Wikisource:Mötesplatsen

<mediawiki xmlns="http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11/ http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11.xsd" version="0.11" xml:lang="sv">
  <siteinfo>
    <sitename>Wikisource</sitename>
    <dbname>svwikisource</dbname>
    <base>https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida</base>
    <generator>MediaWiki 1.47.0-wmf.6</generator>
    <case>first-letter</case>
    <namespaces>
      <namespace key="-2" case="first-letter">Media</namespace>
      <namespace key="-1" case="first-letter">Special</namespace>
      <namespace key="0" case="first-letter" />
      <namespace key="1" case="first-letter">Diskussion</namespace>
      <namespace key="2" case="first-letter">Användare</namespace>
      <namespace key="3" case="first-letter">Användardiskussion</namespace>
      <namespace key="4" case="first-letter">Wikisource</namespace>
      <namespace key="5" case="first-letter">Wikisourcediskussion</namespace>
      <namespace key="6" case="first-letter">Fil</namespace>
      <namespace key="7" case="first-letter">Fildiskussion</namespace>
      <namespace key="8" case="first-letter">MediaWiki</namespace>
      <namespace key="9" case="first-letter">MediaWiki-diskussion</namespace>
      <namespace key="10" case="first-letter">Mall</namespace>
      <namespace key="11" case="first-letter">Malldiskussion</namespace>
      <namespace key="12" case="first-letter">Hjälp</namespace>
      <namespace key="13" case="first-letter">Hjälpdiskussion</namespace>
      <namespace key="14" case="first-letter">Kategori</namespace>
      <namespace key="15" case="first-letter">Kategoridiskussion</namespace>
      <namespace key="90" case="first-letter">Tråd</namespace>
      <namespace key="91" case="first-letter">Tråddiskussion</namespace>
      <namespace key="92" case="first-letter">Summering</namespace>
      <namespace key="93" case="first-letter">Summeringsdiskussion</namespace>
      <namespace key="104" case="first-letter">Sida</namespace>
      <namespace key="105" case="first-letter">Siddiskussion</namespace>
      <namespace key="106" case="first-letter">Författare</namespace>
      <namespace key="107" case="first-letter">Författardiskussion</namespace>
      <namespace key="108" case="first-letter">Index</namespace>
      <namespace key="109" case="first-letter">Indexdiskussion</namespace>
      <namespace key="710" case="first-letter">TimedText</namespace>
      <namespace key="711" case="first-letter">TimedText talk</namespace>
      <namespace key="828" case="first-letter">Modul</namespace>
      <namespace key="829" case="first-letter">Moduldiskussion</namespace>
      <namespace key="1728" case="first-letter">Event</namespace>
      <namespace key="1729" case="first-letter">Event talk</namespace>
      <namespace key="2600" case="first-letter">Ämne</namespace>
    </namespaces>
  </siteinfo>
  <page>
    <title>Wikisource:Mötesplatsen</title>
    <ns>4</ns>
    <id>416</id>
    <revision>
      <id>652889</id>
      <parentid>652560</parentid>
      <timestamp>2026-06-12T21:54:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Belteshassar</username>
        <id>7194</id>
      </contributor>
      <comment>/* Pamflett om samiskt landsmöte 1918 */ Svar</comment>
      <origin>652889</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="54585" sha1="mhthi0do18yi7xuutckt3jnvsxtx43c" xml:space="preserve">{| style=&quot;float: right;&quot;
|__TOC__
|}__NEWSECTIONLINK__
=Välkommen till Mötesplatsen=
[[Fil:New library in Turku opened 2.3.2007.jpg|miniatyr|Välkommen]]
Mötesplatsen är det allmänna diskussionsforumet om svenska Wikisource. 

[http://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Wikisource:M%C3%B6tesplatsen&amp;action=edit&amp;section=new Skriv ett nytt meddelande under en ny rubrik]

Mötesplatsen är rätt plats för att ansöka om att använda en '''bot''' på projektet. Observera att kortare botkörningar, såsom interwiki, ofta kan göras utan botflagga.

För '''användarnamnsbyten''' gå till [[:m:SRUC|Metas sida för globala användarnamnsbyten]].

To request to run a '''bot''' on Swedish Wikisource, start a thread on this page and describe your bot and what kind of job you would like to do. Note, that minor bot-jobs, such as iw-linking often can be done without botflag.

To request '''change of username/SUL,''' please go to [[:m:SRUC|the request page for a global rename]].

[[Kategori:Wikisource|Mötesplatsen]]

==Gamla diskussioner==
{{Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv}}

=Diskussioner=
== Varning: Den här filen kan innehålla skadlig kod. Om du kör den kan din dator skadas.  ==

I just uploaded a djvu file made from a pdf of a book on internet archives. However, when attempting to make the index, the file does not appear on the index page as usual but rather connects to a page (https://sv.wikisource.org/wiki/Fil:H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu) that states:
Varning: Den här filen kan innehålla skadlig kod. Om du kör den kan din dator skadas. 

I do not understand why this is happening, and would appreciate any help in fixing this problem (and avoiding it in the future if there is something I did wrong).  I have scanned my computer for malicious code and am not getting any indication that the file has anything wrong with it. 
In addition, an online virus scanner give the following results for this file:

File Name: H Schück Studier i Beowulfsagan 1909.djvu&lt;br&gt;
File Size: 4.741485MB&lt;br&gt;
File Type: Unknown&lt;br&gt;
Scan Status: Finished&lt;br&gt;
Scan Date: 2025-01-05 12:15:27&lt;br&gt;
Scanning Engine &lt;br&gt;

Scan Result&lt;br&gt;
IPQS Internet Security Suite Clean&lt;br&gt;
IPQS Byte Checks Clean&lt;br&gt;
IPQS Malicious Code Scanner Clean&lt;br&gt;
IPQS Emerging Threats Clean&lt;br&gt;
IPQS Malicous Network Activity Clean&lt;br&gt;
IPQS Threat Defender Clean&lt;br&gt;
IPQS Foreign Entity Checker Clean&lt;br&gt;

I do notice on Wikimedia Commons 
&lt;bdi&gt;[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/52/H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu Original file]&lt;/bdi&gt; (1,752 × 2,676 pixels, file size: 4.52 MB, MIME type: image/vnd.djvu, 60 pages)

SV Wikisource file that index is referencing: [https://sv.wikisource.org/wiki/Fil:H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu]
(0 × 0 pixlar, filstorlek: 4,52 Mbyte, MIME-typ: image/vnd.djvu)

So I do not know what is happening here. Looks like I am dead in the water for this project for the time being.

Thanks for any assistance in this matter.

[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 5 januari 2025 kl. 18.45 (CET)

:Kan ha varit ett ccheproblem. Fungerar det nu för dig? [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 5 januari 2025 kl. 23.18 (CET)
::Ja. Det går nu. Tack.
::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 6 januari 2025 kl. 00.54 (CET)

== Tillägg som inte passar att kopiera rätt in ==

I Capitaine Ekebergs resa finns [[Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771/Rättelser|ett tillägg]] till [[Sida:Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771.djvu/56|sidan 38]] som inte passar att kopiera rakt in såsom det är skrivet. Jag valde att göra en fotnot och lägga in tillägget där. Alternativt skulle man kunna skriva om tillägget minimalt till en fullständig mening. Nån som har andra tankar om hur detta kunde lösas? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 9 januari 2025 kl. 14.10 (CET)

:I [[Sida:Berzelius Bref 10.djvu/22|Berzelius Brev]] gjorde jag så att man i texten kunde klicka sig vidare till ett separat avsnitt för tillägg (133 olika punkter). Att göra så i ditt exempel är väl lite överdrivet när det bara fanns ett enda tillägg. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 9 januari 2025 kl. 17.25 (CET)

== Hur göra text i bilder mer tillgänglig? ==

Jag har dragit igång ett nytt ambitiöst transkriberingsprojekt för en 1700-talshandskrift. [[Sida:En kort beskrifvning uppå en ostindisk resa till Canton uthi Chinah - Carl Fredrich von Schantz - KB M292.pdf/6|Titeluppslaget]] är en vacker teckning men har också en del textbeskrivningar som jag skulle vilja göra tillgängliga för den som inte kan läsa 1700-talsstil. En tanke jag hade var att använda s.k. [[mw:Extension:ImageMap|image map]] för att skapa ett &quot;tooltip&quot;. Länkarna skulle antingen kunna gå till ett odefinierat ankare på sidan, eller till filbeskrivningssidan (alltså det förväntade beteendet när man klickar på en bild). [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Belteshassar/Sandl%C3%A5da&amp;oldid=586703 Exempel i min sandlåda]. Andra idéer på hur texten kan göras mer tillgänglig? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 22 januari 2025 kl. 12.20 (CET)

:Okej, inga svar efter en dag. Då får jag väl säga att ...&lt;br&gt;
:Det ser ju ut som om det fungerar, men (i min åsikt förstås) är det mer komplicerat än nödigt. Om det var jag som gjorde det, så skulle jag bara skriva nånting i texten under bilden som innehåller vad det står på bilden. T.ex. &quot;Bilden innehåller text: Farwatnet till Canton 2 mihl, Hamnen hwaräst Skeppen ligga, Inloppet till hamnen, ...&quot;. Då blir det väl sökbart åtminstone, och om man vill veta precis var på bilden det står så är det nog inte så svårt att hitta. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 23 januari 2025 kl. 20.58 (CET)
::Du har en poäng. Jag gjorde ett försök att placera texten ungefär rätt. Tror det får bli bra för nu. Tack. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 24 januari 2025 kl. 10.34 (CET)

:Jag tror inte att image map egentligen är det du är ute efter. Är det inte istället [[:en:Template:Annotated image]] med exempel på [[:en:Template:Annotated image/Extinction]]? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 23 januari 2025 kl. 21.16 (CET)
::Ja, det är förstås en möjlighet, men lite synd att täcka över den vackra handskriften med annoteringar. Nåväl, jag valde den enklare vägen den här gången. Kanske provar det en annan gång Tack. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 24 januari 2025 kl. 10.35 (CET)

== Mallen {{mall|antikva}} eller &lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/tt&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt; ==
För texter i frakturstil med låneord i antikva, är det numera bättre att använda mallen {{mall|antikva}} än den gamma standarden med fast teckenbredd? Borde vi uppdatera [[WS:Redigering#Teckenuppsättning och typsnitt]] med hänvisning till mallen? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 29 januari 2025 kl. 12.50 (CET)

:Jag har inget &quot;svar&quot;, men jag har undrat samma sak. Och ofta är det inte så enkelt att verket bara innehåller två stiler.
:[https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Ingwar_Widtfarne.pdf/13 Här] t.ex. har vi en sida med (1) fraktur (det mesta), (2) schwabacher (för text med lite &quot;mer&quot; betoning), (3) antikva (för &quot;främmande&quot; ord, t.ex.) och (4) kursivt (referenser eller text i latin, t.ex.). {2} Jämfört med fraktur så är schwabacher lite fetare (mer bläck) och lite bredare. Sidan om teckenuppsättning (ovan) säger att man borde ange det med kursivering; men det är ju något helt annat här som &lt;i&gt;redan är kursiverat&lt;/i&gt;. Skulle man använda &lt;b&gt;fetstil&lt;/b&gt; kanske? Ja kanske, men (i min åsikt förstås) blir det &lt;b&gt;alltför svart&lt;/b&gt;; ett &quot;bang&quot; i ögat. I verket har jag använt {{Mall|spärrat}}; inte perfekt, men jag vet inte ens vad &quot;det bästa&quot; skulle vara. {3} Antikva mallen använde jag för ord tryckta i antikva, men ... det ser {{ant|lite konstigt}} ut (alltså nästan som om det vore mindre viktigt), eftersom bokstäverna också blir lite mindre. {4} Och (till sist) kursiv: borde det vara &quot;bara&quot; &lt;i&gt;kursiv&lt;/i&gt; eller {{ant|&lt;i&gt;antikva plus kursiv&lt;/i&gt;}}. Jag tycker (tyckte) att det sista ser bättre ut (mer lika originalet).
:Ja, inga svar, men jag skulle också uppskatta några visa ord från &lt;b&gt;er alla&lt;/b&gt;. Vad gör de som arbetar på engelska eller tyska, t.ex.? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 08.32 (CET)
::A couple of thoughts:
::1. &lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/nowiki&gt; is considered depricated and triggers lint errors.
::Cf. https://phabricator.wikimedia.org/T26529
::2.  Simply adding font-size:110% to the &lt;nowiki&gt;&lt;span&gt;&lt;/nowiki&gt; of code in the antikva template increases the size of the serif font so that it is about the size of the default font. Changes in the template will, however, globally change the look of the text everytime the template has been used in the past by other people for other texts, but perhaps this is something that needs to done or at least would not cause much harm to do, and perhaps be an improvement.  Cursive could be added at the template level for that matter too, if there is any sort of consensus about how antikva should look.
::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 12.54 (CET)
::Norska wikisource verkar använda [[:no:Mal:Antikva|Mal:Antikva]]; tyskarna använder vad jag kan se &lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/tt&gt;&lt;/nowiki&gt;; danskarna vet jag inte vad de använder; finska behärskar jag inte bra nog för att kolla och så mycket engelska texter satta i frakturstil finns nog inte. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 21.57 (CET)
:::Jag tittade på norska mallen, och den är inte samma som den svenska. Istället ställer den bara texten inom &lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/tt&gt;&lt;/nowiki&gt;-taggar. :-( [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 2 februari 2025 kl. 01.42 (CET)

== Att referera till artiklar ==

Hej, jag är ny medlem här, hittade nyligen in hit till Wikisource och blev glatt överraskad av detta arbete!

Till mina frågor, så undrar jag hur artiklar refereras till på bästa vis? 

