Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.47.0-wmf.16 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Event Event talk Ämne 3 138828 657148 629169 2026-08-19T07:59:49Z Gottfried Multe 11434 /* Dädan */ nytt avsnitt 657148 wikitext text/x-wiki ==Från Stockholms synkrets== Hej, jag har lånat ett exemplar av Claes Lundins "[[Index:Från Stockholms synkrets.djvu|Från Stockholms synkrets]]" med de tre saknade kapitlen och skannat in dessa sidor. Om du vill kan du fortsätta korrekturläsningen med dessa sidor, så blir alla sidor klara och inlagda. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 27 september 2021 kl. 17.51 (CEST) :Fantastiskt! Och så vet du också hur man ska infoga sidor som fattas på Wikimedia - eller kanske laddade du ned verket, infogade sidorna där och sedan laddade upp verket igen?? Ska jag fortsätta? Absolut! Stort tack!!! [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 27 september 2021 kl. 21.17 (CEST) ::Jag har laddat upp en ny version av [[:File:Från Stockholms synkrets.djvu]] med de saknade sidorna inlagda istället för de dubblerade. Jag kontaktade mitt kommunala bibliotek som hjälpte mig med ett fjärrlån av boken. Det lånade exemplaret skiljer sig inte från den första volymen mer än att den är en lånebok från "Gefle stadsbibliotek" och att man kan se att den varit utlånad några gånger på 1930-talet. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 27 september 2021 kl. 21.30 (CEST) == Överföra avdelat ord i sin helhet till ny sida == Hej. Jag såg på sid. 11 i Beskrivning över Mälaren ([[Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/21]]) att sidan slutar med "Trä-". Borde inte det ordet överflyttas till nästa sida? Samtidigt blir det ju knepigt att utan att skapa missförstånd behålla återstoden av ordet i sidfoten. Du har antagligen redan övervägt detta, men jag tar upp det här, eftersom den nuvarande lösningen strider mot principen att överflytta avdelade ord i deras helhet till nästkommande sida. Själv ändrar jag inte detta, eftersom jag är osäker på vilken lösning som är den bästa. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 9 juli 2022 kl. 11.16 (CEST) :Sedan 2018 kan programvaran Mediawiki kombinera ett ord som slutar på ena sidan och fortsätter på andra sidan, förutsatt att den första delen avslutas med bindestreck. Se [[Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2018#Words hyphenated across pages in Wikisource are now joined|Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2018]]. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 9 juli 2022 kl. 11.39 (CEST) ::Tack [[Användare:Thuresson|Thuresson]]. Själv tycker jag faktiskt att den gamla standarden var bättre, men ... man borde väl "go with the flow" och vara modern. Nu skulle det ju vara bra om samma sak verkligen fungerade <u>inom</u> en fotnot också, men (sista gången jag kollade) gjorde det inte det (ett exempel på samma sida 11 som ovan). ::... och medan vi är här ... vad tycker du (Thuresson) om mellanslag på slutet på en rad? Enligt vad jag har läst så spelar de ingen roll, men det ser ut som om alla inte håller med. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] gillar det bättre om raderna <u>inte</u> slutar med mellanslag, och tar bort dem. Helt onödigt att "rätta" saker som inte är fel, i min åsikt, men ... :: --[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 9 juli 2022 kl. 21.29 (CEST) :::Ja, programvaran ser ju till att olika rader slås ihop till ett helt stycke utan dubbla mellanslag vid transkluderingen så att manuellt syssla med detta verkar onödigt. Jag antar att alla som deltar i korrekturläsningen har tidsbrist av en eller annan orsak. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 10 juli 2022 kl. 10.41 (CEST) ::::Okay, jag testar att låta de avslutande mellanslagen vara kvar i Beskrivning över Mälaren. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 10 juli 2022 kl. 16.22 (CEST) == Svenska Flottans historia == Hej. Jag har sett att du börjat validera sidor ur Svenska Flottans historia. Det finns tre saker som jag vill tipsa om: 1) Den inscannade bilden är svårtydbar särskilt vad gäller datum i fotnoter. Jag har därför tankat hem samma verk från KB, som har en mycket tydligare inscanning. Det verket heter NLS16A034440.pdf. 2) När jag klippt och klistrat sidhuvuden, så kan jag ha missat att anpassa dem efter inklistring. 3) I den inscannade texten så förekommer att siffran 4 tolkats som 1, t ex 1646 blir 1616. Jag kan ha missat detta. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 17 oktober 2022 kl. 11.04 (CEST) == Hörda av män? == Hej. Tyvärr behärskar jag inte franska, men jag blev ändå lite misstänksam mot översättningen från franska här: [[Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/445]]. Det förefaller mig rimligare om det stode "hörde <u>av</u> män", snarare än <u>från</u> män. Om man har något att säga (som Fischerström), så vill man väl höras av männen? Men som sagt, jag kan inte översätta själv, men vill ändå tipsa dig om att kanske titta på sidan för att säkerställa att min misstanke är felaktig. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 22 november 2022 kl. 19.56 (CET) :Ja, om jag kommer ihåg rätt så använde jag Google och tog vad som offrades som den "rätta" tolkningen. Kanske inte den bästa? Idén är i alla fall att männen "en place" (alltså de som har en "plats" i samhället, de med makt och inflytelse) ska höra vad man säger. Om du tycker att "av" passar bättre (jag kan inte döma), var så god att ändra det. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 23 november 2022 kl. 07.07 (CET) ::Ah, bra att du förklarade. Nu gav ditt svar ännu en upplysning: jag trodde att "en place" avsåg en geografisk plats, men nu förstår jag att plats i samhället avses. Kanske man kan översätta det med "män med inflytande"? Om du misstycker, så protestera. Annars ändrar jag dessa saker i övermorgon. --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 23 november 2022 kl. 09.01 (CET) == f eller s == Hej. Jag råkade se sidan 386 i Elers Stockholm. Första raden i poemet börjar: "Nu tha Konungen thetta faa". Men är inte sista ordet egentligen "saa"? Jag är inte tillräckligt säker för att ändra något, men vill fästa din uppmärksamhet på denna möjlighet. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 16 januari 2023 kl. 09.58 (CET) :Tack! (Missade det helt enkelt.) [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 16 januari 2023 kl. 23.58 (CET) == Jernvåg == Hej. Jag tror att det blivit ett fel i rubriken till kapitel 6 här: [[Sida:Stockholm, Del 3 (Elers 1801).pdf/5]] Järnväg kom till Stockholm först drygt femtio år senare, men en järnvåg fanns kvar till 1885. Här står mera om järnvågen: [http://runeberg.org/nfbm/0226.html]http://runeberg.org/nfbm/0226.html [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 3 juli 2023 kl. 10.00 (CEST) :Tack. Ja nu när jag kollar det lite noggrannare ser jag att det handlar om järnvågen. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 4 juli 2023 kl. 00.12 (CEST) == Möjlig rättelse? == Hej. På rad 7 här: [[Sida:I Hamburg, en gammal bokhållares minnen.djvu/89]] står ordet "ordentlighet". Men i sammanhanget förefaller det ologiskt. Jag menar att det borde stå "oordentlighet". Jag funderade på att göra en rättelse, men tvekade. Vad tror du om saken? Hälsningar [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 21 januari 2024 kl. 11.29 (CET) :Ja, jag håller med dig. Varsågod att göra rättelsen! :Också, TACK för att du kollar verket. Hoppas att det är intressant för dig (att läsa). [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 22 januari 2024 kl. 02.02 (CET) == Neujahr == Hej. Här [[Sida:I Hamburg, en gammal bokhållares minnen.djvu/250]] finns tre rättelser av ordet "nenjahr", samt en å den föregående sidan. Att sättaren ska ha misslyckats så många gånger är inte så troligt (men inte omöjligt). Så jag funderade på om det använda ordet kanske är dialektalt för Hamburg och därför korrekt återgivet. Jag försökte få fram något besked på tyskspråkiga Wikipedias artikel om Nordniederdeutsch (https://de.wikipedia.org/wiki/Nordniederdeutsch), men misslyckades. Tanken slog mig dock att man kunde ta upp frågan på artikelns diskussionssida. Min tyska är tämligen rudimentär, men din kanske är desto bättre. Eljest kan jag svälja stoltheten och ställa frågan på engelska. Vad tycks? [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 26 januari 2024 kl. 17.22 (CET) :Nej, jag kan ingen tyska alls. Men jag kommer ihåg den sidan (även om det var ett par år sen). Försökte hitta nåt med nenjahr och lyckades inte heller. Till slut antog jag att sättaren inte kunde tyska heller och kanske inte kunde läsa ett handskrivet manus. En gissning förstås, men jag tyckte det var bättre än att skapa ett nytt ord på ett språk som jag inte förstår. Gjorde jag rätt, eller inte? Ingen aning. Om du tror du har en chans att hitta ett troligt svar på frågan, så fritt fram! [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 27 januari 2024 kl. 09.34 (CET) @Gottfried Multe Here is a little discussion about this issue, based on a question I placed on the German Wikisource page back in October of 2021. 1) Hallo PWidergren. Spontan würde ich das für eine fehlerhafte HOCR (Human Optical Character Recognition) halten: In Frakturschrift sind "u" und "n" sehr ähnlich. Die maschinelle OCR scheitert sehr häufig, z.B. auf dieser unkorrigierten Seite. Dieser Fehler könnte einem sprachunkundigen, mit der Schrift nicht vertrauten Schweden bei der Lektüre von gamla böcker auch passieren. "Nenjahr" schliesse ich auch als plattdeutschen Dialektausdruck aus. [1] --> Korrektur mit Anmerkung. freundliche Grüsse. --Maasikaru (Diskussion) 20:18, 9. Okt. 2021 (CEST) Translation: Just of the cuff I would consider this to be an HOCR (Human Optical Character Recognition) error: People writing in the old Fraktur style make their "u's" and "n's" very similarly. Machine based OCR very often messes this up, for example with this uncorrected page. This mistake could also happen with a Swedish person when reading old books. I would also never consider it a possibility that "Nenjahr" could be an expression in the Low-German dialect. 2) Die Phrasensuche bei Google Books findet ein paar Treffer für "Prosit Nenjahr", aber das sind alles OCR-Fehler, im Original steht immer Neujahr. Das ist definitiv ein Druckfehler im Original. --Koffeeinist (Diskussion) 22:52, 9. Okt. 2021 (CEST) Translation: Searching the phrase "Prosit Nenjahr" does give a couple of results, but they are all OCR-errors, Neujahr is always there in the origianl. This is clearly a typographical error in the original. 