Wikipedia yowiki https://yo.wikipedia.org/wiki/Oj%C3%BAew%C3%A9_%C3%80k%E1%BB%8D%CC%81k%E1%BB%8D%CC%81 MediaWiki 1.46.0-wmf.21 first-letter Amóhùnmáwòrán Pàtàkì Ọ̀rọ̀ Oníṣe Ọ̀rọ̀ oníṣe Wikipedia Ọ̀rọ̀ Wikipedia Fáìlì Ọ̀rọ̀ fáìlì MediaWiki Ọ̀rọ̀ mediaWiki Àdàkọ Ọ̀rọ̀ àdàkọ Ìrànlọ́wọ́ Ọ̀rọ̀ ìrànlọ́wọ́ Ẹ̀ka Ọ̀rọ̀ ẹ̀ka Èbúté Ọ̀rọ̀ èbúté Ìwé Ọ̀rọ̀ ìwé TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Oníṣe:GerardM/Presidents of Mauritania 2 66728 618452 609083 2026-03-31T00:19:06Z ListeriaBot 17294 Wikidata list updated [V2] 618452 wikitext text/x-wiki This list is not ready for use on Wikipedia because a President of Mauritania who was President twice does not show twice. {{Wikidata list |sparql=SELECT ?item WHERE { ?item wdt:P39 wd:Q28002551 } |section= |sort=P39/Q28002551/P580 |sort_order=desc |columns=label:Article,description,P27:Country,P39/Q28002551/P580:Start date,P39/Q28002551/P582:End date,P18:Image |thumb=128 |min_section=2 }} {| class='wikitable sortable' ! Article ! description ! Country ! Start date ! End date ! Image |- | ''[[:d:Q12241106|Mohamed Ould Ghazouani]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | 2019-08-01 | | [[Fáìlì:President Mohamed Ould Ghazouani (2026-03-26) (cropped).jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q2877629|Ba Mamadou Mbaré]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | 2009-04-15 | 2009-08-05 | |- | ''[[:d:Q779723|Mustafa Ould Salek]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | 1978-07-10 | 1979-06-03 | [[Fáìlì:Ould Mohamed Saleck, 1978.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q730612|Mohamed Khouna Ould Haidalla]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | 1980-01-04 | 1984-12-12 | [[Fáìlì:Mohamed Khouna 1983 (profile).jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q642826|Mohamed Mahmoud Ould Louly]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | 1979-06-03 | 1980-01-04 | [[Fáìlì:Mohamed Mahmoud Ould Louly illustration.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q451521|Ely Ould Mohamed Vall]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | 2005-08-03 | 2007-04-19 | [[Fáìlì:Visit by Ely Ould Mohamed Vall, President of Mauritania, to the EC - 2006.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q345385|Moktar Ould Daddah]]'' | | [[Fránsì]]<br/>[[Mauritania|Mauritáníà]] | 1960-11-28 | 1978-07-10 | [[Fáìlì:Moktar Ould Daddah (I-008025, cropped).jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q313662|Maaouya Ould Sid'Ahmed Taya]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | 1984-12-12 | 2005-08-03 | [[Fáìlì:Maaouya Ould Sid'Ahmed Taya (2005).jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q310203|Sidi Ould Cheikh Abdallahi]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | 2007-04-19 | 2008-08-06 | [[Fáìlì:Sidi Mohamed Ould Cheikh Abdallahi.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q294969|Mohamed Ould Abdel Aziz]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | 2009-08-05<br/>2008-08-06 | 2019-08-01<br/>2009-04-15 | [[Fáìlì:Mohamed Ould Abdel Aziz 2014-08-05.jpg|center|128px]] |} {{Wikidata list end}} 46l90kszm76dzhe01m0hfj8nxonf4qs Oníṣe:GerardM/Districts of Ethiopia 2 67124 618378 617689 2026-03-30T13:52:40Z ListeriaBot 17294 Wikidata list updated [V2] 618378 wikitext text/x-wiki {{Wikidata list |sparql=SELECT ?item WHERE { ?item wdt:P31 wd:Q690840 } |section= |sort=P131 |sort_order=asca |columns=label:Article,description,P17:Country,P131:In administrative entity,P625:Geo Coordinate,P18:Image,P242:Locator map image |thumb=128 |min_section=2 }} {| class='wikitable sortable' ! Article ! description ! Country ! In administrative entity ! Geo Coordinate ! Image ! Locator map image |- | ''[[:d:Q285109|Dita Dermalo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | {{Coord|6.25|37.3333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2895681|Bench]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | {{Coord|6.916666666666667|35.166666666666664|display=inline}}<br/>{{Coord|6.916666666666667|35.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2910805|Boreda Abaya]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | {{Coord|6.33333|37.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3091062|Furse/Hadale'ela Afar Ethiopia]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | | | |- | ''[[:d:Q3098702|Gaserana Gololcha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | | | |- | ''[[:d:Q3120806|Gunagadow]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | | | |- | ''[[:d:Q3155132|Isara Tocha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | {{Coord|7|36.9167|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3290399|Mareka Gena]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | {{Coord|7.16667|37.1667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3304728|Meinit]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | {{Coord|6.5|35.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3484863|Sinanana Dinsho]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | | | |- | ''[[:d:Q3574678|Zala Ubamale]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | {{Coord|6.08333|37|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6798096|Mayumuluka]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | | | |- | ''[[:d:Q13143559|Mennana Harena Buluk]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | | | |- | ''[[:d:Q13143564|Metu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | | | |- | ''[[:d:Q13143607|Mulona Sululta]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | | | |- | ''[[:d:Q13143795|Siyadebrina Wayu Ensaro]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | | | |- | ''[[:d:Q13145215|Wuchalena Jido]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | | | |- | ''[[:d:Q13146114|Dugda Bora]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | | | |- | ''[[:d:Q13146482|Chiro]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | | | |- | ''[[:d:Q20624434|Kersana Kondaltiti]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | | | |- | ''[[:d:Q20625175|Berehna Aleltu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | | | |- | ''[[:d:Q20626778|Adolana Wadera]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | | | |- | ''[[:d:Q20629906|Dodotana Sire]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | | | |- | ''[[:d:Q24032415|Pemba District]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | {{Coord|12.57|40.3|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55605786|Borena (woreda)]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | | | |- | ''[[:d:Q55611638|Fiiq (woreda)]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | | | |- | ''[[:d:Q55612795|Gonji Kolela (woreda)]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | | | |- | ''[[:d:Q55632278|Sabbataa Awaas (woreda)]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | | | |- | ''[[:d:Q61713239|Abadir]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | | | |- | ''[[:d:Q61713242|Shenkor Woreda]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | | | |- | ''[[:d:Q61713245|Aboker Woreda]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | | | |- | ''[[:d:Q61713246|Hakim Woreda]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | | | |- | ''[[:d:Q61713249|Sofi Woreda]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | | | |- | ''[[:d:Q108280853|Artuma Fursi Jilee]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | {{Coord|10.5|39.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q108280854|Jilee Dhummuugaa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | {{Coord|10.29|40|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q108280858|Dawa Chaffa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | {{Coord|10.82|39.81|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q108281113|Chaffa Gola Dewerahmedo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | {{Coord|11|39.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q110104370|Luude Hexosa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | | | | |- | ''[[:d:Q15177743|Abala]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1387874|Abala]]'' | {{Coord|13.355277777777776|39.75472222222222|display=inline}} | [[Fáìlì:Abala town.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q56247985|Gambela]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3575755|Administrative Zone 1]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257108|Semera Logia]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q193494|Afar Region]]''<br/>''[[:d:Q3444678|Awsi Rasu]]'' | {{Coord|11.75|41|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q584224|Bare]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q382135|Afder Zone]]'' | {{Coord|5.166666666666667|43.75|display=inline}}<br/>{{Coord|4.666666666666667|42.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q682491|Guradamole]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q382135|Afder Zone]]''<br/>''[[:d:Q1822845|Liben Zone]]'' | {{Coord|6.083333333333333|41.083333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q1324250|Elekere]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q382135|Afder Zone]]'' | {{Coord|6|42.083333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2825710|Afder]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q382135|Afder Zone]]'' | {{Coord|5.25|42.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2962798|Cherti]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q382135|Afder Zone]]'' | {{Coord|5.33972|41.8825|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3034259|Dolobay]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q382135|Afder Zone]]'' | {{Coord|4.583333333333333|42.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3315775|Mirab Imi]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q382135|Afder Zone]]'' | {{Coord|6.166666666666667|42.416666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5586769|Goro Bekeksa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q382135|Afder Zone]]''<br/>''[[:d:Q1822845|Liben Zone]]'' | {{Coord|6|41.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6394708|Kersa Dula]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q382135|Afder Zone]]'' | {{Coord|5.75|40|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55607222|Cherati (woreda)]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q382135|Afder Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q55613413|Hargelle (woreda)]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q382135|Afder Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q55809400|Baarey]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q382135|Afder Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q55809404|Ceelgari]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q382135|Afder Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q55809415|Iimey Galbeed]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q382135|Afder Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q55809420|Raaso]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q382135|Afder Zone]]'' | {{Coord|6.533333333333333|41.78333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55809424|Qooxle]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q382135|Afder Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q2850318|Ankasha Guagusa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070718|Agew Awi Zone]]'' | {{Coord|11|36.6667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2882541|Banja]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070718|Agew Awi Zone]]'' | {{Coord|11.1667|36.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3013540|Dangila]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070718|Agew Awi Zone]]'' | {{Coord|11.25716|36.84118|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3064440|Faggeta Lekoma]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070718|Agew Awi Zone]]'' | {{Coord|11.3333|36.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3118745|Guangua]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070718|Agew Awi Zone]]'' | {{Coord|11|36.3333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4855807|Banja Shekudad]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070718|Agew Awi Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q5613294|Guagusa Shekudad]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070718|Agew Awi Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q6166113|Jawi district]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070718|Agew Awi Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q55673671|Ayehu guagusa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070718|Agew Awi Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q3157020|Jabi Tehnan]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q203009|Amhara Region]]''<br/>''[[:d:Q1070736|Mirab Gojjam Zone]]'' | {{Coord|10.8333|37.1667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3200182|Kuarit]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q203009|Amhara Region]]''<br/>''[[:d:Q1070736|Mirab Gojjam Zone]]'' | {{Coord|11|37.416666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3567304|Mida Woremo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q203009|Amhara Region]]''<br/>''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]'' | {{Coord|10.3333|38.8333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2821681|Abobo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q4777700|Anuak Zone]]'' | {{Coord|7.833333333333333|34.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3094932|Gambela Zuria]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q4777700|Anuak Zone]]'' | {{Coord|8.16667|34.6667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3109852|Gog]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q4777700|Anuak Zone]]'' | {{Coord|7.58333|34.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3183660|Jor]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q4777700|Anuak Zone]]'' | {{Coord|7.75|33.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5277708|Dimma]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q4777700|Anuak Zone]]'' | {{Coord|7.16667|34.6667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55609256|Debub Ari (woreda)]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q124173209|Ari Zone]]''<br/>''[[:d:Q3020952|Debub Omo Zone]]'' | {{Coord|5.833333333333333|36.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55632840|Semen Ari (woreda)]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q124173209|Ari Zone]]''<br/>''[[:d:Q3020952|Debub Omo Zone]]'' | {{Coord|6.2|36.7|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q134309374|Boko Dawula]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q124173209|Ari Zone]]''<br/>''[[:d:Q3020952|Debub Omo Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q134309692|Wub Ari]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q124173209|Ari Zone]]''<br/>''[[:d:Q3020952|Debub Omo Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q374201|Ziway Dugda]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | {{Coord|8|39|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q740236|Assela]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | {{Coord|7.95|39.13333333333333|display=inline}} | [[Fáìlì:Asella Town, 2021.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q2646407|Bekoji]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | {{Coord|7.416666666666667|39.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2843318|Amigna]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | {{Coord|7.833333333333333|40|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2866446|Aseko]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | {{Coord|8.416666666666666|40|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2964388|Chole]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | {{Coord|8.166666666666666|39.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3027739|Digeluna Tijo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | {{Coord|7.733333333333333|39.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3033675|Dodota]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | {{Coord|8.25|39.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3110313|Gololcha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | {{Coord|8.25|40.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3138657|Hitosa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | {{Coord|8.083333333333334|39.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3176822|Jeju]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | {{Coord|8.25|39.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3306658|Merti]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | {{Coord|8.533333333333333|39.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3327847|Munesa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | {{Coord|7.55|39|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3434318|Robe]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | {{Coord|7.66666667|39.66666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3479998|Seru]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | {{Coord|7.66666667|40.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3481927|Sirka]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | {{Coord|7.58333333|39.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3502932|Sude]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | {{Coord|8|39.67|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3517952|Tena]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | {{Coord|7.75|39.416666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3529978|Tiyo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | {{Coord|8|39.13333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4850656|Bale Gasegar]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | {{Coord|7.75|40|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5276575|Diksis]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | {{Coord|8.016666666666667|39.55|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5379022|Enkelo Wabe]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | {{Coord|7.416666666666667|39.416666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5618457|Guna]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | {{Coord|8.333333333333334|39.916666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6549969|Limuna Bilbilo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | {{Coord|7.45|39.21666666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6698715|Lude Hitosa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | {{Coord|8.066666666666666|39.416666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7530072|Sire]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | {{Coord|8.3|39.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q124257424|Askoo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257427|Asalla]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257456|Seeru]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257461|Siree]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257467|Suudee]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257471|Shirka]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257476|Xiyo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q2361764|Komesha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q734246|Asosa Zone]]'' | {{Coord|10.17|34.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2866757|Asosa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q734246|Asosa Zone]]'' | {{Coord|10.166694444444444|34.416694444444445|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2881768|Bambasi]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q734246|Asosa Zone]]'' | {{Coord|9.75|34.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3198977|Kormuk]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q734246|Asosa Zone]]'' | {{Coord|10.5|34.3333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3305834|Menge]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q734246|Asosa Zone]]'' | {{Coord|10.3333|34.8333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3349066|Oda Buldigilu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q734246|Asosa Zone]]'' | {{Coord|10.1667|35.1667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3481925|Sherkole]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q734246|Asosa Zone]]'' | {{Coord|10.666666666666666|34.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q720557|Asaita]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444678|Awsi Rasu]]''<br/>''[[:d:Q193494|Afar Region]]'' | {{Coord|11.566666666666666|41.43333333333333|display=inline}} | [[Fáìlì:Asaita City.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q2825704|Afambo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444678|Awsi Rasu]]'' | {{Coord|11.25|41.666666666666664|display=inline}} | [[Fáìlì:Using camels to distribute long lasting insecticide-treated nets (LLINs) in Ethiopia (42464375665).jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q2866336|Asayita]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444678|Awsi Rasu]]'' | {{Coord|11.75|41.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2963527|Chifra]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444678|Awsi Rasu]]'' | {{Coord|11.75|40.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3040652|Dubti]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444678|Awsi Rasu]]'' | {{Coord|11.833333333333334|41|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3050957|Elidar]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444678|Awsi Rasu]]'' | {{Coord|12.25|41.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3314275|Mille]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444678|Awsi Rasu]]'' | {{Coord|11.5|40.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5311156|Dubti]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444678|Awsi Rasu]]'' | {{Coord|11.733333333333333|41.083333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6432253|Kori]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444678|Awsi Rasu]]'' | {{Coord|12.5|41|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55603180|Ada'ar (woreda)]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444678|Awsi Rasu]]'' | {{Coord|11.333333333333334|40.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q124257126|Garani]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444678|Awsi Rasu]]''<br/>''[[:d:Q193494|Afar Region]]'' | {{Coord|11.5|41.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q745871|Goba]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q804883|Bale Zone]]'' | {{Coord|7.016666666666667|39.983333333333334|display=inline}} | [[Fáìlì:Men at work in Goba.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q2826421|Agarfa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q804883|Bale Zone]]'' | {{Coord|7.25|39.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2896892|Berbere]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q804883|Bale Zone]]'' | {{Coord|6.66667|40.1667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3109573|Goba]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q804883|Bale Zone]]'' | {{Coord|6.833333333333333|39.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3111360|Goro]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q804883|Bale Zone]]'' | {{Coord|6.75|40.5833|display=inline}}<br/>{{Coord|7|40.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3303887|Meda Welabu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q804883|Bale Zone]]'' | {{Coord|5.75|39.66666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3434314|Robe]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q804883|Bale Zone]]'' | {{Coord|7.1166666666667|40|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5254300|Delo Menna]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q804883|Bale Zone]]'' | {{Coord|6.416666666666667|39.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5278718|Dinsho]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q804883|Bale Zone]]'' | {{Coord|7.083333333333333|39.71666666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5526420|Gasera]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q804883|Bale Zone]]'' | {{Coord|7.333333333333333|40.166666666666664|display=inline}}<br/>{{Coord|7.33333|40.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7521774|Sinana]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q804883|Bale Zone]]'' | {{Coord|7.083333333333333|40.21666666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q15222316|Guradamole]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q804883|Bale Zone]]'' | {{Coord|6.33333333|40.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q16964887|Harena Buluk]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q804883|Bale Zone]]'' | {{Coord|6.333333333333333|39.483333333333334|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55609174|Dawe Serara]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q804883|Bale Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257483|Agaarfaa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q804883|Bale Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257486|Barbaree]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q804883|Bale Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257491|Diinsho]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q804883|Bale Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257497|Gindhir]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q804883|Bale Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257607|Gooba]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q804883|Bale Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q3032672|Maji]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2895686|Bench Sheko]]''<br/>''[[:d:Q110078103|West Omo Zone]]'' | {{Coord|5.916666666666667|35.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3481774|Sheko]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2895686|Bench Sheko]]'' | {{Coord|7.05|35.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3505376|Surma]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2895686|Bench Sheko]]''<br/>''[[:d:Q110078103|West Omo Zone]]'' | {{Coord|5.95|35.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q16979589|She Bench]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2895686|Bench Sheko]]'' | {{Coord|6.9166666666667|35.816666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q16995799|Semien Bench]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2895686|Bench Sheko]]'' | {{Coord|7.0666666666667|35.633333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q16999700|Guraferda]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2895686|Bench Sheko]]'' | {{Coord|6.916666666666667|35.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q17063961|Debub Bench]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2895686|Bench Sheko]]'' | {{Coord|6.833333333333333|35.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q126919744|Mizan Aman]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2895686|Bench Sheko]]'' | {{Coord|6.966666666666667|35.56666666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q269545|Mao-Komo special woreda]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q207635|Benishangul-Gumuz Region]]'' | {{Coord|9.5|34.3333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q1551078|Pawe Special Woreda]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q207635|Benishangul-Gumuz Region]]'' | {{Coord|11.333333333333334|36.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2860849|Arero]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109855|Borena Zone]]'' | {{Coord|4.666666666666667|39|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3029342|Dire]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109855|Borena Zone]]'' | {{Coord|4.25|38.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3100263|Abaya]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109855|Borena Zone]]''<br/>''[[:d:Q98270614|West Guji Zone]]'' | {{Coord|6.16667|38|display=inline}}<br/>{{Coord|6.333333333333333|38.083333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3125691|Bule Hora]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109855|Borena Zone]]''<br/>''[[:d:Q98270614|West Guji Zone]]'' | {{Coord|5.583333333333333|38.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3326979|Moyale, Oromia]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109855|Borena Zone]]'' | {{Coord|4|39.16666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3517432|Teltele]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109855|Borena Zone]]'' | {{Coord|4.83|37.417|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3571228|Yabelo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109855|Borena Zone]]'' | {{Coord|5|38.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5312499|Dugda Dawa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109855|Borena Zone]]''<br/>''[[:d:Q98270614|West Guji Zone]]'' | {{Coord|5.383333333333334|38.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5530360|Gelana]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109855|Borena Zone]]''<br/>''[[:d:Q98270614|West Guji Zone]]'' | {{Coord|6|38|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q16973161|Miyu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109855|Borena Zone]]'' | {{Coord|3.75|38.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55609596|Dillo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109855|Borena Zone]]'' | {{Coord|4.25|37.7|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55612789|Gomole (woreda)]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109855|Borena Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q113509130|Dehas]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109855|Borena Zone]]'' | {{Coord|4.166666666666667|38.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q124314207|Wacile]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109855|Borena Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124314282|Elowaye]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109855|Borena Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q7698010|Tembaro Special Woreda]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q122415622|Central Ethiopia Regional State]]''<br/>''[[:d:Q3194972|Kembata Zone]]'' | {{Coord|7.25|37.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2962633|Chencha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2962626|Chencha]]''<br/>''[[:d:Q5520368|Gamo Zone]]'' | {{Coord|6.25|37.56666667|display=inline}} | [[Fáìlì:Chencha, Ethiopia.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q108303756|Shanto]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5212917|Damot Pulasa]]'' | {{Coord|7.023055555555556|37.86361111111111|display=inline}} | [[Fáìlì:Shanto.png|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q3258822|Loma Bosa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5242612|Dawro Zone]]'' | {{Coord|6.916666666666667|37.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q16980773|Tocha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5242612|Dawro Zone]]'' | {{Coord|7.0833333333333|37.033333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q16992490|Mareka]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5242612|Dawro Zone]]'' | {{Coord|7.166666666666667|37.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q17037131|Loma]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5242612|Dawro Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q17037271|Isara]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5242612|Dawro Zone]]'' | {{Coord|6.8833333333333|37|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q17066240|Gena Bosa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5242612|Dawro Zone]]'' | {{Coord|7.233333333333333|37.266666666666666|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q127625265|Tarcha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5242612|Dawro Zone]]'' | {{Coord|7.15|37.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q127652970|Gesa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5242612|Dawro Zone]]'' | {{Coord|7.013888888888889|37.275|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q741581|Seden Sodo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5248635|Debub Mirab Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.416666666666666|38.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q940315|Dawo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5248635|Debub Mirab Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.75|38.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2374856|Tole]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5248635|Debub Mirab Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.583333333333334|38.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2841417|Amaya]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5248635|Debub Mirab Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.5|37.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2893465|Becho]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5248635|Debub Mirab Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.583333333333334|38.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3051784|Elu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5248635|Debub Mirab Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.75|38.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3195526|Kersana Malima]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5248635|Debub Mirab Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.5|38.58333333|display=inline}}<br/>{{Coord|8.583333333333334|38.53333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3565370|Waliso]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5248635|Debub Mirab Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.583333333333334|38.083333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3565377|Waliso]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5248635|Debub Mirab Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.533333333333333|37.96666666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3569781|Wonchi]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5248635|Debub Mirab Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.666666666666666|37.916666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5586768|Goro]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5248635|Debub Mirab Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.416666666666666|37.88333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7553400|Sodo Dacha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5248635|Debub Mirab Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.533333333333333|38.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2917913|Enderta]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5248636|Debub Misraqawi Zone]]'' | {{Coord|13.5|39.6667|display=inline}} | [[Fáìlì:Hauts plateaux entre Sekota et Mékélé (2).jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Enderta.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3021278|Dogu'a Tembien]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5248636|Debub Misraqawi Zone]]'' | {{Coord|13.65|39.166666666666664|display=inline}} | [[Fáìlì:Trekking in woreda Dogu'a Tembien.jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Degua Temben.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3135772|Hintalo Wajirat]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5248636|Debub Misraqawi Zone]]'' | {{Coord|13.1667|39.6667|display=inline}} | [[Fáìlì:Ethiopie-Hauteurs de Mékélé 01.jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Hintalo Wejirat.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3470933|Samre]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5248636|Debub Misraqawi Zone]]'' | {{Coord|13.25|39.1667|display=inline}} | [[Fáìlì:Ethiopie-Vallée des baobabs (8).jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Saharti Samre.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q2880293|Bako Gazer]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3020952|Debub Omo Zone]]'' | {{Coord|5.91667|36.5833|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3110186|Jinka]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3020952|Debub Omo Zone]]''<br/>''[[:d:Q124173209|Ari Zone]]'' | {{Coord|5.78333333|36.56666667|display=inline}} | [[Fáìlì:Jinka 03.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q3126412|Hamer]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3020952|Debub Omo Zone]]'' | {{Coord|5|36.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3200524|Kuraz]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3020952|Debub Omo Zone]]'' | {{Coord|4.916666666666667|36.083333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3478047|Selamago]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3020952|Debub Omo Zone]]'' | {{Coord|5.916666666666667|36.083333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4886778|Bena Tsemay]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3020952|Debub Omo Zone]]'' | {{Coord|5.5|36.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5530443|Gelila]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3020952|Debub Omo Zone]]'' | {{Coord|6.18333|36.65|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6742900|Male]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3020952|Debub Omo Zone]]'' | {{Coord|5.833333333333333|36.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q15222658|Hamer Bena]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3020952|Debub Omo Zone]]'' | {{Coord|5.16666667|36.66666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q17037737|Nyangatom]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3020952|Debub Omo Zone]]'' | {{Coord|5.133333333333334|35.95|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55609047|Dasenech (woreda)]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3020952|Debub Omo Zone]]'' | {{Coord|4.75|36.083333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q973048|Tenta]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2919962|Debub Wollo Zone]]'' | {{Coord|11.3333|39.0833|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2841469|Ambassel]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2919962|Debub Wollo Zone]]'' | {{Coord|11.75|39.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3020931|Debre Sina]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2919962|Debub Wollo Zone]]'' | {{Coord|10.9167|38.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3024609|Dessie Zuria]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2919962|Debub Wollo Zone]]'' | {{Coord|11.1667|39.3333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3160768|Jama]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2919962|Debub Wollo Zone]]'' | {{Coord|10.6667|39.1667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3192267|Kalu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2919962|Debub Wollo Zone]]'' | {{Coord|11|39.8333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3194835|Kelala]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2919962|Debub Wollo Zone]]'' | {{Coord|10.75|38.8333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3200672|Kutaber]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2919962|Debub Wollo Zone]]'' | {{Coord|11.3333|39.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3229039|Legambo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2919962|Debub Wollo Zone]]'' | {{Coord|11|39|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3276653|Magdala]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2919962|Debub Wollo Zone]]'' | {{Coord|11.5|38.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3474737|Sayint]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2919962|Debub Wollo Zone]]'' | {{Coord|11.25|38.6667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3517176|Tehuledere]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2919962|Debub Wollo Zone]]'' | {{Coord|11.5|39.5833|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3567070|Wegde]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2919962|Debub Wollo Zone]]'' | {{Coord|10.6667|38.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3567299|Warra Babo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2919962|Debub Wollo Zone]]'' | {{Coord|11.6667|39.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3567302|Were Ilu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2919962|Debub Wollo Zone]]'' | {{Coord|10.8333|39.1667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4670562|Abuko]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2919962|Debub Wollo Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q6517340|Legahida]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2919962|Debub Wollo Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q6809205|Mehal Sayint]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2919962|Debub Wollo Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q13146070|Dessie]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2919962|Debub Wollo Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q56605175|Kombolcha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2919962|Debub Wollo Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q616988|Alamata]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3020955|Debubawi Zone]]'' | {{Coord|12.3333|39.5|display=inline}} | [[Fáìlì:Natural feature of Alamata.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q924840|Raya Azebo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3020955|Debubawi Zone]]'' | {{Coord|12.6667|39.75|display=inline}} | [[Fáìlì:ET Afar-Tigray border Road to Berhale asv2018-01.jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Raya Azebo.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q2830419|Alaje]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3020955|Debubawi Zone]]'' | {{Coord|13|39.3333|display=inline}} | [[Fáìlì:Tigray, Ethiopia (8975869278).jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Alaje.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3053975|Endamehoni]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3020955|Debubawi Zone]]'' | {{Coord|12.75|39.5|display=inline}} | [[Fáìlì:Tigray (25913317117).jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Endamehoni.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3349749|Ofla]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3020955|Debubawi Zone]]'' | {{Coord|12.5|39.3333|display=inline}} | [[Fáìlì:Tigray Morning, Ethiopia (18810061714).jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Ofla.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q4667098|Abergele, Amhara]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3020955|Debubawi Zone]]'' | {{Coord|13.0902|38.9575|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q56247936|Alamata]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3020955|Debubawi Zone]]''<br/>''[[:d:Q616988|Alamata]]''<br/>''[[:d:Q200127|Tigray Region]]'' | {{Coord|12.417527823213716|39.558642737553946|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q56247942|Maychew]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3020955|Debubawi Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q55624017|Mubaarak]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q55609498|Dhawa Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q55809390|Qadhaadhumo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q55609498|Dhawa Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q100928375|Dimtu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5276377|Diguna Fango]]'' | {{Coord|6.931888888888889|38.12775|display=inline}} | [[Fáìlì:Dimtu (Wolaita) Town.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q890726|Boh]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2549095|Dollo Zone]]'' | {{Coord|7.583333333333333|46.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q954661|Werder]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2549095|Dollo Zone]]''<br/>''[[:d:Q202800|Somali Region]]'' | {{Coord|6.833333333333333|45.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3015349|Danot]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2549095|Dollo Zone]]'' | {{Coord|7.833333333333333|45.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3100262|Geladin]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2549095|Dollo Zone]]'' | {{Coord|6.666666666666667|46.416666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55609018|Daratole]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2549095|Dollo Zone]]'' | {{Coord|7.25|45.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55612402|Geladi]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2549095|Dollo Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q56153258|Galxamur]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2549095|Dollo Zone]]'' | {{Coord|7.666666666666667|47.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q56153269|Lehel-Yucub]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2549095|Dollo Zone]]''<br/>''[[:d:Q202800|Somali Region]]'' | {{Coord|6.5|45.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q960789|Ginir]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q109482910|East Bale Zone Laga hidha wareda]]'' | {{Coord|7.08333|40.6667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3106775|Ginir]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q109482910|East Bale Zone Laga hidha wareda]]'' | {{Coord|7.139444444444444|40.71083333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3229049|Legehida]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q109482910|East Bale Zone Laga hidha wareda]]'' | {{Coord|7.75|41.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3480862|Seweyna]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q109482910|East Bale Zone Laga hidha wareda]]'' | {{Coord|7.33333333|41.33333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5242290|Dawe Kachen]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q109482910|East Bale Zone Laga hidha wareda]]'' | {{Coord|6.666666666666667|40.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5580914|Gololcha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q109482910|East Bale Zone Laga hidha wareda]]'' | {{Coord|7.416666666666667|40.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q13143704|Rayitu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q109482910|East Bale Zone Laga hidha wareda]]'' | {{Coord|6.894411|41.12895|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2869832|Atsbi Wenberta]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3316357|Eastern Zone, Tigray]]'' | {{Coord|13.6667|39.75|display=inline}}<br/>{{Coord|13.67|39.75|display=inline}} | [[Fáìlì:North of Atsbi Derra in the direction of Idaga Hamus.jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Atsbi Wenberta.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3095207|Ganta Afeshum]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3316357|Eastern Zone, Tigray]]'' | {{Coord|14.3333|39.25|display=inline}} | [[Fáìlì:Tigray, Ethiopia (11834467013).jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Ganta Afeshum.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3120775|Gulomahda]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3316357|Eastern Zone, Tigray]]'' | {{Coord|14.5|39.3333|display=inline}} | [[Fáìlì:Tigray, Ethiopia (10587159784).jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Gulomekeda.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3128790|Hawzen]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3316357|Eastern Zone, Tigray]]'' | {{Coord|14|39.3333|display=inline}} | [[Fáìlì:TESFA trek (5498477203).jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Hawzen.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3154504|Irob]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3316357|Eastern Zone, Tigray]]'' | {{Coord|14.5|39.6667|display=inline}} | [[Fáìlì:Irob boys in Alitena.jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Irob.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3461237|Saesi Tsaedaemba]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3316357|Eastern Zone, Tigray]]'' | {{Coord|14.25|39.6667|display=inline}}<br/>{{Coord|14.25|39.667|display=inline}} | [[Fáìlì:Countryside near Teka Tesfai - Ethiopia - 02 (8714484774).jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Saesie Tsaedaemba.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3570151|Kilte Awulaelo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3316357|Eastern Zone, Tigray]]'' | {{Coord|13.75|39.5|display=inline}} | [[Fáìlì:Abreha and Atsbeha Church 01.jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Kelete Awelallo.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q56249658|Adigrat Town]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3316357|Eastern Zone, Tigray]]'' | | | |- | ''[[:d:Q56605518|Adigrat]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3316357|Eastern Zone, Tigray]]'' | | | |- | ''[[:d:Q56627987|Wukro]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3316357|Eastern Zone, Tigray]]'' | | | |- | ''[[:d:Q3072754|Fiq]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q55610992|Erer Zone]]'' | {{Coord|8.166666666666666|42.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3126409|Hamero]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q55610992|Erer Zone]]'' | {{Coord|7.583333333333333|42.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6471837|Lagahida mastar balayn]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q55610992|Erer Zone]]'' | {{Coord|8|42|display=inline}}<br/>{{Coord|7.666666666666667|41.916666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q28233955|Qubi]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q55610992|Erer Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q55622534|Mayaa-muluqo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q55610992|Erer Zone]]'' | {{Coord|8.5|42.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55637307|Waangaay]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q55610992|Erer Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q55638069|Yaxoob]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q55610992|Erer Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q764231|Chiro]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109889|Est Arsi Dumuga]]'' | {{Coord|9.0833333333333|40.866666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q974511|Masela]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109889|Est Arsi Dumuga]]'' | {{Coord|8.83333333|41.08333333|display=inline}}<br/>{{Coord|8.83|41.083|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2382572|Doba]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109889|Est Arsi Dumuga]]'' | {{Coord|9.25|41|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2391504|Tulo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109889|Est Arsi Dumuga]]'' | {{Coord|9.17|41|display=inline}}<br/>{{Coord|9.16|41|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2909209|Boke]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109889|Est Arsi Dumuga]]'' | {{Coord|8.33333|40.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2963919|Chiro Zuria]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109889|Est Arsi Dumuga]]'' | {{Coord|9.088888888888889|40.86944444444445|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3016437|Darolebu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109889|Est Arsi Dumuga]]'' | {{Coord|8.16667|40.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3118829|Guba Koricha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109889|Est Arsi Dumuga]]'' | {{Coord|8.95|40.55|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3125408|Habro]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109889|Est Arsi Dumuga]]'' | {{Coord|8.75|40.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3200454|Kuni]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109889|Est Arsi Dumuga]]'' | {{Coord|8.66666667|40.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3312794|Mieso, Oromia]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109889|Est Arsi Dumuga]]'' | {{Coord|9.25|40.6334|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4752601|Anchar]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109889|Est Arsi Dumuga]]'' | | | |- | ''[[:d:Q5530589|Gemechis]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109889|Est Arsi Dumuga]]'' | | | |- | ''[[:d:Q56249628|Bedessa Town]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109889|Est Arsi Dumuga]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124260874|Shanan Dhuuggoo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109889|Est Arsi Dumuga]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124260881|Gumbii Bordode]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109889|Est Arsi Dumuga]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q656780|Babille, Somali]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1688972|Fafan Zone]]'' | {{Coord|9.16667|42.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q755763|Jijiga]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1688972|Fafan Zone]]'' | {{Coord|9.35|42.8|display=inline}} | [[Fáìlì:Jijiga.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q1627555|Kebri Beyah]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1688972|Fafan Zone]]'' | {{Coord|9.1|43.1667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2874676|Awbere]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1688972|Fafan Zone]]'' | {{Coord|9.75|43|display=inline}}<br/>{{Coord|9.583333333333334|43.083333333333336|display=inline}} | [[Fáìlì:Aw Barre countryside2.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q3120968|Gursum, Somali]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1688972|Fafan Zone]]'' | {{Coord|9.216666666666669|42.63333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3127958|Harshin]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1688972|Fafan Zone]]'' | {{Coord|9.16667|43.6667|display=inline}}<br/>{{Coord|9.083333333333334|43.71666666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3178653|Jijiga]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1688972|Fafan Zone]]'' | {{Coord|9.333333333333334|42.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3194591|Kebri Beyah]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1688972|Fafan Zone]]'' | {{Coord|9.083333333333334|43.083333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q25683086|Tuliguled]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1688972|Fafan Zone]]'' | {{Coord|9.5|42.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55612785|Goljano]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1688972|Fafan Zone]]'' | {{Coord|8.916666666666666|42.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55613433|Haroorayso]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1688972|Fafan Zone]]'' | {{Coord|9.366666666666667|43|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55624078|Mula]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1688972|Fafan Zone]]'' | {{Coord|8.733333333333333|43.083333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q115862016|Togo Wuchale]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1688972|Fafan Zone]]'' | {{Coord|9.594444444444443|43.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q1249786|Aura]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444707|Fantena Rasu]]'' | {{Coord|12.25|40.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q1268669|Teru]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444707|Fantena Rasu]]'' | {{Coord|12.75|40.3333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3061682|Ewa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444707|Fantena Rasu]]'' | {{Coord|12|40.1667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3120758|Gulina]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444707|Fantena Rasu]]'' | {{Coord|12.25|40|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3443017|Yalo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444707|Fantena Rasu]]'' | {{Coord|12.6667|40|display=inline}}<br/>{{Coord|12.66667|40|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q791636|Awash]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444674|Gabi Rasu]]'' | {{Coord|8.9944444444444|40.166666666667|display=inline}} | [[Fáìlì:Awash-Route (4).jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q2843213|Amibara]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444674|Gabi Rasu]]'' | {{Coord|9.666666666666666|40.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2861034|Argoba]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444674|Gabi Rasu]]''<br/>''[[:d:Q193494|Afar Region]]'' | {{Coord|9.55|39.86666666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2874673|Awash Fentale]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444674|Gabi Rasu]]'' | {{Coord|9.1|40.0333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2928329|Bure Mudaytu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444674|Gabi Rasu]]'' | {{Coord|10.333333333333334|40.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3041120|Dulecha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444674|Gabi Rasu]]'' | {{Coord|9.666666666666666|40.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3104708|Gewane]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444674|Gabi Rasu]]'' | {{Coord|10.5|40.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q124257129|Canruka]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444674|Gabi Rasu]]''<br/>''[[:d:Q193494|Afar Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q626861|Arba Minch]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5520368|Gamo Zone]]'' | {{Coord|6.033333333333333|37.55|display=inline}} | [[Fáìlì:Skyline view of AMU1.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q2859603|Arba Minch Zuria]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5520368|Gamo Zone]]'' | {{Coord|6|37.583333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2910188|Bonke]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5520368|Gamo Zone]]'' | {{Coord|5.916666666666667|37.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2962626|Chencha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5520368|Gamo Zone]]'' | {{Coord|6.25|37.63333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3194971|Kemba]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5520368|Gamo Zone]]'' | {{Coord|6|37.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3200189|Kucha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5520368|Gamo Zone]]'' | {{Coord|6.5|37.3333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q15203470|Boreda]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5520368|Gamo Zone]]'' | {{Coord|6.35|37.7|display=inline}}<br/>{{Coord|6.5|37.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q16977993|Dita]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5520368|Gamo Zone]]'' | {{Coord|6.25|37.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q16992423|Deramalo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5520368|Gamo Zone]]'' | {{Coord|6.333333333333333|37.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q17025457|Mirab Abaya]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5520368|Gamo Zone]]'' | {{Coord|6.333333333333333|37.7|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q133872959|Kemba]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5520368|Gamo Zone]]'' | {{Coord|6.058333333333334|37.175|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q567928|Bule]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q500213|Gedeo Zone]]'' | {{Coord|6.25|38.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q905423|Dila]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q500213|Gedeo Zone]]'' | {{Coord|6.4125|38.31166667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2600425|Irgachefe]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q500213|Gedeo Zone]]'' | {{Coord|6.1581342|38.2032394|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3198166|Kochere]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q500213|Gedeo Zone]]'' | {{Coord|6|38.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3567215|Wenago]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q500213|Gedeo Zone]]'' | {{Coord|6.333333333333333|38.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3572300|Yirgachefe]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q500213|Gedeo Zone]]'' | {{Coord|6.166666666666667|38.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5276653|Dila Zuria]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q500213|Gedeo Zone]]'' | {{Coord|6.383333333333334|38.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5529668|Gedeb]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q500213|Gedeo Zone]]'' | {{Coord|5.916666666666667|38.3|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q133149528|Gedeb]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q500213|Gedeo Zone]]'' | {{Coord|5.916666666666667|38.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q133159661|Chelelektu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q500213|Gedeo Zone]]'' | {{Coord|6.004166666666666|38.15416666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2927964|Bulki]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q16979432|Geze Gofa]]''<br/>''[[:d:Q3109845|Gofa Zuria]]'' | {{Coord|6.286111111111111|36.80972222222222|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3305251|Melokoza]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3109845|Gofa Zuria]]'' | {{Coord|6.5|36.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3474658|Sawla]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3109845|Gofa Zuria]]'' | {{Coord|6.3|36.88333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7876379|Uba Debretsehay]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3109845|Gofa Zuria]]'' | {{Coord|6.1|36.8|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q8065273|Zala]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3109845|Gofa Zuria]]'' | {{Coord|6.3|37.1|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q16977708|Oyda]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3109845|Gofa Zuria]]'' | {{Coord|6.2|36.8|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q16979432|Geze Gofa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3109845|Gofa Zuria]]'' | {{Coord|6.333333333333333|36.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q17000114|Demba Gofa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3109845|Gofa Zuria]]'' | {{Coord|6.5|37|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2824689|Adola]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5617057|Guji Zone]]'' | {{Coord|6|39.083333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2910804|Bore]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5617057|Guji Zone]]'' | {{Coord|6.25|38.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3196325|Kebri Mangest]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5617057|Guji Zone]]'' | {{Coord|5.8833333333333|38.983333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3237714|Liben]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5617057|Guji Zone]]'' | {{Coord|5.25|39.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3349300|Odo Shakiso]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5617057|Guji Zone]]'' | {{Coord|5.58333333|38.91666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3552120|Uraga]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5617057|Guji Zone]]'' | {{Coord|6.083333333333333|38.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5277133|Dima]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5617057|Guji Zone]]'' | {{Coord|6.25|38.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5564315|Girja]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5617057|Guji Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q5644196|Hambela Wamena]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5617057|Guji Zone]]''<br/>''[[:d:Q98270614|West Guji Zone]]'' | {{Coord|6|38.416666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6393737|Kercha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5617057|Guji Zone]]''<br/>''[[:d:Q98270614|West Guji Zone]]'' | {{Coord|5.783333333333333|38.4|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7959167|Wadera]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5617057|Guji Zone]]'' | {{Coord|5.833333333333333|39.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55603877|Ana Sora]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5617057|Guji Zone]]'' | {{Coord|6.25|38.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55613410|Harenfema]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5617057|Guji Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q56581969|Kebri Mangest]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5617057|Guji Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q110104397|Saba Boru]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5617057|Guji Zone]]'' | {{Coord|5.5|38.85|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q113530275|Goro Dola]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5617057|Guji Zone]]'' | {{Coord|5.5|39.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q124257784|Gumi Eldalo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5617057|Guji Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q728301|Goro, SNNPR]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070678|Gurage Zone]]'' | {{Coord|8.33333|37.6667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q1110026|Welkite]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070678|Gurage Zone]]'' | {{Coord|8.28333333|37.78333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2928812|Butajira]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070678|Gurage Zone]]''<br/>''[[:d:Q122237660|East Gurage Zone]]'' | {{Coord|8.11666667|38.36666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2962073|Cheha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070678|Gurage Zone]]'' | {{Coord|8.166666666666666|37.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3054076|Enemorina Eaner]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070678|Gurage Zone]]'' | {{Coord|8|37.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3120794|Gumer]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070678|Gurage Zone]]'' | {{Coord|7.91667|38.0833|display=inline}}<br/>{{Coord|7.95|38.05|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3198372|Kokir Gedebano]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070678|Gurage Zone]]'' | {{Coord|8.333333333333334|38.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3306850|Meskanena Mareko]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070678|Gurage Zone]]'' | {{Coord|8.16667|38.3333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4667233|Abeshge]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070678|Gurage Zone]]'' | {{Coord|8.3|37.6|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5376006|Endegagn]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070678|Gurage Zone]]'' | {{Coord|7.85|37.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5376121|Endibir]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070678|Gurage Zone]]'' | {{Coord|8.11666|37.9333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5423261|Ezha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070678|Gurage Zone]]'' | {{Coord|8.15|37.983333333333334|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6758933|Mareko]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070678|Gurage Zone]]''<br/>''[[:d:Q122415622|Central Ethiopia Regional State]]'' | {{Coord|8|38.53333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7553234|Soddo Wereda]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070678|Gurage Zone]]''<br/>''[[:d:Q122237660|East Gurage Zone]]'' | {{Coord|8.333333333333334|38.666666666666664|display=inline}}<br/>{{Coord|8.3|38.516666666666666|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q15253216|Meskane]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070678|Gurage Zone]]''<br/>''[[:d:Q122237660|East Gurage Zone]]'' | {{Coord|8.13333333|38.4|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q16969182|Geta]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070678|Gurage Zone]]'' | {{Coord|7.916666666666667|37.983333333333334|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q16977966|Muhor Na Aklil]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070678|Gurage Zone]]'' | {{Coord|8.233333333333333|38.05|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q24032667|Ejana Ewlnie]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070678|Gurage Zone]]'' | {{Coord|8.166666666666666|38.083333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q126000294|Bui]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070678|Gurage Zone]]''<br/>''[[:d:Q122237660|East Gurage Zone]]'' | {{Coord|8.316666666666666|38.55|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2754082|Hosaena]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3125547|Hadiya Zone]]''<br/>''[[:d:Q122415622|Central Ethiopia Regional State]]'' | {{Coord|7.55|37.85|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2878580|Badawacho]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3125547|Hadiya Zone]]'' | {{Coord|7.16667|37.9167|display=inline}}<br/>{{Coord|7.1667|37.9167|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3198795|Konteb]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3125547|Hadiya Zone]]'' | {{Coord|7.75|37.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3241174|Limo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3125547|Hadiya Zone]]'' | {{Coord|7.66667|38|display=inline}}<br/>{{Coord|7.583333333333333|37.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3491240|Soro]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3125547|Hadiya Zone]]'' | {{Coord|7.5|37.583333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4750395|Ana Lemo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3125547|Hadiya Zone]]'' | {{Coord|7.633333333333333|38|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5314035|Duna]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3125547|Hadiya Zone]]'' | {{Coord|7.316666666666666|37.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5559080|Gibe]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3125547|Hadiya Zone]]'' | {{Coord|7.666666666666667|37.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5581189|Gomibora]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3125547|Hadiya Zone]]'' | {{Coord|7.55|37.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6872257|Mirab Badawacho]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3125547|Hadiya Zone]]'' | {{Coord|7.166666666666667|37.86666666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6875449|Misha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3125547|Hadiya Zone]]'' | {{Coord|7.7|37.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6875928|Misraq Badawacho]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3125547|Hadiya Zone]]'' | {{Coord|7.166666666666667|38|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7490575|Shashogo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3125547|Hadiya Zone]]'' | {{Coord|7.5|38|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q48724387|Shone]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3125547|Hadiya Zone]]'' | {{Coord|7.133333333333334|37.95|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q128799794|Jajura]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3125547|Hadiya Zone]]'' | {{Coord|7.455555555555556|37.69444444444444|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q128907384|Ameka]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3125547|Hadiya Zone]]'' | {{Coord|7.783333333333333|37.78333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q129932801|Mirab Soro]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3125547|Hadiya Zone]]'' | {{Coord|7.416666666666667|37.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q129933852|Siraro Badawacho]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3125547|Hadiya Zone]]'' | {{Coord|7.116666666666666|38.03333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2865907|Dalifage]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444726|Hari Rasu]]'' | {{Coord|10.6667|40.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3019225|Dewe]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444726|Hari Rasu]]'' | {{Coord|10.6667|40.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3443013|Simurobi Gele'alo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444726|Hari Rasu]]'' | {{Coord|10|40.16666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3443041|Telalak]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444726|Hari Rasu]]'' | {{Coord|11.1667|40.3333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3514202|Hadale'ela Afar]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444726|Hari Rasu]]'' | {{Coord|10.333333333333334|40.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2820216|Abay Chomen]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5904662|Horo Gudru Welega Zone]]'' | {{Coord|9.666666666666666|37.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2821455|Abe Dongoro]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5904662|Horo Gudru Welega Zone]]'' | {{Coord|9.5|36.8333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2844534|Amuru Jarte]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5904662|Horo Gudru Welega Zone]]'' | {{Coord|9.83333|37.1667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3118854|Guduru]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5904662|Horo Gudru Welega Zone]]'' | {{Coord|9.5|37.583333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3178990|Jimma Rare]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5904662|Horo Gudru Welega Zone]]'' | {{Coord|9.1666666666667|37.333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3481302|Shambu city]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5904662|Horo Gudru Welega Zone]]'' | {{Coord|9.5666666666667|37.1|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4749007|Amuru]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5904662|Horo Gudru Welega Zone]]'' | {{Coord|10|37|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5636596|Hababo Guduru]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5904662|Horo Gudru Welega Zone]]'' | {{Coord|9.666666666666666|37.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5904664|Horo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5904662|Horo Gudru Welega Zone]]'' | {{Coord|9.666666666666666|37.083333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6159615|Jardega Jarte]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5904662|Horo Gudru Welega Zone]]'' | {{Coord|9.9|37.1|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q16999696|Jimma Genete]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5904662|Horo Gudru Welega Zone]]'' | {{Coord|9.383333333333333|37.13333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q124257786|Coman Guduru]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q5904662|Horo Gudru Welega Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q2654779|Gechi]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q768586|Illubabor Zone]]''<br/>''[[:d:Q104640230|Buno Bedele Zone]]'' | {{Coord|8.333333333333334|36.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2832369|Ale]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q768586|Illubabor Zone]]'' | {{Coord|8.166666666666666|35.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2893561|Bedele]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q768586|Illubabor Zone]]''<br/>''[[:d:Q104640230|Buno Bedele Zone]]'' | {{Coord|8.45|36.35|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2893564|Bedele Zuria]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q768586|Illubabor Zone]]''<br/>''[[:d:Q104640230|Buno Bedele Zone]]'' | {{Coord|8.5|36.3333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2928317|Bure, Oromia]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q768586|Illubabor Zone]]'' | {{Coord|8.333333333333334|35.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2964481|Chora]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q768586|Illubabor Zone]]''<br/>''[[:d:Q104640230|Buno Bedele Zone]]'' | {{Coord|8.333333333333334|36.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3016116|Darimu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q768586|Illubabor Zone]]'' | {{Coord|8.5|35.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3021233|Dega]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q768586|Illubabor Zone]]''<br/>''[[:d:Q104640230|Buno Bedele Zone]]'' | {{Coord|8.583333333333334|36.13333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3026870|Didessa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q768586|Illubabor Zone]]''<br/>''[[:d:Q104640230|Buno Bedele Zone]]'' | {{Coord|8.083333333333334|36.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3307516|Metu Zuria]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q768586|Illubabor Zone]]'' | {{Coord|8.25|35.66666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3343373|Nono Sele]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q768586|Illubabor Zone]]'' | {{Coord|7.9|35.28333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3504035|Supena Sodo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q768586|Illubabor Zone]]'' | {{Coord|8.5|35.8333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3572032|Yayu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q768586|Illubabor Zone]]'' | {{Coord|8.166666666666666|36|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4723965|Alge Sache]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q768586|Illubabor Zone]]'' | {{Coord|8.583333333333334|35.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4903612|Bicho]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q768586|Illubabor Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q4913557|Bilo Nopha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q768586|Illubabor Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q4944800|Borecha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q768586|Illubabor Zone]]''<br/>''[[:d:Q104640230|Buno Bedele Zone]]'' | {{Coord|8.25|36.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5094504|Chewaka]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q768586|Illubabor Zone]]''<br/>''[[:d:Q104640230|Buno Bedele Zone]]'' | {{Coord|8.916666666666666|36.083333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5207520|Dabo Hana]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q768586|Illubabor Zone]]''<br/>''[[:d:Q104640230|Buno Bedele Zone]]'' | {{Coord|8.666666666666666|36.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5274247|Didu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q768586|Illubabor Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q5297724|Doreni]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q768586|Illubabor Zone]]'' | {{Coord|9.683333333333334|38.85|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5935367|Huka Halu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q768586|Illubabor Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q6739829|Mako]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q768586|Illubabor Zone]]''<br/>''[[:d:Q104640230|Buno Bedele Zone]]'' | {{Coord|8.683333333333334|36.016666666666666|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q16957182|Hurumu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q768586|Illubabor Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q2874667|Aware]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1182808|Jarar Zone]]'' | {{Coord|8.58333|44|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3021240|Degehabur]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1182808|Jarar Zone]]'' | {{Coord|8.166666666666666|43.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3021241|Degehamedo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1182808|Jarar Zone]]'' | {{Coord|8.25|43|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3316352|Misraq Gashamo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1182808|Jarar Zone]]'' | {{Coord|8.117222222222223|45.346111111111114|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q25683507|Gunagado]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1182808|Jarar Zone]]'' | {{Coord|7.8|43.9|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55604116|Araarso]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1182808|Jarar Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q55605440|Bilcil buur]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1182808|Jarar Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q55605493|Bir-qod]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1182808|Jarar Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q55609562|Dig (woreda)]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1182808|Jarar Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q55638106|Yoocaale]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1182808|Jarar Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q55809555|Dhagax Madow]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1182808|Jarar Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q304246|Sigmo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109877|Jimma Zone]]'' | {{Coord|7.83333333|36.08333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q666087|Mana]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109877|Jimma Zone]]'' | {{Coord|7.75|36.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q693640|Sokoru]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109877|Jimma Zone]]'' | {{Coord|8.016666666666667|37.45|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q1110037|Agaro]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109877|Jimma Zone]]'' | {{Coord|7.85|36.583333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2376156|Setema]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109877|Jimma Zone]]'' | {{Coord|8|36.33333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3021096|Dedo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109877|Jimma Zone]]'' | {{Coord|7.4166666666667|37|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3103838|Gera]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109877|Jimma Zone]]'' | {{Coord|7.666666666666667|36.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3110373|Gomma]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109877|Jimma Zone]]'' | {{Coord|7.833333333333333|36.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3195518|Kersa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109877|Jimma Zone]]'' | {{Coord|7.75|37.08333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3241122|Limmu Kosa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109877|Jimma Zone]]'' | {{Coord|8|37|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3241125|Limmu Sakka]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109877|Jimma Zone]]'' | {{Coord|8.33333333|37|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3352093|Omo Nada]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109877|Jimma Zone]]'' | {{Coord|7.5|37.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3477985|Seka Chekorsa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109877|Jimma Zone]]'' | {{Coord|7.583333333333333|36.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3529396|Tiro Afeta]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109877|Jimma Zone]]'' | {{Coord|7.917|37.33|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5104933|Chora Botor]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109877|Jimma Zone]]'' | {{Coord|8.366666666666667|37.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5618018|Guma]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109877|Jimma Zone]]'' | {{Coord|7.95|36.45|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7492254|Shebe Senbo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109877|Jimma Zone]]'' | {{Coord|7.5|36.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q56460844|Agaro]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109877|Jimma Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q2826358|Agalo Mite]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1738457|Kamashi Zone]]'' | {{Coord|9.75|35.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2895030|Belo Jegonfoy]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1738457|Kamashi Zone]]'' | {{Coord|9.33333|36.1667|display=inline}}<br/>{{Coord|9.33333|36.16667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3485240|Sirba Abbay]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1738457|Kamashi Zone]]'' | {{Coord|10.25|35.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3571933|Yaso]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1738457|Kamashi Zone]]'' | {{Coord|10|36|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q17447305|Kamashi]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1738457|Kamashi Zone]]'' | {{Coord|9.5|35.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q977149|Bonga]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6383412|Keffa Zone]]'' | {{Coord|7.266666666666667|36.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2962612|Chena]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6383412|Keffa Zone]]'' | {{Coord|7.15|35.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3020994|Decha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6383412|Keffa Zone]]'' | {{Coord|6.833333333333333|36.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3104464|Gesha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6383412|Keffa Zone]]'' | {{Coord|7.6|35.766666666666666|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3106709|Ginbo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6383412|Keffa Zone]]'' | {{Coord|7.333333333333333|36.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3306009|Menjiwo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6383412|Keffa Zone]]'' | {{Coord|7.25|36.583333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3517418|Telo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6383412|Keffa Zone]]'' | {{Coord|7.116666666666666|36.483333333333334|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5554941|Gewata]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6383412|Keffa Zone]]'' | {{Coord|7.5|36|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7429236|Sayilem]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6383412|Keffa Zone]]'' | {{Coord|7.8|35.8|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q16258006|Cheta]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6383412|Keffa Zone]]'' | {{Coord|6.833333333333333|36.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q16979178|Bita]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6383412|Keffa Zone]]'' | {{Coord|7.383333333333334|35.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q56249366|Bonga]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6383412|Keffa Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q127429313|Wacha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6383412|Keffa Zone]]'' | {{Coord|7.15|35.81666666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3297248|Masha Anderacha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3194654|Keficho Shekicho Zone]]'' | {{Coord|7.58333|35.4167|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2563156|Dembi Dollo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6385564|Kelem Welega Zone]]'' | {{Coord|8.535277777777777|34.80027777777778|display=inline}} | [[Fáìlì:Saio heights in Ethiopia.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q2849236|Anfillo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6385564|Kelem Welega Zone]]'' | {{Coord|8.566666666666666|34.56666666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3012309|Dale Lalo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6385564|Kelem Welega Zone]]'' | {{Coord|8.75|35.3333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3099626|Gawo Dale]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6385564|Kelem Welega Zone]]'' | {{Coord|9|35.1667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3128735|Hawa Welele]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6385564|Kelem Welega Zone]]'' | {{Coord|8.58333|35.0833|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3178988|Jimma Gidami]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6385564|Kelem Welega Zone]]'' | {{Coord|8.75|34.6667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3474740|Sayo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6385564|Kelem Welega Zone]]'' | {{Coord|8.33333333|35|display=inline}}<br/>{{Coord|8.5|34.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5210625|Dale Sedi]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6385564|Kelem Welega Zone]]'' | {{Coord|8.933333333333334|35.21666666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5210678|Dale Wabera]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6385564|Kelem Welega Zone]]'' | {{Coord|8.933333333333334|35.05|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5528474|Gawo Kebe]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6385564|Kelem Welega Zone]]'' | {{Coord|9.166666666666666|34.93333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5559484|Gidami]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6385564|Kelem Welega Zone]]'' | {{Coord|9|34.583333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5684158|Hawa Gelan]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6385564|Kelem Welega Zone]]'' | {{Coord|8.633333333333333|34.93333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6199291|Jimma Horo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6385564|Kelem Welega Zone]]'' | {{Coord|8.916666666666666|34.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6480552|Lalo Kile]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6385564|Kelem Welega Zone]]'' | {{Coord|8.866666666666667|35.31666666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q8052059|Yemalogi Welele]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6385564|Kelem Welega Zone]]'' | {{Coord|8.733333333333333|34.733333333333334|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2849247|Angacha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3194972|Kembata Zone]]'' | {{Coord|7.333333333333333|37.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3041503|Durame]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3194972|Kembata Zone]]'' | {{Coord|7.245833333333334|37.90416666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3191725|Kacha Bira]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3194972|Kembata Zone]]'' | {{Coord|7.25|37.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3194600|Kedida Gamela]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3194972|Kembata Zone]]'' | {{Coord|7.25|37.9167|display=inline}}<br/>{{Coord|7.266666666666667|37.95|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3352090|Omo Sheleko]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3194972|Kembata Zone]]'' | {{Coord|7.25|37.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3482296|Shinshicho]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3194972|Kembata Zone]]'' | {{Coord|7.205555555555556|37.77777777777778|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5212097|Damboya]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3194972|Kembata Zone]]'' | {{Coord|7.366666666666666|37.95|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5303805|Doyogena]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3194972|Kembata Zone]]'' | {{Coord|7.366666666666666|37.8|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5637765|Hadero Tunto]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3194972|Kembata Zone]]'' | {{Coord|7.25|37.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q1387874|Abala]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444683|Kilbet Rasu]]'' | {{Coord|13.5|40|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2825718|Afdera]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444683|Kilbet Rasu]]'' | {{Coord|13.25|41|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2896857|Berhale]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444683|Kilbet Rasu]]'' | {{Coord|13.833333333333334|40.333333333333336|display=inline}} | [[Fáìlì:Entre Berhale et Ahmed Ela (1).jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q3012486|Dallol]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444683|Kilbet Rasu]]'' | {{Coord|14.25|40|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3056069|Erebti]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444683|Kilbet Rasu]]'' | {{Coord|13.25|40.3333|display=inline}} | [[Fáìlì:ET Afar asv2018-01 img91 Erebti.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q3198642|Koneba]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444683|Kilbet Rasu]]'' | {{Coord|13.916666666666666|39.916666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3304289|Megale]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444683|Kilbet Rasu]]'' | {{Coord|13.166666666666666|40|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4904270|Bidu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3444683|Kilbet Rasu]]'' | {{Coord|12.916666666666666|41.416666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q108208234|Bale Hawassa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3196964|Kindo Koysha]]'' | {{Coord|6.923055|37.52703|display=inline}} | [[Fáìlì:Bale Hawaasa Ambbaa.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q614650|Kebri Dahar]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1784199|Korahe Zone]]'' | {{Coord|6.7333333333333|44.266666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3020822|Debeweyin]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1784199|Korahe Zone]]'' | {{Coord|6.166666666666667|44.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3194593|Kebri Dahar]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1784199|Korahe Zone]]'' | {{Coord|6.916666666666667|44.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3481773|Shekosh]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1784199|Korahe Zone]]'' | {{Coord|7.5|44.1667|display=inline}} | [[Fáìlì:Shekosh town.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q3482097|Shilavo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1784199|Korahe Zone]]'' | {{Coord|6|45.1667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55605745|Boodaley (woreda)]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1784199|Korahe Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q55606809|Ceel-Ogadeen]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1784199|Korahe Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q55613738|Higloley (woreda)]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1784199|Korahe Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q55616269|Kudunbuur]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1784199|Korahe Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q55616437|Laas-dhankayre]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1784199|Korahe Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q55622281|Marsin (woreda)]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1784199|Korahe Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q779527|Filtu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1822845|Liben Zone]]'' | {{Coord|5.166666666666667|41|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3034264|Dolo Odo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1822845|Liben Zone]]'' | {{Coord|4.41667|41.4167|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3326978|Moyale, Somali]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1822845|Liben Zone]]''<br/>''[[:d:Q55609498|Dhawa Zone]]'' | {{Coord|4.166666666666667|40.083333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7877179|Udet]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1822845|Liben Zone]]''<br/>''[[:d:Q55609498|Dhawa Zone]]'' | {{Coord|4.416666666666667|39.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q104817057|Bokolmayo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1822845|Liben Zone]]'' | {{Coord|4.5|41.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q132157192|Deka Suftu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1822845|Liben Zone]]'' | {{Coord|5|40|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q631190|Werie Lehe]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2902680|Mehakelegnaw Zone]]'' | {{Coord|14|39.1667|display=inline}} | [[Fáìlì:Tigray Morning, Ethiopia (10581494826).jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Werei Leke.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q924874|Abergele]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2902680|Mehakelegnaw Zone]]'' | {{Coord|13.3333|38.8333|display=inline}}<br/>{{Coord|13.33|38.83|display=inline}} | [[Fáìlì:View from Debre Sema'it to Agbe lowlands.jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Tanqua Abergele.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q2376195|Adwa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2902680|Mehakelegnaw Zone]]'' | {{Coord|14.25|38.9167|display=inline}} | [[Fáìlì:ET Tigray asv2018-01 img46 Adwa.jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Adwa.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3055091|Enticho]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2902680|Mehakelegnaw Zone]]'' | {{Coord|14.3333|39.1667|display=inline}} | [[Fáìlì:Tigray, Ethiopia (11834467013).jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Ahferom.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3198433|Kola Tembien]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2902680|Mehakelegnaw Zone]]'' | {{Coord|13.6667|38.9167|display=inline}} | [[Fáìlì:Escarpment, Tigray (8215920137).jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Kola Temben.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3206236|La'ilay Maychew]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2902680|Mehakelegnaw Zone]]'' | {{Coord|14.16666667|38.75|display=inline}} | [[Fáìlì:Small Steles near Aksum.jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Laelay Maychew.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3306441|Mereb Lehe]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2902680|Mehakelegnaw Zone]]'' | {{Coord|14|39.1667|display=inline}} | [[Fáìlì:Tigray Near Yeha Ethiopia.jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Mereb Leke.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3335012|Naeder Adet]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2902680|Mehakelegnaw Zone]]'' | {{Coord|13.8333|38.6667|display=inline}} | [[Fáìlì:Tigray, Ethiopia (8204101287).jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Naeder Adet.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3513941|Tahtay Maychew]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2902680|Mehakelegnaw Zone]]'' | {{Coord|14.1135|38.587666666667|display=inline}} | [[Fáìlì:Tigray, Ethiopia (8205210356).jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Tahtay Maychew.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q56524196|Adwa town]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2902680|Mehakelegnaw Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q56524220|Axum town]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2902680|Mehakelegnaw Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q109592123|Tanqua Millash]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2902680|Mehakelegnaw Zone]]'' | {{Coord|13.555|39.024|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q539919|Dangur]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q742955|Metekel Zone]]'' | {{Coord|11.5|35.8333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q630528|Dibate]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q742955|Metekel Zone]]'' | {{Coord|10.5|36.1667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2927925|Bulen]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q742955|Metekel Zone]]'' | {{Coord|10.545|35.975|display=inline}}<br/>{{Coord|10.58333|35.91667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3118828|Guba]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q742955|Metekel Zone]]'' | {{Coord|11.3333|35.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3285608|Mandura]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q742955|Metekel Zone]]'' | {{Coord|11|36.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3567218|Wenbera]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q742955|Metekel Zone]]'' | {{Coord|10.5|35.4167|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3109736|Godere]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6826648|Mezhenger Zone]]'' | {{Coord|7.266666666666667|35.31666666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6816985|Mengesh]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6826648|Mezhenger Zone]]'' | {{Coord|7.416666666666667|35|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q1445950|Tsegede]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2902728|Mi'irabawi Zone]]'' | {{Coord|13.5|37.1667|display=inline}} | [[Fáìlì:Scenery en route from Gondar to Shire - Tigray Province - Ethiopia - 02 (8698438949).jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Tsegede.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q2894601|Wolkait]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2902728|Mi'irabawi Zone]]'' | {{Coord|13.75|37.333333333333336|display=inline}} | [[Fáìlì:Scenery en route from Gondar to Shire - Tigray Province - Ethiopia - 01 (8698440417).jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Welkait.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3191840|Kafta Humera]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2902728|Mi'irabawi Zone]]'' | {{Coord|14|37|display=inline}} | [[Fáìlì:Hillside Farm, Tigray Region, Northern Ethiopia (3134129470).jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Kafta Humera.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q56628140|Humera]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2902728|Mi'irabawi Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q682810|Sekela]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070736|Mirab Gojjam Zone]]'' | {{Coord|10.983333333333333|37.21666666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2354276|Finote Selam]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070736|Mirab Gojjam Zone]]'' | {{Coord|10.7|37.2667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2823009|Achefer]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070736|Mirab Gojjam Zone]]'' | {{Coord|11.6|36.9|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2824322|Yilmana Densa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070736|Mirab Gojjam Zone]]'' | {{Coord|11.25|37.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2879292|Bahir Dar Zuria]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070736|Mirab Gojjam Zone]]'' | {{Coord|11.5|37.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2928321|Bure Wemberma]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070736|Mirab Gojjam Zone]]'' | {{Coord|10.6667|36.75|display=inline}}<br/>{{Coord|10.66667|36.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3021230|Dega Damot]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070736|Mirab Gojjam Zone]]'' | {{Coord|10.85|37.6|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3022069|Dembecha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070736|Mirab Gojjam Zone]]'' | {{Coord|10.566666666666666|37.45|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3306257|Mecha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070736|Mirab Gojjam Zone]]'' | {{Coord|11.416666666666666|37.166666666666664|display=inline}}<br/>{{Coord|11.41667|37.16667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4998325|Bure, Gojjam]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070736|Mirab Gojjam Zone]]'' | {{Coord|10.666666666666666|36.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5248632|Debub Achefer]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070736|Mirab Gojjam Zone]]'' | {{Coord|11.433333333333334|36.85|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5581411|Goncha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070736|Mirab Gojjam Zone]]'' | {{Coord|11.083333333333334|37.583333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7449410|Semien Achefer]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070736|Mirab Gojjam Zone]]'' | {{Coord|11.633333333333333|36.916666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7982169|Wemberma]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070736|Mirab Gojjam Zone]]'' | {{Coord|10.633333333333333|36.93333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q987235|Gimbi]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1709377|Mirab Welega Zone]]'' | {{Coord|9.166666666666666|35.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2875010|Ayra Guliso]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1709377|Mirab Welega Zone]]'' | {{Coord|9|35.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2893815|Begi, Oromia]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1709377|Mirab Welega Zone]]'' | {{Coord|9.25|34.75|display=inline}}<br/>{{Coord|9.383333333333333|34.53333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2909148|Boji]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1709377|Mirab Welega Zone]]'' | {{Coord|9.25|35.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3106653|Gimbi]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1709377|Mirab Welega Zone]]'' | {{Coord|9.133333333333333|35.93333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3127995|Haru]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1709377|Mirab Welega Zone]]'' | {{Coord|8.916666666666666|35.9|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3162805|Jarso]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1709377|Mirab Welega Zone]]'' | {{Coord|9.333333333333334|35.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3216542|Lalo Asabi]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1709377|Mirab Welega Zone]]'' | {{Coord|9.166666666666666|35.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3285143|Mana Sibu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1709377|Mirab Welega Zone]]'' | {{Coord|9.66666667|35.25|display=inline}}<br/>{{Coord|9.75|35|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3305771|Mendi]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1709377|Mirab Welega Zone]]'' | {{Coord|9.8|35.1|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3337870|Nejo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1709377|Mirab Welega Zone]]'' | {{Coord|9.566666666666666|35.43333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3342884|Nole Kaba]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1709377|Mirab Welega Zone]]'' | {{Coord|8.75|35.75|display=inline}}<br/>{{Coord|8.75|35.583333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3573095|Yubdo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1709377|Mirab Welega Zone]]'' | {{Coord|8.966666666666667|35.43333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4831646|Ayra]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1709377|Mirab Welega Zone]]'' | {{Coord|9.083333333333334|35.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4837972|Babo Gambela]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1709377|Mirab Welega Zone]]'' | {{Coord|9.5|35.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4938667|Boji Chokorsa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1709377|Mirab Welega Zone]]'' | {{Coord|9.3|35.53333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4938669|Boji Dirmaji]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1709377|Mirab Welega Zone]]'' | {{Coord|9.416666666666666|35.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5617682|Guliso]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1709377|Mirab Welega Zone]]'' | {{Coord|9.166666666666666|35.416666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5887305|Homa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1709377|Mirab Welega Zone]]'' | {{Coord|9.083333333333334|35.7|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6408249|Kiltu Kara district]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1709377|Mirab Welega Zone]]'' | {{Coord|9.716666666666669|35.266666666666666|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6428936|Kondala]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1709377|Mirab Welega Zone]]'' | {{Coord|9.35|34.7|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7429268|Sayo Nole]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1709377|Mirab Welega Zone]]'' | {{Coord|8.833333333333334|35.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55612440|Genji]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1709377|Mirab Welega Zone]]'' | {{Coord|9|35.61666666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2399966|Baso Liben]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070764|Misraq Gojjam Zone]]'' | {{Coord|10.1667|37.5833|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2874652|Awabel]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070764|Misraq Gojjam Zone]]'' | {{Coord|10.5|37.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2901588|Bibugn]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070764|Misraq Gojjam Zone]]'' | {{Coord|11|37.5833|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3020793|Debay Telatgen]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070764|Misraq Gojjam Zone]]'' | {{Coord|10.75|37.8333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3021379|Dejen]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070764|Misraq Gojjam Zone]]'' | {{Coord|10.3333|38|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3053701|Enarj Enawga]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070764|Misraq Gojjam Zone]]'' | {{Coord|10.8333|38.0833|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3053710|Enbise Sar Midir]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070764|Misraq Gojjam Zone]]'' | {{Coord|11.0833|38.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3054081|Enemay]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070764|Misraq Gojjam Zone]]'' | {{Coord|10.6667|38|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3110437|Goncha Siso Enese]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070764|Misraq Gojjam Zone]]'' | {{Coord|11.1667|38|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3122373|Gozamin]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070764|Misraq Gojjam Zone]]'' | {{Coord|10.5|37.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3143013|Hulet Ej Enese]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070764|Misraq Gojjam Zone]]'' | {{Coord|11.25|37.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3274259|Machakel]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070764|Misraq Gojjam Zone]]'' | {{Coord|10.6667|37.3333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3481695|Shebel Berenta]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070764|Misraq Gojjam Zone]]'' | {{Coord|10.5|38.1667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4761574|Aneded]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070764|Misraq Gojjam Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q5248541|Debre Elias]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070764|Misraq Gojjam Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q7521734|Sinan]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070764|Misraq Gojjam Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q55719612|Debre Marqos]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070764|Misraq Gojjam Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q2877864|Babille]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3113831|Misraq Hararghe Zone]]'' | {{Coord|8.666666666666666|42.416666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2893566|Bedeno]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3113831|Misraq Hararghe Zone]]'' | {{Coord|9|41.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3021070|Deder]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3113831|Misraq Hararghe Zone]]'' | {{Coord|9.25|41.3333|display=inline}}<br/>{{Coord|9.25|41.33|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3067952|Fedis]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3113831|Misraq Hararghe Zone]]'' | {{Coord|8.83333|42|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3107593|Girawa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3113831|Misraq Hararghe Zone]]'' | {{Coord|8.91667|41.6667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3109968|Gola Oda]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3113831|Misraq Hararghe Zone]]'' | {{Coord|8.41667|41.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3111366|Goro Gutu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3113831|Misraq Hararghe Zone]]'' | {{Coord|9.33333|41.1667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3120969|Gursum]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3113831|Misraq Hararghe Zone]]'' | {{Coord|9.333333333333334|42.416666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3127565|Haro Maya]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3113831|Misraq Hararghe Zone]]'' | {{Coord|9.365277777777775|41.98722222222222|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3162804|Jarso]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3113831|Misraq Hararghe Zone]]'' | {{Coord|9.55|42.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3195516|Kersa, Hararge]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3113831|Misraq Hararghe Zone]]'' | {{Coord|9.25|41.66666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3198528|Kombolcha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3113831|Misraq Hararghe Zone]]'' | {{Coord|9.438611111111111|42.12138888888889|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3200537|Kurfa Chele]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3113831|Misraq Hararghe Zone]]'' | {{Coord|9.16666667|41.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3282150|Malka Balo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3113831|Misraq Hararghe Zone]]'' | {{Coord|8.83333333|41.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3307179|Meta]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3113831|Misraq Hararghe Zone]]'' | {{Coord|9.345555555555556|41.5075|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5100089|Chinaksen]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3113831|Misraq Hararghe Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q6826583|Meyumuluke]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3113831|Misraq Hararghe Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q13146400|Gola Odana Meyumuluke]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3113831|Misraq Hararghe Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q55623083|Midega Tola]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3113831|Misraq Hararghe Zone]]'' | {{Coord|8.86888888888889|42.123333333333335|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q124257632|Midhega Tola]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3113831|Misraq Hararghe Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257648|Qumbii]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3113831|Misraq Hararghe Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q740499|Bishoftu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109846|Misraq Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.75|38.983333333333|display=inline}} | [[Fáìlì:Lake Hora.JPG|center|128px]] | [[Fáìlì:Bishoftu volcanic field.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q2422429|Boset]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109846|Misraq Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.66667|39.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2570767|Batu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109846|Misraq Shewa Zone]]'' | {{Coord|7.933333333333334|38.71666666666667|display=inline}} | | [[Fáìlì:Ethiopia central lakes.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q2823862|Ada'a]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109846|Misraq Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.58333333|38.91666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2824040|Adama Zuria]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109846|Misraq Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.45|39.28333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2824059|Adami Tullu and Jido Kombolcha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109846|Misraq Shewa Zone]]'' | {{Coord|7.75|38.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3041004|Dugda]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109846|Misraq Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.16667|38.8333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3068406|Fentale]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109846|Misraq Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.75|39.83|display=inline}} | [[Fáìlì:Ethiopie-Lac Basaka (1).jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q3106655|Gimbichu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109846|Misraq Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.833333333333334|39.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3258847|Lome]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109846|Misraq Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.58333333|39.16666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4944247|Bora]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109846|Misraq Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.3|38.96666666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6540513|Liben]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109846|Misraq Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.55|38.88333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q56581277|Batu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109846|Misraq Shewa Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q303892|Wama Bonaya]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]'' | {{Coord|8|37|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q376295|Nekemte]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]'' | {{Coord|9.083333333333334|36.55|display=inline}} | [[Fáìlì:Nekemte.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q787088|Ibantu District]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]'' | {{Coord|10|36.583333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2902631|Bila Seyo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]'' | {{Coord|9.16667|37|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3027724|Diga Leka]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]'' | {{Coord|8.83333|36.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3105402|Gida Kiremu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]'' | {{Coord|9.75|35.8333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3121423|Guto Wayu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]'' | {{Coord|9.16667|36.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3178986|Jimma Arjo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]'' | {{Coord|8.666666666666666|36.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3178989|Jimma Horo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]'' | {{Coord|9.33333|37.1667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3241124|Limmu District]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]'' | {{Coord|9.833333333333334|36.45|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3346443|Nunu Kumba]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]'' | {{Coord|8.75|36.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3473789|Sasiga]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]'' | {{Coord|9.16666667|36.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3482960|Sibu Sire]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]'' | {{Coord|9.08333333|36.83333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4941221|Bonaya Boshe]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]'' | {{Coord|8.916666666666666|37|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5275497|Diga]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]'' | {{Coord|9|36.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5575602|Gobu Seyo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]'' | {{Coord|9.1|36.96666666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5621831|Guto Gida]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]'' | {{Coord|9.25|36.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5659805|Haro Limmu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]'' | {{Coord|9.833333333333334|36.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6520555|Leka Dulecha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]'' | {{Coord|8.9|36.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7966892|Wama Hagalo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]'' | {{Coord|8.8|36.85|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7976892|Wayu Tuka]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]'' | {{Coord|9.133333333333333|36.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q16965400|Gudeya Bila]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]'' | {{Coord|9.333333333333334|37|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q56653589|Nekemte]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q116754025|Gida Ayana]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]'' | {{Coord|9.833333333333334|36.61666666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q120359403|Kiremu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]'' | {{Coord|10|36.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q124257721|Kiramu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257741|Gobu Sayo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257747|Gudaya Bila]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257754|Gudaya Jare]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q3027868|Dihun]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1418676|Nogob Zone]]''<br/>''[[:d:Q131455831|Nogob]]'' | {{Coord|7.25|42.583333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3104011|Gerbo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1418676|Nogob Zone]]'' | {{Coord|7.333333333333333|43.