Wikipedia tetwiki https://tet.wikipedia.org/wiki/P%C3%A1jina_Mahuluk MediaWiki 1.47.0-wmf.7 first-letter Media Espesiál Diskusaun Uza-na'in Diskusaun Uza-na'in Wikipedia Diskusaun Wikipedia Imajen Diskusaun Imajen MediaWiki Diskusaun MediaWiki Template Diskusaun Template Ajuda Diskusaun Ajuda Kategoria Diskusaun Kategoria TimedText TimedText talk Módulo Módulo Discussão Evento Evento Discussão Wikipedia:Administradór Sira/Eleisaun 4 1512 70781 70737 2026-06-20T03:05:24Z Exec8 6243 /* Eleisaun Administradór sira nian */ 70781 wikitext text/x-wiki __TOC__ ==Eleisaun Administradór sira nian tuan== Tuir kriasaun [[Main Page|Wikipédia]] iha [[lia-tetun]] nian loron 25 fulan Marsu tinan 2006, nia agora nesesáriu hanaran ema ho podér sira "administradór" nian * '''Saida mak halo administradór? ''' Tenke hatene saida mak [[Wikipedia:Administradór Sira|funsaun principál sira]]. * '''Hili vota oinsá? ''' Molok, ema sé uza Wikipédia tenke [[Special:Userlogin|rejistadu no "log in" ona]], tau ninia "username" no "password". Atu hili vota, Ita tenke hakerek tilde haat -- <nowiki>~~~~</nowiki> -- iha "Favór (support)" ka "Kontra (oppose)" okos, konforme ba Ita-nia hili. Se karik Ita hakarak, mós bele hakerek komentáriu badak. ------ ===[[User:Manuel_de_Sousa|Manuel de Sousa]]=== Iha ha'u lidera hotu prosesu kriasaun [[Main Page|Wikipédia]] iha [[lia-tetun]], ha'u mai apresenta ha'u nia kandidatura ba kargu administradór nian, ha'u husu ema hotu sé hili vota iha favór (support) ka kontra (oppose) ha'u nia kandidatura. --[[User:Manuel de Sousa|Manuel de Sousa]] 22:52, 27 April 2006 (UTC) :''Sysop request, English translation: I would like to be nominated administrator (sysop) of the Tetum Wikipedia. Please vote below. Thank you!'' --[[User:Manuel de Sousa|Manuel de Sousa]] 22:52, 27 April 2006 (UTC) Votasaun:<br> '''Favór''' (''support''): * [[User:Manu Ain|Manu Ain]] 23:36, 27 April 2006 (UTC) * [[User:Pippu d'Angelo|Pippu d&#39;Angelo]] 07:33, 28 April 2006 (UTC) * [[User:Matebian|Matebian]] 14:46, 28 April 2006 (UTC) * [[User:Joao Xavier Santos|Joao Xavier Santos]] 00:48, 29 April 2006 (UTC) * [[User:Prevert|Prevert]] 12:11, 29 April 2006 (UTC) * [[User:Belisanda|Belisanda]] 09:13, 01 May 2006 (UTC) * [[User:Margaridadsc|Margaridadsc]] 09:23, 1 May 2006 (UTC) * [[User:Rocastelo|Rocastelo]] 14:59, 1 May 2006 (UTC) * [[User:Abel|Abel]] 05:58, 3 May 2006 (UTC) * [[User:Ruimiguelpinto|Mau seran]] 19:28, 14 May 2006 (UTC) <s>* [[User:Jose77|Jose77]] 09:28, 19 June 2007 (UTC)</s> Too late. this election has been closed yet. [[User:MF-Warburg|MF-Warburg]] <small>([[:de:Benutzer Diskussion:MF-Warburg|de diskusaun]])</small> 12:34, 19 June 2007 (UTC) * -- '''Kontra''' (''oppose''): * -- '''<span style="background:#FFFFAA">Eleisaun ne'e ramata tiha ona. Ema hili [[User:Manuel de Sousa|Manuel de Sousa]] nu'udar [[Wikipedia:Administradór_Sira|administradór]] Wikipédia iha lia-tetun tiha ona ho 10 (sanulu) votu sira iha favór no votu 0 (mamuk) kontra. [[:meta:User:Shizhao|Shizhao]] maka [[:meta:Requests_for_permissions/Archive_2006/May#Tetum_Wikipedia|konsede permisaun sira administradór nian]], loron 9 Maiu 2006.</span>''' ------ ===[[User:Malaeoan|Malaeoan]]=== Ho konsiderasaun ba kontributu sira ne'ebé Malaeoan fó ona ba [[Main Page|Wikipédia]] iha [[lia-tetun]] iha faze krítika tebetebes projetu nian, no konsiderasaun ba ninia koñesimentu lian no kultura Timór-oan nian no nafatin interese sé nia sempre demonstra ona hosi kestaun sira ho relasaun ba [[Timór Lorosa'e]], ha'u mai propoin ninia naran atu sai administradór ida ba Wikipédia ne'e. Nune'e, ha'u husu ba ema hotu sé hili vota iha favór (support) ka kontra (oppose) kandidatura Malaeoan nian. --[[User:Manuel de Sousa|Manuel de Sousa]] 22:58, 27 April 2006 (UTC) :''Sysop request, English translation: I would like to nominate Malaeoan as administrator of the Tetum Wikipedia. Please vote below. Thank you!'' --[[User:Manuel de Sousa|Manuel de Sousa]] 22:58, 27 April 2006 (UTC) :''Candidate, please indicate acceptance of the nomination here:'' Ha'u ksolok katak Ita-nia haran ha'u ona nu'udar administradór ida, no ha'u simu kandidatura ne'e. Obrigadu barak ba Ita-nia apoiu. [[User:Malaeoan|Malaeoan]] 19:39, 29 April 2006 (UTC) Votasaun:<br> '''Favór''' (''support''): *[[User:Manuel de Sousa|Manuel de Sousa]] 09:11, 28 April 2006 (UTC) *[[User:Joao Xavier Santos|Joao Xavier Santos]] 14:18, 30 April 2006 (UTC) *[[Belisanda]] 09:10, 01 May 2006 (UTC) *[[User:Matebian|Matebian]] 16:40, 12 May 2006 (UTC) <s>*[[User:Jose77|Jose77]] 09:28, 19 June 2007 (UTC)</s>Too late. this election has been closed yet. [[User:MF-Warburg|MF-Warburg]] <small>([[:de:Benutzer Diskussion:MF-Warburg|de diskusaun]])</small> 12:34, 19 June 2007 (UTC) * -- '''Kontra''' (''oppose''): * -- '''<span style="background:#FFFFAA">Eleisaun ne'e ramata tiha ona. Ema hili [[User:Malaeoan|Malaeoan]] nu'udar [[Wikipedia:Administradór_Sira|administradór]] Wikipédia iha lia-tetun tiha ona ho 4 (haat) votu sira iha favór no votu 0 (mamuk) kontra. [[:meta:User:Shizhao|Shizhao]] maka [[:meta:Requests_for_permissions#Tetum_Wikipedia|konsede permisaun sira administradór nian]], loron 22 Maiu 2006.</span>''' ===[[User:MF-Warburg|MF-Warburg]]=== Ha'u hakarak "sysop access" tanba Manuel de Sousa no Malaeoan lá'os aktivu. Ha'u administradór to'o 6 Juñu 2007 ("temporary", [[:m:Requests_for_permissions/Approved_temporary#Wikipedia_Tetum|haree iha ne'e]]. Obrigadu barak, [[User:MF-Warburg|MF-Warburg]] <small>([[:de:Benutzer Diskussion:MF-Warburg|de diskusaun]])</small> 17:24, 29 May 2007 (UTC) Votasaun: Favór: #--[[User:Anew|Anew]] 11:20, 1 June 2007 (UTC) #[[User:Manuel de Sousa|Manuel de Sousa]] 22:07, 12 June 2007 (UTC) #--[[User:Jose77|Jose77]] 09:29, 19 June 2007 (UTC) Kontra: '''<span style="background:#FFFFAA">Eleisaun ne'e ramata tiha ona. Ema hili [[User:MF-Warburg|MF-Warburg]] nu'udar [[Wikipedia:Administradór_Sira|administradór]] Wikipédia iha lia-tetun tiha ona ho 3 (tolu) votu sira iha favór no votu 0 (mamuk) kontra. [[:meta:User:Shizhao|Shizhao]] maka [[:m:Steward_requests/Permissions/2007-06#Wikipedia_Tetum|konsede permisaun sira administradór nian]], loron 22 Juñu 2007.</span>''' ==Eleisaun Administradór sira nian== ===[[User:Diamantino Soares|Diamantino Soares]]=== <big> Deklarasaun Kandidatura ba Administradór Wikipedia Tetum</big> Hau nia naran Diamantino Pereira de Orleans Soares ho username [[Uza-na'in:Diamantino Soares|Diamantino Soares]], ho respeitu hato’o hau nia kandidatura ba estatutu administradór [[Main Page|Wikipédia]] iha [[lia-tetun]]. Hau hahu sai membru ativu no kontribui ba iha [[Main Page|Wikipédia]] iha [[lia-tetun]] iha tinan 2023 iha Marburg, Alemaña. Hau esforsu atu kontribui hodi dezenvolve komunidade ida ne'e sai bo'ot liu tan liuhusi fornese treinamentu ba editor foun sira, promove kualidade artigu sira iha [[Main Page|Wikipédia]] no hala'o serbisu kolaborasaun ho [https://www.wikimedia.org/ Wikimedia] sira seluk iha rejiaun [https://meta.wikimedia.org/wiki/ESEAP%20Hub ESEAP] no mós Global. Hau fiar katak [[Main Page|Wikipédia]] iha [[lia-tetun]] presiza administradór ida ne’ebé ativu, responsavel no komprometidu atu garante komunidade ida ne’e kontinua dezenvolve ho di’ak ba oin. Karik komunidade fó fiar mai hau hodi sai hanesa administradór, hau sei kompromete atu: # Uza direitu administradór ho imparsiálidade, transparénsia nomos responsabilidade; # Halo desizaun sira bazeia ba polítika no orientasaun husi Fundasaun Wikimedia; # Proteje no mantein integridade Wikipedia Tetum, inklui prevene vandalizmu no resolve problema tékniku ne’ebé relevante; # Servi komunidade ho espíritu kolaborasaun, respeitu no Konsensu; # Apoiu no orienta editor foun sira atu hametin komunidade Wikipedia Tetum. Hau konsidera estatutu administradór hanesan responsabilidade atu servi komunidade, la’ós priviléjiu pesoál. Tanba ne’e, hau sei hala’o knaar ida ne’e ho étika, dedikasaun no kompromisiu atu dezenvolve Wikipedia Tetum ba benefísiu ema hotu. liu husi meius ida ne'e, hau husu ba membru sira hotu sé hili vota iha favór (support) ka kontra (oppose). [[Uza-na'in:Diamantino Soares|Diamantino Soares]] ([[Diskusaun Uza-na'in:Diamantino Soares|discussão]]) 00h29min de 19 de Juñu de 2026 (UTC) Votasaun:<br> '''Favór''' (''support''): * [[Uza-na'in:Rino Soares|Rino Soares]] ([[Diskusaun Uza-na'in:Rino Soares|discussão]]) 01h21min de 19 de Juñu de 2026 (UTC) * --[[Uza-na'in:J. Patrick Fischer|J. Patrick Fischer]] ([[Diskusaun Uza-na'in:J. Patrick Fischer|discussão]]) 03h57min de 19 de Juñu de 2026 (UTC) * [[Uza-na'in:Ballardmaize|Ballardmaize]] ([[Diskusaun Uza-na'in:Ballardmaize|discussão]]) 04h25min de 19 de Juñu de 2026 (UTC) * [[Uza-na'in:Exec8|Exec8]] ([[Diskusaun Uza-na'in:Exec8|discussão]]) 03h05min de 20 de Juñu de 2026 (UTC) '''Kontra''' (''oppose''): * -- 61k98tb8ze03c26vl9u8y41hs55tfl8 70782 70781 2026-06-20T06:32:30Z BJ Sinaga 4517 /* Eleisaun Administradór sira nian */ 70782 wikitext text/x-wiki __TOC__ ==Eleisaun Administradór sira nian tuan== Tuir kriasaun [[Main Page|Wikipédia]] iha [[lia-tetun]] nian loron 25 fulan Marsu tinan 2006, nia agora nesesáriu hanaran ema ho podér sira "administradór" nian * '''Saida mak halo administradór? ''' Tenke hatene saida mak [[Wikipedia:Administradór Sira|funsaun principál sira]]. * '''Hili vota oinsá? ''' Molok, ema sé uza Wikipédia tenke [[Special:Userlogin|rejistadu no "log in" ona]], tau ninia "username" no "password". Atu hili vota, Ita tenke hakerek tilde haat -- <nowiki>~~~~</nowiki> -- iha "Favór (support)" ka "Kontra (oppose)" okos, konforme ba Ita-nia hili. Se karik Ita hakarak, mós bele hakerek komentáriu badak. ------ ===[[User:Manuel_de_Sousa|Manuel de Sousa]]=== Iha ha'u lidera hotu prosesu kriasaun [[Main Page|Wikipédia]] iha [[lia-tetun]], ha'u mai apresenta ha'u nia kandidatura ba kargu administradór nian, ha'u husu ema hotu sé hili vota iha favór (support) ka kontra (oppose) ha'u nia kandidatura. --[[User:Manuel de Sousa|Manuel de Sousa]] 22:52, 27 April 2006 (UTC) :''Sysop request, English translation: I would like to be nominated administrator (sysop) of the Tetum Wikipedia. Please vote below. Thank you!'' --[[User:Manuel de Sousa|Manuel de Sousa]] 22:52, 27 April 2006 (UTC) Votasaun:<br> '''Favór''' (''support''): * [[User:Manu Ain|Manu Ain]] 23:36, 27 April 2006 (UTC) * [[User:Pippu d'Angelo|Pippu d&#39;Angelo]] 07:33, 28 April 2006 (UTC) * [[User:Matebian|Matebian]] 14:46, 28 April 2006 (UTC) * [[User:Joao Xavier Santos|Joao Xavier Santos]] 00:48, 29 April 2006 (UTC) * [[User:Prevert|Prevert]] 12:11, 29 April 2006 (UTC) * [[User:Belisanda|Belisanda]] 09:13, 01 May 2006 (UTC) * [[User:Margaridadsc|Margaridadsc]] 09:23, 1 May 2006 (UTC) * [[User:Rocastelo|Rocastelo]] 14:59, 1 May 2006 (UTC) * [[User:Abel|Abel]] 05:58, 3 May 2006 (UTC) * [[User:Ruimiguelpinto|Mau seran]] 19:28, 14 May 2006 (UTC) <s>* [[User:Jose77|Jose77]] 09:28, 19 June 2007 (UTC)</s> Too late. this election has been closed yet. [[User:MF-Warburg|MF-Warburg]] <small>([[:de:Benutzer Diskussion:MF-Warburg|de diskusaun]])</small> 12:34, 19 June 2007 (UTC) * -- '''Kontra''' (''oppose''): * -- '''<span style="background:#FFFFAA">Eleisaun ne'e ramata tiha ona. Ema hili [[User:Manuel de Sousa|Manuel de Sousa]] nu'udar [[Wikipedia:Administradór_Sira|administradór]] Wikipédia iha lia-tetun tiha ona ho 10 (sanulu) votu sira iha favór no votu 0 (mamuk) kontra. [[:meta:User:Shizhao|Shizhao]] maka [[:meta:Requests_for_permissions/Archive_2006/May#Tetum_Wikipedia|konsede permisaun sira administradór nian]], loron 9 Maiu 2006.</span>''' ------ ===[[User:Malaeoan|Malaeoan]]=== Ho konsiderasaun ba kontributu sira ne'ebé Malaeoan fó ona ba [[Main Page|Wikipédia]] iha [[lia-tetun]] iha faze krítika tebetebes projetu nian, no konsiderasaun ba ninia koñesimentu lian no kultura Timór-oan nian no nafatin interese sé nia sempre demonstra ona hosi kestaun sira ho relasaun ba [[Timór Lorosa'e]], ha'u mai propoin ninia naran atu sai administradór ida ba Wikipédia ne'e. Nune'e, ha'u husu ba ema hotu sé hili vota iha favór (support) ka kontra (oppose) kandidatura Malaeoan nian. --[[User:Manuel de Sousa|Manuel de Sousa]] 22:58, 27 April 2006 (UTC) :''Sysop request, English translation: I would like to nominate Malaeoan as administrator of the Tetum Wikipedia. Please vote below. Thank you!'' --[[User:Manuel de Sousa|Manuel de Sousa]] 22:58, 27 April 2006 (UTC) :''Candidate, please indicate acceptance of the nomination here:'' Ha'u ksolok katak Ita-nia haran ha'u ona nu'udar administradór ida, no ha'u simu kandidatura ne'e. Obrigadu barak ba Ita-nia apoiu. [[User:Malaeoan|Malaeoan]] 19:39, 29 April 2006 (UTC) Votasaun:<br> '''Favór''' (''support''): *[[User:Manuel de Sousa|Manuel de Sousa]] 09:11, 28 April 2006 (UTC) *[[User:Joao Xavier Santos|Joao Xavier Santos]] 14:18, 30 April 2006 (UTC) *[[Belisanda]] 09:10, 01 May 2006 (UTC) *[[User:Matebian|Matebian]] 16:40, 12 May 2006 (UTC) <s>*[[User:Jose77|Jose77]] 09:28, 19 June 2007 (UTC)</s>Too late. this election has been closed yet. [[User:MF-Warburg|MF-Warburg]] <small>([[:de:Benutzer Diskussion:MF-Warburg|de diskusaun]])</small> 12:34, 19 June 2007 (UTC) * -- '''Kontra''' (''oppose''): * -- '''<span style="background:#FFFFAA">Eleisaun ne'e ramata tiha ona. Ema hili [[User:Malaeoan|Malaeoan]] nu'udar [[Wikipedia:Administradór_Sira|administradór]] Wikipédia iha lia-tetun tiha ona ho 4 (haat) votu sira iha favór no votu 0 (mamuk) kontra. [[:meta:User:Shizhao|Shizhao]] maka [[:meta:Requests_for_permissions#Tetum_Wikipedia|konsede permisaun sira administradór nian]], loron 22 Maiu 2006.</span>''' ===[[User:MF-Warburg|MF-Warburg]]=== Ha'u hakarak "sysop access" tanba Manuel de Sousa no Malaeoan lá'os aktivu. Ha'u administradór to'o 6 Juñu 2007 ("temporary", [[:m:Requests_for_permissions/Approved_temporary#Wikipedia_Tetum|haree iha ne'e]]. Obrigadu barak, [[User:MF-Warburg|MF-Warburg]] <small>([[:de:Benutzer Diskussion:MF-Warburg|de diskusaun]])</small> 17:24, 29 May 2007 (UTC) Votasaun: Favór: #--[[User:Anew|Anew]] 11:20, 1 June 2007 (UTC) #[[User:Manuel de Sousa|Manuel de Sousa]] 22:07, 12 June 2007 (UTC) #--[[User:Jose77|Jose77]] 09:29, 19 June 2007 (UTC) Kontra: '''<span style="background:#FFFFAA">Eleisaun ne'e ramata tiha ona. Ema hili [[User:MF-Warburg|MF-Warburg]] nu'udar [[Wikipedia:Administradór_Sira|administradór]] Wikipédia iha lia-tetun tiha ona ho 3 (tolu) votu sira iha favór no votu 0 (mamuk) kontra. [[:meta:User:Shizhao|Shizhao]] maka [[:m:Steward_requests/Permissions/2007-06#Wikipedia_Tetum|konsede permisaun sira administradór nian]], loron 22 Juñu 2007.