: De vigdes
förledit år den 3dje Februari
Herr Rubenson omtalade ock att den 4.
vid eldswådan här hade en spruta från
Ladugårdslandet varit wid Nyboda backe
men där mött Hans Kungl Höghet Kron-
ӕgrintsen som sagt: nu är elden snart slut,
vänd om och gaf manskapet något till bästa
kom sedan i morgon upp till mig att där
före få betalning. Samme man En Capitaine
hade i går gått till Kronprinsen med
räkningen. Han hade klappadt wid Grönbrink
men därstädes eij fått något, utan måst taga
förfriskningen på Södermalm
Mamsell Leufstedt gick Kl ½ 2. till staden
Jag vidtog mitt helg- och hvardags arbete
att läsa dagblad och skrifra, sedan Predikam
i Hagbergs Postilla foronidagen var läht.
men handt eij något förrän Master Strömberg
kom hit och då Han bortgick kom gamla Auspigan
Maija Greta _ Kl 7. hemkom Mamsch.
1788 daler sätt<noinclude>
<references/></noinclude>
9q0nb5kpv4nevwi3wj4dsbfjcz0o5r7
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/5
104
220875
650239
2026-05-04T11:36:05Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650239
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Januari
7. Söndag. Grafwelig Storm och snöyra
hela natten. Lofrad vari Gud. alt sådant
eij rar den natten då Brännerks uppbrände-
man rågade för stormen eij öpna Salr-
luckorna i dag, utan hade ljus i Salen,
till Kl 4. eftermiddagen. då en lucka öpnades.
Strömberg och en Tracteur Ringström
som will hyra Walla woro har förmidda
gan — och eftermidagen skref jag äntl färdigt
Svar till Herr Kungl Secreterne W: Forslund på
det bref jag den 14de sistl. Decembr från honom bekom
om Årsrad från Dess början - men ty rärr, det kom
ganska litet jag därom vet, ty mundteliga berättelser
duga eij stort då oftast de skrifne äro ogäliteliga när-
de gå öfwer några hundrade år.
id hos Trådgårdmästaren war i afton Bal, och
wid sådana tillsällen råkas bäst goda ränner och
Mamsell lagade maten och pigorna dansader
Måndag snögde och blåste något mer.
för att hämta luft for jag mot aftonen
i liten Städskrinda till Lilljeholmen och
och drack Flic hos Fru Rubenson samt
hos Mamsell Werner-
Grönberg var hos Kungl Secreter Fors-
lund som lofrade i morgon komma hit, Då
Herr Kamrer Brogren böds att göra Sälskap
9.
Tisdag. Snögade nästan hela dagen.
Herr Kungl: Forslund och Nurrres Brogren
hämtades till middag och hemfördes om
aftonen med kurslåda. Begge ordiga och
som var vid Handelsman Helsingius
som var wid Brännerut dit Han redan
låtit föra timmer och ärnar med all
skyndsarnhet låta uppbygga, kom in till
mig och samtalade härom, som den stora
Kostnader, men sade sig för densamma
såsom en ringa procent, eij kunna lämme
mer än hälften bränvin, och dränka
träd är att göra? Jag får vara nöjd
det hälst som den adelmodige mannen
lofvade taga mina 3 half års gamla
Grisar att föda tils här blir drantz
10
10 Onsdag. Fröslask. Grisarne fördes till
Handelsman Helsingius. Min lögnfulla
bror hade i går aftons då Tit: Helsongius
varit hos honom att ena Grisen var halt
fästän ingen här war så klarogd att de såg
någondera halta. Tillika fick jag i såg.
grägde 11. L℔: Köpa 2 tunnor gammalt malt, som
vägde 11 L℔: tunnan, men var eij bra att
bränna af en för att lifnéera min stora Eng-
ga och att de Hästarne då de komma att draga
tum gödseln-Gud Vilsigne Herr Helsingius
hon ihålla Suggan som grisade 10 grisar däraf
hon ihjältrampad 8. slagtades i dag, har mager
och vägde blott
ck vägde blott var 1 år 4 måner gång
var 1 år 4 månar gaml.<noinclude>
<references/></noinclude>
ju07x9721qwuxy77wd4yv80le0k0k6z
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/6
104
220876
650240
2026-05-04T11:36:24Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650240
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>cl.
Januari
11. Thorsdag. Frös, småsnigade. Jag och Mamsell
inviterades af Herr Rubinson och Dess fru,
att eftermidagen åka till Värdshuset Långpanna
där vi fägnades med rödt glödgadt sin och
glacerad Handeltårta
Från och till Nyboda backe åkte fru Ru-
benson hos mig i kurslada och Mamsell
med Herr Rubenson i Skrinda
Luften sökte mig - för ovanan at jag
cum afbran eij mådde fullkomligt väl då
jag hemkom, och mansel klagade sig ock
fast ett stop glödgadt vin eij egentelig kunde
berusa 3. personer som eij fyllest utdrucka. al.
2. Fredag. Litet Ströhmot och bra kalt.
Om natten plågades jag af Håll i högre
sidan, beslöt dock att eftermidagen
fara till Major Lemke, hvarest jag
drack Casta och ett glas rödt win-
Drängarne fägnades med lika
sedan var jag hos Åldermannen
Calounier och drack thie och tyckte
mig på begge ställen vara välkorne
men samt kom ganska lyckligt hem¬
Jag hade nu första gången min
nya sydda hvita långchärde som
admorierades af friärne Lemke och
Solberg — äfven sjelfva rägnarne omtycktes
13 Lördag. Så kallad 20de dag Knut. som
Juler gör slut. Här war en gruflig Fröst
att sjön nu måtte bl: säker att köra öfwer
förmiddagen lät jag med stora Skrindare til
hämta och om aftonen hemföra Min Grafwe
Carl Adolph Reenstjerna, Dess fru och dotter
Carin Runstjerna som sjelf begärdt och
nu var bjuden till midag kom år Vist
har hon fått veta att de andre skulle Korn
mæ men hvad har Sten för meriter eller
företräden till kunskapet eller rang? åtmin
stone slatt intet på mörderne sidan.
Söndag. Frost, litet snö men om aftonen
och natten en förfärlig Storm. Gud afrändt
alla Elnsrådor!
Carin Reenstierna och ingen menni-
ska mererar här i dag. Norl år mina
dag och en liten aftonvard.
15
Måndag. Stormen fortfor rysligen i
nast ock med snöyra samt stark Frost re
det rätt slåg samt: Dock Gudske vigt lofs
jag behöfde eij wara ute som många andra.
Jag fulbordade ett till min Syster börjak
bref om eldswådan m: m: ock skrif sida
annat, men skrifwa och läsa war nu för
mina ögon ganska plåg samt.
6 Tisdag. Friskt och klart räder. Drangerra
voro efter ramarne till mina 4. lång-
samma Dörrstycken - Kamarne äro nu
Målade af Hofmålaren Gottman.<noinclude>
<references/></noinclude>
i790tn08cyj9k89p0pgjbftfs4aww1g
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/7
104
220877
650241
2026-05-04T11:36:39Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650241
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>i
Januari
Eftermidagen för Jag i Skrinda öfwer
sion till Fru Kamrerskan Looström
och Mamsell till Mamsell Lille och Herr
Magister Nyman, som ännu är i Stockh-
men om Lördag eller måndag ärnar resa
ned till Wannäs, där Kungl. Maijestet nämde
honom till Predikant. Han skänkte Mann
felt 2ne böcker Predikningar.
Fru Looström berättade att Brännerie
Inspector Löfgrens fru för circa 2 år sedan
rest till Frankrike till Nantes, men hos
sin man lämnade en större Son och den
yngste som war 2 år gammall.
från en Jän i Staden fick jag genom
bref veta att Magister Nyman säges
vara förlofrad men en 22 års Flicka som
är antagen till fosterdotter och arfwinge
hos en förmögen man vid namn Gran
Jag lät i dag hämta från Korstrads
Porcelainsbod en tingad låda med mitt
namns Chiffer som är att hälta blommor
uti nämligen flera sorten i saken till
en artig prydnad på ett bord om samum
denna låda kostade 5 RD Riksgälds.
Onsdag. Ganska enskiöt och Kalt samt
Trogade mycket eftermidagen, och var bähr
att sitta inne — jag nystade och frös myckit
Timmerman och Murare voro här att upp
bygga och mura ett ny H Brännwi
18
Skorsdag. förmiddagen mycket kalt och klart
Då war Herr Handelsman Helsingens inom
och jag skref mitt samtycke till contractets
prolongation om Bränneriet med de ändrin
ger och minskad afgift hedandet nu efter
ildswådan nybygges af Herr Helsingius.
om eftermiddagen Snögade och var ganska
inskigt. Munsell gjorde kosf efter Enggan
som förra veckån slagtades.
19
Fredag. Klars och Kalt. Hinrics
Jag: Fordom med gladje firad här
då min älskade man lefde
Förmiddagen upsattes de förledit
år i Septemba tingade 4. Mytho
logiska Dönstycken Minerera,
ceres, Pomona och flera uti
Begge förmaken
Bönstör köpta på in Auction
vid Lilljeholmen hämtades och
eftermiddagen Åkte jag öfwer
Sjön i Kurslada att göra gifwer
Kor Capitaine Moltzen och Här
Durath men de sistnamnde von
hos Bco Casseur Plank och jag med<noinclude>
<references/></noinclude>
l68ipn88klq1bqbd3p4mhct40ny898m
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/8
104
220878
650242
2026-05-04T11:37:00Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650242
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Ψ
Januari
20 Lördag. Snösmode och blåste.
Eftermidagen Litkom Capitaine
von Moltzer och Hof Snickaren
Dumrath - Den sednare betaltes
nu för Rahmarne till Dörrstycken
och en liten betsad ram till taflan-
som jag fick af unge Hensicjen-
och var prisell rätt billigt 6 RD 16
Schilling Riksgälds för alla 5.
Arrendatorn Molin och en man
vid namn Stafvelin som specificerade
på Wallas Arrende voro ock här
men jag hade eij stunder att tala
stort med dem å
som
Grönberg och Mästarn Körde god
sell och Boberg war med all timra
på Stockar till Branneriet.
21 Söndag. Svåra kall blått; Grönberg
åra Kall blått i Grönby
låht i Grönberg
rar med Släda efter Målaren hemman
som här åt Middag, och efter begäran
bekom 8 Rdrads för det han måladt alla
Ramarne till de 4. stora Dörnstyckenci med
mahogeni färg och girkander alt omkring
Ostermiddagen hitkom Tracteur Ringström
som ännu har luft för Walla, men pratar.
Han hade med sig hustru och en liten dotter
Måndag. Kall blåst. återkördes hem 6 Godsell
lass från Lundström. Eftermidagen var Kyr
karärden Pettersson här, Han omtalade att 3. tjufvar
varit vid Hägersten och stulit en smetslang m: m:
Slangen hade de afskurit och efterlämnadt en
del däraf vid Lilljeholmen — åter en annan
natt upstigit på en stege att gå in, men stagen
fallit omkull och en Hve som satt och skref
låssatt ett skott efter dem dock eij hunnit någon
dera, emedan de sprungit tapport.
Från Capitaine Moltzer fick jag ett bref
som under Couvert till honom kommit i dag
med posten från win neuren Alexander i dag
Reenstierna, innehållande några anteknin
gar som skola införas uti Reenstjernska
Generalogien om födda och döda.
Om aftonen hitkom huspigan Maries
gamla nästan blinda mor från Kjöping.
Mitt dagsvärke i dag var att skrifva och se-
öfwer gamla räkningar.
23
3 Tisdag. Blåst — förmiddagen åter
revederade jag mina gamligen papper
och skref. Eftermidagen warder
jag på Barnsängs visite hos Pastor
Rinkbergsson och fägnades med
Cassie, Såfransbröd, Rhenskt wid
och Confect; Drängarne fägande ock<noinclude>
<references/></noinclude>
pxchb1exs9gwjv3ywqyq1dzmbn5ahox
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/9
104
220879
650243
2026-05-04T11:37:20Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650243
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>i
Januari
24 Onsdags Probt, blåst och litet trindsnö
åter hemsläpades 6 Lass godsell.
En del af de gamla Kongl. Portraiter
som sedan 1779 legat i skåp uppsattes
i dag i Stora Salin och i matsalen upp
sattes Kung Carl XIItes Portrait i Kro¬
nings Martelen samt Cancellie
Rådet Schönbergs och Morbror Pehn
sens postraiter — litet nystade jag
25 Thorsdag. Natten Snögade — Till middagen war
min Broson här _ Han omtyckte Lönhtycken
ganska mycket - efven Kungl. Forstracterna i Salw
jag slutade i dag nysta blått bomulsgarn och
egentelig blir nu mitt arbete att skrifwa samt
Bessemillun ransa bomull.
Kongl: Maijeskt hade i dag rest på förmid-
daga till Norrige hwarest blir Storling.
26 Fredag. Smått Smårmål, blåst och enskigt
11räder. mina papper, bref och räkningar
Suppselsatte mig hela förmiddagen.
Man Cannonerade i staden för Kun-
gens 63.dje födelsedaga
ӕthrmiddagen gjorde jag visiter hos
Docterinnan Häggström-Doctorn
hade nyss furit bort åt Hammarby
Min bror hade förut om morgonu
warit hos Doctorn, hvarom och joup
eij — jag for sedan till kamrer Kroge
som öfwer 8. dagar varit rätt kras lig
dock blott legat stundtals på Soffan.
af honom fick jag låna en artig bok
Handlingar rörande Skandinaviens
Vistoria.
27
27 Lördag. Om natten millan kl: 3 och 4 sköts
Eldskott för Norr, och hade Sonethuset nära
klara kyrka, med alla där befintliga rahror
och värkstäder till Sprutornas förfärdigande
och reparationer, inom få timar upbrändt.
har på gården hade eldskenet synts ryshögt.
Vintren var bra sträng, men eij någon
betydlig blåst - 11 tum sill var förmiddagen
till staden och hade sedt stället, som jag
förut vet eij var långt från där Lemkens
bor - Ty salig Major Röngren som hade
Hand om Sprutsabriquen, bodde där då
han målade mitt Portrait.
Jag hade i dag en förförlig svår tioffta och
deraf en svår hufradräck samt från plåga
uti ögonen samt täta rysningar.
28 Söndag sträng fröst hela dagen: Kam-
rer Westerstråle hade jag hitbjuda till
middagen kan hemtades och hem-
fördes om aftonen med släda
Jag hade en gräflig hosta och snutra
och blef verisabelt uttröttad att honom
hela dagen en skrikande röst- och<noinclude>
<references/></noinclude>
dylv0zml6rlhpwtxpfm4raqd1ghy6ci
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/10
104
220880
650244
2026-05-04T11:37:34Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650244
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Januari
och hvarje mening eller rättare
ord besigladt med de aldrafasligaste
Eder — vid alt — ondt eller godt
Hørre förlåt dem! de rota icke hvad
de göra. Ack rysliga missbruk,
att så begagna tallgåfwan.
Från Kungl Secreteraren Fors,
Lund fick jag bref om en Bok som
Han ville Läna, och från min
Syster ett bref af den 13 Januari, som
ler
Syskonens Flästning, mottagning af
Gustafva med musique, verser, mas-
förning, påhölsningar och Julkallasen borta
Lyckligare anser jag min lugna lefnad
Måndag. Snögade något. Jag skickade
enligt begäran af Kungl Secreter Forslund
Resebeskrifningar öfwer Stockholms Län och
Nykjöpings Län — Dito till kamreraren
Brogren, Drottning Christinas Historia
Ett bref på Posten till en slägtinge uti
Vestergötland — och en Billcke till Carl ad:
reenstjerna. Således var mitt arbete
skrifwa, läsa, litet ränsa bomuk och om
aftonen var Mäster Strömberg här som
omtalade att min fordne Dräng Röngvists
Hustru nu varit hos dem, ifrån här hos
folket vid gården, att väl skrista om goda
dagar i Köping dit de i Hostas flyttade men
ok
säkert nu att söka ny tjenst till råhren
en Grönborg och trögberg som woro vid Gödselpro-
sten att skotta af snön fingo se att man därifrån bort
stulit åtminstonen 12 à 16 Lass brunnen godsell och be-
till Lerto det varit Fabriqerne Kugelborg som låtit föra den
till Lerkrogen på andra sidan Brännkyrcka
Tisdag. Mycke klaa och härligt väder. Jag insatte nu
i Förstugan, de Törnros krukor som hela veritron håll
i förstugan, jag bloddrade i papper, skrof och eftermed
dagen fick resites af fru Moltzer, Capitaine Clarms
och Lieut: Sivers — nu börjades föra hem gödsell ur en
vid Skantz tull af tjufras lämnade gödseln
31 Onsdag. Stark fröst. Jag sände förmiddagen att
Generalogien hämda några nyra sin Kborg som inskrefat
Gönealogien några nya namn med inskrefn
då han for hem kom Arrendatoren Molina
Hustru som prætade till Kl mor 8 om aftonen
angående Walla som Molin vice Arrenderer
trädgårdsmässaren var i stan att köpa fro-
för till kommande Sommar för 6 RD 14 ß Köpa fr
liten billikl Secreter forslund skolf jag er
liten billikt om Åstad för hans Giögrafsten
Februari
1. Thorsdag. Snögade - Sotades -
En Sjöman sålde 1. tt månad Abbor-
rar - Han heter Essenberg och bror
till Schröders hustru som hade det
stora Brölloppet 1800 hos Mäster
Anders<noinclude>
<references/></noinclude>
arqm3ckm5xeoxzmhl0kad91acun68yx
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/11
104
220881
650245
2026-05-04T11:37:51Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650245
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Februari
1. Anders den 6 Apr: då min Man
och jag for med stora Grå Wag-
nen och stora Swarta Wästarne
på hjul öfwer sjön Kl 6 om morg-
nen, när rättnet steg in i vagnen
att jag blef rät om föttren, med
Sidenskor och Silkesstrum por-
I dag skref jag hela dagen
2.
2. Fredag. Den aldra strängaste fiost, dock
hitkommo förmiddagen Molin och dess
hustro som tröttade mig med prot om Vallas ar-
rende från Kl före 10 till efter 2. att jag måste ge
dem middag — Sedan upkom den hederlige Ham-
delsman Helsingius från Bränneri bygnaden
den han alla dagar efterser och drack här litet
Caffée — Han råder eij till Molins anhugande
om aftonen äntl. Skref jag något och däri-
bland började ett bref till min Syster-
klockan 11. klämtades sköts och
trummade för eldswåda på Norr.
Store Gud! huru beklagligt öde i
denna så svåra stränga trost.
Lördag: Stark Froht - Carin Reenshorna kom
till midagen men jag blef om morgonen straxt
efter jag upstod så skjuk af hufvudräck, trosse
och en fastig hosta, hvarpå eftermidagen följer
feber att jag låg hela dagen rätt dålig
Carin efter vanligheten åt, söp, hade sig att sofwa
sedan dricka Caffeé och prata mycket slarf.
Jörspector Söderlund från Westberga kom ock hit
eftermidagen – han beklagade mig öfver min
dåliga Arrendatorer som mineral både Årstad och
Walla, att han aldrig sett så van skötta ägor-
4. Söndag. Ännu fortfor sträng köld och ärorna var
jag så dålig att jag hela dagen läg till kl: 7 då
sängen skulle bäddas då jag skref dessa rader
Doctor Sundströms fru med sin lilla Dotter
och gamla mor Vesterlund voro Kär e: m:
hos kamrer Looström hade jag åter i dag
bud, han fades vara så skjut och Doctor Hägg¬
ström nu tagit med sig en annan Doctor. Gud
hjelpa honom och hans fru med alla sina barn.
3 måndag: klart men eij mycket Kalt.
Kamrer boström tycktes i dag vara
litet bätte nu i dag Sde dygnet.
plutade santl. så länge uppe att jag
slutade ett i förra veckan börjat bref
till min syster. nu boende på Ulstonß
En Lörmakare vid namn Åhlström
var här och omlagade Pendylen
och stora Sals klockan hvilka circa
14 dagar eij velat gå. Han fick 1. R.G.
Herr Helsingius gaf nu Jakob för
upresta Takstolarne på Branneriet.<noinclude>
<references/></noinclude>
j7rzo1k46kx06i1ym7u2956nmhm150n
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/12
104
220882
650246
2026-05-04T11:38:05Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650246
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Februari
6. Tisdag. Mycket klart men om
nelte hade Snögat. Förmiddagen
bortkördes mycken snö från
gården men mångfaldigt mer.
låg qvar. Sundtals salt jag
uppe och skref — men millanåt
mådde så illa att jag måste till färngs
Grönborg hemkom från Staden
och berättade att min hederlige och
gode granne kamrer Looström
klockan ½ till 10 blifvit död, efter
10. dygns skjukdom.
Han är ömt förgd och saknad af
Änka, 7. omyndiga barn, en Ålder
estigen mor, Syskon och många
andra ränner och bekanta.
Jag har ock trodt att Han skulle
följa mig gamla stackare till graf-
ren _ men hvad reta vi?
7. Onsdag. Härligt och klart räder och
om aftonen ifron det skönaste
mårisken. Jag hade bud hos fru
te.
Looström, hon är tröstlös.
Förleden natt har både Doctor, Fält-
skär, Svärmor och många flera
varit hos henne- Mamsell vara
förmiddagen hos Mamsell Verner
och färgaren Högfeldt.