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3477732|Segeg]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1418676|Nogob Zone]]'' | {{Coord|7.5|42.6667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7403455|Salahad]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1418676|Nogob Zone]]''<br/>''[[:d:Q55610992|Erer Zone]]'' | {{Coord|7.416666666666667|42|display=inline}}<br/>{{Coord|7|42|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55604587|Ayun (woreda)]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1418676|Nogob Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q55613944|Hora-shagax]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1418676|Nogob Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q131433801|Elwayne]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1418676|Nogob Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q131433810|Hararey]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1418676|Nogob Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q2829104|Akobo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q17108122|Nuer Zone]]'' | {{Coord|8|33.5|display=inline}}<br/>{{Coord|7.916666666666667|33.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3178655|Jikawo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q17108122|Nuer Zone]]'' | {{Coord|8.25|33.8333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6488866|Lare]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q17108122|Nuer Zone]]'' | {{Coord|8.316666666666666|33.93333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7982975|Wentawo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q17108122|Nuer Zone]]'' | {{Coord|8.333333333333334|33.45|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q110104364|Makuey]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q17108122|Nuer Zone]]'' | {{Coord|8.25|33.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q24032928|Yaya Gulele]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | {{Coord|9.5|38.6|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q124257415|Aminyaa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q202107|Oromia Region]]''<br/>''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257431|Baale Gasgar]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q202107|Oromia Region]]''<br/>''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257435|Coole]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q202107|Oromia Region]]''<br/>''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257438|Guuna]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q202107|Oromia Region]]''<br/>''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257445|Roobe]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q202107|Oromia Region]]''<br/>''[[:d:Q646859|Arsi Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257623|Dubuluk]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q202107|Oromia Region]]''<br/>''[[:d:Q1109855|Borena Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257641|Goro Muti]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q202107|Oromia Region]]''<br/>''[[:d:Q3113831|Misraq Hararghe Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257671|Dire Xiyara]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q202107|Oromia Region]]''<br/>''[[:d:Q3113831|Misraq Hararghe Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257685|Boora]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q202107|Oromia Region]]''<br/>''[[:d:Q1109846|Misraq Shewa Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257763|Gida Kiramu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q202107|Oromia Region]]''<br/>''[[:d:Q1109870|Misraq Welega Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257778|Dama]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q202107|Oromia Region]]''<br/>''[[:d:Q5617057|Guji Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257781|Aga Wayu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q202107|Oromia Region]]''<br/>''[[:d:Q5617057|Guji Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124257814|Horo Buluq]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q202107|Oromia Region]]''<br/>''[[:d:Q5904662|Horo Gudru Welega Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124260786|Botor Xolay]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q202107|Oromia Region]]''<br/>''[[:d:Q1109877|Jimma Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124260799|Mancho]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q202107|Oromia Region]]''<br/>''[[:d:Q1109877|Jimma Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124260802|Bacho]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q202107|Oromia Region]]''<br/>''[[:d:Q1109877|Jimma Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124260808|Omo Beyan]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q202107|Oromia Region]]''<br/>''[[:d:Q1109877|Jimma Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124260837|Heeban Arssi]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q202107|Oromia Region]]''<br/>''[[:d:Q6872255|West Arsi Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124260861|Wando]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q202107|Oromia Region]]''<br/>''[[:d:Q6872255|West Arsi Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124284672|Cobii]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q202107|Oromia Region]]''<br/>''[[:d:Q1109833|West Shewa Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124314310|Debra Libanos]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q202107|Oromia Region]]''<br/>''[[:d:Q3478428|Shewa]]'' | | | |- | ''[[:d:Q2597088|Akaki]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7103766|Oromia Special Zone Surrounding Finfinne]]''<br/>[[Addis Ababa]] | {{Coord|8.75|38.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2832643|Sebeta Hawas]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7103766|Oromia Special Zone Surrounding Finfinne]]'' | {{Coord|8.75|38.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2896994|Bereh]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7103766|Oromia Special Zone Surrounding Finfinne]]'' | {{Coord|9.083333333333334|39|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3139315|Holeta Genet]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7103766|Oromia Special Zone Surrounding Finfinne]]'' | {{Coord|9.05|38.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3327625|Sululta]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7103766|Oromia Special Zone Surrounding Finfinne]]'' | {{Coord|9.166666666666666|38.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3476942|Sebeta]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7103766|Oromia Special Zone Surrounding Finfinne]]''<br/>''[[:d:Q5248635|Debub Mirab Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.916666666666666|38.61666666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3478522|Sendafa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7103766|Oromia Special Zone Surrounding Finfinne]]'' | {{Coord|9.15|39.0333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3565576|Walmara]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7103766|Oromia Special Zone Surrounding Finfinne]]'' | {{Coord|9.083333333333334|38.55|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6934311|Mulo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7103766|Oromia Special Zone Surrounding Finfinne]]'' | {{Coord|9.333333333333334|38.583333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q56605479|Sebeta]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7103766|Oromia Special Zone Surrounding Finfinne]]'' | | | |- | ''[[:d:Q2865904|Artuma Fursina Jile]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q600081|Oromia Zone]]'' | {{Coord|10.5|39.8333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2891333|Bati]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q600081|Oromia Zone]]'' | {{Coord|11.3333|39.8333|display=inline}}<br/>{{Coord|11.333333333333334|39.833333333333336|display=inline}}<br/>{{Coord|11.33|39.83|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2962056|Chefe Golana Dewerahmedo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q600081|Oromia Zone]]'' | {{Coord|11|39.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3194987|Kamisee]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q600081|Oromia Zone]]'' | {{Coord|10.716666666667|39.87|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4801577|Artuma Fursi]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q600081|Oromia Zone]]'' | {{Coord|10.4|40.15|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5242258|Dawa Harewa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q600081|Oromia Zone]]'' | {{Coord|10.73|40.05|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6192660|Jile Timuga]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q600081|Oromia Zone]]'' | {{Coord|10.19059|40.02182|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q17037352|Dawa Chefe]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q600081|Oromia Zone]]'' | {{Coord|10.999944444444443|39.757|display=inline}} | [[Fáìlì:Chaffa.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q56627958|Kemise]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q600081|Oromia Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q55757691|Amaro]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q55757445|Segen Area Peoples Zone]]'' | {{Coord|5.8333333333333|37.9|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55757706|Burji]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q55757445|Segen Area Peoples Zone]]'' | {{Coord|5.4833333333333|37.866666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55757708|Derashe]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q55757445|Segen Area Peoples Zone]]'' | {{Coord|5.65|37.366666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2391483|Qwara]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916380|Semien Gondar Zone]]'' | {{Coord|12.5|35.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2824138|Addi Arkay]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916380|Semien Gondar Zone]]'' | {{Coord|13.6667|38|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2832403|Alefa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916380|Semien Gondar Zone]]'' | {{Coord|12.25|36.3333|display=inline}}<br/>{{Coord|12.25|36.33333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2894304|Belessa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916380|Semien Gondar Zone]]'' | {{Coord|12.25|37.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2894614|Wegera]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916380|Semien Gondar Zone]]'' | {{Coord|13|37.6667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2899109|Chilga]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916380|Semien Gondar Zone]]'' | {{Coord|12.75|36.6667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2900447|Beyeda]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916380|Semien Gondar Zone]]'' | {{Coord|13.5|38.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3011586|Dabat]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916380|Semien Gondar Zone]]'' | {{Coord|13.1667|37.6667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3020792|Debarq]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916380|Semien Gondar Zone]]'' | {{Coord|13.3333|37.6667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3022072|Dembiya]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916380|Semien Gondar Zone]]'' | {{Coord|12.6667|37.1667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3110446|Gondar Zuria]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916380|Semien Gondar Zone]]'' | {{Coord|12.6667|37.3333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3161614|Jan Amora]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916380|Semien Gondar Zone]]'' | {{Coord|12.983333333333|38.116666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3219954|Lay Armachiho]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916380|Semien Gondar Zone]]'' | {{Coord|13|37.1667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3307331|Metemma]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916380|Semien Gondar Zone]]'' | {{Coord|13|36.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3472289|Sanja]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916380|Semien Gondar Zone]]'' | {{Coord|13.3333|36.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6872258|Mirab Belessa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916380|Semien Gondar Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q6875929|Misraq Belessa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916380|Semien Gondar Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q7673687|Tach Armachiho]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916380|Semien Gondar Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q7678612|Takusa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916380|Semien Gondar Zone]]'' | {{Coord|12.0324|36.9466|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7694682|Tegeda]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916380|Semien Gondar Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q7849508|Tselemt]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916380|Semien Gondar Zone]]'' | {{Coord|13.616666666666667|38.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q17094051|Mirab Armachiho]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916380|Semien Gondar Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q20630077|Gondar]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916380|Semien Gondar Zone]]'' | {{Coord|12.6|37.466666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55720797|Kuara]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916380|Semien Gondar Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q568652|Medebay Zana]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7449411|Semien Mi'irabawi Zone]]'' | {{Coord|14|38.4167|display=inline}} | [[Fáìlì:Ethiopie-Vallée des baobabs (6).jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Medebay Zana.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q2866634|Asigede Tsimbela]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7449411|Semien Mi'irabawi Zone]]'' | {{Coord|14|38|display=inline}} | [[Fáìlì:Dogua Tembien.jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Asgede Tsimbila.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3206235|La'ilay Adiyabo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7449411|Semien Mi'irabawi Zone]]'' | {{Coord|14.33333333|38.25|display=inline}} | [[Fáìlì:Ethiopie-Vallée des baobabs (7).jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:La'ilay Adiyabo.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3513939|Tahtay Adiyabo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7449411|Semien Mi'irabawi Zone]]'' | {{Coord|14.3333|37.8333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3513942|Tahtay Koraro]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7449411|Semien Mi'irabawi Zone]]'' | {{Coord|14.1667|38.25|display=inline}} | [[Fáìlì:TESFA trek (5499070386).jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Tahtay Koraro.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3541485|Tselemti]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7449411|Semien Mi'irabawi Zone]]'' | {{Coord|13.6667|38.1667|display=inline}} | [[Fáìlì:View from Daniel Korkor 032018.jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Tselemti.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q56653696|Shiraro]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7449411|Semien Mi'irabawi Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q56653699|Shire]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7449411|Semien Mi'irabawi Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q133891847|Gofa Zuria]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3478427|Semien Omo Zone]]'' | {{Coord|6.333333333333333|36.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2849718|Angolalla Terana Asagirt]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]'' | {{Coord|9.66667|39.3333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2850353|Ankober]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]'' | {{Coord|9.75|39.6667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2857654|Antsokiyana Gemza]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]'' | {{Coord|10.75|39.6667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2896993|Berehet]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]'' | {{Coord|9.33333|39.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3020926|Basona Werana]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]''<br/>''[[:d:Q1109833|West Shewa Zone]]'' | {{Coord|9.83333|39.3333|display=inline}}<br/>{{Coord|9.8333|39.3333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3049100|Efratana Gidim]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]'' | {{Coord|9.5|39.6667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3103836|Gera Midirna Keya Gebriel]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]'' | {{Coord|10.5|39.8333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3104466|Geshe]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]'' | {{Coord|10.75|39.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3125694|Hagere Mariamna Kesem]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]'' | {{Coord|9.216666666666669|39.4|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3195845|Kewet]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]'' | {{Coord|10.1667|39.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3219955|Merhabete]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]'' | {{Coord|10.083333333333334|39.03333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3276482|Termaber]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]'' | {{Coord|9.849722222222224|39.7325|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3284756|Mam Midrina Lalo Midir]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]'' | {{Coord|10.25|39.3333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3306002|Minjarna Shenkora]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]'' | {{Coord|9.16667|39.3333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3323932|Moretna Jiru]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]'' | {{Coord|9.95|39.2|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3485774|Ensaro]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]'' | {{Coord|9.83333|39|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4763758|Angolalla Tera]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q4803321|Asagirt]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q6817697|Menz Gera Midir]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q6817699|Menz Keya Gebreal]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q6817700|Menz Lalo Midir]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q6817703|Menz Mam Midir]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q6894976|Mojana Wadera]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]'' | {{Coord|9.966666666666669|39.63333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7533309|Siyadebrina Wayu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q56489743|Fiche]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q56611674|Debre Berhan]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070780|Semien Shewa Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q972313|Habru]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916300|Semien Wollo Zone]]'' | {{Coord|11.75|39.6667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q1529783|Wadla]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916300|Semien Wollo Zone]]'' | {{Coord|11.8333|38.8333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2378407|Guba Lafto]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916300|Semien Wollo Zone]]'' | {{Coord|12|39.3333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2927733|Bugna]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916300|Semien Wollo Zone]]'' | {{Coord|12.3333|38.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3019273|Dawuntna Delant]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916300|Semien Wollo Zone]]'' | {{Coord|11.75|39|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3105404|Gidan]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916300|Semien Wollo Zone]]'' | {{Coord|12.25|39.1667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3198140|Kobo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916300|Semien Wollo Zone]]'' | {{Coord|12.25|39.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3304812|Meket]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916300|Semien Wollo Zone]]'' | {{Coord|12|38.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5242718|Dawunt]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916300|Semien Wollo Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q5253165|Delanta]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916300|Semien Wollo Zone]]''<br/>''[[:d:Q2919962|Debub Wollo Zone]]'' | {{Coord|11.5932|39.2125|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6494931|Lasta]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916300|Semien Wollo Zone]]'' | {{Coord|12.038055555556|38.991611111111|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q56628071|Weldiya]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2916300|Semien Wollo Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q744673|Gode]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1435849|Shabelle Zone]]'' | {{Coord|5.95|43.55|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3013297|Danan]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1435849|Shabelle Zone]]'' | {{Coord|6.75|43.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3068770|Ferfer]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1435849|Shabelle Zone]]'' | {{Coord|5.25|45|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3109692|Gode]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1435849|Shabelle Zone]]'' | {{Coord|6.166666666666667|43.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3194834|Kelafo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1435849|Shabelle Zone]]'' | {{Coord|5.666666666666667|44.166666666666664|display=inline}}<br/>{{Coord|5.333333333333333|44.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3328887|Mustahil]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1435849|Shabelle Zone]]'' | {{Coord|5.416666666666667|44.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4678347|Adadle]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1435849|Shabelle Zone]]'' | {{Coord|5.5|43.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6003977|Imiberi]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1435849|Shabelle Zone]]'' | {{Coord|6.666666666666667|42.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q30674531|Beercaano]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1435849|Shabelle Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124289923|Elele]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1435849|Shabelle Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124289929|Abaaqoorow]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1435849|Shabelle Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q1266796|Ambo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109833|West Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.983333333333333|37.85|display=inline}} | [[Fáìlì:Ambo ethiopia steffenwurzel.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q2824131|Adda Berga]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109833|West Shewa Zone]]'' | {{Coord|9.25|38.416666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2842131|Ambo Zuria]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109833|West Shewa Zone]]'' | {{Coord|9|37.75|display=inline}}<br/>{{Coord|9|37.916666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2880302|Bako Tibe]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109833|West Shewa Zone]]'' | {{Coord|9|37.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2962195|Cheliya]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109833|West Shewa Zone]]'' | {{Coord|9|37.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3015333|Dano]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109833|West Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.733333333333333|37.28333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3022296|Dendi]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109833|West Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.916666666666666|38.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3049548|Ejerie]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109833|West Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.91667|38.5833|display=inline}}<br/>{{Coord|9|38.416666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3106713|Ginde Beret]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109833|West Shewa Zone]]'' | {{Coord|9.5|37.8333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3176850|Jeldu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109833|West Shewa Zone]]'' | {{Coord|9.25|38|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3307182|Meta Robi]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109833|West Shewa Zone]]'' | {{Coord|9.416666666666666|38.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3343374|Nono]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109833|West Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.5|37.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3528408|Tikur Enchini]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109833|West Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.833333333333334|37.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4670620|Abuna Ginde Beret]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109833|West Shewa Zone]]'' | {{Coord|9.616666666666667|37.96666666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5359876|Elfata]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109833|West Shewa Zone]]'' | {{Coord|9.166666666666666|37.916666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6192004|Jibat]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109833|West Shewa Zone]]'' | {{Coord|8.716666666666667|37.46666666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6841084|Midakegn]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109833|West Shewa Zone]]'' | {{Coord|9.133333333333333|37.53333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7813527|Toke Kutaye]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109833|West Shewa Zone]]'' | {{Coord|9|37.7|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55609664|Dire Enchini]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109833|West Shewa Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q124284686|Liban Jawwi]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1109833|West Shewa Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q1067163|Tepi]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7493221|Sheka Zone]]'' | {{Coord|7.2|35.416666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3572097|Yeki]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7493221|Sheka Zone]]'' | {{Coord|7.266666666666667|35.416666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6783045|Masha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7493221|Sheka Zone]]'' | {{Coord|7.75|35.466666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6783048|Masha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7493221|Sheka Zone]]'' | {{Coord|7.73333333|35.48333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q16251171|Anderacha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7493221|Sheka Zone]]'' | {{Coord|7.5666666666667|35.4|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q784515|Yaya Gulelena Debre Liban]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3478428|Shewa]]'' | {{Coord|9.583333333333334|38.63333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2821604|Abichuna Gne'a]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3478428|Shewa]]'' | {{Coord|9.633333333333333|39.28333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3023542|Dera]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3478428|Shewa]]'' | {{Coord|10.166666666666666|38.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3073074|Fiche]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3478428|Shewa]]'' | {{Coord|9.8|38.7333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3100103|Degem]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3478428|Shewa]]'' | {{Coord|9.75|38.583333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3103930|Gerar Jarso]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3478428|Shewa]]'' | {{Coord|9.833333333333334|38.766666666666666|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3135217|Hidabu Abote]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3478428|Shewa]]'' | {{Coord|9.833333333333334|38.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3194974|Kembibit]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3478428|Shewa]]'' | {{Coord|9.25|39.25|display=inline}}<br/>{{Coord|9.416666666666666|39.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3200732|Kuyu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3478428|Shewa]]'' | {{Coord|9.75|38.416666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3566240|Wara Jarso]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3478428|Shewa]]'' | {{Coord|9.95|38.2|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3570146|Wuchale]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3478428|Shewa]]'' | {{Coord|9.416666666666666|38.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4716049|Aleltu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3478428|Shewa]]'' | {{Coord|9.25|39.083333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5248544|Debre Libanos]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3478428|Shewa]]'' | {{Coord|9.666666666666666|38.833333333333336|display=inline}} | [[Fáìlì:Canyon, Debre Libanos, Ethiopia - panoramio - MarcD..jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q6192157|Jido]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3478428|Shewa]]'' | {{Coord|9.416666666666666|39.083333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q126037817|Shararo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q3478428|Shewa]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | | | |- | ''[[:d:Q930894|Aroresa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070673|Sidama Region]]'' | {{Coord|6.333333333333333|39|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2832860|Aleta Wendo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070673|Sidama Region]]'' | {{Coord|6.583333333333333|38.43333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2859634|Arbegona]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070673|Sidama Region]]'' | {{Coord|6.666666666666667|38.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2874668|Awasa Zuria]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070673|Sidama Region]]'' | {{Coord|7|38.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2896693|Bensa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070673|Sidama Region]]'' | {{Coord|6.5|38.8333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3012279|Dale]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070673|Sidama Region]]'' | {{Coord|6.75|38.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3015970|Dara]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070673|Sidama Region]]'' | {{Coord|6.5|38.4167|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3142991|Hula]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070673|Sidama Region]]'' | {{Coord|6.58333|38.5833|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3481692|Shebedino]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070673|Sidama Region]]'' | {{Coord|6.833333333333333|38.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4941052|Bona Zuria]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070673|Sidama Region]]'' | {{Coord|6.5|38.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4945120|Boricha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070673|Sidama Region]]'' | {{Coord|6.916666666666667|38.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5000548|Bursa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070673|Sidama Region]]'' | {{Coord|6.6|38.583333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5091869|Chere]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070673|Sidama Region]]'' | {{Coord|6.5|39|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5116034|Chuko]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070673|Sidama Region]]'' | {{Coord|6.6|38.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5584573|Gorche]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070673|Sidama Region]]'' | {{Coord|6.833333333333333|38.6|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6743190|Malga]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070673|Sidama Region]]'' | {{Coord|6.916666666666667|38.63333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7982955|Wensho]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070673|Sidama Region]]'' | {{Coord|6.75|38.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q8031941|Wondo Genet]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070673|Sidama Region]]'' | {{Coord|7.066666666666666|38.61666666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q17046109|Loko Abaya]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070673|Sidama Region]]'' | {{Coord|6.666666666666667|38.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3012537|Dalocha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7515593|Silt'e Zone]]'' | {{Coord|7.75|38.3|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3217166|Lanfro]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7515593|Silt'e Zone]]'' | {{Coord|7.75|38.416666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3483940|Silte]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7515593|Silt'e Zone]]'' | {{Coord|7.916666666666667|38.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3569881|Worabe]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7515593|Silt'e Zone]]'' | {{Coord|7.85|38.18333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q4726216|Alicho Werero]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7515593|Silt'e Zone]]'' | {{Coord|8|38.2|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6872256|Mirab Azernet Berbere]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7515593|Silt'e Zone]]'' | {{Coord|7.75|37.916666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6875925|Misraq Azernet Berbere]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7515593|Silt'e Zone]]'' | {{Coord|7.783333333333333|38|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7418776|Sankurra]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7515593|Silt'e Zone]]'' | {{Coord|7.583333333333333|38.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q8039151|Wulbareg]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7515593|Silt'e Zone]]'' | {{Coord|7.75|38.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q126013611|Tora]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7515593|Silt'e Zone]]'' | {{Coord|7.86|38.42|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q126013805|Kibet]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7515593|Silt'e Zone]]'' | {{Coord|8.024722222222222|38.32861111111111|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q126085684|Mito]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7515593|Silt'e Zone]]'' | {{Coord|7.666666666666667|38.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q126086983|Misraq Silti]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q7515593|Silt'e Zone]]'' | {{Coord|7.916666666666667|38.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q289859|Ayesha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2279103|Sitti Zone]]'' | {{Coord|10.75|42.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2825709|Afdem]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2279103|Sitti Zone]]'' | {{Coord|10.25|41.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3022070|Dembel]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2279103|Sitti Zone]]'' | {{Coord|9.833333333333334|42.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3056135|Erer]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2279103|Sitti Zone]]'' | {{Coord|9.75|41.416666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3312793|Mieso, Somali]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2279103|Sitti Zone]]'' | {{Coord|9.5|40.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3482214|Shinile]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2279103|Sitti Zone]]'' | {{Coord|9.75|42|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q56153235|Hadhagaale]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2279103|Sitti Zone]]'' | {{Coord|10.333333333333334|42.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q56153242|Geblalu]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2279103|Sitti Zone]]'' | {{Coord|10.666666666666666|41.666666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q56153244|Gota biki]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q2279103|Sitti Zone]]'' | {{Coord|9.666666666666666|41.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q124289941|Shabeeley]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q202800|Somali Region]]''<br/>''[[:d:Q1688972|Fafan Zone]]'' | {{Coord|9.1|42.8|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q124289947|Harawo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q202800|Somali Region]]''<br/>''[[:d:Q1688972|Fafan Zone]]'' | {{Coord|9.8|42.96666666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2920079|Fogera]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070727|South Gondar Zone]]'' | {{Coord|11.9667|37.6833|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3023544|Dera]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070727|South Gondar Zone]]'' | {{Coord|11.75|37.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3046799|Ebenat]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070727|South Gondar Zone]]'' | {{Coord|12.1667|38.0833|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3058857|Este]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070727|South Gondar Zone]]'' | {{Coord|11.6667|38.1667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3067029|Farta]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070727|South Gondar Zone]]'' | {{Coord|12|38|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3194976|Kemekem]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070727|South Gondar Zone]]'' | {{Coord|12.3333|37.6667|display=inline}}<br/>{{Coord|12.33|37.67|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3219956|Lay Gayint]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070727|South Gondar Zone]]'' | {{Coord|12|38.3333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3484086|Simada]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070727|South Gondar Zone]]'' | {{Coord|11.5|38.25|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3513588|Tach Gayint]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070727|South Gondar Zone]]'' | {{Coord|11.75|38.3333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6872259|Mirab Este]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070727|South Gondar Zone]]'' | {{Coord|11.383333333333333|37.9|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6875931|Misraq Este]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070727|South Gondar Zone]]'' | {{Coord|11.583333333333334|38.083333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q56605421|Debre Tabor]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070727|South Gondar Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q3021287|Dehana]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070687|Wag Hemra Zone]]'' | {{Coord|12.6667|38.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3491118|Soqota]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070687|Wag Hemra Zone]]'' | {{Coord|13|38.8333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3575528|Zikuala]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070687|Wag Hemra Zone]]'' | {{Coord|13.1667|38.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5529030|Gazbibla]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070687|Wag Hemra Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q7446487|Sehala]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070687|Wag Hemra Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q56611617|Soqota]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q1070687|Wag Hemra Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q662736|Seraro]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6872255|West Arsi Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]''<br/>''[[:d:Q3478428|Shewa]]'' | {{Coord|7.33333333|38.33333333|display=inline}}<br/>{{Coord|7.166666666666667|38.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q731020|Shashamane]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6872255|West Arsi Zone]]'' | {{Coord|7.2|38.583333333333|display=inline}} | [[Fáìlì:Shashemene.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q2381608|Adaba]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6872255|West Arsi Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | {{Coord|7|39.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2864413|Arsi Negele]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6872255|West Arsi Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | {{Coord|7.33333|38.6667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3033674|Dodola]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6872255|West Arsi Zone]]'' | {{Coord|6.983333333333333|39.18333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3033676|Dodola]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6872255|West Arsi Zone]]'' | {{Coord|6.833333333333333|39.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3100056|Gedeb Hassasa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6872255|West Arsi Zone]]'' | {{Coord|7.166666666666667|39.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3198251|Kofele]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6872255|West Arsi Zone]]''<br/>''[[:d:Q202107|Oromia Region]]'' | {{Coord|7.1666666666667|38.833333333333|display=inline}}<br/>{{Coord|7.066666666666666|38.833333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3198395|Kokosa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6872255|West Arsi Zone]]'' | {{Coord|6.83333333|38.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3338054|Nensebo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6872255|West Arsi Zone]]'' | {{Coord|6.58333333|39.16666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3481547|Shashamene Zuria]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6872255|West Arsi Zone]]'' | {{Coord|7.25|38.66666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q6431569|Kore]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6872255|West Arsi Zone]]'' | {{Coord|7.25|39|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7487115|Shala]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q6872255|West Arsi Zone]]'' | {{Coord|7.333333333333333|38.333333333333336|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q20622016|Malka Soda]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q98270614|West Guji Zone]]''<br/>''[[:d:Q1109855|Borena Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q16254391|Bero]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q110078103|West Omo Zone]]'' | {{Coord|6.333333333333333|35.166666666666664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q17044358|Meinit Goldiya]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q110078103|West Omo Zone]]'' | {{Coord|6.8|35.86666666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q17073740|Meinit Shasha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q110078103|West Omo Zone]]'' | {{Coord|6.583333333333333|35.75|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q965112|Boditi]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q8029709|Wolayita Zone]]'' | {{Coord|6.9527777777777775|37.855555555555554|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2909507|Boloso Sore]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q8029709|Wolayita Zone]]'' | {{Coord|7.08333|37.6667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3012969|Damot Gale]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q8029709|Wolayita Zone]]'' | {{Coord|7|37.8333|display=inline}}<br/>{{Coord|6.966666666666667|37.9|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3012972|Damot Weyde]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q8029709|Wolayita Zone]]'' | {{Coord|6.83333|38|display=inline}} | [[Fáìlì:Damot Weyide.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q3143230|Humbo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q8029709|Wolayita Zone]]'' | {{Coord|6.666666666666667|37.71666666666667|display=inline}} | [[Fáìlì:Humbo.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q3196964|Kindo Koysha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q8029709|Wolayita Zone]]'' | {{Coord|6.833333333333333|37.5|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3349510|Oofa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q8029709|Wolayita Zone]]'' | {{Coord|6.75|37.5|display=inline}} | [[Fáìlì:Ofa District.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q3488785|Sodo Zuria]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q8029709|Wolayita Zone]]'' | {{Coord|6.833333333333333|37.75|display=inline}} | [[Fáìlì:Sooddo Yuushuwa.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q4788771|Areka]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q8029709|Wolayita Zone]]'' | {{Coord|7.06666667|37.7|display=inline}} | [[Fáìlì:Araka.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q4940000|Boloso Bombe]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q8029709|Wolayita Zone]]'' | {{Coord|7.083333333333333|37.583333333333336|display=inline}} | [[Fáìlì:Boloso Bombe District.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q5212917|Damot Pulasa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q8029709|Wolayita Zone]]'' | {{Coord|7.033333333333333|37.833333333333336|display=inline}} | [[Fáìlì:Daamoota Pullaasa.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q5212918|Damot Sore]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q8029709|Wolayita Zone]]'' | {{Coord|6.95|37.65|display=inline}} | [[Fáìlì:Daamota Soore.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q5276377|Diguna Fango]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q8029709|Wolayita Zone]]'' | {{Coord|6.962913|37.997593|display=inline}} | [[Fáìlì:Diguna Fango.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q6410633|Kindo Didaye]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q8029709|Wolayita Zone]]'' | {{Coord|6.75|37.333333333333336|display=inline}} | [[Fáìlì:Kindo Didaye Coal.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q91353166|Bedessa]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q8029709|Wolayita Zone]]'' | {{Coord|6.880308|37.93361|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q108166787|Gununo]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q8029709|Wolayita Zone]]'' | {{Coord|6.927569|37.652715|display=inline}} | [[Fáìlì:Gununo city view.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q108239161|Tabala]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q8029709|Wolayita Zone]]'' | {{Coord|6.706666666666667|37.769444444444446|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q108293179|Gesuba]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q8029709|Wolayita Zone]]'' | {{Coord|6.724166666666667|37.556666666666665|display=inline}} | [[Fáìlì:Gasuba.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q108649302|Bayra Koysha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q8029709|Wolayita Zone]]'' | {{Coord|6.783333333333333|37.61666666666667|display=inline}} | [[Fáìlì:Bayra Koysha.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q108649303|Kawo Koysha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q8029709|Wolayita Zone]]'' | | | |- | ''[[:d:Q108649310|Abala Abaya]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q8029709|Wolayita Zone]]'' | {{Coord|6.616666666666667|37.85|display=inline}} | [[Fáìlì:Abala Abaya 02.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q109284466|Hobicha]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q8029709|Wolayita Zone]]'' | {{Coord|6.76511|37.87588|display=inline}} | [[Fáìlì:Hobicha District.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q109286637|Bombe]]'' | | [[Ethiopia|Ethiópíà]] | ''[[:d:Q8029709|Wolayita Zone]]'' | {{Coord|7.138696|37.581116|display=inline}} | | |} {{Wikidata list end}} q75xhbgldjzhdvzjuk4wizkna0lkjfp Oníṣe:GerardM/Districts of Madagascar 2 67162 618522 617771 2026-03-31T10:15:43Z ListeriaBot 17294 Wikidata list updated [V2] 618522 wikitext text/x-wiki {{Wikidata list |sparql=SELECT ?item WHERE { ?item wdt:P31 wd:Q3556789 } |section= |sort=P131 |sort_order=asca |columns=label:Article,description,P17:Country,P131:In administrative entity,P625:Geo Coordinate,P18:Image,P242:Locator map image |thumb=128 |min_section=2 }} {| class='wikitable sortable' ! Article ! description ! Country ! In administrative entity ! Geo Coordinate ! Image ! Locator map image |- | ''[[:d:Q55002791|distretto di Sainte Marie]]'' | | | | | | |- | ''[[:d:Q56063010|Tsiombe District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | | | | |- | ''[[:d:Q3030843|Ambatondrazaka District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1352996|Alaotra-Mangoro]]'' | {{Coord|-17.83333333|48.41666667|display=inline}} | | [[Fáìlì:Ambatondrazaka district.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3030856|Amparafaravola District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1352996|Alaotra-Mangoro]]'' | {{Coord|-17.58333333|48.21666667|display=inline}} | | [[Fáìlì:Amparafaravola district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3030862|Andilamena District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1352996|Alaotra-Mangoro]]'' | {{Coord|-16.95057|48.54738|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3030872|Anosibe An'ala District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1352996|Alaotra-Mangoro]]'' | {{Coord|-19.30077|48.36182|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3031553|Moramanga District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1352996|Alaotra-Mangoro]]'' | {{Coord|-18.95|48.23333333|display=inline}} | | [[Fáìlì:Moramanga District.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q55604024|Anosibe-An'ala]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1352996|Alaotra-Mangoro]]'' | | | |- | ''[[:d:Q3031453|Mananara Nord District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q126684680|Ambatosoa]]'' | {{Coord|-16.21599|49.54834|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3031469|Maroantsetra]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q126684680|Ambatosoa]]'' | {{Coord|-15.41666667|49.71666667|display=inline}}<br/>{{Coord|-15.38352|49.56482|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3030837|Ambatofinandrahana District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q474134|Amoron'i Mania]]'' | {{Coord|-20.45661|46.78665|display=inline}} | | [[Fáìlì:Ambatofinandrahana district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3030848|Ambositra District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q474134|Amoron'i Mania]]'' | {{Coord|-20.54945|47.25589|display=inline}} | | [[Fáìlì:Ambositra district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031226|Fandriana District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q474134|Amoron'i Mania]]'' | {{Coord|-20.2171|47.48428|display=inline}} | | [[Fáìlì:Fandriana district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031454|Manandriana District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q474134|Amoron'i Mania]]'' | {{Coord|-20.69472|47.01083|display=inline}} | | [[Fáìlì:Manandriana district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3030857|Andramasina]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q484625|Analamanga]]'' | {{Coord|-19.1872|47.58895|display=inline}} | | [[Fáìlì:Andramasina district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3030861|Anjozorobe (district)]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q484625|Analamanga]]'' | | | [[Fáìlì:Antananarivo Anjozorobe.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3030865|Ankazobe]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q484625|Analamanga]]'' | {{Coord|-18.31737|47.11616|display=inline}} | | [[Fáìlì:Ankazobe district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3030868|Antananarivo-Avaradrano]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q484625|Analamanga]]'' | {{Coord|-18.9999|47.50054|display=inline}} | | [[Fáìlì:Avaradrano district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3030869|Antananarivo-Atsimondrano]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q484625|Analamanga]]'' | {{Coord|-18.92745|47.61128|display=inline}} | | [[Fáìlì:Atsimondrano district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3030871|Antananarivo-Renivohitra District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q484625|Analamanga]]'' | {{Coord|-18.96049|47.56613|display=inline}} | | [[Fáìlì:Antananarivo-renivohitra district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031461|Manjakandriana District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q484625|Analamanga]]'' | {{Coord|-18.83761|47.75962|display=inline}} | | [[Fáìlì:Manjakandriana district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q15304845|Ambohidratrimo District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q484625|Analamanga]]'' | {{Coord|-18.81792|47.43613|display=inline}} | | [[Fáìlì:Ambohidratrimo district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q131843774|Antananarivo IV]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q484625|Analamanga]]'' | {{Coord|-18.91871|47.52522|display=inline}} | | [[Fáìlì:Antananarivo IV.svg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q132167568|Antananarivo II]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q484625|Analamanga]]'' | {{Coord|-18.91879|47.53913|display=inline}} | | [[Fáìlì:Antananarivo II.svg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q136957433|Antananarivo I]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q484625|Analamanga]]'' | {{Coord|-18.90379|47.523277|display=inline}} | | [[Fáìlì:Antananarivo I.svg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q136958641|Antananarivo III]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q484625|Analamanga]]'' | {{Coord|-18.90332|47.52969|display=inline}} | | [[Fáìlì:Antananarivo III.svg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q136959265|Antananarivo V]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q484625|Analamanga]]'' | {{Coord|-18.89102|47.53776|display=inline}} | | [[Fáìlì:Antananarivo V.svg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q136959282|Antananarivo VI]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q484625|Analamanga]]'' | {{Coord|-18.8751|47.50179|display=inline}} | | [[Fáìlì:Antananarivo VI.svg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031231|Fenoarivo-Atsinanana]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q178449|Analanjirofo]]'' | {{Coord|-17.372|49.403|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3031636|Nosy Boraha]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q178449|Analanjirofo]]'' | {{Coord|-16.90156|49.89775|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3031859|Soanierana-Ivongo]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q178449|Analanjirofo]]'' | {{Coord|-16.67|49.326|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3031958|Vavatenina]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q178449|Analanjirofo]]'' | {{Coord|-17.516666666667|48.95|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3030849|Ambovombe District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q218981|Androy]]'' | {{Coord|-25.177|46.087|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3031002|Bekily District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q218981|Androy]]'' | {{Coord|-24.18333|45.38333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3031008|Beloha]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q218981|Androy]]'' | {{Coord|-25.174|45.06|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3031931|Tsihombe]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q218981|Androy]]'' | {{Coord|-25.345|45.4718|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55002883|Ambovombe-Androy]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q218981|Androy]]'' | | | |- | ''[[:d:Q126597869|Antanimora Atsimo]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q218981|Androy]]'' | {{Coord|-24.81743|45.65523|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3030844|Amboasary Sud District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q16045730|Anosy]]'' | {{Coord|-24.67198|46.38428|display=inline}}<br/>{{Coord|-24.512|46.359|display=inline}} | | [[Fáìlì:Toliara Amboasary.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031025|Betroka]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q16045730|Anosy]]'' | {{Coord|-23.35739|45.93658|display=inline}} | [[Fáìlì:Toliara Betroka.png|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q3031894|Tôlanaro]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q16045730|Anosy]]'' | {{Coord|-25.0325|46.983333333333334|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3030851|Ampanihy]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q757781|Atsimo-Andrefana]]'' | {{Coord|-24.696|44.746|display=inline}} | | [[Fáìlì:Ampanihy district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3030864|Ankazoabo District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q757781|Atsimo-Andrefana]]'' | {{Coord|-22.18|44.701|display=inline}} | | [[Fáìlì:Ankazoabo district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031013|Benenitra]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q757781|Atsimo-Andrefana]]'' | {{Coord|-23.452222222222225|45.07805555555556|display=inline}} | | [[Fáìlì:Benenitra district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031018|Beroroha]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q757781|Atsimo-Andrefana]]'' | {{Coord|-21.514|45.234|display=inline}} | | [[Fáìlì:Beroroha district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031023|Betioky District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q757781|Atsimo-Andrefana]]'' | {{Coord|-23.722|44.3799|display=inline}}<br/>{{Coord|-23.716666666666665|44.38333333333333|display=inline}} | | [[Fáìlì:Betioky district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031550|Morombe]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q757781|Atsimo-Andrefana]]'' | {{Coord|-22.096|43.774|display=inline}} | | [[Fáìlì:Morombe district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031797|Sakaraha]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q757781|Atsimo-Andrefana]]'' | {{Coord|-22.916666666666668|44.54972222222222|display=inline}}<br/>{{Coord|-22.91751|44.52964|display=inline}} | | [[Fáìlì:Sakaraha district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031916|Toliara II]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q757781|Atsimo-Andrefana]]'' | {{Coord|-23.036|43.815|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3031917|Toliara I]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q757781|Atsimo-Andrefana]]'' | {{Coord|-23.29|43.701|display=inline}} | | [[Fáìlì:Toliara i district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q55604003|Ankazoabo-Atsimo]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q757781|Atsimo-Andrefana]]'' | | | |- | ''[[:d:Q3031000|Befotaka Sud District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q757782|Atsimo-Atsinanana]]'' | {{Coord|-23.825|46.97888889|display=inline}}<br/>{{Coord|-23.825|46.97888888888889|display=inline}} | | [[Fáìlì:Befotaka district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031227|Farafangana]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q757782|Atsimo-Atsinanana]]'' | {{Coord|-22.8015|47.59827|display=inline}} | | [[Fáìlì:Farafangana district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031497|Midongy-Atsimo]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q757782|Atsimo-Atsinanana]]'' | | | [[Fáìlì:Midongy district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031946|Vangaindrano]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q757782|Atsimo-Atsinanana]]'' | {{Coord|-23.49348|47.44995|display=inline}} | | [[Fáìlì:Vangaindrano district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031983|Vondrozo]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q757782|Atsimo-Atsinanana]]'' | {{Coord|-22.816666666666663|47.333333333333336|display=inline}} | | [[Fáìlì:Vondrozo district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q55605135|Befotaka]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q757782|Atsimo-Atsinanana]]'' | | | |- | ''[[:d:Q3030867|Antanambao-Manampotsy]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q757783|Atsinanana]]'' | {{Coord|-19.5646|48.4598|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3031055|Vohibinany]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q757783|Atsinanana]]'' | {{Coord|-18.66097|48.86546|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3031441|Mahanoro]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q757783|Atsinanana]]'' | {{Coord|-19.9028|48.8061|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3031468|Marolambo]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q757783|Atsinanana]]'' | {{Coord|-20.05|48.11666666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3031888|Toamasina I]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q757783|Atsinanana]]'' | {{Coord|-18.06488|49.37475|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3031893|Toamasina II]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q757783|Atsinanana]]'' | {{Coord|-17.94053|49.14608|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3031949|Vatomandry]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q757783|Atsinanana]]'' | {{Coord|-19.3341|48.9769|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3031322|Kandreho]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q832223|Betsiboka]]'' | {{Coord|-17.4918|46.0966|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3031433|Maevatanana]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q832223|Betsiboka]]'' | {{Coord|-16.9535|46.8254|display=inline}} | [[Fáìlì:Aomby antanimbary.jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Mahajanga Maevatanana.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031933|Tsaratanana]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q832223|Betsiboka]]'' | {{Coord|-16.7993|47.6532|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3030836|Ambato-Boeni]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q740164|Boeny]]'' | | | [[Fáìlì:Mahajanga Ambatoboeny.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031437|Mahajanga I]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q740164|Boeny]]'' | {{Coord|-15.59737|46.43509|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3031439|Mahajanga II]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q740164|Boeny]]'' | {{Coord|-15.67936|46.81137|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3031473|Marovoay District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q740164|Boeny]]'' | {{Coord|-16.15|46.617|display=inline}} | | [[Fáìlì:Madagascar-Marovoay District.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031506|Mitsinjo District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q740164|Boeny]]'' | {{Coord|-16.2|45.95|display=inline}} | | [[Fáìlì:Madagascar-Mitsinjo District.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031857|Soalala District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q740164|Boeny]]'' | {{Coord|-16.43333333|45.38333333|display=inline}} | | [[Fáìlì:Madagascar-Soalala District.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031233|Fenoarivobe]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q679739|Bongolava]]'' | {{Coord|-18.449722222222224|46.56166666666666|display=inline}} | | [[Fáìlì:Fenoarivobe district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031930|Tsiroanomandidy]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q679739|Bongolava]]'' | {{Coord|-18.7698|46.05|display=inline}} | | [[Fáìlì:Tsiroanomandidy district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q2424379|Ambanja District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1143947|Diana Region]]''<br/>''[[:d:Q656073|Antsiranana Province]]'' | {{Coord|-13.6786|48.4522|display=inline}} | | [[Fáìlì:Madagascar-Ambanja District.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3030842|Ambilobe]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1143947|Diana Region]]'' | {{Coord|-13.2|49.05|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3030875|Antsiranana I]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1143947|Diana Region]]'' | {{Coord|-12.31049|49.2778|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3030876|Antsiranana II]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1143947|Diana Region]]'' | {{Coord|-12.46071|49.23935|display=inline}} | [[Fáìlì:Le bureau du district d'Antsiranana II DIANA Madagascar.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q3031634|Nosy Be District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1143947|Diana Region]]'' | {{Coord|-13.3495|48.2595|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2376399|Fianarantsoa II]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q841197|Fianarantsoa Province]]'' | {{Coord|-21.42368|46.99746|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2413391|Ikongo District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q109313604|Fitovinany]]'' | | | [[Fáìlì:Ikongo district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031980|Vohipeno]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q109313604|Fitovinany]]'' | {{Coord|-22.35|47.833333333333336|display=inline}} | | [[Fáìlì:Vohipeno district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q2363364|Ambohimahasoa]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1440747|Haute Matsiatra]]'' | {{Coord|-21.10638888888889|47.21611111111111|display=inline}} | | [[Fáìlì:Ambohimahasoa district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3030834|Ambalavao District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1440747|Haute Matsiatra]]'' | {{Coord|-21.2333|47.2333|display=inline}} | | [[Fáìlì:Ambalavao district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3030936|Ikalamavony]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1440747|Haute Matsiatra]]'' | {{Coord|-21.15|46.583333333333336|display=inline}} | [[Fáìlì:Route d'Ikalamavony Madagascar.jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Ikalamavony district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031232|Fianarantsoa I]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1440747|Haute Matsiatra]]'' | {{Coord|-21.4805|47.13385|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q20725838|Isandra]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1440747|Haute Matsiatra]]'' | {{Coord|-21.2533|46.907|display=inline}} | | [[Fáìlì:Isandra district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q20725839|Fianarantsoa]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1440747|Haute Matsiatra]]'' | {{Coord|-21.4534|47.0868|display=inline}} | [[Fáìlì:Ankazondrano Fianarantsoa.jpg|center|128px]] | [[Fáìlì:Fianarantsoa district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q20725840|Lalangina]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1440747|Haute Matsiatra]]'' | {{Coord|-21.4147|47.2481|display=inline}} | | [[Fáìlì:Lalangina district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q20725841|Vohibato]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1440747|Haute Matsiatra]]'' | {{Coord|-21.6715|47.0531|display=inline}} | | [[Fáìlì:Vohibato district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3030935|Iakora]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1513970|Ihorombe]]'' | {{Coord|-23.1|46.65|display=inline}} | | [[Fáìlì:Madagascar-Iakora District.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3030937|Ihosy District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1513970|Ihorombe]]'' | {{Coord|-22.4|46.117|display=inline}} | | [[Fáìlì:Madagascar-Ihosy District.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3030944|Ivohibe District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1513970|Ihorombe]]'' | {{Coord|-22.35|45.817|display=inline}} | | [[Fáìlì:Madagascar-Ivohibe District.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3030890|Arivonimamo]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q573931|Itasy]]'' | {{Coord|-19.0297|47.2618|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3031496|Miarinarivo]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q573931|Itasy]]'' | {{Coord|-18.9283|46.805|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3031860|Soavinandriana]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q573931|Itasy]]'' | {{Coord|-19.2178|46.5436|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3030839|Ambatomainty]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1514040|Melaky]]'' | {{Coord|-17.6931|45.664|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3030881|Antsalova District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1514040|Melaky]]'' | {{Coord|-18.7009|44.5825|display=inline}} | | [[Fáìlì:Madagascar-Antsalova District.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031024|Besalampy District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1514040|Melaky]]'' | {{Coord|-16.7478|44.4869|display=inline}} | | [[Fáìlì:Madagascar-Besalampy District.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031446|Maintirano District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1514040|Melaky]]'' | {{Coord|-18.0615|44.021|display=inline}} | | [[Fáìlì:Madagascar-Maintirano District.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031551|Morafenobe District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1514040|Melaky]]'' | {{Coord|-17.8219|44.9245|display=inline}} | | [[Fáìlì:Madagascar-Morafanobe District.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031011|Belon'i Tsiribihina]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1344087|Menabe]]'' | {{Coord|-19.664|44.794|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3031436|Mahabo]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1344087|Menabe]]'' | {{Coord|-20.636|45.165|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3031460|Manja]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1344087|Menabe]]'' | {{Coord|-21.436|44.182|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3031493|Miandrivazo]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1344087|Menabe]]'' | {{Coord|-19.1789|45.38727|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3031555|Morondava District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1344087|Menabe]]'' | {{Coord|-20.51666667|44.36666667|display=inline}}<br/>{{Coord|-20.527|44.368|display=inline}} | | [[Fáìlì:Toliara Morondava.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q368066|Antalaha District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1143915|Sava Region]]'' | {{Coord|-14.88333333|50.28333333|display=inline}} | | [[Fáìlì:Madagascar-Antalaha District.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3030859|Andapa District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1143915|Sava Region]]'' | {{Coord|-14.65|49.65|display=inline}} | | [[Fáìlì:Madagascar-Andapa District.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031808|Sambava District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1143915|Sava Region]]'' | {{Coord|-14.167|49.783|display=inline}}<br/>{{Coord|-14.166944444444445|49.78305555555555|display=inline}} | | [[Fáìlì:Madagascar-Sambava District.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031984|Vohemar District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1143915|Sava Region]]'' | {{Coord|-13.317|49.717|display=inline}}<br/>{{Coord|-13.316944444444443|49.71694444444445|display=inline}} | | [[Fáìlì:Madagascar-Vohimarina District.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q1306995|Mandritsara District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1165783|Sofia]]'' | {{Coord|-15.84332|48.821239|display=inline}} | | [[Fáìlì:Madagascar-Mandritsara District.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3030853|Analalava District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1165783|Sofia]]'' | {{Coord|-14.56666667|47.9|display=inline}} | | [[Fáìlì:Madagascar-Analalava District.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3030879|Antsohihy]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1165783|Sofia]]'' | {{Coord|-14.88|47.99|display=inline}}<br/>{{Coord|-14.96255|48.08651|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3030990|Bealanana District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1165783|Sofia]]'' | {{Coord|-14.48333333|48.86666667|display=inline}} | | [[Fáìlì:Madagascar-Bealanana District.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3030998|Befandriana-Nord District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1165783|Sofia]]'' | {{Coord|-15.15|48.8|display=inline}}<br/>{{Coord|-15.14456|48.77951|display=inline}} | | [[Fáìlì:Madagascar-Befandriana-Nord District.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031037|Boriziny-Vaovao]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1165783|Sofia]]'' | {{Coord|-15.56666667|47.66666667|display=inline}}<br/>{{Coord|-15.566669444444443|47.666669444444445|display=inline}} | | [[Fáìlì:Mahajanga Boriziny.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031448|Mampikony District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1165783|Sofia]]'' | {{Coord|-16.18333333|47.7|display=inline}} | | [[Fáìlì:Madagascar-Mampikony District.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q371386|Ambatolampy District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1463029|Vakinankaratra]]'' | {{Coord|-19.38333333|47.43333333|display=inline}} | | [[Fáìlì:Ambatolampy District.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q1779331|Faratsiho District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1463029|Vakinankaratra]]'' | {{Coord|-19.4|46.95|display=inline}} | | [[Fáìlì:Faratsiho district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3030873|Antanifotsy District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1463029|Vakinankaratra]]'' | {{Coord|-19.74469|47.4813|display=inline}} | | [[Fáìlì:Antanifotsy district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3030874|Antsirabe I District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1463029|Vakinankaratra]]'' | {{Coord|-19.86666667|47.03333333|display=inline}} | | [[Fáìlì:Antsirabe district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3030878|Antsirabe II District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1463029|Vakinankaratra]]'' | {{Coord|-19.86894|47.14844|display=inline}} | | [[Fáìlì:Antsirabe ii district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031026|Betafo District]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1463029|Vakinankaratra]]'' | {{Coord|-19.84|46.855|display=inline}} | | [[Fáìlì:Betafo district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q21008329|Mandoto]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1463029|Vakinankaratra]]'' | {{Coord|-19.566666666666663|46.28333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q946166|Nosy Varika]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q107377358|Vatovavy]]'' | | | [[Fáìlì:Nosy varika district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3030933|Ifanadiana]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q107377358|Vatovavy]]'' | | | [[Fáìlì:Ifanadiana district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031457|Mananjary]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q107377358|Vatovavy]]'' | | | [[Fáìlì:Mananjary district.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3031450|Manakara]]'' | | [[Madagásíkà|Madagáskàr]] | ''[[:d:Q1462671|Vatovavy-Fitovinany]]''<br/>''[[:d:Q109313604|Fitovinany]]'' | {{Coord|-22.15|48|display=inline}} | | [[Fáìlì:Manakara district.png|center|128px]] |} {{Wikidata list end}} 2vme8sjqhmcqcz0ts1s5664k8yajd53 Oníṣe:GerardM/Communes of Mauritania 2 67174 618482 616897 2026-03-31T02:36:21Z ListeriaBot 17294 Wikidata list updated [V2] 618482 wikitext text/x-wiki {{Wikidata list |sparql=SELECT ?item WHERE { ?item wdt:P31 wd:Q2989470 } |section= |sort=P131 |sort_order=asca |columns=label:Article,description,P17:Country,P131:In administrative entity,P625:Geo Coordinate,P18:Image,P242:Locator map image |thumb=128 |min_section=2 }} {| class='wikitable sortable' ! Article ! description ! Country ! In administrative entity ! Geo Coordinate ! Image ! Locator map image |- | ''[[:d:Q4842120|Bagrou]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | | | | |- | ''[[:d:Q5287971|Dodol Cover]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | | | | |- | ''[[:d:Q5526632|Gasra El Barka]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | | | | |- | ''[[:d:Q5951185|Huvra]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | | | | |- | ''[[:d:Q6518060|Leghligue]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | | | | |- | ''[[:d:Q6809197|Megva]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | | | | |- | ''[[:d:Q6812237|Melga]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | | | | |- | ''[[:d:Q12695897|Lexeiba]]'' | | | | | | |- | ''[[:d:Q131860812|Bourjeimatt]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | | | | |- | ''[[:d:Q353677|Adel Bagrou]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q135855945|Adel Bagrou, Département]]'' | {{Coord|15.534472222222222|-7.031805555555556|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3216211|Lagueila]]'' | | | ''[[:d:Q366626|Adrar]]'' | | | |- | ''[[:d:Q3307814|Mhaïreth]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q366626|Adrar]]'' | {{Coord|20.263889|-13.005556|display=inline}} | [[Fáìlì:Oasis de Mhaïreth (15).jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q419544|Akjoujt]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754042|Akjoujt]]'' | {{Coord|19.744027777777777|-14.384805555555555|display=inline}} | [[Fáìlì:Akjoujt City.JPG|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q986384|Aleg]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044571|Aleg Department]]'' | {{Coord|17.051694444444443|-13.915333333333333|display=inline}} | [[Fáìlì:Aleg mauritania.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q2826833|Aghchorguitt]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044571|Aleg Department]]'' | {{Coord|16.4134149|-14.055077|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2921599|Bouhdida]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044571|Aleg Department]]'' | | | |- | ''[[:d:Q2962071|Cheggar]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044571|Aleg Department]]'' | | | |- | ''[[:d:Q896238|Bougadoum]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044575|Amourj Department]]'' | {{Coord|15.869027777777776|-7.368277777777778|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q136432940|Dieigui]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044575|Amourj Department]]'' | {{Coord|15.62922222222222|-7.255361111111111|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q136432948|Legdour]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044575|Amourj Department]]'' | {{Coord|15.8145|-7.499888888888889|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q136432950|Oum Eacheiche]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044575|Amourj Department]]'' | {{Coord|15.78261111111111|-7.677194444444444|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2574939|Aoujeft]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q1764484|Aoujeft Department]]'' | {{Coord|20.02975|-13.048833333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3050064|El Medah]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q1764484|Aoujeft Department]]'' | {{Coord|19.92105555555555|-13.324527777777778|display=inline}} | [[Fáìlì:ElMeddah.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q3273662|Maaden]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q1764484|Aoujeft Department]]'' | {{Coord|19.857277777777774|-13.016694444444443|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3334112|Ntrguent]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q1764484|Aoujeft Department]]'' | {{Coord|19.615833333333335|-12.966666666666669|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q735645|Atar]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q1764490|Atar Department]]'' | {{Coord|20.518555555555555|-13.053888888888888|display=inline}} | [[Fáìlì:Atar Market (1).JPG|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q2660853|Choum]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q1764490|Atar Department]]'' | {{Coord|21.300916666666662|-13.067277777777775|display=inline}} | [[Fáìlì:Erzzug Choum.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q2876284|Ain Ehel Taya]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q1764490|Atar Department]]'' | {{Coord|20.268333333333|-13.221388888889|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3516307|Tawaz]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q1764490|Atar Department]]'' | | | |- | ''[[:d:Q734999|El Verea]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044599|Bababé Department]]'' | {{Coord|16.68036111111111|-13.858555555555556|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2876184|Aere Mbar]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044599|Bababé Department]]'' | {{Coord|16.4167|-14.0667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2877750|Bababé]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044599|Bababé Department]]'' | {{Coord|16.341722222222224|-13.946138888888887|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q56302948|Walaldé]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044599|Bababé Department]]''<br/>''[[:d:Q2877750|Bababé]]'' | {{Coord|16.499166666666667|-14.164166666666668|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2884592|Barkeol]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044600|Barkewol or Aftout Department]]'' | {{Coord|16.65116666666667|-12.450694444444444|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2921684|Bou Lahrath]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044600|Barkewol or Aftout Department]]'' | {{Coord|16.76877777777778|-12.579694444444444|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3011878|Daghveg]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044600|Barkewol or Aftout Department]]'' | {{Coord|16.464055555555557|-12.47813888888889|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3049869|El Ghabra]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044600|Barkewol or Aftout Department]]'' | {{Coord|16.65|-12.666666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3119255|Gueller]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044600|Barkewol or Aftout Department]]'' | {{Coord|16.723972222222223|-12.161972222222222|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3219875|Leouossy]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044600|Barkewol or Aftout Department]]'' | {{Coord|16.26902777777778|-12.202166666666669|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3228697|Lebheir]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044600|Barkewol or Aftout Department]]'' | {{Coord|16.55575|-12.079611111111111|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3414910|Rdheidhi]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044600|Barkewol or Aftout Department]]'' | {{Coord|16.808666666666667|-12.726305555555555|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2887430|Bassiknou]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044601|Bassikounou Department]]'' | {{Coord|15.86511111111111|-5.953611111111111|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3025694|Dhar]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044601|Bassikounou Department]]'' | {{Coord|16.02461111111111|-6.606388888888889|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3050066|El Megve]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044601|Bassikounou Department]]'' | {{Coord|16.036805555555556|-5.6931666666666665|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3067081|Fassala]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044601|Bassikounou Department]]'' | {{Coord|15.559083333333334|-5.520222222222222|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q94829|Benichab]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q136259690|Bennechab]]'' | {{Coord|19.40116666666667|-15.395305555555556|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q27754198|El Mḥaijât]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q136259690|Bennechab]]'' | {{Coord|19.024555555555555|-16.230194444444443|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q890721|Boghé]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044605|Boghé Department]]'' | {{Coord|16.597361111111113|-14.256944444444445|display=inline}} | [[Fáìlì:Bogue,garage.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q3015931|Dar El Avia]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044605|Boghé Department]]'' | {{Coord|16.70336111111111|-14.380305555555555|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3015938|Dar El Barka]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044605|Boghé Department]]'' | {{Coord|16.6819|-14.7033|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3358179|Ould Birem]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044605|Boghé Department]]'' | {{Coord|16.77166666666667|-14.480833333333331|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q930718|Boumdeid]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q5802866|Boumdeid Department]]'' | {{Coord|17.462611111111112|-11.342277777777776|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3141762|Hsey Tine]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q5802866|Boumdeid Department]]'' | {{Coord|17.181333333333335|-11.53336111111111|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3216132|Laftah]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q5802866|Boumdeid Department]]'' | {{Coord|17.639416666666666|-11.3355|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q133403|Nteichitt]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044609|Boutilimit Department]]'' | {{Coord|17.436055555555555|-14.541666666666666|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q133567|El Mouyessar]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044609|Boutilimit Department]]'' | {{Coord|17.721888888888888|-14.516388888888889|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q134054|Nebaghia]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044609|Boutilimit Department]]'' | {{Coord|17.56588888888889|-15.042583333333331|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q134056|Tinghadej]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044609|Boutilimit Department]]'' | {{Coord|17.749111111111112|-15.009444444444444|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q134060|Elb Address]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044609|Boutilimit Department]]'' | {{Coord|17.590416666666666|-14.448166666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q134144|Ajoueir]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044609|Boutilimit Department]]'' | {{Coord|17.289361111111113|-14.347666666666669|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q895292|Boutilimit]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044609|Boutilimit Department]]'' | {{Coord|17.548083333333334|-14.694444444444445|display=inline}} | [[Fáìlì:BoutilimitSable.JPG|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q3532883|Touldé Doubango]]'' | | | ''[[:d:Q12632|Brakna]]''<br/>''[[:d:Q890721|Boghé]]'' | | | |- | ''[[:d:Q123581971|Chami, Mauritania]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q131008371|Chami Department]]'' | {{Coord|20.164666666666665|-15.980027777777778|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q312357|Chinguetti]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3708696|Chinguetti Department]]'' | {{Coord|20.457416666666667|-12.362333333333334|display=inline}} | [[Fáìlì:مسجد شنقيط التاريخي.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q2876365|Ain Savra]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3708696|Chinguetti Department]]'' | {{Coord|19.540444444444443|-12.108166666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3344807|Nouamghar]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q859573|Dakhlet Nouadhibou]]'' | {{Coord|19.333333333333|-16.533333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3530070|Tmeimichatt]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q859573|Dakhlet Nouadhibou]]'' | {{Coord|17.245555555556|-10.669722222222|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3032962|Djiguenni]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044627|Djiguenni Department]]'' | {{Coord|15.732416666666667|-8.665777777777778|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2892226|Baidiyam]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q111043762|Ghabou, Département]]'' | {{Coord|15.058388888888889|-11.851222222222225|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3104745|Ghabou]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q111043762|Ghabou, Département]]'' | {{Coord|14.739611111111111|-12.087138888888887|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3111696|Gouraye]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q111043762|Ghabou, Département]]'' | {{Coord|14.902|-12.448472222222222|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3492434|Soufa]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q111043762|Ghabou, Département]]'' | {{Coord|15.166055555555555|-12.009611111111113|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q136549149|Chleikha]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q111043762|Ghabou, Département]]'' | {{Coord|14.869111111111112|-11.918527777777776|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q136549173|Diogountourou]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q111043762|Ghabou, Département]]'' | {{Coord|14.771944444444443|-12.251944444444444|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3049870|El Ghaire]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754095|Guerou]]''<br/>''[[:d:Q738546|Assaba]]'' | {{Coord|17.19777778|-12.24|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3082738|Guerou]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754095|Guerou]]'' | {{Coord|16.819583333333334|-11.837472222222225|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3192478|Kamour]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754095|Guerou]]''<br/>''[[:d:Q738546|Assaba]]'' | {{Coord|17.0750692|-12.0354904|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3357991|Oueid Jrid]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754095|Guerou]]''<br/>''[[:d:Q738546|Assaba]]'' | {{Coord|16.887715|-12.080327|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5951204|Huvrat Ehl Echeik]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3082738|Guerou]]'' | {{Coord|16.8167|-11.8333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3358285|Ouloumboni]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q768119|Guidimakha]]'' | {{Coord|15.7205|-12.2947|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q986057|Timbédra]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q12621|Hodh Ech Chargui]]'' | {{Coord|16.241333333333333|-8.164333333333333|display=inline}} | | [[Fáìlì:Hodh Ech Chargui Departments.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q2823010|Achemine]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q12621|Hodh Ech Chargui]]''<br/>''[[:d:Q27754087|Néma Department]]'' | {{Coord|16.702699|-6.958344|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2844051|Amourj]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q12621|Hodh Ech Chargui]]'' | {{Coord|16.109694444444443|-7.2139444444444445|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2857991|Aoueinat Zbel]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q12621|Hodh Ech Chargui]]''<br/>''[[:d:Q3044627|Djiguenni Department]]'' | {{Coord|16.331464|-8.806299|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2895710|Benamane]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q12621|Hodh Ech Chargui]]''<br/>''[[:d:Q3708674|Ayoun el Atrous]]'' | {{Coord|16.368437|-9.624522|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2897154|Beribavatt]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q12621|Hodh Ech Chargui]]''<br/>''[[:d:Q27754087|Néma Department]]'' | {{Coord|16.366631|-7.648776|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3050035|Mabrouk II]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q12621|Hodh Ech Chargui]]''<br/>''[[:d:Q27754087|Néma Department]]'' | {{Coord|15.620937|-8.415898|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3068027|Feireni]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q12621|Hodh Ech Chargui]]''<br/>''[[:d:Q3044627|Djiguenni Department]]'' | | | |- | ''[[:d:Q3104917|Ghlig Ehel Boye]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q12621|Hodh Ech Chargui]]''<br/>''[[:d:Q3044627|Djiguenni Department]]'' | | | |- | ''[[:d:Q3128224|Hassi Attilla]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q12621|Hodh Ech Chargui]]''<br/>''[[:d:Q27754087|Néma Department]]'' | {{Coord|16.26667|-7.16667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3128228|Hassimhadi]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q12621|Hodh Ech Chargui]]''<br/>''[[:d:Q3044688|Timbedra Department]]'' | {{Coord|15.82267|-8.381119|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3177371|Jreif]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q12621|Hodh Ech Chargui]]''<br/>''[[:d:Q27754087|Néma Department]]'' | {{Coord|16.499938|-7.183622|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3344802|Noual]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q12621|Hodh Ech Chargui]]''<br/>''[[:d:Q27754087|Néma Department]]'' | {{Coord|16.633333333333|-7.9166666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3358288|Oum Avnadech]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q12621|Hodh Ech Chargui]]''<br/>''[[:d:Q27754087|Néma Department]]'' | | | |- | ''[[:d:Q18215210|Mabrouk]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q12621|Hodh Ech Chargui]]''<br/>''[[:d:Q3044627|Djiguenni Department]]'' | | | |- | ''[[:d:Q175596|Ayoun el Atrous]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q850435|Hodh El Gharbi]]''<br/>''[[:d:Q3708674|Ayoun el Atrous]]'' | {{Coord|16.662972222222223|-9.60325|display=inline}} | [[Fáìlì:Avant Ayoun.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q515498|Timzinn]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q850435|Hodh El Gharbi]]''<br/>''[[:d:Q3044647|Kobenni Department]]'' | | | |- | ''[[:d:Q3025355|Devaa]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q850435|Hodh El Gharbi]]''<br/>''[[:d:Q3044689|Tintane Department]]'' | | | |- | ''[[:d:Q3037901|Doueirara]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q850435|Hodh El Gharbi]]''<br/>''[[:d:Q3708674|Ayoun el Atrous]]'' | | | |- | ''[[:d:Q3049201|Egjert]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q850435|Hodh El Gharbi]]''<br/>''[[:d:Q3708674|Ayoun el Atrous]]'' | {{Coord|16.4740567|-9.3151838|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3050037|Mabrouk I]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q850435|Hodh El Gharbi]]''<br/>''[[:d:Q27754089|Tamchakett]]'' | | | |- | ''[[:d:Q3104916|Ghlig Ehl Beye]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q850435|Hodh El Gharbi]]''<br/>''[[:d:Q3044647|Kobenni Department]]'' | {{Coord|15.9975|-8.79717|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3111617|Gougui Ehl Zemal]]'' | | | ''[[:d:Q850435|Hodh El Gharbi]]''<br/>''[[:d:Q3044647|Kobenni Department]]'' | | | |- | ''[[:d:Q3128213|Hassi Abdallah]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q850435|Hodh El Gharbi]]''<br/>''[[:d:Q3044689|Tintane Department]]'' | | | |- | ''[[:d:Q3128221|Hassi Ehel Ahmed Bechna]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q850435|Hodh El Gharbi]]''<br/>''[[:d:Q3044647|Kobenni Department]]'' | {{Coord|16.20305556|-9.55305556|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3334109|N'Savenni]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q850435|Hodh El Gharbi]]''<br/>''[[:d:Q3708674|Ayoun el Atrous]]'' | {{Coord|16.7667654|-9.7736055|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3358291|Oum Lahyad]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q850435|Hodh El Gharbi]]''<br/>''[[:d:Q3708674|Ayoun el Atrous]]'' | | | |- | ''[[:d:Q3416434|Radhi]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q850435|Hodh El Gharbi]]''<br/>''[[:d:Q27754089|Tamchakett]]'' | | | |- | ''[[:d:Q3474435|Sava]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q850435|Hodh El Gharbi]]''<br/>''[[:d:Q27754089|Tamchakett]]'' | {{Coord|17.16333333|-10.62472222|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3517942|Ten Hamadi]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q850435|Hodh El Gharbi]]''<br/>''[[:d:Q3708674|Ayoun el Atrous]]'' | {{Coord|16.533611111111|-9.6975|display=inline}} | [[Fáìlì:Avant Ayoun.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q3563217|Voulaniya]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q850435|Hodh El Gharbi]]''<br/>''[[:d:Q3044647|Kobenni Department]]'' | | | |- | ''[[:d:Q524984|Kaédi]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044642|Kaedi Department]]'' | {{Coord|16.14538888888889|-13.50361111111111|display=inline}} | [[Fáìlì:Kaedi.JPG|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q3032906|Djeol]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044642|Kaedi Department]]'' | {{Coord|16.06277777777778|-13.373472222222222|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3347199|Nere Walo]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044642|Kaedi Department]]''<br/>''[[:d:Q859831|Gorgol]]'' | {{Coord|16.191845|-13.651466|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3530480|Tokomadji]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044642|Kaedi Department]]'' | {{Coord|15.731416666666666|-13.238666666666669|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3532850|Tufunde Cive]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044642|Kaedi Department]]'' | {{Coord|15.660444444444444|-13.247305555555556|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5350709|El Aioun]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q2578930|Kankossa]]'' | {{Coord|15.55|-11.18388889|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2578930|Kankossa]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044643|Kankossa Department]]'' | {{Coord|15.937222222222225|-11.520833333333334|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2905822|Blajmil]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044643|Kankossa Department]]'' | {{Coord|15.92|-11.18|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3126402|Hamod]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044643|Kankossa Department]]'' | {{Coord|15.6165|-11.5118|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7418241|Sani]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044643|Kankossa Department]]'' | {{Coord|16.083081|-11.58986|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7699452|Tenaha]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044643|Kankossa Department]]'' | {{Coord|15.120645|-10.901526|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q153386|Keur-Macene]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044641|Keurmacen Department]]'' | {{Coord|16.55538888888889|-16.23663888888889|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q153404|Mbalal]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044641|Keurmacen Department]]'' | {{Coord|16.65486111111111|-16.010305555555554|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q385948|Ndiago]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044641|Keurmacen Department]]'' | {{Coord|16.1705|-16.50175|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q492778|Kiffa]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044645|Kiffa Department]]'' | {{Coord|16.622888888888887|-11.399111111111113|display=inline}} | [[Fáìlì:Kiffa mauritania.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q2826841|Aghoratt]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044645|Kiffa Department]]'' | {{Coord|16.5566384|-10.9614052|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3050072|El Melgua]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044645|Kiffa Department]]'' | | | |- | ''[[:d:Q3199331|Kouroudel]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044645|Kiffa Department]]'' | {{Coord|16.20921|-11.50203|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3229108|Legrane]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044645|Kiffa Department]]'' | | | |- | ''[[:d:Q3344803|Nouamleine]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044645|Kiffa Department]]'' | | | |- | ''[[:d:Q3198124|Kobenni]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044647|Kobenni Department]]'' | {{Coord|15.817916666666669|-9.411527777777778|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3317584|Modibougou]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044647|Kobenni Department]]'' | | | |- | ''[[:d:Q3095178|Ganki]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q111044573|Lexeiba 1, Département]]''<br/>''[[:d:Q3044642|Kaedi Department]]'' | {{Coord|16.214166666666667|-13.240416666666668|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3237340|Lexelba]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q111044573|Lexeiba 1, Département]]''<br/>''[[:d:Q3044642|Kaedi Department]]'' | {{Coord|16.216527777777777|-13.144305555555556|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q136470479|Betengal]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q111044573|Lexeiba 1, Département]]'' | {{Coord|16.104222222222223|-12.95888888888889|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q136470507|Talhaya]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q111044573|Lexeiba 1, Département]]'' | {{Coord|16.152194444444444|-13.194166666666666|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2879153|Bagodine]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q1121454|M'Bagne Department]]'' | {{Coord|16.247333333333334|-13.714361111111112|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3044657|Mbagne]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q1121454|M'Bagne Department]]'' | {{Coord|16.147777777777776|-13.784194444444443|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3047228|Edbaye El Hejaj]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q1121454|M'Bagne Department]]'' | {{Coord|16.322583333333334|-13.7385|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3339413|Niabina]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q1121454|M'Bagne Department]]'' | {{Coord|16.280416666666667|-13.75536111111111|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2962193|Shalkhat at-Tiyyab]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044653|M'Bout Department]]'' | {{Coord|16.406555555555556|-12.740638888888888|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3025845|Diadibeny Gandega]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044653|M'Bout Department]]'' | {{Coord|15.748555555555557|-12.479194444444444|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3047226|Edebaye Ehl Guelay]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044653|M'Bout Department]]'' | {{Coord|15.746333333333334|-12.72411111111111|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3079921|Foum Gleita]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044653|M'Bout Department]]'' | {{Coord|16.08313888888889|-12.74075|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3216339|Lahrach]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044653|M'Bout Department]]'' | {{Coord|16.37602777777778|-12.451027777777778|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3272265|M'Bout]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044653|M'Bout Department]]'' | {{Coord|16.021583333333332|-12.582222222222224|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3492365|Souve]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044653|M'Bout Department]]'' | {{Coord|15.938333333333333|-12.015277777777778|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3518371|Tarenguet Ehel Moul]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044653|M'Bout Department]]'' | {{Coord|15.801666666666666|-12.366111111111111|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3528403|Tikobra]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044653|M'Bout Department]]'' | {{Coord|16.12472222222222|-12.389166666666666|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q430231|Maghama]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044655|Maghama Department]]'' | {{Coord|15.508638888888887|-12.8515|display=inline}} | [[Fáìlì:P1-alphab-magh.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q2893999|Beileguet Litama]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044655|Maghama Department]]''<br/>''[[:d:Q859831|Gorgol]]'' | {{Coord|15.676684|-12.743984|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3019206|Daw]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044655|Maghama Department]]''<br/>''[[:d:Q859831|Gorgol]]'' | {{Coord|15.529608|-13.013922|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3034261|Dolol Cive]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044655|Maghama Department]]''<br/>''[[:d:Q859831|Gorgol]]'' | {{Coord|15.566666666666666|-13.066666666666666|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3532885|Toutel]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044655|Maghama Department]]''<br/>''[[:d:Q859831|Gorgol]]'' | {{Coord|15.33756|-12.8245|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3563713|Vrea Litama]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044655|Maghama Department]]''<br/>''[[:d:Q859831|Gorgol]]'' | {{Coord|15.471021|-12.717038|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3565343|Waly Diantang]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044655|Maghama Department]]''<br/>''[[:d:Q859831|Gorgol]]'' | {{Coord|15.334407|-12.874745|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7399326|Sagne]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044655|Maghama Department]]''<br/>''[[:d:Q859831|Gorgol]]'' | {{Coord|15.206207|-12.788908|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2579658|Magta-Lahjar]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754050|Maghta-Lahjar Department]]'' | {{Coord|17.509083333333333|-13.102611111111113|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3033055|Dionaba]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754050|Maghta-Lahjar Department]]'' | {{Coord|16.06333333|-12.595|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3357889|Ouad Amour]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754050|Maghta-Lahjar Department]]'' | | | |- | ''[[:d:Q3472234|Sangrave]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754050|Maghta-Lahjar Department]]'' | {{Coord|17.6|-12.8333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3032878|Dielwar]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q136447209|Mal, Département]]'' | {{Coord|16.74972222222222|-13.576666666666666|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3281053|Sori Malé]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q136447209|Mal, Département]]'' | {{Coord|16.959444444444443|-13.37925|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q136447325|Bourat]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q136447209|Mal, Département]]'' | {{Coord|16.675555555555555|-13.114444444444445|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q136447591|Elbatha]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q136447209|Mal, Département]]'' | {{Coord|16.809444444444445|-12.830583333333331|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q136447640|Lem Oudou]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q136447209|Mal, Département]]'' | {{Coord|17.02175|-13.047333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q5577499|Gogui]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | [[Mauritania|Mauritáníà]] | {{Coord|15.703472|-9.3103358|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q166859|El Khatt]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044660|Mederdra Department]]'' | {{Coord|16.74036111111111|-15.627527777777775|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q166881|Taguilalett]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044660|Mederdra Department]]'' | {{Coord|17.04444|-15.520483|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q167290|Tiguent]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044660|Mederdra Department]]'' | {{Coord|17.170472222222223|-16.045416666666668|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q167295|Mederdra]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044660|Mederdra Department]]'' | {{Coord|16.919472222222|-15.661138888889|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q167595|Boeir Tores]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044660|Mederdra Department]]'' | {{Coord|17.01763888888889|-15.732055555555556|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2875122|Azgueilem Tiyab]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044661|Monguel Department]]'' | {{Coord|16.33361111111111|-12.9275|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2880225|Bokkol]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044661|Monguel Department]]'' | {{Coord|16.415333333333333|-12.956333333333331|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2891224|Bethet Meit]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044661|Monguel Department]]'' | {{Coord|16.53247222222222|-13.071277777777778|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3305322|Melzem Teichett]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044661|Monguel Department]]'' | {{Coord|16.66872222222222|-12.844805555555556|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3320695|Monguel]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044661|Monguel Department]]'' | {{Coord|16.407194444444443|-13.135833333333334|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3325436|Moudjeria]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754054|Moudjeria Department]]'' | {{Coord|17.880055555555554|-12.332194444444443|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3491497|Soudoud]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754054|Moudjeria Department]]'' | {{Coord|17.36047222222222|-12.436333333333334|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q27748559|Tamourt Neaj]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754054|Moudjeria Department]]'' | {{Coord|17.978416666666668|-12.255055555555556|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q135857602|Nbeiket Lehwach]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q135855955|Nbeiket Lehwach, Département]]'' | {{Coord|16.846972222222224|-5.943194444444444|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q184184|Nouadhibou]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754046|Nouadhibou (department)]]'' | {{Coord|20.91475|-17.050166666666666|display=inline}} | [[Fáìlì:Nouadhibou,NumerowatN.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q740291|Boulenoir]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754046|Nouadhibou (department)]]'' | {{Coord|21.2944|-16.5289|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q936895|Inal]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754046|Nouadhibou (department)]]'' | {{Coord|21.25|-14.95|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q891956|Riyad]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q20669653|Nouakchott South]]'' | {{Coord|17.99538888888889|-15.962861111111112|display=inline}} | | [[Fáìlì:Nouakchott Departements 2026.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q892423|El Mina]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q20669653|Nouakchott South]]'' | {{Coord|18.0625|-15.990666666666666|display=inline}} | | [[Fáìlì:Nouakchott Departements 2026.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q892676|Arafat]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q20669653|Nouakchott South]]'' | {{Coord|18.046027777777777|-15.972305555555556|display=inline}} | | [[Fáìlì:Nouakchott Departements 2026.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q891950|Sebkha]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q20669651|Nouakchott West]]'' | {{Coord|18.07363888888889|-15.997638888888888|display=inline}} | | [[Fáìlì:Nouakchott Departements 2026.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q892759|Tevragh Zeina]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q20669651|Nouakchott West]]'' | {{Coord|18.089333333333332|-15.982861111111111|display=inline}} | | [[Fáìlì:Nouakchott Departements 2026.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q3200125|Ksar]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q20669651|Nouakchott West]]'' | {{Coord|18.100638888888888|-15.962027777777775|display=inline}} | | [[Fáìlì:Nouakchott Departements 2026.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q892127|Dar Naim]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q20669647|Nouakchott-Nord]]'' | {{Coord|18.097194444444444|-15.924416666666668|display=inline}} | | [[Fáìlì:Nouakchott Departements 2026.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q892274|Toujounine]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q20669647|Nouakchott-Nord]]'' | {{Coord|18.067083333333333|-15.916222222222222|display=inline}} | | [[Fáìlì:Nouakchott Departements 2026.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q892417|Teyarett]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q20669647|Nouakchott-Nord]]'' | {{Coord|18.116083333333332|-15.944222222222225|display=inline}} | | [[Fáìlì:Nouakchott Departements 2026.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q12617|Bangou]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754087|Néma Department]]'' | {{Coord|16.283333333333|-7|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q752257|Néma]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754087|Néma Department]]'' | {{Coord|16.612388888888887|-7.2604444444444445|display=inline}} | [[Fáìlì:NemaLookingSouth.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q2827106|Agoueinit]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754087|Néma Department]]'' | {{Coord|16.716666666667|-7.55|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q166451|El Aria]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044589|Ouad Naga Department]]'' | | | |- | ''[[:d:Q166467|Aouleiguatt]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044589|Ouad Naga Department]]'' | {{Coord|17.87302777777778|-15.32611111111111|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3357890|Ouad Naga]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044589|Ouad Naga Department]]'' | {{Coord|17.960305555555557|-15.525555555555556|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q843127|Ouadane]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754034|Ouadane Department]]'' | {{Coord|20.931944444444444|-11.619583333333331|display=inline}} | [[Fáìlì:Oudane old tower.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q162281|Oualata]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3708775|Oualata Department]]'' | {{Coord|17.297833333333333|-7.0235|display=inline}} | [[Fáìlì:Oualata 03.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q739968|Tektaka]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044595|Ould Yengé Department]]'' | {{Coord|15.576583333333334|-11.957611111111111|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2911930|Bouanze]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044595|Ould Yengé Department]]'' | {{Coord|15.81875|-12.23125|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2922115|Boully]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044595|Ould Yengé Department]]'' | {{Coord|15.317194444444445|-11.795388888888889|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3011837|Dafor]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044595|Ould Yengé Department]]'' | {{Coord|15.655583333333333|-12.144861111111112|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3216340|Lahraj]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044595|Ould Yengé Department]]'' | {{Coord|15.949222222222222|-11.685222222222222|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3228684|Leweynatt]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044595|Ould Yengé Department]]'' | {{Coord|15.721666666666666|-11.6725|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3358184|Ould Yenge]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044595|Ould Yengé Department]]'' | {{Coord|15.542916666666668|-11.709861111111111|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q55162935|Leebelli]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044595|Ould Yengé Department]]'' | | | |- | ''[[:d:Q153368|Boutalhaya]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044670|R'Kiz Department]]'' | {{Coord|17.09561111111111|-14.977027777777778|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q153407|Tékane]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044670|R'Kiz Department]]''<br/>''[[:d:Q135472896|Tékane Department]]'' | {{Coord|16.60377777777778|-15.351666666666668|display=inline}} | [[Fáìlì:Tékane sur les rives du Ndiawane.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q153633|R' Kiz]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044670|R'Kiz Department]]'' | {{Coord|16.921805555555554|-15.237027777777778|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q808068|Bareina]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044670|R'Kiz Department]]'' | {{Coord|17.17675|-15.192777777777778|display=inline}} | [[Fáìlì:Bareina, Mauritania.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q60824246|Lexeiba 2]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044670|R'Kiz Department]]''<br/>''[[:d:Q135472896|Tékane Department]]'' | | | |- | ''[[:d:Q153400|Jidr El-Mouhguen]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044674|Rosso Department]]'' | {{Coord|16.537666666666667|-15.518666666666666|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q861580|Rosso]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044674|Rosso Department]]'' | {{Coord|16.512777777778|-15.805|display=inline}} | [[Fáìlì:Rosso-mosquee2.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q1010137|Sélibaby]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044683|Sélibabi Department]]'' | {{Coord|15.15911111111111|-12.183333333333334|display=inline}} | [[Fáìlì:Street Selibaby.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q3128218|Hassichegar]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044683|Sélibabi Department]]'' | {{Coord|15.36661111111111|-12.090416666666666|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3358180|Ouldmbouni]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044683|Sélibabi Department]]'' | {{Coord|15.669666666666666|-12.372166666666669|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3513614|Tachott]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044683|Sélibabi Department]]'' | {{Coord|15.430416666666666|-12.259055555555555|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q939166|Ksar el Barka]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q843903|Tagant]]'' | {{Coord|18.4|-12.216666666667|display=inline}} | [[Fáìlì:Ksar-el-Barka-1908.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q2600843|Tamchekett]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754089|Tamchakett]]'' | {{Coord|17.245833333333334|-10.669305555555557|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3119230|Guateidoume]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754089|Tamchakett]]'' | {{Coord|16.72763888888889|-10.687222222222225|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q985527|Tichit]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754058|Tichit Department]]'' | {{Coord|18.44038888888889|-9.494111111111112|display=inline}} | [[Fáìlì:تيشت (منظر علوي 1).jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q3229255|Lekhcheb]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754058|Tichit Department]]'' | {{Coord|18.416666666667|-10.516666666667|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q757041|Tidjikja]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754129|Tijikja Department]]'' | {{Coord|18.55475|-11.432361111111112|display=inline}} | [[Fáìlì:Tidjikja,marketstreet.