</span>''' ==Eleisaun Administradór sira nian== ===[[User:Diamantino Soares|Diamantino Soares]]=== <big> Deklarasaun Kandidatura ba Administradór Wikipedia Tetum</big> Hau nia naran Diamantino Pereira de Orleans Soares ho username [[Uza-na'in:Diamantino Soares|Diamantino Soares]], ho respeitu hato’o hau nia kandidatura ba estatutu administradór [[Main Page|Wikipédia]] iha [[lia-tetun]]. Hau hahu sai membru ativu no kontribui ba iha [[Main Page|Wikipédia]] iha [[lia-tetun]] iha tinan 2023 iha Marburg, Alemaña. Hau esforsu atu kontribui hodi dezenvolve komunidade ida ne'e sai bo'ot liu tan liuhusi fornese treinamentu ba editor foun sira, promove kualidade artigu sira iha [[Main Page|Wikipédia]] no hala'o serbisu kolaborasaun ho [https://www.wikimedia.org/ Wikimedia] sira seluk iha rejiaun [https://meta.wikimedia.org/wiki/ESEAP%20Hub ESEAP] no mós Global. Hau fiar katak [[Main Page|Wikipédia]] iha [[lia-tetun]] presiza administradór ida ne’ebé ativu, responsavel no komprometidu atu garante komunidade ida ne’e kontinua dezenvolve ho di’ak ba oin. Karik komunidade fó fiar mai hau hodi sai hanesa administradór, hau sei kompromete atu: # Uza direitu administradór ho imparsiálidade, transparénsia nomos responsabilidade; # Halo desizaun sira bazeia ba polítika no orientasaun husi Fundasaun Wikimedia; # Proteje no mantein integridade Wikipedia Tetum, inklui prevene vandalizmu no resolve problema tékniku ne’ebé relevante; # Servi komunidade ho espíritu kolaborasaun, respeitu no Konsensu; # Apoiu no orienta editor foun sira atu hametin komunidade Wikipedia Tetum. Hau konsidera estatutu administradór hanesan responsabilidade atu servi komunidade, la’ós priviléjiu pesoál. Tanba ne’e, hau sei hala’o knaar ida ne’e ho étika, dedikasaun no kompromisiu atu dezenvolve Wikipedia Tetum ba benefísiu ema hotu. liu husi meius ida ne'e, hau husu ba membru sira hotu sé hili vota iha favór (support) ka kontra (oppose). [[Uza-na'in:Diamantino Soares|Diamantino Soares]] ([[Diskusaun Uza-na'in:Diamantino Soares|discussão]]) 00h29min de 19 de Juñu de 2026 (UTC) Votasaun:<br> '''Favór''' (''support''): * [[Uza-na'in:Rino Soares|Rino Soares]] ([[Diskusaun Uza-na'in:Rino Soares|discussão]]) 01h21min de 19 de Juñu de 2026 (UTC) * --[[Uza-na'in:J. Patrick Fischer|J. Patrick Fischer]] ([[Diskusaun Uza-na'in:J. Patrick Fischer|discussão]]) 03h57min de 19 de Juñu de 2026 (UTC) * [[Uza-na'in:Ballardmaize|Ballardmaize]] ([[Diskusaun Uza-na'in:Ballardmaize|discussão]]) 04h25min de 19 de Juñu de 2026 (UTC) * [[Uza-na'in:Exec8|Exec8]] ([[Diskusaun Uza-na'in:Exec8|discussão]]) 03h05min de 20 de Juñu de 2026 (UTC) *--[[Uza-na'in:BJ Sinaga|Binsar de Jesus]] ([[Diskusaun Uza-na'in:BJ Sinaga|discussão]]) 06h32min de 20 de Juñu de 2026 (UTC) '''Kontra''' (''oppose''): * -- nnf8slo2m57t1hm6osmxu2hl15c5bm7 Rúsia 0 3657 70774 69815 2026-06-19T16:00:38Z J. Patrick Fischer 73 /* Ekonomia */ 70774 wikitext text/x-wiki {| border="1" cellpadding="2" cellspacing="0" align="right" width="290px" style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;" |+<font size="+1">'''Rúsia'''<br /></font> |- | style="background:#ffffff;" align="center" colspan="2" | {| border="0" cellpadding="2" cellspacing="0" tyle="background:#f9f9f9; text-align:center;" |- | align="center" width="135px" | [[Imajen:Flag of Russia.svg|130 px|Bandeira Rúsia nian]] | align="center" width="135px" | [[Imajen:Coat of Arms of the Russian Federation.svg|100px|Brazaun Rúsia nian]] |} |- | align=center colspan=2 | [[Imajen:Russian Federation (orthographic projection) - Crimea disputed.svg|200px]] |- | [[Sidade kapitál]] | [[Moskovu]] |- |} '''Rúsia''' maka rai [[Europa]] no [[Ázia]] nian. == Istória == ==Polítika== ==Jeografia== Rai-Rúsia iha fronteira ho [[Finlándia]], [[Estónia]], [[Letónia]], [[Lituánia]], [[Bielorúsia]], [[Ukránia]], [[Jeórjia]], [[Azerbaijaun]], [[Kazakistaun]], [[Xina]], [[Mongólia]] no [[Koreia Norte]]. == Sidade sira == * [[Krasnodar]] * [[Moskovu]] * [[Sóchi]] == Ekonomia == == Haree mós == * [[Funu Rúsia-Ukránia]] {{Europa}} {{Ázia}} [[Kategoria:Rúsia]] [[Kategoria:Europa]] [[Kategoria:Ázia]] miw1pegqnujpx750xd4emocaax3gyge Ukránia 0 4305 70772 67788 2026-06-19T14:23:19Z J. Patrick Fischer 73 70772 wikitext text/x-wiki {| border="1" cellpadding="2" cellspacing="0" align="right" width="290px" style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;" |+<font size="+1">'''Ukránia'''<br /></font> |- | style="background:#ffffff;" align="center" colspan="2" | {| border="0" cellpadding="2" cellspacing="0" tyle="background:#f9f9f9; text-align:center;" |- | align="center" width="135px" | [[Imajen:Flag of Ukraine.svg|130 px|Bandeira Ukránia nian]] | align="center" width="135px" | [[Imajen:Lesser Coat of Arms of Ukraine.svg|100px|Brazaun Ukránia nian]] |} |- | align=center colspan=2 | [[Imajen:Ukraine in Europe.svg|200px]] |- | [[Sidade kapitál]] | [[Kiev]] |- | [[Área]] | 603 549 [[kilómetru kuadradu|km&sup2;]] |- | [[Populasaun]] ([[2020]])<br />- Densidade | 41 723 998<small></small><br />72,6/km² |- |} '''Ukránia''' maka rai [[Europa]] nian. <gallery perrow="5"> Міст Патона з нічною архітектурною підсвіткою та панорама Лівого берега.jpg|Kiev 80-391-9007 Kyiv St.Michael's Golden-Domed Monastery RB 18.jpg Kernkraftwerk Saporischschja.JPG Говерла з Кукула.jpg </gallery> {{Europa}} [[Kategoria:Europa]] [[Kategoria:Ukránia]] hac05s1srqrvu47x17asc5yzavpyk5n 70773 70772 2026-06-19T15:57:40Z J. Patrick Fischer 73 70773 wikitext text/x-wiki {| border="1" cellpadding="2" cellspacing="0" align="right" width="290px" style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;" |+<font size="+1">'''Ukránia'''<br /></font> |- | style="background:#ffffff;" align="center" colspan="2" | {| border="0" cellpadding="2" cellspacing="0" tyle="background:#f9f9f9; text-align:center;" |- | align="center" width="135px" | [[Imajen:Flag of Ukraine.svg|130 px|Bandeira Ukránia nian]] | align="center" width="135px" | [[Imajen:Lesser Coat of Arms of Ukraine.svg|100px|Brazaun Ukránia nian]] |} |- | align=center colspan=2 | [[Imajen:Ukraine in Europe.svg|200px]] |- | [[Sidade kapitál]] | [[Kiev]] |- | [[Área]] | 603 549 [[kilómetru kuadradu|km&sup2;]] |- | [[Populasaun]] ([[2020]])<br />- Densidade | 41 723 998<small></small><br />72,6/km² |- |} '''Ukránia''' maka rai [[Europa]] nian. <gallery perrow="5"> Міст Патона з нічною архітектурною підсвіткою та панорама Лівого берега.jpg|Kiev 80-391-9007 Kyiv St.Michael's Golden-Domed Monastery RB 18.jpg Kernkraftwerk Saporischschja.JPG Говерла з Кукула.jpg </gallery> == Haree mós == * [[Funu Rúsia-Ukránia]] {{Europa}} [[Kategoria:Europa]] [[Kategoria:Ukránia]] 2u7ciqjg6x7386352n6p9mpuskybyuf Funu Rúsia-Ukránia 0 7361 70775 2026-06-19T16:43:40Z J. Patrick Fischer 73 Pájina foun: '[[Imajen:2022 Russian invasion of Ukraine.svg|miniaturadaimagem|'''Invazaun rusu nian ba Ukránia (2022)''']]'''Funu Rúsia-Ukránia''' hahú iha fulan-Fevereiru 2014 nia rohan hanesan konflitu armadu rejionál ida iha península [[Ukránia|ukranianu]] [[Krimeia]] nian. Hafoin aneksasaun Krimeia nian, ne'ebé viola lei internasionál, Rúsia harii milísia armada pró-[[Rúsia|rusu]] sira iha rejiaun Donbas, iha leste Ukránia nian. Milísia sira-ne'e funu hamutuk ho tropa r...' 70775 wikitext text/x-wiki [[Imajen:2022 Russian invasion of Ukraine.svg|miniaturadaimagem|'''Invazaun rusu nian ba Ukránia (2022)''']]'''Funu Rúsia-Ukránia''' hahú iha fulan-Fevereiru 2014 nia rohan hanesan konflitu armadu rejionál ida iha península [[Ukránia|ukranianu]] [[Krimeia]] nian. Hafoin aneksasaun Krimeia nian, ne'ebé viola lei internasionál, Rúsia harii milísia armada pró-[[Rúsia|rusu]] sira iha rejiaun Donbas, iha leste Ukránia nian. Milísia sira-ne'e funu hamutuk ho tropa rusu regulár sira hasoru forsa armada ukranianu sira no milísia voluntáriu sira. Akordu sira [[Minsk]] nian iha fulan-Setembru 2014 no Fevereiru 2015, ne'ebé media ho asisténsia internasionál, estipula sesarfogu ida ne'ebé dura ba funu iha leste Ukránia nian. Iha realidade, iha di'ak liu, sira hetan estabilizasaun ida hosi konflitu lokál, ho provokasaun sira ne'ebé la'o hela hosi parte separatista rusu nian. [[Imajen:Bucha. Faces of War. - Ukraine War Photo Exhibition 2023 (52703004165).jpg|miniaturadaimagem|Vizaun ida hatudu karreta militár sira ne'ebé estraga iha dalan ida, bainhira invazaun Rúsia nian ba Ukránia kontinua, iha sidade Bucha, iha rejiaun Kyiv (2022)]] Hafoin kalma relativu, Rúsia harii tropa barak iha fronteira Ukránia nian hahú iha veraun 2021, maibé deklara katak sei la ataka. Iha loron 24 fulan-Fevereiru tinan 2022, ezérsitu rusu lansa atake ida hosi diresaun oioin, ho objetivu atu hamonu governu ukranianu no troka ho rejime pró-rusu. Hafoin lakon maka'as, tropa rusu sira retira hosi norte no nordeste Ukránia nian hahú iha fulan-Marsu 2022 nia rohan, hodi konsentra sira nia ofensiva de'it iha leste nasaun nian. Hafoin retirada rusu nian, deskobre evidénsia sira hosi krime funu nian ne'ebé maka'as ne'ebé maka halo hosi tropa rusu sira hasoru ema sivil sira iha teritóriu sira ne'ebé maka okupa antes. Iha súl, Rúsia hadau ponte terrestre ida ne'ebé liga kontinente rusu ho Krimeia ne'ebé aneksa ona. Iha Setembru 2022, Prezidente rusu Vladimir Putin deklara aneksasaun hosi parte boot sira hosi leste no súl Ukránia nian, hodi hahú prosesu rusifikasaun ida iha teritóriu sira-ne'e. == Inísiu konflitu nian == [[Imajen:Satellite picture of Crimea, Terra-MODIS, 05-16-2015.jpg|miniaturadaimagem|Península Krimeia]] Konflitu ne'e hahú iha fulan-Fevereiru nia rohan tinan 2014 ho okupasaun rusu iha Península Krimeia nian, ne'ebé iha soberania ukranianu nia okos; ida-ne'e hala'o uza forsa armada rusu sira lahó insígnia ("Mane Verde Ki'ik sira").<ref name="Krim-mdr-bpb"> Krimkrise – eine Chronologie: [https://www.mdr.de/nachrichten/welt/osteuropa/politik/krimkrise-chronologie-ukraine-100.html Wie die Krim vor 8 Jahren russisch wurde], MDR.de. 4 Janeiru 2022. }}<br /> bpb.de: [https://www.bpb.de/kurz-knapp/hintergrund-aktuell/287565/vor-fuenf-jahren-russlands-annexion-der-krim/ Vor fünf Jahren: Russlands Annexion der Krim], 18 Marsa 2018.</ref> Tuir mai, Rúsia aneksa Krimeia tomak no hala'o ajitasaun no propaganda anti-ukranianu ho objetivu atu destabiliza Ukránia. <ref>Jan Menzer (Hrsg.): ''Deutschland und seine östlichen Nachbarn: Eine Studie zur Gestaltung einer „vorausschauenden Außenpolitik“'', Verlag Barbara Budrich, 2020, ISBN 978-3-86388-400-0, p.&nbsp;101.</ref> Enkuantu situasaun iha [[Kharkiv]], [[Odessa]], no [[Mariupol]] lori fali ba kontrolu ukranianu, armadu sira ne'ebé hanaran ''milísia povu'' nian sai ativu iha rejiaun Donetsk no Luhansk, hetan apoiu hosi intervensaun sira hosi grupu paramilitár rusu sira. <ref name="Menschnrechtsaktiv">[https://meduza.io/feature/2022/03/02/chto-na-samom-dele-proishodilo-v-donbasse-v-poslednie-vosem-let-i-kak-eto-svyazano-s-nyneshney-voynoy ''Was ist in den letzten acht Jahren wirklich im Donbass passiert? Und was hat das mit dem aktuellen Krieg zu tun? Die Menschenrechtsaktivistin Varvara Pakhomenko spricht. Sie arbeitete für die UN-Mission in der Region''] (Saida maka akontese duni iha Donbas iha tinan ualu ikus ne'e? No saida maka ida-ne'e iha relasaun ho funu atuál? Ativista direitus umanus Varvara Pakhomenko ko'alia. Nia serbisu ba misaun ONU nian iha rejiaun."), Meduza, 2. März 2022.</ref> Komandante milísia ida hatete katak rezidente sira Donbas nian la'ós hahú funu, maibé forsa espesiál rusu sira <ref name="sueddeutsche_2231494">Julian Hans: [https://www.sueddeutsche.de/politik/russischer-geheimdienstler-zur-ostukraine-den-ausloeser-zum-krieg-habe-ich-gedrueckt-1.2231494 ''Russischer Geheimdienstler zur Ostukraine – „Den Auslöser zum Krieg habe ich gedrückt“''], Süddeutsche Zeitung 21 Novembru 2014.</ref> no mersenáriu sira hosi Grupu Wagner. Rúsia apoia milísia sira hahú kedas iha inísiu funu nian, inklui fornese arma pezadu sira ba sira. <ref>[https://www.faz.net/aktuell/politik/buk-rakete-kam-von-russischer-armee-15605305.html ''Ermittler: Buk-Rakete kam von russischer Armee''], FAZ, 24 Maiu 2018.</ref><ref name="NZZ Feuerpause">[https://www.nzz.ch/international/europa/poroschenko-verfuegt-einwoechige-feuerpause-1.18327142 ''Poroschenko verfügt kurze Feuerpause.''] NZZ, 20 Juñu 2014. </ref> Iha 2014, Rúsia afirma iha mídia rusu katak soldadu rusu sira funu de'it iha Ukránia "iha sira nia tempu livre".<ref>[https://www.zeit.de/politik/ausland/2014-09/russland-soldaten-ukraine-staatsfernsehen ''Moskaus Staatsmedien berichten über russische Soldaten in der Ukraine.''] Die Zeit, 5 Septembru 2014; [https://www.welt.de/politik/ausland/article137731271/Zwingt-Russland-seine-Wehrpflichtigen-in-den-Kampf.html ''Zwingt Russland seine Wehrpflichtigen in den Kampf?''] Welt Online, 23 Fevereiru 2015.</ref> Iha Juñu 2014, UNHCR relata atmosfera tauk nian ne'ebé kria hosi milísia sira iha área sira ne'ebé la kontrola hosi governu Ukránia, ne'ebé karakteriza ho oho ema, tortura, no violasaun direitus umanus sira seluk.<ref>Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights: [https://www.ohchr.org/Documents/Countries/UA/HRMMUReport15June2014.pdf ''Report on the human rights situation in Ukraine.''] 15 Juñu 2014.</ref> Kestrusaun totál ida ba lei no rejisaun ba terrór ida grupu armadu sira iha populasaun leste Ukránia nian Relatóriu ne'e dokumenta oinsá grupu armadu sira-ne'e kontinua atu na'ok, detein, halo tortura, no ezekuta ema sira ne'ebé maka rai nu'udar refén atu nune'e bele intimida no ezerse sira nia podér ba populasaun ho maneira ne'ebé maka'as no brutál.<ref name="UNHCHR28">[https://www.ohchr.org/EN/NewsEvents/Pages/DisplayNews.aspx?NewsID=14908&LangID=E Deklarasaun UNHCHR 28 Jullu 2014].</ref> Ema rihun atus resin halai sai hosi zona sira ne'ebé afetadu. Bainhira Malaysia Airlines Flight 17 hetan tiru iha área sira ne'ebé kontrola hosi milísia sira iha Donetsk Oblast hosi misil antiaéreu ida ne'ebé halo hosi Rúsia iha fulan-Jullu 2014, ema sivíl na'in 298, inklui labarik na'in 80, mate. Iha inísiu fulan Agostu 2014, Ukránia blokeia ona Donetsk no Luhansk. Ida-ne'e tuir fali ho aumentu signifikativu hosi apoiu hosi Rúsia. Iha fulan Agostu nia rohan, Rúsia kaptura teritóriu iha súl ne'ebé laiha separatista sira. <ref>[https://www.sueddeutsche.de/politik/vormarsch-gegen-separatisten-ukrainische-armee-zieht-ring-um-donezk-enger-1.2077487 ''Ukrainische Armee zieht Ring um Donezk enger.''] Süddeutsche Zeitung, 5. August 2014.</ref><ref name="1TAgnachMerkel"> Die Story – WDR: Udo Lielischkies, Georgij Tichy: [https://www.youtube.com/watch?v=O_6d2M6zun0 ''Tödliche Falle Ilowajsk.''], 6 Outubru 2014.</ref> [[Imajen:Sloviansk standoff - 18-20 April 2014 - 05.jpg|miniaturadaimagem|Milísia sira halo barikada iha dalan sira Sloviansk nian (2014)]] Iha inísiu fulan-Setembru 2014, sesar-fogu ne'ebé frajil, Protokolu Minsk ("Minsk I"), tama iha vigór, ne'ebé tuir loloos sei hetan monitorizasaun hosi Organizasaun ba Seguransa no Kooperasaun iha Europa (OSCE); maski nune'e, ema armadu no ema sivíl na'in 1,300 mate iha períodu to'o fulan-Dezembru nia klaran. <ref>[https://www.nzz.ch/international/1300-tote-trotz-waffenstillstand-1.18445074 ''Uno-Bericht zum Ukraine-Konflikt – 1300 Tote trotz Waffenstillstand.''] NZZ, 15 Dezembru 2014.</ref> Iha Janeiru 2015 nia rohan, OSCE fó-sala ba separatista sira tanba fallansu seluk hodi implementa akordu. Rúsia rekuza atu permite OSCE atu monitoriza fronteira hanesan akordu ona.<ref name="nzz.ch">Daniel Wechlin: [https://www.nzz.ch/international/europa/die-osze-kritisiert-die-separatisten-ld.737994 ''Die OSZE kritisiert die Separatisten.''] NZZ, 2 Fevereiru 2015.</ref> Maski ho renovasaun akordu sesarfogu "Minsk II" iha Fevereiru 2015, Rúsia kaptura kedas sidade Debaltseve. OSCE afirma katak laiha sesarfogu to'o fulan-Setembru 2015.