I det inloggade läget, ser jag att man kan få en permanent länk för den artikel man besöker. Exempelvis Karin Boye ger: https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=F%C3%B6rfattare:Karin_Boye&amp;oldid=519251

Hur pass beständiga/permanenta är dessa länkar? Är det klokare att använda Wikidata-objektet, för att på så vis slå upp korrekt URL? [[Användare:LetteredPoet|LetteredPoet]] ([[Användardiskussion:LetteredPoet|diskussion]]) 5 februari 2025 kl. 20.32 (CET)

:Välkommen! Permanentlänken är till för att länka en specifik version av en sida, vilket är bra om du vill visa hur den såg ut just när du besökte den. Enda sättet att bryta länken är om en administratör skulle radera versionen/sidan, vilket är osannolikt för den du länkade.
:Wikidata-objekt är också beständiga, men de pekar alltid på senaste versionen av sidan.
:I de allra flesta fall funkar den vanliga url:en lika bra, men om en sida har flyttas så kanske url:en går till en omdirigering eller grensida i framtiden. Båda dina förslag undviker det. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 5 februari 2025 kl. 22.16 (CET)
::Okej, tack för förklaringen! Så även om sidan flyttas, så kommer permalänken peka rätt? Och bara om sidan raderas så blir permalänken oanvändbar [[Användare:LetteredPoet|LetteredPoet]] ([[Användardiskussion:LetteredPoet|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 20.42 (CET)

== Lutheri Catechismus på Lenape (Delaware) ==
''Tråd flyttad från [[Wikisourcediskussion:Mötesplatsen]]'' [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 11.32 (CET)

För den händelse att fler är intresserade, så vill jag nämna att jag har
påbörjat arbetet att OCR-läsa [[Johannes Campanius]] översättning av Luthers
lilla katekes till [[Lenape]] (eller det Americansk-Virginske språket som han
själv kallade det. Jag har ett exemplar av faksimilutgåvan från 1930-talet,
men den förlaga jag utgår från har jag laddat ned från [Litteraturbanken]:
Eftersom originalet återger den svenska texten i frakturstil och lenape-
texten i antikva använder jag [[Tesseract]] som jag tycker klarar frakturen
bra.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET)

=== Tryckstilar och markup ===

Jag är typsnitts-nörd och försöker mig samtidigt på att sampla de typsnitt
som används i förlagan i syfte att extrahera dem som ttf- eller otf-filer,
Jag vet inte om markup av fraktursatta ord är av intresse för Wikisource,
men jag gör det alltså för min egen skull, eftersom jag vill utveckla en
fungerande rutin för detta att senare bearbeta KB:s tidningsarkiv med (jag
är inte helt nöjd med KB:s egen OCR-läsning, särskilt med tanke på deras
val av ordlistor för automatisk korrekturläsning, vilket har lett till
sådana besynnerligheter som en greve Laserstråle omnämnd i [[Aftonbladet]]
på 1850-talet.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET)

:Förutom att undvika dubbelarbete är mitt syfte med denna anmälan att få tips om Formatteringsprocessen då jag eftersträvar en så originaltrogen inläsning som möjligt, vilket alltså verkar strida mot praxis på Wikisource. Min plan är därför att göra formatteringen efterredigerbar,,  t.ex med användning av CSS. Då kan jag t.ex. lägga in markeringar av sidbrott men filtrera bort dem för användning på Wikisource.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 22.37 (CET)

=== Placering ===

Frågan är kanske för tidigt ställd, men jag undrar om ett sådant verk hör
hemma på svenska Wikisource, gemensamma språkneutrala www.wikisource.org
eller någon annanstans (del.wikisource.org)? Jag delar givetvis gärna med
mig av resultatet till såväl projekt Runeberg som Gutenberg om de vill ha
det. Kanske [[Gutenberg Proofreaders]] vill hjälpa till med korrläsningen?--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET)

:@[[Användare:SM5POR|SM5POR]]: Jag flyttade tråden hit där innehållsdiskussioner passar bättre. Intressant projekt du håller på med.
:Min spontana tanke om placering är att verket främst har ett värde p.g.a. översättningen till Lenape (jmf. t.ex. med [[Ingwar Widtfarne/Ingwars Saga]] som jag tycker platsar här eftersom det är översättningen till svenska som är mest intressant). Vad jag vet finns det inget lämpligt projekt för del, unm eller umu, – och det är nog osannolikt att ett startas då det inte ens finns en Wikipedia-version – så flerspråkiga Wikisource är nog det bästa hemmet för ditt projekt. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 11.41 (CET)
::@[[Användare:Belteshassar|Belteshassar]]Tack för flytten. Jag fattar mig kort just nu eftersom jag är inloggad via mobilen i dinarie atorstället för min ordinarie dator--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 22.18 (CET)
:::Jag väckte faktiskt frågan pom ett möjligt incubator'prroojekt för Lenape och fick svaret  att fet redan fanns ett för unami och [[“Att möta dig“|att]] ett för munsee kunde övervägas, jag är okunnig om skillnaden mellan de två språken och benämner  dem därför kollektivt som Lenape,min tanke med OCR-läsningenn är just att stödja dessa projekt, frågan är tidigt ställd som sagt och vi hinner återkomma till den inn jagg har några färdiga filer att ladda uuuoo.-‐[[Användare:SM5POR|SM5POR]] 
([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 12 februari 2025 kl. 07.40 (CET)

=== Skyddstider och omfång ===

Frågan om skyddstider kan tyckas överspelad eftersom Campanius dog redan 1683.
Mitt tryckta exemplar är dock ur faksimilutgåvan från 1930-talet, och den innehåller en efterskrift av riksbibliotekarien Isak Collijn (1875-1949), hans upphovsrätt till den löpte ut 2019 enligt nu gällande regler, och jag minns att jag före 2019 övervägde att anmäla boken som kandidat för inskanning via projekt Gutenberg Canada (som inte beaktar någon 70-årig skyddstid utan bara Bernunionens 50-åriga dito) av just detta skäl. Inskanningen från Litteraturbanken verkar dock bara innehålla originalet från 1600-talet, så den ska inte utgöra något problem. Min som vanligt för tidigt ställda fråga är nu om Collijns informativa efterskrift är tillräckligt intressant för svenska Wikisource att ta med i detta OCR-arbete, och om det i så fall finns några upphovsrättsliga gränsfall kvar att ta hänsyn till.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 14.34 (CET)

:Collijns efterskrift är väl absolut intressant nog för att platsa. Jag kan inte reglerna exakt, men verket ska vara fritt från amerikansk upphovsrätt också (publicering + 95 år). Ännu så länge omfattas verk från 1930-talet, men det kanske finns några undantag som kan tillämpas? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 15.31 (CET)
::Då verkar den enkla lösningen vara att köra på, men att göra en partiell publicering med utrymme för att lägga till Collijn 2044 eller när det blir.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 15 februari 2025 kl. 11.25 (CET)

== Administratörsval ==

För allas kännedom så har jag nominerat mig själv till administratör här: [[Wikisource:Administratörer#Användare:Belteshassar]]. Ni som är aktiva på projektet får gärna gå dit och lägga er röst för eller emot. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 23 februari 2025 kl. 14.01 (CET)

== Dålig ordning i indexkategorierna ==

En sak som stör mig är den dåliga ordningen i indexkategorierna. Jag var osäker på om jag borde ta upp det eller om det bara är jag som tycker det är dålig stil, med tanke på att ingen annan här har sagt något, men de andra kanske väntade på att någon annan skulle säga något. Iallafall, om att man kan lägga till kategorier genom fälten nedan togs upp i [[Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2019#Kategorier på indexsidorna|detta meddelande från 2019]] men funktionen verkar ha problem. Ta till exempel [[:Kategori:Validerade index]], där över en tredjedel av indexen hamnar under bokstaven V bara för att Validerade börjar på den bokstaven. Samma sak med de andra indexkategorierna där en massa index hamnar under bokstäverna E, I och K. Vore det bättre om man lade till kategorier manuellt, utan att använda fälten, eller finns det något tekniskt någon ska göra med själva sajten så att säga, så att indexen sorteras rätt? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 16.55 (CEST)

:Jag har bara kollat översiktligt men det verkar som att de index-sidor som &quot;ligger fel&quot; är sådana som är skapade efter 2019 och där inte kategori har lagts in för hand utan där endast textfältet för kategori på index-sidan har använts. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 18.56 (CEST)
::Jag har också stört mig på detta och brukar därför lägga kategorierna i anteckningfältet i stället. Har klickat runt lite på andra Wikisourceprojekt och sett att de har en dropdown för status som sätter kategorierna korrekturlästa/validerade index etc. De verkar inte använda andra kategorier på index, men på danska finns samma bugg (nån hade felaktigt satt kategorier ämnade för verk på en indexsida). [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 21.10 (CEST)
:::Nej, Grey ghost, det är inte bara du som tycker att det är &quot;dålig stil&quot;. Jag har också märkt det, men eftersom ingen annan har sagt nånting så antog jag att det var sett som ett &quot;mindre&quot; fel. Men nu ...&lt;br&gt;
:::Eftersom Thurs skrev i 2019 &quot;&lt;i&gt;där kategorierna &lt;b&gt;ska&lt;/b&gt; läggas&lt;/i&gt;&quot; så tycker jag att det &lt;u&gt;borde&lt;/u&gt; fungera också. Men finns det någon, här eller annanstans, som ens vet &lt;u&gt;var&lt;/u&gt; felet ligger? Vi är ju inte alla tekniska här, men om vi visste vilket skript det är som går fel, så kanske någon kan hitta en lösning.&lt;br&gt;
:::Eller skulle det vara bättre om vi kunde använda &quot;Status&quot;-idén istället? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 4 maj 2025 kl. 00.11 (CEST)
::::Tror inte det finns så mycket vi kan göra på wikin mer än att kringgå det. Problemet är [[phab:T299824|rapporterat i phabricator]], men det är en rätt lång backlog så det ligger nog inte så högt på WMF:s priolista. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 4 maj 2025 kl. 07.54 (CEST)
:::::Och det är inte bara indexkategorierna ser jag nu utan även ursprungskategorierna. Ser man i till exempel [[:Kategori:Eget arbete]] ser man en massa index under bokstaven E. Det har blivit rapporterat nu så vi får se om allt blir löst, om inte får vi lägga till kategorier på det gamla sättet. [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 5 maj 2025 kl. 22.00 (CEST)
::::::Rätt säker på att jag hittat felet i koden. Har skickat in [[gerrit:1152372|en patch]] för det. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 30 maj 2025 kl. 23.59 (CEST)
:::::::Fixen sjösattes 1 juli och jag har testat att den funkar. Observera att sidor som redan har kategoriserats inte kategoriseras om utan en [[mw:Help:Dummy_edit#Null_edit|null edit]]. jag prövade att bara rensa cachen (purge) vilket inte gav resultat.
:::::::Ska se om jag fixa med min bot så att den uppdaterar de [[:Kategori:Index_efter_status|kategorierna för index-status]]. Pinga här om det finns någon ytterligare kategori som bör få den behandlingen. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 2 juli 2025 kl. 23.16 (CEST)
::::::::Kör på alla i [[:Kategori:Index]] så missas garanterat ingen. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 2 juli 2025 kl. 23.47 (CEST)

== Mindre färgjustering i titelmallarna ==

Jag har tittat ytterligare på att göra Wikisource mer kompatibel för de som använder Dark-mode (inställningar-&gt;utseende-&gt;färg-&gt;mörk). En av de icke-kompatibla mallar som läsare oftast möter är {{mall|Titel}}. Det enklaste sättet att fixa mallen är att justera till färgnyanser som MediaWiki redan känner till. Det innebär dock en viss ändring mot hur det ser ut idag, även för de som inte använder dark-mode. Vill därför kolla om ni är ok med skiftet, eftersom jag inte vet hur noggrant färgerna som används idag kan ha diskuterats tidigare.

Resultatet/skillnaden kan ni se på [[Användardiskussion:Lokal Profil/test]]. Testa gärna att växla till mörkt läge för att se hur det blir även där. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 13 juli 2025 kl. 19.58 (CEST)

:Man kan även kolla in dark-mode genom att lägga på &lt;code&gt;?vectornightmode=1&lt;/code&gt; på url:en av en sida man besöker. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 14 juli 2025 kl. 00.25 (CEST)
::Då ingen svarat och de visuella skillnaderna är tämligen små så genomför jag nu ändringen. I den uppdateringen tar jag med en hel del andra förbättringar vilkq inte syns utåt, så om färgen är ett problem senare så kan den delen lätt åtgärdas. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 27 juli 2025 kl. 21.46 (CEST)

== Skillnad på nordiska Wikisource och andra språkversioner ==

Jag har den klassiska vektorn, alltså vektorn från 2010, på samtliga wikiprojekt. När jag använder den klassiska vektorn på Wikipedia, Wikidata och Commons står &quot;Specialsidor&quot; i spalten till vänster, men inte Wikisource, Wikiquote och Wiktionary. Annorlunda var det i våras, så syntes det. Vad mera är, specialsidor syns i vänsterspalten på engelska, franska, italienska och spanska Wikisource. Men inte i de svenska eller heller norska, danska och isländska språkversionerna. Varför har det ändrats på nordiska Wikisource? Kan det ändras tillbaka i framtiden av den tekniska ledningen, eller kan jag ändra det själv genom &quot;Inställningar&quot; åtminstone på svenska Wikisource? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 8 augusti 2025 kl. 21.10 (CEST)

:Vilka länkar som visas där definieras på sidan [[MediaWiki:Sidebar]]. Om vi är överens om tillägg vi vill göra så kan nog en administratör här genomföra dem. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 10 augusti 2025 kl. 17.53 (CEST)

::Hur många ska vara överens, räcker det med oss två? Jag är med på det, om du tycker det är okej och det räcker med oss kan du genomföra det, om det stämmer enligt [[Wikisource:Administratörer|den här sidan]] att du är administratör. Det är ju en riktlinje att vara djärv, och jag tror inte att någon skulle bli missnöjd över att det skulle synas i spalten. [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 10 augusti 2025 kl. 19.50 (CEST)
:::Eftersom det påverkar hur Wikisource ser ut för alla användare så tycker jag vi kan ge förslaget några dagar innan vi inför det så folk hinner se diskussionen och framföra eventuella synpunkter. Förslaget, om jag tolkar dig rätt, är alltså att i menyn till vänster (kallas &quot;Huvudmeny&quot; om man använder senaste utseendet) under &quot;Stöd Wikimedia&quot; lägga till &quot;Specialsidor&quot; som då skall länka till [[Special:Specialsidor]]. Är det rätt uppfattat? Jag låter frågan ligga här några dagar och om ingen protesterar så kan jag eller någon annan administratör genomföra ändringen. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 augusti 2025 kl. 09.37 (CEST)
::::Det är så jag tänkt mig det. Har tillräckligt med tid gått för att det ska genomföras? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 31 augusti 2025 kl. 21.35 (CEST)
:::::Utfört. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 1 september 2025 kl. 11.47 (CEST)
::::::Tack så mycket! [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 1 september 2025 kl. 21.55 (CEST)

== Kulturkanon ==

Jag tog mig friheten att skapa en [[:Kategori:En kulturkanon för Sverige|kategori]] för verk som ingår i förslaget till en svensk kulturkanon. Tänker att det kan vara en bra chans att synliggöra att vi faktiskt har många av verken på Wikisource. Däremot vet jag inte riktigt hur kategorin kan passas in i kategoriträdet så förslag på hur det kan lösas är välkomna. Finns det andra förslag på hur verk ur kanon kan lyftas fram så tar jag gärna emot dem också. Till sist: I förslaget finns ett antal verk som skulle platsa här men som vi ännu inte har. Kanske någon känner sig manad att lägga till dem. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 2 september 2025 kl. 23.15 (CEST)

:jag har ingen bild framför mig av hur kategoriträdet ser ut, så jag började
:leta efter &quot;samlingsverk&quot; i hopp om att hitta någon kategori för sådana men
:fann tyvärr ingen. En kanon är iofs inte ett samlingsverk, men det är ändå
:en lista över verk, och som kategori bör den ligga bredvid samlingsverk,
:antologier, bibliografier och liknande. Är detta till någon hjälp?--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 3 september 2025 kl. 16.30 (CEST)

== Kategori: 1900-talets verk ==

Okej, inte bara 1900-talet, men också 1800-, 1700-, 1600- etc. Och vad jag undrar är: Vilka årtal skall vara med i en sådan kategori? &lt;br&gt;
Det finns ju också kategorier för 1910-, 1920-, 1930-, etc. så det skulle väl vara rimligt att &quot;1900-talets verk&quot; skulle vara för verk som skapades mellan 1900 och 1909 (inklusive). Samma sak för 1800-talet, och 1700-talet. Men när vi kommer tillbaka till 1600-talet så finns det inte kategorier för all 16x0-tal (ännu, åtminstone). Och för 1500-talet och 1400-talet så finns det inga andra alls, bara xx00-talet. Och även äldre? Ingenting.

Så om vi har ett verk från, t.ex., 1745, så skall det väl vara med i kategorien för 1740-talet. Men skall den också vara med i &quot;1700-talet&quot;? Eller är &lt;i&gt;det&lt;/i&gt; exklusivt för 1700-1709? &lt;br&gt;
Det kan ju också hända att man inte vet precis när verket utkom, bara någon gång 1700-1799. Blir det då okej att använda &quot;1700-talets verk&quot;? Eller ...? &lt;br&gt;
Är det någon som tror sig förstå hur det borde fungera? Kan du skriva nåt? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 30 september 2025 kl. 09.17 (CEST)

:1900-talets verk är förstås verk från perioden 1900 till 1909. Verk som är från ett okänt årtal ska överhuvud inte kategoriseras efter år. Och det är väl inte nödvändigt att skapa kategorier för mycket längre tillbaka än 1500-talet, [[:Kategori:Verk från medeltiden]] finns ju att använda? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 2 oktober 2025 kl. 22.02 (CEST)
::Så vad tycker du om [[:Kategori:1500-talets verk]] och de verk som är med där? Och [[:Kategori:1600-talets verk]]? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 3 oktober 2025 kl. 06.10 (CEST)

== Wikisource Reader ==

(Sporadisk användare här, så ursäkta eventuella felformuleringar och misstag.)