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q2911985|Boubacar Ben Amer]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754129|Tijikja Department]]'' | {{Coord|17.832527777777777|-11.573361111111112|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3229131|Lehseira]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754129|Tijikja Department]]'' | {{Coord|17.346666666666668|-11.608888888888888|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3518158|Tensigh]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754129|Tijikja Department]]'' | {{Coord|18.34386111111111|-11.667916666666668|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q7959741|Wahatt]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q27754129|Tijikja Department]]'' | | | |- | ''[[:d:Q682728|Koumbi Saleh]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044688|Timbedra Department]]'' | {{Coord|15.75613888888889|-7.971444444444445|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q896239|Bousteila]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044688|Timbedra Department]]'' | {{Coord|15.575111111111111|-8.093638888888888|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q16964847|Touil, Timbedra]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044688|Timbedra Department]]'' | {{Coord|16.596694444444445|-7.953583333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3229128|Lehreijat]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q2118111|Tintane]]''<br/>''[[:d:Q3044689|Tintane Department]]'' | | | |- | ''[[:d:Q282801|Ain Varba]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044689|Tintane Department]]'' | {{Coord|15.924527777777778|-10.38827777777778|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2118111|Tintane]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044689|Tintane Department]]'' | {{Coord|16.384027777777778|-10.162444444444445|display=inline}} | [[Fáìlì:Tintane.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q2874679|Aweintat I]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044689|Tintane Department]]'' | {{Coord|16.153805555555557|-9.945361111111112|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3049166|Agharghar]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q3044689|Tintane Department]]'' | {{Coord|16.15061111111111|-10.368638888888889|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q94910|Bir Moghrein]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q859567|Tiris Zemmour]]'' | {{Coord|25.229694444444444|-11.57911111111111|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q113034|Fderîck]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q859567|Tiris Zemmour]]'' | {{Coord|22.678055555555556|-12.71275|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q227072|Zouérat]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q859567|Tiris Zemmour]]'' | {{Coord|22.73488888888889|-12.473444444444445|display=inline}} | [[Fáìlì:Zttst1.jpg|center|128px]] | |- | ''[[:d:Q2828130|Ain Ben Tili]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q859567|Tiris Zemmour]]'' | {{Coord|25.994444444444|-9.5533333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2904528|Birmoguren]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q859567|Tiris Zemmour]]'' | {{Coord|25.2294011|-11.5793307|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3532860|Touil]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q136000848|Touil, Département]]'' | {{Coord|15.523388888888888|-10.143333333333333|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q17418938|Bavreichiya]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q859581|Trarza]]''<br/>''[[:d:Q3044641|Keurmacen Department]]'' | {{Coord|16.7356|-16.0808|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q136399392|Teichetayatt]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q135472896|Tékane Department]]'' | {{Coord|16.834722222222222|-15.405|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q136399440|Chemame]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q135472896|Tékane Department]]'' | {{Coord|16.681472222222222|-15.29425|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2820098|Arr]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q111043922|Wompou, Département]]'' | {{Coord|15.287194444444443|-12.553027777777778|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q2828846|Ajar]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q111043922|Wompou, Département]]'' | {{Coord|15.518805555555556|-12.463944444444444|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q3569776|Woumpou]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q111043922|Wompou, Département]]'' | {{Coord|15.132222222222222|-12.722388888888888|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q136565121|Agoueinit]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q111043922|Wompou, Département]]'' | {{Coord|15.565888888888889|-12.334888888888887|display=inline}} | | |- | ''[[:d:Q136565308|Sangué Diéri]]'' | | [[Mauritania|Mauritáníà]] | ''[[:d:Q111043922|Wompou, Département]]'' | {{Coord|15.083166666666669|-12.578222222222225|display=inline}} | | |} {{Wikidata list end}} tbare88bdyykz63zv9tme4kr8qud7p3 Oníṣe:GerardM/OkayAfrica 100 women - 2019 2 67938 618396 617729 2026-03-30T21:15:22Z ListeriaBot 17294 Wikidata list updated [V2] 618396 wikitext text/x-wiki ;N.B., There are sub-pages for each year as well as a main master list === Wikidata task list === {{Wikidata list|sparql= SELECT ?item ?itemLabel { ?item p:P166 [ ps:P166 wd:Q54889438; pq:P585 ?date ] . FILTER( YEAR( ?date ) = 2019 ) . SERVICE wikibase:label { bd:serviceParam wikibase:language "en" } . } |columns=label:Article,P21:Gender,P106:Occupation,P19:Place of birth,P551:Residence,P18:Image |sort=label }} {| class='wikitable sortable' ! Article ! Gender ! Occupation ! Place of birth ! Residence ! Image |- | [[Adama Ndiaye]] | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q3501317|fashion designer]]''<br/>''[[:d:Q3610436|personal stylist]]'' | [[Kinshasa]] | | [[Fáìlì:Adama Paris Fashion Week 24 Nov 2016 on NdaniTV.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q55080910|Adesuwa Aighewi]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q4610556|àwòṣe]]''<br/>''[[:d:Q1414443|onísé eré amóhùn máwòrán]]''<br/>''[[:d:Q2526255|film director]]'' | [[Minneapolis]] | | [[Fáìlì:Adesuwa Aighewi Paris Fashion Week Autumn Winter 2019.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q47031031|Adut Akech]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q4610556|àwòṣe]]'' | [[Gúúsù Sudan]] | | [[Fáìlì:Adut Akech at Roberto Cavalli FW22.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q28967562|Adwoa Aboah]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q4610556|àwòṣe]]''<br/>''[[:d:Q33999|òṣèré]]'' | [[Westminster]] | | [[Fáìlì:Adwoa aboah 2019 1.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q71960124|Ama Marfo]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | | | | |- | [[Amarachi Nwosu]] | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q33231|photographer]]'' | [[Washington, D.C.|Washington]] | [[New York]] | [[Fáìlì:Amarachi-Nwoso-2.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q72184713|Amina Cush]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | | | | |- | ''[[:d:Q27062883|Aminatou Sow]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q15077007|podcaster]]''<br/>''[[:d:Q28692502|women's rights activist]]''<br/>''[[:d:Q70591255|digital strategist]]''<br/>''[[:d:Q1900657|marketer]]''<br/>''[[:d:Q6545506|lifestyle guru]]''<br/>''[[:d:Q15980158|non-fiction writer]]'' | [[Guinea]] | [[Brooklyn]]<br/>[[San Francisco]]<br/>[[Nàìjíríà]]<br/>[[Bẹ́ljíọ̀m]] | |- | ''[[:d:Q3614333|Aminatta Forna]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q36180|olùkọ̀wé]]''<br/>''[[:d:Q6625963|novelist]]''<br/>''[[:d:Q1209498|poet lawyer]]''<br/>[[akọ̀ròyìn]] | ''[[:d:Q680984|Bellshill]]'' | | [[Fáìlì:Aminatta Forna 5190258.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q71962455|Amy Aniobi]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q28389|screenwriter]]''<br/>''[[:d:Q2526255|film director]]''<br/>''[[:d:Q47541952|producer]]'' | ''[[:d:Q3493922|North Texas]]'' | | |- | ''[[:d:Q22277592|Anna Diop]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q33999|òṣèré]]''<br/>''[[:d:Q10798782|òṣeré amóhùn máwòrán]]''<br/>''[[:d:Q10800557|òṣeré fíímù]]'' | [[Dakar]] | | [[Fáìlì:Anna Diop (2016) (close-up).jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q72151669|Anna Fye]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | | | | |- | ''[[:d:Q71975784|Aweng Chuol]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q4610556|àwòṣe]]''<br/>''[[:d:Q33999|òṣèré]]'' | ''[[:d:Q1186085|Kakuma]]'' | | |- | [[Aya Nakamura]] | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q753110|songwriter]]''<br/>''[[:d:Q177220|olórin]]'' | [[Bamako]] | | [[Fáìlì:Aya Nakamura-2.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q71976238|Besidone Amoruwa]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q2961975|business executive]]'' | | | |- | [[Bibi Bakare-Yusuf]] | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q3400985|academic]]''<br/>''[[:d:Q36180|olùkọ̀wé]]''<br/>''[[:d:Q1607826|editor]]''<br/>''[[:d:Q2516866|publisher]]'' | [[Èkó]] | | |- | [[Bose Ogulu]] | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q1320883|talent manager]]''<br/>''[[:d:Q974144|ọ̀gá akẹ́ẹ̀kọ́]]''<br/>''[[:d:Q43845|businessperson]]'' | | [[Port Harcourt]] | [[Fáìlì:Bose Ogulu.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q71976585|Brenda Katwesigye]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q131524|entrepreneur]]'' | | | |- | ''[[:d:Q72184433|Brittany Spell]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | | | | |- | ''[[:d:Q71981497|Chao Mbogo]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | | | | |- | ''[[:d:Q71977385|Charlene Akuamoah]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q3501317|fashion designer]]''<br/>''[[:d:Q1323191|costume designer]]'' | | | |- | ''[[:d:Q18148871|Charlo Greene]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | [[akọ̀ròyìn]] | [[Èkó]] | | |- | ''[[:d:Q29886137|Cherrie]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q177220|olórin]]'' | [[Oslo]] | | [[Fáìlì:Cherrie in 2021.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q58915901|Chidera Eggerue]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q8246794|blogger]]''<br/>''[[:d:Q15253558|activist]]''<br/>[[olùkọ̀wé]] | | | [[Fáìlì:Chidera Eggerue November 2017.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q71978867|Claude Lavie Kameni]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | | | | |- | ''[[:d:Q61483352|Clemantine Wamariya]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q36180|olùkọ̀wé]]''<br/>''[[:d:Q1476215|human rights defender]]''<br/>[[olùkọ̀wé]]<br/>''[[:d:Q12859263|orator]]''<br/>[[oníṣọ̀nà]]<br/>''[[:d:Q755070|narrator]]'' | [[Kigali]] | [[San Francisco]] | [[Fáìlì:Clemantine Wamariya.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q71979350|Cleopatra Kambugu Kentaro]]'' | ''[[:d:Q1052281|trans woman]]'' | ''[[:d:Q19509201|LGBTQ rights activist]]'' | | | [[Fáìlì:Cleopatra Kambugu Kentaro.png|center|128px]] |- | [[Dami Olonisakin]] | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q7458488|sex columnist]]''<br/>''[[:d:Q36180|olùkọ̀wé]]'' | | | |- | [[Damilola Odufuwa]] | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q13590141|presenter]]''<br/>''[[:d:Q15253558|activist]]''<br/>''[[:d:Q2961975|business executive]]'' | [[Èkó]] | | [[Fáìlì:Dami Odufuwa.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q636653|Danai Gurira]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q33999|òṣèré]]''<br/>''[[:d:Q214917|playwright]]''<br/>''[[:d:Q10798782|òṣeré amóhùn máwòrán]]''<br/>''[[:d:Q2259451|stage actor]]''<br/>''[[:d:Q10800557|òṣeré fíímù]]''<br/>''[[:d:Q36180|olùkọ̀wé]]''<br/>''[[:d:Q37226|ọ̀gá akẹ́ẹ̀kọ́]]''<br/>''[[:d:Q28389|screenwriter]]''<br/>''[[:d:Q105883597|UN Women Goodwill Ambassador]]''<br/>''[[:d:Q4479442|olùdásílẹ̀]]'' | ''[[:d:Q1903250|Grinnell]]'' | ''[[:d:Q1903250|Grinnell]]''<br/>[[Harare]]<br/>[[Los Angeles]]<br/>[[New York]] | [[Fáìlì:Danai Gurira 2024 (cropped).jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q61082400|Doreen Peter Noni]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q131524|entrepreneur]]'' | | | |- | ''[[:d:Q53567553|Duckie Thot]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q4610556|àwòṣe]]'' | [[Melbourne]] | | [[Fáìlì:Duckie Thot after fashion show.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q71982639|Dynasty Ogun]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | | | | |- | ''[[:d:Q58918446|Elizabeth Uviebinené]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | [[akọ̀ròyìn]] | | | |- | ''[[:d:Q72048285|Fatuma Zarika]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q11338576|boxer]]'' | | | |- | ''[[:d:Q72154227|Grace Ladoja]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q3089940|music executive]]'' | | | |- | ''[[:d:Q72154653|Hend Riad]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | | | | |- | ''[[:d:Q16216180|Hodan Nalayeh]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q6386271|media scholar]]''<br/>''[[:d:Q61911662|marketing consultant]]''<br/>''[[:d:Q8359428|social activist]]''<br/>''[[:d:Q131524|entrepreneur]]''<br/>''[[:d:Q5394545|freelance journalist]]'' | ''[[:d:Q1017223|Las Anod]]'' | | [[Fáìlì:Hodan Nalayeh Somalia (cropped).jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q72150351|Ifunaya Maduka]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q1414443|onísé eré amóhùn máwòrán]]'' | | | |- | ''[[:d:Q26436159|Ilhan Omar]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | [[olóṣèlú]]<br/>''[[:d:Q56027890|political staffer]]''<br/>''[[:d:Q212238|civil servant]]''<br/>''[[:d:Q28692502|women's rights activist]]''<br/>''[[:d:Q16185210|policy advisor]]''<br/>''[[:d:Q36180|olùkọ̀wé]]'' | [[Mogadishu]] | [[Minneapolis]] | [[Fáìlì:Ilhan Omar, official portrait, 116th Congress.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q6079886|Isha Sesay]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | [[akọ̀ròyìn]]<br/>''[[:d:Q270389|news presenter]]''<br/>''[[:d:Q33999|òṣèré]]'' | [[Bordeaux]] | | [[Fáìlì:Nima Elbagir and Isha Sesay, May 2015.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q72156142|Iziegbe Odigie]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q2490358|choreographer]]''<br/>''[[:d:Q5716684|dancer]]'' | [[Brooklyn]] | | [[Fáìlì:Trybedances Izzy Odigie NdaniTV Dec 2018.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q72152087|Jainaba Fye]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | | | | |- | ''[[:d:Q72157022|Jenn Nkiru]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q1414443|onísé eré amóhùn máwòrán]]''<br/>''[[:d:Q2526255|film director]]'' | ''[[:d:Q2690524|Peckham]]'' | | |- | ''[[:d:Q72157232|Jessica Nabongo]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | | | | |- | [[Julie Adenuga]] | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q2722764|radio personality]]''<br/>''[[:d:Q130857|disc jockey]]'' | | | |- | ''[[:d:Q72160701|Karen Okonkwo]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | | | | |- | ''[[:d:Q56043265|Kawira Mwirichia]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | [[oníṣọ̀nà]] | | | |- | ''[[:d:Q45354341|Kemiyondo Coutinho]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q33999|òṣèré]]''<br/>''[[:d:Q214917|playwright]]''<br/>''[[:d:Q36180|olùkọ̀wé]]''<br/>''[[:d:Q2526255|film director]]'' | [[Uganda|Ùgándà]] | | [[Fáìlì:Playwright Kemiyondo Coutinho.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q72160878|Koketso Moeti]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q12376667|technologist]]''<br/>''[[:d:Q131524|entrepreneur]]'' | | | |- | ''[[:d:Q72161059|Kovie Biakolo]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | [[akọ̀ròyìn]] | | | |- | ''[[:d:Q72161461|Laylah Amatullah Barrayn]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q33231|photographer]]'' | [[Brooklyn]] | [[New York]] | |- | ''[[:d:Q72161724|Lee Litumbe]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q33231|photographer]]'' | | | |- | ''[[:d:Q72149956|Lillian Ahenkan]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | | | | |- | ''[[:d:Q72164228|Luam Keflezgy]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q2490358|choreographer]]'' | | | |- | ''[[:d:Q72151308|Lucy Fye]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | | | | |- | ''[[:d:Q46067386|Maame Biney]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q18200514|short-track speed skater]]'' | [[Aakrá|Accra]] | | |- | ''[[:d:Q72164624|Manthe Ribane]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q639669|olórin]]''<br/>''[[:d:Q5716684|dancer]]'' | | | [[Fáìlì:Manthe Ribane, 2016.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q72165987|Mapule Ndhlovu]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q762121|personal trainer]]'' | | | |- | ''[[:d:Q72154914|Mariam Hazem]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | | | | |- | ''[[:d:Q72166398|Massah David]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | | | | |- | ''[[:d:Q72184541|Maureen Nicol]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | | | | |- | ''[[:d:Q445463|Mayra Andrade]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q639669|olórin]]''<br/>''[[:d:Q177220|olórin]]''<br/>''[[:d:Q33999|òṣèré]]'' | [[Havana]] | [[Lisbon]] | [[Fáìlì:.Mayra Andrade. (cropped).jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q72167178|Miatta Johnson]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | | | | |- | ''[[:d:Q72167940|Monica Ahanonu]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q644687|illustrator]]'' | | | |- | ''[[:d:Q61746862|Moonchild Sanelly]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q177220|olórin]]'' | [[Port Elizabeth]] | | [[Fáìlì:Moonchild Sanelly sings on preview of MTV Down South 2019.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q60441895|Nadine Ijewere]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q19698265|fashion photographer]]'' | [[Lọndọnu]] | | |- | ''[[:d:Q72169974|Nikiwe Diova]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | | | | |- | ''[[:d:Q7037531|Nima Elbagir]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | [[akọ̀ròyìn]]<br/>''[[:d:Q36180|olùkọ̀wé]]'' | [[Khartoum]] | | [[Fáìlì:Nima Elbagir and Isha Sesay at the 74th Annual Peabody Awards.jpg|center|128px]] |- | [[Niniola]] | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q488205|singer-songwriter]]''<br/>''[[:d:Q55960555|recording artist]]'' | [[Èkó]] | | [[Fáìlì:Niniola Nigerian Singer songwriter.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q72170463|Nyma Tang]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q578109|television producer]]''<br/>''[[:d:Q17125263|YouTuber]]'' | ''[[:d:Q762656|Gambela]]'' | | |- | [[Oby Ezekwesili]] | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q188094|economist]]''<br/>''[[:d:Q1108818|chartered accountant]]''<br/>[[olóṣèlú]]<br/>''[[:d:Q83307|minister]]'' | [[Ìpínlẹ̀ Anambra|Anambra State]] | | [[Fáìlì:Obiageli Katryn Ezekwesili, 2009 World Economic Forum on Africa (cropped).png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q50345169|Okwui Okpokwasili]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q2490358|choreographer]]''<br/>''[[:d:Q33999|òṣèré]]''<br/>''[[:d:Q713200|eléré]]'' | ''[[:d:Q18426|The Bronx]]'' | | [[Fáìlì:Okwui Okpokwasili in Visceral Disruptions.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q72171565|Oronike Odeleye]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q15253558|activist]]'' | [[Washington, D.C.|Washington]] | | [[Fáìlì:Oronike Odeleye for ArtsATL Kindle Award.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q72171866|Penda N'diaye]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | | | | |- | ''[[:d:Q72172094|Phiona Okumu]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | | | | |- | [[Rebeca Gyumi|Q27744678]] | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | [[amòfin]]<br/>''[[:d:Q15253558|activist]]'' | [[Dodoma]] | | [[Fáìlì:Rebeca Gyumi.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q72172657|Refilwe Ledwaba]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q2095549|aircraft pilot]]'' | ''[[:d:Q6523429|Lenyenye]]'' | | |- | ''[[:d:Q16297487|Regina Agyare]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q82594|computer scientist]]'' | [[Aakrá|Accra]] | | [[Fáìlì:Regina Honu.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q16231679|Rosalyn Gold-Onwude]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q22976182|television journalist]]''<br/>''[[:d:Q42909|reporter]]''<br/>''[[:d:Q3665646|basketball player]]'' | ''[[:d:Q18424|Queens]]'' | | [[Fáìlì:RGOIndiana2016.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q28841772|Salome Asega]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | [[oníṣọ̀nà]]<br/>''[[:d:Q1650915|oníwàádì]]'' | [[Las Vegas]] | [[Brooklyn]] | |- | ''[[:d:Q16761673|Seinabo Sey]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q177220|olórin]]''<br/>''[[:d:Q753110|songwriter]]'' | ''[[:d:Q26521|Halmstad]]'' | | [[Fáìlì:Seinabo Sey.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q72177802|Shauna Barbosa]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q49757|poet]]'' | | | |- | ''[[:d:Q28654904|Shekhinah]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q177220|olórin]]'' | [[Pietermaritzburg]] | | [[Fáìlì:Shekhinah.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q72180840|Sherrie Silver]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q2490358|choreographer]]'' | | | |- | ''[[:d:Q33141631|Sho Madjozi]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q49757|poet]]''<br/>''[[:d:Q2252262|rapper]]''<br/>''[[:d:Q33999|òṣèré]]''<br/>''[[:d:Q177220|olórin]]''<br/>''[[:d:Q753110|songwriter]]'' | [[Limpopo]] | | [[Fáìlì:Sho Madjozi March 2019.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q72184324|Sierra King]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | | | | |- | [[Simz kekere]] | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q2252262|rapper]]''<br/>''[[:d:Q177220|olórin]]''<br/>''[[:d:Q753110|songwriter]]''<br/>''[[:d:Q33999|òṣèré]]'' | ''[[:d:Q125163|Islington]]'' | | [[Fáìlì:Little Simz - Openair Frauenfeld 2019 05.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q72181398|Sisonke Msimang]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q36180|olùkọ̀wé]]''<br/>''[[:d:Q15253558|activist]]''<br/>''[[:d:Q84681895|political analyst]]'' | | | [[Fáìlì:Sisonke Msimang - TEDxSoweto 2014 - arm raised (cropped).jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q773793|Sona Jobarteh]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q639669|olórin]]''<br/>''[[:d:Q177220|olórin]]'' | [[Lọndọnu]] | | [[Fáìlì:Aid for Trade Global Review 2017 – Day 1 Sona Jobarteh tuning kora.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q71982517|Soull Ogun]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | | | | |- | [[Teni (olórin)|Teni]] | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q177220|olórin]]'' | [[Ìpínlẹ̀ Èkó|Lagos State]] | | [[Fáìlì:Teni à la célébration du Voudoun Days 2024 à Ouidah au Bénin (cropped).png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q72182118|Teni Adeola]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q5322166|designer]]'' | | | |- | ''[[:d:Q229029|Thandiwe Newton]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q10800557|òṣeré fíímù]]'' | [[Lọndọnu]] | | [[Fáìlì:Thandiwe Newton Peabody Awards, June 2021.png|center|128px]] |- | ''[[:d:Q72182776|Tiffany Aliche]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | | | | |- | [[Tomi Adeyemi]] | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q6625963|novelist]]''<br/>''[[:d:Q36180|olùkọ̀wé]]''<br/>''[[:d:Q9379869|lecturer]]'' | [[Orílẹ̀ èdè America|Àwọn Ìpínlẹ̀ Aṣọ̀kan Amẹ́ríkà]] | [[San Diego]]<br/>[[Los Angeles]] | [[Fáìlì:NBF2024-tomi-adeyemi.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q72183276|Tsion Gurmu]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | [[amòfin]] | | | |- | ''[[:d:Q3566180|Wanuri Kahiu]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | ''[[:d:Q2526255|film director]]''<br/>''[[:d:Q28389|screenwriter]]'' | [[Nairobi]] | | [[Fáìlì:Wanuri Kahiu at the 2025 Sundance Film Festival (cropped).jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q72151812|YaAdam Fye]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | | | | |- | ''[[:d:Q58641607|Yomi Adegoke]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | [[akọ̀ròyìn]]<br/>''[[:d:Q36180|olùkọ̀wé]]'' | ''[[:d:Q2213391|Croydon]]'' | | [[Fáìlì:Yomi Adegoke at the 2024 Edinburgh International Book Festival 2.jpg|center|128px]] |- | ''[[:d:Q72184818|Zainab Aliyu]]'' | ''[[:d:Q6581072|abo]]'' | | | | |} {{Wikidata list end}} oswrnln9pbh415839rwarv5xyncpb25 Ìjèbú 0 71213 618369 571201 2026-03-30T12:03:59Z Agbalagba 14929 618369 wikitext text/x-wiki Awọn eniyan Ijebu jẹ agbẹ-gbẹ ti o wa lati orilẹ-ede Naijiria. Wọn jẹ apakan ti awọn eniyan Yoruba ti o gbooro ti o jẹ abinibi si iha iwọ-oorun iwọ-oorun Yoruba, ti o wa ni guusu iwọ-oorun orilẹ-ede naa. Awọn eniyan Ijebu sọ ede Ijebu, ede ti ede Yoruba.<ref name="101 Last Tribes">{{cite web | title=AFRICA - Ijebu people | website=101 Last Tribes | url=https://www.101lasttribes.com/tribes/ijebu.html | access-date=2023-06-13}}</ref><ref name="Oduwobi 2000 pp. 249–259">{{cite journal | last=Oduwobi | first=Tunde | title=Oral Historical Traditions and Political Integration in Ijebu | journal=History in Africa | publisher=Cambridge University Press (CUP) | volume=27 | year=2000 | issn=0361-5413 | doi=10.2307/3172116 | pages=249–259}}</ref> Apejuwe Ijebu pin awọn aala ni ariwa pẹlu Ibadan, ni iwọ -oorun pẹlu Egba ati ni ila -oorun pẹlu Ilaje, gbogbo rẹ jẹ awọn ẹgbẹ -ẹgbẹ miiran ti Yoruba. [1] Awọn Ijebus jẹ ọkan ninu awọn eniyan ti o pọ julọ ninu gbogbo awọn ẹgbẹ-ẹgbẹ ti ẹya iran Yoruba ti o gbooro.<ref name="Encyclopedia Britannica 1998">{{cite web | title=Ijebu-Ode - Nigeria | website=Encyclopedia Britannica | date=1998-07-20 | url=https://www.britannica.com/place/Ijebu-Ode | access-date=2023-06-13}}</ref><ref name="Enterprise, Awards, Innovation, Events, Brands, info - NigeriaGalleria">{{cite web | title=Ijebu-Ode Town in Ogun Nigeria Guide | website=Enterprise, Awards, Innovation, Events, Brands, info - NigeriaGalleria | url=https://www.nigeriagalleria.com/Nigeria/States_Nigeria/Ogun/History-of-Ijebu-Ode-in-Ogun-State.html | access-date=2023-06-13}}</ref> [2] ti wọn si jẹbi ẹgbẹ akọkọ ti ilẹ Yoruba ti o da ajọṣepọ pẹlu awọn ara ilu Yuroopu ni ọrundun 15. [3] Awọn Ijebus, botilẹjẹpe o pin si awọn ipin oriṣiriṣi (pẹlu Ijebu Ode, Ijebu Igbo, Ijebu Imushin, Ijebu Ife, Ijebu Ososa ati Ijebu Remo), wo ara wọn bi iṣọkan labẹ itọsọna ati aṣẹ ti Awujale ọba, ti o joko ni Ijebu Ode. [2] Awọn eniyan Ijebu ni a mọ fun iṣowo ati iṣelọpọ awọn flakes cassava (ti a mọ si Garri). Wọn jẹ akikanju ati pe a mọ pe wọn jẹ ọlọrọ. Ọpọlọpọ awọn onimọ -ẹrọ ni Nigeria jẹ ti iṣura Ijebu. Eyi pẹlu Oloye Adeola Odutola, Oloye Okusanya Okunowo, Mike Adenuga. Oludari ati olori julọ ni Oba Sikiru Adetona, Awujale ti Ijebuland ti o ti wa lori itẹ fun ọdun 61. O gun ori itẹ ni ẹni ọdun 25. ==Àwọn ìtọ́kasí== gkht3rcgymk230ast2spsm8vphthqel Tolulope Akande-Sadipe 0 71892 618387 607965 2026-03-30T14:17:29Z Royalesignature 26633 618387 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Tolulope Akande-Sadipe | image = [https://images.app.goo.gl/EJEZnMzHMFMgSDWC8] | caption = | birth_date = {{birth date and age|df=yes|1966|03|29}} | birth_place = | residence = | office1 = Aṣojú ní ilé ìgbìmò Asòfin kékeré | governor1 = | predecessor1 = | term_start1 = 2019 | term_end1 = | constituency1 = Oluyole Federal Constituency | successor1 = | office2 = | predecessor2 = | term_start2 = | term_end2 = | successor2 = | constituency2 = | party = Ẹgbẹ́ òsèlú [[All Progressives Congress|APC]] | religion = | profession = Olóṣèlú | alma_mater = | parents = }} '''Tolulope Akande-Sadipe''' je òtòkùlú oloselu omobibi ìpínlè Oyo, orile-ede [[Nàìjíríà|Naijiria]] tí a bi ní ọjọ́ kàndínlọ́gbọ̀n oṣù kẹta ọdun 1966. Òun ni óún se soju agbegbe Oluyole Federal Constituency ni Ile-igbimọ Aṣoju.<ref>{{Cite web |title=APC {{!}} AKANDE-SADIPE TOLULOPE TIWALOLA |url=https://apc.com.ng/members/bio.php?pr=451 |access-date=2026-03-30 |website=apc.com.ng}}</ref><ref>{{cite news |last1=Isawade |first1=Isa |title=Another 20 students get scholarship from Akande-Sadipe |url=https://www.pmnewsnigeria.com/2020/07/07/another-20-students-get-scholarship-from-akande-sadipe/ |access-date=22 November 2020 |publisher=PM News |date=7 July 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nassnig.org/mps/single/209|title=National Assembly &#124; Federal Republic of Nigeria|website=www.nassnig.org}}</ref> Ó jé omo egbe òsèlú All progressive Congress(APC). == Èkó àti isé rè == Akande kékó gboyè ninú ìmò isiro(Accounting) ósì tèsíwájú láti gba àmì èye masters rè nínú ìmò International business management, osise pelu awon ilé-isé [[Dangote Group]], GT bank plc(ní Nàìjíríà) àti àwon ilé-isé miràn ni America. <ref name="Mrs. Tolulope Akande Sadipe 2021">{{cite web|title=Mrs. Tolulope Akande-Sadipe|date=2021-12-03|url=https://livesabundantly.com/team/mrs-tolulope-akande-sadipe/|access-date=2022-05-22|archive-date=2022-05-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20220523155447/https://livesabundantly.com/team/mrs-tolulope-akande-sadipe/|dead-url=yes}}</ref> O darapo mó ìjoba ìpinlè Oyo ní osù kinni odun 2016, ó sì jé oluseto fun opolopo isé tí ijoba ìpínlè Oyo se. <ref name="ZGR.net 2020">{{cite web|title=Tolulope Akande Sadipe's biography, net worth, fact, career, awards and life story|website=ZGR.net|date=2020-09-15|url=https://www.zgr.net/en/people/tolulope-akande-sadipe-biography-fact-career-awards-net-worth-and-life-story|access-date=2022-05-22}}</ref> Totulope wà lara àwon obinrin mejila(12) tó wà ní ilé igbimo asojú, awon tókù ní Taiwo Oluga, Khadija [[Bukar Ibrahim|Bukar Abba Ibrahim]], Boma Goodhead, Beni Butmak Lar, Onanuga Adewunmi Oriyomi, Aishatu Jibril Dukku, Ogunlola Omowumi Olubunmi, Zainab Gimba, Onuh Onyeche Blessing, Lynda Chuba Ikpeazu, Nkeiruka C. Onyejeocha. Tolulope dá ajo "Live abundantly" kalè láti ja fun ètó omo omode àti obinrin, láti mu kí iwe kika rorun fún àwon omo ti koni owo àti láti ran èdá lówó <ref name="About Us 2021">{{cite web|title=About Us|date=2021-12-03|url=https://livesabundantly.com/about-us/|access-date=2022-05-22|archive-date=2022-05-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20220523155400/https://livesabundantly.com/about-us/|dead-url=yes}}</ref> == Ìdílé rè == Totulope Sadife fé Dipo Sadipe. == Àwon Ìtókasí == <references /> nacoatg6bv04pns4zkn1kh4wb6mw6p5 Olajumoke Akinjide 0 77591 618386 609021 2026-03-30T14:14:16Z Royalesignature 26633 618386 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Olajumoke Akinjide | spouse = | image = File:Olajumoke Akinjide.PNG | imagesize = | smallimage = | caption = | majority = | birth_date = {{birth date and age|1959|08|04|df=y}} | birth_place = Oyo State, Nigeria | death_date = | death_place = | nationality = [[Nigerian]] | father = [[Richard Akinjide]] | party = [[Peoples Democratic Party (Nigeria)]] | office = Minister of State for Federal Capital Territory (FCT) | term_start = | term_end = | predecessor = | successor = [[Ramatu Tijani Aliyu]] | alma_mater = [[King's College London]], [[Harvard Law School]] | occupation = Business, Politician | profession = | website = }} '''Ọlajumọ̀ké̩ Akinjide''' tí a bí ní ojó kerin osù kejò odún 1959, ó jé Olóṣèlú Nàìjíríà láti [[Ìpínlẹ̀ Ọ̀yọ́|ìpínlẹ̀ Ọ̀yọ]] Nàìjíríà.Ó jẹ́ mínísítà ipinle fún(FCT)<ref>{{Cite web|date=2022-08-22|title=The Amazon – Profile of Oloye Olajumoke Akinjide|url=https://www.vanguardngr.com/2022/08/the-amazon-profile-of-oloye-olajumoke-akinjide/|access-date=2022-08-28|website=Vanguard Newspapers|language=en-US}}</ref> ti àrẹ [[Nàìjíríà|Naijírià]] tó jẹ sé̩yìn fàkalẹ̀ ([[Goodluck Jonathan]])ní osù kéje,Ọdún 2011láti ṣiṣẹ́ ní ìgbìmọ̀ oriléèdè Nàìjíríà.<ref>{{Cite web|date=|title=Olajumoke Akinjide|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/olajumokeakinjide|access-date=2022-08-28|website=Citizen Science Nigeria|language=en-US}}</ref> ==Ìbẹ̀rẹ̀ayé àti ẹbí== Ọlájùmọ̀kẹ́ Akínjídé,tí a tún mò̩ sí jùmọ̀kẹ́ Akinjide,a bi ní ọjọ́ kẹrin oṣù kẹjọ ọdún 1959 ní ìlú [[Ìbàdàn]],ní ìjọba ìbílẹ̀ Ọ̀nà-Àrà ní àgbègbè kan ní ìpínlẹ̀ Ọ̀yọ́ sínú ẹbí ìlú mọ̀-ọ́n ká Adájọ́ tí ó ti di olóògbé pa,Osuolale Abimbola Richard Akinjide, Adájọ́ Àgbà (SAN).<ref>{{Cite web|title=Akinjide's daughter vies for Senate seat|url=https://guardian.ng/news/nigeria/national/akinjides-daughter-vies-for-senate-seat/|website=The Guardian|date=21 December 2009}}</ref><ref>{{Cite web|title=Olubadan, CCII, honour Akinjide, Makinde, six Others|url=https://dailypost.ng/2013/11/20/olubadan-ccii-honour-akinjide-makinde-six-others/?amp=1|website=Daily Post|date=20 November 2013|access-date=21 June 2025|archive-date=23 August 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220823003408/https://dailypost.ng/2013/11/20/olubadan-ccii-honour-akinjide-makinde-six-others/?amp=1|dead-url=yes}}</ref> == Ìṣèlú == láàrín oṣù karù-ún sí oṣù kẹsàn-án ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bíi amúgbá lẹ́gbẹ̀ẹ́ pàtàkì fún àrẹ lórí ọ̀rọ̀ orí ìlú Àbújá<ref>{{Cite web|title=Nigeria: Obasanjo's Aide Commended For Enlightenment Effort|url=https://allafrica.com/stories/200206140581.html|website=All Africa}}</ref><ref>{{Cite web|title=Meet The 3 Leading Oyo Female Politicians|url=https://www.insideoyo.com/meet-3-leading-female-politicians/|website=Inside Oyo|date=19 August 2017}}</ref> lẹ́yìnáà ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí i amúgbá lẹ́gbẹ̀é̩ pàtàkì àrẹ lórí àwọn ọ̀rọ G7 àti àwọn ọmọ Nàìjíríà tó wà lókè òkun lábẹ́ àrẹ ìgbànáà Olusegun Obasanjo. Ó sì tún jẹ́ Òṣèlú Ẹsè̩ kùkú,àti wípé ó jẹ́ olùdíje sí ilé ìgbòmọ̀ asòfin àgbà,Àrin gbùngbùn ìjọba ìpínlẹ̀ Ọ̀yọ́ lábẹ́ Àbùradà ẹgbẹ́ ìṣèlu PDP<ref>{{Cite web|title=I remain a staunch PDP member – Ex-Minister, Jumoke Akinjide reacts to defection rumour|url=https://dailypost.ng/2018/08/07/remain-staunch-pdp-member-ex-minister-jumoke-akinjide-reacts-defection-rumour/|website=Daily Post|date=7 August 2018}}</ref><ref>{{Cite web|last=admin|date=2022-05-15|title=Jumoke Akinjide: The Governor Backpedaling, Feature Of A Listening Leader — Isiaka Kehinde|url=https://oyoinsight.com/jumoke-akinjide-the-governor-backpedaling-feature-of-a-listening-leader-isiaka-kehinde/|access-date=2022-09-12|website=OyoInsight|language=en-US}}</ref> ní o̩dún 2011, ní ọdún kanánnà tí wọ́n yàn-án sí ipò mínísítà.<ref>{{Cite web|title=NEW CABINET: A CASE FOR JUMOKE AKINJIDE|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/53702/new-cabinet-a-case-for-jumoke-akinjide.html|website=The Nigerian Voice}}</ref><ref>{{Cite book|last=Aka|first=Jubril Olabode|url=https://books.google.com/books?id=A0I5gsKiDasC&dq=jumoke+akinjide+special+assistant+to+the+president&pg=PA226|title=Nigerian Women of Distinction, Honour and Exemplary Presidential Qualities: Equal Opportunities for All Genders (White, Black Or Coloured People)|date=February 2012|publisher=Trafford Publishing|isbn=978-1-4669-1554-1|language=en}}</ref> == Ètò-Ẹ̀kó̩ == Akinjide lọ sí Maryhill Convent School, Idi-Ape, Iwo,Agodi,ní ìlú ìbàdàn, lati ọdún1963 sí ọdún 1968, níbi tí ó ti gba ìlé ẹ̀rí ilé ìwé aláàkọ́ bẹ̀rẹ̀ tí ó sì tẹ̀síwájú sí ilé ìwé girama, ní Ibadan lati 1969 sí1974 níbi tí ó ti gba West African School Certificate(WASSCE).<ref>{{Cite web|last=Admin|date=2016-09-27|title=Akinjide-Balogun, Mrs Jumoke|url=https://blerf.org/index.php/biography/akinjide-balogun-mrs-jumoke/|access-date=2022-09-12|website=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}</ref> Akinjide gba ìwé è̩ri LLB (Hons) láti King's College London, àti ìwé ẹ̀rí master's degree nínu ìmọ̀ òfin (LLM) láti ilé ẹ̀kó̩ òfin Harvard ní òkè òkun (United States.)<ref>{{Cite web|title=LinkedIn Profile of Olajumoke Akinjide|url=https://www.linkedin.com/mwlite/in/olajumoke-akinjide-a1306516|website=LinkedIn}}</ref> Ó wà lára àwọn tó gba ọ̀wọ́ ipò kinni nínú ìdánwò English Solicitors. Akinjide ní ìwé ẹ̀rí mẹ́jì gẹ́gé̩ bí i Agbe̩jó̩rò àti Olùfisùn ní ilé e̩jọ́ aṣòfin tó gajù lo̩ ti Nàìjíríà àti gẹ́gẹ́ bí i Solicitor of England àti Wales.<ref>{{Cite web|title=Biography Questionnaire - Women Who's Who|url=https://womennigeria.org/static/index.html|access-date=2022-09-12|language=en-US}}{{Dead link|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> == Àwọn ìtọ́kasí == 7zisnqmd1l5gnc3iuxrwfhlvmgcsqqa Aso Olona 0 79462 618372 614990 2026-03-30T12:21:56Z Agbalagba 14929 618372 wikitext text/x-wiki {{Short description|Aṣọ òfì alátà-ara Yorùbá}} [[File:ijebu woman in Aso Olona.jpg|thumb|Obìnrin Òṣùgbó (Ògbóni) kan láti Ìjẹ̀bú tí ó wọ Aṣọ Ọlọ́nà]] '''Aṣọ Ọlọ́nà''' jẹ́ aṣọ òfì àwọn [[Yorùbá|Yorùbá]] tí ó gbajúmọ̀ fún àwọn àwòrán alárinrin rẹ̀ àti ìjẹ́pàtàkì rẹ̀ nínú àṣà, pàápàá jùlọ láàrin àwọn ẹ̀yà [[Ìjẹ̀bú]].<ref>{{Cite web |title=Yoruba-prestige-wrapper-aso-olona-the-artful-cloth |url=https://www.artsbma.org/collection/mans-prestige-wrapper-aso-olona-the-artful-cloth/ |url-status= |website=artsbma.org}}</ref> Orúkọ náà "Aṣọ Ọlọ́nà" túmọ̀ sí "aṣọ tí ó ní ọnà (patterns)" ní èdè Yorùbá.<ref>{{Cite web |title=garment; cloth {{!}} British Museum |url=https://www.britishmuseum.org/collection/object/E_2018-2036-106 |access-date=2024-05-30 |website=www.britishmuseum.org |language=en}}</ref> Aṣọ Ọlọ́nà jẹ́ aṣọ tí a fi ọwọ́ hun (aṣọ òfì) tí ó máa ń ní àwọn àwòrán bíi alágẹmọ, ìjàpá, àti ẹja àrọ̀.<ref>{{Cite web |title=Ijebu Yoruba |url=https://www.adireafricantextiles.com/product/ijebu-yoruba/ |access-date=2024-05-30 |website=Adire African Textiles |language=en-US}}</ref> Wọ́n máa ń hun Aṣọ Ọlọ́nà pẹ̀lú àwọn àmì tí ó ní ìtumọ̀.<ref>{{Cite web |title=Yoruba Man's Wrapper Cloth, Aso Olona Nigeria |url=https://www.lyonandturnbull.com/auctions/african-and-oceanic-art-antiquities-and-natural-history-639/lot/215 |access-date=2024-05-30 |website=www.lyonandturnbull.com |language=en}}</ref> Wọ́n máa ń lò ó fún onírúurú aṣọ ìbílẹ̀ Yorùbá, títí kan [[Pakaja|Kájá tàbí Pákájá]], irú ìmúra kan tí àwọn ọkùnrin máa ń lo aṣọ náà fún. Bákan náà, wọ́n ń lo Aṣọ Ọlọ́nà fún [[Yoruba women's clothing|Ìró àti Bùbá]], ìwọṣọ obìnrin tí ó ní bùbá àti aṣọ ìmúdi. Wọ́n tún máa ń lo àwọn nǹkan bíi [[Gele (head tie)|Gèlè]], [[Yoruba women's clothing|Ìpèlé]], àti ìlẹ̀kẹ́ tí ó ní ìtumọ̀ àṣà pẹ̀lú rẹ̀.<ref>{{Cite web |title=Artkhade |url=https://www.artkhade.com/fr/object/QEB1G9kC/tissu-yorouba-aso-olona-nigeria |access-date=2024-05-30 |website=www.artkhade.com |language=fr}}</ref> Àwọn Ìpèlé Aṣọ Ọlọ́nà tí a ń pè ní Ìtagbé wọ́pọ̀ fún àwọn ayẹyẹ Ògbóni. Aṣọ náà jẹ́ aṣọ oyè fún ẹgbẹ́ Ògbóni/Òṣùgbó, èyí tí í ṣe ẹgbẹ́ àwọn àgbààgbà àti olùdarí alágbára ní ilẹ̀ Yorùbá. Àwọn olóyè, àwòrò, àti àwọn ọmọ ẹgbẹ́ náà máa ń wọ aṣọ yìí ní àwọn àkókò pàtàkì, bíi ayẹyẹ, ọdún, àti ètùtù. Wọ́n kà á sí ohun-ìní àjogúnbá tí ó níye lórí àti àmì àṣẹ àti ọlá.<ref>{{Cite journal |last=Aronson |first=Lisa |date=1996-01-01 |title=THE MEANING OF YORUBA ASO OLONA IS FAR FROM WATER TIGHT |url=https://digitalcommons.unl.edu/tsaconf/872 |journal=Textile Society of America Symposium Proceedings}}</ref> Kì í ṣe aṣọ ọ̀ṣọ́ lásán, ṣùgbọ́n ó dúró fún ìdámọ̀ àti ogún ìbílẹ̀.<ref>{{Cite web |title=Nigerian Women's Weaving |url=https://www.adireafricantextiles.com/textiles-resources-sub-saharan-africa/some-major-west-african-textile-traditions/nigerian-womens-weaving/ |access-date=2024-05-30 |website=Adire African Textiles |language=en-US}}</ref> Wọ́n máa ń lò ó níbi àwọn ìṣẹ̀lẹ̀ pàtàkì láti fi ìsopọ̀ ẹni náà hàn sí àṣà Yorùbá.<ref>{{Cite web |title=Set of 2 Rare Aso-Olona Handwoven Ogboni textiles Oshugbo Yoruba society Nigeria {{!}} #1919246266 |url=https://www.worthpoint.com/worthopedia/set-aso-olona-handwoven-ogboni-1919246266 |access-date=2024-05-30 |website=Worthpoint |language=en}}</ref> Aṣọ Ọlọ́nà jẹ́ nǹkan òwò tó gbòde kan ní agbègbè Niger Delta láti ọ̀rúndún kẹẹ̀dógún (15th century). Àwọn Pọ́túgíì máa ń kó aṣọ yìí lọ sí orílẹ̀-èdè Bàràsílù gẹ́gẹ́ bí ọjà, níbi tí wọ́n ti mọ̀ ọ́n sí “pano da costa” (aṣọ láti etí-òkun).<ref>{{Cite journal |last=Aronson |first=Lisa |date= |title=Ijebu Yoruba "Aso Olona": A Contextual and Historical Overview |url=http://dx.doi.org/10.2307/3337001 |journal=African Arts |volume=25 |issue=3 |pages=52 |doi=10.2307/3337001 |issn=0001-9933|url-access=subscription }}</ref> Lára àwọn àwòrán onígun àti ti ẹranko tó wà lára rẹ̀ ni ti alágẹmọ, èyí tí í ṣe àmì pàtàkì fún àwọn Ìjẹ̀bú.<ref>{{Cite web |title=Vintage Nigerian Textile - Aso Olona |url=https://www.grainsofafrica.com/product/vintage-nigerian-textile-aso-olona/ |access-date=2024-05-30 |website=grains of africa |language=en-US}}</ref> Àwọn oníṣòwò Ìjẹ̀bú máa ń ta Aṣọ Ọlọ́nà ní àárín ọ̀rúndún kọkàndínlógún (19th century) fún àwọn Ìjọ (Ijaw), àwọn wọ̀nyí sì tún máa ń tà á fún àwọn Ìgbò. Èyí ló bí aṣọ tí wọ́n ń hun ní ìlú Akwete tí wọ́n ń pè ní "[[Akwete cloth|Akwete]]" tàbí Ndoki (nítorí ìlú Ndoki ní Akwete) tàbí Ikaki nípasẹ̀ àwọn Ìjọ nítorí àwòrán ìjàpá tàbí alágẹmọ tó wọ́pọ̀ lára rẹ̀.<ref>{{Cite web |title=Akwete {{!}} Fashion History Timeline |url=https://fashionhistory.fitnyc.edu/akwete/ |access-date=2025-05-02 |website=fashionhistory.fitnyc.edu |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite journal |last=Aronson |first=Lisa |date=1996-01-01 |title=THE MEANING OF YORUBA ASO OLONA IS FAR FROM WATER TIGHT |url=https://digitalcommons.unl.edu/tsaconf/872 |journal=Textile Society of America Symposium Proceedings}}</ref> Ó níye lórí púpọ̀ nítorí ẹwà rẹ̀ àti iṣẹ́ ọnà tó rinlẹ̀.<ref>{{Cite web |title=Vintage Nigerian Textile - Aso Olona |url=https://www.grainsofafrica.com/product/vintage-nigerian-textile-aso-olona/ |access-date=2024-05-30 |website=grains of africa |language=en-US}}</ref> [[File:Yoruba men in Kaja (Pakaja) and Aso Olona in Abeokuta, 1972.jpg|alt=Brief description of the image|thumb|Ọkùnrin Yorùbá kan tí ó wọ Aṣọ Ọlọ́nà ní ọ̀nà [[Pakaja|Kájá (pákájá)]]]] Ní ayé òde òní, Aṣọ Ọlọ́nà ń fún àwọn alápẹẹrẹ aṣọ ní ìwúrí, wọ́n sì ń lò ó ní onírúurú ọ̀nà ìbàlódé, láti ara aṣọ ìbílẹ̀ dé ti òde òní, ohun ọ̀ṣọ́ ilé, àti nínú iṣẹ́ ọnà. Ìlò púpọ̀ àti ẹwà rẹ̀ tí kò lẹ́gbẹ́ jẹ́ kí ó jẹ́ aṣọ tí a ń ṣìkẹ́, kì í ṣe ní Nàìjíríà nìkan ṣùgbọ́n ní àgbáyé. {{fabric}} == Àwọn Ìtọ́kasì == {{Reflist}} [[Category:Àṣà Yorùbá]] [[Category:Aṣọ Nàìjíríà]] [[Category:Iṣẹ́ ọnà aṣọ ní Áfíríkà]] 89oxl1qqlwf4ehgxurz90hx1hbje0b1 Babatunde Lawal 0 79473 618376 615094 2026-03-30T13:05:36Z Agbalagba 14929 618376 wikitext text/x-wiki {{short description|Nigerian art historian}}{{Infobox artist | name = | image = | birth_date = | birth_place = [[Lagos, Nigeria]] }} '''Babatunde Lawal''' {{Audio|LL-Q34311 (yor)-Tunmise123-Babatunde Lawal.wav|Listen|help=no}} jẹ́ onímọ̀ nípa ìtàn iṣẹ́ ọnà àti ọ̀mọ̀wé nípa iṣẹ́ ọnà ní orílẹ̀-èdè [[Nàìjíríà]] . Iṣẹ́ ìwádìí rẹ̀ dá lórí àṣà iṣẹ́ ọnà àwọn [[Ìran Yorùbá|Yorùbá]] àti àwọn ipa rẹ̀ ní ìlú àwọn [[Amẹ́ríkà]]. <ref name="VCU" /> Lọ́wọ́lọ́wọ́, ó jẹ́ ọ̀jọ̀gbọ́n nínú Ìtàn iṣẹ́ ọnà ní Virginia Commonwealth University. <ref name=VCU>{{cite web|title=Babatunde Lawal |url=http://arts.vcu.edu/arthistory/faculty-bio/babatunde-lawal/ |work=The Department of Art History, Factulty: Bio |publisher=Virginia Commonwealth University |accessdate=3 May 2013 |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20140523102325/http://arts.vcu.edu/arthistory/faculty-bio/babatunde-lawal/ |archivedate=23 May 2014 }}</ref> A bí Lawal, a sì tọ́ ọ dàgbà ní Ìsàlẹ̀-Èkó (òpópónà Ojú Olókun), agbègbè kan ní ìlú [[Èkó]] . <ref name="Lawal">{{Cite book|title=The Gèlèdé spectacle : art, gender, and social harmony in an African culture|location=Seattle|url=https://archive.org/details/geledespectacle00lawa}}</ref> Nítorí pé Lawal fúnra rẹ̀ dàgbà ní [[Nàìjíríà]], ìmọ̀ ẹ̀kọ́ Lawal fi hàn pé a ń lo àpẹẹrẹ ẹ̀kọ́ kan tó dá lórí onírúurú àṣà àti ìṣe iṣẹ́ ọnà ní Nàìjíríà. Èyí mú un yàtọ̀ sí ọ̀pọ̀ àwọn ọ̀mọ̀wé ní ilẹ̀ [[Europe|Yúróòpù]] àti [[Orílẹ̀ èdè America|Amẹ́ríkà]] nípa iṣẹ́ ọnà tí ó jẹ mọ́ [[Áfríkà|ilẹ̀ Áfíríkà]]. <ref>{{Cite web |date=2020-02-10 |title=Babatunde Lawal |url=https://arts.vcu.edu/community/vcuarts-faculty-and-staff/directory/babatunde-lawal/ |access-date=2022-06-09 |website=VCUarts |language=en-US}}</ref> Nínú ìwé rẹ̀ èyí tí ó dá lórí [[Gẹ̀lẹ̀dẹ́|Gelede]], Lawal kọ̀wé pé: “Ọ̀pọ̀ àwọn ọ̀mọ̀wé […] ti pè fún ọ̀nà àgbéyẹ̀wò tuntun kan èyí tí yóò jẹ́ kí a kẹ́kọ̀ọ́ kí á sì ní òye nípa àwọn àṣà ilẹ̀ Áfíríkà ní ìbámu pẹ̀lú bí wọ́n ṣe rí gẹ́lẹ́ ní ara wọn, dípò kí á ṣẹ̀ṣẹ̀ máa wò wọ́n nípasẹ̀ àwọn ojú ìwòye èyí tí ó dá lórí ti àgbékalẹ̀ Yúróòpù... Ohun tí a nílò ní kíákíá, gẹ́gẹ́ bí Henry Gates ti tọ́ka sí, ni ọ̀nà kan tí ó ń jẹ́ kí àṣà kan ‘sọ̀rọ̀ fúnra rẹ̀ nípa ìrísí rẹ̀ àti onírúurú iṣẹ́ rẹ̀ tí ó ń ṣe, dípò kí á máa kà á, tàbí kí á ṣe àtúpalẹ̀ rẹ̀, ní ìbámu pẹ̀lú... àwọn tíọ́rì tí a yá ní lódidi láti inú àwọn àṣà mìíràn, tí a fà láti òde.’”<ref name=Lawal /> == Àwọn ìtọ́kasí == [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] 62sxtwgtbe93cpgntv04ciyyqvpd2z5 618377 618376 2026-03-30T13:06:09Z Agbalagba 14929 618377 wikitext text/x-wiki '''Babatunde Lawal''' {{Audio|LL-Q34311 (yor)-Tunmise123-Babatunde Lawal.wav|Listen|help=no}} jẹ́ onímọ̀ nípa ìtàn iṣẹ́ ọnà àti ọ̀mọ̀wé nípa iṣẹ́ ọnà ní orílẹ̀-èdè [[Nàìjíríà]] . Iṣẹ́ ìwádìí rẹ̀ dá lórí àṣà iṣẹ́ ọnà àwọn [[Ìran Yorùbá|Yorùbá]] àti àwọn ipa rẹ̀ ní ìlú àwọn [[Amẹ́ríkà]]. <ref name="VCU" /> Lọ́wọ́lọ́wọ́, ó jẹ́ ọ̀jọ̀gbọ́n nínú Ìtàn iṣẹ́ ọnà ní Virginia Commonwealth University. <ref name=VCU>{{cite web|title=Babatunde Lawal |url=http://arts.vcu.edu/arthistory/faculty-bio/babatunde-lawal/ |work=The Department of Art History, Factulty: Bio |publisher=Virginia Commonwealth University |accessdate=3 May 2013 |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20140523102325/http://arts.vcu.edu/arthistory/faculty-bio/babatunde-lawal/ |archivedate=23 May 2014 }}</ref> A bí Lawal, a sì tọ́ ọ dàgbà ní Ìsàlẹ̀-Èkó (òpópónà Ojú Olókun), agbègbè kan ní ìlú [[Èkó]] . <ref name="Lawal">{{Cite book|title=The Gèlèdé spectacle : art, gender, and social harmony in an African culture|location=Seattle|url=https://archive.org/details/geledespectacle00lawa}}</ref> Nítorí pé Lawal fúnra rẹ̀ dàgbà ní [[Nàìjíríà]], ìmọ̀ ẹ̀kọ́ Lawal fi hàn pé a ń lo àpẹẹrẹ ẹ̀kọ́ kan tó dá lórí onírúurú àṣà àti ìṣe iṣẹ́ ọnà ní Nàìjíríà. Èyí mú un yàtọ̀ sí ọ̀pọ̀ àwọn ọ̀mọ̀wé ní ilẹ̀ [[Europe|Yúróòpù]] àti [[Orílẹ̀ èdè America|Amẹ́ríkà]] nípa iṣẹ́ ọnà tí ó jẹ mọ́ [[Áfríkà|ilẹ̀ Áfíríkà]]. <ref>{{Cite web |date=2020-02-10 |title=Babatunde Lawal |url=https://arts.vcu.edu/community/vcuarts-faculty-and-staff/directory/babatunde-lawal/ |access-date=2022-06-09 |website=VCUarts |language=en-US}}</ref> Nínú ìwé rẹ̀ èyí tí ó dá lórí [[Gẹ̀lẹ̀dẹ́|Gelede]], Lawal kọ̀wé pé: “Ọ̀pọ̀ àwọn ọ̀mọ̀wé […] ti pè fún ọ̀nà àgbéyẹ̀wò tuntun kan èyí tí yóò jẹ́ kí a kẹ́kọ̀ọ́ kí á sì ní òye nípa àwọn àṣà ilẹ̀ Áfíríkà ní ìbámu pẹ̀lú bí wọ́n ṣe rí gẹ́lẹ́ ní ara wọn, dípò kí á ṣẹ̀ṣẹ̀ máa wò wọ́n nípasẹ̀ àwọn ojú ìwòye èyí tí ó dá lórí ti àgbékalẹ̀ Yúróòpù... Ohun tí a nílò ní kíákíá, gẹ́gẹ́ bí Henry Gates ti tọ́ka sí, ni ọ̀nà kan tí ó ń jẹ́ kí àṣà kan ‘sọ̀rọ̀ fúnra rẹ̀ nípa ìrísí rẹ̀ àti onírúurú iṣẹ́ rẹ̀ tí ó ń ṣe, dípò kí á máa kà á, tàbí kí á ṣe àtúpalẹ̀ rẹ̀, ní ìbámu pẹ̀lú... àwọn tíọ́rì tí a yá ní lódidi láti inú àwọn àṣà mìíràn, tí a fà láti òde.’”<ref name=Lawal /> == Àwọn ìtọ́kasí == [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] aehwyn86w5skk2mtiayd1jbfth4zr3d Moyo Okediji 0 79474 618375 615131 2026-03-30T13:03:52Z Agbalagba 14929 /* Iṣẹ́ rẹ̀ */ 618375 wikitext text/x-wiki {{short description|Yoruba historian}} {{Infobox artist | name = Moyo Okediji | image = | image_size = | alt = | caption = | birth_name = Moyosore Okediji | birth_date = 1956 | birth_place = [[Lagos]] | death_date = | death_place = | nationality = [[Nigerian]] | spouse = | known_for = {{Flatlist| * Painting * Mixed media }} | training = {{Plainlist| * [[Obafemi Awolowo University]] * [[University of Benin (Nigeria)|University of Benin]] * [[University of Wisconsin]] }} | movement = [[African art]] | notable_works = | patrons = | awards = | elected = | website = https://www.moyookediji.com }} '''Moyo Okediji''' {{Audio|LL-Q34311 (yor)-Tunmise123-Moyo Okediji.wav|Listen|help=no}} jẹ́ onímọ̀ nípa ìtàn iṣẹ́ ọnà, [[ayàwòrán]] àti oníṣẹ́ ọnà tí ọ̀pọ̀lọpọ̀ iṣẹ́ rẹ̀ ní àwọn àmì tó ṣe pàtàkì nípa àwọn apá àṣà Yorùbá tí ó jinlẹ̀.<ref>University of California, Los Angeles. (1967). African arts. Vol 30, p43</ref> Ó jẹ́ ọ̀kan lára àwọn ọmọ ẹgbẹ́ Ọnà, ẹgbẹ́ kan tí ó dá lórí iṣẹ́ ọnà [[Obafemi Awolowo University]]. ==Ìbẹ̀rẹ̀ pẹ̀pẹ̀ àti ẹ̀kọ́ rẹ̀== A bí Òkèdìjí ní ìlú [[Èkó]] ní ọdún 1956; ìdílé rẹ̀ wá láti ìlú [[Ọ̀yọ́]], ní [[ìpínlẹ̀ Ọ̀yọ́]]. Bàbá rẹ̀, Ọládẹ̀jọ Òkédìjí, kó lọ sí [[Ilé-Ifẹ̀]] nígbà tí Òkédìjí wà ní kékeré, ó sì lo ọ̀pọ̀lọpọ̀ ọdún ọ̀dọ́langba rẹ̀ nínú abúlé. Ní ọdún 1977, ó parí ẹ̀kọ́ rẹ̀ nínú ìmọ̀ yíya àwòrán ní Yunifásítì ti Ifẹ̀, lẹ́yìn náà, ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùrànlọ́wọ́ ní Faculty of Arts ní Yunifásítì náà. Lẹ́yìn náà, Òkédìjí gba ìwé ẹ̀rí onípele kejì (master's degree) ní Yunifásítì ti Benin, lẹ́yìn náà ni ó padà sí Yunifásítì ti Ifẹ̀ gẹ́gẹ́ bí olùkọ́. Nígbà tí ó wà ní Benin, àwọn ọ̀nà iṣẹ́ ayàwòrán ará Guyana, Doris Rodgers, tí ó fi àwọn ohun ọ̀ṣọ́ ilẹ̀ [[Áfíríkà]] kún iṣẹ́ rẹ̀, jẹ́ àwòta fún un, tí ó sì nípa lórí àwọn iṣẹ́ rẹ̀.<ref>Harris, M. D. (1996). Contemporary yoruba art in ile-ife: History, continuum, motive, and transformation. Available from ProQuest Dissertations & Theses Globa, p172</ref> ==Iṣẹ́ rẹ̀== Ní àwọn ìparí ọdún 1980 àti ìbẹ̀rẹ̀ ọdún 1990, Òkédìjí, pẹ̀lú [[Kunle Filani]] àti àwọn mìíràn jẹ́ ọmọ ẹgbẹ́ tó ń rí sí ọ̀rọ̀ iṣẹ́ ọ̀nà èyí tí à ń pè ní Ọnà, àfojúsùn ẹgbẹ́ yìí ni láti máa tọ́ka sí àwọn ìjìnlẹ̀ ọ̀rọ̀ àwọn àgbà, òwe, àti àwọn èrò ìríran Yorùbá nínú iṣẹ́ ọ̀nà wọn èyí tí wọ́n ṣe àtúnṣe sí tí wọ́n sì ṣàgbékalẹ̀ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí àwọn ohun tí ó ṣẹlẹ̀ ní ayé òde òní ní. <ref>Harris p165</ref> Ní àsìkò náà, ó tún ṣe àtúnṣe ìwé ìròyìn ìgbà kúkúrú kan tí à ń pè ní ''Kurio Africana''. Ẹgbẹ́ náà ṣe ìfihàn àkọ́kọ́ wọn ní oṣù kẹta, ọdún 1989 ní [[University of Ibadan|Yunifásítì ti Ìbàdàn]]. Òkédìjí tẹ̀síwájú láti gba oyè ọ̀mọ̀wé (PhD) ní Yunifásítì Wisconsin ní ọdún 1995. Ó jẹ́ Olùtọ́jú Àwọn iṣẹ́ Ọnà Áfíríkà àti ti òkè Òkun ní Ilé ìṣe-iṣẹ́-ọnà-lọ́jọ̀ sí ti Denver láti ọdún 2003 sí ọdún 2008. Lọ́wọ́lọ́wọ́ ó jẹ́ òṣìṣẹ́ tí ó ń ṣiṣẹ́ olùkọ́ ní Yunifásítì Texas, Austin. <ref>{{cite news|url=https://news.utexas.edu/2011/02/28/okediji_moyo|title=Race, gender and sexuality in African art|author=Leslie Lyon|date=February 28, 2011|accessdate=October 11, 2015|publisher=University of Texas at Austen News}}{{Dead link|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> ==Àwọn ìwé rẹ̀== *Okediji, Moyo, 2011, Western Frontiers of African Art. Rochester, NY: University of Rochester Press.{{ISBN|9781580463706}}. *Okediji, Moyo. 2003. The Shattered Gourd: Yoruba Forms in 20th Century American Art. Seattle: University of Washington Press. {{ISBN|0295981504}}. *Okediji, Moyo. 2002. African Renaissance: Old Forms, New Images in Yoruba Art. Boulder: University Press of Colorado. {{ISBN|0870816810}}. ==Àwọn ìtọ́kasí== {{Reflist}} ==External links== *[https://moyookediji.com Official website] *"Universe of Moyo" at [http://okedijiuniverse.blogspot.com/ Okediji Universe] {{authority control}} {{DEFAULTSORT:Okediji, Moyo}} [[Category:1956 births]] [[Category:Living people]] [[Category:Yoruba artists]] [[Category:Academic staff of Obafemi Awolowo University]] [[Category:Artists from Lagos]] [[Category:University of Benin (Nigeria) alumni]] [[Category:Obafemi Awolowo University alumni]] [[Category:Nigerian art historians]] [[Category:Nigerian expatriate academics in the United States]] [[Category:University of Wisconsin&ndash;Madison alumni]] [[Category:Nigerian art curators]] [[Category:Historians of Yoruba art]] [[Category:Yoruba historians]] l53fot5bg03ilruyr6qqpzuwmvpyo5v Michael Omolewa 0 79481 618374 615896 2026-03-30T12:59:41Z Agbalagba 14929 618374 wikitext text/x-wiki {{short description|Historian and UN official}} {{EngvarB|date=September 2014}} {{Use dmy dates|date=October 2022}} {{Infobox officeholder | honorific-prefix = [[Excellency|His Excellency]] | name = Michael Abiola Omolewa | image = Michael Omolewa.jpg | image_size = 252px | office = President of the General Conference of [[UNESCO]] | term_start = 29 September 2003 | term_end = 3 October 2005 | predecessor = Ahmad Jalali | successor = [[Musa Bin Jaafar Bin Hassan]] | office2 = [[UNESCO|Permanent Delegate and Ambassador of Nigeria to UNESCO]] | president2 = [[Umaru Musa Yar'Adua]]<br/>[[Olusegun Obasanjo]] | term_start2 = 31 January 2000 | term_end2 = 31 August 2009 | predecessor2 = Emmanuel Olusegun Akinluyi<ref>{{cite web | url=http://www.unesco.org/africa/VA/pages/africa/3a-an.html#AnchorN | title= Africa in UNESCO | publisher= UNESCO | access-date=20 September 2012 }}</ref> | successor2 = [[Mariam Yalwaji Katagum]] | birth_date = {{birth date and age|df=yes|1941|4|1}} | birth_place = Ipoti-Ekiti, [[Nigeria]] | death_date = | death_place = | party = | spouse = Famata Saptieu Omolewa: née Adams; from [[The Gambia]] | alma_mater = [[University of Ibadan]]<br/>[[University of Dakar]]<br/>[[University of London]]<br/>[[University of British Columbia]] | caption = Omolewa in 2022 }} '''Michael Abiola Omolewa''' {{Audio|LL-Q34311 (yor)-Tunmise123-Michael Abiola Omolewa.wav|Listen|help=no}} ẹni tí a bí ní ọjọ́ kìn-ín-ní, oṣù kẹrin, ọdún 1941 jẹ́ aṣojú orílẹ̀-èdè Nàìjíríà, ọ̀mọ̀wé, onímọ̀ nípa ìtàn, àti òṣìṣẹ́ ìjọba.<ref name="OU">{{cite web | url=http://www.halloffame.outreach.ou.edu/2008/omolewa.html | title= Class of 2008 Michael Omolewa | publisher= University of Oklahoma Outreach – College of Continuing Education | access-date=7 June 2013}}</ref> Ó jẹ gẹ́gẹ́ bí Ààrẹ Gbogbogboò kejìlélọ́gbọ̀n ti Àjọ tí ó ń rí sí ètò Ẹ̀kọ́, Ìmọ̀ Sáyẹ́ǹsì àti Àṣà ti Àjọ Àgbáyé - [[United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization]] (UNESCO).<ref>{{cite web | url=https://en.unesco.org/generalconference/presidents | title= Former Presidents of the General Conference | publisher= UNESCO | access-date=28 August 2012}}</ref> Gẹ́gẹ́ bí Ààrẹ, Ọmọlẹwà ṣojú àjọ UNESCO láti gba Ìkéde Àgbáyé lórí Dátà Ìran Ọmọnìyàn àti Àdéhùn fún Ààbò Àwọn Àṣà Àjogúnbá ([[International Bioethics Committee#International Declaration on Human Genetic Data|International Declaration on Human Genetic Data]] and the [[Convention for the Safeguarding of Intangible Cultural Heritage]]).<ref>{{cite web | url=http://portal.unesco.org/en/ev.php-URL_ID=16797&URL_DO=DO_TOPIC&URL_SECTION=201.html | title= UNESCO ADOPTS A CONVENTION ON THE PRESERVATION OF INTANGIBLE HERITAGE AND A DECLARATION ON HUMAN GENETIC DATA | publisher= UNESCO | access-date=14 September 2012}}</ref><ref>{{cite web | url=http://portal.unesco.org/en/ev.php-URL_ID=17720&URL_DO=DO_TOPIC&URL_SECTION=201.html | title= International Declaration on Human Genetic Data | publisher= UNESCO: LEGAL INSTRUMENTS | access-date=14 September 2012}}</ref> Láti oṣù kìn-ín-ní,ọdún 2000 sí oṣù kẹjọ, ọdún 2009 ni Omolẹwà fi jẹ́ aṣojú àti agbẹnusọ fún orílẹ̀-èdè Nàìjíríà sí àjọ UNESCO.<ref>{{cite web | url= http://www.newswatchngr.com/editorial/allaccess/nigeria/10531122411.htm | title= UNESCO Fears War | publisher= [[Newswatch (Nigeria)]] | access-date= 12 September 2013 | url-status=dead | archive-url= https://web.archive.org/web/20081118135211/http://www.newswatchngr.com/editorial/allaccess/nigeria/10531122411.htm | archive-date= 18 November 2008 | df= dmy-all }}</ref> Ní [[University of Lagos|Yunifásítì ti Èkó]], ní ọjọ́rú, ọjọ́ kẹfà, oṣù kejì, ọdún 2019, Ọmọlẹwà ṣe ìdánilẹ́kọ̀ọ́ níbi ayẹyẹ ọjọ́ ìbí ọdún karùn-ún ti [[Enoch Adeboye]]; àkọlé rẹ̀ ni: ''Àlàáfíà: Ìwádìí Àgbáyé'' (Peace: The Global Quest). <ref>{{cite web | url=https://www.thecable.ng/adeboyes-birthday-lecture-holds-feb-6 | title= Adeboye's birthday lecture fixed for Feb 6 | date= 29 January 2019 | publisher= The Cable | access-date=12 February 2019}}</ref><ref>{{cite news | url=https://www.vanguardngr.com/2019/02/adeboye-prays-for-peace-again | title= Adeboye Prays for Peace Again | newspaper= Vanguard Nigeria | access-date=12 February 2019}}</ref><ref>{{cite web | url=http://thenationonlineng.net/inequalities-threat-to-global-peace-ex-envoy | title= Inequalities Threat to Global Peace - ex-Envoy | publisher= The Nation Nigeria | access-date=12 February 2019}}</ref><ref>{{cite web | url= https://www.ivoryfile.com/unilag-hosts-5th-adeboye-annual-birthday-public-lecture-peace-a-global-quest | title= UNILAG Hosts 5th Adeboye Annual Birthday Public Lecture: Peace: A Global Quest | publisher= Ivory File | access-date= 12 February 2019 | archive-date= 13 February 2019 | archive-url= https://web.archive.org/web/20190213064151/https://www.ivoryfile.com/unilag-hosts-5th-adeboye-annual-birthday-public-lecture-peace-a-global-quest/ | dead-url= yes }}</ref><ref>{{cite web | url=https://todayng.com/unilag-hosts-adeboye-lectur | title= UNILAG Hosts Adeboye Lecture | publisher= TodayNG | access-date=12 February 2019}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== 3d3we04gmyzkhog5snwg0yh4921t4h7 Ọbẹ̀ Ilá 0 79506 618371 615369 2026-03-30T12:12:45Z Agbalagba 14929 618371 wikitext text/x-wiki {{Short description|Ọbẹ̀ tí a fi ilá sè}} [[File:Sayur oyong.JPG|thumb|260px|''[[List of Indonesian soups#Sayur (vegetable soups)|sayur oyong]]'' ti Indonéṣíà (ọbẹ̀ ilá) nínú omi ọbẹ̀ títọ́]] '''Ilá''' tàbí '''Ọbẹ̀ Ilá''' jẹ́ ọ̀rọ̀ àti ọbẹ̀ tí a gbàgbọ́ pé ó ṣẹ̀wá láti ọ̀dọ̀ àwọn ẹ̀yà Ìgbò ní Nàìjíríà, níwọ̀n bí ọ̀rọ̀ náà fúnra rẹ̀ ti wá láti inú ọ̀rọ̀ Ìgbò àtìbẹ̀rẹ̀ — "Ọkwụrụ" tàbí "Ọ́kụ̀rụ̀."<ref>{{cite web |url=https://www.oed.com/dictionary/okra_n?tl=true |title=Okra, n. |website=Oxford English Dictionary |access-date=2025-07-10 |quote="The word 'okra' is probably a borrowing from the Igbo language, where it is known as 'ọ́kùrù.'"}}</ref> A máa ń sè é pẹ̀lú èso igi ilá tútù tó ṣeé jẹ gẹ́gẹ́ bí èròjà pàtàkì. A tún lè fi àwọn [[vegetable|ẹ̀fọ́]] mìíràn kún ọbẹ̀ náà, bíi [[ewédú]], [[kerenkere]], tàbí ewé Ugu. Lápapọ̀, ní ìbámu pẹ̀lú onírúurú ọ̀nà tí a gbà ń sè é, ọbẹ̀ ilá lè jẹ́ èyí tí kò nípọn tàbí kí ó ní àwọ̀ ewé tó dudu, gẹ́gẹ́ bí irúgbìn ilá fúnra rẹ̀. Ilá (àti nípasẹ̀ ìfàgùn, ọbẹ̀ ilá) lè yọ̀ tàbí jẹ́ "yíyọ̀" ní ẹnu [[mouthfeel|nígbà tí a bá ń jẹ ẹ́]]. A tún lè lo àwọn èso ilá tútù náà nínú àwọn ọbẹ̀ ẹ̀fọ́ àti ọbẹ̀ míràn, gẹ́gẹ́ bí oúnjẹ àwọn ará [[Amẹ́ríkà]] tí wọ́n ń pè ní [[gumbo]].<ref>{{cite book | last=Walker | first=S.S. | title=African Roots/American Cultures: Africa in the Creation of the Americas | publisher=Rowman & Littlefield Publishers | year=2001 | isbn=978-0-7425-0165-2 | url=https://books.google.com/books?id=EJzHiqBPJCoC&pg=PA64 | page=64}}</ref> ==Nàìjíríà== Ní [[Nàìjíríà]], ọbẹ̀ ilá jẹ́ [[delicacy|oúnjẹ àdídùn]] tó sì gbajúmọ̀ láàrin àwọn ẹ̀yà [[Igbo people|Ìgbò]], [[Yorùbá]], [[Efik people|Ẹ̀fị́k]], [[Hausa]], àti àwọn ẹ̀yà ní orílẹ̀-èdè [[Nàìjíríà]] mìíràn.<ref>{{Cite book |last=Ukegbu |first=Kavachi Michelle |title=The art of fufu : a guide to the culture and flavors of a West African tradition |date=2021 |others=Grubido |isbn=978-1-62634-596-6 |location=Austin, Texas |oclc=1241244901}}</ref> Ní [[Yoruba language|èdè Yorùbá]], a máa ń pè é ní ''ọbẹ̀ ilá'' .<ref>{{cite book | last1=Badiru | first1=I. | last2=Badiru | first2=D. | title=Isi Cookbook: Collection of Easy Nigerian Recipes | publisher=iUniverse | year=2013 | isbn=978-1-4759-7671-7 | url=https://books.google.com/books?id=pDj5SB3KF8UC&pg=PA31}}</ref><ref>{{Cite web |last=Onyeakagbu |first=Adaobi |date=2021-12-22 |title=How to cook the Igbo-Ora recipe, Ilasa soup |url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/how-to-cook-the-igbo-ora-recipe-ilasa-soup/v2v08k9 |access-date=2022-06-29 |website=Pulse Nigeria |language=en}}</ref><ref>{{Cite news |date=2018-06-02 |title=Enjoy your amala with ilasa soup |url=https://tribuneonlineng.com/enjoy-your-amala-with-ilasa-soup/ |access-date=2022-06-29 |newspaper=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web |date=2021-10-17 |title=Foods, herbs to manage female infertility |url=https://punchng.com/foods-herbs-to-manage-female-infertility/ |access-date=2022-06-29 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref> ==Ṣáínà== Ọbẹ̀ ilá ti ilẹ̀ Ṣáínà jẹ́ "oúnjẹ ìbílẹ̀ tí a sábà máa ń jẹ nínú oúnjẹ ìdílé".<ref>{{cite book | last1=Aksomboon | first1=K. | last2=Aksomboon | first2=S. | last3=Hiranaga | first3=D. | last4=(Restaurant) | first4=Siam Cuisine | title=Thai Cooking from the Siam Cuisine Restaurant | publisher=North Atlantic Books | year=1989 | isbn=978-1-55643-074-9 | url=https://books.google.com/books?id=xnpuu96dcI4C&pg=PA60| page=60}}</ref> [[Luffa acutangula|Ilá Ṣáínà]] yàtọ̀ púpọ̀ sí onírúurú ilá tí ó wọ́pọ̀ ní àwọn orílẹ̀-èdè Ìwọ̀-oòrùn. ==Indonéṣíà== Nínú [[Indonesian cuisine|oúnjẹ Indonéṣíà]], a máa ń pe ọbẹ̀ ilá ní ''sayur oyong''. Wọ́n sábà máa ń sè é sínú omi ọbẹ̀ adìẹ tó mọ́ pẹ̀lú [[rice vermicelli|taliánì ìrẹsì]] (''bihun'') tàbí taliánì ẹ̀wà (''sohun''), pẹ̀lú àwọn ẹran kíkè ''[[bakso]]'' (ẹran màlúù lílọ̀ [[surimi]]).<ref>{{cite web |url=https://www.cookmeindonesian.com/sayur-oyong-luffa-gourd-soup/ |title=Sayur Oyong: Luffa Gourd Soup |last=Rahayu |first=Nunuk Sri |website=Cook Me Indonesian |date=2021-02-28 |access-date=2026-03-03}}</ref> ==Jàpán== Nínú [[Japanese cuisine|oúnjẹ Jàpán]], a sábà máa ń lo ilá àti {{Transliteration|ja|[[nagaimo]]}} láti fi kún tàbí ṣe àyípadà sí [[miso soup|ọbẹ̀ miso]].<ref>{{cite web |url=https://www.kurashiru.com/us/recipes/5b6de3e6-8728-49d9-a72d-cc4a17b92f4c |title=Full of Ingredients - Grated Yam (Tororo) Miso Soup |website=Kurashiru |access-date=2026-03-03 |language=en}}</ref> == Gánà == Wọ́n sábà máa ń jẹ [[Tuo Zaafi]] pẹ̀lú ọbẹ̀ ilá gbígbẹ.<ref>{{Cite web |date=2022-03-21 |title=''Tuo Zaafi''- Ghanaian delicacy |url=https://www.gbcghanaonline.com/features/tuo-zaafi/2022/ |access-date=2026-02-11 |language=en-US}}</ref> ==Amẹ́ríkà== Ní orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, àkọsílẹ̀ àkọ́kọ́ fún ìtọ́sọ́nà lórí bí a ṣe ń se ọbẹ̀ ilá jẹ́ títẹ̀jáde ní ọdún 1824 nínú ìwé ''The Virginia Housewife''.<ref name="Smith">{{cite book | last=Smith | first=A.F. | title=Food and Drink in American History: A "Full Course" Encyclopedia &#91;3 Volumes&#93;: A "Full Course" Encyclopedia | publisher=ABC-CLIO | year=2013 | isbn=978-1-61069-233-5 | url=https://books.google.com/books?id=o7gxBgAAQBAJ&pg=PA424| page=424}}</ref><ref>{{cite book | last=Smith | first=A.F. | title=The Oxford Companion to American Food and Drink | publisher=Oxford University Press, USA | series=Oxford Companions | year=2007 | isbn=978-0-19-530796-2 | url=https://books.google.com/books?id=AoWlCmNDA3QC&pg=PA551 | page=551}}</ref> Lẹ́yìn ìtẹ̀jáde àkọ́kọ́ yìí, ọbẹ̀ ilá wá di ohun tí a sábà máa ń rí nínú àwọn ìwé oúnjẹ sísè ti Amẹ́ríkà.<ref name="Smith"/> Ní ìparí àwọn ọdún 1800, wọ́n sábà máa ń gbé àkọsílẹ̀ lórí ọbẹ̀ ilá jáde nínú ìwé-ìròyìn ''[[The New York Times]]''.<ref>{{cite book | last=Hesser | first=A. | title=The Essential New York Times Cookbook: Classic Recipes for a New Century | publisher=W. W. Norton | year=2010 | isbn=978-0-393-24767-1 | url=https://books.google.com/books?id=QWrVBAAAQBAJ&pg=PT204}}</ref> Ọbẹ̀ ilá ti Amẹ́ríkà ṣeé sè pẹ̀lú ilá inú agolo, èyí tí a dídì, tàbí ilá tútù.<ref>{{cite book | title=The Picayune Creole Cook Book | publisher=Times-Picayune publishing Company | year=1922 | url=https://books.google.com/books?id=pxYEAAAAYAAJ&pg=PA18 | page=18}}</ref> Ó jẹ́ ọbẹ̀ ìbílẹ̀ ní [[Savannah, Georgia]] àti [[Charleston, South Carolina]].<ref>{{cite book | last1=Deen | first1=P. | last2=Clark | first2=M. | title=Paula Deen's Southern Cooking Bible: The New Classic Guide to Delicious Dishes with More Than 300 Recipes | publisher=Simon & Schuster | year=2011 | isbn=978-1-4165-6407-2 | url=https://books.google.com/books?id=jUw66qJg-PYC&pg=PA75}}</ref> == Àwòrán == <gallery class="center" widths="190" heights="160"> File:Star of David okra - Soup Star.jpg|Ọbẹ̀ Ilá File:Miso soup with okra and nagaimo by yomi955.jpg|Ọbẹ̀ Miso pẹ̀lú ilá àti nagaimo File:Okro Soup.jpg|Ọbẹ̀ Ilá File:Okro soup with shrimps,dried fish,cow leg and tail with meat.jpg|Ọbẹ̀ ilá Nàìjíríà File:Amala and Seafood Okro.jpg|Àwòrán Àmàlà pẹ̀lú Ọbẹ̀ Ilá ẹlẹ́ja </gallery> == Ẹ tún wo == {{Portal|Oúnjẹ}} * [[Gumbo]] * [[List of soups|Àkójọ àwọn ọbẹ̀]] * [[List of vegetable soups|Àkójọ àwọn ọbẹ̀ ẹ̀fọ́]] == Àwọn Ìtọ́kasì == {{Reflist}} == Ìwé Àkàsíwájú == * {{cite book | title=Good Housekeeping | issue=v. 8 | year=1889 | url=https://books.google.com/books?id=hFs2AQAAMAAJ&pg=PA183| page=183}} – Poor-Man's Okra Soup * {{cite book | last1=Fowler | first1=D.L. | last2=Carrington | first2=J.R. | title=The Savannah Cookbook | publisher=Gibbs Smith, Publisher | year=2008 | isbn=978-1-4236-0224-8 | url=https://books.google.com/books?id=7Y-rCfsqL5cC&pg=PA60 | page=60}} * {{cite book | last=Nzeadibe | first=R.E. | title=The 2nd Migration | publisher=Xlibris Corporation | year=2009 | isbn=978-1-4653-2783-3 |page=55| url=https://books.google.com/books?id=RWskahZlyV4C&pg=PA55}}{{Self-published inline|certain=yes|date=Oṣù Kejìlá 2017}} == Àwọn Ìjápọ̀ Ìta == {{Commons}} *[https://www.youtube.com/watch?v=HmPxvvojyOo Fídíò: Ọbẹ̀ Ilá Nàìjíríà] *[https://www.youtube.com/watch?v=GIbD9hc4Jt4 Fídíò: Ọbẹ̀ Ilá Nàìjíríà pẹ̀lú Ẹja Tútù àti Oríṣiríṣi Ẹran] *[https://lowcarbafrica.com/okro-soup-african-okra-soup/ Bí a ṣe ń se Ọbẹ̀ Ilá Nàìjíríà ní Ìrọ̀rùn] {{African cuisine}} {{Soups}} [[Category:Ọbẹ̀ ẹ̀fọ́]] [[Category:Oúnjẹ Ìgbò]] [[Category:Ọbẹ̀ Áfíríkà]] [[Category:Oúnjẹ ẹ̀fọ́ ti Indonéṣíà]] [[Category:Oúnjẹ Yorùbá]] [[Category:Oúnjẹ tó ní ilá nínú]] [[Category:Oúnjẹ Lowcountry]] [[Category:Àṣà Gullah]] [[Category:Ọbẹ̀ Amẹ́ríkà]] ryhfo1g1piqphmkmh0y5pwbdykosd3d Ọdún Agẹmọ 0 79539 618370 615490 2026-03-30T12:07:13Z Agbalagba 14929 618370 wikitext text/x-wiki {{Short description|Ọdún ìbílẹ̀ Yorùbá}} {{Infobox | title = Ọdún Agẹmọ | image = | caption = | label1 = Èdè | data1 = [[Yorùbá]] | label2 = Ìtumọ̀ | data2 = Òrìṣà Alágẹmọ | label3 = Agbègbè | data3 = Ilẹ̀ Yorùbá, [[Nàìjíríà]] }} '''Ọdún Agẹmọ''' jẹ́ ọdún egúngún tàbí ti ìbòjú tí wọ́n máa ń ṣe ní ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn ìlú [[Yorùbá]], ṣùgbọ́n tí ó gbajúmọ̀ jùlọ pẹ̀lú àwọn ẹ̀yà [[Ìjẹ̀bú]] ní [[Ìpínlẹ̀ Ògùn]]. Wọ́n ń ṣe àjọyọ̀ ọdún yìí àti àwọn ètùtù tí ó rọ̀ mọ́ ọn láti fi bọlá fún ẹ̀mí òrìṣà [[Agẹmọ]], ẹni tí wọ́n gbàgbọ́ pé ó jẹ́ olùdáàbò fún àwọn ọmọdé àti ẹni tí ó ń tọ́jú ọjọ́ iwájú àwọn Ìjẹ̀bú nípasẹ̀ ìbùkún rẹ̀.<ref name="vanguard" /> Ọdún yìí ní ìsopọ̀ pẹ̀lú [[Yoruba religion|ẹ̀sìn ìbílẹ̀ Áfíríkà]], ní pàtàkì, àwọn ìṣe ẹgbẹ́ Agẹmọ. Nítorí èyí, àwọn nǹkan bíi ìsémọ́lé tàbí kí a má jáde síta ní àwọn àkókò kan nínú ọdún náà máa ń wáyé.<ref name="vanguard">{{Cite news |url=https://www.vanguardngr.com/2017/07/agemo-festival-put-ijebuland-hold-seven-days/ |title=How Agemo festival put Ijebuland on hold for seven days - Vanguard News |date=2017-07-14 |work=Vanguard News |access-date=2018-09-08 |language=en-US}}</ref> == Ayẹyẹ Ọdún == Wọ́n sábà máa ń ṣe ọdún yìí láàárín oṣù Kẹfà (June) àti oṣù Kẹjọ (August),<ref name="drewal">{{Cite book |title=Yoruba ritual : performers, play, agency |last=Thompson |first=Drewal, Margaret |isbn=9780253112736 |location=Bloomington |pages=114–127 |oclc=45730449|date = 1992-03-22}}</ref> nínú ìtàn, ó máa ń bọ́ sí àkókò ìkórè àgbàdo lọ́wọ́ àwọn àgbẹ̀ Ìjẹ̀bú. Ọjọ́ méje ni ọdún yìí máa ń gbà, wọ́n sì máa ń yan ọjọ́ tí yóò bẹ̀rẹ̀ lẹ́yìn ìpàdé àti ìfọ̀rọ̀wérọ̀ láàrin [[Awùjalẹ̀]] ti ilẹ̀ Ìjẹ̀bú àti àwọn olórí Agẹmọ mẹ́rìndínlógún tí wọ́n jẹ oyè, tí a tún mọ̀ sí Ọlọ́fà. Kí ọdún náà tó bẹ̀rẹ̀, ẹgbẹ́ Orò yóò kọ́kọ́ fi ọjọ́ méje ké, wọn yóò sì lu ìlù 'gbẹ̀dù'.<ref name="vanguard" /> Lẹ́yìn èyí, egúngún Agẹmọ mẹ́rìndínlógún láti àwọn abúlé ọ̀tọ̀ọ̀tọ̀ yóò lọ sí ojúbọ wọn ní Ìmọ̀sán, láti ọ̀nà Ìjẹ̀bú-Òde gẹ́gẹ́ bí ìrìn-àjò ọdọọdún. Agẹmọ kọ̀ọ̀kan máa ń gbé àwọn nǹkan bíi ìyẹ́ àti ìwo àgbò lórí, àwọn ọmọlẹ́yìn Agẹmọ yóò sì máa tẹ̀lé wọn. Ó jẹ́ èèwọ̀ fún obìnrin láti rí egúngún Agẹmọ nígbà tí wọ́n bá ń lọ sí Ìmọ̀sán.<ref name="drewal" /> Ní ojú ọ̀nà wọn, egúngún Agẹmọ yóò dúró láti gba ẹ̀bùn àti láti súre fún àwọn ará ìlú. Ní Ìmọ̀sán, àwọn egúngún náà yóò gba ẹ̀bùn kún ẹ̀bùn láti ọ̀dọ̀ Awùjalẹ̀, wọ́n yóò lò ọjọ́ mẹ́ta ní ojúbọ Agẹmọ láti ṣe àwọn ètùtù ẹ̀sìn ìbílẹ̀ àti láti pẹ̀tù sí òrìṣà Agẹmọ. Ní ọjọ́ wọn tí ó kẹ́yìn ní Ìmọ̀sán, wọ́n máa ń jó ijó ètùtù Agẹmọ; ní àsìkò yìí, tọkùnrin tobìnrin ni ó lè wo ijó náà.<ref name="vanguard" /> Lẹ́yìn náà, àwọn egúngún yóò lọ sí [[Ìjẹ̀bú-Òde]] láti parí àwọn ètùtù ọdún náà. Ọdún náà yóò wá sówó pátá pẹ̀lú [[ijó]] láti ọ̀dọ̀ olórí Agẹmọ, 'Támí Onírè' níwájú Awùjalẹ̀, àti àwọn ijó gbangba mìíràn láti ọwọ́ àwọn Agẹmọ yòókù. Ọdún Agẹmọ jẹ́ ayẹyẹ ètùtù àtijọ́ láàrin àwọn Ìjẹ̀bú. Nínú ìtàn, àwọn àwòrò Agẹmọ jẹ́ apá kan nínú àwọn ọlọ́gbọ́n inú ní Ìjẹ̀bú. Pẹ̀lú bí ọdún ti ń gorí ọdún, onírúurú èrò lòdì sí ara wọn ti wáyé lórí iye àwọn Agẹmọ olóyè tí a mọ̀ dunjú tàbí bí a ṣe yẹ kí á ṣe àwọn ètùtù náà. Bótilẹ̀jẹ́pé ọ̀pọ̀lọpọ̀ mọ oyè Agẹmọ mẹ́rìndínlógún, àwọn mìíràn ṣì wà. Bákan náà, àwọn Awùjalẹ̀ ní ayé òde òní lè jẹ́ Mùsùlùmí tàbí Kìrìsìtẹ́ní, èyí kò sì rọ̀ wọ́n lọ́wọ́ láti ṣe ojúṣe wọn nínú ìtàn.<ref name="drewal" /> == Ìpilẹ̀ṣẹ̀ Ìtàn Àròsọ àti Ètùtù == Ọdún náà ní ìbátan pẹ̀lú ìtàn àròsọ Agẹmọ, ẹni tí wọ́n gbàgbọ́ pé ó jẹ́ ọmọ Ọbàtálá. Gọbìyà wáyé nígbà tí Agẹmọ fẹ́ ẹni tí Ọbàtálá kò fẹ́, èyí mú kí Ọbàtálá gba gbogbo agbára idán rẹ̀ padà. Èyí sọ ọ́ di aláìlera láti dá ara rẹ̀ padà bọ̀sípò nígbà tí ó ń ṣe idán kan, èyí ló jẹ́ kí àwọn ikán jẹ ìfun rẹ̀ tí ó sì sọ ọ́ di alábùkù ara. Pẹ̀lú àbùkù rẹ̀, ìgboyà àti ọgbọ́n Agẹmọ ràn án lọ́wọ́ láti fi ẹní ògùṣọ̀ (raffia mat) bo àìlera rẹ̀. Ìfaradà àti sùúrù rẹ̀ ló jẹ́ kí ìsìn rẹ̀ fẹsẹ̀ múlẹ̀. Egúngún Agẹmọ, tí gbogbo ènìyàn ń rí níta gẹ́gẹ́ bí ẹní ògùṣọ̀ tí ń rìn fúnra rẹ̀, jẹ́ ohun tí ó wà fún àwọn ọkùnrin nìkan, wọ́n kà á léèwọ̀ fún àwọn obìnrin láti wò ó tàbí kópa nínú rẹ̀. Ọdún yìí tún ní àwọn elégéńgẹ́ (Agẹrẹ stilt dancers), oríṣiríṣi ètùtù, àti àdúrà fún ìrọ̀rùn àti àlàáfíà ìlú. Ọdún náà tún ní ijó pẹ̀lú àwọn ìlù bíi Èṣí (ìlù tí wọ́n fi ògùṣọ̀ bò) àti Àràn-Ọ̀gìdá. Àwọn ará ìlú gbàgbọ́ pé ṣíṣe ọdún yìí máa ń dènà àjàkálẹ̀ àrùn, ó ń lé ibi dànù, ó sì ń mú kí òjò rọ̀ dáadáa.<ref>{{Cite journal |last=Adeyeri |first=James Olusegun |date=2012 |title=Socio Economic Significance Of Cultural Festivals In Epe Division Of Lagos State |url=https://scholar.google.com/scholar?hl=en&as_sdt=0%2C5&q=socio-+economic+significance+of+cultural+festivals+in+epe+division+of+lagos+state%3A+an+overview+doi&btnG=#d=gs_qabs&t=1734043961610&u=%23p%3Dxs77ue_hoyUJ |journal=International Journal of Research in Arts and Social Sciences, 4, 147-152. |volume=4 |via=academic excellence society}}</ref> == Ẹ tún wo == * [[Eyibi Festival|Ọdún Ẹyẹbí (Eyibi)]] * [[Eluku|Ọdún Ẹlúkú]] == Àwọn Ìtọ́kasì == {{Reflist}} {{Nigeria topics}} [[Category:Àwọn ọdún àṣà ní Ìkòròdú]] [[Category:Àwọn ọdún ní Nàìjíríà]] [[Category:Àwọn ọdún Yorùbá]] bxd45rfeld22devvy0o9o4kd1qxxc09 Ìṣẹ̀ṣe Day 0 79554 618373 615545 2026-03-30T12:38:20Z Agbalagba 14929 618373 wikitext text/x-wiki {{short description|Nigerian Cultural Festival}} {{Infobox name| name= Ìṣẹ̀ṣe Day | language=Yoruba | meaning=Tradition |region= South West, Nigeria |image=File:Arugba Kori Koto 4.jpg | caption=Arugba Kori Koto |image_size=200px}} {{Short description|Religious celebration}} '''Àyájọ́ ọjọ́ Ìṣẹ̀ṣe''' jẹ́ ayẹyẹ àṣà àti ìsìn ọlọ́dọọdún tí àwọn ẹlẹ́sìn ìbílẹ̀ Yorùbá máa ń ṣe, pàápàá jùlọ ní gúúsù ìwọ̀-oòrùn [[Nàìjíríà|orílẹ̀-èdè Nàìjíríà]].<ref>{{Cite web |last=Agbaje |first=Matthew |date=2024-08-19 |title=ICYMI: Five things to know about Isese festival - Isese festival |url=https://punchng.com/five-things-to-know-about-isese-festival/#google_vignette |access-date=2025-05-14 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref> Ọjọ́ yìí ni a yà sọ́tọ̀ fún bíbọ̀wọ̀ fún àwọn [[òrìṣà]] àti àwọn Akọnidòrìṣà ti ilẹ̀ [[Yorùbá]], àti láti pa ogún, àṣà àti ìṣe àwọn Yorùbá mọ́.<ref>{{Cite web |last=Reporters |first=Our |date=2024-08-20 |title=Isese Day: Adherents advocate traditional oaths for public officials - Isese |url=https://punchng.com/isese-day-adherents-advocate-traditional-oaths-for-public-officials/ |access-date=2025-05-14 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=Odutuyo |first=Adeyinka |date=2023-08-21 |title=Everything You Need to Know About Isese Festival 2024 |url=https://www.zikoko.com/citizen/isese-festival-2024/ |access-date=2025-05-14 |website=Zikoko! |language=en-US}}</ref> == Ìtàn == Ọ̀rọ̀ yìí, ''Ìṣẹ̀ṣe'', túmọ̀ sí "àṣà ìbílẹ̀" ní èdè Yorùbá. Wọ́n dá ọjọ́ yìí sílẹ̀ láti fi dá àṣà Yorùbá mọ̀ àti láti fi ṣe ìpolongo fún ìtọ́jú àṣà àti ìṣe Yorùbá ní àkókò ayé òde òní.<ref>{{Cite web |last=Oamen |first=Samuel |date=2024-08-19 |title=Seven things to know about Isese Day |url=https://thenationonlineng.net/seven-things-to-know-about-isese-day/ |access-date=2025-05-14 |website=The Nation Newspaper |language=en-US}}</ref> Wọ́n kọ́kọ́ kéde ọjọ́ ayẹyẹ yìí gẹ́gẹ́ bí ọjọ́ ìsinmi gbogbogboò ní [[Ìpínlẹ̀ Ọ̀ṣun]] ní oṣù kẹjọ ọdún 2014, lábẹ́ ìṣàkóso [[Rauf Aregbesola|Gómìnà Rauf Aregbesola]] .<ref>{{Cite web |last=Television |first=Channels |date=2013-08-20 |title=Osun Govt Declares Today As Public Holiday For Isese Festival |url=https://www.channelstv.com/2013/08/20/osun-govt-declares-today-as-public-holiday-for-isese-festival/ |access-date=2025-05-14 |website=Channels Television |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |date=August 20, 2013 |title=Osun declares public holiday for traditional religion worshippers |url=https://www.premiumtimesng.com/regional/ssouth-west/143081-osun-declares-public-holiday-for-traditional-religion-worshippers.html |access-date=2025-05-14 |website=www.premiumtimesng.com}}</ref> Láti ìgbà náà, àwọn Ìpínlẹ̀ tí wọ́n wà ní gúúsù ìwọ̀-oòrùn bíi [[Ìpínlẹ̀ Èkó|Èkó]], [[Ìpínlẹ̀ Ògùn|Ògùn]], àti [[Ìpínlẹ̀ Ọ̀yọ́|Ọ̀yọ́]] <ref>{{Cite web |last=Babalola |first=Toheeb |date=August 15, 2024 |title=Oyo govt declares Tuesday work-free for Isese Day |url=https://www.premiumtimesng.com/regional/ssouth-west/724657-oyo-govt-declares-tuesday-work-free-for-isese-day.html |access-date=2025-05-14 |website=www.premiumtimesng.com}}</ref> ti gba ogúnjọ́ oṣù kẹjọ gẹ́gẹ́ bí ọjọ́ ìṣẹ̀ṣe nínú ètò ìṣàkóso ìjọba wọn, wọ́n sì sáábà máa ń kéde rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ọjọ́ tí kò ní sí iṣẹ́ fún àwọn òṣìṣẹ́ ìjọba.<ref>{{Cite web |last=AriseNews |date=2024-08-19 |title=Isese Day: Lagos Declares Tuesday Public Holiday for Traditional Religious Festival |url=https://www.arise.tv/isese-day-lagos-declares-tuesday-public-holiday-for-traditional-religious-festival/ |access-date=2025-05-14 |website=Arise News |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=Abdulsemiu |first=Monsuroh |date=2024-08-19 |title=Lagos, Osun, Oyo, Ogun declare Tuesday public holiday to celebrate Isese Day |url=https://www.thecable.ng/just-in-lagos-osun-oyo-ogun-declare-tuesday-public-holiday-to-celebrate-isese-day/ |access-date=2025-05-14 |website=TheCable |language=en-US}}</ref> Púpọ̀ nínú àwọn ìpínlẹ̀ tí wọ́n ń bẹ ní gúúsù ìwọ̀-oòrùn orílẹ̀-èdè Nàìjíríà ni Wọ́n gbà pé ọjọ́ yìí jẹ́ ọjọ́ ìsinmi gbogbogboò, nípa títi àwọn ọ́fíìsì ìjọba pa láti jẹ́ kí àwọn àwọn ẹlẹ́sìn ìbílẹ̀ ó lè ṣe ayẹyẹ náà.<ref>{{Cite web |date=2023-08-19 |title=Isese day: Things to know about traditional festival wey make Lagos state government declare public holiday |url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/c5143vv1npjo |access-date=2025-05-14 |website=BBC News Pidgin}}</ref><ref>{{Cite web |last=Nwafor |date=2024-08-18 |title=Isese Day: Adeleke declares Tuesday public holiday |url=https://www.vanguardngr.com/2024/08/isese-day-adeleke-declares-tuesday-public-holiday/ |access-date=2025-05-14 |website=Vanguard News |language=en-GB}}</ref> == Àwọn Ìtọ́kasí == {{Reflist}} [[Category:Culture of Nigeria]] [[Category:Yoruba festivals]] [[Category:Cultural festivals in Nigeria]] [[Category:2014 establishments in Nigeria]] 2oni6u45zi5chxo5qfa8tb54b7wlg1r Martha Washington 0 79639 618549 616060 2026-03-31T11:17:58Z Josedimaria 27719 618549 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Martha Washington (1796).jpg | caption = | office = [[:en:First Lady of the United States|Iyaafin àkókò orílẹ-èdè ìlú Améríkà]] | president = [[George Washington]] | term_start = 30 April 1789 | term_end = 4 March 1797 | predecessor = ''Sedasile'' | successor = [[Abigail Adams]] | birth_name = Martha Dandridge | birth_date = {{birth date|1731|6|2}} | birth_place = [[Virginia]], Amẹ́ríkà | death_date = {{Death date and age|1802|5|22|1731|6|2}} | spouse = {{marriage|[[:en:Daniel Parke Custis|Daniel Parke Custis]] (1750–)<br>[[George Washington](1759–1799) | children = 4 }} '''Martha Dandridge Custis Washington''' (Oṣù Kẹfà 2, 1731 – Oṣù Karùn-ún 22, 1802) ni ìyàwó [[George Washington]], Baba Olùdásílẹ̀ àti [[Ààrẹ ilẹ̀ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ààrẹ àkọ́kọ́]] ti [[Amẹ́ríkà]]. Bó tilẹ̀ jẹ́ pé wọn kò dá orúkọ oyè náà sílẹ̀ títí di ìgbà ikú rẹ̀, ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyáàfin àkọ́kọ́ ti Amẹ́ríkà, ó sì ṣàlàyé ipa obìnrin àkọ́kọ́, ó sì gbé ọ̀pọ̀ lára àwọn àpẹẹrẹ tí àwọn obìnrin àkọ́kọ́ ọjọ́ iwájú ń wò. Lakọkọ ìjọ̀ba rẹ̀, a pé ní "Lady Washington".<ref name=Vernon/> ==Ìgbésí ayé ìbẹrẹ== Wọ́n bí i lórí oko tábà. Ní 1749 o pàdé ọkọ rẹ̀ àkọkọ́, [[:en:Daniel Parke Custis|Daniel Parke Curtis]] àti pé wọ́n ṣe ìgbéyàwó ní ọdún kàn lẹhinna, wọ́n sí bí ọmọ mẹ́rin. Custis tí ṣe opó ní ọmọ ọdún 26 nígbàtí ọkọ rẹ̀ kú, bóyá láti àrùn ọfun nlá kán.<ref name="gould">{{Cite book |last=Brady |first=Patricia |url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/ |title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy |publisher=Garland Publishing |year=1996 |isbn=0-8153-1479-5 |editor-last=Gould |editor-first=Lewis L. |pages=2–15 |chapter=Martha (Dandridge Custis) Washington |language=en}}</ref> Nígbàtí o kú, Custis jogún ohun-ìní nlá tí o tí jogún tẹlẹ láti ọdọ bàbá rẹ̀.<ref>{{cite web |last=Brady |first=Patricia |title=Daniel Parke Custis (1711–1757) |url=https://encyclopediavirginia.org/entries/custis-daniel-parke-1711-1757 |publisher=[[Virginia Humanities#Encyclopedia Virginia|Encyclopedia Virginia]]/[[Dictionary of Virginia Biography]] |access-date=November 13, 2023 |date=December 7, 2020 |archive-date=November 24, 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231124012649/https://encyclopediavirginia.org/entries/custis-daniel-parke-1711-1757/ |url-status=live |language=en}}</ref> ==Ìgbéyàwó sí George Washington== Martha pàdé George Washington àti pé wọ́n ṣe ìgbéyàwó ní ọdún 1959. Wọ́n ọ ní ọmọ pọ, ṣùgbọ́n wọ́n dàgbà meji nínú àwọn ọmọ tí Martha tí o kú. Lẹhìn Iyika Amẹ́ríkà, o dí [[:en:First lady|Iyaafin àkọkọ́]] tí Amẹ́ríkà nípasẹ̀ ìṣe ọkọ rẹ̀ bí Alàkóso àkọkọ́ tí Amẹ́ríkà.<ref name=Vernon>{{cite web |title=The First First Lady |url=https://www.mountvernon.org/george-washington/martha-washington/the-first-first-lady/ |website=mountvernon.org |publisher=[[Mount Vernon Ladies' Association]] |access-date=May 25, 2019 |archive-date=May 26, 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190526031727/https://www.mountvernon.org/george-washington/martha-washington/the-first-first-lady/ |url-status=live |language=en}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} ru8i8mvh388d08j6emnikugwxoc0a4s 618554 618549 2026-03-31T11:27:43Z Josedimaria 27719 618554 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Martha Washington (1796).jpg | caption = | office = [[:en:First Lady of the United States|Iyaafin àkókò orílẹ-èdè ìlú Améríkà]] | president = [[George Washington]] | term_start = 30 April 1789 | term_end = 4 March 1797 | predecessor = ''Sedasile'' | successor = [[Abigail Adams]] | birth_name = Martha Dandridge | birth_date = {{birth date|1731|6|2}} | birth_place = [[Virginia]], Amẹ́ríkà | death_date = {{Death date and age|1802|5|22|1731|6|2}} | spouse = {{marriage|[[:en:Daniel Parke Custis|Daniel Parke Custis]]|1750}}<br>{{George Washington|1759}} | children = 4 }} '''Martha Dandridge Custis Washington''' (Oṣù Kẹfà 2, 1731 – Oṣù Karùn-ún 22, 1802) ni ìyàwó [[George Washington]], Baba Olùdásílẹ̀ àti [[Ààrẹ ilẹ̀ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ààrẹ àkọ́kọ́]] ti [[Amẹ́ríkà]]. Bó tilẹ̀ jẹ́ pé wọn kò dá orúkọ oyè náà sílẹ̀ títí di ìgbà ikú rẹ̀, ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyáàfin àkọ́kọ́ ti Amẹ́ríkà, ó sì ṣàlàyé ipa obìnrin àkọ́kọ́, ó sì gbé ọ̀pọ̀ lára àwọn àpẹẹrẹ tí àwọn obìnrin àkọ́kọ́ ọjọ́ iwájú ń wò. Lakọkọ ìjọ̀ba rẹ̀, a pé ní "Lady Washington".<ref name=Vernon/> ==Ìgbésí ayé ìbẹrẹ== Wọ́n bí i lórí oko tábà. Ní 1749 o pàdé ọkọ rẹ̀ àkọkọ́, [[:en:Daniel Parke Custis|Daniel Parke Curtis]] àti pé wọ́n ṣe ìgbéyàwó ní ọdún kàn lẹhinna, wọ́n sí bí ọmọ mẹ́rin. Custis tí ṣe opó ní ọmọ ọdún 26 nígbàtí ọkọ rẹ̀ kú, bóyá láti àrùn ọfun nlá kán.<ref name="gould">{{Cite book |last=Brady |first=Patricia |url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/ |title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy |publisher=Garland Publishing |year=1996 |isbn=0-8153-1479-5 |editor-last=Gould |editor-first=Lewis L. |pages=2–15 |chapter=Martha (Dandridge Custis) Washington |language=en}}</ref> Nígbàtí o kú, Custis jogún ohun-ìní nlá tí o tí jogún tẹlẹ láti ọdọ bàbá rẹ̀.<ref>{{cite web |last=Brady |first=Patricia |title=Daniel Parke Custis (1711–1757) |url=https://encyclopediavirginia.org/entries/custis-daniel-parke-1711-1757 |publisher=[[Virginia Humanities#Encyclopedia Virginia|Encyclopedia Virginia]]/[[Dictionary of Virginia Biography]] |access-date=November 13, 2023 |date=December 7, 2020 |archive-date=November 24, 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231124012649/https://encyclopediavirginia.org/entries/custis-daniel-parke-1711-1757/ |url-status=live |language=en}}</ref> ==Ìgbéyàwó sí George Washington== Martha pàdé George Washington àti pé wọ́n ṣe ìgbéyàwó ní ọdún 1959. Wọ́n ọ ní ọmọ pọ, ṣùgbọ́n wọ́n dàgbà meji nínú àwọn ọmọ tí Martha tí o kú. Lẹhìn Iyika Amẹ́ríkà, o dí [[:en:First lady|Iyaafin àkọkọ́]] tí Amẹ́ríkà nípasẹ̀ ìṣe ọkọ rẹ̀ bí Alàkóso àkọkọ́ tí Amẹ́ríkà.<ref name=Vernon>{{cite web |title=The First First Lady |url=https://www.mountvernon.org/george-washington/martha-washington/the-first-first-lady/ |website=mountvernon.org |publisher=[[Mount Vernon Ladies' Association]] |access-date=May 25, 2019 |archive-date=May 26, 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190526031727/https://www.mountvernon.org/george-washington/martha-washington/the-first-first-lady/ |url-status=live |language=en}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} jsfcl4ly9n204deqqv1o9n84nzim6d0 618555 618554 2026-03-31T11:28:30Z Josedimaria 27719 618555 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Martha Washington (1796).jpg | caption = | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílẹ-èdè Améríkà]] | president = [[George Washington]] | term_start = 30 April 1789 | term_end = 4 March 1797 | predecessor = ''Sedasile'' | successor = [[Abigail Adams]] | birth_name = Martha Dandridge | birth_date = {{birth date|1731|6|2}} | birth_place = [[Virginia]], Amẹ́ríkà | death_date = {{Death date and age|1802|5|22|1731|6|2}} | spouse = {{marriage|[[:en:Daniel Parke Custis|Daniel Parke Custis]]|1750}}<br>{{George Washington|1759}} | children = 4 }} '''Martha Dandridge Custis Washington''' (Oṣù Kẹfà 2, 1731 – Oṣù Karùn-ún 22, 1802) ni ìyàwó [[George Washington]], Baba Olùdásílẹ̀ àti [[Ààrẹ ilẹ̀ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ààrẹ àkọ́kọ́]] ti [[Amẹ́ríkà]]. Bó tilẹ̀ jẹ́ pé wọn kò dá orúkọ oyè náà sílẹ̀ títí di ìgbà ikú rẹ̀, ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyáàfin àkọ́kọ́ ti Amẹ́ríkà, ó sì ṣàlàyé ipa obìnrin àkọ́kọ́, ó sì gbé ọ̀pọ̀ lára àwọn àpẹẹrẹ tí àwọn obìnrin àkọ́kọ́ ọjọ́ iwájú ń wò. Lakọkọ ìjọ̀ba rẹ̀, a pé ní "Lady Washington".<ref name=Vernon/> ==Ìgbésí ayé ìbẹrẹ== Wọ́n bí i lórí oko tábà. Ní 1749 o pàdé ọkọ rẹ̀ àkọkọ́, [[:en:Daniel Parke Custis|Daniel Parke Curtis]] àti pé wọ́n ṣe ìgbéyàwó ní ọdún kàn lẹhinna, wọ́n sí bí ọmọ mẹ́rin. Custis tí ṣe opó ní ọmọ ọdún 26 nígbàtí ọkọ rẹ̀ kú, bóyá láti àrùn ọfun nlá kán.<ref name="gould">{{Cite book |last=Brady |first=Patricia |url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/ |title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy |publisher=Garland Publishing |year=1996 |isbn=0-8153-1479-5 |editor-last=Gould |editor-first=Lewis L. |pages=2–15 |chapter=Martha (Dandridge Custis) Washington |language=en}}</ref> Nígbàtí o kú, Custis jogún ohun-ìní nlá tí o tí jogún tẹlẹ láti ọdọ bàbá rẹ̀.<ref>{{cite web |last=Brady |first=Patricia |title=Daniel Parke Custis (1711–1757) |url=https://encyclopediavirginia.org/entries/custis-daniel-parke-1711-1757 |publisher=[[Virginia Humanities#Encyclopedia Virginia|Encyclopedia Virginia]]/[[Dictionary of Virginia Biography]] |access-date=November 13, 2023 |date=December 7, 2020 |archive-date=November 24, 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231124012649/https://encyclopediavirginia.org/entries/custis-daniel-parke-1711-1757/ |url-status=live |language=en}}</ref> ==Ìgbéyàwó sí George Washington== Martha pàdé George Washington àti pé wọ́n ṣe ìgbéyàwó ní ọdún 1959. Wọ́n ọ ní ọmọ pọ, ṣùgbọ́n wọ́n dàgbà meji nínú àwọn ọmọ tí Martha tí o kú. Lẹhìn Iyika Amẹ́ríkà, o dí [[:en:First lady|Iyaafin àkọkọ́]] tí Amẹ́ríkà nípasẹ̀ ìṣe ọkọ rẹ̀ bí Alàkóso àkọkọ́ tí Amẹ́ríkà.<ref name=Vernon>{{cite web |title=The First First Lady |url=https://www.mountvernon.org/george-washington/martha-washington/the-first-first-lady/ |website=mountvernon.org |publisher=[[Mount Vernon Ladies' Association]] |access-date=May 25, 2019 |archive-date=May 26, 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190526031727/https://www.mountvernon.org/george-washington/martha-washington/the-first-first-lady/ |url-status=live |language=en}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} l8c99efss94jns4od0mo78j00en8emp 618556 618555 2026-03-31T11:30:41Z Josedimaria 27719 618556 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Martha Washington (1796).jpg | caption = | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílẹ-èdè Améríkà]] | president = [[George Washington]] | term_start = 30 April 1789 | term_end = 4 March 1797 | predecessor = ''Sedasile'' | successor = [[Abigail Adams]] | birth_name = Martha Dandridge | birth_date = {{birth date|1731|6|2}} | birth_place = [[Virginia]], Amẹ́ríkà | death_date = {{Death date and age|1802|5|22|1731|6|2}} | spouse = {{marriage|[[:en:Daniel Parke Custis|Daniel Parke Custis]]|1750}}<br>{{George Washington|1759}} | children = 4 }} '''Martha Dandridge Custis Washington''' (Oṣù Kẹfà 2, 1731 – Oṣù Karùn-ún 22, 1802) ni ìyàwó [[George Washington]], Baba Olùdásílẹ̀ àti [[Ààrẹ ilẹ̀ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ààrẹ àkọ́kọ́]] ti [[Amẹ́ríkà]]. Bó tilẹ̀ jẹ́ pé wọn kò dá orúkọ oyè náà sílẹ̀ títí di ìgbà ikú rẹ̀, ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyáàfin àkọ́kọ́ ti Amẹ́ríkà, ó sì ṣàlàyé ipa obìnrin àkọ́kọ́, ó sì gbé ọ̀pọ̀ lára àwọn àpẹẹrẹ tí àwọn obìnrin àkọ́kọ́ ọjọ́ iwájú ń wò. Lakọkọ ìjọ̀ba rẹ̀, a pé ní "Lady Washington".<ref name=Vernon/> ==Ìgbésí ayé ìbẹrẹ== Wọ́n bí i lórí oko tábà. Ní 1749 o pàdé ọkọ rẹ̀ àkọkọ́, [[:en:Daniel Parke Custis|Daniel Parke Curtis]] àti pé wọ́n ṣe ìgbéyàwó ní ọdún kàn lẹhinna, wọ́n sí bí ọmọ mẹ́rin. Custis tí ṣe opó ní ọmọ ọdún 26 nígbàtí ọkọ rẹ̀ kú, bóyá láti àrùn ọfun nlá kán.<ref name="gould">{{Cite book |last=Brady |first=Patricia |url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/ |title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy |publisher=Garland Publishing |year=1996 |isbn=0-8153-1479-5 |editor-last=Gould |editor-first=Lewis L. |pages=2–15 |chapter=Martha (Dandridge Custis) Washington |language=en}}</ref> Nígbàtí o kú, Custis jogún ohun-ìní nlá tí o tí jogún tẹlẹ láti ọdọ bàbá rẹ̀.<ref name=":0">{{Cite web |title=First Marriage and Children |url=https://www.mountvernon.org/george-washington/martha-washington/marthas-first-marriage-children/ |publisher=[[Mount Vernon Ladies' Association]] |access-date=November 13, 2023 |archive-date=September 10, 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230910022930/https://www.mountvernon.org/george-washington/martha-washington/marthas-first-marriage-children/ |url-status=live }}</ref><ref>{{cite web |last=Brady |first=Patricia |title=Daniel Parke Custis (1711–1757) |url=https://encyclopediavirginia.org/entries/custis-daniel-parke-1711-1757 |publisher=[[Virginia Humanities#Encyclopedia Virginia|Encyclopedia Virginia]]/[[Dictionary of Virginia Biography]] |access-date=November 13, 2023 |date=December 7, 2020 |archive-date=November 24, 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231124012649/https://encyclopediavirginia.org/entries/custis-daniel-parke-1711-1757/ |url-status=live |language=en}}</ref> ==Ìgbéyàwó sí George Washington== Martha pàdé George Washington àti pé wọ́n ṣe ìgbéyàwó ní ọdún 1959. Wọ́n ọ ní ọmọ pọ, ṣùgbọ́n wọ́n dàgbà meji nínú àwọn ọmọ tí Martha tí o kú. Lẹhìn Iyika Amẹ́ríkà, o dí [[:en:First lady|Iyaafin àkọkọ́]] tí Amẹ́ríkà nípasẹ̀ ìṣe ọkọ rẹ̀ bí Alàkóso àkọkọ́ tí Amẹ́ríkà.<ref name=Vernon>{{cite web |title=The First First Lady |url=https://www.mountvernon.org/george-washington/martha-washington/the-first-first-lady/ |website=mountvernon.org |publisher=[[Mount Vernon Ladies' Association]] |access-date=May 25, 2019 |archive-date=May 26, 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190526031727/https://www.mountvernon.org/george-washington/martha-washington/the-first-first-lady/ |url-status=live |language=en}}</ref><ref name="feinberg">{{Cite book |last=Feinberg |first=Barbara Silberdick |url=https://archive.org/details/americasfirstlad0000fein |title=America's First Ladies: Changing Expectations |publisher=Franklin Watts |year=1998 |isbn=9780531113790 |pages= }}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} offljlpd0vv9my24g8fa806oorutfn9 618557 618556 2026-03-31T11:31:23Z Josedimaria 27719 618557 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Martha Washington (1796).jpg | caption = | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílẹ-èdè Améríkà]] | president = [[George Washington]] | term_start = 30 April 1789 | term_end = 4 March 1797 | predecessor = ''Sedasile'' | successor = [[Abigail Adams]] | birth_name = Martha Dandridge | birth_date = {{birth date|1731|6|2}} | birth_place = [[Virginia]], Amẹ́ríkà | death_date = {{Death date and age|1802|5|22|1731|6|2}} | spouse = {{marriage|[[:en:Daniel Parke Custis|Daniel Parke Custis]]|1750}}<br>{{marriage|George Washington|1759}} | children = 4 }} '''Martha Dandridge Custis Washington''' (Oṣù Kẹfà 2, 1731 – Oṣù Karùn-ún 22, 1802) ni ìyàwó [[George Washington]], Baba Olùdásílẹ̀ àti [[Ààrẹ ilẹ̀ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ààrẹ àkọ́kọ́]] ti [[Amẹ́ríkà]]. Bó tilẹ̀ jẹ́ pé wọn kò dá orúkọ oyè náà sílẹ̀ títí di ìgbà ikú rẹ̀, ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyáàfin àkọ́kọ́ ti Amẹ́ríkà, ó sì ṣàlàyé ipa obìnrin àkọ́kọ́, ó sì gbé ọ̀pọ̀ lára àwọn àpẹẹrẹ tí àwọn obìnrin àkọ́kọ́ ọjọ́ iwájú ń wò. Lakọkọ ìjọ̀ba rẹ̀, a pé ní "Lady Washington".<ref name=Vernon/> ==Ìgbésí ayé ìbẹrẹ== Wọ́n bí i lórí oko tábà. Ní 1749 o pàdé ọkọ rẹ̀ àkọkọ́, [[:en:Daniel Parke Custis|Daniel Parke Curtis]] àti pé wọ́n ṣe ìgbéyàwó ní ọdún kàn lẹhinna, wọ́n sí bí ọmọ mẹ́rin. Custis tí ṣe opó ní ọmọ ọdún 26 nígbàtí ọkọ rẹ̀ kú, bóyá láti àrùn ọfun nlá kán.<ref name="gould">{{Cite book |last=Brady |first=Patricia |url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/ |title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy |publisher=Garland Publishing |year=1996 |isbn=0-8153-1479-5 |editor-last=Gould |editor-first=Lewis L. |pages=2–15 |chapter=Martha (Dandridge Custis) Washington |language=en}}</ref> Nígbàtí o kú, Custis jogún ohun-ìní nlá tí o tí jogún tẹlẹ láti ọdọ bàbá rẹ̀.<ref name=":0">{{Cite web |title=First Marriage and Children |url=https://www.mountvernon.org/george-washington/martha-washington/marthas-first-marriage-children/ |publisher=[[Mount Vernon Ladies' Association]] |access-date=November 13, 2023 |archive-date=September 10, 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230910022930/https://www.mountvernon.org/george-washington/martha-washington/marthas-first-marriage-children/ |url-status=live }}</ref><ref>{{cite web |last=Brady |first=Patricia |title=Daniel Parke Custis (1711–1757) |url=https://encyclopediavirginia.org/entries/custis-daniel-parke-1711-1757 |publisher=[[Virginia Humanities#Encyclopedia Virginia|Encyclopedia Virginia]]/[[Dictionary of Virginia Biography]] |access-date=November 13, 2023 |date=December 7, 2020 |archive-date=November 24, 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231124012649/https://encyclopediavirginia.org/entries/custis-daniel-parke-1711-1757/ |url-status=live |language=en}}</ref> ==Ìgbéyàwó sí George Washington== Martha pàdé George Washington àti pé wọ́n ṣe ìgbéyàwó ní ọdún 1959. Wọ́n ọ ní ọmọ pọ, ṣùgbọ́n wọ́n dàgbà meji nínú àwọn ọmọ tí Martha tí o kú. Lẹhìn Iyika Amẹ́ríkà, o dí [[:en:First lady|Iyaafin àkọkọ́]] tí Amẹ́ríkà nípasẹ̀ ìṣe ọkọ rẹ̀ bí Alàkóso àkọkọ́ tí Amẹ́ríkà.<ref name=Vernon>{{cite web |title=The First First Lady |url=https://www.mountvernon.org/george-washington/martha-washington/the-first-first-lady/ |website=mountvernon.org |publisher=[[Mount Vernon Ladies' Association]] |access-date=May 25, 2019 |archive-date=May 26, 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190526031727/https://www.mountvernon.org/george-washington/martha-washington/the-first-first-lady/ |url-status=live |language=en}}</ref><ref name="feinberg">{{Cite book |last=Feinberg |first=Barbara Silberdick |url=https://archive.org/details/americasfirstlad0000fein |title=America's First Ladies: Changing Expectations |publisher=Franklin Watts |year=1998 |isbn=9780531113790 |pages= }}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} dpqlm7c6ckhabqseexzpstx06dlav0x Elizabeth Bidei 0 79710 618393 617576 2026-03-30T20:28:08Z Royalesignature 26633 /* Ikú rẹ̀ */ 618393 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder|name=Elizabeth Bidei|office=Commissioner for Women, Children Affairs, Empowerment and Social Development, Bayelsa State|term_start=2023|term_end=2024|governor=Douye Diri|nationality=Nigerian|party=Peoples Democratic Party}}'''Elizabeth Timilaemi Bidei''' jẹ́ olùdarí iṣẹ́-ìjọba tó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bíi Kọmíṣọ́nà tó ń rí ś ọ̀rọ̀ àwọn obìnrin, ọmọdé, ìfúnnilówó-ìṣòwò, àti ìdàgbàsókè àwùjọ ní [[Ìpínlẹ̀ Bayelsa]], títí tó fi kú ní oṣù Kejìlá ọdún 2024.<ref>{{cite news|last=Olabimtan|first=Bolanle|date=30 December 2024|title=Elizabeth Bidei, Bayelsa Women Affairs Commissioner, is dead|url=https://www.thecable.ng/elizabeth-bidei-bayelsa-women-affairs-commissioner-is-dead/|access-date=December 20, 2025|newspaper=TheCable}}</ref> == Iṣẹ́ rẹ̀ == Bidei jẹ́ ọmọ-ẹgbẹ́ Bayelsa State Executive Council, tó sì ń rí sí ṣíṣe àwọn ìlànà àti ètò láti ṣàtúnṣe sí ìwàlálàáfíà àwọn obìnrin àti ọmọdé, àti láti ṣe ìgbélárugẹ ìfúnilówó-ìṣòwò ní ìpínlẹ̀ náà. <ref>{{cite news|last=|first=|title=Eulogies as Bayelsa Cabinet Bids Late Commissioner Farewell|url=https://bayelsastate.gov.ng/eulogies-as-bayelsa-cabinet-bids-late-commissioner-farewell/|newspaper=Bayelsa State Government|access-date=December 20, 2025}}</ref> Gómìnà ìpínlẹ̀ náà, ìyẹn [[Douye Diri]] gbóríyìn fun Bidei àti àwọn olóṣèlú mìíràn, látàrí àwọn ìlọ́wọ́sí àti iṣẹ́ ribiribi rẹ̀ lórí iṣẹ́-ìlú àti ọ̀rọ̀ àwọn obìnrin.<ref>{{Cite web|last=Briseimo|first=Teresa|date=2025-02-25|title=Gov. Diri Pays Tribute to Late Commissioner Mrs Elizabeth Bidei.|url=https://bayelsawatch.com/gov-diri-pays-tribute-to-late-commissioner-mrs-elizabeth-bidei/|access-date=2025-12-20|website=BayelsaWatch|language=en-US|archive-date=2025-10-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20251015183844/https://bayelsawatch.com/gov-diri-pays-tribute-to-late-commissioner-mrs-elizabeth-bidei/|dead-url=yes}}</ref> ==Ikú== Elizabeth kú ní ọjọ́ Monday, 30 December 2024.<ref>{{Cite news |last=Nwaokolo |first=Sandra |date=2025-01-01 |title=Bayelsa Commissioner for Women Affairs, Elizabeth Bidei, passes away |url=https://tribuneonlineng.com/bayelsa-commissioner-for-women-affairs-elizabeth-bidei-passes-away/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20250110003700/https://tribuneonlineng.com/bayelsa-commissioner-for-women-affairs-elizabeth-bidei-passes-away/ |archive-date=2025-01-10 |access-date=2025-12-20 |language=en-GB |url-status=live |newspaper=[[Nigerian Tribune]]}}</ref><ref>{{Cite news |last=Report |first=Agency |date=2025-01-01 |title=Bayelsa commissioner is dead |url=https://www.premiumtimesng.com/regional/south-south-regional/764566-bayelsa-commissioner-is-dead.html |access-date=2025-12-20 |language=en-GB |issn=2360-7688|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news |last=Sobowale |first=Adetutu |date=2024-12-31 |title=Bayelsa mourns as women commissioner dies |url=https://punchng.com/bayelsa-women-affairs-commissioner-is-dead/ |access-date=2025-12-20 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> == Àwọn ìtọ́kasí == fu7d2k6652wvp8jt02hxgyfiptzwl1h 618394 618393 2026-03-30T20:30:31Z Royalesignature 26633 618394 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Elizabeth Bidei | office = Commissioner for Women, Children Affairs, Empowerment and Social Development, Bayelsa State | term_start = 2023 | term_end = 2024 | governor = Douye Diri | nationality = Nigerian | party = Peoples Democratic Party }} '''Elizabeth Timilaemi Bidei''' jẹ́ olùdarí iṣẹ́-ìjọba tó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bíi Kọmíṣọ́nà tó ń rí ś ọ̀rọ̀ àwọn obìnrin, ọmọdé, ìfúnnilówó-ìṣòwò, àti ìdàgbàsókè àwùjọ ní [[Ìpínlẹ̀ Bayelsa]], títí tó fi kú ní oṣù Kejìlá ọdún 2024.<ref>{{cite news|last=Olabimtan|first=Bolanle|date=30 December 2024|title=Elizabeth Bidei, Bayelsa Women Affairs Commissioner, is dead|url=https://www.thecable.ng/elizabeth-bidei-bayelsa-women-affairs-commissioner-is-dead/|access-date=December 20, 2025|newspaper=TheCable}}</ref> == Iṣẹ́ rẹ̀ == Bidei jẹ́ ọmọ-ẹgbẹ́ Bayelsa State Executive Council, tó sì ń rí sí ṣíṣe àwọn ìlànà àti ètò láti ṣàtúnṣe sí ìwàlálàáfíà àwọn obìnrin àti ọmọdé, àti láti ṣe ìgbélárugẹ ìfúnilówó-ìṣòwò ní ìpínlẹ̀ náà. <ref>{{cite news|last=|first=|title=Eulogies as Bayelsa Cabinet Bids Late Commissioner Farewell|url=https://bayelsastate.gov.ng/eulogies-as-bayelsa-cabinet-bids-late-commissioner-farewell/|newspaper=Bayelsa State Government|access-date=December 20, 2025}}</ref> Gómìnà ìpínlẹ̀ náà, ìyẹn [[Douye Diri]] gbóríyìn fun Bidei àti àwọn olóṣèlú mìíràn, látàrí àwọn ìlọ́wọ́sí àti iṣẹ́ ribiribi rẹ̀ lórí iṣẹ́-ìlú àti ọ̀rọ̀ àwọn obìnrin.<ref>{{Cite web|last=Briseimo|first=Teresa|date=2025-02-25|title=Gov. Diri Pays Tribute to Late Commissioner Mrs Elizabeth Bidei.|url=https://bayelsawatch.com/gov-diri-pays-tribute-to-late-commissioner-mrs-elizabeth-bidei/|access-date=2025-12-20|website=BayelsaWatch|language=en-US|archive-date=2025-10-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20251015183844/https://bayelsawatch.com/gov-diri-pays-tribute-to-late-commissioner-mrs-elizabeth-bidei/|dead-url=yes}}</ref> ==Ikú== Elizabeth kú ní ọjọ́ Monday, 30 December 2024.<ref>{{Cite news |last=Nwaokolo |first=Sandra |date=2025-01-01 |title=Bayelsa Commissioner for Women Affairs, Elizabeth Bidei, passes away |url=https://tribuneonlineng.com/bayelsa-commissioner-for-women-affairs-elizabeth-bidei-passes-away/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20250110003700/https://tribuneonlineng.com/bayelsa-commissioner-for-women-affairs-elizabeth-bidei-passes-away/ |archive-date=2025-01-10 |access-date=2025-12-20 |language=en-GB |url-status=live |newspaper=[[Nigerian Tribune]]}}</ref><ref>{{Cite news |last=Report |first=Agency |date=2025-01-01 |title=Bayelsa commissioner is dead |url=https://www.premiumtimesng.com/regional/south-south-regional/764566-bayelsa-commissioner-is-dead.html |access-date=2025-12-20 |language=en-GB |issn=2360-7688|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news |last=Sobowale |first=Adetutu |date=2024-12-31 |title=Bayelsa mourns as women commissioner dies |url=https://punchng.com/bayelsa-women-affairs-commissioner-is-dead/ |access-date=2025-12-20 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> == Àwọn ìtọ́kasí == gth2rpkxtp7fhzy3itrby28tuxxd09z 618395 618394 2026-03-30T20:30:56Z Royalesignature 26633 /* Àwọn ìtọ́kasí */ 618395 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Elizabeth Bidei | office = Commissioner for Women, Children Affairs, Empowerment and Social Development, Bayelsa State | term_start = 2023 | term_end = 2024 | governor = Douye Diri | nationality = Nigerian | party = Peoples Democratic Party }} '''Elizabeth Timilaemi Bidei''' jẹ́ olùdarí iṣẹ́-ìjọba tó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bíi Kọmíṣọ́nà tó ń rí ś ọ̀rọ̀ àwọn obìnrin, ọmọdé, ìfúnnilówó-ìṣòwò, àti ìdàgbàsókè àwùjọ ní [[Ìpínlẹ̀ Bayelsa]], títí tó fi kú ní oṣù Kejìlá ọdún 2024.<ref>{{cite news|last=Olabimtan|first=Bolanle|date=30 December 2024|title=Elizabeth Bidei, Bayelsa Women Affairs Commissioner, is dead|url=https://www.thecable.ng/elizabeth-bidei-bayelsa-women-affairs-commissioner-is-dead/|access-date=December 20, 2025|newspaper=TheCable}}</ref> == Iṣẹ́ rẹ̀ == Bidei jẹ́ ọmọ-ẹgbẹ́ Bayelsa State Executive Council, tó sì ń rí sí ṣíṣe àwọn ìlànà àti ètò láti ṣàtúnṣe sí ìwàlálàáfíà àwọn obìnrin àti ọmọdé, àti láti ṣe ìgbélárugẹ ìfúnilówó-ìṣòwò ní ìpínlẹ̀ náà. <ref>{{cite news|last=|first=|title=Eulogies as Bayelsa Cabinet Bids Late Commissioner Farewell|url=https://bayelsastate.gov.ng/eulogies-as-bayelsa-cabinet-bids-late-commissioner-farewell/|newspaper=Bayelsa State Government|access-date=December 20, 2025}}</ref> Gómìnà ìpínlẹ̀ náà, ìyẹn [[Douye Diri]] gbóríyìn fun Bidei àti àwọn olóṣèlú mìíràn, látàrí àwọn ìlọ́wọ́sí àti iṣẹ́ ribiribi rẹ̀ lórí iṣẹ́-ìlú àti ọ̀rọ̀ àwọn obìnrin.<ref>{{Cite web|last=Briseimo|first=Teresa|date=2025-02-25|title=Gov. Diri Pays Tribute to Late Commissioner Mrs Elizabeth Bidei.|url=https://bayelsawatch.com/gov-diri-pays-tribute-to-late-commissioner-mrs-elizabeth-bidei/|access-date=2025-12-20|website=BayelsaWatch|language=en-US|archive-date=2025-10-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20251015183844/https://bayelsawatch.com/gov-diri-pays-tribute-to-late-commissioner-mrs-elizabeth-bidei/|dead-url=yes}}</ref> ==Ikú== Elizabeth kú ní ọjọ́ Monday, 30 December 2024.<ref>{{Cite news |last=Nwaokolo |first=Sandra |date=2025-01-01 |title=Bayelsa Commissioner for Women Affairs, Elizabeth Bidei, passes away |url=https://tribuneonlineng.com/bayelsa-commissioner-for-women-affairs-elizabeth-bidei-passes-away/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20250110003700/https://tribuneonlineng.com/bayelsa-commissioner-for-women-affairs-elizabeth-bidei-passes-away/ |archive-date=2025-01-10 |access-date=2025-12-20 |language=en-GB |url-status=live |newspaper=[[Nigerian Tribune]]}}</ref><ref>{{Cite news |last=Report |first=Agency |date=2025-01-01 |title=Bayelsa commissioner is dead |url=https://www.premiumtimesng.com/regional/south-south-regional/764566-bayelsa-commissioner-is-dead.html |access-date=2025-12-20 |language=en-GB |issn=2360-7688|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news |last=Sobowale |first=Adetutu |date=2024-12-31 |title=Bayelsa mourns as women commissioner dies |url=https://punchng.com/bayelsa-women-affairs-commissioner-is-dead/ |access-date=2025-12-20 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> == Àwọn ìtọ́kasí == {{Reflist}} gzjic6qhu2ago28ijp6dtdo67y1bdjo Tolulope Popoola 0 79922 618389 617722 2026-03-30T14:21:54Z Royalesignature 26633 618389 wikitext text/x-wiki   {| class="infobox vcard" ! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn" style="display:inline;">Tolulope Popoola</div> |- ! scope="row" class="infobox-label" style="line-height:1.2em; padding-right:0.65em;" |Alma&nbsp;mater | class="infobox-data" style="line-height:1.4em;" |[[:en:London_Metropolitan_University|London Metropolitan University]] [[:en:University_of_Nottingham|University of Nottingham]] |- ! scope="row" class="infobox-label" style="line-height:1.2em; padding-right:0.65em;" |Genre | class="infobox-data category" style="line-height:1.4em;" |[[:en:Romance_novel|Romance]] |- ! scope="row" class="infobox-label" style="line-height:1.2em; padding-right:0.65em;" |Notable works | class="infobox-data" style="line-height:1.4em;" |''Nothing Comes Close'' (2012) |- ! scope="row" class="infobox-label" style="line-height:1.2em; padding-right:0.65em;" |Notable awards | class="infobox-data" style="line-height:1.4em;" |Nigeria Writers' Award |} '''Tolulope Popoola''' jẹ́ òǹkọ̀wé [[Nàìjíríà|ọmọ orílẹ̀-èdè Nàìjíríà]], olùkọ́ni ìkọ̀wé àti olóòtú àkóónú tó ń kọ àwọn ìwé ìtàn ìfẹ́ àti ìtàn àròsọ. Àwọn ìkọ̀wé àti àkójọpọ̀ ìtàn rẹ̀ ni a ti fi hàn nínú ọ̀pọ̀lọpọ̀ ìwé àti ìwé ìròyìn. Ó tún jẹ́ olùtẹ̀wé àti olùkọ́ni ìkọ̀wé oníṣẹ̀dá, ó sì ń gbé ní apapọ ijọba gẹẹsi. Ìfojúsùn rẹ̀ lórí irú ìtàn àròsọ flash ti mú kí ó ní orúkọ"Ayé Àròsọ Ìtàn Àgbáyé ti Áfíríkà". <ref name="Brittle Paper, June 2025">{{cite web|url=https://brittlepaper.com/2025/06/june-writer-of-the-month-tolulope-popoola/|title=JUNE WRITER OF THE MONTH: Tolulope Popoola|website=[[Brittle Paper]]|date=2 June 2025|access-date=5 August 2025}}</ref> <ref>{{cite web|url=https://accomplishpress.com/books/flash-fiction-stories-by-tolulope-popoola/?mc_cid=96f1a985c6&mc_eid=9e3e505ac2|title=Accomplish Press and the Creative Writing Academy|website=accomplishpress.com|access-date=5 August 2025}}</ref> == Iṣẹ́ ọwọ́ == Popoola gba oye BA ni Accounting and Business Economics lati Yunifásítì Metropolitan ti Ilu [[Lọndọnu]], ati oye Master ni Isuna ati Ìdókòwò lati Yunifásítì [[Nottingham]], ki o to bẹrẹ si ṣiṣẹ bi oluṣakoso ati lẹhinna aṣiro. <ref>{{cite web|url=https://www.brainzmagazine.com/post/unlocking-creativity-and-success-exclusive-interview-with-tolulope-popoola|title=Unlocking Creativity And Success – Exclusive Interview With Tolulope Popoola|work=Brainz.|date=15 October 2024|access-date=5 August 2025}}</ref> Ó bẹ̀rẹ̀ sí í kọ̀wé ní ọdún 2008, lẹ́yìn tí ó fi iṣẹ́ ìṣirò owó rẹ̀ sílẹ̀. Ó kọ ìwé àkọ́kọ́ rẹ̀ ní ọdún 2009, ṣùgbọ́n ó pinnu láti má ṣe tẹ̀ ẹ́ jáde lẹ́yìn tí ó rí i pé ó jọra sí ìwé ''Nínú Ìgbẹ́kẹ̀lé'' (2008) tí Sarah Ladipo Manyika kọ. <ref name="dailytrust">{{Cite news|title=Why I quit accounting for writing, publishing – Tolulope Popoola|url=https://www.dailytrust.com.ng/news/bookshelf/why-i-quit-accounting-for-writing-publishing--tolulope-popoola/136611.html|archivedate=2016-04-15|access-date=2018-08-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160415132438/http://www.dailytrust.com.ng/news/bookshelf/why-i-quit-accounting-for-writing-publishing--tolulope-popoola/136611.html|deadurl=yes}}</ref> Ní ọdún 2012, ó tẹ ìwé ìfẹ́ rẹ̀ àkọ́kọ́ jáde, ''Kò sí ohun tó sún mọ́'' . Wọ́n kọ ìwé náà sí ọ̀kan lára àwọn ìwé tó dára jùlọ ní ọdún 2012 láti ọwọ́ ẹgbẹ́ àwọn òǹkọ̀wé Áfíríkà. Popoola tún ni òǹkọ̀wé àwọn ìwé ìtàn Ìrònú Aláròjinlẹ̀ àti Wíwá Ohun kan. Òun ni olùdásílẹ̀ àti olóòtú Àṣeyọrí Tẹ, ilé-iṣẹ́ ìtẹ̀wé kan tí ó dá sílẹ̀ fún àwọn ìwé ìtàn "àròsọ ẹ̀yà". <ref name="sun">{{Cite web|last=|first=|date=June 2, 2025|title=JUNE WRITER OF THE MONTH: Tolulope Popoola|url=https://brittlepaper.com/2025/06/june-writer-of-the-month-tolulope-popoola/|access-date=2025-06-02|website=Brittle Paper}}</ref> Nínú ìfọ̀rọ̀wánilẹ́nuwò kan pẹ̀lú Joanna Penn, òǹkọ̀wé tó gba àmì-ẹ̀yẹ ní Ìwé ìròyìn New York Times àti USA Lónì Popoola fihàn pé òun ń lo àwọn ìròyìn àtijọ́ àti lórí ayélujára fún ètò títà ìwé rẹ̀, tí òun sì ń fojú sí àwọn ènìyàn ìbílẹ̀ àti ti àgbáyé.<ref>{{Cite web|last=Penn|first=Joanna|date=2016-02-22|title=African Authors And Diversity In Publishing With Tolulope Popoola {{!}} The Creative Penn|url=https://www.thecreativepenn.com/2016/02/22/diversity-in-publishing-african-authors/|access-date=2025-08-11|language=en-US}}</ref> Ọ̀nà tí òun gbà ń kọ ìwé àti ìtẹ̀wé jẹ́ yíyà sọ́tọ̀ “ìnáwó ìmọ̀lára nínú ìkọ̀wé mi kúrò ní apá iṣẹ́ ìtẹ̀wé,” ọgbọ́n kan tí ó jẹ́ kí ó lè ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùkọ́ni ìkọ̀wé onínúure, olùrànlọ́wọ́, àti olùtẹ̀wé tí ó ní èrò rere. <ref>{{Cite web|last=Magazine|first=Brainz|date=2024-10-15|title=Unlocking Creativity And Success – Exclusive Interview With Tolulope Popoola|url=https://www.brainzmagazine.com/post/unlocking-creativity-and-success-exclusive-interview-with-tolulope-popoola|access-date=2025-08-11|website=Brainz Magazine|language=en}}</ref> Gẹ́gẹ́ bí ara Accomplish Press, Popoola ń ṣe àkóso Ẹgbẹ́ Ìkọ̀wé Ẹ̀dá fún Àwọn Ọmọdé àti Àwọn Ọ̀dọ́langba níbi tí ó ti ń kọ́ wọn nípa àwọn èrò pàtàkì nípa ìkọ̀wé ẹ̀dá, tí ó ń fún wọn ní ìtọ́ni ní ìfọwọ́sowọ́pọ̀ láti mú kí àwọn akẹ́kọ̀ọ́ kọ̀ọ̀kan dára jùlọ. Ẹgbẹ́ Ìkọ̀wé Ẹ̀dá ti gba àmì-ẹ̀yẹ, títí kan Ẹgbẹ́ Ìkọ̀wé Ẹ̀dá Àtijọ́ – East London <ref>{{Cite web|title=Accomplish Press (2022 Winner: Greater London Enterprise Awards)|url=https://smenews.digital/winners/accomplish-press/|access-date=2025-08-11|website=SME News|language=en-GB}}</ref> àti Ilé-iṣẹ́ Ìkọ́ni Kíkọ Ẹ̀dá tí Ó dára Jùlọ ní 2024 <ref>{{Cite web|title=Accomplish Press (2022 Winner: Greater London Enterprise Awards)|url=https://smenews.digital/winners/accomplish-press/|access-date=2025-08-11|website=SME News|language=en-GB}}</ref> Ní ọdún 2015, Popoola kọ ìtàn kúkúrú kan tí àkọlé rẹ̀ ń jẹ́ "The Alibi" tí a gbé jáde lórí ''Pulse'', nípa ìbátan àrà ọ̀tọ̀ láàárín ọmọ ọ̀dọ̀ kan àti ìyàwó ilé kan. <ref>{{Cite web|last1=Quadri|first1=Zaynab|url=https://www.pulse.ng/books/flash-fiction-the-alibi-by-tolulope-popoola-id4390265.html|title='The Alibi' by Tolulope Popoola|date=24 November 2015|website=Pulse|access-date=2018-08-04|archive-date=2018-04-08|archive-url=https://web.archive.org/web/20180408053302/http://www.pulse.ng/books/flash-fiction-the-alibi-by-tolulope-popoola-id4390265.html|dead-url=yes}}</ref> Òun ni òǹkọ̀wé ìwé awọn eka Ìtàn aròsọ láàsì ti Lagos. <ref name="Littafi">{{cite web|url=https://littafi.com/stories/interviews/author-interview-tolulope-popoola-on-the-lagos-flash-fiction-series/?mc_cid=96f1a985c6&mc_eid=9e3e505ac2|title=Author Interview: Tolulope Popoola on the Lagos Flash Fiction Series|website=Littafi|author=Akinwale|date=28 April 2025|access-date=5 August 2025}}</ref> Ní ọdún 2017, wọ́n pe Popoola ní ọ̀kan lára àwọn ọmọ Áfíríkà mẹ́wàá nínú àkójọ àwọn obìnrin Áfíríkà alágbára àti onírúuru jùlọ ní Lancome . <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/02/lancomes-recent-my-shade-my-power-beauty-campaign-features-47-diverse-but-powerful-women-including-10-africans-see-the-photos/|title=Lancome's Recent "My Shade, My Power" Beauty Campaign features 47 Diverse & Powerful Women including 10 Africans!|date=February 27, 2017|website=Bellanaija|access-date=2018-08-04}}</ref> === Ìwé ìtàn === ==== Ìtàn àròsọ ==== * {{Cite book|last1=Popoola|first1=Tolulope|title=In My Dreams It Was Simpler|date=2010|publisher=Lulu Press, Incorporated|isbn=9781445254203}} * {{Cite book|last1=Popoola|first1=Tolulope|title=Fertile Imagination: A Collection of Flash Fiction Stories|date=2012|publisher=|isbn=9780957186637}} * {{Cite book|last1=Popoola|first1=Tolulope|title=Nothing Comes Close|date=2012|publisher=Accomplish Press|isbn=9780957186606}} * {{Cite book|last1=Popoola|first1=Tolulope|title=Looking For Something: A Collection of Flash Fiction Stories|date=2015|publisher=|isbn=9780993177125}} * Àwọn ẹ̀ka ''ìtàn àròsọ ti Lagos Flash'' : *# ''Àwọn ìrántí nípa Olùṣètò Ìgbéyàwó ní Èkó'' (Oṣù Karùn-ún ọdún 2025) ASIN 0463936035 *# ''Àwọn ìrántí awakọ̀ takisí kan ní ìlú Lagos'' (oṣù Karùn-ún ọdún 2025) ASIN B0F9CQMPHK *# ''Àwọn ìrántí ti òṣìṣẹ́ ilé ìfowópamọ́ kékeré kan ní ìlú Èkó'' (oṣù Karùn-ún ọdún 2025) ASIN B0DYG84Y5Q *# ''Àwọn ìrántí ọkùnrin tó dára jùlọ ní eré'' ASIN B0DY1ZTLPK *# ''Àwọn ìrántí ti aṣejẹ oyinbo kan ni Lagos'' (Oṣu Kẹrin ọdun 2025) ASIN B0F25GYXN7 *# ''Àwọn Ìrìn Àjò Míràn ti Olùṣètò Ìgbéyàwó ní Èkó'' (Oṣù Kẹta 2025) ASIN B0DY1YZT5X ==== Kì í ṣe ìtàn àròsọ ==== * ''Avoiding the New Author Trap: Self-Publishing Success for First Time Authors'' ASIN B01BOTMGM0 * ''The Procrastination Cure: How to Beat Procrastination and Get Your Book Published'' ASIN B01BOSZAL0 === Ìdámọ̀ === * 2012: Ẹ̀bùn tuntun láti ọwọ́ Women in Publishing UK (Ẹni Kejì tó gba ipò kejì) <ref name="dailytrust"/> * 2016: Ẹ̀bùn Àkànṣe ti Ìdánilára láti ọwọ́ Àwọn Òǹkọ̀wé Nàìjíríà <ref name="dailytrust" /> * 2017: Òǹkọ̀wé ọdún tí ó dára jùlọ láti ọ̀dọ̀ àwọn òǹkọ̀wé ní Nàìjíríà (Ẹni tí a yàn) * 2017: 100 Àwọn Òǹkọ̀wé Nàìjíríà tó ní ipa jùlọ lábẹ́ ọmọ ọdún 40 (Àkójọpọ̀ wọn) <ref name="sun" /> * 2025: Onkọwe Iwe Brittle ti Oṣu (Oṣu Kẹfa) <ref>{{Cite web|date=2025-06-02|title=JUNE WRITER OF THE MONTH: Tolulope Popoola|url=https://brittlepaper.com/2025/06/june-writer-of-the-month-tolulope-popoola/|access-date=2025-08-11|website=Brittle Paper|language=en-US}}</ref> == Àwọn ìtọ́kasí == {{Reflist|30em}} <references responsive="0"></references> [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] 7f2yu73v89hjqqaz4dmdaz6z60hwtmd Oyinkan Braithwaite 0 79923 618388 617708 2026-03-30T14:20:14Z Royalesignature 26633 618388 wikitext text/x-wiki {{Infobox writer | name = Oyinkan Braithwaite | image = | birth_name = | birth_date = {{Birth year and age|1988}} | birth_place = [[Lagos]], [[Nigeria]] | death_date = | occupation = Novelist, author | nationality = Nigerian | period = 2010–present | notableworks = ''[[My Sister, the Serial Killer]]'' (2018) | alma_mater = [[Kingston University]]<br />[[University of Surrey]]<br />[[Iowa Writers' Workshop]] | spouse = | website = }} '''Oyinkan Braithwaite''' (tí a bí ní ọdún 1988) jẹ́ òǹkọ̀wé àti òǹkọ̀wé ọmọ orílẹ̀-èdè Nàìjíríà-Gẹ̀ẹ́sì. <ref>{{Cite news|url=https://punchng.com/oyinkan-braithwaite-diana-evans-listed-for-40000-2019-womens-prize-for-literature/|title=Oyinkan Braithwaite, Diana Evans listed for $40,000 2019 Women's Prize for Literature|language=en-US|access-date=2019-05-25}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2019/jan/04/my-sister-the-serial-killer-by-okyinkan-braithwaite|title=My Sister, the Serial Killer by Oyinkan Braithwaite – a morbidly funny slashfest|access-date=2019-05-25|language=en-GB}}</ref> A bí i ní ìlú Èkó, ó sì lo ìgbà èwe rẹ̀ ní Nàìjíríà àti apapọ ijọba gẹẹsi. Braithwaite ló gbajúmọ̀ jùlọ fún ìwé rẹ̀ àkọ́kọ́ ní ọdún 2018, Arabinrin mi, apaniyan Serial. <ref name=":0">{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2019/jan/15/oyinkan-braithwaite-thriller-nigerian-author-comic-debut-novel-my-sister-the-serial-killer|title=Oyinkan Braithwaite's serial-killer thriller: would you help your murderer sister?|access-date=2019-05-25|language=en-GB}}</ref> == Ìgbésí ayé == A bí Braithwaite ní ìlú Èkó, Nàìjíríà, ní ọdún 1988. Ó lo ọ̀pọ̀lọpọ̀ ìgbà èwe rẹ̀ ní UK lẹ́yìn tí ìdílé rẹ̀ kó lọ sí Southgate, London.. <ref name=":0">{{Cite news|title=Oyinkan Braithwaite's serial-killer thriller: would you help your murderer sister?|last1=Lea|first1=Richard|date=2019-01-15}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFLea2019">Lea, Richard (January 15, 2019). [https://www.theguardian.com/books/2019/jan/15/oyinkan-braithwaite-thriller-nigerian-author-comic-debut-novel-my-sister-the-serial-killer "Oyinkan Braithwaite's serial-killer thriller: would you help your murderer sister?"]. ''The Guardian''. [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0261-3077 0261-3077]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">May 25,</span> 2019</span>.</cite></ref> Ó lọ sí ilé-ẹ̀kọ́ alákọ̀ọ́bẹ̀rẹ̀ ní ìlú London, lẹ́yìn náà ó padà sí ìlú Èkó nígbà tí wọ́n bí àbúrò rẹ̀ ní ọdún 2001. Ó kẹ́kọ̀ọ́ nípa òfin àti ìkọ̀wé àtinúdá ní Yunifásítì ti Surrey àti Yunifasiti Kingston, kí ó tó padà sí ìlú Èkó ní ọdún 2012. <ref>{{Cite book|title=My Sister, the Serial Killer|last1=Braithwaite|first1=Oyinkan|date=2019|publisher=Atlantic Books|isbn=9781786495976}}</ref> <ref name="theladysroom.ng">{{Cite web|url=https://theladysroom.ng/oyinkan-braithwaite-on-waiting-for-a-dream/|title=Oyinkan Braithwaite On Waiting For A Dream|first=Adebola|last=Rayo|date=2018-03-27|website=The Lady's Room|language=en-GB|access-date=2019-05-25|archive-date=March 12, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240312194218/https://theladysroom.ng/oyinkan-braithwaite-on-waiting-for-a-dream/|url-status=dead}}</ref> Ó ti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùrànlọ́wọ́ olóòtú nínú ilé ìtẹ̀wé Kachifo Limited <ref name="BellaNaija.com">{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2018/03/oyinkan-braithwaite-sister-serial-killer/|title=Oyinkan Braithwaite's novel 'My Sister, the Serial Killer' to be made into a Movie|last=BellaNaija.com|date=2018-03-27|website=BellaNaija|language=en-US|access-date=2019-05-25}}</ref> àti gẹ́gẹ́ bí olùdarí iṣẹ́-ṣíṣe ní Ajapa World, ilé-iṣẹ́ ẹ̀kọ́ àti eré ìnàjú kan. <ref>{{cite web|last1=Lea|first1=Richard|title=Oyinkan Braithwaite: I just had high standards for myself|url=https://gulfnews.com/entertainment/books/oyinkan-braithwaite-i-just-had-high-standards-for-myself-1.63771265|website=Gulf News|date=May 29, 2019|access-date=6 May 2021}}</ref> == Iṣẹ́ ọwọ́ == Ìwé àkọ́kọ́ Braithwaite, ''Arabinrin mi, apaniyan Serial'', ni Àwọn Ìwé Ọjọ́ Méjì tẹ̀ jáde ní ọdún 2018, èyí tí gbogbo ènìyàn gbàgbọ́. <ref>{{Cite news|last1=O'Grady|first1=Carrie|title=My Sister, the Serial Killer by Oyinkan Braithwaite – a morbidly funny slashfest|url=https://www.theguardian.com/books/2019/jan/04/my-sister-the-serial-killer-by-okyinkan-braithwaite|access-date=12 December 2020|date=4 January 2019}}</ref> Àwọn ìtàn kúkúrú rẹ̀ ti fara hàn nínú ìwé Hush <nowiki><i id="mwQA">ti McSweeney</i></nowiki>, <ref>{{cite web|last1=Braithwaite|first1=Oyinkan|title=The Last Tattoo|url=https://www.mcsweeneys.net/articles/the-last-tattoo|website=McSweeney's|date=March 16, 2020|access-date=6 May 2021}}</ref> WePresent àti Amazon Original Stories. <ref>{{cite web|title=Oyinkan Braithwaite's Treasure|url=https://www.thefictionaddiction.com/oyinkan-braithwaites-treasure/|website=The Fiction Addiction|access-date=6 May 2021}}</ref> Braithwaite tún jẹ́ olùyàwòrán, <ref>{{cite web|last1=Peterson|first1=Angeline|title=Check Out Oyinkan Braithwaite's Digital Illustration Instagram Page!|url=https://brittlepaper.com/2021/02/check-out-oyinkan-braithwaites-digital-illustration-instagram-page/|website=Brittle Paper|date=25 February 2021|access-date=6 May 2021}}</ref> ó sì ṣe àfihàn ìwé àtẹ̀jáde ìwé rẹ̀ ní Nàìjíríà, èyí tí awọn olùtẹ̀wé Ìrísí awòrán tẹ̀ jáde. <ref>{{cite web|last1=Adebayo|first1=Ayobami|title=Stuck with Them: An Interview with Oyinkan Braithwaite|url=https://lareviewofbooks.org/article/stuck-with-them-an-interview-with-oyinkan-braithwaite/|website=LA Review of Books|date=January 11, 2019|access-date=6 May 2021}}{{Cite web}}</ref> Ìwé ìtàn rẹ̀ ti ọdún 2025, Cursed Daughters, ní “ìpìlẹ̀ tó yàtọ̀ pátápátá sí eré ìtàgé <nowiki>''</nowiki>''Arabinrin mi, apaniyan Serial<nowiki>''</nowiki>'' èyí tí Braithwaite gbà pé ó fẹ́ láti “jìnnà sí” bí ó ti lè ṣe tó, gẹ́gẹ́ bí ìfọ̀rọ̀wánilẹ́nuwò kan pẹ̀lú Elle ti sọ. <ref>{{Cite web|title=With Cursed Daughters, Oyinkan Braithwaite Makes a Deliberate Shift Away From Her Bestselling Debut|first=Lauren|last=Puckett-Pope|date=November 4, 2025|url=https://www.elle.com/culture/books/a69249447/oyinkan-braithwaite-cursed-daughters-interview-2025/|access-date=2025-11-20|work=[[Elle (magazine)|Elle]]|language=en-US|archive-url=https://archive.today/20251124151840/https://www.elle.com/culture/books/a69249447/oyinkan-braithwaite-cursed-daughters-interview-2025/|archive-date=2025-11-24|url-status=live}}</ref> == Àwọn ẹ̀bùn àti yíyàn == * 2014: Wọ́n yan ọ̀kan lára àwọn olórin mẹ́wàá tó gbajúmọ̀ jùlọ nínú Eko Poetry Slam * 2016: Wọ́n yàn án fún ẹ̀bùn Ìtàn Kékeré ti Commonwealth * Ọdún 2019: Olùborí Ẹ̀bùn ''LA Times'' fún Àmì Ẹ̀yẹ Crime Thriller Tó Dáa Jùlọ ní Ọdún 2019 * 2019: Àwọn tí a yàn fún ẹ̀bùn obìnrin fún ìtàn àròsọ ní ọdún 2019 * 2019: Àwọn tó ti wà nínú [[Ẹ̀bùn Booker|ìdíje Booker]] fún ọdún 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.thebookseller.com/news/margaret-atwood-and-salman-rushdie-nominated-2019-booker-prize-1040626|title=Margaret Atwood and Salman Rushdie nominated for 2019 Booker Prize {{!}} The Bookseller|first=Heloise|last=Wood|date=July 24, 2019|website=www.thebookseller.com|access-date=January 8, 2021}}</ref> * 2019: Àwọn tó kù fún àmì ẹ̀yẹ Amazon Publishing Readers' Awards 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.thebookseller.com/news/braithwaite-rankin-and-wesolowski-make-amazon-publishing-readers-awards-shortlist-1043841|title=Braithwaite, Rankin and Wesolowski make Amazon Publishing Readers' Awards shortlist {{!}} The Bookseller|website=www.thebookseller.com|first=Katie|last=Mansfield|date=25 July 2019|access-date=2019-07-25}}</ref> * 2020: Olùborí Ìwé Ọdaràn àti Ìwé Ìtànṣán ti Ọdún 2020 nínú Àwọn Ẹ̀bùn Ìwé ti Ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì <ref>{{Cite web|url=https://www.thebookseller.com/news/british-book-awards-2020-books-year-shortlists-revealed-1196431|title=British Book Awards 2020: Books of the Year shortlists revealed {{!}} The Bookseller|website=www.thebookseller.com|date=20 March 2020|first=Mat|last=Toor|access-date=2020-03-20}}</ref> <ref>{{Cite web|last=Flood|first=Alison|date=2020-06-30|title=Evaristo and Carty-Williams become first black authors to win top British Book awards|url=http://www.theguardian.com/books/2020/jun/29/candice-carty-williams-bernardine-evaristo-first-black-authors-to-win-top-british-book-awards|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-06-30|website=The Guardian|language=en}}</ref> * 2020: Àwọn tí a yàn fún ẹ̀bùn ìwé ìtàn ìwà ọ̀daràn ti ọdún 2020 ti Theakston <ref>{{Cite web|last=|first=|date=2020-06-15|title=Harper, McKinty shortlisted for Theakston Old Peculier crime award|url=https://www.booksandpublishing.com.au/articles/2020/06/15/151920/harper-mckinty-shortlisted-for-theakston-old-peculier-crime-award/|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-07-27|website=Books+Publishing|language=en-AU}}</ref> == Ìwé ìtàn == {{Expand list|date=August 2025}} === Àwọn ìwé ìtàn === * ''Arabinrin mi, apaniyan Serial'' (2018, ) <ref name="q884">{{cite web|last=Williams|first=S. Zainab|date=2025-11-25|title=The Only Short Book You Need to Squeeze In at Year's End|url=https://bookriot.com/my-sister-the-serial-killer-by-oyinkan-braithwaite/|access-date=2025-12-21|website=BOOK RIOT}}</ref> <ref name="r626">{{cite web|last=Braithwaite|first=Oyinkan|date=2025-03-19|title='Like seeing an old friend': Oyinkan Braithwaite on My Sister, the Serial Killer becoming a ballet|url=https://www.theguardian.com/stage/2025/mar/19/like-seeing-an-old-friend-oyinkan-braithwaite-on-my-sister-the-serial-killer-becoming-a-ballet|access-date=2025-12-21|website=The Guardian}}</ref> * ''Ọmọ náà ni tèmi'' (2021, ) <ref name="k585">{{cite web|last=Feeny|first=Madeleine|date=2021-05-13|title=The Baby is Mine by Oyinkan Braithwaite review|url=https://www.standard.co.uk/culture/books/the-baby-is-mine-oyinkan-braithwaite-review-books-b934533.html|access-date=2025-12-21|website=The Standard}}</ref> <ref name="g522">{{cite web|last=Kan|first=Toni|date=2022-01-02|title="The Baby is Mine": King Solomon of the pandemic -Peju Akande|url=https://thelagosreview.ng/the-baby-is-mine-a-king-solomon-in-pandemic-times-peju-akande/|access-date=2025-12-21|website=The Lagos Review}}</ref> * ''Àwọn Ọmọbìnrin Ègún'' (2025, ) <ref name="v548">{{cite web|last=Leu|first=Chelsea|date=2025-09-22|title=Cursed Daughters by Oyinkan Braithwaite review – a family doomed in love|url=https://www.theguardian.com/books/2025/sep/22/cursed-daughters-by-oyinkan-braithwaite-review-a-family-doomed-in-love|access-date=2025-12-21|website=The Guardian}}</ref> <ref name="g702">{{cite web|date=2025-12-17|first=Mattea|last=Roach|title=Oyinkan Braithwaite's new novel tests the power of free will against a generations-long curse|url=https://www.cbc.ca/books/bookends/oyinkan-braithwaite-new-novel-9.7018537|access-date=2025-12-21|website=CBC}}</ref> <ref name="e639">{{cite web|last=Rascoe|first=Ayesha|date=2025-11-02|title=Oyinkan Braithwaite discusses her novel 'Cursed Daughters'|url=https://www.npr.org/2025/11/02/nx-s1-5398041/oyinkan-braithwaite-discusses-her-novel-cursed-daughters|access-date=2025-12-21|website=NPR}}</ref> <ref name="v284">{{cite web|last=Nicol|first=Patricia|date=2025-09-27|title=Oyinkan Braithwaite's new novel|url=https://www.thetimes.com/culture/books/article/cursed-daughters-oyinkan-braithwaite-review-x9hwrc7b5|access-date=2025-12-21|website=The Times and The Sunday Times}}</ref> === Àkójọ àwọn ìtàn kúkúrú === * ''Awakọ'' (2010) * ''Ìṣúra'' (2020) === Àwọn ìwádìí pàtàkì àti àtúnyẹ̀wò iṣẹ́ Braithwaite === * {{Cite journal|last=Chow-Quesada|first=Emily|date=Fall 2024|title=The detectives who kill : Black female detectives in the work of Oyinkan Braithwaite and [[Nnedi Okorafor]]|journal=Clues|volume=42|issue=2|pages=98–109}} == Àwọn ìtọ́kasí == {{Reflist}} <references responsive="1"></references> [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1988]] 0da4ztiqbs6d35yaeakbl4c0m5czo8k Patience Torlowei 0 79924 618385 618157 2026-03-30T14:11:46Z Royalesignature 26633 618385 wikitext text/x-wiki {{Infobox artist | name = Patience Torlowei | image = Patience Torlowei1.jpg | imagesize = | caption = Patience Torlowei in 2019 | birth_name = Patience Etipou Torlowei | birth_date = {{Birth date and age|1964|7|24|df=yes}} | birth_place = [[Enugu (city)|Enugu]], [[Enugu State]], Nigeria | death_date = | death_place = | education = Yaba College of Technology | field = Textile Artist, Fashion Designer | training = | movement = | works = | patrons = | awards = | spouse = | partner = | website = {{URL|https://patiencetorlowei.com/}} }} '''Patience Torlowei''' (tí a bí ní ọjọ́ kẹrìnlélógún oṣù keje ọdún 1964) jẹ́ apẹ̀rẹ aṣọ ní Nàìjíríà. Òun ni olùdá "Esther Dress", aṣọ ìbora àkọ́kọ́ tí ó dara pọ̀ mọ́ àkójọpọ̀ aṣọ tí ó wà fún Ilé Ìkóhun-Ìṣẹ̀dá ti Orílẹ̀-èdè ti awọn onà Áfíríkà, Ilé-ẹ̀kọ́ ti Smithsonian . == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ == Wọ́n bí Torlowei ní Enugu, ọmọ ẹgbẹ́ àwọn òbí rẹ̀ ní Ijaw, ó sì jáde ilé-ẹ̀kọ́ ìmọ̀ ẹ̀rọ aṣọ ní ilé-ẹ̀kọ́ gíga Yaba . Ó kó lọ sí Belgium ní ọdún 1989. Gẹ́gẹ́ bí olùṣe ẹ̀rọ aṣọ, ó ti ṣiṣẹ́ láti ṣẹ̀dá aṣọ ìgbéyàwó àti aṣọ ìbora àti aṣọ tí a ti ṣetán láti wọ̀. <ref>{{Cite web|url=https://www.thenigerianvoice.com/lifestyle/5370/patience-returns.html|title=Patience returns|website=Nigerian Voice|accessdate=Jul 9, 2019}}</ref> Ó dá ilé-ẹ̀kọ́ aṣọ àkọ́kọ́ rẹ̀ sílẹ̀, Patience Torlowei BVBA, ní ọdún 2006. <ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.forbesafrica.com/woman/2014/10/01/history-on-a-hanger/|title=History On A hanger|first=Forbes Woman|last=Africa|date=Oct 1, 2014|accessdate=Jul 9, 2019}}</ref> == Iṣẹ́ ọwọ́ == Aṣọ tí Torlowei, Esther, ṣe, ni Ilé Àkójọ Àwọn Ọnà Ilẹ̀ Adúláwọ̀ ti Orílẹ̀-èdè (NMAA) ní Washington, D.C. ní lọ́wọ́lọ́wọ́; ó jẹ́ aṣọ àkọ́kọ́ tí ó wọ inú àkójọ àwọn ohun èlò ìṣẹ̀ǹbáyé. Ó ń ṣàfihàn àwọn àwòrán ìyọkúrò epo àti dáyámọ́ńdì àti ogun, a sì fi onírúurú ohun èlò ṣe é, títí kan aṣọ wúrà. <ref name="NMAA">{{Cite web|url=https://africa.si.edu/exhibitions/current-exhibitions/i-am/|title=I Am . . . Contemporary Women Artists of Africa|website=africa.si.edu|accessdate=Jul 9, 2019}}</ref> Wọ́n ti ṣe àfihàn àwòrán yìí tẹ́lẹ̀ nínú ìfihàn aṣọ ní ilé ìkóhun-ìṣẹ̀ǹbáyé ní ọdún 2014.