<ref name="WaffOSZE">Thomas Gutschker: [https://www.faz.net/aktuell/politik/ausland/europa/ukrainekonflikt-von-wegen-waffenruhe-13511725.html ''Von wegen Waffenruhe.''], FAZ.net, 29 Marsa 2015.</ref> Sesarfogu foun ida observa ona hosi fulan-Setembru to'o inísiu fulan-Novembru. <ref>''Auf dem Weg zu einem neuen Krieg.'' Tages-Anzeiger, 21 Novembru 2015, p. 8.</ref> Iha tinan 2016, númeru ema neʼebé mate iha funu aumenta fali.<ref name="Bilanzverh">''Die verheerende Bilanz des Minsker Abkommens''. In: ''Tages-Anzeiger'', 19 Outubru 2016, p. 5.</ref> Husi primavera 2021, soldadu rusu barak maka destaka ba viziñu fronteira Ukránia nian. <ref name=":12"> Der Tagesspiegel Online: [https://www.tagesspiegel.de/politik/duestere-szenarien-im-russland-ukraine-konflikt-wie-geheimdienste-putins-militaeraufmarsch-beurteilen/28031628.html ''Wie Geheimdienste Putins Militäraufmarsch beurteilen'', 2 Fevereiru 2022.</ref> Hahú hosi Janeiru 2022, soldadu rusu sira mós destaka iha Bielorrusia. Putin hatete katak ida-ne'e maka ezersísiu militár ida.<ref name="Menschnrechtsaktiv" /> Iha loron 21 fulan-Fevereiru tinan 2022, Rúsia rekoñese independénsia hosi teritóriu sira iha leste Ukránia nian ne'ebé kontrola hosi separatista pró-rusu sira no proklama "Repúblika Populár sira" hosi Donetsk no Luhansk. Iha loron 24 fulan-Fevereiru tinan 2022, Rúsia ataka Ukránia tomak. Invazaun ne'e konstitui violasaun ida ne'ebé maka'as ba orden dame Europeia nian ne'ebé maka define iha Karta Paris nian iha fulan-Novembru tinan 1990 no Memorandu Budapeste nian iha fulan-Dezembru tinan 1994. Tratadu Amizade Rúsia-Ukránia nian iha tinan 1997 mós iha intensaun atu garante soberania Ukránia nian iha nia fronteira sira. [[Imajen:The city of Bucha after liberation from the Russians 01.jpg|miniaturadaimagem|Liga no ezekuta ema sivíl ukranianu sira iha Bucha (2022)]] Observadór sira fiar katak Rúsia hanoin katak nia bele hetan vitória ida ne'ebé lalais. Maibé, soldadu rusu sira konsege de'it atravesa liña oin iha teritóriu okupadu sira entre Luhansk no Kharkiv. Iha súl, rusu sira konsege hadau teritóriu to'o Mariupol. Atake ida hasoru Odessa falla. Husi norte no husi Bielorrusia, rusu sira avansa ba iha Kyiv nia liur. Husi norte no hosi Bielorrusia, rusu sira avansa ba iha Kyiv nia liur, maibé hafoin sofre lakon maka'as, sira hetan obrigasaun atu retira hosi norte no noroeste Ukránia nian iha fulan-Marsu 2022 nia rohan. Iha área sira ne'ebé maka rusu sira abandona, hetan vítima barak hosi krime funu nian hasoru ema sivíl sira. Ho utilizasaun artillaria, Rúsia konsege konkista teritóriu iha leste. Maibé, ida-ne'e lakon soldadu barak. Hahú iha fulan-Maiu 2022 ba oin, Ukránia, hetan tulun hosi aremesa arma sira hosi EUA no Europa, konsege hamenus avansu rusu nian no lansa atake signifikativu sira hasoru instalasaun lojístika no komandu rusu nian. Iha Setembru 2022, kontra-ofensiva ukraniana ida, partikularmente iha rejiaun Kharkiv, rezulta iha lukru teritoriál substansiál sira, ne'ebé dudu Rúsia atu hatán ho mobilizasaun parsiál ida no aneksasaun ilegál hosi sudeste Ukránia nian. Iha fulan-Novembru 2022, Rúsia hetan obrigasaun atu retira hosi parte boot sira hosi Kherson Oblast. <ref>Neue Zürcher Zeitung: [https://www.nzz.ch/visuals/ukraine-krieg-karte-zum-aktuellen-frontverlauf-ld.1671603 ''So entwickelt sich der Ukraine-Krieg – Klicken Sie sich Tag für Tag durch unsere Karte''], 8 Agostu 2023; Stephanie Munk: [https://www.merkur.de/politik/militaer-brigade-sturm-einheit-front-gegenoffensive-soldaten-rekruten-ukraine-news-krieg-russland-armee-92228384.html ''„Besatzer, es kommt ein Sturm“ – Neue Kampfbrigaden der Ukraine bereiten sich auf Gegenoffensive vor''], Merkur.de 1 Maiu 2023.</ref> Desde 2024, Koreia-Norte fornese ona ba Rúsia soldadu 10,000 to'o 12,000 ba funu.<ref name=":lto24.10.2024"> Simon Gauseweg: [https://www.lto.de/recht/hintergruende/h/nordkoreanische-soldaten-in-russland ''Völkerrechtsverstoß ja, Konfliktbeteiligung fraglich'', 24 Outubru 2024.</ref> [[Imajen:Dormition Cathedral, Kyiv Pechersk Lavra on fire 6.jpg|miniaturadaimagem|Inséndiu iha Katedrál Dormisaun iha Kyiv hafoin atake iha loron 15 fulan-Juñu tinan 2026]] Nu'udar funu la'o ba oin, atake aéreu rusu sira aumenta. La'ós de'it alvu militár sira maka hetan ataka, maibé mós edifísiu rezidensiál sira, infraestrutura sira, no instituisaun kulturál sira. Iha 2022, rusu sira estraga teatru Mariupol nian, no iha 2026 drone ida kona Kyiv Pechersk Lavra (Mosteiru hosi Gruta sira). Nasoins Unidas kalkula katak ema sivíl 15,000 maka mate ona dezde 2022.<ref>OHCHR: [https://ukraine.ohchr.org/sites/default/files/2026-04/Ukraine%20-%20protection%20of%20civilians%20in%20armed%20conflict%20%28March%20%2026%29_ENG.Pd Ukraine Protection Inflight of Ukraine. Atualizasaun Marsu 2026], 2026</ref> Center for Strategic and International Studies (CSIS) sira kalkula katak soldadu rusu hamutuk 1,200,000 maka mate, kanek, ka lakon. Depende ba fonte, númeru sira ba soldadu ukranianu sira varia hosi 100,000 to'o 444,000 inkapasitadu (inklui mate). == Ligasaun ba li'ur == {{Commons|Category:Russo-Ukrainian War|Funu Rúsia-Ukránia}} == Referensia == <references responsive /> [[Kategoria:Istória]] [[Kategoria:Polítika]] [[Kategoria:Ukránia]] [[Kategoria:Rúsia]] 2wesmld9v276cb5bu1f3hzqf2l0m4ux 70776 70775 2026-06-19T16:46:31Z J. Patrick Fischer 73 70776 wikitext text/x-wiki [[Imajen:2022 Russian invasion of Ukraine.svg|miniaturadaimagem|'''Invazaun rusu nian ba Ukránia (2022)''']] '''Funu Rúsia-Ukránia''' hahú iha fulan-Fevereiru 2014 nia rohan hanesan konflitu armadu rejionál ida iha península [[Ukránia|ukranianu]] [[Krimeia]] nian. Hafoin aneksasaun Krimeia nian, ne'ebé viola lei internasionál, Rúsia harii milísia armada pró-[[Rúsia|rusu]] sira iha rejiaun Donbas, iha leste Ukránia nian. Milísia sira-ne'e funu hamutuk ho tropa rusu regulár sira hasoru forsa armada ukranianu sira no milísia voluntáriu sira. Akordu sira [[Minsk]] nian iha fulan-Setembru 2014 no Fevereiru 2015, ne'ebé media ho asisténsia internasionál, estipula sesarfogu ida ne'ebé dura ba funu iha leste Ukránia nian. Iha realidade, iha di'ak liu, sira hetan estabilizasaun ida hosi konflitu lokál, ho provokasaun sira ne'ebé la'o hela hosi parte separatista rusu nian. [[Imajen:Bucha. Faces of War. - Ukraine War Photo Exhibition 2023 (52703004165).jpg|miniaturadaimagem|Vizaun ida hatudu karreta militár sira ne'ebé estraga iha dalan ida, bainhira invazaun Rúsia nian ba Ukránia kontinua, iha sidade Bucha, iha rejiaun Kyiv (2022)]] Hafoin kalma relativu, Rúsia harii tropa barak iha fronteira Ukránia nian hahú iha veraun 2021, maibé deklara katak sei la ataka. Iha loron 24 fulan-Fevereiru tinan 2022, ezérsitu rusu lansa atake ida hosi diresaun oioin, ho objetivu atu hamonu governu ukranianu no troka ho rejime pró-rusu. Hafoin lakon maka'as, tropa rusu sira retira hosi norte no nordeste Ukránia nian hahú iha fulan-Marsu 2022 nia rohan, hodi konsentra sira nia ofensiva de'it iha leste nasaun nian. Hafoin retirada rusu nian, deskobre evidénsia sira hosi krime funu nian ne'ebé maka'as ne'ebé maka halo hosi tropa rusu sira hasoru ema sivil sira iha teritóriu sira ne'ebé maka okupa antes. Iha súl, Rúsia hadau ponte terrestre ida ne'ebé liga kontinente rusu ho Krimeia ne'ebé aneksa ona. Iha Setembru 2022, Prezidente rusu Vladimir Putin deklara aneksasaun hosi parte boot sira hosi leste no súl Ukránia nian, hodi hahú prosesu rusifikasaun ida iha teritóriu sira-ne'e. == Inísiu konflitu nian == [[Imajen:Satellite picture of Crimea, Terra-MODIS, 05-16-2015.jpg|miniaturadaimagem|Península Krimeia]] Konflitu ne'e hahú iha fulan-Fevereiru nia rohan tinan 2014 ho okupasaun rusu iha Península Krimeia nian, ne'ebé iha soberania ukranianu nia okos; ida-ne'e hala'o uza forsa armada rusu sira lahó insígnia ("Mane Verde Ki'ik sira").<ref name="Krim-mdr-bpb"> Krimkrise – eine Chronologie: [https://www.mdr.de/nachrichten/welt/osteuropa/politik/krimkrise-chronologie-ukraine-100.html Wie die Krim vor 8 Jahren russisch wurde], MDR.de. 4 Janeiru 2022. }}<br /> bpb.de: [https://www.bpb.de/kurz-knapp/hintergrund-aktuell/287565/vor-fuenf-jahren-russlands-annexion-der-krim/ Vor fünf Jahren: Russlands Annexion der Krim], 18 Marsa 2018.</ref> Tuir mai, Rúsia aneksa Krimeia tomak no hala'o ajitasaun no propaganda anti-ukranianu ho objetivu atu destabiliza Ukránia. <ref>Jan Menzer (Hrsg.): ''Deutschland und seine östlichen Nachbarn: Eine Studie zur Gestaltung einer „vorausschauenden Außenpolitik“'', Verlag Barbara Budrich, 2020, ISBN 978-3-86388-400-0, p.&nbsp;101.</ref> Enkuantu situasaun iha [[Kharkiv]], [[Odessa]], no [[Mariupol]] lori fali ba kontrolu ukranianu, armadu sira ne'ebé hanaran ''milísia povu'' nian sai ativu iha rejiaun Donetsk no Luhansk, hetan apoiu hosi intervensaun sira hosi grupu paramilitár rusu sira. <ref name="Menschnrechtsaktiv">[https://meduza.io/feature/2022/03/02/chto-na-samom-dele-proishodilo-v-donbasse-v-poslednie-vosem-let-i-kak-eto-svyazano-s-nyneshney-voynoy ''Was ist in den letzten acht Jahren wirklich im Donbass passiert? Und was hat das mit dem aktuellen Krieg zu tun? Die Menschenrechtsaktivistin Varvara Pakhomenko spricht. Sie arbeitete für die UN-Mission in der Region''] (Saida maka akontese duni iha Donbas iha tinan ualu ikus ne'e? No saida maka ida-ne'e iha relasaun ho funu atuál? Ativista direitus umanus Varvara Pakhomenko ko'alia. Nia serbisu ba misaun ONU nian iha rejiaun."), Meduza, 2. März 2022.</ref> Komandante milísia ida hatete katak rezidente sira Donbas nian la'ós hahú funu, maibé forsa espesiál rusu sira <ref name="sueddeutsche_2231494">Julian Hans: [https://www.sueddeutsche.de/politik/russischer-geheimdienstler-zur-ostukraine-den-ausloeser-zum-krieg-habe-ich-gedrueckt-1.2231494 ''Russischer Geheimdienstler zur Ostukraine – „Den Auslöser zum Krieg habe ich gedrückt“''], Süddeutsche Zeitung 21 Novembru 2014.</ref> no mersenáriu sira hosi Grupu Wagner. Rúsia apoia milísia sira hahú kedas iha inísiu funu nian, inklui fornese arma pezadu sira ba sira. <ref>[https://www.faz.net/aktuell/politik/buk-rakete-kam-von-russischer-armee-15605305.html ''Ermittler: Buk-Rakete kam von russischer Armee''], FAZ, 24 Maiu 2018.</ref><ref name="NZZ Feuerpause">[https://www.nzz.ch/international/europa/poroschenko-verfuegt-einwoechige-feuerpause-1.18327142 ''Poroschenko verfügt kurze Feuerpause.''] NZZ, 20 Juñu 2014. </ref> Iha 2014, Rúsia afirma iha mídia rusu katak soldadu rusu sira funu de'it iha Ukránia "iha sira nia tempu livre".<ref>[https://www.zeit.de/politik/ausland/2014-09/russland-soldaten-ukraine-staatsfernsehen ''Moskaus Staatsmedien berichten über russische Soldaten in der Ukraine.''] Die Zeit, 5 Septembru 2014; [https://www.welt.de/politik/ausland/article137731271/Zwingt-Russland-seine-Wehrpflichtigen-in-den-Kampf.html ''Zwingt Russland seine Wehrpflichtigen in den Kampf?''] Welt Online, 23 Fevereiru 2015.</ref> Iha Juñu 2014, UNHCR relata atmosfera tauk nian ne'ebé kria hosi milísia sira iha área sira ne'ebé la kontrola hosi governu Ukránia, ne'ebé karakteriza ho oho ema, tortura, no violasaun direitus umanus sira seluk.<ref>Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights: [https://www.ohchr.org/Documents/Countries/UA/HRMMUReport15June2014.pdf ''Report on the human rights situation in Ukraine.''] 15 Juñu 2014.</ref> Kestrusaun totál ida ba lei no rejisaun ba terrór ida grupu armadu sira iha populasaun leste Ukránia nian Relatóriu ne'e dokumenta oinsá grupu armadu sira-ne'e kontinua atu na'ok, detein, halo tortura, no ezekuta ema sira ne'ebé maka rai nu'udar refén atu nune'e bele intimida no ezerse sira nia podér ba populasaun ho maneira ne'ebé maka'as no brutál.<ref name="UNHCHR28">[https://www.ohchr.org/EN/NewsEvents/Pages/DisplayNews.aspx?NewsID=14908&LangID=E Deklarasaun UNHCHR 28 Jullu 2014].</ref> Ema rihun atus resin halai sai hosi zona sira ne'ebé afetadu. Bainhira Malaysia Airlines Flight 17 hetan tiru iha área sira ne'ebé kontrola hosi milísia sira iha Donetsk Oblast hosi misil antiaéreu ida ne'ebé halo hosi Rúsia iha fulan-Jullu 2014, ema sivíl na'in 298, inklui labarik na'in 80, mate. Iha inísiu fulan Agostu 2014, Ukránia blokeia ona Donetsk no Luhansk. Ida-ne'e tuir fali ho aumentu signifikativu hosi apoiu hosi Rúsia. Iha fulan Agostu nia rohan, Rúsia kaptura teritóriu iha súl ne'ebé laiha separatista sira. <ref>[https://www.sueddeutsche.de/politik/vormarsch-gegen-separatisten-ukrainische-armee-zieht-ring-um-donezk-enger-1.2077487 ''Ukrainische Armee zieht Ring um Donezk enger.''] Süddeutsche Zeitung, 5. August 2014.</ref><ref name="1TAgnachMerkel"> Die Story – WDR: Udo Lielischkies, Georgij Tichy: [https://www.youtube.com/watch?v=O_6d2M6zun0 ''Tödliche Falle Ilowajsk.''], 6 Outubru 2014.</ref> [[Imajen:Sloviansk standoff - 18-20 April 2014 - 05.jpg|miniaturadaimagem|Milísia sira halo barikada iha dalan sira Sloviansk nian (2014)]] Iha inísiu fulan-Setembru 2014, sesar-fogu ne'ebé frajil, Protokolu Minsk ("Minsk I"), tama iha vigór, ne'ebé tuir loloos sei hetan monitorizasaun hosi Organizasaun ba Seguransa no Kooperasaun iha Europa (OSCE); maski nune'e, ema armadu no ema sivíl na'in 1,300 mate iha períodu to'o fulan-Dezembru nia klaran. <ref>[https://www.nzz.ch/international/1300-tote-trotz-waffenstillstand-1.18445074 ''Uno-Bericht zum Ukraine-Konflikt – 1300 Tote trotz Waffenstillstand.''] NZZ, 15 Dezembru 2014.</ref> Iha Janeiru 2015 nia rohan, OSCE fó-sala ba separatista sira tanba fallansu seluk hodi implementa akordu. Rúsia rekuza atu permite OSCE atu monitoriza fronteira hanesan akordu ona.<ref name="nzz.ch">Daniel Wechlin: [https://www.nzz.ch/international/europa/die-osze-kritisiert-die-separatisten-ld.737994 ''Die OSZE kritisiert die Separatisten.''] NZZ, 2 Fevereiru 2015.</ref> Maski ho renovasaun akordu sesarfogu "Minsk II" iha Fevereiru 2015, Rúsia kaptura kedas sidade Debaltseve. OSCE afirma katak laiha sesarfogu to'o fulan-Setembru 2015.<ref name="WaffOSZE">Thomas Gutschker: [https://www.faz.net/aktuell/politik/ausland/europa/ukrainekonflikt-von-wegen-waffenruhe-13511725.html ''Von wegen Waffenruhe.''], FAZ.net, 29 Marsa 2015.</ref> Sesarfogu foun ida observa ona hosi fulan-Setembru to'o inísiu fulan-Novembru. <ref>''Auf dem Weg zu einem neuen Krieg.'' Tages-Anzeiger, 21 Novembru 2015, p. 8.</ref> Iha tinan 2016, númeru ema neʼebé mate iha funu aumenta fali.<ref name="Bilanzverh">''Die verheerende Bilanz des Minsker Abkommens''. In: ''Tages-Anzeiger'', 19 Outubru 2016, p. 5.</ref> Husi primavera 2021, soldadu rusu barak maka destaka ba viziñu fronteira Ukránia nian. <ref name=":12"> Der Tagesspiegel Online: [https://www.tagesspiegel.de/politik/duestere-szenarien-im-russland-ukraine-konflikt-wie-geheimdienste-putins-militaeraufmarsch-beurteilen/28031628.html ''Wie Geheimdienste Putins Militäraufmarsch beurteilen'', 2 Fevereiru 2022.</ref> Hahú hosi Janeiru 2022, soldadu rusu sira mós destaka iha Bielorrusia. Putin hatete katak ida-ne'e maka ezersísiu militár ida.