I en telegramgrupp med GLAM-fokus flaggades för att ''[https://cis-india.github.io/wikisource-reader-app/ Wikisource Reader]'' släppts, och [https://translatewiki.net/wiki/Translating:Wikisource_Reader kan översättas via translatewiki.net]. Glad i hågen kastade jag mig över det och översatte allt, men dubbelkoll och korr uppmuntras då jag inte har full koll på alla termer och funktioner.

Efter att jag översatt allt kom jag på att det kanske är bra att ladda ned appen och testa den, och det funkade utan problem och förhoppningsvis kommer översättningarna med vid nästa import då de sker måndagar och torsdagar. Spontant laddade jag ned och började lyssna på '''[[Till jordens medelpunkt]]''' av Jules Verne, och insåg att det kommer bli en spännande upplevelse då språkmotorn lämnar en del att önska. Innehållsförteckningen växlade mellan att kunna och inte kunna läsa romerska siffror, så det var både I som bokstav, II som två och VI som ord. Krångliga och sammansatta ord bokstaverades men däremellan låter det om än datorröst så ändå något så när hanterbart. Har någon härifrån testat? Går det att göra något med texterna för att förbättra uppläsningen? Kan det jobb Wikimedia Sverige (ping @[[Användare:Sebastian Berlin (WMSE)|Sebastian Berlin (WMSE)]] och @[[Användare:Viktoria Hillerud (WMSE)|Viktoria Hillerud (WMSE)]] ) gör med Wikispeech användas för att göra uppläsningen angenämare och mer konsekvent? /[[Användare:Haxpett|Haxpett]] ([[Användardiskussion:Haxpett|diskussion]]) 14 oktober 2025 kl. 14.45 (CEST)

== Wikisource Loves Proofreading Campaign 2025 ==

På [[m:Wikisource Loves Proofreading Campaign 2025]] beskrivs en kampanj som ska locka fler att korrekturläsa i Wikisource, från 20 december 2025 till 20 februari 2026. Det behövs &quot;ambassadörer&quot; (faddrar) på respektive språk, som tar hand om de nykomlingar som värvas. Läs på! [[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 9 november 2025 kl. 22.09 (CET)

== Request for bot flag ==

Hi, apologies for writing in English. I'd like to request a bot flag for my [[User:TenshiBot|bot]], which would fix [[mw:Help:Extension:Linter|Linter]] errors on this wiki. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 11 februari 2026 kl. 18.13 (CET)

:Thank you for your interest. Given your bot’s long edit history on enwp I’m leaning towards granting your request immediately. However, could you perhaps share some examples of the types of edits your bot would do? Do you have any estimate on how many pages on this wiki currently have linter errors that the bot could fix? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 00.41 (CET)
::Looking at the [[Special:LintErrors|stats]], there's around 42,691 lint errors in total. At the moment, the bot could fix misnests (1,706 errors) and obsolete HTML tags (35,781 errors), but not missing end tags (2,661) or stripped tags (194), so about 37,487 that it could fix. For an example, [[w:en:Special:Diff/1337710804|misnests]], [[w:en:Special:Diff/1329973339|obsolete HTML tags (with some other stuff being fixed, not by bot)]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 02.24 (CET)
:::Not-an-expert here, but I peeked at your &quot;obsolete tags&quot; link and saw &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags being replaced by &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; templates. Is this a legit thing to do? It is my understanding that &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; denotes a new block/paragraph, whereas the &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; template (which doesn't exist in this Swedish Wikisource, btw) inserts (somehow, I didn't look at the details) a page break. These, it seems to me, are not the same. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 06.32 (CET)
::::&lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags aren't obsolete, though they were causing a different type of error (missing end tags) which it's easier to use a find/replace script to replace them with &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; if none of them have any closing &lt;nowiki&gt;&lt;/p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags. As I understand they are visually the same, though I'm not sure if they're read out the same way in a screen reader. A list of obsolete tag examples can be found at [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 12.50 (CET)
:::It seems clear that someone has already gone to a good deal of effort to deal with the lint errors because there are a lot fewer lint errors than there were a couple of years ago. Most of the major ones have already been cleaned up. The main source of obsolete HTML tags appear to be the use of &lt; center &gt; and &lt; tt &gt; instead of the corresponding templates. If these lint errors could be updated to reflect the current standard, I would think that would be considered a worthwhile improvement. It might, however, be helpful for input on this issue from the folks who have been working on lint errors, because many of the old ones have already been taken care of and perhaps this issue is already being addressed.
:::But in addition, yesterday, I was working on a table that needed some work. Although these do not seem to be flagged as errors, many of the old tables used style elements like align and valign that still work, but have a different standard now
:::It might be a good idea if these can be automatically updated without creating a new series of problems.
:::A new response from [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] just appeared as I was typing this which references [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]]. &lt; center &gt;, &lt; tt &gt;, align and valign in tables are all listed as obsolete tags which matches my perception of what could be updated pretty well. So, IMHO (does anyone still use IMHO, I don't know), as long as somebody else is not already dealing with the same issues, it would not hurt to update some of these tags to reflect current standards. 
:::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 13.08 (CET)
::::Another small change that an appropriate bot could implement might also be to update the way headers have typically been written.
::::&lt;nowiki&gt;&lt;h2 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none;&quot;&gt;Heading&lt;/h2&gt;&lt;/nowiki&gt;
::::Use of align=&quot;center&quot; is not HTML5 compliant, but a find-replace bot could alter this syntax a little bit to make it HTML compliant (assuming this works as intended).
::::&lt;nowiki&gt;&lt;h2 style=&quot;margin:auto; border-bottom:none;&quot;&gt;Heading&lt;/h2&gt;&lt;/nowiki&gt; 
::::But, as the [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]] page clearly states:
::::&quot;The obsolete-tag error is the result of deprecated HTML elements.
::::Since it is unclear to us at this time how far we want to push this goal of HTML5 compliance, this category is marked low priority. Some wikis might choose to not address this right away. Other wikis might want to get ahead and want to be HTML5 compliant. It is possible that some wikis might write bots to address this. So, please use your judgement and wiki-specific policies to guide you in how much effort you want to spend on this. If, in the future, there is greater clarity about pursuing this more aggressively, we will reflect that by updating the severity of this linter issue appropriately.&quot;
::::I, personally, attempt to implement HTML5 standards (to the extent I understand them) when I proofread something, but at this time there is no absolute necessity to make any changes as long as browsers still understand depricated tags. But it probably would not hurt either to update to HTML5 if implemented correctly by someone who knows a lot more about bots than I do and wiki specific considerations are taken into account. Although I have opinions on this matter (do not like &lt;nowiki&gt;&lt;big&gt;&lt;/nowiki&gt; and &lt;nowiki&gt;&lt;small&gt;&lt;/nowiki&gt; either), I, of course, defer to any consensus or administrative decision in these matters. For the most part more serious issues are already being addressed on this wiki.
::::P.S. Since templates do not automatically carry over from one language wikisoure to the next, if you want to use a &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; template, of course, an appropiate Swedish &quot;mall&quot; would have to be created first. The English &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; template, however, is a &quot;page break&quot; template, and I am unsure how that would be appropriate here. Few proofreaders have used paragraph breaks here since they are automatically inserted by transclusion and so the occasional use of &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; at least is not something that really needs to be fixed. I have seen that when some folks have used &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; that it was being used more like &lt;nowiki&gt;&lt;br&gt;&lt;/nowiki&gt;.  On Swedish wikisource no active proofreader removes all line breaks like some do on English wikisource. These line breaks mess up italics when &lt;nowiki&gt;''&lt;/nowiki&gt; is accidentally used over two lines which then flags an unclosed tag error.  Unclosed &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt; errors are far more common than &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt;.
::::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 13 februari 2026 kl. 13.53 (CET)
:::::[[Användare:Lokal Profil|Lokal Profil]] has been doing a lot of work on linter errors on this wiki. It would be valuable to get their views on this. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 17 februari 2026 kl. 10.54 (CET)
:::::As I said [[#c-Tenshi_Hinanawi-20260212115000-Bio2935c-20260212053200|above]], &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags were causing a different type of error, which I cannot fix with my bot. I'm aware that templates cannot be transcluded across different wikis. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 19 februari 2026 kl. 21.58 (CET)
::::::Thanks for the ping. I've done a fair bit of work on clearing out linter errors. The main issues have normally been around finding the right replacement. E.g. &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; was used to convey multiple meanings and has since been superseded by both {{mall|ant}} and {{mall|tt}}. While actually replacing them can often be done by bot, figuring out which replacement is the right one cannot (unless the bot is way more advanced). I know that there are similar issues for at least &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;small&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; which has been used to convey different semantics (it's frequently used for quotes in SOU:s and pure styling in e.g. title pages) so '''should''' have different replacements.
::::::That said. There are probably a bunch of tag replacements which could be done, e.g. &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;center&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; and &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;big&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; ''should'' be non-problematic.
::::::For the missnestings there are a bunch of trivial cases, but I think a lot of the remaining once are situations like [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Fiskm%C3%A5sen_0007.jpg&amp;action=edit&amp;lintid=141222 this] where the intention is to italicise several paragraphs. However Mediawiki will insert a &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;-tag before the first &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; which it then closes at the end of the first line followed by an empty line. The fix here is to [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida%3AFiskm%C3%A5sen_0007.jpg&amp;diff=630073&amp;oldid=348097 add a line-break after the opening &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt;] (but the &quot;right&quot; fix in this case is probably to use &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;div style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; since this use of the &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt;-tag is incorrect html5 semantics).
::::::/[[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 20 februari 2026 kl. 23.51 (CET)
:::::::A different method that the bot uses is to close the &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt; tag and readd the tag again on the next line and so forth, which avoids the html5 semantics issue and being reported as a lint error. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 23 februari 2026 kl. 00.09 (CET)
::Pinging [[User:EnDumEn|EnDumEn]] and [[User:Thurs|Thurs]] since it appears there aren't any objections to this request. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 2 mars 2026 kl. 12.58 (CET)
:::Noting that I have requested the stewards to flag the bot [[m:SRB#TenshiBot@sv.wikisource|here]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 9 mars 2026 kl. 13.50 (CET)
::::Nu har jag delat ut botstatus till [[Användare:TenshiBot]]. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] ([[Användardiskussion:EnDumEn|diskussion]]) 9 mars 2026 kl. 21.05 (CET)

== Ord som fortsätter på nästa sida ==

Skapade nyligen [[Jul-Kalender 1887/Sysslolös]] (ett kapitel kvar nu av boken) och ser att ord som avslutas mitt i på ena sidan med ett streck (-) och fortsätter på nästa på sidan tolkas som två ord. Så som &quot;träf fade&quot; mellan andra och tredje sidan. Hur får man programvaran att slå ihop orden istället? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 13 mars 2026 kl. 23.54 (CET)

:Den andra sidan börjar inte med &quot;fade&quot; utan med vagnretur. Texten på sidan måste börja med det ord som ska bindas ihop, annars fungerar det inte. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 14 mars 2026 kl. 06.42 (CET)
::Menar du att detta inte går att ordna maskinellt utan att man måste manuellt flytta ena halvan av ordet till en av sidorna och knyta ihop dom där? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 16 mars 2026 kl. 12.03 (CET)
:::Jasså, sidan får inte inledas med mellanslag. Okej, då förstår jag. [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 16 mars 2026 kl. 12.05 (CET)
::::En sak att tänka på är att de flesta webbläsare och även Mediawikis sökfunktion behandlar de hopsydda delarna som olika ord, så om det avstavade ordet är ett namn eller term som man tror att användare vill söka efter kan man flytta manuellt (och eventuellt använda mallen {{mall|avstavat}} för att det ska se rätt ut i korrläsningen). [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 26 mars 2026 kl. 15.39 (CET)

== Fortlöpande transkludering av långt verk. ==

Jag har i helgen börjat skanna in och korrekturläsa Samhällets olycksbarn av Victor Hugo. Eftersom det här är mitt första projekt här gör jag antagligen en massa fel men man måste ju börja någonstans. En konkret sak jag undrar är om det är ok att börja transkludering redan innan allt är korrekturläst. Verket är uppdelat i 365 kapitel, 48 &quot;böcker&quot; och 5 &quot;band&quot;. Vore det tex ok att transkludera en &quot;bok&quot; i taget?

Dessa är skannade hittills av totalt 13 volymer (obs, de tryckta volymerna motsvarar inget av verkets nivåer.)

* https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf
* https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_2_(1927).pdf
* https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_3_(1927).pdf

[[Användare:Jonatanskogsfors|Jonatan]] ([[Användardiskussion:Jonatanskogsfors|diskussion]]) 30 mars 2026 kl. 11.17 (CEST)

== Fel från OCR-verktyget ==

Mitt i verket [[Sida:Kongl. vitt. hist. och ant. akad. handlingar 25 och 26.pdf/121]] går det inte längre att transkribera texten. Felmeddelandet lyder: &quot;''Fel från OCR-verktyget: Bild-URL måste börja med en av följande domännamn och avslutas med ett giltigt filtillägg: upload.wikimedia.org och upload.wikimedia.beta.wmflabs.org.''&quot; Kan någon lösa detta? M v h [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 8 april 2026 kl. 10.21 (CEST)

:Jag kan inte reproducera buggen. Fungerar det för dig nu? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 8 april 2026 kl. 17.55 (CEST)
::Hej. Ja, nu verkar det fungera. Det räckte tydligen med att du tittade på sidan! [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 9 april 2026 kl. 09.19 (CEST)

== Årstafruns dagböcker, nydigitiserade filer i samarbete med Nordiska museet ==

Wikimedia Sverige samarbetar just nu med [[:wikipedia:sv:Nordiska_museet|Nordiska museet i Stockholm]] i ett projekt där nydigitiserade filer med ''Årstafruns dagböcker'' laddas upp på Wikimedia Commons. Dagböckerna skrevs av godsägaren [[:wikipedia:sv:Märta_Helena_Reenstierna|Märta Helena Reenstierna]] och finns i sin helhet i Nordiska museets arkiv. De utgör ett viktigt historiskt dokument.

Museet har digitiserat dagböckerna i hög upplösning. Huvuddelen av projektet går därför ut på att ladda upp dessa till Wikimedia Commons. De finns i kategorin [[:commons:Category:Årstafruns_dagböcker|Årstafruns dagböcker]], både som PDF-filer och separata sidor i hög upplösning.

Museet har dessutom skapat en första version av en transkribering med hjälp av [[:wikipedia:sv:Handskriftsigenkänning|handskriftsigenkänning]]. Tillsammans vill vi utforska huruvida den svenska Wikisourcegemenskapen skulle kunna ha nytta av materialet. Som ett mindre pilotprojekt har vi därför lagt upp en årgång av dagböckerna - [[Index:Årstafruns_dagböcker_-_Nordiska_museet_-_1827.pdf]] - här, tillsammans med den preliminära texten.

Syftet med pilotprojektet är att se hur väl materialet fungerar på Wikisource och hur den maskinella tolkningen kan användas som utgångspunkt.

Målgruppen är visserligen rätt så snäv - folk som kan och älskar att läsa handstil - men var finns de om inte på Wikisource?

Varmt välkomna att testa!