<ref>{{Cite web|url=https://mshale.com/2014/03/07/national-museum-african-art-showcases-eco-friendly-african-design/|title=National Museum of African Art showcases Eco-Friendly African Design|date=Mar 7, 2014|accessdate=Jul 9, 2019|archive-date=September 7, 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250907111904/https://mshale.com/2014/03/07/national-museum-african-art-showcases-eco-friendly-african-design/|dead-url=yes}}</ref> Wọ́n fi Torlowei sí ìfihàn ọdún 2019 "Mo Jẹ́… Àwọn Obìnrin oníṣẹ́-ọnà ti Áfíríkà lóde oní" ní NMAA.. <ref name="NMAA" /> == Wo tun == * [[Njagun ni Nigeria|Àṣà ní Nàìjíríà]] * Aṣọ ìbora * Àkójọ àwọn obìnrin olórin ọ̀rúndún 20 == Àwọn ìtọ́kasí == {{Reflist}} <references responsive="1"></references> == Àwọn ìjápọ̀ òde == * [https://www.washingtonpost.com/lifestyle/style/the-dress-comes-out-of-pain-patience-torlowei-creates-fashion-from-the-highs-and-lows-of-modern-africa/2019/08/21/880e9d8e-bd26-11e9-a5c6-1e74f7ec4a93_story.html?noredirect=on ''Aṣọ náà wá láti inú ìrora: Patience Torlowei ṣẹ̀dá àṣà láti inú àwọn ibi gíga àti ìsàlẹ̀ ti Africa òde òní''] Washington Post, August 22, 2019 (pẹ̀lú àwọn fọ́tò "Aṣọ Esther") [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1964]] 1py5c0fmkiv8thpse38i45jvhx7uhv0 Lola Odusoga 0 79925 618384 617711 2026-03-30T14:09:47Z Royalesignature 26633 618384 wikitext text/x-wiki [[Fáìlì:Lolawallinkoski1.jpg|thumb|Odusoga ní ọdún 2009]] '''Iyabode Ololade Remilekun''' " '''Lola''' " '''Odusoga''' (tí a ti bí tẹ́lẹ̀ '''Wallinkoski''' ; a bí i ní ọjọ́ ọgbọ̀n oṣù kẹfà ọdún 1977 ní Turku ) jẹ́ agbábọ́ọ̀lù àwòṣe àti ẹwà ọmọ [[Finland|orílẹ̀-èdè Finland]] tí ó gba àmì ẹ̀yẹ Miss Finland ní ọdún 1996.<ref>{{cite book|url=https://archive.org/details/historyoffinland00lave|url-access=registration|quote=Lola Odusoga miss finland.|title=The History of Finland|page=[https://archive.org/details/historyoffinland00lave/page/165 165]|author=Jason Edward Lavery|isbn=978-0313328374|publisher=Greenwood|date=September 30, 2006|accessdate=July 28, 2014}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.lempimissit.suntuubi.com/?cat=293|title=Favorite Misses since 1933: Lola Odusoga|language=Finnish|accessdate=July 28, 2014|archive-date=August 12, 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140812032841/http://www.lempimissit.suntuubi.com/?cat=293|url-status=dead}}</ref> In 1997, she won the crown of [[Miss Scandinavia]].<ref>{{cite web|url=http://m.mtv.fi/viihde/ohjelmat/putous/uutiset/artikkeli/lola-wallinkoski-lapseni-eivat-saa-katsoa-putousta/3046230|title=Lola Wallinkoski: My kids do not look at the waterfalls|language=Finnish|accessdate=July 26, 2014|date=February 22, 2014|website=mtv|archive-date=August 9, 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140809134409/http://m.mtv.fi/viihde/ohjelmat/putous/uutiset/artikkeli/lola-wallinkoski-lapseni-eivat-saa-katsoa-putousta/3046230|url-status=dead}}</ref> Ní ọdún 1997, ó gba adé Miss Scandinavia . <ref>{{cite web|url=http://m.mtv.fi/viihde/ohjelmat/putous/uutiset/artikkeli/lola-wallinkoski-lapseni-eivat-saa-katsoa-putousta/3046230|title=Lola Wallinkoski: My kids do not look at the waterfalls|language=Finnish|accessdate=July 26, 2014|date=February 22, 2014|website=mtv|archive-date=August 9, 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140809134409/http://m.mtv.fi/viihde/ohjelmat/putous/uutiset/artikkeli/lola-wallinkoski-lapseni-eivat-saa-katsoa-putousta/3046230|url-status=dead}}</ref> Ní ọjọ́ kẹtàdínlógún Okudu kẹfà ọdún 1996 níbi ìdíje Miss Universe ní Las Vegas, ó gba ipò kejì nínú ìdíje náà. <ref>{{cite web|url=http://www.iltasanomat.fi/miss-suomi/art-1288526133713.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20121231021149/http://www.iltasanomat.fi/miss-suomi/art-1288526133713.html|url-status=dead|archive-date=December 31, 2012|title=Do you still remember what it looked like when Lola contested in the Miss Universe 1996 pageant?|language=Finnish|website=Ilta-Sanomat|accessdate=July 28, 2014}}</ref> Ìyá rẹ̀ jẹ́ ọmọ ilẹ̀ Finland, bàbá rẹ̀ sì jẹ́ ọmọ ilẹ̀ Yorùbá láti orílẹ̀-èdè Nàìjíríà. Ó tún jẹ́ òṣèrébìnrin, tí a mọ̀ fún Vares: Tango of Darkness (2012), Hilander-TV (2010) àti 3 Asia: Petri Nygård (2013). <ref>{{cite web|url=https://m.imdb.com/name/nm1506691/bio?ref_=m_mn_ov_bio|work=Internet Movie Database (IMDb)|title=Lola Odusoga Biography|author=IMDb|date=February 24, 2021|access-date=2021-02-24}}</ref> Ní ọdún 2000, Lola Odusoga, fa ìjíròrò gbogbogbòò lórí àwọn ohun èlò ìtọ́jú ọmú rẹ̀ tí a fi silicon ṣe. <ref>{{Cite journal|title=‘A second youth’: pursuing happiness and respectability through cosmetic surgery in Finland|url=https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1467-9566.2009.01215.x|language=en}}</ref> Odusoga fẹ́ Jarkko Wallinkoski ní ọjọ́ kejìlá oṣù kẹjọ ọdún 2005. Wọ́n ní ọmọ méjì papọ̀: ọmọbìnrin kan (tí a bí ní ọdún 2004) <ref>{{cite web|url=http://m.iltalehti.fi/viihde/2014010217888538_vi.shtml|archive-url=https://web.archive.org/web/20140727180208/http://m.iltalehti.fi/viihde/2014010217888538_vi.shtml|url-status=dead|archive-date=July 27, 2014|title=Lola Wallinkoski and her beautiful daughter|language=Finnish|date=January 1, 2014|website=Iltalehti|access-date=July 26, 2014}}</ref> àti ọmọkùnrin kan (tí a bí ní ọdún 2006). Lẹ́yìn tí tọkọtaya náà kọ ara wọn sílẹ̀ ní ọdún 2015, ó yí orúkọ ìdílé rẹ̀ padà sí orúkọ ọmọbìnrin rẹ̀ tí ó jẹ́ apá kan. <ref name="CIAFinland">{{cite web|url=https://www.iltalehti.fi/viihde/a/2016031521273399|title=Lola vaihtoi sukunimensä - on jälleen Odusoga|publisher=Iltalehti}}</ref> == Àwọn ìtọ́kasí == {{Reflist}} <references responsive="1"></references> == Àwọn ìjápọ̀ òde == * (in Finnish) [https://web.archive.org/web/20080621075344/http://www.seiska.fi/julkkisbiot/abc/w/_a69454/wallinkoski+lola/ Short bio] {{S-start}} {{S-ach}} {{S-bef|before=[[Heli Pirhonen]]}} {{s-ttl|title=[[Miss Finland]]|years=1996}} {{S-aft|after=[[Karita Tykkä|Karita Tuomola]]}} {{S-end}}{{Miss Universe 1996 delegates}}{{Authority control}}{{DEFAULTSORT:Odusoga, Lola}} [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1977]] 6zmsp7ih6tav179ca9o1vvzcqabj3ib Chioma Opara 0 79936 618383 617769 2026-03-30T14:06:18Z Royalesignature 26633 618383 wikitext text/x-wiki {{Infobox academic | honorific_prefix = | name = Chioma Carol Opara | honorific_suffix = | image = | image_size = | alt = | caption = | birth_date = {{birth date and age|1951|05|23|df=yes}} | birth_place = Jos, Nigeria | citizenship = Nigerian | occupation = Professor of Literature and Comparative Literature | known_for = Patent Theories of Femalism and Gynandrism | title = | spouse = Peter Amanze Opara | partner = | children = | parents = | education = | alma_mater = <!--University of Ibadan--> | era = Current | discipline = <!--Literature--> | workplaces = <!--Rivers State University Port Hartcourt, Nigeria--> | main_interests = African Literature, African Feminism | footnotes = }} '''Chioma Opara''' fetisi ⓘ (a bí ní ọjọ́ kẹtàlélógún oṣù karùn-ún ọdún 1951 ní Jos, Nàìjíríà ) jẹ́ òǹkọ̀wé àti ọ̀mọ̀wé ọmọ Nàìjíríà kan tí iṣẹ́ rẹ̀ dá lórí ìṣètò obìnrin ní ìwọ̀ oòrùn Áfíríkà . A mọ̀ ọ́n fún gbígbé ìlànà ìṣètò obìnrin kalẹ̀, a sì mọ̀ ọ́n gẹ́gẹ́ bí ọ̀kan lára àwọn olùdámọ̀ràn obìnrin mẹ́fà ní Áfíríkà. Iṣẹ́ rẹ̀ ti ní ipa lórí ìkẹ́kọ̀ọ́ nípa ìbálòpọ̀ ní Áfíríkà. <ref>{{Cite web|date=1997|title=Writing African Women: Gender, Popular Culture, and Literature in West Africa|website=AfricaBib|url=https://www.africabib.org/rec.php?RID=W00087994}}</ref> <ref>{{Cite book|title=Sisterhood, Feminisms and Power in Africa: From Africa to the Diaspora: Obioma Nnaemeka: 9780865434394: Amazon.com: Books}}</ref> <ref>{{Cite journal|date=2010-01-01|title=The Niger Delta Region and the Woman's Predicament: A Study of Kaine Agary's Yellow- Yellow|url=free}}</ref> <ref>{{Cite journal|date=2014-01-01|title=Figures of pedagogy in Ama Ata Aidoo's Changes and Buchi Emecheta's Double Yoke|url=free}}</ref> <ref>{{Cite journal|date=2015-07-28|title=Issues in Women's Liberation Struggles in Contemporary Nigeria: A Study of Ezeigbo's Hands that Crush Stone (2010)|url=https://vc.bridgew.edu/jiws/vol16/iss3/17}}</ref> Lọ́wọ́lọ́wọ́, ó jẹ́ Ọ̀jọ̀gbọ́n nínú èdè Gẹ̀ẹ́sì àti Ìfiwéra Lítíréṣọ̀ ní Ẹ̀ka Ẹ̀kọ́ Ènìyàn ní Yunifásítì Ìpínlẹ̀ Rivers ní Port Harcout, Nàìjíríà. <ref>{{Cite web|url=http://www.thetidenewsonline.com/2016/02/01/don-wants-humanities-faculty-in-rsust/|title=Don Wants Humanities Faculty In RSUST {{!}} The Tide News Online|last=admin|date=February 2016|access-date=2019-01-24}}</ref> [[Fáìlì:Faculty_of_Sciences,_Rivers_State_University.jpg|right|thumb|Yunifasiti Ipinle Rivers]] == Ẹ̀kọ́ == Opara gba B.A ni ede Faranse lati Yunifasiti ti Naijiria, Nsukka, o si gba iwe-ẹri oye rẹ ninu ẹkọ Faranse ni Yunifasiti ti Dakar, ati iwe-ẹri oye ẹkọ Faranse lati Yunifasiti ti Awọn Irin-ajo ni France. O gba oye oye oye rẹ ni ede Gẹẹsi ni Yunifasiti ti Ibadan ni Nigeria. Opara ti jẹ́ ajàfẹ́tọ̀ọ́ fún ẹ̀kọ́ nípa ẹ̀dá ènìyàn ní Nàìjíríà. Nínú ọ̀rọ̀ ìṣáájú tí wọ́n ṣe ní Yunifásítì Ìpínlẹ̀ Rivers ní ọdún 2016, Opara sọ pé ó yẹ kí wọ́n gbé Institute on Foundational Studies ga sí Faculty of Humanities. Ó jiyàn pé “gbígbé ilé-ẹ̀kọ́ náà ga sí Faculty of Humanities and Social Sciences yóò mú kí àwọn àǹfààní ìṣọ̀kan rọrùn.” Nínú ìfọ̀rọ̀wánilẹ́nuwò kan ní ọdún 2016, ó jiyàn pé ìmọ̀ èdè, pàápàá jùlọ èdè Gẹ̀ẹ́sì, ṣe pàtàkì láti mú kí ọlá àti àṣeyọrí ẹ̀kọ́ àwọn ilé-ẹ̀kọ́ gíga ní Nàìjíríà pọ̀ sí i: “Àwọn akẹ́kọ̀ọ́ gbọ́dọ̀ gba ìwé atúmọ̀ èdè gẹ́gẹ́ bí Bíbélì kejì wọn.” <ref name=":0">{{Cite web|url=http://gistmeust.blogspot.com/2016/01/prof-chioma-opara-holds-inaugural.html|title=Prof. Chioma Opara holds inaugural lecture|website=Gistmeust.com {{!}} Rsust Online Community|access-date=2018-11-13}}</ref> Ní yunifásítì rẹ̀, wọ́n pe Opara ní “àwọn obìnrin Gẹ̀ẹ́sì” nítorí ìmọ̀ rẹ̀ nínú èdè Gẹ̀ẹ́sì àti ìwé kíkà. <ref name=":0" /> == Àwọn ìlànà == Iṣẹ́ ìwádìí Opara dá lórí ṣíṣe àtúnṣe àwọn ìlànà ìmọ́-ọkàn àti ti àwùjọ fún àwọn obìnrin àti àwọn ọ̀mọ̀wé ní Áfíríkà, pàápàá jùlọ nínú ṣíṣe àgbéyẹ̀wò ìwé. Opara gbé ìrírí àwọn obìnrin Áfíríkà kalẹ̀ ní àyíká ipò ìṣèlú lẹ́yìn ìjọba amúnisìn, ìṣọ̀kan àgbáyé, àìdọ́gba ọrọ̀ ajé, àti àṣà ìbílẹ̀ Áfíríkà. Ó jíròrò bí àwọn obìnrin Áfíríkà ṣe lè yí àwọn ìran ènìyàn tí wọ́n ti ní ìbálòpọ̀ padà, tí wọ́n ti fìdí múlẹ̀ nínú gbogbo àwọn ètò wọ̀nyí ní àyíká pàtó kan, ó sì ṣàlàyé àwọn irinṣẹ́ tó yẹ fún àwọn àyíká pàtó kan. Iṣẹ́ rẹ̀ jẹ́ ti ilé-ẹ̀kọ́ ìmọ̀ nípa obìnrin Áfíríkà tí ń pọ̀ sí i, èyí tí ó dàgbàsókè gẹ́gẹ́ bí ìdáhùn tó yẹ sí ìṣòro obìnrin funfun àti obìnrin dúdú tí kò lè yanjú àwọn ìrírí àti ojú ìwòye àwọn obìnrin Áfíríkà ní ilẹ̀ náà. <ref>{{Cite journal|title=(West) African Feminisms and their Challenges|last=Nkealah|date=2016-07-20|url=free}}</ref> <ref>{{Cite journal|last=Opara|date=2017|title=Women's Perennial Quest in African Writing- Idealistic, Realistic, or Chimerical?}}</ref> === Ìbálòpọ̀ Obìnrin === Opara ṣàpèjúwe ẹ̀kọ́ rẹ̀ nípa ìmòye obìnrin gẹ́gẹ́ bí "ìlànà" tó ṣeé fojú rí tó "ń mú ara dúró ní iwájú nígbà tí ó ń lo àríwísí onímọ̀ nípa ìmòye nínú ìjíròrò rẹ̀ lórí ìmòye obìnrin tí a kà sí àṣà àti àwùjọ." <ref name=":1">{{Cite book|title=Her mother's daughter: the African writer as woman|last=Opara|first=Chioma Carol|date=2004|publisher=University of Port Harcourt Press|isbn=978-978-2321-29-9|location=Port Harcourt [Nigeria|language=en|oclc=66525440}}</ref> Nínú ẹ̀kọ́ yìí, ó ṣàpèjúwe ara obìnrin gẹ́gẹ́ bí ibi ìfipábánilò àti ìwà ipá baba ńlá ní ilẹ̀ Áfíríkà gẹ́gẹ́ bí ẹni tí ó ń gbé ìjọba àti ìfipábánilò ilẹ̀ Yúróòpù kalẹ̀ . Lọ́nà yìí, ó gbé ara obìnrin kalẹ̀, èyí tí ó fi wé Ìyá Ìṣẹ̀dá, ó sì fa ìsopọ̀ tó lágbára láàárín ìtúsílẹ̀ àwọn obìnrin Áfíríkà àti àwọn orílẹ̀-èdè Áfíríkà lápapọ̀. Ó jiyàn pé:<blockquote>Ní lílo ìlànà ti abo, oríṣiríṣi ìṣèlú obìnrin ní Áfíríkà, ara obìnrin àti ìyá ni yóò jẹ́ ibi tí a ti ń sọ̀rọ̀ nípa ìṣètò àti ìtumọ̀. Àwọn ohun tí ó jọra ni a ó máa fi hàn láàárín ara obìnrin tí a ti ya gégé àti orílẹ̀-èdè Áfíríkà tí ogun, òṣì, àrùn, ìjọba amúnisìn, àti lẹ́yìn ìjọba amúnisìn ń gbá. Ní ṣókí, orílẹ̀-èdè Áfíríkà tí a ti ya gégégé gbé Ìyá Ayé, Obìnrin Ayé sókè -- ìfihàn ara obìnrin Áfíríkà. Ara tí ó ya gégégégé kò bá ẹ̀mí mu nínú ìṣàfihàn ti àdánidá àti àgbáyé nìkan ṣùgbọ́n ó tún ń fi àwọn àbàwọ́n orílẹ̀-èdè tí ó ti ya gégégé àti tí ó ń ṣàìsàn hàn. Nínú ìtọ́kasí àwọn ìwé, a ó fi àwọn òǹkọ̀wé Áfíríkà kan pamọ́, tí wọ́n ń kọjá láti gba èrò Satrean ti òmìnira. Ṣùgbọ́n, àwọn nǹkan tí ó wà lè, ní yíyí ìsopọ̀mọ́ra nínú agbègbè utopian kan, ìbímọ sí iṣẹ́ ọnà ìṣẹ̀dá tí ó dára. </blockquote>Nínú àsọyé kan, Opara tún ṣàlàyé ẹ̀kọ́ rẹ̀:<blockquote>Nítorí àgbéyẹ̀wò rẹ̀ lórí àwọn ìrírí alààyè tí a fojú sí ara, ìfọkànsìn obìnrin jẹ́ ohun ìyanu bí ó ti jẹ́ ìṣàròjinlẹ̀ àti àpapọ̀. Ní fífi àwọn ìbáramu láàrín orílẹ̀-èdè Áfíríkà tí ó ní ìṣẹ́gun àti ara obìnrin tí àṣà ìbílẹ̀ rẹ̀ ti bàjẹ́, ìfọkànsìn obìnrin ní ipa láàárín òmìnira obìnrin àti ti ilẹ̀ Áfíríkà. A kà ara ìtọ́jú obìnrin sí ohun tí ó jọ ti Ìyá Áfíríkà—àpẹẹrẹ Ìyá Ìṣẹ̀dá. Àwọn ìfọwọ́sowọ́pọ̀ ìlú ńlá ti orílẹ̀-èdè Áfíríkà tí ó ti rú ní àkókò ọrọ̀ ajé àti ìtàn rẹ̀ ni a fi wé ìfipábánilò tí ó hàn gbangba ti baba ńlá sí ara àti èrò obìnrin nínú wíwá ìwàláàyè gbogbogbòò.</blockquote> ==== Ìṣẹ̀lẹ̀ Àìsàn Ìbímọ ==== Opara túmọ̀ ẹ̀kọ́ rẹ̀ nípa ìtọ́jú obìnrin (ọ̀rọ̀ tí ó lò lọ́nà tí ó yàtọ̀ sí àwọn mìíràn) gẹ́gẹ́ bí ìfọ̀kànbalẹ̀ ọkùnrin fún àwọn obìnrin tí a rí nínú ìwé àwọn ará Áfíríkà. <ref>{{Cite journal|last=Opara|first=Chioma|date=November 2000|title=The Gynandrist: Elechi Amadi}}</ref> Ó kọ̀wé pé ó fún “àwọn obìnrin ará Áfíríkà àti àwọn òǹkọ̀wé obìnrin ní agbára tó lágbára nínú ìwé ìtàn.” <ref name=":1" /> <ref name=":1">{{Cite book|title=Her mother's daughter: the African writer as woman|last=Opara|first=Chioma Carol|date=2004|publisher=University of Port Harcourt Press|isbn=978-978-2321-29-9|location=Port Harcourt [Nigeria|language=en|oclc=66525440}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFOpara2004">Opara, Chioma Carol (2004). ''Her mother's daughter: the African writer as woman''. Port Harcourt [Nigeria: University of Port Harcourt Press. [[ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-978-2321-29-9|<bdi>978-978-2321-29-9</bdi>]]. [[OCLC (identifier)|OCLC]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/oclc/66525440 66525440].</cite></ref> bẹ́ẹ̀ lọ, ó sọ pé “iṣẹ́ onímọ̀ nípa ìtọ́jú obìnrin náà pèsè ojú-ìwé kan fún fífi àìfọ̀rọ̀-sábẹ́-ẹni-bá ... == Àwọn Iṣẹ́ == * ''Beyond the Marginal Land'' (Belpot, 1999) * ''English and Effective Communication'' (Pearl Publishers, 2000)<ref name=":0" /> * ''Her Mother's Daughter'' (University of Port Harcourt Press, 2004)<ref name=":0" /> * "Women's Perennial Quest in African Writing" in ''Dialogue and Universalism'' (2017)<ref>{{Cite journal|title=Women's Perennial Quest in African Writing|url=https://philpapers.org/rec/OPAWPQ}}</ref> * "Not a scintilla of light: Darkness and despondency in Yvonne Vera's ''Butterfly Burning''" (2008)<ref>{{Cite journal|title=Not a scintilla of light: Darkness and despondency in Yvonne Vera's Butterfly Burning|url=free}}</ref> * "New Perspectives on Women and Community Empowerment in Zaynab Alkali's ''The Descendants and The Initiates''" (2011)<ref>{{Cite web|url=https://www.researchgate.net/publication/315079896|title=New Perspectives on Women and Community Empowerment in Zaynab Alkali's The Descendants and The Initiates|date=March 2011|website=ResearchGate|access-date=2018-11-13}}</ref> * "A Drama of Power: Aminata Sow Fall's ''The Beggars' Strike''." in ''Twelve Best Books by African Women.'' (Athens : Ohio University Press, 2009<ref>{{Cite book|url=https://archive.org/details/twelvebestbooksb0000unse|title=Twelve best books by African women|access-date=2018-11-13|location=Athens}}</ref> * "On the African Concept of Transcendence: Conflating Nature, Nurture and Creativity." ''International Journal of Philosophy and Religion'' 21(2): 189-200. * "The Gynandrist : Elechi Amadi." ''Journal of Gender Studies'' 1, No. 2 (November 2000), pp.&nbsp;121–141. * "From Stereotype to Individuality: Womanhood in Chinua Achebe's Novels" * "The foot as metaphor in female dreams: analysis of Zaynab Alkali's novels" * "Making Hay on Sunny Grounds" * "The emergence of the female self: The liberating pen in Mariama Ba's Une si longue lettre and Sembene Ousmane's Lettres de France" == Àwọn ìtọ́kasí == {{Reflist}} <references responsive="1"></references> [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1951]] [[Ẹ̀ka:A kò tí ì ṣe àgbéyẹwò sí sí ojú-ewé ògbufọ̀ rẹ]] 451kw3ha7nvjqvc83nubvc8v956q2wh Ifeoma Ajunwa 0 79937 618382 617770 2026-03-30T14:04:36Z Royalesignature 26633 618382 wikitext text/x-wiki {{Infobox person | honorific_prefix = Dr. | name = Ifeoma Ajunwa | image = Ifeoma Ajunwa - 2022 photo.jpg | caption = | pronunciation = Ee-faw-mah Ah Juh-Wah (Igbo language) | birth_name = Ifeoma Yvonne Ajunwa | birth_date = {{Birth date and age|1980|10|26|df=y}} | birth_place = Nigeria<ref>[http://ifeomaajunwa.com/?page_id=9 Personal Bio]</ref> | occupation = writer, law professor, A.I. ethicists, board member, speaker | spouse = Ifeoma Ajunwa | education = Yale Law School (LL.M) and Columbia University (Ph.D.) | party = }} [[File:IfeomaAjunwa2014.jpg|thumb|Ajunwa (2014)]] '''Ifeoma Yvonne Ajunwa''' fetisi ⓘ (tí a bí ní ọjọ́ kẹrìndínlógún oṣù kẹwàá ọdún 1980) jẹ́ òǹkọ̀wé ọmọ orílẹ̀-èdè Nàìjíríà-Amẹ́ríkà, ọ̀mọ̀wé nípa ìlànà òfin AI, onímọ̀ nípa àwùjọ, àti Asa Griggs Candler Ọ̀jọ̀gbọ́n nípa òfin ní Ilé-ẹ̀kọ́ Òfin Emory níbi tí ó tún jẹ́ Alága Dídá àti Olùdásílẹ̀ fún Ètò A.I. àti Ọjọ́ iwájú Iṣẹ́.<ref name=":0">{{Cite web |title=Emory Law Faculty Profiles |url=https://law.emory.edu/faculty/faculty-profiles/ajunwa-profile.html |access-date=2021-06-24 |website=UNC School of Law |language=en-US}}</ref> Ó jẹ́ ọmọ ẹgbẹ́ olùgbé ní Yale Law School's Information Society Project (ISP). ó sì ti jẹ́ Olùkọ́ni ní Berkman Klein Ile-ẹkọ Ofin Harvard láti ọdún 2017. Láti ọdún 2021–2022, ó jẹ́ Fulbright Scholar sí Nàìjíríà níbi tí ó ti kẹ́kọ̀ọ́ nípa ipa òfin fún àwọn ilé-iṣẹ́ ìmọ̀-ẹ̀rọ. Ó ti jẹ́ olùrànlọ́wọ́ ọ̀jọ̀gbọ́n nínú òfin iṣẹ́ àti iṣẹ́ ní Cornell University láti ọdún 2017 sí 2020, ó sì ṣiṣẹ́ níbẹ̀ ní ọdún 2020. Ó jẹ́ ọmọ ẹgbẹ́ tí a yàn gẹ́gẹ́ bí ọmọ ẹgbẹ́Ilé Ẹ̀kọ́ Òfin Amẹ́ríkà àtiOlùdámọ̀ràn Ìgbésí Ayé fún Àjọ Àwọn Ọ̀mọ̀wé Amẹ́ríkà. Òun ni ó kọ ìwé Òṣìṣẹ́ tí a ti ṣe iye rẹ̀, tí Ile-iṣẹ Itẹwe Yunifasiti Cambridge tẹ̀ jáde ní ọdún 2023. == Ẹ̀kọ́ == Ajunwa gboyè ní Yale Law School (LLM) àti Yunifásítì Columbia (M.Phil àti Ph.D.). Ó tún parí ẹ̀kọ́ Ìbáṣepọ̀ ní Berkman Klein Ile-iṣẹ si Yunifasiti Harvard láti ọdún 2016–2017. Ajunwa jẹ́ ọ̀mọ̀wé McNair gẹ́gẹ́ bí akẹ́kọ̀ọ́ aláìlẹ́gbẹ́, ó gba AAUW egbẹ́ awọn Iṣẹ́ agbàṣe tí a Yànnínú ilé-ẹ̀kọ́ òfin, ó sì jẹ́ ọmọ ẹgbẹ́ Paul F. Lazersfeld gẹ́gẹ́ bí akẹ́kọ̀ọ́ PhD. Josh Whitford ló gba ìmọ̀ràn lórí ìwé ẹ̀kọ́ PhD Ajunwa. == Iṣẹ́ ọwọ́ == Ajunwa jẹ́ òǹkọ̀wé, ọ̀mọ̀wé òfin, olùwádìí nípa ìwà rere AI, àti ọ̀jọ̀gbọ́n òfin tó ti wà ní ipò. Ó ti ṣiṣẹ́ ní ọ̀pọ̀ ipò ní àwọn ilé-ẹ̀kọ́ òfin ọ̀tọ̀ọ̀tọ̀, ó sì ń ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ọ̀jọ̀gbọ́n òfin Asa Griggs Candler ní Ilé-ẹ̀kọ́ Òfin Emory lọ́wọ́lọ́wọ́. Kí ó tó di ìgbà náà, Ajunwa jẹ́ olùrànlọ́wọ́ ọ̀jọ̀gbọ́n ní Ilé-ẹ̀kọ́ Òfin Ilé-ẹ̀kọ́ ti Ile-ẹkọ giga Cornell ti Ibatan Iṣẹ ati Iṣẹ àti ọ̀kan lára àwọn olùkọ́ ní Ile-iwe Ofin Cornell . Ó jẹ́ Olùrànlọ́wọ́ Ọ̀jọ̀gbọ́n ní Ile-iṣẹ Berkman Klein fun Intanẹẹti ati Awujọ ní Yunifásítì Harvard, níbi tí ó ti ṣiṣẹ́ tẹ́lẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Ọ̀jọ̀gbọ́n láti ọdún 2016–2017 àti gẹ́gẹ́ bí Ọ̀jọ̀gbọ́n Olùkọ́ ní Ilé-ẹ̀kọ́ Òfin Harvard, <ref name="lawschool" /> Yunifásítì Cornell fún Ajunwa ní ipò àkọ́kọ́ ní ọjọ́ kejìlélógún oṣù karùn-ún ọdún 2020. Lẹ́yìn tí ó fi Cornell sílẹ̀, ó kọ́ni ní awọn àdéhùn ní Ilé-ẹ̀kọ́ Òfin ti Yunifásítì ti aríwá Carolina. Ní ìdajì ọdún àkọ́kọ́ rẹ̀ ní UNC, ó gba ipò kan ní Ilé-ẹ̀kọ́ Òfin ti Yunifásítì Emory, èyí tí ó bẹ̀rẹ̀ ní ọdún 2023. Àwọn ohun tí Ajunwa nífẹ̀ẹ́ sí láti ṣe ìwádìí wà ní oríta òfin àti ìmọ̀ ẹ̀rọ, wọ́n sì ń dojúkọ ìṣàkóso ìwà rere ti ìmọ̀ ẹ̀rọ ibi iṣẹ́, ẹ̀yà àti ìmọ̀ ẹ̀rọ, ìmọ̀ nípa ìmọ́-ẹ̀rọ àti ìyàsọ́tọ̀ (pàápàá jùlọ ní agbègbè Áfíríkà), ìṣàkóso ilé-iṣẹ́, DEI, ẹ̀tọ́ ìlera àti ìpamọ́. Ìwádìí rẹ̀ tún dá lórí onírúurú àti ìfàmọ́ra nínú ọjà iṣẹ́ àti ibi iṣẹ́. Ìwé àkọ́kọ́ rẹ̀ – Òṣìṣẹ́ tí a kọ́pọ̀ – ni Ile-iṣẹ Itẹwe Yunifasiti Cambridge tẹ̀ jáde ní oṣù Karùn-ún ọdún 2023. <ref>{{Cite book|title=The Quantified Worker|url=https://www.cambridge.org/core/books/quantified-worker/CDA274EFF118E3AB6E583424D95DF40D|access-date=2019-04-13}}</ref> Ajunwa jẹ́ olùbánisọ̀rọ̀ pàtàkì, ọmọ ẹgbẹ́ ìgbìmọ̀, olùdámọ̀ràn, àti ògbóǹtarìgì lórí àwọn ọ̀ràn AI àti Ìwà rere. Ó ti jẹ́rìí níwájú Ilé ìgbìmọ̀ aṣòfin àti ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn ilé iṣẹ́ ìjọba. Ní ọjọ́ ogún oṣù kìíní, ọdún 2023, ó jẹ́rìí níwájú ìpàdé Ìgbìmọ̀ Àǹfààní Iṣẹ́ Déédé (EEOC) ti ọjọ́ ọgbọ̀n oṣù kìíní, ọdún 2023 – Ṣíṣe Àtúnṣe Ìyàtọ̀ Iṣẹ́ ní AI àti Àwọn Ẹ̀rọ Aládàáṣe. Ní ọjọ́ karùn-ún oṣù kejì, ọdún 2020, Ajunwa jẹ́rìí ní ìgbìmọ̀ Ilé Àwọn Aṣojú ti Amẹ́ríkà lórí Ẹ̀kọ́ àti Iṣẹ́ lórí “Ọjọ́ iwájú Iṣẹ́: Dáàbòbò Àwọn Ẹ̀tọ́ Àwùjọ Àwọn Òṣìṣẹ́ ní Àkókò Oní-nọ́ńbà”. Ó jíròrò ẹ̀tanú ẹ̀yà tí ó ṣeé ṣe fún ìmọ̀-ẹ̀rọ nínú àwọn iṣẹ́ gbígbà ènìyàn síṣẹ́, ó sì gbèjà fún òfin tí ó ń dáàbò bo ìpamọ́ ìpamọ́ ìwífún ara ẹni àti ti ìran ní ibi iṣẹ́. <ref>{{Cite web|archivedate=27 July 2020}}</ref> Ní ọjọ́ kẹfà oṣù karùn-ún, ọdún 2018, Ajunwa jẹ́ Agbọ́hùnsọ TEDx ní Yunifásítì Cornell níbi tí ó ti gbé ọ̀rọ̀ kalẹ̀ lórí àwọn àríyànjiyàn nípa Ìwà rere àti Ìmọ̀-ẹ̀rọ ní Iṣẹ́ Òde-òní. Ní Cornell, Ajunwa ti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ọmọ ẹgbẹ́ ìgbìmọ̀ lórí ọ̀pọ̀lọpọ̀ ìgbìmọ̀ ìmọ̀ràn, títí kan fún Ilé-ẹ̀kọ́ fún Ìdàgbàsókè Áfíríkà àti etò ekọ́ ewọ̀n Cornell (CPEP). Ó jẹ́ ọmọ ẹgbẹ́ ìgbìmọ̀ olùdásílẹ̀ ti Nẹ́ẹ̀tìwọ́ọ̀kì Ìwádìí Ìmọ̀-ẹ̀rọ Iṣẹ́ ó sì ti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ọmọ ẹgbẹ́ ìgbìmọ̀ olùdámọ̀ràn tàbí olùdámọ̀ràn fún ọ̀pọ̀lọpọ̀ ilé-iṣẹ́ ìmọ̀-ẹ̀rọ ẹ̀ẹ́dẹ́gbẹ̀ta Fortune. == Àwọn àmì ẹ̀yẹ àti ọlá == * 2025 - Obìnrin ará Áfíríkà tó lókìkí nínú ìmọ̀ ẹ̀rọ - AWIT * 2023 - A yan ọmọ ẹgbẹ́ Life ti American Bar Foundation * 2023 - A yan ọmọ ẹgbẹ́ ti American Law Institute * 2023-2024- Olùgbé, Iṣẹ́ Àjọ Ìròyìn ti Yale Law * 2022 – 2023: Alábàáṣiṣẹpọ̀, Iṣẹ́ Àjọ Ìròyìn ti Ilé-ẹ̀kọ́ Òfin Yale * 2021–2022: Ọmọ̀wé Fulbright (orílẹ̀-èdè tí ó gbàlejò: Nàìjíríà) * 2020: Ẹ̀bùn Aṣiwaju Olùkọ́ni, Yunifásítì Cornell * 2019: Ẹ̀bùn Iṣẹ́ NSF * 2018–2019: Ẹgbẹ́ Keeton House, Cornell University * 2018: Ẹ̀bùn Derrick A. Bell láti ọ̀dọ̀ Ẹgbẹ́ Àwọn Ilé-ẹ̀kọ́ Òfin Amẹ́ríkà * 2016–2017: Ẹgbẹ́, Berkman Klein Center ní Harvard University * 2010–2015: Ẹgbẹ́ Paul F. Lazersfeld, Yunifásítì Columbia * 1999–2003: McNair Scholar, UC Davis == Àwọn iṣẹ́ tí a yàn == Àwọn àtúnyẹ̀wò òfin: # [https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=5119711 AI àti Olú-ìlú tí a gbà], 134 Yale LJ Forum (2025) # [https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=5161246 Ìpamọ́ Àdánidá], 100 Ind. LJ 583 (2025) (pẹ̀lú Forrest Briscoe) # [https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=5135563 Ìpamọ́ Dátà nípasẹ̀ Àdéhùn], 45 Cardozo L.Rev. 1436 (2024) (pẹ̀lú Austin Kamer) # [https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=4934901 Ọgbọ́n Àtọwọ́dá, Ìfẹ́ Afrofuturism, àti Ìdájọ́ Òwò], 112 Geo LJ 1267 (2024). # [https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=4342125 Ìṣàkóso Àdánidá], 101 NCL REV. 355 (2023) # [https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=3889454 Ìfọ̀rọ̀wánilẹ́nuwò Fídíò aládàáṣe gẹ́gẹ́ bí ìmọ̀ nípa èrò tuntun], 36 Berkeley Tech. LJ 1173 (2022) # [https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=3437631 Ohun Pataki fun Ayẹwo fun Awọn Eto Gbigbanisi Aifọwọyi], 34 Harv. JL & Tech. 1 (2021). # Dídáàbòbò ẹ̀tọ́ àwọn òṣìṣẹ́ ní àkókò ẹ̀rọ ayélujára, 21 NCJL & Tech. 1 (2020). # [https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2746078 Ìròyìn Àròyé nípa Ìdábòbò Àìdábòbò gẹ́gẹ́ bí Ìdábòbò Àìbáradé], 41 Cardozo. L. Rev.1671(2020). # [https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=3142979 Ìyàsọ́tọ̀ Ọjọ́-orí nípasẹ̀ Àwọn Pẹpẹ], 40 Berkeley J. Emp. & Lab. L.1 (2019). # [https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=3247286 Àwọn Algorithms ní Iṣẹ́: Àwọn Ohun Èlò Ìṣàyẹ̀wò Ìṣẹ̀dá àti Ìmọ̀ Ẹ̀rọ Tó Lè Wọ], 63 St. Louis ULJ 21 (2019).Ife # [https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=3192617 Gbígbógun ti Ẹ̀yà Ìyàtọ̀ sí Àwọn Tí Wọ́n Ti Fi Sílẹ̀ Ní Ọjà Iṣẹ́ Tẹ́lẹ̀], 112 Nw. UL Rev. 1385 (2018). (pẹ̀lú Ọ̀jọ̀gbọ́n Angela Onwuachi-Willig ). # [https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2746211 Ààbò Àwọn Òṣìṣẹ́ Láìlópin], 105 Cal. L. Rev. 736 (2017) (pẹ̀lú Àwọn Ọ̀jọ̀gbọ́n Jason Schultz àti Kate Crawford ). # [https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2460897 Dáta Ìran Àti Ẹ̀tọ́ Àwùjọ], 51 Harv. CR-CLL Rev. 75 (2016). # [https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2460898 Ìwé Àwọ̀ Òde Òní], 83 Fordham L. Rev. 2999 (2015). # [https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2460891 Ìdánwò Àìsàn Ìbílẹ̀ Bá Àwọn Ìròyìn Ńlá Mu: Àwọn Ọ̀ràn Òfin Ìjìyà àti Àdéhùn], 75 Ohio St. LJ 1225 (2014). # [https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2460859 Àwọn Ìgò Búburú: Ìṣàyẹ̀wò Àjọ ti Àwọn Ìlòkulò Ẹ̀tọ́ Ọmọnìyàn Láàárín Ètò Àrùn Ara Amẹ́ríkà], 17 U. PA. JL & Soc. Change 75 (2014). Àwọn àtúnyẹ̀wò ẹgbẹ́ àti àwọn ìwé mìíràn: # “Ẹ̀yà, Iṣẹ́, àti Ọjọ́ Iṣẹ́,” Ìwé Ìtọ́sọ́nà Oxford ti Ẹ̀yà àti Òfin ní Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, Àwọn Èsì. Devon Carbado, Emily Houh, àti Khiara Bridges (Àfikún tí a pè) (tí ń bọ̀ ní ọdún 2020) # “Àpótí Dúdú Tó Ń Ṣiṣẹ́” Ẹ̀dà Pàtàkì ti Big Data àti Society, Àwọn Èròjà. Frank Pasquale àti Benedetta Brevini (Àfikún tí a pè) (tí ń bọ̀ ní ọdún 2020) # [https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0229044 Ìyípadà ojú ìwòye gbogbogbòò lórí ìníyelórí DNA ẹni àti àwọn ìfojúsùn fún ìṣàkóso ibi ìkópamọ́ ìwádìí jínì: Àwọn èsì láti inú ìwádìí orílẹ̀-èdè kan] Briscoe F, Ajunwa I, Gaddis A, McCormick J (2020) PLOS ONE 15(3): e0229044. <nowiki>https://doi.org/10.1371/journal.pone.0229044</nowiki> # [https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=3248675 “Àwọn Pẹpẹ ní Iṣẹ́: Àwọn Pẹpẹ Ìgbàṣẹ́ Aládàáṣe àti Àwọn Alágbàwí Tuntun Míràn nínú Àjọṣepọ̀ Ibi Iṣẹ́.”] (pẹ̀lú Daniel Greene) Nínú Iṣẹ́ àti Iṣẹ́ ní Àkókò Oní-nọ́ńbà. Ìwádìí nínú Ìmọ̀-ẹ̀rọ Ìbáṣepọ̀ Iṣẹ́. Tí a tẹ̀ jáde lórí ayélujára: 14 Oṣù Kẹfà 2019; 61–91. # Ajunwa, I. & Caplan, R. (2018). Imọ-ẹrọ DNA. Iwe-ìmọ̀-ẹ̀rọ SAGE ti Abo, Aabo ati Aṣiri. (a pe ilowosi). # [https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2837797 “Ìlera àti Àwọn Dátà Ńlá: Ìlànà Ìwà Rere fún Gbígbà Ìròyìn Ìlera Nípasẹ̀ Àwọn Ètò Ìlera Ilé-iṣẹ́”], Ìwé Ìròyìn Òfin, Ìṣègùn, àti Ìwà Rere, 44 (2016): 474–480 (pẹ̀lú Kate Crawford àti Joel Ford). Àwọn àpilẹ̀kọ Op-eds/Media: * Ifeoma Ajunwa, "Afirika n duro de ohun ti o se ileri," '''NYTimes''', Oṣu kejila ọjọ 1, ọdun 2022 <ref>{{Cite news|title=Opinion {{!}} Africa Is Waiting for What You Promised, Mark Zuckerberg and Jack Dorsey|url=https://www.nytimes.com/2022/12/01/opinion/silicon-valley-zuckerberg-dorsey-nigeria-africa.html|access-date=2023-04-17}}</ref> * Ifeoma Ajunwa, "Agbára Orúkọ Adúláwọ̀ Ketanji Brown Jackson," '''Slate''', Oṣù Kẹta Ọjọ́ 24, Ọdún 2022 * Ifeoma Ajunwa, "Ṣé A Lè Gbẹ́kẹ̀lé Àwọn Ìdúró Ilé-iṣẹ́ sí Ìbáradọ́gba Ẹ̀yà?", '''Forbes''', Oṣù Kejì 23, 2021 * Ifeoma Ajunwa, Forrest Briscoe, "Idahun si Ajesara COVID-19 Le Wa ninu Awọn Jiini Wa, Ṣugbọn ...", '''Scientific American''', Oṣu Karun ọjọ 13, ọdun 2020 * Ifeoma Ajunwa, "Ẹ Ṣọ́ra fún Ìgbàṣẹ́ Aládàáṣe", '''Ìwé Ìròyìn The New York Times''', Oṣù Kẹwàá 8, 2019 <ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2019/10/08/opinion/ai-hiring-discrimination.html|title=Beware of Automated Hiring|access-date=2019-10-11}}</ref> * Ifeoma Ajunwa, "Ìdìde ti Ìṣàkóso Aláṣẹ Pẹpẹ", '''ACLU,''' Oṣù Kẹrin Ọjọ́ 10, Ọdún 2018 * Ifeoma Ajunwa, "Àwọn olùlò Facebook kì í ṣe ìdí tí Facebook fi wà nínú ìṣòro báyìí", '''Washington Post''', Oṣù Kẹta Ọjọ́ 23, Ọdún 2018 <ref>{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/news/posteverything/wp/2018/03/23/facebook-users-arent-the-reason-facebook-is-in-trouble-now|title=Facebook users aren't the reason Facebook is in trouble now|access-date=2019-04-13}}</ref> * Ifeoma Ajunwa, "Iṣọwo Ile-iṣẹ n yi awọn oṣiṣẹ eniyan pada si awọn kogi ti o le fa ina", '''The Atlantic,''' May 19, 2017 * Ifeoma Ajunwa, "Awọn Eto Ilera Ibi Iṣẹ Le Jẹ Fi Data Ilera Rẹ Si Ewu", '''Harvard Business Review''', Oṣu Kini Ọjọ 19, Ọdun 2017 <ref>{{Cite journal|url=https://hbr.org/2017/01/workplace-wellness-programs-could-be-putting-your-health-data-at-risk|title=Workplace Wellness Programs Could Be Putting Your Health Data at Risk|access-date=2019-04-13}}</ref> * Ifeoma Ajunwa, "Ìpè láti 'fòfin de àpótí' lórí àwọn ìbéèrè fún ilé-ẹ̀kọ́ gíga", '''Washington Examiner''', Oṣù kọkànlá 10, 2015 * Ifeoma Ajunwa, "Ipinnu ile-ẹjọ giga ti o yẹ ki a ṣe ayẹyẹ rẹ ni eyi ti ẹnikẹni ko sọrọ nipa rẹ", '''Quartz''', June 29, 2015 * Ifeoma Ajunwa, "Kò sí ìdánilójú àìdánimọ̀", '''The New York Times''', Oṣù Kẹta 4, 2015 * Ifeoma Ajunwa, "Ṣé o mọ ibi tí ìwífún nípa ìlera rẹ wà?", '''Huffington Post''', February 13, 2015 * Ifeoma Ajunwa, "Fun Idahun Ebola - Ronu Awọn Eto Amọdaju, Kii ṣe Awọn ẹbun", '''Huffington Post''', Oṣu kọkanla ọjọ 30, ọdun 2014 * Ifeoma Ajunwa, "Iwọ-oorun Afirika ko nilo awọn ẹbun rẹ lati ja Ebola", '''Huffington Post''', Oṣu kọkanla ọjọ 13, ọdun 2014 == Àwọn ìtọ́kasí == {{Reflist}} <references responsive="1"></references> == Àwọn ìjápọ̀ òde == * Ifeoma Ajunwa publications indexed by Google Scholar * Ifeoma Ajunwa [https://www.ted.com/talks/ifeoma_ajunwa_controversies_of_ethics_and_technology_in_modern_workplace_management "Controversies of Ethics and Technology in Modern Workplace Management"], TedxCornellUniversity, May 2018 *   *   [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1980]] t9wzxezja23xrts46av8dankalpofu1 Bernardine Evaristo 0 79958 618381 617968 2026-03-30T14:02:13Z Royalesignature 26633 /* Ìgbésí ayé àti iṣẹ́ ìbẹ̀rẹ̀ */ 618381 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|image=Bernardine Evaristo Photo.jpg|image_size=|name=Bernardine Evaristo|honorific_suffix={{Post-nominals|country=GBR|size=100%|OBE|FRSL|FAAAS|FRSA|[[English Association|FEA]]}}|caption=Evaristo in 2018|birth_date={{birth date and age|df=y|1959|5|28}}|birth_place=[[Eltham, London]], England|birth_name=Bernardine Anne Mobolaji Evaristo|death_date=|death_place=|occupation=Novelist, critic, poet, playwright, academic|education=[[Eltham Hill Grammar School|Eltham Hill Grammar School for Girls]]|alma_mater=[[Rose Bruford College of Speech and Drama]]; [[Goldsmiths College, University of London]]|notable works=''[[Lara (novel)|Lara]]'' (1997)<br /> ''[[The Emperor's Babe]]'' (2001)<br />''[[Girl, Woman, Other]]'' (2019)|awards=[[Booker Prize]], [[2019 Booker Prize|2019]]<br />[[Indie Book Award]] for Fiction 2020<br />[[British Book Awards]]: Fiction and Author of the Year 2020<br/>[[Women's Prize for Fiction|Women's Prize]] Outstanding Contribution Award (2025)|spouse=David Shannon|website={{URL|https://bevaristo.com/}}}} '''Bernardine Anne Mobolaji Evaristo''' (tí a bí ní ọjọ́ kejìdínlọ́gbọ̀n oṣù karùn-ún ọdún 1959) jẹ́ òǹkọ̀wé èdè Gẹ̀ẹ́sì àti Ọ̀jọ̀gbọ́n nínú ìkọ̀wé nípa ẹ̀dá ní Brunel University of London. Ìwé ìtàn rẹ̀ Ọmọbìnrin, Obìnrin, Òmíràn papọ̀ gba ẹ̀bùn Olùtọ́jú ìwé ní ọdún 2019 pẹ̀lú ìwé awọn Majẹmu ti Margaret Atwood, èyí tí ó sọ ọ́ di obìnrin dúdú àkọ́kọ́ tí ó gba ẹ̀bùn Olùtọ́jú ìwé. Ìwé ìtàn náà gba ọ̀pọ̀lọpọ̀ ẹ̀bùn mìíràn pẹ̀lú ẹ̀bùn ìwé Gẹ̀ẹ́sì méjì (tí a tún mọ̀ sí "Nibbies"). Ní ​​ọdún 2025, wọ́n yan Evaristo láti inú gbogbo àwọn olùborí ẹ̀bùn obìnrin fún ìtàn àròsọ àti àwọn tí wọ́n yàn gẹ́gẹ́ bí olùgbà ẹ̀bùn àkànṣe ẹ̀bùn obìnrin, ọlá ìwé kan láti ṣe ayẹyẹ ọgbọ̀n ọdún ti ẹ̀bùn obìnrin fún ìtàn àròsọ. Ó jẹ́ Ọ̀jọ̀gbọ́n nínú ìkọ̀wé àtijọ́ ní Yunifásítì Brunel ti Lọndọnu (BUL) ó sì ṣiṣẹ́ fún ọdún mẹ́rin gẹ́gẹ́ bí Ààrẹ Ẹgbẹ́ Ọba ti Lítíréṣọ̀, obìnrin kejì àti ènìyàn dúdú àkọ́kọ́ tí ó di ipò náà mú láti ìgbà tí wọ́n dá a sílẹ̀ ní ọdún 1820. Evaristo jẹ́ olùgbèjà fún ìfikún àwọn òǹkọ̀wé àti àwọn òṣèré tipẹ́tipẹ́. Ó ṣe àjọ ìdàgbàsókè àwọn òǹkọ̀wé Spread the Word pẹ̀lú Ruth Borthwick. (1995–náà) àti ilé-iṣẹ́ eré orí ìtàgé obìnrin dúdú àkọ́kọ́ ní ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì (1982–1988), Theatre of Black Women. Evaristo organised Britain's first major black theatre conference, Future Histories, for the Black Theatre Forum <ref>{{Cite web|archivedate=21 September 2019}}</ref> (1995), ní Gbọ̀ngàn Àjọyọ̀ Ọba, àti ìpàdé pàtàkì àkọ́kọ́ ti Ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì lórí ìkọ̀wé àwọn aláwọ̀ dúdú ti ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì, Ìwé ìdíje(1997), ní Ilé Ìkóhun-Ìṣẹ̀dá ti Lọndọnu. Evaristo dá Ẹ̀bùn Ẹ̀bùn Oríkì ti Orílẹ̀-èdè Brunel Àgbáyé Áfíríkà sílẹ̀, 2012–2022, èyí tí ó di Ẹ̀bùn ewì Áfíríkà Evaristo pẹ̀lú ajọ Ìwé ewì Áfíríkà ní ọdún 2023, ó sì bẹ̀rẹ̀ ètò ìtọ́sọ́nà etò ìtọ́sọ́nà fún àwọn akéwì aláwọ̀, 2007–2017. <ref name="TCW">{{Cite web|archivedate=17 April 2021}}</ref> Ní ọdún 2024, ó dá awọn ẹ̀bùn RSL Scriptorium sílẹ̀, ó sì fún àwọn òǹkọ̀wé ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì tí wọ́n ń tiraka ní “ibi tí wọ́n lè kọ nǹkan” ní etíkun Kent fún oṣù kan lọ́kọ̀ọ̀kan, ní àjọṣepọ̀ pẹ̀lú egbẹ́ Ọba ti Lítíréṣọ̀ (RSL). Ní ọdún 2025, ó dá Ẹ̀bùn RSL Pioneer sílẹ̀, láti fún obìnrin òǹkọ̀wé mìíràn tí ó ju ọgọ́ta ọdún lọ ní ọdún kọ̀ọ̀kan fún ọdún mẹ́wàá, Maureen Duffy ni olùborí àkọ́kọ́. . <ref>{{Cite news|url=https://observer.co.uk/culture/books/article/celebrating-maureen-duffy-a-true-pioneer|title=Celebrating Maureen Duffy, a true pioneer}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2025/sep/15/new-rsl-pioneer-prize-women-writers-over-60-bernardine-evaristo-maureen-duffy|title=91-year-old author Maureen Duffy wins Pioneer prize launched by Bernardine Evaristo}}</ref> Ẹ̀bùn awọn aṣáájú-ọ̀nà ni Evaristo fi ṣe owó ìtọrẹ £100,000 tí òun fúnra rẹ̀ gbà láti inú ẹ̀bùn àfikún tó tayọ fún àwọn obìnrin. Evaristo ti gba ogo, ami eye, awon ife-eye, awon yiyan ati awon ami miiran ti o fi ami si, awon iwe re si ti je Iwe ti Odun ni igba 60. O je omo egbe agbaboolu Kọ́lẹ́ẹ̀jì St Anne, Oxford, ati omo egbe agbaboolu kariaye ti Ilé Ẹ̀kọ́ Àgbà ti Amẹ́ríkà ti Àwọn Ọ̀nà àti Sáyẹ́ǹsì . Ni odun 2021, o gba ipo Richard Eyre gege bi Aare Ilé-ẹ̀kọ́ gíga ti Rose Bruford, o pari ise odun merin re ni odun 2024, o si gba ipo naa gege bi osere Ray Fearon . Evaristo ni igbakeji alaga ti igbimo agbaboolu RSL ati ni odun 2020 o di igbakeji alaga, ki a to kede re gege bi Aare RSL ni odun 2021. <ref name="RSL President">{{Cite web|archivedate=26 April 2024}}</ref> Ni opin akoko odun merin ti Evaristo, won yan Elif Shafak ni osu kejila odun 2025 gege bi Aare tuntun ti RSL. Wọ́n yan Evaristo gẹ́gẹ́ bí ọmọ ẹgbẹ́ Àṣẹ ti Ìjọba Gẹ̀ẹ́sì (MBE) nínú ayẹyẹ ọjọ́ ìbí ti Queen ní ọdún 2009, ó sì jẹ́ ọ̀gá nínú Àṣẹ ti Ìjọba Gẹ̀ẹ́sì (OBE) nínú ayẹyẹ ọjọ́ ìbí Queen ní ọdún 2020, àwọn ẹ̀bùn méjèèjì fún iṣẹ́ ìsìn ìwé. == Ìgbésí ayé àti iṣẹ́ ìbẹ̀rẹ̀ == Wọ́n bí Evaristo ní ọdún 1959 ní Eltham, ní gúúsù ìlà-oòrùn [[London]], <ref>{{Cite news|title=Bernardine Evaristo on a childhood shaped by racism: 'I was never going to give up'|url=https://www.theguardian.com/books/2021/sep/25/bernardine-evaristo-on-a-childhood-shaped-by-racism-i-was-never-going-to-give-up|access-date=2025-11-30}}</ref>, wọ́n sì pè é ní Bernardine Anne Mobolaji Evaristo. Wọ́n tọ́ ọ dàgbà ní Woolwich, ọmọ kẹrin nínú àwọn ọmọ mẹ́jọ tí ìyá ọmọ ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì kan, Jacqueline M. Brinkworth, àti baba rẹ̀ ará Nàìjíríà, Julius Taiwo Bayomi Evaristo (1927–2001), tí a mọ̀ sí Danny. <ref name="Official website">{{Cite web|archivedate=27 February 2023}}</ref> <ref name="Brinkworth">{{Cite news|title=Bernardine Evaristo on a childhood shaped by racism: 'I was never going to give up'|url=https://www.theguardian.com/books/2021/sep/25/bernardine-evaristo-on-a-childhood-shaped-by-racism-i-was-never-going-to-give-up|access-date=2022-07-12|archivedate=12 July 2022}}</ref> Brinkworth jẹ́ olùkọ́ ilé-ẹ̀kọ́ nípa ìtàn-ìbílẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì, Irish àti [[Germany]]. <ref name="Brinkworth" /> A bí Danny Evaristo ní ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì [[Cameroon]], ó sì dàgbà ní Nàìjíríà; ó ṣí lọ sí Britain ní ọdún 1949, ó sì di agbábọ́ọ̀lù àti ìgbìmọ̀ aláwọ̀ dúdú àkọ́kọ́ ní Borough ti Greenwich, fún Iṣẹ́ ẹgbẹ́ . <ref name="Official website" /> Bàbá-ńlá rẹ̀, [[Gregorio Bankole Evaristo]] (tí ó kú ní ọdún 1927), jẹ́ ọmọ Yorùbá Aguda tí ó wọ ọkọ̀ ojú omi láti Brazil lọ sí Nàìjíríà. Ó jẹ́ òṣìṣẹ́ àṣà. Iya agba baba rẹ, Zenobia Evaristo, ọmọ Sowemima (odun 1967), wa lati Abeokuta ni Nigeria. <ref>{{Cite web|archivedate=11 September 2014}}</ref> Evaristo gba ẹ̀kọ́ ní Ilé-ẹ̀kọ́ Grammar fún Àwọn Ọmọbìnrin Eltham Hill láti ọdún 1970 sí 1977, <ref>{{Cite web|archivedate=4 October 2022}}</ref> àti ní ọdún 1972 ó dara pọ̀ mọ́ Ilé-ẹ̀kọ́ Àwọn Ọmọdé Greenwich (tí a mọ̀ sí Tramshed báyìí ní Woolwich), èyí tí ó ti sọ nípa rẹ̀ pé: “Ọmọ ọdún méjìlá ni mí, ó sì jẹ́ ìgbà èwe mi, ó sì yọrí sí iṣẹ́ tí mo fi ṣe iṣẹ́ ọnà.” <ref>{{Cite web|archivedate=4 October 2022}}</ref> Ó tẹ̀síwájú láti lọ sí Ilé-ẹ̀kọ́ gíga Rose Bruford fún Ọ̀rọ̀ àti Drama, ó sì parí ẹ̀kọ́ rẹ̀ ní ọdún 1982. <ref>{{Cite web|archivedate=4 October 2022}}</ref> Ní ọdún 1980, pẹ̀lú [[Paulette Randall]] àti [[Patricia Hilaire]], ó dá Ilé ìṣeré ti Àwọn Obìnrin Dúdú sílẹ̀, ilé iṣẹ́ eré ìtàgé àkọ́kọ́ ní Britain. Ní ọdún 1990, ó ṣètò ìpàdé ìkọ̀wé aláwọ̀ dúdú ti Britain àkọ́kọ́, tí a ṣe ní Ilé Ìkóhun-Ìṣẹ̀dá ti London, àti ìpàdé eré ìtàgé aláwọ̀ dúdú àkọ́kọ́ ti Britain, tí a ṣe ní Gbọ̀ngàn Àjọyọ̀ Ọba . Ní ọdún 1995, ó fọwọ́sowọ́pọ̀ dá tan Ọ̀rọ̀ náà kálẹ̀ sílẹ̀, ilé iṣẹ́ ìdàgbàsókè òǹkọ̀wé ní London. Evaristo tẹ̀síwájú nínú ẹ̀kọ́ rẹ̀ ní Kọ́lẹ́ẹ̀jì Goldsmiths,, Yunifásítì London, ó sì gba oyè dókítà nínú ìkọ̀wé oníṣẹ̀dá ní ọdún 2013. <ref>{{Cite web|archivedate=4 October 2022}}</ref> Ní ọdún 2019, wọ́n yàn án gẹ́gẹ́ bí Woolwich Laureate láti ọwọ́ ayẹyẹ agbáyé ti Greenwich àti Docklands , ó tún padà sí ìlú tí ó ti fi sílẹ̀ nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ọdún 18. <ref>{{Cite web|archivedate=14 October 2019}}</ref> Ní ọdún 2022, wọ́n fún un ní "Òmìnira ti Borough ti Royal Borough ti Greenwich". <ref>{{Cite web|archivedate=25 October 2021}}</ref> == Kíkọ == [[Fáìlì:Bernardine_Evaristo_Speaking_at_event.jpg|alt=Bernardine Evaristo seated in a chair speaking at an event|thumb|Evaristo ń sọ̀rọ̀ níbi ìṣẹ̀lẹ̀ kan.]] Ìwé àkọ́kọ́ tí Evaristo kọ ni àkójọ àwọn ewì ọdún 1994 tí a pè ní ''Island of Abraham'' (Leeds: Peepal Tree Press ). Ó tẹ̀síwájú láti di òǹkọ̀wé ìwé méjì tí kì í ṣe ìtàn àròsọ, àti ìwé mẹ́jọ ìtàn àròsọ àti ẹsẹ tí ó ń ṣàwárí àwọn apá kan ti àwọn ará Áfíríkà tí wọ́n wà ní orílẹ̀-èdè mìíràn . Ó ń ṣe àyẹ̀wò pẹ̀lú ìrísí àti ìtàn, <ref name="Brunel" /> ó sábà máa ń da ìgbà àtijọ́ pọ̀ mọ́ ìsinsìnyí, ìtàn àròsọ pẹ̀lú ewì, òtítọ́ pẹ̀lú àròsọ, àti òtítọ́ pẹ̀lú àwọn òtítọ́ mìíràn (gẹ́gẹ́ bí ó ti wà nínú ìwé rẹ̀ ti ọdún 2008 ''Blonde Roots'' ). Ìwé rẹ̀ lórí ẹsẹ ''Ọmọdé Ọba'' ( Penguin, 2001) dá lórí ọmọbìnrin dúdú kan tí àwọn òbí rẹ̀ wá láti Nubia, tí ó dàgbà ní Roman London ní nǹkan bí ẹgbẹ̀rún méjì ọdún sẹ́yìn. Ó gba Ẹ̀bùn Àwọn Òǹkọ̀wé Arts Council 2000, Ẹ̀bùn NESTA Fellowship ní ọdún 2003, ó sì di ọ̀kan lára àwọn Ìwé 100 Tó Dára Jùlọ ti Ọdún 2010, wọ́n sì ṣe àtúnṣe rẹ̀ sí eré Rédíò BBC 4 ní ọdún 2013. Ìwé kẹrin Evaristo, a''wọn arìnrìn-àjò Ọkàn'' (Penguin, 2005), jẹ́ ìwé ìtàn àdánwò nípa ''tọkọtaya'' kan tí kò bá ara wọn mu tí wọ́n ń wakọ̀ kọjá Yúróòpù sí Àárín Gbùngbùn Ìlà Oòrùn, èyí tí ó ní àwọn iwin àwọ̀ gidi láti ìtàn Yúróòpù. Ìwé ìtàn rẹ̀ ''Blonde Roots'' (Penguin, 2008) jẹ́ àwàdà tí ó yí ìtàn ìṣòwò ẹrú transatlantic padà, ó sì fi àgbáyé kan rọ́pò rẹ̀ níbi tí àwọn ará Áfíríkà ti ń fi àwọn ará Yúróòpù ṣe ẹrú. gba ẹ̀bùn ebùn apérò awọn odọ́ Osan <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2009/jun/03/bernardine-evaristo-alternative-orange|date=3 June 2009|archivedate=6 October 2022}}</ref> àti ebùn Ìka Ńlá Red, , wọ́n sì yàn án fún ebùn Ìwé Dublin agbáyé, ebùn Osàn àti ebu Arthur C. Clarke <ref name="Diaspora">{{Cite web|archivedate=2016-04-27}}</ref> Àwọn ìwé Evaristo mìíràn ni Lara (Bloodaxe Books, 2009, pẹ̀lú àtúnse ìṣáájú tí a tẹ̀ jáde ní 1997), èyí tí ó sọ ìtàn àròsọ nípa onírúurú àṣà ìbílẹ̀ ìdílé rẹ̀ láti ohun tí ó lé ní ọdún 150 sẹ́yìn àti ìgbà èwe rẹ̀ ní ìlú London nínú ìdílé onírúurú ẹ̀yà. Lara gba Ẹ̀bùn EMMA Best Novel Award ní ọdún 1998. Wọ́n yan ìwé ìtàn Evaristo tí a pè ní Hello Mum (Penguin, 2010) gẹ́gẹ́ bí "Ìwé Ńlá" fún Àgbègbè Suffolk, wọ́n sì ṣe àtúnṣe rẹ̀ sí eré BBC Radio 4 ní ọdún 2012. Ìwé ìtàn rẹ̀ Mr Loverman (Penguin UK, 2013/Akashic Books USA, 2014) dá lórí ọmọ ọdún méjì ará Caribbean kan ní ìlú London, ọkùnrin oníṣekúṣe kan tó ń ronú nípa àwọn àṣàyàn rẹ̀ lẹ́yìn ìgbéyàwó ọdún àádọ́ta pẹ̀lú ìyàwó rẹ̀. Ó gba Ẹ̀bùn Publishing Triangle Ferro-Grumley fún LGBT Fiction (USA) àti Ẹ̀bùn Jerwood Fiction Uncovered. Ní ọdún 2015, ó kọ ìwé ìtàn àròsọ BBC Radio 4, Ìmísí Iná – nípa Amiri Baraka, lórí BBC Radio 4. <ref name="Baraka">{{Cite web|archivedate=7 September 2022}}</ref> Ìwé ìtàn Evaristo, ''Ọmọbìnrin, Obìnrin, Òmíràn'' (May 2019, Hamish Hamilton /Penguin UK) jẹ́ ìwé tuntun kan tó ní ìtumọ̀ "ìtàn àfọwọ́kọ" nípa àwọn obìnrin dúdú mẹ́rìnlá tí wọ́n jẹ́ ọmọ ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì. Ọjọ́ orí wọn wà láàárín ọdún mẹ́tàdínlógún sí mẹ́taléláàádọ́rin, wọ́n sì jẹ́ àdàpọ̀ àwọn àṣà ìbílẹ̀, ìbálòpọ̀, àwọn ẹ̀kọ́ àti àyíká ilẹ̀, ìwé ìtàn náà sì ṣe àkójọ ìrètí wọn, àwọn ìjàkadì àti ìgbésí ayé wọn. Ní oṣù Keje ọdún 2019, wọ́n yan ìwé ìtàn náà fún àkójọpọ̀ ẹ̀bùn Booker, <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2019/jul/24/not-read-them-yet-a-cheats-guide-to-the-2019-booker-prize-longlist|title=Not read them yet? A cheat's guide to the 2019 Booker prize longlist|date=24 July 2019|access-date=4 October 2022|archivedate=4 October 2022}}</ref> lẹ́yìn náà wọ́n wọ inú àkójọpọ̀ ìwé náà, tí wọ́n kéde ní ọjọ́ kẹta oṣù kẹsàn-án ọdún 2019, pẹ̀lú àwọn ìwé láti ọwọ́ Margaret Atwood, Lucy Ellmann, Chigozie Obioma, Salman Rushdie àti Elif Shafak . <ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/entertainment-arts-49562607|title=Atwood and Rushdie on Booker Prize shortlist|date=3 September 2019|access-date=3 September 2019|archivedate=24 May 2022}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.irishtimes.com/culture/books/booker-prize-2019-the-books-to-read-and-the-ones-you-can-skip-1.4037691|title=Booker Prize 2019: The books to read, and the ones you can skip|date=12 October 2019|access-date=4 October 2022|archivedate=4 October 2022}}</ref> Ní ọjọ́ kẹrìnlá oṣù kẹwàá, ''ọmọbìnrin, obìnrin, Other'' gba ẹ̀bùn Booker papọ̀ pẹ̀lú ''ìwé Àwọn Májẹ̀mú'' ti Atwood. <ref>{{Cite web|archivedate=2 April 2021}}</ref> <ref name="Flood">{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2019/oct/14/booker-prize-judges-break-the-rules-and-insist-on-joint-winners|title=Margaret Atwood and Bernardine Evaristo share Booker prize 2019|date=14 October 2019|access-date=14 October 2019|archivedate=21 October 2019}}</ref> Ìṣẹ́gun náà mú kí Evaristo jẹ́ obìnrin dúdú àkọ́kọ́ àti òǹkọ̀wé dúdú Gẹ̀ẹ́sì àkọ́kọ́ tí ó gba ẹ̀bùn náà. <ref name="Flood" /> <ref>{{Cite web|archivedate=28 September 2022}}</ref> <ref>{{Cite web|archivedate=4 October 2022}}</ref> ''Ọmọbìnrin, Obìnrin, Òmíràn'' jẹ́ ọ̀kan lára àwọn ìwé mọ́kàndínlógún tí Barack Obama fẹ́ràn jùlọ ní ọdún 2019 àti ìwé Roxane Gay tí ó fẹ́ràn jùlọ ní ọdún 2019. <ref>{{Cite web|archivedate=9 November 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|archivedate=26 April 2024}}</ref> Ìwé ìtàn náà tún wà nínú àkójọ àwọn obìnrin tí wọ́n yàn fún ẹ̀bùn ìtàn àròsọ ti ọdún 2020. <ref>{{Cite web|archivedate=16 May 2020}}</ref> Ní ọdún 2020, Evaristo gba ẹ̀bùn ìwé ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì : Ìwé Ìtàn Àròsọ ti Ọdún àti Òǹkọ̀wé Ọdún, <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2020/jun/29/candice-carty-williams-bernardine-evaristo-first-black-authors-to-win-top-british-book-awards|title=Evaristo and Carty-Williams become first black authors to win top British Book awards|date=29 June 2020|access-date=4 October 2022|archivedate=29 June 2020}}</ref> Ẹ̀bùn Ìwé Indie fún Ìtàn Àròsọ. <ref>{{Cite web|archivedate=4 October 2022}}</ref> Ní oṣù kẹfà ọdún 2020, Evaristo di obìnrin dúdú àkọ́kọ́ àti òǹkọ̀wé aláwọ̀ dúdú ará Gẹ̀ẹ́sì àkọ́kọ́ tó dé ipò kìíní nínú àtẹ ìtàn àròsọ ti ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì, <ref>{{Cite news|url=https://www.thetimes.com/business-money/technology/article/the-truth-about-the-lockdown-books-boom-72t9fw58d|title=The truth about the lockdown books boom|date=29 April 2021|access-date=4 October 2022|archivedate=4 October 2022}}</ref> níbi tó ti di ipò àkọ́kọ́ fún ọ̀sẹ̀ márùn-ún ó sì lo ọ̀sẹ̀ mẹ́rìnlélógójì nínú àwọn mẹ́wàá tó ga jùlọ <ref>{{Cite web|archivedate=4 October 2022}}</ref> 'Wọ́n ti fi Evaristo kún inú Àkójọ Àwọn Agbára Aláwọ̀dúdú 100 fún ọdún mẹ́rin láti ọdún 2020, èyí tí ó fi àwọn ènìyàn tí ó ní ipa jùlọ ní United Kingdom hàn, tí wọ́n jẹ́ ará Áfíríkà tàbí ará Áfíríkà ní Caribbean. <ref>{{Cite news|last1=Lavender|first1=Jane|title=Lewis Hamilton ends incredible year top of influential Black Powerlist 2021|url=https://www.mirror.co.uk/news/uk-news/black-power-list-2021-lewis-23017308|access-date=19 January 2021|newspaper=[[Daily Mirror|Mirror]]|date=17 November 2020|language=en|archivedate=17 March 2023}}</ref> Ní ọdún 2020, wọ́n fi kún un nínú àkójọ àwọn ará dúdú ńlá ogorun ní Britain . <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/world/2020/oct/01/steve-mcqueen-bernardine-evaristo-100-great-black-britons|title=Steve McQueen and Bernardine Evaristo named among '100 great black Britons'|first1=Haroon|last1=Siddique|newspaper=The Guardian|date=1 October 2020|access-date=27 August 2025}}</ref> Ní ọdún 2022, a fi ''Ọmọbìnrin, Obìnrin, Àwọn mìíràn'' kún àkójọ ìwé " Ìwé Àkókò Ńlá " ti àwọn ìwé 70 tí àwọn òǹkọ̀wé Àjọ ìjọba àpapọ̀ yàn láti ṣe ayẹyẹ Ìbílẹ̀ Ọba Elizabeth Kejì . <ref>{{Cite web|archivedate=6 June 2022}}</ref> Ìkọ̀wé Evaristo tún ní ìtàn àròsọ kúkúrú, eré orí ìtàgé, ewì, àròkọ, àríwísí ìwé, àti àwọn iṣẹ́ àgbékalẹ̀ fún orí ìtàgé àti rédíò. Méjì lára àwọn ìwé rẹ̀, ''Ọmọdé Ọba'' (2001) àti ''Ẹ n lẹ o Mama'' (2010), ni a ti ṣe àtúnṣe sí àwọn eré orí ìtàgé BBC Radio 4. Ìwé kẹsàn-án rẹ̀, ''Ìfihàn: Lórí Jíjẹ́wọ́ Láìsí Ìjákulẹ̀'', <ref>{{Cite book|url=https://www.penguin.co.uk/books/444/444233/manifesto/9780241534991.html|title=Manifesto|date=22 September 2022|access-date=7 April 2021|archive-date=3 July 2021}}</ref> ni Penguin UK (Oṣù Kẹwa 2021) àti Grove Atlantic USA (2022) tẹ̀ jáde. Ìwé kẹwàá rẹ̀, ''Feminism'' (Oṣù Kọkànlá 2021), jẹ́ ara àwọn eré Tate Britain "Look Again" (Tate Publishing). Ó ṣe ìwádìí ara ẹni nípa àfihàn iṣẹ́ ọnà àwọn obìnrin aláwọ̀ ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì ní ìbámu pẹ̀lú àtúnṣe pàtàkì tí yóò wáyé ní ibi ìkópamọ́ náà. Ní ọdún 2020, Evaristo ṣiṣẹ́ pọ̀ pẹ̀lú ayàwòrán aṣọ Valentino lórí àkójọ Collezione Milano wọn, ó ń kọ ọ̀rọ̀ ewì láti bá àwọn fọ́tò àkójọ náà tí ayàwòrán Liz Johnson Artur, tí a tẹ̀ jáde gẹ́gẹ́ bí ìwé tábìlì kọfí ( Rizzoli, 2021). <ref>{{Cite web|archivedate=27 July 2022}}</ref> Evaristo ti kọ ọpọlọpọ awọn nkan, awọn arokọ, itan-akọọlẹ ati awọn atunyẹwo iwe fun awọn iwejade pẹlu: Ìwé ìròyìn awọn akókò, Ìtàgé Àsán, Àgbàlagbà ''Olùwòran'', ''Àwọn Olómìnira'', ''Vogue'', ''Harper's Bazaar UK'', ''Àfikún Ìwé Àròpọ̀ Times'', ''Condé Nast Traveler'', ''Wasafiri'', ati ''Ọmọ-ìpínlẹ̀ Tuntun'' . O jẹ olukopa si ''Àwọn Ọmọbìnrin Tuntun ti Áfíríkà'' ( Myriad Editions, 2019), ti Margaret Busby ṣe atunṣe. <ref name="BrittlePaper">{{Cite web|archivedate=11 January 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|url=Kevin Le Gendre|archivedate=6 November 2020}}</ref> == Iṣẹ́ àtúnṣe àti ìtọ́jú == Evaristo ṣe àtúnṣe sí ìwé ìròyìn ''Ìwé ìròyìn Sunday Times'' ''Style'' (UK) ní oṣù Keje ọdún 2020 pẹ̀lú àtúnṣe obìnrin dúdú/-xn, tí ó ní ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn òṣèré ọ̀dọ́, àwọn ajìjàǹgbara àti àwọn olùyípadà. <ref name="Guest edits Style">{{Cite news|title=Bernardine Evaristo guest edits Style: putting Black women and womxn in the spotlight|url=https://www.thetimes.com/life-style/article/bernardine-evaristo-guest-editor-style-black-women-womxn-r7pcqgf9t|date=26 July 2020|access-date=22 December 2020|archivedate=21 December 2020}}</ref> Ní ọdún díẹ̀ sẹ́yìn, ó jẹ́ olóòtú àlejò ìwé ìròyìn ''Mslexia'' ti oṣù Kẹsàn 2014, <ref>[https://mslexia.co.uk/products/single-issues/print-issues/issue-63/#tab-description ''Mslexia'']{{Dead link|date=October 2023}}, Issue 63, Sep/Oct/Nov 2014.</ref> ''ìwé ìròyìn'' egbẹ́ awọn olórin ti Ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì ti ọdún 2012, tí àkọlé rẹ̀ jẹ́ "Offending Frequencies"; ìwé ìròyìn ''Wasafiri'' pàtàkì kan tí a pè ní ''Black Britain:Kọja Itumọ'' ( Routledge, 2010), pẹ̀lú akéwì Karen McCarthy Woolf ; ''Ten'', ìwé àkójọpọ̀ àwọn akéwì dúdú àti Asia, pẹ̀lú akéwì Daljit Nagra ( Àwọn Ìwé Bloodax, 2010), àti ní ọdún 2007, ó ṣe àtúnṣe ìwé Àkọsílẹ̀ Ìkọ̀wé Tuntun ''NW15'' ( Granta / British Council ). Evaristo tún jẹ́ olóòtú ìwé ìròyìn ''FrontSeat'' intercultural ní àwọn ọdún 1990, <ref name="Diaspora">{{Cite web|archivedate=2016-04-27}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-unfit" data-ve-ignore="">[https://web.archive.org/web/20160427023247/http://www.bbawriting.com/bernardine-evaristo/ "Bernardine Evaristo"]. </cite></ref> àti ọ̀kan lára àwọn olóòtú ìwé ìtàn ''Black Women Talk Poetry'' (tí ẹgbẹ́ Black Womantalk Poetry tí Evaristo jẹ́ ara rẹ̀ tẹ̀ jáde ní ọdún 1987), ìwé ìtàn pàtàkì àkọ́kọ́ ní Britain, tí ó ní àwọn akéwì 20 rẹ̀, Jackie Kay, Dorothea Smartt àti Adjoa Andoh nínú. Ní oṣù kẹwàá ọdún 2020, wọ́n kéde pé Evaristo ń ṣètò àwọn ìwé tuntun pẹ̀lú Hamish Hamilton ní Ilé Àìròtẹ́lẹ̀ Penguin, "Black Britain: Kíkọ Pada", èyí tí ó ní í ṣe pẹ̀lú mímú àwọn ìwé tí a tẹ̀ jáde àti tí a ń pín kiri láti ìgbà àtijọ́ padà sí ìtẹ̀wé àti ìtajà. awọn ìwé mẹ́fà àkọ́kọ́, àwọn ìwé ìtàn, ni a tẹ̀ jáde ní oṣù kejì ọdún 2021, títí kan ''Minty Alley'' (1936) láti ọwọ́ CLR James àti ''Ojú Ìjó'' (1997) láti ọwọ́ Mike Phillips . <ref>{{Cite web|archivedate=4 November 2020}}</ref> == Àwọn ìfarahàn lórí tẹlifíṣọ̀n == Evaristo ti jẹ́ kókó ọ̀rọ̀ lórí àwọn ìwé ìròyìn tẹlifíṣọ̀n pàtàkì méjì: ''Ìfihàn South Bank'', pẹ̀lú Melvyn Bragg (Sky Arts, Autumn 2020) <ref>{{Cite web|archivedate=24 April 2024}}</ref> <ref>{{Cite web|archivedate=22 November 2021}}</ref> àti ''Foju inu wo'', pẹ̀lú Alan Yentob ("Bernardine Evaristo: Never Give Up", BBC One, September 2021). <ref>{{Cite web|archivedate=2 September 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|archivedate=2 September 2021}}</ref> Ó ti ṣe ọ̀pọ̀lọpọ̀ ìfọ̀rọ̀wánilẹ́nuwò mìíràn, títí kan fún ''HARDtalk'', pẹ̀lú Stephen Shakur (BBC World, 2020) àti ''This Cultural Life'', pẹ̀lú John Wilson (BBC4, November 2021). Ó tún jẹ́ kókó ọ̀rọ̀ ''Profile'' (BBC Radio 4, 2019) àti a''wọn Díìkì aṣálẹ̀ Erékùṣù'' lórí BBC Radio 4, tí Lauren Laverne fọ̀rọ̀wánilẹ́nuwò, ní ọdún 2020. Ní ọdún 2015, Evaristo kọ̀wé àti gbé ìwé ìròyìn BBC Radio 4 apá méjì kalẹ̀ tí a pè ní ''Ìmísí Iná: Amiri Baraka àti'' Ìrìn ajò awọn Ọ̀nà dúdú. <ref name="Baraka">{{Cite web|archivedate=7 September 2022}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.bbc.com/mediacentre/proginfo/2022/12/firey-inspiration "Fiery Inspiration: Amiri Baraka And The Black Arts Movement"]. </cite></ref> Ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn ìfarahàn rẹ̀ lórí podcast ní Britain ní àwọn ìfọ̀rọ̀wánilẹ́nuwò tí Adwoa Aboah, Samira Ahmed, Elizabeth Day, Grace Dent, Annie MacManus, Graham Norton, James O'Brien, Natalie Portman, Jay Rayner, Simon Savidge, Pandora Sykes àti Jeremy Vine ṣe. Ní oṣù méjì lẹ́yìn tí ó gba ẹ̀bùn Booker, Evaristo ti kọ̀wé pé òun gba ìpè láti ṣe ìfọ̀rọ̀wánilẹ́nuwò ju gbogbo iṣẹ́ òun lọ. <ref name="BrittlePaper">{{Cite web|archivedate=11 January 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFEvaristo2020">Evaristo, Bernardine (4 January 2020). </cite></ref> == Ẹ̀kọ́ àti ìrìn-àjò == Evaristo ti kọ́ni ní ìkọ̀wé àti iṣẹ́ àgbékalẹ̀ láti ọdún 1994. Ó tún ti gba ọ̀pọ̀lọpọ̀ ẹ̀bùn ìkọ̀wé àti iṣẹ́ àgbékalẹ̀ pẹ̀lú Montgomery Fellowship ní Kọ́lẹ́ẹ̀jì Dartmouth ní Hanover, New Hampshire ní ọdún 2015; fún British Council ní Yunifásítì Georgetown, Washington, DC; Kọ́lẹ́ẹ̀jì Barnard / [[Yunifásítì Kòlúmbíà|Columbia University]], New York; Yunifasiti ti Iwọ-oorun Cape, South Africa; Virginia Arts Festival (Virginia, USA), àti Writing Fellow ní Yunifasiti ti Ila-oorun Anglia, UK. Ó kọ́ni ní ẹ̀kọ́ ''Yunifasiti ti Ila-oorun Anglia- Guardian'' fún àwọn àkókò mẹ́rin ní London títí di ọdún 2015. <ref>{{Cite web|archivedate=12 October 2015}}</ref> Evaristo jẹ́ Ọ̀jọ̀gbọ́n nínú Ìkọ̀wé àti iṣẹ́ àgbékalẹ̀ ní Yunifásítì Brunel Lọ́ndọ́nù, ó sì ti kọ́ni ní yunifásítì láti ọdún 2011. <ref name="BrittlePaper">{{Cite web|archivedate=11 January 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFEvaristo2020">Evaristo, Bernardine (4 January 2020). </cite></ref> Láti ọdún 1997, ó ti gba ìwé ìkésíni láti orílẹ̀-èdè mìíràn tó lé ní 130 gẹ́gẹ́ bí òǹkọ̀wé. Àwọn wọ̀nyí ní àwọn ìwé ìkésíni àti àwọn ìpàdé àbẹ̀wò, àwọn ìrìn àjò British Council, àwọn ìrìn àjò ìwé, kíkọ́ni ní àwọn ẹ̀kọ́ ìkọ̀wé àti àwọn ìdánilẹ́kọ̀ọ́, àti àwọn àkójọ ọ̀rọ̀ pàtàkì, àwọn ọ̀rọ̀ àsọyé àti àwọn ìpàdé ní ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn àpérò àti àwọn ayẹyẹ ìwé. <ref name="Official website">{{Cite web|archivedate=27 February 2023}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://web.archive.org/web/20230227023951/https://bevaristo.com/biography/ "Biography"]. ''Bernandine Evaristo Official Website''. Archived from [https://bevaristo.com/biography/ the original] on 27 February 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 October</span> 2021</span>.</cite></ref> Ó ṣe alága fún ìpàdé ìwé kíkà ti British Council Berlin ti 32nd àti 33rd ní ọdún 2017 àti 2018. Ó ṣe àsọyé Ẹ̀bùn Àwọn Alágbàṣe Tuntun /Àwọn Onímọ̀ Goldsmiths ní ọjọ́ 30 Oṣù Kẹsàn 2020. <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2020/oct/02/bernardine-evaristo-slams-english-academic-for-bias-to-whiteness-and-maleness|title=Bernardine Evaristo slams literature teaching for bias to 'whiteness and maleness'|date=2 October 2020|access-date=3 October 2020|archivedate=2 October 2020}}</ref> Ní oṣù Kẹwàá ọdún 2020, ó ṣe àsọyé pàtàkì ní ìpàdé Ifihan Iwe Frankfurt 's Publishing Insights, níbi tí ó ti ké sí àwọn olùtẹ̀wé láti gbà àwọn ènìyàn púpọ̀ sí i tí wọ́n dúró fún onírúurú àwùjọ: "A gbọ́dọ̀ ní àwọn ènìyàn tí wọ́n ń ṣiṣẹ́ nínú iṣẹ́ náà láti gbogbo àwọn agbègbè wọ̀nyí tí wọ́n ń wá ohun tí ó kọjá àwọn àṣà àti èrò tí kò tọ́." <ref>{{Cite web|archivedate=10 April 2021}}</ref> Evaristo ni Olùtọ́ni Lítíréṣọ̀ fún Rolex Mentor & Protege Arts Initiative fún ọdún 2023–2024 tí ó ń ṣe amọ̀nà fún òǹkọ̀wé ìtàn ará Ghana Ayesha Harruna Attah . <ref>{{Cite web|archivedate=21 June 2023}}</ref> Àwọn olùtọ́ni Lítíréṣọ̀ tẹ́lẹ̀ láti ìgbà tí ètò náà ti bẹ̀rẹ̀ ní ọdún 2002 ni Margaret Atwood, Gilberto Gil, Philip Glass, Sir Peter Hall, David Hockney, Sir Anish Kapoor, William Kentridge, Spike Lee, Phyllida Lloyd, Lin Manuel Miranda, Toni Morrison, Jessye Norman, Yousou N'Dour, Michael Ondaatje, Martin Scorsese, Wole Soyinka, Julie Taymor àti Mario Vargas Llosa . <ref>{{Cite web|archivedate=28 April 2018}}</ref> === Àwọn Iṣẹ́ Pípé === Ní ọdún 2006, Evaristo bẹ̀rẹ̀ ìròyìn kan tí àjọ Spread the Word writer development gbé kalẹ̀ tí wọ́n fi ṣe àtìlẹ́yìn fún Arts Council nípa ìdí tí wọn kò fi ń tẹ àwọn akéwì dúdú àti àwọn akéwì Éṣíà jáde ní UK, èyí tí ó fi hàn pé ó dín sí ìpín kan nínú ọgọ́rùn-ún gbogbo ewì tí wọ́n tẹ̀ jáde láti ọwọ́ àwọn akéwì aláwọ̀ dúdú. Nígbà tí wọ́n gbé ìròyìn náà jáde, ó bẹ̀rẹ̀ ètò ìtọ́sọ́nà awọn Iṣẹ́ Pípé, pẹ̀lú Nathalie Teitler àti Spread the Word. <ref name="TCW">{{Cite web|archivedate=17 April 2021}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://thecompleteworkspoetry.wordpress.com/ "The Complete Works"]. [https://web.archive.org/web/20210417081024/https://thecompleteworkspoetry.wordpress.com/ Archived] from the original on 17 April 2021<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2 April</span> 2021</span>.</cite></ref> Nínú ètò ìdàgbàsókè orílẹ̀-èdè yìí, <ref>{{Cite web|archivedate=23 October 2021}}</ref> a gba ìtọ́ni fún àwọn akéwì ogbon, ọ̀kọ̀ọ̀kan wọn fún ọdún kan tàbí méjì, ọ̀pọ̀lọpọ̀ sì tẹ̀síwájú láti tẹ ìwé jáde, gba ẹ̀bùn, wọ́n sì gba ìdánilójú gidigidi fún ewì wọn. == Àwọn ìgbòkègbodò míràn == Yàtọ̀ sí dídá awọn ebùn RSL Scriptorium àti ebùn Ẹ̀bùn oríkì ti ilẹ̀ Áfíríkà ti agbáyé Brunel, <ref name="Official website">{{Cite web|archivedate=27 February 2023}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://web.archive.org/web/20230227023951/https://bevaristo.com/biography/ "Biography"]. ''Bernandine Evaristo Official Website''. Archived from [https://bevaristo.com/biography/ the original] on 27 February 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 October</span> 2021</span>.</cite></ref> ó ti ṣe ìdájọ́ ọ̀pọ̀lọpọ̀ ẹ̀bùn. Ní ọdún 2012, ó jẹ́ alága àwọn adájọ́ fún Ẹ̀bùn Caine fún Ìkọ̀wé Adúláwọ̀ àti ebùn Ìtàn Kúkúrú Àjọ ìjọba àpapọ̀ . Ní ọdún 2021, ó jẹ́ Alága àwọn adájọ́ fún ebùn awọn Obìnrin fún Ìtàn Àròsọ . <ref>{{Cite web|archivedate=7 September 2022}}</ref> Ní ọdún 2023, ó jẹ́ alága àwọn ẹ̀bùn ìwé Ewi Iwaju . Ní ọdún 2024, ó jẹ́ alága fún ebùn Ìwé Nero àkọ́kọ́ àti ebùn Ìwé agbáyé fún awọn Obìnrin Aláwọ̀ Dúdú fún Àìsí Ìtàn tí Ẹ̀rọ Ìtẹ̀wé Kásáfà dá sílẹ̀. Evaristo ti ṣiṣẹ́ ní ọ̀pọ̀lọpọ̀ ìgbìmọ̀ àti ìgbìmọ̀ ìmọ̀ràn fún onírúurú àjọ, títí bí Ìgbìmọ̀ egbẹ́ Ọba ti Lítíréṣọ̀ (RSL) láti ọdún 2017, Ìgbìmọ̀ Àwọn Ọ̀nà ti England, Ìgbìmọ̀ Arts London, Ìgbìmọ̀ Igbimọ Imọran Iwe-kikọ Ilu Gẹẹsi Igbimọ Ilu Gẹẹsi, egbẹ́ awọn Òǹkọ̀wé, egbẹ́ ewì (Alaga) àti ìwé ìròyìn ''Wasafiri'' ìwé àgbáyé. <ref name="Official website">{{Cite web|archivedate=27 February 2023}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://web.archive.org/web/20230227023951/https://bevaristo.com/biography/ "Biography"]. ''Bernandine Evaristo Official Website''. Archived from [https://bevaristo.com/biography/ the original] on 27 February 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 October</span> 2021</span>.</cite></ref> Àwòrán Evaristo (2002) tí a yàwòrán Sal Idriss ṣe wà nínú àkójọ akójọ àwòrán orílẹ̀-èdè, Lọ́ndọ́nù . <ref name="NPG person page">{{Cite web|archivedate=14 August 2020}}</ref> === Ẹgbẹ́ Ọba ti Lítíréṣọ̀ === Wọ́n yan Evaristo gẹ́gẹ́ bí Ààrẹ egbẹ́ Ọba ti Lítíréṣọ̀ láti òpin ọdún 2021 (lẹ́yìn ìfẹ̀yìntì Dame Marina Warner ), ó di òǹkọ̀wé àwọ̀ àkọ́kọ́ àti obìnrin kejì tí ó di ipò náà mú nínú ìtàn ọdún 200 ti Society. Ó sọ ní àkókò ìkéde náà pé: “Ìwé kì í ṣe ohun ìgbàlódé, ṣùgbọ́n ó ṣe pàtàkì fún ọ̀làjú wa. Nítorí náà, mo ní ìgbéraga láti jẹ́ olórí irú àjọ ìwé tó lágbára àti tó lágbára tó sì ń fi gbogbo ara ṣe iṣẹ́ láti jẹ́ kí gbogbo ènìyàn wà ní ìṣọ̀kan.” <ref name="RSL President">{{Cite web|archivedate=26 April 2024}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://rsliterature.org/bernardine-evaristo-announced-as-new-president-of-the-rsl/ "Bernardine Evaristo Announced as New President of the RSL"]. ''The Royal Society of Literature''. 30 November 2021. [https://web.archive.org/web/20240426023152/https://rsliterature.org/bernardine-evaristo-announced-as-new-president-of-the-rsl/ Archived] from the original on 26 April 2024<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">6 December</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2021/nov/30/novelist-bernardine-evaristo-to-be-president-of-royal-society-of-literature|title=Novelist Bernardine Evaristo to be president of Royal Society of Literature|date=30 November 2021|access-date=30 November 2021|archivedate=30 November 2021}}</ref> Ní ọdún 2022, ó sọ̀rọ̀ nínú ìwé kan nípa rẹ̀ nínú ìwé ìròyìn ''Ọmọ ìlú New York'' lórí kókó ọ̀rọ̀ RSL "40 lábẹ́ 40" àti ètò RSL Open láti mú àwọn òǹkọ̀wé tó tayọ àti onírúurú wá sí RSL: “Ó dà bíi pé o ní ọgọ́rùn-ún ọdún méjì láti fi ṣe àtúnṣe… Ǹjẹ́ o máa dúró fún ọgọ́rùn-ún ọdún méjì sí i, tàbí ṣé o máa yára ṣe iṣẹ́ náà?” Wọ́n gbé ètò RSL Open kalẹ̀ nítorí pé nígbà náà àwọn ọmọ ẹgbẹ́ RSL tó ju ọgọ́rùn-ún (3) lọ ló wà ju àwọn ọmọ ẹgbẹ́ tó kéré sí ogójì (40) lọ <ref>{{Cite news|date=2024-02-08|title=I will defend the Royal Society of Literature against all attacks. It is more alive than ever|url=https://www.theguardian.com/commentisfree/2024/feb/08/royal-society-of-literature-books-bernardine-evaristo|access-date=2025-06-08}}</ref> <ref>{{Cite news|date=2023-07-12|title=Royal Society of Literature aims to broaden representation as it announces 62 new fellows|url=https://www.theguardian.com/books/2023/jul/12/royal-society-of-literature-aims-to-broaden-representation-as-it-announces-62-new-fellows|access-date=2025-06-08}}</ref> Nínú iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Ààrẹ RSL, ó ti mú àwọn iṣẹ́ ìrànlọ́wọ́ mẹ́ta wá sí ọ̀dọ̀ àjọ ìrànwọ́ tí kò tíì ṣe àkóso tàbí tí kò tíì ṣe àkóso nítorí pé ipa rẹ̀ jẹ́ ti ẹni pàtàkì. Gẹ́gẹ́ bí Aṣojú Sky Arts, Evaristo ló ṣe àkóso Sky Arts RSL awọn ebùn awọn Òǹkọ̀wé, ó ń fún àwọn òǹkọ̀wé tí kò ní àkóso tó pọ̀. <ref>{{Cite web|archivedate=7 September 2022}}</ref> Ní ọdún 2024, ó dá RSL Scriptorium Awards sílẹ̀, ó sì ń fún àwọn òǹkọ̀wé mẹ́wàá ní ilé kékeré rẹ̀ ní etíkun Kent lọ́fẹ̀ẹ́ lọ́dún tí wọ́n ń ṣòro láti rí àkókò àti àyè láti kọ̀wé. Òǹkọ̀wé kọ̀ọ̀kan yóò ní gbogbo ilé kékeré náà fún ara wọn fún oṣù kan Ní ọdún 2025, Evaristo dá Ẹ̀bùn Aṣáájú RSL sílẹ̀, èyí tí a yà sọ́tọ̀ fún bíbọ̀wọ̀ fún àwọn òǹkọ̀wé obìnrin tó ju ọgọ́ta ọdún lọ tí wọ́n sì fi ìpìlẹ̀ lélẹ̀ fún àwọn ìran tó ń bọ̀. Ipa Ààrẹ ni ti olórí ẹgbẹ́ náà àti Evaristo kò ní ipa nínú ìṣàkóso ẹgbẹ́ náà. Síbẹ̀síbẹ̀, láti ọdún 2023, RSL gba ẹ̀sùn lórí onírúurú ẹgbẹ́ tuntun, ìtẹnumọ́ lórí àwọn ọ̀dọ́mọkùnrin, <ref>{{Cite news|date=27 January 2024|title='Radical moves' at Royal Society of Literature prompt rebellion|url=https://www.theguardian.com/books/2024/jan/27/radical-moves-at-royal-society-of-literature-prompt-rebellion|access-date=2025-02-15}}</ref> àti fún àìmú ipò tó lágbára tó nípa ọ̀bẹ tí wọ́n fi gún Salman Rushdie <ref>{{Cite web|url=Sam Leith}}</ref> àti ìfagilé Kate Clanchy . Ní oṣù Kejì ọdún 2024, Evaristo gbèjà RSL nínú ''ìwé ìròyìn The Guardian'' lòdì sí “gbogbo ìkọlù”, ó sì sọ nínú àpilẹ̀kọ kan pé RSL “kò lè gbèjà nínú àríyànjiyàn àti ọ̀ràn àwọn òǹkọ̀wé, ṣùgbọ́n ó gbọ́dọ̀ wà láìsí ojúsàájú.” <ref>{{Cite news|date=8 February 2024|title=I will defend the Royal Society of Literature against all attacks. It is more alive than ever|url=https://www.theguardian.com/commentisfree/2024/feb/08/royal-society-of-literature-books-bernardine-evaristo|access-date=2025-01-27}}</ref> Royal Society of Literature sọ lẹ́yìn náà pé Evaristo kì í ṣe olùtọ́jú RSL bẹ́ẹ̀ ni “olùṣe ìpinnu tàbí olùdarí”. == Ìgbésí ayé ara ẹni == Ó fẹ́ òǹkọ̀wé David Shannon, ẹni tí ó pàdé ní ọdún 2006, tí ìwé àròsọ àkọ́kọ́ rẹ̀ sì bẹ̀rẹ̀ ní oṣù kẹta ọdún 2021. <ref>{{Cite news|date=13 March 2021|title=Bernardine Evaristo: Husband surprises Booker winner… with a book|url=https://www.bbc.co.uk/news/av/uk-56385395|access-date=13 March 2021|archivedate=13 March 2021}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.standard.co.uk/news/londoners-diary/david-shannon-writer-crushed-bad-review-wife-bernardine-evaristo-b927240.html|first=Robbie|last=Smith|title=Londoner's Diary: I would be crushed if my wife hated my book, says David Shannon|date=1 April 2021|access-date=2 April 2021|archivedate=31 March 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|archivedate=24 October 2021}}</ref> == Àwọn àmì-ẹ̀yẹ àti ìdámọ̀ == === Àwọn ẹgbẹ́ àti àwọn ọlá mìíràn tí a ní fún ara ẹni === * 2002: Ẹgbẹ́ Olùkọ̀wé UEA, Yunifásítì ti East Anglia * 2003: National Endowment of Science, Technology and the Arts (NESTA) Fellowship Award<ref name="Encyclopedia">{{Cite web|archivedate=17 October 2019}}</ref> * 2004: Elected a Fellow, Royal Society of Literature (est.1820) * 2006: British Council Fellow, Georgetown University, USA<ref name="Encyclopedia" /> * 2006: Elected a Fellow, Royal Society of Arts (est.1754)<ref name="Diaspora">{{Cite web|archivedate=2016-04-27}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-unfit" data-ve-ignore="">[https://web.archive.org/web/20160427023247/http://www.bbawriting.com/bernardine-evaristo/ "Bernardine Evaristo"]. </cite></ref> * 2009: Awarded an MBE in the Queen's Birthday Honours List for services to Literature * 2015: The Montgomery Fellow, Dartmouth College, USA * 2017: Elected an Honorary Fellow, the English Association (est.1906) * 2018: Elected a Fellow of Rose Bruford College of Theatre &amp;amp; Performance * 2019: ''Financial Times'': list of 14 women gamechangers<ref>{{Cite news|title=Women in 2019: the game changers|url=https://www.ft.com/womenof2019|archivedate=11 November 2023|access-date=11 November 2023}}</ref><ref>{{Cite news|title=Booker Prize-winner Bernardine Evaristo: 'I persisted'|url=https://www.ft.com/content/156f5a42-155b-11ea-8d73-6303645ac406|archivedate=11 November 2023|access-date=11 November 2023}}</ref> * 2019: ''The Bookseller'' 150 power list<ref>{{Cite web|archivedate=3 December 2020}}</ref> * 2020: Awarded an OBE in the Queen's 2020 Birthday Honours for services to literature * 2020: British Book Awards: Author of the Year<ref name="BBA Penguin">{{Cite web|archivedate=11 November 2023}}</ref><ref>{{Cite web|archivedate=29 March 2024}}</ref> * 2020: ''Elle'' 50 – list of Britain's gamechangers * 2020: Gold Medal of Honorary Patronage (est. 1683), Trinity College Dublin * 2020: GG2 Woman of the Year Award<ref>{{Cite web|archivedate=24 August 2023}}</ref> * 2020: The ''Vogue'' 25 for 2020 – list of Britain's 25 most influential women * 2020: Voted one of ''100 Great Black Britons'' * 2020: ''The Bookseller'' 150 power list<ref>{{Cite web|archivedate=4 December 2020}}</ref> * 2021: ''Glamour'' magazine Women of the Year, Gamechanging Author Award * 2021: Honorary International Fellow, American Academy of Arts &amp;amp; Sciences (est. 1780) * 2021: President of Rose Bruford College of Theatre and Performance * 2021: The UK Black ''Powerlist'' 100 (1st year) * 2021: ''Vanity Fair'' magazine Challenger Award * 2021: ''The Bookseller'' 150 power list * 2022: Appointed President, Royal Society of Literature (2022–2026)<ref>{{Cite web|archivedate=4 October 2022}}</ref> * 2022: ''Forbes'' "50 over 50" honoree for the Europe, Middle East & Africa region<ref>{{Cite web|archivedate=5 August 2023}}</ref> * 2022: Honorary Doctor of Arts and Letters, King's College London * 2022: Honorary Doctor of Letters, Queen Mary University of London<ref>{{Cite web|archivedate=4 October 2022}}</ref> * 2022: Honorary Doctor of Letters, Glasgow Caledonian University<ref>{{Cite web|archivedate=24 August 2023}}</ref> * 2022: Honorary Doctor of Letters, University of Greenwich * 2022: Honorary Fellow, Goldsmiths, University of London 2022: Honorary Doctor of Arts, London South Bank University * 2022: Honorary Fellow, CILIP, The Library and Information Association * 2022: Sky Arts: Britain's 50 Most Influential Artists of the Past 50 years (No. 26) * 2022: Soho House Awards: Writer * 2022: ''Stylist'' magazine Remarkable Women Awards: Writer of the Year * 2022: The UK Black Black Powerlist 100 (2nd year) * 2023: The UK Black Powerlist 100 (3rd year) * 2023: Honorary Doctor of Letters, University of Exeter<ref>{{Cite web|archivedate=24 August 2023}}</ref> * 2023: Honorary Doctor of Letters, University of Sheffield<ref>{{Cite web|archivedate=25 September 2023}}</ref> * 2023: A Goodreads Top Book of the last decade (2013–2023) * 2023: Black Excellence Awards – Outstanding Contribution to Literature<ref>{{Cite web|archivedate=11 November 2023}}</ref> * 2024: The UK Black Powerlist 100 (4th year) * 2024: [https://fairsaturday.org/en/fair-saturday-awards/ Fair Saturday Award], Fair Saturday Foundation, Bilbao, Spain * 2024: Praeses Elit Award, Trinity College Dublin, Ireland * 2025: Women's Prize Outstanding Contribution Award, to mark the 30th anniversary year of the Women's Prize for Fiction * 2026: Elected a lifelong Honorary Member, National Liberal Club (est.1882) * 2026: Elected a [https://www.citylit.ac.uk/city-lit-fellows/bernardine-evaristo Fellow, City Lit]/ City Literary Institute (est. 1919) === ''Lara'' (1997) === * 1999: Ẹ̀bùn Ìwé Tó Dáa Jùlọ fún EMMA fún ''Lara'' <ref name="Encyclopedia">{{Cite web|archivedate=17 October 2019}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.encyclopedia.com/arts/educational-magazines/evaristo-bernardine-1959 "Evaristo, Bernardine 1959-"]. </cite></ref> === ''Ọmọdé Ọba'' (2001) === * 2000: Ẹ̀bùn Onkọ̀wé ní England fún Ọdún 2000, fún ''Ọmọdé Ọba'' <ref name="Diaspora">{{Cite web|archivedate=2016-04-27}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-unfit" data-ve-ignore="">[https://web.archive.org/web/20160427023247/http://www.bbawriting.com/bernardine-evaristo/ "Bernardine Evaristo"]. </cite></ref> * 2010: ''Ọmọdé Ọba'', ''The Times'' (UK) "Àwọn Ìwé 100 Tó Dára Jùlọ Nínú Ọdún Mẹ́wàá" === ''Àwọn Gbòǹgbò Blonde'' (2008) === * 2009: Ẹ̀bùn Arthur C. Clarke (tí a yàn) <ref name="Diaspora">{{Cite web|archivedate=2016-04-27}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-unfit" data-ve-ignore="">[https://web.archive.org/web/20160427023247/http://www.bbawriting.com/bernardine-evaristo/ "Bernardine Evaristo"]. </cite></ref> * 2009: Ẹ̀bùn Big Red Read, Ìtàn Àròsọ àti Àpapọ̀ (ẹni tó gba àmì ẹ̀yẹ) * 2009: Ẹ̀bùn Ìwé Kíkà ti Dublin Àgbáyé (tí a yàn) * 2009: Ẹ̀bùn Osàn fún Ìtàn Àròsọ (tí a yàn) <ref name="Diaspora" /> * 2009: Ẹ̀bùn Ẹ̀bùn Ọ̀dọ́ fún Ẹ̀bùn Orange * 2010: Ẹ̀bùn Hurston/Wright Legacy, USA (ẹni tí ó gba ipò ìkẹyìn) === ''Mẹ́wàá'' (2010) === * 2010: Ìyìn fún Ẹgbẹ́ Ìwé Ewì fún ''Ẹwàá'', tí a ṣe àtúnṣe pẹ̀lú Daljit Nagra * 2014: Ẹ̀bùn Jerwood Fiction Uncovered (ẹni tó gba ẹ̀bùn) <ref name=":1">{{Cite web|archivedate=1 June 2023}}</ref> <ref name=":02">{{Cite news|last=Haig|first=Matt|date=2014-06-20|title=What the Jerwood Fiction Uncovered prize reveals|url=https://www.theguardian.com/books/booksblog/2014/jun/20/jerwood-fiction-uncovered-reveals-marketing-matt-haig|archivedate=5 March 2017|access-date=2024-04-24}}</ref> * 2015: Àwọn Ẹ̀bùn Ìtẹ̀jáde Triangle: Ẹ̀bùn Ferro-Grumley fún Ìtàn LGBT, USA <ref>{{Cite web|archivedate=19 July 2022}}</ref> === ''Ọmọbìnrin, Obìnrin, Òmíràn'' (2019) === * 2019: Ẹ̀bùn Àṣàyàn Goodread | Ìtàn Àròsọ Tó Dáa Jùlọ (ẹni tó gba ipò ìkẹyìn) <ref name="Goodreads Choice Award 2019">{{Cite web|archivedate=29 December 2019}}</ref> * 2019: Ẹ̀bùn Gordon Burn (ẹni tó gba ipò ìkẹyìn) * 2019: [[Ẹ̀bùn Booker]] (ẹni tó gba ẹ̀bùn) <ref name="Flood">{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2019/oct/14/booker-prize-judges-break-the-rules-and-insist-on-joint-winners|title=Margaret Atwood and Bernardine Evaristo share Booker prize 2019|access-date=14 October 2019|archivedate=21 October 2019}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFFlood2019">Flood, Alison (14 October 2019). </cite></ref> <ref>{{Cite web|archivedate=4 October 2022}}</ref> * 2019: Ìtàn àròsọ tó dára jùlọ ní ọdún 2019 láti mọ̀ nípa àwọn ohun èlò ''ìpamọ́'' <ref>{{Cite web|archivedate=29 November 2023}}</ref> * 2020: Àwọn Ẹ̀bùn Ilé-iṣẹ́ Ìwé ti Australia (tí a ti kọ sílẹ̀ fún ìgbà pípẹ́) <ref>{{Cite web|archivedate=28 October 2023}}</ref> * 2020: Àwọn Ẹ̀bùn Ìwé ti Ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì: Ìwé Ìtàn Àròsọ ti Ọdún <ref name="BBA Penguin">{{Cite web|archivedate=11 November 2023}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.penguin.co.uk/articles/company-article/bernardine-evaristo-named-author-of-the-year "Bernardine Evaristo named Author of the Year at the British Book Awards"]. </cite></ref> * 2020: Ẹ̀bùn Ferro-Grumley USA (ẹni tó gba ipò ìkẹyìn) * 2020: Ẹ̀bùn Ìwé Indie fún Ìtàn Àròsọ <ref>{{Cite web|archivedate=9 June 2023}}</ref> <ref>{{Cite web|archivedate=28 January 2023}}</ref> * Ọdun 2020: Le Prix Millepages, France <ref>{{Cite web|archivedate=24 August 2023}}</ref> * 2020: Ọmọ-ẹ̀kọ́ ọlá fún gbogbo ayé, Kọ́lẹ́ẹ̀jì St Anne, [[Yunifásítì ìlú Oxford|Yunifásítì Oxford]] <ref>{{Cite web|archivedate=13 April 2021}}</ref> * 2020: Igbákejì Ààrẹ, Royal Society of Literature * 2020: Ẹ̀bùn Orwell (ẹni tó gba ipò ìkẹyìn) <ref>{{Cite web|archivedate=22 April 2024}}</ref> * 2020: Ẹ̀bùn Àwọn Obìnrin Kíkà <ref>{{Cite web|archivedate=24 August 2023}}</ref> * 2020: Ẹ̀bùn Gilasi Bell (ẹni tó gba ipò ìkẹyìn) <ref>{{Cite web|archivedate=27 January 2023}}</ref> * 2020: Àwọn Ẹ̀bùn Ọlá Aríran (ẹni tí ó gba ipò ìkẹyìn) <ref>{{Cite web|archivedate=13 November 2022}}</ref> * 2020: Ẹ̀bùn Àwọn Obìnrin fún Ìtàn Àròsọ (ẹni tí ó gba ipò ìkẹyìn) <ref>{{Cite web|archivedate=2 February 2023}}</ref> * 2021: Ẹ̀bùn Ìwé ti ilẹ̀ Yúróòpù, Holland (ẹni tí ó gba ipò ìkẹyìn) * 2021: Ẹ̀bùn Òmìnira ti Borough, Royal Borough ti Greenwich <ref>{{Cite web|archivedate=25 October 2021}}</ref> * 2021: Ẹ̀bùn Ìwé Dublin Àgbáyé (ẹni tó gba ipò ìkẹyìn) <ref>{{Cite web|archivedate=4 November 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|archivedate=30 January 2023}}</ref> * Ọdun 2021: Aami Eye Nielsen Gold Olutaja julọ * 2021: Ènìyàn Ọdún – gẹ́gẹ́ bí ẹni tí ó gba àmì ẹ̀yẹ 151 ti Àkójọ Àwọn Agbára 150 ' ''The Bookseller'' . * 2021: Àkọ́kọ́ Gregor von Rezzori (Ítálì) (ẹni tó gba ipò ìkẹyìn) * 2021: Premio Lattes Grinzane (Italy) (ipari) * 2022: Bestsellery Empiku Eye (Poland) (ipari) * Ọdun 2022: Plebiscyt Ksiazka Roku 2021/ Literatura Piekna (Poland) (ipari) === ''Ìfihàn'' (2022) === * 2022: Ìwé Ọlá fún Àwọn Ará Ìran ti Ọdún 2021 (ẹni tí ó gba ipò ìkẹyìn) * Ọdun 2023: Prix de Libraires du Quebec, Canada (ipari) * 2023: Grand Prix des Lecteurs, France (ipari) * 2024: Praeses Elit Eye, Trinity College Dublin == Àwọn ọlá ẹ̀kọ́ == * 2014: A yàn án gẹ́gẹ́ bí Olùsọ̀rọ̀ fún gbogbo ènìyàn, Brunel University London * 2015: Ẹ̀bùn CBASS fún Àṣeyọrí, Brunel University London * 2017: Ẹ̀bùn Olùkọ́ Brunel, Brunel University London * 2020: Ẹ̀bùn Olùkọ́ fún Àwọn Òṣìṣẹ́, Brunel Universities <ref>{{Cite web|archivedate=4 October 2022}}</ref> == Àwọn ìwé == * 1994: ''Erékùsù Abraham'' (ewì, Peepal Tree Press ; ) * 1997: ''Lara'' (ìwé ìtàn, Angela Royal Publishing; ) * 2001: ''Ọmọdé Ọba'' (ìwé ìtàn, Hamish Hamilton/Penguin ; Penguin USA, 2002; ) * 2005: ''Àwọn Arìnrìn-àjò Ọkàn'' (ìtàn àròsọ, Hamish Hamilton/Penguin; ) * 2008: ''Blonde Roots'' (ìtàn àròsọ, Hamish Hamilton/Penguin; Riverhead/Penguin USA, 2009; ) * 2009: ''Lara'' (àtúnse tuntun, tí a fẹ̀ sí i, ( Bloodaxe Books ; ) * 2010: ''Ẹ kú àárọ̀ ìyá mi'' (ìtàn, Penguin UK; ) * 2013: ''Mr Loverman'' (ìtàn àròsọ, Penguin UK; Akashic Books ; ) * 2019: ''Ọmọbìnrin, Obìnrin, Òmíràn'' (ìtàn àròsọ, Hamish Hamilton/Penguin; ) * 2021: ''Manifesto: Lori Aifarada Laelae'' (iranti, Hamish Hamilton / Penguin ; ) * 2021: ''Ìfẹ́ Obìnrin'' (Look Again Series, Tate Galleries Publishing ; ) == Àwọn eré == * 1982: ''Moving Through'', ewì eré onílù, Talking Black Festival, Royal Court Theatre ní òkè * 1982: ''Ehin Ẹkùn Tí A Mú Kìí Ṣe Bíi'', ọ̀rọ̀ àròsọ ewì kan. Theatre of Black Women, the Melkweg, Amsterdam * 1983: ''Silhouette'', eré orí ìtàgé onídánwò. Ìrìn àjò Theatre of Black Women . Olùkọ̀wé alábáṣiṣẹpọ̀: Patricia St. Hilaire * 1984: ''Pyeyucca'', eré orí ìtàgé àyẹ̀wò kan. Ìrìn àjò eré orí ìtàgé ti àwọn obìnrin aláwọ̀ dúdú. Àwọn ohun èlò afikún: Patricia St. Hilaire <ref>{{Cite web|archivedate=4 August 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|archivedate=30 August 2019}}</ref> * 2002: ''Medea – Ṣíṣe Àwòrán Etí'' . Ìṣẹ̀lẹ̀ oríṣiríṣi. Ilé-iṣẹ́ Wilson Wilson ní Sheffield Crucible Theatre àti BBC Radio Drama <ref>{{Cite web|archivedate=24 September 2020}}</ref> * 2003: ''Madame Bitterfly àti Stockwell Diva'' . Eré orin. The Friday Play, BBC Radio 4, tí Rudolph Walker, Clare Perkins, àti Dona Croll kópa nínú rẹ̀ * 2020: ''Àkọ́kọ́, Do No Harm'', àròkọ ewì kan, Old Vic Theatre lórí ayélujára, Adrian Lester ló darí rẹ̀ tí Lolita Chakrabarti sì ṣe àgbékalẹ̀ rẹ̀, Sharon D. Clarke ló kópa nínú rẹ̀. <ref>{{Cite web|archivedate=28 November 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|archivedate=22 December 2020}}</ref> == Ìtàn àròsọ kúkúrú (tí a yàn) == * 1994: "Letters from London" in ''Miscegenation Blues: voices of mixed-race women'', edited by Carol Camper (Sister Vision Press)<ref>{{Cite web|archivedate=22 October 2020}}</ref> * 2005: ''On Top of the World'' (BBC Radio 4) * 2006: "Ohtakemehomelord.com" in ''[[The Guardian]]''<nowiki/>'s annual short-story supplement (July)<ref>{{Cite web|archivedate=7 September 2022}}</ref> * 2008: "A Matter of Timing", ''The Guardian''<ref>{{Cite web|archivedate=17 December 2020}}</ref> * 2010: "On Top of the World", ''The Mechanics Institute Review'', Issue 7 (Birkbeck, University of London)<ref>{{Cite web|archivedate=30 November 2020}}</ref><ref>{{Cite web|archivedate=24 April 2024}}</ref> * 2011: "I Think I'm Going Slightly Mad" in ''One for the Trouble'', The Book Slam Annual, edited by Patrick Neate (Book Slam Productions)<ref>{{Cite web|archivedate=24 April 2019}}</ref> * 2014: "Our Billy, (or should it be Betty?)" in ''Letter to an Unknown Soldier'', 14–18 NOW UK WW1 Centenary Art Commissions (William Collins/HarperCollins)<ref>{{Cite web|archivedate=21 January 2021}}</ref> * 2015: "Yoruba Man Walking" in ''Closure: a new anthology of contemporary black British fiction'', edited by Jacob Ross (Peepal Tree Press)<ref>{{Cite web|archivedate=16 December 2020}}</ref> * 2016: "The Human World" in ''How Much the Heart Can Hold'', edited by Emma Herdman (Hodder &amp;amp; Stoughton)<ref>{{Cite book|url=https://www.hodder.co.uk/titles/grace-mccleen/how-much-the-heart-can-hold-the-perfect-alternative-valentines-gift/9781473649446/|title=How Much the Heart Can Hold: the perfect alternative Valentine's gift|date=2019-04-25|access-date=23 December 2020|archive-date=17 January 2021}}</ref> * 2020: "Star of the Season", ''British Vogue''<ref>{{Cite web|archivedate=28 January 2021}}</ref> * 2020: "The White Man's Liberation Front", ''New Statesman'' == Àwọn àròkọ == * 1992: "Black Theatre", ''Artrage'' (Winter/Spring)<ref name="Artrage" /> * 1993: "Black Women in Theatre", ''Six Plays by Black and Asian Women Writers'', edited by Kadjia George (Aurora Metro Press)<ref>{{Cite web|archivedate=26 October 2020}}</ref> * 1996: "Going it Alone" – one-person shows in black British theatre, ''Artrage''<ref name="Artrage">{{Cite web|archivedate=1 November 2023}}</ref> * 1998: "On ''Staying Power''" by Peter Fryer for BBC Windrush Education * 2001: "Roaring Zora" on the life and writing of [[Zora Neale Hurston]], ''Marie Claire'' * 2005: "An Introduction to Contemporary British Poetry", British Council Literature Magazine * 2005: "False Memory Syndrome: Writing Black in Britain", in ''Writing Worlds'' (New Writing Partnership/University of East Anglia) * 2005: "Origins", ''Crossing Borders'', British Council online<ref>{{Cite web|archivedate=16 January 2021}}</ref> * 2005: "The Road Less Travelled", ''Necessary Journeys,'' edited by Melanie Keen and Eileen Daley, Arts Council England * 2007: "Writing the Past: Traditions, Inheritances, Discoveries" in ''Writing Worlds 1: The Norwich Exchanges'' (University of East Anglia/Pen & Inc Press)<ref>{{Cite book|title=Writing Worlds 1: The Norwich Exchanges}}</ref> * 2008: "CSI Europe: African Trace Elements. Fragments. Reconstruction. Case Histories. Motive. Personal", ''Wasafiri'' (Taylor &amp;amp; Francis)<ref>{{Cite journal|title=CSI Europe|url=https://doi.org/10.1080/02690050802407722|access-date=23 December 2020|archive-date=24 April 2024}}</ref> * 2009: Autobiographical essay, ''Contemporary Writers'', Vol. 275 (Gale Publishing, USA) * 2009: Autobiographical essay, "My Father's House" (Five Dials)<ref>{{Cite web|archivedate=25 November 2020}}</ref> * 2010: Introduction to ''Ten'' poetry anthology, "Why This, Why Now?", on the need for The Complete Works initiative to diversify British poetry publications (Bloodaxe Books)<ref>{{Cite web|archivedate=23 November 2020}}</ref> * 2010: Introduction to ''Wasafiri Black Britain: Beyond Definition'', "The Illusion of Inclusion", Issue 64, Winter 2010 (Routledge)<ref>{{Cite web|archivedate=3 December 2020}}</ref> * 2010: "The Month of September", on writing and process, Volume 100:4, Winter 2010 ''Poetry Review''<ref>{{Cite web|archivedate=22 October 2020}}</ref> * 2011: "Myth, Motivation, Magic & Mechanics", ''Body of Work: 40 Years of Creative Writing at UEA'' (University of East Anglia), edited by Giles Foden (Full Circle Editions) * 2013: ''The Book that Changed Me'' Series: Essay on ''For colored girls who have considered suicide when the rainbow is enuf'' by Ntozake Shange (BBC Radio 3)<ref>{{Cite web|archivedate=1 November 2023}}</ref> * 2016: "The Privilege of Being a Mixed Race Woman", ''Tangled Roots: Real Life Stories from Mixed Race Britain,'' Anthology Number 2, edited by Katy Massey (Tangled Roots) * 2019: "What a Time to be a (Black) (British) (Womxn) Writer", in ''Brave New Words'', edited by Susheila Nasta (Myriad Editions)<ref>{{Cite web|archivedate=19 January 2021}}</ref><ref>{{Cite web|archivedate=7 September 2022}}</ref> * 2020: "Claiming Whiteness", ''The House'' magazine, of the (Houses of Parliament)<ref>{{Cite web|archivedate=4 December 2020}}</ref> * 2020: Foreword to ''Bedside Guardian'', the annual ''[[The Guardian|Guardian]]'' anthology * 2020: Foreword: "Re:Thinking: 'Diversity' in Publishing", by Dr Anamik Saha and Dr Sandra van Lente (Goldsmiths University/Newgen Publishing UK)<ref>{{Cite web|archivedate=3 February 2021}}</ref> * 2020: "Gender in the Blender", for ''A Point of View'', BBC Radio 4<ref>{{Cite web|archivedate=8 December 2020}}</ref> * 2020: Introduction to ''Loud Black Girls'', edited by Yomi Adegoke and Elizabeth Uviebinené (HarperCollins)<ref>{{Cite web|archivedate=15 January 2021}}</ref> * 2020: "Literature Can Foster Our Shared Humanity", ''British Vogue'', 6 June 2020.<ref>{{Cite web|archivedate=15 January 2021}}</ref> * 2020: "Loving the Body Fat-tastic", for ''A Point of View'', BBC Radio 4<ref>{{Cite web|archivedate=29 November 2020}}</ref> * 2020: "On Mrs Dalloway", BBC Radio 4 * 2020: "Spiritual Pick and Mix", for ''A Point of View'', BBC Radio 4<ref>{{Cite web|archivedate=24 December 2020}}</ref> * 2020: "The Longform Patriarchs and their Accomplices", ''New Statesman''<ref>{{Cite web|archivedate=4 October 2020}}</ref> * 2020: "The Pro-Mask Movement", for ''A Point of View'', BBC Radio 4<ref>{{Cite web|archivedate=1 November 2023}}</ref> * 2020: "Theatre of Black Women: A Personal Account", in ''The Palgrave Handbook of the History of Women on Stage,'' edited by Jan Sewell and Clare Smout (Palgrave Macmillan)<ref>{{Cite book|title=The Palgrave Handbook of the History of Women on Stage|access-date=23 December 2020|archive-date=24 April 2024}}</ref> * 2020: "Why Black Lives Matter", for ''A Point of View'', BBC Radio 4<ref>{{Cite web|archivedate=5 October 2020}}</ref> * 2021: Introduction to ''Beloved'' by [[Toni Morrison]] (Vintage)<ref>{{Cite web|archivedate=6 May 2021}}</ref> * 2021: Introduction to ''Bernard and the Cloth Monkey'' by Judith Bryan (1998), "Black Britain: Writing Back" series (Hamish Hamilton/Penguin reissue)<ref>{{Cite book|title=Black Britain: Writing Back|url=https://www.penguin.co.uk/series/bbwb/black-britain--writing-back.html|access-date=2020-12-23|publisher=Penguin UK|archive-date=9 January 2021}}</ref><ref>{{Cite book|title=Bernard and the Cloth Monkey|url=https://www.penguin.co.uk/books/320877/bernard-and-the-cloth-monkey/9780241482681.html|access-date=2020-12-23|publisher=Penguin UK|archive-date=9 January 2021}}</ref> * 2021: Introduction to ''Black Teacher'' by Beryl Gilroy (Faber and Faber)<ref>{{Cite web|archivedate=1 November 2023}}</ref> * 2021: Introduction to ''for Colored Girls Who Have Considered Suicide / When the Rainbow Is Enuf'' by Ntozake Shange (Orion) * 2021: Introduction to ''Incomparable World'' by S. I. Martin (1996), "Black Britain: Writing Back" series (Hamish Hamilton/Penguin reissue)<ref>{{Cite book|title=Incomparable World|url=https://www.penguin.co.uk/books/320879/incomparable-world/9780241482704.html|access-date=2020-12-23|publisher=Penguin UK|archive-date=9 January 2021}}</ref> * 2021: Introduction to ''Minty Alley'' by [[C. L. R. James]] (1936), "Black Britain: Writing Back" series (Hamish Hamilton/Penguin reissue)<ref>{{Cite book|title=Minty Alley|url=https://www.penguin.co.uk/books/320875/minty-alley/9780241482667.html|access-date=2020-12-23|publisher=Penguin UK|archive-date=9 January 2021}}</ref> * 2021: Introduction to ''The Dancing Face'' by Mike Phillips (1997), "Black Britain: Writing Back" series (Hamish Hamilton/Penguin reissue)<ref>{{Cite book|title=The Dancing Face|url=https://www.penguin.co.uk/books/320876/the-dancing-face/9780241482674.html|access-date=2020-12-23|publisher=Penguin UK|archive-date=9 January 2021}}</ref> * 2021: Introduction to ''The Fat Lady Sings'' by Jacqueline Roy (2000), "Black Britain: Writing Back" series (Hamish Hamilton/Penguin reissue)<ref>{{Cite book|title=The Fat Lady Sings|url=https://www.penguin.co.uk/books/320878/the-fat-lady-sings/9780241482698.html|access-date=2020-12-23|publisher=Penguin UK|archive-date=9 January 2021}}</ref> * 2021: Introduction to ''Without Prejudice'' by Nicola Williams (1997), "Black Britain: Writing Back" series (Hamish Hamilton/Penguin reissue)<ref>{{Cite book|title=Without Prejudice|url=https://www.penguin.co.uk/books/320821/without-prejudice/9780241482650.html|access-date=2020-12-23|publisher=Penguin UK|archive-date=9 January 2021}}</ref> * 2022: "The Artistic Triumph of Older Black Women", ''The Guardian''<ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2022/apr/28/bernardine-evaristo-on-the-artistic-triumph-of-older-black-women|title='They are totally smashing it!' Bernardine Evaristo on the artistic triumph of older Black women|access-date=29 May 2022|archivedate=29 May 2022}}</ref> == Olóòtú == == Àwọn adájọ́ tó ń gba ẹ̀bùn ìwé == * 1997: Ian St. James Award (Fiction)<ref name="Literary prize juries">{{Cite web|archivedate=19 April 2021}}</ref> * 2004: The Next Generation Top 20 List, organised by the Poetry Book Society (PBS) and Poetry Society<ref>{{Cite news|url=Simon Armitage|title=Next generation poets 2004 {{!}} Life on the line|first=Simon|last=Armitage|date=5 June 2004}}</ref> * 2006: The National Poetry Competition<ref name="Literary prize juries" /> * 2007: Northern Rock Writers' Award (Fiction & Poetry)<ref name="Literary prize juries" /> * 2008: Decibel Penguin Prize (Fiction)<ref>{{Cite web|archivedate=27 November 2021}}</ref> * 2009: Young Muslim Writers Awards with Penguin Publishers (Fiction) * 2010: Alfred Fagon Award – (Black plays) * 2010: Orange Award for New Writers (Women's fiction) * 2010: T. S. Eliot Prize (Poetry)<ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2011/jan/24/ts-eliot-prize-derek-walcott|title=TS Eliot prize goes to Derek Walcott for 'moving and technically flawless' work|first=Charlottle|last=Higgins|date=24 January 2011|access-date=2 April 2021|archivedate=12 June 2023}}</ref> * 2011: Peacock Poetry Prize (Brighton Festival) * 2012: Chair: Caine Prize for African Writing * 2012: Chair: Commonwealth Short Story Prize * 2012: Founder & Chair of the Brunel University African Poetry Prize * 2012: The Poetry Society's ''Poetry News'' competition * 2013: Chair: The Brunel International African Poetry Prize * 2013: Golden Baobab Prize, Ghana (short stories for African children) * 2013: Sillerman First Book Prize for African Poets (USA) * 2014: Chair: The Brunel International African Poetry Prize * 2014: OCM Bocas Prize for Caribbean Literature, Poetry (Trinidad) * 2014: Sillerman First Book Prize for African Poets, USA * 2015: Chair: The Brunel International African Poetry Prize * 2015: Costa Book Award Best Novel & Costa Book of the Year * 2015: First Story National Writing Competition * 2015: ''Prairie Schooner'' First Book Prize (USA) * 2016: Chair: The Brunel International African Poetry Prize * 2016: Goldsmiths Prize for innovative fiction * 2016: Guardian and 4th Estate BAME Short Story Prize * 2016: Sillerman First Book Prize for African Poets (USA)<ref>{{Cite web|url=James Murua}}</ref> * 2017: Chair: Brunel International African Poetry Prize * 2018: 40 New Fellows under 40 Royal Society of Literature * 2018: Chair: Brunel International African Poetry Prize * 2018: Geneva Writers' Prize * 2018: ''Isis magazine'' Writing Competition, [[Yunifásítì ìlú Oxford|Oxford University]] * 2018: The Queen's Commonwealth Essay Competition * 2019: Anthony Burgess/<nowiki><i id="mwCA8">Observer</i></nowiki> newspaper Award for Arts' Journalism * 2019: Glenna Luschei Prize for African Poetry<ref>{{Cite web|url=Otosirieze Obi-Young|archivedate=26 February 2021}}</ref> * 2019: <nowiki><i id="mwCBg">Harper's</i></nowiki> Short Story Award<ref name="Literary prize juries" /> * 2019: Polari Book Prize for LGBTQ+ fiction * 2021: Chair, Women's Prize for Fiction<ref>{{Cite news|url=Anita Sethi|title=Bernardine Evaristo: 'It isn't just about Meghan's race, but also that she's a strong, feminist woman'|first=Anita|last=Sethi|date=10 March 2021|access-date=2 April 2021|archivedate=16 March 2021}}</ref> * 2021: ''Sunday Times'' Style Journalism Competition<ref>{{Cite web|archivedate=27 January 2021}}</ref> * 2023&nbsp; Chair, OCM Bocas Prize for Caribbean Literature, Best Overall Book * 2023&nbsp; Chair, Forward Prize Best Collection & Best First Collection * 2024&nbsp; Chair, Nero Gold Prize for Book of the Year * 2024&nbsp; Chair, Global Black Women’s Non-Fiction Prize, Cassava Republic Press == Ìmọ̀ràn àfínnúfíndọ̀ṣe == * Ìgbìmọ̀ àwọn olùdarí, Black Mime Theatre Company, àwọn ọdún 1990 * Ìgbìmọ̀ Ìmọ̀ràn: Ìwé Ìròyìn Lítíréṣọ̀ Wasafiri, 2000– * Igbimọ Gbogbogbo: Ẹgbẹ́ Ewì ti Great Britain, 2001–2004 * Olùdámọ̀ràn Pàtàkì Lítíréṣọ̀: Ìgbìmọ̀ Ọ̀nà London, 2001–2005 * Alága: Ẹgbẹ́ Àwọn Olórin ti Ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì, 2003–2004 * Olùdámọ̀ràn Lítíréṣọ̀: Ìgbìmọ̀ Ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì, 2003–2006 * Ìgbìmọ̀ Ìmọ̀ràn: Àwọn Gbàgede Tuntun, Ilé Àkójọ Ohun Ìṣẹ̀ǹbáyé ti London, 2004–2008 * Igbimọ Imọran: MA Creative Writing, Ilu University, 2004–2009 * Olùdásílẹ̀: Ẹsẹ Ọ̀fẹ́ àti Àwọn ètò Ìṣẹ́ Pípé, 2005–2017 * Igbimọ Iṣakoso Ẹgbẹ Awọn Onkọwe, 2008–2009 * Olùgbàlejò: Westminster Jẹ́ ọ̀rẹ́ Ìdílé kan (WBAF), 2009–2011 * Ìgbìmọ̀ Olóòtú: Ẹ̀ka Ìwé Ewì Áfíríkà, APBF, Yunifásítì ti Nebraska–Lincoln, 2012– * Olùgbàlejò: Ẹ̀bùn Lítíréṣọ̀ SI Leeds fún àwọn òǹkọ̀wé obìnrin dúdú/Aṣíà tí a kò tẹ̀ jáde, 2012– * Ẹ̀bùn Folio, Ọmọ ẹgbẹ́ Ilé-ẹ̀kọ́ gíga, 2013– * Igbimọ Arts England, Ọmọ ẹgbẹ Igbimọ Agbegbe Guusu Ila-oorun, 2014–2015 * Ilé Iṣẹ́ Ìdánilójú Dídára fún Ẹ̀kọ́ Gíga Ìgbìmọ̀ Kíkọ Ẹ̀dá, 2014–2015 * Wọ́n yàn án sí Ìgbìmọ̀, Royal Society of Literature, 2016– * Igbákejì Ààrẹ, Royal Society of Literature, 2017–2020 * Ààrẹ, Ẹgbẹ́ Àwọn Ìwé Ìtàn, 2021–2025 <ref name=":3" /> == Àwọn Àkíyèsí == {{Notelist}} == Àwọn ìtọ́kasí == {{Reflist|30em}} <references responsive="0"></references> == Àwọn ìjápọ̀ òde == {{Commonscat|Bernardine Evaristo}}  * [http://www.bevaristo.com Oju opo wẹẹbu osise] * [https://web.archive.org/web/20071003023003/http://www.contemporarywriters.com/authors/?p=auth179 "Bernardine Evaristo"], Àwọn Òǹkọ̀wé Òde Òní, Ìgbìmọ̀ Ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì. * Bernardine Evaristo ní Diaspora Writers UK. * Toh Hsien Min, [http://www.qlrs.com/issues/jan2004/interviews/bevaristo.html "Má Ṣe Gbàgbé Orísun Máṣe — Bernardine Evaristo lo ìtàn lọ́nà tó dára"] (ìfọ̀rọ̀wánilẹ́nuwò), ''Ìròyìn Ìwé Ìròyìn Quarterly Singapore'', Ìdìpọ̀ 3, Nọ́mbà 2, Oṣù Kínní 2004. * Ginette Curry, [https://www.amazon.com/Literary-Representations-Mixed-Race-Characters-Diaspora/dp/1847182313 "Toubab La!"] [https://www.amazon.com/Literary-Representations-Mixed-Race-Characters-Diaspora/dp/1847182313 : Àwọn Àfihàn Ìwé ti Àwọn Ènìyàn Onírúurú Ẹ̀yà ní Àárín Àwọn Ará Áfíríkà], Newcastle, England: Cambridge Scholars Publishing, 2007. * Rosanna Greenstreet, [https://www.theguardian.com/books/2020/jul/25/bernardine-evaristo-how-often-have-sex-eight-times-a-day "Bernardine Evaristo: 'Ìgbà mélòó ni mo máa ń ní ìbálòpọ̀? Ìgbà mẹ́jọ lójúmọ́ '] , Ìbéèrè àti Ìdáhùn, ''The Guardian'', 25 Oṣù Keje 2020. * Benjamin Law, [https://www.smh.com.au/culture/books/booker-winner-bernardine-evaristo-on-a-society-where-we-say-i-look-good-for-my-age-20210916-p58sbv.html "Olùborí Booker Bernardine Evaristo lórí àwùjọ kan níbi tí a ti ń sọ pé, 'Mo dára fún ọjọ́ orí mi '] , ''The Sydney Morning Herald'', 29 Oṣù Kẹwàá 2021. [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1959]] [[Ẹ̀ka:A kò tí ì ṣe àgbéyẹwò sí sí ojú-ewé ògbufọ̀ rẹ]] t6rsxg3dpkqbsaomwanvuvrrod5iufv Annika Hahn-Englund 0 79968 618379 618121 2026-03-30T13:57:10Z Royalesignature 26633 618379 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | honorific_prefix = | name = Annika Hahn-Englund<!-- defaults to article title when left blank --> | native_name = <!--The person's name in their own language, if different.--> | native_name_lang = <!--ISO 639-1 code, e.g., "fr" for French. If more than one, use {{lang}} in |native_name= instead.--> | honorific_suffix = | image = Annika Hahn-Englund Sveriges ambassador nordiskt samarbete 20140925 0018 (15163709577).jpg | image_size = | image_upright = | smallimage = <!--If this is specified, "image" should not be.--> | smallimage_alt = | alt = | caption = | order = | office = Ambassador of [[Sweden]] to [[Nigeria]] | status = <!--If this is specified, overrides Incumbent.--> | term_start = September 2022 | term_end = <!-- Add data only when the actual term has ended, not for terms which will end in the future. (Per usage guideline.) --> | subterm = | suboffice = | alongside = <!--For two or more people serving in the same position from the same district. (e.g. United States senators.)--> | monarch = [[Carl XVI Gustaf]] | president = | governor_general = | primeminister = [[Ulf Kristersson]] | taoiseach = | chancellor = | governor = | co-leader = | vicepresident = | viceprimeminister = | deputy = | lieutenant = | succeeding = <!--For President-elect or equivalent--> | parliamentarygroup = | constituency = | majority = | predecessor = [[Carl Michael Gräns]] | successor = <!-- should not be filled until the successor takes office--> | prior_term = | office2 = Ambassador Extraordinary and Plenipotentiary to [[Ghana]], [[Cameroon]] and [[ECOWAS]] | term_start2 = 2023 | term_end2 = | monarch2 = [[Carl XVI Gustaf]] | primeminister2 = [[Ulf Kristersson]] | office3 = Ambassador Extraordinary and Plenipotentiary to [[Belgium]] and [[Luxembourg]] | term_start3 = 2016 | term_end3 = 2021 | monarch3 = [[Carl XVI Gustaf]] | primeminister3 = [[Stefan Löfven]] | predecessor3 = Maria Christina Lundqvist | successor3 = Annika Molin Hellgren | pronunciation = | birth_name = <!-- only use if different from name --> | birth_place = | death_date = <!-- {{Death date and age|YYYY|MM|DD|YYYY|MM|DD}} --> | death_place = | death_cause = <!-- should only be included when the cause of death has significance for the subject's notability --> | resting_place = | resting_place_coordinates = | citizenship = [[Sweden]]<!-- use only when necessary per [[WP:INFONAT]] --> | nationality = <!-- use only when necessary per [[WP:INFONAT]] --> | party = | otherparty = <!--For additional political affiliations--> | height = <!-- "X cm", "X m" or "X ft Y in" plus optional reference (conversions are automatic) --> | spouse = | partner = <!--For those with a domestic partner and not married--> | relations = | children = | parents = <!-- overrides mother and father parameters --> | mother = <!-- may be used (optionally with father parameter) in place of parents parameter (displays "Parent(s)" as label) --> | father = <!-- may be used (optionally with mother parameter) in place of parents parameter (displays "Parent(s)" as label) --> | relatives = | residence = <!-- Only use for residences that come with the office. NOT for towns, cities, states, countries, etc. --> | education = [[Stockholm School of Economics]] | alma_mater = | occupation = | profession = | known_for = | salary = | cabinet = | committees = | portfolio = | awards = <!-- For civilian awards - appears as "Awards" if |mawards= is not set --> | blank1 = | data1 = | blank2 = | data2 = | blank3 = | data3 = | blank4 = | data4 = | blank5 = | data5 = | signature = | signature_alt = | signature_size = | website = | nickname = <!--Military service--> | allegiance = | branch = | serviceyears = | rank = | unit = | commands = | battles = | mawards = <!-- for military awards - appears as "Awards" if |awards= is not set --> | military_blank1 = | military_data1 = | military_blank2 = | military_data2 = | military_blank3 = | military_data3 = | military_blank4 = | military_data4 = | military_blank5 = | military_data5 = <!--Embedded templates / Footnotes--> | module = | module2 = | module3 = | module4 = | module5 = | footnotes = }} '''Annika Hahn-Englund''' jẹ́ aṣojú orílẹ̀-èdè Sweden. Ní ọdún 2022, wọ́n yàn án gẹ́gẹ́ bí aṣojú orílẹ̀-èdè Sweden sí Nàìjíríà. àti Ìwọ̀ Oòrùn Áfíríkà . Ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí aṣojú Sweden sí Belgium àti Luxembourg (2016–2021) àti gẹ́gẹ́ bí aṣojú fún Ìfọwọ́sowọ́pọ̀ Nordic ní Ilé-iṣẹ́ fún Àwọn Ọ̀ràn Àjèjì ti Sweden (2014–2016). == Ẹ̀kọ́ == ''Ó ní oyè Master of Science nínú ìṣòwò àti ètò ọrọ̀ ajé (Civilekonomexamen)'' '')'' oyè láti ilé-ẹ̀kọ́ ìṣúná owó Stockholm. == Iṣẹ́ ọwọ́ == Hahn-Englund dara pọ̀ mọ́ Ilé Iṣẹ́ fún Àwọn Ọ̀ràn Àjèjì ti Sweden ní ọdún 1988. Ní ìbẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ rẹ̀, ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Akọ̀wé Kejì ní Ilé Iṣẹ́ Àjèjì ti Sweden ní Beijing, China (1989–1992) àti gẹ́gẹ́ bí Akọ̀wé Àkọ́kọ́ ní Ilé Iṣẹ́ Àjèjì ti Sweden ní Bonn, Germany (1995–1997). Lára àwọn nǹkan mìíràn, Hahn-Englund ṣiṣẹ́ ní aṣojú EU ti Sweden ní Brussels àti ní Akọ̀wé Àpapọ̀ ti Ilé Ìgbìmọ̀ Aṣòfin àti Ìgbìmọ̀ ti Europe (2002–2009) àti ní Ọ́fíìsì Ààrẹ, Stockholm, Sweden (2009–2010). Láàárín ọdún 2014 sí 2016, ó jẹ́ aṣojú fún Ìfọwọ́sowọ́pọ̀ Nordic ní Ilé-iṣẹ́ fún Àjọ Àjèjì ti Sweden, lẹ́yìn náà ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí aṣojú Sweden sí Belgium àti Luxembourg (2016–2021). Ní ọdún 2022, wọ́n yàn án gẹ́gẹ́ bí aṣojú orílẹ̀-èdè Sweden sí Nàìjíríà.<ref>{{Cite news|last=Osaji|first=Sharon|date=2023-01-17|title=ECOWAS gets six new ambassadors|url=https://punchng.com/ecowas-gets-six-new-ambassadors/|access-date=2024-11-18|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> Ghana, Cameroon àti ECOWAS, wọ́n gba ipò lọ́wọ́ Carl Michael Gräns. <ref>{{Cite news|last=Anagor-Ewuzie|first=Amaka|date=2024-01-30|title=Sweden eyes investment in sustainable urban transport solution in Nigeria|url=https://businessday.ng/transport/article/sweden-eyes-investment-in-sustainable-urban-transport-solution-in-nigeria/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-11-18|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> Ní oṣù kẹta ọdún 2025, wọ́n yàn án gẹ́gẹ́ bí Aṣojú Àgbà ti Sweden ní Shanghai. == Àwọn ìtọ́kasí == {{Reflist}} <references responsive="1"></references> [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1962]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] iboevsndwpw9kq7f15xtbgyv47ffpf1 618380 618379 2026-03-30T13:59:44Z Royalesignature 26633 618380 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | honorific_prefix = | name = Annika Hahn-Englund<!-- defaults to article title when left blank --> | native_name = <!--The person's name in their own language, if different.--> | native_name_lang = <!--ISO 639-1 code, e.g., "fr" for French. If more than one, use {{lang}} in |native_name= instead.--> | honorific_suffix = | image = Annika Hahn-Englund Sveriges ambassador nordiskt samarbete 20140925 0018 (15163709577).jpg | image_size = | image_upright = | smallimage = <!--If this is specified, "image" should not be.--> | smallimage_alt = | alt = | caption = | order = | office = Ambassador of [[Sweden]] to [[Nigeria]] | status = <!--If this is specified, overrides Incumbent.--> | term_start = September 2022 | term_end = <!-- Add data only when the actual term has ended, not for terms which will end in the future. (Per usage guideline.) --> | subterm = | suboffice = | alongside = <!--For two or more people serving in the same position from the same district. (e.g. United States senators.)--> | monarch = [[Carl XVI Gustaf]] | president = | governor_general = | primeminister = [[Ulf Kristersson]] | taoiseach = | chancellor = | governor = | co-leader = | vicepresident = | viceprimeminister = | deputy = | lieutenant = | succeeding = <!--For President-elect or equivalent--> | parliamentarygroup = | constituency = | majority = | predecessor = [[Carl Michael Gräns]] | successor = <!-- should not be filled until the successor takes office--> | prior_term = | office2 = Ambassador Extraordinary and Plenipotentiary to [[Ghana]], [[Cameroon]] and [[ECOWAS]] | term_start2 = 2023 | term_end2 = | monarch2 = [[Carl XVI Gustaf]] | primeminister2 = [[Ulf Kristersson]] | office3 = Ambassador Extraordinary and Plenipotentiary to [[Belgium]] and [[Luxembourg]] | term_start3 = 2016 | term_end3 = 2021 | monarch3 = [[Carl XVI Gustaf]] | primeminister3 = [[Stefan Löfven]] | predecessor3 = Maria Christina Lundqvist | successor3 = Annika Molin Hellgren | pronunciation = | birth_name = <!-- only use if different from name --> | birth_place = | death_date = <!-- {{Death date and age|YYYY|MM|DD|YYYY|MM|DD}} --> | death_place = | death_cause = <!-- should only be included when the cause of death has significance for the subject's notability --> | resting_place = | resting_place_coordinates = | citizenship = [[Sweden]]<!-- use only when necessary per [[WP:INFONAT]] --> | nationality = <!-- use only when necessary per [[WP:INFONAT]] --> | party = | otherparty = <!--For additional political affiliations--> | height = <!-- "X cm", "X m" or "X ft Y in" plus optional reference (conversions are automatic) --> | spouse = | partner = <!--For those with a domestic partner and not married--> | relations = | children = | parents = <!-- overrides mother and father parameters --> | mother = <!-- may be used (optionally with father parameter) in place of parents parameter (displays "Parent(s)" as label) --> | father = <!-- may be used (optionally with mother parameter) in place of parents parameter (displays "Parent(s)" as label) --> | relatives = | residence = <!-- Only use for residences that come with the office. NOT for towns, cities, states, countries, etc. --> | education = [[Stockholm School of Economics]] | alma_mater = | occupation = | profession = | known_for = | salary = | cabinet = | committees = | portfolio = | awards = <!-- For civilian awards - appears as "Awards" if |mawards= is not set --> | blank1 = | data1 = | blank2 = | data2 = | blank3 = | data3 = | blank4 = | data4 = | blank5 = | data5 = | signature = | signature_alt = | signature_size = | website = | nickname = <!--Military service--> | allegiance = | branch = | serviceyears = | rank = | unit = | commands = | battles = | mawards = <!-- for military awards - appears as "Awards" if |awards= is not set --> | military_blank1 = | military_data1 = | military_blank2 = | military_data2 = | military_blank3 = | military_data3 = | military_blank4 = | military_data4 = | military_blank5 = | military_data5 = <!--Embedded templates / Footnotes--> | module = | module2 = | module3 = | module4 = | module5 = | footnotes = }} '''Annika Hahn-Englund''' jẹ́ aṣojú orílẹ̀-èdè Sweden. Ní ọdún 2022, wọ́n yàn án gẹ́gẹ́ bí aṣojú [[Sweden|orílẹ̀-èdè Sweden]] sí [[Nàìjíríà |Nàìjíríà]] àti Ìwọ̀ Oòrùn Áfíríkà.<ref>https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/09/annika-hahn-englund-ny-ambassador-i-nigeria/</ref><ref>[https://fmcide.gov.ng/dr-tijani-takes-fg-investment-drive-to-europe-engages-potential-partners-in-sweden-and-wales/ Nigerian Federal Ministry of Communications, Innovation and Digital Economy website, ''Dr. Tijani Takes FG Investment Drive to Europe; Engages Potential Partners in Sweden and Wales'', article by Isime Esene dated May 6, 2024]</ref><ref>[https://itweb.africa/content/WnpNgq21PmGMVrGd IT Web, ''Nigeria seeks alliance with Sweden to strengthen digital economy'', article by Emeka Ekonkwo dated May 6, 2024]</ref><ref>[https://www.businessghana.com/site/news/general/302976/6-Envoys-present-letters-of-credence-to-President Business Ghana website, ''6 Envoys present letters of credence to President'', article dated Feb 28, 2024]</ref><ref>[https://www.diplocam.cm/index.php/en/news/66-international-commitments-of-the-state/partnership-agreement/253-h-e-annika-hahn-englund-presents-her-credentials-to-the-minister-of-external-relations-h-e-mbella-mbella Diplomatie Camerouna website, ''H.E. Annika Hahn Englund presents her credentials to the Minister of External Relations H.E. Mbella Mbella'' (Nov 2023)]</ref> Ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí aṣojú Sweden sí Belgium àti Luxembourg (2016–2021) àti gẹ́gẹ́ bí aṣojú fún Ìfọwọ́sowọ́pọ̀ Nordic ní Ilé-iṣẹ́ fún Àwọn Ọ̀ràn Àjèjì ti Sweden (2014–2016). == Ẹ̀kọ́ == ''Ó ní oyè Master of Science nínú ìṣòwò àti ètò ọrọ̀ ajé (Civilekonomexamen)'' '')'' oyè láti ilé-ẹ̀kọ́ ìṣúná owó Stockholm. == Iṣẹ́ ọwọ́ == Hahn-Englund dara pọ̀ mọ́ Ilé Iṣẹ́ fún Àwọn Ọ̀ràn Àjèjì ti Sweden ní ọdún 1988. Ní ìbẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ rẹ̀, ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Akọ̀wé Kejì ní Ilé Iṣẹ́ Àjèjì ti Sweden ní Beijing, China (1989–1992) àti gẹ́gẹ́ bí Akọ̀wé Àkọ́kọ́ ní Ilé Iṣẹ́ Àjèjì ti Sweden ní Bonn, Germany (1995–1997). Lára àwọn nǹkan mìíràn, Hahn-Englund ṣiṣẹ́ ní aṣojú EU ti Sweden ní Brussels àti ní Akọ̀wé Àpapọ̀ ti Ilé Ìgbìmọ̀ Aṣòfin àti Ìgbìmọ̀ ti Europe (2002–2009) àti ní Ọ́fíìsì Ààrẹ, Stockholm, Sweden (2009–2010). Láàárín ọdún 2014 sí 2016, ó jẹ́ aṣojú fún Ìfọwọ́sowọ́pọ̀ Nordic ní Ilé-iṣẹ́ fún Àjọ Àjèjì ti Sweden, lẹ́yìn náà ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí aṣojú Sweden sí Belgium àti Luxembourg (2016–2021). Ní ọdún 2022, wọ́n yàn án gẹ́gẹ́ bí aṣojú orílẹ̀-èdè Sweden sí Nàìjíríà.<ref>{{Cite news|last=Osaji|first=Sharon|date=2023-01-17|title=ECOWAS gets six new ambassadors|url=https://punchng.com/ecowas-gets-six-new-ambassadors/|access-date=2024-11-18|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> Ghana, Cameroon àti ECOWAS, wọ́n gba ipò lọ́wọ́ Carl Michael Gräns. <ref>{{Cite news|last=Anagor-Ewuzie|first=Amaka|date=2024-01-30|title=Sweden eyes investment in sustainable urban transport solution in Nigeria|url=https://businessday.ng/transport/article/sweden-eyes-investment-in-sustainable-urban-transport-solution-in-nigeria/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-11-18|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> Ní oṣù kẹta ọdún 2025, wọ́n yàn án gẹ́gẹ́ bí Aṣojú Àgbà ti Sweden ní Shanghai. == Àwọn ìtọ́kasí == {{Reflist}} <references responsive="1"></references> [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1962]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] tv4lyzh0qzb81yae03yjehx4eho9yl1 Olatorera Oniru 0 79989 618390 2026-03-30T15:47:55Z Bamjos 28839 O ti ṣẹ̀dá àyọkà nípa ṣíṣe ògbufọ̀ ojú-ewé "[[:ha:Special:Redirect/revision/800595|Olatorera Oniru]]" 618390 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Olatorera Oniru''' (tí a bí ní ọjọ́ kẹta oṣù kẹta ọdún 1987) jẹ́ oníṣòwò ará Nàìjíríà àti olórí ìṣòwò tí a mọ̀ fún iṣẹ́ rẹ̀ nínú iṣẹ́ títà ọjà lórí ayélujára àti ìṣòwò oní-nọ́ńbà ní Áfíríkà. Ó jẹ́ olùdásílẹ̀ àti Ààrẹ ilé-iṣẹ́ Dressmeoutlet.com, ìpèsè ìṣòwò orí ayélujára kan tí a dá sílẹ̀ láti ta aṣọ, ẹwà, àti àwọn ọjà ìgbésí ayé Áfíríkà fún àwọn oníbàárà ní àárín àti lóde Áfíríkà. Iṣẹ́ rẹ̀ dá lórí ríran àwọn apẹ̀rẹ àti àwọn oníṣòwò kékeré lọ́wọ́ láti dé ọjà tí ó gbòòrò lórí ayélujára. A bi Oniru ni Ibadan, Ipinle Oyo, Nigeria, o si ti lo apakan igbesi aye re ni Nigeria ati United States. O kẹkọ nipa iṣakoso iṣowo ati iṣowo ni North Carolina A&amp;amp;T State University, o si gba oye Master of Business Administration (MBA) lati Emory University. Ṣaaju ki o to bẹrẹ ile-iṣẹ tirẹ, o ṣiṣẹ ni apa ile-iṣẹ, o ni iriri ninu eto inawo, idagbasoke iṣowo, ati awọn ọja kariaye. Ní ọdún 2015, ó ṣe ìfilọ́lẹ̀ Dressmeoutlet.com pẹ̀lú èrò láti ṣètìlẹ́yìn fún àwọn ilé iṣẹ́ ajé Áfíríkà àti láti mú kí àwọn àǹfààní ìṣòwò oní-nọ́ńbà gbòòrò sí i ní ilẹ̀ náà. Iṣẹ́ ìṣòwò rẹ̀ ti gba àmì-ẹ̀yẹ rẹ̀ ní agbègbè ìṣòwò àti ìdarí, pàápàá jùlọ nínú ìjíròrò nípa àwọn obìnrin nínú ìṣòwò àti ìṣẹ̀dá tuntun. Ó tún ń kópa nínú àwọn ètò ìṣàkóso àti àwọn ìpàdé ìsọ̀rọ̀ ní gbangba tí ó ń fún ìdàgbàsókè àwọn ọ̀dọ́ àti ìdàgbàsókè ìṣòwò ní Áfíríkà níṣìírí. [ [ == Àwọn ìtọ́kasí == <references /> [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1987]] h3oqg10ev84ikc9up6pgtmltpyphfib Elaha Soroor 0 79990 618391 2026-03-30T16:22:05Z Bamjos 28839 O ti ṣẹ̀dá àyọkà nípa ṣíṣe ògbufọ̀ ojú-ewé "[[:en:Special:Redirect/revision/1329437715|Elaha Soroor]]" 618391 wikitext text/x-wiki   '''Elaha Soror''' (Dari/Hazaragi الهه سرور; ti a bi ni ọdun 1988) jẹ́ akọrin àti olùkọrin láti Afghanistan . <ref>{{Cite news|date=2024-12-04|title=12 entertainment stars featured in BBC 100 Women 2024 list|url=https://www.thedailystar.net/entertainment/news/12-entertainment-stars-featured-bbc-100-women-2024-list-3768096|access-date=2024-12-07|work=The Daily Star|language=en}}</ref> Ó kópa nínú eré orin Ìràwọ̀ Afghan,ètò tẹlifíṣọ̀n kan tó jọ ti Idol. Ó jẹ́ ọmọ ẹgbẹ́ ẹ̀yà Hazara ti Afghanistan, ó sì jẹ́ ọmọ ẹgbẹ́ ẹgbẹ́ akọrin Kefaya. == Ìgbésí ayé ara ẹni == Wọ́n bí Soror ní Iran nínú ìdílé àwọn olùsálà tí wọ́n fi Afghanistan sílẹ̀ nígbà ogun abẹ́lé, wọ́n sì gbé ibẹ̀ fún ọdún mẹ́rìnlá. Òun àti ìdílé rẹ̀ padà sí Afghanistan ní ọdún 2005. Nígbà tí ó wà ní ilé ìwé gíga, Soror ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí oníròyìn fún ilé iṣẹ́ rédíò kan ní Kondoz, ìlú kan ní àríwá Afghanistan, ó tún ṣiṣẹ́ fún ilé iṣẹ́ ìròyìn Bakhtar. Ní àkókò kan náà, ó kọ́ àwọn ọmọbìnrin àti obìnrin láti àdúgbò rẹ̀ ní ìmọ̀ kíkà àti ìṣirò, tí wọn kò gbà láyè láti lọ sí ilé ìwé lábẹ́ òfin Taliban. Gẹ́gẹ́ bí ọ̀dọ́mọbìnrin ní Kondoz (nígbà náà, àwọn Taliban ṣì ní ipa lórí àwọn ènìyàn agbègbè náà), Soror kò bẹ̀rù láti tako àwọn èrò onímọ̀-ọkàn àti láti jà fún àwùjọ tí ó dọ́gba. Àwọn ará ìlú pè é ní ajàfẹ́tọ̀ọ́ òṣèlú, èyí tí ó túmọ̀ sí wípé òun àti ìdílé rẹ̀ ní láti fi Kondoz sílẹ̀ lẹ́yìn tí wọ́n ti gba ìhalẹ̀ ikú láti ọ̀dọ̀ àwọn ẹgbẹ́ onímọ̀-ọkàn. == Iṣẹ́ orin == Lẹ́yìn tí ó kó lọ sí Kabul pẹ̀lú ìdílé rẹ̀ ní ọdún 2007, Soroor bẹ̀rẹ̀ sí í ní ìfẹ́ sí orin. Ó kẹ́kọ̀ọ́ ní ilé ìwé orin níbi tí ó ti jẹ́ ògbóǹkangí nínú orin àṣà ìbílẹ̀ Afghan nígbà tí ó tún ń kẹ́kọ̀ọ́ nípa ìbáṣepọ̀ ìwọ̀ oòrùn, ó sì bẹ̀rẹ̀ sí í ṣeré pẹ̀lú ẹgbẹ́ Afghan, Aryan. Gbogbo èyí ni wọ́n ṣe ní ìkọ̀kọ̀ láìsí ìfọwọ́sowọ́pọ̀ tàbí ìtìlẹ́yìn ìdílé rẹ̀, tí wọ́n lòdì sí i láti máa ṣeré gẹ́gẹ́ bí olórin ọ̀jọ̀gbọ́n. Nígbà tí wọ́n gbọ́, wọ́n dá a dúró láti má ṣe kọrin fún ọdún kan. Àwọn adájọ́ ti eré tẹlifíṣọ̀n Afghan Star ló rí ohùn Soror ní ọdún 2009, níbi tí ó ti gbajúmọ̀ ní orílẹ̀-èdè láàrín àwọn agbègbè Afghan kárí ayé. Àwọn orin àkọ́kọ́ rẹ̀ méjì, "Abi Jan" àti "Be Bahana" ni wọ́n tú jáde ní ọdún 2009. Ní ọdún 2010, ó gba orin "Sangsar" sílẹ̀, orin kan tí ó tako "òfin òkúta" tí àwọn àwùjọ Mùsùlùmí kan ń ṣe ní gbangba. Ó jẹ́ ara ẹgbẹ́ akọrin Kefaya tí ó wà ní ìlú Lọndọnu. == Àwọn ẹ̀bùn == Ní ọjọ́ kẹta oṣù Kejìlá, ọdún 2024, wọ́n fi Elaha Soror kún àkójọ àwọn obìnrin 100 ti BBC ti ọdún 2024 fún ìṣírí àti ipa rẹ̀. <ref name="bbc">{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/resources/idt-4f79d09b-655a-42f8-82b4-9b2ecebab611|title=BBC 100 Women 2024: Who is on the list this year?|publisher=BBC|date=3 December 2024|accessdate=3 December 2024|language=}}</ref> <ref>{{Cite news|date=2024-12-04|title=12 entertainment stars featured in BBC 100 Women 2024 list|url=https://www.thedailystar.net/entertainment/news/12-entertainment-stars-featured-bbc-100-women-2024-list-3768096|accessdate=2024-12-07|language=en}}</ref><blockquote>Ní àkókò kan tí wọ́n ń pa ohùn àwọn obìnrin ní Afghanistan rẹ́ kúrò nínú ìgbésí ayé gbogbogbòò, akọrin Elaha Soroor kọ orin Naan, Kar, Azadi! (Burẹ́dì, Iṣẹ́, Òmìnira!) láti kojú ìdènà yìí kí ó sì fi ìránṣẹ́ ìṣírí ránṣẹ́. Orin náà bẹ̀rẹ̀ ní oṣù kẹwàá níbi ìpàdé All Afghan Àpérò Àwọn Obìnrintí kò tíì ṣẹlẹ̀ rí ní Albania. </blockquote> == Àwòrán orin == ; Àwọn ìṣeré àti àwọn eré orin láàyè * Ere orin ni Copenhagen, Denmark (Okudu kẹfà, ọdún 2011) * Ere ni Nederland, Holland (June 2011) * Ìfarahàn pàtàkì lórí ìfihàn ọdún tuntun ti BBC ti BBC Persian TV ní ọdún 2013 ; Àwọn fídíò orin * "Báábáánà" * "Abi Jan" * "Devanegi" * "Meyane Tariki" ; pẹlu Kefaya * ''Àwọn Orin Àwọn Ìyá Wa'' (2019, Bella Union ) == Wo tun == * ''Ìràwọ̀ Afghan'' * Shakeeb Hamdard == Àwọn ìtọ́kasí == {{Reflist}} <references responsive="1"></references> [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1988]] [[Ẹ̀ka:Articles with hCards]] [[Ẹ̀ka:Àwọn Àyọkà pẹ̀lú ìjúwe ṣókí]] dbnqfjsnmbpg425eouwz905b39dv2h4 Shilshila Acharya 0 79991 618392 2026-03-30T16:35:00Z Bamjos 28839 O ti ṣẹ̀dá àyọkà nípa ṣíṣe ògbufọ̀ ojú-ewé "[[:en:Special:Redirect/revision/1341411618|Shilshila Acharya]]" 618392 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|name=Shilshila Acharya|image=Shilshila acharya 2 cropped.jpg|image_size=|caption=|birth_name=|birth_date=|birth_place=[[Baglung]]|known_for=recycling, campaigning|education=University of Kathmandu|employer=|occupation=|predecessor=|successor=|website=|footnotes=}} '''Shilshila Acharya''' jẹ́ onímọ̀ nípa àyíká ní Nepal tó ṣe àṣeyọrí nínú ìpolongo láti mú kí àtúnlo ike ní Nepal pọ̀ sí i. Ó ti dín lílo àpò ike ní orílẹ̀-èdè rẹ̀ kù, ó sì ti rí àwọn ìdọ̀tí tí àwọn olùbẹ̀wò sí òkè kọ̀ sílẹ̀. Ní ọdún 2024, ó dara pọ̀ mọ́ àkójọ àwọn obìnrin ogorun tí wọ́n ní ìṣírí nínú BBC. == Ìgbésí ayé == A bí Acharya ní Baglung. Ó ya ìdílé rẹ̀ lẹ́nu lẹ́yìn tí ó gba ẹ̀bùn ẹ̀kọ́ Bachelor of Medicine, Oye ẹkọ nipa iṣẹ abẹ tó ṣe pàtàkì tí yóò fi í hàn gẹ́gẹ́ bí oníṣẹ́ abẹ. Ó yí ìdílé rẹ̀ lérò padà pé òun yóò fẹ́ láti kẹ́kọ̀ọ́ nípa ìmọ̀ nípa àyíká bó tilẹ̀ jẹ́ pé owó ìnáwó kò ní ìtumọ̀. Ó ní láti san owó ẹ̀kọ́ rẹ̀ ní Yunifásítì Kathmandu nítorí pé kò sí ẹ̀bùn ẹ̀kọ́ fún ìmọ̀ nípa àyíká. Lẹ́yìn tí ó parí ẹ̀kọ́ rẹ̀, ó lọ sí Norway láti kẹ́kọ̀ọ́ ní àkókò yìí pẹ̀lú ẹ̀bùn ẹ̀kọ́ tí ìjọba Nepal àti Norway ń ṣe àtìlẹ́yìn fún. Ó kẹ́kọ̀ọ́ nípa onírúurú ẹ̀dá alààyè àti ìmọ̀ nípa àyíká. ní Yunifásítì Tribhuvan àti Yunifásítì Bergen, ó sì gba oyè master. Ọ̀kan lára àwọn ìpolongo àkọ́kọ́ rẹ̀ ni láti dábàá pé kí wọ́n gbin igi sí ẹ̀gbẹ́ ọ̀nà Nepal tí ó wà ní Nepal. <ref name="p108">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=92h6EAAAQBAJ&dq=shilshila+acharya&pg=PA108|title=Impact the World: Live Your Values and Drive Change As a Citizen Statesperson|publisher=John Wiley & Sons}}</ref> Ní ọdún 2014, ó dara pọ̀ mọ́ ètò ìdàgbàsókè ojú ọjọ́ Himalaya nígbà tí ó bẹ̀rẹ̀ sí í gbé ìgbésẹ̀ láti dín lílo àwọn àpò ike kù ní Nepal, <ref name="p108">{{Cite book|last1=Rich|first1=Carrie|url=https://books.google.com/books?id=92h6EAAAQBAJ&dq=shilshila+acharya&pg=PA108|title=Impact the World: Live Your Values and Drive Change As a Citizen Statesperson|last2=Fealk|first2=Dean|date=2022-05-10|publisher=John Wiley & Sons|page=108|isbn=978-1-119-84891-2|language=en}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFRichFealk2022">Rich, Carrie; Fealk, Dean (2022-05-10). [https://books.google.com/books?id=92h6EAAAQBAJ&dq=shilshila+acharya&pg=PA108 ''Impact the World: Live Your Values and Drive Change As a Citizen Statesperson'']. John Wiley & Sons. p.&nbsp;108. [[ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-1-119-84891-2|<bdi>978-1-119-84891-2</bdi>]].</cite></ref> bó tilẹ̀ jẹ́ pé kìí ṣe èrò àkọ́kọ́ nìyí. Ẹgbẹ́ rẹ̀ fẹ́ dín iye àwọn ọmọbìnrin tí wọ́n ń tà ní òkèèrè kù. Ẹgbẹ́ rẹ̀ dara pọ̀ mọ́ àjọṣepọ̀ pẹ̀lú Bhat-Bhateni Supermarket, ilé ìtajà ńlá kan, <ref name="p108" /> láti fún àwọn ènìyàn níṣìírí láti lo àwọn àpò aṣọ dípò àwọn àpò ike tí a lè sọ nù. Àwọn àpò aṣọ náà gbajúmọ̀ gan-an. Àwọn ènìyàn rà wọ́n, ṣùgbọ́n wọn kò lò wọ́n. egbẹ́ náà nílò láti wá ọ̀nà tuntun láti nípa lórí àwọn ènìyàn. Àkọlé ìpolongo tuntun wọn ni "Rárá o, mo gbé àpò mi" èyí sì yí ìwà padà. Ó mú kí ìjọba Nepal fòfin de lílo àpò ike ní Kathmandu. Ní ọdún 2018, Àjọ Àgbáyé fún awọn eranko Aláìsàn ní Nepal ṣe ayẹyẹ ọdún mẹ́ẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n wọn, wọ́n sì pinnu láti tún ṣe àmì ẹ̀yẹ Ìpamọ́ wọn. Acharya gba ọ̀kan lára ​​àwọn àmì ẹ̀yẹ náà, tí a fún àwọn ènìyàn kọ̀ọ̀kan, nítorí iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Olùdarí Àgbà fún Ìṣẹ̀dá Àyíká Himalaya. Ní ọdún 2019, ó kópa nínú ìpolongo láti dín iye ìdọ̀tí tí àwọn olùbẹ̀wò sí òkè Himalayas kù. Ìpolongo rẹ̀ yọrí sí pé wọ́n kó ìdọ̀tí tó fẹ́rẹ̀ẹ́ tó 120 tọ́ọ̀nù kúrò. Ní ọdún 2024, wọ́n yàn án láti dara pọ̀ mọ́ àkójọ àwọn obìnrin 100 tí ó ní ìmísí nínú BBC. == Àwọn ìtọ́kasí == [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] f4o4ag3zr2buv0pxxjchiaee2kh61e7 Julia Grant 0 79992 618397 2026-03-30T21:58:01Z Josedimaria 27719 Created by translating the opening section from the page "[[:ig:Special:Redirect/revision/623355|Julia Grant]]" 618397 wikitext text/x-wiki '''Julia Boggs Grant''' (tó bí Dent; January 26, 1826 - December 14, 1902) jẹ́ Ayaba Àkọ́kọ́ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà àti aya Ààrẹ [[:en:Ulysses_S._Grant|Ulysses S. Grant]]. Gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́, ó di obìnrin àkọ́kọ́ tó wà ní ipò láti kọ ìwé ìrántí.<ref name=":0">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=e6JoAgAAQBAJ&pg=PA85|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|author=Caroli|first=Betty Boyd|author-link=Betty Boyd Caroli|year=2010|publisher=Oxford University Press|isbn=9780199750634|language=en|pages=80–85}}</ref> My memoir is not having akmbpu11jnefwk4r9o0y867bjb3fhsg 618398 618397 2026-03-30T21:58:47Z Josedimaria 27719 618398 wikitext text/x-wiki '''Julia Boggs Grant''' (tó bí Dent; January 26, 1826 - December 14, 1902) jẹ́ Ayaba Àkọ́kọ́ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà àti aya Ààrẹ [[:en:Ulysses_S._Grant|Ulysses S. Grant]]. Gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́, ó di obìnrin àkọ́kọ́ tó wà ní ipò láti kọ ìwé ìrántí.<ref name=":0">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=e6JoAgAAQBAJ&pg=PA85|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|author=Caroli|first=Betty Boyd|author-link=Betty Boyd Caroli|year=2010|publisher=Oxford University Press|isbn=9780199750634|language=en|pages=80–85}}</ref> pyldc5gv6otynmo7594p1k2al2ndmq2 618404 618398 2026-03-30T22:22:01Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Mbido ndụ ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/623355|Julia Grant]]" 618404 wikitext text/x-wiki '''Julia Boggs Grant''' (tó bí Dent; January 26, 1826 - December 14, 1902) jẹ́ Ayaba Àkọ́kọ́ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà àti aya Ààrẹ [[:en:Ulysses_S._Grant|Ulysses S. Grant]]. Gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́, ó di obìnrin àkọ́kọ́ tó wà ní ipò láti kọ ìwé ìrántí.<ref name=":0">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=e6JoAgAAQBAJ&pg=PA85|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|author=Caroli|first=Betty Boyd|author-link=Betty Boyd Caroli|year=2010|publisher=Oxford University Press|isbn=9780199750634|language=en|pages=80–85}}</ref> == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == A bi Julia Boggs Dent ni ojo kerindinlogun osu kinni odun 1826, ni [[Ìpínlẹ̀ Missouri|Missouri]]. Ìdílé rẹ̀ jẹ́ ọmọ ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì, ìyá rẹ̀ sì ni a bí ní [[England|ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì]]. Ó dàgbà sí oko ìdílé rẹ̀, ó sì lọ sí ilé ìwé. Nígbà tí Grant jẹ́ ọ̀dọ́mọbìnrin, ó jẹ́ ẹni tó ní ẹ̀bùn láti máa fi dùùrù ṣeré, ó jẹ́ ògbóǹkangí nínú gígun ẹṣin, ó sì tún jẹ́ ẹni tó máa ń ka ìwé ìròyìn dáadáa.<ref name=":1">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=G1AkejRZf-kC&pg=PA55|title=Our Country's First Ladies|last=Bausum|first=Ann|year=2016|publisher=National Geographic Books|isbn=9781426300066|language=en|page=57}}</ref> jcofhuzmtsi4boqnlkyyn2yhihly5p8 618405 618404 2026-03-30T22:23:40Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Ịlụ di ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/623355|Julia Grant]]" 618405 wikitext text/x-wiki '''Julia Boggs Grant''' (tó bí Dent; January 26, 1826 - December 14, 1902) jẹ́ Ayaba Àkọ́kọ́ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà àti aya Ààrẹ [[:en:Ulysses_S._Grant|Ulysses S. Grant]]. Gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́, ó di obìnrin àkọ́kọ́ tó wà ní ipò láti kọ ìwé ìrántí.<ref name=":0">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=e6JoAgAAQBAJ&pg=PA85|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|author=Caroli|first=Betty Boyd|author-link=Betty Boyd Caroli|year=2010|publisher=Oxford University Press|isbn=9780199750634|language=en|pages=80–85}}</ref> == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == A bi Julia Boggs Dent ni ojo kerindinlogun osu kinni odun 1826, ni [[Ìpínlẹ̀ Missouri|Missouri]]. Ìdílé rẹ̀ jẹ́ ọmọ ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì, ìyá rẹ̀ sì ni a bí ní [[England|ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì]]. Ó dàgbà sí oko ìdílé rẹ̀, ó sì lọ sí ilé ìwé. Nígbà tí Grant jẹ́ ọ̀dọ́mọbìnrin, ó jẹ́ ẹni tó ní ẹ̀bùn láti máa fi dùùrù ṣeré, ó jẹ́ ògbóǹkangí nínú gígun ẹṣin, ó sì tún jẹ́ ẹni tó máa ń ka ìwé ìròyìn dáadáa.