<ref name="Menschnrechtsaktiv" /> Iha loron 21 fulan-Fevereiru tinan 2022, Rúsia rekoñese independénsia hosi teritóriu sira iha leste Ukránia nian ne'ebé kontrola hosi separatista pró-rusu sira no proklama "Repúblika Populár sira" hosi Donetsk no Luhansk. Iha loron 24 fulan-Fevereiru tinan 2022, Rúsia ataka Ukránia tomak. Invazaun ne'e konstitui violasaun ida ne'ebé maka'as ba orden dame Europeia nian ne'ebé maka define iha Karta Paris nian iha fulan-Novembru tinan 1990 no Memorandu Budapeste nian iha fulan-Dezembru tinan 1994. Tratadu Amizade Rúsia-Ukránia nian iha tinan 1997 mós iha intensaun atu garante soberania Ukránia nian iha nia fronteira sira. [[Imajen:The city of Bucha after liberation from the Russians 01.jpg|miniaturadaimagem|Liga no ezekuta ema sivíl ukranianu sira iha Bucha (2022)]] Observadór sira fiar katak Rúsia hanoin katak nia bele hetan vitória ida ne'ebé lalais. Maibé, soldadu rusu sira konsege de'it atravesa liña oin iha teritóriu okupadu sira entre Luhansk no Kharkiv. Iha súl, rusu sira konsege hadau teritóriu to'o Mariupol. Atake ida hasoru Odessa falla. Husi norte no husi Bielorrusia, rusu sira avansa ba iha Kyiv nia liur. Husi norte no hosi Bielorrusia, rusu sira avansa ba iha Kyiv nia liur, maibé hafoin sofre lakon maka'as, sira hetan obrigasaun atu retira hosi norte no noroeste Ukránia nian iha fulan-Marsu 2022 nia rohan. Iha área sira ne'ebé maka rusu sira abandona, hetan vítima barak hosi krime funu nian hasoru ema sivíl sira. Ho utilizasaun artillaria, Rúsia konsege konkista teritóriu iha leste. Maibé, ida-ne'e lakon soldadu barak. Hahú iha fulan-Maiu 2022 ba oin, Ukránia, hetan tulun hosi aremesa arma sira hosi EUA no Europa, konsege hamenus avansu rusu nian no lansa atake signifikativu sira hasoru instalasaun lojístika no komandu rusu nian. Iha Setembru 2022, kontra-ofensiva ukraniana ida, partikularmente iha rejiaun Kharkiv, rezulta iha lukru teritoriál substansiál sira, ne'ebé dudu Rúsia atu hatán ho mobilizasaun parsiál ida no aneksasaun ilegál hosi sudeste Ukránia nian. Iha fulan-Novembru 2022, Rúsia hetan obrigasaun atu retira hosi parte boot sira hosi Kherson Oblast. <ref>Neue Zürcher Zeitung: [https://www.nzz.ch/visuals/ukraine-krieg-karte-zum-aktuellen-frontverlauf-ld.1671603 ''So entwickelt sich der Ukraine-Krieg – Klicken Sie sich Tag für Tag durch unsere Karte''], 8 Agostu 2023; Stephanie Munk: [https://www.merkur.de/politik/militaer-brigade-sturm-einheit-front-gegenoffensive-soldaten-rekruten-ukraine-news-krieg-russland-armee-92228384.html ''„Besatzer, es kommt ein Sturm“ – Neue Kampfbrigaden der Ukraine bereiten sich auf Gegenoffensive vor''], Merkur.de 1 Maiu 2023.</ref> Desde 2024, [[Koreia Norte]] fornese ona ba Rúsia soldadu 10,000 to'o 12,000 ba funu.<ref name=":lto24.10.2024"> Simon Gauseweg: [https://www.lto.de/recht/hintergruende/h/nordkoreanische-soldaten-in-russland ''Völkerrechtsverstoß ja, Konfliktbeteiligung fraglich'', 24 Outubru 2024.</ref> [[Imajen:Dormition Cathedral, Kyiv Pechersk Lavra on fire 6.jpg|miniaturadaimagem|Inséndiu iha Katedrál Dormisaun iha Kyiv hafoin atake iha loron 15 fulan-Juñu tinan 2026]] Nu'udar funu la'o ba oin, atake aéreu rusu sira aumenta. La'ós de'it alvu militár sira maka hetan ataka, maibé mós edifísiu rezidensiál sira, infraestrutura sira, no instituisaun kulturál sira. Iha 2022, rusu sira estraga teatru Mariupol nian, no iha 2026 drone ida kona Kyiv Pechersk Lavra (Mosteiru hosi Gruta sira). Nasoins Unidas kalkula katak ema sivíl 15,000 maka mate ona dezde 2022.<ref>OHCHR: [https://ukraine.ohchr.org/sites/default/files/2026-04/Ukraine%20-%20protection%20of%20civilians%20in%20armed%20conflict%20%28March%20%2026%29_ENG.Pd Ukraine Protection Inflight of Ukraine. Atualizasaun Marsu 2026], 2026</ref> Center for Strategic and International Studies (CSIS) sira kalkula katak soldadu rusu hamutuk 1,200,000 maka mate, kanek, ka lakon. Depende ba fonte, númeru sira ba soldadu ukranianu sira varia hosi 100,000 to'o 444,000 inkapasitadu (inklui mate). == Ligasaun ba li'ur == {{Commons|Category:Russo-Ukrainian War|Funu Rúsia-Ukránia}} == Referensia == <references responsive /> [[Kategoria:Istória]] [[Kategoria:Polítika]] [[Kategoria:Ukránia]] [[Kategoria:Rúsia]] eq4uhhco4sc2bebh2nu21r8vhcpt0xy 70777 70776 2026-06-19T17:00:27Z J. Patrick Fischer 73 70777 wikitext text/x-wiki [[Imajen:2022 Russian invasion of Ukraine.svg|miniaturadaimagem|'''Invazaun rusu nian ba Ukránia (2022)''']] '''Funu Rúsia-Ukránia''' hahú iha fulan-Fevereiru 2014 nia rohan hanesan konflitu armadu rejionál ida iha península [[Ukránia|ukranianu]] [[Krimeia]] nian. Hafoin aneksasaun Krimeia nian, ne'ebé viola lei internasionál, Rúsia harii milísia armada pró-[[Rúsia|rusu]] sira iha rejiaun Donbas, iha leste Ukránia nian. Milísia sira-ne'e funu hamutuk ho tropa rusu regulár sira hasoru forsa armada ukranianu sira no milísia voluntáriu sira. Akordu sira [[Minsk]] nian iha fulan-Setembru 2014 no Fevereiru 2015, ne'ebé media ho asisténsia internasionál, estipula sesarfogu ida ne'ebé dura ba funu iha leste Ukránia nian. Iha realidade, iha di'ak liu, sira hetan estabilizasaun ida hosi konflitu lokál, ho provokasaun sira ne'ebé la'o hela hosi parte separatista rusu nian. [[Imajen:Bucha. Faces of War. - Ukraine War Photo Exhibition 2023 (52703004165).jpg|miniaturadaimagem|Vizaun ida hatudu karreta militár sira ne'ebé estraga iha dalan ida, bainhira invazaun Rúsia nian ba Ukránia kontinua, iha sidade Bucha, iha rejiaun Kyiv (2022)]] Hafoin kalma relativu, Rúsia harii tropa barak iha fronteira Ukránia nian hahú iha veraun 2021, maibé deklara katak sei la ataka. Iha loron 24 fulan-Fevereiru tinan 2022, ezérsitu rusu lansa atake ida hosi diresaun oioin, ho objetivu atu hamonu governu ukranianu no troka ho rejime pró-rusu. Hafoin lakon maka'as, tropa rusu sira retira hosi norte no nordeste Ukránia nian hahú iha fulan-Marsu 2022 nia rohan, hodi konsentra sira nia ofensiva de'it iha leste nasaun nian. Hafoin retirada rusu nian, deskobre evidénsia sira hosi krime funu nian ne'ebé maka'as ne'ebé maka halo hosi tropa rusu sira hasoru ema sivil sira iha teritóriu sira ne'ebé maka okupa antes. Iha súl, Rúsia hadau ponte terrestre ida ne'ebé liga kontinente rusu ho Krimeia ne'ebé aneksa ona. Iha Setembru 2022, Prezidente rusu [[Vladimir Putin]] deklara aneksasaun hosi parte boot sira hosi leste no súl Ukránia nian, hodi hahú prosesu rusifikasaun ida iha teritóriu sira-ne'e. == Inísiu konflitu nian == [[Imajen:Satellite picture of Crimea, Terra-MODIS, 05-16-2015.jpg|miniaturadaimagem|Península Krimeia]] Konflitu ne'e hahú iha fulan-Fevereiru nia rohan tinan 2014 ho okupasaun rusu iha Península Krimeia nian, ne'ebé iha soberania ukranianu nia okos; ida-ne'e hala'o uza forsa armada rusu sira lahó insígnia ("Mane Verde Ki'ik sira").<ref name="Krim-mdr-bpb"> Krimkrise – eine Chronologie: [https://www.mdr.de/nachrichten/welt/osteuropa/politik/krimkrise-chronologie-ukraine-100.html Wie die Krim vor 8 Jahren russisch wurde], MDR.de. 4 Janeiru 2022. }}<br /> bpb.de: [https://www.bpb.de/kurz-knapp/hintergrund-aktuell/287565/vor-fuenf-jahren-russlands-annexion-der-krim/ Vor fünf Jahren: Russlands Annexion der Krim], 18 Marsa 2018.</ref> Tuir mai, Rúsia aneksa Krimeia tomak no hala'o ajitasaun no propaganda anti-ukranianu ho objetivu atu destabiliza Ukránia. <ref>Jan Menzer (Hrsg.): ''Deutschland und seine östlichen Nachbarn: Eine Studie zur Gestaltung einer „vorausschauenden Außenpolitik“'', Verlag Barbara Budrich, 2020, ISBN 978-3-86388-400-0, p.&nbsp;101.</ref> Enkuantu situasaun iha [[Kharkiv]], [[Odessa]], no [[Mariupol]] lori fali ba kontrolu ukranianu, armadu sira ne'ebé hanaran ''milísia povu'' nian sai ativu iha rejiaun Donetsk no Luhansk, hetan apoiu hosi intervensaun sira hosi grupu paramilitár rusu sira. <ref name="Menschnrechtsaktiv">[https://meduza.io/feature/2022/03/02/chto-na-samom-dele-proishodilo-v-donbasse-v-poslednie-vosem-let-i-kak-eto-svyazano-s-nyneshney-voynoy ''Was ist in den letzten acht Jahren wirklich im Donbass passiert? Und was hat das mit dem aktuellen Krieg zu tun? Die Menschenrechtsaktivistin Varvara Pakhomenko spricht. Sie arbeitete für die UN-Mission in der Region''] (Saida maka akontese duni iha Donbas iha tinan ualu ikus ne'e? No saida maka ida-ne'e iha relasaun ho funu atuál? Ativista direitus umanus Varvara Pakhomenko ko'alia. Nia serbisu ba misaun ONU nian iha rejiaun."), Meduza, 2. März 2022.</ref> Komandante milísia ida hatete katak rezidente sira Donbas nian la'ós hahú funu, maibé forsa espesiál rusu sira <ref name="sueddeutsche_2231494">Julian Hans: [https://www.sueddeutsche.de/politik/russischer-geheimdienstler-zur-ostukraine-den-ausloeser-zum-krieg-habe-ich-gedrueckt-1.2231494 ''Russischer Geheimdienstler zur Ostukraine – „Den Auslöser zum Krieg habe ich gedrückt“''], Süddeutsche Zeitung 21 Novembru 2014.</ref> no mersenáriu sira hosi Grupu Wagner. Rúsia apoia milísia sira hahú kedas iha inísiu funu nian, inklui fornese arma pezadu sira ba sira. <ref>[https://www.faz.net/aktuell/politik/buk-rakete-kam-von-russischer-armee-15605305.html ''Ermittler: Buk-Rakete kam von russischer Armee''], FAZ, 24 Maiu 2018.</ref><ref name="NZZ Feuerpause">[https://www.nzz.ch/international/europa/poroschenko-verfuegt-einwoechige-feuerpause-1.18327142 ''Poroschenko verfügt kurze Feuerpause.''] NZZ, 20 Juñu 2014. </ref> Iha 2014, Rúsia afirma iha mídia rusu katak soldadu rusu sira funu de'it iha Ukránia "iha sira nia tempu livre".<ref>[https://www.zeit.de/politik/ausland/2014-09/russland-soldaten-ukraine-staatsfernsehen ''Moskaus Staatsmedien berichten über russische Soldaten in der Ukraine.''] Die Zeit, 5 Septembru 2014; [https://www.welt.de/politik/ausland/article137731271/Zwingt-Russland-seine-Wehrpflichtigen-in-den-Kampf.html ''Zwingt Russland seine Wehrpflichtigen in den Kampf?''] Welt Online, 23 Fevereiru 2015.</ref> Iha Juñu 2014, UNHCR relata atmosfera tauk nian ne'ebé kria hosi milísia sira iha área sira ne'ebé la kontrola hosi governu Ukránia, ne'ebé karakteriza ho oho ema, tortura, no violasaun direitus umanus sira seluk.<ref>Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights: [https://www.ohchr.org/Documents/Countries/UA/HRMMUReport15June2014.pdf ''Report on the human rights situation in Ukraine.''] 15 Juñu 2014.</ref> Kestrusaun totál ida ba lei no rejisaun ba terrór ida grupu armadu sira iha populasaun leste Ukránia nian Relatóriu ne'e dokumenta oinsá grupu armadu sira-ne'e kontinua atu na'ok, detein, halo tortura, no ezekuta ema sira ne'ebé maka rai nu'udar refén atu nune'e bele intimida no ezerse sira nia podér ba populasaun ho maneira ne'ebé maka'as no brutál.<ref name="UNHCHR28">[https://www.ohchr.org/EN/NewsEvents/Pages/DisplayNews.aspx?NewsID=14908&LangID=E Deklarasaun UNHCHR 28 Jullu 2014].</ref> Ema rihun atus resin halai sai hosi zona sira ne'ebé afetadu. Bainhira Malaysia Airlines Flight 17 hetan tiru iha área sira ne'ebé kontrola hosi milísia sira iha Donetsk Oblast hosi misil antiaéreu ida ne'ebé halo hosi Rúsia iha fulan-Jullu 2014, ema sivíl na'in 298, inklui labarik na'in 80, mate. Iha inísiu fulan Agostu 2014, Ukránia blokeia ona Donetsk no Luhansk. Ida-ne'e tuir fali ho aumentu signifikativu hosi apoiu hosi Rúsia. Iha fulan Agostu nia rohan, Rúsia kaptura teritóriu iha súl ne'ebé laiha separatista sira. <ref>[https://www.sueddeutsche.de/politik/vormarsch-gegen-separatisten-ukrainische-armee-zieht-ring-um-donezk-enger-1.2077487 ''Ukrainische Armee zieht Ring um Donezk enger.''] Süddeutsche Zeitung, 5. August 2014.</ref><ref name="1TAgnachMerkel"> Die Story – WDR: Udo Lielischkies, Georgij Tichy: [https://www.youtube.com/watch?v=O_6d2M6zun0 ''Tödliche Falle Ilowajsk.''], 6 Outubru 2014.</ref> [[Imajen:Sloviansk standoff - 18-20 April 2014 - 05.jpg|miniaturadaimagem|Milísia sira halo barikada iha dalan sira Sloviansk nian (2014)]] Iha inísiu fulan-Setembru 2014, sesar-fogu ne'ebé frajil, Protokolu Minsk ("Minsk I"), tama iha vigór, ne'ebé tuir loloos sei hetan monitorizasaun hosi Organizasaun ba Seguransa no Kooperasaun iha Europa (OSCE); maski nune'e, ema armadu no ema sivíl na'in 1,300 mate iha períodu to'o fulan-Dezembru nia klaran. <ref>[https://www.nzz.ch/international/1300-tote-trotz-waffenstillstand-1.18445074 ''Uno-Bericht zum Ukraine-Konflikt – 1300 Tote trotz Waffenstillstand.''] NZZ, 15 Dezembru 2014.</ref> Iha Janeiru 2015 nia rohan, OSCE fó-sala ba separatista sira tanba fallansu seluk hodi implementa akordu. Rúsia rekuza atu permite OSCE atu monitoriza fronteira hanesan akordu ona.<ref name="nzz.ch">Daniel Wechlin: [https://www.nzz.ch/international/europa/die-osze-kritisiert-die-separatisten-ld.737994 ''Die OSZE kritisiert die Separatisten.''] NZZ, 2 Fevereiru 2015.</ref> Maski ho renovasaun akordu sesarfogu "Minsk II" iha Fevereiru 2015, Rúsia kaptura kedas sidade Debaltseve. OSCE afirma katak laiha sesarfogu to'o fulan-Setembru 2015.<ref name="WaffOSZE">Thomas Gutschker: [https://www.faz.net/aktuell/politik/ausland/europa/ukrainekonflikt-von-wegen-waffenruhe-13511725.html ''Von wegen Waffenruhe.''], FAZ.net, 29 Marsa 2015.</ref> Sesarfogu foun ida observa ona hosi fulan-Setembru to'o inísiu fulan-Novembru. <ref>''Auf dem Weg zu einem neuen Krieg.'' Tages-Anzeiger, 21 Novembru 2015, p. 8.</ref> Iha tinan 2016, númeru ema neʼebé mate iha funu aumenta fali.<ref name="Bilanzverh">''Die verheerende Bilanz des Minsker Abkommens''. In: ''Tages-Anzeiger'', 19 Outubru 2016, p. 5.</ref> Husi primavera 2021, soldadu rusu barak maka destaka ba viziñu fronteira Ukránia nian. <ref name=":12"> Der Tagesspiegel Online: [https://www.tagesspiegel.de/politik/duestere-szenarien-im-russland-ukraine-konflikt-wie-geheimdienste-putins-militaeraufmarsch-beurteilen/28031628.html ''Wie Geheimdienste Putins Militäraufmarsch beurteilen'', 2 Fevereiru 2022.</ref> Hahú hosi Janeiru 2022, soldadu rusu sira mós destaka iha Bielorrusia. Putin hatete katak ida-ne'e maka ezersísiu militár ida.<ref name="Menschnrechtsaktiv" /> Iha loron 21 fulan-Fevereiru tinan 2022, Rúsia rekoñese independénsia hosi teritóriu sira iha leste Ukránia nian ne'ebé kontrola hosi separatista pró-rusu sira no proklama "Repúblika Populár sira" hosi Donetsk no Luhansk. Iha loron 24 fulan-Fevereiru tinan 2022, Rúsia ataka Ukránia tomak. Invazaun ne'e konstitui violasaun ida ne'ebé maka'as ba orden dame Europeia nian ne'ebé maka define iha Karta Paris nian iha fulan-Novembru tinan 1990 no Memorandu Budapeste nian iha fulan-Dezembru tinan 1994. Tratadu Amizade Rúsia-Ukránia nian iha tinan 1997 mós iha intensaun atu garante soberania Ukránia nian iha nia fronteira sira. [[Imajen:The city of Bucha after liberation from the Russians 01.jpg|miniaturadaimagem|Liga no ezekuta ema sivíl ukranianu sira iha Bucha (2022)]] Observadór sira fiar katak Rúsia hanoin katak nia bele hetan vitória ida ne'ebé lalais. Maibé, soldadu rusu sira konsege de'it atravesa liña oin iha teritóriu okupadu sira entre Luhansk no Kharkiv. Iha súl, rusu sira konsege hadau teritóriu to'o Mariupol. Atake ida hasoru Odessa falla. Husi norte no husi Bielorrusia, rusu sira avansa ba iha Kyiv nia liur. Husi norte no hosi Bielorrusia, rusu sira avansa ba iha Kyiv nia liur, maibé hafoin sofre lakon maka'as, sira hetan obrigasaun atu retira hosi norte no noroeste Ukránia nian iha fulan-Marsu 2022 nia rohan. Iha área sira ne'ebé maka rusu sira abandona, hetan vítima barak hosi krime funu nian hasoru ema sivíl sira. Ho utilizasaun artillaria, Rúsia konsege konkista teritóriu iha leste. Maibé, ida-ne'e lakon soldadu barak. Hahú iha fulan-Maiu 2022 ba oin, Ukránia, hetan tulun hosi aremesa arma sira hosi EUA no Europa, konsege hamenus avansu rusu nian no lansa atake signifikativu sira hasoru instalasaun lojístika no komandu rusu nian. Iha Setembru 2022, kontra-ofensiva ukraniana ida, partikularmente iha rejiaun Kharkiv, rezulta iha lukru teritoriál substansiál sira, ne'ebé dudu Rúsia atu hatán ho mobilizasaun parsiál ida no aneksasaun ilegál hosi sudeste Ukránia nian. Iha fulan-Novembru 2022, Rúsia hetan obrigasaun atu retira hosi parte boot sira hosi Kherson Oblast. <ref>Neue Zürcher Zeitung: [https://www.nzz.ch/visuals/ukraine-krieg-karte-zum-aktuellen-frontverlauf-ld.1671603 ''So entwickelt sich der Ukraine-Krieg – Klicken Sie sich Tag für Tag durch unsere Karte''], 8 Agostu 2023; Stephanie Munk: [https://www.merkur.de/politik/militaer-brigade-sturm-einheit-front-gegenoffensive-soldaten-rekruten-ukraine-news-krieg-russland-armee-92228384.html ''„Besatzer, es kommt ein Sturm“ – Neue Kampfbrigaden der Ukraine bereiten sich auf Gegenoffensive vor''], Merkur.de 1 Maiu 2023.