Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.47.0-wmf.15 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Event Event talk Ämne 104 225222 657116 2026-08-16T21:20:42Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 657116 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud||I Linköpings-Sticht.|131}}{{linje}}</noinclude>Lemme med ganska monga andra, som nu alle med theras griftwårdar ligga nedergrafne vnder Alwastras skröpeliga lemningar, förfalna murar och stenhögar. Dock har, vti sin lilla Latinska {{ant|tractat de Tumbis, Johannes Messenius}} några Herrars Stenskrifter anfört {{ant|pag. 33 seqq}}. Hwad swåra öden och äfwentyr thetta kloster haft vnder Påwedömets tid här i riket, kan man icke serdeles nu weta; vndantagno, at thet genom wådeld tog en dråpelig skada år 1415; dock blef thet åter vprettadt igen och war i godt stånd alt in til {{ant|reformations}} tiden vnder K. {{ant|<i>GUSTAV</i>}} <b>then första</b>, tå thet, i följe af Wästerås-stadgan år 1527, miste sina gods, inkomster och rentor, och Munkarna en stor del gingo vt och blefwo på landet präster, tagandes hustrur. Högbemeldte Konung lemnade år 1528 thetta kloster vti Riddarens <b>Börge Nilssons</b> händer med thet wilkor, at han the qwarblefna Munkar skulle försörga och til Cronon något wisst årligen gifwa, hafwandes thet öfriga för sig at behålla til vnderhåld, som ett {{ant|gratiale}} för sin trogna Krigstienst. Hwilket {{ant|gratiale}} med samma wilkor thet följande år 1529 finnes hafwa blefwit {{ant|transportera}}dt in på en annan förtient man, benemnd <b>Nils Swensson</b>, med thet förord, at han årligen til Cronon skulle gifwa en half läst Smör och 100 mark örtugar. Dock likewäl efterläts {{ant|Abboten}} <b>Thorkil</b>, efter han befans hafwa wel hushållat i klostret, blifwa ther qwar vnder sin ålderdom, och för en wiss renta åt Cronon och thessa nämnda {{ant|gratialister,}} hafwa in-<noinclude> {{huvud||I 3|kom-}} <references/></noinclude> bdtc63nowxugmmh8n8f6y7pcol9m29t 104 225223 657117 2026-08-17T07:48:17Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 657117 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>TVÄNNE FORNBORGAR VID TULLINGE.</small>|303}}</noinclude>att antaga, det i fråga varande borgar <i>därför</i> tillhört nämnda tidsskeden. Äfven grafvar och graffält i borgarnas omedelbara närhet eller inom deras område kunna ej afgifva något positivt vitsord angående dessas ålder; snarare synas mig grafvarna böra vitna om, att, när <i>de</i> tillkommo, borgen ej användes som borg. Hans Hildebrand har beträffande fornborgarna inom Mälarlandskapen framhållit, att många af dem ligga utefter gränserna för häraden — andra är belägna utefter vattendragen eller vid sjöarna eller följa höglandets konturer emot låglandet — samt att de således synas med trygghet kunna hänföras till den tid, då häraden redan voro bildade. Ehuru denna iakttagelse alltid är af stor vikt, hjälper den oss emellertid ej till en <i>närmare</i> datering af fornborgarna, enär vi ej närmare känna, när häraden eller förutsättningarna därför kommo till stånd. Ej heller känna vi om alla fornborgar äro samtida, det vill säga tillhörande en och samma kulturperiod. De äro ännu alltför litet i detalj granskade för att tillåta oss döma härom. E jämförelse med motsvarande befästningar utom Sverige kan ej heller gifva oss någon säker ledtråd i berörda afseende. Behofvet att söka skydda sig mot öfvervåld och plundring från en roflysten fiendes sida har naturligtvis snart sagdt i alla tider förefunnits. Det sätt härför, som vid fornborgarnas anordnande blifvit användt, är så enkelt och primitivt och på naturligaste sätt framgånget ur de för handen varande förhållandena, att det utan tvifvel kan hafva uppkommit hos olika folk fullkomligt oberoende af hvarandra. Borgarna kunna således hos olika folk hafva tillhört vidt skilda tider, ja, troligen äfven hos ett och samma hafva funnit användning under mycket olika perioder. De resultat angående fornborgarnas ålder, man utom Sverige kommit till, behöfva således ej hafva någon giltighet beträffande förhållandena hos oss. Hjalmar Appelgren anser t. ex. de finska fornborgarna tillhöra tiden från omkring år 1000 till början af 1400-talet,<ref>»Finska Fornminnesföreningens Tidskrift»; hft. XII. Helsingfors 1891.</ref> en datering som utan tvifvel kan sägas ej stämma öfverens med de svenska förhållandena. Den enda fornborg i Sverige vi med <i>någon</i> grad af säkerhet kunna datera är den på Björkö i Mälaren belägna, liggande invid s.k. »svarta jorden» eller »bysta’n», det vill säga platsen för det forna Birka och utan tvifvel utgörande en del af stadens<noinclude> <references/></noinclude> g2vss03naxns03g2prxj67oc0jrsqw9 104 225224 657118 2026-08-17T07:56:01Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 657118 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|304|<small>EMIL EKHOFF.</small>|}}</noinclude>försvarsverk. Att den användes af stadens invånare känna vi af Rimberts berättelse om Ansgarii lefnad. Vi torde således vara berättigade att anse den anlagd för stadens skull, ehuru den naturligtvis <i>kan</i> vara äldre än denna. Björköborgen skiljer sig emellertid något från de vanliga fornborgarna. Den är uppkastad af kullersten och grus samt gräsbevuxen, är ej heller afsides belägen utan som sagdt utgörande en del af stadens försvarsanordningar, troligen dess kärnpunkt. Huruvida vi från Björkö-borgen kunna draga slutsatser angående de allmänna fornborgarnas ålder är därför mycket osäkert. {{linje|6em}} Enda sättet att <i>om möjligt</i> komma till en rätt och allsidig uppfattning af fornborgarnas ålder och detaljerna vid deras anordning är därför att egna denna klass af fornlemningar en mera ingående undersökning, än i allmänhet hittills kommit dem till del, att i detalj granska så stort antal af dem som möjligt. I betraktande af deras talrikhet är detta emellertid ett ganska vidlyftigt arbete, som ej gerna utan uppoffrande af allt för mycken tid kan utföras af <i>en</i> person. Vänner till vår odlings historia skulle därför kunna göra denna en god tjänst genom att hvar i sin stad företaga uppmätning och beskrifning af dylika fornlemningar och antingen publicera resultaten af sitt arbete eller insända det samma till Kongl. Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademien för att i det Antiqvariskt-topografiska arkivet förvaras. Vid ett dylikt arbete är emellertid en fullständig landtmäteriuppmätning ej af nöden. Tillräckligt antal hufvudmått tagas, och inom dem inlägger man efter uppstegning de hufvudsakliga konturerna. Det är emellertid en gifven sak, att alla detaljer eller viktigare partier uppmätas noggrant och aftecknas samt att, om så behöfves, plan af desamma uppgöres. Höjdförhållanden framgå i allmänhet tillräckligt tydligt af Generalstabens eller andra kartor. Beskrifningen göres naturligtvis så fullständig som möjligt och allmänna synpunkter och förhållanden, hvilka varit bestämmande vid befästningarnas anordnande och inverka på styrkan i försvaret, framhållas. {{linje|6em}} Å Tullinge egor äro tvänne fornborgar belägna, båda på kort afstånd från gården, den ena norr därom, den andra söderut. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> efuyl2w3sjg7apsackhuzdb64a9ac5p