<ref name=":1">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=G1AkejRZf-kC&pg=PA55|title=Our Country's First Ladies|last=Bausum|first=Ann|year=2016|publisher=National Geographic Books|isbn=9781426300066|language=en|page=57}}</ref> == Fífẹ́ ọkọ rẹ̀ == Nígbà tí ó jẹ́ akẹ́kọ̀ọ́ ní [[:en:New York State|New York,]] ó pàdé Ààrẹ Ulysses S. Grant, akẹ́kọ̀ọ́ ẹlẹgbẹ́ rẹ̀ nígbà náà, ní ọdún 1844.<ref name=":1">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=G1AkejRZf-kC&pg=PA55|title=Our Country's First Ladies|last=Bausum|first=Ann|year=2016|publisher=National Geographic Books|isbn=9781426300066|language=en|page=57}}</ref> Wọ́n fẹ́ ara wọn fún ọdún mẹ́rin, wọ́n sì ṣe ìgbéyàwó ní ọdún 1848, wọ́n sì bí ọmọ mẹ́rin. Ọkọ rẹ̀ ṣiṣẹ́ nínú ẹgbẹ́ ọmọ ogun nígbà [[Ogun Abẹ́lé Amẹ́ríkà]]<ref name="cvm-julia">{{Cite news|url=https://issuu.com/civilwarmonitor/docs/cwm_win_2018_lowres_trimmed|title=Letters to Julia|magazine=The Civil War Monitor|date=Winter 2018|pages=40–51, 75, 76, 78}}</ref> hr9x515tdgf5w1g8el70c15h8mn2eir 618406 618405 2026-03-30T22:25:10Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Dịka Nwanyị Mbụ" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/623355|Julia Grant]]" 618406 wikitext text/x-wiki '''Julia Boggs Grant''' (tó bí Dent; January 26, 1826 - December 14, 1902) jẹ́ Ayaba Àkọ́kọ́ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà àti aya Ààrẹ [[:en:Ulysses_S._Grant|Ulysses S. Grant]]. Gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́, ó di obìnrin àkọ́kọ́ tó wà ní ipò láti kọ ìwé ìrántí.<ref name=":0">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=e6JoAgAAQBAJ&pg=PA85|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|author=Caroli|first=Betty Boyd|author-link=Betty Boyd Caroli|year=2010|publisher=Oxford University Press|isbn=9780199750634|language=en|pages=80–85}}</ref> == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == A bi Julia Boggs Dent ni ojo kerindinlogun osu kinni odun 1826, ni [[Ìpínlẹ̀ Missouri|Missouri]]. Ìdílé rẹ̀ jẹ́ ọmọ ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì, ìyá rẹ̀ sì ni a bí ní [[England|ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì]]. Ó dàgbà sí oko ìdílé rẹ̀, ó sì lọ sí ilé ìwé. Nígbà tí Grant jẹ́ ọ̀dọ́mọbìnrin, ó jẹ́ ẹni tó ní ẹ̀bùn láti máa fi dùùrù ṣeré, ó jẹ́ ògbóǹkangí nínú gígun ẹṣin, ó sì tún jẹ́ ẹni tó máa ń ka ìwé ìròyìn dáadáa.<ref name=":1">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=G1AkejRZf-kC&pg=PA55|title=Our Country's First Ladies|last=Bausum|first=Ann|year=2016|publisher=National Geographic Books|isbn=9781426300066|language=en|page=57}}</ref> == Fífẹ́ ọkọ rẹ̀ == Nígbà tí ó jẹ́ akẹ́kọ̀ọ́ ní [[:en:New York State|New York,]] ó pàdé Ààrẹ Ulysses S. Grant, akẹ́kọ̀ọ́ ẹlẹgbẹ́ rẹ̀ nígbà náà, ní ọdún 1844.<ref name=":1">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=G1AkejRZf-kC&pg=PA55|title=Our Country's First Ladies|last=Bausum|first=Ann|year=2016|publisher=National Geographic Books|isbn=9781426300066|language=en|page=57}}</ref> Wọ́n fẹ́ ara wọn fún ọdún mẹ́rin, wọ́n sì ṣe ìgbéyàwó ní ọdún 1848, wọ́n sì bí ọmọ mẹ́rin. Ọkọ rẹ̀ ṣiṣẹ́ nínú ẹgbẹ́ ọmọ ogun nígbà [[Ogun Abẹ́lé Amẹ́ríkà]]<ref name="cvm-julia">{{Cite news|url=https://issuu.com/civilwarmonitor/docs/cwm_win_2018_lowres_trimmed|title=Letters to Julia|magazine=The Civil War Monitor|date=Winter 2018|pages=40–51, 75, 76, 78}}</ref> == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ní [[White House]] ó ṣé àtúnṣe púpọ̀ sí àwọn ohun tí àwọn òṣìṣẹ́ ń retí, títí bí àwọn ìlànà aṣọ àti àwọn òfin tí ó kà á léèwọ̀ jíjẹ tàbí mímu sìgá nígbà tí wọ́n bá wà níbi iṣẹ́. Wọ́n rí Julia gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́ tí gbogbo orílẹ̀-èdè gbà àfiyèsí, èyí sì mú kí àwọn ọmọ rẹ̀ fẹ́ràn ìwé ìròyìn. Lẹ́yìn tí ó fi ilé White House sílẹ̀, ó tún di obìnrin àkọ́kọ́ àkọ́kọ́ láti kọ ìtàn ìgbésí ayé rẹ̀ fún ìtẹ̀jáde. Ní àsìkò àkọ́kọ́ tí ọkọ rẹ̀ wà ní ipò, Julia tún ilé ìdílé náà ṣé sí Ilé Ààfin. Julia ni Ìyáàfin Àkọ́kọ́ tí wọ́n gba sílẹ̀ lórí fíìmù.<ref name=":1">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=G1AkejRZf-kC&pg=PA55|title=Our Country's First Ladies|last=Bausum|first=Ann|year=2016|publisher=National Geographic Books|isbn=9781426300066|language=en|page=57}}</ref> oz98i7ms09ogrm2lgxbtewe7w4vpp26 618407 618406 2026-03-30T22:25:55Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Ọnwụ" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/623355|Julia Grant]]" 618407 wikitext text/x-wiki '''Julia Boggs Grant''' (tó bí Dent; January 26, 1826 - December 14, 1902) jẹ́ Ayaba Àkọ́kọ́ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà àti aya Ààrẹ [[:en:Ulysses_S._Grant|Ulysses S. Grant]]. Gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́, ó di obìnrin àkọ́kọ́ tó wà ní ipò láti kọ ìwé ìrántí.<ref name=":0">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=e6JoAgAAQBAJ&pg=PA85|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|author=Caroli|first=Betty Boyd|author-link=Betty Boyd Caroli|year=2010|publisher=Oxford University Press|isbn=9780199750634|language=en|pages=80–85}}</ref> == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == A bi Julia Boggs Dent ni ojo kerindinlogun osu kinni odun 1826, ni [[Ìpínlẹ̀ Missouri|Missouri]]. Ìdílé rẹ̀ jẹ́ ọmọ ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì, ìyá rẹ̀ sì ni a bí ní [[England|ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì]]. Ó dàgbà sí oko ìdílé rẹ̀, ó sì lọ sí ilé ìwé. Nígbà tí Grant jẹ́ ọ̀dọ́mọbìnrin, ó jẹ́ ẹni tó ní ẹ̀bùn láti máa fi dùùrù ṣeré, ó jẹ́ ògbóǹkangí nínú gígun ẹṣin, ó sì tún jẹ́ ẹni tó máa ń ka ìwé ìròyìn dáadáa.<ref name=":1">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=G1AkejRZf-kC&pg=PA55|title=Our Country's First Ladies|last=Bausum|first=Ann|year=2016|publisher=National Geographic Books|isbn=9781426300066|language=en|page=57}}</ref> == Fífẹ́ ọkọ rẹ̀ == Nígbà tí ó jẹ́ akẹ́kọ̀ọ́ ní [[:en:New York State|New York,]] ó pàdé Ààrẹ Ulysses S. Grant, akẹ́kọ̀ọ́ ẹlẹgbẹ́ rẹ̀ nígbà náà, ní ọdún 1844.<ref name=":1">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=G1AkejRZf-kC&pg=PA55|title=Our Country's First Ladies|last=Bausum|first=Ann|year=2016|publisher=National Geographic Books|isbn=9781426300066|language=en|page=57}}</ref> Wọ́n fẹ́ ara wọn fún ọdún mẹ́rin, wọ́n sì ṣe ìgbéyàwó ní ọdún 1848, wọ́n sì bí ọmọ mẹ́rin. Ọkọ rẹ̀ ṣiṣẹ́ nínú ẹgbẹ́ ọmọ ogun nígbà [[Ogun Abẹ́lé Amẹ́ríkà]]<ref name="cvm-julia">{{Cite news|url=https://issuu.com/civilwarmonitor/docs/cwm_win_2018_lowres_trimmed|title=Letters to Julia|magazine=The Civil War Monitor|date=Winter 2018|pages=40–51, 75, 76, 78}}</ref> == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ní [[White House]] ó ṣé àtúnṣe púpọ̀ sí àwọn ohun tí àwọn òṣìṣẹ́ ń retí, títí bí àwọn ìlànà aṣọ àti àwọn òfin tí ó kà á léèwọ̀ jíjẹ tàbí mímu sìgá nígbà tí wọ́n bá wà níbi iṣẹ́. Wọ́n rí Julia gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́ tí gbogbo orílẹ̀-èdè gbà àfiyèsí, èyí sì mú kí àwọn ọmọ rẹ̀ fẹ́ràn ìwé ìròyìn. Lẹ́yìn tí ó fi ilé White House sílẹ̀, ó tún di obìnrin àkọ́kọ́ àkọ́kọ́ láti kọ ìtàn ìgbésí ayé rẹ̀ fún ìtẹ̀jáde. Ní àsìkò àkọ́kọ́ tí ọkọ rẹ̀ wà ní ipò, Julia tún ilé ìdílé náà ṣé sí Ilé Ààfin. Julia ni Ìyáàfin Àkọ́kọ́ tí wọ́n gba sílẹ̀ lórí fíìmù.<ref name=":1">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=G1AkejRZf-kC&pg=PA55|title=Our Country's First Ladies|last=Bausum|first=Ann|year=2016|publisher=National Geographic Books|isbn=9781426300066|language=en|page=57}}</ref> == Ikú rẹ̀ == Julia kọ ìwé ìrántí kan nígbà tí ó wà ní Ilé Ààfin. Julia Grant kú nítorí àrùn ọkàn àti kíndìnrín ní ọjọ́ kẹrìnlá oṣù Kejìlá, ọdún 1902, ní [[Washington, D.C.]]<ref name=":0">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=e6JoAgAAQBAJ&pg=PA85|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|first=Betty Boyd|year=2010|publisher=Oxford University Press|isbn=9780199750634|language=en}}</ref> bm2hdrcp3dozyj1j3rc28729ldiorn1 618408 618407 2026-03-30T22:27:54Z Josedimaria 27719 618408 wikitext text/x-wiki '''Julia Boggs Grant''' (tó bí Dent; January 26, 1826 - December 14, 1902) jẹ́ Ayaba Àkọ́kọ́ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà àti aya Ààrẹ [[:en:Ulysses_S._Grant|Ulysses S. Grant]]. Gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́, ó di obìnrin àkọ́kọ́ tó wà ní ipò láti kọ ìwé ìrántí.<ref name=":0">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=e6JoAgAAQBAJ&pg=PA85|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|author=Caroli|first=Betty Boyd|author-link=Betty Boyd Caroli|year=2010|publisher=Oxford University Press|isbn=9780199750634|language=en|pages=80–85}}</ref> == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == A bi Julia Boggs Dent ni ojo kerindinlogun osu kinni odun 1826, ni [[Ìpínlẹ̀ Missouri|Missouri]]. Ìdílé rẹ̀ jẹ́ ọmọ ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì, nìtọrí pé wọ́n ìyá rẹ̀ ní [[England|ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì]].<ref name=":2">{{Cite web|url=http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=19|title=Julia Grant Biography|publisher=National First Ladies' Library|access-date=December 5, 2016|archive-date=May 9, 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20120509083629/http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=19|url-status=dead|accessdate=March 19, 2026|archivedate=May 9, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120509083629/http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=19}}</ref> Ó dàgbà sí oko ìdílé rẹ̀, ó sì lọ sí ilé ìwé. Nígbà tí Grant jẹ́ ọ̀dọ́mọbìnrin, ó jẹ́ ẹni tó ní ẹ̀bùn láti máa fi dùùrù ṣeré, ó jẹ́ ògbóǹkangí nínú gígun ẹṣin, ó sì tún jẹ́ ẹni tó máa ń ka ìwé ìròyìn dáadáa.<ref name=":1">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=G1AkejRZf-kC&pg=PA55|title=Our Country's First Ladies|last=Bausum|first=Ann|year=2016|publisher=National Geographic Books|isbn=9781426300066|language=en|page=57}}</ref><ref name=":4">{{Cite magazine|url=http://mentalfloss.com/article/74226/why-ulysses-s-grants-wife-always-posed-profile|title=Why Ulysses S. Grant's Wife Always Posed in Profile|magazine=Mental Floss|access-date=2016-12-05}}</ref> == Fífẹ́ ọkọ rẹ̀ == Nígbà tí ó jẹ́ akẹ́kọ̀ọ́ ní [[:en:New York State|New York,]] ó pàdé Ààrẹ Ulysses S. Grant, akẹ́kọ̀ọ́ ẹlẹgbẹ́ rẹ̀ nígbà náà, ní ọdún 1844.<ref name=":1">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=G1AkejRZf-kC&pg=PA55|title=Our Country's First Ladies|last=Bausum|first=Ann|year=2016|publisher=National Geographic Books|isbn=9781426300066|language=en|page=57}}</ref> Wọ́n fẹ́ ara wọn fún ọdún mẹ́rin, wọ́n sì ṣe ìgbéyàwó ní ọdún 1848, wọ́n sì bí ọmọ mẹ́rin. Ọkọ rẹ̀ ṣiṣẹ́ nínú ẹgbẹ́ ọmọ ogun nígbà [[Ogun Abẹ́lé Amẹ́ríkà]]<ref name="cvm-julia">{{Cite news|url=https://issuu.com/civilwarmonitor/docs/cwm_win_2018_lowres_trimmed|title=Letters to Julia|magazine=The Civil War Monitor|date=Winter 2018|pages=40–51, 75, 76, 78}}</ref> == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ní [[White House]] ó ṣé àtúnṣe púpọ̀ sí àwọn ohun tí àwọn òṣìṣẹ́ ń retí, títí bí àwọn ìlànà aṣọ àti àwọn òfin tí ó kà á léèwọ̀ jíjẹ tàbí mímu sìgá nígbà tí wọ́n bá wà níbi iṣẹ́. Wọ́n rí Julia gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́ tí gbogbo orílẹ̀-èdè gbà àfiyèsí, èyí sì mú kí àwọn ọmọ rẹ̀ fẹ́ràn ìwé ìròyìn. Lẹ́yìn tí ó fi ilé White House sílẹ̀, ó tún di obìnrin àkọ́kọ́ àkọ́kọ́ láti kọ ìtàn ìgbésí ayé rẹ̀ fún ìtẹ̀jáde. Ní àsìkò àkọ́kọ́ tí ọkọ rẹ̀ wà ní ipò, Julia tún ilé ìdílé náà ṣé sí Ilé Ààfin. Julia ni Ìyáàfin Àkọ́kọ́ tí wọ́n gba sílẹ̀ lórí fíìmù.<ref name=":1">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=G1AkejRZf-kC&pg=PA55|title=Our Country's First Ladies|last=Bausum|first=Ann|year=2016|publisher=National Geographic Books|isbn=9781426300066|language=en|page=57}}</ref> == Ikú rẹ̀ == Julia kọ ìwé ìrántí kan nígbà tí ó wà ní Ilé Ààfin. Julia Grant kú nítorí àrùn ọkàn àti kíndìnrín ní ọjọ́ kẹrìnlá oṣù Kejìlá, ọdún 1902, ní [[Washington, D.C.]]<ref name=":0">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=e6JoAgAAQBAJ&pg=PA85|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|first=Betty Boyd|year=2010|publisher=Oxford University Press|isbn=9780199750634|language=en}}</ref> lte0a5gekl3bgb1pagpipv7j3ssf1dm 618409 618408 2026-03-30T22:30:14Z Josedimaria 27719 618409 wikitext text/x-wiki '''Julia Boggs Grant''' (tó bí Dent; January 26, 1826 - December 14, 1902) jẹ́ Ayaba Àkọ́kọ́ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà àti aya Ààrẹ [[:en:Ulysses_S._Grant|Ulysses S. Grant]]. Gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́, ó di obìnrin àkọ́kọ́ tó wà ní ipò láti kọ ìwé ìrántí.<ref name=":0">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=e6JoAgAAQBAJ&pg=PA85|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|author=Caroli|first=Betty Boyd|author-link=Betty Boyd Caroli|year=2010|publisher=Oxford University Press|isbn=9780199750634|language=en|pages=80–85}}</ref> == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == A bi Julia Boggs Dent ni ojo kerindinlogun osu kinni odun 1826, ni [[Ìpínlẹ̀ Missouri|Missouri]]. Ìdílé rẹ̀ jẹ́ ọmọ ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì, nìtọrí pé wọ́n ìyá rẹ̀ ní [[England|ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì]].<ref name=":2">{{Cite web|url=http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=19|title=Julia Grant Biography|publisher=National First Ladies' Library|access-date=December 5, 2016|archive-date=May 9, 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20120509083629/http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=19|url-status=dead|accessdate=March 19, 2026|archivedate=May 9, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120509083629/http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=19}}</ref> Ó dàgbà sí oko ìdílé rẹ̀, ó sì lọ sí ilé ìwé. Nígbà tí Grant jẹ́ ọ̀dọ́mọbìnrin, ó jẹ́ ẹni tó ní ẹ̀bùn láti máa fi dùùrù ṣeré, ó jẹ́ ògbóǹkangí nínú gígun ẹṣin, ó sì tún jẹ́ ẹni tó máa ń ka ìwé ìròyìn dáadáa.<ref name=":1">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=G1AkejRZf-kC&pg=PA55|title=Our Country's First Ladies|last=Bausum|first=Ann|year=2016|publisher=National Geographic Books|isbn=9781426300066|language=en|page=57}}</ref><ref name=":4">{{Cite magazine|url=http://mentalfloss.com/article/74226/why-ulysses-s-grants-wife-always-posed-profile|title=Why Ulysses S. Grant's Wife Always Posed in Profile|magazine=Mental Floss|access-date=2016-12-05}}</ref> == Fífẹ́ ọkọ rẹ̀ == Nígbà tí ó jẹ́ akẹ́kọ̀ọ́ ní [[:en:New York State|New York,]] ó pàdé Ààrẹ Ulysses S. Grant, akẹ́kọ̀ọ́ ẹlẹgbẹ́ rẹ̀ nígbà náà, ní ọdún 1844.<ref name=":1">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=G1AkejRZf-kC&pg=PA55|title=Our Country's First Ladies|last=Bausum|first=Ann|year=2016|publisher=National Geographic Books|isbn=9781426300066|language=en|page=57}}</ref> Wọ́n fẹ́ ara wọn fún ọdún mẹ́rin, wọ́n sì ṣe ìgbéyàwó ní ọdún 1848, wọ́n sì bí ọmọ mẹ́rin. Ọkọ rẹ̀ ṣiṣẹ́ nínú ẹgbẹ́ ọmọ ogun nígbà [[Ogun Abẹ́lé Amẹ́ríkà]].<ref name="cvm-julia">{{Cite news|url=https://issuu.com/civilwarmonitor/docs/cwm_win_2018_lowres_trimmed|title=Letters to Julia|magazine=The Civil War Monitor|date=Winter 2018|pages=40–51, 75, 76, 78}}</ref> == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ní [[White House]] ó ṣé àtúnṣe púpọ̀ sí àwọn ohun tí àwọn òṣìṣẹ́ ń retí, títí bí àwọn ìlànà aṣọ àti àwọn òfin tí ó kà á léèwọ̀ jíjẹ tàbí mímu sìgá nígbà tí wọ́n bá wà níbi iṣẹ́. Wọ́n rí Julia gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́ tí gbogbo orílẹ̀-èdè gbà àfiyèsí, èyí sì mú kí àwọn ọmọ rẹ̀ fẹ́ràn ìwé ìròyìn. Lẹ́yìn tí ó fi ilé White House sílẹ̀, ó tún di obìnrin àkọ́kọ́ àkọ́kọ́ láti kọ ìtàn ìgbésí ayé rẹ̀ fún ìtẹ̀jáde.<ref name=":5">{{Cite web |title=Decorating The White House |url=https://www.whitehousehistory.org/press-room/press-timelines/decorating-the-white-house |access-date=March 8, 2024 |publisher=White House Historical Association}}</ref> Ní àsìkò àkọ́kọ́ tí ọkọ rẹ̀ wà ní ipò, Julia tún ilé ìdílé náà ṣé sí Ilé Ààfin. Julia ni Ìyáàfin Àkọ́kọ́ tí wọ́n gba sílẹ̀ lórí fíìmù.<ref name=":1"/> == Ikú rẹ̀ == Julia kọ ìwé ìrántí kan nígbà tí ó wà ní Ilé Ààfin. Julia Grant kú nítorí àrùn ọkàn àti kíndìnrín ní ọjọ́ kẹrìnlá oṣù Kejìlá, ọdún 1902, ní [[Washington, D.C.]]<ref name=":0"/> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{Reflist}} hevh2ulgo57j5pups6oje0sziuw1nm1 618410 618409 2026-03-30T22:33:29Z Josedimaria 27719 618410 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Julia Dent Grant.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[Ulysses S. Grant]] | term_start = 4 March 1869 | term_end = 4 March 1877 | predecessor = [[Eliza Johnson]] | successor = [[Lucy Webb Hayes]] | birth_name = Julia Boggs Dent | birth_date = {{birth date|1826|1|26}} | birth_place = [[Missouri]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1902|12|14|1826|1|26}} | spouse = Ulysses S. Grant | children = 4 }} '''Julia Boggs Grant''' (ti wọ́n bí '''Dent'''; January 26, 1826 - December 14, 1902) jẹ́ Ayaba Àkọ́kọ́ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà àti aya Ààrẹ [[:en:Ulysses_S._Grant|Ulysses S. Grant]]. Gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́, ó di obìnrin àkọ́kọ́ tó wà ní ipò láti kọ ìwé ìrántí.<ref name=":0">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=e6JoAgAAQBAJ&pg=PA85|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|author=Caroli|first=Betty Boyd|author-link=Betty Boyd Caroli|year=2010|publisher=Oxford University Press|isbn=9780199750634|language=en|pages=80–85}}</ref> == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == A bi Julia Boggs Dent ni ojo kerindinlogun osu kinni odun 1826, ni [[Ìpínlẹ̀ Missouri|Missouri]]. Ìdílé rẹ̀ jẹ́ ọmọ ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì, nìtọrí pé wọ́n ìyá rẹ̀ ní [[England|ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì]].<ref name=":2">{{Cite web|url=http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=19|title=Julia Grant Biography|publisher=National First Ladies' Library|access-date=December 5, 2016|archive-date=May 9, 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20120509083629/http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=19|url-status=dead|accessdate=March 19, 2026|archivedate=May 9, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120509083629/http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=19}}</ref> Ó dàgbà sí oko ìdílé rẹ̀, ó sì lọ sí ilé ìwé. Nígbà tí Grant jẹ́ ọ̀dọ́mọbìnrin, ó jẹ́ ẹni tó ní ẹ̀bùn láti máa fi dùùrù ṣeré, ó jẹ́ ògbóǹkangí nínú gígun ẹṣin, ó sì tún jẹ́ ẹni tó máa ń ka ìwé ìròyìn dáadáa.<ref name=":1">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=G1AkejRZf-kC&pg=PA55|title=Our Country's First Ladies|last=Bausum|first=Ann|year=2016|publisher=National Geographic Books|isbn=9781426300066|language=en|page=57}}</ref><ref name=":4">{{Cite magazine|url=http://mentalfloss.com/article/74226/why-ulysses-s-grants-wife-always-posed-profile|title=Why Ulysses S. Grant's Wife Always Posed in Profile|magazine=Mental Floss|access-date=2016-12-05}}</ref> == Fífẹ́ ọkọ rẹ̀ == Nígbà tí ó jẹ́ akẹ́kọ̀ọ́ ní [[:en:New York State|New York,]] ó pàdé Ààrẹ Ulysses S. Grant, akẹ́kọ̀ọ́ ẹlẹgbẹ́ rẹ̀ nígbà náà, ní ọdún 1844.<ref name=":1">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=G1AkejRZf-kC&pg=PA55|title=Our Country's First Ladies|last=Bausum|first=Ann|year=2016|publisher=National Geographic Books|isbn=9781426300066|language=en|page=57}}</ref> Wọ́n fẹ́ ara wọn fún ọdún mẹ́rin, wọ́n sì ṣe ìgbéyàwó ní ọdún 1848, wọ́n sì bí ọmọ mẹ́rin. Ọkọ rẹ̀ ṣiṣẹ́ nínú ẹgbẹ́ ọmọ ogun nígbà [[Ogun Abẹ́lé Amẹ́ríkà]].<ref name="cvm-julia">{{Cite news|url=https://issuu.com/civilwarmonitor/docs/cwm_win_2018_lowres_trimmed|title=Letters to Julia|magazine=The Civil War Monitor|date=Winter 2018|pages=40–51, 75, 76, 78}}</ref> == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ní [[White House]] ó ṣé àtúnṣe púpọ̀ sí àwọn ohun tí àwọn òṣìṣẹ́ ń retí, títí bí àwọn ìlànà aṣọ àti àwọn òfin tí ó kà á léèwọ̀ jíjẹ tàbí mímu sìgá nígbà tí wọ́n bá wà níbi iṣẹ́. Wọ́n rí Julia gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́ tí gbogbo orílẹ̀-èdè gbà àfiyèsí, èyí sì mú kí àwọn ọmọ rẹ̀ fẹ́ràn ìwé ìròyìn. Lẹ́yìn tí ó fi ilé White House sílẹ̀, ó tún di obìnrin àkọ́kọ́ àkọ́kọ́ láti kọ ìtàn ìgbésí ayé rẹ̀ fún ìtẹ̀jáde.<ref name=":5">{{Cite web |title=Decorating The White House |url=https://www.whitehousehistory.org/press-room/press-timelines/decorating-the-white-house |access-date=March 8, 2024 |publisher=White House Historical Association}}</ref> Ní àsìkò àkọ́kọ́ tí ọkọ rẹ̀ wà ní ipò, Julia tún ilé ìdílé náà ṣé sí Ilé Ààfin. Julia ni Ìyáàfin Àkọ́kọ́ tí wọ́n gba sílẹ̀ lórí fíìmù.<ref name=":1"/> == Ikú rẹ̀ == Julia kọ ìwé ìrántí kan nígbà tí ó wà ní Ilé Ààfin. Julia Grant kú nítorí àrùn ọkàn àti kíndìnrín ní ọjọ́ kẹrìnlá oṣù Kejìlá, ọdún 1902, ní [[Washington, D.C.]]<ref name=":0"/> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{Reflist}} j5bk9tsrs2yvgwbitixt9mijle51gc8 618411 618410 2026-03-30T22:34:26Z Josedimaria 27719 618411 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Julia Dent Grant.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[Ulysses S. Grant]] | term_start = 4 March 1869 | term_end = 4 March 1877 | predecessor = [[Eliza Johnson]] | successor = [[Lucy Webb Hayes]] | birth_name = Julia Boggs Dent | birth_date = {{birth date|1826|1|26}} | birth_place = [[Missouri]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1902|12|14|1826|1|26}} | spouse = Ulysses S. Grant | children = 4 }} '''Julia Boggs Grant''' (ti wọ́n bí '''Dent'''; January 26, 1826 - December 14, 1902) jẹ́ Ayaba Àkọ́kọ́ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà àti aya Ààrẹ [[:en:Ulysses_S._Grant|Ulysses S. Grant]]. Gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́, ó di obìnrin àkọ́kọ́ tó wà ní ipò láti kọ ìwé ìrántí.<ref name=":0">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=e6JoAgAAQBAJ&pg=PA85|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|author=Caroli|first=Betty Boyd|author-link=Betty Boyd Caroli|year=2010|publisher=Oxford University Press|isbn=9780199750634|language=en|pages=80–85}}</ref> == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == A bi Julia Boggs Dent ni ojo kerindinlogun osu kinni odun 1826, ni [[Ìpínlẹ̀ Missouri|Missouri]]. Ìdílé rẹ̀ jẹ́ ọmọ ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì, nìtọrí pé wọ́n ìyá rẹ̀ ní [[England|ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì]].<ref name=":2">{{Cite web|url=http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=19|title=Julia Grant Biography|publisher=National First Ladies' Library|access-date=December 5, 2016}}</ref> Ó dàgbà sí oko ìdílé rẹ̀, ó sì lọ sí ilé ìwé. Nígbà tí Grant jẹ́ ọ̀dọ́mọbìnrin, ó jẹ́ ẹni tó ní ẹ̀bùn láti máa fi dùùrù ṣeré, ó jẹ́ ògbóǹkangí nínú gígun ẹṣin, ó sì tún jẹ́ ẹni tó máa ń ka ìwé ìròyìn dáadáa.<ref name=":1">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=G1AkejRZf-kC&pg=PA55|title=Our Country's First Ladies|last=Bausum|first=Ann|year=2016|publisher=National Geographic Books|isbn=9781426300066|language=en|page=57}}</ref><ref name=":4">{{Cite magazine|url=http://mentalfloss.com/article/74226/why-ulysses-s-grants-wife-always-posed-profile|title=Why Ulysses S. Grant's Wife Always Posed in Profile|magazine=Mental Floss|access-date=2016-12-05}}</ref> == Fífẹ́ ọkọ rẹ̀ == Nígbà tí ó jẹ́ akẹ́kọ̀ọ́ ní [[:en:New York State|New York,]] ó pàdé Ààrẹ Ulysses S. Grant, akẹ́kọ̀ọ́ ẹlẹgbẹ́ rẹ̀ nígbà náà, ní ọdún 1844.<ref name=":1">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=G1AkejRZf-kC&pg=PA55|title=Our Country's First Ladies|last=Bausum|first=Ann|year=2016|publisher=National Geographic Books|isbn=9781426300066|language=en|page=57}}</ref> Wọ́n fẹ́ ara wọn fún ọdún mẹ́rin, wọ́n sì ṣe ìgbéyàwó ní ọdún 1848, wọ́n sì bí ọmọ mẹ́rin. Ọkọ rẹ̀ ṣiṣẹ́ nínú ẹgbẹ́ ọmọ ogun nígbà [[Ogun Abẹ́lé Amẹ́ríkà]].<ref name="cvm-julia">{{Cite news|url=https://issuu.com/civilwarmonitor/docs/cwm_win_2018_lowres_trimmed|title=Letters to Julia|magazine=The Civil War Monitor|date=Winter 2018|pages=40–51, 75, 76, 78}}</ref> == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ní [[White House]] ó ṣé àtúnṣe púpọ̀ sí àwọn ohun tí àwọn òṣìṣẹ́ ń retí, títí bí àwọn ìlànà aṣọ àti àwọn òfin tí ó kà á léèwọ̀ jíjẹ tàbí mímu sìgá nígbà tí wọ́n bá wà níbi iṣẹ́. Wọ́n rí Julia gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́ tí gbogbo orílẹ̀-èdè gbà àfiyèsí, èyí sì mú kí àwọn ọmọ rẹ̀ fẹ́ràn ìwé ìròyìn. Lẹ́yìn tí ó fi ilé White House sílẹ̀, ó tún di obìnrin àkọ́kọ́ àkọ́kọ́ láti kọ ìtàn ìgbésí ayé rẹ̀ fún ìtẹ̀jáde.<ref name=":5">{{Cite web |title=Decorating The White House |url=https://www.whitehousehistory.org/press-room/press-timelines/decorating-the-white-house |access-date=March 8, 2024 |publisher=White House Historical Association}}</ref> Ní àsìkò àkọ́kọ́ tí ọkọ rẹ̀ wà ní ipò, Julia tún ilé ìdílé náà ṣé sí Ilé Ààfin. Julia ni Ìyáàfin Àkọ́kọ́ tí wọ́n gba sílẹ̀ lórí fíìmù.<ref name=":1"/> == Ikú rẹ̀ == Julia kọ ìwé ìrántí kan nígbà tí ó wà ní Ilé Ààfin. Julia Grant kú nítorí àrùn ọkàn àti kíndìnrín ní ọjọ́ kẹrìnlá oṣù Kejìlá, ọdún 1902, ní [[Washington, D.C.]]<ref name=":0"/> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{Reflist}} ryv5yvofnn3lpj2ujdk6ia4xjy1syc6 Eliza Johnson 0 79993 618399 2026-03-30T22:01:04Z Josedimaria 27719 Created by translating the opening section from the page "[[:ig:Special:Redirect/revision/598127|Eliza Johnson]]" 618399 wikitext text/x-wiki '''Eliza McCardle Johnson''' (Ọjọ́ kẹrin oṣù kẹwàá, ọdún 1810 – ọjọ́ kẹẹ̀ẹ́dógún oṣù kíní, ọdún 1876) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1865 sí ọdún 1869 gẹ́gẹ́ bí ìyàwó Ààrẹ [[:en:Andrew_Johnson|Andrew Johnson]]. Ó tún ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyá Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti oṣù kẹta sí oṣù kẹrin ọdún 1865 nígbà tí ọkọ rẹ̀ jẹ́ ààrẹ ékejì. Johnson kò ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyá Àkọ́kọ́, ó sì wà ní ipò tí kò sí lójú àwọn ènìyàn nígbà tí ọkọ rẹ̀ wà ní ipò ààrẹ. Òun ni Ìyá Àkọ́kọ́ tí ó kéré jù láti ló sí ilé ọkọ nígbà tí ó wà ní ọmọ ọdún mẹ́rìndínlógún. grbebatn378episuj9mbqaxjdr5y27l 618414 618399 2026-03-30T22:42:07Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Ndụ ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/598127|Eliza Johnson]]" 618414 wikitext text/x-wiki '''Eliza McCardle Johnson''' (Ọjọ́ kẹrin oṣù kẹwàá, ọdún 1810 – ọjọ́ kẹẹ̀ẹ́dógún oṣù kíní, ọdún 1876) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1865 sí ọdún 1869 gẹ́gẹ́ bí ìyàwó Ààrẹ [[:en:Andrew_Johnson|Andrew Johnson]]. Ó tún ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyá Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti oṣù kẹta sí oṣù kẹrin ọdún 1865 nígbà tí ọkọ rẹ̀ jẹ́ ààrẹ ékejì. Johnson kò ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyá Àkọ́kọ́, ó sì wà ní ipò tí kò sí lójú àwọn ènìyàn nígbà tí ọkọ rẹ̀ wà ní ipò ààrẹ. Òun ni Ìyá Àkọ́kọ́ tí ó kéré jù láti ló sí ilé ọkọ nígbà tí ó wà ní ọmọ ọdún mẹ́rìndínlógún. == Ìgbésí ayé rẹ̀ == Ní October 4, ọdún 1810, wọ́n bí Eliza McCardle ní ìpínlẹ̀ [[Tennessee]].   Òun ni ọmọ kan ṣoṣo tí John McCardle, ayàwòrán àti onímọ̀ nípa ilẹ̀, àti Sarah Phillips bí. Òun nìkan ni ìyá ọkọ rẹ̀ fi sílẹ̀ nígbà tí baba rẹ̀ kú. McCardle pàdé Andrew Johnson nígbà tí ìdílé rẹ̀ padà sí Tennessee ní oṣù kẹsàn-án ọdún 1826. McCardle àti Johnson bẹ̀rẹ̀ sí ń fẹ́ ara wọn lẹ́sẹ̀kẹsẹ̀. Wọ́n fi orílẹ̀-èdè náà sílẹ̀ nígbẹ̀yìn ọdún náà, àwọn méjèèjì sì pa lẹ́tà pọ̀ títí di ìgbà tí ó fi padà dé ní ọdún 1827. Wọ́n ṣe ìgbéyàwó ní ọjọ́ kẹtàdínlógún oṣù karùn-ún, ọdún 1827. Òun ni àbíkẹ́yìn jù nínú gbogbo àwọn obìnrin àkọ́kọ́ tí wọ́n fẹ́, ó ti ṣe ìgbéyàwó nígbà tí ó wà ní ọmọ ọdún mẹ́rìndínlógún. Wọ́n bí ọmọ márùn-ún papọ̀. Eliza ran ọkọ rẹ̀ lọ́wọ́ gan-an ní ìbẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ rẹ̀, ó ń kọ́ ọ ní ọ̀nà tó yẹ, ó sì ń fún un níṣìírí láti mú kí òye ọ̀rọ̀ rẹ̀ lágbára sí i, kí ó sì wá iṣẹ́. Ṣùgbọ́n Johnson kò kópa nínú ìṣèlú socialist, ó sì dúró sílé nígbà tí ọkọ rẹ̀ gba ipò. Nígbà [[:en:American Civil War|Ogun Abẹ́lé Amẹ́ríkà]], wọ́n fipá mú un lọ sí ìgbèkùn nítorí ìdílé rẹ̀. Ó ní àrùn [[:en:tuberculosis|ikọ́ ẹ̀gbẹ]] fún ọ̀pọ̀lọpọ̀ ìgbà ayé rẹ̀, iṣẹ́ tí ó yàn sì ní ààlà nítorí ìlera rẹ̀.<ref>{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000caro|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|publisher=[[Oxford University Press]]}}</ref> Eliza ni obìnrin tó kéré jù ní orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, ó sì tún jẹ́ obìnrin àkọ́kọ́ ní orílẹ̣̀-èdè náà, ọkọ rẹ̀ sì jẹ́ ààrẹ kejì títí dìgbà tí wọ́n dí pá [[Abraham Lincoln]]. Lẹ́yìn tí Eliza di aya àkọ́kọ́, ó gbé iṣẹ́ tó ń bójú tó àwọn èèyàn lé ọmọbìnrin rẹ̀ Martha Johnson Patterson lọ́wọ́. Bó tilẹ̀ jẹ́ pé ìgbà méjì péré ló fi ṣé ìjíròrò ní gbangba nígbà tó wà nípò àṣẹ gẹ́gẹ́ bí aya àkọ́kọ́, Eliza ní ìfẹ́ tó jinlẹ̀ sí ọkọ rẹ̀, ó sì máa ń lọ sọ́dọ̀ rẹ̀ fún ìmọ̀ràn. Johnson padà sílé rẹ̀ ní Tennessee lọ́dún 1869 pẹ̀lú ìdílé rẹ̀ lẹ́yìn tó kúrò ní White House, ó sì fi ìsinmi síbì kan. Ó kú ní January 1876, oṣù mẹ́fà lẹ́yìn tí ọkọ rẹ̀ kú.<ref name="longo">{{Cite book|last=Longo|first=James McMurtry|url=https://books.google.com/books?id=SVFkQJD7b1wC|title=From Classroom to White House: The Presidents and First Ladies as Students and Teachers|publisher=McFarland|year=2011|isbn=978-0-7864-8846-9|pages=73|language=en}}</ref><ref name="schneider">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|pages=108–110}}</ref><ref name="beasley">{{Cite book|last=Beasley|first=Maurine H.|url=https://archive.org/details/firstladiespress0000beas|title=First Ladies and the Press: The Unfinished Partnership of the Media Age|publisher=Northwestern University Press|year=2005|isbn=9780810123120|pages=44}}</ref> 79ps87ec3xpau83hqpxtkomptegs0to 618415 618414 2026-03-30T22:44:51Z Josedimaria 27719 618415 wikitext text/x-wiki '''Eliza McCardle Johnson''' (Ọjọ́ kẹrin oṣù kẹwàá, ọdún 1810 – ọjọ́ kẹẹ̀ẹ́dógún oṣù kíní, ọdún 1876) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1865 sí ọdún 1869 gẹ́gẹ́ bí ìyàwó Ààrẹ [[:en:Andrew_Johnson|Andrew Johnson]]. Ó tún ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyá Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti oṣù kẹta sí oṣù kẹrin ọdún 1865 nígbà tí ọkọ rẹ̀ jẹ́ ààrẹ ékejì. Johnson kò ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyá Àkọ́kọ́, ó sì wà ní ipò tí kò sí lójú àwọn ènìyàn nígbà tí ọkọ rẹ̀ wà ní ipò ààrẹ. Òun ni Ìyá Àkọ́kọ́ tí ó kéré jù láti ló sí ilé ọkọ nígbà tí ó wà ní ọmọ ọdún mẹ́rìndínlógún. == Ìgbésí ayé rẹ̀ == Ní October 4, ọdún 1810, wọ́n bí Eliza McCardle ní ìpínlẹ̀ [[Tennessee]].   Òun ni ọmọ kan ṣoṣo tí John McCardle, ayàwòrán àti onímọ̀ nípa ilẹ̀, àti Sarah Phillips bí. Òun nìkan ni ìyá ọkọ rẹ̀ fi sílẹ̀ nígbà tí baba rẹ̀ kú.<ref name="schneider">{{Cite book |last1=Schneider |first1=Dorothy |url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3 |title=First Ladies: A Biographical Dictionary |last2=Schneider |first2=Carl J. |publisher=Facts on File |year=2010 |isbn=978-1-4381-0815-5 |edition=3rd |pages=108–110}}</ref><ref name="scofield">{{Cite book |last=Sanfilippo |first=Pamela K. |url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed |title=A Companion to First Ladies |publisher=John Wiley & Sons |year=2016 |isbn=9781118732182 |editor-last=Sibley |editor-first=Katherine A. S. |pages=230–235 |chapter=Eliza McCardle Johnson and Julia Dent Grant}}</ref> McCardle pàdé Andrew Johnson nígbà tí ìdílé rẹ̀ padà sí Tennessee ní oṣù kẹsàn-án ọdún 1826. McCardle àti Johnson bẹ̀rẹ̀ sí ń fẹ́ ara wọn lẹ́sẹ̀kẹsẹ̀. Wọ́n fi orílẹ̀-èdè náà sílẹ̀ nígbẹ̀yìn ọdún náà, àwọn méjèèjì sì pa lẹ́tà pọ̀ títí di ìgbà tí ó fi padà dé ní ọdún 1827. Wọ́n ṣe ìgbéyàwó ní ọjọ́ kẹtàdínlógún oṣù karùn-ún, ọdún 1827. Òun ni àbíkẹ́yìn jù nínú gbogbo àwọn obìnrin àkọ́kọ́ tí wọ́n fẹ́, ó ti ṣe ìgbéyàwó nígbà tí ó wà ní ọmọ ọdún mẹ́rìndínlógún. Wọ́n bí ọmọ márùn-ún papọ̀.<ref name="boller">{{Cite book |last=Boller |first=Paul F. |url=https://archive.org/details/presidentialwive0000boll/ |title=Presidential Wives |publisher=[[Oxford University Press]] |year=1988 |pages=128–132}}</ref> Eliza ran ọkọ rẹ̀ lọ́wọ́ gan-an ní ìbẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ rẹ̀, ó ń kọ́ ọ ní ọ̀nà tó yẹ, ó sì ń fún un níṣìírí láti mú kí òye ọ̀rọ̀ rẹ̀ lágbára sí i, kí ó sì wá iṣẹ́. Ṣùgbọ́n Johnson kò kópa nínú ìṣèlú socialist, ó sì dúró sílé nígbà tí ọkọ rẹ̀ gba ipò. Nígbà [[:en:American Civil War|Ogun Abẹ́lé Amẹ́ríkà]], wọ́n fipá mú un lọ sí ìgbèkùn nítorí ìdílé rẹ̀. Ó ní àrùn [[:en:tuberculosis|ikọ́ ẹ̀gbẹ]] fún ọ̀pọ̀lọpọ̀ ìgbà ayé rẹ̀, iṣẹ́ tí ó yàn sì ní ààlà nítorí ìlera rẹ̀.<ref>{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000caro|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|publisher=Oxford University Press}}</ref> Eliza ni obìnrin tó kéré jù ní orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, ó sì tún jẹ́ obìnrin àkọ́kọ́ ní orílẹ̣̀-èdè náà, ọkọ rẹ̀ sì jẹ́ ààrẹ kejì títí dìgbà tí wọ́n dí pá [[Abraham Lincoln]]. Lẹ́yìn tí Eliza di aya àkọ́kọ́, ó gbé iṣẹ́ tó ń bójú tó àwọn èèyàn lé ọmọbìnrin rẹ̀ Martha Johnson Patterson lọ́wọ́. Bó tilẹ̀ jẹ́ pé ìgbà méjì péré ló fi ṣé ìjíròrò ní gbangba nígbà tó wà nípò àṣẹ gẹ́gẹ́ bí aya àkọ́kọ́, Eliza ní ìfẹ́ tó jinlẹ̀ sí ọkọ rẹ̀, ó sì máa ń lọ sọ́dọ̀ rẹ̀ fún ìmọ̀ràn. Johnson padà sílé rẹ̀ ní Tennessee lọ́dún 1869 pẹ̀lú ìdílé rẹ̀ lẹ́yìn tó kúrò ní White House, ó sì fi ìsinmi síbì kan. Ó kú ní January 1876, oṣù mẹ́fà lẹ́yìn tí ọkọ rẹ̀ kú.<ref name="longo">{{Cite book|last=Longo|first=James McMurtry|url=https://books.google.com/books?id=SVFkQJD7b1wC|title=From Classroom to White House: The Presidents and First Ladies as Students and Teachers|publisher=McFarland|year=2011|isbn=978-0-7864-8846-9|pages=73|language=en}}</ref><ref name="schneider"/><ref name="beasley">{{Cite book|last=Beasley|first=Maurine H.|url=https://archive.org/details/firstladiespress0000beas|title=First Ladies and the Press: The Unfinished Partnership of the Media Age|publisher=Northwestern University Press|year=2005|isbn=9780810123120|pages=44}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{Reflist}} bl5yp8n0n02uwxukjl0gqv6dgnj1spp 618416 618415 2026-03-30T22:49:01Z Josedimaria 27719 618416 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Mrs-E-Johnson.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[Andrew Johnson]] | term_start = 15 April 1865 | term_end = 4 March 1869 | predecessor = [[Mary Lincoln]] | successor = [[Julia Grant]] | birth_name = Eliza McCardle | birth_date = {{birth date|1810|10|4}} | birth_place = [[Tennessee]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1876|1|15|1810|10|4}} | spouse = Andrew Johnson | children = 5 }} '''Eliza McCardle Johnson''' (Ọjọ́ kẹrin oṣù kẹwàá, ọdún 1810 – ọjọ́ kẹẹ̀ẹ́dógún oṣù kíní, ọdún 1876) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1865 sí ọdún 1869 gẹ́gẹ́ bí ìyàwó Ààrẹ [[:en:Andrew_Johnson|Andrew Johnson]]. Ó tún ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyá Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti oṣù kẹta sí oṣù kẹrin ọdún 1865 nígbà tí ọkọ rẹ̀ jẹ́ ààrẹ ékejì. Johnson kò ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyá Àkọ́kọ́, ó sì wà ní ipò tí kò sí lójú àwọn ènìyàn nígbà tí ọkọ rẹ̀ wà ní ipò ààrẹ. Òun ni Ìyá Àkọ́kọ́ tí ó kéré jù láti ló sí ilé ọkọ nígbà tí ó wà ní ọmọ ọdún mẹ́rìndínlógún. == Ìgbésí ayé rẹ̀ == Ní October 4, ọdún 1810, wọ́n bí Eliza McCardle ní ìpínlẹ̀ [[Tennessee]].   Òun ni ọmọ kan ṣoṣo tí John McCardle, ayàwòrán àti onímọ̀ nípa ilẹ̀, àti Sarah Phillips bí. Òun nìkan ni ìyá ọkọ rẹ̀ fi sílẹ̀ nígbà tí baba rẹ̀ kú.<ref name="schneider">{{Cite book |last1=Schneider |first1=Dorothy |url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3 |title=First Ladies: A Biographical Dictionary |last2=Schneider |first2=Carl J. |publisher=Facts on File |year=2010 |isbn=978-1-4381-0815-5 |edition=3rd |pages=108–110}}</ref><ref name="scofield">{{Cite book |last=Sanfilippo |first=Pamela K. |url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed |title=A Companion to First Ladies |publisher=John Wiley & Sons |year=2016 |isbn=9781118732182 |editor-last=Sibley |editor-first=Katherine A. S. |pages=230–235 |chapter=Eliza McCardle Johnson and Julia Dent Grant}}</ref> McCardle pàdé Andrew Johnson nígbà tí ìdílé rẹ̀ padà sí Tennessee ní oṣù kẹsàn-án ọdún 1826. McCardle àti Johnson bẹ̀rẹ̀ sí ń fẹ́ ara wọn lẹ́sẹ̀kẹsẹ̀. Wọ́n fi orílẹ̀-èdè náà sílẹ̀ nígbẹ̀yìn ọdún náà, àwọn méjèèjì sì pa lẹ́tà pọ̀ títí di ìgbà tí ó fi padà dé ní ọdún 1827. Wọ́n ṣe ìgbéyàwó ní ọjọ́ kẹtàdínlógún oṣù karùn-ún, ọdún 1827. Òun ni àbíkẹ́yìn jù nínú gbogbo àwọn obìnrin àkọ́kọ́ tí wọ́n fẹ́, ó ti ṣe ìgbéyàwó nígbà tí ó wà ní ọmọ ọdún mẹ́rìndínlógún. Wọ́n bí ọmọ márùn-ún papọ̀.<ref name="boller">{{Cite book |last=Boller |first=Paul F. |url=https://archive.org/details/presidentialwive0000boll/ |title=Presidential Wives |publisher=[[Oxford University Press]] |year=1988 |pages=128–132}}</ref> Eliza ran ọkọ rẹ̀ lọ́wọ́ gan-an ní ìbẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ rẹ̀, ó ń kọ́ ọ ní ọ̀nà tó yẹ, ó sì ń fún un níṣìírí láti mú kí òye ọ̀rọ̀ rẹ̀ lágbára sí i, kí ó sì wá iṣẹ́. Ṣùgbọ́n Johnson kò kópa nínú ìṣèlú socialist, ó sì dúró sílé nígbà tí ọkọ rẹ̀ gba ipò. Nígbà [[:en:American Civil War|Ogun Abẹ́lé Amẹ́ríkà]], wọ́n fipá mú un lọ sí ìgbèkùn nítorí ìdílé rẹ̀. Ó ní àrùn [[:en:tuberculosis|ikọ́ ẹ̀gbẹ]] fún ọ̀pọ̀lọpọ̀ ìgbà ayé rẹ̀, iṣẹ́ tí ó yàn sì ní ààlà nítorí ìlera rẹ̀.<ref>{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000caro|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|publisher=Oxford University Press}}</ref> Eliza ni obìnrin tó kéré jù ní orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, ó sì tún jẹ́ obìnrin àkọ́kọ́ ní orílẹ̣̀-èdè náà, ọkọ rẹ̀ sì jẹ́ ààrẹ kejì títí dìgbà tí wọ́n dí pá [[Abraham Lincoln]]. Lẹ́yìn tí Eliza di aya àkọ́kọ́, ó gbé iṣẹ́ tó ń bójú tó àwọn èèyàn lé ọmọbìnrin rẹ̀ Martha Johnson Patterson lọ́wọ́. Bó tilẹ̀ jẹ́ pé ìgbà méjì péré ló fi ṣé ìjíròrò ní gbangba nígbà tó wà nípò àṣẹ gẹ́gẹ́ bí aya àkọ́kọ́, Eliza ní ìfẹ́ tó jinlẹ̀ sí ọkọ rẹ̀, ó sì máa ń lọ sọ́dọ̀ rẹ̀ fún ìmọ̀ràn. Johnson padà sílé rẹ̀ ní Tennessee lọ́dún 1869 pẹ̀lú ìdílé rẹ̀ lẹ́yìn tó kúrò ní White House, ó sì fi ìsinmi síbì kan. Ó kú ní January 1876, oṣù mẹ́fà lẹ́yìn tí ọkọ rẹ̀ kú.<ref name="longo">{{Cite book|last=Longo|first=James McMurtry|url=https://books.google.com/books?id=SVFkQJD7b1wC|title=From Classroom to White House: The Presidents and First Ladies as Students and Teachers|publisher=McFarland|year=2011|isbn=978-0-7864-8846-9|pages=73|language=en}}</ref><ref name="schneider"/><ref name="beasley">{{Cite book|last=Beasley|first=Maurine H.|url=https://archive.org/details/firstladiespress0000beas|title=First Ladies and the Press: The Unfinished Partnership of the Media Age|publisher=Northwestern University Press|year=2005|isbn=9780810123120|pages=44}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{Reflist}} ftey96zs3sj420rvrlobtficda9xbf0 618418 618416 2026-03-30T22:52:26Z Josedimaria 27719 618418 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Mrs-E-Johnson.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[Andrew Johnson]] | term_start = 15 April 1865 | term_end = 4 March 1869 | predecessor = [[Mary Lincoln]] | successor = [[Julia Grant]] | birth_name = Eliza McCardle | birth_date = {{birth date|1810|10|4}} | birth_place = [[Tennessee]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1876|1|15|1810|10|4}} | spouse = Andrew Johnson | children = 5 }} '''Eliza McCardle Johnson''' (Ọjọ́ kẹrin oṣù kẹwàá, ọdún 1810 – ọjọ́ kẹẹ̀ẹ́dógún oṣù kíní, ọdún 1876) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1865 sí ọdún 1869 gẹ́gẹ́ bí ìyàwó Ààrẹ [[:en:Andrew_Johnson|Andrew Johnson]]. Ó tún ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyá Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti oṣù kẹta sí oṣù kẹrin ọdún 1865 nígbà tí ọkọ rẹ̀ jẹ́ ààrẹ ékejì. Johnson kò ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyá Àkọ́kọ́, ó sì wà ní ipò tí kò sí lójú àwọn ènìyàn nígbà tí ọkọ rẹ̀ wà ní ipò ààrẹ. Òun ni Ìyá Àkọ́kọ́ tí ó kéré jù láti ló sí ilé ọkọ nígbà tí ó wà ní ọmọ ọdún mẹ́rìndínlógún. == Ìgbésí ayé rẹ̀ == Ní October 4, ọdún 1810, wọ́n bí Eliza McCardle ní ìpínlẹ̀ [[Tennessee]]. Òun ni ọmọ kan ṣoṣo tí John McCardle, ayàwòrán àti onímọ̀ nípa ilẹ̀, àti Sarah Phillips bí. Òun nìkan ni ìyá ọkọ rẹ̀ fi sílẹ̀ nígbà tí baba rẹ̀ kú.<ref name="schneider">{{Cite book |last1=Schneider |first1=Dorothy |url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3 |title=First Ladies: A Biographical Dictionary |last2=Schneider |first2=Carl J. |publisher=Facts on File |year=2010 |isbn=978-1-4381-0815-5 |edition=3rd |pages=108–110}}</ref><ref name="scofield">{{Cite book |last=Sanfilippo |first=Pamela K. |url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed |title=A Companion to First Ladies |publisher=John Wiley & Sons |year=2016 |isbn=9781118732182 |editor-last=Sibley |editor-first=Katherine A. S. |pages=230–235 |chapter=Eliza McCardle Johnson and Julia Dent Grant}}</ref> McCardle pàdé Andrew Johnson nígbà tí ìdílé rẹ̀ padà sí Tennessee ní oṣù kẹsàn-án ọdún 1826. McCardle àti Johnson bẹ̀rẹ̀ sí ń fẹ́ ara wọn lẹ́sẹ̀kẹsẹ̀. Wọ́n fi orílẹ̀-èdè náà sílẹ̀ nígbẹ̀yìn ọdún náà, àwọn méjèèjì sì pa lẹ́tà pọ̀ títí di ìgbà tí ó fi padà dé ní ọdún 1827. Wọ́n ṣe ìgbéyàwó ní ọjọ́ kẹtàdínlógún oṣù karùn-ún, ọdún 1827. Òun ni àbíkẹ́yìn jù nínú gbogbo àwọn obìnrin àkọ́kọ́ tí wọ́n fẹ́, ó ti ṣe ìgbéyàwó nígbà tí ó wà ní ọmọ ọdún mẹ́rìndínlógún. Wọ́n bí ọmọ márùn-ún papọ̀.<ref name="boller">{{Cite book |last=Boller |first=Paul F. |url=https://archive.org/details/presidentialwive0000boll/ |title=Presidential Wives |publisher=[[Oxford University Press]] |year=1988 |pages=128–132}}</ref> Eliza ran ọkọ rẹ̀ lọ́wọ́ gan-an ní ìbẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ rẹ̀, ó ń kọ́ ọ ní ọ̀nà tó yẹ, ó sì ń fún un níṣìírí láti mú kí òye ọ̀rọ̀ rẹ̀ lágbára sí i, kí ó sì wá iṣẹ́. Ṣùgbọ́n Johnson kò kópa nínú ìṣèlú socialist, ó sì dúró sílé nígbà tí ọkọ rẹ̀ gba ipò. Nígbà [[:en:American Civil War|Ogun Abẹ́lé Amẹ́ríkà]], wọ́n fipá mú un lọ sí ìgbèkùn nítorí ìdílé rẹ̀. Ó ní àrùn [[:en:tuberculosis|ikọ́ ẹ̀gbẹ]] fún ọ̀pọ̀lọpọ̀ ìgbà ayé rẹ̀, iṣẹ́ tí ó yàn sì ní ààlà nítorí ìlera rẹ̀.<ref>{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000caro|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|publisher=Oxford University Press}}</ref> Eliza ni obìnrin tó kéré jù ní orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, ó sì tún jẹ́ obìnrin àkọ́kọ́ ní orílẹ̣̀-èdè náà, ọkọ rẹ̀ sì jẹ́ ààrẹ kejì títí dìgbà tí wọ́n dí pá [[Abraham Lincoln]]. Lẹ́yìn tí Eliza di aya àkọ́kọ́, ó gbé iṣẹ́ tó ń bójú tó àwọn èèyàn lé ọmọbìnrin rẹ̀ Martha Johnson Patterson lọ́wọ́. Bó tilẹ̀ jẹ́ pé ìgbà méjì péré ló fi ṣé ìjíròrò ní gbangba nígbà tó wà nípò àṣẹ gẹ́gẹ́ bí aya àkọ́kọ́, Eliza ní ìfẹ́ tó jinlẹ̀ sí ọkọ rẹ̀, ó sì máa ń lọ sọ́dọ̀ rẹ̀ fún ìmọ̀ràn. Johnson padà sílé rẹ̀ ní Tennessee lọ́dún 1869 pẹ̀lú ìdílé rẹ̀ lẹ́yìn tó kúrò ní White House, ó sì fi ìsinmi síbì kan. Ó kú ní January 1876, oṣù mẹ́fà lẹ́yìn tí ọkọ rẹ̀ kú.<ref name="longo">{{Cite book|last=Longo|first=James McMurtry|url=https://books.google.com/books?id=SVFkQJD7b1wC|title=From Classroom to White House: The Presidents and First Ladies as Students and Teachers|publisher=McFarland|year=2011|isbn=978-0-7864-8846-9|pages=73|language=en}}</ref><ref name="schneider"/><ref name="beasley">{{Cite book|last=Beasley|first=Maurine H.|url=https://archive.org/details/firstladiespress0000beas|title=First Ladies and the Press: The Unfinished Partnership of the Media Age|publisher=Northwestern University Press|year=2005|isbn=9780810123120|pages=44}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{Reflist}} hu0rnbb27r6kec9ycxtyx3mp2f87vj3 Mary Lincoln 0 79994 618400 2026-03-30T22:03:57Z Josedimaria 27719 Created by translating the opening section from the page "[[:ig:Special:Redirect/revision/623989|Mary Lincoln]]" 618400 wikitext text/x-wiki '''Mary Ann Todd Lincoln''' (Ọjọ́ kẹtàlá oṣù Kejìlá, ọdún 1818 – ọjọ́ kẹrìndínlógún oṣù Keje, ọdún 1882) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1861 títí di ìgbà [[:en:Assassination_of_Abraham_Lincoln|tí wọ́n pa ọkọ rẹ̀]], Ààrẹ [[Abraham Lincoln]], ní ọdún 1865. [[Harriet Lane]] hui 3qyxyvxjrypo7f78fyjy3wpoac7oqtg 618401 618400 2026-03-30T22:04:37Z Josedimaria 27719 618401 wikitext text/x-wiki '''Mary Ann Todd Lincoln''' (Ọjọ́ kẹtàlá oṣù Kejìlá, ọdún 1818 – ọjọ́ kẹrìndínlógún oṣù Keje, ọdún 1882) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1861 títí di ìgbà [[:en:Assassination_of_Abraham_Lincoln|tí wọ́n pa ọkọ rẹ̀]], Ààrẹ [[Abraham Lincoln]], ní ọdún 1865. 52n9u9cm2hbmab7tt3b7asjfo8g8mt5 618419 618401 2026-03-30T22:56:55Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Mbido ndụ" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/623989|Mary Lincoln]]" 618419 wikitext text/x-wiki '''Mary Ann Todd Lincoln''' (Ọjọ́ kẹtàlá oṣù Kejìlá, ọdún 1818 – ọjọ́ kẹrìndínlógún oṣù Keje, ọdún 1882) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1861 títí di ìgbà [[:en:Assassination_of_Abraham_Lincoln|tí wọ́n pa ọkọ rẹ̀]], Ààrẹ [[Abraham Lincoln]], ní ọdún 1865. == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bí Todd ní ọjọ́ kẹtàlá oṣù Kejìlá, ọdún 1818 ní [[Kentucky]], ọmọ kẹrin nínú àwọn ọmọ méje. Ní ọdún 1825, nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́fà, ìyá rẹ̀ kú nígbà tí ó ń bímọ. Bàbá rẹ̀ tún fẹ́ ìyàwó mì ní ọdún 1826, wọ́n sì ní ọmọ mẹ́sàn-án papọ̀. Wọ́n bí Mary Todd sí ìdílé ọlọ́rọ̀ tí wọ́n ní ẹrú ní Kentucky, bó tilẹ̀ jẹ́ pé Mary kò ní ẹrú kankan, nígbà tí ó sì dàgbà, ó tako ìsìnrú. Ó ní ìmọ̀ tó dáa, lẹ́yìn tó parí ẹ̀kọ́ rẹ̀ nígbà tó wà ní ọ̀dọ́langba, ó kó lọ sí [[:en:Springfield, Illinois|Springfield]], olú ìlú [[Illinois]]. . Kí Mary tó fẹ́ [[Abraham Lincoln]], ó ní alátakò kan tí ó ti pẹ́ pẹlú [[:en:Stephen_A._Douglas|Stephen A. Douglas]]. <ref name="Donald">{{Cite book|last=Donald|first=David Herbert|title=Lincoln|url=https://archive.org/details/lincoln00davi|location=New York|publisher=Touchstone|year=1995|page=[https://archive.org/details/lincoln00davi/page/85 85]}}</ref> mk08j5lqyp8zrxhcykv9p32f4t68jlt 618420 618419 2026-03-30T23:00:48Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Alumdi ya na ọrụ ya dị ka First Lady" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/623989|Mary Lincoln]]" 618420 wikitext text/x-wiki '''Mary Ann Todd Lincoln''' (Ọjọ́ kẹtàlá oṣù Kejìlá, ọdún 1818 – ọjọ́ kẹrìndínlógún oṣù Keje, ọdún 1882) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1861 títí di ìgbà [[:en:Assassination_of_Abraham_Lincoln|tí wọ́n pa ọkọ rẹ̀]], Ààrẹ [[Abraham Lincoln]], ní ọdún 1865. == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bí Todd ní ọjọ́ kẹtàlá oṣù Kejìlá, ọdún 1818 ní [[Kentucky]], ọmọ kẹrin nínú àwọn ọmọ méje. Ní ọdún 1825, nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́fà, ìyá rẹ̀ kú nígbà tí ó ń bímọ. Bàbá rẹ̀ tún fẹ́ ìyàwó mì ní ọdún 1826, wọ́n sì ní ọmọ mẹ́sàn-án papọ̀. Wọ́n bí Mary Todd sí ìdílé ọlọ́rọ̀ tí wọ́n ní ẹrú ní Kentucky, bó tilẹ̀ jẹ́ pé Mary kò ní ẹrú kankan, nígbà tí ó sì dàgbà, ó tako ìsìnrú. Ó ní ìmọ̀ tó dáa, lẹ́yìn tó parí ẹ̀kọ́ rẹ̀ nígbà tó wà ní ọ̀dọ́langba, ó kó lọ sí [[:en:Springfield, Illinois|Springfield]], olú ìlú [[Illinois]]. . Kí Mary tó fẹ́ [[Abraham Lincoln]], ó ní alátakò kan tí ó ti pẹ́ pẹlú [[:en:Stephen_A._Douglas|Stephen A. Douglas]]. <ref name="Donald">{{Cite book|last=Donald|first=David Herbert|title=Lincoln|url=https://archive.org/details/lincoln00davi|location=New York|publisher=Touchstone|year=1995|page=[https://archive.org/details/lincoln00davi/page/85 85]}}</ref> == Ẹ̀kọ́ rẹ̀ àti ipa rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Ààrẹ == Todd pàdé Lincoln, agbẹjọ́rò tó ń ṣòro nígbà náà, ní ilé ẹ̀gbọ́n rẹ̀ obìnrin Elizabeth Edwards. Àwọn méjèèjì bẹ̀rẹ̀ àjọṣepọ̀ nítorí ìfẹ́ tí wọ́n ní sí ìṣèlú, wọ́n sì bẹ̀rẹ̀ sí ń fẹ́ ara wọn. Lẹ́yìn ọdún kan ààbọ̀, tọkọtaya náà ṣé ìgbéyàwó ní ìkọ̀kọ̀ ní ọjọ́ kẹrin oṣù kọkànlá ọdún 1842. Todd jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́tàlélógún, Lincoln sì jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́tàlélọ́gbọ̀n. Wọ́n bí ọmọkùnrin mẹ́rin, èyí tí àkọ́bí wọn nìkan ló ṣẹ́kù nínú wọn.<ref>{{Cite book|last=Helm|first=Katherine|title=The True Story of Mary, Wife of Lincoln|publisher=[[HarperCollins|Harper & Brothers]]|year=1928|pages=95}}</ref> Mary Lincoln jẹ́ olùtìlẹ́yìn gidi fún iṣẹ́ ọkọ rẹ̀ àti ìfẹ́ ọkàn rẹ̀ nínú ìṣèlú, nígbà tí ó jẹ́ ààrẹ, ó ń ṣe gbogbo ohun tí ó lè ṣe láti gbé ẹ̀tọ́ ọmọnìyàn lárugẹ nígbà [[Ogun Abẹ́lé Amẹ́ríkà]] . Ó ṣiṣẹ́ bí ẹni tí ó jẹ́ alájọṣepọ̀ ni {{ill|White House|en}}, tí ó ń ṣé àwọn àríyá aládùn àti títúnṣe Ilé Ààrẹ pẹ̀lú owó púpọ̀; ìnáwó rẹ̀ jẹ́ ohun tí ó ń fa ìbẹ̀rù ńlá. Ó jókòó lẹ́gbẹ̀ẹ́ Abraham nígbà tí wọ́n pa á ní [[:en:Ford's_Theater|Ford's Theater]] ní Washington, D.C., ní ọjọ́ kẹrìnlá oṣù kẹrin, ọdún 1865. b095kjkqpix3zojztqzxjmx04anibhm 618421 618420 2026-03-30T23:03:43Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Ọnwụ ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/623989|Mary Lincoln]]" 618421 wikitext text/x-wiki '''Mary Ann Todd Lincoln''' (Ọjọ́ kẹtàlá oṣù Kejìlá, ọdún 1818 – ọjọ́ kẹrìndínlógún oṣù Keje, ọdún 1882) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1861 títí di ìgbà [[:en:Assassination_of_Abraham_Lincoln|tí wọ́n pa ọkọ rẹ̀]], Ààrẹ [[Abraham Lincoln]], ní ọdún 1865. == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bí Todd ní ọjọ́ kẹtàlá oṣù Kejìlá, ọdún 1818 ní [[Kentucky]], ọmọ kẹrin nínú àwọn ọmọ méje. Ní ọdún 1825, nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́fà, ìyá rẹ̀ kú nígbà tí ó ń bímọ. Bàbá rẹ̀ tún fẹ́ ìyàwó mì ní ọdún 1826, wọ́n sì ní ọmọ mẹ́sàn-án papọ̀. Wọ́n bí Mary Todd sí ìdílé ọlọ́rọ̀ tí wọ́n ní ẹrú ní Kentucky, bó tilẹ̀ jẹ́ pé Mary kò ní ẹrú kankan, nígbà tí ó sì dàgbà, ó tako ìsìnrú. Ó ní ìmọ̀ tó dáa, lẹ́yìn tó parí ẹ̀kọ́ rẹ̀ nígbà tó wà ní ọ̀dọ́langba, ó kó lọ sí [[:en:Springfield, Illinois|Springfield]], olú ìlú [[Illinois]]. . Kí Mary tó fẹ́ [[Abraham Lincoln]], ó ní alátakò kan tí ó ti pẹ́ pẹlú [[:en:Stephen_A._Douglas|Stephen A. Douglas]]. <ref name="Donald">{{Cite book|last=Donald|first=David Herbert|title=Lincoln|url=https://archive.org/details/lincoln00davi|location=New York|publisher=Touchstone|year=1995|page=[https://archive.org/details/lincoln00davi/page/85 85]}}</ref> == Ẹ̀kọ́ rẹ̀ àti ipa rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Ààrẹ == Todd pàdé Lincoln, agbẹjọ́rò tó ń ṣòro nígbà náà, ní ilé ẹ̀gbọ́n rẹ̀ obìnrin Elizabeth Edwards. Àwọn méjèèjì bẹ̀rẹ̀ àjọṣepọ̀ nítorí ìfẹ́ tí wọ́n ní sí ìṣèlú, wọ́n sì bẹ̀rẹ̀ sí ń fẹ́ ara wọn. Lẹ́yìn ọdún kan ààbọ̀, tọkọtaya náà ṣé ìgbéyàwó ní ìkọ̀kọ̀ ní ọjọ́ kẹrin oṣù kọkànlá ọdún 1842. Todd jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́tàlélógún, Lincoln sì jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́tàlélọ́gbọ̀n. Wọ́n bí ọmọkùnrin mẹ́rin, èyí tí àkọ́bí wọn nìkan ló ṣẹ́kù nínú wọn.<ref>{{Cite book|last=Helm|first=Katherine|title=The True Story of Mary, Wife of Lincoln|publisher=[[HarperCollins|Harper & Brothers]]|year=1928|pages=95}}</ref> Mary Lincoln jẹ́ olùtìlẹ́yìn gidi fún iṣẹ́ ọkọ rẹ̀ àti ìfẹ́ ọkàn rẹ̀ nínú ìṣèlú, nígbà tí ó jẹ́ ààrẹ, ó ń ṣe gbogbo ohun tí ó lè ṣe láti gbé ẹ̀tọ́ ọmọnìyàn lárugẹ nígbà [[Ogun Abẹ́lé Amẹ́ríkà]] . Ó ṣiṣẹ́ bí ẹni tí ó jẹ́ alájọṣepọ̀ ni {{ill|White House|en}}, tí ó ń ṣé àwọn àríyá aládùn àti títúnṣe Ilé Ààrẹ pẹ̀lú owó púpọ̀; ìnáwó rẹ̀ jẹ́ ohun tí ó ń fa ìbẹ̀rù ńlá. Ó jókòó lẹ́gbẹ̀ẹ́ Abraham nígbà tí wọ́n pa á ní [[:en:Ford's_Theater|Ford's Theater]] ní Washington, D.C., ní ọjọ́ kẹrìnlá oṣù kẹrin, ọdún 1865. == Ikú rẹ̀ == Ikú ọkọ rẹ̀ àti àwọn ọmọkùnrin rẹ̀ mẹ́ta bà á nínú jẹ́ gidigidi. Mary Lincoln ní àwọn ìṣòro ìlera ara àti ti ọpọlọ. Ó ní orí fífó tó ń jáde lẹ́ẹ̀kọ̀ọ̀kan, èyí tó burú sí i nítorí ìpalára orí ní ọdún 1863. Ní ọdún 1875, wọ́n fi sí ilé ìwòsàn fún ìgbà díẹ̀ nítorí àìsàn ọpọlọ ní ọdún 1875, ó sì lo ọdún mélòó kan ní [[Europe]]. Lẹ́yìn náà, ó fẹ̀yìntì sí ilé arábìnrin rẹ̀ ní Springfield, níbi tí ó kú ní ọdún 1882 ní ọmọ ọdún mẹ́tàlélọ́gọ́ta. Wọ́n sin ín pẹ̀lú ọkọ rẹ̀ àti àwọn ọmọkùnrin mẹ́ta ní [[:en:Lincoln Tomb|Ibojì Lincoln]].<ref>{{Cite journal|title=Was Mary Todd Lincoln Bipolar?}}</ref><ref>{{Cite book|title=All the Presidents' Children: Triumph and Tragedy in the Lives of America's First Families|url=https://books.google.com/books?id=AzPd0aVnOl0C}}</ref> avg9e79zgrdcyucu2br4i5s2vzkqvad 618422 618421 2026-03-30T23:04:54Z Josedimaria 27719 618422 wikitext text/x-wiki '''Mary Ann Todd Lincoln''' (Ọjọ́ kẹtàlá oṣù Kejìlá, ọdún 1818 – ọjọ́ kẹrìndínlógún oṣù Keje, ọdún 1882) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1861 títí di ìgbà [[:en:Assassination_of_Abraham_Lincoln|tí wọ́n pa ọkọ rẹ̀]], Ààrẹ [[Abraham Lincoln]], ní ọdún 1865. == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bí Todd ní ọjọ́ kẹtàlá oṣù Kejìlá, ọdún 1818 ní [[Kentucky]], ọmọ kẹrin nínú àwọn ọmọ méje. Ní ọdún 1825, nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́fà, ìyá rẹ̀ kú nígbà tí ó ń bímọ. Bàbá rẹ̀ tún fẹ́ ìyàwó mì ní ọdún 1826, wọ́n sì ní ọmọ mẹ́sàn-án papọ̀.<ref name="Famiy">{{cite web |title=The Todd Family - Todd Family History |url=https://www.mtlhouse.org/the-todd-family |website=Mary Todd Lincoln House |access-date=November 23, 2025}}</ref> Wọ́n bí Mary Todd sí ìdílé ọlọ́rọ̀ tí wọ́n ní ẹrú ní Kentucky, bó tilẹ̀ jẹ́ pé Mary kò ní ẹrú kankan, nígbà tí ó sì dàgbà, ó tako ìsìnrú. Ó ní ìmọ̀ tó dáa, lẹ́yìn tó parí ẹ̀kọ́ rẹ̀ nígbà tó wà ní ọ̀dọ́langba, ó kó lọ sí [[:en:Springfield, Illinois|Springfield]], olú ìlú [[Illinois]]. Kí Mary tó fẹ́ [[Abraham Lincoln]], ó ní alátakò kan tí ó ti pẹ́ pẹlú [[:en:Stephen_A._Douglas|Stephen A. Douglas]].<ref name="Donald">{{Cite book|last=Donald|first=David Herbert|title=Lincoln|url=https://archive.org/details/lincoln00davi|location=New York|publisher=Touchstone|year=1995|page=[https://archive.org/details/lincoln00davi/page/85 85]}}</ref> == Ẹ̀kọ́ rẹ̀ àti ipa rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Ààrẹ == Todd pàdé Lincoln, agbẹjọ́rò tó ń ṣòro nígbà náà, ní ilé ẹ̀gbọ́n rẹ̀ obìnrin Elizabeth Edwards. Àwọn méjèèjì bẹ̀rẹ̀ àjọṣepọ̀ nítorí ìfẹ́ tí wọ́n ní sí ìṣèlú, wọ́n sì bẹ̀rẹ̀ sí ń fẹ́ ara wọn. Lẹ́yìn ọdún kan ààbọ̀, tọkọtaya náà ṣé ìgbéyàwó ní ìkọ̀kọ̀ ní ọjọ́ kẹrin oṣù kọkànlá ọdún 1842. Todd jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́tàlélógún, Lincoln sì jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́tàlélọ́gbọ̀n. Wọ́n bí ọmọkùnrin mẹ́rin, èyí tí àkọ́bí wọn nìkan ló ṣẹ́kù nínú wọn.<ref>{{Cite book|last=Helm|first=Katherine|title=The True Story of Mary, Wife of Lincoln|publisher=[[HarperCollins|Harper & Brothers]]|year=1928|pages=95}}</ref> Mary Lincoln jẹ́ olùtìlẹ́yìn gidi fún iṣẹ́ ọkọ rẹ̀ àti ìfẹ́ ọkàn rẹ̀ nínú ìṣèlú, nígbà tí ó jẹ́ ààrẹ, ó ń ṣe gbogbo ohun tí ó lè ṣe láti gbé ẹ̀tọ́ ọmọnìyàn lárugẹ nígbà [[Ogun Abẹ́lé Amẹ́ríkà]] . Ó ṣiṣẹ́ bí ẹni tí ó jẹ́ alájọṣepọ̀ ni {{ill|White House|en}}, tí ó ń ṣé àwọn àríyá aládùn àti títúnṣe Ilé Ààrẹ pẹ̀lú owó púpọ̀; ìnáwó rẹ̀ jẹ́ ohun tí ó ń fa ìbẹ̀rù ńlá. Ó jókòó lẹ́gbẹ̀ẹ́ Abraham nígbà tí wọ́n pa á ní [[:en:Ford's_Theater|Ford's Theater]] ní Washington, D.C., ní ọjọ́ kẹrìnlá oṣù kẹrin, ọdún 1865. == Ikú rẹ̀ == Ikú ọkọ rẹ̀ àti àwọn ọmọkùnrin rẹ̀ mẹ́ta bà á nínú jẹ́ gidigidi. Mary Lincoln ní àwọn ìṣòro ìlera ara àti ti ọpọlọ. Ó ní orí fífó tó ń jáde lẹ́ẹ̀kọ̀ọ̀kan, èyí tó burú sí i nítorí ìpalára orí ní ọdún 1863. Ní ọdún 1875, wọ́n fi sí ilé ìwòsàn fún ìgbà díẹ̀ nítorí àìsàn ọpọlọ ní ọdún 1875, ó sì lo ọdún mélòó kan ní [[Europe]]. Lẹ́yìn náà, ó fẹ̀yìntì sí ilé arábìnrin rẹ̀ ní Springfield, níbi tí ó kú ní ọdún 1882 ní ọmọ ọdún mẹ́tàlélọ́gọ́ta. Wọ́n sin ín pẹ̀lú ọkọ rẹ̀ àti àwọn ọmọkùnrin mẹ́ta ní [[:en:Lincoln Tomb|Ibojì Lincoln]].<ref>{{Cite journal|title=Was Mary Todd Lincoln Bipolar?}}</ref><ref>{{Cite book|title=All the Presidents' Children: Triumph and Tragedy in the Lives of America's First Families|url=https://books.google.com/books?id=AzPd0aVnOl0C}}</ref> etoqbje4ciwxxkgbwtxusqfov795m9m 618423 618422 2026-03-30T23:05:53Z Josedimaria 27719 618423 wikitext text/x-wiki '''Mary Ann Todd Lincoln''' (Ọjọ́ kẹtàlá oṣù Kejìlá, ọdún 1818 – ọjọ́ kẹrìndínlógún oṣù Keje, ọdún 1882) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1861 títí di ìgbà [[:en:Assassination_of_Abraham_Lincoln|tí wọ́n pa ọkọ rẹ̀]], Ààrẹ [[Abraham Lincoln]], ní ọdún 1865. == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bí Todd ní ọjọ́ kẹtàlá oṣù Kejìlá, ọdún 1818 ní [[Kentucky]], ọmọ kẹrin nínú àwọn ọmọ méje. Ní ọdún 1825, nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́fà, ìyá rẹ̀ kú nígbà tí ó ń bímọ. Bàbá rẹ̀ tún fẹ́ ìyàwó mì ní ọdún 1826, wọ́n sì ní ọmọ mẹ́sàn-án papọ̀.<ref name="Famiy">{{cite web |title=The Todd Family - Todd Family History |url=https://www.mtlhouse.org/the-todd-family |website=Mary Todd Lincoln House |access-date=November 23, 2025}}</ref> Wọ́n bí Mary Todd sí ìdílé ọlọ́rọ̀ tí wọ́n ní ẹrú ní Kentucky, bó tilẹ̀ jẹ́ pé Mary kò ní ẹrú kankan, nígbà tí ó sì dàgbà, ó tako ìsìnrú. Ó ní ìmọ̀ tó dáa, lẹ́yìn tó parí ẹ̀kọ́ rẹ̀ nígbà tó wà ní ọ̀dọ́langba, ó kó lọ sí [[:en:Springfield, Illinois|Springfield]], olú ìlú [[Illinois]]. Kí Mary tó fẹ́ [[Abraham Lincoln]], ó ní alátakò kan tí ó ti pẹ́ pẹlú [[:en:Stephen_A._Douglas|Stephen A. Douglas]].<ref name="Donald">{{Cite book|last=Donald|first=David Herbert|title=Lincoln|url=https://archive.org/details/lincoln00davi|location=New York|publisher=Touchstone|year=1995|page=[https://archive.org/details/lincoln00davi/page/85 85]}}</ref> == Ẹ̀kọ́ rẹ̀ àti ipa rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Ààrẹ == Todd pàdé Lincoln, agbẹjọ́rò tó ń ṣòro nígbà náà, ní ilé ẹ̀gbọ́n rẹ̀ obìnrin Elizabeth Edwards. Àwọn méjèèjì bẹ̀rẹ̀ àjọṣepọ̀ nítorí ìfẹ́ tí wọ́n ní sí ìṣèlú, wọ́n sì bẹ̀rẹ̀ sí ń fẹ́ ara wọn. Lẹ́yìn ọdún kan ààbọ̀, tọkọtaya náà ṣé ìgbéyàwó ní ìkọ̀kọ̀ ní ọjọ́ kẹrin oṣù kọkànlá ọdún 1842. Todd jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́tàlélógún, Lincoln sì jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́tàlélọ́gbọ̀n. Wọ́n bí ọmọkùnrin mẹ́rin, èyí tí àkọ́bí wọn nìkan ló ṣẹ́kù nínú wọn.<ref>{{Cite book|last=Helm|first=Katherine|title=The True Story of Mary, Wife of Lincoln|publisher=[[HarperCollins|Harper & Brothers]]|year=1928|pages=95}}</ref> Mary Lincoln jẹ́ olùtìlẹ́yìn gidi fún iṣẹ́ ọkọ rẹ̀ àti ìfẹ́ ọkàn rẹ̀ nínú ìṣèlú, nígbà tí ó jẹ́ ààrẹ, ó ń ṣe gbogbo ohun tí ó lè ṣe láti gbé ẹ̀tọ́ ọmọnìyàn lárugẹ nígbà [[Ogun Abẹ́lé Amẹ́ríkà]] . Ó ṣiṣẹ́ bí ẹni tí ó jẹ́ alájọṣepọ̀ ni {{ill|White House|en}}, tí ó ń ṣé àwọn àríyá aládùn àti títúnṣe Ilé Ààrẹ pẹ̀lú owó púpọ̀; ìnáwó rẹ̀ jẹ́ ohun tí ó ń fa ìbẹ̀rù ńlá. Ó jókòó lẹ́gbẹ̀ẹ́ Abraham nígbà tí wọ́n pa á ní [[:en:Ford's_Theater|Ford's Theater]] ní Washington, D.C., ní ọjọ́ kẹrìnlá oṣù kẹrin, ọdún 1865.<ref name=r1>The Lincoln Institute, The Lehrman Institute, and the Gilder Lehrman Institute of American History. [https://web.archive.org/web/20160223232036/http://www.mrlincolnswhitehouse.org/inside.asp?ID=15&subjectID=2 "Mr. Lincoln's White House: Mary Todd Lincoln (1818–1882)."] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160223232036/http://www.mrlincolnswhitehouse.org/inside.asp?ID=15&subjectID=2 |date=February 23, 2016 }} No date. Accessed December 13, 2010</ref> == Ikú rẹ̀ == Ikú ọkọ rẹ̀ àti àwọn ọmọkùnrin rẹ̀ mẹ́ta bà á nínú jẹ́ gidigidi. Mary Lincoln ní àwọn ìṣòro ìlera ara àti ti ọpọlọ. Ó ní orí fífó tó ń jáde lẹ́ẹ̀kọ̀ọ̀kan, èyí tó burú sí i nítorí ìpalára orí ní ọdún 1863. Ní ọdún 1875, wọ́n fi sí ilé ìwòsàn fún ìgbà díẹ̀ nítorí àìsàn ọpọlọ ní ọdún 1875, ó sì lo ọdún mélòó kan ní [[Europe]]. Lẹ́yìn náà, ó fẹ̀yìntì sí ilé arábìnrin rẹ̀ ní Springfield, níbi tí ó kú ní ọdún 1882 ní ọmọ ọdún mẹ́tàlélọ́gọ́ta. Wọ́n sin ín pẹ̀lú ọkọ rẹ̀ àti àwọn ọmọkùnrin mẹ́ta ní [[:en:Lincoln Tomb|Ibojì Lincoln]].<ref>{{Cite journal|title=Was Mary Todd Lincoln Bipolar?}}</ref><ref>{{Cite book|title=All the Presidents' Children: Triumph and Tragedy in the Lives of America's First Families|url=https://books.google.com/books?id=AzPd0aVnOl0C}}</ref> 6h4d2vh45ng1sqhrcpv6grzqfu2l4tr 618424 618423 2026-03-30T23:07:13Z Josedimaria 27719 618424 wikitext text/x-wiki '''Mary Ann Todd Lincoln''' (Ọjọ́ kẹtàlá oṣù Kejìlá, ọdún 1818 – ọjọ́ kẹrìndínlógún oṣù Keje, ọdún 1882) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1861 títí di ìgbà [[:en:Assassination_of_Abraham_Lincoln|tí wọ́n pa ọkọ rẹ̀]], Ààrẹ [[Abraham Lincoln]], ní ọdún 1865. == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bí Todd ní ọjọ́ kẹtàlá oṣù Kejìlá, ọdún 1818 ní [[Kentucky]], ọmọ kẹrin nínú àwọn ọmọ méje. Ní ọdún 1825, nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́fà, ìyá rẹ̀ kú nígbà tí ó ń bímọ. Bàbá rẹ̀ tún fẹ́ ìyàwó mì ní ọdún 1826, wọ́n sì ní ọmọ mẹ́sàn-án papọ̀.<ref name="Famiy">{{cite web |title=The Todd Family - Todd Family History |url=https://www.mtlhouse.org/the-todd-family |website=Mary Todd Lincoln House |access-date=November 23, 2025}}</ref> Wọ́n bí Mary Todd sí ìdílé ọlọ́rọ̀ tí wọ́n ní ẹrú ní Kentucky, bó tilẹ̀ jẹ́ pé Mary kò ní ẹrú kankan, nígbà tí ó sì dàgbà, ó tako ìsìnrú. Ó ní ìmọ̀ tó dáa, lẹ́yìn tó parí ẹ̀kọ́ rẹ̀ nígbà tó wà ní ọ̀dọ́langba, ó kó lọ sí [[:en:Springfield, Illinois|Springfield]], olú ìlú [[Illinois]]. Kí Mary tó fẹ́ [[Abraham Lincoln]], ó ní alátakò kan tí ó ti pẹ́ pẹlú [[:en:Stephen_A._Douglas|Stephen A. Douglas]].<ref name="Donald">{{Cite book|last=Donald|first=David Herbert|title=Lincoln|url=https://archive.org/details/lincoln00davi|location=New York|publisher=Touchstone|year=1995|page=[https://archive.org/details/lincoln00davi/page/85 85]}}</ref> == Ẹ̀kọ́ rẹ̀ àti ipa rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Ààrẹ == Todd pàdé Lincoln, agbẹjọ́rò tó ń ṣòro nígbà náà, ní ilé ẹ̀gbọ́n rẹ̀ obìnrin Elizabeth Edwards. Àwọn méjèèjì bẹ̀rẹ̀ àjọṣepọ̀ nítorí ìfẹ́ tí wọ́n ní sí ìṣèlú, wọ́n sì bẹ̀rẹ̀ sí ń fẹ́ ara wọn. Lẹ́yìn ọdún kan ààbọ̀, tọkọtaya náà ṣé ìgbéyàwó ní ìkọ̀kọ̀ ní ọjọ́ kẹrin oṣù kọkànlá ọdún 1842. Todd jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́tàlélógún, Lincoln sì jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́tàlélọ́gbọ̀n. Wọ́n bí ọmọkùnrin mẹ́rin, èyí tí àkọ́bí wọn nìkan ló ṣẹ́kù nínú wọn.<ref>{{Cite book|last=Helm|first=Katherine|title=The True Story of Mary, Wife of Lincoln|publisher=[[HarperCollins|Harper & Brothers]]|year=1928|pages=95}}</ref> Mary Lincoln jẹ́ olùtìlẹ́yìn gidi fún iṣẹ́ ọkọ rẹ̀ àti ìfẹ́ ọkàn rẹ̀ nínú ìṣèlú, nígbà tí ó jẹ́ ààrẹ, ó ń ṣe gbogbo ohun tí ó lè ṣe láti gbé ẹ̀tọ́ ọmọnìyàn lárugẹ nígbà [[Ogun Abẹ́lé Amẹ́ríkà]] . Ó ṣiṣẹ́ bí ẹni tí ó jẹ́ alájọṣepọ̀ ni {{ill|White House|en}}, tí ó ń ṣé àwọn àríyá aládùn àti títúnṣe Ilé Ààrẹ pẹ̀lú owó púpọ̀; ìnáwó rẹ̀ jẹ́ ohun tí ó ń fa ìbẹ̀rù ńlá. Ó jókòó lẹ́gbẹ̀ẹ́ Abraham nígbà tí wọ́n pa á ní [[:en:Ford's_Theater|Ford's Theater]] ní Washington, D.C., ní ọjọ́ kẹrìnlá oṣù kẹrin, ọdún 1865.<ref name=r1>The Lincoln Institute, The Lehrman Institute, and the Gilder Lehrman Institute of American History. [https://web.archive.org/web/20160223232036/http://www.mrlincolnswhitehouse.org/inside.asp?ID=15&subjectID=2 "Mr. Lincoln's White House: Mary Todd Lincoln (1818–1882)."] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160223232036/http://www.mrlincolnswhitehouse.org/inside.asp?ID=15&subjectID=2 |date=February 23, 2016 }} No date. Accessed December 13, 2010</ref> == Ikú rẹ̀ == Ikú ọkọ rẹ̀ àti àwọn ọmọkùnrin rẹ̀ mẹ́ta bà á nínú jẹ́ gidigidi. Mary Lincoln ní àwọn ìṣòro ìlera ara àti ti ọpọlọ. Ó ní orí fífó tó ń jáde lẹ́ẹ̀kọ̀ọ̀kan, èyí tó burú sí i nítorí ìpalára orí ní ọdún 1863. Ní ọdún 1875, wọ́n fi sí ilé ìwòsàn fún ìgbà díẹ̀ nítorí àìsàn ọpọlọ ní ọdún 1875, ó sì lo ọdún mélòó kan ní [[Europe]]. Lẹ́yìn náà, ó fẹ̀yìntì sí ilé arábìnrin rẹ̀ ní Springfield, níbi tí ó kú ní ọdún 1882 ní ọmọ ọdún mẹ́tàlélọ́gọ́ta. Wọ́n sin ín pẹ̀lú ọkọ rẹ̀ àti àwọn ọmọkùnrin mẹ́ta ní [[:en:Lincoln Tomb|Ibojì Lincoln]].<ref name="bipolar">{{cite web|url=http://www.slate.com/id/2244675/|title=Was Mary Todd Lincoln bipolar?|last=Graham|first=Ruth|publisher=[[Slate (magazine)|Slate]]|date=February 14, 2010|access-date=October 26, 2010}}</ref><ref>{{cite journal|author=Bach, Jennifer|title=Was Mary Todd Lincoln Bipolar?|volume=8|issue=4|journal=Journal of Illinois History|year=2005}}</ref><ref>{{Cite book|last1=Wead|first1=Doug|page=81|title=All the Presidents' Children: Triumph and Tragedy in the Lives of America's First Families|date=January 6, 2004|publisher=Simon and Schuster |isbn=9780743446334|url=https://books.google.com/books?id=AzPd0aVnOl0C}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} elmkkea0hjsviepl7ta9v303vjgy21h 618425 618424 2026-03-30T23:10:20Z Josedimaria 27719 618425 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Mary Todd Lincoln2crop.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[Abraham Lincoln]] | term_start = 4 March 1861 | term_end = 15 April 1865 | predecessor = [[Harriet Lane]] | successor = [[Eliza Johnson]] | birth_name = Mary Ann Todd | birth_date = {{birth date|1818|12|13}} | birth_place = [[Kentucky]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1882|7|16|1818|12|13}} | spouse = Abraham Lincoln | children = 4 }} '''Mary Ann Todd Lincoln''' (Ọjọ́ kẹtàlá oṣù Kejìlá, ọdún 1818 – ọjọ́ kẹrìndínlógún oṣù Keje, ọdún 1882) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1861 títí di ìgbà [[:en:Assassination_of_Abraham_Lincoln|tí wọ́n pa ọkọ rẹ̀]], Ààrẹ [[Abraham Lincoln]], ní ọdún 1865. == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bí Todd ní ọjọ́ kẹtàlá oṣù Kejìlá, ọdún 1818 ní [[Kentucky]], ọmọ kẹrin nínú àwọn ọmọ méje. Ní ọdún 1825, nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́fà, ìyá rẹ̀ kú nígbà tí ó ń bímọ. Bàbá rẹ̀ tún fẹ́ ìyàwó mì ní ọdún 1826, wọ́n sì ní ọmọ mẹ́sàn-án papọ̀.<ref name="Famiy">{{cite web |title=The Todd Family - Todd Family History |url=https://www.mtlhouse.org/the-todd-family |website=Mary Todd Lincoln House |access-date=November 23, 2025}}</ref> Wọ́n bí Mary Todd sí ìdílé ọlọ́rọ̀ tí wọ́n ní ẹrú ní Kentucky, bó tilẹ̀ jẹ́ pé Mary kò ní ẹrú kankan, nígbà tí ó sì dàgbà, ó tako ìsìnrú. Ó ní ìmọ̀ tó dáa, lẹ́yìn tó parí ẹ̀kọ́ rẹ̀ nígbà tó wà ní ọ̀dọ́langba, ó kó lọ sí [[:en:Springfield, Illinois|Springfield]], olú ìlú [[Illinois]]. Kí Mary tó fẹ́ [[Abraham Lincoln]], ó ní alátakò kan tí ó ti pẹ́ pẹlú [[:en:Stephen_A._Douglas|Stephen A. Douglas]].<ref name="Donald">{{Cite book|last=Donald|first=David Herbert|title=Lincoln|url=https://archive.org/details/lincoln00davi|location=New York|publisher=Touchstone|year=1995|page=[https://archive.org/details/lincoln00davi/page/85 85]}}</ref> == Ẹ̀kọ́ rẹ̀ àti ipa rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Ààrẹ == Todd pàdé Lincoln, agbẹjọ́rò tó ń ṣòro nígbà náà, ní ilé ẹ̀gbọ́n rẹ̀ obìnrin Elizabeth Edwards. Àwọn méjèèjì bẹ̀rẹ̀ àjọṣepọ̀ nítorí ìfẹ́ tí wọ́n ní sí ìṣèlú, wọ́n sì bẹ̀rẹ̀ sí ń fẹ́ ara wọn. Lẹ́yìn ọdún kan ààbọ̀, tọkọtaya náà ṣé ìgbéyàwó ní ìkọ̀kọ̀ ní ọjọ́ kẹrin oṣù kọkànlá ọdún 1842. Todd jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́tàlélógún, Lincoln sì jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́tàlélọ́gbọ̀n. Wọ́n bí ọmọkùnrin mẹ́rin, èyí tí àkọ́bí wọn nìkan ló ṣẹ́kù nínú wọn.<ref>{{Cite book|last=Helm|first=Katherine|title=The True Story of Mary, Wife of Lincoln|publisher=[[HarperCollins|Harper & Brothers]]|year=1928|pages=95}}</ref> Mary Lincoln jẹ́ olùtìlẹ́yìn gidi fún iṣẹ́ ọkọ rẹ̀ àti ìfẹ́ ọkàn rẹ̀ nínú ìṣèlú, nígbà tí ó jẹ́ ààrẹ, ó ń ṣe gbogbo ohun tí ó lè ṣe láti gbé ẹ̀tọ́ ọmọnìyàn lárugẹ nígbà [[Ogun Abẹ́lé Amẹ́ríkà]] . Ó ṣiṣẹ́ bí ẹni tí ó jẹ́ alájọṣepọ̀ ni {{ill|White House|en}}, tí ó ń ṣé àwọn àríyá aládùn àti títúnṣe Ilé Ààrẹ pẹ̀lú owó púpọ̀; ìnáwó rẹ̀ jẹ́ ohun tí ó ń fa ìbẹ̀rù ńlá. Ó jókòó lẹ́gbẹ̀ẹ́ Abraham nígbà tí wọ́n pa á ní [[:en:Ford's_Theater|Ford's Theater]] ní Washington, D.C., ní ọjọ́ kẹrìnlá oṣù kẹrin, ọdún 1865.<ref name=r1>The Lincoln Institute, The Lehrman Institute, and the Gilder Lehrman Institute of American History. [https://web.archive.org/web/20160223232036/http://www.mrlincolnswhitehouse.org/inside.asp?ID=15&subjectID=2 "Mr. Lincoln's White House: Mary Todd Lincoln (1818–1882)."] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160223232036/http://www.mrlincolnswhitehouse.org/inside.asp?ID=15&subjectID=2 |date=February 23, 2016 }} No date. Accessed December 13, 2010</ref> == Ikú rẹ̀ == Ikú ọkọ rẹ̀ àti àwọn ọmọkùnrin rẹ̀ mẹ́ta bà á nínú jẹ́ gidigidi. Mary Lincoln ní àwọn ìṣòro ìlera ara àti ti ọpọlọ. Ó ní orí fífó tó ń jáde lẹ́ẹ̀kọ̀ọ̀kan, èyí tó burú sí i nítorí ìpalára orí ní ọdún 1863. Ní ọdún 1875, wọ́n fi sí ilé ìwòsàn fún ìgbà díẹ̀ nítorí àìsàn ọpọlọ ní ọdún 1875, ó sì lo ọdún mélòó kan ní [[Europe]]. Lẹ́yìn náà, ó fẹ̀yìntì sí ilé arábìnrin rẹ̀ ní Springfield, níbi tí ó kú ní ọdún 1882 ní ọmọ ọdún mẹ́tàlélọ́gọ́ta. Wọ́n sin ín pẹ̀lú ọkọ rẹ̀ àti àwọn ọmọkùnrin mẹ́ta ní [[:en:Lincoln Tomb|Ibojì Lincoln]].<ref name="bipolar">{{cite web|url=http://www.slate.com/id/2244675/|title=Was Mary Todd Lincoln bipolar?|last=Graham|first=Ruth|publisher=[[Slate (magazine)|Slate]]|date=February 14, 2010|access-date=October 26, 2010}}</ref><ref>{{cite journal|author=Bach, Jennifer|title=Was Mary Todd Lincoln Bipolar?|volume=8|issue=4|journal=Journal of Illinois History|year=2005}}</ref><ref>{{Cite book|last1=Wead|first1=Doug|page=81|title=All the Presidents' Children: Triumph and Tragedy in the Lives of America's First Families|date=January 6, 2004|publisher=Simon and Schuster |isbn=9780743446334|url=https://books.google.com/books?id=AzPd0aVnOl0C}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} cta6mbv9nyu6tlzsd262nsearvhrwib Harriet Lane 0 79995 618402 2026-03-30T22:05:52Z Josedimaria 27719 Created by translating the opening section from the page "[[:ig:Special:Redirect/revision/621330|Harriet Lane]]" 618402 wikitext text/x-wiki '''Harriet Rebecca Lane Johnston''' (Ọjọ́ kẹsàn-án oṣù karùn-ún, ọdún 1830 – ọjọ́ kẹta oṣù keje, ọdún 1903) ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà nígbà ìjọba àbúrò rẹ̀, Ààrẹ [[:en:James_Buchanan|James Buchanan]], láti ọdún 1857 sí 1861. [[Jane Pierce]] 0iz2v5ck156mwgs68mwphmguz07r2e7 618428 618402 2026-03-30T23:15:22Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Mbido ndụ ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/621330|Harriet Lane]]" 618428 wikitext text/x-wiki '''Harriet Rebecca Lane Johnston''' (Ọjọ́ kẹsàn-án oṣù karùn-ún, ọdún 1830 – ọjọ́ kẹta oṣù keje, ọdún 1903) ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà nígbà ìjọba àbúrò rẹ̀, Ààrẹ [[:en:James_Buchanan|James Buchanan]], láti ọdún 1857 sí 1861. [[Jane Pierce]] == Ìgbà tó wà lọ́mọdé == Ìdílé Harriet Lane wá láti [[Pennsylvania]]. Òun ni àbíkẹ́yìn ọmọ Elliott Tole Lane, oníṣòwò kan, àti Jane Ann Buchanan Lane. Ìyá rẹ̀ kú nígbà tí ó pé ọmọ ọdún mẹ́sàn-án; nígbà tí baba rẹ̀ kú ní ọdún méjì lẹ́yìn náà, tí ó fi sílẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ọmọ aláìníbaba, ó béèrè pé kí wọ́n yan àbúrò rẹ̀ tí ó fẹ́ràn jùlọ, James Buchanan, gẹ́gẹ́ bí olùtọ́jú òfin. Buchanan, ọmọ ilé ìgbìmọ̀ aṣòfin tí kò tíì ṣe ìgbéyàwó, ló tọ́jú ọmọ ìyá rẹ̀ ọkùnrin àti obìnrin, ó sì fi wọ́n sí ilé ìwé àwọn akẹ́kọ̀ọ́ ní [[Firginia|Virginia]] àti ní [[Washington, D.C.]] Nígbà yìí, Buchanan ni Akọ̀wé Ìjọba, gẹ́gẹ́ bí ó ti ṣèlérí, ó sì mú wọn mọ àṣà àti ìṣèlú. obìnrin àkọ́kọ́ ní orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà 74ehpm207z662qpnejavdr4875dh3zu 618429 618428 2026-03-30T23:17:28Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Dịka Nwanyị Mbụ" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/621330|Harriet Lane]]" 618429 wikitext text/x-wiki '''Harriet Rebecca Lane Johnston''' (Ọjọ́ kẹsàn-án oṣù karùn-ún, ọdún 1830 – ọjọ́ kẹta oṣù keje, ọdún 1903) ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà nígbà ìjọba àbúrò rẹ̀, Ààrẹ [[:en:James_Buchanan|James Buchanan]], láti ọdún 1857 sí 1861. [[Jane Pierce]] == Ìgbà tó wà lọ́mọdé == Ìdílé Harriet Lane wá láti [[Pennsylvania]]. Òun ni àbíkẹ́yìn ọmọ Elliott Tole Lane, oníṣòwò kan, àti Jane Ann Buchanan Lane. Ìyá rẹ̀ kú nígbà tí ó pé ọmọ ọdún mẹ́sàn-án; nígbà tí baba rẹ̀ kú ní ọdún méjì lẹ́yìn náà, tí ó fi sílẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ọmọ aláìníbaba, ó béèrè pé kí wọ́n yan àbúrò rẹ̀ tí ó fẹ́ràn jùlọ, James Buchanan, gẹ́gẹ́ bí olùtọ́jú òfin. Buchanan, ọmọ ilé ìgbìmọ̀ aṣòfin tí kò tíì ṣe ìgbéyàwó, ló tọ́jú ọmọ ìyá rẹ̀ ọkùnrin àti obìnrin, ó sì fi wọ́n sí ilé ìwé àwọn akẹ́kọ̀ọ́ ní [[Firginia|Virginia]] àti ní [[Washington, D.C.]] Nígbà yìí, Buchanan ni Akọ̀wé Ìjọba, gẹ́gẹ́ bí ó ti ṣèlérí, ó sì mú wọn mọ àṣà àti ìṣèlú. obìnrin àkọ́kọ́ ní orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Nígbà tí James Buchanan di ààrẹ, ó yàn án gẹ́gẹ́ bí Ìyá Àkọ́kọ́ nígbà tí kò tíì ṣe ìgbéyàwó; ààrẹ kan ṣoṣo [[Orílẹ̀ èdè America|ní Amẹ́ríkà]] tó ṣe bẹ́ẹ̀. Harriet jẹ́ àlejò tó gbajúmọ̀ ní ọdún mẹ́rin tí Buchanan fi jẹ́ ààrẹ, àwọn obìnrin sì tún ṣe àwòkọ irun àti aṣọ rẹ̀.<ref name="Milton Stern 2005">{{Cite book|title=Harriet Lane: America's First Lady|publisher=Self-published}}</ref> Nígbà tí ó wà ní [[:en:White House|Ilé Ààfin]], ó lo ipò rẹ̀ láti gbé àwọn ètò àwùjọ lárugẹ, bíi mímú kí ipò ìgbésí ayé àwọn [[:en:Native Americans|ará Amẹ́ríkà]] tí wọ́n wà ní àwọn ilé ìpamọ́ dára sí i. Ó tún fi hàn pé òun ń pe àwọn òṣèré àti àwọn olórin sí àwọn ayẹyẹ ilé funfun. Nítorí òkìkí àti iṣẹ́ agbẹjọ́rò rẹ̀, wọ́n ti pè é ní ọ̀kan lára àwọn obìnrin àkọ́kọ́ ní àkókò òde òní.<ref name="Milton Stern 2005">{{Cite book|last=Stern|first=Milton|year=2005|title=Harriet Lane: America's First Lady|publisher=Self-published|isbn=978-1-4116-2608-9}}</ref> s7wjoown1tgfth3phvjadiiks0xax9b 618430 618429 2026-03-30T23:19:43Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Ihe eji mara ya na ọnwụ ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/621330|Harriet Lane]]" 618430 wikitext text/x-wiki '''Harriet Rebecca Lane Johnston''' (Ọjọ́ kẹsàn-án oṣù karùn-ún, ọdún 1830 – ọjọ́ kẹta oṣù keje, ọdún 1903) ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà nígbà ìjọba àbúrò rẹ̀, Ààrẹ [[:en:James_Buchanan|James Buchanan]], láti ọdún 1857 sí 1861. [[Jane Pierce]] == Ìgbà tó wà lọ́mọdé == Ìdílé Harriet Lane wá láti [[Pennsylvania]]. Òun ni àbíkẹ́yìn ọmọ Elliott Tole Lane, oníṣòwò kan, àti Jane Ann Buchanan Lane. Ìyá rẹ̀ kú nígbà tí ó pé ọmọ ọdún mẹ́sàn-án; nígbà tí baba rẹ̀ kú ní ọdún méjì lẹ́yìn náà, tí ó fi sílẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ọmọ aláìníbaba, ó béèrè pé kí wọ́n yan àbúrò rẹ̀ tí ó fẹ́ràn jùlọ, James Buchanan, gẹ́gẹ́ bí olùtọ́jú òfin. Buchanan, ọmọ ilé ìgbìmọ̀ aṣòfin tí kò tíì ṣe ìgbéyàwó, ló tọ́jú ọmọ ìyá rẹ̀ ọkùnrin àti obìnrin, ó sì fi wọ́n sí ilé ìwé àwọn akẹ́kọ̀ọ́ ní [[Firginia|Virginia]] àti ní [[Washington, D.C.]] Nígbà yìí, Buchanan ni Akọ̀wé Ìjọba, gẹ́gẹ́ bí ó ti ṣèlérí, ó sì mú wọn mọ àṣà àti ìṣèlú. obìnrin àkọ́kọ́ ní orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Nígbà tí James Buchanan di ààrẹ, ó yàn án gẹ́gẹ́ bí Ìyá Àkọ́kọ́ nígbà tí kò tíì ṣe ìgbéyàwó; ààrẹ kan ṣoṣo [[Orílẹ̀ èdè America|ní Amẹ́ríkà]] tó ṣe bẹ́ẹ̀. Harriet jẹ́ àlejò tó gbajúmọ̀ ní ọdún mẹ́rin tí Buchanan fi jẹ́ ààrẹ, àwọn obìnrin sì tún ṣe àwòkọ irun àti aṣọ rẹ̀.<ref name="Milton Stern 2005">{{Cite book|title=Harriet Lane: America's First Lady|publisher=Self-published}}</ref> Nígbà tí ó wà ní [[:en:White House|Ilé Ààfin]], ó lo ipò rẹ̀ láti gbé àwọn ètò àwùjọ lárugẹ, bíi mímú kí ipò ìgbésí ayé àwọn [[:en:Native Americans|ará Amẹ́ríkà]] tí wọ́n wà ní àwọn ilé ìpamọ́ dára sí i. Ó tún fi hàn pé òun ń pe àwọn òṣèré àti àwọn olórin sí àwọn ayẹyẹ ilé funfun. Nítorí òkìkí àti iṣẹ́ agbẹjọ́rò rẹ̀, wọ́n ti pè é ní ọ̀kan lára àwọn obìnrin àkọ́kọ́ ní àkókò òde òní.<ref name="Milton Stern 2005">{{Cite book|last=Stern|first=Milton|year=2005|title=Harriet Lane: America's First Lady|publisher=Self-published|isbn=978-1-4116-2608-9}}</ref> == Ìdámọ̀ àti ikú rẹ̀ == Lane fẹ́ Henry Elliott Johnston, olùtọ́jú báńkì nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́rìndínlógójì. Wọ́n bí ọmọkùnrin méjì, ṣùgbọ́n láàárín ọdún 18 láti ọdún 1867 sí 1885, àbúrò bàbá rẹ̀, ọkọ rẹ̀, àti gbogbo àwọn ọmọ rẹ̀ kú. Lane nìkan ni ẹni tí ó ti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ fún ààrẹ tí kò tíì ṣe ìgbéyàwó, Buchanan sì ni ààrẹ Amẹ́ríkà kan ṣoṣo tí kò ṣé ìgbéyàwó. Ó jẹ́ ọ̀kan lára àwọn obìnrin mọ́kànlá tí wọ́n ti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Ààrẹ, ṣùgbọ́n tí wọn kò fẹ́ ààrẹ; ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn obìnrin yòókù jẹ́ ẹbí àwọn ààrẹ wọn tí wọ́n ti kú. Nínú ìwé ìdánimọ̀ rẹ̀, ó fi owó sílẹ̀ fún ilé ìwé tuntun kan ní ilẹ̀ [[:en:Washington_National_Cathedral|Washington National Cathedral]] ft3wrvb1bh5k24wkp0jjm8omah4jg50 618431 618430 2026-03-30T23:23:13Z Josedimaria 27719 618431 wikitext text/x-wiki '''Harriet Rebecca Lane Johnston''' (Ọjọ́ kẹsàn-án oṣù karùn-ún, ọdún 1830 – ọjọ́ kẹta oṣù keje, ọdún 1903) ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà nígbà ìjọba àbúrò rẹ̀, Ààrẹ [[:en:James_Buchanan|James Buchanan]], láti ọdún 1857 sí 1861. == Ìgbà tó wà lọ́mọdé == Ìdílé Harriet Lane wá láti [[Pennsylvania]]. Òun ni àbíkẹ́yìn ọmọ Elliott Tole Lane, oníṣòwò kan, àti Jane Ann Buchanan Lane. Ìyá rẹ̀ kú nígbà tí ó pé ọmọ ọdún mẹ́sàn-án; nígbà tí baba rẹ̀ kú ní ọdún méjì lẹ́yìn náà, tí ó fi sílẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ọmọ aláìníbaba, ó béèrè pé kí wọ́n yan àbúrò rẹ̀ tí ó fẹ́ràn jùlọ, James Buchanan, gẹ́gẹ́ bí olùtọ́jú òfin.<ref name="ViEy">{{cite web |url=http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=16 |title=Harriet Lane biography |department=National First Ladies' Library |website=firstladies.org |publisher=CNN |access-date=2017-02-09}}</ref> Buchanan, ọmọ ilé ìgbìmọ̀ aṣòfin tí kò tíì ṣe ìgbéyàwó, ló tọ́jú ọmọ ìyá rẹ̀ ọkùnrin àti obìnrin, ó sì fi wọ́n sí ilé ìwé àwọn akẹ́kọ̀ọ́ ní [[Firginia|Virginia]] àti ní [[Washington, D.C.]] Nígbà yìí, Buchanan ni Akọ̀wé Ìjọba, gẹ́gẹ́ bí ó ti ṣèlérí, ó sì mú wọn mọ àṣà àti ìṣèlú. == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Nígbà tí James Buchanan di ààrẹ, ó yàn án gẹ́gẹ́ bí Ìyá Àkọ́kọ́ nígbà tí kò tíì ṣe ìgbéyàwó; ààrẹ kan ṣoṣo [[Orílẹ̀ èdè America|ní Amẹ́ríkà]] tó ṣe bẹ́ẹ̀.<ref>{{cite web |title=Ranking America's First Ladies Eleanor Roosevelt Still #1 Abigail Adams Regains 2nd Place Hillary moves from 5 th to 4 th; Jackie Kennedy from 4th to 3rd Mary Todd Lincoln Remains in 36th |url=https://scri.siena.edu/wp-content/uploads/2018/08/FL_2008Release.pdf |publisher=Siena Research Institute |access-date=16 May 2022 |date=December 18, 2008}}</ref> Harriet jẹ́ àlejò tó gbajúmọ̀ ní ọdún mẹ́rin tí Buchanan fi jẹ́ ààrẹ, àwọn obìnrin sì tún ṣe àwòkọ irun àti aṣọ rẹ̀.<ref name="Milton Stern 2005">{{cite book |last=Stern |first=Milton |year=2005 |title=Harriet Lane: America's First Lady |publisher=Self-published |ISBN=978-1-4116-2608-9}}</ref> Nígbà tí ó wà ní [[:en:White House|Ilé Ààfin]], ó lo ipò rẹ̀ láti gbé àwọn ètò àwùjọ lárugẹ, bíi mímú kí ipò ìgbésí ayé àwọn [[:en:Native Americans|ará Amẹ́ríkà]] tí wọ́n wà ní àwọn ilé ìpamọ́ dára sí i. Ó tún fi hàn pé òun ń pe àwọn òṣèré àti àwọn olórin sí àwọn ayẹyẹ ilé funfun. Nítorí òkìkí àti iṣẹ́ agbẹjọ́rò rẹ̀, wọ́n ti pè é ní ọ̀kan lára àwọn obìnrin àkọ́kọ́ ní àkókò òde òní.<ref>{{cite web |url=http://www.medicalarchives.jhmi.edu/harrietlane.html |title=The Harriet Lane Home for Invalid Children |website=www.medicalarchives.jhmi.edu |access-date=2017-02-09 |df=dmy-all}}</ref><ref name="Milton Stern 2005"/> == Ìdámọ̀ àti ikú rẹ̀ == Lane fẹ́ Henry Elliott Johnston, olùtọ́jú báńkì nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́rìndínlógójì. Wọ́n bí ọmọkùnrin méjì, ṣùgbọ́n láàárín ọdún 18 láti ọdún 1867 sí 1885, àbúrò bàbá rẹ̀, ọkọ rẹ̀, àti gbogbo àwọn ọmọ rẹ̀ kú.<ref name="white">{{cite web |url=https://bidenwhitehouse.archives.gov/about-the-white-house/first-families/harriet-lane/ |title=Harriet Lane |series=White House biography |website=[[White House]] |access-date=25 Feb 2022}}</ref> Lane nìkan ni ẹni tí ó ti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ fún ààrẹ tí kò tíì ṣe ìgbéyàwó, Buchanan sì ni ààrẹ Amẹ́ríkà kan ṣoṣo tí kò ṣé ìgbéyàwó. Ó jẹ́ ọ̀kan lára àwọn obìnrin mọ́kànlá tí wọ́n ti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Ààrẹ, ṣùgbọ́n tí wọn kò fẹ́ ààrẹ; ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn obìnrin yòókù jẹ́ ẹbí àwọn ààrẹ wọn tí wọ́n ti kú. Nínú ìwé ìdánimọ̀ rẹ̀, ó fi owó sílẹ̀ fún ilé ìwé tuntun kan ní ilẹ̀ [[:en:Washington_National_Cathedral|Washington National Cathedral]]. ==Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} dls5f5wrc9l1eemhjje7q6rp6ki8d23 618432 618431 2026-03-30T23:26:08Z Josedimaria 27719 618432 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = HLane.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[James Buchanan]] | term_start = 4 March 1857 | term_end = 4 March 1861 | predecessor = [[Jane Pierce]] | successor = [[Mary Lincoln]] | birth_name = Harriet Rebecca Lane | birth_date = {{birth date|1830|5|9}} | birth_place = [[Pennsylvania]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1903|7|3|1830|5|9}} | spouse = Henry Johnston | children = 2 }} '''Harriet Rebecca Lane Johnston''' (Ọjọ́ kẹsàn-án oṣù karùn-ún, ọdún 1830 – ọjọ́ kẹta oṣù keje, ọdún 1903) ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà nígbà ìjọba àbúrò rẹ̀, Ààrẹ [[:en:James_Buchanan|James Buchanan]], láti ọdún 1857 sí 1861. == Ìgbà tó wà lọ́mọdé == Ìdílé Harriet Lane wá láti [[Pennsylvania]]. Òun ni àbíkẹ́yìn ọmọ Elliott Tole Lane, oníṣòwò kan, àti Jane Ann Buchanan Lane. Ìyá rẹ̀ kú nígbà tí ó pé ọmọ ọdún mẹ́sàn-án; nígbà tí baba rẹ̀ kú ní ọdún méjì lẹ́yìn náà, tí ó fi sílẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ọmọ aláìníbaba, ó béèrè pé kí wọ́n yan àbúrò rẹ̀ tí ó fẹ́ràn jùlọ, James Buchanan, gẹ́gẹ́ bí olùtọ́jú òfin.<ref name="ViEy">{{cite web |url=http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=16 |title=Harriet Lane biography |department=National First Ladies' Library |website=firstladies.org |publisher=CNN |access-date=2017-02-09}}</ref> Buchanan, ọmọ ilé ìgbìmọ̀ aṣòfin tí kò tíì ṣe ìgbéyàwó, ló tọ́jú ọmọ ìyá rẹ̀ ọkùnrin àti obìnrin, ó sì fi wọ́n sí ilé ìwé àwọn akẹ́kọ̀ọ́ ní [[Firginia|Virginia]] àti ní [[Washington, D.C.]] Nígbà yìí, Buchanan ni Akọ̀wé Ìjọba, gẹ́gẹ́ bí ó ti ṣèlérí, ó sì mú wọn mọ àṣà àti ìṣèlú. == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Nígbà tí James Buchanan di ààrẹ, ó yàn án gẹ́gẹ́ bí Ìyá Àkọ́kọ́ nígbà tí kò tíì ṣe ìgbéyàwó; ààrẹ kan ṣoṣo [[Orílẹ̀ èdè America|ní Amẹ́ríkà]] tó ṣe bẹ́ẹ̀.<ref>{{cite web |title=Ranking America's First Ladies Eleanor Roosevelt Still #1 Abigail Adams Regains 2nd Place Hillary moves from 5 th to 4 th; Jackie Kennedy from 4th to 3rd Mary Todd Lincoln Remains in 36th |url=https://scri.siena.edu/wp-content/uploads/2018/08/FL_2008Release.pdf |publisher=Siena Research Institute |access-date=16 May 2022 |date=December 18, 2008}}</ref> Harriet jẹ́ àlejò tó gbajúmọ̀ ní ọdún mẹ́rin tí Buchanan fi jẹ́ ààrẹ, àwọn obìnrin sì tún ṣe àwòkọ irun àti aṣọ rẹ̀.<ref name="Milton Stern 2005">{{cite book |last=Stern |first=Milton |year=2005 |title=Harriet Lane: America's First Lady |publisher=Self-published |ISBN=978-1-4116-2608-9}}</ref> Nígbà tí ó wà ní [[:en:White House|Ilé Ààfin]], ó lo ipò rẹ̀ láti gbé àwọn ètò àwùjọ lárugẹ, bíi mímú kí ipò ìgbésí ayé àwọn [[:en:Native Americans|ará Amẹ́ríkà]] tí wọ́n wà ní àwọn ilé ìpamọ́ dára sí i. Ó tún fi hàn pé òun ń pe àwọn òṣèré àti àwọn olórin sí àwọn ayẹyẹ ilé funfun. Nítorí òkìkí àti iṣẹ́ agbẹjọ́rò rẹ̀, wọ́n ti pè é ní ọ̀kan lára àwọn obìnrin àkọ́kọ́ ní àkókò òde òní.<ref>{{cite web |url=http://www.medicalarchives.jhmi.edu/harrietlane.html |title=The Harriet Lane Home for Invalid Children |website=www.medicalarchives.jhmi.edu |access-date=2017-02-09 |df=dmy-all}}</ref><ref name="Milton Stern 2005"/> == Ìdámọ̀ àti ikú rẹ̀ == Lane fẹ́ Henry Elliott Johnston, olùtọ́jú báńkì nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́rìndínlógójì. Wọ́n bí ọmọkùnrin méjì, ṣùgbọ́n láàárín ọdún 18 láti ọdún 1867 sí 1885, àbúrò bàbá rẹ̀, ọkọ rẹ̀, àti gbogbo àwọn ọmọ rẹ̀ kú.<ref name="white">{{cite web |url=https://bidenwhitehouse.archives.gov/about-the-white-house/first-families/harriet-lane/ |title=Harriet Lane |series=White House biography |website=[[White House]] |access-date=25 Feb 2022}}</ref> Lane nìkan ni ẹni tí ó ti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ fún ààrẹ tí kò tíì ṣe ìgbéyàwó, Buchanan sì ni ààrẹ Amẹ́ríkà kan ṣoṣo tí kò ṣé ìgbéyàwó. Ó jẹ́ ọ̀kan lára àwọn obìnrin mọ́kànlá tí wọ́n ti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Ààrẹ, ṣùgbọ́n tí wọn kò fẹ́ ààrẹ; ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn obìnrin yòókù jẹ́ ẹbí àwọn ààrẹ wọn tí wọ́n ti kú. Nínú ìwé ìdánimọ̀ rẹ̀, ó fi owó sílẹ̀ fún ilé ìwé tuntun kan ní ilẹ̀ [[:en:Washington_National_Cathedral|Washington National Cathedral]]. ==Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} f0kcjl3cup3dge26nv4bd5624s1wlyf Jane Pierce 0 79996 618403 2026-03-30T22:08:51Z Josedimaria 27719 Created by translating the opening section from the page "[[:ig:Special:Redirect/revision/621733|Jane Pierce]]" 618403 wikitext text/x-wiki '''Jane Means Pierce''' (tí a bí ní '''Appleton''' ; Oṣù Kẹta Ọjọ́ Kejìlá, Ọdún 1806 – Oṣù Kejìlá Ọjọ́ Kejì, Ọdún 1863) ni Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọdún 1853 sí 1857, ó fẹ́ [[:en:Franklin_Pierce|Franklin Pierce]], ààrẹ kẹrinlá ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà. Wọ́n bí í ní [[New Hampshire]], ó fẹ́ Pierce, ọmọ ilé ìgbìmọ̀ aṣòfin nígbà náà, ní ọdún 1834 láìka àníyàn ìdílé rẹ̀ sí. Ó kọ̀ láti gbé ní [[Washington, D.C.]], ní ọdún 1842, ó yí ọkọ rẹ̀ lérò padà láti fẹ̀yìntì kúrò nínú ìṣèlú. [[Ernenb Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkàOrílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà hov74jbr48ytolj6qkb9scbctg4rp4l 618412 618403 2026-03-30T22:35:14Z Josedimaria 27719 618412 wikitext text/x-wiki '''Jane Means Pierce''' (tí a bí ní '''Appleton''' ; Oṣù Kẹta Ọjọ́ Kejìlá, Ọdún 1806 – Oṣù Kejìlá Ọjọ́ Kejì, Ọdún 1863) ni Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọdún 1853 sí 1857, ó fẹ́ [[:en:Franklin_Pierce|Franklin Pierce]], ààrẹ kẹrinlá ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà. Wọ́n bí í ní [[New Hampshire]], ó fẹ́ Pierce, ọmọ ilé ìgbìmọ̀ aṣòfin nígbà náà, ní ọdún 1834 láìka àníyàn ìdílé rẹ̀ sí. Ó kọ̀ láti gbé ní [[Washington, D.C.]], ní ọdún 1842, ó yí ọkọ rẹ̀ lérò padà láti fẹ̀yìntì kúrò nínú ìṣèlú. bbhb8bie8udg9qlw5vbejmx43xs1jej 618434 618412 2026-03-30T23:31:17Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Ndụ mbido ya na alụmdi ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/621733|Jane Pierce]]" 618434 wikitext text/x-wiki '''Jane Means Pierce''' (tí a bí ní '''Appleton''' ; Oṣù Kẹta Ọjọ́ Kejìlá, Ọdún 1806 – Oṣù Kejìlá Ọjọ́ Kejì, Ọdún 1863) ni Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọdún 1853 sí 1857, ó fẹ́ [[:en:Franklin_Pierce|Franklin Pierce]], ààrẹ kẹrinlá ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà. Wọ́n bí í ní [[New Hampshire]], ó fẹ́ Pierce, ọmọ ilé ìgbìmọ̀ aṣòfin nígbà náà, ní ọdún 1834 láìka àníyàn ìdílé rẹ̀ sí. Ó kọ̀ láti gbé ní [[Washington, D.C.]], ní ọdún 1842, ó yí ọkọ rẹ̀ lérò padà láti fẹ̀yìntì kúrò nínú ìṣèlú. == Ìgbésí ayé rẹ̀ àti ìgbéyàwó rẹ̀ == Wọ́n bí Jane Means Appleton ní [[New Hampshire]] láti inú ìdílé àwọn ọmọ mẹ́fà.<ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://books.google.com/books?id=ETppzHR-X7oC|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=88–94|language=en|chapter=Jane Means Appleton Pierce}}</ref> Inú ìdílé tó ní àjọṣe tó dáa ni Jane ti wá, ó sì kàwé dáadáa. Ó pàdé Franklin Pierce nígbà tí ó ń kọ́ ẹ̀kọ́ òfin, wọ́n sì ń fẹ́ ara wọn fún ọdún méje títí tí ìdílé rẹ̀ fi kọ̀ láti fẹ́ ẹ nítorí pé wọ́n wá láti oríṣiríṣi àwùjọ.<ref name="hendricks">{{Cite book|last=Hendricks|first=Nancy|title=America's First Ladies: A Historical Encyclopedia and Primary Document Collection of the Remarkable Women of the White House|publisher=ABC-CLIO|year=2015|isbn=978-1-61069-883-2}}</ref><ref name="Wallner">{{Cite book|last=Wallner|first=Peter A.|title=Franklin Pierce: New Hampshire's Favorite Son|publisher=Plaidswede|isbn=9780975521632}}</ref><ref name="jane2">{{Cite book|last=Gara|first=Larry|title=The Presidency of Franklin Pierce|date=1991|publisher=University Press of Kansas|pages=31–32}}</ref> Franklin àti Jane ṣé ìgbéyàwó ní ayẹyẹ kékeré kan ní ọjọ́ kọkàndínlógún oṣù kọkànlá ọdún 1834, nígbà tí Franklin jẹ́ ọmọ ẹgbẹ́ [[:en:United States House of representatives|Congress]] . Wọ́n fi Washington sílẹ̀ lẹ́yìn ìgbéyàwó wọn, wọ́n sì bí ọmọkùnrin mẹ́ta, gbogbo wọn sì kú nígbà tí wọ́n wà ní ọmọ ọwọ́.<ref name="watson">{{Cite book|last=Watson|first=Robert P.|url=https://archive.org/details/firstladiesofuni0000wats/|title=First Ladies of the United States: A Biographical Dictionary|publisher=Lynne Rienner Publishers|year=2001|isbn=978-1-62637-353-2|pages=95–100|language=en|chapter=Jane Means Appleton Pierce|doi=10.1515/9781626373532}}</ref> Franklin ń tọ́jú ìdílé rẹ̀ nípasẹ̀ iṣẹ́ òfin rẹ̀, ṣùgbọ́n ó jà fún ìgbà díẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ọmọ ogun. Nígbà kan, Ààrẹ [[:en:James K.Polk|James Polk]] yàn án gẹ́gẹ́ bí [[:en:United_States_Attorney_General|United States Attorney General]] ṣùgbọ́n ó kọ̀ fún ìfẹ́ Jane ìyàwó rẹ̀. 6enhm1jy8ufftdtdazdgrlyxar6dmkx 618435 618434 2026-03-30T23:33:18Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Dịka Nwanyị Mbụ" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/621733|Jane Pierce]]" 618435 wikitext text/x-wiki '''Jane Means Pierce''' (tí a bí ní '''Appleton''' ; Oṣù Kẹta Ọjọ́ Kejìlá, Ọdún 1806 – Oṣù Kejìlá Ọjọ́ Kejì, Ọdún 1863) ni Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọdún 1853 sí 1857, ó fẹ́ [[:en:Franklin_Pierce|Franklin Pierce]], ààrẹ kẹrinlá ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà. Wọ́n bí í ní [[New Hampshire]], ó fẹ́ Pierce, ọmọ ilé ìgbìmọ̀ aṣòfin nígbà náà, ní ọdún 1834 láìka àníyàn ìdílé rẹ̀ sí. Ó kọ̀ láti gbé ní [[Washington, D.C.]], ní ọdún 1842, ó yí ọkọ rẹ̀ lérò padà láti fẹ̀yìntì kúrò nínú ìṣèlú. == Ìgbésí ayé rẹ̀ àti ìgbéyàwó rẹ̀ == Wọ́n bí Jane Means Appleton ní [[New Hampshire]] láti inú ìdílé àwọn ọmọ mẹ́fà.<ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://books.google.com/books?id=ETppzHR-X7oC|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=88–94|language=en|chapter=Jane Means Appleton Pierce}}</ref> Inú ìdílé tó ní àjọṣe tó dáa ni Jane ti wá, ó sì kàwé dáadáa. Ó pàdé Franklin Pierce nígbà tí ó ń kọ́ ẹ̀kọ́ òfin, wọ́n sì ń fẹ́ ara wọn fún ọdún méje títí tí ìdílé rẹ̀ fi kọ̀ láti fẹ́ ẹ nítorí pé wọ́n wá láti oríṣiríṣi àwùjọ.<ref name="hendricks">{{Cite book|last=Hendricks|first=Nancy|title=America's First Ladies: A Historical Encyclopedia and Primary Document Collection of the Remarkable Women of the White House|publisher=ABC-CLIO|year=2015|isbn=978-1-61069-883-2}}</ref><ref name="Wallner">{{Cite book|last=Wallner|first=Peter A.|title=Franklin Pierce: New Hampshire's Favorite Son|publisher=Plaidswede|isbn=9780975521632}}</ref><ref name="jane2">{{Cite book|last=Gara|first=Larry|title=The Presidency of Franklin Pierce|date=1991|publisher=University Press of Kansas|pages=31–32}}</ref> Franklin àti Jane ṣé ìgbéyàwó ní ayẹyẹ kékeré kan ní ọjọ́ kọkàndínlógún oṣù kọkànlá ọdún 1834, nígbà tí Franklin jẹ́ ọmọ ẹgbẹ́ [[:en:United States House of representatives|Congress]] . Wọ́n fi Washington sílẹ̀ lẹ́yìn ìgbéyàwó wọn, wọ́n sì bí ọmọkùnrin mẹ́ta, gbogbo wọn sì kú nígbà tí wọ́n wà ní ọmọ ọwọ́.<ref name="watson">{{Cite book|last=Watson|first=Robert P.|url=https://archive.org/details/firstladiesofuni0000wats/|title=First Ladies of the United States: A Biographical Dictionary|publisher=Lynne Rienner Publishers|year=2001|isbn=978-1-62637-353-2|pages=95–100|language=en|chapter=Jane Means Appleton Pierce|doi=10.1515/9781626373532}}</ref> Franklin ń tọ́jú ìdílé rẹ̀ nípasẹ̀ iṣẹ́ òfin rẹ̀, ṣùgbọ́n ó jà fún ìgbà díẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ọmọ ogun. Nígbà kan, Ààrẹ [[:en:James K.Polk|James Polk]] yàn án gẹ́gẹ́ bí [[:en:United_States_Attorney_General|United States Attorney General]] ṣùgbọ́n ó kọ̀ fún ìfẹ́ Jane ìyàwó rẹ̀. == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Ní ọdún 1852, ọkọ Pierce gba ipò ààrẹ ti [[:en:Democratic Party (United States)|ẹgbẹ́ òṣèlú Democratic Party]]. Wọ́n sọ pé ó banújẹ́ nígbà tí ó gbọ́ ìròyìn náà. Ó purọ́ nípa ìfẹ́ ọkàn rẹ̀ láti di ààrẹ, ó sì sẹ́ bí ó ṣé fẹ́ ipò náà tó.<ref name=":7">{{Cite book|last=Caroli|first=Betty Boyd|author-link=Betty Boyd Caroli|url=https://books.google.com/books?id=8IH5G7b3E24C|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|publisher=Oxford University Press, USA|year=2010|isbn=978-0-19-539285-2|pages=54–55|language=en}}</ref> Ó fi dá a lójú nípa àwọn àǹfààní tí òun yóò jẹ tí òun bá di ààrẹ, ṣùgbọ́n ó ṣì gbàdúrà pé kí òun borí nínú ìdìbò náà. Àdúrà rẹ̀ ò gbà, nítorí pé wọ́n yan án ní ọjọ́ kejì oṣù kọkànlá ọdún 1852. Nígbà tí wọ́n yan Franklin gẹ́gẹ́ bí ààrẹ, [[:en:train|ọkọ̀ ojú irin]] kan pẹ̀lú ìdílé rẹ̀ nínú ọkọ̀ náà yípadà, ó sì pa ọmọkùnrin wọn kékeré Benjamin níwájú àwọn òbí rẹ̀. Pierce ní ìbànújẹ́ ọkàn tó ga lẹ́yìn tó rí ikú ọmọ rẹ̀ tó kẹ́yìn, ó gbàgbọ́ pé Ọlọ́run gba àwọn ọmọ wọn gẹ́gẹ́ bí ìyà fún ìfẹ́ ọkàn rẹ̀ nínú ìṣèlú. Kò lọ síbi ìfìdíkalẹ̀ ààrẹ rẹ̀, ṣùgbọ́n dípò bẹ́ẹ̀ ó lo ọ̀sẹ̀ méjì ní [[:en:Baltimore|Baltimore]]. Nígbà tí ó dé sí Ilé Ààfin, kò gbàlejò àwọn ayẹyẹ gbogbogbò tàbí kó ṣe àkóso iṣẹ́ Ilé Ààfin àti àwọn iṣẹ́ ìbílẹ̀ Ààfin, ó fi àwọn iṣẹ́ wọ̀nyí sílẹ̀ fún àbúrò ìyá rẹ̀ àti ọ̀rẹ́ rẹ̀ tímọ́tímọ́ Abby Kent-Means. Ó yẹra fún ìbáṣepọ̀ pẹ̀lú àwọn ènìyàn, ó sì ń kẹ́kọ̀ọ́ [[Bíbélì Mímọ́|Bíbélì]] déédéé. Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Ààrẹ, Pierce tẹnumọ́ pé kí àwọn ènìyàn máa ṣe ìsìn ní Ilé Ààrẹ, ó pàṣẹ fún àwọn òṣìṣẹ́ láti máa lọ sí ṣọ́ọ̀ṣì àti láti máa ṣe ìsìn ní [[:en:White House|Ilé Ààrẹ]]. jwfbh85kgaz9117uq0xq9k3fc6cnqat 618436 618435 2026-03-30T23:34:11Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Ọnwụ ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/621733|Jane Pierce]]" 618436 wikitext text/x-wiki '''Jane Means Pierce''' (tí a bí ní '''Appleton''' ; Oṣù Kẹta Ọjọ́ Kejìlá, Ọdún 1806 – Oṣù Kejìlá Ọjọ́ Kejì, Ọdún 1863) ni Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọdún 1853 sí 1857, ó fẹ́ [[:en:Franklin_Pierce|Franklin Pierce]], ààrẹ kẹrinlá ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà. Wọ́n bí í ní [[New Hampshire]], ó fẹ́ Pierce, ọmọ ilé ìgbìmọ̀ aṣòfin nígbà náà, ní ọdún 1834 láìka àníyàn ìdílé rẹ̀ sí. Ó kọ̀ láti gbé ní [[Washington, D.C.]], ní ọdún 1842, ó yí ọkọ rẹ̀ lérò padà láti fẹ̀yìntì kúrò nínú ìṣèlú. == Ìgbésí ayé rẹ̀ àti ìgbéyàwó rẹ̀ == Wọ́n bí Jane Means Appleton ní [[New Hampshire]] láti inú ìdílé àwọn ọmọ mẹ́fà.<ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://books.google.com/books?id=ETppzHR-X7oC|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=88–94|language=en|chapter=Jane Means Appleton Pierce}}</ref> Inú ìdílé tó ní àjọṣe tó dáa ni Jane ti wá, ó sì kàwé dáadáa. Ó pàdé Franklin Pierce nígbà tí ó ń kọ́ ẹ̀kọ́ òfin, wọ́n sì ń fẹ́ ara wọn fún ọdún méje títí tí ìdílé rẹ̀ fi kọ̀ láti fẹ́ ẹ nítorí pé wọ́n wá láti oríṣiríṣi àwùjọ.<ref name="hendricks">{{Cite book|last=Hendricks|first=Nancy|title=America's First Ladies: A Historical Encyclopedia and Primary Document Collection of the Remarkable Women of the White House|publisher=ABC-CLIO|year=2015|isbn=978-1-61069-883-2}}</ref><ref name="Wallner">{{Cite book|last=Wallner|first=Peter A.|title=Franklin Pierce: New Hampshire's Favorite Son|publisher=Plaidswede|isbn=9780975521632}}</ref><ref name="jane2">{{Cite book|last=Gara|first=Larry|title=The Presidency of Franklin Pierce|date=1991|publisher=University Press of Kansas|pages=31–32}}</ref> Franklin àti Jane ṣé ìgbéyàwó ní ayẹyẹ kékeré kan ní ọjọ́ kọkàndínlógún oṣù kọkànlá ọdún 1834, nígbà tí Franklin jẹ́ ọmọ ẹgbẹ́ [[:en:United States House of representatives|Congress]] . Wọ́n fi Washington sílẹ̀ lẹ́yìn ìgbéyàwó wọn, wọ́n sì bí ọmọkùnrin mẹ́ta, gbogbo wọn sì kú nígbà tí wọ́n wà ní ọmọ ọwọ́.<ref name="watson">{{Cite book|last=Watson|first=Robert P.|url=https://archive.org/details/firstladiesofuni0000wats/|title=First Ladies of the United States: A Biographical Dictionary|publisher=Lynne Rienner Publishers|year=2001|isbn=978-1-62637-353-2|pages=95–100|language=en|chapter=Jane Means Appleton Pierce|doi=10.1515/9781626373532}}</ref> Franklin ń tọ́jú ìdílé rẹ̀ nípasẹ̀ iṣẹ́ òfin rẹ̀, ṣùgbọ́n ó jà fún ìgbà díẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ọmọ ogun. Nígbà kan, Ààrẹ [[:en:James K.Polk|James Polk]] yàn án gẹ́gẹ́ bí [[:en:United_States_Attorney_General|United States Attorney General]] ṣùgbọ́n ó kọ̀ fún ìfẹ́ Jane ìyàwó rẹ̀. == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Ní ọdún 1852, ọkọ Pierce gba ipò ààrẹ ti [[:en:Democratic Party (United States)|ẹgbẹ́ òṣèlú Democratic Party]]. Wọ́n sọ pé ó banújẹ́ nígbà tí ó gbọ́ ìròyìn náà. Ó purọ́ nípa ìfẹ́ ọkàn rẹ̀ láti di ààrẹ, ó sì sẹ́ bí ó ṣé fẹ́ ipò náà tó.<ref name=":7">{{Cite book|last=Caroli|first=Betty Boyd|author-link=Betty Boyd Caroli|url=https://books.google.com/books?id=8IH5G7b3E24C|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|publisher=Oxford University Press, USA|year=2010|isbn=978-0-19-539285-2|pages=54–55|language=en}}</ref> Ó fi dá a lójú nípa àwọn àǹfààní tí òun yóò jẹ tí òun bá di ààrẹ, ṣùgbọ́n ó ṣì gbàdúrà pé kí òun borí nínú ìdìbò náà. Àdúrà rẹ̀ ò gbà, nítorí pé wọ́n yan án ní ọjọ́ kejì oṣù kọkànlá ọdún 1852. Nígbà tí wọ́n yan Franklin gẹ́gẹ́ bí ààrẹ, [[:en:train|ọkọ̀ ojú irin]] kan pẹ̀lú ìdílé rẹ̀ nínú ọkọ̀ náà yípadà, ó sì pa ọmọkùnrin wọn kékeré Benjamin níwájú àwọn òbí rẹ̀. Pierce ní ìbànújẹ́ ọkàn tó ga lẹ́yìn tó rí ikú ọmọ rẹ̀ tó kẹ́yìn, ó gbàgbọ́ pé Ọlọ́run gba àwọn ọmọ wọn gẹ́gẹ́ bí ìyà fún ìfẹ́ ọkàn rẹ̀ nínú ìṣèlú. Kò lọ síbi ìfìdíkalẹ̀ ààrẹ rẹ̀, ṣùgbọ́n dípò bẹ́ẹ̀ ó lo ọ̀sẹ̀ méjì ní [[:en:Baltimore|Baltimore]]. Nígbà tí ó dé sí Ilé Ààfin, kò gbàlejò àwọn ayẹyẹ gbogbogbò tàbí kó ṣe àkóso iṣẹ́ Ilé Ààfin àti àwọn iṣẹ́ ìbílẹ̀ Ààfin, ó fi àwọn iṣẹ́ wọ̀nyí sílẹ̀ fún àbúrò ìyá rẹ̀ àti ọ̀rẹ́ rẹ̀ tímọ́tímọ́ Abby Kent-Means. Ó yẹra fún ìbáṣepọ̀ pẹ̀lú àwọn ènìyàn, ó sì ń kẹ́kọ̀ọ́ [[Bíbélì Mímọ́|Bíbélì]] déédéé. Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Ààrẹ, Pierce tẹnumọ́ pé kí àwọn ènìyàn máa ṣe ìsìn ní Ilé Ààrẹ, ó pàṣẹ fún àwọn òṣìṣẹ́ láti máa lọ sí ṣọ́ọ̀ṣì àti láti máa ṣe ìsìn ní [[:en:White House|Ilé Ààrẹ]]. == Ikú rẹ̀ == Jane àti ọkọ rẹ̀ gbé ní Washington fún oṣù kan lẹ́yìn tí ààrẹ ọkọ rẹ̀ parí kí wọ́n tó kó lọ sí [[:en:New England|New England]]. Wọ́n tún lọ sí òkèèrè, wọ́n sì padà sílé.<ref name=":7">{{Cite book|last=Caroli|first=Betty Boyd|url=https://books.google.com/books?id=8IH5G7b3E24C|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|language=en}}</ref> Ikọ́ ẹ̀gbẹ Pierce burú sí i ní àwọn ọdún lẹ́yìn ìgbékalẹ̀ Franklin, ó sì kú ní ọjọ́ kejì oṣù Kejìlá, ọdún 1863, nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́tàdínlọ́gọ́ta.<ref name="schneider">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=ETppzHR-X7oC|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|pages=88–94|language=en}}</ref> 5xmapw5catihfwwvohlnf5ja2l6gryo 618437 618436 2026-03-30T23:37:51Z Josedimaria 27719 618437 wikitext text/x-wiki '''Jane Means Pierce''' (tí a bí ní '''Appleton''' ; Oṣù Kẹta Ọjọ́ Kejìlá, Ọdún 1806 – Oṣù Kejìlá Ọjọ́ Kejì, Ọdún 1863) ni [[Obìnrìn Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkàÌyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1853 sí 1857, ó fẹ́ [[:en:Franklin_Pierce|Franklin Pierce]], ààrẹ kẹrinlá ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà. Wọ́n bí í ní [[New Hampshire]], ó fẹ́ Pierce, ọmọ ilé ìgbìmọ̀ aṣòfin nígbà náà, ní ọdún 1834 láìka àníyàn ìdílé rẹ̀ sí. Ó kọ̀ láti gbé ní [[Washington, D.C.]], ní ọdún 1842, ó yí ọkọ rẹ̀ lérò padà láti fẹ̀yìntì kúrò nínú ìṣèlú. == Ìgbésí ayé rẹ̀ àti ìgbéyàwó rẹ̀ == Wọ́n bí Jane Means Appleton ní [[New Hampshire]] láti inú ìdílé àwọn ọmọ mẹ́fà.<ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://books.google.com/books?id=ETppzHR-X7oC|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=88–94|language=en|chapter=Jane Means Appleton Pierce}}</ref> Inú ìdílé tó ní àjọṣe tó dáa ni Jane ti wá, ó sì kàwé dáadáa. Ó pàdé Franklin Pierce nígbà tí ó ń kọ́ ẹ̀kọ́ òfin, wọ́n sì ń fẹ́ ara wọn fún ọdún méje títí tí ìdílé rẹ̀ fi kọ̀ láti fẹ́ ẹ nítorí pé wọ́n wá láti oríṣiríṣi àwùjọ.<ref name="hendricks">{{Cite book|last=Hendricks|first=Nancy|title=America's First Ladies: A Historical Encyclopedia and Primary Document Collection of the Remarkable Women of the White House|publisher=ABC-CLIO|year=2015|isbn=978-1-61069-883-2}}</ref><ref name="Wallner">{{Cite book|last=Wallner|first=Peter A.|title=Franklin Pierce: New Hampshire's Favorite Son|publisher=Plaidswede|isbn=9780975521632}}</ref><ref name="jane2">{{Cite book|last=Gara|first=Larry|title=The Presidency of Franklin Pierce|date=1991|publisher=University Press of Kansas|pages=31–32}}</ref> Franklin àti Jane ṣé ìgbéyàwó ní ayẹyẹ kékeré kan ní ọjọ́ kọkàndínlógún oṣù kọkànlá ọdún 1834, nígbà tí Franklin jẹ́ ọmọ ẹgbẹ́ [[:en:United States House of representatives|Congress]] . Wọ́n fi Washington sílẹ̀ lẹ́yìn ìgbéyàwó wọn, wọ́n sì bí ọmọkùnrin mẹ́ta, gbogbo wọn sì kú nígbà tí wọ́n wà ní ọmọ ọwọ́.<ref name="watson">{{Cite book|last=Watson|first=Robert P.|url=https://archive.org/details/firstladiesofuni0000wats/|title=First Ladies of the United States: A Biographical Dictionary|publisher=Lynne Rienner Publishers|year=2001|isbn=978-1-62637-353-2|pages=95–100|language=en|chapter=Jane Means Appleton Pierce|doi=10.1515/9781626373532}}</ref> Franklin ń tọ́jú ìdílé rẹ̀ nípasẹ̀ iṣẹ́ òfin rẹ̀, ṣùgbọ́n ó jà fún ìgbà díẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ọmọ ogun. Nígbà kan, Ààrẹ [[:en:James K.Polk|James Polk]] yàn án gẹ́gẹ́ bí [[:en:United_States_Attorney_General|United States Attorney General]] ṣùgbọ́n ó kọ̀ fún ìfẹ́ Jane ìyàwó rẹ̀.<ref name="auto">{{Cite web |date=January 2, 2004 |title=Biography of Jane Pierce |url=https://georgewbush-whitehouse.archives.gov/history/firstladies/jp14.html |work=whitehouse.gov |via=National Archives}}</ref> == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Ní ọdún 1852, ọkọ Pierce gba ipò ààrẹ ti [[:en:Democratic Party (United States)|ẹgbẹ́ òṣèlú Democratic Party]]. Wọ́n sọ pé ó banújẹ́ nígbà tí ó gbọ́ ìròyìn náà. Ó purọ́ nípa ìfẹ́ ọkàn rẹ̀ láti di ààrẹ, ó sì sẹ́ bí ó ṣé fẹ́ ipò náà tó.<ref name=":7">{{Cite book|last=Caroli|first=Betty Boyd|author-link=Betty Boyd Caroli|url=https://books.google.com/books?id=8IH5G7b3E24C|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|publisher=Oxford University Press, USA|year=2010|isbn=978-0-19-539285-2|pages=54–55|language=en}}</ref> Ó fi dá a lójú nípa àwọn àǹfààní tí òun yóò jẹ tí òun bá di ààrẹ, ṣùgbọ́n ó ṣì gbàdúrà pé kí òun borí nínú ìdìbò náà. Àdúrà rẹ̀ ò gbà, nítorí pé wọ́n yan án ní ọjọ́ kejì oṣù kọkànlá ọdún 1852. Nígbà tí wọ́n yan Franklin gẹ́gẹ́ bí ààrẹ, [[:en:train|ọkọ̀ ojú irin]] kan pẹ̀lú ìdílé rẹ̀ nínú ọkọ̀ náà yípadà, ó sì pa ọmọkùnrin wọn kékeré Benjamin níwájú àwọn òbí rẹ̀. Pierce ní ìbànújẹ́ ọkàn tó ga lẹ́yìn tó rí ikú ọmọ rẹ̀ tó kẹ́yìn, ó gbàgbọ́ pé Ọlọ́run gba àwọn ọmọ wọn gẹ́gẹ́ bí ìyà fún ìfẹ́ ọkàn rẹ̀ nínú ìṣèlú. Kò lọ síbi ìfìdíkalẹ̀ ààrẹ rẹ̀, ṣùgbọ́n dípò bẹ́ẹ̀ ó lo ọ̀sẹ̀ méjì ní [[:en:Baltimore|Baltimore]]. Nígbà tí ó dé sí Ilé Ààfin, kò gbàlejò àwọn ayẹyẹ gbogbogbò tàbí kó ṣe àkóso iṣẹ́ Ilé Ààfin àti àwọn iṣẹ́ ìbílẹ̀ Ààfin, ó fi àwọn iṣẹ́ wọ̀nyí sílẹ̀ fún àbúrò ìyá rẹ̀ àti ọ̀rẹ́ rẹ̀ tímọ́tímọ́ Abby Kent-Means. Ó yẹra fún ìbáṣepọ̀ pẹ̀lú àwọn ènìyàn, ó sì ń kẹ́kọ̀ọ́ [[Bíbélì Mímọ́|Bíbélì]] déédéé. Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Ààrẹ, Pierce tẹnumọ́ pé kí àwọn ènìyàn máa ṣe ìsìn ní Ilé Ààrẹ, ó pàṣẹ fún àwọn òṣìṣẹ́ láti máa lọ sí ṣọ́ọ̀ṣì àti láti máa ṣe ìsìn ní [[:en:White House|Ilé Ààrẹ]].<ref name=":8">{{Cite web |last=Arnold |first=Amanda |date=2017-07-12 |title=The First Ladies Who Brought the Occult to the White House |url=https://www.vice.com/en/article/the-first-ladies-who-brought-witchcraft-to-the-white-house/ |access-date=2022-09-26 |website=Vice |language=en}}</ref> == Ikú rẹ̀ == Jane àti ọkọ rẹ̀ gbé ní Washington fún oṣù kan lẹ́yìn tí ààrẹ ọkọ rẹ̀ parí kí wọ́n tó kó lọ sí [[:en:New England|New England]]. Wọ́n tún lọ sí òkèèrè, wọ́n sì padà sílé.<ref name=":7">{{Cite book|last=Caroli|first=Betty Boyd|url=https://books.google.com/books?id=8IH5G7b3E24C|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|language=en}}</ref> Ikọ́ ẹ̀gbẹ Pierce burú sí i ní àwọn ọdún lẹ́yìn ìgbékalẹ̀ Franklin, ó sì kú ní ọjọ́ kejì oṣù Kejìlá, ọdún 1863, nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́tàdínlọ́gọ́ta.<ref name="schneider"/> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} ao39aaxjop2ab8rj9f7nmdyxryahaek 618438 618437 2026-03-30T23:41:35Z Josedimaria 27719 618438 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Jane Means Appleton Pierce first lady of the USA.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[Franklin Pierce]] | term_start = 4 March 1853 | term_end = 4 March 1857 | predecessor = [[Abigail Fillmore]] | successor = [[Harriet Lane]] | birth_name = Jane Means Appleton | birth_date = {{birth date|1806|3|12}} | birth_place = [[New Hampshire]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1863|12|2|1806|3|12}} | spouse = Franklin Pierce | children = 3 }} '''Jane Means Pierce''' (tí a bí ní '''Appleton''' ; Oṣù Kẹta Ọjọ́ Kejìlá, Ọdún 1806 – Oṣù Kejìlá Ọjọ́ Kejì, Ọdún 1863) ni [[Obìnrìn Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkàÌyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1853 sí 1857, ó fẹ́ [[:en:Franklin_Pierce|Franklin Pierce]], ààrẹ kẹrinlá ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà. Wọ́n bí í ní [[New Hampshire]], ó fẹ́ Pierce, ọmọ ilé ìgbìmọ̀ aṣòfin nígbà náà, ní ọdún 1834 láìka àníyàn ìdílé rẹ̀ sí. Ó kọ̀ láti gbé ní [[Washington, D.C.]], ní ọdún 1842, ó yí ọkọ rẹ̀ lérò padà láti fẹ̀yìntì kúrò nínú ìṣèlú. == Ìgbésí ayé rẹ̀ àti ìgbéyàwó rẹ̀ == Wọ́n bí Jane Means Appleton ní [[New Hampshire]] láti inú ìdílé àwọn ọmọ mẹ́fà.<ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://books.google.com/books?id=ETppzHR-X7oC|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=88–94|language=en|chapter=Jane Means Appleton Pierce}}</ref> Inú ìdílé tó ní àjọṣe tó dáa ni Jane ti wá, ó sì kàwé dáadáa. Ó pàdé Franklin Pierce nígbà tí ó ń kọ́ ẹ̀kọ́ òfin, wọ́n sì ń fẹ́ ara wọn fún ọdún méje títí tí ìdílé rẹ̀ fi kọ̀ láti fẹ́ ẹ nítorí pé wọ́n wá láti oríṣiríṣi àwùjọ.<ref name="hendricks">{{Cite book|last=Hendricks|first=Nancy|title=America's First Ladies: A Historical Encyclopedia and Primary Document Collection of the Remarkable Women of the White House|publisher=ABC-CLIO|year=2015|isbn=978-1-61069-883-2}}</ref><ref name="Wallner">{{Cite book|last=Wallner|first=Peter A.|title=Franklin Pierce: New Hampshire's Favorite Son|publisher=Plaidswede|isbn=9780975521632}}</ref><ref name="jane2">{{Cite book|last=Gara|first=Larry|title=The Presidency of Franklin Pierce|date=1991|publisher=University Press of Kansas|pages=31–32}}</ref> Franklin àti Jane ṣé ìgbéyàwó ní ayẹyẹ kékeré kan ní ọjọ́ kọkàndínlógún oṣù kọkànlá ọdún 1834, nígbà tí Franklin jẹ́ ọmọ ẹgbẹ́ [[:en:United States House of representatives|Congress]] . Wọ́n fi Washington sílẹ̀ lẹ́yìn ìgbéyàwó wọn, wọ́n sì bí ọmọkùnrin mẹ́ta, gbogbo wọn sì kú nígbà tí wọ́n wà ní ọmọ ọwọ́.<ref name="watson">{{Cite book|last=Watson|first=Robert P.|url=https://archive.org/details/firstladiesofuni0000wats/|title=First Ladies of the United States: A Biographical Dictionary|publisher=Lynne Rienner Publishers|year=2001|isbn=978-1-62637-353-2|pages=95–100|language=en|chapter=Jane Means Appleton Pierce|doi=10.1515/9781626373532}}</ref> Franklin ń tọ́jú ìdílé rẹ̀ nípasẹ̀ iṣẹ́ òfin rẹ̀, ṣùgbọ́n ó jà fún ìgbà díẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ọmọ ogun. Nígbà kan, Ààrẹ [[:en:James K.Polk|James Polk]] yàn án gẹ́gẹ́ bí [[:en:United_States_Attorney_General|United States Attorney General]] ṣùgbọ́n ó kọ̀ fún ìfẹ́ Jane ìyàwó rẹ̀.<ref name="auto">{{Cite web |date=January 2, 2004 |title=Biography of Jane Pierce |url=https://georgewbush-whitehouse.archives.gov/history/firstladies/jp14.html |work=whitehouse.gov |via=National Archives}}</ref> == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Ní ọdún 1852, ọkọ Pierce gba ipò ààrẹ ti [[:en:Democratic Party (United States)|ẹgbẹ́ òṣèlú Democratic Party]]. Wọ́n sọ pé ó banújẹ́ nígbà tí ó gbọ́ ìròyìn náà. Ó purọ́ nípa ìfẹ́ ọkàn rẹ̀ láti di ààrẹ, ó sì sẹ́ bí ó ṣé fẹ́ ipò náà tó.<ref name=":7">{{Cite book|last=Caroli|first=Betty Boyd|author-link=Betty Boyd Caroli|url=https://books.google.com/books?id=8IH5G7b3E24C|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|publisher=Oxford University Press, USA|year=2010|isbn=978-0-19-539285-2|pages=54–55|language=en}}</ref> Ó fi dá a lójú nípa àwọn àǹfààní tí òun yóò jẹ tí òun bá di ààrẹ, ṣùgbọ́n ó ṣì gbàdúrà pé kí òun borí nínú ìdìbò náà. Àdúrà rẹ̀ ò gbà, nítorí pé wọ́n yan án ní ọjọ́ kejì oṣù kọkànlá ọdún 1852. Nígbà tí wọ́n yan Franklin gẹ́gẹ́ bí ààrẹ, [[:en:train|ọkọ̀ ojú irin]] kan pẹ̀lú ìdílé rẹ̀ nínú ọkọ̀ náà yípadà, ó sì pa ọmọkùnrin wọn kékeré Benjamin níwájú àwọn òbí rẹ̀. Pierce ní ìbànújẹ́ ọkàn tó ga lẹ́yìn tó rí ikú ọmọ rẹ̀ tó kẹ́yìn, ó gbàgbọ́ pé Ọlọ́run gba àwọn ọmọ wọn gẹ́gẹ́ bí ìyà fún ìfẹ́ ọkàn rẹ̀ nínú ìṣèlú. Kò lọ síbi ìfìdíkalẹ̀ ààrẹ rẹ̀, ṣùgbọ́n dípò bẹ́ẹ̀ ó lo ọ̀sẹ̀ méjì ní [[:en:Baltimore|Baltimore]]. Nígbà tí ó dé sí Ilé Ààfin, kò gbàlejò àwọn ayẹyẹ gbogbogbò tàbí kó ṣe àkóso iṣẹ́ Ilé Ààfin àti àwọn iṣẹ́ ìbílẹ̀ Ààfin, ó fi àwọn iṣẹ́ wọ̀nyí sílẹ̀ fún àbúrò ìyá rẹ̀ àti ọ̀rẹ́ rẹ̀ tímọ́tímọ́ Abby Kent-Means. Ó yẹra fún ìbáṣepọ̀ pẹ̀lú àwọn ènìyàn, ó sì ń kẹ́kọ̀ọ́ [[Bíbélì Mímọ́|Bíbélì]] déédéé. Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Ààrẹ, Pierce tẹnumọ́ pé kí àwọn ènìyàn máa ṣe ìsìn ní Ilé Ààrẹ, ó pàṣẹ fún àwọn òṣìṣẹ́ láti máa lọ sí ṣọ́ọ̀ṣì àti láti máa ṣe ìsìn ní [[:en:White House|Ilé Ààrẹ]].<ref name=":8">{{Cite web |last=Arnold |first=Amanda |date=2017-07-12 |title=The First Ladies Who Brought the Occult to the White House |url=https://www.vice.com/en/article/the-first-ladies-who-brought-witchcraft-to-the-white-house/ |access-date=2022-09-26 |website=Vice |language=en}}</ref> == Ikú rẹ̀ == Jane àti ọkọ rẹ̀ gbé ní Washington fún oṣù kan lẹ́yìn tí ààrẹ ọkọ rẹ̀ parí kí wọ́n tó kó lọ sí [[:en:New England|New England]]. Wọ́n tún lọ sí òkèèrè, wọ́n sì padà sílé.<ref name=":7"/> Ikọ́ ẹ̀gbẹ Pierce burú sí i ní àwọn ọdún lẹ́yìn ìgbékalẹ̀ Franklin, ó sì kú ní ọjọ́ kejì oṣù Kejìlá, ọdún 1863, nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́tàdínlọ́gọ́ta.<ref name="schneider"/> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} 2rcs0rv801haxw21rfs9vhkvhg5edpu 618439 618438 2026-03-30T23:41:58Z Josedimaria 27719 618439 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Jane Means Appleton Pierce first lady of the USA.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[Franklin Pierce]] | term_start = 4 March 1853 | term_end = 4 March 1857 | predecessor = [[Abigail Fillmore]] | successor = [[Harriet Lane]] | birth_name = Jane Means Appleton | birth_date = {{birth date|1806|3|12}} | birth_place = [[New Hampshire]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1863|12|2|1806|3|12}} | spouse = Franklin Pierce | children = 3 }} '''Jane Means Pierce''' (tí a bí ní '''Appleton''' ; Oṣù Kẹta Ọjọ́ Kejìlá, Ọdún 1806 – Oṣù Kejìlá Ọjọ́ Kejì, Ọdún 1863) ni [[Obìnrìn Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1853 sí 1857, ó fẹ́ [[:en:Franklin_Pierce|Franklin Pierce]], ààrẹ kẹrinlá ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà. Wọ́n bí í ní [[New Hampshire]], ó fẹ́ Pierce, ọmọ ilé ìgbìmọ̀ aṣòfin nígbà náà, ní ọdún 1834 láìka àníyàn ìdílé rẹ̀ sí. Ó kọ̀ láti gbé ní [[Washington, D.C.]], ní ọdún 1842, ó yí ọkọ rẹ̀ lérò padà láti fẹ̀yìntì kúrò nínú ìṣèlú. == Ìgbésí ayé rẹ̀ àti ìgbéyàwó rẹ̀ == Wọ́n bí Jane Means Appleton ní [[New Hampshire]] láti inú ìdílé àwọn ọmọ mẹ́fà.<ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://books.google.com/books?id=ETppzHR-X7oC|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=88–94|language=en|chapter=Jane Means Appleton Pierce}}</ref> Inú ìdílé tó ní àjọṣe tó dáa ni Jane ti wá, ó sì kàwé dáadáa. Ó pàdé Franklin Pierce nígbà tí ó ń kọ́ ẹ̀kọ́ òfin, wọ́n sì ń fẹ́ ara wọn fún ọdún méje títí tí ìdílé rẹ̀ fi kọ̀ láti fẹ́ ẹ nítorí pé wọ́n wá láti oríṣiríṣi àwùjọ.<ref name="hendricks">{{Cite book|last=Hendricks|first=Nancy|title=America's First Ladies: A Historical Encyclopedia and Primary Document Collection of the Remarkable Women of the White House|publisher=ABC-CLIO|year=2015|isbn=978-1-61069-883-2}}</ref><ref name="Wallner">{{Cite book|last=Wallner|first=Peter A.|title=Franklin Pierce: New Hampshire's Favorite Son|publisher=Plaidswede|isbn=9780975521632}}</ref><ref name="jane2">{{Cite book|last=Gara|first=Larry|title=The Presidency of Franklin Pierce|date=1991|publisher=University Press of Kansas|pages=31–32}}</ref> Franklin àti Jane ṣé ìgbéyàwó ní ayẹyẹ kékeré kan ní ọjọ́ kọkàndínlógún oṣù kọkànlá ọdún 1834, nígbà tí Franklin jẹ́ ọmọ ẹgbẹ́ [[:en:United States House of representatives|Congress]] . Wọ́n fi Washington sílẹ̀ lẹ́yìn ìgbéyàwó wọn, wọ́n sì bí ọmọkùnrin mẹ́ta, gbogbo wọn sì kú nígbà tí wọ́n wà ní ọmọ ọwọ́.<ref name="watson">{{Cite book|last=Watson|first=Robert P.|url=https://archive.org/details/firstladiesofuni0000wats/|title=First Ladies of the United States: A Biographical Dictionary|publisher=Lynne Rienner Publishers|year=2001|isbn=978-1-62637-353-2|pages=95–100|language=en|chapter=Jane Means Appleton Pierce|doi=10.1515/9781626373532}}</ref> Franklin ń tọ́jú ìdílé rẹ̀ nípasẹ̀ iṣẹ́ òfin rẹ̀, ṣùgbọ́n ó jà fún ìgbà díẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ọmọ ogun. Nígbà kan, Ààrẹ [[:en:James K.Polk|James Polk]] yàn án gẹ́gẹ́ bí [[:en:United_States_Attorney_General|United States Attorney General]] ṣùgbọ́n ó kọ̀ fún ìfẹ́ Jane ìyàwó rẹ̀.<ref name="auto">{{Cite web |date=January 2, 2004 |title=Biography of Jane Pierce |url=https://georgewbush-whitehouse.archives.gov/history/firstladies/jp14.html |work=whitehouse.gov |via=National Archives}}</ref> == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Ní ọdún 1852, ọkọ Pierce gba ipò ààrẹ ti [[:en:Democratic Party (United States)|ẹgbẹ́ òṣèlú Democratic Party]]. Wọ́n sọ pé ó banújẹ́ nígbà tí ó gbọ́ ìròyìn náà. Ó purọ́ nípa ìfẹ́ ọkàn rẹ̀ láti di ààrẹ, ó sì sẹ́ bí ó ṣé fẹ́ ipò náà tó.<ref name=":7">{{Cite book|last=Caroli|first=Betty Boyd|author-link=Betty Boyd Caroli|url=https://books.google.com/books?id=8IH5G7b3E24C|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|publisher=Oxford University Press, USA|year=2010|isbn=978-0-19-539285-2|pages=54–55|language=en}}</ref> Ó fi dá a lójú nípa àwọn àǹfààní tí òun yóò jẹ tí òun bá di ààrẹ, ṣùgbọ́n ó ṣì gbàdúrà pé kí òun borí nínú ìdìbò náà. Àdúrà rẹ̀ ò gbà, nítorí pé wọ́n yan án ní ọjọ́ kejì oṣù kọkànlá ọdún 1852. Nígbà tí wọ́n yan Franklin gẹ́gẹ́ bí ààrẹ, [[:en:train|ọkọ̀ ojú irin]] kan pẹ̀lú ìdílé rẹ̀ nínú ọkọ̀ náà yípadà, ó sì pa ọmọkùnrin wọn kékeré Benjamin níwájú àwọn òbí rẹ̀. Pierce ní ìbànújẹ́ ọkàn tó ga lẹ́yìn tó rí ikú ọmọ rẹ̀ tó kẹ́yìn, ó gbàgbọ́ pé Ọlọ́run gba àwọn ọmọ wọn gẹ́gẹ́ bí ìyà fún ìfẹ́ ọkàn rẹ̀ nínú ìṣèlú. Kò lọ síbi ìfìdíkalẹ̀ ààrẹ rẹ̀, ṣùgbọ́n dípò bẹ́ẹ̀ ó lo ọ̀sẹ̀ méjì ní [[:en:Baltimore|Baltimore]]. Nígbà tí ó dé sí Ilé Ààfin, kò gbàlejò àwọn ayẹyẹ gbogbogbò tàbí kó ṣe àkóso iṣẹ́ Ilé Ààfin àti àwọn iṣẹ́ ìbílẹ̀ Ààfin, ó fi àwọn iṣẹ́ wọ̀nyí sílẹ̀ fún àbúrò ìyá rẹ̀ àti ọ̀rẹ́ rẹ̀ tímọ́tímọ́ Abby Kent-Means. Ó yẹra fún ìbáṣepọ̀ pẹ̀lú àwọn ènìyàn, ó sì ń kẹ́kọ̀ọ́ [[Bíbélì Mímọ́|Bíbélì]] déédéé. Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Ààrẹ, Pierce tẹnumọ́ pé kí àwọn ènìyàn máa ṣe ìsìn ní Ilé Ààrẹ, ó pàṣẹ fún àwọn òṣìṣẹ́ láti máa lọ sí ṣọ́ọ̀ṣì àti láti máa ṣe ìsìn ní [[:en:White House|Ilé Ààrẹ]].<ref name=":8">{{Cite web |last=Arnold |first=Amanda |date=2017-07-12 |title=The First Ladies Who Brought the Occult to the White House |url=https://www.vice.com/en/article/the-first-ladies-who-brought-witchcraft-to-the-white-house/ |access-date=2022-09-26 |website=Vice |language=en}}</ref> == Ikú rẹ̀ == Jane àti ọkọ rẹ̀ gbé ní Washington fún oṣù kan lẹ́yìn tí ààrẹ ọkọ rẹ̀ parí kí wọ́n tó kó lọ sí [[:en:New England|New England]]. Wọ́n tún lọ sí òkèèrè, wọ́n sì padà sílé.<ref name=":7"/> Ikọ́ ẹ̀gbẹ Pierce burú sí i ní àwọn ọdún lẹ́yìn ìgbékalẹ̀ Franklin, ó sì kú ní ọjọ́ kejì oṣù Kejìlá, ọdún 1863, nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́tàdínlọ́gọ́ta.<ref name="schneider"/> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} idxpkcgr7qvr10y3fkxrvh03u0cavo3 Abigail Fillmore 0 79997 618413 2026-03-30T22:36:01Z Josedimaria 27719 Created by translating the opening section from the page "[[:ig:Special:Redirect/revision/598133|Abigail Fillmore]]" 618413 wikitext text/x-wiki '''Abigail Fillmore''' (tí wọ́n bí '''Powers''' ; Oṣù Kẹta 13, 1798 – Oṣù Kẹta 30, 1853) ni Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọdún 1850 sí 1853 gẹ́gẹ́ bí ìyàwó àkọ́kọ́ Ààrẹ [[:en:Millard_Fillmore|Millard Fillmore]]. sc6dv22jso1a998ywns8g8ul0kwut1g 618443 618413 2026-03-30T23:50:24Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Ndụ ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/598133|Abigail Fillmore]]" 618443 wikitext text/x-wiki '''Abigail Fillmore''' (tí wọ́n bí '''Powers''' ; Oṣù Kẹta 13, 1798 – Oṣù Kẹta 30, 1853) ni Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọdún 1850 sí 1853 gẹ́gẹ́ bí ìyàwó àkọ́kọ́ Ààrẹ [[:en:Millard_Fillmore|Millard Fillmore]]. == Ìgbésí ayé rẹ̀ == Wọ́n bí Abigail Powers ní ìlú [[:en:New York State|New York]] ní ọjọ́ kẹtàlá oṣù kẹta, ọdún 1798. Ó jẹ́ ọmọ àbíkẹ́yìn nínú àwọn ọmọ méje tí pásítọ̀ kan bí.<ref name="Sibley">{{Cite book|last=Thacker-Estrada|first=Elizabeth Lorelei|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=176–196|chapter=Chapter Eleven: Margaret Taylor, Abigail Fillmore, and Jane Pierce: Three Antebellum Presidents' Ladies}}</ref> Ike bẹ̀rẹ̀ sí ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùkọ́ nígbà tí ó wà ní ọmọ ọdún mẹ́rìndínlógún, nígbà tí ó ń kọ́ni, ó mú Millard Fillmore gẹ́gẹ́ bí akẹ́kọ̀ọ́. Wọ́n fẹ́ ara wọn ní ọdún 1819, ṣùgbọ́n wọn kò ṣe ìgbéyàwó fún ọ̀pọ̀ ọdún. Millard kò ní ọrọ̀ tó láti gbọ́ bùkátà ìdílé náà, àwọn ìdílé Abigail sì kọ̀ láti fẹ́ ẹ.<ref name="Longo">{{Cite book|last=Longo|first=James McMurtry|url=https://books.google.com/books?id=SVFkQJD7b1wC|title=From Classroom to White House: The Presidents and First Ladies as Students and Teachers|publisher=McFarland|year=2011|isbn=978-0-7864-8846-9|pages=59–60}}</ref> <ref name="Foster">{{Cite book|last=Foster|first=Feather Schwartz|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000schw|title=The First Ladies: From Martha Washington to Mamie Eisenhower, an Intimate Portrait of the Women Who Shaped America|publisher=Cumberland House|year=2011|isbn=978-1-4022-4272-4|pages=47–48}}</ref>Wọ́n dúró nínú ìbáṣepọ̀ títí wọ́n fi ṣé ìgbéyàwó ní ọdún 1826, nígbà tí Millard di agbẹjọ́rò; wọ́n bí ọmọ méjì.<ref name="Roberts">{{Cite book|last=Roberts II|first=John B.|url=https://archive.org/details/ratingfirstladie0000robe|title=Rating the First Ladies|publisher=Citadel Press Books|year=2003|isbn=0-8065-2387-5|location=New York|pages=82–88}}</ref> Wọ́n yan Millard sí [[:en:United_States_Congress|United States Congress]] ó sì kó lọ sí [[Washington, D.C.|Washington, DC]] nígbà tí ó wà ní [[:en:Buffalo, New York|Buffalo]]. Lẹ́yìn náà, ó rìnrìn àjò lọ sí Washington láti ṣètìlẹ́yìn fún iṣẹ́ òṣèlú ọkọ rẹ̀. <ref name=":1">{{Cite book|last=Gould|first=Lewis L.|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|pages=154–165}}</ref> Nígbà kan, ó farapa ẹsẹ̀ rẹ̀ nígbà tí ó ń rìn lójú ọ̀nà líle, ó ṣubú, ó sì yí ẹsẹ̀ rẹ̀ padà débi pé kò lè rìn fún ọ̀sẹ̀ méjì. Fún ọdún méjì tó tẹ̀lé e, wọ́n máa fipá mú un láti rìn pẹ̀lú ọ̀pá ìrọ̀sẹ̀. Kò tíì yá pátápátá, ó sì máa ń ní ìrora tó máa ń bá a nìṣó títí ayé.<ref name="Sibley">{{Cite book|last=Thacker-Estrada|first=Elizabeth Lorelei|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=176–196|chapter=Chapter Eleven: Margaret Taylor, Abigail Fillmore, and Jane Pierce: Three Antebellum Presidents' Ladies}}</ref> Ó di ẹni tí a mọ̀ sí nígbà tí ọkọ rẹ̀ di agbábàákẹ́lé fún ipò ààrẹ ní ìdìbò ààrẹ ọdún 1848, àwọn èèyàn sì mọ̀ ọ́ dáadáa.<ref name="Foster">{{Cite book|last=Foster|first=Feather Schwartz|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000schw|title=The First Ladies: From Martha Washington to Mamie Eisenhower, an Intimate Portrait of the Women Who Shaped America|publisher=Cumberland House|year=2011|isbn=978-1-4022-4272-4|pages=47–48}}</ref> 08k8muu1lq4vlwb055t6toborycr0if 618444 618443 2026-03-30T23:51:31Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Dịka Nwanyị Mbụ" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/598133|Abigail Fillmore]]" 618444 wikitext text/x-wiki '''Abigail Fillmore''' (tí wọ́n bí '''Powers''' ; Oṣù Kẹta 13, 1798 – Oṣù Kẹta 30, 1853) ni Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọdún 1850 sí 1853 gẹ́gẹ́ bí ìyàwó àkọ́kọ́ Ààrẹ [[:en:Millard_Fillmore|Millard Fillmore]]. == Ìgbésí ayé rẹ̀ == Wọ́n bí Abigail Powers ní ìlú [[:en:New York State|New York]] ní ọjọ́ kẹtàlá oṣù kẹta, ọdún 1798. Ó jẹ́ ọmọ àbíkẹ́yìn nínú àwọn ọmọ méje tí pásítọ̀ kan bí.<ref name="Sibley">{{Cite book|last=Thacker-Estrada|first=Elizabeth Lorelei|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=176–196|chapter=Chapter Eleven: Margaret Taylor, Abigail Fillmore, and Jane Pierce: Three Antebellum Presidents' Ladies}}</ref> Ike bẹ̀rẹ̀ sí ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùkọ́ nígbà tí ó wà ní ọmọ ọdún mẹ́rìndínlógún, nígbà tí ó ń kọ́ni, ó mú Millard Fillmore gẹ́gẹ́ bí akẹ́kọ̀ọ́. Wọ́n fẹ́ ara wọn ní ọdún 1819, ṣùgbọ́n wọn kò ṣe ìgbéyàwó fún ọ̀pọ̀ ọdún. Millard kò ní ọrọ̀ tó láti gbọ́ bùkátà ìdílé náà, àwọn ìdílé Abigail sì kọ̀ láti fẹ́ ẹ.<ref name="Longo">{{Cite book|last=Longo|first=James McMurtry|url=https://books.google.com/books?id=SVFkQJD7b1wC|title=From Classroom to White House: The Presidents and First Ladies as Students and Teachers|publisher=McFarland|year=2011|isbn=978-0-7864-8846-9|pages=59–60}}</ref> <ref name="Foster">{{Cite book|last=Foster|first=Feather Schwartz|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000schw|title=The First Ladies: From Martha Washington to Mamie Eisenhower, an Intimate Portrait of the Women Who Shaped America|publisher=Cumberland House|year=2011|isbn=978-1-4022-4272-4|pages=47–48}}</ref>Wọ́n dúró nínú ìbáṣepọ̀ títí wọ́n fi ṣé ìgbéyàwó ní ọdún 1826, nígbà tí Millard di agbẹjọ́rò; wọ́n bí ọmọ méjì.<ref name="Roberts">{{Cite book|last=Roberts II|first=John B.|url=https://archive.org/details/ratingfirstladie0000robe|title=Rating the First Ladies|publisher=Citadel Press Books|year=2003|isbn=0-8065-2387-5|location=New York|pages=82–88}}</ref> Wọ́n yan Millard sí [[:en:United_States_Congress|United States Congress]] ó sì kó lọ sí [[Washington, D.C.|Washington, DC]] nígbà tí ó wà ní [[:en:Buffalo, New York|Buffalo]]. Lẹ́yìn náà, ó rìnrìn àjò lọ sí Washington láti ṣètìlẹ́yìn fún iṣẹ́ òṣèlú ọkọ rẹ̀. <ref name=":1">{{Cite book|last=Gould|first=Lewis L.|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|pages=154–165}}</ref> Nígbà kan, ó farapa ẹsẹ̀ rẹ̀ nígbà tí ó ń rìn lójú ọ̀nà líle, ó ṣubú, ó sì yí ẹsẹ̀ rẹ̀ padà débi pé kò lè rìn fún ọ̀sẹ̀ méjì. Fún ọdún méjì tó tẹ̀lé e, wọ́n máa fipá mú un láti rìn pẹ̀lú ọ̀pá ìrọ̀sẹ̀. Kò tíì yá pátápátá, ó sì máa ń ní ìrora tó máa ń bá a nìṣó títí ayé.<ref name="Sibley">{{Cite book|last=Thacker-Estrada|first=Elizabeth Lorelei|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=176–196|chapter=Chapter Eleven: Margaret Taylor, Abigail Fillmore, and Jane Pierce: Three Antebellum Presidents' Ladies}}</ref> Ó di ẹni tí a mọ̀ sí nígbà tí ọkọ rẹ̀ di agbábàákẹ́lé fún ipò ààrẹ ní ìdìbò ààrẹ ọdún 1848, àwọn èèyàn sì mọ̀ ọ́ dáadáa.<ref name="Foster">{{Cite book|last=Foster|first=Feather Schwartz|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000schw|title=The First Ladies: From Martha Washington to Mamie Eisenhower, an Intimate Portrait of the Women Who Shaped America|publisher=Cumberland House|year=2011|isbn=978-1-4022-4272-4|pages=47–48}}</ref> == Gẹ́gẹ́ bí Obìnrin Àkọ́kọ́ == Ààrẹ [[:en:Zachary Taylor|Zachary Taylor]] kú ní ọjọ́ kẹsàn-án oṣù keje, ọdún 1850, èyí tó fi Millard sílẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ààrẹ àti Abigail gẹ́gẹ́ bí ìyàwó àkọ́kọ́ rẹ̀.