</ref> Desde 2024, [[Koreia Norte]] fornese ona ba Rúsia soldadu 10,000 to'o 12,000 ba funu.<ref name=":lto24.10.2024"> Simon Gauseweg: [https://www.lto.de/recht/hintergruende/h/nordkoreanische-soldaten-in-russland ''Völkerrechtsverstoß ja, Konfliktbeteiligung fraglich'', 24 Outubru 2024.</ref> [[Imajen:Dormition Cathedral, Kyiv Pechersk Lavra on fire 6.jpg|miniaturadaimagem|Inséndiu iha Katedrál Dormisaun iha Kyiv hafoin atake iha loron 15 fulan-Juñu tinan 2026]] Nu'udar funu la'o ba oin, atake aéreu rusu sira aumenta. La'ós de'it alvu militár sira maka hetan ataka, maibé mós edifísiu rezidensiál sira, infraestrutura sira, no instituisaun kulturál sira. Iha 2022, rusu sira estraga teatru Mariupol nian, no iha 2026 drone ida kona Kyiv Pechersk Lavra (Mosteiru hosi Gruta sira). Iha tempu bailoron, Rúsia tenta atu estraga fornesimentu eletrisidade no manas Ukránia nian. Entre 2024 no 2025, Ukránia konsege okupa kilómetru kuadradu 1.400 hosi Oblast Kursk, rusu nian. Desde 2026, misil no drone ukranianu sira estraga instalasaun militár sira no refinaria petrolífera sira iha Rúsia, ne'ebé lokaliza dook hosi fronteira. Nasoins Unidas kalkula katak ema sivíl 15,000 maka mate ona dezde 2022.<ref>OHCHR: [https://ukraine.ohchr.org/sites/default/files/2026-04/Ukraine%20-%20protection%20of%20civilians%20in%20armed%20conflict%20%28March%20%2026%29_ENG.Pd Ukraine Protection Inflight of Ukraine. Atualizasaun Marsu 2026], 2026</ref> Center for Strategic and International Studies (CSIS) sira kalkula katak soldadu rusu hamutuk 1,200,000 maka mate, kanek, ka lakon. Depende ba fonte, númeru sira ba soldadu ukranianu sira varia hosi 100,000 to'o 444,000 inkapasitadu (inklui mate). == Pozisaun Timor-Leste nian == Hafoin invazaun rusu nian ba Ukránia iha tinan 2022, [[Timór Lorosa'e|Timór-Leste]] hatudu preokupasaun no husu ba parte sira iha konflitu atu konklui lalais sesárfogu ida no buka solusaun diplomátiku ida. Ukránia nia independénsia tenke hetan respeitu.<ref>Tatoli: <nowiki>[http://www.tatoli.tl/en/2022/03/01/five-ambassadors-meet-with-timorese-prime-minister-to-discuss-un-resolution-against-russian-attack-on-ukraine/ 'Five ambassadors meet with Timorese Prime Minister to discuss UN resolution against Russian attack on Ukraine'']</nowiki>, 1 Marsu 2022</ref> Iha sesaun emerjénsia ba dala sanulu-resin-ida hosi Asembleia Jerál Nasoins Unidas nian iha loron 2 fulan-Marsu tinan 2022, Timór-Leste vota hodi kondena Rúsia ba atake hasoru Ukránia no hodi ezije retirada imediata hosi tropa rusu sira hosi Ukránia.<ref>UNO on Twitter: [https://twitter.com/NoticiasONU/status/1499066422407974916/photo/1 ''URGENTE La Asamblea General aprueba la resolución que "deplora en los términos más enérgicos la agresión cometida por #Rusia contra #Ucrania'', 2 Marsu 2022].</ref> Timór-Leste mós fó apoiu ba suspensaun Rúsia nia adezaun iha Konsellu Direitus Umanus ONU nian.<ref><nowiki>[https://digitallibrary.un.org/record/3967778?ln=en ''Suspension of the rights of membership of the Russian Federation in the Human Rights Council : resolution / adopted by the General Assembly'']</nowiki></ref> == Ligasaun ba li'ur == {{Commons|Category:Russo-Ukrainian War|Funu Rúsia-Ukránia}} == Referensia == <references responsive /> [[Kategoria:Istória]] [[Kategoria:Polítika]] [[Kategoria:Ukránia]] [[Kategoria:Rúsia]] o8my20hnf2xfgy326b674rw8xpk9dca 70778 70777 2026-06-19T17:26:01Z J. Patrick Fischer 73 /* Pozisaun Timor-Leste nian */ 70778 wikitext text/x-wiki [[Imajen:2022 Russian invasion of Ukraine.svg|miniaturadaimagem|'''Invazaun rusu nian ba Ukránia (2022)''']] '''Funu Rúsia-Ukránia''' hahú iha fulan-Fevereiru 2014 nia rohan hanesan konflitu armadu rejionál ida iha península [[Ukránia|ukranianu]] [[Krimeia]] nian. Hafoin aneksasaun Krimeia nian, ne'ebé viola lei internasionál, Rúsia harii milísia armada pró-[[Rúsia|rusu]] sira iha rejiaun Donbas, iha leste Ukránia nian. Milísia sira-ne'e funu hamutuk ho tropa rusu regulár sira hasoru forsa armada ukranianu sira no milísia voluntáriu sira. Akordu sira [[Minsk]] nian iha fulan-Setembru 2014 no Fevereiru 2015, ne'ebé media ho asisténsia internasionál, estipula sesarfogu ida ne'ebé dura ba funu iha leste Ukránia nian. Iha realidade, iha di'ak liu, sira hetan estabilizasaun ida hosi konflitu lokál, ho provokasaun sira ne'ebé la'o hela hosi parte separatista rusu nian. [[Imajen:Bucha. Faces of War. - Ukraine War Photo Exhibition 2023 (52703004165).jpg|miniaturadaimagem|Vizaun ida hatudu karreta militár sira ne'ebé estraga iha dalan ida, bainhira invazaun Rúsia nian ba Ukránia kontinua, iha sidade Bucha, iha rejiaun Kyiv (2022)]] Hafoin kalma relativu, Rúsia harii tropa barak iha fronteira Ukránia nian hahú iha veraun 2021, maibé deklara katak sei la ataka. Iha loron 24 fulan-Fevereiru tinan 2022, ezérsitu rusu lansa atake ida hosi diresaun oioin, ho objetivu atu hamonu governu ukranianu no troka ho rejime pró-rusu. Hafoin lakon maka'as, tropa rusu sira retira hosi norte no nordeste Ukránia nian hahú iha fulan-Marsu 2022 nia rohan, hodi konsentra sira nia ofensiva de'it iha leste nasaun nian. Hafoin retirada rusu nian, deskobre evidénsia sira hosi krime funu nian ne'ebé maka'as ne'ebé maka halo hosi tropa rusu sira hasoru ema sivil sira iha teritóriu sira ne'ebé maka okupa antes. Iha súl, Rúsia hadau ponte terrestre ida ne'ebé liga kontinente rusu ho Krimeia ne'ebé aneksa ona. Iha Setembru 2022, Prezidente rusu [[Vladimir Putin]] deklara aneksasaun hosi parte boot sira hosi leste no súl Ukránia nian, hodi hahú prosesu rusifikasaun ida iha teritóriu sira-ne'e. == Inísiu konflitu nian == [[Imajen:Satellite picture of Crimea, Terra-MODIS, 05-16-2015.jpg|miniaturadaimagem|Península Krimeia]] Konflitu ne'e hahú iha fulan-Fevereiru nia rohan tinan 2014 ho okupasaun rusu iha Península Krimeia nian, ne'ebé iha soberania ukranianu nia okos; ida-ne'e hala'o uza forsa armada rusu sira lahó insígnia ("Mane Verde Ki'ik sira").<ref name="Krim-mdr-bpb"> Krimkrise – eine Chronologie: [https://www.mdr.de/nachrichten/welt/osteuropa/politik/krimkrise-chronologie-ukraine-100.html Wie die Krim vor 8 Jahren russisch wurde], MDR.de. 4 Janeiru 2022. }}<br /> bpb.de: [https://www.bpb.de/kurz-knapp/hintergrund-aktuell/287565/vor-fuenf-jahren-russlands-annexion-der-krim/ Vor fünf Jahren: Russlands Annexion der Krim], 18 Marsa 2018.</ref> Tuir mai, Rúsia aneksa Krimeia tomak no hala'o ajitasaun no propaganda anti-ukranianu ho objetivu atu destabiliza Ukránia. <ref>Jan Menzer (Hrsg.): ''Deutschland und seine östlichen Nachbarn: Eine Studie zur Gestaltung einer „vorausschauenden Außenpolitik“'', Verlag Barbara Budrich, 2020, ISBN 978-3-86388-400-0, p.&nbsp;101.</ref> Enkuantu situasaun iha [[Kharkiv]], [[Odessa]], no [[Mariupol]] lori fali ba kontrolu ukranianu, armadu sira ne'ebé hanaran ''milísia povu'' nian sai ativu iha rejiaun Donetsk no Luhansk, hetan apoiu hosi intervensaun sira hosi grupu paramilitár rusu sira. <ref name="Menschnrechtsaktiv">[https://meduza.io/feature/2022/03/02/chto-na-samom-dele-proishodilo-v-donbasse-v-poslednie-vosem-let-i-kak-eto-svyazano-s-nyneshney-voynoy ''Was ist in den letzten acht Jahren wirklich im Donbass passiert? Und was hat das mit dem aktuellen Krieg zu tun? Die Menschenrechtsaktivistin Varvara Pakhomenko spricht. Sie arbeitete für die UN-Mission in der Region''] (Saida maka akontese duni iha Donbas iha tinan ualu ikus ne'e? No saida maka ida-ne'e iha relasaun ho funu atuál? Ativista direitus umanus Varvara Pakhomenko ko'alia. Nia serbisu ba misaun ONU nian iha rejiaun."), Meduza, 2. März 2022.</ref> Komandante milísia ida hatete katak rezidente sira Donbas nian la'ós hahú funu, maibé forsa espesiál rusu sira <ref name="sueddeutsche_2231494">Julian Hans: [https://www.sueddeutsche.de/politik/russischer-geheimdienstler-zur-ostukraine-den-ausloeser-zum-krieg-habe-ich-gedrueckt-1.2231494 ''Russischer Geheimdienstler zur Ostukraine – „Den Auslöser zum Krieg habe ich gedrückt“''], Süddeutsche Zeitung 21 Novembru 2014.</ref> no mersenáriu sira hosi Grupu Wagner. Rúsia apoia milísia sira hahú kedas iha inísiu funu nian, inklui fornese arma pezadu sira ba sira. <ref>[https://www.faz.net/aktuell/politik/buk-rakete-kam-von-russischer-armee-15605305.html ''Ermittler: Buk-Rakete kam von russischer Armee''], FAZ, 24 Maiu 2018.</ref><ref name="NZZ Feuerpause">[https://www.nzz.ch/international/europa/poroschenko-verfuegt-einwoechige-feuerpause-1.18327142 ''Poroschenko verfügt kurze Feuerpause.''] NZZ, 20 Juñu 2014. </ref> Iha 2014, Rúsia afirma iha mídia rusu katak soldadu rusu sira funu de'it iha Ukránia "iha sira nia tempu livre".<ref>[https://www.zeit.de/politik/ausland/2014-09/russland-soldaten-ukraine-staatsfernsehen ''Moskaus Staatsmedien berichten über russische Soldaten in der Ukraine.''] Die Zeit, 5 Septembru 2014; [https://www.welt.de/politik/ausland/article137731271/Zwingt-Russland-seine-Wehrpflichtigen-in-den-Kampf.html ''Zwingt Russland seine Wehrpflichtigen in den Kampf?''] Welt Online, 23 Fevereiru 2015.</ref> Iha Juñu 2014, UNHCR relata atmosfera tauk nian ne'ebé kria hosi milísia sira iha área sira ne'ebé la kontrola hosi governu Ukránia, ne'ebé karakteriza ho oho ema, tortura, no violasaun direitus umanus sira seluk.<ref>Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights: [https://www.ohchr.org/Documents/Countries/UA/HRMMUReport15June2014.pdf ''Report on the human rights situation in Ukraine.''] 15 Juñu 2014.</ref> Kestrusaun totál ida ba lei no rejisaun ba terrór ida grupu armadu sira iha populasaun leste Ukránia nian Relatóriu ne'e dokumenta oinsá grupu armadu sira-ne'e kontinua atu na'ok, detein, halo tortura, no ezekuta ema sira ne'ebé maka rai nu'udar refén atu nune'e bele intimida no ezerse sira nia podér ba populasaun ho maneira ne'ebé maka'as no brutál.<ref name="UNHCHR28">[https://www.ohchr.org/EN/NewsEvents/Pages/DisplayNews.aspx?NewsID=14908&LangID=E Deklarasaun UNHCHR 28 Jullu 2014].</ref> Ema rihun atus resin halai sai hosi zona sira ne'ebé afetadu. Bainhira Malaysia Airlines Flight 17 hetan tiru iha área sira ne'ebé kontrola hosi milísia sira iha Donetsk Oblast hosi misil antiaéreu ida ne'ebé halo hosi Rúsia iha fulan-Jullu 2014, ema sivíl na'in 298, inklui labarik na'in 80, mate. Iha inísiu fulan Agostu 2014, Ukránia blokeia ona Donetsk no Luhansk. Ida-ne'e tuir fali ho aumentu signifikativu hosi apoiu hosi Rúsia. Iha fulan Agostu nia rohan, Rúsia kaptura teritóriu iha súl ne'ebé laiha separatista sira. <ref>[https://www.sueddeutsche.de/politik/vormarsch-gegen-separatisten-ukrainische-armee-zieht-ring-um-donezk-enger-1.2077487 ''Ukrainische Armee zieht Ring um Donezk enger.''] Süddeutsche Zeitung, 5. August 2014.</ref><ref name="1TAgnachMerkel"> Die Story – WDR: Udo Lielischkies, Georgij Tichy: [https://www.youtube.com/watch?v=O_6d2M6zun0 ''Tödliche Falle Ilowajsk.''], 6 Outubru 2014.</ref> [[Imajen:Sloviansk standoff - 18-20 April 2014 - 05.jpg|miniaturadaimagem|Milísia sira halo barikada iha dalan sira Sloviansk nian (2014)]] Iha inísiu fulan-Setembru 2014, sesar-fogu ne'ebé frajil, Protokolu Minsk ("Minsk I"), tama iha vigór, ne'ebé tuir loloos sei hetan monitorizasaun hosi Organizasaun ba Seguransa no Kooperasaun iha Europa (OSCE); maski nune'e, ema armadu no ema sivíl na'in 1,300 mate iha períodu to'o fulan-Dezembru nia klaran. <ref>[https://www.nzz.ch/international/1300-tote-trotz-waffenstillstand-1.18445074 ''Uno-Bericht zum Ukraine-Konflikt – 1300 Tote trotz Waffenstillstand.''] NZZ, 15 Dezembru 2014.</ref> Iha Janeiru 2015 nia rohan, OSCE fó-sala ba separatista sira tanba fallansu seluk hodi implementa akordu. Rúsia rekuza atu permite OSCE atu monitoriza fronteira hanesan akordu ona.<ref name="nzz.ch">Daniel Wechlin: [https://www.nzz.ch/international/europa/die-osze-kritisiert-die-separatisten-ld.737994 ''Die OSZE kritisiert die Separatisten.''] NZZ, 2 Fevereiru 2015.</ref> Maski ho renovasaun akordu sesarfogu "Minsk II" iha Fevereiru 2015, Rúsia kaptura kedas sidade Debaltseve. OSCE afirma katak laiha sesarfogu to'o fulan-Setembru 2015.<ref name="WaffOSZE">Thomas Gutschker: [https://www.faz.net/aktuell/politik/ausland/europa/ukrainekonflikt-von-wegen-waffenruhe-13511725.html ''Von wegen Waffenruhe.''], FAZ.net, 29 Marsa 2015.</ref> Sesarfogu foun ida observa ona hosi fulan-Setembru to'o inísiu fulan-Novembru. <ref>''Auf dem Weg zu einem neuen Krieg.'' Tages-Anzeiger, 21 Novembru 2015, p. 8.</ref> Iha tinan 2016, númeru ema neʼebé mate iha funu aumenta fali.<ref name="Bilanzverh">''Die verheerende Bilanz des Minsker Abkommens''. In: ''Tages-Anzeiger'', 19 Outubru 2016, p. 5.</ref> Husi primavera 2021, soldadu rusu barak maka destaka ba viziñu fronteira Ukránia nian. <ref name=":12"> Der Tagesspiegel Online: [https://www.tagesspiegel.de/politik/duestere-szenarien-im-russland-ukraine-konflikt-wie-geheimdienste-putins-militaeraufmarsch-beurteilen/28031628.html ''Wie Geheimdienste Putins Militäraufmarsch beurteilen'', 2 Fevereiru 2022.</ref> Hahú hosi Janeiru 2022, soldadu rusu sira mós destaka iha Bielorrusia. Putin hatete katak ida-ne'e maka ezersísiu militár ida.