Jag skrifonphörligt hela dagen
8: Thorsdag. mindre klar men behaglig
dag och brillant månsken.
Jag slutade afskrifwa den präkte
ga skrift Tit: Hallbäck ingaf mor
Canal projectet, genomläste den ort
sedan sydde litet — mådde Gudskelös
i dag tämlig säl och hade appetit.
Pigorna bykte det lilla henne garn
som var spunnit — 36. härfror.
9. Fredag. Den Skönaste väderlek natt och
Jag fägnade ögat — Pigorna voro till sjön med
lilla garn - och Handduks byken.
Mina blomkrukor roade mig, en outhägelig
skön Karcissa paille och drange chatter nd
jonade i dag sin fägring och luket.
Eftermiddagen tilkom Fabriqnius Falén
men sin gamla mor som i 26 år varit i Ryssland
men talade en ganska ren Svenska.
man hade ock med sig Sin fru och Älste Son,
lika som Lern, men en ganska egensurnig unge
likasom Lemkens gossar.<noinclude>
<references/></noinclude>
h1lwi4ofrz9f5vd9xqo0cs7jz14vvi5
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/13
104
220883
650247
2026-05-04T11:38:18Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650247
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Februari.
10 Lördag. Den angenerna väderleckan
fortfor. Mennsell war förmiddagen till
Staden att hemköpa Socker och matwaror
Maria war inne och sålde 3 tjog Egg
För 4. plåtar tjoget — nog väl betalt, men
i proportion för hvad höns i år kostar att fö-
da, kan eij en dubbel betalning ärsätta
Hofmålaren Hultgren var här med en
aflång korg som Stan målat åt mig Grön
med en rosenranka rundt omkring
Målaren Gottman hade på 5 Korgar
endast målat mitt namns Intial Bok
stäfwer, dessa korgar hemtog Trädgårds
mästaren. Af målaren tingade jag ett
dörrstycke till stora Salen, hvarpå jag ville
hafwa en Häst målad af lika färg med
mina Vagnshästar — vi woro därföre uti
Stallet att se på dem - samt fåren.
Herr Handelsman Helsingius lär jag
bjuda upp på Caffeé och straxt vi druckit
hitkom Major Lemke och dess fru hans deras
lille yngste Son - de åto sedun en liten gouver
11. Söndaga Efwer i dag rackert råder.
Boberg och hustrun åkte till Kyrkan och
woro till nattwarden. Doctor Sundströms
fru med sin lilla Hedda voro här alt höra
efter huru jag mådde emedan jag förliden
Söndags då de voro här låg skjuk
Till eftermiddagen hade jag bjudit tit fru
Solberg som af Grönberg hämtades til och
hemfördes. Jag böd till att fägna med
Caffeée, Muscatoin, Bisericts, Honingspejort
kaka, Thée och Skorpor. Pepparkakan var
mycket smaklig att frun ville taga herre
däraf och jag inlade några skifror i pap.
qver — Jag böd ofren Syltadt Kjörsbars Gellée
som fru Solberg tyckte mycket om, men
Grönborg tyckte att Hon bordt få drikspeng:r
från min bror fick jag med Rättarens
Hustru 11. RD 30 ß: som skulle vara för den
vid hwilken jag enligt contractet ännu
kade att fordra. Han räknar förträffligt
12
12 Måndag. Eij aldeles så klart väder som
nu några dagar warit, men bra fross
Murnsell var förmiddagen till staden
hos sin bror och till en mode fru uti
skaffa mig en passande hufvudbonad till
efter korgen då jag är bjuden på Begrafriorg
efter Karurer Looström
13 Fisdag. Förmiddagen munen, då mariglar
des garn och kläder. Lieut: Sciers var
här berättade att Capitaine Moltzer
i går aftens hemkommit från sin
Små<noinclude>
<references/></noinclude>
78fzvvaoedm2wctksq6rmi5e1xzyggx
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/14
104
220884
650248
2026-05-04T11:38:32Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650248
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Februari
Smålandska resa och varit borta
i 3. weckor. Molins hustru Kom
efven hit att parlera om Wallu
contractet om det vore säkert att
jag eij lämnar det till någon anan
4 Onsdag. I går aftons war åter Eld
råda på morre. Då snögade hela
eftermidagen rätt jemt och i dag
likaledes – Elisa hade varit hos den
Engelske Mena kanisten Oren-
Jag hade i dag f: m: bud till Staden
att köpa Olisans papper, Linolja och
ok.
Limm till Bänkfönstren, om jag lefrer
Jag insände de 13 Knorriga herfver
tt
lingarn som min Brorsdotter Carin
16.
af 4. H: Lin som jag gifvit - spunnis
att hon må efren nysta dem, och att
de må bli en liten hjelp, till det jag
låter hemma spinna, för att ge hen-
2ne 1/2 dussin Lintyg — Den 33 åriga
okunnoga odugliga, men giftskjuk.
varelsens Jag nystade nu lingam
Thorsdag. En svåra sträng frost. Eftermid-
dagen för jag i Täckslåda öfwer sjön till
Änke fru kammarenskan Looström då
Dess älskade Man begrofs. Han var
en
förut Bisatt och nu Jördfaster i Marie
Kyrcka — Gästerna voro till antala
ra
som jag kunde räkna något öfwer 40
te
Intet andra Fruntimer än Slägtingar
mer än jag. Doctor Lilljwaldh
och
holde Jordfäst Liket och hullit ett ganska
förträffelikt och rörande Liktal.
Fägnade war ganska hederlig neml
Caffeé, thü, Viner, aftonmåltid. Confut
och Saffrans kriniglar- Kl 11. kom jag hem
gl
16. Fredag. Lika sträng fröst och nu åt gick
förmiddagen för mig att rangera hredd
jag i går begagnade till bruklig yta-
hwarefter jag kretade i denna dagbok
och så, liksom en hvila, nystade litet
En Kjärring var här med ett tiggarebref från
en sig kallad Capitaine Ulfsparre, den Jag gaf
12 D: Gamle Granberg är här hvar 8:o dag.
Mamsell var eftermidagen till staden att
betala Hyran för den svarta flors Turbanen
som jag i går hade, samt köpte collerellerim
son och manchetterne - detta tilsammans
kostade 2. Rsdr. Om aftonen hitkommo
Doctor Hӕggström och Herr Rubenson de
åto här ett litet qvällmål och beskådade
Marcus Dörrstycken dorde mycket omtyckte.<noinclude>
<references/></noinclude>
c4d84ca88csnggt444m70guv7yfoplf
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/15
104
220885
650249
2026-05-04T11:38:47Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650249
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Februari
17. Lördag. Den aldrastrangsaste frest i
år varit förleden natt och efrenså hela dagen.
En gris slagtades — Konkorna som stått i
fönstren woro frusna. Jag skref: läste dag:
blad, nystade rätt litet och hos litet middag
då man berättade att här kom främande
och det var Herrar Magistrar Norlanden
Salén och Nerberg. Den sistnamnde berättade
att min Cousin Ryttmästaren Sven Kafle
länge legat skjick i nevrslag och att han är
så frag och oredig att han icke vet namngif-
ra någon ting rätt utan med underliga
och obegripeliga ord — Dess usla Hustru
är så oförnuftig att hon hållan trifs hem-
ma hos honom och dessutom äro nu
Deras tilgångar ganska knappa.
Gud hjelpe Honom och alla nödlidande
som jag förut för Magister Norberg yttrat
min önskan att få någon fourmur af
Kafles tilräckning emedan Han Svarsrade
mycket väl, oagtadt aldeles kopkrymta
fingrar och nu på flere månader legat
Skjick, så skänkte Magister Norling mig
en Snusdosa den han sjelf fått af Kafle
och på hvars lock var Källgrens Contract
utaf mörkare träd insattas.
Man öfvertygade mig sedan att detta
portrait af Källgren var gjutit jern
från Avestad, där man beflitar sig att
för efterwerlden lämna vittre mäns
Skuggor, till påminnelser att efterfölse
dem i dygdens och förnuftets granskning
18 Söndag. Hög gråk. frost. Efterruda
enligt skrifte inritation var jag
och Mamsell Leufstedt, hos Major
Lemke, att dricka Caffe och Comparera.
Sälskaps bestod af ungefärligen
20 fruntimer och 2. Storrar, Hand-
Skimakare febriquurer: Isoi-
19.
1. Måndag. Mindre frår Kold- dock
Klart väder _ Jag hemsöktes f: m:
af den praatsamma, så kallade fru
Molin - om Walla Contract, om
den infame våldsrärkaren Jouverins
och hans horas infamier — och
till alt kunde jag eij värka någon
ändring eller förbättring, då Lagen
nu Skyddar Dommare och Kronobetjen-
ter förrskyldigheten, att lämna den li-
dande rätt, men som eij har råd att
muta sig fram till ärhållandet däraf
Jag var eftermidagen hos fru Rullman
och hos Doctor Sundströms – han var skjuts<noinclude>
<references/></noinclude>
k7ybxsyrh7dgsxmaamd2f7yy0lou7rr
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/16
104
220886
650250
2026-05-04T11:38:59Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650250
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Februari
i 20 Tisdag. Anna ganska Kult och blåst
Glasmästar Gock rar här hela dagen
för att laga mina Bänk fönster
En hustru a 4 slagta 3 små grisar.
Jag var sysselsatt med hvarjehanda
små åvrangements med mina
blomkruke räxstor — med små städ¬
ning i Byreaux och Skåp, och att läsa
Dagblad - egentelig hwad jag kallar
något arbete, wardt slutl litet nystal-
men illa spunnit garn, går fattalt
långsamt att nysta wäl-
En fru Lindberg var här alt köpa
1.½ tjog ugg för 4 plåtar tjuget.
Eftermidagen hitkom min Systers nedste
son, men blef eij qvar till aftonmål.
Då han tog afsked möttes han i dörren
af Handelsman och distelatorn Schrüder
som med en Subfaristions lista halft
poekande ville forcera mig att te kona
en summa för fru Looström. Han hade
sjelf teknad sig för 258. RD- en annan
200 förmodeligen Banco.
Herr Rubenson var ock här med honom
1. Onsdag. Anna ganska sträng köld fastän
Baronethren föll. genast på morgonen
var penninge utgifter mitt göromål-
och Trädgårdsmästarens dumhet min-
plåga. Mamsell kokade Korfbudirg
af de 3 i går slagtade grisar — och
jag nystade lingarn, besvärlig åkigt.
22
Thorsdag. En aldeles faselig fröst fortfor-
Mina Stadkars gamle tästar hemdrogo
från Gropen lass godsell hvardera.
Jag skref ett bref och on revers att få
lätta pärgar af Kamrer Visterstråle
3 Fredag Lika grufvelig frost och
stundtals snögade smak.
Grönberg war efter vennen garne
med
300 RD Bancoa.
Mamsell sydde ny malta till hela
matsalsgålfwet. Jag nystade, och
alla grufwande sig för kölden.
24 Lördag. Alt lika kalt, stundom blåst
och Snöyra. Till Doctor Hæggström
skickade jag en slagtad gris.
Lieutenant Tivers kom hit kl.
5 och tog här en liten aftonvard.
En kalf köptes af Musko-bonde
för 7. Riksdaler som vägde 2 L℔:
25. Söndag kolt och klart. man läste, åt
och drack- om aftonen spisade Herr
Capitaine Moltzer här in liten måltid<noinclude>
<references/></noinclude>
mesm7itz9ugrr4rqyumfcgile0mebwl
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/17
104
220887
650251
2026-05-04T11:39:18Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650251
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Februari
26 Måndag. Den aldraress ligaste
Storm och Snöyra hela dygner
Gud berare oss alla, för eldswådor
och alla olyckor.
Herr Handelsman Helsingius
försummade dock eij att 2 gånger
fara hit i dag och se på arbetarena
vid Brännerut, och andelig var
han så god korn upp och drack en
kopp Casseu. Gardisten Larsson
kom ock hit i ovädret att efter af-
tal göra ett par Svarta Bom basins
Kjängor åt mig — Han berättade att
gamla Fru Ahlström aflidit som
lärer skedt förliden Lördag.
27
7 Tisdag. Så kallad Pet-Tisdag men
för det myckna för ofallet hade jag
eij bud till Staden efter bullar
utan åto wi här Skorpor i mjölk
Jäderlcken var nu blidare och
folk måste på Landsvägen skotta
bort snön för Posten och resande
Här war således fritt för alla
besök – i Jag skrif och nystade
28
8 Mildare i dag onsdag förmiddag och ut
härligt Sotsken, hvarföre jag beslöt att
fara om eftermidagen med Skrinda
öfrer Sjön till Lilljoholmen, men vägen
war gernens elak efter det myckna här
fallet och gårdagens rägn att min garn
le Castor oftast skjönk ned till Knäet.
Grönberg som Körde åt mig var vid
Gramen i Hornskroken efter en tun¬
nu där gröpt råg åt min Sugga och
mulden kostade 40 D: 1 gds.
Innan jag för var Handelsman
Helsingius här- Han hade varit f: m:
till Fittja hvarest varit Ting och Pastor
Gullerstedt hållit en vacker Predikan
Då jag for mötte jag här wid gården
2ne Karlar som Gröntorg sade var den
ena den infarne Målaren Löfstedt
som på många ställen poikar sig fram
att få något och hotar att annars må
la Caricatoren _ kanske var det hans
wrende ty de hade genast rändt om ner
ut sjön, då de sågo att jag for bort.
Gud berars för alla elaka menniskor.<noinclude>
<references/></noinclude>
j6qe2hdwb9yl81zb39f9exd7w3tnqyi
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/18
104
220888
650252
2026-05-04T11:39:33Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650252
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Moot.
1. Thorsdag. Kalt, mulit och kåst — så att
här var rätt ruskigt och jag skref hela
dagen bref och afskrifter af gamla
verser åt Capitain Moltzer och till
min Brorson. Mamsell var för
midagen till staden.
Bobergskans gamla beskedeliga
mor var nere, hon har några
dagar varit här och skall i mor-
gon resa hem till muskön.
2.
fredag Snögade litet smått om
Förmiddagen - Då var Hon Ruben
son här — och då for Bobergskans
mor åt Muskön, samt flickan
Lovisa Åkermark fick följa henne,
för att liten tid bli där och hjelpa
dem spirna bomull på Långråck.
emedlertid slipper Bobergs gifva
flickan mat så längo.
från Åkaren Lundborg hemfördes
O. lass godsell; Sjövägen sades vara
brå nog vågad för en Häst, men för
smal att färdas med päret.
3. Lördag. ömsom klart Solsken och
omsom småsnögade hela dagen.
Carin Reenstjerna korn tillmida
gen och gick mot aftonen hem-
Jag lät bjuda Fru Rullman tills i
morgon eftermiddag och ville låta
skiärta henne och dotter, men de
voro redan bortbjudne.
Eftermidagen hitkom en Capit-
taine von Engström, som önskade
få hyra Vallas det jag hade vara bort
lofradt – då Han tog afsked hitkom
Pastor Rinkberg och dess fru, hwilka
kände mannen och sade det Han ralkar
en gård hitom Telje, men lärer vara skyldig
blifva en gårdens värde, och skulle således rest
blifva en annan Jönsin. Han lärer varit
en rån med Jünbekarne och af deras hans
Ahlström beftermiddag skall gamla hans
Ahlström begrafwas. Callaset blir vid Lisaborg
Öfwerste Liutenand Friesenheim är ock Liberg.
få att Kyrckoherden Gallerstedt i år skördar
en hel hopor Likstol, och får nedmycken hårdar
mothståndare Järjerhorn, Rudberg och Frisenheim
Till min Brorskref jag om att få korn
Slagtsvin och resterande 1/4. tunna får Kor;<noinclude>
<references/></noinclude>
5t3pxtyuzrj43tunrz1m2fmx7jna71o
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/19
104
220889
650253
2026-05-04T11:39:45Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650253
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Mars
4. Söndag. Strandom litet Snösmol
ganska tyst, ty här var ingen främande
Menniska på hela dagen.
Jag läste, 2 Predikningar och Dagblad,
Skref-s hos middag — men måtte eij syn-
nerlig bra i mågen, derföre var ruskig
Mamsell tilklippa åt sig en klädning
Måndag — rägnade och töade starkt, så
att snön mycket bortsmälte, rågar
och gator blifwo elaka att färdas.
Grönberg var till Kungens Stall att bör
ga strå till Bänkarne, sådant har all
drig förr blifwit köpt på de 52 åren
som jag bodt vid Årstad.
Gårdisten Larsson var här med ett
par skor som han lagadt och Kyrko-
värden Petterson var ock har.
Om aftonen var Stark Storm
Jag skref nästan hela dagen
Bobergs Hustru Skjutinade i Lördags
afton och nu saknar hon Lovisas
uppasning, att hon måst hafwa en
annan flicka inne emedan Boberg
alla dagar slöjdar för Tit: Helsingius
men i går Söndagen åt Bränmästarne
Tisdag. Morgonen ganska räcker
men sedan hela dagen ombytelig
väderlek med Snö, rägn och blåst.
Fru Helsingius hade varit med
sin man att se Bränneriet.
4 lass Strö hämtades förmiddagen
Från Kungens Stall á 36 D:las set.
äntelig fick Mamsell Leufstedt
hem Sin rödrandiga bomulskläde
ning från Synamsell Lundberg
Den var ärnad till Julklapp lika
som Brorsdotter Carin — men hennes
har nu varit rätt mycket brukad
och den hwita färgen changerat till grå
eller mera gulaktig. Jag nystade
7. Onsdag. Mulit men angenäm luff.
Jag skref om morgonen till Doctor Hӕggström
om Bobergskans skjukdom, han hämtades hit
eftermiddagen och ordonnerade för frossen.
Han berättade det Hans fru i går morgons
efter 2 timmars tämlig lätta födslo plågor
födt en stor, välskapad, men redan död Son-
Detta Surprenerade mig mycket och var för
Föräldrarne ock värkelig stor sorg — men
lyckligt var barnet att slippa denna onda
Verlden! Jag gaf Doctorn en Pommerants<noinclude>
<references/></noinclude>
k2q6ieqeva5aka73wdu1zhsx0qxfmht
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/20
104
220890
650254
2026-05-04T11:40:04Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650254
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>märke i
maste.
8 Thorsdag. Snögloppade hela dagen
Sista gödseln ur gropen hemför-
des, där är efter Frögbergs uthago
hemförda 70. lass men ditkörde
som 91. - hvaraf Kugelberg som
en Dynytjuf stulit och låtit till sitt
Torpställe Lerkrogen bortsömre Carl lass
Fredag. alla slags ombyttast väder¬
en man som fordom rest på flere
orter och nu genom hvad orsak
vet jag eij, är usett fattig-heter
Essenberg, sålde till mig en gedda.
Herr Rubonson var här efter-
middagen, han gaf mig en Medic
med vår konungs bröstbild som var
Guten vid Berghund.
Grönberg var efter bräder och
Leuekter, till Lådor i Trädgården
som kostade 8 RD 24 ßryds
Ekela dagen bara Skrifs och præ-
tades bort för mig.
10 Lördag: Sockert rädera Jag sände at pas blomer
till min Brorson och sedan ett billelte som jag
Fick från Molin att nu låter råldswärkaren
Jouvin nedbryta och bortföra ladan vid Velt
hvarpå jag måste Skicka Grönborg till namn
demän att om måndag komma hit och
lägga Sequistor på husen där — som ännu
finnas qwar. Grönberg var förut borta
efter flera bräder än dem han i går härstädes
Eftermidagen kom Carin Runstjerna hit-
sionare Capitaine von Moltzer och en
Lieut: vid Kronobergs Regimente som
Peter Jacob Gustaf Ridderstedt och är Jon
till min Causiva Arona Maria Reenstjerna
Jacobs dotter. Han var en ganska rocker
och artig samt mycket proper Karl och
blir om Han lefrer i maji 37 år.
De smakade mitt oxläggerin och spisade
en liten aftonmåltid — men med förräning
æhorde vi Curins 700de frågor om breti och
Pliti i Småland — Det var det odräglige
ste sladder hvari hon aldeles liknade
sin mor och mellanåt ett gapskratt.
En kopparslagare som haft arbete
med Bränneri kjärlen lät jag bedja
komma hit upp för att få byta min
lilla hvardags Caffepanna - Han var
en ganska hyglig och städad karl, och
bor uti Kothens hus vid Hornsgatan
11.
Söndag. Mycket härligt råder men halt
råglaga Mamsell gick förmiddagen till sta-
ӕden – Capitaine Moltzer Kom hit efterruda
gen, och vi voro nere att bese Brännerus
tun åt huru ett litet aftonmål
1<noinclude>
<references/></noinclude>
rx3owgn3d4iyrh4yl72z5t8wnnqoe20
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/21
104
220891
650255
2026-05-04T11:40:19Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650255
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Mars.
12 Måndag. Stormade som Åskon hela nat-
ten och nästan lika i dag med blör
spö. Om morgonen hitkommo
Nämndeman i Smidstad och Krono-
Fjerdingsman Hellgren, hvilka voro till
Walla där de besågo Jouverins föröfrade
våldsnäskan att han nedbryter husen
och bortförer virkat därifrån.
Dennwi Visite kostade mig 3 RD samt
skicklig välfägnad till frukost och med
dag samt hö för deras hafr.
Med oro och skrifrande går nu mina
dagar bort och ingen reel sysla göres.