2) @PWidergren First, I looked your first example in swedish WS. That scan shows there definitivly „Prosit Nenjahr“. I can tell you, never was used that in german language. Its a print mistake. For being on sure side, you can use Grimms Wörterbuch online. You can find there almost all older german words. Greetings to Sweden Zabia (Diskussion) 09:30, 10. Okt. 2021 (CEST) Although my experience living in Sweden is restricted to a few trip visiting distant relatives, I spent four years living in Germany, know German to a very advanced level, and personally would never consider Nenjahr to be a German construction myself. Native speakers basically confirmed what I already knew to be the case. Whether or not my opinions counts for anything remains to be seen, but it is just wrong. ''Prosit Neujahr'' is a standard phrase toasting the New Year. [[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 27 januari 2024 kl. 14.38 (CET) :: Utmärkt detektivarbete! Att originalet var satt med frakturskrift förklarar hur feltolkningen uppstått. Ja, då går jag vidare och slutför korrekturläsningen. --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 29 januari 2024 kl. 10.16 (CET) :::Jag håller förstås fortfarande med om att det är ett sättfel, men varför anta att det finns ett "original" någonstans som var tryckt i fraktur? Upplagan som vi använder är från 1871, som är lite senare än vad jag hade trott vara vanligt för fraktur, och det står ingenting i boken om att det är en 2:a upplaga, eller något liknande. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 30 januari 2024 kl. 01.28 (CET) :::: Det har du rätt i. Jag förvirrades nog av användaren Maasikarus tal om fraktur. --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 30 januari 2024 kl. 09.21 (CET) :::::I think that Maasikarus might have been referring to the handwritten manuscript which became the basis for the printed book. :::::But you would have to see the handwritten manuscript to verify if that were true or not. :::::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 30 januari 2024 kl. 16.22 (CET) == Stadd == Hej. Du hade här https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Birger_Jarl_till_Bj%C3%A4lbo.pdf/235&action=history undrat om rad 2, ord 3. Ordet helt korrekt tolkat, enligt mig. Se mera i Svenska akademiens ordbok: [https://www.saob.se/artikel/?unik=S_10609-0164.Z7aD&pz=3]https://www.saob.se/artikel/?unik=S_10609-0164.Z7aD&pz=3 [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 2 september 2024 kl. 09.15 (CEST) Jag tycker också det ser korrekt ur. På Google Books finns en färginskanning av samma exemplar med samma fläck, [https://www.google.se/books/edition/Stora_och_namnkunniga_m%C3%A4ns_lefverne_Om/bqP0YAkaS6QC Google Books]. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 2 september 2024 kl. 10.33 (CEST) == Tack == Stort tack för hjälpen med korrekturläsningen av Capitaine Ekebergs resa och Chinesiska Landt-Hushåldningen. Det är upphör aldrig att förvåna hur många ocr-fel som slinker igenom fast man tycker att man varit noggrann. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 25 januari 2025 kl. 09.58 (CET) :&nbsp;:-) och det skulle inte förvåna mig om det fortfarande finns flera fel kvar. :Men ... har du märkt att det finns även fler böcker om resor till Kina? I SAMMA volym, t.o.m. Du kan se på bilderna att "Capitaine..." börjar alldeles efter pärmen, men om du tittar på Rättelserna så är det tydligt att boken innehåller MÅNGA fler sidor. :Det ser ut som om nästa innehåll heter "Dagbok öfwer en Ostindisk resa åren 1750, 1751, 1752." av Pehr Osbeck, som finns [https://digital.ub.umu.se/node/302417 i Umeå] såväl som på [https://commons.wikimedia.org/w/index.php?title=File:Dagbok%20%C3%B6fwer%20en%20Ostindisk%20resa%20%C3%A5ren%201750,%201751,%201752%20-%20Med%20anm%C3%A4rkningar%20uti%20naturkunnigheten,%20fr%C3%A4mmande%20folkslags%20spr%C3%A5k,%20seder,%20hush%C3%A5llning,%20m.%20m.%20(IA%20dagbokofwerenost1757osbe).pdf Commons]. Umeå-exemplaret slutar efter ~424 sidor, men på Commons fortsätter den med "Landthushållningen" (30+ sidor). På Commons kan man inte se mer än bara sidorna, men på Umeå-exemplaret kan man se lite mer, pärmen skymtar och det är tydligt att det fortfarande finns en hel del sidor (mer än 30 skulle jag tro); men jag vet inte vad de innehåller. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 25 januari 2025 kl. 22.45 (CET) ::I förordet till Landthushållningen står det att den publicerades som bihang till Osbecks resebeskrivning. Men att Ekebergs resebeskrivning är sammanbunden med de andra i Umeå-exemplaret är nog nåt som gjorts vid ett senare tillfälle, skulle jag tro. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 25 januari 2025 kl. 22.52 (CET) :::[[Sida:Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771.djvu/4|Här]] står det faktiskt vad Umeåvolymen innehåller. Sista delen verkar vara denna https://libris.kb.se/bib/11586963 [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 25 januari 2025 kl. 23.02 (CET) ::::Tack! Någon gång i framtiden skall jag kanske ladda upp en eller flera. Nu när jag vet var de finns. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 26 januari 2025 kl. 08.11 (CET) :::::Jag är lite sugen på Hornstedts anteckningar också. Både [https://finna.fi/Record/sls.SLSA+31_SLSA+31.1 handskriften] och en relativt källtrogen [https://libris.kb.se/bib/mxth1wwck1sb0xsx utgåva] från 1888 finns digitaliserade. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 26 januari 2025 kl. 10.55 (CET) == Glömt att grönmarkera? == Hej. Jag tror att du glömt att grönmarkera "En gammal stockholmares minnen, del 2" i listan på förstasidan. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 30 maj 2025 kl. 09.50 (CEST) :Tyvärr, ja, det hade jag. Tack! [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 30 maj 2025 kl. 20.00 (CEST) == Imposant == Hej. Jag vill bara säga att jag är mäkta imponerad av din förmåga att skapa snygga och troget återgivna tabeller. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 6 september 2025 kl. 09.06 (CEST) :Kanske "snygga" passar bättre än "troget återgivna". Det är ju alltid mer man kunde göra för att göra dem precis som i boken, men jag slutar polera dem när jag tycker att de duger. Men ... TACK! [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 6 september 2025 kl. 22.06 (CEST) == Tack för tabeller mm == Hej. Stort tack för allt arbete som du lagt ned på "Zettersten: Svenska flottans historia åren 1522-1634". Jag hade undrat ifall alla de mångskiftande tabellerna skulle kunna återges som de var tryckta, men du har övervunnit alla svårigheter. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 1 januari 2026 kl. 10.36 (CET) :Tack för tacket! (Men det är inte färdigt än: jag har lite mer att göra med sidorna mellan 38-84.) [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 1 januari 2026 kl. 21.10 (CET) == Förbiseende? == Hej. Jag misstänker att du av förbiseende behållit formateringen med linjerna här:[[https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Zettersten-Svenska_flottans_historia_%C3%A5ren_1522-1634.djvu/73]]. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 6 januari 2026 kl. 10.05 (CET) == Fel vid ny sida == Hej. På sidan [[Svenska flottans historia: åren 1522-1634/kapitel 02]], precis där sidan 9 börjar, så hamnar stycket "att vårda segel..." inte på en ny rad, som man hade väntat. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 15 januari 2026 kl. 10.04 (CET) :men det kan du väl fixa själv genom att lägga till en <nowiki><br></nowiki>-tagg på raden förut (på sidan 8). [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 16 januari 2026 kl. 01.57 (CET) Hej. Jag har ordnat det nu. Men främsta orsaken till att jag inte gjorde det i tysthet, utan skrev om det här, var att jag ville fästa din uppmärksamhet på att detta kunde inträffa när sådana här "listor" fortsätter in på ny sida. --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 16 januari 2026 kl. 09.47 (CET) :Okej, men det visste jag redan. Och det är väl något som vi alla borde vara varse om, samma som att lägga till en tomrad-mall på slutet på sidan om nästa sida börjar ett nytt stycke. :Och (ps) det var ju du själv som tog bort br-taggen, som hade varit där från början. ;-) [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 16 januari 2026 kl. 21.25 (CET) ::Hej. Ja, det är sant. Jag visste inte hur det skulle fungera då texten slutgiltigt formaterades, eftersom jag aldrig gjort något sådant. Hur som helst är det ju bra nu. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 17 januari 2026 kl. 10.08 (CET) == Hornstedt == Hej! Tack för hjälpen med Hornstedt. Vet du varför diffarna blir så konstiga? Är det några skräptecken som inte syns för mig som du har rensat bort? Se till exempel [[special:diff/628028]]. Tänkte spara tid genom att utgå från KB:s OCR i pdf:en, men om det följer med en massa skräp kanske jag måste tänka om. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 22 januari 2026 kl. 10.35 (CET) :Hej. Jag antar att du menar de orden som jag har ändrat men som ser precis likadana ut. :-) :De innehåller så kallade [[w:en:Soft_hyphen|"soft hyphen"]] (vet inte vad det heter på svenska). Alltså bindestreck som har blivit osynliga i PDF:en; de syns på bilden men inte i texten. :Men jag tycker inte att det är "en massa skräp". Bara lite grann, och det är ju inte så svårt att hitta dem. Jag tar bort dem om/när jag märker att de finns - tar bara några sekunder var, och hela verket är bara 100 sidor. Så varsågod att fortsätta. :Och (ps) tack för att du använt mallen "ditto" (s. 95)! Jag visste inte att det var möjligt, så jag lärde mig något! [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 22 januari 2026 kl. 23.55 (CET) ::Tack! Ska försöka komma ihåg att plocka bort dem när jag för samman avstavade ord. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 23 januari 2026 kl. 01.51 (CET) :::! Okej. Du märker nog snart att det inte händer så där på alla avstavningar. Ser ut som kanske hälften. (Vet inte varför.) [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 23 januari 2026 kl. 02.23 (CET) :::Nu när det är nästan färdigt: 1) Vad skall du göra med sid.144? 2) Jag tycker att Index-sidan borde också ha en länk till det handskrivna manuskriptet. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 5 februari 2026 kl. 01.46 (CET) ::::1) Jag gjorde lite våld på Lilypond och fick till nåt som ser ut ungefär som de två staplade punkterna i tryckta versionen så nu tänker jag att det får vara så, även om jag egentligen tror att både det tecket och b-förtecknet på andra raden är feltolkningar. ::::2) Jag la till det som en kommentar till verket. ::::Tack igen för hjälpen. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 5 februari 2026 kl. 11.26 (CET) :::::Jag vet ingenting om hur man skriver musik, men alla noterna ser ut som boken, så jag grön-märkte sidan. Men ... 2:a not-raden har en ||: symbol till vänster som inte finns i originalet (om du vill/kan göra något med det) ;-) . [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 6 februari 2026 kl. 02.01 (CET) ::::::Så. Det ska gå att få bort det tjockare strecket som avslutar varje rad också men jag lyckas inte räkna ut hur jag ska göra. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 6 februari 2026 kl. 07.05 (CET) == Dädan == Hej. På rad 6 [[https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Monasteriologia_Sviogothica.djvu/170|här]] står ordet "tadan". Jag anar dock ett svagt tryckt "ä", så att ordet då helt logiskt blir "tädan", d. v. s. "dädan" i dagens svenska, alltså "därifrån". [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 19 augusti 2026 kl. 09.59 (CEST) coo2utl2skkqdxbzybbegqubjd8pd8w 2 195401 657139 629238 2026-08-18T17:13:51Z OrdiskFamiljebok 17574 657139 wikitext text/x-wiki Wikisource-intressen: svensk och finlandssvensk skönlitteratur från sekelskiftet; språkvetenskap; antikvetenskap; svensk SFF och på sistone skräck. Andra intressen: svensk historia; svenska författningar. Just nu bidrar jag mest med små korrigeringar och länkar. MALLAR: [[Mall:Centrering]] g3l8f5l2n3qkvlns3bo13zdl36k9omc 657140 657139 2026-08-18T17:14:06Z OrdiskFamiljebok 17574 657140 wikitext text/x-wiki Wikisource-intressen: svensk och finlandssvensk skönlitteratur från sekelskiftet; språkvetenskap; antikvetenskap; svensk SFF och på sistone skräck. Andra intressen: svensk historia; svenska författningar. Just nu bidrar jag mest med små korrigeringar och länkar. == MALLAR: == [[Mall:Centrering]] k36679oxf0zx6kl80d4ryk5jzaj0fqd 108 224001 657145 656888 2026-08-19T07:46:29Z PWidergren 11678 657145 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Johan Martin Mortensen|Johan Martin Mortensen]] (1864–1940) |Titel=[[Från Röda rummet till Sekelskiftet|Från Röda rummet till Sekelskiftet (Strömningar i Svensk litteratur under adertonhundraåttio- och nittio-talen)]] |År=1918 |Oversattare= |Utgivare=Albert Bonniers förlag |Källa= |Bild=[[File:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu|thumb|page=7]] |Sidor=<pagelist 1to2="omslag" 3to6="-" 7="titelsida" 8="tryckeri" 9="iii" 10="iv" 11=1 337to340="Innehåll" 341="titelsida" 342="tryckeri" 343=1 778to782="Innehåll" 783to786="-" 787to788="omslag"/> |Anmärkningar={{Libris post|10746}}{{em|1}}{{Libris post|10747}} <h2> Innehållförteckning </h2> *[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Förord|Förord]] {{c|{{större|'''Första delen: Naturalismen'''}}}} {{c|'''Naturalismens Uppkomst'''}} * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Naturalismens uppkomst|I.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Naturalismens uppkomst|II.]] {{c|'''August Strindberg'''}} * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/0. August Strindberg|Inledning.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. August Strindberg|I.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. August Strindberg|II.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/III. August Strindberg|III.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/IV. August Strindberg|IV.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/V. August Strindberg|V.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/VI. August Strindberg|VI.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/VII. August Strindberg|VII.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/VIII. August Strindberg|VIII.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/IX. August Strindberg|IX.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/X. August Strindberg|X.]] {{c|'''A. U. Bååth'''}} * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. A. U. Bååth|I.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. A. U. Bååth|II.]] {{c|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Anne-Charlotte Leffler|'''Anne-Charlotte Leffler.''']]}} {{c|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Ernst Ahlgren|'''Ernst Ahlgren.''']]}} {{c|'''Det unga Sverige.'''}} * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Det unga Sverige|Inledning.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Det unga Sverige|I. ''Gustaf af Geijerstam.'']] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Det unga Sverige|II. ''Tor Hedberg.'']] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/III. Det unga Sverige|III. ''Axel Lundegård.'']] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/IV. Det unga Sverige|IV. ''Georg Nordensvan.'']] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/V. Det unga Sverige|V. ''Fru Malling.'']] {{c|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Ola Hansson|'''Ola Hansson.''']]}} {{c|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Naturalismens utbredning|'''Naturalismens utbredning.''']]}} {{linje|5em|style=margin-top:2em;margin-bottom:2em;}} {{c|{{större|'''Andra delen: Symbolismen'''}}}} {{c|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Symbolismens uppkomst|'''Symbolismens uppkomst.''']]}} {{c|'''Verner von Heidenstam'''}} * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/0. Verner von Heidenstam|Inledning.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Verner von Heidenstam|I.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Verner von Heidenstam|II.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/III. Verner von Heidenstam|III.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/IV. Verner von Heidenstam|IV.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/V. Verner von Heidenstam|V.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/VI. Verner von Heidenstam|VI.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/VII. Verner von Heidenstam|VII.]] {{c|'''Oscar Levertin.'''}} * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/0. Oscar Levertin|Inledning.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Oscar Levertin|I.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Oscar Levertin|II.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/III. Oscar Levertin|III.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/IV. Oscar Levertin|IV.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/V. Oscar Levertin|V.]] {{c|'''Ellen Key.'''}} * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Ellen Key|I.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Ellen Key|II.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/III. Ellen Key|III.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/IV. Ellen Key|IV.]] {{c|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Hjalmar Söderberg|'''Hjalmar Söderberg.''']]}} {{c|'''Selma Lagerlöf'''}} * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Selma Lagerlöf|I.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Selma Lagerlöf|II.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/III. Selma Lagerlöf|III.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/IV. Selma Lagerlöf|IV.]] {{c|'''August Strindberg'''}} * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/XI. August Strindberg|I.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/XII. August Strindbergf|II.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/XIII. August Strindberg|III.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/XIV. August Strindberg|IV.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/XV. August Strindberg|V.]] {{c|'''Gustaf Fröding'''}} * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/0. Gustaf Fröding|Inledning.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Gustaf Fröding|I.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Gustaf Fröding|II.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/III. Gustaf Fröding|III.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/IV. Gustaf Fröding|IV.]] {{c|'''Per Hallström'''}} * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Per Hallström|I.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Per Hallström|II.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/III. Per Hallström|III.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/IV. Per Hallström|IV.]] {{c|'''Erik Axel Karlfeldt'''}} * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Erik Axel Karlfeldt|I.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Erik Axel Karlfeldt|II.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/III. Erik Axel Karlfeldt|III.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/IV. Erik Axel Karlfeldt|IV.]] {{c|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Tillbakablick.|'''Tillbakablick.''']]}} [[Kategori:Index]] [[Kategori:Internet Archive]] [[Kategori:Ej kompletta index]] |Width= |Css= |Kommentar= }} 10yo7sfarku6kqeiw2tvd0i7auab2lm 0 225239 657174 657137 2026-08-19T09:30:45Z PWidergren 11678 657174 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="J_Mortensen_Från Röda rummet till Sekelskiftet_1918.djvu" from=430 to=433 prev="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/VI. Verner von Heidenstam|VI. Verner von Heidenstam.]]" current="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/VII. Verner von Heidenstam|VII. Verner von Heidenstam.]]"" next="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/0. Oscar Levertin|Oscar Levertin: Inledning.]]" kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Från Röda rummet till Sekelskiftet]] lakf59n8us9kwya1c9sjplcwitlksd5 104 225240 657138 2026-08-18T13:15:21Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 657138 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>TVÄNNE FORNBORGAR VID TULLINGE.</small>|307}}</noinclude>därigenom att murens stenar åkt något ned för den här starkt sluttande bergssidan. Som planen visar kan ingångens inre mynning med fördel bestrykas från båda dalsidorna, liksom naturligtvis äfven från terrängen innanför densamma. Hade fienden det oaktadt inträngt i dalen, befann han sig likväl ej inom själva borgområdet, utan endast i ett slags utanverk, en förborg om man så vill. Hans läge här var ej särdeles behagligt, han var instängd som i en fälla. Båda dalsidorna äro besvärliga att bestiga, och dalens ringa bredd tillät, att varje punkt i den samma kunde tagas under korsande »eld» från de på dalsidornas krön posterade försvararne. Det söder om dalen liggande bergpartiet är nästan rundt om i det närmaste obestigligt och ansågs tydligen ej i behof af särskilda förskansningar. Några sådana finnas ej heller här. Denna del af borgen erbjuder dessutom ringa utrymme och var nog ej afsedd till uppehållsort, utan endast till försvar. {{Illustration||fil=Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne910sven).pdf|sid=677|bildtext=Fig. 2. <i>Ingång genom nedre muren.</i>}} Den egentliga borgen ligger således norr om dalen. Hit upp leder i dalsidan en mycket obeqväm »naturtrappa», bildad af små, smala, oregelbundna afsatser.<ref>Arbetarne ansågo emellertid, det ej vara omöjligt att på denna väg praktisera boskap och hästar upp på berget.</ref> Uppkommen uppför denna, hejdas man åter af en mur, lagd utefter bergsidans krön, samt liksom den förra försedd med en ingång med murlagda poster, fig. 3. Genom att muren här erhållit betydlig bredd, har ingången fått formen af en kort gång. Genom denna inkommer man på bergets egentliga höjdområde. Detta utgöres emellertid ej af en platå, utan är till allra största delen uppfyldt af små i NNV—SSO gående åsar. Rundt om detta område, öfverallt där terrängförhållandena det fordra, finna vi, som planteckningen visar, murar, lagda allt efter omständigheterna utefter åsarnas krön, tvärs öfver eller mellan dem.