<ref name="Menschnrechtsaktiv" /> Iha loron 21 fulan-Fevereiru tinan 2022, Rúsia rekoñese independénsia hosi teritóriu sira iha leste Ukránia nian ne'ebé kontrola hosi separatista pró-rusu sira no proklama "Repúblika Populár sira" hosi Donetsk no Luhansk. Iha loron 24 fulan-Fevereiru tinan 2022, Rúsia ataka Ukránia tomak. Invazaun ne'e konstitui violasaun ida ne'ebé maka'as ba orden dame Europeia nian ne'ebé maka define iha Karta Paris nian iha fulan-Novembru tinan 1990 no Memorandu Budapeste nian iha fulan-Dezembru tinan 1994. Tratadu Amizade Rúsia-Ukránia nian iha tinan 1997 mós iha intensaun atu garante soberania Ukránia nian iha nia fronteira sira. [[Imajen:The city of Bucha after liberation from the Russians 01.jpg|miniaturadaimagem|Liga no ezekuta ema sivíl ukranianu sira iha Bucha (2022)]] Observadór sira fiar katak Rúsia hanoin katak nia bele hetan vitória ida ne'ebé lalais. Maibé, soldadu rusu sira konsege de'it atravesa liña oin iha teritóriu okupadu sira entre Luhansk no Kharkiv. Iha súl, rusu sira konsege hadau teritóriu to'o Mariupol. Atake ida hasoru Odessa falla. Husi norte no husi Bielorrusia, rusu sira avansa ba iha Kyiv nia liur. Husi norte no hosi Bielorrusia, rusu sira avansa ba iha Kyiv nia liur, maibé hafoin sofre lakon maka'as, sira hetan obrigasaun atu retira hosi norte no noroeste Ukránia nian iha fulan-Marsu 2022 nia rohan. Iha área sira ne'ebé maka rusu sira abandona, hetan vítima barak hosi krime funu nian hasoru ema sivíl sira. Ho utilizasaun artillaria, Rúsia konsege konkista teritóriu iha leste. Maibé, ida-ne'e lakon soldadu barak. Hahú iha fulan-Maiu 2022 ba oin, Ukránia, hetan tulun hosi aremesa arma sira hosi EUA no Europa, konsege hamenus avansu rusu nian no lansa atake signifikativu sira hasoru instalasaun lojístika no komandu rusu nian. Iha Setembru 2022, kontra-ofensiva ukraniana ida, partikularmente iha rejiaun Kharkiv, rezulta iha lukru teritoriál substansiál sira, ne'ebé dudu Rúsia atu hatán ho mobilizasaun parsiál ida no aneksasaun ilegál hosi sudeste Ukránia nian. Iha fulan-Novembru 2022, Rúsia hetan obrigasaun atu retira hosi parte boot sira hosi Kherson Oblast. <ref>Neue Zürcher Zeitung: [https://www.nzz.ch/visuals/ukraine-krieg-karte-zum-aktuellen-frontverlauf-ld.1671603 ''So entwickelt sich der Ukraine-Krieg – Klicken Sie sich Tag für Tag durch unsere Karte''], 8 Agostu 2023; Stephanie Munk: [https://www.merkur.de/politik/militaer-brigade-sturm-einheit-front-gegenoffensive-soldaten-rekruten-ukraine-news-krieg-russland-armee-92228384.html ''„Besatzer, es kommt ein Sturm“ – Neue Kampfbrigaden der Ukraine bereiten sich auf Gegenoffensive vor''], Merkur.de 1 Maiu 2023.</ref> Desde 2024, [[Koreia Norte]] fornese ona ba Rúsia soldadu 10,000 to'o 12,000 ba funu.<ref name=":lto24.10.2024"> Simon Gauseweg: [https://www.lto.de/recht/hintergruende/h/nordkoreanische-soldaten-in-russland ''Völkerrechtsverstoß ja, Konfliktbeteiligung fraglich'', 24 Outubru 2024.</ref> [[Imajen:Dormition Cathedral, Kyiv Pechersk Lavra on fire 6.jpg|miniaturadaimagem|Inséndiu iha Katedrál Dormisaun iha Kyiv hafoin atake iha loron 15 fulan-Juñu tinan 2026]] Nu'udar funu la'o ba oin, atake aéreu rusu sira aumenta. La'ós de'it alvu militár sira maka hetan ataka, maibé mós edifísiu rezidensiál sira, infraestrutura sira, no instituisaun kulturál sira. Iha 2022, rusu sira estraga teatru Mariupol nian, no iha 2026 drone ida kona Kyiv Pechersk Lavra (Mosteiru hosi Gruta sira). Iha tempu bailoron, Rúsia tenta atu estraga fornesimentu eletrisidade no manas Ukránia nian. Entre 2024 no 2025, Ukránia konsege okupa kilómetru kuadradu 1.400 hosi Oblast Kursk, rusu nian. Desde 2026, misil no drone ukranianu sira estraga instalasaun militár sira no refinaria petrolífera sira iha Rúsia, ne'ebé lokaliza dook hosi fronteira. Nasoins Unidas kalkula katak ema sivíl 15,000 maka mate ona dezde 2022.<ref>OHCHR: [https://ukraine.ohchr.org/sites/default/files/2026-04/Ukraine%20-%20protection%20of%20civilians%20in%20armed%20conflict%20%28March%20%2026%29_ENG.Pd Ukraine Protection Inflight of Ukraine. Atualizasaun Marsu 2026], 2026</ref> Center for Strategic and International Studies (CSIS) sira kalkula katak soldadu rusu hamutuk 1,200,000 maka mate, kanek, ka lakon. Depende ba fonte, númeru sira ba soldadu ukranianu sira varia hosi 100,000 to'o 444,000 inkapasitadu (inklui mate). == Direitu Internasionál == Karta Nasoins Unidas nian iha tinan 1945 kontein bandu jerál kona-ba uza forsa iha Artigu II, parágrafu 4: “Membru hotu-hotu tenke hadook-an iha sira-nia relasaun internasionál hosi ameasa ka uza forsa hasoru integridade territoriál ka independénsia polítika estadu ruma nian.”<ref>Claudia Kornmeier: [https://www.tagesschau.de/inland/voelkerrecht-ukraine-101.html ''Ukraine-Russland-Krise: Wann das Völkerrecht verletzt ist''.],tagesschau.de, 23 Fevereiru 2022.</ref> Iha ''Memorandu Budapeste'' nian iha tinan 1994, Rúsia promete ba Ukránia, hodi troka ho transferénsia arma nukleár hotu-hotu hosi eis-[[Uniaun Soviétika]] ne'ebé lokaliza iha nia teritóriu, katak nia sei respeita nia soberania no fronteira sira ne'ebé eziste.<ref>David S. Yost: ''The Budapest Memorandum and Russia’s intervention in Ukraine''. ''International Affairs'' 91, No. 3, Maiu 2015, pp. 505–538.</ref> Sientista polítiku rusu Vladislav Belov, iha parte seluk, hatudu katak memorandu ne'e la ratifika hosi Duma Estadu rusu. Tanba ne'e, ida-ne'e tenke konsidera de'it hanesan deklarasaun intensaun ida hosi governu rusu iha tempu ne'ebá iha [[Boris Yeltsin]] nia okos, no la'ós hanesan vinkulativu legál tuir lei internasionál.<ref>Vladislav Belov: ''Einkreisung durch den Westen? Russische Wahrnehmung westlicher Sicherheitspolitik'', Heinz-Gerhard Justenhoven (Hrsg.): ''Kampf um die Ukraine. Ringen um Selbstbestimmung und geopolitische Interessen''. Nomos, Baden-Baden 2018, S. 79–88, hier S.&nbsp;80.</ref> Iha ''Lei Fundadór NATO-Rúsia'' nian iha tinan 1997, Rúsia promete atu hadook-an hosi ameasa ka uza forsa "hasoru Estadu seluk ruma, ninia soberania, integridade teritoriál ka independénsia polítika iha maneira ne'ebé la konsistente ho Karta Nasoins Unidas nian ka Deklarasaun kona-ba Prinsípiu sira ne'ebé Governa Relasaun sira entre Estadu Partisipante sira ne'ebé kontein iha Lei Finál Helki nian." Ida-ne'e sei respeita "soberania, independénsia no integridade territoriál hosi estadu hotu-hotu no sira nia direitu naturál" hodi determina oinsá atu salvaguarda sira nia seguransa, inviolabilidade hosi sira nia fronteira sira no direitu hosi povu sira ba autodeterminasaun.<ref>Martin Zeyn: [https://www.br.de/kultur/warum-die-nato-erweiterung-fuer-putin-ein-vorwand-ist-100.html ''Putins Propagandakrieg. Hat die NATO-Osterweiterung Russland bedroht?''], BR24, 17 Marsu 2022.</ref> Hodi halo nune'e, Rúsia garante ba Ukránia direitu atu hili ho livre ninia aliansa sira.<ref name="WD 2 – 3010 – 006/22">Roman Schmidt-Radefeldt, Antonia Sommerfeld: [https://www.bundestag.de/resource/blob/882052/4d2de0aa483eb4ab4642b1163a202b60/freie-Buendniswahl-Ukraine-data.pdf ''Zum Recht auf freie Bündniswahl – Rechtliche Positionen und Handlungsoptionen im Ukraine-Konflikt zwischen der NATO, Russland und der Ukraine'']. Infobrief der Wissenschaftlichen Dienste des Deutschen Bundestages, WD 2 – 3010 – 006/22 (2022).</ref> == Pozisaun Timor-Leste nian == Hafoin invazaun rusu nian ba Ukránia iha tinan 2022, [[Timór Lorosa'e|Timór-Leste]] hatudu preokupasaun no husu ba parte sira iha konflitu atu konklui lalais sesárfogu ida no buka solusaun diplomátiku ida. Ukránia nia independénsia tenke hetan respeitu.<ref>Tatoli: [http://www.tatoli.tl/en/2022/03/01/five-ambassadors-meet-with-timorese-prime-minister-to-discuss-un-resolution-against-russian-attack-on-ukraine/ 'Five ambassadors meet with Timorese Prime Minister to discuss UN resolution against Russian attack on Ukraine''], 1 Marsu 2022</ref> Iha sesaun emerjénsia ba dala sanulu-resin-ida hosi Asembleia Jerál Nasoins Unidas nian iha loron 2 fulan-Marsu tinan 2022, Timór-Leste vota hodi kondena Rúsia ba atake hasoru Ukránia no hodi ezije retirada imediata hosi tropa rusu sira hosi Ukránia.<ref>UNO on Twitter: [https://twitter.com/NoticiasONU/status/1499066422407974916/photo/1 ''URGENTE La Asamblea General aprueba la resolución que "deplora en los términos más enérgicos la agresión cometida por #Rusia contra #Ucrania'', 2 Marsu 2022].</ref> Timór-Leste mós fó apoiu ba suspensaun Rúsia nia adezaun iha Konsellu Direitus Umanus ONU nian.<ref>[https://digitallibrary.un.org/record/3967778?ln=en ''Suspension of the rights of membership of the Russian Federation in the Human Rights Council : resolution / adopted by the General Assembly'']</ref> == Ligasaun ba li'ur == {{Commons|Category:Russo-Ukrainian War|Funu Rúsia-Ukránia}} == Referensia == <references responsive /> [[Kategoria:Istória]] [[Kategoria:Polítika]] [[Kategoria:Ukránia]] [[Kategoria:Rúsia]] jreww0qn7e70mokxv6jsebt37ocdia1 70779 70778 2026-06-19T17:39:07Z J. Patrick Fischer 73 /* Direitu Internasionál */ 70779 wikitext text/x-wiki [[Imajen:2022 Russian invasion of Ukraine.svg|miniaturadaimagem|'''Invazaun rusu nian ba Ukránia (2022)''']] '''Funu Rúsia-Ukránia''' hahú iha fulan-Fevereiru 2014 nia rohan hanesan konflitu armadu rejionál ida iha península [[Ukránia|ukranianu]] [[Krimeia]] nian. Hafoin aneksasaun Krimeia nian, ne'ebé viola lei internasionál, Rúsia harii milísia armada pró-[[Rúsia|rusu]] sira iha rejiaun Donbas, iha leste Ukránia nian. Milísia sira-ne'e funu hamutuk ho tropa rusu regulár sira hasoru forsa armada ukranianu sira no milísia voluntáriu sira. Akordu sira [[Minsk]] nian iha fulan-Setembru 2014 no Fevereiru 2015, ne'ebé media ho asisténsia internasionál, estipula sesarfogu ida ne'ebé dura ba funu iha leste Ukránia nian. Iha realidade, iha di'ak liu, sira hetan estabilizasaun ida hosi konflitu lokál, ho provokasaun sira ne'ebé la'o hela hosi parte separatista rusu nian. [[Imajen:Bucha. Faces of War. - Ukraine War Photo Exhibition 2023 (52703004165).jpg|miniaturadaimagem|Vizaun ida hatudu karreta militár sira ne'ebé estraga iha dalan ida, bainhira invazaun Rúsia nian ba Ukránia kontinua, iha sidade Bucha, iha rejiaun Kyiv (2022)]] Hafoin kalma relativu, Rúsia harii tropa barak iha fronteira Ukránia nian hahú iha veraun 2021, maibé deklara katak sei la ataka. Iha loron 24 fulan-Fevereiru tinan 2022, ezérsitu rusu lansa atake ida hosi diresaun oioin, ho objetivu atu hamonu governu ukranianu no troka ho rejime pró-rusu. Hafoin lakon maka'as, tropa rusu sira retira hosi norte no nordeste Ukránia nian hahú iha fulan-Marsu 2022 nia rohan, hodi konsentra sira nia ofensiva de'it iha leste nasaun nian. Hafoin retirada rusu nian, deskobre evidénsia sira hosi krime funu nian ne'ebé maka'as ne'ebé maka halo hosi tropa rusu sira hasoru ema sivil sira iha teritóriu sira ne'ebé maka okupa antes. Iha súl, Rúsia hadau ponte terrestre ida ne'ebé liga kontinente rusu ho Krimeia ne'ebé aneksa ona. Iha Setembru 2022, Prezidente rusu [[Vladimir Putin]] deklara aneksasaun hosi parte boot sira hosi leste no súl Ukránia nian, hodi hahú prosesu rusifikasaun ida iha teritóriu sira-ne'e. == Inísiu konflitu nian == [[Imajen:Satellite picture of Crimea, Terra-MODIS, 05-16-2015.jpg|miniaturadaimagem|Península Krimeia]] Konflitu ne'e hahú iha fulan-Fevereiru nia rohan tinan 2014 ho okupasaun rusu iha Península Krimeia nian, ne'ebé iha soberania ukranianu nia okos; ida-ne'e hala'o uza forsa armada rusu sira lahó insígnia ("Mane Verde Ki'ik sira").<ref name="Krim-mdr-bpb"> Krimkrise – eine Chronologie: [https://www.mdr.de/nachrichten/welt/osteuropa/politik/krimkrise-chronologie-ukraine-100.html Wie die Krim vor 8 Jahren russisch wurde], MDR.de. 4 Janeiru 2022. }}<br /> bpb.de: [https://www.bpb.de/kurz-knapp/hintergrund-aktuell/287565/vor-fuenf-jahren-russlands-annexion-der-krim/ Vor fünf Jahren: Russlands Annexion der Krim], 18 Marsa 2018.</ref> Tuir mai, Rúsia aneksa Krimeia tomak no hala'o ajitasaun no propaganda anti-ukranianu ho objetivu atu destabiliza Ukránia. <ref>Jan Menzer (Hrsg.): ''Deutschland und seine östlichen Nachbarn: Eine Studie zur Gestaltung einer „vorausschauenden Außenpolitik“'', Verlag Barbara Budrich, 2020, ISBN 978-3-86388-400-0, p.&nbsp;101.</ref> Enkuantu situasaun iha [[Kharkiv]], [[Odessa]], no [[Mariupol]] lori fali ba kontrolu ukranianu, armadu sira ne'ebé hanaran ''milísia povu'' nian sai ativu iha rejiaun Donetsk no Luhansk, hetan apoiu hosi intervensaun sira hosi grupu paramilitár rusu sira. <ref name="Menschnrechtsaktiv">[https://meduza.io/feature/2022/03/02/chto-na-samom-dele-proishodilo-v-donbasse-v-poslednie-vosem-let-i-kak-eto-svyazano-s-nyneshney-voynoy ''Was ist in den letzten acht Jahren wirklich im Donbass passiert? Und was hat das mit dem aktuellen Krieg zu tun? Die Menschenrechtsaktivistin Varvara Pakhomenko spricht. Sie arbeitete für die UN-Mission in der Region''] (Saida maka akontese duni iha Donbas iha tinan ualu ikus ne'e? No saida maka ida-ne'e iha relasaun ho funu atuál? Ativista direitus umanus Varvara Pakhomenko ko'alia. Nia serbisu ba misaun ONU nian iha rejiaun."), Meduza, 2. März 2022.</ref> Komandante milísia ida hatete katak rezidente sira Donbas nian la'ós hahú funu, maibé forsa espesiál rusu sira <ref name="sueddeutsche_2231494">Julian Hans: [https://www.sueddeutsche.de/politik/russischer-geheimdienstler-zur-ostukraine-den-ausloeser-zum-krieg-habe-ich-gedrueckt-1.2231494 ''Russischer Geheimdienstler zur Ostukraine – „Den Auslöser zum Krieg habe ich gedrückt“''], Süddeutsche Zeitung 21 Novembru 2014.</ref> no mersenáriu sira hosi Grupu Wagner. Rúsia apoia milísia sira hahú kedas iha inísiu funu nian, inklui fornese arma pezadu sira ba sira. <ref>[https://www.faz.net/aktuell/politik/buk-rakete-kam-von-russischer-armee-15605305.html ''Ermittler: Buk-Rakete kam von russischer Armee''], FAZ, 24 Maiu 2018.</ref><ref name="NZZ Feuerpause">[https://www.nzz.ch/international/europa/poroschenko-verfuegt-einwoechige-feuerpause-1.18327142 ''Poroschenko verfügt kurze Feuerpause.''] NZZ, 20 Juñu 2014. </ref> Iha 2014, Rúsia afirma iha mídia rusu katak soldadu rusu sira funu de'it iha Ukránia "iha sira nia tempu livre".<ref>[https://www.zeit.de/politik/ausland/2014-09/russland-soldaten-ukraine-staatsfernsehen ''Moskaus Staatsmedien berichten über russische Soldaten in der Ukraine.''] Die Zeit, 5 Septembru 2014; [https://www.welt.de/politik/ausland/article137731271/Zwingt-Russland-seine-Wehrpflichtigen-in-den-Kampf.html ''Zwingt Russland seine Wehrpflichtigen in den Kampf?''] Welt Online, 23 Fevereiru 2015.</ref> Iha Juñu 2014, UNHCR relata atmosfera tauk nian ne'ebé kria hosi milísia sira iha área sira ne'ebé la kontrola hosi governu Ukránia, ne'ebé karakteriza ho oho ema, tortura, no violasaun direitus umanus sira seluk.<ref>Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights: [https://www.ohchr.org/Documents/Countries/UA/HRMMUReport15June2014.pdf ''Report on the human rights situation in Ukraine.''] 15 Juñu 2014.</ref> Kestrusaun totál ida ba lei no rejisaun ba terrór ida grupu armadu sira iha populasaun leste Ukránia nian Relatóriu ne'e dokumenta oinsá grupu armadu sira-ne'e kontinua atu na'ok, detein, halo tortura, no ezekuta ema sira ne'ebé maka rai nu'udar refén atu nune'e bele intimida no ezerse sira nia podér ba populasaun ho maneira ne'ebé maka'as no brutál.<ref name="UNHCHR28">[https://www.ohchr.org/EN/NewsEvents/Pages/DisplayNews.aspx?NewsID=14908&LangID=E Deklarasaun UNHCHR 28 Jullu 2014].</ref> Ema rihun atus resin halai sai hosi zona sira ne'ebé afetadu. Bainhira Malaysia Airlines Flight 17 hetan tiru iha área sira ne'ebé kontrola hosi milísia sira iha Donetsk Oblast hosi misil antiaéreu ida ne'ebé halo hosi Rúsia iha fulan-Jullu 2014, ema sivíl na'in 298, inklui labarik na'in 80, mate. Iha inísiu fulan Agostu 2014, Ukránia blokeia ona Donetsk no Luhansk. Ida-ne'e tuir fali ho aumentu signifikativu hosi apoiu hosi Rúsia. Iha fulan Agostu nia rohan, Rúsia kaptura teritóriu iha súl ne'ebé laiha separatista sira. <ref>[https://www.sueddeutsche.de/politik/vormarsch-gegen-separatisten-ukrainische-armee-zieht-ring-um-donezk-enger-1.2077487 ''Ukrainische Armee zieht Ring um Donezk enger.''] Süddeutsche Zeitung, 5. August 2014.