Pengar, mat, bränvin och Gefu täresa
3 Tisdag. Naten och morgonen blåste
sedan lungt och smått daggrägn
I dag är 51 år sedan jag framfödde
min första Kära dotter, Fredrica Maria,
Ack hvad Hon på de förlidne 48 åren
sedan hon afsomnade varit lycklig
framför de många 1000 lefrande.
Hela dagen i dag läste jag tills Kl: 21.
då jag måste hvila ögonen, och då
ränsat litet bomull om aftonen.
onsdag. Om natten hade snägadt
Dagen var klar. En hyglig koppar-
aflagare var här, med en liten tingad
Cafféepanna, den jag Köpto, för 2 RD:
och 12 ßryds. Jag insände till
Herr Dumrath märken, att få O.
Små ramar gjorda till taflor.
Blared andra behöfwande var här i dag
Bobergs Systerson, en gosse som väl eij
lärer bli dygdig — men jag önskar,
att Gud må förbarma sig öfwer alla.
Denne Gosse gaf jag en mörkblå Råck,
som varit min Salige Jons, och nu
räckte gossen ned till hälarne att sky-
la dess trasor och skydda mot kölden.
15 Thorsdag. Kalt och klart Solskinsråder
Jag reviderade hela dagen i lådor
och skrin-om lås och nycklar och
malåtna lappar — om aftonen
war jag och Mamsell ner till Brän-
neriet där vi upboda Handelsman
Helsingius och en Dess Cousin en lika
ӕrty Herr Stangenberg på en liten qvuds
eljest var här alting tyst-
Jag skref till min Syster från hwilken
jag eij fått bref sedan den 28 Januari
16 Fredag tökrigt och mycket Kalt.
Jag var vid Lilljeholmen, ärnade mig
till Christgjuteriet men det blef eij utaf
ty Herr Rubenson som lofradt följa mig
dit var eij hemma i daga<noinclude>
<references/></noinclude>
4do6eykbo393gbu5c5zvw4s516dhvfn
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/22
104
220892
650256
2026-05-04T11:40:32Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650256
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Martii
17. Lördag. Svåra sträng trost förleden
natt, att blom krukorna i röda förma-
ket — oagtadt luckornas tilskrifning
voro ganska genomfrusne
På begäran inkom handelsman
Helsingius, Han följde mig att se mina
Drängars- Mästares — upbrända
Spisar, för att nu laga dem.
En Larmunge föddes på förmiddagen
Söndag. Mycket kalt men vackelträder.
Lilla Carl Åkermark var här formidagh.
med bladen Stockholms Tidning
Min Brorson war till middagen och
vi roade oss att läsa Haquin Bagers
gamla verser och andra gamla saker.
9 Måndag. En lika bister nattfrost, men
Klar dag. Mitt göromål var att skrif-
va — Se till mina blom krukor och
att läsa — Ledsen wid detta lifvet
genom med menniskors orärdiga
bemötande tröttnade jag vid att arbeta
för samlad egendom åt otacksama
arfwingar — Jag önskar skilljas hädan
20 Tisdags morgonen blåst och hela dagen
mulis. Mamsell och Anna Stina von
förmiddagen till Stan att köpa bomull,
Lin, Ljusmanchetter-gröna laguerade
med mera. Min stora Sugga löpteigår
till Lisaberg, hvarifrån hon i dag måste
hämtas — och jag ge drikspengar för
dess nattqwarter. Sedermera måste
en fengtet hämtas, från Herr Helsingius,
som på min begäran kom upp att sig
fick derom vidtala honom.
Doctor Höggström var ock en moment
här på förmiddagen - Sedan Mamsell
sagt honom att min mage eij var bra.
21
Onsdag. Vackert väder och nu uptogs
Winkasten- Gud gifwe och det blifvit väl
och lyckligt gjortt.
Den Galten som i går hämtades till
Slagt, vägde 6. L℔: och 5 marker.
Jag skref och läfte förmiddagen och efter
middagen hitkom Fru Bergdahl med 1/2
åves hyra för Pettersborg räknadt till nästa
höst. Herr Rubensson var här litet förut
och efter löfte följde mig till Berg Sund
där jag köpte en stor Bykogryta om 21
kannas rymd, litet defeet i ena foten
för 5 och ½ Rd Banco
Sjön var nu ganska rart upwägad
min gata och wäg stenar och smuts-
Jag var liten stund vid hemfarten in
ne på Lilljeholmen under hemvägen
efter Doctorns föreskrift var en quinna
har att sätta Mamseldarmont för Maskar<noinclude>
<references/></noinclude>
n4afd6wq7mtrj0nglrz2rvxjbwn4b9n
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/23
104
220893
650257
2026-05-04T11:40:52Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650257
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Mats.
22 Thorsdag. Våhrdagpenning.
Om morgonen Snögade mycket men
bortsmälte vid middagssolens Klarhet.
Herr Erik var här f: m: uti sätta
rator i 2 fönster till en ny Vinkast;
Jourin grasserer med våldsrärkan
vid Valla, trevom jag fick bud och
skref genast till min brorson därom
Fläsket af det i går slagtade Fri-
nel insaltades och Korsmaten skars
23 Zedug. Hade om natten Snögadt, bra.
Doctor Häggström hämtades hit förrinda
gen, att ytterligare ordonner för
Mamsels - förmodeliga Binncke
Maskars utdrifwande - Han såg till
Bränmestarens concubine Brita
Stina som var illa skjuk i en nu
gänse smittosam feber — På Malm-
bergs ben som af Fargaltens tand
vardt blesserat — och alt ynkeliga
saker. Doctorns fru der ock ännu
Kraslig efter barnsängen.
Mästarn och Grönberg fingo deras
månadspenningar.
Murarena som arbetat på Bränne
niets upsättning och Spisas lagning
blefvo i dag afskedade och deras saker
nänfördes med 2 Hästar
Klockan millan 7 och 8 om afton
sar en ganska långrarig Cannnad
då Hans Majestet hemkom från Norr
aska Stortinget, och Boberg berättade
det Timmermannen sagt att Borger.
skapet skulle möta Kungl Majst wid
nor Tull, samt Drottningatan blifwa
½llumenwode Jag ransade bomull
24
24 Lördag. Snogloppade hela dagen
Pastor Rinkberg var om morgonen att
ge Bränmästarens Brita Stina Natt-
varden och sedan frukostrade hos mig
Carl Ekbergs Hustru som 1805 här stod
brud och nu varit på Murarbete här vid
Bränneriet lät jag kalla in för att
höra om deras nuvarande tilstånd
Mannen ligger på Lazarettet som en
följd af dess lidderliga supande
Fjerdingsmannen Hellberg, måste
Jag ge 10. RD Banco för det han fot
valla nu bestrider Skjutsskyldigheten
tils där blir ny ordning med arrendel.
Grönberg hade hördt att de höggo
och skrålade vid valla att bryta ned
alt hvad våldswärkas kunde
Jag skref därom till min brorson.<noinclude>
<references/></noinclude>
0dot04e3mux5vvjw6ute1x86c6zcf0d
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/24
104
220894
650258
2026-05-04T11:41:15Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650258
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Mants
25 Söndag. Snögrae förmiddagen, sedan
ras klort men blåste bra Kalt.
Förmiddagen läste Boberg 2
Predikningar i Hagbergs Postilla
Lilla Carl Åkermark war här
från Herr Rubenson med 2ne blod
af Stockholms tidning
Eftermidagen satte jag mig
att skrifwa, då hitkom Major
Lemke, Handelsman Helsingius
och Dess fru _ De omtyckte
Dörrstyckena och voro allesamma
som jag tyckte rätt nöjda, men
Lemken hade bråttom hem emedan
hans fru eij mådde synnerlig väl
som är en följd af hernes Situation
Anna Stina hade ock visite af En
Timmerman som här arbetat vid
Bränneriet. Han har nu efter Jul
blifvit Änklinge och här fått tycke
för Anna Stina samt friar till henne
Mamsell sade att han var mycket
propet klädd och är barnlös.
Major Lemke och Herr Helsingius
som läste de verser jag afskrifwit
talte sig emillan om att stylen war
bra, särdeles nu vid mina år i
Grönberg var med Castor och Kopp
skada till Fjerdingsmannen Hellgren
att bedja honom åter se Jouverns rälds
värkan wid Walla
26 Måndag. Mulit, råt Snö och Solen
blänkte stundom — alt är ombyteligt.
Om morgonen kom Fjerdingsman och
en nämndeman som åter synade Jouverne
våldsvärkan och gåfwo däröfwer betyg.
Dessa syner kosta plumpt pengar och full
komlig fägnad med mat och bränvin
Den store Fargalten från Handelsman Heck
singius hemsändes- Han hade så lupit med
min enda stora Sugga att ändtarmen härigde
långt ute och var stor som en Stopskruka att
jag måste hämta och rådfraga Alneri Hu-
ustru — men orist om hon eij måste slagtas
Grisarne som den 10. Januari bortfördes
återhämtades nu - de hade ruxit bra hades
mig, och jag skickade Principal 2: RDr.
En Trädgårdsmästare som 1825 i Augusti
var här att söka tjenst, hade jag annoncerat
om att få tala vid / för framtiden / Han Kom¬
hade en ung hasten och ett barn, som efter
modet rar i förtid framkommit.
Han har till hösten tjenst wid Sundstad.
Lieutenant Sivers kom ock på för-
midagen - berättade det dyngtjufven
Kugelberg<noinclude>
<references/></noinclude>
astkjxgjy6wzg3idudw723du6okf230
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/25
104
220895
650259
2026-05-04T11:41:38Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650259
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>atz
26 Kongelborg sagt sig låtit föra 6. Lass.
26
2
gödsell till min Gödselhög i stället för
den han låtit sin dräng därifrån föra
till sitt Lundtställe Lerkrogen; men
Grönberg som war till gropen befann
det wara osanning.
En fru eller Madam, tractuerska eller
mjölkkardlerska från Staden, hitkom
och både tiggde och trugade sig till att
få köpa ett tjog ega för 1. Rdr 8 ß röds.
mämsell och Pigorna bakade af
en tunna 17. tjog bröd, och jag kunde
eij för alt tracterseri med jag kunde
komma med förrän några Limpor
bakades - Degen gäste härligt, men så
snart den var utbakad stodo kakorna
tröga, kalla, fugtiga och i ugnen föll.
aldeles ihop att det vardt en bedröflig
uselt bröd - Gud vet att af den säd här
nu räxer man eij kan få dugligt bröd.
Lomporna af annat mjöl blefvo bröd.
Om aftonen skref jag till brorson med
middag att jag först kl: ett korn i Lång.
27.
27. Tidag: mulit och alt oroligt i för mig.
50 öre efter 4. cap. brögberg, orögaborg och Malmberg
väntelig 4 lass stöd vid Kungens Stålmbord och
antelig lades det nu i eftermidag uti den
myra inkastens Jag måste sända bud efter
3
Madam Alnerus, Hon var hela dagen efter
hos min Skjuka Sugga - trodde dock när hon
blifva bristen Kl 7. fördes huru att Suggan skulle
blifra bättre. Det gifre Gud! Jag har skulle
och är rätt orolig; Hon har kostadt mycket
att föda i vinter, är stor och förmodeligen
om hon lefwer kan till Sommaren ge flere
sköna afrets- och mätnyttiga grisar men
nu mager att slagta.
Mäster Strömberg var här - bra full och
yttrade sin önskan att få återkomma till mig.
Doctor Hæggström hade varit hos Brita
Stina och sagt att Han tror det hon blir frisk.
Mamsell war ner att hela wid honom, han
hade nu eij stunder gå upp men lofvade hit-
komma om Thorsdag- Jag skref hela dagen.
28 Onsdag. Om morgonen tämlig vackert men
Stark Frost — Grönborg var till Banco Com
missarien Broman med mina Banco In-
tressen - Boberg hithämbde Alnerie Hustru
som hela dagen var när Suggan att Schennes
plåga som dock tycktes vara mindre än i går
Carin Renstherna var här till middagen
och åkte hem Kl 6 uti ett rysligt Stormwädi
fodnare Snögade rätt mycket.
29 Thorsdag morgonen mulen, sedan Storm
och rägn. Alneri hustru som i går häm¬
tades och i natt låg qwar, att se till min
skjuka stora hugga - gick hem förmiddagen<noinclude>
<references/></noinclude>
fyxkb18s9y6wskcurnkpdhhuvqmriui
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/26
104
220896
650260
2026-05-04T11:41:57Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650260
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Marts
29. Förmiddagen var Boberg till Smeden
med Castor att låta sko honom och
eftermidagen efter Doctor Häggström
som trodde att efter hvad Hon förut och särde-
les nu i dag intagit skulle Binnicka maskin
kunna fördrifwas, men all nyttjad medicin
wärkade ännu intet.
Rättaren Malmbergs hustru som i morgon
stunden mådde illa, fick förmiddagen en Son-
Brita Stina var efter Doctorns utsago rätt
illa skjuk och i dag lärer wara 13de dygnet.
30
30 Fredag. Uphålstrade, snön smälte något.
Gåg och Mamsell woro till sjön och håge
min stackars hugga, ynkelig men gick
och bets med den lilla svartflackiga
Anna Stina var till Stam i Aunder
Boberg och dess hustru till Prästgården
att låta döpa Malmbergs Son - Maria
som upskrifwen fadder, och Bränneri
drängen Anderson, endast på tractering
Gorsin kallades Johan Magnus och blif
döpt af Skolmästaren Almgren uti Com-
ministerns frånwaro som ehuru han fått bud
eij tilsagt Skolmästaren, som måste kläde sig.
Frackringen hade på deras vice varit stor
med Caffée, Skorpor, 2 slags bränvin 2 slogs bröd.
lax, kokt fläsk, Smör, och Grytstek pantkocka
och dricka - Bränmästaren var med att äta
något sent på eftermidagen hitkom fru
Salander med 1/2 årets hyra — Hon hugnades
med Theo, Skorpor, musentin och pepparkaka
af min hembakta den hon omtyckte.
31. Lördag. Mulit. Jag fick äntelig en
så kallad godkalfenligt arrende
contract med min bror, Öfwer Räf-
mästaren — fast blott 3 L℔. 8 marke.
vigt. - i stället för 4. L℔: fattas 12
marker altid mitt lidande.
En ung Mamsell från Storma
gade Bagaren Limpander O: Sundell
war här f: m: med halfva årets hyra
Madam Alnerus hurustedes åter på
Slärföre med Castor och Skrinda, hon
fant nu att ingen hjelp var för Suggan
utan den olyckan händer mig nu att
nödgas om måndag låta slagta henne
sedan hon så grufwelig kostat föd e
i 3 månader med spanmål.
Aprill.
1. Söndag. litet Snödugg. om morgonen war
här bud från Herr Kårt med ½ års tyran.
Till middagen var Kungl: Feer An Halbäck
och min brorson här och inlades trenne
skrifter till Landshöfdingen mot Torwin
Mamsell Verner, Molin och hans hustru
voro här eftermiddagen att betala
Mamsell var så dålig eftermidagen
att jag om aftonen måste skrifva till
Doctorn och Grönberg gick till honom
nu ordinerade kan blott att dricka sötmjölk<noinclude>
<references/></noinclude>
m5oqfe37pdubjxrgnwkez5qx5nk0iwj
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/27
104
220897
650261
2026-05-04T11:42:29Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650261
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Aprill
Måndag. litet hade frusit om natten men
nu tycktes vara en Sommardag.
Olyckligt att jag måste låta slagta mun
enda stora hugga som så mycket kostadt
att i 3. månader föda med ren häd-
Hela förmiddagen åtgick för mig att med
grot och papper klistra de trasiga Sedellop¬
qvar som den myndige Sundell Limpander
i Lördags skickade mig, i Arrende för Torpen-
Från Kopparslagaren fick jag hem en
ster Koppar Erickskanna att här i Pigkam
maren, emedan ingen thenkanna håller,
för denne Kopparslagaren tog därföre
6 RD 24 ß. rgds - och var gement dyrt.
men i afräkning tog han gamla Thim-
kannan som vägda 4 H: 24 lod räknadt
efter 24. D marken — för 2. R.D och 18 ß:
3 Thisdag. Hela långa dagen smått Sniö¬
slagg som smälte och var Kramt.
Grönborg var hos kamrer Vesterstråle
med bref och begäran om min skulds
prolongation till Oct: månad, som
mig ganska artigt bevilljades.
Hos Kamrer Brogren - från honom
fick jag ett mycket stort och Turkiskt
tvete och af Directeuren vid Ulrichs
dahl, 4. Kjernar af Brasiliansk barn-
ppa — som växt i Ryska ministerne Trägård
Från Banco Comissarien Broman
fick jag mina Bco qvittencer.
Mumsell Spann bomul för att roa
och lära sig — alla barn i början, det
gick mot aftonen litet bättre
Maria Bryggde Öhl och Svagdricka.
Jag nystade af det bomulsgarn som
Anna Stina spunnict herfror i dag
4.
Onsdag. litet frusit, sedan Snöglopp och
eftermiddagen Folcken i Boberg var till
Staden och sålde Tugg fläsket - Fick intet
mer än 3. RD. Banco punct, då fläsk nu
almänt gäller 4. Bco hon sagde blott 10.
att föda 12 marken - fast hon kostat grufligt
att föda med ren fäd sedan Brunnerit bran¬
dessa pengar förstå eij långt till Doctor,
Smed och gratial ått fru Looström.
Jag rar i natt rätt dålig och icke bra
hela dagen - måste dock skrifva
Smeden Forsman res här alt få betalt.
för hvad han är mig Smidt 1/4 dels år
Till Fru Looström med Dess 7. barn
blef jag af Bryggaren Schneider dels
ombuden dels förcerad att gifva en
Tå kallad frivillig gåfra ock i anse
ende till en visad lista hvad han och
andra gifvit kunde jag eij ge mindre än
20 Riksdaler Banco — nog påkostande.
-<noinclude>
<references/></noinclude>
rluufrn13xwcnkltbva9z9mv4sw37t6
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/28
104
220898
650262
2026-05-04T11:42:44Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650262
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Aprill
5. Thorsdag. Hela dagen vackat röder
så att änteligen den nya venran kan
som jag förliden höst fick af Kamrer
Borgren nu sattes i nya zinkasten.
efren ditsattes 4 krukor Tuberas lökar
och 3. Julpanlökar som i vinter stått inre
men eij velat röka eij en gång dess blad.
Här var i dag aldeles fritt för främande
Fredag. vackert väder och aldeles
fredligt för frammande, endast St:
Capitain Moltzers betjent rar om
morgorum här efter Enris for att
byra kjärl till brygd.
Mamsell kokte korf och palt efter
kalf och Sugga och jag slutade
nysta det lilla bomulsgarnet som
Anna Stina spannit 16 herfver
Sedan framräknades handukar
och Lingarn att bykas.
Lördag. Mycket vackat Solsken dock
stark blåst och nu bröt qvarndam-
½ men upp med otrolig fors
Jag skickade och skänkte Paskegg till
Doctor Höggström samt en liten Pomerants
till Brors Hushåll Egg och färsk Korf, och
till Ålderman Caloander Egg - ett tjog till
hvardera. Också fick jag Gudilöf 13 eng.
af mina 26 Köns — det mästa jag fatt i år
då precis halfra hönsantalid värpte
Anna Stina satt i dag inne och Span och
det hade märkligt mer lidande än ute i Pig
Kammaren - Mamsell Kardade och jag rän¬
rsade bomull, det sämsta arbetet:
Hönsen flyttades nu i sitt egit hus från deras
vinterqvarter i Trädbyggningskjöket, och galler
portarne fattes för förstugan, för honsens skull
som eljest vill göra visiter i Storhuset.
Från Staden fick jag reta att Jowréns Mäi-
träfte flyttadt i Kothens lilla hus hvarest
min bror med sitt Hustiall bor i stora huhn-
8 Petmsöndag. Efven i dag skönt räder.
Mamsell gick om morgonen öfver
sjön åt Skants Tull till sin bror vid
Skepsbron och landvägen hem-
Handelsman Helsingius war 1/4
timma här eftermiddagen. Dess
fru har varit skjuk och enda bar-
net deras Dotter ligger än 12te dyg
net mycket skjick-rätt bifog ligt.
Anna Stinas Fästman Timmer
man Holmström som nu åter var här
eftermidagen fick jag se och tala vid och
fant honom både ganska hugglig till
utseende, talesätt och klädsell.<noinclude>
<references/></noinclude>
efeebme56phggfqu63bgjv1wb98bvw1
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/29
104
220899
650263
2026-05-04T11:42:57Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650263
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Aprill
9. Måndage Heycket härligt väder- att
såg eftermidagen gjorde en promenade
i trädgården till winkast och bänkar
men marken är svåra smutsig dock war
litet uptorkat på borggården
Garn och grofva handdukar byktes
Jag skref till kamrer Brogren och Brorson
10 Tisdag vackert väder men Stark blåff.
Lilla besken sköljdes och mycket gräl wara
att få den ned och uppkjord, ty tidigt om
morgoren var Boberg och fylde sig uti
Bränneriet och således närvis mot alla
Jag ränsade hela dagen flitigt bomull
och Mamsell Kerdelde likaledes.
II
11 Onsdag lika väder klaat och blåst
Klädren blef torra och drogs ut
Till kamrer Brogren skicka de
jag ett tjog utwaldt stora Egg.