Med vänliga hälsningar, [[Användare:Alicia Fagerving (WMSE)|Alicia Fagerving (WMSE)]] ([[Användardiskussion:Alicia Fagerving (WMSE)|diskussion]]) 4 maj 2026 kl. 14.35 (CEST)

:Det är ju handstil från 1827 så med lite övning ska det säkert gå att läsa. Att känna till grundläggande fakta om Märta Reenstierna kan säkert vara användbart, så att transkriberingens &quot;Herr Tull&quot; enkelt kan ändras till Norr Tull. Ett selektivt urval av dagböckerna finns tillgängliga på [https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/ReenstiernaMH/titlar/%C3%85rstadagboken3/sida/5/faksimil?om-boken Litteraturbanken] [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 4 maj 2026 kl. 18.19 (CEST)
::Ja jag har &quot;petat&quot; lite grann på några sidor, men även om det mesta går an att läsa, så är det iallafall problem (för mig). Några bokstäver särskilt. T. ex.:
::1) &quot;v&quot; eller &quot;w&quot;: Jag håller också på med ett tryckt verk från mitten på 1700-talet, och där är nästan &lt;u&gt;alla&lt;/u&gt; ord som vi nu skriver med &quot;v&quot;, tryckta med &quot;w&quot;. På 1820-talet ... vet jag inte hur man stavade. Men jag tror att &quot;v/w&quot; bokstaven skall vara ett &quot;v&quot;, eftersom jag har aldrig sett (t.ex.) namn som &quot;Xxxx von Xxxxxx&quot; skrivna som &quot;won&quot;.
::2) &quot;k&quot; eller &quot;K&quot;: De ser likadana ut - i mina ögon. Alltså skriver jag det jag tycker passar bäst.
::Inte de enda som ger mig problem, men vad jag hade/har mest besvär med. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 6 maj 2026 kl. 04.43 (CEST)
:::Jag håller med om att v/w kan transkriberas som v rakt igenom. Möjligen finns det en liten skillnad, men hon verkar inte vara konsekvent. Till exempel skriver hon &quot;visiter&quot; med vad som kan tolkas som w, fast det rimligen borde vara v. Vad gäller K/k kan jag se att det finns en skillnad, men återigen är hon inte konsekvent. Samma tycker jag gäller F/f, där jag har väldigt svårt att se skillnad. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 7 maj 2026 kl. 09.44 (CEST)
:Okej, men nu förstår jag inte &lt;u&gt;varför &lt;/u&gt; ni vill at Wikisource skall göra något. Ni (Nordiska Museet) har ju redan gett ut hela verket på webben. T.ex. https://dokument.nordiskamuseet.se/resource/7965a03f-bcf2-435e-9c34-061f8e90655b?index=text_sv_ns_t&amp;query=1827&amp;searchOffset=0 Så varför skulle man göra om det?? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 7 maj 2026 kl. 04.40 (CEST)
::Ja, det vore intressant att få veta var ni tänker att nyttan ligger med att transkribera skrifterna på nytt. Att transkribera handskrifter är tidskrävande och tålamodsprövande. Jag har gjort det med ett par outgivna manuskript och gör det gärna med fler. Men om det redan finns bra källutgåvor minskar värdet av arbetet i mina ögon, särskilt om de redan är fritt tillgängliga också. Det här är dessutom ett mycket omfattande material. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 7 maj 2026 kl. 09.49 (CEST)
::Why place anything from Internet Archive here?  Internet archive already provides faulty OCR text versions for download. In a similr vein, the OCR text on the Nordiska Museet website has not been proofread and is full of machine errors. The typewritten transcription, however, provides a very good reference point for the production of a fully proofread text version. Swedish, however, is not my native language, and so, although I do not mind proofreading at random 2-3 pages a day, it would be hoped that someone else would follow up to check for consistency after I have done most of the grunt work.  What should be done with spelling errors, capitalization, lack of punctuation, etc.?
::My approach has been to first proofread using the typewritten text given on the Nordiska Museet website. Then I proofread the page a second time using as a basis the handwritten facsimile on wikisource sometimes making a few minor changes based on what I see on the handwritten page. My familiarity with this type of handwriting may not be extensive, but for the most part I find the script in this dairy by in large pretty legible and pretty interesting.  
::Perhaps any work done here can later be used to update the faulty OCR text on the Nordiska Museet webpage, because as it stands, the OCR provided there is not particularly good or useful.  The typewritten version on the other hand may be old but appears so far to be excellent. 
::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 11 maj 2026 kl. 14.38 (CEST)

== Pamflett om samiskt landsmöte 1918 ==

Hej! Jag är wikipedian och ny till Wikisource. Jag har laddat upp och transkriberat [[Index:Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf|Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918]], till när jag gjorde [[w:sv:Samiska landsmötet 1918]], men ni får gärna titta på den om det blev rätt eller om jag kan förbättra den. Jag har inte försökt mig på en snygg formattering som jag har sett att vissa filer här har. [[Användare:Flygekorren|Flygekorren]] ([[Användardiskussion:Flygekorren|diskussion]]) 5 juni 2026 kl. 14.47 (CEST)

:@[[Användare:Flygekorren|Flygekorren]]: Nu har jag fixat med formatering och transkluderat till [[Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5–7 februari 1918]]. Tack för bidraget. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 12 juni 2026 kl. 23.54 (CEST)</text>
      <sha1>mhthi0do18yi7xuutckt3jnvsxtx43c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Dumrath 19 Århundradet Förra Delen.djvu/372</title>
    <ns>104</ns>
    <id>175531</id>
    <revision>
      <id>652873</id>
      <parentid>537404</parentid>
      <timestamp>2026-06-12T19:54:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>652873</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3810" sha1="gm0x52tc49s29gz7wqtdi1b93vzoz3k" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud|368|1811-1844.}}&lt;/noinclude&gt;Utmärkt genom förening af lärdom och vitterhet var äfven den berömde
Samuel Ödmann, död 1829, som från sin skollärareplats på Värmdön kallades
till ledamot af Vetenskaps-Akademien och, ehuru ograduerad, till professor i
Uppsala. I sin studerkammare — “Ödmanns badstuga” kallad, alldenstund en
temperatur rådde därstädes, att man, så att säga, “kunde steka sill på väggarne”
— tillbragte denne högt begåfvade man fyrtio år af sin lefnad, liggande i sin
säng, ehuru han var alldeles frisk. Hans mat serverades på fyrfat; bref och
tidningar skulle, före framlämnandet, ligga på en glödhet kakelugn, och innan
man fick inträda i hans rum, skulle man en tid ha uppehållit sig i ytterrummet,
och sedan ej komma honom för nära. Vatten tålde han icke, och han hade
troligen icke tvättat sig på flera år. En fråssa med flera recidiv, hvaraf han
erhöll det sista, då han for hem från Danmarks kyrka, där han predikat 
midsommardagen, hade ingifvit honom denna skräck för köld och fukt.{{Rättelse|”|}} Ehuru han
sålunda aldrig lämnade sitt rum och aldrig bevistade akademiska konsistoriums
sammankomster, utöfvade han likväl ett mycket stort inflytande och styrde den
teologiska fakulteten utan att sätta sin fot inom dess dörr. Europas länder och
hufvudstäder äfvensom främmande världsdelar kände han bättre än de mest
långväga resande, och främlingar satte han gärna i förvåning genom detaljnotiser
om deras fädernesland och födelsestad, hvilka uppgifter för dem själfva voro
obekanta. Ehuru han förträffligt öfversatte och utarbetade en stor mängd 
utländska resebeskrifningar, hvilka lästes med förtjusning, voro jord- och 
folkbeskrifningar dock ingalunda hans hufvudämne. Sitt förnämsta rykte hade han
egentligen förvärfvat såsom orientalist och teolog, hvarför han också jämte biskop
Tingstadius insattes i bibelkomitén, som måste sammanträda hemma hos Ödmann.
“Ryktet berättade”, säger Beskow, “att när de båda orientalisterna voro af stridig
mening rörande rätta förståendet af ett uttryck i den heliga skrift, och ingen
ville gifva efter, förmedlade ordföranden, ärkebiskop Lindblom, saken sålunda,
att han yttrade: “Kära Ödmann, låt nu Tingstadius få rätt denna gång, så skall
du få rätt härnäst.” Ödmann var mycket musikalisk, men måste under sina sista
årtionden, tack vare sitt sängliggande; nöja sig med att “läsa” partitur i stället
för att “höra” musik. Han diktade emellertid flera psalmer och ett par oratorier,
till hvilka Hæffner satte musiken. Bland hans många skrifter förtjäna särskildt
nämnas hans “Hågkomster från hembygden och skolan”, hvilka stå som ett
mönster för svensk kulturskildring.

En annan akademisk ryktbarhet var Per Afzelius (1760—1843), sedermera
fältskär vid lifgardet och sedermera öfverdirektör för arméns medicinalverk,
adlad, arkiater och förste lifmedikus hos Carl Johan, ursprungligen 
regementsprofessor i teoretisk och praktisk medicin. “Han var ful, med kopparfärgad hy,
och hade i sitt sinne något obehagligt och högdraget.” Mellan Carl Johan och
honom kom det till brytning i frågan om den s. k. “prästmedicinen”, eller 
förslaget, att präster äfven skulle studera medicin, för hvilket kronprinsen
intresserade sig, men som både offentligt och enskildt bekämpades af Afzelius, som
påstod, att det endast skulle framkalla kvacksalfvare. 
&lt;span style=&quot;visibility:hidden&quot;&gt;{{Ankare|369}}&lt;/span&gt;

Ännu större rykte åtnjöt Israel Hwasser (1790—1860), professor i teoretisk
och praktisk medicin från 1830—1855 vid Uppsala akademi. Den svärmiska,
inåtvända och fantasirika, begåfvade gossen synes öfvervägande fått bedrifva&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>gm0x52tc49s29gz7wqtdi1b93vzoz3k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Dumrath 19 Århundradet Förra Delen.djvu/373</title>
    <ns>104</ns>
    <id>175532</id>
    <revision>
      <id>652874</id>
      <parentid>537424</parentid>
      <timestamp>2026-06-12T19:57:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>652874</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3776" sha1="3jxpqiz8twpwyyy95dl1xifzxlsnphr" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud||ISRAEL HWASSER.|369}}&lt;/noinclude&gt;sina studier tämligen regellöst på egen hand och öfverlämna sig åt de ingifvelser,
han erhöll under ensliga vandringar i skog och mark. “Det val af lefnadsyrke, han
till hälften gjort, under det hans framtidssyner däfnade på Dalälfvens i fururam
nitade spegelglas”, såsom hans efterträdare bland de aderton i den högre 
akademiska stilen uttrycker sig, erhöll snart sin stadfästelse, då Hwasser endast femton
år gammal blef student och ägnade sig åt medicinens studium. Med den ringa
erfarenhet, som tre månaders tjänstgöring 1811 på serafimerlasarettets kirurgiska
afdelning kunde gifva Hwasser och för öfrigt endast bokliga studier blef han
den 3 juni 1812 medicine licentiat och förordnades redan på hösten att under 
öfverfältläkaren Weltzins chefskap förestå första afdelningen af garnisonssjukhus.
Året därpå följde Hwasser som fältläkare den svenska arméen till Tyskland och
tjänstgjorde under fälttåget vid flera sjukhus, hvarunder han fick tillfälle att höra
“tyskarnes klagovisor öfver Napoleons förtryck efterträdas af det mest 
oförskämda och vämjeliga skryt och den jargon, de sedan förde mot sin hjälpare, i
synnerhet mot Carl Johan redan då”. Efter återkomsten till hemlandet sökte och
erhöll han professuren i praktisk medicin i Åbo 1817, hvilken han sedermera
utbytte mot den i Uppsala.

Så högt Hwasser än ställde medicinens mål, då han i denna ville se “den
starka och djupa rot, ur hvilken företrädesvis den vishet kunde i framtiden växa
upp, som skulle förmå rädda kulturen från det upplösningstillstånd, hvaraf den
hotades”, och fastän han ansåg, att “forskaren förgäfves hoppades vinna den
sanna vishetens krona, om han saknade insikt i lifvets heliga ursprung samt i
dödens och sjukdomens fruktansvärda hemligheter”, så var Hwassers skaplynne
likväl allt utom anlagdt för naturvetenskaplig forskning. Själf säger han, att
han utmärkte sig för “tafatthet och otymplighet i tekniskt hänseende, som
sträckte sig till allt, som tillhörde handlingars detalj”; “fintlighet, 
rådighet, esprit d’arrangement m. m.” förklarar han sig aldrig ha haft, och
“känslan af denna brist,” säger han, “har vid sjuksängen plågat mig i den
grad, att jag blifvit rent af dum och känt mitt hufvud fyllas af töcken, som 
skingrat sig först efter det jag fätt vara någon stund för mig själf”. Han erkände
också, att hans “förmåga både af iakttagelse och af reflexion varit tämligen svag”,
men i stället hade hans “positiva tankekraft, hans förmåga af själfständig meditation 
och ursprunglig tankeutveckling varit verkligen stark, till och med rik”.
Med sådana förutsättningar och dessutom djupt inne i sin tids naturfilosofiska
spekulationer, saknade han allt sinne för den stränga naturvetenskapliga
forskningsmetod, som genom iakttagelse och experiment och en noggrann 
kontroll öfver detaljer och kritik af det iakttagna för äfven medicinen framåt med
fysioiogiens och patologiens ständiga stöd. I stället sökte han ur sin tankes
djup hopkonstruera den lärobyggnad, som för honom skulle ersätta den exakta
forskningen och göra medicinen till en stor, allt pånyttfödande kulturmakt och
ett kraftigt värn mot den kringsiggripande materialismen.

I Hwassers ögon befordrades materialismen af “naturkunnighetens upplösning
i specialkunskaper,” hvilkas mängd, enligt hans tanke, befordrade “en på ytan
sökande dilettantism, som snart nog med sina oräkneliga krypväxter skulle
betäcka tankens värld, så att någon större idé icke någonstädes förmådde
genombryta den tunga massan och göra sin himmelåtsträfvande syftning gällande”.&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>3jxpqiz8twpwyyy95dl1xifzxlsnphr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Dumrath 19 Århundradet Förra Delen.djvu/374</title>
    <ns>104</ns>
    <id>175634</id>
    <revision>
      <id>652875</id>
      <parentid>537646</parentid>
      <timestamp>2026-06-12T19:59:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>652875</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3742" sha1="5drbskxzy6h7k0sscj3egjprl76ppht" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud|370|1811-1844.}}&lt;/noinclude&gt;Denna olycka kunde endast motverkas af universitetet. Dess uppgift vore 
nämligen, “att till ett organiskt, för ett gemensamt mål verkande helt sammanhålla
vetenskapens samtliga forskningsarter samt därigenom upprätthålla dess makt
och inflytande på samhällets högsta lifsyttringar på samma gång som dess 
själfständighet gent emot tillämpningsskolornas handtverk”. Men universitetets
upplösande skulle inträda, om den medicinska fakulteten utbrötes eller lösgjordes
från sin gemenskap med detsamma. Under Hwassers frånvaro i Finland hade
Carolinska medico-kirurgiska institutet i Stockholm uppväxt till en inflytelserik
och betydelsefull läroanstalt med anspråk på en af medicinska fakulteten i
Uppsala oberoende ställning i undervisnings- och examensväsen. Hwasser såg
häri en fara icke allenast för den medicinska fakulteten i Uppsala, utan äfven
en början till den samtliga högre undervisningens förflyttning till hufvudstaden
och ett svårt slag för hela kulturen, sådan han fattade den. Han skyndade
också från Finland hem till Sverige, där han intog den lediga professuren i
teoretisk och praktisk medicin i Uppsala och från denna stund gjorde det till sin
lefnads uppgift att bekämpa Carolinska institutets anspråk. I flera uppsatser,
men förnämligast i en häftig stridsskrift med titel “Carolinska institutet”, sökte
han häfda sin uppfattning på ett sätt, som visade, huru föga verklighetssinne
han ägde och huru han tog sina egna hugskott och drömbilder för absoluta 
sanningar, för hvilka det gällde att strida på lif och död.