<ref name=":0">{{Cite book|last=Diller|first=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|publisher=CQ Press|year=2001|isbn=9781568025735|pages=}}</ref> Ní Ilé Ààrẹ, Fillmore jẹ́ obìnrin ààrẹ tó ń ṣe onígbọ̀wọ́ fún ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn ayẹyẹ gbogbogbòò, ó sì tún ń gba ọkọ rẹ̀ nímọ̀ràn lórí àwọn ọ̀ràn ìṣèlú. Ṣùgbọ́n, nítorí àìlera rẹ̀, ó fi ọ̀pọ̀lọpọ̀ iṣẹ́ rẹ̀ lé ọmọbìnrin rẹ̀ Abbie lọ́wọ́, ẹni tí ó jẹ́ olùṣe ìpàdé pẹ̀lú àwọn olùpè níta Ilé Ààfin.<ref name="Parisian">{{Cite book|title=The First White House Library|publisher=Pennsylvania State University Press|year=2010|isbn=9780271037134}}</ref> h2ik36mz0bp4moqpfk3bo5fv9nu3l3s 618445 618444 2026-03-30T23:52:46Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Ọnwụ ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/598133|Abigail Fillmore]]" 618445 wikitext text/x-wiki '''Abigail Fillmore''' (tí wọ́n bí '''Powers''' ; Oṣù Kẹta 13, 1798 – Oṣù Kẹta 30, 1853) ni Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọdún 1850 sí 1853 gẹ́gẹ́ bí ìyàwó àkọ́kọ́ Ààrẹ [[:en:Millard_Fillmore|Millard Fillmore]]. == Ìgbésí ayé rẹ̀ == Wọ́n bí Abigail Powers ní ìlú [[:en:New York State|New York]] ní ọjọ́ kẹtàlá oṣù kẹta, ọdún 1798. Ó jẹ́ ọmọ àbíkẹ́yìn nínú àwọn ọmọ méje tí pásítọ̀ kan bí.<ref name="Sibley">{{Cite book|last=Thacker-Estrada|first=Elizabeth Lorelei|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=176–196|chapter=Chapter Eleven: Margaret Taylor, Abigail Fillmore, and Jane Pierce: Three Antebellum Presidents' Ladies}}</ref> Ike bẹ̀rẹ̀ sí ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùkọ́ nígbà tí ó wà ní ọmọ ọdún mẹ́rìndínlógún, nígbà tí ó ń kọ́ni, ó mú Millard Fillmore gẹ́gẹ́ bí akẹ́kọ̀ọ́. Wọ́n fẹ́ ara wọn ní ọdún 1819, ṣùgbọ́n wọn kò ṣe ìgbéyàwó fún ọ̀pọ̀ ọdún. Millard kò ní ọrọ̀ tó láti gbọ́ bùkátà ìdílé náà, àwọn ìdílé Abigail sì kọ̀ láti fẹ́ ẹ.<ref name="Longo">{{Cite book|last=Longo|first=James McMurtry|url=https://books.google.com/books?id=SVFkQJD7b1wC|title=From Classroom to White House: The Presidents and First Ladies as Students and Teachers|publisher=McFarland|year=2011|isbn=978-0-7864-8846-9|pages=59–60}}</ref> <ref name="Foster">{{Cite book|last=Foster|first=Feather Schwartz|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000schw|title=The First Ladies: From Martha Washington to Mamie Eisenhower, an Intimate Portrait of the Women Who Shaped America|publisher=Cumberland House|year=2011|isbn=978-1-4022-4272-4|pages=47–48}}</ref>Wọ́n dúró nínú ìbáṣepọ̀ títí wọ́n fi ṣé ìgbéyàwó ní ọdún 1826, nígbà tí Millard di agbẹjọ́rò; wọ́n bí ọmọ méjì.<ref name="Roberts">{{Cite book|last=Roberts II|first=John B.|url=https://archive.org/details/ratingfirstladie0000robe|title=Rating the First Ladies|publisher=Citadel Press Books|year=2003|isbn=0-8065-2387-5|location=New York|pages=82–88}}</ref> Wọ́n yan Millard sí [[:en:United_States_Congress|United States Congress]] ó sì kó lọ sí [[Washington, D.C.|Washington, DC]] nígbà tí ó wà ní [[:en:Buffalo, New York|Buffalo]]. Lẹ́yìn náà, ó rìnrìn àjò lọ sí Washington láti ṣètìlẹ́yìn fún iṣẹ́ òṣèlú ọkọ rẹ̀. <ref name=":1">{{Cite book|last=Gould|first=Lewis L.|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|pages=154–165}}</ref> Nígbà kan, ó farapa ẹsẹ̀ rẹ̀ nígbà tí ó ń rìn lójú ọ̀nà líle, ó ṣubú, ó sì yí ẹsẹ̀ rẹ̀ padà débi pé kò lè rìn fún ọ̀sẹ̀ méjì. Fún ọdún méjì tó tẹ̀lé e, wọ́n máa fipá mú un láti rìn pẹ̀lú ọ̀pá ìrọ̀sẹ̀. Kò tíì yá pátápátá, ó sì máa ń ní ìrora tó máa ń bá a nìṣó títí ayé.<ref name="Sibley">{{Cite book|last=Thacker-Estrada|first=Elizabeth Lorelei|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=176–196|chapter=Chapter Eleven: Margaret Taylor, Abigail Fillmore, and Jane Pierce: Three Antebellum Presidents' Ladies}}</ref> Ó di ẹni tí a mọ̀ sí nígbà tí ọkọ rẹ̀ di agbábàákẹ́lé fún ipò ààrẹ ní ìdìbò ààrẹ ọdún 1848, àwọn èèyàn sì mọ̀ ọ́ dáadáa.<ref name="Foster">{{Cite book|last=Foster|first=Feather Schwartz|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000schw|title=The First Ladies: From Martha Washington to Mamie Eisenhower, an Intimate Portrait of the Women Who Shaped America|publisher=Cumberland House|year=2011|isbn=978-1-4022-4272-4|pages=47–48}}</ref> == Gẹ́gẹ́ bí Obìnrin Àkọ́kọ́ == Ààrẹ [[:en:Zachary Taylor|Zachary Taylor]] kú ní ọjọ́ kẹsàn-án oṣù keje, ọdún 1850, èyí tó fi Millard sílẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ààrẹ àti Abigail gẹ́gẹ́ bí ìyàwó àkọ́kọ́ rẹ̀.<ref name=":0">{{Cite book|last=Diller|first=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|publisher=CQ Press|year=2001|isbn=9781568025735|pages=}}</ref> Ní Ilé Ààrẹ, Fillmore jẹ́ obìnrin ààrẹ tó ń ṣe onígbọ̀wọ́ fún ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn ayẹyẹ gbogbogbòò, ó sì tún ń gba ọkọ rẹ̀ nímọ̀ràn lórí àwọn ọ̀ràn ìṣèlú. Ṣùgbọ́n, nítorí àìlera rẹ̀, ó fi ọ̀pọ̀lọpọ̀ iṣẹ́ rẹ̀ lé ọmọbìnrin rẹ̀ Abbie lọ́wọ́, ẹni tí ó jẹ́ olùṣe ìpàdé pẹ̀lú àwọn olùpè níta Ilé Ààfin.<ref name="Parisian">{{Cite book|title=The First White House Library|publisher=Pennsylvania State University Press|year=2010|isbn=9780271037134}}</ref> == Ikú rẹ̀ == Abigail ṣàìsàn, ó sì kú nítorí àìsàn rẹ̀ ní ọjọ́ ọgbọ̀n oṣù kẹta, ọdún 1853, nígbà tí ó pé ọmọ ọdún márùndínlọ́gọ́ta.<ref name=":1">{{Cite book|last=Gould|first=Lewis L.|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|pages=154–165}}</ref> Ní ọjọ́ kẹwàá oṣù kejì, ọdún 1858, ní nǹkan bí ọdún márùn-ún lẹ́yìn náà, ọkọ rẹ̀, tí ó jẹ́ ọmọ ọdún méjìdínlọ́gọ́ta nígbà náà, fẹ́ Caroline Fillmore, obìnrin ọlọ́rọ̀ kan tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́rìnlélógójì, ní ìyàwó. Wọ́n ti ṣé ìgbéyàwó fún ọdún mẹ́rìndínlógún títí tí Millard fi kú nítorí àrùn ọpọlọ ní ọjọ́ kẹjọ oṣù kẹta, ọdún 1874, nígbà tí ó pé ọmọ ọdún mẹ́rìnléláàádọ́rin. rn421otmud5aglj8m4e8jdwy07d4j73 618446 618445 2026-03-30T23:55:13Z Josedimaria 27719 618446 wikitext text/x-wiki '''Abigail Fillmore''' (tí wọ́n bí '''Powers''' ; Oṣù Kẹta 13, 1798 – Oṣù Kẹta 30, 1853) ni Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọdún 1850 sí 1853 gẹ́gẹ́ bí ìyàwó àkọ́kọ́ Ààrẹ [[:en:Millard_Fillmore|Millard Fillmore]]. == Ìgbésí ayé rẹ̀ == Wọ́n bí Abigail Powers ní ìlú [[:en:New York State|New York]] ní ọjọ́ kẹtàlá oṣù kẹta, ọdún 1798. Ó jẹ́ ọmọ àbíkẹ́yìn nínú àwọn ọmọ méje tí pásítọ̀ kan bí.<ref name="Sibley">{{Cite book|last=Thacker-Estrada|first=Elizabeth Lorelei|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=176–196|chapter=Chapter Eleven: Margaret Taylor, Abigail Fillmore, and Jane Pierce: Three Antebellum Presidents' Ladies}}</ref> Ike bẹ̀rẹ̀ sí ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùkọ́ nígbà tí ó wà ní ọmọ ọdún mẹ́rìndínlógún, nígbà tí ó ń kọ́ni, ó mú Millard Fillmore gẹ́gẹ́ bí akẹ́kọ̀ọ́. Wọ́n fẹ́ ara wọn ní ọdún 1819, ṣùgbọ́n wọn kò ṣe ìgbéyàwó fún ọ̀pọ̀ ọdún. Millard kò ní ọrọ̀ tó láti gbọ́ bùkátà ìdílé náà, àwọn ìdílé Abigail sì kọ̀ láti fẹ́ ẹ.<ref name="Longo">{{Cite book|last=Longo|first=James McMurtry|url=https://books.google.com/books?id=SVFkQJD7b1wC|title=From Classroom to White House: The Presidents and First Ladies as Students and Teachers|publisher=McFarland|year=2011|isbn=978-0-7864-8846-9|pages=59–60}}</ref><ref name="Foster">{{Cite book|last=Foster|first=Feather Schwartz|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000schw|title=The First Ladies: From Martha Washington to Mamie Eisenhower, an Intimate Portrait of the Women Who Shaped America|publisher=Cumberland House|year=2011|isbn=978-1-4022-4272-4|pages=47–48}}</ref> Wọ́n dúró nínú ìbáṣepọ̀ títí wọ́n fi ṣé ìgbéyàwó ní ọdún 1826, nígbà tí Millard di agbẹjọ́rò; wọ́n bí ọmọ méjì.<ref name="Roberts">{{Cite book|last=Roberts II|first=John B.|url=https://archive.org/details/ratingfirstladie0000robe|title=Rating the First Ladies|publisher=Citadel Press Books|year=2003|isbn=0-8065-2387-5|location=New York|pages=82–88}}</ref> Wọ́n yan Millard sí [[:en:United_States_Congress|United States Congress]] ó sì kó lọ sí [[Washington, D.C.|Washington, DC]] nígbà tí ó wà ní [[:en:Buffalo, New York|Buffalo]]. Lẹ́yìn náà, ó rìnrìn àjò lọ sí Washington láti ṣètìlẹ́yìn fún iṣẹ́ òṣèlú ọkọ rẹ̀.<ref name=":1">{{Cite book|last=Gould|first=Lewis L.|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|pages=154–165}}</ref> Nígbà kan, ó farapa ẹsẹ̀ rẹ̀ nígbà tí ó ń rìn lójú ọ̀nà líle, ó ṣubú, ó sì yí ẹsẹ̀ rẹ̀ padà débi pé kò lè rìn fún ọ̀sẹ̀ méjì. Fún ọdún méjì tó tẹ̀lé e, wọ́n máa fipá mú un láti rìn pẹ̀lú ọ̀pá ìrọ̀sẹ̀. Kò tíì yá pátápátá, ó sì máa ń ní ìrora tó máa ń bá a nìṣó títí ayé.<ref name="Sibley"/> Ó di ẹni tí a mọ̀ sí nígbà tí ọkọ rẹ̀ di agbábàákẹ́lé fún ipò ààrẹ ní ìdìbò ààrẹ ọdún 1848, àwọn èèyàn sì mọ̀ ọ́ dáadáa.<ref name="Foster"/> == Gẹ́gẹ́ bí Obìnrin Àkọ́kọ́ == Ààrẹ [[:en:Zachary Taylor|Zachary Taylor]] kú ní ọjọ́ kẹsàn-án oṣù keje, ọdún 1850, èyí tó fi Millard sílẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ààrẹ àti Abigail gẹ́gẹ́ bí ìyàwó àkọ́kọ́ rẹ̀.<ref name=":0">{{Cite book|last=Diller|first=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|publisher=CQ Press|year=2001|isbn=9781568025735|pages=}}</ref> Ní Ilé Ààrẹ, Fillmore jẹ́ obìnrin ààrẹ tó ń ṣe onígbọ̀wọ́ fún ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn ayẹyẹ gbogbogbòò, ó sì tún ń gba ọkọ rẹ̀ nímọ̀ràn lórí àwọn ọ̀ràn ìṣèlú. Ṣùgbọ́n, nítorí àìlera rẹ̀, ó fi ọ̀pọ̀lọpọ̀ iṣẹ́ rẹ̀ lé ọmọbìnrin rẹ̀ Abbie lọ́wọ́, ẹni tí ó jẹ́ olùṣe ìpàdé pẹ̀lú àwọn olùpè níta Ilé Ààfin.<ref name="Parisian">{{Cite book|title=The First White House Library|publisher=Pennsylvania State University Press|year=2010|isbn=9780271037134}}</ref> == Ikú rẹ̀ == Abigail ṣàìsàn, ó sì kú nítorí àìsàn rẹ̀ ní ọjọ́ ọgbọ̀n oṣù kẹta, ọdún 1853, nígbà tí ó pé ọmọ ọdún márùndínlọ́gọ́ta.<ref name=":1">{{Cite book|last=Gould|first=Lewis L.|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|pages=154–165}}</ref> Ní ọjọ́ kẹwàá oṣù kejì, ọdún 1858, ní nǹkan bí ọdún márùn-ún lẹ́yìn náà, ọkọ rẹ̀, tí ó jẹ́ ọmọ ọdún méjìdínlọ́gọ́ta nígbà náà, fẹ́ Caroline Fillmore, obìnrin ọlọ́rọ̀ kan tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́rìnlélógójì, ní ìyàwó. Wọ́n ti ṣé ìgbéyàwó fún ọdún mẹ́rìndínlógún títí tí Millard fi kú nítorí àrùn ọpọlọ ní ọjọ́ kẹjọ oṣù kẹta, ọdún 1874, nígbà tí ó pé ọmọ ọdún mẹ́rìnléláàádọ́rin. mx8w4mt6kkwt3uumuxhw1i58fdwygiq 618447 618446 2026-03-30T23:56:41Z Josedimaria 27719 618447 wikitext text/x-wiki '''Abigail Fillmore''' (tí wọ́n bí '''Powers''' ; Oṣù Kẹta 13, 1798 – Oṣù Kẹta 30, 1853) ni Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọdún 1850 sí 1853 gẹ́gẹ́ bí ìyàwó àkọ́kọ́ Ààrẹ [[:en:Millard_Fillmore|Millard Fillmore]]. == Ìgbésí ayé rẹ̀ == Wọ́n bí Abigail Powers ní ìlú [[:en:New York State|New York]] ní ọjọ́ kẹtàlá oṣù kẹta, ọdún 1798. Ó jẹ́ ọmọ àbíkẹ́yìn nínú àwọn ọmọ méje tí pásítọ̀ kan bí.<ref name="Sibley">{{Cite book|last=Thacker-Estrada|first=Elizabeth Lorelei|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=176–196|chapter=Chapter Eleven: Margaret Taylor, Abigail Fillmore, and Jane Pierce: Three Antebellum Presidents' Ladies}}</ref> Ike bẹ̀rẹ̀ sí ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùkọ́ nígbà tí ó wà ní ọmọ ọdún mẹ́rìndínlógún, nígbà tí ó ń kọ́ni, ó mú Millard Fillmore gẹ́gẹ́ bí akẹ́kọ̀ọ́. Wọ́n fẹ́ ara wọn ní ọdún 1819, ṣùgbọ́n wọn kò ṣe ìgbéyàwó fún ọ̀pọ̀ ọdún. Millard kò ní ọrọ̀ tó láti gbọ́ bùkátà ìdílé náà, àwọn ìdílé Abigail sì kọ̀ láti fẹ́ ẹ.<ref name="Longo">{{Cite book|last=Longo|first=James McMurtry|url=https://books.google.com/books?id=SVFkQJD7b1wC|title=From Classroom to White House: The Presidents and First Ladies as Students and Teachers|publisher=McFarland|year=2011|isbn=978-0-7864-8846-9|pages=59–60}}</ref><ref name="Foster">{{Cite book|last=Foster|first=Feather Schwartz|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000schw|title=The First Ladies: From Martha Washington to Mamie Eisenhower, an Intimate Portrait of the Women Who Shaped America|publisher=Cumberland House|year=2011|isbn=978-1-4022-4272-4|pages=47–48}}</ref> Wọ́n dúró nínú ìbáṣepọ̀ títí wọ́n fi ṣé ìgbéyàwó ní ọdún 1826, nígbà tí Millard di agbẹjọ́rò; wọ́n bí ọmọ méjì.<ref name="Roberts">{{Cite book|last=Roberts II|first=John B.|url=https://archive.org/details/ratingfirstladie0000robe|title=Rating the First Ladies|publisher=Citadel Press Books|year=2003|isbn=0-8065-2387-5|location=New York|pages=82–88}}</ref> Wọ́n yan Millard sí [[:en:United_States_Congress|United States Congress]] ó sì kó lọ sí [[Washington, D.C.|Washington, DC]] nígbà tí ó wà ní [[:en:Buffalo, New York|Buffalo]]. Lẹ́yìn náà, ó rìnrìn àjò lọ sí Washington láti ṣètìlẹ́yìn fún iṣẹ́ òṣèlú ọkọ rẹ̀.<ref name=":1">{{Cite book|last=Gould|first=Lewis L.|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|pages=154–165}}</ref> Nígbà kan, ó farapa ẹsẹ̀ rẹ̀ nígbà tí ó ń rìn lójú ọ̀nà líle, ó ṣubú, ó sì yí ẹsẹ̀ rẹ̀ padà débi pé kò lè rìn fún ọ̀sẹ̀ méjì. Fún ọdún méjì tó tẹ̀lé e, wọ́n máa fipá mú un láti rìn pẹ̀lú ọ̀pá ìrọ̀sẹ̀. Kò tíì yá pátápátá, ó sì máa ń ní ìrora tó máa ń bá a nìṣó títí ayé.<ref name="Sibley"/> Ó di ẹni tí a mọ̀ sí nígbà tí ọkọ rẹ̀ di agbábàákẹ́lé fún ipò ààrẹ ní ìdìbò ààrẹ ọdún 1848, àwọn èèyàn sì mọ̀ ọ́ dáadáa.<ref name="Foster"/> == Gẹ́gẹ́ bí Obìnrin Àkọ́kọ́ == Ààrẹ [[:en:Zachary Taylor|Zachary Taylor]] kú ní ọjọ́ kẹsàn-án oṣù keje, ọdún 1850, èyí tó fi Millard sílẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ààrẹ àti Abigail gẹ́gẹ́ bí ìyàwó àkọ́kọ́ rẹ̀.<ref name=":0">{{Cite book|last=Diller|first=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|publisher=CQ Press|year=2001|isbn=9781568025735|pages=}}</ref> Ní Ilé Ààrẹ, Fillmore jẹ́ obìnrin ààrẹ tó ń ṣe onígbọ̀wọ́ fún ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn ayẹyẹ gbogbogbòò, ó sì tún ń gba ọkọ rẹ̀ nímọ̀ràn lórí àwọn ọ̀ràn ìṣèlú. Ṣùgbọ́n, nítorí àìlera rẹ̀, ó fi ọ̀pọ̀lọpọ̀ iṣẹ́ rẹ̀ lé ọmọbìnrin rẹ̀ Abbie lọ́wọ́, ẹni tí ó jẹ́ olùṣe ìpàdé pẹ̀lú àwọn olùpè níta Ilé Ààfin.<ref name="Parisian">{{Cite book|title=The First White House Library|publisher=Pennsylvania State University Press|year=2010|isbn=9780271037134}}</ref><ref name="Lingo"/> == Ikú rẹ̀ == Abigail ṣàìsàn, ó sì kú nítorí àìsàn rẹ̀ ní ọjọ́ ọgbọ̀n oṣù kẹta, ọdún 1853, nígbà tí ó pé ọmọ ọdún márùndínlọ́gọ́ta.<ref name=":1"/> Ní ọjọ́ kẹwàá oṣù kejì, ọdún 1858, ní nǹkan bí ọdún márùn-ún lẹ́yìn náà, ọkọ rẹ̀, tí ó jẹ́ ọmọ ọdún méjìdínlọ́gọ́ta nígbà náà, fẹ́ Caroline Fillmore, obìnrin ọlọ́rọ̀ kan tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́rìnlélógójì, ní ìyàwó. Wọ́n ti ṣé ìgbéyàwó fún ọdún mẹ́rìndínlógún títí tí Millard fi kú nítorí àrùn ọpọlọ ní ọjọ́ kẹjọ oṣù kẹta, ọdún 1874, nígbà tí ó pé ọmọ ọdún mẹ́rìnléláàádọ́rin. ==Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} ouvea6sgoaz7ltz82g8g375ct5eh35d 618448 618447 2026-03-31T00:01:01Z Josedimaria 27719 618448 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Abigail Fillmore.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[Millard Fillmore]] | term_start = 9 July 1850 | term_end = 4 March 1853 | predecessor = [[Margaret Taylor]] | successor = [[Jane Pierce]] | birth_name = Abigail Powers | birth_date = {{birth date|1798|3|13}} | birth_place = [[New York (Ìpínlẹ̀)|New York]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1853|3|30|1798|3|13}} | spouse = Millard Fillmore | children = 2 }} '''Abigail Fillmore''' (tí wọ́n bí '''Powers''' ; Oṣù Kẹta 13, 1798 – Oṣù Kẹta 30, 1853) ni Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọdún 1850 sí 1853 gẹ́gẹ́ bí ìyàwó àkọ́kọ́ Ààrẹ [[:en:Millard_Fillmore|Millard Fillmore]]. == Ìgbésí ayé rẹ̀ == Wọ́n bí Abigail Powers ní ìlú [[:en:New York State|New York]] ní ọjọ́ kẹtàlá oṣù kẹta, ọdún 1798. Ó jẹ́ ọmọ àbíkẹ́yìn nínú àwọn ọmọ méje tí pásítọ̀ kan bí.<ref name="Sibley">{{Cite book|last=Thacker-Estrada|first=Elizabeth Lorelei|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=176–196|chapter=Chapter Eleven: Margaret Taylor, Abigail Fillmore, and Jane Pierce: Three Antebellum Presidents' Ladies}}</ref> Ike bẹ̀rẹ̀ sí ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùkọ́ nígbà tí ó wà ní ọmọ ọdún mẹ́rìndínlógún, nígbà tí ó ń kọ́ni, ó mú Millard Fillmore gẹ́gẹ́ bí akẹ́kọ̀ọ́. Wọ́n fẹ́ ara wọn ní ọdún 1819, ṣùgbọ́n wọn kò ṣe ìgbéyàwó fún ọ̀pọ̀ ọdún. Millard kò ní ọrọ̀ tó láti gbọ́ bùkátà ìdílé náà, àwọn ìdílé Abigail sì kọ̀ láti fẹ́ ẹ.<ref name="Longo">{{Cite book|last=Longo|first=James McMurtry|url=https://books.google.com/books?id=SVFkQJD7b1wC|title=From Classroom to White House: The Presidents and First Ladies as Students and Teachers|publisher=McFarland|year=2011|isbn=978-0-7864-8846-9|pages=59–60}}</ref><ref name="Foster">{{Cite book|last=Foster|first=Feather Schwartz|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000schw|title=The First Ladies: From Martha Washington to Mamie Eisenhower, an Intimate Portrait of the Women Who Shaped America|publisher=Cumberland House|year=2011|isbn=978-1-4022-4272-4|pages=47–48}}</ref> Wọ́n dúró nínú ìbáṣepọ̀ títí wọ́n fi ṣé ìgbéyàwó ní ọdún 1826, nígbà tí Millard di agbẹjọ́rò; wọ́n bí ọmọ méjì.<ref name="Roberts">{{Cite book|last=Roberts II|first=John B.|url=https://archive.org/details/ratingfirstladie0000robe|title=Rating the First Ladies|publisher=Citadel Press Books|year=2003|isbn=0-8065-2387-5|location=New York|pages=82–88}}</ref> Wọ́n yan Millard sí [[:en:United_States_Congress|United States Congress]] ó sì kó lọ sí [[Washington, D.C.|Washington, DC]] nígbà tí ó wà ní [[:en:Buffalo, New York|Buffalo]]. Lẹ́yìn náà, ó rìnrìn àjò lọ sí Washington láti ṣètìlẹ́yìn fún iṣẹ́ òṣèlú ọkọ rẹ̀.<ref name=":1">{{Cite book|last=Gould|first=Lewis L.|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|pages=154–165}}</ref> Nígbà kan, ó farapa ẹsẹ̀ rẹ̀ nígbà tí ó ń rìn lójú ọ̀nà líle, ó ṣubú, ó sì yí ẹsẹ̀ rẹ̀ padà débi pé kò lè rìn fún ọ̀sẹ̀ méjì. Fún ọdún méjì tó tẹ̀lé e, wọ́n máa fipá mú un láti rìn pẹ̀lú ọ̀pá ìrọ̀sẹ̀. Kò tíì yá pátápátá, ó sì máa ń ní ìrora tó máa ń bá a nìṣó títí ayé.<ref name="Sibley"/> Ó di ẹni tí a mọ̀ sí nígbà tí ọkọ rẹ̀ di agbábàákẹ́lé fún ipò ààrẹ ní ìdìbò ààrẹ ọdún 1848, àwọn èèyàn sì mọ̀ ọ́ dáadáa.<ref name="Foster"/> == Gẹ́gẹ́ bí Obìnrin Àkọ́kọ́ == Ààrẹ [[:en:Zachary Taylor|Zachary Taylor]] kú ní ọjọ́ kẹsàn-án oṣù keje, ọdún 1850, èyí tó fi Millard sílẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ààrẹ àti Abigail gẹ́gẹ́ bí ìyàwó àkọ́kọ́ rẹ̀.<ref name=":0">{{Cite book|last=Diller|first=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|publisher=CQ Press|year=2001|isbn=9781568025735|pages=}}</ref> Ní Ilé Ààrẹ, Fillmore jẹ́ obìnrin ààrẹ tó ń ṣe onígbọ̀wọ́ fún ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn ayẹyẹ gbogbogbòò, ó sì tún ń gba ọkọ rẹ̀ nímọ̀ràn lórí àwọn ọ̀ràn ìṣèlú. Ṣùgbọ́n, nítorí àìlera rẹ̀, ó fi ọ̀pọ̀lọpọ̀ iṣẹ́ rẹ̀ lé ọmọbìnrin rẹ̀ Abbie lọ́wọ́, ẹni tí ó jẹ́ olùṣe ìpàdé pẹ̀lú àwọn olùpè níta Ilé Ààfin.<ref name="Parisian">{{Cite book|title=The First White House Library|publisher=Pennsylvania State University Press|year=2010|isbn=9780271037134}}</ref><ref name="Lingo"/> == Ikú rẹ̀ == Abigail ṣàìsàn, ó sì kú nítorí àìsàn rẹ̀ ní ọjọ́ ọgbọ̀n oṣù kẹta, ọdún 1853, nígbà tí ó pé ọmọ ọdún márùndínlọ́gọ́ta.<ref name=":1"/> Ní ọjọ́ kẹwàá oṣù kejì, ọdún 1858, ní nǹkan bí ọdún márùn-ún lẹ́yìn náà, ọkọ rẹ̀, tí ó jẹ́ ọmọ ọdún méjìdínlọ́gọ́ta nígbà náà, fẹ́ Caroline Fillmore, obìnrin ọlọ́rọ̀ kan tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́rìnlélógójì, ní ìyàwó. Wọ́n ti ṣé ìgbéyàwó fún ọdún mẹ́rìndínlógún títí tí Millard fi kú nítorí àrùn ọpọlọ ní ọjọ́ kẹjọ oṣù kẹta, ọdún 1874, nígbà tí ó pé ọmọ ọdún mẹ́rìnléláàádọ́rin. ==Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} igewuc5a61k7g7x66epcysdcslr1z0a 618449 618448 2026-03-31T00:01:45Z Josedimaria 27719 618449 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Abigail Fillmore.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[Millard Fillmore]] | term_start = 9 July 1850 | term_end = 4 March 1853 | predecessor = [[Margaret Taylor]] | successor = [[Jane Pierce]] | birth_name = Abigail Powers | birth_date = {{birth date|1798|3|13}} | birth_place = [[New York (Ìpínlẹ̀)|New York]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1853|3|30|1798|3|13}} | spouse = Millard Fillmore | children = 2 }} '''Abigail Fillmore''' (tí wọ́n bí '''Powers''' ; Oṣù Kẹta 13, 1798 – Oṣù Kẹta 30, 1853) ni Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọdún 1850 sí 1853 gẹ́gẹ́ bí ìyàwó àkọ́kọ́ Ààrẹ [[:en:Millard_Fillmore|Millard Fillmore]]. == Ìgbésí ayé rẹ̀ == Wọ́n bí Abigail Powers ní ìlú [[:en:New York State|New York]] ní ọjọ́ kẹtàlá oṣù kẹta, ọdún 1798. Ó jẹ́ ọmọ àbíkẹ́yìn nínú àwọn ọmọ méje tí pásítọ̀ kan bí.<ref name="Sibley">{{Cite book|last=Thacker-Estrada|first=Elizabeth Lorelei|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=176–196|chapter=Chapter Eleven: Margaret Taylor, Abigail Fillmore, and Jane Pierce: Three Antebellum Presidents' Ladies}}</ref> Ike bẹ̀rẹ̀ sí ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùkọ́ nígbà tí ó wà ní ọmọ ọdún mẹ́rìndínlógún, nígbà tí ó ń kọ́ni, ó mú Millard Fillmore gẹ́gẹ́ bí akẹ́kọ̀ọ́. Wọ́n fẹ́ ara wọn ní ọdún 1819, ṣùgbọ́n wọn kò ṣe ìgbéyàwó fún ọ̀pọ̀ ọdún. Millard kò ní ọrọ̀ tó láti gbọ́ bùkátà ìdílé náà, àwọn ìdílé Abigail sì kọ̀ láti fẹ́ ẹ.<ref name="Longo">{{Cite book|last=Longo|first=James McMurtry|url=https://books.google.com/books?id=SVFkQJD7b1wC|title=From Classroom to White House: The Presidents and First Ladies as Students and Teachers|publisher=McFarland|year=2011|isbn=978-0-7864-8846-9|pages=59–60}}</ref><ref name="Foster">{{Cite book|last=Foster|first=Feather Schwartz|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000schw|title=The First Ladies: From Martha Washington to Mamie Eisenhower, an Intimate Portrait of the Women Who Shaped America|publisher=Cumberland House|year=2011|isbn=978-1-4022-4272-4|pages=47–48}}</ref> Wọ́n dúró nínú ìbáṣepọ̀ títí wọ́n fi ṣé ìgbéyàwó ní ọdún 1826, nígbà tí Millard di agbẹjọ́rò; wọ́n bí ọmọ méjì.<ref name="Roberts">{{Cite book|last=Roberts II|first=John B.|url=https://archive.org/details/ratingfirstladie0000robe|title=Rating the First Ladies|publisher=Citadel Press Books|year=2003|isbn=0-8065-2387-5|location=New York|pages=82–88}}</ref> Wọ́n yan Millard sí [[:en:United_States_Congress|United States Congress]] ó sì kó lọ sí [[Washington, D.C.|Washington, DC]] nígbà tí ó wà ní [[:en:Buffalo, New York|Buffalo]]. Lẹ́yìn náà, ó rìnrìn àjò lọ sí Washington láti ṣètìlẹ́yìn fún iṣẹ́ òṣèlú ọkọ rẹ̀.<ref name=":1">{{Cite book|last=Gould|first=Lewis L.|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|pages=154–165}}</ref> Nígbà kan, ó farapa ẹsẹ̀ rẹ̀ nígbà tí ó ń rìn lójú ọ̀nà líle, ó ṣubú, ó sì yí ẹsẹ̀ rẹ̀ padà débi pé kò lè rìn fún ọ̀sẹ̀ méjì. Fún ọdún méjì tó tẹ̀lé e, wọ́n máa fipá mú un láti rìn pẹ̀lú ọ̀pá ìrọ̀sẹ̀. Kò tíì yá pátápátá, ó sì máa ń ní ìrora tó máa ń bá a nìṣó títí ayé.<ref name="Sibley"/> Ó di ẹni tí a mọ̀ sí nígbà tí ọkọ rẹ̀ di agbábàákẹ́lé fún ipò ààrẹ ní ìdìbò ààrẹ ọdún 1848, àwọn èèyàn sì mọ̀ ọ́ dáadáa.<ref name="Foster"/> == Gẹ́gẹ́ bí Obìnrin Àkọ́kọ́ == Ààrẹ [[:en:Zachary Taylor|Zachary Taylor]] kú ní ọjọ́ kẹsàn-án oṣù keje, ọdún 1850, èyí tó fi Millard sílẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ààrẹ àti Abigail gẹ́gẹ́ bí ìyàwó àkọ́kọ́ rẹ̀.<ref name=":0">{{Cite book|last=Diller|first=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|publisher=CQ Press|year=2001|isbn=9781568025735|pages=}}</ref> Ní Ilé Ààrẹ, Fillmore jẹ́ obìnrin ààrẹ tó ń ṣe onígbọ̀wọ́ fún ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn ayẹyẹ gbogbogbòò, ó sì tún ń gba ọkọ rẹ̀ nímọ̀ràn lórí àwọn ọ̀ràn ìṣèlú. Ṣùgbọ́n, nítorí àìlera rẹ̀, ó fi ọ̀pọ̀lọpọ̀ iṣẹ́ rẹ̀ lé ọmọbìnrin rẹ̀ Abbie lọ́wọ́, ẹni tí ó jẹ́ olùṣe ìpàdé pẹ̀lú àwọn olùpè níta Ilé Ààfin.<ref name="Parisian">{{Cite book|title=The First White House Library|publisher=Pennsylvania State University Press|year=2010|isbn=9780271037134}}</ref> == Ikú rẹ̀ == Abigail ṣàìsàn, ó sì kú nítorí àìsàn rẹ̀ ní ọjọ́ ọgbọ̀n oṣù kẹta, ọdún 1853, nígbà tí ó pé ọmọ ọdún márùndínlọ́gọ́ta.<ref name=":1"/> Ní ọjọ́ kẹwàá oṣù kejì, ọdún 1858, ní nǹkan bí ọdún márùn-ún lẹ́yìn náà, ọkọ rẹ̀, tí ó jẹ́ ọmọ ọdún méjìdínlọ́gọ́ta nígbà náà, fẹ́ Caroline Fillmore, obìnrin ọlọ́rọ̀ kan tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́rìnlélógójì, ní ìyàwó. Wọ́n ti ṣé ìgbéyàwó fún ọdún mẹ́rìndínlógún títí tí Millard fi kú nítorí àrùn ọpọlọ ní ọjọ́ kẹjọ oṣù kẹta, ọdún 1874, nígbà tí ó pé ọmọ ọdún mẹ́rìnléláàádọ́rin. ==Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} 4isfpe69g0xubjtkrxg8tcv098f3hg5 Margaret Taylor 0 79998 618417 2026-03-30T22:51:55Z Josedimaria 27719 Created by translating the opening section from the page "[[:ig:Special:Redirect/revision/598137|Margaret Taylor]]" 618417 wikitext text/x-wiki '''Margaret Mackall Taylor''' (ọmọ tuntun '''Smith''' ; Oṣù Kẹsàn 21, 1788 – Oṣù Kẹjọ 14, 1852) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1849 sí 1850 gẹ́gẹ́ bí ìyàwó Ààrẹ [[:en:Zachary_Taylor|Zachary Taylor]]. Ó fẹ́ Zachary ní ọdún 1810, ó sì gbé gẹ́gẹ́ bí ìyàwó ọmọ ogun, ó tẹ̀lé ọkọ rẹ̀ lọ síbi tí wọ́n ti ń gbé e sí ní àwọn agbègbè Amẹ́ríkà. TMrs-E-Johnson.jpg 44829200Mrs-E-Johnson.jpgMrs-E-JohnsonÌyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà eienvyvna9n5u6a7h5g4a3jswjgqb0u 618426 618417 2026-03-30T23:11:08Z Josedimaria 27719 618426 wikitext text/x-wiki '''Margaret Mackall Taylor''' (ọmọ tuntun '''Smith''' ; Oṣù Kẹsàn 21, 1788 – Oṣù Kẹjọ 14, 1852) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1849 sí 1850 gẹ́gẹ́ bí ìyàwó Ààrẹ [[:en:Zachary_Taylor|Zachary Taylor]]. Ó fẹ́ Zachary ní ọdún 1810, ó sì gbé gẹ́gẹ́ bí ìyàwó ọmọ ogun, ó tẹ̀lé ọkọ rẹ̀ lọ síbi tí wọ́n ti ń gbé e sí ní àwọn agbègbè Amẹ́ríkà. j89l5nene6628g3p0dy4y327cy71m2e 618450 618426 2026-03-31T00:13:38Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Mbido ndụ na ịnụ di ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/598137|Margaret Taylor]]" 618450 wikitext text/x-wiki '''Margaret Mackall Taylor''' (ọmọ tuntun '''Smith''' ; Oṣù Kẹsàn 21, 1788 – Oṣù Kẹjọ 14, 1852) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1849 sí 1850 gẹ́gẹ́ bí ìyàwó Ààrẹ [[:en:Zachary_Taylor|Zachary Taylor]]. Ó fẹ́ Zachary ní ọdún 1810, ó sì gbé gẹ́gẹ́ bí ìyàwó ọmọ ogun, ó tẹ̀lé ọkọ rẹ̀ lọ síbi tí wọ́n ti ń gbé e sí ní àwọn agbègbè Amẹ́ríkà. == Ìgbésí ayé ọmọdé àti ìgbéyàwó rẹ̀ == Wọ́n bí Margaret Mackall Smith ní ọjọ́ kọkànlélógún oṣù kẹsàn-án ọdún 1788 ní [[Maryland]] fún àwọn àgbẹ̀. Nígbà tí Smith jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́wàá, ìyá rẹ̀ kú. Lẹ́yìn náà, yóò máa gbé pẹ̀lú àwọn òbí àgbà rẹ̀.<ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=79–82|language=en}}</ref> <ref name=":0">{{Cite book|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|pages=145–153}}</ref> <ref name="boller">{{Cite book|url=https://archive.org/details/presidentialwive0000boll|title=Presidential Wives|publisher=Oxford University Press|year=1988|pages=95–97}}</ref> Ó pàdé Zachary Taylor, ọmọ ogun kan, nígbà tí ó wà ní Kentucky ní ọdún 1809, lẹ́yìn oṣù méje, ó fẹ́ ẹ ní ọjọ́ kọkànlélógún oṣù kẹfà, ọdún 1810.<ref name="Sibley">{{Cite book|last=Thacker-Estrada|first=Elizabeth Lorelei|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=178–182|language=en|chapter=Chapter Eleven: Margaret Taylor, Abigail Fillmore, and Jane Pierce: Three Antebellum Presidents' Ladies}}</ref> Wọ́n ń gbé ní ààlà, Margaret sì jẹ́ ọ̀kan lára àwọn ìyàwó ológun díẹ̀ tí wọ́n tẹ̀lé ọkọ wọn lọ sí ààlà, bó tilẹ̀ jẹ́ pé àkókò pípẹ́ ni ìyàsọ́tọ̀ náà wà nígbà tí Margaret kò lè rìnrìn àjò pẹ̀lú Zachary. Nígbà tí wọ́n wà ní ààlà, wọ́n bí ọmọ mẹ́fà. <ref name=":2">{{Cite book|last=Anthony|first=Carl Sferrazza|url=https://archive.org/details/firstladiessagao00anth|title=First Ladies: The Saga of the Presidents' Wives and Their Power, 1789-1961|publisher=William Morrow and Company|year=1990|pages=146–147|isbn=9780688077044|language=en}}</ref> Wọ́n pe Zachary láti ṣiṣẹ́ ní [[:en:Mexican–American_War|Mexican–American War]] ní ọdún 1845, àṣeyọrí rẹ̀ nínú iṣẹ́ ológun mú kí ó gba ìyìn orílẹ̀-èdè, [[:en:Whig_Party|Whig Party]] yàn ní [[:en:1848_United_States_Presidential_election|1848 United States Presidential election]] . Margaret gbàdúrà pé kí ó má ṣe yan òun, ṣùgbọ́n ó jẹ́ kí ó bínú pé wọ́n yàn án gẹ́gẹ́ bí ààrẹ. Ṣùgbọ́n, láìka ìdánilójú rẹ̀ sí, ó láyọ̀ fún àṣeyọrí ọkọ rẹ̀.<ref name=":2">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiessagao00anth|title=First Ladies: The Saga of the Presidents' Wives and Their Power, 1789-1961|publisher=William Morrow and Company|year=1990|pages=146–147|isbn=9780688077044|language=en}}</ref> swjpiiio0yfrmis9s211wng7c58nvff 618451 618450 2026-03-31T00:17:58Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Dịka Nwanyị Mbụ" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/598137|Margaret Taylor]]" 618451 wikitext text/x-wiki '''Margaret Mackall Taylor''' (ọmọ tuntun '''Smith''' ; Oṣù Kẹsàn 21, 1788 – Oṣù Kẹjọ 14, 1852) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1849 sí 1850 gẹ́gẹ́ bí ìyàwó Ààrẹ [[:en:Zachary_Taylor|Zachary Taylor]]. Ó fẹ́ Zachary ní ọdún 1810, ó sì gbé gẹ́gẹ́ bí ìyàwó ọmọ ogun, ó tẹ̀lé ọkọ rẹ̀ lọ síbi tí wọ́n ti ń gbé e sí ní àwọn agbègbè Amẹ́ríkà. == Ìgbésí ayé ọmọdé àti ìgbéyàwó rẹ̀ == Wọ́n bí Margaret Mackall Smith ní ọjọ́ kọkànlélógún oṣù kẹsàn-án ọdún 1788 ní [[Maryland]] fún àwọn àgbẹ̀. Nígbà tí Smith jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́wàá, ìyá rẹ̀ kú. Lẹ́yìn náà, yóò máa gbé pẹ̀lú àwọn òbí àgbà rẹ̀.<ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=79–82|language=en}}</ref> <ref name=":0">{{Cite book|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|pages=145–153}}</ref> <ref name="boller">{{Cite book|url=https://archive.org/details/presidentialwive0000boll|title=Presidential Wives|publisher=Oxford University Press|year=1988|pages=95–97}}</ref> Ó pàdé Zachary Taylor, ọmọ ogun kan, nígbà tí ó wà ní Kentucky ní ọdún 1809, lẹ́yìn oṣù méje, ó fẹ́ ẹ ní ọjọ́ kọkànlélógún oṣù kẹfà, ọdún 1810.<ref name="Sibley">{{Cite book|last=Thacker-Estrada|first=Elizabeth Lorelei|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=178–182|language=en|chapter=Chapter Eleven: Margaret Taylor, Abigail Fillmore, and Jane Pierce: Three Antebellum Presidents' Ladies}}</ref> Wọ́n ń gbé ní ààlà, Margaret sì jẹ́ ọ̀kan lára àwọn ìyàwó ológun díẹ̀ tí wọ́n tẹ̀lé ọkọ wọn lọ sí ààlà, bó tilẹ̀ jẹ́ pé àkókò pípẹ́ ni ìyàsọ́tọ̀ náà wà nígbà tí Margaret kò lè rìnrìn àjò pẹ̀lú Zachary. Nígbà tí wọ́n wà ní ààlà, wọ́n bí ọmọ mẹ́fà. <ref name=":2">{{Cite book|last=Anthony|first=Carl Sferrazza|url=https://archive.org/details/firstladiessagao00anth|title=First Ladies: The Saga of the Presidents' Wives and Their Power, 1789-1961|publisher=William Morrow and Company|year=1990|pages=146–147|isbn=9780688077044|language=en}}</ref> Wọ́n pe Zachary láti ṣiṣẹ́ ní [[:en:Mexican–American_War|Mexican–American War]] ní ọdún 1845, àṣeyọrí rẹ̀ nínú iṣẹ́ ológun mú kí ó gba ìyìn orílẹ̀-èdè, [[:en:Whig_Party|Whig Party]] yàn ní [[:en:1848_United_States_Presidential_election|1848 United States Presidential election]] . Margaret gbàdúrà pé kí ó má ṣe yan òun, ṣùgbọ́n ó jẹ́ kí ó bínú pé wọ́n yàn án gẹ́gẹ́ bí ààrẹ. Ṣùgbọ́n, láìka ìdánilójú rẹ̀ sí, ó láyọ̀ fún àṣeyọrí ọkọ rẹ̀.<ref name=":2">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiessagao00anth|title=First Ladies: The Saga of the Presidents' Wives and Their Power, 1789-1961|publisher=William Morrow and Company|year=1990|pages=146–147|isbn=9780688077044|language=en}}</ref> == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Ààrẹ, ó ń ṣe àkóso Ilé Ààrẹ láti orí òrùlé nítorí ìlera rẹ̀ nígbà tí ó ń yan iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò [[White House]] sí ọmọbìnrin rẹ̀. Ó jẹ́ onímọ̀ràn gidigidi nígbà tí ó wà ní ipò ààrẹ gẹ́gẹ́ bí ìyáàfin, èyí tí ó parí lójijì pẹ̀lú ikú ọkọ rẹ̀ ní ọdún 1850.<ref>{{Cite book|last=Beasley|first=Maurine H.|url=https://books.google.com/books?id=cIp1AAAAMAAJ|title=First Ladies and the Press: The Unfinished Partnership of the Media Age|publisher=Northwestern University Press|year=2005|isbn=978-0-8101-2312-0|pages=41|language=en}}</ref><ref name="caroli">{{Cite book|last=Caroli|first=Betty Boyd|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000caro|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|publisher=Oxford University Press, USA|year=2010|isbn=978-0-19-539285-2|pages=48–49|language=en}}</ref> lcbb6znte0wwrgtpfz4teqy6xrbghu3 618453 618451 2026-03-31T00:19:35Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Ọnwụ ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/598137|Margaret Taylor]]" 618453 wikitext text/x-wiki '''Margaret Mackall Taylor''' (ọmọ tuntun '''Smith''' ; Oṣù Kẹsàn 21, 1788 – Oṣù Kẹjọ 14, 1852) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1849 sí 1850 gẹ́gẹ́ bí ìyàwó Ààrẹ [[:en:Zachary_Taylor|Zachary Taylor]]. Ó fẹ́ Zachary ní ọdún 1810, ó sì gbé gẹ́gẹ́ bí ìyàwó ọmọ ogun, ó tẹ̀lé ọkọ rẹ̀ lọ síbi tí wọ́n ti ń gbé e sí ní àwọn agbègbè Amẹ́ríkà. == Ìgbésí ayé ọmọdé àti ìgbéyàwó rẹ̀ == Wọ́n bí Margaret Mackall Smith ní ọjọ́ kọkànlélógún oṣù kẹsàn-án ọdún 1788 ní [[Maryland]] fún àwọn àgbẹ̀. Nígbà tí Smith jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́wàá, ìyá rẹ̀ kú. Lẹ́yìn náà, yóò máa gbé pẹ̀lú àwọn òbí àgbà rẹ̀.<ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=79–82|language=en}}</ref> <ref name=":0">{{Cite book|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|pages=145–153}}</ref> <ref name="boller">{{Cite book|url=https://archive.org/details/presidentialwive0000boll|title=Presidential Wives|publisher=Oxford University Press|year=1988|pages=95–97}}</ref> Ó pàdé Zachary Taylor, ọmọ ogun kan, nígbà tí ó wà ní Kentucky ní ọdún 1809, lẹ́yìn oṣù méje, ó fẹ́ ẹ ní ọjọ́ kọkànlélógún oṣù kẹfà, ọdún 1810.<ref name="Sibley">{{Cite book|last=Thacker-Estrada|first=Elizabeth Lorelei|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=178–182|language=en|chapter=Chapter Eleven: Margaret Taylor, Abigail Fillmore, and Jane Pierce: Three Antebellum Presidents' Ladies}}</ref> Wọ́n ń gbé ní ààlà, Margaret sì jẹ́ ọ̀kan lára àwọn ìyàwó ológun díẹ̀ tí wọ́n tẹ̀lé ọkọ wọn lọ sí ààlà, bó tilẹ̀ jẹ́ pé àkókò pípẹ́ ni ìyàsọ́tọ̀ náà wà nígbà tí Margaret kò lè rìnrìn àjò pẹ̀lú Zachary. Nígbà tí wọ́n wà ní ààlà, wọ́n bí ọmọ mẹ́fà. <ref name=":2">{{Cite book|last=Anthony|first=Carl Sferrazza|url=https://archive.org/details/firstladiessagao00anth|title=First Ladies: The Saga of the Presidents' Wives and Their Power, 1789-1961|publisher=William Morrow and Company|year=1990|pages=146–147|isbn=9780688077044|language=en}}</ref> Wọ́n pe Zachary láti ṣiṣẹ́ ní [[:en:Mexican–American_War|Mexican–American War]] ní ọdún 1845, àṣeyọrí rẹ̀ nínú iṣẹ́ ológun mú kí ó gba ìyìn orílẹ̀-èdè, [[:en:Whig_Party|Whig Party]] yàn ní [[:en:1848_United_States_Presidential_election|1848 United States Presidential election]] . Margaret gbàdúrà pé kí ó má ṣe yan òun, ṣùgbọ́n ó jẹ́ kí ó bínú pé wọ́n yàn án gẹ́gẹ́ bí ààrẹ. Ṣùgbọ́n, láìka ìdánilójú rẹ̀ sí, ó láyọ̀ fún àṣeyọrí ọkọ rẹ̀.<ref name=":2">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiessagao00anth|title=First Ladies: The Saga of the Presidents' Wives and Their Power, 1789-1961|publisher=William Morrow and Company|year=1990|pages=146–147|isbn=9780688077044|language=en}}</ref> == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Ààrẹ, ó ń ṣe àkóso Ilé Ààrẹ láti orí òrùlé nítorí ìlera rẹ̀ nígbà tí ó ń yan iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò [[White House]] sí ọmọbìnrin rẹ̀. Ó jẹ́ onímọ̀ràn gidigidi nígbà tí ó wà ní ipò ààrẹ gẹ́gẹ́ bí ìyáàfin, èyí tí ó parí lójijì pẹ̀lú ikú ọkọ rẹ̀ ní ọdún 1850.<ref>{{Cite book|last=Beasley|first=Maurine H.|url=https://books.google.com/books?id=cIp1AAAAMAAJ|title=First Ladies and the Press: The Unfinished Partnership of the Media Age|publisher=Northwestern University Press|year=2005|isbn=978-0-8101-2312-0|pages=41|language=en}}</ref><ref name="caroli">{{Cite book|last=Caroli|first=Betty Boyd|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000caro|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|publisher=Oxford University Press, USA|year=2010|isbn=978-0-19-539285-2|pages=48–49|language=en}}</ref> == Ikú rẹ̀ == Lẹ́yìn ikú àti ìsìnkú ọkọ rẹ̀, ó fi Ilé Ààfin sílẹ̀, ó sì padà sílé pẹ̀lú àwọn ọmọbìnrin rẹ̀ méjì. Ó gbé ní àwọn ibi gbangba ní gbogbo ìgbésí ayé rẹ̀. Taylor kú nítorí ibà ní ọjọ́ kẹrìnlá oṣù kẹjọ ọdún 1852, wọ́n sì sin ín sí ẹ̀gbẹ́ ọkọ rẹ̀. Nígbà tí ó kú, ó lo àkókò tó kú jù ní Ilé Ààrẹ fún obìnrin àkọ́kọ́ ní ọdún méjì àti ọjọ́ mẹ́rìndínlógójì, ṣùgbọ́n ó máa gba àkọọ́lẹ̀ yìí fún ìgbà díẹ̀, nítorí pé [[Abigail Fillmore|Abigail Fillmore,]] ẹni tó gba ipò rẹ̀, kú ní ọdún tó tẹ̀lé e ní ọ̀sẹ̀ díẹ̀ lẹ́yìn tí ó fi Ilé Ààrẹ sílẹ̀.<ref name=":1">{{Cite book|url=https://archive.org/details/rankingfirstladi0000stro|title=Ranking the First Ladies|publisher=Carrel Books|year=2016|isbn=9781631440601|pages=34}}</ref> 1848 United States Presidential election 1848 United States Presidential election n82zflfekcaqbnlgt3l13i6qyi36qz3 618454 618453 2026-03-31T00:22:18Z Josedimaria 27719 618454 wikitext text/x-wiki '''Margaret Mackall Taylor''' (ọmọ tuntun '''Smith''' ; Oṣù Kẹsàn 21, 1788 – Oṣù Kẹjọ 14, 1852) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1849 sí 1850 gẹ́gẹ́ bí ìyàwó Ààrẹ [[:en:Zachary_Taylor|Zachary Taylor]]. Ó fẹ́ Zachary ní ọdún 1810, ó sì gbé gẹ́gẹ́ bí ìyàwó ọmọ ogun, ó tẹ̀lé ọkọ rẹ̀ lọ síbi tí wọ́n ti ń gbé e sí ní àwọn agbègbè Amẹ́ríkà. == Ìgbésí ayé ọmọdé àti ìgbéyàwó rẹ̀ == Wọ́n bí Margaret Mackall Smith ní ọjọ́ kọkànlélógún oṣù kẹsàn-án ọdún 1788 ní [[Maryland]] fún àwọn àgbẹ̀. Nígbà tí Smith jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́wàá, ìyá rẹ̀ kú. Lẹ́yìn náà, yóò máa gbé pẹ̀lú àwọn òbí àgbà rẹ̀.<ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=79–82|language=en}}</ref><ref name=":0">{{Cite book|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|pages=145–153}}</ref><ref name="boller">{{Cite book |last=Boller |first=Paul F. |url=https://archive.org/details/presidentialwive0000boll |title=Presidential Wives |publisher=Oxford University Press |year=1988 |pages=95–97}}</ref> Ó pàdé Zachary Taylor, ọmọ ogun kan, nígbà tí ó wà ní Kentucky ní ọdún 1809, lẹ́yìn oṣù méje, ó fẹ́ ẹ ní ọjọ́ kọkànlélógún oṣù kẹfà, ọdún 1810.<ref name="Sibley">{{Cite book|last=Thacker-Estrada|first=Elizabeth Lorelei|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=178–182|language=en|chapter=Chapter Eleven: Margaret Taylor, Abigail Fillmore, and Jane Pierce: Three Antebellum Presidents' Ladies}}</ref> Wọ́n ń gbé ní ààlà, Margaret sì jẹ́ ọ̀kan lára àwọn ìyàwó ológun díẹ̀ tí wọ́n tẹ̀lé ọkọ wọn lọ sí ààlà, bó tilẹ̀ jẹ́ pé àkókò pípẹ́ ni ìyàsọ́tọ̀ náà wà nígbà tí Margaret kò lè rìnrìn àjò pẹ̀lú Zachary. Nígbà tí wọ́n wà ní ààlà, wọ́n bí ọmọ mẹ́fà. <ref name=":2">{{Cite book|last=Anthony|first=Carl Sferrazza|url=https://archive.org/details/firstladiessagao00anth|title=First Ladies: The Saga of the Presidents' Wives and Their Power, 1789-1961|publisher=William Morrow and Company|year=1990|pages=146–147|isbn=9780688077044|language=en}}</ref> Wọ́n pe Zachary láti ṣiṣẹ́ ní [[:en:Mexican–American_War|Mexican–American War]] ní ọdún 1845, àṣeyọrí rẹ̀ nínú iṣẹ́ ológun mú kí ó gba ìyìn orílẹ̀-èdè, [[:en:Whig_Party|Whig Party]] yàn ní [[:en:1848_United_States_Presidential_election|1848 United States Presidential election]] . Margaret gbàdúrà pé kí ó má ṣe yan òun, ṣùgbọ́n ó jẹ́ kí ó bínú pé wọ́n yàn án gẹ́gẹ́ bí ààrẹ. Ṣùgbọ́n, láìka ìdánilójú rẹ̀ sí, ó láyọ̀ fún àṣeyọrí ọkọ rẹ̀.<ref name=":2"/> == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Ààrẹ, ó ń ṣe àkóso Ilé Ààrẹ láti orí òrùlé nítorí ìlera rẹ̀ nígbà tí ó ń yan iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò [[White House]] sí ọmọbìnrin rẹ̀. Ó jẹ́ onímọ̀ràn gidigidi nígbà tí ó wà ní ipò ààrẹ gẹ́gẹ́ bí ìyáàfin, èyí tí ó parí lójijì pẹ̀lú ikú ọkọ rẹ̀ ní ọdún 1850.<ref>{{Cite book|last=Beasley|first=Maurine H.|url=https://books.google.com/books?id=cIp1AAAAMAAJ|title=First Ladies and the Press: The Unfinished Partnership of the Media Age|publisher=Northwestern University Press|year=2005|isbn=978-0-8101-2312-0|pages=41|language=en}}</ref><ref name="caroli">{{Cite book|last=Caroli|first=Betty Boyd|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000caro|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|publisher=Oxford University Press, USA|year=2010|isbn=978-0-19-539285-2|pages=48–49|language=en}}</ref> == Ikú rẹ̀ == Lẹ́yìn ikú àti ìsìnkú ọkọ rẹ̀, ó fi Ilé Ààfin sílẹ̀, ó sì padà sílé pẹ̀lú àwọn ọmọbìnrin rẹ̀ méjì. Ó gbé ní àwọn ibi gbangba ní gbogbo ìgbésí ayé rẹ̀. Taylor kú nítorí ibà ní ọjọ́ kẹrìnlá oṣù kẹjọ ọdún 1852, wọ́n sì sin ín sí ẹ̀gbẹ́ ọkọ rẹ̀. Nígbà tí ó kú, ó lo àkókò tó kú jù ní Ilé Ààrẹ fún obìnrin àkọ́kọ́ ní ọdún méjì àti ọjọ́ mẹ́rìndínlógójì, ṣùgbọ́n ó máa gba àkọọ́lẹ̀ yìí fún ìgbà díẹ̀, nítorí pé [[Abigail Fillmore|Abigail Fillmore,]] ẹni tó gba ipò rẹ̀, kú ní ọdún tó tẹ̀lé e ní ọ̀sẹ̀ díẹ̀ lẹ́yìn tí ó fi Ilé Ààrẹ sílẹ̀.<ref name=":1">{{Cite book|url=https://archive.org/details/rankingfirstladi0000stro|title=Ranking the First Ladies|publisher=Carrel Books|year=2016|isbn=9781631440601|pages=34}}</ref> 1848 United States Presidential election 1848 United States Presidential election 1x56smmhcu82v59xbkq1gby8maoiqfo 618455 618454 2026-03-31T00:23:15Z Josedimaria 27719 618455 wikitext text/x-wiki '''Margaret Mackall Taylor''' (ọmọ tuntun '''Smith''' ; Oṣù Kẹsàn 21, 1788 – Oṣù Kẹjọ 14, 1852) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1849 sí 1850 gẹ́gẹ́ bí ìyàwó Ààrẹ [[:en:Zachary_Taylor|Zachary Taylor]]. Ó fẹ́ Zachary ní ọdún 1810, ó sì gbé gẹ́gẹ́ bí ìyàwó ọmọ ogun, ó tẹ̀lé ọkọ rẹ̀ lọ síbi tí wọ́n ti ń gbé e sí ní àwọn agbègbè Amẹ́ríkà. == Ìgbésí ayé ọmọdé àti ìgbéyàwó rẹ̀ == Wọ́n bí Margaret Mackall Smith ní ọjọ́ kọkànlélógún oṣù kẹsàn-án ọdún 1788 ní [[Maryland]] fún àwọn àgbẹ̀. Nígbà tí Smith jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́wàá, ìyá rẹ̀ kú. Lẹ́yìn náà, yóò máa gbé pẹ̀lú àwọn òbí àgbà rẹ̀.<ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=79–82|language=en}}</ref><ref name=":0">{{Cite book|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|pages=145–153}}</ref><ref name="boller">{{Cite book |last=Boller |first=Paul F. |url=https://archive.org/details/presidentialwive0000boll |title=Presidential Wives |publisher=Oxford University Press |year=1988 |pages=95–97}}</ref> Ó pàdé Zachary Taylor, ọmọ ogun kan, nígbà tí ó wà ní Kentucky ní ọdún 1809, lẹ́yìn oṣù méje, ó fẹ́ ẹ ní ọjọ́ kọkànlélógún oṣù kẹfà, ọdún 1810.<ref name="Sibley">{{Cite book|last=Thacker-Estrada|first=Elizabeth Lorelei|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=178–182|language=en|chapter=Chapter Eleven: Margaret Taylor, Abigail Fillmore, and Jane Pierce: Three Antebellum Presidents' Ladies}}</ref> Wọ́n ń gbé ní ààlà, Margaret sì jẹ́ ọ̀kan lára àwọn ìyàwó ológun díẹ̀ tí wọ́n tẹ̀lé ọkọ wọn lọ sí ààlà, bó tilẹ̀ jẹ́ pé àkókò pípẹ́ ni ìyàsọ́tọ̀ náà wà nígbà tí Margaret kò lè rìnrìn àjò pẹ̀lú Zachary. Nígbà tí wọ́n wà ní ààlà, wọ́n bí ọmọ mẹ́fà. <ref name=":2">{{Cite book|last=Anthony|first=Carl Sferrazza|url=https://archive.org/details/firstladiessagao00anth|title=First Ladies: The Saga of the Presidents' Wives and Their Power, 1789-1961|publisher=William Morrow and Company|year=1990|pages=146–147|isbn=9780688077044|language=en}}</ref> Wọ́n pe Zachary láti ṣiṣẹ́ ní [[:en:Mexican–American_War|Mexican–American War]] ní ọdún 1845, àṣeyọrí rẹ̀ nínú iṣẹ́ ológun mú kí ó gba ìyìn orílẹ̀-èdè, [[:en:Whig_Party|Whig Party]] yàn ní [[:en:1848_United_States_Presidential_election|1848 United States Presidential election]] . Margaret gbàdúrà pé kí ó má ṣe yan òun, ṣùgbọ́n ó jẹ́ kí ó bínú pé wọ́n yàn án gẹ́gẹ́ bí ààrẹ. Ṣùgbọ́n, láìka ìdánilójú rẹ̀ sí, ó láyọ̀ fún àṣeyọrí ọkọ rẹ̀.<ref name=":2"/> == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Ààrẹ, ó ń ṣe àkóso Ilé Ààrẹ láti orí òrùlé nítorí ìlera rẹ̀ nígbà tí ó ń yan iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò [[White House]] sí ọmọbìnrin rẹ̀. Ó jẹ́ onímọ̀ràn gidigidi nígbà tí ó wà ní ipò ààrẹ gẹ́gẹ́ bí ìyáàfin, èyí tí ó parí lójijì pẹ̀lú ikú ọkọ rẹ̀ ní ọdún 1850.<ref>{{Cite book|last=Beasley|first=Maurine H.|url=https://books.google.com/books?id=cIp1AAAAMAAJ|title=First Ladies and the Press: The Unfinished Partnership of the Media Age|publisher=Northwestern University Press|year=2005|isbn=978-0-8101-2312-0|pages=41|language=en}}</ref><ref name="caroli">{{Cite book|last=Caroli|first=Betty Boyd|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000caro|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|publisher=Oxford University Press, USA|year=2010|isbn=978-0-19-539285-2|pages=48–49|language=en}}</ref> == Ikú rẹ̀ == Lẹ́yìn ikú àti ìsìnkú ọkọ rẹ̀, ó fi Ilé Ààfin sílẹ̀, ó sì padà sílé pẹ̀lú àwọn ọmọbìnrin rẹ̀ méjì. Ó gbé ní àwọn ibi gbangba ní gbogbo ìgbésí ayé rẹ̀. Taylor kú nítorí ibà ní ọjọ́ kẹrìnlá oṣù kẹjọ ọdún 1852, wọ́n sì sin ín sí ẹ̀gbẹ́ ọkọ rẹ̀. Nígbà tí ó kú, ó lo àkókò tó kú jù ní Ilé Ààrẹ fún obìnrin àkọ́kọ́ ní ọdún méjì àti ọjọ́ mẹ́rìndínlógójì, ṣùgbọ́n ó máa gba àkọọ́lẹ̀ yìí fún ìgbà díẹ̀, nítorí pé [[Abigail Fillmore|Abigail Fillmore,]] ẹni tó gba ipò rẹ̀, kú ní ọdún tó tẹ̀lé e ní ọ̀sẹ̀ díẹ̀ lẹ́yìn tí ó fi Ilé Ààrẹ sílẹ̀.<ref name=":1">{{Cite book|url=https://archive.org/details/rankingfirstladi0000stro|title=Ranking the First Ladies|publisher=Carrel Books|year=2016|isbn=9781631440601|pages=34}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} s3xh3wdytob5vm8lbjar9b8n9uwygel 618456 618455 2026-03-31T00:27:31Z Josedimaria 27719 618456 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = File:Margaret Taylor Daguerreotype transparent.png | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[Zachary Taylor]] | term_start = 4 March 1849 | term_end = 9 July 1850 | predecessor = [[Sarah Polk]] | successor = [[Abigail Fillmore]] | birth_name = Margaret Mackall Smith | birth_date = {{birth date|1788|9|21}} | birth_place = [[Maryland]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1852|8|14|1788|9|21}} | spouse = Zachary Taylor | children = 6 }} '''Margaret Mackall Taylor''' (orúkọ tụntụn rẹ̀ jẹ́ '''Smith''' ; Oṣù Kẹsàn 21, 1788 – Oṣù Kẹjọ 14, 1852) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1849 sí 1850 gẹ́gẹ́ bí ìyàwó Ààrẹ [[:en:Zachary_Taylor|Zachary Taylor]]. Ó fẹ́ Zachary ní ọdún 1810, ó sì gbé gẹ́gẹ́ bí ìyàwó ọmọ ogun, ó tẹ̀lé ọkọ rẹ̀ lọ síbi tí wọ́n ti ń gbé e sí ní àwọn agbègbè Amẹ́ríkà. == Ìgbésí ayé ọmọdé àti ìgbéyàwó rẹ̀ == Wọ́n bí Margaret Mackall Smith ní ọjọ́ kọkànlélógún oṣù kẹsàn-án ọdún 1788 ní [[Maryland]] fún àwọn àgbẹ̀. Nígbà tí Smith jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́wàá, ìyá rẹ̀ kú. Lẹ́yìn náà, yóò máa gbé pẹ̀lú àwọn òbí àgbà rẹ̀.<ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=79–82|language=en}}</ref><ref name=":0">{{Cite book|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|pages=145–153}}</ref><ref name="boller">{{Cite book |last=Boller |first=Paul F. |url=https://archive.org/details/presidentialwive0000boll |title=Presidential Wives |publisher=Oxford University Press |year=1988 |pages=95–97}}</ref> Ó pàdé Zachary Taylor, ọmọ ogun kan, nígbà tí ó wà ní Kentucky ní ọdún 1809, lẹ́yìn oṣù méje, ó fẹ́ ẹ ní ọjọ́ kọkànlélógún oṣù kẹfà, ọdún 1810.<ref name="Sibley">{{Cite book|last=Thacker-Estrada|first=Elizabeth Lorelei|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=178–182|language=en|chapter=Chapter Eleven: Margaret Taylor, Abigail Fillmore, and Jane Pierce: Three Antebellum Presidents' Ladies}}</ref> Wọ́n ń gbé ní ààlà, Margaret sì jẹ́ ọ̀kan lára àwọn ìyàwó ológun díẹ̀ tí wọ́n tẹ̀lé ọkọ wọn lọ sí ààlà, bó tilẹ̀ jẹ́ pé àkókò pípẹ́ ni ìyàsọ́tọ̀ náà wà nígbà tí Margaret kò lè rìnrìn àjò pẹ̀lú Zachary. Nígbà tí wọ́n wà ní ààlà, wọ́n bí ọmọ mẹ́fà. <ref name=":2">{{Cite book|last=Anthony|first=Carl Sferrazza|url=https://archive.org/details/firstladiessagao00anth|title=First Ladies: The Saga of the Presidents' Wives and Their Power, 1789-1961|publisher=William Morrow and Company|year=1990|pages=146–147|isbn=9780688077044|language=en}}</ref> Wọ́n pe Zachary láti ṣiṣẹ́ ní [[:en:Mexican–American_War|Mexican–American War]] ní ọdún 1845, àṣeyọrí rẹ̀ nínú iṣẹ́ ológun mú kí ó gba ìyìn orílẹ̀-èdè, [[:en:Whig_Party|Whig Party]] yàn ní [[:en:1848_United_States_Presidential_election|1848 United States Presidential election]] . Margaret gbàdúrà pé kí ó má ṣe yan òun, ṣùgbọ́n ó jẹ́ kí ó bínú pé wọ́n yàn án gẹ́gẹ́ bí ààrẹ. Ṣùgbọ́n, láìka ìdánilójú rẹ̀ sí, ó láyọ̀ fún àṣeyọrí ọkọ rẹ̀.<ref name=":2"/> == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Ààrẹ, ó ń ṣe àkóso Ilé Ààrẹ láti orí òrùlé nítorí ìlera rẹ̀ nígbà tí ó ń yan iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò [[White House]] sí ọmọbìnrin rẹ̀. Ó jẹ́ onímọ̀ràn gidigidi nígbà tí ó wà ní ipò ààrẹ gẹ́gẹ́ bí ìyáàfin, èyí tí ó parí lójijì pẹ̀lú ikú ọkọ rẹ̀ ní ọdún 1850.<ref>{{Cite book|last=Beasley|first=Maurine H.|url=https://books.google.com/books?id=cIp1AAAAMAAJ|title=First Ladies and the Press: The Unfinished Partnership of the Media Age|publisher=Northwestern University Press|year=2005|isbn=978-0-8101-2312-0|pages=41|language=en}}</ref><ref name="caroli">{{Cite book|last=Caroli|first=Betty Boyd|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000caro|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|publisher=Oxford University Press, USA|year=2010|isbn=978-0-19-539285-2|pages=48–49|language=en}}</ref> == Ikú rẹ̀ == Lẹ́yìn ikú àti ìsìnkú ọkọ rẹ̀, ó fi Ilé Ààfin sílẹ̀, ó sì padà sílé pẹ̀lú àwọn ọmọbìnrin rẹ̀ méjì. Ó gbé ní àwọn ibi gbangba ní gbogbo ìgbésí ayé rẹ̀. Taylor kú nítorí ibà ní ọjọ́ kẹrìnlá oṣù kẹjọ ọdún 1852, wọ́n sì sin ín sí ẹ̀gbẹ́ ọkọ rẹ̀. Nígbà tí ó kú, ó lo àkókò tó kú jù ní Ilé Ààrẹ fún obìnrin àkọ́kọ́ ní ọdún méjì àti ọjọ́ mẹ́rìndínlógójì, ṣùgbọ́n ó máa gba àkọọ́lẹ̀ yìí fún ìgbà díẹ̀, nítorí pé [[Abigail Fillmore|Abigail Fillmore,]] ẹni tó gba ipò rẹ̀, kú ní ọdún tó tẹ̀lé e ní ọ̀sẹ̀ díẹ̀ lẹ́yìn tí ó fi Ilé Ààrẹ sílẹ̀.<ref name=":1">{{Cite book|url=https://archive.org/details/rankingfirstladi0000stro|title=Ranking the First Ladies|publisher=Carrel Books|year=2016|isbn=9781631440601|pages=34}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} 98r1ke4p0npaskap25uk46k9h980lhu Sarah Polk 0 79999 618427 2026-03-30T23:13:00Z Josedimaria 27719 Created by translating the opening section from the page "[[:ig:Special:Redirect/revision/597878|Sarah Polk]]" 618427 wikitext text/x-wiki '''Sarah Childress Polk''' (September 4, 1803 - August 14, 1891) jẹ́ [[obìnrin àkọ́kọ́ ní orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1845 sí 1849. Ó jẹ́ ìyàwó [[James K. Polk]] tó jẹ́ ààrẹ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà tó jẹ́ ọmọ ọdún mọ́kànlá. [[Julia Tyler]] kkhrctdqfq0f7knn8lt0tkj3xu57o19 618457 618427 2026-03-31T00:31:41Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Mbido ndụ ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/597878|Sarah Polk]]" 618457 wikitext text/x-wiki '''Sarah Childress Polk''' (September 4, 1803 - August 14, 1891) jẹ́ [[obìnrin àkọ́kọ́ ní orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1845 sí 1849. Ó jẹ́ ìyàwó [[James K. Polk]] tó jẹ́ ààrẹ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà tó jẹ́ ọmọ ọdún mọ́kànlá. [[Julia Tyler]] == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bí Sarah Childress ní ọdún 1803 - ọmọ kẹta nínú àwọn ọmọ mẹ́fà wọn. Ó gbá ẹ̀kọ́ tó dára fún obìnrin tó ní àkókò àti ibi tó wà, ó sì lọ sí [[:en:Moravians'_Salem_Academy|Moravians' Salem Academy]][[:en:Moravians_Salem_Academy|Moravians Salem Academy]] ni a da sílè ni North Carolina ni odun 1817, ọkàn lára àwọn ilé-èkó gígá diẹ ti o wà fún àwọn obìnrin ni ìbẹrẹ ọ̀rúndún 19. Sarah Childress pàdé James K. Polk nígbà tí àwọn méjèèjì ń gba ìtọ́ni láti ọ̀dọ̀ Samuel P. Black ní ilé rẹ̀ ní {{ill|Tennessee|en}} ọmọ ọdún mọ́kàndínlógún ni; ọmọ ọdún méjìlá ni, ọmọ ọdún méjìlá ni. Kò pẹ́ lẹ́yìn tí ó bẹ̀rẹ̀ sí í fẹ́ ẹ, àwọn méjèèjì gbà pé ní ọdún 1823, ní ọjọ́ kìíní oṣù kìíní, ọdún 1824, Sarah Childress, ọmọ ogún ọdún, fẹ́ James Polk, ọmọ ọdún méjìdínlọ́gbọ̀n. Wọ́n ti ṣe ìgbéyàwó fún ọdún mẹ́ẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n, wọn kò sì bímọ. Èyí ni a sábà máa ń sọ nípa iṣẹ́ abẹ òkúta àpò ìfun Polk nígbà tí ó wà ní ọ̀dọ́mọkùnrin, èyí tí a gbàgbọ́ pé ó fa àìlera rẹ̀. Àwọn ni tọkọtaya ààrẹ kan ṣoṣo tí wọn kò tíì bímọ nígbà tí wọ́n ń gbé pọ̀, yálà nípasẹ̀ ìbílẹ̀, ìtọ́jú ọmọ, tàbí ìgbéyàwó tẹ́lẹ̀.<ref>{{Cite news|url=https://mic.com/articles/49037/5-u-s-presidents-who-were-never-fathers#.pH2rXYflX|title=5 U.S. Presidents Who Were Never Fathers|access-date=April 30, 2018}}</ref>Wọ́n tọ́ ọmọ àbúrò rẹ̀, Marshall Tate Polk, dàgbà gẹ́gẹ́ bí ọmọ ìtọ́jú wọn fún ọdún díẹ̀ kí James tó rán an lọ sí ilé-ẹ̀kọ́ ní [[Washington, D.C.]], àti lẹ́yìn náà [[:en:Georgetown_University|Georgetown University]] <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=C8ufqRJuwy8C&q=Marshall+Tate+Polk,+Jr&pg=PA188|title=James K. Polk: A Biographical Companion|last=Byrnes|first=Mark Eaton|date=2001|publisher=ABC-CLIO|isbn=9781576070567}}</ref> 4n6pqjyemu24bvoh6w4flte1al3tpjw 618458 618457 2026-03-31T00:32:30Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Oru ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nwunye eze." loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/597878|Sarah Polk]]" 618458 wikitext text/x-wiki '''Sarah Childress Polk''' (September 4, 1803 - August 14, 1891) jẹ́ [[obìnrin àkọ́kọ́ ní orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1845 sí 1849. Ó jẹ́ ìyàwó [[James K. Polk]] tó jẹ́ ààrẹ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà tó jẹ́ ọmọ ọdún mọ́kànlá. [[Julia Tyler]] == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bí Sarah Childress ní ọdún 1803 - ọmọ kẹta nínú àwọn ọmọ mẹ́fà wọn. Ó gbá ẹ̀kọ́ tó dára fún obìnrin tó ní àkókò àti ibi tó wà, ó sì lọ sí [[:en:Moravians'_Salem_Academy|Moravians' Salem Academy]][[:en:Moravians_Salem_Academy|Moravians Salem Academy]] ni a da sílè ni North Carolina ni odun 1817, ọkàn lára àwọn ilé-èkó gígá diẹ ti o wà fún àwọn obìnrin ni ìbẹrẹ ọ̀rúndún 19. Sarah Childress pàdé James K. Polk nígbà tí àwọn méjèèjì ń gba ìtọ́ni láti ọ̀dọ̀ Samuel P. Black ní ilé rẹ̀ ní {{ill|Tennessee|en}} ọmọ ọdún mọ́kàndínlógún ni; ọmọ ọdún méjìlá ni, ọmọ ọdún méjìlá ni. Kò pẹ́ lẹ́yìn tí ó bẹ̀rẹ̀ sí í fẹ́ ẹ, àwọn méjèèjì gbà pé ní ọdún 1823, ní ọjọ́ kìíní oṣù kìíní, ọdún 1824, Sarah Childress, ọmọ ogún ọdún, fẹ́ James Polk, ọmọ ọdún méjìdínlọ́gbọ̀n. Wọ́n ti ṣe ìgbéyàwó fún ọdún mẹ́ẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n, wọn kò sì bímọ. Èyí ni a sábà máa ń sọ nípa iṣẹ́ abẹ òkúta àpò ìfun Polk nígbà tí ó wà ní ọ̀dọ́mọkùnrin, èyí tí a gbàgbọ́ pé ó fa àìlera rẹ̀. Àwọn ni tọkọtaya ààrẹ kan ṣoṣo tí wọn kò tíì bímọ nígbà tí wọ́n ń gbé pọ̀, yálà nípasẹ̀ ìbílẹ̀, ìtọ́jú ọmọ, tàbí ìgbéyàwó tẹ́lẹ̀.<ref>{{Cite news|url=https://mic.com/articles/49037/5-u-s-presidents-who-were-never-fathers#.pH2rXYflX|title=5 U.S. Presidents Who Were Never Fathers|access-date=April 30, 2018}}</ref>Wọ́n tọ́ ọmọ àbúrò rẹ̀, Marshall Tate Polk, dàgbà gẹ́gẹ́ bí ọmọ ìtọ́jú wọn fún ọdún díẹ̀ kí James tó rán an lọ sí ilé-ẹ̀kọ́ ní [[Washington, D.C.]], àti lẹ́yìn náà [[:en:Georgetown_University|Georgetown University]] <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=C8ufqRJuwy8C&q=Marshall+Tate+Polk,+Jr&pg=PA188|title=James K. Polk: A Biographical Companion|last=Byrnes|first=Mark Eaton|date=2001|publisher=ABC-CLIO|isbn=9781576070567}}</ref> == Iṣẹ́ rẹ̀ nínú ìṣèlú àti ìyàwó ayaba. == Nígbà tí ó ń ṣe òṣèlú, Polk ń ran ọkọ rẹ̀ lọ́wọ́ nínú ọ̀ràn rẹ̀, ó ń lo òye rẹ̀ láti darí àwọn ètò rẹ̀ àti láti fún un ní ìdánilójú pàtàkì. Ó máa ń tẹ̀lé ọkọ rẹ̀ nígbàkúgbà tí ó bá lè lọ sí Washington nígbà tí ó bá ń ṣiṣẹ́ lórí àwọn ọ̀ràn ìṣèlú. Ní ọdún 1845, Sarah Polk di Ìyáàfin Àkọ́kọ́ 11 ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà lẹ́yìn tí ọkọ rẹ̀ gba ìdìbò ní ọdún tó kọjá. Ó jẹ́ aláápọn, olóye, ọlọ́gbọ́n, àti ẹni tó mọ bí a ṣe ń sọ̀rọ̀ dáadáa. Ààrẹ Polk máa ń sọ̀rọ̀ nípa àwọn ọ̀ràn òfin nígbà míì. Bó tilẹ̀ jẹ́ pé ó nífẹ̀ẹ́ sí ìṣèlú, ó tún kìlọ̀ fún ọkọ rẹ̀, ẹni tí ìlera rẹ̀ kò tíì dára rí, pé kí ó má ṣiṣẹ́ kára jù. 5qgtp1kk7qhl4cqbw7go91r9zlxw83i 618459 618458 2026-03-31T00:34:54Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Mgbe ndọrọ ndọrọ ọchịchị gasịrị na ọnwụ ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/597878|Sarah Polk]]" 618459 wikitext text/x-wiki '''Sarah Childress Polk''' (September 4, 1803 - August 14, 1891) jẹ́ [[obìnrin àkọ́kọ́ ní orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1845 sí 1849. Ó jẹ́ ìyàwó [[James K. Polk]] tó jẹ́ ààrẹ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà tó jẹ́ ọmọ ọdún mọ́kànlá. [[Julia Tyler]] == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bí Sarah Childress ní ọdún 1803 - ọmọ kẹta nínú àwọn ọmọ mẹ́fà wọn. Ó gbá ẹ̀kọ́ tó dára fún obìnrin tó ní àkókò àti ibi tó wà, ó sì lọ sí [[:en:Moravians'_Salem_Academy|Moravians' Salem Academy]][[:en:Moravians_Salem_Academy|Moravians Salem Academy]] ni a da sílè ni North Carolina ni odun 1817, ọkàn lára àwọn ilé-èkó gígá diẹ ti o wà fún àwọn obìnrin ni ìbẹrẹ ọ̀rúndún 19. Sarah Childress pàdé James K. Polk nígbà tí àwọn méjèèjì ń gba ìtọ́ni láti ọ̀dọ̀ Samuel P. Black ní ilé rẹ̀ ní {{ill|Tennessee|en}} ọmọ ọdún mọ́kàndínlógún ni; ọmọ ọdún méjìlá ni, ọmọ ọdún méjìlá ni. Kò pẹ́ lẹ́yìn tí ó bẹ̀rẹ̀ sí í fẹ́ ẹ, àwọn méjèèjì gbà pé ní ọdún 1823, ní ọjọ́ kìíní oṣù kìíní, ọdún 1824, Sarah Childress, ọmọ ogún ọdún, fẹ́ James Polk, ọmọ ọdún méjìdínlọ́gbọ̀n. Wọ́n ti ṣe ìgbéyàwó fún ọdún mẹ́ẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n, wọn kò sì bímọ. Èyí ni a sábà máa ń sọ nípa iṣẹ́ abẹ òkúta àpò ìfun Polk nígbà tí ó wà ní ọ̀dọ́mọkùnrin, èyí tí a gbàgbọ́ pé ó fa àìlera rẹ̀. Àwọn ni tọkọtaya ààrẹ kan ṣoṣo tí wọn kò tíì bímọ nígbà tí wọ́n ń gbé pọ̀, yálà nípasẹ̀ ìbílẹ̀, ìtọ́jú ọmọ, tàbí ìgbéyàwó tẹ́lẹ̀.<ref>{{Cite news|url=https://mic.com/articles/49037/5-u-s-presidents-who-were-never-fathers#.pH2rXYflX|title=5 U.S. Presidents Who Were Never Fathers|access-date=April 30, 2018}}</ref>Wọ́n tọ́ ọmọ àbúrò rẹ̀, Marshall Tate Polk, dàgbà gẹ́gẹ́ bí ọmọ ìtọ́jú wọn fún ọdún díẹ̀ kí James tó rán an lọ sí ilé-ẹ̀kọ́ ní [[Washington, D.C.]], àti lẹ́yìn náà [[:en:Georgetown_University|Georgetown University]] <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=C8ufqRJuwy8C&q=Marshall+Tate+Polk,+Jr&pg=PA188|title=James K. Polk: A Biographical Companion|last=Byrnes|first=Mark Eaton|date=2001|publisher=ABC-CLIO|isbn=9781576070567}}</ref> == Iṣẹ́ rẹ̀ nínú ìṣèlú àti ìyàwó ayaba. == Nígbà tí ó ń ṣe òṣèlú, Polk ń ran ọkọ rẹ̀ lọ́wọ́ nínú ọ̀ràn rẹ̀, ó ń lo òye rẹ̀ láti darí àwọn ètò rẹ̀ àti láti fún un ní ìdánilójú pàtàkì. Ó máa ń tẹ̀lé ọkọ rẹ̀ nígbàkúgbà tí ó bá lè lọ sí Washington nígbà tí ó bá ń ṣiṣẹ́ lórí àwọn ọ̀ràn ìṣèlú. Ní ọdún 1845, Sarah Polk di Ìyáàfin Àkọ́kọ́ 11 ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà lẹ́yìn tí ọkọ rẹ̀ gba ìdìbò ní ọdún tó kọjá. Ó jẹ́ aláápọn, olóye, ọlọ́gbọ́n, àti ẹni tó mọ bí a ṣe ń sọ̀rọ̀ dáadáa. Ààrẹ Polk máa ń sọ̀rọ̀ nípa àwọn ọ̀ràn òfin nígbà míì. Bó tilẹ̀ jẹ́ pé ó nífẹ̀ẹ́ sí ìṣèlú, ó tún kìlọ̀ fún ọkọ rẹ̀, ẹni tí ìlera rẹ̀ kò tíì dára rí, pé kí ó má ṣiṣẹ́ kára jù. == Lẹ́yìn rògbòdìyàn òṣèlú àti ikú rẹ̀ == Lẹ́yìn ìgbékalẹ̀ {{ill|Zachary Taylor|en}} Ní ọjọ́ karùn-ún oṣù kẹta, ọdún 1849, Polk àti ọkọ rẹ̀ gbéra pẹ̀lú ẹṣin àti kẹ̀kẹ́ lọ sí ilé tuntun wọn ní {{ill|Nashville|en}}, Tennessee. Lẹ́yìn náà ni wọ́n rìnrìn àjò láti Nashville sí Columbia láti lo ọ̀sẹ̀ méjì pẹ̀lú ìyá ọkọ rẹ̀ kí wọ́n tó lo ọjọ́ díẹ̀ pẹ̀lú ìdílé rẹ̀ ní [[:en:Murfreesboro|Murfreesboro]] kí wọ́n tó padà sí Nashville. Oṣù mẹ́ta lẹ́yìn náà, James Polk kú nítorí àrùn kọ́lẹ́rà, nítorí pé ó ti fẹ̀yìntì díẹ̀ ju ti ààrẹ Amẹ́ríkà èyíkéyìí lọ. Ó jẹ́ ẹni ọdún mẹ́tàléláàádọ́ta. Polk dúró ní Nashville ní àwọn ọdún ìkẹyìn ìgbà tí ó di opó, ó máa ń tiraka láti lọ, ó sì ń di ẹni tí kò lè ṣe nǹkan kan. Nígbà tí ìyàwó rẹ̀ di opó, Polk gba ọmọ-ọmọbìnrin Sarah Polk Jetton, tí orúkọ rẹ̀ ń jẹ́ "Sallie", ó sì rí i gẹ́gẹ́ bí ọmọbìnrin tirẹ̀. Lẹ́yìn tí ọmọ ìyá Polk kú, wọ́n mú un wá láti gbé pẹ̀lú Polk. Wọ́n gbé papọ̀ ní Nashville títí di ìgbà tí Polk kú ní ọdún 1891 nígbà tí ó pé ọmọ ọdún mẹ́tàdínlọ́gọ́rin.<ref>{{Cite news|url=https://www.yahoo.com/news/plan-dig-president-polks-body-again-stirs-trouble-211555976.html|title=Plan to dig up President Polk's body – again – stirs trouble|publisher=Yahoo|access-date=March 26, 2017}}</ref> Àwọn ìtọ́kasí File:Margaret Taylor Daguerreotype transparent.pnkowiesbeiebng known Nnaji Georgetown University ol82bowqvno1trv5dhy6ivbko076wkk 618460 618459 2026-03-31T00:39:40Z Josedimaria 27719 618460 wikitext text/x-wiki '''Sarah Childress Polk''' (September 4, 1803 - August 14, 1891) jẹ́ [[obìnrin àkọ́kọ́ ní orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1845 sí 1849. Ó jẹ́ ìyàwó [[James K. Polk]] tó jẹ́ ààrẹ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà tó jẹ́ ọmọ ọdún mọ́kànlá. == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bí Sarah Childress ní ọdún 1803 - ọmọ kẹta nínú àwọn ọmọ mẹ́fà wọn. Ó gbá ẹ̀kọ́ tó dára fún obìnrin tó ní àkókò àti ibi tó wà, ó sì lọ sí [[:en:Moravians'_Salem_Academy|Moravians' Salem Academy]][[:en:Moravians_Salem_Academy|Moravians Salem Academy]] ni a da sílè ni [[North Carolina]] ni odun 1817, ọkàn lára àwọn ilé-èkó gígá diẹ ti o wà fún àwọn obìnrin ni ìbẹrẹ ọ̀rúndún 19. Sarah Childress pàdé James K. Polk nígbà tí àwọn méjèèjì ń gba ìtọ́ni láti ọ̀dọ̀ Samuel P. Black ní ilé rẹ̀ ní [[Tennessee]], ọmọ ọdún mọ́kàndínlógún ni; ọmọ ọdún méjìlá ni, ọmọ ọdún méjìlá ni. Kò pẹ́ lẹ́yìn tí ó bẹ̀rẹ̀ sí í fẹ́ ẹ, àwọn méjèèjì gbà pé ní ọdún 1823, ní ọjọ́ kìíní oṣù kìíní, ọdún 1824, Sarah Childress, ọmọ ogún ọdún, fẹ́ James Polk, ọmọ ọdún méjìdínlọ́gbọ̀n. Wọ́n ti ṣe ìgbéyàwó fún ọdún mẹ́ẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n, wọn kò sì bímọ. Èyí ni a sábà máa ń sọ nípa iṣẹ́ abẹ òkúta àpò ìfun Polk nígbà tí ó wà ní ọ̀dọ́mọkùnrin, èyí tí a gbàgbọ́ pé ó fa àìlera rẹ̀. Àwọn ni tọkọtaya ààrẹ kan ṣoṣo tí wọn kò tíì bímọ nígbà tí wọ́n ń gbé pọ̀, yálà nípasẹ̀ ìbílẹ̀, ìtọ́jú ọmọ, tàbí ìgbéyàwó tẹ́lẹ̀.<ref>{{Cite news|url=https://mic.com/articles/49037/5-u-s-presidents-who-were-never-fathers#.pH2rXYflX|title=5 U.S. Presidents Who Were Never Fathers|access-date=April 30, 2018}}</ref> Wọ́n tọ́ ọmọ àbúrò rẹ̀, Marshall Tate Polk, dàgbà gẹ́gẹ́ bí ọmọ ìtọ́jú wọn fún ọdún díẹ̀ kí James tó rán an lọ sí ilé-ẹ̀kọ́ ní [[Washington, D.C.]], àti lẹ́yìn náà [[:en:Georgetown_University|Georgetown University]].<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=C8ufqRJuwy8C&q=Marshall+Tate+Polk,+Jr&pg=PA188|title=James K. Polk: A Biographical Companion|last=Byrnes|first=Mark Eaton|date=2001|publisher=ABC-CLIO|isbn=9781576070567}}</ref> == Iṣẹ́ rẹ̀ nínú ìṣèlú àti ìyàwó ayaba == Nígbà tí ó ń ṣe òṣèlú, Polk ń ran ọkọ rẹ̀ lọ́wọ́ nínú ọ̀ràn rẹ̀, ó ń lo òye rẹ̀ láti darí àwọn ètò rẹ̀ àti láti fún un ní ìdánilójú pàtàkì. Ó máa ń tẹ̀lé ọkọ rẹ̀ nígbàkúgbà tí ó bá lè lọ sí Washington nígbà tí ó bá ń ṣiṣẹ́ lórí àwọn ọ̀ràn ìṣèlú.<ref>Schneider, D., & Schneider, C. J. (2010). ''First ladies: A biographical dictionary''. New York: Facts On File. p. 72. {{ISBN|1438127502}}</ref> Ní ọdún 1845, Sarah Polk di Ìyáàfin Àkọ́kọ́ 11 ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà lẹ́yìn tí ọkọ rẹ̀ gba ìdìbò ní ọdún tó kọjá. Ó jẹ́ aláápọn, olóye, ọlọ́gbọ́n, àti ẹni tó mọ bí a ṣe ń sọ̀rọ̀ dáadáa. Ààrẹ Polk máa ń sọ̀rọ̀ nípa àwọn ọ̀ràn òfin nígbà míì. Bó tilẹ̀ jẹ́ pé ó nífẹ̀ẹ́ sí ìṣèlú, ó tún kìlọ̀ fún ọkọ rẹ̀, ẹni tí ìlera rẹ̀ kò tíì dára rí, pé kí ó má ṣiṣẹ́ kára jù.<ref>Schneider, D., & Schneider, C. J. (2010). ''First ladies: A biographical dictionary''. New York: Facts On File. p. 73. {{ISBN|1438127502}}</ref> == Lẹ́yìn rògbòdìyàn òṣèlú àti ikú rẹ̀ == Lẹ́yìn ìgbékalẹ̀ [[Zachary Taylor]] Ní ọjọ́ karùn-ún oṣù kẹta, ọdún 1849, Polk àti ọkọ rẹ̀ gbéra pẹ̀lú ẹṣin àti kẹ̀kẹ́ lọ sí ilé tuntun wọn ní [[:en: Nashville|Nashville]], Tennessee. Lẹ́yìn náà ni wọ́n rìnrìn àjò láti Nashville sí Columbia láti lo ọ̀sẹ̀ méjì pẹ̀lú ìyá ọkọ rẹ̀ kí wọ́n tó lo ọjọ́ díẹ̀ pẹ̀lú ìdílé rẹ̀ ní [[:en:Murfreesboro|Murfreesboro]] kí wọ́n tó padà sí Nashville. Oṣù mẹ́ta lẹ́yìn náà, James Polk kú nítorí àrùn [[kọ́lẹ́rà]], nítorí pé ó ti fẹ̀yìntì díẹ̀ ju ti ààrẹ Amẹ́ríkà èyíkéyìí lọ. Ó jẹ́ ẹni ọdún mẹ́tàléláàádọ́ta. Polk dúró ní Nashville ní àwọn ọdún ìkẹyìn ìgbà tí ó di opó, ó máa ń tiraka láti lọ, ó sì ń di ẹni tí kò lè ṣe nǹkan kan.<ref>Portrait and biographical record of Stark county, Ohio: containing biographical sketches of prominent and representative citizens, together with biographies and portrait of all the presidents of the United States. 1892. p.60.</ref> Nígbà tí ìyàwó rẹ̀ di opó, Polk gba ọmọ-ọmọbìnrin Sarah Polk Jetton, tí orúkọ rẹ̀ ń jẹ́ "Sallie", ó sì rí i gẹ́gẹ́ bí ọmọbìnrin tirẹ̀. Lẹ́yìn tí ọmọ ìyá Polk kú, wọ́n mú un wá láti gbé pẹ̀lú Polk. Wọ́n gbé papọ̀ ní Nashville títí di ìgbà tí Polk kú ní ọdún 1891 nígbà tí ó pé ọmọ ọdún mẹ́tàdínlọ́gọ́rin.<ref>{{Cite web|url=https://www.jameskpolk.com/sarah-polk-biography.php|title=Sarah Childress Polk|publisher=James K. Polk Home|access-date=April 30, 2018}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.yahoo.com/news/plan-dig-president-polks-body-again-stirs-trouble-211555976.html|title=Plan to dig up President Polk's body – again – stirs trouble|publisher=Yahoo|access-date=March 26, 2017}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== <References/> 6mi4h19yvyzppdk9yzch082607dwr91 618461 618460 2026-03-31T00:42:51Z Josedimaria 27719 618461 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Polk sarah.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[James K. Polk]] | term_start = 4 March 1845 | term_end = 4 March 1849 | predecessor = [[Julia Tyler]] | successor = [[Margaret Taylor]] | birth_name = Sarah Childress | birth_date = {{birth date|1803|9|4}} | birth_place = [[Tennessee]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1891|8|14|1788|9|21}} | spouse = James K. Polk | children = }} '''Sarah Childress Polk''' (September 4, 1803 - August 14, 1891) jẹ́ [[obìnrin àkọ́kọ́ ní orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1845 sí 1849. Ó jẹ́ ìyàwó [[James K. Polk]] tó jẹ́ ààrẹ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà tó jẹ́ ọmọ ọdún mọ́kànlá. == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bí Sarah Childress ní ọdún 1803 - ọmọ kẹta nínú àwọn ọmọ mẹ́fà wọn. Ó gbá ẹ̀kọ́ tó dára fún obìnrin tó ní àkókò àti ibi tó wà, ó sì lọ sí [[:en:Moravians'_Salem_Academy|Moravians' Salem Academy]][[:en:Moravians_Salem_Academy|Moravians Salem Academy]] ni a da sílè ni [[North Carolina]] ni odun 1817, ọkàn lára àwọn ilé-èkó gígá diẹ ti o wà fún àwọn obìnrin ni ìbẹrẹ ọ̀rúndún 19. Sarah Childress pàdé James K. Polk nígbà tí àwọn méjèèjì ń gba ìtọ́ni láti ọ̀dọ̀ Samuel P. Black ní ilé rẹ̀ ní [[Tennessee]], ọmọ ọdún mọ́kàndínlógún ni; ọmọ ọdún méjìlá ni, ọmọ ọdún méjìlá ni. Kò pẹ́ lẹ́yìn tí ó bẹ̀rẹ̀ sí í fẹ́ ẹ, àwọn méjèèjì gbà pé ní ọdún 1823, ní ọjọ́ kìíní oṣù kìíní, ọdún 1824, Sarah Childress, ọmọ ogún ọdún, fẹ́ James Polk, ọmọ ọdún méjìdínlọ́gbọ̀n. Wọ́n ti ṣe ìgbéyàwó fún ọdún mẹ́ẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n, wọn kò sì bímọ. Èyí ni a sábà máa ń sọ nípa iṣẹ́ abẹ òkúta àpò ìfun Polk nígbà tí ó wà ní ọ̀dọ́mọkùnrin, èyí tí a gbàgbọ́ pé ó fa àìlera rẹ̀. Àwọn ni tọkọtaya ààrẹ kan ṣoṣo tí wọn kò tíì bímọ nígbà tí wọ́n ń gbé pọ̀, yálà nípasẹ̀ ìbílẹ̀, ìtọ́jú ọmọ, tàbí ìgbéyàwó tẹ́lẹ̀.<ref>{{Cite news|url=https://mic.com/articles/49037/5-u-s-presidents-who-were-never-fathers#.pH2rXYflX|title=5 U.S. Presidents Who Were Never Fathers|access-date=April 30, 2018}}</ref> Wọ́n tọ́ ọmọ àbúrò rẹ̀, Marshall Tate Polk, dàgbà gẹ́gẹ́ bí ọmọ ìtọ́jú wọn fún ọdún díẹ̀ kí James tó rán an lọ sí ilé-ẹ̀kọ́ ní [[Washington, D.C.]], àti lẹ́yìn náà [[:en:Georgetown_University|Georgetown University]].<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=C8ufqRJuwy8C&q=Marshall+Tate+Polk,+Jr&pg=PA188|title=James K. Polk: A Biographical Companion|last=Byrnes|first=Mark Eaton|date=2001|publisher=ABC-CLIO|isbn=9781576070567}}</ref> == Iṣẹ́ rẹ̀ nínú ìṣèlú àti ìyàwó ayaba == Nígbà tí ó ń ṣe òṣèlú, Polk ń ran ọkọ rẹ̀ lọ́wọ́ nínú ọ̀ràn rẹ̀, ó ń lo òye rẹ̀ láti darí àwọn ètò rẹ̀ àti láti fún un ní ìdánilójú pàtàkì. Ó máa ń tẹ̀lé ọkọ rẹ̀ nígbàkúgbà tí ó bá lè lọ sí Washington nígbà tí ó bá ń ṣiṣẹ́ lórí àwọn ọ̀ràn ìṣèlú.<ref>Schneider, D., & Schneider, C. J. (2010). ''First ladies: A biographical dictionary''. New York: Facts On File. p. 72. {{ISBN|1438127502}}</ref> Ní ọdún 1845, Sarah Polk di Ìyáàfin Àkọ́kọ́ 11 ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà lẹ́yìn tí ọkọ rẹ̀ gba ìdìbò ní ọdún tó kọjá. Ó jẹ́ aláápọn, olóye, ọlọ́gbọ́n, àti ẹni tó mọ bí a ṣe ń sọ̀rọ̀ dáadáa. Ààrẹ Polk máa ń sọ̀rọ̀ nípa àwọn ọ̀ràn òfin nígbà míì. Bó tilẹ̀ jẹ́ pé ó nífẹ̀ẹ́ sí ìṣèlú, ó tún kìlọ̀ fún ọkọ rẹ̀, ẹni tí ìlera rẹ̀ kò tíì dára rí, pé kí ó má ṣiṣẹ́ kára jù.<ref>Schneider, D., & Schneider, C. J. (2010). ''First ladies: A biographical dictionary''. New York: Facts On File. p. 73. {{ISBN|1438127502}}</ref> == Lẹ́yìn rògbòdìyàn òṣèlú àti ikú rẹ̀ == Lẹ́yìn ìgbékalẹ̀ [[Zachary Taylor]] Ní ọjọ́ karùn-ún oṣù kẹta, ọdún 1849, Polk àti ọkọ rẹ̀ gbéra pẹ̀lú ẹṣin àti kẹ̀kẹ́ lọ sí ilé tuntun wọn ní [[:en: Nashville|Nashville]], Tennessee. Lẹ́yìn náà ni wọ́n rìnrìn àjò láti Nashville sí Columbia láti lo ọ̀sẹ̀ méjì pẹ̀lú ìyá ọkọ rẹ̀ kí wọ́n tó lo ọjọ́ díẹ̀ pẹ̀lú ìdílé rẹ̀ ní [[:en:Murfreesboro|Murfreesboro]] kí wọ́n tó padà sí Nashville. Oṣù mẹ́ta lẹ́yìn náà, James Polk kú nítorí àrùn [[kọ́lẹ́rà]], nítorí pé ó ti fẹ̀yìntì díẹ̀ ju ti ààrẹ Amẹ́ríkà èyíkéyìí lọ. Ó jẹ́ ẹni ọdún mẹ́tàléláàádọ́ta. Polk dúró ní Nashville ní àwọn ọdún ìkẹyìn ìgbà tí ó di opó, ó máa ń tiraka láti lọ, ó sì ń di ẹni tí kò lè ṣe nǹkan kan.<ref>Portrait and biographical record of Stark county, Ohio: containing biographical sketches of prominent and representative citizens, together with biographies and portrait of all the presidents of the United States. 1892. p.60.</ref> Nígbà tí ìyàwó rẹ̀ di opó, Polk gba ọmọ-ọmọbìnrin Sarah Polk Jetton, tí orúkọ rẹ̀ ń jẹ́ "Sallie", ó sì rí i gẹ́gẹ́ bí ọmọbìnrin tirẹ̀. Lẹ́yìn tí ọmọ ìyá Polk kú, wọ́n mú un wá láti gbé pẹ̀lú Polk. Wọ́n gbé papọ̀ ní Nashville títí di ìgbà tí Polk kú ní ọdún 1891 nígbà tí ó pé ọmọ ọdún mẹ́tàdínlọ́gọ́rin.<ref>{{Cite web|url=https://www.jameskpolk.com/sarah-polk-biography.php|title=Sarah Childress Polk|publisher=James K. Polk Home|access-date=April 30, 2018}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.yahoo.com/news/plan-dig-president-polks-body-again-stirs-trouble-211555976.html|title=Plan to dig up President Polk's body – again – stirs trouble|publisher=Yahoo|access-date=March 26, 2017}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== <References/> exybr5eiusa36hftnzzbt8271j3bark 618462 618461 2026-03-31T00:43:46Z Josedimaria 27719 618462 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Polk sarah.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[James K. Polk]] | term_start = 4 March 1845 | term_end = 4 March 1849 | predecessor = [[Julia Tyler]] | successor = [[Margaret Taylor]] | birth_name = Sarah Childress | birth_date = {{birth date|1803|9|4}} | birth_place = [[Tennessee]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1891|8|14|1803|9|4}} | spouse = James K. Polk | children = }} '''Sarah Childress Polk''' (September 4, 1803 - August 14, 1891) jẹ́ [[obìnrin àkọ́kọ́ ní orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1845 sí 1849. Ó jẹ́ ìyàwó [[James K. Polk]] tó jẹ́ ààrẹ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà tó jẹ́ ọmọ ọdún mọ́kànlá. == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bí Sarah Childress ní ọdún 1803 - ọmọ kẹta nínú àwọn ọmọ mẹ́fà wọn. Ó gbá ẹ̀kọ́ tó dára fún obìnrin tó ní àkókò àti ibi tó wà, ó sì lọ sí [[:en:Moravians'_Salem_Academy|Moravians' Salem Academy]][[:en:Moravians_Salem_Academy|Moravians Salem Academy]] ni a da sílè ni [[North Carolina]] ni odun 1817, ọkàn lára àwọn ilé-èkó gígá diẹ ti o wà fún àwọn obìnrin ni ìbẹrẹ ọ̀rúndún 19. Sarah Childress pàdé James K. Polk nígbà tí àwọn méjèèjì ń gba ìtọ́ni láti ọ̀dọ̀ Samuel P. Black ní ilé rẹ̀ ní [[Tennessee]], ọmọ ọdún mọ́kàndínlógún ni; ọmọ ọdún méjìlá ni, ọmọ ọdún méjìlá ni. Kò pẹ́ lẹ́yìn tí ó bẹ̀rẹ̀ sí í fẹ́ ẹ, àwọn méjèèjì gbà pé ní ọdún 1823, ní ọjọ́ kìíní oṣù kìíní, ọdún 1824, Sarah Childress, ọmọ ogún ọdún, fẹ́ James Polk, ọmọ ọdún méjìdínlọ́gbọ̀n. Wọ́n ti ṣe ìgbéyàwó fún ọdún mẹ́ẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n, wọn kò sì bímọ. Èyí ni a sábà máa ń sọ nípa iṣẹ́ abẹ òkúta àpò ìfun Polk nígbà tí ó wà ní ọ̀dọ́mọkùnrin, èyí tí a gbàgbọ́ pé ó fa àìlera rẹ̀. Àwọn ni tọkọtaya ààrẹ kan ṣoṣo tí wọn kò tíì bímọ nígbà tí wọ́n ń gbé pọ̀, yálà nípasẹ̀ ìbílẹ̀, ìtọ́jú ọmọ, tàbí ìgbéyàwó tẹ́lẹ̀.<ref>{{Cite news|url=https://mic.com/articles/49037/5-u-s-presidents-who-were-never-fathers#.pH2rXYflX|title=5 U.S. Presidents Who Were Never Fathers|access-date=April 30, 2018}}</ref> Wọ́n tọ́ ọmọ àbúrò rẹ̀, Marshall Tate Polk, dàgbà gẹ́gẹ́ bí ọmọ ìtọ́jú wọn fún ọdún díẹ̀ kí James tó rán an lọ sí ilé-ẹ̀kọ́ ní [[Washington, D.C.]], àti lẹ́yìn náà [[:en:Georgetown_University|Georgetown University]].<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=C8ufqRJuwy8C&q=Marshall+Tate+Polk,+Jr&pg=PA188|title=James K. Polk: A Biographical Companion|last=Byrnes|first=Mark Eaton|date=2001|publisher=ABC-CLIO|isbn=9781576070567}}</ref> == Iṣẹ́ rẹ̀ nínú ìṣèlú àti ìyàwó ayaba == Nígbà tí ó ń ṣe òṣèlú, Polk ń ran ọkọ rẹ̀ lọ́wọ́ nínú ọ̀ràn rẹ̀, ó ń lo òye rẹ̀ láti darí àwọn ètò rẹ̀ àti láti fún un ní ìdánilójú pàtàkì. Ó máa ń tẹ̀lé ọkọ rẹ̀ nígbàkúgbà tí ó bá lè lọ sí Washington nígbà tí ó bá ń ṣiṣẹ́ lórí àwọn ọ̀ràn ìṣèlú.<ref>Schneider, D., & Schneider, C. J. (2010). ''First ladies: A biographical dictionary''. New York: Facts On File. p. 72. {{ISBN|1438127502}}</ref> Ní ọdún 1845, Sarah Polk di Ìyáàfin Àkọ́kọ́ 11 ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà lẹ́yìn tí ọkọ rẹ̀ gba ìdìbò ní ọdún tó kọjá. Ó jẹ́ aláápọn, olóye, ọlọ́gbọ́n, àti ẹni tó mọ bí a ṣe ń sọ̀rọ̀ dáadáa. Ààrẹ Polk máa ń sọ̀rọ̀ nípa àwọn ọ̀ràn òfin nígbà míì. Bó tilẹ̀ jẹ́ pé ó nífẹ̀ẹ́ sí ìṣèlú, ó tún kìlọ̀ fún ọkọ rẹ̀, ẹni tí ìlera rẹ̀ kò tíì dára rí, pé kí ó má ṣiṣẹ́ kára jù.<ref>Schneider, D., & Schneider, C. J. (2010). ''First ladies: A biographical dictionary''. New York: Facts On File. p. 73. {{ISBN|1438127502}}</ref> == Lẹ́yìn rògbòdìyàn òṣèlú àti ikú rẹ̀ == Lẹ́yìn ìgbékalẹ̀ [[Zachary Taylor]] Ní ọjọ́ karùn-ún oṣù kẹta, ọdún 1849, Polk àti ọkọ rẹ̀ gbéra pẹ̀lú ẹṣin àti kẹ̀kẹ́ lọ sí ilé tuntun wọn ní [[:en: Nashville|Nashville]], Tennessee. Lẹ́yìn náà ni wọ́n rìnrìn àjò láti Nashville sí Columbia láti lo ọ̀sẹ̀ méjì pẹ̀lú ìyá ọkọ rẹ̀ kí wọ́n tó lo ọjọ́ díẹ̀ pẹ̀lú ìdílé rẹ̀ ní [[:en:Murfreesboro|Murfreesboro]] kí wọ́n tó padà sí Nashville. Oṣù mẹ́ta lẹ́yìn náà, James Polk kú nítorí àrùn [[kọ́lẹ́rà]], nítorí pé ó ti fẹ̀yìntì díẹ̀ ju ti ààrẹ Amẹ́ríkà èyíkéyìí lọ. Ó jẹ́ ẹni ọdún mẹ́tàléláàádọ́ta. Polk dúró ní Nashville ní àwọn ọdún ìkẹyìn ìgbà tí ó di opó, ó máa ń tiraka láti lọ, ó sì ń di ẹni tí kò lè ṣe nǹkan kan.<ref>Portrait and biographical record of Stark county, Ohio: containing biographical sketches of prominent and representative citizens, together with biographies and portrait of all the presidents of the United States. 1892. p.60.</ref> Nígbà tí ìyàwó rẹ̀ di opó, Polk gba ọmọ-ọmọbìnrin Sarah Polk Jetton, tí orúkọ rẹ̀ ń jẹ́ "Sallie", ó sì rí i gẹ́gẹ́ bí ọmọbìnrin tirẹ̀. Lẹ́yìn tí ọmọ ìyá Polk kú, wọ́n mú un wá láti gbé pẹ̀lú Polk. Wọ́n gbé papọ̀ ní Nashville títí di ìgbà tí Polk kú ní ọdún 1891 nígbà tí ó pé ọmọ ọdún mẹ́tàdínlọ́gọ́rin.<ref>{{Cite web|url=https://www.jameskpolk.com/sarah-polk-biography.php|title=Sarah Childress Polk|publisher=James K. Polk Home|access-date=April 30, 2018}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.yahoo.com/news/plan-dig-president-polks-body-again-stirs-trouble-211555976.html|title=Plan to dig up President Polk's body – again – stirs trouble|publisher=Yahoo|access-date=March 26, 2017}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== <References/> ngwjspy8x4523hwte17cuabzlhewtfg Julia Tyler 0 80000 618433 2026-03-30T23:27:43Z Josedimaria 27719 Created by translating the opening section from the page "[[:ig:Special:Redirect/revision/623362|Julia Tyler]]" 618433 wikitext text/x-wiki '''Julia Gardiner Tyler''' (May 4, 1820 - July 10, 1889) jẹ́ aya àgbà fún orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti June 26, 1844, títí di March 4, 1845, gẹ́gẹ́ bí ìyàwó kejì ti Ààrẹ [[:en:John_Tyler|John Tyler]]. Lincoln2crop.jpgHLane.jpg Good fxyw0zvegzoy4kwa23m6zv5hjm6r125 618440 618433 2026-03-30T23:42:45Z Josedimaria 27719 618440 wikitext text/x-wiki '''Julia Gardiner Tyler''' (May 4, 1820 - July 10, 1889) jẹ́ aya àgbà fún orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti June 26, 1844, títí di March 4, 1845, gẹ́gẹ́ bí ìyàwó kejì ti Ààrẹ [[:en:John_Tyler|John Tyler]]. 1ulib4sxr1igqgygk0svlp4ler0n0zw 618463 618440 2026-03-31T00:46:14Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Ndụ mbido ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/623362|Julia Tyler]]" 618463 wikitext text/x-wiki '''Julia Gardiner Tyler''' (May 4, 1820 - July 10, 1889) jẹ́ aya àgbà fún orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti June 26, 1844, títí di March 4, 1845, gẹ́gẹ́ bí ìyàwó kejì ti Ààrẹ [[:en:John_Tyler|John Tyler]]. == Ìgbésí ayé rẹ̀ ní ìbẹ̀rẹ̀ == Ní May 4, ọdún 1820, nílùú New York, wọ́n bí Julia Gardiner sí [[:en:David_Gardiner|David Gardiner]], tó jẹ́ ọ̀gá ilé àti aṣòfin, àti Juliana MacLachlan Gardiner. Ó kẹ́kọ̀ọ́ nílé títí tó fi pé ọmọ ọdún mẹ́rìndínlógún, ó sì lọ sílé ẹ̀kọ́ nílùú. Bí Julia ṣé ń tẹ̀ lé àwọn aṣọ tó ń wọlé fún ìgbà díẹ̀. 4u6ojvf668kqanyov6dfaclm6yvcu0l 618464 618463 2026-03-31T00:48:07Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Alụmdi na nwunye ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/623362|Julia Tyler]]" 618464 wikitext text/x-wiki '''Julia Gardiner Tyler''' (May 4, 1820 - July 10, 1889) jẹ́ aya àgbà fún orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti June 26, 1844, títí di March 4, 1845, gẹ́gẹ́ bí ìyàwó kejì ti Ààrẹ [[:en:John_Tyler|John Tyler]]. == Ìgbésí ayé rẹ̀ ní ìbẹ̀rẹ̀ == Ní May 4, ọdún 1820, nílùú New York, wọ́n bí Julia Gardiner sí [[:en:David_Gardiner|David Gardiner]], tó jẹ́ ọ̀gá ilé àti aṣòfin, àti Juliana MacLachlan Gardiner. Ó kẹ́kọ̀ọ́ nílé títí tó fi pé ọmọ ọdún mẹ́rìndínlógún, ó sì lọ sílé ẹ̀kọ́ nílùú. Bí Julia ṣé ń tẹ̀ lé àwọn aṣọ tó ń wọlé fún ìgbà díẹ̀. == Ìgbéyàwó rẹ̀ == Julia ní ọ̀pọ̀ àwọn ọmọkùnrin tó ń wá ìwé. Ó pàdé Tyler ní January 1842, nígbà tí wọ́n mú un wá sílé oúnjẹ kan ní [[White House]] , ó sì gbà láti fẹ́ òun lẹ́yìn tí bàbá rẹ̀, David Gardiner kú. Wọ́n ṣègbéyàwó ní ìkọ̀kọ̀, wọ́n sì mú kí aya tó kọ́kọ́ ṣègbéyàwó náà tètè dé, wọ́N sì ń ṣiṣẹ́ níṣẹ́ fún oṣù mẹ́jọ tó kọjá lẹ́yìn tí ààrẹ rẹ̀ ti pa á. 12345 bu8tv0hnct1m2kho15gl6d6ciogsz5n 618465 618464 2026-03-31T00:49:40Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Oru ya dị ka nwanyị mbụ" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/623362|Julia Tyler]]" 618465 wikitext text/x-wiki '''Julia Gardiner Tyler''' (May 4, 1820 - July 10, 1889) jẹ́ aya àgbà fún orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti June 26, 1844, títí di March 4, 1845, gẹ́gẹ́ bí ìyàwó kejì ti Ààrẹ [[:en:John_Tyler|John Tyler]]. == Ìgbésí ayé rẹ̀ ní ìbẹ̀rẹ̀ == Ní May 4, ọdún 1820, nílùú New York, wọ́n bí Julia Gardiner sí [[:en:David_Gardiner|David Gardiner]], tó jẹ́ ọ̀gá ilé àti aṣòfin, àti Juliana MacLachlan Gardiner. Ó kẹ́kọ̀ọ́ nílé títí tó fi pé ọmọ ọdún mẹ́rìndínlógún, ó sì lọ sílé ẹ̀kọ́ nílùú. Bí Julia ṣé ń tẹ̀ lé àwọn aṣọ tó ń wọlé fún ìgbà díẹ̀. == Ìgbéyàwó rẹ̀ == Julia ní ọ̀pọ̀ àwọn ọmọkùnrin tó ń wá ìwé. Ó pàdé Tyler ní January 1842, nígbà tí wọ́n mú un wá sílé oúnjẹ kan ní [[White House]] , ó sì gbà láti fẹ́ òun lẹ́yìn tí bàbá rẹ̀, David Gardiner kú. Wọ́n ṣègbéyàwó ní ìkọ̀kọ̀, wọ́n sì mú kí aya tó kọ́kọ́ ṣègbéyàwó náà tètè dé, wọ́N sì ń ṣiṣẹ́ níṣẹ́ fún oṣù mẹ́jọ tó kọjá lẹ́yìn tí ààrẹ rẹ̀ ti pa á. 12345 == Iṣẹ́ tó ṣé gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́ == Tyler gbádùn iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́, ó tún Ilé-Ilé-Orí ṣe, ó sì dá "ilé" táwọn obìnrin ń dúró dè láti fara wé àwọn ọba ilẹ̀ [[Europe|Yúróòpù]] tó ṣèbẹ̀wò sí ní ọ̀pọ̀ ọdún sẹ́yìn. Ó mú kí àwọn orin tó ń gbéni ró nílẹ̀ [[Yúróòpù]] àti Amẹ́ríkà gbilẹ̀ gan-an. Tyler jẹ́ ọ̀kan lára àwọn tó ń fi tọkàntọkàn gbé àwọn ohun táwọn ọkọ rẹ̀ ń ṣe ṣáájú nínú ìṣèlú, ó ń ṣètò àwọn ìpàdé fún àwọn aṣojú Ìgbìmọ̀ Olùdarí. Wọ́n sọ pé èyí ló mú kó tún ipò obìnrin àkọ́kọ́ rọ́pò obìnrin tó jẹ́ obìnrin àkọ́kọ̣, ní ti ọ̀ràn ìṣèlú àti ti ọ̀rọ̀ ìṣèlú, nígbà tí ọ̀pọ̀ àwọn obìnrin àkọ́kọ̀ọ́ kò ṣiṣẹ́ níwájú rẹ̀. .<nowiki><ref>{{Cite web|url=https://www.jameskpolk.com/sarah-polk-biography.php|title=Sarah Childress Polk|publisher=James K. Polk Home|access-date=April 30, 2018}}</ref></nowiki> 80cqoimjja3url0hobuixxianncjbhz 618466 618465 2026-03-31T00:50:56Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Ọnwụ ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/623362|Julia Tyler]]" 618466 wikitext text/x-wiki '''Julia Gardiner Tyler''' (May 4, 1820 - July 10, 1889) jẹ́ aya àgbà fún orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti June 26, 1844, títí di March 4, 1845, gẹ́gẹ́ bí ìyàwó kejì ti Ààrẹ [[:en:John_Tyler|John Tyler]]. == Ìgbésí ayé rẹ̀ ní ìbẹ̀rẹ̀ == Ní May 4, ọdún 1820, nílùú New York, wọ́n bí Julia Gardiner sí [[:en:David_Gardiner|David Gardiner]], tó jẹ́ ọ̀gá ilé àti aṣòfin, àti Juliana MacLachlan Gardiner. Ó kẹ́kọ̀ọ́ nílé títí tó fi pé ọmọ ọdún mẹ́rìndínlógún, ó sì lọ sílé ẹ̀kọ́ nílùú. Bí Julia ṣé ń tẹ̀ lé àwọn aṣọ tó ń wọlé fún ìgbà díẹ̀. == Ìgbéyàwó rẹ̀ == Julia ní ọ̀pọ̀ àwọn ọmọkùnrin tó ń wá ìwé. Ó pàdé Tyler ní January 1842, nígbà tí wọ́n mú un wá sílé oúnjẹ kan ní [[White House]] , ó sì gbà láti fẹ́ òun lẹ́yìn tí bàbá rẹ̀, David Gardiner kú. Wọ́n ṣègbéyàwó ní ìkọ̀kọ̀, wọ́n sì mú kí aya tó kọ́kọ́ ṣègbéyàwó náà tètè dé, wọ́N sì ń ṣiṣẹ́ níṣẹ́ fún oṣù mẹ́jọ tó kọjá lẹ́yìn tí ààrẹ rẹ̀ ti pa á. 12345 == Iṣẹ́ tó ṣé gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́ == Tyler gbádùn iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́, ó tún Ilé-Ilé-Orí ṣe, ó sì dá "ilé" táwọn obìnrin ń dúró dè láti fara wé àwọn ọba ilẹ̀ [[Europe|Yúróòpù]] tó ṣèbẹ̀wò sí ní ọ̀pọ̀ ọdún sẹ́yìn. Ó mú kí àwọn orin tó ń gbéni ró nílẹ̀ [[Yúróòpù]] àti Amẹ́ríkà gbilẹ̀ gan-an. Tyler jẹ́ ọ̀kan lára àwọn tó ń fi tọkàntọkàn gbé àwọn ohun táwọn ọkọ rẹ̀ ń ṣe ṣáájú nínú ìṣèlú, ó ń ṣètò àwọn ìpàdé fún àwọn aṣojú Ìgbìmọ̀ Olùdarí. Wọ́n sọ pé èyí ló mú kó tún ipò obìnrin àkọ́kọ́ rọ́pò obìnrin tó jẹ́ obìnrin àkọ́kọ̣, ní ti ọ̀ràn ìṣèlú àti ti ọ̀rọ̀ ìṣèlú, nígbà tí ọ̀pọ̀ àwọn obìnrin àkọ́kọ̀ọ́ kò ṣiṣẹ́ níwájú rẹ̀. .<nowiki><ref>{{Cite web|url=https://www.jameskpolk.com/sarah-polk-biography.php|title=Sarah Childress Polk|publisher=James K. Polk Home|access-date=April 30, 2018}}</ref></nowiki> == Ikú rẹ̀ == Lẹ́yìn tí Julia kúrò ní Ilé-Iṣẹ́ Ìbílẹ̀, ó kó lọ sí àgbẹ̀ rẹ̀ ní ìpínlẹ̀ [[Firginia|Virginia]], òun àti ọkọ rẹ̀ sì bí ọmọ méje. Ó di ẹni tó ń gbèjà ẹrú ní Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà. Ó kú ní July 10, 1889, nínú ilé oúnjẹ kan níbi tí àrùn rọpárọsẹ̀ ti pa ọkọ rẹ̀ ní ọdún mẹ́tàdínlọ́gbọ̀n sẹ́yìn. <nowiki>https://www.jameskpolk.com/sarah-polk-biography.php|title=Sarah</nowiki> .<nowiki><ref>{{Cite web|url=https://www.jameskpolk.com/sarah-polk-biography.php|title=Sarah Childress Polk|publisher=James K. Polk Home|access-date=April 30, 2018}}</ref></nowiki> 20s2qxg6b1abhiuz7km0otfnxks5g23 618467 618466 2026-03-31T00:54:08Z Josedimaria 27719 618467 wikitext text/x-wiki '''Julia Gardiner Tyler''' (May 4, 1820 - July 10, 1889) jẹ́ aya àgbà fún orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti June 26, 1844, títí di March 4, 1845, gẹ́gẹ́ bí ìyàwó kejì ti Ààrẹ [[:en:John_Tyler|John Tyler]]. == Ìgbésí ayé rẹ̀ ní ìbẹ̀rẹ̀ == Ní May 4, ọdún 1820, nílùú New York, wọ́n bí Julia Gardiner sí [[:en:David_Gardiner|David Gardiner]], tó jẹ́ ọ̀gá ilé àti aṣòfin, àti Juliana MacLachlan Gardiner. Ó kẹ́kọ̀ọ́ nílé títí tó fi pé ọmọ ọdún mẹ́rìndínlógún, ó sì lọ sílé ẹ̀kọ́ nílùú. Bí Julia ṣé ń tẹ̀ lé àwọn aṣọ tó ń wọlé fún ìgbà díẹ̀.<ref name="fl">{{Cite web |title=Julia Tyler Biography :: National First Ladies' Library |url=http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=11 |access-date=October 24, 2021 |website=National First Ladies Library }}</ref> == Ìgbéyàwó rẹ̀ == Julia ní ọ̀pọ̀ àwọn ọmọkùnrin tó ń wá ìwé. Ó pàdé Tyler ní January 1842, nígbà tí wọ́n mú un wá sílé oúnjẹ kan ní [[White House]] , ó sì gbà láti fẹ́ òun lẹ́yìn tí bàbá rẹ̀, David Gardiner kú. Wọ́n ṣègbéyàwó ní ìkọ̀kọ̀, wọ́n sì mú kí aya tó kọ́kọ́ ṣègbéyàwó náà tètè dé, wọ́N sì ń ṣiṣẹ́ níṣẹ́ fún oṣù mẹ́jọ tó kọjá lẹ́yìn tí ààrẹ rẹ̀ ti pa á. == Iṣẹ́ tó ṣé gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́ == Tyler gbádùn iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́, ó tún Ilé-Ilé-Orí ṣe, ó sì dá "ilé" táwọn obìnrin ń dúró dè láti fara wé àwọn ọba ilẹ̀ [[Europe|Yúróòpù]] tó ṣèbẹ̀wò sí ní ọ̀pọ̀ ọdún sẹ́yìn. Ó mú kí àwọn orin tó ń gbéni ró nílẹ̀ [[Yúróòpù]] àti Amẹ́ríkà gbilẹ̀ gan-an. Tyler jẹ́ ọ̀kan lára àwọn tó ń fi tọkàntọkàn gbé àwọn ohun táwọn ọkọ rẹ̀ ń ṣe ṣáájú nínú ìṣèlú, ó ń ṣètò àwọn ìpàdé fún àwọn aṣojú Ìgbìmọ̀ Olùdarí. Wọ́n sọ pé èyí ló mú kó tún ipò obìnrin àkọ́kọ́ rọ́pò obìnrin tó jẹ́ obìnrin àkọ́kọ̣, ní ti ọ̀ràn ìṣèlú àti ti ọ̀rọ̀ ìṣèlú, nígbà tí ọ̀pọ̀ àwọn obìnrin àkọ́kọ̀ọ́ kò ṣiṣẹ́ níwájú rẹ̀. == Ikú rẹ̀ == Lẹ́yìn tí Julia kúrò ní Ilé-Iṣẹ́ Ìbílẹ̀, ó kó lọ sí àgbẹ̀ rẹ̀ ní ìpínlẹ̀ [[Firginia|Virginia]], òun àti ọkọ rẹ̀ sì bí ọmọ méje. Ó di ẹni tó ń gbèjà ẹrú ní Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà. Ó kú ní July 10, 1889, nínú ilé oúnjẹ kan níbi tí àrùn rọpárọsẹ̀ ti pa ọkọ rẹ̀ ní ọdún mẹ́tàdínlọ́gbọ̀n sẹ́yìn. ==Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} ==Ìwé kíkà== * {{Cite book |last1=Schneider |first1=Dorothy |url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3 |url-access=registration |title=First Ladies: A Biographical Dictionary |last2=Schneider |first2=Carl J. |publisher=Facts on File |year=2010 |isbn=978-1-4381-0815-5 |edition=3rd |pages=211–219}} * {{Cite book |last=Watson |first=Robert P. |url=https://archive.org/details/firstladiesofuni0000wats |url-access=registration |title=First Ladies of the United States: A Biographical Dictionary |publisher=Lynne Rienner Publishers |year=2001 |isbn=978-1-62637-353-2 |pages=66–73}} * {{Cite book |last=Boller |first=Paul F. |url=https://archive.org/details/presidentialwive0000boll |url-access=registration |title=Presidential Wives |publisher=Oxford University Press |year=1988 |pages=80–87}} gd3lghyugg8o1lk1eq4busg03fmxg7k 618468 618467 2026-03-31T00:57:53Z Josedimaria 27719 618468 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Julia Tyler.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[John Tyler]] | term_start = 26 June 1844 | term_end = 4 March 1845 | predecessor = [[Priscilla Tyler]] | successor = [[Sarah Polk]] | birth_name = Julia Gardiner | birth_date = {{birth date|1820|5|4}} | birth_place = [[New York (Ìpínlẹ̀)|New York]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1889|7|10|1820|5|4}} | spouse = John Tyler | children = 7 }} '''Julia Gardiner Tyler''' (May 4, 1820 - July 10, 1889) jẹ́ aya àgbà fún orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti June 26, 1844, títí di March 4, 1845, gẹ́gẹ́ bí ìyàwó kejì ti Ààrẹ [[:en:John_Tyler|John Tyler]]. == Ìgbésí ayé rẹ̀ ní ìbẹ̀rẹ̀ == Ní May 4, ọdún 1820, nílùú New York, wọ́n bí Julia Gardiner sí [[:en:David_Gardiner|David Gardiner]], tó jẹ́ ọ̀gá ilé àti aṣòfin, àti Juliana MacLachlan Gardiner. Ó kẹ́kọ̀ọ́ nílé títí tó fi pé ọmọ ọdún mẹ́rìndínlógún, ó sì lọ sílé ẹ̀kọ́ nílùú. Bí Julia ṣé ń tẹ̀ lé àwọn aṣọ tó ń wọlé fún ìgbà díẹ̀.<ref name="fl">{{Cite web |title=Julia Tyler Biography :: National First Ladies' Library |url=http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=11 |access-date=October 24, 2021 |website=National First Ladies Library }}</ref> == Ìgbéyàwó rẹ̀ == Julia ní ọ̀pọ̀ àwọn ọmọkùnrin tó ń wá ìwé. Ó pàdé Tyler ní January 1842, nígbà tí wọ́n mú un wá sílé oúnjẹ kan ní [[White House]] , ó sì gbà láti fẹ́ òun lẹ́yìn tí bàbá rẹ̀, David Gardiner kú. Wọ́n ṣègbéyàwó ní ìkọ̀kọ̀, wọ́n sì mú kí aya tó kọ́kọ́ ṣègbéyàwó náà tètè dé, wọ́N sì ń ṣiṣẹ́ níṣẹ́ fún oṣù mẹ́jọ tó kọjá lẹ́yìn tí ààrẹ rẹ̀ ti pa á. == Iṣẹ́ tó ṣé gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́ == Tyler gbádùn iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́, ó tún Ilé-Ilé-Orí ṣe, ó sì dá "ilé" táwọn obìnrin ń dúró dè láti fara wé àwọn ọba ilẹ̀ [[Europe|Yúróòpù]] tó ṣèbẹ̀wò sí ní ọ̀pọ̀ ọdún sẹ́yìn. Ó mú kí àwọn orin tó ń gbéni ró nílẹ̀ [[Yúróòpù]] àti Amẹ́ríkà gbilẹ̀ gan-an. Tyler jẹ́ ọ̀kan lára àwọn tó ń fi tọkàntọkàn gbé àwọn ohun táwọn ọkọ rẹ̀ ń ṣe ṣáájú nínú ìṣèlú, ó ń ṣètò àwọn ìpàdé fún àwọn aṣojú Ìgbìmọ̀ Olùdarí. Wọ́n sọ pé èyí ló mú kó tún ipò obìnrin àkọ́kọ́ rọ́pò obìnrin tó jẹ́ obìnrin àkọ́kọ̣, ní ti ọ̀ràn ìṣèlú àti ti ọ̀rọ̀ ìṣèlú, nígbà tí ọ̀pọ̀ àwọn obìnrin àkọ́kọ̀ọ́ kò ṣiṣẹ́ níwájú rẹ̀. == Ikú rẹ̀ == Lẹ́yìn tí Julia kúrò ní Ilé-Iṣẹ́ Ìbílẹ̀, ó kó lọ sí àgbẹ̀ rẹ̀ ní ìpínlẹ̀ [[Firginia|Virginia]], òun àti ọkọ rẹ̀ sì bí ọmọ méje. Ó di ẹni tó ń gbèjà ẹrú ní Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà. Ó kú ní July 10, 1889, nínú ilé oúnjẹ kan níbi tí àrùn rọpárọsẹ̀ ti pa ọkọ rẹ̀ ní ọdún mẹ́tàdínlọ́gbọ̀n sẹ́yìn. ==Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} ==Ìwé kíkà== * {{Cite book |last1=Schneider |first1=Dorothy |url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3 |url-access=registration |title=First Ladies: A Biographical Dictionary |last2=Schneider |first2=Carl J. |publisher=Facts on File |year=2010 |isbn=978-1-4381-0815-5 |edition=3rd |pages=211–219}} * {{Cite book |last=Watson |first=Robert P. |url=https://archive.org/details/firstladiesofuni0000wats |url-access=registration |title=First Ladies of the United States: A Biographical Dictionary |publisher=Lynne Rienner Publishers |year=2001 |isbn=978-1-62637-353-2 |pages=66–73}} * {{Cite book |last=Boller |first=Paul F. |url=https://archive.org/details/presidentialwive0000boll |url-access=registration |title=Presidential Wives |publisher=Oxford University Press |year=1988 |pages=80–87}} fd4j92jn2r6e0mkw73vbkjuiudq0m0d 618469 618468 2026-03-31T00:58:29Z Josedimaria 27719 618469 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Julia Tyler.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[John Tyler]] | term_start = 26 June 1844 | term_end = 4 March 1845 | predecessor = [[Priscilla Tyler]] | successor = [[Sarah Polk]] | birth_name = Julia Gardiner | birth_date = {{birth date|1820|5|4}} | birth_place = [[New York (Ìpínlẹ̀)|New York]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1889|7|10|1820|5|4}} | spouse = John Tyler | children = 7 }} '''Julia Gardiner Tyler''' (May 4, 1820 - July 10, 1889) jẹ́ aya àgbà fún orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti June 26, 1844, títí di March 4, 1845, gẹ́gẹ́ bí ìyàwó kejì ti Ààrẹ [[:en:John_Tyler|John Tyler]]. == Ìgbésí ayé rẹ̀ ní ìbẹ̀rẹ̀ == Ní May 4, ọdún 1820, nílùú New York, wọ́n bí Julia Gardiner sí [[:en:David_Gardiner|David Gardiner]], tó jẹ́ ọ̀gá ilé àti aṣòfin, àti Juliana MacLachlan Gardiner. Ó kẹ́kọ̀ọ́ nílé títí tó fi pé ọmọ ọdún mẹ́rìndínlógún, ó sì lọ sílé ẹ̀kọ́ nílùú. Bí Julia ṣé ń tẹ̀ lé àwọn aṣọ tó ń wọlé fún ìgbà díẹ̀.<ref name="fl">{{Cite web |title=Julia Tyler Biography :: National First Ladies' Library |url=http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=11 |access-date=October 24, 2021 |website=National First Ladies Library }}</ref> == Ìgbéyàwó rẹ̀ == Julia ní ọ̀pọ̀ àwọn ọmọkùnrin tó ń wá ìwé. Ó pàdé Tyler ní January 1842, nígbà tí wọ́n mú un wá sílé oúnjẹ kan ní [[White House]], ó sì gbà láti fẹ́ òun lẹ́yìn tí bàbá rẹ̀, David Gardiner kú. Wọ́n ṣègbéyàwó ní ìkọ̀kọ̀, wọ́n sì mú kí aya tó kọ́kọ́ ṣègbéyàwó náà tètè dé, wọ́N sì ń ṣiṣẹ́ níṣẹ́ fún oṣù mẹ́jọ tó kọjá lẹ́yìn tí ààrẹ rẹ̀ ti pa á. == Iṣẹ́ tó ṣé gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́ == Tyler gbádùn iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́, ó tún Ilé-Ilé-Orí ṣe, ó sì dá "ilé" táwọn obìnrin ń dúró dè láti fara wé àwọn ọba ilẹ̀ [[Europe|Yúróòpù]] tó ṣèbẹ̀wò sí ní ọ̀pọ̀ ọdún sẹ́yìn. Ó mú kí àwọn orin tó ń gbéni ró nílẹ̀ [[Yúróòpù]] àti Amẹ́ríkà gbilẹ̀ gan-an. Tyler jẹ́ ọ̀kan lára àwọn tó ń fi tọkàntọkàn gbé àwọn ohun táwọn ọkọ rẹ̀ ń ṣe ṣáájú nínú ìṣèlú, ó ń ṣètò àwọn ìpàdé fún àwọn aṣojú Ìgbìmọ̀ Olùdarí. Wọ́n sọ pé èyí ló mú kó tún ipò obìnrin àkọ́kọ́ rọ́pò obìnrin tó jẹ́ obìnrin àkọ́kọ̣, ní ti ọ̀ràn ìṣèlú àti ti ọ̀rọ̀ ìṣèlú, nígbà tí ọ̀pọ̀ àwọn obìnrin àkọ́kọ̀ọ́ kò ṣiṣẹ́ níwájú rẹ̀. == Ikú rẹ̀ == Lẹ́yìn tí Julia kúrò ní Ilé-Iṣẹ́ Ìbílẹ̀, ó kó lọ sí àgbẹ̀ rẹ̀ ní ìpínlẹ̀ [[Firginia|Virginia]], òun àti ọkọ rẹ̀ sì bí ọmọ méje. Ó di ẹni tó ń gbèjà ẹrú ní Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà. Ó kú ní July 10, 1889, nínú ilé oúnjẹ kan níbi tí àrùn rọpárọsẹ̀ ti pa ọkọ rẹ̀ ní ọdún mẹ́tàdínlọ́gbọ̀n sẹ́yìn. ==Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} ==Ìwé kíkà== * {{Cite book |last1=Schneider |first1=Dorothy |url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3 |url-access=registration |title=First Ladies: A Biographical Dictionary |last2=Schneider |first2=Carl J. |publisher=Facts on File |year=2010 |isbn=978-1-4381-0815-5 |edition=3rd |pages=211–219}} * {{Cite book |last=Watson |first=Robert P. |url=https://archive.org/details/firstladiesofuni0000wats |url-access=registration |title=First Ladies of the United States: A Biographical Dictionary |publisher=Lynne Rienner Publishers |year=2001 |isbn=978-1-62637-353-2 |pages=66–73}} * {{Cite book |last=Boller |first=Paul F. |url=https://archive.org/details/presidentialwive0000boll |url-access=registration |title=Presidential Wives |publisher=Oxford University Press |year=1988 |pages=80–87}} grfkoykopfoq45zy8bzxfs1o0b2h5cv Priscilla Tyler 0 80001 618441 2026-03-30T23:45:37Z Josedimaria 27719 Created by translating the opening section from the page "[[:ig:Special:Redirect/revision/598141|Priscilla Tyler]]" 618441 wikitext text/x-wiki '''Elizabeth Priscilla Cooper Tyler''' (Oṣù Kẹfà 14, 1816 – Oṣù Kejìlá 29, 1889) ni [[Obìnrìn Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1841 sí 1844. Ó jẹ́ obìnrìn àkọ́kọ́ fún Ààrẹ [[:en:John_Tyler|John Tyler]] nígbà náà nípasẹ̀ ìgbéyàwó rẹ̀ pẹ̀lú ọmọ rẹ̀ [[:en:Robert_Tyler_(Confederate_Register_of_the_Treasury)|Robert Tyler]]. Ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyá ààrẹ ní ìbẹ̀rẹ̀ ìṣàkóso Tyler, ó ń ṣiṣẹ́ ní ipò ìyá ọkọ rẹ̀, ìyàwó àkọ́kọ́ Letitia Christian Tyler, ẹni tí àìsàn rẹ̀ kò dáwọ́ dúró. Lẹ́yìn ikú Letitia Tyler ní oṣù kẹsàn-án ọdún 1842, Priscilla Tyler ni obìnrin àkọ́kọ́ tó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùdarí ìbáṣepọ̀ gbogbogbòò ní Ilé Ààrẹ. Tyler gdh1vpnd2gt6a0y57xt7jsabrehwrm6 618470 618441 2026-03-31T01:00:27Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Mbido ndụ ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/598141|Priscilla Tyler]]" 618470 wikitext text/x-wiki '''Elizabeth Priscilla Cooper Tyler''' (Oṣù Kẹfà 14, 1816 – Oṣù Kejìlá 29, 1889) ni [[Obìnrìn Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1841 sí 1844. Ó jẹ́ obìnrìn àkọ́kọ́ fún Ààrẹ [[:en:John_Tyler|John Tyler]] nígbà náà nípasẹ̀ ìgbéyàwó rẹ̀ pẹ̀lú ọmọ rẹ̀ [[:en:Robert_Tyler_(Confederate_Register_of_the_Treasury)|Robert Tyler]]. Ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyá ààrẹ ní ìbẹ̀rẹ̀ ìṣàkóso Tyler, ó ń ṣiṣẹ́ ní ipò ìyá ọkọ rẹ̀, ìyàwó àkọ́kọ́ Letitia Christian Tyler, ẹni tí àìsàn rẹ̀ kò dáwọ́ dúró. Lẹ́yìn ikú Letitia Tyler ní oṣù kẹsàn-án ọdún 1842, Priscilla Tyler ni obìnrin àkọ́kọ́ tó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùdarí ìbáṣepọ̀ gbogbogbòò ní Ilé Ààrẹ. Tyler == Ìgbà tó wà lọ́mọdé == Ọjọ́ kẹrìnlá oṣù June ọdún 1816 ni wọ́n bí Elizabeth Priscilla Cooper ní [[New York|Ìlú New York]] City, òun ni ọmọ kẹta nínú mẹ́sàn-án táwọn òbí rẹ̀ bí. Bàbá rẹ̀, Thomas Abthorpe Cooper, jẹ́ òṣèré àti olùṣẹ̀ṣẹ̀dá tó ń ṣàṣeyọrí.<ref name=":2">{{Cite book|last=Seager|first=Robert|url=https://archive.org/details/andtylertoo0000robe|title=And Tyler Too: A Biography of John and Julia Gardiner Tyler|publisher=McGraw-Hill|year=1963|lccn=63-14259}}</ref> Ìyá Cooper kú lọ́dún 1833, owó tí bàbá rẹ̀ ń ṣọ̀wọ́ sì fa ìṣòro fún ìdílé náà. Ó bẹ̀rẹ̀ sí í ṣe eré ìdárayá nígbà tó wà lọ́mọ ọdún mẹ́tàdínlógún, àmọ́ kò ṣe dáadáa nínú eré ìdárà náà.<ref name=":0">{{Cite journal|last=Leahy|first=Christopher J.|date=2012|title=Playing Her Greatest Role: Priscilla Cooper Tyler and the Politics of the White House Social Scene, 1841–44|url=https://www.proquest.com/docview/1038370038|journal=The Virginia Magazine of History and Biography|volume=120|issue=3|pages=237–269|id={{ProQuest|1038370038}}}}</ref> Ó pàdé Robert Tyler, ọmọkùnrin John Tyler tó máa di ààrẹ, níbi ìtàgé kan tó ṣe, wọ́n sì jọ gbẹ́gbẹ́ kí wọ́n tó fẹ́ Tyler ní ọdún 1839. Lẹ́yìn tí tọkọtaya náà ṣègbéyàwó, wọ́n kó lọ sí [[Firginia|Virginia]] láti máa gbé pẹ̀lú ìdílé Robert.<ref name=":2">{{Cite book|last=Seager|first=Robert|url=https://archive.org/details/andtylertoo0000robe|title=And Tyler Too: A Biography of John and Julia Gardiner Tyler|publisher=McGraw-Hill|year=1963|lccn=63-14259}}</ref> Lẹ́yìn ikú àjálù kan tí ààrẹ {{ill|William Henry Harrison|en}} kú lóṣù kan láàárín àkókò tó ń ṣàkóso, John Tyler di Ààrẹ Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà, ó sì kó ìdílé Tyler lọ sí [[Washington, D.C.]] <ref name="schneider">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|publisher=Facts on File|year=2010}}</ref> <nowiki><ref name="fl">{{Cite web |title=Julia Tyler Biography :: National First Ladies' Library |url=http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=11 |url-status= |archive-url=https://web.archive.org/web/20221018124312/https://firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=11 |archive-date=October 18, 2022 |access-date=October 24, 2021 |website=National First Ladies Library |accessdate=March 17, 2026 |archivedate=May 9, 2012 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20120509083646/http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=11 }}</ref></nowiki> gusa4k7tpnirfg5vysci18k3u2awln8 618471 618470 2026-03-31T01:01:48Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Dịka onye nnabata White House" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/598141|Priscilla Tyler]]" 618471 wikitext text/x-wiki '''Elizabeth Priscilla Cooper Tyler''' (Oṣù Kẹfà 14, 1816 – Oṣù Kejìlá 29, 1889) ni [[Obìnrìn Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1841 sí 1844. Ó jẹ́ obìnrìn àkọ́kọ́ fún Ààrẹ [[:en:John_Tyler|John Tyler]] nígbà náà nípasẹ̀ ìgbéyàwó rẹ̀ pẹ̀lú ọmọ rẹ̀ [[:en:Robert_Tyler_(Confederate_Register_of_the_Treasury)|Robert Tyler]]. Ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyá ààrẹ ní ìbẹ̀rẹ̀ ìṣàkóso Tyler, ó ń ṣiṣẹ́ ní ipò ìyá ọkọ rẹ̀, ìyàwó àkọ́kọ́ Letitia Christian Tyler, ẹni tí àìsàn rẹ̀ kò dáwọ́ dúró. Lẹ́yìn ikú Letitia Tyler ní oṣù kẹsàn-án ọdún 1842, Priscilla Tyler ni obìnrin àkọ́kọ́ tó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùdarí ìbáṣepọ̀ gbogbogbòò ní Ilé Ààrẹ. Tyler == Ìgbà tó wà lọ́mọdé == Ọjọ́ kẹrìnlá oṣù June ọdún 1816 ni wọ́n bí Elizabeth Priscilla Cooper ní [[New York|Ìlú New York]] City, òun ni ọmọ kẹta nínú mẹ́sàn-án táwọn òbí rẹ̀ bí. Bàbá rẹ̀, Thomas Abthorpe Cooper, jẹ́ òṣèré àti olùṣẹ̀ṣẹ̀dá tó ń ṣàṣeyọrí.<ref name=":2">{{Cite book|last=Seager|first=Robert|url=https://archive.org/details/andtylertoo0000robe|title=And Tyler Too: A Biography of John and Julia Gardiner Tyler|publisher=McGraw-Hill|year=1963|lccn=63-14259}}</ref> Ìyá Cooper kú lọ́dún 1833, owó tí bàbá rẹ̀ ń ṣọ̀wọ́ sì fa ìṣòro fún ìdílé náà. Ó bẹ̀rẹ̀ sí í ṣe eré ìdárayá nígbà tó wà lọ́mọ ọdún mẹ́tàdínlógún, àmọ́ kò ṣe dáadáa nínú eré ìdárà náà.<ref name=":0">{{Cite journal|last=Leahy|first=Christopher J.|date=2012|title=Playing Her Greatest Role: Priscilla Cooper Tyler and the Politics of the White House Social Scene, 1841–44|url=https://www.proquest.com/docview/1038370038|journal=The Virginia Magazine of History and Biography|volume=120|issue=3|pages=237–269|id={{ProQuest|1038370038}}}}</ref> Ó pàdé Robert Tyler, ọmọkùnrin John Tyler tó máa di ààrẹ, níbi ìtàgé kan tó ṣe, wọ́n sì jọ gbẹ́gbẹ́ kí wọ́n tó fẹ́ Tyler ní ọdún 1839. Lẹ́yìn tí tọkọtaya náà ṣègbéyàwó, wọ́n kó lọ sí [[Firginia|Virginia]] láti máa gbé pẹ̀lú ìdílé Robert.<ref name=":2">{{Cite book|last=Seager|first=Robert|url=https://archive.org/details/andtylertoo0000robe|title=And Tyler Too: A Biography of John and Julia Gardiner Tyler|publisher=McGraw-Hill|year=1963|lccn=63-14259}}</ref> Lẹ́yìn ikú àjálù kan tí ààrẹ {{ill|William Henry Harrison|en}} kú lóṣù kan láàárín àkókò tó ń ṣàkóso, John Tyler di Ààrẹ Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà, ó sì kó ìdílé Tyler lọ sí [[Washington, D.C.]] <ref name="schneider">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|publisher=Facts on File|year=2010}}</ref> <nowiki><ref name="fl">{{Cite web |title=Julia Tyler Biography :: National First Ladies' Library |url=http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=11 |url-status= |archive-url=https://web.archive.org/web/20221018124312/https://firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=11 |archive-date=October 18, 2022 |access-date=October 24, 2021 |website=National First Ladies Library |accessdate=March 17, 2026 |archivedate=May 9, 2012 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20120509083646/http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=11 }}</ref></nowiki> == Gẹ́gẹ́ bí àlejò ní Ilé Ààrẹ == Nígbà tí John Tyler gba ipò ní ọdún 1841, ìyàwó rẹ̀ Letitia kò tóótun mọ́ láti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò ní Ilé Ààrẹ, nítorí náà wọ́n fi iṣẹ́ náà lé Priscilla Tyler lọ́wọ́, ẹni tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́ẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n péré.<ref name="diller">{{Cite book|last1=Diller|first1=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill/|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|last2=Robertson|first2=Stephen L.|publisher=CQ Press|year=2001|isbn=978-1-56802-573-5|pages=162}}</ref> Nítorí pé ó ṣì jẹ́ ọ̀dọ́, wọ́n kà á sí àǹfààní ìgbà èwe rẹ̀. Bákan náà, nígbà tí a bá ronú nípa òtítọ́ pé ó jẹ́ òṣèré àti apanilẹ́rìn-ín tẹ́lẹ̀. Nígbà tí ó jẹ́ olùgbàlejò, ó ṣètò ọ̀pọ̀lọpọ̀ ayẹyẹ gbangba, wọ́n sì bọ̀wọ̀ fún un gidigidi.<ref name="watson">{{Cite book|last=Watson|first=Robert P.|url=https://archive.org/details/firstladiesofuni0000wats|title=First Ladies of the United States: A Biographical Dictionary|publisher=Lynne Rienner Publishers|year=2001|isbn=978-1-62637-353-2|pages=64|language=en|doi=10.1515/9781626373532}}</ref> 34455 itz3mylqgblckg4hnx7rzpqkvb66hkm 618472 618471 2026-03-31T01:03:35Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Ọnwụ ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/598141|Priscilla Tyler]]" 618472 wikitext text/x-wiki '''Elizabeth Priscilla Cooper Tyler''' (Oṣù Kẹfà 14, 1816 – Oṣù Kejìlá 29, 1889) ni [[Obìnrìn Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1841 sí 1844. Ó jẹ́ obìnrìn àkọ́kọ́ fún Ààrẹ [[:en:John_Tyler|John Tyler]] nígbà náà nípasẹ̀ ìgbéyàwó rẹ̀ pẹ̀lú ọmọ rẹ̀ [[:en:Robert_Tyler_(Confederate_Register_of_the_Treasury)|Robert Tyler]]. Ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyá ààrẹ ní ìbẹ̀rẹ̀ ìṣàkóso Tyler, ó ń ṣiṣẹ́ ní ipò ìyá ọkọ rẹ̀, ìyàwó àkọ́kọ́ Letitia Christian Tyler, ẹni tí àìsàn rẹ̀ kò dáwọ́ dúró. Lẹ́yìn ikú Letitia Tyler ní oṣù kẹsàn-án ọdún 1842, Priscilla Tyler ni obìnrin àkọ́kọ́ tó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùdarí ìbáṣepọ̀ gbogbogbòò ní Ilé Ààrẹ. Tyler == Ìgbà tó wà lọ́mọdé == Ọjọ́ kẹrìnlá oṣù June ọdún 1816 ni wọ́n bí Elizabeth Priscilla Cooper ní [[New York|Ìlú New York]] City, òun ni ọmọ kẹta nínú mẹ́sàn-án táwọn òbí rẹ̀ bí. Bàbá rẹ̀, Thomas Abthorpe Cooper, jẹ́ òṣèré àti olùṣẹ̀ṣẹ̀dá tó ń ṣàṣeyọrí.<ref name=":2">{{Cite book|last=Seager|first=Robert|url=https://archive.org/details/andtylertoo0000robe|title=And Tyler Too: A Biography of John and Julia Gardiner Tyler|publisher=McGraw-Hill|year=1963|lccn=63-14259}}</ref> Ìyá Cooper kú lọ́dún 1833, owó tí bàbá rẹ̀ ń ṣọ̀wọ́ sì fa ìṣòro fún ìdílé náà. Ó bẹ̀rẹ̀ sí í ṣe eré ìdárayá nígbà tó wà lọ́mọ ọdún mẹ́tàdínlógún, àmọ́ kò ṣe dáadáa nínú eré ìdárà náà.<ref name=":0">{{Cite journal|last=Leahy|first=Christopher J.|date=2012|title=Playing Her Greatest Role: Priscilla Cooper Tyler and the Politics of the White House Social Scene, 1841–44|url=https://www.proquest.com/docview/1038370038|journal=The Virginia Magazine of History and Biography|volume=120|issue=3|pages=237–269|id={{ProQuest|1038370038}}}}</ref> Ó pàdé Robert Tyler, ọmọkùnrin John Tyler tó máa di ààrẹ, níbi ìtàgé kan tó ṣe, wọ́n sì jọ gbẹ́gbẹ́ kí wọ́n tó fẹ́ Tyler ní ọdún 1839. Lẹ́yìn tí tọkọtaya náà ṣègbéyàwó, wọ́n kó lọ sí [[Firginia|Virginia]] láti máa gbé pẹ̀lú ìdílé Robert.<ref name=":2">{{Cite book|last=Seager|first=Robert|url=https://archive.org/details/andtylertoo0000robe|title=And Tyler Too: A Biography of John and Julia Gardiner Tyler|publisher=McGraw-Hill|year=1963|lccn=63-14259}}</ref> Lẹ́yìn ikú àjálù kan tí ààrẹ {{ill|William Henry Harrison|en}} kú lóṣù kan láàárín àkókò tó ń ṣàkóso, John Tyler di Ààrẹ Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà, ó sì kó ìdílé Tyler lọ sí [[Washington, D.C.]] <ref name="schneider">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|publisher=Facts on File|year=2010}}</ref> <nowiki><ref name="fl">{{Cite web |title=Julia Tyler Biography :: National First Ladies' Library |url=http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=11 |url-status= |archive-url=https://web.archive.org/web/20221018124312/https://firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=11 |archive-date=October 18, 2022 |access-date=October 24, 2021 |website=National First Ladies Library |accessdate=March 17, 2026 |archivedate=May 9, 2012 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20120509083646/http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=11 }}</ref></nowiki> == Gẹ́gẹ́ bí àlejò ní Ilé Ààrẹ == Nígbà tí John Tyler gba ipò ní ọdún 1841, ìyàwó rẹ̀ Letitia kò tóótun mọ́ láti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò ní Ilé Ààrẹ, nítorí náà wọ́n fi iṣẹ́ náà lé Priscilla Tyler lọ́wọ́, ẹni tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́ẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n péré.<ref name="diller">{{Cite book|last1=Diller|first1=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill/|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|last2=Robertson|first2=Stephen L.|publisher=CQ Press|year=2001|isbn=978-1-56802-573-5|pages=162}}</ref> Nítorí pé ó ṣì jẹ́ ọ̀dọ́, wọ́n kà á sí àǹfààní ìgbà èwe rẹ̀. Bákan náà, nígbà tí a bá ronú nípa òtítọ́ pé ó jẹ́ òṣèré àti apanilẹ́rìn-ín tẹ́lẹ̀. Nígbà tí ó jẹ́ olùgbàlejò, ó ṣètò ọ̀pọ̀lọpọ̀ ayẹyẹ gbangba, wọ́n sì bọ̀wọ̀ fún un gidigidi.<ref name="watson">{{Cite book|last=Watson|first=Robert P.|url=https://archive.org/details/firstladiesofuni0000wats|title=First Ladies of the United States: A Biographical Dictionary|publisher=Lynne Rienner Publishers|year=2001|isbn=978-1-62637-353-2|pages=64|language=en|doi=10.1515/9781626373532}}</ref> 34455 == Ikú rẹ̀ == Robert àti Priscilla Tyler fi Ilé Ààrẹ sílẹ̀ lọ sí Philadelphia ní oṣù kẹta ọdún 1844, wọ́n mọ̀ pé [[Julia Tyler]] ti ṣètò láti fẹ́ ààrẹ náà, kí ó sì di olùgbàlejò tuntun ní Ilé Ààrẹ. Ọmọbìnrin Ààrẹ Tyler, Letitia Tyler-Semple, ló ṣe àkóso àwọn ọ̀ràn àwùjọ ní Ilé Ààrẹ fún ìgbà ìgbéyàwó náà.Lẹ́yìn tí ó fi Ilé Ààfin sílẹ̀, ó kó lọ [[Philadelphia]] níbi tí ọkọ rẹ̀ ti bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ òfin rẹ̀. Nígbà tí [[:en:American Civil War|Ogun Abẹ́lé Amẹ́ríkà]] bẹ̀rẹ̀ ní ọdún 1861, wọ́n kó lọ sí [[Ìpínlẹ̀ Alabama|Alabama]] níbi tí ọkọ rẹ̀ ti di olóòtú ìwé ìròyìn kan ní àdúgbò náà. Tyler gbé ní [[Alabama]] lẹ́yìn ikú ọkọ rẹ̀ ní ọdún 1877, ó sì dúró níbẹ̀ títí di ìgbà ikú tirẹ̀ ní ọjọ́ kọkàndínlọ́gbọ̀n oṣù Kejìlá, ọdún 1889.<ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd}}</ref> bztvizwsxha1opug9ojaypoxaehwjvb 618473 618472 2026-03-31T01:06:02Z Josedimaria 27719 618473 wikitext text/x-wiki '''Elizabeth Priscilla Cooper Tyler''' (Oṣù Kẹfà 14, 1816 – Oṣù Kejìlá 29, 1889) ni [[Obìnrìn Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1841 sí 1844. Ó jẹ́ obìnrìn àkọ́kọ́ fún Ààrẹ [[:en:John_Tyler|John Tyler]] nígbà náà nípasẹ̀ ìgbéyàwó rẹ̀ pẹ̀lú ọmọ rẹ̀ [[:en:Robert_Tyler_(Confederate_Register_of_the_Treasury)|Robert Tyler]]. Ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyá ààrẹ ní ìbẹ̀rẹ̀ ìṣàkóso Tyler, ó ń ṣiṣẹ́ ní ipò ìyá ọkọ rẹ̀, ìyàwó àkọ́kọ́ Letitia Christian Tyler, ẹni tí àìsàn rẹ̀ kò dáwọ́ dúró. Lẹ́yìn ikú Letitia Tyler ní oṣù kẹsàn-án ọdún 1842, Priscilla Tyler ni obìnrin àkọ́kọ́ tó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùdarí ìbáṣepọ̀ gbogbogbòò ní Ilé Ààrẹ. == Ìgbà tó wà lọ́mọdé == Ọjọ́ kẹrìnlá oṣù June ọdún 1816 ni wọ́n bí Elizabeth Priscilla Cooper ní [[New York|Ìlú New York]] City, òun ni ọmọ kẹta nínú mẹ́sàn-án táwọn òbí rẹ̀ bí. Bàbá rẹ̀, Thomas Abthorpe Cooper, jẹ́ òṣèré àti olùṣẹ̀ṣẹ̀dá tó ń ṣàṣeyọrí.<ref name=":2">{{Cite book|last=Seager|first=Robert|url=https://archive.org/details/andtylertoo0000robe|title=And Tyler Too: A Biography of John and Julia Gardiner Tyler|publisher=McGraw-Hill|year=1963|lccn=63-14259}}</ref> Ìyá Cooper kú lọ́dún 1833, owó tí bàbá rẹ̀ ń ṣọ̀wọ́ sì fa ìṣòro fún ìdílé náà. Ó bẹ̀rẹ̀ sí í ṣe eré ìdárayá nígbà tó wà lọ́mọ ọdún mẹ́tàdínlógún, àmọ́ kò ṣe dáadáa nínú eré ìdárà náà.<ref name=":0">{{Cite journal|last=Leahy|first=Christopher J.|date=2012|title=Playing Her Greatest Role: Priscilla Cooper Tyler and the Politics of the White House Social Scene, 1841–44|url=https://www.proquest.com/docview/1038370038|journal=The Virginia Magazine of History and Biography|volume=120|issue=3|pages=237–269|id={{ProQuest|1038370038}}}}</ref> Ó pàdé Robert Tyler, ọmọkùnrin John Tyler tó máa di ààrẹ, níbi ìtàgé kan tó ṣe, wọ́n sì jọ gbẹ́gbẹ́ kí wọ́n tó fẹ́ Tyler ní ọdún 1839. Lẹ́yìn tí tọkọtaya náà ṣègbéyàwó, wọ́n kó lọ sí [[Firginia|Virginia]] láti máa gbé pẹ̀lú ìdílé Robert.<ref name=":2">{{Cite book|last=Seager|first=Robert|url=https://archive.org/details/andtylertoo0000robe|title=And Tyler Too: A Biography of John and Julia Gardiner Tyler|publisher=McGraw-Hill|year=1963|lccn=63-14259}}</ref> Lẹ́yìn ikú àjálù kan tí ààrẹ [[William Henry Harrison]] kú lóṣù kan láàárín àkókò tó ń ṣàkóso, John Tyler di Ààrẹ Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà, ó sì kó ìdílé Tyler lọ sí [[Washington, D.C.]] <ref name="schneider">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|publisher=Facts on File|year=2010}}</ref> == Gẹ́gẹ́ bí àlejò ní Ilé Ààrẹ == Nígbà tí John Tyler gba ipò ní ọdún 1841, ìyàwó rẹ̀ Letitia kò tóótun mọ́ láti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò ní Ilé Ààrẹ, nítorí náà wọ́n fi iṣẹ́ náà lé Priscilla Tyler lọ́wọ́, ẹni tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́ẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n péré.<ref name="diller">{{Cite book|last1=Diller|first1=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill/|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|last2=Robertson|first2=Stephen L.|publisher=CQ Press|year=2001|isbn=978-1-56802-573-5|pages=162}}</ref> Nítorí pé ó ṣì jẹ́ ọ̀dọ́, wọ́n kà á sí àǹfààní ìgbà èwe rẹ̀. Bákan náà, nígbà tí a bá ronú nípa òtítọ́ pé ó jẹ́ òṣèré àti apanilẹ́rìn-ín tẹ́lẹ̀. Nígbà tí ó jẹ́ olùgbàlejò, ó ṣètò ọ̀pọ̀lọpọ̀ ayẹyẹ gbangba, wọ́n sì bọ̀wọ̀ fún un gidigidi.<ref name="watson">{{Cite book|last=Watson|first=Robert P.|url=https://archive.org/details/firstladiesofuni0000wats|title=First Ladies of the United States: A Biographical Dictionary|publisher=Lynne Rienner Publishers|year=2001|isbn=978-1-62637-353-2|pages=64|language=en|doi=10.1515/9781626373532}}</ref> == Ikú rẹ̀ == Robert àti Priscilla Tyler fi Ilé Ààrẹ sílẹ̀ lọ sí Philadelphia ní oṣù kẹta ọdún 1844, wọ́n mọ̀ pé [[Julia Tyler]] ti ṣètò láti fẹ́ ààrẹ náà, kí ó sì di olùgbàlejò tuntun ní Ilé Ààrẹ. Ọmọbìnrin Ààrẹ Tyler, Letitia Tyler-Semple, ló ṣe àkóso àwọn ọ̀ràn àwùjọ ní Ilé Ààrẹ fún ìgbà ìgbéyàwó náà.Lẹ́yìn tí ó fi Ilé Ààfin sílẹ̀, ó kó lọ [[Philadelphia]] níbi tí ọkọ rẹ̀ ti bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ òfin rẹ̀. Nígbà tí [[:en:American Civil War|Ogun Abẹ́lé Amẹ́ríkà]] bẹ̀rẹ̀ ní ọdún 1861, wọ́n kó lọ sí [[Ìpínlẹ̀ Alabama|Alabama]] níbi tí ọkọ rẹ̀ ti di olóòtú ìwé ìròyìn kan ní àdúgbò náà. Tyler gbé ní [[Alabama]] lẹ́yìn ikú ọkọ rẹ̀ ní ọdún 1877, ó sì dúró níbẹ̀ títí di ìgbà ikú tirẹ̀ ní ọjọ́ kọkàndínlọ́gbọ̀n oṣù Kejìlá, ọdún 1889.<ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{Reflist}} rhguxw1kny8v3xm6i6c43u81c40d8ro 618474 618473 2026-03-31T01:07:00Z Josedimaria 27719 618474 wikitext text/x-wiki '''Elizabeth Priscilla Cooper Tyler''' (Oṣù Kẹfà 14, 1816 – Oṣù Kejìlá 29, 1889) ni [[Obìnrìn Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1841 sí 1844. Ó jẹ́ obìnrìn àkọ́kọ́ fún Ààrẹ [[:en:John_Tyler|John Tyler]] nígbà náà nípasẹ̀ ìgbéyàwó rẹ̀ pẹ̀lú ọmọ rẹ̀ [[:en:Robert_Tyler_(Confederate_Register_of_the_Treasury)|Robert Tyler]]. Ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyá ààrẹ ní ìbẹ̀rẹ̀ ìṣàkóso Tyler, ó ń ṣiṣẹ́ ní ipò ìyá ọkọ rẹ̀, ìyàwó àkọ́kọ́ Letitia Christian Tyler, ẹni tí àìsàn rẹ̀ kò dáwọ́ dúró. Lẹ́yìn ikú Letitia Tyler ní oṣù kẹsàn-án ọdún 1842, Priscilla Tyler ni obìnrin àkọ́kọ́ tó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùdarí ìbáṣepọ̀ gbogbogbòò ní Ilé Ààrẹ. == Ìgbà tó wà lọ́mọdé == Ọjọ́ kẹrìnlá oṣù June ọdún 1816 ni wọ́n bí Elizabeth Priscilla Cooper ní [[New York|Ìlú New York]] City, òun ni ọmọ kẹta nínú mẹ́sàn-án táwọn òbí rẹ̀ bí. Bàbá rẹ̀, Thomas Abthorpe Cooper, jẹ́ òṣèré àti olùṣẹ̀ṣẹ̀dá tó ń ṣàṣeyọrí.<ref name=":2">{{Cite book|last=Seager|first=Robert|url=https://archive.org/details/andtylertoo0000robe|title=And Tyler Too: A Biography of John and Julia Gardiner Tyler|publisher=McGraw-Hill|year=1963|lccn=63-14259}}</ref> Ìyá Cooper kú lọ́dún 1833, owó tí bàbá rẹ̀ ń ṣọ̀wọ́ sì fa ìṣòro fún ìdílé náà. Ó bẹ̀rẹ̀ sí í ṣe eré ìdárayá nígbà tó wà lọ́mọ ọdún mẹ́tàdínlógún, àmọ́ kò ṣe dáadáa nínú eré ìdárà náà.<ref name=":0">{{Cite journal|last=Leahy|first=Christopher J.|date=2012|title=Playing Her Greatest Role: Priscilla Cooper Tyler and the Politics of the White House Social Scene, 1841–44|url=https://www.proquest.com/docview/1038370038|journal=The Virginia Magazine of History and Biography|volume=120|issue=3|pages=237–269|id={{ProQuest|1038370038}}}}</ref> Ó pàdé Robert Tyler, ọmọkùnrin John Tyler tó máa di ààrẹ, níbi ìtàgé kan tó ṣe, wọ́n sì jọ gbẹ́gbẹ́ kí wọ́n tó fẹ́ Tyler ní ọdún 1839. Lẹ́yìn tí tọkọtaya náà ṣègbéyàwó, wọ́n kó lọ sí [[Firginia|Virginia]] láti máa gbé pẹ̀lú ìdílé Robert.<ref name=":2">{{Cite book|last=Seager|first=Robert|url=https://archive.org/details/andtylertoo0000robe|title=And Tyler Too: A Biography of John and Julia Gardiner Tyler|publisher=McGraw-Hill|year=1963|lccn=63-14259}}</ref> Lẹ́yìn ikú àjálù kan tí ààrẹ [[William Henry Harrison]] kú lóṣù kan láàárín àkókò tó ń ṣàkóso, John Tyler di Ààrẹ Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà, ó sì kó ìdílé Tyler lọ sí [[Washington, D.C.]] <ref name="schneider">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|publisher=Facts on File|year=2010}}</ref> == Gẹ́gẹ́ bí àlejò ní Ilé Ààrẹ == Nígbà tí John Tyler gba ipò ní ọdún 1841, ìyàwó rẹ̀ Letitia kò tóótun mọ́ láti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò ní Ilé Ààrẹ, nítorí náà wọ́n fi iṣẹ́ náà lé Priscilla Tyler lọ́wọ́, ẹni tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́ẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n péré.<ref name="diller">{{Cite book|last1=Diller|first1=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill/|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|last2=Robertson|first2=Stephen L.|publisher=CQ Press|year=2001|isbn=978-1-56802-573-5|pages=162}}</ref> Nítorí pé ó ṣì jẹ́ ọ̀dọ́, wọ́n kà á sí àǹfààní ìgbà èwe rẹ̀. Bákan náà, nígbà tí a bá ronú nípa òtítọ́ pé ó jẹ́ òṣèré àti apanilẹ́rìn-ín tẹ́lẹ̀. Nígbà tí ó jẹ́ olùgbàlejò, ó ṣètò ọ̀pọ̀lọpọ̀ ayẹyẹ gbangba, wọ́n sì bọ̀wọ̀ fún un gidigidi.<ref name="watson">{{Cite book|last=Watson|first=Robert P.|url=https://archive.org/details/firstladiesofuni0000wats|title=First Ladies of the United States: A Biographical Dictionary|publisher=Lynne Rienner Publishers|year=2001|isbn=978-1-62637-353-2|pages=64|language=en|doi=10.1515/9781626373532}}</ref> == Ikú rẹ̀ == Robert àti Priscilla Tyler fi Ilé Ààrẹ sílẹ̀ lọ sí Philadelphia ní oṣù kẹta ọdún 1844, wọ́n mọ̀ pé [[Julia Tyler]] ti ṣètò láti fẹ́ ààrẹ náà, kí ó sì di olùgbàlejò tuntun ní Ilé Ààrẹ. Ọmọbìnrin Ààrẹ Tyler, Letitia Tyler-Semple, ló ṣe àkóso àwọn ọ̀ràn àwùjọ ní Ilé Ààrẹ fún ìgbà ìgbéyàwó náà.Lẹ́yìn tí ó fi Ilé Ààfin sílẹ̀, ó kó lọ [[Philadelphia]] níbi tí ọkọ rẹ̀ ti bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ òfin rẹ̀. Nígbà tí [[:en:American Civil War|Ogun Abẹ́lé Amẹ́ríkà]] bẹ̀rẹ̀ ní ọdún 1861, wọ́n kó lọ sí [[Ìpínlẹ̀ Alabama|Alabama]] níbi tí ọkọ rẹ̀ ti di olóòtú ìwé ìròyìn kan ní àdúgbò náà. Tyler gbé ní [[Alabama]] lẹ́yìn ikú ọkọ rẹ̀ ní ọdún 1877, ó sì dúró níbẹ̀ títí di ìgbà ikú tirẹ̀ ní ọjọ́ kọkàndínlọ́gbọ̀n oṣù Kejìlá, ọdún 1889.<ref name="schneider"/> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{Reflist}} auv2k58vin94ufcwxz0ocd0zjud8j3b 618475 618474 2026-03-31T01:10:41Z Josedimaria 27719 618475 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Elizabeth Priscilla Cooper Tyler.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[John Tyler]] | term_start = 10 September 1842 | term_end = 26 June 1844 | predecessor = [[Letitia Tyler]] | successor = [[Julia Tyler]] | birth_name = Elizabeth Priscilla Cooper | birth_date = {{birth date|1816|6|14}} | birth_place = [[ìlú New York]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1889|12|29|1816|6|14}} | spouse = [[:en:Robert Tyler|Robert Tyler]] | children = 9 }} '''Elizabeth Priscilla Cooper Tyler''' (Oṣù Kẹfà 14, 1816 – Oṣù Kejìlá 29, 1889) ni [[Obìnrìn Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1841 sí 1844. Ó jẹ́ obìnrìn àkọ́kọ́ fún Ààrẹ [[:en:John_Tyler|John Tyler]] nígbà náà nípasẹ̀ ìgbéyàwó rẹ̀ pẹ̀lú ọmọ rẹ̀ [[:en:Robert_Tyler_(Confederate_Register_of_the_Treasury)|Robert Tyler]]. Ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyá ààrẹ ní ìbẹ̀rẹ̀ ìṣàkóso Tyler, ó ń ṣiṣẹ́ ní ipò ìyá ọkọ rẹ̀, ìyàwó àkọ́kọ́ Letitia Christian Tyler, ẹni tí àìsàn rẹ̀ kò dáwọ́ dúró. Lẹ́yìn ikú Letitia Tyler ní oṣù kẹsàn-án ọdún 1842, Priscilla Tyler ni obìnrin àkọ́kọ́ tó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùdarí ìbáṣepọ̀ gbogbogbòò ní Ilé Ààrẹ. == Ìgbà tó wà lọ́mọdé == Ọjọ́ kẹrìnlá oṣù June ọdún 1816 ni wọ́n bí Elizabeth Priscilla Cooper ní [[New York|Ìlú New York]] City, òun ni ọmọ kẹta nínú mẹ́sàn-án táwọn òbí rẹ̀ bí. Bàbá rẹ̀, Thomas Abthorpe Cooper, jẹ́ òṣèré àti olùṣẹ̀ṣẹ̀dá tó ń ṣàṣeyọrí.<ref name=":2">{{Cite book|last=Seager|first=Robert|url=https://archive.org/details/andtylertoo0000robe|title=And Tyler Too: A Biography of John and Julia Gardiner Tyler|publisher=McGraw-Hill|year=1963|lccn=63-14259}}</ref> Ìyá Cooper kú lọ́dún 1833, owó tí bàbá rẹ̀ ń ṣọ̀wọ́ sì fa ìṣòro fún ìdílé náà. Ó bẹ̀rẹ̀ sí í ṣe eré ìdárayá nígbà tó wà lọ́mọ ọdún mẹ́tàdínlógún, àmọ́ kò ṣe dáadáa nínú eré ìdárà náà.<ref name=":0">{{Cite journal|last=Leahy|first=Christopher J.|date=2012|title=Playing Her Greatest Role: Priscilla Cooper Tyler and the Politics of the White House Social Scene, 1841–44|url=https://www.proquest.com/docview/1038370038|journal=The Virginia Magazine of History and Biography|volume=120|issue=3|pages=237–269|id={{ProQuest|1038370038}}}}</ref> Ó pàdé Robert Tyler, ọmọkùnrin John Tyler tó máa di ààrẹ, níbi ìtàgé kan tó ṣe, wọ́n sì jọ gbẹ́gbẹ́ kí wọ́n tó fẹ́ Tyler ní ọdún 1839. Lẹ́yìn tí tọkọtaya náà ṣègbéyàwó, wọ́n kó lọ sí [[Firginia|Virginia]] láti máa gbé pẹ̀lú ìdílé Robert.<ref name=":2">{{Cite book|last=Seager|first=Robert|url=https://archive.org/details/andtylertoo0000robe|title=And Tyler Too: A Biography of John and Julia Gardiner Tyler|publisher=McGraw-Hill|year=1963|lccn=63-14259}}</ref> Lẹ́yìn ikú àjálù kan tí ààrẹ [[William Henry Harrison]] kú lóṣù kan láàárín àkókò tó ń ṣàkóso, John Tyler di Ààrẹ Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà, ó sì kó ìdílé Tyler lọ sí [[Washington, D.C.]] <ref name="schneider">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|publisher=Facts on File|year=2010}}</ref> == Gẹ́gẹ́ bí àlejò ní Ilé Ààrẹ == Nígbà tí John Tyler gba ipò ní ọdún 1841, ìyàwó rẹ̀ Letitia kò tóótun mọ́ láti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò ní Ilé Ààrẹ, nítorí náà wọ́n fi iṣẹ́ náà lé Priscilla Tyler lọ́wọ́, ẹni tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́ẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n péré.<ref name="diller">{{Cite book|last1=Diller|first1=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill/|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|last2=Robertson|first2=Stephen L.|publisher=CQ Press|year=2001|isbn=978-1-56802-573-5|pages=162}}</ref> Nítorí pé ó ṣì jẹ́ ọ̀dọ́, wọ́n kà á sí àǹfààní ìgbà èwe rẹ̀. Bákan náà, nígbà tí a bá ronú nípa òtítọ́ pé ó jẹ́ òṣèré àti apanilẹ́rìn-ín tẹ́lẹ̀. Nígbà tí ó jẹ́ olùgbàlejò, ó ṣètò ọ̀pọ̀lọpọ̀ ayẹyẹ gbangba, wọ́n sì bọ̀wọ̀ fún un gidigidi.<ref name="watson">{{Cite book|last=Watson|first=Robert P.|url=https://archive.org/details/firstladiesofuni0000wats|title=First Ladies of the United States: A Biographical Dictionary|publisher=Lynne Rienner Publishers|year=2001|isbn=978-1-62637-353-2|pages=64|language=en|doi=10.1515/9781626373532}}</ref> == Ikú rẹ̀ == Robert àti Priscilla Tyler fi Ilé Ààrẹ sílẹ̀ lọ sí Philadelphia ní oṣù kẹta ọdún 1844, wọ́n mọ̀ pé [[Julia Tyler]] ti ṣètò láti fẹ́ ààrẹ náà, kí ó sì di olùgbàlejò tuntun ní Ilé Ààrẹ. Ọmọbìnrin Ààrẹ Tyler, Letitia Tyler-Semple, ló ṣe àkóso àwọn ọ̀ràn àwùjọ ní Ilé Ààrẹ fún ìgbà ìgbéyàwó náà.Lẹ́yìn tí ó fi Ilé Ààfin sílẹ̀, ó kó lọ [[Philadelphia]] níbi tí ọkọ rẹ̀ ti bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ òfin rẹ̀. Nígbà tí [[:en:American Civil War|Ogun Abẹ́lé Amẹ́ríkà]] bẹ̀rẹ̀ ní ọdún 1861, wọ́n kó lọ sí [[Ìpínlẹ̀ Alabama|Alabama]] níbi tí ọkọ rẹ̀ ti di olóòtú ìwé ìròyìn kan ní àdúgbò náà. Tyler gbé ní [[Alabama]] lẹ́yìn ikú ọkọ rẹ̀ ní ọdún 1877, ó sì dúró níbẹ̀ títí di ìgbà ikú tirẹ̀ ní ọjọ́ kọkàndínlọ́gbọ̀n oṣù Kejìlá, ọdún 1889.<ref name="schneider"/> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{Reflist}} i5hcb02gx3abcp154aldjhe7dix6l4q 618478 618475 2026-03-31T01:15:51Z Josedimaria 27719 /* Ìgbà tó wà lọ́mọdé */ 618478 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Elizabeth Priscilla Cooper Tyler.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[John Tyler]] | term_start = 10 September 1842 | term_end = 26 June 1844 | predecessor = [[Letitia Tyler]] | successor = [[Julia Tyler]] | birth_name = Elizabeth Priscilla Cooper | birth_date = {{birth date|1816|6|14}} | birth_place = [[ìlú New York]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1889|12|29|1816|6|14}} | spouse = [[:en:Robert Tyler|Robert Tyler]] | children = 9 }} '''Elizabeth Priscilla Cooper Tyler''' (Oṣù Kẹfà 14, 1816 – Oṣù Kejìlá 29, 1889) ni [[Obìnrìn Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1841 sí 1844. Ó jẹ́ obìnrìn àkọ́kọ́ fún Ààrẹ [[:en:John_Tyler|John Tyler]] nígbà náà nípasẹ̀ ìgbéyàwó rẹ̀ pẹ̀lú ọmọ rẹ̀ [[:en:Robert_Tyler_(Confederate_Register_of_the_Treasury)|Robert Tyler]]. Ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyá ààrẹ ní ìbẹ̀rẹ̀ ìṣàkóso Tyler, ó ń ṣiṣẹ́ ní ipò ìyá ọkọ rẹ̀, ìyàwó àkọ́kọ́ Letitia Christian Tyler, ẹni tí àìsàn rẹ̀ kò dáwọ́ dúró. Lẹ́yìn ikú Letitia Tyler ní oṣù kẹsàn-án ọdún 1842, Priscilla Tyler ni obìnrin àkọ́kọ́ tó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùdarí ìbáṣepọ̀ gbogbogbòò ní Ilé Ààrẹ. == Ìgbà tó wà lọ́mọdé == Ọjọ́ kẹrìnlá oṣù June ọdún 1816 ni wọ́n bí Elizabeth Priscilla Cooper ní [[New York|Ìlú New York]] City, òun ni ọmọ kẹta nínú mẹ́sàn-án táwọn òbí rẹ̀ bí. Bàbá rẹ̀, Thomas Abthorpe Cooper, jẹ́ òṣèré àti olùṣẹ̀ṣẹ̀dá tó ń ṣàṣeyọrí.<ref name=":2">{{Cite book|last=Seager|first=Robert|url=https://archive.org/details/andtylertoo0000robe|title=And Tyler Too: A Biography of John and Julia Gardiner Tyler|publisher=McGraw-Hill|year=1963|lccn=63-14259}}</ref> Ìyá Cooper kú lọ́dún 1833, owó tí bàbá rẹ̀ ń ṣọ̀wọ́ sì fa ìṣòro fún ìdílé náà. Ó bẹ̀rẹ̀ sí í ṣe eré ìdárayá nígbà tó wà lọ́mọ ọdún mẹ́tàdínlógún, àmọ́ kò ṣe dáadáa nínú eré ìdárà náà.<ref name=":0">{{Cite journal|last=Leahy|first=Christopher J.