Till Kämrer Vesterstråle och Ham-
delsma Helsingius små Radissor-
Jag ränsade flitigt bomull
12 Thorsdag. Mycket varmt-Manigtade
Kläder och garn - Marie sålde 3 tjog
ӕgg till fru Stockan à 1. RD 2 pr tjog
jag ränsade bomul alt hvad jag haort
Kyrkorärden Petterson var här
och omtalade att Berednings Committeck
skall ha Deras sammankomst den 19de
13 Långfredag. Vackert men någon blått
Som vägen till BrärcKyrka öfwer Vähl
berga hage ännu, säges vara rätt hvår
af snödrifwer på sidorna och endast
körd med smala åkdon och kärror
for jag till Gubbhuset i Jula Fallisken
Mamsell och Boberg voro med
och Grönberg hemma Trögberg
var till staden och kom kollrig
hem Kl 3 e: m: Uti Gubbhuset
Predikade en Ung ganska vacker Hus
predikant vid namn Bolin, och dess
Predikan var ganska härlig.
Ingångsspråket var 1sta Mose Boks
22 Capitel 12 versens sednare del
Från min Syster fick jag bref date-
radt den 24 eller 27 Mars, jag kan
eij åtskillja desse siffrer när hon skrif-
ver dem. Anna Jonas Fästman var
åter han nu vanligt om helgdagarne
Och skarnligt att hon följde honom
och var borta om aftonen till Kl
Strömborg var här efter en Smorgurn
Se som han tigt af mig att ge sin Kun-
bonde till Påskalam och Stallgumse
emedan Husbonden har 5 hästar
men ingen Stallgumse och denne
eij åter hö nu när det är så dyrt<noinclude>
<references/></noinclude>
rqtnrdg814yaizk1i9ulwluoeduk1dr
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/30
104
220900
650264
2026-05-04T11:43:11Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650264
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Aprill
14 Lördag. Påskafton och som jag vill på
minna mig Ålderman kaloandens
Födelsedag, hwarföre jag insände med
Anna Stina några Rädissor och
en liten Bouquette af Gyllenlagne,
Primula Veris, Myrthen och andra
välluktande gröna blader hwarföre
Hon fick 12 ß i Rikspenningar.
hon hem köpte Kjöll och en limpa.
jag contimerade att ränsa bomull
skref och i förhand svar på min Systern
bref, som jag i går fick.
15. Påskdagen. Klart med kall blåst.
Carin Runstjerna var här till middag
och vi gingo en liten tour i Trädgården
sedan följde Mamsell henne till Zacris
borgs Statdrängen Jansons hustru
fick en dotter på eftermiddagen i går.
16 Annandag. Blåste hela dagen och war
Mulit. Mamsell war med Chajse till
Brårckyrka - Boberg läste Hagberg
Predikan för mig och Lovisa
Anna Stina var hos sin fästman
Rättarn Malmberg och hustru Ham-
marström voro till Prästen att låta
Döpa Statdrängen Jansons barn som
kallades Josephina Wilhelmina
Jag såf en stund eftermiddagen, ty
här har begge Helgdagarne varit ganska
ensligt och aldeles tyst för främande.
17 Tisdag. Något kall af blådrader.
Boberg var hos Smeden att laga Ciaisen
och hästens Skodon — tillika med bref
till Kamrer Brogren, Min Brorson och
ett på Posten till min Syster.
2ne Hustrur började för Dagspenningar
idag gräfwa i Trädgården.
Jag slutade ränsa 5 ℔ bomull, sist hem-
köpta däraf Anna Stina Spann.
Mamsell lagade något gammalt som
måste ske emedan nytt slifr går Sönden
och man eij genast bör förkasta del.
Mot aftonen hitkom den vanligen
valteliga Arrendatorskan, kallad fru
Molin, som obligerade Mamsell följa
sig till Engby och Walla, att se-tavra
där war med all möjlig uthunderad kraft
på franska och Svenska ruineradt
Mamsell hem kom förvånad och trodde
att från sådan Röfwarekula knappast hin¬
na komma hem. Gud som ser och böner
alt vedergälle ock Jourins behandlande
mot mig, mot dess hustru och barni-
Efven den Wederlige manner Herr
Handelsman och Bryggaren Helsinujens
har fått smaka en bitter Sorgekalk
då Dess enda älskade barn en 14. årig
dotter i går aftons dag och frun afsorg
och omwårdnad för dottren ligger skjuk-<noinclude>
<references/></noinclude>
kfq9mp9342uswxgndpjcmmk5fov8i9k
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/31
104
220901
650265
2026-05-04T11:43:30Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650265
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Aprill
17. Man må väl härvid säga: Ack
hvad är dock lifwel här! Jäm mer
möda och besvär.
Herr alsmägtige Gud hjelp oss alla. III
Fru Kemner på Reimersholm hade
ock i dag Klockan 6. förmiddagen genom
Döden blifwit ensam sjelfkerskarinna
på sitt fideicommisse — som hon förut
visserligen varit – ty hennes nu aflidne
man, den jag aldrig vet mig sedt afled-
då uti rättusot. Den ene förjer, den
andre glädes wid den skilsmessa döden gör.
Herr Gud. låt mig eij radas vid dess ankomst
18
18 Onsdag. Morgonen Stark dimma
sedan klart. Mamsell och Grönbom
voro förmiddagen med Pollux och g
la Majsen till Staden.
Uti trådgården lades halfstammiga
arter och stora Engelska Spritböner.
Jag började nysta på det sist synnoer
Lin garnet. Maria den låpan
penningar och Mamsell hjelpk hon
ne att köpa rödt och hvitt bomulsting
till en klädning
19
Thorsdag. Mycket vackert vanns väder
Mamsell var till Staden och hjelp
te Anna Stina Köpa sig bomuls
tyg till en klädning blårutigt
och ganska vackert.
2ne Dahlkullor började arbeta i Trädgår¬
den och nu wardt 9 stop Spritbonor lag
da. Ett Sängtäcke upsattes som nu
skall stickas af Mamsell Leufstedt
medan Anna Stina Sommar och jag
nystar i ordning till väfnades.
Kyrkorärden Petterson var här om
morgonen och emottog min upgift
till Berednings Committen.
I går ficks med not 13 gedor i dag 12.
20 Fredag. Klart och blåst. Mannsell började
sticka på blårandiga bomalssäng täcket.
jag ombordt passmarstrådar på 24 herfors
blått bomulsgarn, trättade och stärkte dem i
och trodde dem vara af Engelskt färg garn
men det var rist Svensks fusk och bedrägeri
ty det gick faselig mycken färg ur.
Grönberg och Dalkullan Anna förde 12.
läso godsell från Lundström till gropen.
Mattorna togos nu bort ur Salarne
i dy anstält tjernade smör men min nyttning
i dag var ganska ringa
21. Lördag. Blått och med aftonen ett litet
Duggrägn. Fru Rubersonras här formid
dagen - Hon Skankt mig en bouteille fin
lique och jag gaf Herrna in Somcrants
som Skars af trädet — ungefärlig 50.
Rådisson och en ganska säcka bonquette
Pigorna plockade nesslar till första Kål
på detta åretal - Sockerärtos lades.<noinclude>
<references/></noinclude>
lcf4nbqouiz22pvgjlld9j5crpoy6qk
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/32
104
220902
650266
2026-05-04T11:43:44Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650266
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Aprill
Tunnewara
22 Söndag. Storm, något rägn om morgo
nen. Mitt första göromål var att
betala 6. RD 9: ß: för Trädgårds arbete
åt Dalkullor och Dränghustrur.
jag ärnade mig till Bränkyrk.
men det kalla olustiga vädret och en
magplåga, som ofta och efven nu i
dag plågade mig, gjorde hinder därifrån
Eftermiddagen hitkomma Major Lem¬
ke och Dess fru, Han skall snars är på
Fältmätning och Hon ärnar ligga uti
Barnsäng hos dem som de förliden som
ras bodde hos - En Luutenans Grandiser
på ett ställe heter Brunstad åt Strömsnäs
eller Eskilstuna tracten-
När de dra Mel Caffe Liff Korn Capitaine
von Molskor, sedan Hofmalaron Hult,
gren med 2. små Oljefärgs taflor som
Han den 10 Januari emottog att reno-
vera och för hvilket han tog 2 Rdr:
Väderlcken blef sedan rätt ryslig för
våra ögon men visserlig nyttig efter
Gud få behagade- Ett stormande Nord¬
danväder med små triadsnö - att den
som innesatt kunde frasa, också lär
jag leda i matsal och garderobr.
23
Måndag Haselig Storm och Snögra
tilla natten och i dag öfver med dagen
sedan skillades sig stormen och folin
framlyste.. jag nystedde flitigs
Min Syster fyldig i dag sitt 64 år.
24
24 Tisdag. Folcken med bleff och Starck Köld
4 stycken fläsk och ett Kalflar bortfördel
att rökas - vanligt arbete förrättades
här inne och i trädgården gräfdes.
En tjufkjärring som bor vid Engby var
här eftermiddagen med ett bref från
Våldsvärkaren Jouvin - nästan ett ark
långt - dumheter, gräl, logner och ho-
telser & Jag sände det och skref tillika
några rader till min Brorson.
25
25 Onsdag. Kall blåff och efterriddagen
Möblandadt rägn. Mannsell intog
efter Doctorns föreskrift - hvar af
hon både taxerade och Kräktes fråra
men dock syntes inga måskar
hvilket var ändamåhl för dige-
na stränga kur — hvaraf hon så
illa plågades och måste hållas
vid Sängen för hufvudvärk af
den gräljande Kråkningen.
från Brorson fick jag bref
och skref åter alt om den infa-
ma våldsrärkaren Jouvin.<noinclude>
<references/></noinclude>
8965uvqzjso4b9l5lrfc3ep63csumte
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/33
104
220903
650267
2026-05-04T11:43:59Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650267
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Aprill
26 Thorsdag vackat räder. Doctor Hägg.
eström hämtades och återfördes uti
Sallesche — Jag gaf Honom 50. Rdr.
Han sade att mamsell måste i Junii
månad Dricka Stål Pyrmonter watten
och det på Mosebacka, som förmonligare
än att dricka hemma i ensligheten
Jag slutade nu i Guds namn den
långsamma Lingarns nystringen
af de 21. harfvor jag började den 18de.
Gedder och mört ficks med not.
Fredag. Mycket vackert väder.
Mamsell slutade sig det blårandiga
bomuls Sängtäcket.
Mattorna togos ut från förmaken,
Jag började nysta 1. H: blått och 12 lod.
fint Engelsks bomuls garn - grönt.
Anna Stina var till Staden efter En
till jag mymodig svart sidenhatt, Enär-
till jag förut inlämnadt plum vi
Hon fick ock hem några smärker
hos Herr Domrath tingade, Tafvell
damar hwar till jag hade några
små kopparstick, som jag fick af min
telige far i Couvert från Stockholm
till Fjärnd, i Jönkjöpings Län, 1771.
Trädgårdsmästaren uptag att plan-
tera 52 Träd, af åtskilliga goda sorter.
Boberg - Grönberg och arbets karlar.
Ericsson drogo not — fingo en skarlen
stor Gedda, flere smärre och däraf jag
skickade min otacksamme, men jag
ty värmd genom dålig hushållning eij
välmående bror 2. vackra geddor.
Marie var eftermiddagen till Capi-
taine Moltzer, till min Brorson och
till Modemakerskan Talin med pengar
för Rätten, och andra små ärender.
Jag måste mycket skrifwa, läsa dag
blads litet nysta — tänka, och för alt
dageligen ge ut pappers lappar, som kal-
las penningar. Usell egendom.
Alt detta Jordiska finnes uti Psalmen
No 272. i gamla Psalmboken beskrifvit
28 Lördag. Rutsades Stora Proctoren.
skurades mathal och garderolen. Jag
nystade 3 sina bomullherfror. 11 cin
Brorson och Capitaine Holtzes voro
här - Åkte till Walla att se förstörelsen
spisade här en liten aftonmåltid.
med notdragning fingo vi litet fisk
däraf 2ne små lefvarde gedor lades
i Chajsen till min brors hushåll.<noinclude>
<references/></noinclude>
ctd85f12plhzz68bil0ch8bfr9x58wa
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/34
104
220904
650268
2026-05-04T11:44:16Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650268
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>1827. Journal; fortsättning
29 Aprill Söndag. Solsken, Strömoln, blåst
En kopparslagare som jag begärdt få
tala ved, var här förmiddagen och hade
en sin bekant med sig - de hindrade
en tiltänkt resa till Kyrkan.
Då vi kl 2 ätit middagrodde Grön¬
berg Mamsell öfwer riken och kl 5 hit-
kom Capitainerne Baltzer och Flank som
roade sig att betrackta mina Dörrstycken
samt flere taflor — och åto här en liten afton
måltid - Mamsell hemkom litet efter 7.
Maja Greta Nyman var här liten stund
Måndage Upskåls väder men kalt.
Borggården och Stallgården sopades och
Lilla Nippa sämpte första egge i år.
Grecken var här som hastigast.
Gåg nystade endast 2 herfror i dag och
Mamsell Stafferade nysyda Sängtäcket.
Maji.
Tisdag. Solsken och Strömoln ombytte
i luften som i menskliga lifnaden.
Mod middagen Storm och Indyra, liksom
då hårdaste Sorgeslag stundom inträffar.
Åter klarnar efter orader, ty i våra öden
låter ock Gud oss slutelig finna tröst-
Han agår men är dock Barmhertig-
Mamsell gick om morgonen till stan
att rådfråga Doctor Döbeln om sin pläga
hon kom hem Kln 11. - eftermiddagen var
Jag länge willrådig, om jag borde sitta
hemma eller fara till Djurgården
Antl beslöts resan kl 3. och vi skakade oss
fram till backen ofvan Marilla att afbida få
Se de Kungl. Personernes ankomst-
Kungl Majestet och Kronprinsen till häst med
stor Escors — Drottningen i Fält ragn, bespärad
med 8 hvita Hästar och röda Samets tömmar
samt Kronprissessan till Vänster - Prenesessan
Sophia Albertinas wagn tom - bespand med
6 bruna Hästar — gorde en tour up till Brunn.
Sedan i nedstigande grader såg man alla
Slags menniskjor och prakt full kludebona
equipager, Hästar, Tidande och guarde, halten,
raka, tiggare i träsor etc etc
Af alla såg jag ingen enda bekant mer än
Magister Nordberg, Guldsmed Folker och
ungå Herr Theodor Hensiger.
Klockan war ½ till 10 då vi hemkommo-
Mina pigor hade åt mig icke gjords
det aldramnista gagn under min borto-
waro, och det föll mig eij in att låta dem
gå bort i dag — tids nog midsommar.
2.
Onsdag. Kålt men Klart. Jag rangerade
efter gårdagen _ Till middagen Kom
Carin Runstjerna hit Lemkens hade
Jag Kl 7. förmiddagen furit till Stangnas på
ångbåt att passera sommaren på Brunstads
Eftermiddagen för Jag till Lilljeholmen och
nade Carin med mig dit då hon gick hem.
Hon fick af mig ylletyg till enklädning.
jag för sedan till Herrskapet von Moltzers
638 " - 3588 - - -<noinclude>
<references/></noinclude>
1nof3if5bv9l8umxyft9f13ymk4e0cm
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/35
104
220905
650269
2026-05-04T11:44:30Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650269
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Maji
3. Thorsdag. Natten litet rägndugg,
dagen klar. Penninge utgifter så wäl
för dagligt uppehälle som åt andre etc etc
åt fru Looström, att med sina respectable
altid framsväfra modernt - men
likasom - Tarenius slodt torde gå kraft
gången - Scarius flog, men ringarne
bära eij altid till Skyarne! ack neijss
Jag utgaf idag 59. RD 28 ß: förmid-
dagen. Man skjöf, det var wäl för
ren betydande Hertigen af Alles i Skåra
som nu i dag var årsgammal.
Fridare Lites dagen med karda, Spinna, nyske
4.
Fredag. Litet dugg om morgonen min ny som
natten hade Gudelos mera rächnadt
Ingen främande - inga Legohjon i
Trädgården - Kullorna bakade.
Vi voro flitiga - Mamsell kardade
bomul - Gåg nystads, Anna St: Spann
Mattson Broson Lanade min st: Sparr
Cardasche Blåfte myndagen till Elfsjö¬
Lördag. Blåste mycket kalt och Blom
då och då några rägnastänken
En huru frun gröndal jagade ena Lamungen
som till Bränned och frälsta, hvarpå Lag sprangen
Bred till Bräneren och hutade åt Drängen
bitade fram mästaren med knölm i Danningen
tilltade fram men drog sig baklänges tilbaka
då han fick se mig o Boberg war tilbälige
en flitig kund därnere, hvaröfwer wanligen
Herr Handelsman Helsingius var ledsen.
Han tillika med en sin Slagtinge woro en
liten stundom eftermiddagen här uppe-
Om aftermidagen drogs not och jag fick
några små geddor en tämlig rocker
Söndag. Vackert räder men stark blåst
Ψ
Mamsell och jag voro uti Bränkyr
ka då Kyrkoherden Predikade myc-
ket väl och sedan höll Sockenstämma-
Jag lät upläsa Tingsförbudet och tog Herr
Kyrckoherden det med sig till Huddinge att
där om nästa Söndag upläsa.
Eftermidagen dog min enda lilla Canariu horn
som jag för circa 5. år sidun fick af Molin
Men fordne Trädgårds räng Ekström var här i
att söka arbete; han wigdes här 1813 och flyttade
förleden höft till Lidingön där hans hustru Lena
blifvit död kyndersmessodagen och efterlamnat
3 barn hwarföre han åter begifvit sig hit till Jock,
nen där han tilförene altid vistats för att söka
få någon hjelp till barnens uppehälle
Om aftonen kl. mot 11. då jag satt och skref
praslade och gick utan för fönstret hwarföre här
gjordes allarm att alt folket var ute och skogade
7.
Måndag Blåste mycket, smårägnade
stundtals. Mamsell Hrarpade 2 Lärfts-
väfwar 30 alnar hvardera.
Åbacken upkördes med 4 par dragare<noinclude>
<references/></noinclude>
n0bty4ptpf4llthyu2im4rsmku8m04q
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/36
104
220906
650270
2026-05-04T11:44:44Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650270
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Maji
8 Tisdag. Den faseligaste storm om natten
och rägn hela dagen - blandat med snö
Hvå Greck var dock här att i sätta en
förrättat till för 7 mk.
upwijste nyttelningh, hwarföre
ruta i vinkasten och glas i 10. små
taflor. Mamsell varpade en liten blå
råf och börjad varpa en randig- men
måste uphöra af breft på litet rödt garn
Föregården,
9. Onsdag. Mycket rackert klart och värmt rå
der. Munsill äkte Kl. ½ till 7. till Staden
att köpa rödt gröfre Bonulegarn, mur fick
D. Dorop. Tingh och bekommande medh
för oloflige kiöptelningar upplysninget
eij annatt en ganska mycket fint och skört,
:m:t och wederbönder
trasligt och afklippt i lockar – jag trättade
något medh wägnar och
det som var något redigt, stärkte och torkade
och hälften färgen däraf gick ur; efrenledes
gick det af mänghundrade gånger i nyst-
Johan Ekman
ningen. Grönberg war plakat full och otidig-
ville par force åka efter Mamsell eftermidagen,
man hon hade vid Tanto länt båt — och hade
Grönbergs i fyllan flere gånger fullit ikull.
efren lärer Bränneridrängen Anderson
klappadt på hon
Klappadt på honom i brännerit, och sagt,
att hon skulle mota ut fyllhundarne i
Grönberg syntes eij sedan - Mamsell och
Marie Jågo honom ligga på Spanmåls
Säckar i brännerit, blodig om näsan.
Herr Handelsman Helsingius med
Tim fra voro vid Bränneriet förmiddagen,
och eftermidagen var han ensam som jag
jag tror, genom någon gifven anledning, att
få veta om fyllerier och tjufstycken, tvraruti
Boberg ock är nämnd, för det att Bränmästaren
får 3. Större Geddor när "jag får 2. mindre, etc
och i dag fick Mäster Stortzief alsirigen fisk.
Mamsell var ock hos en man, som varit
nog lycklig att curera flera för Pinniekemaski
Jag stärkte twitt hemspurenit bomulsgeven.
10 Thorsdag. Sackes väderlek efter vårt tycke
Gud ger det nyttigt är. Den fulla tjufven
som kallas Bränmästar Vesterberg, hade slagit
Drängen Anderson, hvilken om natten gådt
bort, förmodel till Herr Handelsman Helsingin
som, kl: nära 7. om morgonen var vid Brän
neriet, och hade ganska strängt tiltaladt den
infarne tjufven-mördaren Fyllhunden, Hor
Karlen Westerborgs Andersson återkom.
