Stel hiela Van Maanen
From Wikipedia
|
STEL HIELA VAN MAANEN
|
|
| Nünis küpedik Timäd J2000 |
|
|---|---|
| Steläd | Sikfits (Pisces) |
| Ascensio recta | 00h 49m 09,9s |
| Declinatio | +05° 23' 19" |
| Litagret jinik (V) | 12,40 |
| Patöfs späktrumik | |
| Pated späktrumik | WDZ7 |
| kölanüm U-B | 0,55 |
| kölanüm B-V | 0,02 |
| Pated cenastel | nonik |
| Stelamafav | |
| Moikamavifot (Rv) | +41,7 km/s |
| Lönamuf (μ) | AR: 1233,05 mbs/yl Dec.: -2710,56 mbs/yl |
| Paralak (π) | 231,88 ± 1,79 mbs |
| Fagot | 14,1 ± 0,1 ly 4,31 ± 0.03 ps |
| Litagret verik (MV) | 14,23 |
| Patöfs füsüdik | |
| Masat | 0,7 M☉ |
| Diametalaf | 0,013 R☉ |
| Stralanäm | L☉ |
| Vamot | K |
| Metalöf | |
| Tulatim | |
| Bäldot | yels za 1010 |
| Nems votik | |
|
van Maanen 2, Gl 001-027, GJ 35, GCTP 160.00, LHS 7, HIP 3829.
|
|
Stel hiela Van Maanen binon nänastel veitik telid ma sökaleod tüvama, ä kilid ma sökaleod fagota de Sol (po els Sirius B e Procyon B). Topon fagotü litayels 14,4 de Sol, in steläd: Sifits (Pisces), e labon lönamufi vo vifik: 2,99" a yel. Binon te stralafibik, adas kanon palogön me logs.
Masat onik leigon 7/10 masata Sola, ab diamet e stralanäm onik binons mödo läs, ka uts Sola. As nänastel veitik, binon tefädiko koldik, e späktrum onik jonon metalis ab no hidrini u helini. Kold tefädik ona jiniko sinifon, das binon stel ya vemo bäldik, ba bäldotü za (u plu) yels 10.000-balion (ibä nänastels veitik binons primo go vamik, ab koldikumons pianiko du tim pasetikon). Labon diamet milmetas za 12.500 (boso läs ka diamet Tala: milmets 12.800). Sekü atos, densit ona binon levemo löpik: touns 1,2 a kübazimmet.
Pätüvon ün 1917 fa stelavan Nedänik: Adriaan Van Maanen.
[redakön] Stel hiela Van Maanen in literat pöpedik
- In nünömapled Frontier (Mied) hiela David Braben, planetasit stela hiela Van Maanen binon lomän grupa relik, kel lekredon, das lied binon kik lü sav. Mein padunon nen cins, e mon zuik valik, kel no zesudon pro neods lifik äs loxin, fid e vat pafilon dü zäl salüdik. Te labü däl patik daloy tävön lü planetasit at.
- In lekoned: A World Out of Time (Vol plödü tim) hiela Laary Niven, Stel hiela Van Maanen binon zeil balid pro kaenav talöfüköl hiheroda Jerome Corbell.
[redakön] Yüms plödik
In Linglänapük:
- Stel hiela Van Maanen in resodatopäd: Solstation.