Med mycken bitterhet vände sig Hwasser därvid mot Berzelius, om hvilken
han bland annat säger: “Jag ansåg först och främst Berzelius för en vida
större vetenskaplig karaktär än han verkligen är. Den högre vetenskapliga
karaktärens innehafvare har insikt i den inre betydelsen af den lära eller
forskningsart, han förfäktar, och i dess förhållande till kulturen i allmänhet. De
vetenskapliga karaktärer åter, hvilka jag räknar till den lägre ordningen, äro de,
som mycket starkt uppfatta och troget åtlyda impulsen af någon viss
forskningsprincip, utan att likväl bemöda sig om att med sin tanke tränga in i djupet af en
sådan forskningens tidsriktning och uppfatta såväl dess inre grund som dess
egentliga syftemål. Det förhåller sig med dem och den forskningskraft, de
hylla och lyda, som med Nicodemus och vinden. De höra dess röst och följa
dess fart, men veta icke hvadan den kommer eller hvart den far. Om dess
ursprung är lögn och om dess yttersta mål är de förvillelsens klippor, där tanken
nödvändigt slutligen måste lida skeppsbrott, undersöka de ej så noga. De känna
blott, att det blåser starkt, och tro detta innehålla tillräckligt skäl till att hissa
‘seglen i topp’, lika mycket hvart det bär.”

För sina föreläsningar fick Hwasser af sina vedersakare uppbära mycket
klander; han klagar själf öfver, att de “tämligen allmänt erhållit det illaljudande
namnet af munväder”, men erkänner dock, att han “af naturen fått vissa gåfvor
för det akademiska föredraget, som möjligen skulle gjort lycka ur en teologisk,
en historisk eller en estetisk kateder, men som i allmänhet icke äro passande i en
medicinsk”. Hans föreläsningar voro emellertid, kanske just på den grund,
mycket populära och åhördes äfven af prinsarne. Hwassers verksamhet blef på
detta sätt ett för den naturvetenskapliga och särskildt den medicinska forskningen
hämmande element, och hans förtjänster äro icke heller att söka på det rent
vetenskapliga området, liksom i striden mot Carolinska institutet tiden gifvit&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>5drbskxzy6h7k0sscj3egjprl76ppht</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Dumrath 19 Århundradet Förra Delen.djvu/375</title>
    <ns>104</ns>
    <id>175635</id>
    <revision>
      <id>652876</id>
      <parentid>540094</parentid>
      <timestamp>2026-06-12T20:02:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>652876</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2007" sha1="ix1jt7vzcox08nj3zvheaf80b1a4mw5" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud||NILS FREDRIK BIBERG.|371}}&lt;/noinclude&gt;honom orätt. Däremot uträttade han mycket godt för att införa en bättre ton
och humanare anda bland de medicine studerande. Då han kom från Finland
var, säger han själf, den gemensamma esprit’n, lindrigast sagdt, dålig. Lättja,
låg och hånfull åsikt af religion och moral, samt oppositionslystnad utgjorde
grunddragen i denna gemensamma karaktär”. Fakultetens ställning och yttre
undervisningsmedel fordrade äfven nit, omtanke och arbete, och både utvidgning
och förbättring behöfdes, och Hwasser genomförde också flera ändringar 
härutinnan samt genomdref, att akademiska sjukhuset utvidgades och att kurserna
förlängdes. Hwasser grundade äfven läkareföreningen i Uppsala.

&lt;span style=&quot;visibility:hidden&quot;&gt;{{Ankare|i371}}&lt;/span&gt;
{{c|[[File:Princes Carl and Gustaf in Uppsala 1846.jpg|450px|DD. KK. HH. KRONPRINSEN OCH HERTIG GUSTAF ÅHÖRA EN FÖRELÄSNING I UPPSALA 1844.]]
}}
{{c|[[:commons:File:Princes_Carl_and_Gustaf_in_Uppsala_1846.jpg|DD. KK. HH. KRONPRINSEN OCH HERTIG GUSTAF ÅHÖRA EN FÖRELÄSNING I UPPSALA 1844.]]}}

Härsklystnad, ofördragsamhet mot andras meningar och ett uppfarande 
sinne voro hos Hwasser oarter, som tilltogo med åren, och i hans skrifter råda
stundom en okuflig storrådighet och ett larm, som skräller så mycket mera, som
de ofta utmärkas af en lika tom som odräglig mångordighet. Till ytterlighet
konservativ, i många fall rent af reaktionär, hade han lika liten blick för sin
tids sträfvanden och behof som för många af de stora andar och händelser, som
inledt århundradet, utan förblandade i samma hat Napoleon I och franska 
revolutionen, Goethe och Byron, medan däremot Walter Scott och de tyska 
romantikerna stodo högt i hans gunst. För Carl Johan hyste Hwasser en till dyrkan
gränsande beundran, som tog sig ett vältaligt uttryck i Carl Johans-förbundet,
hvars stiftare Israel Hwasser var.
&lt;span style=&quot;visibility:hidden&quot;&gt;{{Ankare|372}}&lt;/span&gt;
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ix1jt7vzcox08nj3zvheaf80b1a4mw5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Dumrath 19 Århundradet Förra Delen.djvu/376</title>
    <ns>104</ns>
    <id>175637</id>
    <revision>
      <id>652877</id>
      <parentid>537649</parentid>
      <timestamp>2026-06-12T20:05:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>652877</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3593" sha1="q4ltx2ytmvxdwmjbw9v396z93e4ivs6" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud|372|1811-1844.}}&lt;/noinclude&gt;Den filosofiska lärostolen i Uppsala innehades under Carl Johans tid af
tvänne framstående lärare, hvilkas verksamhet icke förblifvit utan inflytande
på samtida och efterkommande.

Nils Fredrik Biberg (1776—1827) var sålunda professor i praktisk filosofi
från 1810 och betecknades af Samuel Ödmann såsom den “vettigaste af våra
filosofer, men vore icke ansedd för stor i Uppsala, emedan han icke vore galen”.
Ett alldeles motsatt omdöme fälldes åter af en representant för den gamla tidens,
af Leopold så skickligt förfäktade filosofiska uppfattning. Af Elof Tegnér, den
store Esaias’ äldre broder, får nämligen Biberg det vitsordet, att “han 
visserligen vore spränglärd, men fullkomligt tokig, fullständigt tom på sundt förnuft.”
Biberg omfattade ursprungligen de schellingska lärorna, men öfvergick 
småningom, under inflytande af Schleiermachers och Jakobis skrifter, från Schellings
panteistiska ståndpunkt till en alltmer afgjord teistisk åskådning och till 
uppfattningen af Gud såsom en själfständig konkret personlighet öfver och utom
det ändliga. All förpliktelse och all rätt ville Biberg bygga på religiös grundval
och var en afgjord motståndare till läran om naturrätten; som rätten vore en
ursprunglig bestämmelse hos hvarje människa, hade den ingen grund i den
mänskliga sammanlefnaden. Med dylika åsikter måste Biberg i politiken vara
ultra konservativ, och denna sin politiska trosbekännelse afgaf han också
offentligen i de i “Svea” publicerade afhandlingarna “Om falsk och sann 
liberalism”, hvilka gåfvo Tegnér anledning att beklaga, att Biberg, som eljest vore
“alltför litet spetsbof för att höra till den heliga alliansen”, af den politiska
lärdomen låtit förleda sig till sådana ytterligheter. Bibergs afhandlingar gjorde
emellertid på liberalismens anhängare så liten verkan, att denna omständighet,
enligt Hwassers ord, kom Biberg att betvifla filosofiens värde och icke litet bidrog
till det djupa svårmod, som hemsökte honom under hans sista lefnadsår. Biberg
var för öfrigt en själfständig natur och berättas på en önskan, att han måtte
lämna kronprinsen en sammanträngd öfversikt af sin vetenskap, ha gifvit till
svar, att han icke kände någon kungsväg till filosofien. På sina närmare lärjungar
utöfvade Biberg både som människa och filosof ett stort inflytande, främst på
den man, som framdeles skulle betraktas såsom den originellaste filosof Sverige
haft, Kristoffer Boström.

Närmare den nyromantiska skolan stod Samuel Grubbe (1786—1853),
Bibergs efterträdare och mellan åren 1840 och 1844 statsråd och 
ecklesiastikminister. Äfven Grubbe frigjorde sig emellertid småningom från schellingianismen och gick “sin egen forsknings raka väg”. Hans frihet från alla öfverdrifter,
liksom från all ensidighet, lades honom icke sällan till last och gaf anledning till
förebråelsen för eklekticism. I politiken var Grubbe ingen ytterlighetsman och
förkastade icke obetingadt den moderna liberalismens individualism; han yrkade
tvärtom, och påminner härutinnan om John Stuart Mill, att individen skulle
för sina egna intressen åtnjuta en så fri ställning som möjligt inom samhället
och icke störas, så länge den icke kränkte det gemensammas och statens högre
fordringar.

På språkforskningens område gjorde sig likaledes framstående förmågor
gällande, hvilka verkat grundläggande och befruktande på utvecklingen af denna
vetenskapsgren inom fosterlandet.
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>q4ltx2ytmvxdwmjbw9v396z93e4ivs6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Dumrath 19 Århundradet Förra Delen.djvu/377</title>
    <ns>104</ns>
    <id>175638</id>
    <revision>
      <id>652878</id>
      <parentid>537651</parentid>
      <timestamp>2026-06-12T20:09:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>652878</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2718" sha1="20dh1hirsbx4f52kfnhhva9nut5ysms" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud||DET KYRKLIGA OCH RELIGIÖSA LIFVET.|373}}&lt;/noinclude&gt;Till dem hörde den fattige torparesonen från Halland, sedermera professorn
i Lund, Johan Lundblad (1753—1829), utmärkt för sin ypperliga latinska stil
och af Tegnér hyllad i de vackra stroferna:

&lt;poem&gt;“Hvad klassisk låga än är kvar och flammar,
ett ringa ljus, bland Lundagårdens stammar,
hvad skönt där bildas och hvad klart där tänks,
af honom ha vi fått dess frö till skänks.
Ty fjärran från är Romas stad belägen
och utan ledning hittar du ej vägen. 
När herdegossen med sin lyra kom
från Hallands hedar, då steg småningom
det glömda Latium upp för oss i dagen
med manligt vett, med styrkan och behagen,
och unga sinnen tjustes än en gång
af Tullii svada och af Maros sång.
Hur skönt flöt ej hans språk, hur lätt, hur noga
omkring sitt ämne, likt en romersk toga
med rika veck, med purpurkantad bräm 
och ädel, präktig och ändå bekväm.”&lt;/poem&gt;

Som orientalist verkade ännu Matthias Norberg (1747—1826) först i Lund
och sedermera i Uppsala. På en resa i Orienten upptäckte han den s. k.
“Adamsboken”, innehållande sabéernas religions- och lagkodex, hvilken han
utgaf jämte en berömd syrisk kodex. En annan bemärkt orientalist var äfven
Karl Magnus Agrell, död 1840.
&lt;span style=&quot;visibility:hidden&quot;&gt;{{Ankare|373}}&lt;/span&gt;

På det kyrkliga området, på hvilket den första bibelkommissionen 
äfvensom psalmbokskommittén och katekesens utarbetande äro förknippade med
ärkebiskop Lindbloms namn, enär denne satt såsom ordförande i alla dessa
företag, blef sedermera Wallin hufvudrepresentaten för den “rationella 
supranaturalismen”, som hyllades af tidens teologer.

Flera predikanter och författare slöto sig med mycket bifall till denna
riktning och vände sig, på samma gång de mer än förut framhöllo den kristna
lärans grundsanningar, dock företrädesvis dess sedelära, likväl mera till känslan än förnuftet.

Mest framstående voro i detta hänseende Karl Peter Hagberg (1778—1841),
pastor primarius i Stockholm, hvars af trycket utgifna predikosamling länge varit
en mycket omtyckt uppbyggelsebok, och Karl Georg Rogberg (1789—1834),
professor i Uppsala, en af Sveriges yppersta predikanter och förnämste andlige
vältalare.

Såsom den “svenska ortodoxiens pelare” och den “stränga lutherska 
observansens målsman” framstår åter stadskomministern i Lund, Henrik Schartau
(1757—1825). 

“I motsats till de predikanter, som företrädesvis lade vikt vid att väcka den
fromma känslan”, betonade Schartau hufvudsakligen “vikten och betydelsen af
en rätt insikt i salighetsläran af bibeltroheten och det andliga kunskapsdjupet&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>20dh1hirsbx4f52kfnhhva9nut5ysms</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/39</title>
    <ns>104</ns>
    <id>220909</id>
    <revision>
      <id>652864</id>
      <parentid>650273</parentid>
      <timestamp>2026-06-12T17:34:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>652864</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2240" sha1="eqi8t15alt59c8aqvkl56uyf4db5cft" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{Marginalnot börjar}}
{{c|Maji}}&lt;/noinclude&gt;{{Inre marginalnot|20}} &lt;u&gt;Söndag.&lt;/u&gt; Klart och någon blåst —
Bud från Lilljiholmen efter 1. ℔: Smör.
Dito från B&lt;sup&gt;&lt;u&gt;co&lt;/u&gt;&lt;/sup&gt; Bokhållaren Lindborg
med invite, att jag eftermidagen ville
dricka Caffe på Nybohof på dess frus
namnsdag. Mamsell kokade — 
Boberg läste i Hagbergs Postilla.

Grönberg och Pigorna voro i 
Bränkyrka där Gellerstedt predikadt.

Jag var eftermiddagen vid Nybohof
uti ett litet godt lag, af ½ dussin personer
glada — höfliga — tarfliga menniskor.

{{Inre marginalnot|21.}} &lt;u&gt;Måndag&lt;/u&gt; — Klar himmelsluft —
dock aldrig utan någon Molnfläck.

Tidigt om morgonen berättades
mig, att en död mansperson / 
välklädd/ upflutit ur sjön vid 
Notgården — nära Bränneriet.

Jag skref berättelse därom till
Lands Cancelliet — etc etc: etc:

Min Herr Bror Arrendator och
Stockholms läns Lands Secreter
Sudow — lära väl &lt;u&gt;Piano&lt;/u&gt; 
Rättvisligen Draga — töja — släpa —
ut på tiden, att få stoffet nedmylladt.
Af jord och till Jord — äro och skola
Lagman — &lt;u&gt;Öfwer&lt;/u&gt; —  &lt;u&gt;Öfver&lt;/u&gt; all 
rättervislighet &lt;u&gt;Öfwer&lt;/u&gt; &lt;u&gt;Räf-&lt;/u&gt; och Jägmästare
sluteligen blifva till stoft och aska.

Anna Stina var till Heleneborg med
mitt randiga tyg att låta Hästmangeln
släta och polera det som hade god efect.
Mästaren därstädes hade sagt – Den frun
har god Burskap som upfunnit en
så vacker och nu modern randning.

Klockan 2 eftermidagen for jag med
Mamsell till Skepsholmen till en
Doctor Hellström hvilken nu lofvadt
försöka att hjelpa henne af med den
svåra plågan hon har af Bennike
masken. Efver var jag uppe i den
lilla Kammare hon hyrdt, att vara
Doctorn nära och få dess tilsyn.