Mamsell slutade förmiddagen rarpå
den Brokiga bomulsväfren, randad
efter uppgift i Stierms biträcktelser
öfver Naturen — med Rägnborgens färger
som vi usla menniskor villja efterqva-
Förmiddagen stökade jag hvarjehanda
och eftermidagen for till Herskapet Helsingius
Sökte Doctor Hӕggströms - Han var eij hem-
ma, frun korn ned till vagnen beklagade
att hon ingen kunde mottaga emedan
det inlades nytt golf hos dem. Jag var sedan
kos Tull Inspector Brodens. Mamsell
åkta med till Staden, med från Tanto hem.<noinclude>
<references/></noinclude>
bi26wsv110gs9t51sn2n26j1uewpa77
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/37
104
220907
650271
2026-05-04T11:44:56Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650271
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Maji
11. Fredag. Kalt, mulit och mot afton
rägn. Inne var storm om förmid-
dagen angående att om Grönberg
är full en gång så äro Andra
(Boberg) många gånger och detta år
mig eij obekant, men jag påstod att
ifrån Grönberg flere än en gång varit
full. Mamsell Kom eftermiddagen
och bad mig om förlåtelse /: som
hon sade / för det hon varit otidig-
Jag war lugn hela dagen, ty jag
är ran att se och höra dåligheter
som intet annat än tid och tålamod
Kax öfwerrinna
Den brokiga väfren randad efter en
min egna idée, som rägnbogen, Bom
mades — jag var då liten stund med
och sedan spolade ett nystan till inslag
Mamsell började Solfra.
12
12 Lördag-Mulis och kulita Förmiddagen
fick Mamsell väfven i gång att man
kunde se randningen som var vacker i
mitt tycke-kanske någon tyckor den
vara för lysande åt mig.
Eftermidagen gick Mamsell åter till
Staden att söka bot för sin svåra mask
plåga. Jag var litet ryck åt trädgården
och eljest skref samt spolade
Drängen Lundströms 10 åriga dotter
Lotta fick för ro skull spinna 8 lod bom-
ull åt mig och fick derföre 8 D Banco.
13.
13 Söndag. Kalt och mulit - Mamsell
tog in nya medicamenter och var rätt
plågad — Postillan lästes — jag skref och
läste skiftwis — En dräng från Lilljck och
rar här med ett beredt Kalfskinn
14. Måndag. Blåst och tolfskinn. Mamsell
för kl 6 om morgonen till en Doctor
på Skepsholmen som botat andra Brilka
varit som hon plågade af Binnicka
mask — Hon skall om Gud vill nästa
måndag fara till Staden och hyra ett
rum medan hon medicinerar - Gud
låte henne bli botad för den plågan
Till Herr Kamrer Brogren insande
Jag 25 de första Svarns här synts i år
men fick den 1000de fält betald med tre
slags Engelska räxt sorter att sätta till frö
Mamsill hafde på den brokiga väfven
2 alnar och jag spolade 4 nystan, delta
var eftermiddagsarbetet.
Uti trädgården passades på gångarne
och efven drogs not, då jag fick en gedda
som vägde 12 marker.<noinclude>
<references/></noinclude>
fsteoumklfyozt6nz80ie4tms9ptypx
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/38
104
220908
650272
2026-05-04T11:45:10Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650272
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Maji
15. Tisdag. Folcken men jernn blåst.
för och eftermidagen drogs not däraf 2.
vackra geddor och en liten praxen Ficks
om morgonen
Mamsell väfde 3. alnar och jag spolade
i stället för Korn som resterade feck jag
fem tunnor råg.
Onsdag. klart mon någon blåst.
förmiddagen var jag och såg alla
Malmborgs barn och sägnade dem med
hvar sitt raspebröd — Eftermidagen vara
jag till Staden, först i Porcelains boden
att köpa 2 små hvita Båtfot och lämna
de vi mycket stor Bouquetta åt Kamreren
som lärer heta Brunstedt, men var icke
sjelf i Boden — Sedan gjorde jag visite
hos Guldsmed Folker fru han var eij
hemma. Jag for därifrån till Ålderman
Calvander, och som jag på långliga
tider eij varit hos någondera af dem
tycktes jag vara mycket rälkommen
Till ålderman gaf jag en H: smör.
17 Thorsdag. Ganska angenämt råder.
Matsal och Garderobe skurades
Swagdricka brygdes - Mamsell
väfde — jag nystade och spolade.
8 Fredag. Mycket vackert, klart och
warit rader - Mamsell slutade
den randiga bomulsväfven och kom
made ena lärfts räfven.
Jag sjö olade grönt bomulsgarn
förmiddagen och eftermidagen
hämtades kamrer Brogren
hit med Chajse samt åter förde
sedan vi vandradt omkring i
Trädgården och spisatt Sparris
och egg till aftonen hwilket är
Kamrerares farorit rätter.
I stället för Thée hade jag in
liten Spilkum Bischopt utaf
hemmarälfft Pommerants
Lördag. klart och varmt. Mamsell
bakade några Skrädda kakor som
blefvo ganska sköna, hon tjerande
litet smör - började lärfträfwen
men skeden skafde så att man
måste taga en annan gröfre.
Jag spolade en ansenlig hop
så länge jag hade Spolrör.
Ericsson hade dikat i Åbäcken
nu i 3 dagar för 3. RDr.<noinclude>
<references/></noinclude>
k800j546p1sjc3c4iemswstzbz25sjl
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/39
104
220909
650273
2026-05-04T11:45:26Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650273
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Maji
20 Söndag. Klart och någon blåste
x Gud från Lillj: holmen efter 1. H: Smör
Dila från Bco Bokhållaren Lindborg
med invite, att jag eftermidagen vice
dricka Casse på Nybohof på dess fem
namnsdag. Mamsell kokade
Boberg läste i Hagbergs Postilla.
Grönberg och Pigorna voro i Bränkyr
ka där Gillerstedt predikadt.
hög wår eftermiddagen vid Nybohof
uti ett litet godt lag, af 1/2 dussin personer
glada - höfliga - tarfliga menniskor
21.
21. Måndag - Klar himmelslufs-
dock aldrig utan någon Mohr fläck
Tidigt om morgonen berättades
mig, att en död mansperson /wal
klädd/ upflutit ur sjön vid Not-
gården — nära Brännerus.
Jag skref bexättelse därom till
Lands Cancelliet etc etc etc:
Min Herr Bror Arrendator och
Stockholmslands Lands Secreter
Sudor — lära räk Piano-Rätt
visligen Draga - töja släpa ut
på tiden, att fåstoffel nedmylladt.
Af jord och till Jord — äro och skola
Lagman-Öfwer Öfver all rätteris
lighet Öfwer Räf- och, Jagmästare
scuteligen blifwa till stoft och asko
Anna Stina var till Helmeborg med
mitt randiga tyg att låta Hästmangeln
släta och polera det som hade god eftert.
Mästaren därstädes hade sagt – Den frun
har god Burskap som upfunnit en
så vacker och nu modern randning
Klockan 2 eftermidagen for jag med
Mamsell till Skepsholmen till en
Doctor Hellström hvilken nu lofradt
försöka att hjelpa henne af med den
swara plågan hon har af Benrick
masken. Efwer var jag uppe i den
lilla Kammare hon hyrdt, att wara
Doctorn nura och få dess tilsyn
rummetrar i Pekliniska Huset
i qwarteret Blasie holmen Nr 16. frå Frass
por upp, hos en Wachtmästar Nilson.
och ett wackort propat litet ram.
Mumsell hade med sig litet matvaror
och andra små behofwer.
Jag lät under hemresan efterfråga
Herrar Heiderals och Mamsell Liktes
tilstånd som hades vara nu temmelig
brån. Jag sökte fruar Björkman som
Moltzer - Dumruth - men träffade
ingendera hemma, dock trodde Grönborg
att.<noinclude>
<references/></noinclude>
l3gltuka7uupdesq4bprrfy3nmex9mj
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/40
104
220910
650274
2026-05-04T11:45:40Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650274
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Maji
21. att fru Moltzers Piga misssade sig.
Jag ärnade gå in till Mamsell Verner
men hon kom till vagnen och talade
vid mig utan att inbjuda hwarföre
till
jag för upp till fru Rubenson och
m
som ganska torstig begärde swagrdri
ka, sedan ett glas kallskål, och där
träffade Doctor Huggström som satt
och spelade Bräde med Herr Ruben
son, hwilken af Gickt i ena foten
eij kunde komma ur Soffan.
i Sälskap med dem tog jag en liten
aftonvard. Till denna dagens åt-
ut
skilliga händelser hörer ock att min
enda lilla Sugga född förledit år den
1.sta Julii måste föras till Fångals
vid Elfsjö — det faltas jernt 6. veckor
i ett år af hennes ålder, men hon är
bra nog storväxss
Tisdag. klart och varmb. Förmiddagen
skref jag till Grosshandlaren Leufst: d
och Ålderman Calvander men hans icke
expediera Anna Stina till Staden förrän Kl:
½ till 10. Skålaren Hultgren hitkom och h:r
drade mig till Kl. mot 12. Jag rangerade då
andra áfsairer och skref till min Brorson
då fru Moltzer och Capitaine G. A. Plankhit
kommo och Kl efter 7 gingo hädan
Nya små göromål, något att skrifva och så
Klockan 11: lade jag mig till sängs.
23 Onsdag. Straxt — waret - men ändock
mulkna och ligger Grönberg som
skulle köra till dessjö efter witn lilla ligga
fants eij vid gården, utan vara lilla ligga
gången i första dagningen, kom dock
herr Kl. ½ till 9. Han hade besökt Mamsell
som han eij träffadt sedan i förgåres eftermid-
dag. Han for sedan till Elfsjör - Boberg
till Smeden och Marie gick till Mamsell
och i flere ärender i staden
Sotarena voro här och betalte jag för året
Trädgårdsmästaren feck sin månadslön
och så kom fjerdingsman Hellgren
den jag måste betala åter ett qvartal
Skjuteliga för Walla, samt dess utsatta
Lön som fjerdingeman efven för Walla
tilsammans 12 Rdr 12 ß Banco.
Marie kom eij hem förrän Klockan 6
och af Carin Runstjerna hade hon fått
ett bref till mig. Det var förvånarede
ty det war från Lagman Laurin som med
uthökt antiga termer inviterade mig att
om Lördag hos sig dricka kaffe och spisa
aftonmåltid. Bina svarande och
for sin Kos bort. Mina Hästar släptes
på bete- Arrendatorns har 14 dagars
gått där förut.<noinclude>
<references/></noinclude>
ci157pikg3ymbu0o4j37w4bcdeucior
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/41
104
220911
650275
2026-05-04T11:45:53Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650275
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Maji
24 Thorsdag. Christi Himmelfärdsdag.
oväderligen klar, torr rarm – nu blomade
flere sorter träd efven många blommor på mar-
kens Jag var i Gubbhus Kyrkan dör en ung
Collega Skole Magister Winge Predika de mycket
räl. Carin Reenstierna hitkom Klockan 4.
ri gingo en stund i trädgården allestädes, omkring
och sedan åt afton mälsad. Gud ske lofl. att jag
var fri från alla andra besök i dag.
Löfgren var med Carin och Anna Stinas Fähle-
man var här, samt skänkte henne en grå tafts
Klädning, som warit Hans fordna hustrus.
En karl från Staden hade varit här att se
den i måndags upflutne, samt igenkändt
densamme varit en Snickare gesäll, hwilken
efter att hafwa bedragit sin mästare och utan
att nu hafva pengar till supra, den 1sta Maji
bortgått- förmodeligen då lagh sig i sjön att för
all sin tid fläcka sin torst. Usla själ.
Uti Dagh Allehanda för i går tilkännagafs
att Skolmästaren Gustaf Wilhelm Ahlström sistl.
Söndags blifwit död — Så är åter en af Westerstrå
les döttrar Änka och kanske i Knuppa omständig.
heter. Hans samlade rikedom forskingras snart-
25 fredag. Form uddagen gaf Guld ett hufligt
och välsignadt rägn. Alla mina orangin
räxster Commerantsträd med mera lät jag
utsätta på gården då dam sköljdes af dem
-
och lofwen uppfriskade betydligt
De insattes sedan baru i Stora Salen.
Anna Stina var eftermidagen hos Mam-
fell Leufstedt, på Blasieholmea, hon stac-
kare har legat och varit ganska mat
af medicinerande dock ännu utan någon
värkan, och Doctori har sagt, att hon
ännu en vecka måste fara i staden,
som Hon begärdte att få in litet torra
Adlan, hafregryn, spenat, honing, emedan
hon ej får förtära annatt än lös mat.
Anna Stina sade hon war rätt affallen.
på Apothequet måste hon ge 8. D: för en
Jungfru honing - Gud sådant skinnere
då de köpa ett qvarter för 8 mkr.
Nu sattes blomsterplanter på partern
26.
26 Lördag. Mycket varmt råder. Efter
26
invite for jag till Lagman Laurin att
dricka Caffe, Sälskapet war blott ungdom
undantagande Bryggaren Vestmuller dess
fru och Färgaren Berg. Mamsell Lona
rar på landet några dagar, hvarför detta
Callas tilstäldes, under hennes bortovara
och Mamselli Jeannette var värdinna
med all wärdighet. circa 21 personer
woro wid Jouquen som bestod i 8 rätter
först efter 1/2 till ett om natten kom jag hem
Grönberg var till Mamsell Leufstedt
med litet matvaror som jag medförde
Hon mår ännu rätt illa stackars liten.<noinclude>
<references/></noinclude>
mmyi7u59j965onkp2y2ej5gz7s2hmha
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/42
104
220912
650276
2026-05-04T11:46:04Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650276
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Maji
27 Söndag. Tökning morgon- Grönberg, Dess
mor och Malmbergs voro till nattward-
Jag rangerade mina kläder och
mich hus håll förmiddagen, och betalt
en dryg dagspenning – 8. RD för veckan
utom mästaren med alla öfriga behöfwer
som utgå för trädgården. m: m:
Eftermiddagen war Klar, lugn och jag uti en
Fulkomlig en faritiet. Klockan efter 6 gick
jag en liten stund åt trädgården; då Kyr-
Skorärden Petterson ifrån Kom hit
att återlämna Tingsförbudet, som i
Brankyrcka och Huddinge blifwit
å Predikstolen upläst.
28 Måndag. Mycket sackat väder.
Lika lugn som gårdagen, var inom
hus lika orolig i dag. Målaren
Hultgren kom nu om morgonen hit
med Dörrstycket till Stora Salen hwar-
på föreställes mina 2 Hästar Castor och
Politi - mina 7. Får, 2 kor och 2
Skalungar i ett träd - Detta Kostade
lika med de förra Dörstyckena 20 Rdr.
riksgäldssedlar — Han höll till goda
här både frukost och middag, samt
hjelpte Boberg att sälta upp några små
Saflor, dem jag som flicka fick af min
Salige far, men nu först låtit Domrath
göra Tahrnar till som likna Mahogerij
Eftermidagen kom mot Vesterlund i
som satt och prata till Kl 7
Från min Broson fick jag in notar
öfver at han utgifvit för pappers lösen
och tilställningar i Jousinska Saken,
bestigande sig till 67. RD 18 sk: Jöds¬
Jag skickade Maria genast till Herr
Capitaine von Moltzensom växlare en
100. RD Sedell- att jag får betala.
Grönberg och en Kulla som i dag
korde godsell berättade, att 3 Hästar
gingo på Thimoleij landet vid Walla
dit om Afton Boberg och Malmberg
gingo, man trodde det wara Louvergens
låg men de woro från Erstad - Gärdesgårdens
låg nere där Vålderskaren Jönrisgård.
Jag var i källaren hvarest flere
Bouteiller 3dje voro söndriga, underat flera
ma och 3dje Socken Skärfda, effter.
Marie var och hos Mamsell
Leufstedt, som i går och i Mamsell
mycket mera bra än förut - Gud ske lof
"Jag ville gerna gått i trädgården med skola
hans ej i dag. Mästare sade att 500 tobaks
pluntor blifwit sätta. An: Stinas fästman var
här sont om afton.<noinclude>
<references/></noinclude>
sv77gy12gzwr7opy2q8l4iohhji0040
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/43
104
220913
650277
2026-05-04T11:46:18Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650277
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Maji
29 Tisdag, Välsignad vacker dag.
från Stor Rubenson fick jag om mer
gonen en billette, att Han och Doctor
Häggström samt Notarien Hofrendal
ville eftermidagen komma hit, och jag
Svarade det de woro välkommo - de kom 3
mo dock eij förrän Kl 7. som haft
gast — att jag i vittnens närrare
lofrade det Herr Rubenson, sedan
fru Salanders Wirende Contract
om Grönbrink till ändaluppit,
skulle mot förhöjd Arrendesumma
få bli Dess efterträdars.
Jag stadade och rangerade, läste
dag blad, nystade litet och om afton
lät bära ned åt lilla Trädgården
Alla mina Ägta Porumentstrad
och 5. Mysthenträd.
30 Onsdag. Morgonen Klax, lagn,
Baronethren stod på rocken
råder — jag promenerade Kring
Skrädgården, men widagstiden
kom en härlig rägnskap
Åter Klart och jag hade lofrat
fara till Mamsell Leufstedt,
for därföre först att bese Plärtre
Fabriqueurens arbete som var O-
trolig vackert och af alla mögelig
ga faconer likt silfver.
Jag var sedan till Mamsell
Sundberg med mitt randiga tyg
men träffade henne eij hemma.
slutl till Mamsell Leufstedt
som nu tror sig med Guds nåd
och Herr Doctor Helströms hjelp
vara fri från Binnikemasken
och vill om fredag morgon ha
Chajs efter sig — hon längtar hem
som är så ganska naturligt, ehu-
ru hon har haft en ganska artig
värdinna — men trång och ärlig
samt liksom en plåg som arrest.
Då jag nyss kom och upstod ett
tjock inom, åskan bulrade, och
ca både stark, och en god stund om
rande rägnskur, höll mig där qwar.
Sedan Smårägnade under him-
resan -. Wibom Grönbrink motte jag
Jourin - vid Adolphsberg Capitain
Moltzer och Brorson, som alla Komma
trän<noinclude>
<references/></noinclude>
57hm32wvhfzk2cr61v4cc8clye285mw
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/44
104
220914
650278
2026-05-04T11:46:30Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650278
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Maji
från Tinget wid Filtja, där Jouvin
har velat swärja sig fri för Åräskan
på skogs hygget, men hade dock nu
eij svurit - Han är och förblifwer
dock altid en utmärkt Carneätti-
Thorsdag. Mycket varmt och klart-
Pigorna skurade Pigkammar och Kjök¬
Jag stökade inne med än flera sina
taflors upsättande och annan städ-
nirig — satte ock blommer uti min
lilla Proelains låda för första gång
Jag räntade Capitaine Moltzer och
min Brorson eftermiddagen med Caffe til
Kl: efter S- men då kom fru Salander,
därnäst Capit: Moltzer och slutl Klock:
mot 8. min Brorson, som åter varit
vid Tinget, då Lagman Rönqvist hade
sig vara Skjuk - åt-drack och sofde,
medan en ung skrifware förde Tinget
och Jouvin fick swära det han hvar
ken befalt eller wiste om Skogshygget
Han hade förra dagen beswurit sin S
ingifna cession ansökning.
Efter en liten hoapär furo Hoviarne
härifrån om aftonen Kl ½ till 10.
forledna natten hade som det berätta
från Rattaren Malmberg i mangelbo
den blifvit bortstulit 2 Skinkor och 50.
kakor tort men rätt gott bröd.
Mera fläsk och bröd fans där qvar det
tjufven ädelmodigt lämnadt och mat
uptäckte att låset till Dörren varit med
en knif uptagit. Det tycks väl att det
icke warit någon obekant tjuf.
Den elake Sweden Dregges Hustru
som man och sagt varit en elak qrin-
na hade och förliden natt blifwit död
och man tror det Han nu intet har
något att begrafra henne med.
Handelsman Helsingius var en
liten Moment inne på förmiddagen
då jag betalte honom för ½ Ankåou
sistl: Pornerants Bränvin som jag då
rete tingadt med Stark Pomcrants smak
och hwilket bränwin kostade 15. Rdr
Efven betalte jag 3 L℔ 5. ℔: hvetekli som
Jag fick då min Castor rar dålig och tog
in efter föreskrift i min gamla bok dom
min Salig far gaf mig 1772. detta Kli
betaltes à 1. RD pr: L℔:
mina dagliga utgifter äro rätt stora
och han jag i denna månad utgifwit
301. RDr största Suman för Jouverins
och Dommarenas Krångels-<noinclude>
<references/></noinclude>
iu7t0sa4a4nhcfrare5hgmmhsv9k09m
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/45
104
220915
650279
2026-05-04T11:46:44Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650279
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Junii
1. Fredag. Litet ragnstänk och warmt
Grönberg hämtade med Chajs-
hem Mamsell och kom Hon Kl
11. förmiddagen, Gudilof! som det
tycks, väl förbättrad af sin maski
plåga, men faselig matt, blik och
mager, dock torde väl ännu flere
vara qvar, emedan hon i går
blifvit af med 5. så kallade Dags
maskar _ Hon hade ock med
sig droppar och skall hwar dag
ännu intaga olja 2 gånger
Anna Stina var till stan efter
Kjött, Marie skurnde emedertid
Garderobe och sängkammaren där
nu äntl. mattorna borttogos.
mot aftonen war jag och mann
sell en liten stund i trädgården
Där alla träd äro höljda med
blommor, och Syrener nu florera
2. Lördag. Pingstafton - Härligt rader.
förmiddagen åtskilliga göromål
Eftermidagen för jag till staden, först
till Bandfabriqueurskan Stark vid Tim-
mermaresgatan i något ärende
Jag fant Henric ett ganska Complalsant,
fruntimmer, och frapperades så väl af
hennes artighet som än mer af en ganskar
stor, som Supod Trädgård, som alla de
vackrade florerande blommor, hwilka
sogde ingången till Hennes rum, dem
hon sade utgöra 19. rum, hvaruti
funnos eldstäder, och således väl
begagneliga, så wäl för ventern som Som-
maren. Fråndetta lilla Jordiska
Frändetta lilla Tordiska
Partiset, skakades jag fram till En
Simamsell Lundbog, långt på norr:
Efter än längre skakande till Skol-
mästaren Ahlström: Änka, Vilhelmino
Westerstråhle. Hvars man dog genom
förkylning af slag den 20de Maji.