|date=2012|title=Playing Her Greatest Role: Priscilla Cooper Tyler and the Politics of the White House Social Scene, 1841–44|url=https://www.proquest.com/docview/1038370038|journal=The Virginia Magazine of History and Biography|volume=120|issue=3|pages=237–269}}</ref> Ó pàdé Robert Tyler, ọmọkùnrin John Tyler tó máa di ààrẹ, níbi ìtàgé kan tó ṣe, wọ́n sì jọ gbẹ́gbẹ́ kí wọ́n tó fẹ́ Tyler ní ọdún 1839. Lẹ́yìn tí tọkọtaya náà ṣègbéyàwó, wọ́n kó lọ sí [[Firginia|Virginia]] láti máa gbé pẹ̀lú ìdílé Robert.<ref name=":2">{{Cite book|last=Seager|first=Robert|url=https://archive.org/details/andtylertoo0000robe|title=And Tyler Too: A Biography of John and Julia Gardiner Tyler|publisher=McGraw-Hill|year=1963|lccn=63-14259}}</ref> Lẹ́yìn ikú àjálù kan tí ààrẹ [[William Henry Harrison]] kú lóṣù kan láàárín àkókò tó ń ṣàkóso, John Tyler di Ààrẹ Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà, ó sì kó ìdílé Tyler lọ sí [[Washington, D.C.]] <ref name="schneider">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|publisher=Facts on File|year=2010}}</ref> == Gẹ́gẹ́ bí àlejò ní Ilé Ààrẹ == Nígbà tí John Tyler gba ipò ní ọdún 1841, ìyàwó rẹ̀ Letitia kò tóótun mọ́ láti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò ní Ilé Ààrẹ, nítorí náà wọ́n fi iṣẹ́ náà lé Priscilla Tyler lọ́wọ́, ẹni tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́ẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n péré.<ref name="diller">{{Cite book|last1=Diller|first1=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill/|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|last2=Robertson|first2=Stephen L.|publisher=CQ Press|year=2001|isbn=978-1-56802-573-5|pages=162}}</ref> Nítorí pé ó ṣì jẹ́ ọ̀dọ́, wọ́n kà á sí àǹfààní ìgbà èwe rẹ̀. Bákan náà, nígbà tí a bá ronú nípa òtítọ́ pé ó jẹ́ òṣèré àti apanilẹ́rìn-ín tẹ́lẹ̀. Nígbà tí ó jẹ́ olùgbàlejò, ó ṣètò ọ̀pọ̀lọpọ̀ ayẹyẹ gbangba, wọ́n sì bọ̀wọ̀ fún un gidigidi.<ref name="watson">{{Cite book|last=Watson|first=Robert P.|url=https://archive.org/details/firstladiesofuni0000wats|title=First Ladies of the United States: A Biographical Dictionary|publisher=Lynne Rienner Publishers|year=2001|isbn=978-1-62637-353-2|pages=64|language=en|doi=10.1515/9781626373532}}</ref> == Ikú rẹ̀ == Robert àti Priscilla Tyler fi Ilé Ààrẹ sílẹ̀ lọ sí Philadelphia ní oṣù kẹta ọdún 1844, wọ́n mọ̀ pé [[Julia Tyler]] ti ṣètò láti fẹ́ ààrẹ náà, kí ó sì di olùgbàlejò tuntun ní Ilé Ààrẹ. Ọmọbìnrin Ààrẹ Tyler, Letitia Tyler-Semple, ló ṣe àkóso àwọn ọ̀ràn àwùjọ ní Ilé Ààrẹ fún ìgbà ìgbéyàwó náà.Lẹ́yìn tí ó fi Ilé Ààfin sílẹ̀, ó kó lọ [[Philadelphia]] níbi tí ọkọ rẹ̀ ti bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ òfin rẹ̀. Nígbà tí [[:en:American Civil War|Ogun Abẹ́lé Amẹ́ríkà]] bẹ̀rẹ̀ ní ọdún 1861, wọ́n kó lọ sí [[Ìpínlẹ̀ Alabama|Alabama]] níbi tí ọkọ rẹ̀ ti di olóòtú ìwé ìròyìn kan ní àdúgbò náà. Tyler gbé ní [[Alabama]] lẹ́yìn ikú ọkọ rẹ̀ ní ọdún 1877, ó sì dúró níbẹ̀ títí di ìgbà ikú tirẹ̀ ní ọjọ́ kọkàndínlọ́gbọ̀n oṣù Kejìlá, ọdún 1889.<ref name="schneider"/> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{Reflist}} 6gi00i8b4fjrcn2ci8yb2rpa8hp2hkm Letitia Tyler 0 80002 618442 2026-03-30T23:46:38Z Josedimaria 27719 Created by translating the opening section from the page "[[:ig:Special:Redirect/revision/597861|Letitia Tyler]]" 618442 wikitext text/x-wiki '''Letitia Christian Tyler''' (Ọjọ́ Kejìlá Oṣù Kọkànlá, 1790 – Ọjọ́ Kẹwàá Oṣù Kẹsàn, 1842) ni [[Obìnrìn Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1841 sí 1842 gẹ́gẹ́ bí ìyàwó àkọ́kọ́ Ààrẹ [[:en:John_Tyler|John Tyler]]. Tyler di ìyàwó àkọ́kọ́ kejì ní Amẹ́ríkà nígbà tí ọkọ rẹ̀ di ààrẹ kejì ti Amẹ́ríkà ní ọdún 1841, ó sì di ìyábìnrin àkọ́kọ́ nígbà tí Ààrẹ [[:en:William_Henry_Harrison|William Henry Harrison]] kú ní oṣù tó tẹ̀lé e, tí ọkọ rẹ̀ sì gorí ipò ààrẹ. pflbes1ypxhws2m1ct340fm15g5uhzt 618476 618442 2026-03-31T01:13:48Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Mbido ndụ na alụmdi ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/597861|Letitia Tyler]]" 618476 wikitext text/x-wiki '''Letitia Christian Tyler''' (Ọjọ́ Kejìlá Oṣù Kọkànlá, 1790 – Ọjọ́ Kẹwàá Oṣù Kẹsàn, 1842) ni [[Obìnrìn Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1841 sí 1842 gẹ́gẹ́ bí ìyàwó àkọ́kọ́ Ààrẹ [[:en:John_Tyler|John Tyler]]. Tyler di ìyàwó àkọ́kọ́ kejì ní Amẹ́ríkà nígbà tí ọkọ rẹ̀ di ààrẹ kejì ti Amẹ́ríkà ní ọdún 1841, ó sì di ìyábìnrin àkọ́kọ́ nígbà tí Ààrẹ [[:en:William_Henry_Harrison|William Henry Harrison]] kú ní oṣù tó tẹ̀lé e, tí ọkọ rẹ̀ sì gorí ipò ààrẹ. == Ìgbésí ayé ní ìbẹ̀rẹ̀ àti ìgbéyàwó rẹ̀ == Wọ́n bí Letitia Christian ní ọjọ́ kejìlá oṣù kọkànlá ọdún 1790 ní [[Firginia|Virginia]]. Ó jẹ́ ọmọ keje fún àgbẹ̀ kan.<ref name="gould">{{Cite book|last=Gould|first=Lewis L.|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996}}</ref> Letitia kò kọ́ ẹ̀kọ́. Sibẹsibẹ, a kọ́ ọ bi o ṣe le jẹ́ [[:en:plantation|olùtọ́jú ọgbà]]. <ref name="diller">{{Cite book|last=Diller|first=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill/|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|publisher=CQ Press|year=2001}}</ref> Àwọn ìdílé Kristẹni àti Tyler mọ ara wọn dáadáa, Letitia sì pàdé John Tyler nígbà tí ó ṣèbẹ̀wò ní ọdún 1808. Wọ́n bẹ̀rẹ̀ ìfẹ́sọ́nà tí ó pẹ́ tó ọdún márùn-ún títí wọ́n fi ṣe ìgbéyàwó ní ọdún 1813.<ref name="Waldrup2006">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=w67uCwAAQBAJ&pg=PA63|title=Wives of the American Presidents, 2d ed.|publisher=McFarland}}</ref> Àwọn òbí Letitia kú ní kété lẹ́yìn ikú rẹ̀, wọ́n sì fi ogún ńlá sílẹ̀ fún un, òun àti John Tyler sì bí ọmọ mẹ́sàn-án, ṣùgbọ́n méjì kú.<ref name="gould2">{{Cite book|last=Gould|first=Lewis L.|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|pages=449–462}}</ref> Owó tí wọ́n ń gbà láti tọ́ àwọn ọmọ púpọ̀ àti láti máa ṣe ìṣèlú pọ̀ ju ogún tí wọ́n bá gbà lọ. Tyler ni o ni ojuse lati ṣakoso ile-iṣẹ naa nigbati ọkọ rẹ ko ba si nibẹ. Tyler bá ọkọ rẹ̀ lọ nígbà tí ó jẹ́ gómìnà Virginia. Gẹ́gẹ́ bí ìyàwó Gómìnà, ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò ní olú ìlú ìpínlẹ̀ [[:en:Richmond, Virginia|Richmond]] ṣùgbọ́n nígbà tí wọ́n yàn án sí {{ill|United States Congress|en}}, kò tẹ̀lé e lọ sí [[Washington, D.C.|Washington, DC]] . Jálẹ̀ ìgbésí ayé rẹ̀, ó dojú kọ àwọn ìṣòro ìlera, ó sì ní àrùn ọpọlọ nígbẹ̀yìn-gbẹ́yín. Síbẹ̀, ó ṣì ń lo àkókò rẹ̀ jù ní ṣíṣé àbójútó oko tàbí kíkà [[Bíbélì Mímọ́|Bíbélì]] rẹ̀.<ref name="gould">{{Cite book|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|pages=109–116}}</ref> chqp56z4lwo7mf5ltjz044cgij5lvqm 618477 618476 2026-03-31T01:15:15Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Ọrụ ya dị ka nwunye mbụ nke United States na ọnwụ ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/597861|Letitia Tyler]]" 618477 wikitext text/x-wiki '''Letitia Christian Tyler''' (Ọjọ́ Kejìlá Oṣù Kọkànlá, 1790 – Ọjọ́ Kẹwàá Oṣù Kẹsàn, 1842) ni [[Obìnrìn Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1841 sí 1842 gẹ́gẹ́ bí ìyàwó àkọ́kọ́ Ààrẹ [[:en:John_Tyler|John Tyler]]. Tyler di ìyàwó àkọ́kọ́ kejì ní Amẹ́ríkà nígbà tí ọkọ rẹ̀ di ààrẹ kejì ti Amẹ́ríkà ní ọdún 1841, ó sì di ìyábìnrin àkọ́kọ́ nígbà tí Ààrẹ [[:en:William_Henry_Harrison|William Henry Harrison]] kú ní oṣù tó tẹ̀lé e, tí ọkọ rẹ̀ sì gorí ipò ààrẹ. == Ìgbésí ayé ní ìbẹ̀rẹ̀ àti ìgbéyàwó rẹ̀ == Wọ́n bí Letitia Christian ní ọjọ́ kejìlá oṣù kọkànlá ọdún 1790 ní [[Firginia|Virginia]]. Ó jẹ́ ọmọ keje fún àgbẹ̀ kan.<ref name="gould">{{Cite book|last=Gould|first=Lewis L.|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996}}</ref> Letitia kò kọ́ ẹ̀kọ́. Sibẹsibẹ, a kọ́ ọ bi o ṣe le jẹ́ [[:en:plantation|olùtọ́jú ọgbà]]. <ref name="diller">{{Cite book|last=Diller|first=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill/|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|publisher=CQ Press|year=2001}}</ref> Àwọn ìdílé Kristẹni àti Tyler mọ ara wọn dáadáa, Letitia sì pàdé John Tyler nígbà tí ó ṣèbẹ̀wò ní ọdún 1808. Wọ́n bẹ̀rẹ̀ ìfẹ́sọ́nà tí ó pẹ́ tó ọdún márùn-ún títí wọ́n fi ṣe ìgbéyàwó ní ọdún 1813.<ref name="Waldrup2006">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=w67uCwAAQBAJ&pg=PA63|title=Wives of the American Presidents, 2d ed.|publisher=McFarland}}</ref> Àwọn òbí Letitia kú ní kété lẹ́yìn ikú rẹ̀, wọ́n sì fi ogún ńlá sílẹ̀ fún un, òun àti John Tyler sì bí ọmọ mẹ́sàn-án, ṣùgbọ́n méjì kú.<ref name="gould2">{{Cite book|last=Gould|first=Lewis L.|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|pages=449–462}}</ref> Owó tí wọ́n ń gbà láti tọ́ àwọn ọmọ púpọ̀ àti láti máa ṣe ìṣèlú pọ̀ ju ogún tí wọ́n bá gbà lọ. Tyler ni o ni ojuse lati ṣakoso ile-iṣẹ naa nigbati ọkọ rẹ ko ba si nibẹ. Tyler bá ọkọ rẹ̀ lọ nígbà tí ó jẹ́ gómìnà Virginia. Gẹ́gẹ́ bí ìyàwó Gómìnà, ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò ní olú ìlú ìpínlẹ̀ [[:en:Richmond, Virginia|Richmond]] ṣùgbọ́n nígbà tí wọ́n yàn án sí {{ill|United States Congress|en}}, kò tẹ̀lé e lọ sí [[Washington, D.C.|Washington, DC]] . Jálẹ̀ ìgbésí ayé rẹ̀, ó dojú kọ àwọn ìṣòro ìlera, ó sì ní àrùn ọpọlọ nígbẹ̀yìn-gbẹ́yín. Síbẹ̀, ó ṣì ń lo àkókò rẹ̀ jù ní ṣíṣé àbójútó oko tàbí kíkà [[Bíbélì Mímọ́|Bíbélì]] rẹ̀.<ref name="gould">{{Cite book|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|pages=109–116}}</ref> == Ipa rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Amẹ́ríkà àti ikú rẹ̀ == Ikú òjijì Ààrẹ William Henry Harrison ní ọdún 1841 ló mú kí John Tyler gba ipò agbára. Ìlera Letitia Tyler ti jẹ́ kí ó má ṣeé ṣe fún un láti ṣàkóso {{ill|White House|en}}, òun àti àwọn ìdílé rẹ̀ yòókù kò rìnrìn àjò lọ sí Washington lẹ́sẹ̀kẹsẹ̀. Nígbà tí ó dé, ó wà lórí kẹ̀kẹ́ lórí òrùlé ilé funfun. Bó tilẹ̀ jẹ́ pé ó ní agbára láti ṣe iṣẹ́ Ìyáàfin Àkọ́kọ́, Tyler yan ìṣàkóso Ilé Ààfin fún ọmọbìnrin rẹ̀ Letitia àti iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò fún ìyàwó ọmọ rẹ̀ Priscilla.<ref name="Lindsay2001">{{Cite book|last1=Lindsay|first1=Rae|url=https://books.google.com/books?id=Eo0xcLkycIwC&pg=PA111|title=The Presidents' First Ladies|date=2001|publisher=R & R Writers / Agents, Inc.|isbn=9780965375337|access-date=November 17, 2017}}</ref> Ìlera ara àti ti ọpọlọ Tyler burú síi ní ọdún 1842. Ó ní àrùn ẹ̀gbà kejì ní ọjọ́ kẹsàn-án oṣù kẹsàn-án ọdún 1842, ó sì kú ní ọjọ́ kejì, ọjọ́ kẹwàá oṣù kẹsàn-án. Òun ni obìnrin àkọ́kọ́ tó kú nígbà tó ń ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyá Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, òun sì ni obìnrin tó kéré jùlọ nínú gbogbo Ìyá Àkọ́kọ́ ti Amẹ́ríkà, tó kú nígbà tó pé ọmọ ọdún mọ́kànléláàádọ́ta.<ref name=":1">{{Cite book|last=Strock|first=Ian Randal|url=https://archive.org/details/rankingfirstladi0000stro|title=Ranking the First Ladies|publisher=Carrel Books|year=2016|isbn=9781631440601|pages=28}}</ref> Elizabeth Priscilla Cooper Tyler.jpgElizabeth Priscilla Cooper Tyler.jpg gwlyihmibw0hf8efr9kd9ko97rq454w 618479 618477 2026-03-31T01:18:30Z Josedimaria 27719 618479 wikitext text/x-wiki '''Letitia Christian Tyler''' (Ọjọ́ Kejìlá Oṣù Kọkànlá, 1790 – Ọjọ́ Kẹwàá Oṣù Kẹsàn, 1842) ni [[Obìnrìn Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1841 sí 1842 gẹ́gẹ́ bí ìyàwó àkọ́kọ́ Ààrẹ [[:en:John_Tyler|John Tyler]]. Tyler di ìyàwó àkọ́kọ́ kejì ní Amẹ́ríkà nígbà tí ọkọ rẹ̀ di ààrẹ kejì ti Amẹ́ríkà ní ọdún 1841, ó sì di ìyábìnrin àkọ́kọ́ nígbà tí Ààrẹ [[:en:William_Henry_Harrison|William Henry Harrison]] kú ní oṣù tó tẹ̀lé e, tí ọkọ rẹ̀ sì gorí ipò ààrẹ. == Ìgbésí ayé ní ìbẹ̀rẹ̀ àti ìgbéyàwó rẹ̀ == Wọ́n bí Letitia Christian ní ọjọ́ kejìlá oṣù kọkànlá ọdún 1790 ní [[Firginia|Virginia]]. Ó jẹ́ ọmọ keje fún àgbẹ̀ kan.<ref name="gould">{{Cite book|last=Gould|first=Lewis L.|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996}}</ref> Letitia kò kọ́ ẹ̀kọ́. Sibẹsibẹ, a kọ́ ọ bi o ṣe le jẹ́ [[:en:plantation|olùtọ́jú ọgbà]].<ref name="diller">{{Cite book|last=Diller|first=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill/|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|publisher=CQ Press|year=2001}}</ref> Àwọn ìdílé Kristẹni àti Tyler mọ ara wọn dáadáa, Letitia sì pàdé John Tyler nígbà tí ó ṣèbẹ̀wò ní ọdún 1808. Wọ́n bẹ̀rẹ̀ ìfẹ́sọ́nà tí ó pẹ́ tó ọdún márùn-ún títí wọ́n fi ṣe ìgbéyàwó ní ọdún 1813.<ref name="Waldrup2006">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=w67uCwAAQBAJ&pg=PA63|title=Wives of the American Presidents, 2d ed.|publisher=McFarland}}</ref> Àwọn òbí Letitia kú ní kété lẹ́yìn ikú rẹ̀, wọ́n sì fi ogún ńlá sílẹ̀ fún un, òun àti John Tyler sì bí ọmọ mẹ́sàn-án, ṣùgbọ́n méjì kú.<ref name="gould2">{{Cite book|last=Gould|first=Lewis L.|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|pages=449–462}}</ref> Owó tí wọ́n ń gbà láti tọ́ àwọn ọmọ púpọ̀ àti láti máa ṣe ìṣèlú pọ̀ ju ogún tí wọ́n bá gbà lọ. Tyler ni o ni ojuse lati ṣakoso ile-iṣẹ naa nigbati ọkọ rẹ ko ba si nibẹ. Tyler bá ọkọ rẹ̀ lọ nígbà tí ó jẹ́ gómìnà Virginia. Gẹ́gẹ́ bí ìyàwó Gómìnà, ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò ní olú ìlú ìpínlẹ̀ [[:en:Richmond, Virginia|Richmond]] ṣùgbọ́n nígbà tí wọ́n yàn án sí [[:en:United States Congress|United States Congress]], kò tẹ̀lé e lọ sí [[Washington, D.C.|Washington, DC]] . Jálẹ̀ ìgbésí ayé rẹ̀, ó dojú kọ àwọn ìṣòro ìlera, ó sì ní àrùn ọpọlọ nígbẹ̀yìn-gbẹ́yín. Síbẹ̀, ó ṣì ń lo àkókò rẹ̀ jù ní ṣíṣé àbójútó oko tàbí kíkà [[Bíbélì Mímọ́|Bíbélì]] rẹ̀.<ref name="gould"/> == Ipa rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Amẹ́ríkà àti ikú rẹ̀ == Ikú òjijì Ààrẹ William Henry Harrison ní ọdún 1841 ló mú kí John Tyler gba ipò agbára. Ìlera Letitia Tyler ti jẹ́ kí ó má ṣeé ṣe fún un láti ṣàkóso [[White House]], òun àti àwọn ìdílé rẹ̀ yòókù kò rìnrìn àjò lọ sí Washington lẹ́sẹ̀kẹsẹ̀. Nígbà tí ó dé, ó wà lórí kẹ̀kẹ́ lórí òrùlé ilé funfun. Bó tilẹ̀ jẹ́ pé ó ní agbára láti ṣe iṣẹ́ Ìyáàfin Àkọ́kọ́, Tyler yan ìṣàkóso Ilé Ààfin fún ọmọbìnrin rẹ̀ Letitia àti iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò fún ìyàwó ọmọ rẹ̀ Priscilla.<ref name="Lindsay2001">{{Cite book|last1=Lindsay|first1=Rae|url=https://books.google.com/books?id=Eo0xcLkycIwC&pg=PA111|title=The Presidents' First Ladies|date=2001|publisher=R & R Writers / Agents, Inc.|isbn=9780965375337|access-date=November 17, 2017}}</ref> Ìlera ara àti ti ọpọlọ Tyler burú síi ní ọdún 1842. Ó ní àrùn ẹ̀gbà kejì ní ọjọ́ kẹsàn-án oṣù kẹsàn-án ọdún 1842, ó sì kú ní ọjọ́ kejì, ọjọ́ kẹwàá oṣù kẹsàn-án. Òun ni obìnrin àkọ́kọ́ tó kú nígbà tó ń ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyá Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, òun sì ni obìnrin tó kéré jùlọ nínú gbogbo Ìyá Àkọ́kọ́ ti Amẹ́ríkà, tó kú nígbà tó pé ọmọ ọdún mọ́kànléláàádọ́ta.<ref name=":1">{{Cite book|last=Strock|first=Ian Randal|url=https://archive.org/details/rankingfirstladi0000stro|title=Ranking the First Ladies|publisher=Carrel Books|year=2016|isbn=9781631440601|pages=28}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} qkrig45ymza2z5yy5qvp5i0tztzq1n0 618480 618479 2026-03-31T01:23:58Z Josedimaria 27719 618480 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Letitia Tyler2.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[John Tyler]] | term_start = 4 April 1841 | term_end = 10 September 1842 | predecessor = [[Jane Harrison]] | successor = [[Priscilla Tyler]] | birth_name = Letitia Christian | birth_date = {{birth date|1790|11|12}} | birth_place = [[Virginia]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1842|9|10|1790|11|12}} | spouse = John Tyler | children = 9 }} '''Letitia Christian Tyler''' (Ọjọ́ Kejìlá Oṣù Kọkànlá, 1790 – Ọjọ́ Kẹwàá Oṣù Kẹsàn, 1842) ni [[Obìnrìn Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1841 sí 1842 gẹ́gẹ́ bí ìyàwó àkọ́kọ́ Ààrẹ [[:en:John_Tyler|John Tyler]]. Tyler di ìyàwó àkọ́kọ́ kejì ní Amẹ́ríkà nígbà tí ọkọ rẹ̀ di ààrẹ kejì ti Amẹ́ríkà ní ọdún 1841, ó sì di ìyábìnrin àkọ́kọ́ nígbà tí Ààrẹ [[:en:William_Henry_Harrison|William Henry Harrison]] kú ní oṣù tó tẹ̀lé e, tí ọkọ rẹ̀ sì gorí ipò ààrẹ. == Ìgbésí ayé ní ìbẹ̀rẹ̀ àti ìgbéyàwó rẹ̀ == Wọ́n bí Letitia Christian ní ọjọ́ kejìlá oṣù kọkànlá ọdún 1790 ní [[Firginia|Virginia]]. Ó jẹ́ ọmọ keje fún àgbẹ̀ kan.<ref name="gould">{{Cite book|last=Gould|first=Lewis L.|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996}}</ref> Letitia kò kọ́ ẹ̀kọ́. Sibẹsibẹ, a kọ́ ọ bi o ṣe le jẹ́ [[:en:plantation|olùtọ́jú ọgbà]].<ref name="diller">{{Cite book|last=Diller|first=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill/|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|publisher=CQ Press|year=2001}}</ref> Àwọn ìdílé Kristẹni àti Tyler mọ ara wọn dáadáa, Letitia sì pàdé John Tyler nígbà tí ó ṣèbẹ̀wò ní ọdún 1808. Wọ́n bẹ̀rẹ̀ ìfẹ́sọ́nà tí ó pẹ́ tó ọdún márùn-ún títí wọ́n fi ṣe ìgbéyàwó ní ọdún 1813.<ref name="Waldrup2006">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=w67uCwAAQBAJ&pg=PA63|title=Wives of the American Presidents, 2d ed.|publisher=McFarland}}</ref> Àwọn òbí Letitia kú ní kété lẹ́yìn ikú rẹ̀, wọ́n sì fi ogún ńlá sílẹ̀ fún un, òun àti John Tyler sì bí ọmọ mẹ́sàn-án, ṣùgbọ́n méjì kú.<ref name="gould2">{{Cite book|last=Gould|first=Lewis L.|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|pages=449–462}}</ref> Owó tí wọ́n ń gbà láti tọ́ àwọn ọmọ púpọ̀ àti láti máa ṣe ìṣèlú pọ̀ ju ogún tí wọ́n bá gbà lọ. Tyler ni o ni ojuse lati ṣakoso ile-iṣẹ naa nigbati ọkọ rẹ ko ba si nibẹ. Tyler bá ọkọ rẹ̀ lọ nígbà tí ó jẹ́ gómìnà Virginia. Gẹ́gẹ́ bí ìyàwó Gómìnà, ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò ní olú ìlú ìpínlẹ̀ [[:en:Richmond, Virginia|Richmond]] ṣùgbọ́n nígbà tí wọ́n yàn án sí [[:en:United States Congress|United States Congress]], kò tẹ̀lé e lọ sí [[Washington, D.C.|Washington, DC]] . Jálẹ̀ ìgbésí ayé rẹ̀, ó dojú kọ àwọn ìṣòro ìlera, ó sì ní àrùn ọpọlọ nígbẹ̀yìn-gbẹ́yín. Síbẹ̀, ó ṣì ń lo àkókò rẹ̀ jù ní ṣíṣé àbójútó oko tàbí kíkà [[Bíbélì Mímọ́|Bíbélì]] rẹ̀.<ref name="gould"/> == Ipa rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Amẹ́ríkà àti ikú rẹ̀ == Ikú òjijì Ààrẹ William Henry Harrison ní ọdún 1841 ló mú kí John Tyler gba ipò agbára. Ìlera Letitia Tyler ti jẹ́ kí ó má ṣeé ṣe fún un láti ṣàkóso [[White House]], òun àti àwọn ìdílé rẹ̀ yòókù kò rìnrìn àjò lọ sí Washington lẹ́sẹ̀kẹsẹ̀. Nígbà tí ó dé, ó wà lórí kẹ̀kẹ́ lórí òrùlé ilé funfun. Bó tilẹ̀ jẹ́ pé ó ní agbára láti ṣe iṣẹ́ Ìyáàfin Àkọ́kọ́, Tyler yan ìṣàkóso Ilé Ààfin fún ọmọbìnrin rẹ̀ Letitia àti iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò fún ìyàwó ọmọ rẹ̀ Priscilla.<ref name="Lindsay2001">{{Cite book|last1=Lindsay|first1=Rae|url=https://books.google.com/books?id=Eo0xcLkycIwC&pg=PA111|title=The Presidents' First Ladies|date=2001|publisher=R & R Writers / Agents, Inc.|isbn=9780965375337|access-date=November 17, 2017}}</ref> Ìlera ara àti ti ọpọlọ Tyler burú síi ní ọdún 1842. Ó ní àrùn ẹ̀gbà kejì ní ọjọ́ kẹsàn-án oṣù kẹsàn-án ọdún 1842, ó sì kú ní ọjọ́ kejì, ọjọ́ kẹwàá oṣù kẹsàn-án. Òun ni obìnrin àkọ́kọ́ tó kú nígbà tó ń ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyá Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, òun sì ni obìnrin tó kéré jùlọ nínú gbogbo Ìyá Àkọ́kọ́ ti Amẹ́ríkà, tó kú nígbà tó pé ọmọ ọdún mọ́kànléláàádọ́ta.<ref name=":1">{{Cite book|last=Strock|first=Ian Randal|url=https://archive.org/details/rankingfirstladi0000stro|title=Ranking the First Ladies|publisher=Carrel Books|year=2016|isbn=9781631440601|pages=28}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} g6pllxv0cbi1jdoq0khmuzb7ddofi1n Jane Harrison 0 80003 618481 2026-03-31T01:25:58Z Josedimaria 27719 Created by translating the opening section from the page "[[:ig:Special:Redirect/revision/621731|Jane Harrison]]" 618481 wikitext text/x-wiki '''Jane Findlay Harrison''' (ìbí: '''Irwin'''; July 23, 1804 - May 11, 1847) jẹ́ obìnrin tó jẹ́ ààrẹ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti March 4 sí April 4, 1841, nígbà tí William Henry Harrison tó jẹ́ ọkọ rẹ̀ ń ṣàkóso. Ó jẹ́ ìyàwó ọmọ rẹ̀, William Henry Harrison Jr. ó sì gbà pé òun ni aṣojú ìyàwó ààrẹ, Anna Harrison, tí kò lè lọ sí Ilé Ìbílẹ̀ kí ó tó kú. Ọjọ́ mẹ́ta péré ni Harrison lò gẹ́gẹ́ bí ààrẹ, ààrẹ náà sì kú lẹ́yìn ìgbà yẹn. Elizabeth, àbúrò rẹ̀ obìnrin ni ìyàwó [[:en:John_Scott_Harrison|John Scott Harrison,]] tó jẹ́ àbúrò William Jr., àti ìyá [[:en:Benjamin_Harrison|Benjamin Harrison]] tó jẹ́ Ààrẹ. Elizabeth Priscilla Cooper Tyler.jpg10 September 184210 September 1842 cpw7n1f60w78y5rq5uuv5avyd2xpqa6 618483 618481 2026-03-31T08:17:04Z Josedimaria 27719 618483 wikitext text/x-wiki '''Jane Findlay Harrison''' (ìbí: '''Irwin'''; July 23, 1804 - May 11, 1847) jẹ́ obìnrin tó jẹ́ ààrẹ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti March 4 sí April 4, 1841, nígbà tí William Henry Harrison tó jẹ́ ọkọ rẹ̀ ń ṣàkóso. Ó jẹ́ ìyàwó ọmọ rẹ̀, William Henry Harrison Jr. ó sì gbà pé òun ni aṣojú ìyàwó ààrẹ, Anna Harrison, tí kò lè lọ sí Ilé Ìbílẹ̀ kí ó tó kú. Ọjọ́ mẹ́ta péré ni Harrison lò gẹ́gẹ́ bí ààrẹ, ààrẹ náà sì kú lẹ́yìn ìgbà yẹn. Elizabeth, àbúrò rẹ̀ obìnrin ni ìyàwó [[:en:John_Scott_Harrison|John Scott Harrison,]] tó jẹ́ àbúrò William Jr., àti ìyá [[:en:Benjamin_Harrison|Benjamin Harrison]] tó jẹ́ Ààrẹ. [[Anna Harrison]] i5p90wr76f72xqdxoilm694pol9jbsx 618488 618483 2026-03-31T08:34:51Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Maka ndụ ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/621731|Jane Harrison]]" 618488 wikitext text/x-wiki '''Jane Findlay Harrison''' (ìbí: '''Irwin'''; July 23, 1804 - May 11, 1847) jẹ́ obìnrin tó jẹ́ ààrẹ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti March 4 sí April 4, 1841, nígbà tí William Henry Harrison tó jẹ́ ọkọ rẹ̀ ń ṣàkóso. Ó jẹ́ ìyàwó ọmọ rẹ̀, William Henry Harrison Jr. ó sì gbà pé òun ni aṣojú ìyàwó ààrẹ, Anna Harrison, tí kò lè lọ sí Ilé Ìbílẹ̀ kí ó tó kú. Ọjọ́ mẹ́ta péré ni Harrison lò gẹ́gẹ́ bí ààrẹ, ààrẹ náà sì kú lẹ́yìn ìgbà yẹn. Elizabeth, àbúrò rẹ̀ obìnrin ni ìyàwó [[:en:John_Scott_Harrison|John Scott Harrison,]] tó jẹ́ àbúrò William Jr., àti ìyá [[:en:Benjamin_Harrison|Benjamin Harrison]] tó jẹ́ Ààrẹ. [[Anna Harrison]] == Ìtàn ìgbésí ayé rẹ̀ == Wọ́n bí Jane Irwin sí ìdílé kan ní [[Pennsylvania]] ní ọjọ́ kẹtàlélógún oṣù keje, ọdún 1804. Ó ní àwọn ọmọ ìdajì méjé.<ref name="strock">{{Cite book|last=Strock|first=Ian Randal|url=https://archive.org/details/rankingfirstladi0000stro|title=Ranking the First Ladies}}</ref> Nígbà tí Irwin àti àbúrò rẹ̀ obìnrin ń lọ kí ìyá wọn ní [[Ohio]], wọ́n pàdé àwọn ìdílé Harrison. Irwin fẹ́ William Henry Harrison Jr. ní ọjọ́ kejìdínlógún oṣù kejì ọdún 1824, ó sì bí ọmọkùnrin méjì. Ìgbéyàwó náà ṣòro gan-an, nítorí pé ọkọ rẹ̀ ní ìṣòro ọtí líle àti tẹ́tẹ́. Ọkọ rẹ̀ kú ní ọdún 1838. Ní ọdún 1840, wọ́n yan baba ìyàwó rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ààrẹ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà.<ref name="strock">{{Cite book|last=Strock|first=Ian Randal|url=https://archive.org/details/rankingfirstladi0000stro|title=Ranking the First Ladies|publisher=Carrel Books|year=2016|isbn=9781631440601|pages=85–86}}</ref> Nígbà tí William Henry Harrison di ààrẹ, ìyàwó rẹ̀ Anna Harrison kò rìnrìn àjò lọ sí [[Washington, D.C.]], ṣùgbọ́n ó dúró títí ojú ọjọ́ yóò fi dára fún ìrìn àjò nítorí àìlera rẹ̀. William Henry Harrison yan Jane Harrison gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò ní Ilé Ààrẹ, iṣẹ́ àṣà ìbílẹ̀ obìnrin àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, ní ipò rẹ̀.<ref name="young">{{Cite book|last=Young|first=Nancy Beck|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|pages=106}}</ref> Ó rìnrìn àjò lọ sí Washington pẹ̀lú ààrẹ tí a yàn. Wọ́n ṣètò pé Anna yóò dé Washington ní ìgbà ìrúwé tó tẹ̀lé e láti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyáàfin, ṣùgbọ́n èyí kò ṣẹlẹ̀, nítorí pé àkókò Harrison gẹ́gẹ́ bí ìyáàfin parí lójijì pẹ̀lú ikú Ààrẹ Harrison, ní ọgbọ̀n ọjọ́ lẹ́yìn ìfìdíkalẹ̀ rẹ̀.<ref>{{Cite book|last=Watson|first=Robert P.|url=https://archive.org/details/firstladiesofuni0000wats|title=First Ladies of the United States: A Biographical Dictionary|publisher=Lynne Rienner Publishers|year=2001|isbn=978-1-62637-353-2|pages=58|doi=10.1515/9781626373532|language=en|author-link=Robert P. Watson}}</ref> Nígbà tí Harrison padà sí Ohio, ó fẹ́ Lewis Whiteman. Ó kú nípasẹ̀ ikọ́ ẹ̀gbẹ ní ọdún díẹ̀ lẹ́yìn náà ní ọjọ́ kọkànlá oṣù karùn-ún, ọdún 1847. Arabinrin Harrison, Elizabeth Ramsey Irwin, fẹ́ ọmọ William Henry Harrison, John Scott Harrison, ní ọdún 1831, ọmọ wọn, [[:en:Benjamin Harrison|Benjamin Harrison,]] sì di Ààrẹ Amẹ́ríkà lẹ́yìn náà. Nítorí pé Benjamin jẹ́ ọmọ ọmọ àbúrò rẹ̀ obìnrin àti àbúrò rẹ̀ ọkùnrin, Harrison di òbí àgbà ìyá àti baba nípasẹ̀ ìgbéyàwó ààrẹ ọjọ́ iwájú.<ref name="young">{{Cite book|last=Young|first=Nancy Beck|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|pages=106}}</ref> 4jg2bawmfo5speyp5e10dgwekdl3fz5 618489 618488 2026-03-31T08:39:47Z Josedimaria 27719 618489 wikitext text/x-wiki '''Jane Findlay Harrison''' (orúkọ ìbí rẹ̀ jẹ́ '''Irwin'''; July 23, 1804 - May 11, 1847) jẹ́ obìnrin tó jẹ́ obìnrìn àkọ́kọ́ fún ààrẹ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti March 4 sí April 4, 1841, nígbà tí [[William Henry Harrison]] tó jẹ́ ọkọ rẹ̀ ń ṣàkóso. Ó jẹ́ ìyàwó ọmọ rẹ̀ [[:en:William Henry Harrison Jr.|William Henry Harrison Jr.]], ó sì gbà pé òun ni aṣojú ìyàwó ààrẹ, [[Anna Harrison]], tí kò lè lọ sí Ilé Ìbílẹ̀ kí ó tó kú. Ọjọ́ mẹ́ta péré ni Harrison lò gẹ́gẹ́ bí ààrẹ, ààrẹ náà sì kú lẹ́yìn ìgbà yẹn. Elizabeth, àbúrò rẹ̀ obìnrin ni ìyàwó [[:en:John_Scott_Harrison|John Scott Harrison]] tó jẹ́ àbúrò William Jr., àti ìyá [[:en:Benjamin_Harrison|Benjamin Harrison]] tó jẹ́ Ààrẹ. == Ìtàn ìgbésí ayé rẹ̀ == Wọ́n bí Jane Irwin sí ìdílé kan ní [[Pennsylvania]] ní ọjọ́ kẹtàlélógún oṣù keje, ọdún 1804. Ó ní àwọn ọmọ ìdajì méjé.<ref name=":0">{{Cite web |last=Anthony |first=Carl |date=September 30, 2014 |title=First Ladies Never Married to Presidents: Jane Harrison & Anna Taylor |url=https://firstladies.org/blog/first-ladies-never-married-to-presidents-jane-harrison-anna-taylor/ |website= National First Ladies' Library}}</ref><ref name="strock">{{Cite book |last=Strock |first=Ian Randal |url=https://archive.org/details/rankingfirstladi0000stro |title=Ranking the First Ladies |publisher=Carrel Books |year=2016 |isbn=9781631440601 |pages=85–86}}</ref> Nígbà tí Irwin àti àbúrò rẹ̀ obìnrin ń lọ kí ìyá wọn ní [[Ohio]], wọ́n pàdé àwọn ìdílé Harrison. Irwin fẹ́ William Henry Harrison Jr. ní ọjọ́ kejìdínlógún oṣù kejì ọdún 1824, ó sì bí ọmọkùnrin méjì. Ìgbéyàwó náà ṣòro gan-an, nítorí pé ọkọ rẹ̀ ní ìṣòro ọtí líle àti tẹ́tẹ́. Ọkọ rẹ̀ kú ní ọdún 1838. Ní ọdún 1840, wọ́n yan baba ìyàwó rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ààrẹ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà.<ref name="strock"/> Nígbà tí William Henry Harrison di ààrẹ, ìyàwó rẹ̀ Anna Harrison kò rìnrìn àjò lọ sí [[Washington, D.C.]], ṣùgbọ́n ó dúró títí ojú ọjọ́ yóò fi dára fún ìrìn àjò nítorí àìlera rẹ̀. William Henry Harrison yan Jane Harrison gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò ní Ilé Ààrẹ, iṣẹ́ àṣà ìbílẹ̀ obìnrin àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, ní ipò rẹ̀.<ref name="young">{{Cite book|last=Young|first=Nancy Beck|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|pages=106}}</ref> Ó rìnrìn àjò lọ sí Washington pẹ̀lú ààrẹ tí a yàn. Wọ́n ṣètò pé Anna yóò dé Washington ní ìgbà ìrúwé tó tẹ̀lé e láti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyáàfin, ṣùgbọ́n èyí kò ṣẹlẹ̀, nítorí pé àkókò Harrison gẹ́gẹ́ bí ìyáàfin parí lójijì pẹ̀lú ikú Ààrẹ Harrison, ní ọgbọ̀n ọjọ́ lẹ́yìn ìfìdíkalẹ̀ rẹ̀.<ref>{{Cite book|last=Watson|first=Robert P.|url=https://archive.org/details/firstladiesofuni0000wats|title=First Ladies of the United States: A Biographical Dictionary|publisher=Lynne Rienner Publishers|year=2001|isbn=978-1-62637-353-2|pages=58|doi=10.1515/9781626373532|language=en|author-link=Robert P. Watson}}</ref> Nígbà tí Harrison padà sí Ohio, ó fẹ́ Lewis Whiteman. Ó kú nípasẹ̀ ikọ́ ẹ̀gbẹ ní ọdún díẹ̀ lẹ́yìn náà ní ọjọ́ kọkànlá oṣù karùn-ún, ọdún 1847.<ref>{{Cite web |title=Jane Harrison |url=https://firstladies.si.edu/portrait/jane-harrison |access-date=2023-07-13 |website=Smithsonian National Portrait Gallery |date=September 21, 2020 |language=en}}</ref> Arabinrin Harrison, Elizabeth Ramsey Irwin, fẹ́ ọmọ William Henry Harrison, John Scott Harrison, ní ọdún 1831, ọmọ wọn, [[:en:Benjamin Harrison|Benjamin Harrison,]] sì di Ààrẹ Amẹ́ríkà lẹ́yìn náà. Nítorí pé Benjamin jẹ́ ọmọ ọmọ àbúrò rẹ̀ obìnrin àti àbúrò rẹ̀ ọkùnrin, Harrison di òbí àgbà ìyá àti baba nípasẹ̀ ìgbéyàwó ààrẹ ọjọ́ iwájú.<ref name="young"/> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} 66gxwqfvyca60gt1gi6k3vyxkwk7ewy 618490 618489 2026-03-31T08:44:40Z Josedimaria 27719 618490 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Harrison jane.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[William Henry Harrison]] | term_start = 4 March 1841 | term_end = 4 April 1841 | predecessor = [[Sarah Angelica Van Buren|Angelica Van Buren]] | successor = [[Letitia Tyler]] | birth_name = Jane Findlay Irwin | birth_date = {{birth date|1804|7|23}} | birth_place = [[Pennsylvania]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1847|5|11|1804|7|23}} | spouse = {{marriage|William Henry Harrison Jr.|1821}}<br>{{marriage|Lewis Whiteman|1842}} | children = 2 }} '''Jane Findlay Harrison''' (orúkọ ìbí rẹ̀ jẹ́ '''Irwin'''; July 23, 1804 - May 11, 1847) jẹ́ obìnrin tó jẹ́ obìnrìn àkọ́kọ́ fún ààrẹ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti March 4 sí April 4, 1841, nígbà tí [[William Henry Harrison]] tó jẹ́ ọkọ rẹ̀ ń ṣàkóso. Ó jẹ́ ìyàwó ọmọ rẹ̀ [[:en:William Henry Harrison Jr.|William Henry Harrison Jr.]], ó sì gbà pé òun ni aṣojú ìyàwó ààrẹ, [[Anna Harrison]], tí kò lè lọ sí Ilé Ìbílẹ̀ kí ó tó kú. Ọjọ́ mẹ́ta péré ni Harrison lò gẹ́gẹ́ bí ààrẹ, ààrẹ náà sì kú lẹ́yìn ìgbà yẹn. Elizabeth, àbúrò rẹ̀ obìnrin ni ìyàwó [[:en:John_Scott_Harrison|John Scott Harrison]] tó jẹ́ àbúrò William Jr., àti ìyá [[:en:Benjamin_Harrison|Benjamin Harrison]] tó jẹ́ Ààrẹ. == Ìtàn ìgbésí ayé rẹ̀ == Wọ́n bí Jane Irwin sí ìdílé kan ní [[Pennsylvania]] ní ọjọ́ kẹtàlélógún oṣù keje, ọdún 1804. Ó ní àwọn ọmọ ìdajì méjé.<ref name=":0">{{Cite web |last=Anthony |first=Carl |date=September 30, 2014 |title=First Ladies Never Married to Presidents: Jane Harrison & Anna Taylor |url=https://firstladies.org/blog/first-ladies-never-married-to-presidents-jane-harrison-anna-taylor/ |website= National First Ladies' Library}}</ref><ref name="strock">{{Cite book |last=Strock |first=Ian Randal |url=https://archive.org/details/rankingfirstladi0000stro |title=Ranking the First Ladies |publisher=Carrel Books |year=2016 |isbn=9781631440601 |pages=85–86}}</ref> Nígbà tí Irwin àti àbúrò rẹ̀ obìnrin ń lọ kí ìyá wọn ní [[Ohio]], wọ́n pàdé àwọn ìdílé Harrison. Irwin fẹ́ William Henry Harrison Jr. ní ọjọ́ kejìdínlógún oṣù kejì ọdún 1824, ó sì bí ọmọkùnrin méjì. Ìgbéyàwó náà ṣòro gan-an, nítorí pé ọkọ rẹ̀ ní ìṣòro ọtí líle àti tẹ́tẹ́. Ọkọ rẹ̀ kú ní ọdún 1838. Ní ọdún 1840, wọ́n yan baba ìyàwó rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ààrẹ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà.<ref name="strock"/> Nígbà tí William Henry Harrison di ààrẹ, ìyàwó rẹ̀ Anna Harrison kò rìnrìn àjò lọ sí [[Washington, D.C.]], ṣùgbọ́n ó dúró títí ojú ọjọ́ yóò fi dára fún ìrìn àjò nítorí àìlera rẹ̀. William Henry Harrison yan Jane Harrison gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò ní Ilé Ààrẹ, iṣẹ́ àṣà ìbílẹ̀ obìnrin àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, ní ipò rẹ̀.<ref name="young">{{Cite book|last=Young|first=Nancy Beck|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|pages=106}}</ref> Ó rìnrìn àjò lọ sí Washington pẹ̀lú ààrẹ tí a yàn. Wọ́n ṣètò pé Anna yóò dé Washington ní ìgbà ìrúwé tó tẹ̀lé e láti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyáàfin, ṣùgbọ́n èyí kò ṣẹlẹ̀, nítorí pé àkókò Harrison gẹ́gẹ́ bí ìyáàfin parí lójijì pẹ̀lú ikú Ààrẹ Harrison, ní ọgbọ̀n ọjọ́ lẹ́yìn ìfìdíkalẹ̀ rẹ̀.<ref>{{Cite book|last=Watson|first=Robert P.|url=https://archive.org/details/firstladiesofuni0000wats|title=First Ladies of the United States: A Biographical Dictionary|publisher=Lynne Rienner Publishers|year=2001|isbn=978-1-62637-353-2|pages=58|doi=10.1515/9781626373532|language=en|author-link=Robert P. Watson}}</ref> Nígbà tí Harrison padà sí Ohio, ó fẹ́ Lewis Whiteman. Ó kú nípasẹ̀ ikọ́ ẹ̀gbẹ ní ọdún díẹ̀ lẹ́yìn náà ní ọjọ́ kọkànlá oṣù karùn-ún, ọdún 1847.<ref>{{Cite web |title=Jane Harrison |url=https://firstladies.si.edu/portrait/jane-harrison |access-date=2023-07-13 |website=Smithsonian National Portrait Gallery |date=September 21, 2020 |language=en}}</ref> Arabinrin Harrison, Elizabeth Ramsey Irwin, fẹ́ ọmọ William Henry Harrison, John Scott Harrison, ní ọdún 1831, ọmọ wọn, [[:en:Benjamin Harrison|Benjamin Harrison,]] sì di Ààrẹ Amẹ́ríkà lẹ́yìn náà. Nítorí pé Benjamin jẹ́ ọmọ ọmọ àbúrò rẹ̀ obìnrin àti àbúrò rẹ̀ ọkùnrin, Harrison di òbí àgbà ìyá àti baba nípasẹ̀ ìgbéyàwó ààrẹ ọjọ́ iwájú.<ref name="young"/> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} ednibcadxif9ayw9w3t1ezfs96vb1sr Anna Harrison 0 80004 618484 2026-03-31T08:20:39Z Josedimaria 27719 Created by translating the opening section from the page "[[:ig:Special:Redirect/revision/598147|Anna Harrison]]" 618484 wikitext text/x-wiki '''Anna Tuthill Harrison''' (bíbí '''Symmes'''; July 25, 1775 - February 25, 1864) jẹ́ aya Ààrẹ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, [[:en:William_Henry_Harrison|William Henry Harrison]] lọ́dún 1841. Oṣù kan péré ló fi ṣé iṣẹ́ yìí, nitori kò pẹ́ tí ọkọ rẹ̀ fi kú nítorí [[:en:pneumonia|àrùn ẹ̀dọ̀ ẹ̀dò́fóró]]. Ọmọkùnrin wọn, John Scott Harrison ni bàbá Ààrẹ [[:en:Benjamin_Harrison|Benjamin Harrison]]. Kò wọlé sí [[White House]] nígbà tó wà ní ipò ìyàwó ààrẹ, òun nìkan sì ni ìyàwó ààré tí kò lọ sí ìlú olú ìlú nígbà tí ọkọ òun ń ṣàkóso. [[Angelica Van Buren]] atsyr6lvqizff195kok66privu4tcaj 618493 618484 2026-03-31T08:51:52Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "N'ụmụazi ya na alụmdi ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/598147|Anna Harrison]]" 618493 wikitext text/x-wiki '''Anna Tuthill Harrison''' (bíbí '''Symmes'''; July 25, 1775 - February 25, 1864) jẹ́ aya Ààrẹ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, [[:en:William_Henry_Harrison|William Henry Harrison]] lọ́dún 1841. Oṣù kan péré ló fi ṣé iṣẹ́ yìí, nitori kò pẹ́ tí ọkọ rẹ̀ fi kú nítorí [[:en:pneumonia|àrùn ẹ̀dọ̀ ẹ̀dò́fóró]]. Ọmọkùnrin wọn, John Scott Harrison ni bàbá Ààrẹ [[:en:Benjamin_Harrison|Benjamin Harrison]]. Kò wọlé sí [[White House]] nígbà tó wà ní ipò ìyàwó ààrẹ, òun nìkan sì ni ìyàwó ààré tí kò lọ sí ìlú olú ìlú nígbà tí ọkọ òun ń ṣàkóso. [[Angelica Van Buren]] == Ẹ̀kọ́ rẹ̀ àti ìgbéyàwó rẹ̀ == Wọ́n bí Anna Tuthill Symmes ní ọjọ́ karùndínlọ́gbọ̀n oṣù Keje, ọdún 1775, ní Morristown, [[New Jersey]], ọmọ kejì fún Anna Tuthill àti John Cleves Symmes. <ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=53–57|language=en|chapter=Anna Tuthill Symmes Harrison}}</ref> Àwọn òbí àgbà rẹ̀ ló tọ́ Anna dàgbà ní [[:en:Long Island|Long Island]], wọ́n sì kọ́ ọ ní ẹ̀kọ́ tó dára ju ìyàwó ọba mìíràn lọ.<ref name=":2">{{Cite book|last=Young|first=Nancy Beck|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|editor-last=Gould|editor-first=Lewis L.|pages=98–108|chapter=Anna Harrison}}</ref> Ó pàdé ọmọ ogun William Henry Harrison, ó sì fẹ́ ọmọ ogun náà ní ọdún 1795, ó sì tọ́ ọmọ mẹ́wàá dàgbà nígbà tí William ń lépa iṣẹ́ òṣèlú rẹ̀.<ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=53–57|language=en|chapter=Anna Tuthill Symmes Harrison}}</ref> tew6l90jib5y8rxho185svkyuxihi2t 618494 618493 2026-03-31T08:53:26Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Dịka nwanyị mbụ" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/598147|Anna Harrison]]" 618494 wikitext text/x-wiki '''Anna Tuthill Harrison''' (bíbí '''Symmes'''; July 25, 1775 - February 25, 1864) jẹ́ aya Ààrẹ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, [[:en:William_Henry_Harrison|William Henry Harrison]] lọ́dún 1841. Oṣù kan péré ló fi ṣé iṣẹ́ yìí, nitori kò pẹ́ tí ọkọ rẹ̀ fi kú nítorí [[:en:pneumonia|àrùn ẹ̀dọ̀ ẹ̀dò́fóró]]. Ọmọkùnrin wọn, John Scott Harrison ni bàbá Ààrẹ [[:en:Benjamin_Harrison|Benjamin Harrison]]. Kò wọlé sí [[White House]] nígbà tó wà ní ipò ìyàwó ààrẹ, òun nìkan sì ni ìyàwó ààré tí kò lọ sí ìlú olú ìlú nígbà tí ọkọ òun ń ṣàkóso. [[Angelica Van Buren]] == Ẹ̀kọ́ rẹ̀ àti ìgbéyàwó rẹ̀ == Wọ́n bí Anna Tuthill Symmes ní ọjọ́ karùndínlọ́gbọ̀n oṣù Keje, ọdún 1775, ní Morristown, [[New Jersey]], ọmọ kejì fún Anna Tuthill àti John Cleves Symmes. <ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=53–57|language=en|chapter=Anna Tuthill Symmes Harrison}}</ref> Àwọn òbí àgbà rẹ̀ ló tọ́ Anna dàgbà ní [[:en:Long Island|Long Island]], wọ́n sì kọ́ ọ ní ẹ̀kọ́ tó dára ju ìyàwó ọba mìíràn lọ.<ref name=":2">{{Cite book|last=Young|first=Nancy Beck|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|editor-last=Gould|editor-first=Lewis L.|pages=98–108|chapter=Anna Harrison}}</ref> Ó pàdé ọmọ ogun William Henry Harrison, ó sì fẹ́ ọmọ ogun náà ní ọdún 1795, ó sì tọ́ ọmọ mẹ́wàá dàgbà nígbà tí William ń lépa iṣẹ́ òṣèlú rẹ̀.<ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=53–57|language=en|chapter=Anna Tuthill Symmes Harrison}}</ref> == Gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́ == Nígbà tí wọ́n yan William sí Ilé Àwọn Aṣojú ní ọdún 1799, ìdílé náà kó lọ sí [[Philadelphia]], èyí tí ó jẹ́ olú ìlú [[Orílẹ̀ èdè America|Amẹ́ríkà]] nígbà náà. Òkìkí ọkọ rẹ̀ nípa ìṣèlú pọ̀ sí i bí ó ṣe ń díje fún ìdìbò ààrẹ ní ọdún 1840.<ref name="diller">{{Cite book|last1=Diller|first1=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill/|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|last2=Robertson|first2=Stephen L.|publisher=CQ Press|year=2001|isbn=978-1-56802-573-5|pages=153}}</ref> Nígbà tí ó pé ọmọ ọdún márùndínlọ́gọ́ta, òun ni obìnrin tó dàgbà jùlọ títí di àkókò yẹn tó di ìyáàfin, àkọsílẹ̀ kan tó wà títí di ìgbà tí [[Jill Biden]] fi ṣẹ́kù nígbà tó pé ọmọ ọdún mọ́kàndínlọ́gọ́ta ní ọdún 2021. Ní ìfojúsùn ipò tuntun rẹ̀, ó ní àníyàn pé wọn kò ní gbà á dáadáa ní àwùjọ Washington, wọn kò sì ní lè ṣe iṣẹ́ àṣà ìbílẹ̀ ti obìnrin ààrẹ.<ref name="diller">{{Cite book|last1=Diller|first1=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill/|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|last2=Robertson|first2=Stephen L.|publisher=CQ Press|year=2001|isbn=978-1-56802-573-5|pages=153}}</ref> Wọ́n yan William gẹ́gẹ́ bí ààrẹ ní ọdún 1841, ṣùgbọ́n Anna kò tẹ̀lé e lọ sí Washington; dípò bẹ́ẹ̀, ó rán [[Jane Harrison]], opó ọmọ wọn tó ti kú, láti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyáàfin.<ref name="scofield">{{Cite book|last1=Leahy|first1=Christopher J.|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed|title=A Companion to First Ladies|last2=Leahy|first2=Sharon Williams|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=142–144|language=en|chapter=The Ladies of Tippecanoe, and Tyler Too}}</ref> <ref name="caroli">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000caro|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|publisher=Oxford University Press, USA|year=2010|isbn=978-0-19-539285-2|pages=|language=en}}</ref> d3idtckvn6f7hnfexs06gviiq1rc9me 618495 618494 2026-03-31T08:54:40Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Ihe nketa" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/598147|Anna Harrison]]" 618495 wikitext text/x-wiki '''Anna Tuthill Harrison''' (bíbí '''Symmes'''; July 25, 1775 - February 25, 1864) jẹ́ aya Ààrẹ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, [[:en:William_Henry_Harrison|William Henry Harrison]] lọ́dún 1841. Oṣù kan péré ló fi ṣé iṣẹ́ yìí, nitori kò pẹ́ tí ọkọ rẹ̀ fi kú nítorí [[:en:pneumonia|àrùn ẹ̀dọ̀ ẹ̀dò́fóró]]. Ọmọkùnrin wọn, John Scott Harrison ni bàbá Ààrẹ [[:en:Benjamin_Harrison|Benjamin Harrison]]. Kò wọlé sí [[White House]] nígbà tó wà ní ipò ìyàwó ààrẹ, òun nìkan sì ni ìyàwó ààré tí kò lọ sí ìlú olú ìlú nígbà tí ọkọ òun ń ṣàkóso. [[Angelica Van Buren]] == Ẹ̀kọ́ rẹ̀ àti ìgbéyàwó rẹ̀ == Wọ́n bí Anna Tuthill Symmes ní ọjọ́ karùndínlọ́gbọ̀n oṣù Keje, ọdún 1775, ní Morristown, [[New Jersey]], ọmọ kejì fún Anna Tuthill àti John Cleves Symmes. <ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=53–57|language=en|chapter=Anna Tuthill Symmes Harrison}}</ref> Àwọn òbí àgbà rẹ̀ ló tọ́ Anna dàgbà ní [[:en:Long Island|Long Island]], wọ́n sì kọ́ ọ ní ẹ̀kọ́ tó dára ju ìyàwó ọba mìíràn lọ.<ref name=":2">{{Cite book|last=Young|first=Nancy Beck|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|editor-last=Gould|editor-first=Lewis L.|pages=98–108|chapter=Anna Harrison}}</ref> Ó pàdé ọmọ ogun William Henry Harrison, ó sì fẹ́ ọmọ ogun náà ní ọdún 1795, ó sì tọ́ ọmọ mẹ́wàá dàgbà nígbà tí William ń lépa iṣẹ́ òṣèlú rẹ̀.<ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=53–57|language=en|chapter=Anna Tuthill Symmes Harrison}}</ref> == Gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́ == Nígbà tí wọ́n yan William sí Ilé Àwọn Aṣojú ní ọdún 1799, ìdílé náà kó lọ sí [[Philadelphia]], èyí tí ó jẹ́ olú ìlú [[Orílẹ̀ èdè America|Amẹ́ríkà]] nígbà náà. Òkìkí ọkọ rẹ̀ nípa ìṣèlú pọ̀ sí i bí ó ṣe ń díje fún ìdìbò ààrẹ ní ọdún 1840.<ref name="diller">{{Cite book|last1=Diller|first1=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill/|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|last2=Robertson|first2=Stephen L.|publisher=CQ Press|year=2001|isbn=978-1-56802-573-5|pages=153}}</ref> Nígbà tí ó pé ọmọ ọdún márùndínlọ́gọ́ta, òun ni obìnrin tó dàgbà jùlọ títí di àkókò yẹn tó di ìyáàfin, àkọsílẹ̀ kan tó wà títí di ìgbà tí [[Jill Biden]] fi ṣẹ́kù nígbà tó pé ọmọ ọdún mọ́kàndínlọ́gọ́ta ní ọdún 2021. Ní ìfojúsùn ipò tuntun rẹ̀, ó ní àníyàn pé wọn kò ní gbà á dáadáa ní àwùjọ Washington, wọn kò sì ní lè ṣe iṣẹ́ àṣà ìbílẹ̀ ti obìnrin ààrẹ.<ref name="diller">{{Cite book|last1=Diller|first1=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill/|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|last2=Robertson|first2=Stephen L.|publisher=CQ Press|year=2001|isbn=978-1-56802-573-5|pages=153}}</ref> Wọ́n yan William gẹ́gẹ́ bí ààrẹ ní ọdún 1841, ṣùgbọ́n Anna kò tẹ̀lé e lọ sí Washington; dípò bẹ́ẹ̀, ó rán [[Jane Harrison]], opó ọmọ wọn tó ti kú, láti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyáàfin.<ref name="scofield">{{Cite book|last1=Leahy|first1=Christopher J.|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed|title=A Companion to First Ladies|last2=Leahy|first2=Sharon Williams|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=142–144|language=en|chapter=The Ladies of Tippecanoe, and Tyler Too}}</ref> <ref name="caroli">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000caro|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|publisher=Oxford University Press, USA|year=2010|isbn=978-0-19-539285-2|pages=|language=en}}</ref> == Àjogúnbá rẹ̀ == Àwọn nǹkan kan wà tó mú kí jíjẹ́ ẹni tó ní oyè fún ìgbà díẹ̀ yàtọ̀ síra, obìnrin àkọ́kọ́ sì gbọ́dọ̀ kú nígbà tó ń di oyè náà mú. Harrison ni obìnrin àkọ́kọ́ ní orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà kan ṣoṣo tó ti jẹ́ ìyàwó ààrẹ kan ní Amẹ́ríkà àti ìyá-ìyá ààrẹ mìíràn ní Amẹ́ríkà.<ref name="scofield">{{Cite book|last1=Leahy|first1=Christopher J.|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed|title=A Companion to First Ladies|last2=Leahy|first2=Sharon Williams|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|pages=142–144|language=en|chapter=The Ladies of Tippecanoe, and Tyler Too}}</ref> Ní ọdún 1855, iná jó ilé Harrison, ó sì lo àwọn ọdún ìkẹyìn rẹ̀ pẹ̀lú ọmọ rẹ̀ John. Harrison kú ní ọjọ́ kẹẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n oṣù kejì, ọdún 1864, nígbà tí ó pé ọmọ ọdún méjìdínlọ́gọ́rin. Wọ́n sin ín ní ẹ̀gbẹ́ ọkọ rẹ̀.<ref name=":2">{{Cite book|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|editor-last=Gould|editor-first=Lewis L.|pages=98–108|chapter=Anna Harrison}}</ref> a0tiu84dd9w8zjxmxje8c0zpm3a3tl2 618496 618495 2026-03-31T08:57:43Z Josedimaria 27719 618496 wikitext text/x-wiki '''Anna Tuthill Harrison''' (bíbí '''Symmes'''; July 25, 1775 - February 25, 1864) jẹ́ aya Ààrẹ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, [[:en:William_Henry_Harrison|William Henry Harrison]] lọ́dún 1841. Oṣù kan péré ló fi ṣé iṣẹ́ yìí, nitori kò pẹ́ tí ọkọ rẹ̀ fi kú nítorí [[:en:pneumonia|àrùn ẹ̀dọ̀ ẹ̀dò́fóró]]. Ọmọkùnrin wọn, John Scott Harrison ni bàbá Ààrẹ [[:en:Benjamin_Harrison|Benjamin Harrison]]. Kò wọlé sí [[White House]] nígbà tó wà ní ipò ìyàwó ààrẹ, òun nìkan sì ni ìyàwó ààré tí kò lọ sí ìlú olú ìlú nígbà tí ọkọ òun ń ṣàkóso. == Ẹ̀kọ́ rẹ̀ àti ìgbéyàwó rẹ̀ == Wọ́n bí Anna Tuthill Symmes ní ọjọ́ karùndínlọ́gbọ̀n oṣù Keje, ọdún 1775, ní Morristown, [[New Jersey]], ọmọ kejì fún Anna Tuthill àti John Cleves Symmes. <ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=53–57|language=en|chapter=Anna Tuthill Symmes Harrison}}</ref> Àwọn òbí àgbà rẹ̀ ló tọ́ Anna dàgbà ní [[:en:Long Island|Long Island]], wọ́n sì kọ́ ọ ní ẹ̀kọ́ tó dára ju ìyàwó ọba mìíràn lọ.<ref name=":2">{{Cite book|last=Young|first=Nancy Beck|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|editor-last=Gould|editor-first=Lewis L.|pages=98–108|chapter=Anna Harrison}}</ref> Ó pàdé ọmọ ogun William Henry Harrison, ó sì fẹ́ ọmọ ogun náà ní ọdún 1795, ó sì tọ́ ọmọ mẹ́wàá dàgbà nígbà tí William ń lépa iṣẹ́ òṣèlú rẹ̀.<ref name="schneider"/> == Gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́ == Nígbà tí wọ́n yan William sí Ilé Àwọn Aṣojú ní ọdún 1799, ìdílé náà kó lọ sí [[Philadelphia]], èyí tí ó jẹ́ olú ìlú [[Orílẹ̀ èdè America|Amẹ́ríkà]] nígbà náà. Òkìkí ọkọ rẹ̀ nípa ìṣèlú pọ̀ sí i bí ó ṣe ń díje fún ìdìbò ààrẹ ní ọdún 1840.<ref name="diller">{{Cite book|last1=Diller|first1=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill/|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|last2=Robertson|first2=Stephen L.|publisher=CQ Press|year=2001|isbn=978-1-56802-573-5|pages=153}}</ref> Nígbà tí ó pé ọmọ ọdún márùndínlọ́gọ́ta, òun ni obìnrin tó dàgbà jùlọ títí di àkókò yẹn tó di ìyáàfin, àkọsílẹ̀ kan tó wà títí di ìgbà tí [[Jill Biden]] fi ṣẹ́kù nígbà tó pé ọmọ ọdún mọ́kàndínlọ́gọ́ta ní ọdún 2021.<ref>{{Cite web |first=Gustaf |last=Kilander |date=2021-06-03 |title=Jill Biden becomes oldest sitting first lady and marks it with a bike ride |url=https://www.independent.co.uk/news/world/americas/us-politics/jill-biden-age-oldest-first-lady-b1859307.html |access-date=2022-11-12 |website=The Independent |language=en}}</ref> Ní ìfojúsùn ipò tuntun rẹ̀, ó ní àníyàn pé wọn kò ní gbà á dáadáa ní àwùjọ Washington, wọn kò sì ní lè ṣe iṣẹ́ àṣà ìbílẹ̀ ti obìnrin ààrẹ.<ref name="diller"/> Wọ́n yan William gẹ́gẹ́ bí ààrẹ ní ọdún 1841, ṣùgbọ́n Anna kò tẹ̀lé e lọ sí Washington; dípò bẹ́ẹ̀, ó rán [[Jane Harrison]], opó ọmọ wọn tó ti kú, láti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyáàfin.<ref name="scofield">{{Cite book|last1=Leahy|first1=Christopher J.|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed|title=A Companion to First Ladies|last2=Leahy|first2=Sharon Williams|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=142–144|language=en|chapter=The Ladies of Tippecanoe, and Tyler Too}}</ref><ref name="caroli">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000caro|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|publisher=Oxford University Press, USA|year=2010|isbn=978-0-19-539285-2|pages=|language=en}}</ref> == Àjogúnbá rẹ̀ == Àwọn nǹkan kan wà tó mú kí jíjẹ́ ẹni tó ní oyè fún ìgbà díẹ̀ yàtọ̀ síra, obìnrin àkọ́kọ́ sì gbọ́dọ̀ kú nígbà tó ń di oyè náà mú. Harrison ni obìnrin àkọ́kọ́ ní orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà kan ṣoṣo tó ti jẹ́ ìyàwó ààrẹ kan ní Amẹ́ríkà àti ìyá-ìyá ààrẹ mìíràn ní Amẹ́ríkà.<ref name="scofield"/> Ní ọdún 1855, iná jó ilé Harrison, ó sì lo àwọn ọdún ìkẹyìn rẹ̀ pẹ̀lú ọmọ rẹ̀ John. Harrison kú ní ọjọ́ kẹẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n oṣù kejì, ọdún 1864, nígbà tí ó pé ọmọ ọdún méjìdínlọ́gọ́rin. Wọ́n sin ín ní ẹ̀gbẹ́ ọkọ rẹ̀.<ref name=":2"/> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{Reflist}} 0wjfs1qksj2lyrxvwvrh73s4h996qgi 618497 618496 2026-03-31T09:00:49Z Josedimaria 27719 618497 wikitext text/x-wiki {Infobox officeholder | image = Anna Tuthill Symmes Harrison.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[William Henry Harrison]] | term_start = 4 March 1841 | term_end = 4 April 1841 | predecessor = [[Sarah Angelica Van Buren|Angelica Van Buren]] | successor = [[Letitia Tyler]] | birth_name = Anna Tuthill Symmes | birth_date = {{birth date|1775|7|25}} | birth_place = [[Pennsylvania]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1864|2|25|1775|7|25}} | spouse = William Henry Harrison | children = 10 }} '''Anna Tuthill Harrison''' (bíbí '''Symmes'''; July 25, 1775 - February 25, 1864) jẹ́ aya Ààrẹ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, [[:en:William_Henry_Harrison|William Henry Harrison]] lọ́dún 1841. Oṣù kan péré ló fi ṣé iṣẹ́ yìí, nitori kò pẹ́ tí ọkọ rẹ̀ fi kú nítorí [[:en:pneumonia|àrùn ẹ̀dọ̀ ẹ̀dò́fóró]]. Ọmọkùnrin wọn, John Scott Harrison ni bàbá Ààrẹ [[:en:Benjamin_Harrison|Benjamin Harrison]]. Kò wọlé sí [[White House]] nígbà tó wà ní ipò ìyàwó ààrẹ, òun nìkan sì ni ìyàwó ààré tí kò lọ sí ìlú olú ìlú nígbà tí ọkọ òun ń ṣàkóso. == Ẹ̀kọ́ rẹ̀ àti ìgbéyàwó rẹ̀ == Wọ́n bí Anna Tuthill Symmes ní ọjọ́ karùndínlọ́gbọ̀n oṣù Keje, ọdún 1775, ní Morristown, [[New Jersey]], ọmọ kejì fún Anna Tuthill àti John Cleves Symmes. <ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=53–57|language=en|chapter=Anna Tuthill Symmes Harrison}}</ref> Àwọn òbí àgbà rẹ̀ ló tọ́ Anna dàgbà ní [[:en:Long Island|Long Island]], wọ́n sì kọ́ ọ ní ẹ̀kọ́ tó dára ju ìyàwó ọba mìíràn lọ.<ref name=":2">{{Cite book|last=Young|first=Nancy Beck|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|editor-last=Gould|editor-first=Lewis L.|pages=98–108|chapter=Anna Harrison}}</ref> Ó pàdé ọmọ ogun William Henry Harrison, ó sì fẹ́ ọmọ ogun náà ní ọdún 1795, ó sì tọ́ ọmọ mẹ́wàá dàgbà nígbà tí William ń lépa iṣẹ́ òṣèlú rẹ̀.<ref name="schneider"/> == Gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́ == Nígbà tí wọ́n yan William sí Ilé Àwọn Aṣojú ní ọdún 1799, ìdílé náà kó lọ sí [[Philadelphia]], èyí tí ó jẹ́ olú ìlú [[Orílẹ̀ èdè America|Amẹ́ríkà]] nígbà náà. Òkìkí ọkọ rẹ̀ nípa ìṣèlú pọ̀ sí i bí ó ṣe ń díje fún ìdìbò ààrẹ ní ọdún 1840.<ref name="diller">{{Cite book|last1=Diller|first1=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill/|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|last2=Robertson|first2=Stephen L.|publisher=CQ Press|year=2001|isbn=978-1-56802-573-5|pages=153}}</ref> Nígbà tí ó pé ọmọ ọdún márùndínlọ́gọ́ta, òun ni obìnrin tó dàgbà jùlọ títí di àkókò yẹn tó di ìyáàfin, àkọsílẹ̀ kan tó wà títí di ìgbà tí [[Jill Biden]] fi ṣẹ́kù nígbà tó pé ọmọ ọdún mọ́kàndínlọ́gọ́ta ní ọdún 2021.<ref>{{Cite web |first=Gustaf |last=Kilander |date=2021-06-03 |title=Jill Biden becomes oldest sitting first lady and marks it with a bike ride |url=https://www.independent.co.uk/news/world/americas/us-politics/jill-biden-age-oldest-first-lady-b1859307.html |access-date=2022-11-12 |website=The Independent |language=en}}</ref> Ní ìfojúsùn ipò tuntun rẹ̀, ó ní àníyàn pé wọn kò ní gbà á dáadáa ní àwùjọ Washington, wọn kò sì ní lè ṣe iṣẹ́ àṣà ìbílẹ̀ ti obìnrin ààrẹ.<ref name="diller"/> Wọ́n yan William gẹ́gẹ́ bí ààrẹ ní ọdún 1841, ṣùgbọ́n Anna kò tẹ̀lé e lọ sí Washington; dípò bẹ́ẹ̀, ó rán [[Jane Harrison]], opó ọmọ wọn tó ti kú, láti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyáàfin.<ref name="scofield">{{Cite book|last1=Leahy|first1=Christopher J.|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed|title=A Companion to First Ladies|last2=Leahy|first2=Sharon Williams|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=142–144|language=en|chapter=The Ladies of Tippecanoe, and Tyler Too}}</ref><ref name="caroli">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000caro|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|publisher=Oxford University Press, USA|year=2010|isbn=978-0-19-539285-2|pages=|language=en}}</ref> == Àjogúnbá rẹ̀ == Àwọn nǹkan kan wà tó mú kí jíjẹ́ ẹni tó ní oyè fún ìgbà díẹ̀ yàtọ̀ síra, obìnrin àkọ́kọ́ sì gbọ́dọ̀ kú nígbà tó ń di oyè náà mú. Harrison ni obìnrin àkọ́kọ́ ní orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà kan ṣoṣo tó ti jẹ́ ìyàwó ààrẹ kan ní Amẹ́ríkà àti ìyá-ìyá ààrẹ mìíràn ní Amẹ́ríkà.<ref name="scofield"/> Ní ọdún 1855, iná jó ilé Harrison, ó sì lo àwọn ọdún ìkẹyìn rẹ̀ pẹ̀lú ọmọ rẹ̀ John. Harrison kú ní ọjọ́ kẹẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n oṣù kejì, ọdún 1864, nígbà tí ó pé ọmọ ọdún méjìdínlọ́gọ́rin. Wọ́n sin ín ní ẹ̀gbẹ́ ọkọ rẹ̀.<ref name=":2"/> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{Reflist}} lrldz5mjvjeupnfvl75fnq81l2peba0 618498 618497 2026-03-31T09:01:04Z Josedimaria 27719 618498 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Anna Tuthill Symmes Harrison.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[William Henry Harrison]] | term_start = 4 March 1841 | term_end = 4 April 1841 | predecessor = [[Sarah Angelica Van Buren|Angelica Van Buren]] | successor = [[Letitia Tyler]] | birth_name = Anna Tuthill Symmes | birth_date = {{birth date|1775|7|25}} | birth_place = [[Pennsylvania]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1864|2|25|1775|7|25}} | spouse = William Henry Harrison | children = 10 }} '''Anna Tuthill Harrison''' (bíbí '''Symmes'''; July 25, 1775 - February 25, 1864) jẹ́ aya Ààrẹ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, [[:en:William_Henry_Harrison|William Henry Harrison]] lọ́dún 1841. Oṣù kan péré ló fi ṣé iṣẹ́ yìí, nitori kò pẹ́ tí ọkọ rẹ̀ fi kú nítorí [[:en:pneumonia|àrùn ẹ̀dọ̀ ẹ̀dò́fóró]]. Ọmọkùnrin wọn, John Scott Harrison ni bàbá Ààrẹ [[:en:Benjamin_Harrison|Benjamin Harrison]]. Kò wọlé sí [[White House]] nígbà tó wà ní ipò ìyàwó ààrẹ, òun nìkan sì ni ìyàwó ààré tí kò lọ sí ìlú olú ìlú nígbà tí ọkọ òun ń ṣàkóso. == Ẹ̀kọ́ rẹ̀ àti ìgbéyàwó rẹ̀ == Wọ́n bí Anna Tuthill Symmes ní ọjọ́ karùndínlọ́gbọ̀n oṣù Keje, ọdún 1775, ní Morristown, [[New Jersey]], ọmọ kejì fún Anna Tuthill àti John Cleves Symmes. <ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=53–57|language=en|chapter=Anna Tuthill Symmes Harrison}}</ref> Àwọn òbí àgbà rẹ̀ ló tọ́ Anna dàgbà ní [[:en:Long Island|Long Island]], wọ́n sì kọ́ ọ ní ẹ̀kọ́ tó dára ju ìyàwó ọba mìíràn lọ.<ref name=":2">{{Cite book|last=Young|first=Nancy Beck|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|editor-last=Gould|editor-first=Lewis L.|pages=98–108|chapter=Anna Harrison}}</ref> Ó pàdé ọmọ ogun William Henry Harrison, ó sì fẹ́ ọmọ ogun náà ní ọdún 1795, ó sì tọ́ ọmọ mẹ́wàá dàgbà nígbà tí William ń lépa iṣẹ́ òṣèlú rẹ̀.<ref name="schneider"/> == Gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́ == Nígbà tí wọ́n yan William sí Ilé Àwọn Aṣojú ní ọdún 1799, ìdílé náà kó lọ sí [[Philadelphia]], èyí tí ó jẹ́ olú ìlú [[Orílẹ̀ èdè America|Amẹ́ríkà]] nígbà náà. Òkìkí ọkọ rẹ̀ nípa ìṣèlú pọ̀ sí i bí ó ṣe ń díje fún ìdìbò ààrẹ ní ọdún 1840.<ref name="diller">{{Cite book|last1=Diller|first1=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill/|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|last2=Robertson|first2=Stephen L.|publisher=CQ Press|year=2001|isbn=978-1-56802-573-5|pages=153}}</ref> Nígbà tí ó pé ọmọ ọdún márùndínlọ́gọ́ta, òun ni obìnrin tó dàgbà jùlọ títí di àkókò yẹn tó di ìyáàfin, àkọsílẹ̀ kan tó wà títí di ìgbà tí [[Jill Biden]] fi ṣẹ́kù nígbà tó pé ọmọ ọdún mọ́kàndínlọ́gọ́ta ní ọdún 2021.<ref>{{Cite web |first=Gustaf |last=Kilander |date=2021-06-03 |title=Jill Biden becomes oldest sitting first lady and marks it with a bike ride |url=https://www.independent.co.uk/news/world/americas/us-politics/jill-biden-age-oldest-first-lady-b1859307.html |access-date=2022-11-12 |website=The Independent |language=en}}</ref> Ní ìfojúsùn ipò tuntun rẹ̀, ó ní àníyàn pé wọn kò ní gbà á dáadáa ní àwùjọ Washington, wọn kò sì ní lè ṣe iṣẹ́ àṣà ìbílẹ̀ ti obìnrin ààrẹ.<ref name="diller"/> Wọ́n yan William gẹ́gẹ́ bí ààrẹ ní ọdún 1841, ṣùgbọ́n Anna kò tẹ̀lé e lọ sí Washington; dípò bẹ́ẹ̀, ó rán [[Jane Harrison]], opó ọmọ wọn tó ti kú, láti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyáàfin.<ref name="scofield">{{Cite book|last1=Leahy|first1=Christopher J.|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed|title=A Companion to First Ladies|last2=Leahy|first2=Sharon Williams|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=142–144|language=en|chapter=The Ladies of Tippecanoe, and Tyler Too}}</ref><ref name="caroli">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000caro|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|publisher=Oxford University Press, USA|year=2010|isbn=978-0-19-539285-2|pages=|language=en}}</ref> == Àjogúnbá rẹ̀ == Àwọn nǹkan kan wà tó mú kí jíjẹ́ ẹni tó ní oyè fún ìgbà díẹ̀ yàtọ̀ síra, obìnrin àkọ́kọ́ sì gbọ́dọ̀ kú nígbà tó ń di oyè náà mú. Harrison ni obìnrin àkọ́kọ́ ní orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà kan ṣoṣo tó ti jẹ́ ìyàwó ààrẹ kan ní Amẹ́ríkà àti ìyá-ìyá ààrẹ mìíràn ní Amẹ́ríkà.<ref name="scofield"/> Ní ọdún 1855, iná jó ilé Harrison, ó sì lo àwọn ọdún ìkẹyìn rẹ̀ pẹ̀lú ọmọ rẹ̀ John. Harrison kú ní ọjọ́ kẹẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n oṣù kejì, ọdún 1864, nígbà tí ó pé ọmọ ọdún méjìdínlọ́gọ́rin. Wọ́n sin ín ní ẹ̀gbẹ́ ọkọ rẹ̀.<ref name=":2"/> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{Reflist}} j720uk4xuhp15ogrjvd0380zj2r8sl3 618505 618498 2026-03-31T09:18:36Z Josedimaria 27719 618505 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Anna Tuthill Symmes Harrison.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[William Henry Harrison]] | term_start = 4 March 1841 | term_end = 4 April 1841 | predecessor = [[Sarah Angelica Van Buren|Angelica Van Buren]] | successor = [[Letitia Tyler]] | birth_name = Anna Tuthill Symmes | birth_date = {{birth date|1775|7|25}} | birth_place = [[Pennsylvania]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1864|2|25|1775|7|25}} | spouse = William Henry Harrison | children = 10 }} '''Anna Tuthill Harrison''' (orúkọ bíbí '''Symmes'''; July 25, 1775 - February 25, 1864) jẹ́ aya Ààrẹ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, [[:en:William_Henry_Harrison|William Henry Harrison]] lọ́dún 1841. Oṣù kan péré ló fi ṣé iṣẹ́ yìí, nitori kò pẹ́ tí ọkọ rẹ̀ fi kú nítorí [[:en:pneumonia|àrùn ẹ̀dọ̀ ẹ̀dò́fóró]]. Ọmọkùnrin wọn, John Scott Harrison ni bàbá Ààrẹ [[:en:Benjamin_Harrison|Benjamin Harrison]]. Kò wọlé sí [[White House]] nígbà tó wà ní ipò ìyàwó ààrẹ, òun nìkan sì ni ìyàwó ààré tí kò lọ sí ìlú olú ìlú nígbà tí ọkọ òun ń ṣàkóso. == Ẹ̀kọ́ rẹ̀ àti ìgbéyàwó rẹ̀ == Wọ́n bí Anna Tuthill Symmes ní ọjọ́ karùndínlọ́gbọ̀n oṣù Keje, ọdún 1775, ní Morristown, [[New Jersey]], ọmọ kejì fún Anna Tuthill àti John Cleves Symmes. <ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=53–57|language=en|chapter=Anna Tuthill Symmes Harrison}}</ref> Àwọn òbí àgbà rẹ̀ ló tọ́ Anna dàgbà ní [[:en:Long Island|Long Island]], wọ́n sì kọ́ ọ ní ẹ̀kọ́ tó dára ju ìyàwó ọba mìíràn lọ.<ref name=":2">{{Cite book|last=Young|first=Nancy Beck|url=https://archive.org/details/isbn_9780815325857/|title=American First Ladies: Their Lives and Their Legacy|publisher=Garland Publishing|year=1996|isbn=0-8153-1479-5|editor-last=Gould|editor-first=Lewis L.|pages=98–108|chapter=Anna Harrison}}</ref> Ó pàdé ọmọ ogun William Henry Harrison, ó sì fẹ́ ọmọ ogun náà ní ọdún 1795, ó sì tọ́ ọmọ mẹ́wàá dàgbà nígbà tí William ń lépa iṣẹ́ òṣèlú rẹ̀.<ref name="schneider"/> == Gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́ == Nígbà tí wọ́n yan William sí Ilé Àwọn Aṣojú ní ọdún 1799, ìdílé náà kó lọ sí [[Philadelphia]], èyí tí ó jẹ́ olú ìlú [[Orílẹ̀ èdè America|Amẹ́ríkà]] nígbà náà. Òkìkí ọkọ rẹ̀ nípa ìṣèlú pọ̀ sí i bí ó ṣe ń díje fún ìdìbò ààrẹ ní ọdún 1840.<ref name="diller">{{Cite book|last1=Diller|first1=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill/|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|last2=Robertson|first2=Stephen L.|publisher=CQ Press|year=2001|isbn=978-1-56802-573-5|pages=153}}</ref> Nígbà tí ó pé ọmọ ọdún márùndínlọ́gọ́ta, òun ni obìnrin tó dàgbà jùlọ títí di àkókò yẹn tó di ìyáàfin, àkọsílẹ̀ kan tó wà títí di ìgbà tí [[Jill Biden]] fi ṣẹ́kù nígbà tó pé ọmọ ọdún mọ́kàndínlọ́gọ́ta ní ọdún 2021.<ref>{{Cite web |first=Gustaf |last=Kilander |date=2021-06-03 |title=Jill Biden becomes oldest sitting first lady and marks it with a bike ride |url=https://www.independent.co.uk/news/world/americas/us-politics/jill-biden-age-oldest-first-lady-b1859307.html |access-date=2022-11-12 |website=The Independent |language=en}}</ref> Ní ìfojúsùn ipò tuntun rẹ̀, ó ní àníyàn pé wọn kò ní gbà á dáadáa ní àwùjọ Washington, wọn kò sì ní lè ṣe iṣẹ́ àṣà ìbílẹ̀ ti obìnrin ààrẹ.<ref name="diller"/> Wọ́n yan William gẹ́gẹ́ bí ààrẹ ní ọdún 1841, ṣùgbọ́n Anna kò tẹ̀lé e lọ sí Washington; dípò bẹ́ẹ̀, ó rán [[Jane Harrison]], opó ọmọ wọn tó ti kú, láti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyáàfin.<ref name="scofield">{{Cite book|last1=Leahy|first1=Christopher J.|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed|title=A Companion to First Ladies|last2=Leahy|first2=Sharon Williams|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=142–144|language=en|chapter=The Ladies of Tippecanoe, and Tyler Too}}</ref><ref name="caroli">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000caro|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|publisher=Oxford University Press, USA|year=2010|isbn=978-0-19-539285-2|pages=|language=en}}</ref> == Àjogúnbá rẹ̀ == Àwọn nǹkan kan wà tó mú kí jíjẹ́ ẹni tó ní oyè fún ìgbà díẹ̀ yàtọ̀ síra, obìnrin àkọ́kọ́ sì gbọ́dọ̀ kú nígbà tó ń di oyè náà mú. Harrison ni obìnrin àkọ́kọ́ ní orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà kan ṣoṣo tó ti jẹ́ ìyàwó ààrẹ kan ní Amẹ́ríkà àti ìyá-ìyá ààrẹ mìíràn ní Amẹ́ríkà.<ref name="scofield"/> Ní ọdún 1855, iná jó ilé Harrison, ó sì lo àwọn ọdún ìkẹyìn rẹ̀ pẹ̀lú ọmọ rẹ̀ John. Harrison kú ní ọjọ́ kẹẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n oṣù kejì, ọdún 1864, nígbà tí ó pé ọmọ ọdún méjìdínlọ́gọ́rin. Wọ́n sin ín ní ẹ̀gbẹ́ ọkọ rẹ̀.<ref name=":2"/> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{Reflist}} rs382vdpy1zivdrni6dm1l5g8dxnr6f Sarah Angelica Van Buren 0 80005 618485 2026-03-31T08:22:12Z Josedimaria 27719 Created by translating the opening section from the page "[[:ig:Special:Redirect/revision/598152|Sarah Angelica Van Buren]]" 618485 wikitext text/x-wiki '''Sarah Angelica Van Buren''' ( ''nee'' : '''Singleton''' ; February 13, 1818 – December 29, 1877) jẹ́ àrólé ará Amẹ́ríkà àti ìyàwó [[Ààrẹ ilẹ̀ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ààrẹ kẹjọ ti Amẹ́ríkà]], [[:en:Martin_Van_Buren|Martin Van Buren]]. Ó fẹ́ ọmọ Ààrẹ, [[:en:Abraham_Van_Buren_II|Abraham Van Buren Kejì]]. Ó gba ipò ààrẹ nítorí pé ìyàwó ààrẹ, [[:en:Hannah_Van_Buren|Hannah Van Buren]], ti kú, kò sì tún fẹ́ ìyàwó mìíràn. Òun ni obìnrin tó kéré jù [[:en:White_House|ní ilé White House]], tó gba ipò náà nígbà tó pé ọmọ ogún ọdún. i6z25b8d1i0zt73cm3qogwdkeoqq0kp 618501 618485 2026-03-31T09:13:59Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Mbido ndụ ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/598152|Sarah Angelica Van Buren]]" 618501 wikitext text/x-wiki '''Sarah Angelica Van Buren''' ( ''nee'' : '''Singleton''' ; February 13, 1818 – December 29, 1877) jẹ́ àrólé ará Amẹ́ríkà àti ìyàwó [[Ààrẹ ilẹ̀ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ààrẹ kẹjọ ti Amẹ́ríkà]], [[:en:Martin_Van_Buren|Martin Van Buren]]. Ó fẹ́ ọmọ Ààrẹ, [[:en:Abraham_Van_Buren_II|Abraham Van Buren Kejì]]. Ó gba ipò ààrẹ nítorí pé ìyàwó ààrẹ, [[:en:Hannah_Van_Buren|Hannah Van Buren]], ti kú, kò sì tún fẹ́ ìyàwó mìíràn. Òun ni obìnrin tó kéré jù [[:en:White_House|ní ilé White House]], tó gba ipò náà nígbà tó pé ọmọ ogún ọdún. == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == A bí Sarah Angelica Singleton ní [[South Carolina]] ní ọjọ́ kẹtàlá oṣù kejì, ọdún 1818. Ó jẹ́ ọmọ kẹrin nínú àwọn ọmọ mẹ́fà.<ref>{{Cite news|title=First Ladies Never Married to Presidents: Angelica Van Buren|url=http://www.firstladies.org/blog/first-ladies-never-married-to-presidents-angelica-van-buren/|publisher=National First Ladies Library & Museum|date=September 27, 2014}}</ref> <ref name=":0">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=KqeXCgAAQBAJ|title=America's First Ladies: A Historical Encyclopedia and Primary Document Collection of the Remarkable Women of the White House: A Historical Encyclopedia and Primary Document Collection of the Remarkable Women of the White House|last=Hendricks|first=Nancy|date=2015-10-13|publisher=ABC-CLIO|isbn=9781610698832|language=en}}</ref> a638ne0ngs3kt6lb8fw1cg3xz6a6qqt 618502 618501 2026-03-31T09:14:52Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Alụmdi ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/598152|Sarah Angelica Van Buren]]" 618502 wikitext text/x-wiki '''Sarah Angelica Van Buren''' ( ''nee'' : '''Singleton''' ; February 13, 1818 – December 29, 1877) jẹ́ àrólé ará Amẹ́ríkà àti ìyàwó [[Ààrẹ ilẹ̀ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ààrẹ kẹjọ ti Amẹ́ríkà]], [[:en:Martin_Van_Buren|Martin Van Buren]]. Ó fẹ́ ọmọ Ààrẹ, [[:en:Abraham_Van_Buren_II|Abraham Van Buren Kejì]]. Ó gba ipò ààrẹ nítorí pé ìyàwó ààrẹ, [[:en:Hannah_Van_Buren|Hannah Van Buren]], ti kú, kò sì tún fẹ́ ìyàwó mìíràn. Òun ni obìnrin tó kéré jù [[:en:White_House|ní ilé White House]], tó gba ipò náà nígbà tó pé ọmọ ogún ọdún. == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == A bí Sarah Angelica Singleton ní [[South Carolina]] ní ọjọ́ kẹtàlá oṣù kejì, ọdún 1818. Ó jẹ́ ọmọ kẹrin nínú àwọn ọmọ mẹ́fà.<ref>{{Cite news|title=First Ladies Never Married to Presidents: Angelica Van Buren|url=http://www.firstladies.org/blog/first-ladies-never-married-to-presidents-angelica-van-buren/|publisher=National First Ladies Library & Museum|date=September 27, 2014}}</ref> <ref name=":0">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=KqeXCgAAQBAJ|title=America's First Ladies: A Historical Encyclopedia and Primary Document Collection of the Remarkable Women of the White House: A Historical Encyclopedia and Primary Document Collection of the Remarkable Women of the White House|last=Hendricks|first=Nancy|date=2015-10-13|publisher=ABC-CLIO|isbn=9781610698832|language=en}}</ref> == Ìgbéyàwó rẹ̀ == Ní àsìkò òtútù ọdún 1837 sí 1838, Angelica àti arábìnrin rẹ̀ Marion dúró sí [[Washington, D.C.]] pẹ̀lú Sẹ́nétọ̀ William C. Preston ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, ìbátan wọn. Wọ́n mú àwọn ọmọbìnrin náà mọ àwọn ọmọ Ààrẹ Martin Van Buren. Angelica ní ìbálòpọ̀ pẹ̀lú ọmọ Ààrẹ Abraham, ẹni tí ó ní kí ó fẹ́ òun láìpẹ́ lẹ́yìn náà. Wọ́n ṣe ìgbéyàwó ní oko baba rẹ̀ ní ọjọ́ kẹtàdínlógún oṣù kọkànlá ọdún 1838.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=AzPd0aVnOl0C|title=All the Presidents' Children: Triumph and Tragedy in the Lives of America's First Families|last=Wead|first=Doug|date=2004-01-06|publisher=Simon and Schuster|isbn=9780743446334|language=en}}</ref> 1xlu5fp24ahtwnxx7w3l4af2sy36k2s 618503 618502 2026-03-31T09:15:57Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Nwanyị mbụ" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/598152|Sarah Angelica Van Buren]]" 618503 wikitext text/x-wiki '''Sarah Angelica Van Buren''' ( ''nee'' : '''Singleton''' ; February 13, 1818 – December 29, 1877) jẹ́ àrólé ará Amẹ́ríkà àti ìyàwó [[Ààrẹ ilẹ̀ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ààrẹ kẹjọ ti Amẹ́ríkà]], [[:en:Martin_Van_Buren|Martin Van Buren]]. Ó fẹ́ ọmọ Ààrẹ, [[:en:Abraham_Van_Buren_II|Abraham Van Buren Kejì]]. Ó gba ipò ààrẹ nítorí pé ìyàwó ààrẹ, [[:en:Hannah_Van_Buren|Hannah Van Buren]], ti kú, kò sì tún fẹ́ ìyàwó mìíràn. Òun ni obìnrin tó kéré jù [[:en:White_House|ní ilé White House]], tó gba ipò náà nígbà tó pé ọmọ ogún ọdún. == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == A bí Sarah Angelica Singleton ní [[South Carolina]] ní ọjọ́ kẹtàlá oṣù kejì, ọdún 1818. Ó jẹ́ ọmọ kẹrin nínú àwọn ọmọ mẹ́fà.<ref>{{Cite news|title=First Ladies Never Married to Presidents: Angelica Van Buren|url=http://www.firstladies.org/blog/first-ladies-never-married-to-presidents-angelica-van-buren/|publisher=National First Ladies Library & Museum|date=September 27, 2014}}</ref> <ref name=":0">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=KqeXCgAAQBAJ|title=America's First Ladies: A Historical Encyclopedia and Primary Document Collection of the Remarkable Women of the White House: A Historical Encyclopedia and Primary Document Collection of the Remarkable Women of the White House|last=Hendricks|first=Nancy|date=2015-10-13|publisher=ABC-CLIO|isbn=9781610698832|language=en}}</ref> == Ìgbéyàwó rẹ̀ == Ní àsìkò òtútù ọdún 1837 sí 1838, Angelica àti arábìnrin rẹ̀ Marion dúró sí [[Washington, D.C.]] pẹ̀lú Sẹ́nétọ̀ William C. Preston ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, ìbátan wọn. Wọ́n mú àwọn ọmọbìnrin náà mọ àwọn ọmọ Ààrẹ Martin Van Buren. Angelica ní ìbálòpọ̀ pẹ̀lú ọmọ Ààrẹ Abraham, ẹni tí ó ní kí ó fẹ́ òun láìpẹ́ lẹ́yìn náà. Wọ́n ṣe ìgbéyàwó ní oko baba rẹ̀ ní ọjọ́ kẹtàdínlógún oṣù kọkànlá ọdún 1838.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=AzPd0aVnOl0C|title=All the Presidents' Children: Triumph and Tragedy in the Lives of America's First Families|last=Wead|first=Doug|date=2004-01-06|publisher=Simon and Schuster|isbn=9780743446334|language=en}}</ref> == Obìnrin àkọ́kọ́ == Lẹ́yìn ìgbéyàwó náà, Van Buren gba ipò olùgbàlejò ní Ilé Ààrẹ, èyí sì sọ ọ́ di ìyàwó àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, nítorí pé ìyá ọkọ rẹ̀ ti kú ní ọdún mélòó kan sẹ́yìn.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=77u4CwAAQBAJ&pg=PA139E|title=A Companion to First Ladies|last=Sibley|first=Katherine A. S.|date=2016-03-02|publisher=John Wiley & Sons|isbn=9781118732243|language=en}}</ref> awt0g77ftf29nlsaes5vthygajloczw 618504 618503 2026-03-31T09:18:08Z Josedimaria 27719 618504 wikitext text/x-wiki '''Sarah Angelica Van Buren''' ( ''nee'' : '''Singleton''' ; February 13, 1818 – December 29, 1877) jẹ́ àrólé ará Amẹ́ríkà àti ìyàwó [[Ààrẹ ilẹ̀ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ààrẹ kẹjọ ti Amẹ́ríkà]], [[:en:Martin_Van_Buren|Martin Van Buren]]. Ó fẹ́ ọmọ Ààrẹ, [[:en:Abraham_Van_Buren_II|Abraham Van Buren Kejì]]. Ó gba ipò ààrẹ nítorí pé ìyàwó ààrẹ, [[:en:Hannah_Van_Buren|Hannah Van Buren]], ti kú, kò sì tún fẹ́ ìyàwó mìíràn. Òun ni obìnrin tó kéré jù [[:en:White_House|ní ilé White House]], tó gba ipò náà nígbà tó pé ọmọ ogún ọdún. == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == A bí Sarah Angelica Singleton ní [[South Carolina]] ní ọjọ́ kẹtàlá oṣù kejì, ọdún 1818. Ó jẹ́ ọmọ kẹrin nínú àwọn ọmọ mẹ́fà.<ref>{{Cite news|title=First Ladies Never Married to Presidents: Angelica Van Buren|url=http://www.firstladies.org/blog/first-ladies-never-married-to-presidents-angelica-van-buren/|publisher=National First Ladies Library & Museum|date=September 27, 2014}}</ref><ref name=":0">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=KqeXCgAAQBAJ|title=America's First Ladies: A Historical Encyclopedia and Primary Document Collection of the Remarkable Women of the White House: A Historical Encyclopedia and Primary Document Collection of the Remarkable Women of the White House|last=Hendricks|first=Nancy|date=2015-10-13|publisher=ABC-CLIO|isbn=9781610698832|language=en}}</ref> == Ìgbéyàwó rẹ̀ == Ní àsìkò òtútù ọdún 1837 sí 1838, Angelica àti arábìnrin rẹ̀ Marion dúró sí [[Washington, D.C.]] pẹ̀lú Sẹ́nétọ̀ William C. Preston ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, ìbátan wọn. Wọ́n mú àwọn ọmọbìnrin náà mọ àwọn ọmọ Ààrẹ Martin Van Buren. Angelica ní ìbálòpọ̀ pẹ̀lú ọmọ Ààrẹ Abraham, ẹni tí ó ní kí ó fẹ́ òun láìpẹ́ lẹ́yìn náà. Wọ́n ṣe ìgbéyàwó ní oko baba rẹ̀ ní ọjọ́ kẹtàdínlógún oṣù kọkànlá ọdún 1838.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=AzPd0aVnOl0C|title=All the Presidents' Children: Triumph and Tragedy in the Lives of America's First Families|last=Wead|first=Doug|date=2004-01-06|publisher=Simon and Schuster|isbn=9780743446334|language=en}}</ref><ref name="FL Library">{{Cite web |title=First Lady Biography: Hannah Van Buren |url=http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=8 |access-date=March 30, 2023 |website=National First Ladies Library |archive-date=October 9, 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20181009205029/http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=8 |url-status=dead }}</ref> == Obìnrin àkọ́kọ́ == Lẹ́yìn ìgbéyàwó náà, Van Buren gba ipò olùgbàlejò ní Ilé Ààrẹ, èyí sì sọ ọ́ di ìyàwó àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, nítorí pé ìyá ọkọ rẹ̀ ti kú ní ọdún mélòó kan sẹ́yìn.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=77u4CwAAQBAJ&pg=PA139E|title=A Companion to First Ladies|last=Sibley|first=Katherine A. S.|date=2016-03-02|publisher=John Wiley & Sons|isbn=9781118732243|language=en}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} pimuhg3njgggvue2o6ypagisj7xvjm3 618506 618504 2026-03-31T09:23:02Z Josedimaria 27719 618506 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Henry Inman - Angelica Singleton Van Buren (Mrs. Abraham Van Buren) - Google Art Project.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[Martin Van Buren]] | term_start = 27 November 1838 | term_end = 4 March 1841 | predecessor = [[Sarah Jackson]] | successor = [[Anna Harrison]]<br>[[Jane Harrison]] | birth_name = Sarah Angelica Singleton | birth_date = {{birth date|1818|2|13}} | birth_place = [[South Carolina]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1877|12|29|1818|2|13}} | spouse = [[:en:Abraham Van Buren|Abraham Van Buren]] | children = 4 }} '''Sarah Angelica Van Buren''' ( ''nee'' '''Singleton''' ; February 13, 1818 – December 29, 1877) jẹ́ àrólé ará Amẹ́ríkà àti ìyàwó [[Ààrẹ ilẹ̀ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ààrẹ kẹjọ ti Amẹ́ríkà]], [[:en:Martin_Van_Buren|Martin Van Buren]]. Ó fẹ́ ọmọ Ààrẹ, [[:en:Abraham_Van_Buren_II|Abraham Van Buren Kejì]]. Ó gba ipò ààrẹ nítorí pé ìyàwó ààrẹ, [[:en:Hannah_Van_Buren|Hannah Van Buren]], ti kú, kò sì tún fẹ́ ìyàwó mìíràn. Òun ni obìnrin tó kéré jù [[:en:White_House|ní ilé White House]], tó gba ipò náà nígbà tó pé ọmọ ogún ọdún. == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == A bí Sarah Angelica Singleton ní [[South Carolina]] ní ọjọ́ kẹtàlá oṣù kejì, ọdún 1818. Ó jẹ́ ọmọ kẹrin nínú àwọn ọmọ mẹ́fà.<ref>{{Cite news|title=First Ladies Never Married to Presidents: Angelica Van Buren|url=http://www.firstladies.org/blog/first-ladies-never-married-to-presidents-angelica-van-buren/|publisher=National First Ladies Library & Museum|date=September 27, 2014}}</ref><ref name=":0">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=KqeXCgAAQBAJ|title=America's First Ladies: A Historical Encyclopedia and Primary Document Collection of the Remarkable Women of the White House: A Historical Encyclopedia and Primary Document Collection of the Remarkable Women of the White House|last=Hendricks|first=Nancy|date=2015-10-13|publisher=ABC-CLIO|isbn=9781610698832|language=en}}</ref> == Ìgbéyàwó rẹ̀ == Ní àsìkò òtútù ọdún 1837 sí 1838, Angelica àti arábìnrin rẹ̀ Marion dúró sí [[Washington, D.C.]] pẹ̀lú Sẹ́nétọ̀ William C. Preston ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, ìbátan wọn. Wọ́n mú àwọn ọmọbìnrin náà mọ àwọn ọmọ Ààrẹ Martin Van Buren. Angelica ní ìbálòpọ̀ pẹ̀lú ọmọ Ààrẹ Abraham, ẹni tí ó ní kí ó fẹ́ òun láìpẹ́ lẹ́yìn náà. Wọ́n ṣe ìgbéyàwó ní oko baba rẹ̀ ní ọjọ́ kẹtàdínlógún oṣù kọkànlá ọdún 1838.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=AzPd0aVnOl0C|title=All the Presidents' Children: Triumph and Tragedy in the Lives of America's First Families|last=Wead|first=Doug|date=2004-01-06|publisher=Simon and Schuster|isbn=9780743446334|language=en}}</ref><ref name="FL Library">{{Cite web |title=First Lady Biography: Hannah Van Buren |url=http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=8 |access-date=March 30, 2023 |website=National First Ladies Library |archive-date=October 9, 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20181009205029/http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=8 |url-status=dead }}</ref> == Obìnrin àkọ́kọ́ == Lẹ́yìn ìgbéyàwó náà, Van Buren gba ipò olùgbàlejò ní Ilé Ààrẹ, èyí sì sọ ọ́ di ìyàwó àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, nítorí pé ìyá ọkọ rẹ̀ ti kú ní ọdún mélòó kan sẹ́yìn.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=77u4CwAAQBAJ&pg=PA139E|title=A Companion to First Ladies|last=Sibley|first=Katherine A. S.|date=2016-03-02|publisher=John Wiley & Sons|isbn=9781118732243|language=en}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} t4ntl215vvjyyc8kynae2wparsfe05y Sarah Jackson 0 80006 618486 2026-03-31T08:26:24Z Josedimaria 27719 Created by translating the opening section from the page "[[:ig:Special:Redirect/revision/598154|Sarah Jackson]]" 618486 wikitext text/x-wiki '''Sarah Jackson''' (''oruko'' ''bíbí'' '''Yorke)''' (Oṣù Keje 1805 – Ọjọ́ kẹtàlélógún oṣù kẹjọ, ọdún 1887) jẹ́ obìnrin ará Amẹ́ríkà kan tí ó jẹ́ olùgbàlejò ní [[:en:White_House|Ilé Ààrẹ]], tí ó sì ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyá Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọjọ́ kẹrìndínlógún oṣù kọkànlá, ọdún 1834, títí di ọjọ́ kẹrin oṣù kẹta, ọdún 1837. Ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyàwó Ààrẹ Amẹ́ríkà [[:en:Andrew_Jackson|Andrew Jackson]] lẹ́yìn tí ó fẹ́ ọmọ rẹ̀ tí ó gbà, [[:en:Andrew_Jackson_Jr.|Andrew Jackson Jr.]] Wọ́n kọ́kọ́ pe orúkọ rẹ̀ ní [[:en:The_Hermitage_(Nashville,_Tennessee)|Hermitage]], ilé ńlá Jackson ní Tennessee, ṣùgbọ́n ó kó lọ sí White House ó sì di olùgbàlejò Emily Donelson nígbà tí iná jó Hermitage. Nígbà tí Donelson ṣàìsàn, Jackson gba ipò gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò ní Ilé Ààrẹ fún ìyókù àkókò náà. Lẹ́yìn tí ó fi Ilé Ààfin sílẹ̀, ó padà sí Hermitage tí a tún ṣe, níbi tí ó gbé títí di ìgbà ikú rẹ̀.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Galloway|first=Linda Bennett|title=Andrew Jackson, Junior|url=https://www.jstor.org/stable/42621045|pages=195–216}}</ref><ref name=":2">{{Cite book|last=Spence|first=Richard Douglas|url=https://books.google.com/books?id=0BM4DwAAQBAJ|title=Andrew Jackson Donelson: Jacksonian and Unionist|publisher=Vanderbilt University Press|year=2017|isbn=9780826521651|pages=61}}</ref> [[Emily Donelson]] eoohspo9w9spzd9ti0gahz2k2feqs5y 618509 618486 2026-03-31T09:33:03Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Ndụ nwata ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/598154|Sarah Jackson]]" 618509 wikitext text/x-wiki '''Sarah Jackson''' (''oruko'' ''bíbí'' '''Yorke)''' (Oṣù Keje 1805 – Ọjọ́ kẹtàlélógún oṣù kẹjọ, ọdún 1887) jẹ́ obìnrin ará Amẹ́ríkà kan tí ó jẹ́ olùgbàlejò ní [[:en:White_House|Ilé Ààrẹ]], tí ó sì ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyá Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọjọ́ kẹrìndínlógún oṣù kọkànlá, ọdún 1834, títí di ọjọ́ kẹrin oṣù kẹta, ọdún 1837. Ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyàwó Ààrẹ Amẹ́ríkà [[:en:Andrew_Jackson|Andrew Jackson]] lẹ́yìn tí ó fẹ́ ọmọ rẹ̀ tí ó gbà, [[:en:Andrew_Jackson_Jr.|Andrew Jackson Jr.]] Wọ́n kọ́kọ́ pe orúkọ rẹ̀ ní [[:en:The_Hermitage_(Nashville,_Tennessee)|Hermitage]], ilé ńlá Jackson ní Tennessee, ṣùgbọ́n ó kó lọ sí White House ó sì di olùgbàlejò Emily Donelson nígbà tí iná jó Hermitage. Nígbà tí Donelson ṣàìsàn, Jackson gba ipò gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò ní Ilé Ààrẹ fún ìyókù àkókò náà. Lẹ́yìn tí ó fi Ilé Ààfin sílẹ̀, ó padà sí Hermitage tí a tún ṣe, níbi tí ó gbé títí di ìgbà ikú rẹ̀.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Galloway|first=Linda Bennett|title=Andrew Jackson, Junior|url=https://www.jstor.org/stable/42621045|pages=195–216}}</ref><ref name=":2">{{Cite book|last=Spence|first=Richard Douglas|url=https://books.google.com/books?id=0BM4DwAAQBAJ|title=Andrew Jackson Donelson: Jacksonian and Unionist|publisher=Vanderbilt University Press|year=2017|isbn=9780826521651|pages=61}}</ref> [[Emily Donelson]] == Ìgbésí ayé ọmọdé rẹ̀ == A bí Sarah Yorke ní July 1805, ní [[Philadelphia]], [[Pennsylvania]], nínú ìdílé tó ní ọrọ̀.<ref name="scofield">{{Cite book|last=Mune|first=Christina|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=126|chapter=Rachel Donelson Robards Jackson: A Reluctant First Lady}}</ref> Sarah Yorke fẹ́ [[:en:Andrew_Jackson_Jr.|Andrew Jackson Jr.]], tó di àyànfẹ́ Ààrẹ Andrew Jackson ní November 24, 1831. Wọ́n pè wọ́n sí [[White House]] fún oṣù mélòó kan. Láàárín àkókò yẹn, ó ń bá ọ̀gá àgbà tó ń bójú tó ilé náà kẹ́gbẹ́, ẹni tó ń kà á sí ọmọbìnrin. A ti ń ronú nípa bóyá ó máa di àlejò tuntun fún White House, àmọ́ iṣẹ́ náà ṣì wà lọ́wọ́ ọmọ ọmọ ọmọ ọmọ ìyá àbúrò ààrẹ, [[Emily Donelson]]. Nígbà tí tọkọtaya náà kúrò ní Ilé-Ibí-Ibí, wọ́n lọ sí ilé ìṣẹ̀lẹ̀ The Hermitage, tó jẹ́ ọgbà àwọn Jacksons ní Tennessee.<ref name="scofield">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed|title=A Companion to First Ladies}}</ref> 23459 rsupzwl6imbuzam4b94csldr4pmgfdx 618510 618509 2026-03-31T09:37:53Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Onye nnabata White House" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/598154|Sarah Jackson]]" 618510 wikitext text/x-wiki '''Sarah Jackson''' (''oruko'' ''bíbí'' '''Yorke)''' (Oṣù Keje 1805 – Ọjọ́ kẹtàlélógún oṣù kẹjọ, ọdún 1887) jẹ́ obìnrin ará Amẹ́ríkà kan tí ó jẹ́ olùgbàlejò ní [[:en:White_House|Ilé Ààrẹ]], tí ó sì ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyá Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọjọ́ kẹrìndínlógún oṣù kọkànlá, ọdún 1834, títí di ọjọ́ kẹrin oṣù kẹta, ọdún 1837. Ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyàwó Ààrẹ Amẹ́ríkà [[:en:Andrew_Jackson|Andrew Jackson]] lẹ́yìn tí ó fẹ́ ọmọ rẹ̀ tí ó gbà, [[:en:Andrew_Jackson_Jr.|Andrew Jackson Jr.]] Wọ́n kọ́kọ́ pe orúkọ rẹ̀ ní [[:en:The_Hermitage_(Nashville,_Tennessee)|Hermitage]], ilé ńlá Jackson ní Tennessee, ṣùgbọ́n ó kó lọ sí White House ó sì di olùgbàlejò Emily Donelson nígbà tí iná jó Hermitage. Nígbà tí Donelson ṣàìsàn, Jackson gba ipò gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò ní Ilé Ààrẹ fún ìyókù àkókò náà. Lẹ́yìn tí ó fi Ilé Ààfin sílẹ̀, ó padà sí Hermitage tí a tún ṣe, níbi tí ó gbé títí di ìgbà ikú rẹ̀.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Galloway|first=Linda Bennett|title=Andrew Jackson, Junior|url=https://www.jstor.org/stable/42621045|pages=195–216}}</ref><ref name=":2">{{Cite book|last=Spence|first=Richard Douglas|url=https://books.google.com/books?id=0BM4DwAAQBAJ|title=Andrew Jackson Donelson: Jacksonian and Unionist|publisher=Vanderbilt University Press|year=2017|isbn=9780826521651|pages=61}}</ref> [[Emily Donelson]] == Ìgbésí ayé ọmọdé rẹ̀ == A bí Sarah Yorke ní July 1805, ní [[Philadelphia]], [[Pennsylvania]], nínú ìdílé tó ní ọrọ̀.<ref name="scofield">{{Cite book|last=Mune|first=Christina|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=126|chapter=Rachel Donelson Robards Jackson: A Reluctant First Lady}}</ref> Sarah Yorke fẹ́ [[:en:Andrew_Jackson_Jr.|Andrew Jackson Jr.]], tó di àyànfẹ́ Ààrẹ Andrew Jackson ní November 24, 1831. Wọ́n pè wọ́n sí [[White House]] fún oṣù mélòó kan. Láàárín àkókò yẹn, ó ń bá ọ̀gá àgbà tó ń bójú tó ilé náà kẹ́gbẹ́, ẹni tó ń kà á sí ọmọbìnrin. A ti ń ronú nípa bóyá ó máa di àlejò tuntun fún White House, àmọ́ iṣẹ́ náà ṣì wà lọ́wọ́ ọmọ ọmọ ọmọ ọmọ ìyá àbúrò ààrẹ, [[Emily Donelson]]. Nígbà tí tọkọtaya náà kúrò ní Ilé-Ibí-Ibí, wọ́n lọ sí ilé ìṣẹ̀lẹ̀ The Hermitage, tó jẹ́ ọgbà àwọn Jacksons ní Tennessee.<ref name="scofield">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed|title=A Companion to First Ladies}}</ref> 23459 == Bí alábòójútó ní White House == Ìdílé náà dé [[White House]] ní November 26, 1834 ó sì bẹ̀rẹ̀ sí í ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùdarí White House àti Donelson. Ìgbà kan ṣoṣo ni ìtàn wà tí àwọn obìnrin méjì bá jọ ń ṣe olùṣojú fún White House.<ref name=":3">{{Cite book|last=Deppisch|first=Ludwig M.|url=https://books.google.com/books?id=YM8vEAAAQBAJ|title=Women in the Life of Andrew Jackson|publisher=McFarland|year=2021|isbn=978-1-4766-4285-7|pages=170|language=en}}</ref> Nígbà tí Donelson ń ṣàìsàn tó le koko, Jackson di ọ̀kan lára àwọn tó ń bójú tó White House ní October 1836. Ó ṣì jẹ́ àlejò fún ìgbà ìsinmi bàbá ọkọ rẹ̀ títí tó fi kúrò nípò rẹ̀ ní ọdún 1837.<ref name=":3">{{Cite book|last=Deppisch|first=Ludwig M.|url=https://books.google.com/books?id=YM8vEAAAQBAJ|title=Women in the Life of Andrew Jackson|publisher=McFarland|year=2021|isbn=978-1-4766-4285-7|pages=170|language=en}}</ref><ref name="watson">{{Cite book|last=Watson|first=Robert P.|url=https://archive.org/details/firstladiesofuni0000wats|title=First Ladies of the United States: A Biographical Dictionary|publisher=Lynne Rienner Publishers|year=2001|isbn=978-1-62637-353-2|pages=51|language=en}}</ref> Ọkọ rẹ̀ kú lọ́dún 1865. Sarah Yorke Jackson kú ní August 23, 1887, ní Nashville, Tennessee, ní ọjọ́ orí ọdún méjìléláàádọ́rin. shpatekd418qwnoitl6605dvk24vul4 618511 618510 2026-03-31T09:40:32Z Josedimaria 27719 618511 wikitext text/x-wiki '''Sarah Jackson''' (''oruko'' ''bíbí'' '''Yorke)''' (Oṣù Keje 1805 – Ọjọ́ kẹtàlélógún oṣù kẹjọ, ọdún 1887) jẹ́ obìnrin ará Amẹ́ríkà kan tí ó jẹ́ olùgbàlejò ní [[:en:White_House|Ilé Ààrẹ]], tí ó sì ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyá Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọjọ́ kẹrìndínlógún oṣù kọkànlá, ọdún 1834, títí di ọjọ́ kẹrin oṣù kẹta, ọdún 1837. Ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyàwó Ààrẹ Amẹ́ríkà [[:en:Andrew_Jackson|Andrew Jackson]] lẹ́yìn tí ó fẹ́ ọmọ rẹ̀ tí ó gbà, [[:en:Andrew_Jackson_Jr.|Andrew Jackson Jr.]] Wọ́n kọ́kọ́ pe orúkọ rẹ̀ ní [[:en:The_Hermitage_(Nashville,_Tennessee)|Hermitage]], ilé ńlá Jackson ní Tennessee, ṣùgbọ́n ó kó lọ sí White House ó sì di olùgbàlejò Emily Donelson nígbà tí iná jó Hermitage. Nígbà tí Donelson ṣàìsàn, Jackson gba ipò gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò ní Ilé Ààrẹ fún ìyókù àkókò náà. Lẹ́yìn tí ó fi Ilé Ààfin sílẹ̀, ó padà sí Hermitage tí a tún ṣe, níbi tí ó gbé títí di ìgbà ikú rẹ̀.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Galloway|first=Linda Bennett|title=Andrew Jackson, Junior|url=https://www.jstor.org/stable/42621045|pages=195–216}}</ref><ref name=":2">{{Cite book|last=Spence|first=Richard Douglas|url=https://books.google.com/books?id=0BM4DwAAQBAJ|title=Andrew Jackson Donelson: Jacksonian and Unionist|publisher=Vanderbilt University Press|year=2017|isbn=9780826521651|pages=61}}</ref> == Ìgbésí ayé ọmọdé rẹ̀ == A bí Sarah Yorke ní July 1805, ní [[Philadelphia]], [[Pennsylvania]], nínú ìdílé tó ní ọrọ̀.<ref name="firstladies">{{Cite web |title=First Lady Biography: Rachel Jackson |url=https://firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=7 |website=National First Ladies' Library}}</ref><ref name="scofield">{{Cite book|last=Mune|first=Christina|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=126|chapter=Rachel Donelson Robards Jackson: A Reluctant First Lady}}</ref> Sarah Yorke fẹ́ [[:en:Andrew_Jackson_Jr.|Andrew Jackson Jr.]], tó di àyànfẹ́ Ààrẹ Andrew Jackson ní November 24, 1831. Wọ́n pè wọ́n sí [[White House]] fún oṣù mélòó kan. Láàárín àkókò yẹn, ó ń bá ọ̀gá àgbà tó ń bójú tó ilé náà kẹ́gbẹ́, ẹni tó ń kà á sí ọmọbìnrin. A ti ń ronú nípa bóyá ó máa di àlejò tuntun fún White House, àmọ́ iṣẹ́ náà ṣì wà lọ́wọ́ ọmọ ọmọ ọmọ ọmọ ìyá àbúrò ààrẹ, [[Emily Donelson]]. Nígbà tí tọkọtaya náà kúrò ní Ilé-Ibí-Ibí, wọ́n lọ sí ilé ìṣẹ̀lẹ̀ The Hermitage, tó jẹ́ ọgbà àwọn Jacksons ní Tennessee.<ref name="scofield"/> == Bí alábòójútó ní White House == Ìdílé náà dé [[White House]] ní November 26, 1834 ó sì bẹ̀rẹ̀ sí í ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùdarí White House àti Donelson. Ìgbà kan ṣoṣo ni ìtàn wà tí àwọn obìnrin méjì bá jọ ń ṣe olùṣojú fún White House.<ref name=":3">{{Cite book|last=Deppisch|first=Ludwig M.|url=https://books.google.com/books?id=YM8vEAAAQBAJ|title=Women in the Life of Andrew Jackson|publisher=McFarland|year=2021|isbn=978-1-4766-4285-7|pages=170|language=en}}</ref> Nígbà tí Donelson ń ṣàìsàn tó le koko, Jackson di ọ̀kan lára àwọn tó ń bójú tó White House ní October 1836. Ó ṣì jẹ́ àlejò fún ìgbà ìsinmi bàbá ọkọ rẹ̀ títí tó fi kúrò nípò rẹ̀ ní ọdún 1837.<ref name=":3"/><ref name="watson">{{Cite book|last=Watson|first=Robert P.|url=https://archive.org/details/firstladiesofuni0000wats|title=First Ladies of the United States: A Biographical Dictionary|publisher=Lynne Rienner Publishers|year=2001|isbn=978-1-62637-353-2|pages=51|language=en}}</ref> Ọkọ rẹ̀ kú lọ́dún 1865. Sarah Yorke Jackson kú ní August 23, 1887, ní Nashville, Tennessee, ní ọjọ́ orí ọdún méjìléláàádọ́rin.<ref name="firstladies"/> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{Reflist}} bsv2mlifrfzila5x5129a3838zfepzv 618512 618511 2026-03-31T09:45:19Z Josedimaria 27719 618512 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Sarah Yorke Jackson (1).jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[Andrew Jackson]] | term_start = 26 November 1834 | term_end = 4 March 1837 | predecessor = [[Emily Donelson]] | successor = [[Sarah Angelica Van Buren|Angelica Van Buren]] | birth_name = Sarah Yorke | birth_date = {{birth date|1805|7|}} | birth_place = [[Philadelphia]], [[Pennsylvania ]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1887|8|23|1805|7|}} | spouse = [[:en: Andrew Jackson Jr.|Andrew Jackson Jr.]] | children = 5 }} '''Sarah Jackson''' (''oruko'' ''íbí'' '''Yorke)''' (Oṣù Keje 1805 – Ọjọ́ kẹtàlélógún oṣù kẹjọ, ọdún 1887) jẹ́ obìnrin ará Amẹ́ríkà kan tí ó jẹ́ olùgbàlejò ní [[:en:White_House|Ilé Ààrẹ]], tí ó sì ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyá Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọjọ́ kẹrìndínlógún oṣù kọkànlá, ọdún 1834, títí di ọjọ́ kẹrin oṣù kẹta, ọdún 1837. Ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyàwó Ààrẹ Amẹ́ríkà [[:en:Andrew_Jackson|Andrew Jackson]] lẹ́yìn tí ó fẹ́ ọmọ rẹ̀ tí ó gbà, [[:en:Andrew_Jackson_Jr.|Andrew Jackson Jr.]] Wọ́n kọ́kọ́ pe orúkọ rẹ̀ ní [[:en:The_Hermitage_(Nashville,_Tennessee)|Hermitage]], ilé ńlá Jackson ní Tennessee, ṣùgbọ́n ó kó lọ sí White House ó sì di olùgbàlejò Emily Donelson nígbà tí iná jó Hermitage. Nígbà tí Donelson ṣàìsàn, Jackson gba ipò gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò ní Ilé Ààrẹ fún ìyókù àkókò náà. Lẹ́yìn tí ó fi Ilé Ààfin sílẹ̀, ó padà sí Hermitage tí a tún ṣe, níbi tí ó gbé títí di ìgbà ikú rẹ̀.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Galloway|first=Linda Bennett|title=Andrew Jackson, Junior|url=https://www.jstor.org/stable/42621045|pages=195–216}}</ref><ref name=":2">{{Cite book|last=Spence|first=Richard Douglas|url=https://books.google.com/books?id=0BM4DwAAQBAJ|title=Andrew Jackson Donelson: Jacksonian and Unionist|publisher=Vanderbilt University Press|year=2017|isbn=9780826521651|pages=61}}</ref> == Ìgbésí ayé ọmọdé rẹ̀ == A bí Sarah Yorke ní July 1805, ní [[Philadelphia]], [[Pennsylvania]], nínú ìdílé tó ní ọrọ̀.<ref name="firstladies">{{Cite web |title=First Lady Biography: Rachel Jackson |url=https://firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=7 |website=National First Ladies' Library}}</ref><ref name="scofield">{{Cite book|last=Mune|first=Christina|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=126|chapter=Rachel Donelson Robards Jackson: A Reluctant First Lady}}</ref> Sarah Yorke fẹ́ [[:en:Andrew_Jackson_Jr.|Andrew Jackson Jr.]], tó di àyànfẹ́ Ààrẹ Andrew Jackson ní November 24, 1831. Wọ́n pè wọ́n sí [[White House]] fún oṣù mélòó kan. Láàárín àkókò yẹn, ó ń bá ọ̀gá àgbà tó ń bójú tó ilé náà kẹ́gbẹ́, ẹni tó ń kà á sí ọmọbìnrin. A ti ń ronú nípa bóyá ó máa di àlejò tuntun fún White House, àmọ́ iṣẹ́ náà ṣì wà lọ́wọ́ ọmọ ọmọ ọmọ ọmọ ìyá àbúrò ààrẹ, [[Emily Donelson]]. Nígbà tí tọkọtaya náà kúrò ní Ilé-Ibí-Ibí, wọ́n lọ sí ilé ìṣẹ̀lẹ̀ The Hermitage, tó jẹ́ ọgbà àwọn Jacksons ní Tennessee.<ref name="scofield"/> == Bí alábòójútó ní White House == Ìdílé náà dé [[White House]] ní November 26, 1834 ó sì bẹ̀rẹ̀ sí í ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùdarí White House àti Donelson. Ìgbà kan ṣoṣo ni ìtàn wà tí àwọn obìnrin méjì bá jọ ń ṣe olùṣojú fún White House.<ref name=":3">{{Cite book|last=Deppisch|first=Ludwig M.|url=https://books.google.com/books?id=YM8vEAAAQBAJ|title=Women in the Life of Andrew Jackson|publisher=McFarland|year=2021|isbn=978-1-4766-4285-7|pages=170|language=en}}</ref> Nígbà tí Donelson ń ṣàìsàn tó le koko, Jackson di ọ̀kan lára àwọn tó ń bójú tó White House ní October 1836. Ó ṣì jẹ́ àlejò fún ìgbà ìsinmi bàbá ọkọ rẹ̀ títí tó fi kúrò nípò rẹ̀ ní ọdún 1837.<ref name=":3"/><ref name="watson">{{Cite book|last=Watson|first=Robert P.|url=https://archive.org/details/firstladiesofuni0000wats|title=First Ladies of the United States: A Biographical Dictionary|publisher=Lynne Rienner Publishers|year=2001|isbn=978-1-62637-353-2|pages=51|language=en}}</ref> Ọkọ rẹ̀ kú lọ́dún 1865. Sarah Yorke Jackson kú ní August 23, 1887, ní Nashville, Tennessee, ní ọjọ́ orí ọdún méjìléláàádọ́rin.<ref name="firstladies"/> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{Reflist}} fh4d7nmwarjj8k4ppgw3af54bi3uewd 618514 618512 2026-03-31T09:46:12Z Josedimaria 27719 618514 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Sarah Yorke Jackson (1).jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[Andrew Jackson]] | term_start = 26 November 1834 | term_end = 4 March 1837 | predecessor = [[Emily Donelson]] | successor = [[Sarah Angelica Van Buren|Angelica Van Buren]] | birth_name = Sarah Yorke | birth_date = {{birth date|1805|7|}} | birth_place = [[Philadelphia]], [[Pennsylvania ]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1887|8|23|1805|7|}} | spouse = [[:en:Andrew Jackson Jr.|Andrew Jackson Jr.]] | children = 5 }} '''Sarah Jackson''' (''oruko'' ''íbí'' '''Yorke)''' (Oṣù Keje 1805 – Ọjọ́ kẹtàlélógún oṣù kẹjọ, ọdún 1887) jẹ́ obìnrin ará Amẹ́ríkà kan tí ó jẹ́ olùgbàlejò ní [[:en:White_House|Ilé Ààrẹ]], tí ó sì ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyá Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọjọ́ kẹrìndínlógún oṣù kọkànlá, ọdún 1834, títí di ọjọ́ kẹrin oṣù kẹta, ọdún 1837. Ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ìyàwó Ààrẹ Amẹ́ríkà [[:en:Andrew_Jackson|Andrew Jackson]] lẹ́yìn tí ó fẹ́ ọmọ rẹ̀ tí ó gbà, [[:en:Andrew_Jackson_Jr.|Andrew Jackson Jr.]] Wọ́n kọ́kọ́ pe orúkọ rẹ̀ ní [[:en:The_Hermitage_(Nashville,_Tennessee)|Hermitage]], ilé ńlá Jackson ní Tennessee, ṣùgbọ́n ó kó lọ sí White House ó sì di olùgbàlejò Emily Donelson nígbà tí iná jó Hermitage. Nígbà tí Donelson ṣàìsàn, Jackson gba ipò gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò ní Ilé Ààrẹ fún ìyókù àkókò náà. Lẹ́yìn tí ó fi Ilé Ààfin sílẹ̀, ó padà sí Hermitage tí a tún ṣe, níbi tí ó gbé títí di ìgbà ikú rẹ̀.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Galloway|first=Linda Bennett|title=Andrew Jackson, Junior|url=https://www.jstor.org/stable/42621045|pages=195–216}}</ref><ref name=":2">{{Cite book|last=Spence|first=Richard Douglas|url=https://books.google.com/books?id=0BM4DwAAQBAJ|title=Andrew Jackson Donelson: Jacksonian and Unionist|publisher=Vanderbilt University Press|year=2017|isbn=9780826521651|pages=61}}</ref> == Ìgbésí ayé ọmọdé rẹ̀ == A bí Sarah Yorke ní July 1805, ní [[Philadelphia]], [[Pennsylvania]], nínú ìdílé tó ní ọrọ̀.<ref name="firstladies">{{Cite web |title=First Lady Biography: Rachel Jackson |url=https://firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=7 |website=National First Ladies' Library}}</ref><ref name="scofield">{{Cite book|last=Mune|first=Christina|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=126|chapter=Rachel Donelson Robards Jackson: A Reluctant First Lady}}</ref> Sarah Yorke fẹ́ [[:en:Andrew_Jackson_Jr.|Andrew Jackson Jr.]], tó di àyànfẹ́ Ààrẹ Andrew Jackson ní November 24, 1831. Wọ́n pè wọ́n sí [[White House]] fún oṣù mélòó kan. Láàárín àkókò yẹn, ó ń bá ọ̀gá àgbà tó ń bójú tó ilé náà kẹ́gbẹ́, ẹni tó ń kà á sí ọmọbìnrin. A ti ń ronú nípa bóyá ó máa di àlejò tuntun fún White House, àmọ́ iṣẹ́ náà ṣì wà lọ́wọ́ ọmọ ọmọ ọmọ ọmọ ìyá àbúrò ààrẹ, [[Emily Donelson]]. Nígbà tí tọkọtaya náà kúrò ní Ilé-Ibí-Ibí, wọ́n lọ sí ilé ìṣẹ̀lẹ̀ The Hermitage, tó jẹ́ ọgbà àwọn Jacksons ní Tennessee.<ref name="scofield"/> == Bí alábòójútó ní White House == Ìdílé náà dé [[White House]] ní November 26, 1834 ó sì bẹ̀rẹ̀ sí í ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olùdarí White House àti Donelson. Ìgbà kan ṣoṣo ni ìtàn wà tí àwọn obìnrin méjì bá jọ ń ṣe olùṣojú fún White House.<ref name=":3">{{Cite book|last=Deppisch|first=Ludwig M.|url=https://books.google.com/books?id=YM8vEAAAQBAJ|title=Women in the Life of Andrew Jackson|publisher=McFarland|year=2021|isbn=978-1-4766-4285-7|pages=170|language=en}}</ref> Nígbà tí Donelson ń ṣàìsàn tó le koko, Jackson di ọ̀kan lára àwọn tó ń bójú tó White House ní October 1836. Ó ṣì jẹ́ àlejò fún ìgbà ìsinmi bàbá ọkọ rẹ̀ títí tó fi kúrò nípò rẹ̀ ní ọdún 1837.<ref name=":3"/><ref name="watson">{{Cite book|last=Watson|first=Robert P.|url=https://archive.org/details/firstladiesofuni0000wats|title=First Ladies of the United States: A Biographical Dictionary|publisher=Lynne Rienner Publishers|year=2001|isbn=978-1-62637-353-2|pages=51|language=en}}</ref> Ọkọ rẹ̀ kú lọ́dún 1865. Sarah Yorke Jackson kú ní August 23, 1887, ní Nashville, Tennessee, ní ọjọ́ orí ọdún méjìléláàádọ́rin.<ref name="firstladies"/> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{Reflist}} 0l1e1z54rjh26m3cewucp3xcjcfgipf Emily Donelson 0 80007 618487 2026-03-31T08:28:59Z Josedimaria 27719 Created by translating the opening section from the page "[[:ig:Special:Redirect/revision/597740|Emily Donelson]]" 618487 wikitext text/x-wiki '''Emily Tennessee Donelson''' (Oṣù Kẹfà 1, 1807 – Oṣù Kejìlá 19, 1836) ni obìnrin àkọ́kọ́ fún ààrẹ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọdún 1829 sí 1834 nígbà ìjọba àbúrò rẹ̀ [[:en:Andrew_Jackson|Andrew Jackson]]. Ọmọ àbúrò ìyàwó Jackson ni. Rachel Donelson Jackson, ìyàwó Jackson kú ní ọ̀sẹ̀ mélòó kan ṣáájú kí ọkọ rẹ̀ tó bẹ̀rẹ̀ sí ń ṣàkóso. 4rmetfb67w2yd4m8x9aww671ppvfwc1 618491 618487 2026-03-31T08:47:19Z Josedimaria 27719 618491 wikitext text/x-wiki '''Emily Tennessee Donelson''' (Oṣù Kẹfà 1, 1807 – Oṣù Kejìlá 19, 1836) ni obìnrin àkọ́kọ́ fún ààrẹ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọdún 1829 sí 1834 nígbà ìjọba àbúrò rẹ̀ [[:en:Andrew_Jackson|Andrew Jackson]]. Ọmọ àbúrò ìyàwó Jackson ni. Rachel Donelson Jackson, ìyàwó Jackson kú ní ọ̀sẹ̀ mélòó kan ṣáájú kí ọkọ rẹ̀ tó bẹ̀rẹ̀ sí ń ṣàkóso. [[Louisa Adams]] n7mrdnn6afisxf67d5j84t3e8u3kq41 618516 618491 2026-03-31T09:54:13Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Ụmụaka" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/597740|Emily Donelson]]" 618516 wikitext text/x-wiki '''Emily Tennessee Donelson''' (Oṣù Kẹfà 1, 1807 – Oṣù Kejìlá 19, 1836) ni obìnrin àkọ́kọ́ fún ààrẹ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọdún 1829 sí 1834 nígbà ìjọba àbúrò rẹ̀ [[:en:Andrew_Jackson|Andrew Jackson]]. Ọmọ àbúrò ìyàwó Jackson ni. Rachel Donelson Jackson, ìyàwó Jackson kú ní ọ̀sẹ̀ mélòó kan ṣáájú kí ọkọ rẹ̀ tó bẹ̀rẹ̀ sí ń ṣàkóso. [[Louisa Adams]] == Ni ọmọdé rẹ̀ == Wọ́n bí Emily Tennessee Donelson ní ọjọ́ kìíní oṣù kẹfà, ọdún 1807, ní Donelson, [[Tennessee]] gẹ́gẹ́ bí ọmọ kẹtàlá ti Mary Purnell àti John Donelson, arábìnrin [[Rachel Donelson Jackson]], ìyàwó Ààrẹ {{ill|Andrew Jackson|en}}. <ref name=":0">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=rCtXz2Ajp-IC|title=Emily Donelson of Tennessee}}</ref> Nígbà tí ó wà ní ọmọdé, ó lọ sí ilé-ẹ̀kọ́ ní [[:en:Nashville|Nashville]]. Nígbà tí ó jẹ́ ọ̀dọ́mọbìnrin, ó sún mọ́ ìbátan rẹ̀ àti ọkọ rẹ̀ lọ́jọ́ iwájú Andrew Jackson Donelson, ó sì ní ìfẹ́ ọkàn sí i ní ọdún 1816.<ref name="scofield">{{Cite book|last=Mune|first=Christina|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=123–126|chapter=Rachel Donelson Robards Jackson: A Reluctant First Lady|access-date=February 18, 2023}}</ref> <ref name=":2">{{Cite book|last=Spence|first=Richard Douglas|url=https://books.google.com/books?id=0BM4DwAAQBAJ|title=Andrew Jackson Donelson: Jacksonian and Unionist|publisher=Vanderbilt University Press|year=2017|isbn=9780826521651|access-date=March 20, 2023}}</ref> Àwọn ọkùnrin láti ìdílé rẹ̀ jà ní [[:en:War of 1812|Ogun 1812]], ẹ̀gbọ́n rẹ̀ Andrew Jackson sì di ọ̀gágun olókìkí. arjzr5zn9gi8rjna4ho1hg7a0i447w2 618517 618516 2026-03-31T09:55:24Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Alụmdi na nwunye na ezinụlọ" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/597740|Emily Donelson]]" 618517 wikitext text/x-wiki '''Emily Tennessee Donelson''' (Oṣù Kẹfà 1, 1807 – Oṣù Kejìlá 19, 1836) ni obìnrin àkọ́kọ́ fún ààrẹ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọdún 1829 sí 1834 nígbà ìjọba àbúrò rẹ̀ [[:en:Andrew_Jackson|Andrew Jackson]]. Ọmọ àbúrò ìyàwó Jackson ni. Rachel Donelson Jackson, ìyàwó Jackson kú ní ọ̀sẹ̀ mélòó kan ṣáájú kí ọkọ rẹ̀ tó bẹ̀rẹ̀ sí ń ṣàkóso. [[Louisa Adams]] == Ni ọmọdé rẹ̀ == Wọ́n bí Emily Tennessee Donelson ní ọjọ́ kìíní oṣù kẹfà, ọdún 1807, ní Donelson, [[Tennessee]] gẹ́gẹ́ bí ọmọ kẹtàlá ti Mary Purnell àti John Donelson, arábìnrin [[Rachel Donelson Jackson]], ìyàwó Ààrẹ {{ill|Andrew Jackson|en}}. <ref name=":0">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=rCtXz2Ajp-IC|title=Emily Donelson of Tennessee}}</ref> Nígbà tí ó wà ní ọmọdé, ó lọ sí ilé-ẹ̀kọ́ ní [[:en:Nashville|Nashville]]. Nígbà tí ó jẹ́ ọ̀dọ́mọbìnrin, ó sún mọ́ ìbátan rẹ̀ àti ọkọ rẹ̀ lọ́jọ́ iwájú Andrew Jackson Donelson, ó sì ní ìfẹ́ ọkàn sí i ní ọdún 1816.<ref name="scofield">{{Cite book|last=Mune|first=Christina|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=123–126|chapter=Rachel Donelson Robards Jackson: A Reluctant First Lady|access-date=February 18, 2023}}</ref> <ref name=":2">{{Cite book|last=Spence|first=Richard Douglas|url=https://books.google.com/books?id=0BM4DwAAQBAJ|title=Andrew Jackson Donelson: Jacksonian and Unionist|publisher=Vanderbilt University Press|year=2017|isbn=9780826521651|access-date=March 20, 2023}}</ref> Àwọn ọkùnrin láti ìdílé rẹ̀ jà ní [[:en:War of 1812|Ogun 1812]], ẹ̀gbọ́n rẹ̀ Andrew Jackson sì di ọ̀gágun olókìkí. == Ìgbéyàwó àti ìdílé == Nígbà tí Donelson wà lọ́dọ̀ọ́, ó rí ọ̀pọ̀ àwọn tó ń wá ìwé. Ó bẹ̀rẹ̀ sí í bá Andrew Donelson jáde, kò sì pẹ́ tí wọ́n fi bẹ̀rè́ sí í ṣègbéyàwó.<ref name=":2">{{Cite book|last=Spence|first=Richard Douglas|url=https://books.google.com/books?id=0BM4DwAAQBAJ|title=Andrew Jackson Donelson: Jacksonian and Unionist|publisher=Vanderbilt University Press|year=2017|isbn=9780826521651|access-date=March 20, 2023|archivedate=April 8, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230408094916/https://books.google.com/books?id=0BM4DwAAQBAJ}}</ref> Wọ́n ṣègbéyàwó ní ayẹyẹ kan ní September 16, 1824. Emily, ọmọ ọdún mẹ́tàdínlógún, àti Andrew, ọmọ ọdún márùnlélógún ni wọ́n.<ref name="scofield">{{Cite book|last=Mune|first=Christina|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed|title=A Companion to First Ladies|access-date=February 18, 2023}}</ref> .123467899 4 March 1841Project.jpgSarah Yorke Jackson (1).jpg 4hfhgx2vn35qyu464ms07gkp4omyse4 618518 618517 2026-03-31T09:58:46Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Onye nnabata White House na First Lady" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/597740|Emily Donelson]]" 618518 wikitext text/x-wiki '''Emily Tennessee Donelson''' (Oṣù Kẹfà 1, 1807 – Oṣù Kejìlá 19, 1836) ni obìnrin àkọ́kọ́ fún ààrẹ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọdún 1829 sí 1834 nígbà ìjọba àbúrò rẹ̀ [[:en:Andrew_Jackson|Andrew Jackson]]. Ọmọ àbúrò ìyàwó Jackson ni. Rachel Donelson Jackson, ìyàwó Jackson kú ní ọ̀sẹ̀ mélòó kan ṣáájú kí ọkọ rẹ̀ tó bẹ̀rẹ̀ sí ń ṣàkóso. [[Louisa Adams]] == Ni ọmọdé rẹ̀ == Wọ́n bí Emily Tennessee Donelson ní ọjọ́ kìíní oṣù kẹfà, ọdún 1807, ní Donelson, [[Tennessee]] gẹ́gẹ́ bí ọmọ kẹtàlá ti Mary Purnell àti John Donelson, arábìnrin [[Rachel Donelson Jackson]], ìyàwó Ààrẹ {{ill|Andrew Jackson|en}}. <ref name=":0">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=rCtXz2Ajp-IC|title=Emily Donelson of Tennessee}}</ref> Nígbà tí ó wà ní ọmọdé, ó lọ sí ilé-ẹ̀kọ́ ní [[:en:Nashville|Nashville]]. Nígbà tí ó jẹ́ ọ̀dọ́mọbìnrin, ó sún mọ́ ìbátan rẹ̀ àti ọkọ rẹ̀ lọ́jọ́ iwájú Andrew Jackson Donelson, ó sì ní ìfẹ́ ọkàn sí i ní ọdún 1816.<ref name="scofield">{{Cite book|last=Mune|first=Christina|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=123–126|chapter=Rachel Donelson Robards Jackson: A Reluctant First Lady|access-date=February 18, 2023}}</ref> <ref name=":2">{{Cite book|last=Spence|first=Richard Douglas|url=https://books.google.com/books?id=0BM4DwAAQBAJ|title=Andrew Jackson Donelson: Jacksonian and Unionist|publisher=Vanderbilt University Press|year=2017|isbn=9780826521651|access-date=March 20, 2023}}</ref> Àwọn ọkùnrin láti ìdílé rẹ̀ jà ní [[:en:War of 1812|Ogun 1812]], ẹ̀gbọ́n rẹ̀ Andrew Jackson sì di ọ̀gágun olókìkí. == Ìgbéyàwó àti ìdílé == Nígbà tí Donelson wà lọ́dọ̀ọ́, ó rí ọ̀pọ̀ àwọn tó ń wá ìwé. Ó bẹ̀rẹ̀ sí í bá Andrew Donelson jáde, kò sì pẹ́ tí wọ́n fi bẹ̀rè́ sí í ṣègbéyàwó.<ref name=":2">{{Cite book|last=Spence|first=Richard Douglas|url=https://books.google.com/books?id=0BM4DwAAQBAJ|title=Andrew Jackson Donelson: Jacksonian and Unionist|publisher=Vanderbilt University Press|year=2017|isbn=9780826521651|access-date=March 20, 2023|archivedate=April 8, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230408094916/https://books.google.com/books?id=0BM4DwAAQBAJ}}</ref> Wọ́n ṣègbéyàwó ní ayẹyẹ kan ní September 16, 1824. Emily, ọmọ ọdún mẹ́tàdínlógún, àti Andrew, ọmọ ọdún márùnlélógún ni wọ́n.<ref name="scofield">{{Cite book|last=Mune|first=Christina|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed|title=A Companion to First Ladies|access-date=February 18, 2023}}</ref> .123467899 4 March 1841Project.jpgSarah Yorke Jackson (1).jpg == Gẹ́gẹ́bí alàgbà White House àti Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Iyawo Jackson kú nígbà díẹ̀ kí ó tó di ìgbà ìfiránṣẹ́ rẹ̀, àti pé Donelson ni ó ń bójú tó ètò àjọṣepọ̀ nígbà tí Jackson di ààrẹ. Ó kó lọ sí [[White House]] ní ọdún 21 pẹ̀lú ọkọ rẹ̀, tó ń sìn gẹ́gẹ́ bí olùrànlọ́wọ́ fún ààrẹ Jackson.,<ref name="diller">{{Cite book|last1=Diller|first1=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill/|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|last2=Robertson|first2=Stephen L.|publisher=CQ Press|year=2001|isbn=978-1-56802-573-5|pages=154}}</ref> Láàárín àkókò yẹn, ó tù ú nínú fún ààrẹ kan tó ń ṣọ̀fọ̀. Donelson kúrò ní Ilé-Iṣọ́ọ̀ṣì ní ọdún 1830 nítorí àwọn àyípadà tó wáyé, àmọ́ ó padà sílé ní ọdún kan lẹ́yìn náà. 1nzvhn9im58462puvzyrjbvof796zmy 618519 618518 2026-03-31T10:00:35Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Ọrịa na ọnwụ" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/597740|Emily Donelson]]" 618519 wikitext text/x-wiki '''Emily Tennessee Donelson''' (Oṣù Kẹfà 1, 1807 – Oṣù Kejìlá 19, 1836) ni obìnrin àkọ́kọ́ fún ààrẹ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọdún 1829 sí 1834 nígbà ìjọba àbúrò rẹ̀ [[:en:Andrew_Jackson|Andrew Jackson]]. Ọmọ àbúrò ìyàwó Jackson ni. Rachel Donelson Jackson, ìyàwó Jackson kú ní ọ̀sẹ̀ mélòó kan ṣáájú kí ọkọ rẹ̀ tó bẹ̀rẹ̀ sí ń ṣàkóso. [[Louisa Adams]] == Ni ọmọdé rẹ̀ == Wọ́n bí Emily Tennessee Donelson ní ọjọ́ kìíní oṣù kẹfà, ọdún 1807, ní Donelson, [[Tennessee]] gẹ́gẹ́ bí ọmọ kẹtàlá ti Mary Purnell àti John Donelson, arábìnrin [[Rachel Donelson Jackson]], ìyàwó Ààrẹ {{ill|Andrew Jackson|en}}. <ref name=":0">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=rCtXz2Ajp-IC|title=Emily Donelson of Tennessee}}</ref> Nígbà tí ó wà ní ọmọdé, ó lọ sí ilé-ẹ̀kọ́ ní [[:en:Nashville|Nashville]]. Nígbà tí ó jẹ́ ọ̀dọ́mọbìnrin, ó sún mọ́ ìbátan rẹ̀ àti ọkọ rẹ̀ lọ́jọ́ iwájú Andrew Jackson Donelson, ó sì ní ìfẹ́ ọkàn sí i ní ọdún 1816.<ref name="scofield">{{Cite book|last=Mune|first=Christina|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=123–126|chapter=Rachel Donelson Robards Jackson: A Reluctant First Lady|access-date=February 18, 2023}}</ref> <ref name=":2">{{Cite book|last=Spence|first=Richard Douglas|url=https://books.google.com/books?id=0BM4DwAAQBAJ|title=Andrew Jackson Donelson: Jacksonian and Unionist|publisher=Vanderbilt University Press|year=2017|isbn=9780826521651|access-date=March 20, 2023}}</ref> Àwọn ọkùnrin láti ìdílé rẹ̀ jà ní [[:en:War of 1812|Ogun 1812]], ẹ̀gbọ́n rẹ̀ Andrew Jackson sì di ọ̀gágun olókìkí. == Ìgbéyàwó àti ìdílé == Nígbà tí Donelson wà lọ́dọ̀ọ́, ó rí ọ̀pọ̀ àwọn tó ń wá ìwé. Ó bẹ̀rẹ̀ sí í bá Andrew Donelson jáde, kò sì pẹ́ tí wọ́n fi bẹ̀rè́ sí í ṣègbéyàwó.<ref name=":2">{{Cite book|last=Spence|first=Richard Douglas|url=https://books.google.com/books?id=0BM4DwAAQBAJ|title=Andrew Jackson Donelson: Jacksonian and Unionist|publisher=Vanderbilt University Press|year=2017|isbn=9780826521651|access-date=March 20, 2023|archivedate=April 8, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230408094916/https://books.google.com/books?id=0BM4DwAAQBAJ}}</ref> Wọ́n ṣègbéyàwó ní ayẹyẹ kan ní September 16, 1824. Emily, ọmọ ọdún mẹ́tàdínlógún, àti Andrew, ọmọ ọdún márùnlélógún ni wọ́n.<ref name="scofield">{{Cite book|last=Mune|first=Christina|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed|title=A Companion to First Ladies|access-date=February 18, 2023}}</ref> .123467899 4 March 1841Project.jpgSarah Yorke Jackson (1).jpg == Gẹ́gẹ́bí alàgbà White House àti Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Iyawo Jackson kú nígbà díẹ̀ kí ó tó di ìgbà ìfiránṣẹ́ rẹ̀, àti pé Donelson ni ó ń bójú tó ètò àjọṣepọ̀ nígbà tí Jackson di ààrẹ. Ó kó lọ sí [[White House]] ní ọdún 21 pẹ̀lú ọkọ rẹ̀, tó ń sìn gẹ́gẹ́ bí olùrànlọ́wọ́ fún ààrẹ Jackson.,<ref name="diller">{{Cite book|last1=Diller|first1=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill/|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|last2=Robertson|first2=Stephen L.|publisher=CQ Press|year=2001|isbn=978-1-56802-573-5|pages=154}}</ref> Láàárín àkókò yẹn, ó tù ú nínú fún ààrẹ kan tó ń ṣọ̀fọ̀. Donelson kúrò ní Ilé-Iṣọ́ọ̀ṣì ní ọdún 1830 nítorí àwọn àyípadà tó wáyé, àmọ́ ó padà sílé ní ọdún kan lẹ́yìn náà. == Àìsàn àti ikú rẹ̀ == Ní ọdún 1836, ìlera Donelson bẹ̀rẹ̀ sí í dín kù, àmọ́ ó kúrò ní Washington ó sì pa dà sí Tennessee.  Ó dé Tennessee ní June 1836, níbi tó ti ń lọ láti ṣàtúnṣe nínú ọgbà ìdílé wọn.<ref name=":1">{{Cite book|last=Meacham|first=Jon|url=https://books.google.com/books?id=FYFsufPTrnEC|title=American Lion: Andrew Jackson in the White House|publisher=Random House Publishing Group|year=2008|isbn=978-1-58836-822-5|pages=326|language=en|author-link=Jon Meacham}}</ref> Ó jọ pé ó ti ń ṣàìsàn, àmọ́ ní December, ara rẹ̀ tún yá. Ní December 16, ó fi ara rẹ̀ sílẹ̀ nítorí pé ó ti kú láìpẹ́. Ó sọ fún àwọn ọmọ rẹ̀ pé òun ò ní ṣe nǹkan kan, àmọ́ ó ní kí wọ́n tì í lẹ́yìn kí òun lè dúró sí fèrèsé, kóun lè padà sílé láti [[:en:Washington D.C.|Washington]]. Donelson kú ní December 19, 1836, nígbà tó wà lọ́mọ ọdún mọ́kàndínlọ́gbọ̀n. Ọjọ́ méjì lẹ́yìn náà ni ọkọ rẹ̀ kú. Bojú to <nowiki><ref name="firstladies">{{Cite web |title=First Lady Biography: Rachel Jackson |url=https://firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=7 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230103213829/https://firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=7 |archive-date=January 3, 2023 |website=National First Ladies' Library}}</ref></nowiki> idhsk0279mc403f5wt8g13jlx6s2v9d 618520 618519 2026-03-31T10:10:47Z Josedimaria 27719 618520 wikitext text/x-wiki '''Emily Tennessee Donelson''' (Oṣù Kẹfà 1, 1807 – Oṣù Kejìlá 19, 1836) ni obìnrin àkọ́kọ́ fún ààrẹ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọdún 1829 sí 1834 nígbà ìjọba àbúrò rẹ̀ [[:en:Andrew_Jackson|Andrew Jackson]]. Ọmọ àbúrò ìyàwó Jackson ni. Rachel Donelson Jackson, ìyàwó Jackson kú ní ọ̀sẹ̀ mélòó kan ṣáájú kí ọkọ rẹ̀ tó bẹ̀rẹ̀ sí ń ṣàkóso. == Ni ọmọdé rẹ̀ == Wọ́n bí Emily Tennessee Donelson ní ọjọ́ kìíní oṣù kẹfà, ọdún 1807, ní Donelson, [[Tennessee]] gẹ́gẹ́ bí ọmọ kẹtàlá ti Mary Purnell àti John Donelson, àbúrò rẹ̀ jẹ́ arábìnrin [[Rachel Donelson Jackson]], ìyàwó Ààrẹ [[Andrew Jackson]].<ref name=":0">{{Cite book |last=Burke |first=Pauline Wilcox |url=https://books.google.com/books?id=rCtXz2Ajp-IC |title=Emily Donelson of Tennessee |publisher=University of Tennessee Press |year=2001 |isbn=978-1-57233-137-2 |editor-last=Atkins |editor-first=Jonathan M. |language=en}}</ref> Nígbà tí ó wà ní ọmọdé, ó lọ sí ilé-ẹ̀kọ́ ní [[:en:Nashville|Nashville]]. Nígbà tí ó jẹ́ ọ̀dọ́mọbìnrin, ó sún mọ́ ìbátan rẹ̀ àti ọkọ rẹ̀ lọ́jọ́ iwájú Andrew Jackson Donelson, ó sì ní ìfẹ́ ọkàn sí i ní ọdún 1816.<ref name="scofield">{{Cite book|last=Mune|first=Christina|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=123–126|chapter=Rachel Donelson Robards Jackson: A Reluctant First Lady|access-date=February 18, 2023}}</ref><ref name=":2">{{Cite book|last=Spence|first=Richard Douglas|url=https://books.google.com/books?id=0BM4DwAAQBAJ|title=Andrew Jackson Donelson: Jacksonian and Unionist|publisher=Vanderbilt University Press|year=2017|isbn=9780826521651|access-date=March 20, 2023}}</ref> Àwọn ọkùnrin láti ìdílé rẹ̀ jà ní [[:en:War of 1812|Ogun 1812]], ẹ̀gbọ́n rẹ̀ Andrew Jackson sì di ọ̀gágun olókìkí. == Ìgbéyàwó àti ìdílé == Nígbà tí Donelson wà lọ́dọ̀ọ́, ó rí ọ̀pọ̀ àwọn tó ń wá ìwé. Ó bẹ̀rẹ̀ sí í bá Andrew Donelson jáde, kò sì pẹ́ tí wọ́n fi bẹ̀rè́ sí í ṣègbéyàwó.<ref name=":2"/> Wọ́n ṣègbéyàwó ní ayẹyẹ kan ní September 16, 1824. Emily, ọmọ ọdún mẹ́tàdínlógún, àti Andrew, ọmọ ọdún márùnlélógún ni wọ́n.<ref name="scofield"/> == Gẹ́gẹ́bí alàgbà White House àti Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Iyawo Jackson kú nígbà díẹ̀ kí ó tó di ìgbà ìfiránṣẹ́ rẹ̀, àti pé Donelson ni ó ń bójú tó ètò àjọṣepọ̀ nígbà tí Jackson di ààrẹ. Ó kó lọ sí [[White House]] ní ọdún 21 pẹ̀lú ọkọ rẹ̀, tó ń sìn gẹ́gẹ́ bí olùrànlọ́wọ́ fún ààrẹ Jackson.<ref name="diller">{{Cite book|last1=Diller|first1=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill/|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|last2=Robertson|first2=Stephen L.|publisher=CQ Press|year=2001|isbn=978-1-56802-573-5|pages=154}}</ref> Láàárín àkókò yẹn, ó tù ú nínú fún ààrẹ kan tó ń ṣọ̀fọ̀. Donelson kúrò ní Ilé-Iṣọ́ọ̀ṣì ní ọdún 1830 nítorí àwọn àyípadà tó wáyé, àmọ́ ó padà sílé ní ọdún kan lẹ́yìn náà.<ref name="miller-center">{{cite web |last=Feller |first=Daniel |author-link=Daniel Feller |title=Rachel Jackson |url=http://millercenter.org/academic/americanpresident/jackson/essays/firstlady |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20120319210807/http://millercenter.org/academic/americanpresident/jackson/essays/firstlady |archive-date=March 19, 2012 |access-date=December 2, 2010 |work=American President: An Online Reference Resource |publisher=University of Virginia}}</ref> == Àìsàn àti ikú rẹ̀ == Ní ọdún 1836, ìlera Donelson bẹ̀rẹ̀ sí í dín kù, àmọ́ ó kúrò ní Washington ó sì pa dà sí Tennessee.  Ó dé Tennessee ní June 1836, níbi tó ti ń lọ láti ṣàtúnṣe nínú ọgbà ìdílé wọn.<ref name=":1">{{Cite book|last=Meacham|first=Jon|url=https://books.google.com/books?id=FYFsufPTrnEC|title=American Lion: Andrew Jackson in the White House|publisher=Random House Publishing Group|year=2008|isbn=978-1-58836-822-5|pages=326|language=en|author-link=Jon Meacham}}</ref> Ó jọ pé ó ti ń ṣàìsàn, àmọ́ ní December, ara rẹ̀ tún yá. Ní December 16, ó fi ara rẹ̀ sílẹ̀ nítorí pé ó ti kú láìpẹ́. Ó sọ fún àwọn ọmọ rẹ̀ pé òun ò ní ṣe nǹkan kan, àmọ́ ó ní kí wọ́n tì í lẹ́yìn kí òun lè dúró sí fèrèsé, kóun lè padà sílé láti [[:en:Washington D.C.|Washington]]. Donelson kú ní December 19, 1836, nígbà tó wà lọ́mọ ọdún mọ́kàndínlọ́gbọ̀n. Ọjọ́ méjì lẹ́yìn náà ni ọkọ rẹ̀ kú. ==Àwọn ìtọ́kasí== <References/> l5jbkkrxckwwnhdznn4a6hkoye24gxm 618521 618520 2026-03-31T10:15:25Z Josedimaria 27719 618521 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Emily Donelson.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[Andrew Jackson]] | term_start = 4 March 1829 | term_end = 26 November 1834 | predecessor = [[Louisa Adams]] | successor = [[Sarah Jackson]] | birth_name = | birth_date = {{birth date|1807|6|1}} | birth_place = [[Philadelphia]], [[Pennsylvania ]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1836|12|19|1807|6|1}} | spouse = [[:en:Andrew Jackson Donelson|Andrew Jackson Donelson]] | children = 4 }} '''Emily Tennessee Donelson''' (Oṣù Kẹfà 1, 1807 – Oṣù Kejìlá 19, 1836) ni obìnrin àkọ́kọ́ fún ààrẹ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọdún 1829 sí 1834 nígbà ìjọba àbúrò rẹ̀ [[:en:Andrew_Jackson|Andrew Jackson]]. Ọmọ àbúrò ìyàwó Jackson ni. Rachel Donelson Jackson, ìyàwó Jackson kú ní ọ̀sẹ̀ mélòó kan ṣáájú kí ọkọ rẹ̀ tó bẹ̀rẹ̀ sí ń ṣàkóso. == Ni ọmọdé rẹ̀ == Wọ́n bí Emily Tennessee Donelson ní ọjọ́ kìíní oṣù kẹfà, ọdún 1807, ní Donelson, [[Tennessee]] gẹ́gẹ́ bí ọmọ kẹtàlá ti Mary Purnell àti John Donelson, àbúrò rẹ̀ jẹ́ arábìnrin [[Rachel Donelson Jackson]], ìyàwó Ààrẹ [[Andrew Jackson]].<ref name=":0">{{Cite book |last=Burke |first=Pauline Wilcox |url=https://books.google.com/books?id=rCtXz2Ajp-IC |title=Emily Donelson of Tennessee |publisher=University of Tennessee Press |year=2001 |isbn=978-1-57233-137-2 |editor-last=Atkins |editor-first=Jonathan M. |language=en}}</ref> Nígbà tí ó wà ní ọmọdé, ó lọ sí ilé-ẹ̀kọ́ ní [[:en:Nashville|Nashville]]. Nígbà tí ó jẹ́ ọ̀dọ́mọbìnrin, ó sún mọ́ ìbátan rẹ̀ àti ọkọ rẹ̀ lọ́jọ́ iwájú Andrew Jackson Donelson, ó sì ní ìfẹ́ ọkàn sí i ní ọdún 1816.<ref name="scofield">{{Cite book|last=Mune|first=Christina|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=123–126|chapter=Rachel Donelson Robards Jackson: A Reluctant First Lady|access-date=February 18, 2023}}</ref><ref name=":2">{{Cite book|last=Spence|first=Richard Douglas|url=https://books.google.com/books?id=0BM4DwAAQBAJ|title=Andrew Jackson Donelson: Jacksonian and Unionist|publisher=Vanderbilt University Press|year=2017|isbn=9780826521651|access-date=March 20, 2023}}</ref> Àwọn ọkùnrin láti ìdílé rẹ̀ jà ní [[:en:War of 1812|Ogun 1812]], ẹ̀gbọ́n rẹ̀ Andrew Jackson sì di ọ̀gágun olókìkí. == Ìgbéyàwó àti ìdílé == Nígbà tí Donelson wà lọ́dọ̀ọ́, ó rí ọ̀pọ̀ àwọn tó ń wá ìwé. Ó bẹ̀rẹ̀ sí í bá Andrew Donelson jáde, kò sì pẹ́ tí wọ́n fi bẹ̀rè́ sí í ṣègbéyàwó.<ref name=":2"/> Wọ́n ṣègbéyàwó ní ayẹyẹ kan ní September 16, 1824. Emily, ọmọ ọdún mẹ́tàdínlógún, àti Andrew, ọmọ ọdún márùnlélógún ni wọ́n.<ref name="scofield"/> == Gẹ́gẹ́bí alàgbà White House àti Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Iyawo Jackson kú nígbà díẹ̀ kí ó tó di ìgbà ìfiránṣẹ́ rẹ̀, àti pé Donelson ni ó ń bójú tó ètò àjọṣepọ̀ nígbà tí Jackson di ààrẹ. Ó kó lọ sí [[White House]] ní ọdún 21 pẹ̀lú ọkọ rẹ̀, tó ń sìn gẹ́gẹ́ bí olùrànlọ́wọ́ fún ààrẹ Jackson.<ref name="diller">{{Cite book|last1=Diller|first1=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill/|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|last2=Robertson|first2=Stephen L.|publisher=CQ Press|year=2001|isbn=978-1-56802-573-5|pages=154}}</ref> Láàárín àkókò yẹn, ó tù ú nínú fún ààrẹ kan tó ń ṣọ̀fọ̀. Donelson kúrò ní Ilé-Iṣọ́ọ̀ṣì ní ọdún 1830 nítorí àwọn àyípadà tó wáyé, àmọ́ ó padà sílé ní ọdún kan lẹ́yìn náà.<ref name="miller-center">{{cite web |last=Feller |first=Daniel |author-link=Daniel Feller |title=Rachel Jackson |url=http://millercenter.org/academic/americanpresident/jackson/essays/firstlady |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20120319210807/http://millercenter.org/academic/americanpresident/jackson/essays/firstlady |archive-date=March 19, 2012 |access-date=December 2, 2010 |work=American President: An Online Reference Resource |publisher=University of Virginia}}</ref> == Àìsàn àti ikú rẹ̀ == Ní ọdún 1836, ìlera Donelson bẹ̀rẹ̀ sí í dín kù, àmọ́ ó kúrò ní Washington ó sì pa dà sí Tennessee.  Ó dé Tennessee ní June 1836, níbi tó ti ń lọ láti ṣàtúnṣe nínú ọgbà ìdílé wọn.<ref name=":1">{{Cite book|last=Meacham|first=Jon|url=https://books.google.com/books?id=FYFsufPTrnEC|title=American Lion: Andrew Jackson in the White House|publisher=Random House Publishing Group|year=2008|isbn=978-1-58836-822-5|pages=326|language=en|author-link=Jon Meacham}}</ref> Ó jọ pé ó ti ń ṣàìsàn, àmọ́ ní December, ara rẹ̀ tún yá. Ní December 16, ó fi ara rẹ̀ sílẹ̀ nítorí pé ó ti kú láìpẹ́. Ó sọ fún àwọn ọmọ rẹ̀ pé òun ò ní ṣe nǹkan kan, àmọ́ ó ní kí wọ́n tì í lẹ́yìn kí òun lè dúró sí fèrèsé, kóun lè padà sílé láti [[:en:Washington D.C.|Washington]]. Donelson kú ní December 19, 1836, nígbà tó wà lọ́mọ ọdún mọ́kàndínlọ́gbọ̀n. Ọjọ́ méjì lẹ́yìn náà ni ọkọ rẹ̀ kú. ==Àwọn ìtọ́kasí== <References/> 1i94f8zhvk3p5ytd46el34cauv05fyv 618523 618521 2026-03-31T10:16:15Z Josedimaria 27719 618523 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Emily Donelson.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[Andrew Jackson]] | term_start = 4 March 1829 | term_end = 26 November 1834 | predecessor = [[Louisa Adams]] | successor = [[Sarah Jackson]] | birth_name = | birth_date = {{birth date|1807|6|1}} | birth_place = [[Tennessee]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1836|12|19|1807|6|1}} | spouse = [[:en:Andrew Jackson Donelson|Andrew Jackson Donelson]] | children = 4 }} '''Emily Tennessee Donelson''' (Oṣù Kẹfà 1, 1807 – Oṣù Kejìlá 19, 1836) ni obìnrin àkọ́kọ́ fún ààrẹ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà láti ọdún 1829 sí 1834 nígbà ìjọba àbúrò rẹ̀ [[:en:Andrew_Jackson|Andrew Jackson]]. Ọmọ àbúrò ìyàwó Jackson ni. Rachel Donelson Jackson, ìyàwó Jackson kú ní ọ̀sẹ̀ mélòó kan ṣáájú kí ọkọ rẹ̀ tó bẹ̀rẹ̀ sí ń ṣàkóso. == Ni ọmọdé rẹ̀ == Wọ́n bí Emily Tennessee Donelson ní ọjọ́ kìíní oṣù kẹfà, ọdún 1807, ní Donelson, [[Tennessee]] gẹ́gẹ́ bí ọmọ kẹtàlá ti Mary Purnell àti John Donelson, àbúrò rẹ̀ jẹ́ arábìnrin [[Rachel Donelson Jackson]], ìyàwó Ààrẹ [[Andrew Jackson]].<ref name=":0">{{Cite book |last=Burke |first=Pauline Wilcox |url=https://books.google.com/books?id=rCtXz2Ajp-IC |title=Emily Donelson of Tennessee |publisher=University of Tennessee Press |year=2001 |isbn=978-1-57233-137-2 |editor-last=Atkins |editor-first=Jonathan M. |language=en}}</ref> Nígbà tí ó wà ní ọmọdé, ó lọ sí ilé-ẹ̀kọ́ ní [[:en:Nashville|Nashville]]. Nígbà tí ó jẹ́ ọ̀dọ́mọbìnrin, ó sún mọ́ ìbátan rẹ̀ àti ọkọ rẹ̀ lọ́jọ́ iwájú Andrew Jackson Donelson, ó sì ní ìfẹ́ ọkàn sí i ní ọdún 1816.<ref name="scofield">{{Cite book|last=Mune|first=Christina|url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ&q=best%2520dressed|title=A Companion to First Ladies|publisher=John Wiley & Sons|year=2016|isbn=978-1-118-73218-2|editor-last=Sibley|editor-first=Katherine A. S.|pages=123–126|chapter=Rachel Donelson Robards Jackson: A Reluctant First Lady|access-date=February 18, 2023}}</ref><ref name=":2">{{Cite book|last=Spence|first=Richard Douglas|url=https://books.google.com/books?id=0BM4DwAAQBAJ|title=Andrew Jackson Donelson: Jacksonian and Unionist|publisher=Vanderbilt University Press|year=2017|isbn=9780826521651|access-date=March 20, 2023}}</ref> Àwọn ọkùnrin láti ìdílé rẹ̀ jà ní [[:en:War of 1812|Ogun 1812]], ẹ̀gbọ́n rẹ̀ Andrew Jackson sì di ọ̀gágun olókìkí. == Ìgbéyàwó àti ìdílé == Nígbà tí Donelson wà lọ́dọ̀ọ́, ó rí ọ̀pọ̀ àwọn tó ń wá ìwé. Ó bẹ̀rẹ̀ sí í bá Andrew Donelson jáde, kò sì pẹ́ tí wọ́n fi bẹ̀rè́ sí í ṣègbéyàwó.<ref name=":2"/> Wọ́n ṣègbéyàwó ní ayẹyẹ kan ní September 16, 1824. Emily, ọmọ ọdún mẹ́tàdínlógún, àti Andrew, ọmọ ọdún márùnlélógún ni wọ́n.<ref name="scofield"/> == Gẹ́gẹ́bí alàgbà White House àti Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Iyawo Jackson kú nígbà díẹ̀ kí ó tó di ìgbà ìfiránṣẹ́ rẹ̀, àti pé Donelson ni ó ń bójú tó ètò àjọṣepọ̀ nígbà tí Jackson di ààrẹ. Ó kó lọ sí [[White House]] ní ọdún 21 pẹ̀lú ọkọ rẹ̀, tó ń sìn gẹ́gẹ́ bí olùrànlọ́wọ́ fún ààrẹ Jackson.<ref name="diller">{{Cite book|last1=Diller|first1=Daniel C.|url=https://archive.org/details/presidentsfirstl0000dill/|title=The Presidents, First Ladies, and Vice Presidents: White House Biographies, 1789–2001|last2=Robertson|first2=Stephen L.|publisher=CQ Press|year=2001|isbn=978-1-56802-573-5|pages=154}}</ref> Láàárín àkókò yẹn, ó tù ú nínú fún ààrẹ kan tó ń ṣọ̀fọ̀. Donelson kúrò ní Ilé-Iṣọ́ọ̀ṣì ní ọdún 1830 nítorí àwọn àyípadà tó wáyé, àmọ́ ó padà sílé ní ọdún kan lẹ́yìn náà.<ref name="miller-center">{{cite web |last=Feller |first=Daniel |author-link=Daniel Feller |title=Rachel Jackson |url=http://millercenter.org/academic/americanpresident/jackson/essays/firstlady |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20120319210807/http://millercenter.org/academic/americanpresident/jackson/essays/firstlady |archive-date=March 19, 2012 |access-date=December 2, 2010 |work=American President: An Online Reference Resource |publisher=University of Virginia}}</ref> == Àìsàn àti ikú rẹ̀ == Ní ọdún 1836, ìlera Donelson bẹ̀rẹ̀ sí í dín kù, àmọ́ ó kúrò ní Washington ó sì pa dà sí Tennessee.  