Rummet var i {{Samma som|på|Q=Q3367026|ord=Pecklinska Huset}}
i qvarteret Blasieholmen № 16. två 
trappor upp, hos en Wärkmästar Nilson —
och ett vackert propert litet rum.

Mamsell hade med sig litet matvaror
och andra små behofver.

Jag lät under hemresan efterfråga
Herrar Heidevals och Mamsell Lilles
tilstånd som hades vara nu temmelig
bra. Jag sökte fruar Björkman von
Moltzer — Dumrath — men träffade
ingendera hemma, dock trodde Grönberg&lt;noinclude&gt;
{{ph|att}}
&lt;references/&gt;
{{Marginalnot slutar}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>eqi8t15alt59c8aqvkl56uyf4db5cft</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Index:Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf</title>
    <ns>108</ns>
    <id>222426</id>
    <revision>
      <id>652886</id>
      <parentid>652565</parentid>
      <timestamp>2026-06-12T21:49:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Belteshassar</username>
        <id>7194</id>
      </contributor>
      <origin>652886</origin>
      <model>proofread-index</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="458" sha1="0abm31ywccn863grpwfp9o5u3rtcalq" xml:space="preserve">{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Upphovsman=Okänd
|Titel=[[Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5–7 februari 1918]]
|År=1917
|Oversattare=
|Utgivare=Vilhelmina-Åsele lappförening
|Källa=[[:commons:File:Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf|pdf]]
|Bild=[[Fil:Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf|page=1|250px]]
|Sidor=&lt;pagelist from=1 to=9 /&gt;
|Anmärkningar=Inskannat av Stockholms stadsarkiv.&lt;br&gt;https://stockholmskallan.stockholm.se/post/32455
|Width=
|Css=
|Kommentar=
}}
[[Kategori:Stockholms stadsarkiv]]
[[Kategori:Korrekturlästa index]]</text>
      <sha1>0abm31ywccn863grpwfp9o5u3rtcalq</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>652887</id>
      <parentid>652886</parentid>
      <timestamp>2026-06-12T21:49:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Belteshassar</username>
        <id>7194</id>
      </contributor>
      <origin>652887</origin>
      <model>proofread-index</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="452" sha1="4kfkcy9u6xbe4misjs7t4b5fonre9ot" xml:space="preserve">{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Upphovsman=
|Titel=[[Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5–7 februari 1918]]
|År=1917
|Oversattare=
|Utgivare=Vilhelmina-Åsele lappförening
|Källa=[[:commons:File:Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf|pdf]]
|Bild=[[Fil:Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf|page=1|250px]]
|Sidor=&lt;pagelist from=1 to=9 /&gt;
|Anmärkningar=Inskannat av Stockholms stadsarkiv.&lt;br&gt;https://stockholmskallan.stockholm.se/post/32455
|Width=
|Css=
|Kommentar=
}}
[[Kategori:Stockholms stadsarkiv]]
[[Kategori:Korrekturlästa index]]</text>
      <sha1>4kfkcy9u6xbe4misjs7t4b5fonre9ot</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>652888</id>
      <parentid>652887</parentid>
      <timestamp>2026-06-12T21:51:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Belteshassar</username>
        <id>7194</id>
      </contributor>
      <origin>652888</origin>
      <model>proofread-index</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="495" sha1="2kqirxx697e6r8l9p8nan5y9j4nnyqe" xml:space="preserve">{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Upphovsman=
|Titel=[[Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5–7 februari 1918]]
|År=1917
|Oversattare=
|Utgivare=Vilhelmina-Åsele lappförening
|Källa=[[:commons:File:Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf|pdf]]
|Bild=[[Fil:Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf|page=1|250px]]
|Sidor=&lt;pagelist from=1 to=9 /&gt;
|Anmärkningar=Inskannat av Stockholms stadsarkiv.&lt;br&gt;https://stockholmskallan.stockholm.se/post/32455
|Width=
|Css=
|Kommentar={{wikipedialänk|Samiska landsmötet 1918}}
}}
[[Kategori:Stockholms stadsarkiv]]
[[Kategori:Korrekturlästa index]]</text>
      <sha1>2kqirxx697e6r8l9p8nan5y9j4nnyqe</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>652891</id>
      <parentid>652888</parentid>
      <timestamp>2026-06-12T22:01:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Belteshassar</username>
        <id>7194</id>
      </contributor>
      <origin>652891</origin>
      <model>proofread-index</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="490" sha1="syvsahpnhd7wsb4ij4g10xqhv5fkgwo" xml:space="preserve">{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Upphovsman=
|Titel=[[Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5–7 februari 1918]]
|År=1917
|Oversattare=
|Utgivare=Vilhelmina-Åsele lappförening
|Källa=[[:commons:File:Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf|pdf]]
|Bild=[[Fil:Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf|page=1|250px]]
|Sidor=&lt;pagelist from=1 to=9 /&gt;
|Anmärkningar=Inskannat av Stockholms stadsarkiv.&lt;br&gt;https://stockholmskallan.stockholm.se/post/32455
|Width=
|Css=
|Kommentar={{wikipedialänk|Samiska landsmötet 1918}}
}}
[[Kategori:Stockholms stadsarkiv]]
[[Kategori:Validerade index]]</text>
      <sha1>syvsahpnhd7wsb4ij4g10xqhv5fkgwo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf/1</title>
    <ns>104</ns>
    <id>222427</id>
    <revision>
      <id>652884</id>
      <parentid>652546</parentid>
      <timestamp>2026-06-12T21:42:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Belteshassar</username>
        <id>7194</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>652884</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="374" sha1="bet8h8h3h7d10nr2msskwhjztli9x36" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Belteshassar&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;&lt;div style=&quot;text-align:center; font-style:italic;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-style:oblique 25deg;&quot;&gt;{{st|{{sp|INBJUDAN|0.6}}|300}}&lt;/span&gt;

[[Fil:Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.png|ramlös|stående=2.0]]

{{m|TILL|60}}&lt;br /&gt;
{{st|LAPPARNAS LANDSMÖTE|200}}&lt;br /&gt;
{{m|I|60}}&lt;br /&gt;
{{st|ÖSTERSUND DEN 5—7 FEBRUARI 1918|150}}&lt;/div&gt;&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>bet8h8h3h7d10nr2msskwhjztli9x36</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf/2</title>
    <ns>104</ns>
    <id>222428</id>
    <revision>
      <id>652883</id>
      <parentid>652547</parentid>
      <timestamp>2026-06-12T21:12:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Belteshassar</username>
        <id>7194</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>652883</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="243" sha1="lh0adyommv51326q4wjvg027n9dhxug" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Belteshassar&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;&lt;h1 style=&quot;text-align:center; font-style:italic; border-bottom:none;&quot;&gt;{{st|Inbjudan|120}}
&lt;br /&gt;{{m|till|50}}
&lt;br /&gt;Lapparnas Landsmöte
&lt;br /&gt;{{m|i Östersund|70}}
&lt;br /&gt;den 5–7 februari 
&lt;br /&gt;{{st|1918|120}}
&lt;/h1&gt;
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>lh0adyommv51326q4wjvg027n9dhxug</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf/6</title>
    <ns>104</ns>
    <id>222432</id>
    <revision>
      <id>652892</id>
      <parentid>652839</parentid>
      <timestamp>2026-06-13T05:04:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Belteshassar</username>
        <id>7194</id>
      </contributor>
      <comment>länkar till propositionen på riksdagens sida</comment>
      <origin>652892</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2154" sha1="avzq52a5x47dtzjdt16zil6zrj2v1qs" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Belteshassar&quot; /&gt;6&lt;/noinclude&gt;och dess för landsmötet tillsatta arbetskommittés beslut den
3 sistlidne september — har att ombesörja all korrespondens 
rörande landsmötet i Östersund.

&lt;div style=&quot;text-align:right;&quot;&gt;
&lt;div style=&quot;text-align:center; display:inline-block; margin-right: 5%;&quot;&gt;
''TORKEL TOMASSON'',&lt;br /&gt;
adress: Sysslomansgatan 16,&lt;br /&gt;
''Uppsala''.
&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;h2 style=&quot;border-bottom:none; text-align:center; font-style:italic;&quot;&gt;Tre ting att minnas.&lt;/h2&gt;

{|
|-
|style=&quot;vertical-align:top;&quot;|1:o.
|Landsmötet tillhör varje lappman och lappkvinna, sprid därför kännedom om landsmötet. Särskilt böra lappordningsmännen vinnlägga sig om detta, ty riksdagen har uttalat, att ett sammanträffande till ett lappmöte av ”orternas tjänstemän” bör ”på allt sätt underlättas”.
|-
|style=&quot;vertical-align:top;&quot;|2:o.
|Glöm ej att på resan till landsmötet taga med och i tid ordna om s. k. ''resebrödkort'' för minst sex dagar, vilka fås på brödbyrån genom utbyte mot vanliga bröd- eller mjölkort. Var sparsam med resebrödkortet! Tag förresten med en duktig matsäck, om du kan, ty därmed inbesparas kostnader.
|-
|style=&quot;vertical-align:top;&quot;|3:o.
|Passa tiderna på landsmötet! Låt ordföranden icke vänta på dig, och låt ingenting på landsmötet genom försumlighet gå dig ur händerna. Se till, att du i detta avseende icke står efter dina landsmän norrmännen på deras landsmöte i Trondhjem i fjol.
|}

{{höger|''DORTJE''.|5}}

&lt;h2 style=&quot;border-bottom:none; text-align:center; font-style:italic;&quot;&gt;Lapplagens behandling.&lt;/h2&gt;

För att få en inblick i de lagändringar och tillägg, som 
äro föremål för lagstiftningen, skulle undertecknad vilja råda
envar av lapparna, att så snart som möjligt förskaffa sig 
följande handlingar: 1) [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/kungl-maj-ts-nad-proposition-nr-169_de30169/ Kungl. Maj:ts nådiga proposition n:o 169],
där 1, 3, 4, 31, 35 och 39 §§ studeras noga och i delar
jämförs med nu gällande lapplag (dessa paragrafer innefatta,
vad lagstiftningen velat kalla lapparnas s.k. ”{{Avstavat|bosättnings-}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>avzq52a5x47dtzjdt16zil6zrj2v1qs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf/7</title>
    <ns>104</ns>
    <id>222434</id>
    <revision>
      <id>652879</id>
      <parentid>652555</parentid>
      <timestamp>2026-06-12T20:22:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Belteshassar</username>
        <id>7194</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>652879</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1945" sha1="hy3ko6odgy1mefdeo55snl2540r9pbi" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Belteshassar&quot; /&gt;7&lt;/noinclude&gt;{{Avstavat|fråga|bosättningsfråga}}” och skola bli föremål för yttranden på landsmötet), 
2) Lagutskottets utlåtande n:o 59, 3) Riksdagens skrivelse
n:o 374 (av denna skrivelse framgår vilka paragrafer, som på 
senaste riksdag upphöjts till lag), 4) Första kammarens
protokoll n:o 51, andra kammarens protokoll n:o 70 och 82 (dessa
protokoll äro mycket intressanta, alldenstund man häri 
ordagrant får läsa riksdagsmännens yttranden i lappfrågan), 5)
Motioner i andra kammaren n:o 404 och 405, allt för år 1917. 
Vid rekvisition skall årtalet 1917 angivas. Dessa handlingar,
som betinga ett obetydligt pris, kunna lämpligast rekvireras 
mot postförskott från Lundeqvistska Bokhandeln, adress:
Uppsala. 

{{höger|''T. TOMASSON''.|5}}

&lt;h2 style=&quot;border-bottom:none; text-align:center; font-style:italic;&quot;&gt;Vilhelmina—Åsele Lappförening&lt;/h2&gt;

har ordinarie föreningsmöte i Åsele den 8—10 instundande
januari. På föreningsmötet skola bl. a. rapporter från 
arbetskommittén för landsmötet i Östersund avgivas. För 
insamling av medel anordnas kaffefest och i samband därmed
auktion på lapska slöjdalster. Föreningsmedlemmarna torde
uppbjuda alla krafter för att så mangrant som möjligt infinna sig
till föreningsmötet.

{{höger|''STYRELSEN''.|5}}

&lt;h2 style=&quot;border-bottom:none; text-align:center; font-style:italic;&quot;&gt;Vädjan till pressen.&lt;/h2&gt;

Alldenstund lapparna ännu icke förfoga över något eget 
officiellt språkrör, tillåter sig Vilhelmina—Åsele lappförenings
styrelse och arbetskommitté för landsmötet i Östersund att
rikta en varm vädjan till pressen, särskilt den norrländska,
att biträda med spridandet av kännedom om svenska
lapparnas landsmöte i Östersund.

''Landsmötet'' öppnas tisdagen den 5 februari kl. 11 f. m. med 
kort anförande, varefter det omedelbart skrider till
förhandlingarna i enlighet med program, som återfinnes på annat&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>hy3ko6odgy1mefdeo55snl2540r9pbi</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>652893</id>
      <parentid>652879</parentid>
      <timestamp>2026-06-13T05:14:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Belteshassar</username>
        <id>7194</id>
      </contributor>
      <comment>länkar till handlingarna på Riksdagens webb</comment>
      <origin>652893</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2671" sha1="k8b698dmn7jgbfmckmokd9wwrnm97eh" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Belteshassar&quot; /&gt;7&lt;/noinclude&gt;{{Avstavat|fråga|bosättningsfråga}}” och skola bli föremål för yttranden på landsmötet), 
2) [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/utlatande/lagutskottets-utlatande-nr-59_de10lu59/ Lagutskottets utlåtande n:o 59], 3)
[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/riksdagsskrivelse/riksdagens-skrivelse-nr-374_dek0374/ Riksdagens skrivelse n:o 374]
(av denna skrivelse framgår vilka paragrafer, som på 
senaste riksdag upphöjts till lag), 4)
[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/riksdagens-protokoll_de9c51/ Första kammarens protokoll n:o 51],
[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/riksdagens-protokoll_de9o70/ andra kammarens protokoll n:o 70] och
[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/riksdagens-protokoll_de9o82/ 82]
(dessa
protokoll äro mycket intressanta, alldenstund man häri 
ordagrant får läsa riksdagsmännens yttranden i lappfrågan), 5)
[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/motioner-i-andra-kammaren-nr-404_de2o404/ Motioner i andra kammaren n:o 404] och
[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/motioner-i-andra-kammaren-nr-405_de2o405/ 405],
allt för år 1917. 
Vid rekvisition skall årtalet 1917 angivas. Dessa handlingar,
som betinga ett obetydligt pris, kunna lämpligast rekvireras 
mot postförskott från Lundeqvistska Bokhandeln, adress:
Uppsala. 

{{höger|''T. TOMASSON''.|5}}

&lt;h2 style=&quot;border-bottom:none; text-align:center; font-style:italic;&quot;&gt;Vilhelmina—Åsele Lappförening&lt;/h2&gt;

har ordinarie föreningsmöte i Åsele den 8—10 instundande
januari. På föreningsmötet skola bl. a. rapporter från 
arbetskommittén för landsmötet i Östersund avgivas. För 
insamling av medel anordnas kaffefest och i samband därmed
auktion på lapska slöjdalster. Föreningsmedlemmarna torde
uppbjuda alla krafter för att så mangrant som möjligt infinna sig
till föreningsmötet.

{{höger|''STYRELSEN''.|5}}

&lt;h2 style=&quot;border-bottom:none; text-align:center; font-style:italic;&quot;&gt;Vädjan till pressen.&lt;/h2&gt;

Alldenstund lapparna ännu icke förfoga över något eget 
officiellt språkrör, tillåter sig Vilhelmina—Åsele lappförenings
styrelse och arbetskommitté för landsmötet i Östersund att
rikta en varm vädjan till pressen, särskilt den norrländska,
att biträda med spridandet av kännedom om svenska
lapparnas landsmöte i Östersund.