Hon har nu 4 egna barn och en Stjuf
son - en gammal Svärmor och en piga
samt Amma åt sista barnet som nu
blott war 2 månader gammalt
Med dessa Expersoner - sjelf 9de är hon
Den rike, myndige Guldsmeden Vesterstråles
dotter dock nu i ett beklagansrärdt tilstånd
likasom dess öfrige Syskon - samteligen
nu är endast yngsta dottren Lovisa Ulr:
gift med Lack och Korkfabriqueuren
Friberg den, som utan trängande behof
har sin fulla bergning och inga barn
marsa<noinclude>
<references/></noinclude>
liphfba3z4pg762vsv1r39xwf49bbej
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/46
104
220916
650280
2026-05-04T11:46:56Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650280
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Junii
3. Ringstdag. Storm - Daggräng formid.
dagen - Carl St: Reenstjernas fru
som bjudit sig hit fick i går löfte att
få båt emot sig till Tanto _ Kl 12
for Kullorna oagtadt blästen det men
återkommo Kl mot 2 utan sälskap
Jag hande då trädgårdsmästaren
som gick ända till Runstjernas
Logis _ Han kom till middagen
Kl 3. Då vi afdukadt bordet uti
Stora Salm och satt oss att äta uti
matsalen _ Han åt Här och om aflo-
nen - Drängarne och Malmborg
droge Brazen nol-finge f: m: nå-
got men eftermiddagen hade Kägell
spels ramlet vid Grönbrink skrämt
bort all fisken - Molins Hustru
ran ock här att pjåka om Contracter
om Walla och Mamsell bad Henne
gå till Capitaine von Moltzer.
Af Calle Runstjerna måste jag
köpa något väfsilke, 2 böcker gröfre
papper å 18 ß boken och en vacker
fyrkantig Christal flaska Lijneur
4.
Andagen. Klart _ Majia Greta Nyman
som i går war hos Bobergs, pjäkade i dag här
Marie var till Bränkyrcka, och medhad
till Rinkbergs 4. Braxnar, till Luutenandt
Ahlström 6. - Mamsell läste i Postillan.
Jag hade fotvatten i dag, för att accomodrig
de ställen där jag fordom haft Liktoman
som nu aldrig mera beswära mig.
mastads deras bortgång, polerar jag
någon gång stället där de fordom lutit
med Rimpsten och bibehåller poluren
med haftpläster strukit på primalärft.
Probatum es-
Eftermiddagen skref jag till min Brorson som
i morgon bittida aönar resa åt Östergötland
med en gamal Änkefru som har piga med
sig hvilken skall åka i Brors Skape vehof
Malmberg skjutsas till Fittja.
Jag inskickade till bror 5 Braxnar
Carl Reenstjerna 4 och ett fåll Spenat till
fru Björkman 3. Notdragarena togo åt
sig sjelfva efter behag.
mot aftonen kom diverse Pele, mele-
Yttergren som för några och tjugu år sedan
tjente här, Strömborg som för 3 år sedan var
Trädgårdsmästare och Sexmannen Bohm
som hade 2 Stormböcker samt tilsägelse om
dagswärken för kyrkans reparation.
Jag afsade mig wäl skriftelig för Arstad
men får väl lof — olyckligtris, att för
Wulla och Engby skaffa arbitare
Maja Greta Fick i dag middag här.<noinclude>
<references/></noinclude>
jvi60wyvpnwuffgg3wy4vrhmd933gly
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/47
104
220917
650281
2026-05-04T11:47:10Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650281
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Junii
5 Tisdag. Härligt rader men nog blåst
9
som torkade marken.
Större delen apeltradens blommor
afföllo, men Rönn och Oxeltrads
blom voro eij annu utslagne.
Min Brorson reste i dag i Jälskap
med en öfwerstinna Nordenbjulke
till Östergötland och lärer hon bestå
Skjuts penningarne-Hornes piga får
åka i Sälskap med skjutsbonden uti
min Brors Chajss.
I dag stärmade ena Bikepan den
Mamsell lyckligt inslog - Efven
började Mamsell väfwa på ett lärft.
onsdag. Vackort vnder men torr blått
nu när jag i min tysta enslighet
detta Skrifver äro 52. år förlidna
sedan jag rigdes vid min aflidne Kiän
man, och utom min Bror och Syster
lefver nu välingen af Dem som
voro med på brölloppet
En Biswärm intogs ofven i dag af
Mansell, hon väfde ock i dag 5. alnar
10
jag spolade mycket och slog sönder
en bra stor såkertopp.
Den dumma Trögberg försummad.
rättna mina alla blomkrukor att
jag sent om aftonen såg dem förtorkade
Thorsdag. Ett enda litet rågudag
om morgonen. Jag utsatte mina
leufkoijor samt Sigpresser på går-
den men rägnet uphörde.
Mamsell rädde 6 alnar på lärftet
och jag spolade ganska flitigt.
Litet gick jag åt trudgården att
se mig omkring och sedan skref
till min Syster ett långt och till
Kamrer Brogren ett litet bref.
Fredag. ömsom Milit och klåvit.
Capitaine Moltzer kom till middagen
Han och Grönberg gingo att bese Valle-
Molinskan war här eftermidagen men
kan eij ännu få något Contract för Doma
rens förbannade utdrägt i domen
Lördag. Mycken Sochetta. Jag utgaf till
Trädgårdsarbetare, till Boberg etc
Jag hade tog att skrifwa, att annars
sysla och kl: 11 f: m: kom Carin Rien
Stjerna - jag for Kl. 2 eftermiddagen till
æsterskapet von Möctzer, frun åkta med
mig till Den stora länge projecterade
Begrafningsplatsen utom Norr Tull-
som nu skulle inwigas af Biskop
Vallin, assisterad af 15 andra Concistorialis<noinclude>
<references/></noinclude>
bovga7y3kpe4nyozsrdzmp14dbyhtry
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/48
104
220918
650282
2026-05-04T11:47:26Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650282
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Junii
9 En gräslig samling menniskor
uppfylde den widsträckta platsen.
Den var en rigtig blandning af alla
Classer, alla åldrar och alla figuren
pråkt och trasor — förmodeligen skola
deras grafwar som nu beträdde denna är-
nade begrafningsplats blifwa vida åtskilda
och efter min tåncka aldrig så stort antal
till Verldenes ända begrafwas där som nu
vardrade och trängdes, ty trångsell och
hetta var obeskrifvelig.
Länge hökte fru Moltzer och jag att
bland hundradetals vägnar få rätt på min
tils Capitainerna Moltzer och Plank kom
att träffa oss _ De hade sett hvarest Boberg
valdt en enskild plats, nära bakom den för
Ceremonien upbygda Ställning eller Logia, död
Prästerne, Borgerskapets 50 älsta, musiquen
med flere Auctoriteter vore rangerade, och
hade Boberg och Grönborg sett mer och trängt
minde än fru Moltzer och jag.
Jag träffade inga bekanta mer än Actuarien,
och Ryttmästaren Rylander, Deras 3 Döttrar
hwaraf jag burit 2 till Depet — och slutelig
Gross handlaren Leufstedt, min Mamsels bror-
Söndag. Hett och tort _ liten svalkune blåss
om morgonen hitkom Madam Alnerus
som åt mig såldt litet Grönsaker för 10 plicke
Eftermidagen var Kyrkovorden Petterson har
11 Måndag. Sagstadt det något blåste war
värmen eller hettan nog stark.
Jag skref förmiddagen och Särde Marie
till Simamsell Lundberg - hon medhade
min rödrutiga klädning att märka efter
samt ett tjog Egg och 14 sorter blommor
och räxster till present emedan jag fått
svarta lappar, att rispa up och spinna
af Mamsellen, fast de voro mästadelen
af gammalt skörs taft- svåra att slocken
rykande att karda, sköra att spinna.
Eftermidagen framräknade jag till
en gröfre klädbyk, emedan Mamsell na
i dag slutat min lärftsräf därtill jag
flitigt både nystadt och Spoladt.
Den var nu 32 alnar lång, En aln och
10 tum bred samt vägde färdig 8 1/2 ℔: nebl.
Det vill säga att fyra alnar väger 32 1/4 lod
Änkan Anna Maria Engström kom
mot aftonen hit — Hon berättade att dess
Bror Carl Ekberg i Fredags blifwit begrafven
vid Lazarettet, där han sedan den 3dje Januar
legat skjuk — att hennes Son Lars Gustaf
Engström eij tilskrifvit henne från Visby
på ett halft år.
Att den så kallade fru Sahlberg, som
vor Hofrätts Rådet Hasenkaphs märtreffs
men lade sig ifron in med han betjent,
och fick eij sedan bo inne hos honom, nu
för en tid sedan blifwit död 48 år gamal.<noinclude>
<references/></noinclude>
floud4i2un1un3bbasjt7vejnepa7hl
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/49
104
220919
650283
2026-05-04T11:47:40Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650283
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Junii
12 Tisdag. Mycket Storm natten och för
middagen fastän Solen sken Klare
Kyrkwärden Petterson och Mölnaren
Bergström voro förmiddagen och tilhade
Dronggie att laga sitt Ståquet, fulgöra
dagsvärken eller därföre ge penningar
i annatt fall flytta från Adolphsberg.
Jag putsade räfwen och sydde Blik-
öglor uti honom, som var med när
det andra lärftet bommader, hvilket
Mamsell eftermiddagen solvade.
13.
13 Onsdag. Stark hetta. Carin Reenstjerna
var här hela dagen och spolade, Mamsell
fick väfven i gång den jag lofradt Carin
till 6 Lintyg — Sedan gjordes en liten
dag och jag bakade ut 3. ½ tjog men först
måste mjölet hållas och nu blef brödet
ganska härligt. Mamsell Gräddade dit
i lilla ugnen och sedan bakade Kullorna
Pigorna stötte grofwa kläder och om
aftonen lades byken samt räfren på
14 Thorsdag: Ganska Stark Storm men
intet rägn - Gud förbarrne Sig
öfver oss? Mask förtorde alt både
blommor och blad-
Klädren Sköljdes, torkade och ut¬
droges till mångling.
Marnsell väfde 5 alnar och jag
nystade 8 bomulshälfror
Nya hinken till Trädgårds brun
uppsattes och gjorde god nytta för
beqvämligheten att lättare rätten
upp till den dagliga rättningen
15 Fredag. Storm, Starka moln, men
blott ett enda lättet snart öfwergå
ende dugga mina Pålsar, Capoffer
och ylle klädningar voro ute att
litet rädras. klädern manglades
Uti Åbacken bultades mulkokor
efter dikningen - Fåren Kliptes.
En Gumma var här af hwilken
Jag köpte 2 Alnar Callikan för
26 ß alnan till armfoder i min
klädning som är hos Synamsell - 1
Mamsell Leufstedt väfde 5.
alnar och jag nystade endast 3.
härfvor i dag.
16
6 Lördag. Lika råder som flere dagar och
et litet stankrägn eftermidagen sedan blåst
mina välsar och kappor Klappades och
jag inlade de trättade klädren.
Mamsell lade en Höna på 13 egg -
Sten var mot afton vid Lilljeholmann
då Boberg rodde och det blåste bra.<noinclude>
<references/></noinclude>
267cq4b6hf337r0nzuofdawrmkuayu4
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/50
104
220920
650284
2026-05-04T11:47:54Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650284
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Junii
17. Söndag. Starkvådne. Mamsell
i och jag woro i Bränkyrka
Rinkberg predikade begge tillsterne
emedan der var Bondag. 11 mycket
folk voro i Kyrckan; få kunde ho-
ra hvad han sade och vist ingen
hvad publicationerne innehöll
så sagta och dest talade han
när vi hemkomma var Träd-
gårdsmästaren Åkerblom här
och Dess hustru angående tjenst.
Bina Swarmade och nu andra
gången återgick i moderkupan
om aftonen satte Mamsell och
Grönberg en Krants därunder ty
trädgårdsmästar Trögberg rär-
nii som alla Hildagar borta
Eftermiddagen hitkommo
Öfwer Auditeuren Våhlin och
Grosshandlaren Leufstedt hvilka
besago Trädgårdarne, Branneriet
och Källrarne samt spisade aftomde
18 Måndag. Mycken Stark Solhelta
Nu isaltes ifrån Tobacksplantor och
plockades krusbär att försöka sälja
d:r skickades till en trädgårdsmästare,
Änka vid Lilljeholmen som kallas fru
Kl: ¼ till ett börjades en Dundrande
Cannonade i Staden som räckte mot
half fjerde timrna jag räknade öfri
600. Skott och berättades att kron
princesson fått 2ne Söner- men
visserligen nakna lika som jag och
flera hafva varit då vi föddes.
Hon vistas nu på Haga Luhtslott.
Jag nystade i dag 8 bomuls herfwer,
Marnsell väfde flitigt och Anna
Stina Spann Maria var med att
plocka Krusbär.
19
9 Tisdag faselig hetta. Eftermidagen
for jag att hämta min slef som var
af en kokosnöt med skåf af ädell
träd varit i Arstad - och beslagen
med pläster hvilket beslag kostade
2 Rdr - emedlertid kude fru
Moltzer och Dess bror rödt hit
Jag var ock hos fru Domrath
sedan hos fru Moltzer som nyss
framkommit.<noinclude>
<references/></noinclude>
bz8x1qon98k466l02j119sqk9gsm7xe
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/51
104
220921
650285
2026-05-04T11:48:09Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650285
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Junii
19 Lieutenanten afbidade min hem 2¬
komst ty kan skulle hafva min
underskrifs å ett papper som i
morgon skulle inlämnas uti
Hofrätten angående Jöwins Ede
gång wid sista Tinget i Fittja.
Uti Stockholms Dagblad läste
jag hos Herr Dumröt, att den ny
födda Prinsen skall kallas Frans
Gustaf Oscar, Hertig af Upland
24.
20 Onsdag lika stärk hetta af Mamsell
slutade Carins lärft som hon började
den 14de den war 29½ aln rägde 7
och 3/4 marker. Sedan var marsill
till Staden och eftermidagen hitkom
Carin Runstjerna - hade med sig en
Hökaren Tgnels Änka med 2 barn
vår moderns och ganska väl Klädd
både hon och barnen; men detta
sälskass hindrade och intet mode
mig fast de tilböds sig göra om
visiten, ty frun tyckt om bråde
rummen, trädgården Jarmt Fägne
den som var öhl och bärsafs kalskat
Carin berättade att dess Syster
fru Lemke den 15de dennes eller för¬
liden Fredags framfödt 2ne död
födda flickebarn vid Brunster
21
Honom klåckte 7. ungar, 3 woro döde
i Skalen och 3 egg så kallade fotogos
21.
1. Thorsdag Swår Stark hetta och torka
Jag hade bad som war rätt upfiskan
de, då kroppen länge varit beswärad
af wärme och huden blir trögaktig¬
Går och annatt smått slockades till
Salu. litet nystade jag.
Anna Stina hade nu spunnit 2 lu¬
bomulsparie som trättades och
marnsell trättade åt sig och mig litet
så kallade blåkläder.
22 Fredag. Samma torra hetta.
Förmaken och smårummen Sku¬
rades — Lieut: Sivers hitkom för-
middagen Angående min Hatt och
en slume som fru Molkzer varit
god att draga försorg om uplägning
Mamsell Varpade en liten stump
lärft af det garn som var öfwer efter
de andra lärffts väfnaderna - Hela
varpon vigde 1. mark och 6 lod.
ӄfven warpades af hvitt och blått
Bomulsgarn som Anna Stina
svunnit en längre väf, hvartill war-
½ von vägde dubhell 2. ℔ 12 lod.<noinclude>
<references/></noinclude>
cy9pf5lwba15igglx8g4g5z7kg0pg53
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/52
104
220922
650286
2026-05-04T11:48:32Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650286
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Junii.
23 Lördaga Midsommans afton.
Stark jordrök, hetta ock in elak Stark
från Benkokeriet vid Horns Jull.
Stora Salen Skurades och utom
välfägnad med Caffa, Branrin och
Smörgåsar betalte jag 36 D: åt hjelp,
hustrur i går och i dag.
Boberg war skjuts och dess hustru
gick till Doctorn. Grönberg, Mölner
-ren och Malmborg hade dragit not-
jag fick 4. små Åhlar och et par all
deles små gedder, de andra litit småfisk
24. Söndag. med som marsdagen lika varit
X förmiddagen lika som i går aftons
rangerade jag efter vanligheten
så wäl hvad som i går framdroop
för oräntad främmande, och sedan
Pigorna glam sade ut på nattrandring
som hvad i dag efter egit antagit bruk
jag ärnade medtaga till en utrefa.
Pigorna begagnade friheten – att
hafra äta och gå i sina sälskaper.
Boberg som mådde illa och hans
exstra ordinaira fru Madam, hade
grand Societé - för hvilken Maja Gret
i äminnelse – känd vid Årstad, var primt
anförerska. Mäster Trögberg
hade sednare sitt angenäma corteria som
särdeles är munters de första dagurne
Sedan han fått ut sin 20 RD månadspening
24
klockan 3 eftermidagen för jag och Mäm
sell Leufstedt hemifrån till Haga Lust-
slok hvarest Kronprinsessan låg uti
Barnsäng – man fick eij köra längre
än till Parillonen och på andra siden
långt från Slottet, rända om på det att
hvarken buller eller dam skulle nalkas
Där var således ganska tyst och mindre
folk än vanligt — vi hetta och i gräset icke
långt från Hagalunds värdshus hvarest
man tog en liten aftonvard och mina
gamla men muntra Hästar fägnades med
litet bröd - på hemresan vid Norrtalsgatan
möttes vi af stora skarar mycket väl klädt
folk som utwardrade — gansk få åkande.
Då vi pustade wid Slottsparterren hälsade
Ståthållaren Baron Klingsporr mycket
höfligt — jag vet eij huru Han kände
mig eller equipaget.
Hos Bagaren Limpander war Ståteligt
behängt och skuggadt med Segelduk och
blå uddar åt wägen där träden står och
där han hade mycket främmande.
här hade berättats att där om natten
warit masquarade. Om aftonen sköts
några matta kannorskott ojernt
Hela dagen war en olåssam hetta<noinclude>
<references/></noinclude>
tcv22htm9nzgoz9jfqp8nv8npe7ve6d
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/53
104
220923
650287
2026-05-04T11:48:44Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650287
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Junii
25. Måndag. Väderstrecket hade ändrat 25
sig, Solen brände eij som i går, luften
rar Swalar Baromethren föll-
Gud förbarma Sig öfver rår torra gård
Mamsell borgade lilla lärftsräfven och
i dag spolade jag i förhand bomulsgarn.
Åskan hördes in liten mollm 2 gånger
och sades komma ett rägnstänk, hvilket
jag eij såg ty jag sof en 1/4 timma e: m:
Handelsman Helsingius och Dess Fru
voro här en liten stund mot aftonen
Åbacken upkördes med 5. var Dragare
26 Tisdag. Strömoln, mindre heltar Dragan
blott ett par gånger stankte några små
rägndropar — Den lilla lavefteräfwen
som Mamsell började i går eftermid-
dag räfwa slutade hon i dag. Dervner
8. 3/4 alnar lång 1 aln bred sagde 1. ¾ U:
Jag spolade litet till den samme och
Knört efsingar efter de förra lärften
27 Onsdag En svåra plagsam hetta-
Marie Bryggde — Sängklädren
nedtogs af winden att rädras då
2ne rödrandiga örngott den jag fått
af min Salig mor, och hon räfvit
voro aldeles af Mahl fördrifwade
Lilla blå bomulswäfren ärnad
till en kjortell är mig och en Lång
chæwle att ge Carl Adolph Reen-
30
stjernas dotter Bommades.
Eftermidagen Kom Min Brors
dotter hit, begärandes att Bror och
Hon skulle få läna min gamlu
Callische om Söndag till Örby.
från Min Brorson fick jag bref
från Lindkjöping den 24 _ därich
han skrifwer sig snart skola kom-
ma till Stockholm.
Om aftonen lades miner och
Lärftsräfsar på Bijk, och jag var
hela dagen sysselsatt att knyta ihop
flere färger bomulsgarn och afsing
28
3 Thorsdag: Någon blåst, eljest lika helt
och tort rådera Alla mina Sängkläder
mattor, Hästfiltar, Björnhudar kappades.
De sistnämnde voro af Mal fördrifwade.
Wäfwarne sköldes och utlades.
Trädgård och Tomton slogs af Grönborg
Trädgårdsmästarn och Mölnarn Bergström
Broorg var skjuk, hjelpte dock att räfsa.