</ref><ref name="1TAgnachMerkel"> Die Story – WDR: Udo Lielischkies, Georgij Tichy: [https://www.youtube.com/watch?v=O_6d2M6zun0 ''Tödliche Falle Ilowajsk.''], 6 Outubru 2014.</ref> [[Imajen:Sloviansk standoff - 18-20 April 2014 - 05.jpg|miniaturadaimagem|Milísia sira halo barikada iha dalan sira Sloviansk nian (2014)]] Iha inísiu fulan-Setembru 2014, sesar-fogu ne'ebé frajil, Protokolu Minsk ("Minsk I"), tama iha vigór, ne'ebé tuir loloos sei hetan monitorizasaun hosi Organizasaun ba Seguransa no Kooperasaun iha Europa (OSCE); maski nune'e, ema armadu no ema sivíl na'in 1,300 mate iha períodu to'o fulan-Dezembru nia klaran. <ref>[https://www.nzz.ch/international/1300-tote-trotz-waffenstillstand-1.18445074 ''Uno-Bericht zum Ukraine-Konflikt – 1300 Tote trotz Waffenstillstand.''] NZZ, 15 Dezembru 2014.</ref> Iha Janeiru 2015 nia rohan, OSCE fó-sala ba separatista sira tanba fallansu seluk hodi implementa akordu. Rúsia rekuza atu permite OSCE atu monitoriza fronteira hanesan akordu ona.<ref name="nzz.ch">Daniel Wechlin: [https://www.nzz.ch/international/europa/die-osze-kritisiert-die-separatisten-ld.737994 ''Die OSZE kritisiert die Separatisten.''] NZZ, 2 Fevereiru 2015.</ref> Maski ho renovasaun akordu sesarfogu "Minsk II" iha Fevereiru 2015, Rúsia kaptura kedas sidade Debaltseve. OSCE afirma katak laiha sesarfogu to'o fulan-Setembru 2015.<ref name="WaffOSZE">Thomas Gutschker: [https://www.faz.net/aktuell/politik/ausland/europa/ukrainekonflikt-von-wegen-waffenruhe-13511725.html ''Von wegen Waffenruhe.''], FAZ.net, 29 Marsa 2015.</ref> Sesarfogu foun ida observa ona hosi fulan-Setembru to'o inísiu fulan-Novembru. <ref>''Auf dem Weg zu einem neuen Krieg.'' Tages-Anzeiger, 21 Novembru 2015, p. 8.</ref> Iha tinan 2016, númeru ema neʼebé mate iha funu aumenta fali.<ref name="Bilanzverh">''Die verheerende Bilanz des Minsker Abkommens''. In: ''Tages-Anzeiger'', 19 Outubru 2016, p. 5.</ref> Husi primavera 2021, soldadu rusu barak maka destaka ba viziñu fronteira Ukránia nian. <ref name=":12"> Der Tagesspiegel Online: [https://www.tagesspiegel.de/politik/duestere-szenarien-im-russland-ukraine-konflikt-wie-geheimdienste-putins-militaeraufmarsch-beurteilen/28031628.html ''Wie Geheimdienste Putins Militäraufmarsch beurteilen'', 2 Fevereiru 2022.</ref> Hahú hosi Janeiru 2022, soldadu rusu sira mós destaka iha Bielorrusia. Putin hatete katak ida-ne'e maka ezersísiu militár ida.<ref name="Menschnrechtsaktiv" /> Iha loron 21 fulan-Fevereiru tinan 2022, Rúsia rekoñese independénsia hosi teritóriu sira iha leste Ukránia nian ne'ebé kontrola hosi separatista pró-rusu sira no proklama "Repúblika Populár sira" hosi Donetsk no Luhansk. Iha loron 24 fulan-Fevereiru tinan 2022, Rúsia ataka Ukránia tomak. Invazaun ne'e konstitui violasaun ida ne'ebé maka'as ba orden dame Europeia nian ne'ebé maka define iha Karta Paris nian iha fulan-Novembru tinan 1990 no Memorandu Budapeste nian iha fulan-Dezembru tinan 1994. Tratadu Amizade Rúsia-Ukránia nian iha tinan 1997 mós iha intensaun atu garante soberania Ukránia nian iha nia fronteira sira. [[Imajen:The city of Bucha after liberation from the Russians 01.jpg|miniaturadaimagem|Liga no ezekuta ema sivíl ukranianu sira iha Bucha (2022)]] Observadór sira fiar katak Rúsia hanoin katak nia bele hetan vitória ida ne'ebé lalais. Maibé, soldadu rusu sira konsege de'it atravesa liña oin iha teritóriu okupadu sira entre Luhansk no Kharkiv. Iha súl, rusu sira konsege hadau teritóriu to'o Mariupol. Atake ida hasoru Odessa falla. Husi norte no husi Bielorrusia, rusu sira avansa ba iha Kyiv nia liur. Husi norte no hosi Bielorrusia, rusu sira avansa ba iha Kyiv nia liur, maibé hafoin sofre lakon maka'as, sira hetan obrigasaun atu retira hosi norte no noroeste Ukránia nian iha fulan-Marsu 2022 nia rohan. Iha área sira ne'ebé maka rusu sira abandona, hetan vítima barak hosi krime funu nian hasoru ema sivíl sira. Ho utilizasaun artillaria, Rúsia konsege konkista teritóriu iha leste. Maibé, ida-ne'e lakon soldadu barak. Hahú iha fulan-Maiu 2022 ba oin, Ukránia, hetan tulun hosi aremesa arma sira hosi EUA no Europa, konsege hamenus avansu rusu nian no lansa atake signifikativu sira hasoru instalasaun lojístika no komandu rusu nian. Iha Setembru 2022, kontra-ofensiva ukraniana ida, partikularmente iha rejiaun Kharkiv, rezulta iha lukru teritoriál substansiál sira, ne'ebé dudu Rúsia atu hatán ho mobilizasaun parsiál ida no aneksasaun ilegál hosi sudeste Ukránia nian. Iha fulan-Novembru 2022, Rúsia hetan obrigasaun atu retira hosi parte boot sira hosi Kherson Oblast. <ref>Neue Zürcher Zeitung: [https://www.nzz.ch/visuals/ukraine-krieg-karte-zum-aktuellen-frontverlauf-ld.1671603 ''So entwickelt sich der Ukraine-Krieg – Klicken Sie sich Tag für Tag durch unsere Karte''], 8 Agostu 2023; Stephanie Munk: [https://www.merkur.de/politik/militaer-brigade-sturm-einheit-front-gegenoffensive-soldaten-rekruten-ukraine-news-krieg-russland-armee-92228384.html ''„Besatzer, es kommt ein Sturm“ – Neue Kampfbrigaden der Ukraine bereiten sich auf Gegenoffensive vor''], Merkur.de 1 Maiu 2023.</ref> Desde 2024, [[Koreia Norte]] fornese ona ba Rúsia soldadu 10,000 to'o 12,000 ba funu.<ref name=":lto24.10.2024"> Simon Gauseweg: [https://www.lto.de/recht/hintergruende/h/nordkoreanische-soldaten-in-russland ''Völkerrechtsverstoß ja, Konfliktbeteiligung fraglich'', 24 Outubru 2024.</ref> [[Imajen:Dormition Cathedral, Kyiv Pechersk Lavra on fire 6.jpg|miniaturadaimagem|Inséndiu iha Katedrál Dormisaun iha Kyiv hafoin atake iha loron 15 fulan-Juñu tinan 2026]] Nu'udar funu la'o ba oin, atake aéreu rusu sira aumenta. La'ós de'it alvu militár sira maka hetan ataka, maibé mós edifísiu rezidensiál sira, infraestrutura sira, no instituisaun kulturál sira. Iha 2022, rusu sira estraga teatru Mariupol nian, no iha 2026 drone ida kona Kyiv Pechersk Lavra (Mosteiru hosi Gruta sira). Iha tempu bailoron, Rúsia tenta atu estraga fornesimentu eletrisidade no manas Ukránia nian. Entre 2024 no 2025, Ukránia konsege okupa kilómetru kuadradu 1.400 hosi Oblast Kursk, rusu nian. Desde 2026, misil no drone ukranianu sira estraga instalasaun militár sira no refinaria petrolífera sira iha Rúsia, ne'ebé lokaliza dook hosi fronteira. Nasoins Unidas kalkula katak ema sivíl 15,000 maka mate ona dezde 2022.<ref>OHCHR: [https://ukraine.ohchr.org/sites/default/files/2026-04/Ukraine%20-%20protection%20of%20civilians%20in%20armed%20conflict%20%28March%20%2026%29_ENG.Pd Ukraine Protection Inflight of Ukraine. Atualizasaun Marsu 2026], 2026</ref> Center for Strategic and International Studies (CSIS) sira kalkula katak soldadu rusu hamutuk 1,200,000 maka mate, kanek, ka lakon. Depende ba fonte, númeru sira ba soldadu ukranianu sira varia hosi 100,000 to'o 444,000 inkapasitadu (inklui mate). == Direitu Internasionál == [[Imajen:Bucha after Russian occupation (06).jpg|miniaturadaimagem|Vítima sira iha Bucha hafoin okupasaun rusu (2022)]] Karta Nasoins Unidas nian iha tinan 1945 kontein bandu jerál kona-ba uza forsa iha Artigu II, parágrafu 4: “Membru hotu-hotu tenke hadook-an iha sira-nia relasaun internasionál hosi ameasa ka uza forsa hasoru integridade territoriál ka independénsia polítika estadu ruma nian.”<ref>Claudia Kornmeier: [https://www.tagesschau.de/inland/voelkerrecht-ukraine-101.html ''Ukraine-Russland-Krise: Wann das Völkerrecht verletzt ist''.],tagesschau.de, 23 Fevereiru 2022.</ref> Iha ''Memorandu Budapeste'' nian iha tinan 1994, Rúsia promete ba Ukránia, hodi troka ho transferénsia arma nukleár hotu-hotu hosi eis-[[Uniaun Soviétika]] ne'ebé lokaliza iha nia teritóriu, katak nia sei respeita nia soberania no fronteira sira ne'ebé eziste.<ref>David S. Yost: ''The Budapest Memorandum and Russia’s intervention in Ukraine''. ''International Affairs'' 91, No. 3, Maiu 2015, pp. 505–538.</ref> Sientista polítiku rusu Vladislav Belov, iha parte seluk, hatudu katak memorandu ne'e la ratifika hosi Duma Estadu rusu. Tanba ne'e, ida-ne'e tenke konsidera de'it hanesan deklarasaun intensaun ida hosi governu rusu iha tempu ne'ebá iha [[Boris Yeltsin]] nia okos, no la'ós hanesan vinkulativu legál tuir lei internasionál.<ref>Vladislav Belov: ''Einkreisung durch den Westen? Russische Wahrnehmung westlicher Sicherheitspolitik'', Heinz-Gerhard Justenhoven (Hrsg.): ''Kampf um die Ukraine. Ringen um Selbstbestimmung und geopolitische Interessen''. Nomos, Baden-Baden 2018, S. 79–88, hier S.&nbsp;80.</ref> Iha ''Lei Fundadór NATO-Rúsia'' nian iha tinan 1997, Rúsia promete atu hadook-an hosi ameasa ka uza forsa "hasoru Estadu seluk ruma, ninia soberania, integridade teritoriál ka independénsia polítika iha maneira ne'ebé la konsistente ho Karta Nasoins Unidas nian ka Deklarasaun kona-ba Prinsípiu sira ne'ebé Governa Relasaun sira entre Estadu Partisipante sira ne'ebé kontein iha Lei Finál Helki nian." Ida-ne'e sei respeita "soberania, independénsia no integridade territoriál hosi estadu hotu-hotu no sira nia direitu naturál" hodi determina oinsá atu salvaguarda sira nia seguransa, inviolabilidade hosi sira nia fronteira sira no direitu hosi povu sira ba autodeterminasaun.<ref>Martin Zeyn: [https://www.br.de/kultur/warum-die-nato-erweiterung-fuer-putin-ein-vorwand-ist-100.html ''Putins Propagandakrieg. Hat die NATO-Osterweiterung Russland bedroht?''], BR24, 17 Marsu 2022.</ref> Hodi halo nune'e, Rúsia garante ba Ukránia direitu atu hili ho livre ninia aliansa sira.<ref name="WD 2 – 3010 – 006/22">Roman Schmidt-Radefeldt, Antonia Sommerfeld: [https://www.bundestag.de/resource/blob/882052/4d2de0aa483eb4ab4642b1163a202b60/freie-Buendniswahl-Ukraine-data.pdf ''Zum Recht auf freie Bündniswahl – Rechtliche Positionen und Handlungsoptionen im Ukraine-Konflikt zwischen der NATO, Russland und der Ukraine'']. Infobrief der Wissenschaftlichen Dienste des Deutschen Bundestages, WD 2 – 3010 – 006/22 (2022).</ref> == Pozisaun Timor-Leste nian == Hafoin invazaun rusu nian ba Ukránia iha tinan 2022, [[Timór Lorosa'e|Timór-Leste]] hatudu preokupasaun no husu ba parte sira iha konflitu atu konklui lalais sesárfogu ida no buka solusaun diplomátiku ida. Ukránia nia independénsia tenke hetan respeitu.<ref>Tatoli: [http://www.tatoli.tl/en/2022/03/01/five-ambassadors-meet-with-timorese-prime-minister-to-discuss-un-resolution-against-russian-attack-on-ukraine/ 'Five ambassadors meet with Timorese Prime Minister to discuss UN resolution against Russian attack on Ukraine''], 1 Marsu 2022</ref> Iha sesaun emerjénsia ba dala sanulu-resin-ida hosi Asembleia Jerál Nasoins Unidas nian iha loron 2 fulan-Marsu tinan 2022, Timór-Leste vota hodi kondena Rúsia ba atake hasoru Ukránia no hodi ezije retirada imediata hosi tropa rusu sira hosi Ukránia.<ref>UNO on Twitter: [https://twitter.com/NoticiasONU/status/1499066422407974916/photo/1 ''URGENTE La Asamblea General aprueba la resolución que "deplora en los términos más enérgicos la agresión cometida por #Rusia contra #Ucrania'', 2 Marsu 2022].</ref> Timór-Leste mós fó apoiu ba suspensaun Rúsia nia adezaun iha Konsellu Direitus Umanus ONU nian.<ref>[https://digitallibrary.un.org/record/3967778?ln=en ''Suspension of the rights of membership of the Russian Federation in the Human Rights Council : resolution / adopted by the General Assembly'']</ref> == Ligasaun ba li'ur == {{Commons|Category:Russo-Ukrainian War|Funu Rúsia-Ukránia}} == Referensia == <references responsive /> [[Kategoria:Istória]] [[Kategoria:Polítika]] [[Kategoria:Ukránia]] [[Kategoria:Rúsia]] tf55cb16ynrsccbj4j5gm5pgochwobq 70780 70779 2026-06-19T17:46:13Z J. Patrick Fischer 73 /* Pozisaun Timor-Leste nian */ 70780 wikitext text/x-wiki [[Imajen:2022 Russian invasion of Ukraine.svg|miniaturadaimagem|'''Invazaun rusu nian ba Ukránia (2022)''']] '''Funu Rúsia-Ukránia''' hahú iha fulan-Fevereiru 2014 nia rohan hanesan konflitu armadu rejionál ida iha península [[Ukránia|ukranianu]] [[Krimeia]] nian. Hafoin aneksasaun Krimeia nian, ne'ebé viola lei internasionál, Rúsia harii milísia armada pró-[[Rúsia|rusu]] sira iha rejiaun Donbas, iha leste Ukránia nian. Milísia sira-ne'e funu hamutuk ho tropa rusu regulár sira hasoru forsa armada ukranianu sira no milísia voluntáriu sira. Akordu sira [[Minsk]] nian iha fulan-Setembru 2014 no Fevereiru 2015, ne'ebé media ho asisténsia internasionál, estipula sesarfogu ida ne'ebé dura ba funu iha leste Ukránia nian. Iha realidade, iha di'ak liu, sira hetan estabilizasaun ida hosi konflitu lokál, ho provokasaun sira ne'ebé la'o hela hosi parte separatista rusu nian. [[Imajen:Bucha. Faces of War. - Ukraine War Photo Exhibition 2023 (52703004165).jpg|miniaturadaimagem|Vizaun ida hatudu karreta militár sira ne'ebé estraga iha dalan ida, bainhira invazaun Rúsia nian ba Ukránia kontinua, iha sidade Bucha, iha rejiaun Kyiv (2022)]] Hafoin kalma relativu, Rúsia harii tropa barak iha fronteira Ukránia nian hahú iha veraun 2021, maibé deklara katak sei la ataka. Iha loron 24 fulan-Fevereiru tinan 2022, ezérsitu rusu lansa atake ida hosi diresaun oioin, ho objetivu atu hamonu governu ukranianu no troka ho rejime pró-rusu. Hafoin lakon maka'as, tropa rusu sira retira hosi norte no nordeste Ukránia nian hahú iha fulan-Marsu 2022 nia rohan, hodi konsentra sira nia ofensiva de'it iha leste nasaun nian. Hafoin retirada rusu nian, deskobre evidénsia sira hosi krime funu nian ne'ebé maka'as ne'ebé maka halo hosi tropa rusu sira hasoru ema sivil sira iha teritóriu sira ne'ebé maka okupa antes. Iha súl, Rúsia hadau ponte terrestre ida ne'ebé liga kontinente rusu ho Krimeia ne'ebé aneksa ona. Iha Setembru 2022, Prezidente rusu [[Vladimir Putin]] deklara aneksasaun hosi parte boot sira hosi leste no súl Ukránia nian, hodi hahú prosesu rusifikasaun ida iha teritóriu sira-ne'e. == Inísiu konflitu nian == [[Imajen:Satellite picture of Crimea, Terra-MODIS, 05-16-2015.jpg|miniaturadaimagem|Península Krimeia]] Konflitu ne'e hahú iha fulan-Fevereiru nia rohan tinan 2014 ho okupasaun rusu iha Península Krimeia nian, ne'ebé iha soberania ukranianu nia okos; ida-ne'e hala'o uza forsa armada rusu sira lahó insígnia ("Mane Verde Ki'ik sira").<ref name="Krim-mdr-bpb"> Krimkrise – eine Chronologie: [https://www.mdr.de/nachrichten/welt/osteuropa/politik/krimkrise-chronologie-ukraine-100.html Wie die Krim vor 8 Jahren russisch wurde], MDR.de. 4 Janeiru 2022. }}<br /> bpb.de: [https://www.bpb.de/kurz-knapp/hintergrund-aktuell/287565/vor-fuenf-jahren-russlands-annexion-der-krim/ Vor fünf Jahren: Russlands Annexion der Krim], 18 Marsa 2018.</ref> Tuir mai, Rúsia aneksa Krimeia tomak no hala'o ajitasaun no propaganda anti-ukranianu ho objetivu atu destabiliza Ukránia. <ref>Jan Menzer (Hrsg.): ''Deutschland und seine östlichen Nachbarn: Eine Studie zur Gestaltung einer „vorausschauenden Außenpolitik“'', Verlag Barbara Budrich, 2020, ISBN 978-3-86388-400-0, p.&nbsp;101.</ref> Enkuantu situasaun iha [[Kharkiv]], [[Odessa]], no [[Mariupol]] lori fali ba kontrolu ukranianu, armadu sira ne'ebé hanaran ''milísia povu'' nian sai ativu iha rejiaun Donetsk no Luhansk, hetan apoiu hosi intervensaun sira hosi grupu paramilitár rusu sira. <ref name="Menschnrechtsaktiv">[https://meduza.io/feature/2022/03/02/chto-na-samom-dele-proishodilo-v-donbasse-v-poslednie-vosem-let-i-kak-eto-svyazano-s-nyneshney-voynoy ''Was ist in den letzten acht Jahren wirklich im Donbass passiert? Und was hat das mit dem aktuellen Krieg zu tun? Die Menschenrechtsaktivistin Varvara Pakhomenko spricht. Sie arbeitete für die UN-Mission in der Region''] (Saida maka akontese duni iha Donbas iha tinan ualu ikus ne'e? No saida maka ida-ne'e iha relasaun ho funu atuál? Ativista direitus umanus Varvara Pakhomenko ko'alia. Nia serbisu ba misaun ONU nian iha rejiaun."), Meduza, 2. März 2022.