<noinclude> <references/></noinclude> iplnv8tz9jxvalbejavm3xo1bllhxrg 0 225241 657141 2026-08-18T17:25:26Z OrdiskFamiljebok 17574 Skapade sidan med '<big><big>'''Ned med vapnen!'''</big><big><big></big></big></big> [[Fil:Ned-med-vapnen.jpg|miniatyr]] Då det för hvarje dag som går blir allt tydligare, att den svenska öfverklassen och de reaktionära tidningarna söka drifva upp en stämning för att med vapenmakt möta Norge i dess kamp för sin frihet, så uttala de i Stockholm samlade representanterna för Sveriges arbetande ungdom: ''att'' det är ett brott mot Sveriges fredliga folk att hetsa till krig mot b...' 657141 wikitext text/x-wiki <big><big>'''Ned med vapnen!'''</big><big><big></big></big></big> [[Fil:Ned-med-vapnen.jpg|miniatyr]] Då det för hvarje dag som går blir allt tydligare, att den svenska öfverklassen och de reaktionära tidningarna söka drifva upp en stämning för att med vapenmakt möta Norge i dess kamp för sin frihet, så uttala de i Stockholm samlade representanterna för Sveriges arbetande ungdom: ''att'' det är ett brott mot Sveriges fredliga folk att hetsa till krig mot broderfolket; ''att'' det är Sveriges arbetares och dess arbetande ungdoms oryggliga beslut att aldrig efterkomma en vädjan till vapen; ''att'' Sveriges arbetare äro beredda att nedlägga arbetet öfver hela landet för att förhindra ett krig; ''att'' Sveriges arbetande ungdom helt säkert är besjälad af den uppfattningen att det är dess plikt att vid en eventuell mobiliseringsorder vägra inställa sig under fanorna, väl vetande att vapnen - om de skulle riktas mot någon - icke borde riktas mot ''norrmännen''; och uppmana vi till sist arbetare och bönder landet rundt ''att'' anordna massmöten för att afhandla hvad situationen kräfver. Vår lösen är: {{Centrering|<big>'''Fred med Norge!'''</big><big></big>}} ''Socialdemokratiska ungdomsförbundets kongress'' [[Kategori:Svensk-norska unionen]] 414vw1p0812i2em37ssvoardzir0k2m 657143 657141 2026-08-18T17:52:33Z OrdiskFamiljebok 17574 657143 wikitext text/x-wiki {{Titel|Ned med vapnen! - Fred med Norge! (1905)|Socialdemokratiska ungdomsförbundets kongress|kommentar={{Wikipedialänk|Ned med vapnen! - Fred med Norge!}}}} <big><big>'''Ned med vapnen!'''</big><big><big></big></big></big> [[Fil:Ned-med-vapnen.jpg|miniatyr]] Då det för hvarje dag som går blir allt tydligare, att den svenska öfverklassen och de reaktionära tidningarna söka drifva upp en stämning för att med vapenmakt möta Norge i dess kamp för sin frihet, så uttala de i Stockholm samlade representanterna för Sveriges arbetande ungdom: ''att'' det är ett brott mot Sveriges fredliga folk att hetsa till krig mot broderfolket; ''att'' det är Sveriges arbetares och dess arbetande ungdoms oryggliga beslut att aldrig efterkomma en vädjan till vapen; ''att'' Sveriges arbetare äro beredda att nedlägga arbetet öfver hela landet för att förhindra ett krig; ''att'' Sveriges arbetande ungdom helt säkert är besjälad af den uppfattningen att det är dess plikt att vid en eventuell mobiliseringsorder vägra inställa sig under fanorna, väl vetande att vapnen - om de skulle riktas mot någon - icke borde riktas mot ''norrmännen''; och uppmana vi till sist arbetare och bönder landet rundt ''att'' anordna massmöten för att afhandla hvad situationen kräfver. Vår lösen är: {{Centrering|<big>'''Fred med Norge!'''</big><big></big>}} ''Socialdemokratiska ungdomsförbundets kongress'' [[Kategori:Svensk-norska unionen]] buxs1pqswduabxcoror178wfx9i38ok 108 225242 657142 2026-08-18T17:34:51Z OrdiskFamiljebok 17574 Skapade sidan med '' 657142 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=Socialdemokratiska ungdomsförbundets kongress |Titel=Ned med vapnen! - Fred med Norge! (flygblad) |År=1905 |Oversattare= |Utgivare=Socialdemokratiska ungdomsförbundets kongress |Källa=https://arbark.se/en/unionsupplosningen-1905/ |Bild= |Sidor=https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ned-med-vapnen.jpg |Anmärkningar= |Width= |Css= |Kommentar= }} ehm3on8m81y3mgsdl2v0lqflkd6bc4k 104 225243 657144 2026-08-18T19:39:52Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 657144 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud|132|Om klostren|}}{{linje}}</noinclude>komsterna vnder {{ant|arrende}}. År 1533 {{ant|die}} <b>Bartholomaei</b> fick <b>Peder Swenske</b> Alwastra-kloster i förläning på 12 år, och skulle theremot rida ferdig med 6 rustningar. Imedlertid och alt framdeles förföllo klosterhusen immerfort; blefwo ock mycken sten och andra {{ant|materialier}} tadan förde, år 1545 och the följande, til Wadstena, när thet Kongeliga stora Slott ther bygdes. Så blef ock gamble Gref Peder Brahe beskyld 1593 för at hafwa brutit tegel wid Alwastra och låtit föra til Wisingsborgs Slottsbyggnad. Så at <b>Alwastra-kloster</b>, såsom ståendes wårdlöst och taklöst, på en kort tid stupade vti ett oboteligit öde. Konung <b>JOHAN then tredie</b> hade fuller, såsom ock hans Son <b>Hertig Johan</b> i Östergöthland, i sinnet at vpretta Alwastra igen, enkannerligen för the Kongagrifter, som ther äro; men jemte medellösheten (ty ther til fordrades en ganska stor bekostnad) giorde begges theras död hinder i thetta theras berömliga vpsåt. Ligger altså (ehuru thet än kunde och borde vprettas) thet fordom herliga <b>Alwastra-kloster</b> vti beklagelig skröpelighet til ett synwerdigt widvnder och bewis både om all tings förgängelighet, om wåra förfäders frikostighet, och om sednare tiders medellöshet, warandes Kloster-egorna indeldte på Krigs-staten til bostelle för Öfwerst-Leiutnanten af Östgötha-Infanterie-regemente, som bor på Alwastra-gård och hafwer vnder sig Alwastra-Ladugård. Hwad i synnerhet, vtom thet, som här anfördt är, kan wara om Alwastra-kloster werdt at<noinclude> {{huvud|||weta,}} <references/></noinclude> 67crx16yyk5oa40uvryta02npqw9be4 104 225244 657146 2026-08-19T07:50:37Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 657146 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude> {{Initial|A}}V DEN SVENSKA ROMANTIKENS STORA skalder hade flera som Tegnér, Geijer och Atterbom behärskat hela sin tids vetenskapliga bildning, och denna kunskapernas och intressenas mångsidighet hade givit rikedom och djup åt deras diktning och personligheter. Ännu Viktor Rydberg tillhörde denna släkt av stora humanister, vilka voro förtrogna med allt det bästa, som de gamle tänkt och verkat. Men under seklets gång dör denna intellektuella jätteras ut, Strindberg var visserligen en vittfamnande och kunskapstörstande ande men på samma gång okritisk, lättrogen och oskolad. Och hans flesta samtida göra intryck av att endast hava läst några få böcker, på vilka de trodde som på ett evangelium. De gingo helt dogmatiskt upp i Spencer och evolutionsteorien. Den praktiska reformivern gjorde lärdom nästan misstänkt och dödade allt intresse för de historiska vetenskaperna. Mänsklighetens forntid sjönk liksom samman till aska inför de strålande framtidssynerna. I detta, som i så många andra avseenden, bröt åttiotalet med förtidens traditioner. Men med Oscar Levertin lever denna typ åter upp i vår litteratur. Han sammansmälte åter vetenskapsmannen och skalden i en högre enhet. Han förenade den lärdes kritiska tillägnande med poetens lysande och tändande gnista. Ju längre åren ledo, dess tydligare framträder hos Levertin en allomfattande törst efter vetande. Han kunde gripas av förtvivlan inför vissheten om de oändliga kunskapsområden, dit hans ande aldrig skulle hinna intränga. Allt rastlösare arbetade han för att icke låta livets korta minuter glida tomma mellan händerna. »Förbränning» är ett ord, som ofta kom Levertin på läpparna. Han talar även om »självförbränningens sötma». Veten-<noinclude> <references/></noinclude> gg30hjnbqazwsypmy7s0wfq7folxkm6 104 225245 657147 2026-08-19T07:55:25Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 657147 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud|96|OSCAR LEVERTIN|}}</noinclude>skapen, arbetet, blev för honom något av en helig offertjänst. Och den forskarlampa, som i nattens stilla och tysta timmar brann på hans arbetsbord, blev alltmer en tärande låga, som krävde hans sista krafter. <section end=OL0 /> <section begin=OL1 /> {{c|{{större|'''I.'''}}}} Oscar Levertin föddes den 17 juli 1862. Bägge föräldrarna tillhörde judiska familjer med gamla anor i Sverige. Fadern, Wilhelm Philip Levertin, var pappers- och konsthandlare i Stockholm och var en av de första, som dit införskrev finare preciösa och gravyrer. Det var en man med livliga intellektuella intressen och så avgjort frisinnad, att han ännu som gammal kunde känna sig som vän och kamrat med sonens jämnåriga. Sina konstföremål omfattade han med en sådan kärlek, att han stundom ej kunde förmås att sälja dem; och när han var sysselsatt med att läsa en eller annan av sina engelska älsklingsförfattare, Sterne, Fielding eller Dickens, kunde han bli förtörnad, om en kund inträdde i butiken. Tidigt väckte han gossens håg för sina egna litterära och konstnärliga intressen. Han genombläddrade med honom sina raderingar, och Oscar mindes länge efteråt, när han första gången vid faderns sida genomvandrade Nationalmusei salar. På detta sätt förvärvade han nästan som på lek även den tekniska kännedomen om konst och konstföremål. Livet igenom var han innerligt fäst vid fadern, och emellan dem rådde ungefär samma öppenhjärtighet som mellan tvänne kamrater. Oscar Levertins barndomsliv påminner icke så litet om de förhållanden, under vilka en annan samtida författare fostrades nämligen Anatole France. Denne uppväxte i faderns antikvariatsbokhandel i skuggan av böcker och antikviteter, och liksom Levertin utvecklades han i denna omgivning till en drömmare och skönhetsälskare, som fann nöje i att låta fantasien fritt tumla om i flydda tider, och som tidigt lärde sig tingens föränderlighet och alltings flyktighet. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> k7bw5ze6ps2jla65omz28mewdj7te89 104 225246 657149 2026-08-19T08:00:27Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 657149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud||OSCAR LEVERTIN|97}}</noinclude>Levertins moder, Sophie Albertina Davidson, var i sin ungdom en skönhet och gjorde sig med sitt älskvärda lynne omtyckt i sällskapslivet. Hon skrev gärna tillfällighetsvers. Både på fädernet och mödernet hade således Oscar Levertin gott intellektuellt påbrå; och runt ikring i denna stora och judiskt samhöriga släkt fanns det vitala intresse för konst och litteratur, som så ofta är utmärkande för gamla och förfinade judefamiljer. I skolan skötte han sig, men han var icke bland de främsta. För kroppsövningar och kamraternas vanliga lekar hyste han motvilja. Tidigast framträdde hans stilistiska anlag liksom hans avsky för matematiken, vilken senare fått ett lustigt uttryck i en av hans första sonetter, kanske diktad under någon geometri- eller algebratimme, i tydlig anslutning till Heine. Den beskriver, huru herr Lucifer i ett ögonblick, då människosläktet stod ovanligt högt i lycka och välstånd, uppfinner matematiken och glad utropar: »Nu sluta skall all jordisk fröjd». Med stor iver kastade han sig däremot över studiet av grekiska och latin. Han slukade alla skönlitterära böcker han kom över och lyste som ledamot i gymnasieföreningen »Concordia». Redan vid denna tid utpekades den framåtlutande, mörkhyade och vårdslöst klädde ynglingen, där han vandrade fram på Stockholms gator, som den blivande poeten. Han blev student i maj 1881. Han hade redan nu fått ögonen öppna för den nya realistiska litteraturen. Brändes’ »Hovedstrømninger» hade han vunnit som pris i »Concordia»; han läste med iver »Marie Grubbe» och »Niels Lyhne» samt Herman Bangs romaner. I ett brev från denna tid säger han sig endast läsa dansk realistisk litteratur och tillägger snusförnuftigt: »Jaa, realism är nödvändig, vad tusan äro Stagnelius, Nicander och Böttiger värda?» Samtidigt skrev han för »Concordia» en novell, som han fruktade skulle bli så tendentiös, att han ej kunde tävla därmed. Det var meningen, att han på hösten skulle fortsatt sina studier i Uppsala, men ett bröstlidande under sommaren tvingade honom att tillsvidare uppgiva denna plan. Han fick i stället följa läkarens råd och uppsöka sydligare trakter. I september<noinclude> <references/> {{m|7 — 19140.