Mamsell gjorde början att väfsa till en
min skiftade kjortell – Lieut: Sivers
war här förmiddagen:<noinclude>
<references/></noinclude>
48uhsp6o25ztxk33ve4kpfbf29cf705
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/54
104
220924
650288
2026-05-04T11:48:56Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650288
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Junii
29. Fredag. En wälsignad ragnskur gaf oss
Gud förmiddagen, fast mitt Träsgård
Kö blif rått — ock efter gamall sägen
att när Årstads Sjöäng slås så får
man rägn — och så börjades där
Slottern millan Kl. 2. och 3. c: m:
Major Lemke var här en stund
eftermiddagen – med tacksägelse
till Gud som lät Dess hustrus 2ne
döttrar framkomma Dödfödda
berättade Han, att de voro vid ena
sidan, begge samman ruxne
Om aftonen lät jag draga mot
i Rud-Dammen 5 notrarp, men
fick ingen enda stor Juda. De små
lagades och smakade bror.
kullorna slutade nu arbeta
Sedan de på 10 1/2 vecka förtjent
sina 60 Ricksdaler utom mjölk,
Sängkläder, Kokkjäl och ved..
Om aftonen Skref jag till Doctor
Hæggström om Boberg som är skjutit
och jag fruktar han har Stenpa
Sjön — efven är han plågad utaf
Hemerojider. Jag knot efsinger
och skref som är mitt Wårdags
arbete och ögonen äro rätt fråga
30 Lördag. om morgonen litet ragnbugg
Sedan Stark blåst. Jag spölade
förmiddagen — eftermidagen hit-
kom Cancelisten Odelbies — som
önskade få hyra Walla blott för att
slippa Molins granskap den Han
som flera tror vara lika infann
som Jouverin. _ Åkaren Lundström
kom sedan att få pengar för hämtan
godsell, fast mig war påfördt 2 lass
för mycket att den fordran han påstå
och efven bekom steg till 13 RD 40. D.
Sluteligen hitkom Doctor Hæggström
som nu lika som jag tror att Bobergs
plågor består i Stenpassion och He-
morojder, hvarföre Han och ordonerade
droppar och en sort decat af persellja,
ronnbär och Kjörsbär när de kunna
fås — eftermiddagen var således all
deles upptagen. Litet böckling röktes
Brors folk slogo på Sjöungen men
hunno eij sluta den i dag.
Han och Carin hade warit ute att se på<noinclude>
<references/></noinclude>
80rw2jmetzz84rhfm2snoomfclotkfx
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/55
104
220925
650289
2026-05-04T11:49:07Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650289
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Julii
1. Söndag. Ehuru det blåste rätt mycket
rar dock hettan öfwerväldig - och
åtminstone för mig, rätt mattande
Jag och Mamsell voro i Gubbhus
Kyrkan-Hörde Comminister Årling.
Eftermidagen hitkon Comminister
Rinkberg och Dess fru, straxt där
efter Bancko Comissarien Falkman
med Dess fru och dotter.
Flere vore här af sämre Classen
Glasmästare, Urmakare-tracteur
och arbetssökande, som dock förska-
nade mig för besök, de woro hos folket
då de fick weta att här var framman-
2 Måndag. Storm och andå Hetta
samt stigande Baronetkre.
Tracteur Ringström efterfrågade
om Walla Arrende
Kyr korärden Petterson, den jag
vidtalade om Drengges fasttning
Smeden Forsman att få 15½
RD för ett fjerndelsårs smide
Jag skrif och småstädade –
Höet från Trädgården och tomten
inkördes och blef Tjudilos väl in
bergade 6. Lass. Petterson fick ock
ett lass af näslor och dammen
i tomten, som war dåligh för Hästat
3 Tisdag rök blåste något min hettari
var från Mamsell och Anna Stina
voro förmiddagen till Staden.
Kyrkovagtaren Jansson war f: m: här-
Capitaine Moltzer till middagen och
eftermidagen Molin, dess hustru, en
Hennes slägtinge som skulle bli Cautions
man om Molin får Arrendera Walla.
Jag ränsade ärtskidor, Johannes
blomster, läste dagblad, skref och hade
flere småsyslor, men intet rödt eller
eller sådant arbete som syntes nyttigt.
Onsdag. blåst ändock hetta och kl mot
4 eftermidagen 2 små Askeknallar
med en liten rägnskur som genast
öfwergick och syntes en matte gagn
boge. Vi bakade 20 tjog 6 kakor
Spisbröd af hålladt mjöl, 3 tjog,
Knäckebröd och 6. bull: hvilka alla
bortgafs åt folket Grönberg bar
brodet och eldade ugnen Boberg
var eij frisk-mellanåt Knöt jag -
efssingar<noinclude>
<references/></noinclude>
rj68tp1xu4c62b36xjhddyj60d79o24
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/56
104
220926
650290
2026-05-04T11:49:20Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650290
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Julii
2 5 Thorsdag. Blåst, litit rägndugg f: m:
En höna som legat 3 veckor fick ingen
ennda kycklinge 8. woro döda i Skalen, 2
eg forlorade 3. fetegg. Mamsell var
rätt ledson ty hon lade och vårdade honom
vi bakade åter i dag 20 tjog och 14
kakor spisbröd samt 3 bullar, och 2
tjog groft Knäckebröd.
tjog fins skrädt mjöl 4 tjog 12 kakor
är
Kräckebröd däraf Maria Sonderof
Knölde ihop och uppbrände 36 ka-
kor - att bitar på alla Knölfaccorum
em
½ års — mästadels alla kakor illa till
tygade — 5. bullar blifva vackra.
millan bakningen skref jag bref
ket
till Capitaine Moltzer, Kamrer Bro.
gren, Mamsell Lundberg m: m:
fredag. Ganska klar efren lugn mor
gon. Grönberg och Anna Stina
d
afsåndades om morgonen till Staden
uti många och åtskilliga ärunder.
Skola i sängre be:te ländz¬skap emedan något i rymte
Broder uphängdes och mjöldom
exellan för 12 r.d:r,
med mera skräp, putsade bort, för-
middagen — då jag ock skrif-
Till Grosshandlaren Leufstedt, fru
Talin och Mamsell Lundberg sände
jag de vackraste Bouquetter af flera
slags rosor och Lavendell.
Mamsell Lundberg som sedan d: 30 Maji
haft min Swarta Lorentins klädning
att litet omlaga och bomulstyg till
en ny — den hon till gårdagen heligt
lofrade färdig — Lög nu åter — hwar
före jag ärnar eij vidare beswära
henne, utan återbegära mitt
Vägen är för lång att för hennes smi¬
lande löften gå eller åka nares.
Eftermiddagen voro vi vid Solberga
att se nybygnaden som var ganska
bra och vacker — undfägnades med
Caffeée, vinkullskål och ett glas punch
alt var där ganska project — och
efren kom Lieutnant Ahlström dit
tunnelig lika som vi bjuden.
Boberg war nu få bra att han Kördt
både Drängar och Hästas fägnades ock
Vid hemresan genom Westberga
Hage hörde jag göken gala, fast
det är 14 dagar efter midsommar.
Formodelig får jag i år och kanska
aldrig mer höra Dess sommar säng
Krusbär och Larvidel plockades
till salu, medan jag var borta;<noinclude>
<references/></noinclude>
98082ityphk4vr8jo3tncv7rs2gy0lu
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/57
104
220927
650291
2026-05-04T11:49:36Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650291
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Julii
7. Lördag. Mycket hetta och torka.
9
Marie var till Marrisell Lille med bud
att jag skall hämta henne snars hit.
Hon var ock hos Synamsell Lundborg
alt återtaga min randiga tyg som Hon
i 5 och ½ vecka haft hos sig men därvid
intet gjordt mer än skrynklädt det —
lika som min svarta Levantins Kläd¬
ning den hon helt litet skulle ändra
Det fott ock den pjåkiga Marie
in att gå till fru Björkman hvarest
Skulle hellerna och Gumman äntelig
skulle rifva upp och åskåda tyget.
Hon gick kl 8 f: m: till Staden och
hemkom Kl 6. eftermiddagen.
Den så kallade fru Molin var här och
låpade och neg om Walla i
Marnsell slutade lilla räfwen den var 12.
alnar lång - kaln bred, vägde 1 H och 8 lod
till en kjortell, en lång likwel och en rätt.
Capitaine Moltzen kom om aftonen
10.
hit sedan kan med Kungl Secreteraren
Odelborg kringvardradt och besedt Wall
och Engby hus och Gärdesgårdar, och väl
firmit där flera kor i Engby äng men icke
någon öpning på Gärdesgårdarne, hvilka
Som. vi sedan fingo veta, blifwit i fredags
afton någorlunda lagade af Bränneri drän-
gen Andersson som villha Engby, men med
Cap: Molker som jag anmodadt vara min
hjelp icke kom öfwerens om Hyressumman
Capitaines betjent och Grönberg som om
natten såg efter Ängen fåg en Häst poecis
komma och med ett lätt hopp från Hagen
till Höra, hvilken de hemtogo och gingo sedan
till Herr Capitain att berätta händelsen.
Jag blef skjutk om aftonen af oro-
8. Söndag. Blåft makt. Carin Reinstier-
na kom hit med mjölkbudet, för
öfver sjön Klockan 8 om aftonen
Jag mådde så illa af Hemonördal,
Colique alt sedan i går aftons att
jag hela dagen låg på sängen
Capiteime Moltzer war vid Engby
och Wella att mäta och låta laga
på Stazuet och Gärdesgårdar, fram-
rest af Skynnes folk, insläppas deras
okynnes, Hästar och Kor att ruinera
Thimoteijgräset. Capitainen Litkom
klockan efter 11. åt en liten aftomål
tid i samtalad. litet med mig och af
Grönberg roddes till Tanto Kl 12.
Jag låg och mådde som en Starkare
Kola dagen — endast bekymmer och
tanckan på de förestående dagar som
Gud mig förordnadt, har orsakadt
denna min smärtsamma plåga.<noinclude>
<references/></noinclude>
ihe1xmfi1vbsf9h6xklj7v1b60gj6o8
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/58
104
220928
650292
2026-05-04T11:49:50Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650292
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Julii
9 Måndag: Klart och blåst.
nu bortfördes åter min lilla Sugga
till Långbro, efter Lofven af Hr ålder
man Askengren — till dess Færg alt.
Boberg war dit, och Grönberg slog
nu Borg-gården, efter jag i morgon
om Gud vill! skall få in hö till stället
Mamsell Bommade blårandigt
hemspunnit garn - som gick svåra-
Jag intog å nya laxerren, och skrif-
lill min Syster, från hwilken jag i
Lördags fick bref — Svar på mitt af
den 8 Junii hon nämner mycket
om sin Mågs elakhet mot hustrun.
Kyrkorärden Petterson war här,
och nu åter måste jag pligta för
Walla, och för detta ruinerade ställe
betala till kyrkotornets reparation
betala 3 RD 28 ß Banco.
Eftermiddagen sedan Laxervinet
openrat, mådde jag bättre, att
jag efter Kl 5 satt uppe till afton.
10.
Tisdag storre. knappast kunde mun in-
taga höet på Stallskullen som till mina
Wåstar af Arrendatorn lämnades; det bliste
under vägningen här, och efvenså på
ängen under pålässningen.
Både mitt och ärendelons folk fingo
hvardera några supar bränvin, alla
voro snygga som brukligt är då de in-
föra hö, utom min Broos 20 åra
gamle betjent Löfgren som ock skulle
vara behjelpelig - Hans skjortärmar
bestodo af endast slängande trasor om
kring dess bruna armar.
Jag blygdes att sedetta slände och
upsökte en hel fast eij fön skjorta som
dan
tilhördt min Salige Son, och som på
en Auction kom att köpas, aldeles
nysydda och obrukta efter en död,
fast de eij woro af så fint lärft som det
jag eljest hade till man, barn och mig
men priset var då därefter afpassat.
11.
Onsdag. Om natten och förmiddagen
Sköna Välsignade rägnskurer men
den grufveligaste Storm; att han ett
stort Syrentråd millan Gula — och
Pigkammar fönstren stående, bröts
af och måste vid roten afhuggar
Detta Träd stod där rätt vackert
då jag 1775 — eller för 52 år sedan
stod brud och flyttade till Årstad.
Formodeligen får man efter
denna Storm höra om olyckor för
Sjöfarande och kanske eldswådor<noinclude>
<references/></noinclude>
o00ofgkwir06dp8993m8nyc6cdmg7f8
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/59
104
220929
650293
2026-05-04T11:50:26Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650293
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Julii
11. En annan lycklig händelse var 1
att En höna som någon tid sak-
nats, återfants med 5 Kyrklingar
uti min lilla Trädgård under
en Krusbärsbuske.
Min enda hugga som i mån-
dags fördes till Långbro, återhäm
tades — bör om Gud vill. Grisa den sista
October. Nu solfwades äntelig väfven
som var så swår att få på bommen, ty
garnet war för löststärkt, att det snödde
sko min Grönberg var till stan att låta
Skod mina Hästar, och hade han åt lärdt af
vid Munkbron och kornhamn flera
Båtar, mäster m: m: i natt och i dag
af Stormen blifwit krossade
16
12 Thorsdag. Stormen rafade onphörlig-
Gud Styrer Stormen och menniskja
oden — i Dess händer, är således mitt
ode, för mig det bästa - fast min in-
skränkta tankekraft eij förstår att det
bedömma. oagtadt Stormen
fortfor rägnade det dock jemnt
ned och eij som ofta plägar ske
17
slog häftigt utan hel smått.
17
jorden var så uttorkad atti
Dommen eij syntes något rätten
alt hög sig med i dess botten.
Hretet i trädgården hade lagt
sig, så lärer väl vara på Åkrar
ne i sädesgärdet.
Mamsell började räfwa och haret
öfwer 2 alnar i dag, således blir det
väl mer, när nu han kommit i
god ordning - jag spolade 5. härfwer
13.
Fredag-Strömoln, någon blåst in¬
tet rägn - Jag spolade, Mamsell
väfde - Drängarne drogo, mot
hade Bränmästaren till hjelp, och
fick jag på min lott 5 små Stekad.
dor-däraf 2 genast stiktes, emedan
Capitaine Moltzer med sin betjent,
som nu åter wandradt kring Walla
och Engby, hitkommo sedan wi ätit
och bortgingo klockan 12.
14.
14. Lördag. Milit, ett par små dugg
Skurar. från staden hemköpts
4. Tunna Ströming, färskt kjött och
bröd- och såldes 1. l℔: förnrosor.
Boberg hade Gökuret nere att ränsa
och i ordningställa minutrisare att
hon på lång tid varit Brånglig
-<noinclude>
<references/></noinclude>
b6c7xk439z10v17nfkck3leafp27gp6
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/60
104
220930
650294
2026-05-04T11:50:48Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650294
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Julii.
15 Söndag. Smårägnade nästan hela der¬
gen. Mamsell och Marie voro till
Nattwardon, Åkte i gula Aleschen och
Grönborg Körde — Boberg var dålig,
ur
Han läste dock i Postillon för mig
och trädgårdsmästaren.
Urmakaren Ahlström kom förmid-
dagen hem med min lilla studfave
som han lagadt och hemtog mitt
riépter uti att bota henne för det
sta
hon endast går när hon ligger, men
eij om hon uphänges
Min Brorson var här till midag
och för sedan på visite till Commer-
cie Rådet Herman som vid Westberga
och
Kyrer Stora bygningen öfver sommarn
Byorna voro borta att promenera
16 Måndag. Morgonen Strömoln men
Kl 4: en bra men kort rägnskur.
dag spolade flitigt eftermiddagen
Boberg war med Brännmästaren till
Herr Helsingius och fick jag hem
en ankar odistl bränvin hela min-
deputat för året och nu uphörde med
bränningen ett par månader
17 Tisdag. En ganska racker morgon
Efterriddagen for jag till Herskapet
Moltzer och fick frun med mig till
Djurgårdsbrunn — där vi sågo sjelfra
Brunssalen superbemålad af Hof-
Målaren Hultgren - vi smakade
vattnet — jag förstod eij dess Jern-
smak-det var rätt läskande.
et
Vi voro inne i Bruns Salomon
det
där ett Fruntimer ensam satt och
svalade på Fortepiano- rätträt-
Wi satte oss litet att höra och se-
vi sågo 3 de skönaste Trimarier
6. Ljuskronor, 16. stora fönster och
en liten vacker Predikostol
Vid bortgången därifrån blifver
d.
ri af ett fruntimmer anropade
att stiga upp — Det var Doctor
Sundströms fru, som kom emot oss
och wi voro en liten stund hos
henne som stundom är däre hos sin
man hvilken dricker Brumm, men
nu eij var hemma. Hon fägnade
oss med Biserväte och Liqueur
Vi furo sedan till det behageliga
ts
Kungliga lustslottet Rosendal,
hvarest med skäl må sägas att
den Gudommeliga Localen är
på Kungligt sätt embellerad och
att det gör gagn för namnet Rosendal<noinclude>
<references/></noinclude>
nzl7j7y0hohawphm52u7xz7sjucl89q
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/61
104
220931
650295
2026-05-04T11:50:59Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650295
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Julii
17. Dalar, gångar, rågar voro alla
19.
på ömsa sidor prydda med omrät-
lande Rosor och blommor.
Några damer kommo ur Slottet
En med Grå tafsklädning garmera
med 2 höga Kappor - hvit hatt med
ombrerade band och en Gulbo Wrij
fyrkantig Charrle, plockade en
hel hop Monsrsson - Ansigtet war
mera fult än råcket – men det
war en hög person.
si ingingo vid förbigående uti
ett stort Tält - utan på Fin Buldum-
innuti Conleur d'cture Sambridge
och rundt omkring med höga
Qvirlander liknande Törnrosor
med sina blad och löf, altsammans
af färgad, styfrad, glantsad och
utklixt dambrich - på sidan
längst fram ett grannare rum
med förgylleringar hvarest ett par
hvarar voro, den ena stod upp och
kom utåt, då vi bortgingo- Fru
20
Moltzer sade. Det var Kungen.
vi hemresar började duggrägne
Sousfletten upslogs - vi anlände
lyckligt till fru Moltzer då täta
blixstrar och åska med rägn inföll-
Jag trodde blixten skulle uphöra
som rägnet gjorde — anträdde min
hemresa men do fastigaste blixström
från Horizontens alla sidor tyckte
i eld insrepa vagnen — Boberg
körde fort- jag skakade och fasade
men just då jag hemma lyckligt
steg ur vagnen kom ett storträgn
klockan var då 11. Åskeslagen
voro lika förskräckliga men kl: 1.
hörde vi eij Åskan — sednare upp¬
hörde rågnet och under Försynens
skyddande hand hafde vi trygga
21
18 Onsdag. Strömoln. Fredricsdag.
oförgäteliga namn - min ene sons
namn. - Årstads fordra Högtidsdag
som firades på Nabothsäng
Jag rangerade smått efter gårdagen
och annoterade dess händelser, för
mig- ock huru mångtusende
olika äro de bland menniskjo slägtet.
Eftermidagen upsatte och började jag
som liten bomullgarns band räf Chatterad
som rägnbogen - Lieut: Sivers Kom hit.<noinclude>
<references/></noinclude>
n2yfnu2nfudr1vryp05xyramqbfsuag
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/62
104
220932
650296
2026-05-04T11:51:14Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650296
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Julii
19. Thorsdag. klar morgon, lindrig blåst
genast eftermiddagen 2 starka rägn
Skurar. Jag for sedan till Herr
skapet Moltzer, lämnade mitt
randiga tyg nu till en där bo-
ӕrade Mamsell Öberg och tillika
band som jag i går och i dag
väfrit. Därifrån for jag till
Drottninghuset att hitthåm ta
Gamla blinda Mamsell Lille
att wara här Om Gud will några
veckor. Hon berättade att
marnsell Gahm för 4 à 6 veckor
sedan blifwit död.
På Johannes Kyrkogård vistes
mig Salig fru Heideralls graf
den var omgifwen af ett stort
och ganska väckert jernstapelt
och ofwanpå några rättande men
Simpla blommor.
Fredag: Strömoln och blåst
20
hela dagen tils efter kl: 6- då
det jemt och tämlig ymmemigt
rägnade hela aftonen.
klockan gick mot 6. då Doctor
Häggström, Dess fru, Änka fru
Looström med Ålsta Dottern
och 2 Söner hitkommo; De
fägnades med Thü, Öhl och
en liten aftonvard af Smörgås
oss i bränvin och rödt win.
fruntimren måste lämna
sina Hattar och begagna
Charrlar öfwer Hufwuden.
Unga Looströmarna fingo
här läna fruntimmers kappar
Jag slutade min lilla band
räfnad som inalles var 7. alr
21 Lördag. Endast storm men intet
rägn i dag. En Tobacs Fabriques
vaa här eftermiddagen att se på
Walla - Om förmiddagen hämtades
fruntimrens Hattar dem de i går
för rägnet lämnade här.
Till Sockerbagare från sände jag 5.
H: Törnrosor och hon Skickade mig
en påse Sockerspåner mer än 1/2 ℔.
Cap: Moltzers dräng och 2 Karlar
kommo hit för att i natt stå wid Engby.<noinclude>
<references/></noinclude>
7q4b6961vlxghi4pdbarof38m2693t4
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/63
104
220933
650297
2026-05-04T11:53:16Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650297
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Julii
22 Söndag. Strömoln men mot afton
Ψ litet duggrägn. Formidagen var
Jag i Gubbhus kyrkan där Herr
Comministen Roten Predikade
och gjordes i alla Stadens Kyrkor
Facksägelse för kronpromsessans
återvundna hälsa, hvarföre alla
slags folk som kunde komma
ja i Storkyrckan voro där då
de Kungl: Personerna skulle vara
är vid Fe Deums afskjungande
och de 4 gånger 128 kan omskot
tens lossande – dem jag eij hörde
Capitaine Moltzer var vid Eng-
bo hade där 2 Sloberkarlar att
tillika med Grönberg slå gräset
och Dess betjent att hoppa och se
på huru andra arbetade.