Ó dé Tennessee ní June 1836, níbi tó ti ń lọ láti ṣàtúnṣe nínú ọgbà ìdílé wọn.<ref name=":1">{{Cite book|last=Meacham|first=Jon|url=https://books.google.com/books?id=FYFsufPTrnEC|title=American Lion: Andrew Jackson in the White House|publisher=Random House Publishing Group|year=2008|isbn=978-1-58836-822-5|pages=326|language=en|author-link=Jon Meacham}}</ref> Ó jọ pé ó ti ń ṣàìsàn, àmọ́ ní December, ara rẹ̀ tún yá. Ní December 16, ó fi ara rẹ̀ sílẹ̀ nítorí pé ó ti kú láìpẹ́. Ó sọ fún àwọn ọmọ rẹ̀ pé òun ò ní ṣe nǹkan kan, àmọ́ ó ní kí wọ́n tì í lẹ́yìn kí òun lè dúró sí fèrèsé, kóun lè padà sílé láti [[:en:Washington D.C.|Washington]]. Donelson kú ní December 19, 1836, nígbà tó wà lọ́mọ ọdún mọ́kàndínlọ́gbọ̀n. Ọjọ́ méjì lẹ́yìn náà ni ọkọ rẹ̀ kú. ==Àwọn ìtọ́kasí== <References/> mu86abbs5x7ie1z3n9wu401mv8ybivq Louisa Adams 0 80008 618492 2026-03-31T08:50:11Z Josedimaria 27719 Created by translating the opening section from the page "[[:ig:Special:Redirect/revision/598176|Louisa Adams]]" 618492 wikitext text/x-wiki '''Louisa Catherine Adams''' (ti wọ́n bí i'''Johnson'''; February 12, 1775 - May 15, 1852) jẹ́ [[Obìnrín àkọkọ́ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ayaba Ààrẹ Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1825 sí ọdún 1829 nígbà tí [[:en:John_Quincy_Adams|John Quincy Adams]] jẹ́ ààrẹ. Wọ́n bí i [[England|nílẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì]], wọ́n sì tọ́ ọ dàgbà nílẹ̀ [[Fránsì]]. 6slw63o397w7pzja8t492epla3bijs5 618525 618492 2026-03-31T10:23:09Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Ndụ mbụ na alụmdi na nwunye" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/598176|Louisa Adams]]" 618525 wikitext text/x-wiki '''Louisa Catherine Adams''' (ti wọ́n bí i'''Johnson'''; February 12, 1775 - May 15, 1852) jẹ́ [[Obìnrín àkọkọ́ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ayaba Ààrẹ Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1825 sí ọdún 1829 nígbà tí [[:en:John_Quincy_Adams|John Quincy Adams]] jẹ́ ààrẹ. Wọ́n bí i [[England|nílẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì]], wọ́n sì tọ́ ọ dàgbà nílẹ̀ [[Fránsì]]. == Ìgbésí ayé àti ìgbéyàwó ní ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bí Louisa Catherine Johnson ní ọjọ́ kejìlá oṣù kejì, ọdún 1775 ní [[England]]<ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=42–52|language=en}}</ref>Ìdílé rẹ̀ jẹ́ ìdílé alágbára nínú ìṣèlú Amẹ́ríkà, baba Louisa ṣe àtìlẹ́yìn fún òmìnira Amẹ́ríkà, àwọn Johnson fi England sílẹ̀ ní ọdún 1778 ní ìdáhùn sí [[:en:American_Revolutionary_War|American Revolutionary War]].<ref name=":1">{{Cite journal|last=Allgor|first=Catherine|date=1997|title="A Republican in a Monarchy": Louisa Catherine Adams in Russia|url=https://www.jstor.org/stable/24913402|journal=Diplomatic History|volume=21|issue=1|pages=15–43|doi=10.1111/1467-7709.00049|issn=0145-2096|jstor=24913402}}</ref> Lẹ́yìn tí ìdílé rẹ̀ padà sí England, ó pàdé John Quincy Adams ní ọdún 1795, àwọn méjèèjì sì bẹ̀rẹ̀ sí ń fẹ́ ara wọn.<ref name="schneider" /> Wọ́n ṣe ìgbéyàwó ní ọdún 1797.<ref name=":2">{{Cite book|last=Nagel|first=Paul C.|url=https://archive.org/details/adamswomenabigai00nage|title=The Adams Women: Abigail and Louisa Adams, Their Sisters and Daughters|date=1987|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-503874-3|language=en}}</ref> <ref name=":3">{{Cite book|last=Thomas|first=Louisa|url=https://archive.org/details/louisaextraordin0000thom|title=Louisa: The Extraordinary Life of Mrs. Adams|date=2016|publisher=Penguin Press|isbn=978-1-59420-463-0|language=en}}</ref> iv6pthzvoz6tdnw2ysv674gedmw8trc 618526 618525 2026-03-31T10:26:59Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Ọrụ na First Lady" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/598176|Louisa Adams]]" 618526 wikitext text/x-wiki '''Louisa Catherine Adams''' (ti wọ́n bí i'''Johnson'''; February 12, 1775 - May 15, 1852) jẹ́ [[Obìnrín àkọkọ́ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ayaba Ààrẹ Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1825 sí ọdún 1829 nígbà tí [[:en:John_Quincy_Adams|John Quincy Adams]] jẹ́ ààrẹ. Wọ́n bí i [[England|nílẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì]], wọ́n sì tọ́ ọ dàgbà nílẹ̀ [[Fránsì]]. == Ìgbésí ayé àti ìgbéyàwó ní ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bí Louisa Catherine Johnson ní ọjọ́ kejìlá oṣù kejì, ọdún 1775 ní [[England]]<ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=42–52|language=en}}</ref>Ìdílé rẹ̀ jẹ́ ìdílé alágbára nínú ìṣèlú Amẹ́ríkà, baba Louisa ṣe àtìlẹ́yìn fún òmìnira Amẹ́ríkà, àwọn Johnson fi England sílẹ̀ ní ọdún 1778 ní ìdáhùn sí [[:en:American_Revolutionary_War|American Revolutionary War]].<ref name=":1">{{Cite journal|last=Allgor|first=Catherine|date=1997|title="A Republican in a Monarchy": Louisa Catherine Adams in Russia|url=https://www.jstor.org/stable/24913402|journal=Diplomatic History|volume=21|issue=1|pages=15–43|doi=10.1111/1467-7709.00049|issn=0145-2096|jstor=24913402}}</ref> Lẹ́yìn tí ìdílé rẹ̀ padà sí England, ó pàdé John Quincy Adams ní ọdún 1795, àwọn méjèèjì sì bẹ̀rẹ̀ sí ń fẹ́ ara wọn.<ref name="schneider" /> Wọ́n ṣe ìgbéyàwó ní ọdún 1797.<ref name=":2">{{Cite book|last=Nagel|first=Paul C.|url=https://archive.org/details/adamswomenabigai00nage|title=The Adams Women: Abigail and Louisa Adams, Their Sisters and Daughters|date=1987|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-503874-3|language=en}}</ref> <ref name=":3">{{Cite book|last=Thomas|first=Louisa|url=https://archive.org/details/louisaextraordin0000thom|title=Louisa: The Extraordinary Life of Mrs. Adams|date=2016|publisher=Penguin Press|isbn=978-1-59420-463-0|language=en}}</ref> == Iṣẹ́ rẹ̀ bi Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Ó dara pọ̀ mọ́ ọkọ rẹ̀ nínú ìgbòkègbodò òṣèlú rẹ̀ ní {{ill|Prussia|en}}. Nígbà tí wọ́n pa dà sí [[Orílẹ̀ èdè America|Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà]], ọkọ rẹ̀ di aṣojú ìjọba, ó sì bí ọmọkùnrin mẹ́ta. Wọ́n yàn John gẹ́gẹ́ bí òjíṣẹ́ [[:en:Russian_Empire|Ìjọba Rọ́ṣíà]]<nowiki/>lọ́dún 1809, wọ́n sì lọ sí [[Russia]]. Ọdún kan ló fi ń gbé ní Rọ́ṣíà nígbà tí John ń bá Àdéhùn Ghent kẹ́gbẹ́, nígbà tó sì ní kó dara pọ̀ mọ́ wọn lọ́dún 1815, ó rìnrìn àjò tó léwu tó gba ogójì ọjọ́ kọjá nílẹ̀ Yúróòpù tí ogun ti jà. Wọ́n gbé ní England fún ọdún méjì kí wọ́n tó padà sí Amẹ́ríkà nígbà tí wọ́n yan John gẹ́gẹ́ bí Akọ̀wé fún Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà. Louisa di olùgbàlejò olókìkí, ó sì máa ń gba àwọn àlejò pàtàkì nílé rẹ̀ déédéé. Kò ní ìtẹ́lọ́rùn pẹ̀lú Ilé Ààfin, níbi tí ó ti di alábàákẹ́gbẹ́ tímọ́tímọ́ tí ó sì ń gbóríyìn fún ọkọ rẹ̀. Ó kọ ìwé púpọ̀, ó ṣé àwọn eré, àròkọ, ewì, àti àwọn ìwé ìtàn. Ó fẹ́ fẹ̀yìntì gidigidi lẹ́yìn tí ọkọ rẹ̀ tún gba ipò atún, ṣùgbọ́n wọ́n yàn án sí Ilé Aṣòfin Amẹ́ríkà. Ó nífẹ̀ẹ́ sí ìṣèlú gán, ó ń gbé ìfòfindè àti ẹ̀tọ́ tó pọ̀ sí i fún àwọn obìnrin àti àwùjọ.<ref name="caroli2">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000caro|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|publisher=[[Oxford University Press]]|year=2010|isbn=978-0-19-539285-2|language=en}}</ref> <ref name="anthony">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiessagao00anth|title=First Ladies: The Saga of the Presidents' Wives and Their Power, 1789-1961|publisher=William Morrow and Company|year=1990|isbn=9780688112721|language=en}}</ref> American Revolutionary WahiAmerican Revolutionary War Presss jde08embopeu6z5msl2t1yfvdmk2uux 618527 618526 2026-03-31T10:28:40Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Onwu" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/598176|Louisa Adams]]" 618527 wikitext text/x-wiki '''Louisa Catherine Adams''' (ti wọ́n bí i'''Johnson'''; February 12, 1775 - May 15, 1852) jẹ́ [[Obìnrín àkọkọ́ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ayaba Ààrẹ Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1825 sí ọdún 1829 nígbà tí [[:en:John_Quincy_Adams|John Quincy Adams]] jẹ́ ààrẹ. Wọ́n bí i [[England|nílẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì]], wọ́n sì tọ́ ọ dàgbà nílẹ̀ [[Fránsì]]. == Ìgbésí ayé àti ìgbéyàwó ní ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bí Louisa Catherine Johnson ní ọjọ́ kejìlá oṣù kejì, ọdún 1775 ní [[England]]<ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=42–52|language=en}}</ref>Ìdílé rẹ̀ jẹ́ ìdílé alágbára nínú ìṣèlú Amẹ́ríkà, baba Louisa ṣe àtìlẹ́yìn fún òmìnira Amẹ́ríkà, àwọn Johnson fi England sílẹ̀ ní ọdún 1778 ní ìdáhùn sí [[:en:American_Revolutionary_War|American Revolutionary War]].<ref name=":1">{{Cite journal|last=Allgor|first=Catherine|date=1997|title="A Republican in a Monarchy": Louisa Catherine Adams in Russia|url=https://www.jstor.org/stable/24913402|journal=Diplomatic History|volume=21|issue=1|pages=15–43|doi=10.1111/1467-7709.00049|issn=0145-2096|jstor=24913402}}</ref> Lẹ́yìn tí ìdílé rẹ̀ padà sí England, ó pàdé John Quincy Adams ní ọdún 1795, àwọn méjèèjì sì bẹ̀rẹ̀ sí ń fẹ́ ara wọn.<ref name="schneider" /> Wọ́n ṣe ìgbéyàwó ní ọdún 1797.<ref name=":2">{{Cite book|last=Nagel|first=Paul C.|url=https://archive.org/details/adamswomenabigai00nage|title=The Adams Women: Abigail and Louisa Adams, Their Sisters and Daughters|date=1987|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-503874-3|language=en}}</ref> <ref name=":3">{{Cite book|last=Thomas|first=Louisa|url=https://archive.org/details/louisaextraordin0000thom|title=Louisa: The Extraordinary Life of Mrs. Adams|date=2016|publisher=Penguin Press|isbn=978-1-59420-463-0|language=en}}</ref> == Iṣẹ́ rẹ̀ bi Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Ó dara pọ̀ mọ́ ọkọ rẹ̀ nínú ìgbòkègbodò òṣèlú rẹ̀ ní {{ill|Prussia|en}}. Nígbà tí wọ́n pa dà sí [[Orílẹ̀ èdè America|Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà]], ọkọ rẹ̀ di aṣojú ìjọba, ó sì bí ọmọkùnrin mẹ́ta. Wọ́n yàn John gẹ́gẹ́ bí òjíṣẹ́ [[:en:Russian_Empire|Ìjọba Rọ́ṣíà]]<nowiki/>lọ́dún 1809, wọ́n sì lọ sí [[Russia]]. Ọdún kan ló fi ń gbé ní Rọ́ṣíà nígbà tí John ń bá Àdéhùn Ghent kẹ́gbẹ́, nígbà tó sì ní kó dara pọ̀ mọ́ wọn lọ́dún 1815, ó rìnrìn àjò tó léwu tó gba ogójì ọjọ́ kọjá nílẹ̀ Yúróòpù tí ogun ti jà. Wọ́n gbé ní England fún ọdún méjì kí wọ́n tó padà sí Amẹ́ríkà nígbà tí wọ́n yan John gẹ́gẹ́ bí Akọ̀wé fún Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà. Louisa di olùgbàlejò olókìkí, ó sì máa ń gba àwọn àlejò pàtàkì nílé rẹ̀ déédéé. Kò ní ìtẹ́lọ́rùn pẹ̀lú Ilé Ààfin, níbi tí ó ti di alábàákẹ́gbẹ́ tímọ́tímọ́ tí ó sì ń gbóríyìn fún ọkọ rẹ̀. Ó kọ ìwé púpọ̀, ó ṣé àwọn eré, àròkọ, ewì, àti àwọn ìwé ìtàn. Ó fẹ́ fẹ̀yìntì gidigidi lẹ́yìn tí ọkọ rẹ̀ tún gba ipò atún, ṣùgbọ́n wọ́n yàn án sí Ilé Aṣòfin Amẹ́ríkà. Ó nífẹ̀ẹ́ sí ìṣèlú gán, ó ń gbé ìfòfindè àti ẹ̀tọ́ tó pọ̀ sí i fún àwọn obìnrin àti àwùjọ.<ref name="caroli2">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000caro|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|publisher=[[Oxford University Press]]|year=2010|isbn=978-0-19-539285-2|language=en}}</ref> <ref name="anthony">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiessagao00anth|title=First Ladies: The Saga of the Presidents' Wives and Their Power, 1789-1961|publisher=William Morrow and Company|year=1990|isbn=9780688112721|language=en}}</ref> American Revolutionary WahiAmerican Revolutionary War Presss == Ikú rẹ̀ == Ó tún fẹ́ ọkọ mì ní ọdún 1848, ó sì ní [[:en:stroke|àrùn ọpọlọ]] ní ọdún 1849, èyí tó dín ìrìn àjò rẹ̀ kù. Ó kú ní ọjọ́ karùndínlógún oṣù karùn-ún ọdún 1852, nígbà tí ó pé ọmọ ọdún mẹ́tàdínlọ́gọ́rin, àwọn ọmọ ilé ìgbìmọ̀ aṣòfin sì dá ọjọ́ ìsìnkú rẹ̀ dúró, èyí tí í ṣe ìgbà kejì tí wọ́n ti bu ọlá fún obìnrin kan lọ́nà yìí. <ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=42–52|language=en}}</ref> Òun nìkan ni Ìyá Àkọ́kọ́ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà tí wọ́n bí ní orílẹ̀-èdè mìíràn títí di ọdún 2017, nígbà tí [[Melania Trump]] di Ìyá Àkọ́kọ́. mrcvay7xqt0p161dtx6jt46mh5zsg66 618528 618527 2026-03-31T10:32:51Z Josedimaria 27719 618528 wikitext text/x-wiki '''Louisa Catherine Adams''' (ti wọ́n bí i'''Johnson'''; February 12, 1775 - May 15, 1852) jẹ́ [[Obìnrín àkọkọ́ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ayaba Ààrẹ Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1825 sí ọdún 1829 nígbà tí [[:en:John_Quincy_Adams|John Quincy Adams]] jẹ́ ààrẹ. Wọ́n bí i [[England|nílẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì]], wọ́n sì tọ́ ọ dàgbà nílẹ̀ [[Fránsì]]. == Ìgbésí ayé àti ìgbéyàwó ní ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bí Louisa Catherine Johnson ní ọjọ́ kejìlá oṣù kejì, ọdún 1775 ní [[England]]<ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=42–52|language=en}}</ref> Ìdílé rẹ̀ jẹ́ ìdílé alágbára nínú ìṣèlú Amẹ́ríkà, baba Louisa ṣe àtìlẹ́yìn fún òmìnira Amẹ́ríkà, àwọn Johnson fi England sílẹ̀ ní ọdún 1778 ní ìdáhùn sí [[:en:American_Revolutionary_War|American Revolutionary War]].<ref name=":1">{{Cite journal|last=Allgor|first=Catherine|date=1997|title="A Republican in a Monarchy": Louisa Catherine Adams in Russia|url=https://www.jstor.org/stable/24913402|journal=Diplomatic History|volume=21|issue=1|pages=15–43|doi=10.1111/1467-7709.00049|issn=0145-2096|jstor=24913402}}</ref> Lẹ́yìn tí ìdílé rẹ̀ padà sí England, ó pàdé John Quincy Adams ní ọdún 1795, àwọn méjèèjì sì bẹ̀rẹ̀ sí ń fẹ́ ara wọn.<ref name="schneider" /> Wọ́n ṣe ìgbéyàwó ní ọdún 1797.<ref name=":2">{{Cite book|last=Nagel|first=Paul C.|url=https://archive.org/details/adamswomenabigai00nage|title=The Adams Women: Abigail and Louisa Adams, Their Sisters and Daughters|date=1987|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-503874-3|language=en}}</ref><ref name=":3">{{Cite book|last=Thomas|first=Louisa|url=https://archive.org/details/louisaextraordin0000thom|title=Louisa: The Extraordinary Life of Mrs. Adams|date=2016|publisher=Penguin Press|isbn=978-1-59420-463-0|language=en}}</ref> == Iṣẹ́ rẹ̀ bi Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Ó dara pọ̀ mọ́ ọkọ rẹ̀ nínú ìgbòkègbodò òṣèlú rẹ̀ ní [[:en:Prussia|Prussia]]. Nígbà tí wọ́n pa dà sí [[Orílẹ̀ èdè America|Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà]], ọkọ rẹ̀ di aṣojú ìjọba, ó sì bí ọmọkùnrin mẹ́ta. Wọ́n yàn John gẹ́gẹ́ bí òjíṣẹ́ [[:en:Russian_Empire|Ìjọba Rọ́ṣíà]] lọ́dún 1809, wọ́n sì lọ sí [[Russia]]. Ọdún kan ló fi ń gbé ní Rọ́ṣíà nígbà tí John ń bá [[:en:Treaty of Ghent|Àdéhùn Ghent]] kẹ́gbẹ́, nígbà tó sì ní kó dara pọ̀ mọ́ wọn lọ́dún 1815, ó rìnrìn àjò tó léwu tó gba ogójì ọjọ́ kọjá nílẹ̀ [[Yúróòpù]] tí ogun ti jà. Wọ́n gbé ní England fún ọdún méjì kí wọ́n tó padà sí Amẹ́ríkà nígbà tí wọ́n yan John gẹ́gẹ́ bí Akọ̀wé fún Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà. Louisa di olùgbàlejò olókìkí, ó sì máa ń gba àwọn àlejò pàtàkì nílé rẹ̀ déédéé. Kò ní ìtẹ́lọ́rùn pẹ̀lú Ilé Ààfin, níbi tí ó ti di alábàákẹ́gbẹ́ tímọ́tímọ́ tí ó sì ń gbóríyìn fún ọkọ rẹ̀. Ó kọ ìwé púpọ̀, ó ṣé àwọn eré, àròkọ, ewì, àti àwọn ìwé ìtàn. Ó fẹ́ fẹ̀yìntì gidigidi lẹ́yìn tí ọkọ rẹ̀ tún gba ipò atún, ṣùgbọ́n wọ́n yàn án sí Ilé Aṣòfin Amẹ́ríkà. Ó nífẹ̀ẹ́ sí ìṣèlú gán, ó ń gbé ìfòfindè àti ẹ̀tọ́ tó pọ̀ sí i fún àwọn obìnrin àti àwùjọ.<ref name="caroli2">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000caro|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|publisher=Oxford University Press|year=2010|isbn=978-0-19-539285-2|language=en}}</ref><ref name="anthony">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiessagao00anth|title=First Ladies: The Saga of the Presidents' Wives and Their Power, 1789-1961|publisher=William Morrow and Company|year=1990|isbn=9780688112721|language=en}}</ref> == Ikú rẹ̀ == Ó tún fẹ́ ọkọ mì ní ọdún 1848, ó sì ní [[:en:stroke|àrùn ọpọlọ]] ní ọdún 1849, èyí tó dín ìrìn àjò rẹ̀ kù. Ó kú ní ọjọ́ karùndínlógún oṣù karùn-ún ọdún 1852, nígbà tí ó pé ọmọ ọdún mẹ́tàdínlọ́gọ́rin, àwọn ọmọ ilé ìgbìmọ̀ aṣòfin sì dá ọjọ́ ìsìnkú rẹ̀ dúró, èyí tí í ṣe ìgbà kejì tí wọ́n ti bu ọlá fún obìnrin kan lọ́nà yìí.<ref name="schneider"/> Òun nìkan ni Ìyá Àkọ́kọ́ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà tí wọ́n bí ní orílẹ̀-èdè mìíràn títí di ọdún 2017, nígbà tí [[Melania Trump]] di Ìyá Àkọ́kọ́.<ref name=":0">{{Cite magazine |last=Waxman |first=Olivia B. |date=2016-11-09 |title=Meet the Only First Lady Before Melania Trump Not to Have Been Born in the U.S. |url=https://time.com/4532793/louisa-adams-first-lady-melania-trump/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20230204005015/https://time.com/4532793/louisa-adams-first-lady-melania-trump/ |archive-date=February 4, 2023 |access-date=2023-05-16 |magazine=Time |language=en}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== <References/> q9xi35baypww2ky3onlf57bc0x1vdpu 618529 618528 2026-03-31T10:36:57Z Josedimaria 27719 618529 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Louisa Adams (cropped2).jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[John Quincy Adams]] | term_start = 4 March 1825 | term_end = 4 March 1829 | predecessor = [[Elizabeth Monroe]] | successor = [[Emily Donelson]] | birth_name = Louisa Catherine Johnson | birth_date = {{birth date|1775|2|12}} | birth_place = [[London]], [[England]] | death_date = {{death date and age|1852|5|15|1775|2|12}} | spouse = John Quincy Adams | children = 4 }} '''Louisa Catherine Adams''' (ti wọ́n bí '''Johnson'''; February 12, 1775 - May 15, 1852) jẹ́ [[Obìnrín àkọkọ́ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ayaba Ààrẹ Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1825 sí ọdún 1829 nígbà tí [[:en:John_Quincy_Adams|John Quincy Adams]] jẹ́ ààrẹ. Wọ́n bí i [[England|nílẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì]], wọ́n sì tọ́ ọ dàgbà nílẹ̀ [[Fránsì]]. == Ìgbésí ayé àti ìgbéyàwó ní ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bí Louisa Catherine Johnson ní ọjọ́ kejìlá oṣù kejì, ọdún 1775 ní [[England]]<ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=42–52|language=en}}</ref> Ìdílé rẹ̀ jẹ́ ìdílé alágbára nínú ìṣèlú Amẹ́ríkà, baba Louisa ṣe àtìlẹ́yìn fún òmìnira Amẹ́ríkà, àwọn Johnson fi England sílẹ̀ ní ọdún 1778 ní ìdáhùn sí [[:en:American_Revolutionary_War|American Revolutionary War]].<ref name=":1">{{Cite journal|last=Allgor|first=Catherine|date=1997|title="A Republican in a Monarchy": Louisa Catherine Adams in Russia|url=https://www.jstor.org/stable/24913402|journal=Diplomatic History|volume=21|issue=1|pages=15–43|doi=10.1111/1467-7709.00049|issn=0145-2096|jstor=24913402}}</ref> Lẹ́yìn tí ìdílé rẹ̀ padà sí England, ó pàdé John Quincy Adams ní ọdún 1795, àwọn méjèèjì sì bẹ̀rẹ̀ sí ń fẹ́ ara wọn.<ref name="schneider" /> Wọ́n ṣe ìgbéyàwó ní ọdún 1797.<ref name=":2">{{Cite book|last=Nagel|first=Paul C.|url=https://archive.org/details/adamswomenabigai00nage|title=The Adams Women: Abigail and Louisa Adams, Their Sisters and Daughters|date=1987|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-503874-3|language=en}}</ref><ref name=":3">{{Cite book|last=Thomas|first=Louisa|url=https://archive.org/details/louisaextraordin0000thom|title=Louisa: The Extraordinary Life of Mrs. Adams|date=2016|publisher=Penguin Press|isbn=978-1-59420-463-0|language=en}}</ref> == Iṣẹ́ rẹ̀ bi Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Ó dara pọ̀ mọ́ ọkọ rẹ̀ nínú ìgbòkègbodò òṣèlú rẹ̀ ní [[:en:Prussia|Prussia]]. Nígbà tí wọ́n pa dà sí [[Orílẹ̀ èdè America|Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà]], ọkọ rẹ̀ di aṣojú ìjọba, ó sì bí ọmọkùnrin mẹ́ta. Wọ́n yàn John gẹ́gẹ́ bí òjíṣẹ́ [[:en:Russian_Empire|Ìjọba Rọ́ṣíà]] lọ́dún 1809, wọ́n sì lọ sí [[Russia]]. Ọdún kan ló fi ń gbé ní Rọ́ṣíà nígbà tí John ń bá [[:en:Treaty of Ghent|Àdéhùn Ghent]] kẹ́gbẹ́, nígbà tó sì ní kó dara pọ̀ mọ́ wọn lọ́dún 1815, ó rìnrìn àjò tó léwu tó gba ogójì ọjọ́ kọjá nílẹ̀ [[Yúróòpù]] tí ogun ti jà. Wọ́n gbé ní England fún ọdún méjì kí wọ́n tó padà sí Amẹ́ríkà nígbà tí wọ́n yan John gẹ́gẹ́ bí Akọ̀wé fún Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà. Louisa di olùgbàlejò olókìkí, ó sì máa ń gba àwọn àlejò pàtàkì nílé rẹ̀ déédéé. Kò ní ìtẹ́lọ́rùn pẹ̀lú Ilé Ààfin, níbi tí ó ti di alábàákẹ́gbẹ́ tímọ́tímọ́ tí ó sì ń gbóríyìn fún ọkọ rẹ̀. Ó kọ ìwé púpọ̀, ó ṣé àwọn eré, àròkọ, ewì, àti àwọn ìwé ìtàn. Ó fẹ́ fẹ̀yìntì gidigidi lẹ́yìn tí ọkọ rẹ̀ tún gba ipò atún, ṣùgbọ́n wọ́n yàn án sí Ilé Aṣòfin Amẹ́ríkà. Ó nífẹ̀ẹ́ sí ìṣèlú gán, ó ń gbé ìfòfindè àti ẹ̀tọ́ tó pọ̀ sí i fún àwọn obìnrin àti àwùjọ.<ref name="caroli2">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000caro|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|publisher=Oxford University Press|year=2010|isbn=978-0-19-539285-2|language=en}}</ref><ref name="anthony">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiessagao00anth|title=First Ladies: The Saga of the Presidents' Wives and Their Power, 1789-1961|publisher=William Morrow and Company|year=1990|isbn=9780688112721|language=en}}</ref> == Ikú rẹ̀ == Ó tún fẹ́ ọkọ mì ní ọdún 1848, ó sì ní [[:en:stroke|àrùn ọpọlọ]] ní ọdún 1849, èyí tó dín ìrìn àjò rẹ̀ kù. Ó kú ní ọjọ́ karùndínlógún oṣù karùn-ún ọdún 1852, nígbà tí ó pé ọmọ ọdún mẹ́tàdínlọ́gọ́rin, àwọn ọmọ ilé ìgbìmọ̀ aṣòfin sì dá ọjọ́ ìsìnkú rẹ̀ dúró, èyí tí í ṣe ìgbà kejì tí wọ́n ti bu ọlá fún obìnrin kan lọ́nà yìí.<ref name="schneider"/> Òun nìkan ni Ìyá Àkọ́kọ́ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà tí wọ́n bí ní orílẹ̀-èdè mìíràn títí di ọdún 2017, nígbà tí [[Melania Trump]] di Ìyá Àkọ́kọ́.<ref name=":0">{{Cite magazine |last=Waxman |first=Olivia B. |date=2016-11-09 |title=Meet the Only First Lady Before Melania Trump Not to Have Been Born in the U.S. |url=https://time.com/4532793/louisa-adams-first-lady-melania-trump/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20230204005015/https://time.com/4532793/louisa-adams-first-lady-melania-trump/ |archive-date=February 4, 2023 |access-date=2023-05-16 |magazine=Time |language=en}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== <References/> 1jqc9u3hqxrmxjbtamrusykgv62d48u 618530 618529 2026-03-31T10:37:27Z Josedimaria 27719 618530 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Louisa Adams (cropped2).jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[John Quincy Adams]] | term_start = 4 March 1825 | term_end = 4 March 1829 | predecessor = [[Elizabeth Monroe]] | successor = [[Emily Donelson]] | birth_name = Louisa Catherine Johnson | birth_date = {{birth date|1775|2|12}} | birth_place = [[London]], [[England]] | death_date = {{death date and age|1852|5|15|1775|2|12}} | spouse = John Quincy Adams | children = 4 }} '''Louisa Catherine Adams''' (ti wọ́n bí '''Johnson'''; February 12, 1775 - May 15, 1852) jẹ́ [[Obìnrín àkọkọ́ orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ayaba Ààrẹ Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1825 sí ọdún 1829 nígbà tí [[:en:John_Quincy_Adams|John Quincy Adams]] jẹ́ ààrẹ. Wọ́n bí i [[England|nílẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì]], wọ́n sì tọ́ ọ dàgbà nílẹ̀ [[Fránsì]]. == Ìgbésí ayé àti ìgbéyàwó ní ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bí Louisa Catherine Johnson ní ọjọ́ kejìlá oṣù kejì, ọdún 1775 ní [[England]]<ref name="schneider">{{Cite book|last1=Schneider|first1=Dorothy|url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3|title=First Ladies: A Biographical Dictionary|last2=Schneider|first2=Carl J.|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-1-4381-0815-5|edition=3rd|pages=42–52|language=en}}</ref> Ìdílé rẹ̀ jẹ́ ìdílé alágbára nínú ìṣèlú Amẹ́ríkà, baba Louisa ṣe àtìlẹ́yìn fún òmìnira Amẹ́ríkà, àwọn Johnson fi England sílẹ̀ ní ọdún 1778 ní ìdáhùn sí [[:en:American_Revolutionary_War|American Revolutionary War]].<ref name=":1">{{Cite journal|last=Allgor|first=Catherine|date=1997|title="A Republican in a Monarchy": Louisa Catherine Adams in Russia|url=https://www.jstor.org/stable/24913402|journal=Diplomatic History|volume=21|issue=1|pages=15–43|doi=10.1111/1467-7709.00049|issn=0145-2096|jstor=24913402}}</ref> Lẹ́yìn tí ìdílé rẹ̀ padà sí England, ó pàdé John Quincy Adams ní ọdún 1795, àwọn méjèèjì sì bẹ̀rẹ̀ sí ń fẹ́ ara wọn.<ref name="schneider" /> Wọ́n ṣe ìgbéyàwó ní ọdún 1797.<ref name=":2">{{Cite book|last=Nagel|first=Paul C.|url=https://archive.org/details/adamswomenabigai00nage|title=The Adams Women: Abigail and Louisa Adams, Their Sisters and Daughters|date=1987|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-503874-3|language=en}}</ref><ref name=":3">{{Cite book|last=Thomas|first=Louisa|url=https://archive.org/details/louisaextraordin0000thom|title=Louisa: The Extraordinary Life of Mrs. Adams|date=2016|publisher=Penguin Press|isbn=978-1-59420-463-0|language=en}}</ref> == Iṣẹ́ rẹ̀ bi Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Ó dara pọ̀ mọ́ ọkọ rẹ̀ nínú ìgbòkègbodò òṣèlú rẹ̀ ní [[:en:Prussia|Prussia]]. Nígbà tí wọ́n pa dà sí [[Orílẹ̀ èdè America|Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà]], ọkọ rẹ̀ di aṣojú ìjọba, ó sì bí ọmọkùnrin mẹ́ta. Wọ́n yàn John gẹ́gẹ́ bí òjíṣẹ́ [[:en:Russian_Empire|Ìjọba Rọ́ṣíà]] lọ́dún 1809, wọ́n sì lọ sí [[Russia]]. Ọdún kan ló fi ń gbé ní Rọ́ṣíà nígbà tí John ń bá [[:en:Treaty of Ghent|Àdéhùn Ghent]] kẹ́gbẹ́, nígbà tó sì ní kó dara pọ̀ mọ́ wọn lọ́dún 1815, ó rìnrìn àjò tó léwu tó gba ogójì ọjọ́ kọjá nílẹ̀ [[Yúróòpù]] tí ogun ti jà. Wọ́n gbé ní England fún ọdún méjì kí wọ́n tó padà sí Amẹ́ríkà nígbà tí wọ́n yan John gẹ́gẹ́ bí Akọ̀wé fún Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà. Louisa di olùgbàlejò olókìkí, ó sì máa ń gba àwọn àlejò pàtàkì nílé rẹ̀ déédéé. Kò ní ìtẹ́lọ́rùn pẹ̀lú Ilé Ààfin, níbi tí ó ti di alábàákẹ́gbẹ́ tímọ́tímọ́ tí ó sì ń gbóríyìn fún ọkọ rẹ̀. Ó kọ ìwé púpọ̀, ó ṣé àwọn eré, àròkọ, ewì, àti àwọn ìwé ìtàn. Ó fẹ́ fẹ̀yìntì gidigidi lẹ́yìn tí ọkọ rẹ̀ tún gba ipò atún, ṣùgbọ́n wọ́n yàn án sí Ilé Aṣòfin Amẹ́ríkà. Ó nífẹ̀ẹ́ sí ìṣèlú gán, ó ń gbé ìfòfindè àti ẹ̀tọ́ tó pọ̀ sí i fún àwọn obìnrin àti àwùjọ.<ref name="caroli2">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000caro|title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama|publisher=Oxford University Press|year=2010|isbn=978-0-19-539285-2|language=en}}</ref><ref name="anthony">{{Cite book|url=https://archive.org/details/firstladiessagao00anth|title=First Ladies: The Saga of the Presidents' Wives and Their Power, 1789-1961|publisher=William Morrow and Company|year=1990|isbn=9780688112721|language=en}}</ref> == Ikú rẹ̀ == Adams ní [[:en:stroke|àrùn ọpọlọ]] ní ọdún 1849, èyí tó dín ìrìn àjò rẹ̀ kù. Ó kú ní ọjọ́ karùndínlógún oṣù karùn-ún ọdún 1852, nígbà tí ó pé ọmọ ọdún mẹ́tàdínlọ́gọ́rin, àwọn ọmọ ilé ìgbìmọ̀ aṣòfin sì dá ọjọ́ ìsìnkú rẹ̀ dúró, èyí tí í ṣe ìgbà kejì tí wọ́n ti bu ọlá fún obìnrin kan lọ́nà yìí.<ref name="schneider"/> Òun nìkan ni Ìyá Àkọ́kọ́ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà tí wọ́n bí ní orílẹ̀-èdè mìíràn títí di ọdún 2017, nígbà tí [[Melania Trump]] di Ìyá Àkọ́kọ́.<ref name=":0">{{Cite magazine |last=Waxman |first=Olivia B. |date=2016-11-09 |title=Meet the Only First Lady Before Melania Trump Not to Have Been Born in the U.S. |url=https://time.com/4532793/louisa-adams-first-lady-melania-trump/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20230204005015/https://time.com/4532793/louisa-adams-first-lady-melania-trump/ |archive-date=February 4, 2023 |access-date=2023-05-16 |magazine=Time |language=en}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== <References/> ofpa4ej89kjqghmy5o96ijgf43csncb Elizabeth Monroe 0 80009 618499 2026-03-31T09:11:54Z Josedimaria 27719 Created by translating the opening section from the page "[[:ig:Special:Redirect/revision/621122|Elizabeth Monroe]]" 618499 wikitext text/x-wiki '''Elizabeth Monroe''' (orúkọ ìbí rẹ̀ '''Kortright'''; June 30, 1768 – September 23, 1830) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1817 sí 1825, gẹ́gẹ́ bí ìyàwó James Monroe, Ààrẹ karùn-ún ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà. Nítorí àìlera Monroe tí kò dára, ọmọbìnrin rẹ̀ àgbà, Eliza Monroe Hay, gba iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò [[:en:White_House|ní Ilé Ààrẹ]]. a7m1th1ifbx7udnysbfj1g34a01upuv 618531 618499 2026-03-31T10:38:52Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Ọmụmụ na nwata ya" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/621122|Elizabeth Monroe]]" 618531 wikitext text/x-wiki '''Elizabeth Monroe''' (orúkọ ìbí rẹ̀ '''Kortright'''; June 30, 1768 – September 23, 1830) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1817 sí 1825, gẹ́gẹ́ bí ìyàwó James Monroe, Ààrẹ karùn-ún ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà. Nítorí àìlera Monroe tí kò dára, ọmọbìnrin rẹ̀ àgbà, Eliza Monroe Hay, gba iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò [[:en:White_House|ní Ilé Ààrẹ]]. == Ìbí àti ìgbà ọmọdé rẹ̀ == Wọ́n bí Monroe Kortright ní [[New York|Ìlú New York]] City ní June 30, 1768, ọmọ Lawrence Kortright, oníṣòwò ọlọ́rọ̀ kan àti Hannah Kortright. Ìyá rẹ̀ kú nígbà tó wà lọ́mọ ọdún mọ́kàndínlógójì nígbà tó bí ọmọ. 2u0j8kr4zxmwuhk49sxz4z26pp6dov2 618532 618531 2026-03-31T10:40:10Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Alụmdi na nwunye" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/621122|Elizabeth Monroe]]" 618532 wikitext text/x-wiki '''Elizabeth Monroe''' (orúkọ ìbí rẹ̀ '''Kortright'''; June 30, 1768 – September 23, 1830) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1817 sí 1825, gẹ́gẹ́ bí ìyàwó James Monroe, Ààrẹ karùn-ún ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà. Nítorí àìlera Monroe tí kò dára, ọmọbìnrin rẹ̀ àgbà, Eliza Monroe Hay, gba iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò [[:en:White_House|ní Ilé Ààrẹ]]. == Ìbí àti ìgbà ọmọdé rẹ̀ == Wọ́n bí Monroe Kortright ní [[New York|Ìlú New York]] City ní June 30, 1768, ọmọ Lawrence Kortright, oníṣòwò ọlọ́rọ̀ kan àti Hannah Kortright. Ìyá rẹ̀ kú nígbà tó wà lọ́mọ ọdún mọ́kàndínlógójì nígbà tó bí ọmọ. == Ìgbéyàwó rẹ̀ == Kortright pàdé James Monroe ní ọdún 1785 ní New York nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ẹgbẹ́ Congress, wọ́n sì ṣe ìgbéyàwó ní ọdún kan lẹ́yìn náà nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́tàdínlógún, wọ́n sì bí ọmọ mẹ́ta pẹ̀lú Eliza Monroe Hay. Láàárín ọdún 1794 sí 1796, ó jẹ́ ìyàwó aṣojú kan bí wọ́n ṣe yan ọkọ rẹ̀ sí ipò kan, lẹ́yìn náà ó di Àkọ́kọ́ Ìyáàfin ti [[Firginia|Virginia]] nígbà tí wọ́n yan ọkọ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Gómìnà ní ọdún 1799. rb1451as5yo0irplwckd05zcqh2woy5 618533 618532 2026-03-31T10:41:04Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Nwanyị mbụ nke United States" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/621122|Elizabeth Monroe]]" 618533 wikitext text/x-wiki '''Elizabeth Monroe''' (orúkọ ìbí rẹ̀ '''Kortright'''; June 30, 1768 – September 23, 1830) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1817 sí 1825, gẹ́gẹ́ bí ìyàwó James Monroe, Ààrẹ karùn-ún ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà. Nítorí àìlera Monroe tí kò dára, ọmọbìnrin rẹ̀ àgbà, Eliza Monroe Hay, gba iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò [[:en:White_House|ní Ilé Ààrẹ]]. == Ìbí àti ìgbà ọmọdé rẹ̀ == Wọ́n bí Monroe Kortright ní [[New York|Ìlú New York]] City ní June 30, 1768, ọmọ Lawrence Kortright, oníṣòwò ọlọ́rọ̀ kan àti Hannah Kortright. Ìyá rẹ̀ kú nígbà tó wà lọ́mọ ọdún mọ́kàndínlógójì nígbà tó bí ọmọ. == Ìgbéyàwó rẹ̀ == Kortright pàdé James Monroe ní ọdún 1785 ní New York nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ẹgbẹ́ Congress, wọ́n sì ṣe ìgbéyàwó ní ọdún kan lẹ́yìn náà nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́tàdínlógún, wọ́n sì bí ọmọ mẹ́ta pẹ̀lú Eliza Monroe Hay. Láàárín ọdún 1794 sí 1796, ó jẹ́ ìyàwó aṣojú kan bí wọ́n ṣe yan ọkọ rẹ̀ sí ipò kan, lẹ́yìn náà ó di Àkọ́kọ́ Ìyáàfin ti [[Firginia|Virginia]] nígbà tí wọ́n yan ọkọ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Gómìnà ní ọdún 1799. == Ìyá Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà == Elizabeth bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ní ọjọ́ kẹrin oṣù kẹta, ọdún 1817, nígbà tí ọkọ rẹ̀ bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ àkọ́kọ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ààrẹ karùn-ún ti Amẹ́ríkà. Nígbà tí wọ́n wọ ilé funfun, àwọn Monroe gbé ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn aláwọ̀ dúdú tí wọ́n ti di ẹrú lọ sí ibi iṣẹ́ àṣekára wọn. Elizabeth Monroe gba ọ̀wọ̀ àti ìyìn dé àyè kan, pàápàá nígbà tí ọkọ rẹ̀ kejì wà. Sibẹsibẹ, o ṣaisan ni akoko kan ati pe awọn ọmọbinrin rẹ ṣe diẹ ninu awọn iṣẹ gbogbogbo. h1osv5rp3t39vvsxg3jlsbkh6hiu39k 618535 618533 2026-03-31T10:44:22Z Josedimaria 27719 618535 wikitext text/x-wiki '''Elizabeth Monroe''' (orúkọ ìbí rẹ̀ '''Kortright'''; June 30, 1768 – September 23, 1830) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1817 sí 1825, gẹ́gẹ́ bí ìyàwó James Monroe, Ààrẹ karùn-ún ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà. Nítorí àìlera Monroe tí kò dára, ọmọbìnrin rẹ̀ àgbà, Eliza Monroe Hay, gba iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò [[:en:White_House|ní Ilé Ààrẹ]].<ref name=firstladies/> == Ìbí àti ìgbà ọmọdé rẹ̀ == Wọ́n bí Monroe Kortright ní [[New York|Ìlú New York]] City ní June 30, 1768, ọmọ Lawrence Kortright, oníṣòwò ọlọ́rọ̀ kan àti Hannah Kortright.<ref name="archive.org">COURTRIGHT (KORTRIGHT) FAMILY [https://archive.org/stream/courtrightkortri00abbo/courtrightkortri00abbo_djvu.txt] by JOHN HOWARD printed by ABBOTT TOBIAS A. WRIGHT Printer and Publisher 150 Bleecker Street, New York 1922</ref> Ìyá rẹ̀ kú nígbà tó wà lọ́mọ ọdún mọ́kàndínlógójì nígbà tó bí ọmọ.<ref>September 7, 1777, Trinity Parish (New York, N. Y.), Parish Register [Burial Record:] "Mrs. Kortright, died September 7, 1777, aged 39 years, in Child-Bed. St. George's. [Burial site]"; September 8, 1777, ''The New-York Gazette and the Weekly Mercury'', No. 1350, page 3: "Departed this Life the 6th Instant, Mrs. HANNAH KORTRIGHT, the Wife of Mr. Lawrence Kortright, in the 39th year of her Age, much lamented by all her Acquaintances."</ref> == Ìgbéyàwó rẹ̀ == Kortright pàdé James Monroe ní ọdún 1785 ní New York nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ẹgbẹ́ Congress, wọ́n sì ṣe ìgbéyàwó ní ọdún kan lẹ́yìn náà nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́tàdínlógún, wọ́n sì bí ọmọ mẹ́ta pẹ̀lú Eliza Monroe Hay. Láàárín ọdún 1794 sí 1796, ó jẹ́ ìyàwó aṣojú kan bí wọ́n ṣe yan ọkọ rẹ̀ sí ipò kan, lẹ́yìn náà ó di Àkọ́kọ́ Ìyáàfin ti [[Firginia|Virginia]] nígbà tí wọ́n yan ọkọ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Gómìnà ní ọdún 1799.<ref>Harlow Unger, ''The Last Founding Father: James Monroe and a Nation's Call to Greatness'' (Boston, Massachusetts: Da Capo Press, 2009) page 61</ref><ref name="archive.org"/> == Ìyá Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà == Elizabeth bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ní ọjọ́ kẹrin oṣù kẹta, ọdún 1817, nígbà tí ọkọ rẹ̀ bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ àkọ́kọ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ààrẹ karùn-ún ti Amẹ́ríkà. Nígbà tí wọ́n wọ ilé funfun, àwọn Monroe gbé ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn aláwọ̀ dúdú tí wọ́n ti di ẹrú lọ sí ibi iṣẹ́ àṣekára wọn. Elizabeth Monroe gba ọ̀wọ̀ àti ìyìn dé àyè kan, pàápàá nígbà tí ọkọ rẹ̀ kejì wà. Sibẹsibẹ, o ṣaisan ní àkókò kan àti pé àwọn ọmọbìnrin rẹ̀ ṣé diẹ nínú àwọn iṣẹ́ gbogbogbò.<ref>{{cite web|url=http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=5|title=First Lady Biography: Elizabeth Monroe|access-date=2015-10-03|publisher=National First Ladies' Library}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{Reflist}} 3p03pq77g6mhzrpe8o28kpkh9a2ulir 618536 618535 2026-03-31T10:45:53Z Josedimaria 27719 618536 wikitext text/x-wiki '''Elizabeth Monroe''' (orúkọ ìbí rẹ̀ '''Kortright'''; June 30, 1768 – September 23, 1830) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1817 sí 1825, gẹ́gẹ́ bí ìyàwó James Monroe, Ààrẹ karùn-ún ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà. Nítorí àìlera Monroe tí kò dára, ọmọbìnrin rẹ̀ àgbà, Eliza Monroe Hay, gba iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò [[:en:White_House|ní Ilé Ààrẹ]].<ref name=firstladies/> == Ìbí àti ìgbà ọmọdé rẹ̀ == Wọ́n bí Monroe Kortright ní [[New York|Ìlú New York]] City ní June 30, 1768, ọmọ Lawrence Kortright, oníṣòwò ọlọ́rọ̀ kan àti Hannah Kortright.<ref name="archive.org">COURTRIGHT (KORTRIGHT) FAMILY [https://archive.org/stream/courtrightkortri00abbo/courtrightkortri00abbo_djvu.txt] by JOHN HOWARD printed by ABBOTT TOBIAS A. WRIGHT Printer and Publisher 150 Bleecker Street, New York 1922</ref> Ìyá rẹ̀ kú nígbà tó wà lọ́mọ ọdún mọ́kàndínlógójì nígbà tó bí ọmọ.<ref>September 7, 1777, Trinity Parish (New York, N. Y.), Parish Register [Burial Record:] "Mrs. Kortright, died September 7, 1777, aged 39 years, in Child-Bed. St. George's. [Burial site]"; September 8, 1777, ''The New-York Gazette and the Weekly Mercury'', No. 1350, page 3: "Departed this Life the 6th Instant, Mrs. HANNAH KORTRIGHT, the Wife of Mr. Lawrence Kortright, in the 39th year of her Age, much lamented by all her Acquaintances."</ref> == Ìgbéyàwó rẹ̀ == Kortright pàdé James Monroe ní ọdún 1785 ní New York nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ẹgbẹ́ Congress, wọ́n sì ṣe ìgbéyàwó ní ọdún kan lẹ́yìn náà nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́tàdínlógún, wọ́n sì bí ọmọ mẹ́ta pẹ̀lú Eliza Monroe Hay. Láàárín ọdún 1794 sí 1796, ó jẹ́ ìyàwó aṣojú kan bí wọ́n ṣe yan ọkọ rẹ̀ sí ipò kan, lẹ́yìn náà ó di Àkọ́kọ́ Ìyáàfin ti [[Firginia|Virginia]] nígbà tí wọ́n yan ọkọ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Gómìnà ní ọdún 1799.<ref>Harlow Unger, ''The Last Founding Father: James Monroe and a Nation's Call to Greatness'' (Boston, Massachusetts: Da Capo Press, 2009) page 61</ref><ref name="archive.org"/> == Ìyá Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà == Elizabeth bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ní ọjọ́ kẹrin oṣù kẹta, ọdún 1817, nígbà tí ọkọ rẹ̀ bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ àkọ́kọ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ààrẹ karùn-ún ti Amẹ́ríkà. Nígbà tí wọ́n wọ ilé funfun, àwọn Monroe gbé ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn aláwọ̀ dúdú tí wọ́n ti di ẹrú lọ sí ibi iṣẹ́ àṣekára wọn. Elizabeth Monroe gba ọ̀wọ̀ àti ìyìn dé àyè kan, pàápàá nígbà tí ọkọ rẹ̀ kejì wà. Sibẹsibẹ, o ṣaisan ní àkókò kan àti pé àwọn ọmọbìnrin rẹ̀ ṣé diẹ nínú àwọn iṣẹ́ gbogbogbò.<ref name="Siena2014">{{cite web |title=Eleanor Roosevelt Retains Top Spot as America's Best First Lady Michelle Obama Enters Study as 5th, Hillary Clinton Drops to 6th Clinton Seen First Lady Most as Presidential Material; Laura Bush, Pat Nixon, Mamie Eisenhower, Bess Truman Could Have Done More in Office Eleanor & FDR Top Power Couple; Mary Drags Lincolns Down in the Ratings |url=https://scri.siena.edu/wp-content/uploads/2018/08/FirstLadies2014Release_Final.pdf |website=scri.siena.edu |publisher=Siena Research Institute |access-date=16 May 2022 |date=February 15, 2014}}</ref><ref name=Firstladies>{{cite web|url=http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=5|title=First Lady Biography: Elizabeth Monroe|access-date=2015-10-03|publisher=National First Ladies' Library}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{Reflist}} pcldp3pom8cqvnhzpsym2dgarxcka30 618537 618536 2026-03-31T10:49:08Z Josedimaria 27719 618537 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Elizabeth Monroe.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[James Monroe]] | term_start = 4 March 1817 | term_end = 4 March 1825 | predecessor = [[Dolley Madison]] | successor = [[Louisa Adams]] | birth_name = Elizabeth Kortright | birth_date = {{birth date|1768|6|30}} | birth_place = [ìlú New York]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1830|9|23|1768|6|30}} | spouse = James Monroe | children = 3 }} '''Elizabeth Monroe''' (orúkọ ìbí rẹ̀ '''Kortright'''; June 30, 1768 – September 23, 1830) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1817 sí 1825, gẹ́gẹ́ bí ìyàwó James Monroe, Ààrẹ karùn-ún ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà. Nítorí àìlera Monroe tí kò dára, ọmọbìnrin rẹ̀ àgbà, Eliza Monroe Hay, gba iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò [[:en:White_House|ní Ilé Ààrẹ]].<ref name=firstladies/> == Ìbí àti ìgbà ọmọdé rẹ̀ == Wọ́n bí Monroe Kortright ní [[New York|Ìlú New York]] City ní June 30, 1768, ọmọ Lawrence Kortright, oníṣòwò ọlọ́rọ̀ kan àti Hannah Kortright.<ref name="archive.org">COURTRIGHT (KORTRIGHT) FAMILY [https://archive.org/stream/courtrightkortri00abbo/courtrightkortri00abbo_djvu.txt] by JOHN HOWARD printed by ABBOTT TOBIAS A. WRIGHT Printer and Publisher 150 Bleecker Street, New York 1922</ref> Ìyá rẹ̀ kú nígbà tó wà lọ́mọ ọdún mọ́kàndínlógójì nígbà tó bí ọmọ.<ref>September 7, 1777, Trinity Parish (New York, N. Y.), Parish Register [Burial Record:] "Mrs. Kortright, died September 7, 1777, aged 39 years, in Child-Bed. St. George's. [Burial site]"; September 8, 1777, ''The New-York Gazette and the Weekly Mercury'', No. 1350, page 3: "Departed this Life the 6th Instant, Mrs. HANNAH KORTRIGHT, the Wife of Mr. Lawrence Kortright, in the 39th year of her Age, much lamented by all her Acquaintances."</ref> == Ìgbéyàwó rẹ̀ == Kortright pàdé James Monroe ní ọdún 1785 ní New York nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ẹgbẹ́ Congress, wọ́n sì ṣe ìgbéyàwó ní ọdún kan lẹ́yìn náà nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́tàdínlógún, wọ́n sì bí ọmọ mẹ́ta pẹ̀lú Eliza Monroe Hay. Láàárín ọdún 1794 sí 1796, ó jẹ́ ìyàwó aṣojú kan bí wọ́n ṣe yan ọkọ rẹ̀ sí ipò kan, lẹ́yìn náà ó di Àkọ́kọ́ Ìyáàfin ti [[Firginia|Virginia]] nígbà tí wọ́n yan ọkọ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Gómìnà ní ọdún 1799.<ref>Harlow Unger, ''The Last Founding Father: James Monroe and a Nation's Call to Greatness'' (Boston, Massachusetts: Da Capo Press, 2009) page 61</ref><ref name="archive.org"/> == Ìyá Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà == Elizabeth bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ní ọjọ́ kẹrin oṣù kẹta, ọdún 1817, nígbà tí ọkọ rẹ̀ bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ àkọ́kọ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ààrẹ karùn-ún ti Amẹ́ríkà. Nígbà tí wọ́n wọ ilé funfun, àwọn Monroe gbé ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn aláwọ̀ dúdú tí wọ́n ti di ẹrú lọ sí ibi iṣẹ́ àṣekára wọn. Elizabeth Monroe gba ọ̀wọ̀ àti ìyìn dé àyè kan, pàápàá nígbà tí ọkọ rẹ̀ kejì wà. Sibẹsibẹ, o ṣaisan ní àkókò kan àti pé àwọn ọmọbìnrin rẹ̀ ṣé diẹ nínú àwọn iṣẹ́ gbogbogbò.<ref name="Siena2014">{{cite web |title=Eleanor Roosevelt Retains Top Spot as America's Best First Lady Michelle Obama Enters Study as 5th, Hillary Clinton Drops to 6th Clinton Seen First Lady Most as Presidential Material; Laura Bush, Pat Nixon, Mamie Eisenhower, Bess Truman Could Have Done More in Office Eleanor & FDR Top Power Couple; Mary Drags Lincolns Down in the Ratings |url=https://scri.siena.edu/wp-content/uploads/2018/08/FirstLadies2014Release_Final.pdf |website=scri.siena.edu |publisher=Siena Research Institute |access-date=16 May 2022 |date=February 15, 2014}}</ref><ref name=Firstladies>{{cite web|url=http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=5|title=First Lady Biography: Elizabeth Monroe|access-date=2015-10-03|publisher=National First Ladies' Library}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{Reflist}} 5cxl2w3chkrs2nyqpwqvqlirxcajb2k 618538 618537 2026-03-31T10:49:26Z Josedimaria 27719 618538 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Elizabeth Monroe.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[James Monroe]] | term_start = 4 March 1817 | term_end = 4 March 1825 | predecessor = [[Dolley Madison]] | successor = [[Louisa Adams]] | birth_name = Elizabeth Kortright | birth_date = {{birth date|1768|6|30}} | birth_place = [[ìlú New York]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1830|9|23|1768|6|30}} | spouse = James Monroe | children = 3 }} '''Elizabeth Monroe''' (orúkọ ìbí rẹ̀ '''Kortright'''; June 30, 1768 – September 23, 1830) ni [[Obìnrin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1817 sí 1825, gẹ́gẹ́ bí ìyàwó James Monroe, Ààrẹ karùn-ún ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà. Nítorí àìlera Monroe tí kò dára, ọmọbìnrin rẹ̀ àgbà, Eliza Monroe Hay, gba iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí olùgbàlejò [[:en:White_House|ní Ilé Ààrẹ]].<ref name=firstladies/> == Ìbí àti ìgbà ọmọdé rẹ̀ == Wọ́n bí Monroe Kortright ní [[New York|Ìlú New York]] City ní June 30, 1768, ọmọ Lawrence Kortright, oníṣòwò ọlọ́rọ̀ kan àti Hannah Kortright.<ref name="archive.org">COURTRIGHT (KORTRIGHT) FAMILY [https://archive.org/stream/courtrightkortri00abbo/courtrightkortri00abbo_djvu.txt] by JOHN HOWARD printed by ABBOTT TOBIAS A. WRIGHT Printer and Publisher 150 Bleecker Street, New York 1922</ref> Ìyá rẹ̀ kú nígbà tó wà lọ́mọ ọdún mọ́kàndínlógójì nígbà tó bí ọmọ.<ref>September 7, 1777, Trinity Parish (New York, N. Y.), Parish Register [Burial Record:] "Mrs. Kortright, died September 7, 1777, aged 39 years, in Child-Bed. St. George's. [Burial site]"; September 8, 1777, ''The New-York Gazette and the Weekly Mercury'', No. 1350, page 3: "Departed this Life the 6th Instant, Mrs. HANNAH KORTRIGHT, the Wife of Mr. Lawrence Kortright, in the 39th year of her Age, much lamented by all her Acquaintances."</ref> == Ìgbéyàwó rẹ̀ == Kortright pàdé James Monroe ní ọdún 1785 ní New York nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ẹgbẹ́ Congress, wọ́n sì ṣe ìgbéyàwó ní ọdún kan lẹ́yìn náà nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́tàdínlógún, wọ́n sì bí ọmọ mẹ́ta pẹ̀lú Eliza Monroe Hay. Láàárín ọdún 1794 sí 1796, ó jẹ́ ìyàwó aṣojú kan bí wọ́n ṣe yan ọkọ rẹ̀ sí ipò kan, lẹ́yìn náà ó di Àkọ́kọ́ Ìyáàfin ti [[Firginia|Virginia]] nígbà tí wọ́n yan ọkọ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Gómìnà ní ọdún 1799.<ref>Harlow Unger, ''The Last Founding Father: James Monroe and a Nation's Call to Greatness'' (Boston, Massachusetts: Da Capo Press, 2009) page 61</ref><ref name="archive.org"/> == Ìyá Àkọ́kọ́ ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà == Elizabeth bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ní ọjọ́ kẹrin oṣù kẹta, ọdún 1817, nígbà tí ọkọ rẹ̀ bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ àkọ́kọ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ààrẹ karùn-ún ti Amẹ́ríkà. Nígbà tí wọ́n wọ ilé funfun, àwọn Monroe gbé ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn aláwọ̀ dúdú tí wọ́n ti di ẹrú lọ sí ibi iṣẹ́ àṣekára wọn. Elizabeth Monroe gba ọ̀wọ̀ àti ìyìn dé àyè kan, pàápàá nígbà tí ọkọ rẹ̀ kejì wà. Sibẹsibẹ, o ṣaisan ní àkókò kan àti pé àwọn ọmọbìnrin rẹ̀ ṣé diẹ nínú àwọn iṣẹ́ gbogbogbò.<ref name="Siena2014">{{cite web |title=Eleanor Roosevelt Retains Top Spot as America's Best First Lady Michelle Obama Enters Study as 5th, Hillary Clinton Drops to 6th Clinton Seen First Lady Most as Presidential Material; Laura Bush, Pat Nixon, Mamie Eisenhower, Bess Truman Could Have Done More in Office Eleanor & FDR Top Power Couple; Mary Drags Lincolns Down in the Ratings |url=https://scri.siena.edu/wp-content/uploads/2018/08/FirstLadies2014Release_Final.pdf |website=scri.siena.edu |publisher=Siena Research Institute |access-date=16 May 2022 |date=February 15, 2014}}</ref><ref name=Firstladies>{{cite web|url=http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=5|title=First Lady Biography: Elizabeth Monroe|access-date=2015-10-03|publisher=National First Ladies' Library}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== {{Reflist}} 2g7fqt5i68yx7mrqo6sqkua5eqlkujv Helen Molyneux 0 80010 618500 2026-03-31T09:13:42Z Bamjos 28839 O ti ṣẹ̀dá àyọkà nípa ṣíṣe ògbufọ̀ ojú-ewé "[[:en:Special:Redirect/revision/1322425702|Helen Molyneux]]" 618500 wikitext text/x-wiki '''Helen Molyneux''' jẹ́ agbẹjọ́rò ará Wales tó dá ilé iṣẹ́ òfin ìpalára ara ẹni ní UK, NewLaw Solicitors sílẹ̀, tó sì tún jẹ́ Olórí Àgbà ilé iṣẹ́ òfin ìpalára ara ẹni ní UK, ní ọdún 2024. Ní ọdún 2024, ó ṣe olórí àwọn ère tuntun mẹ́ta fún àwọn obìnrin Wales tó gbajúmọ̀, ó sì di ọ̀kan lára ​​àwọn obìnrin 100 ti BBC. == Ìgbésí ayé àti iṣẹ́ == A bí Molyneux ní oṣù kẹta ọdún 1965, ní ìlú Caerphilly ti Wales. Ó kẹ́kọ̀ọ́ nípa òfin ní Yunifásítì Cardiff ó sì di amòfin ní ọdún 1991.. <ref name="IWA">{{Cite news|url=http://www.iwa.wales/about-us/trustees/|title=Trustees {{!}} IWA|access-date=2017-09-28|language=en-US}}</ref> Ní ọjọ́ kẹrìnlélógún oṣù kẹrin ọdún 2012, ilé-iṣẹ́ rẹ̀ Newlaw di ilé-iṣẹ́ Welsh àkọ́kọ́ àti ẹ̀kẹrin gbogbogbò tí àwọn Onímọ̀ràn Ìlànà Àgbà ti fún ní ìwé-àṣẹ gẹ́gẹ́ bí ètò ìṣòwò mìíràn (ABS). <ref>{{Cite news|url=https://www.lawgazette.co.uk/news/double-abs-first-for-newlaw-legal/65300.fullarticle|title=Double ABS first for NewLaw Legal {{!}} News {{!}} Law Society Gazette|journal=Law Society Gazette|accessdate=2017-09-28|language=en|archivedate=2019-03-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190306043501/https://www.lawgazette.co.uk/news/double-abs-first-for-newlaw-legal/65300.fullarticle}}</ref> Èrò náà bẹ̀rẹ̀ nígbà tí Molyneux pàdé ọkùnrin kan lórí ọkọ̀ ojú irin ní London tí ó ní ilé iṣẹ́ àwọn oníṣòwò ìbánigbófò kan, wọ́n sì sọ̀rọ̀ nípa ọjà ìbánigbófò náà; lẹ́yìn náà ni wọ́n wá pẹ̀lú èrò láti ṣẹ̀dá ilé iṣẹ́ amòfin kan tí yóò máa ṣàkóso àwọn ẹ̀sùn ìpalára ara ẹni láti ọ̀dọ̀ àwọn ilé iṣẹ́ ìbánigbófò àti àwọn oníṣòwò. <ref>{{Cite news|url=http://www.walesonline.co.uk/business/business-news/molyneux-takes-woman-year-title-1846240|title=Molyneux takes Woman of the Year title at awards|last=WalesOnline|date=2011-03-16|journal=walesonline|accessdate=2017-09-28}}</ref> Ní ọdún 2013, wọ́n yan Molyneux gẹ́gẹ́ bí Obìnrin Oníṣòwò ti Ọdún fún iṣẹ́ tí ó lé ní irinwó ati àádọ́rin ènìyàn ní UK, wọ́n sì ń san £35m lọ́dọọdún ní iṣẹ́ pẹ̀lú àwọn ilé iṣẹ́ oníbàárà tó gbajúmọ̀. Molyneux ta ilé iṣẹ́ náà lẹ́yìn náà. == Àwọn ẹ̀bùn òfin àti àwọn àṣeyọrí == {| class="wikitable" !Déètì ! Àkọlé Ẹ̀bùn ! Ẹgbẹ́ Olùfúnni-fúnni |- | 2011 | Àwọn Obìnrin Tó Dáa Jùlọ Nínú Iṣòwò Òfin àti Àwọn Obìnrin Wales Tó Dáa Jùlọ Nínú Ọdún | Àwọn Ẹ̀bùn Ìṣòwò Àwọn Obìnrin Welsh ti Ọdún 2011 |- | 2011 | Ẹ̀bùn Lexcel fún Àṣeyọrí nínú Ìṣàkóso Ìṣe (A gbóríyìn fún un gidigidi) | Àwọn Ẹ̀bùn Àjọ Ìdánilójú ti Ẹgbẹ́ Òfin ti ọdún 2011 |- | 2013 | Ẹgbẹ́ Àwọn Obìnrin Oníṣòwò ti Ọdún | Ẹgbẹ́ Òfin |- | 2014 | Ẹgbẹ́/Alága <ref name="IWA">{{Cite news|url=http://www.iwa.wales/about-us/trustees/|title=Trustees {{!}} IWA}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="">[http://www.iwa.wales/about-us/trustees/ "Trustees | IWA"]. ''IWA''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2017-09-28</span></span>.</cite></ref> | Ilé-ẹ̀kọ́ ti Àwọn Ọ̀ràn Welsh |- | 2015 | Oyè Oyè nínú Òfin | Yunifásítì ti Gúúsù Wales |- |} == Àwọn ẹ̀bùn == Ní oṣù Kejìlá ọdún 2024, Helen Molyneux wà lára ​​àwọn obìnrin ọgọ́rùn-ún tí BBC yàn. == Àwọn Obìnrin Welsh Àgbàyanu == Ní ọdún 2016, Molyneux àti àwọn mẹ́rin mìíràn péjọ láti jíròrò àìsí àwọn ère tí a yà sọ́tọ̀ fún àwọn obìnrin ní Wales; lẹ́yìn náà ni wọ́n dá ẹgbẹ́ àwọn obìnrin Monumental Welsh sílẹ̀ pẹ̀lú èrò láti ṣẹ̀dá àwọn ère márùn-ún káàkiri orílẹ̀-èdè náà. Wọ́n ṣí ère àkọ́kọ́, ti olùkọ́ àgbà Betty Campbell, ní oṣù kẹsàn-án ọdún 2021.. Wọ́n ti ṣí Elaine Morgan, Cranogwen àti Lady Rhondda ní ìparí ọdún 2024. Wọ́n ti gbèrò láti ṣe ère Elizabeth Andrews mìíràn fún ọdún 2025. Ifihan ile-iṣere kan nipa Cranogwen rin irin-ajo lọ si Wales ni opin ọdun 2022 lati polowo awọn ere naa, eyiti o kan Ile-iṣẹ Ìtàgé Mewn Cymeriadd. == Àwọn Obìnrin Áńgẹ́lì ti Wales == Molyneux jẹ́ ọ̀kan lára ​​àwọn olùdásílẹ̀ awọn Obìnrin ańgẹ́lì ti Wales, ẹgbẹ́ ìdókòwò angẹli kan. == Àwọn ìtọ́kasí == <references /> {{DEFAULTSORT:Molyneux, Helen}} [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] 8z74nypofj64dyspuzynewj870fs8jy Lourdes Barreto 0 80011 618507 2026-03-31T09:28:00Z Bamjos 28839 O ti ṣẹ̀dá àyọkà nípa ṣíṣe ògbufọ̀ ojú-ewé "[[:en:Special:Redirect/revision/1295104436|Lourdes Barreto]]" 618507 wikitext text/x-wiki Lourdes Barreto jẹ́ aṣẹ́wó tẹ́lẹ̀ rí tó ti ń ṣe àgbékalẹ̀ ẹ̀tọ́ àwọn òṣìṣẹ́ ìbálòpọ̀ ní Brazil. Olùdásílẹ̀ ẹgbẹ́ Brazil Network of Panstitutes ní ọdún 1980, ó tún ti ṣe ipa pàtàkì nínú gbígbìyànjú àwọn ìlànà ìdènà àrùn HIV ní Brazil. Ní ọdún 2023, ó tẹ ìwé ìtàn ìgbésí ayé rẹ̀ jáde, Puta autobiografia (ìtàn ìgbésí ayé àwọn aṣẹ́wó) àti ní ọdún 2024, wọ́n pè é ní ọ̀kan lára ​​àwọn Obìnrin 100 (BBC) ti ọdún náà. <ref name="Google">{{Cite book|title=Puta autobiografia|url=https://books.google.com/books?id=9PDEEAAAQBAJ|access-date=9 December 2024}}</ref> == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ == A bí Barreto ní ìlú Brejo de Areia, ní ìpínlẹ̀ Paraíba ní àríwá ìlà-oòrùn Brazil, ó sì dàgbà ní Catolé do Rocha ní ìpínlẹ̀ kan náà. Ó fi ilé sílẹ̀ ní ọmọ ọdún mẹ́rìnlá, lẹ́yìn tí ó dojú kọ ìwà ipá ilé àti ìbálòpọ̀, ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí aṣẹ́wó ó sì rìnrìn àjò lọ sí ọ̀pọ̀ ìpínlẹ̀, títí kan àwọn agbègbè iwakusa Serra Pelada àti Itaituba, ní àárín ọdún 1950. Kí ó tó di pé ó ń gbé ní Belém ní ìpínlẹ̀ Pará ní etí odò Amazon. Ní Belém, ó ń ṣiṣẹ́ ní alẹ́ ní òpópónà ní àyíká ilé ìtajà, ó bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ rẹ̀ láti ṣètìlẹ́yìn fún ẹ̀tọ́ àwọn òṣìṣẹ́ ìbálòpọ̀. Ó ní àmì ìkọ̀wé ní ​​apá rẹ̀ tí ó kọ Eu sou puta (Èmi jẹ́ aṣẹ́wó). == Ìjàpá == Ní ọdún 1987, Barreto dá ẹgbẹ́ Brazil Network of Panshorts sílẹ̀, pẹ̀lú Gabriela Leite, ọ̀kan lára ​​àwọn àjọ àkọ́kọ́ tí wọ́n ń ṣètìlẹ́yìn fún àwọn òṣìṣẹ́ ìbálòpọ̀ ní Brazil. Nẹ́ẹ̀tìwọ́ọ̀kì yìí yóò kó ipa pàtàkì nínú dídá ọjọ́ àwọn panshoù kárí ayé sílẹ̀, tí a máa ń ṣe ní ọdọọdún ní ọjọ́ kejì oṣù kẹfà. Ó fẹ́ di ọmọ ìgbìmọ̀ ìlú Belém ní ọdún 2000, àmọ́ wọn kò dìbò fún un, bó tilẹ̀ jẹ́ pé ó gba ìtìlẹ́yìn tó pọ̀. Lẹ́yìn náà, ó di aṣẹ́wó àkọ́kọ́ tó ṣiṣẹ́ nínú Ìgbìmọ̀ Àṣẹ Àwọn Obìnrin ti Orílẹ̀-èdè. Ó dá Ẹgbẹ́ Àwọn Aṣẹ́wó Obìnrin ti Ìpínlẹ̀ Pará (Gempac) sílẹ̀, èyí tó ń gbógun ti ẹ̀tanú sí àwọn òṣìṣẹ́ ìbálòpọ̀. == Ìtàn ìgbésí ayé ara ẹni == Barreto tẹ ìtàn ìgbésí ayé rẹ̀ jáde ní ọdún 2023, tí àkọlé rẹ̀ jẹ́ Puta autobiografia (Ìtàn ìgbésí ayé aṣẹ́wó). Wọ́n tẹ̀ ẹ́ jáde pẹ̀lú ìrànlọ́wọ́ owó láti ọ̀dọ̀ ìjọba. Fídíò fídíò kan nípa ìgbésí ayé rẹ̀, èyí tí ó ti kọ ìwé náà, ń lọ lọ́wọ́lọ́wọ́. Ilé ìwé Piratas da Batucada samba fi ọlá fún un ní Belém Carnival ní ọdún 2023. <ref name="Google">{{Cite book|title=Puta autobiografia|url=https://books.google.com/books?id=9PDEEAAAQBAJ|isbn=978-65-80162-12-3|access-date=9 December 2024|last=Barreto|first1=Lourdes|date=12 June 2023|publisher=Claraboia Editora}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFBarreto2023">Barreto, Lourdes (12 June 2023). [https://books.google.com/books?id=9PDEEAAAQBAJ ''Puta autobiografia'']. Claraboia Editora. [[ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-65-80162-12-3|<bdi>978-65-80162-12-3</bdi>]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">9 December</span> 2024</span>.</cite></ref> <ref>{{Cite news|title=Ativista e prostituta, Lourdes Barreto lança autobiografia no Theatro da Paz|url=https://g1.globo.com/pa/para/noticia/2023/02/23/ativista-e-prostituta-lourdes-barreto-lanca-autobiografia-no-theatro-da-paz.ghtml|accessdate=9 December 2024|publisher=O Globo|date=23 February 2023}}</ref> <ref name="Liberal">{{Cite news|last=Vidigal|first1=Enize|title=Livro 'Lourdes Barreto: Puta Biografia' é lançado nesta quinta, 23|url=https://www.oliberal.com/cultura/livro-lourdes-barreto-puta-biografia-e-lancado-nesta-quinta-23-1.648576?amp=1|accessdate=9 December 2024|publisher=O Liberal|date=23 February 2023}}</ref> == Ìgbésí ayé ara ẹni == Barreto ti ní ọkọ mẹ́rin, ọmọ mẹ́rin àti ọmọ ọmọ mẹ́wàá. == Àwọn ìtọ́kasí == {{Reflist}} <references responsive="1"></references> {{Authority control}}{{DEFAULTSORT:Barreto, Lourdes}} [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] s6wrhcddkh4ml04cjsal8cqm8ut7yus Dolley Madison 0 80012 618508 2026-03-31T09:30:06Z Josedimaria 27719 Created by translating the opening section from the page "[[:ig:Special:Redirect/revision/621072|Dolley Madison]]" 618508 wikitext text/x-wiki '''Dolley Todd Madison''' (tó bí i ní '''Payne'''; May 20, 1768 - July 12, 1849) ni ìyàwó [[:en:James_Madison|James Madison]], tó jẹ́ [[Ààrẹ ilẹ̀ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|ààrẹ kẹrin ti Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1809 sí ọdún 1817. Ó mọ̀ sí i pé ó ń ṣé àpéjọ àríyá [[Washington, D.C.|ní Washington]] níbi tó ti pè àwọn olóṣèlú méjèèjì, tí wọ́n ń darí èrò nípa ìṣọ̀kan láàárín àwọn ẹgbẹ́ méjèèjì. Madison ló mú kó dá èrò náà sílẹ̀ pé àwọn ọmọ ẹgbẹ kọ̀ọ̀kan lè máa bára wọn ṣọ̀rẹ́, kí wọ́n máa fọwọ́ sowọ́ pọ̀, kí wọ́n sì máa bá ara wọn sọ̀rọ̀ láìṣe ìpáǹle. [[Martha Jefferson]] with the 1qv04xidwvxcym6733fhv74i2k4l8cp 618539 618508 2026-03-31T10:50:59Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Ndụ mbụ na alụmdi na nwunye mbụ" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/621072|Dolley Madison]]" 618539 wikitext text/x-wiki '''Dolley Todd Madison''' (tó bí i ní '''Payne'''; May 20, 1768 - July 12, 1849) ni ìyàwó [[:en:James_Madison|James Madison]], tó jẹ́ [[Ààrẹ ilẹ̀ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|ààrẹ kẹrin ti Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1809 sí ọdún 1817. Ó mọ̀ sí i pé ó ń ṣé àpéjọ àríyá [[Washington, D.C.|ní Washington]] níbi tó ti pè àwọn olóṣèlú méjèèjì, tí wọ́n ń darí èrò nípa ìṣọ̀kan láàárín àwọn ẹgbẹ́ méjèèjì. Madison ló mú kó dá èrò náà sílẹ̀ pé àwọn ọmọ ẹgbẹ kọ̀ọ̀kan lè máa bára wọn ṣọ̀rẹ́, kí wọ́n máa fọwọ́ sowọ́ pọ̀, kí wọ́n sì máa bá ara wọn sọ̀rọ̀ láìṣe ìpáǹle. [[Martha Jefferson]] with the == Ìgbésí ayé ọmọdé àti ìgbéyàwó àkọ́kọ́ == A bí Dolley Payne ní ọjọ́ ogún oṣù karùn-ún ọdún 1768, fún Mary Coles àti John Payne Jr., ó sì dàgbà nítòsí ìdílé rẹ̀ ní [[Firginia|Virginia]]. Ní ọdún 1790, ó fẹ́ John Todd, agbẹjọ́rò kan, wọ́n sì bí ọmọkùnrin méjì. Ní ọdún 1793, ọkọ rẹ̀ àti àwọn ìbátan rẹ̀ kú nítorí àrùn ibà ofeefee. ho11m624z0xg0r2hxwwsy9qxellzw4e 618540 618539 2026-03-31T10:52:47Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Alụmdi na nwunye nke abụọ na First Lady" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/621072|Dolley Madison]]" 618540 wikitext text/x-wiki '''Dolley Todd Madison''' (tó bí i ní '''Payne'''; May 20, 1768 - July 12, 1849) ni ìyàwó [[:en:James_Madison|James Madison]], tó jẹ́ [[Ààrẹ ilẹ̀ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|ààrẹ kẹrin ti Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1809 sí ọdún 1817. Ó mọ̀ sí i pé ó ń ṣé àpéjọ àríyá [[Washington, D.C.|ní Washington]] níbi tó ti pè àwọn olóṣèlú méjèèjì, tí wọ́n ń darí èrò nípa ìṣọ̀kan láàárín àwọn ẹgbẹ́ méjèèjì. Madison ló mú kó dá èrò náà sílẹ̀ pé àwọn ọmọ ẹgbẹ kọ̀ọ̀kan lè máa bára wọn ṣọ̀rẹ́, kí wọ́n máa fọwọ́ sowọ́ pọ̀, kí wọ́n sì máa bá ara wọn sọ̀rọ̀ láìṣe ìpáǹle. [[Martha Jefferson]] with the == Ìgbésí ayé ọmọdé àti ìgbéyàwó àkọ́kọ́ == A bí Dolley Payne ní ọjọ́ ogún oṣù karùn-ún ọdún 1768, fún Mary Coles àti John Payne Jr., ó sì dàgbà nítòsí ìdílé rẹ̀ ní [[Firginia|Virginia]]. Ní ọdún 1790, ó fẹ́ John Todd, agbẹjọ́rò kan, wọ́n sì bí ọmọkùnrin méjì. Ní ọdún 1793, ọkọ rẹ̀ àti àwọn ìbátan rẹ̀ kú nítorí àrùn ibà ofeefee. == Ìgbéyàwó kejì pẹ̀lú Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Ó pàdé {{ill|James Madison|en}} ní ọdún 1794, wọ́n ṣe ìgbéyàwó, ṣùgbọ́n níwọ̀n ìgbà tí James kì í ṣe {{ill|Quaker|en}}, wọ́n lé e kúrò ní ṣọ́ọ̀ṣì nítorí pé ó ti fẹ́ ẹni tí kì ń ṣe Quaker. Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Ààrẹ, ó bẹ̀rẹ̀ àwọn àyípadà kan, láti ìgbà tí ó ti dá ipò òṣèlú sílẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ìyàwó James Madison, Dolley Madison ṣe púpọ̀ láti ṣàlàyé ipa ìyàwó ààrẹ, tí orúkọ rẹ̀ wá di mímọ̀ lẹ́yìn náà—iṣẹ́ tí ó máa ń ṣe fún opó {{ill|Thomas Jefferson|en}}. <ref>{{Cite book|author-link=Catherine Allgor|first=Catherine|last=Allgor|title=A Perfect Union: Dolley Madison and the Creation of the American Nation|location=New York|publisher=Henry Holt & Co.|year=2006|page=43|isbn=0-8050-7327-2}}</ref> Madison tún ran lọ́wọ́ láti pa {{ill|White House|en}} ara tuntun tí a kọ́. Gẹ́gẹ́ bí opó, ó máa ń gbé nínú òṣì pẹ̀lú ìwà àìtọ́ tí ọmọ rẹ̀ John Payne Todd ń hù nígbà tí wọ́n ń mu ọtí àti bí wọ́n ṣe ń ṣàkóso oko wọn ní Montpelier. Láti dín gbèsè rẹ̀ kù, ó ta oko rẹ̀, àwọn ẹrú tó kù, àti ìwé ọkọ rẹ̀ tó ti kú. <nowiki><ref>Harlow Unger, ''The Last Founding Father: James Monroe and a Nation's Call to Greatness'' (Boston, Massachusetts: Da Capo Press, 2009) page 61</ref></nowiki><nowiki><ref name="archive.org"/></nowiki> ihphd76rs28jszs6cycjvr4lb6iz8eb 618541 618540 2026-03-31T10:56:35Z Josedimaria 27719 618541 wikitext text/x-wiki '''Dolley Todd Madison''' (tó bí i ní '''Payne'''; May 20, 1768 - July 12, 1849) ni ìyàwó [[:en:James_Madison|James Madison]], tó jẹ́ [[Ààrẹ ilẹ̀ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|ààrẹ kẹrin ti Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1809 sí ọdún 1817. Ó mọ̀ sí i pé ó ń ṣé àpéjọ àríyá [[Washington, D.C.|ní Washington]] níbi tó ti pè àwọn olóṣèlú méjèèjì, tí wọ́n ń darí èrò nípa ìṣọ̀kan láàárín àwọn ẹgbẹ́ méjèèjì. Madison ló mú kó dá èrò náà sílẹ̀ pé àwọn ọmọ ẹgbẹ kọ̀ọ̀kan lè máa bára wọn ṣọ̀rẹ́, kí wọ́n máa fọwọ́ sowọ́ pọ̀, kí wọ́n sì máa bá ara wọn sọ̀rọ̀ láìṣe ìpáǹle.<ref name="New York Historical Society">{{Cite web|title=Unofficial Politician: Dolley Madison in Washington|url=https://www.nyhistory.org/womens-history/education/curriculum/saving-washington/module-1-unofficial-politician/introduction|publisher=New York Historical Society|accessdate=July 31, 2018|archivedate=July 31, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180731214947/https://www.nyhistory.org/womens-history/education/curriculum/saving-washington/module-1-unofficial-politician/introduction}}</ref> == Ìgbésí ayé ọmọdé àti ìgbéyàwó àkọ́kọ́ == A bí Dolley Payne ní ọjọ́ ogún oṣù karùn-ún ọdún 1768, fún Mary Coles àti John Payne Jr., ó sì dàgbà nítòsí ìdílé rẹ̀ ní [[Firginia|Virginia]]. Ní ọdún 1790, ó fẹ́ John Todd, agbẹjọ́rò kan, wọ́n sì bí ọmọkùnrin méjì. Ní ọdún 1793, ọkọ rẹ̀ àti àwọn ìbátan rẹ̀ kú nítorí àrùn ibà ofeefee.<ref name="virginia1">[http://www2.vcdh.virginia.edu/madison/overview/chronology.html "Chronology and Dolley Madison"] [https://web.archive.org/web/20100620021636/http://www2.vcdh.virginia.edu/madison/overview/chronology.html Madison - Overview, Chronology] ''The Dolley Madison Project,'' University of Virginia Digital History</ref><ref name="Life Story">{{cite web|title=Life Story: Dolley Madison, 1768-1849|url=https://www.nyhistory.org/womens-history/education/curriculum/saving-washington/module-1-unofficial-politician/life-stories/dolley-madison|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180801005552/https://www.nyhistory.org/womens-history/education/curriculum/saving-washington/module-1-unofficial-politician/life-stories/dolley-madison|archive-date=August 1, 2018|access-date=July 31, 2018|website=Women and the American Story: A Curriculum Guide|publisher=New York Historical Society}}</ref> == Ìgbéyàwó kejì pẹ̀lú Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Ó pàdé [[James Madison]] ní ọdún 1794, wọ́n ṣe ìgbéyàwó, ṣùgbọ́n níwọ̀n ìgbà tí James kì í ṣe [[:en:Quaker|Quaker]], wọ́n lé e kúrò ní ṣọ́ọ̀ṣì nítorí pé ó ti fẹ́ ẹni tí kì ń ṣe Quaker.<ref name="Life Story"/> Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Ààrẹ, ó bẹ̀rẹ̀ àwọn àyípadà kan, láti ìgbà tí ó ti dá ipò òṣèlú sílẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ìyàwó James Madison, Dolley Madison ṣe púpọ̀ láti ṣàlàyé ipa ìyàwó ààrẹ, tí orúkọ rẹ̀ wá di mímọ̀ lẹ́yìn náà—iṣẹ́ tí ó máa ń ṣe fún opó [[Thomas Jefferson]].<ref>{{Cite book|author-link=Catherine Allgor|first=Catherine|last=Allgor|title=A Perfect Union: Dolley Madison and the Creation of the American Nation|location=New York|publisher=Henry Holt & Co.|year=2006|page=43|isbn=0-8050-7327-2}}</ref> Madison tún ran lọ́wọ́ láti pa [[White House]] ara tuntun tí a kọ́.<ref>{{Cite web|title=Unraveling the Dolley Myths|url=https://www.whitehousehistory.org/unraveling-the-dolley-myths|url-status=live|access-date=2021-10-21|website=White House Historical Association|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20150804040800/http://www.whitehousehistory.org:80/unraveling-the-dolley-myths |archive-date=August 4, 2015 }}</ref> Gẹ́gẹ́ bí opó, ó máa ń gbé nínú òṣì pẹ̀lú ìwà àìtọ́ tí ọmọ rẹ̀ John Payne Todd ń hù nígbà tí wọ́n ń mu ọtí àti bí wọ́n ṣe ń ṣàkóso oko wọn ní Montpelier. Láti dín gbèsè rẹ̀ kù, ó ta oko rẹ̀, àwọn ẹrú tó kù, àti ìwé ọkọ rẹ̀ tó ti kú.<ref name="Taylor">{{cite web |url=http://www.montpelier.org/explore/community/paul_jennings.php |title=Paul Jennings—Enamoured with Freedom |archive-url=https://web.archive.org/web/20120918235037/http://www.montpelier.org/explore/community/paul_jennings.php |publisher=The Montpelier Foundation |website=www.montepelier.org |archive-date=September 18, 2012 |access-date=2015-01-06 |accessdate=2026-03-11 |archivedate=2012-09-18 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20120918235037/http://www.montpelier.org/explore/community/paul_jennings.php }}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== <References/> 5k5y2575llkjqvmnngyzl1zb3yitjti 618543 618541 2026-03-31T11:00:34Z Josedimaria 27719 618543 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Gilbert Stuart - Dolley Payne Madison (Mrs. James Madison) - Google Art Project.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[James Madison]] | term_start = 4 March 1809 | term_end = 4 March 1817 | predecessor = [[Martha Jefferson]] | successor = [[Elizabeth Monroe]] | birth_name = Dolley Payne | birth_date = {{birth date|1768|5|20}} | birth_place = [[ìlú New York]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1849|6|12|1768|5|20}} | spouse = {{marriage|John Todd|1790}}<br>{{marriage|James Madison|1794}} | children = 2 }} '''Dolley Todd Madison''' (tó wọ́n bí '''Payne'''; May 20, 1768 - July 12, 1849) jẹ́ ìyàwó [[:en:James_Madison|James Madison]], tó jẹ́ [[Ààrẹ ilẹ̀ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|ààrẹ kẹrin ti Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1809 sí ọdún 1817. Ó mọ̀ sí i pé ó ń ṣé àpéjọ àríyá [[Washington, D.C.|ní Washington]] níbi tó ti pè àwọn olóṣèlú méjèèjì, tí wọ́n ń darí èrò nípa ìṣọ̀kan láàárín àwọn ẹgbẹ́ méjèèjì. Madison ló mú kó dá èrò náà sílẹ̀ pé àwọn ọmọ ẹgbẹ kọ̀ọ̀kan lè máa bára wọn ṣọ̀rẹ́, kí wọ́n máa fọwọ́ sowọ́ pọ̀, kí wọ́n sì máa bá ara wọn sọ̀rọ̀ láìṣe ìpáǹle.<ref name="New York Historical Society">{{Cite web|title=Unofficial Politician: Dolley Madison in Washington|url=https://www.nyhistory.org/womens-history/education/curriculum/saving-washington/module-1-unofficial-politician/introduction|publisher=New York Historical Society|accessdate=July 31, 2018|archivedate=July 31, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180731214947/https://www.nyhistory.org/womens-history/education/curriculum/saving-washington/module-1-unofficial-politician/introduction}}</ref> == Ìgbésí ayé ọmọdé àti ìgbéyàwó àkọ́kọ́ == A bí Dolley Payne ní ọjọ́ ogún oṣù karùn-ún ọdún 1768, fún Mary Coles àti John Payne Jr., ó sì dàgbà nítòsí ìdílé rẹ̀ ní [[Firginia|Virginia]]. Ní ọdún 1790, ó fẹ́ John Todd, agbẹjọ́rò kan, wọ́n sì bí ọmọkùnrin méjì. Ní ọdún 1793, ọkọ rẹ̀ àti àwọn ìbátan rẹ̀ kú nítorí àrùn ibà ofeefee.<ref name="virginia1">[http://www2.vcdh.virginia.edu/madison/overview/chronology.html "Chronology and Dolley Madison"] [https://web.archive.org/web/20100620021636/http://www2.vcdh.virginia.edu/madison/overview/chronology.html Madison - Overview, Chronology] ''The Dolley Madison Project,'' University of Virginia Digital History</ref><ref name="Life Story">{{cite web|title=Life Story: Dolley Madison, 1768-1849|url=https://www.nyhistory.org/womens-history/education/curriculum/saving-washington/module-1-unofficial-politician/life-stories/dolley-madison|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180801005552/https://www.nyhistory.org/womens-history/education/curriculum/saving-washington/module-1-unofficial-politician/life-stories/dolley-madison|archive-date=August 1, 2018|access-date=July 31, 2018|website=Women and the American Story: A Curriculum Guide|publisher=New York Historical Society}}</ref> == Ìgbéyàwó kejì pẹ̀lú Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Ó pàdé [[James Madison]] ní ọdún 1794, wọ́n ṣe ìgbéyàwó, ṣùgbọ́n níwọ̀n ìgbà tí James kì í ṣe [[:en:Quaker|Quaker]], wọ́n lé e kúrò ní ṣọ́ọ̀ṣì nítorí pé ó ti fẹ́ ẹni tí kì ń ṣe Quaker.<ref name="Life Story"/> Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Ààrẹ, ó bẹ̀rẹ̀ àwọn àyípadà kan, láti ìgbà tí ó ti dá ipò òṣèlú sílẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ìyàwó James Madison, Dolley Madison ṣe púpọ̀ láti ṣàlàyé ipa ìyàwó ààrẹ, tí orúkọ rẹ̀ wá di mímọ̀ lẹ́yìn náà—iṣẹ́ tí ó máa ń ṣe fún opó [[Thomas Jefferson]].<ref>{{Cite book|author-link=Catherine Allgor|first=Catherine|last=Allgor|title=A Perfect Union: Dolley Madison and the Creation of the American Nation|location=New York|publisher=Henry Holt & Co.|year=2006|page=43|isbn=0-8050-7327-2}}</ref> Madison tún ran lọ́wọ́ láti pa [[White House]] ara tuntun tí a kọ́.<ref>{{Cite web|title=Unraveling the Dolley Myths|url=https://www.whitehousehistory.org/unraveling-the-dolley-myths|url-status=live|access-date=2021-10-21|website=White House Historical Association|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20150804040800/http://www.whitehousehistory.org:80/unraveling-the-dolley-myths |archive-date=August 4, 2015 }}</ref> Gẹ́gẹ́ bí opó, ó máa ń gbé nínú òṣì pẹ̀lú ìwà àìtọ́ tí ọmọ rẹ̀ John Payne Todd ń hù nígbà tí wọ́n ń mu ọtí àti bí wọ́n ṣe ń ṣàkóso oko wọn ní Montpelier. Láti dín gbèsè rẹ̀ kù, ó ta oko rẹ̀, àwọn ẹrú tó kù, àti ìwé ọkọ rẹ̀ tó ti kú.<ref name="Taylor">{{cite web |url=http://www.montpelier.org/explore/community/paul_jennings.php |title=Paul Jennings—Enamoured with Freedom |archive-url=https://web.archive.org/web/20120918235037/http://www.montpelier.org/explore/community/paul_jennings.php |publisher=The Montpelier Foundation |website=www.montepelier.org |archive-date=September 18, 2012 |access-date=2015-01-06 |accessdate=2026-03-11 |archivedate=2012-09-18 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20120918235037/http://www.montpelier.org/explore/community/paul_jennings.php }}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== <References/> jfrn1u208ucxs103vi6flgj3qypaezg 618544 618543 2026-03-31T11:01:14Z Josedimaria 27719 618544 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Gilbert Stuart - Dolley Payne Madison (Mrs. James Madison) - Google Art Project.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[James Madison]] | term_start = 4 March 1809 | term_end = 4 March 1817 | predecessor = [[Martha Jefferson]] | successor = [[Elizabeth Monroe]] | birth_name = Dolley Payne | birth_date = {{birth date|1768|5|20}} | birth_place = [[ìlú New York]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1849|6|12|1768|5|20}} | spouse = {{marriage|John Todd|1790}}<br>{{marriage|James Madison|1794}} | children = 2 }} '''Dolley Todd Madison''' (ti wọ́n bí '''Payne'''; May 20, 1768 - July 12, 1849) jẹ́ ìyàwó [[:en:James_Madison|James Madison]], tó jẹ́ [[Ààrẹ ilẹ̀ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|ààrẹ kẹrin ti Orílẹ̀-Èdè Amẹ́ríkà]] láti ọdún 1809 sí ọdún 1817. Ó mọ̀ sí i pé ó ń ṣé àpéjọ àríyá [[Washington, D.C.|ní Washington]] níbi tó ti pè àwọn olóṣèlú méjèèjì, tí wọ́n ń darí èrò nípa ìṣọ̀kan láàárín àwọn ẹgbẹ́ méjèèjì. Madison ló mú kó dá èrò náà sílẹ̀ pé àwọn ọmọ ẹgbẹ kọ̀ọ̀kan lè máa bára wọn ṣọ̀rẹ́, kí wọ́n máa fọwọ́ sowọ́ pọ̀, kí wọ́n sì máa bá ara wọn sọ̀rọ̀ láìṣe ìpáǹle.<ref name="New York Historical Society">{{Cite web|title=Unofficial Politician: Dolley Madison in Washington|url=https://www.nyhistory.org/womens-history/education/curriculum/saving-washington/module-1-unofficial-politician/introduction|publisher=New York Historical Society|accessdate=July 31, 2018|archivedate=July 31, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180731214947/https://www.nyhistory.org/womens-history/education/curriculum/saving-washington/module-1-unofficial-politician/introduction}}</ref> == Ìgbésí ayé ọmọdé àti ìgbéyàwó àkọ́kọ́ == A bí Dolley Payne ní ọjọ́ ogún oṣù karùn-ún ọdún 1768, fún Mary Coles àti John Payne Jr., ó sì dàgbà nítòsí ìdílé rẹ̀ ní [[Firginia|Virginia]]. Ní ọdún 1790, ó fẹ́ John Todd, agbẹjọ́rò kan, wọ́n sì bí ọmọkùnrin méjì. Ní ọdún 1793, ọkọ rẹ̀ àti àwọn ìbátan rẹ̀ kú nítorí àrùn ibà ofeefee.<ref name="virginia1">[http://www2.vcdh.virginia.edu/madison/overview/chronology.html "Chronology and Dolley Madison"] [https://web.archive.org/web/20100620021636/http://www2.vcdh.virginia.edu/madison/overview/chronology.html Madison - Overview, Chronology] ''The Dolley Madison Project,'' University of Virginia Digital History</ref><ref name="Life Story">{{cite web|title=Life Story: Dolley Madison, 1768-1849|url=https://www.nyhistory.org/womens-history/education/curriculum/saving-washington/module-1-unofficial-politician/life-stories/dolley-madison|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180801005552/https://www.nyhistory.org/womens-history/education/curriculum/saving-washington/module-1-unofficial-politician/life-stories/dolley-madison|archive-date=August 1, 2018|access-date=July 31, 2018|website=Women and the American Story: A Curriculum Guide|publisher=New York Historical Society}}</ref> == Ìgbéyàwó kejì pẹ̀lú Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Ó pàdé [[James Madison]] ní ọdún 1794, wọ́n ṣe ìgbéyàwó, ṣùgbọ́n níwọ̀n ìgbà tí James kì í ṣe [[:en:Quaker|Quaker]], wọ́n lé e kúrò ní ṣọ́ọ̀ṣì nítorí pé ó ti fẹ́ ẹni tí kì ń ṣe Quaker.<ref name="Life Story"/> Gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Ààrẹ, ó bẹ̀rẹ̀ àwọn àyípadà kan, láti ìgbà tí ó ti dá ipò òṣèlú sílẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ìyàwó James Madison, Dolley Madison ṣe púpọ̀ láti ṣàlàyé ipa ìyàwó ààrẹ, tí orúkọ rẹ̀ wá di mímọ̀ lẹ́yìn náà—iṣẹ́ tí ó máa ń ṣe fún opó [[Thomas Jefferson]].<ref>{{Cite book|author-link=Catherine Allgor|first=Catherine|last=Allgor|title=A Perfect Union: Dolley Madison and the Creation of the American Nation|location=New York|publisher=Henry Holt & Co.|year=2006|page=43|isbn=0-8050-7327-2}}</ref> Madison tún ran lọ́wọ́ láti pa [[White House]] ara tuntun tí a kọ́.<ref>{{Cite web|title=Unraveling the Dolley Myths|url=https://www.whitehousehistory.org/unraveling-the-dolley-myths|url-status=live|access-date=2021-10-21|website=White House Historical Association|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20150804040800/http://www.whitehousehistory.org:80/unraveling-the-dolley-myths |archive-date=August 4, 2015 }}</ref> Gẹ́gẹ́ bí opó, ó máa ń gbé nínú òṣì pẹ̀lú ìwà àìtọ́ tí ọmọ rẹ̀ John Payne Todd ń hù nígbà tí wọ́n ń mu ọtí àti bí wọ́n ṣe ń ṣàkóso oko wọn ní Montpelier. Láti dín gbèsè rẹ̀ kù, ó ta oko rẹ̀, àwọn ẹrú tó kù, àti ìwé ọkọ rẹ̀ tó ti kú.<ref name="Taylor">{{cite web |url=http://www.montpelier.org/explore/community/paul_jennings.php |title=Paul Jennings—Enamoured with Freedom |archive-url=https://web.archive.org/web/20120918235037/http://www.montpelier.org/explore/community/paul_jennings.php |publisher=The Montpelier Foundation |website=www.montepelier.org}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== <References/> s6uvxcvigxhd61xq9q8pmjuofoflqqy Yumi Suzuki (ẹni tí ó fi ẹjọ́ kan) 0 80013 618513 2026-03-31T09:45:45Z Bamjos 28839 O ti ṣẹ̀dá àyọkà nípa ṣíṣe ògbufọ̀ ojú-ewé "[[:en:Special:Redirect/revision/1341002727|Yumi Suzuki (plaintiff)]]" 618513 wikitext text/x-wiki  {{Infobox person|native_name=鈴木由美|native_name_lang=ja|birth_date={{Birth year and age|1956}}|awards=[[100 Women (BBC)|BBC 100 Women]] (2024)}} '''Yumi Suzuki''' ({{Lang|ja|鈴木由美}}A bí i ní ọdún 1956) jẹ́ ajàfẹ́tọ́ ẹ̀tọ́ ọmọnìyàn ará Japan. A bí i pẹ̀lú àrùn ọpọlọ, ó jẹ́ ọ̀kan lára ​​àwọn olùfisùn nínú ẹjọ́ kan lórí Òfin Ààbò Eugenic ti Japan tẹ́lẹ̀, èyí tí ó fún ní àṣẹ láti fipá mú ìyẹ̀fun kúrò. Ní ọdún 2024, wọ́n yàn án gẹ́gẹ́ bí ọ̀kan lára ​​àwọn Obìnrin 100 ti BBC. == Ìtàn ìgbésí ayé == Wọ́n bí Suzuki pẹ̀lú àrùn ọpọlọ àti pé ó ti ń lo ibùsùn tàbí kẹ̀kẹ́ alágbádá láti ìgbà tí wọ́n bí i. Ní ọdún 1968, nígbà tí ó pé ọmọ ọdún mẹ́rìnlá, wọ́n fipá mú un láti ṣe ìtọ́jú ara rẹ̀ lábẹ́ òfin ààbò Eugenic ti Japan. Òfin náà gbà láàyè láti ṣe ìtọ́jú ara láìsí ìfọwọ́sowọ́pọ̀ láti dènà ìbí ọmọ tí wọ́n pè ní "ọmọ aláìlera". Láàárín ọdún 1948 sí 1996, nígbà tí òfin náà wà ní ipò, nǹkan bí ẹgbẹ̀rún mẹ́ẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n (25,000) ènìyàn tí wọ́n ní àléébù ni wọ́n fipá mú láti ṣe ìtọ́jú ara lábẹ́ ìlànà yìí. <ref>{{Cite news|last=Speed|first=Jessica|title=BBC honors two Japanese in annual list of inspiring women|url=https://www.japantimes.co.jp/news/2024/12/04/japan/bbc-hundred-women/|archivedate=2025-01-15}}</ref> Lẹ́yìn iṣẹ́ abẹ náà, ó ní àwọn àbájáde bíi ìgbóná ara tí ẹ̀rù máa ń fà nígbà tí ó bá rántí iṣẹ́ abẹ náà, ó sì wà lórí ibùsùn fún nǹkan bí ogún ọdún. Nígbà tí ó wà ní ọmọ ogójì ọdún, ó bẹ̀rẹ̀ sí í gbé ní òmìnira. Nígbà tí ó pé ọmọ ọdún méjìlélógójì, ní ọdún 1998, ó fẹ́ ọkùnrin kan tí ó ti jẹ́ olùrànlọ́wọ́ ìtọ́jú rẹ̀, bó tilẹ̀ jẹ́ pé ìgbéyàwó náà parí sí ìkọ̀sílẹ̀ lẹ́yìn náà. <ref>{{Cite web|archivedate=2024-08-23}}</ref> Ní ọjọ́ kẹtàdínlógún oṣù kejì ọdún 2019, nígbà tí ó pé ọmọ ọdún mẹ́tàlélọ́gọ́ta, ó fi ẹjọ́ kan sí Ilé Ẹjọ́ Agbègbè Kobe, ó sì ń béèrè fún owó ìtanràn ìjọba fún ìsọdimímọ́ tí wọ́n fipá mú un. Ní ọjọ́ kẹta oṣù kẹjọ ọdún 2021, ilé ẹjọ́ náà kọ̀ ẹjọ́ rẹ̀, ó sì dájọ́ pé àkókò ìsinmi fún ogún ọdún ti parí. Suzuki pe ẹjọ́ kòtẹ́milọ́rùn, ní ọjọ́ kẹtàlélógún oṣù kẹta ọdún 2023, Ilé Ẹjọ́ Gíga Osaka yí ìdájọ́ ilé ẹjọ́ ìsàlẹ̀ náà padà, ó sì mọ̀ pé ìjọba ti gbé àwọn ìlànà ìṣọ̀kan lárugẹ tí ó mú kí ẹ̀tanú àwùjọ pọ̀ sí i, èyí sì mú kí ó jẹ́ àìtọ́ láti lo òfin ìsinmi. <ref>{{Cite web|archivedate=2023-05-16}}</ref> Ilé ẹjọ́ náà tún tọ́ka sí i pé òfin àtijọ́ náà lòdì sí òfin, ó sọ pé ó “dí àwọn ènìyàn lọ́wọ́ láti pinnu bóyá kí wọ́n bímọ àti láti tọ́mọ, àti pé ète òfin rẹ̀ kò dára rárá.” Ní ọjọ́ karùn-ún oṣù kẹrin ọdún 2024, ìjọba pe ẹjọ́ náà lọ sí Ilé Ẹjọ́ Gíga Jùlọ. Ní ọjọ́ kẹta oṣù keje ọdún 2024, Ilé Ẹjọ́ Gíga Jùlọ ti Japan fìdí rẹ̀ múlẹ̀ pé Òfin Ààbò Eugenic tẹ́lẹ̀ kò bá òfin mu, ó sì pàṣẹ fún ìjọba láti san owó ìtanràn fún àwọn olùfisùn. “Mo ti dojúkọ ìyàsọ́tọ̀ láti ìgbà tí mo wà ní kékeré, ṣùgbọ́n tirẹ̀ yàtọ̀ pátápátá,” Suzuki sọ. “Ó bà mí nínú jẹ́. Mi ò fẹ́ owó. Mo fẹ́ kí àwọn ènìyàn mọ ohun tó ṣẹlẹ̀ sí wa. Láti rí i dájú pé kò tún ṣẹlẹ̀ mọ́. Mo fẹ́ kí a máa bá àwọn aláàbọ̀ ara lò ní ọ̀nà kan náà. Àwa kì í ṣe nǹkan. Ènìyàn ni wá.” Ní oṣù Kejìlá ọdún 2024, BBC yan Suzuki gẹ́gẹ́ bí ọ̀kan lára àwọn obìnrin ọgọ́rùn-ún nínú ẹ̀ka ìṣèlú àti ìgbìmọ̀ aṣòfin. <ref>{{Cite web|archivedate=2025-01-01}}</ref> == Àwọn ìtọ́kasí == {{Reflist}} <references responsive="1"></references>   [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1956]] [[Ẹ̀ka:A kò tí ì ṣe àgbéyẹwò sí sí ojú-ewé ògbufọ̀ rẹ]] figdx02xt6tggw5cozimanr4gbwa891 Martha Jefferson 0 80014 618515 2026-03-31T09:51:24Z Josedimaria 27719 Created by translating the opening section from the page "[[:ig:Special:Redirect/revision/623942|Martha Jefferson]]" 618515 wikitext text/x-wiki '''Martha Skelton Jefferson''' (tí wọ́n bí '''Wayles''' ; Ọjọ́ ọgbọ̀n oṣù kẹwàá, ọdún 1748 – Ọjọ́ kẹfà oṣù kẹsàn-án, ọdún 1782) ni ìyàwó Thomas Jefferson láti ọdún 1772 títí di ìgbà ikú rẹ̀. Ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti Virginia nígbà ìjọba Jefferson láti ọdún 1779 sí 1781. Ó kú ní ọdún 1782, ọdún mẹ́tàdínlógún kí ó tó di [[Ààrẹ ilẹ̀ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|ààrẹ]]. Nínú àwọn ọmọ mẹ́fà tí Thomas àti Martha bí, méjì péré ló kù títí tí wọ́n fi dàgbà, Martha àti Maria. Martha kú oṣù mẹ́rin lẹ́yìn tí ó bí ọmọ ìkẹyìn rẹ̀.Àwọn lẹ́tà tí tọkọtaya náà kọ sí ara wọn jóná, bó tilẹ̀ jẹ́ pé kò mọ̀ ọ́n, Thomas kì í sábà sọ̀rọ̀ nípa rẹ̀, nítorí náà ó jẹ́ àṣírí.(Bákan náà, Jefferson kò sọ̀rọ̀ púpọ̀ nípa ìyá rẹ̀, Jane Randolph Jefferson). Àwọn kan sọ pé gẹ́gẹ́ bí ọkọ rẹ̀, Thomas ní ìbáṣepọ̀ pípẹ́ pẹ̀lú àwọn ọmọ àti arábìnrin Martha, Sally Hemings, ẹrú obìnrin kan tí ó jẹ́ ọmọ funfun mẹ́ta nínú mẹ́rin. 2uphzfzpkg1qx69a92v9a18prafdg1z 618545 618515 2026-03-31T11:04:15Z Josedimaria 27719 618545 wikitext text/x-wiki '''Martha Skelton Jefferson''' (tí wọ́n bí '''Wayles''' ; Ọjọ́ ọgbọ̀n oṣù kẹwàá, ọdún 1748 – Ọjọ́ kẹfà oṣù kẹsàn-án, ọdún 1782) ni ìyàwó [[Thomas Jefferson]] láti ọdún 1772 títí di ìgbà ikú rẹ̀. Ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti [[Virginia]] nígbà ìjọba Jefferson láti ọdún 1779 sí 1781. Ó kú ní ọdún 1782, ọdún mẹ́tàdínlógún kí ó tó di [[Ààrẹ ilẹ̀ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|ààrẹ]]. Nínú àwọn ọmọ mẹ́fà tí Thomas àti Martha bí, méjì péré ló kù títí tí wọ́n fi dàgbà, Martha àti Maria. Martha kú oṣù mẹ́rin lẹ́yìn tí ó bí ọmọ ìkẹyìn rẹ̀.Àwọn lẹ́tà tí tọkọtaya náà kọ sí ara wọn jóná, bó tilẹ̀ jẹ́ pé kò mọ̀ ọ́n, Thomas kì í sábà sọ̀rọ̀ nípa rẹ̀, nítorí náà ó jẹ́ àṣírí. Bákan náà, Jefferson kò sọ̀rọ̀ púpọ̀ nípa ìyá rẹ̀, Jane Randolph Jefferson. Àwọn kan sọ pé gẹ́gẹ́ bí ọkọ rẹ̀, Thomas ní ìbáṣepọ̀ pípẹ́ pẹ̀lú àwọn ọmọ àti arábìnrin Martha, Sally Hemings, ẹrú obìnrin kan tí ó jẹ́ ọmọ funfun mẹ́ta nínú mẹ́rin. ==Àwọn ìtọ́kasí== <References/> 1slmvwnzdcpja1074ycwmugpdqb9mgn 618546 618545 2026-03-31T11:11:22Z Josedimaria 27719 618546 wikitext text/x-wiki {{db-g7}} '''Martha Skelton Jefferson''' (tí wọ́n bí '''Wayles''' ; Ọjọ́ ọgbọ̀n oṣù kẹwàá, ọdún 1748 – Ọjọ́ kẹfà oṣù kẹsàn-án, ọdún 1782) ni ìyàwó [[Thomas Jefferson]] láti ọdún 1772 títí di ìgbà ikú rẹ̀. Ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti [[Virginia]] nígbà ìjọba Jefferson láti ọdún 1779 sí 1781. Ó kú ní ọdún 1782, ọdún mẹ́tàdínlógún kí ó tó di [[Ààrẹ ilẹ̀ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|ààrẹ]]. Nínú àwọn ọmọ mẹ́fà tí Thomas àti Martha bí, méjì péré ló kù títí tí wọ́n fi dàgbà, Martha àti Maria. Martha kú oṣù mẹ́rin lẹ́yìn tí ó bí ọmọ ìkẹyìn rẹ̀.Àwọn lẹ́tà tí tọkọtaya náà kọ sí ara wọn jóná, bó tilẹ̀ jẹ́ pé kò mọ̀ ọ́n, Thomas kì í sábà sọ̀rọ̀ nípa rẹ̀, nítorí náà ó jẹ́ àṣírí. Bákan náà, Jefferson kò sọ̀rọ̀ púpọ̀ nípa ìyá rẹ̀, Jane Randolph Jefferson. Àwọn kan sọ pé gẹ́gẹ́ bí ọkọ rẹ̀, Thomas ní ìbáṣepọ̀ pípẹ́ pẹ̀lú àwọn ọmọ àti arábìnrin Martha, Sally Hemings, ẹrú obìnrin kan tí ó jẹ́ ọmọ funfun mẹ́ta nínú mẹ́rin. ==Àwọn ìtọ́kasí== <References/> p7oooqk4twcbt75f9385d268oul830o 618547 618546 2026-03-31T11:11:33Z Josedimaria 27719 618547 wikitext text/x-wiki '''Martha Skelton Jefferson''' (tí wọ́n bí '''Wayles''' ; Ọjọ́ ọgbọ̀n oṣù kẹwàá, ọdún 1748 – Ọjọ́ kẹfà oṣù kẹsàn-án, ọdún 1782) ni ìyàwó [[Thomas Jefferson]] láti ọdún 1772 títí di ìgbà ikú rẹ̀. Ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ ti [[Virginia]] nígbà ìjọba Jefferson láti ọdún 1779 sí 1781. Ó kú ní ọdún 1782, ọdún mẹ́tàdínlógún kí ó tó di [[Ààrẹ ilẹ̀ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|ààrẹ]]. Nínú àwọn ọmọ mẹ́fà tí Thomas àti Martha bí, méjì péré ló kù títí tí wọ́n fi dàgbà, Martha àti Maria. Martha kú oṣù mẹ́rin lẹ́yìn tí ó bí ọmọ ìkẹyìn rẹ̀.Àwọn lẹ́tà tí tọkọtaya náà kọ sí ara wọn jóná, bó tilẹ̀ jẹ́ pé kò mọ̀ ọ́n, Thomas kì í sábà sọ̀rọ̀ nípa rẹ̀, nítorí náà ó jẹ́ àṣírí. Bákan náà, Jefferson kò sọ̀rọ̀ púpọ̀ nípa ìyá rẹ̀, Jane Randolph Jefferson. Àwọn kan sọ pé gẹ́gẹ́ bí ọkọ rẹ̀, Thomas ní ìbáṣepọ̀ pípẹ́ pẹ̀lú àwọn ọmọ àti arábìnrin Martha, Sally Hemings, ẹrú obìnrin kan tí ó jẹ́ ọmọ funfun mẹ́ta nínú mẹ́rin. ==Àwọn ìtọ́kasí== <References/> jc2f00kqbaee74gbzq8ima1gpzwtg7u Abigail Adams 0 80015 618524 2026-03-31T10:20:25Z Josedimaria 27719 Created by translating the opening section from the page "[[:ig:Special:Redirect/revision/598181|Abigail Adams]]" 618524 wikitext text/x-wiki '''Abigail Adams''' (ọmọ Smith; Oṣù kọkànlá 22, 1744 – Oṣù kẹwàá 28, 1818) ni ìyàwó {{ill|John Adams|en}}, Ààrẹ kejì ti [[Orílẹ̀ èdè America|Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]], àti ìyá {{ill|John Quincy Adams|en}}, Ààrẹ kẹfà ti Orílẹ̀- [[Orílẹ̀ èdè America|èdè Amẹ́ríkà]]. Ó jẹ́ ọ̀kan lára àwọn olùdásílẹ̀ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà àti [[Obìnrin àkọ́kọ́ ti orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|obìnrin àkọ́kọ́ kejì]] ní [[Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]].<ref name="Cullen-DuPont2000">{{Cite book|author=Cullen-DuPont, Kathryn|title=Encyclopedia of women's history in America|url=https://books.google.com/books?id=oIro7MtiFuYC&pg=PA374|date=2000|publisher=Infobase Publishing|isbn=978-0-8160-4100-8|pages=3–4}}</ref> efaa8ifjzvx9hm1qetj8k6chjmvoz75 618550 618524 2026-03-31T11:19:25Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Ndụ mbụ na alụmdi na nwunye" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/598181|Abigail Adams]]" 618550 wikitext text/x-wiki '''Abigail Adams''' (ọmọ Smith; Oṣù kọkànlá 22, 1744 – Oṣù kẹwàá 28, 1818) ni ìyàwó {{ill|John Adams|en}}, Ààrẹ kejì ti [[Orílẹ̀ èdè America|Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]], àti ìyá {{ill|John Quincy Adams|en}}, Ààrẹ kẹfà ti Orílẹ̀- [[Orílẹ̀ èdè America|èdè Amẹ́ríkà]]. Ó jẹ́ ọ̀kan lára àwọn olùdásílẹ̀ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà àti [[Obìnrin àkọ́kọ́ ti orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|obìnrin àkọ́kọ́ kejì]] ní [[Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]].<ref name="Cullen-DuPont2000">{{Cite book|author=Cullen-DuPont, Kathryn|title=Encyclopedia of women's history in America|url=https://books.google.com/books?id=oIro7MtiFuYC&pg=PA374|date=2000|publisher=Infobase Publishing|isbn=978-0-8160-4100-8|pages=3–4}}</ref> == Ìgbésí ayé àti ìgbéyàwó ní ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bí Abigail Adams ní November 22, ọdún 1744, ní ìpínlẹ̀ [[Massachusetts]]. Àwọn òbí rẹ̀ jẹ́ ẹrú, kò sì kàwé.<ref name="Cullen-DuPont2000">{{Cite book|author=Cullen-DuPont, Kathryn|title=Encyclopedia of women's history in America|url=https://books.google.com/books?id=oIro7MtiFuYC&pg=PA374|date=2000|publisher=Infobase Publishing|isbn=978-0-8160-4100-8|pages=3–4}}</ref> Ó pàdé John Adams tó máa di ààrẹ ilẹ̀ Amẹ́ríkà lọ́dún 1759 ó sì ṣègbéyàwó, ó sì bí ọmọ mẹ́fà lára wọn, John Quincy Adams, tó máa di aàrẹ ilẹ́ Amẹ́ẹ́ríkà.<ref>{{Cite book|last=Gilles|first=Edith Belle|author-link=Edith B. Gelles|title=Abigail Adams: A Writing in Life|publisher=[[Routledge]]|year=2002|isbn=978-0-415-93945-4|page=[https://archive.org/details/abigailadams00edit/page/ xv]|url=https://archive.org/details/abigailadams00edit/page/}}</ref> crqlvpw4dkgsr96xgq69zctyrsyz1s0 618551 618550 2026-03-31T11:20:04Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Nwanyị mbụ" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/598181|Abigail Adams]]" 618551 wikitext text/x-wiki '''Abigail Adams''' (ọmọ Smith; Oṣù kọkànlá 22, 1744 – Oṣù kẹwàá 28, 1818) ni ìyàwó {{ill|John Adams|en}}, Ààrẹ kejì ti [[Orílẹ̀ èdè America|Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]], àti ìyá {{ill|John Quincy Adams|en}}, Ààrẹ kẹfà ti Orílẹ̀- [[Orílẹ̀ èdè America|èdè Amẹ́ríkà]]. Ó jẹ́ ọ̀kan lára àwọn olùdásílẹ̀ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà àti [[Obìnrin àkọ́kọ́ ti orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|obìnrin àkọ́kọ́ kejì]] ní [[Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]].<ref name="Cullen-DuPont2000">{{Cite book|author=Cullen-DuPont, Kathryn|title=Encyclopedia of women's history in America|url=https://books.google.com/books?id=oIro7MtiFuYC&pg=PA374|date=2000|publisher=Infobase Publishing|isbn=978-0-8160-4100-8|pages=3–4}}</ref> == Ìgbésí ayé àti ìgbéyàwó ní ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bí Abigail Adams ní November 22, ọdún 1744, ní ìpínlẹ̀ [[Massachusetts]]. Àwọn òbí rẹ̀ jẹ́ ẹrú, kò sì kàwé.<ref name="Cullen-DuPont2000">{{Cite book|author=Cullen-DuPont, Kathryn|title=Encyclopedia of women's history in America|url=https://books.google.com/books?id=oIro7MtiFuYC&pg=PA374|date=2000|publisher=Infobase Publishing|isbn=978-0-8160-4100-8|pages=3–4}}</ref> Ó pàdé John Adams tó máa di ààrẹ ilẹ̀ Amẹ́ríkà lọ́dún 1759 ó sì ṣègbéyàwó, ó sì bí ọmọ mẹ́fà lára wọn, John Quincy Adams, tó máa di aàrẹ ilẹ́ Amẹ́ẹ́ríkà.<ref>{{Cite book|last=Gilles|first=Edith Belle|author-link=Edith B. Gelles|title=Abigail Adams: A Writing in Life|publisher=[[Routledge]]|year=2002|isbn=978-0-415-93945-4|page=[https://archive.org/details/abigailadams00edit/page/ xv]|url=https://archive.org/details/abigailadams00edit/page/}}</ref> == Obìnrin àkọ́kọ́ == Wọ́n yàn án gẹ́gẹ́ bí Ìyá Àkọ́kọ́ lẹ́yìn tí wọ́n yan ọkọ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Ààrẹ kejì ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà ní ọdún 1797.<ref>{{Cite news|url=https://bidenwhitehouse.archives.gov/about-the-white-house/first-families/abigail-smith-adams/|title=Abigail Smith Adams}}</ref> 1796nb0a5n2i2mn77ktmnq5omqb93k8 618552 618551 2026-03-31T11:22:16Z Josedimaria 27719 618552 wikitext text/x-wiki '''Abigail Adams''' (ọmọ Smith; Oṣù kọkànlá 22, 1744 – Oṣù kẹwàá 28, 1818) ni ìyàwó {{ill|John Adams|en}}, Ààrẹ kejì ti [[Orílẹ̀ èdè America|Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]], àti ìyá {{ill|John Quincy Adams|en}}, Ààrẹ kẹfà ti Orílẹ̀- [[Orílẹ̀ èdè America|èdè Amẹ́ríkà]]. Ó jẹ́ ọ̀kan lára àwọn olùdásílẹ̀ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà àti [[Obìnrin àkọ́kọ́ ti orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|obìnrin àkọ́kọ́ kejì]] ní [[Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]].<ref name="Cullen-DuPont2000">{{Cite book|author=Cullen-DuPont, Kathryn|title=Encyclopedia of women's history in America|url=https://books.google.com/books?id=oIro7MtiFuYC&pg=PA374|date=2000|publisher=Infobase Publishing|isbn=978-0-8160-4100-8|pages=3–4}}</ref> == Ìgbésí ayé àti ìgbéyàwó ní ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bí Abigail Adams ní November 22, ọdún 1744, ní ìpínlẹ̀ [[Massachusetts]]. Àwọn òbí rẹ̀ jẹ́ ẹrú, kò sì kàwé.<ref name="Cullen-DuPont2000"/> Ó pàdé John Adams tó máa di ààrẹ ilẹ̀ Amẹ́ríkà lọ́dún 1759 ó sì ṣègbéyàwó, ó sì bí ọmọ mẹ́fà lára wọn, John Quincy Adams, tó máa di aàrẹ ilẹ́ Amẹ́ẹ́ríkà.<ref>{{Cite book|last=Gilles|first=Edith Belle|author-link=Edith B. Gelles|title=Abigail Adams: A Writing in Life|publisher=[[Routledge]]|year=2002|isbn=978-0-415-93945-4|page=[https://archive.org/details/abigailadams00edit/page/ xv]|url=https://archive.org/details/abigailadams00edit/page/}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.pbs.org/wgbh/americanexperience/features/adams-lifespan/|title=American Experience &#124; The Adams Family: A Timeline|publisher=PBS|access-date=May 14, 2024}}</ref> == Obìnrin àkọ́kọ́ == Wọ́n yàn án gẹ́gẹ́ bí Ìyá Àkọ́kọ́ lẹ́yìn tí wọ́n yan ọkọ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Ààrẹ kejì ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà ní ọdún 1797.<ref>{{Cite news|url=https://bidenwhitehouse.archives.gov/about-the-white-house/first-families/abigail-smith-adams/|title=Abigail Smith Adams|date=2014|newspaper=[[White House]]|access-date=November 17, 2016}}</ref><ref name="America p. 24">[[Garry Wills]], ''Henry Adams and the Making of America'', 2005; p. 24; Wills cites the criticisms of Paul Nagel "and others"</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== <References/> ajw3yevtrx8me0qbwg19tue22foyb8n 618553 618552 2026-03-31T11:26:18Z Josedimaria 27719 618553 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Abigail Adams by Gilbert Stuart.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[John Adams]] | term_start = 4 March 1797 | term_end = 4 March 1801 | predecessor = [[Martha Washington]] | successor = [[Martha Jefferson Randolph]] | birth_name = Abigail Smith | birth_date = {{birth date|1744|11|22}} | birth_place = [[Massachusetts]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1818|10|28|1744|11|22}} | spouse = John Adams | children = [[John Quincy Adams]] pẹlú àwọn ọmọ márùn }} '''Abigail Adams''' (ọmọ Smith; Oṣù kọkànlá 22, 1744 – Oṣù kẹwàá 28, 1818) ni ìyàwó {{ill|John Adams|en}}, Ààrẹ kejì ti [[Orílẹ̀ èdè America|Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]], àti ìyá {{ill|John Quincy Adams|en}}, Ààrẹ kẹfà ti Orílẹ̀- [[Orílẹ̀ èdè America|èdè Amẹ́ríkà]]. Ó jẹ́ ọ̀kan lára àwọn olùdásílẹ̀ Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà àti [[Obìnrin àkọ́kọ́ ti orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà|obìnrin àkọ́kọ́ kejì]] ní [[Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]].<ref name="Cullen-DuPont2000">{{Cite book|author=Cullen-DuPont, Kathryn|title=Encyclopedia of women's history in America|url=https://books.google.com/books?id=oIro7MtiFuYC&pg=PA374|date=2000|publisher=Infobase Publishing|isbn=978-0-8160-4100-8|pages=3–4}}</ref> == Ìgbésí ayé àti ìgbéyàwó ní ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bí Abigail Adams ní November 22, ọdún 1744, ní ìpínlẹ̀ [[Massachusetts]]. Àwọn òbí rẹ̀ jẹ́ ẹrú, kò sì kàwé.<ref name="Cullen-DuPont2000"/> Ó pàdé John Adams tó máa di ààrẹ ilẹ̀ Amẹ́ríkà lọ́dún 1759 ó sì ṣègbéyàwó, ó sì bí ọmọ mẹ́fà lára wọn, John Quincy Adams, tó máa di aàrẹ ilẹ́ Amẹ́ẹ́ríkà.<ref>{{Cite book|last=Gilles|first=Edith Belle|author-link=Edith B. Gelles|title=Abigail Adams: A Writing in Life|publisher=[[Routledge]]|year=2002|isbn=978-0-415-93945-4|page=[https://archive.org/details/abigailadams00edit/page/ xv]|url=https://archive.org/details/abigailadams00edit/page/}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.pbs.org/wgbh/americanexperience/features/adams-lifespan/|title=American Experience &#124; The Adams Family: A Timeline|publisher=PBS|access-date=May 14, 2024}}</ref> == Obìnrin àkọ́kọ́ == Wọ́n yàn án gẹ́gẹ́ bí Ìyá Àkọ́kọ́ lẹ́yìn tí wọ́n yan ọkọ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Ààrẹ kejì ti Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà ní ọdún 1797.<ref>{{Cite news|url=https://bidenwhitehouse.archives.gov/about-the-white-house/first-families/abigail-smith-adams/|title=Abigail Smith Adams|date=2014|newspaper=[[White House]]|access-date=November 17, 2016}}</ref><ref name="America p. 24">[[Garry Wills]], ''Henry Adams and the Making of America'', 2005; p. 24; Wills cites the criticisms of Paul Nagel "and others"</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== <References/> b7z6sujvino14fwzlcmrgfagjmfxuuo Ann Chumaporn 0 80016 618534 2026-03-31T10:41:34Z Bamjos 28839 O ti ṣẹ̀dá àyọkà nípa ṣíṣe ògbufọ̀ ojú-ewé "[[:en:Special:Redirect/revision/1295104086|Ann Chumaporn]]" 618534 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|name=Ann Chumaporn|image=Ann Chumaporn Taengkliang.png|birth_name=Chumaporn Taengkliang|caption=Chumaporn in 2020|other names=Waaddao|citizenship=[[Thailand]]|known for=[[LGBT rights activism]]<br> founding Naruemit Pride}} '''Chumaporn Taengkliang''' ( {{Langx|th|ชุมาพร แต่งเกลี้ยง}} ชุ ), tun mọ bi Ann "Waaddao" Chumaporn (อรรณว์ (วาดดาว)) jẹ ajafitafita ẹtọ LGBTQ Thai kan ati oludasile Naruemit Igberaga, oluṣeto ti Bangkok Pride. <ref>{{Cite news|last1=|first1=|title=Marriage equality law likely by early 2025|url=https://www.bangkokpost.com/thailand/general/2869422/marriage-equality-law-likely-by-early-2025|language=en}}</ref> <ref name=":0">{{Cite news|last1=|first1=|title=Marriage Equality Bill becomes law|url=https://www.bangkokpost.com/thailand/general/2871458/marriage-equality-bill-becomes-law|language=en}}</ref> Láti agbègbè Nakhon Sri Thammarat, Chumaporn fọwọ́sowọ́pọ̀ dá Togetherness for Equality Action (TEA) sílẹ̀, àjọ NGO tí àwọn obìnrin ń darí, ó sì tún dá Women for Freedom and Democracy sílẹ̀. <ref>{{Cite news|date=September 24, 2020|title=Young Women Take a Frontline Role in Thailand’s Protests|url=https://www.nytimes.com/2020/09/24/world/asia/thailand-protests-women.html}}</ref> Chumaporn dá Nauremit Pride sílẹ̀ ní ọdún 2022, ó sì ti ṣètò àwọn ayẹyẹ ìgbéraga lẹ́yìn náà ní Bangkok. Ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí agbẹnusọ fún ìgbìmọ̀ aṣòfin fún Òfin Ìbáṣepọ̀ Ìgbéyàwó. <ref>{{Cite news|date=April 2, 2024|title=Thai LGBT activists celebrate vote that brings marriage equality closer|url=https://www.reuters.com/world/asia-pacific/thai-lgbt-activists-celebrate-vote-that-brings-marriage-equality-closer-2024-04-02/}}</ref> Lẹ́yìn tí wọ́n ti fọwọ́ sí òfin ìgbéyàwó ọkùnrin àti obìnrin ní Thailand, Chumaporn gbèrò láti ṣe ìgbéyàwó ọlọ́pọ̀ fún àwọn tọkọtaya LGBT tó lé ní ẹgbẹ̀rún kan ní ọjọ́ kẹtàlélógún oṣù kìíní ọdún 2025. <ref name=":0">{{Cite news|title=Marriage Equality Bill becomes law|url=https://www.bangkokpost.com/thailand/general/2871458/marriage-equality-bill-becomes-law|access-date=2024-09-25|language=en}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="">[https://www.bangkokpost.com/thailand/general/2871458/marriage-equality-bill-becomes-law "Marriage Equality Bill becomes law"]. ''Bangkok Post''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2024-09-25</span></span>.</cite></ref> <ref>{{Cite news|date=2025-01-23|title=‘I am so proud’: Joy as Thailand’s same-sex couples can marry at last|url=https://www.theguardian.com/world/2025/jan/23/thailand-same-sex-gay-marriage-equality-laws|access-date=2025-01-29|language=en-GB}}</ref> == Àwọn ẹ̀bùn == Ní oṣù Kejìlá ọdún 2024, wọ́n fi Ann Chumaporn kún àkójọ àwọn obìnrin ọgọ́rùn-ún tí BBC kọ. == Wo tun == {{Portal|LGBT}} * Bangkok Igberaga * Awọn ẹtọ LGBT ni Thailand * Ìgbéyàwó oníbálòpọ̀ kan náà ní Thailand == Àwọn ìtọ́kasí == <references /> [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] kmtfizuvqub4zby2miqhrkr8vymyiqe 618542 618534 2026-03-31T10:58:23Z Bamjos 28839 O ti ṣẹ̀dá àyọkà nípa ṣíṣe ògbufọ̀ ojú-ewé "[[:en:Special:Redirect/revision/1295104086|Ann Chumaporn]]" 618542 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|name=Ann Chumaporn|image=Ann Chumaporn Taengkliang.png|birth_name=Chumaporn Taengkliang|caption=Chumaporn in 2020|other_names=Waaddao|citizenship=[[Thailand]]|known_for=[[LGBT rights activism]]<br> founding Naruemit Pride}} '''Chumaporn Taengkliang''' ( {{Langx|th|ชุมาพร แต่งเกลี้ยง}} ชุ ), tun mọ bi Ann "Waaddao" Chumaporn (อรรณว์ (วาดดาว)) jẹ ajafitafita ẹtọ LGBTQ Thai kan ati oludasile Naruemit Igberaga, oluṣeto ti Bangkok Pride. <ref>{{Cite news|last1=|first1=|title=Marriage equality law likely by early 2025|url=https://www.bangkokpost.com/thailand/general/2869422/marriage-equality-law-likely-by-early-2025|language=en}}</ref> <ref name=":0">{{Cite news|last1=|first1=|title=Marriage Equality Bill becomes law|url=https://www.bangkokpost.com/thailand/general/2871458/marriage-equality-bill-becomes-law|language=en}}</ref> Láti agbègbè Nakhon Sri Thammarat, Chumaporn fọwọ́sowọ́pọ̀ dá Togetherness for Equality Action (TEA) sílẹ̀, àjọ NGO tí àwọn obìnrin ń darí, ó sì tún dá Women for Freedom and Democracy sílẹ̀. <ref>{{Cite news|date=September 24, 2020|title=Young Women Take a Frontline Role in Thailand’s Protests|url=https://www.nytimes.com/2020/09/24/world/asia/thailand-protests-women.html}}</ref> Chumaporn dá Nauremit Pride sílẹ̀ ní ọdún 2022, ó sì ti ṣètò àwọn ayẹyẹ ìgbéraga lẹ́yìn náà ní Bangkok. Ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí agbẹnusọ fún ìgbìmọ̀ aṣòfin fún Òfin Ìbáṣepọ̀ Ìgbéyàwó. <ref>{{Cite news|date=April 2, 2024|title=Thai LGBT activists celebrate vote that brings marriage equality closer|url=https://www.reuters.com/world/asia-pacific/thai-lgbt-activists-celebrate-vote-that-brings-marriage-equality-closer-2024-04-02/}}</ref> Lẹ́yìn tí wọ́n ti fọwọ́ sí òfin ìgbéyàwó ọkùnrin àti obìnrin ní Thailand, Chumaporn gbèrò láti ṣe ìgbéyàwó ọlọ́pọ̀ fún àwọn tọkọtaya LGBT tó lé ní ẹgbẹ̀rún kan ní ọjọ́ kẹtàlélógún oṣù kìíní ọdún 2025. <ref name=":0">{{Cite news|last1=|first1=|title=Marriage Equality Bill becomes law|url=https://www.bangkokpost.com/thailand/general/2871458/marriage-equality-bill-becomes-law|language=en}}</ref> <ref>{{Cite news|date=2025-01-23|title=‘I am so proud’: Joy as Thailand’s same-sex couples can marry at last|url=https://www.theguardian.com/world/2025/jan/23/thailand-same-sex-gay-marriage-equality-laws|access-date=2025-01-29|language=en-GB}}</ref> == Àwọn ẹ̀bùn == Ní oṣù Kejìlá ọdún 2024, wọ́n fi Ann Chumaporn kún àkójọ àwọn obìnrin ọgọ́rùn-ún tí BBC kọ. == Wo tun == {{Portal|LGBT}} * Bangkok Igberaga * Awọn ẹtọ LGBT ni Thailand * Ìgbéyàwó oníbálòpọ̀ kan náà ní Thailand == Àwọn ìtọ́kasí == <references /> [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] qa1c0juwu2uchk3sjbf16lif6mvdfbv Martha Jefferson Randolph 0 80017 618548 2026-03-31T11:13:19Z Josedimaria 27719 Created by translating the opening section from the page "[[:ig:Special:Redirect/revision/598179|Martha Jefferson Randolph]]" 618548 wikitext text/x-wiki '''Martha''' " '''Patsy''' " '''Randolph''' (tí a bí ní '''Jefferson''' ; Oṣù Kẹsàn 27, 1772 – Oṣù Kẹwàá 10, 1836) ni ọmọbìnrin àkọ́bí [[:en:Thomas_Jefferson|Thomas Jefferson]], ààrẹ kẹta ti Amẹ́ríkà, àti ìyàwó rẹ̀, [[Martha Jefferson|Martha Wayles Skelton Jefferson]]. Ìyá Randolph kú nígbà tí ó fẹ́rẹ̀ pé ọmọ ọdún mẹ́wàá, ó sì fi méjì nínú àwọn àbúrò rẹ̀ márùn-ún sílẹ̀. Nígbà tí ó fi máa di ọdún 1804, òun ni ọmọ kan ṣoṣo tí Martha àti Thomas Jefferson bí, òun nìkan ṣoṣo lára àwọn ọmọ tọkọtaya náà ló gbé láyé lẹ́yìn tí wọ́n pé ọmọ ọdún mẹ́ẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n. Martha Jefferson fẹ́ [[:en:Thomas_Mann_Randolph_Jr.|Thomas Mann Randolph Jr.]], ẹni tí ó jẹ́ olóṣèlú ní ìjọba àpapọ̀ àti ti ìpínlẹ̀, wọ́n sì yàn án gẹ́gẹ́ bí gómìnà [[Firginia|Virginia]] (1819–1822), èyí tí ó sọ ọ́ di obìnrin àkọ́kọ́ ti Virginia. Wọ́n bí ọmọ méjìlá. Yàtọ̀ sí bí ó ṣe ń tọ́jú Monticello, ó gbé pẹ̀lú Jefferson ní Ilé Ààrẹ, ó sì ń ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ààrẹ. bjddieiiejbrrb rn3jei tí <nowiki>https://books.google.com/books?id=UwqvCNY5cyYC&pg=RA2-PA432</nowiki> <nowiki><ref name="Monticello - JW" /></nowiki> Martha was nicknamed "Patsy".<nowiki><ref name="Hyland p. 115">{{Cite book |url=https://books.google.com/books?id=eKUoCQAAQBAJ&pg=PA115 |title=Martha Jefferson: An Intimate Life with Thomas Jefferson |last=Hyland |first=William G. |date=2015-02-26 |publisher=Rowman & Littlefield |isbn=978-1-4422-3984-5 |pages=115 |language=en}}</ref></nowiki> svyz2kgbewdhnh0zz59f2z5m1u9q1du 618558 618548 2026-03-31T11:33:31Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Ndụ mbụ" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/598179|Martha Jefferson Randolph]]" 618558 wikitext text/x-wiki '''Martha''' " '''Patsy''' " '''Randolph''' (tí a bí ní '''Jefferson''' ; Oṣù Kẹsàn 27, 1772 – Oṣù Kẹwàá 10, 1836) ni ọmọbìnrin àkọ́bí [[:en:Thomas_Jefferson|Thomas Jefferson]], ààrẹ kẹta ti Amẹ́ríkà, àti ìyàwó rẹ̀, [[Martha Jefferson|Martha Wayles Skelton Jefferson]]. Ìyá Randolph kú nígbà tí ó fẹ́rẹ̀ pé ọmọ ọdún mẹ́wàá, ó sì fi méjì nínú àwọn àbúrò rẹ̀ márùn-ún sílẹ̀. Nígbà tí ó fi máa di ọdún 1804, òun ni ọmọ kan ṣoṣo tí Martha àti Thomas Jefferson bí, òun nìkan ṣoṣo lára àwọn ọmọ tọkọtaya náà ló gbé láyé lẹ́yìn tí wọ́n pé ọmọ ọdún mẹ́ẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n. Martha Jefferson fẹ́ [[:en:Thomas_Mann_Randolph_Jr.|Thomas Mann Randolph Jr.]], ẹni tí ó jẹ́ olóṣèlú ní ìjọba àpapọ̀ àti ti ìpínlẹ̀, wọ́n sì yàn án gẹ́gẹ́ bí gómìnà [[Firginia|Virginia]] (1819–1822), èyí tí ó sọ ọ́ di obìnrin àkọ́kọ́ ti Virginia. Wọ́n bí ọmọ méjìlá. Yàtọ̀ sí bí ó ṣe ń tọ́jú Monticello, ó gbé pẹ̀lú Jefferson ní Ilé Ààrẹ, ó sì ń ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ààrẹ. bjddieiiejbrrb rn3jei tí <nowiki>https://books.google.com/books?id=UwqvCNY5cyYC&pg=RA2-PA432</nowiki> <nowiki><ref name="Monticello - JW" /></nowiki> Martha was nicknamed "Patsy".<nowiki><ref name="Hyland p. 115">{{Cite book |url=https://books.google.com/books?id=eKUoCQAAQBAJ&pg=PA115 |title=Martha Jefferson: An Intimate Life with Thomas Jefferson |last=Hyland |first=William G. |date=2015-02-26 |publisher=Rowman & Littlefield |isbn=978-1-4422-3984-5 |pages=115 |language=en}}</ref></nowiki> == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bi Randolph ni Monticello, nitosi {{ill|Charlottesville, Virginia|en}} ní ọdún 1772. Ìyá Randolph kú nígbà tí ó fẹ́rẹ̀ pé ọmọ ọdún mẹ́wàá, méjì péré ló kù lára àwọn àbúrò rẹ̀ márùn-ún. Bàbá rẹ̀ rí i dájú pé ó ní ìmọ̀ tó dáa. Ó ń sọ èdè mẹ́rin, ẹ̀kọ́ tí ó kọ́ ní ilé ìwé àwọn ajẹ́jẹ̀ẹ́ ní [[Parisi]] sì ní ipa tó lágbára lórí ẹ̀kọ́ àwọn obìnrin [[Fránsì]]. Ní ọdún 1804, òun nìkan ni ọmọ tí ó ṣẹ́kù lára àwọn ọmọ Martha àti Thomas Jefferson, nítorí pé ọ̀pọ̀lọpọ̀ wọn ló ti kú nítorí iye ikú ọmọ ọwọ́ tó pọ̀ ní àkókò náà.<ref name="Tucker37">{{Cite book|last1=Tucker, George|title=The Life of Thomas Jefferson, Third President of the United States; 2 vol.|date=1837|publisher=Carey, Lea & Blanchard|author1-link=George Tucker (American politician)}}</ref> rab0vfw3ec1a4ghn3i4oixwvqnn54f7 618559 618558 2026-03-31T11:35:26Z Josedimaria 27719 O da sile nipa sise ogbufo ipele "Alụmdi na Nwunye na First Lady" loju-ewe "[[:ig:Special:Redirect/revision/598179|Martha Jefferson Randolph]]" 618559 wikitext text/x-wiki '''Martha''' " '''Patsy''' " '''Randolph''' (tí a bí ní '''Jefferson''' ; Oṣù Kẹsàn 27, 1772 – Oṣù Kẹwàá 10, 1836) ni ọmọbìnrin àkọ́bí [[:en:Thomas_Jefferson|Thomas Jefferson]], ààrẹ kẹta ti Amẹ́ríkà, àti ìyàwó rẹ̀, [[Martha Jefferson|Martha Wayles Skelton Jefferson]]. Ìyá Randolph kú nígbà tí ó fẹ́rẹ̀ pé ọmọ ọdún mẹ́wàá, ó sì fi méjì nínú àwọn àbúrò rẹ̀ márùn-ún sílẹ̀. Nígbà tí ó fi máa di ọdún 1804, òun ni ọmọ kan ṣoṣo tí Martha àti Thomas Jefferson bí, òun nìkan ṣoṣo lára àwọn ọmọ tọkọtaya náà ló gbé láyé lẹ́yìn tí wọ́n pé ọmọ ọdún mẹ́ẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n. Martha Jefferson fẹ́ [[:en:Thomas_Mann_Randolph_Jr.|Thomas Mann Randolph Jr.]], ẹni tí ó jẹ́ olóṣèlú ní ìjọba àpapọ̀ àti ti ìpínlẹ̀, wọ́n sì yàn án gẹ́gẹ́ bí gómìnà [[Firginia|Virginia]] (1819–1822), èyí tí ó sọ ọ́ di obìnrin àkọ́kọ́ ti Virginia. Wọ́n bí ọmọ méjìlá. Yàtọ̀ sí bí ó ṣe ń tọ́jú Monticello, ó gbé pẹ̀lú Jefferson ní Ilé Ààrẹ, ó sì ń ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ààrẹ. bjddieiiejbrrb rn3jei tí <nowiki>https://books.google.com/books?id=UwqvCNY5cyYC&pg=RA2-PA432</nowiki> <nowiki><ref name="Monticello - JW" /></nowiki> Martha was nicknamed "Patsy".<nowiki><ref name="Hyland p. 115">{{Cite book |url=https://books.google.com/books?id=eKUoCQAAQBAJ&pg=PA115 |title=Martha Jefferson: An Intimate Life with Thomas Jefferson |last=Hyland |first=William G. |date=2015-02-26 |publisher=Rowman & Littlefield |isbn=978-1-4422-3984-5 |pages=115 |language=en}}</ref></nowiki> == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bi Randolph ni Monticello, nitosi {{ill|Charlottesville, Virginia|en}} ní ọdún 1772. Ìyá Randolph kú nígbà tí ó fẹ́rẹ̀ pé ọmọ ọdún mẹ́wàá, méjì péré ló kù lára àwọn àbúrò rẹ̀ márùn-ún. Bàbá rẹ̀ rí i dájú pé ó ní ìmọ̀ tó dáa. Ó ń sọ èdè mẹ́rin, ẹ̀kọ́ tí ó kọ́ ní ilé ìwé àwọn ajẹ́jẹ̀ẹ́ ní [[Parisi]] sì ní ipa tó lágbára lórí ẹ̀kọ́ àwọn obìnrin [[Fránsì]]. Ní ọdún 1804, òun nìkan ni ọmọ tí ó ṣẹ́kù lára àwọn ọmọ Martha àti Thomas Jefferson, nítorí pé ọ̀pọ̀lọpọ̀ wọn ló ti kú nítorí iye ikú ọmọ ọwọ́ tó pọ̀ ní àkókò náà.<ref name="Tucker37">{{Cite book|last1=Tucker, George|title=The Life of Thomas Jefferson, Third President of the United States; 2 vol.|date=1837|publisher=Carey, Lea & Blanchard|author1-link=George Tucker (American politician)}}</ref> == Ìgbéyàwó rẹ̀ àti gẹ́gẹ́bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Ó fẹ́ Thomas Mann Randolph Jr. ní ọdún 1790 nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́tàdínlógún. Nígbà tí ọkọ rẹ̀ di gómìnà Virginia, ó di ìyáàfin àkọ́kọ́ ìpínlẹ̀ náà lẹ́sẹ̀kẹsẹ̀. Randolph ṣe àkóso iṣẹ́ Varina àti Edge Hill pẹ̀lú ọkọ rẹ̀, àti Monticello pẹ̀lú baba rẹ̀. Òun àti bàbá rẹ̀ sábà máa ń fi lẹ́tà ránṣẹ́ nígbà tí wọn kò bá sí nílé. Ó fún Jefferson ní ìdúróṣinṣin ọkàn, èyí tí ó ràn án lọ́wọ́ láti fi òpin sí iṣẹ́ òṣèlú rẹ̀. Yàtọ̀ sí pé ó ń tọ́jú Monticello, ó ń gbé pẹ̀lú Jefferson ní {{ill|White House|en}}, ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́ tí kò fara mọ́ òfin lẹ́yìn ikú ìyá rẹ̀ tí ipò náà sì ṣófo.<ref name="WH Noted Women">{{Cite news|date=1878-02-03|title=The White House: Pen Pictures of Some of the Noted Women of Presidential History|pages=1|url=https://www.newspapers.com/clip/115788556/the-white-house-pen-pictures-of-some/}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=tvBMBAAAQBAJ&pg=PT277|title=Thomas Jefferson: President and Philosopher|last=Meacham|first=Jon|date=September 9, 2014|publisher=Random House Children's Books|isbn=978-0-385-38751-4|pages=PT277|language=en}}</ref> Lẹ́yìn Ilé Ààfin, Randolph gbé pẹ̀lú àwọn ọmọ rẹ̀ ní Monticello ó sì tọ́jú baba rẹ̀. Nítorí gbèsè, àwọn Randolph ta Varina wọ́n sì da oko Edge Hill nù ní ọdún 1825. Randolph jogún Monticello lọ́wọ́ Jefferson nígbà tí baba rẹ̀ kú ní ọdún 1826. Ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn ẹrú ní Monticello ni wọ́n tà láti san díẹ̀ lára àwọn gbèsè náà. ceje75rux84jfio45k8fg2evcf04rj1 618560 618559 2026-03-31T11:38:58Z Josedimaria 27719 618560 wikitext text/x-wiki '''Martha''' " '''Patsy''' " '''Randolph''' (tí a bí ní '''Jefferson''' ; Oṣù Kẹsàn 27, 1772 – Oṣù Kẹwàá 10, 1836) ni ọmọbìnrin àkọ́bí [[:en:Thomas_Jefferson|Thomas Jefferson]], ààrẹ kẹta ti Amẹ́ríkà, àti ìyàwó rẹ̀, [[Martha Jefferson|Martha Wayles Skelton Jefferson]]. Ìyá Randolph kú nígbà tí ó fẹ́rẹ̀ pé ọmọ ọdún mẹ́wàá, ó sì fi méjì nínú àwọn àbúrò rẹ̀ márùn-ún sílẹ̀. Nígbà tí ó fi máa di ọdún 1804, òun ni ọmọ kan ṣoṣo tí Martha àti Thomas Jefferson bí, òun nìkan ṣoṣo lára àwọn ọmọ tọkọtaya náà ló gbé láyé lẹ́yìn tí wọ́n pé ọmọ ọdún mẹ́ẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n. Martha Jefferson fẹ́ [[:en:Thomas_Mann_Randolph_Jr.|Thomas Mann Randolph Jr.]], ẹni tí ó jẹ́ olóṣèlú ní ìjọba àpapọ̀ àti ti ìpínlẹ̀, wọ́n sì yàn án gẹ́gẹ́ bí gómìnà [[Firginia|Virginia]] (1819–1822), èyí tí ó sọ ọ́ di obìnrin àkọ́kọ́ ti Virginia. Wọ́n bí ọmọ méjìlá. Yàtọ̀ sí bí ó ṣe ń tọ́jú Monticello, ó gbé pẹ̀lú Jefferson ní Ilé Ààrẹ, ó sì ń ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ààrẹ. == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bi Randolph ni Monticello, nitosi [[:en:Charlottesville, Virginia|Charlottesville, Virginia]] ní ọdún 1772. Ìyá Randolph kú nígbà tí ó fẹ́rẹ̀ pé ọmọ ọdún mẹ́wàá, méjì péré ló kù lára àwọn àbúrò rẹ̀ márùn-ún. Bàbá rẹ̀ rí i dájú pé ó ní ìmọ̀ tó dáa. Ó ń sọ èdè mẹ́rin, ẹ̀kọ́ tí ó kọ́ ní ilé ìwé àwọn ajẹ́jẹ̀ẹ́ ní [[Parisi]] sì ní ipa tó lágbára lórí ẹ̀kọ́ àwọn obìnrin [[Fránsì]]. Ní ọdún 1804, òun nìkan ni ọmọ tí ó ṣẹ́kù lára àwọn ọmọ Martha àti Thomas Jefferson, nítorí pé ọ̀pọ̀lọpọ̀ wọn ló ti kú nítorí iye ikú ọmọ ọwọ́ tó pọ̀ ní àkókò náà.<ref name="Monticello-MJR">{{Cite web |url=https://www.monticello.org/site/research-and-collections/martha-jefferson-randolph |title=Martha Jefferson Randolph |website=www.monticello.org |language=en |access-date=January 6, 2020}}</ref><ref name="Martha">{{cite web|url=https://bidenwhitehouse.archives.gov/about-the-white-house/first-families/martha-wayles-skelton-jefferson/|title=Martha Wayles Skelton Jefferson|publisher=White House|access-date=January 7, 2020}}</ref><ref name="Tucker37">{{cite book|last1=Tucker, George|title=The Life of Thomas Jefferson, Third President of the United States; 2 vol.|date=1837|publisher=Carey, Lea & Blanchard|author1-link=George Tucker (American politician)}}</ref> == Ìgbéyàwó rẹ̀ àti gẹ́gẹ́bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Ó fẹ́ Thomas Mann Randolph Jr. ní ọdún 1790 nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́tàdínlógún. Nígbà tí ọkọ rẹ̀ di gómìnà Virginia, ó di ìyáàfin àkọ́kọ́ ìpínlẹ̀ náà lẹ́sẹ̀kẹsẹ̀. Randolph ṣe àkóso iṣẹ́ Varina àti Edge Hill pẹ̀lú ọkọ rẹ̀, àti Monticello pẹ̀lú baba rẹ̀. Òun àti bàbá rẹ̀ sábà máa ń fi lẹ́tà ránṣẹ́ nígbà tí wọn kò bá sí nílé. Ó fún Jefferson ní ìdúróṣinṣin ọkàn, èyí tí ó ràn án lọ́wọ́ láti fi òpin sí iṣẹ́ òṣèlú rẹ̀. Yàtọ̀ sí pé ó ń tọ́jú Monticello, ó ń gbé pẹ̀lú Jefferson ní [[White House|en]], ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́ tí kò fara mọ́ òfin lẹ́yìn ikú ìyá rẹ̀ tí ipò náà sì ṣófo.<ref name="MC – UVA">{{Cite web|url=https://millercenter.org/president/jefferson/essays/madison-1801-firstlady |title=Martha Jefferson Randolph, Maria Jefferson Eppes, Dolley Madison |date=October 4, 2016 |publisher=Miller Center, University of Virginia |access-date=January 7, 2020|language=en}}</ref><ref name="WH Noted Women">{{Cite news |date=1878-02-03 |title=The White House: Pen Pictures of Some of the Noted Women of Presidential History |pages=1 |work=The Brooklyn Daily Eagle |url=https://www.newspapers.com/clip/115788556/the-white-house-pen-pictures-of-some/ |access-date=2023-01-04}}</ref><ref>{{Cite book |url=https://books.google.com/books?id=tvBMBAAAQBAJ&pg=PT277 |title=Thomas Jefferson: President and Philosopher |last=Meacham |first=Jon |date=September 9, 2014|publisher=Random House Children's Books |isbn=978-0-385-38751-4 |pages=PT277 |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.whitehousehistory.org/white-house-hostesses-the-forgotten-first-ladies |title=White House Hostesses: The Forgotten First Ladies |last=Cain |first=Rosie |website=The White House Historical Association |language=en |access-date=November 20, 2023}}</ref> Lẹ́yìn Ilé Ààfin, Randolph gbé pẹ̀lú àwọn ọmọ rẹ̀ ní Monticello ó sì tọ́jú baba rẹ̀. Nítorí gbèsè, àwọn Randolph ta Varina wọ́n sì da oko Edge Hill nù ní ọdún 1825. Randolph jogún Monticello lọ́wọ́ Jefferson nígbà tí baba rẹ̀ kú ní ọdún 1826. Ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn ẹrú ní Monticello ni wọ́n tà láti san díẹ̀ lára àwọn gbèsè náà.<ref>{{Cite web |last=Smalling |first=Walter |date=1978 |title=33. Interior, Drawing Room, West Bay - Monticello, State Route 53 vicinity, Charlottesville, Independent City, VA |url=https://www.loc.gov/pictures/item/va0059.photos.160631p/ |access-date=2022-12-31 |website=Library of Congress, Washington, D.C. |language=en}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== <References/> ek45dzca1vu04xvbsghgldsz3jbmb7q 618561 618560 2026-03-31T11:39:43Z Josedimaria 27719 618561 wikitext text/x-wiki '''Martha''' " '''Patsy''' " '''Randolph''' (tí a bí ní '''Jefferson''' ; Oṣù Kẹsàn 27, 1772 – Oṣù Kẹwàá 10, 1836) ni ọmọbìnrin àkọ́bí [[:en:Thomas_Jefferson|Thomas Jefferson]], ààrẹ kẹta ti Amẹ́ríkà, àti ìyàwó rẹ̀, [[Martha Jefferson|Martha Wayles Skelton Jefferson]]. Ìyá Randolph kú nígbà tí ó fẹ́rẹ̀ pé ọmọ ọdún mẹ́wàá, ó sì fi méjì nínú àwọn àbúrò rẹ̀ márùn-ún sílẹ̀. Nígbà tí ó fi máa di ọdún 1804, òun ni ọmọ kan ṣoṣo tí Martha àti Thomas Jefferson bí, òun nìkan ṣoṣo lára àwọn ọmọ tọkọtaya náà ló gbé láyé lẹ́yìn tí wọ́n pé ọmọ ọdún mẹ́ẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n. Martha Jefferson fẹ́ [[:en:Thomas_Mann_Randolph_Jr.|Thomas Mann Randolph Jr.]], ẹni tí ó jẹ́ olóṣèlú ní ìjọba àpapọ̀ àti ti ìpínlẹ̀, wọ́n sì yàn án gẹ́gẹ́ bí gómìnà [[Firginia|Virginia]] (1819–1822), èyí tí ó sọ ọ́ di obìnrin àkọ́kọ́ ti Virginia. Wọ́n bí ọmọ méjìlá. Yàtọ̀ sí bí ó ṣe ń tọ́jú Monticello, ó gbé pẹ̀lú Jefferson ní Ilé Ààrẹ, ó sì ń ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ààrẹ. == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bi Randolph ni Monticello, nitosi [[:en:Charlottesville, Virginia|Charlottesville, Virginia]] ní ọdún 1772. Ìyá Randolph kú nígbà tí ó fẹ́rẹ̀ pé ọmọ ọdún mẹ́wàá, méjì péré ló kù lára àwọn àbúrò rẹ̀ márùn-ún. Bàbá rẹ̀ rí i dájú pé ó ní ìmọ̀ tó dáa. Ó ń sọ èdè mẹ́rin, ẹ̀kọ́ tí ó kọ́ ní ilé ìwé àwọn ajẹ́jẹ̀ẹ́ ní [[Parisi]] sì ní ipa tó lágbára lórí ẹ̀kọ́ àwọn obìnrin [[Fránsì]]. Ní ọdún 1804, òun nìkan ni ọmọ tí ó ṣẹ́kù lára àwọn ọmọ Martha àti Thomas Jefferson, nítorí pé ọ̀pọ̀lọpọ̀ wọn ló ti kú nítorí iye ikú ọmọ ọwọ́ tó pọ̀ ní àkókò náà.<ref name="Monticello-MJR">{{Cite web |url=https://www.monticello.org/site/research-and-collections/martha-jefferson-randolph |title=Martha Jefferson Randolph |website=www.monticello.org |language=en |access-date=January 6, 2020}}</ref><ref name="Martha">{{cite web|url=https://bidenwhitehouse.archives.gov/about-the-white-house/first-families/martha-wayles-skelton-jefferson/|title=Martha Wayles Skelton Jefferson|publisher=White House|access-date=January 7, 2020}}</ref><ref name="Tucker37">{{cite book|last1=Tucker, George|title=The Life of Thomas Jefferson, Third President of the United States; 2 vol.|date=1837|publisher=Carey, Lea & Blanchard|author1-link=George Tucker (American politician)}}</ref> == Ìgbéyàwó rẹ̀ àti gẹ́gẹ́bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Ó fẹ́ Thomas Mann Randolph Jr. ní ọdún 1790 nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́tàdínlógún. Nígbà tí ọkọ rẹ̀ di gómìnà Virginia, ó di ìyáàfin àkọ́kọ́ ìpínlẹ̀ náà lẹ́sẹ̀kẹsẹ̀. Randolph ṣe àkóso iṣẹ́ Varina àti Edge Hill pẹ̀lú ọkọ rẹ̀, àti Monticello pẹ̀lú baba rẹ̀. Òun àti bàbá rẹ̀ sábà máa ń fi lẹ́tà ránṣẹ́ nígbà tí wọn kò bá sí nílé. Ó fún Jefferson ní ìdúróṣinṣin ọkàn, èyí tí ó ràn án lọ́wọ́ láti fi òpin sí iṣẹ́ òṣèlú rẹ̀. Yàtọ̀ sí pé ó ń tọ́jú Monticello, ó ń gbé pẹ̀lú Jefferson ní [[White House]], ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́ tí kò fara mọ́ òfin lẹ́yìn ikú ìyá rẹ̀ tí ipò náà sì ṣófo.<ref name="MC – UVA">{{Cite web|url=https://millercenter.org/president/jefferson/essays/madison-1801-firstlady |title=Martha Jefferson Randolph, Maria Jefferson Eppes, Dolley Madison |date=October 4, 2016 |publisher=Miller Center, University of Virginia |access-date=January 7, 2020|language=en}}</ref><ref name="WH Noted Women">{{Cite news |date=1878-02-03 |title=The White House: Pen Pictures of Some of the Noted Women of Presidential History |pages=1 |work=The Brooklyn Daily Eagle |url=https://www.newspapers.com/clip/115788556/the-white-house-pen-pictures-of-some/ |access-date=2023-01-04}}</ref><ref>{{Cite book |url=https://books.google.com/books?id=tvBMBAAAQBAJ&pg=PT277 |title=Thomas Jefferson: President and Philosopher |last=Meacham |first=Jon |date=September 9, 2014|publisher=Random House Children's Books |isbn=978-0-385-38751-4 |pages=PT277 |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.whitehousehistory.org/white-house-hostesses-the-forgotten-first-ladies |title=White House Hostesses: The Forgotten First Ladies |last=Cain |first=Rosie |website=The White House Historical Association |language=en |access-date=November 20, 2023}}</ref> Lẹ́yìn Ilé Ààfin, Randolph gbé pẹ̀lú àwọn ọmọ rẹ̀ ní Monticello ó sì tọ́jú baba rẹ̀. Nítorí gbèsè, àwọn Randolph ta Varina wọ́n sì da oko Edge Hill nù ní ọdún 1825. Randolph jogún Monticello lọ́wọ́ Jefferson nígbà tí baba rẹ̀ kú ní ọdún 1826. Ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn ẹrú ní Monticello ni wọ́n tà láti san díẹ̀ lára àwọn gbèsè náà.<ref>{{Cite web |last=Smalling |first=Walter |date=1978 |title=33. Interior, Drawing Room, West Bay - Monticello, State Route 53 vicinity, Charlottesville, Independent City, VA |url=https://www.loc.gov/pictures/item/va0059.photos.160631p/ |access-date=2022-12-31 |website=Library of Congress, Washington, D.C. |language=en}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== <References/> lx6w5kgyz0oplbuoj51tjictur4w4yi 618562 618561 2026-03-31T11:44:05Z Josedimaria 27719 618562 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Martha Jefferson Randolph portrait.jpg | office = [[Obìnrin Àkọ́kọ́ Orílè-èdè Amẹ́ríkà]] | president = [[Thomas Jefferson]] | term_start = 4 March 1801 | term_end = 4 March 1809 | predecessor = [[Abigail Adams]] | successor = [[Fillet Madison]] | birth_name = Martha Jefferson | birth_date = {{birth date|1772|9|27}} | birth_place = [[Virginia]], Améríkà | death_date = {{death date and age|1836|10|10|1772|9|27}} | spouse = [[:en:Thomas Mann Randolph Jr.|Thomas Mann Randolph Jr.]] | children = 12 }} '''Martha''' " '''Patsy''' " '''Randolph''' (tí wọ́n bí '''Jefferson''' ; Oṣù Kẹsàn 27, 1772 – Oṣù Kẹwàá 10, 1836) ni ọmọbìnrin àkọ́bí [[:en:Thomas_Jefferson|Thomas Jefferson]], ààrẹ kẹta ti Amẹ́ríkà, àti ìyàwó rẹ̀, [[Martha Jefferson|Martha Wayles Skelton Jefferson]]. Ìyá Randolph kú nígbà tí ó fẹ́ pé ọmọ ọdún mẹ́wàá, ó sì fi méjì nínú àwọn àbúrò rẹ̀ márùn-ún sílẹ̀. Nígbà tí ó fi máa di ọdún 1804, òun ni ọmọ kan ṣoṣo tí Martha àti Thomas Jefferson bí, òun nìkan ṣoṣo lára àwọn ọmọ tọkọtaya náà ló gbé láyé lẹ́yìn tí wọ́n pé ọmọ ọdún mẹ́ẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n. Martha Jefferson fẹ́ [[:en:Thomas_Mann_Randolph_Jr.|Thomas Mann Randolph Jr.]], ẹni tí ó jẹ́ olóṣèlú ní ìjọba àpapọ̀ àti ti ìpínlẹ̀, wọ́n sì yàn án gẹ́gẹ́ bí gómìnà [[Firginia|Virginia]] (1819–1822), èyí tí ó sọ ọ́ di obìnrin àkọ́kọ́ ti Virginia. Wọ́n bí ọmọ méjìlá. Yàtọ̀ sí bí ó ṣe ń tọ́jú Monticello, ó gbé pẹ̀lú Jefferson ní Ilé Ààrẹ, ó sì ń ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ààrẹ. == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ rẹ̀ == Wọ́n bi Randolph ni Monticello, nitosi [[:en:Charlottesville, Virginia|Charlottesville, Virginia]] ní ọdún 1772. Ìyá Randolph kú nígbà tí ó fẹ́rẹ̀ pé ọmọ ọdún mẹ́wàá, méjì péré ló kù lára àwọn àbúrò rẹ̀ márùn-ún. Bàbá rẹ̀ rí i dájú pé ó ní ìmọ̀ tó dáa. Ó ń sọ èdè mẹ́rin, ẹ̀kọ́ tí ó kọ́ ní ilé ìwé àwọn ajẹ́jẹ̀ẹ́ ní [[Parisi]] sì ní ipa tó lágbára lórí ẹ̀kọ́ àwọn obìnrin [[Fránsì]]. Ní ọdún 1804, òun nìkan ni ọmọ tí ó ṣẹ́kù lára àwọn ọmọ Martha àti Thomas Jefferson, nítorí pé ọ̀pọ̀lọpọ̀ wọn ló ti kú nítorí iye ikú ọmọ ọwọ́ tó pọ̀ ní àkókò náà.<ref name="Monticello-MJR">{{Cite web |url=https://www.monticello.org/site/research-and-collections/martha-jefferson-randolph |title=Martha Jefferson Randolph |website=www.monticello.org |language=en |access-date=January 6, 2020}}</ref><ref name="Martha">{{cite web|url=https://bidenwhitehouse.archives.gov/about-the-white-house/first-families/martha-wayles-skelton-jefferson/|title=Martha Wayles Skelton Jefferson|publisher=White House|access-date=January 7, 2020}}</ref><ref name="Tucker37">{{cite book|last1=Tucker, George|title=The Life of Thomas Jefferson, Third President of the United States; 2 vol.|date=1837|publisher=Carey, Lea & Blanchard|author1-link=George Tucker (American politician)}}</ref> == Ìgbéyàwó rẹ̀ àti gẹ́gẹ́bí Ìyáàfin Àkọ́kọ́ == Ó fẹ́ Thomas Mann Randolph Jr. ní ọdún 1790 nígbà tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́tàdínlógún. Nígbà tí ọkọ rẹ̀ di gómìnà Virginia, ó di ìyáàfin àkọ́kọ́ ìpínlẹ̀ náà lẹ́sẹ̀kẹsẹ̀. Randolph ṣe àkóso iṣẹ́ Varina àti Edge Hill pẹ̀lú ọkọ rẹ̀, àti Monticello pẹ̀lú baba rẹ̀. Òun àti bàbá rẹ̀ sábà máa ń fi lẹ́tà ránṣẹ́ nígbà tí wọn kò bá sí nílé. Ó fún Jefferson ní ìdúróṣinṣin ọkàn, èyí tí ó ràn án lọ́wọ́ láti fi òpin sí iṣẹ́ òṣèlú rẹ̀. Yàtọ̀ sí pé ó ń tọ́jú Monticello, ó ń gbé pẹ̀lú Jefferson ní [[White House]], ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí obìnrin àkọ́kọ́ tí kò fara mọ́ òfin lẹ́yìn ikú ìyá rẹ̀ tí ipò náà sì ṣófo.<ref name="MC – UVA">{{Cite web|url=https://millercenter.org/president/jefferson/essays/madison-1801-firstlady |title=Martha Jefferson Randolph, Maria Jefferson Eppes, Dolley Madison |date=October 4, 2016 |publisher=Miller Center, University of Virginia |access-date=January 7, 2020|language=en}}</ref><ref name="WH Noted Women">{{Cite news |date=1878-02-03 |title=The White House: Pen Pictures of Some of the Noted Women of Presidential History |pages=1 |work=The Brooklyn Daily Eagle |url=https://www.newspapers.com/clip/115788556/the-white-house-pen-pictures-of-some/ |access-date=2023-01-04}}</ref><ref>{{Cite book |url=https://books.google.com/books?id=tvBMBAAAQBAJ&pg=PT277 |title=Thomas Jefferson: President and Philosopher |last=Meacham |first=Jon |date=September 9, 2014|publisher=Random House Children's Books |isbn=978-0-385-38751-4 |pages=PT277 |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.whitehousehistory.org/white-house-hostesses-the-forgotten-first-ladies |title=White House Hostesses: The Forgotten First Ladies |last=Cain |first=Rosie |website=The White House Historical Association |language=en |access-date=November 20, 2023}}</ref> Lẹ́yìn Ilé Ààfin, Randolph gbé pẹ̀lú àwọn ọmọ rẹ̀ ní Monticello ó sì tọ́jú baba rẹ̀. Nítorí gbèsè, àwọn Randolph ta Varina wọ́n sì da oko Edge Hill nù ní ọdún 1825. Randolph jogún Monticello lọ́wọ́ Jefferson nígbà tí baba rẹ̀ kú ní ọdún 1826. Ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn ẹrú ní Monticello ni wọ́n tà láti san díẹ̀ lára àwọn gbèsè náà.<ref>{{Cite web |last=Smalling |first=Walter |date=1978 |title=33. Interior, Drawing Room, West Bay - Monticello, State Route 53 vicinity, Charlottesville, Independent City, VA |url=https://www.loc.gov/pictures/item/va0059.photos.160631p/ |access-date=2022-12-31 |website=Library of Congress, Washington, D.C. |language=en}}</ref> ==Àwọn ìtọ́kasí== <References/> d4jn7xntc5k4l95mh4tuthbw9ya2lsf