{{em|1}}''J. Mortensen.''}}</noinclude> opzi4o00pawwddf7auw5je041ncqqx1 104 225247 657150 2026-08-19T08:04:01Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 657150 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud|98|OSCAR LEVERTIN|}}</noinclude>for han i sällskap med pappershandlaren Svanström och dennes familj till Mentone. Sina intryck under resan genom Tyskland ned till Geneve och därifrån till Marseille, Nizza och Mentone har han återgett dels i en resedagbok, dels i några sonetter, närmast skrivna i Snoilskys stil. I Mentone vistades han till in i april nästa år. Det var icke under de bästa auspicier, som Levertin anträdde denna färd. Han var en sjukling, som redan vid dessa unga år betraktade sig som en dödskandidat. Likvisst blev denna resa av grundläggande betydelse för hans utveckling. Nya och djupa konstintryck strömmade in över honom, och han trädde i närmare beröring med den rika franska kultur, som alltid skulle stå hans hjärta närmast. Även ur en annan synpunkt blev utrikesresan livsavgörande. Det var under vistelsen i Mentone han lärde känna Lisen Svanström, som väckte hans kärlek, och med vilken han hemligt förlovade sig. På hösten 1882 kom Levertin till Uppsala, där han med återställda krafter påbörjade sina studier för filosofie kandidatexamen, som han avlade 1884 med grekiska, nordiska språk och estetik med litteratur- och konsthistoria som huvudämnen. Hans närmaste umgänge under Uppsalatiden var Tor Hedberg — ödet förde dem tillhopa i samma hus — en vänskap, som varade för livet. 1883 upptogs han i den då nybildade Verdandiföreningen, men deltog icke synnerligen ivrigt i dess möten. Han levde under dessa år fördjupad i sina studier och sitt författarskap. Mauritz Hellberg har givit en liten teckning av honom, sådan han under dessa år tedde sig för en betraktare på Uppsala gator, vars riktighet bekräftas av andra samtida omdömen. Han var då långt ifrån så världsvan och elegant som senare, och för mindre välvilliga betraktare föreföll han nog närmast en smula bortkommen och löjlig. »Jag minns honom sjukligt blek och judiskt svart samt lång- och kroknäsig i en lång, för vid ytterrock, som slängde omkring benen, vilka för övrigt även de föreföllo att ha alltför gott rum i sina svarta byxor. Han gick också krokig och underligt på sned och tittade uppåt alla hus-<noinclude> <references/></noinclude> id0a4y7fye9vbot4a2fo55ifn4dp4y5 104 225248 657151 2026-08-19T08:09:18Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 657151 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud||OSCAR LEVERTIN|99}}</noinclude>väggar, nästan ständigt småleende och liksom lysande av förtjusning över livet, hans mörka, blanka ögon, så blanka, som jag aldrig sett några andra, formligen skeno av lycka, tyckte jag.» I »Resan hem» har man en karrikerad bild av Levertin, där Ola Hansson hakat sig fast vid ungefär samma drag. Detta blida, älskvärda leende och dessa spelande ögon, som tycktes se, men icke sågo, utmärkte även senare Levertins utseende på gatan. Han var i själva verket långt borta i tankar och drömmar, som kunde vara melankoliska nog: {{Dikt|Jag gick med tankspritt leende kring munnen, liksom man går, när man sig väntad vet …}} Äkta stockholmare trivdes han aldrig riktigt i småstaden Uppsala — han lika litet som Strindberg. Det låg ju för övrigt i tidens anda att förakta småstäderna. »Kanske», skriver han i ''Ett novellfragment'', »beror det på att min tidiga förlovning utrotat mitt för övrigt aldrig synnerligen starka vänskapssinne, och något spår till punschhumör och gemytlighet har jag aldrig ägt … Staden på slätten blir ett fängelse för ungdom.» Så fort han avlagt sin examen, flyttade han också tillbaka till huvudstaden och började nu på allvar sitt författarskap. På våren 1883 hade han utgivit en samling resebrev och skisser, ''Från Rivieran'', och hösten samma år novellsamlingen ''Småmynt''. I »Dagens Nyheter» hade han redan skrivit åtskilliga kritiska uppsatser, bland vilka en om Ibsens »Gengangere» är märkvärdigt vidsynt för att vara författad av en så ung man; en annan om Geijerstams »Gråkallt» i »Ur dagens krönika» förmedlade hans bekantskap med denne författare. Geijerstam införde honom i »Aftonbladet», som vid denna tid strävade att bliva ett ledande organ för den nya litteraturen. Samtidigt strödde han ikring sig åtskilliga noveller i tidningar och tidskrifter; många av hans dikter och skisser stannade dock tillsvidare i skrivbordslådan. 1885 utkom ''Konflikter'', som, ehuru den fick ett rätt reserverat mottagande av kritiken, gav honom en mer framskjuten plats inom det litterära lägret. Det var under dessa år, som Levertin började observeras. Man kan visserligen icke säga, att han ännu slagit igenom, men<noinclude> <references/></noinclude> 9b1w1tj9jhbyq8s0vqqksku7u7dox8s 104 225249 657152 2026-08-19T08:13:19Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 657152 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud|100|OSCAR LEVERTIN|}}</noinclude>man väntade sig något av honom. Han intrigerade publiken och representerade samma modärna, mondäna och psykologiska boudoarförfattarskap som Bourget i Frankrike. Han betraktades med undran och förfäran, men omgavs också med den nimbus, som i vissa kretsar alltid omstrålar en författare, beryktad för en viss vågad erotik. Han tillhörde »det unga Sverige», som man då sade, fortsatte sin vänskap med Tor Hedberg, Gustaf och Karl af Geijerstam, Hellen Lindgren m. fl, och slöt sig till den samling av frisinnade f. d. verdandister, som samlades i »Gropen» på Grand. Förbindelsen med »Aftonbladet» hade gått om intet, och under den närmaste tiden sökte Levertin i stället till »Ur dagens krönika», när han hade något på hjärtat. På hösten 1886 befann sig Levertin åter i Uppsala, och på våren avlade han filosofie licentiatexamen i estetik, romanska språk och grekiska. Samma år gifte han sig på sensommaren och anträdde sin bröllopsresa till Holland — Belgien — Paris, där han företog undersökningar för sin doktorsavhandling. Efter hemkomsten bosatte han sig med sin unga hustru i Uppsala, och där ventilerades 1888 hans doktorsavhandling »<i>Studier över fars och farsor er i Frankrike</i>», som följdes av <i>Teater och drama under Gustaf III</i> (1889). Levertins äktenskap hade givit honom just den värme och det stöd hans natur behövde. Men döden kastade plötsligt sin skugga över denna unga och harmoniska lycka. Hustrun dog efter en operation i mars 1889, och Oscar Levertin stod åter ensam i livet med sin lidelsefulla känslighet och sitt behov efter ömhet. Året före hustruns död hade Levertin gjort bekantskap med Verner von Heidenstam, vars »Vallfart och Vandringsår» han anmälde i »Politiken» i berömmande ordalag om än med vissa reservationer. Det första sammanträffandet skedde, då de tre naturalisterna Tor Hedberg, Gustaf af Geijerstam och Oscar Levertin en dag under Heidenstams vistelse i Stockholm uppvaktade honom, nog så högtidligt uppsträckta i svart bonjour och cylinder. Bekantskapen fortsattes i Varberg, där Levertin<noinclude> <references/></noinclude> qjxf6skvfhvi27ae0cmo5km71hd8f6q 104 225250 657153 2026-08-19T08:17:41Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 657153 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud||OSCAR LEVERTIN|101}}</noinclude>låg under sommaren för att sköta sin hälsa, och dit Heidenstam anlände på besök. Levertin var emellertid överansträngd och nedtyngd av sorg; en dag i augusti träffades han av en blodstörtning. På hösten måste han åter begiva sig till Davos. Här uppsöktes han av Heidenstam, och nu först är det, som bekantskapen utvecklar sig till vänskap. Till hela sin läggning stora motsatser verkade dessa båda naturer ömsesidigt befruktande på varandra. Heidenstam var manlig, entusiastisk, beslutsam, Levertin kvinnligt vek och hängiven, alltid tvekande i sin fruktan att smärta och såra. Ett par brev visa oss, huru förhållandet utvecklar sig. I början kunde Levertin ännu skriva, att Heidenstam saknade det ''Gemeinsinn'', som utmärkte det unga Sverige, »han kräver tributen allena för sig själv, vi hade en märkvärdig känsla av solidaritet». Han finner något kallt hos honom, »något av det Peer Gyntska sig själv nog». Sex veckor senare är uppfattningen en annan: »Här är nu skarp vinter, och du skulle se Verner och mig promenera i snön, han med en kort kavaj, damasker, enorma vinterpälskuskhandskar — lik en postillon de Longjumeau med sina långa ben, och jag i pälsmössa och skinnkrage över mina angripna axlar, stora engelska sportvantar och blå konserver för ögonen — det är ett par, värt att utställas. För övrigt är mitt samliv med honom min egentliga glädje här i Davos. Som du kanske hört av mitt brev till Tosse, är jag rysligt förtjust i honom, både människan och författaren, om man på gammalmodigt vis skulle skilja en poet i två hälfter. Vi komma utmärkt bra överens, han och jag, och om jag också skämtar med honom ibland, är jag i själ och hjärta hans ödmjuka beundrare, som är imponerad av hans sinnes friskhet, den klassiska och geniala tusch, med vilken han rör vid alla sina motiv. Vänta blott på hans nästa bok — det blir något märkvärdigt fyllt med fantasi som en verklig renässansbok, omöjlig att rubricera — och rikt och överskummande. Just vad man längtar efter; jag åtminstone börjar känna allt större leda vid vardagslitteraturen vare sig i Björnsonska eller fru Edgrenska former.» Det är väl knappast för mycket sagt, att Levertin i Heiden-<noinclude> <references/></noinclude> c4ljtgpodybv2oyoupvrg22fd85cggw 104 225251 657154 2026-08-19T08:22:54Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 657154 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|308|<small>EMIL EKHOFF.</small>|}}</noinclude>Som redan blifvit omtaladt, hafva dessa murar i allmänhet den yttre sidan ordentligt murlagd samt i det närmaste lodrät, d. v. s. endast mycket obetydligt inåt lutande, under det den inre sidan bildar en jämn sluttning mot marken. Deras genomskärning är således tresidig. {{Illustration||fil=Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne910sven).pdf|sid=678|bildtext=Fig. 3. <i>Ingång genom öfre muren.