Eftermiddagen ginga Mamsell
Jag och Boberg dit - då kom rägn
och sedan komma alla hit att få
mat om aftonen
Kyrckoragtaren Janson var här
den jag vidtalade, att dess Dotter
i höst skall Komma till mig i tjenst
23. Måndag. Heladagen vackers rader
och nu feck jag 4. famnar ett mått
Björkred små pennaktig och 14.
famnar Tall- och Gran vid från
min Bror Arrendator.
Glasmästaren Gret war här att
laga Bänk eller Drifkurs fönster
och aldeles göra nytt för mangell-
boden med mera för 3½. RDr
Jag varpade och upsatte en bandräf
med rägnboge färgor, armad till ett
skärp åt den lika randade kläde
ningen således 200 ändar bred, få
se huru jag den kan fulborda ty det
går svårt med det fina och lösa bom-
ulsgarnet som eij håller stort.
Capitaine Moltzer var åter vid
Engby och åt här aftonmåltid;
Mamsell fick mot aftonen besök af
en fru och Dess dotter - Hon tyckte eij
därom, jag var eij ute utan lät fägnar
dem med ett glas rödt rin
Pigorna voro med i Källaren och om
eftermiddagen en stund vid Engby att
räfsa alt påkostande för dem<noinclude>
<references/></noinclude>
shx3ayvgp5uvgc7murs5v5xu2otew67
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/64
104
220934
650298
2026-05-04T11:53:29Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650298
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Julii
24 Tisdag. Mycket klart. Nu voro ock
mit folk vid Engby att räfza tillika
med dem Capitaine Moltzer hade hit
Sent om aftonen kom ock han hit
med uprättadt contract om Walla
hvilket Herr Lieutenanter: Sivers
renskrifwit - 2ne Exemplar
jag fick äntelig Skärpbanden
i ordning hedan jag klistrade dem
men förut var det omöjligt.
Marie som i dag och i går lossadt
något arbeta sade sig vara skjuk.
25 Onsdag. Ett Gudomlig händigh rä-
der — F: m: var Capitaine von Molkö
här - Eftermiddagen Dess fru - En
Marnsell Öberg - Mamsell Verner,
Den så kallade fru Molin att wid få
Arrende Contract på Valla om 20.
Års besittade mod beskrifna vilkor-
Utom dessa voro ock flera personer
som med Hobergningen vid Engby
woro försilsatta från Sondags morgo-
nen tils nu då 13 lass hö infördes
och muren är ännu qvar-
alla Desse arbetare fingo dels med
dels bränvin och dricka - ansenligt.
Thorsdag En skön morgon, men vid
middagstiden en stark rägn skur
och några bra Askeknuller.
För 38 år sedan på denna dato
och min namnsdag, behagade det
Gud att Lädankalla min så sköna
som gudfruktige och dygdige Son
Adolph Fredric Ludvig
Nu nämndes eij att det barnarnns
dag — alt gick sin hwardags gång -
Magnisett trattade både Duktog och Lin
tyg m: m: förmiddagen då Pigorna
plockade böra, sedan kom rägnat då
de voro inom Mamsell räfa, jag spola-
da och var Gudilof! fri från främande
fredag varmt och klar. Förrädagen
Spoldin jag 5 herfror — eftermidagen
var Capitaine Moltzer här, sidnare
en hustru från Höle Socken med Väf
skedar jag köpte en 1500 à 8 rDr 100.
eller 2 Rd 24. Gamla Prinsessam
hetterne i dag till Tullgarn, Wiberg hög
henne då han for till Smeden.
Capitaine Möltzers betjent hade
hela veckan varit här och vid Engby
Bönor, bär med mera obekades
till salu för morgon äger<noinclude>
<references/></noinclude>
8hgrg8j4u09a130keujrmv8ku27dlxl
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/65
104
220935
650299
2026-05-04T11:53:51Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650299
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Julii
28 Lördag. Morgonen Klar och
raren, att hela byken torkades
Sängkammar. Gardvobi, Kjök
och piskammar Skarades och
eftermiddagen var jag och Mam
sell till Staden i många avun¬
der — innan vi faro bort kom en
Stark rägn skor med Åska, sedan ett
par Skarar och örn som smått dugg.
Jag tingade 2 pörcelans blom läder
i Rörstrands boden, din ena med han
Molkers, den andra med mitt namn
Äntelig vara nu på 2 dagar alt
gräs och Fistell vid Engby inbergat
En mennisk, afrättades och brände
vid Skants till - som af en annan
mottagit ett nyfördt barn och 7 R:dr
för att bära barnet till en amma
men för att få behålla denna ringa
summa, kastadt barnet i sjön-
Milliontals menniskor Ladestedt
denna procession och Svetegården
utgjordts af 300 man — 3 Präster
hade följt henne och hon varit
rätt Brånglig, sökt flingre sig undan-
Grönberg sålde vid Brun 3. tjog Egg
å 36 ß tjoget och Grönsaker för circa
17. RD. rgds - Gudsketaf för något!
29. Söndag och Ollesdag. råckat väder
Mamsell war förmiddagen till Sta¬
den hos sin Bror.
En wid namn Stina som efter
Tunnel
Ekmärkens han flyttning blef
grar som kjökspiga hos bror
och är gift med en Dalkael
var här halfva eftermidagen
Kl 2/2 6 kom Capitaine Molkar
med Betjent och en Karl hit
då min Råg 8 Tr upmättes
den Herr Capiteine åt mig nu
lofwadt försälja och skall i
morgon föras till Staden
De spisade här afbemåltid
Baqwen Sundell firade sin
Ollisdag på torpet, hvarck här
Köptes ett tjog egg för 36 D:
och blommor hvilka fades at
en annan fru skulle betala.<noinclude>
<references/></noinclude>
b44u0oj42eqk1fmv4pwy0i1kw2l7pox
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/66
104
220936
650300
2026-05-04T11:54:05Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650300
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>1827 Julii fortsättning
30 Måndag. Om natten lärer varit
frost, ty fönstren woro aldeles så
fulla af dagg att den rann ned
då luckorna öpnades.
Sedan var Himmelen klar och
blå outsägelig skön-
8 tunnor Råg fördes om morgon
med mina Wästar till Capitaine
Moltzer som sålde den för mig
efter
kläder och räfvarne man gla-
des och ett par notrarp drogos
att vi fingo ett par mål fisk
Mamsell Strök mina 15 lintyg
Med mera. Jag och Mamsell
Lille ränsade och spritade ärter
efven till ett par kok.
Anna Maja Engström kom
att som raritet bevitta det Hon
i går fått bref från sin Son som
är på Gottland. Om aftonen
var Mamsell och folket ute att
att tilställa granlåt för morgonder
-gen som är Helenedagen den 74de
Tisdag. Mycket klar och varm dag
Capitaine Moltzer som med sin betjent
utsändt 24: H: Brut kom om förmiddagen
först hit sedan mitt folk och några af
Brors fått Caffée, skorpor, bränvin och
bakelser-hvilket förtärdes i trädgården
wid stora Syren häcken där ena soffan
var blomsterprydd och en Walfborgs
till ingången af Sparres gräs och
blommor samt gången löfbeströdd.
Mot middagen hitkom fru moltzer,
Dess bror Lieut: Sivers, Capitaine
Flank och Capitaine Carl Ad: Runstjern
Eftermiddagen min Brorson, dess Syster
var här ock till middagen, sedan
Clalles fru och dotter Carolina, ännu
sednare Doctor Sundströms fru och
envist odygdiga lilla dotter.
vi passerade en del af eftermiddagen
i trädgården och sedan inne då Kall-
skål dracks i stället för Therätten och
var den af bärsaft i stället för vin¬
Om aftonen roddes hela Sälskapet
till Tanto i Stora Bränneri båten.<noinclude>
<references/></noinclude>
55hxcsxtg5z6gyjxlflakylzxvcu1s1
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/67
104
220937
650301
2026-05-04T11:54:17Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650301
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Augusti
1. Onsdag. Lika klart och vurmt som
i går. Alt hvad igår bruktes, Lønga
Silfwer, Porcelaine, glas, bouteillax
knifvar m: m: puthudes och bragtes
i ordning, alla rum fogades, och
härtill åtgick mäst hela dagen.
Eftermiddagen skref jag mycket
De i måndags manglade klädren
uphängdes att aldeles fulltorka.
2ne unga Pigor staddes för nästa
år och ifrån emottog Mamsell nu
stadja för 7de året.
2 Thorsdag. Mycket Stark Solholla. Jag för
förmiddagen att granulera fru Möltzer
till sin nämndag Catharina och efter
till Socken bagare Än kan Holmström
som jag fick weta hade samma namn
Jag en närvar ett tjog egg och hon gaf
mig en påse Sockerspänor.
mig en påse Sockerspäror och hon gaf
gång och Mamsell drucka eftermid-
dagen Caffe och Jouperade hos Henric
skapet Moltzer hvarest ingen mor-
än vi och Capitaine Planck woro.
Lieutenant Sivers mådde illa och
rar eij inne - men förmiddagen
såg jag honom på Hornsgatan
Här hemma tracterade Mamsell
Lille för - och eftermidagen med Caffél
och Skorpor och då hitkom efven min
Brorsdotter Carin som Kl: 7. gått herr
Mor Vesterlunda korn ock att gratulera
Marnsell Catharina Lille
3. Fredag. Starkt Solsken och efven blått
Jag har trött af gårdagens skattning
och hade hela dagen att sysla med mina
Sakres lagning, inläggning af linne
Kläder och Terpentins smörjning
för kläder och plurners förklaring
mot Mahlens förstörelser, sedan att
skrifwa och Knört sedan afsingar
. Lördag. Anda till Kl 6 om aftonen var
Solsken och hetta, att sades inkor-
ning fortfor. till No 6. då en brunägn
ickar inträffade. Mamsell och Anna
Stina voro då till Staden och blefvo nog
råta ty de woro utan Paraplin.
Jag spolade förmiddagen en härfwa
och Mamsell slutade den randiga
bomulsväfven hvilken hon började
räfwa den 12 Julii, den var nu 33 al och
3 gr: hvaraf jag gaf henne till 2 förklä¬
den, Carin Runst: 1. och Anna Stina 1. som
retgjorde 8½ aln. Jag rangerade i första
gu skåpet skref och lästa dags läder.<noinclude>
<references/></noinclude>
m1rsp33rpjm85bp0pvkhcku86n3lmdu
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/68
104
220938
650302
2026-05-04T11:54:32Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650302
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Augusti
5. Söndag Strömoth, men blott ett litet
rägnstänk. Mamsell läfte Postillon
jag sof en stund och skref sedan ty
här war ganska tyst för främmande
men hos folket voro Skocktals skojare
Boberg och hans hustru voro hos
den förseipne, nu mera döde Cappelan
Strandbergs maitresse, Boberg skans
Syster Ulla vid Tumba, hade min
Chajse och en af Brors Hästar.
Medan de woro borta var Maja Greta
här med ett fabriqueure pack, hvilka
Lovisa måste motaga, Dessi Skojan
voro sedan på sjön att fiska.
Anna Stina var hela dagen hos sin
fästman, timmermannen Holmström
re
öre
och hade de varit på Djurgården att Hr
en
den mannen som kallas Snabblöpar¬
bref
och Springer flera hvarf millan Må
nilla och stora slätten, att ingen Häst
tid
tid
kan hålla ut den Coursen.
re-
Bobergskans bror hitkom i mores
.
är
-
och behagade efter vanligheten sätta
sina Hästar i Stallet-jag lät tilsäga
k.
1.
att de skulle släppas på hagen, detta
re
re
miss hugade honom då han om afton
klockan mot 9. hemkom från Tumba
till
till
Måndag Mycket Sothetta. Hela för
6.
för
middagen och halfra efter middagen
in
in
slog jag flugor och läste samlade
Dagblad dem jag på 8 dar eij läht.
om
om
Petterson hitkom och vi pratade om
den infarne Drouge den jag gerna
ville blifwa utaf med från stället.
Sednare eller Kl 5. hitkom fru
Moltzer och Mamsell Öberg som sydt
min efter Rågnbogens färgor randade
klädning hvilken satt rätt väl och var
ganska vacker, såg ut som sidentyg-
ett
Arbetslön och tillägg kostade 5. RD 12 D.
En karl som bar den i en Ask fick 12 ß:
år
Jag hade henne på mig då jag följde
för
Damerna ned till sjön.
?
Grönberg fick om afton främmande, ett
99.
gå
litet sälskap Skräddare Gesälles som höllo
ra
fri måndag och medhade Caffeu, Arrack,
tog
tog
6. Citroner och Socker, hvaraf en lustig
afton tilbringades och jag måste låna glas,
Brunchslef och skäl. Bobergskan och Lovisa
lade Långref och på sådant sätt foder sig med
åhl - kansk efwen fiskar åt Malmberg och
Brännmästark - De store kanna hwarandra
och
Mamsell Leufstedt mådde eij bra i dag utan
hade Diorkie, rysningar och hufvudrärk
Marie Bryggde om aftonen Knöt
jag bomuls efsingar.<noinclude>
<references/></noinclude>
31ll5e7ilgiqz30dqowhtk2ohkjbmrc
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/69
104
220939
650303
2026-05-04T11:54:53Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650303
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Augusti
7 Tisdag Kunska Herr råder-
Kjörsbär och winbärränsades och
stöttes till haft. Dricken tunnades
Mina Yller kläder Pålsar, Kappor
och klädningar rådrades och af
Mamsell Leufstedt klappades
Jag rangerade med dessa saker
och annat mer i skåp och lådor,
ty nu sedan räfnaden för vår war
slutad, blef föra och lagning nödig
Carin Runstjorna kom hit till afton
8: Onsdag mycket Strömoln men eij
X rägn. Förmiddagen syltade jag in
Kjörsbärs och Winbars haft 4. ℔: af
hvardera sorten hvartill åtgick som
vartigt är, 8. ℔: Socken och häruti be-
stod mitt arbete för dagen ty efter-
middagen foro jag och Mamsell till
Djurgårdsbrunen att hälsa på min af
slag skjicka Jonsin Sven Kafle
han var aldeles Lakon på hela högra
sidan men kunde nu tala och tänka
tämmelig redigt, det han i början af sin
skjukdom för 15 månader sedan icke
Kunde — Således var han i det fallet
förbättrad, men måste böras och lyftas
som ett barn — Han fatt och läste i en
bok Dess fru war eij inne hvilket ej
oroade mig — med gråtande ägor togo
vi af hvarandra ett ömt farväl.
Mamsell inviterade mig sedan på
Spectorlet som var bra roligt och väl
upfyldt med åskattare
Första Pium kalladen Planen - Den
var samtal millan en Soldat och en
ung Bondedräng — Kärlek till hvarde
ras yrken och till Flickor.
Den 2dra De olycklige af Kotzeba¬
den jag tilförene läst-
och Den 3dje En Landsfäst neml.
ett Slotteröl och en ansenlig mängd
gammalt och ungt vackert Landtfolk
som i anledning af sista Prinsens
Födelse sjöngs verser för alla de Kung
liga personerne och nämnde Preus
sessan Sophia Albertina för den sista
af Wasa ätten, slutl: sjöngs Folksången
Wid bortresan mötte vå på Gustaf
Adolphs Torg Magistrarne Norlander
och Salén och talade litet vid dem
Grönberg Körde ty Boberg var skjak
Marnsell mådde och illa, hade värk
i hufvud, axlar och i vänstra armen
som hon trodde vara af gickt<noinclude>
<references/></noinclude>
0gb04bbence687x0wx5h1l8aypshbpj
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/70
104
220940
650304
2026-05-04T11:55:24Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
handskriftstolkning från Nordiska museet
650304
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Augusti
9 Thorsdag. Förmiddagen strömoln till
Klockan circa 2: då det började vägna
men sedan kom det aldraganfligast
Askevader och hållande ragn skurar
Blixt och Åskislag från flere håll
och ett särdeles så förskräckande att jag
väl kraft hördt dess lika och så nära
att jag tror hon slog ned nära dammen
Grönberg var att låta sko Hästarne
och fick då af Mamsell Werner veta att
Dess Dräng Eric Fernström som i flere år
tjent henne med trohet — i går eftermid-
dag kastadt sig i sjön vid Lilljeholms
Ekebacke — förmodelig för det hon lärer
sagt honom upp ur tjensten emedan
hon här omtalat att hon eij hade råd att
hädanefter hålla någon dräng
Stenhuggaren Pettersons Änka var här
om morgonen, att öpna ådern både på
af
af
Mamsill och Boberg - Mamsell gick
upp eftermiddagen, men vår än dålig
ra
10.
ka
Fredag. war mulit och marken mycke
vat att intet arbete i trädgården kunde
lin
företagas, dock plockade Mästarn några
Aplen som eljest satt i vägen för de förbi
gående hwilka förut antastad träden.
fär-
for¬
Jag skref hvarjehanda, nemligen
till den fatala Mamsell Murjana Ma¬
lin som tilskrifvit mig att hon will
hälsa på mig.
Efven skrof jag till redactionen af
å
Stockholms Tidning om införandet
all
af en proposition till Damerna att på
all
Socstaden nyttja annan Hufvudbonad
än de nu brukliga grufligt Stora Haltarne
en
slutelig började ett bref till min Syster
r
Lördag förmiddagen höll uppe och då
de
skars mitt lilla trädgårds hvete, strax
det var skurit började rägna som jemt
Continuerade- alla mina öden svåra
Gamla Mamsell Muriana Malin
kom förmiddagen, måste skjutsas till
stan för rägnet eftermiddagen.
Mamsell började väfva blårandiga
förklädes band åt sig, Carin och Mam-
sell Lille — mot aftonen skref jag åter.
12 Söndag. Vackert väder förmidda-
gen, Mamsellerna Lille och
Leufstedt voro i Bränkyrka.
Trädgårdsmästaren Trönberg rätt
i dag 50 år, hvarföre han bod
mig och Mamsellena att uti
k
Trädgården i Gyren häcken dric-
ka Caffée — Dess Älsta Son Sades
i dag fylla sitt 24. år.<noinclude>
<references/></noinclude>
2ek5qlooukhwtglf62nhg6sgbvr9zik
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/71
104
220941
650305
2026-05-04T11:56:49Z
Alicia Fagerving (WMSE)
8629
/* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med 'Augusti 12 hade min tredje älskade Dotter Fredrica Christiana i dag lifrat hade hon fylt sitt 43 dje år, ty hon föddes 1784 och dag 1789 på den 12 Augusti. Vår fordne Kusk Petter Hägerström, nu 63. år gammal, kom hit- var i Träd- gården att äta Krusbär-Sedan Fick aftonvard, och då "kom ett starkt rägn - Sednare upkom Bränneridrängen Andersson med Mer, Svägerska och Bror af hwilken jag tingade gods 8. Råg mjöl, både sammalit och skrädt i nästa måna...'
650305
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Alicia Fagerving (WMSE)" /></noinclude>Augusti
12 hade min tredje älskade Dotter
Fredrica Christiana i dag lifrat
hade hon fylt sitt 43 dje år, ty
hon föddes 1784 och dag 1789 på
den 12 Augusti. Vår fordne Kusk
Petter Hägerström, nu 63. år
gammal, kom hit- var i Träd-
gården att äta Krusbär-Sedan
Fick aftonvard, och då "kom ett
starkt rägn - Sednare upkom
Bränneridrängen Andersson
med Mer, Svägerska och Bror
af hwilken jag tingade gods
8.
Råg mjöl, både sammalit och
skrädt i nästa månad, alla
dessa fägnades med bränwin
och Skorpor. eij behagligt.
13.
Måndag. Jemt fortfor rägnandet,
med någon rästlig blåst - Herctes
som var skurit och en del som låg
oräfssadt på marken, var sorgligh
att tänka på - Alla bär och äplen
föllo af träden - Blott Gad kan hjelpa
På Borg-gården jemnades handgången
och rännan, medan vattnet af rägnel
flödade in i Källrarne. Mamsell väfde
band, Mamsell Lilla skalade ädlin-
Pigorna upplockade swarta Silkeslappar
Mästarn och Grönberg justade Gården.
Boberg högg något i slöjdebon efter bohag
Jag skrif — väl arbetat.
mot aftonen stökades litet rent uti
Kjött- och Drikskällrare samt i guld
Kammaren - Boberg och Grönberg
drogo upp litet små Rudor ur dam-
men - Munsells bandräf hvartill
jag gaf garn fördeltes till förklädsbun
åt henne, Brorsdotter, Mamsell Lille
och begge Pigorna — den var mäst 20. al.r
14
Tisdag. Hela dagen ragnade jems
Grönberg gick till staden Kl 11 fot
middagen och Kom hem 1/2 till 9 om
aftonen. Han bar bref på Posten
till min Syster - brefwer till mann
sell Öberg, Doctor Hellström, fru
Sundström och Kamrer Brognen samt
en Melon och fick jag från Keimrem
present af en grönmålad Blåklåda
med 16. pipor att sätta åtskilliga blom
mor uti den war Superbt vacker.
15 Onsdag Morgonen Klar men sidan råg 1
Lieutenant Sivers var här förmiddagen
jag sydde en randig bomulskjortell.<noinclude>
<references/></noinclude>
d2rl2cgp7jgz7yn81yj41bir3wcosux