''Landsmötet'' öppnas tisdagen den 5 februari kl. 11 f. m. med 
kort anförande, varefter det omedelbart skrider till
förhandlingarna i enlighet med program, som återfinnes på annat&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>k8b698dmn7jgbfmckmokd9wwrnm97eh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf/8</title>
    <ns>104</ns>
    <id>222435</id>
    <revision>
      <id>652880</id>
      <parentid>652556</parentid>
      <timestamp>2026-06-12T20:26:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Belteshassar</username>
        <id>7194</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>652880</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1376" sha1="py3rd9b6ty0d4yliz6pagwt82o4g007" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Belteshassar&quot; /&gt;8&lt;/noinclude&gt;ställe. De lappska landsmötesdeltagarna böra anpassa sin
resa så, att ankomsten till Östersund sker senast den 4 
februari. Arbetskommittén för landsmötet skall, om möjligt
tillhandagå mötesdeltagarna med hjälp vid anskaffande av
husrum och dylikt. Och så vilja vi hoppas, att Härjedals- och
Jämtlandslapparna, som äro hemmastadda i Östersund och för 
övrigt äro kända för sitt vänsälla uppträdande, skola göra
allt vad de kunna för att tillhandagå sina nordligare 
stamfränder, som första gången komma till Östersund, med hjälp och
upplysningar.

{{höger|''Arbetskommittén''.|5}}

''Tärna och Sorselelapparna'' hava nyligen bildat 
lappföreningar. Det är att hoppas, att dessa föreningar skola göra
allt vad de kunna, för att sprida kännedom om och på allt sätt
understödja landsmötet.

&lt;h2 style=&quot;border-bottom:none; text-align:center; font-style:italic;&quot;&gt;Fjällfolkets ting.&lt;/h2&gt;

''Det vore önskvärt'', om de lappar, som ämna deltaga i 
landsmötet, kunde därom ingiva sina anmälningar till
Villhelmina—Åsele lappförening, postadress ''Åsele'', poste restante, på det att
arbetskommittén må kunna anskaffa rum m. m. åt deltagarna. 
För lappar, som ej haft tillfälle att anmäla sig förut, &lt;i&gt;möter
det likväl intet hinder&lt;/i&gt; att deltaga i landsmötet.

{{linje|6em}}
{{linje|6em}}
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>py3rd9b6ty0d4yliz6pagwt82o4g007</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf/9</title>
    <ns>104</ns>
    <id>222437</id>
    <revision>
      <id>652881</id>
      <parentid>652558</parentid>
      <timestamp>2026-06-12T21:00:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Belteshassar</username>
        <id>7194</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>652881</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1862" sha1="bv7senjkubug798o1v6ue3fswh6ovqn" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Belteshassar&quot; /&gt;{{höger|9}}&lt;/noinclude&gt;&lt;h2 style=&quot;border-bottom:none; text-align:center; font-style:italic;&quot;&gt;Program.&lt;/h2&gt;

{|
|colspan=3|Tisdag:
|-
|
|colspan=2|&lt;div style=&quot;padding-left:1em; text-indent:-1em&quot;&gt;''Landsmötet'' öppnas kl. 11 f. m. av Vilhelmina—Åsele lappförenings ordförande A. Wilks.&lt;/div&gt;
|-
|style=&quot;vertical-align:top;&quot;|I.
|colspan=2|&lt;div style=&quot;padding-left:1em; text-indent:-1em&quot;&gt;'''''Lapplagen''''' och dess behandling vid föregående årets
riksdag. Inledare: Torkel Tomasson.&lt;/div&gt;
|-
|
|style=&quot;vertical-align:top;&quot;|a)
|De nya vitesbestämmelserna för förseelser mot den s. k. byordningen.
|-
|
|style=&quot;vertical-align:top;&quot;|b)
|Lapparnas s. k. ”bosättningsfråga” och vad därmed äger sammanhang (1, 3, 4, 31, 35 och 39 §§ i Kungl. Maj:ts förslag) etc.
|-
|&amp;nbsp;
|-
|colspan=3|Onsdag:
|-
|style=&quot;vertical-align:top;&quot;|II.
|colspan=2|&lt;div style=&quot;padding-left:1em; text-indent:-1em&quot;&gt;'''''Lapparnas skolfråga.'''''&lt;br /&gt;Inledare: Teologie studeranden Gustaf Park.&lt;/div&gt;
|-
|
|style=&quot;vertical-align:top;&quot;|a)
|Lappskoleväsendet ur lokal synpunkt.
|-
|
|style=&quot;vertical-align:top;&quot;|b)
|Kåtaskoleundervisningen och de motiv, som förestavat densamma.
|-
|
|style=&quot;vertical-align:top;&quot;|c)
|Fasta skolor (internat) deras fördelar och olägenheter m. m.
|-
|&amp;nbsp;
|-
|colspan=3|Torsdag: 
|-
|style=&quot;vertical-align:top;&quot;|III.
|colspan=2|&lt;div style=&quot;padding-left:1em; text-indent:-1em&quot;&gt;'''''Lapparnas organisationsfråga.'''''&lt;br /&gt;Inledare: F. d. Redaktör Daniel Mortensson.&lt;/div&gt;
|-
|
|style=&quot;vertical-align:top;&quot;|a)
|Föreningsväsendets innebörd och betydelse
|-
|
|style=&quot;vertical-align:top;&quot;|b)
|Vikten av att sammansluta sig.
|-
|
|style=&quot;vertical-align:top;&quot;|c)
|Ett lapparnas centralförbund och eget språkrör  (tidning) m. m.
|}

Tiderna för fullföljande av programmet kungöras på
landsmötet.

{{linje|6em}}
{{linje|6em}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>bv7senjkubug798o1v6ue3fswh6ovqn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Kongl. vitt. hist. och ant. akad. handlingar 25 och 26.pdf/347</title>
    <ns>104</ns>
    <id>222658</id>
    <revision>
      <id>652863</id>
      <timestamp>2026-06-12T14:18:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>652863</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1503" sha1="5i99nyjrligu687gkgx93p9usv6573d" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud|||331}}&lt;/noinclude&gt;{{c|1860.&lt;br&gt;
N:o 1.}}
På en huggen monolith, till minne af {{sp|Konung Oscar}},
upprest vid Bo i Nerike af f. d. Post-Direktören Friherre
Hugo Hamilton.
{{c|Under runan &lt;b&gt;ᚾ&lt;/b&gt; på en ormslinga:&lt;br&gt;
Åt Konung Oscar den gode af tacksamma undersåtar.}}

{{linje|6em}}

{{c|N:o 2.}}
Öfver målningar i huset, som blifvit uppfördt öfver
den s. k. {{sp|kungskällaren å Utmelands egor}} i Mora
socken i Dalarne.

A. &lt;i&gt;Öfver en Tafla, målad af Edv. Berg,
framställande utsigt af Ornäs gård.&lt;/i&gt;

Då Gustaf Eriksson Wasa, i hopp att finna
beredvilliga sinnen och armar till fäderneslandets
räddning, förklädd vandrade från bygd till bygd i
Dalarne, kom han Andersmesstiden 1520 till Arendt
Perssons gård &lt;i&gt;Ornäs.&lt;/i&gt; Den förrädiske ungdomsvännen,
låtsande deltagande för fäderneslandets öde och Gustafs
räddningsplaner, lemnade honom herberge i den ännu
i dag qvarstående loftsbyggnaden; men begaf sig,
under förevändning att utforska grannarnes tankar, till
Danska Fogden, att anmäla den fruktade flyktingen,
på hvars hufvud ett högt pris var satt. Arendt
Perssons hustru, den ädla Barbro Stigs dotter, anande
mannens afsigt, väckte om natten sin gäst och gaf
honom medel att fly den öfverhängande faran.

B. &lt;i&gt;Öfver en Tafla, målad af Johan Fredrik Höckert,
framställande Gustaf Wasas nedstigande i källaren.&lt;/i&gt;

Som ett jagadt villebråd, på stigar och vägar, i skog
och mark, förföljd af Danskarnes vänner och tjenare,&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>5i99nyjrligu687gkgx93p9usv6573d</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Boken om San Michele 1968.djvu/176</title>
    <ns>104</ns>
    <id>222659</id>
    <revision>
      <id>652865</id>
      <timestamp>2026-06-12T17:43:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>652865</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2558" sha1="1zg0jptm7hohiradpj8agu814xlklf5" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;givit sig av hade hon stannat hos mig som en slags bonne
à tout faire. Kokerskan var jag mycket ledsen att förlora,
men jag måste snart erkänna att jag aldrig ätit bättre mat
än den jag fick sedan mamsell Agata tagit köket i 
besittning. Den avvikna husan, en duktig bondflicka från Bretagne,
hade jag tyckt mycket om, hon hade alltid respekterat vår
överenskommelse om att hon aldrig skulle komma i 
närheten av mitt skrivbord och aldrig röra vid mina antika
möbler. En vecka efter mamsell Agatas ankomst hade husans
hälsa börjat tackla av, hon darrade på handen, hon tappade
min dyrbaraste fajansvas och en vacker dag flydde hon ur
huset i sådan hast att hon glömde att ta sina förkläden med
sig. Redan samma dag hade mamsell Agata börjat skrubba
mina Louis XVI-fåtöljer, piska mina dyrbara persiska mattor
med en stor käpp och tvätta min florentinska madonnas bleka
marmoransikte med såpa och vatten. Hon hade till och med
lyckats fördunkla den underbara lystern på min Gubbiovas
på skrivbordet. Om mamsell Agata hade kommit till världen
för fyrahundra år sedan, skulle inga spår av medeltidens
konst ha levat kvar till våra dagar. Men när hade hon kommit
till världen? Hon såg precis likadan ut i dag som när jag såg
henne som pojke i mitt gamla hem i Sverige. Min äldre bror
hade ärvt henne efter våra föräldrars död. Som den modige
man han är hade han lyckats göra sig av med henne och
pracka henne på mig. Mamsell Agata var just vad jag behövde
hade han skrivit, det hade aldrig funnits maken till 
hushållerska. Däri hade han rätt. Ända sen dess hade jag i min tur
försökt bli av med henne. Jag brukade bjuda mina 
ungkarlsvänner och mina nya bekantskaper på lunch, de sade alla att
de aldrig ätit så god mat och att jag kunde skatta mig lycklig
att ha en sådan pärla till hushållerska. Jag anförtrodde dem
i hemlighet att jag snart skulle gifta mig och att mamsell
Agata bara trivdes med ungkarlar och sökte ny plats. De
var alla mycket intresserade och ville genast se henne. Det
avgjorde saken, de ville aldrig se henne igen om de kunde
slippa. Att beskriva hur mamsell Agata såg ut överstiger
min förmåga. Hon hade glesa guldgula lockar — 
Rosalie påstod att det var peruk, men det får stå för hennes
räkning. En ovanligt smal och hög panna, inga ögonbryn,
små bleka ögon och nästan inget ansikte alls, bara en 
häpnadsväckande höknäsa som hängde krokig över ett smalt snitt
som sällan öppnades för att visa tänderna, långa och spetsiga&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
174&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>1zg0jptm7hohiradpj8agu814xlklf5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Boken om San Michele 1968.djvu/177</title>
    <ns>104</ns>
    <id>222660</id>
    <revision>
      <id>652866</id>
      <timestamp>2026-06-12T17:45:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>652866</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2471" sha1="r3qgehesvuht39z0456lxqm8gmrcz34" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;som på en vessla. Hennes hy var mögelfärgad, hennes blå
händer var iskalla och klibbiga som på ett lik. Hennes leende
var likt — nej, jag tror det är bäst inte tala om vad hennes
leende var likt — det var vad Rosalie och jag fruktade mest.
Mamsell Agata talade och förstod endast svenska, men 
grälade flytande på alla levande språk. Jag tror dock att hon till
sist förstod en smula franska, annars kunde hon inte gärna
snappat upp allt hon tycktes veta om mina patienter. Jag
överraskade henne ofta lyssnande bakom dörren till mitt
mottagningsrum, isynnerhet när jag tog emot kvinnliga 
patienter. Hon hade stor förkärlek för döda människor. Hon
föreföll alltid på bättre humör när någon av mina patienter
höll på att dö och hon underlät aldrig att visa sig på 
balkongen när en begravningsprocession passerade Avenue de
Villiers. Hon hatade barn, hon förlät aldrig Rosalie att hon
gett en bit av jultårtan till portvaktens barn. Hon hatade min
hund, hon gick alltid omkring och sprutade Keatings 
insektspulver på mattorna och började klia sig så fort hon såg mig
som tecken till protest. Min hund hatade henne från första
dagen, kanske på grund av den högst besynnerliga odör som
utgick från hela hennes person. Den påminde mig om Kusin
Pons odeur de souris i Balzacs roman, men med en personlig
tillsats av en hittills okänd lukt som jag flera år 
senare identifierade i en övergiven egyptisk grav i Tebe där
hundratals stora flädermöss hängde i svarta klungor från
taket.

Mamsell Agata gick aldrig ut annat än på söndagarna
då hon satt ensam i en bänk i svenska kyrkan vid Boulevard
Ornanot och bad till Vredens Gud. Bänken var alltid tom,
ingen vågade sitta i närheten av henne. Min vän pastor
Flygare berättade för mig att när han stoppade brödet i
munnen på henne under nattvarden så blängde hon på honom
så ursinnigt att han var rädd att hon skulle bita av honom
fingret.

Rosalie hade förlorat all sin forna glättighet, hon såg
mager och eländig ut och talade om att flytta till sin gifta
syster i Touraine. Naturligtvis var det lättare för mig som
var borta hela dagarna. Så fort jag kom hem var det som om
all styrka gått ur min kropp och en dödande grå dåsighet
föll som damm över mina tankar. Sedan jag upptäckt att
mamsell Agata gick i sömnen blev mina nätter ännu mera
oroliga än förr, ofta tyckte jag mig känna lukten av mamsell&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{ph|175}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>r3qgehesvuht39z0456lxqm8gmrcz34</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Boken om San Michele 1968.djvu/178</title>
    <ns>104</ns>
    <id>222661</id>
    <revision>
      <id>652867</id>
      <timestamp>2026-06-12T17:51:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>652867</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2248" sha1="hgbsyu8j7muy0ftk8zrxqe382xrwho3" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;Agata till och med inne i mitt sovrum. Slutligen öppnade jag
mitt hjärta för min vän pastor Flygare som ofta gästade mitt
hem och som efter vad jag tror hade en svag misstanke om
den hemska sanningen.

— Varför skickar du inte iväg henne, sade pastorn en dag,
det kan inte fortsätta så här, jag börjar faktiskt tro att du är
rädd för henne. Om du inte har mod att säga upp henne ska
jag göra det åt dig.

Jag erbjöd honom tusen francs till hans understödsförening
om han kunde få iväg henne.

— Jag ska säga upp mamsell Agata i kväll, var lugn för det,
kom till sakristian i morgon efter gudstjänsten så ska du få
goda nyheter.

Det blev ingen gudstjänst {{Rättelse||i}} svenska kyrkan dagen därpå,
pastorn hade plötsligt insjuknat kvällen förut för sent för
att finna en vikarie. Jag skyndade genast till hans hem vid
Place des Ternes, hans hustru sade att hon just hade tänkt
skicka efter mig. Pastorn hade kommit hem kvällen förut
halvt avsvimmad, berättade fru Flygare, han såg ut som om
han sett en vålnad.

Kanske har han sett en vålnad, tänkte jag för mig själv
när vi gick till hans rum. Pastorn berättade att han just hade
börjat framföra sitt ärende till mamsell Agata, han hade
väntat sig att hon skulle bli ond men istället hade hon bara
lett mot honom. Plötsligt märkte han en besynnerlig lukt
i rummet, han kände det som om han skulle svimma, han
trodde det var på grund av lukten.