</i>}} Murarnas läge samt i öfrigt förhållandena på platsen sätta det utom allt tvifvel, att, såsom ofvan blifvit antydt, dessa förskansningar varit afsedda att från innanför dem liggande, behärskande punkter försvaras med kastvapen, således ej i strid man mot man invid eller på murarna. Detta bestyrkes ytterligare af en rätt intressant omständighet. På flera ställen — vid E. på planen — träffar man nämligen hopförda förråd af <i>kaststenar.</i> Dessa äro liksom murens stenar skarpkantiga, men af mindre dimensioner än dessa: knappt hufvudstora och ännu mindre. De äro, därom kan intet tvifvel råda, af människor hopsamlade och bringade till deras n. v. platser. Afsigten härmed är tydlig: den kan ej vara någon annan än den ofvan nämnda. I några af fornborgarna i Finland har man iakttagit liknande samlingar, och på grund af förhållandena likaledes funnit dessa böra tolkas som kaststenar. I Tullinge-borgen äro dessa förråd förlagda invid de små åsar, som på några ställen framgå mot murarna och hvilka åsar, något högre belägna än dessa, innehafva ett behärskande läge såväl med afseende på murarna som terrängen där utanför. De här stridande innehade tydligen mycket goda »skjutställningar» för att begagna ett modernt uttryck, och det är vid granskning af förhållandena på platsen lätt att inse planen för det hela. Däremot hade de här posterade ej i lika grad ett skyddadt läge, men så långt hade man, som redan är antydt, inom<noinclude> <references/></noinclude> q56cmfv6ll4ltzvuxvs4wcaltu7bdwt 104 225252 657155 2026-08-19T08:27:14Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 657155 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud|102|OSCAR LEVERTIN|}}</noinclude>stam åter erhöll det yttre stöd han saknat efter hustruns bortgång; han fick en varelse, till vilken han med beundran och kärlek helt kunde sluta sig. Det fanns alltid ett svärmiskt romantiskt drag i Levertins vänskap. Ett brev, som Levertin skrivit i juli 1902, då han skulle undergå en operation och då han tänkte sig möjligheten av en olycklig utgång, visar med vilken värme han omfattade vännen: »Tack för allt. Du vet att jag hållit av dig mer än jag någonsin tillstått och … beständigt — och det är ju huvudsaken — åtminstone för mig. ’Den jag älskar, älskar jag ändock.’ Tack! Utan dig hade jag kanske aldrig funnit min rätta stig, så anspråkslös den varit, och du hänger innerligast samman med mina lyckligaste år.» Levertin hade snart vunnits för Heidenstams reformplaner. Den första litterära frukten av deras vänskap blev det lilla skämtet ''Pepitas bröllop'', som trots all hänsynsfullhet föranledde en brytning mellan Gustaf af Geijerstam och Levertin. Deras forna vänskapsförhållande blev aldrig fullt återställt. Det var hustruns död och vänskapen med Heidenstam, som blevo de väckelser, vilka blottade oanade krafter och nya källsprång ihans själ. Först nu får hans lyrik sin säregna och djupa klang. Efter hemkomsten från Davos 1891 utgav han novellen ''Livets fiender'', som mottogs välvilligt av kritiken men i hans produktion hör till de böcker, som äro intressantare för belysningen av hans utveckling än genom sina inneboende förtjänster. ''Legender och visor'', som utkommo samma år och möttes rätt matt av kritiken, beteckna däremot genombrottet i hans diktning. Levertin kom plötsligt på modet. Den unge skalden och änkemannen uppvaktades flitigt med brev och blommor av unga damer. Det var nu, som han utvecklade sig till den mondäne världsmannen, som lade an på yttre elegans och annan fransk förfining och som ledigt rörde sig i de Stockholmska salongerna. Heidenstam har oförargligt skämtat med denna sida av hans väsen i sin lustiga karrikatyr över resan till Ithaka. Samtidigt avslutades hans Uppsalatid, och han blev 1893 docent vid Stockholms högskola. 1899 blev han professor, sedan en<noinclude> <references/></noinclude> pgpjdxdeds2eynf6xaix9hqrmu037ik 104 225253 657156 2026-08-19T08:31:32Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 657156 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud||OSCAR LEVERTIN|103}}</noinclude>donation för detta ändamål ställts till högskolans förfogande. Strax förut hade »Svenska Dagbladet» grundats, och från och med 1897 började han i denna tidning sin betydelsefulla verksamhet som kritiker. År 1899 ingick han nytt äktenskap med Ebba Mesterton och företog en bröllopsresa till norra Italien, vars skönhetsvärld han alltid älskade. <section end=OL1 /> <section begin=OL2 /> {{c|{{större|'''II.'''}}}} Den första bild man får av Levertin är av en något förläst och sjukligt sensibel gosse, en drömmare, lutad över faderns gravyrsamlingar och böckernas blad, mättande sin fantasi med klassisk svensk poesi och omedvetet insupande flydda tiders romantik. I denna konstens och böckernas värld fylldes han av vördnad för skalden och geniet. Med vilken komisk indignation vänder han sig icke i ett av sina första skolpojksalster mot den typ av gymnasist, som icke vet, när Tegnér dog: »Gud förlåte mig, men förr ser jag någon stjäla silvergafflar än vara okunnig om något sådant». Så bryter under hans senare uppväxtår åttiotalet in med sin hårda realism och sin revolt mot de klassiska traditionerna. Under trycket av tidsriktningen försöker han sig som verklighetsskildrare. För Levertin bliva dessa första år av hans författarskap ennyttig skola men knappast mera. Han saknade nämligen skarpare öga för den verklighet, han ville återgiva. Man har ofta kritiserat och gjort sig lustig över hans fantastiska bilder och liknelser ur växt- och djurvärlden, t. ex. den typiska strofen: {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 88niowszlctjnnfwf7oudydf1g9o645 104 225254 657157 2026-08-19T08:35:04Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 657157 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>TVÄNNE FORNBORGAR VID TULLINGE.</small>|309}}</noinclude>befästningskonsten tydligen ännu ej kommit vid tiden för fornborgarnas anläggande. I områdets sydöstra del har man på ett ställe, som af planen synes, förstärkt muren genom ett »utanverk». Detta består af en i oregelbunden båge lagd yttre mur, med båda ändarna stötande intill den inre och således tillsammans med denna bildande ett slutet trångt rum. I denna yttre mur finnes visserligen nu en stark sänka, bildande en ingång, men denna har ej som de öfriga ingångarna murlagda sidoposter och är utan tvifvel ej ursprunglig, utan i senare tid upp-plockad. Det hade ju ock varit meningslöst att uteslutande åt fienden bereda en sådan lättnad, ty förhållandena visa, att det aldrig varit meningen att på denna väg inkomma i borgområdet. Mellan detta och »utanverket» finnes nämligen ingen ingång anordnad. Detta förhållande skulle i t. ex. en medeltidsbefästning vara fullkomligt obegripligt, men förklaras här till fullo af — och bestyrker i sin mån — den ofvan framhållna egenskapen hos fornborgarnas murar att ej vara stridsplatser utan endast tjänstgöra som hindrande barrièrer för de stormande. Hela borgområdet är mycket oländigt och så uppfyldt med klintar och åsar, att det är svårt att förstå, hvar man kunnat finna plats för de troligen ej så få tillfälliga bostäder, som väl voro nödvändiga äfven för tidens härdade befolkning vid ett kanske rätt långt uppehåll under en till äfventyrs oblid årstid. Antagligen hafva vi att tänka oss dem spridda mellan klintarna öfver hela området. För nära murarna ville man väl dock ej förlägga dem. Inom området finnes ett par vattensamlingar af hvilka den ena — F. på planen — är rätt betydlig och när den var opprensad, troligen aldrig sinande äfven under varma somrar, naturligtvis en ovärderlig förmån för dem, som innehade borgen. Många fornborgar sakna emellertid denna viktiga betingelse, liksom äfven märkvärdigt nog detta var förhållandet vid en del borgar långt ned i medeltiden. Det har ofvan påpekats, att fynd af lösa fornsaker i en fornborg ej kunna tillmätas stor betydelse i fråga om bestämmande af borgens anläggningstid. Naturligtvis kunna emellertid omständigheter gifvas, under hvilka dylika fynd verkligen blifva upplysande. Vid undersökningen af Tullinge-borgen företogs därför gräfning och sållning af jorden. Gifvet är emellertid, att detta ej kunde ifrågakomma öfver hela det betydande området. Något resultat af detta<noinclude> <references/> {{sidfot|||<small>22</small>}}</noinclude> jjt22dd18nv6cjqz1dszix8i1hagf5v 104 225255 657158 2026-08-19T08:35:17Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 657158 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud|104|OSCAR LEVERTIN|}}</noinclude>{{Dikt|Som blad från narcissernas vårtrötta blom i skymningen dala mot trädgårdens sändning …}} Hans blick kunde vara skarp nog, men den var alltid vänd inåt. Han var en aristokrat och en skönhetsälskare och med sin exklusivt estetiska och historiska läggning saknade han djupare förståelse av de samhällsproblem och de praktiska reformkrav, som i övervägande grad utgjorde denna litteraturs kärna. Av de naturalistiska författarna kände han sig karaktäristiskt nog dragen till romantiskt och dekadent färgade stilkonstnärer och psykologer som Flaubert, J. P. Jacobsen och Herman Bang. Hans djupaste samhörighet med åttiotalet låg i hans frisinnade och positivistiska världsåskådning, och denna följde honom in i hans nya skede. Det blev av den största betydelse för Levertins utveckling, att han fortsatte sin akademiska bana och fördjupade sig i litteratur- och konsthistoriska studier. Som vetenskapsman har han utgivit arbeten av högt värde, men den rena forskningen blev dock aldrig hans egentliga fält. Hans lärda mödor böra framför allt betraktas som den rika jordmån, varur hans lyrik och hans kritik organiskt framvuxo som blomman av hans författarskap. Utan denna breda grundval av historiska studier, på vilken hans mångsidiga bildning vilade, skulle hans kritik icke vunnit den storhet och säkerhet i linjerna, som den nu i sina bästa ögonblick äger. Och även Levertins diktning är en förfinad kulturplanta med djupa rötter i hans humanistiska bildning. Den har sugit sin mesta näring ur hans sysslande med förgångna tiders tankar och gestalter. Den är alexandrinsk till hela sin anda. Levertin älskar att i sin poesi fånga legendernas drömbilder, att frammana historiens och konstens mest omstrålade motiv och gestalter. Men han berättar aldrig, han endast anknyter sina egna stämningar till dessa bilder. Hans poesi utstrålar en mystisk och suggestiv trollmakt. Några korta rader, ett namn, en bild, en färg kunna ge en stämningsrikedom, som når långt utöver ordens verkliga innebörd. Redan i denna mening kan Levertins poesi benämnas symbolistisk. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> epbjmab6vkjl436madr24nlc58zhhab 104 225256 657159 2026-08-19T08:38:49Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 657159 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud||OSCAR LEVERTIN|105}}</noinclude>Man kan se, hur detta en smula preciösa maner gått honom i blodet, när han under sin första utrikesvistelse karaktäriserar sin blivande hustru med orden, att hon såg ut som en Dürers madonna, som av misstag fått sin mun från en bacchant av Rubens. Han strävar i språk och bildval efter det raffinerade, det exotiskt färgstarka och doftrika. Ingen svensk skald har som Levertin återgett poesien, som strömmar från gammalt pergament och gamla gravyrer, från antikt porslin och sjuttonhundratalets vattrade sidentyger. Det är med dessa konstnärliga verkningsmedel och denna varma kolorit, som han återuppväckt rococons fjärilslätta och ömma yra eller skapat medeltida bilder av naiv andakt och rökelsedoftande sensualism. Levertins egenskap av lärd skald har emellertid snarare understrukit än minskat hans originalitet. Det är hans eget pulserande och hetsigt oroliga blod, som ger dessa visioner och stämningar deras säregna charm. Han hade temperament nog att endast låta detta kulturella och historiska underlag bli den konstnärliga klangbottnen för hans dikt. Hans styrka låg icke i den fritt skapande fantasien. Liksom vinrankan slingrar sig kring trädstammen för att kunna bära sina tunga och yppiga klasar, hade hans fantasi behov av ett yttre stöd, liksom han i livet med sin kvinnliga känslighet och vekhet alltid hade av nöden en vän, en rådgivare, en älskad kvinna, vid vars sida han kunde känna tryggheten att vandra. En dylik roll spelade först i någon mån Gustaf av Geijerstam, sedan i långt högre grad Verner von Heidenstam. Schück var hans lärofader och vägledare på den vetenskapliga banan. Men framför allt fann han detta stöd och denna livgivande kraft hos sin första hustru. Hela sitt hjärtas lidelse och ömhet koncentrerade han på henne. Och även efter hennes död blev hon länge hans Beatrice, hans musa, vars översvinnliga gestalt speglas i hans dikt. Det djupast originala i Levertins poesi har sin rot i hans orientaliska härstamning och temperament. Det var spänningen mellan det österländska och det västerländska i hans väsen, som gav hans dikt dess flykt och visionära kraft. Hans ord kunna glöda som mystiska ädelstenar och dofta av Orientens<noinclude> <references/></noinclude> 0epuuvdv2aab29fydqpfg8hzt75140j 104 225257 657160 2026-08-19T08:42:38Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 657160 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud|106|OSCAR LEVERTIN|}}</noinclude>tunga vällukter. Känslan stegrar sig från djup världsvånda och äkta mystisk-orientalisk asketism till ett lidelsefullt livsbegärande. En ökenhet sensualism har förmält sig med en nordiskt Hamletartad tvivelsjuka, det är dödens bitterhet och livets lust glidande förbi i patetisk famning. Han har själv karaktäriserat sin sång, då han säger: {{Dikt|min dikt är svart med purpurröda sömmar.}} Men dessa skarpa motsättningar tränga sig icke fram i hans dikt med brutal häftighet. Den Levertinska lyrikens ton är alltid vek och drömmande. Hur bjärt och tydligt än detaljerna lysa, lyftes dikten bort från verkligheten, lever den liksom i en annan sfär utanför tiden och rummet. Redan tidigt har det säkerligen stått klart för honom, att det fanns en väsensskiljaktighet mellan honom och det nordiskt tunga och kyliga folket i Nifelhem, som han besjunger: {{Dikt|Året runt ha de vinter och köld, snö att vulkaner kyla, men med frostens och isens sköld ändock de sinnet skyla.}} Hans skarpt markerade judiska typ och rasmärkthet ställde honom kanske redan under skolåren en smula vid sidan om kamraterna och bidrogo säkerligen, jämte ungdomsårens sjuklighet, att utveckla det drag av främlingsskap, av hemlöshet, som blev så utmärkande för hela hans psyke. Mitt i vardagslivets larm, mitt i kretsen av vänner, kunde Oscar Levertins väsen liksom glida bort och hans blick söka hän mot något främmande och okänt. En av de vackraste sidorna i Levertins karaktär var just hans djupa samhörighetskänsla med sitt folk, hans levande förståelse av den hatets och föraktets börda, som smärtat och tyngt det under sekler. Han var en beundrare av Goldschmidts »En Jøde», och själv hade han planer att skriva en dylik judisk roman. Det var åt de judiska motiven, han först mäktade ge<noinclude> <references/></noinclude> mwnq4y39y2sp5k2te9bf2hbh5jrrnso 104 225258 657161 2026-08-19T08:48:30Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 657161 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud||OSCAR LEVERTIN|107}}</noinclude>en fulländat konstnärlig form, som i den vackra dikten, vilken börjar: »Vi judar, vi vänta Messias — genom årenas skiftande ve», eller ''[[På judiska kyrkogården i Prag]]'' med sitt stolta och bittra vemod: {{Dikt|Lägg icke blommor, band och fransar på vården över deras ben, ej livet gav dem gröna kransar men sten. På vårdarne lägg sten! }} Men i Levertins eget väsen fanns intet av hat eller gammaljudisk bitterhet mot förtryckarna. Han stod det västerländska alltför nära, han var genomsyrad av kristligt humanitära tankar och stämningar och var, som han själv säger, en orolig blandning av mosaism, nasareism och ateism. Vi komma kanske aldrig Levertin själv så nära som i Kalonymos’ gestalt i den utomordentligt vackra novellen av samma namn. Kalonymos, som modern fostrat till redskap åt hatet och hämnden, blir i stället ett slags judisk apostel, som ägnar hela sitt liv åt att resa från församling till församling för att predika kärlekens och försoningens lära. Icke penningar, icke ära, icke ens kärleken kan binda honom och hålla honom kvar. Han är drömmaren, vars tankar aldrig kunna helt haka sig fast vid nuet, resenären, som alltid längtar till uppbrottet. I sitt drömfyllda väsen, sin idealitet och sitt oroliga Ahasveruslynne speglar han tydligt Levertins egen själ. I vissa allmänna drag erinrar Levertins lyrik om nyromantikens. Liksom denna är den fylld av stark oändlighetstrånad, av en översinnlig längtan, som kanske i Levertins diktning fått sitt mest gripande uttryck i sången om »Ithaka», den drömda och solbelysta ön i havet, där »fruktträdsvalven evigt lysa vitt och dyningarne dö». I den ofta legendartade formen har även Levertins dikt vissa anknytningar till nyromantiken. En del egendomligheter i diktionen visa måhända hän till Atterbom. Av alla svenska skalder är dock Levertin, såsom ofta påpekats, närmast besläktad med Stagnelius, vars lidelsefulla glöd och slitning mellan dödsberusning och livsbegär, mellan asketism<noinclude> <references/></noinclude> 1rvbfka9plb5slqsrdeivobezqfsoqy 104 225259 657162 2026-08-19T08:52:29Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 657162 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud|108|OSCAR LEVERTIN|}}</noinclude>och sensualitet ha samklang med Levertins eget temperament. Men Stagnelius var en fysiologiskt långt mer brusten natur, hans dikt har ett annat djup, och hans spekulativa lyrik och metafysiska grubbel stodo Levertin helt fjärran. För att karaktärisera Levertins diktning i motsats till nyromantikens använder Fredrik Vetterlund uttrycket »naturalistisk romantik». Säkert är, att Levertin, liksom sekelskiftets diktare i allmänhet och i alla land, tagit starka intryck av naturalismen. De hade alla tvingats att stå ansikte mot ansikte med verkligheten på ett helt annat sätt än skalderna från seklets början. Själva framställningssättet har blivit mindre abstrakt. Om också sedda med fantasiens ögon äro Levertins beskrivningar långt skarpare uppfattade och återgivna än t. ex. Atterboms, och med långt mer nyanserade och målande detaljer. Även den världsåskådning, som genomströmmar Levertins dikt, är en helt annan än nyromantikernas. De omfattade guds- begreppet och själens odödlighet, medan Levertin är posi- tivist. Han hyllade Lucretius' mekaniska atomlära, men hade styrka nog att fylla den med personlig lidelse och poetisk glöd. Den diktens höghetskänsla, som hos nyromantikerna vilade på jagets odödlighet, fanns även hos Levertin, men bottnade i den helt motsatta tron om jagets uppsugande i alltet och den eviga förgängelsen. Levertin var religiös utan religion och även därutinnan en exponent för hela själsriktningen vid sekel- skiftet. Inför rymdens lagbundna oändlighet kunde han förnimma den religiösa känslan av ett ödmjukt uppgående i något större. Betecknande för såväl hans världsåskådning som hans stilkonst äro slutraderna i den storslagna Lucretius-essayn : »Ack, ett vill jag önska mig själv, att kunna bära mina tankar, att aldrig förväxla mig och världen, min glädje och sorg med dess ordning eller tro, att naturen för min räkning eller någons räkning skall stifta en undantagslag. Det är ledsamt att av våra drömmar så få slå rot och ännu färre gå i frukt, ledsamt att allt det hårda måste komma: vinterfrosten, de grå håren, besvikenheten och förblödningen — dura lex sed lex.» {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> rmd95pq153n3y24cd3764easxogx6xc 104 225260 657163 2026-08-19T08:59:18Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 657163 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud||OSCAR LEVERTIN|109}}</noinclude>»Så låt mig då i den klara natten genomtränga min förgängelse och själv mäta min värld och lära känna min plats, som den tomt och det hus, som jag bebor. När gryningen åter kommer, vinden begynner spela, fåglarna sjunga och barnen leka, då vet jag, att jag skall ängslas med gräs och blad, att livets oro också skall komma över mig med oemotståndlig längtan och dunkelt hopp, men låt mig i natt i denna djupa stillhet inför hav och stjärnor söka pejla hela djupet av det ensamt heliga och oförytterliga, vi kalla lag.» Levertins pessimism bör även ses mot bakgrunden av den allmänna strömning av världsleda, som pressar sig fram genom adertonhundratalets senare hälft, och vilken jag redan tidigare berört. Som utbildad världsförklaring föreligger den ju redan hos Schopenhauer. Levertin mötte den i Hartmanns filosofi, i Renans skepticism, i Bourgets romaner och mången annorstädes. Denna pessimism utgör också grundvalen för den franska dekadentpoesien, som älskade att frammana makabra stämningar och fråssa i förgängelsens fenomen. Då Levertin i dikten »Lycka» talar om en kåre, som kylde hans kindben, »mild som en tvinsjuk systers avtärda händer», och om upplösningsslummern, som sluter hans varelse i »förintelsens blida, barmhärtiga sköte», så är detta begrepp och uttryck, vilka direkt eller indirekt gå tillbaka till denna skaldekrets. »Lycka» är en av Levertins tidigaste dikter, och dess osäkra och något krystade form tyder redan den på litterär inspiration. Ett annat tema från fransk dekadentpoesi, som går igen i Levertins diktning, är kärlekens förbannelse, den grymma lag, som bjuder att hjärta dras mot hjärta, man till kvinna, för att åter i smärta vändas från varandra. Ett mannens och kvinnans harmoniska sammansmältande till själ och sinnen är blott en illusion — »även på samma örongått hjärtana bli eremiter». Vi ha sett, hur även Heidenstam sysslade med liknande erotiska problem. Men medan hos Levertin liksom hos fransmännen under denna erotiska pessimism döljer sig en poetisk kvinnodyrkan, är den hos Heidenstam parad med ett visst kärvt kvinnoförakt. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> r3nku9cjx0rtqv7wsa6eqgmttzip5qh 104 225261 657164 2026-08-19T09:03:28Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 657164 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud|110|OSCAR LEVERTIN|}}</noinclude>Levertins område som skald är starkt begränsat, men därinom har han nått mycket högt. Genom sin sydländska särprägel är han enastående i svensk litteratur. Hans poesi är icke den troskyldigt blå blomman, den är en långt mer exotisk växt, snarare en praktfullt skimrande orkidé. <section end=OL2 /> <section begin=OL3 /> {{c|{{större|'''III.'''}}}} Vad Levertin skrev under sitt första skede är ännu icke konstnärligt moget. Han har ännu icke funnit sig själv och sin egen väg. Det fanns ju också i viss mån en motsats mellan hans lynne och uppfattningssätt och dagens härskande estetiska ideal. Under dessa ungdomsår har Levertin helt naturligt med en viss osäkerhet känt sig dragen åt många håll. Han älskade Kiellands franska elegans. Strindbergs eld och hans djärva anlopp mot samhällsbarrikaderna imponerade i hög grad på den unge Levertin. Han var en stor beundrare av den allt för tidigt bortgångne Kristian Elster; däremot har knappast Ibsens mörka pliktlära eller Björnson med sin folklighet och sin dogmatiska predikogåva i djupare mån berört honom. Flauberts »La tentation de Saint Antoine» prisar han som ett av seklets mästerverk; Maupassant och framför allt Goncourtarna hava säkerligen varit av stor betydelse för hans egen utveckling. Även Heine och Drachmann hörde till hans ungdoms älsklingsläsning. Men den förste författare, som verkligen förmådde väcka djupa och samklingande toner i hans egen själ, var utan tvivel Jacobsen. Redan häri ligger ett varsel om Levertins senare utveckling. Det var icke en kraftnatur som Strindberg, icke de socialt upptagna författarna, som gripa honom starkast, utan en naturalistisk drömmare och psykolog som J. P. Jacobsen. Dennes av döden överskuggade och positivistiskt genomsyrade tankeliv, hans hektiska sensualism och färgprakt, hans hemlighetsfulla dragning till dödens och förgängelsens mysterium — allt väckte<noinclude> <references/></noinclude> 4tidx55au11zp0yci0enfa2i5lk4bgl 0 225262 657165 2026-08-19T09:08:00Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="J_Mortensen_Från Röda rummet till Sekelskiftet_1918.djvu" from=434 to=438 tosection=OL0 prev="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/VII. Verner von Heidenstam|VII. Verner von Heidenstam.]]"" current="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/0. Oscar Levertin|Oscar Levertin: Inledning.]]" next="Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet...' 657165 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="J_Mortensen_Från Röda rummet till Sekelskiftet_1918.djvu" from=434 to=438 tosection=OL0 prev="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/VII. Verner von Heidenstam|VII. Verner von Heidenstam.]]"" current="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/0. Oscar Levertin|Oscar Levertin: Inledning.]]" next="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/1. Oscar Levertin|I. Oscar Levertin.]]" kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Från Röda rummet till Sekelskiftet]] qdojvkrq954tqswtcaigki85s2vgdma 657171 657165 2026-08-19T09:23:57Z PWidergren 11678 PWidergren flyttade sidan [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/0. Oscar Levertin]] till [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/0. Oscar Levertin]] utan att lämna en omdirigering: Felstavad titel 657165 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="J_Mortensen_Från Röda rummet till Sekelskiftet_1918.djvu" from=434 to=438 tosection=OL0 prev="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/VII. Verner von Heidenstam|VII. Verner von Heidenstam.]]"" current="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/0. Oscar Levertin|Oscar Levertin: Inledning.]]" next="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/1. Oscar Levertin|I. Oscar Levertin.]]" kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Från Röda rummet till Sekelskiftet]] qdojvkrq954tqswtcaigki85s2vgdma 0 225263 657166 2026-08-19T09:11:45Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="J_Mortensen_Från Röda rummet till Sekelskiftet_1918.djvu" from=438 to=445 fromsection=OL1 tosection=OL1 prev="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/VII. Verner von Heidenstam|VII. Verner von Heidenstam.]]"" current="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/0. Oscar Levertin|Oscar Levertin: Inledning.]]" next="Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet t...' 657166 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="J_Mortensen_Från Röda rummet till Sekelskiftet_1918.djvu" from=438 to=445 fromsection=OL1 tosection=OL1 prev="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/VII. Verner von Heidenstam|VII. Verner von Heidenstam.]]"" current="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/0. Oscar Levertin|Oscar Levertin: Inledning.]]" next="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Oscar Levertin|I. Oscar Levertin.]]" kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Från Röda rummet till Sekelskiftet]] 82qbnol1vom3p9twm6j3t08d868ipv0 657175 657166 2026-08-19T09:31:14Z PWidergren 11678 657175 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="J_Mortensen_Från Röda rummet till Sekelskiftet_1918.djvu" from=438 to=445 fromsection=OL1 tosection=OL1 prev="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/VII. Verner von Heidenstam|VII. Verner von Heidenstam.]]"" current="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/0. Oscar Levertin|Oscar Levertin: Inledning.]]" next="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Oscar Levertin|I. Oscar Levertin.]]" kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Från Röda rummet till Sekelskiftet]] 73mnboz0isv3dsi4uvv840wrlpk652f 0 225264 657167 2026-08-19T09:12:18Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="J_Mortensen_Från Röda rummet till Sekelskiftet_1918.djvu" from=438 to=445 fromsection=OL1 tosection=OL1 prev="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/0. Oscar Levertin|Oscar Levertin: Inledning.]]" current="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Oscar Levertin|I. Oscar Levertin.]]" next="Från Röda rummet till Sekelskiftet/Fr...' 657167 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="J_Mortensen_Från Röda rummet till Sekelskiftet_1918.djvu" from=438 to=445 fromsection=OL1 tosection=OL1 prev="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/0. Oscar Levertin|Oscar Levertin: Inledning.]]" current="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Oscar Levertin|I. Oscar Levertin.]]" next="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Oscar Levertin|II. Oscar Levertin.]]" kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Från Röda rummet till Sekelskiftet]] fpjd2hufun3vhaun596lnyqwoadn6jx 657170 657167 2026-08-19T09:23:22Z PWidergren 11678 PWidergren flyttade sidan [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Oscar Levertin]] till [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Oscar Levertin]] utan att lämna en omdirigering: Felstavad titel 657167 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="J_Mortensen_Från Röda rummet till Sekelskiftet_1918.djvu" from=438 to=445 fromsection=OL1 tosection=OL1 prev="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/0. Oscar Levertin|Oscar Levertin: Inledning.]]" current="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Oscar Levertin|I. Oscar Levertin.]]" next="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Oscar Levertin|II. Oscar Levertin.]]" kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Från Röda rummet till Sekelskiftet]] fpjd2hufun3vhaun596lnyqwoadn6jx 657172 657170 2026-08-19T09:29:34Z PWidergren 11678 657172 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="J_Mortensen_Från Röda rummet till Sekelskiftet_1918.djvu" from=438 to=445 fromsection=OL1 tosection=OL1 prev="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/0. Oscar Levertin|Oscar Levertin: Inledning.]]" current="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Oscar Levertin|I. Oscar Levertin.]]" next="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Oscar Levertin|II. Oscar Levertin.]]" kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Från Röda rummet till Sekelskiftet]] i2y48eck3sl53dukgvzicwdnhqjjzms 0 225265 657168 2026-08-19T09:14:40Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="J_Mortensen_Från Röda rummet till Sekelskiftet_1918.djvu" from=445 to=452 fromsection=OL2 tosection=OL2 prev="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Oscar Levertin|I. Oscar Levertin.]]" current="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Oscar Levertin|II. Oscar Levertin.]]" next="Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från R...' 657168 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="J_Mortensen_Från Röda rummet till Sekelskiftet_1918.djvu" from=445 to=452 fromsection=OL2 tosection=OL2 prev="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Oscar Levertin|I. Oscar Levertin.]]" current="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Oscar Levertin|II. Oscar Levertin.]]" next="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/III. Oscar Levertin|III. Oscar Levertin.]]" kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Från Röda rummet till Sekelskiftet]] 0072xo4xei8hc1l1ej06voo0ewljhou 657169 657168 2026-08-19T09:22:25Z PWidergren 11678 PWidergren flyttade sidan [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Oscar Levertin]] till [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Oscar Levertin]] utan att lämna en omdirigering: Felstavad titel 657168 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="J_Mortensen_Från Röda rummet till Sekelskiftet_1918.djvu" from=445 to=452 fromsection=OL2 tosection=OL2 prev="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Oscar Levertin|I. Oscar Levertin.]]" current="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Oscar Levertin|II. Oscar Levertin.]]" next="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Från Röda rummet till Sekelskiftet/III. Oscar Levertin|III. Oscar Levertin.]]" kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Från Röda rummet till Sekelskiftet]] 0072xo4xei8hc1l1ej06voo0ewljhou 657173 657169 2026-08-19T09:30:12Z PWidergren 11678 657173 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="J_Mortensen_Från Röda rummet till Sekelskiftet_1918.djvu" from=445 to=452 fromsection=OL2 tosection=OL2 prev="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Oscar Levertin|I. Oscar Levertin.]]" current="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Oscar Levertin|II. Oscar Levertin.]]" next="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/III. Oscar Levertin|III. Oscar Levertin.]]" kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Från Röda rummet till Sekelskiftet]] e9ukcfdgx6igjfnggvhawj0asln9hwz