</ref> Komandante milísia ida hatete katak rezidente sira Donbas nian la'ós hahú funu, maibé forsa espesiál rusu sira <ref name="sueddeutsche_2231494">Julian Hans: [https://www.sueddeutsche.de/politik/russischer-geheimdienstler-zur-ostukraine-den-ausloeser-zum-krieg-habe-ich-gedrueckt-1.2231494 ''Russischer Geheimdienstler zur Ostukraine – „Den Auslöser zum Krieg habe ich gedrückt“''], Süddeutsche Zeitung 21 Novembru 2014.</ref> no mersenáriu sira hosi Grupu Wagner. Rúsia apoia milísia sira hahú kedas iha inísiu funu nian, inklui fornese arma pezadu sira ba sira. <ref>[https://www.faz.net/aktuell/politik/buk-rakete-kam-von-russischer-armee-15605305.html ''Ermittler: Buk-Rakete kam von russischer Armee''], FAZ, 24 Maiu 2018.</ref><ref name="NZZ Feuerpause">[https://www.nzz.ch/international/europa/poroschenko-verfuegt-einwoechige-feuerpause-1.18327142 ''Poroschenko verfügt kurze Feuerpause.''] NZZ, 20 Juñu 2014. </ref> Iha 2014, Rúsia afirma iha mídia rusu katak soldadu rusu sira funu de'it iha Ukránia "iha sira nia tempu livre".<ref>[https://www.zeit.de/politik/ausland/2014-09/russland-soldaten-ukraine-staatsfernsehen ''Moskaus Staatsmedien berichten über russische Soldaten in der Ukraine.''] Die Zeit, 5 Septembru 2014; [https://www.welt.de/politik/ausland/article137731271/Zwingt-Russland-seine-Wehrpflichtigen-in-den-Kampf.html ''Zwingt Russland seine Wehrpflichtigen in den Kampf?''] Welt Online, 23 Fevereiru 2015.</ref> Iha Juñu 2014, UNHCR relata atmosfera tauk nian ne'ebé kria hosi milísia sira iha área sira ne'ebé la kontrola hosi governu Ukránia, ne'ebé karakteriza ho oho ema, tortura, no violasaun direitus umanus sira seluk.<ref>Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights: [https://www.ohchr.org/Documents/Countries/UA/HRMMUReport15June2014.pdf ''Report on the human rights situation in Ukraine.''] 15 Juñu 2014.</ref> Kestrusaun totál ida ba lei no rejisaun ba terrór ida grupu armadu sira iha populasaun leste Ukránia nian Relatóriu ne'e dokumenta oinsá grupu armadu sira-ne'e kontinua atu na'ok, detein, halo tortura, no ezekuta ema sira ne'ebé maka rai nu'udar refén atu nune'e bele intimida no ezerse sira nia podér ba populasaun ho maneira ne'ebé maka'as no brutál.<ref name="UNHCHR28">[https://www.ohchr.org/EN/NewsEvents/Pages/DisplayNews.aspx?NewsID=14908&LangID=E Deklarasaun UNHCHR 28 Jullu 2014].</ref> Ema rihun atus resin halai sai hosi zona sira ne'ebé afetadu. Bainhira Malaysia Airlines Flight 17 hetan tiru iha área sira ne'ebé kontrola hosi milísia sira iha Donetsk Oblast hosi misil antiaéreu ida ne'ebé halo hosi Rúsia iha fulan-Jullu 2014, ema sivíl na'in 298, inklui labarik na'in 80, mate. Iha inísiu fulan Agostu 2014, Ukránia blokeia ona Donetsk no Luhansk. Ida-ne'e tuir fali ho aumentu signifikativu hosi apoiu hosi Rúsia. Iha fulan Agostu nia rohan, Rúsia kaptura teritóriu iha súl ne'ebé laiha separatista sira. <ref>[https://www.sueddeutsche.de/politik/vormarsch-gegen-separatisten-ukrainische-armee-zieht-ring-um-donezk-enger-1.2077487 ''Ukrainische Armee zieht Ring um Donezk enger.''] Süddeutsche Zeitung, 5. August 2014.</ref><ref name="1TAgnachMerkel"> Die Story – WDR: Udo Lielischkies, Georgij Tichy: [https://www.youtube.com/watch?v=O_6d2M6zun0 ''Tödliche Falle Ilowajsk.''], 6 Outubru 2014.</ref> [[Imajen:Sloviansk standoff - 18-20 April 2014 - 05.jpg|miniaturadaimagem|Milísia sira halo barikada iha dalan sira Sloviansk nian (2014)]] Iha inísiu fulan-Setembru 2014, sesar-fogu ne'ebé frajil, Protokolu Minsk ("Minsk I"), tama iha vigór, ne'ebé tuir loloos sei hetan monitorizasaun hosi Organizasaun ba Seguransa no Kooperasaun iha Europa (OSCE); maski nune'e, ema armadu no ema sivíl na'in 1,300 mate iha períodu to'o fulan-Dezembru nia klaran. <ref>[https://www.nzz.ch/international/1300-tote-trotz-waffenstillstand-1.18445074 ''Uno-Bericht zum Ukraine-Konflikt – 1300 Tote trotz Waffenstillstand.''] NZZ, 15 Dezembru 2014.</ref> Iha Janeiru 2015 nia rohan, OSCE fó-sala ba separatista sira tanba fallansu seluk hodi implementa akordu. Rúsia rekuza atu permite OSCE atu monitoriza fronteira hanesan akordu ona.<ref name="nzz.ch">Daniel Wechlin: [https://www.nzz.ch/international/europa/die-osze-kritisiert-die-separatisten-ld.737994 ''Die OSZE kritisiert die Separatisten.''] NZZ, 2 Fevereiru 2015.</ref> Maski ho renovasaun akordu sesarfogu "Minsk II" iha Fevereiru 2015, Rúsia kaptura kedas sidade Debaltseve. OSCE afirma katak laiha sesarfogu to'o fulan-Setembru 2015.<ref name="WaffOSZE">Thomas Gutschker: [https://www.faz.net/aktuell/politik/ausland/europa/ukrainekonflikt-von-wegen-waffenruhe-13511725.html ''Von wegen Waffenruhe.''], FAZ.net, 29 Marsa 2015.</ref> Sesarfogu foun ida observa ona hosi fulan-Setembru to'o inísiu fulan-Novembru. <ref>''Auf dem Weg zu einem neuen Krieg.'' Tages-Anzeiger, 21 Novembru 2015, p. 8.</ref> Iha tinan 2016, númeru ema neʼebé mate iha funu aumenta fali.<ref name="Bilanzverh">''Die verheerende Bilanz des Minsker Abkommens''. In: ''Tages-Anzeiger'', 19 Outubru 2016, p. 5.</ref> Husi primavera 2021, soldadu rusu barak maka destaka ba viziñu fronteira Ukránia nian. <ref name=":12"> Der Tagesspiegel Online: [https://www.tagesspiegel.de/politik/duestere-szenarien-im-russland-ukraine-konflikt-wie-geheimdienste-putins-militaeraufmarsch-beurteilen/28031628.html ''Wie Geheimdienste Putins Militäraufmarsch beurteilen'', 2 Fevereiru 2022.</ref> Hahú hosi Janeiru 2022, soldadu rusu sira mós destaka iha Bielorrusia. Putin hatete katak ida-ne'e maka ezersísiu militár ida.<ref name="Menschnrechtsaktiv" /> Iha loron 21 fulan-Fevereiru tinan 2022, Rúsia rekoñese independénsia hosi teritóriu sira iha leste Ukránia nian ne'ebé kontrola hosi separatista pró-rusu sira no proklama "Repúblika Populár sira" hosi Donetsk no Luhansk. Iha loron 24 fulan-Fevereiru tinan 2022, Rúsia ataka Ukránia tomak. Invazaun ne'e konstitui violasaun ida ne'ebé maka'as ba orden dame Europeia nian ne'ebé maka define iha Karta Paris nian iha fulan-Novembru tinan 1990 no Memorandu Budapeste nian iha fulan-Dezembru tinan 1994. Tratadu Amizade Rúsia-Ukránia nian iha tinan 1997 mós iha intensaun atu garante soberania Ukránia nian iha nia fronteira sira. [[Imajen:The city of Bucha after liberation from the Russians 01.jpg|miniaturadaimagem|Liga no ezekuta ema sivíl ukranianu sira iha Bucha (2022)]] Observadór sira fiar katak Rúsia hanoin katak nia bele hetan vitória ida ne'ebé lalais. Maibé, soldadu rusu sira konsege de'it atravesa liña oin iha teritóriu okupadu sira entre Luhansk no Kharkiv. Iha súl, rusu sira konsege hadau teritóriu to'o Mariupol. Atake ida hasoru Odessa falla. Husi norte no husi Bielorrusia, rusu sira avansa ba iha Kyiv nia liur. Husi norte no hosi Bielorrusia, rusu sira avansa ba iha Kyiv nia liur, maibé hafoin sofre lakon maka'as, sira hetan obrigasaun atu retira hosi norte no noroeste Ukránia nian iha fulan-Marsu 2022 nia rohan. Iha área sira ne'ebé maka rusu sira abandona, hetan vítima barak hosi krime funu nian hasoru ema sivíl sira. Ho utilizasaun artillaria, Rúsia konsege konkista teritóriu iha leste. Maibé, ida-ne'e lakon soldadu barak. Hahú iha fulan-Maiu 2022 ba oin, Ukránia, hetan tulun hosi aremesa arma sira hosi EUA no Europa, konsege hamenus avansu rusu nian no lansa atake signifikativu sira hasoru instalasaun lojístika no komandu rusu nian. Iha Setembru 2022, kontra-ofensiva ukraniana ida, partikularmente iha rejiaun Kharkiv, rezulta iha lukru teritoriál substansiál sira, ne'ebé dudu Rúsia atu hatán ho mobilizasaun parsiál ida no aneksasaun ilegál hosi sudeste Ukránia nian. Iha fulan-Novembru 2022, Rúsia hetan obrigasaun atu retira hosi parte boot sira hosi Kherson Oblast. <ref>Neue Zürcher Zeitung: [https://www.nzz.ch/visuals/ukraine-krieg-karte-zum-aktuellen-frontverlauf-ld.1671603 ''So entwickelt sich der Ukraine-Krieg – Klicken Sie sich Tag für Tag durch unsere Karte''], 8 Agostu 2023; Stephanie Munk: [https://www.merkur.de/politik/militaer-brigade-sturm-einheit-front-gegenoffensive-soldaten-rekruten-ukraine-news-krieg-russland-armee-92228384.html ''„Besatzer, es kommt ein Sturm“ – Neue Kampfbrigaden der Ukraine bereiten sich auf Gegenoffensive vor''], Merkur.de 1 Maiu 2023.</ref> Desde 2024, [[Koreia Norte]] fornese ona ba Rúsia soldadu 10,000 to'o 12,000 ba funu.<ref name=":lto24.10.2024"> Simon Gauseweg: [https://www.lto.de/recht/hintergruende/h/nordkoreanische-soldaten-in-russland ''Völkerrechtsverstoß ja, Konfliktbeteiligung fraglich'', 24 Outubru 2024.</ref> [[Imajen:Dormition Cathedral, Kyiv Pechersk Lavra on fire 6.jpg|miniaturadaimagem|Inséndiu iha Katedrál Dormisaun iha Kyiv hafoin atake iha loron 15 fulan-Juñu tinan 2026]] Nu'udar funu la'o ba oin, atake aéreu rusu sira aumenta. La'ós de'it alvu militár sira maka hetan ataka, maibé mós edifísiu rezidensiál sira, infraestrutura sira, no instituisaun kulturál sira. Iha 2022, rusu sira estraga teatru Mariupol nian, no iha 2026 drone ida kona Kyiv Pechersk Lavra (Mosteiru hosi Gruta sira). Iha tempu bailoron, Rúsia tenta atu estraga fornesimentu eletrisidade no manas Ukránia nian. Entre 2024 no 2025, Ukránia konsege okupa kilómetru kuadradu 1.400 hosi Oblast Kursk, rusu nian. Desde 2026, misil no drone ukranianu sira estraga instalasaun militár sira no refinaria petrolífera sira iha Rúsia, ne'ebé lokaliza dook hosi fronteira. Nasoins Unidas kalkula katak ema sivíl 15,000 maka mate ona dezde 2022.<ref>OHCHR: [https://ukraine.ohchr.org/sites/default/files/2026-04/Ukraine%20-%20protection%20of%20civilians%20in%20armed%20conflict%20%28March%20%2026%29_ENG.Pd Ukraine Protection Inflight of Ukraine. Atualizasaun Marsu 2026], 2026</ref> Center for Strategic and International Studies (CSIS) sira kalkula katak soldadu rusu hamutuk 1,200,000 maka mate, kanek, ka lakon. Depende ba fonte, númeru sira ba soldadu ukranianu sira varia hosi 100,000 to'o 444,000 inkapasitadu (inklui mate). == Direitu Internasionál == [[Imajen:Bucha after Russian occupation (06).jpg|miniaturadaimagem|Vítima sira iha Bucha hafoin okupasaun rusu (2022)]] Karta Nasoins Unidas nian iha tinan 1945 kontein bandu jerál kona-ba uza forsa iha Artigu II, parágrafu 4: “Membru hotu-hotu tenke hadook-an iha sira-nia relasaun internasionál hosi ameasa ka uza forsa hasoru integridade territoriál ka independénsia polítika estadu ruma nian.”<ref>Claudia Kornmeier: [https://www.tagesschau.de/inland/voelkerrecht-ukraine-101.html ''Ukraine-Russland-Krise: Wann das Völkerrecht verletzt ist''.],tagesschau.de, 23 Fevereiru 2022.</ref> Iha ''Memorandu Budapeste'' nian iha tinan 1994, Rúsia promete ba Ukránia, hodi troka ho transferénsia arma nukleár hotu-hotu hosi eis-[[Uniaun Soviétika]] ne'ebé lokaliza iha nia teritóriu, katak nia sei respeita nia soberania no fronteira sira ne'ebé eziste.<ref>David S. Yost: ''The Budapest Memorandum and Russia’s intervention in Ukraine''. ''International Affairs'' 91, No. 3, Maiu 2015, pp. 505–538.</ref> Sientista polítiku rusu Vladislav Belov, iha parte seluk, hatudu katak memorandu ne'e la ratifika hosi Duma Estadu rusu. Tanba ne'e, ida-ne'e tenke konsidera de'it hanesan deklarasaun intensaun ida hosi governu rusu iha tempu ne'ebá iha [[Boris Yeltsin]] nia okos, no la'ós hanesan vinkulativu legál tuir lei internasionál.<ref>Vladislav Belov: ''Einkreisung durch den Westen? Russische Wahrnehmung westlicher Sicherheitspolitik'', Heinz-Gerhard Justenhoven (Hrsg.): ''Kampf um die Ukraine. Ringen um Selbstbestimmung und geopolitische Interessen''. Nomos, Baden-Baden 2018, S. 79–88, hier S.&nbsp;80.</ref> Iha ''Lei Fundadór NATO-Rúsia'' nian iha tinan 1997, Rúsia promete atu hadook-an hosi ameasa ka uza forsa "hasoru Estadu seluk ruma, ninia soberania, integridade teritoriál ka independénsia polítika iha maneira ne'ebé la konsistente ho Karta Nasoins Unidas nian ka Deklarasaun kona-ba Prinsípiu sira ne'ebé Governa Relasaun sira entre Estadu Partisipante sira ne'ebé kontein iha Lei Finál Helki nian." Ida-ne'e sei respeita "soberania, independénsia no integridade territoriál hosi estadu hotu-hotu no sira nia direitu naturál" hodi determina oinsá atu salvaguarda sira nia seguransa, inviolabilidade hosi sira nia fronteira sira no direitu hosi povu sira ba autodeterminasaun.<ref>Martin Zeyn: [https://www.br.de/kultur/warum-die-nato-erweiterung-fuer-putin-ein-vorwand-ist-100.html ''Putins Propagandakrieg. Hat die NATO-Osterweiterung Russland bedroht?''], BR24, 17 Marsu 2022.</ref> Hodi halo nune'e, Rúsia garante ba Ukránia direitu atu hili ho livre ninia aliansa sira.<ref name="WD 2 – 3010 – 006/22">Roman Schmidt-Radefeldt, Antonia Sommerfeld: [https://www.bundestag.de/resource/blob/882052/4d2de0aa483eb4ab4642b1163a202b60/freie-Buendniswahl-Ukraine-data.pdf ''Zum Recht auf freie Bündniswahl – Rechtliche Positionen und Handlungsoptionen im Ukraine-Konflikt zwischen der NATO, Russland und der Ukraine'']. Infobrief der Wissenschaftlichen Dienste des Deutschen Bundestages, WD 2 – 3010 – 006/22 (2022).</ref> == Pozisaun Timor-Leste nian == [[Imajen:For every act of terrorism by Russian troops on the territory of Ukraine there will be an international tribunal - address by President Volodymyr Zelenskyy. (51940800012).jpg|miniaturadaimagem|Prezidente Ukránia nian [[Volodymyr Zelenskyy]]]] Hafoin invazaun rusu nian ba Ukránia iha tinan 2022, [[Timór Lorosa'e|Timór-Leste]] hatudu preokupasaun no husu ba parte sira iha konflitu atu konklui lalais sesárfogu ida no buka solusaun diplomátiku ida. Ukránia nia independénsia tenke hetan respeitu.<ref>Tatoli: [http://www.tatoli.tl/en/2022/03/01/five-ambassadors-meet-with-timorese-prime-minister-to-discuss-un-resolution-against-russian-attack-on-ukraine/ 'Five ambassadors meet with Timorese Prime Minister to discuss UN resolution against Russian attack on Ukraine''], 1 Marsu 2022</ref> Iha sesaun emerjénsia ba dala sanulu-resin-ida hosi Asembleia Jerál Nasoins Unidas nian iha loron 2 fulan-Marsu tinan 2022, Timór-Leste vota hodi kondena Rúsia ba atake hasoru Ukránia no hodi ezije retirada imediata hosi tropa rusu sira hosi Ukránia.<ref>UNO on Twitter: [https://twitter.com/NoticiasONU/status/1499066422407974916/photo/1 ''URGENTE La Asamblea General aprueba la resolución que "deplora en los términos más enérgicos la agresión cometida por #Rusia contra #Ucrania'', 2 Marsu 2022].</ref> Timór-Leste mós fó apoiu ba suspensaun Rúsia nia adezaun iha Konsellu Direitus Umanus ONU nian.<ref>[https://digitallibrary.un.org/record/3967778?ln=en ''Suspension of the rights of membership of the Russian Federation in the Human Rights Council : resolution / adopted by the General Assembly'']</ref> == Ligasaun ba li'ur == {{Commons|Category:Russo-Ukrainian War|Funu Rúsia-Ukránia}} == Referensia == <references responsive /> [[Kategoria:Istória]] [[Kategoria:Polítika]] [[Kategoria:Ukránia]] [[Kategoria:Rúsia]] efd0hd0kxz3pkyfem3wnsshurtfrkgb