— Nej, sade jag, det var leendet.

Jag rådde honom att hålla sig i säng tills jag kom igen.
Han frågade vad i all världen det var med honom, jag sade
att jag inte visste det — det var inte sant, jag visste det mycket
väl, jag kände igen symtomen.

— Apropå, sade jag när jag skulle gå, berätta för mig om
Lasarus, du som är präst vet säkert mer om honom än jag.
Finns det inte en gammal legend …

— Lasarus, sade pastorn med svag röst, var den man som
återvände levande till sin boning från sin grav där han tre
dagar och tre nätter legat död. Underverket kan inte betvivlas,
det bevittnades av Maria och Marta och många av hans
forna vänner.

— Jag undrar hur han såg ut?

— Legenden säger, att kroppens förvandling, som hejdats&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
176&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>hgbsyu8j7muy0ftk8zrxqe382xrwho3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Boken om San Michele 1968.djvu/179</title>
    <ns>104</ns>
    <id>222662</id>
    <revision>
      <id>652868</id>
      <timestamp>2026-06-12T17:54:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>652868</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2427" sha1="83z2s390f5ozq7evqnxola5f7vmmi5r" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;av en undergörande makt, var tydligt skönjbar i ansiktets
likblåa färg och hans långa dödskalla fingrar. Hans mörka
naglar hade blivit onaturligt långa, den fräna gravlukten 
häftade ännu vid hans kläder. När Lasarus skred fram genom
folkhopen som samlats för att hälsa honom välkommen 
tillbaka till livet dog orden på deras läppar. En grå förlamning
lade sig som damm över deras själar. En efter en flydde de,
slagna av förfäran.

Medan pastorn reciterade den gamla legenden blev hans
röst allt svagare och svagare, han vred sig oroligt på sitt
läger och hans ansikte blev vitt som kudden under hans
huvud.

— Är du säker på att Lasarus är den enda människa som
stått upp ur sin grav, sade jag, är du säker på att han inte
hade en syster?

Pastorn höll händerna för ansiktet med ett skri av fasa.

I trappan mötte jag överste Staaff, den svenske 
militärattachén som just kom för att höra sig för om pastorns 
befinnande. Översten bad mig åka med honom hem i hans vagn,
han ville tala med mig i ett angeläget ärende. Överste Staaff
hade med stor utmärkelse tjänat i franska armén under 1870
års krig och blivit sårad vid Gravelotte. Han hade gift sig
med en fransk dam och var mycket väl sedd i Parissocieteten.

— Du vet, sade översten när vi satte oss ner till teet, du
vet att jag är din vän och mer än dubbelt så gammal som
du, så du får inte ta illa upp vad jag nu i ditt eget intresse
ämnar säga dig. Både min hustru och jag har ofta hört 
klagomål över ditt tyranniska sätt att behandla dina patienter.
Ingen här tycker om att höra orden disciplin och lydnad
jämt och ständigt kastade i ansiktet på sig. Damer, och i all
synnerhet franska damer, är inte vana vid en dylik 
översittarton av en ungdom som du, de har redan gett dig
öknamnet Tiberius. Det värsta är att jag tror att det är lika
naturligt för dig att befalla som det enligt din mening bör
vara för dem att lyda. Däri tar du fel, min unge vän, ingen
tycker om att lyda, men alla tycker om att befalla.

— Jag är av annan åsikt, de flesta män och nästan alla
kvinnor tycker om att lyda.

— Vänta tills du blir gift, sade min åldrige vän med en
förstulen blick mot salongsdörren.

— Men låt oss nu övergå till ett betydligt allvarligare ämne,
fortsatte översten. Att du går dina egna vägar och ger fan&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{huvud|''12 Munthe''||177}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>83z2s390f5ozq7evqnxola5f7vmmi5r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Boken om San Michele 1968.djvu/180</title>
    <ns>104</ns>
    <id>222663</id>
    <revision>
      <id>652869</id>
      <timestamp>2026-06-12T18:00:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>652869</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2353" sha1="06vocyurq0qmsy6k1dzikkylyw3qovx" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;i vad folk säger det vet vi alla. Men det får finnas en gräns
för allt. Det glunkas om att du har ett mystiskt fruntimmer
i huset som du utger för att vara din hushållerska. Till och
med den engelske konsulns hustru gjorde några 
anmärkningar härom till min maka som tog ditt försvar på det mest
energiska sätt. Vad skulle excellensen Sibern och hans fru
som behandlar dig som barn i huset säga om de fick höra
talas om det? Jag säger dig, min vän, det där går inte an för
en ansedd läkare i din ställning med massor av kvinnliga
patienter, både engelska och franska, i sitt mottagningsrum.
Jag upprepar, det går inte an! Om du nödvändigtvis måste
ha en mätress så låt gå! Det är din ensak, men för Guds
skull skaffa henne ur huset, inte ens fransmännen tolererar
en sån skandal.

Jag tackade översten och sade att han hade fullkomligt rätt,
jag hade ofta försökt bli av med henne men jag hade inte haft
tillräcklig kraft till det.

— Jag vet att det inte är lätt, medgav översten, jag har varit
ung själv. Om du inte har courage att skaffa henne ur huset
ska jag hjälpa dig. Jag är rätte mannen för det, jag har aldrig
varit rädd för någon människa, vare sig man eller kvinna,
jag var med i den sista attacken vid Gravelotte, jag har sett
döden i ansiktet i sex stora drabbningar …

— Vänta tills farbror får se mamsell Agata Svensson i
ansiktet, sade jag.

— Du menar väl inte att hon är svenska? Så mycket bättre,
i värsta fall kan jag få henne utvisad från Frankrike med
legationens hjälp. Jag kommer till Avenue de Villiers i 
morgon bittida klockan tio, vänta på mig tills jag kommer.

— Nej tack, jag är aldrig hemma vid den tiden på dagen om
jag kan slippa.

— Et pourtant tu couches avec elle! utbrast översten och
såg bestört på mig.

Jag var nära att kräkas på hans matta, men han räddade
mig med en stadig konjaksgrogg varpå jag vacklade ut ur
huset efter att ha antagit hans inbjudan att komma på 
middag nästa dag för att fira segern.

Jag dinerade ensam med madame Staaff aftonen därpå.
Översten mådde inte riktigt bra, jag skulle gå upp till hans
rum efter middagen, hans gamla sår från Gravelotte 
besvärade honom igen, trodde madame. Den ridderlige översten
låg på sängen med en kall kompress på hjässan, han såg&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
178&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>06vocyurq0qmsy6k1dzikkylyw3qovx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Boken om San Michele 1968.djvu/181</title>
    <ns>104</ns>
    <id>222664</id>
    <revision>
      <id>652870</id>
      <timestamp>2026-06-12T18:01:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>652870</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="561" sha1="qmwyen2imaz1usfk0lr7msantgulx9m" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;gammal och svag ut, och det fanns ett frånvarande uttryck
i hans ögon som jag aldrig sett förr.

— Log hon? frågade jag.

Han ryste till och sträckte handen efter sin grogg.

— Lade farbror märke till den långa svarta klon på 
hennes tumnagel, precis som klon på en flädermus?

Han bleknade och torkade kallsvetten ur pannan.

— Vad ska jag ta mig till? sade jag med huvudet i händerna.

— Det finns bara en utväg för dig, svarade översten med
svag stämma, gift dig, annars slår du dig på att dricka.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{ph|179}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>qmwyen2imaz1usfk0lr7msantgulx9m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Boken om San Michele 1968.djvu/182</title>
    <ns>104</ns>
    <id>222665</id>
    <revision>
      <id>652871</id>
      <timestamp>2026-06-12T18:03:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>652871</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2323" sha1="gkq1l8orso8l49948ms1k9ny4ikyyxu" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;&lt;h2 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none;&quot;&gt;14&lt;br /&gt;Vicomte Maurice&lt;/h2&gt;

Jag gifte mig inte och jag började inte dricka. Jag började
istället med en ny taktik: jag övergav Avenue de Villiers.
Rosalie kom till mitt sovrum med mitt te och min Figaro
klockan sju, en timme senare satt jag i min vagn för att inte
återvända förrän till min mottagning klockan två. Jag 
lämnade huset med min sista patient, för att inte komma hem
förrän vid midnatt då jag smög mig till mitt rum som en tjuv.
Rosalies lön hade fördubblats. Hon stannade tappert på sin
post, hon klagade bara över att inte ha något annat att göra
än att öppna dörren. Allting annat, piskandet av mattorna,
borstningen av mina kläder, putsningen av mina skor, tvätten
av mitt linne, kokningen av min mat, utfördes av mamsell
Agata. Då hon insåg nödvändigheten av en förbindelse med
yttervärlden och fördelen av att alltid ha någon till hands
att gräla på, tolererade nu mamsell Agata Rosalies närvaro
med bister resignation. Hon hade till och med smålett mot
henne en gång, berättade Rosalie med en lätt darrning på 
rösten. Snart började också Tom överge Avenue de Villiers av
skräck för mamsell Agata. Han åkte omkring med mig på
sjukbesök hela dagarna, åt sällan hemma och gick aldrig in i
köket som alla hundar tycker om att göra. När han kom hem
sent på kvällen smet han lika tyst som jag själv till sin korg i
mitt sovrum där han visste att han var i relativ säkerhet. 
Allteftersom min praktik växte blev det allt svårare för oss att
stjäla oss tid till vår vanliga söndagseftermiddagspromenad
i Bois de Boulogne. Hundar liksom människor måste då och
då få tillfälle att känna lukten av Moder Jord i sina 
näsborrar för att kunna hålla modet uppe. Det finns ingenting
som går upp mot en rask vandring i skogen, också om det
bara är bland Bois de Boulognes halvtama träd och då och då
en improviserad kurragömmalek bland snåren med någon ny
bekantskap. En dag när vi gick genom en sidoallé hörde vi
plötsligt bakom oss ett förtvivlat flämtande och flåsande,
åtföljt av svåra hostattacker och andnöd. Jag trodde först att
det var ett fall av astma, men Tom diagnostiserade det till
en annalkande liten mops eller bulldogg som med andan i&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
180&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>gkq1l8orso8l49948ms1k9ny4ikyyxu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Boken om San Michele/Kapitel 13</title>
    <ns>0</ns>
    <id>222666</id>
    <revision>
      <id>652872</id>
      <timestamp>2026-06-12T18:04:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>Kap 13</comment>
      <origin>652872</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="201" sha1="o85ukwbpvqb9umgqm3dzcm6k1q6iwh9" xml:space="preserve">&lt;div class=layout2 style=&quot;text-align: justify; &quot;&gt;
&lt;pages index=&quot;Boken om San Michele 1968.djvu&quot; from=175 to=181 kommentar={{nop}} header=1/&gt;


&lt;references/&gt;

&lt;/div&gt;
[[Kategori:Boken om San Michele|13]]</text>
      <sha1>o85ukwbpvqb9umgqm3dzcm6k1q6iwh9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Monasteriologia Sviogothica.djvu/111</title>
    <ns>104</ns>
    <id>222667</id>
    <revision>
      <id>652882</id>
      <timestamp>2026-06-12T21:06:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bio2935c</username>
        <id>11474</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>652882</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1528" sha1="az57fx7pe4969pwd56hqgrrqwjkzrgc" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Bio2935c&quot; /&gt;{{huvud||I Vpsala-Sticht.|73}}{{linje}}&lt;/noinclude&gt;ty han war &lt;b&gt;Oluf Andersson&lt;/b&gt; {{ant|Bures}} Son, 
&lt;b&gt;Anders Olufsson&lt;/b&gt; {{ant|Bures}} Soneson och &lt;b&gt;Oluf 
Hersesson&lt;/b&gt; {{ant|Bures}} Sonessons Son. Thenne {{ant|&lt;i&gt;Jon Bure&lt;/i&gt;}}
lefde i K. {{ant|Gustav Erikssons}} tid, och blef, emedan
klostret för {{ant|reformationen}} skul vtdömdes och
lades öde, sänd til Lappmarken at ther lera
Guds ord och bygga them kyrkior. Men 
Lapparne förgiorde hans syn, at han ingen Skrift
läsa kunde. Sedan fölgde han 
klosterbröderna söder vt och är obekant, hwar han
stannade och dödde.

&lt;h3 style=&quot;text-align:center; margin:auto; border:none;&quot;&gt;
{{ant|{{st|Cap. XIV.}}}} &lt;br&gt;
Om EKHOLMS-Kloster i Vpland.&lt;/h3&gt;

{{Initial|V}}Ti Trögds härad och Wekholms Sochn
wid Mälaren hålles före, at ett 
{{ant|Dominican}}-kloster, eller af predikeorden, 
fordom hafwer legat, fast ingen kan nu weta,
hwarken när och af hwem thet begynt och 
inrettadt är, eller på hwad tid thet är wordet 
ödelagdt. Nu är &lt;b&gt;Ekholmen&lt;/b&gt; ett mycket prechtigt
Herre-hoff med anseenligit gods vnder, fordom
tilhörigt then höggrefweliga {{ant|DeLaGarde 
familien,}} som skrefwo sig Friherrar til 
&lt;b&gt;Ekholmen&lt;/b&gt;; Men nu äges thet af {{rättelse|Landshöfdin-|Landshöfdingen}}
Herr &lt;b&gt;Erik Odelström&lt;/b&gt; Här är nu förtiden &lt;b&gt;en&lt;/b&gt;
herlig kyrkia, en wäl inrettad 
barna-Schole och ett Hospital eller fattighus; 
warandes theraf någorlunda til at sluta, at här 
warit i fordna tider ett kloster.
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;{{huvud|||{{ant|Cap. XV.}}}}
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>az57fx7pe4969pwd56hqgrrqwjkzrgc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5–7 februari 1918</title>
    <ns>0</ns>
    <id>222668</id>
    <revision>
      <id>652885</id>
      <timestamp>2026-06-12T21:48:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Belteshassar</username>
        <id>7194</id>
      </contributor>
      <comment>transkluderar</comment>
      <origin>652885</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="456" sha1="64112f93r3bebk520tu06jiboegxhpq" xml:space="preserve">&lt;div class=layout2 style=&quot;text-align: justify; &quot;&gt;

&lt;pages index=&quot;Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf&quot; include=1 header=1 /&gt;
{{sidbrytning|etikett=}}
&lt;pages index=&quot;Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf&quot; include=2 /&gt;
{{sidbrytning|etikett=}}
&lt;pages index=&quot;Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf&quot; from=3 to=9 /&gt;

&lt;/div&gt;

[[Kategori:1910-talets verk]]</text>
      <sha1>64112f93r3bebk520tu06jiboegxhpq</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>652890</id>
      <parentid>652885</parentid>
      <timestamp>2026-06-12T21:57:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Belteshassar</username>
        <id>7194</id>
      </contributor>
      <comment>sidbrytning innan programmet</comment>
      <origin>652890</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="583" sha1="kbo18jdyh82rkzgxl16tx4rhw9qfi00" xml:space="preserve">&lt;div class=layout2 style=&quot;text-align: justify; &quot;&gt;

&lt;pages index=&quot;Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf&quot; include=1 header=1 /&gt;
{{sidbrytning|etikett=}}
&lt;pages index=&quot;Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf&quot; include=2 /&gt;
{{sidbrytning|etikett=}}
&lt;pages index=&quot;Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf&quot; from=3 to=8 /&gt;
{{sidbrytning|etikett=}}
&lt;pages index=&quot;Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf&quot; include=9 /&gt;

&lt;/div&gt;

[[Kategori:1910-talets verk]]</text>
      <sha1>kbo18jdyh82rkzgxl16tx4rhw9qfi00</sha1>
    </revision>
  </page>
</mediawiki>